Sammanfattade beslut från statsråds i Malmö.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
SOU 2026:8 föreslår ändringar i förutsättningarna för omhändertagande för vård enligt LVU där förutsättningarna ska samlas i en bestämmelse som anger att det ska finnas en påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling, att vården är nödvändig och till barnets bästa, samt att vården inte kan ges med samtycke.
För att vården ska kunna upphöra förutsätts att förhållandena som lade till grund för beslutet om vård inte längre föreligger och att situationen är stabil. Kravet på stabilitet innebär bland annat att det inte får råda någon tvekan om att förhållandena är varaktigt och genomgripande förbättrade.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Rättens beslut om tvångsvård för barn och unga som håller sig undan eller hålls undan kan nu gälla i upp till ett år. Tidigare var huvudregeln att beslutet upphörde att gälla om vården inte påbörjats inom fyra veckor.
Undantaget gäller när vården inte kan påbörjas på grund av att barnet eller den unge håller sig undan eller hålls undan. Den ordinarie tidsfristen på fyra veckor kvarstår som huvudregel för övriga fall.
Godkännande
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Försäkringskassan har beslutat att regionen har rätt till ersättning för kostnader för försäkringsmedicinska utredningar och andra kostnader i samband med sådana utredningar, om det skriftliga utlåtandet har kommit in till Försäkringskassan.
Vid behov av tolk för att genomföra utredningen har regionen rätt till ersättning för dessa kostnader, dock med ett tak på 900 kronor per timme.
Godkännande
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
En utredning visar att nuvarande lagstiftning gör det svårt för domstolar att bedöma om vård är nödvändig när barn placeras på särskilda ungdomshem. Detta beror på att placeringens form inte är en del av prövningen vid beslut om att omhänderta ett barn enligt LVU (lagen om vård av unga).
Utredningen konstaterar att det i praktiken är möjligt att frihetsberöva barn under 15 år utan att det finns en absolut möjlighet till domstolsprövning. För att förbättra detta föreslår utredningen att lagen tydligare ska ange förutsättningarna för placering på ungdomshem, särskilt när placeringen innebär inskränkningar i barnets rörelsefrihet och personliga integritet.
Det framhålls även att det saknas en enhetlig uppfattning mellan myndigheter och domstolar om vad som utgör "särskilt noggrann tillsyn". Utredningen menar att det är tveksamt om barn som endast omhändertagits med stöd av 2 § LVU bör kunna placeras på särskilda ungdomshem i framtiden.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Frågan om hur barnets bästa ska hanteras vid beslut om vårdens upphörande har analyserats i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU. Frivilliga överenskommelser om umgänge ska framgå av de vård- och genomförandeplaner en socialnämnd tar fram för placerade barn.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
Offentliga handlingar som är av särskilt stor betydelse för den offentliga verksamheten ska som huvudregel upprättas på svenska. Detta gäller bland annat politiska beslutsprocesser, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter och verksamhetsberättelser.
Behov av framställningar på andra språk ska tillgodoses genom översättning från de svenska originalen. I andra delar av den offentliga verksamheten kan kommunikation på andra språk förekomma, exempelvis vid kontakt mellan svenska myndigheter och utländska organisationer eller vid muntlig kommunikation med medborgare i områden med många invandrare.
Malmö · Statsråds · 18 juni 2026
En utredning visar att det finns rättsliga hinder mot att ta ut tolkavgift för brottsoffer eller misstänkta i vissa straffprocessuella förfaranden.
Detta gäller särskilt ärenden om kontaktförbud, skyddad folkbokföring, fingerade personuppgifter och ärenden som hanteras med stöd av förordningen om särskilt personsäkerhetsarbete. Utredningen konstaterar att dessa ärenden har en stark koppling till brottsofferrollen och det straffprocessuella förfarandet.
Malmö · Statsråds · 23 mars 2026
Regeringen lämnar förslag om att utöka kostnadsfriheten för undersökning, vård, behandling och läkemedel till att omfatta andra smittsamma sjukdomar.
Förändringen syftar till att patienter ska få undersökning, vård, behandling och läkemedel som bedöms minska risken för smittspridning av en allmänfarlig sjukdom utan kostnad.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
En utredning (SOU 2025:98) föreslår att enskilda sakägare inte ska få betala extra avgifter för det dubbelarbete som kan uppstå när en kommun får tillstånd att inrätta en egen lantmäterimyndighet.
