Servicenämnden — 13 augusti 2026

§ 25 Dnr SVN 2025/0118 Fördjupad konsekvensanalys för en ekonomi i balans Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. godkänna den fördjupade konsekvensanalysen av åtgärder för en ekonomi i balans. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Vid servicenämndens sammanträde i juni 2026 beslutade nämnden att godkänna förvaltningens åtgärdsplan för en ekonomi i balans samt att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med en mer detaljerad konsekvensanalys av åtgärderna, med särskilt fokus på arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Nämnden gav även förvaltningen i uppdrag att fortsatt arbeta med att identifiera ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Serviceförvaltningen har utifrån uppdraget genomfört en fördjupad konsekvensanalys av de åtgärder som ingår i den beslutade åtgärdsplanen. Analysen omfattar konsekvenser för verksamhet, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Arbetet med att identifiera ytterligare åtgärder pågår fortsatt inom förvaltningen. Inom främst kost- och städverksamheten samt fastighetsverksamheten sker ett löpande arbete med att se över bemanning, tjänstgöringsgrader och resursdimensionering utifrån verksamheternas uppdrag och behov. Några ytterligare konkreta åtgärdsförslag redovisas dock inte i detta ärende. Beslutsunderlag Beslutsförslag 2 juli 2026 SVN 2026-06-18, § 35 Övervägande Med anledning av servicenämndens uppdrag har serviceförvaltningen genomfört en fördjupad konsekvensanalys av de åtgärder som ingår i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans. Analysen bygger på bedömningar från berörda verksamheter och omfattar konsekvenser för verksamhet, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 3 Åtgärd 1. Återhållsamhet i inköp och externa kostnader Åtgärden innebär att verksamheterna begränsar inköp och externa kostnader till det som bedöms vara nödvändigt. För kost- och städverksamheten bedöms åtgärden inte medföra någon påverkan på verksamheten då inköp som krävs för den dagliga driften fortsatt genomförs. Inom IT-verksamheten sker en minskning av inköpta konsulttjänster, vilket bedöms ha begränsad påverkan på kort sikt. Den samlade bedömningen är att åtgärden inte medför några direkta konsekvenser för arbetsmiljön eller sjukfrånvaron. På längre sikt finns dock en risk att uppskjutna inköp samt underhålls- och utvecklingsinsatser leder till ett uppdämt behov och ökade kostnader. För IT-verksamheten kan en långvarig återhållsamhet även innebära en ökad risk för störningar och försämrad säkerhet om nödvändiga åtgärder skjuts upp. Åtgärd 2. Återhållsamhet avseende utbildning och planeringsdagar Åtgärden innebär att utbildningar och planeringsdagar genomförs med större återhållsamhet och i ökad utsträckning bygger på interna resurser. Inom flera verksamheter används befintlig kompetens för att genomföra utbildningar samtidigt som planeringsdagar förläggs till kommunens egna lokaler i stället för externa konferensanläggningar. Inom IT-verksamheten samordnas kompetensutveckling med vissa konsultinsatser genom att egen personal deltar i genomförandet för att säkerställa kompetensöverföring. Den samlade bedömningen är att åtgärden har begränsad påverkan på verksamheten på kort sikt och inte medför någon direkt påverkan på arbetsmiljö eller sjukfrånvaro. Genom att i större utsträckning nyttja intern kompetens och befintliga resurser kan utbildningsbehov tillgodoses samtidigt som kostnader begränsas. Om återhållsamhet avseende utbildningsinsatser blir långvarig kan det medföra att kompetensutveckling blir mer begränsad och därmed kan kompetensen i organisationen försämras samt attraktiviteten som arbetsgivare minska. Om personalomsättningen ökar kan konsekvenserna också bli större över tid då behovet av introduktion, utbildning och kompetensöverföring ökar. Åtgärd 3. Anpassning av bemanning och restriktivitet vid rekrytering Åtgärden innebär att rekryteringar prövas restriktivt och att verksamheterna i första hand försöker hantera vakanta tjänster genom omfördelning av befintliga resurser och anpassningar av bemanningen. Inom flera verksamheter har externa rekryteringar senarelagts eller pausats under perioder för att begränsa kostnaderna. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 4 Den samlade bedömningen är att åtgärden medför viss påverkan på verksamheten. Vid lägre bemanning kan arbetsuppgifter behöva omprioriteras eller senareläggas, vilket i vissa fall kan påverka servicenivå och verksamheternas leveransförmåga. Inom fastighetsverksamheten kan exempelvis vakanshållning vid längre frånvaro innebära att resurser som är avsedda att hantera korttidsfrånvaro i stället används för att täcka permanenta behov. Detta minskar verksamhetens flexibilitet och ökar risken för att arbetsuppgifter inte kan utföras vid kortare frånvaro. Arbetsmiljön bedöms kunna påverkas genom ökad arbetsbelastning för kvarvarande medarbetare, särskilt vid längre vakansperioder eller återkommande frånvaro. Det finns därför en viss risk för ökad sjukfrånvaro om åtgärden tillämpas under en längre period. Samtidigt bedöms risken vara hanterbar under förutsättning att rekryteringsbehov löpande prövas utifrån verksamheternas behov och förutsättningar. Åtgärd 4. Anpassningar inom måltidsverksamheten Åtgärden innebär mindre anpassningar av måltidsverksamheten för att begränsa kostnadsökningar, exempelvis genom justeringar av matsedeln och ett ökat fokus på kostnadseffektiva inköp. Förändringarna har utformats för att ha så liten påverkan som möjligt på verksamheten och måltidsupplevelsen för kommunens kunder och gäster. Den samlade bedömningen