Förskole- och grundskolenämnden — 21 oktober 2026

41 §, 11 kap. 40 § samt 14 kap. 18 §. Den kommun där en fristående skola är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen kan fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Bestämmelserna gäller utifrån nämndens ansvarsområden förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola samt fritidshem som anordnas vid en skolenhet som anordnar förskoleklass och/eller grundskola. Syftet med insyn Varbergs kommun har ett övergripande ansvar för att se till helheten för samtliga elever i kommunen och säkerställa att de erbjuds en god utbildning. Detta ansvar förutsätter ett förtroendefullt och gott samarbete mellan den kommunala och de fristående skolhuvudmännen. Med insyn i Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 8 verksamheten avses enligt förarbetena att förskole- och grundskoleförvaltningen fortlöpande ska hålla sig informerad om hur verksamheten vid den fristående skolan utvecklas, ta del av deras planering och få information om eventuella förändringar i verksamheten, till exempel ökning eller minskning av antalet skolplatser. Lokala styrdokument reglerar "hur:et Enligt riktlinje för styrdokument i Varbergs kommun (dnr Ks 2020/0119) finns det en dokumenthierarki som ger vägledning om vilken sorts styrdokument som ska skrivas fram, och på vilken nivå beslut ska fattas. Riktlinjen beskriver att dokument som reglerar översiktliga och principiella frågor ("vad:et") fattas generellt politiskt. Styrdokument som i stället reglerar ”hur:et”, med konkreta anvisningar kring hur något ska genomföras på en mer detaljerad nivå, beslutas av tjänstepersoner som ansvarig chef. Nuvarande insynsplan beslutades av dåvarande Barn- och utbildningsnämnden 2016 (dnr BUN 2016/0531–1). Under arbetet med att revidera styrdokumenten har det framkommit att den nuvarande planen är mycket detaljerad kring genomförandet av insynen. Då lagstiftningen redan styr att insyn ska genomföras, kommer det lokala dokumentet efter revidering att utformas som en ren anvisning för hur genomförandet i de fristående verksamheterna ska gå till (se bilaga Anvisning insyn i fristående skolverksamheter). Utifrån kommunens riktlinje för styrdokument är förvaltningens slutsats därmed att anvisningen är ett dokument som ansvarig chef har beslutanderätt över, inte nämnden, som det är i nuläget. Sammanfattning Sammanfattningsvis föreslås att förskole- och grundskolenämnden upphäver den tidigare politiskt beslutade planen för insyn. Detta eftersom innehållet styrs av skollagen, och genomförandet, i enlighet med kommunens dokumenthierarki, ska regleras via en anvisning beslutad på tjänstepersonsnivå. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 9

§ 53 Dnr FGN 2026/0613 Ramprogram för förskolor i Varbergs kommun Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden besluta 1. anta ramprogram för förskolor i Varbergs kommun. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Ramprogrammet för förskolor i Varbergs kommun utgör ett övergripande styrdokument för planering, nybyggnation, ombyggnation och utveckling av kommunens förskolemiljöer. Syftet är att säkerställa att förskolornas inne- och utemiljöer utformas på ett likvärdigt, funktionellt och hållbart sätt som främjar barns lärande, utveckling, trygghet och välbefinnande samt ger goda förutsättningar för personalens arbete. Ramprogrammet anger övergripande riktlinjer och krav för lokaler och utemiljöer, med fokus på pedagogisk funktion, tillgänglighet, säkerhet, arbetsmiljö, hållbarhet och långsiktig förvaltning. Dokumentet utgår från gällande lagstiftning, nationella styrdokument och kommunala mål samt har tagits fram i samverkan mellan verksamhetsföreträdare, förvaltning och sakkunniga inom samhällsbyggnad. Genom att anta ramprogrammet får kommunen ett gemensamt och långsiktigt styrdokument som stödjer en effektiv planering och bidrar till att skapa likvärdiga, ändamålsenliga och framtidssäkra