Socialnämnden — 22 oktober 2026

§ 130 Dnr SN 2026/0270 Återkoppling i initiativärende - Bättre arbetsmiljö, arbetsvillkor och en attraktiv arbetsgivare inom omsorgen Beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna förvaltningens återkoppling i initiativärende Bättre arbetsmiljö, arbetsvillkor och en attraktiv arbetsgivare inom omsorgen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Katarina Eiderbrant (S), Helene Ungberg (S), Ing-Marie Berggren (S) och Aida Mulalic (S) inkom i juni 2026 med ett initiativ om Bättre arbetsmiljö, arbetsvillkor och en attraktiv arbetsgivare inom omsorgen där socialnämnden föreslogs besluta 1. Utreda konsekvenserna av att återgå till tio timmars nattjänstgöring från dagens arbetstidsmått på nio timmar inom äldreomsorgen. 2. I utredningen särskilt belysa: - Ekonomiska konsekvenser - Organisatoriska effekter, såsom schemaläggning och kontinuitet - Effekter för medarbetarnas arbetsmiljö, hälsa och möjlighet till återhämtning - Effekter för omsorgstagarnas kvalitet, trygghet och kontinuitet i omsorgen 3. Under utredningen genomförande ska säkerställas dialog med berörda fackliga organisationer och medarbetare. Socialnämnden beslutade den 25 juni 2o26 (SN 260625, § 73) att remittera ärendet till förvaltningen för beredning. Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 september 2026 SN 260625, § 73 Initiativ - Bättre arbetsmiljö, arbetsvillkor och en attraktiv arbetsgivare inom omsorgen Övervägande Förändringen från tio till nio timmars nattpass genomfördes under hösten 2024. Förändringen innebar att nattpassens längd och arbetstidens förläggning ändrades, medan arbetstidsmåttet – den genomsnittliga Socialnämnden 2026-10-22 3 veckoarbetstiden för en heltidsanställning – var oförändrat på 34 timmar och 20 minuter per vecka. Frågan om nattpassens längd behöver bedömas utifrån flera perspektiv. Förutom hur arbetstiden påverkar nattarbetande medarbetare behöver hänsyn tas till arbetsmiljö och återhämtning, verksamhetens och omsorgstagarnas behov under hela dygnet, kontinuitet, bemanning och ekonomiska konsekvenser. Bemanningsstrategi och bemanningshandbok Socialförvaltningens bemanningsstrategi och bemanningshandbok utgör den gemensamma ramen för förvaltningens arbete med bemanning och arbetstidsförläggning. Målet med bemanningsstrategin är att tillgodose verksamhetens behov av kompetens, säkerställa kontinuitet och kvalitet samt skapa en god arbetsmiljö över tid. Planeringen ska utgå från verksamhetens behov och heltid är norm. Bemanningshandboken har omarbetats inom det partsgemensamma rådet, där Kommunal, Vision och Vårdförbundet deltagit i arbetet tillsammans med arbetsgivaren. Den omarbetade bemanningshandboken samverkades därefter i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) i enighet mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. En av ramarna i den samverkade handboken är att arbetspass för vaken natt är som längst nio timmar. Nio timmars nattpass är därmed inte en fristående åtgärd utan en del av förvaltningens samlade modell för bemanning och schemaläggning. Handboken utgår samtidigt från att bemanningen ska säkerställa rätt bemanning och kompetens utifrån målgruppernas behov, skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö samt använda förvaltningens resurser effektivt och ansvarsfullt inom givna ekonomiska ramar. Uppföljning efter förändringen Inför förändringen identifierades en risk för att medarbetare skulle kunna välja att sänka sin sysselsättningsgrad. Uppföljningen av de berörda nattverksamheterna visar inte någon entydig utveckling efter införandet. I vissa nattgrupper har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat jämfört med 2024, medan den har minskat i andra. Statistiken visar endast den genomsnittliga sysselsättningsgraden och det går därför inte att avgöra om förändringarna beror på att befintliga medarbetare har förändrat sin sysselsättningsgrad eller på förändringar i personalgruppen. Underlaget ger därmed inte stöd för slutsatser om orsaken till de förändringar som kan ses. Inte heller sjukfrånvaron visar någon entydig utveckling efter införandet av nio timmars nattpass. I vissa nattgrupper är sjukfrånvaron lägre under 2026 jämfört med tidigare år, medan den har ökat i andra. Nattgrupperna Socialnämnden 2026-10-22 4 är i flera fall små och statistiken visar inte orsaken till sjukfrånvaron. Det går därför inte att bedöma om förändringarna har samband med arbetspassens längd. Medarbetarundersökningen 2025 visar samtidigt att arbetsbelastning är ett utvecklingsområde, framför allt inom särskilt boende. Indexet mäts på en skala från 0 till 100, där ett högre värde innebär ett bättre resultat. Indexet för arbetsbelastning uppgår där till 57, vilket är åtta punkter lägre än Varbergs kommun som helhet. Inom hemtjänsten och Hälso- och sjukvårdsavdelningen uppgår indexet till 67, vilket är två punkter högre än kommunen som helhet. Nattgrupperna är för små för att särredovisas och resultaten kan därför inte användas för att bedöma hur nattarbetande medarbetare specifikt upplever arbetsbelastning och återhämtning eller om resultaten har samband med nattpassens längd. Arbetspass, arbetsmiljö och återhämtning En konsekvens av övergången från tio till nio timmars nattpass är att antalet arbetspass ökar. Vid en veckoarbetstid på 34,33 timmar motsvarar tio timmars nattpass i genomsnitt cirka 3,4 arbetspass per vecka, jämfört med cirka 3,8 arbetspass vid nio timmars nattpass. Över en sexveckorsperiod motsvarar det ungefär två ytterligare arbetspass. Färre och längre nattpass innebär därmed fler dagar utan arbetspass, vilket kan ha betydelse för medarbetarnas upplevelse av återhämtning. Antalet lediga dagar är dock endast en del av förutsättningarna för återhämtning och en hållbar arbetstidsförläggning. Arbetsmiljöverket anger att såväl nattarbete som långa arbetspass på tio timmar eller mer medför risker för ohälsa, bland annat genom bristande återhämtning och rubbad dygnsrytm. Arbetsmiljöverket anger även att hänsyn bör tas till att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. Arbetsmiljöriskerna behöver därför bedömas utifrån arbetstidsförläggningen som helhet och inte enbart utifrån antalet arbetspass eller lediga dagar. Totalt arbetar 971 medarbetare i utförande verksamhet inom äldreomsorgen, varav 127 arbetar natt. Nattpersonalen utgör därmed cirka 13 procent av medarbetarna. Arbetstidsförläggningen för natt behöver därför även ses i relation till bemanningen under övriga