Finnvedens Samordningsförbund, Styrelsen — 19 mars 2026

§ 1. Öppnande Ylva Samuelsson hälsade alla välkomna och öppnade mötet.

§ 2. Val av justerare Styrelsen beslutade att välja Senada Sacic till justerare.

§ 3. Fastställande av dagordning Styrelsen beslutade att fastställa dagordningen.

§ 4. Information från Samverkansteamet Representanter från Samverkansteamet deltog på styrelsemötet för att berätta om verksamheten. Teamet startade med att ge en tillbakablick över året som gått. Presenterade sedan statistik för 2025 med antalet inskrivna, nya remisser, nya inskrivna och avslutade. Vidare diskuterades målarbetet för 2026, som utgår från de två huvudmål i Verksamhetsplanen. Dessa mål har Samverkansteamet konkretiserat till ett antal delmål/arbetsområden som teamet nu arbetar med. Styrelsen fick möjlighet att ställa frågor till teamet, vilket gav ytterligare inblick i teamets arbete och arbetsprocess. Styrelsen beslutade att tacka Samverkansteamet och lägga informationen till handlingarna.

§ 5 Dnr: SN.2026.6 Svar till Barn- och utbildningsnämndens fråga om möjlighet att minska interna debitering Beslut Servicenämnden beslutar att godkänna svaret till kommunstyrelsen som svar till barn- och utbildningsnämndens fråga om möjligheten att minska interna debiteringar. att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade att remittera ärendet Dnr: KS.2025.973 till servicenämnden att återkomma med ett svar senast den 20 mars 2026. Servicenämnden har genomfört ett flertal åtgärder för att effektivisera verksamheterna och dämpa kostnadsutvecklingen inom respektive område. Prissättningen justeras utifrån de faktiska kostnadsförändringar som uppstår i verksamheten, vilket innebär att kostnadsökningen inom lokalvården har varit lägre än den indexutveckling som anges i städindex. För att servicenämnden ska kunna förändra sina fasta kostnader behöver barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om strukturella förändringar som minskar behovet av servicenämndens tjänster i verksamheten. Ett annat alternativ för att minska interndebitering skulle vara att gemensamt optimera kvalitets- och servicenivåerna samt gemensamt identifiera möjliga synergieffekter inom våra ansvarsområden. Förslag till beslut Serviceförvaltninen föreslår servicenämnden besluta att godkänna svaret till kommunstyrelsen som svar till barn- och utbildningsnämndens fråga om möjligheten att minska interna debiteringar. att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering Beslut skickas till: Kommunledningsförvaltningen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-19 126 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr: SN.2026.6 Svar på Barn- och utbildningsnämndens fråga om möjlighet att minska interna debitering Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade att remittera ärendet Dnr: KS.2025.973 till servicenämnden att återkomma med ett svar senast den 20 mars 2026. Servicenämnden har genomfört ett flertal åtgärder för att effektivisera verksamheterna och dämpa kostnadsutvecklingen inom respektive område. Prissättningen justeras utifrån de faktiska kostnadsförändringar som uppstår i verksamheten, vilket innebär att kostnadsökningen inom lokalvården har varit lägre än den indexutveckling som anges i städindex. För att servicenämnden ska kunna förändra sina fasta kostnader behöver barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om strukturella förändringar som minskar behovet av servicenämndens tjänster i verksamheten. Ett annat alternativ för att minska interndebitering skulle vara att gemensamt optimera kvalitets- och servicenivåerna samt gemensamt identifiera möjliga synergieffekter inom våra ansvarsområden. Beslutsförslag Serviceförvaltningen föreslår servicenämnden besluta att godkänna svaret till kommunstyrelsen som svar till barn- och utbildningsnämndens fråga om möjligheten att minska interna debiteringar. att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering Pär Svensson Förvaltningschef Beslutsunderlag TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-19 127 Serviceförvaltningen Servicenämnden Dnr: SN.2026.6 Utredning Servicenämnden bedömer att detta lämpligast hanteras genom partnerdialogmöten mellan presidierna, där även förvaltningschefer deltar. Genom en sådan gemensam dialog skapas bättre förutsättningar för att identifiera hållbara synergier och lösningar. Partnerdialogmöten mellan presidierna och förvaltningscheferna skapar därmed förutsättningar för att gemensamt ta fram hållbara lösningar som över tid kan bidra till att minska den interna debiteringen. VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 128 Kommunstyrelsen 2026-01-20

§ 6 Dnr: KS.2025.982 Rutiner chefsrekrytering Beslut Personalutskottet beslutar att ge HR-chefen i uppdrag att samverka förslaget. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över befintliga rutiner för chefsrekrytering i syfte att erfarenhet och lämplighet ska väga tyngre än formella kvalifikationer. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast mars 2026. En genomgång av arbetet med chefsrekrytering har gjorts och denna utredning redovisas. Arbetet har behandlats av kommunens ledningsgrupp och det finns en gemensam slutsats:. Värnamo kommun har ett professionellt förhållningssätt till rekrytering och med den kompetensbaserade rekryteringsmetoden som grund ges förutsättningar för att anställa chefer som har de färdigheter och kompetenser som krävs i verksamheten. Detta innebär att vi redan i dag lägger stor vikt vid erfarenhet och personlig lämplighet. Att ändra något i metoden ses inte som lämpligt eller önskvärt då det skulle få en allt för stor påverkan på organisationen. Kommunledningsförvaltningen föreslår med bakgrund av utredningen och redovisad slutsats att ingen ändring görs i rutinen för rekrytering. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att personalutskottet beslutar att ge HR-chefen i uppdrag att samverka förslaget och därefter återkomma till kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att inte genomföra någon ändring i rutinen att se uppdraget som slutredovisats Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-22 384 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.982 Rutiner chefsrekrytering Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över befintliga rutiner för chefsrekrytering i syfte att erfarenhet och lämplighet ska väga tyngre än formella kvalifikationer. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast mars 2026. En genomgång av arbetet med chefsrekrytering har gjorts och denna utredning redovisas. Arbetet har behandlats av kommunens ledningsgrupp och det finns en gemensam slutsats:. Värnamo kommun har ett professionellt förhållningssätt till rekrytering och med den kompetensbaserade rekryteringsmetoden som grund ges förutsättningar för att anställa chefer som har de färdigheter och kompetenser som krävs i verksamheten. Detta innebär att vi redan i dag lägger stor vikt vid erfarenhet och personlig lämplighet. Att ändra något i metoden ses inte som lämpligt eller önskvärt då det skulle få en allt för stor påverkan på organisationen. Kommunledningsförvaltningen föreslår med bakgrund av utredningen och redovisad slutsats att ingen ändring görs i rutinen för rekrytering. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår personalutskottet besluta Att ge HR-chefen i uppdrag att samverka förslaget och därefter återkomma till kommunstyrelsen. Att föreslå kommunstyrelsen att besluta: att inte genomföra någon ändring i rutinen Att se uppdraget som slutredovisats Åsa Johansson Ulf Svensson HR-Chef Kommundirektör TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-22 385 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.982 Utredning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över befintliga rutiner för chefsrekrytering i syfte att erfarenhet och lämplighet ska väga tyngre än formella kvalifikationer. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast mars 2026. Hösten 2025 beslutades om en reviderad riktlinje för rekrytering. I den anges bland annat att all rekrytering i Värnamo kommun ska utgå från riktlinjen för rekrytering, verksamhetens behov, vår värdegrund samt kommunens övergripande mål Riktlinjen ger ett stöd till chefen i det viktiga arbetet med rekrytering. Den metoden Värnamo kommun tillämpar är kompetensbaserad rekrytering - en metod som fokuserar på de färdigheter och kompetenser som är avgörande för tjänsten och organisationens behov, både nu och i framtiden. Denna strukturerade process, med tydligt definierade krav, skapar klarhet för såväl organisationen som kandidaterna. Vid rekrytering av chefer har anställande chef stöd av HR-partner med inriktning rekrytering. Denna tjänst har medfört en ökad kvalitetssäkring av processen. Vid varje rekrytering ska en behovsanalys göras och en kravspecifikation tas fram. I detta ingår att utifrån roll och ansvar bedöma behov av utbildning och erfarenhet. Detta är en bedömning som anställande chef ansvarar för och hänger ihop med att man har ett ansvar för att bedöma vad som krävs av medarbetaren för att få rätt förutsättningar för att uppfylla de förväntningar Värnamo kommun ställer. I vissa fall som till exempel i rollen som rektor finns det också lagkrav på utbildning som ska uppfyllas. Det kan också konstateras att chefsrollerna på olika nivåer hänger ihop med övriga roller i kommunen. För några år sedan gjorde kommunens ledningsgrupp en översyn av chefs och befattningsstruktur i Värnamo kommun och tog ställning till grunderna för de olika rollerna. Detta innebär bland annat att om en förändring sker på chefsnivå kring kraven kommer en översyn även behövas för handläggargrupperna i kommunen. I nästa steg påverkar det även vår lönestruktur och vår lönesättning. Krav och förväntningar på våra chefer har ökat under de senaste åren. Det förväntas att man som chef tar ett ansvar för verksamhetens utveckling samtidigt så lägger vi ett stort ansvar kring ekonomi och personal. Att ha en högskoleutbildning i grunden gör att man lärt sig ett angreppssätt som underlättar i ledarskapet och bidrar till att ge rätt förutsättningar att genomföra arbetet. I vissa chefsroller kan YH utbildningar vara ett alternativ som utbildningskrav. Redan idag anger vi ofta, när det är möjligt, att utbildning och eller erfarenhet som vi som arbetsgivare kan bedöma motsvara en formell utbildning kan vara ett alternativ till den formella utbildningen. Vid rekryteringen genomförs en komptensbaserad intervju, detta medför att vi i rekryteringen av chefer redan i dag lägger stor vikt vid erfarenhet och personlig lämplighet. Slutsats Värnamo kommun har ett professionellt förhållningssätt till rekrytering och med den kompetensbaserade rekryteringsmetoden som grund ges förutsättningar för att anställa chefer som har de färdigheter och kompetenser som krävs i verksamheten. Detta innebär att vi redan i dag lägger stor vikt vid erfarenhet och personlig lämplighet. Att ändra något i metoden ses inte som lämpligt eller önskvärt då det skulle få en allt för stor påverkan på organisationen.

§ 7. Årsredovisning 2025 Förbundschef gick igenom förslag till Årsredovisning 2025 och bilagor, och kommenterade rapportering från revisionen och de justeringar som gjorts till följd av den. Efter fastställandet av årsredovisningen ska ordinarie styrelseledamöter signera årsredovisningen med hjälp av digital signering. Styrelsen beslutade att fastställa Årsredovisning 2025 med bilagor och skicka den till medlemmarna tillsammans med revisionsberättelserna.

§ 8 Dnr: KS.2025.970 Kostnader för renovering av befintlig viadukt och nybyggnation av viadukt Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att återkomma med kostnader för årlig inspektion av viadukten. Ärendebeskrivning Teknik och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2025-12-02 Kommunstyrelsen beslutade 4 mars 2025 att uppdra till teknik- och fritidsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med uppskattade kostnader för att genom en extern konsult med erfarenhet av brobyggnation utreda kostnaden för renovering av befintlig viadukt samt för nybyggnation av viadukt. För uppdraget har konsultföretaget Sweco anlitats. Vid teknik- och fritidsnämndens sammanträde 24 november 2025 har konsulten föredragit resultatet av utredningen. Utöver åtgärdsalternativ och kostnadsberäkningar har Sweco bedömt lämplighet av genomförande där teknik, ekonomi säkerhet och arbetsmiljö beaktas. Teknik- och fritidsnämnden beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen för fördjupad analys. Preliminär granskning av förvaltningen är gjord och förvaltningen konstaterar initialt att rapporten svarar på ställda utredningsfrågor och att den är relevant uppbyggd. Fortsatt analys pågår och kompletteringar kan eventuellt bli aktuella. Konstaterande i rapporten och i dialogen vid nämndsmötet då Sweco presenterade utredningen: - Bron har ytterst begränsad livstid i nuvarande skick och bör därför genomgå årliga inspektioner för att kunna tillåta nuvarande användning. Viadukten bör således från 2026 årligen genomgå inspektion samt att åtgärder som - inspektionerna visar bör vidtas för att möjliggöra säkerhet och funktion på kort sikt intill det att bron rivs. Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 310 Kommunstyrelsen 2026-01-20 KS § 8 (forts) - Om kommunen är beslutsam och fattar investeringsbeslut om byggnation av ny bro bedöms tidsförhållandena efter formellt beslut vara: utredning, projektering, upphandling, samordning med Trafikverket cirka fem år, byggnation cirka två år. Detta är uppskattningar och framför allt utredningsfasen kan ta både kortare och längre tid. - Rapporten visar med tydlighet att olika former av renoveringar inte ska göras i syfte att möjliggöra längre livstid och/eller möjliggöra olika trafikslag. - Rapporten visar att nybyggnation är möjlig enligt de tre alternativen som kommunen ställt fråga om. Kostnaderna som visas är kalkylerade av expertis och beskriver kostnader för enbart brokonstruktionen inklusive landfästen. Övriga kostnader såsom ombyggnation av vägar och annan infrastruktur tillkommer. Teknik- och fritidsnämndens beslut 2025-12-09 § 264 Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning, att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att återkomma med kostnader för årlig inspektion av viadukten samt att lämna informationen med tillhörande utredning om kostnader för att renovera befintlig viadukt samt nybyggnation av viadukt till kommunstyrelsen. Yrkanden Ordföranden yrkar att kommunstyrelsen beslutar att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att återkomma med kostnader för årlig inspektion av viadukten. Beslutsunderlag Teknik- och fritidsnämndens beslut 2025-12-09, § 264 Teknik- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2025-12-02 Teknik- och fritidsnämndens beslut 2025-11-24 Swecos kalkyl Bro 683-1-1 Viadukten, 2025-11-21 Swecos utredning Bro 683-1-1 Viadukten, 2025-09-29 Swecos PP-presentation Utredning Viadukten, 2025-11-24 Beslut skickas till: Teknik- och fritidsnämnden Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 311 Teknik- och fritidsnämnden 2025-12-09

§ 9. Attest- och delegationsordning Ett förslag till Attest- och delegationsordning presenterades med en mindre justering gällande beloppsgräns. Styrelsen föreslås besluta att fastställa Attest- och delegationsordningen.

