Kommunfullmäktige — 22 april 2026

5 § PBL. Högsta nockhöjd är <i kartan angivet> meter (h ). Motivet till bestämmelsen är att 1 möjliggöra för arenans takkonstruktion. Bestämmelsen reglerar bebyggandets omfatt- ning enligt 4 kap 12 § PBL. Marken får inte förses med byggnad (prickmark). Det finns olika motiv till att mar- ken inte får bebyggas. Stora delar av prickmarken i detaljplanen är att säkerställa under- jordiska ledningar, [u], samt kompletterande funktioner. Prickmarken ska även säker- ställa att parkeringsområdet längst österut inte bebyggs med carports och garage; utan ytan ska vara en del av planområdets nyttjande och till skolpersonalen. Direkt väster om arenan är det prickmark för att säkerställa den befintliga öppna ytan. Tanken är att kunna nyttja den för utomhusevenemang. 4 kap. 11 § PBL. Marken får endast förses med mindre byggnadsverk (ö ). Motiveringen till bestäm- 1 melsen är att säkerställa funktioner för gymnasieskolans testanläggningens, [S], såsom master, stängsel samt nät- och transformatorstation. Planbestämmelsen säkerställer också byggnadsverk framför arenan inom markanvändningsområdet [R] i sportcentrum för att exempelvis möjliggöra för marknadsstånd och byggnader för evenemang. 4 kap

§6 FARAN FÖR FASTIGHETEN Säljaren står för faran om fastigheten av våda skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och den avtalade tillträdesdagen. Faran övergår härefter på köparen, även om fastigheten ej tillträtts på grund av köparens dröjsmål.

§7ÄGANDERÄTTENS ÖVERGÅNG Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först på tillträdesdagen.

§8 FÖRDELNING AV INKOMSTER OCH UTGIFTERM M Intäkter från fastigheten skall tillfalla säljaren i den mån de avser tiden innan tillträdesdagen varefter intäkterna skall tillfalla köparen. Säljaren skall betala skatter, räntor och andra periodiska utgifter för fastigheten av vad slag de vara må, om de avser tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på köparen, som också får fastighetens avkastning. Säljaren garanterar, att på fastigheten belöpande • el-anslutningsavgifter • VA-anslutningsavgifter erlagts, därest sådan ersättningsskyldighet inträtt, såvida parterna ej avtalat annat i detta kontrakt. Säljaren garanterar, att annat åläggande från miljö-och hälsoskyddsnämnd eller annan myndighet inte föreligger än vad som angivits i detta kontrakt.

§9MOMS Överlåtelsen av fastigheten utgör en från mervärdesskatt undantagen omsättning enligt 3 kap. 2 §mervärdesskattelagen.Köpeskillingen är därmed momsfri. Den frivilliga skattskyldigheten för uthyrning av lokaler upphör i och med tillträdet. Köparen, som är en kommun och inte bedriver momspliktig verksamhet, övertar inte den frivilliga skattskyldigheten. Säljaren ansvarar ensam för all eventuell justeringsskyldighet enligt 8 a kap. mervärdesskattelagen avseende tidigare gjorda investeringar i fastigheten. Köparen övertar ingen justeringsskyldighet. Om Skatteverket efter tillträdet beslutar om uttagsbeskattning eller annan momsmässig korrigering avseende tiden före tillträdesdagen ska säljaren ensam bära den kostnaden och hålla köparen skadeslös. §9a AVREGISTRERING AV FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET Säljaren förbinder sig att, i samband med tillträdet, hos Skatteverket anmäla att den frivilliga skattskyldigheten för uthyrning av lokaler i fastigheten Krickan 1 ska upphöra samt att fastigheten ska avregistreras från moms. Säljaren ska skriftligen styrka för köparen att sådan avregistrering har skickats in till Skatteverket. Eventuella konsekvenser av utebliven eller felaktigt genomförd avregistrering ska bäras av säljaren.

§10 RENGÖRINGM M Säljaren skall senast på tillträdesdagen bortforsla lös egendom som inte ingår i köpet. Underlåter säljaren att göra detta, äger köparen -om ej annat avtalats - rätt att bortforsla egendomen på säljarens bekostnad alternativt tillgodogöra sig egendomen. Köparen accepterar att säljaren ej kommer att städa fastigheten i samband med tillträdesdagen.

11 § PBL. Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar (u ). Motiveras av att läget 1 för allmänna underjordiska ledningar under mark ska säkerställas inom planområdet i enlighet med 4 kap 6 § PBL. Utfartsförbud (symbol). Motivet är att säkerställa att inga ytterligare in- och utfarter skapas längs Eds- och Gropbrovägen ur trafiksäkerhetssynpunkt. 4 kap. 9 § PBL. Största byggnadsarea är <i karta angivet> m2 (e ). Motivet är att reglera mark som 2 får bebyggas med användningen besöksanläggningar, [R], och säkerställa att det finns friytor till kompletterande åtgärder såsom parkering, sophantering etc. 4 kap. 11 § PBL. Största byggnadsarea är <i karta angivet> % av fastighetsarean inom egenskaps- området (e ). Motiveringen är att säkerställa maximal användning av byggbar mark till 1 att utveckla sportcentrum. Ge möjligheter att kunna minimera och eliminera otrygghets- känslan som finns i dagsläget med de smala gränderna och blockeringar av siktlinjer som medför att överblickbarheten över området inte existerar. 4 kap. 11 § PBL. Parkering ska finnas (n ). Motivet är att säkerställa parkering inom aktuellt område. 4 1 kap. 13 § PBL. ANTAGANDEHANDLING 62 Vid ändring ska byggnadens ursprungliga karaktärsdrag hanteras varsamt (k ). 1 Avsikten med bestämmelser är att bevara de ursprungliga karaktärsdragen som finns kvar på byggnaden. 4 kap § 16 PBL. Tillbyggnader ska utformas så att nytillkommande delar kan urskiljas som en- skilda enheter (f ). Motiveringen till planbestämmelsen är att säkerställa en tydlig 1 dragning mellan det nya och det ursprungliga på aktuell byggnad. 4 kap § 16 PBL. Markreservat för gemensamhetsanläggning (g ). Motiveringen till planbestämmelsen 1 är att reglera en begränsad yta för att tillgodose flera fastigheters gemensamma behov. I detta fall regleras det en in- och utfart för att se till att de involverade delar på ansvaret för driften och kostnaderna. Så att det inte blir enbart en part som har ansvaret för in- och utfarten utan det delas lika. 4 kap § 18 PBL. Startbesked får inte ges för byggnation förrän föroreningarna har avhjälpts till nivå som medger planerad markanvändning (a ). Regleringen grundas på att skapa 2 förutsättningar att utföra skyddsåtgärder med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Säkerställa en god miljö för barn och unga som primärt kommer använda det specifika området. 4 kap § 12 PBL. Sanering ska göras vid anläggande av åtgärder som inryms inom stadsodling samt idrott och lek (m ). Regleringens motiv är att skapa förutsättningar för åtgärder inom 1 specifika områden att vara lämpliga med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Barn och unga kommer primärt nyttja de aktuella områdena. Därför säkerställa att de vistas i en säker miljö. 4 kap § 12 PBL. GENOMFÖRANDE Kulturvärden I sportcentrumområdet finns det fem fornlämningar som är hällristningar i form av skål- gropar, älvkvarnar och en boplats. De är alla utredda sedan tidigare. Fornlämningarna säkerställs inom allmän platsmark med planbestämmelserna torg [TORG], park [PARK] och besöksanläggning [R]. Vid eventuella åtgärder på fornlämningarna krävs det en an- sökan till Länsstyrelsen. Idrottshuset berörs också att kulturhistoriska värden. På plankartan regleras byggnadens värden, [k ] och [f ], för att säkerställa att de ursprungliga karaktärsdragen kommer fin- 1 1 nas kvar och urskiljas från de nya tillbyggnaderna. ANTAGANDEHANDLING 63 Mark- och utrymmesförvärv Skyldighet inlösen, huvudman Den mark som avsätts till allmän plats i detaljplanen är för allmänhetens nyttjande och ska ägas och skötas av kommunen. Kommunen är skyldig att lösa in mark för allmän plats om fastighetsägaren begär det. Inom planområdet finns allmän plats för gata, G/C-väg, torg och park. Kommunen är redan idag fastighetsägare. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsindelningsbestämmelser Inom planområdet finns inga fastighetsindelningsbestämmelser. Förändrad fastighetsindelning Inom planområdet kommer det ske en förändrad fastighetsindelning. ST1 Sverige AB och Vänersborgs kommun kommer att skifta mark med varandra. Skiftet kommer att ske via en lantmäteriförrättning som kommunen kommer att ansöka om. Kartan nedan visar markbytet. Det blåa markerade området kommer ST1 Sverige AB ta över och det röda kommer att bli kommunal mark. Karta över förändrad fastighetsindelning på fastigheten Vidar 2 och Vidar 1. Källa: Vänersborgs kom- mun. Inom fastigheten Vidar 2 behöver en gemensamhetsanläggning för väg bildas för att lösa en gemensam infart för Vidar 1 och 2. En gemensamhetsanläggning bildas genom en ansökan hos lantmäterimyndigheten. En gemensamhetsanläggning innebär att de som ingår i anläggningen driftar och underhåller det aktuella området för anläggningen. ANTAGANDEHANDLING 64 Gemensamhetsanläggningen urholkar inte Vidar 2 utan fastighetsindelningen bibehålls. Marken inom anläggningen får enbart användas som in- och utfart. På fastigheten Vidar 1, mellan bensinstationen och fotbollsplanen, finns det intresse att etablera en verksamhet som ingår i använd- ningen besöksanlägg- ning, [R]. Troligtvis kommer det bli aktuellt med en förändrad fastig- hetsindelning i och med markköp som verksam- heten innehaver från Vä- nersborgs kommun, se karta nedan. Det rödskrafferade området visar en eventuell utformning av nya fastighetsbildningen. Källa: Vänersborgs kommun. Planförslagets påverkan på fastighetsindelningen Planförslaget skapar nya förutsättningar för fastighetsindelningen inom det aktuella om- rådet. Förändringarna i fastighetsindelningen fördelat på respektive fastighet inom plan- området redovisas nedan. Vidar 1 och 2 Förändringarna för fastighetsindel- ningen rör främst den allmänna platsmarken för torg [TORG], gata [GATA] och park [PARK]. Det är kvartersmark i de gällande detalj- planerna som transformeras till all- män platsmark i planförslaget. Planförslaget kommer bli den nya gällande detaljplanen när den vin- ner laga kraft. Det gröna området visar mark som är kvartersmark idag och kommer förbli det i planförslaget. Skillna- den är att marken kommer i en lantmäteriförrättning förflyttas från Vidar 1 till Vidar 2. Översiktlig karta som visar fastighetsindelningens förändringar. Källa: Vänersborgs kommun. Norr om Arenan 1, Lyckhem 1:1 Lokalgatan direkt söder om centralköket kommer gå från kvartersmark i gällande detalj- plan till allmän platsmark. I och med den nya dragningen av in- och utfarten av lokalga- tan kommer en mindre del förändras från allmän platsmark till kvartersmark. ANTAGANDEHANDLING 65 Översiktlig karta som visar fastighetsindelningens förändringar. Källa: Vänersborgs kommun. Arenan 1 Brättevägen väster om Arenan är i gällande detaljplan kvartersmark och kommer i detta planförslag bli allmän platsmark. Likaså är det för naturområdet, [NATUR], nedan. Det blåa området kommer gå från allmän platsmark till kvartersmark. Det gröna området, vilket är det tilltänkta isupplaget i planförslaget, kommer fortsättningsvis vara kvarters- mark, men förs över till fastigheten Arenan 1 från Frigg 1. En översiktlig karta som visar det gul-, blå- och grönmarkerade områdena som är aktuella för en föränd- ring på fastighetsindelningen. Källa: Vänersborgs kommun. ANTAGANDEHANDLING 66 Frigg 1 Planförslagets nya dragning av G/C- stråket öster om Arenen medför för- ändringen att kvartersmark i gäl- lande detaljplan blir allmän plats- mark. Detsamma gäller för parkmar- ken, [PARK], som går längs G/C- stråket mot Torpavägen och Flana- den. Översiktlig karta som visar den nya drag- ningen av G/C-stråket och remsan med parkmarken som kommer bli allmän plats- mark. Källa: Vänersborgs kommun. Testanläggningen, Lyckhem 1:1 Området kring gymnasieskolans testanläggning kommer delar gå från allmän plats till kvartersmark (blåa området). I gällande detaljplan är det allmän platsmark för park eller plantering. I detta planför- slag kommer delar av det blåa området bli skola och teknisk anläggning. Det gråa området kommer fortsättningsvis vara all- män platsmark. Ingen för- ändring sker inom det gråmarkerade området. Det gulmarkerade områ- det innebär att kvarters- mark i gällande detaljplan blir i och med planförsla- get allmän platsmark. Översiktlig karta som visar de aktuella områdena för föränd- ringar på fastighetsindel- ningen. Källa: Vänersborgs kommun. Torpavägen, Torpa 1:2 Längs Torpavägen kommer det ske förändringar på fastighetsindelningen. Flanaden som i planförslaget möjliggörs som gata, [GATA], kommer tillsammans med delar av torgytan, [TORG], bli allmän platsmark. Detsamma gäller för det mindre stråket söder om vårdcentralen som blir i planförslaget gata, [GATA]. Norr om den nya byggrätten ANTAGANDEHANDLING 67 längs Torpavägen finns det ett blåmarkerat område som visar att allmän platsmark i gäl- lande detaljplan kommer förändras till kvartersmark i planförslaget. En del av gatuom- rådet kommer bli parkmark, [PARK]. Nya fastigheter kommer att bildas i och med planförslaget. Vid korsningen Torpavä- gen/Flanaden skapas möjligheter att bilda en ny fastighet. Likaså finns möjligheterna på Torpagärdet. Översiktlig karta som visar förändringarna längs Torpavägen rörande fastighetsindelningen. Källa: Vä- nersborgs kommun. Torpagärdet, Tärnan 6 och 7 G/C-stråket norr om Torpagärdet tillhör idag fastigheterna Tärnan 6 och 7. Det vore för- delaktigt att G/C-stråket fördes över till kommunens större fastighet Torpa 1:2 för att få en mer enhetlig fastighetsindelning till de närliggande G/C-stråken. G/C-stråket är i gäl- lande detaljplan betecknad som övrig och kan tolkas in som kvartersmark. I planförsla- get är avsikten att G/C-stråket blir allmän platsmark. ANTAGANDEHANDLING 68 Översiktlig karta som visar G/C-stråket med blå markering. Källa: Vänersborgs kommun. Rättigheter Inom planområdet finns flera rättigheter som ledningsrätter och servitut. Vid omvand- ling av planområdet kommer det krävas att vissa rättigheter behöver ändras eller upphä- vas, se nedan under Bedömning av planförslaget. I samband med det får exploatören an- söka om nya ledningsrätter och/eller servitut för att kunna utföra den önskade åtgärden, eftersom de befintliga påverkas av planförslagets byggrätter. Nedan redovisas rättighet- erna för respektive fastighet inom planområdet samt en karta med rättigheterna som re- dovisas visuellt. Vänersborg Frigg 1 (fastigheten med Gymnasiehallen) På fastigheten Frigg 1 finns det tre ledningsrätter; 1580K-10/1997.3, 1580K-10/1997.5 och 1487K-2017/65.2. Vänersborg Oden 1 (fastigheten med Birger Sjöberggymnasiet) Här finns det fyra ledningsrätter; 1580K-10/1997.3, 1580K-10/1997.4, 1580K- 10/1997.5 och 1487K-2017/65.2. Det finns också avtalsservitut; D-2020-00406678:1 och D-2025-00203381:1. Vänersborg Arenan 1 (fastigheten med arenan) På fastigheten finns det två ledningsrätter 1580K-10/1997.3 och 1487K-2017/65.2, och ett officialservitut, 1487K-2017/65.1. Vänersborg Vidar 1 (västra delen av sportcentrum) Inom fastigheten finns det tre ledningsrätter; 1580K-10/1997.3, 1580K-10/1997.4 och 1580K-10/1997.5, och officialservitut, 1580K-10/1997.2 och 1580K-10/1997.1. Det finns också avtalsservitut; D-2020-00139712:1 och D-2024-00230348:1. Vänersborg Vidar 2 (bensinstationen) Det finns tre avtalsservitut, D-2020-00139713:1. 15-IM5-73/2818.1 och 15-IM5- 68/928.1. ANTAGANDEHANDLING 69 Översiktlig karta med rättigheterna markerade. Ledningsrätter är det blåa och servitut är rosa. Källa: Kommunala lantmäteriet Vänersborgs kommun Bedömning utifrån planförslaget I planförslaget har möjliggörandet av nya dragningar på underjordiska ledningar och fjärrvärme gjorts. Omprövning av ledningsrätter och utformning av nya sker via en lant- mäteriförrättning rörande ledningsrätt eller servitut. De bekostas av aktuell bygg- herre/exploatör. De ledningsrätter som eventuellt kan bli aktuella att ändra eller upphäva är delar av 1580K-10/1997.5 som ligger på fastigheten Frigg 1, Vidar 1 och Oden 1, 1580K-10/1997.5 på Oden 1, 1487K-2017/65.2 på Arenan 1 samt delar av 1580K- 10/1997.3 som ligger på Frigg 1. De servitut som påverkas av planförslaget är 1580K-10/1997.1 på Vidar 1, 1580K- 10/1997.2 på Vidar 1 samt 1487K-2017/65.1 på Arenan 1. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Fjärrvärmeledning finns inom planområdet. Vattenfall Värme ansvarar för anslutningar till fjärrvärmenätet efter beställning av fastighetsägaren. Anslutningspunkt anvisas av nätägaren. För elledningar och elanläggningar ansvarar Vattenfall Eldistribution AB. Lämplig an- slutningspunkt för den nya bebyggelsen anvisas av nätägaren. Nätägaren ansvarar för att nödvändiga ledningsrätter/servitut med mera säkerställs. Ledningar till pålgrundade byggnader bör förses med flexibla kopplingar med hänsyn till förväntade differenssättningar. ANTAGANDEHANDLING 70 Anordnande av avfallshantering ska ske inom kvartersmarken av respektive fastighetsä- gare. Plats och metod för hämtning av avfall bestäms i samråd med kommunens sam- hällsbyggnadsförvaltning, Kretslopp och vatten. Utbyggnad allmän plats Kommunen ansvarar, genom samhällsbyggnadsförvaltningen, för att den allmänna plat- sen byggs ut. För genomförandet av de önskade åtgärderna krävs att medel avsätts i kommunens investeringsbudget som fastställs av kommunfullmäktige. I planförslaget finns det allmän plats för G/C-väg, lokalgator, torg och parkmark. Den stora delen av infrastrukturen finns i dagsläget, men planförslaget kompletteras med yt- terligare G/C-stråk inom sportcentrumområdet och angöringsplats längs Edsvägen. Det sker en utökning av parkmark inom sportcentrum samt säkerställandet av användningen på Torpagärdet. Den stora utbyggnaden av allmän platsmark, förutom parkmarken, är torgbildningarna som inte finns sedan tidigare. Bedömningen är att utbyggnaden kan ske under genomförandetiden, men etappvis. Den etappindelningen som samhällsbygg- nadsförvaltningen har gjort är fyra stycken. Den första etappen berör de första insat- serna i stadsparken Torpa (skapa en mötesplats vid stora granen och initiera ett platsut- vecklingsprojekt). Andra etappen är att skapa huvudstråket genom hela området, göra en konstnärlig satsning och skyltning, markbyte vid Edsvägen och angöringsytan längs Edsvägen. Den tredje etappen är att utveckla stadsparken och koppla parken till sport- centrum. Det innebär att trädplantering längs Torpavägen görs, entrétorget på Torpavä- gen anlägg samt stadsparken utvecklas med stråk och aktiviteter. Den sista etappen ut- vecklar parkeringar, trafik och dagvattenhanteringen i sportcentrum. Det sker en om- strukturering av parkeringarna och angöringsytorna samt anlägger dagvattenmagasin längs Brättevägen och dagvattenstråk, dagvattenbäddar och regnvattenpark norr om Arenan. De ekonomiska aspekterna i genomförandet redogörs i avsnittet Ekonomiska frågor. Utbyggnad teknisk infrastruktur Planområdet ingår i verksamhetsområde för teknisk infrastruktur. Verksamhetsområ- dena drivs som kollektiv där samtliga anslutna fastigheter gemensamt ska stå den fulla kostnaden för utbyggnad, drift och underhåll. Det är kommunens samhällsbyggnadsför- valtning genom enheterna Kretslopp och Vatten samt Tekniska som ansvarar för ut- byggnad av ledningsnäten och som anvisar anslutningspunkter. Inom kvartersmarken ansvarar respektive fastighetsägare för utbyggnad av den tekniska infrastrukturen som ska ansluta till det kommunala ledningsnätet i anvisad anslutningspunkt. I och med möjliggörandet av besöksändamål vid Torpavägen krävs det att verksamhets- området utvidgas. Det finns inga ledningar för vatten och avlopp idag utan det krävs en utbyggnad av ledningsnätet. Ekonomiska frågor I planbeskrivningen ska kommunen redovisa en ekonomisk bedömning över väsentliga delar av vad genomförandet av detaljplanen kan antas innebära för berörda parter. Även den kostnadsfördelning och det betalningsansvar som kan uppkomma för berörda parter ska redovisas. Vid redovisning av genomförandekostnaderna har kommunen arbetat utifrån Göteborgs stads modell; Vad kostar det? En lathund för en första kostnadsbedömning av vanliga ANTAGANDEHANDLING 71 anläggningsprojekt. Modellen uppskattar kostnaden för olika användningsområden såsom G/C-stråk, platser och torg etc. Inom respektive område beskrivs specifika an- läggningar utifrån anläggningsområde, funktioner, marknadsläge samt framtagna scha- blonbelopp. Planekonomisk bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen står för samtliga kostnader för detaljplanen. De kostna- der som uppstod var för utredningar, grundkarta, fastighetsförteckning och handlägg- ning av detaljplanen. Handläggningen av detaljplanen har till dags dato lett till en kostnad på 425 510 SEK exkl. utredningskostnader. Ersättningsanspråk Kommunen bedömer att detaljplanen inte kan antas innebära en sådan skada att en fas- tighetsägare eller rättighetshavare kan ha rätt till ersättning eller inlösen av fastighet en- ligt plan- och bygglagen (2010:900). I och med upprättandet av gemensamhetsanläggning, [g ], på Vidar 2 kommer fastig- 1 hetsägaren få ersättning av de övriga som ingår i anläggningen. Ersättningen fastställs under förrättningen. Genomförande- och driftkostnader av den allmänna platsmarken Vid uppskattning av investeringskostnader har utvecklingsprogrammet för sportcentrum och Stadspark Torpa använts som underlag och jämförts med de beskrivna anläggnings- projekten från Göteborg. Uppskattade kostnader tillgodoser att de redogjorda funktion- erna i Utvecklingsprogrammet möjliggörs utifrån beskriven nivå, vision och behov. För genomförande av planen utifrån Utvecklingsprogrammets standard uppskattas kost- naderna för genomförande nedan. Utvecklingen av sportcentrum och Stadspark Torpa kan läggas på olika kvalitetsnivåer beroende på möjligheter till investeringar, konjunk- turläge och politiska beslut. Dock bör Utvecklingsprogrammet alltid ligga till grund för beslut i ett så stort och komplext område och avvägningar bör göras med eftertanke. Driftkostnaderna kommer att öka efter genomförandet av planförslaget. Den kommer vara densamma för lokalgatorna. De ökade kostnaderna kommer bli för parkmarken, torgbildningarna, parkeringarna och G/C-vägarna. Lokalgatorna, G/C-vägarna, torgen och parkeringarna kommer kommunens gatukontor få drifta. År 2023 kostar driften 99 000 SEK/km gata. Den kostnaden per km är beräk- nat på 314 km gata och G/C-väg som driftas idag. Parkmarken kommer hanteras av gatuenheten. De jämför denna utveckling med kostna- der liknande Skräcklan och Kulturaxeln. Driftkostnaderna för dem är 3,3 miljoner SEK/år. ANTAGANDEHANDLING 72 Uppskattade kostnader Totalsumma plus ÄTA1 för genomförande av pla- nen enligt utvecklingspro- grammet Investeringskostnader 313 200 000,00 SEK 375 840 000,00 SEK Kapitaltjänstkostnader 19 910 000,00 SEK 23 892 000,00 SEK Utökade kostnader för drift 173 000 SEK / år och underhåll Gata Utökade kostnader för drift 1 103 000 SEK / år och underhåll Park Etableringskostnader för 13 670 000,00 SEK vegetation, Park & Gata* Projektledare 767000 SEK / år *Beräkningen av kapitalkostnaderna har baserats på uppskattning av avskrivningstider för varje etapp och en intern- ränta på 2,75% har använts. Kapitalkostnaden för ÄTA har beräknats jämnt fördelat över etapperna. * Etableringskostnader är kopplade till anläggning av grönytor och plantering av träd. Etableringsperioden är beräknad på 3 år och under denna period krävs en tillfälligt utökad driftbudget. Drift teknisk infrastruktur Planområdet ingår i verksamhetsområde för vatten och avlopp. Verksamhetsområdena drivs som kollektiv där samtliga anslutna fastigheter gemensamt ska stå för den fulla kostnaden för utbyggnad, drift och underhåll. Det är kommunens samhällsbyggnadsför- valtning genom enheten Kretslopp och Vatten som ansvarar för drift samt underhåll av ledningsnät, pumpstationer, reningsverk och vattenverk. Kapaciteten på ledningarna i den västra delen av planområdet krävs inga ytterligare in- vesteringar för att klara av de önskade åtgärderna. Det kommer krävas investeringar för att möjliggöra vatten och avlopp till byggrätten som ligger vid Torpavägen och på Tor- pagärdet. I dagsläget finns det inga ledningar dit, vilket medför att det kommer ske ut- byggnad av det befintliga nätet för att ansluta dem. Samråd har skett med Kretslopp och Vatten som har gjort kapacitetsberäkningar på åtgärden. Enligt beräkningarna klarar da- gens kapacitet möjliggörandet av användningsområdet. Flytt av fjärrvärme, markkablar och övriga ledningar Vid ett genomförande av planförslaget kan det innebära flytt av markkablar och fjärr- värmeledningar. Under upprättandet av planhandlingar har samtal skett med de berörda parterna. Det finns möjligheter att kunna flytta ledningar, pumpstationer, markkablar och transformatorstationer. I slutändan är det en kostnadsfråga som byggherren/exploa- tören får stå för. 1 ÄTA innebär ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten. En juridisk och fackmässig term inom bygg- branschen. ANTAGANDEHANDLING 73 Förorenad mark Riskbedömningen tog fram en översiktlig uppskattning av kostnader relaterade till framtida avhjälpandeåtgärder (sanering) i det aktuella området. Då det i dagsläget inte i detalj är klarlagt hur utformningen kring eventuell exploatering kan komma att se ut så utgår uppskattningen från antaganden kring hantering av uppschaktade överskottsmas- sor som tekniskt kan uppkomma vid framtida grävarbeten, liksom delsanering i områ- den med halter över de generella riktvärdena för känslig markanvändning. I kostnadsbedömningar kopplat till förorenade områden nyttjas ofta ett schablonbelopp på 1000 SEK/ton för saneringskostnader inkl. deponikostnader, transporter och återställ- ning i form av nytt material. I kostnaden inkluderas också mottagningskostnad på de- poni som uppgår till ca 300–500 SEK/ton, vilket kan variera beroende på mottagnings- anläggning eller tillgång/efterfrågan. Samlad schablonbaserad kostnadsanalys Riskbedömningen utgick från två scenarios. Det första scenariot är en teknisk schakt- ning på 0,5 m vid exploaterbar mark2 + eventuell djupare schakt vid halter över PSRV3/mätbart åtgärdsmål. Det andra scenariot är enbart punktsanering vid halter över PSRV/mätbart åtgärdsmål. I detta scenario kan även hantering av tekniskt uppkomna massor med halter över MRR4 behöva omhändertas. Kostnaden för dessa tekniska mas- sor är ca 1500 SEK/m3. Kostnaden för miljökontroll/verifiering liksom länsvattenhante- ring/rening varierar men antas till ca 10–20 % av den totala saneringskostnaden bero- ende på krav från tillsynsmyndigheten liksom omfattningen av åtgärderna. För beräk- ning av merkostnad har en densitet på jord på 1,6 ton/m3 antagits. Beräkningen blir där- med (volym x densitet) x 1000 SEK/ton för IFA5 massor. För beräkning av de enskilda provpunkterna har en generell area av 5x5 m använts. Vidar 2 På Vidar 2 är det första scenariot aktuellt, eftersom det finns en begränsad exploate- ringsgrad. Det är aktuellt med en teknisk schaktning över hela fastigheten då halter över KM och MKM har påvisats i enskilda provpunkter vilket innebär att hantering av överskottsmas- sor på mottagningsanläggning kan komma att krävas vid eventuella markarbeten. Inga saneringsarbeten krävs så länge Vidar 2 förblir drivmedelsanläggning eller annan typ av MKM-mark. Skulle det eventuellt ske grävarbeten finns det krav att massorna omhän- dertas utifrån föroreningsgrad. Samråd med kommunens miljökontor ska ske för att sä- kerställa hanteringen. Den samlade kostnadsanalysen för Vidar 2 finns nedan. 2 Exploaterbar mark innebär mark som tas i anspråk för byggnad eller anläggning 3 PSRV = platsspecifika riktvärden 4 MRR = mindre än ringa risk 5 IFA = icke farligt avfall ANTAGANDEHANDLING 74 Vidar 2 Uppskattad kostnad med miljö- Uppskattad kostnad med miljö- kontroll + länsvattenhantering kontroll + länsvattenhantering Scenario 1 1500 SEK/m3 1500 SEK/m3 Uppskattad saneringskostnad inom Vidar 2 för scenario 1. Källa: DEKA ENVIRO AB Oden 1 Halter över platsspecifika riktvärden har uppmätts i fem provpunkter. Dessa ligger på sådant djup att åtgärder inte bedöms krävas. En generell teknisk schaktning om 0,5 me- ter över hela fastigheten skulle medföra kostnader för hantering av lätt förorenade över- skottsmassor. Scenario 2 bedöms därför mer lämpligt, alternativt endast avhjälpandeåtgärder i den provpunkt där exploatering planeras. Vid kommande byggnation krävs miljökontroll med slutprov i schaktbotten och schaktväggar för att säkerställa att inga oacceptabla hal- ter kvarlämnas. Oden 1 Uppskattad kostnad med miljö- Uppskattad kostnad med miljö- kontroll + länsvattenhantering kontroll + länsvattenhantering Scenario 1 1500 SEK/m3 1500 SEK/m3 Scenario 2* Ca 0,14–0,16 Ca 0,13 Uppskattad saneringskostnad för de två olika scenarios. Samtliga kostnader är angivna i miljoner kro- nor. *Ej inkluderat eventuella tekniska överskottsmassor som kan uppkomma, vilka inte går att uppskatta idag då detta styrs av kommande bebyggelsens utformning/storlek och grundläggning. Källa: DEKA EN- VIRO AB Frigg 1 Halter över platsspecifika riktvärden har påvisats i tre provpunkter. Eftersom hela fas- tigheten troligen inte kommer exploateras bedöms scenario 1 olämpligt. Scenario 2 föredras, alternativt punktvisa åtgärder där exploatering planeras. Frigg 1 Uppskattad kostnad med miljö- Uppskattad kostnad med miljö- kontroll + länsvattenhantering kontroll + länsvattenhantering Scenario 1 1500 SEK/m3 1500 SEK/m3 Scenario 2* Ca 0,10–0,11 Ca 0,09 Uppskattad saneringskostnad för de två olika scenarios. Samtliga kostnader är angivna i miljoner kro- nor. *Ej inkluderat eventuella tekniska överskottsmassor som kan uppkomma, vilka inte går att uppskatta idag då detta styrs av kommande bebyggelsens utformning/storlek och grundläggning. Källa: DEKA EN- VIRO AB Torpa 1:2 Tre provpunkter har halter över platsspecifika riktvärden. Scenario 2 bedöms mest lämpligt, alternativt endast åtgärder i den provpunkt där man planerar att bygga. Vid byggnation krävs miljökontroll med slutprov i schaktbotten och schaktväggar så att inga oacceptabla halter lämnas kvar. Ytterligare miljökontroll av uppkomna massor kan behövas vid stora volymer; kostnaderna ingår i andra kolumnen i tabellen nedan. Tekniska överskottsmassor med halter under platsspecifika riktvärden men över masshanteringsriktvärden kan behöva lämnas till mottagningsanläggning. Vo- lymerna kan inte uppskattas nu eftersom de beror på den framtida utformningen. Den samlade kostnadsanalysen för Torpa 1:2 finns nedan. ANTAGANDEHANDLING 75 Torpa 1:2 Uppskattad kostnad med miljö- Uppskattad kostnad med miljö- kontroll + länsvattenhantering kontroll + länsvattenhantering Scenario 1 1500 SEK/m3 1500 SEK/m3 Scenario 2* Ca 0,04** Ca 0,04 Uppskattad saneringskostnad för de två olika scenarios. Samtliga kostnader är angivna i miljoner kro- nor. *Ej inkluderat eventuella tekniska överskottsmassor som kan uppkomma, vilka inte går att uppskatta idag då detta styrs av kommande bebyggelsens utformning/storlek och grundläggning. **Med tanke på liten volym antagna förorenade massor kan schablon på 1000 SEK/ton medföra viss underskattning uti- från etablering av fordon/maskiner mm jämfört med en entreprenad med större volym. Källa: DEKA EN- VIRO AB Fastighetsfrågor Vid genomförandet av detaljplanen kommer det ske ändringar och upphävandet av rät- tigheter, vilket också blir en kostnadsfråga för exploatören. Likaså gäller det för de ak- tuella fastighetsregleringar som uppkommer vid behov att särskilja allmän platsmark och kvartersmark. Det kommer uppstå förrättningskostnader för genomförandet av gemensamhetsanlägg- ningen, [g ], som betalas av berörda parter. 1 Organisatoriska frågor Tidplan Planförslaget handläggs enligt följande tidplan, se nedan. Under processens gång kan det ske förändringar. I samrådet kommer också kommunstyrelsen få yttra sig om detalj- planen ska till kommunfullmäktige för beslut om antagande. • Samråd tredje kvartalet 2023. Samrådet gäller ett första förslag, där tillfälle ges för sakägare att komma med synpunkter och ändringsförslag. Därefter kan för- slaget omarbetas. • Granskning kvartal två och tre 2025. Granskningen gäller ett reviderat förslag. Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas av sakägare på det omarbetade förslaget innan det går till beslut för antagande. • Kommunfullmäktige antar planen i skiftet kvartal 1 och kvartal 2 via byggnads- nämnden och kommunstyrelsen för godkännande. • Planen får laga kraft tre veckor efter att beslut om antagande anslagits på kom- munens digitala anslagstavla under förutsättning att beslutet inte överklagas. Prövning enligt annan lagstiftning