är att åtgärden inte medför någon påverkan på verksamhetens kvalitet, arbetsmiljö eller sjukfrånvaro. Det finns en viss risk att enskilda förändringar upplevs negativt av kunder och gäster, men de genomförda anpassningarna bedöms inte innebära någon större påverkan. Åtgärd 5. Sänkning av temperatur i fastigheter nattetid Åtgärden innebär att temperaturen i fastigheter sänks under tider då lokalerna inte används. Den samlade bedömningen är att åtgärden har begränsad påverkan på verksamheten, arbetsmiljön och sjukfrånvaron. Det finns en viss risk att lokaler upplevs som svalare under delar av dygnet, främst i samband med verksamhetens uppstart, men påverkan bedöms vara begränsad och åtgärden kan genomföras utan större konsekvenser för verksamheten. Samlad bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att de analyserade åtgärderna kan genomföras med begränsad påverkan på verksamhet, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Merparten av åtgärderna bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för arbetsmiljön eller någon ökad risk för sjukfrånvaro på kort sikt. Konsekvensanalysen visar att den största påverkan är kopplad till åtgärden avseende anpassning av bemanning och restriktivitet vid rekrytering. Om Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 5 vakanta tjänster inte tillsätts under en längre period kan arbetsbelastningen öka för kvarvarande medarbetare, vilket kan påverka arbetsmiljön negativt. Förvaltningen bedömer dock att risken är hanterbar under förutsättning att rekryteringsbehov löpande prövas utifrån verksamheternas behov och förutsättningar. Sammantaget bedöms de identifierade riskerna vara begränsade och möjliga att hantera inom ramen för verksamheternas ordinarie uppföljning. Någon betydande påverkan på arbetsmiljö eller sjukfrånvaro bedöms inte uppstå till följd av de analyserade åtgärderna. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 6

§ 26 Dnr SVN 2025/0114 Underlag till budget 2027 och långtidsplan 2028-2031 Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. översända underlag till budget 2027 och långtidsplan 2028–2031 till kommunstyrelsens förvaltning inför höstens budgetberedning. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen fastställer under våren planeringsförutsättningar för kommunkoncernen. Dessa utgör en central del av kommunens budgetprocess och syftar till att tydliggöra mål, uppdrag och ekonomiska ramar inför kommande budgetår. Underlag till budget 2027 och långtidsplan för perioden 2028–2031 har tagits fram i enlighet med anvisningarna i dokumentet Underlag till budget 2027 och internbudget 2027, Varbergs kommunkoncern. Servicenämndens underlag omfattar en sammanfattande beskrivning av nämndens planeringsförutsättningar, en analys av verksamhet och ekonomi samt en investeringsplan för hela planperioden. Beslutsunderlag Beslutsförslag den 8 juni 2026 Underlag till budget 2027 och långtidsplan 2028-2031 Övervägande Servicenämndens verksamheter står inför en period med förändrade volymer, ökade kostnader och högre krav på leverans, säkerhet och hållbarhet. Uppdraget bedöms kunna genomföras inom given ekonomisk ram, men under ett tydligt kostnads- och kapacitetstryck där kostnadsutvecklingen i flera delar överstiger tillgängligt utrymme. Enligt planeringsförutsätt- ningarna justeras priserna med 2,2 procent, vilket inte motsvarar den förväntade kostnadsutvecklingen och därmed ytterligare förstärker pressen på verksamheten. Förutsättningarna påverkas också av den demografiska utvecklingen med minskande barnkullar, vilket får konsekvenser för kost- och städverksam- heten. Samtidigt begränsar fasta kostnadsstrukturer möjligheten att Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 7 anpassa kostnader i takt med volymförändringar. Därtill påverkar ökade krav inom digitalisering, informations- och cybersäkerhet samt ett växande underhållsbehov förutsättningarna under planperioden. Den samlade bedömningen är att uppdraget kan genomföras, men att det kräver aktiva prioriteringar, omställning och förändrade arbetssätt. Det kan innebära att delar av verksamheten behöver omprövas eller prioriteras ned. Investeringsnivån ligger samtidigt under bedömt behov, vilket medför risk för senarelagda åtgärder och påverkan på funktionalitet, arbetsmiljö och leveransförmåga i kommunens verksamheter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 8

§ 27 Dnr SVN 2026/0048 Svar på remiss om policy för kommunikation Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. översända yttrande gällande policy för kommunikation till kommunstyrelsen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har begärt in yttranden från samtliga nämnder och bolag med anledning av förslaget till policy för kommunikation. Förslaget till kommunikationspolicy syftar till att bidra till en mer sammanhållen och enhetlig kommunikation, där Varbergs kommun i ökad utsträckning uppträder som en helhet. Kommunikationspolicyn beskriver de övergripande målen för kommunens kommunikation samt tydliggör ansvarsfördelning, målgrupper och principer för hur och varför kommunen kommunicerar. Beslutsunderlag Beslutsförslag 11 maj 2026 KSAU 260609, § 255 Policy för kommunikation (remissversion) Övervägande Förvaltningen har tagit del av förslaget till policy för kommunikation och bedömer att förslaget är ändamålsenligt. Förvaltningen har i övrigt inga synpunkter att tillföra. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 9