§ 11. Avslutning Ylva Samuelsson tackade alla och avslutade mötet kl 11.00 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 313424SE 55 UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: CAROLINE SUNDVALL TITEL, ORGANISATION: Sekreterare, Finnvedens Samordningsförbund TID: 2026-03-20 09:56:38 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _cbc33e45e9bf02de4945fefcba907d0f NAMN: SENADA SACIC TITEL, ORGANISATION: Justerare, Finnvedens Samordningsförbund TID: 2026-03-20 10:17:04 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _6cb77964cbb7007d8fe3310e1f07c574 NAMN: YLVA SAMUELSSON TITEL, ORGANISATION: Ordförande, Finnvedens Samordningsförbund TID: 2026-03-21 11:59:12 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _1c471e2a6710e67cbfc94bcd01560b51 Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-03-21 11:59:17 +01:00 Ref: 313424SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 313424SE Sida 1/1 56 Dnr 2026:02/01 Årsredovisning 2025 Beslutad av styrelsen 2026-03-19 För signering, per sida 57 Innehållsförteckning sidor 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ..................................................................... 4 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling........................................................................ 5 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .......................................... 5 1.3. Händelser av väsentlig betydelse ..................................................................................... 6 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten ................................................................... 6 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning ........................ 7 1.6. Balanskravsresultat……………………….………………………………………..……11 1.7. Väsentliga personalförhållanden....................................................................................11 1.8. Förväntad utveckling ......................................................................................................11 2. RESULTATRÄKNING ..................................................................................... 13 3. BALANSRÄKNING .......................................................................................... 13 4. KASSAFLÖDESANALYS ................................................................................ 14 5. DRIFTREDOVISNING .................................................................................... 14 6. NOTER ............................................................................................................... 15 7. STYRELSENS UNDERSKRIFT ...................................................................... 17 Bilagor 1 Finansierade individinriktade insatser 2025, Samverkansteamet 2 Finansierade individinriktade insatser 2025, IT-spåret För signering, per sida 58 Ordföranden har ordet Så var då mitt första år som ordförande i Finnveden Samordningsförbund till ända. Det har varit intressant och lärorikt att se hur samarbetet mellan våra huvudmän fungerar. Det har gett nya insikter i hur viktigt detta arbete är och vilken stor betydelse det har för den enskilde individen som hamnat i det mellanrum som finns mellan kommun, region, försäkringskassa och arbetsförmedling. Det har varit ett nöje att se hur bra samarbetet fungerar. Året har präglats av den omorganisation det innebar när vår tidigare förbundschef Peter Hedfors startade sitt nya liv som pensionär. Den 21 oktober firades han av med en trevlig mottagning där styrelseledamöter, samt kollegor från både när och fjärran deltog med tal och presenter. Vi tackar Peter för det arbete och det engagemang han bidragit med och önskar honom en härlig tid som pensionär. Viktoria Önneby tog över stafettpinnen som tf förbundschef i november månad och tillsammans med vår nyrekryterade administrativa koordinator Caroline Sundvall har de, med beröm godkänt, funnit sig till rätta i nya roller. Förbundets största satsningar har under året varit Samverkansteamet och Konsultation Finnveden. Här har mycket positivt hänt med ett ökat antal deltagare. Med individen i fokus har arbetet med rehabiliterande insatser gett fina resultat. Våra samverkansdagar har också haft ett ökat antal deltagare. Den nära och personliga samverkan är viktig. Det känns meningsfullt att parternas medarbetare och chefer väljer att delta och engagera sig. Välfärdsguiden som är ett verktyg för att hitta insatser inom välfärdsområdet har under det senaste året haft en stor ökning av antal besökare. Många hittar vidare till stöd genom hemsidan och vi ser att många också besöker de personliga berättelserna som delas på guiden. De senaste åren har förbunden gemensamt arbetat för att formulera vårt uppdrag och mejsla ut vad förbundet är och vilket värde vi vill tillföra. Arbetet kommer att fortgå under kommande år och det är särskilt viktigt när vi under 2027 kanske får hälsa nya styrelsemedlemmar välkomna. Vi möter en framtid med ekonomiska utmaningar. Under de senaste åren har vi använt det balanserade överskottet för att till delar täcka våra kostnader. Nu är överskottet snart slut och vi har därför behövt hitta vägar att begränsa utgifterna. Detta är ett arbete som måste fortsätta för att få en god balans i ekonomin. Jag vill tacka er alla för ert arbete med att få människor sedda och lyssnade till. Tillsammans gör vi skillnad. Ylva Samuelsson För signering, per sida 59 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse för verksamhet, resultat och ekonomiska utfallet för verksamhetsåret 2025. Dispositionen följer den mall som rekommenderas från Nationella rådet. Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk person. Medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Jönköpings län samt Värnamo, Gislaved och Gnosjö kommuner. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Styrelsen har ett kansli till sitt stöd. Uppdrag Samordningsförbundens uppgift är i första hand att finansiera insatser som syftar till att personer får samordnat stöd och rehabilitering för att nå egen försörjning. På individnivå sker detta genom finansiering av insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer även insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för ett förbättrat samarbete mellan myndigheterna, exempelvis genom kompetensutveckling och kunskapsutbyte på handläggarnivå. Finansiering Samordningsförbundet finansieras via Försäkringskassan för statens räkning med hälften av medlen, Region Jönköpings län med en fjärdedel och Värnamo, Gislaved och Gnosjö kommuner med resterande fjärdedel. Verksamhetsidé och vision Samordningsförbundets huvudsakliga uppgift är att, bland annat genom finansiering av insatser, säkerställa att personer inom förbundets geografiska område får tillgång till stöd- och rehabiliterande insatser som stärker möjligheterna till egenförsörjning. Förbundet verkar även för ett effektivt och ändamålsenligt nyttjande av samhällets resurser. Förbundets vision är: PLATS FÖR ALLA! För signering, per sida 60 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling Belopp i 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 5 066 5 228 5 277 5 098 5 158 Verksamhetens kostnader 5 688 5 747 5 782 4 646 4 341 Årets resultat -572 -518 – 505 452 817 Soliditet 56 % 65 % 75 % 72 % 75 % Antal anställda 0 0 0 0 0 Förbundets egna kapital uppgår vid årets slut till 1 518 tkr (2 090 tkr föregående år). Minskningen motsvarar årets underskott. Soliditeten uppgår till 56 % (65 % föregående år). Minskningen förklaras av att eget kapital har använts för att finansiera verksamheten under året. Likvida medel uppgår vid årets slut till 2 675 tkr, vilket är en minskning jämfört med föregående år (3 120 tkr). Trots minskningen bedöms likviditeten fortsatt vara god och tillräcklig för att finansiera förbundets löpande åtaganden. Styrelsen bedömer sammantaget att den ekonomiska ställningen är stabil. Samtidigt krävs fortsatt anpassning av kostnadsnivån för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi och för att undvika att eget kapital understiger rekommenderad nivå. 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Under hösten har förbundschef Peter Hedfors gått i pension. Med anledning av detta beslutade styrelsen om en tillfällig omorganisation under 23 månader med start den 1 november 1015. Förbundets verksamhetsutvecklare utsågs till tillförordnad förbundschef och en administrativ koordinator rekryterades. Tjänsten, en tillsvidareanställning som tjänsteköps från Södra Vätterbygdens Samordningsförbund och omfattar 35 %. Den tillförordnad förbundschefen fördelar arbetstiden så att även verksamhetsutveckling möjliggörs. Omorganisationen medför att administrativa kostnaderna ökar något under 2025, främst till följd av att personalkostnader belastar den posten. Verksamhetsutvecklartjänsten har hanterats som ett projekt och har haft en egen budgetpost. Bedömningen är att den totala personalkostnaden kommer sjunka något till följd av omorganisationen. Årets resultat uppgår till –572 tkr (–518 tkr föregående år). Resultatet innebär att kostnaderna under året har överstigit intäkterna. Underskottet finansieras genom tidigare upparbetat eget kapital. Den huvudsakliga förklaring till underskottet är att förbundet haft ett eget kapital som överstigit Nationella rådets rekommenderade nivå, i syfte att successivt anpassa kapitalet till en mer ändamålsenlig nivå har styrelsen beslutat att använda delar av överskottet till finansiering av insatser och verksamhetsutveckling. Under en period har därmed beviljade medel överstigit intäkterna. Under 2025 har det konstaterats att fortsatt uttag av balanserat kapital inte är långsiktigt hållbart. För att säkerställa god ekonomisk hushållning har styrelsen därför vidtagit åtgärder För signering, per sida 61 för att minska kostnadsnivån. Budgeten för Samverkansteam Finnveden har justerats. Åtgärder syftar till att gradvis återställa balansen mellan intäkter och kostnader. Huvuddelen av förbundets resurser fördelas till Samverkansteam Finnveden. 1.3. Händelser av väsentlig betydelse Ingen väsentlig händelse har inträffat som påverkar de finansiella rapporterna. Styrelsen bedömer dock att förbundet behöver säkerställa en långsiktigt hållbar hantering av ekonomin. 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten Förbundets styrelse under 2025: Ledamot Ersättare Utsedd av Ylva Samuelsson, ordförande Marie Johansson Gislaveds kommun Senada Sacic, vice ordförande Lars Park Region Jönköpings län Lizbeth Johansson Stefan Lundell Gnosjö kommun Arnold Carlzon Per Bursell Värnamo kommun Karin Björkman Camilla Nohammar Försäkringskassan Lennart Svanberg Anna Badh Arbetsförmedlingen Nuvarande ordförande tillträdde under februari 2025. Styrelsen har under året välkomnat flera nya ledamöter från kommun, region och myndigheter. Styrelsen har under året sammanträtt vid totalt nio tillfällen. Utöver styrelsemöten har en vårkonferens genomförts tillsammans med styrelser och beredningsgrupper i Finnveden och Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Vid vårkonferensen arbetade deltagarna med respektive roller och uppdrag. Styrelsen väljs för en fyraårsperiod med start i mars efter valår. Förslag till budget kommande år och plan för ytterligare två år, tas varje årligen fram gemensamt av styrelse och beredningsgrupp i samband med strategidagen i september. Planen för 2026 fastställdes av styrelsen vid ett offentligt styrelsemöte i november 2025. Styrelsen har under året särskilt prioriterat en tydlig ansvarsfördelning mellan styrelse, styrgrupp och kansli. Arbetet syftar till att säkerställa att strategisk styrning, operativ samordning och utvecklingsarbete är tydligt definierade funktioner inom organisationen. Styrelsen följer löpande den ekonomiska utvecklingen för förbundet, bland annat genom delårsrapport och rapporter vid styrelsemöten. Styrelsen följer löpande förbundets ekonomiska utveckling, bland annat genom delårsrapport samt rapporter vid styrelsemöten. Förbundet följer även regelbundet upp verksamheten genom internkontrollplan och andra styrdokument som styrelsen fastställt. Uppföljning av finansierade insatser arbetar sker bland annat med Försäkringskassans nationella uppföljningssystem Uppföljning Finsam, Indikatorer för finansiell samordning samt den av RISE framtagna modellen för samhällsekonomisk beräkning. Styrelsen bedömer att den interna kontrollen under året har varit tillräcklig och att inga väsentliga brister har identifierats. För signering, per sida 62 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt att ekonomin är långsiktigt hållbar. Styrelsen gör den samlade bedömningen att verksamheten under året har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att resurserna i huvudsak har använts i enlighet med förbundets uppdrag. Samtidigt konstateras att den ekonomiska utvecklingen behöver följas noggrant. De kostnadsanpassningar som genomförts under året bedöms vara ett viktigt steg för att säkerställa god ekonomisk hushållning även på längre sikt. Finansiella mål Förbundet har följande finansiella mål (Verksamhetsplan 2025) - Förbundet ska bedriva verksamhet inom ramen för tilldelade ekonomiska medel, inklusive upparbetat kapital - Förbundet ska ha en sådan likviditet att det vid varje tillfälle kan finansiera utbetalningar i enlighet med tagna beslut - Förbundets kapital vid årsskiftet ska följa Nationella Rådets rekommendation om att vara max 20% av årets medlemsbidrag. Uppfyllelse finansiella mål Förbundet har bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelade medel inklusive upparbetat kapital. Vid årets slut uppgår förbundets egna kapital till cirka 1,5 mnkr, vilket motsvarar omkring 30 procent av verksamhetens årliga omfattning. Förbundet har samtidigt god likviditet, med likvida medel om cirka 2,7 mnkr vilket motsvarande ungefär 5–6 månaders verksamhetskostnader. Förbundets egna kapital (1,5 mnkr) motsvarar cirka 31 procent av medlemsbidragen. Nivån överstiger Nationella rådets rekommendation om högst 20 procent. Förbundet har dock under året använt eget kapital för att finansiera verksamheten och kapitalet bedöms därmed successivt minska mot en nivå i linje med rekommendationen. Två av de tre finansiella målen bedöms uppfyllda. Uppföljning av verksamheten Fem av de tio målen bedöms uppfyllda, två mål bedöms ej uppfyllda, ett mål bedöms delvis uppfyllt och ett mål bedöms inaktuellt. De mål som inte uppnåtts är i huvudsak kopplade till deltagarnas upplevelse av stödinsatserna, vilket baseras på indikatorenkäter. Antalet svar är begränsat, vilket innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Styrelsen bedömer att verksamheten i huvudsak bidrar till att stärka målgruppens möjligheter till arbete eller studier samt att samverkan mellan parterna utvecklas. För signering, per sida 63 Målbeskrivning, måluppfyllelse och kommentar av åtaganden utifrån Verksamhetsplan 2025 Åtagande Mål- Kommentar uppfyllelse Förbundet verkar för att öka målgruppens Uppfyllt Förbundet har finansierat två individinriktade insatser under 2025: möjligheter till arbete och studier genom insatser på Samverkansteam Finnveden och IT-spåret. individnivå i samverkan. Deltagarna i de finansierade insatserna ska vid Uppfyllt Beredningsgruppens bedömning är att deltagare får samordnade, behov få samordnade, parallella insatser parallella insatser vid behov 80% eller fler av deltagare vid avslut från Ej uppfyllt På indikatorenkät till avslutade deltagare gav 72% positiva svar. finansierade insatser känna sig mer redo att arbeta Mycket begränsat antal enkätsvar medför att resultaten bör tolkas eller studera. med försiktighet. IT-spårets deltagare deltar ej i enkäten. 80% upplever att personalen har tagit tillvara Ej uppfyllt På indikatorenkät till avslutade deltagare gav 57 % klart positiva svar. deltagarens erfarenheter, kunskaper och 86% har svarat övervägande positivt. Det begränsade antalet synpunkter. enkätsvar medför att resultatet bör tolkas med försiktighet. IT- spårets deltagare deltar ej i enkäten. En analys görs av vilka behov hos Finsams målgrupp - Målet är inaktuellt då förbundet saknar medel för att finansiera ny som inte möts idag, med målet att förbundet ska verksamhet. finansiera en ny insats från 2025. Stöd till implementering av BIP och SKAPA ska under Uppfyllt Alla parter har erbjudits stöd utifrån behov. 2025 erbjudas samtliga medlemsorganisationer. Samverkan med sociala företag och Delvis uppfyllt ”Policy för samordningsförbundets främjande av samverkan med arbetsintegrerande sociala företag ska formaliseras ideell- och idéburen sektor” antagen. Utvecklingsarbete fortgår. och etableras under 2025. Förbundet ska utveckla möjligheter att effektivisera Uppfyllt En utbildningsinsats till personal hos samtliga parter har genomförts arbetet med Samordnad Individuell Plan (SIP) för att under hösten 2025. minska komplexiteten i arbetet med individuella insatser. Effektiva samverkansformer vidareutvecklas på Uppfyllt Chefsnätverket utökat med frågor kring Aktivitetskravsreformen. tjänstemannanivå. Antalet konsultationer inom Konsultation Finnveden ökar. Målgrupper Målgruppen för finansiell samordning är personer i åldern 16–64 år med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som uppbär offentlig försörjning. Insats IT-spåret möter unga vuxna från 19 år. Samverkansteam Finnveden har unga som prioriterad målgrupp. Insatser Förbundet har under 2025 finansierat två individinriktade insatser: IT-spåret och Samverkansteam Finnveden. IT-spåret är en specialanpassad yrkesutbildning inom IT- området för unga vuxna med autismspektrumdiagnos. Målet är att den unge efter avslutad utbildning ska hitta arbeta inom IT-sektorn. Samverkansteam Finnveden vänder sig till personer som är i behov av samordnade arbetsförberedande insatser med syfte att förbättra förutsättningar för deltagande i ordinarie insatser eller nå arbete och studier. Insatsens målgrupp är personer i förvärvsaktiv ålder med prioritet unga. Förbundets samtliga parter finns representerade i teamet. Förbundets resurser används huvudsakligen till individinriktade insatser där önskad effekt är att personen genom arbetsrehabiliterande insatser närmar sig arbetsmarknaden. Förbundet arbetar också strukturinriktat för att stötta samverkansprocesser, skickliggöra parternas personal genom kompetensutveckling samt vidareutveckla samverkan. För signering, per sida 64 Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Under 2025 deltog totalt 87 personer i förbundets finansierade insatser, varav 51 kvinnor och 36 män. Detta innebär en ökning jämfört med föregående år. Av deltagarna deltog en person i IT-spåret, medan övriga deltog i Samverkansteam Finnveden. Målen för de individinriktade insatserna utgår från förbundets övergripande målsättningar och konkretiseras genom de mätbara mål som styrgruppen för respektive insats fastställer. Måluppfyllelse bedöms i relation till dessa beslutade mål. En närmare redovisning av resultat och måluppfyllelse återfinns i Bilaga 1 (Samverkansteamet)och bilaga 2 (IT-spåret). Mot bakgrund av att verksamheten delvis har finansierats med tidigare upparbetat kapital, och att detta inte bedöms vara långsiktigt hållbart, har den ekonomiska situationen behandlats i styrelsen. Styrelsen beslutade om budgetjusteringar i insatsernas för att minska kostnaderna. Åtgärder har syftat till att säkerställa ekonomisk balans utan att äventyra kvalitet, tillgänglighet eller måluppfyllelse. Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Under 2025 har flera former av strukturövergripande insatser genomförts: Välfärdsguiden: Sökplattform med stödformer inom välfärdsområdet, som lanserades inom förbundets område 2023. Plattformen erbjuder möjlighet hitta insatser och möjligt stöd, ta del av andras upplevelse av att komma tillbaka till arbete men också kunskap om vårt välfärdssystem. För första året finns lokal statistik. Välfärdsguiden hade totalt 3 293 besök på vägvalssidor inom Finnvedens samordningsförbund under 2025. På nationell nivå har Välfärdsguiden haft totalt 103 641 besök vilket representerar en ökning med 57 % jämfört med 2024. Under året har Välfärdsguidens ägare, Samordningsförbundet Centrala Östergötland, försökt att hitta en långsiktig lösning för övertagande och förvaltande av plattformen. Konsultation Finnveden: Genom ett digitalt möte ges möjlighet för handläggare att tillsammans med den person som ärendet gäller få tillgång till parterna och klargöra fortsatt samverkan. Samverkansformen är mer tillgänglig och har kortare ledtider. Konsultation Finnveden levereras av de lokala teamen i Samverkansteamet. Ett ökat nyttjande har noterats under 2025, totalt 8 konsultationer är genomförda. Inom ramen för Konsultation Finnveden genomförs också Samverkansdagar. Syfte är kunskapspåfyllnad och att stödja nära samverkan. Under 2025 har förbundet tillsammans med parterna genomför tre Samverkansdagar där ämnen som SIP (Samordnad individuell plan), begrepp och parternas roller samt föreläsning om kultur- och kulturkrockar behandlades. I samlingarna har ca 260 medarbetar deltagit. Kompetensutveckling: BIP – sysselsättnings indikator projektet (Danmark) har under året fördjupats genom arbete med att stärka handläggarens tilltro. Reflexiv Praxis – en del av att tillämpa resultatet i studien och för att stärka handläggares roll och tilltro – är genomfört i samtliga kommuner. Utbildningsinsatser har också levererats till organisationer utanför förbundet. Detta har inte bara genererat vissa intäkter utan också skapat möjligheter att vidareutveckla arbetssättet till förmån för förbundet. Arbetet med implementeringen fortgår och förbundet bistår medlemmarna utifrån önskemål. För signering, per sida 65 Supported Employment/IPS: Utbildningar och nätverket för SE och IPS (Individual Placement an support) ryms under 2025 inom ramen för Kommunal utvecklings ESF- projekt ”Räkna med oss!” (där förbundet är medfinansiärer). Lex Heller: under året har antalet anmälningar av avvikelser i samverkan varit sjunkande. Anmälningarna ger oss möjlighet att lyfta utmaningar i samverkan lokalt och en möjlighet att identifiera systemfel som kan lyftas uppåt. Rätt stöd - rätt försörjning: det länsövergripande arbetet mellan kommun och region för att hitta gemensamma rutiner och arbetssätt som underlättar för personer med ohälsa att återgå helt eller delvis till arbetsträning och arbete/studier är uppdaterat med en ny rutin. För på få bättre spridning är planen att modellen ska finnas tillgänglig på Regionens hemsida för kommunsamverkan under nästa år. Under 2025 har Rätt stöd – rätt försörjning kompletterats med ett stödmaterial inför ansökan om sjukersättning. Materialet finns på förbundets hemsida. Samverkanskoppar: Under året genomfördes två Samverkanskoppar i syfte att sprida kunskap och stärka samverkan kring hur stödet till individer på väg mot arbete eller studier kan utvecklas. Samverkanskopparna hade särskilt fokus på arbetsgivares och coachers perspektiv, där erfarenheter, utmaningar och framgångsfaktorer i det praktiska matchnings- och stödarbetet lyftes. Genom dialog och erfarenhetsutbyte bidrog inslagen till ökad förståelse för arbetsmarknadens krav, vikten av anpassat stöd samt hur samverkan mellan olika aktörer kan stärkas för att skapa hållbara vägar mot arbete eller studier. Länsbänken: i februari 2025 genomförde samordningsförbunden i Jönköpings län ett gemensamt dialogmöte med riksdagsledamöter från länet. Mötet syftade till att ge en samlad bild av förbundens uppdrag, verksamheter och resultat samt att belysa förutsättningarna för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Under mötet presenterades exempel på individinriktade och strukturövergripande insatser samt resultat som visar på ökad progression mot arbete och studier för deltagare. En central del av dialogen rörde den pågående översynen av Finsamlagen, där förbunden lyfte behov av tydligare roller, långsiktiga ekonomiska förutsättningar och minskad administrativ belastning. Mötet bidrog till ökad förståelse för samordningsförbundens roll och betydelse i välfärdssystemet. För signering, per sida 66 1.6. Balanskravsresultat Årets resultat enligt resultaträkningen -572 129 kr - Samtliga realisationsvinster 0 kr + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 kr + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 kr -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 kr -/+ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 kr Årets resultat efter balanskravsjusteringar -572 129 kr - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 kr + Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 kr Årets balanskravsresultat -572 129kr Förbundet har haft två år med underskott som mötts av det balanserade resultatet. Styrelsen bedömer att förbundets ekonomiska ställning är hanterbar, men att tidigare uttag av balanserat kapital inte är långsiktigt hållbar. Genomförda kostnadsjusteringar bedöms bidra till att återställa balansen mellan intäkter och kostnader samt säkerställa att eget kapitalet inte understiger rekommenderad nivå. Under 2025 har förbundet påbörjat en anpassning till en långsiktigt hållbar ekonomisk struktur. 1.7. Väsentliga personalförhållanden Förbundet har inga egna anställda. Tjänsteköp görs från Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (administrativ koordinator, 35 %), Värnamo kommun (tillförordnad förbundschef) och Region Jönköpings län (ekonomihantering). I samband med tidigare förbundschefs pensionsavgång genomfördes en tillfällig omorganisation som innebär att verksamhetsutvecklaren tillförordnats förbundschefsrollen under 23 månader med start 1 november 2025. I samband med detta rekryterades även en administrativ koordinator. 1.8. Förväntad utveckling Behovet av samordnat stöd för personer som står utanför arbetsmarknaden har kvarstått under 2025. En betydande del av målgruppen har komplexa behov, där psykisk ohälsa, funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga samt begränsade ekonomiska och sociala resurser påverkar möjligheten till egen försörjning. Styrelsen bedömer att behovet av samordnade arbetsrehabiliterande insatser kvarstår. För personer med mer omfattande och långvariga behov är en strukturerad och välfungerande samverkan mellan berörda aktörer särskilt betydelsefull. Samordnade och parallella insatser, där respektive parts kompetens tas tillvara, bedöms vara en förutsättning för att stärka individers etablering på arbetsmarknaden. För signering, per sida 67 Under 2025 presenterade regeringen förslag om en aktivitetskravsreform, vilken förväntas beslutas och träda i kraft under 2026. Reformen innebär skärpta krav på deltagande i aktiviteter för personer som uppbär ekonomiskt bistånd, i syfte att stärka förutsättningarna för arbete eller studier. Reformen kan påverka behovet av samordnade insatser och ställa ökade krav på samverkan mellan berörda aktörer. För samordningsförbunden kan detta innebära både möjligheter och utmaningar, bland annat i form av potentiellt ökat inflöde till insatserna beroende på genomförande och resurstillskott. Under 2025 trädde även en ny socialtjänstlag i kraft. Lagen betonar tidiga, förebyggande och samordnade insatser, vilket är i linje med samordningsförbundets uppdrag att stödja och utveckla samverkan mellan huvudmän kring individer med behov av parallella insatser. Förbundets huvudsakliga individinriktade insats är fortsatt Samverkansteam Finnveden. Insatsen utgör den största gemensamma satsningen inom förbundet och bedrivs med aktiv medverkan från samtliga medlemmar. Verksamheten är långsiktig till sin inriktning och utvecklas kontinuerligt inom ramen för beslutade mål och ekonomiska förutsättningar. Den översyn av FINSAM-lagstiftningen som initierats har inte resulterat i några förslag eller beslut under 2025. Den gemensamma hemsidan för länets tre samordningsförbund uppfyller idag inte lagkraven kring tillgänglighet, struktur, klarspråk och användarvänlighet. För att uppfylla lagkrav och effektivisera administrationen har därför en gemensam direktupphandling genomförts avseende tillgänglighetsanpassa samt uppdatera hemsidan. Framtagandet och migrering av material till den nya hemsidan är planerad till våren 2026. Styrelsen har fattat beslut att avsätta 60 000 kr. Den tillfälliga omorganisationen innebär att kansliet består av ett nytt team som behöver tid för att etablera gemensamma rutiner och arbetssätt. Under 2026 bedöms fokus behöva ligga på intern samordning och utveckling av kansliarbetet. Omorganisationen innebär även en omfördelning av kostnader. Verksamhetsutvecklarens tjänst har tidigare redovisats som projekt och har därmed inte belastat administrativa kostnader. Detta medför högre redovisade administrativa kostnader kommande år, utan att de totala kostnaderna bedöms öka i motsvarande grad. Genom ökad transparens ges en tydligare bild av kostnadsstrukturen i förbundet Under 2025 har 572 tkr av förbundets egna kapital använts till verksamheten. I den tidigare planen för perioden 2025–2028 prognostiserades att förbundets kapital skulle minska till en nivå under rekommendationen. Mot denna bakgrund har ett arbete genomförts under 2025 för att identifiera möjliga kostnadsminskningar. Den största kostnadsposten är det finansierade projektet Samverkansteam Finnveden. Styrgruppen har därför beslutat att justera omfattningen av finansierade tjänster. I Värnamo har omfattningen minskats med 50 procent (motsvarande en halv tjänst), och i Gnosjö har den minskats från 75 procent till 60 procent. Enligt budget och verksamhetsplan visar nu prognosen ett minskande underskott för perioden, under förutsättning att kostnadsminskningarna kvarstår. Styrelsen kommer särskilt följa den ekonomiska utvecklingen och soliditeten samt effekterna av de genomförda kostnadsjusteringarna. För signering, per sida 68 Prognos för balanserat resultat när budget beslutades, 1 108 240 kronor. Det faktiska balanserade resultatet uppgick till 1 518 152 kronor. 2. Resultaträkning Budget Belopp i kronor Not 2025 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 4 960 000 5 066 293 5 098 058 Verksamhetens kostnader 3,6 5 777 100 -5 687 915 -5 746 718 Resultat -621 622 -648 660 Finansiella intäkter 49 493 130 301 Finansiella kostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster -572 129 -518 359 Årets resultat -572 129 -518 359 3. Balansräkning Balansräkning Belopp i kronor Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Omsättningstillgångar Fordringar 4 47 958 100 825 Kassa och bank 2 674 620 3 120 391 Summa omsättningstillgångar 2 722 578 3 221 216 Summa tillgångar 2 722 578 3 221 216 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat från föregående år 2 090 281 2 608 640 Årets resultat -572 129 -518 359 Årets balanserade resultat 1 518 152 2 090 281 Skulder Kortfristiga skulder 5 1 204 425 1 130 935 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 722 577 3 221 216 För signering, per sida 69 4. Kassaflödesanalys Belopp i kronor 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat -572 129 -518 359 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring -572 129 -518 359 av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 52 867 -73 442 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 73 491 -238 080 Kassaflöde för den löpande verksamheten 126 358 -311 522 Årets kassaflöde -445 771 -829 881 Likvida medel vid årets början 3 120 391 3 327 228 Likvida medel vid årets slut 2 674 620 3 120 391 5. Driftredovisning Belopp i kronor Utfall jan-dec 2025 Aktuell budget Avvikelse utfall – Bokslut helår 2024 jan-dec 2025 budget Verksamhetens 5 687 915 5 777 100 89 185 5 746 718 kostnader Verksamhetens 5 066 293 4 960 000 106 293 5 098 058 intäkter Resultat -572 129 -518 359 Utgående eget 1 518 152 2 090 281 kapital Likvida medel 2 674 620 3 120 391 För signering, per sida 70 6. Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Vissa anpassningar har gjorts till Finsams verksamhet. Not 2. Verksamhetens intäkter 2025 2024 Driftbidrag från Försäkringskassan 2 480 000 2 529 000 Driftbidrag från Gislaveds kommun 493 600 505 250 Driftbidrag från Gnosjö kommun 156 500 161 600 Driftbidrag från Värnamo kommun 589 900 597 650 Driftbidrag från Region Jönköpings Län 1 240 000 1 264 500 Öres och kronutjämning -5 -5 Övriga ersättningar och intäkter 106 298 40 062 Summa 5 066 293 5 098 058 Not 3. Verksamhetens kostnader Budget Not 2025 2025 2024 Individ- och strukturinriktade insatser IT-spåret 562 500 562 500 562 500 Gemensamma projektkostnader 50 000 46 133 46 133 Utrymme nya projekt 0 0 0 Sociala företag 0 0 101 400 Samverkansteam Finnveden 3 336 600 3 282 483 3 182 414 Kompetensutveckling 200 000 172 121 166 605 Verksamhetsutvecklare 856 000 872 074 856 193 Administration Kansli 500 000 490 242 522 574 Information 30 000 16 800 37 019 Styrelse 80 000 86 217 96 108 Ekonomiadministration 102 000 115 345 108 520 Revision 6 60 000 44 000 67 251 Totalt 5 775 100 5 687 915 5 746 717 För signering, per sida 71 Not 4. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 0 25 000 Skattefordringar 228 217 Fordran Moms 47 730 75 608 Övriga interimsfordringar 0 0 Summa 47 958 100 825 Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 914 025 956 237 Personalskatt 0 3 209 Avräkning lagstadgade sociala avgifter 0 1 812 Övriga interimsskulder 290 400 169 677 Summa 1 204 425 1 130 935 Not 6. Revisionskostnader 2025-12-31 2024-12-31 KPMG AB (2024) Azets Revision & Rådgivning AB (2025)5 Revisionsuppdrag – lagstadgad revision 39 000 39 000 Sakkunnigt biträde * 23 250 Förtroendevald revisor 5000 5000 * inför revision 2025 (räkenskapsåret 2024) anlitades Revisionschef i Region Jönköpings Län som sakkunnigt biträde. För detta utgår ingen ersättning. För signering, per sida 72 7. Styrelsens underskrift Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. Digital signering av samtliga, se datum nedan Ylva Samuelsson Senada Sacic Ordförande Vice ordförande Lisbeth Johansson Arnold Carlzon Ledamot Ledamot Lennart Svanberg Karin Björkman Ledamot Ledamot Bilagor 1 Finansierade individinriktade insatser 2025, Samverkansteam Finnveden 2 Finansierade individinriktade insatser 2025, IT-spåret För signering, per sida 73 Bilaga 1 Årsrapport 2025 Samverkansteamet 1. Verksamhetsbeskrivning Samverkansteam Finnveden, kontaktperson Amela Imsirovic Insatsen utgår från styrelsens beslut om långsiktig individinriktade verksamheter och ägs av förbundet. Finansiering beslutas i treårs perioder med årligt beslut kring budget. Samverkansteam Finnveden finns i Värnamo, Gislaved och Gnosjö kommunområde och möter personer med samverkansbehov som inte möts i ordinarie verksamhet. Åldersgrupp 16 – 64 år. 2. Bemanning och Resursfördelning Försäkringskassan – 75 % (1 försäkringsutredare, i rollen ingår även att vara teamledare) Regionen – 75 % (1 rehabkoordinator) Arbetsförmedlingen – 20 % (2 arbetsförmedlare) Värnamo kommun – 100 % (1 jobbkoordinator) Gislaveds kommun - 150 % (2 arbetsmarknadscoacher) Gnosjö kommun – 60 % (45 % AME, 15 % ekonomiskt bistånd, 2 personer) En förändring som har genomförts i år är att Gnosjö har sänkt sina resurser från 75 % till 60 % och Värnamo kommun från 150 % till 100 % och även att det nu är en person istället för två i Värnamo. 3. Metod och Arbetsmodeller Samverkansteamet utgår från resultatet i den danska forskningen, BIP, där fokus på individ och insatsens utformning ger en verksamhet med samordnade parallella insatser utan avbrott men också att utgå från individens mål och tankar om förändring (dialog -och skattningsverktyget SKAPA). SKAPA används vid inskrivningssamtal och därefter löpande i samband med eller inför den uppföljning som ska genomföras var tredje månad. Supported Employment är också en metod som alla coacher/koordinator har utbildats inom och använder i det dagliga arbetet. 74 Bilaga 1 Årsrapport 2025 Deltagarstatistik och Könsuppdelad Redovisning, mätning under året december 2024 – december 2025. antal inskrivna: 29 år eller yngre 30–49 år 50 år eller äldre kvinnor: 12 24 15 män: 5 20 10 totalt antal: 17 44 25 Remitterande Antal: myndighet: Arbetsförmedlingen 2 Försäkringskassan 31 Region 42 Kommun 6 Annat arbete arbete studier fortsatt sjukdom egen åter annat ej sub sub rehab begäran remittent Avslutade, 1 3 14 19 3 6 1 antal 4. Resultat och Måluppfyllelse Utifrån de mål som teamet satt upp tillsammans med styrgruppen kan konstateras att tre är helt uppfyllda, fyra av målen delvis uppfyllda samt ett ej uppnått. Se vidare i bilaga 1 för måluppfyllelse från förbundets perspektiv. 6. Utmaningar och Lärdomar En av utmaningarna under 2025 har varit personalomsättning på alla tre orterna. Det har påverkat teamets förutsättningar för arbetet med utveckling och vi fick tidigt ta beslut om att skifta fokus och istället upprätthålla det som ändå fungerade. Lärdomen blev insikten kring kraven som ställs på den personal som arbetar i Samverkansteamet och ledde till att en profilbeskrivning togs fram. Syftet med den är att den ska vara en del av underlaget inför framtida rekrytering till teamet. Fortsatt utmaningar med långa vårdköer, oklara behandlingsinsatser och vårdinsatser som inte följs upp. 75 Bilaga 1 Årsrapport 2025 Ett besök på beroendemottagningen som ledde till samsyn och överenskommelse kring hur vi kan hantera personer med eventuellt missbruk. 7. Kommentarer kring Samverkan och Jämställdhetsarbete Teamet har deltagit vid Samverkansdagarna för att berätta om insatsen och förbättra samverkan. Fler informationsinsatser har genomförts mot parternas personalgrupper. Teamet arbetar med att ställa frågor om våld vid alla introduktionssamtal samt uppföljningar, var tredje månad. 8. Övriga Resultat och Planerade Utvecklingsinsatser Verksamhetsdagar genomfördes för första gången med både fokus på teamutveckling, också identifiera områden att jobba med både inom teamet men även i samverkan med andra. Ny information har tagits fram till deltagarna som lämnas ut i samband med informationsmötet. Teamledare och Arbetsförmedlingens representanter har regelbundna avstämningar för att följa de som går vidare till ARBETSFÖRMEDLINGEN/Försäkringskassan samarbetet. Underlaget är dock fortfarande begränsat för att några slutsatser ska kunna dras. Under året har styrgruppen arbetat för att hitta en projektägare för insatsen då den lösning som finns idag, där Beredningsgruppen och förbundet står för ägandeskapet, inte är möjlig enligt FINSAM-lagstiftningen. 76 Bilaga 1 Årsrapport 2025 Målarbete 2025 1. Individen i centrum! Hur säkerställer vi det? Mål: under 2025 arbeta med att utveckla coachtrollen genom ökad medvetenhet och kunskapspåfyllnad kring individperspektivet. Uppföljning: uppföljande, coachande samtal under hösten där målet följs upp. Målet uppnått 2. Göra informationsmaterial som underlättar vid information och nätverkande Mål: Skapa och distribuera två informationsmaterial under året som är anpassade till aktuell målgrupp, bland annat arbetsgivare. Uppföljning: Kontrollera att materialet är färdigt och distribuerat; samla in allmän feedback från användare om materialets tydlighet. Mål delvis uppnått. Informationsmaterial till deltagare framtaget. Arbetsgivare, inte längre aktuellt. 3. Arbeta aktivt med att involvera arbetsgivarperspektivet och säljet Mål: Delta i minst fyra möten per år där arbetsgivarperspektivet diskuteras och inkluderas. Uppföljning: Anteckna i mötesprotokoll/logg när arbetsgivarperspektivet har diskuterats. Målet delvis uppnått. De lokala teamen har arbetat olika och har olika måluppfyllnad. 4. Öka närvaron i näringslivet och på arbetsplatserna Mål: Delta i minst tre externa evenemang eller nätverksmöten med näringslivet under året samt öka antalet relevanta besök på arbetsplatser Uppföljning: Lista dessa evenemang och kort notera vilket resultat de gett samt föra personlig logg över antal besök hos arbetsgivare/på arbetsplatser. Målet ej uppfyllt. 5. Förstärka arbetet med SE/SEd (Supported Employment/Supported Education) Mål: Använda metoden metodtroget för de deltagare som så önskar och det bedöms relevant för Uppföljning: göra en skattning enligt SEQF under 2025 som fungerar som referens inför kommande förbättringsarbete Målet delvis uppfyllt då samtal kring metodtrogenhetsskalan genomförts. Den nya versionen av SEQF är inte publicerad i Sverige ännu så där av begränsad måluppfyllelse. 77 Bilaga 1 Årsrapport 2025 6. 2025 blir ett utvärderingsår när vi djupdyker i teamets arbete och resultaten Mål: Vid årets slut genomföra en utvärdering genom att samverkansteam och styrgrupp tillsammans diskutera vad som fungerat bra och vad som kan förbättras. Uppföljning: Dokumentera diskussionen i en sammanfattning som presenteras till styrelsen. Måluppfyllelse: under året har flera coacher bytts ut och därför har inte fokus kunnat vara på utvärdering. Styrgrupp, beredningsgrupp och styrelse har samfällt önskar en effektutvärdering, vilket ska genomföras under 2026. 7. Jobba med att utveckla samverkansmöten mellan coach/deltagare/Af/Fk och arbetsgivare Mål: arbeta för att hitta bra rutiner och arbetssätt för att underlätta samverkansmöten Uppföljning: under 2025 formulera en rutin för samverkansmöten. Målet är uppfyllt. 8. Jobba med att utveckla coachrollen i teamet Mål: arbeta med att utveckla coachrollen genom teamutveckling, intern feedback processutveckling Uppföljning: Arbeta med teamutvecklande coach, genomföra reflexiv praktik genom till exempel reflekterande team samt under 2025 arbeta igenom processen så att teammedlemmarna upplever sig trygg och säker i sitt arbete. Målet är uppfyllt. Bilaga 2 Årsrapport 2025 IT-spåret 78 Målgrupp Unga vuxna, fyllda 19 år, med Aspergers syndrom eller annan högfungerande autismspektrumdiagnos (ASD) som har ett stort IT-intresse och är boende i Jönköpings län. Bemanning I teamet arbetar en socionom, en lärare inom gymnasiekurser och fördjupningskurser samt en lärarassistent. Det finns även elevassistenter knutna till utbildningen. Metod och aktiviteter Arbetet sker en kurs i taget, i tre moduler: - arbetsmarknadsanpassade IT-kurser på gymnasienivå, inom nätverk och programmering - arbetsmarknadsanpassade IT-kurser på fördjupningsnivå inom programmering - praktik på företag, förening eller annan organisation och övergång till arbetsmarknaden. En period ges fortsatt stöd vid anställning, vid behov. Majoriteten av deltagarna har tidigare haft stora svårigheter att klara vanlig skolgång, på grund av skolans krav och begränsade möjligheter att anpassa miljöer och förväntningar till personer med funktionsnedsättning. De deltagare som fullföljer studierna i IT-spåret genomgår en stark utveckling av självförtroende, kunskap om arbetsmarknadens krav, yrkeskunskaper och andra viktiga förutsättningar för att kunna klara av ett arbete. IT-spåret är inte en utbildning i ordets traditionella betydelse. Visserligen är utbildning en stor del av verksamheten, men det är till lika stor del en habiliterande insats där det sociala lärandet är minst lika viktigt som det ämnesrelaterade lärandet. Dessutom ingår praktik och jobbcoachning som del i verksamheten. Varje deltagare har en egen, avskärmad arbetsplats, som möjliggör studier i avskildhet när deltagaren har behov av det. Andra viktiga förutsättningar är individuell studieplanering, en kurs i taget, tydlig struktur, förutsägbarhet och ett fåtal personal och medstuderande. De gemensamma lektionerna hålls mellan kl. 10-15, 3-4 dagar i veckan. 1 dag i veckan arbetar deltagarna med självstudier medan läraren finns tillgänglig vid behov. Under 2025 har nya deltagare gått igenom grunderna i Photoshop samt haft temaveckor kring E-handel. Under våren, utöver hela kurser, har moment i kurserna Datorteknik, Programmering 1, Programmering 2 och Webbserverprogrammering gåtts igenom på olika nivåer. Några av deltagarna har också helt slutfört de eftergymnasiala kurserna Databasteknik och Databasadministration. Bilaga 2 Årsrapport 2025 IT-spåret 79 Resultat 2025 Under året har 5 deltagare avslutat utbildningen. En av dessa slutade på egen begäran innan fullgjort utbildningen. 2 deltagare har avslutat och börjat med andra studier. En på Folkhögskola och en på högskolestudier. 2 avslutade deltagare har gått till arbete. Under året har totalt sett 16 deltagare varit inskrivna på IT-spåret. Av dessa har 13 varit män och 3 kvinnor. 1 av dem kommer från Finnveden, 3 kommer från Södra Vätterbygden och 12 från kommuner på Höglandet. Efter beslut om att avsluta IT-spåret har antalet deltagare minskat och i december 2025 var 11 deltagare aktuella på IT-spåret. Måluppfyllelse 2025 ➢ Bidragsberoende och utanförskap ska minska hos målgruppen ➢ Ungdomar med kompetens inom olika IT-områden ska bli en tillgång på arbetsmarknaden ➢ Ungdomar ska gå från sysslolöshet till avlönat arbete eller adekvat sysselsättning och på så sätt bidra till samhällsnyttan. Verksamhetens möjlighet att påverka uppnåendet av dessa målsättningar är marginell, eftersom hela målgruppen är stor och påverkansfaktorerna många. I detta sammanhang begränsar vi bedömningen till att gälla personer som deltagit i IT-spåret. Det är klart att bidragsberoende och utanförskap i gruppen deltagare på IT-spåret har minskat. Då utbildningen sedan i januari 2023 bedrivs på en folkhögskola, öppnades möjligheten till att studera med studiemedel upp. Detta bidrar till att bidragsberoendet minskar. ➢ Alla deltagare ska i modul 2 och modul 3 prova på att praktisera med uppdrag från företag, organisationer eller föreningar. Tre deltagare har under året haft praktik på företag. Målet är uppfyllt. ➢ 50% av studenterna ska vara i anställning, adekvat sysselsättning eller reguljär utbildning efter fullt genomgången utbildning. Av de 3 deltagare som fullgjort utbildningen avslutades 2 till reguljärt arbete och 1 till andra studier. Målet är uppfyllt. ➢ Minst 70% av studenterna ska genomföra utbildningen med godkända betyg. Samtliga 5 deltagare som har avslutat utbildningen har haft godkända betyg i de kurser de har läst. Målet är uppfyllt. Fl VÄRNAMO . 80 = KOMMUN Polisen Medborgarlöfte Värnamo kommun 2026 Värnamo kommunochpolisen lovar att arbeta för att förebygga brott och skapa en ökad trygghet för kommunens invånare. Detta gör vi genom att: e Fortsätta med arbetsmetodiken Effektivsamordningför trygghet (EST) genom återkommande aktuella gemensamma lägesbilder. Vid behov ska analyser och åtgärdsplaner kopplastill lägesbilderna. e Fördjupa samarbetet inom GGVV genom att sprida lokala lägesbilder, likrikta lägesbildernas struktur och anordna ett utökat brottsförebyggande råd. e Insatser och aktiviteter för att förebygga och förhindra brottslighet och missbruk bland unga. e Insatseroch aktiviteter i syfte att förhindra brott i nära relationer. e Insatser riktade mot bedrägerier. e Involvera kommunens invånare och andra aktöreri det brottsförebyggande arbetet till exempel genom medborgardialoger, grannsamverkan och näringslivssamverkan. Effekt Gemensammalägesbilderledertill att kommunens och polisens arbete kan rik- tas till de problem, platser och tidpunkter som förtillfället är mest aktuellt, mönster kan identifieras och åtgärder kan vidtas innan problem eskalerar. Genom delade lägesbilder kan kommuneroch polis samordna insatser, exem- pelvis kring barn och unga, avhopparverksamheteller trygghetsskapande åt- gärderi specifika områden. Bakgrund Värnamo kommun och lokalpolisområde Värnamoharefter lokala lägesbilder, trygghetsundersökning, medarbetardialoger, medborgardialoger, tips från kommunens invånare samt inhämtning av statistik och information från poli- sens underrättelsetjänst skapat detta medborgarlöfte. U L 81 Uppföljning Uppföljning sker vid årets slut och publiceras på polisens hemsida www.polisen.se. 2026-03-20 Tobias Pettersson Anders Sund ommunst relsens ordförande Lokalpolisområdeschef (Z VÄRNAMO CT KOMMUN 82 Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Värnamo kommun och IFK Värnamo 1. Parter Detta idéburnaoffentliga partnerskap (IOP) ingås mellan: . Värnamo kommun, org.nr [2120000-0555], nedan kallad Kommunen . IFK Värnamo, org.nr [828000-0996], nedan kallad Föreningen Parterna benämns gemensamtParterna. 2. Avtalets karaktär Detta avtal är ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) och utgör varken ett upphandlingskontrakt eller ett traditionellt föreningsbidrag. Avtalet byggerpå ett gemensamt samhällsintresse där Kommunen och Föreningen samverkar för att uppnå gemensamma mål inom folkhälsa, social inkludering och meningsfull fritid. 3. Avtalets syfte Syftet med partnerskapet är att genom IFK Värnamos kompetens och etablerade verksamhet: öka fysisk aktivitet bland barn, unga och seniorer stärka social sammanhållning, trygghet och inkludering bidra till kommunensfolkhälso-, ungdoms- ochfritidspolitiskamål skapa lågtröskelverksamhet för barn- och unga som idag står utanför organiserat föreningsliv 4. Avtalsperiod Avtalet gäller underperioden: 2026-04-01 — 2027-03-31 Avtalet är ettårigt och kan inte förlängas automatiskt. Eventuell fortsättning kräver nytt politiskt beslut. 83 5. Verksamhetsområden inom partnerskapet Föreningenåtar sig att under avtalsperioden genomföra följande verksamheter i samverkan med Kommunen: I alla verksamhetsområden uppmuntras rörelseglädje, hälsa, en aktiv livsstil och motivation till fysisk aktivitet. Nattfotboll (30 tillfällen) . Regelbundnanattfotbollstillfällenbåde i centralorten och i kransorterna, för ungdomar i kommunen. e Verksamhetensyftartill trygghetsskapande arbete, gemenskap och fysisk aktivitet. Fotboll på Gröndal — ”Fredagsbollen” e Öppen fotbollsverksamhet för barn som intetillhör ett etablerat lag. . Målsättningenär att sänkatrösklarnain i föreningslivet ochpå sikt möjliggöra bildandet av etablerade lag. Gåfotboll för seniorer . Regelbunden gåfotboll anpassad för seniorer. e Verksamhetensyftartill att främja rörelse, hälsa och social samvaro samt motverka ensamhetoch utanförskap. Besök på skolor (minst 10 tillfällen) i samverkan med elevhälsan inom förebyggande och hälsofrämjande arbete . Informations- och inspirationsinsatser genomförs på skolor i kommunenkring fysisk aktivitet, hälsa och föreningsliv. e Läsprojekt e Skapa förebilder Insatsernariktastill: . elever i årskurs 1 på grundskolan . elever i årskurs 5-6 på grundskolan Samverkan medfritidsgårdar Föreningen kan, i dialog med kommunen, medverkai aktiviteter i anslutning till kommunens fritidsgårdsverksamhet. Syftet är att bidratill meningsfull fritid, stärka gemenskap och erbjuda positiva förebilder för unga. 84 Dagläger oe Aktivt deltagande i kommunens daglägerverksamhet genom aktiviteter. 6. Ersättning och ekonomiska villkor Kommunenersätter Föreningen med 250 000 kronor för genomförandet av dettapartnerskap. . Ersättningen avseratt täcka delar av kostnaderför: o planering och genomförande o material och utrustning o samordning och administration . Utbetalning sker enligt överenskommenrutin. Ersättningen är kopplad till genomförande av verksamhet, inte till antal deltagare eller prestation. 7. Roller och ansvar Kommunens ansvar e Vara samverkanspart och kontaktpunkt gentemot berörda kommunala verksamheter. eo Möjliggöra samordning med skolor, fritidsgårdar och andra relevanta verksamheter inom kommunen. e Bidratill att synliggöra aktiviteterna genom kommunens informationskanaler när det är möjligt. eo Följa upp partnerskapet i dialog med föreningen. Föreningens ansvar Planera, genomföra och utveckla verksamheterna inom ramenförpartnerskapet. Verkaför att aktiviteterna bedrivs på ett tryggt, inkluderande ochtillgängligt sätt. Informera om verksamheten och partnerskapet i sina egna kommunikationskanaler. Dokumentera genomförda aktiviteter och redovisa dessa till kommunen enligt överenskommenform. e Värnamo kommunska ges möjlighet att använda utrymmepå den digitala LED- displayen vid planen. 8. Uppföljning och rapportering . Minst en gemensam uppföljning genomförs under avtalsperioden. . Föreningen lämnarenskriftlig slutrapport som redovisar: o genomförda aktiviteter och antal deltagare o erfarenheter och utvecklingsförslag . Uppföljningen redovisas för kommunstyrelsen 85 9. Avtalets upphörande Avtalet upphör automatiskt vid avtalsperiodens slut. Parternakan sägaupp avtalet i förtid med tre (3) månaders skriftligt varsel. Tobias Pettefsson Lisa Lidén Kommunstyrelsens ordförande Klubbchef, IFKVärnamo Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2026-03-22 Utskriven av : Elin Alteborg 86 Diarieenhet: Kommunledningsförvaltningen Beslutsfattare: Alla Kategori: Alla Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-03-31 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 304524 Tjänsteskrivelse upphandlingsbeslut delegation Inköpschef §99/2026 UHN 2026-03-20 Upphandling Mattias Hultqvist KS.2025.512 Chefshandledning Inköpschef 773/2026/KS Likalydande beslut UHN Inköpschef §21/2026 2026-03-11 Region Jönköpings län Stefan Goodwin KS.2026.202 Kommunikation och bildstöd (HMC) RJL2025/4117 Inköpschef 785/2026/KS Beslut om avbrytande av upphandling UHN Inköpschef §23/2026 2026-03-13 Brister i utvärderingsmodellen Mattias Hultqvist KS.2026.29 Låssystem och låssmedstjänster Inköpschef 796/2026/KS Tjänsteskrivelse upphandlingsbeslut delegation Inköpschef §25/2026 UHN 2026-03-17 Idé-Mode Aktiebolag Stefan Goodwin KS.2025.735 Stationskläder RTJ Inköpschef 836/2026/KS Tjänsteskrivelse upphandlingsbeslut delegation Inköpare §9/2026 UHN 2026-03-18 Lagans Byggnads AB Thomas Axelsson KS.2026.118 Nya undertak och ny belysning, Forsheda skola, Inköpare Forsheda 838/2026/KS Upphandlingsbeslut delegation UHN Inköpare §10/2026 2026-03-18 Assemblin El AB Thomas Axelsson KS.2026.119 Byte av belysning, Apladalsskolan, Värnamo Inköpare 841/2026/KS Upphandlingsbeslut likalydande beslut UHN Inköpschef §27/2026 2026-03-18 Region Jönköpings län Stefan Goodwin Sidan 1 av 2 KS.2026.226 Läkemedelsautomat HMC RJL 2025/4542 Inköpschef 87 910/2026/KS Upphandlingsbeslut avtalsförlängning 260101- Inköpschef §98/2026 26.docx 2026-03-13 EasyCashier AB Mattias Hultqvist KS.2025.924 Kassasystem UHN.2021.241 Inköpschef 924/2026/KS Upphandlingsbeslut fullmakt - Upphandling Inköpschef §22/2026 Skrivare Värnamo kommun 2026-03-13 Gislaveds kommun Mattias Hultqvist KS.2025.189 Skrivare och kontorsmaskiner 25-4195-91 Inköpschef 932/2026/KS Upphandlingsbeslut delegation UHN Inköpare §11/2026 2026-03-20 Upphandling Carl Fredrik Ledin KS.2025.754 Visselblåsartjänst Inköpare 934/2026/KS Upphandlingsbeslut tillägg till avtal - Inköpschef §26/2026 Verksamhetssystem Combine - Ensolution KS.2023.199 2026-03-19 Pulsen Omsorg AB Stefan Goodwin KS.2023.199 Verksamhetssystem Combine Inköpschef Sidan 2 av 2 TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-23 88 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2026.201 Plan – Värnamo kommuns energiplan Ärendebeskrivning Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska alla kommuner ha en aktuell energiplan. Värnamo kommun har ingen antagen energiplan. Kommunledningsförvaltningen har därför arbetat med att ta fram ett förslag till energiplan. Planen ska omfatta tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen, främja hushållning av energi och verka för en robust energiförsörjning. Den ska analysera inverkan på miljö, hälsa och naturresurser. Genom en långsiktig och integrerad energiplanering skapas förutsättningar för en hållbar utveckling som gynnar både invånare, näringsliv och miljö. Planen fokuserar på att optimera energianvändningen, öka andelen förnybar energi och minska beroendet av fossila bränslen, samtidigt som den stödjer ekonomisk tillväxt och förbättrar livskvaliteten för alla som bor och verkar i kommunen. Energiplanen syftar till att minska klimatpåverkan, möta framtidens energibehov och öka försörjningstryggheten samtidigt som kommunen främjar energieffektivitet och resurseffektivitet för att möta nuvarande och framtida behov. Energiplaneringen ska uppnå lagkrav i EU och Sverige och utgöra underlag för verksamhetsplanering och beslutsunderlag. Planen gäller för kommunens nämnder och bolag. Förvaltningen föreslår därför att föreslagen energiplan ska remitteras till dessa. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att remittera Plan – Värnamo kommuns energiplan till kommunens nämnder och bolag, att yttrande ska ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 31 maj 2026. Henric Davidsson Ulf Svensson Energi- och klimatrådgivare Kommundirektör 89 Plan- Värnamo kommuns energiplan energiplan 90 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kom- mun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20xx-xx-xx, § xxx Dokumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen, kommunens nämnder och bolag Dokumentansvarig: Energirådgivare, Kommunledningsförvaltningen Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 91 Inledning Varje kommun ska ha en aktuell energiplan, enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Planen ska omfatta tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen, främja hushållning av energi och verka för en robust energiförsörjning. Den ska också analysera inverkan på miljö, hälsa och naturresurser. Samhällsplanering i Värnamo kommun behöver ske med hänsyn till många faktorer, såsom behov av energiförsörjning, minskad klimatpåverkan och god beredskap. En god miljö är grunden för vår välfärd. Värnamo ska utvecklas så att både människor och miljö mår bra. Värnamo har stora möjligheter att agera för ett hållbart samhälle genom ett långsiktigt och målmedvetet miljöarbete. Vi har ett ansvar att föregå som gott exempel, att verka som katalysator och göra det möjligt och enklare för invånare, verksamheter och företag att ställa om och leva mer hållbart. Genom samverkan skapas en grönare kommun med hög livskvalitet och låg miljöpåverkan Energiplaneringen är en del i det strategiska hållbarhetsarbetet och visionen om Värnamo - den mänskliga tillväxtkommunen. Visionen handlar om att alla räknas och att varje människa är en tillgång. Arbetet mot visionen ska präglas av långsiktighet, delaktighet, tolerans och integration. Genom en långsiktig och integrerad energiplanering skapas förutsättningar för en hållbar utveckling som gynnar både invånare, näringsliv och miljö. Planen fokuserar på att optimera energianvändningen, öka andelen förnybar energi och minska beroendet av fossila bränslen, samtidigt som den stödjer ekonomisk tillväxt och förbättrar livskvaliteten för alla som bor och verkar i kommunen. Syfte Energiplanen syftar till att minska klimatpåverkan, möta framtidens energibehov och öka försörjningstryggheten samtidigt som kommunen främjar energieffektivitet och resurseffektivitet för att möta både nuvarande och framtida behov. Energiplaneringen ska uppnå lagkrav inom EU och Sverige och utgöra underlag för verksamhetsplanering och besluts- och kunskapsunderlag. Avgränsningar Energiplanen omfattar Värnamo kommun som geografiskt område. I de fall kommunen har rådighet inom energiområdet kan utvecklingsinsatser och åtgärder göras (direkt rådighet), i andra fall kan kommunen stötta och möjliggöra för andra aktörer (indirekt rådighet). Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 92 Behov av samverkan Kommunen ansvarar för att det finns förutsättningar för tillräcklig tillförsel och distribution av energi, men har inte ensam rådighet över energiförsörjningen. Det behövs därför både lokal och regional samverkan. Lokalt kan samverkan behövas med det lokala näringslivet och civilsamhället, medan det på regional nivå kan behövas samverkan med till exempel E.ON, Region Jönköpings län, Energikontor Norra Småland, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Värnamo Energi, kommunala energi- och klimatrådgivare samt närliggande kommuner. Alla kommunala verksamheter och helägda bolag har ett gemensamt ansvar för att vidta åtgärder och driva ett arbete som bidrar till att uppnå energiplanens syfte och genomförande. Lokala styrdokument, program och planer Värnamo kommun har ett antal styrande dokument för den kommunala verksamheten och arbetar utifrån olika strategier, program och planer beroende på sakfrågan. I kommunens styrmodell samlas krafterna för att nå visionen om Värnamo- den mänskliga tillväxtkommunen. Exempel på relevanta styrande dokument i samband med energiplanering: • Översiktsplan - Mitt Värnamo 2035 (antagen 2019) Översiktsplanen håller på att revideras och en ny översiktsplan beräknas antas 2027. • Fördjupning av översiktsplanen för Värnamo stad (antagen 2022) • Värnamo kommuns miljöplan (under revidering) • Plan för trafik (antagen 2026) • Värnamo energi nätutvecklingsplan 2025-2034 (antagen 2024) Nätutvecklingsplanen redovisar bolagets planering och byggnation av elnätet för framtida behov och gäller för åren 2025 till 2034. Planen innehåller en prognos för överföringskapacitet och beräknade investeringar och alternativa lösningar de kommande tio åren. Däremot ligger begränsningen i överliggande nät kvar och det är osäkert om en kapacitetsökning mot överliggande nät kommer finnas att tillgå inom närmaste framtid. Just nu för Värnamo Elnät en dialog med E.ON för att utreda förutsättningen för en ökning av abonnemanget. • EON nätutvecklingsplan 2025-2034 (antagen 2024) Här identifierades kapacitetsbrister för konsumtion i Värnamo Nätutvecklingsplan • Regional klimat- och energistrategi för Jönköpings län (reviderad 2025) • Regionala åtgärder för miljömålen Miljömål | Länsstyrelsen Jönköping Miljömål | Länsstyrelsen Jönköping Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 93 Målsättningar på olika nivåer Energisystemet är inte avgränsat till den enskilda kommunen, utan påverkas av globala, europeiska, nationella och regionala målsättningar. Kommunens arbete med energiplanering behöver därför ta hänsyn till dessa målsättningar, där Agenda 2030 med de globala hållbarhetsmålen och EU:s klimat- och energimål utgör grunden. Dessa internationella ramar styr de nationella och regionala målen, såsom klimat-och energistrategin för Jönköpings län, som i sin tur formar de lokala målen och styrdokument som utgör riktmärken för Värnamo kommun i det fortsatta energiarbetet. Agenda 2030 med globala hållbarhetsmålen De mål som direkt eller indirekt kopplar till energiarbetet: • Mål 7 - Hållbar energi för alla. • Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur • Mål 11 – Hållbara städer och samhällen • Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna EU:s klimat- och energimål I EU finns mål gällande klimat, energi och energieffektivisering som kopplar till arbetet med energiplanering. De fyra viktigaste målen är: • Att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 % till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer • Att minska energianvändningen med 11,7 % till 2030 jämfört med prognoserna • Att 42,5 % av energianvändningen ska komma från förnybara resurser år 2030 • Klimatneutralt EU senast år 2050 EU:s reviderade direktiv om energieffektivitet trädde i kraft den 10 oktober 2023. I direktivet finns flera artiklar som kopplar till det kommunala arbetet med energiplanering. Offentlig sektor ska exempelvis vara föregångare och har ett energibesparingskrav på 1,9 procent årligen (undantaget kommuner med mindre än 5000 invånare).* *energimyndigheten Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 94 Regional klimat- och energistrategi för Jönköpings län (2025) Den regionala klimat- och energistrategin ska ge en gemensam riktning och stöd till offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i länet med sikte på år 2045. Strategin ska bidra till stärkt näringslivsutveckling, trygg energiförsörjning och minskad klimatpåverkan. Strategin ska också kunna användas som ett underlag och vägledning för prioriteringar i arbetet med energi- och klimatomställning och klimatanpassningar. Strategin har visionen ”Jönköpings län är ett robust och fossilfritt plusenergilän” och bygger på tre målsättningar: ”minskade utsläpp av växthusgaser”, ”fossilfri och robust energiförsörjning” samt ”rustade för ett förändrat klimat”. Den omfattar sju fokusområden. Transporter och resor Samhällsplanering Bebyggelse Konsumtion och livsstil Energiförsörjning Gröna näringar och natur Näringsliv och affärsutveckling Klimat- och energistrategi för Jönköpings län | Länsstyrelsen Jönköping Nationella miljömålen Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Sveriges miljömål består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt flera etappmål. Generationsmålet är ett övergripande mål för Sveriges miljöpolitik. Det uttrycker ett löfte till framtida generationer om att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att skapa nya. De 16 miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen och identifierar en önskad omställning av specifika frågor i samhället. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 95 Nulägesbeskrivning Samhällsutveckling och fysisk planering Samband mellan energiplan och översiktsplan Energiplanen utgör ett viktigt underlag för kommunens översiktsplanering. Genom att integrera energifrågor i den fysiska planeringen kan kommunen säkerställa att mark- och vattenanvändning, bebyggelsestruktur och infrastruktur utvecklas på ett sätt som stödjer en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Översiktsplanen anger de övergripande riktlinjerna för hur kommunen ska använda mark och vatten samt hur den byggda miljön ska utvecklas. Energiplanen konkretiserar och fördjupar dessa riktlinjer genom att ange mål och åtgärder för energieffektivisering, omställning till förnybara energikällor och minskad klimatpåverkan. Genom att samordna energiplanen med översiktsplanen skapas förutsättningar för att nya bostadsområden, verksamhetsområden och transportinfrastruktur planeras så att de möjliggör effektiv energianvändning, lokal energiproduktion och klimatsmarta lösningar. Där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt ska fjärrvärme alltid byggas ut i samband med nyetablering av bostadsområden respektive industri- och verksamhetsområden. Detta bidrar till att kommunen kan nå sina energi- och klimatmål samt skapa en robust och framtidssäkrad samhällsutveckling. Energiproduktion Värnamo Energi (Vår klimatsmarta elmix - Värnamo Energi) är det kommunägda energibolaget som ansvarar för eldistributionen inom Värnamo kommun. Bolaget är både elnätsägare och energiproducent med ett tydligt fokus på hållbarhet och lokal förankring. Nästan all elproduktion (92 %) kommer från förnybara källor. Produktionen sker genom en kombination av småskalig vattenkraft, solkraft, vindkraft, kraftvärme samt kärnkraft (8% kärnkraft köps in, finns ingen produktion i Värnamo). Värnamo Energi utreder för närvarande möjligheterna att använda batterilager för att balansera sin elproduktion och effektivisera energiflödena i nätet. Det syftar inte till att ta emot eller lagra överskottsel från andra produktionskällor, utan fokus ligger på att säkerställa att befintliga abonnemangsgränser inte överskrids. Genom att använda batterilager som ett verktyg för lastutjämning kan kapaciteten i elnätet hanteras mer effektivt och potentiella överbelastningar undvikas. Fjärrvärmen i Värnamo är till 99 % fossilfri. Den produceras i första hand genom förbränning av flis och annat biobränsle som kommer från närliggande skogar i Småland. Tack vare den lokala råvaran hålls både transporterna och koldioxidutsläppen nere, samtidigt som det skapar arbetstillfällen och mervärde i regionen. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 96 Med en i det närmaste helt förnybar och fossilfri energiproduktion bidrar Värnamo Energi aktivt till Sveriges och EU:s klimatmål, samtidigt som invånarna får en trygg, prisvärd och miljöanpassad energiförsörjning. Befintlig energiproduktion: Småskalig vattenkraft • Lagan/Härån, Karlsfors, Hörle, Hemmershult • Vrigstadån/Ohsån Långö, Ohs, Ivars, Värmeshult • Storån, Slättö kvarn Totalt ca 20,5GWh Elproduktion – solkraft Värnamo Elnät 10 GWh Batterilagring Värnamo norra 20 MWh lagring Vindkraft Vallerstad 4 MW 14 GWh Fjärrvärmesystemet Kraftvärme 16 GWh Turbin E.ON har ingen elproduktion i Värnamo kommun. Bolaget ansvarar för eldistribution i delar av kommunen utanför Värnamo tätort, såsom Hörle, Fryele Forsheda, Bredaryd med flera. Energianvändning Energianvändning inom kommunkoncernen Värnamo kommuns energianvändning för år 2024 redovisas i nedanstående tabell. All el och fjärrvärme som används i kommunens fastigheter levereras av det kommunägda energibolaget Värnamo Energi och är nästan helt fossilfri. Värnamo kommun har installerat solceller på kommunens fastigheter med en kapacitet på totalt 495kWp (2024) (8a. Kommunorganisationens solceller - Miljöbarometern - Sekom) på kommunens fastigheter. Vid ombyggnation eller nybyggnation genomförs alltid en noggrann utvärdering av möjligheterna att installera solceller. Övriga kommunala bolags installationer: Finnvedsbostäder: 589kWp (2024) Värnamo energi: 100kWp (2024) Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan Energianvändning 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 FJV El Transporter Inkl elfordon Totalt finns det (2024) 1509 st solcellsanläggningar i kommunen med en installerad effekt om 29,77MW ( Nätanslutna solcellsanläggningar, antal och installerad effekt, från år 2016 -. PxWeb) . Energianvändning inom den geografiska kommunen Slutanvändningen av el i Värnamo kommun, som ligger i elområde SE4, har minskat markant under perioden 2021–2023, i linje med den nationella trenden i Sverige. Enligt Energimyndigheten sjönk Sveriges totala elanvändning med cirka fem procent från 2021 till 2022 och ytterligare två procent till 2023, den lägsta nivån sedan 1990-talet. I SE4, där Värnamo ingår, var minskningen särskilt tydlig på grund av höga elpriser och medvetna besparingsåtgärder. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 utlöste en energikris i Europa, med kraftigt minskade gasleveranser och explosionsartade elpriser, särskilt i SE4, som är beroende av import och har begränsad egen produktion. Elpriset i södra Sverige nådde rekordnivåer under hösten 2022, vilket ledde till direkta uppmaningar från myndigheter och elbolag om att spara el. Hushåll och företag i Värnamo svarade genom att minska förbrukningen med upp till 20–25 procent under topperioder. En orolig omvärld, präglad av geopolitisk instabilitet, inflation och osäkerhet kring energiförsörjningen, förstärkte beteendeförändringarna. Många hushåll i Värnamo installerade solpaneler, flyttade elanvändning till nattetid och minimerade onödig förbrukning. Total användning av el inom den geografiska kommunen visas i tabellen nedan. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx HWG 97 ENERGISLAG energiplan 98 Slutanvändning el (MWh) Värnamo kommun 4 800 000 4 625 902 4 600 000 4 400 000 4 303 213 4 196 695 4 200 000 4 000 000 3 800 000 2021 2022 2023 Källa: scb¨(Slutanvändning (MWh) efter region, förbrukarkategori, bränsletyp och år. PxWeb) *Minskad elanvändning under 2022 Energieffektivisering I Alliansen ”Mål och budget 2026 med plan år 2027–2028” har Teknik och fritidsförvaltningen fått följande uppdrag: ”Att uppdra till teknik- och fritidsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen fastställa mål för energieffektivisering per kommunal fastighet. Redovisas till kommunstyrelsen senast maj 2026.” Det finns även sedan ett antal år en årlig budget för energieffektiviseringar i kommunala fastigheter som teknik- och fritidsnämnden förfogar över. Vid behov. Transporter Värnamo kommun genomkorsas av två betydande och hårt trafikerade vägar, E4 och väg 27, vilket genererar en omfattande genomfartstrafik. Samtidigt kan konstateras att andelen laddbara fordon stadigt ökar. Vid trafikplats Bredasten finns ett trettiotal snabbladdare, och i området erbjuds även tillgång till biogas och vätgas. Dessutom finns laddningsmöjligheter för elfordon i centrala Värnamo, vilket stärker kommunens infrastruktur för hållbara transportalternativ. Värnamo kommun förfogar över 265 fordon (max 3,5 ton). Fördelningen av fordon efter bränsleslag framgår av diagrammet nedan. Andelen fossiloberoende fordon i kommunens fordonsflotta är 97 %, vilket uppnåtts genom att HVO100 i stort sett helt ersatt vanlig diesel. (dock förutsätter detta att samtliga dieselfordon tankas med HVO100 kontinuerligt) Nedgången 2024 berodde på att inköpet av HVO100 minskades drastiskt på grund av hög prisbild. Se diagrammet nedan. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 99 Fordon per bränsleslag 140 115 120 100 84 80 60 38 40 21 20 7 0 Bensin Hybrider El Gas/Bensin HVO Fossiloberoende fordon % 120 97 100 85 79 80 80 60 51 35 40 23 20 0 2017 2019 2021 2022 2023 2024 2025 Den kommunala fordonsflottan blir allt mer fossiloberoende och andelen personbilar och lätta lastbilar som drivs med alternativa bränslen eller el ökar stadigt, vilket är ett positivt steg mot en mer hållbar framtid. Särskilt noterbart är att utbudet av fossiloberoende lätta lastbilar har vuxit avsevärt de senaste åren. Denna utveckling, med fler modeller och bättre tillgänglighet, skapar förutsättningar för en snabbare omställning. Sett till kommunen som geografiskt område så märks det att omställningen av fordonsflottan ökar. Enligt statistik från Miljöfordon Sverige så ökar andelen fossiloberoende fordon (upp till 3,5ton) för varje år. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 100 Fordonsflottan (upp till 3,5 ton) totalt sett i kommunen som geografiskt område. Fossiloberoende fordon Värnamo kommun geografiskt område 47.2 50 41.5 40 30 23.7 19.7 17.4 20 10.5 10 0 2019 2022 2024 Personbilar Lätta lastbilar Källa: Miljöfordon Sverige Krisberedskap i energisystemet Ibland uppstår situationer som kan ge negativ påverkan i samhället eller på samhällsviktiga funktioner. Kommunens beredskapsarbete syftar till att förebygga, motstå och hantera sådana situationer, så att störningar i samhällsviktiga funktioner får så liten negativ effekt som möjligt. Det handlar om att minska verksamhetens sårbarheter, ha god förmåga att hantera kriser i fredstid samt verka för att samhället ska fungera även under höjd beredskap, genom att i möjligaste mån verka för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Utöver den egna verksamheten ska kommunen samverka och samordna andra samhällsviktiga aktörer inom det geografiska området, verka för skydd av befolkningen och stödja Försvarsmakten. En fungerande krisberedskap är en viktig grund för detta. Tidigare tog kommunen höjd för och dimensionerade för kris, medan numera är det för höjd beredskap. Detta påverkar även energiplaneringen. Samhällsviktiga funktioner är till stor del beroende av en fungerande energiförsörjning och störningar i systemet kan leda till allvarliga konsekvenser, både för enskilda som för samhällsviktiga funktioner. För att minska riskerna arbetar kommunen förebyggande med energisystemet. Det sker på såväl lokal, regional som nationell nivå. Oavsett vad en störning i energisystemet skulle bero på behöver samhällsviktiga funktioner kunna fortsätta fungera på en acceptabel nivå. Därför är det viktigt att kommunens samhällsviktiga verksamheter arbetar med kontinuitetsplanering och hitta energieffektiva sätt att kunna fortsätta driva verksamheten trots störning. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 101 Värnamo Energi, som det kommunala energibolaget i Värnamo, har ett starkt fokus på hållbarhet och samhällsnytta, men i en tid av ökande geopolitiska spänningar och klimatutmaningar spelar också beredskapen en avgörande roll. Bolaget har utvecklat en omfattande plan för att hantera kriser och höjd beredskap, med en uthållighet på minst tre månader för kritiska funktioner. Denna plan inkluderar strategiska lager av bränsle och reservmaterial, vilket säkerställer leverans av el, värme och andra energitjänster även under instabila förhållanden. Strategin är utformad för att stödja både lokala invånare och samhällsviktiga verksamheter, i linje med nationella riktlinjer från Energimyndigheten och Myndigheten för civilt försvar. Framtidsbild och utmaningar Utmaningar Energifrågan är en av de mest komplexa och avgörande utmaningarna för en kommun. Den berör allt från samhällsplanering och ekonomi till miljö och social hållbarhet. Kommunen behöver balansera ett växande behov av energi med krav på minskade utsläpp och en ökad andel förnybar produktion. En central utmaning är energiförsörjningens robusthet och tillförlitlighet. Samhället blir alltmer beroende av elektricitet, inte minst genom elektrifiering av samhället och den ökande digitaliseringen. För att minska sårbarheten ställs krav på lokala nät, produktion och lagringslösningar. Med ökade klimatförändringar ökar också instabiliteten i energiförsörjningen och risken för störningar i både produktion och leverans. Till exempel varmare somrar kommer innebära att behovet av kyla ökar, vilket ökar energianvändningen och belastar elnätet hårdare under toppar. Samtidigt kan extremväder som stormar, översvämningar och torka skada kraftledningar, vindkraftverk och vattenkraftverk, vilket leder till längre strömavbrott. Högre temperaturer minskar också effektiviteten i solpaneler och kärnkraftverk, eftersom kylsystemen får svårare att hålla rätt temperatur. I kallare perioder kan ökad efterfrågan på uppvärmning kombinerat med minskad vind- eller solelproduktion skapa belastningstoppar. Sammantaget kräver detta en robustare, mer flexibel och förnybar energiinfrastruktur med smarta nät, energilagring och diversifierade källor för att möta både klimatrisker och ett växande energibehov. En annan utmaning är omställningen till förnybar energi. Kommunen och energibolag kan bidra genom att främja solenergi, vindkraft, biogas och fjärrvärme med hållbara bränslen. Samtidigt uppstår frågor kring exempelvis markanvändning, storskaliga sol- och vindkraftsprojekt kräver stora ytor, solpaneler på åkermark kan konkurrera med livsmedelsproduktion, medan vindkraftverk i skogsområden påverkar landskapsbilden och biologisk mångfald. Kommunen har ingen möjlighet att styra etableringen av solcellsparker eftersom det inte krävs bygglov eller liknande tillstånd för att anlägga en sådan park. Detta kan medföra att områden som kommunen planerat för framtida utveckling, Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 102 exempelvis bostäder, industrimark eller friluftsområden, inte kan realiseras om en solcellspark byggs där. Acceptans bland invånare: Närboende kan uppleva buller från vindkraftverk, skuggor från solpaneler eller lukter från biogasanläggningar som störande. Brist på information eller delaktighet i planeringen kan leda till protester och lokalt motstånd. Investeringar: Utbyggnaden kräver miljardbelopp i infrastruktur, nya elnät, lagringslösningar och anslutningar, där kostnaderna ofta vältras över på elkunder eller skattebetalare. Osäkerhet kring framtida elpriser och statliga stöd gör att privata aktörer tvekar. Dessa tre (omställningen till förnybar energi, acceptans bland invånare och investeringar) faktorer måste hanteras parallellt genom transparent planering, ekonomiska incitament som lokala vinstdelningar och teknikval som minimerar miljöpåverkan, för att omställningen ska bli både tekniskt möjlig och socialt förankrad. Energieffektivisering i byggnader och infrastruktur är ytterligare ett område. Detta kräver både ekonomiska resurser och kompetens. Slutligen finns en social dimension. Energikostnader kan drabba invånare olika hårt, och kommunen behöver arbeta för att motverka energifattigdom* och säkerställa rättvisa lösningar. I Värnamo kommun står vi inför flera energiutmaningar som kräver strategisk planering för en hållbar framtid. Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt täcker nästan hela kommunen, vilket gör det svårt att etablera vindkraftverk för förnybar energiproduktion. Detta begränsar våra möjligheter att lokalt öka elproduktionen i en tid då samhällets utveckling driver mot betydligt högre elanvändning, från elektrifiering av transporter till industriella processer. Det stora markerade området på kartan illustrerar Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. Försvarsmaktens övriga påverkansområden illustreras med rosa färg Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 103 För att möta det växande behovet för Värnamo Energi en dialog med regionnätsägaren E.ON om att utöka den mängd el som kan levereras, men det är osäkert om ökningen är möjlig på kort sikt. Elen riskerar helt enkelt att inte räcka till utan alternativa lösningar. EU:s renoveringsdirektiv lägger ytterligare press på det kommunala fastighetsbeståndet. Exakta konsekvenser är ännu oklara, men vi måste förbereda oss för omfattande energieffektiviseringsåtgärder, allt från isolering och värmesystem till smart styrning. Samtidigt skärps kraven på laddinfrastruktur. Från 1 januari 2025 är det lag på laddplatser vid parkeringar med fler än 20 platser, och hårdare regler väntas inom kort. Utbyggnaden blir en stor utmaning, särskilt i kombination med begränsad elkapacitet och befintliga nätbegränsningar. Sammanfattningsvis: utan proaktiva åtgärder riskerar vi elbrist, fördröjda klimatmål och höga kostnader. Nu behövs samverkan mellan kommun, näringsliv och nätbolag för att säkra både tillgång och hållbarhet. Värnamo kommun tillhör elområde 4, vilket oftast innebär högre elpriser jämfört med övriga delar av landet. Detta kan påverka intresset för att etablera elintensiv industri, men även annan industri. Elkostnaden är en faktor som direkt påverkar produktionskostnaderna, till exempel vid tillverkning av varor. Framtidsbild Energiomställningen är en avgörande del av samhällets svar på klimatförändringarna – men den är också en fråga om försörjningstrygghet, säkerhet och lokal utveckling. I takt med att klimatpåverkan blir allt mer påtaglig, ökar behovet av att bygga ett energisystem som är både hållbart och motståndskraftigt. Energi kan därför inte längre betraktas som en isolerad teknisk Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 104 fråga, utan måste ses som en integrerad del av stadsutveckling, välfärd, klimatpolitik och säkerhetsstrategi. Kommunen har en nyckelroll som samordnare i denna omställning. Genom att samla invånare, näringsliv, civilsamhälle och statliga aktörer kan kommunen skapa förutsättningar för gemensamma lösningar och långsiktiga investeringar i ren energi. Ett sådant samarbete är avgörande för att säkerställa tillgången till trygg och hållbar energi – inte bara för att minska utsläppen, utan också för att stärka samhällets beredskap inför framtida kriser och störningar. Värnamo kommun står därmed inför både stora utmaningar och möjligheter. Genom att integrera energi- och klimatfrågorna i den övergripande samhällsplaneringen, främja innovation och bygga starka partnerskap, kan kommunen bidra till ett resilient energisystem som gynnar både den lokala utvecklingen och den globala klimatnyttan. Med dagens globala osäkerhet ökar behovet av ett robust och motståndskraftigt energisystem. Den snabba utvecklingen inom vätgastekniken gör att vätgas med stor sannolikhet kommer att spela en viktig roll i framtidens energilösningar – både som primär energikälla och som en strategisk resurs för beredskap. Genom att agera redan nu kan kommunen positionera sig för att stå bättre rustad om eller när en krissituation uppstår. Åtgärder i kommunens energiplan Kommunen ser energiplanen som ett viktigt styrdokument för hur energifrågor ska hanteras på både kort och lång sikt. Arbetet med åtgärder utgår från att säkra en trygg, hållbar och långsiktigt konkurrenskraftig energiförsörjning för invånare, näringsliv och samhällsviktiga verksamheter. Fokus ligger på att använda energin mer effektivt, öka andelen förnybar energi och stärka elnätets robusthet. Kommunen vill också skapa förutsättningar för flexibilitet och alternativa lösningar, till exempel genom lokal energiproduktion, energilagring och samverkan med energibolag och andra aktörer. Åtgärderna inom energiplanen ska stärka kommunens beredskap inför framtida förändringar, växande behov och eventuella störningar, samtidigt som de bidrar till att uppnå klimatmålen och främjar en hållbar samhällsutveckling. Varje nämnd fattar beslut om konkreta åtgärder som syftar till att förverkliga energiplanens intentioner. Dessa åtgärder förs därefter in i kommunens målstyrningssystem. Varför ligger åtgärderna i kommunens målstyrning Genom att hålla åtgärderna åtskilda från den strategiska energiplanen blir det lättare att behålla en tydlig röd tråd i målen samtidigt som kommunen kan agera flexibelt och effektivt i det praktiska genomförandet. På så sätt står kommunen bättre rustade att hantera både långsiktiga klimatutmaningar och akuta förändringar i energisystemet. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx energiplan 105 Ordlista Energifattigdom När hushåll inte har råd med tillräcklig energi för värme, kyla och vardagsbehov. FJV Fjärrvärme kWp Toppeffekten (maximala effekten) som en solcellsanläggning eller en enskild panel kan ge under optimala standardförhållanden FO-fordon Fordon som kan drivas med fossilfritt bränsle Kontinuitetsplanering Innebär att planera i förväg för hur en verksamhet ska kunna fortsätta fungera vid störningar eller kriser, till exempel vid IT-avbrott, personalbortfall eller samhällskriser. Syftet är att säkerställa att de viktigaste funktionerna kan upprätthållas eller snabbt återställas. Resilient Motståndskraftig och anpassningsbar – att kunna stå emot påfrestningar, hantera förändringar och snabbt återhämta sig efter störningar eller kriser. Dokumentansvariga Kommunfullmäktige ansvarar för styrdokumentet på politisk nivå och kommunledningsförvaltningen på tjänstemannanivå Uppföljning Uppföljning av åtgärdsplanen sker genom att nämnderna beslutar om konkreta åtgärder som följs upp i målstyrningssystemet. Revidering Revidering senast 2030-12-31. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-18 106 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2026.57 Kommunstyrelsens Investeringsbudgetförslag 2027 samt plan 2028-2031 Ärendebeskrivning Investeringsbudget för kommande år samt plan för fyra år beslutas av kommunfullmäktige inför varje år. Varje nämnd lämnar sitt investeringsbudgetförslag till kommunstyrelsen för att sedan hanteras i budgetberedningens arbete. Under de skattefinansierade verksamheterna finns det framräknade budgetramar per nämnd/enhet, där nämndens uppdrag är att fördela inom tilldelad budgetram. Vid investeringsbehov som inte ryms inom ram, specificeras rader. Vid kommunstyrelsens sammanträde 14 april 2026 kommer redovisning göras över samtliga nämnders inlämnade investeringsbudgetförslag. Nedan avser endast kommunstyrelsens investeringsbudget- förslag och består av följande: Bilaga 1: Kommunstyrelsens anslag (fördelas efter beslut): • Årliga anslag o Investeringsavvikelser 2 miljoner kronor o Förstudier, förprojektering 500 tusen kronor o Civil beredskap/ökad trygghet, 7 miljoner kronor Kommunstyrelse/Finansiering Investeringsbudget 2027 samt investeringsplan 2028-2031 Belopp i tkr 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid SUMMA KS 9 500 9 500 9 500 11 200 21 200 Bilaga 2: Kommunstyrelsen/ Kommunledningsförvaltningen • Investeringsförslag för år 2027-2031 enligt de budgetramar som är framräknade, dock flyttas 1,5 miljon kronor från år 2026 i samband med beslut vid ombudgeteringen till år 2027. Kommunstyrelse/ Investeringsbudget 2027 samt Kommunledningsförvaltningen investeringsplan 2028-2031 Belopp i tkr 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid SUMMA KS/KLF 7 554 2 940 1 199 1 550 1 200 TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-18 107 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2026.57 Bilaga 3: Campus • Investeringsförslag för år 2027-2031 enligt de budgetramar som är framräknade, dock finns två justeringar. Från år 2026 flyttas 200 tusen kronor i samband med beslut vid ombudgeteringen till år 2027, år 2031 finns enbart behov av 450 tkr. Investeringsbudget 2027 samt Kommunstyrelse/Campus investeringsplan 2028-2031 Belopp i tkr 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid SUMMA KS/Campus 800 450 800 600 450 • Bilaga 4: Mark- och exploatering, projekten framgår i detaljer. o Sid 1: Markförvärv, Medfinansiering mm o Sid 2-3: Bostäder o Sid 4: Verksamheter o Sid 5: Inkomster i anslutning till mark och exploatering Mark- och exploatering Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Belopp i tkr 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid EXPLOATERING/ALLMÄNT samt medfinansiering 9 200 9 000 23 000 21 000 7 000 0 BOSTÄDER 3 050 1 100 9 000 31 700 30 000 99 670 VERKSAMHETER 59 902 38 900 51 300 51 000 75 000 94 500 SUMMA INVESTERINGAR MARK & EXPLOATERING 72 152 49 000 83 300 103 700 112 000 194 170 SUMMA INKOMSTER I ANSLUTNING TILL MARK & EXPLOATERINGAR -58 000 -133 000 -63 000 -63 000 -63 000 Länkar till projektbladen i bilagorna är ej uppdaterade, kommer uppdateras till 14 april. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna investeringsbudgetförslag 2027 samt plan 2028-2031 Monica Karlsson Ulf Svensson Budgetsamordnare Kommundirektör VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 1 INVESTERINGSBUDGET 2027 samt 108 Beslutad av kommunfullmäktige(kf) INVESTERINGSPLAN 2028 - 2031 2025-06-18 §110 samt Kommunstyrelsens förslag fastställd av kf 2025-11-27 §170 Skattefinansierad verksamhet Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2027-2030 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad budget t.o.m Projekt- 2026, blad Proj.nr Projekt- Projekt- ej årliga Objekt Nämnd löpnr KF ek.syst total 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommunstyrelse/Finansiering KS:s anslag för investeringsavvikelser och mindre tillkommande investeringar KS KS 005 100001 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Förstudier, förprojektering, fördelas efter beslut i KS KS KS 006 100002 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Anslag civil beredskap och ökad trygghet KS KS025 100003 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Budgetram 2030 och 2031, del som ej är utfördelad till nämnderna KS 1 700 1 700 11 700 SUMMA KS/KLF 9 500 9 500 9 500 9 500 11 200 9 500 9 500 9 500 11 200 21 200 1(1) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 2 109 INVESTERINGSBUDGET 2027 samt Beslutad av kommunfullmäktige(kf) INVESTERINGSPLAN 2028 - 2031 Kommunstyrelsens förslag 2025-06-18 §110 samt Kommunledningsförvaltningen fastställd av kf 2025-11-27 §170 Skattefinansierad verksamhet Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2027-2030 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget t.o.m budget 2025, t.o.m 2026, Proj.nr Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt ek.syst total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltningen Inventarier och it-utrustning till 100100/ kommunledningsförv. 100101 360 360 360 360 360 360 360 360 360 360 Läsplattor till förtroendevalda, samtliga nämnder 100102 570 30 30 30 570 30 30 30 570 30 HR-system, Upphandling 100126 6 118 5 069 735 314 6 118 5 304 814 100120- Kommunövergripande IT-system samt 100122 övrigt, samlat på en projektrad 100124, 100128 1 464 950 950 822 607 950 950 809 620 810 Webbplats utveckling, upphandling 2 000 200 900 900 2 000 200 900 900 Ärendehanteringssystem, upphandling 2 200 1 500 700 2 200 1 500 700 Beslutsstöd/Utdata upphandling 4 000 2 000 2 000 4 000 1 000 3 000 SUMMA KS/KLF 5 329 6 054 2 940 1 212 1 537 7 554 2 940 1 199 1 550 1 200 BUDGETRAM per år beslutad av KF 251127 samt framräkning av år 2031 6 054 2 940 1 212 1 537 1 200 Flytt medel från år 2026 1 500 SUMMA 7 554 2 940 1 212 1 537 1 200 Avvikelse jmf med kf 251127 0 0 -13 13 0 1(1) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 3 110 INVESTERINGSBUDGET 2027 samt Beslutad av kommunfullmäktige(kf) INVESTERINGSPLAN 2028 - 2031 Kommunstyrelsens förslag 2025-06-18 §110 samt Campus fastställd av kf 2025-11-27 §170 Skattefinansierad verksamhet Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2027-2030 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget budget Projekt- t.o.m 2025, t.o.m 2026, blad Proj.nr Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt Nämnd löpnr KF ek.syst total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommunstyrelse/Campus 100901 Inventarier och teknisk utrustning 100902 Campus KS/CA KS 095 100903 1 000 600 450 800 600 800 450 800 600 450 SUMMA KS/CAMPUS 1 000 600 450 800 600 800 450 800 600 450 BUDGETRAM per år beslutad av KF 251127 samt framräkning av år 2031 600 450 800 600 800 Flytt medel från år 2026 200 SUMMA 800 450 800 600 800 Avvikelse jmf med kf 251127 0 0 0 0 -350 1(1) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 4, sid 1(5) INVESTERINGSBUDGET 2027 Beslutad av kommunfullmäktige(kf) samt INVESTERINGS- PLAN Kommunstyrelsens förslag, 2025-06-18 §110 samt 111 2028 - 2031 Mark- och exploatering fastställd av kf 2025-11-27 §170 Mark- och exploatering Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2026-2029 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget budget Projekt- t.o.m 2025, t.o.m 2026, blad Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt löpnr KF total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommentarer Kommunstyrelsen EXPLOATERING/ALLMÄNT De 14 681 tkr avser Grund- & Markförvärv KS101 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 14 681 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 ombudg år 2026 Exploateringsprojekt KS102 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Medfinansieringsavtal väg 27, trafikpl Bredasten KS140 8 100 8 100 8 100 Medfinansieringsavtal, trafikpl Avser endast Bredasten östra KS149 35 000 15 000 20 000 30 000 1 000 15 000 14 000 medfinansieringsavtalet Medfinansieringsavtal avseende vänstersvängsfält väg 846 KS153 4 200 2 200 1 000 1 000 Nytt 1(5) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 4, sid 2(5) INVESTERINGSBUDGET 2027 Beslutad av kommunfullmäktige(kf) samt INVESTERINGS- PLAN Kommunstyrelsens förslag, 2025-06-18 §110 samt 112 2028 - 2031 Mark- och exploatering fastställd av kf 2025-11-27 §170 Mark- och exploatering Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2026-2029 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget budget Projekt- t.o.m 2025, t.o.m 2026, blad Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt löpnr KF total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommentarer BOSTÄDER Omtag av detaljplan pågår Norra Helmershus Tegelbruket- bostäder KS103 75 000 75 000 Helmershus 5:89 södra (Norra) Projektet slutfört, toppbeläggning återstår. Projektblad saknas KS111 1 100 1 100 Prostskogen bostäder, camping Projektet upphävs? och ny bro över Lagan De 500 tkr från år 2025 flyttas ej KS104 90 000 90 000 med. Mossleplatån,Del av Mossle 16:20 Pumpstation klar, återstår endast toppbeläggning "Söder sjukhuset" flerbostadshus/villor De 1 500 tkr som flyttats från år KS105 1 500 1 500 1 500 2026, behöver ej tas med. Värnamo 14:76, Tre Liljor KS 112 5 000 5 000 5 000 5 000 Nöbbele del av 7:2; Söder om Nöbbele Herrgård KS 114 4 700 2 400 2 300 5 150 4 700 250 200 Kv. Gåsen m fl i Värnamo KS115 142 Upphäva Västra Bangårdsområdet Värnamo KS107 Upphäva Bor, bostäder KS108 12 500 12 500 12 500 12 500 Rydaholm - bostäder KS109 3 000 3 000 3 000 3 000 Rudan - "Sten Stures" KS 118 50 000 30 000 20 000 Omtag för detaljplan Övriga orter bostäder KS110 1 000 1 000 1 000 1 000 Asfalteringsuppdrag på gamla exploateringsområden KS117 650 0 1 170 0 0 1 170 Värnamo 14:66 (Ringvägen) KS146 1 200 100 1 100 1 200 100 1 100 2(5) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 4, sid 3(5) INVESTERINGSBUDGET 2027 Beslutad av kommunfullmäktige(kf) samt INVESTERINGS- PLAN Kommunstyrelsens förslag, 2025-06-18 §110 samt 113 2028 - 2031 Mark- och exploatering fastställd av kf 2025-11-27 §170 Mark- och exploatering Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2026-2029 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget budget Projekt- t.o.m 2025, t.o.m 2026, blad Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt löpnr KF total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommentarer Kärleken (ga. Sjukhusområdet KS147 76 000 1 000 5 000 30 000 30 000 10 000 76 000 1 000 75 000Projektet flyttat till framtid Västhorja 12:5 Gamla Förskolan KS150 4 000 4 000 0 0Upphäva helt, DP återkallad Västhorja 12:70-71 KS 151 2 200 2 200 2 900 2 200 700 Hemershus 5:9 bostäder KS154 71 000 8 000 30 000 30 000 3 000NNyytttt, exploatören bekostar och bygger själv ut allmän platsmark, Höken-Spjutet KS155 ingen VA Mossleplantån etapp2 Nytt projekt 3(5) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 4, sid 4(5) INVESTERINGSBUDGET 2027 Beslutad av kommunfullmäktige(kf) samt INVESTERINGS- PLAN Kommunstyrelsens förslag, 2025-06-18 §110 samt 114 2028 - 2031 Mark- och exploatering fastställd av kf 2025-11-27 §170 Mark- och exploatering Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2026-2029 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget budget Projekt- t.o.m 2025, t.o.m 2026, blad Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt löpnr KF total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommentarer VERKSAMHETER 3 mnkr flyttats från år 2026 till till ev år 2028, justerad 19/3 samt ökan budget. Tveksamt om Sörsjö 3:1 del av KS137 84 000 3 801 20 000 40 000 20 000 199 158 801 801 30 000 50 000 75 000 3 000detta projekt ska genomföras Bredasten etapp 3 KS130 4 900 4 900 Flyttat fram 1 år Bredasten etapp 4 KS152 42 000 20 000 21 000 1 000Nytt OBS! Döpt om till etapp 5. Endast Bredasten etapp 5 KS141 50 000 50 000 90 000 90 000DP kostnad under perioden 10 mnkr flyttats från år 2026 till till Bredaryd, Ängarna mm KS132 10 500 4 000 6 500 10 500 500 10 000 år 2028. Forsheda, nytt verksamhetsområde KS133 10 000 10 000 Upphäva? 8 mnkr flyttats från år 2026 till till Bor, verksamhetsområde KS134 37 500 10 575 20 000 6 925 49 000 22 148 25 852 1 000 år 2027 Rydaholm, nytt verksamhetsområde, Sävarp 7:9 KS135 5 000 5 000 5 000 5 000 Krafigt ökade kostnader för överlast, flytt av ledningar och omledningsvägar för Malmövägen Polishus Södra infarten, Vmo KS 143 49 500 25 600 19 900 3 000 1 000 71 000 45 500 25 000 500 Totaltprojektet 6,5 mnkr i lägre Hörle, Anstalt KS 142 26 000 500 15 000 10 000 500 19 500 10 500 7 000 2 000 kostnader än budget, 1 250 tkr flyttats från 2026 till Vitarör Pilvbågen-Slungan KS 144 2 000 450 1 250 300 2 000 450 1 250 300 2027 Hornaryd 3:1 KLK145 1 000 200 800 1 000 200 800 Övriga orter, verksamhetsområde KS136 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 SUMMA INVESTERINGAR MARK & EXPLOATERING 95 500 64 725 91 770 93 300 48 000 72 152 49 000 83 300 103 700 112 000 Flytt av medel från år 2025/ 2026, totalt 34 250 tkr. Av dessa flyttas 27 250 tkr med, ingår i ovanstående rad. 9 250 10 000 8 000 4(5) 2026-03-23 VÄRNAMO KOMMUN Bilaga 4, sid 5(5) INVESTERINGSBUDGET 2027 Beslutad av kommunfullmäktige(kf) samt INVESTERINGS- PLAN Kommunstyrelsens förslag, 2025-06-18 §110 samt 115 2028 - 2031 Mark- och exploatering fastställd av kf 2025-11-27 §170 Mark- och exploatering Belopp i tkr Investeringsbudget 2026, investeringsplan 2026-2029 Investeringsbudget 2027, investeringsplan 2028-2031 Beslutad Beslutad budget budget Projekt- t.o.m 2025, t.o.m 2026, blad Projekt- ej årliga Projekt- ej årliga Objekt löpnr KF total anslag 2026 2027 2028 2029 2030 Framtid total anslag 2027 2028 2029 2030 2031 Framtid Kommentarer INKOMSTER I ANSLUTNING TILL MARK & EXPLOATERINGAR BOSTÄDER Tomtlikvider, bostäder -15 000 -15 000 -20 500 -10 000 -10 000 -10 000 -15 000 -15 000 -15 000 -15 000 VERKSAMHETER Tomtlikvider, verksamheter -30 000 -30 000 -10 000 -30 000 -30 000 -40 000 -110 000 -40 000 -40 000 -40 000 Grovplanering -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000 SUMMA INKOMSTER I ANSLUTNING TILL Räknar med att försäljning av MARK & EXPLOATERINGAR -53 000 -53 000 -38 500 -48 000 -48 000 -58 000 -133 000 -63 000 -63 000 -63 000 tomt till anstalten genomförs 2028 5(5) 2026-03-23 TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-23 116 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2026.229 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter till kommundirektör Ärendebeskrivning Arbetsgivaren har en skyldighet att ha en tydlig fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter (AFS 2023:1). I Värnamo kommun har varje nämnd/styrelse ansvar för arbetsmiljöarbetet inom sin verksamhet. Kommunstyrelsen har också ett övergripande ansvar utifrån att styra och leda kommunens samlade verksamhet. Det är viktigt att beslut om fördelning till kommundirektör är på plats från den 18 april 2026 då Emma Gröndahl formellt tillträder som kommundirektör. Detta då det är första steget för att säkerställa en god organisation inom förvaltningen. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att från och med 2026-04-18 fördela arbetsmiljöuppgifter till kommundirektör Emma Gröndahl Åsa Johansson Ulf Svensson HR-Chef Kommundirektör 117 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter från Kommunstyrelsen till Kommundirektör från och med 2026-03-18 Verksamheten inom kommunstyrelsen är omfattande och geografiskt spridd. För kommunstyrelsen är det därför ogörligt att hålla sig informerad om och övervaka verksamheten på ett sådant sätt att vi kan ta på oss alla uppgifter tex. vad avser arbetsmiljölagens efterlevnad. Vi har därför beslutat om följande fördelning och därmed också gett möjlighet till vidarefördelning av arbetsuppgifter ingående i arbetsmiljöansvaret i arbetsmiljöfrågor. I egenskap av Kommunstyrelsens ordförande ålägger jag härmed Kommundirektör Emma Gröndahl uppgiften att inom den egna förvaltningen ansvara för att verksamheten bedrivs under iakttagande av inom arbetsmiljöområdet gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Samtidigt bemyndigar jag kommundirektör Emma Gröndahl att på eget ansvar i erforderlig utsträckning vidarefördela sina uppgifter. Vidarefördelning får dock endast ske till de medarbetare som har kompetens samt givits befogenheter och resurser så att de kan utföra dessa uppgifter. Om kommundirektör Emma Gröndahl i någon situation saknar tillräcklig kompetens, befogenheter eller resurser för att kunna agera och uppfylla arbetsgivarens uppgifter inom arbetsmiljöområdet, skall denna omgående meddela detta till mig som Kommunstyrelsens ordförande. Arbetsmiljöarbetsuppgifterna för den aktuella situationen återgår då till Kommunstyrelsen. Fördelningen innebär att kommundirektören i det kommunövergripande arbetet ska: • se till att det kommunövergripande arbetsmiljöarbetet fungerar • tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet på kommunövergripande nivå genomförs • tillse att den kommunövergripande årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs och återrapporteras till Kommunstyrelsen Värnamo den Värnamo den Tobias Pettersson Emma Gröndahl Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör 118 Returnering av vidarefördelade arbetsmiljöarbetsuppgifter Returnering av erhållna arbetsuppgifter kan ske då Kommundirektören anser sig sakna tillräcklig kompetens, befogenheter eller resurser för att kunna utföra de fördelade arbetsmiljöarbetsuppgifterna. Härmed returneras tidigare erhållen arbetsmiljöarbetsuppgift/arbetsmiljöarbetsuppgifter: • ------------------------------------------------------------------------------------------ • ------------------------------------------------------------------------------------------- Returneringen innebär att Kommunstyrelsen övertar returnerad arbetsmiljöarbetsuppgift/arbetsmiljöarbetsuppgifter. Värnamo den Värnamo den Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 119 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10

