Miljö- och hälsoskyddsnämnden — 21 maj 2026

Paragraf 28–36 Sekreterare Johan Nilsson Ordförande Karl Gunnar Svensson (KD) Justerande Ann-Britt Jansson Bensköld (S) MHN § 28 Dnr 2025–3624 Tertialrapport januari-april 2026 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. godkänna tertialrapport för perioden januari-april 2026 Beskrivning av ärendet Systematisk uppföljning och analys är en central och viktig del i kommunkoncernens arbete. Varje nämnd ansvarar för att regelbundet och systematiskt följa upp den egna verksamheten utifrån mål, verksamheternas resultat och kvalitet, ekonomi och personal. Nämnderna rapporterat till kommunstyrelsen tre gånger per år, tertialrapport efter april, delårsrapport efter augusti samt årsredovisning. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut, § 25, daterat den 7 maj 2026 Förvaltningens beslutsförslag, daterad den 30 april 2026 Tertialrapport januari-april 2026, daterad den 11 maj 2026 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

MHN § 29 Dnr 2026–514 Yttrande över Strategi för klimatanpassning samt tillhörande Handlingsplan för klimatanpassning, Varbergs kommun Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. tillstyrka förslaget till Strategi för klimatanpassning samt tillhörande Handlingsplan för klimatanpassning, 2. lämna följande yttrande, vilka redovisas under avsnittet Överväganden. Beskrivning av ärendet Den 16 februari 2026 inkom en remiss från samhällsutvecklingskontoret, dnr KS 2023/0316, där de begär miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande över förslag till Strategi för klimatanpassning samt tillhörande Handlingsplan för klimatanpassning. Varbergs kommun har tagit fram förslag till en kommunövergripande strategi för klimatanpassning med en tillhörande handlingsplan. Strategin anger den långsiktiga inriktningen och prioriterade vägval för att stärka samhällets samlade motståndskraft, medan handlingsplanen konkretiserar strategins inriktningar genom fastställda åtgärder, tidsramar och ansvarsfördelning. Förslag till beslut under sammanträdet Karin Warefelt (C) föreslår, med stöd av Bjarne Johansson (M) att nämnden ska besluta om följande tillägg under rubriken förändrat ekosystem, mellan stycke 1 och 2: Ett förändrat klimat kan medföra negativ påverkan på jordbruksmark såsom ökat skadegörartryck, förorenat vatten vid översvämningar, längre torkperioder, lägre grundvattennivå, förändrade vattenflöden, förändrade ekosystem, värmebölja. Allt sammantaget påverkar vår lokala livsmedelsförsörjning och bör beaktas i klimatanpassningsarbetet. Beslutsordning Ordförande Karl-Gunnar Svensson (KD) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt Karin Warefelts (C) förslag. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut, § 26, daterat den 7 maj 2026 Remiss, daterad den 12 februari 2026 Strategi för klimatanpassning, daterad den 10 februari 2026 Handlingsplan för klimatanpassning, daterad den 10 februari 2026 Övervägande Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att de strategiska inriktningarna och föreslagna åtgärderna i Strategi för klimatanpassning och tillhörande Handlingsplan för klimatanpassning i huvudsak är ändamålsenliga och utgör en god grund för att stärka Varbergs kommuns motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Nämnden ser positivt på att en strategi och handlingsplan har tagits fram som beaktar klimatrelaterade risker för människors hälsa, dricksvatten- försörjning, översvämningar samt spridning av föroreningar. Synpunkter kopplade till styrning och genomförande Miljö- och hälsoskyddsnämndens roll behöver synliggöras som ett kompetensstöd och bollplank i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Tidig dialog och samverkan kan bidra till ett mer förebyggande, samordnat och rättssäkert arbete, inte minst i frågor som rör fysisk planering, tillsyn och tillämpning av miljöbalken. Nämnden bedömer att strategin och handlingsplanen bör kompletteras med tydligare hänvisningar mellan åtgärder som berör samma sak ur olika perspektiv, exempelvis mellan avsnitt 1.8 och 3.4, samt mellan övergripande principer och relevanta fokusområden, i syfte att öka dokumentets läsbarhet. Vidare bedömer nämnden att strategin med tillhörande handlingsplan bör kompletteras med en tydlig struktur för uppföljning, så att det framgår hur genomförandet av åtgärder ska följas, utvärderas och rapporteras i relation till uppsatta mål. När flera förvaltningar eller bolag anges som ansvariga för en