delar av dygnet. Omsorgstagarnas inflytande och självbestämmande Det finns i nuläget inga dokumenterade konsekvenser som visar att övergången till nio timmars nattpass har försämrat möjligheten att möta omsorgstagarnas behov under exempelvis övergången mellan kväll och natt. På motsvarande sätt finns inte heller något underlag som visar vilket verksamhetsbehov en ytterligare timmes nattbemanning skulle möta. Socialnämnden 2026-10-22 5 Brukarundersökningen visar inte heller någon försämring i de frågor som närmast berör inflytande och självbestämmande. På frågan om möjligheten att påverka tider uppgick andelen positiva svar till 56 procent 2024 och 57 procent 2025. Även resultaten för hänsyn till åsikter och önskemål samt möjligheten att framföra synpunkter eller klagomål var något högre 2025 än 2024. Resultaten avser verksamheten som helhet och kan inte kopplas direkt till nattpassens längd. De ger därför inte underlag för slutsatser om vilken effekt förändringen har haft, men visar inte någon försämring efter införandet i de frågor som närmast berör omsorgstagarnas inflytande och självbestämmande. Erfarenheter från andra kommuner Även andra kommuner har gjort olika avvägningar kring nattpassens längd. I Gävle kommuns principer för nattarbete anges att nattpass helst ska vara högst nio timmar. I särskilt krävande verksamheter kan nattpass på upp till tio timmar tillåtas, men den extra timmen ska då förläggas så att nattpasset överlappar med morgon- eller kvällsarbete och inte skapar överlappning mitt på dagen. Gävle lyfter även att längre nattpass innebär färre arbetspass per medarbetare och att schemaläggningen därför behöver säkerställa att det inte uppstår vakanta nattpass. Erfarenheter från Göteborgs Stad visar också hur nattpassens längd och förläggning kan påverka bemanningen under övriga delar av dygnet. Efter en politiskt beslutad inriktning mot tio timmars nattpass förlagda kl. 21.00–07.00 har ett antal enheter ökat passens längd från nio till tio timmar. Förvaltningen har bedömt att en sådan fast förläggning innebär att den högre dag- och kvällsbemanningen finns på plats under en mindre del av dygnet, vilket i sin tur bedöms minska verksamhetens flexibilitet och möjligheten att möta omsorgstagarnas individuella önskemål och behov. Vid 23 enheter hade nattpassens längd ökats för att motsvara inriktningen, vilket enligt Göteborgs Stads beräkning medförde ökade personalkostnader på sammanlagt 18,7 miljoner kronor per år. Beloppet är inte direkt jämförbart med Varberg, men illustrerar att en förändring av nattpassens längd kan få konsekvenser för den samlade bemanningen och kostnaden. Sammantaget visar erfarenheterna att nattpassens längd inte kan bedömas isolerat. Hänsyn behöver tas till hur arbetstiden förläggs, hur bemanningen under övriga delar av dygnet påverkas, verksamhetens och omsorgstagarnas behov samt ekonomiska konsekvenser. Socialnämnden 2026-10-22 6 Förvaltningens bedömning Uppföljningen visar inte någon entydig utveckling mot lägre sysselsättningsgrad eller högre sjukfrånvaro bland nattarbetande medarbetare efter införandet av nio timmars nattpass. Underlagen medger inte heller slutsatser om att de förändringar som kan ses har orsakats av nattpassens längd. Nio timmars nattpass innebär fler arbetspass än tio timmars pass, vilket kan påverka medarbetarnas upplevelse av återhämtning. Samtidigt behöver återhämtning bedömas utifrån arbetstidsförläggningen som helhet och vägas mot verksamhetens och omsorgstagarnas behov under hela dygnet. En återgång till tio timmars nattpass skulle innebära att en större del av den tillgängliga arbetstiden förläggs till nattpassen. Det finns i nuläget inte dokumenterat underlag som visar att den ytterligare arbetstiden motsvarar ett ökat verksamhetsbehov under de aktuella timmarna. Nio timmars nattpass är dessutom en av ramarna i den bemanningshandbok som Kommunal, Vision och Vårdförbundet varit delaktiga i att omarbeta inom det partsgemensamma rådet och som därefter samverkats i enighet i FSG. Sammantaget behöver nattpassens längd bedömas utifrån helheten: medarbetarnas arbetsmiljö och återhämtning, omsorgstagarnas behov och möjlighet till självbestämmande, kontinuitet och bemanning över hela dygnet samt ett effektivt och ansvarsfullt resursutnyttjande. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: HR-staben Socialnämnden 2026-10-22 7

§ 131 Dnr SN 2026/0164 Återkoppling i initiativärende - Biståndshandläggare på akuten Beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna förvaltningens återkoppling i initiativärende Biståndshandläggare på akuten. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Katarina Eiderbrant (S) lämnade i april 2026 in ett initiativ avseende samverkan med Region Halland om biståndsbedömare i anslutning till akutmottagning och primärvård. Socialnämnden beslutade den 30 april 2026 (SN 260430, § 49) att anse initiativet besvarat med hänvisning till pågående arbete samt att ge förvaltningen i uppdrag att så snart som möjligt återkomma med mer information. Förvaltningen har med anledning av initiativärendet påbörjat ett utvecklingsarbete med fokus på hur kommunens tillgänglighet och samverkan med Region Halland och Varbergs sjukhus kan utvecklas. Arbetet har bedrivits tillsammans med berörda medarbetare och har bland annat omfattat studiebesök på sjukhuset, dialog kring nuvarande arbetssätt samt identifiering av utvecklingsområden och möjliga framtida arbetssätt. Arbetet har hittills visat behov av att utveckla en tydligare väg in till kommunen, skapa förutsättningar för tidigare kommunal kontakt samt möjliggöra snabbare bedömning och hantering av vissa ärenden. Särskild uppmärksamhet har riktats mot personer som kan återgå direkt till hemmet, enklare så kallade gröna spår samt möjligheten att hantera vissa insatser tidigare i processen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 22 september 2026 SN 260430, § 49 Initiativärende - Biståndshandläggare på akuten Övervägande I utvecklingsarbetet har flera möjliga förbättringsområden identifierats. Dessa omfattar bland annat kommunens kontaktvägar och tillgänglighet gentemot sjukhuset, möjligheten till fysisk närvaro på sjukhuset, snabbare hantering av enklare ärenden, användning av akuta och tillfälliga insatser samt hur information och ärenden kan tas emot, bedömas och fördelas vidare till rätt funktion. Socialnämnden 2026-10-22 8 En central fråga som vuxit fram i arbetet är om en mottagsfunktion kan bidra till en mer sammanhållen och effektiv