har varit förbundsdi- kommun 14,13 procent och Uddevalla kom — 24 mars 2026

1 § Nämnden ska inom sitt respektive verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det kommunfullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Teknik- och serviceSamhällsbyggnadsnämndens ansvar omfattar följande; 1. handhar frågor om parkeringsköp enligt gällande styrande dokument, efter riktlinjer från kommunfullmäktige, 2. fullgör uppgifter som ankommer på trafiknämnd och skall fullgöra de uppgifter som enligt allmänna författningar ankommer på sådan nämnd, 3. handhar kommunens uppgifter avseende allmän parkering och parkeringsövervakning, 4. handhar all skötsel och anläggande alla kommunens uppgifter gällande gatu- och väganläggningar, allmänna platser och parkanläggningar, 5. underhåller och ansvarar för kommunens på allmän plats placerade statyer uppförda före år 2023, springbrunnar, flaggstänger och dylikt, 6. svarar för kommunens åligganden avseende vattenförsörjning och avloppshantering, 7. vårdar, och förvaltar och utvecklar kommunens fastigheter och byggnader och bebyggda fastigheter, 8. äger att utarrendera, uthyra eller annars upplåta rätt i fastigheter och byggnader och anläggningar som nämnden förvaltar, 8. ny- om- och tillbyggnader av kommunens byggnader och bebyggda fastigheter, 9. äger att såsom fastighetsägare företräda kommunen i ärenden rörande vägsamfälligheter, fiskevård och lantmäteriförrättningar, 10. köp, försäljning, byte av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. Nämnden har att köpa och sälja fastigheter eller del av fastigheter för ett värde på upp till 200 prisbasbelopp. Fastighetsköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp. Detta enligt ”Riktlinjer för köp eller försäljning av fastighet”, 11. fatta beslut om bostadsanpassningsbidrag, 12. ansvara för den ekonomiska förvaltningen av kommunens fasta egendom enligt de direktiv som kommunstyrelsen uppställer, 13. uppgifter enligt miljöbalken (MB) och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS) som ankommer på nämnden, 14.10. svara för kommunens måltidsservice till skolor, äldreomsorg samt förskolor efter beställning från dessa, 15.11. svara för lokalvård i kommunens lokaler såsom skolor, förskolor, arena- och fritidsverksamhet, kommunhus och äldreboenden efter beställning från dessa, 16.12. svara för intern service i form av reception och cafeteria i kommunhuset samt posthantering, vaktmästeri och fordonsadministration, 17.13. svara för posthantering och vaktmästeri inom skolor, förskolor, arena- och fritidsverksamhet och äldreboende efter beställning från dessa, 18.14. svara för uppgiften att besluta om bokning av el och elcertifikat för Reglemente 2024-06-19 Samhällsbyggnadsnämnden Sida 2 kommunens totala förbrukning, 19.15. ansvara för kommunens hantering av mobil reservkraft. 20. ansvara för jakt och viltfrågor med tillhörande frågor på kommunalägd mark och i rollen som fastighetsägare. Reglemente 2024-06-19 Samhällsbyggnadsnämnden Sida 3 Enligt MB och LGS; 1. svara för avfallsplaneringen i kommunen och utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade vad gäller renhållningsordning och annan reglering av avfallshanteringen i kommunen, 2. svara för transport, återvinning och bortskaffande av avfall som ankommer på kommunen enligt MB, 3. handlägga frågor om renhållningsabonnemang, inklusive frågor om ändring av abonnemang (t.ex. gemensam behållare eller förlängt hämtningsintervall), som inte kräver tillstånd eller dispens, och svara för debitering av renhållningsavgifter, 4. svara för gaturenhållning och för renhållning i övrigt utomhus där allmänheten får färdas fritt som ankommer på kommunen enligt LGS, 5. handlägga frågor om undantag från skyldighet att svara för gångbanerenhållning som kan ha ålagts fastighetsinnehavare. Delegering från kommunfullmäktige

§ 2 Förbundsdirektionens uppgifter a) Förbundsdirektionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunalförbundets utveckling och ekonomiska ställning samt hos förbundsmedlemmarna och statliga myndigheter göra de framställningar som förbundsdirektionen anser påkallade. b) Förbundsdirektionens arbete ska inom kommunalförbundets verksamhetsområde vara inriktat på att bereda människors liv, hälsa, egendom och miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förbundsdirektionen har ansvaret för att räddningsinsatser kan genomföras effektivt och kraftfullt. c) Inom ramen för sin verksamhet har förbundsdirektionen ansvaret för att tillgängliga resurser organiseras på ett rationellt och effektivt vis, att samordningsfördelar i organisationen tas till vara, att den samlade kompetensen i organisationen utvecklas, att tekniska resurser håller en med hänsyn till uppgifterna hög standard, att ledningsresurser utvecklas och att annat utvecklingsarbete bedrivs, i syfte att förbundets uppgifter ska kunna utföras på ett kvalificerat, effektivt och verkningsfullt sätt. d) Förbundsdirektionen svarar för att innehållet i handlingsprogram för förebyggande verksamhet samt räddningstjänst, i takt med utvecklingen, hålls på effektivast möjliga nivå, och att resurserna inom ramen för tillgängliga medel dimensioneras för att på bästa sätt uppfylla ambitionsnivån i handlingsprogrammet. e) Förbundsdirektionen ska anställa (och entlediga) förbundsdirektör samt fastställa instruktion för direktören. f) Förbundsdirektionen ska se till att uppföljning fortlöpande sker av verksamheten. g) Förbundsdirektionen svarar för informations- och utbildningsinsatser i den förebyggande verksamheten. Reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal | 3 (9) h) Förbundsdirektionen ansvarar för att leda medlemsråden samt säkerställa att kallelse och underlag skickas ut i tid samt att protokoll förs vid medlemsrådsmöten. Förbundsdirektionen ska i övrigt se till att det upprätthålls en aktiv och fungerande relation till förbundsmedlemmarna, att samråd fortlöpande sker med förbundsmedlemmarna i olika frågor som berör medlemskommunerna och att rapporter lämnas till förbundsmedlemmarna över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen i förbundet. Samverkan med förbundsmedlemmarna i olika frågor kan ske.

3 § Kommunstyrelsen ska; 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 2.3. ha ett övergripande ansvar för de strategiska samhällsbyggnadsfrågorna i kommunen, 3.4. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 4.5. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendehanteringssystem, e-postsystem, förtroendemannaregister och liknande kommunövergripande system samt tryckeri/film och kontaktcenter växeln, 5.6. hos kommunfullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 6.7. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, Reglemente 2023-xx-xx Kommunstyrelsen Sida 2 7.8. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad kommunfullmäktige särskilt beslutar, 8.9. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 9.10. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 10.11. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av kommunfullmäktige i enlighet med KL, 11.12. verkställa kommunfullmäktiges beslut, om kommunfullmäktige inte beslutat annat, 12.13. besluta om planbesked enligt PBL då det gäller nya detaljplaner/områdesbestämmelser. Ansökan för planbesked ska alltid lämnas till byggnadsnämnden som bereder underlag och föreslår förslag till beslut. Finansiering av detaljplaner sker via planavtal med byggnadsnämnden som hanterar planprocessen. Kommunstyrelsen ska, senast i granskningsyttrandet meddela byggnadsnämnden om styrelsen anser att detaljplanen är av stor vikt eller principiell beskaffenhet i enlighet med 5 kap 27, 38 och 39 §§ PBL. ge uppdrag att utarbeta program för detaljplaner och områdesbestämmelser av principiell beskaffenhet eller annars större vikt. Om kommunfullmäktige inte har beslutat något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska handlägga ska beredas. Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl.a.; 1. utvecklingen av den kommunala demokratin, 2. strategisk planering av kommunens utveckling, 3. personalpolitiken, 4. den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten enligt 4 kap plan- och bygglagen, 3. 4. mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas, 5. mark- och bostadspolitik samt att bostadsförsörjning och exploatering underlättas, 6. utarrendera eller annars upplåta rätt i fastigheter som nämnden förvaltar, 7. som fastighetsägare företräda kommunen i ärenden rörande vägsamfälligheter, fiskevård och lantmäteriförrättningar, 8. ansvara för jakt och viltfrågor med tillhörande frågor på kommunalägd mark och i rollen som fastighetsägare, 9. sysselsättnings- och näringslivsfrågor och ansvarar för åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen, 5.10. energiplaneringen samt främja energihushållningen, 6.11. arbetet för att nå de lokala miljö- energi- och klimatmålen,trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning, 7.12. övergripande trafikplanering och kollektivtrafiken, 13. turismen, 8.14. evenemang och evenemangsutveckling, 9.15. informationsverksamheten, 10.16. den förvaltningsövergripande utvecklingen, Reglemente 2023-xx-xx Kommunstyrelsen Sida 3 11.17. frågor om arbetsmiljö, jämställdhet och medbestämmande för de kommunalt anställda, 12. kvalitetssäkring, 13.18. den kommunala förvaltningens organisation, 14.19. drogförebyggande arbete, 15.20. integrationsfrågor, 16.21. folkhälsofrågor, 17.22. säkerhetsfrågor, 18.23. internationella frågor, 19.24. dataskyddsfrågor, 25. tillgänglighetsfrågor. 20. Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa; 1. miljövårds- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen, 2. socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål kan uppfyllas, Reglemente 2023-xx-xx Kommunstyrelsen Sida 4 3. den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälso- och sjukvård, 4. skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan uppfyllas, 5. fritids- och kulturpolitiken och verka för en god fritids- och kulturverksamhet i kommunen. För särskilda övriga uppgifter se § 16. Företag och stiftelser

§4. HackShield Presentation av Per-Albin Johansson (Stiftelsen Tryggare Sverige) via Teams. Många kommuner, stora som små, har idag problem med äldrebedrägerier och rekrytering av barn till kriminella gäng. För att förebygga denna typ av brott har Stiftelsen Tryggare Sverige, tillsammans med Polismyndigheten och med stöd av bl.a. Swedbank, tagit det nederländska konceptet HackShield till Sverige. HackShield syftar till att öka barn och ungas säkerhet på nätet och samtidigt motverka bedrägerier mot äldre, då målgruppen ofta sprider vidare kunskapen till äldre i sin direkta närhet. Kostnaden för kommunen baseras på storlek, för Vänersborg skulle det innebära en årskostnad på 50,000: - (ex. moms). Här kan kommunen antingen välja direktupphandling eller att gå via ett så kallat IOP-avtal. HackShields grundmaterial kommer alltid vara gratis för målgruppen (8–12). Polisen är positiv och ser många fördelar med HackShield; 8–12 år är en angelägen målgrupp för dem att nå och HackShield är ett bra verktyg för att nå ut och mötas kring. Det ger också social fostran och erbjuder en skyddad plats utan chat- och meddelandefunktion, samt är en del i arbetet med att motverka rekrytering av barn och ungdomar till kriminella nätverk. Polisen kan vara en del i arbetet genom kommunal samverkan, ex. närvaro vid ceremonier kring olika tävlingar etc. Skolan är dock en viktig och kanske avgörande part för att implementera och nå ut. Barn- och utbildningsförvaltningen får genom Sofia Bråberg ta del av materialet och avgöra om det är något som man vill gå vidare med. 3 2 1 cf 2 9 9f 0 2 0-f a 1 9 4- 8 e 4 9- 0 0 1 3- a 1f 7 3 0 _e: f _______________________________________________________________________________________________ c n er e Utdragsbestyrkande ef e r ur at n g Sida 566 av 1125 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20260302

§5. Rapport av nuläge Välfärdsbrottslighet (Pernilla Bertilsson) Juridik och säkerhetsavdelningen, Pernilla Bertilsson, och Avdelningen för Hållbar Utveckling, Alexander Oscarsson, har fått i uppdrag att se på handlingsplan för välfärdsbrottslighet och att ta fram en uppdragsbeskrivning samt utse vem som håller samman arbetet centralt. Kommunens uppstart med att arbeta kommunövergripande och med frågor kring välfärdsbrottslighet initieras genom internkontrollen. Kristina Karlsson på ekonomiavdelningen kommer hålla samman arbetet tillsammans med internkontrollgruppen där representation från förvaltningarna inom kommunen finns. Tidplan får läggas utifrån BRÅ styrgruppsmöten för året för återrapportering som så önskas. Samverkansform SSPF (Karin Hallberg) Åtgärdsplanens insatser effektueras främst genom ett utvecklat SSPF-arbete, som har förstärkts genom en heltidsanställd koordinator. För närvarande finns det 15 aktualiserade barn/ungdomar från årskurs 4–9. Tidigare har SSPF bara riktat sig till årskurs 7–9 men det har visat sig positivt att SSPF även omfattar barn i lägre årskurser. Av 34 aktuella ungdomar har hittills 17 samtyckt till SSPF. Vanliga orsaker till avböjt samtycke är misstro mot polisen, oenighet mellan vårdnadshavare och upplevelsen av att tillräckligt stöd redan finns. Inom Kultur och fritidsförvaltningen har vissa utmaningar identifierats kopplat till det ökande antalet unga genom SSPF, vilket innebär ökade krav och förväntningar på fritidsledarna. Utvärdering genom brukarenkäter är ett stående inslag, som visar att både ungdomar och vårdnadshavare upplever tydliga förbättringar och minskad oro efter deltagande. Man har också identifierat att det finns konflikter mellan olika grupperingar, vilket har resulterat i en handlingsplan med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Kännedomen om SSPF har ökat och det är många som på kort tid har fått kontakt. Arbetet har fått en positiv start, men det är viktigt att det sprids att det är ett tillsammans-arbete med gemensamma utvecklingsområden. Man upplever att nätverksmöten är en viktig del av arbetet som bygger en större trygghet och att man bör försöka möjliggöra så att alla parter kan delta i nätverksmöten. Även polisen ser positivt på SSPF och uppskattar kontinuitet i arbetet. Bilaga: SSPF Årsrapport 2025. Riktad feriepraktik (Karin Hallberg) 2 3 En del av åtgärdsplanen, som är riktat till SSPF-ungdomar. En arbetsgrupp med representanter från AME 1 cf och Råd och Stöd har startat upp för att identifiera vilket behov som finns, antal aktuella ungdomar samt 2 9 9f vilka anpassningar som krävs. Man ser behovet av längre perioder än fyra veckor samt att det finns 0 2 0-f ungdomar som går i åk 8 som skulle behöva sysselsättning. Det kan också vara bra om det finns en utsedd a 1 handledare som kan stötta, coacha och motivera vid behov. Nästa steg är att identifiera vilka individer som 9 8 4- det handlar om, stötta vid ansökning av platsen samt matcha med befintliga praktikplatser. e 4 9- 0 Träffpunkter föräldrar/föräldracaféer (Karin Hallberg) 0 1 3- 1f a Arbete pågår för att implementera. Råd och stöd har rekryterat för att kunna utöka antal träffpunkter 7 3 under 2026 och det arbetas aktivt med att utforska noder tillsammans med bland annat 0 _e: f _______________________________________________________________________________________________ c n er e Utdragsbestyrkande ef e r ur at n g Sida 567 av 1125 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20260302 Kunskapsförbundet och olika samfälligheter. Även Beredningsgruppens representanter behöver vara behjälpliga i arbetet med att identifiera naturliga flöden. Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle (Anna Svensson) Kultur och fritid har träffat föreningar i olika sammanhang, då främst idrottsföreningar. De större föreningarna är positiva och ser det som fullt möjligt att vara behjälpliga. Om det krävs en extra arbetsinsats kan det bli fråga om ett lägre arvode. Ett förslag diskuterades gällande om kommunens föreningskonsulent kan sköta kontakten mellan föreningen och socialförvaltningen för att avlasta enskilda ledare i föreningen. 3 2 1 cf 2 9 9f 0 2 0-f a 1 9 4- 8 e 4 9- 0 0 1 3- a 1f 7 3 0 _e: f _______________________________________________________________________________________________ c n er e Utdragsbestyrkande ef e r ur at n g Sida 568 av 1125 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20260302

§ 6 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen ska bestå av 14 ordinarie ledamöter och 14 ersättare. Respektive medlemskommun utser vardera två ledamöter och två ersättare. Förbundsdirektionens presidium ska bestå av ordförande, 1:e, 2:e och 3:e vice ordförande som förbundsdirektionen utser inom sig. Förbundsdirektionens ordförande och 1:e vice ordförande ska växla mellan Trollhättan och Uddevalla. Vänersborg innehar alltid posten som 2:e vice ordförande. Färgelanda, Lysekil, Mellerud och Munkedal utser 3:e vice ordföranden som roterar mellan dessa kommuner årligen med turordningen Munkedal, Mellerud, Lysekil och Färgelanda. Den medlemskommun som innehar ordförandeposten i förbundsdirektionen ska bereda val inom förbundsdirektionen. Mandatperioden för förbundsdirektionen ska vara fyra år och räknas från och med 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i landet. Förbundsdirektion får tillsätta de organ den anser behövs. Förbundsdirektion fattar beslut med enkel majoritet i samtliga ärenden, vilket innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster. Förbundsdirektion är beslutsför när minst hälften av medlemskommunerna är närvarande. Övergångsbestämmelser Under kvarstoden av innevarande mandatperiod 2023 –2026 samt under efterföljande mandatperiod 2027–2030, innehar Uddevalla posten som ordförande och Trollhättan posten som förste vice ordförande. Under kvarstoden av innevarande mandatperiod 2023–2026 utgör de två befintliga presidierna i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och i Räddningstjänsten Mitt Bohuslän den nya förbundsdirektionens presidium . Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal | 5 (13)

7 § Kommunstyrelsen beslutar i följande grupper av ärenden; 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt, 2. i mål och ärenden där kommunstyrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 3. tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen, 4. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen, 5. anställande av förvaltningschefer, 6. köp, försäljning, byte av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. Nämnden har att köpa och sälja fastigheter eller del av fastigheter för ett värde upp till 200 prisbasbelopp. Fastighetsinköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp. Detta enligt gällande riktlinjer. 7. Extern förhyrning av lokaler för kommunstyrelsens verksamhet med en hyrestid om maximalt 5 år och en årlig hyreskostnad på maximalt 25 prisbasbelopp. Eventuell avtalad återställningskostnad och lösenkostnad ska fördelas över hyrestiden. Beslut överstigande dessa gränser fattas av kommunfullmäktige. Av kommunfullmäktige antagen ”Lokalförsörjningspolicy” gäller i övrigt för kommunens lokalförsörjning. Kommunstyrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på kommunfullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av kommunfullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. 4 Reglemente kommunstyrelsen Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Personalpolitiken

§ 8 Nämnderna ska varje år anta en särskild plan för granskning och uppföljning av den interna kontrollen. Av planen ska framgå:  vilka rutiner som skall granskas  vilka kontrollmoment som ska utföras  vem som är ansvarig för granskningen  när granskningen skall rapporteras till nämnden  information om riskbedömningen Planen ska överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom. Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen, verksamhetens behov av granskning, mm väljs ett antal kontrollområden som ska granskas i internkontrollplanen. I den kommungemsamma gruppen för internkontroll väljs ett eller flera kommungemen- samma kontrollområden, som ska granskas av alla nämnder. Om något kontrollområde inte skulle vara relevant ska detta framgå i den nämndens internkontrollplan. För de kommunge- Anvisning till reglemente för intern kon- 2014-12-08 troll mensamma kontrollområdena är kontrollmoment och tillvägagångsätt likadant för alla nämn- der. De större nämnderna ska även ha nämndspecifika kontrollområden. Uppföljning av föregå- ende års plan ska alltid ingå som ett kontrollområde i internkontrollplanen. Anvisad mall för internkontrollplan ska användas. Beslut avseende årets internkontrollplan fattas i början av året av nämnden. Nämndens internkontrollplan samt protokoll delges kommunstyrelsen och revisorerna efter beslut i nämnd. Fler personer kan utföra granskningen men en är ansvarig för granskningen. En grundläg- gande princip är att den person som utför intern kontroll inte själv utför det arbete som ska kontrolleras. Uppföljning av internkontrollplan

§9. Planering av 2026 Under året kommer Beredningsgruppen att involveras i arbetet med lägesbilden, både genom att bistå med underlag från sin verksamhet och med att analysera materialet till lägesbilden. Beredningsgruppen behöver allokera tid för detta under Q2-Q3, inför en ev. revidering av åtgärdsplanen. Det går även att få hjälp med analysarbetet av Stiftelsen Tryggare Sverige mot en mindre ersättning. 3 2 1 cf 2 9 9f 0 2 0-f a 1 9 4- 8 e 4 9- 0 0 1 3- a 1f 7 3 0 _e: f _______________________________________________________________________________________________ c n er e Utdragsbestyrkande ef e r ur at n g Sida 572 av 1125 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20260302 §9. Övriga frågor Styrgruppen ombads att se över så att det sitter rätt representanter i Beredningsgruppen, samt om det kan behövas fler funktioner från någon eller några av de större förvaltningar. Sammanträdesaktiviteter Tillkommande och utgående ärenden Inga Informationsärenden Inga 3 2 1 cf 2 9 9f 0 2 0-f a 1 9 4- 8 e 4 9- 0 0 1 3- a 1f 7 3 0 _e: f _______________________________________________________________________________________________ c n er e Utdragsbestyrkande ef e r ur at n g Sida 573 av 1125 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Benny Augustsson Henrik Harlitz 3 2 1 cf 2 9 9f 0 2 0-f a 1 9 4- 8 e 4 9- 0 0 1 3- a 1f 7 3 0 e: f c n e er ef e r ur at n g Sida 574 av 1125 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 10 Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt medlemsandel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till den modell som tillämpas för beräkning av medlemsbidraget. Kostnader för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån den inte täcks på annat sätt, finansieras via förbundsbidrag från medlemmarna. Det totala medlemsbidraget ska utifrån förbundets fastställda budget fördelas mellan medlemskommunerna enligt principen 80/20, där 80 procent av det totala bidraget fördelas mellan medlemskommunerna utifrån respektive kommuns befolkningsandel per den 31 december, två kalenderår före aktuellt budgetår. Resterande 20 procent av det totala bidraget fördelas i lika delar mellan medlemskommunerna. Under de inledande åren 2025-2027 tillämpas en införandemodell där kostnadsfördelnings- modellen införs i tre steg. För 2025 ska 67 procent av medlemsbidraget fördelas efter respektive kommuns faktiska utbetalda medlemsbidrag under 2023 och 33 procent utifrån principen 80/20 enligt ovan. För 2026 ska 33 procent av medlemsbidraget fördelas efter respektive kommuns faktiska utbetalda medlemsbidrag under 2023 och 67 procent utifrån principen 80/20 enligt ovan. Från och med 2027 införs principen om fördelning enligt principen 80/20 fullt ut. Fördelningsmodellen och införandemodellen beskrivs ytterligare i bilaga till förbundsordningen. Respektive medlemskommun ersätter kommunalförbundet fullt ut för kostnader för lokaler och fastigheter som behövs för kommunalförbundets verksamhet i berörd kommun. Undantag från detta gäller vissa förbundsgemensamma lokal- och fastighetskostnader som finansieras av samtliga medlemskommuner via medlemsbidraget (80/20). Till förbundsgemensamma lokalkostnader räknas 35 procent av heltidsstationerna samt 100 procent av ledningscentralen i Trollhättan och det förbundsgemensamma övningsfältet i Uddevalla. Förbundet svarar själva för löpande driftkostnader för samtliga lokaler så som städning, uppvärmning, el, vatten och avlopp samt avfallshantering. Kostnaderna ska särredovisas från övriga kostnader. Medlemskommunerna ersätter kommunalförbundet fullt ut för pensionskostnaderna i enlighet med deras andelar av kommunalförbundet. Medlemrådet ska fastställa en process för tillkommande förbundsgemensamma lokalkostnader. Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal | 7 (13)

11 § Om ordföranden bedömer att kommunfullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen bör ordföranden föreslå fullmäktige att hänskjuta ärenden till nästa ordinarie sammanträde. Arbetsordning Kommunfullmäktige Sida 3 Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena

12 § Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av kommunstyrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Härutöver får nämnden medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Kommundirektören har närvarorätt i kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder. Denna rätt utnyttjas efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. Berörd nämndordförande och förvaltningschef ska informeras i förväg. Justering av protokollet

§ 13 Mötet avslutas Mötet avslutas med att Samir Rajic tackar för sin tid som ordförande i Samordningsförbun- det. Enligt beslutat rullande schema övergår Joakim Sjöling till ordförandeposten och Linda Biltmark till vice ordförandeposten från den 1 april 2026. Protokollet signeras digitalt: Ordförande Samir Rajic Justerare Niclas Ahlberg Sekreterare Ann Kickeus Protokoll finns på www.sofsv.se samt på medlemskommunernas och regionens officiella anslagstavlor. b 4 6 6 d 3 6f a d 6 c 9- 8 c 9 a- d c 4 4- 7 3 6 8- 2 4 c 8 7 4 9 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 925 av 1125 Si Detta dokument är elektroniskt signerat enligt EU:s förordning eIDAS och utgör en avancerad elektronisk underskrift och är juridiskt bindande. b 4 6 6 d 3 6f a d 6 c 9- 8 c 9 a- d c 4 4- 7 3 6 8- 2 4 c 8 7 4 9 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 926 av 1125 Si Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Samordningsförbundet Södra Vänern 2026-02-26 Antal sidor: 8 Page 1 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.2.1 Verksamhetsmål 5 2.2.2 Finansiella mål 6 2.3 Resultaträkning 6 2.3.1 Verksamhetens intäkter 6 2.3.2 Verksamhetens kostnader 6 2.4 Balansräkning 7 2.4.1 Kassa och bank 7 2.4.2 Kortfristiga skulder 7 2.5 Intern kontroll och styrning 7 2.5.1 Styrdokument 7 2.5.2 Delårsrapport 7 2.6 Driftredovisning 7 2.7 Övrigt 7 2.8 Rekommendationer 7 2.9 Sammanfattning och slutsatser 8 Page 2 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet Södra Vänern för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be- dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av: • att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • om räkenskaperna är rättvisande och • om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier: • Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR • Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen • Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen • Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster. • Stickprovsgranskning av attest och utanordning • Dialog med förbundschef • Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen • Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning. • Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp. • Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag. • Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning. • Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll • ”Ordning och reda” • Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet, Regionservice på Västra Götalandsregionen samt redovisningsbyrån Soredo AB. • Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Samordningsförbundet Södra Vänern redovisar sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Samordningsförbundet Södra Vänern fastställde i november 2024 en verksamhetsplan med budget för 2025 och i denna plan anges mål och vision samt strategier för verksamheten. Målen är fördelade i fyra verksamhetsmål och två finansiella mål. 2.2.1 Verksamhetsmål I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse. Avsnittet där detta redogörs för är för en extern läsare tydligt och lättöverskådligt. Mål 1: Vidare till arbete, studier eller andra arbetsförberedande/rehabiliterande insatser I genomsnitt ska minst 60 % av de kvinnor och män som avslutar en förbundsfinansierad insats ha gått vidare till arbete, studier eller andra arbetsförberedande insatser. Resultatet visar 62 %. Målet bedöms vara uppfyllt Mål 2: Upplevd progression mot arbete och studier I genomsnitt ska minst 75 % av de kvinnor och män som avslutar en förbundsfinansierad insats uppleva att de har kommit närmare arbetsmarknaden eller studier samt att de ska känna sig mer redo att arbeta eller studera. Resultatet visar 80 %. Målet bedöms vara uppfyllt Mål 3: Finansierade platser ska användas effektivt. Förbundet finansierar under året 153 platser som ska nyttjas kontinuerligt. I genomsnitt har 264 personer deltagit i insatserna, 159 kvinnor och 105 män. Antal anordnade platser per insats anses i genomsnitt ha nyttjats fullt ut. Målet bedöms vara uppfyllt. Page 5 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Mål 4: Anordna information och kompetensutvecklingstillfällen avseende att stärka samarbete och samverkan mellan organisationerna. Under 2025 har förbundet som målsättning att anordna minst 300 kompetensutvecklingsplatser. Under året har 523 platser. Målet bedöms vara uppfyllt. 2.2.2 Finansiella mål Mål 5: Nyttjande av eget kapital Förbundets eget kapital ska vid årets slut inte överstiga 1 700 000 kr. Eget kapital uppnår vid årets slut 1 263 884 kr. Målet bedöms vara uppfyllt. Mål 6: Verksamhetens kostnader. Verksamhetens kostnader ska inte överstiga beslutad budgetram. Årets kostnader ryms inom beslutad budgetram. Målet bedöms vara uppfyllt. Årets resultat (efter finansiella poster) uppgår till -150 tkr vilket är 432 tkr högre än det budgeterade resultatet på -582 tkr. Avvikelsen förklaras av att: • personal i insatser som avslutat sitt uppdrag inte har ersatts direkt • aktiviteter i Friska vindar har inte upphandlats i budgeterad omfattning • utbildning i ACT som planerats under 2025 genomförs först under 2026. • Byte av datorer till personal i kansliet har skjutits fram till nästkommande år. 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 9 118 tkr vilka har substansgranskats mot beslut och inbetalning. Förbundet har inga ytterligare intäkter i form av EU-medel eller andra övriga intäkter. 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis dels i samband med kontroll av attestering och dels i samband med genomgång av kostnadskonton som uppgår till större belopp eller som förändrats väsentligt gentemot tidigare år. Inget anmärkningsvärt noterats avseende verksamhetens kostnader. Page 6 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.4 BALANSRÄKNING Balansomslutningen per bokslutsdag uppgår till 2 499 tkr vilket är avsevärt lägre än vid samma tidpunkt året innan och beror till största del på förändring av leverantörsskulder som var avsevärt högre fg år och därtill även banktillgodohavanden. 2.4.1 Kassa och bank Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 1 492 tkr. Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Swedbank. 2.4.2 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna 1 235 tkr består till dominerande del av leverantörsskulder 592 tkr. Posten har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning per 30 april och per 31 augusti. Delårsrapporten för perioden 1 januari till 31 augusti 2025 behandlades på styrelsemötet i september. Förbundets delårsrapport per aug innehåller ingen prognos för helårsresultatet och någon jämförelse mot faktiskt utfall kan därmed inte utföras. Vi kan således inte bedöma hur god träffsäkerhet förbundet har avseende prognosarbetet. Prognos i delårsrapport ska lämnas i enlighet med LKBR § 3 13 kap. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. 2.7 ÖVRIGT Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet Södra Vänern inte överstiga 1 718 tkr (20 % * 7 mkr + 15 %*2,1 mkr = 1 718 tkr). Utfall vid 2025 års slut är 1 264 tkr vilket innebär att det är i linje med rekommenderad nivå. 2.8 REKOMMENDATIONER Förbundet bör komplettera sina delårsrapporter med prognos då det är ett krav enligt LKBR. Page 7 of 8 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Susanna Everborn Auktoriserad revisor Page 8 of 8 Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Södra Vänern, org. nr 222000-1719 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet Södra Vänern för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 4-12. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Samordningsförbundet Södra Vänern, org. nr 222000-1719, 2025 UPGTL-70F5A-L0NQV-KOVBZ-0UI5I-ZQ3WU :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet Södra Vänern för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Södra Vänern har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Borås den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Susanna Everborn Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet Södra Vänern, org. nr 222000-1719, 2025 UPGTL-70F5A-L0NQV-KOVBZ-0UI5I-ZQ3WU :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." SUSANNA EVERBORN Undertecknare 1 Serienummer: 48b696979570d0[…]048bd52fff464 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-03-13 09:23:06 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. UPGTL-70F5A-L0NQV-KOVBZ-0UI5I-ZQ3WU :lekcyntnemukod oenneP Verksamhetsberättelser för insatser finansierade av Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 Bilaga till årsredovisning Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 1 Arbetsinriktad rehabilitering AIR 18-30 år Framtidscentrum, Trollhättan stad Verksamhetsberättelse: Verksamhetsberättelse AIR 18- 30 år, januari - december 2025 Ägare av insatsen samt samverkande organisationer är: Ägare av insatsen är Trollhättan Stad, Ulrika Sten Sporrong. Det finns ett myndighetsgemensamt utförandeansvar och en upparbetad samverkan mellan parterna: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Grästorp. Beskrivning av insats: AIR >30år är en samverkansinsats som fungerar som en väg in för personer i behov av samordning för sin arbetsrehabilitering. Insatsen är en utveckling av Hälsa för Alla, Friska Vindar och Trampolinen som tidigare funnits i Trollhättan. Alla som kommer till samverkansinsatsen får en individuell planering där friskvårdsaktiviteter och arbetsförberedande aktiviteter kan kombineras utifrån personens unika behov. Utgångspunkten är att det ska vara enkelt för myndigheter i samverkan att remittera till insatsen. Syftet är att fler ska komma i arbete, börja studera eller annat som på sikt leder till egenförsörjning, minskat utanförskap och ökad livskvalité. Sedan april 2024 har planering och implementering av Friska Vindar in i Trollhättans Stads egna verksamheter påbörjats och i januari 2025 bytte Friska Vindar 2.0 namn till AIR (Arbetsinriktad rehabilitering) som en del av implementeringen. Budget och ekonomi: Friska vindar i Trollhättan har en årsbudget på 2 800 000 kr. Beslutad tidsperiod: januari 2024 – december 2025 Implementering av arbetssätt och metoder: Arbetet med Implementering av Friska Vindar till Trollhättans stads egna verksamheter Framtidscentrum och Jobbcentrum har sedan april 2024 påbörjats och planeras vara helt implementerat 1 januari 2026. Personella resurser i AIR >30 år, Framtidscentrum: 1 januari- 31 december 1 Trollhättan Stad 80% fram till 30 april 2025 1 Trollhättan Stad 100% från 7 mars 2025 1 VG- Regionen 100% fram till 30 november 2025 1 Försäkringskassan 10% Insatser Totalt antal deltagare K M T AIR>30 år THN 26 13 39 Målgrupp Kvinnor och män mellan ålder 18 - 29 år • I behov av rehabilitering inför övergång till arbete och studier eller andra arbetsförberedande insatser. • I behov av samverkan mellan flera myndigheter och vården. • Arbetslösa eller som är eller har varit sjukskrivna. • Deltagare kan komma från hela förbundets upptagningsområde. 2 Uppföljning av antal deltagare under perioden: • Januari 18 deltagare; kvinnor 14, män 4 • Februari 18 deltagare; kvinnor 12, män 6 • Mars 18 deltagare; kvinnor 13, män 5 • April 18 deltagare; kvinnor 13, män 5 • Maj 19 deltagare; kvinnor 13, män 5 • Juni 20 deltagare; kvinnor 15, män 5 • Juli 22 deltagare; kvinnor 16, män 6 • Augusti 23 deltagare; kvinnor 16, män 7 • September 25 deltagare; kvinnor 17, män 8 • Oktober 23 deltagare; kvinnor 14, män 9 • November 20 deltagare; kvinnor 13, män 7 • December 20 deltagare; kvinnor 13, män 7 Mål: AIR:s mål är att minst 3 av 10 personer ska vara egenförsörjande i form av arbete eller studier samt sammanlagt ska 5 av 10 personer som avslutas ha ökat sin förmåga till förvärvsarbete. Resultatet för de kvinnor och män som har avslutats i insatsen under 2025 visar: Resultat arbete AIR >30 år THN K M T Totalt avslutade 14 6 20 I arbete 4 1 5 I procent 42% 17% 33% Resultat studier AIR >30 år THN K M T Totalt avslutade 14 6 20 Till studier 1 0 1 I procent 12% 0% 8% Resultat Fortsatt rehab AIR >30 år THN K M T Totalt avslutade 14 6 20 Fortsatt rehab 4 2 6 I procent 29% 33% 30% Resultat sjukdom AIR >30 år THN K M T Totalt avslutade 14 6 20 Sjukdom 2 3 5 I procent 14% 50% 25% 3 Målet är uppfyllt då 6 av 10 individer har gått ut i arbete/studier/fortsatt rehabilitering. Likabehandling: AIR >30 år arbetar fortlöpande med jämställdhetsintegrering vilket lett till en ökad medvetenhet och kunskap hos både personal och deltagare. Information och gruppaktiviteter i ämnet hålls med deltagarna. På så vis genomsyras alltid förhållningssättet verksamheten. Samordningsförbundet HBTQ-certifierats under våren 2023 och AIR >30 år har sett över lokaler och material. I oktober 2023 hölls det en digital HBTQ-utbildning för personal, deltagare och samverkansparter. Personal som börjar arbeta genom förbundsfinansierad verksamhet får även en grundläggande nätbaserad HBTQI-utbildning. Upptäckt av våld i nära relationer: Kontaktblad om var man kan vända sig om man är utsatt eller om man utsätter andra för våld delas ut till alla nya deltagare som startar i AIR och informationen finns även på Samordningsförbundets hemsida. Alla som startar i AIR får svara på sju standardiserade Frågor Om Våld (FOV). Samverkan/Samarbete mellan myndigheter: Samverkan mellan myndigheterna har fungerat bra när det gäller uppföljning med remittenter och engagemanget i deltagarnas planering. Dock har det blivit mer komplicerat då våra representanter från Försäkringskassan inte längre kan ta fram till exempel uppgift om vem som är handläggare för deltagaren. Det komplicerar vår samverkan och därmed deltagarens process. Vi upplever att Försäkringskassans representanter har en oklar roll i AIR och det är svårt att använda deras arbetstid på ett effektivt sätt. Framtida utmaningar och utveckling: Under Implementeringen har det börjat ny personal. Den evidensbaserade metoden IPS planeras bli en ny insats som kan möjliggöra att fler når anställning på den reguljära arbetsmarknaden, då metoden utifrån forskningsresultat rekommenderas av Socialstyrelsen. Ansvariga enhetschefer för AIR både på Framtidscentrum och Jobbcentrum har upprättat ett årshjul, utifrån en tidslinje som är kommunicerad och förankrad med beredningsgruppen och kansliet för Samordningsförbundet. Nytt för AIR >30år sedan januari är att det finns en anställd aktivitetspedagog via Framtidscentrum som ansvarat för aktiviteterna, så att övrig personal fått möjlighet att fokusera på att stötta individerna i processen mot arbete via en tätare kontakt i form av vägledning och planering framåt. När det gäller aktiviteter utvärderas dessa terminsvis för att vara så relevanta som möjligt i vårt utbud av aktiviteter för att möta deltagares behov. Aktiviteter som har erbjudits har varit en blandning mellan fysisk aktivitet, kreativt skapande, arbetsmarknadskunskap och jobbskuggning som varit uppskattat av målgruppen. De har upplevt en ökad livskvalité och att de står närmare arbetsmarknaden tack vare insatserna i kombination med stödet från jobbcoacherna. Sedan januari har insatsen AIR varit uppdelad åldersgruppsvis, över och under 30 år. Störst inflöde är fortsatt personer över 30 år. För att få fler deltagare under 30 år har personalen på AIR >30år haft informationsmöten med både handläggare på Försäkringskassan och inom psykiatrin för att öka kunskapen om vad vi kan erbjuda. Vi ser ett fortsatt ökat behov av arbetsinriktad rehabilitering i den yngre målgruppen utifrån att färre klarar slutföra studier på gymnasiet och att den ökade psykiska ohälsan ökar. 4 Från 1 april 2024 har Friska Vindar/ AIR infört en prövoperiod på två månader för nya deltagare för att se om Friska Vindar/ AIR är rätt insats för deltagaren. I slutet av prövotiden har man en uppföljning med huvudremittent. Personalen i AIR har tillsammans med Martin Jansson, verksamhetsutvecklare i Samordningsförbundet arbetat med BIP som metod/förhållningssätt och det arbetet kommer fortsätta. Allt material från ansökan till slutdokumentation utgår nu från BIP och det gör att deltagarens progression förtydligas. Alla i personalgruppen AIR >30år har gått en IPS-utbildning under våren arbetet pågår med att detta ska implementeras i Framtidscentrums utbud av stöd. Vi upplever att AIR >30år är ett koncept och har en viktig funktion att fylla för personer som stått utanför arbetsmarknaden och samhället en längre tid. I funktionen av en förrehabiliterande insats finns mycket få insatser för dessa personer i vårt närområde. Planeringen var att från och med september 2025 skulle insatsen AIR vara implementerad i Framtidscentrums egen verksamhet och IPS vara den insats som fortsätter i Samordningsförbundets regi tillsammans med Framtidscentrum med mål att vara helt implementerat juni 2026. Utifrån personalförändringar behövdes IPS-implementeringen pausas och Trollhättan Stad valde att ansöka om till samordningsförbundet om 20 samverkansplatser 2026 för att fortsatt kunna stötta upp och möta målgruppen som har behov av samverkande insatser. Trollhättan 2025-12-31 Malin Gustafsson Västra Götalandsregionen Linda Carlsson Malak Trollhättan Stad Stina Kjellström Försäkringskassan Ulrika Sten Sporrong, Enhetschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Trollhättans Stad Arbetsinriktad rehabilitering AIR 30-66 år, Jobbcentrum, Trollhättan stad Verksamhetsberättelse: Verksamhetsberättelse AIR 30-66 år januari-december 2025 Ägare av insatsen samt samverkande organisationer är: Ägare av insatsen är Trollhättan Stad, Ulrika Sten Sporrong. Det finns ett myndighetsgemensamt utförandeansvar och en upparbetad samverkan mellan parterna: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Grästorp. Beskrivning av insats: AIR är en samverkansinsats som fungerar som en väg in för personer i behov av samordning för sin arbetsrehabilitering. Insatsen är en utveckling av Hälsa för Alla, Friska Vindar och Trampolinen som tidigare funnits i Trollhättan. Alla som kommer till samverkansinsatsen får en individuell planering där friskvårdsaktiviteter och arbetsförberedande aktiviteter kan kombineras utifrån personens unika behov. Utgångspunkten är att det ska vara enkelt för myndigheter i samverkan att remittera till insatsen. Syftet är att fler ska komma i arbete, börja studera eller annat som på sikt leder till egenförsörjning, minskat utanförskap och ökad livskvalité. Sedan april 2024 har planering och implementering av AIR in i Trollhättans Stads egna verksamheter pågått och var den 31 december 2025 färdigimplementerad. 5 Budget och ekonomi: AIR i Trollhättan har en årsbudget på 3 300 tkr. Beslutad tidsperiod: Januari 2024 – December 2025 Implementering av arbetssätt och metoder: Arbetet med Implementering av AIR till Trollhättans stads egna verksamheter Framtidscentrum och Jobbcentrum pågick mellan april 2024 till och med 31 december 2025. Personella resurser: 1 januari- 31 januari 1 Arbetsförmedlingen 35% 1 Trollhättan stad 100% 1 representant från Försäkringskassan finns för konsultation vid behov. 1 feb-28 feb 1 Arbetsförmedlingen 35% 1 Vakant plats som ska tillsättas av Trollhättans stad 1 representant från Försäkringskassan finns för konsultation vid behov. 1 mars- 31 december 1 Arbetsförmedlingen 35% 1 Trollhättan stad 80% 1 representant från Försäkringskassan finns för konsultation vid behov. Insatser Totalt antal deltagare K M T AIR 30 -66 år THN 32 18 51 Målgrupp • Kvinnor och män i behov av rehabilitering inför övergång till arbete och studier eller andra arbetsförberedande insatser. • Kvinnor och män i behov av samverkan mellan flera myndigheter och vården. • Kvinnor och män som är arbetslösa eller som är eller har varit sjukskrivna. • Deltagare kan komma från hela förbundets upptagningsområde. Uppföljning av antal deltagare under perioden: • Januari 38 deltagare; 24 kvinnor, 14 män • Februari 36 deltagare; 22 kvinnor, 14 män • Mars 34 deltagare; 21 kvinnor, 13 män • April 27 deltagare; 18 kvinnor, 9 män • Maj 24 deltagare; 15 kvinnor, 9 män • Juni 18 deltagare; 13 kvinnor, 5 män • Juli 18 deltagare; 13 kvinnor, 5 män • Augusti 16 deltagare; 11 kvinnor, 5 män • September 20 deltagare, 13 kvinnor, 7 män • Oktober 21 deltagare, 14 kvinnor, 7 män • November 18 deltagare, 12 kvinnor, 8 män • December 16 deltagare, 11 kvinnor, 5 män 6 Mål: AIR:s mål är att minst 3 av 10 personer ska bli egenförsörjande i form av arbete eller studier. Sammanlagt ska 5 av 10 personer som avslutas ha ökat sin förmåga till förvärvsarbete. Resultatet för de kvinnor och män som har avslutats i insatsen mellan januari-augusti 2025 visar: Resultat arbete AIR 30-66 år THN K M T Totalt avslutade 20 11 31 I arbete 3 0 3 I procent 15% 0% 10% del av 10 2 av 10 0 av 10 1 av 10 Resultat studier AIR 30-66 år THN K M T Totalt avslutade 20 11 31 Till studier 2 0 2 I procent 10% 0% 7% del av 10 1 av 10 0 av 10 1 av 10 Resultat Fortsatt rehab AIR 30-66 år i THN K M T Totalt avslutade 20 11 31 Fortsatt rehab 8 4 12 I procent 40% 36% 39% del av 10 4 av 10 4 av 10 4 av 10 Resultat sjukdom AIR 30-66 år i THN K M T Totalt avslutade 20 11 31 Sjukdom 6 6 12 I procent 30% 54% 39% del av 10 3 av 10 5 av 10 4 av 10 Resultat avslutad inom prövotid K M T Totalt avslutade 20 11 31 I prövotid 1 1 2 I procent 5% 9% 6% del av 10 0,5 av 10 1 av 10 0,5 av 10 Måluppfyllelse Målen är inte uppfyllda gällande ökad förmåga till förvärvsarbete/studier. En stor anledning till detta är att de flesta deltagarna har FK som huvudremittent vilka avslutas då de kommit upp till 25% av sin 7 SGI-tid. 12 personer, 39%, är under 2025 avslutade mot fortsatt rehab/progression vilket innebär att de kommit upp i en arbetsförmåga om 10 tim/v, och därmed avslutats. Lika många deltagare, 39%, har avslutats mot fortsatt sjukskrivning vilket kan ha inneburit att de påbörjat Arbetsinriktad rehabilitering för tidigt. Likabehandling: AIR arbetar fortlöpande med jämställdhetsintegrering vilket lett till en ökad medvetenhet och kunskap hos både personal och deltagare. Information och gruppaktiviteter i ämnet hålls med deltagarna. På så vis genomsyras alltid förhållningssättet verksamheten. Samordningsförbundet HBTQ-certifierats under våren 2023 och i oktober 2023 hölls det en digital HBTQ-utbildning för personal, deltagare och samverkansparter. Personal som börjar arbeta genom förbundsfinansierad verksamhet får även en grundläggande nätbaserad HBTQI-utbildning. Upptäckt av våld i nära relationer: Kontaktblad om var man kan vända sig om man är utsatt eller om man utsätter andra för våld delas ut till alla nya deltagare som startar i AIR och informationen finns även på Samordningsförbundets hemsida. Alla som startar i AIR får svara på sju standardiserade Frågor Om Våld (FOV). Samverkan/Samarbete mellan myndigheter: Samverkan mellan myndigheterna har fungerat bra när det gäller uppföljning med remittenter och engagemanget i deltagarnas planering. De tillfällen då vården/rehabkoordinatorer varit med på trepartssamtalen upplevs ärendena föras framåt på ett extra bra sätt. AIR bjuder, via Samordningsförbundet, in till nätverksträffar för samverkansparter regelbundet och det är ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter och uppdatera varandra på nyheter och förändringar i verksamheterna. Det finns ett stort intresse för att delta på dessa nätverksträffar. Framtida utmaningar och utveckling: Personalen i AIR har tillsammans med Martin Jansson, verksamhetsutvecklare i Samordningsförbundet arbetat med BIP som metod/förhållningssätt. Allt material från ansökan till slutdokumentation utgår från BIP och det gör att deltagarens progression förtydligas. Under januari månad skrevs många nya deltagare in i gruppen AIR 30-66 år då man tog emot alla som sökte en plats. Trycket på platser har därefter varit fortsatt högt vilket gjorde att man i februari beslutade sig för att pausa intaget. Under februari månad var också en av tjänsterna i AIR 30—66 år vakant. I mars började en ny medarbetare i AIR 30-66 år som har behövt sätta sig in i arbetssätt, metoder insatsstrukturer samt att lära känna sina deltagare under våren vilket gjort att man bedömt att det varit läge att öppna in för nya deltagare då man vill jobba i en kvalitativ process. Under september-november tog man emot 9 nya deltagare för att fylla platserna men 7 deltagare avslutades också i samma period varför det totala deltagarantalet inte ökade markant. 31 december 2025 var 16 deltagare inskrivna i AIR som går över till en fortsatt insats 2026 via FINSAM där 20 platser under våren kommer att erbjudas för arbetsinriktad rehabilitering med en personell resurs från Trollhättans stad på 100%. Friskvårdsinsatser har sedan i januari startats upp med goda resultat. Man har erbjudit Friskvårdsgrupp, Promenadgrupp, Kreativ grupp, Utegym i Hjortmosseparken, Hälsogrupp/Cirkelträning på Älvhögsborg, Arbetsmarknadskunskap samt Yoga till Youtube i N3:s lokaler. Deltagarna har fått utvärdera aktiviteterna och gradera både upplevelse och nyttan de gett på en skala mellan 1-5 vilket under våren genererade ett snittbetyg på 4,25. Promenadgruppen var den aktivitet som enskilt fått högst betyg där deltagarna uppskattat kombinationen av enkelhet, frisk luft, att bli sedd samt att få möjlighet prata med andra i samma situation. 8 Under hösten har snittbetyget för aktiviteterna som erbjudits varit 4,35, något högre än under våren. Man bytte under hösten ut Utegym mot Hälsogrupp/cirkelträning, en fysisk aktivitet och en teoridel, som man varvade varannan vecka. Arbetsmarknadskunskap, Hälsogrupp/cirkelträning och den Kreativa gruppen fått högst snittbetyg, 4,5. Den Kreativa gruppen har lockat en smalare målgrupp av individer som har konst som intresse. Därför har deltagarantalet varit ungefär hälften så lågt jämfört med andra grupper varför man inte helt kan förlita sig på att snittet hade varit lika högt vid fler deltagande. Den Friskvårdsaktiviteterna har förutom personal i AIR letts av fyra andra medarbetare inom rehabteamet på Jobbcentrum som fått lägga upp aktiviteterna själva och löpande mottagit önskemål från deltagarna som de försökt tillgodose. Aktiviteterna utvärderas även av ledarna som fått komma med nya önskemål anpassade efter deltagarnas behov inför varje termin. Deltagandet i den kreativa gruppen har resulterat i att deltagarna valt att starta en studiecirkel via Medborgarskolan för att kunna fortsätta med kreativt skapande vilket genererat i ett bättre mående för dem alla. Av de utvärderingar som gjorts av deltagare i pågående insats i november 2025 uttrycker man sammanfattningsvis att insatsen har stärkt deras motivation och framtidstro, där arbetsträning och praktik, som tidigare känts omöjliga, nu blivit möjliga steg framåt. I vissa fall har insatsen till och med lett till arbete redan efter kort tid. Sammantaget har insatsen erbjudit en helhet av stöd, gemenskap och struktur som gör vägen mot arbetslivet mer realistisk och hoppfull. Medarbetare i AIR upplever att insatsen har varit ett vinnande koncept och har en viktig funktion att fylla för personer som stått utanför arbetsmarknaden och samhället en längre tid. I funktionen av en förrehabiliterande insats finns mycket få insatser för dessa individer i vårt närområde. Förslag finns om att öka sociala inslag, bredda aktivitetsutbudet och förbättra tillgängligheten, samtidigt som personalens engagemang lyfts fram som en stor styrka Citat från deltagare i AIR i december 2025: ”Fått mycket inspiration och självförtroende. Känns som jag äntligen har en lovande framtid tack vare AIR” Trollhättan 2026-01-08 Anna Alfredsson, Trollhättan Stad Anna Norrström, Arbetsförmedlingen Lejla Fatic Enhetschef Jobbcentrum Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Trollhättans Stad Friska Vindar, Vuxenpsykiatriska Öppenvårdsmottagningen i Vänersborg Verksamhetsberättelse: Friska Vindar, Vänersborg Ägare av insatsen samt samverkande organisationer är: Ägare av insatsen är Vuxenpsykiatriska Öppenvårdsmottagningen i Vänersborg. Enhetschef är Jenny Nordahl. Samverkande organisationer är Västra Götalandsregionen, Vänersborgs kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 9 Beskrivning av insats: Samverkansinsats som ska fungera som en väg in för personer i behov av samordning för sin rehabilitering. Syftet är att fler ska komma i egen försörjning genom arbete eller studier. Fler ska uppleva förbättrad livssituation och minskad ohälsa. Samverkan runt målgruppen ska utvecklas. Insatsen är en arbetslivsinriktad rehabilitering. Även om man kan börja på en låg nivå med friskvårdsaktiviteter så ska målet vara arbete och/eller studier. Budget och ekonomi: Beslutad tidsperiod: 250101–260630 + 260701–261231 Personella resurser: 2 personer från psykiatrin på vardera 75 % 1 från Vänersborgs kommun på 80% 1 från Arbetsförmedlingen på 35 % 1 från Försäkringskassan på 10% Vi är en liten väl fungerande arbetsgrupp. Våra olika kompetenser och erfarenheter underlättar deltagarnas process framåt. Vi tar ett delat ansvar och hjälps åt att utveckla verksamheten på bästa sätt. Då vi har många deltagare och många aktiviteter är det sårbart när någon ur personalen är frånvarande. Målgrupp: Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnad rehabilitering från fler än en av förbundets samverkande medlemmar. I första hand för personer som är arbetslösa och eller sjukskrivna. I undantagsfall för personer med anställning. Då ska arbetsgivaransvaret vara väl uttömt. Mål: Minst 5 av 10 (50%) av de som deltar i insatsen ska vid avslutad insats ha ökat sin förmåga att börja arbeta. 3 av 10 (30%) ska efter avslutad insats ha uppnått arbete eller påbörjat studier. Insatsen ska eftersträva jämlik fördelning av deltagarplatser. Målet till fortsatt rehabilitering kan vi uppnå. Men vi kan inte nå målet arbete/ studier då de flesta av våra deltagare har ersättning från Försäkringskassan och vi avslutar dem när de går över i samverkan AF/FK. Sammantaget är det fler som avslutas mot arbete + fortsatt rehab än vad som avslutas mot sjukdom. Detta ser vi som ett mycket positivt resultat med tanke på den målgrupp som vi har med deltagare som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid och som har betydliga hälsobekymmer. Resultatet för de 37 kvinnor och 26 män som har avslutats i insatsen under perioden visar: • 3 män har avslutats då de fått arbete • 1 kvinna har avslutats mot studier • 12 kvinnor och 16 män har avslutats för att gå vidare till andra arbetsförberedande insatser (gemensam kartläggning, andra rehab insatser på AF och kommunsamverkan mm) • 11 kvinnor och 6 män har avslutats och inte gått vidare/ visat progression till arbete/studier (sjukdom och åter till remittent) • 12 kvinnor och 2 män har avslutats under prövotiden. Utifrån våra personella resurser har vi 55 platser. Vi har under hela året haft överinskrivning. Vid årets slut har vi 56 inskrivna. Under året har vi skrivit in 59 deltagare och avslutat 63. Vi har alltså under året haft 119 personer inne i vår verksamhet, samt att vi träffat flera personer på VISA-besök som inte påbörjat. Dock börjar de allra flesta som kommer på VISA. Då vi i augusti och september hade 68 inskrivna pausade vi VISA-besöken i två månader. Vi har from december återupptagit VISA- 10 besöken. Har lagt ut tider för 8 besök per månad under våren 2026. Flera av dessa är redan inbokade. Det är ett fortsatt stort intresse särskilt från handläggare på Försäkringskassan. Vi kommer from januari ha 62 platser då de personella resurserna är utökade med 35%. Likabehandling: Vi informerar om likabehandling på VISA och kartläggningssamtal. Vi har det som en stående punkt på team-möten. Vi behandlar alla lika och anpassar verksamhet och aktiviteter när så är möjligt. Vid årets början var det 41 kvinnor och 19 män inskrivna vid årets slut är det 33 kvinnor och 23 män, så andelen män har ökat. Sedan är det anmärkningsvärt att det är fler män som går vidare mot arbete och fortsatt rehab och fler kvinnor som avslutas pga. ohälsa. Detta är inget unikt för vår verksamhet. Men är något att uppmärksamma under kommande år. Upptäckt av våld i nära relationer: Vi ställer de 7 frågorna till alla. Vid svar ja frågar vi om man har fått hjälp tidigare eller om det behövs i nuläget. Hänvisar vid behov till Enheten Mot våld i nära relation. Vi har bokat in en föreläsning för våra deltagare i januari med personal från enheten mot våld. Dessa föreläsningar brukar vara mycket uppskattade. Samverkan/Samarbete mellan myndigheter: Försäkringskassans representant är en viktig tillgång för att ta fram uppgifter på deltagarna från Försäkringskassan såsom aktuell handläggare, då det ofta sker byten. Från Arbetsförmedlingen har vi en fast kontaktperson vilket underlättar mycket. Samarbetet med handläggarna från socialtjänsten fungerar väl och de deltar personligen i våra möten med deltagarna. Vi har haft möte med den nya chefen på AME. Vi hoppas mycket på ett utökat samarbete så att våra deltagare kan få tillgång till arbetsträning internt på AME samt i kommunens olika verksamheter. En styrka med Friska vindar är att vi kommer från olika verksamheter och kan genom våra olika kompetenser medverka till att deltagarna hamnar rätt i systemet. Vi vill i detta sammanhang påpeka att även ett avslut mot sjukdom kan vara positivt för individen och för myndigheterna eftersom individen då hamnar med rätt ersättning i stället för att bollas mellan myndigheterna. Framtida utmaningar och utveckling: Vi är nu etablerade som en samverkanspartner i Vänersborgs kommun. Vi syns i olika sammanhang såsom en uppdaterad och informativ hemsida, deltar i frukostmöten mm. Vi får därmed många intresserade deltagare och får många ansökningar. Utmaning: att öka antalet deltagare som avslutas och förkorta inskrivningstiden. 1. Genom att få tillgång till fler platser för arbetsträning. Vi har ett bra samarbete med Erikshjälpen där vi har en grupp deltagare på jobbskuggning på torsdag förmiddag. Vi har under hösten haft en dialog med Erikshjälpen så att flera av dessa deltagare har gått över till arbetsträning med utökade arbetsuppgifter och därmed ökat sin tid och närmat sig arbetslivet. Även på Privab har vi jobbskuggning, företaget flyttar i januari till nya lokaler så arbetsuppgifterna kommer att bli något förändrade. Vi har samarbete med Röda Korset där har vi flera på arbetsträning. Utökat samarbete med AME är påbörjat. Vi har påbörjat ett samarbete med Fridaskolan. Sedan söker vi ständigt efter andra arbetsträningsplatser där vi använder oss av våra kontakter och etablerar nya kontakter. Har några besök med arbetsgivare inbokade i början av året. 11 Vi kommer under 2026 dela upp arbetsuppgifterna på ett mer strukturerat sätt så att vi ska få mer utrymme att söka efter arbetsträningsplatser. 2. För de deltagare som har kvar sin anställning är det extra komplicerat, deras process kan stanna upp. Det finns oklarheter i kontaktakten med deras arbetsgivare. Det blir en inlåsningseffekt då deltagaren inte vill säga upp sig och komma vidare. 3. För de deltagare som har behov av att få kontakt med vården för sin fortsatta planering kan det ta lång tid att få tid med läkare mm. 4. Vi kommer under 2026 att införa ett mer delat ansvar för deltagarna. För att tydliggöra friskvårddel och fördjupningsdel. Förhoppningsvis kommer detta att underlätta deltagarens process framåt. 5. I januari har vi en nätverksträff med våra remittenter och samverkande parter för att tillsammans med dem utveckla vår verksamhet framåt. Vi, deltagare och samverkanspartner ser inte att det finns annan verksamhet som kan tillgodose deltagarnas behov. Dessutom är det den enda insats där de olika myndigheterna samverkar praktiskt och vi befinner oss under samma tak. Det är även en unik kombination av friskvårdsaktiviteter och mer arbetsnära aktiviteter där vi kan se till varje persons unika behov. Att delta i våra i gruppaktiviteter ger social träning, starkare självförtroende och möjlighet att finna sina egna vägar till ett mer fungerande vuxenliv. Detta ger en positiv effekt inte bara för individen utan även för familj och samhälle. Vänersborg 260107 Katarina (Tina) Hyrén-Nilsson VG-regionen Christina Nilsson, VG-regionen Thorbjörn Lundvall, Vänersborgs kommun Carina Torehov, Försäkringskassan Anna Norrström, Arbetsförmedlingen Jenny Nordal, Enhetschef, VG-regionen Finsam Arbetsrehabplatser, Rehabvägledare, Lilla Edet Deltagande parter och ägare av insatsen: Samverkande rehabiliteringsaktörer är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och förbundets medlemskommuner Trollhättan, Lilla Edet, Grästorp och Vänersborg. Lilla Edets kommun är ägare av insatsen Finsam Arbetsrehabplatser Lilla Edet, chef är Joakim Valtin 12 Beskrivning av insats: Under perioden 20240101- 20251231 har Samordningsförbundet Södra Vänern finansierat insatsen Finsam Arbetsrehabplatser, rehabvägledare med 24 deltagarplatser. Insatsen rehabvägledare har de senaste åren arbetat enligt den danska modellen BIP där stort fokus läggs på arbete och aktivitet för deltagarna och att man samtidigt arbetar med olika delar i livet parallellt för att individen ska få en hållbar situation. Varje insats startar med ett VISA besök som initierande myndighet bokar. - Rehabvägledaren kartlägger och progressions mäter deltagaren enligt SKAPA modellen, en rehabiliteringsplan görs efter deltagarens behov och det startas upp olika parallella insatser. Progressionsmätningen görs var 3:e månad av rehabvägledaren som följer individen hela vägen till avslut. Rehabvägledaren ger också individuellt stöd under hela processen och bistår vid besök hos vård- och andra myndighetskontakter. De Parallella insatserna kan exempelvis vara motiverande och vägledande samtal, arbetsträning/praktik. Vi kan också erbjuda gruppaktivitet tillsammans med AME - en kreativ hälsogrupp. Andra insatser kan vara studievägledning tillsammans med Vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare, Budget – och skuldrådgivning mm. Ytterligare en parallell insats är rehabvägledaren erbjuder stresshantering ACT. Under 2025 erbjöds den framför allt individuellt. Det är ett väldigt bra kursmaterialmaterial och många av deltagarna som deltar i aktiviteten får med sig verktyg som de kan ha med sig ut i livet. Rehabvägledaren arbetar framför allt individuellt med varje individ Målgrupp: Finsam Arbetsrehabplatser, rehabvägledare Lilla Edet är en samverkansinsats som riktar sig till kvinnor och män i åldern 18 - 65 år som är i behov av samordnad rehabilitering från fler än en av förbundets samverkande medlemmar. För personer som har en anställning i grunden ska arbetsgivaransvaret vara uttömt samt vara väl dokumenterat. Deltagare till insatsen kan komma från samtliga av förbundets medlemsorganisationer. Under 2025 har 38 personer varit inskrivna i insatsen, 23 kvinnor och 15 män. Av de 38 deltagarna bor de flesta i Lilla Edet, under perioden har dock 2 deltagare flyttat från Lilla Edet till Trollhättan. Ytterligare 3 deltagare bor i Trollhättan. Dessa deltagare kommer från Försäkringskassan. Under 2025 har det inkommit 15 nya ansökningar, 9 från Försäkringskassan, 1 från Arbetsförmedlingen och 5 från Lilla Edets kommun. Målsättning med FINSAM insatser • Fler ska komma i egen försörjning genom förvärvsarbete och/eller komma i gång med studier • Fler ska uppleva förbättrad livssituation och ohälsan ska minska • Samverkan kring målgruppen ska utvecklas Inriktningsmål individnivå • Behovet av offentlig försörjning ska minska • Anställningsbarheten ska öka • Ökat fokus på individens behov av insatser tillgodoses 13 Mål och resultat • Minst 5 av 10 personer som avslutas i finansierade insatser ska öka sin förmåga till förvärvsarbete. • Minst 3 av 10 personer som avslutas i finansierade insatser ska vid avslut vara egenförsörjande i form av arbete eller studier. • Insatsen ska eftersträva jämlik fördelning av deltagarplatser. Av de 38 inskrivna deltagarna under året har 15 deltagare avslutats varav 9 är kvinnor och 6 är män. 1 kvinna har avslutats med orsak - till jobb 1 man har avslutats med orsak – till studier 1 kvinna och 4 män har avslutats med orsak - till fortsatt rehabilitering 6 kvinnor har avslutats med orsak - sjukdom/ tillbaka till remittent (varav 1 deltagare var i provperiod 8 v) 1 kvinna och 1 man har avslutats med orsak - annat (1 fått barn och 1 flytt) Insatsen Rehabvägledare har 24 platser i Lilla Edet. Dessa platser har enbart delvis varit fyllda, vi har jobbat på att fylla upp alla platser genom att informera våra samverkansparter att det finns lediga platser Av de 23 inskrivna deltagarna som är kvar i insatsen, är 16 deltagare i gång i någon form av arbetsträning, 11 deltagare arbetstränar i någon av AME:s verksamheter, 1 deltagare arbetstränar i en annan sektor i kommunen och 4 deltagare arbetstränar på företag. AME har även 1 kreativ hälsogrupp där 2 av deltagarna deltar. Under året har 8 av deltagarna deltagit i stresshanteringskurs ACT, individuellt. Likabehandling: Vårt mål är att arbetet ska genomsyras av likabehandling, vi eftersträvar att alla ska bli bemötta på lika villkor och med respekt för den de är. Alla deltagare får genomgång av utbildningsmaterialet i jämställdhet och jämlikhet. Enkät om våld i nära relationer görs av alla inskrivna deltagare och information lämnas till individerna att det finns hjälp att få via kommunen om de är utsatta för våld. I kommunen finns handläggare som arbetar med VIN. Rehabvägledare kan även bistå med att förmedla kontakter som individen behöver. Samverkan mellan myndigheter: Samverkan fungerar bra mellan myndigheterna och det är nödvändigt för att vi ska kunna arbeta med och stötta våra deltagare till en förändring av deras situation som på sikt ska leda dem till att bli självförsörjande. Framtid, utmaningar och utveckling: Insatsen rehabvägledare arbetar ju enligt den danska BIP modellen där stort fokus läggs på arbete och aktivitet för deltagarna och att man samtidigt arbetar med olika delar i livet parallellt för att individen ska få en hållbar situation. De parallella processerna förändras och utvecklas ständigt. En utmaning under året har varit att vi periodvis inte haft fyllda platser och att det trots information till samverkande parter periodvis varit trögt att fylla dem. Förhoppningsvis fylls det på bättre under 2026. 14 Vi är ju beroende av företagen runt omkring oss i Lilla Edet för att hitta bra och till våra deltagare matchande arbetsträningsplatser. Detta kommer vi att försätta att arbeta med under kommande år. Lilla Edet 20260115 Johanna Laudon, Rehabvägledare Min väg till egen försörjning, Grästorps kommun Insatsägare samt samverkande organisationer: Grästorps Kommun äger insatsen, ansvarig chef är Maria Flood. Samverkande organisationer är medlemmarna i Samordningsförbundet Södra Vänern: Trollhättans stad, Vänersborgs kommun, Lilla Edets kommun och Grästorps kommun samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Beskrivning av insats: Insatsen Min väg till egen försörjning i Grästorp syftar till att stärka den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom samverkan för individer från 18 år och uppåt som står utanför arbetsmarknaden. Målet är att fler ska bli egenförsörjande genom arbete eller studier, att deltagarna ska uppnå förbättrad hälsa och livskvalitet samt att ohälsan ska minska. Insatsen bidrar även till att utveckla och förstärka samverkan mellan berörda aktörer kring målgruppen. Deltagare från kommunerna Grästorp, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg kan erbjudas plats i verksamheten. Arbetet bygger på samordnade och parallella processer med fokus på arbetsförberedande och arbetsrelaterade insatser. Dessa insatser följs upp genom skattningsverktyget BIP, som mäter individens stegförflyttning mot arbete inom definierade indikatorområden. Insatsen omfattar både individuella och gruppbaserade aktiviteter, där varje aktivitet anpassas efter deltagarens förutsättningar och förmåga att delta i gruppaktiviteter, arbetsträning och individuell coachning. Regelbundna uppföljningar genomförs för att säkerställa progression. Gruppaktiviteter har genomförts två gånger per vecka och behandlat områden som möjligheter att nå arbete, förmåga att klara arbete, kompetenser, samarbetsförmåga, vardag och hälsa. Syftet med gruppen är att stärka självförtroende, självkänsla och öka kunskap inom dessa områden. Exempel på hälsofrämjande insatser är digitala besök av hälsocoach, samtal om existentiell hälsa med diakon samt fysiska aktiviteter såsom promenader, gymträning, yoga och tillgång till bad. Deltagarna har erbjudits kostnadsfri träning under introduktionsperiod samt reducerad avgift för bad och gym. Under verksamhetsåret har kontinuerliga uppföljningar och dialoger genomförts med Samordningsförbundets verksamhetsutvecklare. Erfarenhetsutbyte har skett med rehabvägledare i Lilla Edet och personal har deltagit i nätverksträffar och utbildningar inom ramen för Samordningsförbundets verksamhet. Vid avslut upprättas skriftlig slutdokumentation och avslutet sker i samråd med berörda remittenter vid gemensamt möte. Verksamheten medverkar även vid uppstartsmöten för gemensam kartläggning. Om arbetslinjen bedöms aktuell tas en fortsatt planering fram utifrån individens behov och förutsättningar. Budget och ekonomi: Årsbudgeten för insatsen är maximalt 330 000 kr per år där Grästorps Kommun ska tillhandahålla 10 platser för insatsen. Ersättningen från förbundet är baserat på per plats. 15 Beslutad period: 2024 01 01 - 2025 12 31 Implementering av arbetssätt och metoder: Skattningsverktyget BIP används i mötet med deltagarna för att mäta progressionsmätning av individens stegförflyttning mot arbete. Övriga metoder som används är MI samt arbetssätt inspirerad av IPS. Metoder för verksamheten fokuserar på samordnade och parallella processer där vikten ligger på arbetsförberedande- och arbetsrelaterade insatser. Personella resurser Insatsen har under perioden bestått av 2 arbetskonsulenter från Arbetsmarknadsenheten på deltid, ca 25% vardera. Målgrupp: Målgruppen är arbetslösa eller sjukskrivna personer från 18 år som har behov av samordnad rehabilitering och arbetsförberedande insatser från fler än en myndighet. Deltagarna ska ha behov av rehabiliterande insatser som inte respektive parts ordinarie verksamhet kan tillgodose behovet. Om deltagaren har en anställning i grunden krävs ett väl dokumenterat uttömt arbetsgivaransvar. Mål: Målet med insatsen är att deltagarna ska komma i arbete eller studier, eller att öka sin förmåga för att på sikt komma i arbete eller studier och att deltagarna ska få en ökad hälsa och livskvalité. Målet är också att öka samarbetet mellan myndigheter och kommunen. Resultatet för de som har avslutats i insatsen under 2025 visar: Antalet deltagare i insatsen har varierat över tid, med ett ökat inflöde under den senaste perioden. Under året har 14 personer varit aktuella i insatsen varav sju personer inskrivna i december 2025. Av de deltagare som har skrivits ut från insatsen under året gäller följande: Tre personer har gått vidare till Gemensam kartläggning. Två personer har återremitterats till huvudremittenten, Försäkringskassan, på grund av behov av fortsatt sjukskrivning samt mer vårdinriktade rehabiliterande insatser. Två personer har avslutats under provperioden inom sex veckor Samtliga deltagare har haft en välplanerad arbetsträning med god progression, i kombination med rehabiliterande insatser som stärker både arbetsförmåga samt fysisk och psykisk hälsa. Den största enskilda remittenten är Försäkringskassan, där majoriteten av deltagarna uppbär aktivitetsersättning. Likabehandling och våld i nära relationer (VIN): Arbetskonsulenterna arbetar för att alla deltagare ska bli bemötta på lika villkor. Samordningsförbundet är HBTQI-certifierat och detta efterlevs inom insatsen i individuella samtal liksom gruppverksamheten. Arbetskonsulenterna har gått utbildning i HBTQI frågor. I gruppverksamheten samtalas det om alla människors lika värde. Deltagare i gruppverksamheten är lyhörda för varandras behov och respekterar allas rättighet att få vara den man är. Upptäckt av våld i nära relationer: Alla deltagare i insatsen får möjlighet att svara på frågor om våld i nära relationer med stöd av FREDA-kortfrågor, framtagna av Socialstyrelsen. I samband med dessa 16 samtal ges även allmän information om vart deltagarna kan vända sig för stöd och hjälp, exempelvis kommunens socialtjänst eller Utväg Skaraborg. Samverkan/Samarbete mellan myndigheter: Samverkan mellan myndigheterna har i huvudsak fungerat väl, även om en ökad delaktighet från vården vore önskvärd. Kontakten med remittenterna fungerar tillfredsställande, även mellan ordinarie uppföljningar vid behov. Det har dock i vissa fall krävts påminnelser till samarbetande myndigheter för att remitteringar ska genomföras, trots att lediga platser funnits. Framtida utmaningar och utvecklingsområden En betydande andel av deltagarna har en långvarig sjukskrivningshistorik och flera år utan arbetsträning eller rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Därför har motiveringsinsatser, både individuella och i grupp, varit centrala för att stärka självkänsla och självförtroende innan arbetsträning kunnat påbörjas. Liknande utmaningar finns bland deltagare med aktivitetsersättning. Denna målgrupp är relativt ny inom insatsen, och varje steg i progressionen kräver tid och noggrann uppföljning för att undvika att individen hamnar mellan stödsystem när ersättningen upphör vid 30 års ålder. I dessa fall bedöms progression vara viktigare än tidsaspekten, vilket innebär att vissa deltagare stannar längre än planerat. Erfarenheter visar att en insatsperiod på sex månader ofta är otillräcklig och att förlängning är nödvändig, i samråd med både deltagare och remittent. Relationen mellan arbetskonsulent och arbetsplats har visat sig vara avgörande. När arbetskonsulenten är närvarande, har regelbunden kontakt med arbetsgivaren och erbjuder kontinuerlig handledning, förbättras progressionen generellt. Den fortlöpande dialogen med arbetsgivaren är även central för att arbetsträningen ska kunna utvecklas mot en eventuell anställning. En utmaning uppstår när deltagaren har etablerat en stabil upptrappning i arbetsträningen och ärendet övergår till handläggare för gemensam kartläggning. Detta innebär ett avslut av kontakten mellan arbetskonsulent och både deltagare och arbetsgivare, vilket i vissa fall påverkar kontinuitet och progression negativt. Ytterligare en svårighet är Grästorps geografiska läge, som medför att många vårdkontakter sker både inom Skaraborg och Norra Älvsborg. Detta kan försvåra informationsöverföring och samverkan kring insatsen, vilket ställer ökade krav på att nå fram med relevant information till samtliga aktörer om samordningsförbundet Södra Vänern. Här har de samverkande myndigheterna en central roll som kunskapsöverförare, för att sprida information och identifiera individer som kan vara aktuella för insatsen. Insatsen Min väg till egen försörjning avslutas 2025-12-31 och de ärenden som fortfarande är aktuella kommer att remitteras över till den nya insatsen, Vägen vidare. Grästorp 2026-01-15 Theres Larsson, Marie Eriksson, Maria Flood Arbetskonsulent, Arbetskonsulent, Enhetschef Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten 17 Min Väg, Vänersborgs kommun Ägare av insatsen: Vänersborgs kommun, Individ och Familjeomsorgen enhetschef Martin Lindquist och Arbetsmarknadsenheten enhetschef Mikael Werner Beskrivning av insats: Insatsen har ett tvådelat syfte. Det ena är att möjliggöra stegförflyttning för personer som i dagsläget inte kan delta i någon av de befintliga insatser som erbjuds, och därmed riskerar att hamna ”mellan stolarna”. Det andra är att utveckla samverkan mellan de parter som redan har pågående kontakter med deltagaren, eller behöver involveras för att möjliggöra ovanstående stegförflyttning. Budget och ekonomi: 50 000 kronor Beslutad tidsperiod: 2024-08-01 – 2025-12-30 Personella resurser: 1 personal från Försörjningsstödsenheten och 1 personal från Arbetsmarknadsenheten med omfattning av 20% vardera. Målgrupp: Målgruppen består av brukare med ingen eller mycket låg arbetsförmåga, som står långt ifrån arbetsmarknaden och där det finns en ohälsa. Målgruppen bedöms i nuläget inte kunna delta i någon av de verksamheter som idag finns till förfogande. Planen är att fyra personer ska vara aktuella åt gången. Mål: Målet med insatsen är att genom stöd och samverkan förbereda den enskilde att kunna delta i de befintliga insatserna och därigenom öka den enskildes möjligheter till självförsörjning i någon form. Vid avslut kommer varje ärende sammanfattas i en skriftlig slutdokumentation. Resultat: Under 2025 har Min väg arbetat med fyra olika individer. Planerade träffar en gång i veckan. En kvinna och tre män. Till dags dato har ingen av dessa avslutats. Ytterligare två personer som var tilltänkta avskrevs innan påbörjad aktivitet. Min vägs arbete enligt nedan. 1: Man. Varit med sedan uppstart (augusti 2024). Han har efter besök på psykiatrin, med arbetsterapeut och läkare, ansökt om sjukersättning men till dags dato ännu inte fått svar. Initialt träffas vi i form av hembesök då personen har svårigheter med att till exempel åka kollektivt (buss). Efter ett tag åker personen trots allt buss och passar också på att handla när han ändå är ute. Nya mediciner har öppnat upp för sociala sammanhang. Vi ses för samtal och aktivitet i form av promenad och discgolf (personens eget val). Närvaro: Personen väljer att komma till Min väg varannan vecka. Han hänvisar till att han helst inte vill ta sin medicin för ofta då risken för tillvänjning ökar då (enligt personen). 2: Man. Deltagit i Min väg sedan 20 januari. Han har av Min väg fått hjälp med underlag för ansökan om sjukersättning och efter besök hos läkare och arbetsterapeut på psykiatrin ansökt. Han har till dags dato ännu inte fått svar. Vi har träffats för samtal och aktivitet i form av promenad. Närvaro: Under våren, enstaka tillfällen men under höst och vinter närvarar han hälften av gångerna. 3: Man. Deltagit i Min väg sedan 12 maj. Träffats för samtal och aktivitet i form av promenad. Planerat att delta i Fisketorgets aktiviteter, träning och simning, från 25 augusti, men har på grund av olika omständigheter som dåligt psykiskt mående, sjukdom eller glömska bara deltagit vid några 18 tillfällen. Närvaro: bra närvaro vid de sedvanliga promenaderna men när annat planeras som besök på fisketorget, träning på gym, besök hos budget- och skuldrådgivare eller annat så kommer han inte. 4: Kvinna. Hon får erbjudande om att delta i Min väg i maj 2025. Hon har av olika anledningar, oftast okända, uteblivit under sommaren. Första träffen är därför i augusti. Under hösten träffas vi mestadels på promenader. Varit på studiebesök på fisketorget och planerat att delta där, i första hand tillsammans med personalen på Min väg. Hon har dock inte kommit i gång med det. Största anledningen är frånvaro på grund av psykiskt dåligt mående. Närvaro: Svårt att komma. Hon sover dåligt och mår inte bra. Blir inlagd på sjukhus på grund av suicid-försök i november, ingen närvaro sen dess. Likabehandling: Alla möten och samtal med deltagarna sker på ett respektfullt sätt. Alla ska känna sig sedda och viktiga oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samverkan/Samarbete mellan myndigheter: Samverkan sker utifrån deltagarens behov. Det har främst varit samverkan mellan insatsen och socialsekreterare, men även samverkan med psykiatrin, Fisketorget (en öppen verksamhet inom socialpsykiatrin), studievägledare och budget- och skuldrådgivare. Vänersborg 2026-01-19 Thorbjörn Lundvall, Försörjningsstöd Vänersborgs kommun Charlotta Andersson, Arbetsmarknadsenheten Vänersborgs kommun. Till och med 31/3-25 Åsa Blomster, Arbetsmarknadsenheten Vänersborgs kommun. Från och med 28/4-25 Martin Lindquist, Försörjningsstödsenheten Vänersborgs kommun Mikael Werner, Arbetsmarknadsenheten Vänersborgs kommun 19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 14 Förbundsmedlemmarnas styrning Kommunstyrelsernas presidier utgör kommunalförbundets medlemsråd. Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal | 8 (12) Innan beslut tas om avtal av större dignitet, större investeringar eller större ändringar av verksamheten ska förbundsdirektion hänskjuta frågan till medlemsrådet. Försiktighetsprincipen ska gälla, det vill säga vid minsta osäkerhet om ett ärende behöver bli föremål för samråd eller inte ska samråd alltid ske. Medlemssamråd ska hållas i tillräcklig omfattning, dock minst två gånger per år. Kommunalförbundet svarar för att medlemssamråden genomförs. Medlemssamråd ska beredas av förbundsdirektören och kommundirektörerna. Medlemskommunerna ska besluta om medlemsdirektiv, första året varje mandatperiod, för att uttrycka sin vilja om medlemskommunernas ansvar för räddningstjänsten.

§ 15 Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i Reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal | 7 (9) förbundsdirektionen längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undan- tagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Om förbundsdirektionen inte beslutar annat, behandlar förbundsdirektionen ärendena i den turordning som de har tagits upp i föredragningslistan. Om förbundsdirektionen inte beslutar annat, bestämmer ordföranden när ett ärende som inte är upptaget på föredragningslistan ska behandlas under ett sammanträde.

§ 16 Protokoll Vid ett sammanträde med förbundsdirektionen ska ordföranden på sitt ansvar låta föra protokoll. Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot som utses av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen och övriga organ kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Den aktuella paragrafen ska redovisas skriftligt innan den justeras. Om förbundsdirektionen beslutar att vid ett sammanträde justera protokollet från ett föregående sammanträde, bestämmer förbundsdirektionen för varje sådant tillfälle hur justeringen ska gå till. Protokollet från varje sammanträde ska tillställas kommunstyrelsen i respektive medlemskommun och förbundets revisorer. Utdrag ur protokoll ska tillställas de kommunala nämnder, andra myndigheter och enskilda som berörs av besluten i protokollet.

§ 17 i förbundsordningen, varvid förbundsdirektion- en fullgör sitt uppdrag i egenskap av likvidator. Likvidationsprocessen börjades den 8 april 2025 efter ett beslut den dagen på ett sammanträde av förbundsdirektionen. ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE BESLUT OM GEMENSAMT FÖRBUND ningstider för materiella anläggningstillgångar. Efter genomförda utredningar och dialog mellan Förbunden hade tillämpat avvikande avskrivnings- berörda kommuner fattades under 2024 beslut om principer, vilket medförde att de bokförda värdena att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. på anläggningstillgångarna inte var direkt jämför- Bildandet av det gemensamma förbundet skedde bara. För att säkerställa att verksamhetsöver- genom att Lysekils, Munkedals och Uddevalla gången kunde genomföras till bokförda värden kommuner ansökte om medlemskap i Norra beslutades att under 2024 genomföra justeringar av Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF), med anläggningstillgångarnas redovisade värden i inriktningen att detta förbund skulle utgöra den båda förbunden. Justeringarna var mer omfat- organisatoriska basen för det gemensamma tande i NÄRF, där tillgångarna tidigare skrivits av räddningstjänstförbundet. snabbare, vilket resulterade i en relativt större Efter prövning och godkännande i berörda uppskrivning och därmed en förstärkning av eget kommuner och förbund beslutades att det kapital. Motsvarande justering genomfördes även i sammanslagna förbundet från och med verksam- RMB, dock i mer begränsad omfattning. hetsstart skulle byta namn till Räddningstjänsten Syftet med justeringarna av anläggningstillgång- Fyrbodal (RFBD). Från och med första december arna var att säkerställa jämförbara värden av 2025 omfattar RFBD kommunerna Färgelanda, tillgångarna vid överlåtelsen av tillgångar till RFBD Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla samt att det egna kapital som låg till grund för och Vänersborg. inträdet i det nya förbundet på ett rättvisande sätt Syftet med samgåendet var att samla medlems- återspeglade förbundens faktiska ekonomiska kommunerna i en gemensamt styrd och samman- ställning. hållen organisation med ökad robusthet, förbätt- Vidare genomfördes justeringar avseende rade förutsättningar för långsiktig verksamhetsut- pensionshanteringen. Förbunden hade tillämpat veckling samt stärkt förmåga att möta framtida delvis olika hantering av pensionsskulder och krav och utmaningar inom räddningstjänstens pensionsförpliktelser. Under 2024 harmoniserades verksamhetsområde. hanteringen, bland annat genom att fordringar Det beslutades att Räddningstjänstförbundet Mitt gentemot medlemskommuner avseende pensions- Bohuslän (RMB) därefter skulle avvecklas och att avsättningar reglerades och avvecklades inför RFBD skulle bära kostnaderna för avveckling av verksamhetsövergången. Därutöver vidtogs förbundet. åtgärder för att säkerställa en likartad och konse- kvent hantering av pensionsåtaganden genom att FÖRBEREDANDE TRANSAKTIONER UNDER 2024 båda förbunden från och med slutet av 2024 Inom ramen för utredningen av ett gemensamt försäkrar de pensionsåtagande som går att trygga räddningstjänstförbund identifierades under 2023 genom pensionsförsäkring. och 2024 ett antal redovisningsmässiga och Slutligen vidtogs åtgärder avseende hanteringen ekonomiska skillnader mellan de samgående av timbankar och andra personalrelaterade förbunden som behövde hanteras för att möjlig- skulder. Dessa avsåg bland annat flextid, intjänad göra ett jämlikt och ekonomiskt neutralt samgå- men ej uttagen semesterdagar och andra rättig- ende. De huvudsakliga justeringsområdena avsåg heter enligt tillämpliga kollektivavtal. Förbunden skillnader i tillämpade avskrivningstider och därmed arbetade aktivt under 2024 för att de anställda, i så bokförda värden på anläggningstillgångar, stor utsträckning som möjligt, skulle ta ut dessa hantering och redovisning av pensionsåtaganden förmåner före verksamhetsövergången. Syftet var samt hantering av timbankar och andra personalre- att begränsa kvarstående bokförda och icke laterade skulder kopplade till kollektivavtal. bokförda personalrelaterade skulder vid övergångs- En väsentlig skillnad avsåg tillämpade avskriv- tidpunkten och därigenom säkerställa att skulds- 6 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE aldon i båda förbunden var på likartade nivåer. hänförliga till pensionsförsäkringarna till RFBD. De samlade förberedande transaktionerna Denna övergång skedde utan betalning då dessa genomfördes för att skapa likvärdiga ekonomiska inte återfanns i balansräkningen. Liknande skulder förutsättningar mellan de samgående förbunden och tillgångar återfinns inte heller i NÄRF. Detta och för att möjliggöra ett ordnat, transparent och innebär att samtliga sju medlemskommuner redovisningsmässigt korrekt samgående till RFBD. framgent gemensamt ansvarar för framtida kostnadsutveckling i pensionsförsäkringarna, inklusive indexeringskostnader som härrör från TRANSAKTIONER UNDER 2025 MELLAN RMB OCH pensionsavtal som tidigare ingåtts av NÄRF. Alla sju RFBD kommuner har framgent likaså ett gemensam rätt Per den 1 januari 2025 överfördes äganderätten (enligt fördelningsnyckeln) till medel som finns i den till samtliga anläggningstillgångar från RMB till RFBD. till pensionsförsäkringen anknuten överskottsfond. Överföringen skedde till bokfört värde per den 31 Därigenom bedöms det att kostnaderna bärs på december 2024 och reglerades genom betalning ett likvärdigt sätt per invånare inom det gemen- motsvarande dessa bokförda värden. samma förbundet. I samband med överföringen övertog RFBD även I samband med likvidationen har även avveckl- pensionsrelaterade skulder och åtaganden som ingskostnader och vissa dubbla kostnader uppstått tidigare redovisats i RMB. För detta gjordes det en under 2025. Enligt tidigare överenskommelse skulle betalning från RMB till RFBD. sådana kostnader bäras av RFBD. I samband med slutlig genomgång av avveckl- Mot denna bakgrund har dessa kostnader under ingen har det bedömts att semesterlöneskulder som året vidarefakturerats till eller inkommit direkt till följt med personalövergången till RFBD inte fullt ut RFBD. reglerats ekonomiskt. Mot denna bakgrund har under december en finansiell reglering genomförts mellan förbunden, innebärande att RMB belastas med en kostnad motsvarande förändringen i semesterlöneskulden inklusive lagstadgat PO- pålägg. Motsvarade kostnad har under 2025 uppstått i RFBD när semesterlöneskulden som togs med av de tidigare anställda i RMB bokades upp. Regleringen har skett genom uppbokning av fordran och skuld mellan förbunden. Likvidreglering av denna skuld sker under början av 2026. Detta medförde att såväl tillgångar som skulder avseende semesterlöneskulden och pensionsåta- ganden utgick ur förbundets balansräkning. Efter genomförda överlåtelser och regleringar återstod därmed i huvudsak eget kapital och likvida medel i förbundet. För RMBs pensionsförsäkringar som övertogs av RFBD träffades särskilda överenskommelser innebärande att RFBD även övertar ansvaret för framtida indexeringskostnader och andra kostnads- förändringar kopplade till dessa åtaganden. Därutöver överfördes också överskottsmedel ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN I samband med verksamhetsövergången till personalreduceringar genomförts till följd av Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) har samtliga samgåendet. anställda i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Det arbetsgivaransvar som tidigare åvilat RMB har (RMB) erbjudits övergång till den nya organisation- i samband med övergången övertagits av RFBD. en. Övergången har genomförts i enlighet med Detta omfattar även ansvar för personalrelaterade gällande arbetsrättslig lagstiftning och tillämpliga försäkringar och pensionslösningar, inklusive kollektivavtal. Några väsentliga förändringar åtaganden hanterade via Skandia, i enlighet med avseende anställningsvillkor, sysselsättningsgrad eller gällande avtal och regelverk. Samtliga rättigheter organisatorisk tillhörighet har inte genomförts i och skyldigheter kopplade till anställningarna har samband med övergången. därmed överförts till den nya organisationen utan Personalövergången har föregåtts av dialog och avsteg från tillämpliga regler. samverkan mellan arbetsgivare och berörda Sammanfattningsvis har personalövergången fackliga organisationer. Övergången har skett som genomförts på ett ordnat och rättssäkert sätt för de en verksamhetsövergång, vilket innebär att anställda och i överensstämmelse med gällande anställningarna har följt med verksamheten till det arbetsrättsliga och kollektivavtalsreglerade nya förbundet. Därmed har inga uppsägningar eller principer. ARKIVANSVAR OCH TILLGÅNG TILL ALLMÄNNA HANDLINGAR I samband med likvidationen av Räddningstjänstför- För att möjliggöra en rättssäker och ändamålsen- bundet Mitt Bohuslän (RMB) har arkivansvaret för lig övergång av arkivansvaret har särskilda överens- förbundets handlingar överförts till Räddningstjäns- kommelser träffats mellan berörda parter. Dessa ten Fyrbodal (RFBD). Övertagandet sker i enlighet omfattar dels relationen mellan RMB och RFBD, dels med gällande arkivlagstiftning och i överensstäm- relationer med andra kommuner och organisationer melse med de principer som anges i förbundsord- som tidigare haft uppdrag att hantera delar av ningen, vilket innebär att RFBD övertar ansvaret för förbundets administrativa stöd, såsom ekonomisy- vård, förvaltning och tillgängliggörande av stem, personalsystem och övriga stödfunktioner. förbundets arkiv. Genom dessa åtgärder säkerställs att arkivmaterial Genom denna ordning säkerställs att allmänheten och information bevaras, hanteras och tillgänglig- även fortsättningsvis har tillgång till RMBs allmänna görs i enlighet med arkivlagens krav samt att handlingar, i enlighet med tryckfrihetsförordningens tillgången till information även framgent kan bestämmelser om handlingsoffentlighet. Förfråg- tillgodoses på ett korrekt, spårbart och rättssäkert ningar om utlämnande av handlingar, liksom frågor sätt. rörande arkiv, dokumentation och ärendehistorik, ska därmed efter förbundets upplösning riktas till RFBD. 8 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV FÖRBUNDETS VERKSAMHET Under 2025 har förbundet haft en avvikande Förbundet har inte haft någon fastställd budget för styrning och uppföljning, till följd av att förbundet 2025, då inga signifikanta kostnader förväntades varit under likvidation. Efter att övergångstransakt- utöver löpande administration samt att samtliga ionerna genomförts under början av 2025 beslutade avvecklingskostnader skulle bäras av Räddnings- förbundsdirektionen att förbundet skulle träda i tjänsten Fyrbodal (RFBD). Uppföljningen har därför likvidation samt att förbundsdirektionen skulle varit inriktad på att säkerställa att avvecklingen fullgöra uppdraget i egenskap av likvidator, i genomförts i enlighet med fattade beslut, gällande enlighet med § 17 i förbundsordningen. regelverk och god redovisningssed. Mot bakgrund av att någon operativ verksamhet inte längre bedrevs, har sedvanlig verksamhetsstyr- ning och uppföljning inte varit tillämplig under året. ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING God ekonomisk hushållning ska enligt kommunalla- Förbundet har inte fastställt några finansiella eller gen bedömas utifrån både ett finansiellt och ett verksamhetsmässiga mål för 2025, och någon verksamhetsmässigt perspektiv. Under 2025 har budget har inte antagits, då inga löpande verksam- denna bedömning haft en särskild inriktning, då hetskostnader har förväntats uppstå. Samtliga Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) har kostnader hänförliga till avveckling och likvidation varit under likvidation och någon operativ verksam- har hanterats inom ramen för särskilda beslut och i het inte längre har bedrivits. samverkan med Räddningstjänsten Fyrbodal I likvidationsskedet har god ekonomisk hushållning (RFBD). främst inneburit att avvecklingen genomförts på ett Sammantaget bedöms förbundet ha uppfyllt kostnadseffektivt och kontrollerat sätt, med fokus på kraven på god ekonomisk hushållning under året, att minimera ekonomiska risker, säkerställa korrekt utifrån de särskilda förutsättningar som gäller vid avveckling av tillgångar och skulder samt upprätt- likvidation. hålla en ändamålsenlig intern kontroll. Förbundets ekonomiska förvaltning har inriktats på att fullgöra befintliga åtaganden, avsluta avtal och reglera mellanhavanden med medlemskommunerna på ett korrekt och transparent sätt. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODENS SLUT Redovisningen av händelser efter räkenskapspe- tot på 16 131 kronor samt en kreditfaktura som riodens slut är mer detaljerad än vad som normalt felaktigt utbetalades av förbundet. Denna betal- förekommer i en årsredovisning. Detta har skett i ning togs emot av RFBD, Vilket gjorde att en skuld till syfte att på ett transparent och tydligt sätt redo- RFBD på 13 387 kronor bokades upp i bokslutet. göra för hur den sista avvecklingen av förbundet Samtliga av dessa mellanhavanden reglerades i genomförs samt vilka ekonomiska effekter som början av 2026. uppstår i samband med slutliga avräkningar och Händelserna efter räkenskapsperiodens slut betalningsflöden. bedöms i deras ekonomiska utfall vara fullt förutsäg- Vid tidpunkten för räkenskapsårets slut var tre bar. De utgör icke-justerande händelser och mellanhavanden inte fullt ut reglerade. Detta avser påverkar inte de belopp som redovisats per främst en reglering med Räddningstjänsten balansdagen. Mot denna bakgrund bedöms Fyrbodal (RFBD) på 2 788 754 kronor för att de har händelserna inte påverka förbundets ekonomiska tagit över semesterlöneskulden av de tidigare ställning eller det fastställda skiftet av eget kapital anställda i Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB). och utlöser därmed inte krav på upprättande av Utöver detta finns en slutlig avräkning på skattekon- ytterligare eller kompletterande slutredovisning. 10 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSKRAVSUTREDNING TKR 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen -14 -5 464 -3 360 - Samtliga realisationsvinster + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar -14 -5 464 -3 360 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv = Årets balanskravsresultat -14 -5 464 -3 360 TKR 2025 2024 2023 -221 -146 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat - Varav från 2022 -146 -146 - Varav från 2023 -76 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen -14 -5 464 -3 360 + Synnerliga skäl att inte återställa 14 5 685 3 285 + Synnerliga skäl för att återställa över längre tid UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 0 -221 0 0 0 UB Synnerliga skäl som ska återställas över längre tid UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 0 -221 - Varav från 2022, återställs senast 2025 -146 - Varav från 2023, återställs senast 2026 -76 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATDISPOSITION OCH SKIFTE AV KVARVARANDE EGET KAPITAL Efter genomförd likvidation och fastställd slutredovisning uppgår Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns kvarvarande egna kapital till 9 489 610 kronor. I enlighet med bestämmelserna i § 17 i förbundsordningen ska detta belopp fördelas mellan medlemskommunerna. Fördelningen sker enligt den fördelningsnyckel som anges i § 13 i förbundsordningen och som tillämpas vid skifte av behållna tillgångar i samband med förbundets upplösning. Fördelningen av det kvarstående egna kapitalet framgår av tabellen nedan. Medlemskommun Fördelningsandel (%) Belopp (kronor) Lysekil 21,72 % 2 061 143 Munkedal 14,13 % 1 340 882 Uddevalla 64,15 % 6 087 585 Summa 100,00 % 9 489 610 Skiftet av det kvarvarande egna kapitalet utgör den slutliga ekonomiska regleringen mellan förbundet och dess medlemskommuner och genomförs i enlighet med § 17 i förbundsordningen, efter det att likvidationen avslutats och slutredovisningen har delgetts medlemskommunerna. Det slutliga utbetalade beloppet kan komma att avvika marginellt från ovan angivna belopp till följd av rän- teintäkter som uppkommer på förbundets skattekonto och bankkonto fram till tidpunkten för utbetalning. 12 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING Bokslut B o k s l u t TKR 1 januari - 31 december Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 3 -4 115 719 Verksamhetens kostnader 4 68 -118 268 Avskrivningar 5 0 -2 682 Jämförelsestörande poster 10 0 0 Verksamhetens nettokostnader 64 -5 231 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat 64 -5 231 Finansiella intäkter 7 6 19 Finansiella kostnader 8 -84 -251 Resultat efter finansiella poster -14 -5 464 Extraordinära poster 9 0 0 Årets resultat -14 -5 464 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 13 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING Bokslut B o k s l u t TKR per 31 december Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 11 0 34 279 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran, medlemsavgift pensionsavsättning 12 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 34 279 Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Fordringar 13 651 24 293 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 14 11 657 0 Summa bidrag infrastruktur o omsättningstillgångar 12 308 24 293 SUMMA TILLGÅNGAR 12 308 58 572 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 15 -9 503 -14 967 Årets resultat 14 5 464 Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital -9 490 -9 503 Avsättningar Avsättning för pensioner 16 0 -13 777 Andra avsättningar Summa Avsättningar 0 -13 777 Skulder Långfristiga skulder 17 0 -325 Kortfristiga skulder 18 -2 818 -34 966 Summa skulder -2 818 -35 292 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER -12 308 -58 572 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSE Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 19 0 0 SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSE 0 0 14 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING KASSAFLÖDESANALYS Bokslut Bokslut TKR per 31 december Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat -14 -355 Justering för av- och nedskrivningar, materiella anläggningstillgångar 5 0 2 682 Justering för av- och nedskrivningar, leasing 20 928 603 Justering för gjorda avsättningar 16 -13 777 2 857 Justering för försäljning/utrangering 33 350 1 086 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 20 488 6 873 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 23 642 -7 333 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -15 957 -9 879 Kassaflöde från den löpande verksamheten 28 173 -10 340 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 11 0 -3 846 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 -3 846 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld 17 -325 -603 Ökning/Minskning av långfristiga fordringar 12 0 10 920 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -325 10 317 Årets kassaflöde/förändring av likvida medel 27 847 -3 869 Likvida medel vid årets början 14 -16 191 -7 213 Likvida medel vid årets slut 14 11 657 -16 191 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 15 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Förbundets redovisning upprättas enligt Kommunal- Pensioner lag (2017:725) och enligt Lag (2018:597) om kommu- Förbundets pensionsåtagande redovisas enligt nal bokföring och redovisning, LKBR, samt följer an- blandmodellen, vilket innebär att pensionsåta- visningar och rekommendationer från Rådet för gande intjänade före 1998-01-01 redovisas som en kommunal redovisning, RKR. ansvarsförbindelse. En finansiell överenskommelse är gjord mellan förbundet och medlemskommunerna Anläggningstillgångar som innebär att förbundet får ersättning för pens- Anläggningstillgångarna är upptagna i balansräk- ionskostnaderna fullt ut. Avsättningar för pensions- ningen till anskaffningsvärdet minskat med avskriv- skulden upptas i förbundets balansräkning på skuld- ningar. sidan och med en lika stor post på tillgångssidan Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. avseende fordran på medlemskommunerna. För Avskrivningstiden baseras på anläggningstillgångar- pensionskostnader/avsättning tillkommer särskild nas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak löneskatt (f.n. 24,26 %). nominell metod, d.v.s. linjär avskrivning. Avskrivning av färdiginvesterade anläggningstillgångar påbör- Periodisering jas då anläggningen tas i bruk. För att ge en rättvisande bild av förbundets resultat Förbundet följer rekommendationen enligt R4 men periodiseras intäkter och kostnader, samtliga kända har valt att anskaffningsvärdet ska överstiga ett pris- belopp periodiseras. Personalkostnaderna periodise- basbelopp istället för ett halvt prisbasbelopp som är ras genom att arbetad men ej utbetald övertid och det normala. Tillämpningen om anskaffningsvärdet andra ersättningar avseende december skuldförs. ett prisbasbelopp började gälla från och med 2017- Detsamma gäller intjänad ej uttagen semester. 01-01. För investeringar gjorda före detta datum Redovisning av jämförelsestörande poster tillämpas ett halvt prisbasbelopp, vilket betyder att Jämförelsestörande poster är ett resultat av händel- investeringar som ännu ej utrangerats finns i balans- ser eller transaktioner som stör jämförelser med räkningen till ett lägre värde. andra perioder. Upplysning om resultateffekten av Leasing jämförelsestörande poster lämnas i not till berörda Förbundet har leasingavtal för två tunga fordon som poster i resultaträkningen. klassificeras som finansiella. En tillrättalagd redovis- Semesterlöneskuld ning tillämpas på ett förenklat sätt då det inte utgör Årets förändring av semesterlöneskuld, uppehållslön, ett väsentligt värde. ferielön och okompenserad övertid redovisas som Osäkra kundfordringar verksamhetskostnad i resultaträkningen och som Kundfordringar bedöms och bokförs som osäkra när kortfristig skuld i balansräkningen. de har passerat förfallodatum med fler än 90 dagar. Undantag är de kundfakturor som har en på- gående åtgärd i form av till exempel en avbetal- ningsplan. 16 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING NOT 2 UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR NOT 3 VERKSAMHETENS INTÄKTER TKR 2025 2024 Försäljningsintäkter Taxor och avgifter -4 5 475 Hyror och arrenden 311 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 98 Bidrag och gåvor från privata aktörer Offentliga bidrag (investeringar) Övriga bidrag (medlemsbidrag) 103 810 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 3 858 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter Realisationsvinster på materiella och immateriella anläggningstillgångar 551 Övriga verksamhetsintäkter 1 616 Summa verksamhetens intäkter -4 115 719 NOT 4 VERKSAMHETENS KOSTNADER EXKL. AV- & NEDSKRIVNINGAR, AVSÄTTNINGAR PENSIONER TKR 2025 2024 Personalkostnader exklusive pensionskostnader 1 68 183 Pensionskostnader 14 374 Lämnade bidrag Köp av verksamhet 70 Lokal– och markhyror samt övriga fastighetskostnader 19 679 Inköp av material och varor 17 9 865 Inköp av tjänster -73 5 261 Realisationsförluster och utrangeringar Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter Bolagsskatt Övriga verksamhetskostnader -12 835 Summa verksamhetens kostnader -68 118 268 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 17 EKONOMISK REDOVISNING NOT 5 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR TKR 2025 2024 Inventarier och maskiner 878 Byggnadsinventarier Fordon och transportmedel 1 804 Summa av- och nedskrivningar 0 2 682 NOT 6 SKATTEINTÄKTER TKR 2025 2024 Skatteintäkter Summa skatteintäkter 0 0 NOT 7 FINANSIELLA INTÄKTER TKR 2025 2024 Räntor likvida medel 6,1 18,7 Summa finansiella intäkter 6,1 18,7 NOT 8 FINANSIELLA KOSTNADER TKR 2025 2024 Räntekostnader 84,1 251,2 Bankkostnader Summa finansiella kostnader 84,1 251,2 NOT 9 EXTRAORDINÄRA POSTER TKR 2025 2024 Summa extraordinära poster 0 0 NOT 10 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER TKR 2025 2024 Summa jämförestörande poster 0 0 18 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING NOT 11 MASKINER, INVENTARIER, BYGGNADSINVENTARIER, BILAR OCH TRANSPORTMEDEL TKR 2025 2024 Maskiner Ingående anskaffningsvärde 5 964 11 376 Inköp 1 853 Försäljningar -5 964 Utrangeringar Överföringar -7 265 Utgående anskaffningsvärde 0 5 964 Ingående ack. avskrivningar -1 395 -4 582 Försäljningar 1 395 Utrangeringar Överföringar 3 505 Årets avskrivningar -319 Utgående ack. avskrivningar 0 -1 395 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets avskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 0 4 569 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 11,61 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 19 EKONOMISK REDOVISNING TKR 2025 2024 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 13 632 13 382 Inköp 373 Försäljningar -13 632 Utrangeringar -32 Överföringar -91 Utgående anskaffningsvärde 0 13 632 Ingående ack. avskrivningar -6 706 -6 193 Försäljningar 6 706 Utrangeringar 32 Överföringar 14 Årets avskrivningar -559 Utgående av- o nedskrivningsvärde 0 -6 706 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets avskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 0 6 926 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 9,93 20 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING TKR 2025 2024 Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 319 Inköp Försäljningar -319 Utrangeringar Överföringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ack. avskrivningar -319 Försäljningar 319 Utrangeringar Överföringar Årets avskrivningar Utgående av- o nedskrivningsvärde Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets avskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 0 0 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 21 EKONOMISK REDOVISNING TKR 2025 2024 Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde 52 928 45 039 Inköp 533 Försäljningar -52 928 Utrangeringar Överföringar 7 357 Utgående anskaffningsvärde 0 52 928 Ingående ack. avskrivningar -31 230 -25 303 Försäljningar 31 230 Utrangeringar Överföringar -3 520 Årets avskrivningar -2 407 Utgående av- o nedskrivningsvärde 0 -31 230 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets avskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 0 21 698 Därav finansiell leasing 928 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 13,49 22 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING TKR 2025 2024 Justeringspost anläggningar Ingående anskaffningsvärde 1 086 Inköp Försäljningar -1 086 Utrangeringar Överföringar 1 086 Utgående anskaffningsvärde 1 086 Ingående ack. avskrivningar Försäljningar Utrangeringar Överföringar Årets avskrivningar Utgående av- o nedskrivningsvärde Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets avskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 0 1 086 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 9,9 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 23 EKONOMISK REDOVISNING NOT 12 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR TKR 2025 2024 Ingående fordran (pensionsavsättning) 10 920 Avsättning pensioner -10 920 Summa finansiella anläggningstillgångar 0 0 Pensionsavsättning Enligt finansiell överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna angående pensionsåtagande kvarstår personalens intjänade pensionsrätt t.o.m. 2014 som avsättning hos medlemskommunerna. Intjänad pensionsrätt fr. o. m 2015 belastar RMB som en direkt pensionsavsättning och indirekt medlemskommunerna i form av långfristig fordring för pensionsåtagande. I samband med att RMB ska avvecklas och likvideras under 2025 löser medlemskommunerna ut denna långfristiga fordran i december 2024. NOT 13 FORDRINGAR TKR 2025 2024 Kundfordringar 23 112 Övriga kortfristiga fordringar 651 641 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 540 Utgående balans 651 24 293 NOT 14 KASSA & BANK TKR 2025 2024 Bank och plusgiro 11 657 0 Summa bank och plusgiro 11 657 0 NOT 15 EGET KAPITAL TKR 2025 2024 Ingående eget kapital 9 503 13 881 - varav justering av eget kapital 1 086 Resultatutjämningsreserv Årets resultat -14 -5 464 Summa eget kapital 9 490 9 503 24 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING NOT 16 AVSÄTTNING PENSIONER TKR 2025 2024 Ingående värde avsättning pensioner 13 777 10 920 Periodens avsättning pensioner 2 857 Övertagande pensionsavsättning Räddningstjänsten Fyrbodal -13 777 Utgående värde avsättning pensioner 0 13 777 NOT 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER TKR 2025 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 325 928 Överlåtelse av leasingskuld Räddningstjänsten Fyrbodal -325 Långfristig leasingskuld -603 Förutbetalda intäkter anläggnings-/anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag Summa långfristiga skulder 0 325 NOT 18 KORTFRISTIGA SKULDER TKR 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 16 794 Leverantörsskulder 2 789 3 601 Moms och punktskatter 16 228 Personalens skatter, avgifter och avdrag 2 627 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 4 746 Upplupna pensionskostnader 1 895 Kommunalskatteskulder Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda generella statsbidrag Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 5 076 Summa kortfristiga skulder 2 818 34 966 NOT 19 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE TAGITS UPP BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA TKR 2025 2024 Övriga pensionsförpliktelser Summa pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 0 0 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 25 EKONOMISK REDOVISNING NOT 20 LEASING TKR 2025 2024 Finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Totala minimileasingavgifter 928 9 044 Överlåtelse till Räddningstjänsten Fyrbodal -928 Nuvärde minimileasingavgifter -8 116 Därav förfall inom 1 år -603 Därav förfall inom 1-5 år -325 Därav förfall senare än 5 år Leasing Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Tillgångens värde är beräknad ge- nom en summering av återstående leasingavgifter exklusive moms. I noten redovisas värdet vid årets början som leasingfordon och som avskrivning redovisas de leasingavgifter som betalats under året. Leasingskulden är beräknad av samtliga återstående leasingavgifter uppdelat på kortfristig respektive långfristig del. NOT 21 UPPLYSNING OM KOSTNADER FÖR RÄKENSKAPSREVISION TKR 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 120 Förtroendevalda revisorer 42 Auktoriserade revisorer Total kostnad för räkenskapsrevision 0 162 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 151 Förtroendevalda revisorer Lekmannarevision Total kostnad för övrig revision 0 151 Total kostnad för revision 0 313 Kostnader för revision för årsredovisningen 2025 och slutredovisningen bärs av Räddningstjänsten Fyrbodal. 26 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 EKONOMISK REDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Förbundet har inte gjort några investeringar under 2025. ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUS F L o Ä t N o: C a n v 2 a 7 REVISIONSBERÄTTELSE 28 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 REVISIONSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 29 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 1 (1) Revisorerna Till fullmäktige i respektive medlemskommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (organisationsnummer 222000-2808) av dess direktion. Förbundet har likviderats 2025. Under 2025 har ingen verksamhet bedrivits i förbundet. Det är därmed inte aktuellt att bedöma om direktionen bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt eller om förbundets interna kontroll varit tillräcklig. Vi bedömer i enlighet med det sakkunniga biträdets yttrande att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad rapport avseende det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025. Datum enligt digital underskrift Claes Hedlund Olle Krischansson Bilagor: Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025 VP5TU-5ZYQ6-ZJQW4-RHYPR-OUGZ1-LVCLL :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." KARL-OLOF KRISCHANSSON Claes Ingvar Hedlund Undertecknare Undertecknare Serienummer: 3abf46ab03940a[…]ef1d72cea6712 Serienummer: a7f8b9d12e7bf9[…]404ad53c45c1d IP: 78.70.xxx.xxx IP: 77.218.xxx.xxx 2026-02-26 13:09:42 UTC 2026-02-28 13:28:16 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. VP5TU-5ZYQ6-ZJQW4-RHYPR-OUGZ1-LVCLL :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Förbundsledningens ansvar org.nr 222000-2808 Det är förbundsledningen som har ansvaret för att Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän utfört revision och enligt LKBR. Förbundsledningen ansvarar även för den interna granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Yttrande om årsredovisningens balansräkning, Det sakkunniga biträdets ansvar resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida investeringsredovisning samt noter årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, Uttalande kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig Vi har utfört en revision av årsredovisningen enligt Standard dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett för kommunal räkenskapsrevision för yttrande som en del av en revisionsrapport till de Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän för år 2025-01-01– förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av 2025-12-31. Förvaltningsberättelsen har granskats enligt säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs särskilda instruktioner. enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess Som del av en revision enligt Standard för kommunal finansiella resultat och kassaflöde för året. räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Förvaltningsberättelsens lagstadgade delar är förenliga med Dessutom: årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard investeringsredovisning samt noter, vare sig dessa beror beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. på oegentligheter eller misstag, utformar och utför Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och förhållande till förbundet. inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Annan information väsentlig felaktighet som beror på misstag, Årsredovisningen innehåller också annan information än • Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och interna kontroll som har betydelse för vår revision, för att investeringsredovisning samt noter. Det är direktionen som utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn har ansvaret för denna andra information. till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som en revision av denna information, men det är vårt ansvar att används och rimligheten i förbundsledningens läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är uppskattningar i redovisningen och tillhörande oförenlig med årsredovisningens balansräkning, upplysningar. resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter. Vid denna genomgång • Utvärderar vi den övergripande presentationen, beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under strukturen och innehållet i årsredovisningens revisionen och bedömer om den andra informationen verkar balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- innehålla väsentliga felaktigheter. och investeringsredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi som ger en rättvisande bild. har inget att rapportera i det avseendet. • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. K3O1UG21CS--06DI50SIQ3--G642PJ5KBU--23G2OQF7DU--F8GEFRSHHP--93HKP7Y2NU ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen Det är förbundsledningen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen och att denna upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Undertecknande Uddevalla dag för elektronisk underskrift Ernst & Young AB Anna de Blanche Ansvarigt sakkunnigt biträde K3O1UG21CS--06DI50SIQ3--G642PJ5KBU--23G2OQF7DU--F8GEFRSHHP--93HKP7Y2NU ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Anna Elisabeth De Blanche(SSN-validerad) Auktoriserad revisor Serienummer: 23b1984a015a79[…]fa70eb96b6846 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-02-24 12:09:32 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. K3O1UG21CS--06DI50SIQ3--G642PJ5KBU--23G2OQF7DU--F8GEFRSHHP--93HKP7Y2NU ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 18 Uppsägning och utträde Förbundsmedlem har rätt att utträda ur kommunalförbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från slutet av det året då uppsägning skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i kommunalförbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid tiden för utträdet ur kommunalförbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. Om detta inte sker ska kommunalförbundet upplösas.

