Kommunstyrelsens — 16 juni 2026

§ 16 Motion från Jeanette Qvist (S) om att arrangera demokratidagar i Varberg Styrelsen beslutar att avge följande yttrande: Hallands Hamnar Varberg AB har inget att erinra mot att motionen om att arrangera årliga demokratidagar i Varbergs kommun antas i dess nuvarande form. Bolaget bedömer dock att dess verksamhet inte är direkt berörd av frågan men ställer sig positivt till att bidra inom ramen för bolagets verksamhet vid behov. Ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har begärt yttrande om motionen från Jeanette Qvist (S) gällande att arrangera årliga demokratidagar i Varbergs kommun. Motionen föreslår att kommunen, i samverkan med relevanta aktörer, organiserar demokratidagar för att främja demokratisk medvetenhet och engagemang. Syftet är att genom föreläsningar, dialoger och olika aktiviteter öka kunskapen om demokratiska värderingar och det politiska systemet. Hallands Hamnar Varberg AB har tagit del av motionens innebörd och dess syfte att främja demokratisk delaktighet och kunskap i kommunen. Bolagsledningen ser positivt på initiativ som kan stärka medborgarnas förståelse för demokratiska processer och medverka till ökad insyn i beslutsfattandet. _________ Utdragsbestyrkande This file is sealed with a digital signature. The seal is a guarantee for the authenticity of the document. Document ID: F5D7E529D5E84FA8ABB4692F21B8B9B7 1260/1312 Skrivelse Fel! Dokumentvariabel saknas. Diarienummer Utskriftsdatum 2025-000197 2025-02-28 Ert diarienummer KS 2024/0381-5 Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Östra Vallgatan 12 Desirée Aronsson 432 80 Varberg Verksamhetens namn Objektsnummer Stadshus B 13K1-020176 Besöksadress Fastighetsbeteckning Östra Långgatan 18 Flickskolan 3 Yttrande om demokratidagar i Varberg Räddningstjänsten väst har inget att erinra. För Räddningstjänsten Väst ________________________________________ Handläggare: Daniel Orshammar Underskriftsdatum Telefon: 010-219 30 37 E-post: daniel.orshammar@rvast.se Sändlista Kommunstyrelsens förvaltning, Desirée Aronsson, 432 80 Varberg (Original) RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄST Sid 1 Stormhallsvägen 1, 432 32 Varberg rvast@rvast.se Tfn 010-219 30 00 Fax 0340-156 02 1261/1312 1262/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 1

§ 23 Dnr FGN 2025/0232 Yttrande över motion om att arrangera demokratidagar i Varberg Beslut Föreslår förskole- och grundskolenämnden beslutar 1. tillstyrka motion om att arrangera demokratidagar i Varberg. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Per Jakobsson (24:7) deltar inte i beslutet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Jenny Bolgert (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Beskrivning av ärendet Socialdemokraterna, genom motionär Jeanette Qvist (S), föreslår kommunfullmäktige besluta att årligen arrangera demokratidagar i Varbergs kommun tillsammans med andra berörda. Samtliga nämnder och bolag i kommunen ska lämna yttrande över motionen. Motionären konstaterar att i en tid när demokratin är hotad känns det viktigare än någonsin att göra det vi kan för att stärka demokratin och exemplifierar att kunskapen om det demokratiska styret, dess värdegrund och förutsättningar kan spridas genom dialoger och föreläsningar. Motionären lyfter att demokratidagarna kan samordnas med den årliga europeiska demokrativeckan i oktober och lyfter att flera kommunen redan idag har liknande arrangemang. Motionären anser att demokratidagar kan bygga tillit och vilja att engagera sig i den lokala demokratin, höja valdeltagandet samt öka kunskapen om, och ge insyn i, vad som är på gång i kommunen – för vuxna såväl som barn och unga. Beslutsunderlag Motion Arrangera demokratidagar i Varberg Övervägande Skolväsendet vilar på demokratins grund Att skolväsendet vilar på demokratins grund är det första budskap läsaren av dagens läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och förskolan får till sig. Läroplanerna konstaterar vidare att Skollagen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1255/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Förskole- och grundskolenämnden 2025-04-09 2 (2010:800) slår fast att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (Lpfö 18 och Lr22). På förskole- och grundskoleförvaltningen är demokrati ett närvarande begrepp och arbetet med barn- och elevinflytande är utbrett. Enligt skollagen ska barn och elever ges inflytande över sin utbildning. Informationen och formerna för inflytandet ska anpassas efter deras ålder och mognad. Detta betonas dessutom i Barnkonventionen, som sedan 1 januari 2020 är svensk lag. Artikel 12 i Barnkonventionen säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, och att hänsyn ska tas till barnets åsikter utifrån barnets ålder och mognad. Inom förskolan får barnen i undervisningen möta begrepp såsom demokrati, rösta, tycka lika/tycka olika och får utifrån situationer kopplade till lek ökad kunskap om begreppens innebörd. Förskolan arbetar även aktivt med att synliggöra för barnen de tillfällen där de är med och påverkar och fattar beslut som påverkar deras vardag. Inom grundskolan finns exempel på arbete med värdeskapande undervisning där fokus är att skapa en lärmiljö där eleverna känner autonomi, kompetens och tillhörighet. I denna lärmiljö finns förutsättningar för eleverna att utveckla demokratisk kompetens, då den främjar kritiskt tänkande, kommunikation, samarbete och aktivt deltagande – alla viktiga förmågor för att fungera som engagerade och ansvarsfulla medborgare i ett demokratiskt samhälle. Demokrati i kommunen I Varbergs kommuns Mål och inriktning 2024-2027 påtalas vikten av att demokrati bland annat genom det prioriterade målet Invånarna känner tilltro till demokratin och kan påverka utifrån sina förutsättningar. Genom att anordna demokratidagar kan Varbergs kommun skapa forum där kommunens invånare i olika åldrar kan möta varandra och kommunens politiker för att fördjupa sin kunskap om demokrati samt öka tilliten till de lokala demokratiska institutionerna. Detta kan exempelvis ske genom att skapa forum för dialog, genom föreläsningar samt genom uppvisande av goda exempel på arbetssätt från kommunens olika verksamheter. I kommunens omvärldsanalys för 2025 anges att trenden med att demokratin utmanas - valdeltagandet sjunker och vi ser ett ökat hot mot förtroendevalda vilket påverkar demokratins funktion – kan komma att påverka kommuner och regioner åren framöver. Vidare får kommunens politiker medskick där de uppmanas att dels utveckla arbetet med barnrättsfrågor och demokratiarbete för unga i hela kommunkoncernen, dels värna om dialogen med medborgare och ett mer jämlikt deltagande i Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1256/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Förskole- och grundskolenämnden 2025-04-09 3 demokratin. Resonemangen kring att fortsätta verka för barn och ungas delaktighet och inflytande är ett återkommande tema i kommunens omvärldsanalys. Demokratidagar skapar förutsättningar för kommunen att blicka inåt organisationen och kan syfta till att öka medvetenheten om vad det innebär att verka i en politiskt styrd organisation – såväl för medarbetare som för politiker. Genom att tjänstepersoner och politiker har god kännedom om varandras roller, den demokratiska processen nationellt, regionalt och lokalt samt om hur den kommunala nämndadministrationen är organiserad skapas förutsättningar för en välfungerande demokrati där tilliten från kommunens invånare är hög. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1257/1312 1258/1312 VIVAB 2025/110 Vatten & Miljö i Väst AB 2025-04-17 2025.1247 2025-04-23

MHN § 27 Dnr 2025–569 Svar på remiss om motion om att arrangera demokratidagar Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. tillstyrka motionen. Beskrivning av ärendet Jeanette Qvist (S) har inkommit med en motion om att arrangera demokratidagar i Varbergs kommun. Motionären anser att ett återkommande arrangemang skulle skapa en arena för demokratifrågor som värdegrund, styrelseskick och arbetssätt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar sitt yttrande nedan. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut, daterat den 12 maj 2025 Förvaltningens beslutsförslag, daterat den 7 april 2025 Motion om att inför demokratidagar i Varbergs kommun Övervägande Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig i grunden positiv till att det arrangeras demokratidagar i Varbergs kommun. Förhoppningsvis bidrar demokratidagar till ökad transparens, förtroende för förvaltningens arbete och ökad kunskap och engagemang. Nämndens grunduppdrag är att utöva tillsyn inom områden som berör livsmedel, hälsa och miljö. Nämnden ska bevaka kommunen, företag och enskilda så att de följer de lagar och riktlinjer som finns. Nämndens mål för 2024–2027 är bland annat att utveckla tillsynen för att skydda vatten- och kustområden. Förvaltningen har redan idag svårt att hinna med att utföra de arbetsgifter som vi är ålagda. Om förvaltningen skulle behöva använda resurser för att bidra till demokratidagar innebär detta att annan verksamhet eventuellt får ställas åt sidan. Det är oklart hur demokratidagar i övrigt kan komma att påverka nämndens budget eller vilka ekonomiska konsekvenser det kan innebära. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1248/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2025-05-22 5 Nämnden ställer sig frågande till vilken roll den kan spela i ett eventuellt arrangerande. Typiska demokratifrågor är inte något som vanligtvis faller under nämndens verksamhet och det är heller inte ett område där förvaltningen har någon specialkunskap. Däremot ser nämnden flera fördelar med ett ökat förtroende för myndigheter och ett stärkt samarbete mellan invånare, företag och kommun. Med hänvisning till ovanstående är miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag att motionen tillstyrks. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i övrigt inte något att uttrycka kring ett möjligt framtida arrangemang. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1249/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2025-05-19 1

§ 31 Dnr UAN 2026/0129 Svar på remiss om Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 - 2031 Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar 1. godkänna yttrande daterat 2026-04-14 som svar på remiss om Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Jäv Filip Zackrisson (L) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Beskrivning av ärendet Hallandstrafiken har översänt Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028- 2031 för yttrande. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har, tillsammans med hamn- och gatunämnden, förskole- och grundskolenämnden samt kultur- och fritidsnämnden fått kollektivtrafikplanen på remiss. Trafikförsörjningsprogrammet sätter ramarna för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Utifrån de strategiska val och prioriteringar som finns i programmet fastställer Driftnämnd Kollektivtrafik årligen en kollektivtrafikplan. Kollektivtrafikplanens syfte är att beskriva hur Hallandstrafiken omsätter målen i trafikförsörjningsprogrammet i verksamheten inom en femårig utblick, exempelvis genom förändringar i trafikutbudet. I kollektivtrafikplanen redovisas även verksamhetens prestanda genom uppföljning för ett antal utvalda nyckeltal främst kopplat till marknadsandel, resande, nöjdhet och miljö. Framtagandet av kollektivtrafikplanen sker i nära samverkan, i första hand med de halländska kommunerna, men även med andra relevanta aktörer såsom Trafikverket samt angränsande regioner och kommuner. Beslutsunderlag Beslutsförslag 9 april 2026. Yttrande 14 april 2026. Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031. Arbetsutskott 5 maj 2026, § 28. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1125/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2026-05-21 2 Övervägande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031. En utvecklad kollektivtrafik, tillsammans med en utbyggd och väl fungerande infrastruktur som motsvarar framtida resbehov, är en grundläggande förutsättning för att Halland fortsatt ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Ökade möjligheter till arbetspendling skapar bättre förutsättningar för regional utveckling genom att stärka och vidga arbetsmarknaden. Det bidrar i sin tur till ökad sysselsättning och förbättrad kompetensförsörjning för både privat och offentlig sektor. En väl fungerande kollektivtrafik gör det möjligt för fler individer att matchas med rätt utbildning och arbete, oavsett bostadsort. Kollektivtrafiken har även en viktig roll i att främja social hållbarhet. Genom att skapa grundläggande tillgänglighet till utbildning, arbete och samhällsservice bidrar den till att bryta ned både fysiska och sociala barriärer. Detta är särskilt betydelsefullt för unga, nyanlända och andra grupper med begränsad tillgång till egen bil, och stärker därigenom integration och jämlika livsvillkor. Kommunens arbete med att bredda samverkansområden för gymnasial utbildning och vuxenutbildning ställer ökade krav på fungerande pendlingsmöjligheter. Det är därför av vikt att kollektivtrafiken erbjuder tillförlitliga och effektiva förbindelser som möjliggör daglig pendling för elever inom samtliga samverkansområden. Tillgänglighet i hela regionen är avgörande för att säkerställa likvärdig tillgång till utbildning. De trafikförändringar som föreslås inför 2027 bedöms sammantaget inte direkt påverka tillgängligheten till nämndens verksamheter. Det är positivt att det planeras för fler avgångar i tågtrafiken mellan Varberg och Göteborg samt att det planeras för en utveckling av Öresundstågen, vilket stärker möjligheterna för såväl studerande som arbetspendlare och bidrar till en mer sammanhållen arbetsmarknadsregion. Samtidigt är det viktigt att fortsatt utveckla kollektivtrafiken i hela länet, inklusive mindre orter och landsbygdsområden. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen för vidare hantering Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1126/1312 Yttrande 1 (2) 2026-04-14 Dnr: UAN 2026/0129-3 Kommunstyrelsen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Yttrande om Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är positiv till Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031. En utvecklad kollektivtrafik, tillsammans med en utbyggd och väl fungerande infrastruktur som motsvarar framtida resbehov, är en grundläggande förutsättning för att Halland fortsatt ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Ökade möjligheter till arbetspendling skapar bättre förutsättningar för regional utveckling genom att stärka och vidga arbetsmarknaden. Det bidrar i sin tur till ökad sysselsättning och förbättrad kompetensförsörjning för både privat och offentlig sektor. En väl fungerande kollektivtrafik gör det möjligt för fler individer att matchas med rätt utbildning och arbete, oavsett bostadsort. Kollektivtrafiken har även en viktig roll i att främja social hållbarhet. Genom att skapa grundläggande tillgänglighet till utbildning, arbete och samhällsservice bidrar den till att bryta ned både fysiska och sociala barriärer. Detta är särskilt betydelsefullt för unga, nyanlända och andra grupper med begränsad tillgång till egen bil, och stärker därigenom integration och jämlika livsvillkor. Kommunens arbete med att bredda samverkansområden för gymnasial utbildning och vuxenutbildning ställer ökade krav på fungerande pendlingsmöjligheter. Det är därför av vikt att kollektivtrafiken erbjuder tillförlitliga och effektiva förbindelser som möjliggör daglig pendling för elever inom samtliga samverkansområden. Tillgänglighet i hela regionen är avgörande för att säkerställa likvärdig tillgång till utbildning. De trafikförändringar som föreslås inför 2027 bedöms sammantaget inte direkt påverka tillgängligheten till nämndens verksamheter. Det är positivt att det planeras för fler avgångar i tågtrafiken mellan Varberg och Göteborg samt att det planeras för en utveckling av Öresundstågen, vilket stärker POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan 18 0340-88 000 212000-1249 uan@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg www.varberg.se Comfact Signature Referensnummer: 338121SE 1127/1312 2026-04-14 Dnr: UAN 2026/0129-3 möjligheterna för såväl studerande som arbetspendlare och bidrar till en mer sammanhållen arbetsmarknadsregion. Samtidigt är det viktigt att fortsatt utveckla kollektivtrafiken i hela länet, inklusive mindre orter och landsbygdsområden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Peter Svensson-Stoltz (S) Vice ordförande Comfact Signature Referensnummer: 338121SE 1128/1312 UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 338121SE Sida 1/1 1129/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Förskole- och grundskolenämnden 2026-05-20 1

§ 34 Dnr KFN 2025/0040 Motion Arrangera demokratidagar i Varbergs kommun Beslut Kultur- och fritidsnämnden besluta 1. att tillstyrka motionen ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet En motion har inkommit om att arrangera demokratidagar, diarienummer KFN 2025/0040-1. Motionen föreslår att Varbergs kommun ska arrangera återkommande demokratidagar för att stärka demokratin och öka medborgarnas engagemang. Detta är särskilt viktigt i en tid när demokratin anses vara hotad. Beslutsunderlag Bibliotekens verksamhet utgår från bibliotekslagen (§ 2) och lutar sig mot IFLA Folkbiblioteksmanifestet, som betonar bibliotekens roll i att verka för demokrati. Biblioteken i Varberg arbetar alltid med demokratiuppdraget, men under 2025 och våren 2026 har biblioteken och övrig verksamhet på Kulturhuset Komedianten även valt att arrangera aktiviteter och arrangemang under temat ”Demokrati för alla”. Under 2025 är det ett brett perspektiv för demokratitemat för att sedan under våren 2026 inrikta sig mer på processen kring riksdagsvalet. Exempel på arrangemang under detta demokratiparaply är bokcirklar, föreläsningar, författarbesök, samtalscafé, utställningar, workshops och boktemahyllor. Den 15 september, den internationella dagen för demokrati, planeras en demokratikväll, följt av en demokratihelg för stora och små. Uppdraget att jobba med ett demokratitema har inte kommit med en specifik budget. Biblioteken arbetar mycket i egen regi och med aktiviteter som ändå brukar erbjudas, men med ett starkare fokus på demokratiska frågor. Samarbeten med olika studieförbund, organisationer och föreningar är centrala, där biblioteken bidrar med lokalhyra, tekniker, personal och marknadsföring, medan samarbetspartners står för arvodet. Hittills har kostnaderna inkluderat två externa utställningar (lastbilsfrakt), två författarbesök (ca 22 000 SEK), samt lokalhyror och tekniker. Exempel från andra kommuner: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1239/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden 2025-05-27 2 • Kungsbacka: Kungsbackas kultur- och fritidsnämnd gav biblioteken uppdraget att vara värdar för Demokratidagarna, som ägde rum i oktober 2025. Programmet inkluderade samtal, workshops och möten kring olika intressanta programpunkter. • Norrköping: Arrangerar demokrati- och människovärdedagar via samhällsutvecklingskontoret och social hållbarhet. • Piteå: Sveriges Domstolar arrangerar demokratidagar. Enligt rapport (2024) från enheten för nationella frågor, vacklar demokratin bland våra invånare. I rapporten står att läsa att Sverige visserligen fortfarande hör till ett av de mest demokratiska länderna i världen, men att det globala läget för demokratin ger anledning till oro. Man rapporterar också att antidemokratiska strömningar tycks smitta. 2022 genomfördes senaste LUPP-undersökningen i kommunen. LUPP är ett nationellt enkätverktyg för att följa upp ungas livssituation. Resultatet visar tydligt att andelen unga som vill påverka har minskat sedan 2018, både bland killar och tjejer. Övervägande Det är fullt möjligt att arrangera specifika demokratidagar enligt motionens förslag, dagar då det demokratiperspektivet synliggörs för Varbergs kommuns invånare. Utifrån att det finns en oro kring att barn och unga tappar intresset för demokratiska frågor är detta än mer viktigt. Demokratiperspektivet bör bäras gemensamt över alla nämnden och förvaltningar. Ska demokratidagar arrangeras bör detta arbete genomsyra hela kommunens verksamhet, från förskolan till äldreboendet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1240/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Hamn- och gatunämnden 2025-05-26 1

§ 35 Svar på remiss - Motion om att arrangera demokratidagar i Varberg, VIVAB 2025/110 Beslut Vatten & Miljö i Väst AB beslutar 1. Att tillstyrka motionen om att arrangera demokratidagar i Varbergs kommun. Beskrivning av ärendet Jeanette Qvist, gruppledare för Socialdemokraterna i Varbergs kommun, har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att arrangera årliga demokratidagar i kommunen. Enligt motionen kan demokratidagar bidra till att ”bygga tillit och vilja att engagera sig i den lokala demokratin, höja valdeltagandet, göra så att fler får kunskap och insyn i vad som är på gång i kommunen och kunna göra sin röst hörd, att barn och unga blir mer involverade och får en ökad kunskap om demokratin [..]”. Kommunstyrelsen i Varbergs kommun har skickat en begäran om yttrande över motionen till samtliga nämnder och bolag. Vivab har möjlighet att yttra sig senast den 30 maj 2025. Motivering av beslut Vivab ser positivt på att arrangera aktiviteter för att främja de demokratiska processerna. Bolaget anser att det är viktigt att utbilda invånarna och visa att alla har möjlighet att delta och engagera sig i dessa processer. Välinformerade invånare ökar förtroendet för bolagets verksamhet. Vivab förser invånarna med viktiga tjänster som stärker och möjliggör ett välmående samhälle, vilket i sin tur skapar förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Rent vatten för alla är en mänsklig rättighet, och Vivab arbetar för att säkerställa att denna rättighet uppfylls för alla invånare. Dessutom är effektiv avfallshantering och avloppsrening avgörande för att upprätthålla en hälsosam och hållbar miljö. Det är viktigt att noggrant överväga vilken målgrupp som man vill nå och hur man når dem. Vardagskommunikation kan ibland vara mer effektivt och man kan nå en annan typ av målgrupp än att arrangera officiella dagar där man möter invånarna fysiskt i staden. Beroende på upplägg och tema kan Vivab tänka sig att delta med mindre personella resurser. Bolagets engagemang baseras på dess grunduppdrag och strategiska inriktning: en hållbar verksamhet och ett hållbart samhälle. Ekonomi Motionen har ingen direkt påverkan på bolagets ekonomi. Vivabs engagemang och deltagande i demokratidagar kan innebära att särskilda personella och ekonomiska resurser behöver förfogas för ändamålet. Ett sådant ställningstagande får avgöras av verksamheten utifrån behov och prioriteringar. Underlag för beslut Beslutsförslag 2025-03-27 Motion från Socialdemokraterna, daterad 13 maj 2024. 1259/1312 HALLANDS HAMNAR VARBERG AB PROTOKOLL STYRELSEMÖTE Org.nr 556153-6599 Sida 2025-03-17 10

§ 37 Dnr FGN 2026/0305 Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031 Beslut Förskole- och grundskolenämnden beslutar 1. godkänna remissvar enligt förvaltningens framställda överväganden ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kollektivtrafikplanens syfte är att beskriva hur Hallandstrafiken omsätter målen i trafikförsörjningsprogrammet i verksamheten inom en femårig utblick, exempelvis genom förändringar i trafikutbudet. I kollektivtrafikplanen redovisas även verksamhetens prestanda genom uppföljning för ett antal utvalda nyckeltal främst kopplat till marknadsandel, resande, nöjdhet och miljö. Skolskjuts lyfts fram i kollektivtrafikplanen som en viktig del för att säkerställa att elever i Varberg har trygga och tillgängliga resor till skolan. Gemensamt för resor inom särskild kollektivtrafik är att de samplaneras med övrig anropsstyrdtrafik för att uppnå den mest kostnadseffektiva lösningen. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i transporterna är av stor betydelse, vilket innebär ett starkt fokus på trygga, säkra och kostnadseffektiva resor. Fortsatt utveckling av skolskjutsen är integration av handläggnings- och planeringssystem för att nå ökad samordning och effektivisering av administrationen. Målsättningen är att möjliggöra högre servicenivåer för elever och vårdnadshavare. För att nå målsättningen krävs att informationsflödena även når de trafikföretag som utför transporterna. Beslutsunderlag Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031 Övervägande Nämnden ser positivt på att särskild kollektivtrafik samplaneras i syfte att uppnå socialt och ekonomiskt hållbara resor som samtidigt är trygga, säkra och kostnadseffektiva. Det är angeläget att vidareutveckling av handläggnings- och planeringssystem sker samordnat mellan kommunen och Hallandstrafiken för att nå ökad effektivitet. Om utveckling endast sker hos en part finns en risk att förväntade effekter uteblir. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1130/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Förskole- och grundskolenämnden 2026-05-20 2 Fortsatt utveckling behöver även ske avseende skolors ramtider och schemaläggning. På skolor där en stor andel elever är beroende av skolskjuts styrs start- och sluttider i hög grad av trafikens upplägg. Detta medför svårigheter i schemaläggning samt risk för ojämlika förutsättningar mellan skolor. Skolskjutsens planering behöver i högre grad kunna anpassas efter skolornas och elevernas behov, detta för att beakta barnens perspektiv för att säkerställa likvärdig utbildning, rimliga skoldagar och goda förutsättningar för elevernas lärande och välmående. Nämnden vill även betona vikten av att särskild kollektivtrafik tydligt beaktar barnens perspektiv där trygghet, kontinuitet och rimliga restider är centrala faktorer. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1131/1312 Delegationsbeslut 1 (2) 2026-05-15 Dnr: HGN 2026/0098-4 Kommunstyrelsen Varbergs kommun Avdelning Infrastruktur & offentliga miljöer 432 80 Varberg Henrik Cederlund, 0340-880 00 Svar på remiss om Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031 Beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna yttrande daterat 15 maj som svar på remiss om kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031. Beslutet är fattat i enlighet med punkt 1.4.2 i hamn- och gatunämndens delegationsordning. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 31 mars översänt en begäran om yttrande över Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031. Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031 har arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av Region Halland, som är regional kollektivtrafikmyndighet. Planen beskriver förslag på trafikförändringar för det kommande året 2027, med utblick mot 2028–2031. Beslutsunderlag Yttrande över Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031, daterat 2026- 05-15. Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031, daterad 2025-03-23 Övervägande Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland är att den ska bidra till hög attraktivitet och en hållbar samhällsutveckling. Hallandstrafikens prioriterade mål är att nå en ökad marknadsandel, genom att fler resor sker med kollektivtrafiken på bekostnad av bilen. Huvudstrategin för kollektivtrafikutvecklingen är att koncentrera resurser till stråk där det finns POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg www.varberg.se 1132/1312 2026-04-16 Dnr: HGN 2026/0098-4 goda förutsättningar att öka resandet, i enlighet med fastslagna principer i Regionalt trafikförsörjningsprogram för 2026–2031. För att stödja en socialt hållbar utveckling kompletteras detta med grundläggande resmöjligheter för hela länet. Under 2027 föreslås trafikförändringar som påverkar Varbergs kommun; Objekt 1 – Tågtrafik och Objekt 6 – Busstrafik Varberg. I korthet handlar det om fler tågavgångar mellan Göteborg och Varberg samt fler genomgående Öresundståg. För objekt 6 handlar det om justeringar av linjedragningar, indragning av vissa linjer som ersätts med fler turer på andra linjer. En förändring av trafikeringen till och från Ringhals. De föreslagna objekten i avsnitt 6, buss i Varberg kan främst ses som förbättringar, medan de för vissa resenärer kan bli försämringar. Ekonomi och verksamhet Hamn- och gatunämnden planerar att fortsatt investera i upprustning och tillgänglighetsanpassning av hållplatser, huvudsakligen längs stadslinjenätet. Till det tillkommer även busshållplatser som ingår i pågående projekt vid exempelvis ombyggnad av gator. Hamn- och gatunämndens ekonomi och verksamhet påverkas inte nämnvärt av de förslag som inryms i kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031. Samråd Samråd har skett inom förvaltningen Hamn- och gatunämnden Susanne Hultgren Förvaltningschef 1133/1312 Yttrande 1 (5) 2026-05-15 Dnr: HGN 2026/0098-3 Kommunstyrelsen Avdelning Infrastruktur & offentliga miljöer Henrik Cederlund Yttrande över Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031 I remissförslag till Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031 så beskriver Hallandstrafiken (HLT) föreslagna förändringar. Dokumentet är upplagt med generella aspekter kring kollektivtrafiken i regionen, styrande dokument och planeringsförutsättningar, hur fler resenärer ska nås men även kring nybyggnation i kollektivtrafiknära läge. Kapitel tre i kollektivtrafikplanen behandlar mål för kollektivtrafiken i olika former. I kapitel 4.2 beskrivs trafikförändringar 2027. Första delen handlar om tågtrafik; 1A. Öresundståg – fler genomgående tåg En förlängning av turer som tidigare börjat eller slutat i Halmstad förlängs söderut, till Malmö eller Köpenhamn. Trafikering med Pågatåg på sträcka Helsingborg – Halmstad tas bort då turerna ersätts med genomgående Öresundståg. En prioritering av snabba resor med storregiontåg framför resor med lokaltåg. Förändringen minskar behoven av byten mellan de större orterna. 1B Västtåg Varberg – Göteborg – ökat utbud Sträckan Varberg – Göteborg får fler avgångar med Västtåg under vardagar. Trafikförändringen omfattar även neddragning av parallellgående busstrafik, vilket ger minskat utbud på linje 732. Ersättningstrafik Under 2027 förväntas avstängningar på Västkustbanan, för både utveckling och underhåll av järnvägen. Under 2027 påbörjas arbete vid Halmstad C som förväntas ha stor påverkan med avstängningar. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg www.varberg.se 1134/1312 2026-04-14 Dnr: HGN 2026/0098-3 Förändringarna i tågtrafiken bedöms vara positiva och ger ett större utbud för resenärer i Varberg. I dokumentet följer därefter en genomgång av förändringar av busslinjenät i respektive kommun. För Varberg är följande förändringar föreslagna: 6A. ÄNDRAD KÖRVÄG I STADSDELEN SÖDRA BREARED, LINJE 16 Förslaget innebär att linje 16 framöver kommer trafikera Marmorgatan, vilken är utbyggd för att möjliggöra kollektivtrafik. Hållplatser finns utbyggda vid Kiselgatan och Breareds torg. En förändrad linjedragning ökar restiden för de resenärer som kliver på linje 16 tidigt i Träslövsläge. En förändring av linjedragningen ska ställas mot det utökade upptagningsområdet som kan ge fler resenärer. Oavsett var linje 16 ska trafikera så bör hållplatsen Vrångagatan trafikeras för att inte tappa kopplingen till Jonstaka handelsområdet. Förändringen bedöms kunna vara positiv under förutsättning att hållplats Vrångagatan även fortsatt trafikeras. Om linje 16 trafikerar via Österleden och Österängsvägen för att även kunna trafikera sjukhuset (hållplats Karlberg) så kommer det i kombination med förändring 6D nedan att medföra att hållplatserna Hobbyvägen, Solviksvägen, Nya Påskberget inte längre trafikeras av kollektivtrafik. Denna förändring är negativ för de resenärer som i dagsläget använder sig av de hållplatserna. 6B. FÖRTYDLIGAT UPPDRAG FÖR LINJE 614 Linje 614 kommer läggas ned och ersättas med turer på linje 615. Bedömning är att förändringen är positiv och kommer ge möjligheter till utökat resande. 6C. FÖRÄNDRAD NATTRAFIK I DE SÖDRA DELARNA AV VARBERGS KOMMUN, LINJE 651, 652 OCH 666 Linje 666 som är en nattbusstur föreslås delas upp i två tillkommande turer på respektive linje 651 och 652. Detta innebär att delar av kommunen kommer få sämre kollektivtrafikförsörjning. Något som dock ska vägas mot att andra delar får förbättringar. Förändringen är svår att bedöma då delar av kommunen kommer sakna nattbusstrafik, medan andra delar får förbättringar. Om antalet resenärer ökar så är förändringen positiv. 1135/1312 2026-04-14 Dnr: HGN 2026/0098-3 6D. FÖRÄNDRAD TRAFIKERING KRING VARBERGS SJUKHUS, LINJE 652 OCH 653 Linje 652 och 653 föreslås i framtiden trafikera via Österleden och därefter sjukhuset via Österängsvägen. Dessa angör då hållplats Karlbergsvägen, vilken är tänkt att tillgänglighetsanpassas under 2027. Förslaget innebär att linje 652 och 653 efter Jonstaka kommer trafikera Österleden och därefter Österängsvägen och hållplats Karlbergsvägen för att förenkla tidshållning med mera vid sjukhuset. Alternativ 6E i kombination med föreslagen förändring i 6A innebär att delar av Västkustvägen inte längre trafikeras med kollektivtrafik. Detta kommer medföra försämringar för de resenärer som idag använder sig av hållplatserna Hobbyvägen, Solviksvägen samt Nya Påskberget. För Hobbyvägen finns ett alternativ i form av tillgänglig hållplats Breared centrum. För resenärer som nyttjat hållplatserna Solviksvägen och Nya Påskberget innebär det att avstånden till kollektivtraifk förlängs. 6E. FÖRBÄTTRAD LINJEDRAGNING I HUVUDSTRÅK, LINJE 651 OCH 661 För småorten Grimeton som i dagsläget trafikeras av linje 651 som främst trafikerar öst-västlig riktning på väg 153. Grimeton föreslås istället trafikeras söderifrån med linje 661. 1136/1312 2026-04-14 Dnr: HGN 2026/0098-3 Detta bedöms ge en bättre och mer attraktiv kollektivtrafik för resenärer på linje 651 och kan ge nya kopplingar för Grimeton. 6F. ÖVERSYN AV LINJENÄTET KRING RINGHALS, LINJE 690, 691, 692, 693, 694, 695 OCH 697 Förslaget från HLT är att linjenätet till och från Ringhals ses över och från att omfatta sju linjer ska innefatta 2 som trafikerar hållplatser där flertalet boende med arbetsplats Ringhals bor. De nuvarande linjerna har flertalet väldigt lågt nyttjade hållplatslägen och dessa tas genom förslaget bort. 1137/1312 2026-04-14 Dnr: HGN 2026/0098-3 Här kan linjedragningen justeras för att inte ha två linjer på samma sträcka och få bättre yttäckning utan att försämra framkomligheten. På sikt med en utbyggd station i Värö så kan även denna linjedragning behöva ses över och anpassas till ett annat kollektivtrafikutbud på spår. Hamn- och gatunämnden 1138/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-16 1

§ 45 Dnr UAN 2025/0072 Remissvar - Motion om att arrangera demokratidagar i Varberg Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar 1. tillstyrka förslaget i motionen om att arrangera demokratidagar i Varberg, 2. översända yttrande daterat 2024-04-04 till kommunstyrelsen som utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens svar på remiss om att arrangera demokratidagar i Varbergs kommun. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Anu Majkvist (C), Peter Svensson-Stoltz (S) och Jan-Olof Skoglund (SD) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Jeanette Qvist (S) har inkommit med en motion om att årligen arrangera demokratidagar i Varbergs kommun tillsammans med andra berörda. Syftet med förslaget i motionen är att stärka demokratin genom att skapa en arena för dialoger, föreläsningar och möten som sprider kunskap om demokratiska värderingar och styrelseskick. Förslagsställaren menar att det kan öka valdeltagandet, engagemanget i lokal demokrati och involvera barn och unga så att de blir mer involverade samt får en ökad kunskap om demokrati. Demokratidagarna skulle kunna genomsyra alla kommunens verksamheter och arrangeras i samarbete med föreningsliv, organisationer och näringsliv. Motionären framhåller att flera andra kommuner har återkommande demokratidagar/vecka. Motionen har skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag i kommunen. Beslutsunderlag Remissmissiv Motion – Arrangera demokratidagar i Varbergs kommun Yttrande Arbetsutskottet 2025-05-02, § 33 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1250/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2025-05-19 2 Övervägande Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Förvaltningen vill framhålla att det är särskilt viktigt att engagera barn och unga för att skapa ett samhälle där fler vill engagera sig politiskt. Det är viktigt att arbeta för att stärka demokratin och arbetssätten behöver utvecklas för att fortsätta främja och stödja invånarnas delaktighet. Genom att utveckla nya mötes- och dialogformer är det möjligt att skapa delaktighet och säkra representation av flera olika perspektiv i olika skeden. Detta kan i sin tur bidra till ett ökat förtroende för den demokratiska processen. I Regionens omvärlds- och framtidsanalys 2025 – 2028 tas det minskade valdeltagandet upp. Liksom i Sverige som helhet minskade valdeltagandet i Halland under valen 2022 för första gången sedan 2002. Valdeltagandet har ett starkt samband med socioekonomi och varierar från 49 och 92 procent mellan distrikten i Halland. Något som är centralt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera och utvecklas är tillit. Det handlar dels om tillit till samhällets institutioner, dels om tillit till andra människor. I rapporten Vägval för framtiden 5 från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) identifieras bland annat tio trender som kommer att påverka kommuner och regioner. En utav dessa trender är att demokratin utmanas genom ett sjunkande valdeltagande och ökande hot mot förtroendevalda. Det är utmanande att nå ut till unga invånare. Kommunen behöver möta dem i deras drivkrafter och på deras arenor. Varbergs kommun arbetar med elevdelaktighet och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att unga ska kunna vara en del av demokratin. Samtidigt visar undersökningar (exempelvis LUPP och skolenkäten) att metoder för delaktighet och inflytande behöver stärkas. Som en del i arbetet med att stärka demokratiuppdraget bland unga i Varbergs kommun arrangerade utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen, i samarbete med kommunstyrelsens förvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen Ungdomsdemokratidagen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1251/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2025-05-19 3 på Arena Varberg i november 2023. Medverkande var även representanter från Regionen och MUCF. Syftet med dagen var att samtala, diskutera och reflektera tillsammans – om ungas livsvillkor i Varberg. Programmet började med en genomgång av genomförda undersökningar som belyser de aktuella livsvillkoren för unga i Varberg. Därefter presenterade elever från samhällsprogrammet på Peder Skrivares skola sina fördjupade studier inom områdena hälsa, trygghet, skola samt demokrati och inflytande. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) delade med sig av information om ungdomsdialog och ungdomspolitik på nationell, regional och lokal nivå. Programmet avslutades med en interaktiv dialog och workshop där elever från Peder Skrivares skola, politiker, chefer och tjänstepersoner diskuterade och arbetade med de nämnda fokusområdena. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att tillstyrka förslaget i motionen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vill betona vikten av att inkludera skolor och utbildningsinstitutioner i demokratidagarna för att främja demokratisk medvetenhet bland unga. Förslaget ligger även i linje med uppdraget i budget 2025 om valinformation för förstagångsväljare. Uppdraget ligger på kommunstyrelsen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska medverka i uppdraget. Om kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen förutsätts att medel tillsätts för uppdraget och att ansvarig utses för samordning av uppdraget. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen för vidare hantering Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1252/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden 2025-04-24 1