§ 28 Dnr SVN 2026/0050 Svar på remiss om handlingsplan för bostadsförsörjning Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. översända yttrande gällande handlingsplan för bostadsförsörjning till kommunstyrelsen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har begärt in yttranden från berörda nämnder och bolag avseende förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder samt att främja att åtgärder för bostads- försörjningen planeras och genomförs. Riktlinjerna ska antas under varje mandatperiod. Varbergs kommuns nuvarande styrdokument för bostadsförsörjning antogs av kommun- fullmäktige i september 2021. Sedan dess har förändringar skett i lagstiftningen, vilket innebär att handlingsplanen behöver revideras. Samhällsutvecklingskontoret har därför tagit fram ett förslag till ny handlingsplan som anger mål, inriktning och verktyg för att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning i kommunen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 25 maj 2026 Handlingsplan för bostadsförsörjning - remissversion Analys till handlingsplan - remissversion Missiv - Handlingsplan bostadsförsörjning Övervägande Servicenämnden har tagit del av förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning. Handlingsplanen bedöms i huvudsak ligga inom andra nämnders ansvarsområden, främst kopplat till samhällsplanering och bostadsutveckling. Utifrån nämndens uppdrag görs bedömningen att förslaget inte medför några direkta konsekvenser för servicenämndens verksamhet i nuläget, varken ekonomiskt eller verksamhetsmässigt. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 10 Servicenämnden har i övrigt inget att tillägga. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 11

§ 29 Dnr SVN 2026/0051 Svar på remiss om policy för säkerhet Beslut Servicenämndens arbetsutskott beslutar 1. återremittera ärendet till serviceförvaltningen med uppdrag att omarbeta förslaget till yttrande över Policy för säkerhet (KS 2025/0543) i enlighet med vad som anges under rubriken Uppdrag till förvaltningen i yrkande daterat 2026-08-13. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Olle Hällnäs (SD) föreslår arbetsutskottet besluta 1. återremittera ärendet till serviceförvaltningen med uppdrag att omarbeta förslaget till yttrande över Policy för säkerhet (KS 2025/0543) i enlighet med vad som anges under rubriken Uppdrag till förvaltningen i yrkande daterat 2026-08-13. Beslutsordning Ordförande ställer fråga om ärendet ska avgöras i dag eller återremitteras och konstaterar att arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har begärt in yttranden från samtliga nämnder och bolag med anledning av förslaget till policy för säkerhet. Förslaget syftar till att ange inriktning och ramar för Varbergs kommuns säkerhetsarbete. Policyn ska tydliggöra ansvarsfördelningen inom området samt skapa förutsättningar för att stödja nämnder och bolag i deras arbete. Varbergs kommun saknar i dagsläget en samlad säkerhetspolicy, varför ett förslag nu har tagits fram. Av förslaget framgår att säkerhetsarbetet ska bedrivas långsiktigt, systematiskt och vara förankrat i organisationen. Policyn omfattar flera delar, såsom personsäkerhet, krisberedskap samt informations- och IT- säkerhet. Den gäller samtliga nämnder och bolag i Varbergs kommun och omfattar även externa parter, såsom entreprenörer, inhyrd personal, konsulter, leverantörer och andra uppdragstagare. Beslutsunderlag Beslutsförslag 19 maj 2026 Policy för säkerhet Missiv Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 12 Övervägande Serviceförvaltningen har tagit del av förslaget till policy för säkerhet och bedömer att det tydliggör ansvar och skapar en gemensam riktning för kommunens säkerhetsarbete, vilket är positivt. En övergripande policy ger också bättre förutsättningar för ett samordnat och systematiskt arbete inom området. Serviceförvaltningen har i övrigt inga synpunkter på förslaget. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 13 Yrkande, Olle Hällnäs (SD) 2026-08-13 Yrkande om återremiss – svar på remiss om policy för säkerhet Förslag till beslut Servicenämndens arbetsutskott beslutar 1. återremittera ärendet till serviceförvaltningen med uppdrag att omarbeta förslaget till yttrande över Policy för säkerhet (KS 2025/0543) i enlighet med vad som anges under rubriken Uppdrag till förvaltningen nedan. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har begärt yttranden från samtliga nämnder och bolag över förslaget till policy för säkerhet. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 september 2026. Serviceförvaltningen föreslår att nämnden översänder ett yttrande som tillstyrker förslaget och avslutas med meningen ”Serviceförvaltningen har i övrigt inga synpunkter på förslaget.” Kommunfullmäktige har i Riktlinje för styrdokument (2021-01-19 § 6, KS 2020/0119) fastställt hur kommunens styrdokument ska tas fram, utformas och beslutas. Riktlinjen är utgångspunkt för flera av skälen nedan. A. Beredningen uppfyller inte riktlinjen för styrdokument 1. Konsekvensanalys saknas Riktlinjen § 5.2: ”I arbetet med ett styrdokument ska konsekvenser för berörda verksamheter kartläggas och värderas. […] Analysen av konsekvenserna ska framgå av beslutsärendet.” Beslutsunderlaget innehåller ingen kartläggning och ingen värdering, endast påståendet att policyn ”inte medför några direkta ekonomiska eller verksamhetsmässiga konsekvenser”. Ett påstående är inte en analys. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 14 2. Plan för implementering saknas Riktlinjen § 5.3: ”Innan ett styrdokument beslutas ska det finnas en plan för hur styrningen ska implementeras och förankras. Planen för implementering ska beskrivas i beslutsärendet.” Någon sådan plan finns inte i remissunderlaget. 3. Förankring redovisas inte Riktlinjen § 5.1: ”Hur styrningen har förankrats ska framgå av beslutsärendet.” Det framgår inte hur, eller med vilka, policyn har förankrats. 