19 § Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller när ordföranden har förhinder av vice ordförande. Med vice ordförande avses i första hand förste vice ordförande och i andra hand andra vice ordförande. Kontrasignering ska ske av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt beslutar nämnden vem som ska underteckna handlingar inom nämndens område. 5 Reglemente om styrelsens och nämndernas arbetsformer 2025-10-22 Utskott

20 § Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen ska tre gånger per år redovisa till kommunfullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som kommunfullmäktige har lämnat till dem 1. i reglemente 2. genom finansbemyndigande. Kommunstyrelsen ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Information, samråd, delaktighet och inflytande

§ 21 – Årsredovisning 2025, Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att godkänna årsredovisningen för 2025. Förbundsdirektionen beslutar att godkänna balanskravsresultatet på 187 tkr för 2025. Sammanfattning Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Kommunalförbundets verksamhetsplan omfattar tre insatsområden: regional utveckling, kompetensförsörjning och välfärdsutveckling. Samtliga insatsområden syftar till att bidra till en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig Fyrbodalsregion. • Regional utveckling är basen för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv region. • Kompetensförsörjning säkerställer att regionen har tillgång till rätt kompetens för att driva denna utveckling. • Välfärdsutveckling bygger på att skapa en stark och sammanhållen social struktur för att invånarna ska kunna leva och verka i denna utvecklade region. De delmål som är kopplade till insatsområdena samverkar i arbetet med att stärka regionens utvecklingskraft och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där människor, företag och samhälle utvecklas tillsammans. Fyrbodals kommunalförbund redovisar ett resultat på 187 tkr för verksamhetsåret 2025, jämfört med ett budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet innebär att verksamheten sammantaget bedrivits med en ekonomi i balans. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås utifrån verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. De finansiella målen uppnås under året och genom det redovisade balanskravsresultatet är den sammantagna bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Bilaga, Årsredovisning 2025 c 2f 3 Arbetsutskottets beslut 9 2 8 0 Arbetsutskottet har tagit del av informationen. 4 6 b 4 2 2- Beslutet skickas till 9 8 Diariet b- 0 a Medlemskommunerna 4 6- Förbundets revisorer c 9 5 Ekonomiansvarig b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 787 av 1125 Si Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Sid 1 (5) Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Direktionen beslutar att godkänna årsredovisningen för 2025. Direktionen beslutar att godkänna balanskravsresultatet på 187 tkr för 2025. Sammanfattning Uppföljning av verksamheten 2025 Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Kommunalförbundets verksamhetsplan omfattar tre insatsområden: regional utveckling, kompetensförsörjning och välfärdsutveckling. Samtliga insatsområden syftar till att bidra till en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig Fyrbodalsregion. • Regional utveckling är basen för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv region. • Kompetensförsörjning säkerställer att regionen har tillgång till rätt kompetens för att driva denna utveckling. • Välfärdsutveckling bygger på att skapa en stark och sammanhållen social struktur för att invånarna ska kunna leva och verka i denna utvecklade region. De delmål som är kopplade till insatsområdena samverkar i arbetet med att stärka regionens utvecklingskraft och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där människor, företag och samhälle utvecklas tillsammans. Fyrbodals kommunalförbund redovisar ett resultat på 187 tkr för verksamhetsåret 2025, jämfört med ett budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet innebär att verksamheten sammantaget bedrivits med en ekonomi i balans. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås utifrån verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. De finansiella målen uppnås under året och genom det Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Sid 2 (5) redovisade balanskravsresultatet är den sammantagna bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Bilaga, Årsredovisning 2025 Ansvarig tjänsteperson Malin Zetterman Ekonomiansvarig Fyrbodals kommunalförbund 0522-44 08 38 Beslutet skickas till Diariet Medlemskommunerna Förbundets revisorer Ekonomiansvarig Bakgrund Förbundets totala ekonomiska resultat redovisas i relation till basverksamhetens budget, vilken är den budget som förbundet skickar på remiss till medlemskommunerna inför beslut i direktionen. Budget för projekt och särskilt finansierad verksamhet upprättas årligen och baseras på respektive avtal eller beslut om finansiering. Dessa verksamheter beslutas inte av direktionen samtidigt som basverksamhetens budget, eftersom de ofta startar eller avslutas under innevarande budgetår. Regelbundna avstämningar inom projekten och verksamheterna genomförs under året av projektekonom, ekonomiansvarig och ansvariga tjänstepersoner. För dessa verksamheter finns därför ingen fastställd budget angiven i driftsredovisningen. Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Sid 3 (5) Ärendebeskrivning Den ekonomiska redovisningen för 2025 visar att kommunalförbundet redovisar ett överskott på 187 tkr, att jämföra med budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet innebär att verksamheten sammantaget bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet enligt kommunallagen uppfylls. Under året har kommunalförbundet bedrivit verksamhet inom ramen för 44 pågående projekt samtidigt som 13 projekt har avslutats. Därutöver har förbundet bedrivit 12 verksamheter inom ramen för särskilt finansierade avtal. Den medlemsfinansierade basverksamheten redovisar ett överskott på 196 tkr, vilket bidrar till årets samlade resultat. Projektverksamheten redovisar ett underskott på 40 tkr, medan verksamheter som bedrivs inom ramen för särskilt finansierade avtal redovisar ett överskott på 31 tkr. Sammantaget uppgår kommunalförbundets resultat till 187 tkr. Medlemsfinansieringen var under året något lägre än budgeterat till följd av ett minskat invånarantal i medlemskommunerna. Kostnadsutfallet har samtidigt påverkats av ökade overheadkostnader inom verksamheten. Kommunalförbundet har därför arbetat med fortsatt kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet för att möta kostnadsökningarna och säkerställa en ekonomi i balans. Under året har kommunalförbundet genererat ränteintäkter om cirka 797 tkr, vilket har bidragit positivt till årets resultat. Utfallet är högre än budgeterat, där ränteintäkterna beräknades uppgå till 600 tkr. Projektverksamheten redovisar sammantaget ett resultat nära balans. Bland avslutade projekt redovisar Unga Dalslandspriset ett överskott om cirka 35 tkr och projektet RORiland – Rurala oresor och resor i landsbygder ett överskott om cirka 34 tkr. Även projekten Vuxrapport och Teknikcollege – förstärkning och återcertifiering avslutas med mindre överskott. Samtidigt har vissa projekt haft en negativ resultateffekt vid avslut, främst kopplad till gemensamma resurser och funktioner. Under året har en projektekonom och en projektkommunikatör avslutat sina anställningar, vilket medfört kostnader i samband med utbetalda sparade semesterdagar. Detta har bidragit till det negativa utfallet inom den samlade projektredovisningen. Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Sid 4 (5) Verksamheter som bedrivs inom ramen för särskilt finansierade avtal redovisar sammantaget ett resultat nära balans. Under året uppvisar flera verksamheter mindre överskott, däribland Vuxenutbildning, Hälsokällan samt Forskning och Utbildning. Mindre negativa avvikelser förekommer i enskilda verksamheter, men påverkar inte helheten i någon väsentlig omfattning. Medel som finansierar projekten och avtalsverksamheterna är antingen förutbetalda och ännu inte upparbetade eller upparbetade men ännu inte utbetalda och redovisas därför i balansräkningen. Verksamheterna har följts upp löpande under året av ansvariga tjänstepersoner och ekonom. Sammantaget visar driftredovisningen att kommunalförbundet under 2025 haft en god ekonomisk kontroll över verksamheten. Avvikelser mellan budget och utfall kan till stor del förklaras av variationer i projektvolym samt tidpunkter för upparbetning och utbetalning av externa bidrag. Den löpande ekonomiska uppföljningen genom regelbundna avstämningar och rapportering till direktionen bidrar till en ändamålsenlig ekonomisk styrning och en samlad bild av verksamhetens utveckling under året. Finansiella mål Kommunalförbundet har tre finansiella mål: • Att ha en långsiktig stabil soliditetsnivå, där nivån kan variera över tid beroende på åtaganden som direktionen finner angelägna. • Att ha en budget i balans, där intäkterna ska överstiga kostnaderna. • Att ha en god likviditet så att det är möjligt att täcka kostnader för de fasta åtgärderna och att förskottera medel i projekt där förbundet är projektägare. Under 2025 har soliditeten ökat till 10 procent, vilket innebär en förbättring med tre procentenheter jämfört med föregående år. Utvecklingen bedöms vara i linje med direktionens långsiktiga ambition om en stabil soliditet och målet bedöms därmed uppnås för verksamhetsåret. Målet om en budget i balans uppnås genom att årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att intäkterna överstiger kostnaderna och att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans. Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Sid 5 (5) Kommunalförbundet når även målet om en god likviditet. Likvida medel vid årets slut uppgick till 29,7 mkr. Kommunalförbundet har även två vägledande principer sedan 1 januari 2020: • Fyrbodals kommunalförbunds tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt. • Fyrbodals kommunalförbund ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning. De vägledande principerna regleras i kommunalförbundets kapitalplaceringspolicy. I enlighet med denna har förbundets likvida medel under 2025 kunnat placeras på ett säkert och riskfritt sätt, vilket har genererat ränteintäkter om cirka 797 tkr (2 151 tkr). De vägledande principerna bedöms därmed vara uppfyllda. Koppling till mål Årsredovisningen redovisar uppföljning av kommunalförbundets verksamhetsmål inom insatsområdena regional utveckling, kompetensförsörjning och välfärdsutveckling. Uppföljningen visar att tio av elva verksamhetsmål har uppnåtts i enlighet med fastställda mål i verksamhetsplanen. Verksamhetsmålet En god och hållbar arbetsmiljö bedöms vara delvis uppnått. Bedömningen grundas på att arbetsmiljöarbetet har bedrivits under året, men att personalförändringar och frånvaro inom vissa delar av verksamheten har påverkat förutsättningarna att fullt ut nå målsättningen. Sammantaget visar uppföljningen att kommunalförbundets verksamhet i huvudsak bedrivits enligt fastställd verksamhetsplan. Den samlade bedömningen är att kommunalförbundet under 2025 uppnår god ekonomisk hushållning. Bedömningen grundas på att verksamhetsmålen i huvudsak uppnås, att de finansiella målen uppnås samt att balanskravet uppfylls genom ett positivt balanskravsresultat om 187 tkr. Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Sid 1 (2) Revisionsberättelse 2025 Beslut Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. Direktionen beslutar att översända revisionsberättelse 2025 till medlemskommunerna för att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna. Direktionen beslutar att översända årsredovisning 2025 till respektive fullmäktige för att tillstyrka godkännande. Sammanfattning De av Vänersborgs kommuns kommunfullmäktige utsedda revisorer1 har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som utsedda revisorer anser tillräckligt för att ge grund för bedömning och ansvarsprövning. Ändamålet med Fyrbodals kommunalförbund är att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Uppfyllandet av ändamål och syfte sker genom samverkan mellan medlemskommunerna. Revisionen anser att direktionen behöver agera för att över tid ha en verksamhet som drivs inom budgetram exklusive finansiella intäkter. 1 I enlighet med Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning § 8 mars 2017 Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Sid 2 (2) Fullmäktige utsedda revisorers bedömning: De bedömer att sammantaget att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. De bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i stort sett är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. De tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i dess organ. De tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Revisionsberättelse 2025 PwC yttrande från sakkunnigt biträde PwC rapport Grundläggande granskning PwC rapport God ekonomisk hushållning Ansvarig tjänsteperson Malin Zetterman 0522-44 08 38 Ekonomiansvarig Fyrbodals kommunalförbund Beslutet skickas till Medlemskommunerna Fullmäktige utsedda revisorer Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Org.nr: 222000-1776 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som vi anser tillräcklig för att ge grund för bedömning och ansvarsprövning. Ändamålet med Fyrbodals kommunalförbund är att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Uppfyllandet av ändamål och syfte sker genom samverkan mellan medlemskommunerna. Revisionen anser att direktionen behöver agera för att över tid ha en verksamhet som drivs inom budgetram exklusive finansiella intäkter. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i stort sett är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Org.nr: 222000-1776 Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025 Vi åberopar bifogade rapporter Plats och datum enligt digital underskrift Magnus Cassel Peter Winberg Pia Axelsson Vänersborgs kommun Tanums kommun Dals-Eds kommun Gert-Inge Andersson Håkan Axelsson Trollhättans kommun Sotenäs kommun Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilagorna PwC yttrande från sakkunnigt biträde PwC rapport Grundläggande granskning PwC rapport God ekonomisk hushållning Till revisorerna i Fyrbodals Kommunalförbund(Org.nr 222000-1776) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Fyrbodals Kommunalförbund utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till Kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-04-07. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Fyrbodals Kommunalförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-26. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till Kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 1–18 samt 56–58. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevisionanvänder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av Kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Gunilla Lönnbratt Ansvarigt sakkunnigt biträde Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Inledning Bakgrund Av lagstiftning och god revisionssed följer att förbundets revisorer årligen ska granska alla verkställande organ. Förbundsdirektionen, i sin roll som förbundsstyrelse, ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med tilldelade uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:6, 9:5 - Följsamhet till mål och budget för år 2025 - Avgränsning 2 Revisionsrapport Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsredovisning. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av förbundsdirektören samt ekonomiansvarig. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. 3 Revisionsrapport Granskningsresultat Iakttagelser Inför verksamhetsåret 2025 fattade direktionen beslut om budget och verksamhetsplan 2025-2027 vid sammansträdet den 31 oktober 2024. I budget och verksamhetsplanen finns målsättningar för verksamhet och ekonomi. Målen är mätbara och går att följa upp. I förbundsordningen (beslutad av fullmäktige) och arbetsordningen (beslutar av direktionen) anges grunderna för den årliga rapporteringen till direktionen. Under året har förbundsledningen rapporterat måluppfyllelsen till direktionen. Det har skett i delårsrapporter per april och augusti. I rapporteringen bedöms om målsättningar och aktiviteter följer planen för året. I bedömningen används färgkoderna enligt följande: grön= följer plan, gul= följer delvis plan, röd= följer inte plan. I rapporteringen under året framgår att merparten bedöms om gröna. Det förekommer även gula bedömningar. Direktionen beslutar vid båda dess uppföljningar att godkänna redovisningen utan ytterligare åtgärd. I den ekonomiska uppföljning framgår inga större avvikelser under året och därmed har det inte varit aktuellt för direktionen att vidta åtgärder. Kommunalförbundets har i verksamhetsplanen angett tre insatsområden; regional utveckling, kompetensförsörjning, och välfärdsutveckling. Var och en av dem syftar till att skapa en attraktiv, hållbar och framgångsrik Fyrbodalsregion. Inom respekive område finns det delmål. I årsredovisningen presenteras en bedömning enligt samma färgskala som används i delårsrapporterna. Det finns totalt 10 delmål för verksamheten. I årsredovisningen bedöms nio delmål som gröna och är markerade med att de uppnåtts. Delmålet En god och hållbar arbetsmiljö bedöms delvis blivit uppnått. Förbundet anger att bedömningen är att målet i allt väsentligt uppfylls men att sjukskrivningstalen är bekymmersamt. I årsredovisningen följs målen för god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning upp. Målet bedöms av förbundet som uppnått. I redovisningen anges att kommunalförbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås under 2025 utifrån den ekonomiska utvecklingen och den finansiella ställningen vid årets slut. Förbundet når tre av tre finansiella mål och samtliga verksamhetsmål bedöms följa plan samt förväntas uppnås enligt fastställda mål i verksamhetsplanen. Årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet uppfylls. Soliditeten har ökat med tre procentenheter jämfört med 2024 och uppgår nu till 10 procent, vilket visar på en stärkt finansiell ställning och en förbättrad långsiktig betalningsförmåga. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 4 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendationer: - Direktionen kan i samband med delårsuppföljning och eventuella avvikelser från målen tydligare notera avvikelser från målen samt kommentera hur dessa förväntas hanteras. 5 Revisionsrapport 2026-04-07 Viktor Prytz __________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av förtroendevalda revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av avtalet 2023-11-28. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 6 Revisionsrapport rogaliB rogårfleD nörG ?netehmaskrev röf nalp ne tigatna nenoitkerid raH 1 nörG ?netehmaskrev röf tegdub ne tigatna nenoitkerid raH 2 nörG ?tehmaskrev stednubröf röf edarelumrof låm snniF 3 nörG ?imonoke stednubröf röf edarelumrof låm snniF 4 nörG ?)arabtäm( arabsgninjlöfppu nelåm rÄ 5 nörG ?nenoitkerid llit gniretroppar röf noitkurtsni tattärppu nenoitkerid raH 6 nörG ?tehmaskrev röf eslellyfppulåm åp gniretroppar raresukoF 7 nörG ?imonoke röf eslellyfppulåm åp gniretroppar raresukoF 8 luG ?netehmaskrev röf låm ån tta röf redrägtå agildyt nenoitkerid ratdiV 9 nörG ?nimonoke röf låm ån tta röf redrägtå agildyt nenoitkerid ratdiV 01 nörG ?netehmaskrev röf låm attasppu tednubröf råN 11 nörG ?nimonoke röf låm attasppu tednubröf råN 21 tropparsnoisiveR 7 Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen i sin roll som styrelse är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomiansvarig. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Förbundsdirektionen har fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna omfattar mål av finansiell och verksamhetsmässig karaktär. I budget och verksamhetsplan 2025 med plan för 2026 2027, fastställt av direktionen den 31 oktober 2024, finns tre finansiella mål, två förbundsövergripande mål, två förbundsgemensamma mål samt 8 verksamhetsmål fördelade inom 3 insatsområden. Förbundet har fem riktlinjer inom området god ekonomisk hushållning: Förbundet ska förvalta beslutade budgetmedel på ett rationellt och effektivt sätt för att maximera nyttan för medlemskommunerna och Fyrbodalsregionen. Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån direktionens riktlinjer och beslut. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. Direktionens budgetbeslut är överordnad verksamheten och vid eventuella målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. Vidare har förbundet följande finansiella mål för 2025: Långsiktig stabil soliditetsnivå, nivån kan dock variera över tid beroende av åtaganden som direktionen finner angelägna. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. En god likviditet så att det är möjligt att både täcka kostnader för de fasta åtgärderna och att förskottera medel i projekt där förbundet är projektägare. I direktionen uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i , som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: - Tre av tre finansiella mål har uppnåtts för helåret. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 - Ett verksamhetsmålbedöms som delvis uppnått. Övriga verksamhetsmål bedöms följa planen och anses uppnåtts för helåret. Årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet uppfylls. Soliditeten har ökat med tre procentenheter jämfört med 2024 och uppgår till 10 procent. Likvida medel vid årets slut uppgick till 29,7 mkr. Likviditeten har minskat jämfört med föregående år. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns e Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 187 000 kr. Förbundet har inga negativa resultat från tidigare år som behöver återställas. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-26. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att direktionen under 2025 har bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller redovisning av finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om direktionens finansiella stabilitet. Under 2025 har soliditeten ökat till 10 procent, vilket är tre procentenheter högre än jämfört med föregående år. - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Den sammanlagda sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade timmar uppgår år 2025 till 9,04 procent vilket är en ökning från året innan då den låg på 5,23 procent. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Ja Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 2026-04-07 Viktor Prytz _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 4 september 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 22 Översyn Översyn ska göras av reglementet vid behov eller minst en gång per mandatperiod och beredas genom medlemsrådet. Reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal | 9 (9) 2026-01-01 | Dnr ? Reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal 0 Dokumentnamn Typ av dokument: Överordnande Beslutad av: Diarienummer: Antagen av: Kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner enligt nedan förteckning. Datum för beslut: Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Förbundsordning Antagen av: Kommunfullmäktige Färgelanda kommun Kommunfullmäktige Lysekils kommun Kommunfullmäktige Melleruds kommun Kommunfullmäktige Munkedals kommun Kommunfullmäktige Orust kommun Kommunfullmäktige Trollhättans kommun Kommunfullmäktige Uddevalla kommun Kommunfullmäktige Vänersborgs kommun Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Innehåll Inledning _______________________________________________________________________________ 3

23 § Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 14 § angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen genom försäljning eller på annat lämpligt sätt omvandlas till pengar. Verksamheten får fortsatt tillfälligt bedrivas om det så krävs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Handlingarna ska revideras av förbundets revisorer vilka ska yttra sig i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förbundet är upplöst då förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga medlemmar.

24 § Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. Förbundsordning 5 (5) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

25 § Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. 5 Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst en minut för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. (Vid replik äger varje talare rätt att göra högst två inlägg.) Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet Yrkanden

§ 26 Likvidation och upplösning Om förbundsmedlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden enligt 18 § är till ända, ska kommunalförbundet träda i likvidation. Likvidationen verkställs av förbundsdirektion i egenskap av likvidator. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska fördelningsgrunden enligt 10 § tillämpas. När kommunalförbundet har trätt i likvidation, ska kommunalförbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Kommunalförbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till slutredovisningen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts skriftligen samtliga förbundsmedlemmar är kommunalförbundet upplöst.

§ 27 Översyn Översyn ska göras av förbundsordningen vid behov eller minst en gång per mandatperiod och beredas genom medlemsrådet. Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal | 12 (13) 2026-04-20 13:14:32 Jämför resultat Gammal fil: Ny fil: bilaga-till-forbundsordning- Förslag till Förbundsordning - raddningstjanstforbundet-fyrbodal- jämfört Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar faststalld.pdf med samt kostnadsfördelning_3.pdf 2 sidor (153 KB) 2 sidor (117 KB) 2024-05-21 14:24:33 2026-04-20 11:23:04 Totala ändringar Innehåll Stilar och anteckningar 3 19 Ersättningar 3 Stil 4 Infogningar 0 Anteckningar 9 Raderingar Gå till första ändringen (sidan 1) file://NoURLProvided[2026-04-20 13:14:32] Bilaga till förbundsordning § 10 Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Kostnadsfördelningsmodell Kostnader för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån den inte täcks på annat sätt, finansieras via förbundsbidrag från medlemmarna. Det totala medlemsbidraget ska utifrån förbundets fastställda budget fördelas mellan medlemskommunerna enligt principen 80/20, där 80 procent av det totala bidraget fördelas mellan medlemskommunerna utifrån respektive kommuns befolkningsandel per den 31 december, två kalenderår före aktuellt budgetår. Resterande 20 procent av det totala bidraget fördelas i lika delar mellan medlemskommunerna. Övergångsbestämmelse för Orust kommun Under de inledande åren 2027 - 2030 tillämpas en övergångsbestämmelse där Orust kommun betalar en särskild ersättning år 2027 på 1 981 tkr som trappas av i lika delar under fyra år. Det innebär att det driftåret 2031 är året då 80/20 fördelningen sker fullt ut mellan medlemskommunerna. Orust kommun ersätter räddningstjänstförbundet med vissa specifika engångskostnader under år 2026 och 2027 som är särskild relaterat till integrationen av Orust kommuns räddningstjänst i Räddningstjänst förbund Fyrbodal. Dessa kostnader ska specificeras och faktureras till Orust kommun. Orust kommun ersätter räddningstjänstförbundet med kostnader under perioden 2027- 2030 för att uppnå en lika utbildningsnivån av Orust räddningstjänstpersonal i beredskap än vad som är standard inom Räddningstjänsten Fyrbodal. Dessa kostnader ska specificeras och faktureras till Orust kommun och följa den mellan Orust kommun och Räddningstjänst förbund Fyrbodal fastställda utbildningsplanen. Kostnader för lokaler och pensioner Respektive medlemskommun ersätter kommunalförbundet fullt ut för kostnader för lokaler och fastigheter som behövs för kommunalförbundets verksamhet i berörd kommun. Undantag från detta gäller vissa förbundsgemensamma lokal- och fastighetskostnader som finansieras av samtliga medlemskommuner via medlemsbidraget (80/20). Till förbundsgemensamma lokalkostnader räknas 35% av heltidsstationerna samt 100% av ledningscentralen i Trollhättan och det förbundsgemensamma övningsfältet i Uddevalla. Förbundet svarar själva för löpande driftkostnader för samtliga lokaler så som städning, uppvärmning, el, vatten och avlopp samt avfallshantering. Kostnaderna ska särredovisas från övriga kostnader. Medlemskommunerna ersätter kommunalförbundet fullt ut för pensionskostnaderna i enlighet med deras andelar av kommunalförbundet. 2026-04-20 13:19:30 Jämför resultat Ny fil: Gammal fil: Förslag till revidering reglemente reglemente-raddningstjansten-fyrbodal.pdf jämfört Räddningstjänsten Fyrbodal_3.pdf med 10 sidor (277 KB) 10 sidor (301 KB) 2025-01-10 11:45:44 2026-04-20 11:22:10 Totala ändringar Innehåll Stilar och anteckningar 4 50 Ersättningar 45 Stil 0 Infogningar 0 Anteckningar 1 Borttagning Gå till första ändringen (sidan 1) file://NoURLProvided[2026-04-20 13:19:30] 2026-01-01 | Dnr ? Reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal 0 Dokumentnamn Typ av dokument: Överordnande Beslutad av: Diarienummer: Antagen av: Kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner enligt nedan förteckning. Datum för beslut: Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Förbundsordning Antagen av: Kommunfullmäktige Färgelanda kommun Kommunfullmäktige Lysekils kommun Kommunfullmäktige Melleruds kommun Kommunfullmäktige Munkedals kommun Kommunfullmäktige Orust kommun Kommunfullmäktige Trollhättans kommun Kommunfullmäktige Uddevalla kommun Kommunfullmäktige Vänersborgs kommun Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Innehåll Inledning _______________________________________________________________________________ 3

28 § Omröstningar genomförs med digitalt systemstöd. Ordföranden biträds av kommunstyrelseförvaltningen. Ordföranden kan besluta att genomföra omröstning genom upprop. Då biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet samt kommunstyrelseförvaltningen. Omröstningarna med upprop genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt omröstningslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Närvarolistan utgör grunden för omröstningslistan. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. 6 Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

29 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. Arbetsordning Kommunfullmäktige Sida 7 En valsedel är ogiltig om den - upptar namnet på någon som inte är valbar, - upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, - upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner

30 § En motion - ska vara skriftlig och undertecknad (med undertecknande jämställs elektronisk signering) av en eller flera ledamöter, - får inte ta upp ämnen av olika slag, - väcks genom att den ges in till kommunstyrelseförvaltningen, eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige, - ska ges in till kommunstyrelseförvaltningen senast klockan 12:00 vardagen närmast innan det aktuella sammanträdet för att kunna presenteras på sammanträdet. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Den som har rätt att väcka en motion, har också rätt att under högst två minuter presentera sin motion. Skulle det vara fler motionärer, har endast en av dessa denna rätt. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt och en uppföljning av de motioner som vunnit bifall. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober MedborgarförslagE-förslag

§ 31 att remittera strategin till nämnderna. Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet. Strategin har samma tidshorisont som Agenda 2030 och gäller samtliga nämnder. 1 Efter remisstidens utgång har arbetsgruppen, bestående av folkhälsosamordnare, drogfö­ rebyggande samordnare och utvecklingsledare social inkludering, sammanställt och be­ arbetat inkomna synpunkter. Nedan följer en kommenterad sammanställning. 2 Sammanfattning av synpunkter och kommentarer Socialnämnden Synpunkt: Socialnämnden lyfter och understryker vikten av att ta hänsyn till den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft 1 juli 2025. Lagen har flera ge­ mensamma utgångspunkter med Social hållbarhetsstrategi 2030 – särskilt inom områden som förebyggande arbete, tillgänglighet, kunskapsbaserade insatser, jämlikhet, jämställdhet och delaktighet. Nämnden redogör för hur strategin kopplar till lagen och menar att den kan fungera som ett stöd i kommunens omställning till framtidens välfärd. Kommentar: Arbetsgruppen delar bedömningen att strategin har god sam­ stämmighet med den nya socialtjänstlagen. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Socialnämnden vill betona vikten av att strategin inte bara fokuserar på könsuppdelning mellan män, kvinnor, flickor och pojkar, utan även inklude­ rar personer med annan könsidentitet. Kommentar: Enligt svensk lag måste du antingen vara en man eller kvinna. Det finns i dag ingen möjlighet att ha något annat som juridiskt kön i Sverige. Vilket kön du själv identifierar dig med kallas för könsidentitet. Inom arbetet med social hållbarhet arbetas det alltid med kön, men aldrig bara med kön. Detta då kön är en given kategori i arbetet samtidigt som vi vet att andra saker än kön spelar roll. Detta kan sammanfattas i devisen ”alltid kön, aldrig bara kön”, med utgångspunkten att alltid fokusera på kön, men aldrig bara kön. Personer med annan könsidentitet har lagts till under rubriken Social hållbar­ het, i stycket om att alla människors grundläggande behov och mänskliga rät­ tigheter är tillgodosedda, samt under rubriken Jämställdhet. Synpunkt: Fokus på barn och ungdomars förutsättningar lyfts i strategin, vilket socialnämnden ser som särskilt viktigt då kommunen har en utmaning i att möta alla barns och ungdomars behov. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Strategin betonar vikten av att synliggöra olika levnadsvillkor och hur strukturer påverkar människors liv. Socialnämnden anser att kommunen behöver stärka sin uppföljning och analys av satsningar utifrån förväntade ef­ fekter. Kommentar: Arbetsgruppen har tagit del av och noterat socialnämndens syn­ punkter. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Socialnämnden bedömer det som positivt att kommunen tagit fram social hållbarhetsstrategi. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Socialnämnden anser att kommunen behöver utveckla hur vi följer upp och analyserar satsningar utifrån tänkta effekter. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. 3 Byggnadsnämnden Synpunkt: Strategin är välskriven och Byggnadsnämnden instämmer och skriver under på allt som står. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Byggnadsnämnden delar den värdegrund som strategin andas och arbetar uti­ från den i den dagliga verksamheten men ställer sig frågande till vilken ambitionsnivån och vilka särskilda insatser som förväntas av nämnden utifrån denna strategi. Kommentar: Enligt kommunens riktlinje för styrande dokument ska en strategi peka ut kommunens övergripande handlingsinriktningar, värderingar och prioriteringar. Stra­ tegin kan vid behov kompletteras med befintliga eller nya styrdokument som anger vilka insatser och aktiviteter som ska göras, vem som har ansvaret och när de ska göras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Byggnadsnämnden föreslår att huvudansvaret för samtliga insatser ligger på kommunstyrelsen, som också har bland annat folkhälsofrågor, integ­ rationsfrågor och drogförebyggande arbete i sitt reglemente samt anställd per­ sonal som arbetar specifikt med dessa frågor. Kommentar: Arbetet med social hållbarhet är kommunövergripande där alla nämnder och förvaltningar har ansvar. I kommunstyrelseförvaltningens verk­ samhetsplan 2023-2025, beslutad 2023-02-22 § 34, står följande uppdragsbe­ skrivning; Utforma ett styrdokument för social hållbarhet. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Förtydligande kring ansvar och struktur finns under rubriken Strategin. Synpunkt: Ett annat förslag är att föreslå att de kommunala bolagen kan anta strategin. Kommentarer: De kommunala bolagen är viktiga aktörer och samverkanspart­ ners men det är de kommunala nämderna som är ansvariga utifrån strategin. Därav anser arbetsgruppen inte att de kommunala bolagen behöver anta stra­ tegin. Ingen ytterligare åtgärd. Barn- och utbildningsnämnden Synpunkt: Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom Social hållbarhets­ strategi 2030 och har inget att erinra mot förslaget. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Barn- och utbildningsnämnden anser det svårt att bedöma om strate­ gin innebär en ambitionshöjning jämfört med befintlig lagstiftning och kom­ munens mål. Kommentar: Strategin bygger på befintlig lagstiftning och kommunens mål 4 samt ansvarsområden. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar för en socialt hållbar samhällsutveckling. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Barn- och utbildningsnämnden påpekar att ambitionsnivåer måste kopplas till ekonomiska resurser för att kunna genomföras. Kommentar: Arbetsgruppen håller med. Därför är strategin en viktig del att ta hänsyn till vid arbetet av prioritering och fördelning av ekonomiska resurser. Ingen ytterligare åtgärd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Synpunkt: Miljö- och hälsoskyddsnämnden stöder strategins värdegrund men anser att de har begränsade resurser för att hantera de prioriteringar de ansvarar för. Kommentarer: Strategin är en viktig del att ta hänsyn till vid arbetet av prioritering och fördelning av ekonomiska resurser. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att kommunstyrelsen tar huvudan­ svaret för alla strategiska prioriteringar. Kommentarer: Arbetet med social hållbarhet är kommunövergripande där alla nämn­ der och förvaltningar har ansvar. I kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan 2023-2025, beslutad 2023-02-22 § 34, står följande uppdragsbeskrivning; Utforma ett styrdokument för social hållbarhet. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Förtydligande kring ansvar och struktur finns under rubriken Strategin. Synpunkt: Miljö- och hälsoskyddsnämnden rekommenderar att kommunala bolag också antar strategin. Kommentarer: De kommunala bolagen är viktiga aktörer och samverkanspartners men det är de kommunala nämnderna som är ansvariga utifrån strategin. Därav anser ar­ betsgruppen inte att de kommunala bolagen behöver anta strategin. Ingen ytterligare åtgärd. Kultur- och fritidsnämnden Synpunkt: Strategin skulle kunna kompletteras med skrivningar om sociala bestämningsfaktorer för hälsa eftersom de ligger till grund för en stor del av den sociala ojämlikheten i samhället. Kommentar: Strategin tar upp; “Ojämlikhet skapas av att olika grupper i samhället har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Det jämlika samhället innebär därför både jämlikhet i förutsättningar och jämlikhet i utfall. Det betyder att alla ges likvärdiga möjligheter att utveckla sin egen potential. För att nå dit krävs förebyggande 5 och främjande arbete och att fokus riktas mot de strukturella faktorerna och utjäm­ nande av skillnader i uppväxtförhållanden, samtidigt som arbete görs för insatser i det omgivande samhället som kompenserar för ojämlika uppväxtvillkor.” Sociala bestäm­ ningsfaktorer för hälsa är en del som ligger till grund för denna skrivning. Ingen ytterli­ gare åtgärd. Synpunkt: En strategi ska ha en tids- och planeringshorisont på minst en mandatperiod. Social hållbarhetsstrategi gör detta, och beskriver på ett bra sätt begrepp, mål och prioriteringar, samt koppling till regeringsformen, Agenda 2030 och mänskliga rättigheter. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Kultur- och fritidsnämnden stöder strategin men påpekar att den kräver resur­ ser för full implementering. Kommentar: Strategin är en viktig del att ta hänsyn till vid arbetet av prioritering och fördelning av ekonomiska resurser. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Flera av delarna som beskrivs i strategin är en del i komplexa samhällsutmaningar, ökad polarisering och bristande tillit. Dessa är svåra för kommu­ nen att lösa som enskild aktör och strategin skulle därför kunna kompletteras med bety­ delsen av nära samverkan, tex med civilsamhället. Kommentar: Arbetsgruppen instämmer och kompletterar strategin med betydelsen av samverkan under rubriken Social hållbarhet. Synpunkt: Social hållbarhetsstrategi inleds med hänvisningar till visionen men kopp­ lingen till inriktningsmål saknas. Kultur- och fritidsnämnden anser att strategin bör kompletteras gällande denna del för att tydliggöra styrkedjan. Kommentar: Då inriktningsmålen är föränderliga och eventuellt kommer att förändras innan 2030 så finns de inte utskrivna i strategin. Inriktningsmålens andemening finns med under de strategiska prioriterade delarna exempelvis under rubriken Jämlikhet med punkten; Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett häl­ sosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. Ingen yt­ terligare åtgärd. Synpunkt: Under rubriken uppföljning och utvärdering anges att strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess, samt att utvärdering sker efter halva strategiperioden. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är bra att uppföljning sker i ordinarie processer och inte vid sidan av men det anges inte om detta avser tertialuppföljningar, årsredovisning och/eller verksamhetsberättelse. Ett medskick till förvaltningsorganisationen är att det vore bra om det tydliggörs i anvisningar (eller liknande) hur uppföljningen rent praktiskt ska genomföras och hanteras. Kommentar: Arbetsgruppen noterar förslaget om anvisning hur uppföljningen ska ge­ nomföras. Ingen ytterligare åtgärd i strategin. Synpunkt: Kultur- och fritidsnämnden ställer sig frågande till hur begreppet huvudan­ svar kan användas om prioriteringarna nästan uteslutande delas till flera nämnder. Ett alternativ skulle kunna vara att en nämnd utses som huvudansvarig och att övriga be­ rörda nämnder utses som delansvariga alternativt samverkansparter. Huvudansvaret 6 skulle då tydliggöra vilken nämnd som har det primära ansvaret, vara ytterst ansvarig för att uppgiften utförs samt samordna och leda arbetet. De som har delansvar bidrar till att utföra uppgiften, men har inte det övergripande ansvaret för att säkerställa att hela uppgiften blir utförd. Kultur och fritidsnämnden anser att det också bör tydliggöras hur man säkerställer ett horisontellt perspektiv när frågorna ska hanteras av flera nämnder. Kommentarer: Arbetet med social hållbarhet är kommunövergripande där alla nämn­ der och förvaltningar har ansvar. I kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan 2023-2025, beslutad 2023-02-22 § 34, står följande uppdragsbeskrivning; Utforma ett styrdokument för social hållbarhet. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Förtydligande kring ansvar och struktur finns under rubriken Strategin. Synpunkt: Kultur- och fritidsnämnden ställer sig frågande kring hur målkonflikter ska hanteras när de uppstår. Kommentarer: Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar, för en socialt hållbar samhällsutveckling, som spänner över en rad kommunala ansvarsområden som är av vikt för social hållbarhet. Om målkonflikter uppstår hanteras de utifrån dialog mellan de aktörer som det gäller. Ingen ytterligare åtgärd. Samhällsbyggnadsnämnden Synpunkt: Social hållbarhetsstrategi inleds med hänvisningar till visionen men kopp­ lingen till inriktningsmålen kan konkretiseras och förtydligas. Kommentar: Då inriktningsmålen är föränderliga och eventuellt kommer att förändras innan 2030 så finns de inte utskrivna i strategin. Inriktningsmålens andemening finns med under de strategiska prioriterade delarna exempelvis under rubriken Jämlikhet med punkten; Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett hälsosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Med bakgrund av det finns det risk för att chefer och medarbetare känner sig överväldigade och omotiverade om det upplevs att målen är för många att hantera. Med många mål sprids resurserna (tid, budget, personal) glesare över fler områden, vilket kan leda till att inga mål uppnås fullt ut. Det har också visat sig i senast gjord medarbe­ tarundersökning på förvaltningen att resultaten för område styrning minskat på vissa en­ heter vilket indikerar att mer tydlighet efterfrågas på området. Kommentarer: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. 7 Synpunkt: Samhällsbyggnadsnämnden efterfrågar uttalad prioritering kring vad som är viktigast i Vänersborgs kommun och vad som främst bör prioriteras när resurser i form av personal, tid och pengar är begränsad. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Under rubriken uppföljning och utvärdering anges att strategin redo­ visas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess. Det bör dock för­ tydligas hur detta ska göras och samtidigt skapa rimliga förutsättningar för en uppföljning som tillför det värde ett styrande dokument ska ge utan att gene­ rera en stor mängd administrativt arbete. Kommentar: Noteras. Ingen ytterligare åtgärd. Synpunkt: Strategin beskriver ansvar för respektive strategisk prioritering inom de fem områdena. Huvudansvaret bör tilldelas en nämnd och inte flera då det skapar otydlighet i vem som faktiskt ska ta stafettpinnen för arbetet. Flera nämnder kan i stället beskrivas som medansvariga för att ändå poängtera att det finns förväntningar på att medverka i arbetet. Kommentarer: Arbetet med social hållbarhet är kommunövergripande där alla nämnder och förvaltningar har ansvar. I kommunstyrelseförvaltningens verk­ samhetsplan 2023-2025, beslutad 2023-02-22 § 34, står följande uppdragsbe­ skrivning; Utforma ett styrdokument för social hållbarhet. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbar­ het vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär an­ svaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Förtydligande kring ansvar och struktur finns under rubriken Strategin. 8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-26 § 31 Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 KS 2024/298 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen och att strategin remitteras ut till alla nämnder. Sammanfattning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet. Strategin har samma tidshorisont som Agenda 2030 och gäller samtliga nämnder. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2025-02-10 § 25 • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2025 • Socialhållbarhetsstrategi 2030 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut inför sammanträdet var: Kommunfullmäktige - antar social hållbarhetsstrategi 2030. - upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. Henrik Harlitz (M) yrkade på att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen och att strategin remitteras ut till alla nämnder. I yrkandet instämde Anders Strand (SD) och Stefan Kärvling (V). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, nämligen kommunstyrelsens arbetsutskottets förslag och Henrik Harlitzs (M) återremissyrkande. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2025-02-26 Ordförande fråga om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och fann att kommunstyrelsen beslutat att återremittera ärendet enligt Henrik Harlitzs förslag (M). Sändlista Handläggare av ärendet Avdelningschet för Hållbar utveckling Samtliga nämnder och förvaltningar Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2025-05-23

32 § Styrelsen i ett sådant företag som avses i 10 kap. 3 och 4 §§ KL får väcka ärenden i kommunfullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer

33 § En interpellation ska - vara skriftlig och undertecknad (med undertecknande jämställs elektronisk signering) av en ledamot, - ska ges in till kommunstyrelseförvaltningen senast klockan 12:00 vardagen närmast innan det aktuella sammanträdet för att kunna presenteras på sammanträdet. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Om interpellationen lämnas in till kommunstyrelseförvaltningen senast två veckor före kommunfullmäktiges sammanträde, ska interpellationen som huvudregel besvaras på aktuellt sammanträde. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet. Ledamöter och ersättare bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 10 kap. 3 eller 4 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden eller vice ordförande i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. 8 Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Frågor

§ 34 Svar på remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 BUTN 2025/53 Beslut Barn- och utbildningsnämnden översänder Yttrande gällande remiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen remitterade 2025-02-26 (§31) Social Hållbarhetsstrategi 20230 till samtliga nämnder. Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram ett yttrande som svar på remissen. Beslutsunderlag • Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2025-03-24. • Yttrande gällande remiss av Social hållbarhetsstrategi 2030. Sändlista Kommunstyrelsen Förvaltningschef BUF Utredare BUF Ekonom BUF Utdragsbestyrkande 2025-04-14 YTTRANDE 1(1) Barn- och utbildningsnämnden Datum Dnr: BUTN 2025/53 Handläggare Mottagare Oskar Andersson Kommunstyrelsen oskar.andersson@vanersborg.se 0521-721225 Yttrande gällande remiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 Bakgrund Kommunstyrelsen remitterade 2025-02-26, § 31, Social hållbarhetsstrategi 2030 till samtliga nämnder. Sista svarsdag för nämnderna att inkomma med yttrande är 7 maj. Yttrande Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom Social hållbarhetsstrategi 2030 och har inget att erinra mot förslaget. De ansvarsområden där barn- och utbildningsnämnden pekats ut är i linje med befintlig lagstiftning, så som Skollag (2010:800), Kommunallag (2017:725), Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, Diskrimineringslag (2008:567), Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Barn- och utbildningsnämnden anser att det är svårt att bedöma om strategins strategiska prioriteringar innebär en ambitionshöjning i förhållande till befintlig lagstiftning och kommunens mål- och resursplan. Nämnden vill därför framhäva vikten av att ambitionsnivåer kopplas till ekonomiska resurser. Bo Carlsson Sofia Bråberg Ordförande Förvaltningschef e b 2 d 4 d 7 0 c 4 6 8 7- 2 1 8 5- b 5 4 af- df a- a 0f 2 3 c a e: c n ef er e P V o än s e ta rs d b re o s rg s s : kommun B esöksadress: T 05 e 2 le 1 f - o 7 n 2 : 10 00 W ww e w bb .v p a l n a e ts rs : borg.se E E - - p po o s s t t: e r 462 85 Vänersborg Vänersborg ur at n g Sida 512 av 1125 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: BO CARLSSON Date: 2025-04-13 21:08:06 BankID refno: 0196308d-00a5-7649-975e-6d0d38f3f2be Bo Carlsson e b 2 d 4 d 7 0 c 4 6 8 7- 2 1 8 5- b 5 4 af- df a- a 0f 2 3 c a e: c n e er ef e r ur at n g Sida 513 av 1125 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. BUTN 2025/53 2025.623 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2025-04-14 Barn- och utbildningsnämnden 2025-03-24 Dnr: BUTN 2025/53 Handläggare Mottagare Louise Edgren Barn- och louise.edgren@vanersborg.se utbildningsnämnden 0521-72 10 29 Svar på remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden översänder Yttrande gällande remiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen remitterade 2025-02-26 (§31) Social Hållbarhetsstrategi 20230 till samtliga nämnder. Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram ett yttrande som svar på remissen. Underlag Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 Kompletterande information om återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 Sofia Bråberg Förvaltningschef Bilagor Yttrande gällande remiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 Sändlista Handläggare av ärendet Kommunstyrelsen Förvaltningschef BUF Utredare BUF Ekonom BUF Yttrande Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2025-04-01 REMISS.2025.306 Handläggare:EddieSandin Miljö- ochhälsoskyddsnämnden Telefon: E-post:eddie.sandin@vanersborg.se Yttrande förslag till Social hållbarhetsstrategi 2030 Bakgrund Avdelningenför hållbar utveckling har tagit fram ett förslagtill enSocial hållbarhetsstrategi. Uppdraget att ta fram dokumentet är givet avkommunstyrelseni verksamhetsplan2023 (2023-02-22,§34) som tolkassom ett igångsättningsbeslut.Kommunstyrelsenhar beslutat remittera ärendet till samtliga nämnder. Sammanfattning av yttrande Strategin syftar till att göra Vänersborgskommuntill ett socialt hållbart samhälle ochpekar ut ett antal strategiska prioriteringar inom fem områdenför att nå dit. Miljö- och hälsoskyddsnämndenhar huvudansvar för 9avprioriteringarna menföreslår i detta yttrande att huvudansvaret istället skall ligga på kommunstyrelsen.Ett annat förslagär också att föreslå att de kommunala bolagenatt anta strategin. Yttrande Strategin syftar till att göra Vänersborgskommuntill ett socialt hållbart samhälle ochpekar ut ett antal strategiska prioriteringar inom fem områdenför att nå dit. Strategin är välskrivenoch Miljö- ochhälsoskyddsnämndeninstämmer ochskriver under på allt som står. Dokumentet pekar ut huvudansvariga nämnder för ett antal olika strategiska prioriteringar. Av totalt 18st strategiska prioriteringar pekasMiljö- ochhälsoskyddsnämndenut som huvudansvarig(tillsammansmedflera andra nämnder) för följande 9st: Jämlikhet · Vänersborgskommunarbetarföratt alla invånare skakunnalevaett hälsosamt liv medmöjligheten att levaett självständigt liv ochdelta i samhället. · I Vänersborgskommunväxerbarnochungaupptill tryggaindividermedenpositiv livsstil därde underuppväxtenväljerbort alkohol, narkotika,doping, tobak ochspel ompengar. Jämställdhet · I Vänersborgskommunharkvinnorochmän,flickorochpojkarsammamakt att formasamhället ochsinaegnaliv. Icke diskriminering · I Vänersborgskommunäralla invånare lika i värde ochvärdighet,ingenmänniska Miljö-ochhälsoskyddsnämnden Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida 46285Vänersborg Sundsgatan29 0521-721272 miljo@vanersborg.se www.vanersborg.se 2025-04-01 2 diskriminerasellerbehandlassämre ännågonannanpågrundav dennes grupptillhörighet ochalla harlika rättigheterochmöjligheteri alla delarav livet. · I Vänersborgskommunäralla barnlika mycket värdaochharrätt till alla mänskliga Rättigheter. · Vänersborgskommunverkarföratt alla, oavsett kön,inkluderasi det sociala, ekonomiskaochpolitiska livet ochatt alla mötsutan diskrimineringochstereotypa föreställningar. Inkludering · Vänersborgskommunärenhållbar, inkluderande ochsäkerkommunsomerbjuder invånarnaenattraktiv, trygg,hälsosamochtillgänglig livsmiljö. · Vänersborgskommunverkarförfull delaktighet ochsjälvständighet föralla invånare,oavsett funktionsförmåga,genomatt utformaVänersborgskommunpå ett universellt sätt. Delaktighet · I Vänersborgskommunharalla barnrätt att uttryckasinåsikt.Vuxnalyssnaroch beaktarbarnetsåsikterochbeslut tasutifrån barnetsbästa. Miljö- ochhälsoskyddsnämndendelar denvärdegrundsom strateginandasocharbetar utifrån deni dendagliga verksamhetenmenställer sigfrågande till vilken ambitionsnivå ochvilka särskilda insatser som förväntasavnämndenutifrån denna strategin.Nämndenhar väldigt begränsade resurser att arbeta medspecifika insatser kopplat särskilt till strategin.Det är heller inget som nämnsi nämndensreglemente. Gällande de allra flesta strategiska prioriteringarna finnsdet enlogik i vilka nämnder som angessom huvudansvariga.I vissa fall är dockavgränsningeninte självklar.Som exempel så har Byggnadsnämndenansvar för följande prioritering som Miljö- ochhälsoskyddsnämnden inte har: I Vänersborgskommunutgårverksamhetenfråninvånarna.Analys,planering, genomförande ochuppföljning görsmedinvånareni centrumochkommunensstöd ochservice motsvararolika individerochgruppersbehov ochförutsättningar. Att flera nämnder samtidigt har huvudansvar för eninsatskangöra att saker hamnar mellan stolarna.Miljö- ochhälsoskyddsnämndenföreslår därför att huvudansvaret för samtliga insatser ligger på kommunstyrelsen,som också har bl.a.folkhälsofrågor,integrationsfrågor ochdrogförebyggande arbete i sitt reglemente samt anställdpersonal som arbetar specifikt meddessa frågor.Att arbetet sedanär ett tillsammansarbete där nämndenbidrar medsin kunskapochdär arbetsmetoder,som kommungemensamt tasfram under kommunstyrelsens ledning, implementerasi det dagliga arbetet är ensjälvklarhet. Under undantagochavgränsningar nämnsstår att strategingäller "samtliga nämnder".Även de kommunala bolagenborde kunna bidra till att strateginuppnåsochskulle kunna uppmuntrastill att också anta strategin. Anneli Guilotte Eddie Sandin Ordförande Förvaltningschef 2025-04-01 3 Sändlista kommunstyrelsen Strategisk inriktning Annex I Integrationssamverkan Antagen av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, § XX Inledning Syftet med detta dokument är att ge en strategisk inriktning för ett sammanhållet integrationsarbete inom den kommunala organisationen i Vänersborg och uttrycker generella utgångspunkter, fokusområden och målsättningar för ett sådant arbete. Innehållet tar utgångspunkt i det kunskapsunderlag som finns samlat i rapporten Integrationssamverkan. Med integration menas den ömsesidiga process där personer med utländsk bakgrund och samhället i deras nya hemland anpassar sig till varandra. Att alla människor ska kunna delta i samhällsgemenskapen på lika villkor är en grundförutsättning för social hållbarhet. Generella utgångspunkter Kommunens integrationsarbete ska ses som en del av ett större sammanhang som handlar om förebyggande arbete för ett socialt hållbart samhälle. Det finns nära kopplingar till arbetet som bedrivs kring folkhälsa, inkludering och demokrati. Vi möter människor utifrån en positiv förväntan och ser individen. Vi ser att människor som har sökt sig hit är kapabla individer som har resurser att bidra positivt till vår kommuns utveckling och att de är aktiva medskapare. Integrationsarbetet bedrivs utifrån ett långsiktigt perspektiv där alla insatser fokuseras på att stötta individens egen handlingskraft till en så snabb etablering som möjligt i samhället. Vi är tydliga med rättigheter såväl som skyldigheter för våra invånare. Kommunen som samhällsaktör påverkar positivt och kraftfullt genom att ha ett sammanhållet integrationsarbete och verkar genom alla sina dimensioner: som aktör i det lagstadgade asyl- och flyktingmottagandet, som arbetsgivare, som samhällsplanerare och näringslivsutvecklare, som möjliggörare för kultur och fritid och genom att möta alla invånare i olika skeden av livet genom den kommunala servicen. Integrationsarbetet ska vara kunskapsbaserat och bedrivas kostnadseffektivt och med hög kvalitet. Detta innebär att vi följer forskningen på området och implementerar relevanta delar i vår praktik. Vi säkrar stabila processer och arbetar med ständiga förbättringar av verksamheten och arbetssätt. Vi mäter, följer upp och utvärderar våra insatser både kvalitativt och kvantitativt och låter de människor som berörs komma till tals. Aktiv omvärldsbevakning är en framgångsfaktor som hjälper oss att hålla verktygslådan med resurser, metoder och arbetsmodeller uppdaterad. Vi ska vara en lärande organisation som tar vara på andras erfarenheter och delar med oss av våra. Vi tar fasta på att integration handlar om ömsesidighet och arbetar aktivt mot rasism, främlingsfientlighet och fördomar, med att stärka en inkluderande attityd i samhället och med att uppmuntra människor att mötas. Vision Den politiska visionen för Vänersborg är att kommunen ska vara attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Utifrån integrationsperspektivet kan konstateras att denna vision inkluderar alla invånare i kommunen, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Övergripande mål Målet för integrationsarbetet som helhet är att alla människor i kommunen ska kunna delta i samhällsgemenskapen på lika villkor, oberoende av etnisk och kulturell bakgrund. Detta innebär samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla i vardagslivet, utifrån såväl ekonomiskt, juridiskt och socialt perspektiv. Alla ska kunna känna sig delaktiga i samhället. Prioriterade fokusområden Språket är en huvudnyckel till en god integration och denna kunskap ska genomsyra allt integrationsarbete. Andra kärnområden för ett lyckat integrationsarbete är boende, information, attityd, utbildning, sysselsättning, mötesplatser, kommunikation, organisation, jämlikhet och stöd. Integrationsarbetet ska pågå aktivt inom samtliga kärnområden. Nedanstående områden ska dock ges särskild prioritet och ska betraktas som fokusområden. Utifrån den politiska inriktningen ska mätbara delmål och handlingsplaner för att nå målen tas fram av förvaltningen. De utsedda fokusområdena ska ges särskild prioritet under kommande fyra år. Mål och handlingsplaner kan revideras under denna period. Arbete & sysselsättning Att kunna försörja sig och ha något meningsfullt att göra är en grundbult i människors livskvalitet och en förutsättning för att kunna etableras i samhället. För barn och ungas uppväxtvillkor och framtida möjligheter har det också stark betydelse att föräldrarna kommer i arbete. Idag tar det för lång tid för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt råder i kommunen, liksom i regionen och övriga landet, paradoxalt nog brist på arbetskraft. Vänersborgs kommun prioriterar följande mål inom fokusområdet: ▪ Snabbare väg till arbete och sysselsättning ▪ Fler individanpassade arbetstillfällen som tillvaratar människors kompetenser ▪ Kommunen som arbetsgivare och organisation är ett föredöme inom mångfald ▪ Bättre matchning mellan individens och arbetsgivarens behov genom rätt kompetensutveckling Boende Att kunna skapa sig ett hem är en väsentlig del för att känna trygghet och för att kunna rota sig på en plats. För att kunna göra detta behövs bostäder. Det är också en bas för att kunna skapa ett vardagsliv där man kan ta del av och bidra till samhället och möta varandra. Idag råder bostadsbrist i kommunen och segregationen ökar. Tillgång till och nybyggnation av bostäder och hur områden planeras är därför en kritisk faktor. Vänersborgs kommun prioriterar följande mål inom fokusområdet: ▪ Integration och mångfald ökar i boendemiljöer och stadsdelar ▪ Alla har tillgång till ett skäligt boende ▪ Mer aktiv strategisk bostadsförsörjning med integrationsperspektiv Inkludering Invånare som är delaktiga i samhället och känner tillit till varandra är kittet i vår demokrati. Det innebär att alla måste ges möjlighet till inflytande på lika villkor. Det kräver ett levande arbete med attityder som stärker öppenhet, tolerans och mångfald och kunskap om demokratiska rättigheter och skyldigheter. En grund för det arbetet är att människor kan träffas, dela gemensamma upplevelser och lära känna varandra. Vänersborgs kommun prioriterar följande mål inom fokusområdet: ▪ Invånarna känner ökad tillit till varandra och samhället ▪ En öppen och tolerant kommun, där olikheter ger styrka ▪ Bättre möjligheter för alla barn att utveckla sin fulla potential oavsett uppväxtvillkor ▪ Ett rikt kultur- och fritidsutbud som leder till god integration Förslag till åtgärder Förvaltningsledning Mot bakgrund av kunskapsunderlaget för Integrationssamverkan har flera utvecklingsbehov identifierats. Dessa behov kopplar dels till åtgärder som behövs för att etablera ett sammanhållet integrationsarbete och dels till kärnområdena i sig. 1. Kommundirektören ges i uppdrag att tillsammans med förvaltningarna ta fram handlingsplaner för integrationsarbetet utifrån identifierade utvecklingsbehov samt prioriterade fokusområden som anges i den strategiska inriktningen. 2. Kommundirektören ges i uppdrag att etablera ett sammanhållet integrationsarbete i förvaltningsorganisationen. Bilaga: Inriktning av kommundirektörens fortsatta uppdrag för ett sammanhållet integrationsarbete __________________________________________________________________________________ Bilaga: Inriktning av kommundirektörens fortsatta uppdrag för ett sammanhållet integrationsarbete Nedanstående åtgärder bygger på analys av kunskapsunderlaget från Integrationssamverkan. Dessa ska ses som grundläggande insatser som etablerar en ny nivå för resten av integrationsarbetet att utvecklas från. Organisation Inrätta Integrationsverkstaden, en ny modell för tvärfunktionell samverkan med fokus på konkreta resultat. Organisation Samorganisera verksamheterna för samhällsorientering, mottagande och arbetsmarknadspraktik för att skapa synergieffekter och stärkt fokus på snabb introduktion och etablering. Styrning Ta fram en handlingsplan för integrationsarbetet utifrån den strategiska inriktningen och koppla till identifierade kärnområden i Integrationssamverkan och bestämningsfaktorerna för hälsa. Styrning Ta fram relevanta kvantitativa och kvalitativa mått för integrationsarbetet på olika nivåer. Kvalitet Fortsätt kartlägg huvudprocesserna inom området och implementera ett kontinuerligt förbättringsarbete. Kvalitet Fördjupa och vidareutveckla förankring, kunskapsunderlag och överblick av kommunens integrationsarbete genom att bygga vidare på processmodellen i Integrationssamverkan och involvera fler intressenter (både interna och externa). Kommunikation Etablera en struktur för kontinuerlig dialog med människorna som berörs för större behovsförståelse Kommunikation Bättre kommunikation om integration tillgängligt genom olika kanaler, som är lättillgängligt och överskådligt för såväl invånare som medarbetare Språk Säkerställ språkstimulerande insatser genom alla huvudprocesserna Språk Utveckla SFI tillsammans med Kunskapsförbundet genom att ta en mer aktiv och styrande beställarroll inom kvalitet och uppföljning. Arbete/sysselsättning Säkerställ att samtliga avtalade praktikplatser levereras och att alla förvaltningar arbetar aktivt med att ta emot praktikanter Arbete/sysselsättning Säkerställ ett mer aktivt mångfaldsperspektiv i rekryterings- och kompetensförsörjningsarbetet. Boende Utveckla nya former för samverkan med privata hyresvärdar för att öka tillgången till bostäder lokalt. Samverkan Stötta, stimulera och synliggör civilsamhällets engagemang och betydelse inom området och skapa tydligare stödstruktur Jämställdhet Stärk arbetet för jämställdhet och bidra till att initiera proaktiva insatser i såväl asyl- som etableringsfas, med särskilt fokus på mansnormer. Övrigt Följ särskilt det övergripande utvecklingsprojektet på Tärnan och bistå med förvaltningsövergripande kompetens och resurser vid olika aktiviteter, skeden och moment utifrån skolledningens behov. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

35 § Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Återredovisning från nämnderna

36 § Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Arbetsordning Kommunfullmäktige Sida 10 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning

37 § Kommunfullmäktiges presidium bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Valberedning

§ 38 Arrende för parkering vid Vargön Station SBN 2025/335 Beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250 000 kr för markmiljöundersökning vid parkeringen vid Vargön station. 2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och att ett acceptabelt provresultat från markmiljöundersökningen erhålls. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Sammanfattning av ärendet Anläggandet av en parkering och de nyttor de medför på området vid Vargön station behöver avvägas mot den investering som krävs för iordningställandet, drift och underhåll samt avskrivningskostnader och internränta. Det behöver också inte minst avvägas mot den risk kommunen tar vid ett ingående av motpartens föreslagna arrendeavtal. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-03-16 Samhällsbyggnadsnämndens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Utskickat förslag till beslut är följande: ”Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att 1. ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av Samhällsbyggnadsnämndens ordförande. 2. föreslå kommunfullmäktige att - utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250 000 kr för markmiljöundersökning, samt - beakta att samhällsbyggnadsnämndens ramanslag från och med år 2027 behöver utökas motsvarande den kostnad - för internränta, avskrivningskostnader samt drift- och underhåll - som belastar nämnden föranlett av investeringen”. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-03-26 Ordförande föreslår följande beslutsmening: 1. ”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250 000 kr för markmiljöundersökning vid parkeringen vid Vargön station. 2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och att ett acceptabelt provresultat från markmiljöundersökningen erhålls. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av samhällsbyggnadsnämndens ordförande.” Beslutsgång Ordförande redovisar att det finns två förslag till beslut, nämligen utskickat förslag till beslut och ordförandes förslag till beslut. Ordförande ställer förslagen i proposition mot varandra och finner genom acklamation att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandes förslag till beslut. Sändlista Kommunfullmäktige Handläggare av ärendet Utvecklingsledare för strategisk samhällsplanering, Ksf Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Samhällsbyggnadsnämnden 2026-03-16 Dnr: SBN 2025/335 Handläggare Mottagare Linda Hansson Samhällsbyggnadsnämnden linda.hansson@vanersborg.se 0521-72 11 69 Arrende för parkering vid Vargöns station Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att 1. ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av Samhällsbyggnadsnämndens ordförande. 2. föreslå Kommunfullmäktige att - utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250 000kr för markmiljöundersökning, samt - beakta att samhällsbyggnadsnämndens ramanslag från och med år 2027 behöver utökas motsvarande den kostnad - för internränta, avskrivningskostnader samt drift- och underhåll - som belastar nämnden föranlett av investeringen. Sammanfattning av ärendet Anläggandet av en parkering och de nyttor de medför på området vid Vargön station behöver avvägas mot den investering som krävs för iordningställandet, drift och underhåll samt avskrivningskostnader och internränta. Det behöver också inte minst avvägas mot den risk kommunen tar vid ett ingående av motpartens föreslagna arrendeavtal. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Den informella parkering som finns vid Vargön station har mer än en gång varit föremål för dialog och diskussion i olika forum i kommunen. Marken ägs av Trafikverket. Trafikverket hanterar inga parkeringsytor i anslutning till järnväg, vare sig för bil eller cykel. Trafikverket har tidigare kommunicerat att om inte kommunen vill anordna och ansvara för parkering så kommer Trafikverket stänga av ytan för trafik. Arrendeställe och kostnader Arrendestället som föreslås i bilagt avtalsförslag skulle utgöra 1800kvm där knappt 1200kvm på kartan skulle utgöra mark möjlig att nyttja för parkering. Inom de 1200kvm ska utfart till Nordkroksvägen finnas, samt hänsyn till det stora trädet med Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-16 Dnr: SBN 2025/335 rotsystem tas. I slutändan skulle de på möjliggöra uppskattningsvis 10–15 parkeringar för bil och begränsat med utrymme för cykelparkeringar. Förvaltningen uppskattar investeringen, att anlägga en parkering med kommunal standard, till 1,5–2 mkr och 150 tkr i drift och underhåll i 2025 års prisnivåer. Arrendeavgiften är 5000kr/år som regleras med KPI varje år. Det ger en total driftkostnad om ca 155 000kr per år i 2025 års nivå. Då ytan pekas ut som kvartersmark i gällande detaljplan belastas budget hos mark och exploatering. Investering och redovisningsmässiga faktorer Samhällsbyggnad lyfter investeringen för parkeringen som ett I-projekt i pågående MRP-process för år 2027. Avtalstiden om 6 år påverkar tiden på vilken kommunen kan räkna av investeringen. Tiden för vilken en anläggning normalt räknas av motsvarar anläggningen tekniska livslängd. Avskrivningstiden skulle i detta fall vara den tid för vilken avtalet sträcker sig, med hänsyn till den avtalstid som återstår från anläggningens färdigställande. Beroende på när avtal undertecknas, och den tid för när avtalstiden börjar gälla kan det förväntas att avskrivningstiden inte kommer kunna vara hela 6 år. Med den kännedomen kan inte en avskrivningstid bestämmas i nuläget. Förvaltningen har schablonmässigt räknat på en total kostnad för avskrivning under 5 år baserat på en investering om 1 750 000kr. Totalkostnaden för internränta 2,75% och avskrivning för fem år uppgår till 1 990 625kr (398 125kr/år). Sammanlagt förväntas parkeringsanläggningen i Vargön kosta Samhällsbyggnadsnämnden 553 125kr per år fördelat mellan internränta och avskrivningskostnader samt drift och underhåll. Dessa kostnader behöver täckas genom utökade anslag i ordinarie budgetprocess för att samhällsbyggnadsnämnden ska ha täckning när anläggningen aktiveras i anläggningsregistret. Markmiljö Avtalsklausulen om förorenade områden är en klausul som i föreslagen utformning lägger ett mycket stort ansvar på kommunen för områdets föroreningar oavsett uppkomst till dessa. Kommunen bör därför låta genomföra, för sin egen räkning, markmiljöundersökningar för att vid en eventuell framtida tvist ha kännedom kring eventuella föroreningar som fanns vid tillträde. En markmiljöundersökning uppskattas kosta ca 250 000kr. Markmiljöundersökning behöver finansieras genom utökade driftmedel. Om det skulle visa att ett akut saneringsbehov uppstår behöver kommunen på nytt ta ställning till frågan om att anlägga parkering i Vargön. Strategiskt ställningstagande Ytan kan möjligtvis vara strategisk rent geografiskt. Den strategiska frågan bör ställas relation till hushållningen med kommunens ekonomiska resurser att anlägga en parkering med kommunal standard på ett kortfristigt avtal där besittningsskyddet har avtalats bort och ett stort ansvar rörande föroreningar inom området läggs på kommunen. Föreslagna uppsägningstiden om 9 månader betyder i praktiken att den investering som krävs för att återställa parkeringen vid ett upphörande av avtalet kan behöva påkallas utanför ordinarie MRP-process. Avtalsförhållandet i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-16 Dnr: SBN 2025/335 Generellt har det kommunicerats att det avtal som motparten lagt fram inte lämnar utrymme för förhandling. Därmed kan det konstateras att avtalet så som det är föreslaget är förutsättningen för att kunna anlägga en parkeringsyta vid Vargön Station. Beredning Dialoger förvaltningsinternt Möten över förvaltningsgränserna SBF- KSF Möten med Trafikverket Underlag Här anger du de underlag och källor du använt för tjänsteskrivelsen. Hans Larsson Verksamhetschef, Fastighet och Service Sändlista Handläggare av ärendet Utvecklingsledare för strategisk samhällsplanering, Ksf AVTAL 1 (7) Ärendenummer Dokumentdatum Konfidentialitetsnivå Trv 2024/66841 2026-03-03 1. Vänersborgs kommunsärendenummer 0.3latvaednerrA8500 LLAMT Arrendeavtal för parkering inom del av Huvudnäs 1:3 i Vänersborgs kommun mellan: 1. Jordägare, Staten genom Trafikverket, org.nr 202100-6297, med adress 781 89 Borlänge, (nedan benämnd ”Trafikverket”). Och 2. ArrendatorVänersborgs kommun, org.nr212000-1538med postadress462 85 Vänersborg(nedan benämnd ”Arrendatorn”). Trafikverket ochArrendatornär var för sig nedan benämnda ”Part” och gemensamt för ”Parterna”. Bakgrund Kommunen har i diskussionermedTrafikverket ställt fråganomatt kunna arrendera mark för att etablera en pendlarparkering i Vargön. Mot denna bakgrund önskar parterna nu ingå dettaarrendeavtal (nedan benämnt ”Avtalet”). 1 Avtalsnummer 2 Arrendeområde Del avJordägarens fastighetVänersborg Huvudnäs 1:3. Arrendeområdets läge framgår av karta,sebilaga 1. Arealen är ca1800m2. 3 Ändamålet med upplåtelsen Jordägaren upplåter tillArrendatorn rätt att, på de villkor som anges iAvtalet, användaarrendeområdet för följandeändamål: uppföra/anläggaochbibehålla nedanstående anläggningar/funktioner: AVTAL 2 (7) Dokumentdatum 2026-03-03 0.3latvaednerrA8500 LLAMT Avgiftsfriaparkeringsplatser, cykelställ, skyltar för verksamheten ifråga samt angöring för buss. Verksamhetsom inte kan jämställas med det angivna ändamålet är inte tillåten. 4 Avtalsperiod, uppsägning och förlängning Avtalsperioden är2026-05-30–2032-05-30och förlängs med1(ett)åri sänder, om inte uppsägning sker senast9(nio)månaderföre avtalsperiodens utgång. 5 Arrendeavgift och oförutsedda kostnader Grundavgiftenär5 000kr/år och ska betalas årsvis i förskott. Förfallodag är 31/12. Jordägarenäger rätt att utan uppsägning ändraavgiften i enlighet med följande. Den totala arrendeavgiften är enavgift anpassad till indextalet för oktober månad år2025, enligtkonsumentprisindex (totalindex) med1980som basår. Skulle indextalet någon påföljande oktobermånad ha ändrats i förhållande till bastalet, skaavgiftenjusteras med det procenttal varmed indextaletändras i förhållande till bastalet. Omräknadarrendeavgiftska aldrig sättas lägre än föregående årsavgift. Ändring avavgiften ska alltid ske fr.o.m. den 1 januari året efter det att oktoberindex föranlett omräkning. Vid försenad betalning ska Arrendatorn dels erlägga ränta enligt räntelagen (1975:635), dels ersättning enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. i den mån ersättningsberättigade åtgärderharvidtagits. Om oförutsedda kostnadsökningar uppstår för fastigheten pågrund av införande eller höjning av särskild gällande skatt, avgift eller annan pålaga som riksdag, regering eller annan myndighet kan komma att besluta om, ska Arrendatorn med verkan från inträdd kostnadsökningersätta Jordägaren för den ökade kostnaden genom motsvarande höjning av arrendeavgiften. Sådan ersättning ska erläggas enligt reglerna för arrendeavgiftens betalning. 6 Mervärdesskatt (moms) Om upplåtelsen ingår i en verksamhet som är skattskyldig för mervärdesskatt ska Arrendatorn betala vid varje tillfälle gällande moms.Denna betalas samtidigt medarrendeavgiftenochberäknas på angivet avgiftsbelopp,tillsammans med eventuellatillägg(oförutsedda kostnadsökningar). AVTAL 3 (7) Dokumentdatum 2026-03-03 0.3latvaednerrA8500 LLAMT 7 Byggnader, anläggningar m.m. Byggnader och anläggningar som Arrendatorn uppför inom arrendeområdet tillhör Arrendatorn.Arrendatorn är själv skyldig att ansöka om och bekosta alla nödvändiga tillstånd. Om Arrendatorn vill uppföra byggnader och anläggningar utöver vad som anges för ändamålet, måste Arrendatorn först få Jordägarens skriftliga tillstånd. Påarrendeområdet fårdet intesättasuppanordningar för reklam,annat än för den rörelse som bedrivsdär. Byggnader och anläggningar m.m. inom arrendeområdet ska hållas i vårdat skick. 8 Anläggningar för drift och teknisk försörjning Arrendatorn svarar för att upprätta och underhålla alla anläggningarsom krävs för arrendeområdets drift och tekniska försörjning. Arrendatorn får inte avleda dagvatten mot Trafikverkets järnvägsanläggning eller mot allmän väg. Arrendatorn är själv skyldig att skaffa de tillstånd samt ingå de avtal som behövs för den tekniska försörjningen och verksamheten. Det kan t.ex. vara leverans av el, VA ochrenhållning. Det kan även varasnöröjning och sandningbådeinom arrendeområdet ochav tillfartsvägar somArrendatorn använder. 9 Väg Arrendatorn svarar för väghållning inom arrendeområdet. Jordägaren har rätt att nyttja vägar inom arrendeområdet föråtkomst av egen anläggning inom fastigheten. Jordägaren har rätt att ha åtkomst med fordon till befintliga teknikhus samt plattformsområdet, se markering i kartbilaga,blå pil. 10 Ledningar Med ledningar avses alla typer av ledningaroch kulverteringar, i eller ovan mark. Arrendatorn är skyldig att utanersättning tåla intrång och olägenhet med anledning av anläggande, underhåll eller borttagande av Jordägarens ledningar, eller annan som fåttJordägarens tillstånd, inom arrendeområdet. Samråd ska ske i förväg med Arrendatorn. Arrendatorn har enbart rätttill ersättning för skada. AVTAL 4 (7) Dokumentdatum 2026-03-03 0.3latvaednerrA8500 LLAMT Om Arrendatorn ska vidta åtgärd som riskerar att påverka eller skada ledning ska Arrendatorn begära kabelanvisning(idag ledningskollen.se). Arrendatorn får inte avleda dagvatten mot Trafikverkets järnvägsanläggning eller mot allmän väg. 11 Ansvar för förorenade områden Arrendatorn ska tillse att det inom arrendeområdet inte bedrivs verksamhet som ger upphov tillföroreningsskada som avses i 10 kap. 1 § miljöbalken.Om sådan skada ändå skulle uppkomma till följd av verksamheten inomarrendeområdet,är Arrendatorn ansvarig för att fullt ut avhjälpaoch bekostaden förorening som således uppkommit, såvida föroreningen inte beror på Trafikverket.Underlåter Arrendatorn att avhjälpa föroreningen äger Jordägaren rätt till tillträde till arrendeområdet för att fullgöra detta ansvar, på Arrendatorns bekostnad. Arrendatorn skameddelaJordägarenom det uppkommer föroreningar under arrendetiden.Arrendatorn skaanmäla uppkomna föroreningar till ansvarig tillsynsmyndighet samt tillställa Jordägaren en kopia av anmälan. Arrendatorns ansvar kvarstår även efterAvtalets upphörande. 12 Buller och andra miljöförstöringar Det åliggerArrendatornatt inte bedriva eller låta bedriva verksamhet som medför sådan ersättningsgill skada som omnämns i 32 kap.miljöbalken (miljöskada)eller författning som trätt i nyssnämnda lagrums ställe. Arrendatorn fårinte bedriva eller låta bedriva verksamhet som medför att det uppstår buller eller andra former av störningar som utgör eller kan utgöra fara eller olägenhet för hälsa och/eller miljö enligt de normer som tillsynsmyndighet, domstol eller annan myndighet finner tillämpliga. 13 Skyddsföreskrifter Arrendatorn ska iaktta de föreskrifter som Trafikverket tillämpar för mark, upplag, byggnader och liknande vid elektrifierat spår, se bilaga2. Om Arrendatorn bryter mot dessa bestämmelser ska Arrendatorn hålla Trafikverket skadeslös dels för egen skada, dels för vadTrafikverket kan tvingas utge till tredje man med anledning av skadan. Parkering av fordon får inte skenärmare än 15mfrån närmsta räl. Körväg kan tillåtas närmare, markerat medblåtti kartbilaga1. AVTAL 5 (7) Dokumentdatum 2026-03-03 0.3latvaednerrA8500 LLAMT 14 Ansvar enligt ellagstiftning Arrendatorn ska uppfylla kraven ielsäkerhetsförordningen (2017:218) eller författning som trätt i dess ställe, samtövriga bestämmelser som gäller för den som äger eller har rådighet över en elanläggning. 15 Överlåtelse och upplåtelse Arrendatorn får inte överlåta eller på annat sätt överföra rättigheter enligtAvtalet på annan. Arrendatorn får inte heller upplåta sin byggnad, ledigt utrymme i byggnad eller sin anläggning, eller annars upplåta rättigheter enligtAvtalettill annan. 16 Skick och skötsel Arrendeområdetupplåts i befintligtskick.Arrendatorn ska vårda området och hålla det i välstädat skick. Om det vid iordningställandet av arrendeområdet uppkommer överskottsmassor ska dessa bortföras från området. Röjning avseende sly m.m. ska utföras löpande av Arrendatorn. Växande skog får inteavverkas.Detsom avverkats fårintelämnaskvarinomarrendeområdet och inte heller inom Jordägarensfastighet. 17 Tillträde Jordägarens personal, eller annan som får Jordägarens tillstånd, har rätt att tillträda arrendeområdet för arbeten och tillsyn.Även myndighetspersonal (t.ex. miljöinspektörer) har rätt att tillträda arrendeområdet. 18 Skadestånd Arrendatorn förbinder sig att ersätta Jordägaren för skada på arrendestället, som är orsakad av Arrendatorn, Arrendatorns verksamhet eller uppfördabyggnader, anläggningar och anordningar. Jordägarenär inte ansvarig för skada påarrendeområdet ellerpå Arrendatorns egendom som orsakas av markens beskaffenhet, grundvattenförändringar,tredje maneller annan omständighet som Jordägaren inte råder över. Arrendatornförbinder sig att hållaJordägarenskadeslösi händelse av att krav på skadestånd och/eller annan kompensationfrån tredje manoch därmed AVTAL 6 (7) Dokumentdatum 2026-03-03 0.3latvaednerrA8500 LLAMT sammanhängande kostnader drabbar Jordägaren till följdavArrendatorns verksamhet och nyttjande avarrendeområdet. Jordägaren ska utan dröjsmål underrätta Arrendatorn ifall sådant kravskulle riktas motJordägaren, och ska vidaresamråda medArrendatorninför eventuella förlikningsförhandlingar med tredje man och inför eventuell rättegång. Jordägarenfår inte utanArrendatorns samtycke vare sig ingå förlikningmed tredje man,till någon delmedge tredje mans talan eller vitsorda belopp i sådan rättegång som här avses. Ovanstående gäller även efterAvtalets upphörande. 19 Arrenderätten som säkerhet Arrenderätten får inte utan Jordägarens skriftliga medgivande användas som säkerhet för Arrendatorns åtagande gentemot tredje man. 20 Ändringar och tillägg Ändringav ellertilläggtillAvtalet, liksommedgivande enligt bestämmelserna i Avtaletellerenligtlag,skavaraskriftligaför att vara gällande mellanParterna. 21 Avtalets upphörande Såvida inte annan skriftlig överenskommelse träffas ska Arrendatornsenast på frånträdesdagen återlämnaarrendeområdet i avstädat och förJordägaren godtagbart skick, frittfrånbyggnader,anläggningaroch anordningarsom tillhör Arrendatorn. Detta omfattar även anläggning under mark, t.ex. ledningar. Kostnader förinteavstädat område vid frånträdesdagen debiterasArrendatorn. Arrendatorn har rätt att närvara vid Jordägarens syn efterAvtalets upphörande. Vid arrendetsupphörandeska Arrendatorngenom undersökning ellerpå liknande sätt visa att ingen förorening har skett.Det åligger Arrendatorn att tillse att arrendeområdet är brukligt för samma verksamhet som vid tidpunkten för tecknande avAvtalet. Det finns ingen skyldighet för Jordägaren attlösainbyggnader,anläggningaroch anordningarpåarrendeområdet,ellerattta på sig andrakostnadersom Arrendatorn har haft med anledning avAvtalet. Bestämmelserna i jordabalken 11 kap 5-6a §§ gällerinteiAvtalet. AVTAL 7 (7) Dokumentdatum 2026-03-03 0.3latvaednerrA8500 LLAMT 22 Övriga villkor Arrendatornhar allt civil-och offentlighetsrättsligt ansvar för verksamheten. Arrendatorn är skyldig att meddela ändringar av firmatecknare till Jordägaren. Jordägaren har ingen skyldighet att efterforska vem som är behörig att teckna firman. 23 Bilagor 1 Karta 2 Skyddsanvisningar Tvist med anledning av Avtalet ska avgöras av svensk allmändomstol och enligt svensk lag. Avtalethar upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort:Gävle Ort:Vänersborg Datum: Datum: Staten genomTrafikverket Vänersborgs kommun __________________ ________________ Jan-Olof Åsén Dokumentegenskaper, ÄrendenummerTrv 2024/66841, Motpartens ärendenummer[Motpartens ärendenummer], Dokumentdatum2026-03-03,Konfidentialitetsnivå[Konfidentialitetsnivå], DokumenttypAVTAL. SWEREF 99TM N:6471673 E:347471 SWEREF 99TM N:6471608 E:347364 Skala 1:400 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 2025-08-19 FÖRESKRIFTER för mark, upplag byggnader o. dyl. vid elektrifierat spår (Med byggnader avses förutom husbyggnader även transport- och lyftanordningar o. dyl.) Bilaga till kontrakt om anläggning, Bilaga till kontrakt om arrende av mark X underhåll och trafikering av industri- och sidospår Kontraktsparter Sgr Dnr 613 2 4749 A. Allmänna föreskrifter Innehavare av markområde eller byggnad intill elektrifierat spår får inte motsätta sig att de säkerhetsanordningar utförs eller att de varningsskyltar o. dyl. sätts upp som Trafikverket anser nödvändiga med hänsyn till faran för olycksfall genom inverkan av elektrisk ström. Innehavare är vidare skyldig att informera all personal på området eller i byggnaden om järnvägens elektriska anläggningars farlighet genom instruktion i Trafikverkets föreskrift BVF 923  Arbete får inte utföras på sådan plats och på sådant sätt, att risk därvid kan uppstå för att person, direkt med någon kroppsdel eller indirekt med något föremål kommer spänningssatta anläggningsdelar närmare än 1,4 meter. Mindre avstånd kan anses tillräckligt om de spänningsförande delarna är effektivt avskärmade. Större avskärmning är nödvändigt om arbetet utförs med hjälp av redskap vilkas rörelser är svåra att kontrollera. För användning av arbetsmaskiner och kranar vid spänningssatt kontaktledning gäller Trafikverkets föreskrift BVF 1921 kapitel 10.  Öppna järnvägsvagnar får i samband med arbete handlastas och handlossas under en spänningssatt kontaktledning om nedanstående tre villkor är uppfyllda. 1. Personalen ska vara instruerad om gällande elsäkerhetsregler och riskerna vid arbete under spänningsförande spänningssatta ledningar. 2. Den som lastar eller lossar ska uppehålla sig på ett plan vars avstånd till kontaktledningen är minst 3,5 meter. 3. Lastningen och lossning ska utföras så att personal eller last inte kan komma in i närområdet (1,4 meter från spänningssatt anläggningsdel).  Innan nybyggnads-, ändrings- eller underhålls arbeten på börjas och innan snöskottning från tak på byggnad invid elektrifierat spår igångsättes ska Trafikverket underrättas, så att anvisningar för arbetet kan lämnas och vid eventuell behövlig bevakning ordnas. Bevakning ska bekostas av byggnadens innehavare. B. Föreskrifter om byggnaders placering Det horisontella avståndet mellan spänningsförande del i närmaste högspänningsledning och en byggnad eller någon byggnadsdel ska vara minst 5 meter när det är vindstilla. För byggnader avsevärt högre än högspänningsledningen framgår minsta avstånd mellan spänningsförande del i högspänningsledningen och byggnaden av figur 1. Figur 1 C. Föreskrifter om upplags placering Ett utrymme som disponeras för upplag, får inte sträcka sig in i säkerhetszonen (minst 2,20 meter från närmaste räl). Ett upplag eller andra föremål som läggs upp intill järnvägen får inte komma närmare en spänningsförande anläggningsdel än 4 meter. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

39 § Kommunfullmäktiges presidium bereder revisorernas budget. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium enligt kommunstyrelsens anvisningar. Justering av protokollet

§ 40 Lägesrapport VästKom inklusive ekonomi för halvåret Information Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Caroline Albinsson, Ekonomichef Lägesrapport om verksamheten och omorganisationen, med halvårs ekonomirapport. Resultatet per juli är ett underskott om ca 2 380 tkr, vilket beror på att intäkterna avviker från budgeterat:  Medel avseende Nära Vård är ej rekvirerade  I budget för 6-kronan ingår de balanserade medel som planeras att nyttjas för att finansiera området Prognos för helår 2025 är ett överskott om 550 tkr, jämfört med budgeterat underskott om 760 tkr. Detta beror på ökade intäkter inom försäljning av tjänster samt ränteintäkter. Efter styrelsebeslut i juni har VästKom omorganiserats och personalstaben minskats med tre medarbetare. Beslut: Styrelsen noterar informationen

§ 41 Nuläge Millennium Information Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Aktuellt läge i Projekt Millennium samt information om arbetet framåt. Kommunernas temporära arbetsgrupp om 12 deltagare – förbundsdirektörer, kommunchefer och representanter från VästKom, har haft uppstartsmöte den 15 augusti. Uppdrag att titta på alternativ och hur kan vi kvalitetssäkra med en kvalitetssäkringsgrupp, för att föreslå former och process för insamlande av kommunernas bild av vad som önskas och behövs framåt. En preliminär tidplan presenterades för höstens arbete med ambitionen att kunna förankra 49 kommuner i slutet av året. Beslut: Styrelsen noterar informationen VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 2

§ 42 Uppdrag Digitalt utskott För ställningstagande Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Tjänsteutlåtande Uppdrag Digitalt utskott I samband med ett initiativärende på regionstyrelsens sammanträde, den 2 april 2025, fattades ett beslut om att inrätta en ny politisk instans för VGR:s digitaliseringsarbete. Under sammanträde med Politiskt Samrådsorgan (SRO) den 24 april 2025 fördes en dialog om utskottet. Behov av information, delaktighet och förankring i länsgemensamma digitaliseringsfrågor inom hälso- och sjukvårdsområdet uttrycktes då från kommunalförbundens representanter. SRO:s presidium har framfört att Regiondirektören i VGR och VästKoms Direktör bör ta fram ett förslag på former och forum på politisk nivå för information, delaktighet och förankring i digitaliseringsfrågor av länsgemensam karaktär inom hälso- och sjukvårdsområdet för VGR och länets 49 kommuner. Ställningstagande: VästKom styrelse ställer sig bakom SRO:s beslut att  ge Regiondirektören och VästKoms Direktör i uppdrag att ta fram förslag på former och forum för att politisk nivå säkerställa information, delaktighet och förankring i digitaliseringsfrågor inom hälso- och sjukvårdsområdet av länsgemensam karaktär. Uppdraget ska återrapporteras till SRO 2025-11-13.

§ 43 Hälso- och sjukvårdsavtalet med överenskommelser Information | För beslut Föredragande Kristina Lännergren Malin Swärd Davidsson, Strateg Hälso- och sjukvård Marina Johansson, Kommunalråd Göteborg Tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Bilagor Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Ök.– Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Ök. – Regionens läkaransvar i kommunal primärvård Överenskommelse – Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Ök. – Personer med psykiskfunktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende, barn och unga Missivbrev, HoS-avtal med tillhörande överenskommelser Information och underlag för beslut gällande Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 3 Uppsägning av avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland sker 14 november. Samtliga 49 kommuner har svarat på remissen under våren och arbetet med att sammanställa svaren har pågått under sommaren. Avtalens relation till varandra och kompetenskrav i kommunal primärvård har varit några av de frågor som har eskalerats och som har lösts efter dialoger under sommaren. Större fokus på patientsäkerheten och inkluderas i nya HoS-avtalet. SRO beslutade att ställa sig bakom förslagen till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal med fyra överenskommelser i form av underavtal den 1 september, och rekommenderar samtliga Parter att var för sig besluta om att anta dessa att gälla från och med 1 januari 2027. Beslut: VästKoms styrelse beslutar att  rekommendera de fyra kommunalförbunden att rekommendera sina medlemskommuner att anta nytt förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser i form av underavtal senast den 31 maj 2026.  referensgruppen tillhandahåller en juridisk beslutstext till kommunerna för antagande av avtalet. Noterar informationen VästKoms styrelse beslutar att  ställa sig bakom skrivning, om att VGR avser att säga upp nuvarande hälso- och sjukvårdsavtal, för utskick till kommunalförbunden med rekommendationen att informera kommunerna.

§ 44 Uppdrag Riktlinje Patientsäkerhet För beslut Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Malin Swärd Davidsson, Strateg Hälso- och sjukvård Marina Johansson, Kommunalråd Göteborgs Stad Tjänsteutlåtande Uppdrag ta fram länsgemensam riktlinje för patientsäkerhet I arbetet med framtagande av förslag till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal har ett behov av förtydligat arbete kring patientsäkerhet avseende avvikelser i samverkan, tvister och ekonomisk reglering identifierats. För att undvika att själva avtalet blir alltför detaljerat och svårt att följa upp, föreslås att parterna tar fram en ny länsgemensam riktlinje som närmare beskriver hur samverkan ska ske i frågor om patientsäkerhet. Beslut: VästKoms styrelse rekommenderar att  att ställa sig bakom uppdraget att ta fram förslag på en länsgemensam riktlinje avseende patientsäkerhet.  den länsgemensamma riktlinjen skickas på remiss till parterna.  den länsgemensamma riktlinjen avseende patientsäkerhet ska kunna beslutas av respektive part synkroniserat med slutliga förslag om Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 4

§ 45 Följduppdrag Hälso- och sjukvårdavtal Information Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Malin Swärd Davidsson, Strateg Hälso- och sjukvård Marina Johansson, Kommunalråd Göteborg Tjänsteutlåtande Följduppdrag Hälso- och sjukvårdsavtal_v3 I arbetet med Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser har flera utvecklingsområden identifierats som inte rymts inom uppdraget, till exempel:  Länsgemensam implementering av Avtalet och överenskommelserna  Framtagande av patientfall och patientresor eller exempel som stöd för dialog  Förbättrade processer vid in- och utskrivning  Översyn av strukturen för samverkan på alla nivåer  Granskning och uppdatering av länsgemensamma styrdokument  Årlig uppföljning av Avtalet och överenskommelserna Beslut: VästKoms styrelse ställer sig bakom att  VästKom tillsammans med kommunalförbunden planerar genomförandet och bidrar till att stödja en länsgemensam och delregional implementering av Hälso- och sjukvårdsavtalet och tillhörande överenskommelser.  prioritera fortsatt utvecklingsarbete kopplat till Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser.

§ 46 Övriga frågor  Ersättare till Jonas Attenius Information Jonas Attenius, Göteborgs Stad, beslutar att med omedelbar verkan lämna sitt uppdrag och därmed sin plats som ledamot i VästKom styrelse. Till ersättare föreslås Marina Johansson, Kommunalråd Göteborgs Stad.  Reviderad lön VästKoms direktör Information Ordförande Miguel Odhner har i samråd med vice ordförande Peter Eriksson beslutat att revidera lönen för VästKoms direktör Kristina Lännergren samt justera delar av avtalet retroaktivt per 1 april 2025. VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 5

§ 47 Godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 KUFRN 2025/61 Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner yttrandet och översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, och ska gälla samtliga nämnder. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26 att remittera strategin till nämnderna och yttranden ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 7 maj. Kultur- och fritidsförvaltningen har formulerat ett yttrande som svar på remissen. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse Godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 • Yttrande - Social hållbarhetsstrategi 2030 • Beslut KS 2025-02-26 § 31 Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 • Tjänsteskrivelse Social hållbarhetsstrategi 2030 • Social hållbarhetsstrategi 2030 Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande YTTRANDE 1(3) Kultur- och fritidsnämnden 2025-04-04 Dnr: KUFRN 2025/61 Handläggare Mottagare Amanda Christiansdotter Kommunstyrelsen amanda.christiansdotter@vanersborg.se 0521-72 24 36 Yttrande – Social hållbarhetsstrategi 2030 Bakgrund Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, och ska gälla samtliga nämnder. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26 att remittera strategin till nämnderna och yttranden ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 7 maj. Yttrande En strategi ska peka ut kommunens övergripande handlingsinriktningar, värderingar och prioriteringar. En strategi ska ha en tids- och planeringshorisont på minst en mandatperiod.1 Förslag till social hållbarhetsstrategi gör detta, och beskriver på ett bra sätt begrepp, mål och prioriteringar, samt koppling till regeringsformen, Agenda 2030 och mänskliga rättigheter. Strategin skulle kunna kompletteras med skrivningar om sociala bestämningsfaktorer för hälsa eftersom de ligger till grund för en stor del av den sociala ojämlikheten i samhället. Sociala bestämningsfaktorer är de sociala och ekonomiska förhållanden som påverkar människors hälsa och välbefinnande, och inkluderar bland annat utbildning, inkomst, arbetsförhållanden, boendemiljö, sociala nätverk och tillgång till hälso- och sjukvård.2 Flera av delarna som beskrivs i strategin är också en del i komplexa samhällsutmaningar, ökad polarisering och bristande tillit. Något som också lyfts fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR) i deras senaste omvärldsanalys som viktiga samhällstendenser som påverkar kommuner och regioner.3 Dessa är svåra för kommunen att lösa som enskild aktör och strategin skulle därför kunna kompletteras med betydelsen av nära samverkan, tex med civilsamhället. 1 Riktlinje för styrande dokument, KS 2023-01-25 § 9. 2 Folkhälsomyndigheten, Hälsans bestämningsfaktorer: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om- folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-ar-folkhalsa/sociala-bestamningsfaktorer/ 3 Sveriges kommuner och regioner, Omvärldsanalys – 10 trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget: https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/styraleda/planeringuppfoljningatgard/omvarldsanalys10tre nder.14908.html Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg Kultur- och fritidsnämnden YTTRANDE 2(3) 2025-04-04 Dnr: KUFRN2025/61 Styrning och ledning I riktlinjerna för styrning och ledning framgår att inom de områden där styrdokument är utarbetade, styr de kopplingen från visionen, via inriktningsmålen, till organisationen.4 Social hållbarhetsstrategi inleds med hänvisningar till visionen men kopplingen till inriktningsmål saknas. Kultur- och fritidsnämnden anser att strategin bör kompletteras gällande denna del för att tydliggöra styrkedjan. Under rubriken uppföljning och utvärdering anges att strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess, samt att utvärdering sker efter halva strategiperioden. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är bra att uppföljning sker i ordinarie processer och inte vid sidan av men det anges inte om detta avser tertialuppföljningar, årsredovisning och/eller verksamhetsberättelse. Ett medskick till förvaltningsorganisationen är att det vore bra om det tydliggörs i anvisningar (eller liknande) hur uppföljningen rent praktiskt ska genomföras och hanteras. Strategiska prioriteringar och huvudansvar Social hållbarhetsstrategi 2030 beskriver fem områden för social hållbarhet som vart och ett innehåller strategiska prioriteringar för Vänersborgs kommun. Områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet speglar de mänskliga rättighetsprinciperna och målen i Agenda 2030. Respektive strategisk prioritering tilldelas sedan ett antal nämnder i begrepp av huvudansvar. Kultur- och fritidsnämnden ställer sig frågande till hur begreppet huvudansvar kan användas om prioriteringarna nästan uteslutande delas till flera nämnder. Ett alternativ skulle kunna vara att en nämnd utses som huvudansvarig och att övriga berörda nämnder utses som delansvariga alternativt samverkansparter. Huvudansvaret skulle då tydliggöra vilken nämnd som har det primära ansvaret, vara ytterst ansvarig för att uppgiften utförs samt samordna och leda arbetet. De som har delansvar bidrar till att utföra uppgiften, men har inte det övergripande ansvaret för att säkerställa att hela uppgiften blir utförd. Kultur- och fritidsnämnden anser att det också bör tydliggöras hur man säkerställer ett horisontellt perspektiv när frågorna ska hanteras av flera nämnder. Målkonflikter Enligt riktlinje för styrande dokument finns kommunens styrande dokument för att tillföra värde och ska vara möjliga att överblicka, därmed ska antalet styrdokument med fördel hållas nere.5 Vänersborgs kommun har flera antagna styrdokument, där vissa av dem anger prioriteringar, mål, uppdrag eller liknande till nämnderna utöver inriktningsmål, förväntade resultat och grunduppdrag. I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning framgår att kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala 4 Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning, KF 2023-06-21 § 104. 5 Riktlinje för styrande dokument, KS 2023-01-25 § 9. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg Kultur- och fritidsnämnden YTTRANDE 3(3) 2025-04-04 Dnr: KUFRN2025/61 verksamhetsutrymmet.6 Så vitt förvaltningen känner till så framgår det dock inte i något dokument hur målkonflikter mellan olika styrande dokument ska hanteras. Vid en kortare genomgång av några av kommunens styrande dokument så konstateras att mål beskrivs på olika sätt, ibland utifrån områden, handlingsinriktningar, prioriteringar, målsättningar osv men utifrån skrivningarna ända kan konstateras ingå i en definition om att mål är en specifik avsikt som organisationen strävar efter att uppnå inom en viss tidsram. Målen kan vara av mer långsiktig strategiska karaktär eller av mer kortsiktig operativ karaktär. Som exempel har kultur- och fritidsnämnden genom miljöstrategi 2030, strategi för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, kompetensförsörjningsstrategi samt föreslagen social hållbarhetsstrategi 31 stycken mål (eller motsvarande) som nämnden ska uppnå. Sedan tillkommer nämndens program för arbete med kultur för barn och unga som innehåller fyra prioriterade perspektiv och åtta mål. Att nämnden har ett sådant dokument är en förutsättning för att kunna erhålla regionalt medel. Biblioteksplanen som är ett lagstadgat krav innehåller 13 prioriterade mål. Slutligen tillkommer fem inriktningsmål och två riktade uppdrag i mål- och resursplan 2025-2027 samt nio förväntade resultat i nämndens verksamhetsplan, och framförallt grunduppdraget. Även om detta endast är ett urval så konstaterar nämnden att det svårt att uppnå en effektiv styrning med så många mål till antal och att de kan vara svåra att överblicka, både för nämnden och förvaltningsorganisationen. Det ger också en svårighet för verksamheter och medarbetare när det finns för många mål, det kan bli svårt för chefer och medarbetare att prioritera och förstå vilka mål som är viktigast, och på sikt leda till förvirring och ineffektivitet. Det finns också en risk att medarbetare känner sig överväldigade och omotiverade om man upplever att målen är för många att hantera. Med många mål sprids också resurserna (både tid, budget, personal) glesare över flera områden, vilket kan leda till att inga mål uppnås fullt ut. Mot bakgrund av detta är det inte en fråga om målkonflikter kommer att uppstå, utan snarare ett konstaterande att så kommer ske. Kultur- och fritidsnämnden ställer sig därför frågande kring hur målkonflikter ska hanteras när de uppstår. Anna Svensson Ann-Sofie Dolk Olsson Förvaltningschef Ordförande 6 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyrningsprinciper, KF 2024-06-19 § 99. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kultur- och fritidsnämnden 2025-04-04 Dnr: KUFRN 2025/61 Handläggare Mottagare Amanda Christiansdotter Kultur- och fritidsnämnden amanda.christiansdotter@vanersborg.se 0521-72 24 36 Godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner yttrandet och översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, och ska gälla samtliga nämnder. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26 att remittera strategin till nämnderna och yttranden ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 7 maj. Kultur- och fritidsförvaltningen har formulerat ett yttrande som svar på remissen. Underlag • Yttrande – Social hållbarhetsstrategi 2030, daterat 2025-04-04. • Remiss från kommunstyrelsen, 2025-02-26 § 31. • Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen gällande social hållbarhetsstrategi 2030, daterad 2025-02-10. • Styrande dokument (förslag) – Social hållbarhetsstrategi 2030. Anna Svensson Förvaltningschef Sändlista Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2025-02-10 Dnr: KS 2024/298 Handläggare Mottagare Erika Johansson Kommunfullmäktige erika.johansson@vanersborg.se Social hållbarhetsstrategi 2030 Förslag till beslut Kommunfullmäktige - antar social hållbarhetsstrategi 2030. - upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. Sammanfattning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet. Strategin har samma tidshorisont som Agenda 2030 och gäller samtliga nämnder. Fördjupad beskrivning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle och bidrar till att peka ut vägen mot visionen – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Den konkretiserar också kommunens styrprinciper, som slår fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Dokumentet beskriver både övergripande mål för social hållbarhet och pekar ut fem områden för social hållbarhet som vart och ett innehåller strategiska prioriteringar för Vänersborgs kommun. Områdena är jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, vilka speglar de mänskliga rättighetsprinciperna och målen i Agenda 2030. Strategin har samma tidshorisont som Agenda 2030 och gäller samtliga nämnder. Strategiska prioriteringar Jämlikhet - Vänersborgs kommun främjar jämlikhet i levnadsvillkor genom att förebygga diskriminering och åstadkomma en mer rättvis fördelning av såväl resurser som ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2025-02-10 Dnr: KS 2024/298 - Vänersborgs kommun beaktar särskilt behovet av tidiga och förebyggande insatser vid planering av insatser till grupper och enskilda. - Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett hälsosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. - Vänersborgs kommun skapar förutsättningar för kunskap, kompetens och utbildning under hela livet för att stärka psykologiska och sociala resurser samt verklig möjlighet att påverka den egna livssituationen. - Vänersborgs kommun prioriterar insatser för barn och unga inom folkhälsoarbetet för att ge förutsättningar till stöd och för att få kunskap och verktyg genom hela livet. - I Vänersborgs kommun växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar. Jämställdhet - I Vänersborgs kommun har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv. Icke-diskriminering - I Vänersborgs kommun är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet och alla har lika rättigheter och möjligheter i alla delar av livet. - I Vänersborgs kommun är alla barn lika mycket värda och har rätt till alla mänskliga rättigheter. - Vänersborgs kommun verkar för att alla, oavsett kön, inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet och att alla möts utan diskriminering och stereotypa föreställningar. Inkludering - Vänersborgs kommun är en hållbar, inkluderande och säker kommun som erbjuder invånarna en attraktiv, trygg, hälsosam och tillgänglig livsmiljö. - Vänersborgs kommun verkar för full delaktighet och självständighet för alla invånare, oavsett funktionsförmåga, genom att utforma Vänersborgs kommun på ett universellt sätt. - I Vänersborgs kommun utgår verksamheten från invånarna. Analys, planering, genomförande och uppföljning görs med invånaren i centrum och kommunens stöd och service motsvarar olika individer och gruppers behov och förutsättningar. - Vänersborgs kommun verkar för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt för att ge bästa möjliga förutsättningar till utbildning och egenförsörjning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delaktighet - I Vänersborgs kommun tas invånarnas perspektiv och kompetens tillvara och invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i frågor och beslut som rör dem. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2025-02-10 Dnr: KS 2024/298 - I Vänersborgs kommun har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna lyssnar och beaktar barnets åsikter och beslut tas utifrån barnets bästa. - Vänersborgs kommun använder digitalisering som verktyg för att stödja en hållbar verksamhetsutveckling och strävar efter datadriven perspektivgemenskap för att på bästa sätt gynna kommunens invånare. - Vänersborgs kommun är en trygg, fredlig och robust kommun där invånarna känner förtroende och sammanhållning med varandra. Beredning Strategin har beretts genom remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig. Strategin har bearbetats utifrån de synpunkter som inkommit. Jenny Broberg Kudryk Avdelningschef hållbar utveckling Bilagor Social hållbarhetsstrategi 2030 Sändlista Handläggare av ärendet Samtliga nämnder och förvaltningar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(49) 2025-04-07 BN§28 BN.2025.28 Svar på remiss Strategi Social hållbarhetsstrategi 2030 Beslut Byggnadsnämndenställer sig bakom bilagt yttrande ochöversänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Avdelningenför hållbar utvecklinghar tagit fram ett förslag till enSocial hållbarhetsstrategi. Uppdraget att ta fram dokumentet är givet avkommunstyrelsen i verksamhetsplan 2023(2023-02-22,§34) som tolkassom ett igångsättningsbeslut. Kommunstyrelsen har beslutat remittera ärendet till samtliga nämnder. Strategin syftar till att göra Vänersborgskommuntill ett socialt hållbart samhälle ochpekar ut ett antal strategiska prioriteringar inom fem områden för att nå dit. Byggnadsnämnden har huvudansvar för 12avprioriteringarna menföreslår i detta yttrande att huvudansvaret istället skall ligga på kommunstyrelsen. Ett annat förslag är också att föreslå att de kommunala bolagenkananta strategin. Beslutsunderlag Förslag Social hållbarhetsstrategi Beslut återremiss Beslut från KSAU Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse, miljö- ochbyggnadsförvaltningen, 2025-04-01 Bilagor Yttrande daterat 2025-04-01 Sändlista Kommunstyrelsen YTTRANDE 1(3) Byggnadsnämnden 2025-04-01 Dnr:BN.2025.28 Handläggare Mottagare EddieSandin Kommunstyrelsen eddie.sandin@vanersborg.se Yttrande förslag till Social hållbarhetsstrategi 2030 Bakgrund Avdelningenför hållbar utvecklinghar tagit fram ett förslag till enSocial hållbarhetsstrategi. Uppdraget att ta fram dokumentet är givet avkommunstyrelsen i verksamhetsplan 2023(2023-02-22,§34) som tolkassom ett igångsättningsbeslut. Kommunstyrelsen har beslutat remittera ärendet till samtliga nämnder. Sammanfattning av yttrande Strategin syftar till att göra Vänersborgskommuntill ett socialt hållbart samhälle och pekar ut ett antal strategiska prioriteringar inom fem områden för att nå dit. Byggnadsnämndenhar huvudansvar för 12avprioriteringarna menföreslår i detta yttrande att huvudansvaret istället skall ligga på kommunstyrelsen. Ett annat förslag är också att föreslå att de kommunala bolagenkananta strategin. Yttrande Strategin syftar till att göra Vänersborgskommuntill ett socialt hållbart samhälle och pekar ut ett antal strategiska prioriteringar inom fem områden för att nå dit. Strategin är välskriven ochByggnadsnämndeninstämmer ochskriver under på allt som står. Dokumentet pekar ut huvudansvariga nämnder för ett antal olika strategiska prioriteringar. Avtotalt 18st strategiska prioriteringar pekasByggnadsnämndenut som huvudansvarig (tillsammansmedflera andra nämnder) för följande 12st: Jämlikhet · Vänersborgskommunarbetarföratt alla invånare skakunnalevaett hälsosamt liv medmöjligheten att levaett självständigt liv ochdelta i samhället. · I Vänersborgskommunväxerbarnochungaupptill tryggaindividermeden positiv livsstil därde underuppväxtenväljerbort alkohol, narkotika,doping, tobak ochspel ompengar. Jämställdhet · I Vänersborgskommunharkvinnorochmän,flickorochpojkarsammamakt att formasamhället ochsinaegnaliv. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgskommun 0521-721000 www.vanersborg.se byggnad@vanersborg.se 46285Vänersborg Vänersborg YTTRANDE 2(3) 2025-04-01 Dnr:BN2025.28 Icke diskriminering · I Vänersborgskommunäralla invånare lika i värde ochvärdighet,ingen människadiskriminerasellerbehandlassämre ännågonannanpågrundav dennesgrupptillhörighet ochalla harlika rättigheterochmöjligheteri alla delarav livet. · I Vänersborgskommunäralla barnlika mycket värdaochharrätt till alla mänskligarättigheter. · Vänersborgskommunverkarföratt alla, oavsett kön,inkluderasi det sociala, ekonomiskaochpolitiska livet ochatt alla mötsutan diskrimineringoch stereotypaföreställningar. Inkludering · Vänersborgskommunärenhållbar, inkluderande ochsäkerkommunsom erbjuderinvånarnaenattraktiv, trygg,hälsosamochtillgänglig livsmiljö. · Vänersborgskommunverkarförfull delaktighet ochsjälvständighet föralla invånare,oavsett funktionsförmåga,genomatt utformaVänersborgskommunpå ett universellt sätt. · I Vänersborgskommunutgårverksamhetenfråninvånarna.Analys,planering, genomförande ochuppföljning görsmedinvånareni centrumochkommunens stödochservice motsvararolika individerochgruppersbehov och förutsättningar. Delaktighet · I Vänersborgskommuntasinvånarnasperspektiv ochkompetenstillvara och invånarnagesmöjlighet att varadelaktiga i frågorochbeslut somrördem. · I Vänersborgskommunharalla barnrätt att uttryckasinåsikt.Vuxnalyssnar ochbeaktarbarnetsåsikterochbeslut tasutifrån barnetsbästa. · Vänersborgskommunärentrygg,fredlig ochrobust kommundärinvånarna kännerförtroende ochsammanhållningmedvarandra. Byggnadsnämndendelar denvärdegrund som strategin andasocharbetar utifrån deni dendagliga verksamheten menställer sig frågande till vilkenambitionsnivå ochvilka särskilda insatser som förväntasavnämndenutifrån denna strategin. Nämndenhar väldigt begränsade resurser att arbeta medspecifika insatser kopplat särskilt till strategin. Det är heller inget som nämnsi nämndensreglemente. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgskommun 0521-721000 www.vanersborg.se E-post 46285Vänersborg Vänersborg YTTRANDE 3(3) 2025-04-01 Dnr:BN2025.28 Gällande de allra flesta strategiska prioriteringarna finnsdet enlogik i vilka nämnder som angessom huvudansvariga. I vissa fall är dockavgränsningen inte självklar. Som exempel så har Byggnadsnämndenansvar för följande prioritering som Miljö- och hälsoskyddsnämndeninte har: "I Vänersborgskommunutgårverksamhetenfråninvånarna.Analys,planering, genomförande ochuppföljning görsmedinvånareni centrumochkommunensstödoch service motsvararolika individerochgruppersbehov ochförutsättningar." Ett annat exempel är att det är bara kommunstyrelsen som har ansvar för nedanstående prioritering: "Vänersborgskommunanvänderdigitalisering somverktygföratt stödja enhållbar verksamhetsutvecklingochsträvarefterdatadrivenperspektivgemenskapföratt på bästasätt gynnakommunensinvånare." Att flera nämnder samtidigt har huvudansvar för eninsatskangöra att saker hamnar mellanstolarna. Byggnadsnämndenföreslår därför att huvudansvaret för samtliga insatser ligger på kommunstyrelsen, som också har bl.a.folkhälsofrågor, integrationsfrågor ochdrogförebyggande arbete i sitt reglemente samt anställdpersonal som arbetar specifikt meddessa frågor. Att arbetet sedanär ett tillsammansarbete där nämndenbidrar medsin kunskapochdär arbetsmetoder, som kommungemensamt tas fram under kommunstyrelsensledning,implementerasi det dagliga arbetet är en självklarhet. Under undantagochavgränsningar nämnsatt strategin gäller "samtliga nämnder". Även de kommunala bolagenborde kunna bidra till att strategin uppnåsochskulle kunna uppmuntrastill att också anta strategin. BennyJonasson Eddie Sandin Ordförande Förvaltningschef Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgskommun 0521-721000 www.vanersborg.se E-post 46285Vänersborg Vänersborg BUTN 2025/53 2025.622 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2025-04-14 Barn- och utbildningsnämnden 2025-04-11

48 § En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade.

49 § En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 11 Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD

50 § Kommunfullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga.

51 § Kommunfullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en särskild beredning samt mandattiden för denna.