12 § Om kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra prövningar enligt annan lagstiftning ska kommunen redovisa detta i planbeskrivningen. • Eventuellt kan ansökan om ingrepp i fornlämning behöva skickas in till länssty- relsen inför byggnation av torget i västra delen av planområdet; KML kap 2. Samråd med länsstyrelsen bör göras vid genomförandet. • Vid framtida markarbeten ska anmälan om avhjälpandeåtgärder upprättas och godkännas av tillsynsmyndigheten innan påbörjat arbete i enlighet med MB kap 10 § 11. • Det kan ske flytt av ledningar, vilket hanteras av ledningsrättslagen. ANTAGANDEHANDLING 76 • För att möjliggöra in- och utfart till nya byggrätten från Flanaden kommer en bit av fastigheten Krickan 1 behöva föras över till den kommunala fastigheten för vägområdet. Överföringen av mark regleras utifrån FML kap 5. • Vid hantering av massor kan det krävas anmälan enligt § 28 Förordning om mil- jöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Upplysningar Kommunens dagvattenpolicy ska följas när planområdet byggs ut. KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Inga enskilda fastighetsägare utanför planområdet kommer att påverkas av detaljplanen med avseende på fastighetsindelning, avstående, upplåtelse eller inlösen av mark. Fastighetsregleringar kommer behöva genomföras. En av dem kommer vara att överföra privatägd mark/kvartersmark till allmän plats och allmän platsmark till bensinstationen som då blir privatägt/kvartersmark. Den andra fastighetsregleringen kommer ske mellan kommunen och eventuellt den nya etableringen. Etableringen önskar köpa mark mellan bensinstationen och fotbollsplanen. Etableringen följer planarbetets syfte och intention. För att möjliggöra detta kommer en gemensamhetsanläggning behöva upprättas för in- och utfarten som går över bensinstationens fastighet, Vidar 2. Gemensamhetsanlägg- ningen kommer säkerställa en rättvis fördelning av kostnader och drift av anläggningen. För att kunna genomföra detaljplanen krävs det förändringar på fastighetsindelningen för att kunna särskilja kvartersmark och allmän platsmark från varandra. Detta görs via en fastighetsreglering, vilket kommer innebära en ytterligare ekonomisk aspekt av ge- nomförandet. Angående rättigheterna inom planområdet kan det finnas ledningsrätter som behöver ändras eller upphävas för att möjliggöra den önskade åtgärden. De berörda rättigheterna nämndes i avsnittet ovan, Rättigheter. Detsamma gäller för servitut. Vid ändring eller upphävande av rättigheter och servitut behöver byggherren/exploatören ansöka om detta till lantmäteriet samt bekosta den. Natur Grönområde De åtgärder som möjliggörs via detaljplanen kommer få stora positiva effekter när det kommer till grönstrukturen. Detaljplanen möjliggör för en stor stadspark på Torpagärdet som kopplas samman med de gröna kilarna på sportcentrumområdet. Detta kommer få positiva effekter på människors livskvalitet och folkhälsa, ekosystemtjänster och hante- ring av dagvatten etc. Stads- och landskapsbild Stads- och landskapsbilden kommer att förändras. Detaljplanen möjliggör för högre to- talhöjder än vad som regleras med dagens detaljplan. Det medför att planområdet kom- mer bli utmärkande på längre avstånd. Trots det kommer förändringarna bli positiva i och med att helheten på planområdet kommer få en positiv effekt med utformningen av ANTAGANDEHANDLING 77 En BKA har upprättats till planen för att säkerställa Barnperspektiv Ja barn och unga rättigheter samt deras påverkan av den ö nskade åtgärden. Dagvatten I och med planförslaget kommer dagvattenhanteringen förbättras i planområdet. Idag re- nas inte dagvattnet innan det kommer ut till recipient. I planförslaget har åtgärder möj- liggjorts för att dagvattnet ska kunna renas på ett naturligt och effektivt sätt. Dagvattnet kommer också användas gestaltningsmässigt med bland annat öppna dagvattensystem, vilket har beskrivits som positivt i Dagvattenutredning Vänersborgs sportcentrum. De positiva effekterna skulle vara att de bidrar med gröna områden när anläggningarna är torra, ökat rekreationsområde i sportcentrum med mycket asfalt och tak samt ökar förut- sättningarna för den biologiska mångfalden. I planförslaget möjliggörs det för att öka de gröna ytorna och på så sätt också öka ekosystetjänsterna i planområdet. I planförslaget säkerställs områden för dagvatten i plankartan; [dagvatten]. Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller Planområdet påverkas av omgivningsbuller från Edsvägen, Gropbrovägen, Marierovä- gen och Idrottsvägen. Enligt karteringen som kommunen tillhandahåller är det sport- centrumområdet som påverkas mest. Trots omgivningsbullret är det inom godkända ni- våer för bostadsbebyggelse. Bullernivåerna ligger mellan 45 – 50 dBA. Torpavägen och Brättevägen bidrar också till buller, men inte i samma mängder som gatorna som nämn- des ovan. Enligt kommunens kartering påverkas delar av Torpagärdet inte alls av buller. Farligt gods Planförslaget möjliggör utveckling av ett befintligt område som möjliggör för idrott, re- staurang, kontor, skola etc. Längs Edsvägen, som är en sekundär led för farligt gods, ligger utomhusplanerna. Medan träningsanläggningarna ligger längre in i sportcentrum för att uppfylla de riktlinjer som finns gällande farligt gods. Längs Gropbro-, Brätte- och Torpavägen finns det befintliga träningsanläggningar och planförslaget möjliggör för ytterligare byggrätter. Dessa vägar berörs inte av riktlinjer för farligt gods och därför är kommunens bedömning att ingen riskutredning krävs i detta fall. Samråd har skett med Räddningstjänst. Den befintliga bensinstationen Verksamheten har tillstånd att hantera brandfarliga varor. Viktigt att de fortsättningsvis arbetar utifrån de riktlinjer som finns för deras verksamhet för att säkerställa människors hälsa och säkerhet. Tillsyn sker av Räddningstjänst. Räddningstjänstens framkomlighet Efter samråd med Räddningstjänst har det framkommit att det är god framkomlighet inom hela planområdet. De poängterar om det planeras för nybyggnation och det all- männa vägnätet inte är tillgängligt att det måste finnas för räddningsvägar istället. ANTAGANDEHANDLING 80 Räddningstjänsten såg inga problem med de nya byggrätterna på Torpagärdet och via Torpavägen så länge vägarna till dem utformas så att räddningsfordonen får plats. Från räddningsfordonen till angreppspunkten får det maximalt vara 50 meter. Översvämning Risk för översvämning finns det när extrema väderförhållanden slår till i exempelvis skyfall. Åtgärder mot översvämningar är utredda i Dagvattenutredningen Vänersborgs sportcentrum. Utredningen föreslår olika dagvattenlösningar såsom krossdiken, öppna dagvattensystem och kassett. Erosion Finns ingen märkbar risk för erosion i planområdet. Skred Finns ingen märkbar risk för skred. Ras Finns ingen märkbar risk för ras. Föroreningar Det finns föroreningar på Vidar 2, Frigg 1, del av Oden 1 och del av Torpa 1:2. Dessa hanteras genom en avvägning av lämplig markanvändning och planbestämmelser vilket medför att planförslaget inte innebär några negativa konsekvenser för människor eller miljö kopplat till föroreningar. Sociala Barn Barnkonventionen och Agenda 2030 belyser vikten att barn, unga och kommande gene- rationers rättigheter och behov beaktas samt tillgodoses i planeringen. Det är viktigt i planeringen att belysa och ta hänsyn till hur barn och ungdomar kan komma att påver- kas. Närmiljön påverkar exempelvis trygghet, lek och integration. Under detaljplanearbetet har det genomförts flertalet dialoger med barn och unga dels för att säkerställa deras rättigheter i planprocessen, dels för att det är främst de som an- vänder planområdet. Det är de som rör sig inom området dagligdags och har kunskapen om hur området fungerar. Mer om arbetet finns beskrivet i BKA. Planförslaget kommer förbättra miljön för barn och unga i jämförelse med dagens förut- sättningar. Torpagärdet som idag inte används mer än till skolgård kommer att utvecklas så att barn och unga kan mötas, leka och umgås. I Utvecklingsprogrammet beskrivs åt- gärderna till att göra Torpagärdet och resten av planområdet till ett attraktivt och upple- velserikt rekreations- och aktivitetsområde med en stor stadspark. Utvecklingen av plan- området skulle möjliggöra en jämlikare tillvaro för barnen och de unga. Det skulle ge dem återhämtning, lek, möjligheter att umgås med familj och vänner samt träffa andra barn och unga från andra delar av Vänersborg. Det finns möjligheter för tryggheten att kunna förbättras. Som det nämns i BKA krävs det att ett område tas om hand för att bygga upp tilliten mellan samhället och de utsatta. Tillit är en viktig del för att trygg- heten ska kunna skapas. I och med de åtgärdsförslag som detaljplanen möjliggör för ANTAGANDEHANDLING 81 finns det förutsättningar för att skapa en harmonisk, trygg och upplevelserik miljö för barn och unga. Trygghet Kommunen arbetar aktivt med trygghetsfrågor och de som är mest aktiva är BRÅ och medborgarlöftet. Den östra delen av planområdet är med i trygghetsarbetet, eftersom dess direkta närmiljö är en del av det aktiva arbetet. Trygghetsproblematiken i planom- rådet har varit en fråga under en längre tid. Kommunen har gjort åtgärder för att för- bättra den. Resultatet har varit positiv, men trots det finns det fortfarande åtgärder som kan göras för att höja tryggheten. Under detaljplanearbetet har trygghetsaspekten varit en viktig fråga. Det är otroligt vik- tigt för kommunen att människor kan vara trygga i Vänersborg. De åtgärder som möj- liggörs med detaljplanens genomförande är bland annat bättre placering av träningsan- läggningar för att minimera och eliminera de smala gränderna som finns idag, möjliggö- rande av fler aktiva bottenvåningar, åtgärder för att öka rörelse av människor, ökning av aktiviteter inom hela planområdet som sker på olika tider av dygnet, öka de raka siktlin- jer och utforma bättre trafiklösningar. Till detaljplanen upprättades Utvecklingspro- grammet för att säkerställa att kommunen fick med alla delar som krävdes för att möj- liggöra en ökad trygghet i plan- och närområdet. Jämlikhet Fler bostäder i Vänersborg bidrar till att minska bostadsbristen och ger fler människor möjlighet till egen bostad. Områdets placering kan utnyttja mycket av befintlig infra- struktur och service samt knytas till kollektivtrafik-, gång- och cykelstråk, vilket ger potential för en lägre resursanvändning. Fler attraktiva boenden i staden och fler möjligheter till arbetsplatser och kulturella eve- nemang ger fler invånare som kan vara med och stärka Vänersborgs kommun. Riksintresse Detta är inte aktuellt för denna detaljplan, eftersom den inte ligger inom påverknings- område för riksintressena. Trafikkommunikation Trollhättans och Vänersborgs flygplats har ett stort influensområde till följd av buller samt flygsäkerhetsaspekter i samband med start- och landningsprocedurer. Detaljplaneområdet påverkas av flygplatsens kontrollzon, CTR. Inom CTR flyger luft- fartygen på låga höjder och hinder i zonen kan påverka bl.a. flygplanens möjliga flygba- nor. Därför behöver samråd tas i enskilda ärenden då höga objekt skall uppföras. Under konisk ytan kan etableringar upp till ca 150 meter över havet tillåtas efter samråd. Flyg- platsen kan inte tillstyrka hinder eller höga föremål som genomtränger hinderytorna. Det är också viktigt att samråd sker med flygplatsen vid hantering av skyltar eller pro- jektering av belysning för att säkerställa att de inte blir missvisande för flygtrafiken eller förorsaka elektromagnetiska störningar. Totalförsvar Planområdet ligger inom riksintresse för försvaret enligt 3 kap 9 § miljöbalken (Såtenäs flottiljflygplats), vilket innebär stoppområde för höga objekt. Som högt objekt räknas ANTAGANDEHANDLING 82 objekt högre än 20 meter utanför samlad bebyggelse samt 45 meter inom samlad bebyg- gelse. Planområdet berörs av riksintresse för Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. Högsta totalhöjden regleras till 15 meter, varför planförslaget är förenligt med riksin- tresset. Trafik Motortrafik Det kommer inte att ske några större förändringar på lokalgatorna inom planområdet. Den förändring som kommer att ske än angöringsplatsen längs Edsvägen som tillkom- mer utifrån dagens situation. Den kommer möjliggöra minskad busstrafik inom sport- centrum, vilket är positivt för området ur en trafiksäkerhetssynpunkt. Det kommer också ske säkerhetsåtgärder som torgbildningarna som möjliggörs i plankartan på Brätte- och Torpavägen. Gång- och cykeltrafik Det kommunala gång- och cykelvägnätet kompletteras med den befintliga infrastruk- turen inom planområdet, vilket skapar ett mer sammanhängande, tydligare och trafiksä- kert nät för gång och cyklister. MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Angelika Lunnari Annika Karlsson Ansvarig Planarkitekt Plan-och bygglovschef Lovisa Larsson Hamdi Alsayed Planhandläggare (planbesked-samråd) Planingenjör (plankarta och visualisering) ANTAGANDEHANDLING 83 Bilaga 3 6.Utökat investeringsanslag 2026 för köp och verksamhetsanpassning av fastigheten Krickan 1 (Direktjusteras) Namn Ja Nej Avstår Saknas Sandra Stegeröd (S) 1 Henrik Harlitz (M) 1 Madelaine Karlsson (S) 1 Stefan Kärvling (V) 1 Mathias Olsson (SD) 1 Daniel Tesfay (C) 1 Dan Nyberg (S) 1 Lena Eckerbom Wendel (M) 1 Helge Kneese (KD) 1 Anneli Guilotte (S) 1 Göran Svensson (MBP) 1 Robin Danielsson (M) 1 Joakim Sjöling (S) 1 Cecilia Prins (L) 1 Gunilla Cederbom (V) 1 Ann-Marie Jonasson (S) 1 Ann-Helen Selander (M) 1 Annalena Levin (C) 1 Anders Gunn (S) 1 Göran Nilsson (SD) 1 Jonas Sjöblom (MP) 1 Christin Slättmyr (S) 1 Henrik Josten (M) 1 Elisabeth Johansson (KD) 1 Torbjörn Moqvist (SD) 1 Kenneth Borgmalm (S) 1 Ida Hildingsson (V) 1 Birgitta Lindahl (MBP) 1 Dan Åberg (M) 1 Ann-Sofie Olsson (S) 1 Kalle Lundgren (SD) 1 Bo Carlsson (C) 1 Reidar Eriksson (S) 1 Tor Wendel (M) 1 Maria Abrahamsson (S) 1 Gunnar Henriksson (L) 1 Lutz Rininsland (V) 1 Benny Jonasson (S) 1 Kristina Edvinsson (M) 1 Hans-Peter Nielsen (KD) 1 Angelica König Cassel (S) 1 Åsa Edvardsson (C) 1 Robin Skenhede (M) 1 Hans-Peter Norén (S) 1 Bengt Rydholm (MBP) 1 Resultat 26 18 1 0

