Sammanfattade beslut från statsråds i Malmö.
Malmö · Statsråds · 19 oktober 2026
Regeringen föreslår ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen för att göra det möjligt att registrera biometriska uppgifter, såsom fingeravtryck, fotografier och ansiktsbilder, i fler fall än idag.
Förslaget innebär att uppgifter från ansökningar om uppehållstillstånd och nationell visning ska kunna sparas i Migrationsverkets register. Syftet med ändringen är att minska risken för identitetsbedrägerier.
Malmö · Statsråds · 19 oktober 2026
Riksdagen, regionfullmäktige, beslutande kommunala församlingar, statliga bolag, föreningar och stiftelser där kommuner och regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, samt organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen ska inte jämställas med myndigheter när det gäller att använda system för biometrisk identitetsverifiering, enligt en bedömning i utredningen.
Bedömningen grundar sig på att dessa organ sällan antas komma i kontakt med personer vars identitet behöver verifieras och därmed har ett begränsat behov av biometrisk verifiering av identitet mot ett identitetsindex eller mot handlingar.
Malmö · Statsråds · 19 oktober 2026
En bedömning i en statlig utredning slår fast att felaktiga uppgifter i ett identitetsindex måste kunna rättas, oavsett om felet beror på tekniska fel eller mänskliga misstag.
Enligt utredningen räcker inte nuvarande regler i förvaltningslagen för att täcka behovet av rättelser i dessa register, då de nuvarande reglerna främst gäller uppenbara fel i myndighetsbeslut. Utredningen menar att rätten att få felaktiga personuppgifter rättade enligt dataskyddsförordningen inte får begränsas.
Malmö · Statsråds · 19 oktober 2026
En person ska inte raderas ur ett identitetsindex enbart för att hen förlorar sitt svenska medborgarskap. Detta är bedömningen i SOU 2026:55 Radering av en individ i ett identitetsindex.
För personer med en så kallad kvalificerad skyddad identitet ska radering ur registret istället ske när en beslutsmyndighet beslutar om det enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter.
Malmö · Statsråds · 19 oktober 2026
En utredning pekar på risker för den personliga integriteten vid användning av befintliga register för att verifiera identitet. Det finns en risk att mer personuppgifter än nödvändigt behandlas om myndigheter får tillgång till biometriska uppgifter i flera olika register.
Utredningen konstaterar att befintliga register, som folkbokföringen och utlänningsdatabasen, innehåller uppgifter som inte kan anses nödvändiga för identitetsverifiering. Det kan till exempel röra sig om uppgifter om personer som inte har någon anknytning till Sverige eller avlidna personer.
Malmö · Statsråds · 19 oktober 2026
Myndigheter ska inte få direktåtkomst till ett identitetsindex, enligt en bedömning i ett statligt utredningsmaterial. Beslutet innebär att utlämnande av uppgifter istället ska ske genom en fråga-svar-tjänst.
Anledningen till att direktåtkomst nekas är de risker för den personliga integriteten som en sådan tillgång medför. Genom att använda en fråga-svar-tjänst istället kan kontrollen över vilken information som lämnas ut begränsas, vilket minskar risken för att personuppgifter sprids.
Avslag
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
En utredning beskriver möjligheten för utländska brottsoffer att få tidsbegränsade uppehållstillstånd för att kunna delta i rättsliga processer.
Enligt utredningen kan ett tillstånd på minst sex månader ges om det krävs för en förundersökning eller huvudförhandling i ett brottmål. För att detta ska ske krävs att utlänningen klart visar sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och att hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas. Det finns även en möjlighet till ett 30 dagar långt tillstånd om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras, utlänningen ska vilja ha betänketid för att återhämta sig och ta ställning till om hen vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, samt att hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
Arbetsgivare har en lagstadgad skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid trakasserier eller sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Detta innebär att när en arbetsgivare får kännedom om påståenden om trakasserier måste en utredning genomföras och efteråt beslutas om åtgärder ska vidtas.
Om de sexuella trakasserierna utgör ett brott ska brottsoffret erbjudas stöd. Socialnämnden ansvarar för att se till att den drabbade får tillgång till rådgivning i bland annat rättsliga frågor.
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
Den nuvarande ordningen bedöms uppfylla kraven på att kontakt mellan barn och föräldrar kan ske under säkra förhållanden. En utredning konstaterar att inga nya lagändringar eller andra åtgärder behövs för att säkerställa att umgänge sker med barnets bästa för ögonen, även i situationer som rör våld i nära relationer.
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
Kriminalvården redogör för hur regler kring skyddstillsyn och särskilda behandlingsplaner fungerar. Vid brott som beror på missbruk eller andra behov kan en person få en behandlingsplan som en del av sin skyddstillsyn.