§ 15 Dnr: KS.2025.982 Rutiner chefsrekrytering Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att inte genomföra någon ändring i rutinen att se uppdraget som slutredovisats Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över befintliga rutiner för chefsrekrytering i syfte att erfarenhet och lämplighet ska väga tyngre än formella kvalifikationer. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast i mars 2026. En genomgång av arbetet med chefsrekrytering har gjorts och denna utredning redovisas. Arbetet har behandlats av kommunens ledningsgrupp och det finns en gemensam slutsats: Värnamo kommun har ett professionellt förhållningssätt till rekrytering och med den kompetensbaserade rekryteringsmetoden som grund ges förutsättningar för att anställa chefer som har de färdigheter och kompetenser som krävs i verksamheten. Detta innebär att vi redan i dag lägger stor vikt vid erfarenhet och personlig lämplighet. Att ändra något i metoden ses inte som lämpligt eller önskvärt då det skulle få en allt för stor påverkan på organisationen. Kommunledningsförvaltningen föreslår med bakgrund av utredningen och redovisad slutsats att ingen ändring görs i rutinen för rekrytering. Personalutskottet beslutade 14 januari § 6 att ge HR-chefen i uppdrag att samverka förslaget. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att inte genomföra någon ändring i rutinen att se uppdraget som slutredovisats Beslut skickas till: kommunledningsförvaltningen Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 383 Personalutskottet 2026-01-14

§ 16 Dnr: KS.2025.973 Barn- och utbildningsnämndens fråga om möjlighet att minska interna debitering Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden för yttrande senast den 20 mars 2026. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Barn-och utbildningsnämnden fastställer årligen budget och bidragsbelopp för barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden får inte kompensation för indexuppräkning av bland annat lokalhyror, lokalvård och måltider vilket innebär att de fasta kostnaderna blir högre år för år. Högre fasta kostnader påverkar fördelningen till barn- och utbildningsnämndens kärnuppdrag att bedriva undervisning och barnomsorg. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 19 november 2025

Beslut Ks § 17, 2022 projekt Dammar vid Borgen projektnummer 220007 -48 430 kr Total budget 17 928 570 kr Bidrag 2006 Statens räddningsverk** 1 000 000 kr 2013, från MSB* 879 081 kr 2014, från MSB* 4 274 689 kr 2017, från MSB* 3 390 000 kr 2022, från MSB* 7 228 000 kr Totalt bidrag 16 771 770 kr *Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ** Statens räddningsverk ersattes 2009 av MSB Total budget och bidrag 34 700 340 kr Kostnader 2002-2003 58 600 kr Kostnader 2006 613 288 kr Kostnader 2008 83 041 kr Kostnader 2009 55 959 kr Kostnader 2010 792 569 kr Kostnader 2011 19 500 kr Kostnader 2012 245 294 kr Kostnader 2013 879 081 kr Kostnader 2014 6 131 379 kr Kostnader 2015 7 572 358 kr TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-04 230 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.106 Kostnader 2016 1 759 184 kr Kostnader 2017 1 994 124 kr Kostnader 2018 425 603 kr Kostnader 2019 147 017 kr Kostnader 2020 3 647 626 kr Kostnader 2021 362 067 kr Kostnader 2022 142 168 kr Kostnader 2023 173 655 kr Kostnader 2024 207 640 kr Kostnader 2025 751 939 kr Totalkostnader 26 062 092 kr Överskott på projektet 8 638 248 kr Sammanfattning Projektet har genomförts enligt plan och Värnamo står nu bättre rustat inför kommande höga flöden och skyfall men mycket arbete återstår fortfarande. Projektets överskott beror på att fler bidrag har erhållits än förväntat. Överskottet avses att användas till återstående nödvändiga åtgärder inom skyfalls- och översvämningsåtgärder. Se även under rubrik ”Utredning”. Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna teknik- och fritidsförvaltningens slutredovisning av projekt Åtgärder för att minska översvämningar, projektnummer 240001_0354 samt att överskottet på 8 638 248 kronor regleras mot projekt Skyfallsvägar, projektnummer 200004. Linus Enochson Henrik Lönngren Projektör Avdelningschef teknik och projekt Beslutsunderlag - Projektblad KF013 TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-04 231 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.106 Utredning Projektet omfattar skyddsvallar, murar och pumpanläggningar för att skydda fastigheter och viktig infrastruktur i centrala Värnamo stad. Statliga bidrag har sökts och beviljats och står för nästan 17 miljoner kronor av den totala investeringen på drygt 26 miljoner kronor. Merparten av anläggningarna ligger i anslutning till Åbroparken men under senare år har även medel använts till att införskaffa skyddsmateriel samt projektera och utreda behov av skyddsåtgärder på andra platser i kommunen. Projektet har pågått under en längre tid och mycket på grund av områdets komplexitet vad gäller markförhållanden, närheten till vatten och befintlig infrastruktur på platsen. För att vara aktuella för statliga bidrag har utredning och projektering varit mycket omfattande och varje förändring av projektet har behövt stämmas av med myndigheter som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelse med flera. De fysiska åtgärderna på platsen inleddes med byggnation av skyddsvall med flera materiallagers tätkärna längs Pilgatan mot Åbroparken för att fortsätta hela vägen till Lagastigen. På sträckan har tre större pumpstationer byggts för att hantera tillkommande regn och skyfall. I samband med projektet har även Åbroparken fått ett lyft med en av landets finaste skateparker (eget investeringsprojekt) som i integrerades i vallkonstruktionen på ett föredömligt vis. Pumpstationer, murar men även belysning har uppförts i exklusiva material anpassade efter övrig gestaltning i staden. Dessa åtgärder har till stora delar varit bidragsberättigade och finansierats med statliga medel. Sista stora posten 2020 är främst inköp och installation av pumparna i pumpstationerna. Att denna installation skedde 2020 har att göra med att strömförsörjningen till dessa var möjlig först i samband med byggnationen av den nya spillvattenpumpstationen i Åbroparken och ny transformatoranläggning i samma byggnad. Under samma år byggdes även skyddsvall i anslutning till Värnamo Camping. Efter 2020 har medel använts till att ta fram nya skyfalls- och översvämningsmodeller för Lagan och Storån i Forsheda och ytterligare utredningar kopplat till dessa modeller. TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-04 232 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.106 Projektet har bidragit till att Värnamo är bättre rustat inför kommande höga flöden och skyfall, men mycket arbete återstår fortfarande. Förtydligande av projektkostnader för projekt Åtgärder för att minska översvämning, projektnummer 240001: År Budget & övriga Utfall intäkter Anvisade medel/utfall T o m 2003 58 600 2004 2005 2006 1 500 000 613 288 2007 2008 83 041 2009 55 959 2010 792 569 2011 500 000 19 500 2012 1 400 000 245 294 2013 5 879 081 879 081 2014 4 101 689 6 131 379 2015 6 900 000 7 572 358 2016 1 759 184 2017 3 390 000 1 994 124 2018 425 603 2019 147 017 2020 3 647 626 2021 3 850 000 362 067 2022 7 179 570 142 168 2023 173 655 2024 207 640 2025 751 939 Totalinvestering 34 700 340 26 062 092 Totalt överskott på projektet 8 638 248 Åtgärder mot Projektblad nr KF: KF 013 Projektblad nr Förv.: 05-895-001 översvämningsskador 233 Upprättad den: Upprättad av: Antti Vähäkari Reviderad den: 2020-11-26 Projektnr i Ek.system: 0354/240001 Samråd avseende: Datum: Uppdragsgivare/beställare(nämnd): Miljö Utförare(nämnd): Energi Beskriv process från behov till förslag enligt riktlinjer för investeringsprocess: Investeringen avser åtgärder för att i första hand skydda vitala samhällsfunktioner – el, va och framkomlighet på gatunätet, samtidigt som bebyggelse skyddas. De åtgärder som avses är permanenta vallar där så är lämpligt, åtgärder för att förhindra att vattnet stiger upp via dagvattennätet samt erosionsskydd på utsatta ställen i Lagan. Bild, karta etc: Beskrivning av investeringsprojektet: I samband med investeringsbudget 2021 flyttas 2020 års investeringbudget samt ombudgeteringar. 3850 kkr flyttas från 2020 till 2021 Nyckeltal År Bedömd kostnad i kkr Driftskostnad/år: Budget Längd (m): Anvisade medel t.o.m 2018 14 127 Yta (m2): Investeringsbudget 2019 Antal: Investeringsbudget 2 020 Kapitaltjänstkostnadsjust./år: Investeringsplan 2 0 21 3 850 Avskrivningstid (genomsnitt): Investeringsplan 2022 Investeringsplan 2 0 23 Kalkylnivå 0-3: 3 Investeringsplan 2024 Investeringsplan 2025- Bilaga kalkyl: Totalinvestering 17 977 Avtal: 1 Slutredovisning – 234 Slutredovisning av projekt Åtgärder för att minska översvämning, projektnummer 240001_0354 235 Miljöbilder på vallar och stödmurar. Tekniska lösningar 236 som är väl inpassade i parken. Skatepark integrerad i skyddsvallen, utsiktsplats på pumpstation, räcken med belysning 237 Sektion över vallar och pumpstation 238 239 ur artikel i Dagens samhälle 23/1-23 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 240 Teknik- och fritidsnämnden 2026-02-24

§ 18 Dnr: KS.2025.803 Möjlighet till ett förlängt arbetsliv Beslut Personalutskottet beslutar att notera informationen Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över möjligheter och incitament för att förlänga arbetslivet för de som uppnått pensionsålder. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast i mars 2026. För ett längre arbetsliv krävs flera åtgärder på både individ-, arbetsgivar- och samhällsnivå, med fokus på hälsosamma arbetsmiljöer, kompetensutveckling (mentorskap, livslångt lärande), flexibilitet (deltid, anpassade scheman) och att främja psykologisk trygghet, vilket möjliggör kunskapsöverföring och minskad belastning för äldre. Kommunledningsförvaltningen föreslår med bakgrund av utredningen och redovisad slutsats fortsätta arbetet med att undersöka och utveckla fler verktyg för chefer att ge möjlighet till mer anpassade åtgärder på arbetsplats- och individnivå för att fler medarbetare ska orka och vilja arbeta längre, vilket är avgörande för både individens trygghet och Värnamo kommuns möjlighet att trygga kompetensförsörjningen. Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-01-13 378 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.803 Möjlighet till ett förlängt arbetsliv Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över möjligheter och incitament för att förlänga arbetslivet för de som uppnått pensionsålder. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast mars 2026. För ett längre arbetsliv krävs flera åtgärder på både individ-, arbetsgivar- och samhällsnivå, med fokus på hälsosamma arbetsmiljöer, kompetensutveckling (mentorskap, livslångt lärande), flexibilitet (deltid, anpassade scheman) och att främja psykologisk trygghet, vilket möjliggör kunskapsöverföring och minskad belastning för äldre. Kommunledningsförvaltningen föreslår med bakgrund av utredningen och redovisad slutsats fortsätta arbetet med att undersöka och utveckla fler verktyg för chefer att ge möjlighet till mer anpassade åtgärder på arbetsplats- och individnivå för att fler medarbetare ska orka och vilja arbeta längre, vilket är avgörande för både individens trygghet och Värnamo kommuns möjlighet att trygga kompetensförsörjningen. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att ge HR-avdelningen i uppdrag med att arbeta vidare med att ta fram förslag på åtgärder utifrån inriktning förlängt arbetsliv och återkomma till kommunstyrelsen i december 2026. Att beslut fattas om att bestämmelserna om kollektivavtalad nedtrappningsförmån i Avgiftsbestämd KollektivAvtalad pension (AKAP-KR) även ska gälla för de som omfattas av tidigare pensionsavtal Kollektivavtalad pension (KAP-KL). Lena Wallberg Ulf Svensson TJÄNSTESKRIVELSE 2026-01-13 379 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.803 Förhandlingschef Kommundirektör TJÄNSTESKRIVELSE 2026-01-13 380 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.803 Utredning Värnamo kommun står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar precis som övriga kommuner i Sverige. Utmaningen handlar framför allt om stora demografiska förändringar, färre antal barn föds, befolkningen blir äldre och arbetsför arbetskraft minskar. Det innebär att Värnamo kommun behöver behålla medarbetarna i arbetet längre. Värnamo kommun behöver ge verktyg och förutsättningar för cheferna bedriva ett åldersmedvetet ledarskap så att seniora medarbetare ska uppleva att deras arbetsbelastning blir mer hanterbar och att de därmed fortsatt kan bidra positivt till arbetsplatsens mål, resultat och utveckling och genom det förlänga sitt arbetsliv. SKR:s beredning för kompetensförsörjning har gjort en kraftsamling för välfärdens kompetensförsörjning och tagit fram en Action plan med samlat stöd. Syftet med Action plan för välfärdens kompetensförsörjning är att ge förtroendevalda i kommuner och regioner ett samlat stöd i att hantera kompetensutmaningen. Fokus är de områden med störst potential att ta tillvara befintliga medarbetares kapacitet och kompetens: Arbeta med friskfaktorer, Arbeta heltid och arbeta längre och Arbeta med tidig omställning. Målet är att styra verksamheten mot rätt prioriteringar. Värnamo kommun har påbörjat ett arbete inom alla tre områden. Värnamo kommun har idag en modern riktlinje om pensionsförmåner som stimulerar till ett förlängt arbetsliv. Utöver detta har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommit överens med fackliga organisationer om tillägg och förändringar i pensionsavtalet Avgiftsbestämd KollektivAvtalad pension (AKAP-KR), förändringarna gäller från och med januari 2027. Överenskommelsen är ett personalpolitiskt verktyg för arbetsgivaren att använda för att stödja medarbetaren till ett förlängt arbetsliv och därmed bidra till arbetsgivarens kompetensförsörjning. Förändringen innebär införande av en ny förmån, partiell nedtrappningsförmån för seniora arbetstagare som omfattas av AKAP-KR. Förmånen syftar till en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och ett förlängt arbetsliv. Nedtrappningsförmånen innebär en möjlighet att erbjuda medarbetare som uppnår tidigaste ålder för uttag av allmän ålderspension, 64 år från 2026, att minska arbetstiden ned till och med 80 procent av heltid med fortsatt full inbetalning till den avgiftsbestämda ålderspensionen. Efter uppnådd riktålder, just nu 67 år (gäller till och med 2031), då arbetsgivarens kostnad för den anställde minskar förändras förmånen till att innebära en möjlighet till minskad arbetstid ned till och med 80 procent av heltid, en lön motsvarande 90 procent av heltid och en fortsatt inbetalning till den avgiftsbestämda ålderspensionen motsvarande 100 procent av den pensionsgrundande lönen. Möjlighet till överenskommelse om nedtrappningsförmån för seniora medarbetare ska alltid bedömas utifrån behov av kompetens inom verksamheten och utifrån individuell ansöka. Då denna bestämmelse endast gäller för de som omfattas av AKAP-KR föreslås att beslut fattas om att bestämmelserna även gäller för medarbetare som valt att omfattas av Kollektivavtalad pension (KAP-KL), tidigare pensionsavtal. Förändringarna i pensionsavtalet omhändertar ekonomiska stimulansåtgärder för att förlänga arbetslivet för de som uppnått pensionsålder. TJÄNSTESKRIVELSE 2026-01-13 381 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.803 För ett längre arbetsliv krävs flera åtgärder inte endast ekonomiska stimulansåtgärder. Värnamo kommun behöver se över åtgärder på både individ och arbetsplatsnivå, med fokus på hälsosamma arbetsmiljöer, kompetensutveckling (mentorskap, livslångt lärande), flexibilitet (deltid, anpassade scheman) och att främja psykologisk trygghet, vilket möjliggör kunskapsöverföring och minskad belastning för äldre. På arbetsplatsen: • Flexibilitet: Se över möjligheten till anpassade arbetstider och arbetsuppgifter för att minska belastning, som deltid eller nya roller (mentorskap). • Kunskapsöverföring: Skapa mentorskapsprogram där äldre medarbetare delar med sig av erfarenhet till yngre, vilket gynnar båda generationerna. • Hållbar arbetsmiljö: Satsa på forskning och statistik för att förstå och förbättra arbetsmiljön, samt främja psykologisk trygghet för innovation. • Kompetensutveckling: Erbjud fortbildning och nya utmaningar för att hålla medarbetare engagerade. På individnivå: • Hälsa: Utveckla strategier för att hantera stress, sätta gränser och ta professionell hjälp vid utmattning. • Flexibilitet: Överväg deltidsarbete och kombinera det med pension för att orka längre. Slutsats Genom att undersöka och utveckla fler verktyg för chefer skapar det bättre möjlighet till mer anpassade åtgärder på arbetsplats- och individnivå. Vilket bidrar till att fler medarbetare orka och vill arbeta längre, vilket är avgörande för både individens trygghet och Värnamo kommuns möjlighet att trygga kompetensförsörjningen. Förändringarna i pensionsavtalet som ger möjlighet till en partiellnedtrappningsförmån omhändertar ekonomiska stimulansåtgärder för att förlänga arbetslivet för de som uppnått pensionsålder. VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 382 Personalutskottet 2026-02-04

§ 23 Dnr: KS.2025.802 Undantag från heltidsanställning Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att undantag från anställning på heltid ska beslutas av förvaltningschef att ge HR-chefen i uppdrag att se över riktlinjen för Heltid enligt förslag. att med detta anse uppdraget slutredovisat Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i budget 2026 fått i uppdrag att flytta ansvaret för beslut kring undantag från heltidsanställning från HR-avdelningen till ansvarig chef. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast i mars 2026. Det kan konstateras att det i nuvarande riktlinje inte finns möjligheter till undantag. Uppdraget kommer därför innebära att ta fram ett förslag där ansvarig chef kan besluta om möjlighet till undantag. Efter dialog i kommunens ledningsgrupp är förslaget att beslut om undantag läggs på förvaltningschef. Förvaltningscheferna vill på det sättet skapa en samsyn inom förvaltningarna kring i vilka sammanhang ett undantag är aktuellt. Detta kommer också ge ett stöd i införandet av bemanningshandboken på omsorgsförvaltningen. I samband med arbetet med detta uppdrag har också konstaterats att det finns ett behov av att se över riktlinjen. Bakgrund till det och förslag på hantering redovisas i bifogad utredning. Kommunens ledningsgrupp ställer sig bakom det förslaget. Personalutskottet behandlade ärendet 2026-01-14, § 2. HR-chefen fick då i uppdrag att samverka beslutet. I samverkan angav Sveriges Lärare, Kommunal och Vision att de är oeniga med beslutet och ser negativt på att göra det lättare för arbetsgivaren att undanta anställningar från heltid. Översynen av riktlinjen är man däremot eniga om. Övriga fackliga organisationer i den centrala samverkansgruppen enig med förslaget. Detta redovisades på personalutskottet sammanträde 2026-02-05, § 19. Ärendet bordlades då. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår personalutskottet besluta att föreslå kommunstyrelsen att besluta Att undantag från anställning på heltid kan beslutas av förvaltningschef Att ge HR-chefen i uppdrag att se över riktlinjen för Heltid Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 371 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.802 Undantag från heltidsanställning Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i budget 2026 fått i uppdrag att flytta ansvaret för beslut kring undantag från heltidsanställning från HR-avdelningen till ansvarig chef. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast i mars 2026. Det kan konstateras att det i nuvarande riktlinje inte finns möjligheter till undantag. Uppdraget kommer därför innebära att ta fram ett förslag där ansvarig chef kan besluta om möjlighet till undantag. Efter dialog i kommunens ledningsgrupp är förslaget att beslut om undantag läggs på förvaltningschef. Förvaltningscheferna vill på det sättet skapa en samsyn inom förvaltningarna kring i vilka sammanhang ett undantag är aktuellt. Detta kommer också ge ett stöd i införandet av bemanningshandboken på omsorgsförvaltningen. I samband med arbetet med detta uppdrag har också konstaterats att det finns ett behov av att se över riktlinjen. Bakgrund till det och förslag på hantering redovisas i bifogad utredning. Kommunens ledningsgrupp ställer sig bakom det förslaget. Personalutskottet behandlade ärendet 2026-01-14, § 2. HR- chefen fick då i uppdrag att samverka beslutet. I samverkan angav Sveriges Lärare, Kommunal och Vision att de är oeniga med beslutet och ser negativt på att göra det lättare för arbetsgivaren att undanta anställningar från heltid. Översynen av riktlinjen är man däremot eniga om. Övriga fackliga organisationer i den centrala samverkansgruppen enig med förslaget. Detta redovisades på personalutskottet sammanträde 2026-02-05, § 19. Ärendet bordlades då. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår personalutskottet besluta att föreslå kommunstyrelsen att besluta Att undantag från anställning på heltid kan beslutas av förvaltningschef Att ge HR-chefen i uppdrag att se över riktlinjen för Heltid TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 372 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.802 enligt förslag. Att med detta anse uppdraget slutredovisat Åsa Johansson Ulf Svensson HR-Chef Kommundirektör TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 373 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.802 Översyn av riktlinjen för heltid och heltidskultur Kommunstyrelsen har i budget 2026 fått i uppdrag att flytta ansvaret för beslut kring undantag från heltidsanställning från HR-avdelningen till ansvarig chef. I samband med detta arbete har även riktlinjen för heltidskultur gåtts igenom och det kan konstateras att det finns behov av att se över riktlinjen i sin helhet. I samband med detta kommer även riktlinjen för tjänstledighet utöver lag och avtal att ses över. I det arbetet behöver förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv finnas med, då heltid är en del i detta. Ett bra arbete med heltid och heltidskultur bidrar också till minskad sjukfrånvaro och ökar förutsättningarna för ett förlängt arbetsliv. Bakgrund Projekt Heltidsresan och Policy heltid som norm Under 2018 och 2019 genomfördes projektet heltidsresan i Värnamo kommun. Projektet föregicks av en heltidsutredning samt arbete med införandeplaner. Grunden för projektet var det beslut som kommunfullmäktige tog om en heltidspolicy. Policyn gällde från 1 januari 2018. Projektet slutredovisades i april 2019. Uppföljning av heltidspolicyn 2020 genomfördes en uppföljning av heltidspolicyn i den ville personalutskottet ha svar på vad verksamheterna såg för positiva effekter av heltid samt vilka eventuella svårigheter återstår att lösa. Det resultatet som då framkom var: Framgångsfaktorer och positiva effekter så långt: Framgångsfaktorer • Fokus på faktiskt sysselsättningsgrad och även utöka sysselsättningsgrad • Fokus på ”hela” procent i 5 eller 10% intervaller • Stärkt samarbete kring planering • Processledningsstöd • Tänka nytt och flexibelt, dialog med medarbetarna Positiva effekter • Attraktivare arbetsgivare o Högt medarbetarvärde; ökad jämställdhet; försörjning på egen inkomst; flera sökanden vid heltidsannonsering • Arbetsmiljö o Mindre stress vid heltidsarbetspass – bättre kontinuitet; ökad/bättre samarbete mellan arbetsgrupper; frigör tid till annan personal (t ex planeringstid) • Verksamheten o Ökad erfarenhet och kompetens i arbetslagen; kontinuitet för brukare; reducerat behov av övertid; mer korrekt bemanning på vissa ställen; ökat samarbete kring anställningar i/mellan förvaltningar Svårigheter så här långt • Anställning på heltid innan organisation och arbetssätt var satt • Uppnå en budget i balans och kostnads neutralitet • Svårigheter att genomföra höjningen i små enheter, ytterområden • Sysselsättningsgraden ökar, men antal personer i bemanning blir mindre • Överkapacitet som inte går att koppla till behov TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 374 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.802 • Hantering av vissa grupper Möjliga framgångsfaktorer (Ej genomförda) • Fortsatt arbete med bemanningsplanering • Arbete med att etablera heltidskultur och fortsätta ”kalibrera” arbetsmiljö för ett helt yrkesliv • Öka samarbetet mellan/i förvaltningar • Organisationsöversyner • Tänka och testa nytt • Central funktion för bemannings ekonomi i förvaltningarna • Eventuell mer centraliserad hantering av planerad frånvaro och utläggning av resurspass Svårigheter kvar att lösa • Kostnader och överkapacitet i verksamheterna som ej kan kopplas till behov, kostnadsneutralitet • Omställning av verksamhet och arbetssätt • Avveckling av nuvarande undantagsorganisation • Öka samarbetet mellan förvaltningar, men ett tydligt fokus på att det är ett gemensamt ansvar att möjliggöra heltid för fler i kommunen, inkl. ytterområden och små enheter Nya styrdokument 2022 reviderades Policy Värnamo kommun som arbetsgivare och sedan dess ingår Heltid och Heltidskultur som en av strategierna för att klara kompetensförsörjningen. Samtidigt upphörde heltidspolicyn att gälla och kommunstyrelsen fattade ett beslut om att anta Riktlinje för heltid och heltidskultur i Värnamo kommun. Centrala parter SKR och Kommunal har under många år haft ett pågående arbeta med Heltidsresan. Detta har varit ett stöd till oss i vårt arbete och på hemsidan heltid.nu lyfts Värnamo kommuns arbete som ett gott exempel. Ett av Kommunals yrkande inför avtalsrörelsen 2025 var att alla nyanställningar ska vara på heltid. Detta resulterade inte i någon förändring i nuvarande regelverk men är en signal kring att frågan fortsatt är aktuell. Det finns dock ett fortsatt arbete med Heltidsresan 3.0 som ska stötta regioner och kommuner i arbetet framåt. Arbetet fortsätter Fortsatt utveckling Arbetet fortsatt i förvaltningarna och vi ser en fortsatt ökning av antalet heltidsarbetande i kommunen, men det finns potential till mera. 2024 arbetade 68,2% av de anställda i Värnamo kommun heltid, Det vägda medlet för riket ligger på 75,4%. Action plan för kompetensförsörjning I december 2024 lanserade SKR Actionplan för kompetensförsörjning, där lyfter man fram tre lösningar på kompetensutmaning där den ena är arbeta heltid och arbeta längre. Under våren 2025 har Actionplan diskuterats i personalutskott, i kommunens ledningsgrupp och i den centrala samverkansgruppen. Arbetet kommer fortsätta kring detta och flera uppdrag har kommit i budgeten utifrån arbetet med actionplan. Det kan sammantaget konstaterat att ett hållbart arbetsliv behöver vara TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 375 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2025.802 i fokus för att kunna hantera utmaningarna och behålla de medarbetare vi har och det är en viktig grund i arbetet med Action plan Översyn av riktlinjen Dialogträffar HR-chef Åsa Johansson och HR-partner Gudbrand Brunn Baekken kommer ansvara för översynen. Det är tre förvaltningar som berörs mest av arbetet med heltid och heltidskultur är Barn- och utbildningsförvaltningen, Omsorgsförvaltningen samt Serviceförvaltningen (måltidsverksamheten). För att genomföra uppdraget samt göra en översyn av riktlinjen krävs dialog med dessa tre förvaltningar. Förvaltningscheferna utser vilka som ska delta vid dessa dialogtillfällen. Motsvarande dialog kommer genomföras på CSG. Övriga förvaltningschefer komplettera vid behov resultatet av dessa dialoger i samband med att den uppdaterade riktlinjen redovisas för kommunens ledningsgrupp. Frågor • Förvaltningens uppdrag är att arbeta med att stärka möjligheterna till heltid och verka för en heltidskultur. Uppföljningen från 2020 gav oss ett nuläge, med det som stöd hur ser det ut i förvaltningen i dag? Vilka framgångs faktorer har ni och vilka utmaningar finns kvar att lösa? • Läs igenom riktlinjen för heltid och heltidskultur samt riktlinje för tjänstledighet utöver lag och avtal. Vilka förändringar ser ni behov av i syfte att stärka förvaltningens arbete med bemanningsfrågor och heltidskultur? • Vilka krav ska uppfyllas för att ett undantag från heltidsregeln ska kunna ges? Vem fattar beslutet? Reviderad riktlinje Utifrån genomförda dialoger kommer förslag på reviderade riktlinjer att tas fram av HR-avdelningen. Dessa kommer att presenteras för kommunens ledningsgrupp där även övriga förvaltningar kan komma med synpunkter utifrån sina behov. Därefter behandlas förslaget i personalutskottet inför samverkan och beslut i kommunstyrelsen VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 376 Personalutskottet 2026-03-09

§ 24 Dnr: KS.2025.803 Möjlighet till ett förlängt arbetsliv Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge HR-avdelningen i uppdrag med att arbeta vidare med att ta fram förslag på åtgärder utifrån inriktning förlängt arbetsliv och återkomma till kommunstyrelsen i december 2026. att beslut fattas om att bestämmelserna om kollektivavtalad nedtrappningsförmån i Avgiftsbestämd Kollektivavtalad pension (AKAP-KR) även ska gälla för de som omfattas av tidigare pensionsavtal Kollektivavtalad pension (KAP-KL). Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade i juni 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över möjligheter och incitament för att förlänga arbetslivet för de som uppnått pensionsålder. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast mars 2026. För ett längre arbetsliv krävs flera åtgärder på både individ-, arbetsgivar- och samhällsnivå, med fokus på hälsosamma arbetsmiljöer, kompetensutveckling (mentorskap, livslångt lärande), flexibilitet (deltid, anpassade scheman) och att främja psykologisk trygghet, vilket möjliggör kunskapsöverföring och minskad belastning för äldre. Kommunledningsförvaltningen föreslår med bakgrund av utredningen och redovisad slutsats fortsätta arbetet med att undersöka och utveckla fler verktyg för chefer att ge möjlighet till mer anpassade åtgärder på arbetsplats- och individnivå för att fler medarbetare ska orka och vilja arbeta längre, vilket är avgörande för både individens trygghet och Värnamo kommuns möjlighet att trygga kompetensförsörjningen. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår personalutskottet besluta att ge HR-avdelningen i uppdrag med att arbeta vidare med att ta fram förslag på åtgärder utifrån inriktning förlängt arbetsliv och återkomma till kommunstyrelsen i december 2026. att beslut fattas om att bestämmelserna om kollektivavtalad nedtrappningsförmån i Avgiftsbestämd KollektivAvtalad pension (AKAP-KR) även ska gälla för de som omfattas av tidigare pensionsavtal Kollektivavtalad pension (KAP-KL). Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 377 Personalutskottet 2026-02-04

§ 25 Dnr: KS.2024.915 Uppdrag att ta fram Värnamo kommuns större och prioriterade infrastruktursatsningar Beslut Näringsutskottet beslutar att återremittera ärendet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun samt att återrapportera förslaget. Syftet med uppdraget är att Värnamo kommun identifierar och pekar ut större infrastrukturprojekt som kommunen ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Listan med prioriterade åtgärder kommer sedan att användas vid de dialogmöten som Värnamo kommun har tillsammans med Trafikverket. Arbetet med att ta fram förslaget till en prioriteringslista har gjorts tillsammans med representanter från samhällsbyggnads- förvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen. Förslaget har även stämts av i den strategiska trafikgruppen. Förslag: 1) Ny tågstation i Hörle med tågstopp för att underlätta arbetspendling till befintliga företag och ny anstalt. 2) Upprustning och elektrifiering av järnvägen Värnamo- Halmstad 3) GC-vägar i Forsheda, främst från busshållplats RV27 till skolan 4) Trafikplats E4 vid Hörle 5) Ombyggnad av Rv 27: 2+1 från Bor till trafikplats Sjöatorp, korsning RV25 Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 154 Näringsutskottet 2025-03-25 NU § 25 (Forts) 6) Planskilda järnvägskorsningar Uddebovägen och Västermogatan 7) GC-väg Värnamo-Bredaryd utmed 27:an 8) Nya stambanor inklusive nytt stationsläge, (höghastighetsbanan) Näringsutskottet diskuterar prioriteringsordningen vid sammanträdet. Ledamöterna anser att prioriteringsordningen bör utgöras av punkt 1–6 samt att punkt 8 om ny stambanor (höghastighetsbanan) är en övergripande prioritering som kan anges i text. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslaget till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar. Yrkanden Ordföranden yrkar att näringsutskottet beslutar att återremittera ärendet. Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2025-03-19 155 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 Uppdrag att ta fram Värnamo kommuns större och prioriterade infrastruktursatsningar Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun samt att återrapportera förslaget. Syftet med uppdraget är att Värnamo kommun identifierar och pekar ut större infrastrukturprojekt som kommunwn ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Listan med prioriterade åtgärder kommer sedan att användas vid de dialogmöten som Värnamo kommun har tillsammans med Trafikverket. Arbetet med att ta fram förslaget till en prioriteringslista har gjorts tillsammans med representanter från samhällsbyggnads- förvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen. Förslaget har även stämts av i den strategiska trafikgruppen. Förslag: 1) Ny tågstation i Hörle med tågstopp för att underlätta arbetspendling till befintliga företag och ny anstalt. 2) Upprustning och elektrifiering av järnvägen Värnamo-Halmstad 3) GC-vägar i Forsheda, främst från busshållplats RV27 till skolan 4) Trafikplats E4 vid Hörle 5) Ombyggnad av Rv 27: 2+1 från Bor till trafikplats Sjöatorp, korsning RV25 TJÄNSTESKRIVELSE 2025-03-19 156 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 6) Planskilda järnvägskorsningar Uddebovägen och Västermogatan 7) GC-väg Värnamo-Bredaryd utmed 27:an 8) Nya stambanor inklusive nytt stationsläge, (höghastighetsbanan) Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslaget till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar. Jan Lindeberg Ulf Svensson Enhetschef Kommundirektör VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 157 Kommunstyrelsen 2024-12-17