§13 PANTFÖRSKRIVNING Säljaren förbinder sig att, i samband med köpeskillingens erläggande, i det fall långivaren önskar, biträda köparens pantförskrivning av pantbrev avseende fastigheten innan köparen erhållit lagfart.

§14 SKADESTÅND MM Skulle köparen eller säljaren ej fullborda sina åtaganden enligt detta avtal, äger motparten rätt till skälig ersättning. Skulle åsidosatt åtagande vara av väsentlig betydelse för part har denne dessutom rätt att häva köpet.

§15 FASTIGHETENS SKICK Köparen bekräftar härigenom att denne före undertecknandet av detta överlåtelseavtal noggrant undersökt och besiktigat fastigheten. Köparen är väl medveten om fastighetens tidigare användning. Köparen godkänner härigenom fastigheten i befintligt skick-såväl mark som byggnad(er). Säljaren har fullgjort sin upplysningsplikt och har uppmanat köparen att noga undersöka och besiktiga fastigheten. Köparen har dessutom undersökt de förhållanden av alla slag, som kan ha betydelse för nyttjandet. Köparen har själv skaffat sig noggrann kännedom om de planbestämmelser, myndighetsbeslut och dylikt, som berör fastigheten. Köparen avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren på grund av faktiska fel, rådighetsfel, rättsliga fel eller andra fel och brister, inklusive s.k. dolda fel, av slag de må vara rörande fastigheten. Föreliggande friskrivning omfattar även sådana anspråk eller krav som har riktats mot köparen från tredje man på grund av gällande miljölagstiftning inklusive offentligrättsliga krav för efterbehandling av förorenad mark ut över vad som uttryckligen framgår under "Säljarens garantier" lämnar Säljaren inte några garantier och påtar sig inte heller i övrigt något ansvar utöver vad som följer av detta Kontrakt. Köparen är medveten om att byggnadernas ytor ej varit föremål för kontrollmätning, varpå skillnad i angiven yta i objektsbeskrivning och verklig yta kan föreligga.

§16 SÄLJARENS GARANTI Säljaren garanterar -att fastigheten är fri från inteckningar vid tillträdet. - att fastigheten är fri från avtalsberättigade hyresgäster på tillträdesdagen, - att utan köparens medgivande intet nu gällande avtal, av slag det vara må, förändras eller nya avtal träffas rörande fastigheten, -att åläggande från miljö-och hälsoskyddsnämnd eller annan myndighet inte föreligger än vad som angivits i detta kontrakt.

§17 SÄLJARENS SKYLDIGHET Från och med tillträdesdagen överlåter säljaren på köparen sina rättigheter.

§18 KÖPARENS SKYLDIGHET Från och med tillträdesdagen övertar köparen säljarens skyldighet enligt alla för fastighetens behöriga skötsel träffade avtal, vilka köparen tagit del av, såsom rörande renhållning, leverans av vatten, elektricitet allt i den mån dessa avtal inte kan sägas upp att upphöra nämnda dag.

§19 INTECKNINGAR OCH SAMINTECKNINGAR Parterna har konstaterat att fastigheten Krickan 1 belastas av inteckningar som är samintecknade med en styckningslott avsöndrad från samma stamfastighet. Säljaren förbinder sig att innan tillträdesdagen säkerställa att samtliga inteckningar som belastar Krickan 1 -inklusive sådana som är gemensamma med styckningslotten -blir helt avlägsnade från fastigheten genom <lödning, relaxation eller annan åtgärd som medför att Krickan 1 vid tillträdet är inteckningsfri. Säljaren svarar för samtliga kostnader som är förenade med <lödning, relaxation eller motsvarande åtgärder. Om fastigheten vid tillträdesdagen inte är inteckningsfri äger köparen rätt att hålla inne köpeskillingen till dess att fullständig åtgärd vidtagits. Köparen har därutöver rätt att, om bristen kvarstår mer än 30 dagar, häva köpet utan skyldighet att utge ersättning till säljaren.

§20 KOMMUNFULLMÄKTES GODKÄNNANDE Köpare och säljare är överens om att köpet skall återgå i sin helhet och inget skadeståndsanspråk ska utgå från någon av parterna om köpet inte godkänns vid kommande sammanträde i Kommunfullmäktige under våren 2026. VÄNERSBORG KRICKAN 1 SENASTE ÄGANDEFÖRÄNDRING FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: Köp FÅNG ÄGDE RUM: 2002-11-13 KÖPESKILLING: 1500000 SEK FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: Köp FÅNG ÄGDE RUM: 2010-12-22 KÖPESKILLING 5767000 SEK FÄNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: FÅNGESART: FÅNG ÄGDE RUM: KÖPESKILLING: Aveki AB 2/6 myCarta Fastighetsinformation

§ 47 Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet (Direktjusteras) KS2021/221 Beslut Kommunfullmäktige antar detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). Bilaga/bilagor • Bilaga 1: Plankarta DP Sportcentrum-Torpagärdet – antagandehandling • Bilaga 2: Planbeskrivning DP Sportcentrum-Torpagärdet - antagandehandling Sammanfattning av ärendet Detaljplanen för Sportcentrum och Torpagärdet har tagits fram under ett mångårigt arbete med många berörda. Det är ett viktigt steg för att fastställa en samlad plan för ett stort aktivitetsområde mitt i Vänersborgs tätortsområde. Bland det som planen möjliggör kan nämnas utökade byggrätter som idrottsföreningar efterfrågat, ny entré från väster, tydligare kopplingar mellan Torpaområdet och Sportcentrum och flexiblare användning av Torpagärdet. Planförslaget omarbetades bland annat utifrån kommunstyrelsens tidigare yttrande i samrådet. Efter granskningen av planen har endast mindre justeringar gjorts. Beslutsunderlag • Beslut KS 2026-04-01 Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet • Beslut KSAU 2026-03-16 Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet • Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet • Plankarta DP Sportcentrum-Torpagärdet – antagandehandling • Planbeskrivning DP Sportcentrum-Torpagärdet – antagandehandling • Beslut BN 2026-03-03 Antagande av Detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet • Granskningsutlåtande DP Sportcentrum-Torpagärdet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-04-22 • Utvecklingsprogram DP Sportcentrum-Torpagärdet • Förstudie gällande utveckling av Sportcentrum och Torpagärdet i Vänersborg • Program för fortsatt utveckling av sportcentrum Sändlista Handläggare av ärendet Byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-04-22