4. Relation till lagrum och andra styrdokument redovisas inte Riktlinjen anger att relationen till lagrum och andra styrdokument ska framgå av beslutsärendet. Policyn nöjer sig med att säkerhetsområdet ”styrs av ett flertal lagar och förordningar” som beskrivs i underliggande styrdokument, och beslutsunderlaget utvecklar det inte. Dessa fyra brister avser beredningen och kan åtgärdas utan att policyns sakinnehåll behandlas. De utgör i sig tillräckligt skäl för återremiss. B. Nämndens särskilda ansvar 5. Servicenämnden ansvarar för ett av policyns sex områden Policyn omfattar sex säkerhetsområden, varav ett är IT-säkerhet. Servicenämnden ansvarar enligt sitt reglemente § 2 punkt 3 för att ”genomföra kommunens IT-strategi, upprätthålla den fastställda nivån för IT- säkerheten, ansvara för drift av IT-system och tjänster samt för att skapa e- tjänster.” Servicenämnden är därmed inte en nämnd bland andra i detta ärende, utan den nämnd som ska leverera IT-säkerheten åt hela kommunen. Ett yttrande utan synpunkter innebär att den nämnd som bär ansvaret avstår från att uttala sig om hur ansvaret ska regleras. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 15 C. Brister i policyns innehåll Enligt riktlinjen ska ett styrdokument innehålla innehåll i sak, ansvar och roller samt vem som omfattas. Följande brister avser just dessa delar. 6. Informationssäkerhet saknas som område Policyn omfattar IT-säkerhet men inte informationssäkerhet. Orden informationssäkerhet, informationsklassning, kontinuitet, behörighet, loggning, kryptering, dataskydd, personuppgift, avtal och systemägare förekommer inte en enda gång i policytexten. Informationssäkerhet är det överordnade området och en förutsättning för att skyddsnivåer ska kunna fastställas. Utan en modell för informationsklassning går det inte att avgöra vad ”den fastställda nivån” i servicenämndens reglemente innebär. Nämnden har i dag ett reglementsansvar att upprätthålla en nivå som ingen har fastställt. 7. Definitionen av IT-säkerhet är för snäv Policyn anger att IT-säkerhet syftar till att skydda ”en organisations tillgångar som datorer och programvara”. Skyddsobjektet begränsas därmed till utrustning. Det utelämnar information, nät, identiteter och behörigheter, molntjänster och externt driftad IT samt styr- och reglersystem i fastigheter. 8. Gränsdragningen mellan internt skydd och IT-säkerhet håller inte Policyn placerar lås, larm, passersystem och kamerabevakning under internt skydd, skilt från IT-säkerhet. I praktiken är passersystem, kamerabevakning, brandlarm och fastigheternas styr- och reglersystem IT- system med nät, behörigheter och leverantörer med fjärråtkomst. Servicenämnden ansvarar för både fastighetsdriften och IT-driften och har därmed bäst förutsättningar att påtala detta. 9. Ansvar och roller är inte särskilda Policyn anger att varje nämnd ansvarar för säkerheten inom sitt verksamhetsområde, men skiljer inte mellan den nämnd som äger informationen och beslutar om skyddsbehovet, och den nämnd som ansvarar för driften. Utan den distinktionen riskerar ansvaret vid en incident att i praktiken hamna hos den som driver tekniken, även när orsaken är ett verksamhetsbeslut som fattats och finansierats av en annan nämnd. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 16 Riktlinjen anger uttryckligen att ansvar och roller hör hemma i själva styrdokumentet. Bristen bör därför åtgärdas i policyn och inte skjutas till underliggande dokument. 10. Policyn tar inte höjd för organisationsförändringen Servicenämnden upphör den 31 december 2026 och ansvaret för kommunens IT-drift förs till kommunstyrelsens förvaltning. I dag har kommunstyrelsen det övergripande strategiska säkerhetsansvaret medan servicenämnden ansvarar för att upprätthålla den fastställda nivån för IT-säkerheten. Från den 1 januari 2027 ligger båda rollerna i kommunstyrelsen, som därmed kommer att fastställa säkerhetsnivån, leverera den och följa upp sig själv. Den åtskillnad mellan beställare och utförare som finns i dag upphör. Frågan förstärks av reglementsändringen i ärende 10 på samma sammanträde, där kommunstyrelsens uttryckliga ansvar för att leda och samordna kommunens övergripande IT-strategi utgår ur styrelsens reglemente med motiveringen att det får anses ingå i andra paragrafer. 11. Dataskydd omfattas inte Varken personuppgifter, dataskydd eller dataskyddsombud nämns, trots att policyn uttryckligen behandlar kamerabevakning. 12. Policyns omfattning stämmer inte med dokumenttypen Riktlinjen anger att en policy ”ska vara kortfattad och koncis” och ”bör inte vara mer än en sida”, samt att den ”ger inga fasta regler”. Förslaget omfattar cirka tre sidor sakinnehåll utan att för den skull ange några krav. Dokumentet har därmed en riktlinjes omfattning och en policys otydlighet. D. Underliggande styrdokument 13. Policyn förutsätter styrdokument som inte redovisas Policyn hänvisar till ”underliggande styrdokument” utan att ange vilka dessa är eller om de finns. Enligt riktlinjen konkretiseras en policy i riktlinjer. För IT- och informationssäkerhetsområdet saknas i dag besked om styrning av (cid:3) kontinuitetshantering, avbrottstolerans och återstart, (cid:3) säkerhetskrav i avtal och uppföljning av leverantörer, (cid:3) process för incidentrapportering, Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 17 (cid:3) informationsklassning, samt (cid:3) samordnad anskaffning av digitala tjänster, inklusive AI-tjänster. Servicenämnden begär inte att detta skrivs in i policyn, utan att det redovisas vilka underliggande styrdokument som finns och vilka som avses tas fram. E. Styrningsvärdet 14. Policyn tillför ingen styrning Riktlinjen § 2.1 anger att styrdokument ska vara ”nödvändiga för att tillföra styrning som inte kan uppnås på annat vis”. Policyn ställer inga krav, anger ingen uppföljning av säkerhetsarbetet och bedöms inte medföra några konsekvenser. Samtidigt redovisar nämnden på samma dagordning att en långvarig återhållsamhet inom IT-verksamheten kan innebära ”en ökad risk för störningar och försämrad säkerhet” (ärende 4) och att en minskad investeringsram ”kan påverka funktionalitet, arbetsmiljö och informationssäkerhet” (ärende 5). Antingen ställer policyn krav, och då är konsekvensbedömningen felaktig, eller så ställer den inga krav, och då uppfyller den inte riktlinjens grundprincip. 