förskolemiljöer i hela kommunen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 2026-10-06 Ramprogram för förskolor i Varbergs kommun Övervägande Ramprogrammet anger riktvärden för pedagogisk yta och friyta per barn som en viktig utgångspunkt för planering och utveckling av förskolor i Varbergs kommun. Riktvärdena syftar till att säkerställa likvärdiga, funktionella och kvalitativa lärmiljöer över tid. Samtidigt kan lokala förutsättningar, exempelvis begränsningar i befintlig bebyggelse, tomtförhållanden eller särskilda verksamhetsbehov, innebära att riktvärdena inte fullt ut kan uppnås i varje enskilt projekt. I sådana fall Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 3 behöver en samlad bedömning göras där barnens bästa, verksamhetens behov och den totala kvaliteten i lärmiljön vägs samman. Eventuella avsteg från ramprogrammets riktvärden ska vara väl motiverade, dokumenterade och prövas utifrån projektets specifika förutsättningar. Detta bidrar till att säkerställa transparens, likvärdighet och en långsiktigt hållbar utveckling av kommunens förskolemiljöer. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Lokalförsörjningsavdelningen Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 4

§ 54 Dnr FGN 2026/0257 Björkedalsskolans fysiska och organisatoriska förutsättningar Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden besluta att 1. ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med en modell med centrala särskilda undervisningsgrupper i varje geografiskt område. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet På uppdrag av förskole- och grundskolenämnden har förvaltningen utrett Björkedalsskolans fysiska och organisatoriska förutsättningar. Syftet var att utvärdera om organisationsformen resursskola, eller en annan modell med centralt förstärkt stöd inom den ordinarie grundskolan, bäst tillgodoser elevernas behov. Utredningen visar att den nuvarande organisationen med en resursskola för årskursspannet F-9 är en sårbar organisation utifrån skollagens krav på behöriga och legitimerade lärare, men även lokalmässigt behöver resursskolan få en mer långsiktig och hållbar lösning. I utredningen beskrivs två möjliga vägval för framtiden: en avgränsning av dagens resursskola eller en ny modell med geografisk organisering. Den samlade bedömningen är att en övergång till en geografisk modell är det mest resurseffektiva och likvärdiga alternativet. För att lösa de organisatoriska utmaningarna föreslås därför att förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med en modell där stödet organiseras inom kommunens geografiska team genom centrala särskilda undervisningsgrupper. Beslutsunderlag Beslutsförslag 20261007 Björkedalsskolan Utredning kring fysiska och organisatoriska förutsättningar Skolinspektionens beslut/föreläggande efter tillsyn Björkedalskolan Övervägande Bakgrund Björkedalsskolan är en kommunal resursskola (F-9) som inrättades 2021 för elever i behov av omfattande särskilt stöd. Skolan bedriver idag sin verksamhet i lokaler i Himle med ett tillfälligt bygglov som upphör att gälla Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 5 i augusti 2031. Vid en tillsyn i januari 2026 konstaterade Skolinspektionen att lärarna saknade behörighet i vissa ämnen för årskurs 7–9 och att skolans organisation inte möter skollagstiftningens krav gällande behöriga lärare för de årskurser som vid tillsynen fanns på skolan. Elever uppskattar verksamhetens trygghet och anpassningar, men en liten centraliserad skolorganisation F-9 är sårbar utifrån skollagstiftningens krav på lärarlegitimation och behörigheter. Bedömning och överväganden Utredningen konstaterar att forskning och kvalitetsgranskningar inte visar att en specifik organisationsform, som en resursskola, per automatik leder till bättre resultat och högre måluppfyllelse. Det är istället kvaliteten på undervisningen och den specialpedagogiska kompetensen som är avgörande. För att säkerställa god utbildning