åtgärd behöver ansvarsfördelningen förtydligas, exempelvis på nivå av förvaltning, avdelning eller funktion, för att underlätta det fortsatta genomförandet. Övergripande princip - ett robust och motståndskraftigt samhälle En tvärsektoriell arbetsgrupp för klimatanpassning ska sättas samman. Nämnden ser att miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kommer vara en del i detta arbete, vilket kommer innebära att förvaltningen behöver ökade resurser för detta deltagande. Samverkan ska leda ska säkerställa en gemensam lägesbild, effektivt kunskapsutbyte och en stärkt handlingskraft för hela Varbergs kommunkoncern vilket nämnden ser positivt på. Dricksvatten och enskilda vattentäkter (fokusområde 1) Förändrade nederbördsmönster, längre torrperioder samt ökad risk för saltvatteninträngning utgör med tiden ökade utmaningar för dricksvattenförsörjningen, inklusive enskild vattenförsörjning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att detta bör fortsatt ges hög prioritet i genomförandet av handlingsplanen, särskilt ur ett hälsoskyddsperspektiv. Befintlig infrastruktur och bebyggelse (fokusområde 1) Nämnden anser att samtliga områden som är av strategisk betydelse för klimatanpassning bör omfattas av den identifiering och kartläggning som planeras att genomföras. Hälsoeffekter av extremväder (fokusområde 2) Effekter av ett varmare och blötare klimat, såsom värmeböljor, försämrad luftkvalitet vid exempelvis skogsbränder samt översvämningar kan medföra betydande risker för människors hälsa. Vissa grupper i samhället som äldre, barn och kroniskt sjuka är mer utsatta. Handlingsplanen beskriver extrema väderhändelser som ett växande hot mot kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Nämnden ser positivt på att handlingsplanen omfattar flera delar av beredskapskedjan, såsom kontinuitetsplanering, åtgärdsplaner, rutiner, inventering av lokaler och avtal för evakuering. Enligt punkt 2.1 i handlingsplanen anges kommunstyrelsen ansvara för uppdraget att upprätta kontinuitetsplaner. Ett arbete som berör samtliga nämnder, bolag och förbund berörs av. Det är viktigt med stöd från centralt håll i kommunen i detta arbete. Ett välgrundat arbete i detta skede kommer underlätta för de nämnder som har ansvar för beredskap och rutiner i de följande punkterna i handlingsplanen. Det är även viktigt med transparens i planen exempelvis i fråga om prioritering av gemensamma resurser. Nämnden önskar förtydligande hur strategin och handlingsplanen implementeras för privata aktörer som bedriver verksamhet där utsatta grupper tas om hand. Det finns flera punkter inom fokusområdet där detta berörs. Förorenade områden och klimatrisker (fokusområde 4) Klimatförändringarna medför ökade risker för spridning av föroreningar från förorenade områden till mark, yt- och grundvatten, exempelvis vid skyfall, höga grundvattennivåer och havsnivåhöjningar. Det är därför angeläget att kartläggning, riskbedömning och prioritering av förorenade områden integreras tydligare i det fortsatta klimatanpassningsarbetet samt kopplas till kommunens arbete med efterbehandlingsfrågor. Förändrat ekosystem (fokusområde 4) Ett förändrat klimat kan medföra förändrade skadegörartryck inom jord- och skogsbruk. Sådana förändringar kan i förlängningen få betydelse för mark- och vattenmiljöer samt hälsoskydd, vilket är aspekter som är viktiga att beakta i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Ett förändrat klimat kan medföra negativ påverkan på jordbruksmark såsom ökat skadegörartryck, förorenat vatten vid översvämningar, längre torkperioder, lägre grundvattennivå, förändrade vattenflöden, förändrade ekosystem, värmebölja. Allt sammantaget påverkar vår lokala livsmedelsförsörjning och bör beaktas i klimatanpassningsarbetet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker mot denna bakgrund i huvudsak förslaget till Strategi för klimatanpassning och tillhörande Handlingsplan för klimatanpassning. Samtidigt konstaterar nämnden att strategin i begränsad utsträckning ger konkret vägledning för tillämpning i den operativa verksamheten, exempelvis vid planering, tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Protokollsutdrag Kommunstyrelsens förvaltning