Enligt förslaget ska de administrativa kostnaderna för överlämningen av ärenden finansieras genom en särskild budget till Lantmäteriet. Den extra tid som krävs för att hantera övergången ska istället täckas av de ordinarie avgifterna för förrättningsverksamhet, vilket innebär att kostnaden inte ska belasta den enskilde medborgaren.
Utredningen föreslår även att det ska införas en ny bestämmelse i lagen om kommunal lantmäterimyndighet. Bestämmelsen ska klargöra att Lantmäteriet som huvudregel ska överlämna pågående ärenden till den nya kommunala myndigheten när den startar sin verksamhet.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
Nationella läkemedelslistan kommer att kunna innehålla mer detaljerad information om medicintekniska produkter för att förbättra identifieringen av dessa.
Enligt förslaget i SOU 2025:71 Medicinteknikregistret ska följande uppgifter kunna lagras i registret:
- Unika produktidentifierare och serienummer.
- Uppgifter om tillverkare.
- Information från implantatkort som gör det möjligt att identifiera produkten.
- Uppgifter om den person som ordinerat åtgärden, såsom namn, yrke, specialitet, förskrivarkod och arbetsplatskod.
Syftet är att säkerställa att väsentliga uppgifter som bidrar till produktens identifiering finns tillgängliga i registret.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
Regeringen och Lantmäteriet har fastställt förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Reglerna trädde i kraft den 1 juni 2025.
Om en sakägare begär det kan Lantmäteriet, om det är möjligt, lämna ett skriftligt anbud.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
Vid ett regeringssammanträde den 21 september 2023 beslutades att en särskild utredare ska undersöka möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista för att förbättra patientsäkerheten. Utredningen ska vara färdigställd senast 14 februari 2025.
Utredningen ska analysera hur fler uppgifter kan läggas till i registret, bland annat gällande ordination och administrering av läkemedel och vacciner inom hälso- och sjukvården. Utredaren ska även se över om medicintekniska produkter kan inkluderas samt hur regleringen kan göras tydligare och mer förutsägbar för hälso- och sjukvården och öppenvårdsapoteken.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
En utredning föreslår att lagen om nationell läkemedelslista ändras så att begränsningar i redovisning av personuppgifter och sökbegrepp gäller behandlingsorsak istället för ordinationsorsak.
Syftet med förslaget är att apotekspersonal ska kunna se uppgifter om ändringsorsak utan patientens samtycke. Detta skulle kunna öka patientsäkerheten genom att personal kan upptäcka om ett läkemedel tidigare har ändrats på grund av exempelvis allergiska reaktioner, vilket kan förhindra att patienten får ut ett olämpligt läkemedel.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
SOU 2025:71 Översyn av viss lagstiftning föreslår att det inte är lämpligt att införa en bestämmelse som gör att en spärr i en lag automatiskt ska medföra en spärr i en annan.
Anledningen är att det skulle kräva omfattande och kostsamma systemförändringar i vårdgivarnas journalsystem. Utredningen konstaterar att de nuvarande systemen inte är byggda för att spärra enskilda journaluppgifter, och att de tekniska konsekvenserna av en sådan ändring skulle vara för stora i förhållande till den vinst man skulle uppnå.
Malmö · Statsråds · 4 mars 2026
En utredning föreslår att hälso- och sjukvårdspersonal ska få direktåtkomst till medicinteknikregistret på samma sätt som för registret nationell läkemedelslista.
För personal som har behörighet att förskriva läkemedel och andra varor föreslås direktåtkomst med patientens samtycke för alla ändamål som rör hälso- och sjukvård, såsom säker ordination, vårdberedande och komplettering av patientjournaler. Sjuksköterskor utan förskrivningsbehörighet, dietister och farmaceuter föreslås få direktåtkomst med patientens samtycke för att bereda vård eller behandling samt komplettera patientjournaler.
Utredningen föreslår även att personal med förskrivningsbehörighet ska få direktåtkomst utan samtycke för att kunna registrera ändringar när åtgärder vidtagits med en medicinteknisk produkt, eller när det är nödvändigt för att vidta rättelse eller korrigering av tidigare uppgifter. I nödsituationer där en patient inte kan lämna samtycke föreslås direktåtkomst för personal med förskrivningsbehörighet och sjuksköterskor för att patienten ska kunna få den vård som oundgängligen behövs.
Utredningen föreslår vidare att personal som efter en ny prövning finner att en spärrad uppgift kan lämnas ut till patienten eller vårdnadshavaren ska ha en skyldighet att begära att E-hälsomyndigheten häver spärren.