behöver förändringar i organiseringen ske. Utredningen har identifierat två huvudsakliga vägval. Alternativ 1: Utveckling av resursskolan genom avgränsning I nuvarande organisation har Björkedalsskolan möjlighet att ta emot elever i årskursspannet F-9 för de 10-12 elevplatser som skolan erbjuder. Utifrån skollagstiftningens krav på legitimerade och behöriga lärare i samtliga ämnen och årskurser är det en utmaning att organisera verksamheten med detta elevantal spridda över samtliga årskurser. Om resursskolan ska finnas kvar som organisationsform behöver årskursspannet avgränsas från nuvarande F-9. En begränsning av årskurser ger större förutsättningar för att uppfylla lagkravet på legitimerade och behöriga lärare i alla ämnen. Resursskolans antagning skulle också behöva avgränsas mot en mer specificerad målgrupp med tydligare mottagningskriterier. Vidare behöver lokalfrågan lösas långsiktigt för att skapa stabila förutsättningar och hantera elevernas restider till och från skolan. Alternativ 2: Ny modell inom geografiska områden Som ett alternativ till dagens resursskola föreslås en modell där centrala, förstärkta särskilda undervisningsgrupper organiseras inom samtliga fem geografiska team i kommunen. Med denna modell flyttas den specialpedagogiska kompetensen och stödet närmare elevernas ordinarie skolor, och eleverna ges större förutsättningar att undervisas av behöriga lärare oavsett vilken årskurs de går i. Modellen ger också möjlighet att låta det stöd som idag ges till eleverna på Björkedalsskolan komma fler elever till gagn. Dessutom kan kompetensen att möta elevers behov gynna fler lärare och skolor genom ökad samverkan. I detta förslag behåller rektorn på elevens hemskola det pedagogiska ansvaret, vilket underlättar samverkan och en eventuell återgång till ordinarie undervisning. Utredningens bedömning är att denna spridning av kompetensen kommer att göra det kvalificerade stödet tillgängligt för fler elever jämfört med en centraliserad resursskola, och därmed möta det efterfrågade behovet i större utsträckning. Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 6 Slutsats Sammanfattningsvis är utredningens slutsats att alternativ 2 är att föredra, då det flyttar den specialpedagogiska kompetensen och stödet närmare elevernas ordinarie skolor genom förstärkta särskilda undervisningsgrupper i alla fem geografiska team. Då det är undervisningens kvalitet och kompetensen – inte en specifik organisationsform – som är avgörande, gör denna modell att fler elever får tillgång till kvalificerat stöd och behöriga lärare oavsett årskurs. Genom att rektorn på hemskolan behåller det pedagogiska ansvaret underlättas dessutom eventuell återgång, samtidigt som kompetensen och samverkan stärks i hela kommunen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 7

§ 55 Dnr FGN 2026/0571 Upphävande av beslut för insynsplan Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden besluta att 1. upphäva beslut Insynsplan för fristående skolor BUN 2016-10-03, § 133. 2. ny anvisning för insyn i fristående skolverksamheter beslutas på tjänstepersonsnivå. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Den nuvarande planen för insyn beslutades av dåvarande Barn- och utbildningsnämnden 2016. I samband med en revidering har förvaltningen konstaterat att det lokala dokumentet framåt endast ska reglera hur insynen i fristående verksamheter ska genomföras, eftersom skollagen reglerar vad som ska göras. Enligt kommunens riktlinje för styrdokument är detta en anvisning som ska beslutas av ansvarig chef. Ärendet avser därför att upphäva nämndens tidigare beslut så att förskole- och grundskoleförvaltningen kan fastställa den nya anvisningen på tjänstepersonsnivå. Beslutsunderlag Beslutsunderlag 20260928 Insynsplan för stående skolor, BUN 2016-10-03, § 133 Anvisning insyn i fristående verksamhet Övervägande Skollagen reglerar "vad:et" Arbetet med insyn är lagstadgat och regleras i skollagen 9 kap. 22 §, 10 kap.