Beslut Kf § 70, 2014 reglering mot projekt 0510 Åbroparken -173 000 kr

§ 73 Dnr: TFN.2026.91 Tidigareläggande av medel för planering och projektering för projekt Trafikåtgärder Götavägen, projektnummer 210093 Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att tidigarelägga avsatta medel om 1 miljon kronor för projekt Trafikåtgärder Götavägen, projektnummer 210093 i investeringsbudgeten från 2028 till 2026 samt att ge teknik- och fritidsförvaltningen i uppdrag att återkomma till teknik- och fritidsnämnden med förslag på trafiklösningar längs Götavägen i anslutning till detta projekt. Ärendebeskrivning En trafikutredning för Götavägen utfördes år 2022. Utredningen rekommenderar en ombyggnad av gaturummet för att förbättra förutsättningar för både fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Totalkostnad för åtgärderna enligt utredningen är 25 miljoner kronor i 2021 års prisnivå. En etappvis ombyggnad är aktuell där de största föreslagna förändringarna är på delen Uddebovägen-Sveaplan. I nuläget ligger investeringen i framtid i investeringsplanen 2027-2030, dock ligger 1 miljon kronor 2028 för projektering. Inom ett till två år så behöver asfaltsbeläggningen på gata och gång- och cykelbana förnyas på delen Uddebovägen-Sveaplan. Befintlig belysningsanläggning är också undermålig och armaturer är inte av energieffektiv typ. Värnamo Energi har sedan länge ett behov av att förnya och förstärka fjärrvärmenätet på sträckan. På delar av sträckan finns även behov av förnyelse av vatten- och avloppsnätet. Möjligheterna till att samordna ovan åtgärder och uppnå synergieffekter bedöms som mycket stora. För att klarlägga förutsättningar samt möjliggöra synergieffekter behöver planering och projektering av de olika åtgärderna ske skyndsamt. Detta för att ge förutsättningar för ett tidigareläggande av åtgärden med ombyggnation. Om inte tidigareläggning sker behöver slitlagerbeläggning utföras och belysningsanläggning behöver bytas ut enligt nuvarande utformning av gaturum, vilket vore ofördelaktigt utifrån ekonomi och funktion. Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 241 Teknik- och fritidsnämnden 2026-02-24 TFN § 73 (forts.) Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att tidigarelägga avsatta medel om 1 miljon kronor för projekt Trafikåtgärder Götavägen, projektnummer 210093 i investeringsbudgeten från 2028 till 2026 samt att ge teknik- och fritidsförvaltningen i uppdrag att återkomma till teknik- och fritidsnämnden med förslag på trafiklösningar längs Götavägen i anslutning till detta projekt. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 20260217 - Rapport ”Trafikutredning Götavägen” Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-17 242 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.91 Tjänsteskrivelse - Tidigareläggande av medel för planering och projektering för projekt Trafikåtgärder Götavägen, projektnummer 210093 Ärendebeskrivning En trafikutredning för Götavägen utfördes år 2022. Utredningen rekommenderar en ombyggnad av gaturummet för att förbättra förutsättningar för både fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Totalkostnad för åtgärderna enligt utredningen är 25 miljoner kronor i 2021 års prisnivå. En etappvis ombyggnad är aktuell där de största föreslagna förändringarna är på delen Uddebovägen-Sveaplan. I nuläget ligger investeringen i framtid i investeringsplanen 2027-2030, dock ligger 1 miljon kronor 2028 för projektering. Inom ett till två år så behöver asfaltsbeläggningen på gata och gång- och cykelbana förnyas på delen Uddebovägen-Sveaplan. Befintlig belysningsanläggning är också undermålig och armaturer är inte av energieffektiv typ. Värnamo Energi har sedan länge ett behov av att förnya och förstärka fjärrvärmenätet på sträckan. På delar av sträckan finns även behov av förnyelse av vatten- och avloppsnätet. Möjligheterna till att samordna ovan åtgärder och uppnå synergieffekter bedöms som mycket stora. För att klarlägga förutsättningar samt möjliggöra synergieffekter behöver planering och projektering av de olika åtgärderna ske skyndsamt. Detta för att ge förutsättningar för ett tidigareläggande av åtgärden med ombyggnation. Om inte tidigareläggning sker behöver slitlagerbeläggning utföras och belysningsanläggning behöver bytas ut enligt nuvarande utformning av gaturum, vilket vore ofördelaktigt utifrån ekonomi och funktion. TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-17 243 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.91 Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att tidigarelägga avsatta medel om 1 miljon kronor för projekt Trafikåtgärder Götavägen, projektnummer 210093 i investeringsbudgeten från 2028 till 2026 samt att ge teknik- och fritidsförvaltningen i uppdrag att återkomma till teknik- och fritidsnämnden med förslag på trafiklösningar längs Götavägen i anslutning till detta projekt. Henrik Lönngren Jesper du Rietz Avdelningschef teknik och projekt Förvaltningschef Beslutsunderlag - Rapport ”Trafikutredning Götavägen” Trafikutredning Götavägen 244 Värnamo kommun 245 Uppdrag: Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Kund: Värnamo kommun Ver: 1 Datum: 2022-05-31 Upprättad av: Sweco Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikut redning_götavägen\000_trafikutredning_götavä gen\07_arbetsmaterial\rapport.docx 2/48 246 Innehåll 1. Inledning .................................................................................................................................................. 5 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................. 5 1.2 Syfte och mål ........................................................................................................................................... 5 1.3 Avgränsningar ......................................................................................................................................... 5 1.4 Metod ....................................................................................................................................................... 6 2. Tidigare planeringsdokument .................................................................................................................. 7 2.1 Fördjupad översiktsplan .......................................................................................................................... 7 2.2 Trafikutredning Värnamo centralort ......................................................................................................... 7 2.3 Hastighetsplan för Värnamo kommun ..................................................................................................... 7 2.4 Planerade åtgärder .................................................................................................................................. 8 3. Nulägesbeskrivning ................................................................................................................................. 9 3.1 Funktion och målpunkter ..................................... .................................................................................... 9 3.2 Trafik ...................................................................................................................................................... 10 3.2.1 Trafikens omfattning ........................................................................................................................... 10 3.2.2 Kollektivtrafiknät ................................................................................................................................. 12 3.2.3 Gång- och cykelvägnät ....................................................................................................................... 13 3.2.4 Motortrafiknät...................................................................................................................................... 14 3.2.5 Gaturummets utformning .................................................................................................................... 15 3.3 Dagvatten .............................................................................................................................................. 20 3.3.1 Dagvattenledningsnät ......................................................................................................................... 22 3.3.2 Skyfallshantering ................................................................................................................................ 22 3.4 Belysning ............................................................................................................................................... 23 3.5 Landskap och stadsbild ......................................................................................................................... 25 3.6 Bristinventering vid platsbesök .............................................................................................................. 27 4. Problem- och målbild ............................................................................................................................. 32 4.1 Problembild ............................................................................................................................................ 32 4.2 Målbild ................................................................................................................................................... 33 5. Åtgärdsförslag ....................................................................................................................................... 34 5.1 Studerade åtgärdsförslag ...................................................................................................................... 34 5.1.1 Gång- och cykelvägnät ....................................................................................................................... 34 5.1.2 Kollektivtrafik ...................................................................................................................................... 36 5.1.3 Korsning med Doktorsgatan och Uddebovägen ................................................................................ 38 5.1.4 Bilvägnät ............................................................................................................................................. 39 5.2 Rekommendationer och slutsatser ........................................................................................................ 43 5.2.1 Sektion 1 ............................................................................................................................................. 44 Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 3/48 247 5.2.2 Sektion 2 ............................................................................................................................................. 45 5.2.3 Sektion 3 ............................................................................................................................................. 45 5.3 Grov kostnadsbedömning ..................................................................................................................... 46 6. Referenser ............................................................................................................................................. 48 Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 4/48 248 1. Inledning 1.1 Bakgrund Omfattande om- och nybyggnationer genomförs och planeras genomföras i anslutning till Götavägen i Värnamo kommun. I samband med förändringarna önskar Värnamo kommun utföra förbättringar av gatans utformning för att anpassa den till dess funktion och resenärernas behov. 1.2 Syfte och mål Syftet med trafikutredningen är att kartlägga nuläget på Götavägen i Värnamo kommun och utifrån det ta fram åtgärdsförslag. I analysen av nuläget och i framtagandet av åtgärdsförslagen är fokus: - Utformning av korsningar - Vägsektioner - Dagvattenhantering - Belysning 1.3 Avgränsningar Sträckan som ingår i uppdraget är cirka 1,6 kilometer på Götavägen mellan cirkulationsplats Mossle i söder och cirkulationsplats Sveaplan i norr. Sträckan markeras i figur 1. Utredningen omfattar åtgärder för samtliga trafikslag på väg. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 5/48 249 Figur 1. Markering av del av Götavägen som ingår i uppdraget. 1.4 Metod Trafikutredningen har bedrivits som en skrivbordsinventering där befintligt kunskapsmaterial har samlats in, beskrivits och analyserats. Som komplement till detta har ett platsbesök genomförts. Platsbesöket genomfördes 2022-03-16. Utöver detta har ett antal arbetsmöten skett där nuläget, problem- och målbild samt åtgärdsförslag varit i fokus. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 6/48 250 2. Tidigare planeringsdokument I nedanstående avsnitt sammanställs kommunala planeringsdokument som kan komma att påverka förutsättningarna på Götavägen. 2.1 Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan håller på att tas fram för Värnamo stad. Planen var under sommar 2021 utställd för granskning. I den fördjupade översiktsplanen pekas ett antal åtgärder i anslutning till Götavägen ut (Värnamo kommun 2021): - Götavägen pekas ut som en infartsväg som utgör en del av stadens övergripande vägnät. - Huvudcykelstråk föreslås löpa längs med Götavägen - Kopplingen från Götavägen mot ny bebyggelse söder om sjukhuset förstärks. 2.2 Trafikutredning Värnamo centralort En trafikutredning över Värnamo centralort togs fram år 2019. Syftet med trafikutredningen är att skapa kunskapsunderlag för att möte de utmaningar som följer med ökad befolkning och ambitionen att skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem. Trafikutredningen innehåller scenarion för hur trafiksystemet ska planeras samt förslag på åtgärder. Nedanstående insatser påverkar inriktningen på de åtgärder som rekommenderas i följande trafikutredning: - Åtgärder för ökat kollektivtrafikresande - Åtgärder för ökat cykelresande - Åtgärder för en tät stad - Åtgärder för kommunen som förebild (Värnamo kommun 2019b). 2.3 Hastighetsplan för Värnamo kommun År 2015 antogs en hastighetsplan av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Värnamo kommun. Syftet med planen är att vara ett underlag för kommunens framtida beslut angående omskyltning av hastighetsgränserna och vid planering av åtgärder för att uppnå rätt hastighet på rätt plats på kommunens gator. Enligt hastighetsplanen ska hastigheten från cirkulationsplats Mossle till Doktorsgatan vara 60 km/tim och från Doktorsgatan till cirkulationsplats Sveaplan vara 40 km/tim (Värnamo kommun 2015). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 7/48 251 2.4 Planerade åtgärder Nedan listas planerade åtgärder och åtgärder som håller på att färdigställas på eller i anslutning till Götavägen: - Hastighetsgränsen på Götavägen justeras till 40 km/tim. Hastigheten sänks från 60 km/tim till 40 km/tim på Götavägen vid Mosslelund och Mossle. - En ny stadsdel med blandad bebyggelse, Mossle, byggs i anslutning till Götavägens södra del. Bostadsområdet planeras vara färdigställt vid årsskiftet 2022/2023. Inom området byggs även en ny vårdcentral och förskola. Bostadsområdet ansluts till Götavägen med en cirkulationsplats och kompletteras med en gång- och cykelpassage. - Den södra infarten till Värnamo sjukhus tas bort för besökare och kommer endast nyttjas av leveranser. - Doktorsgatan byggs om under våren 2022. Gång- och cykelbana byggs och ansluts till befintligt stråk. - Ökade trafikflöden på Uddebovägen då Viadukten över järnvägen stängts för trafik (år 2020). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 8/48 252 3. Nulägesbeskrivning 3.1 Funktion och målpunkter Götavägen är en huvudväg som löper mellan väg 27/153 i söder och cirkulationsplats Sveaplan i norr och används som infartsväg till Värnamo centrum. Götavägen är viktig för såväl ambulans som räddningstjänsten och används som utryckningsväg till områdena i anslutning till Götavägen. Utmed Götavägen, norr om Uddebovägen, finns bostäder, både fristående villor och flerbostadshus. I anslutning till Götavägen finns flera målpunkter (se figur 2) varav den största målpunkten är Värnamo sjukhus. Därutöver finns även Värnamobadet, ICA Supermarket och Mossleskolan som dagligen lockar besökare. Nordöst om utredningsområdet ligger Värnamo station och Värnamo centrum. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 9/48 253 Figur 2. Markering av målpunkter i anslutning till Götavägen. 3.2 Trafik 3.2.1 Trafikens omfattning Den senaste resvaneundersökning som anger färdmedelsfördelning i Värnamo kommun genomfördes år 2012. Då resvaneundersökning genomfördes år 2012 bör resultatet tolkas med viss försiktighet. Undersökningen visar att Värnamo kommun är en bilberoende kommun där 70 % av alla resor görs med bil, 25 % tills fots eller med cykel samt 3 % med kollektivtrafik (Trafikverket 2012a). I figur 3 sammanställs statistik kring antalet personbilar per 1 000 invånare i Värnamo kommun respektive riket. Det kan således konstateras att Värnamo kommun har ett högt bilinnehav och att invånarna till stor del reser med bil. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 10/48 254 600 550 500 450 400 00 Riket totalt antal bilar per 1000 invånare 0683 Värnamo totalt antal bilar per 1000 invånare Figur 3. Personbilar/1000 invånare i Värnamo kommun (SCB 2022). Trafikdata från två mätpunkter har studerats i samband med utredningen. En i söder intill cirkulationsplats vid 27/153 och Fornminnesvägen och en i norr vid cirkulationsplats vid Halmstadsvägen (se figur 4). Mätningarna genomfördes under en veckas tid, mellan 2021-03-22 och 2021-03-29 respektive mellan 2020-02-24 och 2020-03-03. I mätpunkterna är ÅDT 6 500 respektive 6 800 fordon per dygn. Hastighetens 85-percentil1 i mätpunkterna är 63 km/tim och 50 km/tim. Det kan således konstateras att fordon på Götavägen har höga hastigheter, då 85-percentilen överstiger den skyltade hastigheten med cirka 3 km/tim utmed 60-sträckan och 10 km/tim utmed 40-sträckan. 1 Med 85-percentil menas att 85 % av alla fordon har en hastighet lika med eller lägre än angiven hastighet. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 11/48 255 Figur 4. Markering av mätpunkter för trafik. Ingen statistik för gång- och cykeltrafik har studerats i aktuell utredning. 3.2.2 Kollektivtrafiknät Utmed den aktuella sträckan finns fyra hållplatser (Doktorsgatan, Gränsgatan, Västbovägen och Sveaplan) för kollektivtrafiken. Hållplatserna har varierande standard, mellan körbanehållplats utan plattform med skylt och tillgänglighetsanpassad fickhållplats med väderskydd. Läge B (med körriktning norrut) på hållplats Doktorsgatan är placerad i korsningen mellan Götavägen och Doktorsgatan. Vid hållplatserna utmed Götavägen trafikerar stadtrafiklinje 51 samt regionbuss 202. Linje 51 trafikerar sträckan Värnamo centrum – Sjukhuset – Gröndalsskolan – Värnamo centrum. Linje 202 går mellan Värnamo, Bredaryd och Gislaved. I figur 5 visas linjekartan för Värnamo. Såväl linje 51 som linje 202 har en turtäthet på två avgångar per timme under pendlingstider under vardagar och en avgång per timme under helger (JLT 2022a). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 12/48 256 Figur 5. Linjekarta Värnamo tätort (JLT 2021). Busshållplatserna utmed sträckan har resandestatistik enligt tabell 1 (JLT, 2022b). I tabellen sammanställs även vilken utformning respektive hållplats har. Tabell 1. Resandestatistik, hållplatser (mellan 2022-01-01 och 2022-03-27). Antal Utformning Hållplats påstigande per Läge A Läge B dag (södergående) (norrgående) Värnamo 96 Fickhållplats med väderskydd sjukhus Fickhållplats med Fickhållplats med Doktorsgatan 10 plattform, skylt väderskydd och bänk Körbanehållplats, Körbanehållplats, Gränsgatan 4 skylt och bänk skylt och bänk Körbanehållplats, Körbanehållplats, Västbovägen 4 skylt och bänk skylt och bänk Körbanehållplats Fickhållplats med Sveaplan 36 med plattform, väderskydd skylt och bänk 3.2.3 Gång- och cykelvägnät I figur 6 nedan markeras gång- och cykelvägnätet utmed och i anslutning till Götavägen. Figuren visar att nätet utmed Götavägen till stor del är väl utbyggt då separerad gång- och cykelbana finns utmed hela utredningsområdet. Nätet har dock inte den genaste sträckningen då cykeltrafikanter tvingas nyttja en planskild passage (underfart) för att byta sida av gatan mellan Doktorsvägen och Uddebovägen. Vägvisning för gång- och cykeltrafikanter saknas helt vilket försvårar orienteringen. I avsnitt 3.2.5 delas Götavägen in i delsträckor och gång- och cykelvägnätet beskrivs ytterligare. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 13/48 257 Figur 6. Markering av gång- och cykelvägnät (Trafikverket 2022a). 3.2.4 Motortrafiknät Hastighetsgränsen på Götavägen varierar mellan 40 km/tim och 60 km/tim (vid Mosslelund och Mossle). Värnamo kommun har dock beslutat om att sänka hastigheten så att hastighetsgränsen utmed hela Götavägen är 40 km/tim. Utmed sträckan finns flera korsningar med varierande utformning och standard. Flera av korsningarna har enkla utformningar med väjningsplikt för de anslutande gatorna. Korsning med Doktorsgatan och Uddebovägen är utformad som en förskjuten fyrvägskorsning med ett avstånd på cirka 70 meter mellan korsningspunkterna. I korsningen är ett hållplatsläge (östra hållplatsläget för Doktorsgatan) placerad. Korsningen är bred till ytan och är utformad med vänstersvängskörfält för den norrgående trafiken. Vägbredden på Götavägen varierar mellan cirka 8 och 13,5 meter. I de södra delarnara är vägbredden cirka 8 meter, men ökar till cirka 13,5 meter norr om korsning med Doktorsgatan, för att sedan smalna av till cirka 9,5 meter norr om korsning med Västbovägen (se figur 7). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 14/48 258 Figur 7. Markering av vägbredd (Trafikverket 2022a). I avsnitt 3.2.5 delas Götavägen in i delsträckor och motortrafiknätet beskrivs ytterligare. 3.2.4.1 Parkering Vid ett antal platser utmed Götavägen tillåts gatuparkering: - Mellan Fredsgatan och cirkulationsplats vid Halmstadsvägen tillåts gatuparkering för fordon i norrgående riktning - Från Västbovägen och cirka 100 meter söderut tillåts gatuparkering för fordon i södergående riktning - Från Hantverkargatan och cirka 130 meter söderut tillåts gatuparkering för fordon i södergående riktning 3.2.5 Gaturummets utformning Götavägen har delats in i fyra delsträckor med liknande egenskaper (se figur 8). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 15/48 259 Figur 8. Indelning av sträcka. Del 1 - Mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan Mellan cirkulationsplats Mossle i söder och Doktorsgatan saknas mittseparering. Gatan har en bredd om cirka 8 meter. Gång- och cykelbanan som löper utmed gatans ena sida separeras med gatan med ett dike om cirka 5 till 8 meter. Gång- och cykelbanans bredd är cirka 3 meter bred. Ingen separering mellan gång- och cykeltrafikanterna finns. Gång- och cykelpassage över Götavägen saknas. Över Mossbylundsgränd finns ett övergångsställe. Övergångsstället har en skylt, övrig markering saknas. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 16/48 260 Figur 9. Foto på Götavägen, mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan (Foto Sweco). Figur 10. Gatusektion på delsträcka mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan. Mått anges i enheten meter. Del 2 - Mellan Doktorsgatan och Västbovägen Mellan Doktorsgatan och Västbovägen är vägbanan bred (cirka 13-14 meter) och körfälten separeras med en gräsbeklädd mittremsa med träd och upphöjt kantstöd. Utmed gatans västra sida löper en separerad gång- och cykelbana (cirka 3,5 till 4 meter bred). Utmed gatans östra sida löper en separerad gångbana (cirka 2,5 meter bred). Gång- och cykelbanorna separeras med gatan med upphöjd kantstöd. Mellan Doktorsgatan och Uddebovägen finns en planskild passage (underfart). Underfarten har låg höjd och begränsad sikt. Vid övergångsstället vid Gränsgatan är övergångsstället indraget ett antal meter. Vid övergångsstället över Götavägen i höjd med Gränsgatan är körbanan avsmalnad och en bred Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 17/48 261 mittrefug finns. Vid övergångsstället över Götavägen vid Västbovägen är mittrefugen smal. Figur 11. Foto på Götavägen, mellan Doktorsgatan och Västbovägen (Foto Sweco). Figur 12. Gatusektion på delsträcka mellan Doktorsgatan och Västbovägen. Mått anges i enheten meter. Del 3 - Mellan Västbovägen och Fredsgatan Mellan Västbovägen och Fredsgatan är gatan cirka 9,5 meter och saknar mittseparering. Utmed gatans båda sidor löper separerade gång- och cykelbanor (vardera cirka 4 till 4,5 meter breda). Gång- och cykelbanorna separeras med gatan med grönremsor med träd. Utmed Götavägen, över de sidogator som ansluter till Götavägen, finns flera övergångsställen. Övergångsställena har enkel utformning med skylt och markering i gatan. Vid övergångsstället över Götavägen finns markering, men mittrefug saknas. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 18/48 262 Figur 13. Foto på Götavägen, mellan Västbovägen och Fredsgatan (Foto Sweco). Figur 14. Gatusektion på delsträcka mellan Västbovägen och Fredsgatan. Mått anges i enheten meter. Del 4 - Mellan Fredsgatan och cirkulationsplats Sveaplan Mellan Fredsgatan och cirkulationsplats Sveaplan har gatan en bredd om cirka 13 meter där körfälten separeras med en gräsbeklädd mittremsa med upphöjt kantstöd. Utmed gatans båda sidor löper separerade gång- och cykelbanor med bredden 3 meter. Gång- och cykelbanorna separeras med gatan med upphöjt kantstöd. I anslutning till cirkulationsplatsen finns ett övergångsställe med smal mittrefug. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 19/48 263 Figur 15. Skärmklipp på Götavägen, mellan Fredsgatan och cirkulationsplats Sveaplan (Foto Sweco). 3.3 Dagvatten Ur dagvattensynpunkt kan Götavägen delas upp i fem delsträckor (se figur 16). Den första delsträckan sträcker sig från cirkulationsplats Mossle i söder till korsningen med Doktorsgatan (akutmottagningen). Denna sträcka kännetecknas av stora diken på vardera sida om gatan. Den andra delsträckan sträcker sig från korsningen med Doktorsgatan (akutmottagningen) till korsningen med Uddebovägen. Denna kännetecknas av naturmark på öster sida om gatan. På västra sidan finns ett kantstöd och upphöjd marknivå. Intill kantstödet finns rännstensbrunnar som har en avvattnande funktion. Längs med denna sträcka har gatan ett ensidigt tvärfall åt väst, vilket gör att i stort sett hela gatan avvattnar till dessa rännstensbrunnar. Vid korsningen med Doktorsgatan (norr om sjukhusområdet) finns en busshållplats. Eftersom gatan är skevad mot väster avvattnas busshållplatsen via ytavrinning. Götavägens tredje delsträcka sträcker sig från korsningen med Uddebovägen fram till korsningen med Gränsgatan. Sektionen kännetecknas av upphöjda kantstöd längs båda sidor om gatan samt en upphöjd mittrefug. Mittrefugen avgränsas på båda sidor av ett upphöjt kantstöd. I mittrefugen finns i nuläget belysningsstolpar och träd, samt en bädd av gräs. Delsträckan har ett ensidigt tvärfall västerut och avvattnas via rännstensbrunnar. I södergående riktning är rännstensbrunnarna placerade intill upphöjt kantstöd och i norrgående riktning är dessa placerade intill upphöjd mittrefug. Den fjärde delsträckan sträcker sig från korsningen med Gränsgatan fram till korsningen med Västbovägen. Även här finns en upphöjd mittrefug, vilken är utformad på liknande sätt som i den tredje sektionen. Däremot har delsträckan ett ensidigt tvärfall åt mot öster. Den avvattnas via rännstensbrunnar som i södergående riktning är placerade intill upphöjd mittrefug och i norrgående riktning är dessa placerade intill upphöjt kantstöd. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 20/48 264 Den femte delsträckan sträcker sig från korsningen med Västbovägen fram till cirkulationsplats Sveaplan. Denna sträcka har grönremsor mellan körbanan och gång- och cykelväg. Sträckan är bomberad och avvattnas via rännstensbrunnar längs körbanans ytterkanter. Figur 16. Götavägen uppdelad i sektioner utefter dagvattenhanteringen, samt placering på reningsanläggningen och utloppspunkterna i Lagan och Vidöstern (Sweco, 2022). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 21/48 265 3.3.1 Dagvattenledningsnät Sektion 2 till 5 avvattnas alla genom dagvattennätet, dock genom olika delar av nätet. Den andra och tredje sektionen avvattnar söderut och har sitt utlopp i sjön Vidöstern. Innan dagvattnets utlopp i Vidöstern renas det i en reningsanläggning, placerad en bit norr om utloppet. Reningsanläggningen är en dagvattendamm. Den fjärde och femte sektionen avvattnas österut och har sitt utlopp i Lagan. Detta dagvatten passerar inte en reningsanläggning och släpps därmed ut orenat. 3.3.2 Skyfallshantering Enligt utförd lågpunktskartering riskerar det inte bildas stående vatten på gatan vid sektion 1, 2 och 4, däremot kommer det bildas stående vatten vid sektion 3. Lågpunkten är 40 cm djup, jämfört med omkringliggande mark. Figur 17. Lågpunktens placering och utbredning inom sektion 3. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 22/48 266 3.4 Belysning För indelning av sträckan vid beskrivning av belysningen används samma indelning som i avsnitt 3.2.5 Gaturummets utformning och figur 8. Del 1 - Mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan Mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan är gatan belyst. Belysningsanläggningen är dimensionerad efter dagens hastighetsbegränsning på 60 km/tim med höga eftergivliga stolpar. Belysningsstolparnas placering är enkelsidig och stolpar är bestyckade med en arm. Enligt bedömning av bildmaterial ser belysningsanläggningen relativt modern ut. Stolparnas höjd och utformning, med lång stolparm, ger dock ett storskaligt intryck med motorvägskänsla. Belysning på gång- och cykelbanan längs med denna sträcka saknas. Figur 18. Götavägen, mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan (Foto Sweco). Del 2 - Mellan Doktorsgatan och Västbovägen Mellan Doktorsgatan och Västbovägen är belysningsstolpar med dubbel stolparm placerade i mittremsan och belyser gatan. Belysningen når, till viss del, de separerade gång- och cykelbanorna utmed gatans sidor men belysningens fokus ligger på gatan. Övergångstället saknar förstärkt belysning. Belysningsanläggningen bedöms utifrån bildmaterial vara av äldre skick. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 23/48 267 Figur 19. Götavägen, mellan Doktorsgatan och Västbovägen (Foto Sweco). Del 3 - Mellan Västbovägen och Fredsgatan Längs med denna sträcka är belysningen placerad dubbelsidigt, i grönremsor som separerar gång- och cykelbanor från gatan. Belysning är riktad för att belysa gatan. Ett visst mått spilljus når säkerligen gång- och cykelbanor och gångbanor men belysningens fokus ligger på gatan. Övergångstället saknar förstärkt belysning. Belysningsanläggningen bedöms utifrån bildmaterial vara av äldre skick. Figur 20. Götavägen, mellan Västbovägen och Fredsgatan (Foto Sweco). Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 24/48 268 Del 4 - Mellan Fredsgatan och cirkulationsplats Sveaplan Längs med denna sträcka separeras körfälten med en gräsbeklädd mittremsa. Belysningsstolpar med dubbel stolparm är placerade i mittremsan och belyser gatan. Belysningen når, till viss del, de separerade gång- och cykelbanorna utmed gatans sidor men belysningens fokus ligger på gatan. Busshållplatsen samt övergångstället vid cirkulationsplatsen saknar förstärkt belysning. Belysningsanläggningen bedöms utifrån bildmaterial vara av äldre skick. Figur 21. Götavägen, mellan Fredsgatan och cirkulationsplats Sveaplan (Foto Sweco). 3.5 Landskap och stadsbild Värnamo ligger norr om och i förlängningen av sjön Vidöstern som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Landskapet kring Vidösterns norra spets består av jordbruksmark innan det gradvis övergår till tätort. I den södra delen av sträckan kantas vägen av djupa gräsklädda svackdiken som bidrar till en lantlig karaktär. På den östra sidan ligger villakvarteret Mosslelund. På den västra sidan byggs en ny stadsdel med blandad bebyggelse, Mossle, i ett område söder om sjukhuset som tidigare bestod av jordbruksmark. Allt eftersom Götavägen sträcker sig norrut förändras karaktären och svackdiken övergår till grönremsor och har mer karaktär av klippt gräsmatta. Längs hela vägsträckan är landskapet flackt. Området kring vägen är förhållandevis öppet fram till Uddebovägen. Efter korsningen med Uddebovägen och norrut förändras rumsligheten då gångvägen smalnar av och vägen kantas av villaområdets häckar på höger sida. Området kring Götavägen ger generellt ett grönt intryck, i söder i form av gräsytor och träd vid sidan av vägen och längre norrut med träd och häckar på tomtmark, se figur 22 och figur 23. Även gräsremsorna mellan gång- och cykelväg och väg bidrar till den gröna upplevelsen. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 25/48 269 Figur 22. Söder om Uddebovägen är landskapet öppet. Grönskan består av gräsytor och träd vid sidan av vägen. Foto från Google maps. Figur 23. Norr om korsningen med Uddebovägen sträcker sig villaträdgårdarnas häckar längs Götavägen och rumsligheten blir mer sluten. Foto från Google maps. Bebyggelsen längs Götavägen domineras av villor framför allt på den östra sidan, men det förekommer även flerbostadshus ju längre norrut och mot centrum den sträcker sig. Söder om Västbovägen gör vägområdets bredd att sträckan får en karaktär av infartsväg. Norr om Västbovägen, där Götavägen blir smalare och omges av avgränsande gräsremsor med träd på båda sidor om vägen, skiftar karaktären och blir mer småskalig och stadsmässig, se figur 24. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 26/48 270 Figur 24. Norr om Västbovägen blir karaktären mer stadsmässig. Foto från Google maps. 3.6 Bristinventering vid platsbesök Ett platsbesök på Götavägen genomfördes 2022-03-16. I tabellen nedan sammanställs de problem och brister som identifierades under besöket. Bristerna som inleds med 0 är generella och finns på flera platser. Respektive brist finns markerad i figur 25-figur 27. Tabell 2. Identifierade behov och brister. Nr Brist Otydlig eller obefintlig vägvisning till målpunkter för gående och 0.1 cyklande. Varierande standard och utformning på hållplatser, övergångsställen 0.2 och gång- och cykelpassager. Bristande ledning för synsvaga. Kantstensvisning saknas eller är inte 0.3 vinkelrät mot gångriktningen samt avsaknad av ledstråk. 0.4 Hinder i form av brunnar finns i gångbanan och på övergångsställen. Spår i gräs som tyder på att gående genar över Götavägen. Finns 1.1 behov av fler passager över Götavägen? 1.2 Länk för gång- och cykeltrafikanter saknas Oklar eller dålig optisk ledning på gång- och cykelvägen på grund av 1.3 knyck eller hastigt ändrad geometri i längsled. Skarpa svängar och böjar på gång- och cykelstråk, vägvisning saknas 1.4 dessutom. 1.5 Behov av signalprioritet för utryckande ambulans? 2.1 Låg höjd i tunnel, begränsad sikt för gång- och cykeltrafikanter 2.2 Omväg för gång- och cykeltrafikanter 2.3 Omväg för gångtrafikanter till hållplats Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 27/48 271 2.4 Gångbana saknar anslutning 2.5 Smal asfaltsremsa. Finns behov av fler passager över Götavägen? Vägvisning för gång- och cykeltrafik saknas. Försvårar 2.6 orienterbarheten 2.7 Svåröverskådlig korsning, stora ytor 2.8 Bred körbana 2.9 Smal bredd och skarpa svängar på huvudstråk för gång och cykel. 2.10 Endast gångbana på östra sidan. 2.11 Behov av signalprioritet för buss? 3.1 Mittrefug vid övergångsställe saknas 3.2 Smal mittrefug vid övergångsställe 3.3 Spår i mittrefug som tyder på att motorfordon genar över mittrefugen 3.4 Håligheter i beläggning vid övergångsställe 3.5 Endast gångbana på östra sidan. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 28/48 272 Figur 25. Identifierade behov och brister från platsbesök. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 29/48 273 Figur 26. Identifierade behov och brister från platsbesök. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 30/48 274 Figur 27. Identifierade behov och brister från platsbesök. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 31/48 275 4. Problem- och målbild 4.1 Problembild Nedan följer en sammanställning av de problem och brister som har identifierats i utredningen. Utformning och karaktär skiljer sig åt Götavägens utformning och karaktär varierar stort och är inkonsekvent. Söder om Doktorsgatan liknar Götavägens karaktär en infartsgata med breda diken som separerar körbanan från gång- och cykelbanan. Norr om Götavägen ökar vägbredden och körfälten separeras med en upphöjd mittrefug. Utformningen och trafiksäkerhetsstandarden av gång- och cykelpassagerna skiljer sig åt och är inkonsekvent. Även belysningens utformning skiljer sig åt och är inte anpassad efter gatans funktion och karaktär. Bristande gång- och cykelvägnät Gång- och cykelvägnätet har brutna länkar och en linjeföring med hastiga förändringar i geometrin längsled vilket skapar omvägar och låg komfort för gång- och cykeltrafikanter. I de södra delarna av Götavägen är passagerna över Götavägen få samtidigt som det på flera ställen syns spår i gräset som tyder på att gående genar över Götavägen. Stundtals höga hastigheter Trafikmätningar på Götavägen visar att fordon på Götavägen har höga hastigheter, då 85-percentilen överstiger den skyltade hastigheten med cirka 3 km/tim utmed 60-sträckan och 10 km/tim utmed 40-sträckan. Standarden på dagvattenrening varierar Standarden på dagvattenreningen varierar. Norr om Gränsgatan (sektion 4 enligt avsnitt 3.3) saknas rening av vatten innan det når recipienten. Övriga sektioner bedöms genomgå erforderlig rening. Lågpunkten inom sektion 3 (Doktorsgatan - Gränsgatan) kan bli problematisk vid skyfall. Belysningsanläggningens fokus Belysningsanläggningens fokus ligger på motortrafikanter medan gång- och cykeltrafikanter är underordnade. Belysning saknas på gång- och cykelbanorna som löper utmed Götavägen, gång- och cykelpassagerna samt i anslutning till busshållplatserna. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 32/48 276 Problempunkt vid korsning med Doktorsgatan Korsningen med Doktorsgatan är en problempunkt som är svåröverskådlig med stora ytor. Mitt i korsningen är ett hållplatsläge av hållplats Doktorsgatan placerad. 4.2 Målbild Följande målbild har formulerats i utredningen och används som underlag vid framtagande av åtgärder. Målen har formulerats och diskuterats fram på gemensamma arbetsmöten: - Götavägen ska ha ett stadsmässigt uttryck - Enhetlig utformning och karaktär av gaturummet - God framkomlighet för oskyddade trafikanter - En säker och trygg miljö för samtliga trafikslag - Förbättrad dagvattenrening och biologisk mångfald Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 33/48 277 5. Åtgärdsförslag 5.1 Studerade åtgärdsförslag Nedan listas samtliga åtgärder som studerats i utredningen. Motiv till varför åtgärderna tas vidare/inte tas vidare ges även. I avsnitt 0 sammanställs de åtgärder som rekommenderas. 5.1.1 Gång- och cykelvägnät 5.1.1.1 Gång- och cykelbanor För att skapa ett sammanhängande gång- och cykelvägnät med god standard föreslås att brutna länkar kompletteras med nya gång- och cykelbanor och att samtliga gång- och cykelbanor breddas till minst 3,6 meter. Gående och cyklande separeras med hjälp av betongplattor i marken för de gående. Belysning Gång- och cykelbanor föreslås belysas i sin helhet. Belysning utformas med belysningsklass P3 som lägst, enligt VGU (Vägar och gators utformning). Armaturer ska ha ett stadsmässigt formspråk och ljuskällan en varm färgtemperatur på 3000K. Gång- och cykelstråket kommer vara uppdelat i två olika typsektioner, en i söder och en i norr. I söder belyses gång- och cykelbanor med separerat belysningsanläggning. Belysningsstolpar på 4–6 meters höjd placeras i sektionens ytterkant för att belysa gång- och cykelbanor. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 34/48 278 Figur 28. Inspirationsbild för sektion i söder, separat gång- och cykelbana. I norr föreslås en kombinerad belysningslösning för gata och gång- och cykelbanor. Armaturer för belysning av gång- och cykelbanor monteras på samma stolpe som armatur för gatan. Armaturer mot gång- och cykelbanor monteras på 4–6 meters höjd. Figur 29. Sektion i norr, inspirationsbild på belysningsstolpar med kombinerat montage av armaturer för både gata och gång- och cykelbanor. 5.1.1.2 Gång- och cykelpassager För att skapa ett gent stråk för gång- och cykeltrafikanter rätas linjeföringen i längsled ut och ytterligare gång- och cykelpassager på Götavägen anläggs. Samtliga gång- och cykelpassager tvärs över Götavägen får liknande utformning med breda mittrefuger. Gång- och cykelpassagerna utmed Götavägen byggs om till genomgående passager. För att underlätta orienterbarheten för gång- och cykeltrafikanter förses gång- och cykelbanorna med särskild vägvisning. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 35/48 279 Figur 30. Passage Gränsgatan (röd=körväg, blå=gång- och cykelväg). Norrut till höger. Belysning För att öka säkerheten föreslås separat, förstärkt belysning vid gång- och cykelpassager. Stolphöjden för belysning vid gång- och cykelpassagerna föreslås vara 4–6 meter. Placering av stolpar anpassas till övergångarnas utformning. Färgtemperatur föreslås vara samma som på övrig anläggning, 3000K. Ljusnivån ska dock vara minst en belysningsklass högre än för anslutande gång- och cykelbanor och gata. Figur 31. Inspirationsbild på övergångsställe med förstärk belysning i tätort. 5.1.2 Kollektivtrafik 5.1.2.1 Hållplatser Befintliga avstånd mellan hållplatserna på Götavägen varierar mellan 230 och 350 meter vilket bedöms som kort. I kombination med ett lågt resandeunderlag på flera av hållplatserna ses placeringen av kollektivtrafikens hållplatser över och antalet hållplatser anpassas. Enligt Kol-TRAST (Trafikverket 2012b) är fem Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 36/48 280 minuter till hållplatsen ett vanligt mått på acceptabelt gångavstånd i medelstora städer. Detta motsvarar ett gångavstånd om cirka 400 meter vilket ger ett avstånd mellan hållplatser på en linje på högst cirka 800 meter. Hållplatsen Gränsgatan föreslås därför tas bort, kollektivtrafikresenärer hänvisas i stället till hållplats Västbovägen och Doktorsgatan. Avståndet mellan de olika hållplatserna utmed Götavägen varierar därmed mellan 350 och 460 meter. Samtliga hållplatser, med undantag för Doktorsgatan, utformas som körbanehållplatser (se figur 32) med kantsten, taktila stråk och vit kantmarkering. Doktorsgatan utformas som en fickhållplats (se figur 33 och figur 34) med kantsten, taktila stråk, vit kantmarkering och cykelparkering. Figur 32. Utformning av körbanehållplats i tätortsmiljö (Vägverket 2010). Figur 33. Utformning av fickhållplats i tätortsmiljö (Vägverket 2010). Figur 34. Hållplats Doktorsgatan (röd=körväg, blå=gång- och cykelväg). Norrut till höger. Belysning Det är viktigt att busschaufförer kan se väntande passagerare på busshållplatsen. Det ger också en högre upplevd trygghet att känna sig sedd när man väntar på bussen. Då busshållplatser utrustas med väderskydd ska belysning integreras i väderskyddet. Vid busshållplatser utan väderskydd ska placering av belysningsstolpar för gång- och cykelstråk och gata i första hand anpassas för att ge förstärkt belysning på busshållplatser. Där detta inte är möjligt föreslås att separat belysningsstolpe placeras i anslutning till busshållplatsen. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 37/48 281 5.1.2.2 Bussprioritering i trafiksignaler Med hjälp av bussprioritering i trafiksignaler i korsning med Doktorsgatan ges företräde för busstrafiken som därigenom får ökad framkomlighet. Effekten av bussprioritering blir försämrad framkomlighet för övrigt motortrafik. Utifrån analys av trafikflöde bedöms kollektivtrafikens framkomlighet i korsningen inte utgöra ett tillräckligt stort problem för att genomföra åtgärden. 5.1.3 Korsning med Doktorsgatan och Uddebovägen I korsningen med Doktorsgatan och Uddebovägen utreds två alternativa utformningar; anläggande av cirkulationsplats samt mindre trimningsåtgärder. 5.1.3.1 Cirkulationsplats Korsningen med Doktorsgatan och Uddebovägen byggs om från en förskjuten fyrvägskorsning till en gemensam cirkulationsplats. Nya anslutningar från Uddebovägen och Backegårdsgatan anläggs. Läge B (med körriktning norrut) av hållplats Doktorsgatan flyttas norrut. Att anlägga en cirkulationsplats är en omfattande åtgärd som medför stora ingrepp i omgivningen. Åtgärden medför ytterligare insatser för att kunna kombineras med anläggande av ett sammanhängande gång- och cykelvägnät utmed Götavägens östra sida. Varken framkomlighet eller trafiksäkerhet bedöms utgöra tillräckliga problem för att kunna motivera att en cirkulationsplats anläggs. 5.1.3.2 Trimningsåtgärder En gång- och cykelpassage med mittrefug anläggs över Uddebovägen samt Doktorsgatan. Befintliga spärrområden anpassas med linjeföringen och den nya gång- och cykelbanan på östra sidan. Doktorsgatans hållplatsläge B (med körriktning norrut) flyttas norrut. Korsningen med Uddebovägen anpassas till den smalare sektionen på Götavägen. Uddebovägen förses också med gång- och cykelväg för anslutning mellan östra sidan av Götavägen och närliggande gång- och cykelvägnät. Se figur 35. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 38/48 282 Figur 35. Skiss över korsning med Doktorsgatan och Uddebovägen (röd=körväg, blå=gång- och cykelväg). Norrut till höger. Belysning Korsningen blir brytpunkten mellan de två gatusektionerna i norr och söder, därmed måste belysningen anpassas för en naturlig övergång. Belysningen i korsningen utformas beroende på val av gatuutformning. Belysningsklass anpassas till trafikmiljöns svårighetsgrad. 5.1.4 Bilvägnät Körbanan på Götavägen bedöms som bred och inte anpassad efter gatans funktion eller resenärernas behov. För att ge gatan ett stadsmässigt uttryck och förbättra dagvattenreningen föreslås att körbanan smalnas av till förmån för gång- och cykelbana samt grönytor med plantering som skiljer motortrafiken från gång- och cykeltrafik. För att säkerställa god framkomlighet för utryckningstrafiken föreslås att befintlig mittremsa tas bort. Bredden på grönremsorna som anläggs anpassas utifrån vägens sektion och kraven på bredd på gång- och cykelbana samt körbana. Respektive gång- och cykelbana ska ha bredden 3,6 meter och körbanan 7 meter. Begränsningarna medför att den totala bredden på grönremsorna kommer uppgå till cirka 6-7 meter. I samband med ombyggnationerna tas även den befintliga längsgående parkeringen utmed Götavägen bort. Ett förslag på en mer stadsmässig utformning och karaktär av vänstersvängsfältet och korsningen med Uddebovägen har också tagits fram och anpassats efter den nya hastigheten, 40 km/tim. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 39/48 283 För att ytterligare ge Götavägen ett stadsmässigt uttryck föreslås att befintligt dike mellan körbana och gång- och cykelbana i söder ersätts med svackdike med plantering. Belysning Belysningslösningen för gatan, blir liksom gång- och cykelstråket, huvudsakligen uppdelad i två typsektioner, en i norr och en i söder. Det som binder ihop de två sektionerna, belysningsmässigt, är ljusnivån och färgtemperaturen på 3000K. Belysningsklass för gatans hela sträckning föreslås till klass M3/C4 enligt VGU. I söder, mellan cirkulationsplats Mossle och Doktorsgatan, kan befintliga belysningsstolpar för gatubelysningen behållas i befintligt läge. Befintliga armaturer och stolparmar demonteras och ersätts med ny toppmonterad armatur. Genom att ta bort de långa stolparmarna tar man också bort ”motorvägskänslan”. Armaturer med ny ljusteknik ersätter stolparmens funktion. Se sektion 1 under kap. 5.2.1. I norr, mellan Doktorsgatan och cirkulationsplats Sveaplan, demonteras belysningsanläggningen i sin helhet och ersätts med ny belysningsanläggning. Som beskrivet under gång- och cykelstråk, belyses gatan och gång- och cykelstråket med en kombinerad belysningsstolpe. Belysningsstolpar har en arm/armatur riktad mot körbanan och en arm/armatur riktad mot gång- och cykelstråket. Armatur som belyser gatan monteras på stolpe mellan 6-8 meter. Belysningsstolpar placeras i grönremsor och samordnas med placering av alléträd. Se sektion 2 och 3 under kap. 5.2.2 och 5.2.3. Figur 36. Inspirationsbild, belysningsstolpar med kombinerat montage för både gata och gång- och cykelstråk. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 40/48 284 Figur 37. Anslutning mot cirkulation i Söder, inspirationsbild. Dagvattenhantering Dagvattnet från delsträckor 1 till 3 bedöms ha tillräcklig rening i nuläget, i svackdike respektive reningsanläggning. För dessa delsträckor av Götavägen behöver det därmed inte utformas någon ytterligare åtgärd för dagvattenrening. För delsträcka 3, där den befintliga mittremsan tas bort och ersätts med grönremsor intill gång- och cykelbana behövs det säkerställas att vattnet fortfarande kan rinna till ledningssystemet. Den befintliga lågpunkten som finns inom delsträcka 3 bör också byggas bort. Vid sektion 4–5 behöver dagvattnet renas, d.v.s. från Gränsgatan till Västbovägen och sedan från Västbovägen till Halmstadsvägen. Detta sker i de i samband med de planerade grönremsorna mellan körfältet och gång-och cykelbanan, vilka kommer att fungera som biofilter (regnbäddar). Dagvattnet leds ytligt in till biofiltren, varpå det infiltrerar och perkolerar genom filtermaterialet. Under filtermaterialet läggs en materialavskiljande duk och under denna makadam. I botten på makadamlagret finns ett dräneringsrör som är kopplat till befintligt dagvattenledningssystemet. Förslagsvis kombineras biofilter med grönremsor endast i anslutning till befintliga brunnar. För sektion 4, Gränsgatan – Västbovägen, gäller detta endast östra grönremsan och för sektion 5, Västbovägen – Halmstadsvägen gäller detta för båda grönremsor. För erforderlig rening rekommenderas biofiltret kunna omhänderta ca 90 % av den årliga avrinningen, vilket motsvarar totalt 4 l/s för sektion 4 och 2 l/s för sektion 5 (tabell 3). Tabell 3. Flöde för respektive sektion motsvarande 90 % av årsflödet. Flöde motsvarande 90 % av Infiltrationsyta Sektion årsnederbörden (l/s) (m2) 4, Gränsgatan – 4 130 Västbovägen 5, Västbovägen – 2 61 Halmstadsvägen Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 41/48 285 Flöden som är större än detta infiltrerar inte utan rinner till en upphöjd bräddbrunn som också är ansluten till dagvattenledningsnätet. Biofiltrets reningseffekt beror på hur upphöjd bräddbrunnen är. En bräddbrunn med en hög nivå gynnar infiltration i filtret och vanligtvis rekommenderas en höjd på 100 - 300 mm. Reningseffekten beror även på hur stor yta dagvattnet får infiltrera på. För en bra reningseffekt för anläggningens storlek utgöra minst 3 % av det reducerade avrinningsområdet. För sektion 4 och 5, motsvarar detta en yta på 130 m2, respektive 61 m2. Reningsgraden för dessa ytor presenteras i Tabell 4. Om högre rening önskas kan infiltrationsytan ökas. Tabell 4. Reningseffekter för biofilter med area motsvarande 3 % av avrinningsområdets reducerade area. Röd = låg säkerhet; Gul = medel säkerhet; Grön = Hög säkerhet. Observera att filtermaterialet kan komma att sätta igen till följd av ackumulation av suspenderade partiklar i dagvattnet. Därmed kan det översta lagret i filtermaterialet på sikt behöva bytas ut. Även det materialavskiljande lagret kan komma att sätta igen och bytas ut. Beroende på växtlighet som planteras förändras det erforderliga djupet för filtermaterialet. För exempelvis perenner för djupet vara minst 400 mm, för buskar 600 mm och för träd 800 mm. Filtermaterial måste ha en tillräcklig hög infiltrationskapacitet för att kunna minska risk för bräddning och därmed tillhandahålla en så stor del av dagvattnet som möjligt. Samtidigt måste det ha en tillräckligt låg infiltrationskapacitet för att kunna ge tillräcklig kontakttid mellan dagvatten och filtermaterial för en erforderlig rening. Det bör även beaktas att filtermaterialets infiltrationskapacitet tenderar att minska med tid till följd av igensättning av dagvattnets föroreningar. Utöver detta tenderar filtermaterial med lägre infiltrationskapacitet att sätta igen fortare än filteramaterial med högre infiltrationskapacitet. Ett filtermaterial som utgörs av sand kan exempelvis ge bra rening samtidigt som det har en relativt hög infiltrationskapacitet. Observera att material som innehåller stor andel näringsämnen eller organiskt material bör undvikas. Växtmaterialet som används måste anpassas till filtermaterialets vattenhållande förmåga och näringsinnehåll. Växtmaterialet till biofilter ska utgöras av torktåliga växter, då växtbädden största delen av tiden är en torr växtplats. Exempel på lämpliga träd är freemanlönn (Acer x freemanii), asklönn (Acer negundo), gråal, (Alnus incana). Lämpliga buskar är exempelvis svartaronia (Aronia melanocarpa ’Hugin’ E), getris (Diervilla lonicera) och blåbärstry (Lonicera caerulea var kamtschatica ANJA E). Exempel på lämpliga perenner är fackelblomster (Lythrum salicaria), kantnepeta (Nepeta x faassenii) och olika nävor (Geranium ssp.). Exempel på passande gräs är äxing, flera sorter (Sesleria ssp.), tuvrör (Calamgrostis acutiflora) och randgräs (Phalaris arundinacea ’Picta’). Det är även lämpligt med lökar av olika slag, exempelvis allium, krokus och narcisser. Filtermaterialets nivå är nedsänkt i förhållande till gatunivån. För att undvika skador på filtret rekommenderas att det anläggs upphöjda kantstöd jämfört med körbanan och eventuellt gång- och cykelbanan. Eftersom trottoarkanterna är upphöjda behöver inlopp till filtret anordnas. För att undvika skador på Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 42/48 286 filtermaterialet till följd av höga flöden behövs erosionsskydd vid inloppen. Dessa hämmar dagvattnets hastighet och hjälper till att jämt fördela dagvattnet över biofiltrets yta. Biofilter kan utformas på flertalet olika sätt och slutgiltig utformning bestäms i ett senare skede. 5.2 Rekommendationer och slutsatser Åtgärderna som rekommenderas är listade nedan och illustreras i figur 38. I figuren markeras även sektionsindelning. I avsnitt 5.2.1 till 5.2.3 illustreras de rekommenderade utformningarna av respektive sektion. • Sammanhängande gång- och cykelbana med bredd på minst 3,6 meter • Körbanan smalnas av (7 meter) till förmån för sidoförlagda grönremsor samt breddning av gång- och cykelbana • Längsgående parkering utmed Götavägen tas bort • Gång- och cykeltrafikanter separeras med betongplattor för de gående • Svackdike ersätter befintligt dike i söder • Nya och befintliga gång- och cykelpassager tvärs över Götavägen får en förhöjd standard och utformas med bred mittrefug • Befintliga gång- och cykelpassager utmed Götavägen byggs om till genomgående passager • Gång- och cykelvägnät kompletteras med vägvisning • Hållplats Gränsgatan tas bort och trafikanter hänvisas till Västbovägen och Doktorsgatan • Hållplats Sveaplan och Gränsgatan utformas som körbanehållplatser med kantsten, taktila stråk och vit kantmarkering • Hållplats Doktorsgatan utformas som fickhållplats med kantsten, taktila stråk och vit kantmarkering • Trimningsåtgärder i korsning med Doktorsgatan och Uddebovägen • Belysning ses över och justeras på gång- och cykelbanor samt bilvägnätet. Förstärkt belysning vid gång- och cykelpassager och hållplatser • Åtgärder för att säkerställa god dagvattenhantering Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 43/48 287 Figur 38. Illustration av åtgärder samt markering av sektioner. 5.2.1 Sektion 1 Gång- och cykelbanans breddas från cirka 3 meter till 3,6 meter. Befintligt dike byggs om till svackdike. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 44/48 288 Figur 39. Rekommenderade åtgärder i sektion 1. 5.2.2 Sektion 2 Befintlig mittremsan tas bort och ersätts med sidoförlagda grönremsor, körbanan smalnas av och en breddad gång- och cykelbana ersätter befintlig gångbana på östra sidan. Figur 40. Rekommenderade åtgärder i sektion 2. 5.2.3 Sektion 3 Körbanan smalnas av till förmån för sidoförlagda grönremsor. Figur 41. Rekommenderade åtgärder i sektion 3. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 45/48 289 5.3 Grov kostnadsbedömning I tabell 5 sammanställs en grov kostnadsbedömning för de rekommenderade åtgärderna i avsnitt 5.2. Prisnivån som används är 2021-06. Totalkostnaden för åtgärderna uppgår till cirka 25 miljoner kronor. Tabell 5. Grov kostnadsbedömning. A-PRIS KOSTNAD BESKRIVNING Mängd Enhet ANMÄRKNING (kr) (kr) BYGGHERREKOSTNADER 5 669 370 Projektadmin, utredning/planering, Från start av planläggning, till 30% 5 669 370 projektering och avslutat byggande. överlämnande/avslut VÄGANLÄGGNING 17 897 900 HUVUDVÄG 4 724 000 Rivning mittrefug inkl. väg 480 m 500 240 000 Rivning väg/asfalt 4200 m2 200 840 000 Flytt av kantsten 1520 m 500 760 000 Ny väg vid slopad mittrefug 1210 m2 1 200 1 452 000 Nya refuger 7 st 25 000 175 000 Busshållplatser, ny plattform 4 st 250 000 1 000 000 och kantsten Rivning och flytt av räcke 30 m 2 500 75 000 Vägmarkering 3640 m 50 182 000 GC-VÄGAR 6 190 000 GC-väg i tätort 3,6 meter 800 m 4 800 3 840 000 GC-väg i tätort, breddad GC- 730 m 1 000 730 000 väg 0,75 m GC-passager 10 st 150 000 1 500 000 Skyltning 30 st 4 000 120 000 ÅTGÄRDER DAGVATTEN, VATTEN OCH AVLOPP 160 500 Del av östra sidan mellan Gränsgatan - Västbovägen och Makadam 40 m3 400 16 000 del av båda sidor mellan Västbovägen - Halmstadsvägen. Materialavskiljande lager 190 m2 50 9 500 Se ovan Dränledning 60 m 250 15 000 Se ovan Bräddbrunn 20 st 6 000 120 000 Se ovan BELYSNING 3 300 000 Ny GC förbi sjukhuset inte med i Belysningsstolpar 100 st 33 000 3 300 000 sektion eller antal stolpar. LANDSKAP & GESTALTNING 3 523 400 Rivning träd i mittsektion 11 st 800 8 800 Inkl. stubbrytning 16 meter grönbädd per meter Sektion 1, svackdike 640 m 800 512 000 sektion Sektion 2, sidoförlagda 450 m 1 500 675 000 3,7 + 3,6 meters bredd grönremsor - perenner och buskar 450 m 1 440 648 000 3,7 + 3,6 meters bredd Sektion 3, sidoförlagda 160 m 1 500 240 000 3 + 3,2 meters bredd grönremsor - perenner och buskar 160 m 1 240 198 400 3 + 3,2 meters bredd Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 46/48 290 Träd 125 st 10 000 1 250 000 PROJEKTUNIKT/ARKEOLOGI 1 000 000 Avstängning och skydd 1 st 1 000 000 1 000 000 Totalsumma (avrundat till jämt 10 000-tal) 24 570 000 Standardavvikelse, (plus 30 % 7 370 180 minus) Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 47/48 291 6. Referenser JLT (2021) Linjekarta Värnamo. JLT (2022a) Tidtabell. https://www.jlt.se/att-resa-med-oss/?q=202 JLT (2022b) Resandestatistik. SCB (2022) Personbilar/1000 invånare i Värnamo kommun. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__TK__TK1001__T K1001A/PersBilarA/ Trafikverket (2012a) Resvaneundersökning i sydöstra Sverige. https://jlt.se/globalassets/dokument/dokument- 2014/2012_237_resvaneundersokning_i_sydostra_sverige.pdf Trafikverket (2012b) Kol-TRAST. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/347f069e6d684bfd85b85e3a35939 20f/kol_trast.pdf Trafikverket (2022a) https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket Trafikverket (2022b) VGU Vägverket (2010). Busshållplatser – exempel, råd och detaljer. Värnamo kommun (2015) Hastighetsplan för Värnamo kommun. Värnamo kommun (2019a) Översiktsplan. https://kommun.varnamo.se/download/18.354cf42e16d62c0d0e42522/1571896 385769/ÖP_Värnamo_Planförslag LAGAKRAFT.pdf Värnamo kommun (2019b) Trafikutredning Värnamo centralort. Värnamo kommun (2020) Plan för trafik i Värnamo kommun. Värnamo kommun (2021) Fördjupad översiktsplan – Värnamo stad. Sweco | Trafikutredning Götavägen Uppdragsnummer: 30037625 Datum: 2022-05-31 Ver: 1 Dokumentreferens: \\semmafs001\projekt\27303\30037625_trafikutredning_götavägen\000_trafikutredning_götavägen\07_arbetsmate r ial\rapport.docx 48/48 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 292 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10

