Protokoll — 1 april 2026

Till: Äldrenämndens ordförande, Amanda Grönlund Äldreomsorgen är en verksamhet där kontinuitet och trygghet måste fungera varje dag, oavsett om systemen gör det eller inte. I dag är mycket av arbetet beroende av digitala lösningar, planeringssystem, dokumentation, larm, kommunikation och uppföljning. Det är i grunden positivt, men det innebär också att verksamheten blir sårbar när systemen av någon anledning inte är tillgängliga. Utifrån min yrkesbakgrund vet jag att robusthet inte handlar om att systemen aldrig får fallera, utan om att verksamheten fungerar även när de fallerar. Det kräver tydliga reservrutiner, utbildad personal och regelbundna tester. Det är därför viktigt att vi har en klar bild av hur äldreomsorgen i Västerås är rustad för att hantera driftstörningar, både kortare och längre. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor: 1. Vilka dokumenterade reservrutiner finns i äldreomsorgen vid avbrott i centrala digitala system, såsom planeringsverktyg, journalsystem och trygghetslarm? 2. Hur säkerställs att personalen är förtrogen med dessa rutiner och kan arbeta manuellt vid längre driftstörningar? 3. Har några praktiska övningar eller tester genomförts för att se hur verksamheten fungerar utan digitala system, och vilka erfarenheter har i så fall dragits? 4. Finns det identifierade behov av att stärka redundansen eller uppdatera reservrutinerna, och planeras några åtgärder inom detta område? Syftet med denna interpellation är att säkerställa att äldreomsorgen har en robust och fungerande beredskap även när tekniken sviktar, så att trygghet och kontinuitet kan garanteras för Västerås äldre.

Till: Kommunstyrelsens ordförande Bakgrund: Under det senaste året har flera större butikskedjor i Sverige tvingats stänga verksamheten tillfälligt på grund av digitala driftstörningar i kassasystem och betalningslösningar. Händelserna har visat hur sårbart vårt samhälle är när centrala funktioner saknar fungerande reservrutiner. Samtidigt uppmanas invånare nationellt att stärka sin egen krisberedskap, bland annat genom att ha kontanter hemma. Detta skapar en paradox när många verksamheter i praktiken inte kan hantera kontanter eller saknar manuella rutiner vid systemfel. Som kommun har vi ett ansvar att säkerställa att samhällsviktiga funktioner, både kommunala och kommunnära, har en robust beredskap även vid digitala störningar. Mina frågor är därför följande: 1. Har kommunen genomfört någon kartläggning av hur kommunala verksamheter påverkas vid digitala driftstörningar, exempelvis i hemtjänst, äldreomsorg, skola och tekniska förvaltningar? 2. Finns det dokumenterade manuella reservrutiner i de verksamheter där digitala system är kritiska för driften? 3. Har kommunen fört dialog med kommunala bolag, såsom Mälarenergi och Mimer, om deras beredskap vid längre digitala avbrott? 4. Bedömer kommunstyrelsens ordförande att kommunens nuvarande beredskap är tillräcklig, eller finns det behov av att stärka redundansen? Motivering: Frågorna handlar inte om rikspolitik, utan om kommunens praktiska förmåga att upprätthålla samhällsviktig service vid störningar. Det är en fråga om robusthet, trygghet och ansvar.

Bakgrund Ön Elba i Mälaren utanför Västerås är en historisk och kulturell pärla med en lång tradition som utflyktsmål för både västeråsare och besökare. Redan under 1800-talet fanns serveringsverksamhet på ön och restaurangbyggnaden som står där i dag uppfördes i början av 1900-talet. Under många år har platsen varit starkt förknippad med badliv, restaurang, fest och utflykter i Västerås skärgård. Under det senaste decenniet har dock verksamheten i stort sett upphört och lokalerna har i perioder stått tomma. Restaurangen har varit stängd och underhållet eftersatt, även om staden i huvudsak säkerställt att byggnaderna skyddats mot väder och vind. Samtidigt har ambitioner funnits från kommunens sida att rusta upp området och hitta en aktör som kan driva restaurang och mötesverksamhet. Visionen har varit att åter göra Elba till ett besöksmål och skapa ökad sjöburen turism till Västerås. Trots detta har utvecklingen gått långsamt och planerade satsningar har i perioder pausats. Elba riskerar därmed att fortsätta vara en outnyttjad tillgång för staden, samtidigt som både turism, näringsliv och invånare går miste om en unik mötesplats i Mälaren. En av utmaningarna har varit att det är svårt för en privat entreprenör att få ekonomisk bärkraft i verksamheten. Förutsättningarna begränsas bland annat av att verksamheten i praktiken endast kan bedrivas under cirka sju månader per år, vilket innebär hög risk för en enskild aktör. Mot denna bakgrund bör Västerås stad ta ett bredare grepp kring utvecklingen av Elba. Istället för att enbart söka en traditionell restauratör bör flera perspektiv vägas in: turism, utbildning, näringsliv, evenemang, friluftsliv och kommunal verksamhet. Ett särskilt intressant perspektiv är att undersöka möjligheten att involvera Tranellska gymnasiet, som bedriver restaurang- och hotellutbildning i Västerås. En verksamhet på Elba skulle kunna fungera som en unik pedagogisk miljö där elever får praktisk erfarenhet av restaurang, konferens, evenemang och besöksnäring i en verklig verksamhet. Samtidigt skulle staden kunna säkerställa att platsen åter tas i bruk och utvecklas. Genem att tänka nytt kring driftsformer och samverkan kan Elba åter bli ett levande utflyktsmål och bidra till att sätta Västerås tydligare på kartan som en stad med närhet till Mälaren och en levande skärgård. Syfte Syftet med motionen är att få till stånd en samlad utredning kring hur Elba kan återtas i aktiv användning och utvecklas som restaurang-, konferens- och besöksverksamhet, där även utbildningsperspektivet tas tillvara. Yrkanden Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta 1. att Västerås stad utreder förutsättningarna för att åter öppna restaurang- och mötesverksamhet på Elba, 2. att utredningen särskilt analyserar alternativa driftsformer som kan göra verksamheten ekonmiskt hållbar trots säsongsbegränsningar, 3. att möjligheten till samverkan med Tranellska gymnasiets restaurang- och hotellutbildning utreds, exempelvis genom praktik-, utbildnings- eller driftslösningar, 4. att utredningen belyser hur Elba kan utvecklas som besöksmål för turism, evenemang, konferenser och friluftsliv i Västerås skärgård, 5. att resultatet av utredningen återrapporteras till kommunfullmäktige tillsammans med konkreta förslag till genomförande. Avslutning Elba har alla förutsättningar att åter bli en av Västerås mest attraktiva mötesplatser. Med rätt organisation, samverkan och politisk handlingskraft kan denna historiska pärla åter få liv och samtidigt bidra till utbildning, turism och ett rikare stadsliv.