52 § För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. 12 RAPPORT 1(14) Kommunstyrelsen Dnr: Handläggare Mottagare Jenny Broberg Kudryk Johan Högmark Utredning e-förslag Kommunstyrelsen RAPPORT 2(14) Dnr: Sammanfattning av rapporten Införande av e-förslag i Vänersborgs kommun är utrett med anledning av en bifallen motion i ämnet. Skillnaden mellan dagens medborgarförslag och det föreslagna e-förslag ligger i att ett e- förslag kvalificerar sig för vidare handläggning genom röster från allmänheten Idag lämnas medborgarförslag in i kommunen via en e-tjänst eller via brev. Efter en bedömning om förslagen tillmötesgår formaliakraven går dessa vidare till handläggning, i några fall via remiss till en eller flera nämnder. Under 2024 handlades 83 (46) medborgarförslag (38 st berörde samma sak och lämnades in i samma tid och hanterades som ett och samma ärende). Under 2023 lämnades 31 medborgarförslag in och 2022 17. Förslagen har hanterats av flera instanser. Under 2024 uppskattas 1348 timmar ha nedlagts för beredningen av ärendena. Flera kommuner har ersatt medborgarförslag och infört e-förslag. Anledningen är flera, dels att öka den demokratiska transparensen och dialogen genom att låta förslagen bli röstade på, ett annat är för att prioritera handläggningstid för de förslag som genom röstning visat sig ha störst intresse. Vänersborgs kommun har de tekniska förutsättningarna att införa e-förslag. Sammantaget förslås kommunen ersätta dagens medborgarförslag med e-förslag med nedanstående urvalskriterier: - Folkbokförda i kommunen är välkomna att lämna eller rösta på ett e-förslag - Alla över 13 år kan lämna eller rösta på ett e-förslag - Alla förslag som får 50 röster går till handläggning - Förslag är publicerade och möjliga att rösta på i 90 dagar. Kommunstyrelsen RAPPORT 3(14) Dnr: Innehållsförteckning 1 UPPDRAG ...............................................................................................................................................4 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING ..............................................................................................................................4 1.2 MÅL OCH SYFTE .........................................................................................................................................4 1.3 BERÖRDA PARTER/AKTÖRER .........................................................................................................................4 1.4 UNDERLAG ...............................................................................................................................................4 1.5 METOD ...................................................................................................................................................4 2 RESULTAT OCH SLUTSATSER ...................................................................................................................5 2.1 DEMOKRATI ..............................................................................................................................................5 2.2 EFFEKTIVITET ............................................................................................................................................5 2.3 TILLGÄNGLIGHET ........................................................................................................................................5 2.4 PROCESS ..................................................................................................................................................6 2.5 TEKNIK ....................................................................................................................................................6 2.6 UTFORMNING ...........................................................................................................................................6 2.7 INFÖRANDE ..............................................................................................................................................7 2.8 UTVÄRDERING ..........................................................................................................................................7 2.9 SUMMERING .............................................................................................................................................7 3 UTREDNING ...........................................................................................................................................8 3.1 BAKGRUND OCH NULÄGE .............................................................................................................................8 3.2 KOMMUNENS NUVARANDE HANTERING AV MEDBORGARFÖRSLAG .......................................................................8 3.2.1 Inflöde och fördelning ...........................................................................................................................8 3.2.2 Resursanvändning .................................................................................................................................9 3.2.3 Utfall beslut .........................................................................................................................................10 3.3 OMVÄRLDSBEVAKNING .............................................................................................................................11 3.4 RISKANALYS ............................................................................................................................................12 3.5 ALTERNATIV TILL MEDBORGARFÖRSLAG ........................................................................................................13 4 BILAGA LÄNKAR ...................................................................................................................................14 Kommunstyrelsen RAPPORT 4(14) Dnr: 1 Uppdrag 1.1 Uppdragsbeskrivning Utifrån en inlämnad motion av Anders Strand (SD) beslöt kommunfullmäktige den 11 december 2024, § 201 att bifalla motionen och uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen. Man beslutade även att ärendet skulle samberedas med demokrati- och jämställdhetsberedningen och redovisas på kommunfullmäktiges meddelandelista. Motionären beskriver att syftet med att införa e-förslag är att öka medborgarnas inflytande i kommunen och deras engagemang kring kommunens verksamheter och dess utveckling. E- förslag ska tydliggöra för kommunens förtroendevalda vilka frågor som medborgarna anser vara viktiga. 1.2 Mål och syfte Utredningen ska belysa möjliga effekter av att ersätta dagens system med medborgarförslag med alternativet e-förslag. 1.3 Berörda parter/aktörer Demokrati- och jämställdhetsberedningen är samberedande instans. Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, kultur-och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden har varit mottagare av medborgarförslag under 2024 och kan därför anses direkt berörda. Andra nämnder och instanser har berörts i mindre mån genom remisser rörande medborgarförslag 1.4 Underlag Som underlag har använts de båda motionerna nedan med tillhörande underlag: • Motion om att utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag • Motion om medborgarförslag från Välfärdspartiet 2011-11-22 1.5 Metod • Interna dialoger med kanslienheten, administrativa utvecklingsgruppen samt handläggare. • Dialoger med ett antal kommuner kring utformning och användning av e-förslag. • Statistik och inventering i vårt eget diarium. • Omvärldsbevakning via flera kommuners hemsidor. Kommunstyrelsen RAPPORT 5(14) Dnr: 2 Resultat och slutsatser E-förslag föreslås ersätta medborgarförslag i Vänersborgs kommun med hänvisning till ökade nyttor i form av demokratisk transparens, inflytande och effektivitet. Utformningen föreslås vara: - för att lämna och rösta på ett e-förslag ställs krav på att vara folkbokförd och vara över 13 år - förslaget publiceras under 90 dagar - om förslaget uppnår 50 röster under tidsperioden går det till handläggning. 2.1 Demokrati Ökat medborgarinflytande: E-förslag gör det möjligt för medborgare att direkt påverka politiska beslut genom att föreslå idéer och förändringar digitalt. Detta kan leda till att fler medborgare engagerar sig i den politiska processen. Transparens och ansvarighet: Genom att det går att följa sina förslag och se hur de behandlas, ökar transparensen i beslutsprocessen. Detta kan stärka förtroendet för politiska institutioner. Bredare deltagande: E-förslag kan nå en bredare publik eftersom de är tillgängliga online. Detta kan inkludera grupper som annars kanske inte skulle delta i den politiska processen, såsom unga människor eller personer med begränsad rörlighet. Innovation och förbättring: Genom att samla in idéer från medborgare kan politiker få nya perspektiv och innovativa lösningar på samhällsproblem. Detta kan leda till bättre och mer inkluderande beslut. 2.2 Effektivitet Digitala plattformar för e-förslag kan effektivisera hanteringen av medborgarförslag, vilket gör det enklare och snabbare för både medborgare och politiker att kommunicera och agera på förslag. I de kommuner som infört och använder sig av e-förslag visas att en färre mängd förslag går till handläggning än de totalt inlämnade. Det leder till färre handläggningstimmar och handläggning av de förslag som är av allmänt intresse och mest aktuella. 2.3 Tillgänglighet För att möjliggöra inlämnande av e-förslag även för de förslagslämnare som inte har tillgång eller möjlighet till digitala verktyg föreslås inlämningsmöjlighet i receptionen i kommunhuset samt på biblioteken. Kommunstyrelsen RAPPORT 6(14) Dnr: 2.4 Process Process för e-förslag: Inlämning Inlämning av förslag görs digitalt eller fysiskt. Inlämnade förslag granskas av kanslienheten utifrån de krav som ställts för att godkännas för publicering. Publicering Godkända förslag publiceras på kommunens externa hemsida med rubrik och innehåll. I samband med publicering startar röstningsperioden och det är möjligt att rösta på förslaget. Kvalificering Om det kravställda antalet röster på förslag uppnås inom den bestämda tidsperioden går förslaget vidare till beredning och handläggning. Förslagsställare informeras. Handläggning Förslaget handläggs av aktuell/a instanser. Beslut Förslaget beslutas av aktuell instans. Förslagsställare informeras. 2.5 Teknik I kommunens plattform för e-tjänster, open-E, finns möjligheter att styra funktionalitet utifrån den utformning som önskas, kring t ex ålder på förslagsställare, eventuellt krav på folkbokföring för båda inlämnande och röstning, tidsaspekt samt publiceringsalternativ. Dagens medborgarförslag hanteras via e-tjänst. I samband med inlämnande frågas användaren om upplevd användarvänlighet, snittbetyg under året har varit 4,6 av 5. 2.6 Utformning Krav på inlämnare För att lämna eller rösta på ett förslag föreslås att det ställs krav att vara folkbokförd i kommunen. När det gäller ålder för att kunna och få lämna in ett e-förslag föreslås 13 år för att möjliggöra yngre invånare att lägga förslag. Det är också åldern för att inneha ett bank-id som möjliggör identifiering. Antal röster Utifrån vår storlek på kommun med antal invånare föreslås 50 röster som kvalificerande krav. Kommunstyrelsen RAPPORT 7(14) Dnr: Antal dagar publicering Publiceringstiden under vilken det är möjligt att rösta på ett inlämnat förslag föreslås vara 90 dagar. 2.7 Införande Ett införande av e-förslag bör planeras med nedan aktiviteter: • utformning av regler för e-förslag • teknisk utformning och test utifrån utpekade krav • kommunikationsinsats externt och internt. 2.8 Utvärdering Ett införande föreslås utvärderas ett år efter införande utifrån: • Antal inkomna förslag • Antal röster totalt på alla inkomna förslag • Antal förslag som gått till beredning • Antal aktiva besök på webbsidan för förslag • Antal inkomna frågor och synpunkter. 2.9 Summering Sammantaget erbjuder e-förslag en mer resurseffektiv hantering som kan minska belastningen på kommunens utredningsresurser och säkerställer att de förslag som behandlas har ett bredare stöd hos invånarna. Samtidigt finns det utmaningar att hantera, bland annat risker att populära men mindre genomtänkta förslag prioriteras, samt behovet av reglering för att motverka ineffektivitet och att tjänsten används på fel sätt. Dessa risker kan hanteras genom tydliga regler och tekniska lösningar i den digitala plattformen. Slutligen bedöms e-förslag vara ett inkluderande verktyg som stärker invånarnas inflytande och effektiviserar kommunens beslutsprocesser. Ett införande bör ske med tydliga riktlinjer, teknisk anpassning och en plan för uppföljning och utvärdering. Kommunstyrelsen RAPPORT 8(14) Dnr: 3 Utredning 3.1 Bakgrund och nuläge I kommunallagen regleras möjligheten till medborgarförslag, det infördes i lagen 2002. Medborgarförslag infördes i Vänersborgs kommun efter motion av dåvarande Välfärdspartiet 2011-11-22. 2016 föreslog den andra nationella demokratiutredningen att alla kommuner skulle införa e-förslag. E-förslag finns numera infört i 95 svenska kommuner. Bild 1. E-petition/e- förslag – ett nytt verktyg för medborgardialog källa: SCB 3.2 Kommunens nuvarande hantering av medborgarförslag Alla som är folkbokförda i Vänersborgs kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige, även folkbokförda barn och personer med utländsk bakgrund som saknar rösträtt får lämna förslag. Föreningar eller organisationer får inte lämna medborgarförslag. Medborgarförslag kan lämnas via e-tjänst med bank-id, skickas in via post eller lämnas skriftligt i kommunhusets reception. Om det lämnas i papper ska folkbokföringsadress framgå, det ska vara undertecknat och ha ett namnförtydligande. Varje förslag ska behandla en fråga. När ett förslag är inlämnat granskas det för att säkerställa formaliakraven och lämnas därefter till kommunfullmäktige som har att besluta hur det ska hanteras vidare. Det kan remitteras eller överlämnas för beslut till olika nämnder, alternativt beredas och återkomma till kommunfullmäktige för beslut. Förslagslämnaren uppdateras med status på hur dennes förslag ska beredas samt även inför att beslut ska fattas. Två gånger per år redovisas alla medborgarförslag med aktuell status. Målsättningen är att beslut kring ett inlämnat medborgarförslag ska vara fattat inom ett år från dess att det lämnats in. 3.2.1 Inflöde och fördelning Nedan redovisas statistik över antal inlämnade medborgarförslag och vilka nämnder kommunfullmäktige har överlämnat medborgarförslagen till för beredning: Kommunstyrelsen RAPPORT 9(14) Dnr: År 2022 2023 2024 Kommunstyrelsen 7 14 24 Samhällsbyggnadsnämnden 10 13 15 Kultur- och fritidsnämnden - 3 5 Barn- och - - 2 utbildningsnämnden Totalt 17 31 46 Nedan tabell visar statistik över remisser till nämnder och bolag där Kommunstyrelsen är ansvarig för beredningen: År 2022 2023 2024 Samhällsbyggnadsnämnden 6 4 5 Kultur- och fritidsnämnden 2 4 5 Barn- och utbildningsnämnden 1 2 2 Byggnadsnämnden 2 2 - Miljö- och 1 2 - hälsoskyddsnämnden Socialnämnden - 1 2 Vattenpalatset Vänerparken - - 1 AB Kunskapsförbundet Väst - - 2 3.2.2 Resursanvändning Tidsåtgången för dagens hantering kring medborgarförslag är inventerad hos handläggare och administrativ personal. Gemensamt för både administration och handläggning är att det finns stora variationer i tidsåtgång beroende på förutsättningarna i det enskilda ärendet. Baserat på de tidsuppskattningar som angetts har därför ett genomsnitt räknats ut. Inom administrationen består moment t ex av: Kvalitetskontroll, remisshantering, förberedelse och stöd vid handläggning, förberedelse för politisk hantering och förberedelse för Kommunstyrelsen RAPPORT 10(14) Dnr: förslagsställarens medverkan. En gemensam snittuppskattning landar på fyra timmar nedlagd arbetstid per förslag. Handläggarna kan utöver tidsåtgång för handläggning även lägga tid på förberedelser och genomförande av presentationer kopplat till utredningen. Nedan redovisas en summering av den uppskattade tidsåtgången per förslag fördelat på ärendegång: Medborgarförslag som hanteras inom kommunstyrelsen: Aktivitet Antal timmar Administration kommunstyrelsen 4 Handläggning 16 Totalt 20 Medborgarförslag som överlämnas och hanteras av nämnd: Aktivitet Antal timmar Administration kommunstyrelsen 4 Administration nämnd 4 Handläggning 16 Totalt 24 Medborgarförslag som hanteras via remiss till en nämnd och därefter kommunstyrelsen: Aktivitet Antal timmar Administration kommunstyrelsen 4 Administration nämnd 4 Handläggning 16+16 Totalt 40 Detta ger en totalsumma för 2024 enligt nedan: 7 medborgarförslag till kommunstyrelsen 7*20=140 17 remitterade nämnd+kommunstyrelsens 17*40=680 beredning 22 medborgarförslag till nämnder 22*24=528 Totalt 1348 timmar 3.2.3 Utfall beslut Kommunstyrelsen RAPPORT 11(14) Dnr: Under 2024 avgjordes 32 medborgarförslag med utfall enligt nedan: Avslag 21 Bifall 2 Besvarat 9 3.3 Omvärldsbevakning Idag finns det ingen nationell gemensam standard för hur e-förslag kan införas, utformas och användas. Det är upp till varje kommun att utveckla och ta ställning till hur e-förslag ska användas i sin kommun. En omvärldsbevakning är genomförd för att kartlägga de variationer i utformning och verkställighet som finns rörande e-förslag. Nedanstående bild redovisar olika exempel på utformning med tillhörande befolkningsantal. Kommunerna är utvalda med fokus på att ha olika befolkningsmässig storlek och utformning på e-förslag. Kommun (inv) Antal röster Åldersgräns spärr Västerås 100 (60 dagar) Ingen åldersgräns. (160000) Alla som bor och verkar i Västerås kan skicka in förslag, oavsett ålder. Jönköping 100 (60 dagar) Åldersgräns 13 år. (147292) Alla som är folkbokförda i Jönköpings kommun är välkomna att lämna förslag. Karlstad (98084) 50 (90dagar) Alla som bor i Karlstads kommun kan lämna ett e- förslag. Det finns ingen åldersgräns. Barn och unga kan också engagera sig. Örnsköldsvik 50 (90 dagar) Oavsett hur gammal du är eller var du bor, är du (55443) välkommen att lämna ett e-förslag. För att rösta på ett förslag behöver du däremot vara folkbokförd i Örnsköldsviks kommun, men din ålder har ingen betydelse. Du behöver legitimera dig med e-legitimation för att kunna rösta. Helsingborg 100 (90 dagar) Ingen åldersgräns, men rekommendation för yngre (152091) förslagsställare att informera vårdnadshavare. Alla som är folkbokförda i kommunen kan lämna förslag. Går också skicka in ett förslag som företrädare för en organisation. Lilla Edet 60 (60 dagar) Ingen åldersgräns. (14442) Krav på folkbokföring i kommunen. Kommunstyrelsen RAPPORT 12(14) Dnr: Nedan visar på en jämförelse mellan antal inlämnade förslag under året 2024 samt antal handlagda förslag under samma år. De förslag som gått till handläggning har varit publicerade och uppnått det kvalificerande antalet röster: Kommun Antal lämnade förslag 2024 Antal handlagda förslag 2024 Västerås 143 5 Jönköping 146 25 Karlstad 127 34 Örnsköldsvik 102 31 Helsingborg 35 5 Lilla Edet 10 3 Summering av de vanligt förekommande variationerna mellan de kommuner som infört e- förslag: - Ålder på förslagsställare Här har vissa kommuner valt att sätta en åldersgräns och vissa valt att ha det helt fritt. Orsakerna kan vara olika, någon kommun nämner att det är bra att vårdnadshavare är informerade men att barn är välkomna att lämna förslag. Flera kommuner har valt en åldersgräns på 13 år för att lämna in e-förslag mot bakgrund av att detta även är åldersgränsen för att använda bank-id. - Om en inlämnare behöver vara folkbokförd, invånare eller aktiv på annat sätt Detta krav ser också olika ut hos olika kommuner, några ställer krav på att en förslagsställare ska vara folkbokförd i kommunen, hos några räcker att fungera som invånare genom att vara aktiv på något sätt, genom förening, företag eller annat. - Antal röster som krävs för att kvalificera sig för handläggning Intervall finns på antal röster som krävs för att nå fram till handläggning med sitt förslag, intervallet varierar i relation till befolkningsmängd. Det högsta antalet som noterats är i Värmdö kommun där det krävs 500 röster, i mindre kommuner är intervallet lägre, mellan 50-60 röster. - Antal dagar som röstningen genomförs Även här finns ett intervall på antal dagar som förslaget finns tillgängligt att rösta på. 3.4 Riskanalys Ett införande av e-förslag som ersättning till dagens medborgarförslag medför ett antal nyheter som kan utgöra risk. De listas nedan med tillhörande förslag på åtgärd. Kommunstyrelsen RAPPORT 13(14) Dnr: 3.5 Alternativ till medborgarförslag Alternativa lösningar till medborgarförslag och e-förslag kan bestå i att politiken beslutar vilka förslag från allmänheten som ska beredas för nämndsavgörande. En sådan lösning innebär en begränsning i allmänhetens möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet i jämförelse med e-förslag eller medborgarförslag eftersom nämnden ”på förhand” avgör vilka förslag som ska kompletteras med en utredning från förvaltningen och vilka förslag som ska avslås. Samtidigt innebär en sådan lösning att nämnden får en ökad kontroll över de egna utredningsresurserna och att utredningar endast företas för förslag för vilka det kan finnas en politisk majoritet. För förslagsställare kan däremot ett sådant system uppfattas som nyckfullt/otillfredsställande då nämndens ställningstagande görs på knapphändigt underlag i en politisk kontext. Förslagsställare kan uppleva att de inte får motiverade svar på sina förslag. Medan lösningar med medborgarförslag och e-förslag leder till mindre kontroll över nämndens utredningsresurser avlastar sådana ordningar både förvaltningar och nämnderna från att löpande behöva göra bedömningar vilka förslag som ska utredas eller inte. De innebär även att inflytande överlämnas till allmänheten på ett tydligare sätt. Kommunstyrelsen RAPPORT 14(14) Dnr: 4 Bilaga länkar Länkar till de aktuella kommunernas sidor för e-förslag: Kommun Länk Västerås E-förslag - Västerås Jönköping Jönköpingsförslag - ditt förslag kan bli verklighet - Jönköpings kommun Karlstad E-förslag | Karlstads kommun Örnsköldsvik E-förslag - Välkommen till Örnsköldsviks kommun Helsingborg Helsingborgsförslaget – för dig som har förslag på hur Helsingborg kan utvecklas | Helsingborg.se Lilla Edet E-förslag - Lilla Edets kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(10) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2025-10-22 MHN§40 REMISS.2025.1239 Svar på remiss av utredning av e-förslag Beslut Miljö- ochhälsoskyddsnämndenser positivt på förslaget ochhar inget att erinra. Reservation, protokollsanteckning Britt-Marie Karlsson (V) reserverar sig mot beslutet ochbifogar enprotokollsanteckning. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har bifallit enmotion från AndersStrand (SD) om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog istället för dagensmedborgarförslag. Kommunstyrelsen har framtagit enutredning som nuskickasut på remiss. I korthet innebär förslaget att inlämnande medborgarförslag skall publiceraspå hemsidan ochatt det där ska ske enröstning i 90dagar. Får förslaget 50röster så är det kvalificerat för vidare beredning ochhandläggning. Utifrån hur det sett ut bakåt i tidenbedömsförslaget inte ha så stor påverkan på nämndens arbete menom medborgarförslagen ökar/i större utsträckning ochfår eninriktning som påverkar nämndensarbetsområde kandetta förändras. Utifrån rapporten bedömer nämndenatt e-förslag på det stora hela gör att kommunens resurser kananvändaspå ett mer effektivt sätt vilket är positivt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, miljö- ochbyggnadsförvaltningen, 2025-09-22 Utredning Yttrande från demokrati- ochjämställdhetsberedningen Beslut från demokrati ochjämställdhetsberedningen Remiss Sändlista Kommunstyrelsen Protokollsanteckning Miljö- o hälsoskyddsnämnd 2025-10-22 Ärende nr 3 Svar på remiss av utredning av e-förslag Vänsterpartiet är emot förslaget om att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag. Själva syftet med E-förslag är att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det tycker Vänsterpartiet är fel väg att gå. Det finns risker att E-förslag från t ex landsbygden med färre invånare eller minoritetsgrupper inte uppnår det antal röster som krävs för handläggning. Vänsterpartiet anser att tekniken kring E-förslag kan exkludera flera grupper av invånare, t ex äldre och en del barn, att lämna förslag. Vänsterpartiet vill därför att det i fortsättningen ska gå att lämna in förslag på samma sätt som tidigare (vilket också anges i utredningen att det ska vara möjligt att göra för E-förslag). De aspekter och argument med fördelar som lyfts fram i utredningen för E-förslag går att tillämpa även för medborgarförslag. Vänsterpartiet vill inte se någon åldersgräns. Vi vill bibehålla/öka barn och ungas möjlighet till inflytande. Vi tror också såsom Barn- o Ungdomsnämnden att 90 dagars röstningstid kan uppfattas vara för lång framför allt för barn och unga. Det är många, även vuxna, som nu är vana vid snabbare återkoppling. Man vill se att det händer något i sitt förslag. Vänsterpartiet vill också ge möjlighet till alla som bor eller arbetar i kommunen möjlighet att lämna in förslag, dvs inget krav på folkbokföring. Både t ex nyanlända och arbetspendlare kan ha kloka synpunkter. Om E-förslag genomförs anser Vänsterpartiet att de röstande ska kunna välja att namnuppgiften inte finns med vid publiceringen av röster. 2025-10-22 Britt-Marie Karlsson Vänsterpartiet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(10) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2025-10-22 MHN§40 REMISS.2025.1239 Svar på remiss av utredning av e-förslag Beslut Miljö- ochhälsoskyddsnämndenser positivt på förslaget ochhar inget att erinra. Reservation, protokollsanteckning Britt-Marie Karlsson (V) reserverar sig mot beslutet ochbifogar enprotokollsanteckning. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har bifallit enmotion från AndersStrand (SD) om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog istället för dagensmedborgarförslag. Kommunstyrelsen har framtagit enutredning som nuskickasut på remiss. I korthet innebär förslaget att inlämnande medborgarförslag skall publiceraspå hemsidan ochatt det där ska ske enröstning i 90dagar. Får förslaget 50röster så är det kvalificerat för vidare beredning ochhandläggning. Utifrån hur det sett ut bakåt i tidenbedömsförslaget inte ha så stor påverkan på nämndens arbete menom medborgarförslagen ökar/i större utsträckning ochfår eninriktning som påverkar nämndensarbetsområde kandetta förändras. Utifrån rapporten bedömer nämndenatt e-förslag på det stora hela gör att kommunens resurser kananvändaspå ett mer effektivt sätt vilket är positivt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, miljö- ochbyggnadsförvaltningen, 2025-09-22 Utredning Yttrande från demokrati- ochjämställdhetsberedningen Beslut från demokrati ochjämställdhetsberedningen Remiss Sändlista Kommunstyrelsen Protokollsanteckning Miljö- o hälsoskyddsnämnd 2025-10-22 Ärende nr 3 Svar på remiss av utredning av e-förslag Vänsterpartiet är emot förslaget om att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag. Själva syftet med E-förslag är att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det tycker Vänsterpartiet är fel väg att gå. Det finns risker att E-förslag från t ex landsbygden med färre invånare eller minoritetsgrupper inte uppnår det antal röster som krävs för handläggning. Vänsterpartiet anser att tekniken kring E-förslag kan exkludera flera grupper av invånare, t ex äldre och en del barn, att lämna förslag. Vänsterpartiet vill därför att det i fortsättningen ska gå att lämna in förslag på samma sätt som tidigare (vilket också anges i utredningen att det ska vara möjligt att göra för E-förslag). De aspekter och argument med fördelar som lyfts fram i utredningen för E-förslag går att tillämpa även för medborgarförslag. Vänsterpartiet vill inte se någon åldersgräns. Vi vill bibehålla/öka barn och ungas möjlighet till inflytande. Vi tror också såsom Barn- o Ungdomsnämnden att 90 dagars röstningstid kan uppfattas vara för lång framför allt för barn och unga. Det är många, även vuxna, som nu är vana vid snabbare återkoppling. Man vill se att det händer något i sitt förslag. Vänsterpartiet vill också ge möjlighet till alla som bor eller arbetar i kommunen möjlighet att lämna in förslag, dvs inget krav på folkbokföring. Både t ex nyanlända och arbetspendlare kan ha kloka synpunkter. Om E-förslag genomförs anser Vänsterpartiet att de röstande ska kunna välja att namnuppgiften inte finns med vid publiceringen av röster. 2025-10-22 Britt-Marie Karlsson Vänsterpartiet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2025-10-30

§ 67 Godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 SBN 2025/86 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner yttrande Social hållbarhetsstrategi 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Omedelbar justering Paragrafen noterades omedelbart justerad. Bilaga Yttrande – Social hållbarhetsstrategi 2030, daterat 2025-04-17 Sammanfattning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, och ska gälla samtliga nämnder. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26 att remittera strategin till nämnderna och yttranden skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast 7 maj. Samhällsbyggnadsförvaltningen har bett om förlängd remisstid för att ta upp yttranden för beslut i samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 23 maj, vilket godkändes. Samhällsbyggnadsförvaltningen har formulerat ett yttrande som svar på remissen Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2025-04-28 • Remiss från kommunstyrelsen, 2025-02-26 §31 • Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen gällande social hållbarhetsstrategi 2030, daterad 2025-02-10 • Styrande dokument (förslag) – Social hållbarhetsstrategi 2030 Sändlista Kommunstyrelsen Handläggare Tf Förvaltningschef Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Samhällsbyggnadsnämnden 2025-04-28 Dnr: SBN 2025/86 Handläggare Mottagare Lotten Nilsson Samhällsbyggnadsnämnden Lotten.Nilsson@vanersborg.se Godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner yttrande Social hållbarhetsstrategi 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, och ska gälla samtliga nämnder. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26 att remittera strategin till nämnderna och yttranden skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast 7 maj. Samhällsbyggnadsförvaltningen har bett om förlängd remisstid för att ta upp yttranden för beslut i samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 23 maj, vilket godkändes. Samhällsbyggnadsförvaltningen har formulerat ett yttrande som svar på remissen Underlag Yttrande – Social hållbarhetsstrategi 2030, daterat 2025-04-17 Remiss från kommunstyrelsen, 2025-02-26 §31 Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen gällande social hållbarhetsstrategi 2030, daterad 2025-02-10 Styrande dokument (förslag) – Social hållbarhetsstrategi 2030 Björn Martinsson Tf Förvaltningschef Sändlista Kommunstyrelsen Handläggare Tf Förvaltningschef YTTRANDE 1(3) Samhällsbyggnadsnämnden 2025-04-17 Dnr: SBN 2025/86 Handläggare Mottagare Lotten Nilsson Kommunstyrelsen Lotten.Nilsson@vanersborg.se Yttrande - Social hållbarhetsstrategi 2030 Bakgrund Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet, och ska gälla samtliga nämnder. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26 att remittera strategin till nämnderna och yttranden skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast 7 maj. Samhällsbyggnadsförvaltningen har bett om förlängd remisstid för att ta upp yttranden för beslut i samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 23 maj, vilket godkändes. Samhällsbyggnadsförvaltningen har formulerat ett yttrande som svar på remissen. Sammanfattning av yttrande Strategin uppfyller grundläggande kriterier för vad den ska innehålla enligt kommunens riktlinjer för styrande dokument. Strategins koppling i styrkedjan kan förtydligas så att den uppfyller styrdokumentets funktion enligt kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Strategins innehåll som sådant bedöms relevant, men för att få genomslag och effekt av strategins ambitioner behöver ansvar och uppföljning förtydligas. Det behöver också göras en tydlig prioritering bland mål och uppdrag samt uttalat prioriteringsfokus i det fall målkonflikter uppstår eller resurserna inte räcker till. Yttrande En strategi ska peka ut kommunens övergripande handlingsinriktningar, värderingar och prioriteringar. En strategi ska ha en tids- och planeringshorisont på minst en mandatperiod.1 Förslag till social hållbarhetsstrategi gör detta, och beskriver på ett bra sätt begrepp, mål och prioriteringar, samt koppling till regeringsformen, Agenda 2030 och mänskliga rättigheter. I riktlinjerna för styrning och ledning framgår att inom de områden där styrdokument är utarbetade, styr de kopplingen från visionen, via inriktningsmålen, till organisationen.2 Social hållbarhetsstrategi inleds med hänvisningar till visionen men kopplingen till inriktningsmålen kan konkretiseras och förtydligas. 1 Riktlinje för styrande dokument, KS 2023-01-25 § 9. 2 Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning, KF 2023-06-21 § 104. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se samhallsbyggnad@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE 2(3) 2025-04-17 Dnr: SBN2025/86 Enligt riktlinje för styrande dokument finns kommunens styrande dokument för att tillföra värde och ska vara möjliga att överblicka, därmed ska antalet styrdokument med fördel hållas nere.3 Vänersborgs kommun har flertalet antagna styrdokument, där vissa av dem anger prioriteringar, mål, uppdrag, åtgärder eller liknande utöver de inriktningsmål, förväntade resultat och grunduppdrag som redan finns. För många mål, aktiviteter, åtgärder och uppdrag kan göra det svårt att prioritera och uppnå det som förväntas till en god kvalitet. Simon Elvnäs, doktorand och forskare inom faktiskt beteende för ledare och chefer, poängterar att vi människor har förmåga att hantera 3-5 saker samtidigt och att antalet mål därför inte bör vara fler än så.4 David Holmberg, expert inom målstyrning, är än mer snäv och hävdar att målen ska vara så få som möjligt – helst bara ett. Han menar på, att ju fler mål ju lägre sannolikhet att nå det mål som är viktigast. Det är också viktigt att målen inte motverkar varandra, alltså att det andra inte går att uppfylla om man uppfyller det ena.5 Med bakgrund av det finns det risk för att chefer och medarbetare känner sig överväldigade och omotiverade om det upplevs att målen är för många att hantera. Med många mål sprids resurserna (tid, budget, personal) glesare över fler områden, vilket kan leda till att inga mål uppnås fullt ut. Det har också visat sig i senast gjord medarbetarundersökning på förvaltningen att resultaten för område styrning minskat på vissa enheter vilket indikerar att mer tydlighet efterfrågas på området. I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning framgår att kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet.6 I det fall det finns konflikter mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål är prioriteringen tämligen enkel, men det är rimligt att anta att det finns konflikter mellan olika mål och styrdokument och där är prioriteringen svårare att göra. Samhällsbyggnadsnämnden efterfrågar uttalad prioritering kring vad som är viktigast i Vänersborgs kommun och vad som främst bör prioriteras när resurser i form av personal, tid och pengar är begränsad. Strategins fem områden för social hållbarhet; jämlikhet, jämställdhet, ickediskriminering, inkludering och delaktighet beskriver strategiska prioriteringar som ska vara en självklar del i kommunens dagliga arbete. På samma sätt bör uppföljning av strategin bli en integrerad och självklar del av ordinarie uppföljningsprocess. Under rubriken uppföljning och utvärdering anges att strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess, vilket visar på intentioner om just det. Det bör dock förtydligas hur detta ska göras och samtidigt skapa rimliga förutsättningar för en uppföljning som tillför det värde ett styrande dokument ska ge utan att generera en stor mängd administrativt arbete. 3 Riktlinje för styrande dokument, KS 2023-01-25 § 9. 4 Simon Elvnäs. Chefsforum – Det effektfulla ledarskapet. [Föreläsning]. (2025-04-23) 5 Myrén, K, Svenskt Näringsliv. (2019). Många mål får strategin att gå i baklås. https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/arbetsgivarsamverkan/manga-mal-far-strategin-att-ga-i- baklas_1004936.html (Hämtad 2025-04-23) 6 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyrningsprinciper, KF 2024-06-19 § 99. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se samhallsbyggnad@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE 3(3) 2025-04-17 Dnr: SBN2025/86 Strategin beskriver ansvar för respektive strategisk prioritering inom de fem områdena. Huvudansvaret bör tilldelas en nämnd och inte flera då det skapar otydlighet i vem som faktiskt ska ta stafettpinnen för arbetet. Flera nämnder kan i stället beskrivas som medansvariga för att ändå poängtera att det finns förväntningar på att medverka i arbetet. Björn Martinsson Ann-Mari Jonasson Tf Förvaltningschef Ordförande Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se samhallsbyggnad@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg YTTRANDE 1(2) Socialnämnden 2025-03-12 Dnr: SOC 2025/90 Handläggare Mottagare Kristina Wallstedt Kommunstyrelsen kristina.wallstedt@vanersborg.se Zana Savic zana.savic@vanersborg.se Yttrande avseende Remiss av social hållbarhetsstrategi 2030 Bakgrund Kommunstyrelsen återremitterade, 2025-02-26 § 31, ärendet avseende Social hållbarhetsstrategi 2030 till kommunstyrelseförvaltningen samt beslutade att ärendet ska remitteras till alla nämnderna. Social hållbarhetsstrategi 2030 syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin samlar kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet. Strategin har samma tidshorisont som Agenda 2030 och gäller samtliga nämnder. Yttrande Social hållbarhetsstrategi är ett kommunövergripande styrdokument som socialnämnden bedömer kan vara ett komplement i kommunens övergripande arbete med att ställa om till framtidens välfärd utifrån nya socialtjänstlagens intentioner. Det finns många likheter mellan Social hållbarhetsstrategi 2030 och den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 1 juli 2025, särskilt när det gäller förebyggande arbete, tillgänglighet, kunskapsbaserad verksamhet, jämlikhet och jämställdhet samt delaktighet. Både strategin och kommande socialtjänstlag strävar efter att skapa ett socialt hållbart samhälle där alla invånare får sina mänskliga rättigheter och behov tillgodosedda. Nedan följer beskrivning över delar där strategin kopplar till nya socialtjänstlagen. Förebyggande arbete: Social hållbarhetsstrategi 2030 betonar vikten av förebyggande insatser för att främja jämlikhet och jämställdhet. Den nya socialtjänstlagen innehåller bestämmelser om att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och att kommunerna ska planera sina insatser med fokus på tidiga och förebyggande insatser. Tillgänglighet: Social hållbarhetsstrategi 2030 framhåller vikten av inkludering och att samhället ska utformas på ett tillgängligt och universellt sätt för alla. Den nya socialtjänstlagen ger tillgänglighetsbegreppet en generell betydelse för socialtjänstens verksamhet. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs kommun Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se social@vanersborg.se 462 85 Vänersborg Vänersborg Socialnämnden YTTRANDE 2(2) 2025-03-12 Dnr: SOC2025/90 Kunskapsbaserad verksamhet: Social hållbarhetsstrategi 2030 betonar vikten av att arbeta rättighetsbaserat och att hela organisationen genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Den nya socialtjänstlagen innehåller bestämmelser om att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Jämlikhet och jämställdhet: Social hållbarhetsstrategi 2030 fokuserar på jämlikhet och jämställdhet som grundläggande principer för social hållbarhet. Den nya socialtjänstlagen inkluderar mål om att främja människors jämställda och jämlika levnadsvillkor. Delaktighet: Social hållbarhetsstrategi 2030 betonar vikten av delaktighet och att invånarnas perspektiv och kunskap ska tillvaratas. Den nya socialtjänstlagen innehåller bestämmelser om att enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt och att deras perspektiv ska beaktas. Socialnämnden vill betona vikten av att strategin inte bara fokuserar på könsuppdelning mellan män, kvinnor, flickor och pojkar, utan även inkluderar personer med annan könsidentitet. Strategin tar upp vikten av att synliggöra individers och gruppers levnadsvillkor och hur olika strukturer skapar olika villkor. Socialnämnden ser att det här är av stor vikt och att kommunen behöver utveckla hur vi följer upp och analyserar satsningar utifrån tänkta effekter. Fokus på barn och ungdomars förutsättningar lyfts i strategin, vilket socialnämnden ser som särskilt viktigt då kommunen har en utmaning i att möta alla barns och ungdomars behov. Socialnämnden bedömer det som positivt att kommunen tagit fram social hållbarhetsstrategi. Dan Nyberg Karin Hallberg Ordförande socialnämnden Socialchef Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs kommun Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se social@vanersborg.se 462 85 Vänersborg Vänersborg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-04-15

§ 69 Godkännande av årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal KS 2026/184 Beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning för 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunfullmäktige noterar informationen om likvidation, slutredovisning och överlåtelse av arkivansvar för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Beslutsunderlag • Årsredovisning 2025 samt begäran om ansvarsfrihet för Fyrbodals Räddningstjänstförbund • Begäran om ansvarsfrihet verksamhetsår 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om bokslut, internkontrollrapport och revision 2025 • Årsredovisning 2025 för Räddnigstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdes yttrande 2025 om Räddningstjänsten Fyrbodal • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Grundläggande granskning för 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Årsredovisning 2025 med revisionsberättelse från Räddningstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 • Det sakkunniga biträdets yttrande 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om likvidation för reglemente om semesterlåneskuld och arkiv • Protokoll från förbundsdirektionen 2026-02-24 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2026-04-10 Dnr: KS 2026/184 Handläggare Mottagare Anna Holmqvist Kommunstyrelsen Anna.holmqvist@vanersborg.se Årsredovisning 2025 samt begäran om ansvarsfrihet för Fyrbodals Räddningstjänstförbund Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning för 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Kommunfullmäktige noterar informationen om likvidation, slutredovisning och överlåtelse av arkivansvar för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Fördjupad beskrivning av ärendet Förbundsdirektionen för Räddningstjänsten Fyrbodal har vid sitt sammanträde den 24 februari 2026 fastställt årsredovisning för verksamhetsåret 2025. Årsredovisningen med tillhörande handlingar har därefter översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter avseende verksamhetsåret 2025. Räddningstjänsten Fyrbodal redovisar för verksamhetsåret 2025 ett positivt resultat om 865 tkr. Resultat och finansiell ställning framgår av årsredovisningen med tillhörande handlingar. Förbundets revisorer har granskat årsredovisningen och inkommit med revisionsberättelse samt tillhörande granskningshandlingar. Räddningstjänsten Fyrbodal bedrev under 2025 verksamhet i den organisationsform som trädde i kraft den 1 januari 2025, efter sammanslagningen av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-10 Dnr: KS 2026/184 I samband med sammanslagningen upphörde Räddningstjänsten Mitt Bohuslän med sin operativa verksamhet per den 1 januari 2025 och förbundet trädde därefter i likvidation. Förbundsdirektionen har under 2025 fullgjort sitt uppdrag i egenskap av likvidator i enlighet med gällande förbundsordning. Under året har årsredovisning och slutredovisning för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän avseende verksamhetsåret 2025 fastställts av förbundsdirektionen. Likvidationsarbetet har omfattat avveckling och reglering av förbundets tillgångar, skulder och åtaganden samt hantering av personalrelaterade frågor i samband med verksamhetsövergången till Räddningstjänsten Fyrbodal. Inom ramen för detta har bland annat beslut fattats om reglering av semesterlöneskuld mellan förbunden. Av slutredovisningen framgår resultatet för det avslutande verksamhetsåret. Som en del av likvidationsprocessen har förbundsdirektionen även beslutat om överlåtelse av arkivansvar från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän till Räddningstjänsten Fyrbodal. Beslutet innebär att Räddningstjänsten Fyrbodal övertar ansvaret för arkiv och allmänna handlingar i enlighet med arkivlagstiftningen. Förbundens revisorer har inkommit med revisionsberättelser och tillhörande handlingar och tillstyrker att respektive kommunfullmäktige godkänner årsredovisningarna samt beviljar ansvarsfrihet för förbundsdirektionerna och deras ledamöter för verksamhetsåret 2025. Underlag Skrivelse – Begäran om ansvarsfrihet, verksamhetsår 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal Protokollsutdrag 2026-02-24 (§§ 4–6), Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Fyrbodal Årsredovisning år 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal Revisionsberättelse för år 2025, förtroendevalda revisorer, Räddningstjänsten Fyrbodal Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025, Ernst & Young AB Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat 2025, Ernst & Young AB Grundläggande granskning 2025, Ernst & Young AB Årsredovisning och slutredovisning år 2025, Räddningstjänsten Mitt Bohuslän Revisionsberättelse för år 2025, förtroendevalda revisorer, Räddningstjänsten Mitt Bohuslän Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut/slutredovisning 2025, Ernst & Young AB Protokollsutdrag 2026-02-24 avseende likvidation, reglering av semesterlöneskuld och överlåtelse av arkivansvar, Räddningstjänsten Mitt Bohuslän Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-10 Dnr: KS 2026/184 Anna Holmqvist Ekonomichef Sändlista Handläggare av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal Kommunens revisorer Dnr 5010-2026-000333-024 2026-03-06 Begäran om ansvarsfrihet, verksamhetsår 2025 Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Fyrbodal, har 24 februari 2026 dnr 5010-2026- 000333-22 §4, tagit beslut om fastställelse av bokslut och årsredovisning för 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal. Vidare fattade förbundsdirektionen beslut om fastställelse av internkontrollrapport 2025 (§5). Förbundsdirektionen beslutade att uppdra åt ordförande och förbundsdirektör att tillskriva medlemskommunerna begäran om att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025, samt att tillsända medlemskommunerna internkontrollrapport 2025. Jerker Lundin (KD) Uddevalla Markus Green Förbundsdirektionens ordförande Förbundsdirektör/räddningschef Bilagor: • • Protokollsutdrag 2026-02-24, dnr 5010-2026-000333-22 (§§4–6) • Revisionsberättelse år 2025, förtroendevalda revisorer • Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025, Ernst & Young AB • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat 2025, Ernst & Young AB • Grundläggande granskning 2025, Ernst & Young AB • Löpande granskning och bokslutsgranskning 2025, Ernst & Young AB • Årsredovisning år 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal • Tjänsteskrivelse 2026-02-12, Årsbokslut 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal • Tjänsteskrivelse 2026-02-12, Internkontrollrapport 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal • Internkontrollrapport 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal jämte internkontrollplan 2025 Uttalande från förbundsledningen, räkenskapsår 2025 Sändlista: Färgelanda kommun kommun@fargelanda.se Lysekils kommun kommun@lysekil.se Melleruds kommun kommunen@mellerud.se Munkedals kommun kommun@munkedal.se Trollhättans Stad kommunstyrelsen@trollhattan.se Uddevalla kommun kommunen@uddevalla.se Vänersborgs kommun kommun@vanersborg.se Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000–0950 Årsredovisning 1 januari – 31 december 2025 Dokumentnamn Typ av dokument: Årsredovisning Beslutad av: Förbundsdirektionen Diarienummer: 5010-2026-000333-022 §4 Antagen av: Datum för beslut: 2026-02-24 Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Innehåll Förord __________________________________________________________________________________ 3 Förvaltningsberättelse _________________________________________________________________ 5 Översikt över verksamhetens utveckling ________________________________________ 5 Den kommunala koncernen ___________________________________________________ 6 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning __________________________ 7 Händelser av väsentlig betydelse _______________________________________________ 9 Styrning och uppföljning av verksamhet _________________________________________ 15 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ____________________________ 16 Balanskravsresultat ___________________________________________________________ 19 Väsentliga personalförhållanden ______________________________________________ 20 Förväntad utveckling _________________________________________________________ 22 Ekonomisk redovisning ________________________________________________________________ 25 Resultaträkning ______________________________________________________________ 25 Balansräkning _______________________________________________________________ 26 Kassaflödesanalys ___________________________________________________________ 27 Notförteckning ______________________________________________________________ 28 Driftsredovisning ____________________________________________________________ 34 Investeringsredovisning ______________________________________________________ 37 Förord Förord Verksamhetsår 2025 har på många sätt varit ett av de mest utmanande och föränderliga år för räddningstjänstverksamheten i våra medlemskommuner på mer än 30 år. På samma sätt har det varit ett viktigt steg för att skapa en effektiv och robust räddningstjänstorganisation som klarar av en utmanande hotbild både nu och i framtiden. För att klara av verksamhetsövergången från två kommunalförbund till ett har det första omställningsåret 2025 krävt både snabba och många beslut. Ekonomin har varit utmanande då mycket stöd krävs från externa parter och våra medlemskommuner för att slå ihop IT-system och skapa rätt förutsättningar för organisationen. Verksamhets- och arbetsmiljömässigt har det varit lika utmanande att på kort tid sammanfoga två organisationers rutiner och arbetssätt med bibehållen funktionalitet och säkerhet. Med tanke på räddningstjänstverksamhetens riskfyllda arbetsmoment och ett år med �lertalet stora och komplexa räddningsinsatser har året utmanat organisationen. Inför 2025 �ick Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) en ökad driftsbudget från medlemskommunerna för att täcka ökade hyreskostnader hänförliga till Uddevalla brandstation samt behov av ökad bemanning på de tre heltidsstationerna. Behovet av ökad bemanning beror på förändrade regler för schemaläggning samt stora behov av att säkerställa förmågan till utbildning och övning. Behovet blev dock inte täckt fullt ut, vilket gjorde att 3 mkr saknades för 2025. Utifrån ovanstående perspektiv visar RFBD ett starkt resultat på +0,4 % (0,9 mkr). Inga medlemsbidrag gavs till förbundsbildningskostnader under 2025 vilket har inneburit starka tillfälliga åtgärder för att motverka ett stort negativt resultat. Under året har sammanslagningen kostat 4,1 mkr. Den absolut största kostnadsposten är en sanktionsavgift för bristande säkerhetsskydd för Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund på 2 mkr. Den andra största kostnadsposten är 1,1 mkr som är IT-relaterade kostnader för systembyten, hårdvarubyte med mera. Det innebär att verksamheten har klarat av tillfälliga besparingar på �lera miljoner kronor (>7 mkr) för att klara balanskravet. Räddningstjänsten Fyrbodal har ansvarat för likvideringen av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän med ett positivt resultat som kommer betalas ut till medlemskommunerna. Likvideringen har gjorts med minimala kostnader förutom arbetstid för personalen i RFBD. Årsredovisning | 3 (37) Förord Verksamhets- och arbetsmiljömässigt har RFBD tagit stora steg framåt trots vakanser på dagtidstjänster för att bättra på det ekonomiska resultatet. Med utgångspunkt i förbundsutredningen från 2022 har effekterna av förbundssammanslagningen utvärderats för att se vilka tidiga vinster förb•u ndssammanslagningen har gett. Följande vinster har visat sig: Genom naturlig personalrotation har dagtidstjänster kunnat förändras vilket har skapat både en mer specialiserad och robust • organisation. Vid vakanta tjänster har det mottagits många �ler ansökningar från • kompetenta arbetssökande jämfört med tidigare. Genom den nya organisationen har antalet chefstjänster minskat jämfört med tidigare men med en bättre arbetsfördelning och • säkerställd arbetsmiljö. Utbildnings- och övningsverksamheten som säkerställer • verksamheten har kunnat öka sin effektivitet, omfattning och kvalité. Administrativt arbete har minskat och en stark höjning i • digitalisering av personaladministration har genomförts. Med anledning av förändrade dygnsvilotider har samdriften av de tre brandstationerna med heltidspersonal gjort att verksamheten har kunnat upprätthållas på en laglig nivå. Utan samdriften hade det varit omöjligt för de tidigare räddningstjänstorganisationerna. Samtidigt som RFBD har skapats, har vårt omvärldsläge och hotbild fortsatt förändrats mot det sämsta sedan andra världskrigets slut. Händelser som har kopplingar till grova kriminella handlingar ökar i vårt område. Förberedelserna för räddningstjänst under höjd beredskap och krig påskyndas. Utifrån dessa parametrar har räddningstjänstverksamheten ett stort behov av att fortsätta utvecklas i snabbare takt. De två tidigare räddningstjänstorganisationerna hade inte förmågan att upprätthålla verksamheten på en laglig nivå. För att komma i kapp kommer det ta �lera år och kommer att medföra ökade kostnader. Men utifrån skapandet av RFBD har grundplattformen för att kunna utveckla verksamheten skapats för att inom några år uppnå en effektiv och robust räddningstjänstorganisation som klarar av en utmanande hotbild både nu och i framtiden. Läs mer under rubriken “Förväntad utveckling” för att se de nu kända kraven som utmanar räddningstjänstverksamheten. Årsredovisning | 4 (37) Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse I denna förvaltningsberättelse lämnar Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) information om förvaltningen av kommunalförbundet i enlighet med 11 kap. lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, samt rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av RFBD:s verksamhet januari-december 2025. Översikt över verksamhetens utveckling För att få en bild av förbundets ekonomiska ställning, redovisas över en femårsperiod mått från resultaträkning, kassa�lödesanalys samt balansräkning. AÅren 2021 till och med 2024 avser en sammanslagning av de två tidigare förbunden och kan därför inte betraktas som fullt jämförbara mVeedrk fsoärmbuhentdeentss u�tinveacnksliienlgla utveckling framöver. (tkr där inget annat anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd i förbundsområdet 195 659 195 899 196 461 197 012 196 550 Verksamhetens intäkter 252 127 246 650 230 294 199 503 199 925 Verksamhetens kostnader - 251 262 - 258 061 - 233 310 - 201 474 - 198 454 Årets resultat 865 - 11 411 - 3 016 - 1 971 1 470 Soliditet 38,3% 27,0% 23,6% 31,4% 32,2% Investeringar (netto), exkl. 23 426 18 850 22 047 10 250 13 252 Övertagande Självfinansieringsgrad 85,3% 0% 13% 100% 42% Långfristig låneskuld 325 972 1 563 2 186 Antal anställda 475 439 448 448 432 Årsredovisning | 5 (37) Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Räddningstjänsten Fyrbodal är ett kommunalförbund som genom myndig- hetsutövning, förebyggande arbete, information, utbildning och räddnings- insatser medverkar till att skapa en trygg och säker miljö för människor att vistas i. Förbundet ansvarar för att tillhandahålla en effektiv räddningstjänst i de sju medlemskommunerna, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Lysekil, Mellerud, Munkedal och Färgelanda. Styrande lagstiftningar är lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och övriga bestämmelser för kommunal verksamhet. Verksamheten styrs av en förbundsdirektion vars medlemmar är tillsatta av de sju medlemskommunerna. Direktionen består av två ledamöter och två ersättare från varje kommun. Verksamheten leds av förbundsdirektören som är verkställande tjänsteperson och tillika räddningschef. Förbundet är organiserat i en räddningsstab, förebyggandeavdelning, räddningsavdelning och en förbundsstab. Förbundets säte är i Trollhättan. Förbundsledning, förbundsstab, förebyggandeavdelning och räddningsavdelning samt förbundets heltidsstyrkor är placerade på brandstationerna i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I Munkedal och Lysekil �inns teknisk personal som sköter bilvård åt kommunerna under dagtid. Utryckningsstyrkor med räddningstjänst- personal i beredskap, RiB (deltidsbrandmän), �inns i Brastad, Brålanda, Färgelanda, Hedekas, Ljungskile, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Sjuntorp, Skaftö, Uddevalla, Vargön och AÅsensbruk. Årsredovisning | 6 (37) Förvaltningsberättelse Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Riskmatris Förbundet har valt att övergripande presentera de mest väsentliga riskerna sOommr iåddeen ti�ierats för RIad̈dedntniifniegrsatdja r̈nisskt en Fyrbodal (RFBODrg)a in fios̈lajtaonrdisek teanbheeltl. Hantering av risk Omvärld Krig Kriget i Ukraina är omvälvande Förbundövergripande Omvärldsbevakning och för hela rikets säkerhetsordning anpassning till de riktlinjer och och påverkar även förbundets direktiv som väntas från MCF arbete. och andra myndigheter. Bemanning Svårigheter att rekrytera och Förbundövergripande Arbete med att vara en attraktiv behålla personal. Brist på arbetsgivare. arbetskraft. Ökad samverkan med medlemskommunerna. Verksamhet Fordon Långa leveranstider vid Förbundövergripande Reviderad fordonsplan. nyanskaffning. Räddningsavdelning Planera investeringarna långsiktigt. Räddningslednings- Utökade krav på systemledning Förbundsövergripande Utbildning och övning. system samt på stab och ledning vid räddningsinsatser. Teknikutveckling. Samverkan genom avtal. Miljömässig Efterlevnad av miljökrav Förbundsövergripande Utbildning och övning. utveckling Teknisk anpassning. Samverkan med medlemskommunerna. Status på våra Flertalet av brandstationerna Förbundsövergripande I dialog med medlemskommunerna brandstationer har stora brister för både delge tydlig kravställan om att verksamheten och arbetsmiljö. skapa ändamålsenliga brandstat- ioner utifrån deras ansvar. Årsredovisning | 7 (37) Förvaltningsberättelse Pensionsförpliktelser RFBD följer rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning, RKR, gällande värdering och upplysningar om förbundets pensionsförpliktelser. Förbundets pensionsåtagande täcks fullt ut av medlemskommunerna enligt förbundsordningen §10 med tillhörande bilaga. Kostnader för pensioner är sPåleendseiosn isnftöer preliskuteltlsaetp åverkande för förbundet. 2025 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a) Avsättning inkl. särskild löneskatt 67 451 b) Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 17 614 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse Summa pensionsförpliktelser 85 065 (inkl. försäkring och stiftelser) Årsredovisning | 8 (37) Förvaltningsberättelse Händelser av väsentlig betydelse Under 2025 har omfattande förändringar skett. Följande händelser av väsentlig betydelse är de som påverkar verksamhetens förmåga att både upprätthålla och uppnå lagstiftad nivå på verksamheten. Omfattningen på de förändringar som förbundet genomgått 2025 har inte tidigare skett inom överskådlig tid. Kommunal räddningstjänst är i en stark omställningsprocess där man gått från en lagstiftning som varit målstyrd med möjlighet till lokal anpassning – till en starkare detaljreglerad styrning från staten. Anledningen är att både riksdag och regering bedömt att kommunerna inte klarat av att säkerställa rBädilddnainngsdtjeänts atevns R foä̈rmdad̊gna ion̈vegrs titdj.ä nsten Fyrbodal Vid årsskiftet 2024/2025 bildades Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) genom en sammanslagning av Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän och Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund. Genom sammanslagningen skapades bättre möjligheter att säkerställa en fungerande och robust räddningstjänst. Utifrån omvärldens utveckling har de två tidigare förbunden inte klarat av sitt uppdrag. RFBD är i en omställningsprocess som går från de tidigare två räddningstjänstorganisationernas svårigheter att följa lagstiftning, till att bli en gemensam organisation som bedriver en laglig verksamhet. Detta samtidigt som kravbilden ökar på vad verksamheten ska klara av. Under 2025 hade verksamheten �lertalet vakanser i personalen på grund av omorganisation samt många samtidiga ålderspensioneringar. Genom förbundssammanslagningen har förväntade effekter från utredningsuppdrag 2022 kunnat genomföras. Som exempel har både fördröjd kostnadsökning, attraktivare arbetsgivare och skalfördelar med större organisation skapat bättre förutsättningar för RFBD. Det har genom en effektivare verksamhet och bättre design av organisationsstrukturen kunnat gå från 15 till 13 chefstjänster med bättre resultat för både verksamhet och arbetsmiljö. Redan under 2025 har samordningsvinsterna mellan heltidsstationerna visat på en robustare organisation. En ny era tog sin början när Räddningstjänsten Fyrbodal formas för att på sikt skapa en robust och framtidssäkrad räddningstjänst. Årsredovisning | 9 (37) Förvaltningsberättelse Förberedelser för höjd beredskap och krig Enligt Myndigheten för civilt försvar är kommunens organisation för räddningstjänst en av de viktigaste byggstenarna i ett modernt totalförsvar. Effektiva och samordnade räddningsinsatser vid höjd beredskap och krig kräver att räddningstjänsten har getts möjlighet till planering, utbildning, övning och personella och materiella resursförstärkningar. Arbetet med att tillgodose detta pågår på olika nivåer över hela landet. Inför 2025 hade RFBD inte tilldelats några extra medlemsbidrag för att stärka förmågan för höjd beredskap och krig. Det innebär att endast vissa åtgärder kunnat vidtas. Inledningsvis har kompetenshöjande åtgärder genomförts som ej är kostnadsdrivande. På sikt behöver anpassning göras i både utbildnings- och övningsverksamheten samt vid investeringar som kommer bli kostnadsdrivande. Det gör att RFBD inte kommer kunna hålla samma tempo som andra räddningstjänstorganisationer eller våra medlemskommuner. Vid Trollhättans brandstation pågår ett prioriterat projekt för att skapa robusta förutsättningar för RFBD för att kunna leda och samordna verksamheter under höjd beredskap och krig. Projektet är försenat under cÅirtkga äetrtd haelvra p̊r påg aV. päan̊gae̊ernsdbe moirljgöas̈r ebnrdae.n dstation På Vänersborgs brandstation har tidigare minimibemanning varit ett befäl och fyra brandmän. Med den nivå säkerställs inte en verksamhet utifrån krav enligt Plan- och bygglag (2010:900), Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Arbetsmiljölag (1977:1160). Under februari 2025 höjdes minibemanningen till ett befäl och fem brandmän för att följa de krav som lagstiftningarna ställer. Vänersborgs brandstation har under ca 15–20 år haft stora brister i byggnadernas utformning för en säker arbetsmiljö och en robust räddningstjänstverksamhet. Enligt § 12 i beslutad förbundsordning för RFBD är ansvaret att Vänersborgs kommun som medlemskommun ska tillhandahålla de lokaler och fastigheter som behövs för kommunalförbundets verksamhet. Fastigheter och lokaler ska vara anpassade efter de krav som ställs på verksamheten i olika regelverk. Nuvarande brandstation är utdömd då det inte går att renovera och anpassa be�intliga lokaler. Med tanke på hur lång tid det varit stora brister behöver Vänersborgs kommun skyndsamt skapa förutsättningar för lokalisering av nybyggnation av en funktionell brandstation. Under 2025 har Vänersborgs kommun genomfört en volymstudie för att kartlägga behovet av volym på fastighet och byggnader. Under hösten genomfördes en förstudie för att titta på lämpliga fastighetsalternativ. Förstudien ska vara färdig under första kvartalet 2026. Årsredovisning | 10 (37) Förvaltningsberättelse Utmanande att hinna med investeringsbehov RFBD investeringsplan innehåller upp till 95% med reinvesteringar. Reinvesteringar är investeringar för att ersätta utsliten eller uttjänt utrustning, när det inte längre är försvarbart att fortsätta använda utrustningen eller fordonet. Dels kan det vara ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom underhållskostnaden är för hög men den vanligaste anledningen är att gammal utrustning och gamla fordon är farliga och riskerar att gå sönder. Det är endast 5% som är någon form av nyinvestering som innebär en förbättring av räddningstjänstverksamheten. Under 2024 pausades �lera planerade reinvesteringar för att invänta beslut från medlemskommunerna om gemensamt kommunalförbund. De två tidigare kommunalförbunden har haft en eftersatt reinvesteringstakt som gjort att många fordon närmar sig eller är över sin tekniska livslängd. Tidigare Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund �ick investeringsstoppet 2015 långvariga negativa effekter som fortfarande påverkar verksamheten negativt. Det medförde att investeringsutrymmet för 2025 blev stort och att alla medel inte kunde användas under året. En bidragande orsak är att leveranstiderna för fordon och utrustning har förlängts med upp till ett år jämfört med tidigare. Det innebär att reinvesteringarna tillfälligt hamnar under den nivå som budgeterats, men det kommer plana ut under 2026 och framåt när reinvesteringarna genomförs. Verksamheten har även en begränsad förmåga att hinna genomföra re- och nyinvesteringar på grund av bristande personalresurser. Förbundet är även tvingade att nyttja extern upphandlingskompetens då ingen av medlemskommunerna kan stödja i upphandlingsförfarandet. Om re- och nyinvesteringstakten inte kommer ikapp och om tillräckligt budgetutrymme inte ges kommer ambitionsnivån mSetdö fdor fdroån npa ̊m breanddlsetamtiosnekronam bemhoüvna merinnskaa s. I samband med bildandet av RFBD har omfattande systembyten gjorts inom HR, ekonomi och IT-drift. Trollhättans Stad ansvarar genom avtal både för IT-drift och HR-system. Uddevalla kommun ansvarar för ekonomisystem under 2025. Under T1 hade samtliga system gjorts om för att klara driften för RFBD. Det har utmanat hela dagtidsorganisationen att hinna med både utvecklingsarbetet samtidigt som den vardagliga driften. Genom att få stöd från medlemskommunerna uppnås en rimlig nivå på digitalisering och stödsystem i nivå med kommunerna. Tidigare fanns omfattande brister i digitaliseringsgrad med risk för felaktigheter i både lönehantering och personaladministration. Med tanke på behovet av utveckling har det inneburit omfattande ökade kostnader för förbundet. Om dessa förändringar inte hade genomförts under 2025 hade RFBD inte levt upp till �lertalet av lagars kravställan på dokumentation, säkerhet och digitalisering. Årsredovisning | 11 (37) Förvaltningsberättelse Säkerställande av utbildning och övning Under 2025 har samtliga övningsdagar för RIB-personal genomförts enligt planering. Det skapar förutsättningar för att säkerställa både rätt nivå på arbetsmiljö, och rätt nivå på verksamhetens förmåga till räddningsinsats. Under 2025 har arbetet med övningsdagar för heltidsstationerna kunnat genomföras med inriktning på rökdykning i högriskmiljö. Under slutet av T1 startades grundutbildning för RiB för att säkerställa och stärka förmågan till att anställa brandmän på våra RiB-stationer. Genom att utveckla formerna för nyanställda brandmän på RiB-stationer skapas förutsättningar för att klara en utmanande kompetensförsörjning. Under året har antalet utbildningsplatser kunnat dubbleras i jämförelse med 2024. Det �inns däremot �lertalet specialförmågor för räddningstjänst som behöver Kutrveacvkl apså k osmämkaenrdhe ae̊rt. sskyddsarbetet Under slutet av 2024, innan sammanslagningen av förbunden till RFBD, genomförde Länsstyrelsen Västra Götaland en tillsyn på säkerhetsskyddsarbetet på Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund. Vid tillsynen upptäcktes det brister vilket gjorde att verksamheten förelades ett antal åtgärder för att stärka säkerhetsskyddsarbetet. I samband med det tog tillsynsmyndigheten beslut om en sanktionsavgift på 2 miljoner kronor. Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund överklagade beslutet men Förvaltningsrätten avslog överklagandet och fastställde sanktionsavgiften. Sedan bildandet av RFBD har verksamheten utvecklat arbetet inom säkerhetsskyddsarbetet. Det har inneburit att tillsynsmyndigheten avslutat sitt tillsynsärende mot förbundet då verksamheten uppnått en god nivå på säkerhetsskyddet. Däremot har RFBD fått betala sanktionsavgiften gentemot NKorrarav A pÄlvåsb åortggs äRar̈dddenirn gvsitdja ̈nksotfon̈rtbaunmd. inerad mark med PFAS Kommunernas miljötillsyn har under året ställt krav på RFBD att utreda och genomföra provtagning på mark kopplat till verksamhetens nyttjande. Föroreningarna tillsynen fokuserar på härstammar från slutet 80-talet fram till slutet av 90-talet då Sveriges samtliga räddningstjänster använde skum innehållande PFAS-föreningar. Föroreningarna har till absolut största delen uppstått under tiden före förbundsbildning 1997, dvs då räddningstjänsten bedrevs helt i kommunal regi. Miljötillsynen har ställt krav på räddningstjänstens verksamhet både i Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Genom samarbete med medlemskommunerna arbetas det på en överenskommelse för hur medlemskommunerna ska stödja och ta över ansvaret för dessa delar från RFBD. Årsredovisning | 12 (37) Förvaltningsberättelse Krav på ökad kapacitet i räddningsledningssystemet Myndigheten för civilt försvar har inom sitt tillsynsuppdrag förelagt Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund. De förelagda åtgärderna innebär att räddningsledningssystemet behöver stärkas för att uppnå lägstanivå utifrån gällande lagstiftning. RFBD har genom verksamhetsövergången tagit över de förelagda åtgärderna. Under 2025 har ett gemensamt arbete bedrivits med räddningstjänsterna inom Räddningsregion Västra Götaland samt Södra Halland (34 primärkommuner). Arbetet har inneburit att utreda ett reglerat, robust och mer effektivt samarbete mellan kommunernas räddningsledningssystem för att nyttja varandras kapacitet för övergripande ledning och kunnat uppnå lagkravens lägstanivå. Under början av 2026 kommer det fortsatta arbetet fortsätta tillsammans med de andra räddningstjänsterna för att utföras under 2026/2027. Med tanke på kraven på ökad kapacitet till lagstiftningens nivå kommer det innebära ökade kostnader inför verksamhetsåret 2027. Årsredovisning | 13 (37) Förvaltningsberättelse Intresse från annan kommun att ingå i kommunalförbundet Den 12 juni 2025 tog kommunfullmäktige i Orust kommun beslut om en viljeinriktning om att få ett medlemskap i RFBD prövat. Kommunstyrelseförvaltningen �ick även uppdraget att påbörja ett arbete med RFBD för att klargöra de faktiska förutsättningarna för ett medlemskap. Frågan om �ler medlemmar hanteras enligt förbundsordningen tillsammans med förbundets medlemskommuner. Sam tliga nuvarande medlemskommuners kommunstyrelse har ställt sig positiva till att ta in SOrkuästr spomta m leadgleamr i skoommm upnåalvfoërbruknadret f. örebyggande verksamhet Under året har lagstiftning införts som direkt påverkar vår förebyggande verksamhet. För att försvåra för personer att komma över sprängmedel utan laglig rätt har ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor (NATEV) införts i Sverige. RFBD har som ansvar att hålla sin del av registret ständigt uppdaterat för både vår verksamhet, Polismyndigheten samt Myndigheten för civilt försvar. På samma sätt beslutade riksdagen om en förändring i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor vilken ska öka kontrollen av de som har tillstånd för att använda sprängmedel. AÄndringen medför ökat administrativt arbete då RFBD är skyldiga att ta emot anmälningar från tillståndshavarna. Från och med 1 juli 2025 gäller nya byggregler från Boverket. De nya reglerna innebär att mer detaljerade krav på brandskyddet ersätts med funktionskrav som öppnar för alternativa lösningar. Det kan innebära att RFBD:s tillsyn av brandskyddet kommer försvåras över tid. Det medför även komplikationer för medlemskommunernas bygglovsprövning då det kräver hög kompetens på brandskydd och dess funktionskrav. Om bygglovsprövningen inte säkerställs inom brandskydd kan det medföra att nybyggnation skapar svårare brandförlopp och mer komplexa bränder att hantera. Årsredovisning | 14 (37) Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning av verksamhet Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) är en politiskt styrd organisation där ett samhällsuppdrag går hand i hand med verksamhetsplanering och uppföljning. Verksamheten utgår från dem av medlemskommunerna beslutade handlingsprogram, förbundsordning och reglemente. Förbundsdirektionen ansvarar för genomförandet av verksamheten utifrån den styrningen och antar varje år en verksamhetsplan och budget. Dessa följs upp varje tertial och resultatet av uppföljningen beslutas av direktionen. Varje år beslutar förbundsdirektionen om en plan för internkontroll för att säkerställa att mål och efterlevnad av lagar, riktlinjer, policys och rutiner följs. Förbundsdirektionen ansvarar för att genomföra medlemsråd med medlemskommunerna för att tillsammans skapa goda förutsättningar för uppföljning av kommunalförbundets verksamhet. Där informeras medlemskommunerna om verksamhetsuppföljning, ekonomi samt omvärldsfaktorer som påverkar räddningstjänstverksamheten. Det har under året genomförts extra många medlemsråd med tanke på den stora förändringen som skett i verksamheten utifrån förbundssammanslagningen och hotbilden i omvärlden. Kommande år kommer förbundsdirektionen att fortsätta med �ler medlemsråd för att ytterligare stärka uppföljningen tillsammans med medlemskommunerna. Under året har arbete bedrivits med att revidera och uppdatera samtliga styrdokument för verksamheten. Med anledning av den största omorganisationen på 30 år för den kommunala räddningstjänstverksamheten i medlemskommunerna tar det tid och resurser att skapa nya arbetssätt för styrning och uppföljning av RFBD. Under 2025 har samtliga grundläggande processer för styrning och uppföljning kunnat genomföras utifrån lagstiftningskrav. Samtliga organisationsdelar inom RFBD har arbetat med att se över processer och arbetssätt för att skapa effektivare verksamhet samt stärka styrning och uppföljning av verksamheten. Framöver kommer mer styrdokument fastställas med koppling till styrning och uppföljning av förbundets verksamhet. Årsredovisning | 15 (37) Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Resultat +865 tkr. Mål och riktlinjer behövs för att främja en kostnadseffektiv och ändamåls- enlig verksamhet. Detta behövs också för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt och visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de �inansiella målen, dvs kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) har god ekonomisk hushållning när såväl förbundets �inansiella som verksamhetsmässiga mål Intäkter uppvisar god måluppfyllelse. Verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamåls- 252 127 tkr. enligt och effektivt. Ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. 5 273 tkr. Ur ett �inansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. För 2025 hade förbundet följande fyra �inansiella mål: att resultatet ska vara positivt, att soliditeten ska vara god, betalningsförmågan på kort sikt ska vara hög och Kostnader att investeringar ska vara själv�inansierade. För 2025 når förbundet samtliga verksamhetsmål och �inansiella mål. Den sammanvägda bedömningen är att 251 262 tkr. förbundet uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. 7 367 tkr. Resultatet för året uppgår till +865 tkr. Verksamhetens intäkter är 252 127 tkr vilket är en ökning med 5 273 tkr jämfört med 2024. Verksamhetens kostnader uppgår till 251 262 tkr vilket är 1 en minskning med 7 367 tkr jämfört med föregående år . Personalkostnaderna är den största kostnadsgruppen och uppgår till 174 799 tkr och antalet anställda har ökat från 439 till 475. Kontrollen över ekonomin är god och budgetföljsamheten är i de �lesta fall god. Förbundet arbetar med att komma till rätta med större negativa budgetavvikelser. Ett antal faktorer påverkar hur förbundets ekonomi kommer att utvecklas i framtiden. Vissa av dem kan förbundet påverka genom egna beslut, andra inte. De senare kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Möjligheten att öka intäkterna genom höjda taxor och avgifter är begränsade eftersom kommuner inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller, självkostnadsprincipen 2 kap. 6 § Kommunallagen (2017:725). Den största �inansiella påverkan har skatteunderlagsutvecklingen i riket. 1 Jämförelsetalet från 2024 är en hopslagning av siffrorna från tidigare Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Årsredovisning | 16 (37) Förvaltningsberättelse Verksamhetens inriktningsmål Olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst Samverkan Förbundets mål för den förebyggande verksamheten och räddningstjänst Genom en väl organiserad samverkan finns i handlingsprogram, enligt lagen om skydd mot olyckor, som för- kan förbundet tillsammans med bundsdirektionen beslutat om. Den verksamhet som beskrivs i handlings- externa organisationer och aktörer programmet ska kunna fungera i såväl fred, höjd beredskap som krig. använda sina resurser på ett mer effektivt sätt. God ekonomisk hushållning Processutveckling Systematiskt arbetsmiljöarbete Förbundet ska arbeta för en god Förbundet ska kontinuerligt Förbundet ska upprätthålla ett ekonomisk hushållning genom att utveckla och effektivisera systematiskt arbetsmiljöarbete, verksamheten bedrivs långsiktigt, processer. Det innebär att där detta ingår som en naturlig del ändamålsenligt och effektivt. organisation, processer, av verksamheten. En god fysisk, Förbundet ska åstadkomma en samband och arbetssätt är psykosocial och organisatorisk sund ekonomi genom ekonomisk ändamålsenliga och så arbetsmiljö ska bibehållas och medvetenhet och helhetssyn över effektiva som möjligt. utvecklas. verksamheten. Verksamhetsmål GEH* Måluppfyllelse Tillsynsverksamheten planeras och utförs 70% LSO tillsyn genomförd enligt plan. Mål för GEH uppfyllt. enligt fastställd rutinbeskrivning, ”planering Tillsyn av farlig verksamhet har varit vilande under av tillsynsverksamheter”, 100% stora delar av året pga. resursbrist. Sotarentreprenörerna genomför 90% Genomförd enligt plan. verksamheten enligt beslutad plan, 100% Tillstånd ska handläggas inom 3+3 månader. 90% Handläggningen genomförd enligt rutinbeskrivning Tillsynsverksamheten planeras och utförs enligt fastställd rutinbeskrivning, 100% Ärendenas handläggningstid är 90% Remisshantering har inga avvikelser. differentierade, stickprov på 10% av de olika ärendetyperna, 100% Förbundet erbjuder externa parter olika 90% Måluppfyllnad 90%. Den mån vi har kunnat har vi typer av utbildningar, 100% erbjudit utbildningar. Varje station ska hålla en bestämd beredskap 95% Måluppfyllnad 96%. Vi har haft begränsade problem på vid varje tidpunkt, 100% vissa RIB stationer. Den genomsnittliga tiden från larm till att 90% Stickprovskontrollen visar endast ett fåtal mindre av första enhet är på olycksplats får inte avvika steg pga. svåra förutsättningar vid utryckning. mer än 10% i ett stickprovsurval. Måluppfyllnad når 95%. Varma och kalla rökövningar ska genomföras 95% Samtlig berörd personal har genomfört dessa övningar. av samtlig personal som rökdyker, 100% Måluppfyllnad 100% Beslut om reviderat handlingsprogram Beslut Handlingsprogrammet beslutades under december av utifrån nya förutsättningar för under direktionen. Räddningstjänsten Fyrbodal, under 2025 2025 Rullbandstest och hälsokontroller genomförs 95% Samtlig berörd personal har genomfört test och enligt plan, 100% kontroller. Måluppfyllnad 100% Årsredovisning | 17 (37) Förvaltningsberättelse Finansiella mål GEH* Måluppfyllelse God soliditet, ≥30% ≥30% Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel och utgör den långsiktiga betalningsförmågan. Utvecklingen beror dels på förändring av eget kapital, dels på tillgångarnas värdeökning/värdeminskning. Soliditeten är 38,3 %. Kostnadstäckning, 100% 100% För varje enskilt år ska intäkterna överstiga kostnaderna enligt balanskravet. Betalningsförmåga på kort sikt, 100% 100% Målet uppnås 2025. Hög självfinansieringsgrad av investeringar, ≥85% Självfinansieringsgraden visar i vilken omfattning ≥85% nya investeringar finansierats med egna medel. Förbundet når 85,3 % exkl. övertagande från Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Måluppföljning kommentarer Tabellerna visar på inriktningsmål och verksamhetsmål för året. Inriktningsmålen sträcker sig över �lera år och uppdateras vid behov. AÅrligen beslutas om underliggande verksamhetsmål och aktiviteter som har koppling till inriktningsmålen, vilka följs upp och värderas. Samtliga av verksamhetsmålen för 2025 (10 av 10) och de �inansiella målen är uppfyllda och den sammanvägda bedömningen är att förbundet uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Årsredovisning | 18 (37) Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat (Belopp i tkr) 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 865 - Samtliga realisationsvinster + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 865 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv = Årets balanskravsresultat 865 Balanskravsresultatet är ett resultat där poster som inte härrör till den ordinarie verksamheten har rensats bort. Huvudregeln är att ett negativt resultat ska återställas med positiva resultat inom tre år. Undantag kan medges för synnerliga skäl. Förbundet har inte några ekonomiska händelser som exempelvis värdepappershantering, fastighetsförsäljning eller någon resultatutjämningsreserv att ta hänsyn till. AÅrets balanskravsresultat är det samma som årets resultat. Årsredovisning | 19 (37) Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden Personal- och åldersstruktur Den 31 december 2025 har förbundet 475 anställda. Av de anställda är 299 RiB-personal varav 13 är kvinnor. Av det totala antalet anställda är 36 kvinnor. I tabellen nedan redovisas åldersfördelning samt en uppdelning mellan hÅelldtiedrs anställd persAonntaall oTcohta Rlti B-personal.% av total Antal heltid Antal deltid 0 - 29 49 10,3% 7 42 30 - 39 130 27,4% 59 71 40 - 49 142 29,9% 61 81 50 - 59 121 25,5% 42 79 60 - 00 33 6,9% 7 26 Totalt 475 100% 176 299 Sjukfrånvaro I tabellen redovisas total sjukfrånvaro, hur stor andel av sjukfrånvaron som var långtidssjukskrivning, sjukfrånvaro fördelat per kön och per åldersgrupp. Andelen sammanhängande sjukfrånvaro mer än 60 dagar uSpjpugkfar̊rå ntivlla r3o2 ,5 % och det har varit några långtidssjukskrivna medarbetare. 2025 Total sjukfrånvaro i procent av de anställdas 2,2% sammanlagda ordinarie arbetstid Andel av sjukfrånvaro som avser frånvaro under 32,5% en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Kvinnor 6,5% Män 1,6% 29 år eller yngre 4,3% 30 - 49 år 2,5% 50 år eller äldre 1,1% Årsredovisning | 20 (37) Förvaltningsberättelse Personalrörlighet Under året har 26 personer avlutat sina tjänster, fyra på förbundsstaben, två på räddningsstaben, två på förebyggandeavdelningen, två på enhet RiB Väst, två på enhet övning och utbildning, fyra heltidsbrandmän samt 10 RiB- anställda. Förbundet har nyanställt 58 personer under året, en biträdande förbundsdirektör, en biträdande räddningschef, en chef för räddningsavdelningen, fyra på förbundsstaben, två på förebyggande, en på ePneherts toeknnaikl kocoh s20t nhealtdidesbrr andmän. OÄvriga nyanställda är 28 RiB-personal. Räddningstjänsten är en personalintensiv verksamhet och den största andelen av förbundets kostnader är därmed personalrelaterade kostnader som 2025 uppgick till 70% av förbundets totala kostnader. Skulden till de anställda avseende inarbetad ej uttagen semesterersättning, inarbetad ej uttagen retroaktiv ersättning samt ej kompenserad övertid är 4 2P6e6r stkorn avli d(B 2e0lo2p5p a i̊ rtsk rs)l ut. 2025 Heltid, inklusive semesterlön 114 687 Räddningstjänstpersonal i beredskap 32 668 Övertid, fyllnadstid 1 647 OB, beredskap 7 446 Arvode/Förtroendevalda 389 Förändring semester- & löneskuld 4 266 Pensionskostnader & avsättning inkl. skatt 13 696 Totalt 174 799 Årsredovisning | 21 (37) Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Utifrån den stora förändring som skett under 2025 har Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) skapat en solidare grundplattform för verksamheten. Med tanke på de två tidigare kommunalförbundens under�inansiering och brister i verksamheten �inns det många aspekter framöver som utmanar det nya kommunalförbundet. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv påverkas RFBD av en �inansiell instabilitet till följd av exempelvis kriget i Ukraina och den pågående oron på världsmarknaden. Detta försvårar möjligheten till att prognostisera utifrån ett ekonomiskt perspektiv då omfattande investeringar behöver genomföras för att upprätthålla räddningstjänstverksamheten. Arbetsmarknadens villkor har förändrats som försvårar både schemaläggning och pensionsvillkor. De två nya förändrade pensionsavtalen AKAP-KR (Avgiftsbestämd Kollektiv Avtalad Pension – Kommun och Region) och SAP- R (Särskild avtalspension räddningstjänst) kommer påverka ekonomin framöver både för RFBD och medlemskommunerna. Förändringarna på arbetsmarknadens villkor försvårar planeringen framöver då �lexibilitet och effektivitet inte tillåts på samma sätt som tidigare. AÅr 2025 var ett omställningsår för att gå från två kommunalförbund till ett. AÅr 2026 kommer vara ett första driftår för RFBD. Under 2026 och framåt kommer det fortfarande uppstå kostnader kopplat till ett gemensamt kommunalförbund. Att gå från två kommunalförbund till ett innebär en omställning under många år. Omställningen för att stärka räddningstjänstens kompetensförsörjning utmanar verksamheten både nu och framöver samt att ha en investeringsplan i balans. Om re- och nyinvesteringstakten inte kommer ikapp och om tillräckligt budgetutrymme inte ges kommer ambitionsnivån med fordon på brandstationerna behöva minskas. RFBD har fått inriktningen från medlemskommunerna att upprätthålla den räddningstjänstverksamhet som idag bedrivs men utan nödvändiga investeringar blir det en omöjlig uppgift. Under 2026 blir effekterna av pågående förändringar tydligare. Det gäller dels förändrade arbetssätt utifrån lagkrav, återtagande av räddningstjänst under höjd beredskap, ökade krav på räddningstjänsten från Myndigheten för civilt försvar utifrån deras tillsynsverksamhet, förändrade lokalkostnader och behovet av en långsiktig plan för investeringar. Krav på efterlevnad och stärkt arbete med cybersäkerhet, säkerhetsskydd och GDPR ökar i hög grad. Tidigare kommunalförbund har inte varit i närheten av att upprätthålla och säkerställa arbetet inom dessa områden. RFBD har under 2025 uppnått en god förmåga att på sikt komma i balans med arbetet, men mycket kvarstår. Årsredovisning | 22 (37) Förvaltningsberättelse Under slutet av 2025 beslutade Riksdagen om Cybersäkerhetslag (2025:1506) och införandet av NIS2-direktivet. Konsekvenserna av hur detta påverkar kommunalförbundets behov av utveckling och grunddrift är idag inte kända. Utifrån medlemskommunernas viljeinriktning kan beslut tas under 2026 att Orust kommun ansluter till förbundet från 1 januari 2027. Det kan medföra utmaningar i verksamhetsövergången med förhoppning att det på sikt innebär en stärkt samordning och ökade möjligheter till en starkare räddningstjänstverksamhet. Under 2025 beslutade förbundsdirektionen om ett uppdaterat handlings- program för RFBD. Det ska under 2026 fastställas i medlemskommunerna av kommunfullmäktige. Utifrån handlingsprogrammet behöver RFBD fortsätta att säkerställa den grundläggande räddningstjänstverksamheten samt de specialiserade förmågorna. Det �inns även viss förmåga som saknas som utifrån riskbilden behöver kompletteras. Det är ett långsiktigt arbete som kommer kräva resurser i verksamheten. Räddningstjänstverksamhetens förmåga påverkas även direkt av nystiftade lagar och prioriteringar som ligger på nationell nivå. Utifrån det starkt försämrade säkerhetsläget är bedömningen att det har den största påverkan på verksamheten. Årsredovisning | 23 (37) Förvaltningsberättelse Under 2026 och 2027 kommer arbete bedrivas att stärka räddningsledningssystemet för att minst leva upp till lagstiftningens lägsta nivå. Det kommer vara resurskrävande och innebära behov av ökade medlemsbidrag. Om ökade medlemsbidrag uteblir kommer allvarliga nerdragningar behöva beslutas av förbundsdirektionen för att bibehålla budget i balans. Eftersom stärkandet av räddningsledningssystem är utifrån föreläggande från tillsynsmyndigheten Myndigheten för civilt försvar är åtgärderna tvingande. Neddragningarna kan då behöva göras i andra delar av räddningstjänstverksamheten. Det påverkar då räddningstjänstens förmåga negativt i en tid av det svåraste säkerhetsläget sedan inledningen av kalla kriget. Räddningstjänstverksamheten är idag redan anpassad utifrån riskbilden och de krav som �inns enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är även identi�ierat att det �inns behov av att säkerställa delar av förmågan mer. Under ett antal år har samhället blivit alltmer komplext vilket utmanar arbetet inom det förebyggande området. Lagstiftning har beslutats i högt tempo för att motverka kriminella verksamheter. Det påverkar förebyggandearbetet i hög grad med mer omfattande tillsyns- och tillståndsprocesser. Den förväntade utvecklingen framöver är att det kommer bli mer och mer resurskrävande och krav på högre kompetens. Avslutningsvis kan 2025 sammanfattas med att RFBD på kort tid gått ifrån att vara två kommunalförbund med stora verksamhetsbrister - till en verksamhet med en god grundplattform för fortsatt utveckling. Utifrån denna grundplattform �inns en förmåga att skapa rätt förutsättningar utifrån beslutad ambition. Den beslutade ambitionen är att räddningstjänsten ska vara modern och effektiv samt ha nödvändig förmåga, kompetens och rätt teknisk utrustning. Personalen ska arbeta förebyggande och utföra operativ räddningsverksamhet. Verksamheten ska präglas av långsiktighet och stabilitet för att skapa förmåga och effektivitet. Detta ger medlemskommunerna en förutsättning att skapa ett tryggt och säkert samhälle för alla i den mest utmanande säkerhetspolitiska perioden i modern tid. Det kommer fortsatt krävas modiga beslut utifrån framtida osäkerheter, och stöd från medlemskommunerna är av största vikt för att fortsätta utveckla verksamheten i riktning mot att uppnå beslutad ambition och uppnå lagstiftningens grun dnivå. Årsredovisning | 24 (37) Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning (Belopp i tkr) Not Budget 2025-12-31 Bokslut 2025-12-31 Bokslut 2024-12-31 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 3 254 139 251 159 246 267 Verksamhetens kostnader 4 -241 331 -239 858 -250 963 Avskrivningar 5 -13 502 -11 394 -7 412 Jämförelsestörande poster 10 365 Verksamhetens nettokostnader -694 -92 -11 743 Skatteintäkter 6 Generella stadsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat -694 -92 -11 743 Finansiella intäkter 7 700 968 587 Finansiella kostnader 8 -5 -10 -254 Resultat efter finansiella poster 1 865 -11 410 Extra ordinära poster 9 Årets resultat 1 865 -11 410 Årsredovisning | 25 (37) Ekonomisk redovisning Balansräkning (Belopp i tkr) Not Budget 2025-12-31 Bokslut 2025-12-31 Bokslut 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 11 2 062 2 013 2 196 Maskiner och inventarier 12 121 469 101 055 94 925 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran, medlemsavgift pensionsavsättning Summa anläggningstillgångar 123 531 103 068 97 121 Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar 13 8 500 32 299 37 096 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 14 25 094 40 566 43 958 Summa omsättningstillgångar 33 594 72 865 81 054 Summa tillgångar 157 125 175 932 178 175 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 15 -46 499 -66 506 -59 611 Årets resultat -1 -865 11 411 Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital -46 500 -67 371 -48 200 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande 16 -94 509 -67 451 -71 614 förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 17 -325 Kortfristiga skulder 18 -16 116 -41 111 -58 036 Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder -157 125 -175 932 -178 175 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 19 Summa panter och ansvarsförbindelser 0 0 0 Årsredovisning | 26 (37) Ekonomisk redovisning Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Not Bokslut 2025 Bokslut 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat 865 3 095 Justering för av- och nedskrivningar, materiella 5 11 394 3 830 anläggningstillgångar Justering för av- och nedskrivningar, leasing 20 -325 603 Justering för gjorda avsättningar 16 9 613 38 491 Justering för försäljning/utrangering -119 1 086 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 21 428 47 105 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -19 496 -4 812 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 18 042 -14 448 Kassaflöde från den löpande verksamheten 19 974 27 845 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 11,12 -51 295 -27 113 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 119 Kassaflöde från investeringsverksamheten -51 175 -27 113 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Inköp i eget kapital 15 27 809 Amortering av skuld -647 Ökning/Minskning av långfristiga fordringar 17 10 920 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 809 10 273 Årets kassaflöde/förändring av likvida medel -3 392 11 005 Likvida medel vid årets början 14 43 958 16 763 Likvida medel vid årets slut 14 40 566 27 767 Årsredovisning | 27 (37) Ekonomisk redovisning Notförteckning Not 1 Redovisningsprinciper Förbundets redovisning upprättas enligt Kommunallag (2017:725) och enligt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, samt följer anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden baseras på anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak nominell metod, d.v.s. linjär avskrivning. Avskrivning av färdiginvesterade anläggningstillgångar påbörjas då anläggningen tas i bruk. Förbundet följer rekommendationen enligt R4 men har valt att anskaffningsvärdet ska överstiga ett prisbasbelopp i stället för ett halvt prisbasbelopp som är det normala. Leasing Förbundet har leasingavtal för två tunga fordon som klassificeras som finansiella. En tillrättalagd redovisning tillämpas på ett förenklat sätt då det inte utgör ett väsentligt värde. Osäkra kundfordringar Kundfordringar bedöms och bokförs som osäkra när de har passerat förfallodatum med fler än 90 dagar. Undantag är de kundfakturor som har en pågående åtgärd i form av till exempel en avbetalningsplan. Pensioner Förbundets pensionsåtagande redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensionsåtagande intjänade före 1998-01-01 redovisas som en ansvarsförbindelse. En finansiell överenskommelse är gjord mellan förbundet och medlemskommunerna som innebär att förbundet får ersättning för pensionskostnaderna fullt ut. Avsättningar för pensionsskulden upptas i förbundets balansräkning på skuldsidan. För pensionskostnader/avsättning tillkommer särskild löneskatt (f.n. 24,26 %). Periodisering För att ge en rättvisande bild av förbundets resultat periodiseras intäkter och kostnader, samtliga kända belopp periodiseras. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende december skuldförs. Detsamma gäller intjänad ej uttagen semester. Redovisning av jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är ett resultat av händelser eller transaktioner som stör jämförelser med andra perioder. Upplysning om resultateffekten av jämförelsestörande poster lämnas i not till berörda poster i resultaträkningen. Semesterlöneskuld Årets förändring av semesterlöneskuld, uppehållslön, ferielön och okompenserad övertid redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och som kortfristig skuld i balansräkningen. Belopp i tkr Not 2 Uppskattningar och bedömningar 2025 2024 Årsredovisning | 28 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 3 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Försäljningsintäkter 87 304 Taxor och avgifter 15 553 17 027 Hyror och arrenden 816 871 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 1 161 144 Bidrag och gåvor från privata aktörer Offentliga bidrag (investeringar) EU-bidrag Övriga bidrag (medlemsbidrag) 225 961 214 481 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 5 166 11 273 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter Realisationsvinster på materiella och immateriella anläggningstillgångar 472 551 Övriga verksamhetsintäkter 1 944 1 616 Summa verksamhetens intäkter 251 159 246 267 Not 4 Verksamhetens kostnader exkl. av- & nedskrivningar, avsättningar 2025 2024 pensioner Personalkostnader exklusive pensionskostnader 161 103 157 633 Pensionskostnader 13 696 30 201 Lämnade bidrag 187 Köp av verksamhet 376 3 348 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader 27 834 20 984 Inköp av material och varor 18 414 29 669 Inköp av tjänster 15 538 5 893 Realisationsförluster och utrangeringar Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter Bolagsskatt Övriga verksamhetskostnader 2 896 3 047 Summa verksamhetens kostnader 239 858 250 962 Not 5 Av- och nedskrivningar 2025 2024 Byggnadsinventarier 183 250 Inventarier & Maskiner 6 097 3 773 Fordon och Transportmedel 5 114 3 389 Summa av- och nedskrivningar 11 394 7 412 Not 6 Skatteintäkter 2025 2024 Skatteintäkter 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 0,0 0,0 Årsredovisning | 29 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 7 Finansiella intäkter 2025 2024 Räntor likvida medel 968 587 Summa finansiella intäkter 968 587 Not 8 Finansiella kostnader 2025 2024 Räntekostnader 7 251 Bankkostnader 3 3 Summa finansiella kostnader 10 255 Not 9 Extraordinära poster 2025 2024 Summa extraordinära poster 0 0 Not 10 Jämförelsestörande poster 2025 2024 Reavinster på anläggningstillgångar 599 Reaförluster och utrangeringar -233 Summa jämförelsestörande poster 0 365 Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 4 153 4 651 Inköp 2 Försäljningar Utrangeringar -500 Överföringar -203 Utgående anskaffningsvärde 3 950 4 153 Ingående ack. avskrivningar -1 957 -2 003 Försäljningar Utrangeringar 267 Överföringar 203 Årets avskrivningar -183 -221 Utgående ack. avskrivningar -1 937 -1 957 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar /återföringar Utgående ack. nedskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 2 013 2 196 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 19,19 11,00 Årsredovisning | 30 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 12 Maskiner och inventarier 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 222 997 187 201 varav inköp/övertagande från RMB 73 610 Inköp 23 434 23 471 Försäljningar -584 -152 Utrangeringar -44 -3 426 Överföringar -5 287 15 904 Utgående anskaffningsvärde 240 516 222 997 Ingående ack. avskrivningar -128 072 -123 626 varav inköp/övertagande från RMB -39 331 Försäljningar 584 140 Utrangeringar 44 3 209 Överföringar -203 Årets avskrivningar -11 814 -7 794 Utgående ack. avskrivningar -139 461 -128 072 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar /återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 101 055 94 925 Därav finansiell leasing 325 946 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 14,28 10,12 Not 13 Fordringar 2025 2024 Kundfordringar 21 962 27 357 Övriga kortfristiga fodringar 25 2 088 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 313 7 651 Utgående balans 32 299 37 096 Not 14 Kassa & Bank 2025 2024 Bank och plusgiro 40 566 43 958 Summa bank och plusgiro 40 566 43 958 Not 15 Eget kapital 2025 2024 Ingående eget kapital 38 697 44 019 - justering av eget kapital 27 809 15 592 Resultatutjämningsreserv Årets resultat 865 -11 411 Summa eget kapital 67 371 48 200 Årsredovisning | 31 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 16 Avsättning pensioner 2025 2024 Ingående värde avsättning pensioner 57 837 76 403 Övertagande avsättning RMB 13 777 Periodens avsättning pensioner -4 163 -4 789 Summa avsatt till pensioner inkl löneskatt 67 451 71 614 Not 17 Långfristiga skulder 2025 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 928 Långfristig leasingskuld -603 Förutbetalda intäkter anläggnings-/anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag Summa långfristiga skulder 0 325 Not 18 Kortfristiga skulder 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 325 16 794 Leverantörsskulder 7 615 11 740 Moms och punktskatter -318 433 Personalens skatter, avgifter och avdrag 6 388 3 225 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 15 131 18 165 Upplupna pensionskostnader 4 158 1 895 Kommunalskatteskulder Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda generella statsbidrag Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 811 5 784 Summa kortfristiga skulder 41 111 58 036 Not 19 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller 2025 2024 avsättningarna Övriga pensionsförpliktelser Utgående pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller 0 0 avsättningarna Årsredovisning | 32 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 20 Leasing 2025 2024 Finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Totala minimileasavgifter 9 044 9 044 Nuvärde minimileasavgifter -8 719 -8 116 Därav förfall inom 1 år -325 -603 Därav förfall inom 1-5 år -325 Därav förfall senare än 5 är Leasing: Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Tillgångens värde är beräknad genom en summering av återstående leasingavgifter exklusive moms. I noten redovisas värdet vid årets början som leasingfordon och som avskrivning redovisas de leasingavgifter som betalats under året. Leasingskulden är beräknad av samtliga återstående leasingavgifter uppdelat på kortfristig respektive långfristig del. Not 21 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 210 230 Förtroendevalda revisorer 21 56 Auktoriserade revisorer Total kostnad för räkenskapsrevision 231 286 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 118 261 Förtroendevalda revisorer Lekmannarevision Total kostnad för övrig revision 118 261 Total kostnad för revision 349 547 Årsredovisning | 33 (37) Ekonomisk redovisning Driftsredovisning Bokslut 2025 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Förbundsövergripande 630 -7 739 7 109 -8 543 1 434 Direktion -516 -516 -347 -169 Revision -354 -354 -331 -23 GDPR, dataskyddsombud -9 -9 -25 16 Förbundsledning 630 -6 861 -6 230 -7 840 1 610 Förbundsstab 248 152 -78 973 -169 179 168 804 375 Förbundsstab 9 -16 542 -16 533 -15 255 -1 278 Finans 248 143 -62 430 185 712 184 059 1 653 Räddningsstab 6 709 -20 912 -14 203 -14 369 166 Räddningsstab 6 227 -8 561 -2 334 -2 422 88 Enhet LC 481 -12 351 -11 870 -11 947 77 Förebyggandeavdelning 2 721 -9 067 -6 346 -6 451 105 Förebyggandeavdelning 2 721 -9 067 -6 346 -6 451 105 Räddningsavdelning 30 393 -171 049 -140 656 -139 440 -1 216 Räddningsavdelning 7 904 -7 283 621 513 108 Enhet station Uddevalla -21 374 -21 374 -21 127 -247 Enhet station Trollhättan -20 542 -20 542 -21 353 811 Enhet station Vänersborg -21 122 -21 122 -20 937 -185 Enhet RiB Väst 2 461 -26 514 -24 053 -24 335 282 Enhet RiB Öst 319 -24 062 -23 743 -22 110 -1 633 Enhet Teknik 17 922 -43 220 -25 297 -25 784 487 Enhet utbildning & övning 1 787 -6 933 -5 145 -4 307 -838 Resultat 865 Det redovisade resultatet är 865 tkr. Detta härleds dels till lägre kostnader för personal och avskrivningar dels högre kostnader för det administrativa avtalet med Trollhättans Stad. Årsredovisning | 34 (37) Ekonomisk redovisning Förbundsledning Under året har en budget för oförutsedda utgifter hanterats av förbundsledningen. Denna reserv har fått användas för att täcka oförutsedda kostnader pga. sammanslagningen av förbunden. I övrigt har utfallet följt pFlöanrebriungnedn.s staben Det totala utfallet för 2025 visar ett mindre överskott om +400 tkr för de ansvarsområden som omfattar förbundsstaben och ansvar �inans. Förbundsstaben redovisar en avvikelse mot budget på –1 250 tkr, medan ansvar �inans uppvisar ett överskott på +1 650 tkr, vilket sammantaget ger det positiva resultatet. Avvikelsen inom förbundsstaben är huvudsakligen hänförlig till administrativa och systemrelaterade kostnader som uppstått i samband med etableringen av det nya förbundet. Flera av dessa kostnader har varit av engångskaraktär och svåra att fullt ut förutse i budgetarbetet. Förbundsbildningen har krävt omfattande samordning och anpassning av HR-, ekonomi- och IT-system som tidigare skilde sig åt mellan de två föregående förbunden. Under året har staben haft huvudansvaret för att säkerställa driftsatta lösningar, upprätthålla parallella system under övergångsperioden samt implementera nya rutiner för att skapa en gemensam administrativ grundstruktur. Detta har genererat både ökade licenskostnader och ett utökat resursbehov. Samtidigt har ansvar �inans haft lägre kostnader för avskrivningar än budgeterat, vilket till största del förklarar det positiva utfallet. Utöver systemarbetet har förbundsstaben hanterat ett avsevärt större administrativt tryck än normalt, bland annat kopplat till framtagande av nya styrdokument, processöversyner och etablering av gemensamma arbetssätt för hela organisationen. Dessa insatser har varit nödvändiga för att skapa stabilitet och rättssäkerhet i förbundets administrativa funktioner, men har samtidigt inneburit merkostnader under året. Det totala överskottet bedöms till största delen bero på kostnader och intäktsförhållanden som inte återkommer i samma omfattning kommande år. Erfarenheterna från 2025 har använts för att justera budgetramarna inför 2026 och skapa en mer träffsäker ekonomisk planering framåt. Årsredovisning | 35 (37) Ekonomisk redovisning Räddningsstaben I det stora hela har verksamheten inte inneburit några avgörande ekonomiska avvikelser. Då avdelningen under året haft personella vakanser och avgångar har det genererat ett ekonomiskt positivt resultat avseende personalkostnader men samtidigt inneburit att viss verksamhet ej kunnat hanterats och därmed förskjutits till kommande verksamhetsår. Nyrekrytering har gjorts framgångsrikt inför 2026. En stor del av förbundets IT -relaterade kostnader har under 2025 hanterats av räddningsstaben, även poster som budgeterats på annan avdelning samt poster av engångskaraktär till följd av förbundsbildningen, vilket ger en avvikelse i budgetresultatet men balanseras i stort ut. Inför detaljbudget för 2026 har detta justerats i möjligaste mån, men vissa åtgärder avseende fortsatt digital anpassning till följd av förbundsbildningen följer även för 2026 drift- och investeringskostnader. Avseende stabens ansvar för koordinering av räddningsledningssystemet samt sammanhållen planering av RUHB (Räddningstjänst under höjd beredskap), har årets utvecklingsarbete ej medfört extraordinära kostnader, vilket dock ser annorlunda ut för staben Focöh rReFBbDy sgogma hneldheet a20v2d6 eoclnh ifnragm åt. Förebyggandeavdelningen har under årets första kvartal haft hög arbetsbelastning till följd av vakanta tjänster och tillkommande administrativa arbetsuppgifter. Under sommaren uppstod ytterligare vakanta tjänster varvid en paus infördes i arbetet med tillsyn av farlig verksamhet. Förebygganderesurser har under årets första hälft använts till att stödja Tanums kommuns räddningstjänst i det förebyggande arbetet. Nya tjänster har tillsatts under sommar och höst vilket har bidragit till en stabilisering. Ekonomiska resultatet för avdelningens tillsynsarbete har varit lägre än planerat. Samtidigt har ökning av intäkter skett inom området brandfarliga och explosiva varor där antalet tillståndsansökningar ökat. Ny lagstiftning trädde i kraft under sommaren vilken genererat ökade intäkter till följd av anmälningsplikt för sprängningar och tillfälliga förråd för explosiva varor. Vakanta tjänster under året har gett som resultat minskade lRönäedkodsntniandgers. avdelning Räddningsavdelningen gör sitt första verksamhetsår och de två största ekonomiska avvikelserna ligger på Enhet Uddevalla och Enhet RiB OÄst. För Enhet Uddevalla handlar det om den tidigare nämnda lön- och semesterskulden som kommer från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän, tar man bort denna så gör Enhet Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg gemensamt ett positivt resultat. För RiB OÄst så handlar det om en kraftig underbudgetering från tidigare Norra AÄlvsborgs Räddningstjänst, budgeten Årsredovisning | 36 (37) Ekonomisk redovisning för RiB-verksamheten har inte varit förankrad och stämt med verkliga behov. Skillnaden mellan de två RiB enheterna var något som identi�ierades tidigt som ett frågetecken, storleken på respektive enhet och skillnaden mellan budgeterna stämde inte överens. Inför 2026 har ett samlat arbete gjorts där nu enheterna ligger mer realistiskt mot verksamheten. Enhet Utbildning och OÄvning gör också ett underskott. Enheten är ny för året och ingen tidigare verksamhet har funnits att jämföra med, här görs också justeringar till 2026. Enhet Tekniks positiva resultat bärs upp till stor del av det vitesbelopp som förbundet �ick tillbaka från leverantören på grund av sen leverans av räddningsenhet. Resultatet för avdelningen ligger samlat Innärva beessluttaedr biundggets. redovisning (Belopp i tkr) Budget 2025 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier och byggnadsinventarier 10 025 2 434 22 022 Del som flyttats över från 2024 till 2025 2 580 Fordon och transportmedel 39 168 21 000 11 645 Del som flyttats över från 2024 till 2025 31 360 Summa 49 193 23 434 33 667 AÅrets investeringar har påverkats av tidigare pausade reinvesteringar och en historiskt eftersatt investeringsnivå, vilket medfört ett stort investeringsutrymme för 2025 som inte kunnat nyttjas fullt ut. Förbundet har investerat 23,4 mkr av de i budget 49,2 mkr. Investeringarna för året har bland annat varit släck-/räddningsfordon, besiktningsbilar, utryckningsmaterial och larmställ. Förlängda leveranstider för fordon och utrustning samt begränsade personalresurser och behov av extern upphandlingskompetens har bidragit till att investeringarna tillfälligt hamnat under budget. Årsredovisning | 37 (37) Räddningstjänsten Fyrbodal 1 (2) Revisorerna Till fullmäktige i respektive medlemskommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Räddningstjänsten Fyrbodal (organisationsnummer 222000–0950) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen av räkenskaperna har genomförts enligt standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Räddningstjänsten Fyrbodal har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna är rättvisande. Denna bedömning baseras på det sakkunniga biträdets yttrande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål direktionen uppställt för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att balanskravet efterlevs. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade rapporter. GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Räddningstjänsten Fyrbodal 2 (2) Revisorerna Datum enligt digital underskrift Carl-Johan Sernestrand Anders Karlzon Clas Hedlund Magnus Cassel Olle Krischansson Eva Larsson Leif C Dahl Bilagor: Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025 Löpande granskning och granskning av årsredovisning 2025 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 Grundläggande granskning 2025 GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Carl-Johan Sernestrand KARL-OLOF KRISCHANSSON Undertecknare Undertecknare Serienummer: 9777178b6e5761[…]eaeffecf7e698 Serienummer: 3abf46ab03940a[…]ef1d72cea6712 IP: 85.224.xxx.xxx IP: 78.70.xxx.xxx 2026-03-04 13:05:09 UTC 2026-03-04 16:39:09 UTC Claes Ingvar Hedlund EVA KATARINA LARSSON Undertecknare Undertecknare Serienummer: a7f8b9d12e7bf9[…]404ad53c45c1d Serienummer: d176c22e241215[…]0cb34077590c9 IP: 77.218.xxx.xxx IP: 90.238.xxx.xxx 2026-03-04 18:10:08 UTC 2026-03-05 11:15:31 UTC Hans Anders Karlzon MAGNUS CASSEL Undertecknare Undertecknare Serienummer: 326fff05850e09[…]e6aadd1d0119d Serienummer: 8bb6e0bccf50bd[…]12586df5cc48d IP: 85.229.xxx.xxx IP: 78.66.xxx.xxx 2026-03-05 16:43:57 UTC 2026-03-05 17:23:35 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Leif Carl Lennart Dahl Undertecknare Serienummer: 4e87bc759a081b[…]36b2579e6b244 IP: 188.151.xxx.xxx 2026-03-06 14:08:46 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna Räddningstjänstförbundet Fyrbodal, org.nr Förbundsledningens ansvar 222000-0950 Det är förbundsledningen som har ansvaret för att Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild Räddningstjänstförbundet Fyrbodal utfört revision och enligt LKBR. Förbundsledningen ansvarar även för den interna granskning av årsredovisningen enligtStandard för kommunal kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Yttrande om årsredovisningens balansräkning, Det sakkunniga biträdets ansvar resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida investeringsredovisning samt noter årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, Uttalande kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig Vi har utfört en revision av årsredovisningen enligtStandard dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett för kommunal räkenskapsrevision för yttrande som en del av en revisionsrapport till de Räddningstjänstförbundet Fyrbodal för år 2025-01-01–2025- förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av 12-31. Förvaltningsberättelsen har granskats enligt särskilda säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs instruktioner. enligtStandard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess Som del av en revision enligtStandard för kommunal finansiella resultat och kassaflöde för året. räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Förvaltningsberättelsens lagstadgade delar är förenliga med Dessutom: årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden  identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, Vi har utfört uppdraget enligtStandard för kommunal resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard investeringsredovisning samt noter, vare sig dessa beror beskrivs närmare i avsnittetDet sakkunniga biträdets ansvar. på oegentligheter eller misstag, utformar och utför Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och förhållande till förbundet. inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Annan information väsentlig felaktighet som beror på misstag, Årsredovisningen innehåller också annan information än  Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och interna kontroll som har betydelse för vår revision, för att investeringsredovisning samt noter. Det är direktionen som utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn har ansvaret för denna andra information. till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra  Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som en revision av denna information, men det är vårt ansvar att används och rimligheten i förbundsledningens läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är uppskattningar i redovisningen och tillhörande oförenlig med årsredovisningens balansräkning, upplysningar. resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter. Vid denna genomgång  Utvärderar vi den övergripande presentationen, beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under strukturen och innehållet i årsredovisningens revisionen och bedömer om den andra informationen verkar balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- innehålla väsentliga felaktigheter. och investeringsredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi som ger en rättvisande bild. har inget att rapportera i det avseendet.  Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Z2GW22VRMV--T0PAQ20YAW--3XV978IEZ-5C-PKMC8DR91--V9K7W4VJFX--ZGCP3Y596E ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen Det är förbundsledningen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen och att denna upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” iStandard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligtStandard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Undertecknande Uddevalla dag för elektronisk underskrift Ernst & Young AB Anna de Blanche Ansvarigt sakkunnigt biträde Z2GW22VRMV--T0PAQ20YAW--3XV978IEZ-5C-PKMC8DR91--V9K7W4VJFX--ZGCP3Y596E ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Anna Elisabeth De Blanche(SSN-validerad) Auktoriserad revisor Serienummer: 23b1984a015a79[…]fa70eb96b6846 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-02-24 08:48:44 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. Z2GW22VRMV--T0PAQ20YAW--3XV978IEZ-5C-PKMC8DR91--V9K7W4VJFX--ZGCP3Y596E ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Fyrbodal OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 1. God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Varje kommun och kommunalförbund ska enligt kommunallagen ha riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i delårsrapport och årsredovisning. Direktionens och revisorernas roll illustreras i figuren nedan. 1 2 3 Riktlinjer/mål Delårsrapport Årsredovisning Direktionen beslutar om Direktionen utvärderar målen i Direktionen utvärderar målen i mål för god ekonomisk delårsbokslutet och gör en årsredovisningen och gör en hushållning. prognos över måluppfyllelsen bedömning av måluppfyllelsen för helåret. för helåret. Revisorerna bedömer om resultaten delårsrapport och årsredovisning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat samt om kommunen klarar kravet på en ekonomi i balans. Sida 2 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 2. Förbundets definition av god ekonomisk hushållning • Direktionen har i budget 2025 med verksamhetsplan beslutat om fyra finansiella och tio verksamhetsmässiga mål vilka även utgör mål för god ekonomisk hushållning (GEH). • För varje mål har förbundet bestämt två målnivåer: En generell målnivå baserad på krav i lagstiftning eller annan föreskriftstyrd verksamhet och en målnivå utifrån GEH. • I samtliga fyra finansiella mål är den generella målnivån samma som den för GEH. • I samtliga tio verksamhetsmål är den generella målnivån högre än den för GEH. Det vanligaste fallet är att den generella målnivån är 100% medan målnivån för GEH är 90%. • Samtliga mål har en procentuell målnivå knutna till sig. För vissa av målen med mer ”kvalitativ” inriktning är det därför inte helt tydligt vad målnivån innebär. Exempelvis målet att ”Tillsynsverksamheten planeras och utförs enligt fastställd rutinbeskrivning”, som har en generell målnivå om 90% och en GEH-målnivå om 70%. • Förbundet har konkretiserat vilken måluppfyllelse som krävs för att förbundet ska anses ha god ekonomisk hushållning: Minst tre av fyra finansiella mål ska uppnås och minst sex av tio verksamhetsmål ska uppnås. Sida 3 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 3. Direktionens uppföljning av god ekonomisk hushållning och balanskrav • Direktionen följer upp samtliga 14 mål. • Samtliga 10 verksamhetsmässiga mål bedöms av direktionen uppnås för året. • Samtliga 4 finansiella mål bedöms av direktionen uppnås för året. • För samtliga måluppföljningar ges en kort kommentar. För flera av målen kommenteras endast att plan/rutin följs. • Direktionen bedömer att en god ekonomisk hushållning uppnås. I anslutning till bedömningen redogörs för måluppfyllelsen. • Förbundets balanskravsresultat är + 865 tkr. Sida 4 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 4. Vår bedömning • Vår bedömning är att det lagstadgade balanskravet uppfylls, detta utifrån att förbundet når ett positivt balanskravsresultat. • Vår bedömning är att utfallet är förenligt med de finansiella mål som direktionen fastställt. • Vår bedömning är att utfallet är förenligt med de verksamhetsmässiga mål som direktionen fastställt. • Vår samlade bedömning är att förbundet uppnår en god ekonomisk hushållning år 2025. • Detta eftersom måluppfyllelsen inom både de finansiella och verksamhetsmässiga målen är tillräcklig utifrån förbundets definition av god ekonomisk hushållning, samt att balanskravsresultatet uppnås. Sida 5 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 5. Våra rekommendationer Vi ser positivt på att förbundet har kriterier för vilken måluppfyllelse som krävs för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnått samt att målnivåer har kopplats till målen. Vi konstaterar dock att det för vissa målsättningarna inte är tydligt vad målnivån i procent innebär. Vi rekommenderar direktionen att: • Tydliggöra vad procentuella målnivåer innebär för mål som inte är kvantitativa • Utveckla uppföljningen av verksamhetsmålen så att det tydligt framgår vad bedömningen avseende måluppfyllelse grundar sig på. 24 februari 2026 Thomas Edin Mikaela Gretzer, kvalitetssäkrare Certifierad kommunal yrkesrevisor, EY Certifierad kommunal yrkesrevisor, EY Sida 6 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP Revisionsrapport 2025 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2026 Räddningstjänstförbundet Fyrbodal Grundläggande granskning 2025 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Innehållsförteckning Samlad bedömning och rekommendationer ..................................................................... 2 1. Sammanställd bedömning ......................................................................................... 3 2. Inledning ..................................................................................................................... 5 3. Granskningens utgångspunkter ............................................................................... 6 4. Granskningsresultat .................................................................................................. 8 Bilaga 1: Revisionskriterier Bilaga 2: Källförteckning 1 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Samlad bedömning och rekommendationer EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Räddningstjänstförbundet Fyrbodal genomfört en grundläggande granskning avseende 2025 års verksamhet. Syftet med granskningen har varit att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Vår samlade bedömning är att förbundsdirektionen har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål och riktlinjer. Av uppföljningen framgår att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål uppnås. Vi bedömer att förbundsdirektionen har säkerställt att arbetet med intern kontroll sker i enlighet med riktlinjer. Slutligen bedömer vi att förbundsdirektionen delvis har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Det är utifrån uppföljningen inte möjligt att följa hur måluppfyllelsen har mätts och vad bedömningen om måluppfyllelse grundar sig på. Utifrån granskningen rekommenderar vi förbundsdirektionen att:  Utveckla uppföljningen av verksamhetsmålen så att det tydligt framgår vad bedömningen avseende måluppfyllelse grundar sig på. Göteborg den 3 mars 2026 Sebastian Kamlin Thomas Edin Verksamhetsrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB Mikaela Gretzer Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 2 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 1. Sammanställd bedömning I kapitlet besvaras granskningens revisionsfrågor följt av en sammanställd bedömning utifrån granskningens revisionskriterier. 1.1. Svar på revisionsfrågor Revisionsfrågor Svar på revisionsfrågor Har direktionen säkerställt att Ja. Förbundet har fastställt en årlig budget verksamheten bedrivs i enlighet med med en ekonomisk plan för de kommande tre förbundets mål och riktlinjer? åren, beslutat om fyra finansiella mål och tio verksamhetsmässiga. Samtliga mål som följs upp bedöms av direktionen att uppnås. Har direktionen säkerställt en tillräcklig Ja. Internkontrollarbetet har följt intern kontroll? Det vill säga i enlighet anvisningarna. med kraven i kommunallagen samt förbundets styrmodell. Har direktionen säkerställt en tillräcklig Delvis. Granskningen visar att det finns en uppföljning och rapportering? Det vill otydlighet i vad bedömningen av säga i enlighet med kraven i måluppfyllelse grundas på för flera av kommunallagen samt förbundets verksamhetsmålen. styrmodell. 3 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 1.2. Sammanställd bedömning utifrån revisionskriterier Nedanstående tabell sammanställer våra bedömningar för förbundsdirektionen utifrån granskningens ramverk av revisionskriterier. Våra rekommendationer framgår i kapitel 1. Tabell 1. Sammanställd bedömning utifrån revisionskriterier. Styrning Intern kontroll Uppföljning A1 A2 A3 B1 B2 C1 C2 Förbund sdirektio R nen R Kriteriet uppfyllt Avvikelse Väsentlig avvikelse Ej tillämpligt Rekommendation Beskrivning av kriterier A. Verksamheten bedrivs i enlighet med förbundets mål och riktlinjer A1. Förbundsdirektionen har fastställt en årlig budget för de närmsta tre räkenskapsåren senast den 1 oktober. A2. Förbundsdirektionen har beslutat om verksamhetsmässiga och finansiella mål. A3. Måluppfyllelse i beslutade mål. B. Arbete med intern kontroll i enlighet med anvisningar B1. Direktionen har fastställt en internkontroll. I planen ska framgå - Identifierat riskområde - Kontrollområde - Hur ofta kontrollen sker - Bedömd risknivå - Metod för kontroll B2. Internkontrollplanen har följts upp och rapporteras till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december. C. Uppföljning och rapportering av verksamhet och ekonomi i enlighet med styrmodell C1. Förbundsdirektionen har löpande följt upp verksamhet och ekonomi per april och augusti samt årsredovisning C2. Förbundet har följt upp avvikelser i verksamhet och/eller vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. 4 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 2. Inledning 2.1. Bakgrund Förbundsrevisionens uppgift är att ge medlemskommunernas respektive kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Enligt kommunallagen ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom räddningstjänstförbundets verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna årligen kan pröva och uttala sig om ansvarstagandet för revisionsobjektet, det vill säga förbundsdirektionen. Förbundsdirektionens ansvar för verksamheten regleras bland annat i kommunallagen. Där framgår att direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen ge underlag för att bedöma direktionens styrning, uppföljning och kontroll samt måluppfyllelse. Den grundläggande granskningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser som sker under revisionsåret. Granskningen avser enligt God revisionssed bland annat frågor avseende huruvida förbundsdirektionen har: ► Beslutat om vision, mål och riktlinjer för förbundets verksamhet ► Följt beslutad vision, mål och riktlinjer för förbundets verksamhet ► Genomfört en egen riskanalys ► Följt upp verksamhetens resultat samt beslutat om åtgärder vid eventuella avvikelser ► Arbetat med ekonomistyrning samt ekonomisk uppföljning och rapportering ► Arbetat systematiskt med sin interna kontroll avseende såväl verksamhet som redovisning ► Säkerställt tydliga beslutsunderlag och protokoll Förbundsrevisionen har beslutat att genomföra en grundläggande granskning av förbundet. Granskningen har sin utgångspunkt i God revisionssed samt risker som framkommit i revisorernas risk- och väsentlighetsanalys 2025. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvars- prövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed1. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:  Har direktionen säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med förbundets mål och riktlinjer? 1 Revisionen genomför ytterligare insatser inom räkenskaps- och verksamhetsrevision som utgör grund för ansvarsprövningen. Dessa dokumenteras i särskilda rapporter och sammanfattas tillsammans med den grundläggande granskningen inför ansvarsprövningen. 5 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP  Har direktionen säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt förbundets styrmodell.  Har direktionen säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt förbundets styrmodell. 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:  Kommunallagen (2017:725) 6 kap. 1 § och 6 §  Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Fyrbodal  Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor  Budget 2025 med Verksamhetsplan för Räddningstjänstförbundet Fyrbodal  Reglemente för förbundsdirektionen  Övriga mål och riktlinjer för verksamheten Revisionskriterier inklusive förbundets styrmodell beskrivs i bilaga 1. Granskningens källförteckning återfinns i bilaga 2. 3. Granskningens utgångspunkter I avsnittet beskrivs granskningens utgångspunkter. Verksamheten i det nya förbundets regi påbörjades 2025-01-01. Det pågår fortsatt ett arbete i förbundet med att fastställa styrdokument för verksamheten. Förbundet saknar vid granskningstillfället riktlinjer för styrning och ledning, ekonomistyrningsprinciper och riktlinjer för intern kontroll. Vi bedömer att det finns ett antal grundkriterier som kan ställas upp utifrån tidigare förbunds riktlinjer och/eller praxis i syfte att granska om direktionen säkerställt en ändamålsenlig verksamhet, uppföljning och intern kontroll, vilka redogörs för i ramverket nedan. Ramverket är utgångspunkten för de avvikelser som redogörs för i efterföljande kapitel. 6 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Utifrån befintliga styrdokument och praxis bedömer vi att direktionen ska ha genomfört följande för att ha säkerställt dels att verksamhet och ekonomi styrs och följs upp i tillräcklig utsträckning, dels att internkontrollarbetet varit tillräckligt: ► Styrning o A1. Förbundsdirektionen har fastställt en årlig budget inklusive ekonomisk plan för de närmsta tre räkenskapsåren senast den 1 oktober o A2. Förbundsdirektionen har beslutat om verksamhetsmässiga och finansiella mål o A3. Måluppfyllelse i beslutade mål ► Intern kontroll o B1. Direktionen har fastställt en internkontrollplan. I planen ska framgå: ▪ Identifierat riskområde ▪ Kontrollansvarig ▪ Hur ofta kontrollen sker bedömd risknivå ▪ Bedömd risknivå ▪ Metod för kontroll o B2. Internkontrollplanen har följts upp och rapporterats till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december ► Uppföljning o C1. Förbundet har följt upp verksamhet och ekonomi i delårsrapporter april och augusti samt årsredovisning. o C2. Förbundet har följt upp avvikelser i verksamhet och/eller ekonomi samt vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. Revisionskriterier beskrivs i sin helhet i bilaga 1. Avvikelser som noteras i granskningen utifrån ovanstående ramverk redovisas löpande i rapporten. 7 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Granskningsresultat I kapitlet beskrivs avvikelser som påträffats i granskningen avseende förbundsdirektionens arbete utifrån mål och riktlinjer, arbete med intern kontroll samt uppföljning och rapportering. Vidare beskrivs väsentliga händelser som framkommit under dialog. Kapitlet avslutas med våra bedömningar utifrån granskningens revisionskriterier. Teckenförklaring:  = Ingen avvikelse har noterats  = Mindre avvikelse har noterats = Brister har noterats i granskningen 3.1. Verksamheten bedrivs i enlighet med förbundets mål och riktlinjer  A1. Förbundsdirektionen har fastställt en årlig budget inklusive ekonomisk plan för de närmsta tre räkenskapsåren senast den 1 oktober. Förbundet har för 2025 fastställt en budget tillsammans med en ekonomisk plan för de kommande tre åren.  A2. Förbundsdirektionen har beslutat om verksamhetsmässiga och finansiella mål Förbundsdirektionen har beslutat om fyra finansiella och tio verksamhetsmässiga mål.  A3. Måluppfyllelse i beslutade mål I förbundets årsredovisning beskrivs att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål uppnås. 3.2. Internkontroll  B1. Direktionen har fastställt en internkontrollplan Inga avvikelser har noterats.  B2. Internkontrollplanen har följts upp och rapporterats till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december. Inga avvikelser har noterats. 8 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 3.3. Uppföljning  C1. Förbundet har följt upp verksamhet och ekonomi i delårsrapporter per april och augusti samt årsredovisning. Verksamhet och ekonomi har följts upp löpande. Uppföljning av måluppfyllelse har skett i delårsrapport samt i årsredovisning. I årsredovisningen motiveras bedömningen av utfallet i målen med exempel på aktiviteter. Det är dock utifrån uppföljningen inte möjligt att följa vad det är som har följts upp inom ramen för målet. Måluppfyllelsen beskrivs i flera fall i procent (90, 96 och 100) men det framgår inte vad som har mätts och hur bedömningen gått till.  C2. Förbundet har följt upp avvikelser i verksamhet och/eller ekonomi samt vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. Frågan har inte varit aktuell under 2025, ingen bedömning görs. 3.4. Resultat av dialog I avsnittet återges väsentliga händelser, risker och utmaningar som framkommit vid dialog med förbundsdirektionens presidium. ► Krisberedskap är en viktig fråga för förbundet. Vid dialog framförs att förbundet har en robust organisation kopplat till krisberedskap och ett gott samarbete med medlemskommunernas säkerhetssamordnare. Det uppges dock finnas ett behov av att fortsätta utveckla förbundets kontinuitetshantering. ► Förbundet arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Bildandet av det nya räddningstjänstförbundet har medfört ett ökat ansökningstryck på heltidstjänster. Det nya förbundet ses som en lagom stor organisation där medarbetare kan utvecklas i sina respektive roller. Dock uppges att det inför 2026 finns risker kopplat till kompetensförsörjning. Förbundet uppges även ha arbetat med att förbättra arbetsmiljön och trivseln på arbetsplatsen. ► Vid dialog framförs att miljömässig utveckling och efterlevnad av miljökrav är en verksamhetsrisk. Förbundet har inte specifik kompetens kopplat till miljömässiga krav utan uppges vara i behov av stöd från medlemskommunerna. ► Förbundet utför tillsyn utifrån lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och lagen om skydd mot olyckor (LSO). I dialog uppges att det i tillsynsverksamheten finns en utmaning med kompetensförsörjning. Det framförs att det finns ett begränsat antal människor med specialkompetens inom tillsynsområdena, vilket gör att räddningstjänstförbund konkurrerar med varandra om personal. 9 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 3.5. Vår bedömning Styrning Vi bedömer att förbundsdirektionen har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål och riktlinjer. Av uppföljningen framgår att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål uppnås. Vi konstaterar att förbundet uppnår ett balanskravsresultat om 865 000 kr för 2025. Internkontroll Vi bedömer att direktionen har säkerställt ett arbete med intern kontroll i enlighet med anvisningar. Uppföljning Vi bedömer att direktionen delvis har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Det finns en otydlighet i hur uppföljningen av verksamhetsmålen rapporteras. Det är utifrån uppföljningen inte möjligt att följa hur måluppfyllelsen har mätts och vad bedömningen om måluppfyllelse grundar sig på. Utifrån granskningen rekommenderar vi förbundsdirektionen att:  Utveckla uppföljningen av verksamhetsmålen så att det tydligt framgår vad bedömningen avseende måluppfyllelse grundar sig på. 10 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Bilaga 1. Revisionskriterier Förbundsdirektionen är förbundets styrelse och beslut beslutande församling. Förbundsdirektionen ska årligen fastställa en budget inklusive en ekonomisk plan för de kommande tre räkenskapsåren senast den första oktober. Därtill ska direktionen ha fastställt en internkontrollplan som ska ha följts upp och rapporterats till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december. Förbundet ska även besluta om finansiella mål och måluppfyllelse samt att följa upp avvikelser i verksamhet och/eller ekonomi och slutligen vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. Kommunallagen (2017:725) Kommunallagen 9 kap. 2 § anger att lagens bestämmelser ska tillämpas för kommunalförbund. Kommunallagens 6 kap. 1§ och 6 § anger att styrelse och nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer samt bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Styrelse och nämnder ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Förbundsordning Antagen Lysekils kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Munkedals kommunfullmäktige – 2024-06-24 Antagen Uddevallas kommunfullmäktige – 2024-06-13 Antagen Trollhättan kommunfullmäktige – 2024-06-17 Antagen Mellerud kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Färgelanda kommunfullmäktige – 2024-06-12 Antagen Vänersborg kommunfullmäktige – 2024-06-19 Kommunerna Lysekil, Munkedal, Uddevalla, Trollhättan, Mellerud, Färgelanda och Vänersborg ingår i ett kommunalförbund för frågor som rör räddningstjänst. Syftet är att tillgodose krav och intentioner i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt att skapa goda förutsättningar för att uthålligt arbeta med trygghet och säkerhet i det komplexa samhället. Kommunalförbundet ansvarar för att i medlemskommunernas ställe: ► Fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt förordningen (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor med undantag för: a. att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap. 6 §), b. att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap. 1 §) samt c. när medlemskommunen är att betrakta som enskild (2 kap.). ► Fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor med undantag för: 11 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP a. att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn över kommunalförbundets egen hantering av brandfarliga och explosiva varor samt b. skyldigheter som åvilar medlemskommunen i egenskap av verksamhetsutövare ► Fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna avseende information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsatser enligt lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-olyckor. ► Genom information, rådgivning och annat stöd underlätta för enskilda att fullgöra sina skyldigheter. Kommunalförbundet stödjer medlemskommunerna med at: ► lämna beslutsförslag till medlemskommunerna avseende taxor inom kommunalförbundets verksamhetsområde ► tidigt initieras i kommunernas plan och byggverksamhet enligt Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Kommunalförbundet stödjer även kommunerna i kommunernas byggprocess främst vad avser granskning av bygglovs- och bygganmälansärenden samt medverkan i byggsamråd. Budgetprocess Förbundsdirektionen ska årligen fastställa budget och verksamhetsplan för kommunalförbundet samt en övergripande ekonomisk plan för de kommande tre räkenskapsåren inom de ekonomiska ramar och enligt de riktlinjer i övrigt som förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. Budgeten för nästkommande år ska fastställas av förbundsdirektion före september månads utgång. Verksamhetsplan och budget ska vara medlemskommunerna tillhanda senast den 1 oktober året innan räkenskapsåret. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk plan för den kommande treårsperioden. Reglemente för förbundsdirektionen Antagen Lysekils kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Munkedals kommunfullmäktige – 2024-06-24 Antagen Uddevallas kommunfullmäktige – 2024-06-13 Antagen Trollhättan kommunfullmäktige – 2024-06-17 Antagen Mellerud kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Färgelanda kommunfullmäktige – 2024-06-12 Antagen Vänersborg kommunfullmäktige – 2024-06-19 Direktionen är förbundets styrelse och beslutande församling. Direktionen fullgör de uppgifter som ankommer på både kommunfullmäktige och sådana nämnder som föreskrivs i de lagar och förordningar som reglerar förbundets verksamhet. Direktionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning samt hos förbundsmedlemmarna och statliga myndigheter göra de framställningar som direktionen anser påkallade. Det åligger direktionen att:  Förbundsdirektionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunalförbundets utveckling och ekonomiska ställning samt hos 12 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP förbundsmedlemmarna och statliga myndigheter göra de framställningar som förbundsdirektionen anser påkallade.  Förbundsdirektionens arbete ska inom kommunalförbundets verksamhetsområde vara inriktat på att bereda människors liv, hälsa, egendom och miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förbundsdirektionen har ansvaret för att räddningsinsatser kan genomföras effektivt och kraftfullt.  Inom ramen för sin verksamhet har förbundsdirektionen ansvaret för att tillgängliga resurser organiseras på ett rationellt och effektivt vis, att samordningsfördelar i organisationen tas till vara, att den samlade kompetensen i organisationen utvecklas, att tekniska resurser håller en med hänsyn till uppgifterna hög standard, att ledningsresurser utvecklas och att annat utvecklingsarbete bedrivs, i syfte att förbundets uppgifter ska kunna utföras på ett kvalificerat, effektivt och verkningsfullt sätt.  Förbundsdirektionen svarar för att innehållet i handlingsprogram för förebyggande verksamhet samt räddningstjänst, i takt med utvecklingen, hålls på effektivast möjliga nivå, och att resurserna inom ramen för tillgängliga medel dimensioneras för att på bästa sätt uppfylla ambitionsnivån i handlingsprogrammet.  Förbundsdirektionen ska anställa (och entlediga) förbundsdirektör samt fastställa instruktion för direktören.  Förbundsdirektionen ska se till att uppföljning fortlöpande sker av verksamheten.  Förbundsdirektionen svarar för informations- och utbildningsinsatser i den förebyggande verksamheten.  Förbundsdirektionen ansvarar för att leda medlemsråden samt säkerställa att kallelse och underlag skickas ut i tid samt att protokoll förs vid medlemsrådsmöten. Förbundsdirektionen ska i övrigt se till att det upprätthålls en aktiv och fungerande relation till förbundsmedlemmarna, att samråd fortlöpande sker med förbundsmedlemmarna i olika frågor som berör medlemskommunerna och att rapporter lämnas till förbundsmedlemmarna över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen i förbundet. Samverkan med förbundsmedlemmarna i olika frågor kan ske. 13 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Bilaga 2: Källförteckning Dialog  Förbundsdirektionens presidium, räddnings- och förbundschef och biträdande förbundschef. Dokumentation  Budget 2025 med verksamhetsplan  Förbundsordning  Internkontrollplan 2025  Risk- och konsekvensanalys  Reglemente  Sammanträdesprotokoll 2025  Delårsrapport per april och augusti 2025  Årsredovisning 2025  Reglemente intern kontroll (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund)  Policy för finansiell verksamhet (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) 14 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP ÅRSREDOVISNING 2025 Med förvaltningsberättelse och slutredovisning för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Antagen av direktionen 2026-02-24 ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE— 3 Översikt över verksamhetens utveckling— 4 Om Räddningstjänsten Mitt Bohuslän samt grunder för dess avveckling— 5 Händelser av väsentlig betydelse— 6 Väsentliga personalförhållanden— 8 Arkivansvar och tillgång till allmänna handlingar— 8 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten— 9 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning— 10 Händelser efter räkenskapsperiodens slut— 10 Balanskravsutredning— 11 Resultatdisposition och skifte av kvarvarande eget kapital— 12 EKONOMISK REDOVISNING — 13 Resultaträkning— 13 Balansräkning— 14 Kassaflödesanalys— 15 Notförteckning— 16 Investeringsredovisning— 27 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I denna förvaltningsberättelse lämnar Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) information om förvaltningen av kommunalförbundet i enlighet med 11 kap. Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsbe- rättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av RMB:s verksamhet det gångna året. FÖRBUNDSDIREKTIONEN SAMMANFATTAR SLUTREDOVISNINGEN Årsredovisningen och slutredovisningen för RMB Efter att denna årsredovisning och slutredovisning avser det avslutande räkenskapsåret i samband har fastställts av förbundsdirektionen i dess egen- med förbundets likvidation. Efter genomförd skap av likvidator ska handlingarna överlämnas för verksamhetsövergång till Räddningstjänsten godkännande till kommunfullmäktige i Uddevalla, Fyrbodal (RFBD) per den 1 januari 2025 har förbun- Lysekil och Munkedals kommuner. När samtliga det inte bedrivit någon operativ verksamhet. godkännanden har protokollförts kan skiftet av Förbundsdirektionen har, i enlighet med § 17 i kvarstående tillgångar verkställas. Därefter begärs förbundsordningen, fullgjort sitt uppdrag i egenskap avregistrering av förbundet hos registreringsmyndig- av likvidator. heten Statistiska centralbyrån (SCB), varvid även Under året har samtliga tillgångar och skulder förbundets bankkonto avslutas. avvecklats eller överförts till bokfört värde. Samtliga I samband med att samtliga tre kommunfullmäk- åtaganden och avtal har avslutats eller överläm- tige har fattat beslut om att godkänna slutredovis- nats. Avvecklingen har genomförts på ett ordnat ningen upphör förbundets verksamhet formellt. och kontrollerat sätt och har omfattat anläggnings- Därmed avslutas även uppdragen för de förtroen- tillgångar, pensionsåtaganden samt personalrelate- devalda ledamöterna i förbundsdirektionen samt rade skulder. Årets resultat uppgår till ett litet uppdragen inom lekmannarevisionen. När dessa underskott på 13 761 kronor. åtgärder har genomförts anses likvidationen av RMB Efter genomförd likvidation uppgår förbundets vara slutligt avslutad. kvarvarande egna kapital till 9,5 mnkr. I enlighet med förbundsordningens bestämmelser ska detta belopp fördelas mellan medlemskommunerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal enligt fastställd fördelningsnyckel. Slutredovisningen utgör därmed underlag för det slutliga ekonomiska skiftet och förbundets upplösning. ÅRSREDOVISNING 2025 | RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS UTVECKLING Under året har förbundet inte bedrivit någon hänförliga till verksamhetsåret 2024 uppstått under operativ verksamhet, utan verksamheten har årets första månader. Dessa poster är av begränsad uteslutande präglats av avveckling och likvidation. omfattning men har inneburit såväl viss kostnadsbe- Mot denna bakgrund lämnas ingen flerårsöversikt, lastning som vissa intäkter som ska tillfalla RMB. då jämförelser med tidigare år inte bedöms bidra till Årets resultat uppgår till ett underskott på 13 761 en meningsfull analys av verksamhetens utveckling. kronor. Kostnader har under året begränsats av att Samtliga tillgångar och skulder har under året avvecklingskostnader enligt överenskommelse har avvecklats och reglerats till bokfört värde. Detta har burits av RFBD. Samtliga personalrelaterade skulder, skett genom överlåtelser, regleringar och slutavräk- såsom pensionsskulder och semesterlöneskulder, har ningar i enlighet med fattade beslut och tillämpade i samband med verksamhetsövergången övertagits redovisningsprinciper, vilket innebär att inga av RFBD. Förbundets kärnresultat för året förklaras realisationsvinster eller realisationsförluster har därmed i huvudsak av mindre löpande kostnader, uppstått i samband med avvecklingen. De närmare intäkter som delvis härrör verksamhetsåret 2024. förutsättningarna för och genomförandet av dessa Mest på grund av räntekostnader som uppstod åtgärder redovisas mer utförligt i senare avsnitt av under början av 2025 är det slutliga resultatet lätt denna årsredovisning vilken utgör samtidigt negativt. slutredovisningen för likvidationen. Utöver de transaktioner mellan Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) som avsåg själva verksamhetsöver- gången har även vissa kostnader och intäkter 4 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OM RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN SAMT GRUNDER FÖR DESS AVVECKLING Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) är ett När likvidationen har slutförts och slutredovisningen kommunalförbund som har haft till uppgift att fastställts och godkänns av förbundsmedlemmarna fullgöra medlemskommunernas ansvar för rädd- ska förbundets kvarstående tillgångar, motsvarande ningstjänst och närliggande uppgifter. Medlems- det kvarvarande egna kapitalet, fördelas mellan kommuner i förbundet är Lysekils, Munkedals och medlemskommunerna i enlighet med § 13 i Uddevalla kommuner. Den operativa verksamheten förbundsordningen. Fördelningen sker enligt bedrevs inom denna organisationsform fram till och fastställd fördelningsnyckel, innebärande att Lysekils med den 31 december 2024. kommun erhåller 21,72 procent, Munkedals Förbundets beslutande organ har varit förbundsdi- kommun 14,13 procent och Uddevalla kommun rektionen, vars ledamöter utsetts av medlemskom- 64,15 procent av det kvarstående beloppet. Denna munerna. Direktionen har ansvarat för förbundets reglering utgör det slutliga ekonomiska skiftet i organisation, verksamhet och ekonomi. I samband samband med förbundets upplösning. med att verksamheten överfördes till Räddnings- Redovisning av likvidationen lämnas i denna tjänsten Fyrbodal (RFBD) vid årsskiftet 2024/2025 årsredovisning som är samtidigt den särskilda upphörde den operativa verksamheten i förbundet. slutredovisningen för likvidationen. Efter genomförd verksamhetsövergång beslutade förbundsdirektionen i RMB att förbundet skulle träda i likvidation. Likvidationen genomförs i enlighet med