§ 48 Utökat investeringsanslag 2026 för köp och verksamhetsanpassning av fastigheten Krickan 1 KS2024/603 Beslut Kommunfullmäktige godkänner bilagt köpeavtal rörande transaktionen för Krickan 1. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2026 utökas med 5 600 tkr för att täcka köpeskilling och transaktionskostnader. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2026 utökas med 1 000 tkr för verksamhetsanpassningar av Krickan 1. Finansiering kan ske genom ökad upplåning. Samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har att återkomma i sina förslag till mål- och resursplan 2027-2029 med ytterligare beskrivningar om påverkan på budget 2027. Bilaga/bilagor • Bilaga 4: Köpeavtal Krickan 1 Reservationer, protokollsanteckningar, jäv Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Magnus Ekström (KD) anmälde jäv och deltog inte handläggningen av ärendet. Samtliga tjänstgörande moderater och liberaler reserverade sig till förmån för Henrik Harlitz (M) yrkande. Det vill säga Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Robin Danielsson (M), Ann-Helen Selander (M), Henrik Josten (M), Dan Åberg (M), Tor Wendel (M), Kristina Edvinsson (M), Robin Skenhede (M), Cecilia Prins (L) och Gunnar Henriksson (L). Sammanfattning av ärendet Ärendet avser begäran från samhällsbyggnadsnämnden om godkännande av köp av Krickan 1. Nämnden begär också utökat investeringsanslag 2026 för köp och verksamhetsanpassning av fastigheten samt 5 000 tkr i utökat driftanslag 2026 för rivningskostnader. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-04-22 Bakgrunden till begäran är kultur- och fritidsnämndens önskemål om att hyra del av lokal på fastigheten. Fastigheten ägs idag av Fastighets AB vilka inte har i uppdrag att hyra ut verksamhetslokaler till kommunen. Efter dialog mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen och Fastighets AB, har köp av fastigheten bedömts vara den mest lämpliga lösningen. Både samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden begär att få täckning för utökade löpande driftkostnader. Efter dialog med samhällsbyggnadsförvaltningen konstateras att rivningskostnaderna belastar budget 2027. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att driftkostnadskonsekvenser för budget 2027 ska hanteras i arbetet med mål- och resursplan 2027-2029. Beslutsunderlag • Beslut KS 2026-04-01 Utökat investeringsanslag 2026 för köp och verksamhetsanpassning av fastigheten Krickan 1 • Utökat investeringsanslag 2026 för köp och verksamhetsanpassning av fastigheten Krickan 1 • Köpeavtal Krickan 1 • Beslut SBN 2026-03-26 Utökat investeringsanslag 2026 för köp, rivning och renovering av Krickan 1 • Utökat investeringsanslag 2026 för köp, rivning och renovering av Krickan 1 • Beslut om avsteg från lokalförsörjningspolicyn för köp av Krickan 1 • Beslut KN 2026-03-17 - Beslut om att upphäva tidigare beslut om att förhyra del av fastigheten Krickan 1 • Beslut om att upphäva tidigare beslut om att förhyra del av fastigheten Krickan 1 • Beslut SBN 2026-02-26 Utökat investeringsanslag 2026 för köp, rivning och renovering av Krickan 1 • Förslag till verksamhet i fastigheten Krickan 1 Kommunfullmäktiges behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Henrik Harlitz (M) yrkade avslag på kommunstyrelsens förslag. Ann-Marie Jonasson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. UUttddrraaggssbbeessttyyrrkkaannddee SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-04-22 Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Henrik Harlitz (M) yrkande. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärdes. Ordföranden föreslog följande omröstningsordning, som godkändes av kommunfullmäktige. Den som stödjer kommunstyrelsens förslag röstar ja, och den som stödjer Henrik Harlitz (M) yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Med 26 ja-röster, 18 nej-röster och en som avstod hade kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Omröstningen redovisas i bilaga 3. Sändlista Handläggare av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiavdelningen Kultur- och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande Bilaga 2 Dnr: PLAN.2020.2 Detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet, Vänersborgs kommun ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Miljö- och byggnadsförvaltningen Påbörjad: juni 2021 KS § 120 Upprättad: mars - okt 2023 Samråd: 20 nov 2023 – 15 jan 2024 Granskning: 19 juni 2025 – 1 sep 2025 Revidering: nov 2025 – feb 2026 Antagande: ANTAGANDEHANDLING 1 Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser som är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkning av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planpro- cessen och visar i vilket skede detaljplanen befinner sig. Planarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Planhandlingarna är upprättade i enlighet med Boverkets nya föreskrifter och allmänna råd BFS 2020:5, 2020:6 och 2020:8. De handlingar som ingår i ärendet är: • Plankarta • Planbeskrivning • Samrådsredogörelse • Granskningsutlåtande • Aktuella utredningar återfinns i kapitlet Planeringsunderlag ANTAGANDEHANDLING 2 Innehållsförteckning SYFTE MED DETALJPLANEN .................................................................................................................... 4 SYFTE ......................................................................................................................................................... 4 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN .......................................................................................................... 4 INLEDNING .................................................................................................................................................. 4 ÄRENDEINFORMATION ................................................................................................................................... 5 GENOMFÖRANDETID ..................................................................................................................................... 5 ALLMÄN PLATS ............................................................................................................................................. 5 KVARTERSMARK ........................................................................................................................................... 8 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN.......................................................................................................................... 12 PLANERINGSUNDERLAG ....................................................................................................................... 13 KOMMUNALA ............................................................................................................................................ 13 UTREDNINGAR ........................................................................................................................................... 15 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................................................... 15 KOMMUNALA ............................................................................................................................................ 15 RIKSINTRESSEN ........................................................................................................................................... 20 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) .................................................................................................................. 23 MILJÖ ...................................................................................................................................................... 23 HÄLSA OCH SÄKERHET .................................................................................................................................. 29 MARKFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ................................................................................ 35 TEKNIK ..................................................................................................................................................... 37 SERVICE .................................................................................................................................................... 38 TRAFIK ...................................................................................................................................................... 38 PARKERING ................................................................................................................................................ 40 FYSISK MILJÖ OCH GESTALTNING .................................................................................................................... 44 IDROTTSHUSETS KULTURHISTORISKA VÄRDE ...................................................................................................... 53 SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................................................................... 55 ANDRA KONSEKVENSER ................................................................................................................................ 57 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR......................................................................................... 60 MOTIV TILL REGLERING ................................................................................................................................ 60 GENOMFÖRANDE ................................................................................................................................ 63 MARK- OCH UTRYMMESFÖRVÄRV .................................................................................................................. 64 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ..................................................................................................................... 64 TEKNISKA FRÅGOR....................................................................................................................................... 70 EKONOMISKA FRÅGOR ................................................................................................................................. 71 ORGANISATORISKA FRÅGOR .......................................................................................................................... 76 PRÖVNING ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING ........................................................................................................ 76 UPPLYSNINGAR .......................................................................................................................................... 77 KONSEKVENSER ................................................................................................................................... 77 FASTIGHETER OCH RÄTTIGHETER .................................................................................................................... 77 NATUR ..................................................................................................................................................... 77 MILJÖ ...................................................................................................................................................... 78 HÄLSA OCH SÄKERHET .................................................................................................................................. 80 SOCIALA .................................................................................................................................................... 81 RIKSINTRESSE ............................................................................................................................................. 82 TRAFIK ...................................................................................................................................................... 83 ANTAGANDEHANDLING 3 SYFTE MED DETALJPLANEN Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett större sammanhängande aktivitets- och re- kreationsområde med utökade byggrätter för träningsanläggningar, spontanidrott, stads- park, lek och pedagogiska ytor etc. samt koppla samman de två stora områdena, sport- centrum och Torpagärdet, med varandra. Detaljplanen skapar även förutsättningar för en vidareutveckling av befintlig bensinstation som ligger i den västra delen av planområ- det; direkt anslutande till sportcentrum. I samband med detaljplaneläggningen ses också parkeringsplatserna, trafikflödet, kol- lektivtrafiken, den gröna infrastrukturen, utemiljön samt möjliggörande för en ökad trygghet inom och utanför planområdet över. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Inledning Planområdet är ett 28 hektar stort område som ligger direkt söder om centrala Väners- borg. Området består av sportcentrum i väster, Torpagärdet i öster och Torpavägen i mitten som delar upp området i två delar. I många år har sportcentrum utvecklats främst med utgångspunkten idrottsföreningars specifika behov av hallar, anläggningar, lokaler och parkeringar. Området har successivt fyllts på utan någon övergripande långsiktig idé eller hänsyn till de omgivande stads- rummens struktur. Över tid har en miljö skapats som upplevs otydlig och otrygg. Även Torpagärdet är ett område utan gestaltningsidé och sammanhang. Den stora grönytan upplevs som en barriär mellan stadsdelarna och som en otrygg miljö. Syftet med detalj- planearbetet är att länka samman de två områdena med varandra till ett stort och attrak- tivt aktivitets- och rekreationsområde samt göra Torpavägen till en mindre barriär än vad det är i dagsläget. För att kunna genomföra detta utvecklingsarbete har flertalet dia- loger genomförts för att få kunskap om vilka önskemål det finns från barn, ungdomar, föreningar, berörda skolor, boenden i närområdena samt berörda kommunala verksam- heter och övriga myndigheter. Alla dessa inspel har utformat hur dagens detaljplanehandlingar ser ut med de öppna all- männa platserna som ska möjliggöra för sociala möten, överblickbarhet, ökad trygghet samt ökat liv och rörelse. Genomförandet av dialogerna med barn och ungdomar har re- sulterat i en Barnkonsekvensanalys, BKA. I sammanställningen av dialogerna framkom det faktorer som stack ut och de var ökad trygghet, en jämlik och aktiv fritid, ökat sam- spel och en attraktiv plats för alla åldersgrupper. För att säkerställa detta har kommunen upprättat ett Utvecklingsprogram, vilket kommer bli ett viktigt dokument vid planförsla- gets genomförande. Utvecklingsprogrammet visar en helhetsbild över området och be- skriver de grundläggande funktionerna. Det är grunden till förslagen på byggrätter, byggnadshöjder och allmän platsmark samt ett pedagogiskt verktyg för att förstå och ar- beta med de komplexa anspråken som ställs på genomförandet. Programmet ska vara ett stöd för budgetering, utformning och genomförande av åtgärder på allmänna platser. ANTAGANDEHANDLING 4 Planförslaget ger föreningarna spelrum att utvecklas med utökade byggrätter på mark- plan och höjden. Det finns utvecklingsmöjligheter på den östra sidan av Torpavägen i och med den nya byggrätten för besöksanläggningar. Utöver utvecklingen på sportcentrum och Torpagärdet möjliggörs det också en vidareut- veckling av den befintliga bensinstationen som ligger i korsningen Eds- och Gropbrovä- gen. Planförslaget medger möjligheter att bygga ut den befintliga handelsbyggnaden och utveckling av framtida drivmedel. Ärendeinformation Planförslaget handläggs med utökat förfarande enligt PBL 2010:900. 2021-06-02, § 120, gav kommunstyrelsen byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detalj- plan för sportcentrum och Torpagärdet. Planområdet ligger i stadsdelen Mariero, i anslutning till Edsgatan i väst, Gropbrovägen i syd och Marierovägen i öst, 1,7 kilometer från Vänersborgs centrum. Planområdet be- står av fastigheterna Vidar 1, del av Oden 1, Arenan 1, Frigg 1, Vidar 2 och del av Torpa 1:2. Tillsammans utgör de ca 28 hektar. Fastigheterna ägs av Vänersborgs kom- mun förutom Vidar 2 som ägs av ST1 Sverige AB. Översiktskarta med planområdet markerat. Källa: Vänersborgs kommun Genomförandetid Genomförandetiden är tio år från den dag planen vinner laga kraft. Detta innebär att inga planförändringar får göras under denna tid mot berörda fastighetsägares vilja. Efter genomförandetidens slut gäller fortfarande planbestämmelserna till dess att de upphävs eller ändras. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen men efter genomförandetiden kan planen ändras eller upp- hävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Allmän plats Allmän plats i en detaljplan innebär att området är till för ett gemensamt behov och får bara tillfälligt upplåtas för enskild verksamhet. Allmän platsmark i denna detaljplan be- rör markområdena för parkmark [PARK], natur [NATUR], gatuområden [GATA] och ANTAGANDEHANDLING 5 [GC-VÄG], parkering [P-PLATS], torg [TORG] och egenskapsbestämmelse för allmän platsmark för dagvattenhantering, [dagvatten], säkerställande av bevarandesvärda träd [träd ] och [a ] samt byggrätt på [TORG] och [PARK] som regleras med [area /area ]. 1 1 1 2 Beteckning Bestämmelse Innebörd GATA/GATA Gata/lokalgata Gator som är avsedda för 1 blandad trafik med tillhö- rande anläggningar. I använd- ningen ingår lokalgator, indu- strigator, bussgator, gång- och cykelvägar, gågator och gångfartsområden. Vid speci- fik användning av gatuområ- det kan det styras i lokala tra- fikföreskrifter, vilket görs bland annat på Torpavägen i detta fall. GC-VÄG Gång- och cykelväg Genomgående stråk för gång- och cykeltrafik. TORG Torg En öppen plats som oftast har en hårdgjord yta och saknar omfattande vegetation. Om- gärdas ofta av byggnader el- ler andra stadsbyggnadsele- ment. Markområdet kan an- vändas för möten, evene- mang, handel, utskänkning och allmän kommunikation med tillhörande verksamheter såsom kiosker, hållplats- skydd, parkering och toalet- ter. PARK Park Grönområde som inte är av- sedd för bebyggelse. I park finns möjligheter såsom gång- och cykelvägar, plante- ringar, lekplatser, mindre ytor för idrott, scener, kiosker, to- aletter och områden för dag- vattenhantering. NATUR Natur Tillämpas på områden för fri- växande grönområden som inte sköts mer än enligt sköt- selplan eller genom visst be- gränsat underhåll. Mindre park-, vatten- och friluftsan- ANTAGANDEHANDLING 6 läggningar ingår som kom- plement till användningen. Motivet är att hantera dagvat- ten inom berörda områden. P-PLATS Parkering Användningen innefattar par- kering för alla slags fordon som bussar, bilar, motor- cyklar och cyklar. Komplette- rande element är parkerings- automater, laddstolpar, belys- ningsarmaturer etc. Dagvatten Dagvatten Bestämmelsen tillämpas för att reglera utformning på all- männa platser. I detta fall park, [PARK]. Möjliggöra främjande av vegetationens värde för stadsbilden och är en del av riskreducerande åt- gärderna vid exempelvis sky- fall. träd Trädet får endast fällas om Används för att reglera vege- 1 det är sjukt eller utgör en tationen inom planområdet. säkerhetsrisk Inom det aktuella området finns det bevarandesvärda träd som utgör en karaktär till den närliggande miljön. För att säkerställa de aktuella trä- den regleras de till att enbart trädfällning får se om det är sjukt eller utgör en säkerhets- risk. a Marklov krävs även för Tillämpas på kvartersmark 1 trädfällning för att minska eller öka om- fattningen av kraven på marklov. Syftet är att säker- ställa träden som anses vara bevarandevärde. area /area Största byggnadsarea är Tillämpas på allmän plats- 1 2 [xx] m2 mark för att reglera bebyg- gandets största eller minsta omfattning. ANTAGANDEHANDLING 7 Huvudmannaskap Den allmänna platsen har kommunalt huvudmannaskap, vilket innebär att kommunen är ansvarig för allmän plats. I detaljplaner där kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken ägs och sköts av Vänersborgs kommun. Kvartersmark Kvartersmark innebär att marken är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller all- männa verksamheter. Kvartersmarken i området för sportcentrum och Torpagärdet ägs av Vänersborgs kommun förutom fastigheten Vidar 2 som ägs av ST1 Sverige AB. Kvartersmark i planförslaget berör markområdena för besöksanläggning [R], idrott och lek [R ], stadsodling [L ], teknisk anläggning [E], transformatorstation [E ], skola [S], 1 1 1 och drivmedel [G]. Planförslaget ger större möjligheter att förena de två stora områdena, sportcentrum och Torpagärdet, till ett större aktivitets- och rekreationsområde med variation av aktiviteter såsom motionsspår, plats för grillning, stadsodling, spontanidrott, lekplatser etc. Den önskade åtgärden kommer koppla samman dessa funktioner med befintliga bostadsom- råden, träningsanläggningar och offentlig verksamhet såsom vårdcentral, skola och fri- tidsgård. Det möjliggörs också byggrätter för ytterligare verksamheter som mindre trä- ningsanläggning (exempelvis dans och e-sport), övrig barn- och ungdomsverksamhet, kiosk, café och mindre handel. Beteckning Bestämmelser Innebörd E Teknisk anläggning Omfattar offentliga och pri- vata anläggningar av fler ty- per av tekniska anläggningar som exempelvis elektricitet, tele, TV-signaler, VA, digital datatrafik och radiosignaler. I detaljplanen säkerställs två anläggningar för fjärrvärme och ett för elektricitet. E1 Transformatorstation Område för transformatorstat- ion. R Besöksanläggningar Används för besöksintensiv verksamhet; t.ex. idrotts- och sportanläggningar samt bygg- nader för kulturella och reli- giösa ändamål. Det ingår också verksamheter som an- ses som komplement till be- söksanläggningen som mindre butiker, restauranger, caféer, kiosker, servicehus, verkstäder, garage, parkering och lekplats. ANTAGANDEHANDLING 8 R Idrott och lek Tillämpas för områden som 1 inriktas för idrott och lek. Det ingår komplement till verk- samheten såsom lekplats, lek- stuga, förråd och service- byggnad. Syftet är att skapa förutsättningar till en skol- gård som blir en allmän lek- plats när det inte är skolverk- samhet. Även möjliggöra för idrottsrelaterade ytor för fot- bollsplan med tillhörande ser- vicebyggnad. L Stadsodling Tillämpas för områden för 1 odling. Verksamhetsanknuten försäljning ingår. Även kom- plement till verksamheten od- ling ingår i användningen såsom förråd och växthus. Stadsodlingen kan också an- vändas i pedagogiska syften och som en mötesplats över generationsgränser. S Skola Omfattar alla slags skolor och undervisnings- och forsk- ningslokaler. Även idrotts- hall, matsal, bibliotek, skol- gård och parkering tillhö- rande skolverksamheten. I detta fall berör markytan testanläggningen för elpro- grammet. I området får elever testa olika elinstallationer i verklighetsbaserad miljö. Norr om arenan planläggs ett mindre avsnitt för skolverk- samhet för att undgå mindre detaljplanerade områden. Området är i den befintliga detaljplanen planlagd som skola. G Drivmedel Hantering och försäljning av drivmedel samt komplette- rande handel och service i mindre omfattning. ANTAGANDEHANDLING 9 Marken får inte förses Markens begränsningar syftar med byggnad till att reglera byggnadernas placering i anslutning till all- män platsmark och de kom- pletterande funktionerna som parkering, torgyta samt in- och utfarter. Dock får sådant som inte räknas som byggnad anläggas såsom nätstationer, master och stängsel. Vilket säkerställer gymnasieskolans, [S], funktioner på elprogram- mets testanläggning. ö Marken får endast förses Säkerställer att vissa typer av med viss typ av bygg- byggnadsverk får anläggas nadsverk inom användningsområdet [R]; framför arenan och vid dagens placering av Idrotts- huset. Bestämmelsen