MHN § 32 Dnr 2026–588 Initiativärende – avloppsanläggningar Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. anse initiativärendet besvarat. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 26 mars 2026, § 24, att ge miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i uppdrag att återkomma med svar på fem frågor om avlopp. Svar på frågorna lämnas under rubriken övervägande. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut, § 29, daterat den 7 maj 2026 Initiativärende, daterad den 22 februari 2026 Beslut MHN, § 24, daterad den 26 mars 2026 Övervägande Miljö- och hälsoskyddsnämnden har begärt att förvaltningen besvarar frågor om enskilda avloppsanläggningar avseende (1) dokumentation om egenkontroll, (2) tillämpning av omvänd bevisbörda och (3) hur förvaltningen säkerställer att grundkraven enligt Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd uppfylls (G1–G8). Förvaltningens arbetssätt (översikt – stegvis tillsyn) Förvaltningen bedriver tillsyn av enskilda avloppsanläggningar riskbaserat och stegvis. Förvaltningen inleder normalt tillsynsärenden med en inventerings- och bedömningsfas där förvaltningen begär in och inhämtar uppgifter om anläggningen och som regel genomför platsbesök. Förvaltningen använder underlaget för att bedöma funktion och risk samt för att prioritera ärenden. Förvaltningen tar därefter ställning till behov av kravställning och uppföljning. Kravställningen kan avse både krav på kompletterande underlag eller utredning och krav på åtgärder. Vid allvarliga brister som innebär risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön kan förvaltningen besluta om förbud mot utsläpp. I den tillsyn som hittills genomförts har ärenden ofta avsett brister av detta slag, vilket innebär att förbud mot utsläpp har varit en vanlig tillsynsåtgärd. När förvaltningen nu inleder en mer systematisk tillsyn kommer även krav på underlag och utredning att bli en mer återkommande del av handläggningen. Prioritering (risk och resursstyrning) Förvaltningen prioriterar tillsynsinsatser utifrån recipientförhållanden och risk. Förvaltningen kan även beakta indikativa uppgifter, exempelvis anläggningens kända eller uppskattade ålder och tidigare information i ärendet, vid planering av tillsyn. Förvaltningen bedömer dock varje anläggning individuellt utifrån funktion och risk, med ett tillräckligt utrett underlag. Förvaltningen använder riskklassning i ärendehanterings- systemet som stöd för tillsynsplaneringen. Löpande uppdatering och kvalitetssäkring av registeruppgifter är därför viktigt för att riskklassningen och prioriteringen ska bli träffsäker. Hänvisningar - Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17), inklusive grundkraven G1–G8. - Havs- och vattenmyndighetens tillsynsvägledning för små avlopp (stegvis tillsyn, informationsinhämtning och inspektion). - Havs- och vattenmyndighetens vägledning om utredningsskyldighet och omvänd bevisbörda vid tillsyn. - Havs- och vattenmyndighetens vägledning för prövning av små avlopp (ansökningsprocess och underlag). - Havs- och vattenmyndighetens informationsmaterial om drift- och underhållsinstruktioner samt dokumentation/journal (egenkontroll, service och åtgärder). Svar på fråga 1 1. Från hur många, av kommunens 5 500 enskilda avloppsanläggningar (år 2010), har Varbergs miljö- och hälsoskyddsförvaltning erhållit dokumentation om utförda egenkontroller? Förvaltningen kräver inte att fastighetsägare generellt och löpande skickar in dokumentation om egenkontroll. Förvaltningen har därför ingen sammanställd uppgift om hur många fastighetsägare som har inkommit med sådan dokumentation. När förvaltningen behöver ta del av uppgifter och dokumentation om egenkontroll, drift och underhåll begär förvaltningen in detta vid behov inom ramen för tillsynsärenden. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) anger att en avloppsanläggning bör ha drift- och underhållsinstruktioner och att dokumentation/journal kan omfatta egenkontroll, service och åtgärder samt hållas tillgänglig och aktuell på fastigheten. HaV:s tillsynsvägledning beskriver även att kommunen kan inhämta uppgifter, exempelvis genom utskick, för att få ett tillräckligt underlag för att bedöma anläggningen. Dokumentation förekommer därför framför allt i enskilda tillsynsärenden och samlas inte in löpande för samtliga anläggningar. Svar på fråga 2 2. Hur utnyttjar Varbergs miljö- och hälsoskyddsförvaltning principen med den omvända bevisbördan i miljöbalken som innebär att det är, till exempel, den som har ett enskilt avlopp som ska visa att anläggningen uppfyller lagkraven? Vid tillsyn enligt miljöbalken tillämpar förvaltningen principen om omvänd bevisbörda. Det innebär att fastighetsägaren ansvarar för sin enskilda avloppsanläggning och ska kunna visa