Malmö · Möte
Statsråds 19 oktober 2026, Malmö
- Riksdagen och kommunala församlingar ska inte jämställas med myndigheter vid biometrisk identitetskontroll
Riksdagen, regionfullmäktige, beslutande kommunala församlingar, statliga bolag, föreningar och stiftelser där kommuner och regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, samt organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen ska inte jämställas med myndigheter när det gäller att använda system för biometrisk identitetsverifiering, enligt en bedömning i utredningen. Bedömningen grundar sig på att dessa organ sällan antas komma i kontakt med personer vars identitet behöver verifieras och därmed har ett begränsat behov av biometrisk verifiering av identitet mot ett identitetsindex eller mot handlingar.
Läs notisen →
- Bedömning om rättelse av uppgifter i identitetsindex
En bedömning i en statlig utredning slår fast att felaktiga uppgifter i ett identitetsindex måste kunna rättas, oavsett om felet beror på tekniska fel eller mänskliga misstag. Enligt utredningen räcker inte nuvarande regler i förvaltningslagen för att täcka behovet av rättelser i dessa register, då de nuvarande reglerna främst gäller uppenbara fel i myndighetsbeslut. Utredningen menar att rätten att få felaktiga personuppgifter rättade enligt dataskyddsförordningen inte får begränsas.
Läs notisen →
- Förslag på att lagra biometriska uppgifter i fler ärenden
Regeringen föreslår ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen för att göra det möjligt att registrera biometriska uppgifter, såsom fingeravtryck, fotografier och ansiktsbilder, i fler fall än idag. Förslaget innebär att uppgifter från ansökningar om uppehållstillstånd och nationell visning ska kunna sparas i Migrationsverkets register. Syftet med ändringen är att minska risken för identitetsbedrägerier.
Läs notisen →
- Personer ska inte raderas ur identitetsregister bara för att de förlorar sitt medborgarskap
En person ska inte raderas ur ett identitetsindex enbart för att hen förlorar sitt svenska medborgarskap. Detta är bedömningen i SOU 2026:55 Radering av en individ i ett identitetsindex. För personer med en så kallad kvalificerad skyddad identitet ska radering ur registret istället ske när en beslutsmyndighet beslutar om det enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter.
Läs notisen →
- Utredning om risk för att för mycket personuppgifter behandlas
En utredning pekar på risker för den personliga integriteten vid användning av befintliga register för att verifiera identitet. Det finns en risk att mer personuppgifter än nödvändigt behandlas om myndigheter får tillgång till biometriska uppgifter i flera olika register. Utredningen konstaterar att befintliga register, som folkbokföringen och utlänningsdatabasen, innehåller uppgifter som inte kan anses nödvändiga för identitetsverifiering. Det kan till exempel röra sig om uppgifter om personer som inte har någon anknytning till Sverige eller avlidna personer.
Läs notisen →
- Direktåtkomst till identitetsindex ska inte tillåtas
Myndigheter ska inte få direktåtkomst till ett identitetsindex, enligt en bedömning i ett statligt utredningsmaterial. Beslutet innebär att utlämnande av uppgifter istället ska ske genom en fråga-svar-tjänst. Anledningen till att direktåtkomst nekas är de risker för den personliga integriteten som en sådan tillgång medför. Genom att använda en fråga-svar-tjänst istället kan kontrollen över vilken information som lämnas ut begränsas, vilket minskar risken för att personuppgifter sprids.
Läs notisen →