§ 81 Dnr: TFN.2025.392 Medborgarinitiativ Konstgräs mellan Apladalsskolan och ishallen Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att anse medborgarinitiativet besvarat och att förvaltningens förslag genomförs under förutsättning att medel beviljas för investering och drift av konstgräsyta, att hos kommunstyrelsen ansökan om medel till investeringen år 2026 om 100 000 kronor samt att lämna ärendet till kommunstyrelsen för aktualisering i budgetberedningen för 2027 avseende årlig drift om 20 000 kronor. Reservationer Kurt Nordin (SD) reserverar sig mot beslutet då han anser att ytan behövs till parkering för Värnamo gymnastik- och idrottsklubbs verksamhet. Ärendebeskrivning Teknik- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av teknik- och fritidsnämnden att utreda och fatta beslut gällande medborgarinitiativet ”Konstgräs mellan Apladalsskolan och ishallen”. Ärendet presenterades för teknik- och fritidsnämnden 24 februari 2026 som beslutade att återremittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen. Medborgarinitiativtagaren föreslår att det ska anläggas en konstgräsplan på den asfalterade ytan som finns mellan Apladalsskolan och ishallen. Enligt initiativtagaren används ytan i dagsläget enbart som parkering. Under skoltid skulle planen kunna nyttjas av cirka 400 elever från Apladalsskolan som idag saknar gräsyta för sina idrottslektioner. På kvällstid skulle den kunna användas av föreningslivet. Förvaltningen är positiv till att anlägga en ny konstgräsyta vid Apladalsskolan, då den skulle öka möjligheterna till spontanidrott både under och efter skoltid. Skolan ställer sig bakom förslaget under förutsättning att det inte innebär kostnader för dem. Ytan används idag av skolan på dagtid och delvis som parkering för ishallens besökare. Inför planerat byte av konstgräs på Gröndals fotbollsplan sommaren 2026 finns möjlighet att återbruka materialet. Ett återbrukat konstgräs bedöms kunna vara ett kostnadseffektivt komplement för skolverksamhet och föreningsliv men skulle inte underhållas med granulat eller uppfylla krav för fullstor fotbollsplan. Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 293 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10 TFN § 81 (forts.) Teknik- och fritidsförvaltningens förslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår att en del av den ytan som föreslås i medborgarinitiativet beläggs med konstgräs, dock inte hela. Anledningen till detta är att det bedöms som viktigt att behålla möjlighet till basketspel på asfaltsyta. Förvaltningens förslag är att ytan som idag ofta används som parkering istället återställs till basketplan, som ytan tidigare har använts till. Det finns anledning att få bort parkering av bilar på ytan, som inte är säker ur miljöhänseende och trafiksäkerhetshänseende att använda som parkering. Det ryms inte inom teknik- och fritidsnämndens budget att flytta konstgräset från Gröndals fotbollsplan till Apladalsskolan eller att stå för driften. Investeringen beräknas till 100 000 kronor och driftkostnaden till 20 000 kronor per år Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att anse medborgarinitiativet besvarat och att förvaltningens förslag genomförs under förutsättning att medel beviljas för investering och drift av konstgräsyta, att hos kommunstyrelsen ansökan om medel till investeringen år 2026 om 100 000 kronor samt att lämna ärendet till kommunstyrelsen för aktualisering i budgetberedningen för 2027 avseende årlig drift om 20 000 kronor. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 20260302 - Bild över förvaltningens förslag till konstgräsyta - Medborgarinitiativ Konstgräs mellan Apladalsskolan och ishallen - Bild över medborgarinitiativtagarens förslag till konstgräsyta Beslut skickas till: Kontaktcenter Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-02 294 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.392 Tjänsteskrivelse - Medborgarinitiativ Konstgräs mellan Apladalsskolan och ishallen Ärendebeskrivning Teknik- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av teknik- och fritidsnämnden att utreda och fatta beslut gällande medborgarinitiativet ”Konstgräs mellan Apladalsskolan och ishallen”. Ärendet presenterades för teknik- och fritidsnämnden 24 februari 2026 som beslutade att återremittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen. Medborgarinitiativtagaren föreslår att det ska anläggas en konstgräsplan på den asfalterade ytan som finns mellan Apladalsskolan och ishallen. Enligt initiativtagaren används ytan i dagsläget enbart som parkering. Under skoltid skulle planen kunna nyttjas av cirka 400 elever från Apladalsskolan som idag saknar gräsyta för sina idrottslektioner. På kvällstid skulle den kunna användas av föreningslivet. Förvaltningen är positiv till att anlägga en ny konstgräsyta vid Apladalsskolan, då den skulle öka möjligheterna till spontanidrott både under och efter skoltid. Skolan ställer sig bakom förslaget under förutsättning att det inte innebär kostnader för dem. Ytan används idag av skolan på dagtid och delvis som parkering för ishallens besökare. Inför planerat byte av konstgräs på Gröndals fotbollsplan sommaren 2026 finns möjlighet att återbruka materialet. Ett återbrukat konstgräs bedöms kunna vara ett kostnadseffektivt komplement för skolverksamhet och föreningsliv men skulle inte underhållas med granulat eller uppfylla krav för fullstor fotbollsplan. Teknik- och fritidsförvaltningens förslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår att en del av den ytan som föreslås i medborgarinitiativet beläggs med konstgräs, dock inte hela. Anledningen till detta är att det bedöms som viktigt att behålla möjlighet till basketspel på asfaltsyta. Förvaltningens förslag är att ytan som idag ofta används som parkering istället återställs till basketplan, som ytan tidigare har använts till. Det finns anledning att få bort parkering av bilar på TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-02 295 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.392 ytan, som inte är säker ur miljöhänseende och trafiksäkerhetshänseende att använda som parkering. Det ryms inte inom teknik- och fritidsnämndens budget att flytta konstgräset från Gröndals fotbollsplan till Apladalsskolan eller att stå för driften. Investeringen beräknas till 100 000 kronor och driftkostnaden till 20 000 kronor per år Se även under rubrik ”Utredning”. Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att anse medborgarinitiativet besvarat och att förvaltningens förslag genomförs under förutsättning att medel beviljas för investering och drift av konstgräsyta, att hos kommunstyrelsen ansökan om medel till investeringen år 2026 om 100 000 kronor samt att lämna ärendet till kommunstyrelsen för aktualisering i budgetberedningen för 2027 avseende årlig drift om 20 000 kronor. Maja Stenviken Jesper du Rietz Samordnare Förvaltningschef Beslutsunderlag - Bild över förvaltningens förslag till konstgräsyta - Medborgarinitiativ Konstgräs mellan Apladalsskolan och ishallen - Bild över medborgarinitiativtagarens förslag till konstgräsyta TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-02 296 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.392 Utredning Förvaltningen är positiv till förslaget om en ny konstgräsplan vid Apladalsskolan då den skulle möjliggöra spontanidrott för fler både under och efter skoltid. Apladalsskolan ställer sig också positiv till en konstgräsyta på skolområde förutsatt att detta inte medför några kostnader för skolan. Ytan används idag av Apladalsskolan på dagtid och delar av ytan används som parkering för besökare till ishallen. Under sommaren 2026 planeras konstgräset på Gröndals fotbollsplan att bytas ut. Ett återbruk av detta konstgräs skulle kunna vara ett kostnadseffektivt alternativ och bidra till ökad tillgänglighet för både skol- och föreningsverksamhet. Det återbrukade konstgräset skulle utgöra ett komplement till övriga konstgräsplaner, dock skulle den i så fall varken underhållas med granulat eller uppfylla kraven på en fullstor konstgräsplan. Konsekvenser för parkeringssituationen Värnamo Gymnastik och Idrottsklubb (VGIK) som bedriver verksamhet i Axelent Arena använder idag delar av ytan som parkering. Ytan används alla dagar i veckan och både vid matcher och träning. Utanför Axelent Arena finns idag 53 parkeringsplatser samt två handikappanpassade parkeringsplatser och föreningen menar att dessa parkeringsytor inte räcker till. Den aktuella ytan, som ingår i skolområdet och som används som parkeringsplats på kvällar och helger är inte avsedd att användas som parkering. Ytan saknar dagvattenbrunn för att samla upp och rena regn- och smältvatten från föroreningar som sand och olja. Asfaltlagret är inte dimensionerat för parkeringsplats utan avsett för gång- och cykeltrafik. Parkeringsytan saknar nödvändiga in- och utfartslösningar för en parkeringsplats. Det finns flera olika parkeringsmöjligheter som kan nyttjas under kvällar och helger. Apladalsskolan har en parkeringsplats cirka 300 meter från ishallen som är möjlig att nyttja under kvällar och helger. Det finns en asfalterad parkering på andra sidan Lagan längs Ågatan cirka 125 meter från ishallen samt parkeringsplatser TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-02 297 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.392 vid stadshuset och sim- och sporthallen cirka 400 meter från ishallen. Konsekvenser för basketplan På ytan som föreslås beläggas med konstgräs finns idag en basketplan som används både på skoltid och utanför skoltid. Den bedöms behöva ersättas om ytan beläggs med konstgräs. Teknik- och fritidsförvaltningens förslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår att en del av den ytan som föreslås i medborgarinitiativet beläggs med konstgräs, dock inte hela. Anledningen till detta är att det bedöms som viktigt att behålla möjlighet till basketspel på asfaltsyta. Förvaltningens förslag är att ytan som idag ofta används som parkering istället återställs till basketplan, som ytan tidigare har använts till. Det finns anledning att få bort parkering av bilar på ytan, som inte är säker ur miljöhänseende och trafiksäkerhetshänseende att använda som parkering. För att förhindra att bilar fortsatt kör in på området föreslår förvaltningen att en skylt sätts upp som förbjuder parkering. Se bifogad bild över förvaltningens förslag till placering av konstgräs. Budget Det ryms inte inom budget för teknik- och fritidsnämnden att genomföra en flytt av konstgräset från Gröndals fotbollsplan till Apladalsskolan samt att drifta densamma. Investeringen bedöms kosta 100 000 kronor och driftkostnaden 20 000 kronor per år. Under förutsättning att beslut om finansiering av investering och drift fattas anser teknik- och fritidsförvaltningen att medborgarinitiativet ska anses besvarat. Om medborgarinitiativet ska beviljas betyder det att förslaget ska antas i sin helhet, vilket alltså inte är fallet då förvaltningen föreslår en mindre yta än medborgarinitiativtagaren. 298 299 300 2025-08-26 13:33 Medborgarinitiativ Rubrik som sammanfattar ditt förslag: Konstgräs Beskriv ditt förslag och vad du vill ska hända: Jag skulle vilja se att kommunen tänker till lite kring den asfalterade ytan som finns mellan Apladasskolan och Ishallen i Värnamo. Det vore väldigt bra om man la dit en konstgräs matta för barnen att springa på, så vitt jag vet så är Apladalsskolan den enda i kommunen utan en gräsyta att utöva idrottslektioner på. Man skulle också kunna nyttja den för de yngre lagen i Värnamo att träna fotboll på kvällstid då den ligger så centralt och alla har nära till den. Det gör att de öppnar upp för fler tider på Ljuseveka och Gröndal. Välj hur lång tid förslaget ska gå att rösta på: En månad Bifoga gärna en bild eller ett dokument. Markera gärna i kartan om det gäller en plats. Du kan göra på två sätt: 1. Skriv in adressen och klicka på förstoringsglaset. 2. Klicka först på den röda nålen och klicka sedan i kartan. Länk till karta Adress: Ouchterlonygatan 36, 331 31 Värnamo, Sverige Koordinater: (57.1806487, 14.0452039) Observera att adressen är ungefärlig när markören inte är placerad i närheten av vägar eller bebyggelse Dina kontaktuppgifter Förnamn Efternamn Emir Draganovic E-post emir_draganovic1@hotmail.com Vi kan behöva kontakta dig om vi har frågor om ditt förslag Fyll din i adress om du inte har någon e-postadress. Adress ugglegatan 27 Postnummer Postort Postadress Kontaktcenter E-post Organisationsnummer Värnamo kommun Stadshuset, Kyrktorget 1, Värnamo kontaktcenter@varnamo.se 212000-0555 331 83 Värnamo Telefon: 0370-37 70 00 Webbplats Bankgiro Telefax: 0370-37 77 11 kommun.varnamo.se 141-7195 301 2025-08-26 13:33 33141 Värnamo ✔ Jag godkänner att mitt namn kommer att visas tillsammans med förslaget på Värnamo kommuns webbplats. ✔ Jag samtycker till att Värnamo kommun sparar och behandlar mina personuppgifter för att kunna hantera förslaget. Värnamo kommun behöver hantera och spara personuppgifter om dig för att handlägga ärenden och fatta beslut som rör dig och för att fullgöra skyldigheter enligt lag. Du har rätt att kontakta oss om du vill ha information om de uppgifter vi har om dig, för att begära rättelse, överföring eller för att begära att vi begränsar behandlingen, för att göra invändningar eller begära radering av dina uppgifter. Du hittar mer information på www.varnamo.se/personuppgifter. Postadress Kontaktcenter E-post Organisationsnummer Värnamo kommun Stadshuset, Kyrktorget 1, Värnamo kontaktcenter@varnamo.se 212000-0555 331 83 Värnamo Telefon: 0370-37 70 00 Webbplats Bankgiro Telefax: 0370-37 77 11 kommun.varnamo.se 141-7195 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 302 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10

§ 84 Dnr: TFN.2025.115 Kostnader för årlig inspektion av viadukten Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att lämna offert med kostnader för inspektion av viadukten till kommunstyrelsen, att föreslå kommunstyrelsen att tilldela teknik- och fritidsnämnden driftmedel med 136 000 kronor för inspektion av viadukten 2026 samt att föreslå kommunstyrelsen att aktualisera ärendet till budgetberedningen för utökning av teknik- och fritidsnämndens driftbudget med 136 000 kronor årligen från och med 2027, att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Ärendebeskrivning Teknik- och fritidsnämnden beslutade 9 december 2025 att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten samt att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att återkomma med kostnader för årlig inspektion av viadukten. Kommunstyrelsen beslutade 20 januari 2026 att uppdra till teknik- och fritidsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med kostnader för årlig inspektion av viadukten, från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning. Offert för uppdraget har begärts in av konsultbolaget Sweco. Kostnaden för att utföra årlig besiktning är enligt offerten 135 873 kronor (varav 82 801 kronor avser Swecos arbete och 53 072 kronor avser klättringar som utförs av underkonsult). Offerten är giltig till och med 20 mars 2026, men har via e- postkommunikation förlängts till 29 april 2026. Dock önskas en snabb hantering av ärendet, varför förslaget är att förklara paragrafen omedelbart justerad. Något beslut från kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion har inte delgetts teknik- och fritidsnämnden, varför frågan aktualiseras igen i beslutsförslag. Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 303 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10 TFN § 84 (forts.) Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att lämna offert med kostnader för inspektion av viadukten till kommunstyrelsen, att föreslå kommunstyrelsen att tilldela teknik- och fritidsnämnden driftmedel med 136 000 kronor för inspektion av viadukten 2026 samt att föreslå kommunstyrelsen att aktualisera ärendet till budgetberedningen för utökning av teknik- och fritidsnämndens driftbudget med 136 000 kronor årligen från och med 2027, att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 20260306 - Offert från konsultbolaget Sweco - Teknik- och fritidsnämndens beslut 9 december 2025, § 264 - Kommunstyrelsens beslut 20 januari 2026, § 8 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-06 304 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 Tjänsteskrivelse - Kostnader för årlig inspektion av viadukten Ärendebeskrivning Teknik- och fritidsnämnden beslutade 9 december 2025 att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten samt att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att återkomma med kostnader för årlig inspektion av viadukten. Kommunstyrelsen beslutade 20 januari 2026 att uppdra till teknik- och fritidsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med kostnader för årlig inspektion av viadukten, från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning. Offert för uppdraget har begärts in av konsultbolaget Sweco. Kostnaden för att utföra årlig besiktning är enligt offerten 135 873 kronor (varav 82 801 kronor avser Swecos arbete och 53 072 kronor avser klättringar som utförs av underkonsult). Offerten är giltig till och med 20 mars 2026, men har via e- postkommunikation förlängts till 29 april 2026. Dock önskas en snabb hantering av ärendet, varför förslaget är att förklara paragrafen omedelbart justerad. Något beslut från kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion har inte delgetts teknik- och fritidsnämnden, varför frågan aktualiseras igen i beslutsförslag. TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-06 305 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att lämna offert med kostnader för inspektion av viadukten till kommunstyrelsen, att föreslå kommunstyrelsen att tilldela teknik- och fritidsnämnden driftmedel med 136 000 kronor för inspektion av viadukten 2026 samt att föreslår kommunstyrelsen att aktualisera ärendet till budgetberedningen för utökning av teknik- och fritidsnämndens driftbudget med 136 000 kronor årligen från och med 2027, att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Henrik Lönngren Jesper du Rietz Avdelningschef teknik och projekt Förvaltningschef Beslutsunderlag - Offert från konsultbolaget Sweco - Teknik- och fritidsnämndens beslut 9 december 2025, § 264 - Kommunstyrelsens beslut 20 januari 2026, § 8 306 Anbud Inspektion av Viadukten Värnamo kommun Beställarens ärendenr. - Swecos anbudsnr. - Anbud daterat 2026-03-03 Vi tackar för förfrågan rörande rubricerat uppdrag och får med anledning därav lämna följande anbud. 1 Uppdragets omfattning Vårt anbud baseras på följande handlingar: Mail den 10 februari 2026: Eventuella förändringar av uppdragets omfattning meddelas beställaren kontinuerligt under arbetets gång och dokumenteras enligt överenskommelse. Inspektion av bro 683-1-1 under 2026 För att säkerställa att bron kan hållas öppen för GC-trafik ytterligare 1 år. Förutsätter att delen över järnväg inte behöver inspekteras. Inspektionen ska dokumenteras både i BaTMan och i rapport. 2 Swecos förslag till genomförande Swecos inspektion Timmar Timpris kr Uppdragsledning 8 1 067 kr 8 536 kr Förberedelser (riskbedömning, arbetmiljö,startmöte) 4 1 067 kr 4 268 kr Inspektion i fält (2 personer, totaltid för 2 pers) 20 1067/747 kr 18 140 kr Nedladdning foton, konvertering av storlek för BATMAN 1 1 067 kr 1 067 kr Registrering i Batman (inga tidigare skador registrerade) 16 1067/747kr 14 512 kr Samråd med klätterinspektörerna 4 1 067 kr 4 268 kr Rapport 24 1 067 kr 25 608 kr Granskning rapport+justering 2+2 4 1 067 kr 4 268 kr Sammanstättning leverans och uppladdning till Batman 2 1 067 kr 2 134 kr 83 82 801 kr Sweco | Anbud Inspektion av Viadukten Datum 2026-03-03 D okumentreferens anbud inspektion 1/3 307 Bilhyra för Swecos personal tillkommer som särskild ersättning, ca 1500 kr. Bron är hög och har stora skador i underkant som behöver inspekteras handnära. Eftersom det är svårt att komma åt för hand förslås inspektion av underkant bro med klättrare. Klättring utförs av underkonsult och ersätts som särskild ersättning enligt ABK 09 kap 6 § 5. En offert för klättring (fast pris), nr 1166 daterad 2026-02-19 har tagits fram med följande kostnad: 53 072 kr exkl moms. 3 Tider Uppdraget beräknas att påbörjas innan sommaren enligt överenskommelse. 4 Ersättning och betalning Uppdraget utförs mot ett rörligt arvode efter nedlagd tid. Den uppskattade ersättningen för uppdraget bedöms till 82 801 kronor + särskild ersättning enligt kapitel 2. Timarvodet enligt prislista i ramavtal som justeras enligt index. Fakturering sker månadsvis och omfattar nedlagd tid. Timarvode utgår enligt nedan prislista (indexerat 1/4 2026): Namn Roll/funktion Timpris Henrik Wollmar Ombud 1067 kr Carl Westerlund Storck Uppdragsledare 1067 kr Jenny Lejon Erfaren inspektör 1067 kr Albin Karlsson Biträdande inspektör 747 kr Särskild ersättning Särskild ersättning för kostnader angivna i ABK 09 kap 6 § 5 tillkommer utöver arvodet med ett administrationspålägg om tio procent. 5 Förutsättningar För uppdraget gäller de villkor och ansvarsbegränsningar som anges i ramavtal DNR UHN.2022.147, Tekniska konsulter för gatu- och VA-förvaltning, Teknikområde N – Byggnadsverk. Förutsättningar för inspektion med klättrare: • Om ytterligare stora skador upptäcks som inte finns med i tidigare rapporter kan tillägg för extra tid tillkomma samt utlägg för extra borrning. • Bron är avstängd för fordonstrafik under arbetets gång. • SafeReach’s person får stänga av ett mindre område (ca 2*5m) med mjuk avstängning på ovansida bron under arbetets gång. • SafeReach’s personal får borra några hål som mäter 12mm i diameter och är 80mm djupa i anslutning till 2 av skadeområdena. Även i anslutning till nyupptäckt stort skadeområde om sådant upptäcks. Hålen fylls igen med fyllnadsmassa efter inspektions färdigställande. Sweco | Anbud Inspektion av Viadukten Datum 2026-03-03 D okumentreferens anbud inspektion 2/3 308 • Offerten gäller om arbetet fortlöper utan störningar som SafeReach ej kan påverka, t.ex. tillgänglighet, tillträde e.t.c. • Om beställaren vill att arbetet ska utföras utanför vardagar mellan 7 och 16, tillkommer OB-ersättning till reparbetarna enligt prislista. • Värnamo kommun ansvarar för att informera personer runt arbetsplatsen om SafeReach’s pågående arbete, samt vikten av att respektera avspärrningarna. • Värnamo kommun ombesörjer tillgång till de koder och/eller nycklar som behövs för att kunna utföra arbetet. 6 Organisation Utifrån uppdragets komplexitet, storlek och problemställning föreslår vi följande organisation. Utöver nedan namngivna konsulter finns inom Sweco en mycket stor samlad kompetens inom olika angränsande områden där olika konsulter kan användas som resurser i uppdraget om så önskas eller krävs. Ombud: Henrik Wollmar Uppdragsledare: Carl Westerlund Storck 7 Anbudsformalia Anbudsgivare: Frågor rörande anbudet besvaras av: Sweco Sverige AB Carl Westerlund Storck Organisationsnummer: 556767-9849 Telefon: 079-0728437 Styrelsens säte: Stockholm e-post: carl.storck@sweco.se Webbsida: www.sweco.se Adress och telefon: Anbudets giltighetstid: Box 340 44 Detta anbud gäller till och med 2026-03-20. SE 100 26 Stockholm Telefon: 08-695 60 00 Vi ser fram emot ett intressant och givande samarbete. Med vänlig hälsning, Carl Westerlund Storck Henrik Wollmar Biträdande gruppchef Gruppchef Sweco Sverige AB Sweco Sverige AB Sweco | Anbud Inspektion av Viadukten Datum 2026-03-03 D okumentreferens anbud inspektion 3/3 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 309 Kommunstyrelsen 2026-01-20

§ 87 Uppdrag att se uppdatera Värnamo kommuns prioriterade infrastruktursatsningar Beslut Näringsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att presentera ett förslag till uppdatering av Värnamo kommuns prioriterade infrastruktursatsningar Ärendebeskrivning På en presidieträff den 16 september 2019 gavs trafikplanerare och näringslivsutvecklare ett gemensamt uppdrag att ta fram ett antal strategiskt viktiga och utvalda stora infrastruktursatsningar att driva mot Trafikverket. Värnamo kommun har sedan länge drivit frågor på detta vis och genom att ha ett begränsat och utvalt antal satsningar, också kunnat få dem beslutade och/ eller genomförda. Exempel på detta är Ljussevekaleden, förbifart Bor, elektrifiering av Y:et, rastplats Vandalorum, 2+1 väg med flera. Det konstaterades då att det behövs ett underlag som kan ligga till grund för beslut om några utvalda nya objekt. Utgångspunkt var då som nu att ta hänsyn till en rad faktorer; Vad ger mest nytta, och bidrar mest till visionen om Värnamo kommun, den mänskliga tillväxtkommunen? Ett antal kriterier bestämdes för de objekt som väljs ut. Fler kriterier kan tillkomma i det inledande arbetet. - Bidra till hållbart resande - Vara i linje med vad som sägs i ÖP - Ge god uppkoppling mot grannstäder - Möjliggör för turism och besöksnäring - Vara realiserbart inom en tioårsperiod Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 160 Näringsutskottet 2024-11-27 Forts, § 87 Ambitionen var att få fram en prioriteringslista med ca 5 objekt som skulle vara klar till årsskiftet. Ett förslag togs fram av konsulten Anders Lundberg som resulterade i beslut att fastställa: ▪ Höghastighetsjärnväg och station ▪ Trafikering järnväg Jönköping – Växjö, via Värnamo, Y:et ▪ Mötesseparering V 27 Bredasten – Bor - Med eller utan väg att cykla på ▪ Järnvägsområdet, flytta ut från centrum ▪ Trafikering Växjö – Borås, Ktk-banan Utöver de fem prioriterade åtgärderna som är kopplade till Trafikverket fanns två övriga som Värnamo kommun själv har rådighet över. ▪ Stomcykelnät Värnamo tätort ▪ Hållbart resande Eftersom förutsättningarna förändrats finns ett behov att uppdatera prioriteringarna. Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-17 161 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2026.221 Val av ombud till årsmöte i Jönköpings läns luftvårdsförbund 2026 Ärendebeskrivning Värnamo kommun är medlem i Jönköpings läns luftvårdsförbund. Jönköpings läns luftvårdsförbund har kallat till årsmöte den 16 april 2026. Ombud för Värnamo kommun ska därför utses. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att utse miljöinspektören Marina Thelin till ombud för Värnamo kommun vid Jönköpings läns luftvårdsförbund 2026. Elin Alteborg Ulf Svensson Kommunsekreterare Kommundirektör Beslutsunderlag Inbjudan till årsmöte med Jönköpings läns luftvårdsförbund 162 Årsstämma 2026 – kallelse och dagordning Ideella föreningen Science Park-systemet i Jönköpings län Org nr: 826002-0725 Tid: 2026-06-05, klockan 13.00 - 14.30, Lunch i restaurangen för den som önskar från 12.15 (Vi bjuder deltagare som vill äta lunch och bord kommer att finnas reserverade i restaurangen) Årsstämman efterföljs av styrelsemöte ca 14.30 – 15.30 – dagordning och handlingar skickas separat. Plats: Science Park Towers, Jönköping möteslokal Cube och Corner Anmälan till Fredrik Göransson via mail: fredrik.goransson@sciencepark.se eller telefon 036-30 51 56 senast 2026-05-29. Meddela om ni önskar lunch. Välkomna Susanne Wahlström Fredrik Göransson Ordförande Verksamhetsledare Dagordning årsstämma: 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare för stämman 3. Val av justerare 4. Fråga om stämman varit behörigen utlyst 5. Godkännande av dagordning 6. Upprättande av röstlängd 7. Årsrapport 2025, bilaga 1 8. Årsredovisning 2025, bilaga 2 9. Revisionsberättelse, bilaga 3 10. Beslut beträffande vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning 11. Beslut om ansvarsfrihet 12. Fastställande av medlemsinsats 13. Fastställande av årsavgift 14. Val av styrelse 15. Val av revisor 16. Fastställande av arvoden till styrelsen och revisionen 17. Verksamhetsplan 2026 och budget, bilaga 4 och 5 18. Val av valberedning 19. Övriga frågor Framgången 1 036-30 51 50 www.sciencepark.se 553 18 Jönköping hello@sciencepark.se Sociala medier: @scienceparkjkpg 163 20. Mötet avslutas Framgången 1 036-30 51 50 www.sciencepark.se 553 18 Jönköping hello@sciencepark.se Sociala medier: @scienceparkjkpg 164 2025 Årsrapport Science Park Jönköpings län 165 121 7 869 bolag i aktiv nya inkubatorbolag idéer affärsutveckling (Varav 195 från Jönköping University) 92 kapitalattraktioner om sammanlagt 70,5 MSEK 166 869 245 idéer företagsstarter (Varav 195 från Jönköping University) (Varav 33 av studenter) 5 635 210 deltagare event 167 168 Sammanfattning Science Parks uppdrag är att stärka innovationskraft, Genom en mer sammanhållen struktur har vi skapat fler entreprenörskap och att stimulera ett mer kunskapsintensivt mötesplatser mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. näringsliv i Jönköpings län. Samverkansplattformen AI JKPG och vår satsning på Health Tech är tydliga exempel på hur vi samlar aktörer kring gemensamma 2025 blev ett år där våra insatser skapade tydlig förflyttning. Vi utmaningar. har stärkt förmågan att omsätta idéer till innovationer, företag och positiva samhällseffekter – i nära samarbete med akademi, Under året har vi stöttat företag i att förstå affärsnyttan med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. AI, stärka sitt innovationsarbete och ta steget från nyfikenhet till handling. Vi har genomfört ett Sustain Tech-program där samtliga Inflödet av idéer var stort och allt fler bar ett tydligt idéer haft koppling till AI. hållbarhetsfokus. Vi implementerade en ny förinkubationsprocess, utvecklade vårt arbete med kapitalattraktion och såg fler bolag När omvärlden förändras snabbt är det genomförandekraften som ta steget från idé till inkubator. Satsningar inom Health Tech avgör. Där bidrar vi med struktur, riktning och verktyg. och AI bidrog till att fler innovationer nådde nästa nivå. 2025 visar vad som händer när vi kopplar ihop insatser till en Kunskap är mer efterfrågad än någonsin. Företag vill gå från helhet. Effekten blir större än summan av delarna. Det är i den inspiration till genomförande. Tillsammans med forskare och skärningspunkten vi verkar – mellan idé och genomförande, studenter vid Jönköping University har vi omsatt ny kunskap i forskning och affär, lokalt driv och regional riktning. praktik och stärkt företagens förmåga till transformation. Och det är där framtiden tar form. 169 Aktuella kunskapsområden Science Parks aktuella kunskapsområden är strategiskt utvalda områden där vi tar en tydlig roll i det regionala innovationssystemet. De genomsyrar vår verksamhet - från affärsutveckling och projekt till communityarbete och kommunikation - och säkerställer att vi bidrar med kompetens som är avgörande för regionens framtida näringslivsutveckling. Våra två aktuella kunskapsområden är: • Utmaningsdriven innovation • Digital transformation Med utgångspunkt i samhällsutmaningar och affärsmöjligheter attraherar vi företag och entreprenörer, bygger starka samarbeten och stärker den samlade kompetensen i regionen. Vi kombinerar kunskap, nätverk och konkreta utvecklingsinsatser. Det stärker både enskilda företag och innovationssystemet som helhet. Genom våra insatser bidrar vi till att fler idéer tas vidare, fler samarbeten formas och att fler initiativ utvecklas till innovation, affär och samhällseffekt. 170 Utmaningsdriven innovation Som metod för att stärka näringslivets förmåga att möta Digital transformation samhällsutmaningar och skapa affärsmöjligheter med positiv samhällspåverkan. Som möjliggörare för nya innovationer, affärsmodeller, tillväxt och omställning. 171 Utmaningsdriven innovation Science Park verkar för innovationer som gör skillnad för samhälle och planet. Tillsammans med entreprenörer och intressenter bygger vi livskraftiga och framgångsrika bolag i länet. Under 2025 fortsatte arbetet med att utveckla hållbara, lönsamma och skalbara affärsidéer med oförändrad kraft. Vi såg också ett ökat engagemang – och en tydlig förflyttning mot startups som tar sig an samhällsutmaningar. Genom tematiskt arbete, särskilt inom Hälsa och välbefinnande, genomförde vi Impact Challenge och Startup Program. 172 Vi tog in nya bolag inom Health Tech i både förinkubation och Till detta fortsatte vi att driva initiativet Årets unga ledande kvinna. inkubation. Under året initierade vi även ett nytt tema inom energi genom vårt engagemang i projektet EnerGo Booster. Samtliga bolag i inkubatorprogrammet har nu ett tydligt impactfokus där affärsmodellen kombinerar samhällsnytta, Samverkan mellan akademi, offentlig sektor, näringsliv ekonomisk lönsamhet och skalbarhet i linje med FN:s globala mål. och civilsamhälle är fortsatt central för att vi som aktör i innovationsekosystemet ska kunna vara drivande i att skapa Inom projektet Innovate for Impact fortsatte vi att utforska förflyttning och utveckling i länet. Science Parks roll som plattform och motor för systemförändring, tillsammans med JU, Region Jönköpings län och näringslivet. Arbetet för ett mer jämställt näringsliv fortsatte. Vi ökade andelen kvinnliga investerare i Science Park Jönköpings Vi utvecklade också arbetet med systemsamverkan, cirkularitet investerarnätverk och såg en växande andel inkubatorbolag med och industriell symbios, parallellt med intern kompetensutveckling kvinnor i grundarteamet. Under senare delen av 2025 uppgick den inom hållbarhet och utmaningsdriven innovation. till 63%. 173 Digital transformation Digital transformation är en av de viktigaste drivkrafterna för framtidens näringsliv. För oss är digitalisering, AI och ny teknik inte ett mål i sig – utan verktyg för innovation, hållbar tillväxt och ökad resiliens. För regionens företag är området både en förutsättning för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och en möjlighet att nå helt nya marknader. Digital skalbarhet är avgörande för startups som vill växa från idé till expansion. Under 2025 präglades arbetet inom digital transformation framför allt av hur ny teknik och AI kan stärka företags konkurrenskraft och möjliggöra skalning. En central del var att tech blev en naturlig möjliggörare i en stor del av den affärsutveckling vi erbjuder. Genom AI Readiness gav vi små och medelstora företag stöd som spände från grundläggande kunskap och affärsförståelse till samverkan med akademin. Insatserna bestod av flera delar och kompletterades med kunskapsaktiviteter under året – med en välbesökt AI-dag i november som en tydlig höjdpunkt. Vi deltog också i kurser på Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan, där studenter fick arbeta med företags konkreta utmaningar. I slutet av året fick vi ett positivt besked om nästa steg i vårt AI- erbjudande: AI Transformation beviljades. Projektet startar under andra kvartalet 2026. Regional utveckling 174 Science Park Jönköpings län spelar en central roll i regionens utveckling genom att samla kompetens och resurser inom strategiskt viktiga områden. Genom ett aktivt arbete inom entreprenörskap, digitalisering och hållbar affärsutveckling stärker vi konkurrenskraften och attraktiviteten hos länets företag. Samtidigt bidrar vi till ett bredare näringsliv genom nya innovativa startups som ökar innovationskraften i hela regionen. Med lokal närvaro och affärsutvecklare i länets 13 kommuner stöttar vi entreprenörer och företag i att navigera den digitala omställningen och ta tillvara dess möjligheter. När vi driver digital transformation och stärker innovationsviljan bidrar vi till ett mer robust näringsliv – och till att framtidens företag kan växa fram här i länet. Under året har vi gästat kommunfullmäktige och kommunstyrelser i några av länets kommuner. Målsättningen med mötena är att öka medvetenheten om Science Parks uppdrag, men också vilka effekter vårt uppdrag får i både den lokala kommunen och i hela regionen. Vi fortsätter till detta att ha en framåtlutad dialog med våra intressenter och tydligare berätta om vilka samhälleffekter vår verksamhet skapar. Affärsutveckling 869 175 Science Parks affärsutvecklare stöttar individer, forskare och företag i olika faser av sin resa – från tidiga idéer till etablerade idéer, varav 373 från Jönköping och verksamheter med ambition att ta nästa steg. 496 från övriga länet Genom ett nära, behovsdrivet stöd hjälper vi till att omvandla kunskap och innovation till livskraftiga affärer med målet att fler idéer ska utvecklas till konkurrenskraftiga företag. Arbetet bedrivs både som löpande verksamhet och inom ramen för strategiska projekt, ofta i samverkan med näringsliv, akademi och offentliga 245 aktörer. Steg 1 – privatpersoner, studenter och nystartade företag Hållbarhet och teknik är integrerade delar i vår affärsutveckling. företag startades, Vi uppmuntrar företag att tidigt arbeta med hållbarhet i affärsidé, affärsmodell och drift. Samtidigt ser vi teknikanvändning – inte inklusive 33 av studenter minst AI – som en möjliggörare för skalbarhet och ökad positiv samhällspåverkan. Under 2025 fortsatte inflödet av idéer med tydligt hållbarhetsfokus att öka, i linje med den riktning vi aktivt styr verksamheten mot. Vi stärkte också vårt fokus på hälsa och 37 % välbefinnande genom kunskapsdelning, föreläsningar, vår idétävling och initiativ som Impact Challenge för studenter. Genom projektet EnerGo Booster påbörjade vi dessutom arbetet med att identifiera och utveckla fler innovationer inom av de nystartade företagen energiområdet. grundades av kvinnor 176 Impact Challenge 2025 Impact Challenge är en årlig tävling som arrangeras i samarbete med Jönköping University, och i år med Region Jönkpöpings län som partner. Under två dagar arbetade över 200 studenter med nya affärsidéer utifrån utmaningar inom hälsa och välmående, som de sedan fick pitcha inför en jury. Det vinnande teamet fick 15 000 kr från Tillväxtstiftelsen i Jönköpings län. Några av idéerna från Impact Challenge har tagits vidare in i Science Parks affärsutvecklingsinsatser för fortsatt coachning och utveckling. Steg 2 – Affärsutvecklingsprogram och förinkubation 177 Entreprenörer som går vidare till Steg 2 får individuell och/eller gruppbaserad affärsutveckling under 8–10 veckor. Under 2025 deltog 134 idéer och företag i Steg 2. Programmen innefattar deltagare från Startupprogrammet, Starta eget-programmet och våra projekt Innovate for Impact och AI Readiness 2.0. Vi arbetade också med forskningsnära verifiering och individuella insatser för de case vi valde att utveckla vidare. Årets program inkluderade: • Starta Eget-programmet (vår och höst) • Startupprogram med fokus på AI • Startupprogram med fokus på hälsa och välbefinnande Under 2025 fortsatte Science Park arbetet med att tidigt fånga upp lovande idéer genom en fokuserad förinkubationsprocess. Under året tog vi in fyra nya case, med målet att stärka deras förutsättningar att på sikt kvalificera sig för inkubation enligt Vinnovas kriterier. Förinkubationen är en tidsbegränsad och intensiv utvecklingsprocess. Våra affärsutvecklare arbetar nära casen Deltagarna i tillsammans med interna och externa experter för att utveckla vårens omgång av affärsidén, säkra idébärarens engagemang och tydliggöra Startupprogrammet. potentialen – inom områden som skalbarhet, hållbarhet och innovationshöjd. Recnote tog emot Processen hjälper oss att identifiera framtida inkubatorbolag SKAPA-priset på 178 – samtidigt leder förinkubation inte automatiskt vidare till Länsresidenset. inkubation. Genom det här arbetssättet stärker vi kvaliteten i inflödet till inkubatorn och säkerställer att de bolag som går vidare har både förutsättningar och ambition att växa hållbart över tid. Steg 3 – Inkubatorn Inkubatorn riktar sig till innovativa företag med hög potential för tillväxt och impact. Under 2025 hade vi ett starkt inflöde av bolag från våra egna insatser, särskilt via Steg 2 och förinkubationsprocessen. Det ger ett lovande utgångsläge för selektion till inkubatorn inför 2026. Varje bolag får upp till fyra timmars stöd per vecka under 6–24 månader. Under året antog vi 7 nya bolag: Fyra av bolagen har AI som kärna i affären och två utvecklade fysiska produkter. Vi tog också in ett eventbolag med fokus på hållbart spelande, fysisk aktivitet, gemenskap och trygghet i gamingvärlden för barnfamiljer. 57 % av bolagen hade kvinnor i grundarteamet, och trenden var fortsatt positiv. Höjdpunkter 2025: • Inkubatorbolagen attraherade 45 MSEK i kapital via 33 investeringar – 50 % mer än 2024. • Recnote och Ophelia vann SKAPA-priset i Jönköpings län. Båda är nu en del av inkubatorn. Nya bolag i inkubatorn under 2025 179 ADDCOMPLY PREVENCIA När EU:s AI-förordning träder i kraft står många Prevencia hjälper arbetsgivare att förebygga sjukfrånvaro företag inför komplexa juridiska krav. AddComply tar genom att analysera hälsodata och omvärldsfaktorer sig an utmaningen med en innovativ SaaS-tjänst som som påverkar medarbetares välmående. Genom bättre förenklar, strukturerar och automatiserar arbetet med beslutsunderlag kan organisationer sätta in rätt åtgärder regelefterlevnad. i tid och skapa en mer hållbar arbetsmiljö. 180 CHTECH HARVEST MOON CHTECH har utvecklat en smart och energieffektiv ventilationslösning för fastigheter med stora Harvest Moon utvecklar nästa generation av vattenfria besparingsbehov. Tekniken fångar upp och återanvänder toaletter. Lösningen Luna kombinerar smart teknik med värme som annars går förlorad genom ventilationen hållbara material på ett sätt som sparar vatten, gör – spillvärme som omvandlas till energi och kan värma sanitet mer resurseffektivt och omvandlar restprodukter fastigheten på nytt. till komposterbart material. 181 OPHELIA WETTERSPEL Ophelia utvecklar ett AI-baserat beslutsstöd som hjälper Wetterspel arbetar för att göra gaming till en positiv socialtjänsten att tidigare upptäcka och bättre bedöma våld och inkluderande kraft. Genom familjevänliga spel- och i nära relationer. Lösningen strukturerar komplex information gamingfestivaler skapar de trygga mötesplatser där och synliggör riskfaktorer, så att socialsekreterare kan fatta generationer möts och där spelkulturen lyfts som en tryggare och mer träffsäkra beslut. social och kreativ resurs. 7 182 nya bolag antogs 57% av bolagen har kvinnor i grundarteamet BLEXTON 45 MSEK Blexton utvecklar AI-lösningar som gör viktig information mer tillgänglig. Genom att förenkla och automatisera kund- och samhällskommunikation hjälper de företag och i kapital via 33 investeringar myndigheter att nå människor som annars riskerar att hamna utanför. Tillväxtstiftelsens 183 styrelseledamot Niclas Palmgren delar ut pris till vinnaren i Impact Demo Day. 184 Finansiering Finansiering är en avgörande framgångsfaktor för bolag med Stiftelsen stöttar även tidiga startup-idéer genom tillväxtambition. Under 2025 fortsatte Science Park att utveckla företagsstipendium. Under året tilldelades fyra företag stipendier på sitt samlade finansieringserbjudande genom Tillväxtstiftelsen, 50 000 kr vardera för att utveckla innovativa affärsidéer som bidrar Speed Capital, Spectria Invest och Investerarnätverket. till att lösa samhällets många utmaningar. Fokus låg på att attrahera kapital i både tidiga och senare skeden, Spectria Invest samtidigt som vi breddade och utvecklade vårt investerarnätverk. Spectria Invest är Science Parks investeringsfond om 58 MSEK, Genom investeringar, stipendier och utbildningsinsatser bidrog vi till med fokus på regionala tillväxtbolag. att fler innovationer med positiv samhällspåverkan kunde växa och nå marknaden. Under 2025 investerade fonden 9,49 MSEK genom en nyinvestering i inkubatoralumnen NutriGap samt följdinvesteringar Under 2025 attraherade vi 70,6 MSEK genom 92 kapitalattraktioner i CombiQ, Pixondu AB, P-air och Energy Director AB. till våra bolag. När rätt kapital möter rätt bolag skapar vi förflyttning på riktigt. I slutet av året påbörjades planeringen av en ny investeringsprodukt som kan ta vid när Spectrias Tillväxtstiftelsen nyinvesteringsperiod avslutas i februari 2026. Ambitionen är att Tillväxtstiftelsen (Stiftelsen för tillväxt och innovation i Jönköpings de första investeringarna ska kunna genomföras vid årsskiftet län) förvaltas av Science Park. Stiftelsen verkar för att synliggöra 2026/2027. och främja förnyelse i näringslivet – dels genom bidrag och stöd till tidiga idéer, dels genom företagsstipendium och såddkapital i Vid utgången av 2025 hade fonden åtta portföljbolag. De kommande samverkan med Speed Capital AB. tre till fem åren ligger fokus på att bygga värde i bolagen och därefter försäljning av innehaven. Under 2025 delade vi ut bidraget Årets Nytänkare i 11 av länets 13 kommuner. Stiftelsen stod också bakom priser i initiativ som Health Tech Demo Day, Impact Challenge och Science Parks idé- och innovationstävling. 185 Speed Capital Investerarnätverket Speed Capital erbjuder innovativa startups investeringar om Science Parks investerarnätverk växte under 2025 med 16 nya 300 000–600 000 kronor i tidiga utvecklingsfaser. Kapitalet medlemmar. Det var något färre än 2024, men 25 % av de nya riktas till bolag i skeden där tillgången till riskvillig finansiering medlemmarna är kvinnor. Totalt har nätverket idag 175 medlemmar. ofta är begränsad och kompletterar andra finansieringsformer, Under året genomförde vi två investerarträffar i Science Park såsom bidrag och mjuka lån. Towers, där bolag pitchade sina idéer för omkring 30 investerare per tillfälle. Genom att kombinera kapital med aktiv affärsutveckling inom Science Parks inkubator skapar vi goda förutsättningar för Vid träffen i maj kombinerade vi pitchar med kunskapshöjande inslag långsiktig utveckling och kommersialisering. Speed Capitals om AI och investerarlandskapet. I november deltog Skövde Science ambition är att fler hållbara och innovativa lösningar med positiv Park tillsammans med ett av sina spelbolag. Det ledde till nya dialoger samhällspåverkan ska nå marknaden. och en uppskattad introduktion till investeringar inom gaming. Speed Capital är ett dotterbolag till Science Park Jönköping AB och kapitalförsörjs bland annat av Tillväxtstiftelsen. Under 2025 investerade Speed Capital i Slowfashion AB och WellProQ AB, samt genomförde konverteringar i Orthovelox AB och Nutrigap AB. Under året avslutades innehavet i Rodics AB, Pair AB och Evig AB. 186 Vid utgången av 2025 bestod Speed Capitals portfölj av: • Settrcom AB • Orthovelox AB • Energy Director AB • Optibinary AB • Nutrigap AB • Plectex AB • Slowfashion AB • WellProQ AB 187 Innovationsrådgivning för forskare Inom innovationsrådgivning för forskare samarbetar vi med samarbeten och extern kommunikation. Därutöver medverkade Jönköping University (JU) för att nyttiggöra forskningens vi i Cybersäkerhetsdagen på JU, stöttade forskare vid resultat och forskarnas kompetens. Hälsohögskolan i samband med äldre- och socialminister Anna Tenjes besök, deltog i EULiST:s matchmakingevent och Under 2025 tog vi ytterligare steg genom ett uppdaterat vid ett stort antal forskarkonferenser, avdelningsretreat och ägardirektiv som tydliggjorde vår gemensamma ambition: att personalmöten. accelerera nyttiggörandet av forskning vid JU, öka antalet forskningsbaserade företag och innovationer samt bidra till att Genom Innovationskontor Väst fortsatte vi ett nära samarbete fler företag etableras med vetenskaplig kunskap som grund. inom det akademinära innovationsekosystemet, med regelbundna möten varje vecka. Vi deltog även i den nationella konferensen Under året träffade vi cirka 200 forskare och coachade 15 Innovation by Collaboration i Linköping, med temat ”Resiliens forskare och forskargrupper i verifieringsprojekt. Sju projekt gick – stärkt innovationsstöd i en föränderlig värld”. vidare och beviljades totalt 734 TSEK för marknadsundersökningar och teknisk verifiering. Arbetet fortsätter under 2026, och flera Nyttiggörande av forskning sker inte bara i de direkta insatserna påbörjade projekt har potential att utvecklas vidare. mot forskare, utan i alla våra insatser. Under 2025 bidrog forskare även i våra projekt AI Readiness 2.0 och Innovate for Impact – ett Vi stärkte också forskarnas förmåga att formulera effektivt och framgångsrikt sätt att koppla samman akademin samhällsnytta och samhällsrelevans – i ansökningar, pitchar, med näringsliv och samhälle. 188 Forskarteamet CeFeo på JIBS firar ny finansiering med tårta. Träffat över Stöttat sju projekt som fått 200 forskare och coachat 734 TSEK i finansiering 15 forskargrupper i att för bland annat marknadsundersökningar nyttiggöra sin forskning. och teknisk verifiering. Våra projekt 189 Att jobba med insatser i projektform är fortsatt en viktig del i vårt arbete för att attrahera utvecklingsmedel till Jönköpings län och stärka regionens innovationskraft. A-sessioner & nätverksträffar Under 2025 fortsatte vi arbetet inom AI Readiness 2.0, Innovate for Impact och Manufacturer to Consumer (M2C). Vi fortsatte att arrangera AI AW, där företag, akademi och regionala aktörer möts. Fokus låg på att sänka tröskeln in I slutet av året beviljades vi medel från ERUF och Region Jönköpings i AI-området och skapa kontakter för företag som vill ta län. Det gör att vi, tillsammans med Jönköping University, kan fortsätta nästa steg mot pilot och implementering. och fördjupa arbetet med att stärka näringslivets förmåga att utveckla och implementera AI i sina verksamheter. Genom en upphandling via Energimyndigheten fick vi också möjlighet att arbeta med energiinnovationer i konsortium tillsammans med innovationsaktörer i Västsverige. Under året beviljades vi även medel från Vinnova för att utveckla vår alumniverksamhet kopplad till inkubatorn. AI Readiness 2.0 AI Readiness 2.0 samlar Science Parks AI-insatser och syftar till att öka kunskapen om hur AI skapar affärsvärde, med särskilt fokus på Grundläggande AI-modul ledare i små och medelstora företag. Under 2025 fortsatte vi arbetet tillsammans med Jönköping University, Jönköping International Business Den grundläggande modulen vidareutvecklades utifrån School och Tekniska Högskolan. Projektet finansieras av EU:s regionala deltagarnas återkoppling. Under 2025 arrangerades utvecklingsfond och Region Jönköpings län. fler aktiviteter hos lokala företag som Bufab, Hydro, Eksjöhus, OEM och Husqvarna för att nå nya målgrupper, Under året höll vi en hög aktivitetsnivå och stärkte kopplingen mellan med fortsatt fokus på SME och praktisk förståelse för inspiration, kompetens och konkret implementering i företagens AI-resa. möjligheter, risker och ansvar. 190 Workshops – Affärsnyttan med AI Genom workshops och företagsbesök identifierade vi konkreta användningsfall, tydliggjorde databehov och formulerade pilotupplägg. Vi stärkte också uppföljningen, så att företagen lämnade med handlingsplaner och tydligt ansvar för nästa steg. AI JKPG – en regional samverkansplattform Utvecklingen av AI JKPG var central under första delen av 2025, med fortsatt fokus på samverkan mellan akademi, Studentprojekt näringsliv och offentlig sektor. I mars arrangerade vi tillsammans med Qulturum eventet “AI för beslutsfattare”, Samarbetet med JU gav företag tillgång till studentteam som samlade 150 beslutsfattare i offentlig sektor. och relevant kompetens i skarpa utmaningar. Företagen Plattformen vidareutvecklade under året sina kanaler och kunde testa lösningar i praktiken samtidigt som sin struktur för att stärka kunskapsdelning, matchning och studenterna fick erfarenhet av AI-projekt i samverkan med gemensamma aktiviteter. näringslivet. Innovate for Impact Innovate for Impact stöttar små och medelstora företag att 191 innovera utifrån samhällsutmaningar för att skapa positiva samhällseffekter – impact. Projektet stärker företagens innovationsförmåga, använder samhällsutmaningar som drivkraft och utvecklar nya arbetssätt. I nära samverkan med JU stärkte vi företagens kapacitet att arbeta systematiskt med innovation. Under året genomförde vi kunskapshöjande och nätverksbyggande insatser genom bland annat Impact Insight, Innovationsledningsprogram, behovsanalyser, framtidsanalyser och verifieringar. Vi arrangerade också Impact Day och delade ut Impact Award för att lyfta företag som utvecklat lösningar med tydlig samhällsnytta. Innovationsnätverket lanserades under året och riktar sig till personer och företag med ansvar och intresse för innovationsfrågor. Nätverket erbjuder kunskap, verktyg och erfarenhetsutbyte. Två träffar genomfördes med teman som att skapa engagemang för innovation och AI som möjliggörare för innovation. Vi vidareutvecklade metoden Framtidsanalys och testade ett nytt gruppformat. En pilot genomfördes med flera bolag, bland annat Rörvikshus. Projektet tog även en aktiv roll i innovationssystemet genom processledning och samverkan med andra aktörer. Tillsammans med CSR Småland genomförde vi A Sustainable Tomorrow. Vi deltog också i Region Jönköpings Läns förstudie om resurskartläggning för industriell och urban symbios i fem kommuner. 192 Impact Day & Innovations- Impact Award: ledningsprogram: 160 deltagare 2 program i 6 kommuner 3 nominerade bolag 18 företag 1 pris utdelat 32 deltagare Bolagscoachning: Innovationsnätverk: Impact Challenge: 7–8 behovsanalyser 2 träffar med cirka 35 deltagare 180 studenter utvecklade över 40 3 framtidsanalyser idéer inom hälsa och välmående, 2 verifieringar varav flera har tagits vidare för fortsatt utveckling. 193 M2C – Manufacturer to Consumer ett starkt ekosystem för digital tjänsteutveckling, fler M2C stöttar små och medelstora företag i regionen att tillväxtbolag, stärkt förmåga att gå från produkt till tjänst samt utveckla hållbara digitala försäljningskanaler och affärsmodeller. ökad attraktionskraft för kompetens och investeringar. Projektet, som löper 2024–2026, drivs av Jönköpings Tekniska Parallellt utvecklade partnerskapet ett gemensamt arbetssätt Högskola med Science Park som samverkanspart med ansvar för att pröva och prioritera initiativ. Syftet är att tidigt för kunskaps- och nätverksaktiviteter. identifiera satsningar med hög kvalitet, tydligt genomslag och potential att skala – i linje med respektive områdes målbild. Under 2025 arrangerade Science Park fyra nätverksträffar Initiativen kan vara områdesspecifika men förväntas i hög grad samt ett samarrangemang med Handelsrådet med fokus på vara tvärgående mellan flera områden. cirkulär e-handelslogistik. Genom regionens projekt PERSIST fick arbetet under året Projektet bidrog också till att utveckla det regionala även en internationell dimension. Deltagande i en internationell e-handelsnätverket ECOMJKPG. Vid utgången av 2025 konferens gav värdefullt erfarenhetsutbyte och stärkte omfattade nätverket 143 personer som återkommande deltog i kopplingen till europeiska sammanhang. sammankomster för erfarenhets- och kunskapsutbyte. EnerGo Booster Partnerskap Innovation (Smart Specialisering, S3) Energiomställningen är en central fråga för både näringslivets Under 2025 fortsatte arbetet inom Partnerskap Innovation konkurrenskraft och regionens långsiktiga hållbarhet. För i Småland, Öland och Gotland. Regionerna samverkar för att Science Park är området en naturlig del av vårt arbete med stärka konkurrenskraft och innovationsförmåga inom fem hållbarhet, impact och utmaningsdriven innovation. områden: Skog & trä, Industriell utveckling, Besöksnäring, Livsmedel och Digital tjänsteutveckling. I september 2025 antogs Science Park Jönköping till STIM- projektet (Stärka Innovationsmiljöer), med syfte att stärka Inom Digital tjänsteutveckling, som leds av Science Park innovationsmiljöer och bidra till en hållbar energiomställning. Jönköping, tog vi steget från kartläggning till tydlig riktning Energimyndigheten är uppdragsgivare och finansiär för sex genom en så kallad utvecklingsagenda. Den pekar ut riktningen: regionala kontrakt i Sverige. 194 Science Park Jönköping ingår i satsningen EnerGO Booster i samverkan med aktörer i Västsverige, med Innovatum i Trollhättan som projektledare. Kontraktstiden är två år med möjlighet till två års förlängning. Projektet riktar sig till små och medelstora företag, startups och innovatörer med energilösningar. Genom kunskapshöjande insatser, affärsutveckling, finansiering samt test- och demonstrationsmöjligheter stärks deras förutsättningar att nå marknaden. Science Park Jönköpings arbete har haft särskilt fokus på Jönköpings län. Under året: • Byggde vi relationer med aktörer inom energisektorn, såsom energibolag, kommunernas näringslivsavdelningar, Energikontoret, startups, akademi samt aktörer som Elmia Solar och Etteplan • Planerade och genomförde vi en idétävling med fokus på energi • Initierade vi planeringen av ett energievent • Påbörjade vi planeringen av ett startupprogram med energifokus 195 Årets unga ledande kvinna Till 2025 års utmärkelse inkom 158 nomineringar från 2025 markerade ett fortsatt utvecklingssteg för initiativet samtliga kommuner i Jönköpings län. Efter en urvalsprocess Årets unga ledande kvinna, som syftar till att synliggöra med intervjuer valdes 22 kandidater ut till den slutliga förebilder och bidra till långsiktig regional utveckling listan. Jämfört med tidigare år såg vi ett större urval inom och ökad jämställdhet i länet. I början av året firades kategorin Årets entreprenör, vilket är en positiv utveckling. tioårsjubileet av initiativet på den årliga prisceremonin, och vi släppte en rapport över jämställdhetsutvecklingen i Den slutliga listan visade en bred representation av Jönköpings län under denna period. sektorer och verksamheter – från förenings- och idrottsliv till entreprenörskap, kommun, region och näringsliv. 196 Under året genomförde vi också ett namnbyte av utmärkelserna för att tydligare särskilja Det är ett resultat av en medveten satsning under projektets övergripande arbete från själva nomineringsperioden på att bredda bilden av vad ledarskap priserna. Initiativet omfattar nu tre utmärkelser: kan vara, bortom traditionella chefsroller i privat sektor. • Årets ledarförebild Genom att lyfta fram nya typer av förebilder och bredda bilden av ledarskap bidrog initiativet under 2025 till att • Årets entreprenör stärka synligheten, självförtroendet och nätverken hos unga kvinnor i länet – och därmed till ett mer jämställt och • Årets blivande styrelsetalang inkluderande ledarskap över tid. 197 Community Vår community på Science Park samlar människor och ännu tydligare koppling till våra prioriterade kunskapsområden, företag med en gemensam drivkraft: att bidra till positiv vilket stärkte träffsäkerheten i målgrupperna. Resultatet av samhällsförändring. Vi inspirerar, utbildar och matchar. våra utvärderingar visar på en hög nöjdhet hos våra deltagare med snittbetyget 4,3 av 5. Under 2025 samlade vi 5 635 deltagare i 210 aktiviteter och genomförde 105 matchningar som ledde till nya relationer Under 2025 genomförde vi en rad kunskaps- och och konkreta samarbeten. Nätverk är en central del av vårt inspirationsinsatser, däribland Impact Day, Impact Demo Days, communityarbete. Under året stärkte vi strukturen genom startup-seminarier för internationella entreprenörer samt AI- att starta fler lokala entreprenörsnätverk samt ett nytt dagar för både näringsliv och offentlig sektor. Vi arrangerade innovationsnätverk. Tillsammans med vårt etablerade AI- också föreläsningar inom entreprenörskap, innovation och AI. nätverk och investerarnätverket skapar de mötesplatser där idéer utvecklas, relationer byggs och nya samarbeten tar form. Som en del av communityarbetet stod vi även bakom flera utmärkelser och priser, bland annat inom Årets unga ledande Möjligheten att mötas är en bärande del av vår community. kvinna, Guldenen – Årets inkubatorbolag, SKAPA-priset samt Deltagarna söker nya affärskontakter, samarbeten och Impact Award. erfarenhetsutbyte. Under 2025 planerade vi aktiviteter med 105 198 matchningar (mål: 100) 5635 deltagare (mål: 5000) 210 aktiviteter (mål 150) 175 medlemmar i investarnätverket 1 643 medlemmar i AI-nätverket 62 deltagare i innovationsnätverket 199 200 Våra mötesplatser Mötesrum och konferens Science Park har mötesplatser över hela länet, med ett Vi erbjuder ett starkt servicekoncept med Front Desk, nav i Jönköping på Science Park Towers. mötesrum, restaurang och kongressmöjligheter. Under 2025 tog vi fram en strategi för Science Park Det har bidragit till ett växande antal återkommande Towers med målet att tydligare låta våra kärnvärden besökare. Våra lokaler används av både offentlig och prägla mötesplatsen. Under året tecknade vi fler privat sektor och vi ser ett ökande regionalt och nationellt hyresavtal, vilket innebär att Science Park Towers når full intresse för Science Park Towers som mötesplats. kontorsbeläggning under 2026. Jönköping har sedan länge en stark position som Vi fortsatte att skapa sammanhang för våra hyresgäster mötesstad i Sverige. Under 2025 stärktes Science Park genom återkommande aktiviteter som gemensam Towers roll som en självklar del av den utvecklingen. fredagsfrukost, månatlig lunchmeditation samt julfrukost och luciatåg. 201 Attraktiv organisation Under 2025 fortsatte Science Park att utveckla sin förmåga Samtidigt identifierade vi utvecklingsområden kopplade att skapa värde för entreprenörer, företag, forskare och till tydligare prioriteringar, stärkt koppling mellan strategi offentliga aktörer i Jönköpings län. I en tid av snabb och vardag samt hållbar arbetsbelastning när nya uppdrag omställning, ökade kompetenskrav och teknikutveckling tillkommer. Insikterna tas om hand löpande och omsätts i krävs en aktör som arbetar långsiktigt, samordnat och med konkreta åtgärder för att utveckla både verksamheten och tydlig riktning. medarbetarskapet. Vi genomför årligen medarbetarundersökningar samt Vår kultur och våra värderingar är en central del av vår utvecklings- och lönesamtal för att identifiera styrkor och attraktionskraft. Genom att Våga, Göra och Dela stärker vi vår förbättringsområden. Årets resultat visade en uppskattad förmåga att samarbeta, omsätta idéer till handling och bidra till fysisk arbetsmiljö, stark teamkänsla och gott samarbete, ett starkt innovationsekosystem i regionen. liksom en hög upplevelse av meningsfullhet och delaktighet. 202 203 •• 204 Marknadsföring och kommunikation Under 2025 stärkte vi Science Parks kommunikationsarbete Effektkommunikation och stärkt förståelse för med tydligt fokus på effekt, relevans och långsiktig Science Parks roll: utveckling. Vi gjorde vår kommunikation mer träffsäker och mer datadriven, samtidigt som vi lade grunden för en mer Under året tog vi tydliga steg mot en kommunikation som tillgänglig och framtidssäkrad digital närvaro. visar vad verksamheten leder till – inte bara vad vi gör. Genom att lyfta effekter och samhällsnytta stärkte vi den externa Digital utveckling och ökad träffsäkerhet: berättelsen och skapade bättre förutsättningar för en strategisk dialog med ägare, intressenter och beslutsfattare i länet. • Genomförde en tillgänglighetsanalys av sciencepark. se och tog fram en konkret åtgärdsplan. Arbetet blev Samarbeten och mötesplatsens synlighet: startpunkten för en bredare strategisk genomlysning av webbplatsens innehåll, struktur och funktion, med målet • Utvecklade samarbetet med Jönköping University i att skapa en plattform som möter framtida krav och kommunikationsinsatser för att öka räckvidd och relevans i målgrupper. prioriterade målgrupper. • Vidareutvecklade nyhetsbrevsformatet, vilket ökade den • Påbörjade marknadsföringen av Science Park Towers med upplevda relevansen och gav tydlig positiv respons från fokus på mötesrumsuthyrning och stärkte positionen som mottagarna. en synlig mötesplats i Jönköping. • Etablerade ett nytt analysformat för uppföljning av innehåll och engagemang i sociala medier, vilket gav bättre beslutsunderlag och möjlighet att utveckla kanalstrategier baserat på faktiska resultat. 205 Vi tror på kraften i modiga idéer och människors vilja att förändra världen. Med innovation, entreprenörskap och teknologi som verktyg utvecklar vi lösningar och nya affärer som möter planetens och samhällets största utmaningar. Tillsammans – för en ljusare och mer hållbar framtid. 206 An impact movement for a brighter future. 207 208  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 1 / 9 209  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 2 / 9 210  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 3 / 9 211  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 4 / 9 212  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 5 / 9 213  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 6 / 9 214  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 7 / 9 Deltagare 215 ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-18 20:37:53 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: DANIEL JANSON LÜTZEN Daniel J. Lützen Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post IDEELLA FÖRENINGEN SCIENCE PARK-SYSTEMET I JÖNKÖPINGS LÄN 826002-0725 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 14:39:26 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: SUSANNE WAHLSTRÖM Susanne Wahlström Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 19:51:36 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Kerstin Marianne Hammar Kerstin Hammar Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 12:06:24 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MÅNS SVENSSON Måns Svensson Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 12:03:04 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: FRIDA BOKLUND Frida Boklund Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 14:16:25 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: LOVISA LIDÅKER Lovisa Lidåker  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 8 / 9 Lovisa Lidåker Leveranskanal: E-post 216 Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 21:36:53 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: BEATA ALLEN Beata Allen Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-18 06:53:43 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ANNA KRISTINA GILLEK Anna Gillek Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 12:34:30 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Roger Sixten Kennerth Didrick Roger Didrick Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 12:38:46 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: NICLAS PALMGREN Niclas Palmgren Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-17 12:04:36 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MARIE JOHANSSON Marie Johansson Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-18 20:37:53 UTC Oneflow ID 13885910 Sida 9 / 9 217 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Ideella föreningen Science Park-Systemet i Jönköpings Län, org.nr 826002-0725 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ideella föreningen Science Park-Systemet i Jönköpings Län för år 2025. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten. 1 av 3  Signerat 2026-03-18 20:36:57 UTC Oneflow ID 13911174 Sida 1 / 4 218 Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 2 av 3  Signerat 2026-03-18 20:36:57 UTC Oneflow ID 13911174 Sida 2 / 4 219 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Ideella föreningen Science Park-Systemet i Jönköpings Län för år 2025. Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Jönköping den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Daniel J. Lützen Auktoriserad revisor 3 av 3  Signerat 2026-03-18 20:36:57 UTC Oneflow ID 13911174 Sida 3 / 4 Deltagare 220 ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-18 20:36:57 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: DANIEL JANSON LÜTZEN Daniel J. Lützen Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-18 20:36:57 UTC Oneflow ID 13911174 Sida 4 / 4 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 221 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10