§ 56 Dnr FGN 2026/0609 Yttrande över remiss av promemoria Spetsutbildning i musik i grundskolan – en försöksverksamhet. Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden besluta 1. godkänna yttrandet daterat 7 oktober 2026 som svar på remiss om Spetsutbildning i musik i grundskolan – en försöksverksamhet (Ds 2026:13). ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian Spetsutbildning i musik i grundskolan – en försöksverksamhet (Ds 2026:13) till Varbergs kommun. Promemorian föreslår en försöksverksamhet med spetsutbildning i musik med start i årskurs 1 och 5 begränsad till 15 skolor i landet. Varbergs kommun instämmer i grunden i behovet av att stärka den instrumentella kompetensen bland unga musiker för att öka svensk konkurrenskraft. Möjligheten att stimulera musiktalanger är värdefull, men Varbergs kommun ser flera utmaningar med den föreslagna försöksverksamheten. Beslutsunderlag Beslutsförslag 20261007 Yttrande över remiss av promemorian Spetsutbildning i musik i grundskolan- en försöksverksamhet Övervägande Varbergs kommuns yttrande utgår ifrån nedan framskrivna perspektiv: Likvärdighet och socioekonomiska förutsättningar: En begränsning av försöksverksamheten till 15 enheter minskar det geografiska urvalet, vilket påverkar tillgängligheten för elever i hela landet och riskerar att motverka grundskolans uppdrag att erbjuda en likvärdig utbildning i hela Sverige. Det finns också en risk att utbildningen i huvudsak kommer att sökas av elever vars vårdnadshavare redan har starka socioekonomiska och kulturella förutsättningar, eftersom få elever med svaga socioekonomiska förutsättningar inleder musikalisk utbildning före sju års ålder. Fjärrundervisning föreslås i remissen från årskurs 5 för ökad Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 10 tillgänglighet, men moment inom musikutbildning kan vara svåra att bedriva på distans med god kvalitet. Krav på lärarlegitimation och pedagogisk kompetens: Förslaget innebär undantag från gällande skollagstiftning genom att yrkesverksamma musiker ska kunna tillsvidareanställas utan krav på lärarlegitimation. Att prioritera konstnärlig kompetens över formell didaktisk kompetens riskerar likvärdigheten och betygssättning. Det innebär dessutom administrativa och organisatoriska utmaningar för rektor och huvudman, som ansvarar för kompetensutveckling inom exempelvis didaktik och betygssättning för denna personalgrupp. Elevernas arbetsmiljö och psykiska hälsa: Förslaget innebär en utökning till 240 skoldagar per år jämfört med grundskolans ordinarie 178 dagar. Schemalagda övningar och konserter utöver ordinarie skoltid ökar belastningen på eleverna. Denna utökade skoltid och struktur ställer krav på elevhälsan och rektor i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa. Resursfördelning och alternativ: Sammanfattningsvis ges ett mer resurseffektivt och likvärdigt alternativ genom en resursförstärkning av den befintliga kommunala kulturskolan och utökat samarbete mellan kulturskolorna och musikhögskolorna. Så skulle bredd och fördjupning i musik kunna erbjudas elever över hela landet för att stärka kompetens och konkurrenskraft. Förskole- och grundskolenämnden föreslås godkänna yttrandet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 11

§ 57 Dnr FGN 2026/0144 Återrapportering uppdrag Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. återremittera ärendet till sammanträdet den 11 november för komplettering gällande förebyggande hundsök utanför verksamhetstid samt omvärldsbevakning. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Jenny Bolgert (S) och Elisabeth Mellgren (S) deltar inte i beslutet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Ajournering Anna Bengtsson (M) föreslår att sammanträdet ajourneras. Ordförande frågar om arbetsutskottet kan ajourneras och finner att så sker. Arbetsutskottet ajourneras för överläggning i partigrupperna. Förslag till beslut på sammanträdet Anna Bengtsson (M), Anki Herdell (KD) och Hanna Götz (SD) föreslår att arbetsutskottet beslutar - återremittera ärendet till sammanträdet den 11 november för komplettering gällande förebyggande hundsök utanför verksamhetstid samt omvärldsbevakning. Beslutsordning Ordförande frågar om arbetsutskottet kan besluta återremittera ärendet och finner att så sker. Beskrivning av ärendet I samband med beslut om Budget 2026, KF 2025-11-11, § 185 gav kommunfullmäktige förskole- och grundskolenämnden två uppdrag inom området säkerhet och beredskap: • Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet • Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan Denna återrapportering gäller uppdraget kring Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan. ”Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 12 Förskole- och grundskolenämnden ges i uppdrag att ta fram en modell för trygghetshöjande åtgärder i