Barn- och utbildningsnämnden — 17 juni 2026

§ 47 Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner BUN 2026/129 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att upphäva de anställningsrestriktioner som infördes i barn- och utbildningsnämndens beslut § 149/2022 med omedelbar verkan. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2022-11-09 att införa anställningsrestriktioner gällande styrelsens verksamheter. I beslutet uppmanades nämnderna att fatta ett motsvarande beslut avseende sin personal, vilket barn- och utbildningsnämnden gjorde 2022-12-08 i beslut § 149/2022. 2026-03-24 mottog barn- och utbildningsförvaltningen ett nytt beslut från kommunstyrelsen där anställningsrestriktionerna ska upphävas med omedelbar verkan. I beslutet uppmanas de nämnder som har infört anställningsrestriktioner att göra en uppföljning av anställningsrestriktionerna samt att ta ställning till om de ska upphävas eller fortsätta gälla. Vid uppföljning av anställningsrestriktionerna konstaterar förvaltningen att restriktionerna inte är avgörande för att det ska ske en kontroll och samordning vid anställning eller personalneddragning. Detta görs i stället genom dialog i rektorsgruppen tillsammans med verksamhetschefer där dom ekonomiska förutsättningar beaktas. Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att de restriktioner som nämnden beslutade att införa inte längre fyller den funktion som var avsedd och att barn- och utbildningsnämnden därför bör besluta att upphäva dem. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att upphäva de anställningsrestriktioner som infördes i barn- och utbildningsnämndens beslut § 149/2022 med omedelbar verkan. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner”, Sara Sjölund Bång skolchef, 2026-05-18.  Kommunstyrelsens beslut § 48/2026 ”Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner”, 2026-03-11.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 149/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-12-08.  Kommunstyrelsens beslut § 179/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-11-09. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04 Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/129 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Sara Sjölund Bång, skolchef Tjänsteskrivelse - Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att upphäva de anställningsrestriktioner som infördes i barn- och utbildningsnämndens beslut § 149/2022 med omedelbar verkan. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2022-11-09 att införa anställningsrestriktioner gällande styrelsens verksamheter. I beslutet uppmanades nämnderna att fatta ett motsvarande beslut avseende sin personal, vilket barn- och utbildningsnämnden gjorde 2022-12-08 i beslut § 149/2022. 2026-03-24 mottog barn- och utbildningsförvaltningen ett nytt beslut från kommunstyrelsen där anställningsrestriktionerna ska upphävas med omedelbar verkan. I beslutet uppmanas de nämnder som har infört anställningsrestriktioner att göra en uppföljning av anställningsrestriktionerna samt att ta ställning till om de ska upphävas eller fortsätta gälla. Vid uppföljning av anställningsrestriktionerna konstaterar förvaltningen att restriktionerna inte är avgörande för att det ska ske en kontroll och samordning vid anställning eller personalneddragning. Detta görs i stället genom dialog i rektorsgruppen tillsammans med verksamhetschefer där dom ekonomiska förutsättningar beaktas. Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att de restriktioner som nämnden beslutade att införa inte längre fyller den funktion som var avsedd och att barn- och utbildningsnämnden därför bör besluta att upphäva dem. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej röra barn i direkt mening. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 48/2026 ”Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner”, 2026-03-11.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 149/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-12-08.  Kommunstyrelsens beslut § 179/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-11-09. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-03-11

§ 48 Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner KS 2022/315 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o upphäva de anställningsrestriktioner som kommunstyrelsen införde i kommunstyrelsens beslut § 179/2022 med omedelbar verkan. o uppmana de nämnder som har infört anställningsrestriktioner att göra en uppföljning av anställningsrestriktionerna samt att ta ställning till om de ska upphävas eller fortsätta gälla. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen fattade 2022-11-09 beslut om införande av anställningsrestriktioner med omedelbar verkan. Restriktionerna innebär att kommundirektör måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar längre än sex månader. Vidare bestämdes att restriktionerna ska gälla till dess att kommunstyrelsen beslutar att upphäva dem. Kommunstyrelsen beslutade även att uppmana nämnderna att fatta motsvarande beslut för sin personal vilket barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden gjorde. Restriktionerna infördes med anledning av de ekonomiska utmaningar Tidaholms kommun stod inför och syftet vara att öka kontrollen och samordningen vid anställningar och eventuella personalneddragningar. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det inte längre råder samma ekonomiska utmaningar som det gjorde vid införandet av anställningsrestriktioner och att restriktionerna inte heller är avgörande för att det ska ske en kontroll och samordning vid anställning eller personalneddragning. Kommunledningsförvaltningen anser därför att restriktionerna som kommunstyrelsen beslutade att införa inte längre fyller den funktion som var avsedd och att kommunstyrelsen därför bör besluta att upphäva dem. Förslag till beslut - Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: o upphäva de anställningsrestriktioner som kommunstyrelsen införde i kommunstyrelsens beslut § 179/2022 med omedelbar verkan. o uppmana de nämnder som har infört anställningsrestriktioner att göra en uppföljning av anställningsrestriktionerna samt att ta ställning till om de ska upphävas eller fortsätta gälla. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-03-11 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens personalutskotts beslut § 2/2026 ”Beslut om upphävande av anställningsrestriktioner”, 2026-02-25.  Tjänsteskrivelse ”Upphävande av anställningsrestriktioner”, personalchef Maria Johansson, 2026-02-09.  Kommunstyrelsens beslut § 179/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-11-09. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Personalenheten Samhällsbyggnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2022-12-08

§ 49 Information om ekonomisk månadsavstämning BUN 2026/124 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Under nämndssammanträdet kommer tjänstepersoner från förvaltningen medverka för att delge en avstämning angående den ekonomiska lägesbilden för maj månad. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om ekonomisk månadsavstämning”, Sophie Falk förvaltningsekonom 2026-05-26. Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/124 2026-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Sophie Falk, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse – Information om ekonomisk månadsavstämning Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Under nämndssammanträdet kommer tjänstepersoner från förvaltningen medverka för att delge en avstämning angående den ekonomiska lägesbilden för maj månad. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  - Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 50 Information om skolskjuts BUN 2026/199 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Under nämndssammanträdet i juni kommer trafikansvarig närvara för information om skolskjuts. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om skolskjuts”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-25. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/199 2026-05-25 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om skolskjuts Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Under nämndssammanträdet i juni kommer trafikansvarig närvara för information om skolskjuts. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte beröra barn i direkt mening. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 51 Information om barn- och utbildningsnämndens fattade beslut BUN 2026/177 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen informerar nämnden om verkställighet av beslut som fattats av nämnden under perioden december 2025 - maj 2026. Ärendet omfattar de beslut som fattats utöver de ordinära beslut som fastställs löpande under året. Datum: Fattat beslut: 2025-12-12 • Beslut om närvarande på konferens för barn- och utbildningsnämnden (§ 142/2025) • Beslut om ändring av sammanträdesdag för barn- och utbildningsnämnden (§ 143/2025) • Beslut om svar på tillsyn av barn- och utbildningsförvaltningens närarkiv (§144/2025) • Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden (§ 145/2025) 2026-01-22 • Beslut om entledigande från uppdrag inom barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott från Curt Staadig (SD) (§ 2/2026) • Fyllnadsval av ledamot och ersättare i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott efter Curt Staadig (SD) (§ 3/2026) • Beslut om svar på remiss angående nytt samverkansavtal om regional naturbruksutbildning (§ 4/2026) • Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning (§ 5/2026) 2026-02-18 • Beslut om antagande av krigsorganisation för barn- och utbildningsnämnden (§ 14/2026) • Beslut om yttrande gällande förslag på Policy för att ta emot sponsring (§ 15/2026) • Beslut om riktlinje gällande skolplikt, skolnärvaro och rapportering av skolfrånvaro (§ 18/2026) • Beslut om uppstart av vård- och omsorgsutbildning i egen regi (§ 19/2026) Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04 • Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 (§ 20/2026) • Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet (§ 22/2026) • Beslut om uppsägning av internhyresavtal för lokaler (§ 23/2026) • Nämndinitiativ om utredning/genomlysning av egen buss för elever till Rudbecksgymnasiet (§ 30/2026) 2026-03-19 • Beslut om verksamhetsprioritering för barn- och utbildningsnämnden (§ 32/2026) • Beslut om yttrande gällande riktlinje för konstnärlig utsmyckning i offentlig miljö (§ 33/2026) • Beslut om revidering av bidrag till fristående skolor 2026 (§ 40/2026) 2026-04-16 • Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens krisledningsplan – kontaktuppgifter (§ 49/2026) • Beslut om svar på remiss angående Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123) (§ 50/2026) • Beslut om yttrande på remiss gällande motion om arbetskläder (§ 51/2026) 2026-05-21 • Beslut om samverkansavtal om naturbruksutbildning (§ 61/2026) • Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden (§ 62/2026) • Beslut om utredning gällande SAM-kraft (§ 63/2026) • Beslut om godkännande av utredning gällande automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 (§ 65/2026) Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om barn- och utbildningsnämndens fattade beslut”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-26. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/198 2025-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om barn- och utbildningsnämndens fattade beslut Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Förvaltningen informerar nämnden om verkställighet av beslut som fattats av nämnden under perioden december 2025 - maj 2026. Ärendet omfattar de beslut som fattats utöver de ordinära beslut som fastställs löpande under året. Datum: Fattat beslut: 2025-12-12 • Beslut om närvarande på konferens för barn- och utbildningsnämnden (§ 142/2025) • Beslut om ändring av sammanträdesdag för barn- och utbildningsnämnden (§ 143/2025) • Beslut om svar på tillsyn av barn- och utbildningsförvaltningens närarkiv (§144/2025) • Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden (§ 145/2025) 2026-01-22 • Beslut om entledigande från uppdrag inom barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott från Curt Staadig (SD) (§ 2/2026) • Fyllnadsval av ledamot och ersättare i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott efter Curt Staadig (SD) (§ 3/2026) • Beslut om svar på remiss angående nytt samverkansavtal om regional naturbruksutbildning (§ 4/2026) • Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning (§ 5/2026) 2026-02-18 • Beslut om antagande av krigsorganisation för barn- och utbildningsnämnden (§ 14/2026) • Beslut om yttrande gällande förslag på Policy för att ta emot sponsring (§ 15/2026) tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 • Beslut om riktlinje gällande skolplikt, skolnärvaro och rapportering av skolfrånvaro (§ 18/2026) • Beslut om uppstart av vård- och omsorgsutbildning i egen regi (§ 19/2026) • Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 (§ 20/2026) • Beslut om svar på remiss angående förstudie elevmatsal Rudbecksgymnasiet (§ 22/2026) • Beslut om uppsägning av internhyresavtal för lokaler (§ 23/2026) • Nämndinitiativ om utredning/genomlysning av egen buss för elever till Rudbecksgymnasiet (§ 30/2026) 2026-03-19 • Beslut om verksamhetsprioritering för barn- och utbildningsnämnden (§ 32/2026) • Beslut om yttrande gällande riktlinje för konstnärlig utsmyckning i offentlig miljö (§ 33/2026) • Beslut om revidering av bidrag till fristående skolor 2026 (§ 40/2026) 2026-04-16 • Beslut om revidering av barn- och utbildningsnämndens krisledningsplan – kontaktuppgifter (§ 49/2026) • Beslut om svar på remiss angående Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123) (§ 50/2026) • Beslut om yttrande på remiss gällande motion om arbetskläder (§ 51/2026) 2026-05-21 • Beslut om samverkansavtal om naturbruksutbildning (§ 61/2026) • Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden (§ 62/2026) • Beslut om utredning gällande SAM-kraft (§ 63/2026) • Beslut om godkännande av utredning gällande automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 (§ 65/2026) Barnrättsbedömning Ärendet syftar till att informera nämnden om verkställighet av beslut och bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 52 Information om barn- och utbildningsnämndens återkommande ärenden BUN 2026/80 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en presentation med en sammanställning till nämnden avseende de återkommande årliga ärendena som tas upp under sammanträdena månadsvis. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om barn- och utbildningsnämndens återkommande ärenden”, Joacim Storm nämndesekreterare, 2026-05-25.  PowerPoint ”Barn- och utbildningsnämndens återkommande ärenden”. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/80 2026-05-25 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om barn- och utbildningsnämndens återkommande ärenden Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en presentation med en sammanställning till nämnden avseende de återkommande årliga ärendena som tas upp under sammanträdena månadsvis. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej beröra barn. Beslutsunderlag  PowerPoint ”Barn- och utbildningsnämndens återkommande ärenden”. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn- och utbildningsnämndens återkommande ärenden Reviderad 2026-05-25. tidaholm.se Januari • Beslut om beslutsattestanter. • Beslut om uppföljning av åtgärdsplan för risk- och sårbarhetsanalys för perioden 20XX-20XX. tidaholm.se Februari • Information om eventuella ändringar i krisledningsplan. • Beslut om patientsäkerhetsberättelse. • Beslut om verksamhetsberättelse. • Beslut om förslag på organisation Rudbecksgymnasiet xx/xx. • Information om arbetet med att efterfölja GDPR. • Beslut om krigsorganisation och krigsplacering för barn- och utbildningsnämnden avseende år 20XX. tidaholm.se Mars • Information om sammanställning av avvikelser ungdomsboendet Rudbeck. • Information om kvalitetsberättelse Rudbecksgymnasiets ungdomsboende. • Information om nästa års budget. • Information om skolnärvaro. tidaholm.se April • Beslut om uppföljning av helårsprognos. • Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. tidaholm.se Maj • Information om skolskjuts. • Beslut om tertialrapport 1 för barn- och utbildningsnämnden avseende januari april år xxxx. tidaholm.se Juni • Information om nämndens fattade beslut. • Information om sammanställning av avvikelser Ungdomsboendet Rudbeck. • Information om statsbidrag. • Beslut om Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret xx/xx. • Information om skolnärvaro. tidaholm.se September • Beslut om Rudbecksgymnasiet organisation - program och inriktningar läsåret xxxx/xxxx • Beslut om sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämnden nästkommande år. • Beslut om sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott nästkommande år. • Information om sammanställning av avvikelser Ungdomsboendet Rudbeck. • Information om eventuella ändringar i krisledningsplan. • Beslut om delårsrapport. tidaholm.se Oktober • Information om skolnärvaro. tidaholm.se November • Information om skolskjuts. • Redovisning av utförda kontroller till nämnd. • Beslut att anta ny intern kontrollplan. • Information om årlig redovisning av antalet placeringar i förskolan per avdelning. • Beslut om kvalitetsrapport. tidaholm.se December • Information om nämndens fattade beslut. • Information om sammanställning av avvikelser Ungdomsboendet Rudbeck. • Beslut om verksamhetsplan och detaljbudget • Beslut om bidrag till fristående gymnasieskolor. • Beslut om interkommunal ersättning. • Information om statsbidrag. • Information om skolnärvaro. tidaholm.se Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 53 Beslut om Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027 BUN 2026/190 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet förslår nämnden besluta att godkänna framtagen Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027. Sammanfattning av ärendet Utbildningen på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Förvaltningen har tagit fram ett förslag på Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet för läsåret 2026/2027. Förslag till beslut - Förvaltningen förslår nämnden besluta att godkänna framtagen Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027”, Daniel Larsson rektor, 2026-05-25.  Plan för utbildning Introduktionsprogram Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/190 2026-05-25 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Daniel Larsson, rektor Tjänsteskrivelse - Beslut om Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027 Förslag till beslut - Arbetsutskottet förslår nämnden besluta att godkänna framtagen Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027. Ärendet Utbildningen på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Förvaltningen har tagit fram ett förslag på Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet för läsåret 2026/2027. Barnrättsbedömning Ärendet berör elever som är både yngre och äldre än 18 år och syftar till att upprätta en plan för introduktionsprogrammen inom gymnasieskolan i enlighet med skollagens krav. Målet är att introduktionsprogrammen ska ge de elever som inte är behöriga till nationellt program en individuellt anpassad utbildning, som tillgodoser elevernas olika utbildningsbehov och erbjuder tydliga utbildningsvägar. Introduktionsprogrammen ska leda till etablering på arbetsmarknaden och en så god grund för fortsatt utbildning som möjligt. Ärendet bedöms ligga i linje med barnkonventionens artikel 28 och 29. I dessa framgår bland annat att konventionsstaterna ska uppmuntra utvecklingen av olika former av gymnasial utbildning samt att barnets utbildning ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Beslutsunderlag  Plan för utbildning Introduktionsprogram Rudbecksgymnasiet läsåret 2026/2027. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Reviderad 2026-05-06 Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen Rudbecksgymnasiet Läsåret 26/27 1 PLAN FÖR INTRODUKTIONSPROGRAM.................................................................................................. 4 FÖR VEM? ............................................................................................................................................. 4 MÅL ...................................................................................................................................................... 4 ALLMÄNT OM INTRODUKTIONSPROGRAM ........................................................................................... 4 INDIVIDUALISERING ....................................................................................................................................... 4 HELTIDSSTUDIER .......................................................................................................................................... 5 STUDIEVÄGSKODER PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM .............................................................................................. 5 INDIVIDUELL STUDIEPLAN ............................................................................................................................... 5 ANSÖKAN/ANTAGNING ................................................................................................................................. 5 ÖVERLÄMNING FRÅN GRUNDSKOLA TILL INTRODUKTIONSPROGRAMMET ................................................................. 5 DOKUMENT EFTER INTRODUKTIONSPROGRAM .................................................................................... 6 GYMNASIEINTYG .......................................................................................................................................... 6 SKRIFTLIG BEDÖMNING .................................................................................................................................. 6 SAMMANSTÄLLNING ..................................................................................................................................... 6 NYTT SLUTBETYG FRÅN GRUNDSKOLAN ............................................................................................................. 6 LEVANDEGÖRA ...................................................................................................................................... 6 UPPFÖLJNING ........................................................................................................................................ 6 DE OLIKA INTRODUKTIONSPROGRAMMEN ........................................................................................... 7 PROGRAMINRIKTAT VAL - IMV .............................................................................................................. 8 FÖR VEM? .................................................................................................................................................. 8 SYFTE ......................................................................................................................................................... 8 HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL .............................................................................................................................. 8 STRUKTUR ................................................................................................................................................... 8 FÖRE UTBILDNINGSSTART ............................................................................................................................... 9 LÄNGD ....................................................................................................................................................... 9 UPPFÖLJNING AV ELEVENS UTBILDNING ............................................................................................................. 9 YRKESINTRODUKTION – IMY ............................................................................................................... 10 FÖR VEM? ................................................................................................................................................ 10 SYFTE ....................................................................................................................................................... 10 HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL ............................................................................................................................ 10 STRUKTUR ................................................................................................................................................. 10 FÖRE UTBILDNINGSSTART ............................................................................................................................. 11 LÄNGD ..................................................................................................................................................... 11 UPPFÖLJNING AV ELEVENS UTBILDNING ........................................................................................................... 11 INDIVIDUELLT ALTERNATIV – IMA ....................................................................................................... 12 FÖR VEM? ................................................................................................................................................ 12 SYFTE ....................................................................................................................................................... 12 HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL ............................................................................................................................ 12 STRUKTUR ................................................................................................................................................. 12 FÖRE UTBILDNINGSSTART ............................................................................................................................. 13 LÄNGD ..................................................................................................................................................... 13 UPPFÖLJNING AV ELEVENS UTBILDNING ........................................................................................................... 13 SPRÅKINTRODUKTION – IMS .................................................................................................................... 14 FÖR VEM? ................................................................................................................................................ 14 SYFTE ....................................................................................................................................................... 14 HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL ............................................................................................................................ 14 STRUKTUR ................................................................................................................................................. 14 2 FÖRE UTBILDNINGSSTART ............................................................................................................................. 15 LÄNGD ..................................................................................................................................................... 15 UPPFÖLJNING AV ELEVENS UTBILDNING ........................................................................................................... 15 3 Plan för Introduktionsprogram Enligt skollagen (2010:800) ska en huvudman som anordnar Introduktionsprogram fastställa en plan för utbildning på Introduktionsprogram. Anledningen till att det krävs en plan för utbildning på Introduktionsprogram beror på att det inte finns någon nationellt fastställd struktur eller längd för Introduktionsprogrammen. Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen fastställs av Barn- och utbildningsnämnden i Tidaholm. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.1 Planen är en viktig förutsättning för utbildningen och är en utgångspunkt när skolan tillsammans med elev och vårdnadshavare upprättar den individuella studieplanen. En elev som påbörjat ett Introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som var aktuell när eleven påbörjade sin utbildning.2 För vem? Introduktionsprogram är en rättighet för de ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program. Eleverna ska ha avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och ska senast ha påbörjat sin gymnasieutbildning på Introduktionsprogram första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år3. Alternativt kan en ungdom som inte är behörig till nationellt program på gymnasieskolan välja att gå kvar upp till två år i grundskolan. Elever som tillhör den anpassade gymnasieskolans målgrupp kan erbjudas Individuellt alternativ samt Yrkesintroduktion om så eleverna önskar detta. Hemkommunen måste dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra detta.4 Mål Introduktionsprogrammen ska ge de elever som inte är behöriga till nationellt program en individuellt anpassad utbildning som tillgodoser elevernas olika utbildningsbehov och erbjuder tydliga utbildningsvägar. Introduktionsprogrammen ska leda till en så god grund för fortsatt utbildning som möjligt eller leda till etablering på arbetsmarknaden. Allmänt om Introduktionsprogram Individualisering Utbildningarna har sin grund i en tydlig individualisering, med arbetet flexibelt organiserat utifrån elevens kunskapsutveckling och andra förutsättningar så att elevens 1 17 kap. 7§ Skollagen (2010:800) 2 17 kap. 15§ Skollagen (2010:800) 3 15 kap. 5§ Skollagen (2010:800) 4 17 kap. 16§ Skollagen (2010:800) 4 mål för utbildningen ska nås. När den enskilde elevens mål har uppnåtts ska organisationen vara sådan att eleven snarast möjligt ska kunna övergå till annan utbildning, t.ex. annat Introduktionsprogram, nationellt program, annan utbildning eller till arbetsmarknaden. Heltidsstudier Utbildningen bedrivs på heltid, om inte annat överenskoms med eleven och dennes vårdnadshavare. Elever som går ett Introduktionsprogram har rätt till en garanterad undervisningstid på minst 23 timmar i veckan5. Elev/vårdnadshavare kan i samtal med rektor begära en minskning av undervisningstiden. Det ska då finnas särskilda skäl som grund för att huvudmannen ska bevilja det. Studievägskoder på Introduktionsprogram Blivande elever ska inför studier på Introduktionsprogram ha kunskap om utbildningen är inriktad mot ett nationellt program på gymnasiet, mot annan utbildning eller som en förberedelse för arbetslivet. Individuell studieplan För varje elev ska en individuell studieplan upprättas. Den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om ämnen och kurser som eleven ska studera, längd för studierna och eventuellt andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Studieplanen ska utformas utifrån elevens behov och intressen samt följas upp, utvärderas och revideras vid behov, i samråd med eleven och i förekommande fall också med elevens vårdnadshavare. Ansökan/Antagning Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.6 Ansökan till Introduktionsprogram på Rudbecksgymnasiet görs genom grundskolans eller gymnasiets studie- och yrkesvägledare. Ansvarig rektor på gymnasiet fattar beslut om antagning till respektive Introduktionsprogram. Överlämning från grundskola till Introduktionsprogrammet Överlämningar mellan avlämnande grundskola och Introduktionsprogrammen inför att det är aktuellt att elev startar på ett Introduktionsprogram. Vi använder Skaraborgsmodellen och E-tjänsten som är framtagna för att användas vid överlämningar av kunskapsutveckling mellan grundskolan och Introduktionsprogrammen, samt mellan Introduktionsprogram (se utbildning Skaraborgs hemsida, Skaraborgs kommunalförbund). 5 17 kap. 6§ Skollagen (2010:800) 6 17 kap. 16§ Skollagen (2010:800) 5 Dokument efter Introduktionsprogram Gymnasieintyg När en elev på ett Introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektor utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått, elevens samtliga betyg och andra insatser som ingått i elevens studieplan samt när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. 7 Skriftlig bedömning En elev som inom ramen för ett Introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne.8 Detsamma gäller om eleven läst gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Sammanställning En elev som avbryter sin utbildning på ett Introduktionsprogram, inte fullföljer utbildningen enligt sin individuella studieplan, övergår till ett annat Introduktionsprogram eller ett nationellt program ska få en sammanställning av vilka delar i utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Rektor ansvarar för att sammanställningen upprättas. Nytt slutbetyg från grundskolan Elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt grundskolebetyg utskrivet. Rektor i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget. Levandegöra Plan för utbildning på Introduktionsprogrammen publiceras på Rudbecksgymnasiets hemsida. Planen är ett arbetsmaterial för grundskolans och gymnasiets studie- och yrkesvägledare samt personalen som arbetar på Introduktionsprogrammet. Uppföljning Planen för Introduktionsprogrammen följs upp och utvärderas i slutet av vårterminen 2027. En plan för det kommande läsåret formas och beslutas av Barn- och utbildningsnämnden. 7 8 kap. 21§ gymnasieförordningen (2010:2039) 8 20 kap. 20§ gymnasieförordningen (2010:2039) 6 De olika Introduktionsprogrammen Det finns fyra Introduktionsprogram: • Programinriktat val IMV • Yrkesintroduktion IMY • Individuellt alternativ IMA • Språkintroduktion IMS Se följande sidor för mer information av respektive program. 7 Programinriktat val - IMV För vem? För att vara behörig till IMV ska eleven uppfylla följande behörighetskrav:9 • Godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt minst tre andra ämnen. • Godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska samt minst fyra andra ämnen. Syfte Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Studievägskod: IMV00G mot gymnasieprogram Huvudsakligt innehåll Utbildningen kan förutom de ämnen som förekommer i det nationella programmet innehålla: • de grundskoleämnen som eleven saknar godkänt betyg i och som behövs för att bli behörig till det valda nationella programmet • andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. En studieplan upprättas för varje elev där det framgår vilka grundskoleämnen och gymnasieämnen eleven ska läsa. Mentor, studie- och yrkesvägledare och elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev, upprättar den individuella studieplanen i samband med elevens studieplaneringssamtal. I studieplanen ska det även framgå om arbetsplatsförlagt lärande (APL) och/eller praktik ingår, om elevens utbildning innehåller andra gynnsamma insatser för kunskapsutveckling och längden på utbildningen. Struktur Utbildningen utformas för enskild elev, ej för grupp. Elever som går programinriktat val följer poängplanen för respektive nationellt program, samtidigt som eleven läser in det/de grundskoleämnen som saknas för att bli behörig till det nationella programmet. Så snart eleven läst in behörigheten så skrivs eleven över på det nationella programmet. 9 17 kap. 10§ Skollagen (2010:800) 8 Det finns ett nära samarbete med mentorer, studie- och yrkesvägledare (SYV) samt elev kring studieplanering och framtidsplaner. Före utbildningsstart De elever som är intresserade av att börja på Introduktionsprogrammen är välkomna på individuellt besök tillsammans med vårdnadshavare och/eller att ”skugga” en dag på programmet. Syftet med besöken är att tidigt skapa en trygg och bra relation till blivande elever, informera om Introduktionsprogrammen samt inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning med syfte att på ett så bra sätt som möjligt möta eleven. Elever aktuella för IMV inleder utbildningen med ett studieplaneringssamtal som leds av studie- och yrkesvägledare, programansvarig eller mentor. Längd Målsättningen är att eleven så snart som möjligt ska kunna antas till det nationella programmet. Utbildningens längd beror på varje elevs individuella studieplan och vidare planerade skolgång. Uppföljning av elevens utbildning Uppföljning av den individuella studieplanen sker i samband med utvecklingssamtalen, som äger rum minst en gång per termin. Förändringar av den individuella studieplanen sker vid behov och i samråd med elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev. 9 Yrkesintroduktion – IMY För vem? Yrkesintroduktion är för de ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Om det finns synnerliga skäl får ungdomar som uppfyller kraven för ett nationellt yrkesprogram tas emot på yrkesintroduktion.10 Utbildningen är inte avsedd för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Syfte Yrkesintroduktionen ska ge eleverna en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Studievägskod: IMY00G Yrkesintroduktion mot gymnasieutbildning IMY00J Yrkesintroduktion mot jobb Huvudsakligt innehåll Yrkesintroduktion innehåller i huvudsak yrkesinriktad utbildning. Utbildningen kan innehålla: • ämnen inom yrkesprogrammens programgemensamma eller gymnasiegemensamma ämnen • ämnen från grundskolan som krävs för att bli behörig till ett nationellt program • arbetsplatsförlagt lärande (APL) och/eller praktik • andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. En studieplan upprättas för varje elev där det framgår vilka grundskoleämnen och gymnasieämnen eleven ska läsa. Mentor, studie- och yrkesvägledare och elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev, upprättar den individuella studieplanen i samband med elevens studieplaneringssamtal. I studieplanen ska det även framgå om APL/praktik ingår, om elevens utbildning innehåller andra gynnsamma insatser för kunskapsutveckling samt längden på utbildningen. Struktur Utbildningen utformas för enskild elev, ej för grupp. Det finns ett nära samarbete med mentor, studie- och yrkesvägledare samt elev kring studieplanering och framtidsplaner. 10 17 kap. 11§ Skollagen (2010:800) 10 Före utbildningsstart De elever som är intresserade av att börja på Introduktionsprogrammen är välkomna på individuellt besök tillsammans med vårdnadshavare och/eller att ”skugga” en dag på programmet. Syftet med besöken är att tidigt skapa en trygg och bra relation till blivande elever, informera om Introduktionsprogrammen samt inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning med syfte att på ett så bra sätt som möjligt möta eleven. Elever aktuella för IMY inleder utbildningen med ett studieplaneringssamtal som leds av studie- och yrkesvägledare, programansvarig eller mentor. Längd Längden på utbildningen utgår från individens individuella behov och förutsättningar samt vidare planerade skolgång och framgår av elevens individuella studieplan. Uppföljning av elevens utbildning Elevens studier och studietakt följs upp i elevens individuella studieplan. Uppföljning av den individuella studieplanen sker i samband med utvecklingssamtalen som äger rum minst en gång per termin. Förändringar av den individuella studieplanen sker vid behov och i samråd med elev, samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev. 11 Individuellt alternativ – IMA För vem? Individuellt alternativ är för de ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för att vara behöriga till ett nationellt program. Enligt skollagen får ungdomar som uppfyller kraven för ett yrkesprogram tas emot på Individuellt alternativ, om det finns synnerliga skäl.11 Syfte Utbildningen ska förbereda eleven för yrkesintroduktion, programinriktat val, nationellt program, annan utbildning eller arbetsmarknaden. Huvudsakligt innehåll Individuellt alternativ präglas av en hög grad av individualisering och utformas utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov. Innehållet i utbildningen styrs av elevens mål med sin utbildning och dennes förutsättningar. Utbildningen kan innehålla: • grundskoleämnen som eleven saknar godkänt betyg i och som behövs för att bli behörig till ett nationellt program • möjlighet att läsa gymnasiala ämnen • praktik • andra insatser som är gynnsamma för elevens utveckling, till exempel motivationshöjande insatser. En studieplan upprättas för varje elev där det framgår vilka grundskoleämnen och gymnasieämnen eleven ska läsa. Mentor, studie- och yrkesvägledare och elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev, upprättar den individuella studieplanen i samband med elevens studieplaneringssamtal. I studieplanen ska det även framgå om APL/praktik ingår, om elevens utbildning innehåller andra gynnsamma insatser för kunskapsutveckling samt längden på utbildningen. Struktur Mentor har en viktig roll i framtagandet av elevens studieplan tillsammans med elev och studie- och yrkesvägledare. Utbildningen ska utformas för enskild elev. Studievägskod: IMA00U mot fortsatt utbildning IMA00Y mot Yrkesintroduktion IMA00J mot jobb 11 17 kap §11 Skollagen (2010:800) 12 Före utbildningsstart De elever som är intresserade av att börja på Introduktionsprogrammen är välkomna på individuellt besök tillsammans med vårdnadshavare. Syftet med besöken är att tidigt skapa en trygg och bra relation till blivande elever, informera om Introduktionsprogrammen samt inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning med syfte att på ett så bra sätt som möjligt möta eleven. Elever aktuella för IMA inleder utbildningen med ett studieplaneringssamtal som leds av studie- och yrkesvägledare, programsamordnare på IM eller mentor. Längd Längden på utbildningen utgår från individens individuella behov och förutsättningar och framgår av elevens individuella studieplan. Uppföljning av elevens utbildning Elevens studier och studietakt följs upp i elevens individuella studieplan. Uppföljning av den individuella studieplanen sker i samband med utvecklingssamtalen som äger rum minst en gång per termin. Förändringar av den individuella studieplanen sker vid behov och i samråd med elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev. 13 Språkintroduktion – IMS För vem? Språkintroduktion erbjuds elever som är nyanlända i Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett gymnasieprogram. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.12 Syfte Utbildningen har fokus på svenska språket. Utbildningen ska förbereda eleven för studier på andra Introduktionsprogram, nationella program eller annan utbildning. Huvudsakligt innehåll Utbildningen ska innehålla: • undervisning i grundskoleämnet svenska som andraspråk. Utbildningen kan innehålla: • undervisning i enbart svenska som andraspråk under en kort inledande period. • möjligheter att kombinera utbildningen med andra grundskoleämnen och praktik som ett stöd i språkinlärningen. • andra insatser som är gynnsamma för elevens utveckling • studiehandledning på modersmålet/förstaspråket En studieplan upprättas för varje elev, efter kartläggning, där det framgår vilka grundskoleämnen och eventuella gymnasieämnen eleven ska läsa. I studieplanen ska det även framgå om praktik ska ingå och om elevens utbildning innehåller andra gynnsamma insatser för kunskapsutveckling samt längden på utbildningen. Struktur Utbildningen utformas för enskild elev. I anslutning till skolstart genomför skolan en inledande kartläggning av elevens språkkunskaper och andra kunskaper. Om möjligt genomförs kartläggningen på elevens starkaste språk. Då kartläggs elevens skolbakgrund, samtidigt som eleven får möjlighet att visa sina styrkor och förmågor. Kartläggningen ger ämneslärarna ett stöd att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne. Mentor upprättar därefter en studieplan tillsammans med studie- och yrkesvägledare och elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev. 12 Skollagen (2010:800) 3kap §12a 14 Studievägskod: IMS00G mot gymnasieprogram IMS00U mot annan utbildning Före utbildningsstart De elever som är intresserade av att börja på Introduktionsprogrammen är välkomna på individuellt besök tillsammans med vårdnadshavare. Syftet med besöken är att tidigt skapa en trygg och bra relation till blivande elever, informera om Introduktionsprogrammen samt inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning med syfte att på ett så bra sätt som möjligt möta eleven. Aktuella elever för IMS inleder utbildningen med ett kartläggningssamtal som leds av studie- och yrkesvägledare, programansvarig på IM eller mentor. Längd Längden på utbildningen utgår från individens individuella behov och förutsättningar och framgår av elevens individuella studieplan. Uppföljning av elevens utbildning Elevens studier följs upp i elevens individuella studieplan. Uppföljning av den individuella studieplanen sker i samband med utvecklingssamtalen som äger rum minst en gång per termin. Förändringar av den individuella studieplanen sker vid behov och i samråd med elev samt vårdnadshavare om det gäller minderårig elev. 15 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 54 Beslut om utredning gällande resursskola Rudbecksgymnsiet BUN 2026/206 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att föreslå förvaltningen att ta med resursskola i framtagande av förslag till kommande beslut om gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har utrett möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda resursskola på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Under sammanträdet medverkade tjänstepersoner för redovisning av utredningen. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att föreslå förvaltningen att ta med resursskola i framtagande av förslag till kommande beslut om gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om utredning gällande resursskola på Rudbecksgymnasiet”, Daniel Larsson rektor, Nina Kindbom rektor och Margareta Pilgard rektor, 2026-05-26.  Utredning ”Resursskola på Rudbecksgymnasiet”, Daniel Larsson, Nina Kindbom och Margareta Pilgard rektorer 2026-05-26. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/206 2026-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Daniel Larsson, Nina Kindbom och Margareta Pilgard rektorer Tjänsteskrivelse - Beslut om utredning gällande resursskola på Rudbecksgymnasiet. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att föreslå förvaltningen att ta med resursskola i framtagande av förslag till kommande beslut om gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028. Ärendet Förvaltningen har utrett möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda resursskola på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen presenteras för arbetsutskottet samt nämnden under sammanträdena i juni. Förvaltningens utredning bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms följa barnkonventionens artikel 28. (b) som lyder: ”Uppmuntra utvecklingen av olika former av gymnasial utbildning inklusive såväl högskoleförberedande utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov”. Beslutsunderlag  Utredning ”Resursskola på Rudbecksgymnasiet”, Daniel Larsson, Nina Kindbom och Margareta Pilgard rektorer 2026-05-26. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn och utbildningsförvaltningen Ärendenummer: BUN 2026/206 Upprättad: 2026-05-26 Senast reviderad: - Utredning Resursskola på Rudbecksgymnasiet 1FDlicekta h bälrå sfoert osåt pabvu Obbkloärnd författare licensieras enligt CC BY Ansvarig för dokumentet: Daniel Larsson, Nina Kindbom och Margareta Pilgard rektorer Bakgrund ...................................................................................................................................................................3 Resursskola ...............................................................................................................................................................3 Juridisk ram ..............................................................................................................................................................3 Beslut om mottagande och antagning i resursskola. .......................................................................................4 Skolenhet för Resursskola ....................................................................................................................................4 Slutsats .......................................................................................................................................................................4 Bakgrund Gymnasiet möter i ökande grad elever med stora behov som inte alltid kan tillgodoses inom ramen för ordinarie skolorganisation. För vissa elever har tidigare anpassningar och särskilt stöd, trots omfattande insatser, inte varit tillräckliga för att skapa en fungerande skolgång. Idag kan rektor på gymnasiet klassplacera elever, med omfattande och varaktiga behov av särskilt stöd, i specialklasser. Nackdel med användandet av specialklasser är att rektor vid antagning inför placering i specialklass inte har tillgång till underlag från avlämnande skola att kunna göra bedömning av elevens behov av särskilt stöd utan placerar eleven enbart utifrån diagnos, inte utifrån diagnos och stödbehov. För att kunna säkerställa en elevs behov av att tillhöra resursskola behöver vi få tillgång till underlag från avlämnande skola, med tydliga behov av särskilt stöd, framskrivna. Resursskola Elever ska få sitt särskilda stöd inom den ordinarie skolan. Resursskola får användas när elevens behov inte kan tillgodoses där, trots omfattande stödinsatser. En resursskola är en skola som erbjuder specialundervisning och extra resurser till elever med olika former av funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter eller behov av extra stöd. Resursskolor har specialiserade pedagoger och stödpersonal för att möta elevernas behov på ett individanpassat sätt. En resursskola är en skolverksamhet som riktar sig till elever med omfattande behov av särskilt stöd. Resursskolor är ofta små enheter som är anpassade för den specifika målgruppens stödbehov. Syftet är att erbjuda en lärmiljö med hög personaltäthet, särskild pedagogisk kompetens och anpassade lokaler, där undervisningen kan utformas utifrån elevernas individuella behov. Undervisningen i resursskola ska följa samma läroplan och kursplaner som gymnasiet, men bedrivas i en mer specialiserad och strukturerad miljö. Elever i resursskola har samma rätt till utbildning, undervisningstid och måluppfyllelse som andra elever. En resursskola på Rudbecksgymnasiet har likheter med dagens specialklasser som vi har. Vår målgrupp är fortsatt elever inom autismspektrumtillstånd (AST). Elever i resursskolan inkluderas i så stor utsträckning som möjligt efter elevernas förutsättningar i ordinarie skolverksamhet. Juridisk ram Resursskola regleras i skollagen (2010:800), främst i 3 kap. om barns och elevers utveckling mot utbildningens mål. Även om det inte finns någon reglering i skollagen om kommunala resursskolor inom skolformerna gymnasieskola och anpassad gymnasieskola finns det enligt förarbetena inget som hindrar att kommuner inrättar resursskolor även inom de skolformerna. Kommuner har stor frihet att själva bestämma hur den kommunala skolverksamheten ska organiseras. Utdrag ur proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd: En reglering av kommunala resursskolor när det gäller skolformerna grundskola och anpassad grundskola innebär således i sig inte något hinder mot att kommuner inrättar resursskolor även i skolformerna förskoleklass och gymnasieskola. Eftersom Resursskola inte finns reglerat i regelverket finns det inte heller några regler om registrering eller tillstånd av att starta/bedriva resursskola. Det är ett kommunalt beslut. Beslut om mottagande och antagning i resursskola. Elev/vårdnadshavare ansöker om att få gå i resursskola i samband med elevens gymnasieval. Mottagande i resursskola kräver av rektor en noggrann utredning av elevens behov och ett formellt beslut om särskilt stöd. Vårdnadshavare ska involveras i processen. Varje placering ska baseras på individuella behov och bedömningar, i enlighet med skollagens krav på likvärdighet och rättssäkerhet. Antagning till en resursskola kan ske, under förutsättning att övriga behörighetskrav och urval till gymnasiet uppfylls enligt skollagen och gymnasieförordningen. Skolenhet för Resursskola Eftersom det inte finns något regelverk som behandlar kommunala resursskolor på gymnasienivå är frågan om resursskola ska vara i separat enhet eller ingå i någon befintlig enhet inte reglerad. Det är upp till kommunen att organisera skolverksamheten. Slutsats Förvaltningen föreslår att Barn- och utbildningsnämnden inrättar en resursskola på gymnasiet som en del av kommunens samlade skolutbud på gymnasienivå from läsåret 2027/2028. Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 55 Information om skolnärvaro BUN 2026/61 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Rektorer på grundskolorna ska enligt skollagen 7 kap. § 19a anmäla till huvudman och hemkommun om skolfrånvaro. Förvaltningen sammanställer därefter antalet anmälningar och redovisar dessa för nämnden. Nämnden beslutade 2026-02-05 att anta riktlinje gällande skolplikt, skolnärvaro och rapportering av skolfrånvaro. Enligt riktlinjen framgår det att rapportering av frånvaro ska ske till nämnden två gånger per termin: i oktober, december, mars och juni. Under sammanträdet medverkade verksamhetschef för information och dialog. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om skolnärvaro”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-25. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/61 2026-05-25 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om skolnärvaro Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Rektorer på grundskolorna ska enligt skollagen 7 kap. § 19a anmäla till huvudman och hemkommun om skolfrånvaro. Förvaltningen sammanställer därefter antalet anmälningar och redovisar dessa för nämnden. Nämnden beslutade 2026-02-05 att anta riktlinje gällande skolplikt, skolnärvaro och rapportering av skolfrånvaro. Enligt riktlinjen framgår det att rapportering av frånvaro ska ske till nämnden två gånger per termin: i oktober, december, mars och juni. Under sammanträdet kommer verksamhetschef medverka för information och dialog. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, då det handlar om information till nämnden. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Skolfrånvaro Rapportering juni 2026 tidaholm.se Beslut Nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att under våren och hösten 2025 redovisa barn- och elevhälsans arbete med skolfrånvaron inom Tidaholms kommun och hur anmälan till huvudman och hemkommun om skolfrånvaro ska redovisas. tidaholm.se Utredningar och statistik om skolfrånvaro • Redovisas per skolenhet och stadium. • Både antal utredningar och antal unika elever. • Antal elever över 15% total (F-6) eller oanmäld (7-9) frånvaro, samt procent av totalt elevantal. • Trendspaning tidaholm.se Sammanställning av antal anmälningar till huvudman och hemkommun om skolfrånvaro Skola Antal Vt 2025 Ht 25 Vt 2026 (jan-maj) Forsenskolan F-3 28 11 35 Forsenskolan 4-6 12 17 22 Valstad skola F-3 7 2 7 Valstad skola 4-6 8 2 7 Ekedalens skola F-3 5 0 0 Ekedalens skola 4-6 4 4 0 Rosenbergskolan F-3 11 0 < 5 Rosenbergskolan 4-6 5 3 6 Fröjereds skola < 5 < 5 0 Hellidsskolan 8 12 < 5 tidaholm.se Frånvarostatistik F-3 total frånvaro över 15% Skola Vt 25 Ht 25 Vt 26 (jan-maj) Antal % av skolans Antal % av skolans Antal % av skolans elever elever elever elever elever elever Forsenskolan F-3 28 12% 12 6% 23 11% Valstad skola F-3 < 5 0 0% 8 15% Ekedalens skola F-3 6 10% < 5 < 5 Rosenbergskolan F-3 29 13% 7 3% 16 9% < 5 oan. Fröjereds skola F-3 < 5 < 5 < 5 tidaholm.se Frånvarostatistik 4-6 total frånvaro över 15% Skola Vt 25 Ht 25 Vt 26 (jan-maj) Antal % av Antal % av Antal % av elever skolans elever skolans elever skolans elever elever elever Forsenskolan 4-6 33 18% 18 10% 36 19% Valstad skola 4-6 7 17% 5 13% < 5 Ekedalens skola 4-6 13 25% 6 13% 9 19% Rosenbergskolan 4-6 40 20% 21 11% 31 16% tidaholm.se Frånvarostatistik 7-9 och gy total/oanmäld frånvaro över 15% Skola Vt 25 Ht 25 Vt 26 (jan-maj) Oanmäld Anmäld Oanmäld Anmäld Oanmäld Anmäld Hellidsskolan 45 ~ 14 133 26 168 3% 29% 5% 37% Rudbecksgy ~ ~ 9 71 12 89 3% 26% 4% 32% tidaholm.se Trendspaning riket • Ökad omfattning av problematisk frånvaro • Oanmäld frånvaro ökar i takt med ålder • Stark koppling till mående • Ofta ökad frånvaro under våren (internationella studier) tidaholm.se Trendspaning Tidaholm Ökad frånvaro vårtermin Mående • ackumulerad problematik • psykisk ohälsa • minskad motivation • NPF (odiagnostiserad) • psykisk belastning/press • sjukfrånvaro lågstadiet • etablerade frånvaromönster • fler ledigheter bryter rutiner tidaholm.se Identifierade åtgärder – individ • Kontakt tas alltid vid oanmäld frånvaro – mall för samtal och mail finns • Professionell bedömning av oro före utredning frånvaro • Ny rutin och material vid utredning frånvaro – frågor som bättre ringar in orsaker • Stöd till analys av elevens situation innan åtgärder sätts in • Viktigt att skolan håller rutiner – behandling KBT tidaholm.se Identifierade åtgärder – grupp • Behov åtgärder på gruppnivå, t ex riktat stöd till flera elever i en klass • Diskutera arbetsmiljö elever • Behov av likvärdigt förebyggande och främjande arbete, t ex med utgångspunkt i materialen Det syns inte på högstadiet (testversion åk 4-6) och Be the hero åk F-6 • SYV åk 7-9 Framtidsvalet – framtid, valkompetens och psykisk hälsa. Skolor som använder materialet har sett minskat behov av stödsamtal, färre omval m.m. tidaholm.se Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 56 Information om sammanställning avvikelser mars-maj Ungdomsboendet Rudbecksgymnasiet BUN 2026/62 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet 2024-10-11 inkom beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till barn- och utbildningsförvaltningen angående genomförd tillsyn av Ungdomsboendet Rudbecksgymnasiet. I denna har IVO konstaterat att det funnits brister i verksamhetens arbete med att uppmärksamma och agera vid förekomst av hot, våld och övergrepp. Förvaltningen har därefter lämnat yttrande i ärendet där en plan för rapportering till nämnd angående dessa avvikelser ska göras. Dessa ska ske kvartalsvis enligt upprättade rutin avseende Avvikelser och synpunktshantering Ungdomsboendet. IVO har därefter 2024-11-13 beslutat att avsluta tillsynsärendet. Enhetschef för ungdomsboendet har gjort en sammanställning av rapporterade avvikelser under perioden mars – maj 2026. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om sammanställning avvikelser dec-feb 2026 från Ungdomsboendet Rudbecksgymnasiet”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-25.  Sammanställning avvikelser mar-maj 2026, Goran Dragojevic enhetschef. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/62 2026-05-25 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om sammanställning avvikelser dec-feb 2026 från Ungdomsboendet Rudbecksgymnasiet Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet 2024-10-11 inkom beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till barn- och utbildningsförvaltningen angående genomförd tillsyn av Ungdomsboendet Rudbecksgymnasiet. I denna har IVO konstaterat att det funnits brister i verksamhetens arbete med att uppmärksamma och agera vid förekomst av hot, våld och övergrepp. Förvaltningen har därefter lämnat yttrande i ärendet där en plan för rapportering till nämnd angående dessa avvikelser ska göras. Dessa ska ske kvartalsvis enligt upprättade rutin avseende Avvikelser och synpunktshantering Ungdomsboendet. IVO har därefter 2024-11-13 beslutat att avsluta tillsynsärendet. Enhetschef för ungdomsboendet har gjort en sammanställning av rapporterade avvikelser under perioden mars – maj 2026. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ligga i led med FN:s Barnkonventions artikel 2.2: ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.” Beslutsunderlag  Sammanställning avvikelser mar-maj 2026, Goran Dragojevic enhetschef. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Rudbecksgymnasiets Ungdomsboende Sammanställning av rapporterade avvikelser till Barn- och utbildningsnämnden mars-maj 2026 Totalt antal avvikelser 0st Goran Dragojevic Enhetschef Rudbecksgymnasiets Ungdomsboende tidaholm.se Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 57 Information om val för livet BUN 2026/202 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet 2023-05-24 ingick förvaltningen i en avsiktsförklaring avseende en projektansökan från Skaraborgs kommunalförbund under projektnamnet ”Val för livet”. Projektet syftar till att fler unga tjejer och killar ska fullfölja sina studier, med en långsiktig effekt av ett inkluderande och hållbart arbetsliv. En lokal slutrapportering av projektet har nu sammanställts av tjänstepersoner på förvaltningen. Under nämndssammanträdet i juni kommer presentation och information delges till ledamöterna. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om val för livet”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-26.  Lokal slutrapport – Val för livet, Catharina Svensson verksamhetsutvecklare.  Avtal ”Avsiktsförklaring avseende projektansökan Val för livet”, Skaraborgs kommunalförbund 2023-05-24. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/202 2026-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om Val för livet Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet 2023-05-24 ingick förvaltningen i en avsiktsförklaring avseende en projektansökan från Skaraborgs kommunalförbund under projektnamnet ”Val för livet”. Projektet syftar till att fler unga tjejer och killar ska fullfölja sina studier, med en långsiktig effekt av ett inkluderande och hållbart arbetsliv. En lokal slutrapportering av projektet har nu sammanställts av tjänstepersoner på förvaltningen. Under nämndssammanträdet i juni kommer presentation och information delges till ledamöterna. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej i direkt mening röra barn, då det främst syftar till information åt nämnden. Beslutsunderlag  Lokal slutrapport – Val för livet, Catharina Svensson verksamhetsutvecklare.  Avtal ”Avsiktsförklaring avseende projektansökan Val för livet”, Skaraborgs kommunalförbund 2023-05-24. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 LOKAL SLUTRAPPORT VAL FÖR LIVET TIDAHOLMS KOMMUN Arbetspaket ett Slutrapport ÖVERGRIPANDE SYFTE MED VAL FÖR LIVET Det övergripande syftet med projektet är att fler unga flickor och pojkar ska fullfölja sina studier. Fullföljda studier innebär att en individ får en behörighet till gymnasieskolans nationella program samt efter gymnasietiden får en gymnasieexamen. Detta ska inom projektet uppnås genom att öka den unges motivation, framtidstro och valkompetens. Inom arbetspaket ett handlar det om att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, ESF och ingår i utlysningen som ska öka förutsättningarna för ett inkluderande arbetsliv för alla. Inom arbetspaket ett skrivs inga deltagare in och det är främst projektmålen ”Skapa arenor för samverkan mellan skola och arbetsliv” samt ”ökad kunskap och kompetens kring valkompetens hos skolpersonal” och ”ökad mottagarkompetens hos arbetslivet” som kommer att fyllas med insatser och aktiviteter. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER När projektet startade fanns ett samverkansråd för SSA med tillhörande styrgrupp redan på plats. Sedan 2019 hade skola och arbetsliv samverkat för att elever skulle få den kunskap och den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar samtidigt som lokala arbetsgivare skulle få tillgång till välutbildad personal. Det fanns en strävan efter att kunna ge eleverna insikter i arbetslivet och kunna vägleda dem i framtida utbildnings- och karriärval. En tydlig samverkan med upparbetade forum sågs som extra viktigt ur ett kompensatoriskt perspektiv och skulle gynna elever utan etablerade kontakter i arbetslivet. I samverkansrådet deltog skolchef, näringslivschef, rektorer och SYV från grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen samt kvalitetsutvecklare från barn- och utbildningsförvaltningen. I styrgruppen ingick två representanter från näringslivet, näringslivschef, skolchef och chef för arbetsmarknadsenheten. En kommunikationsplan och en avsiktsförklaring hade tagits fram. Att öka elevers studiemotivation och intresse för framtida kompetensförsörjning var ytterst angeläget. En hög andel elever lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram. Även andelen elever som lämnade gymnasieskolan genom avhopp eller med ofullständiga betyg var hög. Sett ur ett genusperspektiv var flickors studieresultat generellt bättre inom både grund- och gymnasieskola. 2 Slutrapport Under ”Val för livet”projekttid har förutsättningarna för samverkan skola- arbetsliv förändrats. Under projektets första år var SSA-råd och styrgruppens arbete aktivt och en ny sammanslagen SSA- och aktivitetsplan togs fram. Under det andra projektåret slumpade det sig så att flera av de personer som ingått i det ursprungliga SSA-rådet och styrgruppen av olika anledningar gick vidare till andra tjänster eller var tillfälligt lediga. Detta ledde till att det övergripande arbetet avstannade. Samtidigt har studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan växlat under åren och dessutom tidvis saknat planerad bemanning. Dock har flera av de aktiviteter som samverkansråd och styrgrupp initierat varit så väl förankrade i verksamheten att de fortsatt. Den sammanhållande roll som SSA-råd och styrgrupp hade kunnat inneha har dock saknats för att lägga grunden för den systematik som behövs för att säkerställa positiv utveckling och effekt. Det saknas sammanhållna uppföljningar och utvärderingar vilket gör att det är svårt att med stor tillförlitlighet yttra sig om trender och vidare behov. Analys, genom samtal med berörda, tyder på att funktionerna inom samverkansråd och styrgrupp varit knutna till person och inte till roll. Detta skapade en sårbarhet då personer lämnade. Behoven och ambitionen som en gång låg till grund för skapandet av samverkansråd och styrgrupp finns fortsatt kvar hos både skola och arbetsliv. Ett första möte för att återskapa samverkansråd och styrgrupp har nyligen genomförts och en plan för det fortsatta arbetet finns. Inledningsvis kommer en översyn av planerade aktiviteter och dess utfall att genomföras. Vilka aktiviteter genomförs? Har målen nåtts? Vilken effekt har aktiviteterna fått? Vad har vi lärt oss? Vad kan vi göra bättre till nästa gång? Stor vikt kommer att läggas vid att skapa en struktur och arbetsfördelning som inte är personbunden. Det finns också en strävan efter att koppla samverkan mellan skola och arbetsliv till behovet av att öka elevers motivation för lärande. Ökad motivation för lärande skulle kunna bli ett sätt att länka samman arbetslivets efterfrågan på kompetent och anställningsbar framtida arbetskraft och elevers behov av ökad motivation och valkompetens samt stärkt framtidstro. 3 Slutrapport En hög andel elever är fortsatt i behov av insatser som syftar till motivation för lärande. Eleverna är i behov av att tidigt få insikt i arbetsliv och de olika vägar som finns för att skapa en framtida försörjning. Vi ser behov av att skapa större förståelse mellan arbete för motivation till lärande, studieresultat, valkompetens och framtida försörjning även hos rektorer och lärare i grundskolan. Vilka arbetssätt och aktiviteter gynnar elevernas kompetenser inom området? Vem ansvarar för planering och uppföljning? Hur blir studie- och yrkesvägledning en gemensam fråga för all personal och inte en fråga begränsad till studie- och yrkesvägledarna? Det finns idag en gedigen, genomtänkt och omfattande aktivitetsplan, men osäkerheten är stor när det gäller kännedom och förankring i låg- och mellanstadiets verksamheter. En översyn är på gång och i samband med denna kommer kopplingen till motivation för lärande att bli central! Det handlar om rektors ledarskap och rektorers, lärares och elevers lärande. Det handlar också om att synliggöra strukturer och insatser för motivation till lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Då inte minst vid analysarbete och när vi söker svar på varför utbildningsresultat ser ut på ett visst sätt men också i formandet av vad vi kan göra för att förebygga eller förändra. På högstadiet genomförs övervägande delen av de aktiviteter som planerats. Flera av aktiviteterna initieras och planeras av mentorer och andra lärare. Några aktiveter, exempelvis Yrkesmässan organiseras till stor del av studie- och yrkesvägledare i grundskolan i samverkan med studie- och yrkesvägledare i gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Utvärdering av yrkesmässan visar på positiva röster från både elever och utställare, även om förbättringspotential finns. Uppföljning och utvärdering genomförs, men det saknas systematik i uppföljning och utvärdering av de aktiviteter som genomförs med mentor som ansvarig. Det är också oklart vem som är ansvarig för uppföljning och utvärdering riktade till elever, personal och deltagare från näringslivet i aktiviteter som inte studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Här har ett viktigt utvecklingsområde identifierats. Vid tidigare arbete har SSA-plan och den studie- och yrkesvägledande aktivitetsplanen varit en och samma plan. Vi ser att kommande arbete behöver ramas in av planer som kan mötas i flera områden, men ändå behöver vara skilda åt. För att skapa ett stabilt SSA- arbete har även behov av politisk förankring lyfts fram. Vilket ramverk behövs? Kan arbetet kopplas till strategiska mål? Vi har en hög andel elever inom KAA. Hur ser deras bakgrund ut? Vad har gjort att de idag finns inom ramen för KAA och vad kan vi lära av detta? 4 Slutrapport Genomgående saknas idag frågor och strukturer som synliggör nuläge runt jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Om det beror på att faktorerna tas för givna och är inkluderade i grundsyn och förhållningssätt eller inte behöver lyftas fram. Det behövs frågeställningar som gör det nödvändigt att explicit beakta horisontella faktorer i alla led. GENOMFÖRDA AKTIVITETER OCH RESULTAT PER PROJEKTMÅL SKAPA ARENOR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV Aktiviteter som genomförts: På samtliga stadier har studiebesök på arbetsplatser genomförs. Även yrkesrepresentanter har bjudits in. Dock saknas likvärdighet ur elevperspektiv på låg- och mellanstadiet då tillgång och efterfrågan varierat mellan de olika skolenheterna. Det saknas systematisk uppföljning och utvärdering av effekt och behov av vidare utveckling. Elever i åk 7 och 8 möter yrkesrepresentanter då arbetslagen på skolan bjuder in. I åk 8 deltar eleverna även i yrkesdagen då yrkesverksamma bjuds in av skolans trygghetsteam. Fokus för denna dag är normkritik och mångfald. På högstadiet har yrkesmässan i samverkan med gymnasiet fortsatt. Under en förmiddag får elever i åk 8 och representanter från arbetslivet möjlighet att mötas. Eleverna får också lyssna till två föreläsningar med representanter från olika delar av näringslivet. Det förekommer också studiebesök på högstadiet. Senaste året har en årskurs besökt företaget Dometic. I åk 8 åker samtliga elever till Möjligheternas värld på Balthazar i Skövde. Där får eleverna möjlighet att möta fler näringsgrenar än de som har lokal förankring. Vid dessa besök finns flera teknikföretag representerade och fokus har varit att belysa behovet av ökad kompetens inom STEM-sektorn. Deltagande aktörer: När det gäller studiebesök på arbetsplatser finns vissa gemensamma nedslag på låg- och mellanstadiet som exempelvis brandstationens personal. För övrigt har det rört sig om elevers vårdnadshavare och därmed har utbudet varierat stort mellan klasser och enheter. 