§ 88 Dnr: TFN.2026.89 Slutredovisning av projekt Mossle SPU samt överföringsledning, projektnummer 304060 Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna teknik- och fritidsförvaltningens slutredovisning av projekt Mossle SPU samt överföringsledning, projektnummer 304060 samt att underskottet på 572 464 kronor regleras mot projekt Förstärkning detaljplaner, projektnummer 301018. Ärendebeskrivning Projektet Mossle SPU (spillvattenpumpstation) samt överföringsledning omfattar VA-ledningsnät (vatten- och avloppsledningsnät) samt två pumpstationer. Projektet medför att vatten och avlopp fungerar på området för detaljplan Mossle. Spillvattenledningar, dagvattenledningar samt dricksvattenledningar är anlagda och klara. Två nya pumpstationer har byggts för att trygga bortledandet av spillvatten. I förlängningen kommer pumpstationerna avlasta pumpstation 1. Det är mycket viktigt då Värnamo förtätas och spillvattenmängderna antas öka. Den mindre pumpstationen anlades för att trygga försörjningen till höghusen närmast riksväg 27, ”Livets träd”. Ekonomi Budget 29 500 000 kr Kostnader 30 072 464 kr Underskott på projektet 572 464 kr Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna teknik- och fritidsförvaltningens slutredovisning av projekt Mossle SPU samt överföringsledning, projektnummer 304060 samt att underskottet på 572 464 kronor regleras mot projekt Förstärkning detaljplaner, projektnummer 301018. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 20260217 - Projektblad KF122 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-17 222 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.89 Tjänsteskrivelse - Slutredovisning av projekt Mossle SPU samt överföringsledning, projektnummer 304060 Ärendebeskrivning Projektet Mossle SPU (spillvattenpumpstation) samt överföringsledning är färdigställt och ska redovisas till teknik- och fritidsnämnden. Projektet omfattar VA-ledningsnät (vatten- och avloppsledningsnät) samt två pumpstationer. Beställare av projektet Teknik- och fritidsförvaltningen. Entreprenadform Det aktuella projektet har haft entreprenadformen AB04, som står för Allmänna bestämmelser 2004, och som innebär att beställaren tar fram handlingar, ritningar, beskrivningar och även ansvarar för funktion och lösning, även kallat färdig handling. Historik, tider och information Projektstart år 2019 Projektslut 2026-02-01 Viktiga händelser under projektets gång: VA-ledningar anlades för att kunna försörja området för Mossle detaljplan. En överföringsledning anlades också från Mossle pendelparkering till kassunen (sänklåda) vid Pålslunds reningsverk. En större pumpstation byggdes vid pendelparkeringen vid Mossle. Denna försörjer detaljplaneområdet och kommer vid senare tidpunkt även pumpa flödet från Hånger, Åminne och Helmershus. Detta för att avlasta pumpstation 1 vid Apladalen. Ekonomi (se även under rubrik ”Utredning”) Anvisade medel enligt följande:

§ 89 Dnr: TFN.2026.45 Yttrande över fråga från barn- och utbildningsnämnden om möjlighet att minska interna debiteringar Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att se teknik- och fritidsförvaltningens yttrande som sitt eget samt att lämna yttrandet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade 10 december 2025 att föreslå kommunstyrelsen att undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen beslutade 20 januari 2026 att remittera ärendet till servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden för yttrande senast den 20 mars 2026. Barn- och utbildningsnämnden har anfört att den inte får kompensation för indexuppräkning av bland annat lokalhyror, lokalvård och måltider vilket innebär att de fasta kostnaderna blir högre år för år. Högre fasta kostnader påverkar fördelningen till barn- och utbildningsnämndens kärnuppdrag att bedriva undervisning och barnomsorg. Interndebitering I teknik- och fritidsnämndens och förvaltningens uppdrag ingår det att ansvara för lokalförsörjning för kommunens verksamheter. Varje år debiteras en internhyra för lokalerna som består av tre delar, kapitaltjänstkostnad, indexhyra och media. Kapitaltjänstkostnad (Avskrivning) Kostnad för de lån kommunen har på fastigheten och som beräknas utifrån en annuitet med internränta. Indexhyra Indexhyra består av kostnader för hyresadministration, fastighetsskötsel, teknisk drift, underhåll, yttre skötsel, försäkringar och lokalbank (vakanta lokaler). Årligen sker en indexhöjning av indexhyran med PKV (Prisindex för kommunal verksamhet). Media Media består av kostnader för fjärrvärme, el, vatten och avlopp Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 120 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10 TFN § 89 (forts.) samt avfallshantering. Mediakostnaderna höjs utifrån årliga faktiska kostnader kommunicerade av Värnamo energi avseende el och fjärrvärme, teknik- och fritidsförvaltningen avseende VA- kostnader och SÅM (kommunalförbundet Samverkan, miljö, återvinning) avseende avfallshantering. Möjligheter till påverkan Av de tre beståndsdelarna i hyran är inte kapitaltjänstkostnaden eller indexhyran påverkansbar för verksamheterna då de är direkt knutna till lån och drift av fastigheterna. Mediakostnaden däremot kan verksamheterna påverka genom att vara kostnadsmedvetna och följa de riktlinjer som finns när det gäller att spara energi. Ett alternativ för barn- och utbildningsförvaltningen att minska sina kostnader är att se över lokalerna de verkar i. I arbetet med lokalförsörjning identifierar teknik- och fritidsförvaltningen flera lokaler som har lågt nyttjande i förskola och skolverksamheten i förhållande kapacitet kontra antal barn över tid. Att lämna lokaler innebär dock att kostnader för kapitaltjänst och indexhyra skjuts över till lokalbanken. Rekommendationen är att ha verksamhet i kommunens egna lokaler så långt som möjligt, alternativt i Finnvedsbostäders lokaler, och att i första hand lämna externt förhyrda lokaler för att sänka totalkostnaden för Värnamo kommun. Ej fullt nyttjade förskolelokaler eller skolor innebär en kostnad för Värnamo kommun och ser man inga möjligheter till användning över tid bör fastigheterna avyttras. Som svar på frågan om det går att påverka kostnaderna är svaret att det är möjligt, men att det ligger hos verksamheterna själva att vara medvetna och tillse att man har anpassade lokaler utifrån behov. Kostnad för fastighetsdrift har ett rakt förhållande till antalet fastigheter och lokalyta. Teknik- och fritidsförvaltningens sätt att arbeta med att hålla nere kostnader inriktar sig på att effektivisera driften av fastigheterna. Energibesparande åtgärder gällande ventilationsaggregat och belysningar är tydliga exempel på det. Förvaltningen har på detta sätt fått ned den totala energiförbrukningen med cirka 25 % de senaste tre åren, vilket för året 2025 har inneburit en lägre kostnad för barn- och utbildningsnämnden med 4 014 416 kronor, vilket visar sig i återbetalning inom mediareglering. Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 121 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10 TFN § 89 (forts.) Förvaltningen arbetar systematiskt med kvalitet och kostnadskontroll och har hög grad av kostnadsmedvetenhet. Ett annat område som förvaltningen lägger vikt vid är att regelbundet se över upphandlingar för att uppnå mest kostnadseffektiva affärer. Förvaltningen informerar om och redovisar ovan nämnda kvalitetsarbete regelbundet för teknik- och fritidsnämnden, vilken efterfrågar uppföljning av driftverksamheten. Utöver ovan beskrivna arbete, som är pågående arbete, kan inte kostnadssänkningar göras av teknik- och fritidsförvaltningen avseende fastighetsförvaltningen. Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att se teknik- och fritidsförvaltningens yttrande som sitt eget samt att lämna yttrandet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 20260305 - Kommunstyrelsens beslut 20 januari 2026, § 16 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-05 122 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.45 Tjänsteskrivelse – Yttrande över fråga från barn- och utbildningsnämnden om möjlighet att minska interna debiteringar Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade 10 december 2025 att föreslå kommunstyrelsen att undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen beslutade 20 januari 2026 att remittera ärendet till servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden för yttrande senast den 20 mars 2026. Barn- och utbildningsnämnden har anfört att den inte får kompensation för indexuppräkning av bland annat lokalhyror, lokalvård och måltider vilket innebär att de fasta kostnaderna blir högre år för år. Högre fasta kostnader påverkar fördelningen till barn- och utbildningsnämndens kärnuppdrag att bedriva undervisning och barnomsorg. Interndebitering I teknik- och fritidsnämndens och förvaltningens uppdrag ingår det att ansvara för lokalförsörjning för kommunens verksamheter. Varje år debiteras en internhyra för lokalerna som består av tre delar, kapitaltjänstkostnad, indexhyra och media. Kapitaltjänstkostnad (Avskrivning) Kostnad för de lån kommunen har på fastigheten och som beräknas utifrån en annuitet med internränta. Indexhyra Indexhyra består av kostnader för hyresadministration, fastighetsskötsel, teknisk drift, underhåll, yttre skötsel, försäkringar och lokalbank (vakanta lokaler). Årligen sker en indexhöjning av indexhyran med PKV (Prisindex för kommunal verksamhet). TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-05 123 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.45 Media Media består av kostnader för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfallshantering. Mediakostnaderna höjs utifrån årliga faktiska kostnader kommunicerade av Värnamo energi avseende el och fjärrvärme, teknik- och fritidsförvaltningen avseende VA- kostnader och SÅM (kommunalförbundet Samverkan, miljö, återvinning) avseende avfallshantering. Möjligheter till påverkan Av de tre beståndsdelarna i hyran är inte kapitaltjänstkostnaden eller indexhyran påverkansbar för verksamheterna då de är direkt knutna till lån och drift av fastigheterna. Mediakostnaden däremot kan verksamheterna påverka genom att vara kostnadsmedvetna och följa de riktlinjer som finns när det gäller att spara energi. Ett alternativ för barn- och utbildningsförvaltningen att minska sina kostnader är att se över lokalerna de verkar i. I arbetet med lokalförsörjning identifierar teknik- och fritidsförvaltningen flera lokaler som har lågt nyttjande i förskola och skolverksamheten i förhållande kapacitet kontra antal barn över tid. Att lämna lokaler innebär dock att kostnader för kapitaltjänst och indexhyra skjuts över till lokalbanken. Rekommendationen är att ha verksamhet i kommunens egna lokaler så långt som möjligt, alternativt i Finnvedsbostäders lokaler, och att i första hand lämna externt förhyrda lokaler för att sänka totalkostnaden för Värnamo kommun. Ej fullt nyttjade förskolelokaler eller skolor innebär en kostnad för Värnamo kommun och ser man inga möjligheter till användning över tid bör fastigheterna avyttras. Som svar på frågan om det går att påverka kostnaderna är svaret att det är möjligt, men att det ligger hos verksamheterna själva att vara medvetna och tillse att man har anpassade lokaler utifrån behov. Kostnad för fastighetsdrift har ett rakt förhållande till antalet fastigheter och lokalyta. Teknik- och fritidsförvaltningens sätt att arbeta med att hålla nere kostnader inriktar sig på att effektivisera driften av fastigheterna. Energibesparande åtgärder gällande ventilationsaggregat och belysningar är tydliga exempel på det. Förvaltningen har på detta sätt fått ned den totala TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-05 124 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.45 energiförbrukningen med cirka 25 % de senaste tre åren, vilket för året 2025 har inneburit en lägre kostnad för barn- och utbildningsnämnden med 4 014 416 kronor, vilket visar sig i återbetalning inom mediareglering. Förvaltningen arbetar systematiskt med kvalitet och kostnadskontroll och har hög grad av kostnadsmedvetenhet. Ett annat område som förvaltningen lägger vikt vid är att regelbundet se över upphandlingar för att uppnå mest kostnadseffektiva affärer. Förvaltningen informerar om och redovisar ovan nämnda kvalitetsarbete regelbundet för teknik- och fritidsnämnden, vilken efterfrågar uppföljning av driftverksamheten. Utöver ovan beskrivna arbete, som är pågående arbete, kan inte kostnadssänkningar göras av teknik- och fritidsförvaltningen avseende fastighetsförvaltningen. Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att se teknik- och fritidsförvaltningens yttrande som sitt eget samt att lämna yttrandet till kommunstyrelsen. Stefan Åberg Malmer Jesper du Rietz Avdelningschef fastighet Förvaltningschef Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens beslut 20 januari 2026, § 16 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 125 Servicenämnden 2026-02-25

§ 91 Dnr: TFN.2024.3 Information om status för projekt Ombyggnad stadshus Värnamo, projektnummer 231098 Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att godkänna informationen samt att lämna informationen till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Teknik- och fritidsförvaltningen ser idag ett stort behov av att i närtid göra en större genomgripande renovering och ombyggnad av stadshuset då det finns stora brister i byggnaden samt hög energiförbrukning. Samtidigt finns det stora möjligheter för disponering av ytor och yteffektivitet för att tillgodose behovet av bra kontorsmiljöer då stora delar av Värnamo kommuns administration idag är utspridd i flera egna fastigheter men även i flera externt förhyrda lokaler. Utöver ovan finns det möjligheter vid en ombyggnation och renovering att utöka antalet kontorsplatser i stadshuset beroende på val av utformning vilket då innebär att kommunens administrativa enheter på framförallt teknik- och fritidsavdelningen men även andra verksamheter kan införlivas i stadshuset för att reducera externt förhyrda lokaler och därmed minska den totala hyreskostnaden. Stadshuset rymmer idag cirka 180 kontorsplatser, exklusive tingshuset. Kontorsytan är inte särskilt effektivt nyttjad då fastigheten består av många och långa korridorer samt väl tilltagna kontorsrum. Vid dimensionering av administrativa lokaler med tillhörande mötesutrymmen, toaletter, pausrum med mera beräknar man mellan 15–20 kvadratmeter per medarbetare beroende på utformning. Med bakgrund av de möjligheter som påvisas i den ytstudie ramavtalsarkitekten har utfört är det rimligt att anta att, beroende på val av utformning, stadshuset kan inrymma mellan 300–500 kontorsplatser. Med de stora möjligheterna som ytorna i stadshuset ger ser förvaltningen stora ekonomiska fördelar med att inrymma fler kontorsplatser i stadshuset. Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10 TFN § 91 (forts.) Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att godkänna informationen samt att lämna informationen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 20260303 - Projektblad KF054 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 5 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2024.3 Tjänsteskrivelse - Information om status för projekt Ombyggnad stadshus Värnamo, projektnummer 231098 Ärendebeskrivning Teknik- och fritidsförvaltningen ser idag ett stort behov av att i närtid göra en större genomgripande renovering och ombyggnad av stadshuset då det finns stora brister i byggnaden samt hög energiförbrukning. Samtidigt finns det stora möjligheter för disponering av ytor och yteffektivitet för att tillgodose behovet av bra kontorsmiljöer då stora delar av Värnamo kommuns administration idag är utspridd i flera egna fastigheter men även i flera externt förhyrda lokaler. Utöver ovan finns det möjligheter vid en ombyggnation och renovering att utöka antalet kontorsplatser i stadshuset beroende på val av utformning vilket då innebär att kommunens administrativa enheter på framförallt teknik- och fritidsavdelningen men även andra verksamheter kan införlivas i stadshuset för att reducera externt förhyrda lokaler och därmed minska den totala hyreskostnaden. Stadshuset rymmer idag cirka 180 kontorsplatser, exklusive tingshuset. Kontorsytan är inte särskilt effektivt nyttjad då fastigheten består av många och långa korridorer samt väl tilltagna kontorsrum. Vid dimensionering av administrativa lokaler med tillhörande mötesutrymmen, toaletter, pausrum med mera beräknar man mellan 15–20 kvadratmeter per medarbetare beroende på utformning. Med bakgrund av de möjligheter som påvisas i den ytstudie ramavtalsarkitekten har utfört är det rimligt att anta att, beroende på val av utformning, stadshuset kan inrymma mellan 300–500 kontorsplatser. Med de stora möjligheterna som ytorna i stadshuset ger ser förvaltningen stora ekonomiska fördelar med att inrymma fler kontorsplatser i stadshuset. TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-03 6 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2024.3 Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att godkänna informationen samt att lämna informationen till kommunstyrelsen. Stefan Åberg Malmer Jesper du Rietz Avdelningschef fastighet Förvaltningschef Beslutsunderlag - Projektblad KF054 7 Ombyggnad av Stadshuset Värnamo Projektblad nr KF: KF 054 Projektbladnr Förv: Upprättad den: 2015-03-01 Upprättad av: Stefan Åberg Reviderad den: 2025-03-06 Uppdragsgivare/beställare(nämnd): TFN Projektnr i Ek.sys: 231098 Utförare(nämnd): TFN Datum: För anläggnings- och fastighetsinvesteringar överstigande 5 mnkr, ange tidpunkt när investeringen beräknas tas i bruk: Vid byggnads-, gatu- och VA-investeringsprojekt överstigande totalt Miljöstrategiska 10 mnkr, ska förslag/synpunkter inhämtas från kommunens frågor: funktioner för miljöstrategiska frågor samt energi- och klimat- Energi-och rådgivning. Ange datum: klimatrådgivning: Beskriv process från behov till förslag enligt riktlinjer för investeringsprocess: (tänk om→optimera→bygg om→bygg nytt) Under 2010 gjordes en översyn av behov och lokalplanering tillsammans med berörda förvaltningar och vi konstaterade att en modernisering av planlösningar och rumssamband behövs för att möta dagens krav på kontorslokaler. Vi ser idag en helt annan öppenhet i kontorsmiljöer, mindre kontor, flera mötesplatser/grupprum och överlag en bättre yt-effektivitet (fler arbetsplatser inom samma yta), vilket är ett bättre alternativ än att hyra kontorslokaler av externa hyresvärdar eller bygga till och bygga nytt. Under 2019 togs en rad strategisk viktiga beslut kring våra behov av förvaltningslokaler. Detta öppnar nu möjlighet att börja renovera Stadshuset. Nettoeffekt på driftbudget för Hyreshöjning motsvarande kapitalkostnaden beställaren: Beskrivning av investeringsprojektet: Stadshuset i Värnamo byggdes i två etapper. Den första etappen som byggdes var halva huskroppen mot Storgatan och 3 flyglar som stod klara1961. Den senare etappen omfattade den resterande huskroppen mot Storgatan, huvudentrén, foajén, kommunfullmäktigesal samt kommunledningskontor vilken stod klar 1971. Tekniska förvaltningen ser i dag ett behov av att successivt göra en genomgripande ombyggnad då det finns klara brister i grundförutsättningarna för disponering av ytor, yt-effektivitet, installationer standard, energiåtgång etc. Vi ser nu möjlighet att etappvis dela in ombyggnaden över tid med start i Husdel F för att sedan fortsätta med E, och F. Ett pågående projekt gällande vår lokalisering av vår centrala IT-miljö har också stor betydelse för att vi nu kan planera för en genomgripande ombyggnad. Belopp omfördelat mellan åren, beslut av TU 200901 2022-12-29 SÅ Renovering av stadshuset kräver en genomlysning för att verifiera eller sätta en ny budget. Ombyggnationen kräver med största sannolikhet att nya apparatrum byggs för ventilation för att försörja olika etapper på ett bättre sätt. Det är med största sannolikhet en förutsättning för att kunna renovera i etapper utan och för att klara om omflyttning/rotering av verksamheterna. Renoveringen innebär en totalrenovering som omfattar omläggning tak, nya fönster, ny fasad, nya installationer samt eventuellt om- och tillbyggnad samt omdisponering av ytor. 2025-03-06 Stadshuset genomgår en genomslysning för att fastställa status av bygganden och installationerna. "Hur mår huset" Bedömningen är att det krävs en totalrenovering då husets samtliga byggdelar och installationskomponenter har uppnåt sin livslängd sedan många år tillbaka. Flertalet av byggdelarna och insatllationerna hålls vid liv med "konstgjord andning". Delar av stadshuset har genomgåt diverse ytskitksrenoveringar genomåren och dessa delar är undantagna i avgräsningarna. Däremot är samtlig installation såsom ventilation och el mm i stort behov av utbyte då risk för utebliven funktion är överhängande. Budgeten om 100 mkr bedömdes 2015. Sedan dess har en kraftig inflation medfört att priser och kostnader har skjutit i höjden. Byggkostnadsindex (BKI) har ökat med 149,7% från basmånd mars 2015 till december 2024. Det motsvarar cirka 15% om året. Det innebär att tidigare budgeten bör ökas från 100 mkr till 150 mkr för en renovering. Dock har byggnaden förfallit under de sista 10 åren vilket gör att behovet av en större genomgripande renovering är nödvändig med bedömd kvadratmeterkostnad för renovering om cirka 26-28 000 kronor per kvadratmeter inklusive rivningar. Det innebär en budget med 2025 års kostnadsläge mellan 260-280 miljoner kronor beroende på nödvändig omfattning och rivning. Kalkylering utförs under 2025. Önskar man förändra planlösningar och göra ombyggnationer för att öka yteffektiviteten krävs troligtvis ytterligare investeringar. De kostnaderna är inte upptagna i ovan bedömningar. Driftkostnaderna är även de uppräknade med inflation och yta. Stadshuset i Värnamo byggdes i två etapper. Den första etappen som byggdes var halva huskroppen mot Storgatan och 3 flyglar som stod klara1961. Den senare etappen omfattade den resterande huskroppen mot Storgatan, huvudentrén, foajén, kommunfullmäktigesal samt kommunledningskontor vilken stod klar 1971. Tekniska förvaltningen ser i dag ett behov av att successivt göra en genomgripande ombyggnad då det finns klara brister i grundförutsättningarna för disponering av ytor, yt-effektivitet, installationer standard, energiåtgång etc. Vi ser nu möjlighet att etappvis dela in ombyggnaden över tid med start i Husdel F för att sedan fortsätta med E, och F. Ett pågående projekt gällande vår lokalisering av vår centrala IT-miljö har också stor betydelse för att vi nu kan planera för en genomgripande ombyggnad. Belopp omfördelat mellan åren, beslut av TU 200901 2022-12-29 SÅ 8 Renovering av stadshuset kräver en genomlysning för att verifiera eller sätta en ny budget. Ombyggnationen kräver med största sannolikhet att nya apparatrum byggs för ventilation för att försörja olika etapper på ett bättre sätt. Det är med största sannolikhet en förutsättning för att kunna renovera i etapper utan och för att klara om omflyttning/rotering av verksamheterna. Renoveringen innebär en totalrenovering som omfattar omläggning tak, nya fönster, ny fasad, nya installationer samt eventuellt om- och tillbyggnad samt omdisponering av ytor. 2025-03-06 Stadshuset genomgår en genomslysning för att fastställa status av bygganden och installationerna. "Hur mår huset" Bedömningen är att det krävs en totalrenovering då husets samtliga byggdelar och installationskomponenter har uppnåt sin livslängd sedan många år tillbaka. Flertalet av byggdelarna och insatllationerna hålls vid liv med "konstgjord andning". Delar av stadshuset har genomgåt diverse ytskitksrenoveringar genomåren och dessa delar är undantagna i avgräsningarna. Däremot är samtlig installation såsom ventilation och el mm i stort behov av utbyte då risk för utebliven funktion är överhängande. Budgeten om 100 mkr bedömdes 2015. Sedan dess har en kraftig inflation medfört att priser och kostnader har skjutit i höjden. Byggkostnadsindex (BKI) har ökat med 149,7% från basmånd mars 2015 till december 2024. Det motsvarar cirka 15% om året. Det innebär att tidigare budgeten bör ökas från 100 mkr till 150 mkr för en renovering. Dock har byggnaden förfallit under de sista 10 åren vilket gör att behovet av en större genomgripande renovering är nödvändig med bedömd kvadratmeterkostnad för renovering om cirka 26-28 000 kronor per kvadratmeter inklusive rivningar. Det innebär en budget med 2025 års kostnadsläge mellan 260-280 miljoner kronor beroende på nödvändig omfattning och rivning. Kalkylering utförs under 2025. Önskar man förändra planlösningar och göra ombyggnationer för att öka yteffektiviteten krävs troligtvis ytterligare investeringar. De kostnaderna är inte upptagna i ovan bedömningar. Driftkostnaderna är även de uppräknade med inflation och yta. Driftkostnadsjustering/år: Evakueringskostnad: År Kostnad i tkr Nybyggnadsyta: 0 m2 Budget Totalt utfall Ombyggnadsyta: 10 000 m2 Anvisade medel/utfall tom 2024 1 700 103 Driftkostnadsjustering/år: 2 600 tkr/år Investering beslutad 2025 1 000 Kapitaltjänstkost.just/år: 14 448 tkr/år Investeringsbudget 2026 0 Evakueringskostnad: 5 000 tkr Investeringsplan 2027 Investeringsplan 2028 Avskrivningstid (genomsnitt): 41 år Investeringsplan 2029 Kalkylnivå 0-3: 3 Investeringsplan 2030 Investeringsplan Framtid 257 300 Totalinvestering 260 000 TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-23 9 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2026.249 Meddelanden till kommunstyrelsen 31 mars 2026 Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har sammanställt nedan lista med inkommen information till kommunstyrelsen: - Mötesanteckningar och presentation från medlemsamråd med samordningsförbunden i Jönköpings län den 27 februari 2026. - Styrelseprotokoll från Finnvedens samordningsförbund den 19 mars 2026 med årsredovisning 2025. - Medborgarlöfte 2026 mellan Värnamo kommun och polisen. - Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Värnamo kommun och IFK. 10 2026-02-27 Minnesanteckningar medlemssamråd för samordningsförbunden i Jönköpings län Datum 2026-02-27 Kallade Kommunstyrelsernas ordförande i Jönköpings län, Regionstyrelsens ordförande, Arbetsförmedlingen i Jönköpings län, Försäkringskassan i Jönköpings län, Presidierna i Jönköpings län Deltagare Beata Allen (Aneby kommun), Johanna Buchalle (Arbetsförmedlingen), Kenth Williamsson (Vaggeryd kommun), Kristine Hästmark (Gnosjö kommun), Markus Kyllenbeck (Eksjö kommun), Mats Holmstedt (Tranås kommun), Per Högberg (Mullsjö kommun), Rachel De Basso (Region Jönköpings län), Sara Lindberg (Nässjö kommun), Sofia Sandänger (Försäkringskassan), Susanne Wahlström (Habo kommun), Göran Häll (Sävsjö kommun), Stefan Widerberg (Värnamo kommun), Andreas Persson (Jönköping kommun) Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Håkan Sandgren (ordförande), Hans Jarstig (vice ordförande), Mia Alfredsson (förbundschef), Caroline Sundvall (administrativ koordinator) Finnvedens samordningsförbund Ylva Samuelsson (ordförande), Viktoria Önneby (förbundschef) Höglandets samordningsförbund Tobias Gyllensten (vice ordförande), Kajsa Hallmans (förbundschef) Plats Vrigstad Bilagor Sammanställning av gruppdiskussion spindeln Sammanfattning workshop Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 11 1. Mötets öppnande Kristine Hästmark hälsar alla välkomna och mötesdeltagarna presenterar sig. 2. Val av justerare Till justerare för mötet väljs Per Högberg, Mullsjö kommun. 3. Vad har hänt i förbunden under 2025? Förbundscheferna för de tre förbunden berättar om året som gått. Under hösten gjordes en omorganisation i Södra Vätterbygden och Finnvedens samordningsförbund, sedan tidigare förbundschef slutat. Från november är därför förbunden bemannade med förbundschefer i alla tre förbunden samt en administrativ koordinator som delar sin tjänst mellan Södra Vätterbygden och Finnvedens samordningsförbund. Förbundscheferna redogör för förbundens utveckling under året, såsom utvärdering/översyn av insatser och hur ekonomin ligger till. Förbunden har de senaste åren använt delar av det balanserade resultatet för att finansiera insatser. Ordvalet ”budget i balans” i bildspelet kommenterades, varpå det förtydligades att budgeten är i underskott, men att ekonomin är i balans då man tagit ett aktivt beslut om att använda det balanserade resultatet på rekommendation av nationella rådet. När nu det balanserade resultatet sjunkit till en rekommenderad nivå behöver budgeten för kommande år ses över. Förbunden har därför redan gjort prioriteringar men kommer att behöva sänka sina kostnader ytterligare de kommande åren. Vidare berättar förbundscheferna vad de tre förbunden gör tillsammans i samverkan: Det är gemensamma frågor i länet, utbildningsinsatser, Vårkonferens, Räkna med oss! samt Implementering och metodstöd. Dessutom är en ny länsgemensam hemsida på gång, som vi fick se ett utkast på. Föregående års ställningstagande följdes upp. Medlemssamrådet föreslog förra året att samordningsförbunden skulle följa upp finansierade insatser genom RISE ekonomiska modell för stegförflyttning som effektutvärdering och uppföljning av finansierade insatser, vilket redogjordes för. Se bildspelet Finansiella effekter av stegförflyttning i Jönköpings län, Modellen visar på den samhällsekonomiska vinsten, faktiska kostnader. Det andra ställningstagandet - nämligen att Primärkommunal samverkan (PKS) och Region Jönköpings län anser att det finns grund för att se över länets samordningsförbund för att analysera om det finns behov och möjlighet att bilda länsförbund (och samtidigt gav länets kommundirektörer i uppdrag att utreda frågan) - behandlades i Övriga frågor. Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 12 4. Förbundsprofilering Tidigare utförd utredning om sammanslagning till ett länsförbund (Översyn av samordningsförbunden i Jönköpings län) gav ett flertal rekommendationer, däribland Tydliggör medlemmarnas styrning av förbunden. Det handlar om principer för verksamheten, strategisk tydlighet och parternas uppdrag. Med utgångspunkt i detta öppnades samtal om begreppet Förbundsprofilering. Vad vill parterna ha ut av den finansiella samordningen och vilken riktning ska samordningsförbunden ha? Hur får vi bäst nytta av finsam/samordningsförbunden? Behöver vi se över våra samarbeten? Funderingar om aktivitetskravet lyftes som ett exempel, ger det ett behov att titta på samarbetet igen? Vad är ordinarie verksamhet och vad är förbundets ansvar? Dialoger har startats hos parterna angående aktivitetskravet, det kommer nog få förändringar på den finansiella samordningen. Lagstiftning kring aktivitetskravet blir tydligare i mars. Mötet konstaterar att det är viktig att få med alla perspektiven, alla parter. Samverka, kroka arm i frågan. 5. Förbundsprofilering med Workshop Gruppvis diskuterades frågorna - Var ska förbundet göra störst skillnad på sikt? - Vilken roll vill ni att förbundet ska ta i framtidens välfärdssystem? - Vilken typ av värde ska förbundet främst skapa? I gruppdiskussionerna kom parterna fram till at samordningsförbunden främst ska ha fokus på individnära insatser, struktur- och samverkansarbete ses som stödjande och möjliggörande för att individinsatserna ska bli effektiva och hållbara. Parterna efterfrågar förbund som är en drivande men samtidigt neutral samordnare i framtidens välfärdssystem som initierar, utmanar och utvecklar samverkan samt främjar kunskapsdelning kring insatser och deras effekter. Parterna anser att den finansiella samordningens framgång syns när: • individer stärks och når arbete eller studier • nya arbetssätt utvecklas och implementeras • samverkan fördjupas och blir mer hållbar över tid. Nedan visas gruppernas skattningar av spindeldiagrammen i en sammanfattning. Se bilaga Sammanställning av gruppdiskussion – förbundets profil och tyngdpunkt. Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 13 6. Övriga frågor: länsförbund? Gällande länsförbund, uppföljning från 2025. Vid föregående medlemssamråd gavs uppdraget till kommundirektörerna att utreda frågan om att slå ihop de tre samordningsförbunden i länet till ett länsövergripande förbund. Flera parter önskar nu få ta del av utfallet av denna utredning, och vilka eventuella ställningstagande man gjort. Mötet ger PKS uppdraget att sammankalla alla fyra parter för att ge återkoppling i frågan och få redovisning av den utredning som gjorts. Ordförande Kristine Hästmark får uppdrag att framföra det önskemålet. 7. Nästa medlemssamråd och ordförande Försäkringskassan är ordförande och sammankallande för medlemssamrådet 2026. Preliminärt datum är fredag 26 februari 2027. 8. Avslutning Kristine Hästmark tackar alla medverkande för engagemanget och avslutar mötet. Caroline Sundvall Kristine Hästmark sekreterare mötesordförande Per Högberg Justerare Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 14 Sammanfattning av gruppdiskussion 1. Var ska förbunden göra störst skillnad på sikt? Om samordningsförbunden måste välja var det skapar störst långsiktig nytta – ska fokus främst ligga på individnära insatser eller på att påverka strukturer, arbetssätt och samverkan mellan organisationer? • De individnära insatserna för de som inte ryms inom ”vanliga” strukturer/insatser. • Använda det bästa av de olika förbundens specialiteter i hela länet. • Återupprätta människorna till att kunna fortsätta i våra ordinarie strukturer och organisationer. • Tydliggöra och påverka strukturer. • Ta fram nya arbetssätt mellan organisationerna. • Verksamheten ska till 90% fokusera på individinriktade insatser. • I övrigt fokus på samverkan – internt arbete i förbundet. • Arbeta för att få större utväxling av insatta medel. • Få fler människor i sysselsättning. • Insatser ska återspeglas genom att avkastningen ses i samtliga organisationer. Sammanfattning Fokus bör främst ligga på individnära insatser. Även om strukturpåverkan och utveckling av samverkan anses viktiga, framgår det att den största långsiktiga nyttan bedöms uppnås genom att prioritera individnära insatser. Struktur- och samverkansarbete ses främst som stödjande och möjliggörande för att individinsatserna ska bli effektiva och hållbara. 2. Vilken roll vill ni att förbunden ska ta i framtidens välfärdssystem? När ni blickar framåt. Vill ni att samordningsförbunden främst ska vara en neutral samordnare och mötesplats, eller en mer drivande aktör som initierar, utmanar och påverkar hur samverkan faktiskt fungerar? • Vadet – arbetsmarknadspolitiken är navet • Huret – samordningsförbunden är utföraren • En driven neutral samordnare • En neutral samordnare • Sammanhållande funktion • Att få de människor som idag inte fångas/ryms/platsar i ordinarie insatser hos någon av de fyra medlemmarna att nå dit. • Vem som genomför insatser avgörs av gemensamma beslut av de fyra. • Bidra till kunskapsdelning av de olika insatserna och effekterna. Sammanfattning Parterna efterfrågar i första hand en drivande men samtidigt neutral samordnare. Samordningsförbunden ska inte ta någon parts sida, men ändå ha en aktiv roll i att initiera, utmana och utveckla samverkan. Samordningsförbunden ska verka för att minska friktionen mellan parterna och vara en sammanhållande funktion runt individen, Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 15 särskilt för dem som inte ryms inom ordinarie insatser hos respektive part eller riskerar att falla mellan stolarna. Främja kunskapsdelning kring insatser och deras effekter. 3. Vilken typ av värde ska förbunden främst skapa? Om samordningsförbunden verkligen lyckas i framtiden vad märks då mest; att de finansierar och följer upp insatser, eller att de bygger kunskap, förändrar arbetssätt och stärker samverkan över tid? • Att ha som mål att individerna i de olika insatserna kommer i arbete, studier etc. • Att verka mot utanförskap och för inkludering i samhällsgemenskapen. • Rusta individen. • Utöver individperspektivet om 90% är det stärkt samverkanskapacitet och förändrade arbetssätt. • Återupprätta de människor som faller mellan så att varje människa återkommer i arbete/aktivitet/värdigt liv. • En trygg, långsiktig gemensam plattform för de fyra i uppdraget för dessa människor (återupprätta människorna) • Att ha koll på förmåga för varje människa. • Finansiering av projekt för att prova nya metoder är viktigt. • Viktigt att omvärldsbevaka för att hitta nya metoder/arbetssätt. Sammanfattning Framgång märks mest när individresultat och systemförändring går hand i hand. Det räcker inte enbart att finansiera och följa upp insatser, och det räcker inte heller enbart att bygga strukturer och kunskap. Den verkliga framgången syns när: • Individer stärks och når arbete eller studier • Nya arbetssätt utvecklas och implementeras • Samverkan fördjupas och blir mer hållbar över tid. 4. Övriga tankar som gruppen önskar föra fram • Ökad samverkan och optimering för hela länet. • Viktigt med långsiktighet. • Tolkar vi er rätt att det finns utrymme för fler arbetsuppgifter? Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 16 Sammanställning av gruppdiskussion – förbundets profil och tyngdpunkt Fyra grupper har skattat var de anser att förbundet bör ligga på respektive axel i spindeldiagrammet. Sammantaget visar svaren både tydlig samsyn och vissa områden med större spridning. Axel Värden Medel Spridning Tolkning Finansiera 5,5,4,5 4,75 Mycket låg Stark samsyn Strategiskt/proaktivt 4,2,4,4.5 3,6 Medel Övervägande högt Uppföljning 4.5,3,4,3 3,6 Medel Relativt högt 4,2,3,2 2,75 Medel Medel/lite Initiera samverkan lägre Metodutveckling 3,2,4,1 2,5 Hög Oenighet Mötesplats 2.5,5,2 3,2 * Hög Polariserat Påverka samverkan 1,2,3,3.5 2,4 Hög Låg–medel Förvalta 3,1.5,2,1 1,9 Låg-medel Tydligt lågt (*Mötesplats saknar ett värde – men mönstret är tydligt ändå.) Tydlig samsyn – finansiering som kärnuppdrag Den starkaste samsynen finns kring finansieringsrollen. Samtliga grupper placerar förbundet mycket högt på denna axel. Det indikerar att finansiering ses som en central del av förbundets identitet och uppdrag. Förbundet uppfattas i första hand som en aktiv och tydlig finansiär. Även uppföljning och strategiskt/proaktivt arbete ligger relativt högt sammantaget. Det tyder på att finansieringen inte enbart ses som medelsfördelning, utan att den bör kopplas till riktning, prioriteringar och ansvar för resultat. Medelnivå – initiering och metod När det gäller initiera samverkan hamnar svaren på en mellannivå. Det finns en viss vilja att förbundet ska ta initiativ, men inte lika stark som när det gäller finansiering. Metodutveckling visar större spridning. Här finns olika uppfattningar om hur stark utvecklings- och innovationsroll förbundet bör ha. Det kan tyda på att uppdraget upplevs otydligt eller att förväntningarna skiljer sig mellan grupperna. Lägst nivå – påverkan och förvaltning Lägre skattningar syns på att påverka samverkan samt särskilt på att förvalta. Detta tyder på att det finns en försiktighet kring att förbundet ska ha en stark normerande eller styrande roll gentemot huvudorganisationerna, och att man inte ser förbundet som en långsiktig förvaltare eller verksamhetsägare. Här framträder en bild av att förbundet inte i första hand ska ”ta över” strukturer eller styra linjeverksamheter, utan snarare verka inom ramen för sitt samordnande och finansiella uppdrag. Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 17 Mötesplats – delade uppfattningar För mötesplats/facilitering finns tydlig spridning. Några ser detta som en mycket viktig funktion, medan andra skattar den betydligt lägre. Det indikerar olika syn på hur aktiv arena förbundet bör vara i samverkanssystemet. Samlad bild Helhetsbilden som framträder är att grupperna i hög grad vill att förbundet ska vara: • En tydlig och aktiv finansiär • Med koppling till strategisk inriktning • Och med ansvar för uppföljning och resultat Samtidigt finns en mer återhållsam hållning till att: • Vara en stark påverkansaktör gentemot parterna • Ta en tydlig förvaltningsroll • Ha en långtgående och enhetlig roll inom metodutveckling och mötesstruktur Detta kan tolkas som att förbundet i första hand ses som en strategiskt orienterad finansiär snarare än en normerande systemaktör eller permanent verksamhetsägare. Comfact Signature Referensnummer: 309547SE 18 UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: CAROLINE SUNDVALL TITEL, ORGANISATION: Sekreterare, Samordningsförbundet Södra Vätt… TID: 2026-03-11 13:28:58 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _430638b7905c2c8b191c5f63153a134c NAMN: Per Högberg TITEL, ORGANISATION: Justerare, Mullsjö kommun TID: 2026-03-11 13:34:26 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: E-post (per.hogberg@politik.mullsjo.se) IDENTIFIKATIONS-ID: 39323729929f454a99138056ccaff797 NAMN: Kristine Hästmark TITEL, ORGANISATION: Ordförande, Gnosjö kommun TID: 2026-03-12 08:58:18 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: E-post (Kristine.Hastmark@gnosjo.se) IDENTIFIKATIONS-ID: f91d1ea8529c4b568e8eb0aa93bdd50e Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-03-12 08:58:23 +01:00 Ref: 309547SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 309547SE Sida 1/1 19 Medlemssamråd 2026 Välkommen! 20 DAGORDNING • Välkomna! • Val av justerare • Uppdatering om vad som hänt i förbunden • Förbundsprofilering med workshop • Övriga frågor - länsförbund • Nästa medlemssamråd och ordförande 21 VAD HAR HÄNT I FÖRBUNDEN 2025? 22 Mia Alfredsson, förbundschef Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Viktoria Önneby, förbundschef Finnvedens samordningsförbund Caroline Sundvall, administrativ koordinator Samordningsförbunden Södra Vätterbygden och Finnveden Kajsa Hallmans, förbundschef Höglandets samordningsförbund 23 SAMORDNINGSFÖRBUNDET SÖDRA VÄTTERBYGDEN Utveckla det vi gör — och ställa om där det behövs - Utveckling av Enter och NOVA - Avveckling av FIA - Samverkan i centrum - Ekonomi i balans 24 FINNVEDENS SAMORDNINGSFÖRBUND • Översyn av ekonomin • Samverkansteamet – vad har insatsen för effekt? • Kartläggning Uppdrag Unga 25 HÖGLANDETS SAMORDNINGSFÖRBUND • Budgeterat underskott • Tjänstepersonstöd till NNS • Översyn Uppdrag Samverkan DET HÄR GÖR VI I SAMVERKAN! 26 • Gemensamma frågor i länet • Implementering och metodstöd • Utbildningar/föreläsningar oRätt stöd rätt försörjning i Jönköpings län + checklista • Vårkonferens (styrelser och beredningsgrupper) oIndividuellt stöd till arbete (IPS), • Räkna med oss! Tillsammans med oReflexiv praxis (BIP) Kommunal utveckling • Ny gemensam hemsida 27 Förslag på logga till den gemensamma hemsidan 9 28 UPPFÖLJNING FRÅN 2025 Medlemssamrådet föreslår inga nya ställningstaganden men föreslår att samordningsförbunden under 2025 följer upp finansierade insatser genom RISE ekonomiska modell för stegförflyttning som effektutvärdering och uppföljning av finansierade insatser. Länsförbund: Primärkommunal samverkan (PKS) och Region Jönköpings län anser att det finns grund för att se över länets samordningsförbund för att analysera om det finns behov och möjlighet att bilda länsförbund. Länets kommundirektörer gavs i uppdrag att utreda frågan. 10 29 FINANSIELLA EFFEKTER AV STEGFÖRFLYTTNING I JÖNKÖPINGS LÄN 30 FÖRDELNING KOSTNADER LÄNETS FÖRBUND 31 • Kostnader, individinriktade insatser (inkl kompetensutveckling): 83% • Kostnader strukturövergripande (inkl administration):17% 32 INDIVIDERNAS BEHOV – NYCKLAR TILL ARBETE OCH STUDIER • Rätt stöd och anpassning avgör om människor kommer i arbete/studier • Kontinuitet och relation är en framgångsfaktor • Hälsa och återhämtning måste få ta plats i arbetslivsinriktade insatser 33 VAD HAR STÖDET I VÅRA INSATSER BETYTT? • Skillnaden mellan att stå ensam och att kunna lyckas • Skapar struktur och gör vägen framåt begriplig • Bygger broar till arbetslivet – i rätt takt 34 ÖVERGRIPANDE SLUTSATS Träffsäkerhet mellan behov och upplevd effekt: Insatserna fungera eftersom de: • Kombinerar relation + struktur + praktiskt stöd + individanpassning • Har samordnade och parallella insatser 35 REKOMMENDATIONER FRÅN ÖVERSYNEN • Tydliggör medlemmarnas styrning av förbunden. • Ta fram principer för hur projekt ska avslutas, fortsätta eller implementeras. • Värdera organisationsfrågan noggrant och ta fram en konkret genomförandeplan om sammanslagning väljs. 36 TYDLIGARE STYRNING • Att medlemmarna gemensamt och strukturerat anger inriktning, prioriteringar och principer för verksamheten • Det handlar alltså mer om strategisk tydlighet och ägaransvar än om operativ kontroll. FÖRBUNDSPROFILERING - VARFÖR FINSAM? 37 Styrelse Beredningsgrupp Styrgrupp Styrgrupp Medarbetare i Medarbetare i insats insats 38 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Kommunen Regionen 39 INBOXNING OCH SUBOPTIMERING FÖRBUNDSPROFILERING - VARFÖR 40 FINSAM? • Vilka är vi till för? • Och varför? • Vad tror vi gör skillnad? 41 SAMORDNINGSFÖRBUNDENS UPPGIFT (§ 7 FINSAM) • stödja samverkan mellan samverkansparterna • finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete (§ 2) • Förbundsarbete och administration o besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen o besluta hur gemensamma medel skall användas o svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. 42 43 INTRODUKTION TILL GRUPPARBETE ARBETA TILLSAMMANS I NOTERA ERA TANKAR OCH GÖR SKATTNINGEN I GEMENSAM GENOMGÅNG AV GRUPPEN OCH BESVARA FUNDERINGAR! ARBETSMODELLEN/SPINDELN SVAREN PÅ FRÅGORNA SAMT FRÅGORNA. ARBETSMODELLEN 25 44 1. VAR SKA FÖRBUNDET GÖRA STÖRST SKILLNAD PÅ SIKT? Om samordningsförbundet måste välja var det skapar störst långsiktig nytta – ska fokus främst ligga på individnära insatser, eller på att påverka strukturer, arbetssätt och samverkan mellan organisationer? 45 2. VILKEN ROLL VILL NI ATT FÖRBUNDET SKA TA I FRAMTIDENS VÄLFÄRDSSYSTEM? När ni blickar framåt – vill ni att samordningsförbundet främst ska vara en neutral samordnare och mötesplats, eller en mer drivande aktör som initierar, utmanar och påverkar hur samverkan faktiskt fungerar? 46 3. VILKEN TYP AV VÄRDE SKA FÖRBUNDET FRÄMST SKAPA? Om samordningsförbundet verkligen lyckas i framtiden – vad märks då mest: att det finansierar och följer upp insatser, eller att det bygger kunskap, förändrar arbetssätt och stärker samverkanskapaciteten över tid? 47 PRESENTATION AV SAMMANFATTNING 48 AV GRUPPARBETET • Om samordningsförbunden måste välja var de skapar störst långsiktig nytta, pekar svaren tydligt mot att fokus främst bör ligga på individnära insatser. • Parterna efterfrågar i första hand en drivande men samtidigt neutral samordnare. • Framgång märks genom konkreta resultat för individer, men också genom långsiktig utveckling av samverkan och arbetssätt. 3/11/2026 30 49 ÖVRIGA FRÅGOR: • Länsförbund, uppföljning från 2025 ANSVAR FÖR GEMENSAMT MEDLEMSSAMRÅD 50 2026 Gnosjö 2020 Regionen 2025Tranås 2019 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2024 Arbetsförmedlingen 2018 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 2023 Vaggeryd 2017 Värnamo 2022 Gislaved 2016 Sävsjö 2021 Nässjö 2015 Jönköping 51 TACK FÖR IDAG! 33 Styrelseprotokoll för Finnvedens Samordningsförbund 2026-03-19 1 52 Organ Finnvedens Samordningsförbund, Styrelsen Plats och tid 2026-03-19 kl 09.05-11.00 Stortorget 1, Gislaved Beslutande Ylva Samuelsson, Gislaveds kommun, ordförande Senada Sacic, Region Jönköpings län Lizbeth Johansson (digitalt), Gnosjö kommun Karin Björkman, Försäkringskassan Övriga deltagande Viktoria Önneby, förbundschef Caroline Sundvall, administrativ koordinator Samverkansteamet: Larisa Sitarevic Anastasia Triari Robert Vestlund Sanna Karlsson-Ferm Amela Imsirovic Henrik Söder Popi Soulioti-Varsamis Utses att justera Senada Sacic Sekreterare Digital justering Caroline Sundvall Mötesordförande Digital justering Ylva Samuelsson Justerare Digital justering Senada Sacic Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse Finnvedens Samordningsförbund, Styrelsen Sammanträdesdatum 2026-03-19 Datum för uppsättande 2026-03-24 Datum för nedtagande 2026-04-15 Förvaringsplats Förbundets kansli, Tändsticksgränd 23, Jönköping ..................................................................... Caroline Sundvall, administrativ koordinator Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 313424SE Styrelseprotokoll för Finnvedens Samordningsförbund 2026-03-19 2 53