Om en person som har skyddstillsyn bryter mot reglerna kan Kriminalvården ändra föreskrifterna eller ge en varning. Vid allvarliga regelbrott kan myndigheten begära att skyddstillsynen tas bort helt.
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
Domstolen är skyldig att pröva på nytt de tillfälliga beslut som fattats om umgängesstöd när det slutgiltiga avgörandet i ett mål tas.
Umgängesstöd kan behövas för barn vid exempelvis hämtning och lämning för att undvika konflikter mellan föräldrar, eller om barnet känner oro över umgänget. Beslutet om stöd ska baseras på barnets behov av trygghet, inte på föräldrarnas behov av hjälp eller deras tveksamheter.
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
Personer som är dömda för brott ska få information om kontaktförbud, även om de inte är närstående eller tidigare närstående till den som drabbats.
Underrättelsen ska lämnas inom rimlig tid innan den dömde börjar avtjäna sitt straff utanför en anstalt eller innan straffet är helt avtjänat. Denna regel träder i kraft den 14 juni 2027.
Malmö · Statsråds · 14 oktober 2026
Texten i protokollet utgör en redogörelse för hur personuppgifter får lämnas ut och hur sekretess fungerar vid stöd till brottsoffer. Det framgår att uppgifter kan lämnas till stödorganisationer om den enskilde ger sitt samtycke, men att personuppgifter för barn under femton år inte överförs automatiskt på grund av regler kring samtycke.
Malmö · Statsråds · 30 september 2026
Riksdag och regering har fattat beslut om ett ökat statligt ansvar och styrning inom hälso- och sjukvården. Beslutet innebär att staten ska ha en större roll i hur vården styrs.
Det framgår även att generella statsbidrag ska vara utgångspunkten för den ekonomiska styrningen av kommuner och regioner. Syftet är att skapa stabila förutsättningar för planering och effektiv verksamhet. Staten överför årligen generella statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet för att säkerställa en likvärdig servicenivå i hela landet.
Malmö · Statsråds · 30 september 2026
När hälso- och sjukvårdens resurser används innebär det alltid ett val där vissa patienters behov prioriteras framför andras. Detta innebär att resurser som används till ett ändamål inte kan användas till något annat, vilket kan leda till att vissa får vård tidigare än andra.
Malmö · Statsråds · 25 juni 2026
En utredning har presenterat sina bedömningar kring hur personuppgifter ska hanteras vid Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård.
Utredningen konstaterar att nuvarande regleringar är för brett formulerade och inte uppfyller kraven i dataskyddsförordningen, som kräver mer specifika ändamål för varje behandling av personuppgifter. Förslaget är att dessa regleringar istället ska fungera som rambestämmelser som tydliggör gränserna för tillåten behandling.
Malmö · Statsråds · 25 juni 2026
Enskilda personer har rätt att själva bestämma över sin sekretess och kan välja att lämna samtycke till att myndigheter delar uppgifter med varandra eller med andra personer.
Samtycket kan ges muntligt och behöver inte vara skriftligt, men för känsliga uppgifter inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård bör myndigheten begära in ett uttryckligt och skriftligt samtycke.
Ett samtycke får inte vara för generellt eller framtvingat för att vara giltigt. Det ska heller inte innefatta mer än vad som behövs för myndighetens verksamhet.
Malmö · Statsråds · 25 juni 2026
Justitiekanslern har konstaterat att genom Ädelreformen integrerades de olika verksamheterna med socialtjänsten på ett helt annat sätt än vad som är fallet i fråga om verksamhet enligt LSS.
När det gäller verksamhet enligt LSS ansåg JO att man kan hävda att förhållandet närmast framstår som det motsatta.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
SOU 2026:8 föreslår ändringar i förutsättningarna för omhändertagande för vård enligt LVU där förutsättningarna ska samlas i en bestämmelse som anger att det ska finnas en påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling, att vården är nödvändig och till barnets bästa, samt att vården inte kan ges med samtycke.
För att vården ska kunna upphöra förutsätts att förhållandena som lade till grund för beslutet om vård inte längre föreligger och att situationen är stabil. Kravet på stabilitet innebär bland annat att det inte får råda någon tvekan om att förhållandena är varaktigt och genomgripande förbättrade.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Rättens beslut om tvångsvård för barn och unga som håller sig undan eller hålls undan kan nu gälla i upp till ett år. Tidigare var huvudregeln att beslutet upphörde att gälla om vården inte påbörjats inom fyra veckor.
Undantaget gäller när vården inte kan påbörjas på grund av att barnet eller den unge håller sig undan eller hålls undan. Den ordinarie tidsfristen på fyra veckor kvarstår som huvudregel för övriga fall.