lokaler där elever vistas. Modellen ska förhindra att illegala objekt samt droger förvaras eller transporteras i lokalerna. Flera kommuner använder exempelvis hundsök i lokaler efter skoltid, just för att avskräcka förvaring och hantering, vilket skulle kunna vara en av flera potentiella förebyggande och systematiska åtgärder att använda i Varberg. Samtidigt behöver rättssäkerhet och integritet värnas; JO har till exempel avrått från slumpvisa drogtester på elever, samtidigt som det finns undersökningar som visar en fortsatt hög tillgänglighet och utsatthet kopplat mot droger i åk 9, vilket förstärker behov av proportionerliga och förutsägbara insatser. Förslag på uppdatering av styrdokument och rutiner ska tas fram. Återrapportering till Kommunstyrelsen senast fjärde kvartalet 2026.” Återrapportering uppdrag Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan i korthet Förvaltningen arbetar med ett brett perspektiv på säkerhets- och beredskapsfrågor. I juli 2025 infördes kapitel 6a Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte i skollagen. Den nya regleringen innehåller krav på verksamheten inom följande områden: • beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer (3 §), • tillträde till förskoleenheten eller skolenheten (4 §), • undersökning av väskor och andra föremål (5-9 §§), och • anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott (10 och 11 §§). Lag (2025:625). Vidare arbetar Varbergs kommun, med förskole- och grundskoleförvaltningen som en aktiv part, med brottsförebyggande arbete utifrån en struktur som är inspirerad av Brottsförebyggande rådets (Brå) modell samt med samordnade insatser kring barn och unga i organiserad brottslighet (Bob-samverkan). Förvaltningens bedömning är att det pågående arbetet med att omhänderta och skapa förutsättningar för förskolor och grundskolor att uppfylla kraven som ställs i kapitel 6a Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte i komplement till det pågående brottsförebyggande arbetet i kommunen utifrån modell från Brottsförebyggnade rådet (BRÅ) samt modellen för Bob-samverkan motsvarar intentionen i uppdrag Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan. Delarna tillsammans skapar en robust modell för säkerhets- och beredskapsarbetet i kommunen. Övervägande Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 13 Återrapportering uppdrag Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan Förvaltningen arbetar med ett brett perspektiv på säkerhets- och beredskapsfrågor. I juli 2025 infördes kapitel 6a Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte i skollagen. Den nya regleringen innehåller krav på verksamheten inom följande områden: • beredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer (3 §), Varje skolenhet arbetar fram en Kris- och beredskapsplan skolsäkerhet som innehåller information om enhetens krisorganisation, bedömning av risker och sårbarheter utifrån lokala förutsättningar, inventering av säkra rum samt plan för utrymning, inrymning och utestängning. • tillträde till förskoleenheten eller skolenheten (4 §), I syfte att förhindra obehörigt tillträde till våra skolområden arbetar vi med uppmärksamhet i vardagen, rutiner för besökare samt skyltning. • undersökning av väskor och andra föremål (5-9 §§), och Rektorn och av rektorn utsedda personer har möjlighet att undersöka väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan eller till en skolaktivitet. En undersökning behöver vara befogad för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. • anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott (10 och 11 §§). Lag (2025:625). Om det kan misstänkas att en elev på skolan har begått ett brott, ska rektorn anmäla brottet till polisen om det inte finns övervägande skäl som talar emot en anmälan. Genom det nya kapitlet i skollagen samt framarbetade stödmaterial från Skolverket befinner sig förvaltningen i ett omfattande och lagreglerat utvecklingsarbete som syftar till att öka tryggheten i våra lokaler, både på förskolor och grundskolor. Vidare arbetar Varbergs kommun, med förskole- och grundskoleförvaltningen som en aktiv part, med brottsförebyggande arbete utifrån en modell som är inspirerad av en modell från Brottsförebyggande rådets (Brå) och anpassad utifrån Varbergs lokala förutsättningar. Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 14 Strukturen innefattar styrgrupp, beredningsgrupp och arbetsgrupper där representanter från kommunens förvaltningar och Varbergs bostad samt polis deltar för att skapa lägesbild (ny lägesbild förväntas vara klar hösten 2026) över brottsligheten i Varberg och besluta om en plan för brottsförebyggande åtgärder. Exempel på strategiska åtgärdsområden som identifierats är • Utreda samverkansformer och insatser för barn. • Stärka stöder till vuxna i egenskap av skol- och fritidspersonal, ungdomscoacher, vårdnadshavare, civilsamhälle och näringsliv. Inom ramen för denna modell diskuteras, beslutas och verkställs brottsförebyggande åtgärder. Inom ramen för detta arbete utreds huruvida hundsök, i kombination med andra åtgärder, kan vara en möjlig åtgärd. Kommunen går under 2026 även in i ett nationellt regeringsuppdrag för samverkan som utgörs av en modell där myndigheter och andra aktörer samordnar insatser kring barn och unga som ligger i riskzonen för att hamna i organiserad brottslighet (förkortat Bob). Det centrala i modellen är det lokala arbetet nära barnen och att polis, skola, socialtjänst, kriminalvård och andra aktörer som möter barn i vardagen jobbar effektivt tillsammans. Ytterligare ett exempel på säkerhets- och trygghetshöjande åtgärder är att all personal i verksamheten under hösten 2026 fått utbildning inom hot och våld samt pågående dödligt våld (PDV), en satsning som gjorts möjlig genom samverkan med säkerhets- och beredskapsenheten och medel från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Förvaltningens bedömning är att det är personalen i verksamheten som är den viktigaste resurser för att skapa en trygg och säker skolmiljö för våra barn och elever. Förvaltningens bedömning är att det pågående arbetet med att omhänderta och skapa förutsättningar för förskolor och grundskolor att uppfylla kraven som ställs i kapitel 6a Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte tillsammans med arbete utifrån modellen från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och modellen för Bob-samverkan motsvarar uppdragets intentioner. Tillsammans skapar dessa insatser en robust modell för säkerhets- och beredskapsarbetet i kommunen i allmänhet, och för våra förskolor och grundskolor i synnerhet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 15

§ 58 Dnr FGN 2026/0145 Återrapportering uppdrag Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. återremittera ärendet till sammanträdet den 11 november för komplettering gällande omvärldsbevakning, lagkrav och statistik på händelser på skolor samt möjliga konsekvenser av att införa kamerabevakning. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Ajournering Anna Bengtsson (M) föreslår att sammanträdet ajourneras. Ordförande frågar om arbetsutskottet kan ajourneras och finner att så sker. Arbetsutskottet ajourneras för överläggning i partigrupperna. Förslag till beslut på sammanträdet Anna Bengtsson (M), Anki Herdell (KD) och Hanna Götz (SD) föreslår att arbetsutskottet beslutar - återremittera ärendet till sammanträdet den 11 november för komplettering gällande omvärldsbevakning, lagkrav och statistik på händelser på skolor samt möjliga konsekvenser av att införa kamerabevakning. Beslutsordning Ordförande frågar om arbetsutskottet kan besluta återremittera ärendet och finner att så sker. Beskrivning av ärendet I samband med beslut om Budget 2026, KF 2025-11-11, § 185 gav kommunfullmäktige förskole- och grundskolenämnden två uppdrag inom området säkerhet och beredskap: • Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet • Trygghetshöjande arbete med lokaler i grundskolan Denna återrapportering gäller uppdraget kring Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet: ”Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 16 Förskole- och grundskolenämnden får i uppdrag att under 2026 påbörja införandet av kameraövervakning vid kommunens skolor. Arbetet ska ske i linje med regeringens inriktning kring skolsäkerhet, nämnden ska ansöka om de statsbidrag som regeringen har avsatt för ändamålet. Uppdraget genomförs löpande. Återrapportering till Kommunstyrelsen en gång årligen.” Återrapportering uppdrag Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet i korthet Det är kommunstyrelsens förvaltning, säkerhet- och beredskapsenheten ansvarar att leda och samordna kommunens strategiska arbete med kamerabevakning. Förskole- och grundskoleförvaltningen arbetar nära säkerhet- och beredskapsenhet och följer framarbetandet av styrdokument för kameraövervakning. Parallellt arbetar förskole- och grundskoleförvaltningen för att skapa förutsättningar för förskolor och skolor att uppfylla kraven som ställs i skollagens kapitel 6a Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte, som infördes 1 juli 2025. Förvaltningen bevakar möjliga statsbidrag på området för att säkerställa att utlysta medel används för att öka säkerheten och beredskapen på kommunens förskolor och grundskolor. Övervägande Kommunstyrelsens förvaltning, säkerhet- och beredskapsenhetens ansvar Säkerhet och beredskapsenheten på kommunstyrelsens förvaltning leder och samordnar kommunens övergripande arbete med krisberedskap och civilt försvar och stödjer verksamheterna i deras planering och uppföljning. Arbetet innebär bland annat att ta fram styrande dokument och vägledningar som kan användas av övriga kommunorganisationen. Det