Beslut Kf § 106, 2022 19 500 000 kr Total budget 29 500 000 kr TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-17 223 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.89 Kostnader 2019 137 324 kr Kostnader 2020 4 457 606 kr Kostnader 2021 11 926 346 kr Kostnader 2022 11 299 655 kr Kostnader 2023 205 890 kr Kostnader 2024 112 988 kr Kostnader 2025 1 931 195 kr Kostnader 2026 1 460 kr Totalkostnader 30 072 464 kr Underskott på projektet 572 464 kr Sammanfattning Projektet medför att vatten och avlopp fungerar på området för detaljplan Mossle. Spillvattenledningar, dagvattenledningar samt dricksvattenledningar är anlagda och klara. Två nya pumpstationer har byggts för att trygga bortledandet av spillvatten. I förlängningen kommer pumpstationerna avlasta pumpstation 1. Det är mycket viktigt då Värnamo förtätas och spillvattenmängderna antas öka. Den mindre pumpstationen anlades för att trygga försörjningen till höghusen närmast riksväg 27, ”Livets träd”. Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna teknik- och fritidsförvaltningens slutredovisning av projekt Mossle SPU samt överföringsledning, projektnummer 304060 samt att underskottet på 572 464 kronor regleras mot projekt Förstärkning detaljplaner, projektnummer 301018. Antti Vähäkari Jesper du Rietz Avdelningschef VA Förvaltningschef TJÄNSTESKRIVELSE 2026-02-17 224 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2026.89 Beslutsunderlag - Projektblad KF122 Utredning Förtydligande av projektkostnader för projekt Mossle SPU samt överföringsledning, projektnummer 304060: År Budget & övriga Utfall intäkter Anvisade medel/utfall 2 0 1 9 137 342 2020 10 000 000 4 457 606 2021 11 926 346 2022 19 500 000 11 299 655 2023 205 890 2024 112 988 2025 1 931 195 2026 1 460 Totalinvestering 29 500 000 30 072 464 Totalt underskott på projektet 572 464 225 Förstärkning detaljplaner Projektblad nr KF: KF122 Projektbladnr Förv: Upprättad den: 2018-03-01 Upprättad av: Antti Vähäkari Reviderad den: 2025-03-05 Uppdragsgivare/beställare(nämnd): TFN Projektnr i Ek.sys: 301018 Utförare(nämnd): TFN Datum: För anläggnings- och fastighetsinvesteringar överstigande 5 mnkr, ange tidpunkt när investeringen beräknas tas i bruk: Miljöstrategiska Vid byggnads-, gatu- och VA-investeringsprojekt överstigande totalt 10 mnkr, frågor: ska förslag/synpunkter inhämtas från kommunens funktioner för Energi-och miljöstrategiska frågor samt energi- och klimat-rådgivning. Ange datum: klimatrådgivning: Beskriv process från behov till förslag enligt riktlinjer för investeringsprocess: (tänk om→optimera→bygg om→bygg nytt) När större bostadsområden ska exploateras exempelvis Mossleplatån och kvarteret Kärleken, behöver VA stärka upp befintlig infrastruktur med smarta lösningar för att undvika överbelastning på VA-ledningsnätet. Bland annat pumpstation P1, Tånnögatan behöver avlastas när staden förtätas. Beskrivning av investeringsprojektet: För att undvika en överbelastning av pumpstation P1 i Värnamo så måste ledningsnätet avlastas. Flertalet nya förtätningar kommer byggas framöver. Arenan som ska byggas i närtid tillsammans med bostadsområdet vid Prostsjön kräver att en ny pumpstation byggs, samt att ledningar förnyas då de är antingen för klena eller behöver flyttas. Ett 20-tal detaljplaner och planprogram är för närvarande under framtagning. I flertalet av dessa kommer VA-anläggningarna behöva byggas ut eller förändras. Nykeltal År Kostnad i tkr Driftskostnadsjustering/år: 100 tkr/år Budget Totalt utfall Årligt Längd (m): m Anvisade medel/utfall tom 2024 anslag Årligt anslag Yta (m2): m2 Investering beslutad 2025 6 000 Antal: Investeringsbudget 2026 10 000 Kapitaltjänskost.just/år: 5 496 tkr/år Investeringsplan 2027 15 000 Investeringsplan 2028 20 600 Avskrivningstid (genomsnitt): 50 år Investeringsplan 2029 20 000 Kalkylnivå 0-3: 3 Investeringsplan 2030 20 000 Investeringsplan Framtid Bilaga kalkyl: Totalinvestering 91 600 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 226 Teknik- och fritidsnämnden 2026-03-10

§ 143 att återemittera ärendet för vidare beredning. Barn- och utbildningsförvaltningen har inkommit med reviderat förslag för budget och skolpeng för år 2026. Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna budget samt skolpeng för år 2026, samt att föreslå kommunstyrelsen undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-02 131 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr: BUN.2025.1465 Budget 2026, skolpeng Ärendebeskrivning Barn-och utbildningsnämnden fastställer årligen budget och bidragsbelopp för barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden får inte kompensation för indexuppräkning av bland annat lokalhyror, lokalvård och måltider vilket innebär att de fasta kostnaderna blir högre år för år. Högre fasta kostnader påverkar fördelningen till barn- och utbildningsnämndens kärnuppdrag att bedriva undervisning och barnomsorg. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 19 november 2025 § 143 att återemittera ärendet för vidare beredning. Barn- och utbildningsförvaltningen har inkommit med reviderat förslag för budget och skolpeng för år 2026. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna budget samt skolpeng för år 2026, samt att föreslå kommunstyrelsen undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Yvonne Axelsson Johan Grahn Förvaltningsekonom Förvaltningschef SKOLPENG 2026 FÖRSKOLAN 132 Grundbelopp, Kr/barn/år Barn under 3 år Barn över 3 år Schematid Schematid 0 - 25,0 25,1 - 0 - 25,0 25,1 - GRUNDBELOPP tim/vecka tim/vecka tim/vecka tim/vecka UNDERVISNING/OMSORG - PED VHT FÖRSKOLAN Omsorg och pedagogisk verksamhet 121 133 179 276 56 932 99 934 Pengar för ensaml. enavdelnings fsk.* Rektor 6 699 6 699 6 699 6 699 Specialpedagoginsatser 2 690 2 690 2 690 2 690 Utvecklingslärare 413 413 413 413 Rektorsutbildning 36 36 36 36 Särskilt stöd* Elevhälsa 180 180 180 180 LÄROMEDEL OCH UTRUSTNING Läromedel 963 963 963 963 Distributionscentralen 38 38 38 38 Kapitalkostnader 1 917 1 917 1 917 1 917 Licenser, pedagogiska 176 176 176 176 MÅLTIDER Köp av måltider 19 883 19 883 19 883 19 883 LOKALKOSTNADER Lokalhyror 22 678 22 678 22 678 22 678 Verksamhetsservice 351 351 351 351 Lokalvård ink drift städ 4 629 4 629 4 629 4 629 SUMMA INNAN ADMINISTRATION 181 784 239 928 117 584 160 586 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % INTERKOMMUNERAL ERSÄTTNING 187 238 247 126 121 111 165 403 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % OCH MOMS 6% SKOLPENG FRISTÅENDE VERKSAMHET 198 472 261 953 128 378 175 328 TILLÄGGSBELOPP Inom förskolan kommer tillägg för följande att vara möjliga: 1. Resurser för barn i behov av extraordinärt stöd. 2. Nattis * Kan ansökas av enskild huvudman i Värnamo kommun. SKOLPENG FÖRSKOLEKLASS 2026 133 Grundbelopp, Kr/barn/år GRUNDBELOPP Kr/elev/år UNDERVISNING I FÖRSKOLEKLASS Grund undervisningsresurs förskoleklass 38 297 Liten enhet 249 Rektor 1 553 Rektorsut. 48 LÄROMEDEL OCH UTRUSTNING Läromedel 740 Distributionscentralen 38 Kapitalkostnader 110 Licenser, pedagogiska 731 Skolbibliotikarie 267 Utökning skolpeng 4 mnkr 985 Förstärkning mindre enhet 5 kr 1 244 Generella statsbidrag 137 ELEVVÅRD Specialpedagoginsatser 2 011 Talpedagog 855 Kurator 1 715 Skolpsykolog 606 Skolsköterska 1 965 Skolläkare 194 Drift elevhälsa 107 Särskilt stöd MÅLTIDER Köp av måltider ink. Prisökningar 11 421 LOKALKOSTNADER Hyror ink lokalvård, el m.m. Hyror idrottshallar 18 816 Verksamhetsservice 508 SUMMA INNAN ADMINISTRATION 82 598 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % INTERKOMMUNERAL ERSÄTTNING 85 076 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % OCH MOMS 6% SKOLPENG FRISTÅENDE VERKSAMHET 90 181 TILLÄGGSBELOPP Inom förskoleklass kommer tillägg för: 1. Resurser för barn i behov av särskilt stöd. SKOLPENG GRUNDSKOLAN 2026 134 Grundbelopp, Kr/barn/år Åk 1-6 Åk 7-9 GRUNDBELOPP Kr/elev/år Kr/elev/år UNDERVISNING I GRUNDSKOLAN Undervisningsresurs kronor per elev 51 232 57 437 Liten enhet 249 Gemensamma kostnader 841 707 Rektor 3 896 3 940 Studie/Yrkesvägledare 1 389 Rektorsutb 48 48 Utökning elevhälsa och likvärdighet skolpeng 4 mnkr 985 985 Förstäkning mindre enheter 5 mkr 1 244 1 244 LÄROMEDEL OCH UTRUSTNING Läromedel ink. slöjd 1 572 1 602 Distributionscentralen 38 38 Kapitalkostnader 2 234 1 208 Licenser, pedagogiska 731 731 Brandskyddsutbildning 89 89 Skolbibliotikarie 267 267 Generella statsbidrag 137 137 ELEVVÅRD Specialpedagoginsatser 2 381 2 381 Talpedagog 855 0 Kurator 1 715 1 715 Skolpsykolog 606 606 Skolsköterska 1 965 1 965 Skolläkare 194 194 Fritidsledare 0 1 190 Drift 107 107 Förstärkning fritidsledare fältare 599 Modersmål Resurser för barn i behov av särskilt stöd MÅLTIDER Köp av måltider ink. Prisökningar 11 421 11 242 LOKALKOSTNADER Hyror ink lokalvård och idrottshallar, el m.m. 24 632 25 847 Verksamhetsservice 518 1 187 SUMMA INNAN ADMINISTRATION 107 958 116 858 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % INTERKOMMUNERAL ERSÄTTNING 111 197 120 364 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % OCH MOMS 6% SKOLPENG FRISTÅENDE VERKSAMHET 117 869 127 586 TILLÄGGSBELOPP Inom grundskolan kommer tillägg för två saker att vara möjliga. 1. Resurser för barn i behov av särskilt stöd. 2. Modermålslärare. SKOLPENG 2026 ANPASSAD GRUNDSKOLA 135 Grundbelopp, Kr/barn/år Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 GRUNDBELOPP Kr/elev/år Kr/elev/år Kr/elev/år UNDERVISNING I GRUNDSKOLAN Undervisningsresurs kronor per elev 261 289 357 487 763 811 Rektor 18 780 18 780 18 780 Studie/Yrkesvägledare 1 389 1 389 1 389 LÄROMEDEL OCH UTRUSTNING Läromedel 3 537 3 537 3 537 Distributionscentral 38 38 38 Kapitalkostnader 2 354 2 354 2 354 Licenser, pedagogiska 731 731 731 Skolbibliotikarie 267 267 267 ELEVVÅRD Specialpedagoginsatser 38 570 38 570 38 570 Talpedagog 855 855 855 Kurator 1 715 1 715 1 715 Skolpsykolog 606 606 606 Skolsköterska 1 965 1 965 1 965 Skolläkare 194 194 194 Drift elevhälsa 107 107 107 MÅLTIDER Köp av måltider ink. Prisökningar 7 322 7 322 7 322 LOKALKOSTNADER Hyror ink. idrottshallar lokalvård, el m.m. 29 736 29 736 29 736 Verksamhetsservice 518 518 518 SUMMA INNAN ADMINISTRATION 369 975 466 172 872 497 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % INTERKOMMUNERAL ERSÄTTNING 381 074 480 158 898 671 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % OCH MOMS 6% SKOLPENG FRISTÅENDE VERKSAMHET 403 939 508 967 952 592 SKOLPENG 2026 FRITIDSHEM 136 Grundbelopp, Kr/barn/år GRUNDBELOPP ÅK F-3 ÅK 4-6 Antal elever UNDERVISNING/OMSORG - PED VHT FHEM Omsorg och pedagogisk verksamhet 43 362 20 196 Rektor 495 495 Specialpedagoginsatser 262 262 LÄROMEDEL OCH UTRUSTNING Läromedel 836 836 Distributionscentralen 38 38 Kapitalkostnader 29 29 MÅLTIDER Köp av måltider ink. Prisökningar 6 717 6 717 LOKALKOSTNADER Hyror ink lokalvård, el m.m. 4 178 4 178 Verksamhetsservice 146 146 SUMMA INNAN ADMINISTRATION 56 062 32 896 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % INTERKOMMUNERAL ERSÄTTNING 57 744 33 883 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % OCH MOMS 6% SKOLPENG FRISTÅENDE VERKSAMHET 61 209 35 916 TILLÄGGSBELOPP Inom fritidshem kommer tillägg för två saker att vara möjliga. 1. Resurser för barn i behov av särskilt stöd. KOMMUNAL SKOLPENG 2026 ANPASSAD Gymnasieskola 137 Grundbelopp, Kr/barn/år Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 GRUNDBELOPP Kr/elev/år Kr/elev/år Kr/elev/år UNDERVISNING I GRUNDSKOLAN Undervisningsresurs kronor per elev 221 090 331 437 754 067 Rektor 9 583 9 583 9 583 Studie/Yrkesvägledare 16 606 16 606 16 606 Administration 4 489 4 489 4 489 Skolbibliotekarie 1 230 1 230 1 230 Vaktmästare 917 917 917 LÄROMEDEL OCH UTRUSTNING Läromedel 7 283 7 283 7 283 Övrig drift 1 811 1 811 1 811 Kapitaltjänstkostnader 3 133 3 133 3 133 ELEVVÅRD Specialpedagoginsatser 42 964 42 964 42 964 Talpedagog 855 855 855 Kurator 1 715 1 715 1 715 Skolpsykolog 606 606 606 Skolsköterska 1 965 1 965 1 965 Skolläkare 194 194 194 KAA 380 380 380 MÅLTIDER Köp av måltider 7 833 7 833 7 833 LOKALKOSTNADER Hyror ink. idrottshallar lokalvård, el m.m. 30 919 30 919 30 919 SUMMA INNAN ADMINISTRATION 353 574 463 921 886 551 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % INTERKOMMUNERAL ERSÄTTNING 364 181 477 839 913 148 SUMMA INK. ADMINISTRATION 3 % OCH MOMS 6% SKOLPENG FRISTÅENDE VERKSAMHET 386 032 506 509 967 937 Grundbelopp skolpeng gymnasie 2026 138 Interkommunal Bidragsbelopp Program/inriktning Undervisning Lärverktyg Elevhälsa Måltider Lokalkostn Kapitaltjänst Totalt belopp Admin 3% ersättning 2026 2026 kostn HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM 6 % moms Ekonomiprogrammet, EK 6 2 582 1 312 3 962 7 980 13 535 2 846 92 216 2 766 94 982 100 681 Naturvetenskapsprogrammet, NA 7 1 742 2 362 3 962 7 980 13 535 2 873 1 02 454 3 074 105 527 111 859 Samhällsvetenskapsprogrammet, SA 6 2 582 1 312 3 962 7 980 13 535 2 846 92 216 2 766 94 982 100 681 Teknikprogrammet, TE 6 7 014 3 362 3 962 7 980 13 535 3 056 98 909 2 967 101 876 107 989 YRKESPROGRAM Barn- och fritidsprogrammet, BF 7 1 742 894 3 962 7 980 13 535 2 970 1 01 082 3 032 104 115 110 361 Bygg- och anläggningsprogrammet, BA 8 1 197 18 496 3 962 7 980 20 977 3 941 1 36 553 4 097 140 650 149 089 El och energi-programmet, EE 8 5 925 11 763 3 962 7 980 13 535 4 411 1 27 576 3 827 131 403 139 287 Fordons- och transportprogrammet, FT Fordons- och transprg åk 1 9 3 017 9 121 3 962 7 980 29 123 3 896 1 47 098 4 413 151 511 160 602 Fordons- och transportprg personbil åk 2,3 9 3 017 8 788 3 962 7 980 29 123 5 412 1 48 281 4 448 152 730 161 893 Fordon- och transportsprg transport åk 2,3 1 28 474 30 294 3 962 7 980 25 785 10 311 2 06 806 6 204 213 010 225 791 Karosseri och lackering, lärling 9 4 908 894 3 962 7 980 25 785 2 846 1 36 374 4 091 140 466 148 894 Lastbil och mobila maskiner lärling 9 4 908 894 3 962 7 980 29 123 2 846 1 39 712 4 191 143 904 152 538 Försäljning- och serviceprogrammet, FS 6 5 123 2 954 3 962 7 980 13 535 2 846 96 400 2 892 99 292 105 249 Industritekniska programmet IN 9 3 017 11 319 3 962 7 980 43 697 4 668 1 64 642 4 939 169 581 179 756 Vård- och omsorgsprogrammet, VO 7 1 742 2 057 3 962 7 980 13 535 2 868 1 02 144 3 064 105 208 111 521 VVS- och fastighetsprogrammet, VF 8 5 925 18 496 3 962 7 980 20 977 2 846 1 40 186 4 206 144 392 153 055 Introduktionsprogram Yrkesintroduktionsprogrammet IMYFT 1 23 746 9 751 3 962 7 980 27 285 5 088 1 77 812 5 334 183 146 194 135 Yrkesintroduktionsprogramme IMYBF 9 0 653 3 655 3 962 7 980 13 535 2 846 1 22 630 3 679 126 309 133 888 Yrkesintroduktionsprogramme IMYIN 1 23 847 11 319 3 962 7 980 43 697 2 846 1 93 650 5 810 199 460 211 427 Språkintroduktion IMS 7 5 403 2 359 3 962 7 980 13 535 3 610 1 06 849 3 205 110 054 116 657 Individuellt alternativ IMA 7 5 403 2 359 3 962 7 980 13 535 2 846 1 06 085 3 183 109 267 115 823 Budget 2025 Budget 2026 Förändring Kommentarer: Budget 2026 jämfört med budget 2025 139 BUDGET 2026 2025-2026 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMDEN ÖVERGRIPANDE Barn- och utbildningsnämnd 1 128 1 168 39 Barn- och utbildningskansli samt övergripande kostnader 21 669 37 544 1 5 875 Neddragning 1 % Elevhälsa 16 745 18 006 1 261 Neddragning 1 % Enheten för flerspråkighet 14 551 14 747 196 Neddragning 1 % Centrala SU grupper 4 354 4 446 92 Neddragning 1 % Kapitaltjänstkostnader 10 585 15 281 4 696 Lokalhyror 159 706 175 827 1 6 122 Barnomsorgsavgift och Maxtaxa -44 851 -43 315 1 536 Minskar pga demografin Interkommunala intäkter och kostnader 37 347 48 551 1 1 204 Ökat IKE enligt prognos Skolskjutsar 38 000 37 500 - 500 Minskar 0,5 mnkr för halvårseffekt nytt avtal Måltider 92 946 96 206 3 260 Gemensamma intäkter och kostnader 17 976 - 1 7 976 Fördelas ut på de andra raderna Besparing fasta kostnader -9 733 BUN ämnar effektivisera fasta kostnader såsom lokalhyra, lokalvård och måltider KOMMUNAL VERKSAMHET - Förskola 177 715 178 642 927 Borttag av liten enhet 0,7 mnkr. Grundskola inkl fritidshem 321 736 332 298 1 0 561 Anpassad GRSK 27 339 31 412 4 074 Ökad budget för integrerade elever (besparing 25) 2,2 mnkr Gymnasieskola 95 948 100 958 5 011 Anpassad GY 14 682 15 655 974 Vuxenutbildning 19 036 19 671 635 Kulturskolan 9 670 10 034 364 Effektiviseringar kostnadsökningar ej beslutade - Totalt 1 036 282 1 084 899 4 8 618 RAM FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 036 282 1 084 899 4 8 617 Enligt Alliansens budgetförslag plus förväntade hyreskompensation i höstbudget plus lönekomp Tilläggsbudget - Inkl 632 311 kr i budget pga ökade lokalvårdskostnader, kostnaderna motsvarar detta. Differens - 0 - 0 140 BUDGET 2026 FÖRSKOLA Budget 2025 Budget 2026 Kommentar SUMMA TOTALBUDGET fg. Års ram 176 297 177 715 Löneökning 6 513 6 864 Elevjustering - 2 959 - 5 354 Minskning pga färre barn Nattis - 650 2026 budget 2000 tkr Öppna förskolan 68 117 2026 budget 1195 tkr Kvalitetssäkrande åtgärder - 1 554 Flytt från centralt ansvar Borttag kompensation liten enhet - 700 Summa inkl. intraprenaderna 177 715 178 642 141 BUDGET 2026 Grundskola och Fritidshem Budget 2025 Budget 2026 Kommentar SUMMA TOTALBUDGET fg. Års ram 316 451 321 736 Löneökning 12 956 1 0 499 Elevjustering GRSK - 1 081 - 3 080 Elevjustering GRSK fritidshem - 205 - 414 Förstärkning skolor åk 7-9 Satsning likvärdig & delningstal - 3 000 Bibehålla landsbygdskolorna - 3 000 Förstärkning mindre enheter 5 000 Elevhälsa och likvärdig utbildning 4 000 Åtgärdsplan 2024 - 8 000 Tillfällig ersättning för rektorer 1 198 Ses över till 2027 Stärkt skolbib. 696 696 Nationella prov - 279 - 139 SUMMA 321 736 332 298 142 BUDGET 2026 Anpassad grundskola Budget 2025 Budget 2026 Kommentar SUMMA TOTALBUDGET fg. Års ram 24 590 27 339 Integrerade elever 2 829 2 207 Löneökning 920 451 Minskade koefficienter anpassad skola - 1 000 Elevtalsjustering AGR 1 416 SUMMA 2 7 339 3 1 412 143 BUDGET 2026 Anpassad gymnasieskola Budget 2025 Budget 2026 Kommentar SUMMA TOTALBUDGET fg. Års ram 14 218 14 682 Löneökning 4 64 199 Elevjustering AGY - 775 SUMMA 14 682 15 655 - 144 BUDGET 2026 Gymnasiet Budget 2025 Budget 2026 SUMMA TOTALBUDGET fg. Års ram 90 464 95 948 Löneökning 3 384 3 160 Elevjusteringar GY 1 889 2 034 Gemensamt skolval -555 0 Grundläggande behörighet yrkesprg 766 -139 Kompensation NIU-inriktning KS§62 250304 306 Besparing administration -350 Fördelas med VUX. SUMMA BUDGET 95 948 100 958 145 BUDGET 2026 Vuxenutbildning Budget 2025 Budget 2026 Kommentarer SUMMA F.G ÅRS BUDGETRAM 18 817 19 036 Löneökningar 899 935 Förstärkning av SFI 70 Minskad ram 2025 -750 Besparing administration -300 SUMMA BUDGET 19 036 19 671 146 Budget 2026 Kulturskolan Budget 2025 Budget 2026 Kommentar SUMMA F.G ÅRS BUDGETRAM 9 281 9 670 Löneökningskompensation 417 364 Satsningar på kulturskolan i nära samarbete med föreningar och civilsamhället under 3 år, 2021-2023, delvis 2023 -478 Kulturskola - Bibehålla och utveckla verksamheten, återrapportering april 2026 450 Summa 9 670 1 0 034 TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-06 147 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 Värnamo kommuns större och prioriterade infrastruktursatsningar och prioriteringar för kollektivtrafik Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun samt att återrapportera förslaget. Syftet med uppdraget är att Värnamo kommun identifierar och pekar ut större infrastrukturprojekt som kommunen ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Listan med prioriterade åtgärder kommer sedan att användas vid de dialogmöten som Värnamo kommun har tillsammans med Trafikverket. Kommunledningsförvaltningens arbete med att ta fram förslaget till en prioriteringslista har gjorts tillsammans med represent- anter från samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen. Förslaget har även stämts av i den strategiska trafikgruppen. Ärendet behandlades i närings- utskottet den 25 mars 2025 § 25. Näringsutskottet beslutade att återremittera ärendet och ansåg att någon inbördes prioriterings- ordningen av punkterna inte skulle göras samt att punkten om nya stambanor (höghastighetsbanan) är en övergripande prioritering som enbart anges i text. Kommunledningsförvaltningen har därefter även tittat på frågan om prioriteringar för kollektivtrafik. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar och kollektivtrafik. Jan Lindeberg Ulf Svensson Mark- och exploateringschef Kommundirektör TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-06 148 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 Förslag till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar • Trafikplats E4 vid Hörle. • Ombyggnad av Rv 27: 2+1 från Bor till trafikplats Sjöatorp, korsning RV25. • GC-vägar i Forsheda, främst från busshållplats RV27 till skolan. • Ny tågstation i Hörle med tågstopp för att underlätta arbetspendling till befintliga företag och ny anstalt. • Upprustning och elektrifiering av järnvägen Värnamo- Halmstad. • Planskilda järnvägskorsningar Uddebovägen och Västermogatan. • GC-väg Värnamo-Bredaryd utmed 27:an. Kommentar: Prioriteringslistan pekar ut större infrastrukturprojekt utan inbördes ordning som kommunen ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Nya stambanor inklusive nytt stationsläge, (höghastighetsbanan) är en övergripande prioritering. Kommunstyrelsens ledamöter har fått möjlighet att lämna in synpunkter i ärendet. Yttrande har inkommit från Johan Hilding (C) kring önskemål om tågstopp i Horda. Från förvaltningens sida ser man att den frågan omhändertas inom arbetet med prioriteringar kopplat till kollektivtrafikprojekt. Där en utökad och välfungerande kollektivtrafik mellan Värnamo och Alvesta är högst prioriterad. För att säkerställa en hållbar och funktionell utveckling av kollektivtrafiken är det av stor vikt att utbyggnaden inte sker på bekostnad av befintlig trafik. Nya satsningar bör innebära faktiska förbättringar och utökningar, snarare än omfördelningar av nuvarande utbud. TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-06 149 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 Det är angeläget att stärka kopplingen mellan Värnamo och Alvesta, där nuvarande lösning med vändning i Rydaholm inte bedöms som tillräcklig. Möjligheterna till smidig pendling över länsgränser behöver också förbättras, särskilt i riktning mot Växjö/Alvesta, Ljungby och Halmstad. Vidare bör linjedragningar ses över för att öka effektiviteten. Exempelvis framstår det som rimligt att busstrafiken mellan Rydaholm och Värnamo leds via Bredasten, för att undvika onödiga byten och omvägar via centrala Värnamo. I dagsläget är kollektivtrafiken österut i stort sett obefintlig, vilket motiverar en skyndsam utbyggnad. Även trafiken längs väg 846 (Hörle) är bristfällig och ska förstärkas senast till år 2029 då kriminalvårdsanstalten förmodas tas i bruk. Slutligen bör utvecklingen av kollektivtrafiken präglas av strävan efter sömlösa lösningar för resa och tydliga stråk, för att underlätta resande och öka systemets attraktivitet. Förslag till prioriteringar för kollektivtrafik 1. Möjlighet till arbets- och fritidspendling mellan Värnamo och Alvesta (alternativt Sjöatorp, förutsatt synkronisering med trafik mot Ljungby), inklusive en översyn av antalet stopp per ort. 2. Etablering av kollektivtrafik på sträckan Värnamo–Vrigstad–Sävsjö–Eksjö. 3. Möjlighet till arbets- och fritidspendling på sträckan Värnamo–Hörle–Klevshult, exempelvis genom koppling till befintlig linje (buss 500). 4. Att busstrafiken mellan Värnamo och Rydaholm leds via Bredasten och möjliggör arbetspendling senast år 2030 i samband med färdigställd ombyggnation. 5. Säkerställande av att arbets- och fritidspendling är möjlig året runt. VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 150 Kommunstyrelsen 2025-12-16 § Dnr: KS.2024.915 Uppdrag att ta fram Värnamo kommuns större och prioriterade infrastruktursatsningar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till kommunledningsförvaltningen och ge ledamöterna möjlighet att lämna in synpunkter i ärendet senast den 31 januari 2026. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun samt att återrapportera förslaget. Syftet med uppdraget är att Värnamo kommun identifierar och pekar ut större infrastrukturprojekt som kommunen ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Listan med prioriterade åtgärder kommer sedan att användas vid de dialogmöten som Värnamo kommun har tillsammans med Trafikverket. Kommunledningsförvaltningens arbete med att ta fram förslaget till en prioriteringslista har gjorts tillsammans med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen. Förslaget har även stämts av i den strategiska trafikgruppen. Ärendet behandlades i näringsutskottet den 25 mars 2025 § 25. Näringsutskottet beslutade att återremittera ärendet. Utskottet beslutade att inte göra någon inbördes prioriteringsordningen av punkterna samt att punkten om nya stambanor (höghastighetsbanan) är en övergripande prioritering som enbart anges i text. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar. Yrkanden Ordföranden yrkar att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till kommunledningsförvaltningen och ge ledamöterna möjlighet att lämna in synpunkter i ärendet senast den 31 januari 2026. Beslut skickas till: Kommunledningsförvaltningen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-10 151 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 Uppdrag att ta fram Värnamo kommuns större och prioriterade infrastruktursatsningar Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun samt att återrapportera förslaget. Syftet med uppdraget är att Värnamo kommun identifierar och pekar ut större infrastrukturprojekt som kommunen ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Listan med prioriterade åtgärder kommer sedan att användas vid de dialogmöten som Värnamo kommun har tillsammans med Trafikverket. Kommunledningsförvaltningens arbete med att ta fram förslaget till en prioriteringslista har gjorts tillsammans med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen. Förslaget har även stämts av i den strategiska trafikgruppen. Ärendet behandlades i näringsutskottet den 25 mars 2025 § 25. Näringsutskottet beslutade att återremittera ärendet. Utskottet beslutade att inte göra någon inbördes prioriteringsordningen av punkterna samt att punkten om nya stambanor (höghastighetsbanan) är en övergripande prioritering som enbart anges i text. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar. Jan Lindeberg Ulf Svensson Mark- och exploateringschef Kommundirektör TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-10 152 Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr:KS.2024.915 Förslag till prioriteringslista för större infrastruktursatsningar • Trafikplats E4 vid Hörle. • Ombyggnad av Rv 27: 2+1 från Bor till trafikplats Sjöatorp, korsning RV25. • GC-vägar i Forsheda, främst från busshållplats RV27 till skolan. • Ny tågstation i Hörle med tågstopp för att underlätta arbetspendling till befintliga företag och ny anstalt. • Upprustning och elektrifiering av järnvägen Värnamo- Halmstad. • Planskilda järnvägskorsningar Uddebovägen och Västermogatan. • GC-väg Värnamo-Bredaryd utmed 27:an. Kommentar: Prioriteringslistan pekar ut större infrastrukturprojekt utan inbördes ordning som kommunen ser som långsiktiga och viktiga för kommunens fortsatta utveckling. Nya stambanor inklusive nytt stationsläge, (höghastighetsbanan) är en övergripande prioritering. VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 153 Näringsutskottet 2025-03-25

§ 156 Dnr: BUN.2025.1465 Budget 2026, skolpeng Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna budget samt skolpeng för år 2026, samt att föreslå kommunstyrelsen undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Reservationer Sandra Adesund (S), Ardita Berisha Cani (S) och Pär Johansson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget budgetförslag, med motivering att det strider mot vad Socialdemokraterna tycker i frågan. Ärendebeskrivning Barn-och utbildningsnämnden fastställer årligen budget och bidragsbelopp för barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden får inte kompensation för indexuppräkning av bland annat lokalhyror, lokalvård och måltider vilket innebär att de fasta kostnaderna blir högre år för år. Högre fasta kostnader påverkar fördelningen till barn- och utbildningsnämndens kärnuppdrag att bedriva undervisning och barnomsorg. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen undersöka vad servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden har för möjligheter att minska interna debiteringar till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 19 november 2025