process. Tanken är att en sådan funktion skulle kunna skapa en tydligare väg in till kommunen, göra en första bedömning av inkommande ärenden, hantera vissa enklare ärenden direkt samt fördela övriga ärenden vidare till rätt profession eller befintlig funktion. Arbetsgruppen har vid sitt senaste möte tagit ställning till att gå vidare med mottag som huvudspår för det fortsatta utvecklingsarbetet. Ställningstagandet innebär inte att organisatorisk utformning eller införande av en mottagsfunktion är beslutad. Nästa steg är att närmare utreda och pröva vilka arbetsuppgifter och ärenden som skulle kunna omfattas, vilka professioner som behöver involveras samt hur funktionen ska förhålla sig till befintliga arbetssätt och funktioner. Därtill kommer dialogen med Region Halland och Varbergs sjukhus att fördjupas kring möjligheten till fysisk närvaro av socialsekreterare på sjukhuset. Inriktningen är att undersöka hur en sådan närvaro skulle kunna bidra till tidigare kontakt mellan kommunen, sjukhuset och den enskilde samt skapa förutsättningar för snabbare bedömning och hantering av kommunala behov. I det fortsatta arbetet behöver det närmare klarläggas vilka patient- och ärendeflöden som skulle ha störst nytta av en sådan närvaro, vilka arbetsuppgifter som lämpligen kan utföras på plats samt hur arbetssättet ska förhålla sig till kommunens befintliga utskrivningsprocess och övriga funktioner. Även formerna för närvaron, exempelvis omfattning och placering på sjukhuset, behöver utvecklas tillsammans med regionen. Den fysiska närvaron ses därmed inte som en fristående lösning utan som en möjlig del i ett mer sammanhållet arbetssätt mellan kommunen och regionen, där målsättningen är att rätt ärende ska kunna hanteras av rätt funktion och kompetens så tidigt som möjligt i processen. Parallellt fortsätter kartläggningen av nuvarande process och kontaktvägar. Resultatet av kartläggningen kommer att utgöra underlag för den fortsatta utformningen och bedömningen av förslaget. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Hemtjänstavdelningen Socialnämnden 2026-10-22 9

§ 132 Dnr SN 2026/0267 Svar på motion om att införa Fri Tid i hemtjänsten Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen med motiveringen att socialförvaltningen har påbörjat en modell vars ambition är att minska detaljstyrningen i myndighets- utövningen och skapa större möjligheter för medarbetare och omsorgstagare att tillsammans planera och anpassa stödet utifrån individuella behov, vilket ligger i linje med vårt syfte med motionen om Fri Tid. Utvärdering får visa hur väl detta, i genomförandets utfall, överensstämmer med vårt mål om att ta bort minut-/detaljstyrning i verksamheten. Ajournering Sammanträdet ajourneras klockan 14.16-14.18 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Katarina Eiderbrant (S) föreslår avslag på motionen med följande motivering: förvaltningen har påbörjat en modell vars ambition är att minska detaljstyrningen i myndighetsutövningen och skapa större möjligheter för medarbetare och omsorgstagare att tillsammans planera och anpassa stödet utifrån individuella behov, vilket ligger i linje med vårt syfte med motionen om Fri Tid. Utvärdering får visa hur väl detta, i genomförandets utfall, överensstämmer med vårt mål om att ta bort minut- /detaljstyrning i verksamheten. Beslutsordning Ordförande konstaterar att socialnämnden beslutar att avslå motionen i enlighet med Katarina Eiderbrants (S) förslag. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Katarina Eiderbrant (S) har inkommit med en motion om att införa Fri Tid i hemtjänsten. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta - ge socialnämnden i uppdrag att under en period testa arbetssätt med inriktning mot Fri Tid inom hemtjänsten. Testet ska följas upp och återrapporteras till kommunfullmäktige för ställningstagande om ett eventuellt införande. Socialnämnden 2026-10-22 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat ärendet till socialnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 september 2026 Motion - Fri Tid i hemtjänsten Övervägande Inom avdelningen hemtjänst pågår redan införandet av Medskaparmodellen, vars ambition är att minska detaljstyrningen i myndighetsutövningen och skapa större möjligheter för medarbetare och omsorgstagare att tillsammans planera och anpassa stödet utifrån individuella behov. Modellen införs successivt inom verksamheten och utgör en viktig del i omställningen mot ett mer tillitsbaserat och personcentrerat arbetssätt. Medskaparmodellen bygger på färre och mer generella insatstyper med syfte att frigöra administrativ tid, förenkla handläggningsprocessen och skapa bättre förutsättningar för ett flexibelt och individanpassat stöd. Modellen ska även bidra till ökad enhetlighet och likvärdighet i biståndsbedömningen samt ge större utrymme för anpassning av insatserna i dialog mellan utförare och omsorgstagare. En central del av modellen är att ge hemtjänstens medarbetare ett ökat professionellt handlingsutrymme att tillsammans med den enskilde planera och anpassa stödet inom ramen för fattade beslut. Målen med modellen ligger i linje med intentionerna i motionen och omfattar bland annat minskad administration, ökad likvärdighet, större flexibilitet och en mer personcentrerad omsorg. I uppföljningen av pilotverksamheten framgår att flera av de mål som satts upp för införandet av Medskaparmodellen redan har börjat uppnås. Bland annat framgår att utförarverksamheten fått ett ökat professionellt ansvar och handlingsutrymme samt bättre möjligheter att anpassa insatserna utifrån brukarens aktuella behov. Den fasta omsorgskontakten har fått en mer central roll som nav i den personcentrerade omsorgen. Genom ansvar för planering, uppföljning och samordning av insatser skapas bättre förutsättningar för kontinuitet, delaktighet och individanpassning. Fokus har samtidigt flyttats från enskilda insatser till brukarens samlade behov, vilket ytterligare stärker det personcentrerade arbetssättet. Socialnämnden 2026-10-22 11 Vidare visar pilotverksamheterna på minskad administrativ belastning i utförarverksamheten och ett ökat fokus på genomförandeplanernas betydelse. Genomförandeplanen har blivit det centrala verktyget för att beskriva hur den beviljade hjälpen ska utföras och följas upp utifrån brukarens behov, önskemål och aktuella situation. Den tid som på sikt frigörs inom myndighetsutövningen kan skapa bättre förutsättningar för såväl förebyggande arbete som uppföljning av beviljade insatser. Mot denna bakgrund bedömer socialförvaltningen att motionens intentioner redan omhändertas genom det pågående införandet av Medskaparmodellen. Modellen införs successivt i samtliga interna hemtjänstgrupper under 2026 och därefter i de externa hemtjänstverksamheterna under 2027. Något ytterligare särskilt arbetssätt bedöms därför inte vara nödvändigt. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: KS Socialnämnden 2026-10-22 12