§ 67 Dnr KFN 2025/0180 Begäran om yttrande - Motion samordning och organisering av volontärsarbete Beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att 1. bifalla motionen ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet En motion har inkommit om att utreda möjligheten att samordna och organisera volontärsarbete, diarienummer KS 2025/0335. Frivilliga volontärer spelar en avgörande roll i samhället genom att bidra till ökad gemenskap och inkludering. I dagsläget finns ett stort engagemang bland invånare i Varberg, men insatserna kan förbättras genom struktur och samordning. Därför föreslår S att kommunen utvecklar en samordningsfunktion som underlättar kommunikation mellan volontärer, föreningar och kommunala verksamheter. Beslutsunderlag Beslutsförslag KFN 2025/0180, 2025-09-02 Motion samordning och organisering av volontärsarbete KFN 2025/0180-2 Övervägande I Varbergs kommun finns engagerade invånare som vill bidra ideellt till samhället. Genom att utveckla en modell för samordning och organisering av volontärarbete kan kommunen skapa bättre förutsättningar för frivilliga insatser. En digital plattform eller app, som gör det möjligt för invånare att engagera sig kan sänka trösklarna för deltagande. Ett samordnat arbetssätt främjar samverkan mellan frivilligorganisationer, ideella föreningar och kommunala verksamheter och kan bidra till ökad kvalitet, trygghet och kontinuitet i de frivilliga insatserna. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av samverkan med civilsamhället och idéburna verksamheter för att nå människor tidigt, främjande och förebyggande. Volontärarbete är en konkret form av sådan samverkan, och en organiserad struktur i kommunen kan direkt bidra till att uppfylla lagens intentioner. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1276/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden 2025-09-29 2 Jämlikhetsbedömning Folkhälsomyndigheten rapporterar att ensamhet, social isolering och begränsad tillgång till stödinsatser är vanligare bland äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända, samt vissa socioekonomiskt utsatta grupper. Dessa grupper är ofta mottagare av frivilliga insatser. En väl utvecklad organisering av volontärsarbete skulle ha positiva konsekvenser för ovanstående grupper, då de, utöver ökad tillgång till stödinsatser också kan uppnå en stärkt social gemenskap. Ett engagemang som volontär stärker en människas egenmakt och känsla av delaktighet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1277/1312 Beslutsförslag 1 (3) 2025-09-02 Dnr: KFN 2025/0180- 2 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Kultur- och fritidsförvaltningen Erika Sjöwall, Begäran om yttrande - Motion samordning och organisering av volontärsarbete Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kultur- och fritidsnämnden föreslå kommunfullmäktige att 1. bifalla motionen Beskrivning av ärendet En motion har inkommit om att utreda möjligheten att samordna och organisera volontärsarbete, diarienummer KS 2025/0335. Frivilliga volontärer spelar en avgörande roll i samhället genom att bidra till ökad gemenskap och inkludering. I dagsläget finns ett stort engagemang bland invånare i Varberg, men insatserna kan förbättras genom struktur och samordning. Därför föreslår S att kommunen utvecklar en samordningsfunktion som underlättar kommunikation mellan volontärer, föreningar och kommunala verksamheter. Beslutsunderlag Beslutsförslag KFN 2025/0180, 2025-09-02 Motion samordning och organisering av volontärsarbete KFN 2025/0180-2 Övervägande I Varbergs kommun finns engagerade invånare som vill bidra ideellt till samhället. Genom att utveckla en modell för samordning och organisering av volontärarbete kan kommunen skapa bättre förutsättningar för frivilliga insatser. En digital plattform eller app, som gör det möjligt för invånare att engagera sig kan sänka trösklarna för deltagande. Ett samordnat arbetssätt främjar samverkan mellan frivilligorganisationer, ideella föreningar och kommunala POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun 0340-880 00 212000-1249 TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1278/1312 2025-09-02 Dnr: KFN 2025/0180- 2 verksamheter och kan bidra till ökad kvalitet, trygghet och kontinuitet i de frivilliga insatserna. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av samverkan med civilsamhället och idéburna verksamheter för att nå människor tidigt, främjande och förebyggande. Volontärarbete är en konkret form av sådan samverkan, och en organiserad struktur i kommunen kan direkt bidra till att uppfylla lagens intentioner. Jämlikhetsbedömning Folkhälsomyndigheten rapporterar att ensamhet, social isolering och begränsad tillgång till stödinsatser är vanligare bland äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända, samt vissa socioekonomiskt utsatta grupper. Dessa grupper är ofta mottagare av frivilliga insatser. En väl utvecklad organisering av volontärsarbete skulle ha positiva konsekvenser för ovanstående grupper, då de, utöver ökad tillgång till stödinsatser också kan uppnå en stärkt social gemenskap. Ett engagemang som volontär stärker en människas egenmakt och känsla av delaktighet. Ekonomi och verksamhet Om utvecklandet av exempelvis en digital plattform skulle komma ifråga, skulle det självfallet i slutändan innebära en kostnad för ett sådant upplägg. Samråd Avdelningschef kvalitet och utveckling Kultur- och fritidsförvaltningen Anna Reinhardt Cecilia Björnram Förvaltningschef Avdelningschef kvalitet och utveckling Protokollsutdrag 1279/1312 2025-09-02 Dnr: KFN 2025/0180- 2 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 1280/1312 Motion om samordning och organisering av volontärarbete i Varbergs kommun Frivilliga volontärer utgör en viktig och ofta oumbärlig resurs för många verksamheter i samhället. Genom deras engagemang och vilja att bidra skapas en ökad gemenskap och en mer inkluderande kommun. Frivilligarbete kan sträcka sig från allt från att hjälpa äldre personer med vardagsärenden, stötta barn och unga i läxläsning till att hjälpa till vid evenemang eller vid krissituationer. I dagens samhälle, där många sociala insatser står under press och samhällets behov är stort, är det av största vikt att vi samordnar de frivilliga insatserna på ett effektivt sätt. I dagsläget finns det ett stort engagemang från medborgare som vill hjälpa till, men ofta saknas det en tydlig struktur och samordning för hur detta engagemang bäst kan tas tillvara på. I Kungsbacka kommun har man tex en förening som samordnar volontärsarbete. I Laholms kommun har man en e-tjänst där invånare kan anmäla sitt engagemang. Frivilliga volontärer är en ovärderlig tillgång för Varbergs kommun och samhället som helhet. Genom att samordna och organisera volontärinsatser på ett bättre sätt kan vi säkerställa att dessa insatser får största möjliga effekt. Det skulle kunna vara genom en plattform eller app för volontärer och föreningar för att kommunicera sina behov och erbjudanden. Eller en samordningsfunktion som också kan erbjuda information och utbildningar. Genom samordning kan vi skapa bättre samarbeten och partnerskap mellan frivilligorganisationer, ideella föreningar och kommunala verksamheter. Socialdemokraterna föreslår därför Varbergs kommunfullmäktige besluta att: - Utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras. Jenny Bolgert (S), Ledamot i Varbergs kommunfullmäktige Motionen är antagen på Centrala S-föreningens medlemsmöte 250424 1281/1312 Beslutsförslag 1 (8) 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Kristoffer Olofsson Antagande av översiktsplan för Varbergs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. anta översiktsplan för Varbergs kommun, daterad april 2026, med tillhörande antagandehandlingar och miljökonsekvensbeskrivning. 2. ändra fördjupning av översiktsplanen för stadsområdet, antagen av kommunfullmäktige 15 juni 2010, § 69, i enlighet med beslutsunderlaget. 3. upphäva fördjupning av översiktsplanen för Norra Kustområdet, antagen av kommunfullmäktige 14 februari 2017, § 16. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 30 mars 2021, § 41, att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Varbergs kommun. Kommunfullmäktige beslutade 20 september 2022, § 135, att anta Planeringsinriktningar för ny översiktsplan. Flera tidiga dialogmöten med medborgare och näringsliv hölls i början av 2023. Kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för uppdraget om ny översiktsplan och det har varit kontinuerlig information och avstämning i styrgruppen under arbetets gång. Planförslaget var ute på samråd under perioden 1 december 2024 till 31 mars 2025. Ett reviderat planförslag gjordes tillgängligt för granskning under perioden 2 januari 2026 till 2 mars 2026. Under såväl samrådsperioden som granskningen inkom synpunkter från statliga myndigheter, kommunala nämnder och bolag samt från olika typer av organisationer och föreningar, exploatörer, fastighetsägare och privatpersoner. Samtliga inkomna synpunkter under granskningen har sammanställts och bemötts i ett granskningsutlåtande, som redovisas tillsammans med översiktsplanen. Länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas också POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun 0340-880 00 212000-1249 TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1282/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 tillsammans med planen, i enlighet med 3 kap. 20 § plan- och bygglagen (PBL). I de delar där länsstyrelsen inte har godtagit planen har anmärkning gjorts i planen, i enlighet med 3 kap. 5 § sista st. PBL. Planförslaget har miljöbedömts enligt 6 kap. 3–19 §§ miljöbalken, och en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Ärendet om antagande av översiktsplanen behandlades på kommunstyrelsens sammanträde 26 maj 2026, § 106. Kommunstyrelsen beslutade föreslå kommunfullmäktige att anta översiktsplan för Varbergs kommun, daterad april 2026, med tillhörande antagandehandlingar och miljökonsekvensbeskrivning. Kommunfullmäktige beslutade 16 juni 2026, § 113, att återremittera ärendet i enlighet med Socialdemokraternas motivering att omarbeta förslaget till översiktsplan: • Under rubrik Energi och teknisk försörjning göra följande tillägg till ställningstagande: • Att utredningsområdena Ärsjö, Kushult och Kärret, enligt solenergi- och vindkraftsutredningen, återinförs i markanvändningskartan för att eventuellt kunna utredas vidare om lämplighet. • Ny punkt: Möjlighet finns att pröva andra områden där sol- och vindenergi kan kombineras, samt även med livsmedelsproduktion. • Ny punkt: Lokalisera vindkraftsanläggningar till de områden som i markanvändningskartan är utpekade för teknisk anläggning, om inte särskilda skäl finns för prövning i andra områden. Det kan exempelvis röra sig om områden i anslutning till större vägar eller större verksamhetsområden där det finns befintlig omgivningspåverkan i form av buller eller andra störningar. • Under rubrik: Bebyggelse och offentlig service: • Ändra nedan text genom att åter hänvisa till Boverkets rekommendationer för friyta; Planera för att förskolor och grundskolor har den friyta som behövs för att ge barn och ungdomar plats för lek och samvaro, enligt boverkets rekommendation för friyta vid byggnation av nya förskolor/skolor. • Ändra text under ställningstagande Beakta hälsoperspektivet i planeringen, till Beakta barn- och hälsoperspektivet i planeringen, särskilt i detaljplaner som är av stort allmänintresse och när offentliga miljöer berörs. • Lägga till i sista stycket efter första meningen, ny mening: Utbyggnaden av särskilda boenden är speciellt viktig med tanke på den 1283/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 kraftigt ökande äldre befolkningen. Likaså är utbyggnaden av boenden med särskild service av stor betydelse för invånare med funktionsvariationer och andra särskilda behov. • Under rubrik: Bedriva en god och aktiv markpolitik för bostäder och kommunal service, lägga till ny punkt: • För att främja boende under livets alla olika skeden, samt inkludering och integration, så ska bostadsutvecklingen i kommunens olika delar främja en mix av bostadstyper med blandade upplåtelseformer och olika prisnivåer. • Tillägg i punkten under ställningstaganden: Använd och bredda kommunens markinnehav för att säkerställa en långsiktig hållbar samhällsutveckling med varierat bostadsutbud, möjlighet till samhällsservice, såsom särskilda boenden och boenden med särskild service och behov av offentlig plats. • Under rubrik: Samordna utbyggnad av bostäder och kommunal service: • Samordna planering och byggande av bostäder med planering och utbyggnad av kollektivtrafik, gång- och cykelvägnät, väginfrastruktur, samhällsservice, teknisk försörjning och offentliga platser som till exempel grönytor, parker och torg. • Under rubrik Resor och transporter: • Lägg till en punkt; Tillgängligheten till viktiga målpunkter i tätorterna ska ske enligt prioriteringen gång, cykel, kollektivtrafik och bil. • Lägg till punkt; Prioritera gång och cykel, samt kollektivtrafik, i utveckling av nya bostadsområden. • Lägg till en punkt; Särskilt prioritera barn och ungas behov vid planering av trafikinfrastruktur för att främja barns självständighet och trafiksäkerhet. • Lägg till punkt; Samverka och planera för en fortsatt utbyggnad av sammanhängande cykelvägnät i kommunen. • Lägg till punkt; Verka för att samla fordonsparkering i yteffektiva gemensamma anläggningar. • Lägg till punkt; Skapa attraktiva och funktionella cykelparkeringar vid viktiga målpunkter. • Under rubrik: Planera för ett resurseffektivt och fossilfritt energisystem: • Lägg till punkt; Beakta möjligheten till anslutning av fjärrkyla vid ny- eller ombyggnation av offentlig service, verksamheter eller större bostadsområden, som ligger i närheten av befintlig eller framtida planerad fjärrkyleinfrastruktur. 1284/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 Samt att återremittera ärendet i enlighet med Centerpartiets motivering att omarbeta förslaget till översiktsplan: • Se över områdena kring Bua, Stråvalla, Derome/Åsby och Tångaberg för att kunna peka ut mer mark för ändrad användning. • Identifiera och lägga till fler lämpliga LIS-områden. • Se över och ändra formuleringar för kyrkbyarna Stamnared, Nösslinge, Gunnarsjö, Karl Gustav, Grimmared, Sällstorp, Grimetons kyrkby, Valinge, Dagsås och Torpa. Detta med syftet att kunna utveckla mer bostads- och verksamhets- och samhällsservicemark samt för att ge stöd för kommunala markinköp. • Ytterligare stärka formuleringar för att kunna skapa ny mindre sammanhängande bebyggelse på landsbygden. • Ytterligare stärka formuleringar som ger stöd och möjligheter till enstaka bebyggelse på landsbygden. • Ytterligare stärka formuleringar som ger stöd och möjligheter för kommunala markinköp och en aktiv markpolitik. • Ytterligare stärka formuleringar som ger stöd för utbyggnad, målpunkter och trafiknoder för att underlätta och utöka gång-, cykel- och kollektivtrafik på landsbygden. • Peka ut ett område, vid motorvägen, väster om Tvååker för ett nytt resecentrum liknande det som skapas i Värö. • Peka ut platser lämpliga för elnätsanslutning av kablar från havsbaserad vindkraft. • Lokalisera platser där sol- och vindenergi kan samlokaliseras. Med fördel också med möjlighet till livsmedelsproduktion. Redan ianspråktagna ytor med befintlig störande omgivningspåverkan bör prioriteras. Ärendet läggs fram på nytt med samma förslag till beslut som kommunstyrelsen beslutade om 26 maj 2026, § 106, då detta bedöms återspegla den rådande politiska viljan. Beslutsunderlag Beslutsförslag 18 juni 2026. Kommunstyrelsen 26 maj 2026, § 106. Förslag till översiktsplan för Varbergs kommun. Del 1 – Allmän vägledning (antagandehandling, april 2026). Förslag till översiktsplan för Varbergs kommun. Del 2 – Geografisk vägledning (antagandehandling, april 2026). Utvecklingsinriktning, karta (antagandehandling, april 2026). Markanvändningskarta (inklusive 9 kartor för fördjupningsområden), 1285/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 (antagandehandling, april 2026). LIS-Områden i Karl-Gustav (antagandehandling, april 2026). Fördjupning för Stadsområdet, reviderad (antagandehandling, april 2026; 2010) Fördjupning för Stadsområdet, Mark- och vattenanvändningskarta, reviderad (antagandehandling, april 2026; 2010) Fördjupning för Stadsområdet, Riktlinjekarta, reviderad (antagandehandling, april 2026) Miljökonsekvensbeskrivning (antagandehandling, 31 oktober 2025) Granskningsutlåtande (antagandehandling, april 2026). Länsstyrelsens granskningsyttrande (2 mars 2026). Samrådsredogörelse (december 2025). Sändlista (april 2026). Länk till digital plattform: Ny översiktsplan | Varbergs kommun Övervägande Översiktsplanen visar kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden kan användas långsiktigt och hur den byggda miljön kan utvecklas och bevaras. Översiktsplanens uppgift är också att ge en samlad information om hur kommunfullmäktige anser att bestämmelserna om allmänna intressen ska tillgodoses i kommunen. Översiktsplanen ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Den är vägledande men inte bindande för myndigheter och enskilda. Det innebär att slutliga avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen sker först i detaljplaneprocessen. De av kommunfullmäktige antagna planeringsinriktningarna har legat till grund för planförslaget. Planen möjliggör för en långsiktig utveckling av kommunen med planeringshorisont till 2050 och för ett växande Varberg. I samband med antagandet av översiktsplanen ersätts den fördjupade översiktsplanen för norra kusten. En ny fördjupning tas fram för Väröbacka. Översiktsplanen ersätter övriga geografiska områden som den fördjupade översiktsplanen för norra kusten tidigare omfattat. Den fördjupade översiktsplanen för norra kusten har förklarats inaktuell enligt antagen planeringsstrategi för Varbergs kommuns översiktsplanering (2024). Förslaget till ny översiktsplan innehåller vägledning för Tofta och Lindberg. Förslaget är att de delar av den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet, 1286/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 daterad 15 juni 2010, som behandlar Tofta och Lindberg med omnejd utgår och ersätts med den vägledning som nu i stället ges i översiktsplanen. Ändringar mellan granskning och antagande Grunddragen i planförslaget är i stort desamma i antagandehandlingarna som under granskning. Vissa delar har ändrats utifrån inkomna synpunkter under granskningen. Ändringar har även gjorts enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott (17 mars 2026, § 119). Nedan presenteras en sammanfattning av några av de ändringarna som gjorts. Fördjupningsområdena har setts över. Vissa utbyggnadsområden har tagits bort. Detta gäller bland annat för området norr om Balgövägen i Tångaberg (tidigare B2-U3) samt Område nära idrottsområdet (tidigare B2-U5) och området i Stråvalla/Löftaskog, söder om Löftaån (tidigare B1-U1). Därtill har mindre justeringar gjorts av områdesytor i markanvändningskartan och vissa kompletterande hänsynstexter har lagts till. En del mindre revideringar av texter och strukturbildsillustrationer har gjorts i bland annat Stråvalla/Löftaskog, Tångaberg, Himle, Hunnestad och Sunnvära. I Del 1 - Allmän vägledning har planstrukturen anpassats, i synnerhet i inledningen, för att tydligare beskriva samrådsprocessen och den tidiga dialogen. Relationen mellan de fördjupade översiktsplanerna och den kommunövergripande översiktsplanen har förtydligats. Avsnittet om fördjupning av översiktsplan Norra Kusten har utgått. Ett textstycke om säkerhet och beredskap har tillkommit, med fokus på beredskapszoner, utrymningsfrågor och hänsyn till kärnteknisk anläggning. För några av riksintressena har objektsbeskrivningarna förtydligats med mindre textjusteringar, bland annat avseende hamnverksamhet, energi, transmissionsnät, civilt försvar, friluftsliv och naturvård. Redovisningen av riksintresset för civilt försvar och transmissionsnät har uppdaterats och kompletterats med risk- och säkerhetsaspekter. För riksintresse Anläggningar för energiproduktion, Värmekraft, har den utpekade ytan korrigerats för att bättre representera riksintresset. Riksintresse kommunikation har korrigerats med korrekt ansvarig myndighet samt lagrum. Därutöver har ett antal redaktionella ändringar gjorts, såsom språkliga förtydliganden, borttagande av dubbleringar och rättelser av felaktiga hänvisningar. Sammantaget är de genomförda ändringarna efter granskningsskedet av en mycket begränsad omfattning i förhållande till planen i sin helhet. Endast i 1287/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 sammanhanget mindre justeringar av planen har gjorts efter granskningen. Avseende de utbyggnadsområden som utgår sedan granskningen (B2-U3, B2- U5 och B1-U1 i Tångaberg och Stråvalla) motsvarar antagandeversionen i dessa delar samrådsversionen. Kommunen bedömer sammantaget att de ändringar som gjorts av planen efter granskningen inte är att betrakta som väsentliga i den mening som avses enligt 2 kap. 18 § PBL. Ändringarna föranleder därmed inte något behov av att låta förslaget granskas på nytt. Ekonomi och verksamhet Kostnader ryms inom ramen för den budget som avsatts för projektet. Den nya översiktsplanen är digital och kommer finnas tillgänglig i Varbergskartan och kommun-GIS. Kommunstyrelsen kommer få en årlig kostnad för lagring och förvaltning av den digitala översiktsplanen och de digitala lagren och för detta har medel avsatts inom förvaltningens budget. Samråd Planförslaget har arbetats fram i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och hamn- och gatuförvaltningen. Förslaget har även stämts av med projektets chefsstyrgrupp samt med övriga förvaltningar och bolag. Flera avstämningar har gjorts i kommunstyrelsens arbetsutskott som är styrgrupp för uppdraget. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Kristoffer Olofsson Avdelningschef samhällsplanering Samhällsplanerare Protokollsutdrag Byggnadsnämnden Förskole- och grundskolenämnden Hamn- och gatunämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Servicenämnden Socialnämnden 1288/1312 2026-06-18 Dnr: KS 2021/0072- 166 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Varbergs Bostads AB Varberg Energi AB Varbergs Fastighets AB Vatten & Miljö i Väst AB Räddningstjänsten Väst Länsstyrelsen i Halland 1289/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 1

§ 85 Dnr SN 2025/0047 Svar på Motion om att arrangera demokratidagar i Varberg Beslut Socialnämnden beslutar 1. att tillstyrka motion om att arrangera demokratidagar i Varbergs kommun. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Socialnämnden har getts möjlighet att yttra sig över en motion från Socialdemokraterna, genom motionär Jeanette Qvist (S), i vilken kommunfullmäktige föreslås besluta att årligen arrangera demokratidagar i Varbergs kommun tillsammans med andra berörda aktörer. Samtliga nämnder och bolag i kommunen har getts möjlighet att lämna yttrande över motionen. Motionären konstaterar att i en tid när demokratin är hotad känns det viktigare än någonsin att göra det vi kan för att stärka demokratin och exemplifierar att kunskapen om det demokratiska styret, dess värdegrund och förutsättningar kan spridas genom dialoger och föreläsningar. Motionären lyfter att demokratidagarna kan samordnas med den årliga europeiska demokrativeckan i oktober och lyfter att flera kommunen redan idag har liknande arrangemang. Motionären anser att demokratidagar kan bygga tillit och vilja att engagera sig i den lokala demokratin, höja valdeltagandet samt öka kunskapen om, och ge insyn i, vad som är på gång i kommunen – för vuxna såväl som barn och unga. Socialnämnden anser att anordna särskilda demokratidagar kan vara ett värdefullt inslag i kommunens arbete med att stärka den demokratiska delaktigheten och öka medborgarnas engagemang i samhällsfrågor. Idén att skapa demokratidagar där människor får möjlighet att ta del av information, uttrycka sina åsikter och diskutera aktuella samhällsfrågor – bedöms stärka demokratins legitimitet. Beslutsunderlag - Beslutsförslag - Svar på Motion om att arrangera demokratidagar i Varberg, daterat den 30 april 2025. - Motion om att arrangera demokratidagar i Varberg, undertecknat Jeanette Qvist (S), daterat den 13 maj 2025. Övervägande Socialnämnden anser att anordna särskilda demokratidagar kan vara ett värdefullt inslag i kommunens arbete med att stärka den demokratiska delaktigheten och öka medborgarnas engagemang i samhällsfrågor. Idén att Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1245/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2025-05-22 2 skapa demokratidagar där människor får möjlighet att ta del av information, uttrycka sina åsikter och diskutera aktuella samhällsfrågor – bedöms stärka demokratins legitimitet. Socialnämnden kan se följande fördelar; 1. Ökad medborgarinsyn och delaktighet: Demokratidagar skapar ett tillfälle för medborgare att möta politiker, tjänstepersoner och civilsamhällets aktörer i öppen dialog. Det bör bidra till transparens och till att fler känner sig delaktiga i beslutsprocesser. 2. Folkbildning och kunskapsspridning: Genom föreläsningar, workshops och debatter får fler möjlighet att fördjupa sin förståelse för hur demokratin fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter de har som medborgare. 3. Engagemang bland unga: Särskilt i skolmiljöer kan demokratidagar inspirera unga att engagera sig i samhällsfrågor, något som är avgörande för demokratins framtid. 4. Möjlighet till dialog och motverkan av polarisering: Demokratidagar erbjuder ett forum där olika perspektiv kan mötas under ordnade former, vilket kan bidra till att minska samhällelig polarisering. Socialnämnden kan se följande risker; 1. Risk för symbolpolitik: Om demokratidagar inte leder till faktisk påverkan eller förändring finns risken att de uppfattas som enbart symboliska och inte tas på allvar av allmänheten. 2. Resurskrävande: Att organisera välfungerande demokratidagar kräver både tid, pengar och personal. Det bör tas i beaktande vid ett beslut. 3. Begränsat deltagande: Det är inte säkert att alla grupper i samhället känner sig inkluderade eller har möjlighet att delta, vilket kan leda till att vissa röster inte hörs – i synnerhet om inte särskilda insatser görs för att nå ut till underrepresenterade grupper. 4. Risk för politisering: Det finns en risk att demokratidagar används för partipolitiska syften, vilket kan urholka syftet att skapa ett neutralt och inkluderande forum för alla. Socialnämnden kan se följande betydelse av demokratidagar för socialnämndens målgrupper: Människor som befinner sig i socialt utsatta situationer, liksom äldre, riskerar ofta att bli osynliggjorda i samhällsdebatten och beslut som direkt påverkar deras liv. Demokratidagar kan därför fylla en särskilt viktig funktion för dessa grupper. Mer specifikt ser socialnämnden följande fördelar: • Röst åt marginaliserade: För målgrupper inom socialnämndens ansvarsområde kan demokratidagar vara ett forum där deras Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1246/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2025-05-22 3 erfarenheter och synpunkter blir hörda, vilket stärker deras rätt till inflytande över sin egen livssituation och samhällets utformning. • Stärkta rättigheter och medvetenhet: Genom information och dialog kan demokratidagar bidra till att personer inom socialnämndens målgrupper får bättre kännedom om sina rättigheter, vilket stärker möjligheten att hävda dem. • Äldres deltagande i samhällsfrågor: Äldre riskerar ofta att inte bli inkluderade i demokratiska samtal, trots att de har både livserfarenhet och ofta berörs direkt av politiska beslut. Genom att anpassa demokratidagar så att äldre ges möjlighet att delta – exempelvis genom fysiska möten på boenden, tillgänglighetsanpassad information eller digitala lösningar – kan deras röster stärkas. • Tillitsbyggande mellan välfärdssystem och medborgare: En inkluderande dialog mellan politik, civilsamhälle, socialtjänst, äldreomsorg och målgrupper kan stärka tilliten till myndigheter och det demokratiska systemet i stort. Socialnämnden tillstyrker motionen och anser sammanfattningsvis att demokratidagar, rätt genomförda, kan vara ett effektivt verktyg för att vitalisera demokratin, främja dialog och stärka medborgarnas delaktighet i Varbergs kommun. Det är dock viktigt att de planeras och genomförs på ett sätt som säkerställer brett deltagande, verklig påverkan och långsiktig effekt – annars riskerar de att förlora sin legitimitet. En tydlig målsättning, uppföljning och inkludering av olika samhällsgrupper är avgörande för att demokratidagarna ska få verklig betydelse. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1247/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2025-05-22 4

§ 106 Dnr KS 2021/0072 Antagande av översiktsplan för Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. anta översiktsplan för Varbergs kommun, daterad april 2026, med tillhörande antagandehandlingar och miljökonsekvensbeskrivning. 2. ändra fördjupning av översiktsplanen för stadsområdet, antagen av kommunfullmäktige 15 juni 2010, § 69, i enlighet med beslutsunderlaget. 3. upphäva fördjupning av översiktsplanen för Norra Kustområdet, antagen av kommunfullmäktige 14 februari 2017, § 16. Reservation Jeanette Qvist (S), Kent Norberg (S), Katarina Eiderbrant (S), Jenny Bolgert (S) och Lukas Axelsson Nord (S) reserverar sig mot beslutet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Lena Wennerström (C) föreslår återremiss av ärendet för att ge förvaltningen i uppdrag att: • Se över områdena kring Bua, Stråvalla, Derome/Åsby och Tångaberg för att kunna peka ut mer mark för ändrad användning. • Identifiera och lägga till fler lämpliga LIS-områden. • Se över och ändra formuleringar för kyrkbyarna Stamnared, Nösslinge, Gunnarsjö, Karl Gustav, Grimmared, Sällstorp, Grimetons kyrkby, Valinge, Dagsås och Torpa. Detta med syftet att kunna utveckla mer bostads- och verksamhetsmark samt för att ge stöd för kommunala markinköp. • Ytterligare stärka formuleringar för att kunna skapa ny mindre sammanhängande bebyggelse på landsbygden. • Peka ut ett område, vid motorvägen, väster om Tvååker för ett nytt resecentrum liknande det som skapas i Värö. • Peka ut platser lämpliga för elnätsanslutning av kablar från havsbaserad vindkraft. David Sandrén (M), Tobias Carlsson (L), Andreas Havasi (SD) och Freddie Holmström (KD) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1290/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 2 Jeanette Qvist (S) föreslår i första hand återremiss av ärendet för att omarbeta förslaget till översiktsplan enligt Socialdemokraternas förslag till ändringar och tillägg. Jeanette Qvist (S) föreslår i andra hand bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg och ändringar i översiktsplan för Varbergs kommun, daterad april 2026: 1. Under rubrik Energi och teknisk försörjning gör följande tillägg till ställningstagande: a. Att utredningsområdena Ärsjö, Kushult och Kärret, enligt solenergi- och vindkraftsutredningen, återinförs i markanvändningskartan för att eventuellt kunna utredas vidare om lämplighet. b. Ny punkt: Möjlighet finns att pröva andra områden där sol- och vindenergi kan kombineras, samt även med livsmedelsproduktion. c. Ny punkt: Lokalisera vindkraftsanläggningar till de områden som i markanvändningskartan är utpekade för teknisk anläggning, om inte särskilda skäl finns för prövning i andra områden. Det kan exempelvis röra sig om områden i anslutning till större vägar eller större verksamhetsområden där det finns befintlig omgivningspåverkan i form av buller eller andra störningar. 2. Under rubrik Bebyggelse och offentlig service: a. Tillägg sista stycket under rubriken Bebyggelse och offentlig service, efter första meningen, ny mening: Utbyggnaden av särskilda boenden är speciellt viktig med tanke på den kraftigt ökande äldre befolkningen. Likaså är utbyggnaden av boenden med särskild service av stor betydelse för invånare med funktionsvariationer och andra särskilda behov. b. Ändra nedan text genom att åter hänvisa till Boverkets rekommendationer för friyta; Planera för att förskolor och grundskolor har den friyta som behövs för att ge barn och ungdomar plats för lek och samvaro, enligt boverkets rekommendation för friyta vid byggnation av nya förskolor/skolor. c. Ändra text under ställningstagande Beakta hälsoperspektivet i planeringen, till Beakta barn- och hälsoperspektivet i planeringen, särskilt i detaljplaner som är av stort allmänintresse och när offentliga miljöer berörs. d. Under underrubrik Bedriva en god och aktiv markpolitik för bostäder och kommunal service, lägg till punkt: För att främja boende under livets alla olika skeden, samt inkludering och integration, så ska bostadsutvecklingen i kommunens olika delar främja en mix av bostadstyper med blandade upplåtelseformer och olika prisnivåer. Samt tillägg i punkten under Ställningstaganden: Använd och bredda kommunens markinnehav för att säkerställa en långsiktig hållbar samhällsutveckling med varierat bostadsutbud, möjlighet till Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1291/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 3 samhällsservice, såsom särskilda boenden och boenden med särskild service och behov av offentlig plats. 3. Under rubrik Samordna utbyggnad av bostäder och kommunal service: a. Samordna planering och byggande av bostäder med planering och utbyggnad av kollektivtrafik, gång- och cykelvägnät, väginfrastruktur, samhällsservice, teknisk försörjning och offentliga platser som till exempel grönytor, parker och torg. 4. Under rubrik Resor och transporter: a. Lägg till en punkt: Tillgängligheten till viktiga målpunkter i tätorterna ska ske enligt prioriteringen gång, cykel, kollektivtrafik och bil. b. Lägg till punkt: Prioritera gång och cykel, samt kollektivtrafik, i utveckling av nya bostadsområden. c. Lägg till en punkt: Särskilt prioritera barn och ungas behov vid planering av trafikinfrastruktur för att främja barns självständighet och trafiksäkerhet. d. Lägg till punkt: Samverka och planera för en fortsatt utbyggnad av sammanhängande cykelvägnät i kommunen. e. Lägg till punkt: Verka för att samla fordonsparkering i yteffektiva gemensamma anläggningar. f. Lägg till punkt: Skapa attraktiva och funktionella cykelparkeringar vid viktiga målpunkter. 5. Under rubrik Planera för ett resurseffektivt och fossilfritt energisystem: a. Lägg till punkt: Beakta möjligheten till anslutning av fjärrkyla vid ny- eller ombyggnation av offentlig service, verksamheter eller större bostadsområden, som ligger i närheten av befintlig eller framtida planerad fjärrkyleinfrastruktur. Beslutsordning Ordförande ställer först fråga om ärendet ska återremitteras eller avgöras i dag och konstaterar att ärendet ska avgöras i dag. Ordförande ställer därefter arbetsutskottets förslag mot Jeanette Qvists (S) förslag och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs Kommunstyrelsen godkänner följande ordning: Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag. Nej-röst för bifall till Jeanette Qvists (S) förslag. Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med sju ja-röster, fem nej-röster och en avstår. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1292/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 4 Beslutande Ja Nej Avstår David Sandrén (M) X Peter Sjöholm (M) X Åse Craft Aronsson (M) X Andreas Havasi (SD) X Olle Hällnäs (SD) X Tobias Carlsson (L) X Freddie Holmström (KD) X Jeanette Qvist (S) X Kent Norberg (S) X Katarina Eiderbrant (S) X Jenny Bolgert (S) X Lukas Axelsson Nord (S) X Lena Wennerström (C) X Summa 7 5 1 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 30 mars 2021, § 41, att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Varbergs kommun. Kommunfullmäktige beslutade 20 september 2022, § 135, att anta Planeringsinriktningar för ny översiktsplan. Flera tidiga dialogmöten med medborgare och näringsliv hölls i början av 2023. Kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för uppdraget om ny översiktsplan och det har varit kontinuerlig information och avstämning i styrgruppen under arbetets gång. Planförslaget var ute på samråd under perioden 1 december 2024 till 31 mars 2025. Ett reviderat planförslag gjordes tillgängligt för granskning under perioden 2 januari 2026 till 2 mars 2026. Under såväl samrådsperioden som granskningen inkom synpunkter från statliga myndigheter, kommunala nämnder och bolag samt från olika typer av organisationer och föreningar, exploatörer, fastighetsägare och privatpersoner. Samtliga inkomna synpunkter under granskningen har sammanställts och bemötts i ett granskningsutlåtande, som redovisas tillsammans med översiktsplanen. Länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas också tillsammans med planen, i enlighet med 3 kap. 20 § plan- och bygglagen (PBL). I de delar där länsstyrelsen inte har godtagit planen har anmärkning gjorts i planen, i enlighet med 3 kap. 5 § sista st. PBL. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1293/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 5 Planförslaget har miljöbedömts enligt 6 kap. 3–19 §§ miljöbalken, och en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 12 maj 2026, § 192. Beslutsförslag 29 april 2026. Förslag till översiktsplan för Varbergs kommun. Del 1 – Allmän vägledning (antagandehandling, april 2026). Förslag till översiktsplan för Varbergs kommun. Del 2 – Geografisk vägledning (antagandehandling, april 2026). Utvecklingsinriktning, karta (antagandehandling, april 2026). Markanvändningskarta (inklusive 9 kartor för fördjupningsområden), (antagandehandling, april 2026). LIS-Områden i Karl-Gustav (antagandehandling, april 2026). Fördjupning för Stadsområdet, reviderad (antagandehandling, april 2026; 2010) Fördjupning för Stadsområdet, Mark- och vattenanvändningskarta, reviderad (antagandehandling, april 2026; 2010) Fördjupning för Stadsområdet, Riktlinjekarta, reviderad (antagandehandling, april 2026) Miljökonsekvensbeskrivning (antagandehandling, 31 oktober 2025) Granskningsutlåtande (antagandehandling, april 2026). Länsstyrelsens granskningsyttrande (2 mars 2026). Samrådsredogörelse (december 2025). Sändlista (april 2026). Övervägande Översiktsplanen visar kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden kan användas långsiktigt och hur den byggda miljön kan utvecklas och bevaras. Översiktsplanens uppgift är också att ge en samlad information om hur kommunfullmäktige anser att bestämmelserna om allmänna intressen ska tillgodoses i kommunen. Översiktsplanen ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Den är vägledande men inte bindande för myndigheter och enskilda. Det innebär att slutliga avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen sker först i detaljplaneprocessen. De av kommunfullmäktige antagna planeringsinriktningarna har legat till grund för planförslaget. Planen möjliggör för en långsiktig utveckling av kommunen med planeringshorisont till 2050 och för ett växande Varberg. I samband med antagandet av översiktsplanen ersätts den fördjupade översiktsplanen för norra kusten. En ny fördjupning tas fram för Väröbacka. Översiktsplanen ersätter övriga geografiska områden som den Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1294/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 6 fördjupade översiktsplanen för norra kusten tidigare omfattat. Den fördjupade översiktsplanen för norra kusten har förklarats inaktuell enligt antagen planeringsstrategi för Varbergs kommuns översiktsplanering (2024). Förslaget till ny översiktsplan innehåller vägledning för Tofta och Lindberg. Förslaget är att de delar av den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet, daterad 15 juni 2010, som behandlar Tofta och Lindberg med omnejd utgår och ersätts med den vägledning som nu i stället ges i översiktsplanen. Ändringar mellan granskning och antagande Grunddragen i planförslaget är i stort desamma i antagandehandlingarna som under granskning. Vissa delar har ändrats utifrån inkomna synpunkter under granskningen. Ändringar har även gjorts enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 17 mars 2026, § 119. Nedan presenteras en sammanfattning av några av de ändringarna som gjorts. Fördjupningsområdena har setts över. Vissa utbyggnadsområden har tagits bort. Detta gäller bland annat för området norr om Balgövägen i Tångaberg (tidigare B2-U3) samt Område nära idrottsområdet (tidigare B2-U5) och området i Stråvalla/Löftaskog, söder om Löftaån (tidigare B1-U1). Därtill har mindre justeringar gjorts av områdesytor i markanvändningskartan och vissa kompletterande hänsynstexter har lagts till. En del mindre revideringar av texter och strukturbildsillustrationer har gjorts i bland annat Stråvalla/Löftaskog, Tångaberg, Himle, Hunnestad och Sunnvära. I Del 1 - Allmän vägledning har planstrukturen anpassats, i synnerhet i inledningen, för att tydligare beskriva samrådsprocessen och den tidiga dialogen. Relationen mellan de fördjupade översiktsplanerna och den kommunövergripande översiktsplanen har förtydligats. Avsnittet om fördjupning av översiktsplan Norra Kusten har utgått. Ett textstycke om säkerhet och beredskap har tillkommit, med fokus på beredskapszoner, utrymningsfrågor och hänsyn till kärnteknisk anläggning. För några av riksintressena har objektsbeskrivningarna förtydligats med mindre textjusteringar, bland annat avseende hamnverksamhet, energi, transmissionsnät, civilt försvar, friluftsliv och naturvård. Redovisningen av riksintresset för civilt försvar och transmissionsnät har uppdaterats och kompletterats med risk- och säkerhetsaspekter. För riksintresse Anläggningar för energiproduktion, Värmekraft, har den utpekade ytan korrigerats för att bättre representera riksintresset. Riksintresse kommunikation har korrigerats med korrekt ansvarig myndighet samt lagrum. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1295/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 7 Därutöver har ett antal redaktionella ändringar gjorts, såsom språkliga förtydliganden, borttagande av dubbleringar och rättelser av felaktiga hänvisningar. Sammantaget är de genomförda ändringarna efter granskningsskedet av en mycket begränsad omfattning i förhållande till planen i sin helhet. Endast i sammanhanget mindre justeringar av planen har gjorts efter granskningen. Avseende de utbyggnadsområden som utgår sedan granskningen (B2-U3, B2-U5 och B1-U1 i Tångaberg och Stråvalla) motsvarar antagandeversionen i dessa delar samrådsversionen. Kommunen bedömer sammantaget att de ändringar som gjorts av planen efter granskningen inte är att betrakta som väsentliga i den mening som avses enligt 2 kap. 18 § PBL. Ändringarna föranleder därmed inte något behov av att låta förslaget granskas på nytt. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Byggnadsnämnden Förskole- och grundskolenämnden Hamn- och gatunämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Varbergs Bostads AB Varberg Energi AB Varbergs Fastighets AB Vatten & Miljö i Väst AB Räddningstjänsten Väst Länsstyrelsen i Halland Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1296/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 8 Reservation Antagande av översiktsplan för Varbergs kommun Socialdemokraterna reserverar sig mot Varbergsalliansens förslag till Antagande av Översiktsplan, av följande skäl: 1. Vi anser att Varbergsalliansen i deras förslag inte lyssnat in de synpunkter som inkommit gällande den ytterst begränsade möjligheten för Varbergs kommun att ens utreda nya områden för vindkraft- och solkraftsparker, utom befintliga och vindkraftsområdena vid Södra Cell och Ringhals. Att ta bort samtliga utredningsområden är att omöjliggöra mer elproduktion av billig och förnybar energi i Varbergs kommun. Att enbart förlita sig på att Varberg är en kärnkraftskommun är ett farligt beslut som riskerar att begränsa vårt näringslivs utveckling och leda till höga elpriser för medborgarna. Allt hopp läggs till att Ringhals byggs ut trots att det lär dröja många år innan mer el finns i ledningarna som dessutom går ut på landets stamnät. Varje kilowattimme som bidrar till Varberg, Hallands och Sveriges välfärd borde välkomnas, speciellt till det lokala och regionala elnätet. Att inte bejaka de förslag som funnits med inför samrådet om att kommunen ska prioritera områden där sol- och vindenergi kan kombineras, samt även med livsmedelsproduktion, är för oss helt obegripligt. Varbergsalliansen ser inte heller värdet av att ge möjligheten att pröva andra områden för vindkraft, som ligger i anslutning till större vägar eller större verksamhetsområden som redan är påverkade av buller eller annat omgivningsstörande. Det är att inte nyttja kommunens marker och förutsättningar klokt, som till exempel att kunna samordna vägar som E6an och mer sol- och vindkraft. Det hade kunnat bidra till vår robusthet både i en beredskapssituation, samt ett starkare näringsliv. Därför yrkade vi på följande: Under rubrik Energi och teknisk försörjning: -Att utredningsområdena Ärsjö, Kushult och Kärret, enligt solenergi- och vindkraftsutredningen, återinförs i markanvändningskartan för att eventuellt kunna utredas vidare om lämplighet. -Ny punkt: Möjlighet finns att pröva andra områden där sol- och vindenergi kan kombineras, samt även med livsmedelsproduktion. -Ny punkt: Lokalisera vindkraftsanläggningar till de områden som i markanvändningskartan är utpekade för teknisk anläggning, om inte Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1297/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 9 särskilda skäl finns för prövning i andra områden. Det kan exempelvis röra sig om områden i anslutning till större vägar eller större verksamhetsområden där det finns befintlig omgivningspåverkan i form av buller eller andra störningar. 2. För det andra anser vi att Varbergsalliansens förslag inte tar behovet av en hållbar utveckling på allvar, samt förminskar barn och ungas behov. VA föreslår att ändra stycket: Analysera och redovisa klimatpåverkan och koldioxidutsläpp vid planering av nya för bostäder och verksamheter. Detta bör särskilt göras vid planering för större etableringar av bostäder eller verksamheter. Här väljer styret att stryka ordet koldioxidutsläpp, vilket är det viktigaste måttet för att hindra fortsatt klimatförändringar. Det gäller även tidigare ändringar som gjorts av styret som tagit bort vikten av att samordna kollektivtrafik och gång- och cykelvägnät till att benämna allt som infrastruktur. Detta för att få med bilen, trots att barns trafiksäkerhet är en fråga om jämlika livsvillkor och att bilar är hårda och barn/unga mjuka. Det gäller även förslag som jämställer bilen med gång, cykel och kollektivtrafik, där incitament för att minska bilberoendet motverkas. Det gäller även ändringen under ställningstagande: Beakta barnperspektivet i planeringen…som ändrats till: Beakta hälsoperspektivet i planeringen. Därav yrkar vi följande: Under rubrik: Bebyggelse och offentlig service: -Ändra nedan text genom att åter hänvisa till Boverkets rekommendationer för friyta; Planera för att förskolor och grundskolor har den friyta som behövs för att ge barn och ungdomar plats för lek och samvaro, enligt boverkets rekommendation för friyta vid byggnation av nya förskolor/skolor. -Ändra text under ställningstagande Beakta hälsoperspektivet i planeringen, till Beakta barn- och hälsoperspektivet i planeringen, särskilt i detaljplaner som är av stort allmänintresse och när offentliga miljöer berörs. Under underrubrik: Bedriva en god och aktiv markpolitik för bostäder och kommunal service, lägga till ny punkt för att hörsamma synpunkter på att kommunen behöver tydligare redovisa vilket bostadsbehov man anser finns och specifikt hur vi avser möta behoven hos grupper med svagare ställning på bostadsmarknaden. • För att främja boende under livets alla olika skeden, samt inkludering och integration, så ska bostadsutvecklingen i kommunens olika delar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1298/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-05-26 10 främja en mix av bostadstyper med blandade upplåtelseformer och olika prisnivåer. • Samt tillägg i punkten under ställningstaganden: Använd och bredda kommunens markinnehav för att säkerställa en långsiktig hållbar samhällsutveckling med varierat bostadsutbud, möjlighet till samhällsservice, såsom särskilda boenden och boenden med särskild service och behov av offentlig plats. Under rubrik: Samordna utbyggnad av bostäder och kommunal service: - Samordna planering och byggande av bostäder med planering och utbyggnad av kollektivtrafik, gång- och cykelvägnät, väginfrastruktur, samhällsservice, teknisk försörjning och offentliga platser som till exempel grönytor, parker och torg. Under rubrik Resor och transporter: - Lägg till en punkt; Tillgängligheten till viktiga målpunkter i tätorterna ska ske enligt prioriteringen gång, cykel, kollektivtrafik och bil. - Lägg till punkt; Prioritera gång och cykel, samt kollektivtrafik, i utveckling av nya bostadsområden. - Lägg till en punkt; Särskilt prioritera barn och ungas behov vid planering av trafikinfrastruktur för att främja barns självständighet och trafiksäkerhet. - Lägg till punkt; Samverka och planera för en fortsatt utbyggnad av sammanhängande cykelvägnät i kommunen. - Lägg till punkt; Verka för att samla fordonsparkering i yteffektiva gemensamma anläggningar. - Lägg till punkt; Skapa attraktiva och funktionella cykelparkeringar vid viktiga målpunkter. Under rubrik: Planera för ett resurseffektivt och fossilfritt energisystem: - Lägg till punkt; Beakta möjligheten till anslutning av fjärrkyla vid ny- eller ombyggnation av offentlig service, verksamheter eller större bostadsområden, som ligger i närheten av befintlig eller framtida planerad fjärrkyleinfrastruktur. Socialdemokraterna i kommunstyrelsen Jeanette Qvist, 2e vice ordförande i kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1299/1312 Beslutsförslag 1 (1) 2026-06-11 Dnr: KS 2026/0029- 54 Kommunstyrelsen Alexandra Bäckström, 0340 881 18 Entledigande samt fyllnadsval av ledamot och första vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. entlediga Tobias Carlsson (L) från uppdraget som ledamot och första vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott från och med 10 augusti 2026, 2. till ny ledamot och första vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott utse Filip Zackrisson (L) från och med 10 augusti 2026. Beskrivning av ärendet Tobias Carlsson (L) har i skrivelse 10 juni 2026 begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot och första vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsunderlag Beslutsförslag 11 juni 2026. Avsägelse från Tobias Carlsson (L) 10 juni 2026. Protokollsutdrag Tobias Carlsson Filip Zackrisson Lön- och förhandlingsavdelningen Kommunstyrelsen Kommunkansliet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun 0340-880 00 212000-1249 TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1300/1312 Förtroendevald - avsägelse av uppdrag Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | 2026-06-10 07:28 1. Avsägelse Avsägelse av samtliga/ delar av uppdrag som förtroendevald Jag vill avsäga mig delar av mitt uppdrag som förtroendevald Parti Liberalerna Ange de uppdrag som du vill avsäga Uppdrag Nämnd/bolag/annat Vice ordförande Kommunalråd Vice ordförande Kommunstyrelsen Vice ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Vice ordförande Varbergs Stadshus AB Ledamot Krisledningsnämnden Vice ordförande Nämndsorganisationskommitté Ledamot Kommunfullmäktiges valberedning Ledamot Stiftelsen Hallands länsmuseer Ordförande Kommunstyrelsens personalutskott Ledamot Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | Datum: 2026-06-10 07:28 Sida 1 av 2 1301/1312 Avsägelsen gäller från och med Om uppdraget ska avslutas i samband med att ansvarigt organ hanterar avsägelsen behöver inget specifikt datum anges. Datum 2026-08-10 2. Kontaktuppgifter Dina kontaktuppgifter Förnamn Efternamn LARS TOBIAS CARLSSON Telefon E-postadress - Tobias.carlsson@varberg.se Mobiltelefon Notifieringar E-post Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: LARS TOBIAS CARLSSON Person ID: Datum: 2026-06-10 07:28 Signerad checksumma: Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | Datum: 2026-06-10 07:28 Sida 2 av 2 1302/1312 Beslutsförslag 1 (1) 2026-06-11 Dnr: KS 2026/0029- 55 Kommunstyrelsen Alexandra Bäckström, 0340 881 18 Entledigande samt fyllnadsval av ledamot och ordförande i kommunstyrelsens personalutskott Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. entlediga Tobias Carlsson (L) från uppdraget som ledamot och ordförande i kommunstyrelsens personalutskott från och med 10 augusti 2026, 2. till ny ledamot och ordförande i kommunstyrelsens personalutskott utse Tina Otterdahl (L) från och med 10 augusti 2026. Beskrivning av ärendet Tobias Carlsson (L) har i skrivelse 10 juni 2026 begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot och ordförande i kommunstyrelsens personalutskott från och med 10 augusti 2026. Beslutsunderlag Beslutsförslag 11 juni 2026. Avsägelse från Tobias Carlsson (L) 10 juni 2026. Protokollsutdrag Tobias Carlsson Tina Otterdahl Lön- och förhandlingsavdelningen Kommunstyrelsen Kommunkansliet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun 0340-880 00 212000-1249 TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1303/1312 Förtroendevald - avsägelse av uppdrag Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | 2026-06-10 07:28 1. Avsägelse Avsägelse av samtliga/ delar av uppdrag som förtroendevald Jag vill avsäga mig delar av mitt uppdrag som förtroendevald Parti Liberalerna Ange de uppdrag som du vill avsäga Uppdrag Nämnd/bolag/annat Vice ordförande Kommunalråd Vice ordförande Kommunstyrelsen Vice ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Vice ordförande Varbergs Stadshus AB Ledamot Krisledningsnämnden Vice ordförande Nämndsorganisationskommitté Ledamot Kommunfullmäktiges valberedning Ledamot Stiftelsen Hallands länsmuseer Ordförande Kommunstyrelsens personalutskott Ledamot Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | Datum: 2026-06-10 07:28 Sida 1 av 2 1304/1312 Avsägelsen gäller från och med Om uppdraget ska avslutas i samband med att ansvarigt organ hanterar avsägelsen behöver inget specifikt datum anges. Datum 2026-08-10 2. Kontaktuppgifter Dina kontaktuppgifter Förnamn Efternamn LARS TOBIAS CARLSSON Telefon E-postadress - Tobias.carlsson@varberg.se Mobiltelefon Notifieringar E-post Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: LARS TOBIAS CARLSSON Person ID: Datum: 2026-06-10 07:28 Signerad checksumma: Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | Datum: 2026-06-10 07:28 Sida 2 av 2 1305/1312 Beslutsförslag 1 (1) 2026-06-11 Dnr: KS 2026/0029- 56 Kommunstyrelsen Alexandra Bäckström, 0340 881 18 Entledigande samt fyllnadsval av adjungerad ledamot i Boråsregionen (Sjuhärads kommunalförbund) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. entlediga Tobias Carlsson (L) från uppdraget som adjungerad ledamot i Boråsregionen (Sjuhärads kommunalförbund) från och med 10 augusti 2026, 2. utse Filip Zackrisson (L) som adjungerad ledamot i Boråsregionen (Sjuhärads kommunalförbund) från och med 10 augusti 2026 och till och med 31 december 2026. Beskrivning av ärendet Tobias Carlsson (L) har i skrivelse 10 juni 2026 begärt entledigande från sitt uppdrag som adjungerad ledamot i Boråsregionen (Sjuhärads kommunalförbund). Beslutsunderlag Beslutsförslag 11 juni 2026. Avsägelse från Tobias Carlsson (L) 10 juni 2026. Protokollsutdrag Tobias Carlsson Filip Zackrisson Boråsregionen (Sjuhärads kommunalförbund) Lön- och förhandlingsavdelningen Kommunkansliet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun 0340-880 00 212000-1249 TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1306/1312 Förtroendevald - avsägelse av uppdrag Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | 2026-06-10 07:28 1. Avsägelse Avsägelse av samtliga/ delar av uppdrag som förtroendevald Jag vill avsäga mig delar av mitt uppdrag som förtroendevald Parti Liberalerna Ange de uppdrag som du vill avsäga Uppdrag Nämnd/bolag/annat Vice ordförande Kommunalråd Vice ordförande Kommunstyrelsen Vice ordförande Kommunstyrelsens arbetsutskott Vice ordförande Varbergs Stadshus AB Ledamot Krisledningsnämnden Vice ordförande Nämndsorganisationskommitté Ledamot Kommunfullmäktiges valberedning Ledamot Stiftelsen Hallands länsmuseer Ordförande Kommunstyrelsens personalutskott Ledamot Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | Datum: 2026-06-10 07:28 Sida 1 av 2 1307/1312 Avsägelsen gäller från och med Om uppdraget ska avslutas i samband med att ansvarigt organ hanterar avsägelsen behöver inget specifikt datum anges. Datum 2026-08-10 2. Kontaktuppgifter Dina kontaktuppgifter Förnamn Efternamn LARS TOBIAS CARLSSON Telefon E-postadress - Tobias.carlsson@varberg.se Mobiltelefon Notifieringar E-post Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: LARS TOBIAS CARLSSON Person ID: Datum: 2026-06-10 07:28 Signerad checksumma: Ärendenummer: #258049 | Inskickat av: LARS TOBIAS CARLSSON (signerad) | Datum: 2026-06-10 07:28 Sida 2 av 2 1308/1312 Beslutsförslag 1 (4) 2026-06-16 Dnr: KS 2026/0014- 14 Kommunstyrelsen Ana Carlsson, 0340 88000 Delegationsbeslut 20 maj 2026 - 16 juni 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. godkänna redovisningen av delegationsbeslut för perioden 20 maj 2026 – 16 juni 2026. Beskrivning av ärendet Förteckning över delegationsbeslut för perioden 20 maj 2026 – 16 juni 2026. KS 2026/0001 Kommunstyrelsens arbetsutskott • 2 juni 2026 • 9 juni 2026 • 16 juni 2026 KS 2026/0001 Kommunstyrelsens personalutskott • 28 maj 2026 • 11 juni 2026 KS 2026/0035–1 • Tilldelningsbeslut - In Situ sanering kvarteret Renen, 2026-05-29 • Tilldelningsbeslut - Service och underhåll av storköksutrustning, 2026-06- 05 • Tilldelningsbeslut – Glasarbeten, 2026-06-08 KS 2026/0037–10 Anställningar på kommunstyrelsens förvaltning 22 april 2026 - 16 juni 2026 KS 2026/0325–2 Arrendeavtal - Bete, del av VARBERG Getakärr 9:2, samt del av Getakärr 9:4 KS 2026/0009–19 Grannemedgivande Trönninge 40:18 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun 0340-880 00 212000-1249 TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1309/1312 2026-06-16 Dnr: KS 2026/0014- 14 KS 2026/0009–20 Grannemedgivande Lindhov 1:157 KS 2026/0009–21 Grannemedgivande Tvååkers-Ås 6:86 KS 2026/0009–22 Grannemedgivande Marklandet 8 KS 2026/0075–1 Säsongsarrende - del av Sanddalen 3:5, 13003.12 KS 2025/0075–2 Säsongsarrende - del av Vabränna 10:5, 16022.7 KS 2025/0075–3 Säsongsarrende - del av Tvååker 14:49, 13023.11 KS 2025/0075–4 Säsongsarrende - del av Träslöv 15:1, 11138.6 KS 2025/0075–5 Säsongsarrende - del av Spannarp 13:55, 13002.13 KS 2025/0075–6 Säsongsarrende - del av Spannarp 19:22, 130515 KS 2025/0075–7 Säsongsarrende - del av Värö-Backa 11:7, 17016.5 KS 2025/0075–8 Säsongsarrende - del av Träslöv 9:28, 11038.10 KS 2025/0075–9 Säsongsarrende - del av Bläshammar 3:2, 15043.7 KS 2025/0075–10 Säsongsarrende - del av Värö-Backa 9:2 och 17:2, 17003.6 KS 2025/0075–11 Säsongsarrende - del av Värö-Backa 9:39, 17065.6 KS 2025/0075–12 Säsongsarrende - del av Spannarp 11:36, 13033.7 KS 2025/0075–13 Säsongsarrende - del av Spannarp 19:22, 13035.7 KS 2025/0075–14 1310/1312 2026-06-16 Dnr: KS 2026/0014- 14 Säsongsarrende - del av Spannarp 19:22. 13034.7 KS 2025/0075–15 Säsongsarrende - Tvååker 19:11, 13019.14 KS 2025/0075–16 Säsongsarrende - del av Tvååkers-Ås 3:14, 4:5, 5:3 och Vare 14:7, 11174.13 KS 2025/0075–17 Säsongsarrende - del av Getakärr 2:10, 11087.6 KS 2025/0075–18 Säsongsarrende - del av Träslöv 3:7, 3:2 och 5:36, 11006.13 KS 2025/0075–19 Säsongsarrende - del av Tvååkers-Ås 4:5, 11109.11 KS 2025/0075–20 Säsongsarrende - del av Veddige 33:3, 16001.13 KS 2025/0075–21 Säsongsarrende - del av Värö-Backa 31:9, 17069.4 KS 2025/0075–22 Säsongsarrende - del av Värö-Backa 14:19, 17047.7 KS 2025/0075–23 Säsongsarrende - del av Värö-Backa 9:2 och 9:6, 17019.14 KS 2025/0075–24 Säsongsarrende - del av Tvååkers-Ås 2:8, 11171.10 KS 2025/0075–25 Säsongsarrende - del av Tofta 7:3, 15016.11 KS 2025/0075–26 Säsongsarrende - del av Trönninge 11:3 och 12:3, 15035.4 KS 2025/0075–27 Säsongsarrende - del av Tofta 7:3, 15049.5 KS 2025/0075–28 Säsongsarrende - del av Gamla Köpstad 1:2, 11192.6 KS 2026/0328–3 Arrende nr 20260328 KS 2026/0329–3 Arrende nr 20260329 1311/1312 2026-06-16 Dnr: KS 2026/0014- 14 KS 2026/0374–2 Beslut om bidrag till elfiskeundersökningar i Himleåns avrinningsområde KS 2026/0009–23 Grannemedgivande Fastarp 3:167 KS 2026/0376–2 Beslut om bidrag till skötsel av strand och strandängar 2026 KS 2025/0417–4 Tillfällig nyttjanderätt 2026 – Cirkus Olympia – Getterön 2:1 KS 2026/0070–1 Köpekontrakt, Tvååker 14:56 KS 2023/0300–24 Yttrande avseende Mål M 5951–25, omprövning för moderna miljövillkor avseende Strömma vattenkraftverk i Tvååkersån KS 2026/0387–3 Yttrande avseende anmälan om vattenverksamhet Tofta s:5 KS 2022/0406–4 Delegationsbeslut, upphandling inom ramen för kommunstyrelsens beslutade investeringsmedel KS 2021/0530–73 Köpeavtal samt tillägg till köpeavtal Lindhov 1:56 KS 2026/0196–9 DPIA - Känsliga personuppgifter i Intrics plattform KS 2026/0009–24 Grannemedgivande Duvhöken 12 KS 2026/0009–25 Grannemedgivande Lindhov 1:157 ny placering 1312/1312