5 Slutrapport Vid årets yrkesmässa deltog aktörer från offentlig sektor, kriminalvården samt flera lokala företag. Föreläsningar från den gröna näringen med fokus på hållbar utveckling samt företrädare för Volvo och den framtida satsningen på batterifabrik i regionen. Yrkesdagen då representanter bjudits in till högstadiet av skolans trygghetsteam har fungerat bra. För att ytterligare belysa genus och mångfald har studie- och yrkesvägledare tagit fram ett stödmaterial tillsammans med skolans trygghetsteam. Yrkesmässan är ytterligare ett exempel på aktivitet som fungerat. Dock märker studie- och yrkesvägledarna att det blivit svårare att få lokala företag att ställa upp. Genomgående saknas systematisk uppföljning och utvärdering. Det är osäkert hur de aktiviteter som finns i årshjulet i de lägre årskurserna genomförts, fungerat och eventuellt följts upp. Det finns genomgående en grundsyn i verksamheterna som gör det naturligt att beakta jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering vid planering och genomförande av alla aktiviteter som planeras. Då det inte hämtats in exempelvis elevuppfattningar i frågan är de svårt att se trender och eventuella förändringar. Dock genomförs olika enkäter inom närliggande områden som exempelvis trygghet och studiero där kommunens olika skolor får positiva resultat. Elever söker nu i större utsträckning platser via praktikplatsen.se. Företagen uppmanas lägga in platser och gör det i högre grad. Det upplevs skapa en större likvärdighet och främja det kompensatoriska uppdraget. I nuläget finns i stort sett alla platser på praktikplatsen.se Studie- och yrkesvägledarna upplever att det är positivt att elever både kan använda sig av praktikplatsen.se och ta egna kontakter. Många företag uppskattar att eleverna kommer själva och samtidigt behöver elever som inte har samma drivkraft få möjlighet till ett större utbud. Vid yrkesmässan fanns en bred representation från branscher som traditionellt varit kvinnligt eller manligt kodade. Ser man på de representanter från de olika branscherna som deltog fanns ett tydligt genusblandat perspektiv hos aktörer som polis, räddningstjänst och kriminalvård. Bland yrken inom vård och omsorg var representanterna övervägande kvinnliga samtidig som representanter från det lokala arbetslivet övervägande var manliga. Något att beakta vid kommande mässor och särskilt efterfrågas vid utvärdering. 6 Slutrapport Yrkesmässan har följts upp genom enkät till elever och näringslivet. Vid elevernas utvärdering av yrkesmässan framkom exempelvis att eleverna önskat att man frågat dem innan vilka yrkesrepresentanter och föreläsningar de hade velat möta och lyssna till. ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS HOS SKOLPERSONAL KRING VALKOMPETENS På låg- och mellanstadiet har studie- och yrkesvägledare informerat om aktivitetsplanen, dess syfte och innehåll, på ett av två skolområden. Det har varit svårt för studie- och yrkesvägledare att räcka till med den bemanning som varit. Högstadiets aktiviteter har fått prioriteras av naturliga skäl. Att studie- och yrkesvägledarna varit placerade vid högstadieskolan har förenklat kontakterna där och bidragit till stark förankring av förhållningssätt och aktiviteter. Personalen på högstadiet upplevs generellt ha fler kontakter då studie- och yrkesvägledare med viss regelbundenhet medverkat vid APT och arbetslagsmöten. Vid implementeringsträff på låg- och mellanstadiet framkom viss brist på likvärdighet ur elevperspektiv och viss osäkerhet om vilka aktiviteter som planerats och syftet med dessa. På högstadiet har deltagarna varit positiva och upplevt en förstärkning av sina kunskaper och större insikt i vikten av förankring i yrkeslivet för att hitta motivation till lärande. Då det saknas systematisk uppföljning är det svårt att med säkerhet identifiera förändringar i verksamheten. Det finns ett stort behov av att involvera rektor i arbetet och också ringa in och avgränsa ansvarsområden. Vid samtliga aktiviteter finns strävan att beakta horisontella principer. Vid yrkesdagen på högstadiet står detta i fokus. I övrigt är detta ett område som med större systematik behöver förankras och följas upp i det vidare arbetet. ökad mottagarkompetens hos arbetslivet Vid exempelvis val av branscher till yrkesmässan söker man efter en så bred representation som möjligt. Det är viktigt att potentiella framtida, lokala arbetsgivare får synas. så att flera yrken täcks på yrkesmässan. Det är också viktigt att andra yrken och branscher som inte har lokal förankring blir synliga. Ett sätt att göra detta är att åka till Möjligheternas dag i åk 8 och bjuda in föreläsare från regionen till Yrkesmässan. Före pandemin fanns ett mer utbrett samarbete mellan arbetsliv och skola för låg- och mellanstadiet. I och med pandemin avstannade detta och har inte riktigt tagit fart. När det gäller högstadiet finns betydligt fler vägar till samarbete. 7 Slutrapport Det finns generellt en positiv inställning till samverkan inom det lokala arbetslivet och näringslivschef lägger stor vikt vid att utveckla SSA-arbetet vidare i samverkan med skolan. Inom skolan är skolchef engagerad i frågan och den står nu högt på agendan. Enligt uppgift varierar kunskaperna om könsstereotypa val och inkludering inom arbetslivet. Det förekommer dock att arbetsplatser frågar sig varför det är svårt att rekrytera exempelvis kvinnor inom mansdominerade yrken. Att exempelvis näringslivschef i dialog då lyfter fram vikten av att även kvinnor syns och representerar företaget vid yrkesmässan är ett konkret exempel på att dialogen är levande. Det märks en ökad balans mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher efter medvetet arbete. Tidaholm är en bruksort, med många industrier och hantverksföretag, men det börjar ske en förändring med ökad efterfrågan när det gäller kvinnor i tidigare mansdominerade branscher. Vid studie- och yrkesvägledarnas rådgivningssamtal går det att märka att fler killar kan tänka sig traditionellt mer kvinnodominerade arbetsplatser. Sammantaget är gymnasievalen fortfarande könsnormativa. ORGANISATION STYRNING OCH ORGANISERING Projektet var inledningsvis organiserat inom ramen för SSA-rådet och dess styrgrupp (se tidigare information). De dessa grupper var intakta med ursprungliga medlemmar fungerade arbetet bra. När personer gick vidare till andra arbetsuppgifter eller var frånvarande av annan anledning avstannade det övergripande och sammanhållande arbetet tillfälligt. Det visar sig dock att flera av aktiviteterna i aktivitetsplanen ändå levt vidare och varit väl förankrade i verksamheten vilket kan tyda på ett gott förarbete och starkt lokalt intresse. Vid sammansättning av gruppmedlemmar har jämställdhetsperspektivet beaktats. Att samverkan behöver vara politiskt förankrad, gärna kopplad till strategiska mål och ett inriktningsbeslut är några av de erfarenheter som gjorts kring samverkan och beslutsvägar. Struktur och organisation behöver vara knutna till uttalade ansvarsuppgifter för olika yrkesroller och inte till person. OPERATIV PROJEKTGRUPP 8 Slutrapport Kärnan i den operativa projektgruppen har varit studie- och yrkesvägledare tillsammans med projektansvarig. Som beskrivits tidigare har den lokala projektgruppens arbete påverkats mycket av att uppdrag till stor del varit personbundna och att flera personer lämnat och bytt roller under projektets gång. Det har funnits en tanke om bred representation när det gäller kompetenser och stark förankring i verksamheterna. Vi ser också att de skolor/stadier där det funnits en representant för projektet kommit längre i sitt arbete. Då gruppen var aktiv fungerade samarbetet enligt uppgift bra. Det fanns ett ömsesidigt intresse från både skola och arbetsliv runt de aktuella frågorna. Vid årets yrkesmässa gick det att identifiera att detta intresse fortsatt finns. SAMVERKANSPARTNERS Inledningsvis deltog näringslivschef. Under vägens gång har även verksamhetsutvecklare inom näringslivet deltagit. Bland deltagare inom näringslivet märks representanter från Tidaholms sparbank och Domestic vilka bland annat funnits med i den tidigare styrgruppen. Enligt uppgift har samverkan fallit väl ut och intresset varit stort. Vilket är viktigt då engagemang och tillgänglighet påverkar. Det blev inte minst synligt på exempelvis Yrkesmässan där utställarnas engagemang i monter och bemötande synligt påverkade antalet elever som närmade sig och vilket intresse och lyssnande som eleverna visade. Studie- och yrkesvägledare märker att fler killar prövar på de traditionellt mer kvinnodominerade yrkena inom vårdsektorn. Då flera branscher som tidigare mer ensidigt uppfattats som kvinnligt eller manligt kodade nu alltmer fått en annan utgångspunkt har balansen blivit större. Det handlar exempelvis om tidigare kvinnligt kodade branscher inom vård och omsorg som idag i större utsträckning även inkluderar män. Men framförallt om branscher som arbete inom fordon och industri gjort det än mer möjligt för kvinnor att konkurrera och attraheras av arbetsuppgifterna. En bransch som lokalt är på bred frammarsch är kriminalvården. En bransch som lockar både kvinnor och män. 9 Slutrapport UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Det har gjorts uppföljningar av flera delar som ingått i projektet genom enkäter, samtal och observation. Bland annat har yrkesmässan regelbundet följts upp med stöd av enkäter till elever och utställare, samtal med lärare och berörda arrangörer och observationer under genomförande. Även andra moment som yrkesdagen har utvärderats genom enkät och samtal. Det har också förts samtal med nuvarande och tidigare studie- och yrkesvägledare i syfte att följa upp det arbetet som görs och gjorts tidigare. Studie- och yrkesvägledare har sammanställt statistik som sedan ingått i skolans systematiska kvalitetsarbete. När det gäller resultat på individnivå (elever, skolpersonal, arbetsliv) är de flesta elever nöjda och upplever att de fått fler möjligheter att träffa representanter för arbetslivet och få ser fler yrken. Eleverna funderar mycket på faktorer som sommarjobb och gymnasieval. Tänker mycket på olika yrken och framtid valen. Skolpersonal uppfattar i varierande sitt uppdrag kopplat till målen. Några har kommit längre i sin förståelse för sambandet mellan framtidstro, valkomptens och motivation till lärande. Andra ser frågorna som något som rör studie- och yrkesvägledaren. Uppfattningen bland rektorer varierar också och hänger troligen samman med i vilken grad man ser kopplingen mellan val för livet och motivation till lärande och rektors ansvar som ledare av verksamheten. Att det finns en tydlig plan med aktiviteter att följa och material att utgå från har varit en framgångsfaktor. På låg- och mellanstadiet lyfts även samverkan med UF fram som uppskattat. I arbetslivet går det att se ett ökat intresse för att samverka med skolan runt morgondagens medarbetare. Vilka förmågor, kvalitéer och kunskaper efterfrågas? Det går också att fånga tankar runt jämställdhet. Hur kan vi som arbetsgivare attrahera både killar och tjejer? När det gäller resultat på organisationsnivå går det att märka en början till kulturförändring med fokus och förankring i elevers motivation till lärande vilket är nödvändigt för att kunskapen och ökad kompetens ska efterfrågas bland skolpersonal. Att det finns en gemensam plan för aktiviteter som genomförs med regelbundenhet och med tanke på progression är en styrka. 10 Slutrapport Att SSA-rådets och den operativa projektgruppens arbete under en del av projektet inte verkat med full kapacitet har inte påverkat genomförandet av aktiviteter i den grad det skulle ha kunnat gjort. En stor del av de i aktivitetsplanen planerade aktiviteterna har genomförts vilket är ett gott betyg till den grund som gruppen tidigt lagt i projektet. Hur utfallet sett ut om gruppernas arbete fortsatt i samma takt som i det initiala arbetet är omöjligt att säga. Troligt är väl att man i flera hänseenden nått ännu längre, inte minst när det gäller aspekterna ökad kunskap och kompetens kring valkompetens hos skolpersonal och ökad mottagarkompetens hos arbetslivet. Att SSA-rådets arbete åter tar fart i slutet av projekttiden ger möjlighet att förvalta och vidareutveckla de iakttagelser och det resultat som nu finns. Att säkerställa ansvarsfråga kopplad till roll och inte person blir mycket viktigt tillsammans med på förhand uttalad systematik när det gäller uppföljning och sammanställning av data. Med projektet följer flera lärdomar. Vikten av att förankra arbetet i motivation för lärande och att rutiner för systematik behöver ingå redan på planeringsstadiet och sedan regelbundet följas upp. Vi gör väldigt mycket bra, många är engagerade både inom skola och arbetsliv. Det finns flera goda aktiviteter som ger möjlighet för de intentioner projektet vilar på. Vi vill fortsätt koppla samman frågor gällande valkompetens, framtidstro och motivation med motivation för lärande för att arbetet ska ha en naturlig del i skolans verksamhet och inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi vill åter bygga upp en tydlig struktur för organisation och styrning av SSA (se skrivningar ovan) för att stärka utbytet och samverkan mellan skola och arbetsliv utifrån perspektivet ömsesidig utbyte. Vi ser flera aktiviteter inom aktivitetsplanen som vi vill fortsätta med och utveckla. Det handlar studiebesök, besök av yrkesrepresentanter och yrkesmässan. Det handlar också om aktiviteter som riktar sig till yngre elever. Hur säkerställer vi likvärdighet? Hur skapar vi tidigt en förankring i arbetslivet? Hur stöttar vi näringslivet i mötet med yngre elever? Flera av delarna som ingår i aktivitetsplanen är redan integrerade i den ordinarie verksamheten. Genom kompetenshöjande insatser riktade till både rektorer och lärare förväntas förankring i den ordinarie verksamheten öka. Ytterligare ett sätt är att frågor som rör motivation för lärande och valkompetens får en uttalad plats och ett uttalat syfte i den nya struktur för systematiskt kvalitetsarbete som håller på att tas fram. 11 Slutrapport Beslut om omtag för SSA-råd säkerställer att arbetet fortsätter. Ny struktur för SKA där resultatet av det studie- och yrkesvägledande arbetet kommer att vara en del av den processdata som ska hjälpa oss förstå och utveckla våra utbildningsresultat. Ett möte med rektorsgruppen är planerat för att sprida lärdomar inom kommunen. Därefter sker information och spridning enhetsvis med start under höstterminen. När det gäller spridning inom näringslivet kommer frågan att tas upp på SSA-rådet i samband med den översyn som är inplanerad. Tidaholm bär mycket kulturen av en bruksort och till viss del finns könsstereotypa traditioner kvar vilket behöver synliggöras och problematiseras som en naturlig del av alla processer. Frågan om normkritik och strävan efter att förebygga könsstereotypa val blir viktig att behandla i så väl SSA-rådet, planerade aktiviteter riktade till rektorer, lärare och elever som i det dagliga arbetet. 