Gävle · Organ
Sammanfattade beslut från statsråds i Gävle.
Gävle · Statsråds · 15 september 2026
En person som inte behärskar svenska ska kunna förstå innehållet i ett ärende och göra sig förstådd så att alla relevanta uppgifter kan tas i beaktande när ett beslut fattas.
Gävle · Statsråds · 15 september 2026
Huvudregeln för offentlig verksamhet är att handlingar som är av stor betydelse, exempelvis beslut, protokoll och domar, ska upprättas på svenska. Behov av andra språk kan tillgodoses genom översättning från de svenska originalen.
Gävle · Statsråds · 15 september 2026
Beslut om kontaktförbud fattas av åklagare. Enligt lagen om kontaktförbud ska åklagaren vid en bedömning särskilt se till om den som förbudet gäller har begått brott mot någons liv, hälsa, frihet eller frid. Vid vissa typer av allvarlig brottslighet mot en närstående eller tidigare närstående anses förutsättningarna för kontaktförbud alltid vara uppfyllda. Hur länge ett kontaktförbud ska gälla är kopplat till det straff som personen som förbudet gäller har dömts till.
Gävle · Statsråds · 25 juni 2026
Myndigheter ska göra en förhandsprövning av förutsättningarna för utlämnande av uppgifter när teknisk direktåtkomst till system upprättas. Prövningen ska ske i samband med att åtkomsten skapas och innefatta alla uppgifter som mottagaren kan få tillgång till. Prövningen ska särskilt fokusera på sekretessfrågor och hur bestämmelser för att bryta sekretess är utformade. Detta gäller alla uppgifter som den mottagande myndigheten kan få tillgång till genom den direkta kopplingen. Det konstateras att direktåtkomst skiljer sig från andra former av elektroniskt utlämnande eftersom det omfattar samtliga uppgifter som mottagaren har rätt att ta del av på detta sätt. Som en generell utgångspunkt förutsätts dock att en mottagande myndighet inte faktiskt kommer att ta del av alla uppgifter som lämnas ut, utan endast när det uppstår ett sakligt behov.
Gävle · Statsråds · 25 juni 2026
Informationshanteringsutredningen (Ju 2011:11) har presenterat förslag på hur regler för behandling av personuppgifter ska formuleras i lagen om personuppgiftsbehandling vid Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård. Utredningen föreslår att en bestämmelse ska införas i den nya lagen som tydliggör att finalitetsprincipen som utgångspunkt gäller vid personuppgiftsbehandling inom lagens tillämpningsområde.
Gävle · Statsråds · 25 juni 2026
Enskilda personer har rätt att själva bestämma över sin sekretess och kan välja att häva eller efterge skyddet för att låta uppgifter lämnas ut till andra personer eller myndigheter. Samtycket kan i regel ges muntligt och behöver inte vara skriftligt, men myndigheter bör begära in ett uttryckligt och skriftligt samtycke när det gäller känsliga uppgifter inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ett samtycke får inte vara för generellt eller framtvingat för att vara giltigt. Det ska heller inte innebära att personen ger ett medgivande som är omfattandeare än vad som behövs för myndighetens verksamhet.
Gävle · Statsråds · 25 juni 2026
Justitiekanslern har konstaterat att förhållandet mellan verksamhet enligt LSS och socialtjänsten närmast framstår som det motsatta till att de är integrerade, och att man valt att bibehålla den skiljelinje som sedan länge funnits. Detta innebär att man kan hävda att förhållandet närmast framstår som det motsatta till att de är integrerade, även i de fall båda verksamheterna sorterar under samma nämnd.
Gävle · Statsråds · 30 april 2026
Socialnämnden har rätt att hämta in nödvändiga uppgifter oberoende av samtycke eller sekretess när beslut ska fattas om att omhänderta barn och unga enligt socialtjänstlagen. Detta gäller uppgifter från aktörer som har personlig kännedom om det enskilda barnet, som exempelvis lärare eller behandlande läkare. För att säkerställa att rättens bedömningar grundas på god kvalitet kan en sakkunnig som kan uttala sig om exempelvis en förälders psykiatriska tillstånd eller beroendeproblematik i relation till föräldraförmåga användas för att bedöma risker och behov av vård.