§ 165 Dnr SN 2025/0176 Yttrande över motion om samordning och organisering av volontärarbete i Varbergs kommun Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 1. att bifalla motionen om att utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Sven Andersson (M), Katarina Eiderbrant (S), Johan Sigurdsson (M), Yvette Diaz (M), Stig Berntsson (SD), Ninja Jarlow (SD), Ann-Sofie Holmström (KD), Lena Persson (L), Helen Ungberg (S), Ing-Marie Berggren (S), Lina Brustad (C), Aida Mulalic (S) och Andreas Kjell (V) yrkar bifall på arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Socialdemokraterna har inkommit med en motion om samordning och organisering av volontärer i Varbergs kommun. Motionen innehåller följande förslag: 1. att utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras. I motionen anges att det i dagsläget finns ett stort engagemang från medborgare som vill hjälpa till, men ofta saknas det en tydlig struktur och samordning för hur detta engagemang bäst kan tas tillvara på. Kommunstyrelsen har begärt att socialnämnden ska yttra sig över motionen. Beslutsunderlag Beslutsförslag, 26 september 2025. Motion om samordning och organisering av volontärarbete i Varbergs kommun Varbergs kommun daterad 11 juni 2025. Övervägande Socialförvaltningen är positiv till förslaget. Genom att samordna och organisera frivilligarbetet kan kommuninvånare engagera sig och bidra till ökat samarbete mellan kommunens olika verksamheter, föreningar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum Comfact Signature Referensnummer: 265879SE 1274/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2025-10-23 21 och civilsamhället. Frivilliga kan hjälpa till inom många olika områden för både unga, äldre och personer med funktionsnedsättning för en ökad livskvalitet. Förslaget går i linje med den nya socialtjänstlagen som har en intention att samarbetet med civilsamhället ska öka. För tidiga förebyggande insatser är det avgörande att stödja nya arbetssätt för att tillgodose behov hos medborgarna innan behov av socialtjänst uppstår. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum Comfact Signature Referensnummer: 265879SE 1275/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden 2025-09-29 1

§ 240 Dnr KS 2026/0299 Ansökan om bidrag från Göteborgsregionens nämndemannaförening Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. avslå ansökan från Göteborgsregionens nämndemannaförening om bidrag för 2026. Jäv Freddie Holmström (KD) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Göteborgsregionens nämndemannaförening har ansökt om bidrag med 300 kronor per nämndeman utsedd av Varbergs kommun. Varbergs kommun har utsett 24 nämndemän till Varbergs tingsrätt för mandatperioden 2024–2027. Beslutsunderlag Beslutsförslag 6 maj 2026. Ansökan om bidrag från Göteborgsregionens nämndemannaförening. Övervägande Göteborgsregionens nämndemannaförening skriver i sin ansökan att man på olika vis arbetar med att bredda nämndemännens kompetens inom allt som kan kopplas till de beslut som tas i domstolarna. Kommunstyrelsens förvaltning finner ingen koppling mellan nämndemännens uppdrag och kommunens verksamhet utöver det att kommunfullmäktige utser dem, vilket regleras i rättegångsbalken. Rättsväsendet är en statlig uppgift och det är Sveriges Domstolar som ansvarar för nämndemännens utbildning och tjänstgöring. Ett sådant bidrag som efterfrågas bedöms inte vara en kommunal angelägenhet och därför ska ingen finansiering från kommunen utgå. Kommunstyrelsen föreslås avslå ansökan från Göteborgsregionens nämndemannaförening. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Göteborgsregionens nämndemannaförening Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1206/1312 Beslutsförslag 1 (2) 2026-05-06 Dnr: KS 2026/0299-2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Jennica Toresson, 0340-88491 Ansökan om bidrag från Göteborgsregionens nämndemannaförening Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. avslå ansökan från Göteborgsregionens nämndemannaförening om bidrag för 2026. Beskrivning av ärendet Göteborgsregionens nämndemannaförening har ansökt om bidrag med 300 kronor per nämndeman utsedd av Varbergs kommun. Varbergs kommun har utsett 24 nämndemän till Varbergs tingsrätt för mandatperioden 2024–2027. Beslutsunderlag Beslutsförslag 6 maj 2026. Ansökan om bidrag från Göteborgsregionens nämndemannaförening. Övervägande Göteborgsregionens nämndemannaförening skriver i sin ansökan att man på olika vis arbetar med att bredda nämndemännens kompetens inom allt som kan kopplas till de beslut som tas i domstolarna. Kommunstyrelsens förvaltning finner ingen koppling mellan nämndemännens uppdrag och kommunens verksamhet utöver det att kommunfullmäktige utser dem, vilket regleras i rättegångsbalken. Rättsväsendet är en statlig uppgift och det är Sveriges Domstolar som ansvarar för nämndemännens utbildning och tjänstgöring. Ett sådant bidrag som efterfrågas bedöms inte vara en kommunal angelägenhet och därför ska ingen finansiering från kommunen utgå. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1207/1312 2026-05-06 Dnr: KS 2026/0299-2 Kommunstyrelsen föreslås avslå ansökan från Göteborgsregionens nämndemannaförening. Ekonomi och verksamhet Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi eller verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Vahlström Jennica Toresson Kanslichef Utvecklingsstrateg Protokollsutdrag Göteborgsregionens nämndemannaförening 1208/1312 1209/1312 1210/1312 1211/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-16 1

§251 Dnr KS 2026/0369 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2027 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. under 2027 sammanträder kommunstyrelsen 12 januari, 2 februari, 2 mars, 23 mars, 27 april, 25 maj, 22 juni, 31 augusti, 28 september, 26 oktober, 23 november och 14 december. 2. sammanträdena startar klockan 13.30. 3. årsredovisning behandlas 23 mars och budget 26 oktober. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen fastställer varje år nästkommande års sammanträdesdagar och sammanträdestider. För 2027 föreslås sammanträdesdagarna vara 12 januari, 2 februari, 2 mars, 23 mars, 27 april, 25 maj, 22 juni, 31 augusti, 28 september, 26 oktober, 23 november och 14 december. Sammanträdena startar klockan 13.30. Årsredovisningen planeras behandlas 23 mars och budget 26 oktober. Beslutsunderlag Beslutsförslag 29 maj 2026. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och styrelser Samtliga chefer på kommunstyrelsens förvaltning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1218/1312 Beslutsförslag 1 (1) 2026-05-29 Dnr: KS 2026/0369-2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Lisbeth Klingvall, 0340-69 71 53 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2027 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. under 2027 sammanträder kommunstyrelsen 12 januari, 2 februari, 2 mars, 23 mars, 27 april, 25 maj, 22 juni, 31 augusti, 28 september, 26 oktober, 23 november och 14 december. 2. sammanträdena startar klockan 13.30. 3. årsredovisning behandlas 23 mars och budget 26 oktober. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen fastställer varje år nästkommande års sammanträdesdagar och sammanträdestider. För 2027 föreslås sammanträdesdagarna vara 12 januari, 2 februari, 2 mars, 23 mars, 27 april, 25 maj, 22 juni, 31 augusti, 28 september, 26 oktober, 23 november och 14 december. Sammanträdena startar klockan 13.30. Årsredovisningen planeras behandlas 23 mars och budget 26 oktober. Beslutsunderlag Beslutsförslag 29 maj 2026. Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Vahlström Lisbeth Klingvall Kanslichef Kommunsekreterare Protokollsutdrag Samtliga nämnder och styrelser Samtliga chefer på kommunstyrelsens förvaltning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1219/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 1

§ 252 Dnr KS 2026/0279 Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2027 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. under 2027 sammanträder kommunfullmäktige 19 januari, 16 februari, 16 mars, 13 april, 18 maj, 15 juni, 21 september, 19 oktober, 16 november och 7 december. 2. sammanträdena startar klockan 18.00. Undantag är 16 november då sammanträdet startar klockan 9.00. 3. årsredovisning behandlas 13 april och budget behandlas 16 november. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställer varje år nästkommande års sammanträdesdagar och sammanträdestider. För 2027 föreslås sammanträdesdagarna vara 19 januari, 16 februari, 16 mars, 13 april, 18 maj, 15 juni, 21 september, 19 oktober, 16 november och 7 december. Beslutsunderlag Beslutsförslag 17 april 2026. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Samtliga nämnder och bolag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1220/1312 Beslutsförslag 1 (1) 2026-04-17 Dnr: KS 2026/0279-1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Lina Vesslund, +46 0340-881 08 Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2027 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. under 2027 sammanträder kommunfullmäktige 19 januari, 16 februari, 16 mars, 13 april, 18 maj, 15 juni, 21 september, 19 oktober, 16 november och 7 december. 2. sammanträdena startar klockan 18.00. Undantag är 16 november då sammanträdet startar klockan 9.00. 3. årsredovisning behandlas 13 april och budget behandlas 16 november. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställer varje år nästkommande års sammanträdesdagar och sammanträdestider. För 2027 föreslås sammanträdesdagarna vara 19 januari, 16 februari, 16 mars, 13 april, 18 maj, 15 juni, 21 september, 19 oktober, 16 november och 7 december. Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Vahlström Lina Vesslund Enhetschef Kommunsekreterare Protokollsutdrag Samtliga nämnder och bolag POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1221/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 1

§ 253 Dnr KS 2024/0381 Svar på motion om att arrangera demokratidagar i Varberg Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen med hänvisning till det arbetet som görs i kommunen. Reservation Jeanette Qvist (S) och Kent Norberg (S) reserverar sig mot beslutet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Jeanette Qvist (S) och Kent Norberg (S) föreslår bifall till motionen. David Sandrén (M) föreslår bifall till förvaltningens förslag, avslå motionen. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Omröstning begärs Arbetsutskottet godkänner följande ordning: Ja-röst för bifall till förvaltningens förslag. Nej-röst för bifall till Jeanette Qvists (S) med fleras förslag. Arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag med tre ja-röster och två nej-röster. Beslutande Ja Nej David Sandrén (M) X Tobias Carlsson (L) X Andreas Havasi (SD) X Jeanette Qvist (S) X Kent Norberg (S) X Summa 3 2 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Jeanette Qvist (S) har den 15 maj 2024 inkommit med en motion om att årligen arrangera demokratidagar i Varberg. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1222/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 2 Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta att årligen arrangera demokratidagar i Varbergs kommun tillsammans med andra berörda. I en tid när demokratin är hotad, menar motionären att det känns viktigare än någonsin att göra vad som går för att stärka demokratin. Demokratin är inget som kan tas för givet, utan är något att värna om och arbeta för. Motionären menar att detta kan göras på många sätt, men med återkommande demokratidagar i kommunen, skulle demokratin få en egen arena och särskilt utrymme som lyfter fram demokratin som värdegrund, styrelseskick och arbetssätt. Motionären anser att demokratidagar kan bygga tillit och vilja att engagera sig i den lokala demokratin, höja valdeltagandet samt öka kunskapen om, och ge insyn i, vad som är på gång i kommunen. Motionen har remitterats till samtliga nämnder och bolag. Yttranden har inkommit från alla, förutom Varberg Energi AB, Arena Varberg AB och Varbergs Fastighets AB. Arbetsutskottet beslutade 10 mars 2026, § 92, att återremittera ärendet för ändring av beslutets hänvisning till; det arbetet som görs i kommunen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 mars 2026. PM demokratidagar 18 februari 2026. Kultur- och fritidsnämnden 27 maj 2025, § 34. Hamn- och gatunämnden 26 maj 2025, § 45. Servicenämnden 22 maj 2025, § 31. Socialnämnden 22 maj 2025, § 85. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 22 maj 2025, § 27. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 19 maj 2025, § 45. Byggnadsnämnden 24 april 2025, § 106. Förskole- och grundskolenämnden 9 april 2025, § 23. Varbergs Bostads AB, 20 maj 2025. Vatten & Miljö i Väst AB 17 april 2025, § 35. Hallands Hamnar Varberg AB, 17 mars 2025, § 16. Räddningstjänsten Väst 28 februari 2025. Motion från Jeanette Qvist (S) om att arrangera demokratidagar i Varberg. Övervägande Samtliga nämnder och bolag som inkommit med yttrande, har antingen tillstyrkt motionen eller har inget att erinra. Det framhålls dock att arrangemanget förutsätter att tillräckliga resurser avsätts för att möjliggöra ett ändamålsenligt genomförande. Det påpekas också att motionens Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1223/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 3 genomförande kan medföra behov av tillkommande resurser och att särskilt ekonomiskt utrymme behöver avsättas. Generellt positiv inställning Samtliga nämnder och bolag ställer sig i grunden positiva till idén att arrangera demokratidagar. De ser detta som ett sätt att: • Vitalisera demokratin • Stärka invånarnas kunskap och engagemang • Öka transparens och förtroende för verksamheten. Betoning på delaktighet och inkludering Flera lyfter vikten av att: • Nå olika målgrupper, särskilt underrepresenterade • Inkludera barn och unga i processen • Säkerställa verkligt inflytande och mångfald i deltagandet. Vikten av uppföljning och utvärdering Flera föreslår även: • Tydliga mål och mätbara resultat • Årlig uppföljning och längre utvärdering • Utvärdering av hur målgrupper nås. Omvärldsanalys I motionen nämns Lund, Huddinge, Kungsbacka och Piteå som exempel på kommuner som arrangerar demokratidagar eller liknande. Av dessa har alla utom Piteå kontaktats. En mer utförlig beskrivning för respektive kommuns arbete redovisas i PM demokratidagar. Demokratistärkande aktiviteter Det finns ett antal demokratistärkande aktiviteter planerade under 2026: • Demokrativerkstaden - gymnasieelever som läser kursen Samhällskunskap 1a1 är välkomna att delta. Inbjudan gäller elever på kommunala och fristående gymnasieskolor samt elever på alla gymnasieprogram. • Informationsinsatser till förstagångsväljare - återkommande informationsinsatser och debatter för alla förstagångsväljare i Varbergs kommun. • Granskning av översiktsplanen och fördjupad översiktsplan för Väröbacka - dialogmöten med medborgare samt utställning på Komedianten, där möjlighet finns att lämna synpunkter under januari och februari 2026. • Utställning Komedianten - i maj ställs ett förslag ut på hur nya Kajpromenaden i Västerport ska gestaltas. Det blir då tillfälle för alla Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1224/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 4 invånare som vill att lämna synpunkter. Det kommer också bli möjligt att få en muntlig presentation av berörda tjänstepersoner. • Under 2025 och våren 2026 jobbar Biblioteken i Varberg med ett temaår som kallas Demokrati för alla. Det kommer att fokusera på valet under våren 2026 - bland annat en utställning från Sveriges riksdag som heter Demokratin behöver dig på både lokalbibliotek och stadsbibliotek. Stadsbiblioteket anordnar i samarbete med studieförbund två olika Demokratidagar – i mars föreläser Maria Solevid om svenskarna och valet, kommunkansliet förklarar vad som händer efter valurnorna tömts, och kommunalråden panelsamtalar med en journalist från Hallands Nyheter, där även publiken har möjlighet att ställa sina frågor. I april blir det en Demokratidag för Funka på Varbergs teater, med politiker, föreläsning och musikunderhållning. • Seniormässan – där möjlighet att föra dialog med kommunens verksamheter finns. • Referensgrupp nya socialtjänstlagen – med aktörer utanför socialtjänsten, såsom civilsamhället, näringslivet, förvaltningar och bolag. Syftet är att föra dialog kring hur det sociala stödet till kommunens medborgare kan göras ännu bättre. Förvaltningens samlade bedömning Förvaltningen bedömer att om demokratidagar ska arrangeras bör detta ske i samverkan mellan samtliga nämnder och bolag samt ha som mål att nå ett brett och representativt deltagande. Demokratidagar kan utgöra ett kraftfullt verktyg för att stärka det demokratiska samtalet och bygga ett samhälle präglat av tillit. Genom möten med medborgare i hela kommunen skapas möjligheter att bygga relationer, öka delaktighet och få en fördjupad förståelse för invånarnas behov, samtidigt som kunskap om kommunens förutsättningar kan spridas. I övervägandet finns dock både fördelar och utmaningar som bör beaktas, vilka redovisas närmare i PM demokratidagar. Motionens intentioner att utveckla den lokala demokratin är goda, men förvaltningen bedömer att det redan idag görs en mängd demokratistärkande aktiviteter i kommunkoncernen. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen avslås. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Jeanette Qvist Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1225/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 5 Reservation Svar på motion om att arrangera demokratidagar i Varberg Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet att avslå motionen om att årligen arrangera demokratidagar i Varbergs kommun. Vi beklagar att majoriteten väljer att avslå ett förslag vars syfte är att stärka tilliten till demokratin, öka invånarnas delaktighet, minska polarisering och skapa fler mötesplatser mellan medborgare, förtroendevalda och tjänstepersoner. I en tid då demokratin utmanas, valdeltagandet sjunker i vissa grupper och tilliten till samhällsinstitutioner prövas borde även Varbergsalliansen kunna välkomna initiativ som stärker det demokratiska engagemanget. Läs noga medborgarundersökningen 2025 i underlaget som visar tydligt att mer behöver göras i Varbergs kommun. Demokratin kan aldrig tas för given. Den måste ständigt vårdas, utvecklas och försvaras. Varbergsalliansens argument att kommunen redan bedriver demokratiarbete är enligt vår mening inte tillräckligt för att avslå motionen. Syftet har aldrig varit att ersätta befintliga insatser utan att förstärka dem genom att ge demokratin en tydlig arena och ett särskilt utrymme i kommunen. Demokratidagar skulle kunna samla kommunens verksamheter, föreningsliv, näringsliv och invånare kring dialog, kunskap och delaktighet. De skulle ge fler möjlighet att möta kommunens företrädare, få ökad insyn i beslutsprocesser och göra sina röster hörda. Särskilt viktigt är möjligheten att nå barn och unga samt att arrangera aktiviteter i hela kommunen, inklusive landsbygden, för att stärka delaktigheten även utanför centralorten. Vi vill också påminna om att samtliga remitterade nämnder och kommunala bolag tillstyrkt motionen. Trots detta väljer styret nu att säga nej till ett förslag som ligger väl i linje med kommunens egna mål om att stärka invånarnas tillit till demokratin och möjligheter att påverka. Mot denna bakgrund reserverar vi oss mot beslutet och anser att motionen borde ha bifallits. För Socialdemokraterna Jeanette Qvist, 2 vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1226/1312 Beslutsförslag 1 (5) 2026-03-23 Dnr: KS 2024/0381- 23 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Lotta Olanya, 0340 88324 Svar på motion om att arrangera demokratidagar i Varberg Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen med hänvisning till det arbetet som görs i kommunen. Beskrivning av ärendet Jeanette Qvist (S) har den 15 maj 2024 inkommit med en motion om att årligen arrangera demokratidagar i Varberg. Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta att årligen arrangera demokratidagar i Varbergs kommun tillsammans med andra berörda. I en tid när demokratin är hotad, menar motionären att det känns viktigare än någonsin att göra vad som går för att stärka demokratin. Demokratin är inget som kan tas för givet, utan är något att värna om och arbeta för. Motionären menar att detta kan göras på många sätt, men med återkommande demokratidagar i kommunen, skulle demokratin få en egen arena och särskilt utrymme som lyfter fram demokratin som värdegrund, styrelseskick och arbetssätt. Motionären anser att demokratidagar kan bygga tillit och vilja att engagera sig i den lokala demokratin, höja valdeltagandet samt öka kunskapen om, och ge insyn i, vad som är på gång i kommunen. Motionen har remitterats till samtliga nämnder och bolag. Yttranden har inkommit från alla, förutom Varberg Energi AB, Arena Varberg AB och Varbergs Fastighets AB. Arbetsutskottet beslutade 10 mars 2026, § 92, att återremittera ärendet för ändring av beslutets hänvisning till; det arbetet som görs i kommunen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1227/1312 2026-03-23 Dnr: KS 2024/0381- 23 Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 mars 2026. PM demokratidagar 18 februari 2026. Kultur- och fritidsnämnden 27 maj 2025, § 34. Hamn- och gatunämnden 26 maj 2025, § 45. Servicenämnden 22 maj 2025, § 31. Socialnämnden 22 maj 2025, § 85. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 22 maj 2025, § 27. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 19 maj 2025, § 45. Byggnadsnämnden 24 april 2025, § 106. Förskole- och grundskolenämnden 9 april 2025, § 23. Varbergs Bostads AB, 20 maj 2025. Vatten & Miljö i Väst AB 17 april 2025, § 35. Hallands Hamnar Varberg AB, 17 mars 2025, § 16. Räddningstjänsten Väst 28 februari 2025. Motion från Jeanette Qvist (S) om att arrangera demokratidagar i Varberg. Övervägande Samtliga nämnder och bolag som inkommit med yttrande, har antingen tillstyrkt motionen eller har inget att erinra. Det framhålls dock att arrangemanget förutsätter att tillräckliga resurser avsätts för att möjliggöra ett ändamålsenligt genomförande. Det påpekas också att motionens genomförande kan medföra behov av tillkommande resurser och att särskilt ekonomiskt utrymme behöver avsättas. Generellt positiv inställning Samtliga nämnder och bolag ställer sig i grunden positiva till idén att arrangera demokratidagar. De ser detta som ett sätt att: • Vitalisera demokratin • Stärka invånarnas kunskap och engagemang • Öka transparens och förtroende för verksamheten. Betoning på delaktighet och inkludering Flera lyfter vikten av att: • Nå olika målgrupper, särskilt underrepresenterade • Inkludera barn och unga i processen • Säkerställa verkligt inflytande och mångfald i deltagandet. 1228/1312 2026-03-23 Dnr: KS 2024/0381- 23 Vikten av uppföljning och utvärdering Flera föreslår även: • Tydliga mål och mätbara resultat • Årlig uppföljning och längre utvärdering • Utvärdering av hur målgrupper nås. Omvärldsanalys I motionen nämns Lund, Huddinge, Kungsbacka och Piteå som exempel på kommuner som arrangerar demokratidagar eller liknande. Av dessa har alla utom Piteå kontaktats. En mer utförlig beskrivning för respektive kommuns arbete redovisas i PM demokratidagar. Demokratistärkande aktiviteter Det finns ett antal demokratistärkande aktiviteter planerade under 2026: • Demokrativerkstaden - gymnasieelever som läser kursen Samhällskunskap 1a1 är välkomna att delta. Inbjudan gäller elever på kommunala och fristående gymnasieskolor samt elever på alla gymnasieprogram. • Informationsinsatser till förstagångsväljare - återkommande informationsinsatser och debatter för alla förstagångsväljare i Varbergs kommun. • Granskning av översiktsplanen och fördjupad översiktsplan för Väröbacka - dialogmöten med medborgare samt utställning på Komedianten, där möjlighet finns att lämna synpunkter under januari och februari 2026. • Utställning Komedianten - i maj ställs ett förslag ut på hur nya Kajpromenaden i Västerport ska gestaltas. Det blir då tillfälle för alla invånare som vill att lämna synpunkter. Det kommer också bli möjligt att få en muntlig presentation av berörda tjänstepersoner. • Under 2025 och våren 2026 jobbar Biblioteken i Varberg med ett temaår som kallas Demokrati för alla. Det kommer att fokusera på valet under våren 2026 - bland annat en utställning från Sveriges riksdag som heter Demokratin behöver dig på både lokalbibliotek och stadsbibliotek. Stadsbiblioteket anordnar i samarbete med studieförbund två olika Demokratidagar – i mars föreläser Maria Solevid om svenskarna och valet, kommunkansliet förklarar vad som händer efter valurnorna tömts, och kommunalråden panelsamtalar med en journalist från HN, där även publiken har möjlighet att ställa sina frågor. I april blir det en Demokratidag för Funka på Varbergs teater, med politiker, föreläsning och musikunderhållning. • Seniormässan – där möjlighet att föra dialog med kommunens verksamheter finns. 1229/1312 2026-03-23 Dnr: KS 2024/0381- 23 • Referensgrupp nya socialtjänstlagen – med aktörer utanför socialtjänsten, såsom civilsamhället, näringslivet, förvaltningar och bolag. Syftet är att föra dialog kring hur det sociala stödet till kommunens medborgare kan göras ännu bättre. Förvaltningens samlade bedömning Förvaltningen bedömer att om demokratidagar ska arrangeras bör detta ske i samverkan mellan samtliga nämnder och bolag samt ha som mål att nå ett brett och representativt deltagande. Demokratidagar kan utgöra ett kraftfullt verktyg för att stärka det demokratiska samtalet och bygga ett samhälle präglat av tillit. Genom möten med medborgare i hela kommunen skapas möjligheter att bygga relationer, öka delaktighet och få en fördjupad förståelse för invånarnas behov, samtidigt som kunskap om kommunens förutsättningar kan spridas. I övervägandet finns dock både fördelar och utmaningar som bör beaktas, vilka redovisas närmare i PM demokratidagar. Motionens intentioner att utveckla den lokala demokratin är goda, men förvaltningen bedömer att det redan idag görs en mängd demokratistärkande aktiviteter i kommunkoncernen. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen avslås. Ekonomi och verksamhet Nämnderna har lyft att medverkan i Demokratidagar kan medföra behov av tillkommande resurser, samt innebära påverkan på ordinarie verksamhet samt risk för intäktsbortfall i ett par verksamheter. Beroende på arrangemangets omfattning kan prioriteringar behöva göras, vilket exempelvis kan innebära att annan verksamhet skjuts upp eller prioriteras bort, med eventuella ekonomiska konsekvenser som följd. Några nämnder bedömer att det, för att säkerställa att arrangemanget genomförs på en för allmänheten tilltalande och professionell nivå, krävs att särskilt ekonomiskt utrymme avsätts. Vidare framförs att ett genomförande av arrangemanget förutsätter att tillräckliga resurser kan avsättas för övergripande planering och samordning, i syfte att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande. 1230/1312 2026-03-23 Dnr: KS 2024/0381- 23 Samråd Ärendet har beretts inom kommunstyrelsens förvaltning. Motionen har remitterats till samtliga av kommunens nämnder och bolag. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Lotta Olanya Avdelningschef samhällsplanering Utvecklingsstrateg social hållbarhet Protokollsutdrag Jeanette Qvist 1231/1312 PM 1 (7) 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381-21 Kommunstyrelsens förvaltning Lotta Olanya, 0340 88324 PM demokratidagar Vad innebär det egentligen att leva i en demokrati – och hur bygger kommunkoncernen ett samhälle där fler deltar i den demokratiska processen? Demokratidagar är ett sätt att väcka frågor, skapa samtal och stärka engagemang. Det här PM:et utforskar möjligheterna, utmaningarna och vägarna framåt. Något som är centralt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera och utvecklas, är tillit. Det handlar dels om tillit till samhällets institutioner, dels om tillit till andra människor. I rapporten Vägval för framtiden 5 från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) identifieras bland annat tio trender som kommer att påverka kommuner och regioner. En utav dessa trender är att demokratin utmanas genom ett sjunkande valdeltagande och ökande hot mot förtroendevalda. I Regionen Hallands omvärlds- och framtidsanalys 2025 – 2028 tas det minskade valdeltagandet upp. Liksom i Sverige som helhet minskade valdeltagandet i Halland under valen 2022, för första gången sedan 2002. Ett samhälle för alla – kommunfullmäktiges målområde 1 Inom målområde 1, Ett samhälle för alla, finns två prioriterade mål som handlar om demokrati och delaktighet. Dessa är: • Invånarna känner tilltro till demokratin och kan påverka utifrån sina förutsättningar. • Barn och unga i Varberg har goda förutsättningar att forma sina liv. Detta innebär bland annat att människor har tilltro till det demokratiska systemet och ser möjligheter att påverka sin livssituation. Vilket är en förutsättning för att minska risken för polarisering och ökade klyftor mellan olika grupper. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg www.varberg.se 1232/1312 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381- 21 Grundläggande för kommunens samtliga verksamheter är att alla invånare, i alla delar av Varberg, har de bästa möjliga förutsättningarna för att skapa ett gott liv. Det handlar, bland annat, om att erbjuda goda möjligheter till kontakt och dialog med politiker och tjänstepersoner. På så sätt blir det tydligt hur man som invånare i Varberg genom hela livet – inte minst som barn och ungdom – kan vara delaktig i och påverka kommunens utveckling, liksom utformningen av service och tjänster. Kommunens analys 2025 I kommunens Analys 2025, beskrivs vad som är viktigt för måluppfyllelse inom målområde 1, bland annat nedan: • Barnrätt och demokrati för unga – Utveckling av arbetet med barnrättsfrågor och demokratiarbetet för unga, med förankring i hela kommunkoncernen. • Dialog och deltagande – Värna om dialogen med medborgare och ett mer jämlikt deltagande i demokratin, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer och/eller ekonomiska förutsättningar. Efter en lång tid av ökande antal demokratier i världen, pågår nu en period av avdemokratisering. Den svenska demokratin står stark, men för att säkerställa demokratins fortlevnad, krävs ett strukturerat arbete för att undvika misstroende mot det offentliga systemet. Polariseringen i samhället ökar. Intresset för att engagera sig inom det traditionella politiska systemet minskar. Därför behövs även andra arbetssätt för att ta tillvara människors vilja till engagemang och delaktighet. När samhället blir mer polariserat är det viktigt att Varbergs kommun ser till att ha bra kommunikation och information som når ut till alla medborgare. Detta hjälper alla som bor, verkar och vistas i kommunen att förstå och tillvarata sina demokratiska rättigheter och skyldigheter. Det är utmanande att nå ut till och bygga relation med unga invånare. Kommunen behöver möta dem i deras drivkrafter och på deras arenor. Varbergs kommun arbetar med elevdelaktighet och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att unga ska kunna vara en del av demokratin. Samtidigt visar undersökningar (exempelvis LUPP och skolenkäten) att metoder för delaktighet och inflytande behöver stärkas. Demokratin behöver inte bara stärkas – även arbetssätten behöver utvecklas för att fortsätta främja och stödja invånarnas delaktighet. Resultaten från 1233/1312 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381- 21 medborgarundersökningen indikerar att kommuninvånarnas möjlighet att påverka politiska beslut, delta aktivt i de kommunala verksamheterna och bidra till utvecklingen av kommunen upplevs som förhållandevis låg. Genom att utveckla nya mötes- och dialogformer kan vi skapa delaktighet och säkra representation av flera olika perspektiv i olika skeden – Demokratidagar kan vara en sådan möjlighet. Detta kan i sin tur bidra till ett ökat förtroende för den demokratiska processen. Resultatet från medborgarundersökningen 2025, visar dalande siffror när det gäller bemötande vid kontakt med både tjänsteperson och politiker i kommunen. Detsamma gäller upplevelsen av möjlighet till påverkan inom de kommunala verksamheterna. Vid utformande av demokratidagar krävs ett fokuserat arbete för att få ett mer Att beakta jämlikt deltagande i demokratin - oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer och/eller ekonomiska förutsättningar - dvs. att nå ut även till grupper som i vanliga fall sällan kommer till tals eller är svåra att nå ut till. Exempel på sådana grupper är unga, barnfamiljer, människor med utrikesbakgrund och personer med låg socioekonomisk status. Det finns inget fast format för demokratidagar, utan utformas utifrån varje kommuns behov och önskemål. Det finns vidare både fördelar och utmaningar vid arrangerande av demokratidagar eller liknande. 1234/1312 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381- 21 Ökad medborgardialog För•del I a n r v m ån e a d re d f e år m e o n k c r h a a t n id s a at g t a m r öta politiker och tjänstepersoner direkt. • Ökar förståelsen för hur kommunen fungerar. • Skapar möjligheter för medborgarna att framföra sina åsikter. Demokratisk delaktighet • Särskilt viktigt för att engagera unga, nyanlända och andra grupper som annars riskerar att hamna utanför det demokratiska samtalet. • En möjlighet att fokusera på aktiviteter på landsbygden – på fler orter än serviceorterna. • Kan bidra till ökat valdeltagande och större förtroende för politiken. Kunskap och utbildning • Demokratidagar innehåller ofta föreläsningar, workshops och skolprogram som stärker kunskapen om demokratiska värderingar, rättigheter och skyldigheter. Förebygga polarisering • Ger utrymme för olika åsikter i konstruktiva former, vilket kan motverka misstro och extrema positioner. Synlighet för politiken • Politiker och kommunala verksamheter får möjlighet att visa upp sitt arbete, vilket kan öka transparensen och stärka relationerna med medborgarna. Begränsat deltagande Utmaningar • Det kan vara svårt att locka brett deltagande – ofta kommer de redan engagerade. • Svårt att nå unga vuxna och människor med svagt intresse för politik. Risk för symbolpolitik • Demokratidagar riskerar att bli en “alibi-aktivitet” om inte invånarnas synpunkter verkligen tas tillvara. • Om det saknas uppföljning kan deltagarna känna att “inget händer”. 1235/1312 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381- 21 Resurskrävande • Kräver tid, pengar och personal för att arrangera. • Risk att det konkurrerar med andra prioriterade verksamheter. Risk för konflikt • Öppna forum kan leda till hårda debatter eller konflikter, vilket kräver skicklig hantering av moderatorer och arrangörer. Tillfällig insats • Om demokratidagarna inte följs upp av långsiktigt arbete riskerar effekterna att bli kortvariga. Huddinge Andra kommuners arbete Huddinge demokratidagar skapar en mötesplats för dialog och lyfter fram demokratin som värdegrund, styrelseskick och arbetssätt. Demokratidagarna ska också bidra till ökad delaktighet och jämlikhet i Huddinge. I planeringen arbetas det uppsökande både gentemot förvaltningar och ute bland medborgarna. Detta för att för att nå grupper som annars inte märks eller syns i det offentliga samtalet samt förstå deras behov och önskemål kring aktiviteter under demokratidagarna. Upplägget för demokratidagarna är ambitiöst och omfattar olika sorters aktiviteter för olika målgrupper i hela kommunen, tillsammans med samtliga förvaltningar, delägda företag och med civilsamhället. En del av aktiviteterna innefattar även dialoger med politiker. Vissa aktiviteter anordnas genom redan befintlig verksamhet och har då en aktivitet kopplat till demokrati och delaktighet. Huddinge kommun har avsatt en heltidstjänst på kommunstyrelsens förvaltning som enbart arbetar med demokratidagarna, därtill tillkommer kostnader som är direkt kopplade till de olika aktiviteterna. Årets demokratidagar ägde rum i maj 2025. Demokratidagarna 2025 Kungsbacka Kungsbacka kommun uppmärksammar mänskliga rättigheter genom särskilda rättighetsveckor – för första gången 2025 och mellan slutet av november och början av december. Under dessa veckor lyfts frågor om allas lika värde, inkludering, trygghet och delaktighet – tillsammans med invånare, föreningsliv, skolor, bibliotek och andra aktörer. Programmet innehåller allt från 1236/1312 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381- 21 föreläsningar och workshops till utställningar, filmvisningar och samtal. Syftet är att öka kunskapen, väcka engagemang och främja dialog – både internt inom kommunen och externt med invånare, civilsamhälle och andra aktörer. Målet är att uppnå ett ökat rättighetsmedvetande (både övergripande och specifikt gentemot vissa målgrupper och/eller enskilda rättigheter) i hela organisationen, stärka tilliten mellan kommunen och medborgarna, samt skapa konkreta arenor för delaktighet och påverkan. Fokus ligger på tillgänglighet, icke-diskriminering, delaktighet och allas lika värde – ofta med särskild betoning på grupper vars rättigheter riskerar att inte tillgodoses fullt ut. Arbetet med Rättighetsveckorna sker tvärsektoriellt och samordnas av enheten för social hållbarhet på kultur- och fritidsförvaltningen. En kommunikatör finns också med i arbetet. Verksamheter, skolor, föreningar och andra samhällsaktörer bjuds in till att bidra med aktiviteter, föreläsningar, utställningar eller andra former av kunskapsspridning. Det finns återkommande teman för att fördjupa innehållet, exempelvis barns rättigheter, funktionsrätt, demokratins gränser eller inkludering i praktiken. Förhoppningen är att detta ska bli ett återkommande event. Rättighetsveckorna | Kungsbacka kommun Lund Under valåret 2026 står Lund värd för en tvådagars demokratifestival kallad Youth takeover den 4–5 september, med fokus på ungas inflytande och samhällsengagemang. Deltagarna är 12–25 år, och festivalen planeras och genomförs av unga själva. Festivalen arrangeras “av och för ungdomar” genom initiativet Unga Röster, en påverkansgrupp inom Lunds kommun, med syfte att skapa en inkluderande demokratiarena för unga. Syftet är att stärka ungas tilltro till sin egen möjlighet att påverka, synliggöra deras engagemang och främja möten mellan ungdomar, politiker och andra samhällsaktörer. Unga driver Skånes första demokratifestival i Lund Demokratin står inför utmaningar som minskat valdeltagande, ökad Sammanfattning polarisering och sjunkande förtroende för offentliga institutioner. För att möta detta behöver kommunen utveckla arbetssätt som främjar dialog, delaktighet och tillit, särskilt bland unga. Demokratidagar kan fungera som en plattform för samtal och kunskap, där invånare får möjlighet att engagera sig och påverka. Genom att skapa nya 1237/1312 2026-02-18 Dnr: KS 2024/0381- 21 mötesformer och stärka dialogen kan kommunen bidra till ett mer inkluderande och hållbart demokratiskt samhälle. Arrangerandet av demokratidagar bör också ske i samverkan med samtliga nämnder och bolag. För att ett sådant arrangemang skulle hållas på en tilltalande nivå för allmänheten och dessutom säkerställa representativitet där det finns aktiviteter som tilltalar olika delar av medborgarna över hela kommunen, bör ett ekonomiskt utrymme avsättas. Dessutom bör en ansvarig resurs för övergripande samordning även finansieras. Kommunstyrelsens förvaltning Lotta Olanya 1238/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden 2025-05-27 1