§ 133 Dnr SN 2026/0266 Svar på motion om habiliteringsersättning Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 1. avslå motion om ökad habiliteringsersättning 2027 med hänvisning till förvaltningens övervägande. Reservation Andréas Modin (24:7) reserverar sig. Ajournering Sammanträdet ajourneras klockan 13.31-13.33 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Sven Andersson (M) föreslår avslag på motionen med hänvisning till arbetsutskottets förslag. Andreas Kjell (V) föreslår avslag på motionen med följande motivering: att syftet med motionen om att höja den kommunala habiliteringsersättningen i stället hanteras i den gängse kommunövergripande budgetprocessen. Andréas Modin (24:7) föreslår bifall till motionen. Beslutsordning Ordförande ställer fråga om bifall eller avslag på motionen och finner att nämnden beslutar att avslå motionen. Omröstning begärs och ska genomföras. Socialnämnden godkänner följande ordning: JA-röst för avslag på motionen. NEJ-röst för bifall till motionen. Beslutande Ja Nej Avstår Y vette Diaz (M) X A nnsofi Aurell (M) X A nna-Karin Svensson (SD) X N inja Jarlow (SD) X M aritha Ebersson Sahlgren (VP) X A nn-Sofie Holmström (KD) X Socialnämnden 2026-10-22 13 I ng-Marie Berggren (S) X A ida Mulalic (S) X H elene Ungberg (S) X Andreas Kjell (V) X Andréas Modin (24:7) X K atarina Eiderbrant (S) X S ven Andersson (M) X S umma 12 1 Med 12 JA-röster och 1 NEJ-röst beslutar nämnden att avslå motionen. Ordförande ställer Sven Anderssons (M) förslag mot Andreas Kjells (V) förslag och finner att nämnden beslutar enligt Sven Anderssons (M) förslag. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Personer med beslut om sysselsättning inom daglig verksamhet (enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS) får en habiliteringsersättning. Agnes Hulthén (V) har lämnat en motion med förslag om höjning av denna ersättning. Motionen har fyra yrkanden: 1. att habiliteringsersättningen höjs till 150 kr heldag och 100 kr halvdag från och med 1 januari 2027, 2. att habiliteringsersättningen därefter årligen räknas upp i takt med förändringen av prisbasbeloppet, 3. att kommunen varje år rekvirerar hela det tillgängliga statsbidraget för habiliteringsersättning från Socialstyrelsen, samt säkerställer att hela bidraget når deltagarna i daglig verksamhet, 4. att kommunen i samband med höjningen ser över avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen och LSS, så att den höjda ersättningen inte motverkas av ökade avgifter och taxor för deltagarna. Kommunstyrelsen har remitterat motionen till socialnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Beslutsförslag 7 juli 2026 Utredning av förslag om ökad habiliteringsersättning Motion om ökad habiliteringsersättning Övervägande Daglig verksamhet är ett bistånd som ges enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Daglig verksamhet/sysselsättning psykiatri är en frivillig insats för de som bedöms sakna arbetsförmåga och inte studerar. Det kan inte likställas med ordinarie arbete då det är en biståndsbedömd insats. De som beviljas insatsen har sin försörjning från Försäkringskassan i form av aktivitetsersättning eller sjukersättning. I vissa Socialnämnden 2026-10-22 14 fall kan även merkostnadsersättning beviljas till följd av en funktionsnedsättning. Att ge ersättning, utöver de ovan angivna ersättningarna, till de som deltar i daglig verksamhet, är frivilligt för kommunen. Socialnämnden har tidigare beslutat att den utgår till de som beviljats daglig verksamhet enligt LSS, samt sysselsättning psykiatri enligt socialtjänstlagen (SoL). Ersättningen är 69,2 kr/dag (för 4 timmar eller mer) alternativt 51,44 kr/dag (under 4 timmar). Den utgår ifrån och följer prisbasbeloppet, vilket innebär att omräkning sker årligen utifrån eventuell förändring av detta. Utöver detta betalas det varje år ut stadsbidrag till deltagare i daglig verksamhet. Summan på det bidraget varierar beroende på hur mycket kommunen tilldelats och på hur många deltagare som ska dela på bidraget. Socialförvaltningen har tagit fram en utredning som svar på yrkandena i motionen. Här förtydligas skillnaden av habiliteringsersättning och stadsbidrag samt vilken ersättning som betalas ut i dag och hur stadsbidraget används. Utredningen visar att kostnaden för Varbergs kommun inte skulle öka med den ungefärliga siffran på 4,7 miljoner kronor som motionen anför utan det skulle snarare hamna på en ökning om ca 10,8 miljoner kronor. Beräkningen förtydligas i utredningen som även visar att våra deltagare tilldelas habiliteringsersättning och stadsbidrag, inte enbart habiliteringsersättning som kompenseras med stadsbidrag. Den visar också att det finns en rutin för årlig uppräckning av habiliteringsersättningen baserat på prisbasbeloppet. Svaret redogör inte för hur kommunen i samband med höjningen ser över avgifter och taxor för deltagare. Det finns ingen redogörelse eftersom det behöver förtydligas vilka avgifter och taxor det gäller. Till grund för yttrandet finns det uppgifter aktuella för 2026. Det gäller uppgifter såsom deltagarantal, aktuella uppgifter för habiliteringsersättning och stadsbidrag. Beräkningarna är uppställda på samma sätt som i motionen för att det ska bli tydligt i redogörandet. Med anledning av ovan föreslår socialförvaltningen avslag på motionen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Socialnämnden 2026-10-22 15 RESERVATION Socialnämnden, Varbergs kommun – 22 oktober 2026 Ärende: Svar på motion om ökad habiliteringsersättning Dnr: SN 2026/0266 Jag reserverar mig mot socialnämndens beslut på avslag på motionen om höjd habiliteringsersättning. Det handlar om en av samhällets mest ekonomiskt utsatta målgrupper. Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever i många fall på eller under gränsen för ekonomisk utsatthet, något som bland annat uppmärksammats i Riksförbundet FUB rapporter Fångad i fattigdom? I Varbergs kommun är habiliteringsersättningen idag endast 69,20 kronor för en heldag och 51,44 kronor för en halvdag. Redan detta är en oerhört låg ersättning, men verkligheten är ofta ännu sämre. Många deltagare måste dessutom själva bekosta färdtjänst till och från den dagliga verksamheten och betala för sin lunch, som i många fall köps av Varbergs kommun. När dessa kostnader räknas bort riskerar hela dagersättningen att försvinna. För vissa kan det till och med innebära ett negativt ekonomiskt utfall att delta i daglig verksamhet. Det är en orimlig situation för människor som redan lever med mycket små ekonomiska marginaler och som ofta saknar möjlighet att själva påverka sin försörjning. LSS är en rättighetslagstiftning där det i 5 § tydligt framgår att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Men vad innebär möjligheten att leva som andra om man inte ens har råd att ta en fika efter dagens slut? Förvaltningen framhåller att habiliteringsersättningen inte är en lön och att deltagarna har sin huvudsakliga försörjning genom sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är riktigt, men det förändrar inte den ekonomiska verklighet som många lever i. Att ersättningen är frivillig för kommunen är heller inget argument för att den ska vara så låg att den knappt täcker kostnaderna för deltagandet. Jag anser också att förvaltningens svar brister när det gäller motionens förslag om att se över avgifter och taxor. Kommunen borde självklart utreda hur kostnader för exempelvis färdtjänst och måltider påverkar deltagarnas Socialnämnden 2026-10-22 16 faktiska ekonomi. Det är vad människor har kvar i plånboken som måste vara utgångspunkten. En höjd habiliteringsersättning och en översyn av deltagarnas kostnader är därför både rimlig och nödvändig. Mot denna bakgrund reserverar jag mig mot beslutet till förmån för motionen om höjd habiliteringsersättning. Andreas Modin, Ledamot i Socialnämnden 24:7 Socialnämnden 2026-10-22 17

§ 134 Dnr SN 2026/0265 Svar på motion om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 1. bifalla punkt 1 med hänvisning till förvaltningens övervägande. 2. avslå punkterna 2-5 med hänvisning till förvaltningens övervägande. Reservation Katarina Eiderbrant (S), Ing-Marie Berggren (S), Aida Mulalic (S), Helene Ungberg (S), Andréas Modin (24:7) och Andreas Kjell (V) reserverar sig. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Sven Andersson (M) föreslår bifall till punkt 1 och avslag på punkterna 2-5 i motionen. Katarina Eiderbrant (S) föreslår bifall till punkterna 1-5 i motionen. Ing-Marie Berggren (S), Aida Mulalic (S), Helene Ungberg (S), och Andreas Kjell (V) föreslår bifall till Katarina Eiderbrants (S) förslag. Beslutsordning Ordförande konstaterar bifall till punkt 1 i motionen. Ordförande ställer Sven Anderssons (M) förslag om avslag på punkterna 2-5 i motionen mot Katarina Eiderbrants (S) förslag om bifall till desamma och konstaterar att nämnden beslutar enligt Sven Anderssons (M) förslag. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Agnes Hultén (V), ledamot i kommunfullmäktige, har lämnat en motion där kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. att kommunen tar fram och genomför en återkommande utbildning för chefer, HR-personal och rekryterare inom kommunens egna förvaltningar och bolag om att anställa, introducera och arbetsleda personer med intellektuell funktionsnedsättning, 2. att kommunen, i samverkan med näringslivskontoret och lokala företagarorganisationer, erbjuder utbildning och samtalsforum för arbetsgivare i Varbergs näringsliv om förutsättningarna för att anställa personer med IF, inklusive konkret information om lönebidrag, SIUS- Socialnämnden 2026-10-22 18 konsulent, arbetshjälpmedel, anpassad introduktion och tillgängliga stödfunktioner, 3. att utbildnings- och samtalsinsatserna utformas i nära samarbete med funktionsrättsrörelsen, exempelvis FUB, Autism Sverige och andra relevanta organisationer, samt med personer med egen erfarenhet av IF, så att perspektivet ”inget om oss utan oss” genomsyrar arbetet, 4. att kommunen ser över hur övergången från daglig verksamhet enligt LSS till lönearbete kan stärkas, och i samband med ovanstående insatser tydliggör vilka vägar och stöd som finns för enskilda att gå från daglig verksamhet till anställning, 5. att kommunen sätter upp uppföljningsbara mål för antalet personer med funktionsnedsättning som anställs inom kommunens egna verksamheter, och årligen redovisar utfallet till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 september 2026 Motion - arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning Övervägande Förvaltningen är positiv till att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet till externa placeringar som daglig verksamhet enligt LSS inom kommunens egna förvaltningar och verksamheter. Förvaltningens arbete ska dock fokusera på det egna ansvarsområdet. Förvaltningen föreslår bifall till punkt 1 i syfte att utöka antalet externa placeringar inom kommunens egna förvaltningar och bolag för personer med intellektuell funktionsnedsättning och beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Informations- och utbildningsinsatser till egna förvaltningar och bolag ska handla om vilket stöd kommunen kan erbjuda personen med intellektuell funktionsnedsättning och mottagande enhet i kommunens egna förvaltningar eller bolag när beslut om daglig verksamhet enligt LSS verkställs med extern placering. Extern placering innebär att beslut om daglig verksamhet enligt LSS inte verkställs inom de traditionella dagliga verksamheterna i kommunen utan till exempel i ett café inom någon förvaltning. Kommunens förvaltningar och bolag skiljer sig markant från de privata verksamheterna i kommunen som har tagit emot cirka 50 personer för externa placeringar mot endast ett fåtal personer i kommunen. Det har tidigare gjorts försök till att ge information till olika förvaltningar om vad Socialnämnden 2026-10-22 19 externa placeringar innebär för verksamheten och vad de kan tillföra men försöket ebbade ut. En ny satsning med information till kommunens förvaltningar och bolag om externa placeringar kan utöka antalet personer som kan få en meningsfull sysselsättning i kommunen, även om en anställning med lönebidrag inte skulle uppnås. Detta svarar också mot kommunens mål om ett samhälle för alla och en effektiv, hållbar och nytänkande organisation som utvecklar verksamheten utifrån dem vi är till för. Förvaltningen föreslår avslag till punkterna 2–3 då dessa uppgifter tillhör Arbetsförmedlingens ansvarsområden. Arbetsanpassarna inom avdelningen för funktionsstöd är involverade med personer så