är säkerhet- och beredskapsenheten ansvarar för att leda och samordna kommunens strategiska arbete med kamerabevakning. Reglering kamerabevakning Nya regler avseende kamerabevakning trädde i kraft den 1 april 2025. Förändringen innebär att tillstånd inte längre behöver sökas hos integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utan att kommunen själv ska göra intresseavvägningen mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse att inte bli bevakad. Kommunen måste således vidta specifika åtgärder för att säkerställa att bevakningen sker i enlighet med integritetslagstiftning, transparens och rättssäkerhet. Riktlinjen kommer att beakta lagstiftning utifrån lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, kamerabevakningslagen Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 17 (2018:1200), GDPR (2018:218) samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och balanserar perspektiven att värna den personliga integriteten och att vara aktiv i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Återrapportering uppdrag Införande av kameraövervakning för ökad skolsäkerhet Förskole- och grundskoleförvaltningen arbetar nära säkerhet- och beredskapsenhet och följer framarbetandet av styrdokument för kameraövervakning. När styrdokumenten fastställs kommer förvaltningen att göra en bedömning av om och på vilket sätt kameraövervakning är ett möjligt verktyg för att förhindra brott och stärka säkerheten på våra enheter. Parallellt med detta arbetar förskole- och grundskoleförvaltningen med ett brett perspektiv med säkerhets- och beredskapsfrågor med ett särskilt fokus på att skapa förutsättningar för förskolor och grundskolor att uppfylla kraven som ställs i skollagens kapitel 6a Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte, som infördes 1 juli 2025. Förvaltningen bevakar möjliga statsbidrag på området för att säkerställa att utlysta medel används för att öka säkerheten och beredskapen på kommunens förskolor och grundskolor. Statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder 2026 används särskilt för att begränsa tillträde för obehöriga personer till skolområde genom skyltning samt för att skapa fler säkra rum/säkra tillflyktsplatser vid inrymning. Ytterligare ett exempel på säkerhets- och trygghetshöjande åtgärder är att all personal i verksamheten under hösten 2026 fått utbildning inom hot och våld samt pågående dödligt våld (PDV), en satsning som gjorts möjlig genom samverkan med säkerhets- och beredskapsenheten och medel från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Förvaltningen arbetar med ett brett perspektiv på säkerhets- och beredskapsfrågor. Digitala och tekniska stöd samt fysiska anpassningar i skolmiljön är åtgärder att arbeta med. Förvaltningen vill avslutningsvis särskilt betona vikten av övning och mental förberedelse samt uppmärksamhet bland personalen. Den viktigaste resursen för att skapa en trygg och säker skolmiljö för våra barn och elever är vår personal. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 18

§ 59 Dnr FGN 2026/0140 Svar på initiativärende - Uppdrag gällande köhantering Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden att besluta 1. godkänna återrapportering av initiativärende – uppdrag gällande köhantering. 2. anse uppdraget avslutat. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Det finns i dag flera kommuner som har ett gemensamt antagningssystem för kommunala och fristående förskolor. Syftet är att dels förenkla ansökningsförfarandet för vårdnadshavarna via ett gemensamt system, samt att förhindra att vårdnadshavare tackar ja till flera platser samtidigt. Det kan skapa en bättre förutsägbarhet. Kommunen kan också få en bättre kontroll över det totala behovet av förskoleplatser i olika områden. Utifrån det ger förskole- och grundskolenämnden förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att etablera ett gemensamt kösystem för ansökan för de fristående och kommunala förskolorna. Nämnden vill även att förvaltningen tittar på möjligheten att inkludera de fristående förskolorna i det systematiska kvalitetsarbetet. Beslutsunderlag Beslutsförslag 2026-08-13 Utredning gällande köhantering Övervägande Förutsättningarna för ett gemensamt kösystem samt möjligheten att inkludera fristående förskolor i nämndens systematiska kvalitetsarbete har utretts. Utredningen visar att det finns teknisk kapacitet i systemet Edlevo och teoretiska fördelar med en gemensam kö, men att ett sådant system kräver helt enhetliga regler. Av de intervjuer som skett med de fristående förskolorna lyfts att intresset för en gemensam hantering inte finns i dagsläget. En nära föräldrakontakt, självständighet kring administration och egna urvalskriterier är något som värnas högt, vilket innebär att ett införande av ett gemensamt köhanteringssystem i dagsläget riskerar att Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 19 leda till en splittrad hantering. Vidare visar utredningen att organisatoriskt inkludera fristående förskolor i nämndens interna kvalitetsprocesser saknar stöd i lagstiftningen och skapar en otydlig ansvarsfördelning. Den samlade bedömningen är att förutsättningar för att i dagsläget införa ett fullständigt gemensamt kösystem inte föreligger i Varbergs kommun. Ett sådant system kräver gemensamma köregler och en bred samstämmighet bland de berörda huvudmännen. Rekommendationen är istället en stegvis och samverkansinriktad väg framåt som tillgodoser behovet av ökad service till vårdnadshavare och minskad administration, utan att göra intrång i de enskilda huvudmännens självständighet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Varberg Direkt Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 20

§ 60 Dnr FGN 2026/0618 Riktlinje för skolbibliotek - Skolbiblioteksplan Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden besluta 1. anta Riktlinje för skolbibliotek – Skolbiblioteksplan. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Enligt 17 § bibliotekslagen (2013:801) ska varje huvudman anta en biblioteksplan som beskriver hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. Genom bestämmelsen i 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) har elever dessutom en lagstadgad rätt till tillgång till skolbibliotek, med syfte att främja läsande och medie- och informationskunnighet. Varbergs kommuns riktlinje för skolbibliotek utgör denna plan. Riktlinjen anger hur skolbiblioteksverksamheten ska organiseras och bedrivas för att fungera som en pedagogisk resurs i utbildningen och som en integrerad del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Den beskriver hur elevers tillgång till skolbibliotek ska säkerställas samt hur verksamheten ska bemannas för att stödja elevernas lärande och bidra till att utbildningens mål nås. Vidare redovisas övergripande mål, inriktning och prioriterade utvecklingsinsatser för skolbiblioteksverksamheten. Det föreliggande förslaget utgör en revidering och uppdatering av förvaltningens tidigare Strategi för skolbibliotek. Den tidigare strategin var beslutad på förvaltningsnivå, medan det nya dokumentet föreslås beslutas av nämnden, detta för att uppfylla bibliotekslagens krav på att huvudmannen ska anta en biblioteksplan samt skollagens förtydligande om likvärdiga och bemannade skolbibliotek. Operativa rutiner och praktiskt genomförande hanteras därefter av förvaltningen via tillhörande anvisning. I samband med nämndens beslut om den nya riktlinjen kommer förvaltningschefen att upphäva den tidigare strategin. Beslutsunderlag Beslutsförslag 2026-09-11 Riktlinje för skolbibliotek - Skolbiblioteksplan Övervägande I framtagandet av riktlinjen har en samlad bedömning gjorts utifrån juridiska, historiska och ekonomiska förutsättningar. Juridiskt säkerställer Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 21 planen att kommunen uppfyller skollagens utökade krav på tillgängliga och bemannade skolbibliotek samt bibliotekslagens krav på styrdokument på huvudmannanivå. Historiskt sett har tillgången till och organiseringen av skolbibliotek i Varbergs kommun varierat mellan olika skolenheter. Genom att anta ett gemensamt övergripande ramverk minskas dessa skillnader och förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning stärks över hela kommunen. Ur ett ekonomiskt och organisatoriskt perspektiv utgör riktlinjen en ram för den ordinarie verksamhetsplaneringen. Genom att nyttja befintliga resurser mer ändamålsenligt skapas en långsiktig och hållbar utveckling utan omedelbara krav på organisatoriska merkostnader. Eventuella framtida resursbehov för anpassning av lokaler eller kompetensförsörjning kommer att prövas i den ordinarie budgetprocessen. Förslaget till riktlinje bedöms därmed utgöra en väl avvägd balans mellan lagkrav, pedagogiska behov och ekonomiska ramar. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Förskole- och grundskoleförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 22

§ 61 Ordförande och förvaltningschef informerar Beslut Arbetsutskottet föreslår förskole- och grundskolenämnden besluta 1. lägga informationen till handlingarna. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Revidering av sammanträdestider 2027 Ekonomikontoret bjuder in alla ledamöter i kommunfullmäktige samt koncernledningen till Framtidsdagar 2027 den 20-21 januari. Detta innebär att datum för nämndens sammanträde i januari behöver revideras och ärendet hanteras av förskole- och grundskolenämnden på sammanträdet i november. Vite skolplikt Ordförande informerar om brådskande ordförandebeslut gällande skolplikt. Förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott 2026-10-21 23

§ 62 Övriga frågor ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