ska möjliggöra för cykeltak och olika sorters evenemang som kräver mindre byggnadsverk såsom julbodar, marknads- stånd, tekniska bodar etc. Utfartsförbud Reglerar in- och utfartsförbud mot allmän platsmark för att säkerställa trafiksäkerheten. n Parkering ska finnas Komplement till verksamhet- 1 erna inom planområdet. h Högsta nockhöjd Byggrätt styrs via högsta 1 nockhöjd, vilket möjliggör variation till takutformning. u Markreservat för allmän- Område reserveras för att ge 1 nyttiga ändamål; under- utrymme för allmännyttigt jordiska ledningar ändamål för att säkerställa de underjordiska ledningarnas läge. e Största byggnadsarea är Tillämpas på kvartersmark 1 <i karta angivet i %> av för att reglera bebyggandets fastighetsarean inom största eller minsta omfatt- egenskapsområdet ning. Regleringen används för att säkerställa att tränings- anläggningarna kan nyttja byggrätten till det maximala av arean på fastigheten uti- från de förutsättningar som ANTAGANDEHANDLING 10 finns med de övriga regle- ringarna. e Största byggnadsarea är Tillämpas på kvartersmark 2 [xx] m2 för att reglera bebyggandets största eller minsta omfatt- ning. k Vid ändring ska byggna- Idrottshuset har kulturhisto- 1 dens ursprungliga karak- riska värden som ska tas till tärsdrag hanteras varsamt vara. Hänsyn måste tas till byggnadens karaktärsdrag vid ändringar. Idrottshuset har karaktärsdrag såsom välvda tak av limträbalk, obefintliga takutsprång, långa fönster- band, ursprunglig tegelfasad, vinklat skärmtak etc. f Tillbyggnader sak utfor- Används för att tillämpa ut- 1 mas så att nytillkom- formningen på kvartersmark mande delar kan urskiljas för att reglera byggnadsverks som enskilda enheter form, färg och material, fa- sade utsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utform- ning av tomt. Vid tillbyggna- der och förändringar av Id- rottshuset bör skillnad synas för att se vad som är ur- sprungliga delarna av bygg- naden och inte. g Gemensamhetsanlägg- Används för att reglera att ett 1 ning område reserveras för att ge utrymme för en gemensam- hetsanläggning. Det begrän- sade området är till för att till- godose en grupp av fastighet- ers gemensamma behov. Ge- mensamhetsanläggningen av- ser en gemensam in- och ut- fartsväg mellan ST1 och mar- ken bakom som möjliggörs för besöksanläggning, [R]. a Startbesked får inte ges Tillämpas för att skapa förut- 2 för byggnation förrän sättningar för att den angivna föroreningarna har av- markanvändningen samt lo- hjälpts till nivå som med- kaliseringen av bebyggelse ger planerad markan- och byggnadsverk blir lämp- vändning lig. Ger möjligheter att utföra ANTAGANDEHANDLING 11 skyddsåtgärder med hänsyn till människors hälsa och sä- kerhet. För att säkerställa att skyddsåtgärderna blir genom- förda kompletteras regle- ringen med villkor för start- besked. Regleringen stärker också barnperspektivet, ef- tersom det aktuella området kommer nyttjas primärt av barn- och ungdomsverksam- het. m Sanering ska göras vid Tillämpas för att skapa förut- 1 anläggande av åtgärder sättningar för att den angivna som inryms inom stads- markanvändningen samt lo- odling samt idrott och lek kaliseringen av åtgärder blir lämpliga. Ger möjligheter att utföra skyddsåtgärder med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt stärker barnperspektivet i och med att de specifika områdena kommer primärt användas för barn- och ungdomsverksam- het. Befintliga förhållanden Den västra sidan av planområdet är bebyggd med träningsanläggningar, kontorslokaler, restaurang, bensinstation och gymnasieskolan Birger Sjöberggymnasiets testanläggning till elprogrammet. Det finns också utomhusplaner och ytor för parkering. Längs den nordöstliga gränsen samt mellan arenan och de sydligaste träningsanläggningarna går Brättevägen som idag är hårt trafikerad. Den östra sidan består av Torpagärdet och den är i dagsläget obebyggd. Det är ett öppet fält med högt växande gräs samt några mindre träd och sly. Det finns också ett par nertrampade stigar, men inget som är anordnat med asfalt eller belysning. Mellan sportcentrum och Torpagärdet ligger Torpavägen, bussgatan. På Torpavägen går kollektivtrafiken med ett flertal busslinjer. Det finns en busshållplats vid vårdcentralen i norr och längst söderut. Vid den södra busshållplatsen finns det möjlighet att byta buss- linje och det finns en cykelparkering. Längs Torpavägen finns en välanvänd gång- och cykelväg. Torpavägen är sex meter bred, vilket skapar en kraftig barriäreffekt mellan de östra och västra delarna av planområdet. Detta är en utmaning i detaljplanearbetet med syftet att förena de två områdena till ett stort sammanhängande aktivitets- och rekreat- ionsområde. ANTAGANDEHANDLING 12 Översiktskarta med planområdet som är markerat i rött. Källa: Vänersborgs kommun PLANERINGSUNDERLAG Kommunala Grundkarta Grundkartan som ligger till grund för detaljplanen är daterad 2025-06-04 Detaljplan För planområdet gäller stadsplanerna 90, 129, 324, 150, 020, 125 och 114 samt detalj- planerna 358, 426, 563 och 457. Stadsplan nummer 90 är Förslag till ändring och utökning av stadsplanen för området sydost om kv. Duvan (radhusområde) m.m. och den vann laga kraft 1962. Genomföran- detiden har utgått. Stadsplanen möjliggjorde för allmänt ändamål, bostäder, radhus, park, gångväg, plantering och garage. Stadsplan 129 är Förslag till stadsplan för del av södra centrala stadsområdet och den vann laga kraft 1970. Genomförandetiden har därför gått ut. Stadsplanen berör del av den östra delen av planområdet (Torpagärdet). I denna stadsplan möjliggörs det för id- rottsändamål samt park och plantering. Stadsplan nummer 324 är Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för del av Torpavägen och angränsande områden. Den vann laga kraft 1986, vilket innebär att ge- nomförandetiden har gått ut. Stadsplanen möjliggjorde för gata, gatuparkering, elkraft och allmänt ändamål. Stadsplan nummer 114 är en Ändring och utökning av stadsplan för ett område söder om Idrottsgatan (nytt skolområde). Stadsplanen vann laga kraft 1967 och genomföran- detiden har därmed gått ut. Planen möjliggjorde för allmänt ändamål. Stadsplan 125 behandlar Förslag till stadsplan för Gropbrovägen (väg 44) m.m. Den re- glerar gata, gatuplantering och park eller plantering. Stadsplanen vann laga kraft 1971, vilket innebär att genomförandetiden har gått ut. ANTAGANDEHANDLING 13 Stadsplan 020 vann laga kraft 1943 och är ett Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för Vänersborgs stad. Den möjliggjorde för bostäder, industri, plantering etc. Genomförandetiden är över. Stadsplanen nummer 150 gäller för Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för kv. Tärnan. Den reglerar allmänt ändamål som innebär att det var verksamheter inom kommunal, statlig och kyrklig organisation (då var inte kyrkan statligt), vilket ex- empelvis en skola är som planen utformades för. Genomförandetiden är över. Detaljplan 358 berör större delen av det östra området (sportcentret och fastigheterna Frigg 1 och Vidar 1). Den heter Detaljplan för sportcentrum kv. Vidar m.fl. i Torpa och vann laga kraft 1990. Genomförandetiden är över. Detaljplanen möjliggör för idrottsän- damål, skola och gatuplantering. Detaljplan nummer 426 är Detaljplan för Vidar 2 m.m. Lyckhem i Vänersborgs kommun och den vann laga kraft 2002. Detaljplanens genomförandetid var fem år och den har därmed utgått. Planen möjliggör för bilservice med handel och restaurang. Detaljplan 457 berör arenan; Detaljplan för del av kvarteret Vidar Arena. Den vann laga kraft 2007. Genomförandetiden var fem år och har därmed utgått. Planen möjliggör för idrott och kultur, parkering, lokalgata samt gång- och cykelväg. Detaljplan 563 är en Ändring av del av stadsplan nr 276 för handelsområde mm öster om kv. Lärkan. Den vann laga kraft 2023. Genomförandetiden är fem år. Ändringen av ursprungsplanen, stadsplan 276 som vann laga kraft 1977, var i den sydligaste delen av stadsplanen och möjliggjorde för en utbyggnad av befintlig handelsverksamhet. Den norra delen av Förslag till ändring av stadsplanen för handelsområde m.m. öster om kv. Lärkan är densamma som ursprungsplanen. Stadsplanen möjliggjorde för park eller plantering och fordonsparkering. Denna önskade åtgärd påverkar inte ändringen som detaljplan 563 genomförde. Förstudie Program för fortsatt utveckling av sportcentrum, antagen av kultur- och fritidsnämnden 2017-04-18 § 25 Förstudie gällande utveckling av Sportcentrum och Torpagärdet i Vänersborg. Den upp- rättades 2021-04-20. Grönstrukturplan för Torpaområdets grönstruktur – ekosystemtjänster, målbilder och principförslag, Den upprättades av Calluna 2021-12-21. Förstudie dagvatten Arena området, Vänersborgs kommun, 2025-04-29 Översiktsplan Översiktsplan 2017, antagen av kommunfullmäktige den 13 december 2017, § 197. Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Vänersborg och Vargön, antagen av kommunfull- mäktige 2023-02-15, § 4. Andra kommunala planeringsunderlag Miljöstrategi 2030, antagen av KF 2024-03-13 Grönplan Vänersborg 2008, godkänd av KF 2009-04-15 ANTAGANDEHANDLING 14 Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun, antagen av KF 2011-02-02 § 6. Skyfallskartering, 2018 Parkeringsnorm, antagen av BN 2016-03-01 § 20. Undersökning enligt 5 kap. 11a § plan- och bygglagen (2010:900) En undersökning enligt 6 kap § 6 MB har genomförts. Planen bedömdes av kommunen att den inte riskerade medföra betydande miljöpåverkan. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Ett särskilt beslut om betydande miljöpåverkan i enlighet med 5 kap. 11a § plan- och bygglagen (2010:900) tas inför planen ställs ut för granskning. Utredningar Geoteknisk utredning PM geoteknik, Bohusgeo AB, 2023-02-14 Dagvattenutredning Dagvattenutredning Vänersborgs sportcentrum, Rejlers Sverige AB, 2023-03-16 Miljöteknisk markundersökning Översiktlig miljöteknisk markundersökning på del av fastigheterna Vidar 2, Frigg 1 och Oden 1, Vänersborgs kommun, DEKA ENVIRO AB, 2024-07-04 Resultatrapport – kompletterande miljöteknisk markundersökning på Torpagärdet i Vä- nersborgs kommun 2025, DEKA ENVIRO AB, 2025-11-27 Riskbedömning avseende förorenad mark inom Torpagärdet, Vänersborgs kommun, DEKA ENVIRO AB, 2025-12-17 Barnkonsekvensanalys (BKA) Barnkonsekvensanalys, Vänersborgs kommun, 2023-06-16. Rev. 2025-05-23 Utvecklingsprogram Utvecklingsprogram med funktions- och gestaltningsprinciper för sportcentrum och stadspark Torpa, Vänersborgs kommun, 2023-10-16. Rev. 2025-05-23 Sol- och skuggstudie Sol- och skuggstudie, Vänersborgs kommun, 2025-05-26 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala Planbesked Den 2 juni 2021 § 120 beslutade kommunstyrelsen att lämna positivt planbesked för att ta fram en ny detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet. ANTAGANDEHANDLING 15 Översiktsplan Kommunens översiktsplan anger att planområdet ligger inom område för tätortsutveckl- ing (B1) samt inom utpekat område för utveckling av befintligt stationssamhälle (ut- vecklingsprincip 6). I rekommendationerna för B1 anges att ny bostadsbebyggelse bör planeras genom för- tätning i områden med närhet till befintlig infrastruktur och goda förutsättningar för framtida försörjning av service. För B1 anges även: • Tätortsutveckling ska ske inom utpekade områden. Inom dessa bör fördjupade över- siktsplaner upprättas, följt av detaljplanering. • Ny bostadsbebyggelse bör i första hand planeras genom förtätning i eller i direkt an- slutning till befintliga tätortsområden, med närhet till befintlig infrastruktur och goda förutsättningar för framtida försörjning av service. • Planeringen ska sträva efter att i varje stadsdel skapa bebyggelse med blandade funkt- ioner, hustyper och upplåtelseformer. • Planeringen ska sträva efter att länka samman stadsdelar och bostadsområden. Detta innebär i första hand att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan områden som är åtskilda av barriärer. Det kan också innebära att hitta bättre markanvändning för ytor som upplevs som outnyttjade och därigenom skapar barriärer. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner och bedöms vara lämp- ligt för kompletterande och ny bebyggelse. Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Vänersborg och Vargön Planområdet nämns i FÖP under delområdet Lyckhem. Det är ett område för idrottsan- läggningar. Sidorna mot Edsvägen och Gropbrovägen utvecklas för att skapa en attrak- tiv entré till staden och trivsamma gaturum. I avsnittet finns det också övergripande strategier beskrivna för planområdet och de är; • Kopplingen mellan sportcentrum och centrum vid Edsvägen-Brättevägen ut- vecklas som ett grönt, vackert och händelserikt gång- och cykelstråk. De stora träden längs Edsvägen är viktiga att bevara. • Höjderna på bebyggelsen i planområdet får vara högre på utvalda platser och att de gestaltas som landmärken. • Området där Torpavägen möter Gropbrovägen är viktigt att utveckla för att binda ihop staden. • Området där Gropbrovägen möter Edsvägen är viktig att utveckla. En ny entré för sportcentrum bör skapas i sydväst. • Gång- och cykelstråken utvecklas för att koppla samman olika stadsdelar via nya tunneln under järnvägen vid vattentornsparken. • Viktigt att bevara och utveckla de allmänna gröna ytorna. Grova träd och alléer skyddas och bevaras. Kontinuitet av grova lövträd säkerställs genom nyplante- ringar i strategiska lägen. Stor hänsyn till särskilt skyddsvärda träd tas vid plane- ring och exploatering. ANTAGANDEHANDLING 16 Strukturbild från FÖP. Källa: Vänersborgs kommun Planförslaget överensstämmer därmed med intentionerna i FÖP och bedöms vara lämp- ligt för kompletterande och ny bebyggelse. Förstudien I början av 2016 fick kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram Program för fortsatt utveckling av sportcentrum. Programmet stakar ut, förtydligar och förankrar kommande utveckling av området och mötesplatser utifrån trender, kommunal vilje- ambition, medborgarnas intressen samt önskemål som politiska och ekonomiska förut- sättningar. Programmet ligger till grund för det fortsatta arbetet i syftet att säkra anlägg- ningarnas attraktivitet, öka tillgängligheten och möjliggöra för fler att kunna delta i verksamheterna i sportcentrum. De arbetsområden som programmet nämner som är vik- tiga att utveckla vidare är; • Öppnare och inbjudande platser där entréerna till området förtydligas, utemiljön ses över och förskönas, aktivitetslekplats anläggs för att möjliggöra för spon- tanidrott och icke organiserad aktivering samt en gång- och cykelväg som går igenom hela det berörda området för bättre tillgänglighet. • Ytor för spontanidrott och motion. Kunna göra plats för skolidrottsplats, kunna anlägga multiarena och skapa en folkhälsopark som blir en naturlig mötesplats för både spontanidrotten samt plats för arrangemang och aktiviteter. • Anpassningar för befintliga verksamheter. • Nya anläggningar för att tillgodose nya behov som exempelvis en mötesplats för barn, unga och vuxna. Där de kan mötas och samverka. Förstudien gällande utveckling av sportcentrum och Torpagärdet i Vänersborg är grun- den till arbetet med detaljplanen, men också ett dokument som samlar ihop de olika pro- cesserna som påverkar området samt bidrar till en långsiktig målbild. Denna förstudie är ANTAGANDEHANDLING 17 ett fortsatt arbete av Program för fortsatt utveckling av sportcentrum som antogs av kul- tur- och fritidsnämnden. I korthet föreslår förstudien att detaljplanearbetet ska resultera i; • Helhetslösningar för gång- och cykelvägar, biltrafiken, kollektivtrafiken samt angöring och parkering. • En ny entré mot väster för att skapa nya förutsättningar och ett sammanhäng- ande gång- och cykelstråk genom planområdet för att knyta samman med staden via tunneln under järnvägen till Holmängen. • Det långsiktiga behovet av anläggningar och lokaler för idrotten behöver utre- das. • En enhetlig och sammanhängande gestaltning av området ska eftersträvas. • Torpavägens södra del och platserna där sportcentrum och Torpagärdet möts be- höver utformas för att få bort känslan av baksida och barriärer som präglas i dagsläget. • Möjligheten för unga att träffas och en plats för någon form av samlingslokal be- höver finnas. • Barnperspektivet bör lyftas fram i arbetet. • Rekommenderas att en grönstrukturplan genomförs. Under 2021 arbetades det med en Grönstrukturplan för planområdet med syftet att skapa goda förutsättningar för kulturella, reglerande, stödjande och försörjande eko- systemtjänster, grön infrastruktur och biologisk mångfald. Tillsammans med Calluna anordnades det dialogmöten med kommunens olika verksamheter, boenden och före- ningar. Efter detta sammanställdes dialogmaterialet och då skapades det en behovsbild över området. De behov som sågs var; • En enhetlig gestaltning • En sammanhängande G/C-väg genom området • Få bort känslan av baksidor och barriärer • Skapa möjligheter för unga att träffas • Hålla området befolkat • Finns en otrygghetskänsla • Området ser inte omhändertaget ut De lösningar som föreslogs var; • Stadsodling • Sammanlänkning av gröna områden • Skapa utemiljöer till skolorna • Öppna dagvattenlösningar • Trygga miljöer • Trevlig grönstruktur med bland annat trädalléer, övrig trädplantering och grönska • Skapa struktur och identitet • Skapa plats för motion som exempelvis utegym För att möjliggöra detta utformades tre prioriteringar och de var; • Ett sammanhängande grönt område • Trygg och tillgänglig natur ANTAGANDEHANDLING 18 • Naturbaserad klimatanpassning Ett sammanhängande grönt område innebär att det skapas ett centralt och grönt G/C- stråk som fungerar som spridningskorridor för människor och djur, att komplettera med gröna ytor i och kring sportcentrum för att öka antalet gröna ytor, men också skapa ett sammanhängande grönt stråk, skapa tydliga entréer till området, skapa en grön inram- ning av området med trädplantering, lyfta fram och bygga vidare på befintliga naturmil- jöer och element som exempelvis fornlämningar, bearbeta Torpavägen för att skapa en attraktiv entré och grön spridningskorridor söderut samt komplettera området med växt- lighet för att främja den biologiska mångfalden. För att möjliggöra en trygg och tillgänglig natur krävs det åtgärder för att exempelvis tillskapa stadsodling för att öka delaktigheten i området och ge kvalité till de närboende, komplettera området med en varierande vegetation, komplettera G/C-stråket och entré- erna med belysning med hänsyn till djurlivet, eftersom djurens naturliga beteende, ori- entering, födosök, parning och migration kan störas. Förändringarna kan också öka tryggheten och orienterbarheten för människor, öka rörligheten, programmera ytorna längs stråken för att skapa mötesplatser, skapa områden med kullar och höjd topografi för att möjliggöra pulkabacke, utveckla lekplats, utegym etc. samt skapa en mänskligare skala och bättre orientering runt sportcentrum med trädplantering och gröna ytor. För att skapa en naturbaserad klimatanpassning krävs det åtgärder som förgrönar delar av parkeringsytorna med t.ex. genomsläppliga material och nedsänkta planteringsytor för att skapa en bättre hantering av dagvattnet, att möjliggöra för en regnträdgård nord- ost om arenan med dagvattendamm eller svackdike för en pedagogisk och öppen dag- vattenhantering, plantera träd vid sittplatser och vistelseytor för att skapa skugga och klimatreglering samt komplettera gräsytor med ytor där dagvattnet kan samlas genom svackdike och lågpunkter. Detaljplan Inom det aktuella planområdet finns det flera olika gällande stads- och detaljplaner, se karta nedan. Dessa berörda planer är gällande tills planförslaget vinner laga kraft. Då upphör de helt eller delvis beroende på förslagets påverkansgrad. De berörda stadspla- nerna är nr 129 från 1970, nr 324 från 1986, nr 90 från 1962, nr 125 från 1971, nr 020 från 1943, nr 150 från 1974 och nr 114 från 1967. De berörda detaljplanerna är nr 358 från 1990, nr 426 från 2002, nr 457 från 2007, nr 563 från 2023. ANTAGANDEHANDLING 19 Översiktskarta med de gällande detaljplanerna samt deras kommunala beteckningar. Källa: Vänersborgs kommun Grönplan Grönplan Vänersborg 2008 ger en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan ut- vecklas samt strategier för bevarande av befintliga värden. Planområdet ingår i avsnittet Söder om järnvägen med centrala staden. I det avsnittet nämns det att bebyggelsen ut- görs av villa- och radhusområden samt mindre flerbostadshus. Gatorna norr om Gropbrovägen är breda och många har alléer. Kring Torpavägen finns större bostadsom- råden med flerbostadshus. Det finns få parker eller andra grönområden som det är lock- ande att uppehålla sig i. De boende norr om Gropbrovägen har en långt till naturen som finns längs Vassbottens strand. Miljöstrategi Miljöstrategi 2030 gäller för hela Vänersborgs kommun och beskriver ett önskat fram- tidsscenario för år 2030. Miljöprogrammet anger en övergripande målbild och en rikt- ning att sträva mot. Det bygger till stor del på de nationella och regionala miljömålen samt på kommunala planer och program. Miljöprogrammets fyra fokusområden är Grönskande stad och land, Vatten i världsklass, Trygg miljö för stora och små och Kli- matsmart i alla led. Under avsnittet Konsekvenser i planbeskrivningen redovisas detalj- planens konsekvenser för miljöprogrammets fokusområden och delmål. Riksintressen Planområdet berörs ej av riksintressen. Dock av flyghindret från Trollhättan – Väners- borg flygplats. Nedan visas en karta med riksintressenas och flyghindrets avgränsningar gentemot planområdet. ANTAGANDEHANDLING 20 fornlämningarna som berör består av skålgropar. Dialogen resulterade i att kommunen eller intressenten ska göra en anmälan om ingrepp på aktuella fornlämningar, eftersom de var utredda sedan tidigare. Det viktigaste var att boplatsen som ligger norr om de ak- tuella fornlämningarna inte påverkas av etableringen. Skälet till det är att boplatsen med närliggande grönområde i norr kan vara intressant att utreda, eftersom den delen av sportcentrum inte är utredd. I dialogen framkom det att vid framtida exploateringar eller markberedningar behöver kommunen kontakta Länsstyrelsen för vidare dialog. Översiktlig karta som visar de två fornlämningar som är aktuella för ingrepp (inringat i svart). Källa: Riksantikvarieämbetet 2025-05-08 Natura 2000 Planområdet berörs inte av något Natura 2000-område. Det närmaste området för Na- tura 2000 ligger norr om planområdet, se kartan under avsnittet Riksintresse. Totalförsvar Planområdet ligger inom riksintresse för försvaret enligt 3 kap 9 § miljöbalken (Såtenäs flottiljflygplats), vilket innebär stoppområde för höga objekt. Planområdet berörs av riksintresse för Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. Som högt objekt räknas objekt högre än 20 meter utanför samlad bebyggelse samt 45 meter inom samlad bebyggelse. Den högsta totalhöjden som regleras på plankartan är 18 meter, varför planförslaget är förenligt med riksintresset. Högsta nockhöjden som detaljplanen möjliggör är inom den västra delen av sportcent- rum längs Edsvägen och är 15 meter. Det finns önskemål om höga belysningsmaster. Vid bygglovshanteringen kommer höjderna ses över så att de inte går emot Försvars- maktens intressen. ANTAGANDEHANDLING 22 Miljökvalitetsnormer (MKN) Luft MKN för luft överstiger inte riktvärdena i Vänersborg. Planförslaget medför inte att de gällande MKN för luft enligt 5 kap miljöbalken påverkas negativt. Vatten Den ekologiska statusen i Vassbotten är Måttlig ekologisk status (MKN fastställd av Vattenmyndigheten enligt Vattendirektivet – baserad på övergödning och flödesregle- ringar). Vattenmyndigheten har gett tidsfrist till 2027 då Vassbotten ska uppnå MKN God ekologisk status. En bra och naturlig dagvattenhantering bedöms kunna bidra till att MKN God status uppnås till 2027. Enligt bedömningen i Dagvattenutredningen Vä- nersborgs