länge som de har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Vissa ungdomar har gjort praktik under gymnasietiden och har redan möjlighet att beslutet om daglig verksamhet verkställs på en extern placering. Om allt fungerar bra och ett lönebidrag skulle kunna vara aktuellt, kontaktas Arbetsförmedlingen. Efter överlämningen har Arbetsförmedlingen enligt sitt uppdrag ansvaret och fattar beslut om lönebidrag, SIUS-konsulent, arbetshjälpmedel, anpassad introduktion och tillgängliga stödfunktioner. Arbetsförmedlingen äger också beslutet om hur och vilka som involveras i deras utbildnings- och informationsinsatser. Förvaltningen föreslår avslag till punkt 4. Övergång från daglig verksamhet till lönebidragsarbete sker genom att arbetsanpassarna på funktionsstöd kontaktar Arbetsförmedlingen när en person bedöms ha möjlighet till lönebidragsarbete. Sedan tar Arbetsförmedlingen över ansvaret för stödet och anpassningar. Arbetsanpassarna har haft ett bättre fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen för ca 7–8 år sedan med möten och en kontaktperson på Arbetsförmedling. Detta samarbete avslutades av Arbetsförmedlingen då det i stället ska gå en mer central väg så att företag, som är intresserade av att anställa deltagaren, själva ska ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Det hade varit önskvärt att återuppta samarbetet med tydligare och enklare kontaktvägar till Arbetsförmedlingen. Förvaltningen föreslår avslag till punkt 5. Daglig verksamhet med sysselsättning, anpassade uppgifter och stöd finns till för att tillgodose behov hos personer med funktionsnedsättningar inom LSS personkrets, som har behov av stöd och instruktioner och inte kan klara ett lönearbete. När möjlighet till lönebidrag eller anställning finns, agerar arbetsanpassarna. Att sätta upp mål och försöka bedöma hur många personer per år som skulle ha kapacitet att gå från daglig verksamhet till lönearbete är svårt. Vissa år har inga personer kommit ut till lönebidragsarbete. Socialnämnden 2026-10-22 20 Det vore mer tilltalande att kommunen skulle sätta upp mål för alla kommunala förvaltningar och bolag om att årligen ta emot ett visst antal personer med intellektuell funktionsnedsättning till en extern placering av daglig verksamhet till att börja med innan ett lönebidragsarbete kan bedömas. Med ett sådant mål ligger ansvaret på verksamhetens förmåga att anpassa och ge stöd i stället för personen. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Socialnämnden 2026-10-22 21 Reservation i ärendet ”Svar på motion om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning” på socialnämnden 2026-10-22 Vi reserverar oss mot beslutet att avslå motionens punkt 2-5 till förmån för vårt bifallsförslag till dessa punkter utifrån följande: 2. Att kommunen tillsammans med näringslivet erbjuder utbildning är självklart. I stället för att hänskjuta frågan om information kring t.ex. lönebidrag och arbetshjälpmedel till att det är arbetsförmedlningens ansvar borde det gå att kroka arm med arbetsförmedingen och jobba tillsammans med information och utbildning om dessa frågor. 3. Vi anser att det är självklart med samarbete med berörda organisationer i utbildnings- och samtalsinsatser. 4. Det är viktigt att vi finns med i arbetet med övergång från daglig verksamhet till anställning. 5. Vi måste självklart ha mål som utformas på ett lämpligt och kvalitativt sätt och som kan följas upp. Katarina Eiderbrant (S) Helene Ungberg (S) Ing-Marie Berggren (S) Aida Mulalic (S) Socialnämnden 2026-10-22 22 RESERVATION Socialnämnden, Varbergs kommun – 22 oktober 2026 Ärende: Svar på motion om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning Dnr: SN 2026/0265 Jag reserverar mig mot socialnämndens beslut att inte anta initiativärendet i sin helhet om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Rätten till arbete, egen försörjning och möjligheten att vara en del av arbetslivet måste gälla alla människor – även personer med intellektuell funktionsnedsättning. Idag möter denna målgrupp stora hinder på arbetsmarknaden. Många hänvisas till daglig verksamhet enligt LSS och blir kvar där under stora delar av sitt vuxna liv, trots att det finns personer som med rätt stöd, anpassningar och handledning skulle kunna ta steget vidare till en anställning med lön. Daglig verksamhet är en viktig och värdefull insats, men den får aldrig bli ett slutmål för personer som både vill och har förutsättningar att arbeta. Det är därför anmärkningsvärt att förvaltningen föreslår avslag på större delen av motionen med hänvisning till att ansvaret ligger hos Arbetsförmedlingen. Att Arbetsförmedlingen har ett myndighetsansvar innebär inte att Varbergs kommun saknar ansvar eller möjligheter att agera. Kommunen är en stor arbetsgivare och har genom sina förvaltningar, bolag och kontakter med det lokala näringslivet goda möjligheter att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Förvaltningens egen utredning visar att privata verksamheter i Varberg tar emot cirka 50 personer i externa placeringar, medan kommunens egna verksamheter endast tar emot ett fåtal. Det borde vara en tydlig signal om att kommunen behöver höja sina ambitioner och själv gå före som arbetsgivare. Utredningen visar dessutom att samarbetet med Arbetsförmedlingen tidigare fungerat bättre och att tydligare kontaktvägar vore önskvärda. Att då avslå förslaget om att stärka övergången från daglig verksamhet till lönearbete är enligt min mening svårt att förstå. Socialnämnden 2026-10-22 23 LSS bygger på principerna om jämlika levnadsvillkor, delaktighet och möjligheten att leva som andra. Dessa ambitioner måste också omfatta möjligheten till arbete, arbetsgemenskap och ekonomisk självständighet. Vi behöver dessutom ta tillvara kunskapen hos personer med egna erfarenheter av intellektuell funktionsnedsättning och hos funktionsrättsorganisationerna. Inget om oss utan oss måste vara mer än en formulering – det måste genomsyra hur vi utvecklar verksamheten. Att sätta upp mål och följa upp resultaten är inte att ställa orimliga krav på den enskilde. Det är att ställa krav på kommunen att skapa bättre förutsättningar. Ansvaret för att undanröja hinder måste i större utsträckning ligga hos arbetsgivarna och samhället, inte hos personen med funktionsnedsättning. Motionens förslag handlar om utbildning, samverkan, kunskap och uppföljning. Det är konkreta och rimliga åtgärder som kan göra verklig skillnad. Varbergs kommun borde ha ambitionen att vara ett föredöme, inte nöja