att anläggningen uppfyller gällande krav. I ett tillsynsärende begär förvaltningen vid behov in uppgifter och handlingar om anläggningens utförande, drift och underhåll. Förvaltningen genomför som regel platsbesök och inhämtar uppgifter på plats. Om uppgifter saknas anger förvaltningen vilka kompletteringar som behövs och inom vilken tid fastighetsägaren ska lämna in dem. Förvaltningen prövar det underlag som fastighetsägaren lämnar in och bedömer, utifrån en samlad funktions- och riskbedömning, om underlaget räcker för att visa att kraven i miljöbalken är uppfyllda. Om underlaget inte räcker kan förvaltningen begära kompletteringar, begära ytterligare utredning eller besluta om tillsynsåtgärder, exempelvis föreläggande eller, vid allvarliga brister, förbud mot utsläpp. Förvaltningen fullgör samtidigt sin utredningsskyldighet genom att dokumentera i ärendet och genomföra platsbesök. Detta innebär inte att förvaltningen tar över bevisbördan från fastighetsägaren. Svar på fråga 3 3. Hur säkerställer Varbergs miljö- och hälsoskyddsförvaltning, vid sin tillsyn av kommunens 5 500 enskilda avloppsanläggningar (år 2010), att följande åtta grundkrav uppfylls? Grundkrav som ställs på ett enskilt avlopp enligt Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, normal nivå, är att: G 1. dag- och dränvatten inte leds till anläggningen G 2. anläggningen är tät (med undantag för eventuell infiltration) G 3. anläggningens funktion är enkel att kontrollera G 4. funktionen ska kunna upprätthållas under hela anläggningens livslängd G 5. anläggningen är utformad så att underhåll och service underlättas G 6. det finns en drift- och underhållsinstruktion från leverantören för att säkra anläggningens funktion G 7. larm vid driftstörningar finns på anläggningen om så behövs G 8. det finns möjlighet att ta prov på anläggningens utgående vatten utom när avloppsvattnet leds till en sluten behållare. Förvaltningen utgår från Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17). De åtta grundkrav som nämnden redovisar som G1–G8 motsvarar punkterna under rubriken ”Grundkrav (normal nivå)” i HVMFS 2016:17. Förvaltningen säkerställer att grundkraven G1–G8 uppfylls genom en kombination av tillståndsprövning samt tillsyn med uppföljning. Vid tillståndsprövning begär förvaltningen in handlingar som gör det möjligt att bedöma att den planerade anläggningen är lokaliserad, utformad och tekniskt dimensionerad så att grundkraven kan uppfyllas, bland annat avseende reningsfunktion samt skydd för människors hälsa och miljön. Vid tillsyn av befintliga anläggningar arbetar förvaltningen riskbaserat och stegvis. Förvaltningen utgår från principen om omvänd bevisbörda, vilket innebär att fastighetsägaren ska kunna visa hur anläggningen uppfyller grundkraven G1–G8. Förvaltningen begär vid behov in uppgifter om anläggningens utförande, drift och underhåll och genomför som regel platsbesök. Förvaltningen bedömer vissa delar av G1–G8 direkt vid platsbesöket, medan andra krav vid behov verifieras genom kompletterande underlag eller fördjupad kontroll, beroende på anläggningstyp och risk. Om förvaltningen bedömer att en anläggning inte uppfyller funktions- eller skyddskraven, eller medför risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön, kan förvaltningen besluta om förbud mot utsläpp och kräva åtgärder. Fastighetsägaren får normalt en skälig tid för att vidta åtgärder, vilket i de flesta fall innebär möjlighet att ansöka om nytt tillstånd för åtgärdad eller ny anläggning. Om fastighetsägaren inte vidtar åtgärder följer förvaltningen upp genom fortsatt tillsyn och kan vid behov besluta om ytterligare tillsynsåtgärder, exempelvis förbud förenat med vite. Mindre brister som inte bedöms påverka funktionen i väsentlig grad hanterar förvaltningen genom dokumenterade rekommendationer och förvaltningen kan följa upp dem vid senare tillsyn. Genom detta arbetssätt säkerställer förvaltningen att grundkraven G1–G8 uppfylls över tid inom ramen för kommunens tillsynsansvar. 