15. Uppföljning av säkerhetsarbetet saknas Under rubriken Ansvar och uppföljning anges endast vem som ansvarar. Det framgår inte vad som ska följas upp, hur ofta eller till vem det rapporteras. Riktlinjen § 6 reglerar aktualitetsprövning av själva dokumentet vartannat år. Det är inte samma sak som uppföljning av kommunens säkerhetsarbete i sak. När strategiskt ansvar och operativ drift från 2027 ligger i samma organisation blir en sådan uppföljning särskilt angelägen. F. Tidsaspekten 16. Detta är nämndens sista tillfälle Servicenämnden upphör vid årsskiftet. Efter det finns ingen nämnd med särskilt ansvar för kommunens IT-säkerhet som kan föra fram dessa synpunkter. Remisstiden löper till den 30 september 2026, medan nämnden fortfarande finns. Det finns därför både anledning och tid att lämna ett genomarbetat yttrande. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 18 Uppdrag till förvaltningen Yttrandet ska omfatta policyns innehåll 1. informationssäkerhet läggs till som eget säkerhetsområde, 2. definitionen av IT-säkerhet omformuleras så att skyddsobjektet är information och verksamhetens funktion, inte utrustningen, 3. policyn förtydligar att fysiska säkerhetssystem och fastighetsautomation omfattas av kraven på IT- och informationssäkerhet, 4. rollerna informationsägare, systemägare och driftansvarig definieras och hålls isär, 5. ansvarsfördelningen utformas efter den organisation som gäller från 2027, där strategiskt ansvar och operativ IT-drift ligger i samma organisation, 6. dataskydd omfattas, med koppling till personuppgiftsansvaret och till kamerabevakning, samt 7. policyn anger att säkerhetsarbetet ska följas upp och rapporteras, så att kommunens samlade säkerhetsläge redovisas även utanför den organisation som ansvarar för driften. Yttrandet ska begära besked om underliggande styrdokument 8. det redovisas vilka underliggande riktlinjer som finns och vilka som avses tas fram avseende kontinuitetshantering, säkerhetskrav i avtal och uppföljning av leverantörer, incidentrapportering, informationsklassning samt samordnad anskaffning av digitala tjänster inklusive AI-tjänster. Yttrandet ska påtala bristerna i beredningen 9. en konsekvensanalys enligt Riktlinje för styrdokument § 5.2 tas fram och redovisas i beslutsärendet, där bedömningen att policyn saknar verksamhetsmässiga konsekvenser prövas mot vad nämnden redovisar i ärendena om ekonomi i balans och budgetunderlag, 10. en plan för implementering enligt § 5.3 tas fram, 11. det redovisas hur policyn har förankrats enligt § 5.1, samt 12. relationen till lagrum och andra styrdokument redovisas i beslutsärendet. Det omarbetade förslaget bör återkomma i sådan tid att servicenämnden kan behandla ärendet före den 30 september 2026. Olle Hällnäs (SD) Ordförande, servicenämndens arbetsutskott Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 19

§ 30 Dnr SVN 2026/0052 Svar på remiss om stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. anta yttrande över remissen Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster (PTS-ER-2026:3) i enlighet med yrkande daterat 2026-08-13. 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Olle Hällnäs (SD) föreslår att arbetsutskottet beslutar 1. anta yttrande över remissen Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster (PTS-ER-2026:3) i enlighet med yrkande daterat 2026-08-13. 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordförande ställer fråga om bifall eller avslag på Olle Hällnäs (SD) förslag och konstaterar att arbetsutskottet beslutar bifalla förslaget. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Serviceförvaltningen har fått en begäran om yttrande från kommunstyrelsens förvaltning avseende remissen Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster (PTS-ER-2026:3). Remissen har skickats ut av Finansdepartementet och avser Post- och telestyrelsens (PTS) förslag till en statlig stödmodell för utbyggnad av mobil infrastruktur i områden där kommersiella förutsättningar för utbyggnad saknas. Förslaget syftar till att förbättra täckning och kapacitet för mobila tjänster längs vägar och järnvägar samt bidra till en ökad digital tillgänglighet i hela landet. Servicenämnden har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Beslutsunderlag Beslutsförslag 30 juni 2026 Post- och telestyrelsens rapport - Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster (PTS-R-2026-3) Remissmissiv KS Begäran om yttrande Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 20 Övervägande Servicenämnden ser positivt på att ett statligt stöd för utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster övervägs. Bristande mobil täckning är ett reellt problem i delar av kommunen och påverkar såväl invånare och näringsliv som kommunens egen verksamhet. Nämnden delar rapportens bedömning att det finns områden där kommersiella förutsättningar för utbyggnad saknas och att ett statligt stöd därför kan vara motiverat. Servicenämnden lämnar följande synpunkter på förslagets utformning. 