sig med att hänvisa ansvaret till någon annan. Mot denna bakgrund reserverar jag mig mot beslutet att föreslå avslag på punkterna 2–5, till förmån för att motionen bifalls i sin helhet. Andréas Modin Ledamot Socialnämnden 24:7 Socialnämnden 2026-10-22 24 RESERVATION Socialnämnden, sammanträdesdatum 22-10-2026 Ärende: Svar på motion om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att föreslå kommunfullmäktige att avslå punkterna 2–5 i motionen, till förmån för vårt yrkande om bifall till motionen i sin helhet. Förvaltningens eget underlag talar för motionen. Förvaltningen konstaterar att Arbetsförmedlingen har avvecklat det lokala samarbetet och att det vore önskvärt att återuppta det med tydligare kontaktvägar. Det är just det punkt 4 handlar om. Att avslå punkterna 2–4 med hänvisning till Arbetsförmedlingens ansvar blir därför motsägelsefullt, när förvaltningen samtidigt beskriver att det ansvaret inte fungerar lokalt. Kommunen kan inte lämna över frågan till en myndighet som har dragit sig tillbaka. Med sitt näringslivsarbete och sina kontakter med lokala arbetsgivare har kommunen goda möjligheter att bidra. Förvaltningen föreslår dessutom själv mål för hur många personer kommunens förvaltningar och bolag ska ta emot. Det ligger nära punkt 5. Utan uppföljningsbara mål riskerar satsningen att ebba ut, precis som tidigare försök enligt förvaltningen gjorde. Vi noterar också att förvaltningen tolkar punkt 1 snävare än motionen avser. Det handlar om externa placeringar, inte om anställning. Att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna gå från daglig verksamhet till riktiga jobb är själva kärnan i motionen. Det målet bör kommunen ta ansvar för. Varberg. 22-10-2026 Andreas Kjell (V) Socialnämnden 2026-10-22 25

§ 135 Dnr SN 2026/0277 Svar på remiss SOU 2026:34 om nya nätbrott och andra åtgärder Beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna förvaltningens förslag till yttrande på betänkande Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34). ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Varbergs kommun har valts som remissinstans till ett betänkande av utredningen om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kommunstyrelsen har bett socialnämnden att svara för kommunens räkning. Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i nära relationer är den första lagstiftningen på EU-nivå på området. De nya reglerna trädde i kraft i juni 2024 och medlemsstaterna har tre år på sig att genomföra dem. Syftet med direktivet är att fastställa en heltäckande ram för att effektivt förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer i hela unionen. Utredningens uppdrag har varit att analysera direktivet och bedöma om, och i så fall vilka, åtgärder som krävs för att genomföra direktivet, och lämna nödvändiga förslag i svenska författningar. Utredningen har bedömt att svenska författningar i stor utsträckning lever upp till de krav som ställs i direktivet. I de delar nuvarande ordning inte uppfyller kraven, har det lagts fram förslag för att åstadkomma ett genomförande. Utredningen fick också ett tilläggsdirektiv om att analysera och bedöma om ett nytt brott, grov olaga förföljelse, ska införas. Utredningen bedömde att det ska införas och lämnade författningsförslag. Utredningen föreslår att ändringar i lag och förordning ska träda i kraft den 14 juni 2027, det vill säga inom de tre åren som direktivet skulle genomföras. Socialnämnden 2026-10-22 26 Beslutsunderlag Beslutsförslag 10 september 2026 Varbergs kommuns yttrande - förslag Betänkande, volym 1 Betänkande, volym 2 Övervägande Socialförvaltningen svarar på betänkandet med perspektivet socialtjänstens målgrupper, deras livssituationer och hur författningarna kan påverka dem och socialtjänstens arbete, inte med ställningstagande till de lagtekniska ändringarna. Socialförvaltningen är positiv till direktivets syfte att sätta ramverk för att våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska bekämpas i hela unionen och genom detta stärka skyddet mot våld mot kvinnor och våld i nära relation. Våldet finns numera i stor utsträckning på nätet och gör det nödvändigt att införa nya brottsrubriceringar och att innehåll i vissa befintliga brott behöver utvidgas. Att lagstiftningen anpassas efter den digitala utvecklingen ser socialförvaltningen positivt på. Socialförvaltningen ser att utredningen innehåller flera viktiga förslag avseende bland annat nätstalkning, spridning av intimt material utan samtycke, skyddsåtgärder och brottsofferstöd. Ett ökat skydd och stöd till brottsoffer som till exempel att få bort publicerat oönskat innehåll från nätet eller skyddsbedömning även för närstående till en person i behov av skydd ser socialförvaltningen som viktiga insatser för brottsoffren. Förvaltningen bedömer att avlägsnande av olämpliga bilder kan göra särskilt stor skillnad för barn och unga som blivit utsatta eller lurade på nätet. Utredningen har kommit fram till att svenska straffbestämmelser motsvarar vissa av direktivets bestämmelser. De nya brott som utredningen föreslår ska införas är olaga övervakning, nättrakasserier (hotfulla eller kränkande meddelande), olaga identitetsexponering (olovligen sprida en personuppgift i syfte att uppmana till våld mot personen i fråga) och könsbaserat näthat. Vidare innebär de föreslagna ändringarna av bestämmelsen om olaga förföljelse att olaga övervakning, nättrakasserier och olaga identitetsexponering kommer att kunna ingå i ett förföljelsebrott. De befintliga brott som föreslås att utvidgas är olaga integritetsintrång (spridning av autentiskt eller manipulerat intimt material i syfte att skada) och brott som avser könsstympning av kvinnor. När det gäller könsstympning av kvinnor, ska straffet inte bara gälla för den som gör själva ingreppet. Det utökas att gälla även för den som initierar eller med påtryckning eller tvång förmår en flicka eller kvinna genomgå en Socialnämnden 2026-10-22 27 könsstympning, och för den som tillåter att en person under 18 år könsstympas. Detta kan påverka att antalet könsstympningar och hedersvåld minskar. En ny lag för skydd och stöd till brottsoffer föreslås för att uppfylla direktivets krav. Lagen handlar om att en behörig myndighet, exempelvis polisen, kan besluta om ett föreläggande att avlägsna eller göra oåtkomligt innehåll online som anknyts till brott som till exempel nättrakasserier eller identitets-exponering. Föreläggandet ges till den som tillhandahåller plattformen eller leverantörer med teknisk och operativ kapacitet att ta bort publicerat innehåll. Detta ska ske senast inom en timme efter förläggandets mottagande, annars kan en sanktionsavgift dömas. Det föreslås också att polisen ska göra en individuell skyddsbedömning om behovet av skydd finns även hos en närstående till en person med detta skyddsbehov. Detta kan till exempel förekomma när barn bevittnat våld i hemmet. Barnperspektivet är en central del att ha med i dessa bedömningar. Utredningen konstaterar att det kan vara svårare att hitta gärningsmän när våldet sker på nätet. Enligt förvaltningens synsätt är varje person som får hjälp mot våld viktig och när information om vad som är straffbart når större antal personer kan nätvåldet eller hedersrelaterat våld minska. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Justitiedepartementet Socialnämnden 2026-10-22 28