Gävle · Statsråds · 30 april 2026
En statlig utredning föreslår att reglerna för när tvångsvård enligt LVU (lagen om vård av unga) ska upphöra ska tydligas. Syftet är att säkerställa att vården inte pågår längre än vad som är nödvändigt. Utredningen betonar att kravet på en "varaktig och genomgripande förändring" inte ska ses som ett hinder för att avsluta vården om barnet kan få hjälp med samtycke från sina vårdnadshavare. Istället ska kravet användas som ett verktyg för att bedöma om det finns en påtaglig risk för att barnet skadas i sin hemmiljö. För att vården ska kunna avslutas vid förändrat beteende krävs enligt förslaget att beteendet har upphört och att situationen är stabil. Utredningen lyfter även fram att placeringar utanför hemmet, särskilt på institutioner, ska utvärderas noga då för långvarig placering kan påverka barnets motivation negativt.
Gävle · Statsråds · 30 april 2026
En socialnämnd kan under vissa förutsättningar besluta om ett omedelbart omhändertagande om rättens beslut om vård inte kan avvaktas. Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades.
Gävle · Statsråds · 30 april 2026
En utredning visar att nuvarande lagstiftning försvårar för domstolar att bedöma om vård är nödvändig och till barnets bästa när det gäller placering på särskilda ungdomshem. Detta beror på att placeringens form inte är en del av prövningen vid domstolens beslut att omhänderta ett barn enligt LVU (lagen om vård av unga). Utredningen konstaterar att det i praktiken är möjligt att frihetsberöva barn under 15 år utan att det finns en absolut möjlighet till domstolsprövning, då överklagande av placeringsbeslut kräver en aktiv handling av barnet. Det föreslås att lagtexten tydliggör förutsättningarna för placering på ungdomshem, särskilt när det innebär inskränkningar i rörelsefrihet och personlig integritet. Utredningen lyfter även fram att det saknas en samstämmig uppfattning mellan myndigheter och domstolar om vad som utgör "särskilt noggrann tillsyn". Det efterfrågas också tydligare regler för när barn som omhändertagits med stöd av 2 § LVU får placeras på särskilda ungdomshem, något som utredningen bedömer som högst tveksamt i framtiden.
Gävle · Statsråds · 30 april 2026
Socialtjänsten får nu fatta beslut om att begränsa eller reglera ett barns umgänge med syskon och andra närstående om det är nödvändigt med hänsyn till barnets bästa. Beslutet innebär att samma regler som gäller för umgänge med föräldrar och vårdnadshavare även ska gälla för syskon (biologiska hel- och halv-syskon, bonussyskon, adoptivsyskon och familjehemssyskon), mor/farföräldrar eller personer utanför familjekretsen som är viktiga för barnet. Om det inte går att komma överens om hur umgänget ska utformas får socialnämnden besluta om begränsningar.
Gävle · Statsråds · 30 april 2026
Regeringen beslutade den 30 november 2023 om utvidgning och förlängd tid för uppdraget som ska stärka barnrättsperspektivet vid tvångsvård. Utredningen ska nu även bl.a. bedöma och ta ställning till om tiden bör vara längre än sex månader för den uppföljning som socialnämnden får besluta om efter att en placering med stöd av socialtjänstlagen i ett familjehem, ett skyddat boende eller i ett hem för vård eller boende (HVB) har upphört, bedöma och ta ställning till om uppföljningen efter en avslutad placering enligt socialtjänstlagen i ett familjehem, ett skyddat boende eller i ett HVB bör vara en skyldighet för socialnämnden och i så fall på vilket sätt, och lämna nödvändiga författningsförslag. Slutredovisningen för uppdraget har flyttats till den 30 januari 2026. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 10 april 2025.