§ 70 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 KS 2026/184 Beslut Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Beslutsunderlag • Årsredovisning 2025 samt begäran om ansvarsfrihet för Fyrbodals Räddningstjänstförbund • Begäran om ansvarsfrihet verksamhetsår 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om bokslut, internkontrollrapport och revision 2025 • Årsredovisning 2025 för Räddnigstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdes yttrande 2025 om Räddningstjänsten Fyrbodal • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Grundläggande granskning för 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Årsredovisning 2025 med revisionsberättelse från Räddningstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdets yttrande 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om likvidation för reglemente om semesterlåneskuld och arkiv • Protokoll från förbundsdirektionen 2026-02-24 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 75 Svar på remiss: Utreda möjligheterna att införa E- förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag BUTN 2025/126 Beslut Barn- och utbildningsnämnden översänder yttrandet Svar på remiss om att utreda möjligheterna att införa E-förslag, daterat 2025-09-29, till kommunstyrelsen. Protokollsanteckning Ordförande godkänner följande protokollsanteckning från Stefan Kärvling (V): Protokollsanteckning Ärende 9 Svar på remiss: Utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag Förslaget till svar från barn- och utbildningsnämnden är genomtänkt. Vänsterpartiet är emellertid mot förslaget om att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag. Själva syftet med E-förslag är att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det tycker Vänsterpartiet är fel väg att gå. Vänsterpartiet anser att tekniken kring E-förslag kan exkludera flera grupper av invånare, t ex äldre och en del barn, att lämna förslag. Vänsterpartiet vill därför att det i fortsättningen ska gå att lämna in förslag på samma sätt som tidigare. Det finns risker att E-förslag från t ex landsbygden med färre invånare eller minoritetsgrupper inte uppnår det antal röster som krävs för handläggning. Vänsterpartiet vill inte se någon åldersgräns. Vi vill bibehålla/öka barn och ungas möjlighet till inflytande. Vänsterpartiet vill också ge möjlighet till alla som bor eller arbetar i kommunen möjlighet att lämna in förslag, dvs inget krav på folkbokföring. Både t ex nyanlända och arbetspendlare kan ha kloka synpunkter. Vänsterpartiet anser att, om E-förslag införs, invånare ska kunna rösta “anonymt”. Självklart måste en röstande legitimera sig, men personen ska ha möjlighet att markera att namnuppgiften inte finns med vid publiceringen. Om namnet blir offentligt kan det ha en avhållande faktor. Invånare kanske inte vågar riskera att det kommer ut var de har sina sympatier. Vänersborg 20251013 Stefan Kärvling Vänsterpartiet Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2025-10-13 Sammanfattning av ärendet Kommunkansliet har per 2025-09-18 översänt remissen: Utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Svar önskas senast 31 oktober. Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande: Svar på remiss om att ut reda möjligheterna att införa E-förslag, daterat 2025-09-29. Beslutsunderlag • Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2025-09-30. • Svar på remiss om att ut reda möjligheterna att införa E-förslag, daterat 2025- 09- 29. Sändlista Kommunstyrelsen Utredare BUF FC BUF Utdragsbestyrkande 2025-10-14 YTTRANDE 1(2) Barn- och utbildningsnämnden 2025-09-26 Dnr: BUTN 2025/126 Handläggare Mottagare Per Hasselberg Kommunstyrelsen per.hasselberg@vanersborg.se 0521-72 10 84 Svar på remiss: Utreda möjligheterna att införa e- förslag Bakgrund Kommunstyrelsen skickade den 18 september 2025 remiss av utredning av e-förslag till samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Svarstiden för nämnderna är 31 oktober 2025. Barn- och utbildningsnämnden behöver således behandla ärendet på sammanträdet den 13 oktober. Barn- och utbildningsförvaltningen har bett om förlängd svarstid för att kunna bereda ärendet. Förlängd svarstid har inte beviljats vilket har inneburit en mycket kort handläggningstid för barn- och utbildningsförvaltningen. Sammanfattning av yttrande Barn- och utbildningsnämnden lämnar synpunkter kring följande delar: • Åldersgräns för att lämna e-förslag • Röstningsperiodens längd • Demokratiska processer • Tydlighet kring kommunens ansvarsområden Yttrande Barn- och utbildningsnämnden har särskilt identifierat följande punkter: Nämnden anser att frågan om åldersgräns behöver utredas vidare. Eftersom många banker har olika åldersgränser för att skaffa bank-id, riskerar en sådan teknisk lösning att utestänga vissa barn och unga från möjligheten att lämna förslag. Barn och unga kan till exempel ha säkerhets-id som också kan fungera som identifikation. Den tekniska lösningen för att kunna lämna e-förslag bör i sig inte vara grund för individens 7 c e e möjlighet att lämna e-förslag. En åldersgräns för att lämna e-förslag (eller a 3 1 medborgarförslag) bör därför utredas grundligt, och då det skulle innebära en förändring c b 0 från dagens regelverk gällande medborgarförslag, som inte omfattas av åldersgräns, bör 3 0 1- en barn- och konsekvensanalys genomföras. 5 1 7- b Nämnden vill uppmärksamma att förslaget om en röstningsperiod på 90 dagar för barn c 7 och unga kan upplevas som en mycket lång period, vilket kan minska engagemanget 4 c- 2f och försvåra återkoppling. Nämnden ser att en kortare röstningsperiod kan övervägas, 3 1- särskilt för förslag som riktar sig till eller kommer från barn och unga. 5 0 1 a d 2 a e: n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: e er Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se barnutbildning@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 230 av 1125 Si Barn- och utbildningsnämnden YTTRANDE 2(2) 2025-09-26 Dnr: BUTN2025/126 Nämnden ser att e-förslag kan stärka barn och ungas inflytande i kommunen och bidra till kunskap om demokrati och demokratiska beslutsprocesser och att digital tillgänglighet kan sänka trösklarna för deltagande, särskilt för kommuninvånare som annars har svårt att göra sin röst hörd. Nämnden instämmer också i delar av Demokrati- och jämställdhetberedningens yttrande som framhäver risker utifrån att e-förslag kräver en viss röstmängd vilket kan utestänga vissa grupper, t.ex. landsbygd med färre invånare eller minoritetsgrupper. Nämnden ser slutligen att det är viktigt att tydligt kommunicera vilka frågor som ligger inom kommunens ansvarsområden för att undvika orealistiska förväntningar. Sofia Bråberg Bo Carlsson Förvaltningschef Ordförande 7 c e e a 1 3 c b 0 3 0 1- 5 1 b 7- c 7 4 c- 2f 3 1- 5 0 1 a d 2 a e: n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: e er Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se barnutbildning@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 231 av 1125 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: BO CARLSSON Date: 2025-10-13 16:25:14 BankID refno: 0199ddf5-d50b-794c-a469-32bfda148471 Bo Carlsson 7 c e e a 1 3 c b 0 3 0 1- 5 1 b 7- c 7 4 c- 2f 3 1- 5 0 1 a d 2 a e: c n e er ef e r ur at n g Sida 232 av 1125 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. BUTN 2025/126 2025.1749 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2025-10-13 Barn- och utbildningsnämnden 2025-09-30 Dnr: BUTN 2025/126 Handläggare Mottagare Per Hasselberg Barn- och per.hasselberg@vanersborg.se utbildningsnämnden 0521-721084 Svar på remiss: Utreda möjligheterna att införa E- förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden översänder yttrandet Svar på remiss om att utreda möjligheterna att införa E-förslag, daterat 2025-09-29, till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunkansliet har per 2025-09-18 översänt remissen: Utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Svar önskas senast 31 oktober. Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande: Svar på remiss om att ut reda möjligheterna att införa E-förslag, daterat 2025-09-29. Underlag • Delegeringsbeslut KS 2025-09-17: Remiss av utredning av e-förslag. • Rapport utredning av e-förslag • Beslut Demokrati och jämställdhetsberedningen 2025-09-10 om Yttrande över rapport - Utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag • Demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande över rapport om E-förslag Sofia Bråberg Förvaltningschef Bilagor • Svar på remiss om att ut reda möjligheterna att införa E-förslag, daterat 2025- 09-29. Sändlista Handläggare av ärendet FC BUF SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 76 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente KS 2024/280 Beslut Kommunfullmäktige antar revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt bilaga, och upphäver därmed nu gällande dokument, antagen av kommunfullmäktige 2024-06-19, § 97. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till revidering från samhällsbyggnadsnämnden 2024-04-11, § 61 har inkommit, där följande föreslås: • Punkt 5 ”underhåller och ansvarar för kommunens på allmän plats placerade statyer uppförda före år 2023, springbrunnar, flaggstänger och dylikt”, i samhällsbyggnadsnämndens reglemente ta bort ”statyer uppförda före år 2023”. Förslag till revidering har tagits fram mot bakgrund av samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till mål- och resursplan för 2025. Beslutsunderlag • Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Antagandedokument - Reglemente samhällsbyggnadsnämnden • Jämförelsedokument - Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-15 Dnr: KS 2024/280 Handläggare Mottagare Arvid Hansson Kommunfullmäktige Arvid.Hansson@vanersborg.se 0521-72 26 27 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt bilaga, och upphäver därmed nu gällande dokument, antagen av kommunfullmäktige 2024-06-19, § 97. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till revidering från samhällsbyggnadsnämnden 2024-04-11, § 61 har inkommit, där följande föreslås: • Punkt 5 ”underhåller och ansvarar för kommunens på allmän plats placerade statyer uppförda före år 2023, springbrunnar, flaggstänger och dylikt”, i samhällsbyggnadsnämndens reglemente ta bort ”statyer uppförda före år 2023”. Förslag till revidering har tagits fram mot bakgrund av samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till mål- och resursplan för 2025. Beredning Kommunstyrelseförvaltningen har granskat ärendet och har inget att erinra. Underlag • Jämförelsedokument – Samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2024-04-11, § 61 Johan Högmark Kanslichef Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: KS 2024/280 Bilagor • Antagandedokument – Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Sändlista • Samhällsbyggnadsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden Reglemente samhällsbyggnadsnämnden Reglemente samhällsbyggnadsnämnden Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Arbetsordning/Reglemente för xxx ...................................................................................1 Uppdrag och verksamhetsområde ....................................................................................1 Sammansättning .................................................................Error! Bookmark not defined. Arbetsformer ......................................................................Error! Bookmark not defined. Sammanträden och protokoll ..............................................Error! Bookmark not defined. Arvodering .........................................................................Error! Bookmark not defined. Dokumentinformation Dokumentansvarig Reglemente Kanslichef Antagen Antagen av Reviderad Giltighet 2017-11-22, § 182 Kommunfullmäktige 2026-xx-xx Tills vidare Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a KS 2024/280 ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Miljöbalken (1998:808), Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814), Riktlinjer för köp eller försäljning av fastighet (KF, 2015-10-21, § 142), Lokalförsörjningspolicy (KF, 2006-10-17, § 86), Regler för öppna sammanträden (KF, 2014-06- 18, § 88), Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer (KF, 2017- 11-22, § 176) Reglemente samhällsbyggnadsnämnden Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Arbetsordning/Reglemente för xxx Ange en kortfattat inledning rörande instansens organisation vid behov. Exempelvis XXX är en ordinarie fullmäktigeberedning/ utskott till xxx-nämnden. Utöver vad som föreskrivs i lag eller annan författning gäller nedanstående för XXX. Rubriken kan tas bort. (Nedanstående rubriker är endast exempel. Lägg till och formulera rubriksättningar och innehåll efter behov enligt nedanstående formatering.) Uppdrag och verksamhet

§ 77 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente KS 2024/654 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderat reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13, § 142. 2. Anta reviderat reglemente för byggnadsnämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01, och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2025-04-16, § 48. 3. Anta reglemente för teknik- och servicenämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och därmed upphäva samhällsbyggnadsnämndens reglemente, antagen av kommunfullmäktige 2017-11-22, § 182. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17, § 184 att uppdra kommunstyrelsen att ta fram reglementen för berörda nämnder i enlighet med den beslutade nämndstrukturen. Förslaget som tagits fram fokuserar på nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Övriga uppgifter i reglementena, bland annat nämndernas sammansättning och utskott kommer behandlas senare. I förslaget har fokus varit att tydliggöra gränsdragningarna i uppdrag och ansvarsområden mellan nämnderna kopplat till strategiska samhällsbyggnadsfrågor och samhällsbyggnadsprocessen. Förslaget innebär ytterligare att kommunstyrelsen ansvarar för kommunens fastigheter ur ett ägar- och strategiskt perspektiv, medan teknik- och servicenämnden ansvarar för den operativa hanteringen av byggnader och bebyggda fastigheter. På så vis skapas en tydlig ansvarsfördelning mellan strategisk styrning och operativ verksamhet, vilket kan minska risken för otydlighet i beslutsvägar och ansvar mellan nämnderna. I byggnadsnämndens och kommunstyrelsens reglementen föreslås ett förtydligande kring ansvar kopplat till beslut, ansökningar och handläggning av planbesked. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 Beslutsunderlag • Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente. • Antagandedokument - Kommunstyrelsens reglemente • Antagandedokument - teknik- och servicenämnden • Antagandedokument - Reglemente Byggnadsnämnden • Jämförelsedokument - Kommunstyrelsens reglemente • Jämförelsedokument - teknik och servicenämndens reglemente • Jämförelsedokument - Byggnadsnämndens reglemente Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2026-04-15 Dnr: KS 2024/654 Handläggare Mottagare Arvid Hansson Kommunfullmäktige Arvid.Hansson@vanersborg.se 0521-72 26 27 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderat reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13, § 142. 2. Anta reviderat reglemente för byggnadsnämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01, och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2025-04-16, § 48. 3. Anta reglemente för teknik- och servicenämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och därmed upphäva samhällsbyggnadsnämndens reglemente, antagen av kommunfullmäktige 2017-11-22, § 182. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17, § 184 att uppdra kommunstyrelsen att ta fram reglementen för berörda nämnder i enlighet med den beslutade nämndstrukturen. Förslaget som tagits fram fokuserar på nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Övriga uppgifter i reglementena, bland annat nämndernas sammansättning och utskott kommer behandlas senare. I förslaget har fokus varit att tydliggöra gränsdragningarna i uppdrag och ansvarsområden mellan nämnderna kopplat till strategiska samhällsbyggnadsfrågor och samhällsbyggnadsprocessen. Förslaget innebär ytterligare att kommunstyrelsen ansvarar för kommunens fastigheter ur ett ägar- och strategiskt perspektiv, medan teknik- och servicenämnden ansvarar för den operativa hanteringen av byggnader och bebyggda fastigheter. På så vis skapas en tydlig ansvarsfördelning mellan strategisk styrning och operativ verksamhet, vilket kan minska risken för otydlighet i beslutsvägar och ansvar mellan nämnderna. I byggnadsnämndens och kommunstyrelsens reglementen föreslås ett förtydligande kring ansvar kopplat till beslut, ansökningar och handläggning av planbesked. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: KS 2024/654 Fördjupad beskrivning av ärendet I arbetet med framtagandet av reglementena har fokus varit att tydliggöra ansvarsområden för respektive nämnd som påverkas av den beslutade nämndstrukturen. Nedan presenteras en mer utförlig beskrivning på de ändringar som föreslås. Kommunstyrelsens ansvar i egenskap av kommunens fastighetsägare avser övergripande och strategiska ställningstaganden kring kommunens fastigheter, såsom långsiktig användning, mark- och exploateringsfrågor, investeringar samt utveckling av kommunens fastighetsbestånd. Ansvaret omfattar inte den löpande förvaltningen eller praktiska verkställigheten av byggnadsåtgärder, vilka istället hanteras av teknik- och servicenämnden. Framtagandet av teknik- och servicenämndens reglemente utgår till stor del från innehållet i samhällsbyggnadsnämndens reglemente. Undantag görs för de ansvarsområden som föreslås överföras till kommunstyrelsen, vilka har koppling till strategiska samhällsbyggnadsfrågor. Teknik- och servicenämnden föreslås ha ansvar för att vårda och förvalta kommunens byggnader och bebyggda fastigheter, samt för genomförande av ny‑, om‑ och tillbyggnader. I byggnadsnämndens reglemente föreslås tillägg som förtydligar byggnadsnämndens uppdrag i förhållande till kommunstyrelsen avseende planbesked. Vidare föreslås att punkt tre i 1 § tas bort, då motsvarande ansvar har övertagits av räddningstjänsten. Information om nämndernas sammansättning och utskott kommer att behandlas i en senare revidering. Dessa avsnitt är därför inte inkluderade i föreliggande förslag till antagandedokument, utan kommer tillkomma i ett senare skede. Beredning Ärendet har beretts i samråd med kommundirektör och förvaltningscheferna för samhällsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen. Underlag • Jämförelsedokument – Kommunstyrelsens reglemente • Jämförelsedokument – Teknik- och servicenämndens reglemente • Jämförelsedokument – Byggnadsnämndens reglemente Johan Högmark Kanslichef Bilagor • Antagandedokument – Kommunstyrelsens reglemente • Antagandedokument – Teknik- och servicenämndens reglemente Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: KS 2024/654 • Antagandedokument – Byggnadsnämndens reglemente Sändlista • Samtliga nämnder Reglemente kommunstyrelsen Reglemente kommunstyrelsen Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Kommunstyrelsens uppgifter ...........................................................................................1 Ledningsfunktionen och styrfunktionen ...........................................................................1 Kommunstyrelsens övergripande uppgifter ...................................................................1 Företag och stiftelser ....................................................................................................3 Kommunalförbund ......................................................................................................3 Ekonomi och medelsförvaltning ...................................................................................3 Delegering från kommunfullmäktige ............................................................................4 Personalpolitiken .........................................................................................................5 Uppföljningsfunktionen ...............................................................................................5 Särskilda uppgifter ..........................................................................................................5 Processbehörighet .......................................................................................................5 Krig, krigsfara, krisledning och höjd beredskap .............................................................6 Arkivmyndighet ...........................................................................................................6 Anslagstavla och webbplats ..........................................................................................6 Författningssamling .....................................................................................................6 För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser .................................7 Uppdrag och verksamhet ..............................................................................................7 Ansvar inom verksamhetsområdet ................................................................................7 Personal- och organisationsfrågor .................................................................................7 Personuppgifter ...........................................................................................................7 Uppföljning, återredovisning och rapportering till kommunfullmäktige .........................7 Information, samråd, delaktighet och inflytande ...........................................................7 Medborgarförslag ........................................................................................................8 Reglemente kommunstyrelsen Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Dokumentinformation Dokumentansvarig Reglemente Kanslichef Antagen Antagen av Reviderad Giltighet 2017-11-22, § 177 Kommunfullmäktige 2026-xx-xx Tillsvidare Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a KS 2024/654 ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Kommunallagen (2017:725), Plan och bygglagen (2010:900), Finanspolicy (KF, 2007-03-21, § 17), Lagen om kommunal redovisning (1997:614), Kameraövervakningslagen (2013:460), Lokalförsörjningspolicy (KF, 2006-10-17, § 86), Lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580), Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47), Lagen om totalförsvar och höjd beredskap (1992:1403), Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544), Lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. (1988:97), Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), Hemvärnsförordningen (1997:146), Lagen om arbetslöshetsnämnd (1944:475), Reglemente för kommunarkivet (KF, 1996-03-26, § 22), Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer (KF, 2017-11-22, § 176), Regler för öppna sammanträden (KF, 2014-06-18, § 88) Reglemente kommunstyrelsen Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Kommunstyrelsens uppgifter

§ 78 Beslut om styrdokument för intern kontroll KS 2025/311 Beslut Kommunfullmäktige antar Riktlinje för intern kontroll och upphäver samtidigt Reglemente för intern kontroll 2011-11-23 §147. Kommunstyrelsen upphäver Anvisningar till reglemente för intern kontroll (2015-01- 21, § 10), under förutsättning att kommunfullmäktige antar Riktlinje för intern kontroll. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige antog den 23 november 2011 (§ 147) Reglemente för intern kontroll enligt då gällande principer för hantering av kommunens styrdokument. Kommunstyrelsen antog därefter den 21 januari 2015 (§ 10) Anvisningar för reglemente för intern kontroll. Mot bakgrund av kommunens Riktlinje för styrande dokument, som kommunstyrelsen antog den 25 mars 2020 (§ 47), har dokumentstrukturen för intern kontroll setts över. Nuvarande reglemente och tillhörande anvisningar föreslås upphävas och ersättas av en samlad riktlinje för intern kontroll, beslutad av kommunfullmäktige. I samband med revideringen har bestämmelserna om intern kontroll uppdaterats för att harmonisera med förändringar i kommunallagen (2017:725), vilket träde i kraft den 1 juli 2025. Enligt lagändringen ska den interna kontrollen, utöver tidigare krav, även vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Den nya riktlinjen beskriver vad intern kontroll innebär, tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, nämnderna och förvaltningen samt anger hur arbetet med riskanalyser, internkontrollplaner, uppföljning och rapportering ska genomföras. Riktlinjen syftar till att skapa en enhetlig och systematisk tillämpning av intern kontroll inom kommunens verksamheter samt utgöra ett stöd för kommunstyrelsens uppsikt. Beslutsunderlag • Beslut om styrdokument för intern kontroll • Riktlinje för internkontroll • Reglemente för intern kontroll • Anvisningar till reglemente för intern kontroll Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-08 Dnr: KS 2025/311 Handläggare Mottagare Kristina Karlsson Kommunstyrelsen Kristina.Karlsson@vanersborg.se Beslut om styrdokument för intern kontroll Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Riktlinje för intern kontroll och upphäver samtidigt Reglemente för intern kontroll 2011-11-23 §147. Kommunstyrelsen upphäver Anvisningar till reglemente för intern kontroll (2015-01- 21, § 10), under förutsättning att kommunfullmäktige antar Riktlinje för intern kontroll. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige antog den 23 november 2011 (§ 147) Reglemente för intern kontroll enligt då gällande principer för hantering av kommunens styrdokument. Kommunstyrelsen antog därefter den 21 januari 2015 (§ 10) Anvisningar för reglemente för intern kontroll. Mot bakgrund av kommunens Riktlinje för styrande dokument, som kommunstyrelsen antog den 25 mars 2020 (§ 47), har dokumentstrukturen för intern kontroll setts över. Nuvarande reglemente och tillhörande anvisningar föreslås upphävas och ersättas av en samlad riktlinje för intern kontroll, beslutad av kommunfullmäktige. I samband med revideringen har bestämmelserna om intern kontroll uppdaterats för att harmonisera med förändringar i kommunallagen (2017:725), vilket träde i kraft den 1 juli 2025. Enligt lagändringen ska den interna kontrollen, utöver tidigare krav, även vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Den nya riktlinjen beskriver vad intern kontroll innebär, tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, nämnderna och förvaltningen samt anger hur arbetet med riskanalyser, internkontrollplaner, uppföljning och rapportering ska genomföras. Riktlinjen syftar till att skapa en enhetlig och systematisk tillämpning av intern kontroll inom kommunens verksamheter samt utgöra ett stöd för kommunstyrelsens uppsikt. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-08 Dnr: KS 2025/311 Anna Holmqvist Ekonomichef Bilagor Riktlinje för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Anvisningar till reglemente för intern kontroll Sändlista Handläggare av ärendet Alla nämnder och revision Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Riktlinje för intern kontroll Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................... 1 Syfte ............................................................................................................................ 1 Undantag och avgränsningar ......................................................................................... 1 Arbetssätt för intern kontroll ......................................................................................... 1 Organisation av intern kontroll ...................................................................................... 1 Kommunstyrelsen ..................................................................................................... 1 Nämnderna .............................................................................................................. 2 Förvaltningscheferna ................................................................................................ 2 Verksamhetsansvariga chefer .................................................................................... 2 Övriga anställda ........................................................................................................ 2 Uppföljning och rapportering av intern kontroll ............................................................. 2 Omfattning ............................................................................................................... 2 Omvärldsanalys ........................................................................................................ 2 Riskanalys ................................................................................................................ 3 Intern kontrollplan ................................................................................................... 3 Uppföljning av intern kontrollplan ............................................................................. 3 Nämndernas ansvar .................................................................................................. 3 Kommunstyrelsens ansvar ......................................................................................... 3 Årshjul ........................................................................................................................ 3 Omvärldsanalys ........................................................................................................ 3 Riskanalys med kontrollplan ...................................................................................... 3 Uppföljning .............................................................................................................. 3 Uppföljning och utvärdering ......................................................................................... 5 Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Dokumentinformation Dokumentansvarig Riktlinjen anger arbetet med intern kontroll Ekonomichef Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum och ev § Ange Ange tillsvidare beslutsinstans beslutsdatum eller och § för tjänstepersons senaste titel revidering Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a Ange datumet för Nämnd ☐ ☐ dokumentets senaste Diarienr aktualisering Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☐ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Kommunallagen (KL 2027:725) Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Inledning Intern kontroll regleras i kommunallagen (2017:725) och denna riktlinje anger ytterligare bestämmelser om intern kontroll. Riktlinjen beskriver hur styrelse och nämnder ska arbeta systematiskt med intern kontroll. Grunden för den interna kontrollen är det dagliga arbetet som görs i verksamheterna med välfungerande processer, medvetenhet om de risker som finns och åtgärder för att minska riskerna. Syfte Denna riktlinje syftar till att säkerställa att styrelsen och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, dvs de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande övergripande mål uppnås; • ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet • tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten • efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm Den interna kontrollen ska vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Undantag och avgränsningar Intern kontroll ska inte förväxlas med andra typer av uppföljning som syftar till att utveckla verksamhetens kvalitet eller arbetssätt. Intern kontroll ersätter inte verksamhetens egna kontroller av att arbetsmetoder eller att standarder följs, men resultaten från sådana kontroller kan användas som underlag i riskanalysen. Arbetssätt för intern kontroll Intern kontroll ska vara integrerad i verksamhetens processer och bedrivas löpande under året. Arbetet omfattar planering, omvärldsanalys, riskanalys, beslut om internkontrollplan, genomförande av kontroller och uppföljning. Kommunen ska bevaka förändringar i omvärlden och anpassa arbetet när nya risker uppstår. Organisation av intern kontroll Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar för den interna kontrollen anges i kommunallagen 6 kap 6 §. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att säkerställa att det finns ett samlat system för en god intern kontroll i kommunen samt att den anpassas i takt med kommunens utveckling. Det ligger även i kommunstyrelsen ansvar att skapa en 1 Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD organisation kring intern kontroll för att samordna information, utbildning och metodutveckling. Nämnderna Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i kommunallagen 6 kap 6 §. Nämnderna har det yttersta ansvaret att den interna kontrollen är tillräcklig inom sitt verksamhetsområde. Varje nämnd ska löpande följa den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Den interna kontrollen ska förändras i takt med verksamhetens och organisationens utveckling och förändring. Varje nämnd ansvarar också för att brister i den interna kontrollen åtgärdas. Förvaltningscheferna Inom en nämnds verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen att leda arbetet med intern kontroll. En del i ansvaret är att vid behov utforma förvaltningsspecifika rutiner för att upprätthålla en god intern kontroll. Ytterligare en del i den interna kontrollen innebär att säkerställa att kontroller byggs in i handläggningsrutiner samt säkerställa att politiska beslut, lagar, regler, anvisningar och liknande är kända och följs. Förvaltningschefen ansvarar för att det årligen tas fram en riskanalys, internkontrollplan och uppföljning av denna inom nämndens verksamhetsområde. Förvaltningschefen ansvarar för att rapportering sker till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. Verksamhetsansvariga chefer Verksamhetsansvariga chefer har ansvar för att det finns rutiner och system som säkrar att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar även för att verksamhetens personal har kännedom om och arbetar mot de mål och resultat som är beslutade. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart meddelas till närmast överordnad chef. Övriga anställda Samtliga medarbetare är ansvariga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Ett av syftena med den interna kontrollen är att eventuella fel eller brister ska kunna undvikas eller minimeras. Därför är det av största vikt att rapportering sker omgående så att åtgärder kan vidtas för att komma till rätta med de fel eller brister som upptäckts. Fel eller brister som noterats ska skyndsamt utredas. Uppföljning och rapportering av intern kontroll Omfattning Kommunstyrelsen och nämnderna exklusive valnämnden ansvarar för att ta fram riskanalyser, internkontrollplaner och uppföljningsrapporter för respektive nämnd. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen är en genomlysning av förutsättningar och samhällsförändringar i och utanför kommunen som kan få betydelse för kommunens verksamheter. Analysen tas fram av förvaltningsorganisationen inom ramen för budgetprocessen och redovisas till kommunstyrelsen som ett strategiskt underlag. Omvärldsanalysen ska ligga till grund för 2 Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD arbetet med intern kontroll och syftar till att identifiera och lyfta fram faktorer som kan påverka verksamheten, exempelvis ny lagstiftning. Utifrån vad omvärldsanalysen visar kan kommunstyrelsen besluta om kompletterade riskområden som nämnderna ska inkludera i sina riskanalyser. Kommunstyrelseförvaltningen tar fram ett förslag på kommungemensamma riskområden som beslutas i kommunens Mål- och resursplan Riskanalys En riskanalys av verksamheten ska utföras innan kontrollplanen tas fram. Dialog kring riskanalysen ska sedan ske i nämnden. Intern kontrollplan De risker som bedömts som väsentliga att kontrollera och följa upp förs in i nämndens internkontrollplan. Planen ska innehålla nämndspecifika kontrollmoment och kommungemensamma kontrollmoment. Kommunstyrelsen beslutar om kommungemensamma kontrollmoment och ger uppdrag till nämnderna att lägga till beslutade kontrollmomentet. Uppföljning av intern kontrollplan Med utgångspunkt från den antagna planen ska resultatet av uppföljningen årligen till respektive nämnd. Uppföljningsrapporten ska innehålla beskrivning av uppföljningen, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Nämndernas ansvar Nämnderna skall årligen överlämna resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom respektive nämnd till kommunstyrelsen för kännedom. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens revisorer. Kommunstyrelsens ansvar Utifrån ansvaret för uppsiktsplikt ska kommunstyrelsen följa upp att nämnderna genomför intern kontroll i enlighet med riktlinjen. Årshjul Omvärldsanalys Kommunstyrelsen informeras om omvärldsanalysen och analysen ligger sedan till grund för de riskområden som beslutas om i Mål-och resursplanen. Riskanalys med kontrollplan Internkontrollplanen ska beslutas i samband med verksamhetsplanen och ska föregås av att nämnden haft dialog om riskanalysen. Internkontrollplanen ska var en del av nämndens verksamhetsplan. Uppföljning Uppföljning sker vid två tillfällen och första uppföljningen tas upp i nämnd i samband delårsrapporten för april. Första rapporteringen ska vara en sammanfattning av hittills genomförda uppföljningar och eventuella föreslagna åtgärder. Den andra och mer omfattande uppföljningen sker i samband med verksamhetsberättelsen. Den kommunövergripande uppföljningen av intern kontroll tas upp i kommunstyrelsen efter att alla nämnder har beslutat om sin uppföljning. 3 Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD För att fånga upp de förändringar i samhället som Omvärldsanalys kan påverka verksamheten, ska omvärldsanalysen ligga till grund för arbetet med intern kontroll. Kommunstyrelsen informeras om omvärldsanalysen i december. Uppföljning av pågående I samband med delårsrapporten i april sker en arbete med sammanfattning av hittills genomförda internkontrollplanen uppföljningar och eventuella förslag. Kommunens budgetdokument, MRP, antas i juni KS beslutar om och innehåller de kommungemensamma kommungemensamma riskområden riskområdena. Arbete med att ta fram en riskanalys på Riskanalys genomförs i förvaltningsnivå. Den förvaltningsövergripande verksamheten riskanalysen bygger på en kedja av analyser från verksamheterna. Riskanalys genomförs i Nämnden har dialog om riskanalysen. styrelse och nämnder Förvaltningen arbetar fram ett förslag till internkontrollplan, innehållande Internkontrollplan beslutas kommungemensamma- och nämndspecifika kontrollmoment. Planen beslutas i nämnd senast sista december. En sammanfattning av planen ska vara med i nämnden verksamhetsplan Intern kontroll genomförs i verksamheten Resultat och eventuella åtgärder sammanställs i en rapport och beslutas av nämnden. En Intern kontrollen sammanställs i en rapport som beslutas av sammanställning av resultatet ska vara med i nämnden verksamhetsberättelsen. Kommunstyrelsen följer upp att nämndernas Kommunstyrelsen följer upp interna kontroll har skett enligt riktlinjen nämndernas interna kontroll 4 Riktlinje för intern kontroll Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Uppföljning och utvärdering Riktlinjen för intern kontroll följs upp vid behov och aktualiseras en gång per mandatperiod. 5 Reglemente för intern kontroll Antaget av Kommunfullmäktige 2011-11-23, § 147. Syfte med reglementet

§ 79 Riktlinje för uppsiktsplikt KS 2026/204 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinje för uppsiktsplikt Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, kommunala bolag samt kommunalförbund där kommunen är medlem. För att tydliggöra hur detta ansvar ska fullgöras i praktiken har en riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt tagits fram. Riktlinjen beskriver vad uppsiktsplikten innebär och vilka verksamheter den omfattar, samt tydliggör kommunstyrelsens ansvar och befogenheter inom uppsiktsplikten. I riktlinjen anges hur uppsikten ska utövas inom ramen för kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocesser, bland annat genom uppföljning av nämnders och bolags måluppfyllelse, ekonomi och internkontroll samt genom dialoger och särskilda uppsiktsdialoger. Riktlinjen tydliggör även den förstärkta uppsiktsplikten över kommunala bolag, vilket innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om bolagens verksamhet bedrivits i enlighet med kommunalt ändamål och inom ramen för kommunala befogenheter. Syftet med riktlinjen är att skapa en tydlig och gemensam struktur för kommunstyrelsens uppsiktsarbete samt säkerställa en systematisk och ändamålsenlig uppföljning. Beslutsunderlag • Riktlinje för uppsiktsplikt • Riktlinje för uppsiktsplikt Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-07 Dnr: KS 2026/204 Handläggare Mottagare Kristina Karlsson Kommunfullmäktige Kristina.Karlsson@vanersborg.se Riktlinje för uppsiktsplikt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinje för uppsiktsplikt Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, kommunala bolag samt kommunalförbund där kommunen är medlem. För att tydliggöra hur detta ansvar ska fullgöras i praktiken har en riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt tagits fram. Riktlinjen beskriver vad uppsiktsplikten innebär och vilka verksamheter den omfattar, samt tydliggör kommunstyrelsens ansvar och befogenheter inom uppsiktsplikten. I riktlinjen anges hur uppsikten ska utövas inom ramen för kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocesser, bland annat genom uppföljning av nämnders och bolags måluppfyllelse, ekonomi och internkontroll samt genom dialoger och särskilda uppsiktsdialoger. Riktlinjen tydliggör även den förstärkta uppsiktsplikten över kommunala bolag, vilket innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om bolagens verksamhet bedrivits i enlighet med kommunalt ändamål och inom ramen för kommunala befogenheter. Syftet med riktlinjen är att skapa en tydlig och gemensam struktur för kommunstyrelsens uppsiktsarbete samt säkerställa en systematisk och ändamålsenlig uppföljning. Anna Holmqvist Ekonomichef Bilagor Riktlinje för uppsiktsplikt Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-07 Dnr: KS 2026/204 Sändlista Handläggare av ärendet Alla nämnder och bolag Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Riktlinje för uppsiktsplikt Riktlinje för uppsiktsplikt Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................... 1 Syfte ............................................................................................................................ 1 Undantag och avgränsningar ......................................................................................... 1 Kommunstyrelsens uppsiktsansvar ................................................................................ 1 Hur uppsiktsplikten genomförs ..................................................................................... 2 Uppsikt över nämndernas verksamhet ........................................................................... 2 Uppsikt över kommunala bolag ..................................................................................... 3 Uppsikt över kommunalförbund .................................................................................... 3 Uppföljning och utvärdering ......................................................................................... 3 Dokumentinformation Dokumentansvarig Riktlinjen beskriver kommunstyrelsen ansvar av Ekonomichef uppsiktsplikten och hur uppsiktsplikten ska följas upp Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum och ev § Ange Ange Ange ”tillsvidare” om beslutsinstans beslutsdatum inget annat beslutats eller och § för tjänstepersons senaste titel revidering Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a Ange datumet för Nämnd Diarienr ☐ ☐ dokumentets senaste aktualisering Dokumentmottagare ☐ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☐ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Kommunallagen (KL 2017:725) Riktlinje för uppsiktsplikt Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Inledning Denna riktlinje beskriver hur kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska utövas i praktiken. Riktlinjen tydliggör vad uppsiktsplikten innebär, vilka verksamheter den omfattar och vilka former som används för att fullgöra uppdraget. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över: • övriga nämnders verksamhet • bolagens verksamhet • verksamhet enligt avtalssamverkan • kommunalförbund som kommunen är medlem i Kommunstyrelsen har även en förstärkt uppsiktsplikt över kommunala bolag. Det innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om bolagens verksamhet varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Syfte Syftet med riktlinjen är att säkerställa att kommunstyrelsen på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt utövar sin uppsiktsplikt. Uppsiktsplikten innebär att styrelsen skall med uppmärksamhet kunna följa de frågor, som kan påverka kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska få uppsikt över att: • kommunens verksamheter bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och politiska beslut • kommunens mål och ekonomiska ramar följs • risker och avvikelser identifieras i tid Riktlinjen gäller för kommunstyrelsen och omfattar uppsikt över nämnder och kommunala bolag samt kommunalförbund. Undantag och avgränsningar Uppsiktsplikten innebär inte att kommunstyrelsen ska gå in och granska enskilda ärenden. Detta gäller särskilt andra nämnders myndighetsutövning, tillämpning av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. I dessa ärenden får kommunstyrelsen inte agera. Kommunstyrelsens uppsiktsansvar Kommunstyrelsen har det samlade ansvaret för uppsiktsplikten och ansvaret omfattar hela kommunstyrelsen. 1 Riktlinje för uppsiktsplikt Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Kommunstyrelsen har utifrån uppsiktsplikten rätt att begära in yttranden och upplysningar från berörda verksamheter och begära kompletterande uppgifter kring en specifik fråga. Kommunstyrelsen kan även ge uppdrag till en nämnd att återkomma med åtgärder så att budgetramen hålls eller uppdrag till presidiet att föra dialog om en fråga med en annan nämnds presidium. Kommunstyrelsen kan även ge kommundirektören i uppdrag att initiera en fördjupad uppföljning. Utifrån sin roll kan kommunstyrelsen göra påpekanden och lämna råd eller anvisningar till nämnder och styrelser. Beslut om att kommunstyrelsen vill ha ytterligare uppgifter görs löpande under året när behov uppstår. Om uppsiktsaktiviteter genomförs av delar av kommunstyrelsen, exempelvis presidium eller utskott, ska väsentlig information protokollföras och återrapporteras till hela kommunstyrelsen eller genom information på kommunstyrelsens sammanträde. Hur uppsiktsplikten genomförs Uppsiktsplikten ska i huvudsak ske inom ramen för kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocesser. Kommunstyrelsens uppsikt säkerställs genom att nämnder, hel- och delägda bolag samt kommunalförbund löpande översänder de handlingar som anges nedan. Utöver den information som lämnas via handlingar och protokoll hålls även dialoger med nämnder, bolag och kommunalförbund. Uppsiktsdialoger genomförs årligen under våren och utgör en fördjupad uppföljning samt ett framåtblickande underlag för nämnders och bolags fortsatta styrning. Respektive styrelse/ nämnd har uppdrag att redovisa sin verksamhet enligt framtagen mall. Kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med kommundirektör ansvarar för att genomföra uppsiktsdialogerna och underställa protokoll till kommunstyrelsen. Uppsiktdialogerna sker med nämnders respektive bolags presidium med möjlighet för ledamöter och ersättare att ställa frågor. Vid dessa möten förs protokoll som sedan anmäls till kommunstyrelsens sammanträde. Övriga informationsdialoger används utifrån behov där nämnder och styrelser bjuds in för att informera kommunstyrelsen om specifika händelser. Uppsikt över nämndernas verksamhet Kommunstyrelsens uppsikt över nämnderna utövas främst genom att ta del av: • delårsrapporter och årsredovisning • protokoll från nämndernas sammanträden • nämndernas budgetunderlag och verksamhetsplaner • nämndernas arbete med riskanalyser, internkontrollplaner och uppföljningar • revisorernas granskningsrapport • information om väsentliga händelser i nämndens verksamhet Nämnderna ansvarar för att redovisa hur verksamhet som bedrivs av privata utförare följs upp. 2 Riktlinje för uppsiktsplikt Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Nämnderna ansvarar för att redovisa hur verksamhet som bedrivs genom avtalssamverkan följs upp. Uppsikt över kommunala bolag Kommunstyrelsen har ett särskilt förstärkt ansvar för att följa upp kommunens hel- och delägda bolag. Detta innebär att styrelsen varje år ska göra en samlad bedömning av om bolagens verksamhet bedrivs enligt det uppdrag och det ändamål kommunen har fastställt. Den förstärkta uppsikten innebär också att kommunstyrelsen ska agera vid avvikelser och säkerställa att bolagen fungerar som de ska. Uppsikten utövas även genom att ta del av: • bolagens styrelse- och bolagsstämmoprotokoll • budgetar och affärsplaner • delårsrapporter och årsredovisning • bolagens arbete med riskanalyser, internkontrollplaner och uppföljningar • revisorernas granskningsrapporter • bolagspolicy och ägardirektiv Uppsikt över kommunalförbund Kommunstyrelsens uppsikt över kommunalförbund utövas främst genom att ta del av: • protokoll från direktionernas, förbundsstyrelsers och/eller förbundsfullmäktiges sammanträden • budget och verksamhetsplan • delårsrapporter och årsredovisning • riskanalyser, internkontrollplan och uppföljningar • revisorernas granskningsrapporter Uppföljning och utvärdering Riktlinjen ska följas upp och vid behov revideras en gång per mandatperiod. 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 80 Antagande av riktlinje för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning KS 2026/65 Beslut Kommunstyrelsen antar Regler för e-förslag enligt bilaga. Kommunstyrelsen uppdrar kommunstyrelseförvaltningen att lansera tjänsten för e- förslag och att återkomma med rapport över implementeringen av e-förslag efter ett års drift. Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga. Denna ersätter därmed nu gällande arbetsordning antagen 2023-09-13 § 139. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser antagande av regler för e-förslag och revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning. Reglerna stärker invånarnas möjligheter till delaktighet och anger ramar för vem som kan lämna och stödja e-förslag, hur förslag publiceras och vem som ansvarar för drift och implementering (kommunstyrelsen). Revideringen av kommunfullmäktiges arbetsordning syftar till att åstadkomma den utmönstring av medborgarförslag som beslutats av fullmäktige 2025-12-17 § 185 och en reglering rörande hanteringen av protokollsanteckningar. Beslutsunderlag • Antagande av regler för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning • Kommunfullmäktiges beslut 2024-10-09 § 163 med tillhörande reservation • Regler för e‑förslag • Kommunfullmäktiges arbetsordning – jämförelsedokument • Kommunfullmäktiges arbetsordning – antagandehandling • KSF - Invånardialog genom e-förslag • KSF - Medborgardialog genom medborgarförslag • E-förslag utredning • Remissvar över utredningen av e-förslag Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2026-04-20 Dnr: KS 2026/65 Handläggare Mottagare Johan Högmark Kommunfullmäktige johan.hogmark@vanersborg.se Antagande av regler för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Regler för e‑förslag enligt bilaga. Kommunstyrelsen uppdrar kommunstyrelseförvaltningen att lansera tjänsten för e- förslag och att återkomma med rapport över implementeringen av e-förslag efter ett års drift. Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga. Denna ersätter därmed nu gällande arbetsordning antagen 2023-09-13 § 139. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser antagande av regler för e‑förslag och revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning. Reglerna stärker invånarnas möjligheter till delaktighet och anger ramar för vem som kan lämna och stödja e‑förslag, hur förslag publiceras och vem som ansvarar för drift och implementering (kommunstyrelsen). Revideringen av kommunfullmäktiges arbetsordning syftar till att åstadkomma den utmönstring av medborgarförslag som beslutats av fullmäktige 2025-12-17 § 185 och en reglering rörande hanteringen av protokollsanteckningar. Fördjupad beskrivning av ärendet Förvaltningen föreslår att folkbokförda personer i kommunen ges möjlighet att lämna och rösta på e-förslag. Detta för att tjänsten ska vara en tjänst för kommuninvånare och de frågor de vill driva. Folkbokföring kan även kontrolleras per automatik till skillnad från annan anknytning till kommunen så som ägande eller arbete. Förvaltningen föreslår krav på identifiering för att lämna och rösta på e-förslag. Identifiering är nödvändigt för att kontrollera personens folkbokföring och därmed behörighet att lämna förslag. Vid omröstningsprocessen säkerställer identifiering att det blir en röst per person. Det möjliggör även funktionaliteten att ångra sin röst. För de som inte kan eller vill använda digitala verktyg och identifieringslösningar föreslås man kunna identifiera sig genom fysisk legitimation så som, körkort, pass, ID-kort eller LMA-kort för registrering och kontroll av folkbokföring i efterhand. Förvaltningen föreslår att det inte ska finnas åldersgräns för att lämna in eller rösta på förslag då detta varit efterfrågat under remitteringen av e-förslagsutredningen. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-20 Dnr: KS 2026/65 Förvaltningen avser att införa en teknisk lösning som ger möjlighet att välja om namn ska visas eller om förslag och röster ska vara anonyma på kommunens webbplats. Detta för att minska de trösklar som kan leda till minskat användande av tjänsten. Förvaltningen föreslår även att man ska få möjlighet att presentera sitt förslag i fullmäktige om förslaget får det antal röster som krävs för vidare beredning. Detta regleras genom kommunfullmäktiges arbetsordning. Kommunstyrelsen föreslås få det övergripande ansvaret för beredningen av e-förslag. Kommunstyrelsen kan besluta att överlämna e-förslag till andra nämnder för besvarande till förslagsställaren. När ärendet avgjorts ska fullmäktige, kommunstyrelsen och förslagsställaren delges beslutet. För fullmäktige och kommunstyrelsen görs detta genom anmälan till respektive meddelandelista. I övrigt föreslås rapporteringen av e- förslag till fullmäktige ske enligt den tidigare ordningen för medborgarförslag. Kommunstyrelsen, genom kommunstyrelseförvaltningen, ansvarar för närmare utformning och drift av tjänsten. Kommunstyrelsen ansvarar för att publicering inte sker av förslag som tar upp ämnen av olika slag, ligger utanför den kommunala kompetensen, som i liknande form redan väckts den senaste 12-månadersperioden eller som på annat sätt är olämpliga. Avvisade förslag redovisas löpande för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får besluta att ett avvisat förslag ska publiceras. Förslag ska vara publicerade i 60 dagar och erhålla 50 röster för att gå vidare till politisk beredning. Förslag som inte erhåller tillräckligt med röster avpubliceras utan åtgärd med meddelande till förslagsställaren att ärendet inte gått vidare. Bedömning: • Demokrati och delaktighet: E‑förslag förväntas bredda deltagandet genom enkel digital tillgång, samtidigt som krav på identifiering skyddar mot otillbörlig påverkan. • Ekonomiska konsekvenser: Implementeringen bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar för kommunstyrelsen. Eventuella licenskostnader och förvaltning regleras av kommunstyrelsen i samband med upphandling/avtal. • Miljö och hållbar utveckling: Digital hantering minskar pappersanvändning och resande till fysiska möten. • Barnrättsperspektiv: Avsaknad av åldersgräns gör det möjligt för barn och unga att lämna förslag. Krav på identifiering säkerställer trygg hantering. • Jämställdhet och likabehandling: E‑förslag är öppet för alla folkbokförda och främjar likvärdig tillgång. Kommunstyrelsen ska säkerställa tillgänglighet och stöd för personer med funktionsnedsättning och de som saknar e‑legitimation. Beredning Ärendet har beretts inom kommunstyrelseförvaltningen. Underlag • Kommunfullmäktiges beslut 2024-10-09 § 163 med tillhörande reservation • Regler för e-förslag • Kommunfullmäktiges arbetsordning - jämförelsedokument Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-20 Dnr: KS 2026/65 • Kommunfullmäktiges arbetsordning - antagandehandling • E-förslag utredning • Remisssvar över utredningen av e-förslag Pernilla Bertilsson Avdelningschef Bilagor • Regler för e-förslag • Kommunfullmäktiges arbetsordning – antagandehandling • Antagandeversion - Kommunstyrelsens delegeringsordning (ändringsmarkerad) Sändlista Handläggare av ärendet Samtliga nämnder Kommunikationsavdelningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-12-17