4. Hur har Varbergs miljö- och hälsoskyddsförvaltning hanterat det faktum att flera avloppsreningsverk inom kommunen var underdimensionerade år 2010 enligt ”Översiktsplan för Varbergs kommun, KF 2010-06-15” (se tabell)? Reningsverk Anslutning, antal Dimension, antal invånare invånare Gunnarsjö 126 70 underdimensionerat Gödestad 131 100 underdimensionerat Karl-Gustav 60 200 Kungsäter 300 500 Rolfstorp 680 800 Sibbarp 78 200 Skällinge 626 700 Skällåkra 109 35 underdimensionerat Åkulla 60 200 Veddige 2 468 3 200 Tvååker 2 812 4 200 Bua 4 928 3 700 underdimensionerat Getterön 36 850 80 000 Förvaltningens svar Hur tabellen ovan har tagits fram kan vi inte fullt ut redogöra för. Enligt de uppgifter som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen årligen tar emot baseras underlagen dels på antal anslutna invånare, dels på personekvivalenter. Dessa begrepp beskriver olika förhållanden och är inte direkt jämförbara. Antal invånare avser det faktiska antalet personer som är anslutna till anläggningen, medan personekvivalenter är ett mått på den belastning som tillförs avloppsreningsverket. Den aktuella belastningen, uttryckt i personekvivalenter, grundas på uppmätt BOD7-belastning från inkommande avloppsvatten. Provtagning sker enligt fastställt provtagningsschema och personekvivalenter beräknas utifrån den faktiska organiska belastningen. Personekvivalenter kan därför avvika från antalet invånare, exempelvis till följd av verksamheter, variationer i vattenanvändning eller andra belastningspåverkande faktorer. En sammanställning där invånare och personekvivalenter inte tydligt särskiljs riskerar därmed att ge en missvisande bild. Avloppsreningsverken i Bua, Skällinge och Rolfstorp har lagts ned och ersatts med överföringsledningar. Även anläggningarna i Tvååker och Gödestad planeras att avvecklas och ersättas med överföringsledning. 5. Hur ser motsvarande tabell ut idag? Förvaltningens svar Reningsver Anslutning Aktuell belastning Dimensionera k , antal i d belastning i invånare personekvivalente pe r (pe) Gunnarsjö 54 18 70 Gödestad 134 100 100 Karl-Gustav 104 70 200 Kungsäter 406 152 500 Sibbarp 102 72 201 Skällåkra 30 13 35 Åkulla 22 28 201 Veddige 2 540 3 160 5 000 Tvååker 3 796 4 100 4 200 Getterön 64 802 57 172 80 000

MHN § 33 Dnr 2026–1494 Initiativärende om vatten- och avloppsystem Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. anse initiativet besvarat. Beskrivning av ärendet Margareta Bernås (L) har i ett initiativ till nämnden begärt svar på följande frågor: 1) vilken strategi som tillämpats för planerat och förebyggande underhåll av vatten- och avloppssystemen 2) vilket faktiskt planerat underhåll som genomförts under de senaste tio åren 3) hur underhållsplaneringen ser ut på kort (5 år) och lång sikt (20–30 år) 4) om alla föreslagna och beslutade åtgärder är vidtagna, med hänsyn till definierade risker och sårbarheter i de senaste risk- och sårbarhetsanalyserna av Va-anläggningarna och Va-näten? Om inte; när beräknas så vara fallet. Initiativtagaren begär dessutom en särskild redovisning av dricksvatten med anledning av en incident i Varberg den 10 mars 2026. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut, § 30, daterat den 7 maj 2026 Initiativ, daterad den 28 april 2026

MHN § 34 Dnr 2026–106 Meddelanden m.m. Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. godkänna redovisning av meddelanden för perioden 4 mars t.o.m. 28 april. Beskrivning av ärendet Förteckning över meddelanden för perioden 4 mars till och med 28 april. Kommunfullmäktige KS 2024–0606, § 48, Trafikstrategiskt program 2050 KS 2026–0112, § 47, Antagande av Bestämmelse om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda KS 2026–0083, § 61, Årsredovisning 2025 Varbergs kommun KS 2026–0103, § 65, Hantering av nämndernas över- och underskott KS 2025–0557, § 67, Antagande av VA-policy KS 2025–0476, § 69, Riktlinje för partistöd KS 2026–0149, § 70, Upphävande av styrdokument gällande personalanpassning vid personal/arbetsbrist Kommunstyrelsen KS 2020–0196, § 67, Ersättare för kommundirektör och förvaltningschef Övriga Information inför kommunbesök i Varbergs kommun Avräkning Driftredovisning 2025 Uppgifter för Cirkulärdatabasen

MHN § 35 Dnr 2026–115 Delegationsbeslut Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. godkänna redovisning av delegationsbeslut för perioden 4 mars 2026 t.o.m. 28 april 2026. 2. godkänna redovisning av följande delegationsbeslut a) klagomål skrotbilar (dnr 2025–3541) b) ansökan om dispens (dnr 2026–279) c) klagomål buller (dnr 2025–3193) d) beslut om avgift (dnr 2025–3198) Beskrivning av ärendet Förteckning över delegationsbeslut för perioden 4 mars 2026 till och med 28 april 2026.

MHN § 36 Dnr 2026–116 Förvaltningen informerar Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. lägga informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Förvaltningschef Josefine Karlsson informerar om roboten Atom, förvaltningens nya hjälp i ärendehandläggningen.