§ 258 Dnr KS 2025/0335 Svar på motion om samordning och organisering av volontärarbetet i Varbergs kommun Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen om att utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras med hänvisning till vad som framgår under rubriken Övervägande. Reservation Jeanette Qvist (S) och Kent Norberg (S) reserverar sig mot beslutet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Jeanette Qvist (S) och Kent Norberg (S) föreslår bifall till motionen. David Sandrén (M) föreslår bifall till förvaltningens förslag, avslå motionen. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Omröstning begärs Arbetsutskottet godkänner följande ordning: Ja-röst för bifall till förvaltningens förslag. Nej-röst för bifall till Jeanette Qvists (S) med fleras förslag. Arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag med tre ja-röster och två nej-röster. Beslutande Ja Nej David Sandrén (M) X Tobias Carlsson (L) X Andreas Havasi (SD) X Jeanette Qvist (S) X Kent Norberg (S) X Summa 3 2 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1263/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 2 Beskrivning av ärendet Jenny Bolgert (S) har den 12 maj 2025 inkommit med en motion om att utreda möjligheten att samordna och organisera volontärarbete i Varbergs kommun. Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta att: • Utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras. Frivilliga volontärer spelar en avgörande roll i samhället genom att bidra till ökad gemenskap och inkludering. Motionären menar att det i dagsläget finns ett stort engagemang bland invånare i Varberg, men att insatserna kan förbättras genom struktur och samordning. Genom att samordna och organisera volontärinsatser på ett bättre sätt finns det potential att säkerställa att dessa insatser får största möjliga effekt. Motionen har gått ut på remiss till socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Båda har inkommit med yttranden. Beslutsunderlag Beslutsförslag 5 maj 2026. Socialnämnden 23 oktober 2025, § 165. Kultur- och fritidsnämnden 29 september 2025, § 67. Motion från Jenny Bolgert (S) om samordning och organisering av volontärarbete i Varbergs kommun, 12 maj 2025. Övervägande Remissyttrande Kultur- och fritidsnämnden I Varbergs kommun finns ett stort ideellt engagemang. En modell för samordning av volontärarbete bedöms kunna stärka förutsättningarna för frivilliga insatser. En digital plattform kan sänka trösklarna för deltagande och underlätta samverkan mellan föreningsliv, civilsamhälle och kommunala verksamheter, vilket i sin tur kan bidra till ökad kvalitet och kontinuitet. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av samverkan med civilsamhället i tidiga och förebyggande insatser, och en organiserad volontärstruktur kan stödja dessa intentioner. Ensamhet och begränsad tillgång till stöd är vanligare bland äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och socioekonomiskt utsatta grupper. Dessa grupper är ofta mottagare av frivilliga insatser. En stärkt organisering av volontärarbete kan öka tillgången till stöd, skapa social gemenskap och bidra till ökad egenmakt och delaktighet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1264/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 3 Socialnämnden Socialförvaltningen är positiv till förslaget. En samordnad volontärstruktur kan stärka samarbetet mellan kommunens verksamheter, föreningsliv och civilsamhälle, och möjliggöra insatser för unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Förslaget ligger i linje med den nya socialtjänstlagens fokus på samverkan och tidiga förebyggande insatser för att möta behov innan socialtjänst blir aktuellt. Omvärldsbevakning I motionen nämns GoKungsbacka och Laholms kommuns e-tjänst som referensobjekt. GoKungsbacka har funnits sedan april 2022, är organiserat som en ideell förening och fungerar som ett nav för frivilligverksamheten i kommunen. Föreningen driver sitt arbete i nära samarbete med civilsamhälle, näringsliv och Kungsbacka kommun. Det finns en digital ingång för att anmäla intresse som volontär. Därefter följer ett manuellt arbete med att träffa blivande volontärer och bland annat ta in underlag från brottsregistret. Laholms kommun har en e-tjänst på hemsidan. Frivilliga anmäler där intresse för att bli volontär och ansökan går i sin tur direkt till en aktivitetssamordnare. Denne intervjuar sökanden och antingen matchar med ett behov som finns hos ideella verksamheter som exempelvis Röda Korset, alternativt slussar ut till någon av Laholms kommuns tolv träffpunkter, där totalt 70 personer arbetar som frivilliga. Mellan 2024–2028, drivs ett projekt kallat Volontärpoolen Halland. Det är ett regionalt initiativ som syftar till att öka krisberedskapen, matcha frivilliga med behov hos kommuner, civilsamhällesorganisationer och föreningar. Genom en gemensam digital plattform erbjuds en strukturerad modell för rekrytering, introduktion och uppföljning av volontärer. Projektet syftar samtidigt till att stärka det lokala engagemanget på Hallands landsbygder. Genom en digital volontärbank blir det lättare för privatpersoner att stå till förfogande och för ideella, privata och offentliga aktörer att snabbt hitta frivilliga för olika tidsbegränsade insatser. Projektet drivs av Lokalt Ledd Utveckling Halland och finansieras av EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling samt Region Halland. Plattformen möjliggör ett effektivt sätt att synliggöra aktuella uppdrag, stärka samverkan mellan aktörer samt skapa likvärdiga förutsättningar för individer att engagera sig. Erfarenheterna från Volontärpoolen Halland visar att en samordnad struktur kan underlätta både administration, kommunikation och kontinuitet i frivilliga insatser. Detta kan fungera som Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1265/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 4 en relevant jämförelse för Varbergs kommun i det fortsatta arbetet med att bedöma behovet av samt utveckla lokal samordning. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att motionen lyfter en angelägen fråga som ligger i linje med både nationella styrsignaler och lokala behov. De två remissinstanserna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, stödjer båda utvecklingen av en mer samlad struktur för volontärarbete i Varbergs kommun. Det finns idag ett betydande engagemang bland invånarna, men utan en sammanhållen samordning riskerar frivilliga insatser att bli otydliga, svåröverskådliga och ojämnt fördelade. En organiserad modell skulle kunna stärka kvalitet, kontinuitet och likvärdighet i insatserna samt främja långsiktig samverkan mellan kommunen, föreningslivet och civilsamhället. Detta ligger även i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen, där tidiga förebyggande insatser och samverkan med idéburna aktörer lyfts fram. Ett arbete kring detta har påbörjats där i huvudsak tre förvaltningar i dagsläget är involverade – socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Erfarenheterna från Volontärpoolen Halland visar att digitala matchningsverktyg, tydliga arbetssätt och gemensam struktur kan effektivisera både rekrytering, kommunikation och uppföljning. Samtidigt, oavsett digital lösning, kommer någon form av manuell organisering behövas. Inte minst för att få med aspekten säkerhet. Dessa lärdomar utgör ett relevant underlag vid en analys av hur arbetet i Varberg kan utformas. En utredning kräver en översikt över kommunens nuvarande volontärverksamhet, inklusive omfattning, målgrupper och identifierade behov. Det behövs dialog med föreningsliv, civilsamhälle och idéburna organisationer för att ta tillvara deras erfarenheter. Utredningen bör även omfatta en analys av olika organisatoriska alternativ, inklusive möjlig användning av digital plattform, resurs- och kompetensbehov samt juridiska och säkerhetsmässiga frågor som sekretess, introduktion och försäkringar. Jämförelser med befintliga lösningar, såsom Volontärpoolen Halland och andra kommuners arbetssätt, bör ingå. Då kultur- och fritidsnämnden har en väl utvecklad samverkan med civilsamhället, är det mest naturligt och effektivt att ansvaret för arbetet ligger där och sker i nära samarbete med socialförvaltningen samt kommunstyrelsens förvaltning. Däremot finns det i dagsläget inga resurser att arbeta med uppdraget som föreslås i motionen, utan behöver prioriteras och finansieras i kommande budget och/eller finansieras på annat sätt. Det Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1266/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 5 arbete som redan har påbörjats i liten skala mellan de tre förvaltningarna kan fortsätta. Motionens intentioner att utveckla samverkan med civilsamhället är goda. Förvaltningen bedömer att arbetet kräver en långsiktig planering för att bygga en utvecklad och säker samverkan med civilsamhället, som också inrymmer finansiering av projekt såväl som framtida verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen avslås. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1267/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 6 Reservation Svar på motion om samordning och organisering av volontärarbetet i Varbergs kommun Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet att avslå motion om att utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras. Många invånare i Varberg har en stark vilja att bidra till och stärka vårt gemensamma samhälle. Under pandemin blev detta särskilt tydligt. När personer över 70 år rekommenderades att begränsa sina sociala kontakter och sin närvaro i samhället trädde många frivilliga fram för att hjälpa till. Insatserna kunde exempelvis bestå av att leverera böcker från biblioteket, handla mat eller bistå med andra vardagliga ärenden. Denna vilja till engagemang och medmänsklighet är en viktig resurs som bör tas till vara. Flera kommuner har redan utvecklat former för att samordna och stärka frivilliga insatser. Varbergs behov kan se annorlunda ut, eller så finns det redan fungerande samarbeten som skulle kunna utvecklas genom tydligare struktur och samordning. Både socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har i sina yttranden över motionen uttryckt stöd för en utredning med syfte att stärka samarbetet och öka tillgängligheten till frivilliga insatser. Kommunstyrelsen har goda förutsättningar att identifiera vilka områden en sådan utredning bör fokusera på och vilka frågor som behöver belysas närmare. Det finns redan idag en viss organisatorisk struktur inom kommunen, och flera verksamheter arbetar i nära kontakt med frivilligorganisationer, föreningsliv och andra ideella aktörer. Trots detta föreslås motionen avslås med hänvisning till bristande resurser. Vi menar att en investering i detta arbete idag kan bidra till att förebygga både ökade kostnader och mänskligt lidande i framtiden. Genom att stärka samverkan och ta tillvara det engagemang som finns hos kommunens invånare kan Varberg skapa långsiktiga värden för både individer och samhälle. För Socialdemokraterna Jeanette Qvist, 2e vice ordförande kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1268/1312 Beslutsförslag 1 (5) 2026-05-05 Dnr: KS 2025/0335-8 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Lotta Olanya, 0340 88324 Svar på motion om samordning och organisering av volontärarbetet i Varbergs kommun Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen om att utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras med hänvisning till vad som framgår under rubriken Övervägande. Beskrivning av ärendet Jenny Bolgert (S) har den 12 maj 2025 inkommit med en motion om att utreda möjligheten att samordna och organisera volontärarbete i Varbergs kommun. Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta att: • Utreda hur frivilliga volontärer kan samordnas och organiseras. Frivilliga volontärer spelar en avgörande roll i samhället genom att bidra till ökad gemenskap och inkludering. Motionären menar att det i dagsläget finns ett stort engagemang bland invånare i Varberg, men att insatserna kan förbättras genom struktur och samordning. Genom att samordna och organisera volontärinsatser på ett bättre sätt finns det potential att säkerställa att dessa insatser får största möjliga effekt. Motionen har gått ut på remiss till socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Båda har inkommit med yttranden. Beslutsunderlag Beslutsförslag 5 maj 2026. Socialnämnden 23 oktober 2025, § 165. Kultur- och fritidsnämnden 29 september 2025, § 67. Motion från Jenny Bolgert (S) om samordning och organisering av volontärarbete i Varbergs kommun, 12 maj 2025. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1269/1312 2026-05-05 Dnr: KS 2025/0335-8 Övervägande Remissyttrande Kultur och fritidsnämnden I Varbergs kommun finns ett stort ideellt engagemang. En modell för samordning av volontärarbete bedöms kunna stärka förutsättningarna för frivilliga insatser. En digital plattform kan sänka trösklarna för deltagande och underlätta samverkan mellan föreningsliv, civilsamhälle och kommunala verksamheter, vilket i sin tur kan bidra till ökad kvalitet och kontinuitet. Den nya socialtjänstlagen betonar vikten av samverkan med civilsamhället i tidiga och förebyggande insatser, och en organiserad volontärstruktur kan stödja dessa intentioner. Ensamhet och begränsad tillgång till stöd är vanligare bland äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och socioekonomiskt utsatta grupper. Dessa grupper är ofta mottagare av frivilliga insatser. En stärkt organisering av volontärarbete kan öka tillgången till stöd, skapa social gemenskap och bidra till ökad egenmakt och delaktighet. Socialnämnden Socialförvaltningen är positiv till förslaget. En samordnad volontärstruktur kan stärka samarbetet mellan kommunens verksamheter, föreningsliv och civilsamhälle, och möjliggöra insatser för unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Förslaget ligger i linje med den nya socialtjänstlagens fokus på samverkan och tidiga förebyggande insatser för att möta behov innan socialtjänst blir aktuellt. Omvärldsbevakning I motionen nämns GoKungsbacka och Laholms kommuns e-tjänst som referensobjekt. GoKungsbacka har funnits sedan april 2022, är organiserat som en ideell förening och fungerar som ett nav för frivilligverksamheten i kommunen. Föreningen driver sitt arbete i nära samarbete med civilsamhälle, näringsliv och Kungsbacka kommun. Det finns en digital ingång för att anmäla intresse som volontär. Därefter följer ett manuellt arbete med att träffa blivande volontärer och bland annat ta in underlag från brottsregistret. Laholms kommun har en e-tjänst på hemsidan. Frivilliga anmäler där intresse för att bli volontär och ansökan går i sin tur direkt till en aktivitetssamordnare. 1270/1312 2026-05-05 Dnr: KS 2025/0335-8 Denne intervjuar sökanden och antingen matchar med ett behov som finns hos ideella verksamheter som exempelvis Röda Korset, alternativt slussar ut till någon av Laholms kommuns tolv träffpunkter, där totalt 70 personer arbetar som frivilliga. Mellan 2024–2028, drivs ett projekt kallat Volontärpoolen Halland. Det är ett regionalt initiativ som syftar till att öka krisberedskapen, matcha frivilliga med behov hos kommuner, civilsamhällesorganisationer och föreningar. Genom en gemensam digital plattform erbjuds en strukturerad modell för rekrytering, introduktion och uppföljning av volontärer. Projektet syftar samtidigt till att stärka det lokala engagemanget på Hallands landsbygder. Genom en digital volontärbank blir det lättare för privatpersoner att stå till förfogande och för ideella, privata och offentliga aktörer att snabbt hitta frivilliga för olika tidsbegränsade insatser. Projektet drivs av Lokalt Ledd Utveckling Halland och finansieras av EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling samt Region Halland. Plattformen möjliggör ett effektivt sätt att synliggöra aktuella uppdrag, stärka samverkan mellan aktörer samt skapa likvärdiga förutsättningar för individer att engagera sig. Erfarenheterna från Volontärpoolen Halland visar att en samordnad struktur kan underlätta både administration, kommunikation och kontinuitet i frivilliga insatser. Detta kan fungera som en relevant jämförelse för Varbergs kommun i det fortsatta arbetet med att bedöma behovet av samt utveckla lokal samordning. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att motionen lyfter en angelägen fråga som ligger i linje med både nationella styrsignaler och lokala behov. De två remissinstanserna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, stödjer båda utvecklingen av en mer samlad struktur för volontärarbete i Varbergs kommun. Det finns idag ett betydande engagemang bland invånarna, men utan en sammanhållen samordning riskerar frivilliga insatser att bli otydliga, svåröverskådliga och ojämnt fördelade. En organiserad modell skulle kunna stärka kvalitet, kontinuitet och likvärdighet i insatserna samt främja långsiktig samverkan mellan kommunen, föreningslivet och civilsamhället. Detta ligger även i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen, där tidiga förebyggande insatser och samverkan med idéburna aktörer lyfts fram. Ett arbete kring detta har påbörjats där i huvudsak tre förvaltningar i dagsläget är 1271/1312 2026-05-05 Dnr: KS 2025/0335-8 involverade – socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Erfarenheterna från Volontärpoolen Halland visar att digitala matchningsverktyg, tydliga arbetssätt och gemensam struktur kan effektivisera både rekrytering, kommunikation och uppföljning. Samtidigt, oavsett digital lösning, kommer någon form av manuell organisering behövas. Inte minst för att få med aspekten säkerhet. Dessa lärdomar utgör ett relevant underlag vid en analys av hur arbetet i Varberg kan utformas. En utredning kräver en översikt över kommunens nuvarande volontärverksamhet, inklusive omfattning, målgrupper och identifierade behov. Det behövs dialog med föreningsliv, civilsamhälle och idéburna organisationer för att ta tillvara deras erfarenheter. Utredningen bör även omfatta en analys av olika organisatoriska alternativ, inklusive möjlig användning av digital plattform, resurs- och kompetensbehov samt juridiska och säkerhetsmässiga frågor som sekretess, introduktion och försäkringar. Jämförelser med befintliga lösningar, såsom Volontärpoolen Halland och andra kommuners arbetssätt, bör ingå. Då kultur- och fritidsnämnden har en väl utvecklad samverkan med civilsamhället, är det mest naturligt och effektivt att ansvaret för arbetet ligger där och sker i nära samarbete med socialförvaltningen samt kommunstyrelsens förvaltning. Däremot finns det i dagsläget inga resurser att arbeta med uppdraget som föreslås i motionen, utan behöver prioriteras och finansieras i kommande budget och/eller finansieras på annat sätt. Det arbete som redan har påbörjats i liten skala mellan de tre förvaltningarna kan fortsätta. Motionens intentioner att utveckla samverkan med civilsamhället är goda. Förvaltningen bedömer att arbetet kräver en långsiktig planering för att bygga en utvecklad och säker samverkan med civilsamhället, som också inrymmer finansiering av projekt såväl som framtida verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen avslås. Ekonomi och verksamhet Beslut enligt föreliggande förslag påverkar inte kommunens ekonomi. Samråd 1272/1312 2026-05-05 Dnr: KS 2025/0335-8 Ärendet har beretts inom kommunstyrelsens förvaltning. Motionen har remitterats till socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Lotta Olanya Avdelningschef samhällsplanering Utvecklingsstrateg social hållbarhet Protokollsutdrag Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden 1273/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2025-10-23 20