§ 81 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda KS 2026/151 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Sammanfattning av ärendet Riktlinjen är ett komplement till den nya lagstiftning som träder i kraft 1 juli 2025 och syftar till att stärka skyddet för förtroendevalda som riskerar hot, våld eller otillåten påverkan i sina uppdrag. Beslutsunderlag • Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda • Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda – antagandedokument • Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda – jämförelsedokument • Riktlinje för att förebygga och hantera hat hot och våld mot förtroendevalda Kommunstyrelsen arbetsutskotts behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. I detta instämde Mathias Olsson (SD). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns ett förslag till beslut, kommunstyrelseförvaltningens förslag, och fann att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat i enlighet med förslaget. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-08 Dnr: KS 2026/151 Handläggare Mottagare Per Edensvärd Kommunfullmäktige per.edensvard@vanersborg.se 0521-72 14 52 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Sammanfattning av ärendet Riktlinjen är ett komplement till den nya lagstiftning som träder i kraft 1 juli 2025 och syftar till att stärka skyddet för förtroendevalda som riskerar hot, våld eller otillåten påverkan i sina uppdrag. Fördjupad beskrivning av ärendet Det utökade skyddet gäller för kommunens kommunalråd då de arbetar heltid eller en betydande del av heltid, (gäller för de förtroendevalda som omfattas av 4 kap. 2 § kommunallagen – t.ex. kommunalråd och regionråd) 1. Förebyggande ansvar: Kommuner och regioner ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att förtroendevalda (ledamöter och ersättare i fullmäktige och nämnder) utsätts för ohälsa eller olycksfall på grund av hot och våld. 2. Eliminering av risker: Utgångspunkten är att förhållanden som kan leda till skada ska ändras eller ersättas så att risken helt undanröjs. 3. Krav på utbildning: Myndigheten ska säkerställa att de förtroendevalda har den utbildning som krävs och vet hur de ska agera för att undvika riskfyllda situationer. Beredning I samråd med säkerhetssamordnare samt kanslichef vid juridik - säkerhetsavdelningen. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-08 Dnr: KS 2026/151 Pernilla Bertilsson Chef Juridik och Säkerhetsavdelningen Sändlista • Handläggare av ärendet Bilaga Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13 § 144 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Innehållsförteckning. Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ................................................................................................................................1 Definitioner .....................................................................................................................1 Hatbrott ...........................................................................................................1 Hot ...................................................................................................................1 Våld .................................................................................................................1 Trakasserier .....................................................................................................1 Otillåten påverkan ............................................................................................1 Avgränsningar .................................................................................................................1 Ansvarsfördelning ...........................................................................................................2 Ordföranden i nämnder och styrelser .................................................................2 Gruppledarna inom de politiska partierna ..........................................................2 Förtroendevalda ................................................................................................2 Vänersborgs kommun .......................................................................................2 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda ...........................................................2 Polisanmälan ....................................................................................................2 Incidentrapportering .........................................................................................3 Författningssamling .........................................................................................................3 Uppföljning och utvärdering .............................................................................................3 Bilaga ..............................................................................................................................4 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Riktlinje Riktlinje för att 2023-09-13 § Kommunfullmäktige förebygga och 144 hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunstyrelse Juridik och 2026-03-12 Tills vidare säkerhetsavdelningen Dokumentinformation Diarienummer Uppföljning Rutiner och vägledning för att KS 2026/151 En gång per förebygga och hantera hat, hot mandatperiod och våld Ämnesområde Intranät Hemsida Förebygga och hantera hat, hot och våld ☒ ☒ Andra regelverk som omnämns 4 kap. 18a § kommunallagen (2017:725). Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Inledning I denna riktlinje anges hur kommunen och dess förtroendevalda ska agera för att förebygga och hantera incidenter rörande hot och våld mot förtroendevalda. Ordföranden i nämnder, styrelser samt partiernas gruppledare förutsätts verka för att denna riktlinje blir känd för de förtroendevalda och efterföljs. Varje enskild förtroendevald har ett eget ansvar för att rapportera incidenter till partiets gruppledare och att hålla sig uppdaterad. Syfte Syftet är att skapa en tydlighet och ett gemensamt förhållningssätt för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjen ska även utgöra stöd och vägledning för förtroendevalda i Vänersborgs kommun för att öka tryggheten i det offentliga förtroendeuppdraget. Definitioner Hatbrott Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Det kan även vara andra brott där motivet till brottet har varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av något av följande: • Hudfärg • Nationellt eller etniskt ursprung • Trosbekännelse • Sexuell läggning • Könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. Hot Hot innebär att en person hotar att skada någon person, närstående eller dennes egendom. Det kan också omfatta hot om att skada en persons djur eller föremål som har stor betydelse för den utsatta personen. Hot kan ske med hjälp av vapen, via direkt tilltal, telefon, sms, mail eller sociala medier. Våld Våld innebär slag, sparkar eller annat fysiskt våld som riktas mot förtroendevalda med anledning av sitt uppdrag. Våld mot en enskild person kan till exempel vara misshandel mot en förtroendevald, en anhörig eller en kollega. Våld mot egendom kan innebära till exempel skadegörelse. Trakasserier Med hat, hot och våld avses även i denna riktlinje även trakasserier motsvarande olaga förföljelse, ofredanden eller liknande fridsbrott. Otillåten påverkan Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en förtroendevald att agera på ett annat sätt än denne tänkt, exempelvis genom hot, våld, trakasserier eller otillbörliga erbjudanden. Avgränsningar Riktlinjen omfattar förtroendevalda som utsatts för hat, hot, våld eller trakasserier med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Otillåten påverkan som inte innefattar hot, våld eller trakasserier hanteras enligt ”Riktlinje mot korruption, mutor och jäv”. 1 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Ansvarsfördelning Förtroendevalda är inte formellt anställda i Vänersborgs kommun och omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen såsom anställda gör. Polisen har huvudansvaret för skydd av förtroendevalda vilket innebär att den polisiära handläggningen av ärenden om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda är en uppgift för polismyndigheten. Ordföranden i nämnder och styrelser Ordföranden förutsätts: • tillsammans med gruppledaren ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs. Gruppledarna inom de politiska partierna Gruppledarna inom de politiska partierna förutsätts: • genomföra riskanalyser och arbeta förebyggande • tillsammans med ordföranden ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs • stödja sina medlemmar i händelse av hat, hot eller våld och ansvara för kontakt med Vänersborgs kommun säkerhetssamordnare • vara väl uppdaterad kring eventuella risker som kan förekomma för de förtroendevalda inom sitt parti samt aktuella, kontroversiella frågor som väcker starka känslor bland medborgarna • ansvara för rådgivning och stöd till utsatta • rapportera incidenter till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare Förtroendevalda De förtroendevalda förutsätts: • medverka vid utbildning om hot och våld • känna till denna riktlinje • ansvara för att rapportera eventuella incidenter till polisen och partiets gruppledare • Respektive ordförande ansvarar för att samtalstonen håller en god nivå och bör inför varje sammanträde särskilt granska dagordningens punkter ur ett säkerhetsperspektiv. Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun, genom funktionen säkerhetssamordnare, ska: • vid behov ge stöd och rådgivning till gruppledare och utsatta • ta emot, dokumentera och administrera incidentrapporter • vid behov informera och anordna utbildning kring hot och våld • säkerställa att kommunalråd erhåller sådant stöd, skydd och utbildning som de är berättigade till enligt 4 kap. 18a § kommunallagen (2017:725). Stöd från säkerhetssamordnaren kan ges under normal kontorstid. Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda Polisanmälan Det är viktigt att förtroendevalda polisanmäler alla hat-, hot- eller våldssituationer. Det är en viktig markering och underlättar också polisens underrättelsearbete. Även i de fall där en anmälan inte kan knytas till en gärningsperson, så kan anmälan vara en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångssätt. Polisen kan under vissa förutsättningar åtkomstskydda anmälan för att öka sekretessen kring den. I och med en anmälan kan polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete inledas. Om den förtroendevalde misstänker att det finns en koppling till dennes politiska engagemang ska det uppges när denne gör sin polisanmälan för att polisen ska kunna planera eventuella skyddsåtgärder i dialog med den förtroendevalda och partiets gruppledare. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd man beslutar att vidta i det enskilda fallet. Exempel på detta är rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Incidentrapportering När en incident gällande hat, hot eller våld har ägt rum ska det detta rapporteras till partiets gruppledare som i sin tur ska skicka rapporten till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare. I bilagan till det här dokumentet finns beskrivs vad en incidentrapportering ska innehålla. Författningssamling Den här riktlinjen ska publiceras i Vänersborgs kommuns författningssamling. Uppföljning och utvärdering Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda mot förtroendevalda utvärderas en gång per mandatperiod. 3 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Bilaga Incidentrapportering Du som förtroendevald ansvarar för att kontakta din gruppledare om du blir utsatt av hat, hot eller våld. Gruppledaren ansvarar för att upprätta en incidentrapportering och skicka denna till Vänersborgs säkerhetssamordnare. En incidentrapport bör innehålla nedanstående information. Skicka incidentrapporten till kommun@vanersborg.se. Datum och klockslag för händelsen? Grunduppgifter • Datum och tid för händelsen. • Plats (fysisk plats, sociala medier, telefon, e-post). • Vem rapporterar? (Namn och funktion/gruppledare). • Vem utsattes? (Namn och nämnd/styrelse). Händelseförlopp • Typ av incident: Hot, våld, trakasserier, skadegörelse eller korruptionsförsök. • Beskrivning: Beskriv händelsen så detaljerat som möjligt. Vad sa/gjorde förövaren? • Utlösande faktor: Finns det koppling till ett specifikt politiskt beslut eller ärende? • Upplevelse: Hur upplevde den utsatte händelsen? (t.ex. skrämmande, allvarligt menad). Information om förövaren (om känd/synlig) • Signalement: Kön, ålder, klädsel, dialekt eller särskilda kännetecken. • Vittnen: Namn och kontaktuppgifter till eventuella personer som såg händelsen. Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Information om förövaren (om känd/synlig) • Signalement: Kön, ålder, klädsel, dialekt eller särskilda kännetecken. • Vittnen: Namn och kontaktuppgifter till eventuella personer som såg händelsen. Vidtagna åtgärder • Stöd: Har den utsatte fått samtalsstöd eller annat omedelbart stöd? • Polisanmälan: Är händelsen polisanmäld? Ange i så fall diarienummer. • Information: Har säkerhetssamordnare eller andra berörda informerats? Kom ihåg: Vid digitala hot (SMS, e-post, sociala medier) är det viktigt att inte radera meddelanden. Ta skärmdumpar och spara originalen för teknisk bevisning. Vänersborgs kommun har nolltolerans mot allvarligt hat, hot, våld och otillåten påverkan därav uppmanar vi alla som varit utsatta att polisanmäla händelsen. Anmälan blir en markering att beteendet inte är accepterat samt en viktig kraft för att belysa problematiken med hat, hot, våld och otillåten påverkan mot förtroendevalda. Polisen kräver en polisanmälan för att kunna inleda sin personsäkerhet och brottsofferarbete. Anmälan blir en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångsätt. Uppge alltid att du är förtroendevald vid polisanmälan och att anmälan gäller ett demokratibrott samt att polisanmälan ska åtkomst skyddas. Är riskbedömning gjord för det fortsatta arbetet? Här följer några råd: • Identifiera riskmiljöer: Analysera var och när förtroendevalda är mest utsatta, t.ex. vid fysiska nämndmöten, i sociala medier eller vid hembesök. • Värdera specifika beslut: Inför politiskt känsliga beslut (t.ex. placering av boenden eller indragna bidrag) bör en särskild riskbedömning göras. • Dokumentera fortsatta åtgärder: För varje identifierad risk med högt värde måste det finnas en handlingsplan med konkreta motåtgärder, såsom larm, väktarstöd eller särskilda rutiner för offentliga möten. Se även: Personlig säkerhet - Säkerhetspolisen 4 Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13 § 144 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Innehållsförteckning . Inledning .................................................................................................................................................1 Syfte .......................................................................................................................................................1 Definitioner ............................................................................................................................................1 Hatbrott ................................................................................................................................1 Hot ........................................................................................................................................1 Våld .......................................................................................................................................1 Trakasserier ..........................................................................................................................1 Otillåten påverkan ................................................................................................................1 Avgränsningar .........................................................................................................................................1 Ansvarsfördelning ..................................................................................................................................2 Ordföranden i nämnder och styrelser ..................................................................................2 Gruppledarna inom de politiska partierna ...........................................................................2 Förtroendevalda ...................................................................................................................2 Vänersborgs kommun ...........................................................................................................2 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda ............................................................................2 Polisanmälan .........................................................................................................................2 Incidentrapportering .............................................................................................................3 Författningssamling ................................................................................................................................3 Uppföljning och utvärdering ..................................................................................................................3 Bilaga ......................................................................................................................................................4 Inledning .................................................................................................................................................1 Syfte ........................................................................................................................................................1 Definitioner .............................................................................................................................................1 Hatbrott .................................................................................................................................1 Hot .........................................................................................................................................1 Våld ........................................................................................................................................1 Trakasserier ...........................................................................................................................1 Otillåten påverkan .................................................................................................................1 Avgränsningar .........................................................................................................................................1 Ansvarsfördelning ....................................................................................................................................2 Ordföranden i nämnder och styrelser ...................................................................................2 Gruppledarna inom de politiska partierna ............................................................................2 Förtroendevalda ....................................................................................................................2 Vänersborgs kommun ...........................................................................................................2 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda .............................................................................2 Polisanmälan ..........................................................................................................................2 Incidentrapportering ..............................................................................................................3 Författningssamling .................................................................................................................................3 Uppföljning och utvärdering ...................................................................................................................3 Bilaga 4 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Riktlinje Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och 2023-09-13 § Kommunfullmäktige våld mot förtroendevalda 144 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet 2026-03-12 Kommunstyrelseförvaltningen Kommundirektör Juridik och säkerhetsavdelningen TTills vidare Kommunstyrelse i l l s v i d a r e Dokumentinformation Diarienummer Uppföljning Rutiner och vägledning för att KS 2022/349 2026/151 En gång per förebygga och hantera hat, hot mandatperiod och våld Ämnesområde Intranät Hemsida Förebygga och hantera hat, hot och våld ☐ ☒ ☒ ☒ Andra regelverk som omnämns 4 kap. 18a § kommunallagen (2017:725). Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Inledning I denna riktlinje anges hur kommunen och dess förtroendevalda ska agera för att förebygga och hantera incidenter rörande hot och våld mot förtroendevalda. Ordföranden i nämnder, styrelser samt partiernas gruppledare förutsätts verka för att denna riktlinje blir känd för de förtroendevalda och efterföljs. Varje enskild förtroendevald har ett eget ansvar för att rapportera incidenter till partiets gruppledare och att hålla sig uppdaterad. Syfte Syftet är att skapa en tydlighet och ett gemensamt förhållningssätt för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjen ska även utgöra stöd och vägledning för förtroendevalda i Vänersborgs kommun för att öka tryggheten i det offentliga förtroendeuppdraget. Definitioner Hatbrott Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Det kan även vara andra brott där motivet till brottet har varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av något av följande: •• Hudfärg •• Nationellt eller etniskt ursprung •• Trosbekännelse •• Sexuell läggning •• Könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. Hot Hot innebär att en person hotar att skada någon person, närstående eller dennes egendom. Det kan också omfatta hot om att skada en persons djur eller föremål som har stor betydelse för den utsatta personen. Hot kan ske med hjälp av vapen, via direkt tilltal, telefon, sms, mail eller sociala medier. Våld Våld innebär slag, sparkar eller annat fysiskt våld som riktas mot förtroendevalda med anledning av sitt uppdrag. Våld mot en enskild person kan till exempel vara misshandel mot en förtroendevald, en anhörig eller en kollega. Våld mot egendom kan innebära till exempel skadegörelse. Trakasserier Med hat, hot och våld avses även i denna riktlinje även trakasserier motsvarande olaga förföljelse, ofredanden eller liknande fridsbrott. Otillåten påverkan Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en förtroendevald att agera på ett annat sätt än denne tänkt, exempelvis genom hot, våld, trakasserier eller otillbörliga erbjudanden. Avgränsningar Riktlinjen omfattar förtroendevalda som utsatts för hat, hot, våld eller trakasserier med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Otillåten påverkan som inte innefattar hot, våld eller trakasserier hanteras enligt ”Riktlinje mot korruption, mutor och jäv”. 1 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Ansvarsfördelning Förtroendevalda är inte formellt anställda i Vänersborgs kommun och omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen såsom anställda gör. Polisen har huvudansvaret för skydd av förtroendevalda vilket innebär att den polisiära handläggningen av ärenden om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda är en uppgift för polismyndigheten. Ordföranden i nämnder och styrelser Ordföranden förutsätts: • • tillsammans med gruppledaren ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs. Gruppledarna inom de politiska partierna Gruppledarna inom de politiska partierna förutsätts: •• genomföra riskanalyser och arbeta förebyggande •• tillsammans med ordföranden ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs •• stödja sina medlemmar i händelse av hat, hot eller våld och ansvara för kontakt med Vänersborgs kommun säkerhetssamordnare •• vara väl uppdaterad kring eventuella risker som kan förekomma för de förtroendevalda inom sitt parti samt aktuella, kontroversiella frågor som väcker starka känslor bland medborgarna •• ansvara för rådgivning och stöd till utsatta •• rapportera incidenter till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare Förtroendevalda De förtroendevalda förutsätts: •• medverka vid utbildning om hot och våld •• känna till denna riktlinje •• ansvara för att rapportera eventuella incidenter till polisen och partiets gruppledare •• Respektive ordförande ansvarar för att samtalstonen håller en god nivå och bör inför varje sammanträde särskilt granska dagordningens punkter ur ett säkerhetsperspektiv. Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun, genom funktionen säkerhetssamordnare, ska: •• vid behov ge stöd och rådgivning till gruppledare och utsatta •• ta emot, dokumentera och administrera incidentrapporter •• vid behov informera och anordna utbildning kring hot och våld • säkerställa att kommunalråd erhåller sådant stöd, skydd och utbildning som de är berättigade till enligt 4 kap. 18a § kommunallagen (2017:725). Stöd från säkerhetssamordnaren kan ges under normal kontorstid. Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda Polisanmälan Det är viktigt att förtroendevalda polisanmäler alla hat-, hot- eller våldssituationer. Det är en viktig markering och underlättar också polisens underrättelsearbete. Även i de fall där en anmälan inte kan knytas till en gärningsperson, så kan anmälan vara en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångssätt. Polisen kan under vissa förutsättningar åtkomstskydda anmälan för att öka sekretessen kring den. I och med en anmälan kan polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete inledas. Om den förtroendevalde misstänker att det finns en koppling till dennes politiska engagemang börska det uppges när denne gör sin polisanmälan såför att polisen kanska kunna planera eventuella skyddsåtgärder i dialog med den förtroendevalda och partiets gruppledare. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd man beslutar att vidta i det enskilda fallet. Exempel på detta är rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Incidentrapportering När en incident gällande hat, hot eller våld har ägt rum ska det detta rapporteras till partiets gruppledare som i sin tur ska skicka rapporten till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare. I bilagan till det här dokumentet finns beskrivs vad en incidentrapportering ska innehålla. Författningssamling Den här riktlinjen ska publiceras i Vänersborgs kommuns författningssamling. Uppföljning och utvärdering Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda mot förtroendevalda utvärderas en gång per mandatperiod. Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 3 RRiikkttlliinnjjee fföörr aatttt fföörreebbyyggggaa oocchh hhaanntteerraa hhaatt,, hhoott oocchh vvåålldd mmoott fföörrttrrooeennddeevvaallddaa 22002233--0099--1133 Bilaga Incidentrapportering Du som förtroendevald ansvarar för att kontakta din gruppledare om du blir utsatt av hat, hot eller våld. Gruppledaren ansvarar för att upprätta en incidentrapportering och skicka denna till Vänersborgs säkerhetssamordnare. En incidentrapport bör innehålla nedanstående information. Skicka incidentrapporten till kommun@vanersborg.se. Skicka incidentrapporten till kommun@vanersborg.se. Datum och klockslag för händelsen? Grunduppgifter • Datum och tid för händelsen. • Plats (fysisk plats, sociala medier, telefon, e-post). • Vem rapporterar? (Namn och funktion/gruppledare). • Vem utsattes? (Namn, och nämnd/styrelse) ). Vad utsattes den förtroendevalda för? (Händelseförlopp • Typ av incident: Hot, våld, trakasserier, skadegörelse eller korruptionsförsök. • Beskrivning: Beskriv händelsen) så detaljerat som möjligt. Vad sa/gjorde förövaren? • Utlösande faktor: Finns det koppling till ett specifikt politiskt beslut eller ärende? • Upplevelse: Hur upplevde den utsatte händelsen? (t.ex. skrämmande, allvarligt menad). Var blev den förtroendevalda utsatt? (Platsen där den förtroendevalde blev utsatt) Information om förövaren (om känd/synlig) • Signalement: Kön, ålder, klädsel, dialekt eller särskilda kännetecken. • Vittnen: Namn och kontaktuppgifter till eventuella personer som såg händelsen. 1 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-09-13 Vem/vilka utsatte den förtroendevalde? (Känd/okänd förövare? En eller flera?) Information om förövaren (om känd/synlig) • Signalement: Kön, ålder, klädsel, dialekt eller särskilda kännetecken. • Vittnen: Namn och kontaktuppgifter till eventuella personer som såg händelsen. Finns någon känd utlösande faktor? (Tex politisk fråga, ett beslut eller liknande) Vidtagna åtgärder • Stöd: Har den utsatte fått samtalsstöd eller annat omedelbart stöd? • Polisanmälan: Är händelsen polisanmäld? Ange i så fall diarienummer. • Information: Har säkerhetssamordnare eller andra berörda informerats? Åtgärder som har vidtagits? (Tex samtalsstöd, polisanmälan mm) Kom ihåg: Vid digitala hot (SMS, e-post, sociala medier) är det viktigt att inte radera meddelanden. Ta skärmdumpar och spara originalen för teknisk bevisning. Har händelsen polisanmälts? (Om nej, polisanmäl händelsen först) Vänersborgs kommun har nolltolerans mot allvarligt hat, hot, våld och otillåten påverkan därav uppmanar vi alla som varit utsatta att polisanmäla händelsen. Anmälan blir en markering att beteendet inte är accepterat samt en viktig kraft för att belysa problematiken med hat, hot, våld och otillåten påverkan mot förtroendevalda. Polisen kräver en polisanmälan för att kunna inleda sin personsäkerhet och brottsofferarbete. Anmälan blir en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångsätt. Uppge alltid att du är förtroendevald vid polisanmälan och att anmälan gäller ett demokratibrott samt att polisanmälan ska åtkomst skyddas. Är riskbedömning gjord? för det fortsatta arbetet? Här följer några råd: • Identifiera riskmiljöer: Analysera var och när förtroendevalda är mest utsatta, t.ex. vid fysiska nämndmöten, i sociala medier eller vid hembesök. • Värdera specifika beslut: Inför politiskt känsliga beslut (t.ex. placering av boenden eller indragna bidrag) bör en särskild riskbedömning göras. • Dokumentera fortsatta åtgärder: För varje identifierad risk med högt värde måste det finnas en handlingsplan med konkreta motåtgärder, såsom larm, väktarstöd eller särskilda rutiner för offentliga möten. Se även: Personlig säkerhet - Säkerhetspolisen 2 RRiikkttlliinnjjee fföörr aatttt fföörreebbyyggggaa oocchh hhaanntteerraa hhaatt,, hhoott oocchh vvåålldd mmoott fföörrttrrooeennddeevvaallddaa 22002233--0099--1133 4 3 Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 1 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-01-25 Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................3 Syfte ...............................................................................................................................3 Definitioner ....................................................................................................................3 Hatbrott ..................................................................................................................................3 Hot ..........................................................................................................................................3 Våld ........................................................................................................................................3 Trakasserier ............................................................................................................................3 Otillåten påverkan ..................................................................................................................3 Avgränsningar ................................................................................................................3 Ansvarsfördelning ...........................................................................................................4 Ordföranden i nämnder och styrelser .....................................................................................4 Gruppledarna inom de politiska partierna ..............................................................................4 Förtroendevalda ......................................................................................................................4 Vänersborgs kommun ............................................................................................................4 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda ..........................................................4 Polisanmälan ..........................................................................................................................4 Incidentrapportering ...............................................................................................................5 Författningssamling ........................................................................................................5 Uppföljning och utvärdering ............................................................................................5 Bilaga .............................................................................................................................6 Dokumenttyp Dokumentnamn A ntagen Antagen av Riktlinje Riktlinje för att Skriv i organ eller förebygga och hantera beslutsfattare hat, hot och våld mot förtroendevalda Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunstyrelseförvaltningen Kommundirektör Tillsvidare Dokumentinformation Diarienummer Uppföljning Skriv en kort informationstext om KS 2022/349 En gång per dokumentet t.ex. Struktur, mandatperiod terminologi och beslutsnivåer för styrande dokument. Ämnesområde Intranät Hemsida S tyrning ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns 2 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-01-25 Kommunallagen (KL, 2017:725), Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900), Regler för mål- och resultatstyrning (KF, 2019-10-23, § 125), Aktiebolagslagen (ABL, 2005:551), Regeringsformen (RF, 1974:152) Inledning I denna riktlinje anges hur kommunen och dess förtroendevalda ska agera för att förebygga och hantera incidenter rörande hot och våld mot förtroendevalda. Ordföranden i nämnder, styrelser samt partiernas gruppledare förutsätts verka för att denna riktlinje blir känd för de förtroendevalda och efterföljs. Varje enskild förtroendevald har ett eget ansvar för att rapportera incidenter till partiets gruppledare och att hålla sig uppdaterad. Syfte Syftet är att skapa en tydlighet och ett gemensamt förhållningssätt för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjen ska även utgöra stöd och vägledning för förtroendevalda i Vänersborgs kommun för att öka tryggheten i det offentliga förtroendeuppdraget. Definitioner Hatbrott Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Det kan även vara andra brott där motivet till brottet har varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av något av följande: • Hudfärg • Nationellt eller etniskt ursprung • Trosbekännelse • Sexuell läggning • Könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. Hot Hot innebär att en person hotar att skada någon person, närstående eller dennes egendom. Det kan också omfatta hot om att skada en persons djur eller föremål som har stor betydelse för den utsatta personen. Hot kan ske med hjälp av vapen, via direkt tilltal, telefon, sms, mail eller sociala medier. Våld Våld innebär slag, sparkar eller annat fysiskt våld som riktas mot förtroendevalda med anledning av sitt uppdrag. Våld mot en enskild person kan till exempel vara misshandel mot en förtroendevald, en anhörig eller en kollega. Våld mot egendom kan innebära till exempel skadegörelse. Trakasserier Med hat, hot och våld avses även i denna riktlinje även trakasserier motsvarande olaga förföljelse, ofredanden eller liknande fridsbrott. Otillåten påverkan Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en förtroendevald att agera på ett annat sätt än denne tänkt, exempelvis genom hot, våld, trakasserier eller otillbörliga erbjudanden. 3 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-01-25 Avgränsningar Riktlinjen omfattar förtroendevalda som utsatts för hat, hot, våld eller trakasserier med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Otillåten påverkan som inte innefattar hot, våld eller trakasserier hanteras enligt ”Riktlinje mot korruption, mutor och jäv”. Ansvarsfördelning Förtroendevalda är inte formellt anställda i Vänersborgs kommun och omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen såsom anställda gör. Polisen har huvudansvaret för skydd av förtroendevalda vilket innebär att den polisiära handläggningen av ärenden om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda är en uppgift för polismyndigheten. Ordföranden i nämnder och styrelser Ordföranden förutsätts: • tillsammans med gruppledaren ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs. Gruppledarna inom de politiska partierna Gruppledarna inom de politiska partierna förutsätts: • genomföra riskanalyser och arbeta förebyggande • tillsammans med ordföranden ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs • stödja sina medlemmar i händelse av hat, hot eller våld och ansvara för kontakt med Vänersborgs kommun säkerhetssamordnare • vara väl uppdaterad kring eventuella risker som kan förekomma för de förtroendevalda inom sitt parti samt aktuella, kontroversiella frågor som väcker starka känslor bland medborgarna • ansvara för rådgivning och stöd till utsatta • rapportera incidenter till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare Förtroendevalda De förtroendevalda förutsätts: • medverka vid utbildning om hot och våld • känna till denna riktlinje • ansvara för att rapportera eventuella incidenter till polisen och partiets gruppledare • Respektive ordförande ansvarar för att samtalstonen håller en god nivå och bör inför varje sammanträde särskilt granska dagordningens punkter ur ett säkerhetsperspektiv. Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun, genom funktionen säkerhetssamordnare, ska: • vid behov ge stöd och rådgivning till gruppledare och utsatta • ta emot, dokumentera och administrera incidentrapporter • vid behov informera och anordna utbildning kring hot och våld 4 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-01-25 Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda Polisanmälan Det är viktigt att förtroendevalda polisanmäler alla hat-, hot- eller våldssituationer. Det är en viktig markering och underlättar också polisens underrättelsearbete. Även i de fall där en anmälan inte kan knytas till en gärningsperson, så kan anmälan vara en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångssätt. Polisen kan under vissa förutsättningar åtkomstskydda anmälan för att öka sekretessen kring den. I och med en anmälan kan polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete inledas. Om den förtroendevalde misstänker att det finns en koppling till dennes politiska engagemang bör det uppges när denne gör sin polisanmälan så att polisen kan planera eventuella skyddsåtgärder i dialog med den förtroendevalda och partiets gruppledare. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd man beslutar att vidta i det enskilda fallet. Exempel på detta är rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Incidentrapportering När en incident gällande hat, hot eller våld har ägt rum ska det detta rapporteras till partiets gruppledare som i sin tur ska skicka rapporten till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare. I bilagan till det här dokumentet finns beskrivs vad en incidentrapportering ska innehålla. Författningssamling Den här riktlinjen ska publiceras i Vänersborgs kommuns författningssamling. Uppföljning och utvärdering Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda mot förtroendevalda utvärderas en gång per mandatperiod. 5 Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda 2023-01-25 Bilaga Incidentrapportering Du som förtroendevald ansvarar för att kontakta din gruppledare om du blir utsatt av hat, hot eller våld. Gruppledaren ansvarar för att upprätta en incidentrapportering och skicka denna till Vänersborgs säkerhetssamordnare. En incidentrapport bör innehålla nedanstående information. Skicka incidentrapporten till kommun@vanersborg.se. Datum och klockslag för händelsen? Vem utsattes? (Namn, nämnd/styrelse) Vad utsattes den förtroendevalda för? (Beskriv händelsen) Var blev den förtroendevalda utsatt? (Platsen där den förtroendevalde blev utsatt) Vem/vilka utsatte den förtroendevalde? (Känd/okänd förövare? En eller flera?) Finns någon känd utlösande faktor? (Tex politisk fråga, ett beslut eller liknande) Åtgärder som har vidtagits? (Tex samtalsstöd, polisanmälan mm) Har händelsen polisanmälts? (Om nej, polisanmäl händelsen först) Är riskbedömning gjord? 6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 82 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor för Räddningstjänsten Fyrbodal KS 2025/479 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, beslutsutgåva daterad 2026-01-30, samt att handlingsprogrammet ska gälla för Räddningstjänsten Fyrbodals verksamhet inom Vänersborgs kommun. Sammanfattning av ärendet Handlingsprogrammet beskriver hur Räddningstjänsten Fyrbodal ska arbeta med förebyggande insatser, operativ räddningstjänst och förmågeutveckling för att skapa ett tryggt och säkert Fyrbodal. Programmet bygger på aktuella riskanalyser, statistik och befolkningsprognoser i de sju medlemskommunerna. Det tydliggör hur räddningstjänsten ska möta både vardagsolyckor och mer omfattande händelser som bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen, skogsbränder och extremväder. Beslutsunderlag • Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) • Information om korrigeringar i beslutsunderlag, Handlingsprogram för Räddningstjänsten Fyrbodal • Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2023:778) om skydd mot olyckor • Fördjupad beskrivning av samråd från Räddningstjänsten Fyrbodal • Beslut om handlingsprogram från Räddningstjänsten Fyrbodal Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-10 Dnr: KS 2025/479 Handläggare Mottagare Zandra Lantz Kommunfullmäktige zandra.lantz@vanersborg.se 0521-72 11 63 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, beslutsutgåva daterad 2026-01-30, samt att handlingsprogrammet ska gälla för Räddningstjänsten Fyrbodals verksamhet inom Vänersborgs kommun. Sammanfattning av ärendet Handlingsprogrammet beskriver hur Räddningstjänsten Fyrbodal ska arbeta med förebyggande insatser, operativ räddningstjänst och förmågeutveckling för att skapa ett tryggt och säkert Fyrbodal. Programmet bygger på aktuella riskanalyser, statistik och befolkningsprognoser i de sju medlemskommunerna. Det tydliggör hur räddningstjänsten ska möta både vardagsolyckor och mer omfattande händelser som bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen, skogsbränder och extremväder. Fördjupad beskrivning av ärendet Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska varje kommun anta ett handlingsprogram som beskriver hur den förebyggande verksamheten och räddningstjänsten ska bedrivas. Vänersborgs kommun fullgör sitt ansvar för räddningstjänst genom medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal. Räddningstjänsten Fyrbodal har tagit fram ett gemensamt handlingsprogram för medlemskommunerna. Handlingsprogrammet baseras på en aktuell riskanalys och beskriver mål, inriktning, förmåga och verksamhet för både förebyggande arbete och räddningstjänst, inklusive räddningstjänst under höjd beredskap. Handlingsprogrammet har varit föremål för samråd med berörda myndigheter och kommuner. Samrådet har genomförts enligt lagens krav och har inte föranlett några ändringar av principiell betydelse. Förbundsdirektionen för Räddningstjänsten Fyrbodal har den 11 december 2025 beslutat att anta handlingsprogrammet och överlämna det till medlemskommunerna för fastställande. För att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor föreslås Kommunfullmäktige fastställa handlingsprogrammet. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-10 Dnr: KS 2025/479 Beredning Ärendet har beretts genom Juridik och säkerhetsavdelningen på Kommunstyrelseförvaltningen. Underlag Handlingsprogram Beslutsunderlag Protokollsutdrag. Beslut om handlingsprogram. Fördjupad beskrivning av samråd Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Fyrbodal Handlingsprogram för Räddningstjänsten Fyrbodal. Information om korrigeringar i beslutsunderlag, handlingsprogram för Räddningstjänsten Fyrbodal. Pernilla Bertilsson Säkerhetschef Bilagor Bilagor är de dokument som ska utgöra en del av beslutet, t.ex. ett styrande dokument, ett yttrande, och anges i tjänsteskrivelsen under denna rubrik. Bilagor ska inte förväxlas med de underlag eller källor som används i ärendets beredning Sändlista Handläggare av ärendet. Räddningstjänsten Fyrbodal. 2026-01-30 | Diarienummer Handlingsprogram För förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor Dokumentnamn Typ av dokument: Beslutad av: Diarienummer: Antagen av: Datum för beslut: Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Begreppsförklaring BFS - Boverkets författningssamling CBRN - Kemiska, Biologiska, Radioaktiva, och Nukleära risker Civo - Civilområde FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut IVPA - Åtgärder i väntan på ambulans LBE - Lagen om brandfarliga och explosiva varor LC - Ledningscentral LSO - Lagen om skydd mot olyckor MCF - Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS - Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling NÄL - Norra Älvsborgs länssjukhus OXA - Oexploderad ammunition PDV - Pågående dödligt våld RFBD - Räddningstjänsten Fyrbodal RiB - Räddningspersonal i beredskap RLS - Räddningsledningssystem RRVG - Räddningsregion Västra Götaland SCB - Statistiska centralbyrån UAV - Unmanned aerial veichle (drönare) VMA - Viktigt meddelande till allmänheten Innehåll 1 Inledning __________________________________________________________________________ 1 2 Beskrivning av kommunerna _______________________________________________________ 2 3 Styrning av skydd mot olyckor ______________________________________________________ 4 4 Risker _____________________________________________________________________________ 7 Övergripande beskrivning______________________________________________________ 7 Beskrivning per olyckstyp _____________________________________________________ 13 5 Värdering _________________________________________________________________________ 24 Övergripande värdering ______________________________________________________ 24 Värdering per olyckstyp ______________________________________________________ 26 Räddningstjänstens förmåga att hantera riskbilden _____________________________ 29 6 Mål _______________________________________________________________________________ 31 7 Förebyggande – förmåga och verksamhet__________________________________________ 32 Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor ______________________________________ 32 Stöd till den enskilde _________________________________________________________ 33 Rengöring och brandskyddskontroll ___________________________________________ 34 Övriga förebyggande åtgärder _________________________________________________ 34 8 Räddningstjänst – förmåga och verksamhet _______________________________________ 35 Övergripande beskrivning_____________________________________________________ 35 Beskrivning av förmåga per olyckstyp __________________________________________ 42 Ledning i räddningstjänst _____________________________________________________ 50 Samtidiga och omfattande räddningsinsatser __________________________________ 51 Räddningstjänst under höjd beredskap ________________________________________ 51 9 Uppföljning, utvärdering och lärande ______________________________________________ 53 Uppföljning av handlingsprogram _____________________________________________ 53 Undersökningsrapport _______________________________________________________ 53 Lärande _____________________________________________________________________ 53 Övrigt arbete relaterat till olycksutredningar ____________________________________ 54 1 Inledning Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) är ett kommunalförbund som är ansvarig för att fullgöra de skyldigheter som medlemskommunerna har enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt förordningen (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor med undantag för: • • att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap. 6 §), • att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap. 1 §), samt när medlemskommunen är att betrakta som enskild (2 kap.) samt att ansvaret för att samordna kommunens totala arbete för skydd mot olyckor kvarligger på den enskilda kommunen. RFBD består av kommunerna Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Nedan är en karta som visar var samtliga stationer är belägna inom förbundets geografiska område. Handlingsprogram | 1 (54) 2 Beskrivning av kommunerna 2 Förbundets geografiska område har en landareal på 3 636 km och har 195 743 invånare vid årsskiftet 2024/2025. Inom förbundets område finns det flertalet vattenområden, från Vänern och Göta Älv i öster till havet och fjordar i väster. Inom förbundet finns större verksamheter såsom petroleumraffinaderi, gasterminal, hamnverksamhet, fordonsindustri, kraftstationer, försvarsindustri, köpcenter, högskola, institutionell verksamhet i form av sjukhus, vårdanläggningar, rättsväsende, anstalter och anläggningsboenden med mera. Genom förbundets geografiska område passerar flera stora trafikleder såsom Europaväg 6, Europaväg 45, och väg 172. Dessa leder genererar ett betydande trafikflöde, som ökar ytterligare under sommarmånaderna när turism och fritidsboende intensifieras. Järnvägssträckor med tillhörande tunnlar korsar också området. Utmed Göta älv finns Trollhätte kanal med flera större slussar som möjliggör sjöfart mellan Vänern och Västerhavet. Området rymmer även flera flygplatser i varierande storlek. Götaälvdalen och Vänern har komplexa förutsättningar med flera olika intressen och risker, såsom kraftproduktion, dricksvattentäkt, naturintressen, fartygstrafik, dammar och slussar, samt geotekniska förutsättningar. Upperudsälven och Dalslands kanal löper i förbundets norra delar och även här finns liknande förutsättningar, om än i mindre omfattning. Utöver Göta älv förekommer omfattande fartygstrafik runt förbundets kustområden, djuphamnen i Brofjorden är en av Sveriges största. Utöver denna finns även handelshamnar i Lysekil, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla. Inom bland annat Lysekils kommun, finns skyddsvärda samhällen där husen är byggda i trä med korta avstånd mellan huskropparna. Det finns även ett antal bebyggda och bebodda öar utan vägförbindelse. Sommartid är förbundets kustkommuner med hav och skärgård en turisttät geografi med mycket bad- och båtliv. Den demografiska sammansättningen i medlemskommunerna är relativt lik Sverige som helhet, framför allt i kommunerna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla där flest antal invånare bor. I kommunerna Färgelanda, Lysekil, Mellerud och Munkedal finns det något färre barn 0-15 år och något fler äldre personer från 65 år och uppåt jämfört med Sverige som helhet. Grafen nedan visar den prognostiserade befolkningsutvecklingen inom förbundet. Prognosen är baserad respektive kommuns befolkningsprognos om sådan finns samt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos. Handlingsprogram | 2 (54) Befolkningsutveckling och prognos för Räddningstjänsten Fyrbodal 205000 200000 195000 190000 185000 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 Fyrbodal Fyrbodal Prognos Handlingsprogram | 3 (54) 3 Styrning av skydd mot olyckor Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) styrs av en direktion som består av valda ledamöter från medlemskommunerna. Direktionen består av 14 ordinarie ledamöter och 14 ersättare, där varje kommun har lika många representanter. Direktionen är ansvarig för att genomföra medlemsråd tillsammans med samtliga medlemskommuner för dialog kring genomförandet av förbundets verksamhet. Förbundet leds av en förbundsdirektör tillika räddningschef, och organiseras enligt följande: Totalt har förbundet cirka 460 anställda. Därav är cirka 300 anställda som räddningspersonal i beredskap (RiB), 100 är anställda brandmän på heltid samt 60 är anställda som dagtidspersonal. Dagtidspersonal arbetar utifrån olika roller i verksamhetens alla avdelningar. RFBD verkar i sju kommuner och av de 16 stationerna är 3 bemannade med heltidspersonal och 14 är bemannade med RiB-anställda. Uddevalla brandstation rymmer både heltids- och RIB-styrka. Handlingsprogram | 4 (54) RFBD är driftansvarig för räddningsledningssystemet (RLS) Fyrbodal och dess övergripande ledning samt ledningscentralen. Den övergripande ledningen av RLS utgår från en vakthavande räddningschef och vakthavande befäl. Dessa leder systemet, som även omfattar Orust räddningstjänst, genom räddningschefens principer och delegation. Handlingsprogram | 5 (54) RLS Fyrbodal är en del i Räddningsregion Västra Götaland (RRVG) som även utgörs av räddningsledningssystemen Skaraborg, Mellersta Skaraborg, Älvsborg samt Södra Halland. Handlingsprogram | 6 (54) 4 Risker Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde är både komplex och föränderlig. Inom det geografiska området finns både stadsbebyggelse och områden som är mer glest befolkade, därtill kust- och havsområden med hamnar och omfattande turism. Det finns höghusbebyggelse, tät trähusbebyggelse, industrier och byggnader som omfattar personintensiva och utrymningskritiska verksamheter. Därutöver finns en omfattande trafikinfrastruktur med väg-, järnvägs-, flyg- och sjötrafik. Sammantaget bidrar förutsättningarna inom förbundet till en differentierad och komplex riskbild. Övergripande beskrivning Förbundsområdet har stadsmiljö med varierande bebyggelsemiljö i de större tätorterna. Stora delar av Räddningstjänsten Fyrbodals (RFBD) område består av landsbygd med spridd bebyggelse. Inom vissa delar av förbundet finns en omfattande jordbruksverksamhet. Det finns utbredd institutionell verksamhet i form av sjukvård, behovsprövade boenden eller anläggningsboende, fängelse, rättspsykiatrisk vård, domstolar och annan jämförbar verksamhet. Med dessa kommer bland annat risker för storskaliga bränder där personer inte alltid kan förväntas utrymma själva. Inom förbundet finns områden där social oro förekommer. Med detta menas ett tillstånd som har sin grund i bristande livsvillkor och bristande tillit till offentliga aktörer. Detta kan manifestera sig mer eller mindre tydligt och konsekvenserna är svåra att sammanfatta och överblicka. Små och medelstora industriverksamheter finns i alla delar av förbundsområdet, medan större produktionsindustrier och industriområden är mer geografiskt begränsade till vissa delar. I Trollhättan finns Stallbacka industriområde med ett antal större industrier inom bland annat flygmotorer, återvinning, och värmeproduktion. I Vänersborg finns området Trestad center med bland annat omfattande lagerverksamhet och en större avfallsanläggning. I Uddevalla finns industrier runt om hamnområdet och i delar av tätorten. I övriga delar av förbundet finns också omfattande industri i form av exempelvis raffinaderi, gasterminal, större pappersbruk, och produktion av stål. En samhällstrend som påverkar riskbilden är övergången till förnybar energi. Detta arbete kräver energilagringskapacitet vilket ofta utgörs av litium-jon batterier. Dessa batterier kan förekomma i allt från solcellsanläggningar på villor till storskaliga batterienergilager på industrier. Utöver batterier pågår arbeten med förnybara drivmedel där vätgas och biogas är alternativ som utforskas. I förbundet finns en handfull tankstationer för biogasfordon och en tankstation för vätgasfordon. Handlingsprogram | 7 (54) En mängd av dessa verksamheter och anläggningar medför olika typer av risker, bland annat omfattande och komplexa industribränder, bränder i petroleumprodukter och utsläpp av farliga ämnen. Inom förbundets område finns även infrastruktur som har inverkan på riskbilden, exempelvis; flygplatser, järnvägsnät och järnvägstunnlar, vägtunnlar, slussleder och kanaler, dammar och transportleder för farligt gods. De geologiska förutsättningarna innebär att delar av förbundsområdet är lokaliserat i det nationellt mest utpekade riskområdet för ras och skred. Inom förbundsområdet finns även ett antal större sammanhängande skogsområden som är svårtillgängliga. Inom vissa områden förekommer också påtagliga storm-, översvämnings-, eller snöovädersrisker. Antal räddningsinsatser per år Räddningstjänsten larmas till omkring 2 150 händelser årligen. Larmen är fördelade mellan kommunerna enligt tabellen nedan, vilken avser händelser och uppdrag där någon utryckande enhet från kommunal räddningstjänst kom fram till platsen. Antal händelser där minst en enhet från kommunal räddningstjänst har larmats Beskrivning 2020 2021 2022 2023 2024 Färgelanda 66 71 88 74 72 Lysekil 203 216 190 223 205 Mellerud 110 132 116 126 111 Munkedal 189 188 197 197 193 Trollhättan 570 510 514 544 555 Uddevalla 655 610 584 574 617 Vänersborg 429 422 429 408 393 Summa 2 222 2 149 2 118 2 146 2 146 Flest händelser inträffar i Uddevalla nära följt av Trollhättan, mer än 75 % av händelserna är koncentrerade till Trestadsområdet. Över året inträffar en knapp majoritet av händelserna under sommarhalvåret med omkring 150 fler, en ökning mot vinterhalvåret på 14 %. Kommunen med överlägset störst ökning sommartid är Lysekil med en ökning på 69 % jämfört med vinterhalvåret. Vänersborg och Trollhättan ser ökningar på 20 % respektive 10%, övriga kommuner ser mindre skillnader på mellan 5 % och -2 %. Majoriteten av förbundets larm inkommer dagtid, 61% inkommer mellan kl. 8 och 19. Brand i byggnad ökar i frekvens under eftermiddag och kväll medan brand ute ser en jämn frekvens över dygnet, undantaget förmiddag och tidig morgon där den är lägre. Trafikolyckor ökar i frekvens under vanliga pendlingstider, särskilt mellan kl. 16 och 17. Handlingsprogram | 8 (54) Andel av larm per timme över dygnet 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Brand i byggnad Brand utomhus Trafikolycka Övriga räddnignsinsatser Under perioden 2016 till 2024 är trenden för både totalt antal larm och räddningsinsatser nedåtgående. Det totala antalet larm har dock legat på en förhållandevis stabil nivå sedan 2020 medan antalet räddningsinsatser fortsatt minska. Grafen nedan visar dessa värden under perioden. Antal larm och räddningsinsatser per år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Räddnignsinsatser Samtliga larm Trendlinje: Räddningsinsatser Trendlinje: Samtliga larm Anledningen till den sjunkande trenden beror sannolikt på flera faktorer. En sådan faktor kan exempelvis vara systemledningen för RLS Fyrbodal, vilken effektivt kan göra bedömningar om vad som utgör räddningsinsats eller ej innan en styrka anlänt till platsen. Handlingsprogram | 9 (54) Olyckor och händelser som inträffar sällan För vissa risker i förbundet bedöms sannolikheten för att en olycka inträffar vara låg samtidigt som konsekvensen, om en olycka ändå inträffar, blir omfattande. Sådana risker kommer leda till stora eller komplexa olyckor. Räddningstjänsten har valt att fokusera särskilt på vissa utvalda typhändelser då de bedöms som särskilt relevanta under detta handlingsprograms giltighetstid. Händelserna är följande: Omfattande brand i byggnad Inom förbundsområdet finns komplexa verksamheter såsom köpcentrum, sjukhus, och stora industrier där en brand riskerar orsaka omfattande skada och hota människors liv och hälsa. En sådan brand kommer vara mycket komplex att hantera och kommer kräva omfattande resurser. Utöver enskilda verksamheter finns områden med känslig träbebyggelse i flera av medlemskommunerna, exempel på detta är kvarteret Falken i Uddevalla, Gamlestan i Lysekil, samt Fiskebäckskil och Grundsund. En brand i denna typ av bebyggelse riskerar spridas till flera byggnader och blir då en mycket omfattande och komplex olycka. Omfattande skogsbrand Inom förbundet finns vidsträckta skogsområden, framför allt i de norra delarna. Risken för skogsbränder är väderberoende där åren 2014 och 2018 sticker ut kraftigt som år med påtaglig skogsbrandsrisk till följd av långvarig torka och höga temperaturer. Exempel på sådana omfattande skogsbränder är Västmanlandsbranden och branden i Ljusdal. En liknande brand skulle medföra stora och långvariga påfrestningar för RFBD. Omfattande brand i brandfarliga ämnen Inom förbundet finns flera industrier som hanterar, förvarar, eller förbrukar brandfarliga varor i hög omfattning. Till dessa verksamheter sker även regelbundna transporter liksom att det förekommer transportflöden med sådana varor som passerar förbundet längs exempelvis E6, E45, eller Göta älv. En omfattande brand i dessa ämnen, antingen vid en förvaringsplats såsom en cistern eller vid en transportolycka, kan orsaka stora och komplexa händelser. Exempel på sådana ämnen som hanteras och transporteras inom förbundet är bensin, diesel, fotogen och LNG (Liquefied Natural Gas). Olycka med större fartyg Inom förbundet finns flera hamnverksamheter och farleder för fartyg, både längs kusten och Göta älv upp till Vänern. Om en olycka inträffar på ett fartyg som befinner sig inom ett hamnområde eller Göta älv ansvarar RFBD för räddningsinsatsen. Exempel på olyckor som kan inträffa med sådana fartyg är brand, grundstötning eller omfattande drivmedelsläckage. Det finns flera exempel på när sådana händelser inträffat inom förbundet, framför allt längs Göta älv. Både Uddevalla och Lysekils hamn kan ta emot större fartyg och kan därför nyttjas som nödhamnar. Detta innebär att olycksdrabbade fartyg till havs kan bärgas till dessa hamnar där RFBD kommer bli en viktig samverkande aktör. Exempel på en sådan händelse är Scandinavian Star som bärgades till Lysekils hamn. Handlingsprogram | 10 (54) Flyghaveri Inom förbundet finns två flygplatser som är frekvent trafikerade, en för kommersiella flygplan och en för helikoptrar. Utöver detta finns flera flygplatser i närhet till förbundet för både militärt och civilt bruk. Om en flygolycka inträffar inom förbundets område blir händelsen sannolikt omfattande och komplex med ett stort samverkansbehov. Stort utsläpp av farligt ämne Dagligen passerar flera transporter med farligt gods genom förbundet liksom att flera verksamheter hanterar sådana varor i stor omfattning. Om ett utsläpp av ett särskilt farligt ämne sker kan riskområdet bli väldigt omfattande. Inträffar det i närhet till någon tätort kan olyckan bli extremt komplex och utbredd med ett stort skadeutfall. Ett antal händelser med risk för sådant utsläpp har inträffat inom förbundet. Det finns även en ständigt ökande risk att sådana ämnen kan förekomma i antagonistiska syften. Ras och skred i tätbebyggt område Längs Göta älv och flera andra vattendrag samt vissa andra särskilt känsliga markområden i förbundet finns en ökad risk för ras och skred. Om ett ras eller skred inträffar inom eller i närhet till byggnation finns risk för byggnads- och infrastrukturkollaps inom ett potentiellt väldigt omfattande område och med ett stort skadeutfall. Dammhaveri Flera av vattendragen i förbundet är försedda med kraftdammar, slussar, eller liknande fördämningar. Om fel uppstår i en sådan fördämning vilket leder till ett plötsligt ökat flöde, kan effekterna nedströms bli väldigt påtagliga. Effekterna som kan uppstå beror på omfattningen av haveriet, men kan exempelvis vara omfattande översvämningar, flodvågor, eller ras och skred utmed vattendraget. Extremväder Extremväder omfattar väderrelaterade fenomen som är ovanligt förekommande eller ovanligt långvariga, exempelvis torka, värmeböljor, skyfall, eller stormar. Extremväder kan antingen orsaka direkta skador, såsom översvämningar eller stormskador, eller öka risken för andra olyckor som skogsbrand och trafikolycka. Pågående dödligt våld (PDV) och terrorattentat Risken för antagonistiska dåd kan inte uteslutas inom förbundsområdet. PDV kan förekomma både i publika miljöer som skolor och köpcentrum, liksom mer privata sammanhang som fester och läger. Terrorattentat kan förekomma inom förbundsområdet riktat antingen mot allmänheten eller offentliga och privata aktörer. Tillvägagångssätt och motiv skiljer sig mellan terrorattentat och PDV, dock är konsekvenserna snarlika. Dessa händelser kan orsakas på en mängd olika sätt men karakteriseras av risken för ett stort antal skadade. Handlingsprogram | 11 (54) Social oro Social oro kan yttra sig i form av skadegörelse, stenkastning, och anlagda bränder. Vid räddningsinsatser har personal blivit utsatta för hotfulla situationer, vilket riskerar att påverka insatsresultatet. Liknande företeelser har även skett i andra delar av Sverige. Inom förbundet har det inträffat händelser där social oro bidragit till förlopp med flera samtidiga och relativt omfattande händelser, där belastningen på räddningstjänsten varit långvarig och med stort behov av ledning. Förbundet har genomfört en densitetsanalys för områden där brand i byggnad och brand utomhus är överrepresenterade jämfört med riksgenomsnittet i förhållande till antalet invånare. Resultatet visar inte nödvändigtvis ett mått på social oro men ger en uppskattning om var denna problematik kan förekomma. Bilden nedan visar denna analys. Handlingsprogram | 12 (54) Höjd beredskap Räddningstjänst under höjd beredskap har under de senaste åren aktualiserats genom ett starkt förändrat omvärldsläge och efter beslut av bland annat riksdag och regering. De grundläggande uppgifterna framgår av LSO. Hot- och riskbilden framgår av scenarier framtagna av bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Myndigheten för civil beredskap (MCF), Länsstyrelsen och Försvarsmakten. Inom förbundet finns objekt och områden av stor betydelse för totalförsvaret. Det finns också särskilda omständigheter i området som vid höjd beredskap påverkar riskbild och bedömningar. Sådana omständigheter är bland andra områdets betydelse för mottagning och transporter av civilt och militärt stöd från andra nationer. Detta planeringsarbete kallas värdlandsstöd. I förbundsområdet finns viktiga infrastrukturobjekt samt vissa militära objekt och områden. Beskrivning per olyckstyp Tabellen inkluderar automatlarm och IVPA som utförs enligt avtal med anläggningsägaren respektive Västra Götalandsregionen. Vissa händelser har exkluderats, såsom andra uppdrag och ej kategoriserade larm. Beskrivning 2020 2021 2022 2023 2024 Automatlarm 750 721 764 741 739 IVPA 256 214 248 295 252 Trafikolycka 281 324 264 248 271 Brand utomhus 323 285 300 222 188 Brand i byggnad 233 202 200 190 191 Nödställd person 73 56 37 79 82 Annan händelse 74 99 80 64 59 utan risk för skada Utsläpp av farligt 58 52 50 57 59 ämne Vattenskada 17 69 58 44 17 Stormskada 10 0 0 13 17 Annan olycka 19 22 11 11 11 Drunkning 17 16 8 9 13 Nödställt djur 8 5 3 6 12 Översvämning 2 6 1 3 3 Ras eller skred 2 1 2 1 1 Summa 2 123 2 072 2 026 1 983 1 915 Handlingsprogram | 13 (54) Brand i byggnad Under 2016 till 2024 inträffade cirka 210 bränder i byggnader per år. Trenden är svagt nedåtgående under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger något över riksgenomsnittet. Antal bränder i byggnad per 1000 invånare 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Antal bränder i byggnad per 1 000 invånare för Fyrbodal Antal bränder i byggnad per 1 000 invånare för Riket Brand i bostad Bebyggelsen inom förbundet är varierad med avseende på byggnadsålder, byggnadstyp, och typer av fysisk planering. Över förbundet är bostäderna jämt delade mellan småhus och flerbostadshus med en handfull övriga hus och specialbostäder. Kommunerna Lysekil, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg har en högre andel flerbostadshus än resterande medlemskommuner. Flerbostadshusen är ofta koncentrerade till de större tätorterna medan småhus förekommer mer i förorter och glesbygd. Tabellen nedan visar fördelning och typ av bostadslägenhet per kommun. Andel bostadstyper i medlemskommunerna 2024 (hämtat från SCB) Kommun Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostad Summa Färgelanda 2 603 (79 %) 462 (14 %) 57 (1,7 %) 165 (5,0 %) 3 287 (3 %) Lysekil 4 121 (51 %) 3 479 (43 %) 131 (1,6 %) 326 (4,1 %) 8 057 (8 %) Mellerud 3 346 (70 %) 1 140 (23 %) 42 (0,9 %) 255 (5,3 %) 4 783 (5 %) Munkedal 3 636 (71 %) 1 208 (24 %) 57 (1,1 %) 208 (4,1 %) 5 109 (5 %) Trollhättan 11 212 (37 %) 16 190 (55 %) 221 (0,7 %) 1 967 (6,7 %) 29 590 (30 %) Uddevalla 12 023 (43 %) 14 512 (51 %) 562 (2,0 %) 1 172 (4,2 %) 28 269 (29 %) Vänersborg 9 560 (48 %) 9 164 (46 %) 290 (1,5 %) 737 (3,7 %) 19 571 (20 %) Summa 46 501 (47 %) 46 155 (47 %) 1 360 (1,4 %) 4 830 (5 %) 98 846 Handlingsprogram | 14 (54) Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 125 bränder i bostad per år. Dessa var relativt jämnt fördelade över små- och flerbostadshus. Dessa bränders slutliga omfattning är ofta begränsad till startutrymmet eller startbostaden. Brand i andra byggnader Utöver bränder i bostäder inträffar bränder i andra byggnader och dessa uppgår till omkring 85 händelser per år. Dessa objekt kan exempelvis utgöras av skolor, vårdlokaler, publika lokaler eller industrier. Dessa kategorier av byggnader tenderar att vara större och mer komplexa än bostäder och risken för komplexa och omfattande bränder är därför något högre. Brand utomhus Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 280 bränder per år utomhus. Trenden är nedåtgående under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger något över riksgenomsnittet. Antal bränder i annat än byggnad per 1000 invånare 2,7 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Brand i annat än byggnad per 1000 invånare för Fyrbodal Brand i annat än byggnad per 1000 invånare för Riket Brand i skog och mark Inom förbundsområdet finns stora arealer med skogsmark, även i nära anslutning till tätorter och annan bebyggelse. Vid torka finns risk för större skogsbränder vilka kan skada människor och egendom. En skogsbrand kan bli mycket omfattande och drabba ett stort geografiskt område. Det är även en händelsetyp som kan bli mycket påfrestande för räddningstjänsten. Årligen inträffar omkring 90 bränder i skog och mark per år. Handlingsprogram | 15 (54) Brand i föremål ute Utöver brand i terräng inträffar ett antal bränder i andra föremål ute, såsom fordon, containrar, eller brandfarlig vätska. Dessa bränder inträffar ofta under kväll eller natt och är generellt begränsade till startobjektet. Årligen inträffar omkring 190 bränder i föremål ute. Trafikolycka Under åren 2016 till 2024 inträffade det i snitt 370 trafikolyckor per år. Trenden är nedåtgående under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger de senaste åren något under riksgenomsnittet. De flesta olyckorna som inträffade involverar personbilar, men olyckor sker även med mindre motorfordon, tung trafik, liksom påkörningsolyckor. Antal trafikolyckor per 1000 invånare 3,2 2,7 2,2 1,7 1,2 0,7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Trafikolyckor per 1000 invånare för Fyrbodal Trafikolyckor per 1000 invånare för Riket Vägtrafikolycka Flera större vägar passerar genom förbundsområdet, exempelvis E6, E45, och riksväg 44. Majoriteten av vägtrafikolyckorna sker längs med de mest trafikerade vägarna, särskilt vid knutpunkter såsom korsningar och trafikplatser. Kartan nedan visar en densitetsanalys av trafikolyckor under perioden 2016 till 2024. Handlingsprogram | 16 (54) Hög Frekvens Låg Frekvens Densitetsanalys för trafikolyckor åren 2016 till 2024. Röda områden innebär att fler olyckor inträffat inom tidsspannet medan blå områden innebär en lägre mängd. Längs vägnätet inom förbundet finns flera broar och tunnlar. De två längsta av dessa är Uddevallabron och Stallbackabron vilka båda är längre än en kilometer. Det förekommer även vägtunnlar inom förbundet där den längsta är belägen i Uddevalla med längden 380 meter. Spårtrafikolycka Flera järnvägslinjer passerar genom förbundet, däribland Älvsborgsbanan, Vänerbanan och Bohusbanan. Vissa av dessa passerar genom tunnlar där den längsta utgörs av Trollhättetunneln med längden 3 540 meter. Längs Bohusbanan och Älvsborgsbanan finns flera kortare tunnlar där den längsta är 480 meter. Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 8 spårtrafikolyckor per år. Handlingsprogram | 17 (54) Flygolycka Från Göteborg Stallbacka Airport förekommer regelbunden trafik till och från Stockholm samt privat sportflygning. Sedan 2020 är flygplatsen en beredskapsflygplats, vilket innebär att den kan ta emot samhällsviktiga lufttransporter dygnet runt. På Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) finns en helikopterflygplats som trafikeras av ambulanshelikoptrar och annan akut sjuktransport. Utöver dessa finns flera flygplatser i omkringliggande områden, både för civilt och militärt bruk. Flera regelbundna flygningar passerar dagligen förbundsområdet. Olycka med farliga ämnen Inom förbundet finns det 25 verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Av dessa är dessutom 18 klassade som lägre och 2 som högre enligt Sevesolagstiftningen. Därutöver finns omkring 520 verksamheter som hanterar brandfarlig eller explosiv vara. Sådan hantering innefattar allt från småskalig försäljning till hamnverksamhet, tillverkningsindustri, och petroleumindustri. Det finns även omkring 110 verksamheter som bedriver tillståndspliktig miljö- eller hälsofarlig verksamhet inom förbundsområdet. Utöver dessa finns andra verksamheter som hanterar olika farliga ämnen, exempelvis sjukhus eller verksamheter som använder ammoniak som kylmedel. På väg och järnväg inom förbundet transporteras farligt gods som kan ge upphov till olika konsekvenser vid en olycka. De händelser som medför störst konsekvens för människors liv och hälsa är sådana som involverar giftiga gaser. Dessa händelser kan ge stora riskavstånd och därmed även stort skadeutfall om de inträffar på ogynnsamma platser. Olyckor med explosiva ämnen och brandfarlig gas kan också ge stora konsekvenser. Exakt vilka ämnen och vilka kvantiteter som transporteras på väg och järnväg är inte lika välkänt som de ämnen som hanteras inom verksamheter. Utöver risken för olyckor med farliga ämnen förekommer risken för avsiktliga explosioner inom förbundets område. Nationellt är trenden för sprängdåd fortsatt hög och denna trend påverkar även förbundet då sådana händelser har inträffat. Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 65 olyckor med farliga ämnen per år. Majoriteten av dessa har utgjorts av drivmedelsläckage. Trenden är i princip konstant under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger under riksgenomsnittet. Handlingsprogram | 18 (54) Larm om olycka med farligt ämne per 1000 invånare 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare för Fyrbodal Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare för Riket Begränsat läckage av drivmedel Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 50 olyckor per år med farliga ämnen till följd av begränsat läckage av drivmedel. Utsläpp av farligt ämne Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka tio olyckor per år med farliga ämnen till följd av utsläpp. Under åren 2022 – 2024 är årsvärdet per 1000 invånare för Fyrbodal dubbelt så högt som riksgenomsnittet. Explosioner Under åren 2016 till 2024 inträffade omkring tre händelser per år till följd av en explosion. Under samma period larmades räddningstjänsten till omkring två händelser per år där det förekommit ett misstänkt föremål. Handlingsprogram | 19 (54) Naturolycka Förbundets geografiska förutsättningar medför risker för naturolyckor. Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 40 naturolyckor per år. Trenden är kraftigt uppåtgående under perioden. Den nationella statistiken har ett bryt år 2022, värden innan detta år är inte helt tillförlitliga. Larm om naturolycka per 1000 invånare 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Larm om naturolycka per 1000 invånare för Fyrbodal Larm om naturolycka per 1000 invånare för Riket Följder av extremt väder Olyckor till följd av extremt väder kan exempelvis vara stormar, snöoväder, värmebölja, torka, eller skyfall. Extremväder är ett allt vanligare fenomen, både nationellt och globalt. I vissa fall kan det extrema vädret ge upphov till följdolyckor där det finns behov av räddningsinsatser, i andra fall kan det extrema vädret ge upphov till svårigheter att genomföra räddningsinsatser. Extremväder leder inom förbundet ofta till översvämningar. Det finns flera områden som är särskilt utsatta, både för höga vattennivåer i hav eller sjö och för skyfall. Extremväder kan även orsaka kraftigt snöfall, särskilt längs Vänerns kust, eller stormskador där byggnader eller personer skadas av föremål som dras med av starka vindar. Under åren 2016 till 2024 inträffade omkring 40 olyckor per år till följd av extremt väder. Ras och skred Förbundsområdet är lokaliserat i det nationellt utpekade riskområdet för ras och skred vid namn ”Västkusten och Göta Älvdalen”. Detta är det högst riskutsatta området i Sverige avseende ras och skred. De största riskerna för skred återfinns längs med Göta älv. 2006 inträffade ett skred vid Småröd, ca 5 km söder om Munkedal, vilket orsakade att delar av E6 kollapsade och ett 30-tal personer skadades. Ännu ett skred längs E6 inträffade 2023 precis utanför förbundets gräns. Under perioden 2016 till 2024 inträffade ungefär en (1) olycka till följd av ras och skred årligen. Handlingsprogram | 20 (54) Drunkning Inom förbundet finns ett stort antal badplatser och vattenområden som används av allmänheten – dels utmed kusten och skärgården i havet, i Vänern, och i Göta älv, dels i mindre sjöar och vattendrag. Det finns även badhus och privata poolanläggningar. Inom förbundets fjordar finns ett antal dykplatser på statligt vatten där dykolyckor kan inträffa. Under åren 2016 till 2024 inträffade omkring tolv olyckor per år till följd av drunkning och drunkningstillbud. Årligen inträffar ungefär en (1) dykolycka på statligt vatten där räddningstjänsten deltar vid insatsen. Antal drunkningar eller drunkningstillbud per 1000 invånare 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Drunkning eller drunkningstillbud per 1000 invånare för Fyrbodal Drunkning eller drunkningstillbud per 1000 invånare för Riket Trenden är svagt nedåtgående under tidsspannet i grafen ovan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger något över riksgenomsnittet. Majoriteten av dessa händelser inträffar kring tätorterna Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, och Lysekil. Nödställd person Olyckor där personer blir nödställda innefattar situationer där personer på egen hand inte kan ta sig ifrån en plats. Detta kan handla om att någon har förflyttat sig till en farlig plats och inte kan komma därifrån själv eller att en person exempelvis blivit fastklämd. En stor del av dessa händelser är relaterade till hot om suicid. Det finns inom förbundet ett antal berg, anläggningar, avloppssystem, broar, och tunnlar där förutsättningar finns för att personer ska bli nödställda. Handlingsprogram | 21 (54) Larm om nödställd person per 1000 invånare 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Larm om nödställd person per 1000 invånare för Fyrbodal Larm om hot om suicid per 1000 invånare för Fyrbodal Larm om nödställd person per 1000 invånare för Riket Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 60 olyckor per år till följd av att en person blev nödställd. Trenden är generellt uppåtgående under tidsspannet 2016 – 2024 och trenden för hot om suicid är starkt uppåtgående under samma period. Fartygsolycka på kommunalt vatten Inom förbundsområdet finns omfattande sjöfartsverksamhet; havet, Göta älv, Dalslands kanal och Vänern. Havet, Göta Älv och Vänern trafikeras både av fritidsbåtar och större transportfartyg. I Trollhättan finns fyra slussar och i Vänersborg finns en (1) sluss. Dalslands kanal är främst en transportled för fritidsbåtar och den innehåller flera mindre slussar. Längs kuststräckan finns flera hamnar för fritidsbåtar samt djuphamnar i Brofjorden, Lysekil, och Uddevalla. Hamnen i Brofjorden är Sveriges tredje största hamn mätt i godsvolym. Djuphamnarna hanterar primärt godstransporter, dock hanterar Lysekils hamn emellanåt större passagerarfartyg. Trollhättan och Vänersborg har också handelshamnar mot Göta älv. Utöver hamnverksamhet finns längs kusten ett antal färjeleder med linjetrafik. Vägfärjeleder går mellan Bokenäset och Skår liksom mellan Dragsmark och Flatön, linjefärjor går mellan Skaftö och Lysekil liksom säsongsvis längs kusten med utgång från Uddevalla. Under perioden 2016 till 2024 larmades räddningstjänsten på omkring 10 fartygsolyckor per år. Under åren 2011 till 2024 inträffade totalt sex olyckor med större fartyg. Handlingsprogram | 22 (54) Antagonistiska händelser Kategorin antagonistiska händelser avser olyckor eller olycksliknande scenarion som orsakats av en eller flera personer i syfte att skada. Till kategorin kan flera händelsetyper tillskrivas, exempelvis anlagda explosioner, terrordåd, eller pågående dödligt våld. Under senare år har ett flertal större terrordåd inträffat i Europa varav ett par i Sverige. Dåden har både varit koordinerade attacker med handeldvapen och/eller bomber samt vansinnesdåd av enstaka individer. Liknande dåd skulle även kunna inträffa i förbundets medlemskommuner. Det är Polismyndigheten, sjukvården och den kommunala räddningstjänsten som möter de omedelbara effekterna av ett sådant attentat. Pågående dödligt våld (PDV) är ett samlingsbegrepp som beskriver grova våldsyttringar i publika eller folkrika miljöer som exempelvis skolor, arbetsplatser, köpcentrum eller allmänna platser såsom torg och gågator. Antagonistiska händelser i den skalan som avses här, är ovanliga både nationellt och inom förbundet. Oaktat detta har ett fåtal antagonistiska händelser inträffat inom förbundsområdet, den mest omfattande var attacken på skolan Kronan i Trollhättan 2015. Det har även inträffat ett antal händelser med misstänkt eller konstaterat hot om våld i publik miljö. Det kan därför inte uteslutas att sådana händelser riskerar inträffa inom förbundets medlemskommuner framgent. Ett sådant larm inkommer ungefär vartannat år. Handlingsprogram | 23 (54) 5 Värdering Utifrån föregående kapitel med beskrivning av olika olyckstyper och förbundets riskanalyser har följande slutsatser kunnat dras avseende värdering av identifierade risker. Slutsatserna behöver ges hänsyn i de mål som sätts för att uppnå ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det är sannolikt att den totala mängden räddningsinsatser och olyckor kommer vara förhållandevis konstant de kommande åren. Detta eftersom minskningen av frekvens för olyckor förväntas hålla en ungefärligt jämn takt med befolkningsökningen. Dock förväntas andra faktorer, som ökade trafikflöden och klimatförändringar, påverka frekvensen av vissa händelser. Under de senaste åren har ett antal händelser inträffat där det kan konstateras att riskbilden blir alltmer komplex. Exempel på detta är två omfattande och komplicerade bränder i batteriupplag. Uppdragets komplexitet drivs av ett antal trender, exempelvis: • • Klimatförändringar, • Utbyggnaden av totalförsvaret, • Åldrande befolkning, • Åldrande infrastruktur, byggnadsbestånd och ändrade byggmetoder, • Förtätning av stadsmiljöer, • Globaliserad konfliktfylld värld, Digitalisering, ökad elektrifiering, ny teknik, och artificiell intelligens. RFBD har en likartad frekvens av olyckor som det nationella genomsnittet, dock har fyra händelsetyper en något högre frekvens än detta genomsnitt. Dessa händelsetyper utgörs av brand i byggnad, brand utomhus, naturolycka, och drunkningstillbud. Övergripande värdering Riskerna som förekommer inom Räddningstjänsten Fyrbodals (RFBD) område karakteriseras dels av de vanligt förekommande olyckorna, dels mer omfattande men mindre frekvent inträffande händelser. Värderingen görs separat för komplexa händelser och för vanligt förekommande olyckor. Uppdragets komplexitet Utifrån de sju medlemskommunernas befolkningsprognoser och målsättningar kan en framtida befolkning bestå av cirka 200 000 personer år 2034. För att detta ska vara möjligt planeras nya stadsdelar, bostadsområden och industriområden. Dessa finns beskrivna i respektive kommuns översiktsplaner. Med utbyggnationen av samhället kommer även högre belastad infrastruktur, mer folk i rörelse, och fler verksamheter såsom industrier. Handlingsprogram | 24 (54) Antalet larm per år förväntas var förhållandevis statiskt framöver, detta då de nedåtgående trenderna för vissa olyckor mätt per 1000 invånare sjunker i ungefär samma takt som befolkningen ökar. Dock förväntas de olyckor som ändå kommer inträffa bli mer komplexa. Inom förbundets geografiska område finns ett antal faktorer som medför att komplexa olyckor kan inträffa även om det sker sällan. Av dessa möjliga händelser har räddningstjänsten valt att särskilt belysa ett fåtal i detta handlingsprogram, antingen till följd av dess sannolikhet eller konsekvens. Dessa utgörs som tidigare beskrivet av: • • Omfattande brand i byggnad • Omfattande skogsbrand • Omfattande brand i brandfarlig vätska • Olycka med större fartyg • Flyghaveri • Stort utsläpp av farligt ämne • Ras eller skred i tätbebyggt område • Dammhaveri • Extremväder PDV eller terrorattentat Utifrån flera av de faktorer, exempelvis den pågående utbyggnaden av totalförsvaret, som beskrivs nedan i detta avsnitt kan det förväntas att räddningstjänstens uppdrag ökar i komplexitet de kommande åren. Ett konstaterande som pekar i den riktningen är att antalet insatser som krävt utökad insatsledning, alltså där insatsledare larmats, och varat i mer än 2 timmar har ökat. Grafen nedan visar en ökning från omkring 45 insatser 2016 till omkring 85 insatser 2024. Antal insatser som krävt utökad ledning 100 80 60 40 20 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Även antalet insatser som krävt ytterligare ledning, alltså då två insatsledare larmats till samma händelse, var under perioden 2022 till 2024 15 styck jämfört med 5 styck för perioden 2016 till 2022. Handlingsprogram | 25 (54) Värdering per olyckstyp Värderingen per olyckstyp väger in både aspekterna för vardagsolyckor liksom mer komplexa händelser. Brand i byggnad Brand i byggnad är en av de vanligare händelsetyperna inom förbundet och riskerar ge mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom och i vissa fall även miljön. Bränder i byggnad är, delat med drunkningstillbud, den tredje vanligaste olyckstypen inom förbundet där dödsfall inträffar. Inom förbundet finns kraftigt varierande bebyggelse från flerbostadshus, stora industrier, och undermarksanläggningar runt Fyrstad (Lysekil, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg) till stora lantbruksbyggnader, tät trähusbebyggelse, och småhus i andra delar av förbundet. Frekvensen för bränder i byggnad är något högre än riksgenomsnittet mätt per 1 000 invånare. Majoriteten av dessa bränder inträffar i bostäder och omfattar vanligtvis endast en bostad. Dock förekommer bränder i andra byggnader såsom industrier, butiker eller offentliga byggnader, om än mer sällan. Det finns inom förbundet både komplex och äldre bebyggelse som kan ge oförutsägbar och omfattande brandspridning. Sådan spridning kan också ske på grund av byggfel, obeprövade byggnadslösningar eller ovanligt hög brandbelastning. I takt med att befintlig bebyggelse åldras ökar även risken för fel vid exempelvis renovering eller ändrade byggnadsändamål vilket ger samma effekt. En pågående trend inom byggsektorn är att bygga med klimatvänliga byggmaterial såsom trä liksom att kostnadseffektivisera byggandet genom att nyttja nya och billigare material såsom cellplast. Samtidigt har de senaste byggreglerna, BFS 2024:7, öppnat mycket för experimentella och alternativa lösningar vid dimensionering av byggnader. Även en ökande förekomst av olika energilagringslösningar kan påverka brandförlopp och därmed komplexiteten av händelser. Dessa trender ökar sammantaget risken för komplexa bränder. Till följd av förhöjd frekvens och riskerna mot människors liv och hälsa, egendom och miljö bör förmågan mot bränder i byggnader vara hög inom förbundet. Eftersom risken för mer komplexa händelser kan förväntas öka, bör förbundet fokusera på att utveckla både insats- och förebyggandeförmågan mot komplex brand i byggnad för att hålla jämn takt med utvecklingen. Brand utomhus Bränder utomhus är en av de vanligaste händelsetyperna i förbundet. Dessa händelser riskerar framför allt skador på egendom och miljö. Inom kategorin förekommer både frekventa händelser såsom bilbränder, brand i containrar eller gräsbränder, liksom sällanhändelser såsom större skogsbränder eller brand i brandfarlig vara. Handlingsprogram | 26 (54) Frekvensen för dessa bränder ligger något över riksgenomsnittet samtidigt som risken för komplexa händelser förekommer inom förbundet i form av skogsområden, cisterner med brandfarlig vätska, och omfattande transporter av brandfarliga varor. Till följd av förhöjd frekvens och riskerna mot egendom och miljö bör förmågan mot bränder utomhus vara hög inom förbundet. Det finns dock ett behov av att utveckla förmågan mot specifika och mer komplexa olyckor. Trafikolycka Trafikolyckor är en av de vanligast förekommande händelsetyperna i förbundsområdet och kan ge stora konsekvenser på liv, hälsa, egendom, och miljö, liksom samhällsstörningar. I många fall leder olyckorna till personskador; sett till antalet omkomna är trafikolycka den händelse som leder till flest antal dödsfall per år inom förbundet. Inom förbundets geografiska område är flera vägavsnitt utnyttjade i hög grad. Trots detta ligger antalet mätt per 1 000 invånare under riksgenomsnittet med en starkt sjunkande trend. Till följd av risken för människors liv och hälsa bör räddningstjänstens kompetens och utrustning vara väl anpassad för uppgiften. I detta ingår att omvärldsbevaka och implementera nya metoder och teknisk utrustning. Förbundet rapporterar även uppmärksammade brister eller negativa trender i trafikinfrastruktur till ansvarig aktör. Olycka med farliga ämnen Inom förbundet finns flera riskkällor som kan leda till en olycka med farligt ämne. Antalet olyckor per 1000 invånare ligger något under riksgenomsnittet, dock är detta värde för andra olyckor än utsläpp av drivmedel eller olja dubbelt så högt som riksgenomsnittet. De mest komplexa olyckorna med farliga ämnen involverar giftiga gaser, explosiva ämnen, eller brandfarlig gas. Det finns flera verksamheter som hanterar dessa ämnen inom förbundet och konsekvenserna av en sådan olycka kan bli mycket omfattande. Dock utgörs majoriteten av händelserna av mindre läckage av drivmedel eller oljeprodukter som endast medför begränsad risk för skador på miljön. Med anledning av detta behöver förbundet förmåga att både hantera de mindre omfattande olyckorna liksom de mer komplexa med omfattande risk för människors liv och hälsa. Förbundet bör fortsättningsvis verka för att stärka operativ förmåga mot komplexa händelser genom att utveckla och applicera nya metoder och ny teknik. Handlingsprogram | 27 (54) Naturolycka Naturolyckor varierar naturligt beroende på förekomsten av exempelvis stormar och höga vattenstånd. Trots frekvensens variation syns en kraftigt uppåtgående trend sedan 2016. Dels då trenden är ökande, dels då stora delar av förbundets områden klassas som riskområden för såväl ras som skred som översvämningar behöver naturolyckor beaktas framgent. Förbundet behöver anpassa och fortsatt utveckla förmågan för att hantera hjälpbehovet vid denna olyckstyp, men kan inte ensamt hantera omfattande händelser. Drunkning Trenden för drunkningstillbud är förhållandevis konstant under perioden 2016 till 2024. En trend som kan urskiljas är att frekvensen ökar under varma år eller perioder. Antalet mätt per 1000 invånare ligger över riksgenomsnittet och beror sannolikt på mängden vattenmiljöer och badplatser runt om i förbundet. Drunkningstillbud är, delat med brand i byggnad, den tredje vanligaste olyckstypen inom förbundet där dödsfall inträffar. Tidsaspekten för drunkningstillbud är viktig och förmågan bör därför vara högst i närhet till de platser där dessa händelser inträffar. Majoriteten av händelserna är förhållandevis jämnt fördelade mellan orterna Lysekil, Vänersborg, Trollhättan, och Uddevalla. Förbundet bör fortsatt utveckla förmåga mot drunkningstillbud då det är en relativt vanlig orsak till dödsfall inom förbundsområdet. Nödställd person Inom olyckstypen ryms såväl hot om suicid som till exempel hiss-, kläm-, eller klättringsolyckor. Räddningstjänsten har en särskilt viktig roll vid händelser med hot om suicid och trenden för dessa händelser är starkt uppåtgående. Händelsetypen nödställd person är den näst vanligaste olyckstypen som resulterar i dödsfall inom förbundsområdet, trenden för dessa händelser är som helhet också uppåtgående. Kunskap, utrustning, rutiner, och förmåga kring de typiska olyckssituationerna ska både underhållas och utvecklas. Det är särskilt viktigt att utveckla specifika delar av förmågan då dessa olyckor är en vanlig orsak till dödsfall. Förbundet bör vidareutveckla samverkan med andra aktörer för att förebygga dessa händelser. Fartygsolycka kommunalt vatten Även om risken för större fartygsolyckor sällan realiseras kan konsekvenserna av en sådan bli stora. Konsekvensen av denna olyckstyp berör framför allt miljö- och egendomsskador men de kan även förorsaka personskador. De mindre fartygsolyckorna som inträffar förorsakar ofta liknande konsekvenser men i mindre skala. Utöver riskerna kopplat till förbundets hamnar utgör även Göta älv kommunalt vatten. Nationellt är det ovanligt att en så pass omfattande farled är helt belägen inom det Handlingsprogram | 28 (54) kommunala ansvarsområdet. Sammantaget ökar risken för olyckor med små liksom stora fartyg. Till följd av risken för dessa olyckor behöver förbundet förmåga att hantera olyckor med mindre fartyg på de platser där risken förekommer. Till följd av de potentiellt stora konsekvenserna behöver förbundet även förmåga att hantera större fartygsolyckor i samverkan med andra berörda aktörer där den risken förekommer. Exempel på sådana aktörer är Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Trots att det finns viss förmåga att hantera fartygsolyckor i dagsläget behöver förbundet utveckla förmågan att hantera olyckor med större fartyg i samverkan med andra berörda aktörer. Antagonistisk händelse Risken för antagonistiska händelser är oförutsägbar då sådana förekommer relativt sällan, även ur ett nationellt perspektiv. Gemensamt för samtliga av dessa händelser är att de medför risk för omfattande skadeutfall rörande människors liv och hälsa. Erfarenheter från nationella händelser delger att vårdbehovet kommer vara högt och mycket tidskritsikt, liksom ett stort samverkansbehov mellan berörda aktörer. Eftersom den potentiella omfattningen av dessa händelser inte går att förutsäga behöver räddningstjänsten besitta en hög men flexibel förmåga att lindra de omedelbara konsekvenserna. Till följd av att dessa händelser är ovanliga bör metodiken och utrustningen i största mån samordnas och likriktas med andra, liknande, händelsetyper. Räddningstjänstens förmåga att hantera riskbilden Räddningstjänstens uppdrag kan förväntas förändras i både omfattning och komplexitet i takt med samhällsövergripande trender. Exempel på detta är klimatförändringar, risken för krig i Europa, och en åldrande befolkning. Ett resultat av dessa trender är förekomsten av mer komplexa olyckor och olyckstyper; frekvensen för dessa är redan i nuläget ökande. Räddningstjänsten bedömer att förmågan till insats mot majoriteten av de vanligt förkommande olyckorna är god. Under handlingsprogrammet framtagande har dock en del aspekter noterats, vilka bör resultera i utvecklingsarbete kring delar av förmågan. Flera av dessa aspekter grundas i Räddningstjänsten Fyrbodals historia som två tidigare förbund. Dessa förändringar innebär anpassning av vissa stationers förmåga samt utökad övning. Även förbyggandeuppdraget kan förväntas förändras, bland annat genom ökade krav på rättssäkerhet, fler komplexa och nya brandtekniska lösningar samt en teknikutveckling i samhället som går snabbare än dess reglering. Nybyggnationer med nya metoder och material riskerar att orsaka en mer komplex risktopografi samtidigt som förtätning av städerna riskerar att öka konsekvenserna av stora olyckor. Handlingsprogram | 29 (54) Till följd av en alltmer komplex omvärld är behovet tydligt att räddningstjänsten behöver bistå andra samhällsaktörer med sin kompetens och samtidigt delge sina behov. Det är viktigt att förbundet proaktivt arbetar för att säkerställa skäligt brandskydd och god riskhantering inom medlemskommunerna. Till följd av den ökande komplexiteten finns risken att även hjälpbehoven blir mer komplexa, detta medför att olyckor behöver beaktas i större sammanhang och samhällspåverkan blir i vissa fall oundviklig. Detta belyser behovet av att inte bara hantera de omedelbara effekterna av en olycka utan att även beakta hur vissa åtgärder och insatsmetoder kommer påverka samhället i övrigt, liksom övergången tillbaka till normalitet för de drabbade. Samtidigt är det fortsatt viktigt att beakta enskildas hjälpbehov för att skapa trygghet och bidra till en snabbare återgång till normalitet för den enskilda. En trend som inte kan ignoreras är den ökande otryggheten både här och i omvärlden. De ökande oroligheterna i Europa uppmärksammar behovet av organisatorisk robusthet och vikten av att vara redo för det värsta tänkbara. I samtakt med förstärkning av befintliga förmågor till komplexa olyckor ökar även indirekt förmågan vid situationer där höjd beredskap råder. Det krävs dock ytterligare arbete för att säkerställa robusthet och resiliens vid kraftiga vardagspåfrestningar liksom vid höjd beredskap. Den trend som i störst omfattning utmanar räddningstjänstens befintliga förmåga är att komplexa räddningsinsatser har ökat de senaste åren. Vid dessa insatser, som främst utgjorts av omfattande bränder, har det förekommit flaskhalsar i form av logistik och ledningskapacitet. RFBD ser ett tydligt behov av att utöka sin förmåga att bedriva långvariga och komplexa insatser. I och med de ökande behoven och förväntningarna blir det allt viktigare att bränder, liksom andra olyckor, förebyggs. Branden som stoppas i det tidiga skedet, eller aldrig inträffar, kommer ge som lägst samhällspåverkan; personen med störst rådighet över händelsen i det skedet kommer vara den enskilde. Det är därför viktigt att aktivt bygga på den enskildes kunskaper och förmåga inom förbundet. En särskilt viktig kategori av enskilda är de särskilt riskutsatta, detta avser personer med begränsad rådighet mot, eller som upplever ökad frekvens av, bränder. Denna aspekt är inte minst relevant till följd av en åldrande befolkning. Utifrån dessa aspekter kan slutsatsen dras att räddningstjänstens resurser behöver fortsätta utökas med ny teknik, ny utrustning och nya förmågor, både förebyggande och operativt. Befintliga förmågor behöver också effektiviseras för att möta samhällets och omvärldens utveckling och krav de kommande åren. Handlingsprogram | 30 (54) 6 Mål Utifrån de nationella målen i LSO, övergripande mål i förbundsordningen och förbundets reglemente, och den riskbild med tillhörande värdering som presenterats i tidigare kapitel, formuleras följande mål för verksamheten. Målen konkretiseras i verksamhetsplaner, vilka upprättas och följs upp i delårs- och årsbokslut för respektive år. RFBD ska verka för ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor Risktopgrafin inom Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) är bred och komplex, den innefattar allt från vardagsolyckor till påfrestande sällanhändelser. Detta ställer höga krav på en robust och flexibel räddningstjänst. RFBD ska utvecklas för att bedriva standardisering och utveckling av utrustning och förmågor som samtidigt kan differentieras utefter lokal riskbild. Samhällsansvaret för brandskydd och riskhantering ska säkerställas Nybyggnation av bostäder och verksamheter är omfattande i kommunerna, samtidigt ökar komplexiteten av nybyggnationer. Detta leder till en förändrad riskbild. Räddningstjänsten ska aktivt verka för att samhället byggs med god brandsäkerhet och med övrig riskhänsyn, genom att delta i kommunernas bygg- och planprocesser liksom bedriva välavvägd tillsyn av byggnaders brandskydd. Enskildas ansvar för brandskydd ska underlättas genom information och utbildning. Hela hjälpbehovet vid olyckor ska beaktas Hjälpbehoven förväntas bli mer komplexa och de åtgärder och beslut som fattas behöver beaktas i ett större perspektiv för att minimera negativ samhällspåverkan. Det är särskilt viktigt vid parallella räddningsinsatser som leds av statliga myndigheter eller annan skadeavhjälpande verksamhet. RFBD ska därför aktivt arbeta med mervärdesskapande åtgärder samt samverkan med relevanta aktörer för att skapa trygghet, påskynda återgång till normalitet och bevara ett högt förtroende för samhällets samlade räddningstjänst. Verksamhetens robusthet och förmåga ska öka Med en förändrad riskbild i fredstid och vid höjd beredskap behöver RFBD både skapa en mer robust organisation att motstå påfrestningar samtidigt som förmågan behöver öka både i omfattning och kvalité. Det gäller både ansvaret för det förebyggande arbetet och arbetet vid skadeplats såväl som vid övergripande ledning. Förmågan att förebygga och hantera långvariga och komplexa räddningsinsatser ska utvecklas Räddningstjänsten utsätts för komplexa och omfattande olyckor i en allt ökande mängd. Behovet av att kunna avhjälpa dessa omfattande hjälpbehov kan därför förväntas fortsätta att öka de kommande åren. Detta tydliggör behovet för RFBD att utveckla sin förmåga vid komplexa sällanhändelser, inte minst sådana som kan uppstå under höjd beredskap. Likaså framkommer behovet av att i högre omfattning arbeta för att förebygga dessa händelser. Handlingsprogram | 31 (54) 7 Förebyggande – förmåga och verksamhet Handlingsprogrammet beskriver förbundets förebyggande arbete enligt 3 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) (LSO). Programmet omfattar alla brandförebyggande insatser som syftar till att: • • förhindra att bränder inträffar begränsa konsekvenserna av inträffade bränder I takt med att samhället förändras ställs räddningstjänstens brandförebyggande arbete inför allt fler och mer komplexa utmaningar. Urbanisering, klimatförändringar, demografiska förändringar och ökad social ojämlikhet påverkar inte bara riskbilden, utan också förutsättningarna att arbeta med brandförebyggande insatser. Människors beteenden och förväntningar förändras, vilket ställer krav på vårt arbetssätt. Förbundet har behov av ökad samverkan med andra samhällsaktörer och förmåga ta sig an nya riskmiljöer. Att förebygga bränder är inte enbart en teknisk fråga, det är i hög grad en social och strategisk utmaning. Förbundets förebyggande förmåga behöver fortlöpande utvecklas med nya kompetenser för att möta teknik- och samhällsutveckling och ny lagstiftning. Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Förbundet planerar och genomför tillsyn utifrån LSO. Tillsynen avser kontroll av efterlevnaden enligt LSO och tillhörande föreskrifter. Enligt 5 kap. 1 § LSO avser förbundets tillsyn en kontroll av att ägare och nyttjanderättshavare i skälig omfattning håller utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand enligt 2 kap. 2 § LSO. Tillsyn sker även då ägare eller den som utövar verksamhet på anläggning klassad som farlig verksamhet har analyserat sina risker och i skälig omfattning har beredskap samt vidtar nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador på människor eller miljön enligt 2 kap. 4 § LSO. Tillsyn ska ske när det bedöms vara ett effektivt verktyg och är vanligtvis planerad i förväg eller sker som följd av uppmärksammat förhållande; situationsbaserad tillsyn. Planeringen av tillsyn framgår av förbundets dokument för tillsynsplanering. I tillsynsärendet bedöms om de organisatoriska och tekniska brandskyddsåtgärderna är tillräckliga och i skälig omfattning i förhållande till verksamhetens risker. Förbundet utgör inom förbundsområdet tillstånds- och tillsynsmyndighet inom lagen om brandfarliga- och explosiva varor (SFS 2010:2011) (LBE). Kravet på tillstånd regleras i föreskrift och förbundet prövar ansökningar om tillstånd i samverkan med andra myndigheter. Tillstånd och tillsyn enligt LBE syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Handlingsprogram | 32 (54) Tillsyn genomförs på ett rättssäkert, likvärdigt och effektivt sätt. För att säkerställa att förbundet genomför tillsyn av den enskilde på ett ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt sätt ska handläggare vid räddningstjänsten inneha nödvändig sakkunskap och kompetens inom de områden som omfattas av tillsyn enligt LSO samt tillsyn enligt LBE. Förbundet ska ha tillräckliga resurser och kapacitet för uppdragen. Planeringen för tillsyn innehåller fasta planerade verksamheter som huvudsakligen är återkommande från år till år och reaktiva områden som är situationsbaserade. I planeringsdokument beskrivs hur förbundet ska bedriva tillsynsverksamhet i enlighet med MSB:s föreskrift och allmänna råd MSBFS 2021:8, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Stöd till den enskilde Förbundet ger rådgivning och information för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO. Information som lämnas med stöd av 3 kap 2§ LSO. Kunskap ska förmedlas på ett informativt sätt och i första hand ska råd och information riktas dit den bedöms göra störst nytta för att nå ett bättre brandskydd. Förbundet bör rikta informationsinsatser särskilt för att stärka brandskyddet i bostäder. Förbundet ska i sitt förebyggande arbete särskilt beakta att äldre personer och personer med funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland dem som omkommer i bostadsbränder. Även ensamboende utgör en särskilt sårbar grupp, då många av de som omkommit har befunnit sig ensamma i bostaden vid brandtillfället, och ofta saknas fungerande brandvarnare. Vidare bör förbundet väga in socioekonomiska faktorer, såsom låg utbildningsnivå och låg inkomst, som påverkar risken att skadas eller omkomma vid brand. Dessa faktorer är ofta kopplade till livsvillkor och levnadsvanor som kan öka sårbarheten och begränsa individens möjligheter att förebygga och hantera en brand. Information och rådgivning sker via telefon, riktade insatser, externa webbplatsen, sociala medier, och vid publika evenemang. Inom områden som bedöms som viktiga ur ett brandförebyggande perspektiv erbjuder förbundet specifika utbildningar riktade till medlemskommunernas verksamheter. Förbundet erbjuder också utbildning inom brandskydd till allmänheten och organisationer. För att stödja den enskilde effektivt ska det vara lätt att komma i kontakt med förbundet. Information ska ges sakligt, korrekt och tydligt. För att säkerställa att förbundet fullgör sitt uppdrag att lämna råd och information till den enskilde enligt LSO ska handläggare i förbundet inneha nödvändig sakkunskap och kompetens för att kunna ge korrekt, tydlig och ändamålsenlig vägledning i frågor som rör förebyggande av brand. Handlingsprogram | 33 (54) Rengöring och brandskyddskontroll En kommun ansvarar för att rengöring sker av fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler samt av imkanaler (ventilationskanaler för matos, fett och ånga) i restauranger och storkök. Ansvaret omfattar även att brandskyddskontroll sker av fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar ur brandskyddssynpunkt. Motsvarande gäller imkanaler i restaurang, storkök, och därmed jämförbara utrymmen. Förbundet ska enligt förbundsordningen hantera upphandling av entreprenörer åt medlemskommunerna för det kommunala uppdraget om rengöring/sotning och brandskyddskontroll, samt kontrollera att uppdraget utförs korrekt. För att hantera upphandling och kontroll av uppdragets genomförande med sotning och brandskyddskontroll ska förbundet ha personal med kompetens inom området sotning och brandskyddskontroll samt stöd från medlemskommunerna vid upphandling. Övriga förebyggande åtgärder Förbundet samverkar med kommunala förvaltningar, Länsstyrelsen och andra myndigheter. Förbundet ska tidigt initieras i kommunernas plan- och byggverksamhet enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Kommunalförbundet stödjer även kommunerna i kommunernas byggprocess främst vad avser granskning av bygglovs- och bygganmälansärenden samt medverkan i byggsamråd. Samverkan sker främst i remissärenden med Polismyndigheten och kommunerna i frågor om offentliga tillställningar och allmänna sammankomster och med kommunens handläggare för serveringstillstånd enligt alkohollagen samt med Länsstyrelsen i frågor om exempelvis miljötillstånd. För att säkerställa att förbundet lämnar välgrundade, rättssäkra och ändamålsenliga yttranden inom ramen för sitt uppdrag ska handläggare i förbundet inneha god sakkunskap och kompetens inom de lagstiftningsområden där remisser regelmässigt inkommer. Handlingsprogram | 34 (54) 8 Räddningstjänst – förmåga och verksamhet Övergripande beskrivning Förbundets stationer delas in i en generell förmågenivå utefter vilka förmågor den stationen besitter per olyckstyp. Dessa utgörs av nivå 1, 2 och 3. Utöver dessa kategorier har vissa stationer en specialistförmåga som besörjer hela förbundet. Vilken specialistförmåga som finns på en station är inte avhängt på stationens förmåga i övrigt. Inom varje olyckstyp finns tre graderingar av förmåga, vilka är baserade på bredden av de uppgifter som en styrka kan förväntas genomföra. Dessa är basförmåga, utökad förmåga och avancerad förmåga. För att exemplifiera systemet kategoriseras en station där majoriteten av förmågorna per olyckskategori är avancerade som en nivå 3 station. Respektive stations förmåga per olyckstyp redovisas inte i handlingsprogrammet utan framgår i annat styrdokument. Bilden ovan visar de områden som täcks inom 20 minuter för den angivna förmågenivån. Handlingsprogram | 35 (54) Stationsvis förmågenivå: Station Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Trollhättan x x x Uddevalla x x x Vänersborg x x x Lysekil x x Mellerud x x Munkedal x x Brålanda x x Färgelanda x x Högsäter x x Ljungskile x x Sjuntorp x x Uddevalla RIB x x Vargön x x Brastad x Hedekas x Skaftö x Åsensbruk x Handlingsprogram | 36 (54) Tillgång till egna resurser I Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) finns totalt 16 brandstationer. Den normala beredskapen, utan några pågående räddningsinsatser, är att samtliga räddningsstyrkor är fullt bemannade och håller anspänningstiden. Tabellen nedan visar den lägsta kravställda bemanningen vilket innebär att en station vid vissa tillfällen kan ha en högre bemanning. Förbundets basresurser Station Bemanning Anspänningstid Basresurser Räddningsenhet, Höjdenhet, Trollhättan 1+5 90 sek Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Höjdenhet, Uddevalla 1+5 90 sek Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Höjdenhet, Vänersborg 1+5 90 sek Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Höjdenhet, Lysekil 1+5 5 min Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Mellerud 1+5 5 min Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Munkedal 1+5 5 min Vattenenhet, Båt Brålanda 1+4 6 min Räddningsenhet, Vattenenhet Räddningsenhet, Färgelanda 1+4 6 min Vattenenhet, Båt Högsäter 1+4 6 min Räddningsenhet, Vattenenhet Ljungskile 1+4 5 min Räddningsenhet, Båt Sjuntorp 1+4 6 min Räddningsenhet Uddevalla RIB 1+4 8 min Räddningsenhet, Båt Vargön 1+4 5 min Räddningsenhet Brastad 1+2 5 min Räddningsenhet Hedekas 1+2 5 min Räddningsenhet, Båt Skaftö 1+2 5 min Räddningsenhet, Båt Åsensbruk 0+2 5 min Lätt Räddningsenhet, Båt Utifrån tidigare målsättningar från de två tidigare förbunden eftersträvas att uppnå 1+4 på de stationer som har en lägsta bemanning som understiger den nivån (1+2). Utifrån försvårande förutsättningar för rekrytering kan endast en nivå på 1+2 säkerställas. Förbundet ska eftersträva att bemanna upp till 1+4 genom fyra skiftgrupper. Bemanningen kan därför vara högre än 1+2 om rekryteringsläget medger det. Handlingsprogram | 37 (54) Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjning sker inom förbundets tätorter genom brandpostsystem. Respektive kommuns vattenhuvudman ansvarar för systemets funktion och underhåll. På platser utanför tätort anordnas vattenförsörjning med vattenenhet alternativt från öppet vattentag med motorspruta. Insatstider Insatstiderna varierar över förbundets yta och beror bland annat på stationsplacering, anspänningstid och vägnätet. Insatstiden avser tiden från det att larm inkommer tills första enhet är på plats och kan påbörja insats. Medelvärdet av larmhanteringstiden, alltså tiden från att SOS Alarm svarar tills det att första enhet larmas, är 130 sekunder för larm inom förbundet. Brandstationerna inom förbundet är placerade så att 70,6 % av befolkningen nås inom 10 minuter, 96,2 % inom 20 minuter, och 99,9 % inom 30 minuter insatstid. Utav den totala mängden larm, borträknat automatiska brandlarm, nås 70,4 % inom 10 minuter, 95,5 % inom 20 minuter, och 97,9 % inom 30 minuter insatstid. Inom förbundets område finns vissa öar med sommarbostäder dit insatstiderna överstiger 30 minuter. Eftersom dessa öar i stort består av tät trähusbebyggelse är det viktigt att en insats har påbörjats innan räddningstjänstens framkomst. Räddningstjänsten utbildar i att släcka mindre brand ute och att utvändigt begränsa brand på Stora Kornö, Lilla Kornö, och Gåsö. Vart tredje år ges boende på respektive ö utbildning för dessa uppgifter. Handlingsprogram | 38 (54) Insatstider Åsensbruk Mellerud Hedekas Högsäter Färgelanda Brålanda Munkedal Brastad Vänersborg Uddevalla Vargön Lysekil Trollhättan Skaftö Ljungskile Sjuntorp Teckenförklaring Insatstid 30 minuter Insatstid 20 minuter Insatstid 10 minuter Handlingsprogram | 39 (54) Handlingsprogram | 39 (54) Alarmering av räddningstjänsten Kommunen ansvarar för att det finns fungerande system för att larma räddningstjänsten. Räddningsledningssystemet (RLS) Fyrbodals är bemannat dygnet runt och samordnar alla räddningsinsatser inom förbundets område, samt Orust kommun. Inkommande 112-samtal tas emot av SOS Alarm. När ett samtal bedöms beröra ett räddningsärende inom området kopplas medlyssning in mellan SOS Alarm och vakthavande befäl i RLS Fyrbodal. Under denna medlyssning har SOS Alarm kontakt med hjälpsökande och ger råd, samtidigt som vakthavande befäl beslutar om en räddningsinsats ska inledas. SOS Alarm genomför initial resurstilldelning utifrån fastställda rutiner och system. För att vinna tid kan SOS Alarm eller vakthavande befäl aktivera förlarm innan huvudlarmet bekräftas. Vakthavande befäl följer även upp och justerar tilldelade resurser vid behov. RLS Fyrbodal nyttjar ett system för dynamisk resurshantering, vilket ger förslag på de stationer som är närmast i tid till ett givet larm vid aktuellt beredskapsläge. Under framkörning ansvarar SOS Alarm för dirigering, informationsförmedling, samband och samordning gentemot enheter i fält. Vakthavande befäl utser räddningsledare efter beslut om att inleda räddningsinsats fattats, medan insatschef utses vid andra insatser; första anländande befäl blir normalt räddningsledare eller insatschef. Vakthavande befäl kan initiera tidskritiska åtgärder som trafikstopp, VMA, och samverkan med andra aktörer. Vid avbrott i telenätet vidtas särskilda åtgärder, såsom bemanning av RiB-stationer eller upprättande av mobila alarmeringsplatser. Vid behov kan även VMA begäras. Systemet syftar till att säkerställa snabba och samordnade räddningsinsatser med tydliga roller, effektiv resursanvändning och beredskapsproduktion även vid tekniska störningar. Samverkan med andra aktörer Samverkan med andra aktörer är ett viktigt verktyg för att uppnå effekt vid olyckor. Genom samverkan kan insatser som helhet effektiviseras genom att kortare ledtider och gemensam förståelse. Genom samverkan med andra myndigheter kan RFBD få tillgång till specialistförmågor och kompetens. Genom samverkan med andra räddningstjänster kan uthållighet och total insatsförmåga ökas vid en given olycka eller händelse. Samverkan aktörer emellan ger en mer effektiv fördelning av samhällsresurser och bidrar till en gemensamt högre förmåga. RFBD ska därför eftersträva att samverka med dessa aktörer, både i vardagen och vid olyckor. Förbundet har ett antal avtal om samverkan med andra räddningstjänstorganisationer och andra aktörer i närområdet, se Bilaga A. Handlingsprogram | 40 (54) Varning och information till allmänheten Vid en allvarlig olyckshändelse kan en varning skickas ut till medlemskommunernas invånare genom viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Räddningstjänsten ger i uppdrag till SOS Alarm att lämna informationen till berörda radio- och tv-stationer. Dessa sänder sedan ut informationen till allmänheten via riks- och lokalmedia. SOS Alarm kan även skicka VMA via sms-meddelande till dem som vistas inom berört område. Inom förbundets geografiska upptagningsområde finns ljudanläggningar för VMA företrädesvis inom medlemskommunernas tätorter. Aktivering av dessa ljudanläggningar sköts av räddningstjänstförbundet eller SOS Alarm. Detta gäller även vid händelser som inträffar utanför förbundets kommuner, men som kan komma att påverka de som vistas i berörd kommun. Kontroll och service av VMA-anläggningar utförs av särskilt utbildad personal inom förbundet och sker på uppdrag samt bekostas av respektive medlemskommun. Handlingsprogram | 41 (54) Beskrivning av förmåga per olyckstyp En förmåga är möjligheten eller kapaciteten att utföra en handling eller uppnå ett specifikt syfte. Varje förmågenivå nedan är ett spann där förmågan kan variera något. Dock är förmågan aldrig sämre för en nivå än vad som beskrivs. Förmågan beror på flera aspekter som kan variera stationsvis, exempelvis bemanning. RFBD har därför valt att beskriva förmåga som ett urval av uppgifter som kan genomföras vid en given olyckstyp. Detta ger en översiktlig bild av vilken effekt som kan uppnås. Brand i byggnad De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid brand i byggnad är följande: begränsa brandspridning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra omedelbara • Att rökdyka vid normal • Att angripa brand utifrån åtgärder mot brand. riskmiljö. genom yttervägg eller motsvarande. • Att angripa brand • Att hitta och släcka utvändigt, antingen genom rumsbrand och • Att rökdyka vid förhöjd öppningar eller genom konstruktionsbrand. risk och hög riskmiljö. konstruktionen. • Att begränsa spridning av • Tvärsnittshåltagning och • Att gå in i rökig miljö där brand och rök inom annan håltagning på tak. det inte är tät brandrök för större byggnader. att släcka brand eller rädda personer. • Att begränsa spridning av brand mellan byggnader. • Att frilägga konstruktion genom elektriska verktyg. • Att skapa tillträde till branddrabbad lägenhet eller byggnad genom dörrbryt. Förmåga till att utgöra alternativ utrymningsväg genom mobil stegutrustning beskrivs under kategorin nödställd person. Handlingsprogram | 42 (54) Brand utomhus De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid brand utomhus är följande: begränsa brandspridning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Att angripa brand i mark • Att angripa större bränder omedelbara åtgärder mot eller skog med en yta i brandfarlig vätska med brand. mindre än 5000 m2. yta upp till 250 m2. • Att angripa utvändig • Att släcka mindre brand i föremål med bränder i brandfarlig vatten. vätska. • Att angripa brand i mark eller skog med en yta mindre än 1000 m2. • Att begränsa spridning av brand till byggnader. Trafikolycka De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid trafikolyckor är följande: hindra följdolyckor, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, begränsa följdskador på miljö och minimera långvarig samhällspåverkan. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att spärra av • Losstagning av patient i • Inledande åtgärder vid olycksplatsen. fordon på hjul, sida eller olyckor med tung trafik. tak. • Att genomföra andra • Losstagning med omedelbara åtgärder. avancerade tekniker. • Genomföra snabbt uttag i livräddande syfte. • Att stabilisera lätta fordon. Handlingsprogram | 43 (54) Utsläpp av farligt ämne De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid utsläpp av farliga ämnen är följande: begränsa olycksutbredning, förhindra spridning av farliga ämnen, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att spärra av • Tätning av enklare • Kemdykning. olycksplatsen. läckage. • Indikering av specifika • Att genomföra andra • Indikering av viss typ av riskkemikalier. omedelbara åtgärder. joniserande strålning. • Avancerad kunskap om • Indikering av vissa farliga • Uppsamling och tätning och ämnen. begränsning av utsläpp omhändertagande av av vissa kemikalier. utsläpp. • Undsätta personer i riskmiljöer. • Sanering av personal som • Avancerad kunskap om kontaminerats av vissa sanering av egen • Genomföra livräddande kemikalier. personal. personsanering. • Att samla upp eller begränsa mindre läckage av vissa kemikalier. Handlingsprogram | 44 (54) Naturolycka De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid naturolyckor är följande: begränsa skadeutbredning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att påbörja utrymning • Att genomföra enklare • Att genomföra mer och avspärrning av stabiliseringsåtgärder. avancerade riskområden. stabiliseringsåtgärder. • Att begränsa skador vid • Att genomföra andra större översvämningar omedelbara åtgärder. genom pumpning och avledning. • Att rädda personer tillgängliga utan särskild utrustning. • Att genomföra länspumpning av begränsade utrymmen. Handlingsprogram | 45 (54) Drunkning De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid drunkning är följande: undsätta människor och minska eller hindra skador på människors hälsa. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Inom olyckstypen drunkning besitter förbundet endast förmåga till ytlivräddning. Det innebär dock att räddning under vattenytan kan ske under vissa förutsättningar. Förbundet har inte tillgång till egna vattendykare. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Att genomföra • Att genomföra omedelbara åtgärder. livräddning på is med livräddning med hansabräda. ytlivräddare i båt. • Att genomföra livräddning på ytan med • Att genomföra • Genomföra fridyk simmande ytlivräddare. livräddning med anpassat efter risker och ytlivräddare i båt sikt. • Att genomföra alternativt hansabräda. strukturerat eftersök av • I samverkan med annan försvunnen person i • Att genomföra mindre aktör stödja insats med strandnära vatten. neddykning vid klar sikt. vattendykare eller annan specialiserad resurs. • Att genomföra håltagning i is i syfte att nå en person. Handlingsprogram | 46 (54) Nödställd person De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid nödställd person är följande: undsätta människor och minska eller hindra skador på människors hälsa. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra akut • Att lossgöra fastklämd • Att kunna utföra omhändertagande av person med hjälp av avancerad losstagning av nödställd person. klippverktyg och fastklämd person. luftkuddar. • Att samtala med suicidal • Undsätta nödställd person på ett tryggt och • Undsätta nödställd person upp till 23 meter empatiskt sätt. person upp till 11 meter över mark med hjälp av över mark med hjälp av maskinsteg. • Att genomföra enklare utskjutsstege. åtgärder vid klämskador. Stegutrymning som alternativ utrymningsväg upp till 11 meter över mark kan genomföras av alla stationer undantaget Brastad, Hedekas, Skaftö, och Åsensbruk. Detta är möjligt inom områden som faller inom 10 minuters insatstid från aktuell station. Historiska stegutrymningsobjekt betjänas i vissa fall inom 20 minuter från station med den förmågan. På stationerna Lysekil, Trollhättan, Uddevalla, och Vänersborg finns höjdenhet som möjliggör utrymning upp till 23 meter i stället för 11. Detta kräver att byggnaden är tillgänglig för ett sådant fordon liksom att det finns en eller flera frigjorda uppställningsplatser. Förutsättningar för att förbundet ska kunna utgöra alternativ utrymningsväg, både med utskjuts- och maskinstege, ska finnas beskrivet i separat dokument. Handlingsprogram | 47 (54) Fartygsolycka på kommunalt vatten De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid fartygsolyckor är följande: begränsa skadeutbredning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Angripa bränder på • Att i samverkan med omedelbara åtgärder. mindre fartyg. andra aktörer rökdyka, livrädda, och bekämpa • Angripa mindre bränder • Att länsa in läckage från brand på större fartyg på mindre fartyg från mindre fartyg. intill kaj. land. • Undsätta nödställd på • Att från båt begränsa • Att länsa in begränsade mindre fartyg genom båt. spridning av större läckage från mindre läckage. fartyg. • Att länspumpa begränsade volymer. Antagonistisk händelse De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid antagonistiska händelser är följande: undsätta människor och minska eller hindra skador på människors hälsa, samt minska risken för ytterligare skador. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Transport av flera • Ytterligare sjukvård av omedelbara åtgärder. skadade till säker plats. traumaskador. • Avspärrning och • Agera i autonoma utrymning av berörda grupper. lokaler. • Grundläggande sjukvård av traumaskador. • Grundläggande prioritering av skadade. Handlingsprogram | 48 (54) Specialistförmågor Inom förbundet finns ett antal specialistförmågor som betjänar hela förbundets yta. En specialistförmåga kan nyttjas inom flera olyckstyper och är inte nödvändigtvis knuten till en stations förmågenivå i övrigt. Tungräddningsresurs Förbundet har förmågan att genomföra avancerad tungräddning vid olyckor som kräver det. Denna resurs har utrustning för att stabilisera, lyfta, klippa, eller på annat sätt säkra tunga föremål såsom tunga fordon, byggnadsdelar eller motsvarande. CBRN-resurs Förbundet har förmågan att åtgärda mer avancerade olyckor med farliga ämnen genom en CBRN-resurs. Denna resurs har utökad utrustning och kompetens för att exempelvis indikera, pumpa, samla upp och minimera konsekvenser från utsläpp av farliga ämnen. Resursen har även skyddsutrustning som krävs för att agera inom kemiska riskområden. Höghöjdsresurs Förbundet har förmåga att genom rep och repsystem rädda nödställda personer eller utföra avancerade arbeten på hög höjd. Flera stationer inom förbundet har förmåga att lägga ut och hantera språngkudde vid risk för fall. UAV-resurs Flera stationer inom förbundet har förmåga att nyttja UAV (Unmanned Aerial Veichle (drönare)) för att övervaka, kontrollera eller söka vid olika olyckstyper. Skogsbrandsresurs Förbundet har förmågan att tillgodose vattenförsörjning och omfattande slangsystem vid skogsbrand. Resursen har även särskild utrustning för att upprätta eller förstärka begränsningslinjer i terräng. Oljeskyddsresurs Flera stationer inom förbundet har förmågan att skydda och akut minska konsekvenser av oljeutsläpp på land eller från hav. Skyddsjordningsresurs Flera stationer inom förbundet har förmågan att skyddsjorda vid arbete på järnväg med kontaktledning. Djurlivräddningsresurs Förbundet har förmågan att åtgärda djurlivräddningsuppdrag. Resursen har utökad kompetens och utrustning för att utrymma eller på annat sätt hjälpa nödställda djur. Handlingsprogram | 49 (54) Terrängresurs Flera stationer inom förbundet har en specialistförmåga i form av terrängresurs. Omfattningen och utförandet varierar mellan stationerna och baseras på den omgivande terrängen och riskbilden. Förmågan kan exempelvis innefatta bandvagn, fyr- eller sexhjuling. Ledning i räddningstjänst RFBD ingår, tillsammans med räddningstjänsten Orust, i räddningsledningssystem Fyrbodal. Det övergripande systemledningsarbetet bedrivs från förbundets ledningscentral, LC Fyrbodal, i samverkan med SOS Alarm AB. Övergripande ledning av räddningstjänsten Den övergripande ledningen ansvarar för att samordna, prioritera, och fördela resurser mellan räddningsinsatser samt säkerställa att beredskapen motsvarar rådande riskbild. Räddningsledningssystemet ska kunna bedöma resursbehov, hantera flera samtidiga händelser, leda samverkan med andra aktörer och bedriva kontinuerlig omvärldsbevakning för att agera proaktivt. Inom systemet finns ett antal ledningsfunktioner (vakthavande räddningschef, vakthavande befäl, och vakthavande befäl i beredskap) som tillsammans med övriga funktioner kan upprätthålla ledningsförmåga och besätta ledningsroller under en längre period. Med stöd från andra ledningscentraler kan denna uthållighet förlängas. Genom dessa funktioner skapas en tydlig styrning, enhetlig beslutsprocess och möjlighet till snabb omställning vid förändrade förutsättningar. Ledning av räddningsinsatser Ledningen av enskilda insatser sker främst genom styrkeledare och insatsledare. Alla stationer, undantaget Åsensbruk, har en styrkeledare som kan agera räddningsledare vid mindre händelser. Insatstiden för dessa är densamma som för stationen i övrigt. Vid större insatser tar insatsledare över som räddningsledare och styrkeledare får roller såsom sektorchef. Inom RFBD finns två insatsledare i ständig beredskap. Ledningsbehovet bedöms utifrån varje händelses omfattning och resurser tilldelas därefter. Vid väldigt komplexa insatser kan flera insatsledare vara involverade för att öka ledningskapaciteten. Ledningskapaciteten på skadeplats kan även stärkas genom ledningsstöd, exempelvis i form av stabspersonal. Vid större händelser kan en stabschef utses för att leda och samordna detta stöd, vilket förbättrar beslutsunderlaget och effektiviteten i insatsen. Handlingsprogram | 50 (54) Samtidiga och omfattande räddningsinsatser Förbundet har ledningskapacitet att hantera ett fåtal samtidiga insatser som hanteras av varsin styrka. Vid fler än ungefär fem samtidiga och mindre räddningsinsatser riskerar den övergripande ledningen att överbelastas. Vid mer resurskrävande händelser, där en räddningsstyrka inte räcker, kan två insatser genomföras samtidigt. Kapaciteten att hantera samtidiga eller omfattande händelser är högre under normala arbetstider. Om flera omfattande händelser inträffar samtidigt finns samverkansavtal med närliggande räddningstjänster. Hjälpbehovet på olycksplatsen, tillgängliga resurser samt behovet av kvarvarande beredskap avgör när ytterligare förstärkning efterfrågas från annan. Vid behov av stöd kan detta begäras från närliggande räddningstjänster. Det finns fastslagna rutiner för samverkan med andra räddningsledningssystem. Den övergripande ledningskapaciteten kan även stärkas genom ledningsstöd, exempelvis i form av stabspersonal. Vid omfattande eller flera samtidiga händelser förlitar sig förbundet i stor utsträckning på inkallad personal med specialkompetens. Vid större eller flera samtidiga händelser kan en stabschef utses för att leda och samordna detta stöd, vilket förbättrar beslutsunderlaget och effektiviteten i systemledningen. Räddningstjänst under höjd beredskap Under höjd beredskap ska kommunerna genom förbundet, förutom kraven i LSO i sin helhet, även ansvara för de uppgifter som tillkommer enligt kapitel 8 i samma lag. De tillkommande uppgiftern a är: 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, och 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullgöras. Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst skall under samma tid delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd. Vid höjd beredskap övergår förbundets organisation till krigsorganisation. Inledningsvis i planeringen MCF är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Uppgiften innebär i stort att leda arbetet med att samordna åtgärder inom ansvarsområdet och inom hela hotskalan. RFBD ska, likt kommuner och regioner, vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Ingångsvärden som är nödvändiga för att mer detaljerat beskriva förmågan att utföra de uppgifter som anges i 8 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor är under utveckling hos MCF. Handlingsprogram | 51 (54) Förbundet har påbörjat sitt planeringsarbete men avvaktar i vissa delar mer detaljerade vägledningar som krävs för det fortsatta förmågehöjande arbetet. Med anledning av RFBDs bildande behöver riktlinjer med närmare anvisningar för förbundets organisation och arbete under höjd beredskap omarbetas. Förbundets organisation för räddningstjänst under höjd beredskap kommer bygga på anpassning och förstärkning av den fredstida organisationen. Medarbetare i förbundet är därför till stora delar krigsplacerade. För att göra RFBD mer robust samt öka förbundets förmåga, pågår olika aktiviteter såsom kontinuitetshantering och utbildning. Bland annat har genomförande av kompetenshöjande åtgärder i förbundet påbörjats och planeras fortgå, enligt direktiv från MCF. Samverkan med medlemskommunerna, Länsstyrelsen, Civo Väst, MCF, Försvarsmakten samt med andra räddningstjänster kommer även fortsatt vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet. I ett senare skede Förbundets krigsorganisation förstärks genom tillförandet av civilpliktig räddningspersonal. Arbetet med förbundets planering för kontinuitetshantering fortsätter i nära samverkan med medlemskommunerna och länsstyrelsen. Resurser för att kunna hantera risker med oexploderad ammunition (OXA) under höjd beredskap tillförs organisationen. Ytterligare resurser för att kunna utföra indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel tillförs organisationen. Förbundet har kunskap om kommunernas skyddsrum och förstärkningsresurser för tung räddning tillförs organisationen. Förbundet har förmåga och robusta förutsättningar att leda och samordna förbundets verksamhet under höjd beredskap och krig. Handlingsprogram | 52 (54) 9 Uppföljning, utvärdering och lärande Uppföljning av handlingsprogram Uppföljning av förbundets handlingsprogram sker genom att verksamheten följs upp enligt fastställda rutiner och fastställd tidsplan. Förbundets styrdokument för verksamhetsmål respektive internkontroll grundar sig bland annat på målen i förbundets handlingsprogram. Uppföljning och rapportering sker genom tertialrapport (januari-april), delårsrapport (januari-augusti), internkontrollrapport samt årsredovisning. Undersökningsrapport Efter avslutad räddningsinsats ska förbundet se till att olyckan undersöks. Detta för att i skälig omfattning klargöra orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen har genomförts. Förbundet har tagit fram ett styrdokument för dessa undersökningar. En grundläggande undersökningsrapport lämnas av räddningsledaren i den händelserapport som ska upprättas efter varje larm. Vid behov, utifrån fastställda kriterier, genomförs en fördjupad olycksundersökning av antingen intern eller extern utredare. Lärande För att kontinuerligt kunna tillgodose målsättningen i lagstiftningen om att effektivt kunna bekämpa eller förebygga bränder eller andra olyckor krävs att lärdomar dras efter genomförda insatser. RFBD ska bedriva ett aktivt och strukturerat uppföljningsarbete av olyckor och därmed verka för att: • Minska risken för att nya liknande olyckor inträffar, mildra konsekvenser om olyckan ändå uppstår samt för att framtida räddningsinsatser ska bli mer effektiva. • Kommentarer om brister och frågeställningar som dokumenteras i rapporterna ska systematiskt fångas upp och vidarebefordras inom organisationen. • Skapa budskap och aktivt sprida kunskap internt inom förbundet för att bidra till mer effektiva framtida räddningsinsatser. • Återföra erfarenheter i samband med tillståndsärenden, tillsyn, plan- och byggärenden, samt vid utbildning och informationsinsatser. • Identifiera brister i såväl det byggnadstekniska som det organisatoriska brandskyddet och fånga upp nya fenomen som uppstår, exempelvis på grund av nya tekniska lösningar eller trender i samhället. Handlingsprogram | 53 (54) Funktionen olycksutredning finns inom förbundet, uppföljning av genomförande av insatsutvärderingar utförs regelbundet. Resurserna inom förbundet nyttjas samordnat utefter aktuella utredningsbehov. Delar av lärandet förs vidare vid överlämningar och enklare delgivning, medan andra delar kräver mer riktade insatser. Under framtagandet av detta handlingsprogram har det konstaterats att förbundet till viss del behöver utveckla systematiken kring att ta vara på erfarenheter efter inträffade händelser. Detta kan exempelvis genomföras genom att utveckla förbundets arbete med analys och statistik. Övrigt arbete relaterat till olycksutredningar Dödsbrandsrapportering När någon person omkommit till följd av brand ska en ytterligare undersökning av händelsen genomföras samt rapporteras till MCF. Datainsamling och snabbanalys av inträffade händelser Syftet med denna typ av olycksutredning är att i närtid efter en inträffad händelse upprätta en enklare dokumentation inför en eventuell ytterligare undersökning av händelsen. Syftet är också att snabbt kunna göra externa aktörer, exempelvis kommunen eller Trafikverket, uppmärksammade på den inträffade händelsen. Detta för att därigenom kunna vidta skadeförebyggande åtgärder efter genomförd olycksutredning. Sakkunnigutlåtande till Polisen eller Åklagarmyndigheten Utlåtanden skrivs av räddningstjänsten på begäran av förundersökningsledare alternativt åklagare. Arbetsmiljöutredning Ansvaret för att utreda tillbud eller olycksfall i arbetet ligger på respektive chef men personal som arbetar med olycksutredningar kan delta som stöd i utredningen. Handlingsprogram | 54 (54) Bilaga A: Dokumentförteckning I denna bilaga finns dokumentförteckning av samverkansavtal med andra aktörer samt dokument som hänvisas till i handlingsprogrammet. Förkortningar AVRF NÄRF Alingsås-Vårgårda Räddningstjänstförbund RLS Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RMB Räddningsledningssystem RRVG Räddningstjänsten Mitt Bohuslän RS Räddningsregion Västra Götaland RSGBG Räddningstjänsten Skaraborg Räddsam Räddningstjänsten Storgöteborg SMS Räddningstjänstsamverkan SÄRF Samhällsskydd Mellersta Skaraborg VG Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund VGR Västra Götaland Västra Götalandsregionen Avtal med andra aktörer Armeringstjänster enligt BAS-1 avtal. Avtal om: Motpart: Åtgärder i väntan på ambulans (IVPA). SOS Alarm AB Restvärdesräddning, sanering, evakuering av Västra götalandsregionen tåg samt utbildning för arbetsjordning och Försäkringsbranschens arbete på väg- och spårområde. Restvärdesräddning i Sverige AB Gemensam operativ systemledning. Gränslös räddningstjänst inom RLS Fyrbodal Orust kommun Samtliga medlemsorganisationer i RLS Överenskommelse om operativt samarbete Fyrbodal mellan räddningstjänsterna inom Räddsam VG. Samtliga räddningstjänstorganisationer i Avtal om ömsesidig räddningsinsats vid västra Götaland förbundets gränsområden. AVRF, RS, RSGBG, samt Bengtsfors, Dals- Avtal avseende samarbete mellan Ed, Tanum, Sotenäs, och Åmåls kommun. ledningssystem inom RRVG. RS, SMS, SÄRF, AVFR Handlingsprogram Bilaga A | 1 (2) Dokumentförteckning Förbundsordning för Räddningstjänsten Dokumentnamn: Beslutsdatum: Beslutsfattare: Fyrbodal 2024-06-24 Kommunfullmäktige i samtliga Reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal medlemskommuner 2024-06-24 Kommunfullmäktige i samtliga Handlingsprogram NÄRF medlemskommuner 2022-06-23 Förbundet NÄRF:s Handlingsprogram RMB dåvarande direktion 2022-12-01 Förbundet RMB:s Styrdokument RLS Fyrbodal dåvarande direktion Riktlinje för förstärkningsresurser inom 2024-12-07 Förbundsdirektör räddningstjänsterna i Västra Götaland och 2024-05-24 Styrgrupp Räddsam Halland VG och Styrgrupp Instruktion för olycksutredning Räddsam Halland Anvisning: Uppställningsplats för mobil Arbetsmaterial stegutrustning Arbetsmaterial Handlingsprogram Bilaga A | 2 (2) Bilaga B: Beskrivning av samråd I denna bilaga finns beskrivning av samråd gentemot de aktörer som bedöms kunna påverkas av det som framgår av handlingsprogrammet. Samrådets omfattning och genomförande Samrådet har genomförts som formell remiss med svarstid senast 2025-11-21. Remissen skickades ut 2025-10-24. Till remissen har missiv som beskrivit genomförda förändringar medsänts. Följande instanser har remitterats: Medlemskommuner Färgelanda kommun Trollhättans Stad Lysekils kommun Uddevalla kommun Melleruds kommun Vänersborgs kommun Munkedals kommun Övriga kommuner Alingsås kommun Orust kommun Bengtsfors kommun Sotenäs kommun Dals-Ed kommun Stenungsunds kommun Essunga kommun Strömstad kommun Grästorps kommun Tanums kommun Lidköpings kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun Åmål kommun Räddningstjänstförbund/-organisationer Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Storgöteborg Bohus Räddningstjänstförbund Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Räddningstjänsten Skaraborg Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Statliga myndigheter Försvarsmakten Polismyndigheten Kustbevakningen Sjöfartsverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Trafikverket Myndigheten för civilt försvar Övriga SOS Alarm Västra Götalandsregionen Handlingsprogram Bilaga C | 1 (3) Resultat av samråd Flera av instanserna har yttrat sig över remissutgåvan av handlingsprogrammet, där flera av svaren framhåller helheten eller specifika delar som positiva. Instanser som inte yttrat sig Nedan anges de instanser vilka tillsänts remissen men valt att inte yttra sig, alternativt där svAalirnegts åinst keo imnkmoumn mit inom angiven tid. Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Bengtsfors kommun SOS Alarm Bohus Räddningstjänstförbund Sotenäs kommun Essunga kommun Stenungssunds kommun Lidköpings kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun Trafikverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Åmål Kommun Orust kommun Instanser som yttrat sig utan erinran Nedan anges de instanser som valt att yttra sig utan att föredra någon erinran över inDnaelsh Eådll ekto im rmemuni ssen. Räddningstjänsten Skaraborg Försvarsmakten Räddningstjänsten Storgöteborg Grästorps kommun Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Munkedals kommun Tanums Kommun Myndigheten för civilt försvar Trollhättans Stad Polismyndigheten Uddevalla kommun Instanser som yttrat sig med erinran NAeldinagns åasn ogcehs Vdåer ignåsrtdaan Rsäedrd snoimng svtajältn asttftö yrtbturnad s ig ihMoeplle mruedds ekroimnrmaunn ö ver innehållet i remissen. Färgelanda kommun Sjöfartsverket Kustbevakningen Vänersborgs Kommun Lysekils kommun Västra Götalandsregionen Handlingsprogram Bilaga C | 2 (3) Omfattning av ändringar Majoriteten av de aktörer som besvarat remissen har beskrivit handlingsprogrammet som positivt och välskrivet. Från de svar med erinran förekommer omkring 70 synpunkter varav flera lyfter liknande aspekter, flera synpunkter avser endast redaktionella förändringar. En sammanställning av samtliga synpunkter och bemötandet av dem finns diariefört i beslutshandlingarna. Inga betydande förändringar har skett till följd av inkomna synpunkter, förändringarna som synpunkterna resulterat i är begränsade till redaktionella justeringar och förtydliganden där så bedömts nödvändigt. Handlingsprogram Bilaga C | 3 (3) Bilaga C: Hamnar och dess gränser i vatten I denna bilaga finns samtliga hamnar vilka utgör kommunalt vatten angivna. Räddningstjänsten Fyrbodal ansvarar för räddningstjänst inom dessa hamngränser. Räddningstjänst i vatten utanför kommunalt vatten ansvaras för av olika statliga aktörer. Fiskebäckskil, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 1 (17) Småbåtshamnen Grundsund, Lysekil Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 2 (17) Småbåtshamnen Basteviksholmarna och omlastningskaj oljehamn, Lysekil Småbåtshamnen Rixö, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 3 (17) Bogserstation Brofjorden, Lysekil Lotsstation Brofjorden, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 4 (17) Omlastning oljehamn Skalhamn, Lysekil Råoljehamn, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 5 (17) Preemraff hamn Brofjorden, Lysekil Gåsö, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 6 (17) Lilla Kornö, Lysekil Stora Kornö, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 7 (17) Småbåtshamnen Torreby, Munkedal Småbåtshamnen Gårvik (Tungenäset), Munkedal Handlingsprogram Bilaga C | 8 (17) Småbåtshamnen Korsvik (Carlanders båtvarv), Munkedal Småbåtshamnen Saltkällan, Munkedal Handlingsprogram Bilaga C | 9 (17) Uddevalla hamn och Gustavsberg, Uddevalla Gästhamnen Ljungskile, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 10 (17) Gästhamnen Källviken (Skaftöbron), Uddevalla Gästhamnen Dragsmark (Ängöfärjan), Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 11 (17) Bassholmen, Uddevalla Hällebäck, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 12 (17) Jordfall, Uddevalla Skredsvik södra, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 13 (17) Skredsvik norra, Uddevalla Studseröd, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 14 (17) Vänersborgs hamnanläggning/Vassbotten, Vänersborg Göta Älv, Vargön Handlingsprogram Bilaga C | 15 (17) Dalbergså, Mellerud Sunnanå hamnanläggning, Mellerud Handlingsprogram Bilaga C | 16 (17) Holmsån, Mellerud Köpmannebro, Mellerud Handlingsprogram Bilaga C | 17 (17) 2025-12-04 | Diarienummer Handlingsprogram För förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 0 Dokumentnamn Typ av dokument: Beslutad av: Diarienummer: Antagen av: Datum för beslut: Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Begreppsförklaring BFS - Boverkets författningssamling CBRN - Kemiska, Biologiska, Radioaktiva, och Nukleära risker Civo - Civilområde FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut IVPA - Åtgärder i väntan på ambulans LBE - Lagen om brandfarliga och explosiva varor LC - Ledningscentral LSO - Lagen om skydd mot olyckor MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS - Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling NÄL - Norra Älvsborgs länssjukhus OXA - Oexploderad ammunition PDV - Pågående dödligt våld RFBD - Räddningstjänsten Fyrbodal RiB - Räddningspersonal i beredskap RLS - Räddningsledningssystem RRVG - Räddningsregion Västra Götaland SCB - Statistiska centralbyrån UAV - Unmanned aerial veichle (drönare) VMA - Viktigt meddelande till allmänheten Innehåll 1 Inledning __________________________________________________________________________ 1 2 Beskrivning av kommunerna _______________________________________________________ 2 3 Styrning av skydd mot olyckor ______________________________________________________ 4 4 Risker _____________________________________________________________________________ 7 Övergripande beskrivning______________________________________________________ 7 Beskrivning per olyckstyp _____________________________________________________ 14 5 Värdering _________________________________________________________________________ 25 Övergripande värdering ______________________________________________________ 25 Värdering per olyckstyp ______________________________________________________ 27 Räddningstjänstens förmåga att hantera riskbilden _____________________________ 30 6 Mål _______________________________________________________________________________ 32 7 Förebyggande – förmåga och verksamhet__________________________________________ 33 Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor ______________________________________ 33 Stöd till den enskilde _________________________________________________________ 34 Rengöring och brandskyddskontroll ___________________________________________ 35 Övriga förebyggande åtgärder _________________________________________________ 35 8 Räddningstjänst – förmåga och verksamhet _______________________________________ 36 Övergripande beskrivning_____________________________________________________ 36 Beskrivning av förmåga per olyckstyp __________________________________________ 43 Ledning i räddningstjänst _____________________________________________________ 51 Samtidiga och omfattande räddningsinsatser __________________________________ 52 Räddningstjänst under höjd beredskap ________________________________________ 52 9 Uppföljning, utvärdering och lärande ______________________________________________ 54 Uppföljning av handlingsprogram _____________________________________________ 54 Undersökningsrapport _______________________________________________________ 54 Lärande _____________________________________________________________________ 54 Övrigt arbete relaterat till olycksutredningar ____________________________________ 55 Bilaga A Dokumentförteckning Bilaga B Beskrivning av samråd Bilaga C Hamnar och dess gränser i vatten 1 Inledning Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) är ett kommunalförbund som är ansvarig för att fullgöra de skyldigheter som medlemskommunerna har enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt förordningen (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor med undantag för: • att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap. 6 §), • att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap. 1 §), samt • när medlemskommunen är att betrakta som enskild (2 kap.) samt att ansvaret för att samordna kommunens totala arbete för skydd mot olyckor kvarligger på den enskilda kommunen. Räddningstjänsten Fyrbodal består av kommunerna Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Nedan är en karta som visar var samtliga stationer är belägna inom förbundets geografiska område. Handlingsprogram | 1 (55) 2 Beskrivning av kommunerna Förbundets geografiska område har en landareal på 3 636 km2 och har 195 743 invånare vid årsskiftet 2024/2025. Inom förbundets område finns det flertalet vattenområden, från Vänern och Göta Älv i öster till havet och fjordar i väster. Inom förbundet finns större verksamheter såsom petroleumraffinaderi, gasterminal, hamnverksamhet, fordonsindustri, kraftstationer, försvarsindustri, köpcenter, högskola, institutionell verksamhet i form av sjukhus, vårdanläggningar, rättsväsende, anstalter och anläggningsboenden med mera. Genom förbundets geografiska område passerar flera stora trafikleder såsom Europaväg 6, Europaväg 45, och väg 172. Dessa leder genererar ett betydande trafikflöde, som ökar ytterligare under sommarmånaderna när turism och fritidsboende intensifieras. Järnvägssträckor med tillhörande tunnlar korsar också området. Utmed Göta älv finns Trollhätte kanal med flera större slussar som möjliggör sjöfart mellan Vänern och Västerhavet. Området rymmer även flera flygplatser i varierande storlek. Genom förbundets gränser passerar flera stora vägar såsom Europaväg 6, Europaväg 45, och väg 172. Dessa transportleder tillför området ett betydande trafikflöde. Under sommarmånaderna ökar transporterna på vägavsnitten ytterligare då fritidsboenden och turister besöker området. Även flera järnvägssträckor passerar genom förbudsområdet med bland annat tillhörande tågtunnlar. Utmed Göta älv finns Trollhätte kanal som innehåller flera större slussar för sjötrafiken mellan Vänern och Västerhavet. Det finns flera flygplatser i varierad storlek både för flygplan och helikoptrar. Götaälvdalen och Vänern har komplexa förutsättningar med flera olika intressen och risker, såsom kraftproduktion, dricksvattentäkt, naturintressen, fartygstrafik, dammar och slussar, samt geotekniska förutsättningar. Upperudsälven och Dalslands kanal löper i förbundets norra delar och även här finns liknande förutsättningar, om än i mindre omfattning. Utöver Göta älv förekommer omfattande fartygstrafik runt förbundets kustområden, djuphamnen i Brofjorden är en av Sveriges största. Utöver denna finns även handelshamnar i Lysekil, Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla. Inom bland annat Lysekils kommun, finns skyddsvärda samhällen där husen är byggda i trä med korta avstånd mellan huskropparna. Det finns även ett antal bebyggda och bebodda öar utan vägförbindelse. Sommartid är förbundets kustkommuner med hav och skärgård en turisttät geografi med mycket bad- och båtliv. Den demografiska sammansättningen i medlemskommunerna är relativt lik Sverige som helhet, framför allt i kommunerna Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla där flest antal invånare bor. I kommunerna Färgelanda, Lysekil, Mellerud och Munkedal finns det något färre barn 0-15 år och något fler äldre personer från 65 år och uppåt jämfört med Sverige som helhet. Grafen nedan visar den prognostiserade befolkningsutvecklingen inom Handlingsprogram | 2 (55) förbundet. Prognosen är baserad respektive kommuns befolkningsprognos om sådan finns samt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos. Befolkningsutveckling och prognos för Räddningstjänsten Fyrbodal 205000 200000 195000 190000 185000 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 Fyrbodal Fyrbodal Prognos Handlingsprogram | 3 (55) 3 Styrning av skydd mot olyckor Räddningstjänsten Fyrbodal styrs av en direktion som består av valda ledamöter från medlemskommunerna. Direktionen består av 14 ordinarie ledamöter och 14 ersättare, där varje kommun har lika många representanter. Direktionen är ansvarig för att genomföra medlemsråd tillsammans med samtliga medlemskommuner för dialog kring genomförandet av förbundets verksamhet. Förbundet leds av en förbundsdirektör/räddningschef. Förbundets organisation är enligt följande: Totalt har förbundet cirka 460 anställda. Cirka 300 är Räddningspersonal i Beredskap (RiB), lite över 100 är räddningspersonal på de tre heltidsstationerna samt runt 60 personer arbetar dagtid. De som arbetar dagtid har olika roller i verksamhetens olika delar. RFBD verkar i sju kommuner och av de 16 stationerna är tre bemannade med heltidspersonal och 13 är deltidsstationer. Uddevalla station rymmer både heltids- och RIB- styrka. Handlingsprogram | 4 (55) RFBD är driftansvarig för räddningsledningssystemet (RLS) Fyrbodal och dess övergripande ledning samt ledningscentralen. Den övergripande ledningen av räddningsledningssystemet utgår från en vakthavande räddningschef och vakthavande befäl. Dessa leder systemet, som även omfattar Orust räddningstjänst, genom räddningschefens principer och delegation. Handlingsprogram | 5 (55) Räddningsledningssystemet Fyrbodal är en del i Räddningsregion Västra Götaland (RRVG) som även utgörs av räddningsledningssystemen Skaraborg, Mellersta Skaraborg och Älvsborg. Handlingsprogram | 6 (55) 4 Risker Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde är både komplex och föränderlig. Inom det geografiska området finns både stadsbebyggelse och områden som är mer glest befolkade, därtill kust- och havsområden med hamnar och omfattande turism. Det finns höghusbebyggelse, tät trähusbebyggelse, industrier och byggnader som omfattar personintensiva och utrymningskritiska verksamheter. Därutöver finns en omfattande trafikinfrastruktur med väg-, järnvägs-, flyg- och sjötrafik. Sammantaget bidrar förutsättningarna inom förbundet till en differentierad och komplex riskbild. Övergripande beskrivning Förbundsområdet har stadsmiljö med varierande bebyggelsemiljö i de större tätorterna. Stora delar av förbundets område består av landsbygd med spridd bebyggelse. Inom vissa delar av förbundet finns en omfattande jordbruksverksamhet. Det finns utbredd institutionell verksamhet i form av sjukvård, behovsprövade boenden eller anläggningsboende, fängelse, rättspsykiatrisk vård, domstolar och annan jämförbar verksamhet. Med dessa kommer bland annat risker för storskaliga bränder där personer inte alltid kan förväntas utrymma själva. Inom förbundet finns områden där social oro förekommer. Med detta menas ett tillstånd som har sin grund i bristande livsvillkor och bristande tillit till offentliga aktörer. Detta kan manifestera sig mer eller mindre tydligt och konsekvenserna är svåra att sammanfatta och överblicka. Små och medelstora industriverksamheter finns i alla delar av förbundsområdet, medan större produktionsindustrier och industriområden är mer geografiskt begränsade till vissa delar. I Trollhättan finns Stallbacka industriområde med ett antal större industrier inom bland annat flygmotorer, återvinning, och värmeproduktion. I Vänersborg finns området Trestad center med bland annat omfattande lagerverksamhet och en större avfallsanläggning. I Uddevalla finns industrier runt om hamnområdet och i delar av tätorten. I övriga delar av förbundet finns också omfattande industri i form av exempelvis raffinaderi, gasterminal, större pappersbruk, och produktion av stål. En samhällstrend som påverkar riskbilden är övergången till förnybar energi. Detta arbete kräver energilagringskapacitet vilket ofta utgörs av litium-jon batterier. Dessa batterier kan förekomma i allt från solcellsanläggningar på villor till storskaliga batterienergilager på industrier. Utöver batterier pågår arbeten med förnybara drivmedel där vätgas och biogas är alternativ som utforskas. I förbundet finns en handfull tankstationer för biogasfordon och en tankstation för vätgasfordon. Handlingsprogram | 7 (55) En mängd av dessa verksamheter och anläggningar medför olika typer av risker, bland annat omfattande och komplexa industribränder, bränder i petroleumprodukter och utsläpp av farliga ämnen. Inom förbundets område finns även infrastruktur som har inverkan på riskbilden, exempelvis: • Flygplatser • Järnvägsnät och järnvägstunnlar • Vägtunnlar • Slussleder och kanaler • Dammar • Transportleder för farligt gods De geologiska förutsättningarna innebär att delar av förbundsområdet är lokaliserat i det nationellt mest utpekade riskområdet för ras och skred. Inom förbundsområdet finns även ett antal större sammanhängande skogsområden som är svårtillgängliga. Inom vissa områden förekommer också påtagliga storm-, översvämnings-, eller snöovädersrisker. Antal räddningsinsatser per år Räddningstjänsten larmas till omkring 2 150 händelser årligen. Larmen är fördelade mellan kommunerna enligt tabellen nedan, vilken avser händelser och uppdrag där någon utryckande enhet från kommunal räddningstjänst kom fram till platsen. Antal händelser där minst en enhet från kommunal räddningstjänst har larmats Beskrivning 2020 2021 2022 2023 2024 Färgelanda 66 71 88 74 72 Lysekil 203 216 190 223 205 Mellerud 110 132 116 126 111 Munkedal 189 188 197 197 193 Trollhättan 570 510 514 544 555 Uddevalla 655 610 584 574 617 Vänersborg 429 422 429 408 393 Summa 2 222 2 149 2 118 2 146 2 146 Flest händelser inträffar i Uddevalla nära följt av Trollhättan, mer än 75 % av händelserna är koncentrerade till Trestadsområdet. Över året inträffar en knapp majoritet av händelserna under sommarhalvåret med omkring 150 fler, en ökning mot vinterhalvåret på 14 %. Kommunen med överlägset störst ökning sommartid är Lysekil med en ökning på 69 % jämfört med vinterhalvåret. Vänersborg och Trollhättan ser ökningar på 20 respektive 10 %, övriga kommuner ser mindre skillnader på mellan 5 och -2 %. Handlingsprogram | 8 (55) Majoriteten av förbundets larm inkommer dagtid, 61% inkommer mellan kl. 08 och 19. Brand i byggnad ökar i frekvens under eftermiddag och kväll medan brand ute ser en jämn frekvens över dygnet, undantaget förmiddag och tidig morgon där den är lägre. Trafikolyckor ökar i frekvens under vanliga pendlingstider, särskilt mellan kl. 16 och 17. Andel av larm per timme över dygnet 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Brand i byggnad Brand utomhus Trafikolycka Övriga räddnignsinsatser Under perioden 2016 till 2024 är trenden för både totalt antal larm och räddningsinsatser nedåtgående. Det totala antalet larm har dock legat på en förhållandevis stabil nivå sedan 2020 medan antalet räddningsinsatser fortsatt minska. Grafen nedan visar dessa värden under perioden. Handlingsprogram | 9 (55) Antal larm och räddningsinsatser per år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Räddnignsinsatser Samtliga larm Trendlinje: Räddningsinsatser Trendlinje: Samtliga larm Anledningen till den sjunkande trenden beror sannolikt på flera faktorer. En sådan faktor kan exempelvis vara systemledningen för RLS Fyrbodal, vilken effektivt kan göra bedömningar om vad som utgör räddningsinsats eller ej innan en styrka anlänt till platsen. Olyckor och händelser som inträffar sällan För vissa risker i förbundet bedöms sannolikheten för att en olycka inträffar vara låg samtidigt som konsekvensen, om en olycka ändå inträffar, blir omfattande. Sådana risker kommer leda till stora eller komplexa olyckor. Räddningstjänsten har valt att fokusera särskilt på vissa utvalda typhändelser då de bedöms som särskilt relevanta under detta handlingsprograms giltighetstid. Händelserna är följande: Omfattande brand i byggnad Inom förbundsområdet finns komplexa verksamheter såsom köpcentrum, sjukhus, och stora industrier där en brand riskerar orsaka omfattande skada och hota människors liv och hälsa. En sådan brand kommer vara mycket komplex att hantera och kommer kräva omfattande resurser. Utöver enskilda verksamheter finns områden med känslig träbebyggelse i flera av medlemskommunerna, exempel på detta är kvarteret Falken i Uddevalla, Gamlestan i Lysekil, samt Fiskebäckskil och Grundsund. En brand i denna typ av bebyggelse riskerar spridas till flera byggnader och blir då en mycket omfattande och komplex olycka. Handlingsprogram | 10 (55) Omfattande skogsbrand Inom förbundet finns vidsträckta skogsområden, framförallt i de norra delarna. Risken för skogsbränder är väderberoende där åren 2014 och 2018 sticker ut kraftigt som år med påtaglig skogsbrandsrisk till följd av långvarig torka och höga temperaturer. Exempel på sådana omfattande skogsbränder är Västmanlandsbranden och branden i Ljusdal. En liknande brand skulle medföra stora och långvariga påfrestningar för Räddningstjänsten Fyrbodal. Omfattande brand i brandfarliga ämnen Inom förbundet finns flera industrier som hanterar, förvarar, eller förbrukar brandfarliga varor i hög omfattning. Till dessa verksamheter sker även regelbundna transporter liksom att det förekommer transportflöden med sådana varor som passerar förbundet längs exempelvis E6, E45, eller Göta älv. En omfattande brand i dessa ämnen, antingen vid en förvaringsplats såsom en cistern eller vid en transportolycka, kan orsaka stora och komplexa händelser. Exempel på sådana ämnen som hanteras och transporteras inom förbundet är bensin, diesel, fotogen och LNG. Olycka med större fartyg Inom förbundet finns flera hamnverksamheter och farleder för fartyg, både längs kusten och Göta älv upp till Vänern. Om en olycka inträffar på ett fartyg som befinner sig inom ett hamnområde eller Göta älv ansvarar Räddningstjänsten Fyrbodal för räddningsinsatsen. Exempel på olyckor som kan inträffa med sådana fartyg är brand, grundstötning eller omfattande drivmedelsläckage. Det finns flera exempel på när sådana händelser inträffat inom förbundet, framförallt längs Göta älv. Både Uddevalla och Lysekils hamn kan ta emot större fartyg och kan därför nyttjas som nödhamnar. Detta innebär att olycksdrabbade fartyg till havs kan bärgas till dessa hamnar där Räddningstjänsten Fyrbodal kommer bli en viktig samverkande aktör. Exempel på en sådan händelse är Scandinavian Star som bärgades till Lysekils hamn. Flyghaveri Inom förbundet finns två flygplatser som är frekvent trafikerade, en för kommersiella flygplan och en för helikoptrar. Utöver detta finns flera flygplatser i närhet till förbundet för både militärt och civilt bruk. Om en flygolycka inträffar inom förbundets område blir händelsen sannolikt omfattande och komplex med ett stort samverkansbehov. Stort utsläpp av farligt ämne Dagligen passerar flera transporter med farligt gods genom förbundet liksom att flera verksamheter hanterar sådana varor i stor omfattning. Om ett utsläpp av ett särskilt farligt ämne sker kan riskområdet bli väldigt omfattande. Inträffar det i närhet till någon tätort kan olyckan bli extremt komplex och utbredd med ett stort skadeutfall. Ett antal händelser med risk för sådant utsläpp har inträffat inom förbundet. Det finns även en ständigt ökande risk att sådana ämnen kan förekomma i antagonistiska syften. Handlingsprogram | 11 (55) Ras och skred i tätbebyggt område Längs Göta älv och flera andra vattendrag samt vissa andra särskilt känsliga markområden i förbundet finns en ökad risk för ras och skred. Om ett ras eller skred inträffar inom eller i närhet till byggnation finns risk för byggnads- och infrastrukturkollaps inom ett potentiellt väldigt omfattande område och med ett stort skadeutfall. Dammhaveri Flera av vattendragen i förbundet är försedda med kraftdammar, slussar, eller liknande fördämningar. Om fel uppstår i en sådan fördämning vilket leder till ett plötsligt ökat flöde, kan effekterna nedströms bli väldigt påtagliga. Effekterna som kan uppstå beror på omfattningen av haveriet, men kan exempelvis vara omfattande översvämningar, flodvågor, eller ras och skred utmed vattendraget. Extremväder Extremväder omfattar väderrelaterade fenomen som är ovanligt förekommande eller ovanligt långvariga, exempelvis torka, värmeböljor, skyfall, eller stormar. Extremväder kan antingen orsaka direkta skador, såsom översvämningar eller stormskador, eller öka risken för andra olyckor som skogsbrand och trafikolycka. Pågående dödligt våld och terrorattentat Risken för antagonistiska dåd kan inte uteslutas inom förbudsområdet. PDV kan förekomma både i publika miljöer som skolor och köpcentrum, liksom mer privata sammanhang som fester och läger. Terrorattentat kan förekomma inom förbundsområdet riktat antingen mot allmänheten eller offentliga och privata aktörer. Tillvägagångssätt och motiv skiljer sig mellan terrorattentat och PDV, dock är konsekvenserna snarlika. Dessa händelser kan orsakas på en mängd olika sätt men karakteriseras av risken för ett stort antal skadade. Handlingsprogram | 12 (55) Social oro Social oro kan yttra sig i form av skadegörelse, stenkastning, och anlagda bränder. Vid räddningsinsatser har personal blivit utsatta för hotfulla situationer, vilket riskerar att påverka insatsresultatet. Liknande företeelser har även skett i andra delar av Sverige. Inom förbundet har det inträffat händelser där social oro bidragit till förlopp med flera samtidiga och relativt omfattande händelser, där belastningen på räddningstjänsten varit långvarig och med stort behov av ledning. Förbundet har genomfört en densitetsanalys för områden där brand i byggnad och brand utomhus är överrepresenterade jämfört med riksgenomsnittet i förhållande till antalet invånare. Resultatet visar inte nödvändigtvis ett mått på social oro men ger en uppskattning om var denna problematik kan förekomma. Bilden nedan visar denna analys. Handlingsprogram | 13 (55) Höjd beredskap Räddningstjänst under höjd beredskap har under de senaste åren aktualiserats genom ett starkt förändrat omvärldsläge och efter beslut av bland annat riksdag och regering. De grundläggande uppgifterna framgår av LSO. Hot- och riskbilden framgår av scenarier framtagna av bl.a. Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), MSB, Länsstyrelsen och Försvarsmakten. Inom förbundet finns objekt och områden av stor betydelse för totalförsvaret. Det finns också särskilda omständigheter i området som vid höjd beredskap påverkar riskbild och bedömningar. Sådana omständigheter är bland andra områdets betydelse för mottagning och transporter av civilt och militärt stöd från andra nationer. Detta planeringsarbete kallas värdlandsstöd. I förbundsområdet finns viktiga infrastrukturobjekt samt vissa militära objekt och områden. Beskrivning per olyckstyp Tabellen inkluderar automatlarm och IVPA som utförs enligt avtal med anläggningsägaren respektive Västra Götalandsregionen. Vissa händelser har exkluderats, såsom andra uppdrag och okategoriserade larm. Beskrivning 2020 2021 2022 2023 2024 Automatlarm 750 721 764 741 739 IVPA 256 214 248 295 252 Trafikolycka 281 324 264 248 271 Brand utomhus 323 285 300 222 188 Brand i byggnad 233 202 200 190 191 Nödställd person 73 56 37 79 82 Annan händelse 74 99 80 64 59 utan risk för skada Utsläpp av farligt 58 52 50 57 59 ämne Vattenskada 17 69 58 44 17 Stormskada 10 0 0 13 17 Annan olycka 19 22 11 11 11 Drunkning 17 16 8 9 13 Nödställt djur 8 5 3 6 12 Översvämning 2 6 1 3 3 Ras eller skred 2 1 2 1 1 Summa 2 123 2 072 2 026 1 983 1 915 Handlingsprogram | 14 (55) Brand i byggnad Under 2016 till 2024 inträffade cirka 210 bränder i byggnader per år. Trenden är svagt nedåtgående under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger något över riksgenomsnittet. Antal bränder i byggnad per 1000 invånare 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Antal bränder i byggnad per 1 000 invånare för Fyrbodal Antal bränder i byggnad per 1 000 invånare för Riket Brand i bostad Bebyggelsen inom förbundet är varierad med avseende på byggnadsålder, byggnadstyp, och typer av fysisk planering. Över förbundet är bostäderna jämt delade mellan småhus och flerbostadshus med en handfull övriga hus och specialbostäder. Kommunerna Lysekil, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg har en högre andel flerbostadshus än resterande medlemskommuner. Flerbostadshusen är ofta koncentrerade till de större tätorterna medan småhus förekommer mer i förorter och glesbygd. Tabellen nedan visar fördelning och typ av bostadslägenhet per kommun. Andel bostadstyper i medlemskommunerna 2024 (hämtat från SCB) Kommun Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostad Summa Färgelanda 2 603 (79 %) 462 (14 %) 57 (1,7 %) 165 (5,0 %) 3 287 (3 %) Lysekil 4 121 (51 %) 3 479 (43 %) 131 (1,6 %) 326 (4,1 %) 8 057 (8 %) Mellerud 3 346 (70 %) 1 140 (23 %) 42 (0,9 %) 255 (5,3 %) 4 783 (5 %) Munkedal 3 636 (71 %) 1 208 (24 %) 57 (1,1 %) 208 (4,1 %) 5 109 (5 %) Trollhättan 11 212 (37 %) 16 190 (55 %) 221 (0,7 %) 1 967 (6,7 %) 29 590 (30 %) Uddevalla 12 023 (43 %) 14 512 (51 %) 562 (2,0 %) 1 172 (4,2 %) 28 269 (29 %) Vänersborg 9 560 (48 %) 9 164 (46 %) 290 (1,5 %) 737 (3,7 %) 19 571 (20 %) Summa 46 501 (47 %) 46 155 (47 %) 1 360 (1,4 %) 4 830 (5 %) 98 846 Handlingsprogram | 15 (55) Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 125 bränder i bostad per år. Dessa var relativt jämnt fördelade över små- och flerbostadshus. Dessa bränders slutliga omfattning är ofta begränsad till startutrymmet eller startbostaden. Brand i andra byggnader Utöver bränder i bostäder inträffar bränder i andra byggnader och dessa uppgår till omkring 85 händelser per år. Dessa objekt kan exempelvis utgöras av skolor, vårdlokaler, publika lokaler eller industrier. Dessa kategorier av byggnader tenderar att vara större och mer komplexa än bostäder och risken för komplexa och omfattande bränder är därför något högre. Brand utomhus Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 280 bränder per år utomhus. Trenden är nedåtgående under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger något över riksgenomsnittet. Antal bränder i annat än byggnad per 1000 invånare 2,7 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Brand i annat än byggnad per 1000 invånare för Fyrbodal Brand i annat än byggnad per 1000 invånare för Riket Brand i skog och mark Inom förbundsområdet finns stora arealer med skogsmark, även i nära anslutning till tätorter och annan bebyggelse. Vid torka finns risk för större skogsbränder vilka kan skada människor och egendom. En skogsbrand kan bli mycket omfattande och drabba ett stort geografiskt område. Det är även en händelsetyp som kan bli mycket påfrestande för räddningstjänsten. Årligen inträffar omkring 90 bränder i skog och mark per år. Handlingsprogram | 16 (55) Brand i föremål ute Utöver brand i terräng inträffar ett antal bränder i andra föremål ute, såsom fordon, containrar, eller brandfarlig vätska. Dessa bränder inträffar ofta under kväll eller natt och är generellt begränsade till startobjektet. Årligen inträffar omkring 190 bränder i föremål ute. Trafikolycka Under åren 2016 till 2024 inträffade det i snitt 370 trafikolyckor per år. Trenden är nedåtgående under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger de senaste åren något under riksgenomsnittet. De flesta olyckorna som inträffade involverar personbilar, men olyckor sker även med mindre motorfordon, tung trafik, liksom påkörningsolyckor. Antal trafikolyckor per 1000 invånare 3,2 2,7 2,2 1,7 1,2 0,7 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Trafikolyckor per 1000 invånare för Fyrbodal Trafikolyckor per 1000 invånare för Riket Vägtrafikolycka Flera större vägar passerar genom förbundsområdet, exempelvis E6, E45, och riksväg 44. Majoriteten av vägtrafikolyckorna sker längs med de mest trafikerade vägarna, särskilt vid knutpunkter såsom korsningar och trafikplatser. Kartan nedan visar en densitetsanalys av trafikolyckor under perioden 2016 till 2024. Handlingsprogram | 17 (55) Hög Frekvens Låg Frekvens Densitetsanalys för trafikolyckor åren 2016 till 2024. Röda områden innebär att fler olyckor inträffat inom tidsspannet medan blå områden innebär en lägre mängd. Längs vägnätet inom förbundet finns flera broar och tunnlar. De två längsta av dessa är Uddevallabron och Stallbackabron vilka båda är längre än en kilometer. Det förekommer även vägtunnlar inom förbundet där den längsta är belägen i Uddevalla med längden 380 meter. Spårtrafikolycka Flera järnvägslinjer passerar genom förbundet, däribland Älvsborgsbanan, Vänerbanan och Bohusbanan. Vissa av dessa passerar genom tunnlar där den längsta utgörs av Trollhättetunneln med längden 3 540 meter. Längs Bohusbanan och Älvsborgsbanan finns flera kortare tunnlar där den längsta är 480 meter. Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 8 spårtrafikolyckor per år. Handlingsprogram | 18 (55) Flygolycka Från Göteborg Stallbacka Airport förekommer regelbunden trafik till och från Stockholm samt privat sportflygning. Sedan 2020 är flygplatsen en beredskapsflygplats, vilket innebär att den kan ta emot samhällsviktiga lufttransporter dygnet runt. På Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) finns en helikopterflygplats som trafikeras av ambulanshelikoptrar och annan akut sjuktransport. Utöver dessa finns flera flygplatser i omkringliggande områden, både för civilt och militärt bruk. Flera regelbundna flygningar passerar dagligen förbundsområdet. Olycka med farliga ämnen Inom förbundet finns det 25 verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Av dessa är dessutom 18 klassade som lägre och 2 som högre enligt Sevesolagstiftningen. Därutöver finns omkring 520 verksamheter som hanterar brandfarlig eller explosiv vara. Sådan hantering innefattar allt från småskalig försäljning till hamnverksamhet, tillverkningsindustri, och petroleumindustri. Det finns även omkring 110 verksamheter som bedriver tillståndspliktig miljö- eller hälsofarlig verksamhet inom förbundsområdet. Utöver dessa finns andra verksamheter som hanterar olika farliga ämnen, exempelvis sjukhus eller verksamheter som använder ammoniak som kylmedel. På väg och järnväg inom förbundet transporteras farligt gods som kan ge upphov till olika konsekvenser vid en olycka. De händelser som medför störst konsekvens för människors liv och hälsa är sådana som involverar giftiga gaser. Dessa händelser kan ge stora riskavstånd och därmed även stort skadeutfall om de inträffar på ogynnsamma platser. Olyckor med explosiva ämnen och brandfarlig gas kan också ge stora konsekvenser. Exakt vilka ämnen och vilka kvantiteter som transporteras på väg och järnväg är inte lika välkänt som de ämnen som hanteras inom verksamheter. Utöver risken för olyckor med farliga ämnen förekommer risken för avsiktliga explosioner inom förbundets område. Nationellt är trenden för sprängdåd fortsatt hög och denna trend påverkar även förbundet då sådana händelser har inträffat. Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 65 olyckor med farliga ämnen per år. Majoriteten av dessa har utgjorts av drivmedelsläckage. Trenden är i princip konstant under tidsspannet i grafen nedan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger under riksgenomsnittet. Handlingsprogram | 19 (55) Larm om olycka med farligt ämne per 1000 invånare 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare för Fyrbodal Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare för Riket Begränsat läckage av drivmedel Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 50 olyckor per år med farliga ämnen till följd av begränsat läckage av drivmedel. Utsläpp av farligt ämne Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka tio olyckor per år med farliga ämnen till följd av utsläpp. Under åren 2022 – 2024 är årsvärdet per 1000 invånare för Fyrbodal dubbelt så högt som riksgenomsnittet. Explosioner Under åren 2016 till 2024 inträffade omkring tre händelser per år till följd av en explosion. Under samma period larmades räddningstjänsten till omkring två händelser per år där det förekommit ett misstänkt föremål. Handlingsprogram | 20 (55) Naturolycka Förbundets geografiska förutsättningar medför risker för naturolyckor. Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 40 naturolyckor per år. Trenden är kraftigt uppåtgående under perioden. Den nationella statistiken har ett bryt år 2022, värden innan detta år är något otillförlitliga. Larm om naturolycka per 1000 invånare 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Larm om naturolycka per 1000 invånare för Fyrbodal Larm om naturolycka per 1000 invånare för Riket Följder av extremt väder Olyckor till följd av extremt väder kan exempelvis vara stormar, snöoväder, värmebölja, torka, eller skyfall. Extremväder är ett allt vanligare fenomen, både nationellt och globalt. I vissa fall kan det extrema vädret ge upphov till följdolyckor där det finns behov av räddningsinsatser, i andra fall kan det extrema vädret ge upphov till svårigheter att genomföra räddningsinsatser. Extremväder leder inom förbundet ofta till översvämningar. Det finns flera områden som är särskilt utsatta, både för höga vattennivåer i hav eller sjö och för skyfall. Extremväder kan även orsaka kraftigt snöfall, särskilt längs Vänerns kust, eller stormskador där byggnader eller personer skadas av föremål som dras med av starka vindar. Under åren 2016 till 2024 inträffade omkring 40 olyckor per år till följd av extremt väder. Ras och skred Förbundsområdet är lokaliserat i det nationellt utpekade riskområdet för ras och skred vid namn ”Västkusten och Göta Älvdalen”. Detta är det högst riskutsatta området i Sverige avseende ras och skred. De största riskerna för skred återfinns längs med Göta älv. 2006 inträffade ett skred vid Småröd, ca 5 km söder om Munkedal, vilket orsakade att delar av E6 kollapsade och ett 30-tal personer skadades. Ännu ett skred längs E6 inträffade 2023 precis utanför förbundets gräns. Under perioden 2016 till 2024 inträffade ungefär en (1) olycka till följd av ras och skred årligen. Handlingsprogram | 21 (55) Drunkning Inom förbundet finns ett stort antal badplatser och vattenområden som används av allmänheten – dels utmed kusten och skärgården i havet, i Vänern, och i Göta älv, dels i mindre sjöar och vattendrag. Det finns även badhus och privata poolanläggningar. Inom förbundets fjordar finns ett antal dykplatser på statligt vatten där dykolyckor kan inträffa. Under åren 2016 till 2024 inträffade omkring tolv olyckor per år till följd av drunkning och drunkningstillbud. Årligen inträffar ungefär en (1) dykolycka på statligt vatten där räddningstjänsten deltar vid insatsen. Antal drunkningar eller drunkningstillbud per 1000 invånare 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Drunkning eller drunkningstillbud per 1000 invånare för Fyrbodal Drunkning eller drunkningstillbud per 1000 invånare för Riket Trenden är svagt nedåtgående under tidsspannet i grafen ovan. Antalet inträffade händelser per tusen invånare ligger något över riksgenomsnittet. Majoriteten av dessa händelser inträffar kring tätorterna Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, och Lysekil. Nödställd person Olyckor där personer blir nödställda innefattar situationer där personer på egen hand inte kan ta sig ifrån en plats. Detta kan handla om att någon har förflyttat sig till en farlig plats och inte kan komma därifrån själv eller att en person exempelvis blivit fastklämd. En stor del av dessa händelser är relaterade till hot om suicid. Det finns inom förbundet ett antal berg, anläggningar, avloppssystem, broar, och tunnlar där förutsättningar finns för att personer ska bli nödställda. Handlingsprogram | 22 (55) Larm om nödställd person per 1000 invånare 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Larm om nödställd person per 1000 invånare för Fyrbodal Larm om hot om suicid per 1000 invånare för Fyrbodal Larm om nödställd person per 1000 invånare för Riket Under åren 2016 till 2024 inträffade cirka 60 olyckor per år till följd av att en person blev nödställd. Trenden är generellt uppåtgående under tidsspannet 2016 – 2024 och trenden för hot om suicid är starkt uppåtgående under samma period. Fartygsolycka på kommunalt vatten Inom förbundsområdet finns omfattande sjöfartsverksamhet; havet, Göta älv, Dalslands kanal och Vänern. Havet, Göta Älv och Vänern trafikeras både av fritidsbåtar och större transportfartyg. I Trollhättan finns fyra slussar och i Vänersborg finns en (1) sluss. Dalslands kanal är främst en transportled för fritidsbåtar och den innehåller flera mindre slussar. Längs kuststräckan finns flera hamnar för fritidsbåtar samt djuphamnar i Brofjorden, Lysekil, och Uddevalla. Hamnen i brofjorden är Sveriges tredje största hamn mätt i godsvolym. Djuphamnarna hanterar primärt godstransporter, dock hanterar Lysekils hamn emellanåt större passagerarfartyg. Trollhättan och Vänersborg har också handelshamnar mot Göta älv. Utöver hamnverksamhet finns längs kusten ett antal färjeleder med linjetrafik. Vägfärjeleder går mellan Bokenäset och Skår liksom mellan Dragsmark och Flatön, linjefärjor går mellan Skaftö och Lysekil liksom säsongsvis längs kusten med utgång från Uddevalla. Under perioden 2016 till 2024 larmades räddningstjänsten på omkring 10 fartygsolyckor per år. Under åren 2011 till 2024 inträffade totalt sex olyckor med större fartyg. Handlingsprogram | 23 (55) Antagonistiska händelser Kategorin antagonistiska händelser avser olyckor eller olycksliknande scenarion som orsakats av en eller flera personer i syfte att skada. Till kategorin kan flera händelsetyper tillskrivas, exempelvis anlagda explosioner, terrordåd, eller pågående dödligt våld. Under senare år har ett flertal större terrordåd inträffat i Europa varav ett par i Sverige. Dåden har både varit koordinerade attacker med handeldvapen och/eller bomber samt vansinnesdåd av enstaka individer. Liknande dåd skulle även kunna inträffa i förbundets medlemskommuner. Det är Polismyndigheten, sjukvården och den kommunala räddningstjänsten som möter de omedelbara effekterna av ett sådant attentat. Pågående dödligt våld (PDV) är ett samlingsbegrepp som beskriver grova våldsyttringar i publika eller folkrika miljöer som exempelvis skolor, arbetsplatser, köpcentrum eller allmänna platser såsom torg och gågator. Antagonistiska händelser i den skalan som avses här, är ovanliga både nationellt och inom förbundet. Oaktat detta har ett fåtal antagonistiska händelser inträffat inom förbundsområdet, den mest omfattande var attacken på skolan Kronan i Trollhättan 2015. Det har även inträffat ett antal händelser med misstänkt eller konstaterat hot om våld i publik miljö. Det kan därför inte uteslutas att sådana händelser riskerar inträffa inom förbundets medlemskommuner framgent. Ett sådant larm inkommer ungefär vartannat år. Handlingsprogram | 24 (55) 5 Värdering Utifrån föregående kapitel med beskrivning av olika olyckstyper och förbundets riskanalyser har följande slutsatser kunnat dras avseende värdering av identifierade risker. Slutsatserna behöver ges hänsyn i de mål som sätts för att uppnå ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det är sannolikt att den totala mängden räddningsinsatser och olyckor kommer vara förhållandevis konstant de kommande åren. Detta eftersom minskningen av frekvens för olyckor förväntas hålla en ungefärligt jämn takt med befolkningsökningen. Dock förväntas andra faktorer, som ökade trafikflöden och klimatförändringar, påverka frekvensen av vissa händelser. Under de senaste åren har ett antal händelser inträffat där det kan konstateras att riskbilden blir allt mer komplex. Exempel på detta är två omfattande och komplicerade bränder i batteriupplag. Uppdragets komplexitet drivs av ett antal trender, exempelvis: • Klimatförändringar, • Utbyggnaden av totalförsvaret, • Åldrande befolkning, • Åldrande infrastruktur, byggnadsbestånd och ändrade byggmetoder, • Förtätning av stadsmiljöer, • Globaliserad konfliktfylld värld, • Digitalisering, ökad elektrifiering, ny teknik, och artificiell intelligens. RFBD har en likartad frekvens av olyckor som det nationella genomsnittet, dock har fyra händelsetyper en något högre frekvens än detta genomsnitt. Dessa händelsetyper utgörs av brand i byggnad, brand utomhus, naturolycka, och drunkningstillbud. Övergripande värdering Riskerna som förekommer inom Räddningstjänsten Fyrbodals område karakteriseras dels av de vanligt förekommande olyckorna, dels mer omfattande men mindre frekvent inträffande händelser. Värderingen görs separat för komplexa händelser och för vanligt förekommande olyckor. Uppdragets komplexitet Utifrån de sju medlemskommunernas befolkningsprognoser och målsättningar kan en framtida befolkning bestå av cirka 200 000 personer år 2034. För att detta ska vara möjligt planeras nya stadsdelar, bostadsområden och industriområden. Dessa finns beskrivna i respektive kommuns översiktsplaner. Med utbyggnationen av samhället kommer även högre belastad infrastruktur, mer folk i rörelse, och fler verksamheter såsom industrier. Handlingsprogram | 25 (55) Antalet larm per år förväntas var förhållandevis statiskt framöver, detta då de nedåtgående trenderna för vissa olyckor mätt per 1000 invånare sjunker i ungefär samma takt som befolkningen ökar. Dock förväntas de olyckor som ändå kommer inträffa bli mer komplexa. Inom förbundets geografiska område finns ett antal faktorer som medför att komplexa olyckor kan inträffa även om det sker sällan. Av dessa möjliga händelser har räddningstjänsten valt att särskilt belysa ett fåtal i detta handlingsprogram, antingen till följd av dess sannolikhet eller konsekvens. Dessa utgörs som tidigare beskrivet av: • Omfattande brand i byggnad • Omfattande skogsbrand • Omfattande brand i brandfarlig vätska • Olycka med större fartyg • Flyghaveri • Stort utsläpp av farligt ämne • Ras eller skred i tätbebyggt område • Dammhaveri • Extremväder • PDV eller terrorattentat Utifrån flera av de faktorer, exempelvis den pågående utbyggnaden av totalförsvaret, som beskrivs nedan i detta avsnitt kan det förväntas att räddningstjänstens uppdrag ökar i komplexitet de kommande åren. Ett konstaterande som pekar i den riktningen är att antalet insatser som krävt utökad insatsledning, alltså där insatsledare larmats, och varat i mer än 2 timmar har ökat. Grafen nedan visar en ökning från omkring 45 insatser 2016 till omkring 85 insatser 2024. Antal insatser som krävt utökad ledning 100 80 60 40 20 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Även antalet insatser som krävt ytterligare ledning, alltså då två insatsledare larmats till samma händelse, var under perioden 2022 till 2024 15 styck jämfört med 5 styck för perioden 2016 till 2022. Handlingsprogram | 26 (55) Värdering per olyckstyp Värderingen per olyckstyp väger in både aspekterna för vardagsolyckor liksom mer komplexa händelser. Brand i byggnad Brand i byggnad är en av de vanligare händelsetyperna inom förbundet och riskerar ge mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom och i vissa fall även miljön. Bränder i byggnad är, delat med drunkningstillbud, den tredje vanligaste olyckstypen inom förbundet där dödsfall inträffar. Inom förbundet finns kraftigt varierande bebyggelse från flerbostadshus, stora industrier, och undermarksanläggningar runt Fyrstad till stora lantbruksbyggnader, tät trähusbebyggelse, och småhus i andra delar av förbundet. Frekvensen för bränder i byggnad är något högre än riksgenomsnittet mätt per 1 000 invånare. Majoriteten av dessa bränder inträffar i bostäder och omfattar vanligtvis endast en bostad. Dock förekommer bränder i andra byggnader såsom industrier, butiker eller offentliga byggnader, om än mer sällan. Det finns inom förbundet både komplex och äldre bebyggelse som kan ge oförutsägbar och omfattande brandspridning. Sådan spridning kan också ske på grund av byggfel, obeprövade byggnadslösningar eller ovanligt hög brandbelastning. I takt med att befintlig bebyggelse åldras ökar även risken för fel vid exempelvis renovering eller ändrade byggnadsändamål vilket ger samma effekt. En pågående trend inom byggsektorn är att bygga med klimatvänliga byggmaterial såsom trä liksom att kostnadseffektivisera byggandet genom att nyttja nya och billigare material såsom cellplast. Samtidigt har de senaste byggreglerna, BFS 2024:7, öppnat mycket för experimentella och alternativa lösningar vid dimensionering av byggnader. Även en ökande förekomst av olika energilagringslösningar kan påverka brandförlopp och därmed komplexiteten av händelser. Dessa trender ökar sammantaget risken för komplexa bränder. Till följd av förhöjd frekvens och riskerna mot människors liv och hälsa, egendom och miljö bör förmågan mot bränder i byggnader vara hög inom förbundet. Eftersom risken för mer komplexa händelser kan förväntas öka, bör förbundet fokusera på att utveckla både insats- och förebyggandeförmågan mot komplex brand i byggnad för att hålla jämn takt med utvecklingen. Brand utomhus Bränder utomhus är en av de vanligaste händelsetyperna i förbundet. Dessa händelser riskerar framförallt skador på egendom och miljö. Inom kategorin förekommer både frekventa händelser såsom bilbränder, brand i containrar eller gräsbränder, liksom sällanhändelser såsom större skogsbränder eller brand i brandfarlig vara. Handlingsprogram | 27 (55) Frekvensen för dessa bränder ligger något över riksgenomsnittet samtidigt som risken för komplexa händelser förekommer inom förbundet i form av skogsområden, cisterner med brandfarlig vätska, och omfattande transporter av brandfarliga varor. Till följd av förhöjd frekvens och riskerna mot egendom och miljö bör förmågan mot bränder utomhus vara hög inom förbundet. Det finns dock ett behov av att utveckla förmågan mot specifika och mer komplexa olyckor. Trafikolycka Trafikolyckor är en av de vanligast förekommande händelsetyperna i förbundsområdet och kan ge stora konsekvenser på liv, hälsa, egendom, och miljö, liksom samhällsstörningar. I många fall leder olyckorna till personskador; sett till antalet omkomna är trafikolycka den händelse som leder till flest antal dödsfall per år inom förbundet. Inom förbundets geografiska område är flera vägavsnitt utnyttjade i hög grad. Trots detta ligger antalet mätt per 1 000 invånare under riksgenomsnittet med en starkt sjunkande trend. Till följd av risken för människors liv och hälsa bör räddningstjänstens kompetens och utrustning vara väl anpassad för uppgiften. I detta ingår att omvärldsbevaka och implementera nya metoder och teknisk utrustning. Förbundet rapporterar även uppmärksammade brister eller negativa trender i trafikinfrastruktur till ansvarig aktör. Olycka med farliga ämnen Inom förbundet finns flera riskkällor som kan leda till en olycka med farligt ämne. Antalet olyckor per 1000 invånare ligger något under riksgenomsnittet, dock är detta värde för andra olyckor än utsläpp av drivmedel eller olja dubbelt så högt som riksgenomsnittet. De mest komplexa olyckorna med farliga ämnen involverar giftiga gaser, explosiva ämnen, eller brandfarlig gas. Det finns flera verksamheter som hanterar dessa ämnen inom förbundet och konsekvenserna av en sådan olycka kan bli mycket omfattande. Dock utgörs majoriteten av händelserna av mindre läckage av drivmedel eller oljeprodukter som endast medför begränsad risk för skador på miljön. Med anledning av detta behöver förbundet förmåga att både hantera de mindre omfattande olyckorna liksom de mer komplexa med omfattande risk för människors liv och hälsa. Förbundet bör fortsättningsvis verka för att stärka operativ förmåga mot komplexa händelser genom att utveckla och applicera nya metoder och ny teknik. Handlingsprogram | 28 (55) Naturolycka Naturolyckor varierar naturligt beroende på förekomsten av exempelvis stormar och höga vattenstånd. Trots frekvensens variation syns en kraftigt uppåtgående trend sedan 2016. Dels då trenden är ökande, dels då stora delar av förbundets områden klassas som riskområden för såväl ras som skred som översvämningar behöver naturolyckor beaktas framgent. Förbundet behöver anpassa och fortsatt utveckla förmågan för att hantera hjälpbehovet vid denna olyckstyp, men kan inte ensamt hantera omfattande händelser. Drunkning Trenden för drunkningstillbud är förhållandevis konstant under perioden 2016 till 2024. En trend som kan urskiljas är att frekvensen ökar under varma år eller perioder. Antalet mätt per 1000 invånare ligger över riksgenomsnittet och beror sannolikt på mängden vattenmiljöer och badplatser runt om i förbundet. Drunkningstillbud är, delat med brand i byggnad, den tredje vanligaste olyckstypen inom förbundet där dödsfall inträffar. Tidsaspekten för drunkningstillbud är viktig och förmågan bör därför vara högst i närhet till de platser där dessa händelser inträffar. Majoriteten av händelserna är förhållandevis jämnt fördelade mellan orterna Lysekil, Vänersborg, Trollhättan, och Uddevalla. Förbundet bör fortsatt utveckla förmåga mot drunkningstillbud då det är en relativt vanlig orsak till dödsfall inom förbundsområdet. Nödställd person Inom olyckstypen ryms såväl hot om suicid som till exempel hiss-, kläm-, eller klättringsolyckor. Räddningstjänsten har en särskilt viktig roll vid händelser med hot om suicid och trenden för dessa händelser är starkt uppåtgående. Händelsetypen nödställd person är den näst vanligaste olyckstypen som resulterar i dödsfall inom förbundsområdet, trenden för dessa händelser är som helhet är också uppåtgående. Kunskap, utrustning, rutiner, och förmåga kring de typiska olyckssituationerna ska både underhållas och utvecklas. Det är särskilt viktigt att utveckla specifika delar av förmågan då dessa olyckor är en vanlig orsak till dödsfall. Förbundet bör vidareutveckla samverkan med andra aktörer för att förebygga dessa händelser. Fartygsolycka kommunalt vatten Även om risken för större fartygsolyckor sällan realiseras kan konsekvenserna av en sådan bli stora. Konsekvensen av denna olyckstyp berör framför allt miljö- och egendomsskador men de kan även förorsaka personskador. De mindre fartygsolyckorna som inträffar förorsakar ofta liknande konsekvenser men i mindre skala. Utöver riskerna kopplat till förbundets hamnar utgör även Göta älv kommunalt vatten. Nationellt är det ovanligt att en så pass omfattande farled är helt belägen inom det Handlingsprogram | 29 (55) kommunala ansvarsområdet. Sammantaget ökar det faktumet risken för olyckor med små liksom stora fartyg. Till följd av risken för dessa olyckor behöver förbundet förmåga att hantera olyckor med mindre fartyg på de platser där risken förekommer. Till följd av de potentiellt stora konsekvenserna behöver förbundet även förmåga att hantera större fartygsolyckor i samverkan med andra berörda aktörer där den risken förekommer. Exempel på sådana aktörer är Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Trots att det finns viss förmåga att hantera fartygsolyckor i dagsläget behöver förbundet utveckla förmågan att hantera olyckor med större fartyg i samverkan med andra berörda aktörer. Antagonistisk händelse Risken för antagonistiska händelser är oförutsägbar då sådana förekommer relativt sällan, även ur ett nationellt perspektiv. Gemensamt för samtliga av dessa händelser är att de medför risk för omfattande skadeutfall rörande människors liv och hälsa. Erfarenheter från nationella händelser delger att vårdbehovet kommer vara högt och mycket tidskritsikt, liksom ett stort samverkansbehov mellan berörda aktörer. Eftersom den potentiella omfattningen av dessa händelser inte går att förutsäga behöver räddningstjänsten besitta en hög men flexibel förmåga att lindra de omedelbara konsekvenserna. Till följd av att dessa händelser är ovanliga bör metodiken och utrustningen i största mån samordnas och likriktas med andra, liknande, händelsetyper. Räddningstjänstens förmåga att hantera riskbilden Räddningstjänstens uppdrag kan förväntas förändras i både omfattning och komplexitet i takt med samhällsövergripande trender. Exempel på detta är klimatförändringar, risken för krig i Europa, och en åldrande befolkning. Ett resultat av dessa trender är förekomsten av mer komplexa olyckor och olyckstyper; frekvensen för dessa är redan i nuläget ökande. Räddningstjänsten bedömer att förmågan till insats mot majoriteten av de vanligt förkommande olyckorna är god. Under handlingsprogrammet framtagande har dock en del aspekter noterats, vilka bör resultera i utvecklingsarbete kring delar av förmågan. Flera av dessa aspekter grundas i Räddningstjänsten Fyrbodals historia som två tidigare förbund. Dessa förändringar innebär anpassning av vissa stationers förmåga samt utökad övning. Även förbyggandeuppdraget kan förväntas förändras, bland annat genom ökade krav på rättssäkerhet, fler komplexa och nya brandtekniska lösningar samt en teknikutveckling i samhället som går snabbare än dess reglering. Nybyggnationer med nya metoder och material riskerar att orsaka en mer komplex risktopografi samtidigt som förtätning av städerna riskerar att öka konsekvenserna av stora olyckor. Handlingsprogram | 30 (55) Till följd av en allt mer komplex omvärld är behovet tydligt att räddningstjänsten behöver bistå andra samhällsaktörer med sin kompetens och samtidigt delge sina behov. Det är viktigt att förbundet proaktivt arbetar för att säkerställa skäligt brandskydd och god riskhantering inom medlemskommunerna. Till följd av den ökande komplexiteten finns risken att även hjälpbehoven blir mer komplexa, detta medför att olyckor behöver beaktas i större sammanhang och samhällspåverkan blir i vissa fall oundviklig. Detta belyser behovet av att inte bara hantera de omedelbara effekterna av en olycka utan att även beakta hur vissa åtgärder och insatsmetoder kommer påverka samhället i övrigt, liksom övergången tillbaka till normalitet för de drabbade. Samtidigt är det fortsatt viktigt att beakta enskildas hjälpbehov för att skapa trygghet och bidra till en snabbare återgång till normalitet för den enskilda. En trend som inte kan ignoreras är den ökande otryggheten både i här- och omvärlden. De ökande oroligheterna i Europa uppmärksammar behovet av organisatorisk robusthet och vikten av att vara redo för det värsta tänkbara. I samtakt med förstärkning av befintliga förmågor till komplexa olyckor ökar även indirekt förmågan vid situationer där höjd beredskap råder. Det krävs dock ytterligare arbete för att säkerställa robusthet och resiliens vid kraftiga vardagspåfrestningar liksom vid höjd beredskap. Den trend som i störst omfattning utmanar räddningstjänstens befintliga förmåga är att komplexa räddningsinsatser har ökat de senaste åren. Vid dessa insatser, som främst utgjorts av omfattande bränder, har det förekommit flaskhalsar i form av logistik och ledningskapacitet. Räddningstjänsten Fyrbodal ser ett tydligt behov av att utöka sin förmåga att bedriva långvariga och komplexa insatser. I och med de ökande behoven och förväntningarna blir det allt viktigare att bränder, liksom andra olyckor, förebyggs. Branden som stoppas i det tidiga skedet, eller aldrig inträffar, kommer ge som lägst samhällspåverkan; personen med störst rådighet över händelsen i det skedet kommer vara den enskilde. Det är därför viktigt att aktivt bygga på den enskildes kunskaper och förmåga inom förbundet. En kategori av enskilda där så är särskilt viktigt är de särskilt riskutsatta, detta avser personer med begränsad rådighet mot, eller som upplever ökad frekvens av, bränder. Denna aspekt är inte minst relevant till följd av en åldrande befolkning. Utifrån dessa aspekter kan slutsatsen dras att räddningstjänstens resurser behöver fortsätta utökas med ny teknik, ny utrustning och nya förmågor, både förebyggande och operativt. Befintliga förmågor behöver också effektiviseras för att möta samhällets och omvärldens utveckling och krav de kommande åren. Handlingsprogram | 31 (55) 6 Mål Utifrån de nationella målen i LSO, övergripande mål i förbundsordningen och förbundets reglemente, och den riskbild med tillhörande värdering som presenterats i tidigare kapitel, formuleras följande mål för verksamheten. Målen konkretiseras i verksamhetsplaner, vilka upprättas och följs upp i delårs- och årsbokslut för respektive år. RFBD ska verka för ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor Risktopgrafin inom RFBD är bred och komplex, den innefattar allt från vardagsolyckor till påfrestande sällanhändelser. Detta ställer höga krav på en robust och flexibel räddningstjänst. RFBD ska utvecklas för att bedriva standardisering och utveckling av utrustning och förmågor som samtidigt kan differentieras utefter lokal riskbild. Samhällsansvaret för brandskydd och riskhantering ska säkerställas Nybyggnation av bostäder och verksamheter är omfattande i kommunerna, samtidigt ökar komplexiteten av nybyggnationer. Detta leder till en förändrad riskbild. Räddningstjänsten ska aktivt verka för att samhället byggs med god brandsäkerhet och med övrig riskhänsyn, genom att delta i kommunernas bygg- och planprocesser liksom bedriva välavvägd tillsyn av byggnaders brandskydd. Enskildas ansvar för brandskydd ska underlättas genom information och utbildning. Hela hjälpbehovet vid olyckor ska beaktas Hjälpbehoven förväntas bli mer komplexa och de åtgärder och beslut som fattas behöver beaktas i ett större perspektiv för att minimera negativ samhällspåverkan. Det är särskilt viktigt vid parallella räddningsinsatser som leds av statliga myndigheter eller annan skadeavhjälpande verksamhet. RFBD ska därför aktivt arbeta med mervärdesskapande åtgärder samt samverkan med relevanta aktörer för att skapa trygghet, påskynda återgång till normalitet och bevara ett högt förtroende för samhällets samlade räddningstjänst. Verksamhetens robusthet och förmåga ska öka Med en förändrad riskbild i fredstid och vid höjd beredskap behöver RFBD både skapa en mer robust organisation att motstå påfrestningar samtidigt som förmågan behöver öka både i omfattning och kvalité. Det gäller både ansvaret för det förebyggande arbetet och arbetet vid skadeplats såväl som vid övergripande ledning. Förmågan att förebygga och hantera långvariga och komplexa räddningsinsatser ska utvecklas Räddningstjänsten utsätts för komplexa och omfattande olyckor i en allt ökande mängd. Behovet av att kunna avhjälpa dessa omfattande hjälpbehov kan därför förväntas fortsätta att öka de kommande åren. Detta tydliggör behovet för RFBD att utveckla sin förmåga vid komplexa sällanhändelser, inte minst sådana som kan uppstå under höjd beredskap. Likaså framkommer behovet av att i högre omfattning arbeta för att förebygga dessa händelser. Handlingsprogram | 32 (55) 7 Förebyggande – förmåga och verksamhet Handlingsprogrammet beskriver förbundets förebyggande arbete enligt 3 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) (LSO). Programmet omfattar alla brandförebyggande insatser som syftar till att: • förhindra att bränder inträffar • begränsa konsekvenserna av inträffade bränder I takt med att samhället förändras ställs räddningstjänstens brandförebyggande arbete inför allt fler och mer komplexa utmaningar. Urbanisering, klimatförändringar, demografiska förändringar och ökad social ojämlikhet påverkar inte bara riskbilden, utan också förutsättningarna att arbeta med brandförebyggande insatser. Människors beteenden och förväntningar förändras, vilket ställer krav på vårt arbetssätt. Förbundet har behov av ökad samverkan med andra samhällsaktörer och förmåga ta sig an nya riskmiljöer. Att förebygga bränder är inte enbart en teknisk fråga, det är i hög grad en social och strategisk utmaning. Förbundets förebyggande förmåga behöver fortlöpande utvecklas med nya kompetenser för att möta teknik- och samhällsutveckling och ny lagstiftning. Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Förbundet planerar och genomför tillsyn utifrån LSO. Tillsynen avser kontroll av efterlevnaden av enligt LSO och tillhörande föreskrifter. Enligt 5 kap. 1 § LSO avser förbundets tillsyn en kontroll av att ägare och nyttjanderättshavare i skälig omfattning håller utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand enligt 2 kap. 2 § LSO. Tillsyn sker även av att ägare eller den som utövar verksamhet på anläggning klassad som farlig verksamhet har analyserat sina risker och i skälig omfattning har beredskap och vidtar nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador på människor eller miljön enligt 2 kap. 4 § LSO. Tillsyn ska ske när det bedöms vara ett effektivt verktyg och är vanligtvis planerad i förväg eller sker som följd av uppmärksammat förhållande; situationsbaserad tillsyn. Planeringen av tillsyn framgår av förbundets dokument för tillsynsplanering. I tillsynsärendet bedöms om de organisatoriska och tekniska brandskyddsåtgärderna är tillräckliga och i skälig omfattning i förhållande till verksamhetens risker. Förbundet utgör inom förbundsområdet tillstånds- och tillsynsmyndighet inom lagen om brandfarliga- och explosiva varor (SFS 2010:2011) (LBE). Kravet på tillstånd regleras i föreskrift och förbundet prövar ansökningar om tillstånd i samverkan med andra myndigheter. Tillstånd och tillsyn enligt LBE syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Handlingsprogram | 33 (55) Tillsyn genomförs på ett rättssäkert, likvärdigt och effektivt sätt. För att säkerställa att förbundet genomför tillsyn av den enskilde på ett ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt sätt ska handläggare vid räddningstjänsten inneha nödvändig sakkunskap och kompetens inom de områden som omfattas av tillsyn enligt LSO samt tillsyn enligt LBE. Förbundet ska ha tillräckliga resurser och kapacitet för uppdragen. Planeringen för tillsyn innehåller fasta planerade verksamheter som huvudsakligen är återkommande från år till år och reaktiva områden som är situationsbaserade. I planeringsdokument beskrivs hur förbundet ska bedriva tillsynsverksamhet i enlighet med MSB:s föreskrift och allmänna råd MSBFS 2021:8, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Stöd till den enskilde Förbundet ger rådgivning och information för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO. Information som lämnas med stöd av 3 kap 2§ LSO. Kunskap ska förmedlas på ett informativt sätt och i första hand ska råd och information riktas dit den bedöms göra störst nytta för att nå ett bättre brandskydd. Förbundet bör rikta informationsinsatser särskilt för att stärka brandskyddet i bostäder. Förbundet ska i sitt förebyggande arbete särskilt beakta att äldre personer och personer med funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland dem som omkommer i bostadsbränder. Även ensamboende utgör en särskilt sårbar grupp, då många av de som omkommit har befunnit sig ensamma i bostaden vid brandtillfället, och ofta saknas fungerande brandvarnare. Vidare bör förbundet väga in socioekonomiska faktorer, såsom låg utbildningsnivå och låg inkomst, som påverkar risken att skadas eller omkomma vid brand. Dessa faktorer är ofta kopplade till livsvillkor och levnadsvanor som kan öka sårbarheten och begränsa individens möjligheter att förebygga och hantera en brand. Information och rådgivning sker via telefon, riktade insatser, externa webbplatsen, sociala medier, och vid publika evenemang. Inom områden som bedöms som viktiga ur ett brandförebyggande perspektiv erbjuder förbundet specifika utbildningar riktade till medlemskommunernas verksamheter. Förbundet erbjuder också utbildning inom brandskydd till allmänheten och organisationer. För att stödja den enskilde effektivt ska det vara lätt att komma i kontakt med förbundet. Information ska ges sakligt, korrekt och tydligt. För att säkerställa att förbundet fullgör sitt uppdrag att lämna råd och information till den enskilde enligt LSO ska handläggare i förbundet inneha nödvändig sakkunskap och kompetens för att kunna ge korrekt, tydlig och ändamålsenlig vägledning i frågor som rör förebyggande av brand. Handlingsprogram | 34 (55) Rengöring och brandskyddskontroll En kommun ansvarar för att rengöring sker av fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler samt av imkanaler i restauranger och storkök. Ansvaret omfattar även brandskyddskontroll sker av fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar ur brandskyddssynpunkt. Motsvarande gäller imkanaler i restaurang, storkök, och därmed jämförbara utrymmen. Förbundet ska enligt förbundsordningen hantera upphandling av entreprenörer åt medlemskommunerna för det kommunala uppdraget om rengöring/sotning och brandskyddskontroll, samt kontrollera att uppdraget utförs korrekt. För att hantera upphandling och kontroll av uppdragets genomförande med sotning och brandskyddskontroll ska förbundet ha personal med kompetens inom området sotning och brandskyddskontroll samt stöd från medlemskommunerna vid upphandling. Övriga förebyggande åtgärder Förbundet samverkar med kommunala förvaltningar, Länsstyrelsen och andra myndigheter. Förbundet ska tidigt initieras i kommunernas plan- och byggverksamhet enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Kommunalförbundet stödjer även kommunerna i kommunernas byggprocess främst vad avser granskning av bygglovs- och bygganmälansärenden samt medverkan i byggsamråd. Samverkan sker främst i remissärenden med Polismyndigheten och kommunerna i frågor om offentliga tillställningar och allmänna sammankomster och med kommunens handläggare för serveringstillstånd enligt alkohollagen samt med Länsstyrelsen i frågor om exempelvis miljötillstånd. För att säkerställa att förbundet lämnar välgrundade, rättssäkra och ändamålsenliga yttranden inom ramen för sitt uppdrag ska handläggare i förbundet inneha god sakkunskap och kompetens inom de lagstiftningsområden där remisser regelmässigt inkommer. Handlingsprogram | 35 (55) 8 Räddningstjänst – förmåga och verksamhet Övergripande beskrivning Förbundets stationer delas in i en generell förmågenivå utefter vilka förmågor den stationen besitter per olyckstyp. Dessa utgörs av nivå 1, 2 och 3. Utöver dessa kategorier har vissa stationer en specialistförmåga som besörjer hela förbundet. Vilken specialistförmåga som finns på en station är inte avhängt på stationens förmåga i övrigt. Inom varje olyckstyp finns tre graderingar av förmåga, vilka är baserade på bredden av de uppgifter som en styrka kan förväntas genomföra. Dessa är basförmåga, utökad förmåga och avancerad förmåga. För att exemplifiera systemet kategoriseras en station där majoriteten av förmågorna per olyckskategori är avancerade som en nivå 3 station. Respektive stations förmåga per olyckstyp redovisas inte i handlingsprogrammet utan framgår i annat styrdokument. Bilden ovan visar de områden som täcks inom 20 minuter för den angivna förmågenivån. Handlingsprogram | 36 (55) Stationsvis förmågenivå: Station Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Trollhättan x x x Uddevalla x x x Vänersborg x x x Lysekil x x Mellerud x x Munkedal x x Brålanda x x Färgelanda x x Högsäter x x Ljungskile x x Sjuntorp x x Uddevalla RIB x x Vargön x x Brastad x Hedekas x Skaftö x Åsensbruk x Handlingsprogram | 37 (55) Tillgång till egna resurser I Räddningstjänsten Fyrbodal finns totalt 16 brandstationer. Den normala beredskapen, utan några pågående räddningsinsatser, är att samtliga räddningsstyrkor är fullt bemannade och håller anspänningstiden. Tabellen nedan visar den lägsta kravställda bemanningen vilket innebär att en station vid vissa tillfällen kan ha en högre bemanning. Förbundets basresurser Station Bemanning Anspänningstid Basresurser Räddningsenhet, Höjdenhet, Trollhättan 1+5 90 sek Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Höjdenhet, Uddevalla 1+5 90 sek Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Höjdenhet, Vänersborg 1+5 90 sek Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Höjdenhet, Lysekil 1+5 5 min Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Mellerud 1+5 5 min Vattenenhet, Båt Räddningsenhet, Munkedal 1+5 5 min Vattenenhet, Båt Brålanda 1+4 6 min Räddningsenhet, Vattenenhet Räddningsenhet, Färgelanda 1+4 6 min Vattenenhet, Båt Högsäter 1+4 6 min Räddningsenhet, Vattenenhet Ljungskile 1+4 5 min Räddningsenhet, Båt Sjuntorp 1+4 6 min Räddningsenhet Uddevalla RIB 1+4 8 min Räddningsenhet, Båt Vargön 1+4 5 min Räddningsenhet Brastad 1+2 5 min Räddningsenhet Hedekas 1+2 5 min Räddningsenhet, Båt Skaftö 1+2 5 min Räddningsenhet, Båt Åsensbruk 0+2 5 min Lätt Räddningsenhet, Båt Utifrån tidigare målsättningar från de två tidigare förbunden eftersträvas att uppnå 1+4 på de stationer som har en lägsta bemanning som understiger den nivån (1+2). Utifrån försvårande förutsättningar för rekrytering kan endast en nivå på 1+2 säkerställas. Förbundet ska eftersträva att bemanna upp till 1+4 genom fyra skiftgrupper. Bemanningen kan därför vara högre än 1+2 om rekryteringsläget medger det. Handlingsprogram | 38 (55) Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjning sker inom förbundets tätorter genom brandpostsystem. Respektive kommuns vattenhuvudman ansvarar för systemets funktion och underhåll. På platser utanför tätort anordnas vattenförsörjning med vattenenhet alternativt från öppet vattentag med motorspruta. Insatstider Insatstiderna varierar över förbundets yta och beror bland annat på stationsplacering, anspänningstid och vägnätet. Insatstiden avser tiden från det att larm inkommer tills första enhet är på plats och kan påbörja insats. Medelvärdet av larmhanteringstiden, alltså tiden från att SOS Alarm svarar tills det att första enhet larmas, är 130 sekunder för larm inom förbundet. Brandstationerna inom förbundet är placerade så att 70,6 % av befolkningen nås inom 10 minuter, 96,2 % inom 20 minuter, och 99,9 % inom 30 minuter insatstid. Utav den totala mängden larm, borträknat automatiska brandlarm, nås 70,4 % inom 10 minuter, 95,5 % inom 20 minuter, och 97,9 % inom 30 minuter insatstid. Inom förbundets område finns vissa öar med sommarbostäder dit insatstiderna överstiger 30 minuter. Eftersom dessa öar i stort består av tät trähusbebyggelse är det viktigt att en insats har påbörjats innan räddningstjänstens framkomst. Räddningstjänsten utbildar i att släcka mindre brand ute och att utvändigt begränsa brand på Stora Kornö, Lilla Kornö, och Gåsö. Vart tredje år ges boende på respektive ö utbildning för dessa uppgifter. Handlingsprogram | 39 (55) Insatstider ÅSENSBRUK HEDEKAS MELLERUD HÖGSÄTER FÄRGELANDA BRÅLANDA MUNKEDAL BRASTAD VÄNERSBORG UDDEVALLA VARGÖN TROLLHÄTTAN LJUNGSKILE SJUNTORP TTeecckkeennfföörrkkllaarriinngg Insatstid 30 minuter Insatstid 20 minuter Insatstid 10 minuter Dokumentnamn | 40 (55) Handlingsprogram | 40 (55) Alarmering av räddningstjänsten Kommunen ansvarar för att det finns fungerande system för att larma räddningstjänsten. Räddningsledningssystemet (RLS) Fyrbodals är bemannat dygnet runt och samordnar alla räddningsinsatser inom förbundets område, samt Orust kommun. Inkommande 112-samtal tas emot av SOS Alarm. När ett samtal bedöms beröra ett räddningsärende inom området kopplas medlyssning in mellan SOS Alarm och RLS Fyrbodals vakthavande befäl. Under denna medlyssning har SOS Alarm kontakt med hjälpsökande och ger råd, samtidigt som vakthavande befäl beslutar om en räddningsinsats ska inledas. SOS Alarm genomför initial resurstilldelning utifrån fastställda rutiner och system. För att vinna tid kan SOS Alarm eller vakthavande befäl aktivera förlarm innan huvudlarmet bekräftas. Vakthavande befäl följer även upp och justerar tilldelade resurser vid behov. RLS Fyrbodal nyttjar ett system för dynamisk resurshantering, vilket ger förslag på de stationer som är närmast i tid till ett givet larm vid aktuellt beredskapsläge. Under framkörning ansvarar SOS Alarm för dirigering, informationsförmedling, samband och samordning gentemot enheter i fält. Vakthavande befäl utser räddningsledare efter beslut om att inleda räddningsinsats fattats, medan insatschef utses vid andra insatser; första anländande befäl blir normalt räddningsledare eller insatschef. Vakthavande befäl kan initiera tidskritiska åtgärder som trafikstopp, VMA, och samverkan med andra aktörer. Vid avbrott i telenätet vidtas särskilda åtgärder, såsom bemanning av RiB-stationer eller upprättande av mobila alarmeringsplatser. Vid behov kan även VMA begäras. Systemet syftar till att säkerställa snabba och samordnade räddningsinsatser med tydliga roller, effektiv resursanvändning och beredskapsproduktion även vid tekniska störningar. Samverkan med andra aktörer Samverkan med andra aktörer är ett viktigt verktyg för att uppnå effekt vid olyckor. Genom samverkan kan insatser som helhet effektiviseras genom att kortare ledtider och gemensam förståelse. Genom samverkan med andra myndigheter kan Räddningstjänsten Fyrbodal få tillgång till specialistförmågor och kompetens. Genom samverkan med andra räddningstjänster kan uthållighet och total insatsförmåga ökas vid en given olycka eller händelse. Samverkan aktörer emellan ger en mer effektiv fördelning av samhällsresurser och bidrar till en gemensamt högre förmåga. Räddningstjänsten Fyrbodal ska därför eftersträva att samverka med dessa aktörer, både i vardagen och vid olyckor. Förbundet har ett antal avtal om samverkan med andra räddningstjänstorganisationer och andra aktörer i närområdet, se Bilaga A. Handlingsprogram | 41 (55) Varning och information till allmänheten Vid en allvarlig olyckshändelse kan en varning skickas ut till medlemskommunernas invånare genom viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Räddningstjänsten ger i uppdrag till SOS Alarm att lämna informationen till berörda radio- och tv-stationer. Dessa sänder sedan ut informationen till allmänheten via riks- och lokalmedia. SOS Alarm kan även skicka VMA via sms-meddelande till dem som vistas inom berört område. Inom förbundets geografiska upptagningsområde finns ljudanläggningar för VMA företrädesvis inom medlemskommunernas tätorter. Aktivering av dessa ljudanläggningar sköts av räddningstjänstförbundet eller SOS Alarm. Detta gäller även vid händelser som inträffar utanför förbundets kommuner, men som kan komma att påverka de som vistas i berörd kommun. Kontroll och service av VMA-anläggningar utförs av särskilt utbildad personal inom förbundet och sker på uppdrag samt bekostas av respektive medlemskommun. Handlingsprogram | 42 (55) Beskrivning av förmåga per olyckstyp En förmåga är möjligheten eller kapaciteten att utföra en handling eller uppnå ett specifikt syfte. Varje förmågenivå nedan är ett spann där förmågan kan variera något. Dock är förmågan aldrig sämre för en nivå än vad som beskrivs. Förmågan beror på flera aspekter som kan variera stationsvis, exempelvis bemanning. RFBD har därför valt att beskriva förmåga som ett urval av uppgifter som kan genomföras vid en given olyckstyp. Detta ger en översiktlig bild av vilken effekt som kan uppnås. Brand i byggnad De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid brand i byggnad är följande: begränsa brandspridning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra omedelbara • Att rökdyka vid normal • Att angripa brand utifrån åtgärder mot brand. riskmiljö. genom yttervägg eller motsvarande. • Att angripa brand • Att hitta och släcka utvändigt, antingen genom rumsbrand och • Att rökdyka vid förhöjd öppningar eller genom konstruktionsbrand. risk och hög riskmiljö. konstruktionen. • Att begränsa spridning av • Tvärsnittshåltagning och • Att gå in i rökig miljö där brand och rök inom annan håltagning på tak. det inte är tät brandrök för större byggnader. att släcka brand eller rädda personer. • Att begränsa spridning av brand mellan byggnader. • Att frilägga konstruktion genom elektriska verktyg. • Att skapa tillträde till branddrabbad lägenhet eller byggnad genom dörrbryt. Förmåga till att utgöra alternativ utrymningsväg genom mobil stegutrustning beskrivs under kategorin nödställd person. Handlingsprogram | 43 (55) Brand utomhus De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid brand utomhus är följande: begränsa brandspridning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Att angripa brand i mark • Att angripa större bränder omedelbara åtgärder mot eller skog med en yta i brandfarlig vätska med brand. mindre än 5000 m2. yta upp till 250 m2. • Att angripa utvändig • Att släcka mindre brand i föremål med bränder i brandfarlig vatten. vätska. • Att angripa brand i mark eller skog med en yta mindre än 1000 m2. • Att begränsa spridning av brand till byggnader. Trafikolycka De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid trafikolyckor är följande: hindra följdolyckor, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, begränsa följdskador på miljö och minimera långvarig samhällspåverkan. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att spärra av • Losstagning av patient i • Inledande åtgärder vid olycksplatsen. fordon på hjul, sida eller olyckor med tung trafik. tak. • Att genomföra andra • Losstagning med omedelbara åtgärder. avancerade tekniker. • Genomföra snabbt uttag i livräddande syfte. • Att stabilisera lätta fordon. Handlingsprogram | 44 (55) Utsläpp av farligt ämne De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid utsläpp av farliga ämnen är följande: begränsa olycksutbredning, förhindra spridning av farliga ämnen, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att spärra av • Tätning av enklare • Kemdykning. olycksplatsen. läckage. • Indikering av specifika • Att genomföra andra • Indikering av viss typ av riskkemikalier. omedelbara åtgärder. joniserande strålning. • Avancerad kunskap om • Indikering av vissa farliga • Uppsamling och tätning och ämnen. begränsning av utsläpp omhändertagande av av vissa kemikalier. utsläpp. • Undsätta personer i riskmiljöer. • Sanering av personal som • Avancerad kunskap om kontaminerats av vissa sanering av egen • Genomföra livräddande kemikalier. personal. personsanering. • Att samla upp eller begränsa mindre läckage av vissa kemikalier. Handlingsprogram | 45 (55) Naturolycka De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid naturolyckor är följande: begränsa skadeutbredning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att påbörja utrymning • Att genomföra enklare • Att genomföra mer och avspärrning av stabiliseringsåtgärder. avancerade riskområden. stabiliseringsåtgärder. • Att begränsa skador vid • Att genomföra andra större översvämningar omedelbara åtgärder. genom pumpning och avledning. • Att rädda personer tillgängliga utan särskild utrustning. • Att genomföra länspumpning av begränsade utrymmen. Handlingsprogram | 46 (55) Drunkning De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid drunkning är följande: undsätta människor och minska eller hindra skador på människors hälsa. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Inom olyckstypen drunkning besitter förbundet endast förmåga till ytlivräddning. Det innebär dock att räddning under vattenytan kan ske under vissa förutsättningar. Förbundet har inte tillgång till egna vattendykare. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Att genomföra • Att genomföra omedelbara åtgärder. livräddning på is med livräddning med hansabräda. ytlivräddare i båt. • Att genomföra livräddning på ytan med • Att genomföra • Genomföra fridyk simmande ytlivräddare. livräddning med anpassat efter risker och ytlivräddare i båt sikt. • Att genomföra alternativt hansabräda. strukturerat eftersök av • I samverkan med annan försvunnen person i • Att genomföra mindre aktör stödja insats med strandnära vatten. neddykning vid klar sikt. vattendykare eller annan specialiserad resurs. • Att genomföra håltagning i is i syfte att nå en person. Handlingsprogram | 47 (55) Nödställd person De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid nödställd person är följande: undsätta människor och minska eller hindra skador på människors hälsa. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra akut • Att lossgöra fastklämd • Att kunna utföra omhändertagande av person med hjälp av avancerad losstagning av nödställd person. klippverktyg och fastklämd person. luftkuddar. • Att samtala med suicidal • Undsätta nödställd person på ett tryggt och • Undsätta nödställd person upp till 23 meter empatiskt sätt. person upp till 11 meter över mark med hjälp av över mark med hjälp av maskinsteg. • Att genomföra enklare utskjutsstege. åtgärder vid klämskador. Stegutrymning som alternativ utrymningsväg upp till 11 meter över mark kan genomföras av alla stationer undantaget Brastad, Hedekas, Skaftö, och Åsensbruk. Detta är möjligt inom områden som faller inom 10 minuters insatstid från aktuell station. Historiska stegutrymningsobjekt betjänas i vissa fall inom 20 minuter från station med den förmågan. På stationerna Lysekil, Trollhättan, Uddevalla, och Vänersborg finns höjdenhet som medger utrymning upp till 23 meter i stället för 11. Detta kräver att byggnaden är tillgänglig för ett sådant fordon liksom att det finns en eller flera frigjorda uppställningsplatser. Förutsättningar för att förbundet ska kunna utgöra alternativ utrymningsväg, både med utskjuts- och maskinstege, ska finnas beskrivet i separat dokument. Handlingsprogram | 48 (55) Fartygsolycka på kommunalt vatten De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid fartygsolyckor är följande: begränsa skadeutbredning, undsätta människor, minska eller hindra skador på människors hälsa, rädda hotat värde och begränsa följdskador på miljö. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Angripa bränder på • Att i samverkan med omedelbara åtgärder. mindre fartyg. andra aktörer rökdyka, livrädda, och bekämpa • Angripa mindre bränder • Att länsa in läckage från brand på större fartyg på mindre fartyg från mindre fartyg. intill kaj. land. • Undsätta nödställd på • Att från båt begränsa • Att länsa in begränsade mindre fartyg genom båt. spridning av större läckage från mindre läckage. fartyg. • Att länspumpa begränsade volymer. Antagonistisk händelse De effekter räddningstjänsten syftar uppnå vid antagonistiska händelser är följande: undsätta människor och minska eller hindra skador på människors hälsa, samt minska risken för ytterligare skador. De uppgifter som respektive nivå kan genomföra för att uppnå denna effekt beskrivs nedan. Basförmåga Utökad förmåga Avancerad förmåga En enhet med basförmåga har Utöver basförmågan kan Utöver utökad förmåga kan normalt möjlighet att utökad förmåga normalt även avancerad förmåga normalt genomföra följande uppgifter: genomföra: även genomföra: • Att genomföra • Transport av flera • Ytterligare sjukvård av omedelbara åtgärder. skadade till säker plats. traumaskador. • Avspärrning och • Agera i autonoma utrymning av berörda grupper. lokaler. • Grundläggande sjukvård av traumaskador. • Grundläggande prioritering av skadade. Handlingsprogram | 49 (55) Specialistförmågor Inom förbundet finns ett antal specialistförmågor som betjänar hela förbundets yta. En specialistförmåga kan nyttjas inom flera olyckstyper och är inte nödvändigtvis knuten till en stations förmågenivå i övrigt. Tungräddningsresurs Förbundet har förmågan att genomföra avancerad tungräddning vid olyckor som kräver det. Denna resurs har utrustning för att stabilisera, lyfta, klippa, eller på annat sätt säkra tunga föremål såsom tunga fordon, byggnadsdelar eller motsvarande. CBRN-resurs Förbundet har förmågan att åtgärda mer avancerade olyckor med farliga ämnen genom en CBRN-resurs. Denna resurs har utökad utrustning och kompetens för att exempelvis indikera, pumpa, samla upp och minimera konsekvenser från utsläpp av farliga ämnen. Resursen har även skyddsutrustning som krävs för att agera inom kemiska riskområden. Höghöjdsresurs Förbundet har förmåga att genom rep och repsystem rädda nödställda personer eller utföra avancerade arbeten på hög höjd. Flera stationer inom förbundet har förmåga att lägga ut och hantera språngkudde vid risk för fall. UAV-resurs Flera stationer inom förbundet har förmåga att nyttja UAV för att övervaka, kontrollera eller söka vid olika olyckstyper. Skogsbrandsresurs Förbundet har förmågan att tillgodose vattenförsörjning och omfattande slangsystem vid skogsbrand. Resursen har även särskild utrustning för att upprätta eller förstärka begränsningslinjer i terräng. Oljeskyddsresurs Flera stationer inom förbundet har förmågan att skydda och akut minska konsekvenser av oljeutsläpp på land eller från hav. Skyddsjordningsresurs Flera stationer inom förbundet har förmågan att skyddsjorda vid arbete på järnväg med kontaktledning. Djurlivräddningsresurs Förbundet har förmågan att åtgärda djurlivräddningsuppdrag. Resursen har utökad kompetens och utrustning för att utrymma eller på annat sätt hjälpa nödställda djur. Handlingsprogram | 50 (55) Terrängresurs Flera stationer inom förbundet har en specialistförmåga i form av terrängresurs. Omfattningen och utförandet varierar mellan stationerna och baseras på den omgivande terrängen och riskbilden. Förmågan kan exempelvis innefatta bandvagn, fyr- eller sexhjuling. Ledning i räddningstjänst Räddningstjänsten Fyrbodal ingår, tillsammans med räddningstjänsten Orust, i räddningsledningssystem Fyrbodal. Det övergripande systemledningsarbetet bedrivs från förbundets ledningscentral, LC Fyrbodal, i samverkan med SOS Alarm AB. Övergripande ledning av räddningstjänsten Den övergripande ledningen ansvarar för att samordna, prioritera, och fördela resurser mellan räddningsinsatser samt säkerställa att beredskapen motsvarar rådande riskbild. Räddningsledningssystemet ska kunna bedöma resursbehov, hantera flera samtidiga händelser, leda samverkan med andra aktörer och bedriva kontinuerlig omvärldsbevakning för att agera proaktivt. Inom systemet finns ett antal ledningsfunktioner (vakthavande räddningschef, vakthavande befäl, och vakthavande befäl i beredskap) som tillsammans med övriga funktioner kan upprätthålla ledningsförmåga och besätta ledningsroller under en längre period. Med stöd från andra ledningscentraler kan denna uthållighet förlängas. Genom dessa funktioner skapas en tydlig styrning, enhetlig beslutsprocess och möjlighet till snabb omställning vid förändrade förutsättningar. Ledning av räddningsinsatser Ledningen av enskilda insatser sker främst genom styrkeledare och insatsledare. Alla stationer, undantaget Åsensbruk, har en styrkeledare som kan agera räddningsledare vid mindre händelser. Insatstiden för dessa är densamma som för stationen i övrigt. Vid större insatser tar insatsledare över som räddningsledare och styrkeledare får roller såsom sektorchef. Inom Räddningstjänsten Fyrbodal finns två insatsledare i ständig beredskap. Ledningsbehovet bedöms utifrån varje händelses omfattning och resurser tilldelas därefter. Vid väldigt komplexa insatser kan flera insatsledare vara involverade för att öka ledningskapaciteten. Ledningskapaciteten på skadeplats kan även stärkas genom ledningsstöd, exempelvis i form av stabspersonal. Vid större händelser kan en stabschef utses för att leda och samordna detta stöd, vilket förbättrar beslutsunderlaget och effektiviteten i insatsen. Handlingsprogram | 51 (55) Samtidiga och omfattande räddningsinsatser Förbundet har ledningskapacitet att hantera ett fåtal samtidiga insatser som hanteras av varsin styrka. Vid fler än ungefär fem samtidiga och mindre räddningsinsatser riskerar den övergripande ledningen att överbelastas. Vid mer resurskrävande händelser, där en räddningsstyrka inte räcker, kan två insatser genomföras samtidigt. Kapaciteten att hantera samtidiga eller omfattande händelser är högre under normala arbetstider. Om flera omfattande händelser inträffar samtidigt finns samverkansavtal med närliggande räddningstjänster. Hjälpbehovet på olycksplatsen, tillgängliga resurser samt behovet av kvarvarande beredskap avgör när ytterligare förstärkning efterfrågas från annan. Vid behov av stöd kan detta begäras från närliggande räddningstjänster. Det finns fastslagna rutiner för samverkan med andra räddningsledningssystem. Den övergripande ledningskapaciteten kan även stärkas genom ledningsstöd, exempelvis i form av stabspersonal. Vid omfattande eller flera samtidiga händelser förlitar sig förbundet i stor utsträckning på inkallad personal med specialkompetens. Vid större eller flera samtidiga händelser kan en stabschef utses för att leda och samordna detta stöd, vilket förbättrar beslutsunderlaget och effektiviteten i systemledningen. Räddningstjänst under höjd beredskap Under höjd beredskap ska kommunerna genom förbundet, förutom kraven i LSO i sin helhet, även ansvara för de uppgifter som tillkommer enligt kapitel 8 i samma lag. De tillkommande uppgifterna är: 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, och 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullgöras. Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst skall under samma tid delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd. Vid höjd beredskap övergår förbundets organisation till krigsorganisation. Inledningsvis i planeringen MSB är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Uppgiften innebär i stort att leda arbetet med att samordna åtgärder inom ansvarsområdet och inom hela hotskalan. Räddningstjänsten Fyrbodal ska, likt kommuner och regioner, vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Ingångsvärden som är nödvändiga för att mer detaljerat beskriva förmågan att utföra de uppgifter som anges i 8 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor är under utveckling hos MSB. Handlingsprogram | 52 (55) Förbundet har påbörjat sitt planeringsarbete men avvaktar i vissa delar mer detaljerade vägledningar som krävs för det fortsatta förmågehöjande arbetet. Med anledning av Räddningstjänsten Fyrbodals bildande behöver riktlinjer med närmare anvisningar för förbundets organisation och arbete under höjd beredskap omarbetas. Förbundets organisation för räddningstjänst under höjd beredskap kommer bygga på anpassning och förstärkning av den fredstida organisationen. Medarbetare i förbundet är därför till stora delar krigsplacerade. För att göra Räddningstjänsten Fyrbodal mer robust samt öka förbundets förmåga, pågår olika aktiviteter såsom kontinuitetshantering och utbildning. Bland annat har genomförande av kompetenshöjande åtgärder i förbundet påbörjats och planeras fortgå, enligt direktiv från MSB. Samverkan med medlemskommunerna, Länsstyrelsen, Civo Väst, MSB, Försvarsmakten samt med andra räddningstjänster kommer även fortsatt vara viktiga framgångsfaktorer i arbetet. I ett senare skede Förbundets krigsorganisation förstärks genom tillförandet av civilpliktig räddningspersonal. Arbetet med förbundets planering för kontinuitetshantering fortsätter i nära samverkan med medlemskommunerna och länsstyrelsen. Resurser för att kunna hantera risker med oexploderad ammunition (OXA) under höjd beredskap tillförs organisationen. Ytterligare resurser för att kunna utföra indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel tillförs organisationen. Förbundet har kunskap om kommunernas skyddsrum och förstärkningsresurser för tung räddning tillförs organisationen. Förbundet har förmåga och robusta förutsättningar att leda och samordna förbundets verksamhet under höjd beredskap och krig. Handlingsprogram | 53 (55) 9 Uppföljning, utvärdering och lärande Uppföljning av handlingsprogram Uppföljning av förbundets handlingsprogram sker genom att verksamheten följs upp enligt fastställda rutiner och fastställd tidsplan. Förbundets styrdokument för verksamhetsmål respektive internkontroll grundar sig bland annat på målen i förbundets handlingsprogram. Uppföljning och rapportering sker genom tertialrapport (januari-april), delårsrapport (januari-augusti), internkontrollrapport samt årsredovisning. Undersökningsrapport Efter avslutad räddningsinsats ska förbundet se till att olyckan undersöks. Detta för att i skälig omfattning klargöra orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen har genomförts. Förbundet har tagit fram ett styrdokument för dessa undersökningar. En grundläggande undersökningsrapport lämnas av räddningsledaren i den händelserapport som ska upprättas efter varje larm. Vid behov, utifrån fastställda kriterier, genomförs en fördjupad olycksundersökning av antingen intern eller extern utredare. Lärande För att kontinuerligt kunna tillgodose målsättningen i lagstiftningen om att effektivt kunna bekämpa eller förebygga bränder eller andra olyckor krävs att lärdomar dras efter genomförda insatser. RFBD ska bedriva ett aktivt och strukturerat uppföljningsarbete av olyckor och därmed verka för att: • Minska risken för att nya liknande olyckor inträffar, mildra konsekvenser om olyckan ändå uppstår samt för att framtida räddningsinsatser ska bli mer effektiva. • Kommentarer om brister och frågeställningar som dokumenteras i rapporterna ska systematiskt fångas upp och vidarebefordras inom organisationen. • Skapa budskap och aktivt sprida kunskap internt inom förbundet för att bidra till mer effektiva framtida räddningsinsatser. • Återföra erfarenheter i samband med tillståndsärenden, tillsyn, plan- och byggärenden, samt vid utbildning och informationsinsatser. • Identifiera brister i såväl det byggnadstekniska som det organisatoriska brandskyddet och fånga upp nya fenomen som uppstår, exempelvis på grund av nya tekniska lösningar eller trender i samhället. Handlingsprogram | 54 (55) Funktionen olycksutredning finns inom förbundet, uppföljning av genomförande av insatsutvärderingar utförs regelbundet. Resurserna inom förbundet nyttjas samordnat utefter aktuella utredningsbehov. Delar av lärandet förs vidare vid överlämningar och enklare delgivning, medan andra delar kräver mer riktade insatser. Under framtagandet av detta handlingsprogram har det konstaterats att förbundet till viss del behöver utveckla systematiken kring att ta vara på erfarenheter efter inträffade händelser. Detta kan exempelvis genomföras genom att utveckla förbundets arbete med analys och statistik. Övrigt arbete relaterat till olycksutredningar Dödsbrandsrapportering När någon person omkommit till följd av brand ska en ytterligare undersökning av händelsen genomföras samt rapporteras till MSB. Datainsamling och snabbanalys av inträffade händelser Syftet med denna typ av olycksutredning är att i närtid efter en inträffad händelse upprätta en enklare dokumentation inför en eventuell ytterligare undersökning av händelsen. Syftet är också att snabbt kunna göra externa aktörer, exempelvis kommunen eller Trafikverket, uppmärksammade på den inträffade händelsen. Detta för att därigenom kunna vidta skadeförebyggande åtgärder efter genomförd olycksutredning. Sakkunnigutlåtande till Polisen eller Åklagarmyndigheten Utlåtanden skrivs av räddningstjänsten på begäran av förundersökningsledare alternativt åklagare. Arbetsmiljöutredning Ansvaret för att utreda tillbud eller olycksfall i arbetet ligger på respektive chef men personal som arbetar med olycksutredningar kan delta som stöd i utredningen. Handlingsprogram | 55 (55) Bilaga A Dokumentförteckning I denna bilaga finns dokumentförteckning av samverkansavtal med andra aktörer samt dokument som hänvisas till i handlingsprogrammet. Förkortningar AVRF Alingsås-Vårgårda Räddningstjänstförbund NÄRF Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RLS Räddningsledningssystem RMB Räddningstjänsten Mitt Bohuslän RRVG Räddningsregion Västra Götaland RS Räddningstjänsten Skaraborg RSGBG Räddningstjänsten Storgöteborg Räddsam Räddningstjänstsamverkan SMS Samhällsskydd Mellersta Skaraborg SÄRF Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund VG Västra Götaland VGR Västra Götalandsregionen Avtal med andra aktörer Avtal om: Motpart: Armeringstjänster enligt BAS-1 avtal. SOS Alarm AB Åtgärder i väntan på ambulans (IVPA). Västra götalandsregionen Restvärdesräddning, sanering, evakuering av Försäkringsbranschens tåg samt utbildning för arbetsjordning och Restvärdesräddning i Sverige AB arbete på väg- och spårområde. Gemensam operativ systemledning. Orust kommun Gränslös räddningstjänst inom RLS Fyrbodal Samtliga medlemsorganisationer i RLS Fyrbodal Överenskommelse om operativt samarbete Samtliga räddningstjänstorganisationer i mellan räddningstjänsterna inom Räddsam VG. västra Götaland Avtal om ömsesidig räddningsinsats vid AVRF, RS, RSGBG, samt Bengtsfors, Dals- förbundets gränsområden. Ed, Tanum, Sotenäs, och Åmåls kommun. Avtal avseende samarbete mellan RS, SMS, SÄRF, AVFR ledningssystem inom RRVG. Handlingsprogram Bilaga A | 1 (2) Dokumentförteckning Dokumentnamn: Beslutsdatum: Beslutsfattare: Förbundsordning för Räddningstjänsten 2024-06-24 Kommunfullmäktige Fyrbodal i samtliga medlemskommuner Reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal 2024-06-24 Kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner Handlingsprogram NÄRF 2022-06-23 Förbundet NÄRF:s dåvarande direktion Handlingsprogram RMB 2022-12-01 Förbundet RMB:s dåvarande direktion Styrdokument RLS Fyrbodal 2024-12-07 Förbundsdirektör Riktlinje för förstärkningsresurser inom 2024-05-24 Styrgrupp Räddsam räddningstjänsterna i västra Götaland och VG och Styrgrupp Halland Räddsam Halland Instruktion för olycksutredning Arbetsmaterial Anvisning: Uppställningsplats för mobil Arbetsmaterial stegutrustning Handlingsprogram Bilaga A | 2 (2) Bilaga B Beskrivning av samråd I denna bilaga finns beskrivning av samråd gentemot de aktörer som bedöms kunna påverkas av det som framgår av handlingsprogrammet. Samrådets omfattning och genomförande Samrådet har genomförts som formell remiss med svarstid senast 2025-11-21. Remissen skickades ut 2025-10-24. Till remissen har missiv som beskrivit genomförda förändringar medsänts. Följande instanser har remitterats: Medlemskommuner Färgelanda kommun Trollhättans Stad Lysekils kommun Uddevalla kommun Melleruds kommun Vänersborgs kommun Munkedals kommun Övriga kommuner Alingsås kommun Orust kommun Bengtsfors kommun Sotenäs kommun Dals-Ed kommun Stenungsunds kommun Essunga kommun Strömstad kommun Grästorps kommun Tanums kommun Lidköpings kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun Åmål kommun Räddningstjänstförbund/-organisationer Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Storgöteborg Bohus Räddningstjänstförbund Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Räddningstjänsten Skaraborg Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Statliga myndigheter Försvarsmakten Polismyndigheten Kustbevakningen Sjöfartsverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Trafikverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga SOS Alarm Västra Götalandsregionen Handlingsprogram Bilaga C | 1 (3) Resultat av samråd Flera av instanserna har yttrat sig över remissutgåvan av handlingsprogrammet, där flera av svaren framhåller helheten eller specifika delar som positiva. Instanser som inte yttrat sig Nedan anges de instanser vilka tillsänts remissen men valt att inte yttra sig, alternativt där svaret inte inkommit inom angiven tid. Alingsås kommun Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Bengtsfors kommun SOS Alarm Bohus Räddningstjänstförbund Sotenäs kommun Essunga kommun Stenungsunds kommun Lidköpings kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun Trafikverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Åmål Kommun Orust kommun Instanser som yttrat sig utan erinran Nedan anges de instanser som valt att yttra sig utan att föredra någon erinran över innehållet i remissen. Dals Ed kommun Räddningstjänsten Skaraborg Försvarsmakten Räddningstjänsten Storgöteborg Grästorps kommun Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Munkedals kommun Tanums Kommun Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Trollhättans Stad Polismyndigheten Uddevalla kommun Instanser som yttrat sig med erinran Nedan anges de instanser som valt att yttra sig ihop med erinran över innehållet i remissen. Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Melleruds kommun Färgelanda kommun Sjöfartsverket Kustbevakningen Vänersborgs Kommun Lysekils kommun Västra Götalandsregionen Handlingsprogram Bilaga C | 2 (3) Omfattning av ändringar Majoriteten av de aktörer som besvarat remissen har beskrivit handlingsprogrammet som positivt och välskrivet. Från de svar med erinran förekommer omkring 70 synpunkter varav flera lyfter liknande aspekter, flera synpunkter avser endast redaktionella förändringar. En sammanställning av samtliga synpunkter och bemötandet av dem finns diariefört i beslutshandlingarna. Inga betydande förändringar har skett till följd av inkomna synpunkter, förändringarna som synpunkterna resulterat i är begränsade till redaktionella justeringar och förtydliganden där så bedömts nödvändigt. Handlingsprogram Bilaga C | 3 (3) Bilaga C Hamnar och dess gränser i vatten I denna bilaga finns samtliga hamnar vilka utgör kommunalt vatten angivna. Räddningstjänsten Fyrbodal ansvarar för räddningstjänst inom dessa hamngränser. Räddningstjänst i vatten utanför kommunalt vatten ansvaras för av olika statliga aktörer. Fiskebäckskil, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 1 (17) Småbåtshamnen Grundsund, Lysekil Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 2 (17) Småbåtshamnen Basteviksholmarna och omlastningskaj oljehamn, Lysekil Småbåtshamnen Rixö, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 3 (17) Bogserstation Brofjorden, Lysekil Lotsstation Brofjorden, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 4 (17) Omlastning oljehamn Skalhamn, Lysekil Råoljehamn, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 5 (17) Preemraff hamn Brofjorden, Lysekil Gåsö, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 6 (17) Lilla Kornö, Lysekil Stora Kornö, Lysekil Handlingsprogram Bilaga C | 7 (17) Småbåtshamnen Torreby, Munkedal Småbåtshamnen Gårvik (Tungenäset), Munkedal Handlingsprogram Bilaga C | 8 (17) Småbåtshamnen Korsvik (Carlanders båtvarv), Munkedal Småbåtshamnen Saltkällan, Munkedal Handlingsprogram Bilaga C | 9 (17) Uddevalla hamn och Gustavsberg, Uddevalla Gästhamnen Ljungskile, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 10 (17) Gästhamnen Källviken (Skaftöbron), Uddevalla Gästhamnen Dragsmark (Ängöfärjan), Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 11 (17) Bassholmen, Uddevalla Hällebäck, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 12 (17) Jordfall, Uddevalla Skredsvik södra, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 13 (17) Skredsvik norra, Uddevalla Studseröd, Uddevalla Handlingsprogram Bilaga C | 14 (17) Vänersborgs hamnanläggning/Vassbotten, Vänersborg Göta Älv, Vargön Handlingsprogram Bilaga C | 15 (17) Dalbergså, Mellerud Sunnanå hamnanläggning, Mellerud Handlingsprogram Bilaga C | 16 (17) Holmsån, Mellerud Köpmannebro, Mellerud Handlingsprogram Bilaga C | 17 (17) 2025-12-04 | Diarienummer Handlingsprogram Fördjupad beskrivning av samråd 0 Dokumentnamn Typ av dokument: Beslutad av: Diarienummer: Antagen av: Datum för beslut: Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Innehåll 1 Inledning __________________________________________________________________________ 3 1.1 Samrådets omfattning och genomförande ______________________________ 3 2 Resultat av samråd ________________________________________________________________ 5 2.1 Instanser som inte yttrat sig ____________________________________________ 5 2.2 Instanser som yttrat sig utan erinran ____________________________________ 5 2.3 Instanser som yttrat sig med erinran ____________________________________ 6 2.3.1 Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF) _______________ 6 2.3.2 Färgelanda kommun ______________________________________________ 8 2.3.3 Kustbevakningen ________________________________________________ 13 2.3.4 Lysekils kommun _______________________________________________ 14 2.3.5 Melleruds kommun _____________________________________________ 14 2.3.6 Sjöfartsverket ___________________________________________________ 20 2.3.7 Strömstads kommun ____________________________________________ 20 2.3.8 Vänersborgs kommun ___________________________________________ 20 2.3.9 Västra Götalandsregionen (VGR) _________________________________ 22 1 Inledning Detta dokument innehåller en fördjupad beskrivning av samråd gentemot de aktörer som bedöms kunna påverkas av det som framgår av handlingsprogrammet. Här redovisas samtliga inkomna synpunkter ihop med räddningstjänstens bemötande av synpunkterna. 1.1 Samrådets omfattning och genomförande Samrådet har genomförts som formell remiss med svarstid senast 2025-11-21. Remissen skickades ut 2025-10-24. Till remissen har missiv som beskrivit genomförda förändringar medsänts. Följande instanser har remitterats: Medlemskommuner Färgelanda kommun Trollhättans Stad Lysekils kommun Uddevalla kommun Melleruds kommun Vänersborgs kommun Munkedals kommun Övriga kommuner Alingsås kommun Orust kommun Bengtsfors kommun Sotenäs kommun Dals-Ed kommun Stenungsunds kommun Essunga kommun Strömstad kommun Grästorps kommun Tanums kommun Lidköpings kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun Åmål kommun Räddningstjänstförbund/-organisationer Alingsås och Vårgårda Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänstförbund Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Bohus Räddningstjänstförbund Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Dokumentnamn | 3 (22) Räddningstjänsten Skaraborg Statliga myndigheter Försvarsmakten Polismyndigheten Kustbevakningen Sjöfartsverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Trafikverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga SOS Alarm Västra Götalandsregionen Dokumentnamn | 4 (22) 2 Resultat av samråd Flera av instanserna har yttrat sig över remissutgåvan av handlingsprogrammet, där flera av svaren framhåller helheten eller specifika delar som positiva. 2.1 Instanser som inte yttrat sig Nedan anges de instanser vilka tillsänts remissen men valt att inte yttra sig, alternativt där svaret inte inkommit inom angiven tid. Alingsås kommun Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Bengtsfors kommun SOS Alarm Bohus Räddningstjänstförbund Sotenäs kommun Essunga kommun Stenungsunds kommun Lidköpings kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun Trafikverket Länsstyrelsen i Västra Götaland Åmål Kommun Orust kommun 2.2 Instanser som yttrat sig utan erinran Nedan anges de instanser som valt att yttra sig utan att föredra någon erinran över innehållet i remissen. Dals Ed kommun Räddningstjänsten Skaraborg Räddningstjänsten Storgöteborg Försvarsmakten Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Grästorps kommun Tanums Kommun Munkedals kommun Trollhättans Stad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Uddevalla kommun Polismyndigheten Dokumentnamn | 5 (22) 2.3 Instanser som yttrat sig med erinran Nedan anges de instanser som valt att yttra sig ihop med erinran över innehållet i remissen. Alingsås och Vårgårda Melleruds kommun Räddningstjänstförbund Sjöfartsverket Färgelanda kommun Vänersborgs Kommun Kustbevakningen Västra Götalandsregionen Lysekils kommun Inkomna synpunkter, i kursivt, samt Räddningstjänsten Fyrbodals bemötande av synpunkterna sammanfattas här nedan per instans. 2.3.1 Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF) AVRF anser att handlingsprogrammets övergripande beskrivning ger en god och mångfacetterad förståelse för de varierande förutsättningar som präglar förbundsområdet. Vidare anser AVRF att handlingsprogrammet sammantaget utgör ett gediget och användbart underlag, som på ett bra sätt stödjer både strategiska överväganden och operativ verksamhet inom räddningstjänsten. AVRF har lämnat följande synpunkter på innehållet i handlingsprogrammet: Inledning, sidan 3. Det aktuella stycket i punktform upplevs som svåröverskådligt. Räddningstjänsten AVRF föreslår att texten görs om till löpande text eller att punkterna reduceras och förtydligas. RFBD anser att texten är tillräckligt tydlig och gör därför ingen justering av innehållet i stycket. Beskrivning av kommunerna, sidan 4. Viss översyn av meningsuppbyggnaden skulle kunna kan bidra till att göra stycket tydligare. Förslag till formulering: ”Genom förbundets geografiska område passerar flera större trafikleder, bland annat Europaväg 6, Europaväg 45 och väg 172. Dessa leder genererar ett betydande trafikflöde som ökar ytterligare under sommarmånaderna när turism och fritidsboende intensifieras. Järnvägssträckor med tillhörande tunnlar korsar också området. Utmed Göta älv löper Trollhätte- kanal med större slussar som möjliggör sjöfart mellan Vänern och Västerhavet. Området rymmer även flera flygplatser i varierande storlek.” För att förtydliga innehållet har RFBD justerat texten i stycket enligt lämnat förslag. Dokumentnamn | 6 (22) Olycksutveckling och larmstatistik, sidan 28. Stycket upprepar delvis kapitelinledningen. AVRF föreslår att texten kortas eller ändras för att minska upprepning. RFBD lämnar synpunkten utan åtgärd. Brand utomhus: avancerad förmåga, sidan 46. Tabellvärdet 250 m² avviker från MSB:s vanliga riktvärde 300 m². AVRF önskar framföra ett förtydligande om detta och att 250 m² ev. behöver justeras. Till följd av olika begränsningar på de fordon som har förmågan, exempelvis flöde, vattenkapacitet, eller skumvätskekapacitet, anser RFBD att det inte går att åta sig 300 m2 och har därför angett 250 m2 istället. Värdet 250 m2 är baserat på de mest utmanande förutsättningarna gällande tillgänglig kapacitet som kan förväntas uppstå inom förbundets område. Ledning i räddningstjänst, sidan 53. Formuleringen antyder att SOS Alarm ”bedriver ledning”. SOS är larmoperatör och leder inte räddningsinsatser. Texten kan justeras för att undvika missförstånd. RFBD har justerat texten i syfte att förtydliga innehållet. Övergripande ledning, sidan 53. Formulering/Begrepp kan ändras. Benämningarna vakthavande räddningschef (VRC) och vakthavande befäl (VB) kan bytas mot räddningsledningschef och driftchef. I det aktuella stycket beskrivs ledningsfunktioner. RFBD har dock valt att justera texten i syfte att förtydliga innehållet, utifrån lämnad synpunkt. Samtidiga och omfattande insatser / Höjd beredskap, sidan 54. Avsnittet om RUHB är kortfattat. Förmågor under höjd beredskap kan förtydligas där det är möjligt, exempelvis kring resursuppbyggnad, krigsorganisation och uthållighet. RFBD har avsiktligt valt att inte mer ingående beskriva räddningstjänstens förmågor under höjd beredskap. RFBD har gjort ett tillägg i texten men anser i övrigt att innehållets omfattning är tillräckligt. MSB:s planeringsinriktningar (MCF), sidan 54. Formulering/Begrepp kan ändras då MSB inom kort inför beteckningen MCF – Myndighetsgemensamt Civilt Försvar. Den 1 januari 2026 kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att byta namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF). RFBD väljer dock att i handlingsprogrammet använda den förkortning som är gällande då dokumentet skrivs. Dokumentnamn | 7 (22) 2.3.2 Färgelanda kommun Färgelanda kommun anser att det framtagna handlingsprogrammet är genomarbetat och strukturerat. Dokumentet ger en tydlig och överskådlig bild av Räddningstjänsten Fyrbodals verksamhet, organisation och den riskbild som förbundet har att hantera. Kommunen framför dock följande synpunkter. Övergripande önskar Färgelanda kommun att handlingsprogrammet anpassas för att ge lokal relevans för dem. Detta föreslås av svaret uppnås genom en beskrivning av förmågan per kommun, exempelvis innehållandes antal stationer, bemanning och bemanningsform, tillgång till specialresurser, och förmågan att hantera olika olyckstyper. RFBD:s brandstationer redovisas i kartbild under kapitel 1. Bemanning och anspänningstider med mera redovisas i tabell under kapitel 8. En mer detaljerad redovisning av räddningsstyrkornas förmåga samt förbundets specialresurser Beskrivning av kommunerna Utöver vårdanläggningar bör även skolor och lärosäten nämnas, då dessa är byggnader där många vistas. Syftet med kapitel 2 är att ge en överblick av förbundet och dess utstickande riskbild. Räddningstjänsten anser att det finns en viss skillnad i riskbild mellan vanliga skolor och petroleumraffinaderier eller sjukhus. Det finns dock inom förbundet en högskola, vilken har adderats i texten då dess inverkan på riskbilden är nämnvärd. Stycket om turisttäta kustkommuner bör kompletteras med omnämnande av Vänern som ett område med omfattande turism och båtliv. Räddningstjänsten har gjort geografiska analyser av skillnaden i larm under turistsäsong kontra lågsäsong. Det som noterats är att kustkommunerna särskilt sticker ut varför de lyfts fram under denna beskrivning. Räddningstjänsten kommer inte ändra texten till följd av synpunkten. Grafen över prognostiserad befolkningsutveckling bör ha källhänvisning. Räddningstjänsten har lagt till en mening som beskriver detta. Handlingsprogrammet bör kompletteras med att kommunernas egna risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) integreras i den samlade riskbilden. Detta ger en mer träffsäker och lokalt anpassad grund för planering och prioritering av resurser. Föreliggande handlingsprogram för Räddningstjänsten Fyrbodal grundar sig på de tidigare handlingsprogrammen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund respektive Dokumentnamn | 8 (22) Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Dessa handlingsprogram har beaktat medlemskommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Programmet bör beskriva hur förbundet planerar för robusthet och uthållighet vid höjd beredskap, inklusive koppling till kommunernas krisorganisationer. En sådan beskrivning är viktig för att tydliggöra hur räddningstjänsten är en del av totalförsvaret och hur samverkan sker vid långvariga insatser och parallella händelser. Utifrån föreskrifterna för handlingsprogram ska dessa delar inte redovisas inom ramen för handlingsprogrammet. Därav görs inget åt synpunkten. Riskbild Riskerna är generellt beskrivna och svåra att relatera till respektive medlemskommun. Räddningstjänstens syfte har varit att beskriva riskerna generellt då mycket är likvärdigt mellan jämförbara kommuner. Räddningstjänsten bedriver sin verksamhet över ett större område och därför blir behovet av att skilja på riskbilden kommuner emellan begränsat. Räddningstjänsten avser inte förändra texten till följd av synpunkten. Komplettera stycket om social oro med Polismyndighetens begrepp: utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Räddningstjänsten har medvetet utlämnat de bedömningar som polismyndigheten gör avseende social oro även om det i vissa fall kan påverka vår verksamhet, polisens bedömning är dynamisk och därför är beskrivningen hållen till att vara mer generell. Analysen av detta i handlingsprogrammet tar avsteg i en överrepresentation av bränder vilket är relevant för verksamheten, exempelvis vid det förebyggande arbetet. Räddningstjänsten kommer inte ändra texten till följd av synpunkten. Ökande intresse för energilagring och laddningsstationer bör beaktas. Detta beskrivs översiktligt under den övergripande beskrivningen för kapitel 4 och inkluderas även i trenderna genom ny teknik. Den fulla effekten av detta över tid är svåruppskattad och räddningstjänsten anser att nuvarande omnämnanden av detta är tillräckligt. Tabellen med antal räddningsinsatser per kommun bör kompletteras med olyckstyper per kommun. Räddningstjänsten anser att en tabell med olyckstyper per medlemskommun blir för omfattande att ta med i handlingsprogrammet och därmed även att den nuvarande omfattningen är tillräcklig. Räddningstjänsten har tillgång till efterfrågad information, både Dokumentnamn | 9 (22) som tabeller och geoanalyser, och delger gärna denna information till de kommuner som är intresserade av den. Risken Extremväder bör kompletteras med snöoväder och fenomenet Vänersnö. Perspektivet kring detta lyfts under följder av extremt väder under naturolycka i kapitel 4. Räddningstjänsten har kompletterat texten med snöoväder men hänvisar inte specifikt till Vänersnö, då snöoväder kan förekomma på fler platser inom förbundet. Områden med särskilda risker för storm eller snöoväder har adderats under den övergripande beskrivningen. Komplettera med risker kopplade till digitalisering, exempelvis cyberangrepp mot ledningssystem och kritisk infrastruktur. Även om risker kopplat till digitalisering är beaktansvärda anser RFBD inte att de kan föranleda räddningsinsats och därför kommer de inte omnämnas under detta avsnitt. Värdering Kategorin brand i byggnad bör kompletteras med risker kopplat till batterilagring och stora lantbruksbyggnader med djurenheter. Detta beskrivs översiktligt under den övergripande beskrivningen för kapitel 4 och inkluderas även i trenderna genom ny teknik. Den fulla effekten av detta över tid är svåruppskattad och räddningstjänsten anser att nuvarande omnämnanden av detta är tillräckligt. Gällande djurhållning så inkluderas denna riskbild vid lantbruk. Räddningstjänsten anser att dokumentet skulle bli för detaljerat då värdefulla jordbruksmaskiner, trycksatt gas, omfattande dieselhantering, och risker med konstgödsel också skulle beskrivas för lantbruk i det fallet. Skogsbränder värderas som sällanhändelser, men statistik för hela förbundet visar cirka 90 larm per år, vilket indikerar att dessa händelser är mer frekventa än vad som framgår. För Färgelanda kommun, med stor andel skogsmark och landsbygd, bör värderingen justeras så att skogsbrand inte betraktas som en sällanhändelse. Majoriteten av dessa, ca 90 larm per år, utgörs av brand i mark, alltså gräsbrand. Dock kan räddningstjänsten till viss del instämma i att formuleringen är något otydlig. Räddningstjänsten ändrar meningen för att tydliggöra att det är större skogsbränder som avses. Drunkningsförmåga bör inkluderas som basförmåga även för Färgelanda kommun med hänsyn till våra sjöar, vattendrag och fritidsaktiviteter vid vatten. Detta är viktigt för att säkerställa snabb livräddning vid olyckor året runt, inklusive vintertid vid isar. Dokumentnamn | 10 (22) Texten som detta stycke hänvisar till presenterar ett statistiskt underlag, just att fler olyckor av typen drunkning inträffar på angivna platser. Texten har för syfte att precisera platser som bör besitta utökad eller avancerad förmåga inom kategorin. Texten anger alltså inget om förmågan på övriga stationer. För kännedom besitter station Färgelanda och Högsäter redan en utökad förmåga till vattenlivräddning. Räddningstjänsten anser inte att texten ska ändras till följd av synpunkten. Kartan med insatstider bör placeras efter beskrivningen av egna resurser. Dispositionen i handlingsprogrammet följer grovt listan under 12 § MSBFS 2021:1. Det som förändrats är att alarmering av räddningstjänsten flyttas under avsnittet om insatstid samt att p. 2. skrivits ihop med p. 7. Avstegen från listan är medvetna och har gjorts för att få bättre textflöde och logik i avsnitten. Räddningstjänsten ser inget behov av att genomföra förändringen. Handlingsprogrammet bör tydliggöra hur kompetensförsörjning säkerställs för deltidsstationer och uthållighet vid långvariga insatser. RFBD instämmer i att perspektivet är intressant, dock styrs kompetensförsörjning i verksamhetsplaner och liknande dokument medan handlingsprogrammet berör mer övergripande delar. Gällande uthållighet vid långvariga och omfattande insatser berörs detta i kapitel 8. Behovet varierar mellan insatser och det går därmed inte att beskriva i större detalj än vad som gjorts. Olycksutredning Komplettera med att räddningstjänsten vid behov kan behöva bistå eller samverka med andra myndigheter än Polisen och Åklagarmyndigheten, exempelvis Haverikommissionen, Kustbevakningen och Trafikverket. Kapitlet som avses rör räddningstjänstens egna utredningar och lärande. Vid samverkan med exemplifierade aktörer bistår räddningstjänsten med att delge information, exempelvis i form av intervjuer eller att översända undersökningsrapporter. Anledningen till att Åklagarmyndighet och Polismyndighet nämns specifikt är att Räddningstjänsten utreder risken för spridning vid inträffade bränder eller brandtillbud (sk. sakkunnigutlåtanden) på begäran av dessa myndigheter. Räddningstjänsten anser därför att samverkan med annan utredande myndighet inte behöver omnämnas. Inför en rutin för systematisk återföring av lärdomar till medlemskommunerna och integrera dessa i RSA. RFBD ser positivt på en fortsatt dialog i denna fråga men utifrån föreskrifterna för handlingsprogram är detta inte något som ska redovisas inom ramen för handlingsprogrammet. Därav görs inget åt synpunkten. Dokumentnamn | 11 (22) Kommunikation och samverkan Kommunen anser att en strategi för kriskommunikation, rörande viktigt meddelande till allmänhet och sociala medier, ska utvecklas. Räddningstjänsten noterar synpunkten men avser inte att inarbeta denna del i handlingsprogrammet. Kommunen önskar få beskrivet hur samverkan med frivilliga resurser och näringsliv kan bidra vid omfattande händelser. Räddningstjänsten noterar önskemålet men avser inte att omnämna detta i handlingsprogrammet. Kommunen framför en önskan om fortsatt dialog kring förmågeutveckling kopplat till höjd beredskap och civilt försvar. Räddningstjänsten ställer sig mycket positiv till en sådan fortsatt dialog och samverkan. Förmåga vid höjd beredskap och civilt försvar Kommunen framför att handlingsprogrammet tydligare bör koppla förmågeutvecklingen till krav i lagen och förordningen om extraordinära händelser. Räddningstjänsten har adderat en skrivning om beredskapsförberedelser samt om att verksamheten övergår till krigsorganisation vid beslut om höjd beredskap. I övrigt bedömer inte räddningstjänsten att lagen respektive förordningen om extraordinära händelser behöver omnämnas då handlingsprogrammet fokuserar på de delar som berör 8 kap. LSO. Kommunen anser att det bör framgå hur räddningstjänsten samverkar med kommunernas krisorganisationer vid höjd beredskap och hur förmågan att hantera parallella händelser säkerställs. Förmågan att hantera flera parallella händelser framgår i kapitel 8, under rubriken Samtidiga och omfattande räddningsinsatser. I enlighet med ”likhetsprincipen” hanteras förbundets operativa verksamhet, så långt det är möjligt, på samma sätt under fred, kris och krig. Detsamma gäller rutiner och kontaktvägar med förbundets medlemskommuner. RFBD anser därför inte att denna del i handlingsprogrammet behöver förtydligas ytterligare. Dokumentnamn | 12 (22) 2.3.3 Kustbevakningen Kustbevakningen instämmer avseende Bilaga C, gällande kommunala hamnar och deras gränser i vatten. Myndigheten anger att handlingsprogrammets beskrivning av risker kring sjöfart är positiv. Kustbevakningen har anfört följande synpunkter i sitt svar: Kustbevakningen önskar förtydliganden gällande samverkansaktörer och dess uppdrag, kopplat till olyckor med större fartyg. RFBD har förtydligat textinnehållet med exempel på “berörda aktörer” men väljer att inte mer ingående beskriva dessa aktörer eller deras uppdrag. Kustbevakningen har önskemål om att befintliga oljeskyddsplaner i området omnämns i handlingsprogrammet. RFBD har generellt valt att inte omnämna befintliga insatsplaner i handlingsprogrammet och lämnar därför synpunkten utan åtgärd. Kustbevakningen önskar ett förtydligande över vilka av förbundets räddningsenheter som har specialistförmågan “oljeskyddsresurs”. Ur ett sårbarhetsperspektiv har RFBD medvetet valt att inte beskriva denna eller någon av förbundets övriga specialistförmågor mer detaljerat. Synpunkten lämnas därför utan åtgärd. Kustbevakningen önskar ett förtydligande av förbundets förmåga att begränsa och bekämpa utsläpp från fartyg. Detta genom att förbundet i handlingsprogrammet anger vilket material och vilka metoder som finns tillgängliga samt var dessa finns placerade geografiskt. Även en närmare beskrivning av resurser och material inom specialistresursen “oljeskyddsresurs” önskas. Av samma skäl som ovan, sårbarhetsperspektivet, har RFBD medvetet valt att inte göra någon mer ingående beskrivning av resurser och förmågor i handlingsprogrammet. Ytterligare ett skäl till detta är att RFBD över tid kan komma att göra omfördelning av resurser och förmågor mellan stationer och räddningsenheter inom förbundet. Kustbevakningen framför önskemål om att förstärkningsresursen MIRG (Maritime Incident Response Group) omnämns som en nationell förstärkningsresurs vid miljöräddning till sjöss. RFBD delar visserligen uppfattningen att MIRG kan utgöra en värdefull förstärkningsresurs vid olyckor till sjöss. Men då förbundet har valt att inte heller omnämna andra regionala eller nationella förstärkningsresurser, exempelvis MSB:s sådana, i handlingsprogrammet, så lämnas synpunkten utan åtgärd. Dokumentnamn | 13 (22) 2.3.4 Lysekils kommun Lysekils kommun konstaterar att handlingsprogrammet i huvudsak behandlar LSO under grundberedskap. De saknar adekvat information om beredskapsplanering och kontinuitetshantering kopplat till Kommunens organisation för räddningstjänst, civilt försvar samt totalförsvar inför och under höjd beredskap, och anser därför att det är svårt att ge någon meningsfull återkoppling till föreliggande remiss. Utifrån föreskrifterna för handlingsprogram ska dessa delar inte redovisas inom ramen för handlingsprogrammet. Därav görs inget åt synpunkten. Lysekils kommun saknar även en jämställdhetsanalys som de kan ta del av, då det är ytterligare en aspekt som ska vägas in i kommunens kris- och beredskapsarbete. RFBD har inte något uppdrag att genomföra en jämställdhetsanalys inom ramen för handlingsprogrammet. Det finns inte heller något regelverk som ställer krav på det. Därav görs inget åt synpunkten. 2.3.5 Melleruds kommun Melleruds kommun har inkommit med ett formellt yttrande liksom mer detaljerade handläggarsynpunkter. Yttrande Melleruds kommun framför i utkastet till yttrande att handlingsprogrammet som helhet är välstrukturerat och ger en god överblick över innehållet. Kommunen framför dock följande synpunkter. Kommunen anser att det kan vara av intresse för medborgarna att ta del av Bilaga D för att sätta den lokala förmågan i perspektiv till den lokala riskbilden. Räddningstjänsten anser att den information som framgår i Bilaga D är, eller kan vara, känslig och har därför presenterat förmågan mer övergripande i den offentligt tillgängliga versionen av handlingsprogrammet. Det går ur kapitel 8 att utläsa ungefär vad som kan uppnås inom de områden som presenteras i kartbild tillsammans med textbeskrivningen av förmåga per olyckstyp. Det går exempelvis att utläsa att station Mellerud utgör Nivå 2 och därför förväntas kunna livrädda i vatten med hansabräda eller båt. Kommunen anser att även skolor och lärosäten bör nämnas under kapitel 2. Syftet med kapitel 2 är att ge en överblick av förbundet och dess utstickande riskbild. Räddningstjänsten anser att det finns en viss skillnad i riskbild mellan vanliga skolor och petroleumraffinaderier eller sjukhus. Det finns dock inom förbundet en högskola vilken kommer adderas till listan då dess inverkan på riskbilden är nämnvärd. Dokumentnamn | 14 (22) Kommunen anser att Vänern bör beskrivas tillsammans med kustkommunerna som en turisttät geografi. Räddningstjänsten har gjort geografiska analyser av skillnaden i larm under turistsäsong kontra lågsäsong. Det som noterats är att kustkommunerna särskilt sticker ut varför de lyfts fram under denna beskrivning. Räddningstjänsten kommer inte ändra texten till följd av synpunkten. Kommunen anser att källan till befolkningsprognosen bör hänvisas till. Räddningstjänsten har lagt till en mening som beskriver detta. Kommunen har lämnat följande synpunkter på kapitel 4: Riskerna i avsnitt fyra är i huvudsak generellt beskrivna och i undantagsfall möjliga att relatera till respektive medlemskommun. Räddningstjänstens syfte har varit att beskriva riskerna generellt då mycket är likvärdigt mellan jämförbara kommuner. Räddningstjänsten bedriver sin verksamhet över ett större område och därför blir behovet av att skilja på riskbilden kommuner emellan begränsat. Räddningstjänsten avser inte förändra texten till följd av synpunkten. Överväg om stycket om social oro bör kompletteras med något om Polismyndighetens benämningar ”utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden”. Räddningstjänsten har medvetet utlämnat de bedömningar som polismyndigheten gör avseende social oro även om det i vissa fall kan påverka vår verksamhet, polisens bedömning är dynamisk och därför är beskrivningen hållen till att vara mer generell. Analysen av detta i handlingsprogrammet tar avsteg i en överrepresentation av bränder vilket är relevant för verksamheten, exempelvis vid det förebyggande arbetet. Räddningstjänsten kommer inte ändra texten till följd av synpunkten. Vi ser också ett ökande intresse för både energilagring i större skala såväl som enskilda solcellsanläggningar med batterilagring i byggnader. Vi ser även en ökning av laddstationer för elbilar, även inuti byggnader. Detta beskrivs översiktligt under den övergripande beskrivningen för kapitel 4 och inkluderas även i trenderna genom ny teknik. Den fulla effekten av detta över tid är svåruppskattad och räddningstjänsten anser att nuvarande omnämnanden av detta är tillräckligt. Det finns en tabell med antal räddningsinsatser per kommun och en tabell med antal olyckstyper utan fördelning per kommun. Det bör finnas en tabell som beskriver antal olyckstyper per kommun de senaste åren. Dokumentnamn | 15 (22) Räddningstjänsten anser att en tabell med olyckstyper per medlemskommun blir för omfattande att ta med i handlingsprogrammet och därmed även att den nuvarande omfattningen är tillräcklig. Räddningstjänsten har tillgång till efterfrågad information, både som tabeller och geoanalyser, och delger gärna denna information till de kommuner som är intresserade av den. Risken omfattande skogsbrand samt brand i skog och mark bör kompletteras med perspektivet att vissa områden kan ha svår belägenhet. Perspektivet kring detta lyfts redan under övergripande beskrivning i kapitel 4. Risken Extremoväder bör kompletteras med snöoväder, särskilt med hänvisning till fenomenet Vänersnö eller snökanon. Perspektivet kring detta lyfts under följder av extremt väder under naturolycka i kapitel 4. Räddningstjänsten har kompletterat texten med snöoväder men hänvisar inte specifikt till Vänersnö, då snöoväder kan förekomma på fler platser inom förbundet. Områden med särskilda risker för storm eller snöoväder har adderats under den övergripande beskrivningen. Kommunen har lämnat följande synpunkter gällande kapitel 5: I avsnitt 5 Värdering kan kategorin brand i byggnad kompletteras med risker kopplat till dels batterilagring i både liten och större omfattning omnämnas, dels bör ”stora lantbruksbyggnader” kompletteras med att det att det även finns djur där, många djurenheter i vissa fall. Detta beskrivs översiktligt under den övergripande beskrivningen för kapitel 4 och inkluderas även i trenderna genom ny teknik. Den fulla effekten av detta över tid är svåruppskattad och räddningstjänsten anser att nuvarande omnämnanden av detta är tillräckligt. Gällande djurhållning så inkluderas denna riskbild vid lantbruk, räddningstjänsten anser att dokumentet skulle bli för detaljerat då värdefulla jordbruksmaskiner, trycksatt gas, omfattande dieselhantering, och risker med konstgödsel också skulle beskrivas för lantbruk i det fallet. I avsnittet brand utomhus värderas skogsbränder som sällanhändelser. Samtidigt visar statistiken att brand i skog och mark omfattar cirka 90 larm per år, vilket bör betecknas som något fler än sällan. Majoriteten av dessa, ca 90 larm per år, utgörs av brand i mark, alltså gräsbrand, dock kan räddningstjänsten till viss del instämma i att formuleringen är något otydlig. Räddningstjänsten ändrar meningen för att tydliggöra att det är större skogsbränder som avses. Dokumentnamn | 16 (22) Överväg att inkludera även Melleruds kommun där förmåga behöver finnas avseende drunkning, minst en basförmåga. Motiveringen är Vänern, Upperudsälven och övriga sjöar med omfattande turismnäring särskilt sommartid. Texten som detta stycke hänvisar till presenterar ett statistiskt underlag, just att fler olyckor av typen drunkning inträffar på angivna platser. Texten har för syfte att precisera platser som bör besitta utökad eller avancerad förmåga inom kategorin, texten anger alltså inget om förmågan på övriga stationer. För kännedom besitter station Mellerud redan en utökad förmåga till vattenlivräddning. Räddningstjänsten anser inte att texten ska ändras till följd av synpunkten. Kartan med insatstider bör komma efter beskrivningen av tillgång till egna resurser. Därefter bör beskrivning av förmåga per olyckstyp redovisas. Dispositionen följer grovt listan under 12 § MSBFS 2021:1, det som förändrats är att alarmering av räddningstjänsten flyttas under avsnittet om insatstid samt at p. 2. skrivits ihop med p. 7. Avstegen från listan är medvetna och har gjorts för att få bättre textflöde och logik i avsnitten. Räddningstjänsten ser inget behov av att genomföra förändringen. Till beskrivningen över olyckstypen naturolyckor bör det även vara en eftersträvansvärd effekt att minska påverkan på samhällsviktig verksamhet. I avsnittet om Inledningsvis planering relaterat till RUHB, bör även uppgifterna som framgår av LEH 3:1 och FEH 4 § nämnas som ingångsvärden. Räddningstjänstens kommer addera ”minimera långvarig samhällspåverkan” under föreslagen rubrik, formuleringen bedöms ha samma innebörd som förslaget. Räddningstjänsten har adderat en skrivning om beredskapsförberedelser samt om att verksamheten övergår till krigsorganisation vid beslut om höjd beredskap. I övrigt bedömer inte räddningstjänsten att dessa paragrafer behöver omnämnas då de endast ställer krav på att en planering ska finnas medan handlingsprogrammet fokuserar på de delar som berör 8 kap. LSO. Avslutningsvis är ett förslag att komplettera avsnittet Övrigt arbete relaterat till olycksutredningar att räddningstjänsten vid behov kan behöva bistå eller samverka med andra myndigheter än endast Polisen och Åklagarmyndigheten. Ett exempel skulle kan vara Haverikommissionen eller Kustbevakningen. Kapitlet som avses rör räddningstjänstens egna utredningar och lärande. Vid samverkan med exemplifierade aktörer bistår räddningstjänsten med att delge information, exempelvis i form av intervjuer eller att översända undersökningsrapporter. Anledningen till att Åklagarmyndighet och Polismyndighet nämns specifikt är att Räddningstjänsten själva utreder risken för spridning vid inträffade bränder eller brandtillbud (sk. sakkunnigutlåtanden) på begäran av dessa myndigheter. Räddningstjänsten anser därför att samverkan med annan utredande myndighet inte behöver omnämnas. Dokumentnamn | 17 (22) Handläggarsynpunkter Handläggare av ärendet från Melleruds kommun har valt att lämna synpunkter som medvetet utelämnats yttrandet på grund av dess detaljgrad. Dessa synpunkter lyder enligt följande: Orden ”Omfattande” och ”komplexa” förekommer flera gånger i handlingsprogrammet. Ibland kan orden uppfattas som en värdering i sammanhanget. Används begreppen för ofta kan det även urholka betydelsen. Orden förekommer i hög omfattning då omfattande och komplexa olyckor är ett utvalt fokusområde för handlingsprogrammet. RFBD anser att orden är lämpliga i de sammanhang som de förekommer i, att ändra till synonymer eller utlämna dessa beskrivande termer skulle kunna skapa otydlighet i vissa sammanhang. RFBD kommer inte förändra handlingsprogrammet till följd av denna synpunkt. Riskbild – 2 st. vad menas med ”offentlig förvaltning” i det sammanhanget ”institutionell verksamhet”? Kanske bör även särskilda boenden nämnas? Offentlig förvaltning utgörs av verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet. Detta kan exempelvis omfatta skola, förskola, socialtjänst och olika behovsprövade boenden. Stycket ändras språkligt för att öka tydligheten. På s 11-12 hänvisar ni till statistik för en längre period än vad som framkommer i tabellerna. Ni drar också slutsatsen att en orsak till den nedåtgående trenden i antal larm beror på bl.a. systemledningen. Från 2020 har sannolikt även pandemin påverkat. Det är intressant med en analys, men nu är den inte heltäckande. Statistikperioderna skiljer sig mellan grafer och tabeller vilket varit ett medvetet val. Den slutsats som presenteras i stycket är att systemledningen kan ha gett resultatet. Det har vid framtagandet av handlingsprogrammet inte genomförts djupare analys av möjliga orsakssamband då skillnaden mellan sådana och ren korrelation är otroligt svår att avgöra med säkerhet. Syftet med nuvarande skrivning är att exemplifiera en orsak som kan ha påverkat resultatet, inte att vara en djupgående analys. S 14. Ras och skred i tätbefolkat området, eller ska det stå ”tätbebyggt” område i rubriken? RFBD anser att innebörden av olyckstypen tydligt framgår av beskrivningen under rubriken, oaktat om termen tätbebyggt eller tätbefolkat används. Dokumentet kommer inte justeras. PDV används som förkortning på s 14. Återfinns inte i listan med begrepp och definitioner inledningsvis. Dokumentnamn | 18 (22) Begreppet PDV återfinns i begreppsförklaringen vid remissutgåvan av handlingsprogrammet, mellan förkortningarna ”OXA” och ”RFBD”. Höjd beredskap. Jag hade börjat stycket genom att beskriva riksdagens beslut om återaktivering av totalförsvaret mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Räddningstjänst under höjd beredskap är en del av totalförsvaret där kommunens grundläggande uppgifter beskrivs i LSO 8 kap… RFBD anser att detaljeringsgraden av nuvarande lydelse är fullgod. Avsnittet ligger under kapitlet riskbild och huvudsyftet är därför att beskriva riskbilden kring höjd beredskap, vilket framgår ur andra stycket medan första stycket presenterar vissa av förutsättningarna. Ytterligare beskrivning av Räddningstjänst under höjd beredskap förekommer senare i dokumentet. S 20 – Spårtrafikolycka. Omfattar både person- och godstransporter? Begreppet spårtrafikolycka omfattar olyckor med all spårbunden trafik, även exempelvis spårbundna arbetsfordon. 5 Värdering - Det är bra att trender, eller faktorer som påverkar räddningstjänsten lyfts fram. Även om de två batteribränderna var komplicerade är det dels ett exempel på två komplicerade insatser medan listan nedanför mer redogör för trender, dels är det viktigt att lyfta blicken för de nya riskerna. Ev bör denna meningen utgå här: ”Under de senaste åren har ett antal händelser inträffat där det kan konstateras att riskbilden blir allt mer komplex. Exempel på detta är två omfattande och komplicerade bränder i batteriupplag.”? Risken bör kanske istället omnämnas i värderingen under ”Brand i byggnad”? Stycket som avses ovan beskriver sammanfattat följande: Komplexiteten av olyckor har noterats öka, två exempel är dessa bränder, och dessa trender bedöms påverka denna komplexitet. Räddningstjänsten anser att ordningsföljden är logisk och belyser det som avsetts när stycket skrevs. Räddningstjänsten kommer inte ändra texten till följd av synpunkten. Under avsnittet räddningstjänstens förmåga att hantera riskbilden. Ett förslag är att även nämna teknikutvecklingen kopplat till samhällsutvecklingen. Tekniken är både en möjlighet och en sårbarhet. Teknikutvecklingen beskrivs redan på flera andra platser i dokumentet, exempelvis under värdering per olyckstyp. Sårbarheter kopplat till teknik berörs under exempelvis alarmering av räddningstjänsten. Verksamhetens robusthet – låter som att det endast gäller organisation, men bör även gälla egen förmåga och att säkerställa kontinuitetshantering. Dokumentnamn | 19 (22) Innebörden av rubriken beskrivs i tillräcklig detalj av nedanförliggande text. Kan SOS verkligen sköta aktivering av utomhusalarmeringen på alla platser där systemet finns? Ja. 2.3.6 Sjöfartsverket Sjöfartsverket anser att handlingsprogrammet beskriver risker kopplat till sjö och flyg på ett bra sätt och anser att det som helhet är välskrivet. Sjöfartsverket framför att de önskar en tydligare beskrivning av det kommunala ansvaret i Bilaga C. Räddningstjänsten anser att gränsdragningen mellan kommunalt och statligt ansvar är tillräckligt tydlig med nuvarande utformning och anser att bilagan inte behöver ändras enligt Sjöfartsverkets förslag. Dialog i frågan har förts med Sjöfartsverket och samsyn har uppnåtts. 2.3.7 Strömstads kommun Strömstads kommun framhåller handlingsprogrammet som väl genomarbetat. Kommunen framför en önskan om att handlingsprogrammet tydligare ska beskriva höghöjds- resursernas förmåga med hänsyn till vindkraftsparker och utformningen av dem. Specifika värden som anges i handlingsprogrammet kan uppfattas som att de alltid ska kunna uppnås. Räddningstjänsten har därför valt att vara restriktiv med sådana värden samt gällande dessa resursers förmåga i detalj, då särskilda faktorer på skadeplats kan påverka vad som går att uppnå. Räddningstjänsten förespråkar istället att diskussionen förs i dialog med huvudman för sådana anläggningar vilket syftar till större samförståelse, tydlighet, och transparens. 2.3.8 Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun anser att handlingsprogrammet är strukturerat och informativt med en god överblick över innehållet. Vänersborgs kommun tycker det är bra att samverkan mellan medlemskommunerna och förbundet finns relaterat till de områden som nämns i förbundsordning och handlingsprogram. Kommunen har dock en önskan om förtydligande på några punkter, enligt följande: Riskerna i avsnitt fyra är i huvudsak generellt beskrivna och kan upplevas otillräckliga till en början då delarna är uppdelade i dokumentet. Dokumentnamn | 20 (22) Räddningstjänstens syfte har varit att beskriva riskerna generellt då mycket är likvärdigt mellan jämförbara kommuner. Räddningstjänsten bedriver sin verksamhet över ett större område och därför blir behovet av att skilja på riskbilden kommuner emellan begränsat. Räddningstjänsten avser inte förändra texten till följd av synpunkten. Det hade varit bra med en tabell som beskriver antal olyckstyper per kommun de senaste åren. Räddningstjänsten anser att en tabell med olyckstyper per medlemskommun blir för omfattande att ta med i handlingsprogrammet och därmed även att den nuvarande omfattningen är tillräcklig. Räddningstjänsten har tillgång till efterfrågad information, både som tabeller och geoanalyser, och delger gärna denna information till de kommuner som är intresserade av den. Risken Extremoväder bör kompletteras med snöoväder, särskilt med hänvisning till risken för Vänersnö. Perspektivet kring detta lyfts under följder av extremt väder under naturolycka i kapitel 4. Räddningstjänsten har kompletterat texten med snöoväder men hänvisar inte specifikt till Vänersnö, då snöoväder kan förekomma på fler platser inom förbundet. Områden med särskilda risker för storm eller snöoväder har adderats under den övergripande beskrivningen. Höjd beredskap. Önskas en större beskrivning av ansvar likt den beskrivning som finns från riksdagens beslut om återaktivering av totalförsvaret mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Inledningsvis planering relaterat till RUHB, bör även uppgifterna som framgår av LEH 3:1 och FEH 4 § nämnas som ingångsvärden. Räddningstjänsten har adderat en skrivning om beredskapsförberedelser samt om att verksamheten övergår till krigsorganisation vid beslut om höjd beredskap. I övrigt bedömer inte räddningstjänsten att dessa paragrafer behöver omnämnas då de endast ställer krav på att en planering ska finnas, medan handlingsprogrammet fokuserar på de delar som berör 8 kap. LSO. PDV används som förkortning och ligger inte med i listan över begrepp och definitioner inledningsvis. Begreppet PDV återfinns i begreppsförklaringen vid remissutgåvan av handlingsprogrammet mellan förkortningarna ”OXA” och ”RFBD”. Dokumentnamn | 21 (22) 2.3.9 Västra Götalandsregionen (VGR) VGR anser att deras anläggningar (Norra Älvsborgs länssjukhus, Uddevalla sjukhus, och Brinkåsen) bör framgå under den övergripande beskrivningen. De framför i övrigt ingen erinran. Räddningstjänsten bedömer inte att det finns ett behov av att specifikt nämna dessa verksamheter, även om de är särskilt komplexa och beaktansvärda. Dokumentnamn | 22 (22) RÄDDNINGSTJÄNSTEN PROTOKOLL FÖRBUNDSDIREKTIONEN FVRBODAL Dnr 5010-2025-000031-106 2025-12-11 Sammanträdesprotokoll förbundsdirektionen Tid och plats: torsdag 11 december 2025 kl.13.00-15:45 Brandstation, Uddevalla Beslutande ledamöter: Jerker Lundin (KDJ Uddevalla Kenneth Engelbrektsson (SJ Uddevalla Dan Nyberg (SJ Vänersborg Henrik Harlitz (MJ Vänersborg Ingo Asplund (LJ Färgelanda Marina Karlgren Jonsson (MJ Lysekil Roland Björndahl (MJ Mellerud Michael Mellby (SJ Mellerud Terje Skaarnes (SDJ Munkedal (§§86-97J Per-Arne Brink (SJ Munkedal Tjänstgörande ersättare: Alexander Myllyharju (SJ Trollhättan ersätter Monica Hanson (SJ Linda Jansson (MJ Färgelanda ersätter Ann Blomberg (CJ Gunilla Rydberg (MPJ Lysekil ersätter Klas-Göran Henriksson (SJ Ersättare: Malin Tell (SJ Vänersborg Göran Svensson (MBPJ Vänersborg Liselott Hassel (SDJ Mellerud Morgan E. Andersson (CJ Mellerud Tjänstepersoner: Markus Green, förbundsdirektör /räddningschef Ann Gustavsson, Förbundssekreterare Catrin Darsbo, HR-ansvarig (§'-18 -99) Carina Jonefelt, ekonomiansvarig Kristina Lindfeldt, biträdande räddningschef Andreas Knutsson, biträdande förbundsdirektör Christian Hall berg, avdelningschef räddningsavdelningen Anders Gillek, verksamhetsstrateg Räddningsstab (§96J Casper Flensburg, brandingenjör Räddningsstab (§96J Peter Gustafsson, enhetschef ledningscentral (§ 97J Fackliga parter Mikael Sköld, Kommunal Jan Olsson, Vision Caroline Larsson, Sveriges Ingenjörer Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1,461 38 Trollhättan I Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 I E-post: info@rtjfyrbodal.se I Org.nr: 222000-0950 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 83 Antagande av Strategi för social hållbarhet KS 2024/298 Beslut Kommunfullmäktige 1. Antar Strategi för social hållbarhet. 2. Upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. 3. Ändrar första stycket under ”Social hållbarhet” i Strategi för social hållbarhet till: ”Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda och har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader”. Sammanfattning av ärendet Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet med utgångspunkt i regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Strategin gäller samtliga nämnder. Uppföljning görs efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år. Strategi för social hållbarhet ersätter Strategisk inriktning integrationssamverkan, då det tidigare dokumentets övergripande mål, att alla kommunmedlemmar, på lika villkor och oberoende av kulturell eller etnisk bakgrund, ska kunna delta i samhällsgemenskapen, ligger i linje med strategins syfte om ett socialt hållbart samhälle för alla. Beslutsunderlag • Antagande av Strategi för social hållbarhet • Strategi för social hållbarhet • Strategi för social hållbarhet med spårbara ändringar • Sammanställning av nämndernas synpunkter från remisshantering av strategi för social hållbarhet Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 • Beslut KS 2025-02-26 Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 • Samhällsbyggnadsnämndens beslut om godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 • Socialnämndens yttrande avseende Remiss av social hållbarhetsstrategi • Godkännande av yttrande gällande Social från kultur- och fritidsnämnden • Beslut om svar på remiss Strategi Social hållbarhetsstrategi 2030 från Byggnadsnämnden • Beslut om remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 från barn- och utbildningsnämnden • Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande för Social hållbarhetsstrategi 2030 • Bilaga 1 - Strategisk inriktning Kommunstyrelsen arbetsutskotts behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut var att kommunfullmäktige 1. Antar Strategi för social hållbarhet. 2. Upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade att första stycket under ”Social hållbarhet” i ”Strategi för social hållbarhet” ändras till: ”Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda och har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader”. I detta instämde Mathias Olsson (SD) och Niklas Claesson (M). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelseförvaltningens förslag och Lena Eckerbom Wendels (M) ändringsyrkande. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat enligt Lena Eckerbom Wendels (M) ändringsyrkande. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Kommunstyrelsen 2026-04-07 Dnr: KS 2024/298 Handläggare Mottagare Erika Johansson Kommunfullmäktige erika.johansson@vanersborg.se Antagande av Strategi för social hållbarhet Förslag till beslut Kommunfullmäktige 1. Antar Strategi för social hållbarhet. 2. Upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. Sammanfattning av ärendet Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet med utgångspunkt i regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Strategin gäller samtliga nämnder. Uppföljning görs efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år. Strategi för social hållbarhet ersätter Strategisk inriktning integrationssamverkan, då det tidigare dokumentets övergripande mål, att alla kommunmedlemmar, på lika villkor och oberoende av kulturell eller etnisk bakgrund, ska kunna delta i samhällsgemenskapen, ligger i linje med strategins syfte om ett socialt hållbart samhälle för alla. Fördjupad beskrivning av ärendet Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle och bidrar till att peka ut vägen mot visionen – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Den konkretiserar också kommunens styrprinciper, som slår fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Strategin beskriver fem områden för social hållbarhet som vart och ett innehåller strategiska prioriteringar för Vänersborgs kommun. Jämlikhet, jämställdhet, icke- diskriminering, inkludering och delaktighet speglar de mänskliga rättighetsprinciperna och målen i Agenda 2030, och är grunden för en socialt hållbar samhällsutveckling. Områdena genomsyrar det dagliga arbetet i kommunen och tillsammans med de Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-07 Dnr: KS 2024/298 strategiska prioriteringarna pekar strategin ut riktningen för att nå måluppfyllelse inom det sociala hållbarhetsperspektivet för att skapa en attraktiv och hållbar kommun. Strategiska prioriteringar Jämlikhet - Vänersborgs kommun främjar jämlikhet i levnadsvillkor genom att förebygga diskriminering och åstadkomma en mer rättvis fördelning av såväl resurser som ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. - Vänersborgs kommun beaktar särskilt behovet av tidiga och förebyggande insatser vid planering av insatser till grupper och enskilda. - Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett hälsosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. - Vänersborgs kommun skapar förutsättningar för kunskap, kompetens och utbildning under hela livet för att stärka psykologiska och sociala resurser samt verklig möjlighet att påverka den egna livssituationen. - Vänersborgs kommun prioriterar insatser för barn och unga inom folkhälsoarbetet för att ge förutsättningar till stöd och för att få kunskap och verktyg genom hela livet. - I Vänersborgs kommun växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar. Jämställdhet - I Vänersborgs kommun har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv. Icke-diskriminering - I Vänersborgs kommun är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet och alla har lika rättigheter och möjligheter i alla delar av livet. - I Vänersborgs kommun är alla barn lika mycket värda och har rätt till alla mänskliga rättigheter. - Vänersborgs kommun verkar för att alla, oavsett kön, inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet och att alla möts utan diskriminering och stereotypa föreställningar. Inkludering - Vänersborgs kommun är en hållbar, inkluderande och säker kommun som erbjuder invånarna en attraktiv, trygg, hälsosam och tillgänglig livsmiljö. - Vänersborgs kommun verkar för full delaktighet och självständighet för alla invånare, oavsett funktionsförmåga, genom att utforma Vänersborgs kommun på ett universellt sätt. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-07 Dnr: KS 2024/298 - I Vänersborgs kommun utgår verksamheten från invånarna. Analys, planering, genomförande och uppföljning görs med invånaren i centrum och kommunens stöd och service motsvarar olika individer och gruppers behov och förutsättningar. - Vänersborgs kommun verkar för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt för att ge bästa möjliga förutsättningar till utbildning och egenförsörjning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delaktighet - I Vänersborgs kommun tas invånarnas perspektiv och kompetens tillvara och invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i frågor och beslut som rör dem. - I Vänersborgs kommun har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna lyssnar och beaktar barnets åsikter och beslut tas utifrån barnets bästa. - Vänersborgs kommun använder digitalisering som verktyg för att stödja en hållbar verksamhetsutveckling och strävar efter datadriven perspektivgemenskap för att på bästa sätt gynna kommunens invånare. - Vänersborgs kommun är en trygg, fredlig och robust kommun där invånarna känner förtroende och sammanhållning med varandra. Beredning Strategin har beretts genom remissbehandling till nämnderna. Bearbetning av strategin har gjorts utifrån inkomna synpunkter. Hur synpunkterna har behandlats redovisas i två separata dokument. Underlag Strategi för social hållbarhet Strategisk inriktning integrationssamverkan, KF 2017-09-20 §120 Beslut KS 2025-02-26, § 31 (Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030) Strategi för social hållbarhet med spårbara ändringar Sammanställning av nämndernas synpunkter från remisshantering av Strategi för social hållbarhet Samhällsbyggnadsnämndens beslut om godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 Socialnämndens yttrande avseende Remiss av social hållbarhetsstrategi Godkännande av yttrande gällande Social från kultur- och fritidsnämnden Beslut om svar på remiss Strategi Social hållbarhetsstrategi 2030 från Byggnadsnämnden Beslut om remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 från barn- och utbildningsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande för Social hållbarhetsstrategi 2030 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-07 Dnr: KS 2024/298 Alexander Oskarsson Hållbarhetschef Bilagor Strategi för social hållbarhet Sändlista Handläggare av ärendet Samtliga nämnder och förvaltningar Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Strategi för social hållbarhet Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ...............................................................................................................................1 Undantag och avgränsningar ...........................................................................................1 Strategin .........................................................................................................................1 Övergripande mål ........................................................................................................1 Social hållbarhet .......................................................................................................2 Agenda 2030 .............................................................................................................2 Strategiska prioriteringar .............................................................................................3 Jämlikhet .................................................................................................................3 Jämställdhet .............................................................................................................4 Icke-diskriminering ..................................................................................................4 Inkludering ..............................................................................................................5 Delaktighet ...............................................................................................................6 Uppföljning och utvärdering ............................................................................................7 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Dokumentinformation Dokumentansvarig Strategin beskriver övergripande mål och Hållbarhetschef strategiska prioriteringar inom social hållbarhet. Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum och ev Kommunfullmäktige Ange Tills vidare § beslutsdatum och § för senaste revidering Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a Ange datumet för KS 2024/298 ☐ ☒ dokumentets senaste aktualisering Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☐ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Vänersborgs kommuns vision, Riktlinje för styrning och ledning, Kommunallagen (2017:725), Agenda 2030, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Diskrimineringslagen (2008:567), Lag (2009:724) om nationella minoriteter. Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Inledning Från det att vi föds till dess att vi dör, och allt däremellan, finns kommunen där för oss. Det gäller alla invånare. Oavsett hur gamla vi är, vilket kön, sexuell läggning, religion eller funktionsförmåga vi har, om vi är födda i Vänersborgs kommun eller någon annanstans i Sverige eller världen – Vänersborgs kommun ska finnas där för oss i alla delar, hela livet. Ingen ska lämnas utanför i samhällsutvecklingen och tillsammans gör vi kommunen attraktiv och levande. Det är vad social hållbarhet handlar om. Syfte Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Strategin ska bidra till att peka ut vägen mot visionen – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Strategin konkretiserar kommunens styrprinciper, som slår fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt, genom att visa hur kommunen tillgodoser alla invånares mänskliga rättigheter i sin roll som samhälls-, demokrati- och välfärdsaktör. Jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet är grunden för en socialt hållbar samhällsutveckling. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom dessa fem områden i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Undantag och avgränsningar Strategin gäller samtliga nämnder. Strategin Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet, utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. För att uppnå visionen om en attraktiv och hållbar kommun, i alla delar hela livet pekas strategiska prioriteringar ut inom fem områden: jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering samt delaktighet. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Övergripande mål Enligt Regeringsformen ska den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Målet för offentlig verksamhet är den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd. Det allmänna ska särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa; verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara; motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. 1 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Vänersborgs kommuns styrprinciper slår i sin tur fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och att ett av tillvägagångssätten för att genomföra uppdraget som demokratiaktör, samhällsaktör och välfärdsaktör är det rättighetsbaserade arbetssättet.1 Social hållbarhet Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda, att alla kvinnor och män, flickor och pojkar och personer med annan könsidentitet, har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader. De mänskliga rättigheterna berör alla samhällsområden och definierar varje människas rättigheter och lika värde. Det offentliga har ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och främjas och att rättighetsbärarna får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är ett förhållningssätt som sätter invånaren och de mänskliga rättigheterna i främsta rummet. De mänskliga rättigheterna vävs in i det ordinarie arbetet och i de vardagliga arbetsuppgifterna, vilket innebär att hela organisationen genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Social hållbarhet handlar även om att synliggöra individer och gruppers levnadsvillkor och hur olika samhällsstrukturer skapar olika villkor för olika grupper av människor. Våra analyser behöver identifiera och belysa vem som lämnas utanför, hur och varför, och vem som upplever flera former av utsatthet eller diskriminering samtidigt. I Agenda 2030 är detta en grundprincip; att inte lämna någon utanför. Principen handlar både om att utjämna skillnader mellan människor inom länder och att utjämna skillnader mellan länder. För att uppnå en socialt hållbar samhällsutveckling är tillsammansarbete en nyckel, där helheten blir större än delarna. Kommunen behöver samverka både internt och externt, för att vi tillsammans ska kunna möta utmaningar utifrån våra samlade resurser, kompetenser och erfarenheter. Genom samverkan kan kommunen ta tillvara lokala initiativ, upptäcka behov tidigt och tillsammans skapa långsiktiga, hållbara och inkluderande lösningar som stärker människors livsvillkor för att ingen ska lämnas utanför. Agenda 2030 Genom Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling har FN:s medlemsländer förbundit sig att skydda de mänskliga rättigheterna; utrota fattigdom och hunger; bekämpa ojämlikheter; bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk. För att lösa komplexa samhällsutmaningar inom alla tre hållbarhetsdimensionerna krävs perspektivgemenskap och att samhället arbetar mot gemensamma mål – Det socialt hållbara samhället förverkligas inte på 1 Riktlinje för Vänersborgs kommuns styrning och ledning, antagen av kommunfullmäktige 2023-06- 21 § 104 2 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD bekostnad av planetens resurser, omställningen till det ekologiskt hållbara samhället är rättvis och jämlik och ekonomin fungerar som motor i utvecklingen. Kommuner, regioner, civilsamhälle, statliga myndigheter, näringsliv och forskning delar ansvaret för genomförandet av Agenda 2030, tillsammans med den enskilde medborgaren. Därför behöver vi arbeta tillsammans. Strategiska prioriteringar Strategi för social hållbarhet beskriver fem områden för social hållbarhet som vart och ett innehåller strategiska prioriteringar för Vänersborgs kommun. Områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet speglar de mänskliga rättighetsprinciperna och målen i Agenda 2030. De strategiska prioriteringarna spänner över en rad kommunala ansvarsområden som är av vikt för social hållbarhet. Icke- Jämlikhet Jämställdhet Inkludering Delaktighet diskriminering Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Agenda 2030 Jämlikhet Jämlikhet utgår ifrån allas lika värde och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. I ett jämlikt samhälle har alla tillgång till sina mänskliga rättigheter med samma möjligheter att påverka samhället och sina egna liv. Det finns grupper i samhället som är mer sårbara än andra och de riskerar i högre utsträckning än andra att lämnas utanför och utsättas för olika typer av diskriminering och exkludering. Ojämlikhet skapas av att olika grupper i samhället har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Det jämlika samhället innebär därför både jämlikhet i förutsättningar och jämlikhet i utfall. Det betyder att alla ges likvärdiga möjligheter att utveckla sin egen potential. För att nå dit krävs förebyggande och främjande arbete och att fokus riktas mot de strukturella faktorerna och utjämnande av skillnader i uppväxtförhållanden, samtidigt som arbete görs för insatser i det omgivande samhället som kompenserar för ojämlika uppväxtvillkor. Utbildning är en grundförutsättning för ett jämlikt samhälle och det ansvarsfulla medborgarskapet. Skolgångens betydelse med start i förskolan, är av särskild vikt för barn från grupper i utsatta socioekonomiska förhållanden och det finns ett starkt dubbelriktat 3 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD samband mellan studieresultat och hälsa. Andra områden som har särskild betydelse för jämlikhet är arbete, fritid, hälso- och sjukvård, offentlig service och bostadsmarknad.2 • Vänersborgs kommun främjar jämlikhet i levnadsvillkor genom att förebygga diskriminering och åstadkomma en mer rättvis fördelning av såväl resurser som ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. • Vänersborgs kommun beaktar särskilt behovet av tidiga och förebyggande insatser vid planering av insatser till grupper och enskilda. • Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett hälsosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. • Vänersborgs kommun skapar förutsättningar för kunskap, kompetens och utbildning under hela livet för att stärka psykologiska och sociala resurser samt verklig möjlighet att påverka den egna livssituationen. • Vänersborgs kommun prioriterar insatser för barn och unga inom folkhälsoarbetet för att ge förutsättningar till stöd och för att få kunskap och verktyg genom hela livet. • I Vänersborgs kommun växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar. Jämställdhet Jämställdhet är en grundläggande rättighet som handlar om att alla människor, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist och demokratiskt samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna uppnå alla andra mål i Agenda 2030 och behöver tillämpas inom alla samhällets områden, såväl det ekonomiska, ekologiska som politiska, sociala och kulturella området. Utgångspunkten är att kön alltid spelar roll men att det aldrig är det enda som spelar roll, varpå en intersektionell3 analys behövs för att synliggöra olika grupper av kvinnor och mäns och flickor och pojkars förutsättningar och livschanser. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. Arbetet innebär också att systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Jämställdhet innefattar också människor som inte kan eller vill delas in i könskategorierna man och kvinna, men som påverkas av synen på kön i det omgivande samhället. Därför handlar jämställdhet både om att alla, oavsett juridiskt kön och alla oberoende av vilket kön en person identifierar sig med, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden.4 • I Vänersborgs kommun har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv. Icke-diskriminering Icke-diskriminering handlar om att alla på ett likvärdigt och rättvist sätt ska kunna få tillgång till de möjligheter som finns i ett samhälle. Detta innebär att personer, eller 2 Folkhälsomyndigheten 3 Kön och andra maktordningar analyseras tillsammans. 4 Jämställdhetsmyndigheten 4 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD grupper av personer, som befinner sig i jämförbara situationer inte ska behandlas mindre förmånligt enbart på grund av en särskild egenskap. Diskriminering, enligt svensk lag, innebär att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin5 som verkar neutral men särskilt missgynnar vissa grupper eller individer.6 I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder, men ett icke-diskriminerande förhållningssätt kan även innehålla hudfärg, socialt ursprung, språk, socioekonomi och bostadsort/område.7 Sverige har även en minoritetslagstiftning som beskriver vilka rättigheter minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar har i hela landet. Lagen ska ge skydd för de nationella minoriteterna och främja deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.8 Diskriminering gör att utsatta grupper som exempelvis hbtqi-personer, utrikes födda personer och personer med funktionsnedsättning över hela världen har svårt att få jobb, hoppar av skolan och lever i fattigdom. Att leva ett liv fritt från diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och gynnar inte bara den enskilda individen utan även samhället som helhet. • I Vänersborgs kommun är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet och alla har lika rättigheter och möjligheter i alla delar av livet. • I Vänersborgs kommun är alla barn lika mycket värda och har rätt till alla mänskliga rättigheter. • Vänersborgs kommun verkar för att alla, oavsett kön, inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet och att alla möts utan diskriminering och stereotypa föreställningar. Inkludering Inkludering handlar om att utforma samhället på ett tillgängligt och universellt sätt för att alla ska kunna delta fullt ut i samhället, oavsett funktionsförmåga. För att detta ska vara möjligt behöver samhället utformas utifrån människors rättigheter, olika behov och förutsättningar. Utgångspunkten för inkludering är invånarna; de som vi är till för och de som ska använda kommunens tjänster och service. Inkludering är lika mycket en fråga om planering som genomförande, analys och uppföljning. Det handlar om att skapa förutsättningar och att, redan från början, ta bort olika typer av hinder och skapa inkluderande lösningar utifrån ett mångfaldsperspektiv för alla att ska kunna delta utifrån sina individuella förutsättningar och svårigheter, utan behov av anpassning eller specialutformning. Det finns många aspekter av tillgänglighet och dessa behöver synliggöras för att skapa en inkluderande miljö. Kunskapstillgänglighet handlar om att information finns tillgänglig på ett sätt som alla kan tillgodogöra sig, tillitstillgänglighet har att göra med att personer ska 5 Det är inte diskriminering om syftet med regeln eller rutinen är berättigat eller de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Detta måste bedömas från fall till fall. 6 Diskrimineringsombudsmannen 7 FRA European agency för fundamental rights 8 Minoritet.se 5 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD känna sig trygga i kommunala sammanhang, administrativ tillgänglighet kan vara att kontaktvägar görs mindre krångliga och svårbegripliga, fysisk tillgänglighet handlar om att lokalerna fungerar för alla oavsett funktionsförmåga och ekonomisk tillgänglighet är att alla har råd att delta i aktiviteter eller nyttja en specifik service. Inkludering handlar om alltifrån rätten till egenförsörjning, offentliga anställningar och förtroendeuppdrag till allas rätt till information och tillgång till kommunikation, transporter, varor, produkter, tjänster och offentliga platser och serviceinrättningar. • Vänersborgs kommun är en hållbar, inkluderande och säker kommun som erbjuder invånarna en attraktiv, trygg, hälsosam och tillgänglig livsmiljö. • Vänersborgs kommun verkar för full delaktighet och självständighet för alla invånare, oavsett funktionsförmåga, genom att utforma Vänersborgs kommun på ett universellt sätt. • I Vänersborgs kommun utgår verksamheten från invånarna. Analys, planering, genomförande och uppföljning görs med invånaren i centrum och kommunens stöd och service motsvarar olika individer och gruppers behov och förutsättningar. • Vänersborgs kommun verkar för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt för att ge bästa möjliga förutsättningar till utbildning och egenförsörjning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delaktighet Delaktighet handlar om att varje individ ska erbjudas möjlighet att vara delaktig i frågor och beslut som berör en själv, både för att det är en mänsklig rättighet att vara informerad om och delaktig i frågor som berör ens liv och rättigheter och för att säkerställa att verksamheten är effektiv, användbar och håller hög kvalitet. Det handlar också om att tillvarata invånarnas perspektiv och kunskap och främja människors möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. För att möjliggöra delaktighet behöver kommunen vara och uppfattas som transparent. Det ska vara tydligt varför kommunen gör och beslutar på ett visst sätt och vem som är ansvarig för vad. Detta är en förutsättning för att invånarna ska känna självständighet och egenmakt att påverka sitt liv och samhället de lever i men också för att tillit ska finnas till det demokratiska systemet. Delaktighet handlar också om att skapa system för att möjliggöra och att tillvarata invånarnas perspektiv i samhällsutvecklingen. I utvecklingen av digitaliseringen är det särskilt viktigt att nya verktyg som utvecklas fungerar för alla och främjar ökad delaktighet för olika samhällsgrupper. Vid olika typer av kriser bygger förmågan att både hantera och ta sig ur en kris på sammanhållning och samarbetsförmåga. Förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas kallas resiliens, vilket kan ses som ett direkt resultat av ett samhälle som bygger på delaktighet. • I Vänersborgs kommun tas invånarnas perspektiv och kompetens tillvara och invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i frågor och beslut som rör dem. • I Vänersborgs kommun har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna lyssnar och beaktar barnets åsikter och beslut tas utifrån barnets bästa. • Vänersborgs kommun använder digitalisering som verktyg för att stödja en hållbar verksamhetsutveckling och strävar efter datadriven perspektivgemenskap för att på bästa sätt gynna kommunens invånare. 6 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD • Vänersborgs kommun är en trygg, fredlig och robust kommun där invånarna känner förtroende och sammanhållning med varandra. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av strategin sker efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år. 7 Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Strategi för social hållbarhet Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ...............................................................................................................................1 Undantag och avgränsningar ...........................................................................................1 Strategin .........................................................................................................................1 Övergripande mål ........................................................................................................1 Social hållbarhet .......................................................................................................2 Agenda 2030 .............................................................................................................2 Strategiska prioriteringar .............................................................................................3 Jämlikhet .................................................................................................................3 Jämställdhet .............................................................................................................4 Icke-diskriminering ..................................................................................................4 Inkludering ..............................................................................................................5 Delaktighet ...............................................................................................................6 Uppföljning och utvärdering ............................................................................................7 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Dokumentinformation Dokumentansvarig Strategin beskriver övergripande mål och Avdelningschef Hållbar utveckling strategiska prioriteringar inom social hållbarhet. Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum och ev Kommunfullmäktige Ange 2030 § beslutsdatum och § för senaste revidering Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a Ange datumet för KS 2024/298 ☐ ☒ dokumentets senaste aktualisering Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☐ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Vänersborgs kommuns vision, Riktlinje för styrning och ledning, Kommunallagen (2017:725), Agenda 2030, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Diskrimineringslagen (2008:567), Lag (2009:724) om nationella minoriteter. Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Inledning Från det att vi föds till dess att vi dör, och allt däremellan, finns kommunen där för oss. Det gäller alla invånare. Oavsett hur gamla vi är, vilket kön, sexuell läggning, religion eller funktionsförmåga vi har, om vi är födda i Vänersborgs kommun eller någon annanstans i Sverige eller världen – Vänersborgs kommun ska finnas där för oss i alla delar, hela livet. Ingen ska lämnas utanför i samhällsutvecklingen och tillsammans gör vi kommunen attraktiv och levande. Det är vad social hållbarhet handlar om. Syfte Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart Kommentar [EJ1]: Titeln är ändrad från Social samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Strategin ska bidra till att hållbarhetsstrategi till Strategi för social hållbarhet. peka ut vägen mot visionen – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Strategin konkretiserar kommunens styrprinciper, som slår fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt, genom att visa hur kommunen tillgodoser alla invånares mänskliga rättigheter i sin roll som samhälls-, demokrati- och välfärdsaktör. Jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet är grunden för en socialt hållbar samhällsutveckling. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom dessa fem områden i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Kommentar [EJ2]: Förtydligande av måluppfyllelse. Undantag och avgränsningar Strategin gäller samtliga nämnder. Strategin Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet, utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. För att uppnå visionen om en attraktiv och hållbar kommun, i alla delar hela livet pekas strategiska prioriteringar ut inom fem områden: jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering samt delaktighet. Kommentar [EJ3]: Meningen ”Strategin har samma tidshorisont som Agenda 2030" är borttagen eftersom Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket strategin sträcker sig bortom 2030. innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Kommentar [AE4]: Förtydligande om ansvar. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Kommentar [AE5]: Tillagd text om strategin som ett paraply för andra dokument inom social hållbarhet Övergripande mål Enligt Regeringsformen ska den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Målet för offentlig verksamhet är den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd. Det allmänna ska särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa; verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara; motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. 1 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Vänersborgs kommuns styrprinciper slår i sin tur fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och att ett av tillvägagångssätten för att genomföra uppdraget som demokratiaktör, samhällsaktör och välfärdsaktör är det rättighetsbaserade arbetssättet.1 Social hållbarhet Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda, att alla kvinnor och män, flickor och pojkar och personer med annan könsidentitet, har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att Kommentar [EJ6]: Tillägg: personer med annan alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader. könsidentitet De mänskliga rättigheterna berör alla samhällsområden och definierar varje människas rättigheter och lika värde. Det offentliga har ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och främjas och att rättighetsbärarna får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är ett förhållningssätt som sätter invånaren och de mänskliga rättigheterna i främsta rummet. De mänskliga rättigheterna vävs in i det ordinarie arbetet och i de vardagliga arbetsuppgifterna, vilket innebär att hela organisationen genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Social hållbarhet handlar även om att synliggöra individer och gruppers levnadsvillkor och hur olika samhällsstrukturer skapar olika villkor för olika grupper av människor. Våra analyser behöver identifiera och belysa vem som lämnas utanför, hur och varför, och vem som upplever flera former av utsatthet eller diskriminering samtidigt. I Agenda 2030 är detta en grundprincip; att inte lämna någon utanför. Principen handlar både om att utjämna skillnader mellan människor inom länder och att utjämna skillnader mellan länder. För att uppnå en socialt hållbar samhällsutveckling är tillsammansarbete en nyckel, där helheten blir större än delarna. Kommunen behöver samverka både internt och externt, för att vi tillsammans ska kunna möta utmaningar utifrån våra samlade resurser, kompetenser och erfarenheter. Genom samverkan kan kommunen ta tillvara lokala initiativ, upptäcka behov tidigt och tillsammans skapa långsiktiga, hållbara och inkluderande lösningar som stärker människors livsvillkor för att ingen ska lämnas utanför. Kommentar [EJ7]: Tillagd text om samverkan. Agenda 2030 Genom Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling har FN:s medlemsländer förbundit sig att skydda de mänskliga rättigheterna; utrota fattigdom och hunger; bekämpa ojämlikheter; bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk. För att lösa komplexa samhällsutmaningar inom alla tre hållbarhetsdimensionerna krävs perspektivgemenskap och att samhället arbetar mot gemensamma mål – Det socialt hållbara samhället förverkligas inte på 1 Riktlinje för Vänersborgs kommuns styrning och ledning, antagen av kommunfullmäktige 2023-06- 21 § 104 2 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD bekostnad av planetens resurser, omställningen till det ekologiskt hållbara samhället är rättvis och jämlik och ekonomin fungerar som motor i utvecklingen. Kommuner, regioner, civilsamhälle, statliga myndigheter, näringsliv och forskning delar ansvaret för genomförandet av Agenda 2030, tillsammans med den enskilde medborgaren. Därför behöver vi arbeta tillsammans. Strategiska prioriteringar Strategi för social hållbarhet beskriver fem områden för social hållbarhet som vart och ett innehåller strategiska prioriteringar för Vänersborgs kommun. Områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet speglar de mänskliga rättighetsprinciperna och målen i Agenda 2030. De strategiska prioriteringarna spänner över en rad kommunala ansvarsområden som är av vikt för social hållbarhet. Icke- Jämlikhet Jämställdhet Inkludering Delaktighet diskriminering Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Agenda 2030 Jämlikhet Jämlikhet utgår ifrån allas lika värde och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. I ett jämlikt samhälle har alla tillgång till sina mänskliga rättigheter med samma möjligheter att påverka samhället och sina egna liv. Det finns grupper i samhället som är mer sårbara än andra och de riskerar i högre utsträckning än andra att lämnas utanför och utsättas för olika typer av diskriminering och exkludering. Ojämlikhet skapas av att olika grupper i samhället har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Det jämlika samhället innebär därför både jämlikhet i förutsättningar och jämlikhet i utfall. Det betyder att alla ges likvärdiga möjligheter att utveckla sin egen potential. För att nå dit krävs förebyggande och främjande arbete och att fokus riktas mot de strukturella faktorerna och utjämnande av skillnader i uppväxtförhållanden, samtidigt som arbete görs för insatser i det omgivande samhället som kompenserar för ojämlika uppväxtvillkor. Utbildning är en grundförutsättning för ett jämlikt samhälle och det ansvarsfulla medborgarskapet. Skolgångens betydelse med start i förskolan, är av särskild vikt för barn från grupper i utsatta socioekonomiska förhållanden och det finns ett starkt dubbelriktat 3 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD samband mellan studieresultat och hälsa. Andra områden som har särskild betydelse för jämlikhet är arbete, fritid, hälso- och sjukvård, offentlig service och bostadsmarknad.2 • Vänersborgs kommun främjar jämlikhet i levnadsvillkor genom att förebygga diskriminering och åstadkomma en mer rättvis fördelning av såväl resurser som ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Kommentar [AE8]: Har tagit bort vem/vilka som är • Vänersborgs kommun beaktar särskilt behovet av tidiga och förebyggande insatser huvudansvarig under varje punkt under alla rubriker vid planering av insatser till grupper och enskilda. med prioriterade områden. • Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett hälsosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. • Vänersborgs kommun skapar förutsättningar för kunskap, kompetens och utbildning under hela livet för att stärka psykologiska och sociala resurser samt verklig möjlighet att påverka den egna livssituationen. • Vänersborgs kommun prioriterar insatser för barn och unga inom folkhälsoarbetet för att ge förutsättningar till stöd och för att få kunskap och verktyg genom hela livet. • I Vänersborgs kommun växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar. Jämställdhet Jämställdhet är en grundläggande rättighet som handlar om att alla människor, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist och demokratiskt samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna uppnå alla andra mål i Agenda 2030 och behöver tillämpas inom alla samhällets områden, såväl det ekonomiska, ekologiska som politiska, sociala och kulturella området. Utgångspunkten är att kön alltid spelar roll men att det aldrig är det enda som spelar roll, varpå en intersektionell3 analys behövs för att synliggöra olika grupper av kvinnor och mäns och flickor och pojkars förutsättningar och livschanser. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. Arbetet innebär också att systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Jämställdhet innefattar också människor som inte kan eller vill delas in i könskategorierna man och kvinna, men som påverkas av synen på kön i det omgivande samhället. Därför handlar jämställdhet både om att alla, oavsett juridiskt kön och alla oberoende av vilket kön en person identifierar sig med, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom Kommentar [EJ9]: Tillägg om att jämställdhet livets alla områden.4 innefattar personer med annan könsidentitet. • I Vänersborgs kommun har kvinnor och män, flickor och pojkar och personer med annan könsidentitet samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kommentar [EJ10]: Tillägg: personer med annan könsidentitet. Icke-diskriminering Icke-diskriminering handlar om att alla på ett likvärdigt och rättvist sätt ska kunna få tillgång till de möjligheter som finns i ett samhälle. Detta innebär att personer, eller 2 Folkhälsomyndigheten 3 Kön och andra maktordningar analyseras tillsammans. 4 Jämställdhetsmyndigheten 4 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD grupper av personer, som befinner sig i jämförbara situationer inte ska behandlas mindre förmånligt enbart på grund av en särskild egenskap. Diskriminering, enligt svensk lag, innebär att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin5 som verkar neutral men särskilt missgynnar vissa grupper eller individer.6 I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder, men ett icke-diskriminerande förhållningssätt kan även innehålla hudfärg, socialt ursprung, språk, socioekonomi och bostadsort/område.7 Sverige har även en minoritetslagstiftning som beskriver vilka rättigheter minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar har i hela landet. Lagen ska ge skydd för de nationella minoriteterna och främja deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.8 Diskriminering gör att utsatta grupper som exempelvis hbtqi-personer, utrikes födda personer och personer med funktionsnedsättning över hela världen har svårt att få jobb, hoppar av skolan och lever i fattigdom. Att leva ett liv fritt från diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och gynnar inte bara den enskilda individen utan även samhället som helhet. • I Vänersborgs kommun är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet och alla har lika rättigheter och möjligheter i alla delar av livet. • I Vänersborgs kommun är alla barn lika mycket värda och har rätt till alla mänskliga rättigheter. • Vänersborgs kommun verkar för att alla, oavsett kön, inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet och att alla möts utan diskriminering och stereotypa föreställningar. Inkludering Inkludering handlar om att utforma samhället på ett tillgängligt och universellt sätt för att alla ska kunna delta fullt ut i samhället, oavsett funktionsförmåga. För att detta ska vara möjligt behöver samhället utformas utifrån människors rättigheter, olika behov och förutsättningar. Utgångspunkten för inkludering är invånarna; de som vi är till för och de som ska använda kommunens tjänster och service. Inkludering är lika mycket en fråga om planering som genomförande, analys och uppföljning. Det handlar om att skapa förutsättningar och att, redan från början, ta bort olika typer av hinder och skapa inkluderande lösningar utifrån ett mångfaldsperspektiv för alla att ska kunna delta utifrån sina individuella förutsättningar och svårigheter, utan behov av anpassning eller specialutformning. Det finns många aspekter av tillgänglighet och dessa behöver synliggöras för att skapa en inkluderande miljö. Kunskapstillgänglighet handlar om att information finns tillgänglig på ett sätt som alla kan tillgodogöra sig, tillitstillgänglighet har att göra med att personer ska 5 Det är inte diskriminering om syftet med regeln eller rutinen är berättigat eller de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Detta måste bedömas från fall till fall. 6 Diskrimineringsombudsmannen 7 FRA European agency för fundamental rights 8 Minoritet.se 5 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD känna sig trygga i kommunala sammanhang, administrativ tillgänglighet kan vara att kontaktvägar görs mindre krångliga och svårbegripliga, fysisk tillgänglighet handlar om att lokalerna fungerar för alla oavsett funktionsförmåga och ekonomisk tillgänglighet är att alla har råd att delta i aktiviteter eller nyttja en specifik service. Inkludering handlar om alltifrån rätten till egenförsörjning, offentliga anställningar och förtroendeuppdrag till allas rätt till information och tillgång till kommunikation, transporter, varor, produkter, tjänster och offentliga platser och serviceinrättningar. • Vänersborgs kommun är en hållbar, inkluderande och säker kommun som erbjuder invånarna en attraktiv, trygg, hälsosam och tillgänglig livsmiljö. • Vänersborgs kommun verkar för full delaktighet och självständighet för alla invånare, oavsett funktionsförmåga, genom att utforma Vänersborgs kommun på ett universellt sätt. • I Vänersborgs kommun utgår verksamheten från invånarna. Analys, planering, genomförande och uppföljning görs med invånaren i centrum och kommunens stöd och service motsvarar olika individer och gruppers behov och förutsättningar. • Vänersborgs kommun verkar för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt för att ge bästa möjliga förutsättningar till utbildning och egenförsörjning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delaktighet Delaktighet handlar om att varje individ ska erbjudas möjlighet att vara delaktig i frågor och beslut som berör en själv, både för att det är en mänsklig rättighet att vara informerad om och delaktig i frågor som berör ens liv och rättigheter och för att säkerställa att verksamheten är effektiv, användbar och håller hög kvalitet. Det handlar också om att tillvarata invånarnas perspektiv och kunskap och främja människors möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. För att möjliggöra delaktighet behöver kommunen vara och uppfattas som transparent. Det ska vara tydligt varför kommunen gör och beslutar på ett visst sätt och vem som är ansvarig för vad. Detta är en förutsättning för att invånarna ska känna självständighet och egenmakt att påverka sitt liv och samhället de lever i men också för att tillit ska finnas till det demokratiska systemet. Delaktighet handlar också om att skapa system för att möjliggöra och att tillvarata invånarnas perspektiv i samhällsutvecklingen. I utvecklingen av digitaliseringen är det särskilt viktigt att nya verktyg som utvecklas fungerar för alla och främjar ökad delaktighet för olika samhällsgrupper. Vid olika typer av kriser bygger förmågan att både hantera och ta sig ur en kris på sammanhållning och samarbetsförmåga. Förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas kallas resiliens, vilket kan ses som ett direkt resultat av ett samhälle som bygger på delaktighet. • I Vänersborgs kommun tas invånarnas perspektiv och kompetens tillvara och invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i frågor och beslut som rör dem. • I Vänersborgs kommun har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna lyssnar och beaktar barnets åsikter och beslut tas utifrån barnets bästa. • Vänersborgs kommun använder digitalisering som verktyg för att stödja en hållbar verksamhetsutveckling och strävar efter datadriven perspektivgemenskap för att på bästa sätt gynna kommunens invånare. 6 Strategi för social hållbarhet Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD • Vänersborgs kommun är en trygg, fredlig och robust kommun där invånarna känner förtroende och sammanhållning med varandra. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av strategin sker efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år. Kommentar [EJ11]: Ändring från: Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess. Utvärdering sker efter halva strategiperioden. 7 SYNPUNKTSSAMMANSTÄLLNING KS Kommunstyrelseförvaltningen Kommenterad sammanställning av synpunkter i intern remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 Sammanfattning av viktigaste förändringarna Exempel på innehåll: • Vikten av att strategin inte bara fokuserar på könsuppdelning mellan män, kvinnor, flickor och pojkar, utan även inkluderar personer med annan könsidentitet. Detta har förtydligats i strategin under rubrik So­ cial hållbarhet. • Flera av delarna som beskrivs i strategin är en del i komplexa samhällsutmaningar, ökad polarisering och bristande tillit. Dessa är svåra för kommunen att lösa som enskild aktör och strategin skulle därför kunna komplet­ teras med betydelsen av nära samverkan, tex med civilsamhället. Strategin har kompletterats med betydelsen av samverkan under rubriken Social hållbarhet. • Synpunkt: Huvudansvaret bör tilldelas en nämnd och inte flera. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergri­ pande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. För­ tydligande kring ansvar och struktur finns under rubriken Strategin. Hur remissen har gått till Uppdraget att ta fram strategin är angivet i kommunstyrelsens verksamhetsplan 2023 (2023-02-22 § 34) och ska tolkas som ett igångsättningsbeslut. I november 2024 togs synpunkter in på strategin från förvaltningarna. Kommunstyrelsen beslutade 2025-02-26