Godkännande
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Försäkringskassan har beslutat att regionen har rätt till ersättning för kostnader för försäkringsmedicinska utredningar och andra kostnader i samband med sådana utredningar, om det skriftliga utlåtandet har kommit in till Försäkringskassan.
Vid behov av tolk för att genomföra utredningen har regionen rätt till ersättning för dessa kostnader, dock med ett tak på 900 kronor per timme.
Godkännande
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
En utredning visar att nuvarande lagstiftning gör det svårt för domstolar att bedöma om vård är nödvändig när barn placeras på särskilda ungdomshem. Detta beror på att placeringens form inte är en del av prövningen vid beslut om att omhänderta ett barn enligt LVU (lagen om vård av unga).
Utredningen konstaterar att det i praktiken är möjligt att frihetsberöva barn under 15 år utan att det finns en absolut möjlighet till domstolsprövning. För att förbättra detta föreslår utredningen att lagen tydligare ska ange förutsättningarna för placering på ungdomshem, särskilt när placeringen innebär inskränkningar i barnets rörelsefrihet och personliga integritet.
Det framhålls även att det saknas en enhetlig uppfattning mellan myndigheter och domstolar om vad som utgör "särskilt noggrann tillsyn". Utredningen menar att det är tveksamt om barn som endast omhändertagits med stöd av 2 § LVU bör kunna placeras på särskilda ungdomshem i framtiden.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Frågan om hur barnets bästa ska hanteras vid beslut om vårdens upphörande har analyserats i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU. Frivilliga överenskommelser om umgänge ska framgå av de vård- och genomförandeplaner en socialnämnd tar fram för placerade barn.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Offentliga handlingar som är av särskilt stor betydelse för den offentliga verksamheten ska som huvudregel upprättas på svenska. Detta gäller bland annat politiska beslutsprocesser, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter och verksamhetsberättelser.
Behov av framställningar på andra språk ska tillgodoses genom översättning från de svenska originalen. I andra delar av den offentliga verksamheten kan kommunikation på andra språk förekomma, exempelvis vid kontakt mellan svenska myndigheter och utländska organisationer eller vid muntlig kommunikation med medborgare i områden med många invandrare.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
En utredning visar att det finns rättsliga hinder mot att ta ut tolkavgift för brottsoffer eller misstänkta i vissa straffprocessuella förfaranden.
Detta gäller särskilt ärenden om kontaktförbud, skyddad folkbokföring, fingerade personuppgifter och ärenden som hanteras med stöd av förordningen om särskilt personsäkerhetsarbete. Utredningen konstaterar att dessa ärenden har en stark koppling till brottsofferrollen och det straffprocessuella förfarandet.
Malmö · Statsråds · 22 april 2026
Socialdepartementet har gett en utredare i uppdrag att ta fram förslag på hur kommunen ska erbjuda förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav.
Syftet är att föräldrar ska kunna delta fullt ut i anvisade aktiviteter, vilket som huvudregel innebär 40 timmar per vecka eller 30 timmar per vecka beroende på barnets ålder och skolgång. Utredningen ska vara färdig senast den 22 oktober 2026.
Malmö · Statsråds · 22 april 2026
Huvudmän för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg kommer att behöva hantera uppgifter om vilka föräldrar som omfattas av aktivitetskrav.
Behandlingen av dessa personuppgifter anses vara förenlig med dataskyddsförordningen eftersom anordnande av utbildning ska kategoriseras som en sådan uppgift som är av allmänt intresse. Förslaget medför således inget behov av ny reglering.
Malmö · Statsråds · 19 april 2026
Regeringen får meddela föreskrifter om hur stor del av ett överskott av en utsläppsminskning som får användas för att uppfylla reduktionsplikten för det kalenderår som följer efter kalenderåret då överskottet har uppkommit, vad som avses med förnybara och andra fossilfria drivmedel, hur det ska säkerställas att dessa drivmedel är hållbara, förseningsavgiften och reduktionspliktsavgiften.
Vid verkliga störningar, såsom omständigheter som långvariga eller svåra leveransstörningar som väsentligt försvårar uppfyllandet av reduktionsplikten, får regeringen meddela tillfälliga undantag från kraven på utsläppsminskning för bensin och diesel. Undantaget ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med undantaget.
Godkännande
Malmö · Statsråds · 23 mars 2026
Regeringen lämnar förslag om att utöka kostnadsfriheten för undersökning, vård, behandling och läkemedel till att omfatta andra smittsamma sjukdomar.