§265 Dnr KS 2025/0760 Svar på remiss - Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. översända yttrandet daterat 1 juni 2026 till Hallandstrafiken, som svar från Varbergs kommun på remiss av Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Varbergs kommun har fått möjlighet att yttra sig över Hallandstrafikens Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031. Kollektivtrafikplanen utgår från fastställda mål och principer i det Regionala trafikförsörjnings- programmet. Huvudprincipen är att koncentrera resurserna till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningarna för ökat resande är goda. Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031 har arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Beslutsunderlag Beslutsförslag 1 juni 2026. Yttrande över förslag till Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031, 1 juni 2026. Remiss - Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031, 31 mars 2026. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, 21 maj 2026, § 31. Förskole- och grundskolenämnden, 20 maj 2026, § 37. Hamn- och gatunämnden, 15 maj 2026. Övervägande Kollektivtrafikplanen för 2027 innehåller flera objekt i Varberg. Kommunen ställer sig positiv till det mesta. Detta gäller särskilt satsningarna på utökad tågtrafik. Även på bussidan finns flera förslag som gör trafiken tydligare och effektivare. Här krävs det dock mer samarbete och samplanering mellan kommunen och Hallandstrafiken för att få rätt lösningar för kommunens invånare. Detta gäller inte minst hur busstrafiken runt Värö station ska utformas med tanke på den planerade utbyggnaden av kärnkraft på Väröhalvön. Men det Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1052/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-16 2 gäller också hur tågtrafik och busstrafik ska fungera tillsammans i Viskadalstråket mot Veddige och Sjuhärad. Kommunen planerar att fortsatt investera i upprustning och tillgänglighetsanpassning av hållplatser, huvudsakligen längs stadslinjenätet. Kommunen välkomnar också integrering av planeringssystem och förbättrade informationsflöden för att höja servicenivån för elever och vårdnadshavare för skolskjutsar. Inför kommande upphandling av skolbussar och i arbetet med att tillgänglighetsanpassa skoltrafiken bör krav på tillgänglighetsanpassade skolbussar ställas. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Hallandstrafiken Hamn- och gatunämnden Förskole- och grundskolenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1053/1312 Beslutsförslag 1 (2) 2026-06-01 Dnr: KS 2025/0760-8 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Max Wehlin, Svar på remiss - Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028-2031 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. översända yttrandet daterat 1 juni 2026 till Hallandstrafiken som svar från Varbergs kommun på remiss av Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031. Beskrivning av ärendet Varbergs kommun har fått möjlighet att yttra sig över Hallandstrafikens Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031. Kollektivtrafikplanen utgår från fastställda mål och principer i det Regionala trafikförsörjnings- programmet. Huvudprincipen är att koncentrera resurserna till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningarna för ökat resande är goda. Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031 har arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Beslutsunderlag Beslutsförslag 1 juni 2026. Yttrande över förslag till Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031, 1 juni 2026. Remiss - Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031, 31 mars 2026. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, 21 maj 2026, § 31. Förskole- och grundskolenämnden, 20 maj 2026, § 37. Hamn- och gatunämnden, 15 maj 2026. Övervägande Kollektivtrafikplanen för 2027 innehåller flera objekt i Varberg. Kommunen ställer sig positiv till det mesta. Detta gäller särskilt satsningarna på utökad POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1054/1312 2026-06-01 Dnr: KS 2025/0760-8 tågtrafik. Även på bussidan finns flera förslag som gör trafiken tydligare och effektivare. Här krävs det dock mer samarbete och samplanering mellan kommunen och Hallandstrafiken för att få rätt lösningar för kommunens invånare. Detta gäller inte minst hur busstrafiken runt Värö station ska utformas med tanke på den planerade utbyggnaden av kärnkraft på Väröhalvön. Men det gäller också hur tågtrafik och busstrafik ska fungera tillsammans i Viskadalstråket mot Veddige och Sjuhärad. Kommunen planerar att fortsatt investera i upprustning och tillgänglighetsanpassning av hållplatser, huvudsakligen längs stadslinjenätet. Kommunen välkomnar också integrering av planeringssystem och förbättrade informationsflöden för att höja servicenivån för elever och vårdnadshavare för skolskjutsar. Inför kommande upphandling av skolbussar och i arbetet med att tillgänglighetsanpassa skoltrafiken bör krav på tillgänglighetsanpassade skolbussar ställas Ekonomi och verksamhet Kommunen planerar att fortsatt investera i upprustning och tillgänglighetsanpassning av hållplatser, huvudsakligen längs stadslinjenätet. Till det tillkommer även busshållplatser som ingår i pågående projekt exempelvis vid ombyggnad av gator. Kommunen får även visst ekonomiskt stöd för utbyggnad av infrastruktur från Trafikverket. Samråd Samråd har skett med hamn- och gatunämnden, förskole- och grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Max Wehlin Avdelningschef Utvecklingsstrateg Protokollsutdrag Hallandstrafiken Hamn- och gatunämnden Förskole- och grundskolenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1055/1312 Yttrande 1 (4) 2026-06-01 Dnr: KS 2025/0760-7 Hallandstrafiken Samhällsutvecklingskontoret Max Wehlin, 0340-880 00 Yttrande - Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031 Varbergs kommun har fått förslag till Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031 på remiss och lämnar följande yttrande Trafik Varbergs kommun välkomnar de satsningar som finns med i kollektivtrafikplanen. Kommunen kan notera att flera önskemål tillgodosetts och planen och utblicken innehåller många välkomna satsningar. Den fortsatta utökade trafiken med Västtåg som är ett välkommet tillskott till förbindelserna med Göteborg. Även att det är fler genomgående tåg söderut mot Skåne och Danmark är positivt. Ökade möjligheter till arbetspendling skapar bättre förutsättningar för regional utveckling genom att stärka och vidga arbetsmarknaden. Det bidrar i sin tur till ökad sysselsättning och förbättrad kompetensförsörjning för både privat och offentlig sektor. De fortsatta utökningarna av trafiken under de påföljande åren fram till 2030 är mycket välkommet och ger mycket förbättrade resmöjligheter såväl norr som söderut på Västkustbanan. Särskilt välkommet är de stora utökningarna av Hallandståg som aviseras i det viktiga stråket mellan Varberg och Göteborg. För trafiken söderut vill Varbergs kommun särskilt understryka behovet av avgångar tidig morgon och sena kvällar. Detta för att få bättre möjligheter att ta sig till och från Köpenhamns flygplats, men också för bättre möjligheter till tågbyten i Malmö och Köpenhamn för resor vidare ut i Europa. Varbergs kommun välkomnar även de aviserade satsningarna på utökning av trafiken på Viskadalsbanan. Kommunen vill emellertid samtidigt slå vakt om busstrafik som finns i stråket mellan Varberg och Veddige. Busstrafiken når områden där det är långt till tåget vilket gör att utbudet av buss och tåg i Viskadalsstråket måste ses som två olika lösningar. Varbergs kommunen deltar gärna i samplanering av hur kollektivtrafiken i Viskadalsstråket kan utvecklas så att det största möjliga nytta för alla resenärer i stråket. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg www.varberg.se 1056/1312 2026-06-01 Dnr: KS 2025/0760- 7 På samma sätt behövs fortsatt samplanering av trafiken runt den nya stationen i Värö. Den tidigare gjorde utredningen kring trafikeringen behöver anpassas till de nya förutsättningar som etableringen av ny kärnkraft på Väröhalvön innebär. Mycket är ännu oklart till kring tidsramarna för detta, men enligt planering kommer byggstarten att ske under ske under utblicksperioden för kollektivtrafikplanen. Hallandstrafiken föreslår även förändringar i busstrafiken mellan Varberg och Ringhals samt Södra Värö. Linjenätet går från att omfatta sju linjer som ska innefatta två som trafikerar hållplatser där flertalet boende med arbetsplats Ringhals och Södra Värö bor. Varbergs kommun ser positivt på att busstrafiken effektiviseras i väntan på att stationen i Värö öppnas. Kommunen önskar dock att se över möjligheten att en av de nya linjerna trafikerar Träslövsläge som i planen blir av med sin koppling till Ringhals och Södra Värö. I planen föreslås även förändringar i linje 614 som kortas till att endast trafikera sträckan Varberg-Väröbacka istället för hela vägen till Åsa station. Sträckan kommer emellertid att fortsätta trafikeras av linje 615. Det vore självklart önskvärt att linje 614 fortsatte trafikera Åsa station fram till Värö station öppnas: Men då de negativa effekterna är små och det kan frigöra resurser för åtgärder på andra platser har inte kommunen något att erinra mot detta. Varbergs kommun ser också positivt på förändringar i linjedragningen regionbussarna 652/653 mot Tvååker/Falkenberg/Himle. Genom att dra om trafiken via Österleden skapas en genare dragning och effektivare angöring av sjukhuset. Hallandstrafiken pekar också på att en ny hållplats behövs på Österleden. Detta behöver emellertid utredas vidare då Österleden är ett prioriterat stråk för motorfordonstrafik och ett hållplatsläge måste avvägas mellan framkomlighet, trafiksäkerhet och en ekonomiskt hållbar lösning. Varbergs kommun ser också positivt på förslagen till förändringar av trafikeringen på stadsbusslinje 16 så att södra delarna av Breared får busstrafik. Kommunen önskar emellertid att dragningen görs så att bussen trafikerar hållplats Vrångagatan för tillgänglighet till Breareds handelsområde. Genom att sedan dra bussen längs Österleden och förbi sjukhuset. Detta ger en bättre service än grundförslaget. Nackdelen är att hållplatser på Västkustvägen förlorar busstrafik helt. Dessa hållplatser har dock lågt resande och det finns hållplatser för stadsbuss inom acceptabelt räckhåll. För Varbergs kommun är det viktigt att linje 16 till hamnen i Träslövsläge har ett upplägg som innehåller mer trafik 1057/1312 2026-06-01 Dnr: KS 2025/0760- 7 på kvällar och helger. Något som tydligt efterfrågats av de boende i samt stödjer näringsverksamheterna i Träslövsläges hamn. Varbergs kommun ställer sig också positivt till förändringarna i trafikeringen av Grimetons stationssamhälle. Genom att ändra trafikupplägget skapas en snabbare trafik i stråket Varberg-Rolfstorp- Ullared. Grimetons stationssamhälle får nästan likvärdig trafikering via Grimeton och Hunnestad. Att trafiken flyttas till en väg med separerad cykelbana ökar trafiksäkerheten i området. Kollektivtrafiken innehåller också förändringar kring nattrafiken där den buss som gått runt landsbygden ersätts utökad trafik på stråken till Rolfstorp-Ullared och Tvååker-Falkenberg. Bussen har haft ett mycket lågt resande utanför de starka stråken och förändringen ger en total sett en bättre nattrafik där den nyttjas. Varbergs kommun är också mycket positiva till att utblicken innehåller att se över kollektivtrafiken i kommunens nordöstra delar. Kommunen deltar gärna i detta och inom ramen för EU-projekt MOVE också haft en dialog med de boende kring kollektivtrafiken i området. Kommunen vill spela in att det bör utredas hur en lösning med koppling till Horred skulle kunna vara en del av en framtida trafikering. Infrastruktur Varbergs kommun planerar att fortsatt investera i upprustning och tillgänglighetsanpassning av hållplatser, huvudsakligen längs stadslinjenätet. Till det tillkommer även busshållplatser som ingår i pågående projekt exempelvis vid ombyggnad av gator. Målet om att hållplatser i stadsbusstrafiken ska vara tillgänglighetsanpassade gäller fortfarande även om det ursprungliga målåret 2055 är passerat. I Varberg arbetar hamn- och gatuförvaltningen aktivt med att tillgänglighetsanpassa hållplatserna i staden. Kommunen ser positivt på den ökade tydlighet i kollektivtrafikplanen avseende vilka hållplatser som behöver åtgärdas. Särskild Kollektivtrafik Varbergs kommun ser positivt på att särskild kollektivtrafik samplaneras i syfte att uppnå socialt och ekonomiskt hållbara resor som samtidigt är trygga, säkra och kostnadseffektiva. Det är angeläget att vidareutveckling av handläggnings- och 1058/1312 2026-06-01 Dnr: KS 2025/0760- 7 planeringssystem sker samordnat mellan kommunen och Hallandstrafiken för att nå ökad effektivitet. Om utveckling endast sker hos en part finns en risk att förväntade effekter uteblir. Fortsatt utveckling behöver även ske avseende skolors ramtider och schemaläggning. På skolor där en stor andel elever är beroende av skolskjuts styrs start- och sluttider i hög grad av trafikens upplägg. Detta medför svårigheter i schemaläggning samt risk för ojämlika förutsättningar mellan skolor. Skolskjutsens planering behöver i högre grad kunna anpassas efter skolornas och elevernas behov, detta för att beakta barnens perspektiv för att säkerställa likvärdig utbildning, rimliga skoldagar och goda förutsättningar för elevernas lärande och välmående. Kommunen vill även betona vikten av att särskild kollektivtrafik tydligt beaktar barnens perspektiv där trygghet, kontinuitet och rimliga restider är centrala faktorer. Varbergs kommun David Sandrén Kommunstyrelsens ordförande 1059/1312 Mottagare Datum Diarienummer Falkenberg kommun 2026-03-12 DNKT250059 Halmstad kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Laholm kommun Varberg kommun Svarsdatum: 2026-06-26, svar skickas till registrator@hlt.se Följebrev, remiss Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 - 2031 Driftnämnd Kollektivtrafik översänder Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028–2031 för yttrande. Trafikförsörjningsprogrammet anger de övergripande ramarna för kollektivtrafikens utveckling i Halland. Utifrån programmets strategiska inriktningar fastställer Driftnämnd Kollektivtrafik årligen en kollektivtrafikplan som beskriver hur målen omsätts i verksamheten över en femårsperiod, bland annat genom förändringar i trafikutbudet. Arbetet bygger på samverkan mellan samhälls-, bebyggelse-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering och tas fram i dialog med halländska kommuner, Trafikverket samt angränsande regioner och kommuner. Vid remissutskicket är de ekonomiska förutsättningarna för 2027 ännu inte fastställda. Remissversionen speglar därför en önskad utvecklingsinriktning, inklusive justeringar i trafikutbudet om cirka 14 miljoner kronor. Den slutliga planen beslutas av Driftnämnd Kollektivtrafik efter Regionfullmäktiges budgetbeslut och efter att inkomna synpunkter beaktats. Om tillgängliga medel inte medger genomförande av samtliga föreslagna trafikobjekt prioriteras insatserna, där Västkustbanan utgör det högst prioriterade stråket. Bifogade handlingar: • Kollektivtrafikplan 2027 med utblick 2028 – 2031, remissversion 2025-03-23 Driftnämnden Kollektivtrafik Handläggare: Daniel Modiggård, chefsstrateg Hallandstrafiken Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad E-post: regionen@regionhalland.se Besöksadress: Södra vägen 9 Webb: regionhalland.se Telefon: 035-14 48 00 Org. Nr: 232100–00115 1060/1312 1061/1312 SIDA | 2 INNEHÅLL 1. Inledning .................................................................................................................................................... 4 1.1 Sammanfattning ................................................................................................................................. 4 1.2 Hur kollektivtrafiken fungerar i Halland .......................................................................................... 5 1.3 Kollektivtrafikens styrande dokument ............................................................................................. 5 2. Planeringsförutsättningar ....................................................................................................................... 7 2.1 Halland växer mitt i ett växande sydvästsverige ............................................................................ 7 2.2 Hallänningarnas tillgång till kollektivtrafik .................................................................................... 10 2.3 Trafikförändringar – Kollektivtrafikplaner 2015 - 2026 ............................................................... 12 3. Mål för kollektivtrafiken ......................................................................................................................... 13 3.1 Övergripande mål ............................................................................................................................. 13 3.1.2 Uppföljning och indikatorer ..................................................................................................... 13 3.2 Övergripande måluppfyllnad .......................................................................................................... 15 3.2.1 Marknadsandel .......................................................................................................................... 15 3.2.2 Resande ...................................................................................................................................... 16 3.2.3 Nöjdhet ....................................................................................................................................... 18 3.2.4 Självfinansieringsgrad ............................................................................................................... 19 3.2.5 Miljö ............................................................................................................................................. 20 3.2.6 Övrigt ........................................................................................................................................... 21 4. Verksamhetsutveckling - vad vi planerar att göra 2027–2031 ......................................................... 22 4.1 Mobilitetsåtgärder ............................................................................................................................ 22 4.2 Trafikförändringar 2027................................................................................................................... 24 4.2.1 Objekt 1 – Tågtrafik ................................................................................................................... 26 4.2.2 Objekt 2 – Busstrafik Laholms kommun ................................................................................ 29 4.2.3 Objekt 3 – Busstrafik Halmstads kommun ............................................................................. 29 4.2.4 Objekt 4 – Busstrafik Hylte kommun ...................................................................................... 33 4.2.5 Objekt 5 – Busstrafik Falkenbergs kommun .......................................................................... 34 4.2.6 Objekt 6 – Busstrafik Varbergs kommun ................................................................................ 38 4.2.7 Objekt 7 – Busstrafik Kungsbacka kommun .......................................................................... 43 4.3 Trafikförändringar 2028 – 2031 ...................................................................................................... 44 4.3.1 Fortsatt utveckling av tågtrafik ................................................................................................ 44 4.3.2 Fortsatt utveckling av busstrafik .............................................................................................. 45 1062/1312 SIDA | 3 5. Särskild kollektivtrafik ............................................................................................................................ 48 5.1 Färdtjänst, sjukresor och skolskjuts med personbil .................................................................... 48 5.1.1 Planeringsförutsättningar ........................................................................................................ 48 5.1.2 Mål och måluppfyllnad ............................................................................................................. 49 5.1.3 Verksamhetsutveckling innevarande och kommande år..................................................... 51 5.2 Skolskjuts med buss ......................................................................................................................... 52 5.2.1 Måluppfyllnad ............................................................................................................................ 52 5.2.2 Verksamhetsutveckling innevarande och kommande år..................................................... 54 5.2.3 Långsiktig plan för tidtabellskiften .......................................................................................... 54 6. Bilagor ...................................................................................................................................................... 54 6.1 Nyckeltal för den allmänna kollektivtrafiken ................................................................................ 55 6.1.1 Antal resor och produktion per linje 2025 ............................................................................. 55 6.1.2 Resandeutveckling per trafikslag 2010 – 2025 ...................................................................... 57 6.2 Infrastruktur 2025 ............................................................................................................................ 58 6.2.1 Hållplatslägen för tillgänglighetsanpassning ......................................................................... 58 6.2.2 Fördelning per väghållaransvar ............................................................................................... 59 1063/1312 SIDA | 4 1. INLEDNING 1.1 SAMMANFATTNING Trafikförsörjningsprogrammet sätter ramarna för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Utifrån de strategiska val och prioriteringar som finns i programmet fastställer Driftnämnd Kollektivtrafik årligen en kollektivtrafikplan. Kollektivtrafikplanens syfte är att beskriva hur Hallandstrafiken omsätter målen i trafikförsörjningsprogrammet i verksamheten inom en femårig utblick, exempelvis genom förändringar i trafikutbudet. I kollektivtrafikplanen redovisas även verksamhetens prestanda genom uppföljning för ett antal utvalda nyckeltal främst kopplat till marknadsandel, resande, nöjdhet och miljö. Kollektivtrafiken utgör ett av flera centrala verktyg för samhällsutveckling, där ökad tillgänglighet och vidgade arbetsmarknadsregioner särskilt lyfts fram. Genom att integrera kollektivtrafiken i bostadsplaneringen och i övriga delar av samhällsplaneringen kan dess attraktivitet och konkurrenskraft stärkas. Framtagandet av kollektivtrafikplanen sker i nära samverkan, i första hand med de halländska kommunerna, men även med andra relevanta aktörer såsom Trafikverket samt angränsande regioner och kommuner. När denna plan skickas ut på remiss är de ekonomiska förutsättningarna för 2027 ännu inte fastställda. Remissversionen av kollektivtrafikplanen beskriver en önskvärd utvecklingsinriktning och inkluderar justeringar i trafikutbudet motsvarande drygt 14 miljoner kronor. Med utgångspunkt i den budgetram som beslutats av Regionfullmäktige, och efter beaktande av inkomna synpunkter från kommunerna, fastställer därefter Driftnämnd Kollektivtrafik den slutliga kollektivtrafikplanen. Om de ekonomiska förutsättningarna inte möjliggör genomförandet av samtliga föreslagna trafikobjekt för verksamhetsåret 2027 kommer prioriteringar att behöva göras. Utgångspunkten för dessa prioriteringar är att Västkustbanan utgör det högst prioriterade kollektivtrafikstråket, då den knyter samman Halland med omvärlden. 1064/1312 SIDA | 5 1.2 HUR KOLLEKTIVTRAFIKEN FUNGERAR I HALLAND Enligt lagen om kollektivtrafik, vilken trädde i kraft den 1 januari 2012, ska det i varje län finnas en Regional Kollektivtrafikmyndighet. Ett centralt syfte med lagen är att förbättra samordningen mellan kollektivtrafiken och annan samhällsplanering, samt att öka det politiska inflytandet över de strategiska beslut som fattas rörande kollektivtrafiken. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för den regionala kollektivtrafiken, vilket avser kollektivtrafik som bedrivs inom ett län eller som sträcker sig över flera län, med huvudsyftet att tillgodose resenärernas behov av pendling och annat vardagsresande. Lagen om kollektivtrafik ställer krav på att varje län ska upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram, med tydliga bestämmelser om programmets innehåll. Programmet ska omfatta både en långsiktig strategisk inriktning och en mer detaljerad redogörelse för kollektivtrafikens omfattning på kortare sikt. Regionstyrelsen fullgör Region Hallands uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för strategiska beslut inom kollektivtrafikområdet. Den operativa planeringen och driften hanteras av Driftnämnd Kollektivtrafik tillsammans med förvaltningen Hallandstrafiken. Hallandstrafiken fastställer årligen en kollektivtrafikplan som grundas på de strategiska val och prioriteringar som anges i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Genom uppdragsavtal har Hallandstrafiken ansvaret för att upphandla och samordna färdtjänst i de halländska kommunerna, samt sjukresor. Hallandstrafiken ansvarar för handläggning av färdtjänsttillstånd (med undantag för Kungsbacka) samt utför beställningsmottagning för sjukresor och färdtjänst. På uppdrag av kommunerna utför Hallandstrafiken även planering och samordning av skolskjutstrafik. 1.3 KOLLEKTIVTRAFIKENS STYRANDE DOKUMENT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI 2035 Det övergripande styrdokumentet för Halland är den Regionala utvecklingsstrategin, som innehåller visionen "Halland – bästa livsplatsen". Den regionala utvecklingsstrategin utgör en övergripande och långsiktig plan för Hallands utveckling. Med strategin som vägledande kompass och beslutsstöd i en komplex och dynamisk tid, kan olika aktörer i Halland bidra genom sina respektive planer, budgetar, visioner och strategiska vägval. Tillsammans kan vi därmed bygga det samhälle vi önskar leva i. STRATEGI FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT 2021 - 2028 Hallands strategi för hållbar tillväxt beskriver hur hela Halland ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt, med fokus på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Tillväxtstrategin syftar till att samla och vägleda halländsk genomförandekraft och behöver ägas och bäras av många. Genom att samla olika aktörers utvecklingskrafter mot ett gemensamt mål kan Halland bli en region som växer hållbart. Miljövänliga och energieffektiva transportsätt är en förutsättning för attraktiva livs- och boendemiljöer. Strategin betonar vikten av god tillgång till en miljövänlig och energieffektiv kollektivtrafik för att nå skolor, arbetsplatser, aktiviteter, friluftsliv och andra viktiga servicepunkter. 1065/1312 SIDA | 6 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2021 - 2025 Det regionala trafikförsörjningsprogrammet beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken med en utblick mot 2040–2050. I programmet finns fastställda mål tillsammans med principer och riktlinjer för hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Programmet innehåller både en långsiktig och strategisk del samt en mer konkret beskrivning av kollektivtrafiken på kortare sikt. I programmet synliggörs det långsiktiga målet att kollektivtrafiken ska bidra till hög attraktivitet och en hållbar samhällsutveckling. Målet tydliggör hur nära kollektivtrafiken är förenad med samhällsutvecklingen i stort och att kollektivtrafiken i sig inte är ett mål utan ett verktyg. KOLLEKTIVTRAFIKPLAN Kollektivtrafikplanens syfte är att, utifrån strategiska val och prioriteringar, beskriva hur Hallandstrafiken omsätter målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Här beskrivs det operativa genomförandet, exempelvis linjeförändringar och turutbud för det kommande året, med en utblick ytterligare fyra år framåt. Kollektivtrafikplanen tar avstamp i trafikförsörjningsprogrammets kortsiktiga mål att öka och göra resandet med kollektivtrafiken mer attraktivt. Framtagandet av kollektivtrafikplanen sker i dialog med framför allt de halländska kommunerna, men även med övriga relevanta aktörer såsom Trafikverket samt angränsande regioner och kommuner. En förutsättning för att skapa en attraktiv och hållbar kollektivtrafik är samverkan och samplanering där samhälls-, bebyggelse-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering går hand i hand. Hallandstrafikens trafikplaneringsprocess utgår från Kollektivtrafikplanen och utgör den praktiska grunden för hur de strategiska valen omsätts i konkret trafik. Processen präglas av långa ledtider, vilket innebär att förändringar i trafikutbudet kräver god framförhållning. Den samlade planeringen sträcker sig över minst 1,5 år från det att arbetet initieras till dess att beslutade trafikförändringar kan realiseras. För tågtrafiken ansöker Hallandstrafiken om tåglägen hos Trafikverket redan i april inför det kommande tidtabellsskiftet i december. Även inom busstrafiken är planeringshorisonten lång, särskilt kopplad till fordonsinvesteringar och rekryteringsbehov. Dessa förutsättningar innebär att såväl strategiska som operativa beslut måste fattas i god tid för att säkerställa en robust och välfungerande trafik. Figur 1. Styrdokument Region Halland 1066/1312 SIDA | 7 2. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 HALLAND VÄXER MITT I ETT VÄXANDE SYDVÄSTSVERIGE Hallands tillväxt i en expansiv sydvästsvensk region innebär ökade krav på en välfungerande och hållbar kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är en grundläggande förutsättning för jämlik tillgänglighet till arbete, studier, service och samhällsliv, oavsett bostadsort. En utvecklad kollektivtrafik och tillhörande infrastruktur som möter framtida resbehov är därför avgörande för regionens långsiktiga och hållbara utveckling. Pendlingen mellan regioner och kommuner i och omkring Halland ökar, samtidigt som vägtrafiken står för den största delen av regionens koldioxidutsläpp. Genom att stärka kollektivtrafikens attraktivitet och marknadsandel skapas förutsättningar för minskade klimatutsläpp, minskad trängsel samt en mer sammanhållen arbetsmarknad med ökad sysselsättning. HALLAND VÄXER MEN I EN LÄGRE TAKT Det totala antalet invånare i Halland förväntas öka med cirka 11 500 personer under perioden 2025–2040, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om omkring 720 invånare. I förhållande till den historiska utvecklingen innebär detta en lägre tillväxttakt. Sett ur ett nationellt perspektiv bedöms dock Halland fortsatt behålla sin ställning som en tillväxtregion, särskilt mot bakgrund av att flera andra län förväntas uppvisa en stillastående eller minskande befolkning under samma period. Om den förväntade befolkningstillväxten relateras till dagens sysselsättningsnivåer och pendlingsmönster bedöms detta innebära ett tillskott om knappt 4 900 nya arbetstillfällen i Halland samt cirka 2 400 nya pendlare fram till år 2040. Befolkningstillväxten förväntas även medföra ett behov av över 5 000 nya bostäder. Prognoserna ska inte ses som en exakt beskrivning av den framtida utvecklingen, men de ger en tydlig indikation på att utvecklingen i Halland har varit, är och bedöms fortsätta vara positiv. Även om tillväxttakten förväntas bli lägre än under tidigare perioder, väntas Halland fortsatt vara, i ett relativt perspektiv, en av de mest växande regionerna i landet. ÖVERGRIPANDE BEFOLKNINGSUTVECKLING Halland är med sina 345 074 invånare (december 2024) Sveriges sjunde största län. Sedan millennieskiftet har länets befolkning ökat med över 70 000 invånare, vilket motsvarar en ökning om 25 procent. Detta innebär att Halland är det fjärde snabbast växande länet i landet. Halmstad är länets största kommun med 106 084 invånare, följt av Kungsbacka med 85 792 invånare, Varberg med 69 070 invånare, Falkenberg med 47 337 invånare, Laholm med 26 595 invånare samt Hylte med 10 196 invånare. Till skillnad från många andra län i Sverige, som ofta präglas av en dominerande kommun i kombination med flera mindre, utmärker sig Halland genom att bestå av flera relativt jämnstora kommuner. Samtidigt är skillnaden mellan länets största och minsta kommun fortfarande betydande. Samtliga kommuner i Halland, med undantag för Hylte, har haft en positiv befolkningstillväxt sedan millennieskiftet. Befolkningstillväxten har dock varit ojämnt fördelad mellan kommunerna. Den starkaste utvecklingen har skett i Kungsbacka kommun, där befolkningen har ökat med 32 procent. Därefter följer Varberg med en ökning om 31 procent, Halmstad med 25 procent, Falkenberg med 22 procent samt Laholm med 17 procent. Hylte kommun avviker från övriga genom att under samma period ha haft en befolkningsminskning på 3 procent. 1067/1312 SIDA | 8 EN BOENDEREGION MED STOR ARBETSKRAFTSRÖRLIGHET Under 2000-talet har antalet kommunöverskridande arbetspendlare till eller från en halländsk kommun ökat från cirka 43 000 personer till omkring 73 500 personer dagligen, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om drygt 1 300 personer. Den inomregionala pendlingen har under perioden mer än fördubblats, medan den utomregionala pendlingen har ökat med över 60 procent. Av de sysselsatta som är bosatta i Hallands län pendlar 33 procent över en kommungräns, medan 22 procent pendlar över en länsgräns. Ur ett regionalt perspektiv utgör Halland i hög grad en boenderegion, vilket innebär att antalet utpendlare till andra regioner avsevärt överstiger antalet inpendlare från andra regioner. Under 2023 arbetspendlade knappt 16 700 personer dagligen till Halland, samtidigt som över 39 000 personer pendlade ut från länet, vilket resulterade i ett negativt arbetspendlingsnetto om drygt 22 000 personer per dag. Vid utgången av 2023 var cirka 56 800 dagliga arbetspendlare bosatta i Hallands län. Av dessa pendlade hälften till en kommun i Västra Götalands län och närmare en tredjedel till en annan kommun inom Halland. Under samma år arbetspendlade över 16 700 personer dagligen från kommuner i län utanför Halland till en kommun i Hallands län. Sammantaget uppgår därmed antalet arbetspendlare som pendlar inom, till eller från länet till drygt 73 500 personer dagligen. Mot bakgrund av rådande pendlingsmönster kan Hallands kommuner, i förenklad form, indelas i två arbetsmarknadsregioner. Halmstad, Laholm och Hylte ingår i Halmstads arbetsmarknadsregion, medan Falkenberg, Varberg och Kungsbacka tillhör en gemensam arbetsmarknadsregion med Göteborgs och Mölndals kommuner. Utvecklingen har varit positiv i båda arbetsmarknadsregionerna, men är starkare i norra Halland, särskilt avseende jobbtillväxt, befolkningsutveckling och produktivitetsutveckling. Kommun Inpendlare Utpendlare Pendlingsnetto Kungsbacka 8 568 24 843 -16 275 Varberg 6 471 9 137 -2 666 Falkenberg 4 751 6 607 -1 856 Halmstad 10 925 8 648 2 277 Laholm 2 329 5 965 -3 636 Hylte 1 386 1 621 -235 Halland 16 693 39 084 -22 391 Figur 2. Pendling över kommun- och länsgräns 2023. Källa: SCB HALLAND ÄR LITET OCH TÄTBEFOLKAT Halland är Sveriges fjärde minsta län till ytan och det sjunde mest befolkade. De relativt korta avstånden mellan länets olika delar bidrar till god tillgänglighet och starka funktionella samband, där städernas större arbetsmarknader samspelar med mindre orter och den halländska landsbygden. I takt med fortsatt utveckling av transportsystemen och ökad digitalisering förväntas flerkärnighetens effekter förstärkas ytterligare i Halland och dess omland. Länet är tätbefolkat med en befolkningstäthet på 63,3 invånare per kvadratkilometer, vilket endast överträffas av de tre storstadsregionerna. Befolkningstätheten är högst längs kusten, där en stor andel av befolkningen är bosatt. Totalt bor 86 procent av invånarna i tätorter, vilket är en hög andel i nationell jämförelse. Tätortsgraden varierar mellan kommunerna och är som högst i Halmstads kommun, där 93 procent av invånarna bor i tätort, och som lägst i Hylte kommun, där drygt två tredjedelar av befolkningen är bosatt i tätort. Samtidigt är befolkningstätheten i länets tätorter relativt låg jämfört med andra snabbväxande regioner och riksgenomsnittet. När städer 1068/1312 SIDA | 9 och tätorter växer genom utbredning ökar avstånden mellan olika målpunkter, vilket riskerar att leda till ett ökat bilberoende och försvårar förutsättningarna för en tillgänglig och ändamålsenlig kollektivtrafik. TURISMEN BIDRAR TILL HALLANDS UTVECKLING Turismen utgör en viktig del av Hallands utveckling och bidrar till en tydlig säsongsvariation i befolkningen, med en markant ökning under sommarmånaderna. Regionen har ett stort antal sommarbostäder och omkring tre miljoner övernattningar per år, där den inhemska turismen dominerar. Som en följd ökar befolkningen betydligt under högsäsong, vilket ställer krav på tillgänglighet och service. Kollektivtrafiken har en central roll i att möjliggöra besökarnas resor till stränder, naturmiljöer samt handel och evenemang. Genom årliga tidtabellsskiften anpassas trafikutbudet efter förändrade resbehov, särskilt under sommaren. I Halland innebär detta generellt en minskning av regionbusstrafiken till följd av minskat arbets- och skolresande, samtidigt som stadsbusstrafiken förstärks för att möta det ökade fritidsresandet. UTSLÄPPEN FRÅN TRANSPORTSEKTORN ÄR HÖGA Transportsektorn är den största källan till klimatutsläpp i Halland och står för 45 procent av länets territoriella utsläpp av växthusgaser, vilket är den sjätte högsta andelen i landet. Sedan 2010 har de transportrelaterade utsläppen minskat med 32 procent. Enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk ska utsläppen minska med minst 70 procent till år 2030. Med nuvarande minskningstakt beräknas minskningen i Halland endast uppgå till 45 procent till 2030, vilket innebär att en genomsnittlig årlig utsläppsminskning om 11 procent krävs under återstående period för att målet ska nås. Transportsektorn svarar för cirka 66 procent av Hallands koldioxidutsläpp, varav personbilstransporter utgör omkring två tredjedelar. För att nå de nationella klimatmålen till 2030 behöver transportsektorns koldioxidutsläpp halveras, vilket inte bedöms ske med nuvarande utveckling. Samtidigt förväntas befolkningen i Halland öka, liksom pendlingen och antalet fritidsresor, vilket ställer ökade krav på utsläppsminskningar. De utsläppsreduktioner som hittills uppnåtts beror inte på minskad trafikvolym, utan på ett ökat kollektivresande samt mer energieffektiva transporter för både person- och godstrafik. MÖJLIGHET TILL DISTANSARBETE PÅVERKAR RESBEHOVEN Under covid-19-pandemin ökade arbete hemifrån kraftigt, vilket ledde till minskat resande för delar av den arbetande befolkningen. Erfarenheterna från pandemin visade att distans- och hybridarbete kan bidra till färre arbetsresor, framför allt genom minskad pendling. Efter pandemin har dessa arbetssätt delvis blivit kvar, vilket påverkar efterfrågan på resor i kollektivtrafiken, särskilt under högtrafik. Möjligheten att arbeta hemifrån varierar mellan olika branscher och yrkesgrupper. Betydligt större förutsättningar finns inom exempelvis offentlig förvaltning och företagstjänster, medan möjligheterna är begränsade inom hotell- och restaurangverksamhet samt andra yrken där fysisk närvaro utgör en central del av arbetsuppgifterna. Under pandemin arbetade kvinnor något oftare hemifrån än män, vilket i hög grad kan förklaras av skillnader i yrkes- och branschstruktur. Sammantaget innebär detta att distansarbete påverkar resmönster och resbehov över tid, samtidigt som kollektivtrafiken fortsatt spelar en viktig roll för arbets-, studie- och fritidsresor i länet. 1069/1312 SIDA | 10 2.2 HALLÄNNINGARNAS TILLGÅNG TILL KOLLEKTIVTRAFIK För att människor ska välja kollektivtrafik framför bilen krävs god tillgång till kollektivtrafiken. Med god tillgång avses både fysisk närhet till en hållplats och avgångar som motsvarar resbehoven. BOENDE I KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA LÄGE I Halland bor 71,2 procent av befolkningen, motsvarande 244 813 personer, i närhet av kollektivtrafiken. På kommunal nivå varierar detta avsevärt. I Halmstad bor närmare 87 procent av invånarna i närhet av kollektivtrafiken, medan andelen i Kungsbacka endast uppgår till 60 procent. Den lägsta andelen återfinns i Laholm med 57 procent och i Hylte med 55 procent. I länets tätorter bor 80,5 procent av invånarna i närhet av kollektivtrafiken, vilket är den nionde lägsta nivån i landet. Den jämförelsevis låga placeringen när det gäller kollektivtrafiktillgång i tätort kan sannolikt hänföras till låg befolkningstäthet i länets tätorter samt att en relativt liten andel av befolkningen bor i en större stad, även om de bor i en tätort. 100 90 87,0 80 75,6 71,2 70,169,9 70 59,7 60 56,9 54,8 50 40 30 20 10 0 Figur 3. Andel av befolkningen boende i närhet (400 m) av kollektivtrafikstation (2023). Endast hållplatser med regelbundna avgångar inkluderas. Källa: SCB näl smlohkcotS näl alasppU näl sdnalatöG artsäV tekiR näl sdnalnamredöS näl enåkS näl sgrobelväG näl sanralaD näl sdnaltögretsÖ näl sdnallaH näl sdnalrronretsäV näl snettobretsäV näl snettobrroN näl sgnipöknöJ näl orberÖ näl sdnaltmäJ näl sdnalnamtsäV näl sgrebonorK näl egnikelB näl sdnalmräV näl sdnaltoG näl ramlaK datsmlaH grebraV grebneklaF akcabsgnuK mlohaL etlyH 1070/1312 SIDA | 11 NYBYGGNATIONER I KOLLEKTIVTRAFIKNÄRA LÄGE Genom att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen ökar tillgången till kollektivtrafik. I Halland har närmare 72 procent av nybyggnationerna under perioden 2014–2023 byggts i sådana lägen. På kommunal nivå varierar detta avsevärt. I Halmstad har mer än fyra av fem nybyggnationer tillkommit i kollektivtrafiknära lägen. I Falkenberg uppgår andelen till drygt 72 procent, i Varberg till nästan 67 procent, i Kungsbacka till knappt 66 procent och i Laholm till knappt 63 procent. Hylte kommun finns inte med i redovisningen på grund av för få byggnationer under den aktuella perioden. 100 90 83,9 84,4 80 72,4 72,4 70 66,566,0 62,7 60 50 40 30 20 10 0 Figur 4. Andel av nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, totalt 2014 – 2023. Endast hållplatser med regelbundna avgångar inkluderas. Källa: SCB näl smlohkcotS näl alasppU näl sdnalnamredöS näl sdnalatöG artsäV näl sgrobelväG näl enåkS tekiR näl sdnalrronretsäV näl snettobretsäV näl sgrebonorK näl sdnaltögretsÖ näl sdnalmräV näl sanralaD näl snettobrroN näl sgnipöknöJ näl orberÖ näl sdnallaH näl sdnalnamtsäV näl egnikelB näl sdnaltoG näl ramlaK näl sdnaltmäJ datsmlaH grebneklaF grebraV akcabsgnuK mlohaL 1071/1312 SIDA | 12 2.3 TRAFIKFÖRÄNDRINGAR – KOLLEKTIVTRAFIKPLANER 2015 - 2026 •Nytt stadsbusslinjenät Kungsbacka 2015 •Förtätning av regionbusstråk •Ny Pågatågstrafik Halmstad-Helsingborg 2016 •Nytt stadsbusslinjenät Varberg •Start av Västtåg Varberg -Göteborg, dubbeltur morgon/eftermiddag vardagar •Utökad trafik Västtåg Varberg-Borås 2017 •Utökad stadsbusstrafik Halmstad •Start av testperiod HNJ (3-årigt testprojekt) •Utökning av Västtåg Varberg -Göteborg, ny dubbeltur morgon/eftermiddag vardagar 2018 •Utökad trafik Västtåg Kungbacka-Göteborg (Kungsbackapendeln) •Justerat stadsbusslinjenät Halmstad i samband med färdigställandet av etapp 2 Resecentrum •Utökning av Västtåg Varberg -Göteborg, två nya dubbelturer vardagar •Utökad trafik Västtåg Kungbacka-Göteborg (Kungsbackapendeln) 2019 •Fler helgturer på HNJ-banan (3-årigt testprojekt) •Ny stadsbusstrafik i Laholm •Utökad stadsbusstrafik Falkenberg, linje 10. Utökad regionbusstrafik Falkenberg, till och från Ullared 2020 •Utökad trafik Västtåg Kungsbacka-Göteborg (Kungsbackapendeln) •Justerad stadsbusstrafik Halmstad, linje 10 och 50 •Förlängning av testperiod HNJ, inkluderat busslinje 417 Hylte -Landeryd 2021 •Utökad stadsbusstrafik Halmstad, linje 62 Söder •Justerad stoppbild Öresundståg där Danmarkstågen gör uppehåll i Åsa under lördagar och söndagar. Objektet förutsatte att ingarestider förlängdes till/från stationer söder om Varberg. 2022 •Testperiod HNJ avslutas, justerat antal avgångar vardagar och helg •Utökad regionbusstrafik. Linje 225 Laholm, ny linje 430 Torup -Hyltebruk. Direktturer Harplinge -Halmstad, linje 350 via Heberg, linje 509 till Eftra. Fler turer med linjerna 661 och 664 till Kungsäter. Linje 741 inom Tölö Ängar. 2023 •Markarydsbussen, busstrafik Halmstad -Knäred -Markaryd •Fler avgångar Öresundståg kväll-natt och helg. Utökning med tre avgångar med Västtåg Varberg -Göteborg per vardag och riktning. Västtåg Varberg - Borås, en avgång per vardag och riktning söndag -fredag. 2024 •Utökade öppettider och förstärkt utbud i kollektivtrafikstråken. Utökning linje 509 Falkenberg. •Utökad stadsbusstrafik. Kungsbacka -trafikering av Björkris och badhuset, Varberg -linjedragning Träslövsläge, Halmstad -justerad linje 2. •Utökad trafik Västtåg Kungsbacka -Göteborg (Kungsbackapendeln) •Utvecklad Närtrafik 2.0 (beslutad, implementering framflyttad till 2026) 2025 •Justerad regionbusstrafik Varberg, linjerna 660 och 661 • Utökad trafik Västtåg Varberg -Göteborg, fler avgångar vardagar och helger. Ny avgång Öresundståg, vardagar. •Utökad regionbusstrafik. Fortsättning av Markarydsbussen, utökning linje X3 Särö/Kullavik -Göteborg, utökat antal fordon södra Halland. 2026 •Utökad stadsbusstrafik. Justerad anpassning tåg-och bussar i Varberg, utökat antal fordon i södra Halland. Figur 5. Exempel, genomförda trafikförändringar 2015 - 2026 1072/1312 SIDA | 13 3. MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN 3.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Hallands strategi för hållbar tillväxt beskriver hur hela Halland ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt, med fokus på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Tillväxtstrategin belyser behovet av miljövänliga och energieffektiva transportsätt för att nå skolor, arbetsplatser, aktiviteter, friluftsliv och andra viktiga servicepunkter, vilket är en förutsättning för attraktiva livs- och boendemiljöer. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken med en utblick mot 2040–2050. Programmet synliggör det långsiktiga målet att kollektivtrafiken ska bidra till hög attraktivitet och en hållbar samhällsutveckling. Målet tydliggör hur nära kollektivtrafiken är förenad med samhällsutvecklingen i stort och att kollektivtrafiken i sig inte är ett mål utan ett verktyg. Kollektivtrafikens kortsiktiga mål är att öka resandet och göra det mer attraktivt, vilket är tydligt knutet till Hallandstrafikens ansvarsområde. 3.1.2 UPPFÖLJNING OCH INDIKATORER HALLAND SKA VARA EN MER ATTRAKTIV, INKLUDERANDE OCH KONKURRENSKRAFTIG REGION Mål Indikatorer Följs upp i Regionförstoring genom utveckling Restid/turtäthet till Stockholm, Uppföljning till Tillväxtstrategin av kollektivtrafik och infrastruktur, Göteborg, Malmö och Helsingborg – såväl söderut som norrut. Fortsatt mätpunkt Halmstad och Varberg arbete för goda förbindelser med Stockholm Utvecklade former för samverkan Uppföljning till Tillväxtstrategin och samplanering mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering Attraktiva stadsmiljöer med Deltagande och publik vid ett Uppföljning till Tillväxtstrategin mötesplatser som främjar urval strategiskt utvalda företagsamhet, innovationer och arrangemang och kultur mötesplatser. Huspriser i Halland En koldioxidneutral ekonomi och Andel förnyelsebar energi, Uppföljning till Tillväxtstrategin fossiloberoende transporter koldioxidutsläpp KOLLEKTIVTRAFIKEN I HALLAND SKA BIDRA TILL HÖG ATTRAKTIVITET OCH EN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål Indikatorer Följs upp i Kollektivtrafikens marknadsandel av Resandestatistik Kollektivtrafikplanen totalt resande ska vara minst 30% år 2030. Kollektivtrafiken ska bidra till positiv Skattekraft, flyttningsöverskott Uppföljning till Tillväxtstrategin ekonomisk utveckling genom att bidra från övriga Sverige till Hallands till tillväxt genom län. arbetsmarknadsförstoring 1073/1312 SIDA | 14 Trafikintäkterna från resenärerna Biljettintäkter och trafikkostnader Hallandstrafikens ekonomiska ska utgöra minst 60 procent av redovisning trafikkostnaderna baserat på det totala utbudet av den allmänna kollektivtrafiken i Halland sett över en längre tidsperiod Kollektivtrafiken ska drivas med Utsläppsnivåer fordonsdatabas Kollektivtrafikplan fossilfria bränslen FRIDA Kollektivtrafikstråken i Antal och procentandel av Hållplatsregister, stadsbusstrafiken ska vara hållplatser i stadsbusstråken per Hallandstrafiken tillgänglighetsanpassade år 2025 stad Hållplatser/bytespunkter Antal och procentandel Hållplatsregister, med mer än 20 tillgänglighetsanpassade Hallandstrafiken påstigande per dygn hållplatser med mer än 20 ska vara påstigande tillgänglighetsanpassad e år 2025 Kollektivtrafiken ska uppfattas Utifrån frågor i Kollektivtrafikplan som trygg och säker Kollektivtrafikbarometern RESANDET MED KOLLEKTIVTRAFIK SKA ÖKA OCH VARA ATTRAKTIVT Mål Indikatorer Följs upp i Högst 1,5 som restidskvot för Restidskvoter Kollektivtrafikplan busstrafik i kollektivtrafikstråk Högst 0,8 som restidskvot för tåg Restidskvoter Kollektivtrafikplan Resandeökning delmål Resandestatistik per linje och totalt Kollektivtrafikplan Nöjd kund Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikplan Nöjd invånare Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikplan Figur 6. Uppföljning och indikatorer, regionalt trafikförsörjningsprogram 2021 – 2025 1074/1312 SIDA | 15 3.2 ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLNAD Kollektivtrafiken har under 2025 haft ett år med infrastruktursatsningar som realiserats men som under perioder skapat försvårad framkomlighet. Detta har påverkat både resandet och nöjdheten bland våra resenärer. Nyckeltal 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2030 utfall utfall utfall utfall utfall utfall utfall mål Marknadsandel (%) 18,1 12,4 12,4 15,8 16,2 14,9 13,9 30,0 Antal resor (milj) 20,0 12,1 11,2 18,1 18,7 19,0 19,4 39,0 Nöjdhet (%) • Kund 59,6 61,5 55,0 59,5 62,4 60,2 60,6 80,0 • Allmänhet 51,5 53,5 48,9 51,0 54,1 53,7 53,4 70,0 • Senaste resan 80,5 78,8 78,2 79,2 80,5 76,0 75,5 90,0 Självfinansieringsgrad (%) 55,9 33,4 37,4 52,9 51,9 53,6 51,4 60,0 Fossilfria bränslen (%)* 99,6 99,8 100 100 100 100 100 100 *exklusive Krösatåg Figur 7. Nyckeltal övergripande måluppfyllnad, utfall 2019 – 2025 3.2.1 MARKNADSANDEL Marknadsandelen, det vill säga andelen motoriserade resor som genomförs med kollektivtrafiken, minskade jämfört med 2024 och uppgick 2025 till 13,9 procent. Utfallet speglar ett förändrat konkurrensläge där bilresandet stärkts, bland annat genom sjunkande bränslekostnader, samtidigt som biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat. Avstängningar på Västkustbanan under året, kopplade till arbetet med Varbergstunneln, har bidragit till att resenärer ändrat sina resvanor eller avstått från att resa under perioder med försvårad framkomlighet i kollektivtrafiken. 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Marknadsandel R12 Figur 8. Kollektivtrafikens marknadsandel i Halland, 2011 - 2025 1075/1312 SIDA | 16 3.2.2 RESANDE Det totala resandet har ökat och uppgår 2025 till 19,4 miljoner resor, vilket motsvarar en ökning med 1,7 procent jämfört med 2024. Den positiva utvecklingen drivs främst av bussresandet, som ökat, medan tåg haft en planare utveckling. Resandets fördelning var 60,2 procent buss, 39,7 procent tåg och mindre än 0,1 procent anropsstyrd trafik, vilket visar på en ökande andel bussresor jämfört med 2024. 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Tåg Buss Beställningstrafik/Närtrafik Figur 9. Antal resor per år och trafikslag TÅGTRAFIK Tågtrafiken i Halland omfattar Västkustbanan med Öresundståg, Västtåg Kungsbacka – Göteborg (Kungsbackapendeln), Västtåg Varberg – Göteborg (Hallandståg) samt Pågatåg. Utöver Västkustbanan trafikeras Halmstad-Nässjö järnväg med Krösatåg på sträckan Halmstad – Jönköping/Nässjö, och Viskadalsbanan trafikeras med Västtåg på sträckan Varberg – Borås. Under 2025 nådde tågtrafiken 7,7 miljoner tågresor, vilket är en minskning med 0,8 procent jämfört med 2024. Av dessa resor stod Öresundståg för 4,7 miljoner, vilket är 0,5 procent lägre än 2024. 75475 157205 Pågatåg 2412169 Viskadalbanan Kungsbackapendeln Hallandståget 4703467 Krösatåg 234718 Öresundståg 113182 Figur 10. Fördelning av resor med tågtrafik, 2025 1076/1312 SIDA | 17 BUSSTRAFIK Busstrafiken i Halland utförs av flera anlitade trafikföretag, där bussföretaget Nobina ansvarar för huvuddelen av resorna. Under 2025 uppgick resandet med busstrafik i Halland till 11,6 miljoner resor, vilket är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2024. Av dessa 11,6 miljoner resor tillskrivs 5,1 miljoner resor regionbussar och 6,5 miljoner stadstrafik. Resandemängden varierar mellan kommunerna, där Halmstad står för en stor del av den totala busstrafiken 141989 341988 Hylte 3026244 Laholm Halmstad Falkenberg 5452845 1469809 Varberg Kungsbacka 1212989 Figur 11. Resor med busstrafik, fördelat per kommun 2025 Inom Hallandstrafiken fördelas resandet mellan stadsbussar och regionbussar för att effektivt täcka olika transportbehov. Stadsbussarna erbjuder lokal service och optimala förbindelser inom tätorter, medan regionbussarna knyter samman olika delar av regionen för att möjliggöra smidiga resor över större avstånd. Denna fördelning möjliggör anpassning till olika resenärers behov och skapar ett mångsidigt kollektivtrafiksystem. Hylte Laholm Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Regionbuss 141 989 228 819 1 074 270 592 309 694 943 2 408 863 Stadsbuss - 113 169 4 378 575 620 680 774 866 617 381 Summa 141 989 341 988 5 452 845 1 212 989 1 469 809 3 026 244 Figur 12. Busstrafik, region- och stadsbusstrafik fördelat per kommun, 2025 1077/1312 SIDA | 18 3.2.3 NÖJDHET Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam undersökning bland både allmänhet och kunder och den används för att mäta kundnöjdhet. Med kunder avses de som använder kollektivtrafiken minst en gång i månaden, medan allmänheten inkluderar alla respondenter i Halland, både kunder och icke-kunder. Kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun, där Västtrafik har utförandeansvar, ingår i bedömningen. För att skapa en långsiktigt hållbar och framgångsrik verksamhet är det avgörande att resenärerna inom kollektivtrafiken är nöjda. Hallandstrafiken arbetar kontinuerligt med att höja kvaliteten på reseupplevelsen genom att erbjuda tillförlitliga och effektiva tjänster. Faktorer som punktlighet, komfort, säkerhet och trygghet har direkt påverkan på kundupplevelsen och är därmed kritiska för att upprätthålla och öka nöjdheten. Under 2025 uppger 60,6 procent av kunderna att de är nöjda med Hallandstrafiken, medan motsvarande andel i allmänheten uppgår till 54,0 procent. Samtidigt är 75,4 procent av hallänningarna nöjda med sin senaste resa. Utfallet påverkas av prishöjningar, vilket har haft negativ effekt på den samlade bilden av verksamheten. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Nöjd allmänhet HALLAND Nöjd kund HALLAND Figur 13. Nöjdhet kund och allmänhet, 2011 - 2025 1078/1312 SIDA | 19 3.2.4 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD Kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken fördelas mellan resenärerna och Region Halland. Målet enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet är att trafikintäkterna ska utgöra minst 60 procent av kostnaden för kollektivtrafiken, baserat på det totala utbudet av den allmänna kollektivtrafiken i Halland, sett över en längre tidsperiod. Trafikintäkternas andel av trafikkostnaderna, självfinansieringsgraden, har under många år varit god i Halland och uppgick till 51,4 procent för 2025. Påverkande faktorer är ökade kostnader för ersättningstrafik i samband med avstängningar orsakade av arbetet med Varbergstunneln tillsammans med minskade biljettintäkter. En hög självfinansieringsgrad indikerar att utbudet är anpassat efter efterfrågan, det vill säga att trafiken utförs vid de tider då resbehovet är som störst. 70,00% 60,00% 57,2% 57,2% 55,6% 55,9% 53,5% 54,0% 52,9% 51,9% 53,6% 51,4% 50,00% 40,00% 37,4% 33,4% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 14. Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad, 2014 - 2025 1079/1312 SIDA | 20 3.2.5 MILJÖ För att uppnå de regionala och nationella klimatmålen är kollektivtrafiken av avgörande betydelse för att etablera ett hållbart transportsystem. Positiva effekter av hållbart resande inkluderar renare stadsmiljöer, färre bilköer med minskade föroreningar och minskat buller. Hallandstrafiken arbetar aktivt mot målet om ett minskat klimatavtryck genom avtalskrav som främjar drivmedelsutvecklingen och övergången till fossilfria drivmedelsalternativ. Det finns risker relaterade till tillgänglighet och eventuella ändringar i skattetrycket på biodrivmedel, vilket kan påverka framtida kostnader. Hallandstrafiken strävar efter att fortsätta utvecklingen mot minskad miljöpåverkan genom att öka antalet resenärer, effektivisera resandet och investera i ny teknologi för att skapa en ännu mer hållbar kollektivtrafik. Mål Indikatorer/Uppföljning Kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria bränslen Utsläppsnivåer - fordonsdatabas FRIDA Ökad elektrifiering inom busstrafiken Antal elbussar – fordonsdatabas FRIDA Energianvändning per km (kWh/km) kWh/km – fordonsdatabas FRIDA Energianvändning per personkm (kWh/pkm) kWh/person km – fordonsdatabas FRIDA Energianvändning (MWh) Totalt MWh – fordonsdatabas FRIDA Figur 15. Mål och indikatorer för uppföljning 100% 96% 100%100%100%100%100%100%100%100% 80% 80% 76% 72% 57% 60% 45% 37% 40% 25% 20% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 16. Andel körda kilometer med fossilfria bränslen inom stad- och regionbusstrafik, 2010 – 2025 1080/1312 SIDA | 21 3.2.6 ÖVRIGT RESTIDSKVOT Restidskvoten beskriver förhållandet mellan restid med kollektivtrafik och restid med bil. Ett lågt värde innebär att kollektivtrafiken är konkurrenskraftig, vilket är avgörande för resenärers val av färdmedel och kollektivtrafikens attraktivitet. Restidskvot baseras på strategiskt utvalda reserelationer med buss och tågtrafik inom Halland. Mål för tåg är 0,8 och mål för buss är 1,5. Figur 16. Restidskvot för respektive kommun, buss och tåg 2025 1081/1312 SIDA | 22 4. VERKSAMHETSUTVECKLING - VAD VI PLANERAR ATT GÖRA 2027–2031 4.1 MOBILITETSÅTGÄRDER Mobilitetsåtgärder är ett samlingsbegrepp för fysiska och beteendepåverkande åtgärder som möjliggör eller främjar ett hållbart resande. De beteendepåverkande åtgärderna syftar till att förändra resenärers attityder och beteenden genom mjuka åtgärder som påverkar resebeteende och val av färdsätt. Målet är att minska bilanvändandet genom att flytta över resande till gång, cykel och kollektivtrafik. Exempel på mobilitetsåtgärder inkluderar kampanjer för att främja gång, cykel och kollektivtrafik, informationskampanjer, prova-på-erbjudanden med mera. Det handlar även om att förenkla köpflöden i Hallandstrafikens försäljningskanaler och göra biljettsortimentet mer attraktivt. Genom att kombinera olika typer av mobilitetsåtgärder, både fysiska (såsom utökat trafikutbud och förbättringar i infrastrukturen) och beteendepåverkande, kan den totala effekten förstärkas jämfört med om åtgärderna genomfördes var för sig. Detta understryker vikten av samarbete och integrerad planering för kollektivtrafiken. PROVA-PÅ KAMPANJER Under senaste åren har Hallandstrafiken valt att fokusera på Prova-på-kampanjer riktade till företag, kommuner och deras anställda. Detta fokus kommer att fortsätta framgent. Tydliga riktlinjer har utarbetats för att fastställa de kriterier som måste uppfyllas för att en Prova-på- kampanj ska vara aktuell. I huvudsak handlar kriterierna om att resenärer som får möjlighet att nyttja Prova-på erbjudandet ska vara resenärer som i dagsläget inte pendlar med kollektivtrafiken. Syftet är att resenärerna ska få Prova-på och förhoppningsvis bli en kollektivtrafikpendlare. Kriterier för Prova-på kampanjer har även tagits fram för att säkerställa att alla företag behandlas lika och att inget specifikt företag eller kommun premieras. Insatserna kommer att följas upp och utvärderas för att möjliggöra vidare utveckling. ERBJUDANDE NYINFLYTTAD Hallandstrafiken ser en potential i att erbjuda nyinflyttade möjligheten att prova kollektivtrafiken. Som nyinflyttad till Halland, eller en ny kommun, befinner man sig i ett förändringsfönster där man är mer öppen för nya sätt att göra saker och därmed mer mottaglig för olika mobilitetsåtgärder. Under 2025 och 2026 påbörjades ett arbete med att göra utskick till nyinflyttade inom och till regionen. Om detta initiativ faller väl ut, kommer det att fortsätta även under 2027. FÖRETAGSFÖRSÄLJNING Hallandstrafiken erbjuder idag olika företagslösningar som företag och kommuner kan erbjuda sina anställda för att främja kollektivt resande, både i tjänsten och till arbetet. Befintliga kunder kommer att fortsätta bearbetas för att öka det kollektiva resandet inom företagen. Nya företag och kommuner kommer att kontaktas för att erbjudas olika lösningar, såsom prova-på- kampanjer. En ny företagsportal lanserades i början år 2026 för att underlätta för företagen att administrera sina biljetter. Företag, organisationer och kommuner som är intresserade av att samarbeta med Hallandstrafiken kring Prova-på kampanjer, eller vill ta del av informationsmaterial eller liknande uppmanas kontakta Hallandstrafiken för vidare samarbete. 1082/1312 SIDA | 23 TILLGÄNGLIGGÖRA OCH SYNLIGGÖRA KOLLEKTIVTRAFIKEN Hallandstrafiken bedriver kontinuerligt olika påverkanskampanjer och informationsinsatser samt utvecklar både biljettsortiment och försäljningskanaler för att tillgängliggöra och synliggöra kollektivtrafiken och möjligheten att välja kollektivtrafiken framför bilen. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen behöver Hallandstrafiken satsa både på nyrekrytering av kunder och även satsa på att befintliga kunder använder kollektivtrafiken för fler resor i sin vardag. Hallandstrafikens erbjudande måste vara attraktivt, och fler behöver känna att de vill genomföra den livsstilsförändring som krävs för att bli kollektivtrafikresenär. Hallandstrafiken riktar därför insatserna både mot att fler ska välja kollektivtrafiken för sina resor till arbete och skola, men även för sina fritidsresor. Under 2027 kommer Hallandstrafiken att satsa på att synas mer både i skrift och fysiskt. Hallandstrafiken tror på fysiska möten där möjligheter finns att visa upp sig samt samtala med kunder. Det kan handla om deltagande på event, mässor eller utställningar. Hallandstrafiken har också för avsikt att samarbeta än mer med företag och kommuner för att öka det kollektiva resandet – för detta har Hallandstrafikens Samarbetspolicy tagits fram. ENKLA BILJETTKÖP För att attrahera fler kunder och samtidigt få befintliga kunder att resa mer med kollektivtrafiken, arbetar Hallandstrafiken kontinuerligt med att förenkla och utveckla biljettsortimentet och försäljningskanalerna. Biljettsortimentet ska vara enkelt och tydligt, och rabatterna ska vara tydliga och lätta att förstå. De biljetter som erbjuds ska passa både pendlare och sällanresenärer. Försäljningskanalerna ska ha enkla köpflöden och vara tillgängliga där behovet är som störst. Fokus ligger på Hallandstrafikens app, men även övriga försäljningskanaler ska vara väl anpassade efter kundernas behov. Resandet mellan regioner i södra Sverige ska ske sömlöst, och därför erbjuder Hallandstrafiken möjligheten att köpa biljetter till angränsande regioner och Danmark (sydtaxan). Syftet är att bidra till samhällsutvecklingen. Utgångspunkten är den framtagna branschgemensamma standarden BoB, som står för nationell biljett- och betalstandard och har utvecklats gemensamt av branschen och förvaltas av Samtrafiken. I Hallandstrafikens app kan kunden numera köpa biljett för resa inom hela södra Sverige samt Köpenhamn, det ger kunden möjligheter och skapar enkelhet på ett sätt som Hallandstrafiken vill premiera vidare. 1083/1312 SIDA | 24 4.2 TRAFIKFÖRÄNDRINGAR 2027 När denna plan skickas ut på remiss är de ekonomiska förutsättningarna för 2027 ännu inte fastställda. Remissversionen av kollektivtrafikplanen beskriver en önskvärd utvecklingsinriktning och inkluderar justeringar i trafikutbudet motsvarande drygt 14 miljoner kronor. Med utgångspunkt i den budgetram som beslutats av Regionfullmäktige, och efter beaktande av inkomna synpunkter från kommunerna, fastställer därefter Driftnämnd Kollektivtrafik den slutliga kollektivtrafikplanen. Om de ekonomiska förutsättningarna inte möjliggör genomförandet av samtliga föreslagna trafikobjekt för verksamhetsåret 2027 kommer prioriteringar att behöva göras. Utgångspunkten för dessa prioriteringar är att Västkustbanan utgör det högst prioriterade kollektivtrafikstråket, då den knyter samman Halland med omvärlden. Tabell 1. Trafikförändringar 2027 Trafikobjekt Beskrivning Linje 1 Tågtrafik 1A. Öresundståg – fler genomgående tåg 1B. Västtåg Varberg-Göteborg – ökat utbud 1C. Kungsbackapendeln – utökade öppettider 2 Laholms 2A. Utökat utbud till Våxtorp 227 kommun 3 Halmstads 3A. Kortare restider Getinge-Halmstad Ny linje 300 kommun 3B. Förtydligat upplägg Harplinge, Gullbrandstorp, Villshärad 331, 350 & 1 3C. Ändrad körväg i västra Oskarström 340 3D. Ändrad körväg i södra Haverdal 350 4 Hylte 4A. Förtydligat trafikeringsupplägg Landeryd 847 kommun 5 Falkenbergs 5A. Förändringar i Falkenbergs stadslinjenät 2, 11, 13 & 14 kommun 5B. Trafikering Långasand 509 6 Varbergs 6A. Ändrad körväg i stadsdelen Södra Breared 16 kommun 6B. Förtydligat uppdrag för linje 614 614 6C. Förändrad nattrafik i södra delarna av Varbergs kommun 651, 652 & 666 6D. Förändrad trafikering kring Varbergs sjukhus 652 & 653 6E. Förbättrad linjedragning i huvudstråk 651 & 661 6F. Översyn av linjenätet kring Ringhals 690–697 7 Kungsbacka 7A. Utökade öppettider i Kungsbackas stadstrafik 1–5 kommun 1084/1312 SIDA | 25 Figur 17. Trafikförändringar 2027, förenklad översiktsbild 1085/1312 SIDA | 26 4.2.1 OBJEKT 1 – TÅGTRAFIK 1A. ÖRESUNDSTÅG – FLER GENOMGÅENDE TÅG BAKGRUND I Halland utgör Västkustbanan stommen i kollektivtrafiken och spelar en avgörande roll för länets utveckling, både för arbets- och studiependling, men även för fritidsresor. Resandet med Öresundstågen står för nästan 25 procent av det totala antalet resor inom Hallandstrafikens verksamhet, med en hög efterfrågan på tågresor både inom länet och över länsgränserna. SYFTE Syftet med objektet är att möta det ökade resbehovet längs Västkustbanan och erbjuda snabbare och enklare resor till och från Skåne. TRAFIKFÖRÄNDRING Ett antal turer som tidigare har börjat/slutat i Halmstad förlängs söderut, till Malmö eller Köpenhamn. Samtidigt tas trafikering med Pågatåg bort på sträckan Helsingborg-Halmstad, då dessa turer ersätts med de genomgående Öresundstågen. På så sätt prioriteras snabba resor med storregiontåg, framför resor med lokaltåg. För resor mellan de större orterna minskar behovet av byte. För resor till eller från de mindre orter som trafikeras av lokaltåg men inte storregiontåg, kan däremot behovet av byte öka. ÖVRIGT – SÄRSKILT OM STOPPBILD ÅSA STATION Åsa station togs i drift i december 2013 och resandet har sedan starten utvecklats positivt. Under 2025 genomfördes i Åsa 1125 på- och avstigningar per vardag. Inledningsvis stannade endast de Öresundståg med slutdestination Halmstad vid Åsa station. Under mitten av 2010‑talet uppstod betydande trängsel ombord på Öresundstågen, särskilt i norra Halland. Mot bakgrund av detta etablerade Hallandstrafiken, i samverkan med Västtrafik, en ny regiontågslinje på sträckan Varberg–Göteborg (Hallandståg), med trafikstart 2017. Mellan Göteborg och Malmö finns 34 tågstationer varav de storregionala Öresundstågen stannar på 12 av dessa. När Västlänken tas i drift kommer de storregionala Öresundstågen inte längre att stanna vid Åsa station. Dessa avgångar ersätts då av regiontåg i form av Västtåg på sträckan Varberg–Göteborg, ett tågsystem som ska trafikera genom Västlänken samt inkludera tågstopp vid Åsa station och ny planerad tågstation i Värö. Under den period som kvarstår fram till att den planerade järnvägsinfrastrukturen har färdigställts – där Västlänken utgör en särskilt viktig komponent – är inriktningen att Åsa station ska trafikeras med minst två avgångar per timme och riktning under högtrafik på vardagar. Dessa avgångar kan utgöras av regiontåg (Västtåg Varberg–Göteborg) eller av storregionala tåg (Öresundståg). Inom Tågplan 2027 föreslås de Öresundståg som tidigare haft slutdestination Halmstad att förlängas söderut till Malmö/Köpenhamn med konsekvens att dessa avgångar, enligt gällande riktlinjer och principer för tågtrafikens utveckling, Ej ska göra uppehåll i Åsa. 1086/1312 SIDA | 27 Efterfrågan på tågtrafik mellan Halland och Göteborgsregionen överstiger för närvarande den kapacitet som järnvägsinfrastrukturen kan tillgodose. Förslaget att ändra stoppbilden för Öresundstågen till och från Malmö/Köpenhamn tydliggör behovet av en samordnad planering mellan infrastruktur och trafikering inför eventuella framtida beslut om ytterligare tågstationer längs Västkustbanan. Detta mot bakgrund av att uppsatta restidsmål inte kan uppnås om samma tågtrafik ska trafikera samtliga stationer utmed banan. För att möjliggöra både attraktiva restider och god tillgänglighet krävs parallella trafiksystem med olika hastighet och uppehållsbild. Förslag trafikering, Tågplan 2027: • De Öresundståg vilka trafikerar hela sträckan mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn med en avgång varje timme i båda riktningarna, under hela trafikdygnet – stannar Ej i Åsa (stomtåg) • De Öresundståg vilka förstärker utbudet med ytterligare avgångar under morgon och eftermiddag, på delar eller hela sträckan mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn – stannar i Åsa (insats/ förstärkningståg). o Trafikering förutsätter att Trafikverket konstruerar tågtidtabellen med likställd restid på hela sträckan Malmö – Göteborg. o Trafikering förutsätter att Trafikverket konstruerar tågtidtabellen med cirka 2 minuters förlängd restid Halmstad – Göteborg. o Trafikering förutsätter åtgärd enligt Samverkansavtal Öresundståg AB §3.4.4 1B. VÄSTTÅG VARBERG-GÖTEBORG – ÖKAT UTBUD BAKGRUND Resbehovet längs Västkustbanan är högt och ökande. Den långsiktiga ambitionen för regiontågen mellan Varberg och Göteborg är att succesivt bygga ut ett regionalt tågsystem med ett högt och attraktivt utbud, som möter hallänningarnas efterfrågan. SYFTE Syftet med objektet är att möta det ökade resbehovet längs Västkustbanan genom att diversifiera trafikutbudet och utveckla parallella tågsystem som möjliggör fler resmöjligheter för hallänningarna. TRAFIKFÖRÄNDRING Sträckan Varberg-Göteborg får fler avgångar med Västtåg under vardagar. Trafikförändringen omfattar även neddragningar av parallellgående busstrafik, vilket ger minskat utbud på linje 732 under lågtrafik. Detta innebär att regiontåg prioriteras framför regionbuss, i syfte att erbjuda mer attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. 1087/1312 SIDA | 28 1C. KUNGSBACKAPENDELN – UTÖKADE ÖPPETTIDER BAKGRUND I Halland utgör Västkustbanan stommen i kollektivtrafiken och spelar en avgörande roll för länets utveckling, både för arbets- och studiependling men även för fritidsresor. Det finns ett kraftigt resbehov mellan Kungsbacka och Göteborg och efterfrågan i det lokala tågsystemet är stor. SYFTE Syftet med objektet är att möta det ökade resbehovet längs Västkustbanan och erbjuda fler resmöjligheter mellan Kungsbacka och Göteborg. TRAFIKFÖRÄNDRING Kungsbackapendelns öppettider utökas, och en senare avgång införs på vardagar. Motsvarande ökning av öppettider görs på busslinjer med prioriterad tågpassning till Kungsbackapendeln, linje 731 och 734. Detta görs för att uppnå målsättningar om Hela resan- perspektivet, och upprätthålla ett system med hög tillförlitlighet. ERSÄTTNINGSTRAFIK Under 2027 förväntas periodvisa avstängningar på Västkustbanan, för både utveckling och underhåll av järnvägen. Under 2027 är det påbörjat arbete vid Halmstad C som förväntas ha störst påverkan. Ombyggnationer vid Halmstad C kommer att pågå under flera år, med omfattande påverkan på tågtrafiken. Satsningar på Västkustbanan är välkomna, för att upprätthålla och framtidssäkra dess funktion som stommen i det halländska kollektivtrafiksystemet. Avstängningar leder dock till störningar i tågtrafiken, och ersättningstrafik behöver sättas in. Detta är inte något trafikobjekt som innebär utveckling, men ersättningstrafiken innebär ökade kostnader samt minskade intäkter och påverkar därmed hur mycket resurser som kan satsas på utveckling. 1088/1312 SIDA | 29 4.2.2 OBJEKT 2 – BUSSTRAFIK LAHOLMS KOMMUN 2A. UTÖKAT UTBUD TILL VÅXTORP, LINJE 227 BAKGRUND Regionbusslinje 227 trafikerar stråket Laholm-Våxtorp. Det är ett lokalt pendlingsstråk i södra Halland med potential för ökat resande. Orterna Ränneslöv och Vallberga ingår i stråket. Våxtorp är en ort som har ett litet utbud av kollektivtrafik i förhållande till ortens storlek. I förslaget till nytt trafikförsörjningsprogram formuleras ett basutbud, i syfte att erbjuda ett likvärdigt utbud i hela Halland. Enligt det föreslagna basutbudet har Våxtorp för lite kollektivtrafik under lördagar och söndagar. I nuläget erbjuds endast ett fåtal anropsstyrda avgångar på helger. Stråket Laholm-Våxtorp är dessutom utpekat som ett starkt stråk i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Ett ökat utbud på linje 227 bidrar till att stärka stråket, och gör att linjen närmar sig det utbud som förväntas i ett starkt stråk. Det kommer dock att krävas en stegvis utökning under några år framöver för att uppnå ett utbud motsvarande starkt stråk, och det förutsätter ett ökat resbehov. SYFTE Syftet med objektet är att erbjuda en mer attraktiv kollektivtrafik i ett stråk där resandeunderlag finns. TRAFIKFÖRÄNDRING Linje 227 utökas med fasta turer under lördagar och söndagar samt utökning under vardagskvällar. 4.2.3 OBJEKT 3 – BUSSTRAFIK HALMSTADS KOMMUN 3A. KORTARE RESTIDER GETINGE-HALMSTAD, NY LINJE 300 BAKGRUND I stråket Getinge-Halmstad finns ett ökande resbehov vilket gör att utbudet i stråket behöver ses över. Getinge är en växande ort och det finns planer på fortsatt utveckling. En förbättring av kollektivtrafiken i detta stråk behövs för att hantera resbehovet, möta upp den nya exploatering som planeras och för att attrahera fler resenärer. SYFTE Syftet med objektet är att hantera ett ökat resbehov och att erbjuda en mer attraktiv trafik i ett stråk där underlag finns. TRAFIKFÖRÄNDRING En ny regionbusslinje med nummer 300 införs. Den nya linjen är en expressbuss och erbjuder snabbare resor mellan Getinge och Halmstad. Linjen går främst via E6 och stannar inte på några hållplatser mellan Getinge och Halmstad. Förändringen sker främst genom omfördelning av resurser, där korta turer med linje 351 ersätts av turer med den nya linje 300. Detta innebär kortare restider till och från Getinge, på bekostnad 1089/1312 SIDA | 30 av utbudet i orterna Kvibille och Holm. Kvibille och Holm kommer fortsatt ha ett utbud som uppfyller basutbudet för orter av deras storlek. De positiva konsekvenser som uppstår för resenärer som tar sig mellan Halmstad och Getinge bedöms överväga de negativa konsekvenser som uppstår vid de hållplatser som får ett minskat utbud, inklusive tätorterna Kvibille och Holm. Förändringen innebär en större nytta för fler och bidrar till kraftigt förbättrad restidskvot i ett starkt stråk. 3B. FÖRTYDLIGAT UPPLÄGG HARPLINGE, GULLBRANDSTORP OCH VILLSHÄRAD, LINJE 331, 350 OCH 1 BAKGRUND Linjenätet i och kring Halmstad tätort står inför en större omvandling år 2030, mer information om detta finns i avsnitt Trafikförändringar 2028–2031. Fram till dess, görs förändringar som går i riktning mot det nya linjenätet, för att få ett succesivt införande. En sådan förändring är att förtydliga trafikupplägget i Harplinge, Gullbrandstorp och Villshärad. Det nuvarande trafikupplägget i Harplinge är otydligt och svårt att förstå. Under kvällar och helger går vissa turer av linje 350 (Halmstad – Gullbrandstorp – Haverdal – Skipås – Falkenberg) via Harplinge. Under dagtid vardagar, trafikeras Harplinge i stället av linje 330 (Halmstad – Gullbrandstorp – Haverdalsbro – Harplinge). Gullbrandstorp trafikeras av flera linjer. För resa in till centrala Halmstad eller till målpunkten Flygstaden erbjuder regionbuss betydligt snabbare resor än stadsbuss, som går via Frösakull. SYFTE Syftet med objektet är att skapa ett trafikeringsupplägg som är enklare att förstå, vilket förbättrar för befintliga resenärer till och från Harplinge och samtidigt har potential att locka nya resenärer. Ytterligare ett syfte är att få en snabbare och rakare linjesträckning för alla turer på linje 350, vilket bidrar till förbättrade restider i ett starkt stråk. Utöver detta, syftar objektet till att göra målpunkter i Villshärad mer tillgängliga med kollektivtrafik samt att ge ett succesivt införande av planerat linjenät i och kring Halmstad tätort. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen påverkar tre linjer – regionbusslinje 350, en ny linje 331 samt stadsbusslinje 1. 1090/1312 SIDA | 31 Figur 18. Översikt av trafikobjekt 3B. Förtydligat upplägg Harplinge, Gullbrandstorp och Villshärad. Vissa turer med linje 1 får ändrad linjedragning och vänder i Villshärad. Linjen dras via Skarviksvägen ner mot Villshärads strand. Dessa turer kommer inte att gå till Gullbrandstorp. Dock kommer linjen fortsatt att gå till Gullbrandstorp under de tider på dygnet då det finns en stor efterfrågan på resor mellan Gullbrandstorp och Frösakull. Detta innebär att vissa turer med linje 1 kommer att gå till Villshärad och vissa turer kommer att gå till Gullbrandstorp. Linje 331 blir en ny linje, som trafikerar sträckan Harplinge – Halmstad via Flygstaden. Linjen kommer dels ha ett utbud under kvällar och helger, för att ersätta de nuvarande turer av linje 350 som går via Harplinge, dels ha avgångar under dagtid för att uppnå ett mer attraktivt utbud för boende i Harplinge. Anropsstyrda turer tas bort och ersätts med fasta turer. För linje 350 innebär trafikförändringen att skaftkörningar till Harplinge tas bort och att alla turer får samma linjesträckning mellan Skipås och centrala Halmstad. Det ger en rakare linjesträckning och kortare restid. Utbudet för resor mellan Harplinge och centrala Halmstad kommer i stora drag att motsvara dagens nivå. Tidtabellen kommer dock att anpassas för att undvika att bussar trafikerar samtidigt på den gemensamma sträckan till och från Haverdalsbro. På så sätt får Gullbrandstorp ett förbättrat utbud av regionbussar, med snabba förbindelser in mot centrum via Flygstaden. En konsekvens av denna förändring är att resmöjligheterna norrut från Harplinge försämras. Resenärer kommer att behöva byta vid Haverdalsbro till linje 350, som enligt förslaget inte längre kommer att köra via Harplinge. Resmöjligheterna mellan Gullbrandstorp och de västra delarna av Halmstad, som Frösakull, försämras med anledning av att linje 1 kortas av och vänder i Villshärad. Denna negativa effekt mildras dock genom att nuvarande linjesträckning till Gullbrandstorp behålls under de delar av dygnet då efterfrågan på dessa resor är stor. Sammantaget bedöms de positiva effekterna överväga de negativa, eftersom resmöjligheter till Halmstad förbättras samt att restiderna minskar i ett starkt stråk. 1091/1312 SIDA | 32 3C. ÄNDRAD KÖRVÄG I VÄSTRA OSKARSTRÖM, LINJE 340 BAKGRUND Detta trafikobjekt har sitt ursprung i önskemål från Oskarströms samhällsförening. Önskemålet handlar om att få ett linjenät med bättre yttäckning i Oskarström. SYFTE Syftet med objektet är att skapa ett linjenät som täcker in större delar av Oskarström och att öka tillgängligheten till ett antal målpunkter. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 340 får en ny sträckning genom Oskarström och trafikerar Gamla Nissastigen i stället för väg 26. På så sätt ökar tillgängligheten till målpunkter i Oskarström, exempelvis kyrkogård och tågstation. Dessutom innebär det att boende i området Brandshult får närmare till kollektivtrafik. En negativ effekt av detta är att restiden från Spenshult in mot Halmstad ökar något och att de hållplatser som ligger längs väg 26 inom Oskarström (Björsgårdsgatan, Bronsgatan och Maredlid) får ett minskat utbud av turer mot Halmstad. Med den nya dragningen får linje 340 inga hållplatser som är gemensamma med linje 316, vilket innebär att det blir svårare att byta mellan dessa linjer. Figur 19. Översikt av trafikobjekt 3C. Ändrad körväg i västra Oskarström 1092/1312 SIDA | 33 3D. ÄNDRAD KÖRVÄG I SÖDRA HAVERDAL, LINJE 350 BAKGRUND Linje 350 trafikerar ett starkt stråk, vilket innebär att korta restider och robust trafikering ska eftersträvas. Linjen går via Haverdal och i de södra delarna av orten finns en vägsträcka med bristfällig framkomlighet. För att möjliggöra snabbare trafikering, men fortsatt god tillgänglighet inom Haverdal, föreslås en förändrad linjedragning med nytt hållplatsläge. SYFTE Syftet med objektet är att förbättra linje 350, med en linjedragning som möjliggör snabbare resor och en mer robust trafikering. Dessutom undviks vägsträckor med bristfällig framkomlighet. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 350 får en ändrad linjesträckning i de södra delarna av Haverdal. Söder om hållplats Fågelvägen svänger linjen ut till Kustvägen, via Tångvägen. Trafikförändringen förutsätter åtgärder i infrastrukturen. En ny hållplats behöver anläggas på Kustvägen och det ska vara möjligt för gående att passera vägen i anslutning till hållplatsen. Trafikverket är ansvarig väghållare och dialog kring åtgärden pågår. En negativ effekt av trafikförändringen är att boende kring den nuvarande hållplats Sandslättsvägen kommer att få längre avstånd till kollektivtrafik. 4.2.4 OBJEKT 4 – BUSSTRAFIK HYLTE KOMMUN 4A. FÖRTYDLIGAT TRAFIKERINGSUPPLÄGG LANDERYD BAKGRUND Den huvudsakliga trafikeringen av Landeryd utgörs av Krösatågen på HNJ-banan. Dessa erbjuder inga direktresor till kommunhuvudorten Hyltebruk, utan då krävs ett byte i Kinnared eller Torup. Nuvarande beställningslinje 847 mellan Landeryd och Hyltebruk är svår att upprätthålla och beställningar kommer i konflikt med serviceresor. Kostnadstäckningsgraden är mycket låg för denna trafikform. Grundskolan i Landeryd är planerad att läggas ner, vilket leder till ett ökat behov av skolresor. SYFTE Syftet med objektet är dels att uppnå en mer effektiv trafikering genom samordning mellan trafikformer, dels att skapa ett tydligare upplägg för Landeryd. TRAFIKFÖRÄNDRING Ett fast utbud införs mellan Landeryd och Hyltebruk i form av en öppen skolbuss. Den nya skollinjen ersätter nuvarande beställningslinje 847, som läggs ner. Förändringen är planerad att genomföras hösten 2027. En positiv effekt av trafikförändringen är att ett fast utbud inte kräver att du som resenär beställer din resa, samt att det blir ett tydligare upplägg anpassat för Landeryd. En annan positiv effekt är att skolresor och allmän trafik samordnas. 1093/1312 SIDA | 34 En negativ effekt är att resor kvällar och helger styrs om till tåg/regionbuss via Torup, vilket innebär längre restider än med nuvarande beställningslinje 847. Basutbudet för en ort av Landeryds storlek uppfylls fortfarande och de negativa effekterna bedöms vara begränsade. 4.2.5 OBJEKT 5 – BUSSTRAFIK FALKENBERGS KOMMUN 5A. FÖRÄNDRINGAR I FALKENBERGS STADSLINJENÄT BAKGRUND En nulägesanalys har gjorts av stadsbusstrafiken i Falkenberg, i syfte att identifiera områden med förbättringspotential. Några brister som har identifierats är att det finns delar av trafikeringsuppläget som är otydligt mot resenärer med exempelvis enkelriktade slingor, delar av linjenätet har lågt resandet och det finns delar av staden som inte är försörjda med kollektivtrafik. De trafikförändringar som ingår i detta trafikobjekt syftar till att åtgärda sådana brister och att höja kvaliteten i Falkenbergs stadslinjenät. Fler förändringar kan bli aktuella kommande år. SYFTE Syftet med objektet är att göra stadslinjenätet i Falkenberg mer effektivt och attraktivt, samt att trafikera det framväxande bostadsområdet Stafsinge. TRAFIKFÖRÄNDRING En del av trafikobjektet är att skapa en tydligare och mer effektiv trafikering i de sydöstra delarna av Falkenberg. Linje 11 förkortas och får Ekorrstigen som ändhållplats. Samtidigt får linje 2 en förändrad körväg i området och går via Strandvägen i stället för Hjortvägen. Detta kräver infrastrukturåtgärder, då hållplats på Strandvägen ska anpassas för att trafikeras av linje 2. Figur 20. Översikt av trafikobjekt 5A. Förändringar i Falkenbergs stadslinjenät 1094/1312 SIDA | 35 En konsekvens av att linje 11 kortas av, är att ett flertal hållplatser inom Hjortsberg slutar att trafikeras. Dessa hållplatser har överlag ett lågt resande, se de hållplatser som ligger efter Ekorrstigen i diagrammet nedan. Av de hållplatser som tas bort från linje 11 har Hjortsbergsskolan högst antal påstigande, med åtta påstigande per vardagsdygn vilket motsvarar i genomsnitt en halv resenär per avgång. En negativ konsekvens är att dessa resenärer påverkas. Avståndet från Hjortsbergsskolan till hållplats Ekorrstigen är cirka 1 km och till hållplats Ljungholmsvägen cirka 300 m. Resenärer hänvisas därför i första hand till Ljungsholmsvägen och linje 2. Regionbusslinje 509 kommer fortsatt att trafikera hållplats Hjortsbergsskolans slinga. De positiva effekterna av att korta av linje 11 är att tydligheten i linjenätet ökar, samt att resurser kan omfördelas till andra delar av linjenätet med högre potential. Detta kommer främst att nyttjas för att förlänga linje 13, se nästa stycke. En positiv effekt av att linje 2 får en ändrad körväg i Hjortsberg, är att det blir en rakare linjedragning vilket ger kortare restider. Linje 2 trafikerar ett starkt stråk, vilket betyder att korta restider är en prioriterad fråga. 1,2 1,1 1,0 0,8 0,7 0,6 0,5 0,6 0,4 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,10,10,1 0,1 0,1 0,10,10,1 0,00,0 0,2 0,10,10,1 0,0 Figur 21. Antal påstigande per tur på linje 11, fördelat på linjens hållplatser. Statistik för vardagar i mars 2025 En annan del av trafikobjektet, är ändrad körväg och förlängning av linje 13. I bostadsområdet Stafsinge, som är under framväxt, har infrastruktur förberetts så att det är möjligt att trafikera med buss. Linje 13 dras om så att den går via Sandgatan i stället för Arvidstorpsvägen in till Falkagård och därefter går den vidare till Stafsinge. På så sätt får boende i Stafsinge bättre tillgång till kollektivtrafik. Samtidigt justeras regionbusslinje 652, så att den går in mot centrala Falkenberg via Arvidstorpsvägen i stället för att gå via Sandgatan. På så sätt får hållplatserna längs Arvidstorpsvägen fortsatt trafikering, dessutom med ett högre utbud. En hållplats blir dock utan trafikering. Det gäller hållplats Solhaga, som i nuläget trafikeras av linje 13. Från Solhaga är det cirka 300 m till hållplats Ekhaga, som även fortsättningsvis kommer att trafikeras av linje 13, och det är 300 m till hållplats Kärrets väg, som kommer att trafikeras av linje 652. Hållplats Solhaga har knappt tre påstigande per vardagsdygn, se diagram nedan. tegrotrotS …sgrebneklaF natagerakamkurK murtnec orbredöS gnitreH naloksgnitreH ttälsenitsirK natagsgrebsdnuL negävdnartS natnälgllaT nedrågokryksgokS dråg sgnitreH gäv snepmatS gäv snederF nagutssgniretneirO gäv snemmiS nettälS negitsrrokE nenilemreH negävneR grebstrojH nemlohgnujL …sgrebstrojH nalokssgrebstrojH negävelsseV negävrettU nekniM Antal påstigande per tur linje 11 1095/1312 SIDA | 36 Linje 13, antal påstigande per vardagsdygn 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Stortorget Polishuset Kärrets väg Solhaga Ekhaga Falkagård Figur 22. Antal påstigande per vardagsdygn på linje 13, fördelat på linjens hållplatser. Vardagar i mars 2025 En positiv effekt är att Stafsinge får bättre tillgång till kollektivtrafik. En annan positiv effekt är att linje 652 får en körväg med bättre framkomlighet, då en korsning med känd problematik under rusningstid undviks. De positiva effekterna bedöms överväga de negativa. En tredje del av trafikobjektet är en förkortning av linje 14. Syftet med detta är att ta bort trafikering som har låg efterfrågan. De tre hållplatser som tas bort har sammanlagt 0,2 påstigande per vardagsdygn, se diagram nedan. Linje 14, antal påstigande per vardagsdygn 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 23. Antal påstigande per vardagsdygn på linje 14, fördelat på linjens hållplatser. Vardagar i mars 2025 5B. TRAFIKERING LÅNGASAND, LINJE 509 BAKGRUND Boende i Långasand har förhållandevis långt till kollektivtrafik. Linje 509 är en regionbusslinje som idag har ändhållplats i Eftra. Området trafikeras även av linje 350 och antalet resenärer som kliver på linje 509 i Eftra är lågt. Det skulle därför vara möjligt att dra om den södra änden av linje 509 utan att det får några större negativa konsekvenser för befintliga resenärer. På så sätt kan Långasand få bättre tillgång till kollektivtrafik. 1096/1312 SIDA | 37 SYFTE Syftet med objektet är att försörja Långasand med kollektivtrafik, med möjlighet att locka nya resenärer. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 509 dras om till att gå via Långasandsvägen och få en ny ändhållplats i Långasand. Detta kräver infrastrukturåtgärder, då vändmöjlighet och hållplats behöver ordnas inom Långasand. Framkomlighet för buss behöver vara säkerställd året runt. Figur 24. Översikt av trafikobjekt 5B. Trafikering Långasand. En negativ effekt av detta är att hållplats Risarp blir utan trafikering och att hållplats Eftra korsväg inte längre kommer att trafikeras av linje 509. Dessa två hållplatser har sammanlagt färre än två påstigande på linje 509 per vardagsdygn, så de negativa konsekvenserna bedöms vara små. Avståndet från hållplats Risarp till närmsta hållplats som kommer att trafikeras, är 500 m. Den positiva effekten av förändringen är att Långasand får bättre tillgång till kollektivtrafik och att linjenätet täcker in en större del av Falkenbergs kommun. 1097/1312 SIDA | 38 4.2.6 OBJEKT 6 – BUSSTRAFIK VARBERGS KOMMUN 6A. ÄNDRAD KÖRVÄG I STADSDELEN SÖDRA BREARED, LINJE 16 BAKGRUND Längs Marmorgatan är infrastrukturen förberedd för busstrafik, men ingen linje trafikerar längs den gatan. Linje 16 är en stadsbusslinje som täcker in delar av tätorten som ligger utanför starka stråk och linjen ger en högre tillgänglighet till målpunkter och bostadsområden. Linje 16 är därmed en linje som kan vara lämplig att dra via Marmorgatan, för att öka linjenätets yttäckning. SYFTE Syftet med objektet är att fler Varbergsbor får nära till kollektivtrafiken, och att södra Breared på ett bättre sätt täcks in av linjenätet. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 16 får en ny körväg, via Marmorgatan, och att två nya hållplatser tas i bruk. En effekt av detta är att linje 16 inte längre trafikerar hållplats Vrångagatan. Den hållplatsen trafikeras dock av linje 1, så effekten bedöms vara liten. En annan effekt är att restiden mellan Träslövsläge och centrala Varberg blir något längre. De positiva effekterna av förslaget är att fler bostäder hamnar i kollektivtrafiknära läge, med potential att locka nya resenärer. 6B. FÖRTYDLIGAT UPPDRAG FÖR LINJE 614 BAKGRUND Linje 614 är en expressbussvariant av linje 615. Linje 614 sträcker sig Varberg – Väröbacka – Frillesås – Åsa, trafikerar en till tre hållplatser per tätort och den går inte via Bua, till skillnad från linje 615. Anledningen till att linjen finns är främst att boende i Väröbacka ska ha en snabbare resmöjlighet in mot centrala Varberg, och slippa omvägen via Bua. Efterfrågan under sommarperioden är låg och tidigare år har linjen dragits in under sommaren. Långsiktigt är planen att busstrafiken i detta stråk minskas och anpassas i takt med att tågtrafiken utökas och att tågstationerna blir tydligare noder i kollektivtrafiksystemet. Linjenätet kring tågstationen i Åsa och framtida tågstation i Väröbacka kommer att genomgå större förändringar, mer information om detta finns i avsnitt Trafikförändringar 2028–2031. Denna trafikförändring, med justeringar av linje 614, går i linje med de långsiktiga ambitionerna för området. SYFTE Syftet med objektet är att anpassa trafiken efter resbehov. Ytterligare ett syfte är att effektivisera busstrafiken i ett stråk där satsningar på tågtrafik görs. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 614 kortas av, och endast trafikerar sträckan Varberg – Väröbacka. Dessutom permanentas den lösning som har tillämpats tidigare, att linje 614 inte trafikerar under sommarperioden. 1098/1312 SIDA | 39 De negativa effekterna av förändringen är att utbudet minskas på sträckan mellan Väröbacka och Åsa samt att utbudet varierar under året, vilket skulle kunna leda till otydlighet för resenärerna. Efterfrågan på de tider och sträckor som berörs har varit förhållandevis lågt och linje 615 bedöms erbjuda ett tillräckligt bra utbud baserat på resbehov, vilket gör att de negativa effekterna bedöms vara små. Den positiva effekten är att kostnaderna minskar. Objektet går i linje med de långsiktiga planerna för området, där resurser omfördelas från busstrafik till tågtrafik i syfte att få en mer attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. 6C. FÖRÄNDRAD NATTRAFIK I DE SÖDRA DELARNA AV VARBERGS KOMMUN, LINJE 651, 652 OCH 666 BAKGRUND Linje 666 trafikerar endast nattetid och har en enkelriktad linjesträckning som går likt en ringlinje och täcker in ett flertal orter i de södra delarna av Varbergs kommun, som Tvååker och Rolfstorp. Utbudet består av två turer på fredagar och två turer på lördagar. Trafikeringsupplägget är otydligt eftersom linje 666 inte liknar ordinarie linjer samt att den endast har trafik under två av veckans dagar. SYFTE Syftet med objektet är att skapa ett tydligare trafikeringsupplägg, med potential att locka fler resenärer. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 666 läggs ner och att den ersätts med korta turer av linje 651 och 652. Det nuvarande utbudet bibehålls så att det finns lika många resmöjligheter till Tvååker respektive Rolfstorp som det gör i nuläget, men trafiken körs med ordinarie linjer. Trafikeringsupplägget blir därmed tydligare och enklare för resenärer att förstå. En negativ effekt av objektet är att ett antal hållplatser som inte täcks in av linje 651 eller 652 blir utan nattrafik. Skällinge, Hunnestad och Himle är orter som blir utan nattrafik. Antalet avstigande på dessa hållplatser är lågt, och den negativa effekten bedöms därmed bli begränsad. De hållplatser som ligger inom Varbergs stad har trafik under sena fredags- och lördagskvällar tack vare stadstrafik, där linje 1 passerar. Den positiva effekten är att det blir ett tydligare trafikeringsupplägg som är enklare att förstå, vilket kan bidra till att attrahera fler resenärer. 6D. FÖRÄNDRAD TRAFIKERING KRING VARBERGS SJUKHUS, LINJE 652 OCH 653 BAKGRUND I och med färdigställandet av Varbergstunneln, har förutsättningarna att trafikera med buss i linjetrafik längs Österleden förbättrats. Detta öppnar upp nya möjligheter för linjedragning, och det underlättar specifikt för att stärka den viktiga kopplingen mellan Tvååker och Varbergs sjukhus. SYFTE Syftet med objektet är att korta restiderna och förbättra tillgängligheten till målpunkten Varbergs sjukhus. 1099/1312 SIDA | 40 TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 652 (Varberg – Tvååker – Morup – Falkenberg) och linje 653 (Varberg – Himle – Tvååker) får ändrad körväg in i Varberg. Linjerna kommer att köra via Österleden, i stället för Västkustvägen, och kan därmed angöra hållplats Karlbergsvägen vid Varbergs sjukhus utan omväg. Figur 25. Översikt av trafikobjekt 6D. Förändrad trafikering kring Varbergs sjukhus En ny hållplats på Österleden behövs, för att kunna angöra de bostadsområden som passeras med den nya linjedragningen. En negativ effekt av förändringen är att linjerna 652 och 653 inte längre trafikerar hållplatserna längs Västkustvägen. Behovet av att resa mellan dessa hållplatser och orterna Tvååker och Himle bedöms vara begränsade. De positiva effekterna av att få en enklare och snabbare väg till Varbergs sjukhus, bedöms vara större än de negativa effekterna. En annan positiv effekt är att områden kring Österleden får bättre tillgång till kollektivtrafik. 6E. FÖRBÄTTRAD LINJEDRAGNING I HUVUDSTRÅK, LINJE 651 OCH 661 BAKGRUND Linje 651 (Varberg – Rolfstorp – Ullared) ingår i ett starkt stråk och följer väg 153. I nuläget gör vissa turer av linjen en avstickare in till småorten Grimeton, och trafikerar hållplatserna Grimetonsvägen, Göthriksvägen och Grimeton. Linje 661 (Varberg – Grimeton – Rolfstorp – Karl Gustav) ingår inte i ett starkt stråk. Linjen passerar söder om Grimeton, längs väg 766. 1100/1312 SIDA | 41 SYFTE Syftet med objektet är att höja kvaliteten i ett starkt stråk, med ökad tydlighet och kortare restid. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att linje 651 inte längre gör avstickare till Grimeton med vissa av turerna. I stället trafikerar linje 661 Grimeton, med samtliga turer. Figur 26. Översikt av trafikobjekt 6E. Förbättrad linjedragning i huvudstråk Utbudet till och från Grimeton blir likvärdigt som idag. Den negativa effekt som uppstår för boende i Grimeton är att restiden till centrala Varberg ökar med fyra minuter. En annan effekt är att möjligheten att resa utan byte mellan Grimeton och Ullared försvinner. Av de bussresor som i nuläget görs från Grimeton är 95 % i riktning mot Varberg, vilket visar att den negativa effekten av att plocka bort direktresor på sträckan Grimeton-Ullared är liten. De två hållplatserna Grimetonsvägen och Göthriksvägen blir utan trafikering. Avstånd från dessa hållplatser, till närmsta hållplats som fortsatt kommer trafikeras, är cirka 300 m. En positiv effekt är att tydligheten ökar i och med att det inte finns olika körvägar inom samma linje. En annan positiv effekt är att restiden minskar för linje 651, i ett starkt stråk. Dessa positiva effekter bedöms överväga de negativa effekterna, och trafikobjektet bidrar till en mer attraktiv kollektivtrafik. 6F. ÖVERSYN AV LINJENÄTET KRING RINGHALS, LINJE 690, 691, 692, 693, 694, 695 OCH 697 BAKGRUND Linjenätet på och kring Väröhalvön står inför en större omvandling i samband med att en tågstation i Väröbacka öppnar, mer information om detta finns i avsnitt Trafikförändringar 2028– 2031. Fram till dess görs förändringar som går i riktning mot det nya trafikeringsupplägget, för att få ett succesivt införande. De sju linjerna 690, 691, 692, 693, 694, 695 och 697 har till syfte att erbjuda resmöjligheter till Ringhals på morgonen samt från Ringhals på eftermiddagen, för arbetspendling. Linje 690 trafikerar även Värö bruk, med hållplats Södra Värö. Att det är många linjer som har samma uppdrag och till delar samma sträckning gör att det är svårt att överblicka och förstå 1101/1312 SIDA | 42 kollektivtrafiksystemet. Ett förenklat upplägg skulle underlätta, särskilt för nya och potentiella resenärer. SYFTE Syftet med trafikobjektet är att skapa ett tydligare trafikeringsupplägg, och en mer attraktiv kollektivtrafik, till en av Hallands största arbetsplatser. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär att de sju linjerna 690, 691, 692, 693, 694, 695 och 697 ersätts med två linjer. Figur 27. Översikt av trafikobjekt 6F. Översyn av linjenätet kring Ringhals En effekt av förändringen är att ett antal hållplatser som idag trafikeras av någon av linjerna 690– 697 inte täcks in av de två nya linjerna. Detta gäller hållplatser som har få påstigande. De två nya linjesträckningarna täcker in alla hållplatser som har fler än två påstigande per vardag på linjerna 690–697. För att fånga upp resenärer söder om Breared, behöver smidiga byten till och från linje 1 säkerställas. De hållplatser i Träslövsläge och södra Varberg, som idag trafikeras av någon av linjerna 690–697, har i nuläget noll eller en påstigande per vardag i snitt på dessa linjer. Trafikförändringen innebär också att Värö bruk trafikeras med samma linjer, men att den får lägre prioritet än Ringhals. Hållplatsen Södra Värö angörs efter Ringhals på morgonen, och före Ringhals på eftermiddagen. En positiv effekt är att trafikeringsupplägget blir enklare att förstå, vilket framför allt bedöms viktigt för nya och för potentiella resenärer. En annan positiv effekt är att resurser kan 1102/1312 SIDA | 43 omfördelas så att utbudet blir högre på de nya linjerna, det vill säga färre linjer med fler avgångar. Det här bidrar till att öka attraktiviteten. Norr om Varberg går de två nya linjerna ut på E6 och direkt mot Ringhals, vilket bidrar till snabba och bekväma resor. 4.2.7 OBJEKT 7 – BUSSTRAFIK KUNGSBACKA KOMMUN 7A. UTÖKADE ÖPPETTIDER I KUNGSBACKAS STADSTRAFIK BAKGRUND För att uppnå en attraktiv kollektivtrafik behöver hela resan beaktas, med ett bra samspel mellan buss och tåg. I Kungsbacka står tågtrafiken för en betydande del av kollektivtrafikresandet. Det är önskvärt att stadsbusstrafiken har motsvarande öppettider som tågtrafiken, så att det finns goda möjligheter att sig till och från tågstationen med stadsbuss. I nuläget har stadsbusstrafiken i Kungsbacka kortare öppettider än tågtrafiken. Exempelvis slutar bussarna att gå flera timmar innan sista tåget går under lördagar. För att öppettiderna i stadsbusstrafiken bättre ska motsvara tågtrafikens öppettider, behöver busstrafiken utökas. SYFTE Syftet med trafikobjekt är att göra stadsbusstrafiken i Kungsbacka mer attraktiv genom att ha längre öppettider, samt att skapa en bättre matchning mellan buss och tåg. TRAFIKFÖRÄNDRING Trafikförändringen innebär förlängda öppettider och därmed fler turer per dygn på linje 1 och linje 2 i Kungsbackas stadstrafik. Utökningen görs under både vardagar och helger. En positiv effekt av detta är att det uppstår anslutningsmöjlighet till fler av tågens ankomster och avgångar. Trafikförändringen kommer inte att medföra att det finns passande stadsbussavgångar till varje tågavgång, men det kommer att ge en bättre matchning än i nuläget. En annan positiv effekt är att stadsbusstrafikens attraktivitet ökar generellt, när den kan erbjuda resmöjlighet under en större del av dygnet. Kungsbacka är en växande stad, och resbehovet förväntas öka. 1103/1312 SIDA | 44 4.3 TRAFIKFÖRÄNDRINGAR 2028 – 2031 I detta avsnitt beskrivs trafikförändringar och trafikpåverkande förutsättningar som förväntas under åren 2028–2031, det vill säga inom kollektivtrafikplanens femårsperiod men efter 2027. 4.3.1 FORTSATT UTVECKLING AV TÅGTRAFIK För att uppnå målet om en ökad marknadsandel krävs en fortsatt utbyggnad av tågtrafiken. Under kommande år fortsätter arbetet med diversifiering av tåg med olika hastigheter och uppehållsmönster, i linje med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Genom att erbjuda parallella trafiksystem skapas regionala fördelar i form av restidsvinster för de storregionala tågen, samtidigt som fler avgångar kan erbjudas med de lokala och regionala tågsystemen. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR JÄRNVÄG Betydande investeringar i järnvägssystemet genomförs. För att få ut full nytta av dessa investeringar krävs en utveckling av tågtrafiken. Under den aktuella perioden kommer följande projekt att ha stor inverkan på möjligheterna att utveckla tågtrafiken: • Västlänken, med färdigställande av etapp 1 i december 2026 och hela Västlänken år 2030 • Markarydsbanan, med nya stationer i Veinge och Knäred december 2027 • Halmstad C, med påbörjad byggnation under 2027 och färdigställande omkring 2030 • Värö station, med förväntad byggnation 2028–2030 Därutöver förväntas byggnation av förbigångsspår i Lekarekulle och i Brännarp samt elektrifiering av delar av HNJ-banan under perioden. Nytt vändspår i Båstad förväntas vara färdigställt i december 2026. ÖRESUNDSTÅG, VÄSTKUSTBANAN Den storregionala Öresundstågstrafiken planeras successivt byggas ut med fler avgångar och större andel genomgående tåg, med målsättningen att skapa genomgående halvtimmestrafik på sträckan mellan Köpenhamn/Malmö och Göteborg. En förutsättning för detta är att Skånetrafiken och Hallandstrafiken har utrymme för kostnadsökning för sin andel av trafiken. HALLANDSTÅG, VÄSTKUSTBANAN Det regionala tågsystemet Hallandståg trafikeras av Västtåg och inkluderar tågstopp i Åsa, samtidigt som tågsystemet är en förutsättning för trafikering av den nya stationen i Värö. För att uppnå ett attraktivt tågsystem och möta förväntat resbehov, planeras en succesiv utökning av öppettider och utbud. Denna utveckling är i linje med hur tågtrafiken planeras att byggas ut enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Utvecklingen beskrivs även av Västtrafik i "Handlingsplan tåg 2028", vilket är en del av Västra Götalands "Målbild tåg 2035". Utvecklingen av Hallandståg medför förändringar i busstrafiken, där kopplingen till och från tågstationer behöver utvecklas och busstrafik som går parallellt med tågen minskas. 1104/1312 SIDA | 45 PÅGATÅG, MARKARYDSBANAN Arbetet med införandet av Pågatågstrafik på Markarydsbanan fortskrider. Trafikverket arbetar med ett nytt mötesspår och plattformar i Knäred samt nya plattformar i Veinge. Arbetena förväntas vara klara till december 2027 (T28). Region Halland har, genom antagande av tidigare Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) och avsiktsförklaringar, åtagit sig att starta persontågstrafiken när infrastrukturåtgärderna är genomförda. Hallandstrafiken har inlett samarbeten med grannregionerna för att säkerställa en trafikstart med timmestrafik inom Tågplan 2028. Persontågstrafik på Markarydsbanan medför förändringar i busstrafiken, där kopplingen till och från tågstationer behöver utvecklas och busstrafik som går parallellt med tågen minskas. VÄSTTÅG, VISKADALSBANAN Då resandet ökar i stråket Varberg – Borås finns fortsatt potential att utveckla trafiken med ökat utbud. Åtgärder planeras för gemensamt genomförande med Västtrafik. Infrastrukturåtgärder genomförs kontinuerligt för att höja hastigheten och närma sig målbilden om en timmes restid mellan Varberg och Borås. Utvecklingen av tågtrafiken på Viskadalsbanan medför förändringar i busstrafiken, där koppling till och från tågstationer behöver utvecklas och busstrafik som går parallellt med tågen minskas. KRÖSATÅG, HNJ-BANAN Förändrade förutsättningar vad gäller både fordon och infrastruktur gör att trafikeringen av HNJ- banan behöver bevakas. Fordonstillgången måste säkerställas för att upprätthålla trafiken och för att utveckla den i enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 4.3.2 FORTSATT UTVECKLING AV BUSSTRAFIK Busstrafiken behöver utvecklas för att kunna möta den samhällsutveckling som sker inom Halland och för att uppnå målsättningar om marknadsandel. Dessutom behöver busstrafiken matchas mot tågtrafiken, så att det hela tiden är ett välfungerande system som helhet. PLANERING INFÖR UPPHANDLING AV BUSSTRAFIK Nuvarande avtal med trafikföretag för busstrafik inom kommunerna Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg och Varberg löper ut inom utblicksperioden. Detta innebär att en ny upphandling behöver genomföras med trafikstart i juni 2030. Upphandlingen är ett tillfälle för en större översyn av busstrafiken. Utredningar behöver göras för att se hur kollektivtrafiken kan och bör utvecklas, och hur detta bäst fångas upp i nytt trafikavtal. Större förändringar som ska göras inom trafikeringen behöver klarläggas inför upphandlingen, som Stadsbusstrafik Halmstad – ökad kapacitet och attraktivitet, Stadsbusstrafik Falkenberg – fortsatt utveckling och Regionbusstrafik kring Värö station. Även busstrafiken i Kungsbacka ska upphandlas på nytt, med trafikstart i juni 2029. Mer information om detta finns under rubriken Översyn Kungsbacka, inför Trafik 2029. 1105/1312 SIDA | 46 NY LINJE LAHOLM – MELLBY INDUSTRIOMRÅDE OCH SKOTTORP/HAGA Nya områden växer fram i Laholm, inklusive ett nytt verksamhetsområde och det större bostadsområdet Haga vid Skottorp. I området där den nya verksamhetsmarken ska ligga finns ingen kollektivtrafik idag. Dessutom är läget sådant att en befintlig linje inte kan försörja området på ett tillfredsställande sätt genom linjedragningsförändring. I samband med utbyggnaden av Skottorp kommer det att finnas behov av ett utökat utbud av resmöjligheter från orten. En ny linje längs väg 518 kan tillgodose båda dessa behov. REGIONBUSSTRAFIK – VEINGE OCH KNÄRED Infrastruktursatsningar på Markarydsbanan möjliggör att köra persontåg på sträckan. Timmestrafik mellan Halmstad och Hässleholm kommer att införas. Laholms kommun har åtagit sig att skapa attraktiva och funktionella stationsmiljöer i både Veinge och Knäred. Detta inkluderar anpassning av hållplatser och infrastruktur för att underlätta för resenärerna. När Markarydsbanan öppnas för persontrafik är det viktigt att busslinjenätet och utbudet i stråket ses över och anpassas. Målet är att optimera anslutningar för att möta resenärernas behov, i enlighet med de principer som fastställts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Genom en integrerad planering kan kollektivtrafiken i området bli både effektivare och mer attraktiv för invånarna. Inriktningen med hänsyn till persontågtrafik på Markarydsbanan är att linje 324 justeras för att passa tågavgångarna i Veinge, alternativt införandet av en ny linje som trafikerar Veinge-Laholm med uppdrag att passa tåg. Linje 325 och linje 223 avvecklas. STADSBUSSTRAFIK HALMSTAD – ÖKAD KAPACITET OCH ATTRAKTIVITET Resandet på huvudlinjerna i Halmstads stadsbusstrafik har haft en positiv utveckling över tid. Detta har dock lett till kapacitetsbrist på vissa linjer. Med en fortsatt ökning av befolkningen förväntas dessa brister förvärras. Det finns behov av kapacitetsökning. Halmstad är en växande stad. Nya bostadsområden, arbetsplatser och målpunkter behöver försörjas med kollektivtrafik. Det finns behov av att justera linjenätet. För att hantera utvecklingen och bidra till målsättningar om kollektivtrafikens marknadsandel krävs en utveckling av stadsbusslinjenätet i Halmstad. Region Halland och Halmstads kommun samarbetar kring ett nytt linjenät som ska införas 2030. I detta ingår kapacitetsstark kollektivtrafik med ledbuss, som en långsiktig och effektiv lösning på kapacitetsbristen. Med ett justerat linjenät och ökat utbud förväntas attraktiviteten öka, och kollektivtrafiken blir en viktig del i att nå en mer hållbar utveckling. Mellan regionen och kommunen finns en avsiktsförklaring. Denna visar att parterna samarbetar för att implementera ett nytt stadslinjenät samt stombuss, som ska utvecklas till Halmstadexpressen. Både Hallandstrafiken och Halmstads kommun behöver göra satsningar succesivt över kommande år, för att ha en fungerande lösning på plats år 2030. NY BUSSDEPÅ I HALMSTAD Den nuvarande bussdepån i Halmstad saknar kapacitet för en utökad trafik med fler och längre fordon. Lokaliseringsutredning och förstudie har genomförts och det finns nu ett pågående projekt inom Region Halland för att anlägga en ny bussdepå med tillräcklig kapacitet och förutsättningar för en god arbetsmiljö. När förvaltningen har rådighet över bussdepåer skapas konkurrensneutrala villkor för trafikföretagen i anbudsskedet, vilket bedöms återspeglas i 1106/1312 SIDA | 47 anbudens prisnivåer. En ny, trafiknära belägen bussdepå är en viktig förutsättning för att kunna utveckla trafiken i Halmstad och möta framtida resebehov. STADSBUSSTRAFIK FALKENBERG – FORTSATT UTVECKLING I samarbete med Falkenbergs kommun har en nulägesanalys av stadsbusstrafiken i Falkenberg genomförts under 2025. Med utgångspunkt i denna, kan förbättringar göras för att få en mer effektiv och attraktiv kollektivtrafik inom Falkenberg. De förändringar som görs 2027 är ett steg på vägen men det är önskvärt med en fortsatt utveckling, som taktar med stadens bebyggelseutveckling. För att få en så bra stadsbusstrafik som möjligt i samband med det nya trafikavtalet 2030, bör både Hallandstrafiken och Falkenbergs kommun göra satsningar succesivt över kommande år. REGIONBUSSTRAFIK KRING VÄRÖ STATION Planering pågår för den nya järnvägsstationen Värö station i de norra delarna av Varbergs kommun. Stationen kommer att bli ett nav för kollektivtrafiken i området. I samband med öppnandet av Värö station behöver busstrafikens linjenät och utbud ses över och anpassas på bästa sätt för att möta kundernas resbehov. En översyn görs i stråket Varberg – Värö – Åsa – Kungsbacka i syfte att få en samordning av tågtrafik och busstrafik, möta förväntad bebyggelseutveckling i bland annat Väröbacka och Frillesås och att utveckla tågstationerna som noder i kollektivtrafiksystemet. NORDÖSTRA VARBERG I de nordöstra delarna av Varbergs kommun finns potential att göra linjenätet tydligare. Linjerna 661 och 664 ses över för att få ett trafikeringsupplägg kring Kungsäter och Karl Gustav som är enklare för nya resenärer att förstå. I den översynen behöver hänsyn tas till behovet av skolresor samt kommunens ambitioner om att utveckla Kungsäter som serviceort. ÖVERSYN KUNGSBACKA, INFÖR TRAFIK 2029 Inför nytt trafikavtal som ska träda i kraft 2029, gör Hallandstrafiken och Västtrafik en större översyn av busstrafiken i Kungsbacka. Några frågor som är viktiga i det arbetet är möjligheten till en mer attraktiv stadsbusstrafik, hantering av kapacitetsbrister i regionbusstrafik samt ett välfungerande samspel mellan busstrafik och tågtrafik. När det gäller stadsbusstrafiken, är de förändringar som görs 2027 ett steg på vägen. För att ytterligare öka attraktiviteten och för att möta upp den utveckling som förväntas i Kungsbacka stad behövs en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken. Nästan hälften av alla resor med regionbusstrafik i Halland sker i Kungsbacka. Behovet av resor in mot tätort är stort och växande, vilket med tiden har lett till kapacitetsproblem med många stående passagerare och till viss del frånåkta resenärer. En effektiv åtgärd mot kapacitetsbrist är att använda längre och mer kapacitetsstarka bussar. Ett arbete har påbörjats, där vissa sträckor och hållplatser har provkörts med ledbuss. I första hand är det linje 731 (Älskogsbräcka – Onsala – Kungsbacka) som är aktuell för ledbuss. På andra linjer med kapacitetsbrister planeras för boggibuss och behoven av förstärkning synliggörs i pågående förstudie. För att få en så bra busstrafik som möjligt i samband med det nya trafikavtalet 2029, behöver Hallandstrafiken, Västtrafik och Kungsbacka kommun fortsätta samarbetet med sikte på en effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Trafikering, infrastruktur och bebyggelseutveckling behöver gå hand i hand. Kollektivtrafiksystemet behöver rustas för att hantera resbehov och för att bidra till en hållbar utveckling. 1107/1312 SIDA | 48 5. SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 5.1 FÄRDTJÄNST, SJUKRESOR OCH SKOLSKJUTS MED PERSONBIL Särskild kollektivtrafik är en form av kollektivtrafik som tillhandahålls resenärer baserat på myndighetsbeslut eller reglemente. Hallandstrafiken ansvarar för samordning och utveckling av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor, på uppdrag av de halländska kommunerna och Region Halland. Uppdraget omfattar huvudsakligen upphandling, planering och hantering av avtal och affärsverksamhet samt driftrelaterade frågor med kontrakterade trafikföretag och intressenter. Hallandstrafiken tillhandahåller en beställningscentral för färdtjänst för samtliga kommuner och för sjukresor i hela Halland. Dessutom fungerar Hallandstrafiken som myndighetsutövare enligt lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst för alla kommuner i Halland förutom Kungsbacka kommun. Den särskilda kollektivtrafiken syftar till att skapa synergier som annars skulle vara svåra att uppnå om uppdragen hanterades separat, både inom den särskilda kollektivtrafiken och i samverkan med den allmänna kollektivtrafiken. Serviceresor utför huvudsakligen uppdrag inom den särskilda kollektivtrafiken, men även en mindre andel inom den allmänna kollektivtrafiken, som är tillgänglig för alla genom Närtrafik och Beställningstrafik. Gemensamt för dessa resor är att de samplaneras med övrig anropsstyrd trafik för att uppnå den mest kostnadseffektiva lösningen. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i transporterna är av stor betydelse, vilket innebär ett starkt fokus på trygga, säkra och kostnadseffektiva resor. 5.1.1 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRARBRIST Branschrådet Svensk Kollektivtrafik uppmärksammar en förarbrist inom serviceresor i hela Sverige. Som motsvarande organisationer på nationell nivå, förväntas Hallandstrafiken påverkas av den utmaning bristen på förare leder till på kortare och på något längre sikt. Hallandstrafiken bidrar genom Svensk Kollektivtrafik till att identifiera strategier för att öka föraryrkets attraktion. Svensk Kollektivtrafik samverkar dessutom med berörda myndigheter för att ytterligare bidra till förbättringar för branschen. Även i fall där ökade kostnader för förare och fordon kan accepteras, kvarstår utmaningar kopplat till att rekrytera förare inom ramen för aktuella trafikavtal. Dessutom betonar Svensk Kollektivtrafik vikten av att även under en längre tid framöver, i starkare och i svagare konjunkturer, aktivt arbeta för att bidra till höjd attraktivitet för föraryrket. Med en hög genomsnittsålder på förarkåren är det viktigt att i möjligaste mån behålla redan tillgängliga förare samtidigt som ett aktivt arbete för att attrahera nya förare till yrket pågår. ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ FÄRDTJÄNST OCH SJUKRESOR Över en längre tidshorisont ser Hallandstrafiken att den demografiska utvecklingen i Halland kan skapa utmaningar kopplat till särskild kollektivtrafik. Liksom för Sverige som helhet, förväntas Halland över tid få en ökande andel äldre personer i befolkningen, vilket antas leda till ökade krav på samhällsresurser kopplat till vård och omsorg. Inom serviceresor tros behovet av färdtjänst öka i samtliga halländska kommuner, vilket kan bidra till utmaningar ur såväl sociala som ekonomiska hållbarhetsperspektiv. För att möta en 1108/1312 SIDA | 49 ökad efterfrågan på serviceresor vill Hallandstrafiken hitta vägar för att ytterligare effektivisera och samplanera resor. För att åstadkomma effektivisering sätter Hallandstrafiken stor vikt vid fortsatt dialog och samverkan med kommuner och verksamheter. KOSTNADSUTVECKLING Kostnadsutvecklingen inom serviceresor påverkas huvudsakligen av tre faktorer: anbudspriserna vid upphandling av trafik, indexering av trafikavtal och resandeutveckling. De nuvarande avtalen trädde i kraft i juli 2023. Hallandstrafiken samlar kunskap kring ingångna avtal för att redan under innevarande år påbörja förberedelser inför förändringar av kommande avtal, vilka ska ingås inom utblickens tidshorisont. Indexering av trafikavtal påverkas främst av drivmedelspriser och löner. Under de senaste fem åren har Hallandstrafiken sett stor kostnadspåverkan orsakad av drivmedelspriser och allmän inflation. Under 2025 har den resandeutveckling som noterats sedan pandemins slut inbromsat, vilket gör att resandet i Halland på total nivå inte driver starkt ökande kostnader. Men antalet resor befinner sig på en hög nivå och variationer inom och mellan kommuner kan påverka kostnader kopplat till både kommuner och verksamhetsområden. Hallandstrafiken behöver följa kostnadsutvecklingen och diskutera denna med respektive uppdragsgivare för att säkerställa samsyn kring serviceresors kostnadsutveckling. 5.1.2 MÅL OCH MÅLUPPFYLLNAD RESANDEUTVECKLING OCH RESANDE Under 2025 utfördes cirka 860 000 resor med särskild kollektivtrafik med särskild kollektivtrafik, en ökning med 0,5 procent jämfört med 2024. Därmed noterar Hallandstrafiken att den kraftiga ökning i resande som registrerats sedan pandemiåret 2020 planar ut på en totalnivå. Figuren nedan visar det rullande årsvärdet för färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Under hela 2025 håller sig detta värde mellan 855 000 och 860 000, vilket är en skillnad mot tidigare år då resandet stadigt har ökat. Ökningen är procentuellt något högre kopplat till skolskjuts än till färdtjänst och sjukresor totalt sett för Halland. Precis som under tidigare år står färdtjänstresor för ungefär 60 procent av samtliga resor, skolskjuts för 20 procent av resorna och sjukresor för 20 procent. Även om resandeökningen avtagit jämfört med föregående år, noteras att Hallandstrafiken under 2025 utfört fler serviceresor än någonsin tidigare. 1109/1312 SIDA | 50 Figur 28. Resandeutveckling för serviceresor (färdtjänst, sjukresor och skolskjuts på total nivå) Punktligheten för de utförda serviceresorna uppgick till 93,6 procent under 2025. Det motsvarar nivån på punktlighet under 2024 och 2023, samtidigt som det ligger strax under målvärdet uppsatt till 95 procent. Hallandstrafiken kan konstatera att det är svårt att nå riktigt höga värden på punktlighet under de timmar på dygnet då tillgången till bilar är knapp i förhållande till den stora mängd resor som genomförs. 9 av 10 kunder är nöjda eller mycket nöjda med resan (från hämtning till lämning), vilket innebär att målvärdet uppfylls. Under året inkom cirka 1200 klagomål och dessa berör 0,14 procent av det totala antalet resor, vilket motsvarar förväntan som faller inom målvärdet. Hallandstrafiken har under 2025 genomfört 40 inspektioner i syfte att säkerställa att fordon och förare är utrustade enligt gällande avtal. Under sju av årets kontroller godkändes förare och fordon på samtliga inspektionspunkter. BESTÄLLNING AV RESA Beställningscentralen har under 2025 hanterat cirka 555 000 samtal. Jämfört med 2024 är det en ökning med cirka 36 000 samtal, vilket är en följd av att Hallandstrafiken sedan 1 april agerar beställningscentral även för Kungsbacka färdtjänst och skolskjuts. Trots att Kungsbacka färdtjänst och skolskjuts tillkommit sedan 1 april, har beställningscentralen uppnått goda kvalitetsnivåer med uppfyllda målvärden för samtalslängd, svarstider och nöjdhet vid beställning. 9 av 10 kunder är nöjda eller mycket nöjda med beställning av färdtjänst och sjukresor. Beställningscentralens effektivitet är hög, med samtalslängder på i genomsnitt 125 sekunder och 88% av alla samtal som besvaras inom fem minuter. Samtliga målvärden kopplat till beställning av resa överträffas, förutom det högt satta målvärdet på digitala beställningar. Under 2025 beställdes 10,1% av alla resor digitalt via Serviceappen. Här ser Hallandstrafiken en långsam, men stabil, ökning av antalet bokningar. Hallandstrafiken förstår att det är svårt att tvinga målgruppen till digitala beställningar via användning av en app på kort sikt. Samtidigt identifierar Hallandstrafiken ett användande av appen för avbokningar och kontroll av resor, särskilt gällande skolskjuts i bil. 1110/1312 SIDA | 51 HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNSTANSÖKNINGAR Under 2025 tog Hallandstrafiken emot och handlade 3 273 ansökningar om färdtjänst. Detta är i paritet med 2024 och 2023, vilket också ligger i nivå med mängden ansökningar före pandemin. Fler än fyra av tio ansökningar inkommer digitalt och 85 procent av kunderna är nöjda eller mycket nöjda med färdtjänsthandläggningen. Det innebär att två av tre målvärden kopplat till färdtjänsthandläggningen uppfylls. Hallandstrafikens handläggningstid har varit längre under året. 62 procent av ärendena har handlagts inom fyra veckor och Hallandstrafiken kan konstatera att det definierade målvärdet på 75 procent inte uppnås. Hallandstrafiken ser att den längre handläggningstiden hänger samman med pensionsavgång med efterföljande nyrekrytering. 5.1.3 VERKSAMHETSUTVECKLING INNEVARANDE OCH KOMMANDE ÅR UTVECKLING AV NÄRTRAFIK I glesbefolkade områden där utbudet av allmän kollektivtrafik är mindre omfattande, kan närtrafik fungera som ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. I områden där det sällan eller aldrig går någon buss kan då närtrafik bidra till en socialt och ekonomiskt hållbar transportförsörjning. För Hallandstrafiken skapas närtrafiken genom samverkan och samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Principerna för närtrafiken ses över under 2026. Med fokus på ökad enkelhet vill Hallandstrafiken erbjuda kunderna en förenklad närtrafik, med tydliga resevillkor som är lätta att förstå och där bokning och betalning smidigt kan hanteras digitalt. Även visering bör kunna ske med enkelhet. Samtidigt vill Hallandstrafiken även fortsatt erbjuda en ekonomiskt och socialt hållbar lösning. Under 2025 har Hallandstrafiken utvecklat funktionalitet för bokning av närtrafik i Hallandstrafikens app Serviceresan som en förberedelse för driftsättning under 2026. Ett förändrat närtrafikerbjudande med tillhörande funktionalitet i appen Serviceresan kommer att lanseras i en utvald kommun under innevarande år. Efter analyser och utvärderingar, utvecklas erbjudandet vidare och planeras införas i fler kommuner inom kollektivtrafikplanens utblick. FORTSATT UTVECKLING AV DIGITALA LÖSNINGAR Hallandstrafiken förstår att ett målvärde på 20 procent digitala bokningar av serviceresor är eftersträvansvärt på längre sikt, men inom en kort tidsram är målvärdet oerhört svårt att uppnå inom serviceresors målgrupp. Målvärdet kopplat till digitala bokningar reduceras därför under 2026, för att ge utrymme för en mer realistisk målsättning under året. Beställningscentralen kommer fortsatt att aktivt förespråka digital bokning samtidigt som redan genomförda kommunikationsinsatser kommer att hänvisa till Hallandstrafikens digitala verktyg Serviceappen. Under 2025 genomförde Hallandstrafiken flera kommunikationsinsatser för att stödja övergången till digitala verktyg inom färdtjänst. Hallandstrafiken har nu tydlig och uppdaterad information på hemsida och i kundutskick. På hemsidan finns även filmer med tydliga instruktioner för hur användare såväl som ombud använder appen. Under innevarande år kommer Hallandstrafiken att utöka möjligheterna för digitala bokningar och tillgång till digital information genom att erbjuda bokning och information även för arbetsresor och studieresor. Målgrupperna för de aktuella resorna är relativt små, men 1111/1312 SIDA | 52 Hallandstrafiken har tagit del av uttryckta önskemål om digitala bokningsmöjligheter samt identifierat en hög digital mognad inom målgrupperna. FORTSATT EFFEKTIVISERING AV TRAFIK Hallandstrafikens metod för att möta resandeutvecklingen består i första hand av att se över möjligheter för ökad samordning och effektivitet, och i andra hand av att utöka antalet resurser som är mer kostnadsdrivande. Under 2025 har Hallandstrafiken utökat resurserna inom fast planering för att se över verksamhetsresor. Arbetet är upplagd på ett sätt som påminner om redan infört arbetssätt rörande daglig verksamhet. Förändringen ger möjligheter att både öka samordningen och att höja resenärers och personals upplevda kvalitet. Under kollektivtrafikplanens utblick ser Hallandstrafiken en potential att öka samordningen för längre sjukresor. En fortsatt effektivisering av trafik förutsätter en fortsatt god dialog mellan Hallandstrafiken och dess uppdragsgivare för att identifiera möjligheter till ökad samordning och för att säkerställa att resurser används för de som verkligen behöver dem. 5.2 SKOLSKJUTS MED BUSS Enligt skollagen (2010:800) är Sveriges kommuner skyldiga att anordna kostnadsfri skolskjuts för grundskoleelever till den skola där kommunen placerar eleven och under vissa omständigheter även till skolor som eleven valt. Beslut om vem som har rätt till skolskjuts och under vilka omständigheter får inte överlåtas till någon annan organisation. Denna myndighetsutövning hanteras därför av respektive halländsk kommun. Hallandstrafiken upphandlar, samordnar och planerar skolskjutstrafiken för samtliga halländska kommuner. Hallandstrafikens mål att utforma en säker, trygg och kostnadseffektiv skoltrafik. Samordning sker mellan linjetrafik och skoltrafik, men även mellan olika former av särskild kollektivtrafik. Hallandstrafiken ser att samordning av kompetens och resurser både leder till god kvalitet och till kostnadseffektivitet. Genom detta tar Hallandstrafiken vara på samhällets resurser på bästa sätt. 5.2.1 MÅLUPPFYLLNAD KUNDNÖJDHET Som ett led i Hallandstrafikens uppföljning av leveranskvalitet har en nöjdhetsundersökning genomförts under läsåret 2024–2025. Varje månad har slumpmässigt utvalda elever och målsmän tillfrågats om sin nöjdhet kopplat till skolskjuts med buss. Eleverna har tillgång till skolskjuts och går i årskurs 0 till årskurs 9. Majoriteten av målsmännen är nöjda eller mycket nöjda med skolskjutsen som helhet under läsåret. Hallandstrafiken ser en variation i nöjdhet mellan de olika halländska kommunerna, se nedan. 1112/1312 SIDA | 53 Figur 29. Vårdnadshavares nöjdhet med skolskjuts med buss som helhet, läsåret 2024–2025 ELEVUNDERLAG Antalet skolskjutsberättigade elever som Hallandstrafiken planerar för, både på upphandlad skolbuss och allmän kollektivtrafik, uppgick till cirka 10 000 elever under läsåret 2024/2025. Planering av skolskjutsar påverkas i stor utsträckning av förändringar av skolenheter i de olika kommunerna. Demografiska förändringar med minskade barnkullar påverkar också skolskjutsplaneringen. Vilken effekt ett minskande elevantal har på skolskjutsar i en given kommun är beroende av många faktorer, varför Hallandstrafiken uppskattar en fortsatt nära dialog med de halländska kommunerna. 1113/1312 SIDA | 54 5.2.2 VERKSAMHETSUTVECKLING INNEVARANDE OCH KOMMANDE ÅR FORTSATT SYSTEMINTEGRATION Gällande skolskjuts kommer Hallandstrafiken framöver att fokusera på integration av handläggnings- och planeringssystem. Syftet är att öka den administrativa effektiviteten och att säkerställa informationsflöden. Målsättningen är att möjliggöra högre servicenivåer för elever och vårdnadshavare. För att nå målsättningen krävs att informationsflödena även når de trafikföretag som utför transporterna. LINJELÄGGNING AV SKOLBUSS Med hjälp av skolskjutsen som bas vill Hallandstrafiken erbjuda allmänheten tillgång till ökad mobilitet. Under innevarande år utför Hallandstrafiken i samarbete med Laholms kommun ett projekt där utvalda skolbusslinjer öppnas upp för allmänheten. Projektet utvecklas och genomförs i samråd med kommun, utförande trafikföretag och resenärer. 5.2.3 LÅNGSIKTIG PLAN FÖR TIDTABELLSKIFTEN Det är viktigt för Hallandstrafiken att varje kommun vid planering av läsårens start- och slutdagar för skolorna tar hänsyn till tidtabellsskiften. Trafikutbudet skiljer sig åt under sommartidtabellen jämfört med resten av året. Om en kommun förlägger skoldagar under sommarperioden och har behov av allmän kollektivtrafik för sina elever, behöver kommunen kontakta Hallandstrafiken i god tid. Kostnaden för denna trafik kommer att regleras likt tillköp och faktureras kommunen. Figuren nedan visar vid vilka datum tidtabeller kommer att justeras de kommande åren. Figur 30. Tider för tidtabellsskiften, 2026-2030 Tidtabellsskiften är en naturlig del av kollektivtrafiken och återkommer årligen, vanligtvis vid tre tillfällen. Det mest omfattande skiftet sker i december och gäller i hela Sverige, där Trafikverkets process för tilldelning av kapacitet enligt den årliga järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) följer EU- standard. Skiftet i december har länge utgjort det största skiftet när det gäller trafikförändringar. Enligt ett tillägg till EU-direktiv 2001/14/EC ska ändring av tidtabeller för tåg ske andra lördagen i december och andra lördagen i juni och endast i undantagsfall vid andra tidpunkter. Tidtabellsskiftena under sommaren genomförs främst för att anpassa utbudet efter ett förändrat resbehov jämfört med resten av året. I Halland minskar generellt omfattningen av regiontrafik på sommaren, vilket beror på minskat arbets- och skolresande, samtidigt som stadsbusstrafiken i viss mån ökar på grund av ökat fritidsresande. 6. BILAGOR 1114/1312 SIDA | 55 6.1 NYCKELTAL FÖR DEN ALLMÄNNA KOLLEKTIVTRAFIKEN 6.1.1 ANTAL RESOR OCH PRODUKTION PER LINJE 2025 REGIONBUSSTRAFIK STADSBUSSTRAFIK 1115/1312 SIDA | 56 TÅGTRAFIK 1116/1312 SIDA | 57 6.1.2 RESANDEUTVECKLING PER TRAFIKSLAG 2010 – 2025 REGIONBUSSTRAFIK STADSBUSSTRAFIK TÅGTRAFIK 1117/1312 SIDA | 58 6.2 INFRASTRUKTUR 2025 6.2.1 HÅLLPLATSLÄGEN FÖR TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING De angivna målen för tillgänglighetsanpassning, som beskrivs i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, kvarstår och ansträngningarna för att nå dessa mål fortsätter genom effektiv samverkan mellan kommunerna, Trafikverket och Hallandstrafiken. Hallandstrafiken ägnar sig dessutom åt kontinuerligt utbyte och uppgradering av hållplatsutrustningen, inklusive väderskydd. Innan varje betydande ombyggnad genomförs, görs en noggrann analys där följande frågor beaktas: • Är det troligt att hållplatsen kommer att vara i drift under en överskådlig framtid? • Kan flera närliggande hållplatser sammanfogas för att minska antalet? Detta kan vara fördelaktigt både ur säkerhetssynpunkt och ekonomisk synvinkel. Målet är att upprätthålla de avstånd mellan hållplatser som fastställs i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. • Kan arbetet samordnas med andra byggprojekt, såsom gång- och cykelbanor? Om en gång- och cykelbana planeras, kan det förbättra hållplatser inom samma projekt? Återstående antal hållplatslägen att bygga om till enligt trafikförsörjningsprogram (inventerat december 2025) Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Totalt Statligt vägnät 15 6 2 26 3 12 64 Kommunalt 11 63 2 21 8 21 126 vägnät Enskilt vägnät 16 7 0 26 0 7 56 Summa/kommun 42 76 4 73 11 40 246 1118/1312 SIDA | 59 6.2.2 FÖRDELNING PER VÄGHÅLLARANSVAR Uppdaterad december 2025. Bokstaven efter hållplatsnamnet är lägesbeteckningen. * = endast mindre åtgärd krävs för att uppnå tillgänglighetsanpassning, oftast enbart plattläggning. LAHOLM På Trafikverkets väg: Laholm Brandstationen A Laholm Brandstationen B Veinge station A * På kommunal väg: Laholm Industrigatan A Laholm Industrigatan B Laholm Repslagaregatan A Laholm Repslagaregatan B Laholms bussterminal B Laholms bussterminal C Laholms bussterminal D Laholms bussterminal E På enskild väg: -- HYLTE På Trafikverkets väg: Rydöbruk A Rydöbruk B På kommunal väg: Hyltebruk Sjukstugan A Hyltebruk Sjukstugan B På enskild väg: -- 1119/1312 SIDA | 60 HALMSTAD Halmstad Magnus Stenbocks Tylöbäck A väg A Tylöbäck B På Trafikverkets väg: Halmstad Norra Utmarken A Oskarström Bronsgatan A Halmstad Pumpvägen A På enskild väg: Oskarström Bronsgatan B Halmstad Skyttevägen A Eldsberga Hemgården A Skipås A Halmstad Slottsparken B Gullbrandstorp Gullevi A Trönninge A Halmstad Slupvägen B Haverdal Haverdalsvägen A Åled A Halmstad Sofieberg A Haverdal Haverdalsvägen B Åled B Halmstad Sofieberg B Spenshult Övre A Halmstad Stenalyckan A Trönninge A På kommunal väg: Halmstad Stenalyckan B Trönninge B Frösakull A Halmstad Sturegymnasiet A Frösakull B Halmstad Sturegymnasiet B Frösakull Campingstigen A Halmstad Södra Andersberg A Frösakull Campingstigen B Halmstad Södra Andersberg B Frösakull Erik Staels väg A Halmstad Torsgatan A Frösakull Erik Staels väg B Halmstad Torsgatan B Frösakull Villavägen A Halmstad Vapnöhöjden A Frösakull Villavägen B Halmstad Varpvägen A Görvik A Halmstad Varpvägen B Görvik B Halmstad Väktarevägen A Halmstad Byvägen B Halmstad Väktarevägen B Halmstad Cirkusplatsen A Halmstad Åttingsstigen A * Halmstad Cirkusplatsen C Halmstad Åttingsstigen B * Halmstad Flygplats A Halmstad Örlogsvägen A Halmstad Frennarpsvägen A Halmstad Örlogsvägen B Halmstad Frennarpsvägen B Halmstad Östergård A Halmstad Fridhemsparken A Halmstad Östergård B Halmstad Fridhemsparken B Halmstad Östergårdsskolan A Halmstad Grönevångsvägen A Halmstad Östergårdsskolan B Halmstad Grönevångsvägen B Halmstad Östervägen A Halmstad Jesperslundsvägen Tylöbäck A A Tylöbäck BHalmstad Halmstad Kardvägen A Varpvägen B Halmstad Kardvägen B Halmstad Väktarevägen A Halmstad Kolastigen A Halmstad Väktarevägen B Halmstad Kolastigen B Halmstad Åttingsstigen A * Halmstad Kärleken A Halmstad Åttingsstigen B * Halmstad Larsfridsvägen A Halmstad Örlogsvägen A Halmstad Larsfridsvägen B Halmstad Örlogsvägen B Halmstad Linehed A Halmstad Östergård A Halmstad Linehed B * Halmstad Östergård B Halmstad Lummervägen B Halmstad Östergårdsskolan A Halmstad Östergårdsskolan B Halmstad Östervägen A 1120/1312 SIDA | 61 FALKENBERG Slöinge Göteborgsvägen B Ullared Apelskolan A På Trafikverkets väg: Ätran A Glommen Galtåsvägen A Ätran Stationsvägen A Glommen Galtåsvägen B Ätran Stationsvägen B Hebergs skola A Ätranskolan ASlöinge Hebergs skola B Göteborgsvägen B Köinge A Ullared Apelskolan A Köinge B Ätran A Morup A Ätran Stationsvägen A Morup B Ätran Stationsvägen B Morups Tånge A Ätranskolan A Morups Tånge B Olofsbo södra A Olofsbo södra B Ryssa kvarn A Ryssa kvarn B Torsåsen B På kommunal väg Agerör A Agerör B Falkenberg Falkagårdsvägen A Falkenberg Falkagårdsvägen B Falkenberg Hjortsberg B * Falkenberg Ljungholmen A Falkenberg Ljungholmen B Falkenberg Ljungholmsvägen A Falkenberg Ljungholmsvägen B Skogstorp Bånga A Skogstorp Bånga B På enskild väg: Fegen A Långås A Långås B Skogstorp Humlevägen A Skogstorp Humlevägen B Skogstorp Hyacintvägen B * Skogstorp Prästkragevägen A Skogstorp Prästkragevägen B Skogstorpsskolan A Slöinge Göteborgsvägen A 1121/1312 SIDA | 62 VARBERG På enskild väg: Ringhals, Vakten A På Trafikverkets väg: Ringhals, Vakten B Bua Pingstkyrkan A Ringhals, Vakten C Bua Pingstkyrkan B Ringhals, Vakten D Bua skola A Ringhals, Vakten E Bua skola B Ringhals, Vakten F Lillebacka A Varberg Kurorten Apelviken A Lillebacka B Limabacka Brandstation A Limabacka Brandstation B Ringhals A Ringhals B Tvååker Grusvägen A Tvååker Grusvägen B På kommunal väg Jonstaka A * Jonstaka B * Lindbergs skola A * Strandbackavägen A Varberg Birger Svenssons väg A Varberg Birger Svenssons väg B Varberg Bolmen A Varberg Bolmen B Varberg Håstens torg A Varberg Karlbergsvägen A Varberg Karlbergsvägen B Varberg Lassabacka södra A Varberg Lindbergsvägen A * Varberg Peder Skrivares skola A Varberg Peder Skrivares skola B Varberg Peder Skrivares skola C Varberg Polishuset A Varberg Polishuset B Varberg S:t Jörgens kapell A Varberg S:t Jörgens kapell B Varberg Sjukhuset A * 1122/1312 SIDA | 63 KUNGSBACKA Kungsbacka station G Kungsbacka station H På Trafikverkets väg: Kungsbacka station J Anneberg station A Kungsbacka station K Bedagårdens äldreboende A Kungsbacka station L Bedagårdens äldreboende B Kungsbacka station M Fjärås station D Kungsbacka Stora Bäcksleden Fjärås station E A Forsbäck övre A Kungsbacka Stora Bäcksleden Forsbäck övre B B * Hjälms bro A Kungsbacka Varlaskolan C * Hjälms bro B Karsegården A På enskild väg: Karsegården B Fjärås Bräckaskolan A * Kobbavik A Fjärås Bräckaskolan B * Kobbavik B Fjärås Bräckaskolan C * Leksandsgården A * Fjärås Bräckaskolan D * Leksandsgården B * Fjärås Bräckaskolan E * Onsala kyrka A * Fjärås Bräckaskolan F * Onsala kyrka B * Fjärås Smedingeskolan A Onsala kyrka C * Fjärås Smedingeskolan B Presseskolan A Fjärås Smedingeskolan C Presseskolan B Fjärås Smedingeskolan D Tallbacken A Fjärås Smedingeskolan E Tallbacken B Fjärås Smedingeskolan F Vallda kyrka A Vallda kyrka B Fjärås Smedingeskolan G Vickan A Fjärås Smedingeskolan H Vickan B Fjärås station C Gottskär A På kommunal väg: Gällingeskolan A Kungsbacka Basunvägen A Kullaviks hamn A Kungsbacka Basunvägen B Toråsskolan A Kungsbacka Toråsskolan B Bengtsgårdsgatan B Toråsskolan C Kungsbacka Fors A Toråsskolan D Kungsbacka Kungsmässan A Älskogsbräcka B Kungsbacka Smeagatan A Älvsåkers skola A Kungsbacka station A Älvsåkers skola B Kungsbacka station B Älvsåkers skola C Kungsbacka station C Kungsbacka station D Kungsbacka station E Kungsbacka station F 1123/1312 1124/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2026-05-21 1