sportcentrum har recipienten bedömts som känslig. Sammanfattning av miljökvalitetsnormen för Karls grav. Källa: Rejlers Sverige AB Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vassbotten och Karls grav, vilket det inte görs i dagsläget. Bedömningen är att inom det aktuella planområdet finns det plats och möjlighet att skapa dagvattenlös- ningar som renar och fördröjer så att recipienten inte påverkas negativt. Det skulle med- föra en minskad belastning av recipienten Karls grav, läs mer i Dagvattenutredningen Vänersborgs sportcentrum. Miljö Dagvatten och skyfall Dagvatten betecknar regnvatten som samlas eller rinner på markytan och i stora mäng- der kan ställa till problem med översvämningar och bidra med förgiftning av vattendrag. På grund av klimatförändringar förväntas fler perioder med långvarig och kraftig neder- börd, vilket ökar mängden dagvatten. När andelen mark ökar som är bebyggd eller hård- gjord (t.ex. vägar) innebär det dessutom att mindre mängd vatten kan tränga ner i mar- ken, vilket ytterligare ökar riskerna. Därför är det viktigt att inför planläggning söka hållbara lösningar på dagvattenhantering och i första hand förespråkas lokalt omhänder- tagande (LOD). Till detaljplanen har en dagvattenutredning upprättats för att utvärdera dagvatten, sky- fallsrelaterade frågor samt ge förutsättningar att uppnå renings- och fördröjningskrav för planområdet efter exploatering. Nedan följer en sammanfattning av utredningen. För yt- terligare information läs gärna Dagvattenutredning Vänersborgs sportcentrum. ANTAGANDEHANDLING 23 Vid extrema regnmängder, exempelvis vid ett 100-årsregn, överskrids ledningssyste- mets kapacitet, eftersom markens infiltrationsförmåga är mättad. Det leder till en större avrinning på markytan som skapar översvämning i de lägre marknivåerna inom planom- rådet. Det medför risker för materiella skador samt människors hälsa och säkerhet. Där- för är det viktigt att identifiera de berörda områdena. I planområdet ligger de mellan Birger Sjöberggymnasiet och arenan, längs Brättevägen, södra delen av Torpavägen och längst österut på Torpagärdet. Det befintliga ledningsnätet ska utifrån kommunens rikt- linjer klara av att hantera ett 20-årsregn. Vid nyliga beräkningar som utfördes i arbetet Förstudie dagvatten Arena området klarar befintligt ledningsnät på sin höjd 1–2 års regn om vattennivån i Vänern är högst +44,5 och det inte är hård vind från nordost. Söder om arenan finns det idag en dagvattenkassett som tar hand om dagvattnet och skyfall från anläggningen. Skyfallskartering med flödeslinjer och skyfallsytor. Källa: Rejlers Sverige AB För att skydda vid skyfall föreslås det utforma mindre och större flödesvägar bort från byggnader och instängda områden där de kan medföra en risk för människors hälsa och säkerhet. Vattendjupet vid befintliga vägar anses inte föra med sig någon risk för Rädd- ningstjänstens framkomlighet. Den södra sidan av Arenan beskriver Utvecklingspro- grammet regnbäddar som är en del av hanteringen av kraftiga skyfall. Marknivån inom planområdet skiljer sig från ca 51 – 47 meter över havet. Den högsta punkten är längst i öster, medan den lägre punkten ligger mitt i planområdet mellan Bir- ger Sjöberggymnasiet och arenan. Idag består planområdet av ängsmark, asfaltsytor, tak, gräsytor, vägar, fotbollsplaner och parkeringar. När dagvattenutredningen upprätta- des var inte områdets visioner helt klarlagda utan de utgick från visionsbilden som kul- tur och fritid hade i sitt PM, läs mer under avsnittet Förstudie på sida 14. Utifrån vis- ionen gjordes det beräkningar av exploateringen inom planområdet samt tak och asfalt på befintliga gräsytor. Observera att visionen för området i PM utgjordes av mer hård- gjord yta än anläggande av gröna ytor som dagens planförslag består av. Planförslag in- nehåller flera gröna ytor och åtgärder som främjar olika dagvattenlösningar som exem- pelvis öppna dagvattensystem. De regleras med planbestämmelsen [dagvatten] på plankartan. Dessa åtgärder påverkar beräkningarna som har utförts i utredningen, vilket också nämns i utredningen. Enligt beräkningarna som gjordes i utredningen kommer ANTAGANDEHANDLING 24 flödena att öka i planområdet utifrån visionsbilden. För att motverka detta behöver där- för någon slags dagvattenhantering anläggas innan dagvattnet når utloppspunkterna. Angående föroreningar i dagvattnet har inte Vänersborgs kommun någon riktlinje för det utan de har arbetat efter Göteborgs stads riktvärden, eftersom de också ingår i samma vattenskyddsområde. Efter de föreslagna reningarna i krossdiken, regnbäddar och dagvattenkassetter minskar alla föreningshalter förutom PCP. I vissa delar av plan- området finns det en problematik med fosfor och koppar. Föroreningshalterna minskar, men inte under riktvärdena. Trots det anses planområdet med fördel kunna exploateras. Med en tidig planering för en god rening och fördröjning kan området minska befintlig belastning för recipient angående föroreningsmängder och föroreningshalter förutom ämnet PCP. Hanteringen av dagvattnet föreslås utformas som ett trögt system med lokal fördröjning som ansluts till respektive befintlig dagvattenkonstruktion inom respektive dagvatten- kassetter. Utredningen föreslår att prioritera öppna dagvattenlösningar som bidrar med gröna områden när anläggningarna är torra, vilket bidrar till ökade rekreationsområden i de delar av planområdet som består mest av asfalt och tak. Krossdiken kan förslagsvis anläggas med gräs föreslagningsvis på markytan. Att bevara gröna ytor och anlägga nya i miljöer med mycket hårdgjord yta ökar dessutom förutsättningarna för den biologiska mångfalden för insekter och djur, vilket är något som Vänersborgs kommun eftersträ- var. Enligt kommunens Förstudie dagvatten Arena området behöver avrinningsområdet för dagvatten ha en kapacitet på 5500 liter/s utöver det befintliga dagvattenledningsnä- tet. Översiktlig karta över planområdet med dagvattenlösningar. Källa: Rejlers Sverige SB Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som ekosystemen ger till människan och bi- drar till vår välfärd och livskvalitet. Naturen är tillsammans med den biologiska mång- falden grunden för människans existens. Samhället är beroende av detta tillsammans med fungerande ekosystem och leverans av dessa tjänster där samverkan mellan flera aktörer i samhället når en hållbarare tillvaro såsom; ANTAGANDEHANDLING 25 • En förbättrad folkhälsa med renare luft och mark • Friskare och starkare barn som leker i naturen • Flera möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv på landsbygden och i sta- den • Fler pollinationer till bättre produktion av frukt och bär • Skogarna blir mer motståndskraftiga • Effekterna av översvämningar, ras och skred kan mildras av absorberande grön- ytor och växters rötter som binder jorden Ekosystemen bidrar dessutom med flera typer av tjänster och mångfunktionalitet, vilket hjälper till att hantera samhällsutmaningar som att skydda, utveckla eller skapa ekosy- stem samtidigt som den biologiska mångfalden och det mänskliga välbefinnandet främ- jas. De delas upp i försörjande (dricksvatten, syre, råvaror till material och energi – till- handahåller livsnödvändiga resurser till människor och samhället), reglerande (luftre- ning, pollinering och klimatreglering – upprätthåller viss balans i naturen, motverkar störningar och förhindrar katastrofer), kulturella (friluftsliv, hälsa, naturarv och turism – naturupplevelser som leder till psykisk och social hälsa) och stödjande (fotosyntes, bild- ning av jordmån, biogeokemiskt kretslopp – får naturen att fungera). Under 2020/2021 var Torpagärdet med i ett LONA projekt där grönstrukturen inklusive ekosystemtjänsterna utreddes för att kunna möjliggöra en vidareutveckling av det be- fintliga, men även utforma nya för att på längre perspektiv skapa ett hållbart grönom- råde. En ekosystemtjänstanalys gjordes och den består av tre steg där första steget är att kunskapsunderlag samlas in, det andra är att en bedömning görs på det insamlade materialet och sista steget att bedömningen kommuniceras ut till de berörda. Planområ- det delades upp i huvudsakliga naturtyper och de var lövträd, gräsmark med träd och gräsmarker. Gräsmarkerna var av olika kvalitet på grund av dess skötsel där en del är klippta och andra mer vildvuxet med tuvbildningar samt hade inslag av buskage och en- staka träd. Sportcentrumområdets naturinslag var fristående träd, gräsmarker med träd, klippta gräsmattor, öppen gräsmark och konstgräsplaner. Grönstrukturen var högt frag- menterad med isolerade objekt åtskilda av byggnader och hårdgjorda ytor. Det är en ali- enerande plats med byggnader och hårdgjorda ytor. Medan Torpagärdet var en större sammanhängande gräsmark där naturinslagen bestod av lövträd, gräsmark med träd och öppna gräsmarker. En del av gräsmarken var klippt. Gärdet hade både sanka och torra partier samt hällar i dagen. I sportcentrumområdet finns det stora möjligheter att utföra gröna investeringar med ett ökat omhändertagande av när-naturen som bjuder in till be- sök och vistelse med sociala mötesplatser. På Torpagärdet finns det utvecklingspotential att öka förmågan att fånga upp och fördröja vattenflöden. Den naturliga vattenreningen medför också renare vatten till Vassbotten via Karls grav. Utvecklingen av Torpagärdet till en stadspark skulle leda till större inslag av vegetation, vilket skulle jämna ut lokal- klimatet och motverka den extrema hettan som kan uppstå under sommarhalvåret. ANTAGANDEHANDLING 26 Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med tanke till beskaffenhet, läge och behov. Planområdet ligger direkt anslutande till Edsvägen i väster, Gropbrovägen i söder, Mari- erovägen i öster och Idrottsvägen i norr. De är stora bullerkällor. I mitten av planområ- det ligger Torpavägen och Brättevägen som genererar buller, men inte i de mängder som de övriga vägarna gör. Enligt kommunens kartering är det främst den västra delen av planområdet som berörs av buller. Bullervärdena är inom godkända nivåer för bo- stadsbebyggelse. Bullernivåerna ligger mellan 45–50 dBA. Närmast vägområdena lig- ger bullernivåerna på 55–65 dBA, se karta nedan. Översiktlig karta över planområdet (svart) med bullernivåerna (enheten dB maximal ljudnivå). Källa: Vänersborgs kommun Därav är kommunens bedömning att bullernivåerna är godkända för den verksamhet som detaljplanen möjliggör för, besöksanläggning, [R], lek, idrott och odling, [R ], na- 1 tur [NATUR] och stadspark, [PARK]. Farligt gods Direkt väster om planområdet ligger Edsvägen som är en sekundär led för farligt gods. Det innebär att lokala transporter från det primära vägnätet och mottagaren går på Eds- vägen. På Edsvägen går det många transporter med brandfarliga vätskor till bensinstat- ionerna i plan- och närområdet och verksamheter på Tengrenstorps industriområde. Vid nybyggnation och ombyggnation bör riskerna ses över. Att hantera riskerna är en konti- nuerlig process som beaktar de tre delarna i riskhanteringsprocessen och de är riskana- lys, riskvärdering och riskreduktion. Vid risker beaktas riskhanteringsavståndet som har tre zoner som representerar möjliga markanvändningar i förhållande till transportled för farligt gods. Det är inga fasta gränser utan planområdets utformning är avgörande för markanvändningarnas placering. ANTAGANDEHANDLING 29 Figur över zonindelningarna. Källa: Länsstyrelsen Planförslaget möjliggör utveckling av ett befintligt område för idrotts- och sportanlägg- ningar. Längs Edsvägen ligger utomhusplanerna för fotboll och tennis. Träningsanlägg- ningarna ligger längre in i sportcentrumområdet. I planförslaget finns det möjligheter att anlägga en större fotbollsarena längs Edsvägen med en totalhöjd på 18 meter. Anlägg- ningen är större än idag, men fortfarande densamma med dagens användande av områ- det längs vägen. De övriga utvecklingsmöjligheterna ligger längs Gropbro-, Brätte- och Torpavägen. Dessa vägar är inga farleder för farligt gods. Längs Torpavägen, norr om Flanaden, finns det en byggrätt för besöksändamål [R] som möjliggör för butiker, olika sorter barn- och ungdomsverksamheter, träningsanläggning etc. ligger ca 670 meter få- gelvägen från Edsvägen och påverkas därför inte av riskerna med farligt gods. På Tor- pagärdet finns det en byggrätt för föreningslokal, växthus, förråd, lek, idrott etc. Den ligger ca 715 meter fågelvägen från Edsvägen. Denna byggrätt påverkas inte heller av riskerna med farligt gods. Bedömningen är att ingen riskutredning behövs för att möjliggöra planförslaget. Samråd med Räddningstjänst har skett i frågan. Befintlig bensinstation I den västra delen av planområdet finns det en befintlig bensinstation som har drivmedel och övrig service. De har giltiga tillstånd att hantera brandfarliga varor. Inom deras fas- tighet ska lossningsplatser planeras så att tankfordonet enkelt kan köra till och från plat- sen utan att backa. Den omgivande trafiken får inte försämra säkerheten vid lossningen. Utöver det är det också viktigt att hänsyn tas till tankfordonets placering under loss- ningen avseende närhet till byggnader och annan verksamhet, eftersom det finns risk att en explosiv atmosfär bildas vid lossning. Bensinstationen bör planeras så att de som be- söker stationen i andra syften än att tanka inte ska passera genom spillzoner eller när- mare än tolv meter från påfyllningsanslutning till cistern för andra bränslen än diesel. Andra verksamheter i närheten av bensinstation kräver ett godtagbart avstånd för att sä- kerställa dess säkerhet. Angående platser där människor vanligen vistas som exempelvis ANTAGANDEHANDLING 30 kontor, gatukök, butiker, busshållplatser och serveringar ska det finnas ett avstånd på minst tolv meter för cisternavluftningsmynning, 18 meter från mätarskåp och 25 meter från påfyllningsanslutning till cistern. Dock kan avståndet till påfyllningsanslutningen till cistern halveras om vägg mot spillzon är av obrännbart material och lägsta brandtek- nisk klass EI 60 utan ventilationsöppningar och brandtekniskt oklassade fönster. Buss- hållplatser och gatukök utan gäster inomhus kan placera minst 18 meter från påfyllning- sanslutning till cistern förutsatt om gästbord placeras minst 25 meter från anslutningen. För att stationsbyggnaden i ett bensinstationsområde ska kunna tillgodoräkna sig av- stånd måste vissa förutsättningar uppfyllas och det räcker att enbart en av dessa gör det; • Byggnaden utgörs av försäljningslokal där utbudet är huvudsakligen dagligva- ror, snabbmat och ett mindre sortiment exempelvis av spolarvätska, olja och torkarblad. • Byggnadens utgörs av en biltvättsanläggning eller bilverkstad där öppen eld el- ler gnistbildande verksamhet inte förekommer. • Byggnaden utgörs av en annan verksamhet än det som beskrivs ovan förutom hotell, vårdinrättning, bostad, skola, daghem, teater eller liknande. • Verksamheten motsvarar någon av de verksamhetstyper som beskrivs ovan, men i en annan del finns det hotell, vårdinrättning, bostäder, skolor, daghem, teater eller liknande. Byggnaderna behöver vara avskilda från varandra. Planförslaget möjliggör för befintlig verksamhet att utvecklas. Utgångspunkten har varit dagens verksamhet och de möjligheter som företaget ser framöver. Ytterligare utbygg- nadsmöjligheter ges och regleras i plankartan. Räddningstjänstens framkomlighet Samråd med Räddningstjänsten har skett och de anser att de har god framkomlighet inom planområdet. Planeras det nybyggnationer på ett sätt så att det allmänna vägnätet inte är tillgängligt behöver det upprättas räddningsvägar. Avståndet från räddningsfor- donen får inte vara längre än 50 meter från uppställningsplats till angreppspunkten. Till de nya byggrätterna längs Torpavägen och i den norra delen av Torpagärdet är framkomligheten god. Byggrätten längs Torpavägen kan Räddningstjänsten nå antingen via Torpavägen eller Kastanjevägen/Flanaden. Den nya byggrätten har en nockhöjd på åtta meter och en maximal byggnadsarea på 800 kvm. Enligt Räddningstjänsten ska det inte finnas några större problem att utrymma byggnaden. Angående byggrätten på Tor- pagärdet finns det möjlighet för Räddningstjänsten att nå via G/C-vägen från Idrottsvä- gen och ända ner till stadsparken. På Torgagärdet möjliggörs byggrätter för mindre pa- viljonger, servicebyggnader, förråd, växthus etc. Insatstider Insatstiden till planområdet är tio minuter. Risk för översvämning Den översvämningsrisk som finns för planområdet består av extrema regnförhållanden; skyfall. Åtgärder för att förebygga det finns mer utförligt beskrivet i Dagvattenutred- ningen Vänersborg sportcentrum. Sammanfattningsvis finns det risk för mindre områden att bli översvämmade vid ex- trema skyfall. I plankartan regleras dessa områden som park, [PARK]. Platserna är vid ANTAGANDEHANDLING 31 Idrottshusets entré, söder om Birger Sjögrengymnasiet, den gröna trekanten vid Gropbrovägen och en liten del av den östra delen av Torpagärdet. De lösningarna för att riskreducera detta är olika dagvattenlösningar såsom krossdiken, kassett och öppna dag- vattensystem. Idag finns det redan en kassett direkt söder om arenan som anlades samti- digt som byggnaden. I planförslaget finns det möjligheter att anlägga krossdiken och öppna dagvattensystem. Risk för erosion Enligt PM geoteknik och Dagvattenutredningen Vänersborg sportcentrum finns det ingen märkbar risk för erosion. Risk för skred Enligt PM geoteknik och Dagvattenutredningen Vänersborg sportcentrum finns det ingen märkbar risk för skred. Risk för ras Enligt PM geoteknik och Dagvattenutredningen Vänersborg sportcentrum finns det ingen märkbar risk för ras. Risk för föroreningar Inför granskningen av detaljplanen genomfördes en översiktlig miljöteknisk markunder- sökning för att bland annat utreda om det finns ferrokalk inom Frigg 1, men även på Oden 1 (söder om gymnasieskolan) och Vidar 2 (bensinstationen). Undersökningen visar något förhöjda halter av metaller samt i vissa fall polyaromatiska kolväten och polyklorerade bifenyler i jord. Halterna ligger oftast över riktvärden för känslig markanvändning men under riktvärden för mindre känslig markanvändning. I grundvattnet är metallerna främst partikelbundna (inte lösta), vilket begränsar spridning. Inga polyaromatiska kolväten, alifater eller aromater påvisades i grundvattnet, men po- lyaromatiska kolväten förekommer i jord på Vidar 2. Angående PFAS finns det i dricks- vattnet i samtliga uttagna prover, men föranleder ingen reglering i detaljplanen. Planerad markanvändning bedöms som känslig för Oden 1 och Frigg 1 samt mindre känslig för Vidar 2. Ingen vistas permanent på platserna, och spridningsförutsättning- arna är låga; källan är troligen fyllnadsmassor. Riskbedömning av föroreningarna i jord och vatten Inför antagandet av detaljplanen har en riskbedömning av de tidigare undersökningsom- rådena genomförts. Ett ytterligare område, del av Torpa 1:2 (Torpagärdet), har komplet- terats till den miljötekniska undersökningen. På kartan nedan redovisas en översiktlig karta med undersökningsområdena markerade. ANTAGANDEHANDLING 32 Översiktlig karta med undersökningsområdena inritade. Källa: DEKA ENVIRO AB Provtagningar i grundvatten och jord Inför riskbedömningen gjordes en kompletterande markundersökning med totalt 13 pro- ver. Två befintliga grundvattenrör användes för provtagning. Fyra ytliga samlingsprov i jord togs (ett på Oden 1, ett på Frigg 1 och två på Torpa 1:2). Dessutom gjordes tre sam- lingsprov för laktest samt prover på fyllnadsmassor och naturlig lera. Utredningsområden tillsammans med en sammanställning över de genomförda mark- och grundvatten- proverna. Källa: DEKA ENVIRO AB Jord Jorden har något förhöjda halter av polyaromatiska kolväten och metaller. Värdena överskrider riktvärdet för känslig markanvändning och ibland även för mindre känslig. De höga kromhalterna på Oden 1 förklaras av ferrokalk. Laktester visar låg urlakning, vilket innebär att kromet mest är partikelbundet med begränsad spridning. Kobolten på Torpa 1:2 är ytlig med okänd källa, djupare jord ligger under riktvärdena, och kobolt fö- rekommer naturligt i lera i Västsverige på nivåer kring eller strax över riktvärdet för känslig markanvändning. ANTAGANDEHANDLING 33 Grundvatten Grundvattenanalyserna visar att metallerna mest är bundna i partiklar, inte lösta i vatt- net, vilket gör att de sprids begränsat genom grundvattnet. Metaller och polyaromatiska kolväten kan finnas naturligt och i städer även komma från nedfall och trafik, men här bedöms källan främst vara inkomna fyllnadsmassor. Ferrokalk har använts i Frigg 1 och Oden 1 och förklarar troligen de högre kromhalterna. Sammantaget bedöms spridningen vara låg utifrån uppmätta halter och laktester. Bedömning av risker Riskbedömningen fokuserar på ämnen som ligger över generella riktvärden och kan kräva åtgärd vid framtida exploatering. Inga petroleumkolväten har påvisats över rap- porteringsgräns. Ferrokalk är vanligt i området och finns på flera platser. Ofta är det inte rimligt eller miljömässigt motiverat att ta bort ferrokalk om den inte innebär direkta ris- ker. Täckmassor och hårdgjorda ytor minskar spridning och ferrokalk bör inte ligga allra ytligast. Exponeringen är störst på grönytor och minskar under hårdgjorda ytor och med djup. Vidar 2, Oden 1 och Frigg 1 består av fyllnad (ca 1–1,5 m) och markekosystemet be- döms därför inte ha ett direkt skyddsvärde i området. Inom fastigheten Torpa 1:2 däre- mot bedöms markmiljön mer skyddsvärd då det inte noterades några fyllnadsmassor och del av fastigheten är dessutom öppet naturområde. Förslag mätbara åtgärdsmål Åtgärdsmålen tas fram enligt Naturvårdsverkets modell och väger in hälsa, miljö och spridning (ytvatten, grundvatten och fri fas). Även om vissa platsspecifika riktvärden blir lägre än de generella bedöms de generella riktvärdena känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning ge tillräckligt skydd i planområdet, eftersom platsen inte används för permanent vistelse. För att tydliggöra ytterligare redogörs åtgärdsmålen för respektive fastighet. Vidar 2 Fastigheten bedöms som mindre känslig markanvändning eftersom det finns en drivme- delsanläggning och marken är hårdgjord. I jorden ligger barium över riktvärdet för mindre känslig markanvändning och polyaromatiska kolväten över riktvärdet för käns- lig markanvändning men under för mindre känslig. Inga halter över platsspecifika rikt- värden har påvisats. Grundvattnet visar låga halter utan spridning. Ingen risk för större föroreningar eller spridning bedöms finnas. Inga åtgärder behövs nu, men vid framtida byggnation kan överskottsmassor behöva hanteras eftersom vissa halter är förhöjda. Oden 1 Fastigheten bedöms motsvara känslig markanvändning. Inom Oden 1 har koppar, krom (även sexvärt krom), kvicksilver och PCB uppmätts över riktvärdet för känslig markan- vändning, och på enstaka platser även över riktvärdet för mindre känslig markanvänd- ning. PCB ligger över både platsspecifikt och hälsobaserat riktvärde utanför den del som tidigare föreslogs för odling och skola; odling har därför tagits bort i planförslaget och inga akuta åtgärder behövs så länge odling inte sker. Markprofilen består av fyllnad med mulljord, grus och inslag av ferrokalk ner till cirka 1–2 meter med underliggande lera. Vid framtida byggnation kan hantering av överskottsmassor och kontroll under byggtid krävas, men den samlade bedömningen är att inte hälsobaserade riktvärdena inte överskrids och inga akuta åtgärder behövs i dag. ANTAGANDEHANDLING 34 Frigg 1 Frigg 1 bedöms motsvara känslig markanvändning. I den ytliga jorden finns förhöjda halter av polyaromatiska kolväten och metaller, uppmätta över känslig markanvändning och för enstaka parametrar över mindre känslig markanvändning. Djupare jord ligger under både platsspecifika och hälsobaserade riktvärden. Marken består av fyllnad (mull- jord, grus, inslag av ferrokalk) ned till cirka 1–2 meter med underliggande lera. Området är en gräsyta/idrottsplan och risken för människors hälsa bedöms som liten så länge ytan förblir öppen gräsyta. Vid markarbeten rekommenderas att den översta jorden byts ut lokalt där halterna är högst och att miljökontroll görs under arbetet. Vid framtida bygg- nation kan åtgärder behövas där höga halter påvisats. Inga akuta behov av aktiva åtgär- der bedöms föreligga i dagsläget. Torpa 1:2 (Torpagärdet) Fastigheten bedöms motsvara känslig markanvändning. I jorden har polyaromatiska kolväten, bly och kobolt uppmätts över riktvärdet för känslig markanvändning, och en- staka värden över nivån för mindre känslig markanvändning. Kobolten i leran ligger ofta nära det platsspecifika riktvärdet och under det hälsoriskbaserade riktvärdet, vilket tyder på naturliga halter och att generella åtgärder inte behövs. Vid en provpunkt nära idrottsplan och skolgård är kobolt dock över platsspecifikt riktvärde; där rekommende- ras att byta ut den översta jorden eller anlägga växtbäddar med ny jord för stadsodling. Övriga föroreningar bedöms inte ge betydande risk och inga akuta åtgärder krävs. Mar- ken består av mulljord över lera och på vissa ställen ytligt berg (ingen fyllnad). För pla- nerad stadsodling på Torpa 1:2 rekommenderas åtgärder vid provpunkterna 25MS10 och 25PG02. Åtgärder rörande planförslaget Innan avhjälpande åtgärder/sanering utförs ska en anmälan om avhjälpandeåtgärder upprättas och godkännas av tillsynsmyndigheten, Vänersborgs kommuns miljö- och häl- soskyddsnämnd. Planbestämmelser avseende avhjälpandeåtgärder/sanering införs på fastigheterna Frigg 1 och Torpa 1:2 för att säkerställa korrekt masshantering samt att oacceptabla miljö- och hälsorisker i samband med exploatering/byggnation hanteras anständigt. Planbestäm- melsen sanering ska göras vid anläggande av åtgärder som inryms inom stadsodling samt idrott och lek, [m ], införs på Torpa 1:2 och planbestämmelsen startbesked får inte 1 ges för byggnation förrän föroreningarna har avhjälpts till nivå som medger planerad markanvändning, [a ], införs på Frigg 1. 