Förändringen syftar till att patienter ska få undersökning, vård, behandling och läkemedel som bedöms minska risken för smittspridning av en allmänfarlig sjukdom utan kostnad.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
En utredning (SOU 2025:98) föreslår att enskilda sakägare inte ska få betala extra avgifter för det dubbelarbete som kan uppstå när en kommun får tillstånd att inrätta en egen lantmäterimyndighet.
Enligt förslaget ska de administrativa kostnaderna för överlämningen av ärenden finansieras genom en särskild budget till Lantmäteriet. Den extra tid som krävs för att hantera övergången ska istället täckas av de ordinarie avgifterna för förrättningsverksamhet, vilket innebär att kostnaden inte ska belasta den enskilde medborgaren.
Utredningen föreslår även att det ska införas en ny bestämmelse i lagen om kommunal lantmäterimyndighet. Bestämmelsen ska klargöra att Lantmäteriet som huvudregel ska överlämna pågående ärenden till den nya kommunala myndigheten när den startar sin verksamhet.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
Nationella läkemedelslistan kommer att kunna innehålla mer detaljerad information om medicintekniska produkter för att förbättra identifieringen av dessa.
Enligt förslaget i SOU 2025:71 Medicinteknikregistret ska följande uppgifter kunna lagras i registret:
- Unika produktidentifierare och serienummer.
- Uppgifter om tillverkare.
- Information från implantatkort som gör det möjligt att identifiera produkten.
- Uppgifter om den person som ordinerat åtgärden, såsom namn, yrke, specialitet, förskrivarkod och arbetsplatskod.
Syftet är att säkerställa att väsentliga uppgifter som bidrar till produktens identifiering finns tillgängliga i registret.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
Regeringen och Lantmäteriet har fastställt förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Reglerna trädde i kraft den 1 juni 2025.
Om en sakägare begär det kan Lantmäteriet, om det är möjligt, lämna ett skriftligt anbud.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
Vid ett regeringssammanträde den 21 september 2023 beslutades att en särskild utredare ska undersöka möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista för att förbättra patientsäkerheten. Utredningen ska vara färdigställd senast 14 februari 2025.
Utredningen ska analysera hur fler uppgifter kan läggas till i registret, bland annat gällande ordination och administrering av läkemedel och vacciner inom hälso- och sjukvården. Utredaren ska även se över om medicintekniska produkter kan inkluderas samt hur regleringen kan göras tydligare och mer förutsägbar för hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
En utredning föreslår att lagen om nationell läkemedelslista ändras så att begränsningar i redovisning av personuppgifter och sökbegrepp gäller behandlingsorsak istället för ordinationsorsak.
Syftet med förslaget är att apotekspersonal ska kunna se uppgifter om ändringsorsak utan patientens samtycke. Detta skulle kunna öka patientsäkerheten genom att personal kan upptäcka om ett läkemedel tidigare har ändrats på grund av exempelvis allergiska reaktioner, vilket kan förhindra att patienten får ut ett olämpligt läkemedel.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
SOU 2025:71 Översyn av viss lagstiftning föreslår att det inte är lämpligt att införa en bestämmelse som gör att en spärr i en lag automatiskt ska medföra en spärr i en annan.
Anledningen är att det skulle kräva omfattande och kostsamma systemförändringar i vårdgivarnas journalsystem. Utredningen konstaterar att de nuvarande systemen inte är byggda för att spärra enskilda journaluppgifter, och att de tekniska konsekvenserna av en sådan ändring skulle vara för stora i förhållande till den vinst man skulle uppnå.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
En utredning föreslår att hälso- och sjukvårdspersonal ska få direktåtkomst till medicinteknikregistret på samma sätt som för registret nationell läkemedelslista.
För personal som har behörighet att förskriva läkemedel och andra varor föreslås direktåtkomst med patientens samtycke för alla ändamål som rör hälso- och sjukvård, såsom säker ordination, vårdberedande och komplettering av patientjournaler. Sjuksköterskor utan förskrivningsbehörighet, dietister och farmaceuter föreslås få direktåtkomst med patientens samtycke för att bereda vård eller behandling samt komplettera patientjournaler.
Utredningen föreslår även att personal med förskrivningsbehörighet ska få direktåtkomst utan samtycke för att kunna registrera ändringar när åtgärder vidtagits med en medicinteknisk produkt, eller när det är nödvändigt för att vidta rättelse eller korrigering av tidigare uppgifter. I nödsituationer där en patient inte kan lämna samtycke föreslås direktåtkomst för personal med förskrivningsbehörighet och sjuksköterskor för att patienten ska kunna få den vård som oundgängligen behövs.
Utredningen föreslår vidare att personal som efter en ny prövning finner att en spärrad uppgift kan lämnas ut till patienten eller vårdnadshavaren ska ha en skyldighet att begära att E-hälsomyndigheten häver spärren.