§ 264 Dnr: TFN.2025.115 Kostnader för renovering av befintlig viadukt och nybyggnation av viadukt Beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att göra årlig inspektion av viadukten från och med 2026, enligt rekommendationer från konsultbolaget Sweco, för att vidmakthålla funktion för nuvarande användning, att föreslå kommunstyrelsen att ge teknik- och fritidsnämnden i uppdrag att återkomma med kostnader för årlig inspektion av viadukten samt att lämna informationen med tillhörande utredning om kostnader för att renovera befintlig viadukt samt nybyggnation av viadukt till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 4 mars 2025 att uppdra till teknik- och fritidsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med uppskattade kostnader för att genom en extern konsult med erfarenhet av brobyggnation utreda kostnaden för renovering av befintlig viadukt samt för nybyggnation av viadukt. För uppdraget har konsultföretaget Sweco anlitats. Vid teknik- och fritidsnämndens sammanträde 24 november 2025 har konsulten föredragit resultatet av utredningen. Utöver åtgärdsalternativ och kostnadsberäkningar har Sweco bedömt lämplighet av genomförande där teknik, ekonomi säkerhet och arbetsmiljö beaktas. Teknik- och fritidsnämnden beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen för fördjupad analys. Preliminär granskning av förvaltningen är gjord och förvaltningen konstaterar initialt att rapporten svarar på ställda utredningsfrågor och att den är relevant uppbyggd. Fortsatt analys pågår och kompletteringar kan eventuellt bli aktuella. Konstaterande i rapporten och i dialogen vid nämndsmötet då Sweco presenterade utredningen - Bron har ytterst begränsad livstid i nuvarande skick och bör därför genomgå årliga inspektioner för att kunna tillåta nuvarande användning. Viadukten bör således från 2026 årligen genomgå inspektion samt att åtgärder som Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 312 Teknik- och fritidsnämnden 2025-12-09 TFN § 264 (forts.) - inspektionerna visar bör vidtas för att möjliggöra säkerhet och funktion på kort sikt intill det att bron rivs. - Om kommunen är beslutsam och fattar investeringsbeslut om byggnation av ny bro bedöms tidsförhållandena efter formellt beslut vara: utredning, projektering, upphandling, samordning med Trafikverket cirka fem år, byggnation cirka två år. Detta är uppskattningar och framför allt utredningsfasen kan ta både kortare och längre tid. - Rapporten visar med tydlighet att olika former av renoveringar inte ska göras i syfte att möjliggöra längre livstid och/eller möjliggöra olika trafikslag. - Rapporten visar att nybyggnation är möjlig enligt de tre alternativen som kommunen ställt fråga om. Kostnaderna som visas är kalkylerade av expertis och beskriver kostnader för enbart brokonstruktionen inklusive landfästen. Övriga kostnader såsom ombyggnation av vägar och annan infrastruktur tillkommer. Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att lämna informationen med tillhörande utredning om kostnader för att renovera befintlig viadukt samt nybyggnation av viadukt till kommunstyrelsen. Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Justerare TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-02 313 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 Tjänsteskrivelse - Kostnader för renovering av befintlig viadukt och nybyggnation av viadukt Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 4 mars 2025 att uppdra till teknik- och fritidsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med uppskattade kostnader för att genom en extern konsult med erfarenhet av brobyggnation utreda kostnaden för renovering av befintlig viadukt samt för nybyggnation av viadukt. För uppdraget har konsultföretaget Sweco anlitats. Vid teknik- och fritidsnämndens sammanträde 24 november 2025 har konsulten föredragit resultatet av utredningen. Utöver åtgärdsalternativ och kostnadsberäkningar har Sweco bedömt lämplighet av genomförande där teknik, ekonomi säkerhet och arbetsmiljö beaktas. Teknik- och fritidsnämnden beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen för fördjupad analys. Preliminär granskning av förvaltningen är gjord och förvaltningen konstaterar initialt att rapporten svarar på ställda utredningsfrågor och att den är relevant uppbyggd. Fortsatt analys pågår och kompletteringar kan eventuellt bli aktuella. Konstaterande i rapporten och i dialogen vid nämndsmötet då Sweco presenterade utredningen - Bron har ytterst begränsad livstid i nuvarande skick och bör därför genomgå årliga inspektioner för att kunna tillåta nuvarande användning. Viadukten bör således från 2026 årligen genomgå inspektion samt att åtgärder som inspektionerna visar bör vidtas för att möjliggöra säkerhet och funktion på kort sikt intill det att bron rivs. - Om kommunen är beslutsam och fattar investeringsbeslut om byggnation av ny bro bedöms tidsförhållandena efter formellt beslut vara: utredning, projektering, upphandling, samordning med Trafikverket cirka fem år, byggnation cirka två år. Detta är uppskattningar och framför allt utredningsfasen kan ta både kortare och längre tid. TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-02 314 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 - Rapporten visar med tydlighet att olika former av renoveringar inte ska göras i syfte att möjliggöra längre livstid och/eller möjliggöra olika trafikslag. - Rapporten visar att nybyggnation är möjlig enligt de tre alternativen som kommunen ställt fråga om. Kostnaderna som visas är kalkylerade av expertis och beskriver kostnader för enbart brokonstruktionen inklusive landfästen. Övriga kostnader såsom ombyggnation av vägar och annan infrastruktur tillkommer. Se även under rubrik ”Utredning”. Beslutsförslag Teknik- och fritidsförvaltningen föreslår teknik- och fritidsnämnden besluta att lämna informationen med tillhörande utredning om kostnader för att renovera befintlig viadukt samt nybyggnation av viadukt till kommunstyrelsen. Henrik Lönngren Jesper du Rietz Avdelningschef teknik och projekt Förvaltningschef TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-02 315 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 Utredning Kommunstyrelsen beslutade 4 mars 2025 att uppdra till teknik- och fritidsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen med uppskattade kostnader för att genom en extern konsult med erfarenhet av brobyggnation utreda kostnaden för renovering av befintlig viadukt samt för nybyggnation av viadukt. Kommunstyrelsen beslutade 20 maj 2025 att tilldela teknik- och fritidsnämnden 331 300 kronor till konsultkostnader för att utreda kostnad för renovering av befintlig viadukt samt nybyggnation av viadukt. För uppdraget har konsultföretaget Sweco anlitats. Vid teknik- och fritidsnämndens sammanträde 24 november 2025 har konsulten föredragit resultatet av utredningen. Utöver åtgärdsalternativ och kostnadsberäkningar har Sweco bedömt lämplighet av genomförande där teknik, ekonomi säkerhet och arbetsmiljö beaktas. Teknik- och fritidsnämnden beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen för fördjupad analys. Preliminär granskning av förvaltningen är gjord och förvaltningen konstaterar initialt att rapporten svarar på ställda utredningsfrågor och att den är relevant uppbyggd. Fortsatt analys pågår och kompletteringar kan eventuellt bli aktuella. Konstaterande i rapporten och i dialogen vid nämndsmötet då Sweco presenterade utredningen - Bron har ytterst begränsad livstid i nuvarande skick och bör därför genomgå årliga inspektioner för att kunna tillåta nuvarande användning. Viadukten bör således från 2026 årligen genomgå inspektion samt att åtgärder som inspektionerna visar bör vidtas för att möjliggöra säkerhet och funktion på kort sikt intill det att bron rivs. - Om kommunen är beslutsam och fattar investeringsbeslut om byggnation av ny bro bedöms tidsförhållandena efter formellt beslut vara: utredning, projektering, upphandling, samordning med Trafikverket cirka fem år, byggnation cirka två år. Detta är uppskattningar och framför allt utredningsfasen kan ta både kortare och längre tid. TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-02 316 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 - Rapporten visar med tydlighet att olika former av renoveringar inte ska göras i syfte att möjliggöra längre livstid och/eller möjliggöra olika trafikslag. - Rapporten visar att nybyggnation är möjlig enligt de tre alternativen som kommunen ställt fråga om. Kostnaderna som visas är kalkylerade av expertis och beskriver kostnader för enbart brokonstruktionen inklusive landfästen. Övriga kostnader såsom ombyggnation av vägar och annan infrastruktur tillkommer. Överväganden om eventuell nybyggnation av bro över järnvägsområdet Förvaltning har samverkat med samhällsbyggnadsförvaltningen kring denna fråga. - Förvaltningarna är eniga om att en ny förbindelse absolut bör medge hållbar trafik såsom gång, cykel och buss. Detta talar för att en eventuell ny bro ska vara cirka två meter bredare än nuvarande konstruktion för då medges dubbelriktad fordonstrafik samt hållbara trafikslag. - Förvaltningarna tar inte ställning till om eventuell ny bro bör byggas i nuvarande broläge eller om anslutning till Västermovägen (”kringlan”) är att föredra. Detta bör enligt förvaltningarna analyseras som en del av arbetet med trafikplanen. - Olika detaljerade lösningar såsom enkelriktad fordonstrafik i kombination med gång- och cykel värderas inte i rapporten utan hänskjuts till analys kring trafikplanen. - Möjligheten att bygga ny bro för enbart gång- och cykeltrafik, till en betydligt lägre kostnad, bör värderas i samband med analys kring trafikplanen. - Möjligheten att bygga ny bro för trafikering med enbart kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik, till en för kommunen betydligt lägre kostnad (ev. stadsmiljöavtal), bör värderas i samband med analys kring trafikplanen. Oavsett vilket alternativ av investering och trafikering som väljs, kommer det att påverka trafikflöden i Värnamo under lång tid TJÄNSTESKRIVELSE 2025-12-02 317 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsnämnden Dnr: TFN.2025.115 framöver. En nyttokostnadsanalys bör därför genomföras inför ett beslut om alternativ. 318 30092349 -Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 319 • • • • • • 2 30092349 -Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 320 3 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 321 Sweco Bron bör stängas av. Definitioner enligt Trafikverket TRVINFRA-00213 – Broliknande konstruktion Inspektion. 4 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 322 • • 5 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 323 ➔ ➔ 6 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 324 • • • • • • 7 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 325 • 8 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 326 • • • • • 9 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 327 • • 10 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 328 11 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 329 12 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 330 13 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 331 14 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 332 15 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 333 Förstärka för vägtrafik 2a Ny bro befintlig bredd 95 Mkr 2b Ny bro breddad 2c Kringlan 16 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 334 • • • • • • 17 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun 335 18 30092349 - Utredning Viadukten, Värnamo Kommun Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun336 Alternativ för framtiden – PM Kalkyl 337 Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av 0.1 2025-11-24 Arbetsmaterial SEWEAT SEWEAT 0.2 2025-11-28 Förhandsutgåva SEWEAT SEWEAT Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Utredning Viadukten Uppdragsnummer 30092349 Kund Värnamo kommun Upprättad av Carl Westerlund Storck Godkänd av Carl Westerlund Storck Datum 2025-11-21 Dokumentreferens 683-1-1 PM Kalkyl 2/4 Innehållsförteckning 338 1 Syfte..............................................................................................................................4 2 Avgränsning..................................................................................................................4 3 Resultat.........................................................................................................................4 3/4 339 1 Syfte Denna rapport är sammanställd för att redovisa kalkylen för de 5 åtgärderna som beskrivs i PM utredning. 2 Avgränsning Kalkyler har gjorts på mängder från skissade underlag. Kalkylerna är gjorda med nyckeltal för år 2025. I kalkylerna redovisas antaganden som är gjorda. 3 Resultat Bifogat visas kalkyler för de 5 alternativen. I PM utredning presenteras dem i ett sammanhang tillsammans med en diskussion om vad de olika alternativen innebär. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM Kalkyl Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Kalkyl.docx 4/4 340 Sidhuvud Uppdrag: Utredning _Viadukten Uppdragsnummer: 30092349 Skede: Kostnadsuppskattning olika alternativ Värnamo viadukten Prisnivå: (ÅÅÅÅ-MM) 2025-01 Upprättad: (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2025-11-21 Rev.datum: (ÅÅÅÅ-MM-DD) Beställare: Henrik Lönngren, Värnamo Kommun Upprättad av: Carl Westerlund Storck, Sweco Projektledare: Carl Westerlund Storck, Sweco Projektkostnader sammanställning 341 Brotyp Reparationalternativ Reparationsalternativ Alternativ "Vidmakthålla GC" "Förstärka för biltrafik" 1- Anläggningskostnader Entreprenadkostnad 36 281 955 kr 44 885 061 kr 2- Byggherrekostnader PROJEKTADMINISTRATION 3% 1 088 459 kr 1 346 552 kr UTREDNING & PLANERING 7% 2 539 737 kr 3 141 954 kr PROJEKTERING 3% 907 049 kr 1 122 127 kr Inklusive bärighetsberäkning. ÖVERLÄMNANDE & AVSLUT 1% 362 820 kr 448 851 kr 3- Risk och osäkerheter Oförutsett 20% 7 256 391 kr 8 977 012 kr Oförutsedda kostnader för hela projekt Total Summa projektkostnader 48 436 410 kr 59 921 556 kr 342 Poster ENHET MÄNGD A´PRIS [kr] KOSTNAD [tkr] Kommentar Pris enligt Trafikverkets á prislista 2025 om ej annat anges. Á-prislistan ska återspegla Reparationsåtgärd "Vidmakthålla GC-trafik" inlämnade anbud för respektive post. 71.1005.81 Tätskikt - Utbyte m2 1709 3 164 kr 5 407 Avser tätskikt. 71.1205.81 Räcke - Utbyte m 356 5 753 kr 2 048 Avser räcke. 71.0930.81 Kantbalk - Utbyte m 356 17 690 kr 6 298 Aser kantbalkar. 71.1430.81 Ytavlopp - Utbyte st 28 22 293 kr 624 Avser ytavlopp. 71.0340.09 Pelare - Betongreparation 0-30mm med sprutning m2 0 5 897 kr 0 Förutsätts ej behöva åtgärdas. Avser risk för ökade kostnader. 71.0610.09 Platta - Betongreparation 0-30mm med sprutning m2 1537 9 061 kr 13 927 71.0630.09 Balk - Betongreparation 0-30mm med sprutning m2 818 9 061 kr 7 412 71.1510.55 Lager - Ommålning st 48 11 794 kr 566 Risk för merarbeten tex utbyte pga överlast - prel 200 000 kr per lager. 36 282 Pris enligt Trafikverkets á prislista 2025 om ej annat anges. Á-prislistan ska återspegla Reparationsåtgärd "Förstärka för biltrafik" inlämnade anbud för respektive post. 71.0810.06 Brobaneplatta - Betongreparation >30-70mm m2 1709 5 034 kr 8 603 Avser förstärkning överkant. 71.1005.81 Tätskikt - Utbyte m2 1709 3 164 kr 5 407 Avser tätskikt. 71.1205.81 Räcke - Utbyte m 356 5 753 kr 2 048 Avser räcke. 71.0930.81 Kantbalk - Utbyte m 356 17 690 kr 6 298 Aser kantbalkar. 71.1430.81 Ytavlopp - Utbyte st 28 22 293 kr 624 Avser ytavlopp. 71.0340.09 Pelare - Betongreparation 0-30mm med sprutning m2 0 5 897 kr 0 Förutsätts ej behöva åtgärdas. Avser risk för ökade kostnader. 71.0610.09 Platta - Betongreparation 0-30mm med sprutning m2 1537 9 061 kr 13 927 Avser underkant platta. 71.0630.09 Balk - Betongreparation 0-30mm med sprutning m2 818 9 061 kr 7 412 Avser balkar. 71.1510.55 Lager - Ommålning st 48 11 794 kr 566 Risk för merarbeten tex utbyte pga överlast - prel 200 000 kr per lager. 44 885 343 Sidhuvud Uppdrag: Utredning _Viadukten Uppdragsnummer: 30092349 Skede: Kostnadsuppskattning olika alternativ Värnamo viadukten Prisnivå: (ÅÅÅÅ-MM) 2025-01 Upprättad: (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2025-11-21 Rev.datum: (ÅÅÅÅ-MM-DD) Beställare: Henrik Lönngren, Värnamo Kommun Upprättad av: Fady Edwan, Sweco Projektledare: Carl Westerlund Storck, Sweco Projektkostnader sammanställning 344 Brotyp Alternativ 1 vägbro Alternativ 2 vägbro Alternativ 3 vägbro Alternativ 1- Anläggningskostnader 75 194 203 kr 108 651 172 kr 146 342 259 kr Entreprenadkostnad 75 194 203 kr 108 651 172 kr 146 342 259 kr 2- Byggherrekostnader 12 031 073 kr 17 384 188 kr 23 414 761 kr PROJEKTADMINISTRATION 3% 2 255 826 kr 3 259 535 kr 4 390 268 kr UTREDNING & PLANERING 7% 5 263 594 kr 7 605 582 kr 10 243 958 kr Eventuellt en del av entreprenaden vi totalentreprenad. Då PROJEKTERING 5% 3 759 710 kr 5 432 559 kr 7 317 113 kr flyttas kostnaden till 1-. ÖVERLÄMNANDE & AVSLUT 1% 751 942 kr 1 086 512 kr 1 463 423 kr 3- Risk och osäkerheter 7 519 420 kr 10 865 117 kr 14 634 226 kr Oförutsett 10% 7 519 420 kr 10 865 117 kr 14 634 226 kr Oförutsedda kostnader för hela projekt Total Summa projektkostnader 94 744 696 kr 136 900 477 kr 184 391 247 kr 1 345 Alternativ 1 vägbro Poster Kommentar Mängd Enhet a'pris VIKTAT MEDEL Kostnad (kr) BESKRIVNING min trolig max Befintlig betongbro med stöd rivs och ersätts med en ny balkbro av betong. Anslutande tråg och stödmurar samt stålbro över Rivning L=172,5m, B=10,85m 1872m2 2 738 järnvägsspår med stöd förutsätts behållas. Rivning av befintlig bro Rivning med grävmaskin med full access till bron under hela2 r5iv1ninmg3stiden. Priset är o3c5k0så0 baserat p5å0 0at0t betonge7n0 in0t0e är förorenad 5 100 1 280 416 Stöd 3 & 6 dimensioneras så att stöd 4 & 5 i ett senare skede kan rivas i samband med utbyte av stålbron då dess livslängd Rivning av befintlig landfäste Rivning med grävmaskin med full access till bron under hela r6iv5ninmg3stiden. Priset är o3c5k0så0 baserat p5å0 0at0t betonge7n0 in0t0e är förorenad 5 100 331 500 uppnåtts. Schaktning för landfäste Fall B Anatget blandat material <KM 4438m3 380 680 800 644 2 857 750 Tillfällig trafikanordning Gäller under rivningstiden. 1st 200000 300000 520000 324 000 324 000 Den nya bron ska uppfylla likvärdig funktion som befintlig och kommer utformas med samma bredd och körfältsindelning. Demontering av vägräcke/broräcke 345m 150 350 650 370 127 650 Rivning av belysningsstolpe och belysningsarmatur. 10st 1350 1500 1700 1 510 15 100 Rivning av skyltstolpe, vägmärke 4st 250 350 500 360 1 440 Rivning av Ståltrappa 1st 3500 4500 5500 4 500 4 500 Rivning av bitumenbundna ink.kantsten Tj 40 -100 antaget ej PAH 1725m2 70 100 160 106 182 850 Vägbro inkl. 2 st GC L=172,5m, B=10,85m 1872m2 26 480 Spont (tillfälligt) - - Spont (tillfälligt) Risk för rivning och bygg stomlinje 1 0m2 2800 4300 5500 4 240 - Hantering av vatten, länshållning - - Schaktning Fall B Antaget blandat material <KM 7467m3 380 680 800 644 4 808 542 Geoteknik Packad fyllning - - Fyll nya massor Fall B 6375m3 350 565 635 536 3 416 828 Form 4192m2 880 1005 1200 1 019 4 271 648 Formsättning 15730m3 250 370 500 372 5 851 560 Armering Antaget 130 kg/m3 396110kg 25 32 45 33 13 150 852 Spännkablar 0m - - Betong-Fundament 1128m3 2500 3120 3700 3 112 3 510 336 Betong-Pellare&Mur 369m3 2900 3300 4000 3 360 1 240 512 Betong-Valv&kantbalk 1550m3 2600 3200 3800 3 200 4 959 360 Stödmur 38m2 9000 12000 18000 12 600 483 840 Brolager 20st 35000 40500 55000 42 300 846 000 Övergångskonstruktion Maurer D90 77m 10000 12500 15000 12 500 962 500 Kompletteringar Vägbeläggning i bro Antaget tätskiktsmatta,"brobelägning" med slitlager, kantst1ö8d0 s0ammt2 vägmarkeringar. 900 1100 1500 1 140 2 052 000 VA 1872m2 200 350 500 350 655 069 Räcke 345m 4500 5300 6500 5 380 1 856 100 Belysningsstolpe och belysningsarmatur 10st 30000 35000 50000 37 000 370 000 Skyltstolpe, vägmärke 4st 1800 2500 3000 2 460 9 840 Övriga Anpassning och anslutning av befintlig väg på västra sidan Grovkostnaden omfattar rivning samt ny ombyggnation av väg1sum 150000 257500 400000 264 500 264 500 Trafikanordningar Gäller under byggstiden. 1st 500000 820000 1300000 852 000 852 000 Entreprenadpåslag Mängdkostnad 54 686 693 kr Gemensam kostnad 25% 13 671 673 Vinst antaget 10% 6 835 837 Entreprenadkostnad 75 194 203 Oförutsett 10% 7 519 420 Summa 82 713 624 kr Kostnad per m3 27146 kr/m3 Kostnad per m2 44193 kr/m2 1 346 Alternativ 2 vägbro Poster Kommentar Mängd Enhet a'pris VIKTAT MEDEL Kostnad (kr) BESKRIVNING min trolig max Befintlig betongbro med stöd rivs och ersätts med en ny balkbro av betong. Trågets södra mur kapas och nytt L-stöd anläggs på Rivning L=210m, B=10,85m 2279m2 3 528 södra sidan. Rivning av befintlig bro Rivning med grävmaskin med full access till bron under hela2 r5iv1ninmg3stiden. Priset är o3c5k0så0 baserat p5å0 0at0t betonge7n0 in0t0e är förorenad5 100 1 280 416 Stålbron över järnvägsspår ersätts med ny breddad stålbro. Landfäste och anslutande stödmurar på västra sidan ersätts. Rivning av befintlig landfäste Rivning med grävmaskin med full access till bron under hela r6iv5ninmg3stiden. Priset är o3c5k0så0 baserat p5å0 0at0t betonge7n0 in0t0e är förorenad5 100 331 500 Schaktning för landfäste Fall B Anatget blandat material <KM 4438m3 380 680 800 644 2 857 750 Befintligt tråg rivs delvis, där den södra muren kapas. Antaget 1m kapas 37m3 1500 2000 3000 2 100 76 650 De nya broarna utformas med separat körfält för gång- och cykeltrafik. Schakt för befintligt tråg. 110m3 380 680 800 644 70 518 Rivning av betongvolym mellan stomlinje 3 – 4 i alternativ 2 Rivning med grävmaskin med full access till bron under hela4 r8iv3ninmg3stiden. Priset är o3c5k0så0 baserat p5å0 0at0t betonge7n0 in0t0e är förorenad5 100 2 463 300 Rivning av balkstål mellan stomlinje 3 – 4 Gammal stålmängd, som rivs 40 ton 40ton 2500 3500 5000 3 600 144 000 Skydd ovan jvg ''Portalskydd'' Ingår nedan med vägbro 0m2 800 1500 2000 1 460 - Tillfällig trafikanordning Gäller under rivningstiden. 1st 200000 320000 550000 342 000 342 000 Demontering av vägräcke/broräcke 420m 150 350 650 370 155 400 Rivning av belysningsstolpe och belysningsarmatur. 11st 1350 1500 1700 1 510 16 610 Rivning av skyltstolpe, vägmärke 10st 250 350 500 360 3 600 Rivning av Ståltrappa 1st 3500 4500 5500 4 500 4 500 Fräsning asfalt ink.sågning södra sida Tj 0 - 50 antaget ej PAH 730m2 70 95 120 95 69 350 Rivning av bitumenbundna ink.kantsten Tj 40 -100 antaget ej PAH 2100m2 70 100 160 106 222 600 Vägbro inkl. GC L=200m, B=12,75m 2550m2 27 836 Spont (tillfälligt) Risk för rivning och bygg stomlinje 1 0m2 2800 4300 5500 4 240 - Spont krävs på båda sidorna. Stöden är 12.5 m breda. Jag antar att sponten behöver vara 16 m på Spont (tillfälligt) varje sida mellan stomlinje 3 – 4 320m2 2800 4300 5500 4 240 1 356 800 Hantering av vatten, länshållning - - Schaktning Fall B Anatget blandat material <KM 7781m3 380 680 800 644 5 010 642 Geoteknik Packad fyllning - - Fyll nya massor Fall B 6546m3 350 565 635 536 3 508 388 Form 5044m2 880 1005 1200 1 019 5 139 327 Formsättning 17826m3 250 370 500 372 6 631 272 Riskkostnad för rivning och bygg mellan stomlinje 3 – 4 kontaktledning inkl hängverk. Grov trolig Skydd ovan jvg ''Portalskydd'' kostnad. 983m2 800 1500 2000 1 460 1 434 450 Armering Antaget 130 kg/m3 474968kg 25 32 45 33 15 768 938 Spännkablar 0m - - Betong-Fundament 1274m3 2500 3120 3700 3 112 3 964 688 Betong-Pellare&Mur 445m3 2900 3300 4000 3 360 1 493 856 Betong-Valv&kantbalk 1935m3 2600 3200 3800 3 200 6 192 000 Stålmängd mellan stomlinje 3 – 4 Ny stålmängd enligt Eurocode samt bredare: 65ton 80000 100000 150000 106 000 6 890 000 Stödmur 367m2 9000 12000 18000 12 600 4 622 940 Brolager 16st 35000 40500 55000 42 300 676 800 Övergångskonstruktion Maurer D90 63m 10000 12500 15000 12 500 781 250 Kompletteringar Vägbeläggning i bro Antaget tätskiktsmatta,"brobelägning" med slitlager, kantst2ö4d8 s9ammt2 vägmarkeringar. 900 1100 1500 1 140 2 836 890 VA 2550m2 200 350 500 350 892 500 Räcke 400m 4500 5300 6500 5 380 2 152 000 Belysningsstolpe och belysningsarmatur 11st 30000 35000 50000 37 000 407 000 Skyltstolpe, vägmärke 10st 1800 2500 3000 2 460 24 600 Övriga Anpassning och anslutning av befintlig väg på västra sidan Grovkostnaden omfattar rivning samt ny ombyggnation av väg1sum 150000 257500 400000 264 500 264 500 Trafikanordningar Gäller under byggstiden. 1st 500000 920000 1400000 932 000 932 000 Entreprenadpåslag Mängdkostnad 79 019 034 kr Gemensam kostnad 25% 19 754 759 Vinst antaget 10% 9 877 379 Entreprenadkostnad 108 651 172 Oförutsett 10% 10 865 117 Summa 119 516 289 kr Kostnad per m3 32712 kr/m3 Kostnad per m2 46869 kr/m2 1 Alternativ 3 vägbro 347 a'pris BESKRIVNING Poster Kommentar Mängd Enhet VIKTAT MEDEL Kostnad (kr) min trolig max Ny bro utformas som en betongbro över befintlig järnväg. I öster avslutas bron med stödmurar på ömse sidor som ansluter ned Rivning L=276m, B=10,85m 2279m2 4 626 mot västermogatan. Norrut leder en GC-bro oskyddade trafikanter till stationen. Rivning av hela befintlig bro + befintligtråg Rivning med grävmaskin med full access till bron under hel1a0 r7iv2nimng3stiden. Priset är o3c5k0s0å baserat5 p0å0 a0tt betong7en0 0in0te är förorenad5 100 5 467 200 Rivning av befintligt stödmur 215m3 1500 2000 3000 2 100 452 235 Befintliga stödmurar i öster rivs. Schaktning för rivning Fall B Anatget blandat material <KM 5603m3 380 680 800 644 3 608 010 Rivning av balkstål mellan stomlinje 3 – 4 40ton 2500 3500 5000 3 600 144 000 Under uppförandet reses en skyddsportal över järnvägen för att skydda järnvägstrafiken från brobyggnationen. Skydd ovan jvg ''Portalskydd'' Ingår nedan med vägbro 0m2 800 1500 2000 1 460 - Tillfällig trafikanordning Gäller under rivningstiden. 1st 200000 320000 550000 342 000 342 000 Demontering av vägräcke/broräcke 552m 150 350 650 370 204 240 Rivning av belysningsstolpe och belysningsarmatur. 14st 1350 1500 1700 1 510 21 140 Rivning av skyltstolpe, vägmärke 15st 250 350 500 360 5 400 Rivning av Ståltrappa 1st 3500 4500 5500 4 500 4 500 Rivning av bitumenbundna ink.kantsten Tj 40 -100 antaget ej PAH 2760m2 70 100 160 106 292 560 Vägbro inkl. GC L1=107m, B1=13,5m-L2=151m, B1=17,5m 4087m2 19 956 Spont (tillfälligt) Risk för rivning och bygg stomlinje 1 0m2 2800 4300 5500 4 240 - Spont (tillfälligt) Spont krävs på båda sidorna. Stöden är 12.5 m breda. Jag an3t2a0r amtt 2sponten behöver2 v8a0ra0 16 m på v4a3r0je0 sida mel5la5n0 s0tomlinje 3 – 44 240 1 356 800 Hantering av vatten, länshållning - - Schaktning Fall B Anatget blandat material <KM 6230m3 380 680 800 644 4 012 120 Geoteknik Packad fyllning - - Fyll nya massor Fall B 7739m3 350 565 635 536 4 148 104 Form 6180m2 880 1005 1200 1 019 6 297 420 Formsättning 31350m3 250 370 500 372 11 662 200 Skydd ovan jvg ''Portalskydd'' Riskkostnad för rivning och bygg mellan stomlinje 3 – 4 kont9ak8t3lemdn2ing inkl hängverk800 1500 2000 1 460 1 434 450 Armering Antaget 130 kg/m3 661830kg 25 32 45 33 21 972 756 Spännkablar 0m - - Betong-Fundament 816m3 2500 3120 3700 3 112 2 539 392 Betong-Pellare&Mur 387m3 2900 3300 4000 3 360 1 300 320 Betong-Valv&kantbalk 3888m3 2600 3200 3800 3 200 12 441 600 Stödmur 330m2 9000 12000 18000 12 600 4 158 000 Brolager Osäkerhet 0st 35000 40500 55000 42 300 - Övergångskonstruktion Maurer D90 35m 10000 12500 15000 12 500 437 500 Kompletteringar Vägbeläggning i bro Antaget tätskiktsmatta,"brobelägning" med slitlager, kants3tö8d2 9samm2t vägmarkeringar.900 1100 1500 1 140 4 365 060 Vägbeläggning i tråg Antaget Slitlager=40mm, Bindlager=50mm, Bundet bärlager4=1630mmm2, Obundet bärlage7r0=080mm, För9s5tä0rkningslag1e3r0=0420mm, geotexti9l,7 k0antstöd samt4 v0ä0g 1m2a5rkeringar. VA 4087m2 200 350 500 350 1 430 450 Broräcke 566m 4500 5300 6500 5 380 3 045 080 Belysningsstolpe och belysningsarmatur 14st 30000 35000 50000 37 000 518 000 Skyltstolpe, vägmärke 17st 1800 2500 3000 2 460 41 820 GC-bro L3=75m, B1=4,5m 338m2 22 350 Hantering av vatten, länshållning - - Schaktning Fall B Anatget blandat material <KM 2432m3 380 680 800 644 1 566 208 Geoteknik Packad fyllning - - Fyll nya massor Fall B 2194m3 350 565 635 536 1 175 984 Form 513m2 880 1005 1200 1 019 522 747 Formsättning 1800m3 250 370 500 372 669 600 Armering Antaget 130 kg/m3 32500kg 25 32 45 33 1 079 000 Spännkablar 0m - - Betong-Fundament 84m3 2500 3120 3700 3 112 261 408 Betong-Pellare&Mur 16m3 2900 3300 4000 3 360 53 760 Betong-Valv&kantbalk 150m3 2600 3200 3800 3 200 480 000 Stödmur 52m2 9000 12000 18000 12 600 655 200 Övergångskonstruktion Maurer D90 17m 10000 12500 15000 12 500 212 500 Kompletteringar Vägbeläggning i bro Antaget tätskiktsmatta,"brobelägning" med slitlager, kantstö3d0 0samm2t vägmarkeringar.900 1100 1500 1 140 342 000 Vägbeläggning i tråg Antaget Slitlager=40mm, Bindlager=50mm, Bundet bärlager=6680mmm2, Obundet bärlage7r0=080mm, För9s5tä0rkningslag1e3r0=0420mm, geotexti9l,7 k0antstöd samt v6ä5g 9m6a0rkeringar. VA 338m2 200 350 500 350 118 125 Gångräcke 184m 1000 1300 2500 1 480 272 320 Belysningsstolpe och belysningsarmatur 4st 8000 15000 20000 14 600 58 400 Skyltstolpe, vägmärke 4st 1800 2500 3000 2 460 9 840 Övriga Anpassning och anslutning av befintlig väg på högra sidan Grovkostnaden omfattar rivning samt ny ombyggnation av väg1sum 3500000 4720000 8000000 5 132 000 5 132 000 Anpassning och anslutning av befintlig väg på västra sidanGrovkostnaden omfattar rivning samt ny ombyggnation av väg1sum 250000 422000 700000 443 200 443 200 Trafikanordningar Gäller under byggstiden. 1st 700000 1250000 1600000 1 210 000 1 210 000 348 Entreprenadpåslag Mängdkostnad 106 430 734 kr Gemensam kostnad 25% 26 607 684 Vinst antaget 10% 13 303 842 Entreprenadkostnad 146 342 259 Oförutsett 10% 14 634 226 Summa 160 976 485 kr Kostnad per m3 30140 kr/m3 Kostnad per m2 36383 kr/m2 Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun349 Alternativ för framtiden – PM utredning 350 Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av 0.1 2025-11-24 Arbetsmaterial SEDOTH SEWEAT 0.2 2025-11-28 Förhandsutgåva SEDOTH SEWEAT Sweco Sverige AB RegNo 556767-9849 Uppdrag Utredning Viadukten Uppdragsnummer 30092349 Kund Värnamo kommun Upprättad av Carl Westerlund Storck Godkänd av Carl Westerlund Storck Datum 2025-09-29 Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning 2/17 Innehållsförteckning 351 1 Syfte..............................................................................................................................4 2 Tidigare utredningar......................................................................................................4 2.1 Kalkylmetoder samt kostnadsutveckling...........................................................5 3 Bärighetsberäkningar....................................................................................................6 4 Skador...........................................................................................................................8 4.1 Slutsats, skador och underhållsbehov..............................................................9 5 Leder låg bärighet och bristande underhåll till brott?..................................................10 5.1 Överlasters påverkan på broar.......................................................................10 5.2 Beständighetsskadors inverkan på bärigheten...............................................10 5.3 Överlast på Bro 683-1-1, Viadukten................................................................10 6 Studerade åtgärder.....................................................................................................11 6.1 Reparation av befintlig bro ”Vidmakthålla GC-trafik”.......................................11 6.2 Reparation av befintlig bro ”Förstärka för vägtrafik”........................................12 6.3 Åtgärdsförslag ny betongbro...........................................................................13 6.4 Åtgärdsförslag ny bro med breddning.............................................................13 6.5 Åtgärdsförslag ny bredare bro, samt nedfart vid Västermogatan ”Kringlan”........................................................................................................14 7 Jämförelse av alternativ..............................................................................................15 8 Rekommendationer för framtida arbeten....................................................................16 Bilaga 1 – Skisser över samtliga alternativ............................................................................17 3/17 352 1 Syfte Denna rapport upprättas för att sammanställa befintligt material och utreda förslag om framtida åtgärder inklusive kalkyl av dessa. Utredningen inleddes i juni 2025 och levererades i november 2025. Uppdraget baseras på en uppdragsbeskrivning daterad 2025-04-04. 2 Tidigare utredningar Tidigare utredningar visar att bro 683-1-1, viadukten över järnvägen i Värnamo, har låg bärighet och uppvisar omfattande skador. Bron är ca 200 m lång och byggd 1935. De utredningar och åtgärder som SWECO haft tillgång till framgår av nedanstående tabell. Datum Händelse Konsult 2016-04-XX Broinspektion Sandahls Entreprenad 2020-04-XX Bärighetsutredning Sweco Mycket låg kapacitet 2020-04-29 Brev Sweco Bron bör stängas av. 2020-05-20 Broinspektion Sandahls Entreprenad Bron uppvisar skador, ”TK 2+”, 2020-06-22 Kostnadsbedömning Sweco Lokalt förstärkning, 10-15 Mkr (2020) (Mängdkostnad) Kalkyl ny bro 35-53 Mkr (2020) (Mängdkostnad) 2020-10-04 Broinspektion och tillståndsbedömning Kiwa Den aktuella Värnamo viadukten är 85 år och vår bedömning är att den har uppnått sin tekniska livslängd. TK2 - Bron bedöms behövas förstärkas och repareras eller rivas. Bron är kraftigt karbonatiserad. Idéskiss Central Förbindelse 2021-09-06 WSP (Kalkyl inkl byggherrekostnader, risk och projektering i egen regi) 282 Mkr, varav mängdkostnad bro 197Mkr (2021) 2023-11-02 Bärighetsberäkning Sweco Revideras, med bussar. Klarar ej erforderlig kapacitet. Utbyte tätskikt för förlängd livslängd: 12.6 Mkr – 18 Mkr. (Mängdkostnad) Reparation rekommenderas ej - förordar nybyggnation. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 4/17 2.1 Kalkylmetoder samt kostnadsutveckling I tidigare utredningar har kalkyler tagits fram med olika metoder. För att kunna jämföra kostnader beskrivs nedan likheter och skillnader mellan de olika metoderna. Mängdkostnad: Förväntad genomsnittlig kostnad för att bygga enligt framtagna handlingar. Vanligt att använda vid jämförelse av alternativa utformningar. Byggherrekostnad: Beställarens kostnader, som ej faktureras av entreprenören. Risk, oförutsett: Budgetpost för eventuell utökning eller fördyring av projektet. Projektering: Den projekteringen som utförs inför upphandling. Förväntad budget Mängdkostnad + Byggherrekostnad + Utfallen risk + Projektering i egen regi. I denna utredning kommer kostnader för förväntad budget tas fram. Det är även värt att notera en kraftig prisökning runt pandemiåren ca 2020- 2022. Tabell 1 Indexutveckling för broarbeten i betong, Entreprenadindex.se (2025) Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 5/17 02-naj 02-rpa 02-luj 02-tko 12-naj 12-rpa 12-luj 12-tko 22-naj 22-rpa 22-luj 22-tko 32-naj 32-rpa 32-luj 32-tko 42-naj 42-rpa 42-luj 42-tko 52-naj 52-rpa 52-luj 353 Entreprenadindex, 251 Broarbeten betong 200,00 180,00 160,00 140,00 120,00 100,00 354 3 Bärighetsberäkningar Bron har sedan tidigare bärighetsberäknats enligt Trafikverkets regelverk för bärighetsberäkningar av broar. En bärighetsberäkning görs för att kontrollera vilken trafik som kan tillåtas över bron. Som underlag används brons relationshandlingar där mått och materialegenskaper framgår. Relationshandlingar återspeglar den verkliga, slutgiltiga utformningen, inklusive alla ändringar och avvikelser från de ursprungliga planerna. Lastbestämmelser och krav på konstruktioner har förändrats över tid men genom att utföra en bärighetsberäkningar kan brons bärighet relateras till den säkerhetsnivå som är godtagbar med hänsyn till dagens krav. Beräkningar redovisas i A/B-värden, dvs den högsta axellast och det största boggitryck som ett fordon som passerar över bron får inneha. Normal vägstandard, BK 1, motsvarar A/B = 12 / 18 ton. Tabell 2 Framräknade A/B-värden för olika konstruktionsdelar på bro 683-1-1 (Viadukten). Konstruktionsdel Kontroll A/B Källa Huvudbalkar Moment 8/12 ton Bärighetsberäkning 2020 (12 tons boggitryck) Tvärkraft Överstarkt Bärighetsberäkning 2020 Tvärled Moment 0.7/1 ton Bärighetsberäkning 2020 Tvärkraft 8/14 ton Bärighetsberäkning 2020 Pelare N Knäckning -/14 ton Bärighetsberäkning 2025 Brolager Största tryck -/17 ton Bärighetsberäkning 2025 (-/14 ton efter ev pågjutning) Dimensionerande 0.7/1 ton kapacitet Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 6/17 355 Bron dimensionerades från början med laster enligt 1931 års bärighetsbestämmelser, då lasterna såg ut enligt Figur 1. Figur 1 Urklipp ur järnbestämmelserna 1931, där bron dimensionerats för 12 tons fordon av ett visst mått. Resultaten av bärighetsutredningen linjerar till många delar med en dimensionerande last från ett fordon som väger 12 ton, vilket är förväntat. Däremot uppfyller plattan mellan balkarna inte kravställningen gällande armeringsmängd i överkant. Framräknad kapacitet avser oskadad bro. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 7/17 356 4 Skador Bron inspekterades senast 2020 av Kiwa. Utlåtandet var då att bron behöver repareras och förstärkas - alternativt rivas och ersättas inom kort. Kiwa beskriver att överlast över lång tid har skadat bron, dels genom sprickor som kan inspekteras visuellt, men även till följd av den bevisade överbelastningen. Långvarig överbelastning ger utmattningsskador i armeringen, något som är svårt att inspektera visuellt. Ett utmattningsbrott i armering innebär i värsta fall ett sprött brott (plötsligt utan förvarning) som kan leda till kollaps av aktuell bärverksdel. Vidare noterar Kiwa att karbonatiseringsfronten i betongen nått in till nivån för armeringen. För att ge en bättre förståelse av vad det innebär beskrivs betongens rostskyddande egenskaper kort nedan. Armeringen är omsluten av ett betonglager med högt pH-värde. Det höga pH- värdet gör att armeringen inte rostar. Armeringen är i övrigt inte korrosionsskyddad. Vid karbonatisering av betongen sänks pH-värdet till nivåer där armeringen kan börja rosta. I första skedet expanderar armeringen eftersom korroderat stål har en större volym än den ursprungliga stålsektionen. Att armeringen sväller ger spjälkning av betongen (Utskjutna betongblock). Då armeringen exponeras för den omgivande luften och eventuella klorider (tösalt) kan korroderingen accelerera ytterligare. Den areaförlust som går förlorad kan inte ersättas. För att stoppa karbonatiseringen behöver den drabbade betongen bilas bort genom vattenbilning och sedan ersättas med ny betong. Eventuella korrodering ska borstas bort med tex en stålbortse för att ge god anliggning mellan järn och omgivande betong. När armeringen gjutits in i ny betong kan armeringen återigen pacificeras (omslutas av ett högt pH-värde). Det finns inget som tyder på att skadorna från karbonatiseringen är begränsad till vissa områden. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 8/17 357 Figur 2 Utspjälkad betong längs undersidan. Bilden avser facket vid pelare N. Berört fack är även det som identifierats som kraftigt underdimensionerat. I Figur 2 syns att pelarna är sprutade med sprutbetong, vilket tyder på att även dessa haft problematik med rostande armering. Pelarna är slanka och känsliga för sprickor. Sprickor sänker styvheten och riskerar att ge ett sprött knäckbrott. (Kollaps utan förvarning). 4.1 Slutsats, skador och underhållsbehov Bron har ett antal skador och underhållsbehov som behöver åtgärdas för att borga för ytterligare 20-30 års livslängd.  Karbonatiseringsskador och korrosionsskadad armering i underkant platta  Tätskiktet har uppnått sin tekniska livslängd  Räcke och kantbalk behöver bytas mht ålder  Gamla och överlastade lager behöver ses över målas eller bytas.  Förstärkning av tvärsnittet mht bärigheten  Överbelastningsskador, utmattning av befintlig armering. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 9/17 358 5 Leder låg bärighet och bristande underhåll till brott? 5.1 Överlasters påverkan på broar Generellt finns det två sorters brott i bärande konstruktioner. Sega och spröda brott. Ett segt brott innebär att konstruktionen böjer ner och ”visar” att den håller på att kollapsa. Det är eftersträvansvärt att designa konstruktioner på detta vis, så att förvaltande organisation kan se tecknen och vidta åtgärder. Ett sprött brott innebär att konstruktionen går till brott plötsligt utan förvarning. Sådana brott kan vara svåra att förutse. De undviks genom inspektioner för att se tecken på annalkande skador samt nyss nämnda bärighetsberäkningar vart efter lämpliga åtgärder vidtas. En utmattningsskada uppstår i metaller som belastas repetitivt. Vid varje belastning införs mikrosprickor som blir större och större till dess tvärsnittet bryts. Utmattningsproblematik sker vid återkommande belastningar som är mycket mindre än den maxbelastning som konstruktionen kan klara. Utmattningsbrott kan ge spröda brott. 5.2 Beständighetsskadors inverkan på bärigheten Bärigheten beräknas med antagandet att bron är oskadad, det är praxis enligt Trafikverkets reglementen. Det förutsätts då att underhåll och inspektion av bron utförs enligt Trafikverkets regelverk i syfte att bevara den förväntade livslängden. De bärighetsvärden som presenteras i denna rapport bygger på att bron är oskadad. Även om vissa skador beror av den låga bärigheten, kommer brons bärighet inte bli högre genom att endast reparera skadorna. 5.3 Överlast på Bro 683-1-1, Viadukten Oavsett hur en konstruktion är beräknad kommer lasten ledas den effektivaste vägen. Ett svagt snitt kan under vissa förutsättningar uppvägas av andra snitt, det kallas plastisk omlagring och är en av mekanismerna i ett segt brott. Bro 683-1-1, Viadukten, har under en längre tid belastats av en mycket större last än vad den är designad för och uppvisar vid Kiwas inspektion tecken på överbelastningsskador. Det kan förväntas att bron har utmattningsskador på armering i tvärled som följd av den kraftiga överlasten. Att bron tidigare belastats med för tunga fordon är alltså inte någon garant för att det går att fortsätta med det. Med bakgrund av detta bör framräknade A/B-värden respekteras och bron ej trafikeras med fordon utan att den förstärks. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 10/17 359 6 Studerade åtgärder Sweco har tittar på olika åtgärder för att jämföra vägval framåt. 1. Reparation av befintlig bro ”Vidmakthålla GC-trafik” 2. Reparation av befintlig bro ”Förstärkning för vägtrafik” 3. Åtgärdsförslag ny betongbro 4. Åtgärdsförslag ny bro med breddning 5. Nybyggnation med ny bredare bro, samt nedfart vid Västermogatan ”Kringlan” Allmänt har det antagits att en ny bro kan plattgrundläggas, likt befintlig bro. Några ytterligare geoundersökningar har inte tagits del av. 6.1 Reparation av befintlig bro ”Vidmakthålla GC- trafik” Dagens bro är 10 meter bred och är i dagsläget endast öppen för GC-trafik. Lutningen i längsled är 6.5% vilket är brantare än vad som anses vara god standard för GC-trafik. För att erhålla en fortsatt livslängd om 20-30 år bör tätskiktet (asfaltsbeläggning och tätskikt) bytas samt karbonatiseringsproblematiken åtgärdas. Vidare visar utredningar att brolagren har varit kraftigt överbelastade jämfört med vad de dimensionerats för. De bör ses över. I kalkylen antas att de behöver ommålning. Arbetet kommer vara oerhört omfattande. De ekonomiska riskerna med projektet är stora. Vilka produktionsmetoder som kan tillåtas med tanke på brons låga bärighet är ett frågetecken som behöver utredas djupare. Med tanke på arbetsmiljökrav och skydd av tredje man behöver produktion på bron drivas i långsam takt med lätta maskiner. Arbetet kan ske genom att utföra betongreparationer längs strimlor på bron. För broar med den här typen av problematik är det vanligt att förskriva ett komplett utbyte av överbyggnaden. Med tanke på brons utformning med slanka pelare, ledade i över och underkant, är det inte lämpligt att endast byta överbyggnaden i sin helhet. Vid projektering av en broreparation är normalt den förväntande fortsatta livslängden 40 år. Troligen kommer ytterligare reparationer krävas under den återstående livstiden. Åtgärden bedöms inte lämplig att utföra. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 11/17 360 6.2 Reparation av befintlig bro ”Förstärka för vägtrafik” Alternativ 2 innebär samma förutsättningar som Alternativ 1, men att en armerad pågjutning utförs på befintlig bro. Denna pågjutning ska stärka bron för att tillåta tyngre trafik som normalt tillåts på allmänna vägar. I genomförda beräkningar kan inses att bärigheten för bron med rimliga åtgärder aldrig kan komma över B = 12 ton. Det beror på att de längsgående balkarna och pelarna sätter begränsningen för vad bron klarar av. Den totala vikten på 12 ton stämmer väl överens med vad bron dimensionerades med från början. Den exakta kapaciteten kan bli lägre och kommer behöva verifieras av en kontrollberäkning senast i samband med projektering av förstärkningen. Någon sådan komplett beräkning har ännu inte utförts. Vilka produktionsmetoder som kan tillåtas med tanke på brons låga bärighet är ett frågetecken som behöver utredas djupare. Med tanke på arbetsmiljökrav och skydd av tredje man behöver produktion på bron drivas i långsam takt med lätta maskiner. Arbetet kan ske genom att utföra betongreparationer längs strimlor på bron. För broar med den här typen av problematik är det vanlig att förskriva ett komplett utbyte av överbyggnaden. Med tanke på brons utformning med slanka pelare, ledade i över och underkant, är det inte lämpligt att endast byta överbyggnaden i sin helhet. Vid projektering av en broreparation är normalt den förväntande fortsatta livslängden 40 år. Troligen kommer ytterligare reparationer krävas under den återstående livstiden. Åtgärden bedöms inte lämplig att utföra. Rekommendationen är i så fall att bygga åtgärdsförslag ”Ny betongbro”. Figur 3 Alternativ 2, skiss som visar på omfattningen av de åtgärder som krävs för att reparera bron, framtaget av SWECO 2025. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 12/17 361 6.3 Åtgärdsförslag ny betongbro Åtgärdsförslag ny betongbro innebär att befintliga tillfartsbroar rivs och ersätts av en ny bro med liknande geometri. Detta kan liknas vid att byta överbyggnad. Livslängden för den nya bron sätts till 120 år. Att bygga den nya bron med samma geometri som befintlig ger möjlighet att bevara ståldelen över järnvägen. Antalet stöd minskas från 16 stöd till 15 stöd. Befintligt tråg i öst behålls till stora delar men rivs och ersätts i sektionen där bron grundläggs. Mindre anpassningar görs vid västra landfästet. Bron utförs troligen i armerad betong, med en spännarmerad del i väster (Brodel 1). Figur 4 Åtgärdsförslag ny betongbro, Framtaget av SWECO 2025. 6.4 Åtgärdsförslag ny bro med breddning Åtgärdsförslag ny bro med breddning innebär en modernisering och anpassning av brons tvärsektion för de krav som ställs gällande GC-trafik. Gång och cykelbanor samlas på en sida av bron, men lutningen är fortsatt den samma som tidigare. Antalet stöd minskas från 16 till 13 stöd. Befintligt tråg i öst rivs längs en sida och breddas i erforderlig omfattning. Mindre anpassningar görs vid västra landfästet. Bron utförs troligen i armerad betong, eventuellt med en spännarmerad del i väster (Brodel 1). Över järnvägen har en stålbalkbro likt befintlig bro ritats in för att ta höjd för järnvägens krav om fri höjd samt hålla ner störningen i produktionsskedet. Figur 5 Åtgärdsförslag ny bro med breddning, framtaget av SWECO 2025. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 13/17 362 6.5 Åtgärdsförslag ny bredare bro, samt nedfart vid Västermogatan ”Kringlan” Åtgärdsförslaget innebär en bro som har en modern tvärsektion och en för GC- trafikanter mer gynnsam lutning. Trafiken leds ner till Västermogatan, vilket ger nya möjligheter till utveckling av Värnamos tätort. Konceptet är framtaget av en annan konsult och Sweco har inte full insyn i alla val. Bron förutsetts vara en betongbro. Gjutform över järnvägen behöver beakta högspänningsledningarnas läge, vilket kan påverka linjeföringen. En GC-bro leds från kringlan till järnvägsstationen. Figur 6 Kringlan, framtaget av WSP 2021 Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 14/17 363 7 Jämförelse av alternativ Alt Maxlutning Tvärsektion Livslängd Bärighet Kalkylerad Kommentar GC förväntad budget 1 6.5 % 10 m 40 år GC-trafik 48 Mkr Rekommenderas ej 2 6.5 % 10 m 40 år BK3 (12 ton) 60 Mkr Rekommenderas ej 3 6.5 % 10 m 120 år BK 4 – 64 ton 95 Mkr Rekommenderas 4 6.5 % 12 m 120 år BK 4 – 64 ton 137 Mkr Rekommenderas 5 5 % 12 m 120 år BK 4 – 64 ton 184 Mkr Rekommenderas Alternativen skiljer sig åt i funktion. För reparationsåtgärderna fås ej en fullstark bro som troligen kräver återkommande underhållsbehov under den återstående livslängden. Standard med hänsyn till framkomlighet blir oförändrad. För de tre nybyggnationsalternativen inses att lutningen är betydligt kraftigare i Alternativ 3 och 4, vilket ger en bro som är mindre tillgänglig för oskyddade trafikanter. Alternativ 4 och 5 ger en gatusektion som lämpar sig bättre för oskyddade trafikanter med bredare trottoarer. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 15/17 364 8 Rekommendationer för framtida arbeten. Utifrån de alternativ som har utretts och kalkylerats rekommenderas att bygga en ny bro. Befintlig bro är gammal och har passerat sin livslängd. Utöver detta faktum har bron bevisligen överlastats under lång tid vilket har slitit hårt på de ingående delarna. De omfattande karbonatiseringsskadorna är svåra att åtgärda samt befattade med ett ekonomiskt och tekniskt risktagande. Att vidmakthålla eller förstärka bron bedöms inte som lämpliga alternativ. Rekommendationen är att riva bron och uppföra en ny enligt alternativ 3, 4 eller 5. Alternativ 3 och 4 är till viss del en kompromiss för att nyttja befintlig sträckning, men uppnår funktion till en mindre kostnad. Särskilt alternativ 3 ses som en kostnadseffektivlösning för att ersätta befintlig bros funktion. Moderna krav på tillgänglighet förespråkar dock flackare lutning för cykeltrafikanter. Önskas endast att GC-trafik passera över bron i framtiden kan Alternativ 3 vidareutvecklas genom att nyttja lätta stålfackverksbroar med en smalare sektion som tillfartsbroar. Det är viktigt att beakta är hur den framtida trafiksituationen önskas att se ut. Då en ny bro byggs slås ramarna för trafiksituationen fast för en lång tid framöver. Här skiljer sig de tre nybyggnationsalternativen markant. Alternativ 5 ger möjlighet till en helt annan trafiklösning, därför bör beslut om brons framtida tas som en del av en helhet avseende trafiksituationen. Då bron korsar statlig järnväg kommer Trafikverket behöva involveras i beslut kring utformningen. Bedömningen är att vart och ett av Alternativ 3, 4 och 5 bör kunna uppfylla Trafikverkets krav, men Trafikverket själva äger rätten att ge inspel och i vissa fall driva delar av arbetena framåt. Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 16/17 365 Bilaga 1 – Skisser över samtliga alternativ Sweco | Bro 683-1-1, Viadukten, Värnamo Kommun Alternativ för framtiden – PM utredning Uppdragsnummer 30092349 Datum 2025-09-29 Ver Dokumentreferens 683-1-1 PM Utredning.docx 17/17 UTBYTE BELÄGGNING, YTSKIKT, KANTBALK OCH RÄCKE UTBYTE BELÄGGNING, YTSKIKT, KANTBALK OCH RÄCKE 122 m 56 m 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 A A ELEVATION 1:500 ARMERAD PÅGJUTNING ARMERAD PÅGJUTNING DETALJ 1 DETALJ 1* BETONGKANT BEVARAS 71.0810.06 BROBANEPLATTA - BETONGREPARATION >30-70 mm 71.1005.81 TÄTSKIKT - UTBYTE 1:20 1.3 m 0.065 m 7 m 0.065 m 1.3 m 71.1205.81 RÄCKE - UTBYTE 71.0930.81 KANTBALK - UTBYTE 71.0610.09 PLATTA - BETONGREPARATION 0-30 mm MED SPRUTNING 71.0630.09 BALK - BETONGREPARATION 0-30 mm MED SPRUTNING 71.1430.81 YTAVLOPP - UTBYTE s=20 m 71.0340.09 PELARE - BETONGREPARATION 71.1510.55 LAGER - OMMÅLNING 0-30 mm MED SPRUTNING 71.1510.81 LAGER - UTBYTE GODKÄND 30092349 UTREDNING VIADUKTEN BEF MARKNIVÅ www.sweco.se 683-1-1 K MYRLANDER C W STORCK 2025-11-27 C W STORCK SEKTION A-A ÅTGÄRDSFÖRSLAG REPARATIONER 1:50 KALKYLUNDERLAG 100K2001 _.1 :FERX 92:80 72 11 5202 miK ,rednalryM :va dapakS gwd.netkudaiV_gnindertU 94329003\7090681d\q3c1es\ocews-wp\pmet\:C :gnintiR 366 ALLMÄNNA ANVISNINGAR HÄNVISNINGAR *BEFINTLIGT TÄCKSKIKT FRAMGÅR INTE AV RELATIONSHANDLING SKALA 1:50 0 1 2 5 METER 367 HÄLLEN 14:86 KLEVALIDS- TUNNELN V Ä BODARNA S T E R M O G Ä J A T R A N N V Ä G BOAGATAN U n d e rg å n g FICKAN e n BAUTASTENEN KLEVALIDEN FOLKETS HUS GODKÄND 30092349 UTREDNING VIADUKTEN www.sweco.se 683-1-1 R. KARLSSON C W STORCK 2025-11-27 C W STORCK ÅTGÄRDSFÖRSLAG NY BETONGBRO KALKYLUNDERLAG 100K2002 _.1 368 172,9 164,9 159,4 154,9 157,6 157,5 75,8 156,7 157,5 172,3 157,4 155,1 163,5 160,8 158,6 159,5 157,7 158,3 172,0 158,1 159,0 157,5 156,7 156,4 159,6 177,3 159,6 173,2 156,2 160,0 157,5 159,6 175,3 158,9 159,6 178 1 7 9 177 178 176 177 176 173 174 174 175 1 70 168 170 167 166 169 165 167 168 164 166 163 1 6 164 2 163 165 163 162 161 159 1 59 1 5 8 157 1 5 6 157 156 FOLKETS HUS FICKAN 1 3 5 HÄLLEN 14:1 4 3 s e r v . 14:2 4 Gla Gåsen GÅSEN 14: 2 Gåsen DROSKAN 18 RESECENTRUM 17 369 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 370 Personalutskottet 2026-03-09

§ 420 Dnr: KS.2024.915 Uppdrag att ta fram Värnamo kommuns större och prioriterade infrastruktursatsningar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun, att återrapportering ska ske till näringsutskottet senaste den 10 mars 2025. Ärendebeskrivning Näringsutskottet beslutade den 27 november 2024 § 87 att föreslå kommunfullmäktige besluta att ge kommunlednings- förvaltningen i uppdrag att presentera ett förslag till uppdatering av Värnamo kommuns prioriterade infrastruktursatsningar. Av näringsutskottets beslutet framgår följande. På en presidieträff den 16 september 2019 gavs trafikplanerare och näringslivsutvecklare ett gemensamt uppdrag att ta fram ett antal strategiskt viktiga och utvalda stora infrastruktursatsningar att driva mot Trafikverket. Värnamo kommun har sedan länge drivit frågor på detta vis och genom att ha ett begränsat och utvalt antal satsningar, också kunnat få dem beslutade och/ eller genomförda. Exempel på detta är Ljussevekaleden, förbifart Bor, elektrifiering av Y:et, rastplats Vandalorum, 2+1 väg med flera. Det konstaterades då att det behövs ett underlag som kan ligga till grund för beslut om några utvalda nya objekt. Utgångspunkt var då som nu att ta hänsyn till en rad faktorer; Vad ger mest nytta, och bidrar mest till visionen om Värnamo kommun, den mänskliga tillväxtkommunen? Ett antal kriterier bestämdes för de objekt som väljs ut. Fler kriterier kan tillkomma i det inledande arbetet. - Bidra till hållbart resande - Vara i linje med vad som sägs i ÖP - Ge god uppkoppling mot grannstäder - Möjliggör för turism och besöksnäring - Vara realiserbart inom en tioårsperiod Forts. Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 158 Kommunstyrelsen 2024-12-17 KS § 420 (forts) Ambitionen var att få fram en prioriteringslista med ca 5 objekt som skulle vara klar till årsskiftet. Ett förslag togs fram av konsulten Anders Lundberg som resulterade i beslut att fastställa: - Höghastighetsjärnväg och station - Trafikering järnväg Jönköping – Växjö, via Värnamo, Y:et - Mötesseparering V 27 Bredasten – Bor (med eller utan väg att cykla på) - Järnvägsområdet, flytta ut från centrum - Trafikering Växjö – Borås, Ktk-banan Utöver de fem prioriterade åtgärderna som är kopplade till Trafikverket fanns två övriga som Värnamo kommun själv har rådighet över. - Stomcykelnät Värnamo tätort - Hållbart resande Eftersom förutsättningarna förändrats finns ett behov att uppdatera prioriteringarna. Yrkanden Ordföranden yrkar att kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till större och prioriterade infrastruktursatsningar i Värnamo kommun, samt att återrapportering ska ske till näringsutskottet senaste den 10 mars 2025. Beslut skickas till: Kommunledningsförvaltningen Justerare VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 159 Näringsutskottet 2024-11-27