2 I riskbedömningen rekommenderades planbestämmelser angående markföroreningar för Oden 1. Skälet var att planbestämmelsen för stadsodling, [L ], fanns reglerad. Inför an- 1 tagandet har markanvändningen tagits bort på den nämnda fastigheten. Därför är be- dömningen att Oden 1 inte behöver någon särskild planbestämmelse för reglering av markföroreningar. Markförhållanden och hydrologiska förhållanden Jordarterna inom planområdet domineras av glacial lera med vissa partier av urberg i den södra och nordöstra delen. Jorddjupet varierar från noll till 20 meter. Genomsläpp- ligheten bedöms variera från låg till hög samt förutsättningarna för dagvattnet anses ANTAGANDEHANDLING 35 vara god i de västra delarna. Det finns inte några belägg för risker angående skred, sätt- ningsskador och påverkan på värdefull vegetation. I den geotekniska utredningen har planområdet delats in i tre delområden. Översiktlig karta över området med de tre delområdena. Källa: Bohusgeo AB I område 1 är det totala sonderingsdjupet mellan två och nio meter. De jordlager som finns bedöms utgöras av fast ytlager, lera och friktionsjord som är vilande på berg. Det fasta ytlagret är av silt eller fyllning av sand. Det underlagras av torrskorpesilt och/eller torrskorpelera. Tjockleken varierar mellan två och fyra meter. I jordlagret förekommer också humusjord. På nio meters djup påträffades det lera. I det andra området var sonderingsdjupet mellan två och 24 meter. Jordlagren som finns i området är fast ytlager, fyllningar, lera och friktionsjord som är vilande på berg. Det fasta ytlagret är främst av grus och sand eller av slit och torrskorpelera. Fyllningarna fö- rekommer runt byggnaderna inom området. Lera finns mellan tio och 24 meter djup un- der markytan. I den nordöstra delen i område 2 saknas det lera. Leran i det andra områ- det bedöms vara högsensitiv och delvis kvick. Bergsnivån är mellan tio och 22 meter under markytan. I områdena 1 och 2 är det väldränerat och i samband med nederbördsrika perioder be- döms grundvattennivån stå något högre än dräneringsnivån. I de delar av områdena 1 och 2 som är odränerade är bedömningen att grundvattennivå kan stiga med 0,5 - 1 me- ter under markytan när det är nederbördsrikt. Vid torra perioder sjunker grundvattenni- vån med 2 - 3 meter under markytan. I område 3 är sonderingsdjupet mellan 0,5 och åtta meter. Jordlagret här utgörs av fast ytlager, lera och friktionsjord som är vilande på berg. Det fasta ytlagret utgörs av hu- mushaltig silt och underlagrad av en siltig torrskorpelera. Tjockleken varierar mellan två och tre meter. Silten är tjällyftande och starkt flytbenägen. Det finns lera mellan fyra och 7,5 meters djup under markytan. I begränsade partier saknas det lera. Den är i regel siltig. Grundvattennivån i område 3 bedöms ligga ca 0,5 meter under markytan. Vid ne- derbördsrika perioder är bedömningen att den kan stiga till strax under markytan, men i samband med torra perioder sjunka till 2 - 3 meter under markytan. ANTAGANDEHANDLING 36 Grundläggning Gällande släntstabiliteten är bedömningen att nuvarande förhållanden är tillfredsstäl- lande. Det är val av grundläggning som avgör hur mycket marken kan belastas. Vid an- läggande av byggnader kommer det krävas kompletterande undersökningar för att sä- kerställa vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst. Dock kan lättare byggnader som inte är känsliga för sättningar alternativt konstrueras för att tåla viss sättning grund- läggas direkt på marken. För mer fördjupad information om geoteknik och hydrologiska förhållanden läs PM geoteknik. Teknik Teknisk infrastruktur Planområdet ligger inom verksamhetsområde för teknisk infrastruktur. Det finns till- räcklig kapacitet för att klara den planerade utbyggnaden som möjliggörs av planförsla- get. Till den nya byggrätten vid Torpavägen och på Torpagärdet kommer krävas en utbygg- nad av det befintliga nätet. Utbyggnad påverkar inte kapacitet negativt utan det ska fin- nas tillräckligt för att möjliggöra byggnation vid Torpavägen. Elektricitet Framöver kommer Vattenfall behöva byta ut markkablarna inom plan- och närområdet. Tanken är att dragningen kommer att ske längs Gropbrovägen. I samband med den ut- byggnaden finns det möjlighet att anlägga den nya gång- och cykelvägen som kommu- nens gatukontor planerar för samt längs Brätte- och Torpavägen. Den mindre drag- ningen i den västra delen av planområdet är till ett befintligt nätskåp. Dragningar av markkabel kommer utföras i och med utveckling av el-laddstolpar på bensinstationens fastighet. De nya dragningarna säkerställs med u-områden inom kvartersmark och via allmän platsmark, [PARK], [NATUR] och [TORG]. Vid byggnation får en översyn göras i pro- jekteringen om det krävs omdragningar av befintliga markkablar. Kostnaden för flytten ansvarar exploatören för. Tekniska anläggningar På plankartan markeras tekniska anläggningar med ett u-område samt prickmark för att säkerställa dess läge inom kvartersmark. Inom planområdet finns det tre tekniska an- läggningar. De är för fjärrvärme och elektricitet. De säkerställs på plankartan med planbestämmelsen [E] och [E ], teknisk anläggning. 1 Fjärrvärme Inom planområdet finns det ledningar för fjärrvärme och två tillhörande tekniska an- läggningar. Inom planområdet kommer det krävas flytt av ledningar för att genomföra planförslaget. Samråd har skett med Vattenfall Värme. De ser inga hinder med flytt utan det är en kostnadsfråga som byggherren/exploatören får ansvara för. Förslag till nya u-områden finns i plankartan. Det finns möjlighet att anlägga fjärrvärme inom allmän platsmark. ANTAGANDEHANDLING 37 Service Direkt anslutande i norr finns det skolverksamheter från grundskola till gymnasium. I bostadsområdet Torpa som ligger söder om Torpagärdet finns det två förskolor i de östra delarna. Söder om Gropbrovägen finns det ett verksamhetsområde med snabb- matsrestaurang, livsmedelsbutik, verkstäder och övriga verksamheter. I planförslaget finns det möjligheter att skapa olika sorters verksamheter såsom restau- ranger, caféer, kiosk, träningsanläggningar, övriga verksamheter inom hälsa och service, kulturella och religiösa samlingslokaler, minilivs m.m. Trafik Gata Planområdet är en viktig målpunkt i Vänersborg som har fler aktiviteter och evenemang utöver föreningslivet och de idrottsrelaterade händelserna. Därför är trafikfrågan en av de viktigaste aspekterna under arbetet med detaljplanen. Inom planområdet finns det fyra lokalgator; Torpavägen (bussgatan), Brättevägen, Nämndemansgatan och Lagmansgatan. Det är Torpa- och Brättevägen som trafikeras mest inom det aktuella området. På Torpavägen går det enbart kollektivtrafik, men är ofta trafikerad. Förutom kollektivtrafiken används vägområdet också av gång och cykel. Torpavägen är en viktig länk i cykelnätet och kollektivtrafiken. Brättevägen är trafike- rad av bilar, bussar, transporter, mopeder, cyklister och gångtrafikanter. I och med öpp- nandet av Kretsloppsparken har den blivit en genomfartsled, vilket har märkts av på den ökade mängden fordon som trafikeras varje dag. Det har lett till en minskad trygghet för de som rör sig i området. Det har också blivit svårare för föräldrar att lämna av sina barn snabbt för att slippa åka in på parkeringen samt en ökad otydlighet vad som är bilväg och G/C-stråk och högre hastigheter. Direkt i anslutning till planområdet finns de större vägarna Gropbrovägen i söder och Edsvägen i väster. Översiktligkarta med de nämnda gatorna. Källa: Vänersborgs kommun ANTAGANDEHANDLING 38 Planförslaget kommer därför möjliggöra för ökade säkerhetsåtgärder såsom torgbild- ningar över Brätte- och Torpavägen för att öka tryggheten för gång- och cykeltrafikan- terna. Åtgärden möjliggör också för hastighetssänkningar och en bättre tydlighet för fot- gängare och cyklister. På Brättevägen finns det också möjlighet att anlägga angörings- plats för mindre fordon så att föräldrar kan släppa av sina barn och ungdomar på ett tryggt sätt när de ska till sina fritidsaktiviteter. Nämndemans- och Lagmansgatan kommer ej påverkas av detaljplanens genomförande. Gång- och cykelväg (G/C-väg) G/C-vägarna kommer att tydliggöras i och med planförslaget. I dagsläget är det otydligt mellan de olika trafikslagen samt att det kommer bilar och bussar på G/C-vägarna samt föräldrar lämnar barn och unga på platser som inte är för parkering eller angöringsplats. Det har också hänt att cyklister hamnar inom vägområde för bilar och bussar samt par- keringar för att komma till närmast cykelbana. I planförslaget används de befintliga stråken med vissa undantag för att öka säkerheten. Ett exempel på det är öster om arenan samt längs med. I planförslaget har G/C-vägen dagits längre österut än vad det är idag för att minska risken för kollision med ismaski- nerna som lastar av isen/snön utomhus på fastigheten Frigg 1, se illustration nedan. Illustration över den nya dragningen av G/C-vägen mellan arenan och rugbyn. Källa: Vbgs kommun Längs arenan har G/C-vägen dragits söderut för att skapa mer utrymme för parkmark, eftersom den gröna länken är viktig för sammankopplingen av sportcentrum och Tor- pagärdet. I genom hela planområdet kommer det att gå ett genomgående G/C-stråk för att öka tillgängligheten och närheten till de olika aktiviteterna. ANTAGANDEHANDLING 39 Översiktlig karta med stråken visuellt utritade. Källa: Utvecklingsprogram Parkering Dagtids- och evenemangparkering Idag finns det totalt 687 parkeringsplatser inom planområdet. Av dessa använder Tor- paskolan 34 parkeringsplatser, Birger Sjöberggymnasiet 56 parkeringsplatser och Mari- erovägens förskola 30 parkeringsplatser. Inom resterande delen av sportcentrumområdet finns det 527 stycken parkeringsplatser. Parkeringsplatserna ägs av Vänersborgs kom- mun. Samtliga parkeringsplatser kan användas vid evenemang som inte är på dagtid, ef- tersom skolverksamheterna har sina förbestämda parkeringsplatser. Trots att det finns över 650 parkeringsplatser är det fullt vid större evenemang. Vid evenemang samordnar därför kommunen parkering i närområdet som exempelvis på Tengrenstorps industriom- råde söder om planområdet, vilket kommer ske fortsättningsvis. Parkeringsfrågan är en knäckfråga, eftersom vid evenemang krävs det samordning för att möjliggöra parkering för besökarna. När det inte pågår evenemang är det stora outnyttjade ytor, vilket medför svårigheter att kunna göra exakta beräkningar av ett rimligt antal parkeringsplatser i princip omöjligt. Dessutom kan de outnyttjade ytorna medföra en ökad otrygghet för de som rör sig i området på eftermiddagar, kvällar och nätter. Kommunens bedömning är att inte skapa ytterligare parkeringsplatser utan vid specifika tillfällen samordna med stadsdelarna i närområdet. De befintliga parkeringsplatserna är mer än tillräcklig för den dagliga verksamheten. Parkering säkerställs i planförslaget inom markanvändningen för besöksanläggning, [R]. Parkering inom den nya byggrätten öster om Torpavägen finns möjligheter att anlägga parkering inom planbestämmelsen [R], besöksanläggning. På fastigheten Frigg 1 är det aktuellt med en etablering, vilket medför att verksamheten ordnar med parkeringen själva inom sitt verksamhetsområde/nybildad fastighet. Planförslaget skapar möjligheter att utforma snabba lämnings- och hämtningsytor för föräldrar att hämta upp sina barn och ungdomar. Det kommer också finnas möjlighet för transporter till verksamheterna inom planområdet att parkera och lasta av. Det kommer möjliggöras för handikapparkeringar öster om Arenan för att säkerställa planområdets ANTAGANDEHANDLING 40 tillgänglighet. Trafiken till sportcentrum kommer att ske norr om arenan för att säker- ställa att den motoriserade trafiken inte stör ishanteringen från Arenans östra sida. Parkering för busstrafik Idag finns det tio stycken parkeringsplatser för bussar. Åtta stycken direkt söder om Id- rottshuset och två stycken längsgående den norra sidan av arenan. Planförslaget möjlig- gör för bussparkering inom kvartersmark. Norr om Arenan finns det möjligheter för flera bussar att parkera. Bussangöring norr om Arenan. Källa: Vänersborgs kommun Inom samma område finns det dessutom möjligheter att anlägga ett parkeringshus istäl- let för markparkering, se illustration nedan. ANTAGANDEHANDLING 41 Parkeringsmöjligheter norr om Arenan. Källa: Vänersborgs kommun Vid Idrottshuset finns det möjligheter att utforma parkeringsytan med angöringsyta för snabb hämtning och lämning av passagerare. Vid genomförandet av planförslaget kan det ske vissa modifieringar utifrån den utformning som bebyggelsen/delområdena får i projekteringsskedet. I användningen [TORG] får tillfälliga transporter samt lämning och hämtning av busspassagerare (träningsspelar till ishallen t.ex.) ske. Planförslaget möj- liggör för detta. Angöringsyta vid Idrottshuset. Källa: Vänersborgs kommun ANTAGANDEHANDLING 42 Kommunens parkeringsnorm I Vänersborgs kommuns finns det en gällande parkeringsnorm som säger att antal par- keringsplatser för besöksanläggningar är styrd utifrån träningsanläggningarnas brutto- area (BTA). Det är den sammanlagda ytan på alla våningar ut till utsidan av ytterväg- gen. Det finns inget bestämt antal parkeringsplatser per BTA utan det får utredas vid projekteringen vid genomförandet av detaljplaneförslaget. Utöver parkeringar för for- don ska det också finnas parkeringsmöjligheter för cykeltrafiken. Det finns inga be- stämda riktvärden för cykel, men den ska vara lättillgänglig och utformas så att den ger ett bra stöd och cykeln kan låsas fast. Cirka 5%, dock minst en, av antalet parkeringsplatser inom område för besöksanlägg- ning ska vara anpassad för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd. De ska för- läggas nära entréerna och miljön runtomkring ska vara tillgänglighetsanpassad. De värden som anges är enbart riktvärde som ska uppfattas som ett lägsta krav. Sedan finns det sätt att sänka riktvärdet t.ex. med samnyttjande av parkeringsplatser, vilket sker i dagsläget inom planområdet i och med att skolverksamheterna nyttjar en del av parkeringsplatserna inom en bestämd tidsperiod på dygnet. Ett område för parkeringsplatser behöver inte enbart vara en öppen asfaltyta utan den kan göra nytta gällande dagvattenhanteringen. Det finns olika sorter och utformningar på markmaterial som kan bidra till naturlig rening av dagvattnet. Angöringsplats längs Edsvägen Idag finns det angöringsplatser utanför Arenan längs Brättevägen och vid A-hallen. För att använda dem krävs det att bussar och bilar kör in i området, vilket skapar ytterligare tung trafik på vägen. I planförslaget möjliggörs det för ytterligare angöringsplats längs Edsvägen; norr om bensinstationen. Förslaget som finns är en angöringsyta som är 65 meter lång och nio meter bred, inklusive G/C-väg. Utrymmet räcker för två bussar. På så vis slipper bussarna åka in i sportcentrumområdet och släppa av besökare. Meningen är inte att bussarna ska parkera på angöringsplatsen utan de ska släppa av besökarna för att sedan komma tillbaka och hämta upp dem. Angöringsytan kommer ingå i sportcent- rums västra entré, vilket kommer vara en viktig knytpunkt i och med kollektivtrafiken, torgbildningen samt befintliga verksamheter och nya etableringar. ANTAGANDEHANDLING 43 Angöringsyta längs Edsgatan och sportcentrum västra entré. Källa: Vänersborgs kommun Trafik till föreslagen besöksanläggning vid Torpavägen Vid Torpavägen finns det ett område direkt öster som möjliggörs för besöksanläggning, [R]. Idag används Torpavägen enbart av kollektivtrafiken och tanken är att det kommer fortsättningsvis vara så med planbestämmelsen [GATA]. Därefter kommer specifice- ringen av vägens användning, kollektivtrafikväg, styras med lokala trafikföreskrifter. För att nå byggrätten kommer det finnas en in- och utfart från Flanaden som idag är en G/C-väg. Vägen kommer att breddas för att säkerställa körtrafiken till den nya byggrät- ten med en G/C-väg vid sidan av. Förslaget till den nya in- och utfarten till den nya byggrätten har anpassats efter gällande detaljplan, 1580K-129, och den nya detaljplanen för Krickan 1. Fysisk miljö och gestaltning Planområdet är cirka 28 hektar stort och består av olika användningsområden och topo- grafi. I den västra delen ligger bensinstationen och sportcentrum, i öster Torpagärdet och mellan dessa två ligger Torpavägen. Den västra delen – sportcentrum och bensinstationen Den västra delen är ett stort asfalterat verksamhetsområde med träningsanläggningar, kontor, utomhusplaner och bensinstation. Det finns några få gröna kilar, men märks knappt av i det stora området. Det finns också fornlämningar i form av skålar och boplats. Träningsanläggningarna är storskaliga byggnader som liknar lådor. De är upp- byggda med olika material som trä, tegel och plåt. Arenan och Tennisklubbens anlägg- ning har en rundad form på taken. Mellan träningsanläggningarna och utomhusplanerna är det stora tomma och asfalterade ytor. Några av dessa ytor används som parkering, men inte i någon större utsträckning. Det finns mycket outnyttjad yta mellan parkering och träningsanläggningarna, träningsanläggningarna och utomhusplanerna samt mellan träningsanläggningarna. Placeringarna av träningsanläggningarna har skapat smala gränder och andra otrygga platser, vilket inte är optimalt ur trygghetsaspekten. ANTAGANDEHANDLING 44 Fotografier på sportcentrum. Källa: Vänersborgs kommun Planförslaget möjliggör för högre bebyggelse än vad det är i dagsläget. Total- och nock- höjderna är olika beroende på vart i sportcentrum det är, eftersom den nya bebyggelsen ska anpassa sig till det som är befintligt som bostadsbebyggelsen, infrastrukturen och stadsbilden. De höjder som möjliggörs för är mellan 6–30 meter i nockhöjd. Planförsla- get kommer inte reglera utseendet på bebyggelsen, eftersom den kan förändras med ti- den. Utan det är något som kommunen, som fastighetsägare, får arbeta med framöver för att kunna skapa förutsättningar för en estetiskt attraktiv miljö. Trots det finns det tankegångar om att kunna nyttja träningsanläggningarnas tak (om de är platta) som ut- omhusplaner som exempelvis multiarena och basketplan. Det finns önskemål att på de byggnader som är lägre ska ha gröna tak, medans de högre skulle kunna ha solcellsan- läggningar. Till planförslaget har ett program, Utvecklingsprogram, upprättats för att beskriva hur utemiljön kan utformas, men också för att arbeta med trafiksäkerheten och ökad trygghet i området. Det har varit de två stora frågorna att hantera under detaljpla- nearbetet. Utifrån dialogerna som kommunen har genomfört under arbetets gång har tra- fikfrågorna varit en del av otryggheten som många känner när de besöker planområdet. Därför möjliggör planförslaget en torgbildning över Brättevägen för att säkerställa gångtrafikanternas och cyklisternas säkerhet. Torgbildningen medför också att sport- centrum känns som en enhet istället för delområden som det känns i dagsläget. Funkt- ionen är densamma som på Torpavägen, som ni kan läsa mer om nedan. I planförslaget har det också möjliggjorts för ett större torg vid den västra entrén till om- rådet. Tanken med det torget är att det ska vara inbjudande, plats för de olika entréerna till träningsanläggningarna, caféer, sportshop etc. Det ska även finnas möjlighet till ute- serveringar. En plats med liv och rörelse som kan ta emot en större mängd människor samtidigt vid större evenemang. Trots att det möjliggörs för torg ska det inte finns några hinder för transporter eller bussar som tillfälligt ska lasta av. Utan torgbildningarna ut- formas så att flera funktioner ska fungera i samklang med varandra. ANTAGANDEHANDLING 45 Illustration över torgytan. Källa: Vänersborgs kommun Bensinstationen består av en asfalterad yta med drivmedelsanläggningar och lastnings- zoner. Det finns en grön remsa som går längs Eds- och Gropbrovägen. Den används idag som marknadsföringsplats, men det finns några få träd. Handelsbyggnaden på fas- tigheten är ett enplanshus som består av tegel och plåt. Det finns också anläggning för att tvätta bilar; automattvätt och göra det själv. Den totala bebyggda ytan är 672 kvm. Planförslaget ger möjligheter för bensinstationen att utveckla sin verksamhet med en byggrätt på 800 kvm. Det möjliggörs även byggnation för ytterligare ett våningsplan på handelsbyggnaden. Planförslaget tillåter en totalhöjd på åtta meter. Dagens högsta nock- höjd är 5,60 meter. På fastigheten reduceras prickmarken för att kunna möjliggöra elekt- rifiering som drivmedel. Då krävs det ytterligare tekniska skåp. Placeringen är inte be- stämd utan det kommer att ske med bygglov när det är aktuellt. ANTAGANDEHANDLING 46 Den befintliga bensinstationen. Källa: Vänersborgs kommun Norr om bensinstationen, längs Edsvägen, står det åtta äldre träd som kan anses vara be- varandesvärda. På andra sidan av Edsvägen finns det likartade träd. De är dock färre, men det finns en känsla av allé. Det finns också ett bevarandesvärt träd vid entrén till Vänervallen. Dessa träd tillsammans med de befintliga träden i sportcentrumsområdet kommer att säkerställas i plankartan med bestämmelsen [PARK], skyddsbestämmelser [träd ] och rörande trädfällning, [a ]. 