§ 86 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan KS 2025/294 Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan. Sammanfattning av ärendet Enligt motionen behövs fler parkeringsplatser i Nordstan. Tre ställen lyfts fram där motionären menar att sammanlagt 12-16 nya platser skulle kunna anläggas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och drar slutsatsen att det är lämpligt att anlägga nya parkeringsplatser på de ställen där trafiksituationen tillåter det, på delar av Hamngatan och Kronogatan. Men det påtalas även att polisen behöver ha fria utryckningsvägar vilket gör det olämpligt att tillåta parkering på vissa av de föreslagna ställena. Beslutsunderlag • Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut KF 2025-06-18 Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Remis av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut från samhällsbyggnadsnämnden om svar på remiss av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Kommunstyrelsen arbetsutskotts behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut var följande: ”Kommunfullmäktige anser motionen besvarad genom att samhällsbyggnadsnämnden låtit utreda frågan. Kommunfullmäktige uppdrar samhällsbyggnadsnämnden att anlägga nya parkeringsplatser i Nordstan utifrån utredningens förslag”. Mathias Olsson (SD) yrkade bifall till motionen. I detta instämde Niklas Claesson (M). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelseförvaltningens förslag och Mathias Olssons (SD) yrkande. Ordföranden Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 ställde förslagen mot varandra och fann att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat enligt Mathias Olssons (SD) yrkande. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-03-17 Dnr: KS 2025/294 Handläggare Mottagare Pål Castell Kommunfullmäktige pal.castell@vanersborg.se 0521-72 10 91 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad genom att samhällsbyggnadsnämnden låtit utreda frågan. Kommunfullmäktige uppdrar samhällsbyggnadsnämnden att anlägga nya parkeringsplatser i Nordstan utifrån utredningens förslag. Sammanfattning av ärendet Enligt motionen behövs fler parkeringsplatser i Nordstan. Tre ställen lyfts fram där motionären menar att sammanlagt 12-16 nya platser skulle kunna anläggas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och drar slutsatsen att det är lämpligt att anlägga nya parkeringsplatser på de ställen där trafiksituationen tillåter det, på delar av Hamngatan och Kronogatan. Men det påtalas även att polisen behöver ha fria utryckningsvägar vilket gör det olämpligt att tillåta parkering på vissa av de föreslagna ställena. Fördjupad beskrivning av ärendet Motionen pekar på att tillgången till parkeringsplatser i Vänersborgs stadskärna är begränsad och i synnerhet i Nordstan. Motionen föreslår specifikt tre platser som möjliga till att anlägga fler parkeringsplatser på: Hamngatan 18-22, Kronogatan 3 och Residensgatan 14A-14B. Tillgången till parkeringsplatser i Nordstan är precis som motionen skriver något begränsad. Enligt de parkeringsinventeringar som görs årligen ligger beläggningsgraden på strax under 80% om vi räknar på parkeringar som har tider mellan 4-48 timmar. Kan vi tillskapa någon extra parkeringsplats utan att äventyra trafiksäkerheten eller framkomligheten så är det givetvis positivt. Alla de platser som föreslås i motionen kan dock inte genomföras då vi inte vill riskera att polisen hindras vid utryckningar vilket kan bli fallet på gatorna vid polisstationen. Vi ser dock att det skulle gå att tillskapa två extra platser på Hamngatan och vi bedömer också att det kan anläggas några parkeringsplatser på Kronogatan. Hamngatan 18-22 är enkelriktad och det är idag parkeringsförbud på båda sidor av detta avsnitt. Anledningen till förbudet är att polisen har sin garageutfart där och behöver säkerställa framkomligheten för utryckningar därifrån och därför inte lämpligt med nya parkeringsplatser på hela sträckan. Dock kan parkeringsförbudet närmast Norra gatan Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-17 Dnr: KS 2025/294 tas bort och då skapas en extra plats och även ytterligare en plats precis innan polisens garageutfart bör få plats. Längs Residensgatan 14A-14B råder också parkeringsförbud med anledning av polisens utryckningsväg åt det hållet. Dialog har skett med kommunpolis och de har fortsatt behov av parkeringsförbudet både på Hamngatan och Residensgatan. Beredning Motionen inkom 2025-06-03 Kommunfullmäktige remitterade 2025-06-18 motionen till kommunstyrelsen, som i sin tur remitterade den 2025-08-07 till samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden svarade på motionen 2026-02-26 efter att samhällsbyggnadsförvaltningen utrett frågan. Som underlag i samhällsbyggnadsförvaltningens utredning har använts trafikmätningar och dialog med polis och parkeringsvakt. Underlag Kommunfullmäktiges remittering till kommunstyrelsen 2025-06-18, § 94 Kommunstyrelsens remittering till samhällsbyggnadsnämnden 2025-08-07 Samhällsbyggnadsnämndens svar 2026-02-26, § 21 Jill Stor Chef avdelningen för näringsliv och strategisk samhällsplanering Bilagor Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Sändlista Motionär Samhällsbyggnadsnämnden rf >'1 250601 Ankom 2025 -06- 03 \^'(/u eracdcuakralzna Jrygådan'ant:hat Motion om att anläqsa fler parkerinqsolatser i Nordstan. Vänersborss kommun Bakgrund: Tillgången till parkeringsplatser i Vänersborgs stadskåirna år begråinsad, och detta gäller i synnerhet områdetNordstan. Mångaboende upplever svårigheter med att tri6a parkeringsmöjligheter i närheten av sina boståder, såirskilt under kvtills- och na6eiid. Det råder diirmed ett tydligt behov av fler boendeparkeringar for att frirbattra tillgängligheten och livskvaliteten för invånarna i området Bristen på parkeringsplatser skapar inte bara frusffation för de boende, utan kan aven påverka tryggheten, exempelvis vid längre gångavstånd fran bilen till bostaden nattetid- bessutom försvåras möjligheten att leva utan parkeringsstress i ett område dår många fastigheter saknar egna parkeringslösningar. För att möta detta behov ftireslår vi att kommunen undersöker möjligheten att anlägganya parkeringsplatser på särskilt angivna platser i Nordstan dår det bedöms vara genomförbart: . Hamngatanl*22: ca 8*10 Platser . Kronogatan 3z ca2-3 platser . Residensgatan 14A-148: ca2-3 platser Se nedanstående bild. De tilltanka parkedngsplatserna är markerat med svart' .d; rwor *c*si &rde! ; L.. ( t Förslag till beslut: l. Att Vtinersborgs kommun ufieder möjligheten att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan, med särskilt fokus på adresserna Hamngatan 18-22, Kronogatan 3 samt Residensgatan 4A- 48. 1 1 2. Att ufedningen även innefattar tekniska och juridiska förutsättningar, behovsanalys samt eventuell budget och tidsplan f{ir genomförande. € I Torbjorn Ledamot Sverigedemokraterna SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-06-18