12 Slutrapport SAMMANFATTANDE REFLEKTION Vi är stolta över att vi inom ramen för projektet kunnat skapa arenor för samverkan mellan skola och arbetsliv. Arenor där våra unga får möjlighet till möten och lärdomar för ökad framtidstro, valkompetens och motivation till lärande. Vi är stolta över att så många aktiviteter som realiserar projektets syfte blivit en naturlig del av våra verksamheter, att så många aktiviteter ”står på egna ben” och är uppskattade av såväl elever som representanter för näringslivet. Vi är också stolta över att frågor kopplade till framtidstro och valkompetens kommer att få en tydlig roll i vår nya SKA-struktur inom ramen för motivation för lärande. I samband med projektet har vi gjort en rad lärdomar. Det är viktigt att bygga en organisation som är förankrad i roller och strukturer och som inte är personbunden. Att planera, dokumentera och systematisera strukturer för uppföljning, utvärdering och spridning redan på planeringsstadiet är centralt. Det behöver också utses en eller flera roller med uttalat ansvar för att säkerställa att det sker och att samtliga berörda aktörer är involverade. Fortfarande kvarstår utmaningen att möta den föränderliga arbetsmarknad och efterfrågan på kompetenser hos arbetstagare som vi nu står i. Utvecklingen inom näringslivet går nu snabbt, kanske så snabbt att skolan och det ramverk som styr skolans verksamhet inte riktigt hänger med. Det är inte bara våra elever som behöver få insyn i frågor som rör valkompetens. Det är även rektorer, lärare och andra yrkesroller som verkar inom skolan. Projektet omfattar inte vårdnadshavare, men det är en roll som också behöver involveras framöver. Vi ser också att det kvarstår utmaningar när det gäller att öka mottagarkompetensen hos arbetslivet, inte minst när det gäller våra unga elever. 13 Slutrapport skaraborg.se info@skaraborg.se 0500-49 72 00 Box 54, 541 22 Skövde 14 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 58 Information om kulturskolan BUN 2026/201 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Under nämndssammanträdet kommer kulturskolechefen närvara för att delge information samt föra dialog om bland annat kulturskolans visionsarbete 2030 samt om de organisatoriska förändringar som är på gång i verksamheten bland personalen. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information från kulturskolan” Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-26. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/201 2026-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information från kulturskolan Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Under nämndssammanträdet kommer kulturskolechefen närvara för att delge information samt föra dialog om bland annat kulturskolans visionsarbete 2030 samt om de organisatoriska förändringar som är på gång i verksamheten bland personalen. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 60 Beslut om entledigande från uppdrag Charlotte Daremark (KD) KS 2022/292 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att: o entlediga Charlotte Daremark (KD) från sitt uppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden, med sista tjänstgörande dag 2026-05-25. o entlediga Charlotte Daremark (KD) från sitt uppdrag som ersättare i social- och omvårdnadsnämnden, med sista tjänstgörande dag 2026-05-25. o justera paragrafen omedelbart. Sammanfattning av ärendet Charlotte Daremark (KD) har begärt att bli entledigad från sina förtroendeuppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden samt ersättare i social- och omvårdnadsnämnden. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o entlediga Charlotte Daremark (KD) från sitt uppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden, med sista tjänstgörande dag 2026-05-25. o entlediga Charlotte Daremark (KD) från sitt uppdrag som ersättare i social- och omvårdnadsnämnden, med sista tjänstgörande dag 2026-05-25. o justera paragrafen omedelbart. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse – Entledigande från uppdrag för Charlotte Daremark (KD)”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-05-13.  Begäran om entledigande, 2026-04-29. Sändlista Berörda nämnder Den entledigade Personalenheten Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/220 2026-06-08 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information från Unga kommunutvecklare Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Under sammanträdet kommer Tidaholms kommuns Unga kommunutvecklare närvara för att informera och ge en presentation av den undersökning som gjorts angående gymnasievalet till Rudbeck. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej i direkt mening röra barn då det främst handlar om information till nämnd. Beslutsunderlag  Rapport ”Sammanställning av intervjuer”.  PowerPoint ”Undersökning Gymnasieval”.  Skrivelse ”Uppdrag till unga kommunutvecklare”. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Ungas tankar om gymnasievalet Vi är 6 unga kommunutvecklare som har undersökt ungas tankar om gymnasievalet. Vi har fått svar från niorna på hellidsskolan samt årskurs ett och tre på Rudbecksgymnasiet. Undersökningen bygger på en enkät som alla inblandade elever har svarat på och 21 intervjuer utav elever på hellidsskolan, västerhöjd och rudbecksgymnaiset. Sammanställning av intervjuer: Frågorna lyder: 1.Varför valde du det gymnasiet du valde? (påverkade stad, vänner, programtillgänglighet, kurser/inriktningar eller andra faktorer ditt val?) 2.Vilka uppfattningar finns om att läsa på olika skolor/i olika städer? (Rykte, förväntningar) 3. Har ni fått/fick ni tillräcklig hjälp av SYV och skolan för att göra ett bra/säkert gymnasieval? (Inbokade SYV-möten, gymnasiemässor, information osv.) 4. Hade något kunnat ändras för att du skulle kunna göra ett bättre val? Hur hade den bästa förberedelsen i grundskolan sett ut? Hellidsskolan: Fråga 1 3 valde Rudbeck, 7 valde annan stad. De som valde Rudbeck valde det då det ligger nära och de slipper pendla. Hos vissa spelade även vänner roll för gymnasievalet. De som valde annan stad än Tidaholm valde det främst på grund av intressen och för att de ville ha möjlighet att få en nystart och lära känna nya personer. De ville också gå på en större skola än Rudbeck med fler människor. Fråga 2 Många tror att utbildningsnivån i andra städer (Skövde) är högre och att lärarna är bättre än på Rudbeck. Någon har också uppfattningen att andra skolor är “roligare”, med fler aktiviteter/tävlingar. Fråga 3 och 4 I allmänhet så verkar alla elever nöjda med SYV, de känner att de fått tillräckligt med hjälp och stöd. En person ville ha mer information om de individuella inriktningarna. Personen uppfattade att man fick mycket info om hur man gör själva valet, men ville veta mer om hur programmen fungerar. Hen ville ha mer enskilda samtal. Många elever uppskattade de individuella samtalen mycket. En del ansåg att förberedelserna bör börja tidigare, i 8:an. Vissa föreslog individuella samtal redan då. Skövde: Fråga 1. Vissa (3 elever) valde Skövde bland annat då deras program ej fanns på Rudbeck. De flesta ville också ha en nystart, och få möjlighet att lära känna nya personer. De ansåg också att utbildningsnivån i Skövde var bättre än i Tidaholm. De tyckte det var värt att pendla till Skövde. Fråga 2: Några anser att Rudbeck har en lägre utbildningsnivå, trots att klasserna är mindre. De beskrev Rudbeck som lite av en “yrkesskola” och nämnde att det fanns en tydlig raggar-kultur. Någon nämnde att ryktena i Skövde skiljer sig mellan skolorna. Fråga 3,4: Alla var nöjda med SYV, de önskar dock att det hade funnits mer information om gymnasiemässor och öppet hus. Rudbeck Fråga 1: En majoritet valde Rudbeck då det var nära och de inte behöver pendla. En elev valde Rudbeck specifikt på grund av autismanpassningarna (SN-programmet). En annan elev valde Rudbeck för dess små klasser, då hon har dyslexi och ibland behöver extra hjälp. En del (3 elever) valde också Rudbeck på grund av att de hade kompisar som redan gick där/skulle börja där. - Rudbeck har ett program (SN) specifikt utformat för att ge stöd till elever med autism. Det är en av få skolor i Sverige som erbjuder detta program. Fråga 2: Många beskriver Rudbeck som en mindre och lugnare skola, och en person säger även att den kan uppfattas som lite tråkig. Även EPA/raggar-kulturen i Tidaholm nämns som en uppfattning. Skövde beskrivs som “roligare” med större skolor, mer aktivt studentliv och fler nya människor. En person valde dock Rudbeck för att få en lugn gymnasietid. Skolorna i Skövde anses också ha lite högre status än Rudbeck. - Rudbeck måste ändra sin marknadsföringsstrategi! Målgruppen är unga, och innehållet på sociala medier måste anpassas för det. Allt måste också visas på sociala medier, inte bara vissa specifika aktiviteter. Fråga 3-4: Typ ingen tyckte något om syv, de flesta tyckt det var bra. Mer gymnasiemässor Enkäten Svar från elever på hellidsskolan åk 9. Inledning Den här rapporten visar resultaten från en enkät som 61 elever har svarat på efter att de gjort sitt gymnasieval. Syftet är att hjälpa skolledningen och studie- och yrkesvägledare att ge bättre stöd och information till elever som ska välja gymnasium. Enkäten handlar om: • Vilken skola och vilket program eleverna har valt • Kön och vilken stad de sökt till • Hur mycket olika saker påverkat deras val (t.ex. avstånd, klassens storlek) • Hur bra stöd de tycker att de fått från skolan (betyg 0–10) • Hur säkra de känner sig på sitt val (betyg 0–10) Eleverna har också skrivit egna kommentarer om gymnasieskolorna i Tidaholm, Skövde och Falköping, samt vad som varit bra eller dåligt med skolans hjälp inför valet. Bakgrunden är att tidigare undersökningar visar att många elever tycker gymnasievalet är svårt – bara 19 % tycker det är enkelt. Därför finns ett tydligt behov av mer hjälp och stöd både för elever och föräldrar. Denna rapport lyfter vad vi kan lära oss lokalt och ger förslag på hur skolan kan göra processen bättre för framtida elever. Statistisk sammanställning Sammanfattning av enkätsvaren Könsfördelning: Bland de 61 elever som svarat är 29 killar (48 %), 28 tjejer (46 %) och 4 har angett annat kön (7 %). Val av stad: De flesta vill gå gymnasiet i Skövde (34 elever, 56 %) eller Tidaholm (16 elever, 26 %). Några väljer Falköping (3 elever, 5 %) och resten har valt andra orter (8 elever, 13 %). Det betyder att många väljer att gå i en annan kommun än där de bor. Val av program: De vanligaste programmen är Ekonomi (13 elever, 21 %), Naturvetenskap (8 elever, 13 %) och Samhällsvetenskap (7 elever, 11 %). Färre har valt program som Teknik, Fordon, Bygg, VVS, Barn & fritid med flera. Stöd och säkerhet: Eleverna fick betygsätta hur mycket stöd de fått från skolan inför valet, från 0 till 10. Snittet blev ungefär 6,9 (median 7). När det gäller hur säkra de känner sig på sitt val var snittet högre – ca 8,3 (median 9). Det visar att de flesta känner sig ganska säkra, även om en del tycker att de inte fått tillräckligt med hjälp. Vad som påverkar valet: De saker som flest elever tycker påverkat deras val mycket eller väldigt mycket är: • Avstånd till skolan (ca 12 elever) • Vilken stad skolan ligger i (ca 10 elever) • Klassens storlek (10 elever) Andra saker, som familjens åsikter, schemat och fritidsaktiviteter, var viktiga för färre (runt 5–7 elever). Det betyder att platsen och närheten till skolan är viktigast för många, men även hur stora klasserna är spelar roll. Kön Antal elever Andel Vald stad Antal elever Kille 29 48 % Skövde 34 Tjej 28 46 % Tidaholm 16 Annat/Vill ej säga 4 7 % Falköping 3 Annat 8 Toppvalda program Antal elever Ekonomi 13 Naturvetenskap 8 Samhällsvetenskap 7 Övriga program (20-tal)* 33 * (Teknik, Fordon, Bygg, Vård, Estet, m.fl., vardera 1–5 elever) Tolkning och insikter Trygghet och kvalitet: Många elever tycker att gymnasieskolorna i Skövde och Falköping är bra. De nämner ofta att skolorna har hög kvalitet, känns trygga och att lärarna är snälla och hjälpsamma. I Tidaholm känner också många sig trygga och tycker att lärarna är bra, men det finns en del klagomål på t.ex. skolmaten och undervisningens kvalitet. Sammanfattningsvis tycker de flesta att skolorna är trygga och stöttande, men vissa tycker att det finns saker som behöver bli bättre – till exempel skolmaten och undervisningen. Det är viktigt att behålla det som fungerar bra, som tryggheten och lärarnas engagemang, men samtidigt jobba med att förbättra sådant som inte fungerar. Vad påverkar valet: Svaren visar att elever ofta väljer skola utifrån hur nära den ligger hemmet eller var den ligger i staden. Trygghet och närhet är viktiga för eleverna. Många tror också att skolor i större städer håller högre kvalitet, vilket stämmer med vad elever sagt om Skövde och Falköping. Stöd inför valet: De flesta elever känner sig ganska säkra på sitt val (9 av 10 i median), men tycker att de inte fått så mycket hjälp från skolan (7 av 10 i median). Bara 19 % tyckte att det var enkelt att välja. Flera elever upplevde inte att skolan förberett dem särskilt bra – många skrev "vet inte" eller lämnade svaret tomt när de skulle skriva vad som varit bra. Några skrev ändå att skolan varit välkomnande och stöttande. Samtidigt vill många ha mer information – t.ex. fler öppna hus och möjligheter att "skugga" (följa med elever på en skoldag) så att de kan få en bättre bild av skolorna. Föräldrars påverkan: Föräldrar har stor påverkan på elevernas gymnasieval – ofta mer än kompisarna. Det betyder att skolorna också behöver ge tydlig information till föräldrar, så att de kan hjälpa sina barn att göra ett bra val. Det kan till exempel vara genom informationskvällar eller utskick. Förslag på förbättringar 1. Mer vägledning i tidigare årskurser: Börja prata om gymnasievalet redan i årskurs 7–8, så att eleverna får tid att tänka igenom sina val. Det är viktigt att både studie- och yrkesvägledare (SYV) och lärare samarbetar och har tydliga roller. 