1 1 De bevarandesvärda träden. Källa: Vänersborgs kommun Längst österut av sportcentrum ligger en testanläggning som Birger Sjöberggymnasiet använder. Den är till för elprogrammet som har riksintag, vilket ställer vissa krav på storleken av testanläggningen. De master och nätstationer som finns inom testanlägg- ningen idag är tio respektive två meter i totalhöjd. Testanläggningens storlek och ut- formning kommer att förändras i och med planförslaget. Dialog med skolan och pro- gramansvarige har skett för att få in deras synpunkter på den nya utformningen. En del av dagens anläggningar kommer hamna utanför den nya gränsdragningen av testanlägg- ningen. De kommer i och med utbyggnaden av testanläggningen flyttas in. ANTAGANDEHANDLING 47 Illustration över testanläggningen utformning och torget kring Torpavägen. Källa: Vänersborgs kommun Testanläggningen. Källa: Vänersborgs kommun Den östra delen – Torpagärdet Torpagärdet är idag ett vildvuxet gärde med träd och buskage som har fått växa fritt. Det är både barr- och lövträd som växer på platsen. Det finns också några större blom- mande buskar. Under sommaren är det högt gräs som inte slås ner. De få som använder ANTAGANDEHANDLING 48 gärdet använder det som genväg till skolorna som ligger direkt norr om. Det finns upp- trampade stigar som används dagligdags. Längst österut på gärdet finns det en yta som tas hand om av kommunen. Ytan kan användas som fotbolls- och brännbollsplan. Det finns också en yta för bollspel söder om Torpaskolan och Silvertärnan. På Torpagärdet finns det ytterst få ställen för skugga. Det är vid träden som växer fritt annars är det en öppen yta som är helt solbelagd. Torpagärdet är lite kuperat. Tanken är att Torpagärdet ska utvecklas till en stadspark, läs mer i Utvecklingsprogrammet. Torpagärdet. Källa: Vänersborgs kommun Illustration över del av stadsparken på Torpagärdet. Källa: Vänersborgs kommun Parkområdena längs Marierovägen tas om hand av kommunen. Här finns större lövträd som växer tillsammans med gräsmatta. Det finns många platser med bra skuggmöjlig- heter. G/C-stråket används flitigt och är en del av Vänersborgs cykelnät. Längst ner lig- ger en parkeringsyta som skolpersonalen använder sig av under dagtid, men det finns också utrymme för stadsparken Torpas besökare framöver. ANTAGANDEHANDLING 49 G/C-vägen längs Marierovägen. Källa: Vänersborgs kommun Det är med fördel ekologiskt och ekonomiskt att nyttja de träd och buskar som finns till framtida utveckling av stadsparken Torpa. Många av träden har etablerat sig och de be- finner sig på den östra delen på gärdet. Grundtanken med Torpagärdet är att det ska ut- vecklas två karaktärer. En som är naturlig och den andra som är mer planerad med olika aktiviteter. Läs mer i programmet Utvecklingsprogram. Torpavägen Torpavägen ligger mellan sportcentrum och Torpagärdet som en barriär. Vägen är idag tio meter bred, varav sex (6) meter är G/C-väg. Torpavägen används som kollektivtra- fikgata och G/C-väg. För att gå över vägen finns det ett ljus- och skyltsystem som lyser när lokaltrafiken kommer till korsningen mellan sportcentrum och Torpagärdet vid Fla- naden. På Torpavägen finns det två busshållplatser och de ligger vid vårdcentralen i den norra delen av vägen och Torpa centrum längst söderut. ANTAGANDEHANDLING 50 Torpavägen söderut. Källa: Vänersborgs kommun Vid vägen, på västra sidan, finns det en teknisk anläggning för fjärrvärme och Birger Sjöbergsgymnasiets testanläggning för elprogrammet. På den östra sidan är det Tor- pagärdet som är direkt angränsande med den vildvuxna karaktären. Planförslaget möjliggör för en torgbildning över Torpavägen för att länka samman Tor- pagärdet och sportcentrum och för att skapa en naturlig inbromsningseffekt på kollek- tivtrafiken. Åtgärden ska skapa en knytpunkt för kollektivtrafiken och minska barriäref- fekten som Torpavägen har i dagsläget. Torget och möjliggörandet av handel, tränings- anläggning, övrig barn- och ungdomsverksamhet, café, kiosk, uthyrning av cyklar etc. direkt öster om Torpavägen skapar bättre förutsättningar för ökad rotation i plan- och närområdet samt mer liv och rörelse. Mer om utvecklingen av Torpavägen finns i pro- grammet Utvecklingsprogrammet. ANTAGANDEHANDLING 51 Illustration över torgbildningen och den nya knutpunkten vid Torpavägen. Källa: Vänersborgs kommun Det fortsatta arbetet med den fysiska miljön och områdets gestaltning Planområdet används en hel del, men det rör sig inte mycket folk. De som använder sig av området befinner sig främst i sportcentrum. De parkerar bilen eller barn och unga blir avsläppta av sina föräldrar, går in och tränar, går ut till bilen och åker hem. De rör sig inte i resten av området. De som rör sig i området till fots eller med cykel är de närbo- ende. Utöver det rör sig enbart ett fåtal människor i planområdet. Planförslaget skapar förutsättningar att utforma ett stort aktivitets- och rekreationsom- råde med en attraktiv miljö som lockar människor till platsen. En miljö som är upplevel- serik, återhämtande, mysig, lek- och fantasifull samt pedagogisk, vilket skapar förutsätt- ningar att vilja befinna sig i området under en längre tid. Vid projektering är det väsent- ligt att de negativa påverkningarna som kan uppstå på växt- och djurlivet hanteras för att säkerställa dessa värden som finns inom planområdet. För att kunna möjliggöra detta och vara ett stöd i det fortsatta arbetet med planområdet utformades programmet Ut- vecklingsprogram. Detta arbete kommer vara en vägledning till det fortsatta arbetet med området tillsammans med BKA och kommunens arbete med medborgarlöftet och brottsförebyggande arbetet (BRÅ). För att kunna implementera principerna och skapa ett attraktivt område med sportcentrum och stadspark Torpa krävs det ett arbetssätt i kommunen som överskrider verksamhetsgränserna. Inför granskningen har sol- och skuggstudier utförts för att analysera de önskade åtgär- dernas påverkan på omgivande bebyggelse. Analysen utgår från vårdagjämningen, mid- sommar och höstdagjämningen. Under vårdagjämningen skuggas inga byggnader av de föreslagna åtgärderna till kl. 15.00. Från 17-tiden når skuggorna fasaderna på bebyggel- sen längs Brättevägen. ANTAGANDEHANDLING 52 T.v. visar skuggförhållanden 20 mars kl. 09.00. T.h. visar skuggförhållanden från kl.17.00. Källa: Vä- nersborgs kommun Vid midsommar står solen högt, vilket resulterar i inga långa skuggor. Ingen bebyggelse skuggas av den föreslagna exploateringen. T.v. visar skuggförhållanden 21 juni kl. 09.00. T.h. visar skuggförhållanden från kl.19.00. Källa: Väners- borgs kommun Under höstdagjämningen skuggas ingen närliggande bebyggelse av de föreslagna explo- ateringarna till 17-tiden. T.v. visar skuggförhållanden 22 september kl. 09.00. T.h. visar skuggförhållanden från kl.17.00. Källa: Vänersborgs kommun Utifrån analysen är kommunens bedömning att de önskade åtgärderna inte påverkar när- liggande bebyggelse negativt. För hela studien se tillhörande sol- och skuggstudie. Idrottshusets kulturhistoriska värden Idrottshuset uppfördes 1964 som en tydlig representant för den tidens samhällsutveckl- ing, arkitektur och idrottspolitik. Det är en anläggning som består av fyra byggnads- kroppar med olika funktioner och ett typiskt funktionalistiskt koncept som går ut på att form följer funktion. Byggnadskomplexet har främst samhällshistoriska och lokalhisto- riska värden men även vissa arkitektoniska värden. Idrottens utveckling i Sverige är starkt kopplad till politiska beslut så som förkortad ar- betstid som resulterade i utökad fritid och folkhemsrörelsen där det strävades efter ökad livskvalitet och hälsa. Under rekordårens ekonomiska tillväxt byggdes många idrottsan- läggningar för att locka arbetskraft till städerna. Medfinansiärer var privata bolag och kommuner som ville ge möjlighet till en god fritid åt invånarna. Kommunanslagen ANTAGANDEHANDLING 53 ökade under 1960-talet för att sedan tredubblas under 1970-talet. Under efterföljande decennier minskade anslagen i och med den försämrade världsekonomin och underhål- let av dessa byggnader har blivit lidande till följd av detta. Den största byggnaden, det så kallade A-huset, är idrottshallen med det kännetecknande välvda taket. Den nya tekniken att bygga välvda takstolar av limträbalk som kom under 30-talet gjorde det möjligt att uppföra idrottshallar till en billigare kostnad. Idrottshuset med tillhörande utbyggnader. Källa: Vänersborgs kommun B-huset är en långsmal tvåvåningsbyggnad innehållande bland annat omklädningsrum, duschrum, två idrottshallar, och en bowlinghall. Den har en modernistisk arkitektur med tydliga inslag av 1960-tal där det obefintliga takutsprånget och de långa fönsterbanden med understycken dominerar intrycket på byggnadens framsida. Gavlarna har kvar sin ursprungliga tegelfasad och formen kännetecknas starkt av takets inåtvända takfall. I den sparsmakade arkitekturen blir takets brutna, asymmetriska form ett av de mest bety- delsefulla dragen. Likaså blir den lilla entrén till källarplan med vinklat skärmtak starkt bidragande till byggnadens individuella formspråk. Detaljer så som trappräcken och stolpar som bär upp skärmtaken är smäckert utförda i valsat svart smidesjärn. Fasaden är kraftigt förändrad och försedd med korrugerad gul och vit plåt. Den mindre byggnaden som benämns som D-huset är avsedd för administration har samma formspråk som B-huset med brutet inåtvänt tak i asymmetrisk form. Denna byggnad har däremot kvar den mörka plåt som markerar taket runt om byggnaden. Gav- larna är klädda i tegel och den som vetter mot parkeringen har ett konstverk i svartfär- gad metall som illustrera olika idrottsgrenar. Fönstren och fasadmaterialet på långsidan är utbytta men formen och de långa fönsterbanden är ännu obrutna. Dessa tre byggnader hålls samman av en entrébyggnad med stort glasparti längs hela dess framsida. Även den här byggnaden har genomgått förändringar i form av material- byte till ett modernt skivmaterial, men den har behållit volym, form och uttryck. Entré- dörrarna med vindfång och ett större skärmtak har placerats i vinkel och är genom sin ANTAGANDEHANDLING 54 utformning likt entrén till B-huset ett av de individuella uttrycken för byggnadskom- plexet. Entrén på Idrottshuset. Källa: Vänersborgs kommun Idrottshusets byggnader samspelar mycket väl ihop med radhusen från 1968 som ligger på fastigheten Mimer 30 på andra sidan Brättevägen. Tillsammans bildar Idrottshuset och rad- husområdet en miljö som speglar 1960-talets fritid och vardagsliv. Trots att Id- rottshuset genomgått visa förändringar i fasaden har det kvar sina volymer och mycket av sitt modernistiska formspråk. Byggnaderna bör vid underhåll och eventuella ombyggnationer hanteras varsamt där man beaktar de domine- rande raka linjerna och vinklarna som bryter av dessa. Planförslaget säkerställer de värden som Idrottshuset har via planbestämmelserna k och f . Planbestämmelsen k innebär vid en ändring av Idrottshuset ska byggnadens ur- 1 sprungliga karaktärsdrag hanteras varsamt. Bestämmelsen f innebörd är att tillbyggna- 1 der ska utformas så att nytillkommande delar kan urskiljas som enskilda enheter. Detta skapar möjligheter för kommunen att bevara värdena samt utveckla dem vidare till näst- kommande generation, vilket ger tillfälle att bevara den 1960-tals miljö som finns längs Brättevägen tillsammans med radhusen. Sociala förutsättningar Trygghet Arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten på sportcentrum initierades i slutet av 2017 och har varit ett av medborgarlöftena sedan år 2020. Åtgärder såsom trygghetsvandring och ett fokuserat analysarbete av problemen gav åtgärder som trygg- hetsröjningar av sly och buskage, klottersanering, förbättrad belysning, utökad öppet- hållande av fritidsgårdar och ökad vuxennärvaro. Det har resulterat i att brottsligheten har minskat betydligt och den upplevda tryggheten har ökat. Det verkar att åtgärderna har blivit bestående fram tills dags datum. Trots det är det viktigt att fortsätta utveckla och anpassa området utifrån ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetssätt i samverkan med civilsamhället och ansvariga aktörer. Sedan 2021 har Torpagärdet till- sammans med bostadsområdet Torpa, som ligger direkt söder om Torpagärdet, ingått i kommunens arbete angående Delmos för att sedan bli ett medborgarlöfte som kommer att fortskrida till år 2024. Syftet med medborgarlöftet är att öka invånarnas trygghet och minska brottsligheten. Det är främst en samverkan mellan polismyndigheten och kom- munen, men andra i samhället kan också vara en del i trygghetsarbetet som exempelvis idrotts- och föreningslivet. Grundpelarna i medborgarlöftet är att skapa och ta vara på engagemang i lokalsamhället, öka samverkan mellan polisen och kommunen, kommuni- cera brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter till allmänheten samt invol- vera de som bor och vistas i kommunen i det brottsförebyggande arbetet. Detta arbete ANTAGANDEHANDLING 55 avslutades årsskiftet 2024/2025. Trots det sker det fortfarande åtgärder inom Torpa för att säkerställa att åtgärderna blir hållbara i det längre perspektivet. Otrygghet är en problematik som finns inom planområdet och närmiljön med faktorer såsom stängsel längs Torpavägen, de större ödelagda ytorna på sportcentrum, mindre smala gränder mellan träningsanläggningarna, närmiljöns indirekta påverkan etc. Den känslan medför konsekvenser för samhället, men också för den enskilde individen. Därav är det viktigt att arbeta med trygghetsfrågor för att kunna skapa bra förutsätt- ningar för samhällets alla grupper inom plan- och närområdet. Trygghet och tillit främ- jar viljan att delta i samhället, vilket kan inskränkas när otryggheten får allt för stort spelrum. Det medför att människor börjar undvika vissa områden och offentliga rum. Otrygghet tidigt i barndomen leder också till tillitsproblem och begränsningar i den per- sonliga utvecklingen, vilket ni kan läsa mer om i BKA. Under detaljplanearbetets gång har det funnits möjligheter för barn och unga att yttra sig om arbetet på sportcentrum och Torpagärdet. Mer om dialogarbetet kan ni läsa i BKA. Utöver dialogerna har det också funnits möjlighet att besvara en digital enkät. Enkäten var inte enbart för barn och unga utan det var möjligt för alla i Vänersborgs kommun att besvara den. Totalt var det 162 personer som besvarande enkäten. Flera av frågorna handlade om trygghetsaspekten i planområdet. Några av frågorna var om de kände sig trygga inom planområdet, när på dygnet de kände sig trygga och vilka åtgärder krävs för att kunna känna sig trygga. Utav de som svarade var det en del som kände sig trygga, men många kände sig inte trygga. Den största andelen svarade att de kände sig enbart trygga under dagtid. I fritexterna fanns det dem som skrev att de enbart kände trygghet när de körde bil i området och det fanns dem som inte vågade låta sina barn vara i områ- det på grund av otryggheten. De åtgärdsförslag som inkom för att öka tryggheten var bättre belysning och trafiklösningar, fler vuxna i området, skolidrott, bra utformade pro- menadstigar, fler saker att göra utomhus, mer polisnärvaro, fartkameror och upprustning av utemiljö. För ytterligare information om enkäten läs gärna BKA. I arbetet med planförslaget har trygghetsfrågan varit en viktig aspekt. I programmet Ut- vecklingsprogrammet har det varit återkommande i principerna som beskrivs. Exempel- vis under avsnittet Liv och rörelse beskrivs hur en stor variation av aktiviteter som vän- der sig till flera åldersgrupper kan medföra en ökad trygghet och likaså kan en bättre planerad belysning, möjliggörande för aktiva bottnar och orienteringsskyltar med trygg- hetsinformation på flera språk öka tryggheten. Andra förslag till åtgärder som har arbe- tats in i planförslaget är öppna allmänna ytor som skapar bättre överblick över området, utökade byggrätter för att minimera och eliminera de smala gränderna som finns i dags- läget, tydliga trafiklösningar med torgbildningar över Brätte- och Torpavägen som ska sänka hastigheten på biltrafiken samt möjligheter till ökad rörelse till och från området och tillgänglighet för att öka antalet aktiva ögon. Barnkonsekvensanalys (BKA) Tillhörande detaljplanen har en BKA upprättats. För att möjliggöra den har kommunen mellan januari och april 2023 genomfört totalt sju dialoger varav en av dem var en digi- tal enkät på tre olika språk, svenska, somaliska och arabiska, för att säkerställa en ökad delaktighet. Dialogerna var primärt riktade till barn och ungdomar, men också vuxna var delaktiga. Inför dialogarbetet upprättades en checklista för att få en överblick vilka frågor som berördes av detaljplanen ur ett barnperspektiv. I checklistan finns det fem ar- betsområden med flera frågeställningar som hjälpmedel när planområdet ska analyseras. ANTAGANDEHANDLING 56 De fem arbetsområdena är sammanhållen stad, barnvänliga miljöer och platser, vardags- liv, identitet och trygghet. Några av frågeställningarna som ansågs mer viktiga än andra i denna detaljplan var delaktighet, integration, trygghet, fysiska och mentala barriärer, attraktiva lekmiljöer och vardagsaktiviteter. Dialogerna skedde inte enbart i närområdets skolor och fritidsgård utan också i centrala Vänersborg för att få reda på vilka som använder planområdet och inte. Även för att få svar på varför de som inte väljer att använda sig av planområdet inte gör det. De svar som kom, oavsett om de bodde i närområdet eller centrala Vänersborg, var att det finns inget att göra och de känner sig otrygga. Några av de som svarade på enkäten skrev att de också kände sig otrygga i sina egna hem samt att de använder de få resurser som finns för att få studiero och umgås med vänner. Det var också något som lärare och fri- tidspedagogerna berättade. Det uppkom förslag på åtgärder för att minska otryggheten i området. De förslag som kom var att möjliggöra för fler verksamheter så att fler männi- skor kommer till området för att öka besökande människor. På så vis öka rörelserna i området och antalet aktiva ögon, möjliggöra för attraktiva upplevelser och aktiviteter i området, få in andra föreningar så att det skapas en blandning av olika sporter, arbeta för att också mindre föreningar får plats i området samt arbeta med områdets gestaltning och belysning. För att läsa mer ingående om dialogerna som genomfördes och dess re- sultat läs gärna BKA. I planförslaget har ett flertal förslag till åtgärder arbetats in för att säkerställa att de öns- kemål och förslag från dialogerna är en del av beslutsunderlaget. De övergripande ut- gångspunkterna var ökad trygghet, jämlik och aktiv fritid, samspel och attraktiv miljö för alla åldersgrupper. Ur utgångspunkterna har det utkristalliserats mer specifika åtgär- der för att kunna tillgodose barnens och de ungas behov. Det har bland annat varit att ar- beta med Torpavägen som har ansetts vara en stor barriär i området, utforma platser för lek, aktiviteter och spontanidrott, kunna integrera föreningslivet med spontanidrotten, skapa en miljö som känns inkluderande, öka delaktigheten i utvecklingsprocessen av området, möjliggöra för ökat liv och rörelse i området, utforma miljöer som lockar fler att vilja nyttja området, skapa en trygg och säker miljö för alla, skapa en miljö som pas- sar alla åldersgrupper istället för att fokusera på mindre barn och öka tillgängligheten till området. Detta är något som planförslaget tillsammans med BKA och programmet Utvecklingsprogram har arbetat med. De åtgärder som föreslås i planförslaget är bättre belysning, torgbildningar över Brätte- och Torpavägen, utökade byggrätter för att mini- mera och eliminera smala gränder, bättre överblickbarhet över området, ett genomgå- ende och sammanhängande gång- och cykelstråk över hela planområdet som kopplas samman med det befintliga nätet, åtgärder som möjliggör för ökat liv och rörelse på platser som inte är lika aktiv idag och möjligheter att skapa en lärorik och rolig stads- park för alla etc. Andra konsekvenser Lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 13 mars 2024 antagit Miljöstrategi 2030 som utgör lokala miljömål för Vänersborgs kommun. Dokumentet är uppdelat i fyra fokusområden som var och ett rymmer ett antal delmål. Texterna för respektive område beskriver det öns- kade resultatet av kommunens miljöarbete år 2030. De bör därför läsas som framtidsbil- der och inte som beskrivningar av nuläget. I tabellen nedan kommenteras detaljplanens konsekvenser för fokusområden och delmål. ANTAGANDEHANDLING 57 och trygghet. Runt detta torg är tanken att det ska finnas caféer och andra komplette- rande verksamheter samt allmänna sittplatser. Det ska finnas möjlighet till uteserve- ringar. 4 kap. 5 § PBL. Dagvatten (dagvatten ). Motivet till planbestämmelsen är att säkerställa en klimatan- 1 passad hantering av dagvattnet. Planbestämmelsen finns reglerad på parkmarken, [PARK], för att säkerställa åtgärder som krävs för att hantera dagvatten och skyfall i området. Planbestämmelsen är strategiskt placerade på de platser som är störst risk för översvämning vid extrema skyfall samt har bäst möjligheter att hantera dagvattnet na- turligt och kan renas innan det når recipienten, Karls grav, vilket inte sker i dagsläget. Till detaljplanen har det utförts en dagvattenutredning som är en del av planhandling- arna, Dagvattenutredning Vänersborgs sportcentrum. 4 kap. 5 och 8 §§ PBL. Största byggnadsarea är xx m2 (area och area ). Motivet är att reglera mark som får 1 2 bebyggas med användningen torg [TORG] och park [PARK], samt säkerställa att det finns friytor till kompletterande åtgärder såsom parkering, sophantering etc. 4 kap. 11 § PBL. Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk (träd ). Beva- 1 randesvärda träd som säkerställs via bestämmelsen för att bevara de kultur- och natur- värden som finns i och med träden. 4 kap. 12 § PBL. Marklov krävs även för trädfällning (a ). Motivet är att säkerställa att de aktuella trä- 1 den inte fälls oavsiktligen. 4 kap. 12 § PBL. Parkering. Motivet är att säkerställa den befintliga parkeringen som finns bakom ben- sinstationen. 4 kap. 5 och 13 §§ PBL. Kvartersmark Besöksanläggning (R). Användningen motiveras av att syftet med planen är att möjlig- göra för ett aktivitets- och rekreationsområde med träningsanläggningar; ge de befint- liga träningsanläggningarna möjlighet att utvecklas, men även andra föreningar att få bli en del av sportcentrum. Norr om arenan finns det möjlighet att anlägga besöksanlägg- ningar ovanför bildäck på markplan samt under mark. Ytterligare möjligheter finns för exempelvis en fritidsgård att etablera sig här samt andra kompletterande verksamheter såsom café, restaurang, kiosk och butiker. 4 kap. 5 § PBL. Idrott och lek (R ). Användningen motiveras av att syftet med planen möjliggöra för 1 ett aktivitets- och rekreationsområde med träningsanläggningar, spontanidrott, lek och övriga socialt hållbara åtgärder. Det ska finnas möjlighet för en skolgård som blir en all- män lekpark de tider och dagar det inte är skolverksamhet. Idag finns det en befintlig fotbollsplan som planeras för att vara kvar och utvecklas vidare med föreningslokal och förråd tillsammans med stadsodlingen. 4 kap. 5 § PBL. Stadsodling (L ). Användningen motiveras utifrån syftet med planen skapa förutsätt- 1 ningar för ett område med stadsodling för att stärka den sociala hållbarheten inom områ- det. Dessutom använda området för pedagogiska syften. Finns möjligheter att anlägga en mindre förrådsbyggnad eller föreningslokal som kan samordnas med idrott och lek. 4 kap. 5 § PBL. Skola (S). Avsikten är att utöka och vidareutveckla den befintliga testanläggningen som gymnasieskolan har till elprogrammet. Elprogrammet har riksintag, vilket medför att ANTAGANDEHANDLING 61 skolan behöver följa reglementen för att kunna ha kvar riksintaget. Därför behöver det finnas utvecklingsmöjligheter på elprogrammets testanläggning. Det finns möjligheter att anlägga mindre byggnader som ingår i dess användning och utbildning. Norr om are- nan regleras ett mindre område för skola. Området är en restbit från Detaljplan för sportcentrum kv. Vidar m.fl. i Torpa, Vänersborgs kommun. Området är planlagt för skola i den planen. 4 kap. 5 § PBL. Drivmedel (G). Användningen motiveras av att syftet med planen att säkerställa en be- fintlig verksamhet samt ge möjligheter att utveckla den. 4 kap. 5 § PBL. Teknisk anläggning och Transformatorstation (E och E ). Användningen motiveras 1 med syftet att säkerställa de befintliga tekniska anläggningarna inom planområdet. 4 kap