§ 136 Dnr SN 2026/0352 Återtagande av ansökan om tillstånd för distanshandel med tobaksvaror på bunkranu.se Beslut Socialnämnden beslutar 1. avskriva ärende med dnr WADI-2026-00019 eftersom Flavor Union, 560508-4721, på egen begäran 2026-08-25 återtagit ansökan om tillstånd för distanshandel med tobaksvaror enligt 5 kap 1 § Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Flavor Union, 560508-4721, har 2026-07-16 har hos socialförvaltningens tillståndsmyndighet ansökt om tillstånd för distanshandel med tobaksvaror enligt 5 kap 1 § Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter att få bedriva distanshandel med tobaksvaror vid hemsidan bunkranu.se. Flavor Union, 560508-4721 återtar sin ansökan på egen begäran 2026-08-25. Beslutsunderlag Beslutsförslag 18 september Utredning med diarienummer WADI-2026-00019 daterad 11 september Övervägande Övervägande sker enligt § Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Utvecklingsledare på tillståndsmyndigheten Socialnämnden 2026-10-22 29

§ 137 Dnr SN 2026/0353 Återtagande av ansökan om tillstånd för detaljhandel med tobaksvaror på Bar Glou Glou Beslut Socialnämnden beslutar 1. avskriva ärende med dnr WADE-2026-00020 eftersom Druvmust AB, 559364-2613, på egen begäran återtagit ansökan om tillstånd för detaljhandel med tobaksvaror enligt 5 kap 1 § Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Druvmust AB, 559364–2613, har 2026-08-29 ansökt om tillstånd för detaljhandel med tobaksvaror enligt 5 kap 1 § Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter från Bar Glou Glou med adress Kyrkogatan 21 B, 432 41 Varberg. Druvmust AB, 559364–2613, återtar sin ansökan på egen begäran 2026-09-15. Beslutsunderlag Beslutsförslag 18 september Utredning med diarienummer WADE-2026-00020 daterad 15 september Övervägande Överväganden sker enligt Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Utvecklingsledare på tillståndsmyndigheten Socialnämnden 2026-10-22 30

§ 138 Dnr SN 2026/0016 Förvaltningen informerar Beslut Socialnämnden beslutar 1. lägga informationen till handlingarna. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Anna-Clara Ringnes, förvaltningschef, informerar om att tillståndsenheten håller på att förbereda sig på att flyttas över till miljö- och hälsoskydds- nämnden från och med den 1 januari 2027. Anna-Clara Ringnes, förvaltningschef, informerar om att Ulrika Dahlén, nuvarande avdelningschef för HR-staben, från och med den 1 december kommer att ersätta Pär Claesson när han avslutar sin tjänst som avdelningschef för LSS. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Socialnämnden 2026-10-22 31

§ 139 Dnr SN 2026/0029 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna redovisningen av delegationsbeslut. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Socialförvaltningens sammanställningar över delegationsbeslut redovisas; Protokoll från arbetsutskottets sammanträde den 5 oktober och 12 oktober 2026. Protokoll från sociala utskottets sammanträde den 24 september och 8 oktober 2026. Förteckning över beslut gällande myndighetsövning inom: Försörjningsenheten, Vuxenenheten, Familjeenheten, Familjerätten, Ensamkommande flyktingbarn, Funktionshinder, Äldreenheten, Bostadsanpassningsbidrag för perioden 1 september – 30 september 2026. Förteckning över beslut gällande gårdsförsäljningstillstånd, serveringstillstånd och beslut gällande försäljning av tobaksvaror för perioden 1 september – 30 september 2026. Anställningar för perioden 1 september – 30 september 2026. Upphandlingar för perioden 1 september – 30 september 2026. Ordförandebeslut den 29 september 2026 Yttrande avseende överklagan - Lion Bar Ordförandebeslut den 16 oktober 2026 Yttrande till förvaltningsrätten - F and F Handelsbolag Ordförandebeslut den 12 oktober 2026 Varbergs kommuns svar på remiss om Socialstyrelsens föreskrifter om belopp för vård av utskrivningsklara patienter Ordförandebeslut den 12 oktober 2026 Varbergs kommuns svar på remiss om Socialstyrelsens kungörelse om ändring i allmänna råden om ekonomiskt bistånd Socialnämnden 2026-10-22 32 Beslutsunderlag Beslutsförslag 13 oktober 2026 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Socialnämnden 2026-10-22 33

§ 140 Dnr SN 2026/0054 Meddelanden Beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna redovisningen av meddelanden till socialnämnden för perioden 17 september – 14 oktober 2026. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges sammanträde den 22 september 2026 • KF 260922, § 146 - Utökad investeringsram för Skansgatan 28 • KF 260922, § 148 - Flytt av ansvaret för kommunens uppgifter enligt alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter, lag om handel med vissa receptfria läkemedel samt lag om tobaksfria nikotinprodukter • KF 260922, § 156 - Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2027 • KF 260922, § 159 - Svar på motion om samordning och organisering av volontärarbetet i Varbergs kommun • KF 260922, § 160 - Svar på motion om att ta fram en seniorstrategi • KS 260929, § 194 - Förstudie om kapacitetsökning på Träslövsvägen 27 Patientnämnden Hallands sammanträde den 18 september 2026 • PNH 260918, § 26 - Beslut om sammanträdesdatum 2027 • PNH 260918, § 28 - Beslut halvårsrapport 2026 Samordningsförbundet i Hallands sammanträde den 18 september 2026 • Protokoll 260918, § 1-12 Beslutsunderlag Beslutsförslag 13 oktober 2026 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Socialnämnden 2026-10-22 34

§ 141 Dnr SN 2026/0016 Övrigt Katarina Eiderbrant (S) ställer fråga om aktivitetskravet. Förvaltningen besvarar frågan på kommande nämndsammanträde. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