§ 278 Dnr KS 2026/0305 Svar på ansökan om projektstöd idrottsevenemang Varberg Cyclocross 2026 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. anslå 75 000 kronor ur kommunstyrelsens konto för ofördelade medel 2026 till Cogheart Cycleclub Varberg för att anordna Varberg Cyclocross 2026, 2. bidraget om 75 000 kronor betalas ut under förutsättning att arrangemanget anordnas enligt de förutsättningar som anges under rubriken Övervägande. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Ansökan har inkommit från Cogheart Cycleclub Varberg om att erhålla ett projektstöd på 150 000 kronor för att täcka delar av arrangemangs- kostnaderna för Varberg Cyclocross 2026. Evenemanget planeras hållas på en internationell nivå via cykelförbundet Union Cycliste Internationale (UCI) som sanktionerar internationella cykeltävlingar i olika klasser. Varbergs Cyclocross 2026 planeras även vara ett klass två event där tävlingen kommer ingå i en internationell tävlingskalender för herr- och damelit samt herr- och damjunior. Cogheart Cycleclub Varberg har arrangerat cykelcrosstävlingar i Varberg med SM år 2019 och 2020. Därefter har man arrangerat SWE-cup i Varberg år 2021 och 2022 och den internationella tävlingen UCI klass 2 2023, 2024 och 2025. Tävlingen planeras äga rum 17 och 18 oktober 2026 på Södra Fästninghörnan/Varbergs fästning. Beslutsunderlag Beslutsförslag 3 juni 2026. Ansökan om projektstöd från Cogheart Cycleclub Varberg, inkommen 4 maj 2026. Övervägande Det är positivt för Varberg med arrangemang som bidrar till utbud av aktiviteter för både invånare och besökare. Arrangemanget skapar en upplevelse i Varberg under hösten och stärker platsvarumärket Varberg inspirerar samt bidrar till kommunens attraktionskraft. Bedömningen är Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1139/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-16 2 också att arrangemanget kan skapa besöksnäringsintäkter, vilket genererar arbetstillfällen och skatteintäkter. Platsattraktionen stärks genom att Varberg upplevs som en aktiv destination. Arrangören ska tillsammans med boendeanläggningar i Varberg erbjuda paketeringar av boende och arrangören ska även inför tävlingen informera tävlande och eventuella åskådare om Varbergs utbud för besökare. Platsvarumärket Varberg inspirerar ska exponeras genom arrangörens marknadsföringskanaler i samråd med näringslivs- och destinationskontoret. Arrangören ska även kontakta samt pressbearbeta evenemanget i relevant nationell och internationell sportsmedia. Arrangören ska återkoppla till näringslivs- och destinationskontoret med bilder samt en kortfattad rapport om evenemangets förlopp, publiktillströmning och mediagenomslag en månad efter genomfört evenemang. Arrangören ska även samverka med boendeanläggningar och lokal besöksnäring som kan beröras av tävlingarna inför evenemanget. Det är viktigt att arrangören noga följer riktlinjer för säkerhet från polis och räddningstjänst varav arrangören ska kontakta polisen enligt tillståndspraxis. En säkerhetsplan för deltagare och besökare ska tas fram i enlighet med den säkerhetsguide som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerat år 2021 (numera Myndigheten för civilt försvar MCF). Evenemanget ska även anmälas till den kommunala lotsen för företag och större evenemang. Utifrån att det är en internationell tävling, mediaexponeringsmöjligheterna samt antalet gästnätter, som uppskattas till cirka 1 200 av arrangören, bedömer kommunstyrelsens förvaltning att arrangörsbidraget kan uppgå till 75 000 kronor, likt föregående år. Kommunen understryker att bidraget betalas ut under förutsättning att arrangemanget anordnas under de förutsättningar som anges i ansökan. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Cogheart Cycleclub Varberg Näringslivs- och destinationskontoret Ekonomikontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1140/1312 Beslutsförslag 1 (3) 2026-06-03 Dnr: KS 2026/0305-2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Matilda Schough, Svar på ansökan om projektstöd idrottsevenemang Varberg Cyclocross 2026 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. anslå 75 000 kronor ur kommunstyrelsens konto för ofördelade medel 2026 till Cogheart Cycleclub Varberg för att anordna Varberg Cyclocross 2026, 2. bidraget om 75 000 kronor betalas ut under förutsättning att arrangemanget anordnas enligt de förutsättningar som anges under rubriken Övervägande. Beskrivning av ärendet Ansökan har inkommit från Cogheart Cycleclub Varberg om att erhålla ett projektstöd på 150 000 kronor för att täcka delar av arrangemangs- kostnaderna för Varberg Cyclocross 2026. Evenemanget planeras hållas på en internationell nivå via cykelförbundet Union Cycliste Internationale (UCI) som sanktionerar internationella cykeltävlingar i olika klasser. Varbergs Cyclocross 2026 planeras även vara ett klass två event där tävlingen kommer ingå i en internationell tävlingskalender för herr- och damelit samt herr- och damjunior. Cogheart Cycleclub Varberg har arrangerat cykelcrosstävlingar i Varberg med SM år 2019 och 2020. Därefter har man arrangerat SWE-cup i Varberg år 2021 och 2022 och den internationella tävlingen UCI klass 2 2023, 2024 och 2025. Tävlingen planeras äga rum 17 och 18 oktober 2026 på Södra Fästninghörnan/ Varbergs fästning. Beslutsunderlag Beslutsförslag 3 juni 2026. Ansökan om projektstöd från Cogheart Cycleclub Varberg, inkommen 4 maj 2026. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1141/1312 2026-06-03 Dnr: KS 2026/0305-2 Övervägande Det är positivt för Varberg med arrangemang som bidrar till utbud av aktiviteter för både invånare och besökare. Arrangemanget skapar en upplevelse i Varberg under hösten och stärker platsvarumärket Varberg inspirerar samt bidrar till kommunens attraktionskraft. Bedömningen är också att arrangemanget kan skapa besöksnäringsintäkter, vilket genererar arbetstillfällen och skatteintäkter. Platsattraktionen stärks genom att Varberg upplevs som en aktiv destination. Arrangören ska tillsammans med boendeanläggningar i Varberg erbjuda paketeringar av boende och arrangören ska även inför tävlingen informera tävlande och eventuella åskådare om Varbergs utbud för besökare. Platsvarumärket Varberg inspirerar ska exponeras genom arrangörens marknadsföringskanaler i samråd med näringslivs- och destinationskontoret. Arrangören ska även kontakta samt pressbearbeta evenemanget i relevant nationell och internationell sportsmedia. Arrangören ska återkoppla till näringslivs- och destinationskontoret med bilder samt en kortfattad rapport om evenemangets förlopp, publiktillströmning och mediagenomslag en månad efter genomfört evenemang. Arrangören ska även samverka med boendeanläggningar och lokal besöksnäring som kan beröras av tävlingarna inför evenemanget. Det är viktigt att arrangören noga följer riktlinjer för säkerhet från polis och räddningstjänst varav arrangören ska kontakta polisen enligt tillståndspraxis. En säkerhetsplan för deltagare och besökare ska tas fram i enlighet med den säkerhetsguide som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerat år 2021 (numera Myndigheten för civilt försvar MCF). Evenemanget ska även anmälas till den kommunala lotsen för företag och större evenemang. Utifrån att det är en internationell tävling, mediaexponeringsmöjligheterna samt antalet gästnätter, som uppskattas till cirka 1 200 av arrangören, bedömer kommunstyrelsens förvaltning att arrangörsbidraget kan uppgå till 75 000 kronor, likt föregående år. Kommunen understryker att bidraget betalas ut under förutsättning att arrangemanget anordnas under de förutsättningar som anges i ansökan. 1142/1312 2026-06-03 Dnr: KS 2026/0305-2 Ekonomi och verksamhet Beslutet medför en kostnad för kommunen om 75 000 kronor. Kostnaden tas ur kommunstyrelsens konto för ofördelade medel 2026. Samråd Samråd har skett inom kommunstyrelsens förvaltning, mellan kommunkansliet och näringslivs- och destinationskontoret. Kommunstyrelsens förvaltning Martin Andersson Matilda Schough Näringslivsdirektör Destinationsutvecklare Protokollsutdrag Cogheart Cycleclub Varberg Näringslivs- och destinationskontoret Ekonomikontoret 1143/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (1 of 12) UNDERLAG PROJEKTSTÖD FÖR VARBERG CYCLOCROSS 2026 UCI CLASS 2 LÖRDAG och SÖNDAG Prel. 17-18 Oktober 2026 Varberg, Sweden FOTO: Håkan Wassberg, Varberg Cyclocross 2024. Daniel Weis Nielsen. 1144/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (2 of 12) UCI Class 2 Cykelcross UCI (Union Cycliste Internationale), det internationella cykelförbundet sanktionerar internationella cykeltävlingar i olika klasser. Class 2 innebär att tävlingen ingår i en internationell tävlingskalender för herr- och damelit samt herr- och damjunior. Att arrangera en internationell sanktionerad cykeltävling innebär högre krav på arrangemang än en nationell tävling. För deltagarna innebär det att de får UCI-ranking poäng och det finns krav på prispengar på förutbestämda lägsta nivåer. FOTO: Jonas Arneson, Varberg Cyclocross 2023. Varberg Cyclocross Bakgrund Varberg började arrangera cykelcrosstävlingar med SM 2019 och 2020. Därefter har vi arrangerat SWE- Cup (nationell cup) 2021 och 2022. 2023 tog vi steget till att ingå i den internationella tävlingskalendern och arrangerade en UCI C2 tävling + SweCup. UCI C2 är en internationell tävling som ger rankingpoäng i det internationella rankingsystemet. Det finns också krav på prispengar med miniminivåer enligt UCI. I år 2026 och även 2024 och 2025, arrangerar vi UCI C2-klass både lördagen och söndagen. Med dessa tävlingar har vi byggt upp en kompetens och en ryktbarhet att skapa högkvalitativa tävlingar. Vår strävan har alltid varit att utveckla konceptet. Varberg har en helt unik arena för cykelcross. Vi får ofta höra att Varberg Cyclocross har norra Europas i särklass mest intressanta bana. Med det menar de inramning och banans olika partier. 1145/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (3 of 12) En bra cykelcrossbana ska innehålla gräs, sand, asfalt och sluttningar i olika riktningar. Om banan, eller arenan, dessutom ligger på en vacker kulturell centrumnära plats skapar det förutsättningar för en arena i världsklass. I Varberg har vi precis alla dessa förutsättningar. Swedish Cyclocross Superweek Tillsammans med arrangörer i Täby ingår Varberg Cyclocross i ett samarbete som vi kallar ”Swedish Cyclocross Superweek”. Syftet med samarbetet är att lyfta svensk cykelcross och göra våra tävlingar mer attraktiva för utländska deltagare. Genom att vi arrangerar flera tävlingar under en kort period, blir det mer värt för långväga deltagare att resa till Sverige. Det är också ett bra sätt att ge våra svenska deltagare möjlighet att tävla på hemmaplan med internationellt motstånd och rankingpoäng. Inom vårt samarbete är vi helt överens om att detta var en lyckad satsning och att samarbetet uppnådde målen. FOTO: Håkan Wassberg, Varberg Cyclocross 2024. Inte bara elit Inspiration till barn och ungdomar Cykeltävlingar är spektakulära. De syns och märks. Ungdomar och barn får möjlighet att se vad idrotten kan bidra till. Det visar att engagemang och hängivenhet är ett alternativ. Tävlingarna i Varberg ger också möjlighet för de föreningsaktiva ungdomarna i Varbergs cykelföreningar att prova cykelcross på hemmaplan. Att arrangera cykeltävlingar är att göra saker tillsammans, ofta mellan generationer, äldre som yngre. Det engagerar och bygger sammanhållning i staden. Vi har stor anledning att vara stolta över våra cykelarrangemang och det arbete vi i respektive förening har gjort för att nå dit vi är idag. Varberg Cyclocross har klasser i både ungdom från 10 år och uppåt till elit och agegroups. 1146/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (4 of 12) Varberg Cyclocross´s dragningskraft Med åren har nivån höjts på deltagarna. Vi är en tävling som fler team och enskilda CX-cyklister har i sin tävlingskalender. I år hade vi deltagare från 13 nationer, vilket är en ökning från förra året. Många europeiska deltagare har spenderat veckan i Varberg med cykeläventyr på våra grusvägar i världsklass. Deltagarna har bott i Varberg, men även i samhällen på landsbygden. Citat från en Belgisk coach: ”I want to move her! It´s fantastic.” (Bodde i Rolfstorp, Air bnb) Danska CX-kalendern har anpassat sig för att danska CX-cyklister kan köra Varberg Cyclocross. Det är alltså en viktig tävling för danskarna. Många uttrycker hur fantastiskt Varberg är. Deltagare och tillresta Deltagare kommer från 13 nationer. Sverige, Norge, Danmark, Estland, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Polen, Ungern, Serbien, Österrike och Storbritannien. Ca 41% av deltagarna är tillresta från utlandet. I Sverige kommer deltagarna främst från Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra orter som är väl representerade är Falun och Skövde. 2022 2023 2024 2025 Lördag 102 143 175 162 Söndag 89 119 163 150 Totalt 191 262 338 312 Vi vet att deltagare bor på Fästningens Vandrarhem, Fregatten, Apelvikens Camping och Air bnb på landsbygden (Tångaberg och Rolfstorp). Det fanns troligtvis andra bokningar utöver ovan nämnda. En del husbilar. 1147/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (5 of 12) Långsiktighet och vision Visionen kvarstår. Vi vill succesivt utveckla Varberg Cyclocross och med tiden höja status på tävlingen. Dels för att locka bättre startfält och därmed göra tävlingen mer intressant för olika intressenter. Med internationellt genomslag blir tävlingen intressantare för samtliga. Allt från barnet eller ungdomen som åskådare eller deltagare, till seniora varbergaren på sin helgpromenad. Vi tror på att genom skapa denna typ av positiva arrangemang, skapar vi också engagemang och samhörighet i samhället i ett bredare perspektiv. Intressenter: Varbergs kommun Lokalt och regionalt föreningsliv Lokal och regional besöksnäring Sponsorer Svenska Cykelförbundet Lokal allmänhet Svenska tävlingscyklister Utländska tävlingscyklister / professionella team Tidslinje vision: 2019 Svenska mästerskapen genomfört 2020 Svenska mästerskapen genomfört 2021 Swe Cup, CX-pokal genomfört 2022 Swe Cup x- 2 genomfört 2023 UCI C2 lördag, Swe Cup genomfört 2024 UCI C2 lördag och söndag, Swe Cup genomfört 2025 UCI C2 lördag och söndag, Swe Cup genomfört 2026 UCI C2, Swe Cup 17-18 Oktober 2027 UCI C2, Swe Cup ? 2028 UCI C1, World Cup? Mästerskap? ? I samband med Varbergs nya stadsdel Västerport, tunnel mm blir färdigställt vill vi ta ytterligare steg i vår vision och ta tävlingen till ännu högre nivå. Med en stortävling kan staden räkna med ca 20 000 besökare i publik och ungefär lika många gästnätter. Vi tror att en internationell cykelcrosstävling i centrala Varberg är ett bra sätt att både fira och visa upp stadens nya och befintliga stadsdelar. World Cup C1 2023 1148/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (6 of 12) Koncept för Varberg Cyclocross C2 2026 Varberg har en helt unik arena för cykelcross. En bra cykelcrossbana ska innehålla gräs, sand, asfalt och sluttningar i olika riktningar. Om banan, eller arenan, dessutom ligger på en vacker kulturell centrumnära plats skapar det förutsättningar för en arena i världsklass. I Varberg har vi precis alla dessa förutsättningar. Vi har ett etablerat nordiskt samarbete som ska främja möjligheten till större startfält och mer uppmärksamhet. - UCI Class 2 + Nordic CX-Cup tävling på lördagen den 17/10 2026 Elit + åldersklasser + ungdomar + open motion - UCI Class 2 + Nordic CX-Cup tävling på söndagen den 18/10 2026 Elit + åldersklasser + ungdomar + open motion Vi får ofta höra att Varberg Cyclocross har norra Europas i särklass mest intressanta bana. Med det menar de inramning och banans olika partier. Nu vill vi nå ut till fler för att visa upp varför cykelcrossdeltagare som varit i Varberg är lyriska när de beskriver vad vi har presenterat för dem. 1149/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (7 of 12) Varberg, en del av ett nordiskt CX-samarbete Cykelcross är en vintersport i Europa. Därför startar säsongen på hösten och kulminerar i januari med världsmästerskap. I samarbete med Stockholm/Täby cykelcrosstävling och danska cykelcrosstävlingen i Köpenhamn planerar vi att lägga Varberg Cyklocross i ett nordiskt block av tävlingar. Planen är att våra tävlingar tillsammans stärker varandra och att deltagare lockas att komma till Sverige och Danmark för att tävla för eftertraktade rankingpoäng. Vi vill göra det mer värt för långväga deltagare från Frankrike, Nederländerna och Belgien att resa till norden. Stockholm / Täby 2 x C2 SweCup Varberg 2 x C2 SweCup Köpenhamn 2 x C2 Genom detta samarbete vill vi öka chanserna till ett bredare medialt genombrott. En kompakt serie med internationellt bra startfält har bättre chanser att locka både sponsorer och öka uppmärksamheten för tävlingarna. Vi har sett tidigare år att detta samarbete bär frukt. 1150/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (8 of 12) Varför ska Varberg stå värd för en internationell cykelcrosstävling? Ett unikt evenemang Evenemanget Varberg Cyclocross saknar motstycke i Varberg. Det finns knappt några öppna idrottsevenemang kvar i staden som inte är på en arena. Varberg Cyclocross kommer att arrangeras i oktober. En period då det inte krockar med annan turism och besöksnäring. En satsning under lågsäsong, ur besöksnäringsperspektiv. Arrangörskompetens Stötta Varberg Cyclocross och därmed behålla och bygga upp arrangörskompetens med lokala aktörer. Genom att se till att tävlingen arrangeras fortsättningsvis ger det också anledning att bygga på andra verksamheter kring cykling. Dels mindre arrangemang på klubbnivå, dels nationella tävlingar. Det ger också anledning att skapa arrangemang som kan gynna besöksnäring och stadens attraktionskraft. Några exempel är Åkulla Cyclocross, Easy Wheels, Giro Himledalen e t c. FOTO: Håkan Wassberg, Varberg Cyclocross 2023. Självbild, för att vi kan Vilken annan ort har förmågan att med gott självförtroende ge sig på ett projekt som detta? Det kräver både förutsättningar vad gäller kompetens, kreativitet och vilja. Vi har både förmåga och ambition i vår projektorganisation. Det är mycket värt för Varberg att denna drivkraft finns och får utrymme att bidra till att göra Varberg till den kreativa mittpunkt som vi vill vara. 1151/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (9 of 12) Inspiration till barn och ungdomar Cykeltävlingar är spektakulära. De syns och märks. Ungdomar och barn får möjlighet att se vad idrotten kan bidra till. Det visar att engagemang och hängivenhet är ett alternativ. Tävlingarna i Varberg ger också möjlighet för de föreningsaktiva ungdomarna i Varbergs cykelföreningar att prova cykelcross på hemmaplan. Tävlingarna är fritt från inträde och tillgängliga för allmänheten! FOTO: Håkan Wassberg, Varberg Cyclocross 2023. Lokal förankring Varberg är och kommer förbli en cykelstad så länge staden och kommuninvånarna engagerar sig i cykelsporten. På många sätt är vi ett föredöme med flera viktiga arrangemang inom cykel. Bockstensturen, Varbergs Sommargiro, Giro Himledalen, Varberg Cyclocross och Varberg Meeting. Samtliga arrangemang är välarrangerade och uppskattade av deltagarna. Att arrangera cykeltävlingar är att göra saker tillsammans, ofta mellan generationer, äldre som yngre. Det engagerar och bygger sammanhållning i staden. Vi har stor anledning att vara stolta över våra cykelarrangemang och det arbete vi i respektive förening har gjort för att nå dit vi är idag. 1152/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (10 of 12) Besök och hotellnätter Vi räknar med att cykelcross kommer öka i både uppmärksamhet och deltagare under närmaste åren. Varberg Cyclocross håller på att bygga upp ett gott europeiskt rykte om att vara en attraktiv tävling. Deltagare från Danmark och Norge är självklara målgrupper. Vi räknar också med fler deltagare från Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tjekien, Tyskland och Polen. Cykelcross är mycket stort i dessa länder. Cyklister som har svårt att placera sig i dessa länder kan se chansen att få UCI-rankingpoäng genom att komma till en relativt mindre tävling som Varberg Cyclocross. FOTO: Håkan Wassberg, Varberg Cyclocross 2023. Herr elit. Deltagare 180 Genomsnitt per tävlingdag. Faktor medföljande 2,2 Baserat på VCX 2024 Övernattningar/pers 2,5 Överslag tävlingshelg. Publik och tillresta 100 Press, fans, cykelintresserade mm Övernattningar/pers 2 Gästnätter: 1 200 1153/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (11 of 12) FOTO: Håkan Wassberg, Varberg Cyclocross 2022. Ungdomstävling. Press och media Genomslaget i traditionell media förväntas öka i takt med att tävlingen blir mer etablerad. Det ska dock medges att monokulturen i svensk idrottsrapportering gör det svårt för icke arenaidrotter att konkurrera om utrymmet. TV, streaming Varberg Cyclocross ambition är att långsiktigt kunna ha TV-streamade sändningar. Det kräver dock ytterligare finansiering. Internationell cykelpress Internationell cykelpress bevakar resultat och publicera bildmaterial. Social media Många deltagare och deras sponsorer kommer göra inlägg och olika publikationer från tävlingshelgen. Nationell och lokal press Svensk press kommer uppmärksamma och bevaka denna tävling. 1154/1312 Presentation UCI Cyclocross C2 event in Varberg, Sweden (12 of 12) Ekonomi Ansökt projektmedel: 150 000 SEK Ansökande förening: Cogheart Cycleclub Varberg Kontaktperson: Peter Larsson peter.larsson@cancano.se 0730-666761 Budgeten för ansökan baseras på dagens penningvärde. Intäkt Kostnad Deltagarintäkter 90 000 Sponsorer kontant 10 000 SweCup 10 000 Sponsorvärde tjänster 90 000 Värdstad (Varberg) 150 000 Licens och sanktion Lördag UCI C2 15 000 Licens och sanktion Söndag UCI C2 15 000 Funktionärer 20 000 Inhyrda tjänster/tillstånd 80 000 Inköp/hyra material 90 000 Prispengar Lördag UCI C2 (enligt UCI) 65 000 Prispengar Söndag UCI C2 (enligt UCI) 65 000 Total budget 350 000 kr 350 000 kr Vad behöver Varbergs kommun bistå med? I princip är det 150 000 kr som Varbergs kommun behöver bidra med för att vi ska kunna genomföra tävlingen. Utöver ansökt projektmedel hoppas vi att vi fortsätter det goda samarbetet med vi har med kommunens förvaltningar NoD, hamn och gata, park och kultur och fritid. Vi driver projektet och tar ansvar för att projektet genomförs. Kommunens åtagande är därmed begränsat till ansökt projektmedel. Inga arenor, inga projektledartjänster e t c kommer blasta kommunens övriga verksamheter. Tidigare års tävling var underfinansierad, men vi valde att gå vidare istället för att lägga ner satsningen. Vart går pengarna? En stor del av projektmedel återförs till kommunen via ersättningar till hjälpföreningar och lokalt näringsliv som levererar tjänster och material. Vi kommer samarbeta med övriga cykel- och idrottsföreningar för att genomföra arrangemanget. Inköp av material och tjänster och bättre mediaproduktion. 1155/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-16 1