1. Definitionen av samhällsfunktioner bör kompletteras I den föreslagna modellen för prioritering av stödområden vägs antalet samhällsfunktioner längs ensträcka in. Enligt rapportens definition omfattar begreppet bland annat badhus, ishall, multiarena, ridhus och sporthall, medan särskilda boenden, trygghetsboenden, gruppbostäder, boenden enligt LSS och förskolor inte ingår. Inte heller kommunaltekniska anläggningar av betydelse för samhällsviktig verksamhet, såsom vattenverk och reningsverk, omfattas. Rapportens bilaga 1 beskriver samtidigt utförligt hur hemtjänsten, hemsjukvården, trygghetslarmen och välfärdstekniken är beroende av mobilnäten. Prioriteringsmodellen fångar därmed inte de verksamheter som rapporten själv identifierar som mest beroende av infrastrukturen. Servicenämnden föreslår att definitionen av samhällsfunktioner kompletteras med särskilda boenden, trygghetsboenden, gruppbostäder, boenden enligt LSS, förskolor samt kommunaltekniska anläggningar av betydelse för samhällsviktig verksamhet. 2. Kraven på robusthet bör preciseras Avsnitt 10.4.2 om krav på robusthet, tillförlitlighet och säkerhet anger att den stödberättigade infrastrukturen ska uppfylla krav på robusthet, exemplifierat med robust fiber. Avsnittet innehåller inga krav på reservkraft, definierad avbrottstolerans, redundans eller fysiskt skydd av anläggningarna. Rapporten framhåller på flera ställen att samhällsviktig verksamhet behöver kommunikation som fungerar även vid störningar, kris och höjd beredskap. Dessa utgångspunkter får dock inget genomslag i stödvillkoren. Statligt finansierad infrastruktur bör utformas så att den fungerar även vid elavbrott och andra störningar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för sin krisberedskap och bärkonsekvenserna när kommunikationen inte fungerar. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 21 Servicenämnden föreslår att stödvillkoren kompletteras med krav på reservkraft, definierad avbrottstolerans och fysiskt skydd av den stödfinansierade infrastrukturen. 3. Kommunerna bör ges möjlighet att lämna underlag om faktiska brister Enligt avsnitt 7.5 ska ett samråd om framtida utbyggnadsplaner hållas med marknadens aktörer. Kartläggningen av stödområden bygger i övrigt på operatörernas inrapporterade uppgifter om geografisk täckning. Kommunerna har lokalkännedom om var täckningen brister i praktiken, bland annat genom erfarenheter från hemtjänst, skolskjutsar, räddningstjänst och kontakter med invånare. Denna kunskap kompletterar operatörernas underlag. Servicenämnden föreslår att kommunerna ges möjlighet att lämna underlag om faktiska brister i täckning innan stödområdena fastställs. 4. Avgränsningen till högtrafikerade vägar bör omprövas Enligt rapporten saknar 56 procent av bilvägarna funktionell mobiltäckning i frekvensband över 1 GHz, medan motsvarande andel för europavägar, riksvägar och andra högtrafikerade vägar är 24 procent. Det föreslagna stödet riktas till den senare kategorin. Syftet med stödet anges vara att minska sociala, ekonomiska och geografiska ojämlikheter. En modell som styr medlen till de sträckor där trafiken är tätast och bristerna minst är svår att fullt ut förena med det syftet. Boende och verksamma längs lägre trafikerade vägar har i dag sämre täckning och omfattas inte heller av det föreslagna stödet. Servicenämnden föreslår att stödmodellen utformas så att den kan omfatta även lägre trafikerade vägar där brist i täckning är dokumenterad och där befolkning, arbetsställen eller samhällsviktig verksamhet finns i anslutning till sträckan. 5. Kravet på uppladdningshastighet bör höjas Den föreslagna kravnivån om 100 Mbit/s i nedlänk och 1 Mbit/s i upplänk är utformad med utgångspunkt i konsumtion av digitala tjänster. Kommunal verksamhet som utförs i fält ställer andra krav. Digital tillsyn, välfärdsteknik, videokommunikation inom vård och omsorg, bildstöd samt dokumentation från fältpersonal är beroende av tillräcklig uppladdningskapacitet. En kravnivå om 1 Mbit/s i upplänk underhögtrafikförhållanden bedöms inte vara tillräcklig för sådan användning. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 22 Servicenämnden föreslår att kravnivån för upplänk höjs så att infrastrukturen är ändamålsenlig även för yrkesmässig användning inom välfärdstjänster och samhällsviktig verksamhet. 6. Konsekvenserna för kommunal verksamhet bör analyseras Konsekvensutredningen anger att förslaget inte påverkar den kommunala självstyrelsen och att stödet inte riktar sig direkt till kommuner och regioner. Kommunerna bär emellertid kostnaderna när täckning saknas, i form av dyrare tekniska lösningar inom omsorgen, sämre förutsättningar för införande av välfärdsteknik, svårare förutsättningar för bemanning i ytterområden samt försvagad krisberedskap. En statlig stödmodell som styr var digital infrastruktur byggs ut under kommande år påverkar därmed kommunernas verksamhetsförutsättningar, även om den inte formellt reglerar kommunal verksamhet. Servicenämnden föreslår att konsekvenserna för kommunal verksamhet analyseras särskilt inom ramen för det fortsatta arbetet. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 23 Yrkande, Olle Hällnäs (SD) 2026-08-13 Yrkande – svar på remiss om stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster Förslag till beslut Servicenämndens arbetsutskott föreslår servicenämnden besluta 1. anta yttrande över remissen Stöd till utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster (PTS-ER-2026:3) i enlighet med vad som anges nedan, och 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen. Bakgrund Serviceförvaltningen föreslår att nämnden översänder ett yttrande med innebörden att förslagen ”inte bedöms beröra servicenämndens ansvarsområde i någon större omfattning”. Varbergs kommun är en av de kommuner som Finansdepartementet utsett till remissinstans, och kommunens svar publiceras på regeringens webbplats. Servicenämnden ansvarar enligt sitt reglemente för kommunens telefoni, fastighetsdrift samt för genomförandet av kommunens IT-strategi och driften av kommunens IT-system och tjänster. Rapportens bilaga 1 bygger dessutom i betydande delar på intervjuer med kommuner, regioner och Sveriges Kommuner och Regioner om kommunala behov av mobil infrastruktur. Remissen berör därmed nämndens ansvarsområde. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 augusti 2026, och kommunens samlade svar ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 12 september 2026. Yttrande Texten nedan ersätter avsnittet Övervägande i förvaltningens beslutsförslag av den 30 juni 2026. Servicenämnden ser positivt på att ett statligt stöd för utbyggnad av infrastruktur för mobila tjänster övervägs. Bristande mobil täckning är ett reellt problem i delar av kommunen och påverkar såväl invånare och näringsliv som kommunens egen verksamhet. Nämnden delar rapportens bedömning att det finns områden där kommersiella förutsättningar för utbyggnad saknas och att ett statligt stöd därför kan vara motiverat. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 24 Servicenämnden lämnar följande synpunkter på förslagets utformning. 1. Definitionen av samhällsfunktioner bör kompletteras I den föreslagna modellen för prioritering av stödområden vägs antalet samhällsfunktioner längs en sträcka in. Enligt rapportens definition omfattar begreppet bland annat badhus, ishall, multiarena, ridhus och sporthall, medan särskilda boenden, trygghetsboenden, gruppbostäder, boenden enligt LSS och förskolor inte ingår. Inte heller kommunaltekniska anläggningar av betydelse för samhällsviktig verksamhet, såsom vattenverk och reningsverk, omfattas. Rapportens bilaga 1 beskriver samtidigt utförligt hur hemtjänsten, hemsjukvården, trygghetslarmen och välfärdstekniken är beroende av mobilnäten. Prioriteringsmodellen fångar därmed inte de verksamheter som rapporten själv identifierar som mest beroende av infrastrukturen. Servicenämnden föreslår att definitionen av samhällsfunktioner kompletteras med särskilda boenden, trygghetsboenden, gruppbostäder, boenden enligt LSS, förskolor samt kommunaltekniska anläggningar av betydelse för samhällsviktig verksamhet. 2. Kraven på robusthet bör preciseras Avsnitt 10.4.2 om krav på robusthet, tillförlitlighet och säkerhet anger att den stödberättigade infrastrukturen ska uppfylla krav på robusthet, exemplifierat med robust fiber. Avsnittet innehåller inga krav på reservkraft, definierad avbrottstolerans, redundans eller fysiskt skydd av anläggningarna. Rapporten framhåller på flera ställen att samhällsviktig verksamhet behöver kommunikation som fungerar även vid störningar, kris och höjd beredskap. Dessa utgångspunkter får dock inget genomslag i stödvillkoren. Statligt finansierad infrastruktur bör utformas så att den fungerar även vid elavbrott och andra störningar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för sin krisberedskap och bär konsekvenserna när kommunikationen inte fungerar. Servicenämnden föreslår att stödvillkoren kompletteras med krav på reservkraft, definierad avbrottstolerans och fysiskt skydd av den stödfinansierade infrastrukturen. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 25 3. Kommunerna bör ges möjlighet att lämna underlag om faktiska brister Enligt avsnitt 7.5 ska ett samråd om framtida utbyggnadsplaner hållas med marknadens aktörer. Kartläggningen av stödområden bygger i övrigt på operatörernas inrapporterade uppgifter om geografisk täckning. Kommunerna har lokalkännedom om var täckningen brister i praktiken, bland annat genom erfarenheter från hemtjänst, skolskjutsar, räddningstjänst och kontakter med invånare. Denna kunskap kompletterar operatörernas underlag. Servicenämnden föreslår att kommunerna ges möjlighet att lämna underlag om faktiska brister i täckning innan stödområdena fastställs. 4. Avgränsningen till högtrafikerade vägar bör omprövas Enligt rapporten saknar 56 procent av bilvägarna funktionell mobiltäckning i frekvensband över 1 GHz, medan motsvarande andel för europavägar, riksvägar och andra högtrafikerade vägar är 24 procent. Det föreslagna stödet riktas till den senare kategorin. Syftet med stödet anges vara att minska sociala, ekonomiska och geografiska ojämlikheter. En modell som styr medlen till de sträckor där trafiken är tätast och bristerna minst är svår att fullt ut förena med det syftet. Boende och verksamma längs lägre trafikerade vägar har i dag sämre täckning och omfattas inte heller av det föreslagna stödet. Servicenämnden föreslår att stödmodellen utformas så att den kan omfatta även lägre trafikerade vägar där brist i täckning är dokumenterad och där befolkning, arbetsställen eller samhällsviktig verksamhet finns i anslutning till sträckan. 5. Kravet på uppladdningshastighet bör höjas Den föreslagna kravnivån om 100 Mbit/s i nedlänk och 1 Mbit/s i upplänk är utformad med utgångspunkt i konsumtion av digitala tjänster. Kommunal verksamhet som utförs i fält ställer andra krav. Digital tillsyn, välfärdsteknik, videokommunikation inom vård och omsorg, bildstöd samt dokumentation från fältpersonal är beroende av tillräcklig uppladdnings- kapacitet. En kravnivå om 1 Mbit/s i upplänk under högtrafikförhållanden bedöms inte vara tillräcklig för sådan användning. Servicenämnden föreslår att kravnivån för upplänk höjs så att infrastrukturen är ändamålsenlig även för yrkesmässig användning inom välfärdstjänster och samhällsviktig verksamhet. Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 26 6. Konsekvenserna för kommunal verksamhet bör analyseras Konsekvensutredningen anger att förslaget inte påverkar den kommunala självstyrelsen och att stödet inte riktar sig direkt till kommuner och regioner. Kommunerna bär emellertid kostnaderna när täckning saknas, i form av dyrare tekniska lösningar inom omsorgen, sämre förutsättningar för införande av välfärdsteknik, svårare förutsättningar för bemanning i ytterområden samt försvagad krisberedskap. En statlig stödmodell som styr var digital infrastruktur byggs ut under kommande år påverkar därmed kommunernas verksamhetsförutsättningar, även om den inte formellt reglerar kommunal verksamhet. Servicenämnden föreslår att konsekvenserna för kommunal verksamhet analyseras särskilt inom ramen för det fortsatta arbetet. Olle Hällnäs (SD) Ordförande, servicenämndens arbetsutskott Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 27

§ 31 Dnr SVN 2026/0056 Svar på remiss om revidering av kommunens reglementen Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. översända yttrande gällande revidering av reglementen till kommunstyrelsen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har begärt in yttrande från samtliga nämnder avseende förslag till reviderade reglementen. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige anta reglementen som reglerar nämndernas verksamhet och arbetsformer. Reglementena utgör centrala styrdokument där ansvarsfördelningen mellan nämnderna tydliggörs. En översyn av reglementena genomförs normalt i samband med ny mandatperiod. Kommunfullmäktige beslutade i december 2022 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla reglementena i syfte att öka tydligheten. Under hösten 2024 påbörjade kommunstyrelsen arbetet med att genomlysa, uppdatera och utveckla reglementena för att stärka tydlighet och aktualitet. I arbetet har kommunstyrelsens förvaltning anlitat externt stöd. Arbetet har bland annat omfattat omvärldsanalys, dialog med förvaltningar samt framtagande av förslag till reviderade reglementen. Förslagen har därefter kvalitetssäkrats i dialog med berörda förvaltningar. Förslaget innebär bland annat införande av ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och samtliga nämnder samt reviderade nämndspecifika reglementen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 1 juni 2026. KS 260526 § 131 Förslag på reviderat reglemente för servicenämnden Förslag på gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnderna KS Missiv Kommentarmaterial Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 28 Övervägande I förslaget till reviderade reglementen införs ett gemensamt reglemente som gäller för kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Detta kompletteras av nämndspecifika reglementen som reglerar respektive nämnds ansvar och uppgifter. Det gemensamma reglementet innehåller bestämmelser om nämndernas arbetsformer samt övergripande förhållningssätt. För att hantera gränsdragningsfrågor tydliggörs även ett gemensamt ansvar för nämnderna att värna ett helhetsperspektiv för kommunen. Förvaltningen bedömer att denna uppdelning är ändamålsenlig och bidrar till en mer enhetlig tillämpning. Samtidigt möjliggör strukturen att nämndernas reglementen kan fokusera på respektive ansvarsområde. En följd av det gemensamma reglementet är att nämndernas enskilda reglementen blir mer koncentrerade. Den justerade strukturen bedöms även bidra till ökad tydlighet och en mer logisk uppbyggnad. Servicenämnden har att yttra sig över förslaget till reviderade reglementen, trots att nämnden enligt fattade inriktningsbeslut inte kommer att kvarstå i nuvarande form. Kommunstyrelsens förvaltning har i arbetet beaktat den planerade organisationsförändringen. Vid tidpunkten för framtagandet av förslaget var dock inget slutligt beslut fattat i kommunfullmäktige, vilket innebär att reglementena har utformats utifrån nuvarande nämndstruktur. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att det är relativt oproblematiskt att överföra servicenämndens uppgifter till kommunstyrelsen i enlighet med kommande beslut. De förändringar som föreslås i servicenämndens reglemente bedöms i huvudsak innebära förtydliganden av nämndens roll som stödjande funktion till övriga nämnder samt en anpassning av språk och begrepp. Sammantaget har förvaltningen inte identifierat några förändringar som bedöms medföra konsekvenser av betydelse för nämndens verksamhet eller ekonomi. Förslaget bedöms bidra till en tydligare struktur och ansvarsfördelning. Mot denna bakgrund har förvaltningen inga ytterligare synpunkter på förslaget. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Servicenämndens arbetsutskott 2026-08-13 29

§ 32 Dnr SVN 2026/0001 Förvaltningen informerar Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. godkänna informationen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Ola Viestam, tf. förvaltningschef, informerar om sommaren och att verksamheten har varit lugn, utan några större incidenter. Han informerar även om att bemanningsavdelningen har arbetat hela sommaren med att bemanna verksamheter, bland annat socialförvaltningen, och att det har funnits vissa utmaningar när det gäller att hitta personal. Håkan Axelsson, avdelningschef för IT, berättar om IT-avdelningens verksamhet och informerar om att de lediga tjänster som har annonserats ut har lockat många sökande. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 360927SE Sida 1/1