§ 88), Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer (KF, 2017-11-22, § 176) Reglemente 2024-06-19 Samhällsbyggnadsnämnden Sida 1 Uppdrag och verksamhet

§ 90 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 KS 2026/105 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete skall kommunerna följa upp de brottsförebyggande insatserna minst vartannat år. Denna uppföljning avser de gemensamma insatser som företagits för att förebygga brott och främja trygghet under 2025. Uppföljningen bygger på medborgarlöftet för 2025 och 2026 och den samverkansöverenskommelse som tecknats mellan Vänersborgs kommun och Närpolisområde Östra Fyrbodal samt den antagna åtgärdsplanen för aktuell period. Beslutsunderlag • Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 • SSPF årsrapport 2025 • Uppföljning lokalt brottsförebyggande arbete i VBG 2025 • Protokoll BRÅ styrgruppsmöte 260302 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-03-20 Dnr: KS 2026/105 Handläggare Mottagare Sandra Björkstrand Kommunfullmäktige sandra.bjorkstrand@vanersborg.se 0720-83 89 91 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete skall kommunerna följa upp de brottsförebyggande insatserna minst vartannat år. Denna uppföljning avser de gemensamma insatser som företagits för att förebygga brott och främja trygghet under 2025. Uppföljningen bygger på medborgarlöftet för 2025 och 2026 och den samverkansöverenskommelse som tecknats mellan Vänersborgs kommun och Närpolisområde Östra Fyrbodal samt den antagna åtgärdsplanen för aktuell period. Fördjupad beskrivning av ärendet Det förnyade medborgarlöftet 2025 har inneburit ett skifte i det brottsförebyggande arbetets inriktning, från situationell prevention på Torpaområdet, med fokus på ett geografiskt område, till social prevention som handlar om att påverka individer och grupper genom sociala insatser, dessa riktat till kommunens ungdomar och unga vuxna. Åtgärdsplanen för det nya medborgarlöftet verkställdes under hösten 2025. Vid analys av trygghetsmätning 2024/2025 visar den på en positiv och statistiskt signifikant utveckling från 2024 och att det så kallade problemindexet har sjunkit. Beredning Ärendet har beretts av brottsförebyggande samordnare på kommunstyrelseförvaltningen. Beredningsgruppen för det lokalt brottsförebyggande arbetet ansvarar för framtagandet av den årliga uppföljningen till lokalt BRÅ, där styrgruppen tog 2025-03-02 beslut om att godkänna uppföljning 2025. Underlag Protokoll BRÅ styrgruppsmöte 260302 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-20 Dnr: KS 2026/105 Pernilla Bertilsson Chef för Juridik- och säkerhetsavdelningen Bilagor Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025. SSPF årsrapport 2025. Sändlista Länsstyrelsen – Enheten för brottsförebyggande arbete vastragotaland@lansstyrelsen.se Gruppen för främjande och förebyggande arbete för barn och unga alexander.oskarsson@vanersborg.se SSPF Vänersborg Årsrapport 2025 SSPF-koordinator Melissa Beganovic 2025-12-18 2 Innehållsförteckning SSPF i Vänersborg ....................................................................................................... 3 Måluppfyllelse 2025 ..................................................................................................... 3 Individärenden SSPF .................................................................................................... 4 Målbeskrivning ......................................................................................................... 4 Aktualiserade individärenden ................................................................................... 4 Antal inlyfta ärenden och utfall ................................................................................ 5 Antal ungdomar inlyfta av respektive SSPF-verksamhet .................................... 5 Brukarenkät .............................................................................................................. 5 Resultat av enkätsvar ............................................................................................ 5 Rapportering och informationsdelning ..................................................................... 6 SSPF gruppnivå ............................................................................................................ 6 Målbeskrivning ......................................................................................................... 6 Handlingsplan på gruppnivå ..................................................................................... 6 Åtgärder på gruppnivå .......................................................................................... 7 Samverkan inom SSPF ................................................................................................. 7 SSPF Arbetsgrupp .................................................................................................... 7 Professionella förmöten ............................................................................................ 8 Samverkan med andra aktörer .................................................................................. 8 Arbetet kring aktualiserade individer ....................................................................... 8 Utvecklingsområden i SSPF ......................................................................................... 9 Framgångsfaktorer i SSPF ......................................................................................... 10 Bilaga 1 – Statistik för avslutade SSPF-ärenden ........................................................ 12 Bilaga 2 – Brukarenkät ............................................................................................... 13 Bilaga 3 – SSPF Handlingsplan på gruppnivå ........................................................... 14 3 SSPF i Vänersborg SSPF är ett arbetssätt och en samverkansform som är avsedd för brottsförebyggande arbete kring ungdomar som bedöms vara i riskzonen för kriminalitet och/eller miss- bruk. Syftet med SSPF är att tidigt identifiera ungdomar i riskzon, effektivisera sam- verkan och tillsammans sätta in relevanta insatser. Arbetsgruppen/koordinator beslu- tar vilka ungdomar som ska aktualiseras för SSPF där ett samlat och tidigt agerande antas ge en kraftfullare synergieffekt. Detta motverkar de stuprörsproblem som kan uppstå vid samverkan mellan olika aktörer och att insatserna leder till att mål på lång och kort sikt uppfylls. Arbetet fokuserar främst på de ungdomar med identifierade riskfaktorer kopplat till kriminalitet eller beroendeproblematik i syfte att bryta det normbrytande beteendet så tidigt som möjligt. Syftet är även att SSPF arbetsgruppen ska vara en aktör i det brottsförebyggande arbetet på gruppnivå och identifiera trender eller risker i kommu- nen. Arbetsgruppen har mandat att ta fram förslag om hur man med samlat grepp kan arbeta brottsförebyggande och gemensamt i de olika myndigheterna/enheterna kring detta. Måluppfyllelse 2025 I SSPF styrdokument återfinns följande övergripande mål för 2025: • Den operativa arbetsgruppen har aktualiserat ungdomar där ett aktivt arbete med lämpliga och konkreta åtgärder på individnivå genomförts samt följts upp under nätverksmöten. Arbetsgruppen har under arbetsgruppsmöten samt i kontakt med koordinator lyfta in ungdomar för bedömning kring samverkan via SSPF. Arbetsgruppen har även under arbetsgruppsmöten följt inlyfta ungdomar för att säkerställa och möjliggöra ett aktivt arbete kring individer aktuella för SSPF. Under ”individärenden SSPF” finns en tyd- ligare beskrivning av antal ungdomar och samtycken inhämtade samt fördelning av verksamheter som lyft in ungdomar. Under 2025 kan det av statistiken utläsas en ojämn fördelning mellan antal ungdomar inlyfta av olika verksamheter vilket berörs mer under ”utvecklingsområden SSPF”. Koordinator har utifrån av arbetsgruppen framtaget flödesschema kallat till nätverks- möten där konkreta åtaganden upprättats i åtagandeplaner som förmedlats till alla deltagare i nätverksmötet och som följts upp under uppföljande nätverksmöten. • Den operativa arbetsgruppen har utvärderat befintliga åtgärder och vid be- hov skapat nya som kan vara ett medel för alla fyra aktörerna i SSPF. Under rubriken ”arbetet kring aktualiserade individer” återfinns exempel på åtagan- den som tagits fram under nätverksmöten. Koordinator har tillsammans med 4 arbetsgruppen tagit fram en brukarenkät för att utvärdera arbetet i SSPF utifrån fa- miljens upplevelse. Koordinator bedömer att mer utvecklingsarbete krävs kopplat till målet där arbets- gruppen under 2026 behöver ta fram rutiner för att utvärdera SSPF arbetet och åta- ganden kring individer utifrån måluppfyllelse i enskilda individärenden. • Den operativa arbetsgruppen har genom dialog och kartläggning identifierat ett brottsförebyggande område på gruppnivå som resulterat i en handlings- plan med konkreta åtgärder på selektiv och universell nivå. Arbetsgruppen har arbetat aktivt med målet där mer information kring arbetet på gruppnivå återfinns under ”SSPF gruppnivå” och i bilaga 3. Individärenden SSPF Målbeskrivning I SSPF styrdokument framgår följande mål på individnivå: • Skapa tydliga handlingsplaner för individer som blir aktuella i SSPF • Följa upp och sammanställa måluppfyllelse på individnivå • Rapportera kvartalsvis och informera andra instanser om arbetet gällande individer aktuella inom SSPF. Arbetet följs upp genom att mäta antalet regi- strerade ungdomar inom ramen för SSPF och om de har utvecklats posi- tivt/måluppfyllelse utifrån de åtgärder som angivits i handlingsplanen vid av- slut. Nedan följer en sammanställning av SSPF-arbetet kopplat till ovanstående mål. Aktualiserade individärenden SSPF ärenden aktualiseras efter bedömning av arbetsgrupp och/eller koordinator samt efter inhämtat samtycke till SSPF samverkan. I nuläget är 15 barn/ungdomar aktualiserade med en fördelning på: • Två åk 4 - Tärnanskolan och Fridaskolan • En åk 5 - Fridaskolan • Tre åk 6 – Holmängenskolan och Onsjöskolan • En åk 7 - Fridaskolan • Nio åk 8-9 – Torpaskolan och Silvertärnan Koordinator och arbetsgrupp har i dialog med styrgruppen valt att aktualisera barn som inte fyllt 12 år utifrån omvärldsbevakning samt för att möjliggöra ett tidigt och förebyggande arbete för barn som riskerar att utveckla begynnande kriminalitet eller beroendeproblematik. 5 Antal inlyfta ärenden och utfall Av 34 ungdomar som arbetsgruppen lyft in/koordinator bedömt är aktuella för SSPF har 17 samtycken hämtats in, 9 familjer tackat nej och vid 3 ärenden har den verk- samhet som lyft in ungdomen inte längre bedömt att det är aktuellt med SSPF. För 5 familjer pågår arbete kring inhämtning av samtycke. Ett ärende är avslutat med ej uppfyllda mål och ett ärende är avslutat med alla mål uppfyllda (se bilaga 1). Exempel på orsaker till att familjer tackar nej till SSPF samverkan eller att samtycke inte kunnat inhämtas är misstro till polisen, att ena vårdnadshavaren samtycker och andra inte samtycker samt att familjen upplever att de har tillräckligt med stöd eller inte vill ha stöd av socialtjänsten. Antal ungdomar inlyfta av respektive SSPF-verksamhet Nedan följer en sammanställning av antal ärenden inlyfta av de verksamheter som är aktuella för SSPF samverkan inom skola, socialtjänst, polis och fritid. • Silvertärnan: 3 • Fridaskolan: 6 • Dalboskolan: 1 • Vänerparken: 0 • Torpaskolan: 5 • Fritid: 4 • Socialtjänst: 16 • Polisen: 1 Brukarenkät Koordinator har tillsammans med arbetsgruppen tagit fram en brukarenkät i syfte att mäta familjens upplevelse av SSPF, vilka framgångsfaktorer familjen ser och för att fånga upp utvecklingsområden i SSPF arbetet. Vårdnadshavare och barn/ungdom er- bjuds att svara på enkäten 6 månader efter aktualisering och vid avslut. I nuläget har tre av fem familjer som erbjudits enkäten inkommit med svar. Resultat av enkätsvar Samtliga vårdnadshavare upplevde att de fått tillräckligt med information om SSPF innan första SSPF-mötet, att situationen för vårdnadshavarens eller ungdomens situ- ation förbättrats mycket och att oron minskat mycket. Två vårdnadshavare upplevde att de fått det stöd de behövt under ärendets gång och en vårdnadshavare svarade del- vis. Vid frågan om vad som varit mest hjälpsamt svarar vårdnadshavarna exempelvis ”Att prata tillsammans så att min dotter får hjälp” och ”Stöd för mitt barn”. Samtliga vårdnadshavare skulle rekommendera SSPF till någon de känner som har oro för sitt barn. Vad gäller ungdomar som har svarat anger samtliga att de blivit lyssnade på under SSPF-nätverksmöten, att de fick prata om det som var viktigt för dem samt att de 6 fick vara med och påverka planeringen framåt. Två ungdomar angav att de alltid kände sig förstådda och en angav för det mesta. Vid frågan om vad som hjälpt dem mest angav de exempelvis ”stöd, förändring” och ”att prata och lyssna”. En ungdom angav att de åtaganden som planerats på mötet blivit gjorde och två svarade delvis. Samtliga ungdomar upplever att SSPF mötena gjort att deras situation förbättrats mycket (se bilaga 2). Rapportering och informationsdelning Koordinator har under 2025 rapporterat statistik och hur arbetet kring enskilda indi- vider inom ramen för SSPF bedrivs kvartalsvis till styrgruppen. Samtliga verksamheter inom SSPF har under år 2024/2025 fått information om SSPF. Koordinator har sökt Mini-Maria och Ungas psykiska hälsa för att informera om SSPF, utan framgång. Arbetsgruppen skulle även informerat om SSPF på den centrala elevhälsans APM, vilket ställdes in. Koordinator har tillsammans med representanter från fritid genomfört en påfyllning kring SSPF för fritidsgårdarna och barnens kastanj utifrån uppmärksammade behov hos personalen. För att nå ännu fler föräldrar och ungdomar har koordinator tagit fram information om SSPF på arabiska och somaliska. Informationen finns tillgänglig för profession- ella och familjer på kommunens hemsida. SSPF gruppnivå Målbeskrivning Målet för SSPF gruppnivå har under 2025 varit att: • Dela viktig information om händelser, otrygga platser och trender. • Skapa tydliga handlingsplaner med mål och aktiviteter på gruppnivå. • Följa upp handlingsplaner vad gäller måluppfyllelse och förändring. • Skapa tydliga rapporter kvartalsvis och informera andra instanser om ar- betet. Nedan följer en sammanställning av arbetet kopplat till målen. Handlingsplan på gruppnivå SSPF koordinator har tillsammans med arbetsgruppen sammanställt en handlingsplan med åtaganden utifrån en av arbetsgruppen identifierad problembild. Arbetet på gruppnivå följs upp på arbetsgrupps- och styrgruppsmöten vid specifika uppfölj- ningsdatum (se bilaga 3). 7 Åtgärder på gruppnivå För att motverka den identifierade problembilden inom ett specifikt område i Väners- borgskommun tog arbetsgruppen fram kort- och långsiktiga åtgärder från de olika verksamheterna inom SSPF. De kortsiktiga åtgärderna innefattade ökad polisiär närvaro i området, utökat uppsö- kande arbete av socialtjänstens fältverksamhet, information om socialtjänsten upp- drag till berörda föräldrar av individ- och familjeomsorgens mottagningsgrupp för barn- och unga, temadag kring socialtjänstens arbete och orosanmälan på Torpaom- rådets caféverksamhet samt information till berörda skolors elevhälsoteam. Arbetsgruppen tog även fram långsiktiga åtgärder i form av en riktad föräldragrupp inom socialtjänsten regi med aktuella teman utifrån problembilden och uppmärksam- made behov. Föräldragruppen kommer erbjudas till besökare av torpaområdets café- verksamhet. Ytterligare åtgärd av förebyggande teamet inom socialtjänstens öppen- vård var att under 2025/2026 påbörja ett arbete med att upprätta strukturerade sam- verkansformer med tärnan skolan. Teamet kommer även påbörja utveckling kring ar- betssätt som exempelvis uppsökande arbete på skolan. Samverkan inom SSPF SSPF Arbetsgrupp I SSPF arbetsgrupp ingår representanter från skola, socialtjänst polis och fritid. Un- der år 2025 har arbetsgruppen haft mycket dialog om syftet/målet med SSPF, vad som gäller kring resurser till SSPF och vad det innebär i praktiken samt vad styrgrup- pen tänkt sig att SSPF-arbetet ska innebära och hur nätverksmöten ska se ut. En sam- syn finns kring att SSPF på individnivå ska leda till en förändring för att minska risk- faktorer och öka skyddsfaktorer för individen. Däremot uppmärksammades ett behov av fortsatt utvecklingsarbete för att tydliggöra syfte och mål med SSPF, arbetssätt för att nå målen samt förväntningar på verksamheternas representanter i arbetet kring en enskild ungdom/familj. Det här föranledde en kompetensutvecklingsdag som genom- fördes 16 december där ovanstående frågor arbetades med till viss del. En uppfölj- ning av kompetensutvecklingsdagen kommer ske under 2026 för att ta fram aktivite- ter för vidare arbete med frågorna. Arbetsgruppsmöten sker var tredje vecka i syfte att hålla en kontinuitet i SSPF arbe- tet, arbeta utvecklande och för att lyfta in individärenden. Under vårterminen närva- rade representant från polisen i ett av sju arbetsgruppsmöten vilket gjorde att arbets- gruppen efterfrågade polisens medverkan mer och såg behov av polisens kompetens i SSPF arbetet både vad gäller utvecklingsfrågor samt på individ- och gruppnivå. Un- der höstterminen resulterade det här i att representant från polisen avsatte en dag i månaden för arbetsgruppsmöten och nätverksmöten. När ordinarie representant varit förhindrad att delta har en ersättare närvarat på arbetsgruppsmötet. Koordinator och övriga representanter i arbetsgruppen upplever att polisens deltagande leder till ut- vecklande dialoger både vad gäller arbetet kring enskilda individer och samverkan i stort. 8 Under året har även representanter från skolan varit frånvarande utifrån att det upp- stått händelser på skolan där representanten arbetar. För att inte tappa kontinuiteten och uppföljning av inlyfta individärenden bedömer koordinator att det finns behov av att se över hur rutiner för att möjliggöra för arbetsgruppsrepresentanter att ha hög närvaro på arbetsgruppsmöten. Professionella förmöten Under år 2025 har koordinator tillsammans med arbetsgruppen utvecklat befintliga rutiner/arbetssätt kring nätverksmöten och tagit fram nya utifrån behov. Arbetsgrup- pen uppmärksammade ett tydligt behov av ett förmöte inför ett nätverksmöte med fa- miljen i syfte att planera, öka samsyn mellan professionella och för att öka förutsätt- ningarna för ett givande nätverksmöte med familjen. Förmöten har bidragit till en tydligare struktur i SSPF arbetet kring individer samt bättre förutsättningar för koor- dinator att stötta professionella/vuxna i ungdomens nätverk och leda nätverksmöten. Samverkan med andra aktörer I dialog med enhetschef på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har koordinator tagit fram rutiner och samtyckesblankett för BUPs medverkan i SSPF-nätverksmöten kring individer som behöver stöd av sjukvården. Vårdpersonal har därefter deltagit i de SSPF-nätverksmöten som koordinator kallat till kring individer där behovet finns. Koordinator har utifrån ett individärende även varit i kontakt med tränare på fotbolls- klubben Vänersborgs FK för att undersöka möjlighet till deltagande på nätverksmöte och samverkan kring en ungdom. Koordinator bedömer att utvecklingsarbete krävs för att undersöka om och på vilket sätt föreningslivet kan involveras i SSPF arbetet. Arbetet kring aktualiserade individer Koordinator har under år 2025 stöttat professionella i individärenden med fokus på att SSPF-möten ska leda till konkreta åtgärder och resultat, inte enbart vara ett forum för informationsdelning vilket behöver genomsyra arbetet med individer för att en förändring ska vara möjlig. Det har förtydligats att arbetet med individerna sker mel- lan nätverksmöten och att professionella kan agera/skapa åtaganden tillsammans för att stötta ungdomar/deras familjer. Det här har lett till gemensamma åtaganden där exempelvis fritidsgården i samverkan med skolan bidragit med praktikplats till en SSPF ungdom, studiebesök på fritidsgården, samtalstider via socialtjänst i anslutning till eller i skolan samt gemensamma hembesök av skola/socialtjänst. Koordinator ser dock ett fortsatt behov av att konkretisera, förankra och förtydliga tidsåtgång för nät- verksmöten och arbetet/åtaganden kring SSPF-ärenden i verksamheterna. Det finns fortsatt oklarheter kring resursfrågan i arbetet med SSPF-individer och svårigheter med att samordna nätverksmöten där representanter från framför allt fritid samt polis har svårt att medverka på möten. Även det här kommer berördes kort på utvecklings- dagen 16 december och behöver följas upp under 2026. 9 Utvecklingsområden SSPF Vänersborg ➢ Syfte och mål med SSPF: Fortsatt utvecklingsarbete krävs i arbetsgruppen och styrgruppen för att tydliggöra syfte och mål med SSPF samt förvänt- ningar på verksamheternas representanter i arbetet kring en enskild ung- dom/familj. Koordinator ser även behov av kompetensutveckling kring: - Samverkan (samhandlande) där alla förväntas dra sitt strå i stacken. - Förändringsarbete kring enskilda individer för att undvika förväntningar på ”uppsträckningsmöten” eller informationsdelningsmöten. Vilka framgångs- faktorer för förändring framkommer i forskning och vad kan bli kontrapro- duktivt för en förändringsprocess eller samverkan. Frågan kommer följas upp efter 16 december 2025. ➢ Rutiner för aktualiserad ungdom i SSPF-verksamheter: Koordinator har un- der året uppmärksammat att verksamheter inom skolan och socialtjänsten utöver SSPF-nätverksmöten fortsatt har sina ordinarie möten kopplat till indi- viden utifrån de rutiner som finns i verksamheten. För att undvika att redan möteströtta familjer väljer att avsluta SSPF på grund av för många möten be- höver rutiner/arbetssätt ses över när en ungdom är aktualiserad för SSPF- samverkan. ➢ Nätverksmöten: Att samordna nätverksmöten där berörda verksamheter har möjlighet att delta har visat sig vara en svårighet, där framför allt polis och fritid har svårt att delta utifrån exempelvis bemannings- och prioriteringsfrå- gor samt schemaläggning. Det här leder till längre startsträckor, tröga proces- ser och uteblivet deltagande vilket i sin tur påverkar resultatet och effekten av SSPF-samverkan för familjen. Ärendeexempel: I ett ärende där ena föräldern driver eget företag och därför enbart kan delta under förmiddagar har det varit mycket svårt att samordna nätverksmöten. Fritidsgårdspersonal arbetar enbart dagtid på tisdagar och representant från polisen har avsatt var tredje torsdag för arbetsgruppsmö- ten och nätverksmöten. Det här gör det omöjligt att samordna ett nät- verksmöte där alla representanter kan delta. Det har även resulterat i att re- presentanter uteblivit och att tid för nätverksmötet inte kunnat ske i närtid. Inga mål är ännu uppfyllda i åtagandeplanen. 10 ➢ Tidiga orossignaler: Koordinator ser att fortsatt utvecklingsarbete krävs till professionella kring att identifiera, konkretisera, uttrycka och stå för begyn- nande oro/orossignaler. ➢ Ärendefördelning: SSPF riktar sig till alla högstadieskolor i Vänersborg. I nulä- get är inga ungdomar från Vänerparkens skola och Dalboskolan aktuali- serade. Dialog har förts med berörda skolor där det på Vänerparken framgår att oro/risker som gör en ungdom lämplig för SSPF inte har identifierats. På Dalboskolan framgår att orossignaler uppmärksammas, men hanteras på andra sätt. Rutiner för att lyfta in ärenden från dessa skolor behöver ses över. Även polisen har inkommit med få ärenden vilket kräver en analys av orsak för att ta fram förbättringsområden. ➢ Sysselsättning till ungdomar: Arbetsgruppen har uppmärksammat att det finns behov av sysselsättning/aktiviteter till SSPF-ungdomar, vilket berörs av prioriterade insatser i BRÅ handlingsplan. ➢ Samverkan med föreningsliv: Arbetsgruppen ser även behov av att under- söka på vilket sätt SSPF i Vänersborg ska samverka med föreningsliv/civilsam- hälle, vilket även det berörs av prioriterade insatser i BRÅ handlingsplan. ➢ Rutiner för utvärdering: Koordinator bedömer att fortsatt utvecklingsarbete krävs för att ta fram rutiner för utvärdering kopplat till SSPF arbetet, samver- kan och måluppfyllelse i individärenden. Framgångsfaktorer SSPF Vänersborg ➢ Brukarenkät: Utifrån resultatet av brukarenkäten framgår att familjens upp- levelse av SSPF överlag är positiv och att familjen uppfattar att de får stöd kring sin situation. ➢ Polisens deltagande: I ärenden där polisen varit involverad har koordinator fått till sig att familjerna uppskattar polisens deltagande/åtaganden i nätverks- möten. Koordinator har även uppmärksammat att ungdomar/familjer som va- rit avvaktande till polisen börjat se polisen som en tillgång efter nätverksmö- ten där polis deltagit. ➢ Möjligheter vid inhämtat samtycke: När ett samtycke till SSPF finns kring en individ möjliggör det en snabb samordning vid akuta situationer. 11 Ärendeexempel: Utifrån inhämtat samtycke till SSPF kunde skola, social- tjänst och fritid snabbt samordna insatser och mobilisera resurser vid en kris- situation för familjen utifrån ett redan inbokat professionellt förmöte. Sam- tycket möjliggjorde en snabb situationsanpassad åtagandeplan som social- sekreterare kunde förmedla till familjen trots att nätverksmöte utifrån famil- jens situation inte kunde bokas in. ➢ Konkreta behovsanpassade åtagandeplaner som följs upp kontinuerligt: Tydliga åtagandeplaner med konkreta mål och åtaganden från verksamheter runt ungdomen, som följs upp kontinuerligt av koordinator både i arbetsvar- dagen och vid nätverksmöten ger resultat i form av måluppfyllelse och för- ändring för familjen. Det möjliggör ett behovsinriktat aktivt stöd för familjen med fokus på positiv förändring. Ärendeexempel: I ett ärende där ovanstående fungerat har ungdomen gått från 60% frånvaro vid start av SSPF till 14% frånvaro. Koordinator har tillsam- mans med familjen upprättat kontakt med Ungas psykiska hälsa där ungdo- men fått samtalsstöd utifrån skattningar som visat på medelsvår depression. Ungdomen har även fått stöd kring sin sömn/medicinering för sömnen. Både ungdomen och förälder fick samtalsstöd utifrån riktade mål i åtagandepla- nen av socialtjänsten. Både förälder och ungdom uttrycker en förbättrad hemsituation med mindre konflikter, bättre mående och minskad oro. Konflik- terna i skolan har minskat markant och ungdomen har fått förbättrade relat- ioner till vuxna i skolan. De flesta målen i ärendet har uppfyllts och reviderats för att bibehålla den positiva förändringen för familjen. 12 Bilaga 1 – Statistik för avslutade SSPF-ärenden Sä tare tis tik a v s n d e n S S luP F ta.x dls ex 13 Bilaga 2 – Brukarenkät Brukarenkät för barn/ungdomar Vuxen 2025.docx Brukarenkät för vuxna U n g d o m 2 0 2 5 .d o c x 14 Bilaga 3 – SSPF Handlingsplan på gruppnivå g H ru a n p p dn lin iv å g s p - S S laP nF V ä n e rs b o rg .p d f 2026-02-20 1 (6) Beredningsgruppen BRÅ Kommunfullmäktige Styrgrupp BRÅ Gruppen för främjande och före- byggande arbete för barn och unga Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 Denna uppföljning avser de gemensamma insatser som företagits för att fö- rebygga brott och främja trygghet, under 2025, genom samverkan mellan Vänersborgs kommun och Närpolisområde Östra Fyrbodal, samt i samar- bete med civilsamhälle och föreningsliv. Uppföljningen bygger på Medborgarlöftet för 2025 och 2026 och den sam- verkansöverenskommelse som tecknats mellan Vänersborgs kommun och Närpolisområde Östra Fyrbodal samt den antagna åtgärdsplanen för aktuell period. Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete skall kommunerna följa upp de brottsförebyggande insatserna minst vartannat år. Uppföljningen ligger till grund för utvecklingen av fortsatt samverkan och som Medborgarlöfte den särskild betydelse, eftersom de är kommunicerade med kommuninvånarna. Beredningsgruppen för det lokalt brottsförebyg- gande arbetet ansvarar för framtagandet av den årliga uppföljningen till Lo- kala BRÅ. Effektanalys av Medborgarlöfte 2025 Det förnyade Medborgarlöftet 2025 har inneburit ett skifte i det brottsföre- byggandearbetets inriktning, från situationell prevention på Torpaområdet till social prevention riktat till kommunens ungdomar och unga vuxna. Åt- gärdsplanen för det nya Medborgarlöftet effektuerades under hösten 2025. 1. Syfte och målbild Medborgarlöftet i Vänersborg 2025-2026 syftar till att rikta åtgärder mot normbrytande beteenden bland ungdomar och unga vuxna i risk- zon för att bli brottsaktiva, samt att rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna, därtill utveckla samarbetet med före- ningsliv och civilsamhälle. Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 23 90 0521-72 19 60 kommun@vanersborg.se www.vanersborg.se 2 Vid analys av Trygghetsmätning 2024/2025 visar den på en signifi- kant positiv utveckling från 2024 och att det så kallade problemin- dexet har sjunkit. Brottsstatistik 2024 visar total på 4163 anmälda brott och för 2025 preliminärt 4125 anmälda brott. Generellt för 2025 går det att konstatera att brottsligheten inte ökar i Vänersborg men en fördjupad analys kommer ligga till grund för Lägesbild 2026. 2. Teori och förväntade mekanismer Åtgärdsplanens insatser effektueras främst genom ett utvecklat SSPF-arbete som förväntas ge följande; - tidig upptäckt av riskbeteende minskar framtida brott och ord- ningsstörningar - snabbare och koordinerade insatser förhindrar eskalation - förstärkt stöd till målgruppen minskar risk för rekrytering till kri- minalitet - ökad vuxennärvaro i ungdomars vardagsmiljöer - förbättrad relation mellan ungdomar och myndigheter - minskad belastning på problemområden Under 2025 har även den polisiära närvaron i Vänersborg ökat ge- nom att stora delar av ingripandeverksamheten utgår från Väners- borg samt att områdespolisen bytt inriktning till att arbeta mer lång- siktigt med exempelvis narkotikabrott. En effekt av detta är att nar- kotikabrottslighet och dess statistik initialt kan komma öka. Genomförda och prioriterade insatser 2025 1. Rikta åtgärder mot normbrytande ungdomar och unga vuxna i riskzon, för att bli brottsaktiva Samverkansformen SSPF, skola, socialtjänst, polis och fritid, är cen- tral för Vänersborgs brottsförebyggande arbete. Inför 2025 tillsattes en koordinator för SSPF på heltid och målet för SSPF på gruppnivå har under 2025 varit att: - Dela viktig information om händelser, otrygga platser och trender. - Skapa tydliga handlingsplaner med mål och aktiviteter på grupp- nivå. - Följa upp handlingsplaner vad gäller måluppfyllelse och föränd- ring. - Skapa tydliga rapporter kvartalsvis och informera andra instanser om arbetet. SSPF har i nuläget 15 aktualiserade barn/ungdomar från årskurs 4–9 från Tärnanskolan, Fridaskolan, Holmängeskolan, Onsjöskolan, Tor- paskolan och Silvertärnan. Av 34 aktuella ungdomar har 17 sam- tyckt till SSPF, nio tackat nej och fem är under pågående samtyckes- process. Vanliga orsaker till avböjt samtycke är misstro mot polisen, oenighet mellan vårdnadshavare och upplevelsen av att tillräckligt 3 stöd redan finns. Brukarenkäter visar att både ungdomar och vård- nadshavare upplever tydliga förbättringar och minskad oro efter del- tagande. Arbetet på gruppnivå har fokuserat på informationsdelning, handlingsplaner och uppföljning. Samverkan har stärkts, särskilt ge- nom ökat deltagande från polisen och utveckling av rutiner för nät- verksmöten och förmöten. Vidare förs dialog med Barn- och ung- domspsykiatrin (BUP) för framtagande av rutiner och samtyckes- blankett för BUP:s medverkan i SSPF-nätverksmöten kring individer som behöver stöd av sjukvården. Inom Kultur och fritidsförvaltningen har vissa utmaningar identifie- rats kopplat till det ökande antalet unga som enskilda fritidsledare ska vara stöd för. SSPF är en bra samverkansform men ställer ökade krav och förväntningar på fritidsledarna. Då fritidsledarna har ett uppdrag att hålla fritidsgårdarnas öppettider så blir det en utmaning med arbetstider och schemaläggning då möten hålls under ex. för- middagar. Svårigheter att byta schematider då öppettiderna på kväl- len ska säkerställas. Det medför en del övertidskostnader och mycket merarbete med schemaläggning för Kultur och fritidsförvaltningen i dagsläget. Förväntan på att sätta individuella mål, uppföljning, doku- mentation och erbjuda meningsfulla aktiviteter även utanför fritids- gården skiljer sig mot de arbetssätt som fritidsledarna arbetar efter idag. De nya förutsättningarna kräver båda kompetensutveckling samt ytterligare resurser. Utvecklingsområden framöver är bland annat att tydliggöra SSPF:s syfte, fördela resurser, minska möteskrav för familjer och förbättra närvaron från polis och fritid. Vidare behövs rutiner för inlyft från alla skolor och tillgängliga aktiviteter/sysselsättning för ungdomarna inom SSPF. Kompetensutveckling inom SSPF-arbetet. En heldag fortbildning ge- nomfördes för de berörda inom Vänersborgs SSPF-arbete den 16 de- cember med bland annat Kickie Söderberg som handleder och utbil- dar kommuner inom SSPF arbeten. Se bilaga: SSPF Årsrapport 2025 2. Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna Riktad feriepraktik Beredningsgruppen för BRÅ kommer tillskapa en arbetsgrupp för den riktade feriepraktiken inom vilken deltagare från SSPF kommer beredas plats genom ordinarie feriepraktik anordnande men med de nödvändiga anpassningar målgruppen behöver. Vidare kan nya prak- tikplatser, riktad handledning och längd på praktik behöva justeras genom arbetsgruppens försorg. I samband med avslutad feriepraktik sker uppföljning av aktiviteten och planering av fortsatta insatser uti- från handlingsplanen. 4 3. Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle Uppföljning Kultur och Fritidsförvaltningen: Arbetet har påbörjats på det sätt att Kultur och Fritidsförvaltningen deltagit i Kommunsty- relseförvaltningen arrangerade föreningsträffar och har i dagsläget inte arrangerat separata träffar för att undvika belastning på för- eningsrepresentanternas tid. Kultur och fritidsförvaltningen har fört samtal med Riksidrottsförbundet Idrottsutbildarna som ses som en viktig samverkanspart. 4. Träffpunkter föräldrar/föräldracaféer Under 2025 har Träffpunkt/Föräldracafé genomförts en förmiddag i veckan av Familjens hus i samverkan med ASI (Arbetsmarknad Sysselsättning Integration), i Barnens Kastanjs lokaler. Syftet har va- rit att skapa tillitsfulla relationer, ge samhällsinformation samt er- bjuda föräldrastöd och arbetsmarknadsstöd, inklusive språkträning och information om körkort. Biblioteket har besökt verksamheten månadsvis med böcker och material för svenskaträning. Under våren informerade samtliga Individ- och familjeomsorgs enheter om sina verksamheter, och några deltagare medverkade i nattvandring under Aqua Blå tillsammans med familjebehandlare. Höstens fokus har va- rit körkortsteori varannan vecka, samt information från Ung- domsmottagningen och Riksidrottsförbundet Idrottsutbildarna. Del- tagandet har i genomsnitt varit cirka 10 personer under våren och 22 under hösten, inklusive en mindre grupp män. Behovet av verksam- heten kvarstår, och Familjens hus utreder en utökning på Torpa för enbart riktat föräldrastöd samt möjligheten att etablera fler Träff- punkter/Föräldraforum i samverkan med andra aktörer och med stöd av BRÅ:s beredningsgrupp. Från Barnens Kastanjs sida är det fördelaktigt att föräldracaféer an- ordnas i området Torpa, men det gör också att personalen tar emot en ökad förväntan från föräldrarna mellan träffarna. Mellan träffarna på föräldracafé återkommer föräldrarna till verksamheten och det blir då Kultur och fritidsförvaltningens personal som finns på plats för frågor osv. 5. Systematiskt förebygga och motverka välfärdsbrottslighet Åtgärd: att systematisera arbetet med start i att medvetandegöra samt identifiera och analysera risker. Ett uppdrag från Styrgruppen BRÅ till Kommunens ledningsgrupp om att påbörja det systematiska arbetet för att förebygga och mot- verka välfärdsbrottslighet har påbörjats genom arbetet för interkon- troll. Genom internkontroll arbetet skall kartläggning och inneva- rande lägesbild för Vänersborgs kommuns verksamheter medvetan- degöras i samtliga verksamheter. Detta arbete har inletts under 2025. 5 Kommunikation och Dialog Stora delar av det brottsförebyggande arbetet i Vänersborg sker inom verk- samheternas grunduppdrag. De ovanstående 5 punkterna utgör de särskilda satsningarna för 2025 och 2026. Det brottsförebyggande arbetet har utöver dessa betydelsefulla insatser som tar sin utgångspunkt i möten med våra kommuninvånare och därför värdefulla att belysa i uppföljningen av åtgär- derna. Invånardialoger har genomförts riktat under året i Frändefors i samband med den fördjupade översiktsplanen, särskild vikt lades vid trygghetsfrågor. Vidare har besök vid koloniträdgårdar genomförts efter att oro uttryckt i samband med Hållbarhetsveckan. Polisens Trygghetsmätning för 2025 visar på generella förbättringar jämfört med 2024 och vid en analys på områdesnivå (Torpa, Vargön och Lands- bygd) kan mindre avvikelser skönjas. Närpolisområde Östra Fyrbodal ger prioritet till arbetet mot narkotika som de anser är ett av de allvarligaste problemen inom sitt distrikt. Vänersborgs kommuns drogförebyggande arbete är omfattande och betydelsefullt och en central del i det brottsförebyggande arbetet och innevarande åtgärdsplan. En sammanfattande beskrivning av det drogförebyggande arbetet i anslutning till det brottsförebyggande uppdraget biläggs. Den 4 december stod Vänersborgs kommun som värd för Länsstyrelsens delregionala BRÅ-konferens i Fyrbodal ”Tillsammans i det Brottsförebyg- gande arbetet” med ett 90-tal deltagare. Situationell prevention Situationell prevention avser de platsbaserade insatser som sker inom det brottsförebyggande arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen vidtar åtgärder och utarbetar stödjande dokument i syfte att säkerställa huvudmannens ansvar enligt gällande lag- stiftning. Arbetet omfattar krav på beredskapsplaner vid samtliga enheter samt rutiner för att förhindra att obehöriga har tillträde till huvudmannens verksamheter under verksamhetstid. Under 2025 har arbetet kring Båtsamverkan intensifierats i samarbete med båtklubbarna, fokus har varit vid Sanden och Länsan, skadegörelse och till- grepp har minskat betydligt vilket även främjar vår besöksnäring och mins- kar antalet olycksfall i marin miljö. Under 2025 har insatser för Grannsamverkan efterfrågats i större utsträck- ning än tidigare från kommuninvånare, av resursbrist har detta enbart kunnat mötas i en mindre omfattning. 6 Under sommaren 2025 genomfördes riktade insatser för att tillse en mer le- vande stadskärna genom att bland annat öppethålla Norra Kiosken med kommunvärdar och Polarna, därtill projekt ”Sommargata” genom Forum Vänersborg. Bedrägerier är en brottsrubricering som fortsätter att öka både nationellt och lokalt, från 558 anmälda brott 2024 till 728 anmälda brott 2025. I detta sticker ”bedrägeri genom social manipulation” ut för Vänersborg med en högre andel anmälda brott. Som förbyggande insats för detta finns arbetet som kommunpolisen medverkar i tillsammans med kommunens konsument- vägledare och arbetet mot bedrägerier, samt arbetet tillsammans med nä- ringslivskontoret och företagare mot butiksstölder. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20260302 Protokoll från Vänersborgs kommun BRÅ Styrgruppsmöte Datum: 260302 Tid: 13.00 – 16.30 Plats: Bojen Sekreterare Sandra Björkstrand Justerare Henrik Harlitz Paragrafer

§ 94 Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan KS 2025/294 Beslut Kommunfullmäktige remitterar ärendet till kommunstyrelsen. Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras av kommunfullmäktige inom ett år. Sammanfattning av ärendet Torbjörn Moqvist (SD) har inkommit med motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan. Beslutsunderlag • Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Kommunfullmäktiges behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslog ovanstående beslut till avgörande och fann att kommunfullmäktige bifallit förslaget. Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande DELEGERINGSBESLUT 1(1) Kommunstyrelsen 2025-08-07 Dnr: KS 2025/294 Handläggare Johanna Gustafsson Johanna.Gustafsson@vanersborg.se Remis av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Beslut Kommunstyrelsen remitterar motionen om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan till samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning Kommunfullmäktige har remitterat ärendet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ordförande ser i samråd med kommunstyrelsens presidium att ärendet behöver remitteras vidare till samhällsbyggnadsnämnden. Regelverk Beslutet är fattat med stöd av delegeringsordning för kommunstyrelsen, antagen den 9 oktober 2024 § 163, punkten 2.10 - Remiss och återremiss av ärenden som ska beslutas i kommunstyrelsen eller som ska beredas för beslut i kommunfullmäktige. Underlag  Kommunfullmäktiges beslut 2025-06-18 § 94  Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Benny Augustsson Förtroendevald Sändlista för beslut 8 Samhällsbyggnadsnämnden e d 8 d 0 8 d 3 0 6f c- 9 4 a 4- 5 c 4 8- 2 0f 6- 0 4 c 5 a 6 e e: c n e er Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: ur e r ef V 46 ä 2 n e 8 r 5 s b V o ä r n g e s r k s o b m or m g un S V u ä n n d e s rs g b a o ta rg n 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kommun@vanersborg.se at n g Sida 533 av 1125 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Benny Augustsson 8 e d 8 d 0 8 d 3 0 6f c- 9 4 a 4- 5 c 4 8- 2 0f 6- 0 4 c 5 a 6 e e: c n e er ef e r ur at n g Sida 534 av 1125 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-02-26

§ 96 Godkännande av yttrande avsende utredning om e- förslag KUFRN 2025/104 Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner yttrande avseende utredning om e-förslag. Protokollsanteckning Gunilla Cederbom (V) önskade lämna följande protokollsanteckning vilket godkändes av ordförande: Vänsterpartiet yrkade avslag på motion om utreda E-förslag i kommunfullmäktige. Nu ser vi att utredningen inte tillräckligt har beskrivit de nackdelar med E-förslag som finns. Eftersom det krävs ett antal röster för att förslaget ska gå vidare i processen blir det en begränsande faktor att få sitt förslag prövat. Förslag med smalt men viktigt innehåll riskerar falla bort. Det gynnar invånare med nätverk och kommunikationsvana. Risk för kampanjer och tillfälliga opinioner. Det blir en tröskel som riskerar minska engagemang. Vi ser därför en försämrad möjlighet till delaktighet och engagemang att införa E- förslag i stället för nuvarande medborgarförslag. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige biföll 2024 en motion om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen och att ärendet skulle samberedas med demokrati- och jämställdhetsberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram den begärda rapporten för remiss till berörda nämnder. Svar ska vara Kommunstyrelseförvaltningen tillhanda senast 31 oktober. Remissen har också kompletterats med demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande. Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat ett yttrande som svar på remissen. Yttrandet kan sammanfattas med att nämnden ställer sig positiv till utredningens förslag om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun, med justering att åldersgränsen tas bort. Nämnden ser mycket positivt på de möjligheter detta ger för ökat engagemang bland invånare, och särskilt barn och unga, effektivare hantering och stärkt demokrati inom vårt ansvarsområde, i enlighet med mål och uppdrag. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-10-28 Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse Godkännande av yttrande avseende utredning om e-förslag • Yttrande avseende utredning om e-förslag • Demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande över rapport om E-förslag - möjligheter och risker med medborgarförslag- e-förslag • Beslut DEMBER 2025-09-10 Yttrande över rapport - Utreda möjligheterna att införa e-förslag som verktyg för medborgardialog • Utredning e-förslag Sändlista Kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande YTTRANDE 1(3) Kultur- och fritidsnämnden 2025-10-06 Dnr: KUFRN 2025/104 Handläggare Mottagare Amanda Christiansdotter Kommunstyrelsen amanda.christiansdotter@vanersborg.se 0521-72 24 36 Yttrande avseende utredning om e-förslag Bakgrund Kommunfullmäktige biföll 2024 en motion om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen och att ärendet skulle samberedas med demokrati- och jämställdhetsberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram den begärda rapporten för remiss till berörda nämnder. Svar ska vara kommunstyrelseförvaltningen tillhanda senast 31 oktober. Remissen har också kompletterats med demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande. Yttrande I rapporten framgår att skillnaden mellan dagens medborgarförslag och det föreslagna e- förslag ligger i att ett e-förslag kvalificerar sig för vidare handläggning genom röster från allmänheten. Idag lämnas medborgarförslag in i kommunen via en e-tjänst eller via brev. Efter en bedömning om förslagen tillmötesgår formaliakraven går dessa vidare till handläggning, i några fall via remiss till en eller flera nämnder. Flera kommuner har ersatt medborgarförslag och infört e-förslag. Anledningen är flera, dels att öka den demokratiska transparensen och dialogen genom att låta förslagen bli röstade på, ett annat är för att prioritera handläggningstid för de förslag som genom röstning visat sig ha störst intresse. Vänersborgs kommun har de tekniska förutsättningarna att införa e-förslag. Sammantaget förslås kommunen ersätta dagens medborgarförslag med e-förslag med nedanstående urvalskriterier:  Folkbokförda i kommunen är välkomna att lämna eller rösta på ett e-förslag.  Alla över 13 år kan lämna eller rösta på ett e-förslag. 7 9f 4  Alla förslag som får 50 röster går till handläggning. d b 0 b  Förslag är publicerade och möjliga att rösta på i 90 dagar. d 0 4 e Kultur- och fritidsnämnden anser att förslaget ligger i linje med mål och uppdrag om att d- 5 8 stärka delaktighet och inflytande inom kultur- och fritidsområdet. Nämnden ser också 8 2- att detta kan främja demokratiska värderingar och medskapande, där invånare ges 3 8 4 möjlighet att påverka. 1- 4 1 d Under punkt 2.4 Process framgår att inlämning av förslag kan göras både digitalt och 7- 6 3 fysiskt. År 2025 är det 3 procent av befolkningen som är äldre än 15 år 5 8 1 d 6 e: n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: er e Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 216 av 1125 Si Kultur- och fritidsnämnden YTTRANDE 2(3) 2025-10-06 Dnr: KUFRN2025/104 som inte använder internet. Ålder är den faktor som har störst påverkan på internetanvändandet eftersom det i princip bara är de i pensionsåldern (11%) som inte använder internet. Andelen som använder e-legitimation (till exempel mobilt Bank-ID) har ökat från 93 procent år 2024 till 95 procent år 2025. Av befolkningen som är i arbetsför ålder 18–64 år använder så gott som alla, 99 procent, mobilt Bank-id. Detta står i kontrast till de i pensionsåldern - endast 84 procent av de som är 65 år eller äldre använder mobilt Bank-id. Bland de som är 76 år eller äldre är det drygt 7 av 10 som använder mobilt Bank-id år 2025. År 2021 var det uppemot varannan vilket alltså visar på en tydlig ökning bland de äldsta sett över tid.1 Även om användandet av både internet och e-legitimation ökar successivt så finns det ändå en grupp som riskerar att hamna i ett (digitalt) utanförskap. Utifrån detta anser nämnden att det är viktigt att e- förslag går att lämna in både digitalt och fysiskt. I samma avsnitt framgår också att förslag handläggs av aktuella instanser, men inte under hur lång tid. I regelverket kring e-förslag bör det framgå hur lång handläggningstiden maximalt får vara. I rapporten föreslås att röstningstiden ska vara 90 dagar. Det är en relativt lång tid, och kan riskera att frågan svalnar eller att medborgare tröttnar. Inlämnat förslag ska också administreras och handläggas efter utgången röstningstid och behandlas politiskt, så för lång röstningstid kan bli kontraproduktiv. Det kan vara en riskfaktor, som inte står med i riskanalysen. Förslaget bör därför utvärderas en tid efter införande och eventuellt justeras, både vad gäller röstningstid och antal röster. Under avsnittet omvärldsbevakning framgår en tabell med exempel från andra kommuner kring spärr för antal röster, åldersgränser med mera. Av dessa sex exempel är det bara en kommun som har en åldersgräns. Samtidigt står det i efterföljande text att flera kommuner har valt en åldersgräns på 13 år mot bakgrund av att detta även är åldersgränsen för att använda bank-id. Nämnden ställer sig något frågande till detta, om det innebär att det gjorts fler jämförelser som inte framgår. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för kultur- och fritidsnämnden och föreslår därför att åldersgränsen tas bort. Genom att i stället inte ha någon åldersgräns (likt många andra kommuner) för att lämna och rösta på e-förslag, skapas nya möjligheter för barn och unga att göra sina röster hörda. Det stärker deras känsla av delaktighet och ansvar för kommunens utveckling, och ger oss som nämnd bättre förutsättningar att fånga upp deras idéer och behov. 7 9f 4 Nämnden vill också lyfta fram att dagens system innebär att nämnden och förvaltningen d b lägger tid på att handlägga förslag som ibland saknar förankring eller brett stöd. Med e- b 0 d förslag, där endast de förslag som fått ett visst antal röster går vidare till handläggning, 0 4 d- e kan vi arbeta mer resurseffektivt och i stället fokusera på de frågor som engagerar fler. 8 5 8 Införande av e-förslag bör bidra till: 2- 3 8 4  Att fler barn och unga engagerar sig i frågor som rör kultur, idrott och fritid, och 1- 4 1 att deras perspektiv synliggörs i nämndens arbete. d 7- 3 6 5 8 1 d 6 1 Internetstiftelsen. Rapport: Svenskarna och internet 2025. En årlig studie av svenska folkets internetvanor. e: n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: er e Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 217 av 1125 Si Kultur- och fritidsnämnden YTTRANDE 3(3) 2025-10-06 Dnr: KUFRN2025/104  Att vi får in förslag som har ett brett stöd bland invånarna, vilket gör våra insatser mer relevanta och efterfrågade.  Att handläggningen av förslag blir mer effektiv, vilket frigör resurser till utveckling av verksamheten. Sammanfattningsvis ställer sig kultur- och fritidsnämnden positiv till utredningens förslag om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun, med justering att åldersgränsen tas bort. Nämnden ser mycket positivt på de möjligheter detta ger för ökat engagemang bland invånare, och särskilt barn och unga, effektivare hantering och stärkt demokrati inom vårt ansvarsområde, i enlighet med mål och uppdrag. Ann-Sofie Dolk Olsson Anna Svensson Ordförande Förvaltningschef 7 4 9f d b b 0 d 0 4 e d- 8 5 8 2- 3 8 4 1- 4 1 d 7- 3 6 5 8 1 d 6 e: n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: er e Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 218 av 1125 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Ann-Sofie Ulrika Maria Olsson Date: 2025-10-29 07:37:18 BankID refno: 019a2eaf-4340-7e56-bac4-e7642deb26c3 Ann-Sofie Olsson 7 4 9f d b b 0 d 0 4 e d- 8 5 8 2- 3 8 4 1- 4 1 d 7- 3 6 5 8 1 d 6 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 219 av 1125 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur- och fritidsnämnden 2025-10-13 Dnr: KUFRN 2025/104 Handläggare Mottagare Amanda Christiansdotter Kultur- och fritidsnämnden amanda.christiansdotter@vanersborg.se 0521-72 24 36 Godkännande av yttrande avseende utredning om e- förslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner yttrande avseende utredning om e-förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige biföll 2024 en motion om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen och att ärendet skulle samberedas med demokrati- och jämställdhetsberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram den begärda rapporten för remiss till berörda nämnder. Svar ska vara kommunstyrelseförvaltningen tillhanda senast 31 oktober. Remissen har också kompletterats med demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande. Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat ett yttrande som svar på remissen. Yttrandet kan sammanfattas med att nämnden ställer sig positiv till utredningens förslag om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun, med justering att åldersgränsen tas bort. Nämnden ser mycket positivt på de möjligheter detta ger för ökat engagemang bland invånare, och särskilt barn och unga, effektivare hantering och stärkt demokrati inom vårt ansvarsområde, i enlighet med mål och uppdrag. Beredning Ärendet har beretts internt på förvaltningen. Underlag • Remiss av utredning av e-förslag, delegeringsbeslut 2025-09-17. • Utredning e-förslag, kommunstyrelseförvaltningen. • Beslut och yttrande från demokrati- och jämställdhetsberedningen, 2025-09-10. • Yttrande avseende utredning om e-förslag, 2025-10-06. Kultur- och fritidsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2025-10-13 Dnr: KUFRN 2025/104 Anna Svensson Förvaltningschef Sändlista Kommunstyrelseförvaltningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2025-10-23

§ 98 Godkännande av årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal KS 2026/184 Beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning för 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunfullmäktige noterar informationen om likvidation, slutredovisning och överlåtelse av arkivansvar för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Godkännande av årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal • Årsredovisning 2025 samt begäran om ansvarsfrihet för Fyrbodals Räddningstjänstförbund • Begäran om ansvarsfrihet verksamhetsår 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om bokslut, internkontrollrapport och revision 2025 • Årsredovisning 2025 för Räddnigstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdes yttrande 2025 om Räddningstjänsten Fyrbodal • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Grundläggande granskning för 2025 från Räddningstjänsten Fyrboda Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 • Årsredovisning 2025 med revisionsberättelse från Räddningstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdets yttrande 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om likvidation för reglemente om semesterlåneskuld och arkiv • Protokoll från förbundsdirektionen 2026-02-24 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 99 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/184 Beslut Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jäv Henrik Harlitz (M) och Göran Svensson (MBP) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Ansvarafrihet för förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) • Beslut KSAU 2026-04-20 Godkännande av årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal • Årsredovisning 2025 samt begäran om ansvarsfrihet för Fyrbodals Räddningstjänstförbund • Begäran om ansvarsfrihet verksamhetsår 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om bokslut, internkontrollrapport och revision 2025 • Årsredovisning 2025 för Räddnigstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 • Det sakkunniga biträdes yttrande 2025 om Räddningstjänsten Fyrbodal • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Grundläggande granskning för 2025 från Räddningstjänsten Fyrboda • Årsredovisning 2025 med revisionsberättelse från Räddningstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdets yttrande 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om likvidation för reglemente om semesterlåneskuld och arkiv • Protokoll från förbundsdirektionen 2026-02-24 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 105 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente KS 2024/280 Beslut Kommunfullmäktige antar revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt bilaga, och upphäver därmed nu gällande dokument, antagen av kommunfullmäktige 2024-06-19, § 97. Deltog inte i beslutet Henrik Harlitz (M) deltog inte i beslutet. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till revidering från samhällsbyggnadsnämnden 2024-04-11, § 61 har inkommit, där följande föreslås: • Punkt 5 ”underhåller och ansvarar för kommunens på allmän plats placerade statyer uppförda före år 2023, springbrunnar, flaggstänger och dylikt”, i samhällsbyggnadsnämndens reglemente ta bort ”statyer uppförda före år 2023”. Förslag till revidering har tagits fram mot bakgrund av samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till mål- och resursplan för 2025. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Antagandedokument - Reglemente samhällsbyggnadsnämnden • Jämförelsedokument - Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 106 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente KS 2024/654 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderat reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13, § 142. 2. Anta reviderat reglemente för byggnadsnämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01, och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2025-04-16, § 48. 3. Anta reglemente för teknik- och servicenämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och därmed upphäva samhällsbyggnadsnämndens reglemente, antagen av kommunfullmäktige 2017-11-22, § 182. Deltog inte i beslutet Henrik Harlitz (M) deltog inte i beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17, § 184 att uppdra kommunstyrelsen att ta fram reglementen för berörda nämnder i enlighet med den beslutade nämndstrukturen. Förslaget som tagits fram fokuserar på nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Övriga uppgifter i reglementena, bland annat nämndernas sammansättning och utskott kommer behandlas senare. I förslaget har fokus varit att tydliggöra gränsdragningarna i uppdrag och ansvarsområden mellan nämnderna kopplat till strategiska samhällsbyggnadsfrågor och samhällsbyggnadsprocessen. Förslaget innebär ytterligare att kommunstyrelsen ansvarar för kommunens fastigheter ur ett ägar- och strategiskt perspektiv, medan teknik- och servicenämnden ansvarar för den operativa hanteringen av byggnader och bebyggda fastigheter. På så vis skapas en tydlig ansvarsfördelning mellan strategisk styrning och operativ verksamhet, vilket kan minska risken för otydlighet i beslutsvägar och ansvar mellan nämnderna. I byggnadsnämndens och kommunstyrelsens reglementen föreslås ett förtydligande kring ansvar kopplat till beslut, ansökningar och handläggning av planbesked. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente • Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente. • Antagandedokument - Kommunstyrelsens reglemente • Antagandedokument - teknik- och servicenämnden • Antagandedokument - Reglemente Byggnadsnämnden • Jämförelsedokument - Kommunstyrelsens reglemente • Jämförelsedokument - teknik och servicenämndens reglemente • Jämförelsedokument - Byggnadsnämndens reglemente Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 107 Remissvar- Utredning av möjligheterna att införa E- förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag SOC 2025/250 Beslut Socialnämnden översänder yttrande enligt bilaga till kommunstyrelsen. Bilaga/bilagor Bilaga 5: Yttrande avseende Utredning av möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag Bilaga 6: Reservation Ida Hildingsson (V) Reservation Ida Hildingsson (V) reserverar sig skriftligt mot beslutet i enlighet med bilaga 6. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige biföll 2024-12-11 Anders Strands (SD) motion om att utreda eförslag som ett verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen och att ärendet skulle samberedas med demokrati-och jämställdhetsberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram den begärda rapporten för remiss till berörda nämnder. Socialnämndens yttrande framgår av bilagan Yttrande avseende utredning av möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Beslutsunderlag • Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2025-10-07 • Remiss av utredning av e-förslag • E-förslag utredning • Komplettering av remiss- utredning av möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag Sändlista Handläggare av ärendet Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande YTTRANDE 1(2) Socialnämnden 2025-10-06 Dnr: SOC 2025/250 Handläggare Mottagare Zana Savic Kommunstyrelsen zana.savic@vanersborg.se Veronica Wallin veronica.wallin@vanersborg.se Yttrande avseende Utredning av möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag Bakgrund Utredningen har tagits fram efter en bifallen motion om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun. E-förslag innebär att medborgare kan lämna in förslag digitalt, och att förslag som får tillräckligt många röster från allmänheten går vidare till handläggning. Syftet är att öka medborgarnas inflytande och engagemang samt att effektivisera hanteringen av förslag. Kommunstyrelsen har remitterat utredningen till berörda nämnder. Huvudpunkter i utredning: - E-förslag ersätter dagens medborgarförslag. - För att lämna eller rösta på ett e-förslag krävs att man är folkbokförd i kommunen och över 13 år. - Förslag publiceras i 90 dagar och behöver 50 röster för att gå vidare till handläggning. - Kommunen har tekniska förutsättningar för att införa e-förslag. - E-förslag bedöms öka demokratisk transparens, effektivitet och medborgarinflytande. - För att inkludera personer som inte har digitala möjligheter föreslås att förslag även kan lämnas fysiskt i kommunhusets reception och på bibliotek. Yttrande Socialnämnden ställer sig positiva till utredningens förslag om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun. Nämnden ser att e-förslag kan bidra till ökat medborgarinflytande, större transparens och en mer effektiv hantering av förslag. Socialnämnden vill särskilt betona vikten av att e-förslagssystemet utformas så att även personer som saknar digitala kunskaper eller tillgång till digitala verktyg ges möjlighet att lämna in och rösta på förslag. Det är viktigt att tillgängligheten säkerställs genom alternativa inlämnings- och röstningsmöjligheter. I utredningen föreslås kommunhusets reception samt biblioteket som möjliga alternativa platser för inlämning. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs kommun Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se social@vanersborg.se 462 85 Vänersborg Vänersborg Socialnämnden YTTRANDE 2(2) 2025-10-06 Dnr: SOC2025/250 Socialnämnden vill även understryka vikten av att e-förslagssystemet utformas med robusta säkerhetsfunktioner som förhindrar att samma individ kan rösta på ett förslag flera gånger. Detta är avgörande för att säkerställa rättvisa och tillförlitliga röstningsresultat. Nämnden vill också uppmärksamma att själva benämningen "e-förslag" kan upplevas utesluta de som inte är digitalt kunniga. Samtidigt är det ett vedertaget begrepp som används av många kommuner i Sverige, vilket bidrar till en tydlig och enhetlig kommunikation kring denna typ av medborgardialog. Dan Nyberg Karin Hallberg Ordförande socialnämnden Förvaltningschef Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs kommun Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se social@vanersborg.se 462 85 Vänersborg Vänersborg Reservation - Ärende 11 - Utredning av möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag Yttrandet från socialnämnden är sparsamt utifrån nämndens ansvarsområden och olika mågruppers möjligheter till jämlika förutsättningar att påverka sina liv. Det finns flera delar som saknas i yttrandet, bland annat barnperspektivet - det vill säga barn och ungas möjlighet till inflytande nu när gränsen föreslås att sättas vid 13 år. Vänsterpartiet är emellertid mot förslaget om att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag och delar inte yttrandets positiva inställning till att gå över till E-förslag. Syftet med E-förslag anser Vänsterpartiet vara att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Vänsterpartiet instämmer däremot i yttrandets synpunkter att tekniken kring E-förslag kan exkludera flera grupper av invånare, t ex äldre, personer med funktionsnedsättning och en del barn, att lämna förslag. Det finns risker att E-förslag från t ex landsbygden med färre invånare eller minoritetsgrupper inte uppnår det antal röster som krävs för handläggning. Samtidigt som frågorna kan vara angelägna och bidra till en mer jämlik och inkluderande kommun. Om förslaget införs vill Vänsterpartiet inte se någon åldersgräns. Vi vill bibehålla/öka barn och ungas möjlighet till inflytande. Vänsterpartiet vill också ge möjlighet till alla som bor eller arbetar i kommunen möjlighet att lämna in förslag, dvs inget krav på folkbokföring. Både t ex nyanlända och arbetspendlare kan ha kloka synpunkter. Vänsterpartiet anser att, om E-förslag införs, ska invånare kunna rösta “anonymt”. Självklart måste en röstande legitimera sig, men personen ska ha möjlighet att markera att namnuppgiften inte finns med vid publiceringen. Om namnet blir offentligt kan det ha en avhållande faktor. Invånare kanske inte vågar riskera att det kommer ut var de har sina sympatier. Det bör även fortsatt vara möjligt att presentera sitt förslag i kommunfullmäktige då det är viktigt att fler röster får ta plats i det offentliga rummet. Ida Hildingsson (V) 2025-10-30 - Vänersborg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2025-10-28

§ 108 Riktlinje för uppsiktsplikt KS 2026/204 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinje för uppsiktsplikt Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, kommunala bolag samt kommunalförbund där kommunen är medlem. För att tydliggöra hur detta ansvar ska fullgöras i praktiken har en riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt tagits fram. Riktlinjen beskriver vad uppsiktsplikten innebär och vilka verksamheter den omfattar, samt tydliggör kommunstyrelsens ansvar och befogenheter inom uppsiktsplikten. I riktlinjen anges hur uppsikten ska utövas inom ramen för kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocesser, bland annat genom uppföljning av nämnders och bolags måluppfyllelse, ekonomi och internkontroll samt genom dialoger och särskilda uppsiktsdialoger. Riktlinjen tydliggör även den förstärkta uppsiktsplikten över kommunala bolag, vilket innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om bolagens verksamhet bedrivits i enlighet med kommunalt ändamål och inom ramen för kommunala befogenheter. Syftet med riktlinjen är att skapa en tydlig och gemensam struktur för kommunstyrelsens uppsiktsarbete samt säkerställa en systematisk och ändamålsenlig uppföljning. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Riktlinje för uppsiktsplikt • Riktlinje för uppsiktsplikt • Riktlinje för uppsiktsplikt Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 109 Antagande av riktlinje för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning KS 2026/65 Beslut Kommunstyrelsen antar Regler för e-förslag enligt bilaga. Kommunstyrelsen uppdrar kommunstyrelseförvaltningen att lansera tjänsten för e- förslag och att återkomma med rapport över implementeringen av e-förslag efter ett års drift. Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga. Denna ersätter därmed nu gällande arbetsordning antagen 2023-09-13 § 139. Bilaga Bilaga 3: Regler för e-förslag Sammanfattning av ärendet Ärendet avser antagande av regler för e-förslag och revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning. Reglerna stärker invånarnas möjligheter till delaktighet och anger ramar för vem som kan lämna och stödja e-förslag, hur förslag publiceras och vem som ansvarar för drift och implementering (kommunstyrelsen). Revideringen av kommunfullmäktiges arbetsordning syftar till att åstadkomma den utmönstring av medborgarförslag som beslutats av fullmäktige 2025-12-17 § 185 och en reglering rörande hanteringen av protokollsanteckningar. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Antagande av riktlinje för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning • Antagande av regler för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning • Kommunfullmäktiges beslut 2024-10-09 § 163 med tillhörande reservation • Kommunfullmäktiges arbetsordning – jämförelsedokument • Kommunfullmäktiges arbetsordning – antagandehandling • KSF - Invånardialog genom e-förslag • KSF - Medborgardialog genom medborgarförslag • E-förslag utredning • Remissvar över utredningen av e-förslag Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Anders Strand (SD) yrkade bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns ett förslag till beslut, kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med förslaget. Sändlista Handläggare av ärendet Samtliga nämnder Kommunikationsavdelningen Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 110 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda KS 2026/151 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Sammanfattning av ärendet Riktlinjen är ett komplement till den nya lagstiftning som träder i kraft 1 juli 2025 och syftar till att stärka skyddet för förtroendevalda som riskerar hot, våld eller otillåten påverkan i sina uppdrag. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda • Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda • Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda – antagandedokument • Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda – jämförelsedokument • Riktlinje för att förebygga och hantera hat hot och våld mot förtroendevalda Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns ett förslag till beslut, kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med förslaget. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 111 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor för Räddningstjänsten Fyrbodal KS 2025/479 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, beslutsutgåva daterad 2026-01-30, samt att handlingsprogrammet ska gälla för Räddningstjänsten Fyrbodals verksamhet inom Vänersborgs kommun. Sammanfattning av ärendet Handlingsprogrammet beskriver hur Räddningstjänsten Fyrbodal ska arbeta med förebyggande insatser, operativ räddningstjänst och förmågeutveckling för att skapa ett tryggt och säkert Fyrbodal. Programmet bygger på aktuella riskanalyser, statistik och befolkningsprognoser i de sju medlemskommunerna. Det tydliggör hur räddningstjänsten ska möta både vardagsolyckor och mer omfattande händelser som bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen, skogsbränder och extremväder. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor för Räddningstjänsten Fyrbodal • Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) • Information om korrigeringar i beslutsunderlag, Handlingsprogram för Räddningstjänsten Fyrbodal • Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2023:778) om skydd mot olyckor • Fördjupad beskrivning av samråd från Räddningstjänsten Fyrbodal • Beslut om handlingsprogram från Räddningstjänsten Fyrbodal Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 112 Antagande av Strategi för social hållbarhet KS 2024/298 Beslut Kommunfullmäktige 1. Antar Strategi för social hållbarhet. 2. Upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. 3. Ändrar första stycket under ”Social hållbarhet” i Strategi för social hållbarhet till: ”Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda och har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader”. Sammanfattning av ärendet Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet med utgångspunkt i regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Strategin gäller samtliga nämnder. Uppföljning görs efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år. Strategi för social hållbarhet ersätter Strategisk inriktning integrationssamverkan, då det tidigare dokumentets övergripande mål, att alla kommunmedlemmar, på lika villkor och oberoende av kulturell eller etnisk bakgrund, ska kunna delta i samhällsgemenskapen, ligger i linje med strategins syfte om ett socialt hållbart samhälle för alla. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Antagande av Strategi för social hållbarhet • Antagande av Strategi för social hållbarhet • Strategi för social hållbarhet • Strategi för social hållbarhet med spårbara ändringar Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 • Sammanställning av nämndernas synpunkter från remisshantering av strategi för social hållbarhet • Beslut KS 2025-02-26 Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 • Samhällsbyggnadsnämndens beslut om godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 • Socialnämndens yttrande avseende Remiss av social hållbarhetsstrategi • Godkännande av yttrande gällande Social från kultur- och fritidsnämnden • Beslut om svar på remiss Strategi Social hållbarhetsstrategi 2030 från Byggnadsnämnden • Beslut om remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 från barn- och utbildningsnämnden • Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande för Social hållbarhetsstrategi 2030 • Bilaga 1 - Strategisk inriktning Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Mats Andersson (C) yrkade bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns ett förslag till beslut, kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med förslaget. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 114 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan KS 2025/294 Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan. Sammanfattning av ärendet Enligt motionen behövs fler parkeringsplatser i Nordstan. Tre ställen lyfts fram där motionären menar att sammanlagt 12-16 nya platser skulle kunna anläggas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och drar slutsatsen att det är lämpligt att anlägga nya parkeringsplatser på de ställen där trafiksituationen tillåter det, på delar av Hamngatan och Kronogatan. Men det påtalas även att polisen behöver ha fria utryckningsvägar vilket gör det olämpligt att tillåta parkering på vissa av de föreslagna ställena. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut KF 2025-06-18 Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Remis av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut från samhällsbyggnadsnämnden om svar på remiss av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Torbjörn Moqvist (SD) yrkade bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns ett förslag till beslut, kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med förslaget. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 118 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 KS 2026/105 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete skall kommunerna följa upp de brottsförebyggande insatserna minst vartannat år. Denna uppföljning avser de gemensamma insatser som företagits för att förebygga brott och främja trygghet under 2025. Uppföljningen bygger på medborgarlöftet för 2025 och 2026 och den samverkansöverenskommelse som tecknats mellan Vänersborgs kommun och Närpolisområde Östra Fyrbodal samt den antagna åtgärdsplanen för aktuell period. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-04-20 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 • Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 • SSPF årsrapport 2025 • Uppföljning lokalt brottsförebyggande arbete i VBG 2025 • Protokoll BRÅ styrgruppsmöte 260302 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20

§ 121 Godkännande av årsredovisning 2025 för Kunskapsförbundet Väst KS 2026/230 Beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Kunskapsförbundet Väst 2025 • Beslut DKFV 2026-03-24 Budget 2025 årsredovisning • Revisionsberättelse 2025 Kunskapsförbundet Väst • Årsredovisning 2025 Kunskapsförbundet Väst • Bilagor till revisionsberättelse Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunstyrelsen 2026-04-20 Dnr: KS 2026/230 Mottagare Handläggare Kommunfullmäktige Johan Högmark johan.hogmark@vanersborg.se Godkännande av årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet avseende Kunskapsförbundet väst Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beredning Ärendet har beretts på kommunstyrelseförvaltningen i samråd med kommunfullmäktiges presidium i enlighet med 37 § i kommunfullmäktiges arbetsordning. Underlag • Revisionsberättelse 2025 Kunskapsförbundet Väst med bilagor • Beslut DKFV 2026-03-24 Budget 2025 årsredovisning • Årsredovisning 2025 Kunskapsförbundet Väst Pernilla Bertilsson Avdelningschef Sändlista Kunskapsförbundet Väst SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Direktionen Kunskapsförbundet Väst Sammanträdesdatum 2026-03-24

§ 122 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Kunskapsförbundet Väst 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/230 Beslut Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jäv Madelaine Karlsson (S), Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Henrik Harlitz (M) valdes till justerare. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Kunskapsförbundet Väst 2025 • Beslut DKFV 2026-03-24 Budget 2025 årsredovisning • Revisionsberättelse 2025 Kunskapsförbundet Väst • Årsredovisning 2025 Kunskapsförbundet Väst • Bilagor till revisionsberättelse Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 123 Godkännande av årsredovisning 2025 för Fyrbodals kommunalförbund KS 2026/223 Beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Fyrbodals kommunalförbund 2025 • Årsredovisning 2025 för Fyrbodals kommunalförbund • Beslut om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Revisionsberättelse med tillhörande handlingar Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunstyrelsen 2026-04-20 Dnr: KS 2026/223 Handläggare Mottagare Johan Högmark Kommunfullmäktige johan.hogmark@vanersborg.se Godkännande av årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet avseende Fyrbodals kommunalförbund Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beredning Ärendet har beretts på kommunstyrelseförvaltningen i samråd med kommunfullmäktiges presidium i enlighet med 37 § i kommunfullmäktiges arbetsordning. Underlag • Årsredovisning 2025 för Fyrbodals kommunalförbund • Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Beslut om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Revisionsberättelse med bilagor Pernilla Bertilsson Avdelningschef Sändlista Fyrbodals kommunalförbund Årsredovisning 2025 Direktionen 26 mars 2026 Förbundsordning och Verksamhetsplanens innehåll Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalregionen. Ett övergripande mål för verksamheten är "Ökad attraktionskraft för Fyrbodalsregionen" och ett "Att stödja och utveckla det kommunala självstyret". Tre insatsområden i verksamhetsplanen: • Regional utveckling • Kompetensförsörjning • Välfärdsutveckling Verksamhetens utveckling 2025 • Årets resultat +187 tkr, vilket låg i linje med den antagna budgeten och därmed uppnåddes det lagstadgade balanskravsresultatet. • Överskottet består till stor del av ökade ränteintäkter. • Den ekonomiska utvecklingen visar på god ekonomisk hushållning, med stark kostnadskontroll och en förbättrad soliditet, från 7% (2024) till 10% (2025). • Antal pågående projekt, 44st • Antal avslutade projekt, 13st • Antal särskilt finansierade verksamheter, 12st Delägda bolag • Innovatum AB • Stark och stabil utveckling med hög aktivitet inom projekt- och startupverksamhet. God ekonomisk kontroll, stärkt kompetens- försörjning och positiva prognoser. • Gryning Vård AB • Ny styrelserepresentant för Fyrbodals kommunalförbund - Malin Hedelin • Ny VD Ivan Stepic har tillträtt. • De två boendena som har varit stängda har fått tillstånd att öppna upp igen. • Mediapoolen AB • Verksamheten har löpt på enligt plan. Regional utveckling • Geopolitiska händelser har påverkat näringslivet under året. Business Region Väst etablerat och två större etableringar har gjorts under perioden (båda hos T Engineering) • Satsningar görs inom målet "attraktiva livsmiljöer". Den demografiska försörjningskvoten tillsammans med en svag befolkningsutveckling gör att ytterligare satsningar för att stärka attraktionskraften i delregionen behövs. "Det goda Livet i Dalsland 2" har startat upp. • Inriktningsdokument för infrastruktur och energiförsörjning har tagits fram. Fyrbodals kommunalförbund tilldelades GreenPower Swedens elektrifieringspris 2025. Vi behöver fortsatt verka för en minskad sårbarhet och ökad robusthet. Kompetensförsörjning • Omställning och reformer inom offentlig sektor, inte minst förändringar i skollagstiftning, påverkar och präglar i hög grad arbetet och får stöd i strukturerad samverkan och stöttning. • En Kompetensbehovsrapport har tagits fram för Fyrbodalsområdet. Under året har även en vuxenutbildningsrapport och en gymnasierapport tagits fram, där bland annat utbildningsutbud och elevresor ses som hinder för matchning till utbildning och jobb. • Projekt Fenixz kommuner genomförde de sista utbildningarna under hösten innan avslut med resultat som översteg målet, närmare 1 400 anställda har getts möjlighet till ca 23 000 timmar kompetensutveckling under två år. Välfärdsutveckling • Processtöd för välfärdens omställningar, t.ex nya SoL, både genom inrättande av kommungemensamt utvecklingsforum samt stöd i lärprocessen där kommunerna får strukturerat stöd för lärande och utveckling samordnat av kommunalförbundet. • Främjande och samordning lokalt och delregionalt av de nationella strategierna psykisk hälsa (Det handlar om livet) och demens (Varje dag räknas). • FoU och Hälsokällan har på kommunernas uppdrag genomfört en rad utbildningar och kunskapshöjande seminarier, till exempel kring samverkan med vårdnadshavare, avimplementering, föräldrastödsprogram. Strukturerat metodologiskt stöd har getts för att stärka en kunskapsbaserad socialtjänst. Personal & arbetsmiljö • Friskfaktorarbete pågår, fokus under 2025 på verktyget "Bättre möten” och feedback. • Enkät Hållbart medarbetarindex genomförd med gott resultat. • Markant ökning av antalet sjukskrivna i jämförelse med samma period förra året. (8,7 % jämfört med 4,6 % föregående år). God ekonomisk hushållning Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning har uppnåtts 2025  Bedömning: uppnått De tre finansiella målen har uppnåtts för 2025 • Konkurrenskraftigt och innoativt näringsliv • Långsiktig stabil soliditetsnivå • Stark samverkan mellan utbildning och arbetsliv • Budget i balans, intäkter ska överstiga kostnader • Livslångt lärande • God likviditet • Stark samverkan • Forskning, kunskapsutveckling och kvalitet  Bedömning: delvis uppnått • Utvecklande, hälsofrämjande och tidiga insatser • En god och hållbar arbetsmiljö • Attraktiva livsmiljöer • Robust och sammanhållen samhällsplanering • En god och meningsfull kommunikation Framtidsutsikter • Den ekonomiska utvecklingen för medlemskommunerna och demografin påverkar förbundets ekonomiska förutsättningar. • Reviderad förbundsordning för kommunalförbundet. • Ny programperiod och budget på EU-nivå närmar sig, ny RUS, valår och • DRUM-samarbetet med 13 istället för 14 medlemskommuner påverkar de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna negativt. • Stora reformer i kommunerna kräver hög grad av samarbete över gränserna framförallt för de små kommunerna. • Värdkommun Trollhättan Stad skapar kostnadseffektivitet och stabilitet. • Överenskommelse nytt samverkansavtal för delregionala utvecklingsmedel. • Ny avtalsrörelse påverkar löneöversynsarbetet. Bokslut 2025-12-31 14 Resultaträkning Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 Verksamhetens intäkter 65 047 61 298 Verksamhetens kostnader -65 325 -63 239 Avskrivningar -301 0 Verksamheternas nettokostnader -579 -1 940 Skatteintäkter 0 0 Generella statsbidrag och utjämning 0 0 Verksamhetens resultat -579 -1 940 Finansiella intäkter 797 2 151 Finansiella kostnader -31 -2 007 Resultat efter finansiella poster 187 -1 796 Extraordinära poster: 0 0 Årets resultat 187 -1 796 Driftredovisning Belopp i tkr 2025 2024 Resultat Resultat Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Basverksamhet Projekt 11 459 -11 263 196 13 772 -15 568 -1 796 Verksamheter via avtal 35 520 -35 560 -40 28 995 -28 995 0 SUMMA TOTALT 6158 8 84645 -6-158 6 85374 13817 6230 4 64892 -6-250 2 64852 -1 7960 Belopp i tkr Basverksamhet Budget Utfall Avvikelse Medlemsavgift Övriga intäkter 10 447 10 414 -33 1 961 1 045 -916 SUMMA INTÄKTER 12 408 11 459 -949 Personalkostnader -8 374 -7 766 608 Politiska arvoden, ordförande och revision -283 -283 0 Möteskostnader politiker och tjänstemän -50 -62 -12 Konsultkostnader Internhyra -258 -262 -4 Administrativa kostnader -1 670 -330 1 340 -1 227 -2 014 -787 VästKom -546 -546 0 SUMMA KOSTNADER -12 408 -11 263 1 145 REDOVISAT RESULTAT 0 196 196 Förslag till beslut • Direktionen beslutar att godkänna Årsredovisning 2025. FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26

§ 124 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Fyrbodals kommunalförbund 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/223 Beslut Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jäv Mats Andersson (C), Lena Eckerbom Wendel (M), Henrik Harlitz (M) och Benny Augustsson (S) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Bo Carlsson (C) övertog ordförandeskapet. Madelaine Karlsson (S) valdes till justerare. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Fyrbodals kommunalförbund 2025 • Årsredovisning 2025 för Fyrbodals kommunalförbund • Beslut om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Revisionsberättelse med tillhörande handlingar Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 125 Godkännande av årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst KS 2026/222 Beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst 2025 • Revisionsberättelse 2025 för Tolkförmedling Väst • Årsredovisning 2025 från Tolkförmedling Väst • Tjänsteskrivelse om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Internkontrollrapport 2025 från Tolkförmedling Väst • Protokollsutdrag från Tolkförmedling Väst om årsredovisning 2025 • Sakkunniga biträdets yttrande om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Tolkförmedling Västs förbundsordning 2026-01-01 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-20 Dnr: KS 2026/222 Handläggare Mottagare Johan Högmark Kommunfullmäktige johan.hogmark@vanersborg.se Godkännande av årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet avseende Tolkförmedling Väst Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beredning Ärendet har beretts på kommunstyrelseförvaltningen i samråd med kommunfullmäktiges presidium i enlighet med 37 § i kommunfullmäktiges arbetsordning. Underlag • Årsredovisning 2025 från Tolkförmedling Väst • Tjänsteskrivelse om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Internkontrollrapport 2025 från Tolkförmedling Väst • Protokollsutdrag från Tolkförmedling Väst om årsredovisning 2025 • Revisionsberättelse 2025 för Tolkförmedling Väst • Sakkunniga biträdets yttrande om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Tolkförmedling Västs förbundsordning 2026-01-01 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-20 Dnr: KS 2026/222 Pernilla Bertilsson Avdelningschef Sändlista Tolkförmedling Väst Bilaga till revisionsberättelse Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Tolkförmedling Väst 2026-03-03 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwd itwhi tcho cnofindfeidnecen c e> 1 TolkförmedlingVäst-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Tolkförmedling Väst revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och Innehåll årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. 01 Sammanfattning 3 Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med 02 Inledning 7 kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 03 Översiktlig granskning av 14 Som del av en revision enligt Standard för kommunal processer räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela 04 Granskningsresultat- 16 revisionen. Räkenskapsrevision Sundsvall den 3 mars 2026 05 Granskningsresultat- 19 God ekonomisk hushållning Kristoffer Bodin Liz Gard 06 Granskningsresultat- 23 Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 01 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Tolkförmedling Västs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål/verksamhetsmål Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 315 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravsresultat på -215 Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det tkr. Totalt kvarstår ingenting att återställa då förbundet hänvisade till inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att synnerliga skäl för att inte återställa föregående års underskott. anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 02 Inledning Azets > Move forward with confidence 7 Inledning Vi har av Tolkförmedling Västs revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som direktionen beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om förbundet efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 8 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om direktionen beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 9 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av förbundet. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan förbund och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 10 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Direktionsbeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 11 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser förbundets delårsrapport och årsredovisning som avges av direktionen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av förbundets ekonom. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen beslutade målen Azets > Move forward with confidence 12 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande I allt väsentligt nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning baseras på Förenligt meddirektionens beslut följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med direktionensbeslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med direktionensbeslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på följande Uppfylls nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 13 03 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 14 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 15 Granskningsresultat - 04 Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 16 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR). Vi har ej gjort några väsentliga noteringar. Azets > Move forward with confidence 17 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet upprättats i enlighet med lagen om kommunal med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat finansiella ställning per den 31 december 2025 och och kassaflöde för året. av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet medlagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen enlighet med LKBR? om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 18 05 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 19 God ekonomisk hushållning Kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunalförbund ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar förbundets ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade målen. Direktionen har i Budget och verksamhetsplan 2025-2027 antagit fem verksamhetsmål och två finansiella mål. Verksamhetsmål Utfall per 2025-12-31 Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet är i enlighet med eller över målvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och Målet har tre kopplade indikatorer. Utfallet för två av indikatorerna är över kvalificerade tolkar målvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet för en av indikatorerna är över utvecklas målvärdet. Målet bedöms inte uppnått. Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Målet har två kopplade indikatorer. Utfallet för en av indikatorerna är i enlighet med eller övermålvärdet. Målet bedöms uppnått. Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Målet har en kopplad indikator. Utfallet är över målvärdet. Målet bedöms uppnått. Azets > Move forward with confidence 20 God ekonomisk hushållning forts. Finansiella mål Bedömning per 2025-12-31 Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat Av årsredovisningen framgår att den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för året. Målet bedöms uppnått. Checkkrediten ska ej nyttjas Av årsredovisningen framgår att likviditeten har varit god och checkkrediten har inte nyttjats under året. Målet bedöms uppnått. Förbundet bedömer att fyra av fem verksamhetsmål och båda finansiella målen har uppnåtts. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Vi noterar att två av verksamhetsmålen bedöms olika trots att båda målen har två indikatorer varav endast ett är över målvärdet. Om indikatorer har olika viktning i bedömningen så bör det framgå tydligt redan i budget för att undvika subjektiva bedömningar i utvärderingen av målen. Azets > Move forward with confidence 21 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som direktionen beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Azets > Move forward with confidence 22 06 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 23 Balanskravsresultat Ett kommunalförbund ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Förbundet kommer med årets balanskravsresultat på 315 tkr att återställa 2023 års negativa balanskravsresultat på -215 tkr. Totalt kvarstår ingenting att återställa då förbundet hänvisade till synnerliga skäl för att inte återställa föregående års underskott. Azets > Move forward with confidence 24 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever förbundet det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Inga synnerliga skäl har åberopats. Azets > Move forward with confidence 25 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > ÅRSREDOVISNING Dnr 26/0005-2 2025-03-27 Årsredovisning 2025 Organisationsnummer 222000–2972 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................... 3 Vision ......................................................................................................................................................... 3 Ledord ....................................................................................................................................................... 3 Förvaltningsberättelse ........................................................................................................... 4 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................................................. 4 Organisation ............................................................................................................................................. 5 Direktionen .......................................................................................................................................... 5 Förbundets verksamhet ...................................................................................................................... 8 Tolkar och översättare ........................................................................................................................ 9 Kunder ................................................................................................................................................ 13 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .............................................................. 13 Ekonomi ............................................................................................................................................. 13 Likviditet ............................................................................................................................................. 14 Utvärdering av ekonomisk ställning ............................................................................................... 14 Händelser av väsentlig betydelse ......................................................................................................... 15 Minskning av antal kontor ............................................................................................................... 15 Organisationsförändring .................................................................................................................. 15 TFV uppmärksammade för sin AI-Tolk........................................................................................ 15 Händelser efter räkenskapsperiodens slut ..................................................................................... 15 Styrning och uppföljning av verksamheten ........................................................................................ 16 Övergripande verksamhetsmål ........................................................................................................ 16 Verksamhetsmål 2025 och måluppfyllelse ..................................................................................... 17 God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 19 Balanskravsresultat ................................................................................................................................ 20 Balanskravsavstämning ..................................................................................................................... 20 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................................... 21 Medarbetare ....................................................................................................................................... 21 Tillsvidare- och visstidsanställda ..................................................................................................... 21 Sysselsättningsgrad ............................................................................................................................ 22 Sjukfrånvaro ....................................................................................................................................... 22 Pensioner ............................................................................................................................................ 23 Förväntad utveckling ............................................................................................................................. 23 Budget 2025 ............................................................................................................................................ 25 Ekonomisk plan 2025–2027 ............................................................................................................ 25 Räkenskaper ........................................................................................................................ 26 Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner ..................................................................... 26 Resultaträkning ....................................................................................................................................... 26 Resultaträkning .................................................................................................................................. 26 Balansräkning ..................................................................................................................................... 27 Kassaflödesanalys .............................................................................................................................. 28 Noter ................................................................................................................................................... 29 Driftsredovisning ................................................................................................................ 32 Utfall i förhållande till budget .............................................................................................................. 32 Bakgrund till budget .......................................................................................................................... 32 Utfall .................................................................................................................................................... 32 Förbundets investeringsverksamhet ................................................................................... 33 Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund och dess ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet har tilldelats uppdraget att bedriva språktolkförmedling och är huvudman för verksamheten. Tolkförmedling Väst förser därmed medlemsorganisationernas verksamheter med språktolk. Förbundet bedriver även översättningsverksamhet. Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april 2013 och består idag av 46 medlemmar; Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bengtsfors, Borås, Bollebygd, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Öckerö. Förbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Medlemmarna har kvar ytterst ekonomiskt ansvar Figur 1 Karta över förbundets medlemmar för verksamheten. Varje medlem har tillskjutit en krona per kommuninvånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. Förbundet styrs av en direktion bestående av ledamöter från respektive medlemsorganisation. Särskilt utsedda revisorer granskar förbundets verksamhet. Förbundet har sitt säte i Göteborg. Vision Genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster bidrar Tolkförmedling Väst till ökad integration i samhället. Ledord Förbundets ledord; professionalitet, tillgänglighet och trygghet är en del av förbundets varumärke. Ledorden talar om vad förbundet står för och ska genomsyra verksamheten. Förvaltningsberättelse Översikt över verksamhetens utveckling De senaste åren har efterfrågan på tolk sakta minskat och kommer sannolikt fortsätta sjunka även de kommande åren. Nedgången är framför allt ett resultat av det minskade inflödet av nya tolkbehövande till landet. Förbundet gjorde under 2025 ett stort överskott och det negativa resultatet om 215 tkr från 2023 återställdes därmed. Direktionen beslutade 2024 att återbetala 8,7 mkr av eget kapital till medlemmarna. På grund av ändrad redovisningsrutin belastade utbetalningen resultatet i stället för det egna kapitalet, vilket gav ett negativt resultat för 2024. Det negativa resultatet justerades genom att synnerliga skäl åberopades i bokslutet för 2024. Ytterligare underskott från tidigare år finns inte. För att 2025 års positiva resultat inte skulle öka det egna kapitalet beslutade direktionen i november att överskottet om 17,3 mkr undantaget 100 tkr, ska utbetalats till medlemmarna. Förbundet redovisar därmed ett resultat om 315 tkr för 2025. Efter reservering för utbetalning av överskott av 2025 års resultat samt återställt negativt resultat från 2023, redovisar förbundet i praktiken ett överskott om 100 tkr för året. Soliditet och likviditet är lägre jämfört med 2024 vilket beror på att utbetalningen av överskottet för 2025, som verkställs under våren 2026, har reserverats i 2025 års bokslut som en kortfristig skuld. Förbundets soliditet och likviditet är god. Förbundet (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 231 858 220 452 221 686 223 851 206 925 Verksamhetens kostnader 231 543 -224 402 -221 901 -213 340 -198 269 Årets resultat 315 -3 950 -215 4 177 5 442 Soliditet (%) 36% 47% 49% 50% 56% Likviditet (%) 147% 171% 176% 190% 201% Nettoinvesteringar 0 0 7 035 1 254 0 Långfristig skuld 0 0 0 0 0 Tabell 1 Översikt över verksamhetens utveckling 2021–2025. Organisation På uppdrag av direktionen leds tjänstemannaorganisationen av förbundsdirektören. Organisationen består av stab, verksamhetsstöd, tolk- och översättningsförmedling. Staben leds av förbundsdirektören. Tolk- och översättningsförmedlingen samt verksamhetsstöd leds av tre verksamhetschefer. Administrativt stöd inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads, Törebodas och Gullspångs kommuner i samverkan. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. Figur 2 Organisationsschema Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna antagit. Direktionen har haft fyra möten under året, varav två genomförts på distans. Direktionen för Tolkförmedling Väst utgjordes 2025-12-31 av: Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen Claudia Nistor Pedrini (S), ordförande Dragan Dobromirovic (S), vice ordförande Zagros Hama Ada (M), ersättare Susanna Cassberg (M), ersättare Alingsås kommun Bengtsfors kommun Per-Gordon Tranberg (M), ledamot Taiga Feldman Burgelis (M), ledamot Ulla Dalén (MP), ersättare Bashir Sulaiman (S), ersättare Bollebygd kommun Borås Stad Fredrik Drugge (M), ledamot Marie Samuelsson (S), ledamot Lisette Vermeulen (SD), ersättare Birgitta Bergman (M), ersättare Dals-Eds kommun Essunga kommun Christina Virevik (C), ledamot Marie-Louise Svensson (M), ledamot Carina Halmberg (S), ersättare Pernilla Jönsson (M), ersättare Falköpings kommun Grästorps kommun Sture Olsson (M), ledamot Svante Classon (C), ledamot Niclas Hillestrand (S), ersättare Lars-Erik Tengeland (M), ersättare Gullspångs kommun Götene kommun Björn Thodenius (M), ledamot Rebecka Franzén (GF1), ledamot Ann-Christin Erlandsson (S), ersättare Björn Cavalli Björkman (S), ersättare Herrljunga kommun Hjo kommun Mats Palm (S), ledamot Eva-Lott Gram (KD), ledamot Gunnar Andersson (M), ersättare Lars-Göran Svensson (S), ersättare Härryda Kommun Karlsborgs kommun Maria Kornevik Jakobsson (C), ledamot Barbro Björklund (KD), ledamot Siw Hallbert (S), ersättare Hilkka Eskelinen (S), ersättare Kungälv kommun Lerums kommun Ulrica Brogren (S), ledamot Halim Azemi (S), ledamot Dagmar Marcusson (S), ersättare Yvonne Kuhlin (SD), ersättare Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Rebecca Borck (S), ledamot Gitte Jensen (S), ledamot Per Gunnar Lindahl (M), ersättare Johan Sösaeter Johansson (SD), ersättare Lysekils kommun Mariestads kommun Anders Nilsson (S), ledamot Richard Thorell (M), ledamot Gunvor Andén Hanstål (M), ersättare Janne Jansson (S), ersättare Marks kommun Munkedals kommun Niklas Herneryd (L), ledamot Fredrik Roos Fylksjö (SD), ledamot Kerstin Weimman-Lindén (M), ersättare Liza Kettil (S), ersättare Mölndals stad Orust kommun Shahla Alamshahi (S), ledamot Veronica Almroth (L), ledamot Delaram Wall (L), ersättare Martin Reteike (MP), ersättare Partille Kommun Skara kommun Anette Nord (KD), ledamot Suzanne Johansson (C), ledamot Eva Carlsson (S), ersättare Marie Nilsson (M), ersättare Skövde kommun Sotenäs kommun Maria Hjärtqvist (S), ledamot Gerardo Alas (S), ledamot Marie Ekman, (SP2)ersättare Roland Mattsson (M), ersättare Stenungsunds Kommun Strömstads kommun Maria Renfors (M), ledamot Hans-Robert Hansson (L), ledamot Annika Åberg-Darell (V), ersättare Merry Johansson (S), ersättare 1 Götene Framtid 2 Skövdepartiet Svenljunga kommun Tanums kommun Ann-Louise Karlsson (M), ledamot Roger Wallentin (C), ledamot Patrik Harrysson (S), ersättare Birgitta Nilsson (M), ersättare Tibro kommun Tidaholms kommun Peter Söderlund (L), ledamot Zelal-Sara Yesildeniz (VT3), ledamot Bodil Olsson (M), ersättare Jonas Storm (S), ersättare Tjörns kommun Tranemo kommun Cathrine Berntsson (L), ledamot Eva-Karin Haglund (S), ledamot Tina Baudino (S), ersättare Erene Bertilsson (KD), ersättare Trollhättans Stad Töreboda kommun Margreth Johnsson (S), ledamot Björn Lagerqvist (M), ledamot Dana Roman Blomster (KD), ersättare Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Uddevalla kommun Ulricehamn kommun Marie-Louise Andreasson (M), ledamot Sebastian Gustavsson (M), ledamot Stefan Skoglund (S), ersättare Kari Isomaa (S), ersättare Vara kommun Vårgårda kommun Elin Härling (SD), ledamot Bengt Hilmersson (C), ledamot Fredrik Pettersson (S) ersättare Tony Willner (S), ersättare Vänersborgs kommun Öckerö kommun Reidar Eriksson (S), ledamot Sandra Svensson (M), ledamot Gunnar Henriksson (L), ersättare Thomas Wijk (S), ersättare 3 Vi Tidaholm Förbundets verksamhet Tolkförmedling Väst har i uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. Förbundet tillhandahåller tolk dygnet runt, årets alla dagar. Tolkuppdrag utförs såväl på plats som på distans. Distanstolkning sker via ljud, med eller utan bild, för såväl korta meddelanden som längre tolkuppdrag. Akuta tolkuppdrag på distans tillsätts inom några sekunder. Ett AI-baserat tolkverktyg erbjuds som ett komplement till den mänskliga tolken vid enklare kommunikation. Bokning av förbundets tjänster kan ske digitalt via webben alternativt genom direktkontakt med förbundets förmedlingskontor. Förbundet erbjuder även olika översättningstjänster till sina medlemmar. Antal utförda Procentuell Antal utförda Antal utförda År uppdrag tillsättning, tolkuppdrag översättnings- tolkuppdrag uppdrag 2025 312 510 99,5% 311 710 800 2024 313 533 99,4% 312 599 934 2023 329 156 99,1% 328 053 1 103 2022 349 349 99,2% 347 789 1 560 2021 341 088 99,1% 339 366 1 722 Tabell 2 Uppdrag och tillsättningsgrad Under 2025 har förbundet utfört nära 313 0004 uppdrag, vilket är marginellt mindre än budgeterat antal uppdrag för året, och i stort sett samma antal som året innan. Efterfrågan av tolk över tid är svårbedömd, men en minskad efterfrågan är förväntad. Det minskade tolkbehovet är framför allt ett resultat av de senaste årens minskade inflöde av nya tolkbehövande till landet. Tillsättningsgraden har ökat även under 2025 och ligger nu på 99,5 %. Förbundet förmedlade under året tolkuppdrag på 149 olika språk och dialekter, vilket är fem språk fler än föregående år. Samtliga nytillkomna språk är numerärt mycket små. Arabiska och somaliska är liksom Arabiska tidigare år de mest efterfrågade Övriga27% 29% språken även om antalet uppdrag på dessa språk ligger något lägre än föregående år. Likaså har efterfrågan på dari minskat Ryska3% något. Albanska3% Somaliska 12% Turkiska3% Tigrinska4% Dari4% Ukrainska4% Persiska7% BKS4% Figur 3 Språkfördelning 2025 4 Av dessa 313 000 uppdrag är 0,3 % översättningsuppdrag 23% 18% 0% -4% -1% -1% -2% -3% -5% -11% Figur 4 Procentuell förändring per språk jämfört med 2024. Efterfrågan på ukrainska och ryska tolkar har dock fortsatt att öka. Ryska har under 2025 ersatt Sorani som det tionde mest efterfrågade språket. 120 000 100 000 80 000 2022 60 000 2023 40 000 2024 20 000 2025 0 Figur 5 Antal uppdrag per mest beställda språk 2022–2025 Förbundet har utfört översättningsuppdrag på 51 olika språk under året. Vanligast är att översättningar görs från svenska till ett annat språk. De flesta översättningarna har gjorts till engelska, arabiska, somaliska, persiska och finska. De största språken, där översättning görs från ett annat språk till svenska är arabiska, ukrainska, engelska och turkiska. Tolkar och översättare Den 31 december 2025 hade förbundet 1 472 aktiva uppdragstagare. Av dessa var 1 382 tolkar vilket är 20 fler jämfört med föregående år. Förbundet hade även 155 aktiva översättare, knappt tio fler än året innan. Totalt var 65 uppdragstagare aktiva som både tolk och översättare. 2025 2024 2023 2022 2021 Antal tolkar 1382 1362 1295 1160 1078 Antal översättare 155 146 137 116 109 - varav både tolk och översättare 65 58 44 37 33 Uppdragstagarnas samtliga auktorisationer 454 411 377 289 273 - Varav sjukvårdsauktorisationer 114 96 89 76 69 Tabell 3 Statistik över förbundets aktiva uppdragstagare I Sverige talas uppskattningsvis 200 5språk. Kammarkollegiet ansvarar för auktorisation av tolkar och översättare. Möjligheten till auktorisation erbjuds dock endast i 50 språk för tolkar respektive 30 språk för översättare. En uppdragstagare kan vara auktoriserad på flera språk. Förbundets uppdragstagare innehar tillsammans totalt 454 olika auktorisationer vilket återigen är en kompetensökning jämfört med föregående år. Av förbundets tolkar är 25% auktoriserade vilket är en spegling av den generella tillgången av auktoriserad tolk. 114 av förbundets 351 auktoriserade tolkar innehar även sjukvårdsauktorisation. Antalet tolkar med sjukvårdsauktorisation har ökat med hela 18 personer. Antal Antal Auktoriserad Auktoriserad Språk uppdrag tolkar tolk sjukvårdstolk Arabiska 89 945 227 54 13 Somaliska 38 337 129 14 0 Persiska 21 140 103 11 2 Bosniska/kroatiska/serbiska 13 759 59 30 15 Ukrainska 13 693 87 10 4 Dari 13 301 77 3 0 Tigrinska 11 715 57 4 0 Turkiska 9 535 45 10 4 Albanska 8 858 39 12 1 Ryska 8 443 90 45 28 Sorani 8 371 45 11 3 Polska 7 191 49 22 9 Tabell 4 Tolkuppdrag i relation till antal tolkar och auktorisationsnivå på de tolv mest efterfrågade språken per 31 december 2025. Tillgången på auktoriserade tolkar är begränsad och inte alltid i paritet med vilka språk som efterfrågas. På arabiska, förbundets mest efterfrågade språk, med totalt 227 tolkar är 54 tolkar auktoriserade, varav 13 med sjukvårdsauktorisation. Somaliska är det näst mest efterfrågade språket och förbundet har 129 aktiva somaliska tolkar, 14 av dessa är auktoriserade, dock ingen med sjukvårdsauktorisation. En stor andel av tolkarna inom språkgrupperna bosniska, kroatiska, serbiska (BKS) och ryska är auktoriserade och flera innehar även sjukvårdsauktorisation. Ryska är ett mindre efterfrågat språk, även om en ökning skett efter Rysslands invasion av Ukraina. Förbundet har auktoriserade tolkar i 39 olika språk. 100% Auktoriserad tolk Auktoriserad sjukvårdstolk 80% 60% 40% 20% 0% Figur 6 Auktorisationsfördelning per språk. 5 Flerspråkighet. Institutet för språk och folkminnen. Förbundet arbetar kontinuerligt med att rekrytera tolkar och fokus ligger framför allt på att attrahera redan utbildade och om möjligt auktoriserade tolkar. Under året har totalt 176 tolkar och nio översättare rekryterats. Av de rekryterade tolkarna var 116 redan utbildade och 27 auktoriserade, varav sju med sjukvårdsauktorisation. Av de rekryterade översättarna var fyra auktoriserade translatorer och en även sedan tidigare aktiv tolk i förbundet. År Tolkar Sjukvårds- Auktoriserade Utbildade Översättare Auktoriserade auktoriserade tolkar tolkar translatorer tolkar 2025 176 7 27 116 9 4 2024 178 3 22 91 15 4 2023 164 3 18 72 17 6 2022 161 3 9 64 10 3 2021 76 9 16 32 13 8 Tabell 5 Antal rekryterade tolkar/översättare samt fördelning per utbildningsnivå. Totalt genomförde 46 tolkaspiranter förbundets rekryteringstest under året vilket var en halvering mot tidigare år. Intresset för att tolka för förbundet har varit fortsatt stort hos redan utbildade tolkar, vilket förklarar varför färre gjort det grundläggande rekryteringstestet. Av de testade tolkaspiranterna fick 67% godkänt resultat, vilket är en ökning från tidigare år. Tolkar i mindre frekventa språk och dialekter efterfrågas alltmer, därmed har tolkar i bland annat språken blin, beembe, sichuan, ilkonao, kuku och norska rekryterats under året. Behovet av ukrainska tolkar har fortsatt varit stort under året, likaså efterfrågan på engelska tolkar. Under året har 21 ukrainska och 18 engelska tolkar rekryterats. År Antal personer som Andel godkända Antal utfärdade Antal personer som genomfört resultat, kursintyg genomgått SRHR- rekryteringstest rekryteringstest utbildning 2025 46 67% 336 25 2024 86 60% 231 35 2023 73 48% 127 73 2022 97 70% 224 65 2021 36 47% 268 10 Tabell 6 Test- och utbildningsstatistik Förbundet uppmuntrar aktiva tolkar och översättare att höja sin kompetens, bland annat genom att stötta inför preparandkurs och auktorisationsprov. 25 av förbundets anlitade tolkar, har auktoriserats och 17 har erhållit sjukvårdsauktorisation under året. 21 tolkar har även höjt sin kompetensnivå till utbildad tolk, vilket är nivån under auktorisation. En översättare har erhållit auktorisation som translator. Förbundets interna kurser för tolkar har även under 2025 varit mycket populära. Genom att samtliga kurser erbjuds på distans möjliggörs deltagande för alla tolkar oavsett bostadsort. Under året har 40 tolkar genomgått SRHR6-utbildning, 88 tolkar har gått kursen ”Våld i nära relationer”, 49 tolkar har gått ”Fördjupningskurs Psykiatri och psykisk ohälsa”, 30 tolkar har gått 6 Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter ”Fördjupningskurs Socialtjänst” och 42 tolkar har gått ”Att tolka i skolan”. Under året har 127 tolkar genomfört förbundets interna digitala introduktionskurs. Från och med hösten 2025 är introduktionskursen obligatorisk för alla nyrekryterade tolkar. Vid två tillfällen under året har förbundets uppdragstagare bjudits in till webbinarier på temat ”Kvalitet”. Förbundet har dessutom tillsammans med Röda Korset även erbjudit ett webbinarie avseende ”Tolkning vid behandling av svår psykisk ohälsa”. Vid dessa webinarier har närmare 400 uppdragstagare deltagit. I slutet av maj bjöds förbundets tolkar och översättare in till en vårträff med lättare förtäring, där drygt 60 uppdragstagare närvarade. Aktiviteten blev mycket lyckad, trots att den från början planerade utomhusaktiviteten fick hållas inomhus på grund av vädrets makter. I december hölls den traditionsenliga julfikan för förbundets tolkar och översättare. Återigen blev denna tillställning, och även årets julklapp mycket uppskattad av de närmare 120 uppdragstagare som slöt upp. Under hösten skickades den årliga tolkenkäten ut i syfte att fånga upp upplevelsen av Tolkförmedling Väst som uppdragsgivare. Totalt inkom 814 NTI svar vilket motsvarar en 5 svarsfrekvens om 61%. Tolkarna 4 4,5 4,4 4,5 4,5 var även i år mycket positiva. 3 3,9 Nöjd-Tolk-Index (NTI) ligger 2 som föregående år på hela 4,5 av 5 1 0 möjliga. 2022 2023 2024 2025 Figur 7 Nöjd-Tolk-Index, NTI (skala: 1–5) För fjärde året i rad ökade Employee Net Promotor Score (eNPS), det vill säga i vilken grad tolkarna rekommenderar Tolkförmedling Väst som eNPS uppdragsgivare. Årets eNPS 80 nådde den imponerande nivån 67 67 på skalan -100 till +100. 67 60 Liksom tidigare år inkom många 30 45 48 frisvar i form av synpunkter och idéer, vilka beaktas i förbundets kvalitets- och -20 2022 2023 2024 2025 utvecklingsarbete. Figur 8 Tolkarnas ambassadörskap, eNPS (skala: -100 till +100) TFV AI-Tolk Sedan december 2024 erbjuder förbundet ett AI-baserat tolkverktyg, vilket uppfyller kraven på datasäkerhet och patientsekretess. TFV AI-Tolk är tänkt att användas som ett komplement till den mänskliga tolken vid enklare kommunikation. Verktyget har under året företrädesvis använts i vardagskommunikationen med inneliggande patienter. I de medicinska, mer komplexa samtalen används den mänskliga tolken. Användningen av TFV AI-Tolk ligger på en relativt låg nivå, vilket sannolikt är kopplat till olika verksamheters anpassning till ny teknik. Under året har verktyget använts i ett 40-tal verksamheter, framför allt inom hälso- och sjukvård. Terminologin har under året utvecklats och 14 nya språk har lagts till. Kunder Övriga medlems- Icke medlemmar Den 31 december 2025 hade förbundet kommuner15% 0,00% 4 086 registrerade medlemskunder. 99,99 % av uppdragen köptes av förbundets medlemmar7. Västra Götalandsregionen stod för 70 % av förbundets uppdrag under året vilket är samma andel som året innan. Göteborgs Stad 15% I motsats till tolkuppdragen där Västra VGR 70% Götalandsregionen beställer större delen av uppdragen så beställer medlemskommunerna nästan 70 % av samtliga översättningsuppdrag. Resterande del beställs av Västra Götalandsregionens verksamheter. Figur 9 Fördelning av bokade uppdrag Kundarbete Förbundets stora kundfokus har under året genererat ett löpande kundarbete i verksamheten. Under våren skickades den årliga NKI kundenkäten ut för mätning av Nöjd-Kund-Index (NKI). Återigen ökade kundnöjdheten och för 2025 uppgick NKI till otroliga 83 på 83 skalan 1 till 100. I de många frisvar som inkommit inhämtades värdefulla synpunkter från kunderna för verksamhetens utveckling. Under året har fem öppna webbinarier och tio specialanpassade informationsmöten, såväl på plats som på distans, genomförts för förbundets kunder i syfte att öka förutsättningarna för effektiva och kvalitativa samtal genom tolk. Totalt deltog 378 personer. Även sex informationstillfällen avseende förbundets AI-tolkverktyg har erbjudits förbundets kunder. Tolkförmedling Väst har som tidigare år även bjudits in till utbildningen för specialistläkare och sjuksköterskor i syfte att utbilda i tolkanvändning. För att synliggöra de kulturella utmaningar som kan uppkomma i samtal genom tolk erbjuds förbundets kunder föreläsningen Kulturdialog. Kulturdialog har under året genomförts på plats hos sju olika kunder. Totalt har 245 personer deltagit. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Ekonomi I enlighet med förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Verksamheten ska i enlighet med ett av de övergripande verksamhetsmålen bedrivas kostnadseffektivt. Intäkterna kommer genom förmedling av tolktjänster och förbundets största 7 Förbundet utför i ett fåtal akuta situationer tolkuppdrag till domstol och polis. kostnader är arvoden för utförda tolkuppdrag. Såväl den totala kostnaden för arvoden som den totala intäkten är direkt kopplat till hur många tolktjänster som utförs. Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mkr. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 3,2 mkr. Likviditet Förbundet har haft en god likviditet under 2025 och checkkrediten har inte nyttjats under året. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Sedan start har förbundet byggt upp ett stabilt eget kapital. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är förbundets likvida medel. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 22 mkr, vilket motsvarar sex månaders löpande driftskostnad. Direktionen har årligen tagit beslut om återbetalning om eget kapital för att reglera nivån på det egna kapitalet vid positivt resultat. Från och med 2025 kommer, i enlighet med revisorernas rekommendation, inte eget kapital längre återbetalas. I stället kommer eventuellt en utbetalning av överskott ske. Då 2025 visade ett stort positivt resultat beslutade direktionen i november att överskott överstigande 100 tkr ska utbetalas till medlemmarna. Utbetalningen sker under våren 2026 och beloppet reserveras i bokslutet för 2025. Förbundets checkkredit kan komma att nyttjas om utbetalning av överskott sammanfaller med större inbetalningar, varför checkkrediten är beslutad att finnas kvar. Sedan driftstarten 2013 har likviditeten varit god och alla investeringar har klarats med egna medel. Det överskott som genererats i förbundet gör att den ekonomiska ställningen är god. Händelser av väsentlig betydelse Minskning av antal kontor Förbundets verksamhet är sedan april samlokaliserad i Göteborg, då lokalkontoret i Mariestad avvecklades. Förändringen innebar såväl ekonomiska som bemanningsmässiga effektiviseringar då samlokaliseringen har skapat bättre förutsättningar för samarbeten och därmed effektivare arbetsprocesser. Förbundets tolk- och översättningsförmedling leds nu av två verksamhetschefer i stället för som tidigare fyra. De senaste årens anpassning av antalet kontor, och därmed förbundets fasta kostnader, har bidragit till att förbundet kan möta den förväntade minskade efterfrågan på tolktjänster. Organisationsförändring Som ett led i avvecklingen av förbundets lokalkontor och den numera samlokaliserade verksamheten gjordes i januari en organisationsförändring av den övergripande administrationen, i syfte att effektivisera verksamheten och stärka kompetensen inom olika specialistområden. Förbundets kanslifunktion, tidigare organisatoriskt placerad under förbundsdirektören, löstes upp. En enhet för verksamhetsstöd inrättades, under vilken såväl systemförvaltning som systemutveckling samt verksamhetsutveckling och kommunikation samordnades. Även rekrytering och utbildningssamordning för tolkar ingår i enhetens verksamhet som leds av en verksamhetschef. Funktionerna förbundssekreterare, förbundscontroller och utvecklingsstrateg bildar nu i stället förbundsdirektörens stab. TFV uppmärksammade för sin AI-Tolk Det, i december 2024, driftsatta AI-tolkverktyget; TFV AI-Tolk, har under året uppmärksammats av flera regioner och kommuner, både medlemmar och icke medlemmar. Förbundet har bjudits in till flera nationella IT- och AI-nätverk för att berätta om AI-tolkverktyget. TFV AI-Tolk ingår också sedan hösten 2025 i en studie, vars syfte är att undersöka om ett AI-tolkverktyg kan minska vårdtiderna för inneliggande patienter. Händelser efter räkenskapsperiodens slut Det finns inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Styrning och uppföljning av verksamheten Förbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att verksamheten kontinuerligt utvecklas och möter de krav som ställs av medlemmar, kunder och andra intressenter. Genom ledningssystemet, certifierat enligt ISO-standard 9001 (kvalitet) och 45001 (arbetsmiljö), har en stabil grund skapats för enhetliga arbetssätt, tydliga processer och ständiga förbättringar. Arbetet har under året kompletterats av internkontroller, internrevision samt uppföljning av interna avvikelser. Verksamhetens nyckeltal har månatligen följts upp. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska tillgodose medlemmarnas behov av språktolk och ska vara det självklara valet av förmedling för professionella uppdragstagare. Förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare vet sitt uppdrag och vem vi är till för. Tolkförmedling Väst ska vara i framkant och en förebild för andra. Förbundets värdegrund ska vara ett gemensamt förhållningssätt och verksamheten ska genomsyras av professionalitet, tillgänglighet och trygghet i alla led. Tolkförmedling Väst ska • ha god tillgänglighet och likvärdig service till förbundets kunder • hantera och tillvarata såväl kundernas som uppdragstagarnas synpunkter för verksamhetens kvalitetssäkring och utveckling • bedriva en hållbar verksamhet och arbeta kostnadseffektivt • verka för ökad kunskap om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar i samhället. Måluppfyllelse av övergripande mål Tillgängligheten av tolkar har under året varit god. Den höga andelen distanstolkning i kombination med ett kontinuerligt och systematiskt rekryteringsarbete säkerställer att kundernas tolkbehov tillgodoses. Genom tydliga och, i organisationen, gemensamma rutiner säkerställs även likvärdig service till förbundets olika kunder. För att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten sker ett kontinuerligt och systematiskt arbete med inkommande synpunkter från såväl kunder som uppdragstagare. Genom uppföljning och utveckling utifrån kundens behov, liksom en kontinuerlig utvärdering av såväl interna arbetsprocesser som organisationsstruktur säkerställs en hållbar och kostnadseffektiv verksamhet. Förbundet erbjuder kundanpassad information och utbildning, såväl på plats som på distans för att öka kunskapen om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar. Dessutom erbjuds kunderna så kallade Kulturdialoger, vilka syftar till att synliggöra de kulturella utmaningar som kan uppkomma i samtal genom tolk. Förbundet föreläser även regelbundet om tolkanvändning för studenter som kommer nyttja tolk i sina framtida yrkesroller. Verksamhetsmål 2025 och måluppfyllelse Direktionen har fastslagit följande verksamhetsmål: Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel tillsatta beställningar ska överstiga 99%. 99,4% >99% 99,5% Andel tillfällen tolkar kommer sent eller uteblir från bokade 1,0% <1% 1,0% uppdrag ska understiga 1%. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserad 12,5% ≥12% 13,6% sjukvårdstolk ska uppgå till minst 12%. Andel uppdrag som utförs av auktoriserad tolk ska uppgå till minst 33,6% ≥32% 37,9% 32%. Andel uppdrag som utförs av utbildad tolk ska uppgå till minst 55 %. 54,7% ≥55% 51,2% Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska utvecklas Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel beställningar som inkommer via digitala tjänster ska uppgå 79,5% ≥83% 81,5% till minst 83%. Nöjd-Kund-Index (NKI) ska uppgå till minst 80. 81 ≥80 83 Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Sjukfrånvaron ska understiga 6%. 11,2% <6% 7,1% Hållbart medarbetarengagemang (HME)8 ska uppgå till minst 90. 92 ≥90 92 Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Utfall Målvärde Utfall Indikator 2024 2025 2025 Andel uppdrag som utförs på distans ska uppgå till minst 72%. 70,1% ≥72% 72,2% 8 Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett index som väger samman medarbetarnas upplevelse av ledarskap, motivation och styrning. Måluppfyllelse av verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfallet av andelen tillsatta beställningar blev 99,5 % vilket även i år är en höjning jämfört med året innan. Den högre tillsättningsgraden är sannolikt ett resultat av kontinuerlig rekrytering av tolkar på efterfrågade språk, framför allt framgångsrik rekrytering av tolkar inom numerärt små språk. Likaså är den fortsatt relativt höga andelen uppdrag på distans en bidragande faktor till ökad tillsättningsgrad. Andelen uppdrag där tolkar kommer sent eller uteblir från bokade uppdrag ska vara mindre än 1%. Liksom föregående år blev utfallet 1,0 %. I likhet med föregående år är utfallet framför allt relaterat till platstolkning i centrala Göteborg där oförutsebara trafikstörningar hindrat tolkarnas framkomlighet. Målet att ha en pålitlig leverans bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfallet av såväl andelen uppdrag som utförs av auktoriserad tolk som andelen hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserad sjukvårdstolk har ökat jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på att tolkning på distans ökar, och att tolkarnas tid i större utsträckning kan nyttjas till effektiv tolktid. Då uppdragen tillsätts med högsta tillgängliga kompetens utförs därför fler uppdrag av auktoriserade tolkar. Det faktum att förbundet under året har rekryterat 27 nya auktoriserade tolkar, varav sju även har sjukvårdsauktorisation, samt att 21 av förbundets befintliga tolkar erhållit auktorisation under året, har bidragit till den högre andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar. Andelen uppdrag som utförts av nivån utbildad tolk har minskat, vilket är kopplat till att andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar har ökat. Utfallet ses därmed inte som negativt då tolkuppdragen i stället utförts av högre kompetensnivåer. Målet att tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verksamheten ska utvecklas Trots att andelen beställningar som inkommit via digitala tjänster har ökat med 2 procentenheter under 2025, har inte målvärdet uppnåtts. Förbundets bokningssystem utvecklas kontinuerligt för att optimera användarvänligheten och därmed möjliggöra att beställningar i största möjliga mån inkommer via digitala tjänster. Dock finns det, och troligtvis kommer det alltid att finnas, ett visst behov av manuell hantering av beställningar. Hur stor andel är svår att bedöma. Den avtagande ökningen av andelen beställningar inkomna via digitala tjänster tyder dock på att målvärdet för året var högt satt. Årets NKI-mätning (Nöjd-Kund-Index) visade på en fortsatt ökad kundnöjdhet. Utfallet ökade från 81 till otroliga 83 (skala 1 till 100), vilket var 3 procentenheter över målvärdet om minst 80. Även i år var svarsfrekvensen hög och många frisvar inkom, vilka ligger till grund för förbundets utvecklingsarbete i syfte att möte kundernas behov. Målet att ligga i framkant och att verksamheten ska utvecklas bedöms därmed inte i sin helhet vara uppnått, då en av indikatorerna inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Det kontinuerliga värdegrundsarbetet som bedrivs i verksamheten bedöms ha en fortsatt positiv inverkan på förbundets arbetsmiljö. Den höga ambitionsnivån att hållbart medarbetarengagemang (HME) skulle överstiga 90 uppnåddes, då snittvärdet för årets fyra mätningar uppgick till hela 92. Detta trots att det under första kvartalet fanns ett sviktande medarbetarengagemang kopplat till nedstängningen av kontoret i Mariestad. Även om sjukfrånvaron under 2025 markant sjunkit jämfört med året innan, är den fortfarande något högre än önskat. Frånvaron är dock kopplad till ett fåtal personers, icke arbetsrelaterade, långtidsfrånvaro. Trots att målvärdet om 6 % sjukfrånvaro inte uppfylldes då utfallet för året blev 7,1 %, bedöms förbundet vara en välfungerande organisation med god arbetsmiljö. Något som det höga HME-värdet tydligt visar. Målet att förbundet ska vara en attraktiv arbetsgivare bedöms ha uppnåtts, trots att en av indikatorernas målvärde inte uppfyllts. Tolkförmedling Väst ska bedriva en hållbar verksamhet Andelen uppdrag som utförts på distans har även i år ökat. Under 2025 utfördes 72,2 % av uppdragen på distans, vilket var en ökning om 2 procentenheter och strax över målvärdet om minst 72 %. Genom distanstolkning blir kundens kostnad lägre och tolkens tid kan nyttjas mer effektivt samtidigt som miljöpåverkan minskar. Målet att bedriva en hållbar verksamhet bedöms därmed uppnått. God ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. För 2025 har direktionen fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat • Checkkrediten ska inte nyttjas Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för 2025. Likviditeten har varit god och checkkrediten har inte nyttjats. Förbundet bedöms ha en god soliditet. Förbundet bedöms ha uppfyllt fyra av fem verksamhetsmål samt de finansiella målen. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att förbundets intäkter måste vara högre än kostnaderna. Om resultatet i bokslutet är negativt och det egna kapitalet därmed minskar, är förbundet skyldig att inom tre år återställa det egna kapitalet. På grund av förändrad redovisning avseende tidigare återbetalning av eget kapital redovisades ett negativt resultat om 3 950 tkr för 2024. Det negativa resultatet för 2024 justerades genom att synnerliga skäl åberopades i 2024 års redovisning. Det negativa resultat ska därmed inte återställas. Ett negativt resultat om 215 tkr från 2023 återställs genom 2025 års positiva resultat. Ytterligare underskott från tidigare år finns inte. Från och med 2025 kommer eget kapital inte längre återbetalas. I stället kan utbetalning av överskott ske. Då 2025 visade ett stort prognostiserat positivt resultat beslutade direktionen i november att överskott överstigande 100 tkr ska utbetalas till medlemmarna. Vid årets slut, efter utbetalning av överskott för 2025 återstår ett positivt resultat om 315 tkr, vilket återställer det negativa resultatet från 2023. Det negativa resultatet från 2024 justerades genom att synnerliga skäl åberopades. Balanskravet uppfylldes därmed för år 2025. Den ekonomiska ställningen bedöms bra då likviditeten och soliditeten varit god under året. Förbundet har en långsiktig god ekonomisk hushållning. Balanskravsavstämning (tkr) 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen 315 - 3 950 -215 - Samtliga realisationsvinster 0 0 0 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 0 +/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 315 -3 950 -215 Årets balanskravsresultat 315 -3 950 -215 Redovisning av återställning av balanskrav (tkr) 2025 2024 2023 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -215 -215 0 - Varav 2023 -215 -215 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen 315 -3 950 -215 + Synnerliga skäl att inte återställa 0 3 950 0 + Synnerliga skäl för att återställa under längre tid 0 0 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 -215 -215 UB Synnerliga skäl som ska återställas över längre tid 0 0 0 UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 -215 -215 - Varav från år 2023, återställs senast 2026 0 -215 -215 Väsentliga personalförhållanden Medarbetare Efter omorganisation i januari är verksamheten uppdelad i två enheter för tolkförmedling, en för översättningssamordning och en för verksamhetsstöd samt stab. Samtlig verksamhet är sedan april samlokaliserad i Göteborg. Efter en period av förändring har organisationen under hösten stabiliserats i sin nya form och i december kompletterats med en ny verksamhetschef. Även om det under första kvartalet fanns ett sviktande medarbetarengagemang (HME) kopplat till nedstängningen av kontoret HME i Mariestad är det totala medarbetarengagemanget i förbundet mycket högt. Det kontinuerliga värdegrundsarbetet som bedrivits i 92 organisationen under flera år har en tydlig positiv effekt, vilket framgår av utfallet i arbetsmiljöverktyget Winningtemp, samt i årets mätningar av HME som för andra året i följd uppgick till hela 92 av 100 möjliga. 100 100 95 95 90 95 94 95 90 92 92 92 85 85 89 80 84 80 83 85 75 75 70 75 70 65 65 60 60 2020 2021 2022 2023 2024 2025 mars juni sept nov 2025 Figur 10 HME-mätningar 2025 Figur 11 HME-mätningar 2020–2025 Förbundsdagen genomfördes som tidigare år i december. Årets externa föreläsare Linda Hammarstrand genomförde en mycket energifylld förmiddag under rubriken ”Arbeta tillsammans, inte bredvid”. Eftermiddagen fortsatte på temat ”Tillsammans blir vi bättre”. Dagen var som alltid mycket uppskattad av förbundets medarbetare och dess värde för verksamheten är tydlig. Årets löneöversyn genomfördes i enlighet med avtal och ny lön betalades ut i maj med retroaktivitet för april. Löneöversynen föregicks av en lönekartläggning där inga osakliga löneskillnader förelåg. Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 december 2025 hade förbundet 40 tillsvidareanställda arbetstagare samt en provanställd. Av de tillsvidareanställda arbetstagarna var 35 kvinnor och fem män. Vid mättillfället var en arbetstagare föräldraledig och två arbetstagare studielediga, samtliga på 100 %. Ytterligare två arbetstagare var partiellt föräldralediga. Under året har förbundet haft en hög personalomsättning vilket, utöver en naturlig omsättning inklusive två pensionsavgångar, i stor utsträckning påverkats av att lokalkontoret i Mariestad stängdes ner och att verksamheten flyttades till Göteborg. I samband med samlokaliseringen av verksamheten har arbetsprocesserna effektiviserats. Tillsammans med ökad digitalisering och automatisering har detta medfört ett minskat bemanningsbehov av tolkförmedlare. Antalet arbetade timmar har under året motsvarat 39,8 årsarbetare (åa), vilket är en minskning med 4,3 åa jämfört med föregående år. Under året har 56 personer arbetat i förbundet, 15 har slutat och 7 har nyanställts. Personalomsättningen för året var 33,9 %. År Tills vidare (åa) Visstid (åa) Timavlönade (åa) Totalt (åa) 2025 39,8 0,0 0,02 39,8 2024 42,0 2,0 0,1 44,1 2023 47,6 1,4 0,9 49,9 2022 48,8 0,9 0,3 50,0 2021 52,9 2,2 1,0 56,1 Tabell 7 Faktisk arbetad omvandlat till årsarbetare (åa) Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 99,5 % vilket är densamma som föregående år. 99,4 % av kvinnorna respektive 100 % av männen är heltidsanställda inom förbundet. Samtliga medarbetare är erbjudna heltidsanställning. Sjukfrånvaro 11,2% Den totala sjukfrånvaron för 2025 var 7,1 % vilket är en betydande minskning jämfört med 7,1% 6,4% 5,3% föregående år, även om första kvartalets nivå var 4,6% påverkat av långtidssjukfrånvaro. Från april har 5,6% 5,5% 4,4% 4,8% 5,1% sjukfrånvaron sjunkit och legat på en mer normal nivå. 2021 2022 2023 2024 2025 Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro Figur 12 Sjukfrånvaro 2021–2025 11,9% 12,2% 9,6% 9,4% 8,0% 6,2% 5,4% 7,5% 8,1% 4,7% 4,0% 3,7% 4,7% 9,4% 8,0% 4,4% 6,2% 3,5% 4,7% 4,0% 3,5% 4,7% 4,4% 1,9% Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro Figur 13 Sjukfrånvaro per månad 2025 Sjukfrånvaron har över lag minskat, undantaget åldrarna 29 år eller yngre där en liten höjning har skett. Sjukfrånvaron för såväl kvinnor som män har sjunkit, och ligger nu på 7,3 % respektive 5,7 %. En markant sänkning har skett av sjukfrånvaron för män vilken även har koppling till långtidssjukfrånvaron som har mer än halverats. Ingen sjukfrånvaro har bedömts vara arbetsrelaterad under året. År 2025 2024 2023 Total sjukfrånvaro 7,1% 11,2% 6,4% Sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 23,0% 49,2% 19,9% Sjukfrånvaro för kvinnor 7,3% 9,5% 5,5% Sjukfrånvaro för män 5,7% 22,0% 11,2% Sjukfrånvaro i åldrarna 29 år eller yngre 6,0% 5,4% 4,7% Sjukfrånvaro i åldrarna 30 - 49 år 6,8% 12,1% 6,7% Sjukfrånvaro i åldrarna 50 år eller äldre 7,9% 11,5% 6,3% Tabell 8 Översikt sjukfrånvaro Kostnaden för företagshälsovård var fortsatt låg under året. Friskvårdsbidraget har under 2025 nyttjats av 71% av medarbetarna, vilket är samma nivå som föregående år. Pensioner Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen och är en pensionslösning via KPA. Förväntad utveckling Den rådande migrationspolitiken kommer sannolikhet fortsatt bidra till ett minskat behov av språktolk och därmed över tid en minskad efterfrågan på förbundets tolktjänster. Tidöpartierna gav i början av 2025, utifrån Tidöavtalet, ett utredningsdirektiv avseende rätten till avgiftsfri tolk. Som direktivet ser ut undantas sjukvård och rättsväsendet från utredningen. Om rätten till avgiftsfri tolk regleras kommer det sannolikt över tid påverka förbundets verksamhet. Utredningen förväntas vara klar under våren 2026. Eventuella lagförändringar sker sannolikt tidigast året därefter. Förbundet får från och med januari 2026 en ny medlemskommun. Direktionen beslutade under året att även för 2027 öppna upp för nya medlemmar i förbundet, då verksamheten på grund av en generell minskad efterfrågan av tolktjänster bedöms ha kapacitet att ta in fler medlemmar. Intresse har signalerats för medlemskap i förbundet. Den tekniska utvecklingen, och AI specifikt, kommer med stor sannolikhet att påverka tolkbranschen framöver. I vilken utsträckning och på vilket sätt är i dagsläget svårt att förutse. Förbundets tjänst TFV AI-Tolk som lanserades strax innan jul 2024 har nu varit i drift i drygt ett år. AI-tolken ersätter än så länge inte den mänskliga tolken utan används som ett komplement i enklare vardagssamtal med framför allt inneliggande patienter inom sjukvården. Hur verktyget kommer att användas framgent återstår att se. Än så länge råder en försiktighet från förbundets kunder avseende användning. Nyttjandet förväntas dock öka över tid. Under de senaste två åren har en allt tydligare kostnadsmedvetenhet kopplat till tolktjänster uppmärksammats från förbundets kunder. Efterfrågan på mer kostnadseffektiva tolktjänster förväntas därmed öka och distanstolkning borde bli än mer dominerande. Frågan är i vilken omfattning platstolkning kommer att efterfrågas då denna tjänst medför högre kostnader för kunden och tolkbehovet i de flesta fall likväl kan tillgodoses av en tolk på distans. Förbundet erbjuder sedan drygt ett år en kostnadsfri SMS-funktion för påminnelse om bokat besök, på valt tolkspråk, till patient/klient. SMS- påminnelsen syftar till att minska uteblivna patienter/klienter, och därmed onödiga kostnader för kund samt ineffektiv användning av viktiga samhällsfunktioner. SMS-funktionen används än så länge i mycket ringa omfattning av förbundets kunder. Användningen förväntas dock öka över tid, och därmed kan då tolkens tid nyttjas mer effektivt. Medlemskommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång (MTG) har i samverkan levererat administrativt stöd inom IT, ekonomi, HR och lön till Tolkförmedling Väst sedan förbundet bildades 2013. Då MTG-samarbetet upplöses vid årsskiftet 2026/2027 kommer Mariestads kommun från och med första januari 2027 vara tjänsteleverantör av ekonomi-, lön- och HR-stöd. Skövde kommun kommer vara tjänsteleverantör av IT. Förändringen kommer medföra ett stort omställningsarbete och eventuella oförutsedda kostnader under 2026. Genom att förbundet sedan våren 2025 har samlat all verksamhet i Göteborg och avvecklat lokalkontoren har en mer optimerad och kostnadseffektiv verksamhet möjliggjorts. Teknikens möjligheter och kundernas föränderliga behov ställer allt högre krav på innovation och en organisation som snabbt ställer om. Tolkförmedling Väst förväntas fortsatt ligga i framkant och vara en förebild i branschen samt inte minst genomsyras av högt medarbetarengagemang och hög kundnöjdhet. Budget 2025 Enligt förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter och medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Budget 2025 lades utifrån då gällande förutsättningar och efter samråd med förbundets medlemmar. Medlemmarnas behov beräknades till ca 315 000 uppdrag för 2025. För en budget i balans bedömdes prisjusteringen för 2025 resultera i en snitthöjning om 3,5 %. Budget 2025 (tkr) Verksamhetens intäkter 233 760 Verksamhetens kostnader 233 760 Årets resultat 0 Ekonomisk plan 2025–2027 Budget (tkr) 2025 2026 2027 Intäkter 233 760 236 000 238 000 Kostnader 233 760 236 000 238 000 Budgeterat resultat 0 0 0 Räkenskaper Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade sedan föregående årsredovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolk- och översättningsuppdragen har utförts och har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Inventarier av mindre värde (understigande ett halvt prisbasbelopp) aktiveras inte. Avskrivningar av inventarier och immateriella tillgångar skrivs av på fem år. Förbundet har tidigare återbetalat eget kapital för att reglera nivån på det egna kapitalet vid positivt resultat. Från och med 2025 kommer, i enlighet med revisorernas rekommendation, inte eget kapital längre återbetalas. I stället kommer eventuellt en utbetalning av överskott att ske vid större positivt resultat, vilket sker i 2025 års bokslut. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Resultaträkning Budget Utfall Utfall (tkr) Not 2025 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 233 760 231 858 220 452 Verksamhetens kostnader 2 -231 935 -229 672 -222 593 Avskrivningar 3 -1 800 -1 686 -1 734 Verksamhetens nettokostnader 25 501 -3 875 Finansiella intäkter 4 20 6 8 Finansiella kostnader 5 -45 -192 -83 Resultat före extraord. poster 0 315 -3 950 Extraordinära poster 0 0 0 Årets resultat 0 315 -3 950 Balansräkning (tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Not 2025 2024 Anläggningstillgångar Immateriell anläggningstillgång 6,7 4 040 5 726 Inventarier 8 0 0 Summa anläggningstillgångar 4 040 5 726 Omsättningstillgångar Fordringar 9 47 669 42 839 Likvida medel 10 32 050 15 693 Summa omsättningstillgångar 79 718 58 532 SUMMA TILLGÅNGAR 83 758 64 258 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 11 26 781 30 731 Andelskapital, medlemmar 3 212 3 212 Årets resultat 315 -3 950 Summa eget kapital 30 308 29 993 Skulder Kortfristiga skulder 12 53 450 34 264 Summa skulder 53 450 34 264 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 83 758 64 258 Kassaflödesanalys Not Bokslut Bokslut (tkr) 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 315 -3 950 Justering för av- och nedskrivning 3 1 686 1 734 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 001 -2 216 Förändring kortfristiga fordringar 9 -4 830 -784 Förändring kortfristiga skulder 12 19 185 -359 Medel från den löpande verksamheten 16 357 -3 358 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i anläggningstillgångar 6,7 0 0 Medel från investeringsverksamheten 0 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Andelskapital 13 0 77 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 77 ÅRETS KASSAFLÖDE 16 357 -3 281 Likvida medel vid årets början 15 693 18 974 Likvida medel vid årets slut 10 32 050 15 693 Noter Bokslut Bokslut (tkr) 2025 2024 1 Verksamhetens intäkter Riktade bidrag 26 28 Återbetalning till medlemmar av överskott -16 960 -8 700 Förmedlingstjänster 248 789 228 992 Övriga intäkter 4 133 Summa verksamhetens intäkter 231 858 220 452 2 Verksamhetens kostnader Direktionskostnader -638 -609 Sociala avgifter direktion -176 -163 Personalkostnad -20 960 -20 355 Sociala avgifter personal -9 221 -8 958 Arvoden och ersättning tolkar -147 505 -142 823 Sociala avgifter tolkar -36 886 -35 830 Tolkutbildning -423 -329 Lokalkostnader -3 471 -3 317 IT-kostnader -6 449 -5 793 Inventarier, förbrukningsmaterial -332 -255 Administrativa- och konsulttjänster -3 360 -3 912 Summa verksamhetens kostnader -229 422 -222 343 Ersättning för revisorer Revisionsuppdraget, sakkunniga -250 -250 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, sakkunniga 0 0 Skatterådgivning 0 0 Övriga tjänster 0 0 Summa -250 -250 Verksamhetens totala kostnader -229 672 -222 593 3 Avskrivningar Inventarier -1 686 -1 734 Summa -1 686 -1 734 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 6 8 Övriga finansiella intäkter 0 0 Summa 6 8 5 Finansiella kostnader Räntekostnad -119 -11 Övriga finansiella kostnader -74 -71 Summa -192 -83 Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Pågående investeringar Pågående investeringar 0 0 Summa 0 0 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 8 289 8 289 Årets investering 0 0 Årets utrangering 0 0 Omklassificering från pågående investering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 8 289 8 289 Avskrivningar Ingående avskrivning -2 563 -877 Årets avskrivning -1 686 -1 686 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående avskrivningar -4 250 -2 563 Utgående bokfört värde vid årets slut 4 040 5 726 8 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 1 341 1 341 Årets försäljning 0 0 Årets utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde 1 341 1 341 Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar -1 341 -1 293 Årets avskrivning 0 -48 Försäljning/utrangering 0 0 Utgående avskrivningar -1 341 -1 341 Utgående bokfört värde 0 0 9 Fordringar Kundfordringar 28 085 26 390 Div. kortfristiga fordringar 73 117 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 511 16 332 Summa 47 669 42 839 10 Kassa och bank Bank 32 050 15 693 Summa 32 050 15 693 En checkkredit på 10 mkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december 2025. 11 Eget kapital Ingående balans Allmänt eget kapital 30 731 30 946 Reglering Årets Resultat -3 950 -215 Utgående balans Allmänt eget kapital 26 781 30 731 Årets resultat 315 -3 950 Andelskapital, medlemskommuner 3 212 3 212 Summa eget kapital 30 308 29 993 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 142 703 Moms 11 096 10 655 Personalens skatter och avgifter 4 243 4 272 Övriga kortfristiga skulder 17 047 0 Skulder till anställda 96 45 Upplupna semesterlöner 641 1 098 Upplupna tolkkostnader inkl. sociala avgifter 17 840 13 243 Övriga upplupna kostnader 1 344 4 248 Summa 53 450 34 264 13 Andelskapital Årets förändring av andelskapital 0 77 Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Summa 0 77 Driftsredovisning Driftsredovisningen redovisas för förbundet som helhet, då styrningen av verksamhet sker på en förbundsövergripande nivå. Kostnader kopplat till respektive enhet finns utfördelad, dock ligger de övergripande kostnaderna budgeterat centralt. Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget Budget 2025 är lagd utifrån ett beräknat behov om 315 000 uppdrag och efter samråd med förbundets medlemmar. För en budget i balans bedömdes prisjusteringen för 2025 resultera i en snitthöjning om 3,5 %. Utfall Utfallet för 2025 blev 313 000 uppdrag vilket är 2 000 färre än budgeterat. Årets resultat blev 315 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Utfall Budget Utfall Belopp i tkr 2025 2025 2024 INTÄKTER Försäljning av förmedlingstjänster 248 789 233 760 228 992 Övriga intäkter 29 160 Återbetalning medlemmar 0 -8 700 Utbetalning av överskott -16 960 Summa verksamhetens intäkter 231 858 233 760 220 452 KOSTNADER Direktionskostnad 814 900 772 Personalkostnad 30 182 34 452 29 312 Arvoden uppdragstagare 184 391 183 333 178 653 Rekrytering och utbildning av tolkar 423 600 329 Lokalkostnader 3 471 3 548 3 317 IT-kostnader 6 449 4 896 5 793 Förbrukningsinventarier, förbrukningsmaterial 332 266 255 Administrativa tjänster 3 609 3 940 4 161 Finansiella kostnader 1 872 1 825 1 809 Summa verksamhetens kostnader 231 543 233 760 224 402 ÅRETS RESULTAT +315 0 -3 950 Kundernas tolkbehov är påverkade av flera parametrar och behovsanalysen som ligger till grund för budgeten är därmed komplex och svårbedömd. Då antalet tolkuppdrag för 2024 kraftigt minskade fanns en stor osäkerhet i budgetarbetet avseende förväntat antal uppdrag 2025. Under året utfördes dock 313 000 uppdrag vilket var mycket nära det budgeterade antalet om 315 000 uppdrag. Trots detta blev förmedlingsintäkterna 15 mkr över budget. Förklaringen är främst en förändring i prismodellen, vilken styrs av uppdragstyp samt den utförande tolkens kompetensnivå. Parametrar som är mycket svåra att förutse. För 2026 har dock justeringar gjorts för att bättre matcha kostnader och intäkter. På grund av det stora överskottet 2025 kommer en utbetalning om närmare 17 mkr ske till medlemmarna. Utbetalningen har reserverats i årets bokslut, och resultatet balanserar därmed årets kostnader och utgifter. Direktionskostnaderna för året motsvarar budgeterat belopp. Personalkostnaderna för året är 4,3 mkr lägre än budgeterat vilket beror på organisationsförändringar, inklusive avveckling av lokalkontoret i Mariestad, samt vakanta tjänster och oförutsedda tjänstledigheter under året. Under 2025 har inte budgeten för rekrytering och utbildning av tolkar använts fullt ut. Detta beror bland annat på att tolkar deltagit i externa SRHR utbildningar där förbundet inte haft några kostnader, men också för att förbundet inte anlitat validerare då externa utbildningssamordnare tillhandahållit möjlighet att validera tolkerfarenheten. Förbundets kostnader kopplat till rekrytering och utbildning har de senare åren sjunkit, bland annat för att externa aktörer erbjuder ett större utbud kopplat till utbildning av tolk men också för att förbundet effektiviserat, digitaliserat och distansanpassat processerna runt rekrytering och utbildning av tolk. Förbundet har de senaste åren i allt högre grad rekryterat redan etablerade och utbildade tolkar, vilket har minskat behoven av grundutbildning i förbundets regi. Å andra sidan ökar intresset för auktorisation bland landets tolkar, vilket främjar en högre kompetensnivå. Därför ersätter förbundet tolkarna för auktorisationsprovsavgiften. Denna kostnad förväntas öka framöver. Budget för 2026 är sänkt för att bättre motsvara dagens behov. Utfallet för lokalkostnader för 2025 blev strax under budget. Direktionen beslutade under hösten 2024 att minska antalet kontor från två till ett, vilket resulterade i att kontoret i Mariestad stängdes ner i april 2025. Hyran för resterande avtalstid, som sträckte sig in i 2026, har belastat 2025 års resultat. Den högre lokalkostnaden för Mariestad har dock balanserats av en lägre lokalkostnad för Göteborgskontoret, vilket i sig är ett resultat av en avsevärt lägre hyreshöjning än budgeterat. Kostnadsutfallet för IT-program och licenser är drygt 1,5 mkr högre än budgeterat vilket främst beror på kostnader för utveckling av förbundets bokningssystem, samt indexuppräknad driftskostnad för bokningssystemet. Kostnader relaterat till administrativa tjänster var 300 tkr lägre än budgeterat, vilket beror på att extern jurist- och övrigt konsultstöd inte behövts i den utsträckning som budgeterats. Kostnadsutfallet för avskrivningar och finansiella kostnader ligger i linje med budget. Förbundets investeringsverksamhet Förbundet har inte haft någon investeringsverksamhet under året. dia Nistor Pedrini Dragan Dobromirovic Ordförande Vice ordförande Tolkar med kvalitet @Tolkförmedling Väst www.tolkformedlingvast.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 26/0005-1 2026-03-27 Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Direktionen beslutar att godkänna ÅRSREDOVISNING 2025 och översänder den därefter till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning av ärendet Efter varje räkenskapsår, tillika kalenderår, ska en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen ska innehålla förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, noter samt drift- och investeringsredovisning. Förbundsordningen reglerar att förbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Förbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 3,2 mkr. Händelser av väsentlig betydelse: • Antalet kontor minskades och verksamheten samlokaliserades i Göteborg. • I januari gjordes en omorganisation i syfte att effektivisera verksamheten. • Förbundets AI-tolkverktyg har rönt uppmärksamhet. Det finns inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Under 2025 utfördes cirka 313 000 uppdrag vilket är nära det budgeterade antalet om 315 000 uppdrag. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat för 2025. Förbundet gjorde ett överskott om 17,3 mkr, vilket i enlighet med direktionens beslut i november, undantaget 100 tkr, ska utbetalas till medlemmarna. Efter avsättning för utbetalning av överskott, blir årets resultat 315 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Förbundet återställer 2023 års negativa resultat om -215 tkr. Förbundet bedöms ha uppfyllt samtliga finansiella mål, samt fyra av fem verksamhetsmål. Likviditeten har varit god och förbundet har en god soliditet. Sammantaget bedöms förbundet ha en god ekonomisk hushållning. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande • ÅRSREDOVISNING 2025, dnr 26/0005–2 • INTERNKONTROLLRAPPORT, dnr 26/0005–3 Beslutet ska skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna Åsa Fröding Förbundsdirektör Intern Förbundsordning Gäller fr.o.m. 2026-01-01 Diarienummer: Beslutad av: 25/0014-2 Respektive medlemsfullmäktige Uppdaterad: Granskad: 2025-03-28 2025-03-28 Dokumentansvarig: Förbundssekreterare