2. Informera föräldrar bättre: Ordna möten eller skicka ut information till föräldrar, så att de kan stötta sina barn i valet. 3. Fler möjligheter att uppleva skolorna: Ha fler öppna hus, skuggningar (där elever får följa en annan elev en dag), och gymnasiemässor. Om möjligt, ordna bussresor till skolor i Skövde/Falköping för dem som funderar på att söka dit. 4. Bättre kommunikation i skolan: Ge eleverna tydlig och uppdaterad information om viktiga datum och möjligheter. Gör det lätt att boka tid med SYV. Ha också infokvällar eller workshops där elever kan få hjälp att förstå vilka program som passar dem. 5. Lyft det som är bra och fixa det som är dåligt: Marknadsför det positiva – t.ex. tryggheten och kontakten med lärarna – för att få fler att stanna kvar i kommunen. Samtidigt behöver skolmaten förbättras och undervisningen bli bättre på vissa håll. Sammanfattning: Om skolorna börjar vägleda tidigare, ger mer information och samarbetar mer med föräldrar, kan eleverna känna sig tryggare och mer förberedda i sina val. Det är viktigt att elever får tid att fundera och möjlighet att prova på, så att de gör ett val som verkligen passar dem. Detta stämmer också med vad Skolverket rekommenderar. Tankar från unga kommunutvecklare: - Rudbeck måste ändra på sin marknadsföringsstrategi, fokusera mer på att lägga ut relevanta inlägg för ungdomar. Roligare marknadsföring, visa upp skolan mer. lyft upp aktiviteter - Modernisera skolan, nya regler, elever måste få påverka dessa mer. - Skolmaten är ett stort problem. Många undviker Rudbeck pga maten. Finns inte olika alternativ. - Prioritera eleverna, inga elever äter i matsalen - Förbättra skolmiljön (stolar, bord, soffor). - Rudbeck lägger nästan all information på om hur mycket tid man sparar på buss. - Mer personliga samtal med syv i nian - Mer info om andra skolor, inte bara Rudbeck. - Mer fokus på de udda programmen. Uppmärksamma alla program Avslutning Utifrån enkäterna och intervjuerna så kan vi se att de mest återkommande svaren för gymnasievalet är att för Tidaholms elever är inte Rudbeck det mest självklara valet. Den största anledningen till att elever inte väljer Rudbeck är främst på grund av maten, brist på linjer och rykten om skolan. Detta leder till att Skövde verkar mer attraktivt. Undersökning Gymnasieval 2026-06-08 1 Frågeställningar: • Vad spelar störst roll när unga väljer gymnasieprogram? • Vilka uppfattningar finns om att läsa på olika skolor/i olika städer? • Saknar unga något för att göra ett bra, säkert val? • Hur skulle den bästa förberedelsen i grundskolan se ut? 2026-06-08 2 Enkät om gymnasieval – Resultat från Hellidsskolan åk 9 61 elever har svarat på en enkät efter deras gymnasieval Rapporten hjälper skolan att bättre förbereda eleverna inför gymnasievalet tidaholm.se Syfte med enkäten • Undersöka faktorer som påverkar gymnasievalet • Kartlägga hur mycket stöd elever fått från skolan • Ge förslag på förbättringar inför framtida gymnasieval tidaholm.se Deltagare • 61 elever från Hellidsskolan, årskurs 9 • Könsfördelning: • 29 killar (48 %) • 28 tjejer (46 %) • 4 annat/ej svar (7 %) tidaholm.se Val av stad • 56 % (34 elever) valt Skövde • 26 % (16 elever) valt Tidaholm • 5 % (3 elever) valt Falköping • 13 % valt andra orter 2026-06-08 6 Val av program • Ekonomi: 13 elever (21 %) • Naturvetenskap: 8 elever (13 %) • Samhällsvetenskap: 7 elever (11 %) • Övriga program: 33 elever (Teknik, Fordon, Bygg, Vård m.fl.) 2026-06-08 7 Stöd och säkerhet • Genomsnittligt betyg på skolans stöd: 6,9/10 • Genomsnittligt betyg på trygghet i valet: 8,3/10 • Majoriteten känner sig ganska säkra på sitt val 2026-06-08 8 Faktorer som påverkar valet • Avstånd till skolan • Vilken stad skolan ligger i • Klassens storlek • Familjens åsikter, schema, fritidsaktiviteter 2026-06-08 9 Tolkning – Trygghet och kvalitet • Skövde och Falköping uppfattas som trygga och av hög kvalitet • Tidaholm känns tryggt men vissa klagomål på skolmat och undervisning • Lärarna på Rudbeck anses vara snälla och hjälpsamma överlag 2026-06-08 10 Tolkning – Stöd inför valet • 19 % tycker valet var enkelt • Många vill ha mer information och stöd från skolan • Förslag: fler öppna hus, skuggning, gymnasiemässor 2026-06-08 11 Föräldrars påverkan • Föräldrar har stor påverkan på valet • Skolan bör erbjuda mer information till föräldrar (möten, utskick) 2026-06-08 12 Förslag på förbättringar • Börja vägleda tidigare (årskurs 7–8) • Informera föräldrar bättre • Fler möjligheter att uppleva skolorna (öppna hus, skuggning) • Bättre kommunikation och lättillgänglig SYV • Marknadsför styrkor och åtgärda svagheter på Rudbeck (t.ex. skolmat) 2026-06-08 13 Sammanfattning • Tidig och tydlig vägledning ökar tryggheten • Samarbeta mer med föräldrar • Ge elever möjlighet att prova på skolor 2026-06-08 14 Tankar från unga kommunutvecklare • Modernisera marknadsföringen – visa aktiviteter och roliga inslag • Förbättra skolmaten – en stor orsak till att elever undviker Rudbeck • Prioritera elevernas miljö (möbler, skolmiljö) • Mer personlig kontakt med SYV i år 9 • Mer information om alla program, inte bara de "stora" 2026-06-08 15 Tack för att ni har lyssnat! • Frågor? 6/8/2026 16 Uppdrag till unga kommunutvecklare Bakgrund Arbetet för att ge kommunens grundskoleelever valkompetens inför valet till gymnasiet sker genom studie- och yrkesvägledning. En verksamhetsplan med aktiviteter finns för att stärka elevernas motivation att fatta långsiktiga och säkra val. Bland elever upplevs finnas en osäkerhet inför valet. Vissa bestämmer sig sent och många omval sker. Många elever från Tidaholm väljer studier på annan ort och antalet sökande till Rudbecksgymnasiet minskar över tid. Däremot är söktrycket relativt konstant från andra orter. Mål Få en ökad kännedom om ungas egna tankar inför och efter deras gymnasieval. Uppdrag Sammanställa egna och andra ungas tankar kring frågeställningarna: • Vad spelar störst roll när ni väljer gymnasieprogram? • Vilka uppfattningar finns om att läsa på olika skolor/i olika städer? • Har ni saknat något för att kunna göra ett bra, säkert val? Vad har ni och andra unga i så fall saknat? • Hur skulle den bästa förberedelsen i grundskolan kunna se ut? Vad ska den innehålla? Underlag • Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning. • Presentation från SYV som en introduktion till området. Undersökningsmetod • Intervjuer med elever på högstadiet och gymnasiet. Här kan rektorerna vara behjälpliga med att välja representanter från olika klasser. • Eventuell aktivitet på buss till Skövde för att fånga idéer från elever som läser på annan ort. Slutprodukt och återkoppling Rapport och presentation/bildspel som kan presenteras för skolledare, SYV och pedagoger på skolorna (vid APT). Deadline • Innan sommaren 2025. • Halvtidsavstämning längs vägen med rektorer och SYV för att se så inga områden missas. Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04

§ 61 Information om arbetet med skolstrukturutredningen BUN 2025/314 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Nämnden beslutade 2025-05-22 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Under sammanträdet delgav förvaltningen information och förde dialog med ledamöterna kring nuläget i den pågående processen gällande skolstrukturutredningen. Utredningssamordnare redogör för utredningsläget kring förskolan och vad förvaltningen jobbar med i dagsläget. Även lite återkoppling ges från workshoppen som genomfördes det föregående nämndssammanträdet och dialog fördes kring de anteckningar som fördes av åhörarna. Skolchef visar även en presentation framtagen av kanslichefen gällande hur beslutsprocessen gällande skolstrukturutredningen kommer se ut i ärendet. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om arbetet med skolstrukturutredningen”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-05-25. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/314 2026-05-25 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om arbetet med skolstrukturutredningen Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Nämnden beslutade 2025-05-22 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Under sammanträdet kommer förvaltningen delge information och föra dialog med ledamöterna kring nuläget i den pågående processen gällande skolstrukturutredningen. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00

§ 149 Beslut om införande av anställningsrestriktioner BUN 2022/392 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o införa anställningsrestriktioner med omedelbar verkan. Restriktionerna innebär att skolchefen måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar som är längre än 6 månader innan de genomförs. All rekrytering ska ske i samråd med personalenheten. o anställningsrestriktionerna ska gälla tills nämnden beslutar att upphäva dem. Sammanfattning av ärendet Med anledning av de ekonomiska utmaningar Tidaholms kommun står inför behöver aktiva åtgärder vidtas. Som ett led i detta har kommunstyrelsen beslutat om en åtgärd i form av anställningsrestriktioner. Syftet är att öka kontrollen och samordningen vid anställningar och eventuella personalneddragningar. Kommunstyrelsen har även beslutat uppmana alla nämnder att fatta motsvarande beslut för sin personal. Anställningsrestriktionerna innebär att skolchefen måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar som är längre än 6 månader innan de genomförs. Detta ska gälla tills nämnden beslutar att upphäva restriktionerna. Innan rekrytering sker ska alltid samråd ske med personalenheten. Uppföljning av rekryteringar ska genomföras varje månad på förvaltningsnivå innehållandes en faktisk redogörelse av varje rekrytering. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att: o införa anställningsrestriktioner med omedelbar verkan. Restriktionerna innebär att skolchefen måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar som är längre än 6 månader innan de genomförs. All rekrytering ska ske i samråd med personalenheten. o anställningsrestriktionerna ska gälla tills nämnden beslutar att upphäva dem. - Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår att: o Verka för tillitsbaserat arbetssätt och därför endast införa anställningsrestriktioner vid nyanställningar, vilket innebär att skolchefen ska godkänna nyanställningar. o Inga restriktioner vid ersättningsanställningar. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2022-12-08 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Nämnden godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till arbetsutskottets förslag. NEJ: Bifall till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 6 NEJ: 4 AVSTÅR: 1 Följande röstar JA: Björn Yngvesson (KD), Stig Emanuelsson (MP), Jenny Svensson (L), Elisabeth Alfredsson (-), Johan Liljegrahn (M), Christina Forsling (SD). Följande röstar NEJ: Lena Andersson (S), Georgos Moschos (S), Hugo Wetterberg (V), Pia Blomqvist (S). Följande AVSTÅR: Ann-Sofie Hagenvind (-). Beslutsunderlag  Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut § 109/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-11-24.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, skolchef Anneli Alm, 2022-11-17.  Kommunstyrelsens beslut § 179/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-11-09. Reservation Lena Andersson (S), Georgos Moschos (S), Hugo Wetterberg (V) och Pia Blomqvist (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2022-11-09

§ 179 Beslut om införande av anställningsrestriktioner KS 2022/315 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o införa anställningsrestriktioner med omedelbar verkan. Restriktionerna innebär att kommundirektören måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar som är längre än 6 månader innan de genomförs. All rekrytering ska ske i samråd med personalenheten. o anställningsrestriktionerna ska gälla tills kommunstyrelsen beslutar att upphäva dem. o uppmana nämnderna att fatta motsvarande beslut för sin personal. Sammanfattning av ärendet Med anledning av de ekonomiska utmaningar Tidaholms kommun står inför behöver aktiva åtgärder vidtas. En av dem är att åter igen införa anställningsrestriktioner i syfte att öka kontrollen och samordningen vid anställningar och eventuella personalneddragningar. Anställningsrestriktionerna innebär att kommundirektören måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar som är längre än 6 månader innan de genomförs. Detta ska gälla tills kommunstyrelsen beslutar att upphäva restriktionerna. Innan rekrytering sker ska alltid samråd ske med personalenheten. Eftersom varje nämnd är anställningsmyndighet för sin personal kan kommunstyrelsen inte fatta beslut om anställningsrestriktioner för övriga nämnder. De ekonomiska utmaningarna gäller dock hela kommunen, det vill säga samtliga nämnder. Kommunstyrelsen bör därför uppmana övriga nämnder att fatta motsvarande beslut för sin personal. Uppföljning av rekryteringar ska genomföras varje månad på förvaltningsnivå innehållandes en faktisk redogörelse av varje rekrytering. Förslag till beslut - Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: o införa anställningsrestriktioner med omedelbar verkan. Restriktionerna innebär att kommundirektören måste godkänna nyanställningar, ersättningsrekryteringar samt visstidsanställningar som är längre än 6 månader innan de genomförs. All rekrytering ska ske i samråd med personalenheten. o anställningsrestriktionerna ska gälla tills kommunstyrelsen beslutar att upphäva dem. o uppmana nämnderna att fatta motsvarande beslut för sin personal. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2022-11-09 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens personalutskotts beslut § 8/2022 ”Beslut om införande av anställningsrestriktioner”, 2022-10-20.  Tjänsteskrivelse ”Införande av anställningsrestriktioner”, personalchef Maria Johansson, 2022-10-12. Sändlista Personalenheten Berörda nämnder Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-06-04