§ 279 Dnr KS 2026/0353 Svar på ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. avslå ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kurortens samfällighetsförening ansöker om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida på 250 000 kronor. För att finansiera restaureringen som beräknas kosta 1 061 083 kronor ansöker föreningen om bidrag från Varbergs kommun, Sparbanksstiftelsen samt Länsstyrelsen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 22 maj 2026. Ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida, 21 maj 2026. Övervägande Ursprungligen uppfördes vattentornen med fasad bestående av liggande träpanel upptill och stående nertill. Detta har sedermera ersatts av oljehärdade träfiberskivor. Föreningens önskan är nu att återställa fasaden till ursprunglig träpanel såsom dom var utförda. Föreningen framför att läget är hårt utsatt för väder och vind, träfiberskivorna lossnar lätt i den fria nedre kanten och kräver mycket underhåll samt reparationer. Föreningens ambition är att detta utförs ihop med kulturmiljö Halland och länsstyrelsen med förhoppning om att detta ska uppskattas av besökande samt att behovet av akuta reparationer och underhåll ska minska. Då detaljplanen i dag inte tillåter någon specifik funktion, saknar byggnaderna kommersiellt användningsområde, men bedöms ha ett kulturhistoriskt intresse. Bidrag för kulturella ändamål kan sökas hos Länsstyrelsen i enlighet med 15 § i förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1156/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-16 2 Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den aktuella åtgärden inte bör finansieras av kommunala medel. Ansökan om medel för restaurering av vattentorn Albert och Frida på 250 000 kronor föreslås avslås. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Kurortens Samfällighetsförening Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1157/1312 Beslutsförslag 1 (2) 2026-05-22 Dnr: KS 2026/0353-2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Stina Johansson, Svar på ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. avslå ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida. Beskrivning av ärendet Kurortens samfällighetsförening ansöker om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida på 250 000 kronor. För att finansiera restaureringen som beräknas kosta 1 061 083 kronor ansöker föreningen om bidrag från Varbergs kommun, Sparbanksstiftelsen samt Länsstyrelsen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 22 maj 2026. Ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida, 21 maj 2026. Övervägande Ursprungligen uppfördes vattentornen med fasad bestående av liggande träpanel upptill och stående nertill. Detta har sedermera ersatts av oljehärdade träfiberskivor. Föreningens önskan är nu att återställa fasaden till ursprunglig träpanel såsom dom var utförda. Föreningen framför att läget är hårt utsatt för väder och vind, träfiberskivorna lossnar lätt i den fria nedre kanten och kräver mycket underhåll samt reparationer. Föreningens ambition är att detta utförs ihop med kulturmiljö Halland och länsstyrelsen med förhoppning om att detta ska uppskattas av besökande samt att behovet av akuta reparationer och underhåll ska minska. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg www.varberg.se 1158/1312 2026-05-22 Dnr: KS 2026/0353-2 Då detaljplanen i dag inte tillåter någon specifik funktion, saknar byggnaderna kommersiellt användningsområde, men bedöms ha ett kulturhistoriskt intresse. Bidrag för kulturella ändamål kan sökas hos Länsstyrelsen i enlighet med 15 § i förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den aktuella åtgärden inte bör finansieras av kommunala medel. Ansökan om medel för restaurering av vattentorn Albert och Frida på 250 000 kronor föreslås avslås. Ekonomi och verksamhet Beslutet påverkar inte kommunens ekonomi eller verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning Johan Suomela Stina Johansson Avdelningschef Ekonom Protokollsutdrag Ekonomikontoret Kurortens Samfällighetsförening 1159/1312 Till kommunstyrelsen i Varbergs kommun Ansökan om medel för restaurering av vattentornen Albert och Frida. Sökande: Kurortens samfällighetsförening Org: 716442-1559 Kontaktperson Förnamn: Roger Efternamn: Glasell Postnummer: 43253 Ort: Varberg Adress: Karl Nordströms väg 33 Telefon: E-post: Sökt belopp 250 000 Kr Ändamål projekt Återställning av kulturhistoriska byggnader inom område för riksintresse, som avser att utföras under 2026. Projektbeskrivning Varbergs kustsanatorium Apelviken, anlagt 1902, som i planering och arkitektur speglar det tidigare 1900-talets ambitioner inom medicin och socialpolitik. Vattentornen, ritade av arkitekten Rudolf Lange, belägna i parkmiljö som anpassats till naturförutsättningarna. Bebyggelsen är huvudsakligen uppförd 1915 - 1930 med hus för olika funktioner. Ursprungligen uppfördes vattentornen med fasad bestående av liggande träpanel upptill och stående nertill. 1160/1312 Detta har sedermera ersatts av oljehärdade träfiberskivor. Vår önskan är nu att återställa fasaden till ursprunglig träpanel såsom dom var utförda. Läget är hårt utsatt för väder och vind träfiberskivorna lossnar lätt i den fria nedre kanten och kräver mycket underhåll samt reparationer. Ambitionen är att detta utförs ihop med kulturmiljö Halland och länsstyrelsen Förhoppningen är att dom skall uppskattas av besökande samt att behovet av akuta reparationer och underhåll skall minska. Då detaljplanen i dag inte tillåter någon specifik funktion, saknar byggnaderna kommersiellt användningsområde, men har ett stort kulturhistoriskt intresse. Finansiering/ekonomi Fasad 1 061 083:- Kulturmiljö Hallands medverkan 32 950:- Projektledning & bygglov 68 750:- Summa 1 162 783 Kr Andra finansiärer Sparbanksstiftelsen Länsstyrelsen (ansökan inlämnad) Kurortens samfällighet Med Vänliga Hälsningar Kurortens samfällighet 1161/1312 1162/1312 1163/1312 1164/1312 1165/1312 1166/1312 1167/1312 1168/1312 1169/1312 1170/1312 1171/1312 1172/1312 1173/1312 1174/1312 1175/1312 1176/1312 1177/1312 1178/1312 1179/1312 1180/1312 1181/1312 1182/1312 1183/1312 1184/1312 1185/1312 1186/1312 1187/1312 1188/1312 1189/1312 1190/1312 1191/1312 1192/1312 1193/1312 1194/1312 1195/1312 1196/1312 1197/1312 1198/1312 1199/1312 1200/1312 1201/1312 1202/1312 1203/1312 1204/1312 1205/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-02 1

§280 Dnr KS 2026/0364 Utdelning från Kerstins stipendiefond Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. från Kerstins stipendiefond dela ut 5 000 kronor till Kerstin Andersson, ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kerstins stipendiefond är en av de stiftelser som Varbergs kommun förvaltar. Avkastningen ska varje år utdelas till en i Varberg född och uppvuxen flicka, som är döpt till och kallas Kerstin. Flickan ska också under året slutfört studier vid någon av stadens skolor samt förutsättes att beloppet används till stipendiatens yrkesutbildning. Förslag ges från rektorerna från stadens skolor att utdela stipendium till någon som uppfyller kraven samt även besluta om stipendiets storlek, utdelningsterminer, varaktighet etc. Vid andra kvalifikationer än de ovan nämnda ska ej fästas något avseende – ej heller vid yrkesval eller sättet för utbildningen – och sociala eller politiska synpunkter får ej läggas till grund för avgörandet. Beslutsunderlag Beslutsförslag 28 maj 2026. Testamente Kerstins stipendiefond. Ansökan, daterad 26 maj 2026. Övervägande Ansökan har inkommit från utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen avseende en elev som avslutat sina gymnasiestudier. Efter gymnasiet vill Kerstin studera vidare inom HR-utbildning. Förvaltningens bedömning är att stipendiaten uppfyller ändamålet och att 5 000 kronor är en rimlig nivå. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum 1212/1312 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-09 1