§ 126 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Tolkförmedling Väst 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/222 Beslut Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst 2025 • Revisionsberättelse 2025 för Tolkförmedling Väst • Årsredovisning 2025 från Tolkförmedling Väst • Tjänsteskrivelse om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Internkontrollrapport 2025 från Tolkförmedling Väst • Protokollsutdrag från Tolkförmedling Väst om årsredovisning 2025 • Sakkunniga biträdets yttrande om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Tolkförmedling Västs förbundsordning 2026-01-01 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 127 Godkännande av årsredovisning 2025 för Samordningsförbundet Södra Vänern KS 2026/194 Beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 • Signerad revisionsberättelse förtroendevalda från Samordningsförbundet Södra Vänern • Årsredovisning 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Protokoll 1 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Granskningsrapport årsbokslut 2025 Finsam från Samordningsförbundet Södra Vänern • Revisionsberättelse Azets från Samordningsförbundet Södra Vänern • Verksamhetsberättelser förbudsfinansierad verksamhet 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-20 Dnr: KS 2026/194 Handläggare Mottagare Johan Högmark Kommunfullmäktige johan.hogmark@vanersborg.se Godkännande av årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet avseende Samordningsförbundet Södra Vänern Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2025. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas Beredning Ärendet har beretts på kommunstyrelseförvaltningen i samråd med kommunfullmäktiges presidium i enlighet med 37 § i kommunfullmäktiges arbetsordning. Underlag • Signerad revisionsberättelse förtroendevalda från Samordningsförbundet Södra Vänern • Årsredovisning 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Protokoll 1 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Verksamhetsberättelser förbudsfinansierad verksamhet 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Granskningsrapport årsbokslut 2025 Finsam från Samordningsförbundet Södra Vänern • Revisionsberättelse Azets från Samordningsförbundet Södra Vänern Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-20 Dnr: KS 2026/194 Pernilla Bertilsson Avdelningschef Sändlista Samordningsförbundet Södra Vänern Den förtroendevalda revisorn i Samordningsförbundet Södra Vänern Till: Styrelsen i Samordningsförbundet Södra Vänern Fullmäktige i respektive medlemskommun och region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Jag har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Södra Vänern (organisationsnummer 222000- 1719) för verksamhetsåret 2025. Mitt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Jag har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar jag med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har jag förlitat mig på den statliga revisorns granskning och bedömning. Mina övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet Södra Vänern. 1 0DHLZ-W0HXN-GF8WA-UWVUK-DYXEP-B8R7C :lekcyntnemukod oenneP Jag bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Södra Vänern har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Jag bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Jag tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Jag åberopar bifogade redogörelse och rapporter. • Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet Södra Vänern Ödskölt, dag som framgår av digital signering ………………………………… Krister Stensson 2 0DHLZ-W0HXN-GF8WA-UWVUK-DYXEP-B8R7C :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." KRISTER STENSSON Undertecknare 1 Serienummer: a605b30f3b7eb2[…]d3b849c0c7793 IP: 212.247.xxx.xxx 2026-03-24 12:39:01 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 0DHLZ-W0HXN-GF8WA-UWVUK-DYXEP-B8R7C :lekcyntnemukod oenneP ÅRSREDOVISNING 2025 Från den 1 januari till och med den 31 december Beslutad vid styrelsens möte den 3 mars 2026 Organisationsnummer: 222 000-1719 Sammanfattning Samordningsförbundet Södra Vänern har nu genomfört sitt fjärde verksamhetsår sedan förbundet om- bildades från den 1 januari 2022. Under året har sammanlagt 264 personer, 159 kvinnor och 105 män, deltagit i de samverkansinsatser som förbundet finansierat. Motsvarande siffror 2024 var 243 personer och för 2023 var det 293 deltagande personer. Uppföljning av 2025 års resultat utgår från uppföljningssystemet Uppföljning FINSAM, ett system som tillhandahålls av Försäkringskassan. Information har även inhämtats från medarbetare och chefer i in- satserna. Resultatet visar att av 115 kvinnor och män som avslutat sin insats, så började 62 % arbeta eller studera alternativt övergick de till fortsatt rehabilitering i myndigheternas egna rehabiliteringsin- satser. Förbundet når under 2025 samtliga av de sex mål som satts för verksamhetsåret och bedöm- ning görs att god ekonomisk hushållning uppnås. Förbundet har i sin verksamhetsplan för 2025 budgeterat för att använda medlemsbidrag och eget ka- pital i omfattning 9 700 000 kr. Årets resultat visar negativt på 150 092 kr vilket är något lägre än vad som planerats. Vi årets slut hade det egna kapitalet minskat och riktlinjerna från Samordningsförbun- dens Nationella Råd uppnås. Några aktuella händelser under 2025: ➢ Från den 1 september 2025 fick förbundet ny ordförande hemmahörande på Arbetsför- medlingen. ➢ Förbundet har sagt upp medlemskapet i Nationella nätverket för samordningsförbunden, NNS, från den 1 januari 2026. ➢ Förbundet har beslutat att avslutat samarbetet med Centrala Östergötland och Välfärdsguiden från den 1 januari 2026. ➢ Styrelsen och beredningsgruppen har deltagit vid den årliga FINSAM konferensen som hölls i Stockholm i april. ➢ Förbundet har på önskemål från beredningsgruppen anordnat en workshop tillsammans med MUCF. Målgruppen var Unga som varken arbetar eller studerar, UVAS. ➢ Några ledamöter från styrelsen deltog vis SKR s arbetsmarknadsdagar i Uppsala i oktober 2025. Denna årsredovisning hoppas vi ska ge en sammanfattande bild av verksamhetsåret 2025. Samordningsförbundet tackar alla sina samverkare för gott samarbete och önskar trevlig läsning! 2 Innehåll 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE .......................................................................... 4 1.1 Översikt över verksamhetens utveckling (tkr) ................................................ 5 1.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .............................. 5 1.3 Händelser av väsentlig betydelse .................................................................. 5 1.4 Styrning och uppföljning av verksamheten .................................................... 5 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning ........... 7 1.6 Balanskravsresultat ..................................................................................... 11 1.7 Väsentliga personalförhållanden ................................................................. 11 1.8 Förväntad utveckling ................................................................................... 11 2 RESULTATRÄKNING ........................................................................................ 12 3 BALANSRÄKNING ............................................................................................. 13 4 KASSAFLÖDESANALYS ................................................................................... 13 5 DRIFTREDOVISNING ........................................................................................ 14 6 NOTER ............................................................................................................... 15 7 STYRELSENS UNDERSKRIFT ......................................................................... 16 Bilagor ....................................................................................................................... 17 Verksamhetsberättelser från insatser Aktuell statistik Årsrapport från Välfärdsguiden 2025 3 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samordningsförbundet Södra Vänern omfattar från den 1 januari 2022 fyra kommunområden med ca 120 000 invånare. Förbundets medlemskommuner varierar i storlek och behovet av samverkansinsatser ser olika ut. Samordningsförbundet verkar i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet samt enligt förbundsordning som reviderades den 1 april 2024. Lagen möjliggör för lokala aktörer att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet. Samord- ningsförbundet följer lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt kom- munallagen (2017:725) i tillämpliga delar. Denna årsredovisning innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsut- veckling samt redovisning av det ekonomiska utfallet för tiden den 1 januari till och med den 31 december 2025. Till redovisningen hör bilagan Verksamhetsberättelser från insatser samt aktuell statistik. Även en årsrapport från Välfärdsguiden 2025. Organisation Samordningsförbundet är en egen fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen, Trollhättans Stad samt kommunerna Väners- borg, Lilla Edet och Grästorp som medlemmar. Förbundets organisation består av en sty- relse som har utsetts av medlemmarna samt av ett kansli. Uppdrag Samordningsförbundets uppgift är i första hand att finansiera insatser för att medborgare ska få samlat stöd och rehabilitering för att nå egen försörjning. På individnivå verkar förbunden genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande medlemmarna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förut- sättningar för att myndigheter ska kunna samarbeta mer effektivt. Det kan till exempel handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte på handläggarnivå. Finansiering Samordningsförbundet finansieras till hälften av medel från Försäkringskassan och Arbets- förmedlingen. Därtill kommer en fjärdedel från Västra Götalandsregionen och resterande fjär- dedel delar Trollhättans Stad, Vänersborgs kommun, Lilla Edets kommun samt Grästorps kommun utifrån beräkning baserad på aktuella invånarantal. Verksamhetsidé och vision Förbundet har en vision om att ”med gemensamma krafter skapa nya möjligheter…” vilket på både kort och lång sikt syftar till att utveckla den samverkan som sker för att fler ska komma i egen försörjning och att fler ska uppnå ökad hälsa och livskvalité. Individfokus är viktigt i sammanhanget. De tillgängliga resurserna som förbundet förfogar över ska användas effek- tivt samt bidra till att stödja, fördjupa och utveckla det befintliga samverkansarbetet som re- dan bedrivs mellan medlemmarna. 4 1.1 Översikt över verksamhetens utveckling (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 9 157 9 242 9 250 10 099 13 194 Verksamhetens kostnader 9 307 9 886 10 789 10 349 13 551 Resultat -150 -583 -1 539 -277 -357 Soliditet 51 % 40 % 46 % 55 % 59 % Antal anställda 2 2 2 1 0 1.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Förbundet har inför 2025 upprättat en budget om sammanlagt 9 700 000 kr, varav 582 000 kr kommer från eget kapital. Nivå på det egna kapitalet följer rekommendationerna från Nation- ella Rådet. 1.3 Händelser av väsentlig betydelse Inga väsentliga händelser har inträffat under verksamhetsåret 2025. 1.4 Styrning och uppföljning av verksamheten Förbundet leds av en styrelse där ledamöter och ersättare har utsetts av kommun- och reg- ionfullmäktige samt av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Valda ledamöter och er- sättare arbetar utifrån helhetssyn i de frågor som förbundet har att hantera. Styrelsen har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet och har till uppgift att: • besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen • stödja samverkan mellan parterna • besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande ska användas • finansiera insatser som stödjer samverkan som ligger inom parternas samlade ansvars- områden • ansvara för att rehabiliteringsinsatserna följs upp och utvärderas • upprätta budget och årsredovisning Under 2025 har styrelsen hållit sex styrelsemöten. Inför varje möten genomförs presidiemö- ten där ordförande, vice ordförande och förbundschef planerar dagordningen. Styrelsens ledamöter och ersättare under 2025: Ledamöter: Monica Hanson, ordf. tom 31 mars Trollhättans Stad Sofia Andersson Dharsani, från 1 april Trollhättans Stad Anders Paulsson Kihlstrand, vice ordförande Arbetsförmedlingen tom om 31 mars, ordförande från 1 april - 30 augusti Samir Rajic, ordförande från 1 september Arbetsförmedlingen Agnetha Andersson, tom 31 mars Västra Götalandsregionen Joakim Sjöling, vice ordförande från 8 april Västra Götalandsregionen Linda Biltmark Försäkringskassan Dan Nyberg Vänersborgs kommun Mona Burås Lilla Edets kommun Maria Toll Grästorps kommun 5 Ersättare: Jonas Lindstedt Trollhättans Stad Almasa Idrizovic, tom 31 mars Arbetsförmedlingen Catarina Sjöstrand, från 1 april Arbetsförmedlingen Maria Nilsson Västra Götalandsregionen Hanna Smedja, tom 31 mars Försäkringskassan Johan Almén, från 1 april Försäkringskassan Henrik Josten Vänersborgs kommun Niclas Ahlberg Lilla Edets kommun Elisabeth Hansson Olsson Grästorps kommun Till styrelsens stöd finns en utsedd beredningsgrupp bestående av chefstjänstemän med be- slutsmandat i samverkansfrågor. Beredningsgruppens uppdrag är bland annat att genomföra behovsinventering och att organisera samarbete och samverkan så att samverkan utvecklas. Beredningsgruppen ansvarar även för att de uppdrag som styrelsen beslutar om blir genom- förda. Beredningsgruppen har under 2025 haft fyra möten. Från maj 2025 har berednings- gruppen fått ett nytt uppdrag om att utforma projektidéer för projekt inom den Europeiska so- cialfonden. Gruppens representanter under året varit: Peter Larsson Försäkringskassan Linda Norén Eriksson Försäkringskassan Leif Johansson Arbetsförmedlingen Fyrbodal Safet Peci Arbetsförmedlingen Norra Göteborg Elisabeth Rahmberg Johansson Västra Götalandsregionen Jenny Nordal Västra Götalandsregionen Ulrika Sten Sporrong Trollhättans Stad Ulrika Gardtman, från maj ersatt av Fatjon Peci Vänersborgs kommun Joakim Valtin Lilla Edets kommun Maria Flood Grästorps kommun Intern kontrollplan Förbundet har inför verksamhetsåret upprättat en intern kontrollplan med tillhörande riskbe- dömning. Samtliga aktuella processer har under 2025 kontrollerats och följts upp enligt plan. Ett arkiv med tillhörande dokumenthanteringsplan finns upprättat, så även reglemente för at- test, delegation och verkställighet. Uppföljning av budget och resultat har under året genom- förts och avrapporterats till styrelsen den 4 mars, den 20 maj och den 10 september. Nästa återrapportering sker vid styrelsemöte den 3 mars 2026. Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM En handbok för arbetsmiljöansvar, rådighetsansvar och samordningsansvar har tidigare ar- betats fram och beslutats om av styrelsen. SAM följs upp regelbundet vid möten tillsammans med personal och chefer i insatser. Dataskyddsförordningen och GDPR Förbundet har upprättat ett avtal med Trollhättans Stad angående att nyttja Stadens data- skyddsombud JP Infonet. Därtill har en förteckning om förbundets personuppgiftsbehandling upprättats. Hanteringen av personuppgifter finns beskrivet på förbundets hemsida www.sofsv.se. Personal i samverkaninsatser följer sin huvudmans riktlinjer för GDPR. IT, telefoni och datahantering vid förbundskansliet Förbundschef och verksamhetsutvecklare är anställda i förbundet och ett samarbetsavtal finns angående att förbundet kan nyttja Trollhättans Stads IT system, telefoni och support. 6 Uppföljning och utvärdering Uppföljningssystemet Uppföljning FINSAM finns att tillgå från Försäkringskassan. Uppgifter som efterfrågas har lagts in och medger resultatredovisning utifrån antal deltagare samt för könstillhörighet per insats. Mer om insatsernas resultat finns beskrivna i insatsernas verk- samhetsberättelser som finns som bilaga till denna redovisning. 2025 års plan för uppföljning och utvärdering har följts under året. Information och marknadsföring Förbundet har en hemsida www.sofsv.se där aktuella händelser regelbundet läggs ut. Revisorer 2025 Revisionsgrupp utsedd av kommuner och Västra Götalandsregionen: Krister Stensson - Västra Götalandsregionen Bengt Olsson - Vänersborgs kommun tom juli 2025, därefter ersatt av Jan Palmqvist - Vänersborgs kommun tom 4 mars 2025 Sven-Erik Larsson - Vänersborgs kommun från 13 november 2025 Ansvarig revisor som utsetts av Försäkringskassan: Susanna Everborn – Azets Revision & Rådgivning AB Medlemssamråd 2025 Ett medlemssamråd har hållits digitalt den 10 september 2025. Medlemsrepresentanter är: Anna Klasén Arbetsförmedlingen Vakant Försäkringskassan Anna-Karin Skatt o Cecilia Andersson Västra Götalandsregionen Peter Eriksson Trollhättans Stad Benny Augustsson Vänersborgs kommun Julia Färjhage Lilla Edets kommun Robert Fransson Grästorps kommun 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställ- ning God ekonomisk hushållning innebär att förbundet, på både kort och lång sikt, ska bedriva sin verksamhet utifrån mål och riktlinjer som omfattar såväl ekonomi som verksamhet. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Det finansiella perspektivet av god ekonomisk hushållning innebär bland annat att förbundets ekonomiska utfall ligger i linje med den budgetram som antagits för den egna verksamheten. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att de insatser och aktiviteter som bed- rivs genom medlemmarna eller andra juridiska personer håller förväntad kvalité. För att förbundet ska anses ha en god ekonomisk hushållning ska en majoritet av finansiella målen samt verksamhetsmål vara uppfyllda. Finansiellt mål Förbundets finansiella mål är att kostnaderna för verksamheten inte ska överstiga den totala budgetramen samt att överskott av eget kapital ska följa de rekommendationer kring omfatt- ning som ges av det Nationella Rådet. För förbundet är rekommendationerna att eget kapital 7 inte ska överstiga 1,7 mkr. Förbundet har inför 2025 budgeterat för att använda delar av be- fintligt eget kapital, detta dels för att möta de nationella rekommendationerna, dels för att för- bundet ska ha möjlighet att bibehålla insatser och verksamhet som anordnas under verksam- hetsåret. Kostnadsutfallet ska vid årsredovisningen för 2025 kategoriseras utifrån administrativa kost- nader och kostnader relaterade till insatser för enskilda samt aktiviteter av mer strukturinrik- tad karaktär. Verksamhetsmål Ett övergripande och långsiktigt mål är att effektivt använda resurser som ställs till förfogande för utveckling av samverkan och samarbete inom rehabiliteringsområdet samt till nytta för en- skilda individer. Förväntat resultat är att de platser som finns samordnade ska användas ef- fektivt samt att deltagaren ges ökade möjligheter för att uppnå egen försörjning, bättre hälsa samt även upplevelse av högre livskvalitet. Förbundets verksamhetsmässiga mål är att kvinnor och män efter en insats kan börja arbeta, studera eller på annat vis ha ökat sin förmåga för att på sikt komma i arbete. Mål på vägen mot arbete kan vara att övergå i andra förberedande aktiviteter. Kvinnor och män ska erbju- das likvärdig rehabilitering. Verksamhetsmål och finansiellt mål följs upp och sammanställs regelbundet varje tertial samt redovisas i två delårsrapporter och en årsredovisning. För uppföljning av verksamheten an- vänds Uppföljning FINSAM som tillhandahålls av Försäkringskassan samt så sammanställs resultaten vid redovisningar från insatserna. Resultatuppföljning Samordningsförbund Södra Vänern 2025 Mål 1: Vidare till arbete, studier eller andra arbetsförberedande/rehabiliterande insatser I genomsnitt ska minst 60 % av de kvinnor och män som avslutar en förbundsfinansierad in- sats ha gått vidare till arbete, studier eller andra arbetsförberedande insatser. Resultatet vi- sar 62 % Målet bedöms vara uppfyllt Mål 2: Upplevd progression mot arbete och studier I genomsnitt ska minst 75 % av de kvinnor och män som avslutar en förbundsfinansierad in- sats uppleva att de har kommit närmare arbetsmarknaden eller studier samt att de ska känna sig mer redo att arbeta eller studera. Resultatet visar 80 % Målet bedöms vara uppfyllt Mål 3: Finansierade platser ska användas effektivt Förbundet finansierar under året 153 platser som ska nyttjas kontinuerligt. I genomsnitt har 264 personer deltagit i insatserna, 159 kvinnor och 105 män. Antal anordnade platser per in- sats anses i genomsnitt ha nyttjats fullt ut. Målet bedöms vara uppfyllt Mål 4: Anordna information och kompetensutvecklingstillfällen avseende att stärka samar- bete och samverkan mellan organisationerna. Under 2025 har förbundet som målsättning att anordna minst 300 kompetensutvecklingsplatser. Under året har 523 platser. Målet bedöms vara uppfyllt 8 Mål 5: Nyttjande av eget kapital Förbundets eget kapital ska vid årets slut inte överstiga 1 700 000 kr. Eget kapital uppnår vid årets slut 1 263 884 kr. Målet bedöms vara uppfyllt Mål 6: Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ska inte överstiga beslutad budgetram. Årets kostnader ryms inom beslutad budgetram. Målet bedöms vara uppfyllt Sammanfattningsvis anses att Samordningsförbundet Södra Vänern uppnår god ekonomisk hushållning för verksamhetsåret 2025 då samtliga av beslutade mål har uppnåtts. Uppföljning av verksamheten Samordningsförbundet har anslagit resursbidrag till samverkande myndigheter för att genom- föra individinsatser för strukturövergripande aktiviteter. Avtal och uppdragsbeskrivningar av- seende genomförandet och upplåtande av personalresurser finns upprättade och följs upp regelbundet. Med utgångspunkt från de lokala behoven som finns av rehabilitering har myn- digheterna föreslagit att prioritera vissa valda målgrupper inför verksamhetsåret. Flera upp- följningstillfällen gällande verksamhetsresultaten har genomförts tillsammans med insatser- nas personal. Verktyg för uppföljning av verksamheten • Sammanställningar av resultat hämtas från Uppföljningssystemet Uppföljning FINSAM som tillhandahålls av Försäkringskassan. Uppgifter kan erhållas angående antal delta- gare samt könstillhörighet fördelat på respektive insats. • Vid uppföljning i insatserna samlas uppgifter in på gruppnivå utifrån antal som påbörjar arbete eller studier, går vidare i rehabilitering eller avslutas/återgår till remittent/annat. • Deltagare i insatser utvärderar insatserna i enkäter. Målgrupper Samordningsförbundet Södra Vänerns styrelse har i sin verksamhetsplan för 2025 beslutat om följande målgrupper: • Kvinnor och män i förvärvsaktiv ålder som har behov av rehabilitering inför övergångar till arbete, studier eller andra arbetsförberedande insatser • Kvinnor och män i behov av samverkan mellan flera myndigheter Deltagare till olika insatser kan komma från hela förbundets upptagningsområde. Ambition ska finnas om att det ska anordnas insatser i samtliga av förbundets kommunområden. Aktuella insatser och aktiviteter januari till och med augusti Förbundet har finansierat följande individinsatser under perioden. Sammanlagt finns 153 platser att nyttja kontinuerligt. Insatsens namn Ägare av insatsen • Friska Vindar/AIR Trollhättan Trollhättans Stads arbetsmarknadsenhet • Friska Vindar Vänersborg Regionens öppenvårdsmottagning i Vänersborg • FINSAM platser Lilla Edet Lilla Edets kommuns arbetsmarknadsavdelning • FINSAM platser Grästorp Grästorps kommuns arbetsmarknadsenhet • FINSAM platser Vänersborg Vänersborgs kommuns socialtjänst 9 Under perioden den 1 januari och till och med den 31 december 2025 har 264 individer delta- git i de insatser som finansieras av Samordningsförbundet. Motsvarande siffra för 2024 var 243 personer och 2023 var motsvarande antal 293 personer. Platser Antal deltagare Kvinnor/män Antal deltagare Antal avslutade Samverkansinsatser 2025 2025 2024 2025 FINSAM platser i Trollhättan 60 89 58/31 84 51 Friska Vindar Vänersborg 55 119 70/49 100 63 FINSAM Lilla Edet 24 38 23/15 37 15 FINSAM Grästorp 10 14 7/7 18 7 FINSAM platser Vänersborg 4 4 1/3 4 0 153 264 159/105 243 136 *21 personer avslutades i kartläggning och planeringsfas. Avslutningsanledningarna under 2025: Antal Kvinna Man A vslutningsanledning, inrapporterat från insatserna 17 12 Fått arbete eller påbörjat studier 5 54 28 26 Annat arbetsförberedande och fortsatt rehabilitering 41 26 15 Avslut och åter till remittent 3 2 1 Övrigt, till exempel föräldraledig, flytt mm Totalt 115 68 47 Inskrivningstiderna i insatserna har under senare år ökat. Anledning som ses är att målgrup- pen för förbundsfinansierade insatser står längre från arbetsmarknaden och kräver andra och mer omfattande insatser än tidigare. Flera avslut sker numer till redan befintliga samver- kansinsatser som utförs hos medlemmarna. Strukturövergripande aktiviteter som pågår under året: • Samverkan mellan myndigheterna och andra Samordningsförbund • Verksamhetsutveckling och processledningsresurs som utgår från förbundskansliet • Processledning i förhållningssätt att arbeta utifrån ”BIP” och progressionsmätning • Kunskaps- och kompetensutvecklingsinsatser bland annat caféföreläsningar • Genomfört MUCF genomlysning unga vuxna i förbundets område • Information och marknadsföring, se www.sofsv.se • Ingår i Välfärdsguiden, se www.valfardsguiden.se Sammanställning 2025 års strukturövergripande aktiviteter Antal deltagare Cafédagar (digitala föreläsningstillfällen för samverkare) 314 FINSAM konferens 2025 9 Lunch till lunchmöte styrelse och beredningsgrupp 20 MUCF, 2 samverkansdagar med inriktning unga som varken arbetar eller studerar 50 SKR:s Arbetsmarknadsdagar 2025 i Uppsala 4 ACT utbildning, IPS, rehabdagar, nätverksträffar handläggare mm 56 BIP som förhållningssätt och progressionsmätning, workshops 40 Information, medlemssamråd 30 Antal deltagare, (årets mål 300) 523 10 1.6 Balanskravsresultat Enligt 11 kap. 10§ LKBR ska upplysningar om årets resultat efter balanskravsjusteringar och balanskravsresultat redovisas i förvaltningsberättelsen. Vidare framgår att vid beräkning av balanskravet, som kopplat till kommunallagens balanskrav, så ska årets resultat rensas för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Förbundet uppfyller inte ba- lanskravsresultatet med beaktning på föregående årsresultat. 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkningen - 151 tkr - 583 tkr -1 539 tkr - Samtliga realisationsvinster 0 tkr 0 tkr 0 kr + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 tkr 0 tkr 0 kr + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 tkr 0 tkr 0 kr -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 tkr 0 tkr 0 kr +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 tkr 0 tkr 0 kr Balanskravsresultat - 151 tkr - 583 tkr - 1539 tkr Om kostnaderna är större än intäkterna under ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Det kan dock poängteras att i de fall förbund har för stort eget kapital så blir balanskravet intetsägande, eftersom rekommendationerna från Nationella Rådet för Samordningsförbund ska eftersträvas. För förbundet är målkapitalet satt till 1,7 mkr givet nuvarande storlek på medlemsbidrag. 2025 års resultat visar vid ut- gången av verksamhetsåret 1, 263 mkr i eget kapital. 1.7 Väsentliga personalförhållanden Förbundet har sitt kansli på Fasetten, Kardanvägen 37 i Trollhättan. Vid kanslifunktionen finns förbundschef och verksamhetsutvecklare samt tillgång till ekonom genom särskilt avtal som upprättats med Regionservice i Västra Götalandsregionen. För arvodeshantering samt för löner och pensionsinbetalningar finns ett upprättat avtal med SOREDO AB. Förbundet som är egen arbetsgivare ingår i arbetsgivarorganisationen SOBONA. Samtliga insatsers personella resurser har sin hemvist i någon av förbundsmedlemmarnas organisationer och avtal finns upprättade kring uppdragen. De aktuella förbundsfinansierade insatser bedrivs i lokaler som tillhandhålls av någon av de samverkande organisationerna. 1.8 Förväntad utveckling Under våren har förbundets kansli tillsammans med beredningsgruppen sammanställt en be- hovsinventering. Inventeringen har redovisats vid en lunch till lunchsammankomst mellan sty- relsen och beredningsgruppen. Inventeringen ligger till grund för insatser 2026. Förbundets beredningsgrupp har fått ett nytt uppdrag angående att bereda nya ESF projekt där någon av parterna alternativt Försäkringskassan är projektägare. Vi följer denna utveckling framåt. 11 Förbundet har anordnat en utbildningsinsats där Myndigheten för civilsamhällsfrågor, MUCF, kom till Trollhättan och genomförde två workshops. Temat var unga vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden. Flera av de kommuner som ingår i förbundet han sökt och beviljats medel från MUCF. Vi inväntar att Försäkringskassan ska lanserar ett nytt uppföljningssystem för förbundsinsatser så att Samordningsförbunden i Sveriges verksamhet kan redovisas korrekt och enhetligt. Under slutet av året har Trollhättans Stad inkommit om önskemål att starta en ny samverkans- insats liknande Malmökraften. I februari 2026 kommer representanter från styrelse och bered- ningsgrupp göra ett studiebesök i Malmö. Sammanfattningsvis fortsätter Samordningsförbundet Södra Vänern värna om att vara med och bidra till nya arbetssätt och metoder i syfte att fler ska bli självförsörjande och få ett bättre liv. 2 RESULTATRÄKNING Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Verksamhetens intäkter 2 9 118 000 9 242 000 Övriga intäkter -9 -521 Verksamhetens kostnader 3,6 -9 305 302 -9 886 444 Verksamhetens nettokostnad -187 311 -644 965 Finansiella intäkter 38 618 64 296 Finansiella kostnader -1 400 -2 339 Resultat efter finansiella poster -150 092 -583 008 Extraordinära poster 0 0 Årets resultat -150 092 -583 008 12 3 BALANSRÄKNING Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgång Omsättningstillgångar Fordringar 4 1 007 330 1 003 677 Kassa och banktillgodohavande 1 491 732 2 535 455 Summa omsättningstillgångar 2 499 062 3 539 132 Summa tillgångar 2 499 062 3 539 132 Eget kapital och skulder Eget kapital vid årets början 1 413 977 1 996 985 Årets resultat -150 092 -583 008 Kortfristiga skulder 5 1 235 178 2 125 155 Summa eget kapital och skulder 2 499 062 3 539 132 4 KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalys, den löpande verksamheten 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i kr. 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat -150 092 -583 008 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring -150 092 -583 008 av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar -3 653 421 831 Ökning+/minskning- kortfristiga skulder -889 977 -221 048 Kassaflöde för den löpande verksamheten -893 630 200 782 Årets kassaflöde -1 043 723 -382 226 Likvida medel vid årets början 2 535 455 2 926 681 Likvida medel vid årets slut 1 491 732 2 535 455 13 Kassaflödesanalysen visar förbundets in och utbetalningar under 2025, det vill säga likvidi- tetsförändringen under året. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår årets föränd- ringar av kortfristiga fordringar och skulder. För förklaringar till enskilda förändringar se noter. 5 DRIFTREDOVISNING Utfall jan- Aktuell budget Avvikelse utfall Utfall jan-dec Belopp dec 2025 jan-dec 2025 budget 2025 2024 Kostnad -9 305 302 -9 700 000 394 698 -9 886 444 Finansiella kostnader -1 400 0 -1 400 -2 339 Medlemsbidrag/intäkt 9 117 991 9 118 000 -9 9 241 479 Finansiella intäkter 38 618 0 38 618 64 296 Resultat -150 092 -582 000 431 908 -583 008 Utg. eget kapital dec 2025 1 263 885 1 412 977 Likvida medel 1 491 732 2 535 455 Uppföljning av verksamhetens utveckling Nettokostnad och finansnetto i kr per område Utfall 2025 Avvikelse 2025 Budget 2025 FINSAM platser Trollhättan -2 506 820 293 180 -2 800 000 Friska Vindar Vänersborg -2 232 552 97 448 -2 330 000 FINSAM platser i Lilla Edet -769 998 2 -770 000 FINSAM platser i Grästorp -330 000 0 -330 000 FINSAM platser i Vänersborg -120 000 0 -120 000 Kompetensutveckling samverkan -206 554 93 446 -300 000 Välfärdsguiden -201 600 -1 600 -200 000 Information och kommunikation -240 19 760 -20 000 Personalkostnader kansli -2 128 045 -128 045 -2 000 000 Lokalhyra, medlemsavgifter, IT o telefoni, DSO mm -263 299 36 701 -300 000 Styrelse -246 607 -26 607 -220 000 Ekonomi -156 611 43 389 -200 000 Revision -105 756 4 244 -110 000 Totalt -9 268 083 431 917 -9 700 000 Förklaring till avvikelser vid uppföljning av verksamhetens kostnader För FINSAM platser i Trollhättan finns en avvikelse då personal som avslutat sitt uppdrag inte har ersatts direkt. Budgeterat för köp av aktiviteter har inte heller tagits i anspråk så som planerats. För Friska Vindar i Vänersborg finns en avvikelse med anledning av att aktiviteter för delta- gare inte upphandlats i budgeterad omfattning. 14 För kompetensutveckling för samverkande personal finns en avvikelse då utbildning i ACT som planerats genomförs först under 2026. Planerat utbyte av datorer för kanslipersonalen har på skjutits fram till nästkommande år. 6 NOTER Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och kommunallag (KL). Förbundet följer god redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Re- dovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i enlighet med Finsamlagen, Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) Not 2. Verksamhetens intäkter 2025-01-01 2024-01-01 2025-12-31 2024-12-31 Driftbidrag från staten 4 559 000 4 621 000 Driftbidrag från Trollhättans stad 1 130 632 1 148 319 Driftbidrag från Vänersborgs kommun 765 912 774 017 Driftbidrag från Lilla Edet kommun 275 820 277 260 Driftbidrag från Grästorp kommun 107 136 110 904 Driftbidrag från Västra Götalandsregionen 2 279 500 2 310 500 Summa 9 118 000 9 242 000 Not 3. Verksamhetens kostnader 2025-01-01 2024-01-01 2025-12-31 2024-12-31 Månadslön/grundlön -1 626 212,91 -1 529 778 Traktamenten, skattefria -11 310,00 -5 800 Bilersättningar, skattefria -12 302,50 -11 755 Bilersättningar, skattepliktig -5 167,05 -4 937 Övr. kostnadsersättningar, skattefria -6 521,62 -19 465 Redovisade sociala avgifter tot -464 933,00 -444 229 Lokal, tillbehör hyrd lokal, kringkostnader -137 853,48 -91 230 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -50 400,00 -466 645 Övriga verksamhetsanknutna kostnader -14 658,13 -22 197 Verksamhetsanknutna personalkostnader -6 137 653,31 -5 613 401 Verksamhetsanknutna utbildnings-, kurs- och konferenskostnader -138 611,16 -341 040 Verksamhetsanknutna trycksaker 0 -1 740 Resekostnader -5 393,40 -8 734 Kost och logi -24 250,69 -26 473 Datakommunikation -26 985,98 -15 000 Ersättning till revisor -104 000,00 -94 000 Serviceavgifter föreningar/branchorg. -32 113,00 -32 547 Bankkostnader 0 -123 Skattefria trakt Sverige 5 700,00 2 543 Pensionsförsäkringspremier -22 996,00 -571 986 Förändring av pensionsskuld -58 967,00 108 15 Arbetsgivaravgifter för semester- och löneskulder -74 716,10 -44 998 Särskild löneskatt för pensionskostnader -81 650,00 -237 984 Övriga tjänster -228 355,41 -252 274 Övriga kostnader -44 628,47 -52 213 Övriga personalkostnader -1 322,43 -547 Summa -9 305 302 -9 886 445 Not 4. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 638 830 646 940 Avräkningskonto för skatter och avg. 136 271 177 841 Redovisningskonto, Ludvikamoms 197 516 133 863 Förutbetalda kostnader 34 713 45 033 Summa 1 007 330 1 003 677 Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 592 392 1 265 067 Beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader 245 119 256 353 Personalskatt 31 430 56 857 Avräkning lagstadgade sociala avgifter 36 719 57 522 Upplupna semesterlöner 169 663 112 810 Upplupna pensionskostnader 58 967 56 825 Beräknade upplupna lagstadgade sociala avgifter 53 308 35 445 Upplupna kostnader 47 580 284 276 Summa 1 235 178 2 125 155 Not 6. Revisionskostnader 2025-01-01 2024-01-01 2025-12-31 2024-12-31 Total kostnad för räkenskapsrevision 105 756 105 725 varav kostnad för statens revisor 39 000 39 000 samt kostnad för sakkunnigt biträde 65 000 55 000 7 STYRELSENS UNDERSKRIFT Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt dess kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. Trollhättan den 3 mars 2026 Samir Rajic, ordförande Joakim Sjöling, vice ordförande Linda Biltmark, ledamot Sofia Andersson Dharsani, ledamot Dan Nyberg, ledamot 16 Mona Burås, ledamot Maria Toll, ledamot Denna årsredovisning tillsammans med revisorernas yttrande och granskningsrapport finns tillgänglig hos förbundets medlemmar samt på förbundets hemsida www.sofsv.se Bilagor • Verksamhetsberättelser från insatser • Aktuell statistik • Årsrapport Välfärdsguiden 2026 Resultat förbundsfinansierade insatser 2025 Statistiksammanställning Under 2025 deltog totalt 264 personer i de förbundsfinansierade insatserna (159 kvinnor och 105 män). Av dessa avslutades 136 deltagare under året, varav 21 personer avslutades re- dan i prövoperioden. Detta visar att en mindre andel avslutas innan fullständig medverkan, ofta på grund av förändrade behov eller att insatsen inte bedöms som rätt stödform. Avslutningsorsaker antal 17 In s a t s e r A IR 1 8 - 2 9 A IR 3 0 - 6 6 F V V B G F in s a m p la t s L E F in s a m p la t s G R M in v ä g V B G F ö r b u n d Insatser Kvinna A IR 18-29 4 A IR 30-66 3 FV V BG 0 Finsam plats LE 1 Finsam plats G RÄ 0 M in väg V BG 0 Förbund 8 K Ä A rbete M an 1030004 v in n 2 6 3 2 7 0 2 3 7 1 1 5 9 Total 53310012 a T o t a lt M a n 1 3 1 8 4 9 1 5 7 3 1 0 5 Studier Kvinna M an 1 0 2 0 1 0 0 1 0 0 0 0 4 1 A n t a l d e lt a g a r e P å g å e n d e m e d e l T o t a l K v in n a M a n T o t a 3 9 1 4 6 2 0 5 0 1 6 8 2 4 1 1 9 3 7 2 3 6 0 3 8 1 5 7 2 2 1 4 3 3 6 4 1 3 4 2 6 4 A vslutningsorsak A nnan arbetsförberedande Å ter rem ittent Total Kvinna M an Total Kvinna M an Total 1 4 2 6 2 3 5 2 8 4 12 6 6 12 1 13 15 28 11 6 17 1 1 4 5 5 0 5 0 2 1 3 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 5 28 26 54 26 15 41 l K Kvinna 1001002 v A v s in n a 1 3 2 0 3 7 9 4 0 8 3 A nnat M an 0001001 lu t a d e d e lt a g a r e A v s lu t M a n T o t a l 7 2 0 1 1 3 1 2 6 6 3 6 1 5 3 7 0 0 5 3 1 3 6 Provperiod Total Kvinna M an Total 1 1 1 2 0 1 1 2 0 12 2 14 2 1 0 1 0 0 2 2 0 0 0 0 3 15 6 21 Avslutningsorsaker insatser % Insatser Avslutningsorsak Arbete % Studier % Annan arbetsförberedande % Åter remittent % Annat % Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total AIR 18-29 33 17 28 8 0 6 33 33 33 17 50 28 8 0 6 AIR 30-66 16 0 10 11 0 7 42 40 41 22 60 41 0 0 0 FV VBG 0 13 6 4 0 2 52 63 57 44 25 35 0 0 0 Finsamplats LE 13 0 7 0 17 7 13 67 36 63 0 36 13 17 14 Finsamplats GRÄ 0 0 0 0 0 0 50 100 60 50 0 40 0 0 0 Min väg VBG 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 * Avslutade deltagare i provperiod borträknade Avslutningsorsaker förbundsövergripande Resultatmål för förbundet Förbundets mål för arbete/studier/arbetsförberedande är 60%. Remittenter 18 Fö rb u n d A n ta l P ro ce n t A IR T H N 1 A IR T H N 3 F V V B G F IN S A M p F IN S A M p A n ta l A n ta l i % 8 -2 9 0 -6 6 la ts L-E la ts G R K Ä A rb e te v in n a M a n 8 4 12% 9% H u v u d re m m F K A k tiv 8 1 1322 4 2 0 % % T o ta 12 10% ite n t S ju k 11 5 2 6625 0 4 2 % l F AP K v in46% ö rb u n d n ta l ro ce n t S O C S O C 619522 3 2 0 % n a S V A v slu tn in g so rsak tu d ie r % A n n a n a rb e tsfö rb e re d a n d e % Å te r re m itte n t % M a n T o ta l K v in n a M a n T o ta l K v in n a M a n 1 5 28 26 54 26 15 2% 4% 41% 55% 47% 38% 32% A rb e te /stu d ie r/a rb e tsfö rb e r Å te r re m itte n t/a n n a t K v in n a M a n T o ta l K v in n a M a n T o ta l 4 0 3 1 7 1 2 8 1 6 4 4 5 9 % 6 6 % 6 2 % 4 1 % 3 4 % 3 8 % M e d re m m ite n t V G R A F F K S O C å rd c P sy k A F A k tiv S ju k S O C 511 3 1 11 0 0 2 1 0 0 1 0 % 0 % 1 8 % 0 % 0 % 1 % T o ta 41 36% l K v in n a 23% V G V å rd c 61 4 2 6 1 256 3 5 3 % R A n n a t % M a n 12% P sy k 1 443 2315 4 4 6 % T o ta 33% A F A F 00 l Resultat avslutsenkäter När deltagaren avslutas i insatsen genomförs avslutsenkät. Sammanfattning fritextfrågor avslutsenkäter Deltagarnas fritextsvar visar sammantaget att de förbundsfinansierade insatserna under 2025 upplevs som mycket värdefulla och relevanta. Det som framträder tydligast är betydel- sen av personalens bemötande. Deltagarna beskriver genomgående ett professionellt, lyhört och stödjande förhållningssätt som skapar trygghet, kontinuitet och förtroende. Detta relat- ionella stöd upplevs som en förutsättning för att kunna ta steg mot förbättrad hälsa, stärkt vardagsfunktion och progression mot arbete eller studier. En annan återkommande aspekt är insatsernas flexibilitet och individanpassning. Deltagarna betonar att möjligheten att börja på en nivå som motsvarar dagsform och förmåga, samt möj- ligheten att byta aktivitet eller öka omfattningen i egen takt, har varit avgörande för deras ut- veckling. Insatser som erbjuder ett brett och varierat innehåll – såsom sociala aktiviteter, fy- sisk träning, arbetsträning och vägledning – beskrivs skapa en helhet som underlättar åter- gång till struktur och ansvar i vardagen. Gruppformatet lyfts också fram som centralt; att möta andra i liknande situation bidrar både till gemenskap och erfarenhetsutbyte, vilket många upplever som motiverande och normaliserande. De arbetslivsnära momenten, såsom arbetsträning, praktik och stöd i att orientera sig på ar- betsmarknaden, framstår som särskilt betydelsefulla. Flera deltagare beskriver att dessa de- lar konkret har bidragit till att de kommit närmare arbete eller studier, och i vissa fall även lett till faktisk anställning. För deltagare i insatser med hälsoinriktat upplägg, såsom Friska Vin- dar, framhålls även fysiska och återhämtande aktiviteter som viktiga verktyg för att hantera stress, återfå energi och skapa rutiner. När det gäller förbättringsområden uttrycker deltagarna överlag stor nöjdhet, men några ge- mensamma utvecklingsbehov syns. Flera efterfrågar större variation i aktiviteter, särskilt fler fysiska eller kreativa inslag, alternativ för olika funktionsnivåer samt fler vardagsnära mo- ment. Mer individanpassning efterfrågas i vissa insatser, bland annat för personer med kro- niska sjukdomar eller hög ångestproblematik. Stabilitet i kontaktpersoner betonats som vik- tigt, då personalbyten skapar osäkerhet. Andra praktiska förbättringsförslag handlar om till- gång till datorer för arbetssökande, fler föreläsningar och utökade möjligheter till arbetsträ- ning. Enstaka synpunkter lyfter även behov av tidig kartläggning för att undvika felmatchning, 19 1 KMAF 2 KMAF 3 KMAF . I v ilk e v in n o r ä n n n a t ö rb u n d . I v ilk e v in n o r ä n n n a t ö rb u n d . I v ilk e v in n o r ä n n n a t ö rb u n d n n n u u u t t t s s s t t t r r r ä ä ä c c c k k k n n n in in in g g g ä r d u n ö jd m In t e a lls 0 % 0 % 0 % 0 % t y c k e r d u a t In t e a lls 0 % 0 % 0 % 0 % h a r in s a t s e n In t e a lls 1 3 % 0 % 0 % 6 % e d in s a t s e n ? M y c k e t lit e n g r a d 3 % 0 % 0 % 2 % t in s a t s e n h a r u p p fy M y c k e t lit e n g r a d 3 % 0 % 0 % 2 % b id r a g it t ill a t t d u k M y c k e t lit e n g r a d 7 % 1 1 % 0 % 8 % L it e n g r a d 3 % 4 % 0 % 3 % llt d in a b e h o v u L it e n g r a d 3 % 8 % 0 % 5 % ä n n e r d ig m e r r L it e n g r a d 1 0 % 8 % 0 % 6 % t e ifr å n d o a M å V is s g r a d 6 % 4 % 1 7 % 6 % d it t s y ft e m e d in V is s g r a d 1 5 % 1 2 % 1 7 % 1 4 % t t a r b e t a e lle r s t u V is s g r a d 1 0 % 2 3 % 3 3 % 2 1 % l 7 5 % F ö rb u n d 8 0 % S t o r g 3 9 % 4 0 % 5 0 % 4 1 % s a t s e n ? S t o r g 3 0 % 3 6 % 3 3 % 3 4 % d e r a ? S t o r g 2 0 % 3 1 % 5 0 % 2 6 % r r r a a a d d d M M M y y y c c c k k k e e e t s t 4 9 % 5 2 % 3 3 % 4 8 % t s t 4 9 % 4 4 % 5 0 % 4 5 % t s t 4 0 % 2 7 % 1 7 % 3 3 % o o o r r r g g g r r r a a a d d d samt önskemål om ytterligare kompetensutveckling inom exempelvis diagnoskunskap och att ACT‑inslag integreras tidigare. Utöver detta uttrycker deltagarna i sina övriga kommentarer ett påtagligt mått av tacksamhet och uppskattning för insatserna. Flera beskriver dem som avgörande för deras återhämtning och som viktiga alternativ till medicinsk behandling. Insatsernas struktur – exempelvis frivillig- het, tystnadsplikt och anpassade krav – nämns som faktorer som bidragit till trygghet och motivation. De förbättringsförslag som lämnas är i huvudsak av praktisk karaktär, såsom att höja temperaturen i lokaler, stärka insatsernas synlighet genom ökad information och att ut- öka budget eller omfattning för att fler ska kunna ta del av stödet. Sammantaget visar fritextsvaren att insatsernas styrkor i första hand består av ett empatiskt och professionellt bemötande, en hög grad av individanpassning samt en kombination av so- ciala, praktiska och hälsofrämjande inslag. Dessa faktorer skapar goda förutsättningar för deltagarnas progression. De förbättringsbehov som framkommer handlar främst om att bredda aktivitetsutbudet, förstärka tekniska och praktiska resurser, samt att utveckla strate- gier för att nå och stödja deltagare med mer komplexa behov. Insatsernas övergripande kva- litet och relevans bekräftas av att deltagarnas kommentarer domineras av positiv återkopp- ling och uttryck för betydande personlig nytta. 20 Protokoll 1 2026, Samordningsförbundet SÖDRA VÄNERN Dag: tisdagen den 3 mars 2026 Tid: 9.00 – 12.00 Plats: Fasetten, Kardanvägen 37 i Trollhättan Tjänstgörande ledamöter: Samir Rajic, ordförande Arbetsförmedlingen Joakim Sjöling, vice ordförande Västra Götalandsregionen Linda Biltmark Försäkringskassan Niclas Ahlberg Lilla Edets kommun Maria Toll Grästorps kommun Ersättare: Catarina Sjöstrand Arbetsförmedlingen (teams) Maria Nilsson Västra Götalandsregionen Övriga: Martin Jansson Verksamhetsutvecklare Samordningsförbundet Ann Kickeus Förbundschef/sekreterare Samordningsförbundet

§ 128 Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/194 Beslut Kommunfullmäktige beviljar styrelsen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunfullmäktiges presidium har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. Beslutsunderlag • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 • Signerad revisionsberättelse förtroendevalda från Samordningsförbundet Södra Vänern • Årsredovisning 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Protokoll 1 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Granskningsrapport årsbokslut 2025 Finsam från Samordningsförbundet Södra Vänern • Revisionsberättelse Azets från Samordningsförbundet Södra Vänern • Verksamhetsberättelser förbudsfinansierad verksamhet 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06

§ 129 Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal för Orust kommun KS 2026/227 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Sammanfattning av ärendet Orust kommun har ansökt om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Orust kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i förbundet från detta datum. Förbundsdirektionen har bedömt att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal skulle stärka förbundets samlade förmåga och robusthet. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Omfördelningseffekter medför ökade kostnader för medlemsbidrag med cirka 0,3–0,6 procent för de tre större medlemskommunerna, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9–2,1 procent. Detta innebär en kostnadsökning för Vänersborgs kommun motsvarande ungefärligen 130 000 kr i medlemsbidrag. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 Beslutsunderlag • Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal för Orust kommun • Förslag till beslutstext för tillträde Orust kommun i Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokoll från extrainsatt medlemsråd 2026-03-30 • Orust kommuns ansökan om medlemsskap i Räddningstjänsten Fyrbodal • Jämförelsedokument – Förbundsordning • Jämförelsedokument - Bilaga till förbundsordning • Jämförelsedokument – Reglemente • Förslag till revidering reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till revidering Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till Förbundsordning - Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-24 Dnr: KS 2026/227 Mottagare Handläggare Kommunfullmäktige Johan Högmark johan.hogmark@vanersborg.se Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal för Orust kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Sammanfattning av ärendet Orust kommun har ansökt om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Orust kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i förbundet från detta datum. Förbundsdirektionen har bedömt att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal skulle stärka förbundets samlade förmåga och robusthet. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Omfördelningseffekter medför ökade kostnader för medlemsbidrag med cirka 0,3–0,6 procent för de tre större medlemskommunerna, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9–2,1 procent. Detta Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-24 Dnr: KS 2026/227 innebär en kostnadsökning för Vänersborgs kommun motsvarande ungefärligen 130 000 kr i medlemsbidrag. Beredning Ärendet har beretts av en arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer. Kommunstyrelseförvaltningen har granskat ärendet och har för sig inget att erinra. Underlag • Protokollsutdrag 2026-04-09 - Ansökan om medlemskap • Protokoll från extrainsatt medlemsråd 2026-03-30’ • Orust kommuns ansökan om medlemsskap i Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till revidering reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till revidering Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till beslutstext för tillträde Orust kommun i Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till Förbundsordning - Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning • Jämförelsedokument för reglemente, förbundsordning och tillhörande bilaga Pernilla Bertilsson Avdelningschef Bilagor • Förslag till revidering Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till Förbundsordning - Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning • Förslag till revidering reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal Sändlista Handläggare av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal Ekonomikontoret Förslag till besluts text: Tillträde Orust kommun i Räddningstjänsten Fyrbodal Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027– 2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Bakgrund Orust kommun har ansökt om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Orust kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i förbundet från detta datum. Förbundsdirektionen bedömer att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal bedöms stärka förbundets samlade förmåga och robusthet. Genom att en ytterligare medlemskommun ansluter ökar de organisatoriska och operativa förutsättningarna att upprätthålla och utveckla beredskapen, särskilt inom Orust kommun men även i angränsande delar av förbundets geografiska område. Ett utökat medlemsunderlag skapar också bättre långsiktiga förutsättningar att bära gemensamma framtida kostnader, såsom kostnader för ledningscentral och andra gemensamma anläggningar och funktioner. Därutöver förbättras möjligheterna att på sikt realisera samordningsvinster och effektiviseringar inom såväl ledning och administration som operativ verksamhet. Förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal behandlade frågan den 24 februari 2026 och ställde sig positiv till att ta in Orust som medlem i kommunalförbundet, varefter frågan hänsköts till medlemsrådet och medlemskommunerna för fortsatt beredning och beslut. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Utgångspunkten i förslaget är att Orust från och med inträdet ska vara fullvärdig medlem i förbundet och att medlemsbidraget därefter, i likhet med övriga medlemskommuner, i grunden ska fördelas enligt den ordinarie 80/20-modellen. I beredningen har det samtidigt konstaterats att Orusts nuvarande räddningstjänststruktur medför en högre kostnadsnivå än vad som följer av den ordinarie fördelningsmodellen. En central utgångspunkt har därför varit att Orusts inträde inte ska medföra en ökad kostnadsbelastning för de nuvarande medlemskommunerna till följd av denna merkostnad. Förslaget innebär därför att mellanskillnaden hanteras genom en tidsbegränsad införandemodell, där Orust under åren 2027–2030 erlägger en särskild tilläggsersättning utöver ordinarie medlemsbidrag. Det kan samtidigt konstateras att en utökning från sju till åtta medlemskommuner inom ramen för den befintliga 80/20-modellen medför vissa inbördes fördelningseffekter mellan de nuvarande medlemskommunerna. Dessa effekter följer av fördelningsmodellens konstruktion med 20% som fördelas lika mellan medlemmar. Detta orsakar en lätt fördyrning för större medlemskommuner och en något mindre kostnadsminskning för de mindre. Denna effekt ska skiljas från den merkostnad som är hänförlig till Orusts nuvarande kostnadsbild. Den senare föreslås bäras fullt ut av Orust genom införandemodellen, medan de inbördes omfördelningseffekterna är en följd av att den ordinarie fördelningsnyckeln tillämpas på en utökad medlemskrets. Till följd av dessa omfördelningseffekter bedöms kostnaderna för de tre större medlemskommunerna öka med cirka 0,3–0,6 procent, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9–2,1 procent. Procenttalet avser förändring av respektive kommuns totala medlemsbidrag i förbundet. Denna interna omfördelning innebär samtidigt att de mindre kommunerna fortsatt har en högre kostnad per invånare i vissa fall upp till omkring 100 procent jämfört med de större medlemskommunerna. Efter kvalitetssäkringen av kalkylen har den bedömda kostnadsnivån för Orusts integration i förbundet fastställts till cirka 21 979 tkr i 2027 års prisnivå. Bedömningen i underlaget är att återstående skillnad mellan Orusts kostnadsbild och utfallet enligt ordinarie fördelningsmodell kan hanteras genom en särskild ersättning från Orust på 1 981 tkr som trappas av i lika delar under fyra år. Under denna period ska förbundet successivt realisera samordningsvinster och effektiviseringar för att möta bortfall av intäkten från detta. För befintliga medlemskommuner innebär beslutet att en ny medlem tas in i förbundet och att förbundets styrdokument därför behöver justeras. Justeringar omfattar endast logiska justeringar som är en direktföljd av tillträdet av en till medlem i förbundet, samt att en numera inaktuell skrivning om införandemodell kopplat till bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har tagits bort. I övrigt är styrdokumenten i sak oförändrade. Ekonomiska och juridiska förutsättningar Kostnadsfördelningen i förbundet ska även fortsättningsvis utgå från principen att 80 procent av kostnader fördelas efter befolkningsandel och 20 procent i lika delar mellan medlemskommunerna. I den reviderade förbundsordningen anges uttryckligen att en införandemodell ska gälla för Orust under åren 2027-2030. Tillfälliga merkostnader relaterade till Orust inträde bärs därmed av Orust kommun. Övergången av personal från Orust kommun till Räddningstjänsten Fyrbodal bedöms, under förutsättning att de rättsliga kriterierna är uppfyllda, kunna genomföras som en verksamhetsövergång enligt 6 b § lagen om anställningsskydd. Processen ska föregås av erforderlig information och förhandling enligt medbestämmandelagen samt genomföras i nära dialog med berörda arbetstagarorganisationer. I den mån Räddningstjänsten Fyrbodal i samband med verksamhetsövergången övertar ansvar för intjänade semesterförmåner eller andra upplupna anställningsrelaterade rättigheter, ska Orust kommun ersätta Räddningstjänsten Fyrbodal för de kostnader som är hänförliga till dessa åtaganden vid övergången 2027. Orusts medlemsandel i tillgångar och skulder följer samma modell som medlemsbidraget och uppgår per 2027-01-01 till 8,33 procent. Det är därför sakligt motiverat att Orust samtidigt köper in sig i kommunalförbundets egna kapital så att de nuvarande medlemmarnas andel av eget kapital inte späds ut. Detta kapitaltillskott ger förbundet bland annat den likviditet som behövs för att köpa över Räddningstjänsten Fyrbodals tillgångar (brandbilar, räddningsutrustning, med mera.) Övertagandet av Orusts räddningstjänsttillgångar sker till bokfört värde per 2027-01-01. Ett särskilt överlåtelsekontrakt av tillgångarna ska tas fram och ska godkännas av förbundsdirektionen och Orust kommun. Den praktiska regleringen kommer att ske genom att särskilda genomförandehandlingar tas fram och beslutas om mellan Orust kommun och Räddningstjänsten Fyrbodal. Detta gäller bland annat reglering av verksamhetövergång, tillgångsförteckning, reversvillkor, försäkringsfrågor, avtalshantering och eventuell efterreglering. Orust kommun ansökan till medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal Beredning av ansökan Medlemsamråd 2026-03-26 Extra medlemssamråd med anledning av möjlig tillträde Orust Agendan: • Återkoppling på uppdraget medlemsrådet gav kommundirektörerna • Kvalitativ bedömning av tillträde Orust kommun på Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till hantering kostnadsfördelning mellan kommuner efter tillträde Orust • Alternativ förslag om huvudförslag inte anses kunna godtas av samtliga kommuner • Process framåt Innan mötet utskickat material: • Denna presentation • Förslag till reviderad förbundsordning • Förslag till reviderad bilaga till förbundsordning (avser kostnadsfördelningen) • Förslag till reviderat reglemente • Förslag till innehåll av tjänsteutlåtande och bakgrundstext avseende kommunernas beslut i ärandet 2 Uppdrag till kommundirektörs gruppen Medlemsrådets uppdrag till Föreliggande situation kommundirektörer Orust kommun har formellt ansökt om 1. Kvalitetssäkra kalkyler som ligger till grund för medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal. ansökan Förbundsdirektionen har ställd sig positiv till 2. Undersök på vilket sätt fördelningsnyckeln kan ansökning hänskjutit frågan till anpassas för att uppnår en acceptabel medlemskommunerna för beredning. kostnadsfördelning Medlemsrådet har ställd sig positivt till ansökan. 3. Återkom till medlemsrådet för att behandla Men konstaterar att Orust medlemskap utan förslag till Orust medlemskap med: åtgärd till nuvarande fördelningsnyckeln skulle • Kvalitativ bedömning hur innebära en fördyrning för nuvarande räddningstjänsten påverkas av Orust förbundsmedlemmar. medlemskap • Förslag till kostnadsfördelning • Förslag till uppdaterat förbundsordning och reglemente 3 2 Kvalitetssäkring av kalkylen kostnader Orust Resultat av vidarearbete och kvalitetssäkring av kostnadskalkyl Orust Räddningstjänst anger att: • Kostnader för Orust räddningstjänst uppskattas 2027 till 21 979 tkr. (ungefär 2 mnkr lägre än tidigare indikation) • Kostnader kan fördelas genom att applicera nuvarande fördelningsnyckel med ett särskild extra bidrag från Orust kommun • Detta särskilda bidraget på lite under 2 mnkr bedöms kunna trappas av under 4 års tid. Under den tiden bedömer Rtj Fyrbodal att detta belopp kan sparas in genom effektiviseringar (i olika budgetposten med särskild på bemanningssida bedömer man att den effektivisering kan realiseras) • Utöver detta ska Orust kommun ersätta förbundet för utbildningskostnader för att få RIB personalen utbildat på samma nivå som i det över förbundet. Orust ersätter förbundet också för vissa engångskostnader som uppstår pga. deras anslutning. Orust anslutning bedöms på detta sätt kunna ske utan att nuvarande kommun 7 kommuner gemensamt för en högre kostnadsbelastning, samt med bibehållen fördelningsnyckel 2 Total kostnad nuvarande 7 medlemmar oförändrat pga. Kostnadsfördelning budget 2027 - Huvudförslag Orust tillträde Medlemsbidrag inkl Särskild bidrag Total pension, enlig nyckel 80/20 Orust 2027 medlemsbidrag Kostnad per invånare Färgelanda 12 361 12 361 1 966 Lysekil 19 568 19 568 1 418 Mellerud 15 000 15 000 1 660 Munkedal 16 185 16 185 1 576 Orust 21 072 1 981 23 052 1 501 Trollhättan 63 214 63 214 1 067 Uddevalla 60 794 60 794 1 071 Vänersborg 44 796 44 796 1 118 2 Inbördes kostnadsförändring pga. ny medlem i förbundet Effekt av nuvarande fördelningsnyckel: 20% av kostnader fördelas lika mellan medlemskommunerna. När en kommun tillträder förändras den delen av kommunbidraget i storlek. Om nuvarande nyckel vill bibehållas är en inbördes förändring av kostnadsfördelning en logisk effekt, på samma sätt som invånarantal varje år påverkar kostnadsfördelningen. Denna omfördelningen mellan de 7 befintliga kommuner gör medlemsbidraget mellan 0,3-0,6% dyrare, medans de mindra kommuner får en kostnadsminskning på mellan 0,9-2,1%. Men de mindre kommuner har även med denna omfördelning upp till 85% högre kostnad för räddningstjänst per invånare än de större. → Kan den effekten godtas eller behöver det neutraliseras för den? (att neutralisera för den ger en nyckel med många justeringar, samtidigt som nyckel också påverkas år till år av invånarantal och kostnadsutvecklingar, en sådan justering för en sådan effekt kan på sikt blir svårt att följa upp samt att den kanske inte blir korrekt över tid när andra aspekter också påverkas kostnadsfördelningen.) 2 Förändring kostnadsfördelning mellan nuvarande 7 kommuner Kostnad per invånare 2027 Avvikelse i kostnad utan tillträde Orust, i tkr Förändring i % Färgelanda 1 966 - 249 -2,14% Lysekil 1 418 - 162 -0,89% Mellerud 1 660 - 217 -1,55% Munkedal 1 576 - 203 -1,34% Orust 1 501 Trollhättan 1 067 360 0,62% Uddevalla 1 071 331 0,59% Vänersborg 1 118 140 0,34% Orsak till förändring: 20% av medlemsbidrag som fördelas lika. Detta utgör som exempel mer än 50% av totalkostnader för räddningstjänsten i Färgelanda, i Trollhättan utgör den 20% delen lite över 10% av totalkostnad. När den 20% minskar pga. den delas med 8 kommuner istället av med 7, får detta en större effekt på de mindre kommunerna. I detta förslag förbli totalkostnad av medlemsbidrag bland de 7 nuvarande medlemmar oförändrat med en situation där Orust inte skulle ansluta sig i förbundet. Så detta avser endast en inbördes förändring mellan befintliga medlemmar pga. hur nuvarande nyckels är uppbyggd. 2 I detta alt. förslag är kostnad per Kostnadsfördelning – Alternativ förslag kommun oförändrat i år 2027, gentemot en situation utan tillträde om total kostnadsneutralitet är ett krav av Orust kommun Särskild bidrag Medlemsbidrag inkl 2027, trappas av Total pension, enlig nyckel 80/20 under 4 år medlemsbidrag Kostnad per invånare Färgelanda 12 361 249 12 610 2 005 Lysekil 19 568 162 19 730 1 430 Mellerud 15 000 217 15 217 1 684 Munkedal 16 185 203 16 388 1 595 Orust 21 072 1 981 23 052 1 501 Trollhättan 63 214 - 360 62 854 1 061 Uddevalla 60 794 - 331 60 463 1 066 Vänersborg 44 796 - 140 44 656 1 114 2 Förändring kostnadsfördelning mellan nuvarande 7 kommuner Kostnad per invånare 2027 Avvikelse i kostnad utan tillträde Orust, i tkr Förändring i % Färgelanda 2 005 0 0 % Lysekil 1 430 0 0 % Mellerud 1 684 0 0 % Munkedal 1 595 0 0 % Orust 1 501 Trollhättan 1 061 0 0 % Uddevalla 1 066 0 0 % Vänersborg 1 114 0 0 % Förändringen som skulle varit en följd av att fler kommuner delta i 20% delen av 80/20 nyckel blir fullt ut neutraliserat av ett extra bidrag, eller en extra rabatt till respektive kommun. Varmed man uppnår att tillträde av Orust år 2027 inte ger någon kostnadsskillnad för nuvarande 7 kommuner. Extra bidraget/rabatten föreslås sedan att trappas av i lika delar under 4 års tid. 2 Kvalitativ bedömning av effekt av anslutning Orust i förbundet • Operativ förstärkning av förmågan med tre RIB stationer. Kommer särskild närliggande kommuner och kommuner med heltidsstationer till fördel • Möjlighet att på sikt uppnå fler och större samordningsfördelar • Fler axlar att bära kommande förmåga förstärkning eller kostnadsökningar med • Ny ledningscentral • Tillkommande kostnader för gemensamma delar i Vänersborgs nya brandstation • Kostnader för stärkt beredskap • Orust bär merkostnad för: • Kostnader för höjning av utbildningsnivå RIB personal • Engångs kostnader för anslutning i förbundet • Mer kostnad för Orust räddningstjänst tills samordningsfördelar har kunnat realiseras 2 Sammanfattning - Dialog Sammanfattning • Kostnads skillnad mellan Orust räddningstjänst och övrig Räddningstjänst blev mindre pga. översyn av kalkyler • Med ett extra bidrag från Orust som trappas av under 4 år anses de kunna integreras i förbundet • Avtrappning av extra bidraget anses kunna fångas upp med effektiviseringar/samordnings vinster • 80/20 modell ger en omfördelning mellan befintliga medlemmar när 20% delen fördelas bland fler medlemmar, på samma sätt som befolkningsutvecklingen påverkar kostnadsfördelningen mellan åren. Dialog • Bedöms föreliggande förslag kunna uppnå godkännande i samtliga nuvarande kommuner? • Godkänns utskickat underlag för behandling i samtliga kommuner? 2 Nästa steg Beslutsprocess • Godkännande i samtliga kommunernas Kommunfullmäktige innan sommaren • Godkännande av hos Orust kommun (preliminär kan detta ske på maj KF) Praktiska steg • Fackliga förhandlingar om verksamhetsövergång per 2027-01-01 • Ta fram plan och budget för utbildningar Orust och engångskostnader av Orust tillträde (bekostas av Orust) • Avtalshantering Orust Räddningstjänst (vilka avtal ska sägas upp, vilka ska överlåtas, vilka ska skrivas om) • Ta fram överlåtelsehandling för Orust räddningstjänst tillgångar. Överlåtelse per 2027-01-01, mot revers. • Inköp av Orust i förbundets egna kapital (föreslås att ske när årsredovisning 2027 är klar, när den transaktionen sker lösas reversen, för att likvidmässigt låta det inträffa samtidigt) 2 4 2026-04-20 11:26:12 Jämför resultat Gammal fil: Ny fil: Förslag till revidering Förbundsordning forbundsordning-raddningstjansten- jämfört Räddningstjänsten Fyrbodal.pdf fyrbodal.pdf med 13 sidor (407 KB) 14 sidor (335 KB) 2026-04-20 11:22:35 2025-01-10 11:45:13 Totala ändringar Innehåll Stilar och anteckningar 21 156 Ersättningar 117 Stil 5 Infogningar 0 Anteckningar 13 Raderingar Gå till första ändringen (sidan 1) file://NoURLProvided[2026-04-20 11:26:12] 2025-01-01 | Dnr 5050-2025-000055 Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal Dokumentnamn Typ av dokument: Överordnande Beslutad av: Diarienummer: 5050-2025-000055 Antagen av: Kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner enligt nedan förteckning. Datum för beslut: Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Reglemente Antagen av: Kommunfullmäktige Färgelanda kommun 2024-06-12, § 54 dnr 2024/153 Kommunfullmäktige Lysekils kommun 2024-06-19, § 90 dnr 2024-000271 Kommunfullmäktige Melleruds kommun 2024-06-19, § 50 dnr KS 2024/270 Kommunfullmäktige Munkedals kommun 2024-06-24, § 89 dnr KS-2024-000126 Kommunfullmäktige Trollhättans kommun 2024-06-17, § 178 dnr KS 2024/575 Kommunfullmäktige Uddevalla kommun 2024-06-13, § 143 dnrKS/2024:269 Kommunfullmäktige Vänersborgs kommun 2024-06-19, § 98 dnr KS 2023/539 Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Innehåll

§ 132 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal KS 2025/516 Beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. 2. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 3. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård. 4. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. 5. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Sammanfattning av ärendet VästKom och Västra Götalandsregionen (VGR) har under samverkan med länets 49 kommuner tagit fram ett förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och fyra lagreglerade överenskommelser. Syftet är att uppdatera avtalet utifrån omställningen till god och nära vård samt att stärka förutsättningarna för gemensam ansvarsfördelning, samverkan och kvalitet i hälso- och sjukvården. Förslaget har tidigare varit ute på remiss under våren 2025, där varje kommun skulle lämna ett samlat svar senast 19 juni 2025. Remissynpunkter har därefter bearbetats av arbetsgruppen och ett slutförslag har godkänts av SRO (det politiska samrådsorganet) den 1 september 2025. Fyrbodals kommunalförbunds direktion har rekommenderat medlemskommunerna att anta avtalet med underavtal senast 31 maj 2026, med den formulering som framgår av förslaget till beslut. Avtalet föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-05-06 Beslutsunderlag • Nytt hälso- och sjukvårdsavtal • Beslut från socialnämnden om nytt hälso- och sjukvårdsavtal • Remiss av nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser i Västra Götaland • Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård • Missiv - Fyrbodal KFB Hälso och sjukvårdsavtal inklusive överenskommelser • Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025 09 04 - Kommungemensam skrivning i beslutsförslag hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal • Protokoll från Styrelse VästKom 2025-09-04 • Slutförslagom nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser • Överenskommelse om ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård • Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet • Överenskommelse om kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård • Förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser • Beslut om nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen Godkännande Dnr: KS 2025/516 Handläggare Mottagare Maja Smochina Kommunfullmäktige maja.smochina@vanersborg.se 0521-722427 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. 2. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 3. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård. 4. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. 5. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Sammanfattning av ärendet VästKom och Västra Götalandsregionen (VGR) har under samverkan med länets 49 kommuner tagit fram ett förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och fyra lagreglerade överenskommelser. Syftet är att uppdatera avtalet utifrån omställningen till god och nära vård samt att stärka förutsättningarna för gemensam ansvarsfördelning, samverkan och kvalitet i hälso- och sjukvården. Förslaget har tidigare varit ute på remiss under våren 2025, där varje kommun skulle lämna ett samlat svar senast 19 juni 2025. Remissynpunkter har därefter bearbetats av arbetsgruppen och ett slutförslag har godkänts av SRO (det politiska samrådsorganet) den 1 september 2025. Fyrbodals kommunalförbunds direktion har rekommenderat medlemskommunerna att anta avtalet med underavtal senast 31 maj 2026, med den formulering som framgår av förslaget till beslut. Avtalet föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Godkännande Dnr: KS 2025/516 Beredning Ärendet har remitterats till socialförvaltningen och har därefter beretts i kommunstyrelseförvaltningen. Pernilla Bertilsson Chef, Juridik- och säkerhetsavdelningen Bilagor Beslut om remiss från Kommunstyrelsen- Remiss av nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser i Västra Götaland Slutförslag- Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård. Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet Missiv från Fyrbodals kommunalförbund - Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025 09 04 - Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal Missiv - Slutförslag om nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Slutförslag- Överenskommelse Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet Slutförslag- Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet Slutförslag- Överenskommelse Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet Förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Beslut från Fyrbodals kommunalförbund om nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Sändlista Handläggare av ärendet Socialnämnden SOC 2025/65 2026.454 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-02 Socialnämnden 2026-02-26

§ 138 Svar på remiss av utredning av e-förslag SBN 2025/260 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar föreslaget yttrande enligt bilaga Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter avseende utredning av e-förslag och översänder det till kommunstyrelsen Bilaga Bilaga 18: Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter avseende utredning av e-förslag Protokollsanteckning Thomas Larsson (MBP) deltar inte i beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige biföll 2024-12-11 en motion om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog i stället för dagens medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen och att ärendet skulle samberedas med demokrati och jämställdhetsberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram den begärda rapporten för remiss till berörda nämnder. Remissen har även kompletterats med demokrati- och jämställdhetsberedningens yttranden. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande har sammanställts enligt bilagan Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter avseende utredning av e-förslag. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2025-10-01 • KS beslut 2025-09-17 Remiss av utredning av e-förslag • Rapport E-förslag utredning • Beslut DEMBER § 5 2025-09-10 Yttrande över rapport - Utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog • Demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande över rapport om E-förslag • Motion om att utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog i stället för dagens medborgarförslag Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2025-10-23 • Beslut KF 2024-12-11 §201 Svar på motion om att utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog i stället för dagens medborgarförslag Sändlista Handläggare av ärendet Ledningsteamet Kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande YTTRANDE 1(2) Samhällsbyggnadsnämnden 2025-09-30 Dnr: SBN 2025/260 Handläggare Mottagare Frida Bang Samhällsbyggnadsnämnden Frida.Bang@vanersborg.se 0521–721199 Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter avseende utredning av e-förslag Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2025-09-17 att remittera utredningen av e-förslag till samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Svar ska vara kommunstyrelseförvaltningen tillhanda senast den 31 oktober. Sammanfattning av yttrande Som utredningen redogör för är samhällsbyggnadsförvaltningen, efter kommunstyrelseförvaltningen, den förvaltning som hanterar flest medborgarförslag per år. Under 2024 överlämnades 15 medborgarförslag för beredning och ytterligare fem remitterades till förvaltningen. Den uppskattade arbetstiden för administration och handläggning av dessa uppgår till cirka 400 timmar, vilket motsvarar omkring 10 arbetsveckor per år. Av samtliga inkomna medborgarförslag till kommunen under året har endast två bifallits. Medborgarnas inflytande och engagemang är viktiga för kommunen. Samtidigt har avsaknaden av tydligare reglering för medborgarförslag inneburit att hanteringen upplevts som resurskrävande, särskilt för de verksamheter som hanterar många förslag. Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig därför positiv till förslaget om att införa e- förslag som ersättning för medborgarförslag, i förhoppning om att de förslag som går vidare till beredning i större utsträckning är av allmänt intresse. Samhällsbyggnadsförvaltningens sammantagna bedömning avseende utredningen är att det behövs förtydliganden kring varför nya krav införs på förslagsställaren vid e-förslag gällande ålder, samt varför möjligheten till postinlämning eventuellt tas bort. Möjligheten till analog röstning bör övervägas för att motverka digitalt utanförskap. Det saknas även motivering till vissa ställningstaganden i förslaget, och det bör klargöras om reglerna kan justeras efter utvärdering. Yttrande Tillgänglighet I kapitel 2.3 ”Tillgänglighet” framgår att det ska vara möjligt att fysiskt lämna in e- förslag i kommunhusets reception eller hos biblioteket, för personer som saknar tillgång till digitala verktyg. Det är positivt att det finns alternativ till digital inlämning, men det bör förtydligas om även postinlämning fortsatt är möjligt. I kapitel 3.2 beskrivs att Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se samhallsbyggnad@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE 2(2) 2025-09-30 Dnr: SBN2025/260 medborgarförslag idag kan lämnas in via e-tjänst, post eller skriftligt till kommunhusets reception. Om postinlämning inte längre är ett alternativ bör skälen till detta förklaras. Det bör även övervägas om möjligheten att rösta på förslag i analog form kan införas, exempelvis via fysisk blankett, för att göra processen tillgänglig för personer som saknar BankID och därmed motverka digitalt utanförskap. Krav på förslagsställare Under rubriken 2.6 ”Utformning” anges det krav om att man ska ha fyllt 13 år för att kunna lämna e-förslag. I kapitel 3.2 framgår det att Vänersborgs kommun idag inte har några ålderskrav för att lämna medborgarförslag. Det är därför önskvärt med ett förtydligande kring varför detta krav införs för e-förslag. Om åldersgränsen enbart beror på tekniska hinder, exempelvis kopplade till BankID, bör det vara möjligt för personer under 13 år att lämna in förslag analogt – precis som vuxna utan digitala verktyg kan göra. Omvärldsbevakning och motivering till förslagets utformning I kapitel 3.3 ”Omvärldsbevakning” görs en jämförelse med andra kommuner avseende krav på ålder, folkbokföring, antal röster och röstningsperiod. Det framgår att det finns stor variation mellan kommunerna, men det saknas en tydlig motivering till varför Vänersborgs kommun har landat i just det aktuella förslaget. Utvärdering och möjlighet till justering I kapitel 2.8 ”Utvärdering” anges att införandet av e-förslag ska utvärderas efter ett år, bland annat utifrån antal inkomna förslag, röster, beredda ärenden och besök på webbsidan. Det bör klargöras om krav på förslagsställare och formalia kring e-förslagen kan komma att revideras beroende på resultatet från utvärderingen. Samt om det kan bli aktuellt att gå tillbaka till dagens medborgarförslag ifall införandet av e-förslag inte ger önskad effekt. Daniel Jerling Ann-Marie Jonasson Tf förvaltningschef Ordförande Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgs Sundsgatan 29 0521-72 10 00 www.vanersborg.se samhallsbyggnad@vanersborg.se kommun Vänersborg 462 85 Vänersborg TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Samhällsbyggnadsnämnden 2025-10-01 Dnr: SBN 2025/260 Handläggare Mottagare Frida Bang Samhällsbyggnadsnämnden Frida.Bang@vanersborg.se 0521–721199 Svar på remiss av utredning av e-förslag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar föreslaget yttrande enligt bilaga Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter avseende utredning av e-förslag och översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige biföll 2024-12-11 en motion om att utreda e-förslag som ett verktyg för medborgardialog i stället för dagens medborgarförslag. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen och att ärendet skulle samberedas med demokrati och jämställdhetsberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram den begärda rapporten för remiss till berörda nämnder. Remissen har även kompletterats med demokrati- och jämställdhetsberedningens yttranden. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande har sammanställts enligt bilagan Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter avseende utredning av e-förslag. Beredning Ärendet har sammanställts av nämndsekreterare i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsteam Underlag KS beslut 2025-09-17 Remiss av utredning av e-förslag Rapport E-förslag utredning

167 § Kommunstyrelsen ska inom sitt respektive verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det kommunfullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att kommunstyrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Ansvar inom verksamhetsområdet

178 § Kommunstyrelsen ansvarar för att dess verksamhet är ändamålsenlig med hänsyn till av kommunfullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Till detta hör att aktivt följa och agera på förändring och utveckling kopplat till verksamhetsområdet, i syfte att förbättra verksamhet och arbetsformer. Personal- och organisationsfrågor

§ 185 Uppdrag - utredning om e-förslag KS 2024/719 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Ersätta medborgarförslag med e-förslag. 2. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram styrande dokument, rutiner och tekniska förutsättningar för hantering av e-förslag utifrån det underlag som inhämtats under ärendets beredning. 3. Anse uppdraget slutfört. Reservationer, protokollsanteckningar, jäv Stefan Kärvling (V), Gunilla Cederbom (V), Ida Hildingsson (V) och Luts Rininsland (V) reserverade sig till förmån för Ida Hildingssons (V) yrkande. Sammanfattning av ärendet Utifrån en inlämnad motion av Anders Strand (SD) beslöt kommunfullmäktige den 11 december 2024, § 201 bifalla motionen och uppdra kommunstyrelsen att inhämta en utredning i enlighet med den inlämnade motionen. Man beslutade även att ärendet skulle samberedas med demokrati- och jämställdhetsberedningen och redovisas på kommunfullmäktiges meddelandelista. Motionens yrkande var: Att berörda organ får i uppdrag att se över möjligheterna att införa e-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag. Motionären beskriver att syftet med att införa e-förslag är att öka medborgarnas inflytande i kommunen och deras engagemang kring kommunens verksamheter och dess utveckling. E-förslag ska tydliggöra för kommunens förtroendevalda vilka frågor som medborgarna anser vara viktiga. Utredning är genomförd med stöd av inventeringar, omvärldsbevakning och dialoger. E-förslag föreslås ersätta medborgarförslag i Vänersborgs kommun med hänvisning till ökade nyttor i form av demokratisk transparens, inflytande och effektivitet. Utformningen föreslås vara: - Folkbokförda i kommunen är välkomna att lämna eller rösta på ett e-förslag - Alla över 13 år kan lämna eller rösta på ett e-förslag - Alla förslag som får 50 röster går till handläggning Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-12-17 - Förslag är publicerade och möjliga att rösta på i 90 dagar. Demokrati- och jämställdhetsberedningen yttrande belyser för- och nackdelar identifierade genom gemensam dialog i beredningen. Inkomna remissvar från kultur- och fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens beslut 2025-12-03, § 249 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2025-11-17 § 178 • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2025-11-06 • Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2025-10-23 § 138 med beslutsunderlag • Socialnämndens beslut 2025-10-30 § 107 med bilagor • Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 2025-10-22 § 40 • Kultur- och fritidsnämndens beslut 2025-10-28 § 96 med beslutsunderlag • Barn- och utbildningsnämndens beslut 2025-10-13 § 75 med beslutsunderlag • Demokrati- och jämställdhetsberedningens yttrande över rapport om E-förslag • E-förslag utredning • Motion e_forslag Kommunfullmäktiges behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Anders Strand (SD) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. I yrkandet instämde Anette Taimory (KD) och Joakim Sjöling (S). Ida Hildingsson (V) yrkade avslag på kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, nämligen kommunstyrelsens förslag och Ida Hildingssons (V) förslag. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Sändlista Handläggare Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Reservation ärende 33 Uppdrag - utredning om e-förslag Vänsterpartiet är emot att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag. E-förslag minskar invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det tycker Vänsterpartiet är fel väg att gå. Vänsterpartiet anser att tekniken kring E-förslag kan exkludera flera grupper av invånare, t ex äldre och en del barn, att lämna förslag. Vänsterpartiet vill därför att det i fortsättningen ska gå att lämna in förslag på samma sätt som tidigare. Det finns risker att E-förslag från t ex landsbygden med färre invånare eller minoritetsgrupper inte uppnår det antal röster som krävs för handläggning. Förslag med smalt, men viktigt innehåll riskerar att falla bort. E-förslag gynnar invånare med nätverk och kommunikationsvana. Vänsterpartiet vill inte se någon åldersgräns. Vi vill bibehålla/öka barn och ungas möjlighet till inflytande. Vänsterpartiet vill också ge möjlighet till alla som bor eller arbetar i kommunen möjlighet att lämna in förslag, dvs inget krav på folkbokföring. Både t ex nyanlända och arbetspendlare kan ha kloka synpunkter. Vänsterpartiet anser att, om E-förslag införs, invånare ska kunna rösta “anonymt”. Självklart måste en röstande legitimera sig, men personen ska ha möjlighet att markera att namnuppgiften inte finns med vid publiceringen. Om namnet blir offentligt kan det ha en avhållande faktor. Invånare kanske inte vågar riskera att det kommer ut var de har sina sympatier. Vänsterpartiet anser att det vore bättre att behålla det system med medborgarförslag som kommunen har idag och istället utreda hur det skulle kunna förbättras. Vänersborg 2025-12-03 Stefan Kärvling Vänsterpartiet Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Regler för e‑förslag Regler för e‑förslag Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ...............................................................................................................................1 Undantag och avgränsningar ...........................................................................................1 Regler .............................................................................................................................1 Uppföljning och utvärdering ............................................................................................2 Dokumentinformation Dokumentansvarig Regler för e‑förslag Kanslichef Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum och ev § Kommunstyrelsen Ange Tillsvidare beslutsdatum och § för senaste revidering Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a Ange datumet för KS 2026/65 ☐ ☒ dokumentets senaste aktualisering Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☒ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns - Regler för e‑förslag Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Inledning Dessa regler anger hur e‑förslag handläggs i Vänersborgs kommun. E‑förslag är en digital kanal där invånare kan lämna och stödja andras utvecklingsförslag. E-förslag utgör ett led i kommunens arbete med öppenhet, delaktighet och utvecklad invånardialog. Syfte Syftet är att ge tydliga och likvärdiga ramar för hur e‑förslag lämnas, publiceras och hanteras. Reglerna gäller för kommunen som organisation och för invånare som lämnar eller stödjer e‑förslag. Undantag och avgränsningar Detta dokument reglerar inte teknisk plattform, detaljerade rutiner eller intern arbetsfördelning. Detta fastställs på anvisningsnivå inom ramen för dessa regler. Regler Rätt att lämna och stödja e‑förslag • Alla som är folkbokförda i Vänersborgs kommun har rätt att lämna och stödja e‑förslag • Ingen åldersgräns tillämpas. • För att lämna eller stödja ett e‑förslag krävs identifiering med elektronisk identifiering eller annan godkänd fysisk legitimation. Publicering och stödperiod • E‑förslag publiceras för att kunna få stöd under 60 dagar från publiceringsdatum. • Under perioden kan behöriga invånare lämna sitt stöd digitalt eller fysiskt på de platser förvaltningen anvisar. • E-förslag som vid publiceringstidens utgång erhållit 50 röster går vidare för politisk beredning. Ansvar och hantering • Kommunstyrelsen ansvarar för närmare utformning, implementering och förvaltning av e‑förslag, inklusive teknisk lösning, granskning och publicering, beredning samt återkoppling. • Kommunstyrelsen ansvarar för att avvisa förslag som inte möter nedanstående kriterier: • E-förslag ska beröra kommunens verksamhet och får inte bryta mot svensk lag, vara diskriminerande eller på andra sätt olämpliga. • Förslag får inte gälla myndighetsutövning mot enskild, som till exempel bygglov eller bistånd inom socialtjänsten. • Det får inte finnas ett liknande e-förslag som samlar röster eller som lämnats in eller avgjorts de senaste tolv månaderna. • Förslaget behandlas inte i en pågående parallell process eller rättsprocess 1 Regler för e‑förslag Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD • Tar upp ämnen av olika slag, • E-förslaget ligger inte inom kommunens ansvarsområde utan på en annan myndighet eller en annan aktör i samhället. • Ett e-förslag får inte vara en synpunkt eller en felanmälan • E-förslaget måste vara läsligt och förståeligt • E-förslaget ska beröra kommunens geografiska område • Förslaget får inte syfta till marknadsföring av produkt eller kommersiell verksamhet. Kommunstyrelseförvaltningen ska löpande redovisa avvisade förslag för kommunstyrelsen som får besluta att ett avvisat förslag ska publiceras. Hanteringen av e-förslag ska ske rättssäkert, likvärdigt och transparent. Uppföljning och utvärdering Kommunstyrelsen följer upp reglernas tillämpning och initierar revideringar vid behov. 2 Arbetsordning Kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13 § 139 Arbetsordning Kommunfullmäktige Innehållsförteckning Antalet ledamöter .......................................................................................................1 Presidium ...................................................................................................................1 Tid och plats för sammanträdena ...............................................................................1 Placeringsordning ......................................................................................................2 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ...........................................2 Ärenden och handlingar till sammanträdena ..............................................................3 Anmälan av förhinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare .............................3 Närvarokontroll ..........................................................................................................4 Protokolljusterare .......................................................................................................4 Turordning för handläggning av ärendena .................................................................4 Yttranderätt vid sammanträdena ................................................................................4 Talarordning och ordningen vid sammanträdena .......................................................5 Yrkanden ...................................................................................................................6 Deltagande i beslut ....................................................................................................6 Omröstningar .............................................................................................................6 Motioner .....................................................................................................................7 Medborgarförslag .......................................................................................................7 Företagens initiativrätt ................................................................................................8 Interpellationer ...........................................................................................................8 Frågor ........................................................................................................................9 Beredning av ärenden ...............................................................................................9 Återredovisning från nämnderna ................................................................................9 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning ..............................................................10 Valberedning ............................................................................................................10 Beredning av revisorernas budget ...........................................................................10 Justering av protokollet ............................................................................................10 Reservation ..............................................................................................................10 Expediering och publicering .....................................................................................11 Fullmäktigeberedningar ............................................................................................11 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Arbetsordning Arbetsordning 2023-09-13 § Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige 139 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunstyrelseförvaltningen Kanslichef Tillsvidare Dokumentinformation Diarienummer Föreskrifter om fullmäktiges sammanträden och handläggning KS 2021/427 av ärenden Ämnesområde Intranät Hemsida Administration ☐ ☒ Andra styrande dokument som omnämns Kommunallagen (KL, 2017:725) Arbetsordning Kommunfullmäktige Sida 1 Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter

189 § Kommunstyrelsen utgör kommunens samlade personalorgan. Regleringen av personal- och organisationsfrågor framgår av kommunstyrelsens reglemente. Personuppgifter 1920 § Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i kommunstyrelsens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering till kommunfullmäktige

201 § Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Reglemente 2023-xx-xx Kommunstyrelsen Sida 10 Kommunstyrelsen ska tre gånger per år redovisa till kommunfullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som kommunfullmäktige har lämnat till dem 1. i reglemente, 2. genom finansbemyndigande. Kommunstyrelsen ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Information, samråd, delaktighet och inflytande

212 § Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån från nämnd få den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Kommunstyrelsen beslutar om formerna för samrådet. Kommunstyrelsen ska skapa förutsättningar för demokratisk delaktighet och inflytande i nämndens verksamhet för kommunens invånare och andra grupper som verksamheten riktar sig till. Medborgarförslag

223 § Medborgarförslag, där kommunfullmäktige överlåtit till kommunstyrelsen att fatta beslut, ska beredas så att kommunstyrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ska fortlöpande informera kommunfullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. Kommunstyrelsen ska två gånger per år lämna kommunfullmäktige en redovisning över de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Förslagsställarens närvaro- och yttranderätt regleras i av kommunfullmäktige fastställda ”Regler för öppna sammanträden”. Arbetsformer Utöver det som föreskrivs i ”Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer” gäller bestämmelserna nedan för kommunstyrelsen. Reglemente 2023-xx-xx Kommunstyrelsen Sida 11 Sammansättning

423 § Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 43 44 § Protokollet ska utöver de i 8 kap. 12 § KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens hemsida. Fullmäktigeberedningar 44 45 § De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden de ordinarie fullmäktigeberedningar man så önskar. Valen förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december. 45 46 § Kommunfullmäktige bestämmer före valen antalet ledamöter och ersättare i beredningarna. Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter. 46 47 § En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutar att överlämna till beredningen. Beredningens uppdrag ska stadfästas av fullmäktige genom en uppdragsbeskrivning. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. 47 48 § En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. 48 49 § En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 49 50 § Kommunfullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga. 50 51 § Kommunfullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en särskild beredning samt mandattiden för denna. 51 52 § För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. Kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Arbetsordning för kommunfullmäktige .............................................................................1 Antalet ledamöter .........................................................................................................1 Presidium .....................................................................................................................1 Tid och plats för sammanträdena ...................................................................................1 Placeringsordning .........................................................................................................2 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ..................................................2 Ärenden och handlingar till sammanträdena ...................................................................3 Anmälan av förhinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare ....................................3 Närvarokontroll .............................................................................................................4 Protokolljusterare ..........................................................................................................4 Turordning för handläggning av ärendena .......................................................................4 Yttranderätt vid sammanträdena ....................................................................................5 Talarordning och ordningen vid sammanträdena ..............................................................5 Yrkanden .....................................................................................................................6 Deltagande i beslut .......................................................................................................6 Omröstningar ...............................................................................................................6 Motioner ......................................................................................................................7 E-förslag ......................................................................................................................7 Företagens initiativrätt ...................................................................................................8 Interpellationer ..............................................................................................................8 Frågor .........................................................................................................................9 Beredning av ärenden ...................................................................................................9 Återredovisning från nämnderna ....................................................................................9 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning ......................................................................9 Valberedning ................................................................................................................9 Beredning av revisorernas budget ................................................................................10 Justering av protokollet ................................................................................................10 Reservation ................................................................................................................10 Protokollsanteckning ...................................................................................................10 Expediering och publicering .........................................................................................11 Fullmäktigeberedningar ...............................................................................................11 Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Dokumentinformation Dokumentansvarig Arbetsordning för fullmäktige Kanslichef Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum Kommunfullmäktige - Tillsvidare Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a - KS 2026/65 ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Kommunallagen (KL, 2017:725) Kommunfullmäktiges arbetsordning Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter