Kommunfullmäktige — 17 juni 2026

§ 1 Ställningstagande gällande MRP 2027-2029 Arbetsgivaren gav vid ett extrainsatt FSG 2026-03-23 information gällande mål och resursplan 2027-2029. Efter denna presentation har ett par mindre justeringar gjorts och förvaltningschef Sofia Bråberg och ekonom Maria Andersson redogör särskilt för dessa. De ändringar som skett avser föreslagna åtgärdsförlag för att hålla ramen, ofinansierade åtgärder samt utvecklingsförslag. - Tidigare var vakanshållning med som en föreslagen åtgärd för att hålla ram men denna är i det senaste förslaget borttaget. - Bland ofinansierade åtgärder har ökade kostnader gällande maxtaxa tagits bort utifrån ytterligare beräkningar. - Som utvecklingsförslag har man tillfört resursinsatser för ökad måluppfyllelse för elever i åk 9. De fackliga representanterna har sammanställt sina yttranden som återfinns i bilaga. Samtliga representanter är eniga om att deras yttrande inte påverkas av de ändringar som beskrivs ovan. De fackliga organisationerna ställer sig med vissa förbehåll eniga till arbetsgivarens förslag. Samverkan ersätter förhandlingsskyldigheten enligt 11 § MBL och samverkan kring denna fråga avslutas i samband med dagens möte. Utdragsbestyrkande 3 4109460e96a5-ebb8-8994-20d9-c6da3db2 :ecnerefer erutangiS BYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31(32) 2026-04-07 BN§40 BN.2026.8 Mål- och resursplan 2027-2029 Beslut Byggnadsnämndenställer sig bakom förvaltningensförslag till Mål- ochresursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning ochöverlämnar materialet till budgetberedningen. Bilagor Konsekvenser avramanpassning 2027-2029BN Mål- ochresursplan 2027-2029 Protokoll från FSG, 2026-03-30 Reservationer Piotr Gabrys(M), NiklasClaesson(M) ochTorbjörn Moqvist (SD) avstår från att delta i beslutet. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har avkommunstyrelsen mottagit budgetramar ochanvisningar inför arbetet medmål- ochresursplan 2027-2029.Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldeladbudgetram fatta beslut om ochpresentera sina budgetförslag medbeskrivning om åtgärder ochkonsekvenser för att nå dessa.I anvisningarna fastställdesbyggnadsnämndens budgetram 2027till 20776tkr. Inflationsuppräkningen minskade ramen med123tkr. Då personalomkostnadspålägget sänksjusterasramen nedmed29tkr. Budget om 27tkr för tjänsterna film/foto/formgivning har omfördelatstill kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens budgetförslag ligger inom tilldeladbudgetram. Nämndenkommer eventuellt besluta om indexhöjningavtimtaxani slutet av2026,för att täcka uppför generella kostnadsökningar. Åtgärder ochkonsekvenser avramanpassning beskrivsi separat skrivelse. Beredning Ärendet har berettsi förvaltningensledningsgrupp samt i Byggnadsnämndenspresidium. Förslaget samverkasmedfackliga företrädare i FSG2026-03-30. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, miljö- ochbyggnadsförvaltningen, 2026-04-01 Sändlista Kommunstyrelsen Anteckningar - FSG Miljö- och byggnadsförvaltningen Datum: 2026-03-30 Närvarande Arbetsgivare: . Eddie Sandin, ordfiirande . Anneli Baard, sekreterare Arbetstagare: . Christoffer Sernert, Naturvetarna . Kajsa Wegberg, Vision 1. Samverkan kring Förvaltningens fiirslag till Mål och Resursplan (MRP) 2027-2029 De fackliga ställer sig enig till arbetsgivarens örslag gällande Byggnadsnämdens konsekvensbeskrivning ftir MRP men ställer sig oenig gällande Miljö- och Hälsonämndens konsekvensbeskrivning lor MRP och lämnar in en egen skrivelse som bifogas protokollet. Vid pennan: Justeras: Justeras: \ Anneli Baard Kajsa Wegberg Christoffer Sernert Konsekvensbeskrivning Byggnadsnämnden 1 av 11 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027-2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Byggnadsnämndens förslag till mål- och resursplan 2027–2029 ryms inom tilldelad ram, men bygger på en fortsatt osäker intäktsutveckling till följd av minskad ärendeinströmning och omfattande förändringar i plan- och bygglagen från 1 december 2025. Förvaltningen har under de senaste åren anpassat organisationen genom vakansprövningar och minskad personalstyrka, vilket bedöms skapat ett visst ekonomiskt utrymme även 2027. Samtidigt bedöms verksamhetens sårbarhet öka om ytterligare neddragningar skulle behövas. För att hålla budgeten genomförs ett antal effektiviseringsåtgärder, främst automatisering av enklare ärenden, löpande processförbättringar och breddad kompetens inom befintlig personal. Dessa bedöms frigöra medel som möjliggör satsningar på ökad rådgivning och vägledning, uppgradering av handläggningssystem samt stärkt IT-drift och säkerhet. Åtgärderna syftar till att möta nya krav, förbättra service och korta handläggningstider samtidigt som beredskapen bibehålls. Verksamhetens främsta utmaningar är osäker intäktsnivå kopplad till minskad lovplikt, ökade krav på rådgivning, hotad existens av den kommunala lantmäterimyndigheten samt kraven på att peka ut särskilt värdefulla byggnader och kulturmiljöer i översiktsplanen. GIS- och drönarverksamheten bedöms även ha outnyttjad potential som kräver bättre förutsättningar för att realiseras fullt ut. 2 av 11 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 I anvisningar och ramar för arbetet med Mål och resursplan 2027-2029 har Byggnadsnämndens budgetram 2027 fastställs till 20 776 tkr Jämfört med budget 2026 gjordes följande justeringar: • Inflationsuppräkningen minskar ramen med 123 tkr. • Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 29 tkr • Budget om 27 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. 1.2 Intäkter och kostnader Nämndens arbete är till stor del avgiftsfinansierad och utifrån rådande konjunkturläge, omvärldssituation samt att stora förändringar skett i lagstiftningen är det i nuläget mycket svårt att veta hur ärendeinströmningen kommer se ut 2027. Nämnden har de senaste åren gjort flera vakansprövningar och ej återbesatt vakanta tjänster för att anpassa organisationen efter en vikande inströmning av ärenden. Under slutet av 2025 minskade nämnden ner bygglovsverksamheten med en tjänst och med den åtgärden är bedömningen att budgeten ska vara i balans 2026 och 2027 men intäktsprognoserna är osäkra och nämnden kan tvingas göra ytterligare anpassningar i personalstyrkan samtidigt som det finns en smärtgräns där beredskapen blir för dålig för att klara lagstadgade handläggningstider. Inflödet av ärendet är mycket ojämnt mellan olika år och påverkat av rådande konjunktur och världsläge. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet ärenden per år mellan 2020 och 2025, uppdelat på bygglov, anmälan och det totala antalet ärenden. Under perioden syns en tydlig variation där både bygglovs- och anmälningsärenden toppar under 2021–2023 för att därefter minska. Det totala antalet ärenden följer samma mönster och når sin högsta nivå 2021 med omkring 600 ärenden. Efter 2023 ses en nedåtgående trend, där 2025 uppvisar den lägsta nivån i hela perioden. Diagram 1: Antal ärenden per år Antal ärende per år 700 600 500 400 Bygglov 300 Anmälan Totalt 200 100 0 2020 2021 2022 2023 2024 2025 3 av 11 Diagrammet nedan visar utvecklingen av färdigställda bostäder per år 2020-2025. En period av kraftig expansion fram till 2022, har följts av en snabb nedgång de efterföljande åren. Under perioden syns en tydlig uppåtgående trend fram till 2018, då antalet färdigställda bostäder uppgår till cirka 155 bostäder. Efter en mindre nedgång 2019 och en stabilisering 2020 ökar bostadsproduktionen återigen fram till 2022, då den når sin topp på drygt 320 färdigställda bostäder, den högsta nivån i hela perioden. Därefter minskar antalet kraftigt, först en mindre minskning 2023 och därefter en kraftig minskning 2024 och en fortsatt men mindre minskning 2025, där nivåerna faller tillbaka till under 100 respektive omkring 20 bostäder. Det är mycket svårt att sia om hur utvecklingen kommer att se ut framöver. Diagram 2: Antal färdigställda bostäder per år Antal färdigställda bostäder per år 350 300 250 200 150 100 50 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Nämndens kostnader består till allra största delen av personalkostnader (cirka 82 procent), se diagram nedan. Verksamheten har de senaste åren anpassat personalstyrkan efter rådande läge samt efter den stora förändring i plan och bygglagen som skedde i december 2025 och har därför vakansprövat och inte återbesatt ett antal tjänster. Diagram 3: Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader i budget 2026 12% 6% Arbetskraftskostnad Hyra Övriga kostnader 82% 4 av 11 1.3 Taxa 2027 Då omfattande ändringar skett i Plan och bygglagen i december 2025 avser nämnden att senare under året återkomma till kommunfullmäktige för att anta en ny reviderad taxa att gälla från och med 1 januari 2027. Taxan är en anpassning till ny lagstiftning. Utifrån den information som finns idag kommer det nya förslaget till taxa inte innebära någon generell taxehöjning förutom den årliga indexuppräkningen. Enligt gällande taxa har nämnden möjlighet att indexjustera taxan enligt prisindex för kommunal verksamhet, PKV. Den ny taxan föreslås innehålla samma möjlighet. Nuvarande prognos pekar på att PKV blir 2,8 procent i år. Personalförmåner Inom området kompetensförsörjning pågår en översyn som kommunstyrelsen utför på uppdrag av personal- och förhandlingsutskottet kring personalförmåner i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Utredning pågår och inga förslag är ännu lagda eller beloppssatta. Eventuella framtida kostnader för detta är därför inte upptagna i detta dokument. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar – Konsekvenser 2.1 Utmaningar Av flera utmaningar väljer Byggnadsnämnden att lyfta nedanstående som de största. Kommunala lantmäterimyndighetens (KLM) existens hotad Regeringen har låtit genomföra en utredning “En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten” (SOU 2025:98), som nyligen varit ute på remiss. Utredningen har endast tagit hänsyn till de kommunala lantmäterimyndigheternas roll såsom fastighetsbildningsverksamhet och inte till att lantmäterimyndigheterna, i ett bredare perspektiv, är en viktig kugge och ett smörjmedel i en större samhällsbyggnadsprocess. Om utredningens alla förslag blir verklighet kommer det troligen inte vara möjligt för Vänersborgs kommun att ha kvar en kommunal lantmäterimyndighet. Utredningens förslag skärper tillståndsvillkoren för KLM (verksamhetsomfattning, bemanning, lokalisering och uppföljning). Vidare föreslås obligatorisk användning av Lantmäteriets ärendehanteringssystem och andra tekniska stöd för KLM. Den föreslår en uttömmande lista över vilka uppdrag KLM får utföra, och att omfattningen av dessa inte får påverka förrättningsverksamhetens handläggningstider negativt. Flera förslag framförs kring överlämning av ärenden och avgiftsregleringen ändras (förbud mot lägre avgifter än Lantmäteriets samt fasta avgifter upp till 20 timmars handläggning). Ett gemensamt ärendehanteringssystem kan gynna likvärdighet, men utredningen saknar redovisning av kostnadsfördelningen och ekonomiska konsekvenser. Skärpta krav på omfattning och bemanning riskerar att avveckla fungerande KLM utan att utredningen visat på kvalitetsbrister. Begränsningar i KLM:s arbetsuppgifter och krav på att uppdrag inte får påverka förrättningars handläggningstider riskerar att minska KLM:s medverkan i planering och genomförande. Detta försvagar helhetssynen mellan detaljplan, 5 av 11 genomförandefrågor och efterföljande förrättningar – vilket risker leda till längre ledtider för hela processen. De kommuner som har kommunala lantmäterimyndigheter (40 stycken i Sverige) framhåller att KLM:s tidiga deltagande skapar effektivitet och kvalitet för framtida förrättningar, och att en isolering av fastighetsbildningen från kommunens övriga processer är kontraproduktiv. Obligatoriska överlämnanden (statliga sökande och ärenden med säkerhetsskyddsbedömning) minskar KLM:s ärendeportfölj, vilket påverkar ekonomisk stabilitet och kompetensbredd. Samtidigt hanterar kommunen ändå plan-, bygg- och infrastrukturfrågor kring samma projekt, vilket skapar glapp mellan planering och förrättning. Utredningen lämnar inga förslag som möjliggör att inrätta KLM i samverkan mellan kommuner och för befintliga KLM att samverka vilket bedöms som en brist. Detta är särskilt problematiskt då övriga förslag riskerar att försämra de ekonomiska förutsättningarna och därmed öka behovet av samverkan. Ny lagstiftning med stor påverkan på verksamheten samt frigöra tid till rådgivning Den 1 december 2025 trädde stora förändringar i plan och bygglagen i kraft. Ändringen innebär omfattande lättnader i kraven på att söka bygglov. Regeringen uppskattar att ärendemängden gällande bygglov kan minska med cirka 30 procent. Även om byggnationen inte kräver bygglov måste fastighetsägaren uppfylla alla lagkrav vilket gör att rådgivningen bedöms öka. Att öka rådgivning, stöd och vägledning ser nämnden som något positivt då det är en förflyttning som bedöms var viktig för att upprätthålla tillit och förtroende för myndigheten, men det är också en stor utmaning, då detta inte genererar några intäkter. Tid för rådgivning behöver frigöras genom att digitalisera och automatisera. Ändringarna påverkar verksamheterna bygglov och Kart och geodata ekonomiskt på grund av kraftigt minskad ärendeingång och därmed minskade intäkter och svårigheter att upprätthålla budgetbalansen. Hur mycket påverkan det blir är ännu för tidigt att säga. Med ett mindre antal medarbetare blir det framför allt svårare att upprätthålla kompetens, hantera toppar med inkomna ärenden och att upprätthålla verksamhet under exempelvis semesterperioden. För att svara upp mot mål om kortare handläggningstider och ha en god beredskap för att möta en ökad efterfrågan (då konjunkturen vänder upp) är det vanskligt att minska personalstyrkan ytterligare. Under 2025 minskade bygglovsverksamheten ner personalstyrkan med en tjänst. Bedömningen är att anpassningen ska räcka för att hålla budget i balans, men prognosen på ärendeinströmningen är osäker. Skärpta krav på att kommuner i översiktsplanen (ÖP) pekar ut särskilt värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Med ändringarna i plan och bygglagen 1 december 2025 kom inte bara lättnader utan också till viss del skärpta krav för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden som nu har en utökad lovplikt för åtgärder som annars skulle varit lovfria. För att det ska vara lätt för medborgare att göra rätt har det till följd av ovan också införts skärpta krav på kommunerna som nu i översiktsplanen måste peka ut särskilt värdefulla 6 av 11 byggnader, kulturmiljöer och allmänna platser. Det krävs även en redovisning av hur dessa värden ska tas tillvara, för att stärka kulturmiljöskyddet i den fysiska planeringen. Att uppfylla de nya kraven på dokumentation i översiktsplanen innebär stora utmaningar för de flesta kommuner i Sverige. I Vänersborgs kommun krävs det ett gemensamt arbete mellan byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Arbetet är i uppstartsfas och bidrag har sökts från Länsstyrelsen för att förhoppningsvis kunna växla upp arbetet, men det krävs även stor egen insats. Arbetet görs inom ram där tiden får anpassas efter inkommande ärenden och andra uppdrag. Det finns därför ingen uppskattas tidsplan ännu. GIS och drönarverksamhet, utvecklingspotential som inte utnyttjas GIS (Geografiska Informationssystem) i en kommun innebär att optimera användningen av geografiska data för att förbättra beslutsfattande, planering och service inom kommunens olika verksamheter vilket maximerar nyttan för både invånare och verksamheter. GIS baseras på datainsamling av bland annat mätinstrument, inklusive drönare. En bättre förutsättning för att GIS och drönaranvändningen ska spridas i kommunen är om GIS och drönartekniken blir fritt tillgängliga för samtliga kommunala verksamheter, vilket det inte är fullt ut idag. Förvaltningar har inte heller denna möjlighet i sina budgetar, vilket i sin tur leder till att Kart- och Geodatas potential inte utnyttjas maximalt. För att optimera användningen kan ett alternativ vara att fördela kostnaderna på kommunens förvaltningar likt IT och kommunikationsavdelningen med foto och film. 2.2 Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar Då verksamheten till stor del är intäktsfinansierad är det i praktiken inkommande ärenden som styr vilka ekonomiska utrymmen som kommer finnas och åtgärds- och utvecklingsförslag kommer behöva anpassas därefter. Listorna nedan innehåller åtgärder som avses genomföras under 2027, förutsatt att intäkter landar in enligt prognos. Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen och skapa ett utvecklingsutrymme (tkr) Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) 1 20 Automatiserade beslut Ökad Positiv 2 30 Löpande effektiviseringar Ökad Positiv 3 0 Bredda kompetens Oförändrad Bibehållen Utrymme som skapats genom tidigare minskning av 4 100 personalkostnader. Bibehållen Oförändrad Summa 150 7 av 11 1. Automatiserade beslut Förvaltningen bedömer att det i vissa enklare ärenden, som exempelvis anmälan om eldstad går att automatisera processen och kommer undersöka om detta går att införa under 2027. Det skulle frigöra viss tid som går att använda till att i stället arbeta mer stödjande/informerande. Viss tid kommer ändå behöva läggas på ärenden genom att göra stickprover samt att det systemadministrativa arbetet troligtvis kommer öka. Största vinsten om vi lyckas genomföra detta är att sökanden får snabba beslut. För att genomföra åtgärden krävs initialt en större arbetsinsats som förutom vår egen kompetens kommer involvera kompetenser inom IT och juridik. 2. Löpande effektiviseringar Mindre effektiviseringsåtgärder fortgår löpande. Exempel på detta är olika processkartläggningar och införande av anvisningar och rutiner där det behövs. Användande av AI är ett annat exempel. Alla effektiviseringarna innebär inte ekonomiska besparingar men kan i stället innebära en smidigare process och upplevelse för sökande. Många digitaliseringslösningar genererar även kostnader och kan vara framtunga, dvs att vi först behöver ta en kostnadsökning för att besparingen skall komma längre fram. I vissa fall är detta en risk då vi inte riktigt kan förutse hur stor besparingen blir samt att det även är en risk att de förvaltande IT-kostnaderna ökar mer än förväntat. 3. Bredda kompetens på befintlig personal Genom att bredda kompetensen på befintlig personal kan resurser flyttas och nyttjas där de gör bäst nytta för stunden. Exempelvis kan bygglovshandläggare utveckla sina kunskaper inom den tekniska handläggningen eller tillsyn för att stötta där om ärendeingången på lov minskar. Andra kompetenser kan också delta i vissa moment i detaljplanearbetet, samt i arbetet med digitalisering av detaljplaner etc. Åtgärden genererar ingen kostnadsbesparing, men skapar bättre förutsättningar för att klara vårt uppdrag. 4. Utrymme som skapats genom tidigare minskning av personalstyrkan Under 2025 minskade bygglovsverksamheten ned personalstyrkan med en tjänst för att anpassa till en ny verklighet med mindre inkommande ärenden. Om prognostiserade intäkter står sig bedöms det finnas lite ekonomiskt utrymme kvar av denna åtgärd som kan användas för att täcka kommande behov, däribland en uppgradering av verksamhetssystem för att underlätta handläggning och administration och generera framtida tidsbesparingar. Under 2026 används dessa pengar till arbetet med att i översiktsplanen (ÖP) pekar ut särskilt värdefulla byggnader och kulturmiljöer. 2.3 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Inför 2027 har följande större utmaningar/behov identifierats som inte ryms inom tilldelad ram. Frigjorda medel från åtgärdsförslagen ovan avses användas för att finansiera behoven nedan. 8 av 11 Tabell: Utvecklingsförslag och ofinansierade utmaningar (tkr) Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde Utvecklingsförslag 2027 2028 2029 ambitionsnivå 2027 (2029) 1. Ökad rådgivning/vägledning 50 60 70 Ökad Positiv 2. Uppgradera handläggningssystemet 80 80 80 Ökad Positiv 3. IT drift/Säkerhet 20 20 20 Bibehållen Positiv 4. Nytt handläggningsstöd KLM * * * Bibehållen Oförändrad Summa 150 160 170 *Posten har varit med tidigare år som en ofinansierad utmaning med okänd kostnad 2027 och redovisas därför även detta år. Med den information vi har i nuläget bedöms kostnaden rymmas inom befintlig ram. Mer info i text längre ned. 1. Ökad rådgivning/vägledning (Utvecklingsförslag) Med de förändringar som skett inom plan och bygglagen där fler åtgärder idag är bygglovsfria, men att fastighetsägaren fortfarande måste uppfylla alla lagens krav ser vi ett ökat behov av rådgivning och vägledning. Detta ligger också i linje med förvaltningens målbild där vi vill skapa rörelse från kontrollerande/prövande till Stödjande/vägledande. Genom effektiviseringar vill vi frigöra tid som sedan kan läggas på att vägleda, informera och stödja våra invånare så att det är ännu lättare än idag att göra rätt från början. Exempel på detta är mer och bättre information på hemsida, informations- och dialogmöten etc. 2. Uppgradera handläggningssystemet (Utvecklingsförslag) I förra årets konsekvensbeskrivning gavs utvecklingsförslaget att under 2026 titta på alternativa integrationer mot handläggningssystemet för att möjliggöra fler digitala lösningar. Som exempel skulle en e-tjänst med tvåvägskommunicering kunna effektivisera handläggningen och också upplevas smidigare för de flesta av våra kommuninvånare. Det är numera möjligt att bygga en lösning själva mellan den plattform kommunen använder för e- tjänster och vårt nuvarande handläggningssystem. Denna lösning skulle bli billigare men kräva mer investerad tid både från oss och IT-kontoret, både under införande och efteråt för att hela tiden se till att allt fungerar och uppdatera när det behövs. I dagsläget lutar det därför åt att investera i en uppgradering av nuvarande handläggningssystem med de tilläggstjänsterna innehållande de digitala lösningarna vi behöver. Total investeringskostnad på förvaltningen är cirka 500tkr och den årliga förvaltningskostnaden är cirka 120tkr. Investeringen avses göras på Byggnadsnämnden, som har störst nytta av uppgraderingen. Investeringskostnaden ryms inom den årliga budget som finns för avskrivningskostnader. Den årliga kostnaden betalas delvis av Miljönämnden som också har nytta av åtgärden. Den årliga kostnaden beräknas till cirka 80 tkr/år för Byggnadsnämnden. Investeringen bedöms i sin tur leda till en effektivisering i form av frigjord tid 2028 och framåt. 3. IT drift/Säkerhet (Utvecklingsförslag) Posten avser Byggnadsnämndens del i en ramökning för kommunens IT-kontor (totalt 2 300 tkr) enligt den fördelningsnyckel som finns för IT-kostnader i kommunen. Se kommunstyrelsens underlag för mer information. 9 av 11 4. Nytt handläggningssystem Kommunala Lantmäterimyndigheten Nuvarande system planeras avvecklas halvårsskiftet 2027. Detta har tidigare år tagits upp som en ofinansierad utmaning då vi förutspått en stor ökad kostnad för Lantmäteriets nya handläggningssystem. I samverkan med Sveriges 40 övriga kommunala lantmäterimyndigheter har det parallellt pågått ett utvecklingsprojekt att ta fram ett eget gemensamt handläggningssystem där prognoserna varit att detta ska rymmas inom befintlig budget. 26 mars kom dock en lagrådsremiss som föreslår att Lantmäteriets system ska vara obligatoriskt att användas. Detta gör att kostnadsläget återigen är osäkert då vi inte vet vad prislappen kommer att bli. Bidrag till inriktningsmål och målvärden Nedan anges de inriktningsmål med tillhörande målvärden som Byggnadsnämnden ska arbeta med utifrån förra årets mål och resursplan. Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, 32,6 32,2 29,6 Samtliga andel (%) (2024) (gul 2024) (riket 2024) • Inom ramen för det ordinarie arbetet är det viktigt att invånare och företag känner tillit till oss som myndighet. Nämnden har därför en ambition att skapa rörelse från kontrollerande/prövande till Stödjande/vägledande. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Utfall på mätbara indikatorer vad 10 av 18 Mer än hälften Minst två KS, SBN, BN, gäller årliga mål för transport, el och uppvärmning i indikatorer av tredjedelar av SOC Strategi för fossilfritt Vänersborg 2030 uppnådda indikatorerna indikatorerna enligt årets ska vara ska vara ambitionsnivå uppnådda uppnådda (2024) enligt årets enligt årets ambitionsnivå ambitionsnivå • Enligt vägledning för fossilfri strategi är förvaltningen medansvariga i nedanstående åtgärder: 5. Planlägg område med hållbarhetsprofil 14. Nya riktlinjer för parkering 17. Ta fram en trafikstrategi med klimatet i fokus 18. Levande centrummiljö För att åtgärd 5 ska påbörjas krävs ett tydligt uppdrag från politiken. • Förvaltningen ansvarar tillsammans med samhällsbyggnad för nedanstående klimatlöfte 13. Vi utvecklar gaturum för ökad tillgång och attraktivitet. 10 av 11 Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, Index, % 73 79 79 MHN, BN, KS, (2024) (grön 2024) (grön 2024) SOC, SBN • Förvaltningen arbetar aktivt med insiktsmätningens resultat och har ett omfattande och bra samarbete med näringslivskontoret. Satta målvärden bedöms uppnåbara. Projektet tillväxt och tillsyn pågår 2026-2027 med syfte att stärka företagsklimatet i myndighetsutövningen. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 (HME) totalindex Samtliga (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,1 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen 8,8 % 8,5 % Samtliga (2025) Gul 2024 • Förvaltningen jobbar, likt övriga kommunen, med fokus på friskfaktorer inom arbetsmiljön. • Förvaltningen gör årligen en handlingsplan kopplat till medarbetarundersökningen för att öka HME. • Avseende sjukfrånvaron så ligger förvaltningen väldigt lågt och siktar på att bibehålla den nivån (3,8 procent på förvaltningen 2025 inkl. miljö- och hälsoskyddsnämndens personal). • Då förvaltningen är liten sett till antalet medarbetare totalt i kommunen kommer nämndens bidrag till totalvärdet vara marginellt. Förvaltningen har endast cirka 1,5 procent av kommunens anställda. 11 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Byggnadsnämnden Fastställddatum Diarienummer 2026-04-01 BN.2026.8 Handläggare Mottagare UlrikaStenén Byggnadsnämnden Mål- och resursplan 2027-2029 Förslag till beslut Byggnadsnämndenställer sig bakom förvaltningensförslag till Mål- ochresursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning ochöverlämnar materialet till budgetberedningen. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har avkommunstyrelsen mottagit budgetramar ochanvisningar inför arbetet medmål- ochresursplan 2027-2029.Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldeladbudgetram fatta beslut om ochpresentera sina budgetförslag medbeskrivning om åtgärder ochkonsekvenser för att nå dessa.I anvisningarna fastställdesbyggnadsnämndens budgetram 2027till 20776tkr. Inflationsuppräkningen minskade ramen med123tkr. Då personalomkostnadspålägget sänksjusterasramen nedmed29tkr.Budget om 27tkr för tjänsterna film/foto/formgivning har omfördelatstill kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens budgetförslag ligger inom tilldeladbudgetram. Nämndenkommer eventuellt besluta om indexhöjningavtimtaxani slutet av2026,för att täcka uppför generella kostnadsökningar. Åtgärder ochkonsekvenser avramanpassning beskrivsi separat skrivelse. Beredning Ärendet har berettsi förvaltningensledningsgrupp samt i Byggnadsnämndenspresidium. Förslaget samverkasmedfackliga företrädare i FSG2026-03-30. Eddie Sandin Förvaltningschef Bilagor Konsekvenser avramanpassning 2027-2029BN Mål- ochresursplan 2027-2029 Protokoll från FSG, 2026-03-30 diarienummer Sändlista Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Byggnadsnämnden Fastställddatum Diarienummer 2026-04-01 BN.2026.8 Handläggare Mottagare UlrikaStenén Byggnadsnämnden Mål- och resursplan 2027-2029 Förslag till beslut Byggnadsnämndenställer sig bakom förvaltningensförslag till Mål- ochresursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning ochöverlämnar materialet till budgetberedningen. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har avkommunstyrelsen mottagit budgetramar ochanvisningar inför arbetet medmål- ochresursplan 2027-2029.Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldeladbudgetram fatta beslut om ochpresentera sina budgetförslag medbeskrivning om åtgärder ochkonsekvenser för att nå dessa.I anvisningarna fastställdesbyggnadsnämndens budgetram 2027till 20776tkr. Inflationsuppräkningen minskade ramen med123tkr. Då personalomkostnadspålägget sänksjusterasramen nedmed29tkr.Budget om 27tkr för tjänsterna film/foto/formgivning har omfördelatstill kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens budgetförslag ligger inom tilldeladbudgetram. Nämndenkommer eventuellt besluta om indexhöjningavtimtaxani slutet av2026,för att täcka uppför generella kostnadsökningar. Åtgärder ochkonsekvenser avramanpassning beskrivsi separat skrivelse. Beredning Ärendet har berettsi förvaltningensledningsgrupp samt i Byggnadsnämndenspresidium. Förslaget samverkasmedfackliga företrädare i FSG2026-03-30. Eddie Sandin Förvaltningschef Bilagor Konsekvenser avramanpassning 2027-2029BN Mål- ochresursplan 2027-2029 Protokoll från FSG, 2026-03-30 diarienummer Sändlista Kommunstyrelsen Byggnadsnämnd Inventarier Verksamhet/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a Inventarier 0,5 0,5 0,5 1,5 S:a Utgifter inventarier 0,5 0,5 0,5 1,5 Kommentarer till inventarieanslag: Byggnadsnämndens investeringar avser in- ventarier och finansieras inom ram. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-04-01

§ 2 Organisationspunkt Dialog kring förvaltningens budgetutkast Information lämnades om förvaltningens budgetutkast. Kommunstyrelseförvaltningen utgör cirka 20 procent av budgeten. Uppdraget är att lägga en budget i balans, vilket bedöms möjligt vid bibehållen ambitionsnivå. Samtidigt finns ökade system-, IT- och säkerhetskostnader samt inflationseffekter. För närvarande finns begränsat utrymme att frigöra medel, varför vakanshållning kan bli aktuell. AI har bidragit till effektiviseringar främst i form av tidsvinster. De fackliga organisationerna ställer sig bakom arbetsgivarens förslag till budgetutkast. 5 8 0 3ff 1 8 4 b 7 a-f 2 3 a df- e 4 c- a 8 a 4- 0 4 c 1 3 3 Utdragsbestyrkande 2 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 8246 av 1072 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Maria Rosander Signed by: Pethra Johansson Date: 2026-04-08 10:54:36 Date: 2026-04-08 11:44:57 BankID refno: 019d6c4c-cf6b-70d2-b7d0-6265acc22eb3 BankID refno: 019d6c7a-e036-786f-a777-268e2e5a2c54 Maria Rosander Ledamot SSR: Pethra Johansson Signed by: LENA TEGENFELDT Signed by: ANNA ERIKA BICK THIELFOLDT Date: 2026-04-10 06:28:14 Date: 2026-04-14 08:32:48 BankID refno: 019d75a5-8c83-7a16-8630-2670bd28cd17 BankID refno: 019d8ab1-338e-729c-93d7-2c11a3234d87 Kommundirektör: Lena Tegenfeldt HR-specialist: Erika Bick Thielfoldt 5 8 0 3ff 1 8 4 b 7 a-f 2 3 a df- e 4 c- a 8 a 4- 0 4 c 1 3 3 2 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 827 av 1072 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2026-04-14

§ 3 Fastighetstyper I dessa taxeföreskrifter avses med Småhusfastighet: fastighet som är bebyggd eller avsedd att bebyggas med ett en- eller tvåfamiljshus. Övrig bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov av ses att bebyggas för flerfamiljshus. Med bostadsfastighet jämställs fastigheten som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Lagerlokaler Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Exempel på sådana byggnader är: 4 VA-taxa 2026 2026-06-XX Hamn Virkesupplag Idrottsplats Obemannad bensinstation Biltvätt med skärmtak Kyrkogård Återvinningsstation Fordonsuppställningsplats Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt Plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.

§ 4 Avgiftsskyldighet för olika ändamål 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från Ja Ja fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän Ja Ja platsmark 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 5 VA-taxa 2026 2026-06-XX Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Fastighetsägare ska utan dröjsmål underrätta huvudmannen när fastigheten övergår till ny ägare samt uppge den nya ägarens namn, adress och tillträdesdag. En avläsning av vattenmätaren, i samband med tillträdesdagen, krävs för att abonnemanget skall kunna flyttas från de gamla till de nya ägarna i verksamhetssystemet. Är fastighetens vattenmätare mekanisk, ligger ansvaret på de gamla ägarna att säkerställa att en mätaravläsning inkommit. Ägarbytesanmälan och mätaravläsning finns tillgänglig som E-tjänst alternativt blankett på Vänersborg kommuns hemsida. 6 VA-taxa 2026 2026-06-XX Anläggningsavgifter (§§ 5 – 12) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.

§ 5 Småhusfastighet och övrig bostadsfastighet 5.1 För småhusfastighet och övrig bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) En avgift avseende framdragning av varje om 56 442 kr om 70 553 kr uppsättning servisledningar till om 59 264 kr om 74 080 kr förbindelsepunkter för V, S och Df (Servisavgift) b) en avgift för småhusfastighet avseende om 84 036 kr om 105 045 kr upprättande av varje uppsättning om 88 238 kr om 110 297 kr förbindelsepunkter för V, S och Df (Förbindelsepunktsavgift) c) en avgift för övrig bostadsfastighet avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, där avgiften är beroende av vattenmätarens nominella kapacitet (Förbindelsepunktsavgift) Qn 2,5*1 Om 96 264 kr Om 120 330 kr Om 101 077 kr Om 126 346 kr Qn 2,5*2 Om 263 391 kr Om 329 239 kr Om 276 561 kr Om 345 701 kr Qn 2,5*3 Om 430 522 kr Om 538 152 kr Om 452 048 kr Om 565 060 kr Qn 2,5*4 Om 675 101 kr Om 843 876 kr Om 708 856 kr Om 886 070 kr Qn 6,0*1 Om 263 391 kr Om 329 239 kr Om 276 561 kr Om 345 701 kr Qn 6,0*2 Om 878 914 kr Om 1 098 642 kr Om 922 860 kr Om 1 153 575 kr Qn 6,0*3 Om 1 327 307 kr Om 1 659 134 kr Om 1 393 672 kr Om 1 742 090 kr 7 VA-taxa 2026 2026-06-XX Qn 6,0*4 Om 2 020 283 kr Om 2 525 354 kr Om 2 121 297 kr Om 2 651 621 kr Qn 10,0*1 Om 675 101 kr Om 843 876 kr Om 708 856 kr Om 886 070 kr Qn 10,0*2 Om 1 327 307 kr Om 1 659 134 kr Om 1 393 672 kr Om 1 742 090 kr Qn 10,0*3 Om 2 754 020 kr Om 3 442 525 kr Om 2 891 721 kr Om 3 614 651 kr Qn 10,0*4 Om 3 809 782 kr Om 4 762 228 kr Om 4 000 271 kr Om 5 000 339 kr >Qn 10,0 särskild utredning och avgift enligt avtal. d) En avgift per m² tomtyta (Tomtyteavgift) 68,36 kr/m² 85,45 kr/m² 71,78 kr/m² 89,73 kr/m² e)* En grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. Om 16 804 kr Om 21 005 kr Småhusfastighet Om 17 644 kr Om 22 055 kr Om 37 627 kr Om 47 034 kr Övrig bostadsfastighet Om 39 508 kr Om 49 385 kr *Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a), b) och c). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a), b) och c) enligt § 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 d) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a) och b) eller 5.1 a) och c) i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) eller c) och e) 8 VA-taxa 2026 2026-06-XX Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 d) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b) eller c). 5.5 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.6 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e).

§ 6 Annan fastighet 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) En avgift avseende framdragning av varje om 56 442 kr om 70 553 kr uppsättning servisledningar till om 59 264 kr Om 74 080 kr förbindelsepunkter för V, S och Df (Servisavgift) b) en avgift för övrig bostadsfastighet avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, där avgiften är beroende av vattenmätarens nominella kapacitet (Förbindelsepunktsavgift) Qn 2,5*1 Om 96 264 kr Om 120 330 kr Om 101 077 kr Om 126 346 kr Qn 2,5*2 Om 263 391 kr Om 329 239 kr Om 276 561 kr Om 345 701 kr Qn 2,5*3 Om 430 522 kr Om 538 152 kr 9 VA-taxa 2026 2026-06-XX Om 452 048 kr Om 565 060 kr Qn 2,5*4 Om 675 101 kr Om 843 876 kr Om 708 856 kr Om 886 070 kr Qn 6,0*1 Om 263 391 kr Om 329 239 kr Om 276 561 kr Om 345 701 kr Qn 6,0*2 Om 878 914 kr Om 1 098 642 kr Om 922 860 kr Om 1 153 575 kr Qn 6,0*3 Om 1 327 307 kr Om 1 659 134 kr Om 1 393 672 kr Om 1 742 090 kr Qn 6,0*4 Om 2 020 283 kr Om 2 525 354 kr Om 2 121 297 kr Om 2 651 621 kr Qn 10,0*1 Om 675 101 kr Om 843 876 kr Om 708 856 kr Om 886 070 kr Qn 10,0*2 Om 1 327 307 kr Om 1 659 134 kr Om 1 393 672 kr Om 1 742 090 kr Qn 10,0*3 Om 2 754 020 kr Om 3 442 525 kr Om 2 891 721 kr Om 3 614 651 kr Qn 10,0*4 Om 3 809 782 kr Om 4 762 228 kr Om 4 000 271 kr Om 5 000 339 kr >Qn 10,0 särskild utredning och avgift enligt avtal. c) En avgift per m² tomtyta (Tomtyteavgift) Tomtyta < 5 000 m² 68,36 kr/m² 85,45 kr/m² 71,78 kr/m² 89,72 kr/m² Tomtyta 5 000 m² - 10 000 m² 34,17 kr/m² 42,71 kr/m² 35,88 kr/m² 44,85 kr/m² Tomtyta 10 000 m² - 20 000 m² 17,03 kr/m² 21,29 kr/m² 17,88 kr/m² 22,35 kr/m² Tomtyta > 20 000 m² 8,40 kr/m² 10,50 kr/m² 8,82 kr/m² 11,03 kr/m² d)* En grundavgift för bortledande av Df, om Om 37 627 kr Om 47 037 kr bortledande av dagvatten sker utan att Om 39 508 kr Om 49 385 kr förbindelsepunkt för Df upprättats. *Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt § 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 10 VA-taxa 2026 2026-06-XX 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Tomtyteavgift adderas för varje intervall enligt 6.1 c). 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d). 11 VA-taxa 2026 2026-06-XX

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Reducering av avgift 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30 % 50 % 20 % - och c) Tomtyteavgift 5.1 d) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) - - 100 % - Avgift per uppsättning FP* 6.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 6.1 d) - - 100 % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 d), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Om inte avgiftsskyldighet för ändamålet vatten föreligger antas fastighetens mätarstorlek i enlighet med vilken bebyggelse som gäller i fastställd detaljplan. Om avgiftsskyldighet för vatten uppstår vid ett senare tillfälle kan tilläggsavgift i enlighet med 5.1 b) och c) komma att tas ut i de fall fastighetsägaren begär en större mätare än vad som har erlagts avgift för. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 30 % av 13 VA-taxa 2026 2026-06-XX avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar.

§ 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp återkrävas eller avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

§ 10 Svar på återremiss om Omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26 KS 2026/82 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KR 26 (Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda) att gälla från och med 2026-10-15. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har beslutat att anta förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26. OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner är en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget. Förändringar finns i kapitlen för omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt i kapitel familjeskydd. Förändringarna berör i första hand beräkning av kvalifikationstid, samordning av inkomst samt förändringar i utbetalningsbelopp och ålder kopplat till pension. Kommunstyrelsen beslutade 2026-02-25 § 55 att återremittera ärendet gällande Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF- KR 26 för förtydligande av avsnittet omställningsstöd och dess tillämpning på nuvarande uppdragstagare. Ett förtydligande: Nuvarande uppdragstagare kommer att omfattas av OPF-KR 26 från aktuellt antagandedatum. Bestämmelserna gäller oavsett om man är nyvald eller avslutar sitt uppdrag. Beslutsunderlag • Svar på återremiss om Omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26 • Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 • Beslut KS 2026-02-25 Bestämmelser om omställningsstöd pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 • Beslut PERSFOR 2026-02-04 Bestämmelser om omställningsstöd pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen Nämnd Dnr: KS 2026/82 Handläggare Mottagare Pernilla Norberg Andersson Kommunfullmäktige Pernilla.norberg@vanersborg.se 0521 – 72 12 85 Svar på återremiss om Omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KR 26 (Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda) att gälla från och med 2026-10-15. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har beslutat att anta förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26. OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner är en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget. Förändringar finns i kapitlen för omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt i kapitel familjeskydd. Förändringarna berör i första hand beräkning av kvalifikationstid, samordning av inkomst samt förändringar i utbetalningsbelopp och ålder kopplat till pension. Kommunstyrelsen beslutade 2026-02-25 § 55 att återremittera ärendet gällande Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF- KR 26 för förtydligande av avsnittet omställningsstöd och dess tillämpning på nuvarande uppdragstagare. Ett förtydligande: Nuvarande uppdragstagare kommer att omfattas av OPF-KR 26 från aktuellt antagandedatum. Bestämmelserna gäller oavsett om man är nyvald eller avslutar sitt uppdrag. Beredning Ärendet har beretts av personalavdelningen genom inhämtande av information från KPA. Anna Johannesson Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Dnr: KS 2026/82 Personalchef Underlag • Beslut KS 2026-02-25 Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 • Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd – OPF-KR 26 • Beslut PERSFOR 2026-02-04 Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26 Bilagor Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26 Sändlista Lönechef 2025-12-19 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KR 26) Allmänt om bestämmelserna Ett förtroendeuppdrag utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och medför behov av anpassade villkor. Enligt 4 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) avses med förtroendevald den som har valts till ett uppdrag av fullmäktige, nämnd eller annan kommunal myndighet. Uppdraget utgör inte en anställning, och den förtroendevalde har därför inte ett anställningsförhållande med kommunen eller regionen. Arbetsrättslig lagstiftning som reglerar exempelvis arbetstid, semester och anställningsskydd är därmed inte tillämplig. Eftersom ett anställningsförhållande inte föreligger kan den förtroendevalde inte omfattas av bestämmelserna om tjänstepension, då sådan pension enligt 28 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) endast får tryggas inom ramen för ett anställningsförhållande. Förtroendeuppdraget innebär också att den förtroendevalde verkar i en miljö där olika samhällsintressen behöver balanseras. Det kan i vissa fall medföra en viss distans till den lokala arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund innehåller OPF-KR 26 bestämmelser om omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap.

§ 11 Betalning av avgift 11.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 11.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 11.3 Enligt 36§ lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 11.2. 11.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande – t ex ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna 14 VA-taxa 2026 2026-06-XX anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 11.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas.

§ 12 Särskild ersättning för extra anordningar 12.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 12.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 12.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 12.4 Begär fastighetsägaren en servisledning för ändamål brandvatten, beräknas anläggningsavgiften enligt § 5.1a) (med hänsyn till § 8.1 och § 8.3) samt § 5.1 c) Qn 6,0 x 1 (med reducering enligt § 8.1). Avtal skrivs mellan fastighetsägare och huvudman gällande anslutningsförfarande, tillåtna anslutningar av anordningar, drift, skötsel och så vidare. 15 VA-taxa 2026 2026-06-XX Brukningsavgifter (§§ 13–20) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.

§ 13 Avgift för bebyggd fastighet 13.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år för småhusfastighet om 3 744 kr om 4 680 kr om 4 194 kr om 5 242 kr b) en fast avgift per år för övrig bostadsfastighet och annan fastighet där avgiften är beroende av mätarens nominella kapacitet Qn 2,5*1 om 6 737 kr om 8 421 kr om 7 546 kr om 9 432 kr Qn 2,5*2 om 21 336 kr om 26 670 kr om 23 896 kr om 29 870 kr Qn 2,5*3 om 43 234 kr om 54 042 kr om 48 422 kr om 60 528 kr Qn 2,5*4 om 70 000 kr om 87 500 kr om 78 400 kr om 98 000 kr Qn 6,0*1 om 27 709 kr om 34 636 kr om 31 034 kr om 38 792 kr Qn 6,0*2 om 93 597 kr om 116 996 kr om 104 829 kr om 131 036 kr Qn 6,0*3 om 149 753 kr om 187 191 kr om 167 724 kr om 209 655 kr Qn 6,0*4 om 224 640 kr om 280 800 kr om 251 597 kr om 314 496 kr Qn 10,0*1 om 71 141 kr om 88 926 kr om 79 678 kr om 99 597 kr Qn 10,0*2 om 149 757 kr om 187 196 kr om 167 728 kr om 209 660 kr 16 VA-taxa 2026 2026-06-XX Qn 10,0*3 om 374 393 kr om 467 991 kr om 419 321 kr om 524 151 kr Qn 10,0*4 om 486 733 kr om 608 416 kr om 545 139 kr om 681 424 kr >Qn 10,0 efter särskild utredning och avgift enligt avtal c) En avgift per m³ levererat vatten om 31,93 kr om 39,91 kr om 35,76 kr om 44,70 kr 13.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. 17 VA-taxa 2026 2026-06-XX Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 13.1 a) och b) 40 % 53 % 4 % 3 % Avgift per 13.1 c) 40 % 60 % - - m³ 13.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 13.1 c) ut efter en antagen förbrukning om 400 m3/år. 13.4 För så kallat byggvatten skall erläggas brukningsavgift inkl. moms per påbörjad månad som byggvattnet är beviljat enligt tabell nedan. Utan moms Med moms Småhusfastighet Om 647 kronor Om 809 kronor Om 725 kronor Om 906 kronor Övrig bostadsfastighet och annan fastighet Om 896 kronor Om 1 120 kronor Om 1 004 kronor Om 1 254 kronor 13.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande den fasta avgiften enligt 13.1 a) eller b). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 13.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolen. 18 VA-taxa 2026 2026-06-XX 13.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 17. Har fastighetsägaren begärt provtagning utav vattenkvaliteten och kvalitéten godkänns, så har huvudmannen rätt att kräva ersättning för undersökningskostnaderna utav fastighetsägaren i enlighet med vad som framgår av § 17. 13.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvatten-ledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 50 % av avgiften enligt 13.1 c). 13.9 Servisledning för ändamål brandvatten debiteras enligt § 13.1 b) Qn 6,0 x 1 med reducering enligt § 13.2.

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Justerad avgift för spillvatten Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 19 VA-taxa 2026 2026-06-XX

§ 16 Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 KS 2025/425 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen avseende motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden utifrån beslut om återremiss. Kommunfullmäktige konstaterar att det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden begärde 2025-09-25 tilläggsanslag om 24,5 mnkr i budget 2025. I nämndens delårsrapport per augusti 2025 prognostiserades ett underskott om -24,5 mnkr i bokslut 2025. Prognosen hade förbättrats med 19,4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per april 2025. Nämnden bedömde dock att hela det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år. Kommunstyrelsen beslutade 2025-12-03 (§ 228) att föreslå Kommunfullmäktige ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025. Den utökade budgeten föreslogs finansieras via kommunens budgeterade resultat som därmed minskar från 31 mnkr till 6,5 mnkr. Socialnämnden gavs i uppdrag att till Kommunfullmäktiges möte den 18 februari 2026 redovisa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budget. Vad gäller frågan om tilläggsanslag till socialnämnden så konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det nu saknas förutsättningar att retroaktivt tillföra nämnden tilläggsanslag för 2025. Detta mot bakgrund av att räkenskapsåret för 2025 är avslutat utifrån beslutad bokslutstidsplan, vilken i sin tur tagits fram utifrån kommunallagens regler kring årsredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 (§196) att återremittera ärendet till kommunstyrelsen som snarast ålades att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026. Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden. Beslutsunderlag • Beslut KS 2026-01-28; Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-02-18 • Beslut KSAU 2026-01-12; Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 • Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 • Beslut KF 2025-12-17; Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 Sändlista Handläggare av ärende Socialnämnden Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-01-28

§ 17 Avgifter för specifika åtgärder Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning och uppsättning 1167 kronor 1459 kronor av vattenmätare* Avstängning och påsläpp av 1167 kronor 1459 kronor vattentillförsel Montering och demontering 1167 kronor 1459 kronor av strypbricka i vattenmätare Byte av sönderfrusen 2338 kronor 2922 kronor vattenmätare Undersökning av 1491 kronor 1864 kronor vattenmätare** Provtagning 1491 kronor 1864 kronor vattenkvalité*** Förgävesbesök**** 1167 kronor 1459 kronor För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. * T.ex. utanför normalt underhållsarbete ** T.ex. byte och provning av mätare på fastighetsägarens begäran. ** Provtagning på fastighetsägaren begäran. Huvudmannen har rätt att ta ut ersättning när undersökningsplikten är fullgjord. *** T.ex. frånvaro vid inbokat mätarbyte, driftbesök vid larmande LTA-enhet som visar sig bero på fastighetens installation. 20 VA-taxa 2026 2026-06-XX

§ 18 Särtaxa Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt §§ 13–16 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.

§ 19 Betalning av avgift Avgift enligt 13.1 a) och b) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 13.1 c) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i §§ 13 och 15. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse.

§ 20 Extra åtgärd begärd av fastighetsägare Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Taxans införande

§ 21 Avgiftens fastställande Denna taxa träder i kraft 2026-01-01. De brukningsavgifter enligt 13.1, 13.3 och 13.7 samt § 15, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen jämlikt 53 § lagen om allmänna vattentjänster. 21 VA-taxa 2026 2026-06-XX Publicering VA-taxan publiceras på kommunens hemsida under styrande dokument. 22 Jämförelse med grannkommunerna Trollhättan Uddevalla Vänersborg Höjning Vänersborg 2026 2026 2026 2027 Anläggningsavgift 239 663 kr 406 075 kr 243 958 kr 5 % 256 153 kr Typhus A Anläggningsavgift 728 438 kr 1 412 535 kr 468 152 kr 5 % 491 557 kr Typhus B Brukningsavgifter Total årskostnad 14 927 kr 13 585 kr 10 667 kr 12 % 11 947 kr Typhus A Total årskostnad 112 556 kr 114 494 kr 106 490 kr 12 % 119 270 kr Typhus B Rörlig 28 kr/m³ 47 kr/m³ 39,91 kr/m³ 12 % 44,70 kr/m³ brukningsavgift *Prisuppgifter inklusive moms Sida 586 av 1072 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Samhällsbyggnadsnämnden 2026-03-20 Dnr: SBN 2026/43 Handläggare Mottagare Chef Kretslopp och vatten Samhällsbyggnadsnämnden Daniel Larsson daniel.larsson@vanersborg.se Lee Wiman lee.wiman@vanersborg.se Enhetschef Kretslopp och vatten Behov av en höjning av va-taxan 2027 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att höja va-taxan med 12 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2027. Sammanfattning av ärendet Tillgången till rent dricksvatten och ett välfungerande VA-system är avgörande för ett hållbart samhälle. En växande befolkning och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar kräver kontinuerligt ökande investeringar, särskilt med hänsyn till klimatförändringar och skärpta miljökrav. Kommunen har dessutom ett lagstadgat ansvar att säkerställa en långsiktigt trygg vattenförsörjning, vilket förutsätter modernisering av reningsprocesser och anläggningar. Bokslutet för 2025 visade ett överskott på 4,2 mnkr för Kretslopp och vatten, vilket minskat det ackumulerade underskottet gentemot skattekollektivet till 1,0 mnkr. Samtidigt beräknas kostnaderna öka med ytterligare 10 mnkr under 2027 till följd av investeringar, inflation, ökade interna kostnader och en oförändrad räntenivå. Kostnadsökningen är direkt hänförlig till att projekt Skräcklans vattenverk planeras att färdigställas och aktiveras under 2027, vilket innebär ökade kapitaltjänstkostnader. För att hantera det ekonomiska läget och det kvarstående underskottet är det nödvändigt att höja VA-taxans brukningsavgift med 12 % inför 2027. Fördjupad beskrivning av ärendet Tillgången till rent dricksvatten och ett robust vatten- och avloppssystem är grundläggande för ett fungerande samhälle. En växande befolkning och ökade krav från civilsamhället ställer allt större krav på den kommunala VA-anläggningen. Förnyelse av gamla ledningar och anläggningar kräver ökade investeringar. Vattenverken behöver uppgraderas, kraven på reningsprocesserna skärps och behovet av klimatanpassning och stärkt säkerhet ökar. Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-20 Dnr: SBN 2026/43 Kommunen har enligt lag ett ansvar att säkerställa en långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Dagens vattenverk har en föråldrad reningsprocess med begränsad kapacitet i förhållande till gällande vattendomar. Processerna är inte tillräckliga för att möta framtida krav, exempelvis klimatförändringar och skärpta reningskrav. En ny, framtidssäkrad reningsprocess har därför utvecklats och verifierats i en pilotanläggning. Byggnation pågår för att införa högre grad av automatisering, bättre samverkan mellan verken och en rening som uppfyller krav på mikrobiologiska barriärer och gränsvärden. Enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser är vattenförsörjningen samhällsviktig. Den är dessutom en förutsättning för flera andra kritiska samhällsfunktioner i hela kommunen, inte enbart för VA-kollektivet. Årsbokslutet 2025 visade ett överskott på 4,2 mnkr för Kretslopp och vatten, vilket minskat det ackumulerade underskottet gentemot skattekollektivet till 1,0 mnkr. Det försämrade ekonomiska läget de senaste åren har dock varit utmanande för den kapitalintensiva VA-verksamheten. Kommunens interna kostnader som belastar verksamheten har ökat med 2,0 mnkr. Internräntan för 2027 är oförändrad på 2,75 %, men den fortsatt höga räntenivån innebär att kapitaltjänstkostnaderna fortsätter att vara höga och beräknas öka med ytterligare 10 mnkr under 2027. Kostnadsökningen beror främst på en intensifierad förnyelsetakt i VA-ledningsnätet, samt slutförandet och aktiveringen av projektet Skräcklans vattenverk. Därtill påverkar generella kostnadsökningar och att en större industri i kommunen avvecklats, vilket minskar intäktsunderlaget. Konsekvensbeskrivning Om taxan inte höjs för 2027 kommer VA-verksamheten att gå med underskott, vilket i stället belastar skattekollektivet. Uteblivna investeringar och taxehöjningar innebär dessutom risk att verksamheten inte uppfyller sina tillståndskrav. Både avloppsreningsverk och delar av dricksvattenproduktionen är tillståndspliktiga, och tillsynsmyndigheten är skyldig att ingripa om regler eller beslut inte följs. Myndigheten kan kräva åtgärder genom förelägganden eller förbud. Vid vissa överträdelser måste miljösanktionsavgifter tas ut, och i andra fall ska ärenden anmälas till polis eller åklagare. Sanktioner kan omfatta böter, och i allvarliga fall även fängelse. Bristande efterlevnad av tillstånd eller otillräcklig barriärverkan riskerar att leda till att avloppsvatten inte får tas emot och att leveransen av säkert dricksvatten inte kan garanteras. Beredning Ärendet har beretts av VA-chef Daniel Larsson och enhetschef Lee Wiman Kretslopp och vatten, Vänersborgs kommun. Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-20 Dnr: SBN 2026/43 Daniel Jerling Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilagor Va-taxa Jämförelse med Trollhättan och Uddevalla Sändlista Kommunfullmäktige Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Chef Kretslopp och vatten Enhetschef Kretslopp och vatten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-16

§ 25 Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 KS 2025/425 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen avseende motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden utifrån beslut om återremiss. Kommunfullmäktige konstaterar att det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden begärde 2025-09-25 tilläggsanslag om 24,5 mnkr i budget 2025. I nämndens delårsrapport per augusti 2025 prognostiserades ett underskott om -24,5 mnkr i bokslut 2025. Prognosen hade förbättrats med 19,4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per april 2025. Nämnden bedömde dock att hela det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år. Kommunstyrelsen beslutade 2025-12-03 (§ 228) att föreslå Kommunfullmäktige ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025. Den utökade budgeten föreslogs finansieras via kommunens budgeterade resultat som därmed minskar från 31 mnkr till 6,5 mnkr. Socialnämnden gavs i uppdrag att till Kommunfullmäktiges möte den 18 februari 2026 redovisa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budget. Vad gäller frågan om tilläggsanslag till socialnämnden så konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det nu saknas förutsättningar att retroaktivt tillföra nämnden tilläggsanslag för 2025. Detta mot bakgrund av att räkenskapsåret för 2025 är avslutat utifrån beslutad bokslutstidsplan, vilken i sin tur tagits fram utifrån kommunallagens regler kring årsredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 (§196) att återremittera ärendet till kommunstyrelsen som snarast ålades att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026. Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden. Beslutsunderlag • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-09 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-01-12 • Kommunfullmäktiges beslut 2025-12-17 § 196 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Nämnd Sändlista är en Dnr: KS 2025/425 sammanställning över vilka organ, funktioner, personer eller liknande som ska få beslutet när ärendet är färdigbehandlat Handläggare Mottagare Thomas Sannemalm Kommunstyrelsen Thomas.sannemalm@vanersborg.se Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen avseende motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden utifrån beslut om återremiss. Kommunfullmäktige konstaterar att det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden begärde 2025-09-25 tilläggsanslag om 24,5 mnkr i budget 2025. I nämndens delårsrapport per augusti 2025 prognostiserades ett underskott om -24,5 mnkr i bokslut 2025. Prognosen hade förbättrats med 19,4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per april 2025. Nämnden bedömde dock att hela det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år. Kommunstyrelsen beslutade 2025-12-03 (§ 228) att föreslå Kommunfullmäktige ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025. Den utökade budgeten föreslogs finansieras via kommunens budgeterade resultat som därmed minskar från 31 mnkr till 6,5 mnkr. Socialnämnden gavs i uppdrag att till Kommunfullmäktiges möte den 18 februari 2026 redovisa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budget. Vad gäller frågan om tilläggsanslag till socialnämnden så konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det nu saknas förutsättningar att retroaktivt tillföra nämnden tilläggsanslag för 2025. Detta mot bakgrund av att räkenskapsåret för 2025 är avslutat utifrån beslutad bokslutstidsplan, vilken i sin tur tagits fram utifrån kommunallagens regler kring årsredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 (§196) att återremittera ärendet till kommunstyrelsen som snarast ålades att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026. TJÄNSTESKRIVELSE 2(7) Dnr: KS 2025/425 Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden. Fördjupad beskrivning av ärendet Socialnämnden begärde 2025-09-25 tilläggsanslag om 24,5 mnkr i budget 2025. I nämndens delårsrapport per augusti 2025 prognostiserades ett underskott om -24,5 mnkr i bokslut 2025. Prognosen hade förbättrats med 19,4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per april 2025. Nämnden bedömde dock att hela det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år. Kommunstyrelsen beslutade 2025-12-03 (§ 228) att föreslå Kommunfullmäktige ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025. Den utökade budgeten föreslogs finansieras via kommunens budgeterade resultat som därmed minskar från 31 mnkr till 6,5 mnkr. Socialnämnden gavs i uppdrag att till Kommunfullmäktiges möte den 18 februari 2026 redovisa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budget. Vad gäller frågan om tilläggsanslag till socialnämnden så konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det nu saknas förutsättningar att retroaktivt tillföra nämnden tilläggsanslag för 2025. Detta mot bakgrund av att räkenskapsåret för 2025 är avslutat utifrån beslutad bokslutstidsplan, vilken i sin tur tagits fram utifrån kommunallagens regler kring årsredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 (§196) att återremittera ärendet till kommunstyrelsen som snarast ålades att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026. Kommunstyrelseförvaltningen har från socialförvaltningen inhämtat förvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i socialnämnden., vilka redovisas enligt följande: Åtgärd 1 Återhållsamhet råder inom förvaltningen utifrån det ekonomiska läget. Motivet bakom åtgärden är att utifrån det ansträngda ekonomiska läge som förvaltning med nämnd befinner sig hålla igen på utbildningar, konferenser och inköp i syfte att genom olika kostnader som kan undvikas inte ytterligare belasta det ekonomiska utfallet. Nödvändiga utbildningar, planeringsdagar och inköp som behöver ske för att upprätthålla lagstadgad och patientsäker verksamhet får ske men sådant som kan avvaktas ska avvaktas. Åtgärd 2 Anställningsrestriktioner råder där varje vakant tjänst tas ställning till om den ska återbesättas eller ej av överställd chef till rekryterande chef. Motivet bakom åtgärden är likt ovanstående att utifrån det ekonomiskt ansträngda läget bedöma extra inför eventuell tillsättning av tjänst som blir vakant om den behöver TJÄNSTESKRIVELSE 3(7) Dnr: KS 2025/425 tillsättas eller kan avvaktas. De allra flesta tjänster inom förvaltningen behöver tillsättas för att bibehålla/upprätthålla en lagstadgad och patientsäker verksamhet, men de roller som chefer bedömer kan vakans hållas under en period vakanshålls, exempelvis chefstjänster och administrativa stödroller. Åtgärd 3 Implementering av gemensamt schema- och bemanningsplaneringssystem och bemanningshandbok genom projekt likvärdig, effektiv och central bemanningsplanering. Motivet bakom projektet är fullföljande av socialnämndens uppdrag till förvaltningen att införskaffa och implementera ett gemensamt schema- och bemanningsplaneringssystem, i syfte att säkra hanteringen av medarbetarnas schema, övertalig tid som eventuellt uppstår samt för att fullt ut få en övergripande hantering av bemanningsfrågorna. Förvaltningen bedömer att implementeringen av systemet samt det gemensamma arbetssättet kommer leda till en ökad effektivitet och kommer kunna hantera eventuellt övertaliga resurser på ett annat sätt. Förvaltningen kommer också följa hur behovet av administrativa tjänster utvecklas i takt med AI-uppbyggt system. Implementeringen bedöms som en åtgärd kopplat budget och utvecklingen kopplat till detta kommer nogsamt följas av ledningen. Åtgärd 4 Fortsatt och förstärkt arbete med budgetanpassningar inom ordinärt boende äldre för att nå ekonomisk effektivitet och närma oss liknande jämförbara kommuner. Motivet bakom åtgärden är att förvaltningen ser och bedömer att förvaltningen kan arbeta med såväl den inre som den yttre effektiviteten för att minska våra kostnader inom ordinärt boende äldre och då menar förvaltningen hemtjänst, förebyggande och främjande verksamheter, biståndsenhet, kommunal primärvård samt dagverksamhet. Flertalet aktiviteter pågår för att nå effekt. Åtgärd 5 Fortsatt implementering av välfärdsteknik enligt framtagen handlingsplan. Samarbete med SKR gällande förändringsledning och nyttoeffekt-hemtagning där ordinärt boende ställer om planering av insatserna. Motivet bakom åtgärden är dels att förvaltning och nämnd behöver göra en omställning i metoder och arbetssätt för att möte den ekonomiska utmaningen, dels för att möta utmaningen som den demografiska utvecklingen ger med en ökande andel äldre och en minskande andel i arbetsför ålder. Förvaltningen har redan implementerat utvecklat flertalet digitala lösningar samt välfärdstekniska metoder och fortsätter arbetet inom den handlingsplan som är framtagen. Förvaltningen arbetar också i förändringsledning inom organisationen då införandet av metoderna också kräver att förvaltningen ställer om genom att ändra arbetssätt och släppa det tidigare utförandet. Förvaltningen har samarbetat och samarbetar med SKR gällande nyttoeffektiviseringar och försörjningsstödstrategi kopplat till införande av välfärdsteknik samt har via dem också genomfört utbildning i förändringsledning för chefer. Åtgärd 6 Aktiviteter pågår och förstärks ytterligare genom reviderad plan för att minska sjukfrånvaron och öka friskfaktorerna i förvaltningen. TJÄNSTESKRIVELSE 4(7) Dnr: KS 2025/425 Motivet bakom åtgärden är att förvaltningen har en hög sjukfrånvaro och arbetar för att minska såväl den korta som den långa frånvaron. Förvaltningen bedömer att om/när förvaltningen lyckas minska frånvaron kommer det ge ekonomiska vinster utifrån flera aspekter såsom ekonomiska, personella och kvalitativa. Åtgärd 7 Aktiviteter pågår kopplat till resultatet i medarbetarenkäten i syfte att stärka HME inom förvaltningen. Motivet bakom åtgärden ligger bedömning avseende att känsla av sammanhang, psykologisk trygghet inom arbetsgrupperna och ett högt hållbart medarbetarindex borgar för att arbetsgrupperna upplever större tillfredställelse och trygghet, vilket skapar positiva effekter genom god arbetsmiljö, förhoppningsvis lägre sjukfrånvaro, känsla av tillsammansarbete för huvuduppdraget och färre rekryteringar. Detta i sin tur bör leda till minskade kostnader. Åtgärd 8 Utifrån det uppdrag som gavs gemensamt av ledning inom NU-sjukvården och socialförvaltning gällande samarbete och finansiering avseende avancerad vård behövs fortsatt dialog med Regionen gällande kostnad för den del som bedöms som specialiserad. Motivet bakom åtgärden är att förvaltningen bedömer att all kostnad för avancerad vård som förvaltningen utför inte ska tillfalla kommunen utan är regionens ansvar. Förvaltningen följer utvecklingen gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal samt underliggande överenskommelser och kommer inleda förnyade dialoger med NU- sjukvården mot bakgrund av hur parterna ställer sig till avtalet samt hur process kring liknande ärende faller ut i annan delregion. Åtgärd 9 Förebyggande arbete inom samtliga verksamhetsinriktningar och då med särskilt fokus på barn och unga för att bromsa utvecklingen av placeringar. Motivet bakom åtgärder är att förvaltningen ser stora behov av att fortsatt stärka det främjande och förebyggande arbetet inom förvaltningen för att styra om verksamheten från kostnadsdrivande efterverkande insatser till kvalificerade psykosociala insatser på ”hemmaplan” för samtliga målgrupper. Förvaltningen gör allt vi kan för att klara omställningsarbetet med den budgetram vi har till vårt förfogande samt tilldelade riktade statsbidrag men är i grunden behov av tilldelning av medel för detta arbete för att fullt ut inom förvaltningen och tillsammans med andra förvaltningar stärka arbetet vilket beskrevs i MRP-arbetet kopplat till ”satsa- oss-ur förslaget”. Förvaltningen kommer genom beslut av kommunstyrelsen få ekonomiskt stöd via åtgärdsplan BRÅ kopplat till stärkande insatser avseende det brottförebyggande arbetet barn och unga, vilket bedöms positivt kopplat till ovanstående. Åtgärd 10 Åtgärder utifrån genomförd översyn av externa placeringar pågår gällande barn och unga, samt personer tillhörande LSS och socialpsykiatri på uppdrag av förvaltningschef. TJÄNSTESKRIVELSE 5(7) Dnr: KS 2025/425 Motivet bakom åtgärden är att förvaltningen har höga kostnader avseende externa placeringar, främst kopplat till barn och unga, utifrån den samhälleliga utveckling som skett/sker och som Vänersborg delar med flertalet andra kommuner i vårt land. Motivet är att försöka göra allt vi kan för att minska de tunga efterverkande insatserna som ex vis en extern institutionsplacering är till förmån för att kunna ge insatser som motsvarar behoven på hemmaplan. Omställningsarbetet kring detta tar tid men är nödvändigt utifrån flera aspekter, inte minst de ekonomiska. Verksamhetschefer för individ- och familjeomsorgen, vård - stöd och utredning samt personligt stöd och omsorg samarbetar kring uppdraget tillsammans med respektive chefs enhetschefer, samt också i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och kunskapsförbundet väst gällande flertalet aktiviteter. Aktiviteterna är av långsiktig karaktär innan större ekonomiska resultat kommer kunna ses, och behöver så få vara utifrån den komplexitet som ligger bakom behovet av varje extern placering. Förvaltningen ser dock en ekonomisk effekt under innevarande år och en förstärkt sådan inför kommande år med den kunskap om placeringar som finns nu. Ovanstående är helt beroende av vilka placeringar som eventuellt tillkommer inom respektive verksamhetsinriktning. Kopplat till uppdraget sker också nära samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen respektive kultur-och fritidsförvaltningen. Förvaltningen samarbetar också nära Kommunstyrelseförvaltningen kopplat till framtagandet av handlingsprogram barn och unga. Åtgärd 11 Fortsatt undersöka implementering av boendestöd för bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp tillhörande LSS. Motivet bakom åtgärden är att utreda om hur vi skulle kunna möjliggöra boendestöd för en målgrupp som förvaltningen inte tidigare gett denna form av insats till, då det inte ingår i LSS-lagstiftningen på samma sätt som inom socialtjänstlagstiftningen att möjliggöra denna form av insats. Utifrån omställning till nya socialtjänstlagen ser förvaltningen detta som en möjlighet i syfte att stödja målgruppen till att få behovet av insats på rätt nivå och utifrån varje persons möjligheter och förutsättningar. Att ge stöd i ordinärt boendet där det är möjligt i stället för att ge insats via särskild boendeform är också ekonomiskt effektivare. Åtgärd 12 Intensifiera arbetet med att rekrytera och verkställa arbetsmarknadsanställningar för försörjningsstödstagare i syfte att möjliggöra tillgång till arbete, självförsörjning och därmed minska kostnader för försörjningsstöd. Motivet bakom åtgärden i grund och botten att än mer stödja och möjliggöra för personer som står utanför arbetsmarknaden tillträde till densamma samt också för att möjliggöra kompetensförsörjning inom vård och omsorg utifrån svårigheter att bemanna framåt utifrån demografisk utveckling. Motivet och syftet är också att genom arbetsmetoderna försöka minska kostnaderna för försörjningsstöd över tid. Åtgärd 13 TJÄNSTESKRIVELSE 6(7) Dnr: KS 2025/425 Vakanshållning/tomställning av Sörbygårdens särskilda boende inom vård och omsorg under period som utredning pågår gällande hur organisering av äldreboendeplatser i Brålanda bör se ut, samt hur renovering/ombyggnation gällande standardhöjning av boendefastigheter kan möjliggöras. Motivet bakom åtgärden är det ekonomiskt utmanande läge som förvaltning och nämnd har och fortsatt står inför, där kommunfullmäktige via sitt beslut i juni avseende MRP 2026-2028 indirekt uttryckte att nämnd med förvaltning skulle genomföra åtgärder för budgetbalans. Förvaltningens motiv till att föreslå åtgärden har två bakgrunder, det ena är att förvaltningen bedömer att det är en åtgärd som är realistisk att genomföra och som relativt snabbt ger ekonomisk effekt på helår samt att fastighetsägaren till lokalerna som förvaltningen hyr för utövande av det särskilda boendet har ett brandföreläggande byggt på myndighetsbeslut från Räddningstjänsten som kräver kostsamma åtgärder. Socialförvaltningens bedömning inför 2026 utifrån ovan beskrivna åtgärder Inför 2026 bedömer förvaltningen ett ekonomiskt underskott motsvarande 40 mnkr vilket gör att fortsatta åtgärder för budgetbalans krävs för att klara att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. En åtgärd, i förslaget enligt punkt 13 (alternativt tre andra åtgärder som förvaltningen tog fram till nämnden under denna punkt efter återremiss) ger motsvarande en kostnadsbesparing på 14 mnkr och resterande 26 mnkr hämtas hem genom de redan beslutade pågående åtgärderna enligt punkterna 1-12. Bedömningen inför 2026 har förvaltningen informerat socialnämnden om muntligt vid sammanträden samt i ärende med ärendenummer SOC 2025/276”. Detta har varit med både vid sammanträdet i oktober som i december. Den 2025-12-18, § 133, fattade socialnämnden beslut om åtgärdsplan. Beslutet samt tillhörande åtgärdsplan har översänts till kommunstyrelsen. Vidare tog socialnämnden vid samma sammanträde beslut att inte återuppta vakanshållning/tomställning av Sörbygårdens särskilda boende som ekonomisk åtgärd (§ 132). Beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelseförvaltningen i samråd med socialförvaltningen utifrån beslutad återremiss av Kommunfullmäktige. Underlag Kommunfullmäktiges beslut 2025-12-17 § 196 Lena Tegenfeldt Kommundirektör TJÄNSTESKRIVELSE 7(7) Dnr: KS 2025/425 Sändlista Handläggare av ärende Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-12-17

§ 30 Budget 2027, Mål- och resursplan 2027- 2029 BUTN2025/132 Beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029 med tillhörande investeringsbudget, beskrivning av fastighetsinvesteringars påverkan på driftbudget samt konsekvensbeskrivning gällande effektiviserings- och åtgärdsförslag för att uppnå en budget i balans samt översänder dokumenten till kommunstyrelsen. Deltager ej i beslutet Följande ledamöter meddelar att de ej deltager i beslutet: Tor Wendel (M) Mikael Karström (M) Gunnar Henriksson (L) Göran Nilsson (SD) Juhani Lämsä (SD) Stefan Kärvling (V) Protokollsanteckning Stefan Kärvling (V) lämnar följande protokollsanteckning: Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet. Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13 minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande. Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt. Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget. Vänersborg 13 april 2026 Stefan Kärvling Vänsterpartiet Sammanfattning av ärendet Precis som tidigare befolkningsprognoser har visat fortsätter barn- och elevantalet i åldrarna 1-15 år att minska även för perioden 2027-2029. Mot bakgrund av volymminskningarna arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. För 2027 frigör volymminskningarna resurser motsvarande 5,7 mnkr, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Del av medel som frigörs för färre barn och elever föreslås omfördelas för att täcka kostnader för fler elever mottagna i anpassad grundskola under 2027, motsvarande 1,7 mnkr. Sammantaget innebär volymförändringarna att 4,0 mnkr frigörs. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2027 som 2026. För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna. Utifrån de tidigare nämnda prognoserna om minskade barn- och elevantal arbetar barn- och utbildningsförvaltningen för att, i linje med kommunens Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13 lokalförsörjningspolicy, säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande med bibehållen ändamålsenlighet för verksamheten. Under 2027 ser barn- och utbildningsförvaltningen att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler, vilket frigör 1,3 mnkr. De medel som beskrivs ovan frigör 5,3 mnkr och föreslås omfördelas till: ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr, ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr, samt resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr. Med omfördelningen ovan presenterar barn- och utbildningsförvaltningen ett förslag till Mål- och resursplan 2027-2029 som ligger inom föreslagen budgetram. Beslutsunderlag • Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-04-02. 1. Barn- och utbildningsnämndens Mål- och resursplan 2027 – 2029. 2. Konsekvensbeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen. 3. Investeringsbudget 2027-2029. 4. Fastighetsinvesteringarnas påverkan på driftbudget. 5. Protokoll Samverkan §11. Sändlista Kommunstyrelsen FC BUF Ledningsgrupp BUF Utvecklingsledare BUF Ekonomer BUF Utdragsbestyrkande BUTN 2025/132 2026.615 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2026-04-13 Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-02 Dnr: BUTN 2025/132 Handläggare Mottagare Maria Andersson, Louise Edgren Medbo Barn- och maria.andersson04@vanersborg.se, utbildningsnämnden louise.edgren@vanersborg.se 0521-72 13 77, 0521-72 10 29 Budget 2027, Mål- och resursplan 2027-2029, barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029 med tillhörande investeringsbudget, beskrivning av fastighetsinvesteringars påverkan på driftbudget samt konsekvensbeskrivning gällande effektiviserings- och åtgärdsförslag för att uppnå en budget i balans samt översänder dokumenten till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Precis som tidigare befolkningsprognoser har visat fortsätter barn- och elevantalet i åldrarna 1-15 år att minska även för perioden 2027-2029. Mot bakgrund av volymminskningarna arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. För 2027 frigör volymminskningarna resurser motsvarande 5,7 mnkr, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Del av medel som frigörs för färre barn och elever föreslås omfördelas för att täcka kostnader för fler elever mottagna i anpassad grundskola under 2027, motsvarande 1,7 mnkr. Sammantaget innebär volymförändringarna att 4,0 mnkr frigörs. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2027 som 2026. För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna. Utifrån de tidigare nämnda prognoserna om minskade barn- och elevantal arbetar barn- och utbildningsförvaltningen för att, i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy, säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande med bibehållen ändamålsenlighet för verksamheten. Under 2027 ser barn- och utbildningsförvaltningen att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler, vilket frigör 1,3 mnkr. De medel som beskrivs ovan frigör 5,3 mnkr och föreslås omfördelas till: ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr, ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr, samt resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-02 Dnr: BUTN 2025/132 Med omfördelningen ovan presenterar barn- och utbildningsförvaltningen ett förslag till Mål- och resursplan 2027-2029 som ligger inom föreslagen budgetram. Fördjupad beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden ska årligen lämna in förslag till Mål- och resursplan för kommande budgetår till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden redovisar följande i dokumentet Mål- och resursplan 2027-2029: • Verksamhetsbeskrivning med volymmått/nyckeltal för barn- och elevantal 2027 grundade på kommunstyrelsens befolkningsprognos 2026-03-11 • Nämndernas arbete utifrån inriktningsmål och målvärden • Ekonomiska resurser • Investeringsbudget Utöver dokumentet Mål- och resursplan 2027-2029 ingår även följande dokument: • Särskild skrivelse gällande verksamhetsförändringar och ramanpassning, med namnet Konsekvensbeskrivning barn- och utbildningsförvaltningen. I dokumentet beskrivs de effektiviseringar, besparingar och åtgärder som genomförs i syfte att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram • Investeringsbudget, plan 2027-2029. Här framgår vilka belopp nämnden planerar att genomföra inventarieinköp för under planperioden 2027-2029. • Beskrivning av fastighetsinvesteringarnas påverkan på driftbudget Beredning Ärendet har beretts inom förvaltningen av ledningsgrupp, utvecklingsledare samt ekonomer. Information om anvisningarna och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 har delgetts nämnden på sammanträdet 2026-03-16. Information i Samverkan och förhandling med de fackliga representanterna har genomförts. Sofia Bråberg Förvaltningschef/Skolchef Bilagor 1. Barn- och utbildningsnämndens Mål- och resursplan 2027 – 2029 2. Konsekvensbeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen 3. Investeringsbudget 2027-2029 Barn- och utbildningsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-02 Dnr: BUTN 2025/132 4. Fastighetsinvesteringarnas påverkan på driftbudget 5. Protokoll Samverkan §11 Sändlista Kommunstyrelsen FC BUF Ledningsgrupp BUF Utvecklingsledare BUF Ekonomer BUF BUTN 2025/132 Barn- och utbildningsnämnden 2026.616 2026-04-13 1. Verksamhetsbeskrivning utveckling. Nämnderna fastställer sina för- Barn- och utbildningsnämndens ansvar fram- väntade resultat i respektive verksamhets- går av reglemente fastställt av kommunfull- plan. mäktige och utgår från skollagen. Verksam- heten omfattar förskola, öppen förskola, pe- dagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola och anpassad grundskola. Nyckeltalen visar antalet placerade barn och elever. Inom förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem beräknas dessa utifrån nytt- jandegraden/andelen barn och elever som bor i Vänersborg och nyttjar verksamheten. Nyckeltal MRP MRP Bokslut Pojke med böcker på Sirius öppna förskola Antal barn och elever 2027 2026 2025 Förskola och pedagogisk omsorg 3. Ekonomiska resurser Totalt antal placeringar 1-5 år 1 928 2 021 2 073 varav andel i enskild regi % 11 11 12 3.1 Driftbudget Nyttjandegrad % 93 94 91 Anvisad budgetram Fritidshem och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsnämndens budgetram Totalt antal placeringar barn 6-13 år 1 795 1 658 1 748 2027 fastställdes till 1 066 120 tkr. Jämfört med varav andel i enskild regi % 14 14 14 budget 2026 har följande justeringar gjorts: Nyttjandegrad % 56 52 53 Inflationskompensationen ökar ramen med Grundskola F-9 5 019 tkr. Då personalomkostnadspålägget Totalt antal elever 4 545 4 605 4 646 sänks justeras ramen ned med 845 tkr. För varav andel i enskild regi % 13 13 13 höjda hyreskostnader (till följd av fastighets- Anpassad grundskola underhåll) tillförs 1 999 tkr. Ramen utökas Totalt antal elever 116 101 99 med 4 640 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsva- Antal placerade barn och elever är ett genom- rande summa. Budget om 123 tkr för tjäns- snitt för året utifrån befolkningsprognosen, terna film/foto/formgivning, har omfördelats kompletterat med de barn och elever som vis- till kommunstyrelsen. tas i kommunen med tillfälligt uppehållstill- stånd. Barn- och utbildningsnämndens förslag Precis som tidigare befolkningsprognoser har Då befolkningsprognosen visar volymminsk- visat fortsätter barn- och elevantalet i åldrarna ningar i både förskolan och grundskolans 1-15 år att minska även för perioden 2027- verksamheter föreslås en omfördelning av 2029. Mot bakgrund av volymminskningarna budget för att täcka ökade kostnader för fler elever i anpassad grundskola, ökade lokal och arbetar barn- och utbildningsförvaltningen IT-kostnader samt resursinsatser för ökad med en översyn av förskole- och grundskole- måluppfyllelse. organisationen. Syftet med översynen är att 2. Inriktningsmål kartlägga nuvarande struktur för att kunna Nämnderna konkretiserar den övergripande skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar styrningen med egna förväntade resultat som organisation med höjda kunskapsresultat där speglar nämndens reglemente och visar fler elever når gymnasiebehörighet. nämndens ambitioner avseende kvalitet och Del II - 1 Barn- och utbildningsnämnden För 2027 frigör volymminskningarna resurser Resultaträkning, mnkr motsvarande 5,7 mnkr, om man räknar med Resultaträkning Budget Budget Bokslut oförändrad kommunal barn- och elevpeng. mnkr 2027 2026 2025 Del av medel som frigörs för färre barn och Statsbidrag 94,8 88,9 94,7 elever föreslås omfördelas för att täcka kostna- Övriga intäkter 40,2 45,2 49,2 der för fler elever mottagna i anpassad grund- Summa intäkter 135,0 134,1 143,9 skola under 2027, motsvarande 1,7 mnkr. Sam- Personalkostnader 715,6 692,3 715,3 mantaget innebär volymförändringarna att 4,0 Omkostnader 475,5 459,1 454,5 mnkr frigörs. En oförändrad kommunal barn- Ränta och avskrivningar 10,0 9,8 7,2 och elevpeng innebär att samma medel per Summa kostnader 1 201,1 1 161,2 1 177,0 barn och elev delas ut 2027 som 2026. För en- Nettokostnader 1 066,1 1 027,1 1 033,1 heterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Anslagsredovisningsnivå, mnkr Om det blir färre barn och elever på enheterna Anslagsredovisningsnivå Netto Intäkt Kostnad får enheterna en lägre budget. Lägre budget mnkr 2027 2027 2027 medför att kostnaderna behöver minskas, Nämnd/nämndsadm. 12,0 0,0 12,0 alltså måste personalstyrkan minskas på en- Förskola 316,9 44,0 360,9 heterna. Grundskola 676,3 89,5 765,8 Anpassad grundskola 60,9 1,5 62,4 Utifrån de tidigare nämnda prognoserna om Summa 1 066,1 135,0 1 201,1 minskade barn- och elevantal arbetar barn- och utbildningsförvaltningen för att, i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy, sä- 3.2 Investeringsbudget kerställa ett effektivt lokalutnyttjande med bi- behållen ändamålsenlighet för verksamheten. Inventarier Investeringsbudget för inventarier avser till Under 2027 ser barn- och utbildningsförvalt- största delen inköp av möbler och utrustning ningen att det är möjligt att säga upp moduler för att ersätta utslitna inventarier samt inköp och andra externa lokaler, vilket frigör 1,3 av elevdatorer. För planperioden 2027-2029 mnkr. har barn- och utbildningsnämnden behov av medel för investeringar i inventarier enligt De medel som beskrivs ovan frigör 5,3 mnkr följande: år 2027; 11,9 mnkr, år 2028; 11,6 och föreslås omfördelas till: mnkr och för år 2029; 9,9 mnkr. • ökade lokalkostnader för investeringar Fastighetsinvesteringar och underhåll, 2 mnkr, För perioden 2027-2029 har barn- och • ökade kostnader för tjänstekatalogen utbildningsnämnden identifierat och äskat (IT), 1,0 mnkr samt för två fastighetsinvesteringar; Öxnereds • resursinsatser för ökad måluppfyllelse, förskola, total budget 65 mnkr (2026-2027) 2,3 mnkr. samt Mariedalskolans idrottshall, total budget Med denna omfördelning presenterar barn- 48,6 mnkr (2027-2028). och utbildningsförvaltningen ett förslag till Mål- och resursplan 2027-2029 som ligger inom föreslagen budgetram. Del II - 2 BUTN 2025/132 2026.617 2026-04-13 Konsekvensbeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen 1 av 13 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027-2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Precis som tidigare befolkningsprognoser har visat fortsätter barn- och elevantalet i åldrarna 1-15 år att minska även för perioden 2027-2029. Mot bakgrund av volymminskningarna arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. För 2027 frigör volymminskningarna resurser motsvarande 5,7 mnkr, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Del av medel som frigörs för färre barn och elever föreslås omfördelas för att täcka kostnader för fler elever mottagna i anpassad grundskola under 2027, motsvarande 1,7 mnkr. Sammantaget innebär volymförändringarna att 4,0 mnkr frigörs. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2027 som 2026. För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna. Utifrån de tidigare nämnda prognoserna om minskade barn- och elevantal arbetar barn- och utbildningsförvaltningen för att, i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy, säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande med bibehållen ändamålsenlighet för verksamheten. Under 2027 ser barn- och utbildningsförvaltningen att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler, vilket frigör 1,3 mnkr. De medel som beskrivs ovan frigör 5,3 mnkr och föreslås omfördelas till: • ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr, • ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr samt • resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr. Med omfördelningen ovan presenterar barn- och utbildningsförvaltningen ett förslag till Mål- och resursplan 2027-2029 som ligger inom föreslagen budgetram. 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2027 fastställs till 1 066 120 tkr. Jämfört med budget 2026 har följande justeringar gjorts: • Inflationskompensationen ökar ramen med 5 019 tkr. 2 av 13 • Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 845 tkr. • För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1 999 tkr. • Ramen utökas med 4 640 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. • Budget om 123 tkr för tjänsterna film/foto/formgivning har omfördelats till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden per anslagsredovisningsnivå 2027 1% 6% Nämnd/nämnds- 30% administration Förskola 63% Grundskola Anpassad grundskola 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar - Konsekvenser 2.1 Utmaningar Barn- och utbildningsförvaltningen lyfter i avsnittet nedan utmaningar bland annat kopplat till: • Volymförändringar utifrån befolkningsprognos • Pågående utvecklingsarbete • Starkare statlig styrning med ett högt reformtempo • Kommungemensamma behov 2.1.1 Volymförändringar utifrån befolkningsprognos Befolkningsutveckling 2027-2029 Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en ny befolkningsprognos som levererades 2026-03-11. Från 2026 till 2029 prognostiseras antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150 barn (-7,4%), antalet 6-12 åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (-1,9%) och antalet 13-15 åringar prognostiseras att minska med cirka 50 barn (-3,4%). För budget 2027 innebär färre barn i åldrarna 1-16 år att 5,7 mnkr frigörs, men detta motverkas delvis av ett ökat antal elever i den anpassade grundskolan, vilket medför ett ökat behov av medel om 1,7 mnkr. Nettoeffekt av befolkningsförändringens budgetpåverkan för 2027 blir därmed 4 mnkr. 3 av 13 Restad Gård Barn- och utbildningsnämnden vill belysa att det på samma sätt som tidigare år finns en stor osäkerhet kopplat till Restad Gård och Migrationsverket utifrån omvärldsläget och hur många barn och elever som tillkommer respektive lämnar Restad Gård under kommande år. Restad Gård är både mottagnings- och återvändandecenter för asylsökande och för personer som inte fått sina uppehållstillstånd förlängda. Detta innebär att barn och elever som vistas på boendet har skiftande behov av hjälp och stöd för att få rätt förutsättningar för utbildning i Vänersborgs förskolor och skolor. Det finns indikationer på att antal boende på Restad Gård kommer att öka. 2.1.2 Pågående utvecklingsarbete Översyn av förskole- och grundskoleorganisationen Som många andra kommuner i Sverige står Vänersborgs kommun i och inför en demografisk utmaning med färre barn som föds och en åldrade befolkning. Utifrån minskade födelsetal 2023, 2024 och 2025 samt prognoser om sjunkande barn- och elevantal kommande 10 år arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisationen med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. När barn- och elevantalet krymper behöver organisationen anpassas för att så stor del som möjligt av barn- och utbildningsnämndens budget ska kunna användas till undervisningsnära resurser som personal, läromedel och måltider. Särskilt stöd och extra ordinärt stöd Barn- och utbildningsförvaltningen ser framåt ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat. En annan viktig del handlar om organisatoriska processer för att säkerställa adekvata åtgärder och ge eleverna det stöd som de har rätt till. Över tid har även behoven av extraordinärt stöd ökat vilket bland annat tydliggörs genom att tilläggsbeloppen till andra huvudmän har ökat. Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten. Därtill kan barn- och utbildningsförvaltningen se en ökning av kostnaderna för skolgång i andra kommuner som sker som en följd av placeringsbeslut som socialtjänsten fattar. Bristande underhåll av lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö En faktor som påverkar barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter är de underhållsbehov som finns i flera av de fastigheter nämnden och förvaltningen hyr. Bristande underhåll riskerar att påverka behovsbilden framöver och lokalers tekniska status är en viktig del i den översyn av organisationen som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, ett tätt samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen i dessa frågor är nödvändigt. Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan är några av de objekt där det eftersatta underhållet påverkar verksamheternas lär- och arbetsmiljö. Om kommunfullmäktige beslutar att utöka medel till underhåll av lokaler kommer det att generera en ökad hyreskostnad per år för barn- och utbildningsnämnden, ökade hyreskostnader genererar också ytterligare 12% som ska betalas ut till fristående verksamheter. 4 av 13 Underhållsanalys - Samlad rapport för hela fastighetsbeståndet Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram en underhållsanalys som är en samlad rapport över underhållsbehoven för hela det kommunala fastighetsbeståndet under kommande tio år. Underhållsbehovet är mycket stort. Med nuvarande budgetnivå beräknas skulden öka från cirka 637 miljoner kronor år 2025 till över 1 miljard kronor år 2034. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som barn- och utbildningsnämnden hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 mnkr, för årskurs F-6 uppgår behoven till 282,1 mnkr och för årskurs 7-9 uppgår underhållsbehovet till 194,7 mnkr. Totalt sett över tio år uppgår således behoven för samtliga nuvarande lokaler som barn- och utbildningsnämnden hyr till över 500 mnkr, vilket utgör cirka hälften av den totala underhållsskulden. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att lokaler kommer att behöva sägas upp i takt med att barn- och elevantalet minskar om förvaltningen och nämnden ska klara av att arbeta mot en budget i balans. Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen kommer att innehålla förslag till lokalmässiga förändringar och i det arbetet är den samlade underhållsanalysen ett centralt underlag. Konsekvenser av ökade hyreskostnader, om medel inte tillförs budgetramen, är att undervisningsnära resurser så som pedagoger och läromedel måste minskas för att täcka de ökade fasta kostnaderna i form av lokaler. AI och digitalisering AI får allt större betydelse inom utbildningsväsendet och offentlig förvaltning, bland annat genom att effektivisera processer och därmed frigöra tid för personnära möten. Barn- och utbildningsförvaltningen har deltagit i en förstudie kring användningen av AI i undervisningen i skolorna i Dalsland. Studien visar att det finns stora möjligheter att använda AI för att anpassa undervisningen efter elevernas behov samt för att minska lärarnas administrativa börda. Samtidigt har flera utmaningar identifierats såsom brist på kompetens, etiska och säkerhetsmässiga frågor samt behovet av tydliga riktlinjer för användningen av AI i skolmiljö. Barn och utbildningsförvaltningen i Vänersborg genomför med start i januari 2026 en bred kompetensinsats för att stärka personalens kunskap och trygghet i att använda artificiell intelligens i sina arbetsuppgifter. Arbetet utgår både från EU:s AI-förordning och lokala styrdokument och syftar till att skapa en gemensam grundnivå av AI-kunnighet i hela organisationen. Kompetensutvecklingsplanen för samtliga medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen omfattar: genomförande av en kommunövergripande digital basutbildning, deltagande vid ett utbildningstillfälle med föreläsning kring säkerhet, juridik och etik, dialog om innehållet i kommunens AI- anvisning samt medverkan i arbetet med att utveckla ett gemensamt förhållningssätt till användningen av AI inom den egna enheten. Vid behov skapar chef möjlighet för ytterligare kompetensutveckling. Generell digital kompetens är ett fundament för AI- kunnighet eftersom den ger de grundläggande tekniska, kritiska och etiska färdigheter som krävs för att förstå, använda och värdera AI-teknik på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Parallellt pågår också en systematisk satsning på IT- och informationssäkerhet inom barn- och utbildningsförvaltningen, vilken inte bara ökar säkerheten utan också bidrar till att höja den digitala kompetensen i hela organisationen. Grundläggande digitala färdigheter är en nyckel för att kunna delta i samhället, vidare studier och framtidens arbetsmarknad. Krisberedskap och säkerhet Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden är samhällsviktiga och måste fungera och upprätthållas så långt det är möjligt i händelse av kris, höjd beredskap eller krig. Under de senaste åren har flera reformer och ny lagstiftning i området för beredskap och civilt försvar tagits fram som ger kommunerna ett större ansvar i Sveriges 5 av 13 gemensamma förmåga att hantera olika typer av kriser. Utifrån ny lagstiftning samt beredskap- och säkerhetsarbetet i Vänersborgs kommun arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med att öka beredskapen för att hantera kriser och extraordinära händelser. Skolväsendet har också fått ett större ansvar i det brottsförebyggande arbetet genom bland annat införandet av kapitel 6 a i skollagen som innehåller bestämmelser rörande beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer och tillträdesförbud för obehöriga med mera. Barn- och utbildningsförvaltningen vill belysa att barn- och utbildningsnämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet under kommande planeringsperiod. Kommunövergripande finns stora investeringsbehov kopplat till civilt försvar som till exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel. 2.1.3 Starkare statlig styrning med ett högt reformtempo Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Flera propositioner förväntas lämnas från regeringen våren 2026 för riksdagsbehandling innan sommaren 2026. Många av reformerna föreslås träda i kraft höstterminen 2028, så som nytt betygssystem för ökad likvärdighet, nya läroplaner för grundskolan och anpassade grundskolan samt ändringar gällande stödinsatser. Dessutom har riksdagen sedan tidigare beslutat att göra grundskolan tioårig från och med höstterminen 2028. Redan till höstterminen 2027 föreslår regeringen att det ska införas reglering av förskollärares och lärares arbetstid (undervisnings- respektive planeringstid). Denna reform bedöms som särskilt resurskrävande då det i hög grad kommer att medföra behov av utökad bemanning. Statsbidraget på 3,5 mnkr (halvår 2027) för 2027 som tilldelas barn- och utbildningsnämnden bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla. Sveriges kommuner och regioner skriver i sitt remissvar att det är ”anmärkningsvärt att regleringarna av förskollärares och lärares undervisningsuppdrag föreslås genomföras så snabbt, utan tillräcklig finansiering och utan en plan för hur kompetensförsörjningen ska lösas. Det uppstår ett omfattande behov av fler lärare och personal genom förslagen om att reglera såväl undervisningstid som tid för planering och uppföljning”. Utöver ovan nämnda reformer har regeringen aviserat andra förändringar som kan komma att bli aktuella under perioden 2027-2029 och därmed påverka barn- och utbildningsnämndens budgetförutsättningar. Det handlar bland annat om regleringar för att förbättra rektorernas förutsättningar att genomföra sitt uppdrag, regleringar för en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola samt förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. 2.1.4 Kommungemensamma behov Kommunens behov av investeringar inom civilt försvar är stora. Kommunstyrelse- förvaltningen skriver i sin konsekvensbilaga till mål- och resursplan 2027-2029 att kostnader för investeringarna ska bäras av ordinarie verksamhet och därav kan flera nämnder få ökade driftskostnader om investeringar beslutas. Under 2027 är de mest kostnadsdrivande posterna kopplade till behov av konsultstöd, aggregat för reservkraft, drivmedelstank och nödvattentankar. Från statligt håll har det aviserats att statsbidrag kommer att riktas till kommunal sektor, men det är idag inte känt vilka som får ta del av detta och i vilken utsträckning. 6 av 13 Ett annat kommungemensamt behov är kopplat till kommunen som arbetsgivare. Inom området kompetensförsörjning pågår en översyn på uppdrag av personal- och förhandlingsutskottet kring personalförmåner i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Ytterligare ett kommungemensamt behov är fysiska ID-handlingar. Fysiska ID-handlingar stärker säkerheten för de anställda i kommunen och för alla som vistas i våra lokaler. Det minskar risken att obehöriga rör sig i lokaler där verksamhet bedrivs. Medborgare kan enkelt se att personen de möter verkligen är anställd av kommunen. Under kriser eller höjd beredskap underlättar ID-handlingar även kontroll av personal och tillträde. Kostnaden för fysiska id-handlingar beräknas uppgå till ca 250kr/kort. Samtliga medarbetare, oavsett anställningsform, inklusive politiker uppgår till ca 4 650 tkr. De fysiska korten bör bytas ut vart 3:e år. Nyanställda per år uppskattas till 600 personer och skulle då innebära en årlig kostnad på ca 150 tkr. I frågan om fysiska id-handlingar finns flera vägval att göra, som påverkar kostnaderna. Därför behöver ytterligare utredning göras innan mer konkreta kostnadsuppskattningar kan göras. 2.2 Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar Tabell 1: Åtgärdsförslag hålla ramen och skapa ett utvecklingsutrymme, tkr Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027, tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) 1. 2 595 Volymförändringar barn 1–5 år, förskola Volymförändringar barn 6–15 år, 2. 3 066 grundskola och fritidshem Effektivt lokalutnyttjande, lämna externt 3. 1 300 inhyrda lokaler Summa 6 961 Ändrad ambitionsnivå: Röd färg anger att åtgärdsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg anger att ambitionsnivån ökar och gul färg anger att ambitionsnivån bibehålls. Påverkan mål/målvärden: Kolumnen avser en bedömning av hur ambitionsnivån påverkar mål/målvärden, där röd anger negativ påverkan, gul anger ingen påverkan och grön anger positiv påverkan. 1. Volymförändringar barn 1-5 år. Antal placeringar i förskola och pedagogisk omsorg 2027 beräknas jämfört med detaljbudget 2026 minska med 36 placeringar (motsvarar 2 595 tkr, inklusive minskade barnomsorgsintäkter och ökade lokalkostnadstillägg till fristående verksamheter). Beräkningen utgår från kommunal barnpeng 2026. Färre barn i förskolan innebär till viss del att medel kan omfördelas till andra verksamheter. Volymminskningen frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barnpeng. En oförändrad kommunal barnpeng innebär att samma medel per barn delas ut 2027 som 2026. För förskolenheterna innebär volymminskningen att det blir färre antal barn på förskolorna och därmed får förskolorna en lägre budgettilldelning. Lägre budgettilldelning medför att kostnader behöver minskas vilket främst hanteras genom personalminskningar på förskolorna. Om beslut inte fattas gällande minskade lokalytor till följd av färre barn kvarstår kostnader för lokaler på samma nivå som tidigare och den del som kan 7 av 13 tilldelas förskoleenheterna för personal och undervisningsmaterial måste sänkas i motsvarande mån. 2. Volymförändringar barn 6-15 år. Antal elever i förskoleklass till årskurs nio inklusive fritidshem beräknas jämfört med detaljbudget 2026 minska med 53 skolplaceringar och 32 fritidsplaceringar (motsvarar 3 066 tkr). Beräkningen utgår från kommunal elevpeng 2026. Volymminskningen frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal elevpeng/fritidspeng. En oförändrad kommunal elevpeng/fritidspeng innebär att samma medel per elev delas ut 2027 som 2026. För grundskolenheterna innebär volymminskningen att det blir färre antal elever på grundskolorna. Färre elever på grundskolorna innebär att grundskolorna får en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på grundskolorna. Sammanfattning av punkt 1 och 2, volymförändringar: Personalminskning motsvarande 5 661 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår. Om personalminskningen inte genomförs utan personalstyrkan bibehålls innebär det ökad personaltäthet och då frigörs färre eller inga medel genom volymminskningen. Om lokalkostnader, måltidskostnader och övrig central organisation kvarstår som under 2026 ökar andelen kringkostnader medan andelen som finns för undervisning minskar. 3. Utifrån prognoser om minskade barn- och elevantal arbetar barn- och utbildningsförvaltningen för att, i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy, säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande med bibehållen ändamålsenlighet för verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen har identifierat flera moduler och andra externa hyresavtal som kan sägas upp med verkställighet under 2026 och 2027. Att säga upp externa hyresavtal ligger i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy som anger att kommunal verksamhet i första hand ska nyttja kommunens egna lokaler. Lokaler som lämnats under senare delen av 2026 får helårseffekt i minskade kostnader från 2027. Ytterligare lokaler som kan lämnas har identifierats och kommer sägas upp för att bidra till lägre kostnader under del av 2027 och få helårseffekt 2028. För 2027 innebär detta att 1 300 tkr frigörs för omfördelning till andra poster, se tabell nedan: Effektivt lokalutnyttjande, externt inhyrda lokaler Frigjorda medel 2027 som lämnas under 2026 och 2027, tkr Mobila skolteamet, Vänerparken 15 298 Dalen (Dalaborgs förskola) 66 Modul Granåsskolan 395 Modul Skördegatans förskola 212 Modul Onsjöskolan 329 Summa 1 300 8 av 13 2.3 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Tabell 2: Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag, tkr Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde Ofinansierade utmaningar 2027 2028 2029 ambitionsnivå 2027 (2029) Ökade lokalkostnader till följd av investeringar och 1. underhåll 1 979 6 546 7 343 Volymförändringar elever i 2. anpassad grundskola 1 741 X X Barn- och utbildningsnämndens del av ökning IT, 3. tjänstekatalog 989 989 989 Utvecklingsförslag Resursinsatser för ökad 4. måluppfyllelse 2 252 X X Tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor för att möta Folkhälsomyndighetens 5. krav 0 4 000 4 000 Utökade uppdrag från 6. staten X X X Särskilt och extraordinärt stöd för högre måluppfyllelse för 7. fullföljda studier X X X Summa ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag 6 961 11 535 12 332 * X betyder att behov av budget finns men kan i dagsläget inte kostnadssättas Ändrad ambitionsnivå: Röd färg innebär att utvecklingsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg innebär att ambitionsnivån ökar och gul färg innebär oförändrad ambitionsnivå. Påverkan mål/målvärden: Röd färg anger att mål/målvärden påverkas negativt av en ändrad ambitionsnivå, grön anger en positiv påverkan och gul anger ingen påverkan. 1. Ökade lokalkostnader till följd av investeringar och underhåll, tkr Lokal Behov 2027 Behov 2028 Behov 2029 Ökad lokalhyra Skördegatans förskola (kvarvarande 794 794 794 del som ej finansierats i 2026 års budget) Återställningskostnader markarbeten moduler, 140 0 0 Onsjö och Granås skolor 175 350 350 Modersmålsenheten omorganiseras till Lindgården Mobila skolteamet, från extern lokal Vänerparken 80 80 80 till intern lokal Silvertärnan - - - Silvertärnans skolgård, kostnad okänd 9 av 13 Tärnanskolan, underhåll till följd av 790 790 790 arbetsmiljöproblematik (kvarvarande del som ej finansierats i 2026 års budget) 0 798 1 595 Mariedalskolans idrottshall Öxnereds förskola, 4 avdelningar, nybyggnation till följd av arbetsmiljöproblematik (de resterande 2 0 3 734 3 734 avdelningarna finansieras inom ram genom uppsägning av moduler samt omfördelning från andra poster) Summa 1 979 6 546 7 343 2. Omfördelning mellan verksamheter från förskola och grundskola till anpassad grundskola. Detta är nödvändigt för att möta ökade kostnader till följd av ökat elevantal inom den anpassade grundskolan. En elev i anpassad grundskola kostar i genomsnitt cirka fyra gånger mer än en elev i grundskola (Kolada, kostnad/elev i grundskola respektive anpassad grundskola, hemkommun 2024). 3. Förvaltningens/nämndens del av ökning IT, tjänstekatalog. Den förändrade omvärlds- och säkerhetssituationen samt kommunens ökande digitala beroenden driver kostnaderna i kommuners basorganisation för IT. Det är främst kommunens förmåga inom incidentövervakning och hantering, NIS2 anpassade arbetssätt, intern beslutsstödsförmåga samt säker och kontrollerad användning av AI som är avgörande - för att inte vara en begränsning för verksamheterna. Syftet är att minska risken för allvarliga driftstörningar, rättsliga konsekvenser och verksamhetsavbrott. De ökade kostnaderna är inte ambitionshöjningar, utan nödvändiga åtgärder för att bygga en robust digital miljö som möjliggör en rimlig tjänsteutveckling och skyddar kommunens verksamhet, invånare och samhällsuppdrag i ett läge där digital sårbarhet är en realitet. Då hastigheten på IT- utvecklingen i världen ökar exponentiellt är det svårt att i dagsläget bedöma kostnadsökningar, till exempel för exakt IT skydd och säkerhet, nya lagkrav etc, men uppskattningsvis så är det en ökning på minst 5%. Barn- och utbildningsnämndens del av ökade IT-kostnader motsvarar 989 tkr. 4. Resursinsatser för ökad måluppfyllelse: I anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges ambitionsnivåer för olika mått som kopplats till de av kommunfullmäktige fastställda inriktningsmålen för mandatperioden. Till inriktningsmålet ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” är ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” satt till 85,0% för 2027. Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027. Hösten 2025 i årskurs 7 hade den elevgruppen en motsvarande behörighet på 66,0%. För läsåret 2024/2025 tillsköt kommunfullmäktige totalt 2 mnkr för kvalitetshöjande åtgärder för att fler elever skulle uppnå gymnasiebehörighet. Barn- och utbildningsnämnden arbetade intensivt, bland annat genom att bemanna matematiklektioner med dubbla 10 av 13 legitimerade lärare, vilket resulterade i en ökning av elevgruppens gymnasiebehörighet med cirka 19 procentenheter från årskurs 6 till årskurs 9. För att öka möjligheten att klara ambitionsnivån om 85,0 % för den elevgrupp som lämnar åk 9 2027 och stärka gruppen som går i årskurs 9 hösten 2027 ser barn- och utbildningsnämnden att riktade insatser krävs till de elever som idag inte når behörighet. För de elever som saknar två eller fler ämnen ser barn- och utbildningsnämnden att extra resurser krävs. Barn- och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att ytterligare tre pedagoger, fördelat till de fyra högstadieskolorna hade ökat möjligheten att nå ambitionsnivån för 2027. Kostnaden för dessa tjänster, inklusive bidrag till fristående verksamheter, beräknas till 2,3 mnkr för 2027. 5. Tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor för att möta Folkhälsomyndighetens krav. Uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet genom högre frekvens av damning och dammsugning av textila mattor/soffor samt till viss del periodisk storstädning under året beräknas till ca 4 000 tkr för 2027. Beräkningen omfattar alla förskolor och skolor. Detta innebär att barn- och utbildningsnämnden i högre grad än nuvarande följer Folkhälsomyndighetens krav på både daglig städning samt storstädning. 6. Flera reformer föreslås träda i kraft höstterminen 2028: nytt betygssystem, nya läroplaner samt ändringar gällande stödinsatser och elevhälsa. Riksdagen har dessutom beslutat att göra grundskolan tioårig från och med höstterminen 2028. Den statliga finansieringen för dessa reformer är oklar. Redan till höstterminen 2027 föreslår regeringen att det ska införas reglering av förskollärares och lärares arbetstid. Denna reform bedöms som resurskrävande då den medför ett behov av utökad bemanning. Statsbidraget på 3,5 mnkr (halvår 2027) för 2027 som tilldelas barn- och utbildningsnämnden bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla. Om och när olika lagförändringar införs kommer det att påverka barn- och utbildningsnämndens budgetförutsättningar. De statsbidrag som hittills kommit med beslutade förändringar så som stärkta skolbibliotek och nationellt professionsprogram har långt ifrån varit tillräckliga för att kommunen fullt ut ska kunna leva upp till lagstiftningen. Konsekvenser av de nya föreslagna lagförändringarna där den statliga finansieringen är oklar/otillräcklig är antingen att barn- och utbildningsnämnden inte kan följa lagförändringarna fullt ut eller att medel måste omfördelas mellan nämndens verksamheter, vilket till exempel kan innebära nedskärningar inom förskolan för att finansiera nya lagförslag inom skolans område. 7. Särskilt och extraordinärt stöd. Förskola och skola står inför ökande och mer komplexa behov av särskilt och extraordinärt stöd. Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid. En förstärkning av grundbemanningen i förskola och skola föreslås för att skapa bättre förutsättningar för tidiga insatser, ökad måluppfyllelse, förbättrad arbetsmiljö och ökad likvärdighet. Förslaget är ofinansierat och kräver resursförstärkning. Det bedöms 11 av 13 vara en nödvändig investering för att nå de politiska målen för perioden 2027–2029. Om detta inte möjliggörs behöver ambitionsnivåerna avseende kunskapsresultaten i skolan sänkas. Bidrag till inriktningsmål och målvärden De tre tidigare presenterade effektiviseringar/åtgärdsförslag frigör budgetmedel kopplat till den volymminskning som kommunstyrelseförvaltningens befolkningsprognos från 2026- 03-11 visar. Som en följd av volymminskningarna kan effektiviseringar genomföras gällande lokalutnyttjande. Dessa tre effektiviseringar/åtgärdsförslag bedöms kunna genomföras utan större påverkan (gul färg i tabell) på ambitionsnivå. Volymminskningar och effektivare lokalutnyttjande bedöms inte påverka mål/målvärden (gul färg i tabell). Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, 32,6 32,2 29,6 Samtliga andel (%) (2024) (gul 2024) (riket 2024) Invånare med bra självskattat 69,8 71,0 71,5 KS, BUN, hälsotillstånd, andel (%) (2024) (riket 2024) (grön 2024) SOC, KFN Särskilt viktiga områden som bidrar till måluppfyllnad: • Säkerställa att vårdnadshavarenkät genomförs och följs upp • Säkerställa att elevenkät genomförs och följs upp • Säkerställa att synpunkts- och klagomålsärenden sammanställas och analyseras • Säkerställa att hälsosamtal i åk 4 och åk 8 genomförs och följs upp Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Elever i åk 9 som är behöriga till 83,6 85,0 86,2 BUN yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (2025) (grön 2025) Förskolans undervisningstid för barn med allmän Utgångsläge och förskoleplacering ger förutsättningar för ambitionsnivåer samt i kunskapsprogression inom läs- och skrivutveckling den mån det är möjligt BUN motsvarande nivå 2 eller högre. historisk utveckling tas Anges som andel (%) av barn med allmän fram under våren förskoleplacering. Särskilt viktiga områden som bidrar till måluppfyllnad: • Säkerställa att processen för elever som bedöms att inte nå godtagbara kunskaper/betygskriterier åtföljs av en utredning om särskilt stöd • Säkerställa att enheterna har ett systematiskt kvalitetsarbete som även omfattar regelbunden uppföljning och analys • Säkerställa att barnen/eleverna och barn- och elevhälsan är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet • Säkerställa ett förebyggande arbete gällande problematisk frånvaro i förskolan • Säkerställa att information om vikten av förskola når familjer med barn i förskoleålder 12 av 13 Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Inga mått har tilldelats BUN Särskilt viktiga områden som bidrar till måluppfyllnad • Möjliggöra inköp av cirkulära inventarier Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Nöjdhet med skola (åk 8), % 67 Bibehålla grön Bibehålla grön BUN (2025) nivå nivå Särskilt viktiga områden som bidrar till måluppfyllnad • Säkerställa att processen för elever som bedöms att inte nå godtagbara kunskaper/betygskriterier åtföljs av en utredning om särskilt stöd • Säkerställa att enheterna har ett systematiskt kvalitetsarbete som även omfattar regelbunden uppföljning och analys • Säkerställa att eleverna och barn- och elevhälsan är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 Samtliga (HME) totalindex (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,5 % 8,1 % 8,8 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen Samtliga (2025) Gul 2024 Särskilt viktiga områden som bidrar till måluppfyllnad: • Säkerställa att enheterna har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som omfattar regelbunden uppföljning, analys och åtgärder. 13 av 13 BUTN 2025/132 2026.618 Barn- och utbildningsnämnd 2026-04-13 Inventarier Verksamhet/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a Inventarier förskola och grundskola 11,9 11,6 9,9 33,4 S:a Utgifter inventarier 11,9 11,6 9,9 33,4 Kommentarer till inventarieanslag: Investeringsbudget för inventarier avser till största delen inköp av möbler och utrustning för att ersätta utslitna inventarier samt inköp av elevdatorer. För planperioden 2027-2029 har barn- och utbildningsnämnden behov av medel för investeringar i inventarier enligt följande: år 2027; 11,9 mnkr, år 2028; 11,6 mnkr och för år 2029; 9,9 mnkr. BUTN 2025/132 2026.619 2026-04-13 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Barn- och utbildningsnämnden Verksamhet Förskola Projektnamn Nybyggnation av Öxnered förskola Projektbeskrivning Nybyggnation Öxneredförskola Den befintliga Öxnered förskola har evakuerats på grund av att god inomhusmiljö inte kan garanteras och att barn och pedagoger blivit sjuka. Med bakgrund i samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning om att en renovering av Öxnered förskola inte är ekonomiskt försvarbar beslutade barn-och utbildningsnämnden (2025-10-13 §68) att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att skyndsamt genomföra nybyggnation av sex avdelningar på platsen för Öxnereds förskola. Dåförskolan utökas med 2 avdelningar beroende på att tillfälliga moduler ersätts av permanenta platser bedömer förvaltningen att kostnaden för dessa avdelningar ryms inom ram (1,5 mnkr). Kostnad för övriga 4 avdelningarna (3,1 mnkr) beror på att befintliga lokaler dömts ut och bedöms inte rymmas inom nämndens befintliga ram. Barn-och utbildningsförvaltningen ser att nämnden inte kan hantera den ofinansierade hyresökningen för Öxnered förskola inom nuvarande budgetram utan att det påverkar undervisningsnära resurser. Projekttid 2026/01-2027/12. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 65 000 17 000 17 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 65 000 17 000 0 0 17 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 5 152 5 152 10 304 Kostnader som avgår 0 -1 500 -1 500 -3 000 S:a driftnetto 0 3 652 3 652 7 304 Avskrivningar 0 80 80 160 Intern ränta 0 2 2 3 S:a kapitaltjänst 0 82 82 163 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 3 734 3 734 7 467 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Barn- och utbildningsnämnden Verksamhet Grundskola, anpassad grundskola samt fritidshem Projektnamn Nybyggnation idrottshall Mariedalskolan Projektbeskrivning Nybyggnation idrottshall Mariedalskolan Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall då den befintliga idrottshallen är för liten i förhållande till antal elever på skolan, samt att den inte är tillgänglig för alla elever. Barn-och utbildningsnämnden beslutade 2022-12-19 §97 föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för byggnation av ny idrottshall vid Mariedalskolan. Hyreskostnaden för idrottshallen kommer vid färdigställandet att till större del belasta kultur-och fritidsnämnden enligt tidigare genomförd utredning avseende samnyttjande av lokaler mellan barn-och utbildningsnämnden och kultur-och fritidsnämnden (BUTN 2021/64). Barn-och utbildningsnämnden hyr idrottshallen under skolans verksamhetstid och nämndens hyreskostnad om 1,4 mnkr motsvarar 37 procent av den totala hyreskostnaden. Barn-och utbildningsförvaltningen ser att nämnden inte kan hantera den ofinansierade hyresökningen för Mariedalskolans idrottshall inom nuvarande budgetram utan att det påverkar undervisningsnära resurser. Projekttid 2027/01-2028/06. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 48 600 7 600 41 000 0 48 600 Investeringsinkomst 0 0 0 0 0 Nettokostnad 48 600 7 600 41 000 0 48 600 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 784 1 568 2 352 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 0 784 1 568 2 352 Avskrivningar 0 13 27 40 Intern ränta 0 0 1 1 S:a kapitaltjänst 0 14 27 41 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 798 1 595 2 393 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31 Protokoll från Vänersborgs kommun Förvaltningens samverkansgrupp (FSG), Barn- och utbildningsförvaltningen, tisdag 31 mars 2026 Tid: 15.00 Plats: Konferensrum Djupedalen Paragrafer 1 Signering Ordförande Sofia Bråberg Justerare Camilla Karlsson Maria Dunbrant Linda Forssén Sofia Österdal Lisa Persson Sekreterare Maria Wassén 1 4109460e96a5-ebb8-8994-20d9-c6da3db2 :ecnerefer erutangiS BUTN 2025/132 2026.582 2026-04-02 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31 Närvarande Representanter arbetstagarorganisation Maria Dunbrant, Sveriges Lärare Henrik Månsby, Sveriges Lärare Petra Bornström Ahl, Sveriges Lärare Jenny Lindberg, Kommunal Annette Nilsson, Kommunal Camilla Karlsson, Kommunal Sofia Österdal, Vision Linda Forssén, Sveriges Skolledare Therese Larsson, Sveriges Skolledare Representanter arbetsgivare Förvaltningschef Sofia Bråberg, ordförande HR-partner Maria Wassén. sekreterare Föredragande/Adjungerande Ekonom Maria Andersson Kallade men ej närvarande Utdragsbestyrkande 2 4109460e96a5-ebb8-8994-20d9-c6da3db2 :ecnerefer erutangiS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31

§ 32 Revidering av "Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds BUTN2023/122 Beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2026-07-01 och ersätter därigenom nu gällande dokument antaget av kommunfullmäktige 2025-12-17 §178. 2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att revidera barnomsorgsavgifterna i enlighet med de uppgifter som Skolverket avser att fastställa från och med den 1 juli 2026. 3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att fastställa och revidera avgifterna i enlighet med de uppgifter som statens skolverk lämnar till de kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem (5 a §, förordning om ändring i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (2018:1537)). Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden föreslår revidering av nuvarande ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” antagna av kommunfullmäktige 2025-12-17 §178. Syftet är att tydliggöra det styrande dokumentet då en bestämmelse i förordningen som reglerar statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa förändras från och med den 1 juli 2026. Förändringen tar sikte på hur den avgiftsgrundande inkomsten ska beräknas och innebär en sänkning av avgifterna för hushållen. Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat att barn- och utbildningsnämnden årligen får fastställa och revidera avgifterna i enlighet med de uppgifter som statens skolverk, senast den 1 december inför kommande bidragsår, lämnar till de kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem. När Skolverket nu SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13 avser att meddela nämnda kommuner uppgifter om avgiftstaken under pågående bidragsår föreslås att kommunfullmäktige omformulerar sitt bemyndigande till nämnden så att denna får möjlighet att fastställa och revidera avgifterna när Skolverket meddelar kommunerna sådana uppgifter enligt bestämmelsen i förordningen. Eftersom den kommande förändringen bedöms falla utanför det nuvarande bemyndigandet föreslås även att kommunfullmäktige beslutar om justeringen av avgifterna som aviserats från och med den 1 juli 2026. Beslutsunderlag • Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-03-30. • ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. Sändlista Kommunfullmäktige Förvaltningschef BUF Verksamhetschef förskola BUF Administrativ chef BUF Ekonomer BUF Utredare BUF Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 41 Godkännande av mål- och resursplan 2027-2029 samt åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivning KUFRN 2025/110 Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2027-2029 inklusive åtgärdsförslag om 3 200 tkr enligt nedan: Åtgärd Tkr 1. Ej utföra investeringen i Brätte ishall. Investeringen på Frendevi genomförs enligt 1 500 plan. 2. Höja avgifter i idrottsanläggningarna 400 3. Avveckling Vänersborg Jazz Academy, beslut är redan verkställt. Åtgärden i Hallevi IP 300 prioriteras ner och senareläggs. 4. Avveckling av Barnens kastanj 1 000 Summa åtgärder 3 200 Därtill tillkommer också den kvarstående hyreskostnaden för Mötesplats för unga med 2 900 tkr. I dagsläget föreslår förvaltningen inte ytterligare åtgärder för att täcka den kvarstående delen av hyreskostnaden då det innebär kompletterande nedläggning av verksamhet. Nämnd och förvaltning behöver mer tid för att ta ställning till hur det ska ske. I storleksordning kan kostnaden jämföras med 4-5 tjänster ytterligare. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redovisning av möjliga kostnadsminskningar genom att senarelägga issäsongen i arenan med 2 respektive 4 veckor, inklusive konsekvensbeskrivning. Deltar inte i beslutet Kristina Edvinsson (M), Piotr Gabrys (M), Mathias Olsson (SD), Torbjörn Moqvist (SD) och Gunilla Cederbom (V), deltar inte i beslutet i ärendet. Protokollsanteckning Gunilla Cederbom (V) lämnar en protokollsanteckning enligt följande: ”Vi vill framföra vår oro angående kultur- och fritidsnämndens budgetramar och de föreslagna åtgärderna. Nämnden har de senaste åren gjort omfattande åtstramningar och Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2026-04-14 effektiviseringar. Vi anser att de tilldelade medlen är otillräckliga för att upprätthålla den nuvarande verksamheten utan att det får kännbara konsekvenser. Kommunen ökar insatser som främjar hälsa och där är kultur- och fritidsnämnden en viktig part för att bidra till våra invånares, särskilt barn och unga, hälsa och välbefinnande, som tex Mötesplats för unga och Barnens Kastanj. Det måste finansieras på ett rimligt vis. Åtgärder i våra idrottsanläggningar måste göras för att minska kostnader för drift, som el och vatten. Att avstå från det är inte ekonomiskt eller miljömässigt klokt. Vänsterpartiet återkommer i fråga om MRP 2027-2029 efter en samlad bild av alla nämnders behov och våra prioriteringar för kommunen som helhet. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.” Sammanfattning av ärendet Nämnderna har av kommunstyrelsen mottagit budgetramar och anvisningar inför arbetet med mål- och resursplan 2027-2029. Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram fatta beslut om och presentera sina budgetförslag med beskrivning om åtgärder och konsekvenser för att nå dessa. I anvisningarna fastställdes kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 till 157 052 tkr. Nämndens budgetförslag ligger inom tilldelad budgetram förutom den kvarstående hyreskostnaden för Mötesplats för unga. Beskrivning av åtgärder och konsekvenser av ramanpassning beskrivs i separat skrivelse. Inför 2027 har nämnden budgetutmaningar i form av hyror på grund av fastighetsinvesteringar, ökade kostnader för internt köp/sälj samt ökade verksamhetskostnader. De sammantagna ökade kostnaderna för detta uppgår till 3 200 tkr. För budget i balans lägger förvaltningen förslag på åtgärder: - ej genomföra fastighetsinvesteringar - höja avgifter för seniorer i idrottsanläggningarna - avveckla verksamheten Vänersborg Jazz Academy (beslut är redan verkställt) - avveckla verksamheten Barnens Kastanj Utöver det kommer den nya mötesplatsen för unga att vara färdigställd 2027 och den investeringen medför en hyreskostnad om 3,9 mnkr. Vid nybyggnation tillkommer det dessutom kostnader för inventarier, ljud- och ljusteknik samt personal. Förvaltningen föreslår omfördelning av budget inom ram: - Investeringar i inventarier och viss del av utemiljön omfördelas inom nämndens budget för inventarieinvesteringar. - Personalkompetens som ska arbeta i verksamheten omfördelas inom nämndens befintliga personalresurser. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2026-04-14 - En del av den ökade hyreskostnaden omfördelas också inom nämndens budgetram. Med dessa åtgärder har nämnden ett behov av ytterligare 2,9 mnkr för att täcka hyresökningen. Här lägger förvaltningen inga ytterligare förslag på åtgärder då det innebär nedläggning av fler verksamheter vilket nämnd och förvaltning behöver mer tid att arbeta med. Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträden den 24 februari och 17 mars presenterades verksamheternas budgetbehov inför 2027. Samtidigt fördes dialog med nämnden kring åtgärder och konsekvenser. Förslag till åtgärder med konsekvensbeskrivning har därefter tagits fram och redovisas i separat skrivelse. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse Godkännande av mål- och resursplan 2027-2029 samt åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivning, 2026-04-07 • Konsekvensbeskrivning Kultur- och fritidsförvaltningen. • Mål- och resursplan 2027-2029 Kultur- och fritidsnämnden. • Protokoll från förvaltningens samverkansgrupp 2026-04-09. • Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 Kultur- och fritidsnämndens behandling under sammanträdet Ajournering Ajournering för partiöverläggningar kl 10:40-11:15. Förslag till beslut på sammanträdet Helge Kneese (KD) med instämmande av Marianne Karlsson (C) yrkar att: ”Investeringen på Frendevi genomförs enligt plan. Åtgärden i Hallevi IP prioriteras ner och senareläggs.” Yrkandet blir en ändring i åtgärdsförslag 1 och ett tilläggsyrkande i åtgärdsförslag 3 i tabellen. Ursprungligt förslag 1.” Ej utföra investeringen i Brätte ishall samt Frendevi.” Ändras till: 1. Ej utföra investeringen i Brätte ishall. Investeringen på Frendevi genomförs enligt plan. Ursprungligt förslag 3. ”Avveckling Vänersborg Jazz Academy, beslut är redan verkställt.” Med tilläggsyrkandet ”Åtgärden i Hallevi IP prioriteras ner och senareläggs” blir punkt 3: Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2026-04-14 3. Avveckling Vänersborg Jazz Academy, beslut är redan verkställt. Åtgärden i Hallevi IP prioriteras ner och senareläggs. Kommentar gällande punkt 3: nedläggningen av Vänersborgs Jazz Academy frigör medel som kan gå till hyresökningar efter fastighetsinvesteringar på Hallevi IP. I och med yrkandet, går medlen i stället till Frendevi, se punkt 1. Ann-Sofie Dolk Olsson (S) yrkar att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redovisning av möjliga kostnadsminskningar genom att senarelägga issäsongen i arenan med 2 respektive 4 veckor, inklusive konsekvensbeskrivning. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns tre förslag till beslut nämligen förvaltningens förslag till beslut, Helge Kneeses yrkande och Ann-Sofie Dolk Olssons (S) tilläggsyrkande. Ordföranden frågar om nämnden kan besluta att bifalla Helge Kneeses (KD) yrkande och finner genom acklamation att nämnden beslutar att bifalla yrkandet. Ordföranden frågar om nämnden kan besluta att bifalla förvaltningens förslag till beslut och finner genom acklamation att nämnden beslutar att bifalla förslaget. Ordföranden frågar om nämnden kan besluta att bifalla Ann-Sofie Dolk Olssons (S) tilläggsyrkande och finner genom acklamation att nämnden beslutar att bifalla yrkandet. Gunilla Cederbom (V) önskar lämna en protokollsanteckning vilket ordföranden beviljar. Sändlista Kommunstyrelsen Kerstin Rosendahl, controller ekonomikontoret Ewa Lundqvist, budgetekonom Jelena Samardzic, förvaltningsekonom Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kultur- och fritidsnämnden 2026-04-07 Dnr: KUFRN 2025/110 Handläggare Mottagare Jelena Samardzic Kultur- och fritidsnämnden jelena.samardzic@vanersborg.se 0521-72 14 41 Godkännande av mål- och resursplan 2027-2029 samt åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivning Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till mål- och resursplan 2027-2029 inklusive åtgärdsförslag om 3 200 tkr enligt nedan: Åtgärd Tkr 1. Ej utföra investeringen i Brätte ishall samt 1 500 Frendevi 2. Höja avgifter i idrottsanläggningarna 400 3. Avveckling Vänersborg Jazz Academy, beslut 300 är redan verkställt 4. Avveckling av Barnens kastanj 1 000 Summa åtgärder 3 200 Därtill tillkommer också den kvarstående hyreskostnaden för Mötesplats för unga med 2 900 tkr. I dagsläget föreslår förvaltningen inte ytterligare åtgärder för att täcka den kvarstående delen av hyreskostnaden då det innebär kompletterande nedläggning av verksamhet. Nämnd och förvaltning behöver mer tid för att ta ställning till hur det ska ske. I storleksordning kan kostnaden jämföras med 4-5 tjänster ytterligare. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har av kommunstyrelsen mottagit budgetramar och anvisningar inför arbetet med mål- och resursplan 2027-2029. Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram fatta beslut om och presentera sina budgetförslag med beskrivning om åtgärder och konsekvenser för att nå dessa. I anvisningarna fastställdes kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 till 157 052 tkr. Nämndens budgetförslag ligger inom tilldelad budgetram förutom den kvarstående hyreskostnaden för Mötesplats för unga. Beskrivning av åtgärder och konsekvenser av ramanpassning beskrivs i separat skrivelse. Inför 2027 har nämnden budgetutmaningar i form av hyror på grund av fastighetsinvesteringar, ökade kostnader för internt köp/sälj samt ökade verksamhetskostnader. De sammantagna ökade kostnaderna för detta uppgår till 3 200 tkr. Kultur- och fritidsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-07 Dnr: KUFRN 2025/110 För budget i balans lägger förvaltningen förslag på åtgärder: - ej genomföra fastighetsinvesteringar - höja avgifter för seniorer i idrottsanläggningarna - avveckla verksamheten Vänersborg Jazz Academy (beslut är redan verkställt) - avveckla verksamheten Barnens Kastanj Utöver det kommer den nya mötesplatsen för unga att vara färdigställd 2027 och den investeringen medför en hyreskostnad om 3,9 mnkr. Vid nybyggnation tillkommer det dessutom kostnader för inventarier, ljud- och ljusteknik samt personal. Förvaltningen föreslår omfördelning av budget inom ram: - Investeringar i inventarier och viss del av utemiljön omfördelas inom nämndens budget för inventarieinvesteringar. - Personalkompetens som ska arbeta i verksamheten omfördelas inom nämndens befintliga personalresurser. - En del av den ökade hyreskostnaden omfördelas också inom nämndens budgetram. Med dessa åtgärder har nämnden ett behov av ytterligare 2,9 mnkr för att täcka hyresökningen. Här lägger förvaltningen inga ytterligare förslag på åtgärder då det innebär nedläggning av fler verksamheter vilket nämnd och förvaltning behöver mer tid att arbeta med. Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträden den 24 februari och 17 mars presenterades verksamheternas budgetbehov inför 2027. Samtidigt fördes dialog med nämnden kring åtgärder och konsekvenser. Förslag till åtgärder med konsekvensbeskrivning har därefter tagits fram och redovisas i separat skrivelse. Beredning Förslag till åtgärder har diskuterats i förvaltningens chefsgrupp och samverkats med de fackliga organisationerna. Ärendet har beretts i förvaltningens ledningsgrupp och dialog med nämnden har förts den 24 februari och 17 mars. Underlag • Konsekvensbeskrivning Kultur- och fritidsförvaltningen. • Mål- och resursplan 2027-2029 Kultur- och fritidsnämnden. • Protokoll från förvaltningens samverkansgrupp 2026-04-09. • Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029. Anna Svensson Förvaltningschef Kultur- och fritidsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-07 Dnr: KUFRN 2025/110 Sändlista Handläggare av ärendet, Kommunstyrelsen, Ekonomikontoret Kultur- och fritidsnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Kultur‐ och fritidsnämndens verksamhetsom‐ 3.1 Driftbudget råden omfattar barn- och ungdomskultur, konst, folkbibliotek, musik- och kulturskola, Anvisad budgetram huvudmannaskap för Vänersborgs museum Kultur- och fritidsnämndens budgetram samt öppna offentliga arrangemang. Vidare 2027 fastställdes till 157 052 tkr. Jämfört med ingår ungas öppna mötesplatser, idrotts- och budget 2026 har följande justeringar gjorts: fritidsanläggningar, fornvård samt friluftsliv. Inflationskompensationen ökar ramen med 1 Nämnden ansvarar också för bidrag, stöd och 730 tkr. Då personalomkostnadspålägget stimulans till föreningar och studieförbund. sänks justeras ramen ned med 73 tkr. För Nämndens primära målgrupp är barn och höjda hyreskostnader (till följd av fastighets‐ unga i åldern 0-18 år. Samtlig verksamhet ska underhåll) tillförs 314 tkr. Ramen utökas med ha särskilt fokus på att nå underrepresente‐ 50 tkr för kapitalkostnader som följer av inve‐ rade grupper och aktiviteter och utbud ska ha stering i konstnärlig gestaltning. Budget om geografisk spridning i kommunen. 163 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Nyckel­ tal Kultur- och fritidsnämndens förslag Bibliotek MRP MRP Bokslut Inför 2027 har nämnden budgetutmaningar i 2027 2026 2025 form av hyror på grund av fastighetsinveste‐ - antal utlånade media 145 000 140 000 153 622 ringar, internt köp och sälj samt ökade verk‐ samhetskostnader. - antal besök bibliotek 135 000 132 000 128 017 Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag Musik- och kulturskola MRP MRP Bokslut ligger inom ram. Nämndens arbete med ef‐ 2027 2026 2025 fektiviseringar, åtgärder och konsekvenser Andel deltagare 6-19 år i %* 14 13 14** för att nå balans mot anvisad budgetram, re‐ - varav flickor i % 65 69 69 dovisas i separat skrivelse och i nämndens be‐ - varav pojkar i % 35 31 31 slut. Öppen MRP MRP Bokslut Kommunfullmäktiges beslut ungdomsverksamhet 2027 2026 2025 Kommunfullmäktige fastställer kultur- och Antal besök 20 000 28 100 20 117 fritidsnämndens budgetram 2027 till tkr. - varav flickor i % 40 40 38 - varav pojkar i % 60 60 62 * avser andel deltagare av total åldersgrupp 6-19 år i kommunen. ** avser 2024, eftersläpning pga. Publicering 2. Inriktningsmål Nämnderna konkretiserar den övergripande styrningen med egna förväntade resultat som speglar nämndens reglemente och visar nämndens ambitioner avseende kvalitet och utveckling. Nämnderna fastställer sina för‐ väntade resultat i respektive verksamhets‐ plan. Del II - 7 Kultur- och fritidsnämnden Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 Statsbidrag 1,4 1,4 4,2 Övriga intäkter 15,9 15,6 17,3 Summa intäkter 17,3 17,0 21,5 Personalkostnader 64,1 64,2 61,2 Omkostnader 107,8 105,6 105,5 Avskrivning/Internränta 2,4 2,4 2,5 Summa kostnader 174,4 172,2 169,2 Nettokostnader 157,1 155,2 147,7 Anslagsredovisning, mnkr Anslagsredovisningsnivå Netto Intäkt Kostnad mnkr 2027 2027 2027 Nämnd och administration 14,6 0,5 15,1 Kultur 63,6 3,9 67,5 Fritid 78,9 12,9 91,8 Summa 157,1 17,3 174,4 3.2 Investeringsbudget Inventarier Investeringar avser inventarier, maskiner och verksamhetsanpassningar samt konstnärlig gestaltning. Investeringsbudget för konstnär‐ lig gestaltning ska enligt fastställda riktlinjer uppgå till 1% av budget för fastighetsinveste‐ ringar exkl. underhåll. Fastighetsinvesteringar Det kvarstår flera idrottsanläggningar som har ett underhållsbehov samt där det behöver anpassas till nya verksamhetsbehov och un‐ derhållsmetoder. Utöver det kommer den nya mötesplatsen för unga att vara färdigställd 2027. Del II - 8 Konsekvensbeskrivning kultur- och fritidsförvaltningen 1 av 10 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027-2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 fastställs till 157 052 tkr. Förvaltningen föreslår åtgärder för att kompensera ökade kostnader och beskriver dess konsekvenser under kapitel två i detta dokument. Inför 2027 har nämnden budgetutmaningar i form av hyror på grund av fastighetsinvesteringar, ökade kostnader för internt köp/sälj samt ökade verksamhetskostnader. De sammantagna ökade kostnaderna för detta uppgår till 3 200 tkr. För budget i balans lägger förvaltningen förslag på åtgärder: - ej genomföra fastighetsinvesteringar - höja avgifter i idrottsanläggningarna - avveckla verksamheten Vänersborg Jazz Academy (beslut är redan verkställt) - avveckla verksamheten Barnens Kastanj Utöver det kommer den nya mötesplatsen för unga att vara färdigställd 2027 och den investeringen medför en hyreskostnad om 3 900 tkr. Vid nybyggnation tillkommer det dessutom kostnader för inventarier, ljud- och ljusteknik samt personal. Förvaltningen föreslår omfördelning av budget inom ram: - Investeringar i inventarier och viss del av utemiljön omfördelas inom nämndens budget för inventarieinvesteringar. - Personalkompetens som ska arbeta i verksamheten omfördelas inom nämndens befintliga personalresurser. - En del av den ökade hyreskostnaden omfördelas också inom nämndens budgetram. Med dessa åtgärder har nämnden ett behov av ytterligare 2 900 tkr för att täcka hyresökningen. Här lägger förvaltningen inga ytterligare förslag på åtgärder då det innebär nedläggning av fler verksamheter vilket nämnd och förvaltning behöver mer tid att arbeta med. 2 av 10 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 Kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 fastställs till 157 052 tkr. Jämfört med budget 2026 har följande justeringar gjorts: Inflationskompensationen ökar ramen med 1 730 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 73 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 314 tkr. Ramen utökas med 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning. Budget om 163 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Fördelning av kostnader i budget 2026 4% 41% Personalkostnader Bidrag* 47% Hyror Övriga kostnader 8% *Bidrag till externa aktörer innefattar bidrag till föreningar med målgruppen äldre och funktionshindrade, till kulturföreningar, studieförbund, idrottsföreningar, Vänersborgs museum, samt privata utförare för Brålandabadet och fritidsgårdarna Hörnet och Sörgården. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar - Konsekvenser Kultur- och fritidsnämnden har haft ett stabilt ekonomiskt resultat de senaste åren med ett överskott på 2,6 mnkr för 2025. Överskottet berodde på att nämnden hade avsatta medel för kommande hyreshöjning i Arena Vänersborg, motsvarande 3 mnkr. Då investeringen skjutits fram till 2026 låg medlen kvar som ett överskott. Bortsett från hyreskompensationen var nämndens resultat i nivå med budget och har så varit de senaste åren. För att kunna hålla budget i balans har kultur- och fritidsförvaltningen genomfört regelbundna effektiviseringar. Följande är några exempel på åtgärder; 2024 minskades antal musiklärare med 2,5 tjänster och avvecklingen av verksamhet i Hallevibadet medförde en minskning av 4 tjänster. 2025 genomfördes en organisationsförändring för att effektivisera arbetet och 2 tjänster vakanshölls. I starten av 2026 genomförde förvaltningen ytterligare en organisationsförändring och avvecklade Enheten för allmän kultur och sparade därmed budget för en enhetschefstjänst samt 2 tjänster är fortsatt vakanshållna. Utöver det har nämnden beslutat om minskat bidrag till föreningen NCM. Går man 5 år 3 av 10 tillbaka i tiden så kan man se att förvaltningens antal medarbetare har minskat med 10 personer fram tills idag, vilket är ca 10% av den samlade personalstyrkan. Antalet personer låter kanske inte mycket men jämför man med en större organisation och 10% av personalstyrkan så är det betydande. Utöver det effektiviserar varje enhet sina verksamheter genom att till exempel minska på delar av utbudet till förmån för andra förstärkningar. Under 2026 kommer förvaltningen exempelvis inte kunna genomföra sommarscen på det sätt som det gjorts tidigare. Inom verksamhetsområde kultur är prioriteringar överlag en av de stora utmaningarna, exempelvis så är det lång kö till flera ämnen inom musik- och kulturskolan, samtidigt som uppsökande och förebyggande arbete ska prioriteras och man vill behålla musikverksamhet för de äldre. Samtidigt som effektiviseringar krävs och genomförs för budget i balans, så ökar förväntningarna på kultur- och fritidsnämndens verksamheter att vara delaktiga i arbete med fokus på förebyggande arbete, exempelvis i omställningen av socialtjänsten. De senaste förfrågningarna om samverkan kommer ifrån socialtjänstens enheter för AME och socialpsykiatri och från Frivården (Kriminalvården). Då kultur- och fritidsnämnden inte får ta del av de generella stadsbidragen så är det mycket svårt att prioritera mellan nämndens grunduppdrag och nya, goda, initiativ. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är i grunden främjande och samhällsutmaningarna samt förfrågningar om samverkan är i förebyggande syfte. Dilemmat för nämnden blir att avgöra om kultur- och fritidsverksamheternas fokus ska förflyttas från det generellt främjande för att förstärka det förebyggande. Förvaltningen bedömer att det vore mycket olyckligt då samhällets generella insatser kommer alla invånare till del, till skillnad mot förebyggande, riktade, insatser. De senaste åren har förvaltningen arbetat med att öka kvaliteten i idrottsanläggningarna och arbeta ner den underhållsskuld som föreligger. Det har resulterat i många behov presenterade i kommunens plan för fastighetsinvesteringar. Förvaltningen ser en klar förbättring både i kvalitet och nöjdhet hos föreningslivet. Baksidan av detta strategiska arbete är att kostnaderna för idrottsanläggningarna ökar och nämnden skulle behöva säga upp någon/några av dem för att hålla den delen av budgeten i balans, utan extra budgettillskott. Det är dock mycket svårt då barn- och utbildningsnämnden behöver idrottshallarna och uppsägning från kultur- och fritidsnämndens sida skulle göra att kostnaderna skjuts över på dem och samhällsbyggnadsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden sitter därmed fast i hyreskontrakten och de åtgärder nämnden behöver vidta för budget i balans riskerar att drabba verksamhetsområde kultur fast det inte är det verksamhetsområdet som genererar kostnaderna. 2.1 Hyresökningar på grund av fastighetsinvesteringar Nämnden har arbetat mer intensivt med att få god kvalitet i idrottsanläggningarna de senaste åren. Underhållsbehovet och verksamhetsanpassningar kommer därför att avta framöver. Dock kvarstår flera idrottsanläggningar som har ett underhållsbehov samt där det behöver anpassas till nya verksamhetsbehov och underhållsmetoder. För att bibehålla 4 av 10 dess värde och kvalitet har behoven lyfts i kommunens planering för fastighetsinvesteringar. Vissa investeringar kan genomföras genom föreslagen omfördelning inom budgetram, men inte alla. Hallevi IP För att förbättra kvaliteten på A-plan, naturgräs, så att den når samma standard som planerna på Frendevi IP och Sörbyvallen bör anläggningen dräneras och ett bevattningssystem behöver installeras. Hyresökningen för detta beräknas till 150 tkr. Frendevi Det befintliga konstgräset är ett gammalt uttjänt konstgräs och behovet har lyfts för att lägga ett nytt konstgräs till förmån för föreningsliv, skola och spontanidrott. Hyresökningen för detta beräknas till 200 tkr. Brålandabadet Poolskydd installeras under 2026. Utöver det behöver kringytor, teknik och eventuellt kemikaliehantering uppdateras. Hyresökningen för detta beräknas till 150 tkr. Krickan 1 (del av fastigheten) Kommunen köpte, genom det kommunala bolaget Vänersborg fastighets AB, fastigheten Krickan 1. I ett remissförfarande 2023 svarade kultur- och fritidsnämnden att det fanns möjlighet att placera kommunal verksamhet i delar av fastigheten i form av idrottsanläggning för kampsport/brottning eller liknande. 2024 tog nämnden beslut om att man önskade hyra del av Krickan 1 under förutsättning att man fick budgetkompensation för hyreskostnaden. I skrivande stund behandlas ärendet politiskt och eventuellt kan det innebära att nämnden får en ökad hyreskostnad 2027. Då ärendet inte är färdigbehandlat så finns ingen uträknad hyresnivå, kostnaden är en uppskattning om 400 tkr. Brätte ishall Vänersborgs kommun behöver genomföra ett antal åtgärder i Brätte ishall för att säkerställa funktion, säkerhet och effektiv drift. • Ny betongpist istället för gruspist för att få en jämn och stabil isyta, minska sättningar i underlaget och skapa bättre förutsättningar för energieffektiv drift. • Justera spelmått och byta sarg. Rinkens nuvarande mått är 59 × 29 meter och sargen är för låg i förhållande till dagens krav. Det innebär att förvaltningen idag behöver dispens från Svenska Ishockeyförbundet för att kunna bedriva matchverksamhet. En ombyggnad behövs för att uppfylla gällande mått och säkerhetskrav. • Ny golvbeläggning runt isen. Dagens asfalt är skadad på grund av sättningar och behöver ersättas med en mer hållbar och lättstädad yta. • Smältgrop för snö för effektivare snöhantering och möjlighet att återanvända smältvattnet. • Utökade verkstads- och förvaringsutrymmen för att förbättra arbetsmiljön och skapa bättre förutsättningar för drift av maskiner och utrustning. Hyresökningen för detta beräknas till 1 300 tkr. Sammanlagd hyresökning för ovanstående är 2 200 tkr. 5 av 10 Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen, tkr Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) -2 200 Hyresökningar pga fastighetsinvesteringar Investeringen i Brätte ishall samt Frendevi 1. 1 500 genomförs ej Höja avgifter i idrottsanläggningarna 2. 400 Summan kompenserar hyra i Krickan 1 Avveckling Vänersborg Jazz Academy, beslut är redan verkställt Summan kompenserar Brålandabadet och 3. 300 Hallevi IP Summa 0 Ändrad ambitionsnivå: Röd färg anger att åtgärdsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg anger att ambitionsnivån ökar och gul färg anger att ambitionsnivån bibehålls. Påverkan mål/målvärden: Kolumnen avser en bedömning av hur ambitionsnivån påverkar mål/målvärden, där röd anger negativ påverkan, gul anger ingen påverkan och grön anger positiv påverkan. Konsekvensbeskrivning av att inte genomföra fastighetsinvesteringarna Övergripande är det inte god ekonomisk hushållning att inte genomföra fastighetsinvesteringar som behåller dess värde och kvalitet. Investering i Hallevi IP handlar om kvalitetshöjning och resurseffektivisering och är därmed inte nödvändig för fortsatt användande. Behovet utgår från att hålla samma kvalitet och likvärdighet på kommunens A-planer. Investeringen bedöms inte vara nödvändig för att behålla planens värde. Om investeringen på Frendevi inte genomförs så grusas ytan och riskerar att bli en öde, underutnyttjad plats samt att den inte kan nyttjas av föreningslivet. Investering i Brålandabadet bedömer förvaltningen kan utgå då poolskydd installeras under 2026 och övriga förbättringar kan man avvakta med tills man vet vilken driftsform kommunens badanläggningar ska ha. Upplysningsvis så ligger investering i omklädningsrum hos samhällsbyggnadsnämnden. Om det fattas beslut om att samhällsbyggnadsnämnden köper och hyr ut Krickan 1 så bedömer förvaltningen att nämnden måste prioritera hyreshöjningen oavsett budgetkompensation eller ej. I beslut från 2024 har nämnden villkorat att hyra del av fastigheten med budgetkompensation från kommunstyrelsen för hyreskostnaden. Efter två års behandling av ärendet så bedömer dock förvaltningen att nämnden bör fullfölja planeringen. Lokalerna behövs i första hand som evakueringslokal vid renoveringen av Idrottshuset och därefter fortsatt behov av idrottsanläggning för mindre föreningar med behov av egna lokaler för dess material (såsom mattor och rep för inhägnad som behöver stå permanent). 6 av 10 Investeringen i Brätte ishall genererar en större hyresökning som förvaltningen har svårt att kompensera med åtgärder. Förslaget blir därmed att inte genomföra investeringen för budget i balans. Dock blir konsekvenserna av det förslaget relativt stora, utifrån ovan beskrivning av investeringens nytta. Anläggningen förlorar sitt värde, nytta och blir resursmässigt ineffektiv bland annat. Konsekvensbeskrivning av att höja avgifter i idrottsanläggningar Förslaget försämrar föreningslivets villkor och skapar missnöje. Om avgiftsökningen endast förläggs för seniorverksamheten behöver avgifterna höjas med upp till 30% för att generera den budget som anges ovan. Om avgifterna höjs generellt så blir varje del mindre kännbar, men för föreningarna som helhet blir kostnadsökningen densamma. Möjligheten till styrning från kommunens sida är högst osäker, då en kostnadsökning av bokade tider för seniorer inom en förening kan kompenseras inom föreningen, genom höjda medlemsavgifter i ungdomsverksamheten. Konsekvensbeskrivning av att avveckla Vänersborgs Jazz Academy Beslut om att avveckla verksamheten är redan verkställt och hade inte ekonomiska incitament i första hand, men ger nämnden ett budgetutrymme. Verksamheten riktar sig inte specifikt till barn och unga i Vänersborg utan är en nationell plattform för unga jazzmusiker, tyvärr utan deltagare från Vänersborg. Enligt kommunallagens bestämmelser ska en kommun inte bedriva verksamhet som inte kommer de egna medlemmarna till del. 2.2 Kostnadsökningar inom internt köp/sälj system samt övriga verksamhetskostnader Kultur- och fritidsnämnden står inför kostnadsökningar på många plan. De ökade kostnaderna ger en oförändrad ambitionsnivå för verksamheten, men kostnaderna kan på sikt innebära lägre ambition vad gäller verksamhetsinnehåll som riktar sig till invånarna, och urholka dessa. För 2027 ökar kostnaderna inom följande områden: - Internt köp/sälj - IT-säkerhet - Övriga verksamhetskostnader inklusive hyror privata fastighetsägare Utöver ovan beskrivna ökade kostnader kan kostnader för civilt försvar belasta kultur- och fritidsnämnden. Den delen hanteras dock av kommunstyrelsen i MRP-processen. Sammanlagda kostnader för ovanstående belastar kultur- och fritidsnämnden med 1 000 tkr och dessa kostnader är inte valbara för nämnden. Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen, tkr Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) -1 000 Kostnadsökningar 1. 1 000 Avveckling av Barnens kastanj Summa 0 Ändrad ambitionsnivå: Röd färg anger att åtgärdsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg anger att ambitionsnivån ökar och gul färg anger att ambitionsnivån bibehålls. 7 av 10 Påverkan mål/målvärden: Kolumnen avser en bedömning av hur ambitionsnivån påverkar mål/målvärden, där röd anger negativ påverkan, gul anger ingen påverkan och grön anger positiv påverkan. Konsekvensbeskrivning av att avveckla Barnens Kastanj Förvaltningens förslag utgår i första hand inte från ekonomiska incitament, men ger nämnden ett budgetutrymme. Verksamheten syftar till att ge barn och unga i ett av kommunens bostadsområden goda förutsättningar för en bra uppväxt. Förvaltningen har de senaste åren arbetat med verksamhetsutveckling på olika sätt för att öka kvalitet och nytta. Dock bedömer förvaltningen att verksamheten inte uppfyller sitt syfte och till och med uppfattas som kontraproduktiv. Verksamheten motverkar integration och motverkar barn- och utbildningsnämndens arbete med att minska negativa konsekvenser av dagbarnvårdarverksamhet i området. Kultur- och fritidsförvaltningen uppfattar att man i dagsläget motverkar varandras arbete. Utifrån ovanstående parametrar så bör inte kommunen fortsätta bedriva verksamheten och kultur- och fritidsförvaltningen föreslår därmed en omfördelning av budget för att nå balans 2027. Orsaken till att barnen deltar i verksamhet på Barnens Kastanj är att föräldrarna är daglediga och därmed inte har rätt till plats på skolans fritidshem. Föräldrarna är således hemmavarande och har inte behov av att barnen finns i offentlig verksamhet under dagtid. I dagsläget medverkar verksamheten till ökad segregation för barnen då endast en homogen grupp av barn deltar, och förvaltningen bedömer att det inte är för barnens bästa. Föräldracafét som bedrivs av socialtjänsten i samma lokaler kommer att fortgå. 2.3 Mötesplats för unga Byggnationen av mötesplatsen startar i maj/juni 2026 och beräknas stå klar 2027, men slutbesiktning är framflyttad från våren till hösten samma år. Byggnationen medför ett flertal olika kostnader, varav nämnden tar flera delar inom budgetram. Byggnationen medför bland annat en hyreskostnad om 3 900 tkr för kultur- och fritidsnämnden. Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen, tkr Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) -3 900 Hyreshöjning avs Mötesplats för Unga 1. 1 000 Omfördelning inom budgetram Summa -2 900 Ändrad ambitionsnivå: Röd färg anger att åtgärdsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg anger att ambitionsnivån ökar och gul färg anger att ambitionsnivån bibehålls. Påverkan mål/målvärden: Kolumnen avser en bedömning av hur ambitionsnivån påverkar mål/målvärden, där röd anger negativ påverkan, gul anger ingen påverkan och grön anger positiv påverkan. Förvaltningen föreslår omfördelning av budget inom ram för att täcka flera kostnadsökningar som denna nybyggnation och verksamhetsutveckling innebär. - Nämnden omfördelar budget inom befintlig driftsbudget med 1 000 tkr för att täcka del av hyresökningen. - Investeringar i inventarier och viss del av utemiljön omfördelas inom nämndens budget för inventarieinvesteringar. - Personalkompetens som ska arbeta i verksamheten omfördelas inom nämndens befintliga personalresurser. 8 av 10 I dagsläget föreslår inte förvaltningen ytterligare åtgärder för att täcka den kvarstående delen av hyreskostnaden med 2,9 mnkr. Utifrån beskrivningarna ovan så innebär det ytterligare nedläggning av verksamhet så nämnd och förvaltning behöver mer tid för att ta ställning till hur det ska ske. I storleksordning kan kostnaden jämföras med 4-5 tjänster ytterligare. 2.4 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Nämnden arbetar ständigt med verksamhetsutveckling och effektivisering, men med anledning av det som beskrivs i tidigare avsnitt och nämndens kommande budgetutmaningar så läggs inga utvecklingsförslag. Förvaltningen påtalar dock att arbetet med utvecklingen av friluftslivet i kommunen inte har tilldelats någon investerings- eller driftsbudget. Tabell: Utvecklingsförslag, tkr Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde Utvecklingsförslag 2027 2028 2029 ambitionsnivå 2027 (2029) 1. Summa 0 0 0 3. Bidrag till inriktningsmål och målvärden Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till 32,6 32,2 29,6 Samtliga andra, andel (%) (2024) (gul 2024) (riket 2024) Invånare med bra självskattat 69,8 71,0 71,5 KS, BUN, hälsotillstånd, andel (%) (2024) (riket 2024) (grön 2024) SOC, KFN Sveriges friluftskommun, Naturvårdsverkets 90 76 95 KFN (Plats 76 2024) (topp 20 2024) ranking, andel (%) av totalpoäng (topp 40 2024) • Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden och aktiviteter som bidrar till detta inriktningsmål finns att läsa om i nämndens samt förvaltningens verksamhetsplan 2026–2028. Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier • Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden och aktiviteter som bidrar till detta inriktningsmål finns att läsa om i nämndens samt förvaltningens verksamhetsplan 2026–2028. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan 9 av 10 • Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden och aktiviteter som bidrar till detta inriktningsmål finns att läsa om i nämndens samt förvaltningens verksamhetsplan 2026–2028. Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag • Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden och aktiviteter som bidrar till detta inriktningsmål finns att läsa om i nämndens samt förvaltningens verksamhetsplan 2026–2028. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 Samtliga (HME) totalindex (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,5 % 8,1 % 8,8 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen Samtliga (2025) Gul 2024 • Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden och aktiviteter som bidrar till detta inriktningsmål finns att läsa om i nämndens samt förvaltningens verksamhetsplan 2026–2028. 10 av 10 Kultur- och fritidsnämnden Inventarier Verksamhet/projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a Inventarier 3,0 3,0 3,0 9,0 Konstnärlig gestaltning 1,4 1,3 1,3 4,0 S:a utgifter inventarier 4,4 4,3 4,3 13,0 Kommentarer till inventarieanslag: Uppgifter från Anna-Lena nedan: Fastighetsinvesteringar tot - BUNS verksamhetsanpassningar - SBN verksamhetsanpassningar - m 2027 2028 2029 Fastighetsinvesteringar exkl underhåll 140,8 134,5 128,0 1,4 1,3 1,3 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Mötesplats för unga Projektnamn Nybyggnation av Mötesplats för unga Projektbeskrivning Nybyggnation av Mötesplats unga Torpa fritidsgård har sedan länge haft behov av ersättningslokal då den är tillfälligt placerad i Torpskolans före detta lokaler. Efter att kultur-och fritidsförvaltningen följt processen om lokalförsörjning tog kommunstyrelsen 2025-08- 27 ett igångsättningsbeslut om byggnation av en ny mötesplats för unga. Projektering påbörjades i oktober 2025. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 53 000 22 200 22 200 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 53 000 22 200 0 0 22 200 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 3 900 3 900 7 800 Kostnader som avgår 0 -1 000 -1 000 -2 000 S:a driftnetto 0 2 900 2 900 5 800 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 2 900 2 900 5 800 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Idrottshuset, B-paviljong Projektbeskrivning Underhåll/OmbyggnationIdrottshuset, B-paviljong Utifrån kultur-och fritidsnämndens beslut 2021-10-15 §52 har förvaltningen utrett Idrottshusets B-paviljong och även gjort en fördjupad förstudie. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en lokalplanering och kommunstyrelsen har tagit beslut om att renovera och verksamhetsanpassa fastigheten enligt kultur-och fritidsnämndens beslut. Projektering påbörjades i augusti 2025. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 81 000 28 000 28 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 81 000 28 000 0 0 28 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 6 300 6 300 12 600 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 0 6 300 6 300 12 600 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 6 300 6 300 12 600 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Hallevi IP Projektbeskrivning UnderhållsåtgärdHallevi IP -dränering och bevattning samt byte av konstgräs För att säkerställa att 11-mannagräsplanen kan användas under större delar av säsongen bör anläggningen dräneras och ett bevattningssystem behöver installeras. Konstgräset kommer bytas ut under 2028. Dessutom behövs granulatsäkringsåtgärder som sarger, asfaltsupplag samt in-och utgångar till planen. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 6 500 2 000 4 500 6 500 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 6 500 2 000 4 500 0 6 500 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 150 850 850 1 850 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 150 850 850 1 850 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 150 850 850 1 850 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Frendevi IP Projektbeskrivning Verksamhetsanpassning Frendevi IP –konstgräs samt kringytor Befintligt konstgräs är ett gammalt uttjänt konstgräs som tidigare fanns på Vänersvallen. Det har sedan länge passerat sin livslängd. Ett nytt underhållsfritt konstgräs, 9-9, säkerställer befintlig verksamhet på planen för både föreningsliv, skola och spontanidrott. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 3 000 3 000 3 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 3 000 3 000 0 0 3 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 200 200 200 600 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 200 200 200 600 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 200 200 200 600 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Brätte ishall Projektbeskrivning Verksamhetsanpassning Brätte ishall –logistik, betongplatta, kallförråd och sarg För att få en säkrare och bättre arbetsmiljö för personalen behöver garaget byggas om och anpassas. Ytan framför garaget är idag en grusplan som kraftigt begränsar användningen av ytan och dessutom medför att grus dras in i anläggningen av både maskiner och personal. Grusplanen bör därför asfalteras, en carport och ett kallförråd bör byggas. I Brätte ishall ligger frysslingor för isen i en grusbädd. Detta anlades i slutet på 1990-talet. Innan dess var det en betongplatta och tanken var att grusbädden skulle vara temporär. Att anläggningen har en grusbädd i stället för en betongplatta medför att arbetet med att färdigställa is är väldigt tidskrävande, energiåtgången är stor och det går åt enorma mängder vatten. Idag finns flera stora problem med den sarg som omger ispisten. I samband med att en betongplatta byggs bör även en ny modern sarg installeras. Den befintliga sargen har stora brister och svår att fästa i grusbädden. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 17 000 17 000 17 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 17 000 17 000 0 0 17 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 1 300 1 300 1 300 2 600 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 1 300 1 300 1 300 2 600 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 1 300 1 300 1 300 2 600 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Vänersvallen Lilla Vallen Projektbeskrivning Verksamhetsanpassning Vänersvallen Lilla Vallen –konstgräs med belysning På Sportcentrum finns två mindre gräsplaner som nästan uteslutande används för barn-och ungdomsidrott. Ett konstgräs, 9-9, med belysning på en av dessa planer skulle möjliggöra att planen kan användas i mycket större omfattning en i dag. Det skulle också möjliggöra spontanidrott i större utsträckning på området. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 8 000 0 8 000 8 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 8 000 0 8 000 0 8 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 800 800 1 600 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 0 800 800 1 600 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 800 800 1 600 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Sörbyvallen Projektbeskrivning Underhållsåtgärd Sörbyvallen -konstgräs och logistik Konstgräset kommer bytas ut under 2027. Dessutom behövs granulatsäkringsåtgärder som sarger, asfaltsupplag, in och utgångar till planen. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 4 500 0 4 500 4 500 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 4 500 0 4 500 0 4 500 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 600 600 1 200 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 0 600 600 1 200 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 600 600 1 200 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Brätte ridskola Projektbeskrivning Verksamhetsanpassning Brätte ridskola -ponnystall Ponnystallet är idag den mest besökta delen av anläggningen och utgör hjärtat i ungdomsverksamheten. En verksamhetsanpassning av ponnystallet är nödvändig för att ge barn och unga en säkrare, mer inspirerande och pedagogiskt anpassad plats att vistas i. Genom att modernisera ponnystallet skapas en tryggare, renare och mer funktionell miljö för hästarna och anläggning skulle följa Jordbruksverkets direktiv om att alla hästar ska ha en box, vilket är ett viktigt steg mot en ökad hästvälfärd. En verksamhetsanpassning ger möjlighet att utforma anläggningen så att även barn och vuxna med olika typer av funktionsvariationer kan delta i verksamheten på lika villkor. Detta är i linje med både FN:s barnkonvention samt svensk diskrimineringslagstiftning, som kräver att verksamheter ska vara tillgängliga och icke-diskriminerande för personer med funktionsnedsättning. Genom att samla verksamheten och minska behovet av att förflytta sig mellan olika stall på anläggningen skapas en mer effektiv och ergonomiskt hållbar arbetsmiljö samt att det medför en högre säkerhet, bättre överblick och bättre förutsättningar till en god hygien, för både människor och hästar. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 8 000 0 8 000 8 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 8 000 0 8 000 0 8 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 600 600 1 200 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 0 600 600 1 200 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 600 600 1 200 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Kultur och fritidsnämnden Verksamhet Idrottsanläggning Projektnamn Gymmixhallen Projektbeskrivning Verksamhetsanpassning Gymmixhallen -utbyggnad Nuvarande hallar är trånga och det finns inte möjlighet för Vänersborgs gymnastikförening att möta upp de intresseförfrågningar som finns och starta upp nya grupper. Idag saknas tillräckligt stora ytor och även vissa tävlingsredskap. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 10 000 0 10 000 10 000 Investeringsinkomst 0 0 0 Nettokostnad 10 000 0 0 10 000 10 000 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 0 0 0 0 Fastighetskostnader inkl bidrag externa 0 0 800 800 Kostnader som avgår 0 0 0 0 S:a driftnetto 0 0 800 800 Avskrivningar 0 0 0 0 Intern ränta 0 0 0 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 0 800 800 Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(8) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2026-04-08 MHN§14 ALLM.2026.276 Mål- och resursplan 2027-2029 Beslut Miljö- ochhälsoskyddsnämndenställer sig bakom förvaltningensförslag till Mål- och resursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning ochöverlämnar materialet till budgetberedningen. Bilagor Konsekvensbeskrivning Miljö- ochhälsoskyddsnämnden2027-2029 Mål- ochresursplan 2027-2029 Protokoll från FSG, 2026-03-30 Skrivning från vision ochNaturvetarna Reservationer Lena Eckerbom Wendel (M), Lennart Bergh (M), Torbjörn Moqvist (SD) avstår från att delta i beslutet. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har avkommunstyrelsen mottagit budgetramar ochanvisningar inför arbetet medmål- ochresursplan 2027-2029.Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldeladbudgetram fatta beslut om ochpresentera sina budgetförslag medbeskrivning om åtgärder ochkonsekvenser för att nå dessa. I anvisningar ochramar för arbetet medMål ochresursplan 2027-2029har Miljö- och hälsoskyddsnämndensbudgetram 2027fastställstill 12279tkr. Jämfört medbudget 2026 har ramen minskatsmed49tkr för inflationsuppräkning. Då personalomkostnadspålägget sänksjusterasramen nedmed16tkr. Budget om 14tkr för tjänsterna film/foto/formgivning, har omfördelatstill kommunstyrelsen. Miljö- ochhälsoskyddsnämndensbudgetförslag ligger inom tilldeladbudgetram. Nämnden kommer eventuellt besluta om indexhöjningavtimtaxani slutet avåret, för att täcka uppför generella kostnadsökningar. Beskrivning avåtgärder ochkonsekvenser avramanpassning beskrivsi separat skrivelse. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(8) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2026-04-08 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, miljö- ochbyggnadsförvaltningen, 2026-04-02 Behovsutredningen 2027-2029 Förslag till anvisningar ochramar Sändlista Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställd datum Diarienummer 2026-04-02 ALLM.2026.276 Handläggare Mottagare Ulrika Stenén Miljö- och hälsoskyddsnämnden ulrika.stenen@vanersborg.se 0521-72 12 78 Mål- och resursplan 2027-2029 Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till Mål- och resursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning och överlämnar materialet till budgetberedningen. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har av kommunstyrelsen mottagit budgetramar och anvisningar inför arbetet med mål- och resursplan 2027-2029. Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram fatta beslut om och presentera sina budgetförslag med beskrivning om åtgärder och konsekvenser för att nå dessa. I anvisningar och ramar för arbetet med Mål och resursplan 2027-2029 har Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 fastställs till 12 279 tkr. Jämfört med budget 2026 har ramen minskats med 49 tkr för inflationsuppräkning. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 16 tkr. Budget om 14 tkr för tjänsterna film/foto/formgivning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetförslag ligger inom tilldelad budgetram. Nämnden kommer eventuellt besluta om indexhöjning av timtaxan i slutet av året, för att täcka upp för generella kostnadsökningar. Beskrivning av åtgärder och konsekvenser av ramanpassning beskrivs i separat skrivelse. Beredning Ärendet har beretts i förvaltningens ledningsgrupp samt i Miljö- och hälsoskyddsnämndens presidium. Förslaget samverkas med fackliga företrädare i FSG 2026-03-30. Eddie Sandin Förvaltningschef Diarienummer ALLM.2026.276 Bilagor Konsekvensbeskrivning Miljö- och hälsoskyddsnämmnden 2027-2029 Mål- och resursplan 2027-2029 Behovsutredningen 2027-2029 Protokoll från FSG, 2026-03-30 Skrivning från vision och Naturvetarna Sändlista Kommunstyrelsen Konsekvensbeskrivning Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 av 10 Miljö och hälsoskyddsnämndens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027- 2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Miljö och hälsoskyddsnämnden presentar en budget inom ram. Nämnden har haft ett stabilt ekonomiskt resultat de senaste åren med ett överskott på 400 tkr 2025. I detta dokument beskrivs de behov som inte ryms inom föreslagen ram men också åtgärdsförslag för att frigöra medel och tid som kan läggas på föreslagna utvecklingsförslag för att i förlängningen skapa mervärde för våra invånare. Sammanfattning För planperioden 2027-2029 har en behovsutredning tagits fram som bygger på anvisningar från andra vägledande myndigheter. Behovsutredningen visar att verksamheten egentligen kräver cirka 25 årsarbetskrafter, jämfört med dagens 17. Störst brist finns inom små avlopp, där rekommendationen på riskbaserad tillsyn innebär en kraftigt ökad arbetsbörda. Denna utmaning delar Vänersborgs kommun med många andra kommuner i Sverige. Eftersom cirka 85 % av nämndens kostnader är personalkostnader finns begränsade möjligheter att justera verksamheten utan påverkan på ambitionsnivå och måluppfyllelse. Som effektiviseringsförslag föreslås åtgärder som frigör 120 tkr genom ökade intäkter, viss automatisering och löpande effektiviseringar. Dessa räcker dock inte för att täcka de stora ofinansierade behov som identifierats inom små avlopp, miljöskydd och naturvård (cirka 3 500 tkr för år 2027) och som därför kommer att bortprioriteras i kommande tillsynsplan. Utan utökad finansiering riskerar planerad tillsyn, strategiskt miljöarbete och lagstadgade krav att påverkas negativt. De genom effektiviseringar frigjorda medlen föreslås användas till utvecklingsinsatser som proaktiv tillsyn och uppgradering av handläggningssystemet, vilket ska stärka service, effektivitet och tydlighet för invånare och företag samt till gemensamma behov av bland annat IT-säkerhet och civilt försvar. 2 av 10 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 I anvisningar och ramar för arbetet med Mål och resursplan 2027-2029 har Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 fastställs till 12 279 tkr. Jämfört med budget 2026 har ramen minskats med 49 tkr för inflationsuppräkning. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 16 tkr. Budget om 14 tkr för tjänsterna film/foto/form- givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Nämndens kostnader består till allra största delen av personalkostnader. Cirka 85 procent av kostnaderna i budgeten 2026 är personalkostnader, se diagram nedan. Fördelning av kostnader i budget 2026 9% 6% 85% Arbetskraftskostnader Hyra Övriga kostnader Konsekvensbeskrivningen är gjord utifrån den behovsutredning för 2027-2029 som förvaltningen tagit fram i början av 2026 och som varje tillsynsmyndighet inom miljöbalkens område ska ta fram. Utredningen visar det faktiska tillsynsbehovet enligt de tillsynsvägledningar som finns att tillgå. Vänersborgs kommun når inte upp till denna ambitionsnivå och det är sannolikt mycket få kommuner i Sverige som gör det. Nämnden har haft ett stabilt ekonomiskt resultat de senaste åren med ett överskott på 400 tkr 2025. Taxor Enligt gällande taxa har nämnden möjlighet att indexjustera taxan enligt prisindex för kommunal verksamhet, PKV. Nuvarande prognos pekar på att PKV blir 2,8 procent i år, vilket skulle innebära en ökning av intäkter på nästan 150 tkr. Beslut om indexhöjning av taxan görs genom separat beslut i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i slutet av 2026. 17 mars 2026 beslöt kommunfullmäktige att Miljö - och hälsoskyddsnämnden tar över tillsyn och tillstånd enligt alkohollagen från Socialnämnden. Ny taxa antogs som avgiftsmässigt är identisk med den taxa Socialnämnden haft. Taxan gäller bara under 2026 så ny taxa för 2027 och framåt kommer att behöva arbetas fram under 2026. Nämnden planerar för att avgiftsnivåerna inom detta område kommer att ligga på i stort sett samma nivå 2027 plus en indexuppräkning enligt PKV på preliminärt 2,8 procent. 3 av 10 Bedömningarna ovan grundar sig på föreslagen ram och nu kända kostnadsökningar som tas upp i detta dokument. Personalförmåner Inom området kompetensförsörjning pågår en översyn som kommunstyrelsen utför på uppdrag av personal- och förhandlingsutskottet kring personalförmåner i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Utredning pågår och inga förslag är ännu lagda eller beloppssatta. Eventuella framtida kostnader för detta är därför inte upptagna i detta dokument. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar - Konsekvenser 2.1 Utmaningar Enligt den nyligen upprättade behovsutredningen för 2027–2029 som förvaltningen gjort baserat på tillgänglig tillsynsvägledning från framför allt Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket finns det stora underskott i bemanning. Utmaningen är inte unik för Vänersborgs kommun utan delas med de flesta kommuner i Sverige. Enligt behovsutredningen är det totala behovet av tjänster cirka 25 årsarbetskrafter, medan dagens tillgång är 17 tjänster. Det innebär ett betydande resursunderskott i nästan samtliga team. Särskilt stora brister finns i: • Små avlopp (behov 10,1–11,3 → tillgång 4) • Miljöskydd (behov 5,7 → tillgång 5) • Naturvård (behov 2,7–2,8 → tillgång 2) Störst är utmaningarna inom små avlopp där resursbehovet mer än fördubblas till följd av: • Övergång till riskbaserad tillsyn, innebär tillsyn av cirka 570 anläggningar/år i stället för tidigare cirka 200 anläggningar/år, enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning. • Förväntad stor ökning av tillståndsansökningar från 2028. • Administrativt arbete ökar p.g.a. nytt verksamhetssystem och krav på mer detaljerad rapportering. • Historiskt eftersläp av tillsyn – mycket som prioriterats bort. Förutom Naturvård är verksamheterna inom Miljö och hälsa till viss del avgiftsfinansierad men inte fullt ut. En annan sak som framkommer i behovsutredningen är att stora mängder klagomål, anmälningar, remisser och ansökningar gör att planerad tillsyn trängs undan. 4 av 10 Särskilt påverkade av detta är: • Hälsoskydd – klagomål på inomhusmiljö tar mycket tid, många obefogade men kräver handläggning. • Livsmedel – klagomål, matförgiftningar, RASFF, Rapid Alert System for Food and Feed (ett nätverk för att rapportera livsmedelsrisker), alkoholtillståndsremisser. • Miljöskydd – händelsestyrd tillsyn och olyckor (exempelvis oljeläckage). Detta får till följd att planerad och strategisk tillsyn riskerar att inte genomföras. Utöver ovan är utmaningar i verksamheten de närmaste åren också att utveckla myndighetssamverkan med staten, andra förvaltningar i kommunen samt miljöförvaltningar i grannkommuner för att motverka organiserad brottslighet inom exempelvis avfallsbranschen. Det finns också ett behov av att vidareutveckla arbete inom kris och beredskap, informationssäkerhet samt behov av tydligare processtyrning kring vattenförvaltning i kommunen för att nå EU:s vattendirektiv. 2.2 Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar Listan nedan innehåller åtgärder som avses genomföras under 2027 för att effektivisera och därmed frigöra medel Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen och skapa ett utvecklingsutrymme (tkr) Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) 1 100 Ökade intäkter inom myndighetsverksamheten Bibehållen Bibehållen 2 10 Automatiserade beslut Ökad Positiv 3 10 Löpande effektiviseringar Ökad Positiv Summa 120 1. Ökade intäkter inom myndighetsverksamheten Ett utvecklingsarbete pågår för att bättre kunna följa utvecklingen inom den intäktsfinansierade delen av verksamheten. Arbetet beräknas kunna innebära en möjlighet att öka intäkterna något jämfört med nuvarande nivå då det finns indikationer på att bland annat en del fasta avgifter baseras på schabloner för nedlagd tid som inte är uppdaterade utifrån nuvarande förhållanden. 2. Automatiserade beslut Förvaltningen bedömer att det i vissa enklare ärenden, som exempelvis anmälan om köldmedel går att automatisera processen och kommer undersöka om detta går att införa under 2027. Det skulle frigöra viss tid som går att använda till att i stället arbeta mer stödjande/informerande. Viss tid kommer ändå behöva läggas på ärenden genom att göra stickprover samt att det systemadministrativa arbetet troligtvis kommer öka. Största vinsten om vi lyckas genomföra detta är att sökanden får snabba beslut. För att genomföra åtgärden krävs initialt en större arbetsinsats som förutom vår egen kompetens kommer involvera kompetenser inom IT och juridik. 5 av 10 3. Löpande effektiviseringar Mindre effektiviseringsåtgärder fortgår löpande. Exempel på detta är olika processkartläggningar och införande av anvisningar och rutiner där det behövs. Användande av AI är ett annat exempel. Alla effektiviseringarna innebär inte ekonomiska besparingar men kan i stället innebära en smidigare process och upplevelse för sökande. Många digitaliseringslösningar genererar även kostnader och kan vara framtunga, dvs att vi först behöver ta en kostnadsökning för att besparingen skall komma längre fram. I vissa fall är detta en risk då vi inte riktigt kan förutse hur stor besparingen blir samt att det även är en risk att de förvaltande IT-kostnaderna ökar mer än förväntat. 2.3 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Inom planperioden 2027-2029 har nedanstående behov identifierats. Tabell 1 visar de ofinansierade utmaningarna som finns utifrån aktuell behovsutredning. Summan utgår från lönekostnader för de utökade behov som framgår av behovsutredningen, där vissa av tjänsterna delvis är intäktsfinansierade. Dessa ryms inte inom föreslagen ram och detta är behov som nämnden avser prioritera bort i kommande tillsynsplan för 2027 för att hålla ram. Längre ned i tabell 2 återfinns de föreslagna utvecklingsförslag och behov som finansieras via det utrymme som skapas genom åtgärdsförslagen under rubrik 2.2. Tabell 1: Ofinansierade utmaningar (tkr) - kommer bortprioriteras Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde Ofinansierade utmaningar 2027 2028 2029 Ambitionsnivå 2027 (2029) 1. Avlopp* 2600 800 1200 Ökad Positiv 2. Miljöskydd 400 400 400 Ökad Positiv 3. Naturvård 500 500 500 Ökad Positiv Summa 3500 1700 2100 *i ett scenario där nämnden får en ramökning på 2 600 tkr år 2027 kan 2027 års ram minskas med 1 800 tkr år 2028 för att sedan utifrån 2028 års ram återigen öka med 400 tkr 2029 där ramen sedan troligtvis kan stabiliseras. 1. Avlopp (ofinansierad utmaning) Området små avlopp står inför mycket stora utmaningar de kommande åren, framför allt på grund av långvarig underbemanning och kraftigt ökade krav enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning. Verksamheten har under flera år haft otillräckliga resurser, vilket lett till att tillsyn, prövning och uppföljning har blivit kraftigt eftersatta. Detta har resulterat i stora mängder ärenden och ett omfattande behov av både administrativt och operativt arbete. Den största förändringen är övergången till riskbaserad tillsyn, där kommunen förväntas gå från cirka 200 tillsynade avloppsanläggningar per år till omkring 570 årligen. Detta innebär en stor ökning av arbetsbelastningen och kommer samtidigt att leda till betydligt fler tillståndsansökningar från 2028 och framåt. Om kommunen väljer att göra en satsning för att nå upp till den ökade ambitionsnivån på tillsyn som Havs- och vattenmyndigheten 6 av 10 förespråkar kommer detta även att innebära kraftigt ökade tillsynsavgifter som kommer att påföras fastighetsägarna som innehar dessa avlopp. Vidare har brister i objektsregistret identifierats, vilket kräver ett omfattande administrativt arbete för att rätta och uppdatera informationen. Den nya avloppsmodulen i ärendesystemet innebär dessutom att varje ärende kräver mer tid för dokumentation och rapportering Utmaningarna förstärks av att många uppgifter tidigare behövt prioriteras bort, exempelvis uppföljning av bristfälliga anläggningar, större avloppsanläggningar och minireningsverk. Revideringen av avfallsföreskrifterna kan också leda till fler dispensansökningar, vilket ytterligare ökar belastningen. Sammanlagt behövs totalt över tio årsarbetskrafter, medan dagens tillgång endast är fyra tjänster. Enligt en omvärldsspaning är det inte bara Vänersborg som står inför denna utmaning utan situationen är likartad för de flesta kommuner i Sverige idag. Enligt behovsutredningen kommer det behövas mer anslagsfinansiering i början av planperioden medan avgiftsfinansieringen sedan ökar vilket innebär vid full finansiering 2027 minskar behovet med 1,8 miljoner 2028 för att sedan öka något igen 2029. 2. Miljöskydd inkl förorenade områden (ofinansierad utmaning) Tillsyn av miljöfarliga verksamheter syftar till att upptäcka och förebygga risker för miljön och människors hälsa. Exempel på sådant som granskas är utsläpp till mark, luft och vatten samt hantering av kemikalier och avfall. Med den aktuella budgetramen har kommunen inte bemanning för hela behovet. Det innebär prioriteringar i verksamheten. Tillsyn av ej anmälningspliktiga verksamheter kommer inte kunna utföras i tillräcklig omfattning. Tillsyn av ej anmälningspliktiga verksamheter ska utföras riskbaserad och med den kunskap som finns om befintliga verksamheter skulle tillsynen behöva öka. Detta dels utifrån miljöpåverkan, dels utifrån en samhällsnytta då det inom detta område finns organiserad brottslighet i verksamheter som förmodligen inte upptäcks på annat sätt än genom tillsyn. Med en budget inom tilldelad ram har nämnden heller inte rätt förutsättningar att nå regionala och lokala miljömål avseende förorenade områden. En utökning av ram med 400 tkr, som anges i tabell 1, skulle innebära möjlighet till en personalförstärkning med 0,7 årsarbetskraft utifrån behovsutredningen. 3. Naturvård (ofinansierad utmaning) Naturvårdsområdet präglas av flera stora utmaningar. Trots ett uppskattat behov på 2,6–2,8 årsarbetskrafter finns endast två tjänster tillgängliga, vilket innebär att verksamheten under flera år inte har kunnat hålla tempo med sina uppdrag. Detta har lett till hög arbetsbelastning, att arbetsuppgifter har ackumulerats och att förväntad nivå på naturvårdsarbetet riskerar att inte kunna upprätthållas. Kommunens naturvårdsstrategi (antagen av Kommunfullmäktige 2023) anger kommunens inriktning för det strategiska naturvårdsarbetet och beskriver kommunens roll i detta arbete. Det finns ett tydligt behov av att arbeta med naturvårdsstrategins prioriteringar, som 7 av 10 till exempel skyddad natur, ekosystemtjänster, blågrön infrastruktur och biologisk mångfald. Många av dessa åtgärder kan bedrivas som projekt som delfinansieras med statliga anslag (LONA, Lokala Naturvårdssatsningen och LOVA, Lokala vattenvårdsprojekt). Inom naturvård ingår även att bistå med kompetens i bygglov, förhandsbesked strandskyddsdispenser, detaljplaner och översiktsplanering liksom i kommunövergripande processer och vid information och rådgivning. Dessa uppdrag tar en stor andel av befintliga resurser i anspråk, vilket leder till att det strategiska naturvårdsarbetet riskerar att nedprioriteras och att det saknas resurser för att kunna söka bidragsmedel för naturvårdsprojekt. Risken är stor att kommunen inte kan leva upp till målen i naturvårdsstrategin, Agenda 2030 och de nationella miljökvalitetsmålen, då viktiga remisser, projekt och åtgärder inom vatten- och naturvården samt samordning kring förvaltning av kommunala naturområden riskerar att försenas eller bortprioriteras. Det finns också risk för sämre kvalitet eller förseningar i samhällsbyggnadsprocessen. Tjänsterna är anslagsfinansierade. En utökning av ram med 500 tkr skulle innebära möjlighet till en personalförstärkning med en årsarbetskraft, då det idag finns cirka 200 tkr budgeterat till konsultstöd för att stötta upp naturvårdsverksamheten. Tabell 2: Utvecklingsförslag (tkr) Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde Utvecklingsförslag 2027 2028 2029 Ambitionsnivå 2027 (2029) 4. Proaktiv tillsyn 70 80 90 Ökad Positiv Uppgradera 5. handläggningssystemet 40 40 40 Ökad Positiv 6. IT drift/Säkerhet 10 10 10 *Bibehållen Positiv Summa 120 130 140 4. Proaktiv tillsyn (Utvecklingsförslag) Vi vill skapa rörelse från kontrollerande/prövande till Stödjande/vägledande. Genom effektiviseringar vill vi frigöra tid som sedan kan läggas på att vägleda, informera och stödja våra invånare så att det är ännu lättare än idag att göra rätt från början. Exempel på detta är mer och bättre information på hemsida, informations- och dialogmöten, personliga möten med mera. 5. Uppgradera handläggningssystemet (Utvecklingsförslag) I förra årets konsekvensbeskrivning gavs utvecklingsförslaget att under 2026 titta på alternativa integrationer mot handläggningssystemet för att möjliggöra fler digitala lösningar. Som exempel skulle en e-tjänst med tvåvägskommunicering kunna effektivisera handläggningen och också upplevas smidigare för de flesta av våra kommuninvånare. Det är numera möjligt att bygga en lösning själva mellan den plattform kommunen använder för e-tjänster och vårt nuvarande handläggningssystem. Denna lösning skulle bli billigare men kräva mer investerad tid både från oss och IT-kontoret, både under införande och efteråt för att hela tiden se till att allt fungerar och uppdatera när det behövs. I dagsläget lutar det därför åt att investera i en uppgradering av nuvarande handläggningssystem med de tilläggstjänsterna innehållande de digitala lösningarna vi behöver. Investeringen avses göras ihop med Byggnadsnämnden. Total investeringskostnad på förvaltningen är cirka 500 tkr och den årliga förvaltningskostnaden är cirka 120 tkr. 8 av 10 Investeringen avses göras på Byggnadsnämnden, som har störst nytta av uppgraderingen. Miljönämndens årliga kostnad landar då in på cirka 40 tkr per år. Investeringen bedöms i sin tur leda till en effektivisering i form av frigjord tid 2028 och framåt. 6. IT drift/Säkerhet (Utvecklingsförslag) Posten avser Miljö och hälsoskyddsnämndens del i en ramökning för kommunens IT-kontor (totalt 2 300 tkr) enligt den fördelningsnyckel som finns för IT-kostnader i kommunen. Se kommunstyrelsens underlag för mer information. Bidrag till inriktningsmål och målvärden Nedan anges de inriktningsmål med tillhörande målvärden som Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska arbeta med utifrån förra årets mål och resursplan. Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått (Kolada) Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, 32,6 32,2 29,6 Samtliga andel (2024) (gul 2024) (riket 2024) • Inom ramen för det ordinarie arbetet är det viktigt att invånare och företag känner tillit till oss som myndighet. Verksamheterna arbetar för att, där det går, göra förflyttning från prövande/kontrollerande till stödjande/vägledande. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått (Kolada) Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nuläge 2026 2028 Nämnder Antal genomförda eller påbörjade 22 påbörjade Samtliga Samtliga SBN, KS, SOC, klimatlöften för kommunen eller uppfyllda antagna klimat- MHN av 24 klimatlöften är löften är påbörjade uppfyllda eller uppfyllda • Förvaltningen ansvarar för följande klimatlöfte som genomförs inom ramen för den ordinarie tillsynen: 7. Vi fokuserar på företagens klimatomställning i miljötillsyn. Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, Index, % 73 79 79 MHN, BN, KS, (2024) (grön 2024) (grön 2024) SOC, SBN • Förvaltningen arbetar aktivt med insiktsmätningens resultat och har ett omfattande och bra samarbete med näringslivskontoret. • Projektet tillväxt och tillsyn pågår 2026-2027 med syfte att stärka företagsklimatet i myndighetsutövningen. 9 av 10 Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 (HME) totalindex Samtliga (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,1 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen 8,8 % 8,5 % Samtliga (2025) Gul 2024 • Förvaltningen jobbar, likt övriga kommunen, med fokus på friskfaktorer inom arbetsmiljön. • Förvaltningen gör årligen en handlingsplan kopplat till medarbetarundersökningen för att öka HME. • Avseende sjukfrånvaron så ligger förvaltningen väldigt lågt och siktar på att bibehålla den nivån (3,8 % på förvaltningen 2025 inkl. byggnadsnämndens personal). • Då förvaltningen är liten sett till antalet medarbetare totalt i kommunen, bara cirka 1,5 % av de anställa i kommunen jobbar på förvaltningen, kommer nämndens bidrag till totalvärdet vara marginellt. 10 av 10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Miljö- och hälsoskyddsnämnden har Anvisad budgetram kommunens uppdrag att arbeta för Miljö- och hälsoskyddsnämndens efterlevnad av de lagar och förordningar budgetram 2027 fastställdes till 12 279 tkr. som rör miljö- och hälsoskydd, avlopp, Jämfört med budget 2026 har ramen livsmedel, tobak, strålskydd, animaliska minskats med 49 tkr för biprodukter och naturvård. Miljö- och inflationsuppräkning. hälsoskyddsnämndens insatser styrs till stor Då personalomkostnadspålägget sänks del av inkommande ärenden såsom justeras ramen ned med 16 tkr. Budget om 14 ansökningar, remisser, anmälningar och kla- tkr för tjänsterna film/foto/formgivning, har gomål. I nämndens verksamhet ingår också omfördelats till kommunstyrelsen. deltagande i utvecklingsarbete och framta- gande av översikt- och detaljplaner, program Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag och andra övergripande dokument. Nämn- Miljö- och hälsoskyddsnämndens den driver och deltar i olika projekt som ofta budgetförslag ligger inom ram. Beskrivning är nämndsöverskridande. av åtgärder och konsekvenser med presenterat budgetförslag beskrivs i separat 2. Inriktningsmål skrivelse. Nämnderna konkretiserar den övergripande styrningen med egna förväntade resultat Nämnden avser att eventuellt besluta om som speglar nämndens reglemente och visar indexhöjning av timtaxan i slutet av året för nämndens ambitioner avseende kvalitet och att täcka upp för generella kostnadsökningar. utveckling. Nämnderna fastställer sina förväntade resultat i respektive verksamhetsplan. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026* 2025 Statsbidrag 0,0 0,0 0,4 Övriga intäkter 6,2 5,4 5,3 Summa intäkter 6,2 5,4 5,7 Personalkostnader 15,8 14,7 14,2 Omkostnader 2,7 2,4 3,2 Avskrivningar/internränta 0,0 0,1 0,1 Summa kostnader 18,5 17,2 17,5 Nettokostnader 12,3 11,8 11,8 *Budget 2026 avser hur siffrorna såg ut i MRP beslutet i juni 2025. Del II - 9 Anteckningar - FSG Miljö- och byggnadsförvaltningen Datum: 2026-03-30 Närvarande Arbetsgivare: . Eddie Sandin, ordfiirande . Anneli Baard, sekreterare Arbetstagare: . Christoffer Sernert, Naturvetarna . Kajsa Wegberg, Vision 1. Samverkan kring Förvaltningens fiirslag till Mål och Resursplan (MRP) 2027-2029 De fackliga ställer sig enig till arbetsgivarens örslag gällande Byggnadsnämdens konsekvensbeskrivning ftir MRP men ställer sig oenig gällande Miljö- och Hälsonämndens konsekvensbeskrivning lor MRP och lämnar in en egen skrivelse som bifogas protokollet. Vid pennan: Justeras: Justeras: \ Anneli Baard Kajsa Wegberg Christoffer Sernert Synpunkter gättande dokument Konsekvensbeskrivning för Mitjö- och hätsoskyddsnämnden utifrån mål- och resursplanen. Kommunstyretsen har bestutat om anvisningar och ramar för arbetet med Måt- och resursplan för nämnderna för perioden 2027-2029. Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig titt budgetramen och konsekvenser av dessa åtgärder. Förvattningens tedningsgrupp har tagit fram en konsekvensanatys för mitjö- och hätsoskyddsnämndens budgetram. Nämndens arbete med pl,anerad tiLtsyn, strategiskt mitjöarbete och Lagstadgade krav har stora ofinansierade behov och personatbrist, särskitt inom avtopp, mitjöskydd och naturvård. På grund av detta behöver tittsynsområden och viktiga projekt prioriteras bort utifrån angiven budgetram. Ledningsgruppen bedömer att 120 tkr kan frigöras genom ökade intäkter, viss automatisering av ärendehandtäggning och töpande effektiviseringar. Frigjorda medeI föresl,ås användas för att utveckta automatiserad handtäggning, t ex i kötdmedieärenden. Automatiseringen skutle i sin tur frigöra arbetstid för personat och tiden kunna användas för så katl,ad proaktiv tittsyn, vil,ket entigt beskrivningen innebär information, vägtedning och diatogmöten i stättet för kontrolt och prövning. Ledningsgruppens utveckLingsförstag är att bedriva mer proaktiv til'tsyn (entigt beskrivning ovan), uppgradera handtäggningssystemet (vitket kräver mer tid för införande) och ta del av kommunens ramökning för lT-tjänster. Facktiga företrädare för Vision och Naturvetarna har samtat tjänstepersoner på Mitjö och hätsa för att gra nska l,ed n i ngsgru ppens konsekvensbeskrivni ng. Synpunkter från tjänstepersoner på Mitjö och hätsa Ledningsgruppen l,yfter återkommande att til,l,syn i större utsträckning ska bedrivas genom information och rådgivning i stätl,et för kontrott och prövning. Entigt vår bedömning saknar detta synsätt stöd i Mitjöbatken och Livsmedelstagen. Den titlsyn, kontrotl, och prövning som nämnden bedriver idag innehåtler en stor andel information och vägl,edning men i kombination med verifierande kontrotl och uppfötjning. Titl.synen innebär förebyggande arbete mot avviketser och ger förutsättningar för rättvisa förhåttanden metlan verksamhetsutövare för eftertevnad av tagstiftningens måt och intentioner. Regetbunden titl,syn teder genere[[t titt bättre eftertevnad av regetverk och färre awiketser. Mitjö och hätsa har fått bättre resuttat i NKI-undersökningar och tagstiftningens mål,uppfyttnad har förbättrats. Titlsyn kan även minska antatet klagomåt, vitket frigör tid i vår verksamhet. lnom exempetvis hätsoskydd inför man nu uppsökande titl.syn av bostadsverksamheter där måtet på sikt bedöms minska antatet ktagomåt från boenden. Entigt vår bedömning är det inte förenl,igt med Lagstiftningen att prioritera bort til,l.syns- och kontrottbesök etter prövning av anmätnings- och tittståndsärenden. Under rubriken Z.Z Åtgärder, ramanpassningar och effektiviseringar, punkt t Ökade intäkter inom myndighetsverksam heten, står det att det pågår ett utvecktingsarbete som beräknas kunna öka intäkterna btand annat vad gätter fasta avgifter baserade på schabtoner för nedl,agd tid som inte är uppdaterade utifrån nuvarande förhåttanden. Vi känner inte tiLL vitket utvecktingsarbete som åsyftas etter vitka fasta avgifter som avses. Utifrån att tedningsgruppen förespråkar mer information som detvis ersättning för til,tsyn ser vi risk för minskade intäkter. Under punkt 2 Automatiserade beslut står det att enkl,are ärenden, exempel,vis anmälan om kötdmedier går att automatisera och att det ska undersökas om det går att införa under 2027. Vi anser att försLaget har bristande faktaundertag för att bedöma om det går att automatisera i den utsträckning som antyds av ledningsgruppen. Endast enstaka ärenden i denna kategori är anmätningar. Den resurskrävande del,en är hantering av årtiga kontrottrapporter där uppgifter ska föras in i register. Förvisso kan det vara bra om detta går att automatisera med titthörande bekräftetsemeddel.anden titt operatörer men tikvät kommer många ärenden, med brister i angivna uppgifter, att behöva hanteras av handtäggare och särskitt i de fatt awiketser leder tiLt besl,ut om mitjösanktionsavgift. Vi ser sammantaget inte att automatisering [eder titt så stora tidsvinster som antyds av tedningsgruppen och vi anser att det är obesvarat hur intäkter kommer att påverkas. Probtemen som lyfts ivåra behovsutredningar är att resurser saknas för att bedriva titträcktig til,tsyn av objekt och områden. Ledningsgruppen förestår inte att effektiviseringar ska användas för att tägga resurserna på att utföra den til.tsynen viLket vi finner motsägetseful.l,t. Vidare drar vi stutsatsen att om frigjorda resurser i större utsträckning täggs på informationsarbete i stäLtet för titl.syn så kommer intäkterna att minska vitket leder titt yttertigare resursbrister. lnformation och rådgivning bedömer vi gå under anstagsfinansierad verksamhet. Vi är kritiska titl, att tedningsgruppen har tagit fram utveckl,ingsförsl.ag utan att stämma av förutsättningarna och konsekvenser med tjänstepersoner som besitter kompetens inom områdena. Utvecktingsförstagen riskerar därmed att inte uppfytta Lagstiftningens krav och att beräknade frigjorda resurser inte är realistiska. Samverkan FSG Utifrån ovanstående synpunkter från tjänstepersoner på Mitjö o häl,sa stäl,ter sig Vision och Naturvetarna oeniga til,t arbetsgivarens förstag titt ny titl,synsmetodik och hur resurser omhändertas på bästa sätt. 2026-03-30 ]^*ö{_ J_L Andrea Munkhammar Ode sa Wegberg Ordföra nde för Natu rvetarna Ombud förVision/ Mitjö och hätsa Från: Annalena Levin Till: Ewa Lundqvist Kopia: Anneli Guilotte; Lena Wendel Ärende: Re: Revisionens budget 2027 Datum: den 22 april 2026 17:58:06 Bilagor: image001.png image002.png Hej! Vi nöjer oss med oförändrad med indexhöjning Med vänlig hälsning, Annalena Levin Skickat från Outlook för iOS Från: Ewa Lundqvist <ewa.lundqvist@vanersborg.se> Skickat: onsdag, april 22, 2026 17:39 Till: Annalena Levin <annalena.levin@vanersborg.se> Ämne: Revisionens budget 2027 Hej! Tänkte bara höra med dig om du har några förslag till ändringar i revisionens budget 2027. I budget 2026 har de 1 931 tkr och i ramen för 2027 är de tilldelade 1 981 tkr. En uppräkning med inflationskompensation om 1,9 % förutom arvodena som de kommer få kompensation för när löneärendet är klart. Så frågan är om de nöjer sig med den tilldelade ramen eller om du tycker de ska ytterligare utökning? Jag skulle behöva få svar i början av nästa vecka hur du ser på detta eller om du vill lämna svar till Benny Augustsson direkt. Men som sagt vi behöver besked i början av nästa vecka, tack! ------------------------------ Med vänlig hälsning Ewa Lundqvist Budgetekonom Kommunstyrelseförvaltningen Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg Besöksadress: Sundsgatan 29 Telefon: 0521-72 11 55 E-post: ewa.lundqvist@vanersborg.se Hemsida: www.vanersborg.se Information om hur Vänersborgs kommun hanterar personuppgifter enligt GDPR: www.vanersborg.se/personuppgifter Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-27

Beslut KS §46 2026-02-25 Fastighetsinvesteringar för kommunstyrelsen 2027-2029 Beslut KN 2026-02-24 §15 Godkännande av fastighetsinvesteringar mål- och resursplan 2027-2029 Beslut BUN 2026-02-13 §14 Budget 2027 Mål- och resursplan 2027-2029 Fastighetsinvesteringar Beslut SOC-N §19 2026-02-26 Fastighetsinvesteringar inom socialnämnden 2027-2029 KS beslut 2026-01-28 §18 Lokalförsörjningsunderlag för åren 2027-2036 Bilagor Bilaga 1 - MRP 2027 Samhällsbyggnadsnämnden Bilaga 2 – Konsekvensbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen 2027-2029 Bilaga 3 – Konsekvensbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen investeringsplan 2027-2029 Bilaga 4 - Investeringsplan 2027-2029, gata, VA, RH, mm Bilaga 5 – Investeringsplan 2027-2029 fastighet, exploatering Bilaga 6- Investeringar Exploatering Bilaga 7- Investeringar GE Bilaga 8- Investeringar Hamn Bilaga 9- Investeringar VA Beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadsnämndens presidium. Förhandlingar i enlighet med MBL § 19 och §11 har genomförts. Alexandra Walker Tf administrativ chef Sändlista Kommunfullmäktige Ekonom Budgetekonom Ledningsteam Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering lv Projektnamn A till Lindås röda stugor Projektbeskrivning Projektet VA till Lindås röda stugor avser anslutning till kommunalt vatten och avlopp inför kommande fastighetsförsäljning och planeras vara färdigt under 2027. Eventuellt kompensation för kapitalkostnader kommer behövas tills till fastighetsförsäljning, då ansvaret först då går över till ny fastighetsägare. Hjälp text Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 20001 200~1 Investeringsinkomst ol ol Nettokostnad ~0 2 000 2 000 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn Brygga Fisktorget Kronogatan Projektbeskrivning Projektet Brygga Fisktorget/Kronogatan avser renovering av den befintliga träkonstruktionen. Projektet planeras vara färdigställt under 2027. Kompensation för kapitalkostnader samt driftskostnader kommer behöva sökas i MRP-processen 2028. Ifall kompensation uteblir kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom verksamhetens ansvarsområden. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 20001 2 00~1 Investeringsinkomst al 01 Nettokostnad 0 2 000 2 000 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 15 15 30 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 15 15 30 Avskrivningar ::~1 !~:I !!:I Intern ränta S:a kapitaltjänst al 250 ol 1401 1401 2sol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn Badbrygga Fredriksberg Projektbeskrivning Projektet Badbrygga Fredriksberg planeras genomförs efter bifall av medborgarförslag SEN 2024/319 och planeras vara färdigställas under 2027. Kompensation för kapitalkostnader samt driftskostnader kommer behöva sökas i MRP-processen 2028. Ifall kompensation uteblir kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom verksamhetens ansvarsområden. Hjälp text Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa 5 Investeringsutgift 0001 2 00~1 Investeringsinkomst 2 al Nettokostnad 0 2 000 01 2 000 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 10 10 20 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 10 10 20 Avskrivningar ,~:I ,~:I ::1 Intern ränta J S:a kapitaltjänst 250 ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 1351 1351 2101 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd I Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet I Expolatering Projektnamn IGrunnebo industriområde Projektbeskrivning Projektet Grunnebo industriområde avser exploatering av ett nytt industriområde genom utbyggnad av kommunalt VA. Projektet planeras vara färdigställas under 2027 under förutsättning att poteniell köpare är intresserad av att gå vidare med projektet. Kapitalkostnader och driftskostnader för underhåll kommer hanteras via taxekollektivet. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 25 000 15 0001 15 00~1 Investeringsinkomst ol ol Nettokostnad 25 000 15 000 15 000 Päverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 jsumma Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar 550 550 1100 Intern ränta 690 690 1380 S:a kapitaltjänst 0 1240 1240 2 480 ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn sikhall Projektbeskrivning Avser anläggning av en GC-stig vid Sikhall under förutsättningen att detaljplan vunnit laga kraft. Kompensation för kapitalkostnader och driftskostnader kommer sökas i MRP-processen 2029. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälp text Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram · Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa 5 Investeringsutgift 20001 2 00~1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad 0 2 000 2 000 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 150 150 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 150 150 Avskrivningar Intern ränta .!:I .!:I al al S:a kapitaltjänst ol ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt 2751 2751 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn Hamngatan Kvartersmark Projektbeskrivning Projektet avser ombyggnation av kvartersmark i ny detaljplan för Hamngatan och förväntas färdigställas under 2028. Kompensation för kapitalkostnader kommer behöva sökas i MRP-processen 2029. Ifall kompensation uteblir kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom verksamhetens ansvarsområden. Driftkostnader för underhåll och tillsyn bedöms rymmas inom befintlig budgetram. Hjälp text Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa 5 Investeringsutgift 40001 400:1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad 0 4000 4000 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 jsumma Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta J :::1 :::1 01 S:a kapitaltjänst 245 245 ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 2451 2451 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering Projektnamn lvargön pendelparkering Projektbeskrivning Anläggning av pandelparkering i Vargön på arrenderad mark. Förväntas färdigställas under 2027 om beslut fattas enligt tjänsteskrivelse. Ärende SBN 2025/335 lyfts för investeringsmedel samt kompensation av driftskostnader i form av undersökning, underhåll och kapitalkostnad. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa B Investeringsutgift 17501 175~1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad 0 1 750 1 750 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 1summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 155 155 155 465 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 155 155 155 465 Avskrivningar 350 350 350 1050 Intern ränta 48 48 48 144 S:a kapitaltjänst 398 398 398 1194 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering Projektnamn lskaven Öxnered parkering Projektbeskrivning Parkering vid stationläge enligt detaljplan Öxnered/Skaven. Projektet förväntas påbörjas sent 2026 och färdigställas under 2027. Kompensation för kapitalkostnader kommer behöva sökas i MRP-processen 2028. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Snöröjning, renhållning och gräsklippning tillkommer. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budzetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 4 000 40001 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 0 4 000 01 01 4 000 Påverkan pä ärliga drittkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 100 100 200 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 100 100 200 Avskrivningar 170 170 340 Intern ränta 140 140 280 S:a kapitaltjänst 0 310 310 620 ol 4101 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 820 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering Projektnamn !GC/personbilstunnel Skaven Öxnered Proiektbeskrivnina Medfinanseringsprojekt med Trafikverket. Tunnel krävs i samband med fortsatt exploatering av Skaven/Öxnered. Beslut medfinanserings- och samverkansavtal enligt KF 2026-02-18. Tunneln förväntas färdigställas sent 2027. Speciella redovisningsregler pga. avtal medför att kapitalkostnader uppstår redan i samband med avtalstecknande. Kompensation för kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2027. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Underhållskostnader kommer först när tunneln är färdigställd, dvs från 2028. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 41100 .I .I .I ~I Investeringsinkomst Nettokostnad 41100 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 10 10 20 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 10 10 20 Avskrivningar 1300 1650 1650 4600 Intern ränta 900 1150 1150 3 200 S:a kapitaltjänst 2 200 2 800 2 800 7 800 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 22001 28101 28101 78201 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering Projektnamn Anslutningsvägar till tunnel Skaven Öxnered Projektbeskrivning Avser byggnation av anslutningsvägar efter traffikverkets arbete med Tunnel. Kompensation för kapitalkostnader kommer behöva sökas i MRP-processen 2028 alternativt 2029. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Snöröjning och renhållning tillkommer. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 25001 25001 00~1 5 Investeringsinkomst ol Nettokostnad 0 2 500 2 500 5 000 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 jsumma Intäkter 0 Verksamhetskostnader 20 20 40 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 20 20 40 Avskrivningar 250 250 500 Intern ränta 140 140 280 S:a kapitaltjänst 0 390 390 780 ol s20I S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr. I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering IN Projektnamn orra Sanden Projektbeskrivning Exploatering av Norra Sanden där investering avser anlägganing av ställplatser, ny marina och gästhamn med tillhörande service. Projektet förväntas färdigställas under 2029. Kompensation för underhåll och kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2030. Ifall kompensation uteblir kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom verksamhetens ansvarsområden. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (t ex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 100 000 30 000 8 500 45 000 83 500 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 100 000 30 000 8 500 45000 83 500 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn sanden Södra Projektbeskrivning Exploatering av området Sanden, Södra. Anpassning sker till Trafikverkets stationsprojekt för ny anläggning kustbevakning och anpassning för kommande GC-bro melann Blåsut och Sanden. Projekttiden för projektetstäcker sig till 2040. Kapitalkostnader och driftskostnader får beräknas närmare färdigställande av projektet. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 30 000 30 000 15 400 75 400 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 30 000 30 000 15 400 75 400 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta J S:a kapitaltjänst 01 ol ol ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd I Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet I Expolatering Projektnamn IToppbeläggning Skaven Öxnered Projektbeskrivning Toppbeläggning av asfalt på exploaterat område Skaven Öxnered. Förväntas genomföras 2029. Toppbeläggning sker alltid ett par år efter att ett område har aktiverats då det dom första åren brukar vara tung trafik under tiden området etableras i samhället. Kompensation för kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2030. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälp text Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 35001 350~1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad 0 3 500 3 500 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd I Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet I Expolatering Projektnamn IToppbeläggning Trestad center Västra Projektbeskrivning Toppbeläggning av asfalt på exploaterat område Trestad center Västra. Förväntas genomföras 2029. Toppbeläggning sker alltid ett par år efter att ett område har aktiverats då det dom första åren brukar vara tung trafik under tiden området etableras i samhället. Kompensation för kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2030. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 35001 350~1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad ~0 3 500 3 500 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 1summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta J 01 S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn samhällsmast platåbergen Projektbeskrivning Beslut om ny samhällsmast enligt KF 2025-02-19 §16. Oklar framfart av projektet. Samhällsbyggnad anser att projektet inte går att genomföra under nuvarande förutsättningar. Projektägarskap och framdrift behöver utredas och fastslås av KDL. Driftskostnaderna kan först beräknas efter att besked tagits om projektets framdrift. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa ~I Investeringsutgift 14800 Investeringsinkomst Nettokostnad 14 800 01 al 01 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Expolatering I Projektnamn Brättevägen, Ska ven mot Edsvägen Projektbeskrivning Brättevägen är en förutsättning för pågående och framtida exploateringar. Fördröjningar i beslut av vägval har förskjutit tidplanen för projektet. I dagsläget finns ännu inget beslut om vägval (förväntas tas under 2026), vilket innebär att det är oklart om tilldelad investeringsbudget kommer räcka till samt vad driftskostnaderna kommer att bli. Driftskostnaderna kan först beräknas efter att besked tagits om projektets framdrift. Med största sannolikhet kommer kompensation för kapitalkostnad och underhåll behöva sökas vid framtida MRP-process. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 41000 21000 18 600 39 600 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 41000 21000 18 600 0 39 600 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 jsumma Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta J S:a kapitaltjänst 01 01 ol ol oi ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd I Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet I Gatuenheten Projektnamn IBrounderhåll Dalbobron Projektbeskrivning Renovering av Dalbobron. Förväntas färdigställas under 2026. Kompensation för kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2027. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budzetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa ~I Investeringsutgift 21650 Investeringsinkomst Nettokostnad 21650 01 01 01 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar 545 545 545 1635 Intern ränta 595 595 595 1 785 S:a kapitaltjänst 1140 1140 1140 3420 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 11401 11401 11401 34201 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten I Projektnamn Brounderhåll Residensbron Projektbeskrivning Renovering av Residensbron. Förväntas färdigställas under 2026. Kompensation för kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2027. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälp text Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift .I .I .I ~I Investeringsinkomst Nettokostnad 0 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar 165 165 165 495 Intern ränta 180 180 180 540 S:a kapitaltjänst 345 345 345 1035 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 3451 10351 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten IBro Projektnamn Hamnkanalen Projektbeskrivning Anläggning av GC-bro Hamngatan, kopplar ihop centrum med Sanden. Projektet planeras färdigställas sent 2027. Kompensation för kapitalkostnader kommer behöva sökas i MRP-processen 2028. Snöröjning och renhållning tillkommer. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 15 000 5 5001 55001 Investeringsinkomst -5 500 -5 50~: -5 50~: 01 01 Nettokostnad 9 500 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader so so 100 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 so so 100 Avskrivningar 0 240 240 480 Intern ränta 0 260 260 520 S:a kapitaltjänst 0 500 500 1000 ol ssol ssol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 11001 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten Projektnamn !Ge Granåsvägen, Stationsvägen till Kyrkan Projektbeskrivning Anläggning av GC-väg Granåsvägen, fram till Vargöns kryka för att förstärka cykelnätverket. Projektet pågår under 2028. Kapitalkostnader ryms genom att andra projekt blir avskrivna. Snöröjning och renhållning tillkommer. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 32001 320~1 Investeringsinkomst J 01 Nettokostnad 0 3 200 3 200 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 1summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 25 25 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 25 25 ~I ~I Avskrivningar 1:~1 1:~1 Intern ränta S:a kapitaltjänst 250 250 ol ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt 2751 2751 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten Projektnamn !Ge Karlbergsvägen Projektbeskrivning Anläggning av GC-väg Karlsbergsvägen, fram till Blåsutskolan för att förstärka cykelnätverket i skolområden. Projektet pågår under 2027. Kapitalkostnader ryms genom att andra projekt blir avskrivna. Snöröjning och renhållning tillkommer. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 25001 250~1 Investeringsinkomst 01 al Nettokostnad 0 2 500 2 500 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 25 25 50 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 25 25 50 Avskrivningar 0 125 125 250 Intern ränta 0 70 70 140 S:a kapitaltjänst 0 195 195 390 ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten Projektnamn !Ge Tegelbruksvägen Projektbeskrivning Anläggning av GC-väg Tegelbruksvägen, från Vinchgatan till Ankargatan. Projektet planeras till 2029. Driftskostnader i form av kapitalkostnader och underhåll förväntas först 2030. Kapitalkostnader ryms genom att andra projekt blir avskrivna. Snöröjning och renhållning tillkommer. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budzetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 19001 190~1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad 0 1900 1900 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten Projektnamn !Ge anslutning Järnvägsbron Projektbeskrivning Anläggning av GC-väg i anslutning till Järnvägsbron. Projektet planeras till 2029, men tidsplanen är väldigt osäker och kan komma att justeras framöver. Driftskostnader i form av kapitalkostnader och underhåll förväntas först 2030. Kapitalkostnader ryms genom att andra projekt blir avskrivna. Snöröjning och renhållning tillkommer. Prioriteringar i befintlig driftsbudget i avsaknad av ökad driftsbudget. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budzetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 50001 500~1 Investeringsinkomst .I 01 Nettokostnad 0 5 000 5 000 Påverkan pä ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 1summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a Nettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr I Nämnd Samhällsbyggnadsnämnden I Verksamhet Gatuenheten Projektnamn lcirkulationsplats Gropbrovägen till Tegelbruksvägen Projektbeskrivning Anläggning av cirkulationsplats Gropbrovägen till Tegelbruksvägen. Projektet planeras påbörjas 2029 och slutföras under 2030. Driftskostnader i form av kapitalkostnader förväntas först 2030. Cirkulationsplatsen upprättas på befintligt väg, vilket innebär att det inte bör bli ett utökad underhåll. Kapitalkostnader ryms genom att andra projekt blir avskrivna. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa § Investeringsutgift 6001 60~1 Investeringsinkomst 01 01 Nettokostnad 0 600 600 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 !summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd I Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet I Gatuenheten Projektnamn IKajstabilitet Hamngatan Projektbeskrivning Stabiliteringsåtgärder för Hamngatan som krävs till följd av framtagandet av Detaljplan för del av Hamngatan och Vassbotten 1:2. Projektet planeras påbörjas 2027 och slutföras under 2029. Driftskostnader i form av kapitalkostnader förväntas först 2030. Kompensation för kapitalkostnader kommer sökas i MRP-processen 2030. Ifall kompensation inte sker kommer prioriteringar i driftsbudget behöva göras som kommer ha negativ påverkan på övriga områden inom Gatuenhetens ansvarsområden. Hjälptext Kort beskrivning om projektet inkl projekttid Beskriv hur driftkostnaderna (tex fastighetskostnader och verksamhetskostnader) ryms inom tilldelad budgetram Totalt anslag 2027 2028 2029 !summa Investeringsutgift 25 500 8 500 8 500 8 500 25 500 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 25 500 8 500 8 500 8 500 25 500 Påverkan på ärliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 jsumma Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar Intern ränta S:a kapitaltjänst ol ol ol ol S:a N ettodriftskostnad/Intäkt ,Jn,eatermp•n4erlagfadi,fader/anlägping4t, Tkr .... Enligt senaste betalplan från 260303 från entreprenören så beräknas 45,8 + tilläggs budget 3,6 att arbetas upp under 2026. I december 2025 blev några arbeten försenade och skjöts över till 2026 varpå tilläggsbudget för dessa äskade på 3,6 mnkr. Dessa arbeten sattes igång i januari 2026. För 2027 så beräknas 11,5 mnkr att arbetas upp i samband med tillkommande ventilationsarbete Samhällsbyggnadsnämnden och garantier. Slutprognosen är 272 mnkr för projektet. -.Vf J t I Vänersborgs Kretslopp och vatten Projekt Skräcklan har gått från 255 mnkr till 272 mnkr i total budget inklusive byggherrekostnader I Skräcklans vattenverk och bidrag från myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Konsekvenserna av de tillkommande kostnaderna och förändringarna i projektet är omfattande. Tillkommande kostnader består av flera olika faktorer. Åtgärder för hantering av översvämningar och skyfall har ut• blivit en viktig och långsiktig investering för att säkerställa att vattenverket kan fungera effektivt ~11. b.YIP au 11uan ,a 111\rdin reolapknv, framtida under alla förhållanden. Ett av de mest betydande tillvalen är de säkerhetsåtgärder som vidtagits ,folknlbpibfN, iilkeJfletskycld och lllilllatpherb1 till följd av den rådande omvärldssituationen vilket innebär en högre skyddsnivå för både personal och anläggning, vilket minskar risken för säkerhetsincidenter. Mer processutrustning har lagts till för att säkerställa en ännu säkrare drift av vattenverket. Detta inkluderar även uppgradering av äldre el-utrustning som inte var med i den ursprungliga projekteringen. Internationella marknadsförhållanden har under projektets gång lett till en hastig prisökning på processutrustningfrån utländska leverantörer, vilket har påverkat de ursprungliga kalkylerna och index i projekteringsskedet Tefall. .... 2027 2028 2029 Jsumma 11,; 11,5 al o! ~ l_!,_5 2027. P~ojekt;t p~~er;s att ~ktiveras tilld;lå;2 De;a skulle-;edföra en ökad avskrivningskostnad ~m2~ 282ala2tjs.... mnkr för 2027 samt en intern räntekostnad på ca 2,5 mnkr. 0 KoV är just nu mitt uppe i årets taxeprocess inför 2027 efter att de ekonomiska ramarna satts. Beräknar 0 görs efter att avstämning skett kring projekten för att kartlägga vår bästa gissning kring färdigställande och 0 aktivering av investeringarna och därmed ökande kapitaltjänstkostnader. 0 01 01 01 0 KoV kan därmed inte fylla i rätt siffror i mallens andra del. VA och renhållningens budget sumerar alltid till noll. Nödvändiga investeringar innebär alltid nödvändiga taxehöjningarenlig självkostnadsprincipen. l I I 0 Att möta ovan angivna ökande kaitaltjänstkostnader för del av 2027 för endast detta projektet skulle I I I 0 innebära en taxeökning på ca 3 %. Som helårseffekt innebär de ökande kapitalkostnaderna för detta projekt 01 01 01 0 en taxehöjning om ca 9% 01 ol 01 0 derlag /astigheter/anläggningi i , Tkr Bedömning är att 2026 kommer 9 mnkr att gå åt, 2027 kommer 21,6 ..... mnkr och 2028 2,0 mnkr att förbrukas, total budget 36,5 (från början 25 i äskande) Samhällsbyggnadsnämnden - I I Vänersborgs Kretslopp och vatten I .,., nr I I Lågreservoar Brålanda fv ; NI 4ckai.a y rnenoar i Bdlaada är alkmindig dl den befindlg är volymmlisslgt for liten samt ·r placerad si 11tt den inte uppfyller llikerhetllkraven for vattenreaervoar. Telall ...... I 2027 I 2028 I 2029 !Summa I 2024 2025 2026 i 37,8 21,6 2,0 0 24 2,7 2,5 9,0 37,8 0 0 0 0 0 37,8 21,6 2,0 0 24 Plterlraa t11·1dip driftbetaader oeh hdlkter, kalkyl f' -7 I I la.- Proj;kt Lågreservo~r Bråla-nda har varit paus;t seda;2024 b;ro~de på- ~tt MNrlr 2027 2028 2029 detaljplanen för området inte färdigställs och beslutats. Projektering har ' J skett under 2024/2025 ! Arbetet med reservoaren planeras till 2027 /2028 och aktivering av projektet sker troligen till mitten av 2028. .I .I .I !1 Med dagens taxeunderlag beräknas detta projekt få en netårsertekt på va- i taxana motsvarande en höjning om ca 2% med dagens ekonomiska ramar. ~I - -- - - - - ---- - -- al al al 1 0 0 0 0 Investerinpml derlag Jastigheter/anliiggninga',-, Tkr .... Samhällsbyggnadsnämnden Vrt rtrt !Vänersborgs Kretslopp och vatten Pttl._._ f R eservoarer Skräcklan l'nJIII.T ...... anelatnåafl till projekt VV Skräcklan si skall de gamla resenoarena inom vattenverkets ,dde fllrayu f8T att säkerställa volym och skick fl>r framtiden. I I Tellllt. ..... [ 2027 2028 2029 !Summa 2026 16 ~ 161 1~ 16 :1 ol ~ 1~ WHDII pl lrlfpdriftkostaader och intikter, kalkyl Arbetet med reservoarerna vid vattenverket Skräcklan har påbörjats och beräknas pågå till och med 2028. Projektet är en fortsättning på projektet Skräcklan vattenverk och har aktualiserats efter en besiktning av de I I I Is-. befintliga, mycket gamla reservoarerna. Affedr 2021 2028 2029 ~ Med dagens taxeunderlag beräknas detta projekt få en helårseffekt på va-taxana motsvarande en höjning om ca 1,5 % med dagens ekonomiska ramar. I .I .I .I !I I ~I 01 01 01 ol ol ol 0 :erlag fastigheter/anliiggningar, Samhällsbyggnadsnämnden ! Vänersborgs Kretslopp och vatten fGasmotor bumotom'pA avloppeverllet behöver enitt1IS med ny. Upplaandliagsfdrfarandet ir iglng Ylrilmar20n,:kwffirtörfaraadetiq,phaodlin9tiDleveransavpsmotor Tlllali ... I 20271 202sl 2029lsumma I 2026 I 3,5 ~1 I :1 :1 :1 ~ - 20211 zozsl 20Z91s.w A,...lr projektet beräknas färdigställas under 2026 och kommer att tas med som direkt påverkande på taxans nivå tör 2027. Ensamt skulle detta projekt innebära en ökad kapitatjänstkostnad ll på ca 450 tkr. .I .I .I ,I ,I ,I :I o! o! o! oj Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nlmad Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhet Vänersborgs Kretslopp och vatten Projektnamn Centrifug Projektbeskrivning y hantering av slam på Holmängens avloppsreningsverk. Centrifug för att avvattna tprodukten slam i processen i avloppsreniogen. Totaltanslag 2027 2028 2029 [Summa 2 o,o 0 0 0,0 ~mat 0 o,o o,o 2 0 0 Påverkan pA årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avserlr 2027 2028 2029 ISamma ntäkter 0 iVerksamhetskostnader 0 'astighetskostnader 0 :ostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 rA.vskrlvningar 0 l1ntem rinta 0 !s:a kapitaltjänst 0 0 0 0 !S:a Nett~ 0 0 0 0 projektet beräknas färdigställas under 2026 och kommer att tas med som direkt påverkande på taxans nivå för 2027. Ensamt skulle detta projekt innebära en ökad kapitatjänstkostnad på ca 250 tkr. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nlmacl Samhällsbyggnadsnämnden Verklamhet Vänersborgs Kretslopp och vatten Projektnamn Avfallshantering landsbygden Projektbealtrlvniq :Renhålbring för landsbygden startas 2026 Totaltamlag 2027 2028 2029 Summa o,o o,o ~ . . . 0 0 ::1 0 .I o,o o,o JVettokoetmll 0 0 Piverkan pi Artiga driftkostnader och intäkter, kalkyl Awerlr 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 iVerksamhetskostnader 0 l?astigbetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 iAVlkrivningar 0 lntemrlnta 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a K~IIAtlkt 0 0 0 0 J Avfallshanterinngen för kommunens landsbygd ligger på entreprenad i dagsläget. From 261001 sköter KoV, renhållningsverket detta i egen regi. Totalt anslag för projektet för övertagandet är 10 mnkr. Dock kommer edast 8,5 mnkr att förbrukas till de 2 fyrfacksbilar som beställts och september. Då kostnaden för entreprenaden ersätts med hämtning i egen regi förväntas inte detta projekt få någon effekt på renhållningstaxan. Den del i denna omställning som berör omställning till FNI hanteras genom ersättning från Naturvårdsverket Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr :NlmDd Samhällsbyggnadsnämnden Verbamhet Vänersborgs Kretslopp och vatten Projektnamn Utbyggnation KP Projektbeskriml INytt omklädningsrum tör personalen på renhållningen for J>rojektet med utbyggnation av omklädningsrum skjuts fram och startas 2027 och ny budget äskas detta. ~ör 2026 så har tilläggsbudget begärts med 6,8 mnkr för kontor och garage som ej färdigställdes 2025 som planerat Totaltamlac 2027 2028 2029 Summa ... 111Vllt8dapatpft o,o 0 0 o,o ~ I ::1 0 kettolrolllud o,o 0 0 o,o flverkan pl lrUp driftkostnader och intäkter, kalkyl AVMrlr 2027 2028 2029 Smula ~r 0 iVerltsambetskostnader 0 l'astighettkostnader 0 J(ostnader som avg4r 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 !Avskrivningar 0 lnt'1'0 ränta 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 - - -- -- s:a- - - 0 0 0 0 ~ Utbyggnationen på Kretsloppsparken på Torpa var planerat att ske i två delar. Där kontor skulle ske 2025 men blev förskjutet till 2026, varpå tilläggsbudget om 7 mnkr begärdes. Denna byggnation pågår för fullt just nu och planeras vara klart till halvårskiftet. Just nu pågår förberedelser för upphandling av del 2 som avser omklädningsrum och garage. Prognosen är att av 2026 års budget om 8 mnkr kommer 2,0 mnkr att förbrukas till garage och resten kommer att skjutas över till 2027 via tilläggsbudget. Effekten av detta projekt på renhållsningstaxan beräknas bli ca 1 % höjning av taxan för 2028. ,.,.,..,.,anliigpingar, _laftSWi ....... lag .. ..... Förändrad avfallshanterin, ny lagstiftning 2024 innebär att insamling av Samhällsbyggnadsnämnden förpackningsmaterial skall ske fastighetsnära. Projektet skall vara klar 1 jan 2027. lvänersborgs Kretslopp och vatten 14 mnkr avser inköp av4-fackskärl för fni samt utkörningskostnaderför dessa. 1 renhållningsfordon för 3,5 rnnkr kommer belasta projektet 2026. Leverans och betalning Förändrad avfallshanterin är planerad i september 2026 enligt Niclas Janflod. Il inför 2026: (21 rnnkr beräknades kostnaden totalt bli ior 2026 (14 mnkr i mrp 2026 + tillaggsbudget 7 mnkr)) I mars 2026 är istället indikationen att endast 17,5 mnkr går åt, ett fordon motsvarande 3,5 mnkr kommer att levereras under 2027 istället varpå nytt äskande görs i MRP-processen ......... 2027 2028 2029 !Summa 2024 2025 2026 0,0 0,0 43,7 17,5 (14+3,5) o,o 0,0 De senaste årens förändringar i avfallslagstiftningen innebär att kommunerna successivt ...... har tagit över ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall från hushåll, med målet att allt sådant avfall ska samlas in tastighetsnära. Från den 1 januari 2024 ansvarar 1-.1-.1-.iil kommunerna för insamlingen av förpackningar från hushåll, antingen genom fastighetsnära insamling eller via lättillgängliga insamlingsplatser. Den 1 oktober 2025 infördes dessutom en tydlig definition av vad fastighetsnära insamling innebär: avfallet ska hämtas vid fastigheten eller, om det inte är möjligt, så nära som möjligt men högst 400 meter från fastighetsgränsen. Samma ändringar klargjorde också när undantag får göras. Slutligen blirfastighetsnära insamling obligatorisk från den 1 januari 2027, vilket innebär att förpackningar av papper, plast. metall och glas ska kunna lämnas direkt vid eller i anslutning till bostaden. Reformen syftar till att förenkla sorteringen för hushållen, skapa ett mer enhetligt system i heta landet och öka materialåtervinningen. Producentansvaret finns kvar, men kommunerna ansvarar för insamlingen och transporten till ol ol ol fil mottagningsplatser, medan producenterna finansierar och hanterar återvinningen. 0 0 0 0 Naturvårdsverkets ersättningar som betalas ut kvartalsvis är till för att säkerställa att kommunerna faktiskt kan genomföra den tastighetsnära insamlingen som lagstiftningen kräver. Genom föreskrifter om ersättning kompenseras kommunerna för de ökade kostnader som följer med att bygga ut och driva system för att hämta förpackningsavfall nära fastigheterna. Eftersom kommunerna på kort tid måste skapa en fungerande infrastruktur för insamling av förpackningar, matavfall och restavfall något som Naturvårdsverket beskriver som ett omfattande och resurskrävande arbete blir ersättningarna ett nödvändigt ekonomiskt stöd för att reformen ska vara möjlig att genomföra i praktiken. Projektet har inte haft någon påverkan på renhållningstaxans nivå ga av ersättningarna från NV. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, 1 kr Nimacl Samhällsbyggnadsnämnden Verbambet Vänersborgs Kretslopp och vatten Projektnamn Dagvattenanläggning Nordkroken Projektbeskrhning Totaltamlag 2027 2028 2029 Summa .... ~ 0 ,I tavNleriapJakomat I 0 l!iettobltud 0 0 0 0 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Anerlr 2027 2028 2029 Samma Jntikter 0 ~erksamhetskostnader 0 Fastighets kostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 rAvskrivningar 0 Jntemränta 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftlkoata/lntikt 0 0 0 0 r I Projektledare Stefan Tobiasson räknar på storlek av nya äskanden för projektet inför MRP 2027-2029. 2026 kommer KoVendast ha kostnader i projektet kopplade till Lantmäteriets fortsatta arbete samt för jurist för domstolsprocessen, till en uppskattad nivå likt den vi haft under 2025 ca 500 tkr. Troligen ingen byggstart under 2026 och övriga medel för 2026 kommer inte att förbrukas. Just nu ligger beslut om rättigheter för ledningsdragning samt ersättningsnivåertill markägare hos det statliga Lantmäteriet. Vi väntar på deras beslut om verkställighet enligt den föreslagna ledningsdragningen för området. Vi vet ännu inte om byggnationen kommer att godkännas. Erhåller vi verkställighet från det statliga Lantmäteriet under 2026 (de hade som målsättning att leverera ledningsrätt under våren 2024 vilket ännu inte erhållits) så ska det därefter skickas in en ansökan om vattenverksamhettill Mark och miljödomstolen, hur lång tid detta tar vet vi ännu inte. Hela förfarandet kring projektet redovisas löpande till Länsstyrelsen som förelagt kommunen om att lösa dagvattenfrågan för det specifika området. Inför MRP 2027-2029 äskas nya medel efter ny projektering beroende på Lantmäteriets svar. Förvaltningens förslag till MRP 2027-2029 Fastighetsinvesteringar NotVerksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:aPågår Ja/nej - Barnomsorg och grundskola: 1Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar 25/01-28/12 47,6 7,6 41,0 48,6Nej 2Förskola/skola, verksamhetsanpassning 27/01-29/12 9,0 3,0 3,0 3,0 9,0Ja 3Förskole- och skolgårdar 26/01-27/12 9,0 3,0 3,0 3,0 9,0Ja 4Öxnereds förskola, nybyggnad 26/01-27/12 60,7 17,0 17,0Ja S:a Utgifter 30,6 47,0 6,0 83,6 NotKommentarer till fastighetsinvesteringar barnomsorg och grundskola 1Nybyggnation av idrottshall Mariedalskolan 2Medel för av BUN beslutade verksamhetsanpassningar av pågående verksamheter 3Medel för av BUN beslutade verksamhetsanpassningar av pedagogisk utemiljö 4Nybyggnation av Öxnereds förskola NotVerksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:aPågår Ja/nej - Kultur- och fritidsfastigheter: 5Hallevi IP 27/01-28/12 6,5 0,0 2,0 4,5 6,5Nej 6B-hus Sportcentrum 24/01-28/05 81,0 25,0 3,0 28,0Ja 7Mötesplats unga, Torpa 25/01-27-12 54,0 22,2 22,2Ja 8Brätte ishall 25/01-27/12 17,5 0,0 17,0 17,0Nej 9Gymmixhallen 29/01-29-12 10,0 10,0 10,0Nej 10Frendevi 27/01-27/12 3,0 3,0 3,0Nej 11Vänersvallen Lilla Vallen, konstgräs 28/01-28/12 8,0 8,0 8,0Nej 12Sörbyvallen 28/01-28/12 4,5 4,5 4,5Nej 13Brätte ridskola 28/01-28/12 8,0 8,0 8,0Nej 14Boteredsvallen 29/01-29/12 1,0 1,0 1,0Nej 15Idrottshuset, läktare 27/01-27/12 1,5 0,0 1,5 1,5Nej 16Kulturhuset, teatern 28/01-28/12 1,5 1,5 1,5Nej 17Brålandabadet 26/01-27/12 3,0 0,0 1,5 1,5Nej S:a Utgifter 50,2 47,0 15,5 112,7 NotKommentarer till fastighetsinvesteringar kultur och fritid 5Hallevi IP, utbyte av konstgräs samt kringliggande logistik 6Underhållsåtgärder omklädningsrum WC mm. Renovering och viss ombyggnation 7Mötesplats unga, Torpa inklusive skyddsrum, fritidsbank, solceller samt utemiljö 8Verksamhetsanpassning med betongpist och energioptimering. 9Verksamhetsanpassning - utbyggnad. Saknar tillräckligt stora ytor. 10Verksamhetsanpassning utbyte av konstgräs samt kringliggande logistik 11Verksamhetsanpassning konstgräs samt kringliggande logistik 12Verksamhetsanpassning utbyte av konstgräs samt kringliggande logistik 13Omklädningsrum, samlingslokal/cafeteria 14Dränering 15Verksamhetsanpassning 16Renvoering av stolar i teater 17Renoveringsåtgärder utomhusbassäng Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:aPågår Ja/nej Not - Fastigheter socialförvaltningen, omsorg om funktionshindrade: 18Boende socialpsykiatri, 8 platser 27/01-28/12 24,0 10,0 14,0 24,0Ja 19Boende LSS, 5 platser, Lindås 27/01-29/12 24,0 0,0 0,0 0,0 0,0Nej 20Serviceboende LSS, 8 platser 28/01-30/12 25,0 1,0 10,0 11,0Nej 21Lindgården 28/01-30/12 124,0 4,0 60,0 64,0Nej S:a Utgifter 10,0 19,0 70,0 99,0 NotKommentarer till fastighetsinvesteringar omsorg om funktionshindrade 18Boende socialpsykiatri, 8 platser 19Boende LSS, 5 platser Lindås 20Serviceboende LSS, 8 platser 21Lindgården, dagligverksamhet LSS Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:aPågår Ja/nej Not - Fastigheter samhällsbyggnadsförvaltningen: 22Investeringsunderhåll (komponentavskrivning) 27/01 - 29/12 44,2 51,6 52,1 147,9 Ja 23Myndighetskrav 27/01 - 29/12 4,0 4,0 4,0 12,0 Ja 24Brålandabadet 27/01 - 27/12 0,0 1,0 1,0 Nej 25Hållbarhet och energioptimering 27/01 - 29/12 4,0 4,0 4,0 12,0 Ja 26Verksamhetsanpassningar 27/01 - 29/12 3,0 3,0 3,0 9,0 Ja 27Dyrehög 27/01 - 27/12 8 8,0 8,0 Ja 28Dyrehög 28/01 - 29/12 6 3,0 3,0 6,0 Nej 29Torget Vänersborg 29/01 - 29/12 2 2,0 2,0 Nej S:a Utgifter 63,2 66,6 68,1 197,9 NotFörklaringar fastigheter samhällsbyggnadsförvaltningen 22Investeringsunderhåll som utförs efter framtagen plan. 23Avsatta medel för tvingande åtgärder 24Underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet enligt lokalförsörjningsunderlaget 25Energisparåtgärder samt övergång till mer hållbara lösningar 26Avsatta medel för verksamhetsanpassningar inom samhällsbyggnad 27Anpassning till räddningstjänst enligt KS 2025/89 28Shb anpassningar av verksamhet, byte värmekälla samt redundanslösningar 29Ny och robustare offentlig toalett. S:a fastighetsinvesteringar, mnkr 154,0 179,6 159,6 493,2 Exploateringsbudget NotVerksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:aPågår Ja/nej 30Brättevägen, Skaven mot Edsvägen 20/09-28/12 41,0 0,0 21,0 18,6 39,6Nej 31Toppbeläggning Trestad center Västra 29/01-29/12 3,5 3,5 3,5Nej 32GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered* 22/01-27/12 41,1 0,0Ja 33Anslutning- och genomfartsvägar till Tunnel Skaven/Öxnered 27/06-28/12 6,0 3,5 2,5 6,0Ja 34Sanden, Södra 24/01-40/12 utreds 10,0 50,0 15,4 75,4Ja 35Markinköp 27/01 - 29/12 30,0 0,0 10,0 10,0 20,0Nej 36Grunnebo industriområde 22/01-27/12 25,0 7,5 7,5 15,0Nej 37Sikhall 28/01-28/12 2,0 2,0 2,0Nej 38Norra Sanden 25/01-29/12 100,0 0,0 38,5 45,0 83,5Nej 39Hamngatan Kvartersmark 28/01-28/12 4,0 4,0 4,0Nej 40Samhällsmast på platåbergen** 25/02-26/12 14,8 0,0 14,8 14,8Nej 41Badbrygga Fredriksberg 27/01-27/12 2,0 0,0 2,0 2,0Nej 42Vargön pendelparkering 27/01-27/12 1,8 1,8 1,8Nej 43VA till Lindås röda stugor 27/01-27/12 2,0 0,0 2,0 2,0Nej 44Skaven/Öxnered parkering 26/01-27/12 5,0 4,0 4,0Ja 45Brygga Fisktorget/Kronogatan 27/01-27/12 2,0 0,0 0,0Nej 46Toppbeläggning Skaven/Öxnered 29/01-29/12 3,5 3,5 3,5Nej S:a Utgifter 22,8 156,3 98,0 277,1 NotKommentarer till exploateringsbudgeten: 30Vägen är en förutsättning för pågående och framtida exploateringar. Budget har räknats upp till följd av fördröjning och prisökningar, Indexerat 2025. 31Toppbeläggning av nytt industriområde, Trestad Center 32Medfinansieringsprojekt med Trafikverket. Tunnel krävs med tanke på utbyggnad av bostäder på Skaven/Öxnered Trafikverket har aviserat om kostnadsökning på 5 mnkr år 2027 till följd av transportering av överskottsmassor *Beslut medfinansierings- och samverkansavtal enligt KF 2026-02-18. Ärende på väg till fullmäktige 22:a april som innebär att investeringsbudget flyttas till 2026 i enlighet med redovisningsregler. Trafikverket genomför produktion av tunneln under 2027. Kommunen har gjort avsättning 2026 för att medfinansiera projektet, därav inget investeringsbelopp 2027. 33Avser byggnation av anslutningsvägar efter trafikverkets arbete. Projektering för dessa är redan utförda i tidigare projekt. Exploatering av området Sanden, Södra. Preliminär prognos med uppdaterade förutsättningar och tidsram. 34 Anpassning till Trafikverkets stationsprojekt. 35Förvärv av fastigheter för kommunens fortsatta exploatering och utveckling. 36Exploatering av nytt industriområde, avser utbyggnad av VA. Besked från extern aktör är avgörande för projektets framfart. 37Uppstart utveckling Sikhall efter detaljplan vunnit laga kraft. Exploatering av Norra Sanden. Kostnader avser anläggande av ställplatser, ny marina och gästhamn med tillhörande service. 38 Totalanslag ökats med 15,0 mnkr efter ny kalkyl. 39Ombyggnation av kvartersmark i ny detaljplan för Hamngatan. 40Beslut om ny samhällsmast enligt KF 2025-02-19 §16. **Projektägarskap och framdrift behöver utredas. 41Bifall av medborgarförslag SBN 2024/319 42Anläggning av pendelparkering vid stationsläge 43Anslutning till kommunalt VA inför försäljning av fastigheter 44Parkering vid stationläge enligt detaljplan Öxnered/Skaven 45Renovering av befintlig träkonstruktion 46Toppbeläggning av nytt område, Skaven/Önxnered Verksamhet/Projekt 2027 2028 2029 S:a Summa utgifter gata och park 29,0 43,0 36,0 108,0 Summa utgifter VA 107,5 58,5 51,5 217,5 Summa utgifter renhållning 8,5 5,0 5,0 18,5 Summa utgifter övrigt 5,5 5,9 5,5 16,9 Summa industri och hamn 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa fastighetsinvesteringar 154,0 179,6 159,6 493,2 Summa exploateringsbudget 22,8 156,3 98,0 277,1 SUMMA 327,3 448,3 355,6 1 131,2 Förvaltningens förslag till MRP 2027-2029 Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Gator och vägar 1 Belysningsprojekt 25/01-27/12 5,8 5,0 2,0 12,8 Ja 2 Gatuarbete i samband med va-sanering 25/01-27/12 4,0 4,0 4,0 12,0 Ja 3 Diverse trafikåtgärder 25/01-27/12 1,0 1,0 0,7 2,7 Ja 4 Utredning/förprojektering 25/01-27/12 0,3 0,3 0,3 0,9 Ja 5 Beläggn.underhåll f.d. drift 25/01-27/12 11,0 11,0 11,0 33,0 Ja 6 Platsutveckling 25/01-27/12 0,5 0,5 0,5 1,5 Ja 7 Bro hamnkanalen 25/01-27/12 15,0 5,5 5,5 Ja 8 Statsbidrag Bro hamnkanalen 25/01-27/12 -5,5 -5,5 -5,5 Ja 9 Kajstabilitet Hamngatan 27/01-29/12 25,5 4,0 13,0 8,5 25,5 Nej 10 Cirkulationsplats Gropbrov. Tegelbruksv. 29/01-30/12 8,1 0,6 0,6 Nej S:a Utgifter 26,6 34,8 27,6 89,0 Kommentarer till investeringar i gator och vägar Kostnader för belysningsprojekt. Utbyte av äldre energikrävande armaturer mot LED. Sparar driftspengar samt ett måste pga 1 produktionsstopp av Natriumlampor. Kostnader för gatuarbete i samband med VA-sanering. Budget för att i samband med grävning för VA kunna gå med och belägga 2 gator och angränsande väganläggningar. Kostnader för diverse mindre projekt som uppkommer under året för att öka trafiksäkerheten, exempel på åtgärder GC-vägar, 3 trafiksignaler, farthinder. 4 Tidig projektering för nästkommande års investeringsprojekt, se not 11-14 samt 15-18. 5 Beläggningsunderhåll, för att kunna underhålla kommunens gatukapital. 6 Investering i tätorter som utvecklar stadsmiljön och möjliggör medfinansiering av statligt projekt 7 Nybyggnation av gång- och cykelbro. Binder ihop Sanden och Sundsgatan. 8 Statsbidrag bro hamnkanalen, med förutsättning att motprestationer beviljas av Trafikverket 9 Stabiliseringsåtgärder av Hamngatan efter genomförd geoteknisk utredning. 10 Cirkulationsplats Gropbrovägen till Tegelbruksvägen Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Kollektivtrafikåtgärder 11 Bhpl Fabriksgatan vid Änggatan 0,6 0,6 Nej 12 Bhpl Marierovägen vid Hedmanstorget 0,3 0,3 Nej 13 Bhpl Granåsvägen vid Helenebergsvägen 0,5 0,5 Nej 14 Bhpl Granåsvägen vid Kyrkan 0,5 0,5 Nej S:a Utgifter 0,9 1,0 0,0 1,9 Kommentarer till investeringar i kollektivtrafikåtgärder 11-14 Kollektivtrafikåtgärder. Tillgänglighetsanpassning, Det innebär att vi bygger om hållplatsen så det går att komma ombord på bussen med tex. en rullstol. Säkerheten för de som står på busshållplatsen förbättras också avsevärt. Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Cykelbefrämjande åtgärder 15 GC Karlsbergsvägen 27/01-27/12 2,5 0,0 2,5 2,5 Nej 16 GC Granåsvägen, Stationsvägen till Kyrkan 28/01-28/12 3,2 3,2 3,2 Nej 17 GC Tegelbruksvägen, Vinchg. till Ankarg. 29/01-29/12 1,9 1,9 1,9 Nej 18 GC anslutning järnvägsbron 29/01-29/12 5,0 5,0 5,0 Nej S:a Utgifter 0,0 5,7 6,9 12,6 Not Kommentarer till investeringar i cykelbefrämjande åtgärder 15-18 Åtgärder för att främja cykelåkning Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Parkverksamhet 19 Grönytor, lekplatser, parker m.m. 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 Nej S:a Utgifter 1,5 1,5 1,5 4,5 Kommentarer till investeringar i parkverksamhet 19 Investering i lekplatser, parker och aktivitetsytor. 2027 är planen att rusta upp en eller två lekplatser på Onsjö. Det mesta är leverantör/entreprenad kostnader Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej VA-verksamhet 20 Säkerhetsarbete enligt EU-direktiv 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 nej 21 Skräcklans vattenverk 22/01-27/12 272,0 11,5 11,5 ja 22 Ombyggn. på vatten- och avloppsverken 27/01-29/12 3,0 3,0 3,0 9,0 nej 23 Lågreservoar Brålanda 23/01-27/12 37,5 21,5 2,0 23,5 ja 24 Säkerhetsarbete avloppsrening 27/01-29/12 1,0 1,0 0,5 2,5 nej 25 Digitala vattenmätare 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 ja 26 Nya serviser 27/01-29/12 2,0 2,0 2,0 6,0 nej 27 Dagvattenanläggningar 27/01-29/12 3,0 3,0 3,0 9,0 ja 28 Saneringar enligt Blåplan 27/01-29/12 40,0 40,0 40,0 120,0 ja 29 Dagvattenanläggning Nordkroken 23/01-28/12 11,8 4,5 4,5 9,0 ja 30 Resevoarer Skräcklan 26/01-27/12 32,0 16,0 16,0 ja 31 Utbyggnadsplan VA, projektering 3 områden 27/01-27/12 2,0 2 2,0 nej S:a Utgifter 107,5 58,5 51,5 217,5 Kommentarer till investeringar i VA-verksamhet 20 Åtgärder för att uppfylla krav enligt säkerhetsskyddslagen och cybersäkerhetslägen. 21 Byggnation startat i juni 2023. Arbetet beräknas pågå till och med 2027 enligt beslutad totalbudget. Totalt anslag 272 mnkr 22 Byte av pumpstation, renovering av byggnader, ny processutrustning Ny reservoar i Brålanda. Fördyring enligt ny kalkyl och tillkommande reservkraftverk och nya pumpar. Bedömning är att 2026 är 23 att 9 mnkr kommer att gå åt. 2027 kommer 21,5 mnkr att förbrukas och 2028 2,0 mnkr. Totalt beräknas då projektet landa på 37,7 inkl egna byggherrekostnader 24 5 pumpstationer behöver uppgraderas pga gammalt styrsystem där det saknas reservdelar. 25 Fjärravlästa läcksökande, larmande vattenmätare, antenner för avläsning behöver kopletteras för bättre radiotäckning. 26 Avser ledningsförläggning till nya större fastigheter. 27 Kostnader sammanhängande med ny dagvattenplan 28 Förnyelse av ledningsnätet enligt saneringsplan. Krav i miljötillstånd samt från tillsynsmyndighet. Dagvattenanläggning Nordkroken. Lagkrav och föreläggande från länsstyrelsen. Utfallet 2026 beräknas bli endast 1,2 mnkr. 29 Byggnationskostnad beräknad till totalt 9 mnkr fördelat på 2027 och 2028 Nya reservoarer vid Skräcklans vattenverk, för att säkertställa kapacitet som krävs för en stabil vattenförsörjning. Arbetet med 30 reservoarerna har inletts och alla indikationer visar att medlen kommer att arbetas upp både 2026 och 2027. Samma entreprenör som för projekt Skräcklans vattenverk. Tight projektuppföljning stärker antagandet om förbrukad budget för åren. Särskilt under perioder av hög efterfrågan eller nödsituationer som torka och översvämningar. Projektering. Ny plan för utbygnad av kommunalt va är antagen. Områdena som pekas ut är Önafors, Floget, Kristinelund. 31 Kostanden för respektive område skall utredas innan tidsplan och prioriteringsordning för utbyggnad föreslås och äskande kan göras. Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Renhållningsverksamhet 32 Utrustning och inventarier 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 nej 33 Fordon/maskiner 27/01-29/12 3,5 3,5 3,5 10,5 nej 34 Förändrad avfallshantering 24/01-27/12 65,0 3,5 3,5 Ja S:a Utgifter 8,5 5,0 5,0 18,5 Kommentarer till investeringar i Renhållningsverksamhet 32 Avfallsbehållare, maskinredskap 33 Renhållningsfordon 34 Förändrad avfallshantering enligt lag innebär inköp av ett fordon för att hantera fastighetsnära insamling. Insamling av förpackningar. För 2027 planeras det för ytterliggare 1 fordon kopplat till FNI. Ingår i totalt ursprungligt anslag. Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Gatuenheten/Tekniska 35 Fordon och maskiner 27/01-29/12 4,1 4,1 4,1 12,3 Nej 36 Inventarier 27/01-29/12 0,4 0,4 Nej S:a Utgifter 4,1 4,5 4,1 12,7 Kommentarer till investeringar för Gatuenheten/Tekniska 35 Utbyte och uppdatering av maskinpark För 2027 planeras bland annat inköp av lastmaskin, lätt lastbil samt redskapsbärare. 36 Leasingåtertag av mätutrustning. Återinvestering var tredje år. Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Kostenheten 37 Köksutrustning/kontorsmöbler 27/01-29/12 1,0 1,0 1,0 3,0 Ja S:a Utgifter 1,0 1,0 1,0 3,0 Kommentarer till investeringar för Gatuenheten/Tekniska 37 Utbyte av utrustning som löpande slits ut Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Pågår Ja/Nej Serviceenheten 38 Maskiner, inventarier 27/01-29/12 0,4 0,4 0,4 1,2 Ja S:a Utgifter 0,4 0,4 0,4 1,2 Kommentarer till investeringar för Kostenheten och Serviceenheten 38 Kontinuerligt utbyte och förnyande av lokalvårdsutrustning. Konsekvensbeskrivning 2027-2029 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 av 11 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027-2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen går in i planperioden 2027–2029 med ett samlat läge präglat av kraftigt ökade kostnader, växande underhållsskuld och stigande krav på säkerhet och beredskap. Energi-, material- och entreprenadpriser fortsätter att öka, liksom kostnader kopplade till el, fjärrvärme och nätavgifter, vilket redan idag innebär att driftmedel behöver omfördelas från planerat underhåll till att hantera löpande prisökningar. Samtidigt visar genomgången av fastighets-, gata- och VA att underhållsskulden är betydande och att flera kritiska anläggningar, såsom kajen vid Hamngatan, reservoarer och anläggningar vid Holmängen kräver omfattande reinvesteringar för att undvika akuta driftstörningar och ökade följdkostnader. Utöver detta tillkommer nya krav från lagstiftning, där kommunen behöver stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid kriser och samtidigt möta ökade krav på energieffektivisering. Det innebär nya behov av samlingsplatser, reservkraft, beredskapslager och investeringar i energieffektiv teknik, vilket i nuläget inte ryms inom ram. Om inga extra medel tillförs behöver förvaltningen vidta flera åtgärder som kommer att påverka både servicegrad och långsiktig hållbarhet. Detta innebär bland annat att ytterligare planerat underhåll måste skjutas på framtiden, med växande risk för dyrare akuta åtgärder och försämrad funktion i kommunens fastigheter och anläggningar. Det kan också kräva fortsatta avstängningar av gator och kajer, reducerad takt i energieffektiviseringsåtgärder såsom LED‑belysning, senarelagda detaljplaner och utredningar inom exploatering samt en begränsad förmåga att genomföra nödvändiga investeringar i VA‑system, reningsverk och dagvattenanläggningar. Även verksamheter som kostenheten påverkas genom ökade priser per måltid eller minskad kvalitet vid fortsatt ökande kostnader från beredskapslager och stigande livsmedelskostnader. Sammanfattningsvis står förvaltningen inför en situation där uteblivna resursförstärkningar kommer att kräva omfattande nedväxling av ambitionsnivå, ökade risker i samhällsviktiga funktioner och större ekonomiska konsekvenser på sikt. För att upprätthålla tillförlitlig service, robust infrastruktur och regelefterlevnad behöver de kommande åren präglas av tydliga prioriteringar eller tillförda medel som gör det möjligt att möta de ökande kraven på ett hållbart sätt. 2 av 11 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 Samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2027 fastställs till 113 270 tkr. Jämfört med budget 2026 har följande justeringar gjorts: Inflationskompensationen ökar ramen med 512 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 102 tkr. Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårsanslaget i budget 2026 om 6 000 tkr för exploaterings- och saneringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs- anslaget i budget 2026 för tomhyra av Norra skolan om 1 900 tkr kvarstår även under 2027. En ramjustering för film/foto/form-givning sänker ramen med 123 tkr, eftersom den budgeten flyttas till kommunstyrelsen. 2. Utmaningar, Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar samt Konsekvenser 2.1 Utmaningar Samhällsbyggnadsförvaltningen står inför en period med ökade kostnader, stora reinvesteringsbehov och växande krav på robusthet. Energipriser, materialkostnader och entreprenadpriser fortsätter att stiga, vilket redan idag tränger undan planerat underhåll och gör att akuta åtgärder riskerar att öka ytterligare. Samtidigt är underhållsskulden betydande inom både fastigheter, gator och VA-anläggningar, där flera objekt, såsom till exempel kajen vid Hamngatan och lågreservoaren i Brålanda, vilka samtliga kräver omfattande insatser för att undvika driftstörningar och ökade kostnader på sikt. Även inom kostenheten har man svårt att bedöma de framtida prisnivåerna på grund av det osäkra omvärldsläget. Utöver detta skärps kraven på beredskap och energiprestanda genom ny lagstiftning och EU- direktiv, vilket medför ytterligare behov av investeringar i samlingsplatser, reservkraft, energieffektivisering och krisberedskapslager. Exploateringsverksamheten påverkas samtidigt av låga intäkter och projekt som är direkt beroende av kommunala investeringar för att möjliggöra fortsatt utveckling. Sammantaget innebär detta ett läge där ekonomiska ramar, teknisk funktion och samhällsviktiga krav måste balanseras noggrant för att upprätthålla service, säkerhet och långsiktig hållbarhet. 2.2 Åtgärder, ramanpassning och effektiviseringar Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen och skapa ett utvecklingsutrymme, tkr 3 av 11 Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar / Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) Generell återhållsamhet inom 1. 1 000 gatuenheten Besparing påverkbara drift– och underhållskostnader inom fastighet och 2. 6 500 service Summa 7 500 1. Gatuverksamheten kommer att behöva balansera de driftkostnader som drabbar verksamheten 2027. Återhållsamhet kommer krävas för att hantera de betydande kostnadsökningarna på material, maskiner och entreprenörtjänster som skett de senaste åren. Konsekvensen av denna besparing är att verksamheten riskerar att få arbeta kortsiktigt med hårda prioriteringar samt att vi hamnar efter i bland annat stadsutvecklingen, tekniken, digitaliseringen och kompetensförsörjningen av medarbetarna. Underhållsskuld som verksamheten har kommer fortsätta öka och fler kommer skapas då medel saknas för att bibehålla kvalitet och standard. Det kommer skapas något som kräver en mer kostsam åtgärd senare för att återgå till den standarden som var. 2. För att hålla sig inom budgetram måste kommunen göra ytterligare besparingar inom underhåll, vilket förvärrar den redan växande underhållsskulden som skapats efter tidigare sparkrav. Det akuta underhållet är svårt att styra, vilket innebär att det förebyggande underhållet trängs undan och att fler oplanerade kostnader kan uppstå framöver. Under året har medel behövt omfördelas för att hantera ökade energi- och värmekostnader. Omfördelning har även krävts för driftkostnader i projekt och tidiga förstudier riskerar att skjutas upp. Långvariga begränsningar i investeringsunderhåll ökar risken för fler framtida problem, bland annat ökade akuta åtgärder. En särskilt oroande utveckling är den växande mängden tomställda lokaler, där beslut om lokalernas framtid behöver tas i tid för att undvika kostnadsbelastning. Utan tillskott för hyror kan fastighetsverksamheten tvingas föreslå avyttring. Inför 2027 väntas endast marginella förbättringar, samtidigt som ökade energi- och nätavgifter beräknas öka kostnaderna med omkring 1 mnkr jämfört med 2026. Förslagen på besparingar inkluderar bland annat minskad öppethållning av offentliga toaletter, minskat planerat underhåll och framflyttade investeringar i säkerhet. 2.3 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Tabell: Utvecklingsförslag, tkr Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde 4 av 11 Utvecklingsförslag 2027 2028 2029 ambitionsnivå 2027 (2029) Ökade energikostnader inom 1. fastighet 2 500 3 500 5 000 Tomställda lokalers kapital och 2. driftskostnader 5 100 8 000 8 000 3. Sammanträdeslokaler 1 000 0 0 Behov av ökat driftunderhåll 4. inom fastighet 4 800 4 896 4 994 Driftkostnader kopplat till 5. projekt 6 500 6 500 6 500 Kapitalkostnader Dalbobron och 6. Residensbron 1 485 1 485 1 485 Medfinansiering 7. stängselåtgärder Trafikverket 1 600 Personalutveckling Skog och 8. Natur 2 00 200 200 Kapitalkostnader för GC 9. Tunneln Skaven/Öxnered 2 200 2 800 2 800 10. IT drift/Säkerhet 198 198 198 Kapital och driftskostnader 11. samt rivning avseende Krickan 1 5 500 505 510 Summa 31 083 28 084 29 687 1. Ökade energikostnader inom fastighet kopplat till MRP 2027 Energikostnaderna inom fastighetsverksamheten har ökat kraftigt under de senaste åren, och den geopolitiska osäkerheten gör det svårt att bedöma framtida prisnivåer inför 2027. För elenergi är 90 procent av kommunens förbrukning prissäkrad för 2026, men resterande 10 procent utgör en risk då prisbilden är osäker. Inför 2027 är 80 procent av volymen avtalad, medan 20 procent ännu inte är prissäkrade. Ytterligare 10 procent planeras att säkras under 2026 när marknadsläget förhoppningsvis är mer gynnsamt. Då nätägaren ännu inte redovisat kommande förändringar i effektdebiteringen som införs 1 januari 2027 saknas fullständiga beräkningar, men en preliminär prognos visar på en ökning av nätkostnaderna med cirka 1,2 mnkr. Även värmepriserna fortsätter att stiga. För 2026 har fjärrvärmen ökat med cirka 5 procent och bioenergin med cirka 9 procent. För 2027 beräknas ytterligare höjningar om cirka 5 procent för både fjärrvärme och bioenergi, motsvarande en kostnadsökning om cirka 1,0 mnkr. Totalt beräknas kostnadsökningen för el- och värmeenergi uppgå till cirka 2,5 mnkr inför verksamhetsåret 2027. 2. Tomställda lokalers kapital- och driftskostnader Flera kommunala lokaler kommer att vara helt eller delvis tomställda inför 2027. Hallevibadet saknar fortfarande hyresgäst och Norra skolan, Frode, Huvudnässkolans aula samt stora delar av Lindgården prognostiseras också stå tomma. För Lindgården medför detta en nettokostnad på cirka 2,3 mnkr vid nuvarande uthyrningsgrad, och upp till 3,5 mnkr vid full tomställning. Tomställda lokaler utgör i dagsläget cirka 8 procent av beståndet, och ränte- och avskrivningskostnaderna beräknas till cirka 7 mnkr under 2027, varav 1,9 mnkr redan tilldelats via ettårs-anslag 2027. Driftskostnader såsom försäkring, värme, el, rondering, larm och övervakning tillkommer och uppgår till cirka 200 kr/m². Full 5 av 11 kostnadstäckning ryms inte inom nuvarande ram, vilket innebär att besparingar behöver göras inom övriga lokalytor. Situationen bedöms kvarstå under kommande år. 3. Sammanträdeslokaler Bojorten och flera andra sammanträdeslokaler i kommunhuset saknar full budgettäckning. Den nuvarande modellen med manuell interndebitering är resurskrävande och ineffektiv. Ett nytt boknings- och finansieringssystem utvecklas tillsammans med IT, där avsikten är att lokalerna framöver finansieras centralt, istället för genom användningsfrekvens. Detta väntas skapa en mer rättvis och långsiktigt hållbar kostnadsstruktur. När modellen är på plats kvarstår endast särskild ram för Bojorten, som visar tecken på ökad beläggning. 4. Behov av ökat drift- och investeringsunderhåll inom fastighet För att säkerställa god inomhusmiljö, funktion och långsiktig hållbarhet i kommunens byggnader krävs ett betydande tillskott av underhållsmedel. Underhållsskulden uppgår till minst 1 000 mnkr över kommande tioårsperioden. Prio 1 åtgärderna, som avser akuta och verksamhetskritiska insatser såsom takrenoveringar, fasadarbeten och stambyten, är redan delvis eftersatta. För perioden 2027–2029 krävs ett årligt tillskott om 4,8 mnkr till driftunderhåll för att hantera de mest kritiska prio 1 åtgärderna som inte utförts fram till och med 2025. Beloppen baseras på vad den nuvarande organisationen har kapacitet att genomföra, vilket innebär att ytterligare behov finns men inte inkluderats. Tabellerna visar att den oreglerade underhållsskulden fram till 2026 är cirka 362 mnkr och att det totala behovet fram till 2033 uppgår till cirka 860 mnkr. Bild 1. Bild 1 visar prio 1 åtgärder som inte utförts i tid, det är sådant underhåll som blivit eftersatt och som ligger inplanerat år 2024 till år 2026. Förtydligande, underhåll som på grund av brist på ekonomiska medel inte har blivit utfört ligger kvar på tidigare och nuvarande år. 6 av 11 Bild 2. Bild 2 redovisar det totala behovet av underhållsåtgärder, kostnader fram till år 2033 redovisas i siffror och staplar, och det vi ser fram till och med 2026 är att dagens oreglerade skuld är cirka 362 mnkr och totalt cirka 860 mnkr till och med 2033 i 2026 års kostnadsläge. 5. Driftkostnader kopplade till projekt Budget för projektanknutna driftkostnader inom fastighetsverksamheten uppgår idag till 8 mnkr. Ökade energikostnader har redan krävt omfördelning av delar av dessa medel, och ytterligare ökningar riskerar att tränga undan finansiering av förstudier, utredningar och projektberedning. Detta försämrar kommunens beredskap inför större kostnader som nedskrivningar, rivningar, saneringar och utrangeringar. För att upprätthålla nuvarande ambitionsnivå krävs ett tillskott om 3 mnkr. Enbart utrangering av fastigheter som byggs om beräknas innebära en kostnad på cirka 2 mnkr under 2027. 6. Kapitalkostnader Dalbobron och Residensbron Renoveringen av Dalbobron och Residensbron innebär ökade kapitalkostnader för Gatuenheten motsvarande 1 485 tkr per år. För att enheten ska kunna upprätthålla ambitionsnivån inom övriga verksamhetsområden krävs kompensation. Kostnadsökningen är betydande i förhållande till andra budgetposter, exempelvis gång- och cykelvägar som totalt uppgår till 2 500 tkr. Utan kompensation riskerar viktiga trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder att behöva minskas eller skjutas på framtiden. 7. Medfinansiering av stängselåtgärder Kommunen är skyldig att medfinansiera stängsel som Trafikverket sätter upp för att förhindra att människor beträder banvallsområdet, i detta fall vid både vid Holmängen och i Vargön. Detta regleras i Lag (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg med mera. Lagen omfattar både statliga och privata järnvägar och innehåller bestämmelser både för skydd av tamdjur och för skydd av människor. Kommunen ansvarar för beslut och medfinansiering av stängsel enligt den del av lagen som avser skydd av människor. Detta innebär återkommande kostnader för uppförande, drift och underhåll av stängsel i anslutning till järnväg. 8. Personalutveckling inom Skog och Natur Medarbetarna inom Skog och natur riskerar att stanna kvar långvarigt i arbetsmarknadsåtgärder utan möjlighet att ta steget vidare till reguljär anställning. Utan 7 av 11 riktade utvecklingsinsatser fastnar medarbetarna i en anställningsform med sämre villkor (BEA), vilket inte är i linje med verksamhetens syfte. För att nå målsättningen om att en person per år ska kunna gå vidare till reguljär anställning krävs en särskild utvecklingsbudget. Dessa medel ska finansiera studiebesök, utbildningar, kompetenshöjande insatser (exempelvis maskinkörning och IT), samt kortare praktikperioder hos externa arbetsgivare. 9. Kapitalkostnad för GC-tunnel Skaven/Öxnered För GC- och personbilstunneln vid Skaven/Öxnered behöver Gatuenheten kompensation för ökade kapitalkostnader motsvarande 2 200 tkr från 2027 och ytterligare 600 tkr från 2028. Utan kompensation riskerar enheten behöva sänka ambitionsnivån inom andra delar av verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade 2026 att godkänna medfinansierings och samverkansavtalet för den planskilda passagen vid Skaven/Öxnered. Tunneln är en av två nödvändiga åtgärder för att möjliggöra fortsatt exploatering i området. I och med avtalets tecknande aktiveras investeringen i balansräkningen, vilket genererar kapitalkostnader som belastar Gatuenheten. Tunneln beräknas färdigställas under slutet av 2027, då de återstående kostnaderna aktiveras och kapitalkostnaderna ökar från 2028. Enligt ett ärende som är på väg till fullmäktige 22:a april, flyttas investeringsbudget till 2026 i enlighet med redovisningsregler. 10. IT drift/Säkerhet Posten avser Samhällsbyggnadsnämndens del i en ramökning för kommunens IT-kostnader (totalt 2 300 tkr) enligt den fördelningsnyckel som finns för IT-kostnader i kommunen. Se kommunstyrelsens underlag för mer information. 11. Kapital och driftskostnader samt rivning avseende Krickan 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2026-03-26 § 40 om utökat investeringsanslag 2026 för köp, rivning och renovering av Krickan 1. Fastigheten är tänkt att inköpas av kommunen för att möta ett akut lokalbehov utanför ordinarie lokalförsörjnings-process. Fastigheten ska efter viss renovering och verksamhetsanpassning användas som tillfällig lokal för kommunala verksamheter, bland annat kultur- och fritidsverksamhet (kampsport), i samband med renovering av B-huset på Sportcentrum. Ärendet är beslutat i KS men inväntar beslut från KF. Investeringen sker 2026 men driftskostnader följer med ca 0,5 mnkr årligen samt rivningsarbete 5 mnkr under 2027. Bidrag till inriktningsmål och målvärden Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv 8 av 11 Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till 32,6 32,2 29,6 Samtliga andra, andel (%) (2024) (gul 2024) (riket 2024) Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med ett professionellt bemötande och en tydlig kommunikation i kontakten med kommuninvånarna för att stärka tilliten. Särskilt fokus läggs på en god och effektiv hantering av felanmälningar, vilket bidrar till att skapa förtroende och trygghet. Förvaltningen deltar också i kommungemensamma arrangemang för att möta allmänheten och främja dialog. En viktig del av förvaltningens uppdrag är att säkerställa trygga och säkra måltider. Detta inkluderar aktiv kommunikation om rutiner, kvalitet och säkerhet i kosthanteringen. Genom tydliga processer och rätt kompetens garanteras att maten är säker vid tillagning, transport och servering, vilket stärker både trygghet och tillit. Vid oplanerade incidenter och störningar arbetar förvaltningen för att snabbt nå ut med relevant och tydlig information till allmänheten. Inför planerade arbeten som kan påverka invånare sker kommunikationen i god tid, bland annat genom kontakt med berörda fastighetsägare, för att skapa förståelse och underlätta planering. Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Samhällsbyggnadsförvaltningen berörs inte av något av kommunfullmäktiges specifika målvärden kopplade till detta inriktningsmål. Förvaltningen bidrar ändå i flera avseenden genom sitt grunduppdrag. Bland annat genom att tillhandahålla ändamålsenliga och funktionella lokaler för skolverksamheten genom förvaltningens ansvar som fastighetsägare. Förvaltningen ansvarar även för kommunens måltidsservice till skolor utifrån kundens beställning. Arbetet med skolmåltider omfattar insatser för att öka elevernas deltagande i skolrestaurangerna, bland annat genom att marknadsföra maten och skapa trygga och trivsamma måltidsmiljöer. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 9 av 11 Utfall på mätbara indikatorer vad 10 av 18 Mer än hälften Minst två KS, SBN, BN, gäller årliga mål för transport, el och indikatorer av tredjedelar av SOC uppvärmning i Strategi för fossilfritt Vänersborg uppnådda indikatorerna indikatorerna 2030 enligt årets ska vara ska vara ambitionsnivå uppnådda uppnådda (2024) enligt årets enligt årets ambitionsnivå ambitionsnivå Fossilfritt 2030 För att identifiera möjliga områden att bidra på mätbara indikatorer i Strategi för Fossilfritt 2030 har Samhällsbyggnadsförvaltningen utgått från åtgärdslistan som återfinns i Vägledningen för ett fossilfritt Vänersborg 2030, förvaltningen bedömer att bland annat kunna bidra i följande åtgärder: Åtgärd 12 - Nya rutiner för upphandling av transporttjänster Beaktas löpande i ordinarie upphandlingsarbete. Åtgärd 13 - Laddinfrastruktur på kommunala arbetsplatser Är ett lagkrav. Upphandlad leverantör finns och arbetet pågår. Åtgärd 14 - Nya riktlinjer för parkering Förvaltningen deltar i arbetsgruppen. Eventuellt nytt parkeringssystem innebär omskyltning, appbaserat betalningssystem och nya föreskrifter. Åtgärd 18 - Levande centrummiljö Förvaltningen bidrar genom bland annat avtal för foodtrucks, upplåtelse av allmän platsmark, trygghetsvandringar, arbete med "sommartid” och ”vintertid”, trädvårdsplan", samt belysning och blomsterutsmyckning. Planering pågår för höj- och sänkbara pollare 2027–2029 för minskad biltrafik. Arbetet sker internt och i samverkan med externa aktörer. Åtgärd 19 - Krav och uppföljning av energiprestanda vid nybyggnation Tas alltid i beaktande vid nybyggnation. Åtgärd 20 - Fortsatt arbete med energieffektivisering Energiarbete sker kontinuerligt genom förvaltningens energigrupp och inom planering, projektering och genomförande av renoverings- och nybyggnadsprojekt. Åtgärd 22 - Öka den egna solelsproduktionen Ingår i pågående projekt. Åtgärd 24 - Andelspark för solceller Kommunen kan producera och förbruka egen el men bedriver ingen elförsäljning. Förvaltningens roll begränsas i huvudsak till markfrågor vid företagsetablering. Åtgärd 25 - Dialog kring fjärrvärmeanslutningar Sker löpande. Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag 10 av 11 Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, Index, % 73 79 79 MHN, BN, KS, (2024) (grön 2024) (grön 2024) SOC, SBN Förvaltningen deltar aktivt i kommunens näringslivsgrupp för att stärka näringslivsklimatet och medverkar även i den nya etableringsgruppen som arbetar fram en strategi för en tydligare och mer effektiv etableringsprocess. I dialogen med invånare och företag strävar man efter ett tillmötesgående, förstående och lösningsinriktat bemötande samt en öppen och konstruktiv kommunikation. Upphandlingen av ”Lilla Grossisten” inleds 2026 med avtalsstart 2027. Den ska stärka lokala producenter och bidra till kommunens miljö- och måltidsmål samt ett bättre företagsklimat. En ökad andel lokala produkter ger också bättre beredskap och långsiktig resiliens. Förvaltningen arbetar vidare med att införa digitala vattenmätare och utveckla Open E- plattformen med fler integrationer mot Future. Detta ger företag bättre kontroll över vattenförbrukning och avfallshantering och stödjer mer effektiv kostnadsstyrning. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 Samtliga (HME) totalindex (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,5 % 8,1 % 8,8 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen Samtliga (2025) Gul 2024 Sjukfrånvaro och medarbetarengagemang tros vara starkt korrelerat varför insatser för ökat engagemang tros ge positiva effekter även på sjukfrånvaron. Förvaltningen arbetar samlat med handlingsplaner som bygger på de utvecklingsområden som identifierats i den senaste medarbetarundersökningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgör grunden och kompletteras med återkommande insatser för att stärka arbetsgivarattraktivitet, delaktighet och trivsel. Personalträffar och dialogforum används för att arbeta kontinuerligt med arbetsmiljö, gemenskap och samarbete. Främjande och förebyggande aktiviteter prioriteras för att stärka och bibehålla medarbetarnas hälsa. 11 av 11 Konsekvensbeskrivning Investeringsplan 2027-2029 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 av 6 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till investeringsplan 2027-2029 3.1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på Nämndernas investeringsramar motsvaras av mål- och resursplan 2027-2029. För fastighetsinvesteringar beslutade kommunstyrelsen 2026-01-28 § 18 att fastställa Lokalförsörjningsunderlaget 2027–2036 som ett referensunderlag och överlämnar detta till samtliga nämnder att använda som underlag i arbetet med mål- och resursplan 2027-2029. För planens första år, budget 2027 (i mål- och resursplan 2027-2029), är det endast i undantagsfall som nya objekt kan föreslås då kommunens investeringsbudget är omfattande och utrymmet för att finansiera driftkostnaden för nya investeringar är den hyrande nämndens ansvar. Alternativet är att nämnden stryker eller flyttar fram planerade investeringar i tiden, till förmån för nya förslag. Det finansiella investeringsmålet säger att årets investeringar (exkl. VA/renhållning) maximalt ska motsvara 7 procent av skatter och generella statsbidrag. I ramen för budget 2027 motsvarar det 237 mnkr för kommunen, varav fastighetsinvesteringarnas andel kan beräknas till maximalt 152 mnkr. Det har samhällsbyggnadsnämnden att förhålla sig till i sitt förslag om fastighetsinvesteringar. 3.2. Sammanfattning Som beskrivs i ovan avsnitt säger det finansiella investeringsmålet att årets investeringar (exkl. VA/renhållning) maximalt ska motsvara 7 procent av skatter och generella statsbidrag. I ramen för budget 2027 motsvarar det 237 mnkr för kommunen. Arbetet med att ta fram förslag till ny investeringsplan har genomförts i flera steg. Först har en uppföljning av samtliga investeringar för innevarande år genomförts i syfte att ta fram en prognos för utfallet 2026. Därefter har eventuella prognostiserade förskjutningar från 2026 vägts in i planen för 2027. På grund av fördröjningar och fördyringar i flera större projekt har förslaget på investeringsplan ökat i jämförelse med den nuvarande beslutade planen för 2026-2028. Flera av de större investeringarna är initierade av näringspolitiska skäl som exempelvis Sanden Södra och Norra, Grunnebo industriområde, bro över Hamn- kanalen och Samhällsmast på platåbergen. De uppräknade exemplen enligt ovan summerar till drygt 95 mnkr för 2027. Förvaltningens förslag till beslut summerar till 476,6 mnkr för 2027 varav 116 mnkr avser VA och renhållning. Det innebär att det finansiella målet inte uppnås enligt nuvarande förslag. 3.3. Prioritering av fastighetsinvesteringar Enligt budgetanvisningarna har samhällsbyggnadsnämnden 152 mnkr att förhålla sig till i sitt förslag om fastighetsinvesteringar för år 2027. Ramen bygger på det finansiella målet om att investeringar (exklusive VA/RH) max ska motsvara 7 procent av skatter och generella statsbidrag. I Lokalförsörjningsunderlaget kan utläsas att prognos för motsvarande belopp 2027 uppgår till 158,8 mnkr. Fastighet har utifrån detta följt planen för investeringarna i lokalförsörjningsunderlaget vilket slutligen lett till en investeringsnivå på 157,8 mnkr för 2027, efter några mindre justeringar. Men för att kunna hantera den stora 2 av 6 underhållsskulden, med fokus på prio 1-åtgärder, finns ett stort behov av att öka ramen för fastighetsinvesteringar betydligt under 2027-2029. För 2027 är det totala behovet av fastighetsinvesteringar 179 mnkr. Arbetet med att anpassa förslaget om fastighetsinvesteringar till den angivna ramen som anges i mål- och resursplan för 2027-2029 har genomförts utifrån följande process; först har en uppföljning av samtliga fastighetsinvesteringar för innevarande år genomförts i syfte att ta fram en prognos för utfallet 2026. Därefter har eventuella prognostiserade förskjutningar från 2026 vägts in i planen för 2027. Därefter har nämndernas beslutade förslag till fastighetsinvesteringarna vägts in för år 2027–2029. Efter att dessa delar hade vägts in kunde det konstateras att nämndernas förslag till fastighetsinvesteringar med tillägg för fördröjningar överskred ramen för 2027. Lokalförsörjningsunderlaget har använts som ett styrande underlag vid upprättande av förslaget till investeringsplanen eftersom ingen tidsram för prioriteringar finns. 3.4. Behov av utökade investeringsmedel som ingår i förslag till investeringsplan 2027- 2029 Behov av ökat investeringsunderhåll inom fastigheter I samband med beslutet om mål- och resursplan 2026–2028 presenterades rapporten Underhållsöversikt 2025–2034 för Vänersborgs kommuns fastigheter. Efter kompletteringar överlämnades den reviderade versionen till kommunfullmäktige i november 2025 som återrapportering av det riktade uppdraget. Rapporten visar tydligt att kommunens underhållsskuld fortsätter att öka snabbt om budgeten för underhåll inte förstärks. När planerade åtgärder skjuts upp utvecklas mindre insatser till betydligt större och mer kostsamma renoveringar. En växande del av underhållsbudgeten måste därför användas till akuta reparationer, exempelvis läckor, fuktproblem och tekniska haverier, vilket ytterligare tränger undan det långsiktiga och planerade underhållsarbetet. Sammanfattningsvis pekar rapporten på en negativ spiral där otillräckliga resurser leder till ökade akuta åtgärder, högre kostnader över tid och en successiv försämring av byggnadernas funktion, säkerhet och kvalitet. Samhällsbyggnadsnämnden har inför investeringsplanen 2027–2029 att förhålla sig till en fastställd ram på 152 mnkr, men genomgången av lokalförsörjningsunderlaget visar att det faktiska behovet uppgår till närmare 158 mnkr. När prognoser, förskjutningar från tidigare år och nämndernas samlade investeringsförslag vägs in blir det tydligt att ramen överskrids med marginal. Kostnadsökningar beror främst på försenade projekt, förändrade inriktningar, såsom nybyggnation i stället för ombyggnad av Öxnereds förskola samt att flera nya projekt har tillkommit, bland annat inom socialtjänstens LSS-verksamhet och räddningstjänstens behov av nya lokaler. För att kunna åtgärda de prio 1-åtgärder inom eftersatt underhåll som redan är försenade fram till och med 2025, skulle det under kommande MRP period 2027–2029 krävas en årlig ökning av tilldelade medel. För investeringsbudgeten innebär detta ett ytterligare behov av 19,2 mnkr per år. Detta motsvarar de åtgärder som den befintliga organisationen bedöms kunna hantera, vilket innebär att vissa åtgärder inte har inkluderats. Därutöver finns ett växande behov av säkerhetsrelaterade investeringar, inklusive redundans och bevakning, som uppskattas till cirka 2 mnkr under 2027. 3 av 6 För att rymmas inom ramen har flera projekt behövt skjutas fram, exempelvis Mariedalsskolans idrottshall och delar av satsningen på Lindgården, vilket medför tydliga konsekvenser för verksamheternas arbetsmiljö, tillgänglighet och kapacitet. Samtidigt kvarstår betydande behov av verksamhetsanpassningar i skolor och förskolor, liksom utveckling av utemiljöer, säkerhetsåtgärder och LSS-lokaler som redan idag är otillräckliga. Utöver detta kräver pågående förstudier, såsom för Brålanda brandstation och socialpsykiatriskt boende på Holmängen, kommande investeringsbeslut som ytterligare belastar ramen. Den samlade bilden visar att investeringsramen inte är tillräcklig för att genomföra de nödvändiga och ofta lagstyrda eller verksamhetskritiska projekt som kommunen står inför. Utan utökade medel riskerar kommunen fortsatta förskjutningar, ökande underhållsskuld, fördyringar över tid och försämrade förutsättningar för att bedriva trygg och kvalitativ verksamhet i ändamålsenliga lokaler. Vattenverket Skräcklan Vattenverket Skräcklans kostnader är sedan tidigare totalt 272 mnkr, på grund av nya säkerhetsåtgärder, investeringar för att hantera översvämningar, uppgraderad process- och elutrustning samt förbättrad arbetsmiljö. Prisökningar på utrustning från utländska leverantörer har också påverkat projektet. Förskjutningar har påverkat kostnaderna för 2027 som nu uppskattas 11,5 mnkr. Lågreservoar Brålanda Planprocessen för en ny reservoar i Brålanda pågår, då den nuvarande högreservoaren inte täcker framtida kapacitetsbehov. Projektet har fördyrats enligt den senaste kalkylen och inkluderar ett reservkraftverk samt nya pumpar. Kostnadsbedömningen visar att 9 mnkr kommer att behövas under 2026, 21,5 mnkr under 2027 och 2 mnkr under 2028. Den totala projektkostnaden beräknas uppgå till 37,5 mnkr inklusive egna medel. Om investeringen uteblir finns det en risk att vattenverket inte har tillräcklig kapacitet för att säkerställa en stabil vattenförsörjning. Det blir särskilt problematiskt under perioder med hög konsumtion eller då torka och översvämningar inträffar. Norra Sanden Kostnaderna avser anläggning av ställplatser samt byggnation av ny marina och gästhamn med tillhörande servicefunktioner. Utan investeringsmedel för Norra Sanden riskerar kommunen att sakna förutsättningar för att bedriva verksamhet kopplad till marina, gästhamn och ställplatser. Detta skulle även hämma Sandens utveckling som besöksmål. Efter ny kalkyl har totalanslaget ökats med 15,0 mnkr. Kajstabilitet Hamngatan Under 2025–2026 har Gatuenheten successivt tvingats stänga av delar av Hamngatan; vissa sträckor för tung trafik och andra för all trafik utom gång och cykeltrafikanter. Dessa avstängningar kommer att fortsätta och sannolikt utökas om inga åtgärder genomförs. De planerade stabilitetsåtgärderna beräknas kosta 25,5 mnkr, fördelat över tre år. Investeringen är inkluderad i MRP 2027–2029, men gatuenhetens tilldelade investeringsram täcker inte hela kostnaden. Då åtgärden är både brådskande och kostsam, och dessutom följer av arbetet med Detaljplan för del av Hamngatan och Vassbotten 1:2, finns skäl till att projektet bör finansieras utanför ordinarie investeringsram. Behov av kompensation för kapitalkostnader kommer att lyftas i samband med MRP 2030. 4 av 6 GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered GC och personbilstunneln vid Skaven/Öxnered genomförs i anslutning till en statlig anläggning, vilket innebär att kommunen inte kan styra tidplanen. Projektet är därför beroende av att kommunens del finansieras i rätt tid för att samordnas med Trafikverkets genomförande. Projektets investeringsanslag har ökat från 32,5 mnkr till 41,1 mnkr, främst på grund av kostnader kopplade till masshantering och efteråtgärder som framkommit i det fortsatta arbetet. 15 mnkr uppskattas belasta 2027. Om kommunen inte genomför investeringen kommer tunnelfunktionen att utebli helt, eftersom den befintliga plankorsningen rivs i samband med projektet. Detta skulle få negativa konsekvenser för områdets tillgänglighet och innebära att planerad exploatering inte kan fullföljas. Utebliven investering bedöms särskilt påverka tomtförsäljningen negativt och skulle bromsa utvecklingen av området Skaven/Öxnered. Samhällsmasten på Platåbergen Samhällsmasten på Platåbergen är en näringspolitisk investering som beslutades av kommunfullmäktige den 19 februari 2025 (§16). Syftet med satsningen är att förbättra mobiltäckningen i området, särskilt på Halle- och Hunneberg. Det finns osäkerheter i förutsättningarna för framdrift i projektet och som behöver utredas då finansieringsmodellen innebär svårigheter att få operatörer intresserade. Projektet förväntas kosta totalt 14,8 mnkr när det kan sättas igång. GC anslutning järnvägsbron Avser cykelfrämjande åtgärder. Totalt anslag 5 mnkr år 2029. Grunnebo industriområde Investeringen avser utbyggnad av VA-infrastruktur för det nya industriområdet. Det totala anslaget har justerats från 16,5 mnkr till 25 mnkr efter uppdaterad kostnadsbedömning. Genomförandet och möjligheten till etableringar på Grunnebo Södra är helt beroende av att investeringsmedel avsätts. Utan dessa riskerar kommunen att framtida etableringar uteblir, vilket påverkar såväl markutveckling som näringslivstillväxt negativt. Skaven/Öxnered parkering Avser parkering vid stationsläge enligt detaljplan Öxnered/Skaven och uppskattas kosta 5 mnkr, varav 4 mnkr 2027. Gymixhallen Här krävs en verksamhetsanpassning i form av utbyggnad, eftersom tillräckligt stora ytor saknas. Under 2029 finns ett behov av 10 mnkr till detta. Cirkulationsplats Gropbrovägen/ Tegelbruksvägen Totalt anslag 8,1 mnkr, men det är först 2029 starten planeras och då 0,6 mnkr. 5 av 6 3.5. Behov av investeringsmedel som inte ingår i förslag till investeringsplan 2027-2029 Trädplantering I takt med att allt fler träd tvingas tas ned på grund av sjukdomar som almsjukan och klimatförändringar, är det viktigt att även vidta åtgärder för att kompensera för dessa förluster. Behovet av nyplantering av träd är idag högre än vad gatuenheten har möjlighet till att utföra och förvalta. Målet idag är att kompensera med två träd för varje träd som tas ned. För dessa två träd tar det minst 50 år innan de är i närheten av att producera ekosystemtjänster på en nivå som ett fullvuxet skyddsvärt träd gör. Genom att plantera fler träd än vad som görs idag kan vi bättre kompensera för det värde vi förlorar, återställa biologiska mångfald, minska koldioxidutsläppen och skapa grönare och mer hälsosamma samhällen. För att återplantera på en hållbar nivå uppskattar gatuenheten behov om återkommande årliga investeringar om 1,5 mnkr. Gatubelysning – LED införande och reinvesteringar Gatuenheten har i investeringsplanen för MRP 2027–2029 föreslagit en utökad budget för gatubelysning, då takten för utbyte av armaturer till LED behöver öka kraftigt i och med att natriumlampor fasas ut och inte längre tillverkas. I dagsläget återstår cirka 5 500 armaturer, motsvarande ungefär 65 procent av hela beståndet, att byta. Den totala kostnaden för att genomföra hela LED-utbytet beräknas till 16,5 mnkr. Nuvarande investeringsram täcker inte detta behov, vilket innebär att vissa områden riskerar att stå helt utan fungerande belysning i takt med att de äldre armaturerna slutar fungera. Utöver redan avsatta medel krävs ytterligare 3,2 mnkr under 2027 samt 1,0 mnkr under 2028, vilket inte ryms inom gatuenhetens investeringsram på 29 mnkr per år. På längre sikt ger övergången till LED och smart belysning betydande energi och kostnadsbesparingar. Gatuenheten bedömer därför att någon kompensation för framtida kapitalkostnader inte behövs, då dessa kan hanteras inom befintlig driftbudget genom minskad energiförbrukning. Utöver själva armaturutbytet finns även ett behov av att successivt byta ut belysningsstolpar, ledningar och styrsystem, då dessa har nått en hög ålder. På grund av resursbrist har ingen fullständig kostnadsberäkning kunnat tas fram för dessa delar. Byte av styrenheter planeras genomföras under 2026, men eftersom inga extra medel tilldelats behöver det finansieras ur LED-utbytesbudgeten-, vilket ytterligare fördröjer takten i övergången till modern belysning. Gatubelysning 2027 2028 2029 Totalt Investering LED- 5 800 000 5 000 000 2 000 000 13 800 000 belysning Nuvarande Investeringsplan MRP 2027–2029 Gatubelysning 2027 2028 2029 Totalt Investering LED-belysning 9 000 000 6 000 000 2 000 000 17 000 000 Investeringsbehov utanför budgetram 2027–2029 6 av 6 Radetiketter Summa av 2027 Summa av Reviderad Radetiketter Summa av 2027 Summa av Reviderad Exploatering 136,1 22,8 Exploatering 136,1 22,8 Fastighet 179 154 Fastighet 179 154 Gata och park 36 29 Gata och park 36 29 Industri och hamn 4 0 Industri och hamn 4 0 Renhållning 8,5 8,5 Övrigt 5,5 5,5 VA 107,5 107,5 Totalsumma 360,6 211,3 Övrigt 5,5 5,5 Totalsumma 476,6 327,3 Mål att dra ner 150 Status nu 149,3 Kvar 0,7 Radetiketter Summa av 2027 Summa av Reviderad Belysningsprojekt (1 G/VA/RH) 5,8 5,8 Gatuarbete i samband med va-sanering (2 G/VA/RH) 4 4 Diverse trafikåtgärder (3 G/VA/RH) 1 1 Utredning/förprojektering (4 G/VA/RH) 0,3 0,3 Beläggn.underhåll f.d. drift (5 G/VA/RH) 11 11 Platsutveckling (6 G/VA/RH) 0,5 0,5 Bro hamnkanalen (7 G/VA/RH) 5,5 5,5 Statsbidrag Bro hamnkanalen (8 G/VA/RH) -5,5 -5,5 Kajstabilitet Hamngatan (9 G/VA/RH) 8,5 4 Cirkulationsplats Gropbrov. Tegelbruksv. (10 G/VA/RH) Bhpl Fabriksgatan vid Änggatan (11 G/VA/RH) 0,6 0,6 Bhpl Marierovägen vid Hedmanstorget (12 G/VA/RH) 0,3 0,3 Bhpl Granåsvägen vid Helenebergsvägen (13 G/VA/RH) Bhpl Granåsvägen vid Kyrkan (14 G/VA/RH) GC Karlsbergsvägen (15 G/VA/RH) 2,5 0 GC Granåsvägen, Stationsvägen till Kyrkan (16 G/VA/RH) GC Tegelbruksvägen, Vinchg. till Ankarg. (17 G/VA/RH) GC anslutning järnvägsbron (18 G/VA/RH) Grönytor, lekplatser, parker m.m. (19 G/VA/RH) 1,5 1,5 Säkerhetsarbete enligt EU-direktiv (20 G/VA/RH) 1,5 1,5 Skräcklans vattenverk (21 G/VA/RH) 11,5 11,5 Ombyggn. på vatten- och avloppsverken (22 G/VA/RH) 3 3 Lågreservoar Brålanda (23 G/VA/RH) 21,5 21,5 Säkerhetsarbete avloppsrening (24 G/VA/RH) 1 1 Digitala vattenmätare (25 G/VA/RH) 1,5 1,5 Nya serviser (26 G/VA/RH) 2 2 Dagvattenanläggningar (27 G/VA/RH) 3 3 Saneringar enligt Blåplan (28 G/VA/RH) 40 40 Dagvattenanläggning Nordkroken (29 G/VA/RH) 4,5 4,5 Resevoarer Skräcklan (30 G/VA/RH) 16 16 Utbyggnadsplan VA, projektering 3 områden (31 G/VA/RH) 2 2 Utrustning och inventarier (32 G/VA/RH) 1,5 1,5 Fordon/maskiner (33 G/VA/RH) 3,5 3,5 Förändrad avfallshantering (34 G/VA/RH) 3,5 3,5 Fordon och maskiner (35 G/VA/RH) 4,1 4,1 Inventarier (36 G/VA/RH) Köksutrustning/kontorsmöbler (37 G/VA/RH) 1 1 Maskiner, inventarier (38 G/VA/RH) 0,4 0,4 Muddring Hamnkanalen (39 G/VA/RH) 4 0 Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar (1 Fast/Exp) 7,6 7,6 Förskola/skola, verksamhetsanpassning (2 Fast/Exp) 3 3 Förskole- och skolgårdar (3 Fast/Exp) 3 3 Öxnereds förskola, nybyggnad (4 Fast/Exp) 17 17 Hallevi IP (5 Fast/Exp) 2 0 B-hus Sportcentrum (6 Fast/Exp) 25 25 Mötesplats unga, Torpa (7 Fast/Exp) 22,2 22,2 Brätte ishall (8 Fast/Exp) 17 0 Gymmixhallen (9 Fast/Exp) Frendevi (10 Fast/Exp) 3 3 Vänersvallen Lilla Vallen, konstgräs (11 Fast/Exp) Sörbyvallen (12 Fast/Exp) Brätte ridskola (13 Fast/Exp) Boteredsvallen (14 Fast/Exp) Idrottshuset, läktare (15 Fast/Exp) 1,5 0 Kulturhuset, teatern (16 Fast/Exp) Brålandabadet (17 Fast/Exp) 1,5 0 Boende socialpsykiatri, 8 platser (18 Fast/Exp) 10 10 Boende LSS, 5 platser, Lindås (19 Fast/Exp) 2 0 Serviceboende LSS, 8 platser (20 Fast/Exp) Lindgården (21 Fast/Exp) Investeringsunderhåll (komponentavskrivning) (22 Fast/Exp) 44,2 44,2 Myndighetskrav (23 Fast/Exp) 4 4 Brålandabadet (24 Fast/Exp) 1 0 Hållbarhet och energioptimering (25 Fast/Exp) 4 4 Verksamhetsanpassningar (26 Fast/Exp) 3 3 Dyrehög (27 Fast/Exp) 8 8 Dyrehög (28 Fast/Exp) Torget Vänersborg (29 Fast/Exp) Brättevägen, Skaven mot Edsvägen (30 Fast/Exp) 21 0 Toppbeläggning Trestad center Västra (31 Fast/Exp) GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered* (32 Fast/Exp) Anslutning- och genomfartsvägar till Tunnel Skaven/Öxnered (33 Fast/Exp) 3,5 3,5 Sanden, Södra (34 Fast/Exp) 30 10 Markinköp (35 Fast/Exp) 10 0 Grunnebo industriområde (36 Fast/Exp) 15 7,5 Sikhall (37 Fast/Exp) Norra Sanden (38 Fast/Exp) 30 0 Hamngatan Kvartersmark (39 Fast/Exp) Samhällsmast på platåbergen** (40 Fast/Exp) 14,8 0 Badbrygga Fredriksberg (41 Fast/Exp) 2 0 Vargön pendelparkering (42 Fast/Exp) 1,8 1,8 VA till Lindås röda stugor (43 Fast/Exp) 2 0 Skaven/Öxnered parkering (44 Fast/Exp) 4 Brygga Fisktorget/Kronogatan (45 Fast/Exp) 2 0 Toppbeläggning Skaven/Öxnered (46 Fast/Exp) Totalsumma 476,6 327,3 Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser 3.1 Driftbudget Anvisad budgetram Nyckeltal 2. Inriktningsmål Del II - 11 Samhällsbyggnadsnämnden Resultaträkning, mnkr Resultaträkning, mnkr Kommunfullmäktiges beslut Resultaträkning, mnkr Del II - 12 Samhällsbyggnadsnämnden Anslagsredovisningsnivå, mnkr Del II - 13 Samhällsbyggnadsnämnden 3.2 Investeringsbudget Del II - 14 Samhällsbyggnadsnämnden Del II - 15 SOCIALNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2026-04-16

§ 51 Mål- och resursplan, MRP, 2027-2029 SOC 2025/268 Beslut Socialnämnden överlämnar förslag till Mål och resursplan 2027-2029 till kommunstyrelsen med följande förslag: 1. Socialnämnden har i grunden behov av ramökning om 40 000 tkr utifrån behov kopplade till volymökningar inom Individ och familjeomsorgen. Behov om 40 000 tkr fördelar sig på 35 000 tkr inom barn och unga för placeringar HVB och familjehem och särskild förordnad vårdnadshavare, samt 5 000 tkr för ekonomiskt bistånd som motsvarar mellanskillnaden år 2020-2026 mellan riksnormen (statligt styrd uppräkning av ekonomiskt bistånd) och den inflationskompensation som nämnden fått ramökning för kopplat till ekonomiskt bistånd under tidsperioden. 2. Socialnämnden har i grunden behov av 980 tkr för ökade kostnader kopplade till IT säkerhet. Som åtgärdsförslag utifrån anvisningarna om att lägga en budget inom anvisad ram 2027 utan ramökning föreslår socialnämnden följande åtgärder: 3. Att arbeta med likvärdig, effektiv och central bemanningsplanering enligt följsamhet till bemanningshandboken. Målet är att stärka samplaneringen och minska antalet beställningar avseende korttidsvikarier med 20 % gentemot nuläge 2026. Beräknad kostnadsminskning 6 500 tkr. 4. Att fortsätta arbetet med implementering av välfärdsteknik och digitalisering enligt framtagen handlingsplan inom förvaltningen. Samarbete med SKR gällande förändringsledning och nyttoeffekt-hemtagning. Beräknad kostnadsminskning 3 000 tkr. 5. Att förvaltningen fortsätter arbetet med framtagen plan för att minska sjukfrånvaron och öka friskfaktorerna i förvaltningen med målsättning att minska såväl kort- som lång frånvaro. Mål för 2027 är att minska korttidsfrånvaron med 1 % enhet i jämförelse med 2025. Beräknad kostnadsminskning 5 500 tkr. 6. Att genomföra omställningsåtgärder gällande förebyggande arbete inom samtliga verksamhetsinriktningar, och då med särskilt fokus på barn och unga, för att bromsa utvecklingen av de dyrare efterverkande insatserna i förvaltningen. Beräknad kostnadsminskning 4 500 tkr. 7. Att genomföra omställningsåtgärder utifrån försörjningsstöd i syfte att på sikt minska kostnaderna, och stödja personer till egen aktivitet och försörjning. Beräknad kostnadsminskning 2 000 tkr. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2026-04-16 8. Att genomföra omställningsåtgärder utifrån placeringar gällande barn och unga med fokus att under 2027, 2028 och 2029 minska kostnaderna för institutionsvård, och behov av placeringar. Beräknad kostnadsminskning 6 000 tkr. 9. Att genomföra omställningsåtgärd avseende implementering av boendestöd för bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg, för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp tillhörande LSS och socialpsykiatri. Beräknad kostnadsminskning 1 000 tkr. 10. Att fortsätta arbetet inom äldreomsorgen utifrån god och nära vård, socialtjänstlag, rehabiliterande förhållningssätt, samt anpassning inom särskilt boende genom omställningsåtgärder. Beräknad kostnadsminskning 6 500 tkr. 11. Att genomföra full implementering av stegförflyttning inom daglig verksamhet genom tillskapande av företagsplatser och företagsgrupper genom omställningsåtgärder. Beräknad kostnadsminskning 1 500 tkr. 12. Att fortsätta stärka arbetsmarknadsanställningar samt implementera aktivitetskravet vilket för 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att stödja personer vidare till studier, sysselsättning eller arbete och därmed sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Beräknad kostnadsminskning 2 000 tkr. 13. Att förvaltningen arbetar för att klara bemanningen utan inhyrda konsulter. Beräknad kostnadsminskning 2 500 tkr. 14. Att under 2027 följa upp om vaccination i egen regi gett önskad effekt gällande ökat antal vaccinerade samt minskad korttidsfrånvaro. Ingen uppskattning om kostnadsminskning. 15. Att ge uppdrag att genomföra översyn avseende individ- och familjeomsorgens kostnader kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga mått i Kolada, för att med bas av resultatet få ett stöd i fortsatt åtgärdsarbete. Ingen uppskattning om kostnadsminskning. 16. Att avbryta processen för ny boendeenhet på Lindås då andra lösningar funnits för målgruppen . Ingen kostnadsminskning. Bilaga/bilagor Bilaga 1: Mål och resursplan 2027-2029 Bilaga 2: Förslag på åtgärder och konsekvensbeskrivningar MRP 2027-2029 Bilaga 3: Investeringsbudget 2027-2029 Avstår från att delta i beslut Robin Skenhede (M), Sofia Jakobsson Blixt (M), Gunnel Ymefors (M), Göran Svensson (MBP) och Johan Olsson (V) avstår från att delta i beslutet. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2026-04-16 Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen har presenterat resursbehov utifrån de förändringar som sker och har skett i verksamheten utifrån kommuninvånarnas behov inför 2027-2029 för socialnämnden samt för kommunstyrelsens budgetberedning under dialogdagarna. Behoven inför 2027-2029 finns inom individ och familjeomsorgen och då inom verksamheterna barn och unga samt försörjningsstöd. Kommunstyrelsen fattade 2026- 02-25 beslut om anvisad budgetram för 2027 och det är inom den ramen som socialnämnden ska lämna ett förslag till MRP 2027-2029. Efter beräkningar inför 2027 med hänsyn tagen till ekonomiskt resultat 2025, ekonomisk prognos 2026 samt kända förändringar inför 2027 och utifrån tidigare och kommande volymökningar är bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 40 980 tkr. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras dessa 40 980 tkr inför 2027. Beslutsunderlag • Mål och resursplansdokument med bilagor • Sammanträdesprotokoll från FSG 2026-04-02 enligt §19 MBL respektive 2026- 04-09 enligt §11 MBL • Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-04-01 Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Socialnämnden 2026-04-15 Dnr: SOC 2025/268 Handläggare Mottagare Anders Lundberg Socialnämnden anders.lundberg@vanersborg.se 0521-72 16 54 Mål och resursplan för socialnämnden 2027-2029 Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förslag till Mål och resursplan 2027-2029 till kommunstyrelsen med följande förslag: 1. Socialnämnden har i grunden behov av ramökning om 40 000 tkr utifrån behov kopplade till volymökningar inom Individ och familjeomsorgen. Behov om 40 000 tkr fördelar sig på 35 000 tkr inom barn och unga för placeringar HVB och familjehem och särskild förordnad vårdnadshavare, samt 5 000 tkr för ekonomiskt bistånd som motsvarar mellanskillnaden år 2020-2026 mellan riksnormen (statligt styrd uppräkning av ekonomiskt bistånd) och den inflationskompensation som nämnden fått ramökning för kopplat till ekonomiskt bistånd under tidsperioden. 2. Socialnämnden har i grunden behov av 980 tkr för ökade kostnader kopplade till IT säkerhet. Som åtgärdsförslag utifrån anvisningarna om att lägga en budget inom anvisad ram 2027, utan ramökning föreslår socialnämnden följande åtgärder: 3. Att arbeta med likvärdig, effektiv och central bemanningsplanering enligt följsamhet till bemanningshandboken. Målet är att stärka samplaneringen och minska antalet beställningar avseende korttidsvikarier med 20 % gentemot nuläge 2026. Beräknad kostnadsminskning 6 500 tkr. 4. Att fortsätta arbetet med implementering av välfärdsteknik och digitalisering enligt framtagen handlingsplan inom förvaltningen. Samarbete med SKR gällande förändringsledning och nyttoeffekt-hemtagning. Beräknad kostnadsminskning 3 000 tkr. 5. Att förvaltningen fortsätter arbetet med framtagen plan för att minska sjukfrånvaron och öka friskfaktorerna i förvaltningen med målsättning att minska såväl kort- som lång frånvaro. Mål för 2027 är att minska korttidsfrånvaron med 1 % enhet i jämförelse med 2025. Beräknad kostnadsminskning 5 500 tkr. 6. Att genomföra omställningsåtgärder gällande förebyggande arbete inom samtliga verksamhetsinriktningar, och då med särskilt fokus på barn och unga, för att bromsa utvecklingen av de dyrare efterverkande insatserna i förvaltningen. Beräknad kostnadsminskning 4 500 tkr. Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: SOC 2025/268 7. Att genomföra omställningsåtgärder utifrån försörjningsstöd i syfte att på sikt minska kostnaderna, och stödja personer till egen aktivitet och försörjning. Beräknad kostnadsminskning 2 000 tkr. 8. Att genomföra omställningsåtgärder utifrån placeringar gällande barn och unga med fokus att under 2027, 2028 och 2029 minska kostnaderna för institutionsvård, och behov av placeringar. Beräknad kostnadsminskning 6 000 tkr. 9. Att genomföra omställningsåtgärd avseende implementering av boendestöd för bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg, för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp tillhörande LSS och socialpsykiatri. Beräknad kostnadsminskning 1 000 tkr. 10. Att fortsätta arbetet inom äldreomsorgen utifrån god och nära vård, socialtjänstlag, rehabiliterande förhållningssätt, samt anpassning inom särskilt boende genom omställningsåtgärder. Beräknad kostnadsminskning 6 500 tkr. 11. Att genomföra full implementering av stegförflyttning inom daglig verksamhet genom tillskapande av företagsplatser och företagsgrupper genom omställningsåtgärder. Beräknad kostnadsminskning 1 500 tkr. 12. Att fortsätta stärka arbetsmarknadsanställningar samt implementera aktivitetskravet vilket för 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att stödja personer vidare till studier, sysselsättning eller arbete och därmed sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Beräknad kostnadsminskning 2 000 tkr. 13. Att förvaltningen arbetar för att klara bemanningen utan inhyrda konsulter. Beräknad kostnadsminskning 2 500 tkr. 14. Att under 2027 följa upp om vaccination i egen regi gett önskad effekt gällande ökat antal vaccinerade samt minskad korttidsfrånvaro. Ingen uppskattning om kostnadsminskning. 15. Att ge uppdrag att genomföra översyn avseende individ- och familjeomsorgens kostnader kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga mått i Kolada, för att med bas av resultatet få ett stöd i fortsatt åtgärdsarbete. Ingen uppskattning om kostnadsminskning. 16. Att avbryta processen för ny boendeenhet på Lindås då andra lösningar funnits för målgruppen . Ingen kostnadsminskning. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen har presenterat resursbehov utifrån de förändringar som sker och har skett i verksamheten utifrån kommuninvånarnas behov inför 2027-2029 för socialnämnden samt för kommunstyrelsens budgetberedning under dialogdagarna. Behoven inför 2027-2029 finns inom individ och familjeomsorgen och då inom verksamheterna barn och unga samt försörjningsstöd. Kommunstyrelsen fattade 2026- 02-25 beslut om anvisad budgetram för 2027 och det är inom den ramen som socialnämnden ska lämna ett förslag till MRP 2027-2029. Efter beräkningar inför 2027 med hänsyn tagen till ekonomiskt resultat 2025, ekonomisk prognos 2026 samt kända förändringar inför 2027 och utifrån tidigare och kommande volymökningar är Socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: SOC 2025/268 bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 40 980 tkr. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras dessa 40 980 tkr inför 2027. Beredning Ärendet har beretts i förvaltningens samverkansorgan FSG utifrån §19 MBL samt §11 MBL. Underlag • Mål och resursplansdokument med bilagor • Sammanträdesprotokoll från FSG 2026-04-02 enligt §19 MBL respektive 2026- 04-09 enligt §11 MBL Karin Hallberg Förvaltningschef Bilagor Mål och resursplan 2027-2029 Förslag på åtgärder och konsekvensbeskrivningar MRP 2027-2029 Investeringsbudget 2027-2029 Sammansträdesprotokoll från FSG 2026-04-02 enligt §19 MBL respektive 2026-04-09 enligt §11 MBL Sändlista Kommunstyrelsen Konsekvensbeskrivning Socialförvaltningen 1 av 30 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027–2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Även andra viktiga förändringar i verksamhetens omfattning och inriktning ska anges. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Bedömda behov Socialförvaltningen bedömer att behoven för socialnämnden inför 2027 ser ut som nedan: 1. Individ och familjeomsorg 40 000 tkr fördelat 35 000 tkr placeringar barn och unga (familjehem och HVB/SIS) och särskilt förordnad vårdnadshavare, samt 5 000 tkr ekonomiskt bistånd som motsvarar mellanskillnaden år 2020–2026 mellan riksnormen (statligt styrd uppräkning av ekonomiskt bistånd) och den inflationskompensation som nämnden fått ramökning för kopplat till ekonomiskt bistånd under tidsperioden. 2. 980 tkr för ökade kostnader kopplade till IT säkerhet. Behovet baseras på ekonomiskt resultat 2025, ekonomisk prognos 2026, samt prognoser för 2027–2029 utifrån volymökningar och förändrad lagstiftning inom flera områden. Behoven härrör inte till ökad ambitionsnivå, utan till att klara lagstyrd verksamhet utifrån kommun- invånares bedömda behov av beviljade insatser. Verksamhet Resultat 2025 Prognos 2026 Förändring 2025-2026 Nämnd och adm 1 200 7 100 5 900 Äldreomsorg* 35 100 11 900 -23 200 IFO -48 300 -59 600 -11 300 PSO -7 400 600 8 000 ASI -400 -1 000 -600 Totalt -19 800 -41 000 -21 200 Tabellen visar resultatet 2025, prognos 2026 samt förändring mellan åren för respektive anslagsredovisningsnivå. *Äldreomsorgen tappade tillfälligt statsbidrag på 23 700 tkr mellan 2025 och 2026. Förvaltningen bedömer att det är komplex problematik som ligger bakom de lagstadgade insatserna som ges enskilde individer. Dessa kostnader överstiger ramen och förvaltningen bedömer att det krävs långsiktiga omställningsåtgärder för att nå ekonomisk effektivitet gentemot individ- och familjeomsorgens och genom det förvaltningens utmaningar. Utifrån det löper de föreslagna åtgärderna med tre år som fokus (2027–2029), och inte enbart ett år. Stor del av åtgärderna pågår inom förvaltningen baserat på nuvarande åtgärdsplan, men förstärks med starkare målsättningar. 2 av 30 Förvaltningen konstaterar att verksamheten har varit och fortsatt är i den demografiska utvecklingen där antalet 65+ år ökar och då främst 80+ år, ökningen i antal invånare i målgruppen 65+ märks genom att fler verkställda beslut och utförda timmar inom ordinärt boende äldre utan att ha utökat verksamheterna med personella resurser, vilket är en indirekt besparing. Förvaltningen bedömer att detta kommer bli svårare att genomföra år för år och ser 2029 och åren framåt där socialnämnden behöver tillförsäkras ramökning kopplat till nytt särskilt boende samt avseende successiva ökningar inom ordinärt boende äldre. Ekonomisk utveckling Äldreomsorgen, ordinärt boende har genomfört åtgärder som sänkt underskottet med 18,0 mnkr mellan 2023–2025 Äldreomsorgen, ordinärt boende har genomfört åtgärder som sänkt underskottet med 18,0 mnkr mellan 2023–2025 (2023 var underskottet -9,1 % av budget och 2025–3,1 % av budget). Samtidigt som underskottet har minskat har antalet personer med hemtjänst ökat med 13 % men genom olika åtgärder och införande av tex. läkemedelsautomater har inte kostnaderna ökat i samma omfattning vilket innebär en tydligt effektivare verksamhet inom ordinärt boende. Under 2026 beräknas underskottet fortsatt minska men inte i samma takt då effekterna av vissa åtgärder avtar samtidigt som volymerna fortsätter att öka utifrån befolkningsökningen i målgruppen 65+ år. Särskilt boende har genomfört effektiviseringar motsvarande 2,0 mnkr mellan 2023–2025. Under 2026 fortsätter detta arbete som totalt beräknas ge 4,5 mnkr totalt varav boendeenheternas del uppgår till 7,5 mnkr jmf 2025 och gemensamma delar beräknas kosta 3,0 mnkr mer jmf 2025. Av boendeenheternas 7,5 mnkr härrör 6,5 mnkr till att 14 platser är vakanta på Sörbygården. Möjlighet finns att ytterligare vakanssätta 10 platser vilket skulle ge en ytterligare kostnadsbesparing på ytterligare 9,2 mnkr (på helårsbasis). Personligt stöd och omsorg har sänkt nettokostnaden för externa boendeplaceringar med 4,0 mnkr mellan 2023–2025 och genom uppdraget att minska antalet externa boendeplaceringar minskat kostnaderna med ytterligare 4,3 mnkr mellan 2025–2026. Effektiviseringar har genomförts inom de olika boendeenheterna vilket minskat kostnaderna i förhållande till budget med 2,0 mnkr mellan 2023–2025 och mellan 2025–2026 ytterligare kostnadsminskning med 1,8 mnkr. Kostnaderna inom arbete, sysselsättning och integration har ökat mellan 2025–2026 kopplat till volymutveckling avseende daglig verksamhet LSS där verksamhetsinriktningen organiserat genom ytterligare enhet för att kunna verkställa lagstadgade beslut. Kostnaderna beräknas öka inom Individ- och familjeomsorgen för placeringar avseende barn och unga mellan 2025–2026 med cirka 10 mnkr. Det omställningsarbete som påbörjats inom individ- och familjeomsorgen samt mellan verksamhetsinriktningarna IFO, VSU och PSO har lagt en bra grund för vad vi fortsatt behöver fokusera på att stärka, samt förändra. Arbetet fortsätter under 2027 med målet att barn och ungdomar och deras föräldrar ska möjliggöras insatser som matchar vårdbehovet, men till en lägre kostnad än idag. Kostnad för försörjningsstöd ligger likt 2025. IFO:s prognosticerade underskott på knappt 60 mnkr stärks av cirka 20 mnkr som andra verksamhetsområden gemensamt går med överskott, vilket balanserar upp underskottet. Kvarvarande underskott bedöms inte rymmas inom föreslagen budgetram för 2027. 3 av 30 Bedömning avseende åtgärder Förvaltningen är fullt medvetna om anvisningar och ramar för 2027–2029. Förvaltningen bedömer, utifrån den demografiska utvecklingen avseende förändrad åldersstruktur i kommunen med volymutveckling inom äldreomsorgen som följd, i kombination med ökade volymer och kostnader inom individ och familjeomsorgen kopplat till barn och unga och deras föräldrar samt personer med rätt till försörjningsstöd, att förvaltningens och nämndens väg ur den ekonomiska utmaningen är en kombination av åtgärder av mer kortsiktig karaktär, men framför allt påbörjade omställningsåtgärder som löper under åren 2026-2029. Åtgärder för att på såväl kort som lång sikt klara kostnader för Individ- och familjeomsorgen, volymutveckling daglig verksamhet LSS, samt demografisk utveckling inom äldreomsorgen, utan egentlig nödvändig ramtilldelning, krävs fortsatt omställningsarbete genom det förvaltningen benämner som omställningsåtgärder. Förvaltningen bedömer fortsatt att besparingar för att kortsiktigt kunna hämta hem medel som kan användas till annan underfinansierad verksamhet inom förvaltningen är att vakans hålla, tom ställa eller avveckla enheter. Förvaltningen har uppfattat att det inte är åtgärder socialnämnden önskar genomföra. Förvaltningen har därför inte med den formen av åtgärder i dokumentet, även om förvaltningen ser att kostnadsbesparing motsvarande cirka 10 mnkr skulle kunna genomföras genom att fullt ut vakans hålla boendeenhet. Förvaltningen bedömer att åtgärder för att sänka kostnaderna genom ökad effektivitet, återhållsamhet, implementering av bemanningshandbok avseende nyttjande av personaltiden, samt sänkt sjukfrånvaro kvarstår att fortsätta genomföra. Vi som kommun behöver i arbetet med den nya socialtjänstlagen arbeta tillsammans för att ställa om den sociala välfärden, då lagstiftningen beskrivs inte enbart syfta till att ställa om socialtjänsten, utan kommunens gemensamma arbete. I detta behöver vi tillsammans fortsätta bygga upp kedjan gällande hur vi ställer om, och där är arbetet gällande Kommunstyrelsens uppdrag avseende handlingsprogram för barn och unga, samt omställning av socialtjänsten, avseende samma målgrupp en mycket viktig långsiktig del. Det överskott som socialförvaltningen har idag kopplat till äldreomsorgen härrör till riktat statsbidrag om god och nära vård för personer från 65 års ålder, och kan utifrån den hänsynen inte föras över till annat verksamhetsområde som ex vis barn och unga, eller försörjningsstöd. Äldreomsorgen ökar också i volym kopplat till den demografiska utvecklingen, vilket gör att medlen behövs inom det verksamhetsområdet under MRP- perioden. Överskottet kan kortsiktigt stödja genom att “täcka sista raden” inom förvaltningen. Det överskott som socialförvaltningen har kopplat till nämnd/administration är kopplat till statsbidrag, vilket försvårar möjligheten att budgetera summorna inom annat verksamhetsområde varför också det överskottet stödjer genom att “täcka sista raden”. Förvaltningen föreslår utöver dessa nedanstående åtgärd för att dels minska investeringsbehovet i kommunen och ta bort behov av finansiering för drift 2029. 4 av 30 - Avbryta projektering och framtida byggnation av boendeenhet Lindås, i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden gällande personer tillhörande LSS-lagstiftningen. Detta utifrån såväl ekonomiska skäl men också utifrån förändringar som skett under senare tid avseende bedömda behov för den målgrupp som var tänkt att flytta till Lindås. I nedanstående bild beskrivs förvaltningen tanke avseende åtgärder för att nu budget i balans. 5 av 30 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 I anvisningarna fastställdes socialnämndens budgetram 2027 till 1 283 646 tkr och fördelas enligt cirkeldiagram nedan. Arbete, Administration sysselsättning och politik, 7% och integration, 14% Personligt stöd och omsorg, 14% Äldreomsorg, Individ och 49% familjeomsorg, 20% Jämfört med budget år 2026 gjordes följande justeringar i budgetram.  Socialnämndens budgetram 2027 utökas med sammanlagt 16 238 tkr.  Inflationskompensationen ökade ramen med 5 053 tkr.  Då personalomkostnadspålägget sänks justeras budgetramen ned med –1 096 tkr.  Budget minskas med -163 tkr för kostnader för foto/film/tryck, för omfördelning till kommunstyrelsen.  Ramen har tillförts 12 432 tkr till följd av tillskott i de generella statsbidragen i statsbidragspåsen.  För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 12 tkr. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar - Konsekvenser 2.1 Utmaningar Förvaltningen står fortsatt i och inför stora utmaningar som behöver omhändertas på olika sätt. Förvaltningen står också i och inför en ”reform-storm” gällande ny och förändrad lagstiftning som kräver resurser för att sätta sig in i och anpassa verksamheten efter. Förvaltningen kan klara stora delar av utmaningarna själv genom omstrukturering av arbetssätt med mera, men bedöms vara beroende av samarbete med andra förvaltningar, bolag och näringsliv inom kommunen för att fullt ut klara utmaningarna. Förvaltningen är också beroende av fortsatt samarbete med andra välfärdsaktörer såsom Regionens delar, arbetsförmedling, försäkringskassa, kriminalvården, migrationsverket samt kommunalförbund, Västkom och SKR. 6 av 30 Den volymökning förvaltningen erfarit sedan några år tillbaka och beskrivit i samband med tidigare MRP-processer kvarstår till stor del, men har ökat ytterligare utifrån lagstadgade insatser för att möta enskilda individers behov. De verksamhetsområden det handlar om är: - Ordinärt boende (hemtjänst och kommunal primärvård) inom VoO och VSU - Insatser inom IFO:s enhet råd och stöd kopplat till barn och unga. - Placeringar av barn/ungdomar 0–20 år inom familjehem, konsulentstödda familjehem, institutionsvård och kostnadsutveckling kopplat till detta. - Kostnadsökning avseende särskild förordnad vårdnadshavare. - Volymutveckling och kostnadsutveckling kopplat till försörjningsstöd - Volymutveckling inom daglig verksamhet LSS Förvaltningen har också, likt andra, påverkats av tidigare kostnadsökningar kopplade till inflation och ränteläge vilket påverkat hyror, köp av både tjänster och varor, såväl externt som internt samt försörjningsstöd. Denna utveckling är också en del av det prognosticerade behovet förvaltningen beskriver inför 2027 och resterande planperiod. Prisökningar till följd av världsläget är inte bedömda inom något område. Förvaltningen har inför planperioden kunskap om de riktade statsbidragen, som generella statsbidrag som är riktade till vårt verksamhetsområde och har med dessa i tänkt planering. Förvaltningen har inför planperioden kunskap om områden där förvaltningen behöver stärka sin robusthet och sin förmåga att kostnadsmässigt, rutinmässigt och bemanningsmässigt hantera civilt försvar och större kriser. Hur detta kan komma att påverka kostnader under MRP-perioden är inte klargjort, varför förvaltningen inte har med dessa i dokumentet. Volymutveckling gällande målgrupper inom förvaltningen Äldre Hemtjänst, särskilt boende och vård stöd och utredning ingår i anslagsredovisningsnivån äldreomsorg. Den demografiska utvecklingen och då ökningen av antalet invånare i åldersgruppen 65+ år och då främst 80+ år har varit och kommer fortsatt vara en utmaning för förvaltningen då efterfrågan på och behov av insatser i form av hemtjänst, äldreboende och HSL/kommunalprimärvård kommer att öka med bas i förväntad ökning i målgruppen. 7 av 30 Tabellen nedan visar att vi sedan 2020 är inne i en stor ökning av antalet invånare 65+ år och då uteslutande 80+ år som också är den åldersgrupp som är i störst behov av insatser inom äldreomsorgen. Kommande 10 år fortsätter denna utveckling och ger förvaltningen utmaningar i att hantera det ökade behovet av insatser inom äldreomsorgen. Raden längst ner i tabellen visar utvecklingen av antal invånare i arbetsför ålder som också är en viktig faktor då antalet inte förväntas öka i samma omfattning som behov av personal förväntas öka. 2020-2026 2027-2036 2020-2036 Antal % Antal % Antal % 65+ år 754 8,4% 1 202 12,2% 2 045 22,7% 65-79 år -2 0,0% 784 12,1% 767 11,8% 80+ år 756 30,2% 418 12,4% 1 278 51,1% 19-64 år 208 1,0% 94 40,0% 349 1,6% Utifrån den förväntade befolkningsökningen i 65+ år mellan 2027–2036 har beräkningar gjorts med hjälp av prognosverktyg framtagna av SKR och då ser behoven av insatser framåt ut enligt diagrammet nedan. Prognos över behov av insatser inom äldreomsorgen, antal individer 1400 1 182 1 076 1200 1000 800 949 847 600 400 425 200 366 0 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Särskilt boende äldre Hemtjänst HSL/Kommunal primärvård 8 av 30 För särskilt boende och hemtjänst har SKR:s prognosverktyg använts. Det finns tre olika antagande A, B och C och prognosen i diagrammet ovan har antagande B använts. Den utgår från 2024 års rapporterade siffror till Socialstyrelsen om ålder för dom som har insats, hur länge insatsen pågår mm, den tar också hänsyn till ökad medellivslängd när behovet framåt beräknas. Vad gäller HSLKommunal primärvård så bygger den på hur stor andel av befolkningen år 2025 i 0–64 år respektive 65+ år som har insatsen. Prognosen visar behovet av ett nytt särskilt boende inom planperioden och det arbetet pågår i samarbete med ABVB på tomten ”Kalkonen” och 48 platser beräknas tillkomma år 2029 och då möter utbudet behovet av platser bättre. Antal personer i behov av hemtjänst förväntas också öka kraftigt och gå från 847 år 2027 till 949 år 2036, en ökning med 102 personer. Att siffran skiljer sig kraftig från den som redovisas till Socialstyrelsen och som senare visas i Kolada är att i prognosen ovan ingår personer under 65 år, personer som enbart har larm eller serviceinsatser eller HSL och dessa uppgår till cirka 200 och det är utifrån antalet i diagrammet ovan som hemtjänsten organiseras och bemannas. HSL/Kommunal primärvård beräknas också öka kraftigt och där är ökningen 106 personer. Baserat på prognoserna ovan kommer förvaltningen stå inför fortsatta utmaningar att hantera dessa volymökningar vad gäller ekonomi, men också möjligheter till att rekrytera personal då invånare i arbetsför ålder inte ökar i tillräcklig omfattning. Barn och unga Volymen avseende orosanmälningar, och därmed också behov av insatser kring barn- och unga inom individ- och familjeomsorgens verksamhet i förvaltningen har ökat kraftigt de senaste åren i vår kommun. Detta i kombination med ständigt ökade lagkrav inom barnavården sedan 2021, som bland annat är en direkt effekt av ”Lex Lilla hjärtat”, leder till ökade kostnader avseende insatser och personalförstärkningar utöver budget, vilket beskrivits i tidigare MRP. Under 2022 kom bland annat en mer ingripande lagförändring som innebär att socialtjänsten måste överväga vårdnadsöverflytt till familjehems- föräldrarna om barnet varit placerad i samma familjehem under två år. Denna förändring innebär att efter en vårdnadsöverflytt har socialtjänsten kostnader för dessa placerade barn under hela uppväxten i nivå med kostnaden för en familjehemsplacering, men då barnet bor hos sina vårdnadshavare räknas inte detta längre som en placering, men kostnadsansvaret kvarstår. Lagförändringen innebär också att vården inte får upphöra förrän de omständigheter som ledde till vården har förändrats varaktigt och genomgripande, vilket inte var ett krav i tidigare lagstiftning. Förvaltningen erfar att vi ökat antalet särskilt förordnade vårdnadshavare från 2020–2025 ökat med 123% i antal, vilket innebär ”uppväxt-kostnader” som inte funnits i samma utsträckning tidigare. 2023 kom en ny lag som innebär att även barn som placeras på skyddade boende tillsammans med vårdnadshavare ska juridiskt hanteras som övriga placeringar av barn vilket inte var fallet tidigare. Detta har medfört högre krav på de skyddande boendena utifrån bemanning och personalens kompetens vilket också genererat högre kostnader för kommunen. Det planeras nu också för en ny LVU-lagstiftning som föreslås träda i kraft 2027-07-01 som bland annat innebär att socialtjänsten ska väga in vem barnet har starkast anknytning till i bedömningen huruvida ett barn ska flytta hem eller inte, detta har tidigare inte funnits i lagen och bedöms få stor effekt på den juridiska bedömningen. Samtliga dessa lagförändringar görs och har gjorts utifrån begreppet ”barnets bästa”. 9 av 30 De insatser förvaltningen ger barn, unga och dess vårdnadshavare har starkt lagstöd för att verkställas och dess yttersta syfte är att skydda, stärka och hjälpa barn, unga och dess vårdnadshavare. Omfördelning gällande budget har skett inom Individ- och familjeomsorgens verksamhet för att stärka upp kring barn och unga. Tidigare omstruktureringar har skett då budgetminskning inom äldreomsorgen med cirka 30 mnkr mellan 2019–2021 genomfördes som stärkte budget för placering av barn och unga med 20 mnkr, samt att ramtilldelning skett mellan 2024–2025 med 18 mnkr. Trots detta överstiger kostnad för placering av barn och unga budgetramen. Ett nära samarbete är etablerat mellan barn- och utbildningsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, Kommunstyrelseförvaltningen, Kunskapsförbundet Väst genom gruppen för främjande och förebyggande arbete för barn och unga där handlingsprogram och handlingsplan för barn och unga har processats. Samarbetet stärks ytterligare genom aktiviteter kopplat till det brottsförebyggande arbetet och genom åtgärdsplan för BRÅ där b.la implementering av SSPF metoden sker. Förvaltningen har som ovan nämns, en stor utmaning gällande trycket på myndighet barn och unga, samt verkställighet barn och unga, där den ekonomiska utmaningen är stor då kostnaderna för lagstadgade insatser inte ryms inom budgetramen utan andra arbetssätt krävs såväl inom förvaltningen som i samarbete med andra aktörer inom kommun och region för att bryta utvecklingen. Detta omställningsarbete är påbörjat genom socialnämndens åtgärdsplan, uppdrag från förvaltningschef inom socialförvaltningen, genom gemensamt uppdrag av förvaltningscheferna för SoF och BouF, genom gemensamt arbete inom kommunkoncernen samt genom externt samarbete i ex vis vårdsamverkan. Restad Gård, påverkar förvaltningens kostnader genom ökad personalbemanning utifrån arbete med förhandsbedömningar, utredningar och insatser för barnen som vistas där under asylprocessen samt inför kommunplacering. Aktuella Placeringskostnader på HVB/SIS eller i familjehem söks åter från Migrationsverket om barnet/barnen befinner sig i asyl under placeringen, men kostnader för personalens arbete samt ev. andra insatser utöver placeringar får kommunen själva bekosta. Detta behov växlar över tid, men uppskattningsvis har arbetet de senaste tre åren inneburit en kostnad motsvarande tre heltidstjänster inom Individ- och familjeomsorgen (cirka 2 100 tkr). Förvaltningen har kostnad för placeringar för barn och unga där starten varit under asylprocess, men där barnet/barnen fått permanent uppehållstillstånd och kommunplacering vilket gjort att kostnaden övergått till kommunen. Uppskattad kostnad för detta är cirka 8 000 tkr. 10 av 30 Placeringar och Särskild förordnad vårdnadshavare (barn och unga), tkr 107 701 98 198 120 000 100 000 74 657 60 587 64 760 80 000 54 168 44 283 60 000 40 000 20 000 0 -20 000 -40 000 -21 949 -11 193 -16 743 -20 413 -30 131 -39 481 -60 000 -48 341 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Kostnad Avvikelse mot budget Förändring 2020-2025 Kostnad, tkr % Underskott, tkr % Antal % Antal barn/unga % dygn Familjehem +6 302 +19 % +12 564 -66 % 1 335 +5 % 32 +34 % HVB +38 815 +518 % -26 535 +6 735 % 6 037 +244 % 22 +96 % Särskild förordnad +8 798 +208 % -3 561 +105 % Ej Ej 27 +123% vårdnadshavare Totalt +53 915 +143% -17 532 +80 % 7 372 +25 % Tabellen visar utvecklingen för kostnader, underskott samt antal placerade barn/unga och dygn mellan 2020–2025. Den kraftiga kostnadsökningen har lett till ökat underskott inom verksamheten som dock dämpas av budgettillskott på 38 mnkr. Dels 20 mnkr i intern omfördelning från äldreomsorgen år 2021, dels 18 mnkr ramökning år 2025. Dom ökade kostnaderna är beror dels på volymökningar i antal barn/unga, dels fler dygn men också av att kostnaderna per dygn har ökat med 61 % i samma tidsperiod. Åtgärder och omställningsarbete pågår och effekter av detta är inräknat i prognosen för 2026, trots detta är det ändå en ökning jmf 2025. Detta är ett arbete som kommer ta tid och kräva uthållighet. Försörjningsstöd Orsakerna till att individer i vårt samhälle är i behov av försörjningsstöd för att klara sitt uppehälle är flera, men bedöms kopplas till övergripande arbetsmarknadspolitik och integrationspolitik, förändrade regelverk hos andra huvudmän samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån ofullständig skolgång. Vi som förvaltning ser att vi starkt påverkas av detta genom att vi är det yttersta skyddsnätet för individer när inga andra instanser finns att tillgå. Orsaker till ökad kostnad försörjningsstöd mellan 2024–2025 och på relativt kvarstannande nivåer så här långt in på 2026 härrör till:  Ökat inflöde dvs fler brukare som uppbär försörjningsstöd.  Höjd riksnorm utifrån inflationshöjning under två år som långt översteg verklig inflationskompensation.  Det tillfälliga extra bostadsbidraget sänktes från 40 % till 25 % vid årsskiftet 2025 för att sedan helt tas bort från 1 juli 2025. 11 av 30  Långa handläggningstider på Försäkringskassan.  Vi har flera ärenden som väntar på bostadsbidrag och vi beviljar bistånd som förskott förmån. Söker man inte nytt bostadsbidrag i rätt tid är handläggningstiden upp till fyra månader.  Långa handläggningstider på Pensionsmyndigheten.  Långa köer till psykiatrin. Det innebär att brukare som annars kunnat söka sjukersättning inte kan söka detta då de väntar på läkartid för upprättande av LUH. Det innebär också långa väntetider på utredningar och behandlingar som ofta är en förutsättning för att komma vidare i rehabiliteringsprocessen mot självförsörjning.  Regelförändringar inom A-kassan trädde i kraft 1 oktober 2025 vilket innebär en snabbare nedtrappning i ersättningsnivåerna vilket medför ökade ansökningar om ekonomiskt bistånd, vilket påverkar kommunen och socialförvaltningen. Utveckling ekonomiskt bistånd 2020-2026, tkr 60 000 48 006 49 380 43 884 42 070 45 731 51 210 52 410 40 000 20 000 4 150 0 -8 436 -20 000 -11 497 -15 972 -17 348 -16 475 -17 010 -40 000 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Kostnad Avvikelse mot budget Kostnader för ekonomiskt bistånd har ökat med 3,2 mnkr (+7 %) mellan 2020–2025 samtidigt som underskottet ökat med 0,5 mnkr (+3 %). Budgeten har ökat med 2,7 mnkr (+8 %) 2020–2025 utifrån inflationskompensation samtidigt har riksnormen ökat med 26 % och glappet mellan inflationskompensation och riksnorm uppgår till 5,0 mnkr. Detta mönster fortsätter under 2026 där kostnaden beräknas öka med 1,2 mnkr (+2 %) och underskottet öka med 0,5 mnkr (+3 %). Under 2020–2025 har antalet hushåll som uppburit ekonomiskt bistånd minskat med 17 % medan kostnaden per hushåll ökat med 28 %. Orsakerna till detta är dels glappet mellan riksnormen och inflationskompensationen 2020–2025, dels en förändring i hushållens sammansättning och egna försörjningsförmåga. Daglig verksamhet LSS Inom arbete, sysselsättning och integration där daglig verksamhet LSS är organiserad har det de senaste sju åren skett en volymökning utifrån att antalet brukare med lagstyrda beslut om daglig verksamhet enligt LSS ökat. Ramtilldelning skedde mellan 2024–2025 med 3 mnkr för att stärka budgeten utifrån behoven. Viss ytterligare volymökningen skedde under 2025 varför verksamheten behövde utöka platsantalet inom daglig verksamhet och då främst till personer med stora omsorgsbehov, och i det behov av nära personalbemanning. Det skedde genom att intern fastighet förhyrs dit enhet i externt förhyrd fastighet flyttat, samt ytterligare 4 nya verkställda beslut för personer med liknande behov. Verksamheten 12 av 30 fortsätter arbeta med en inre effektivitet genom stegförflyttning till företagsplatser/företagsgrupper så att verksamheten så långt möjligt kan bedrivas inom tilldelad budgetram. Verksamheten ser dock utmaningar med att fullt ut lyckas med ovanstående, utifrån att prognosen visar att volymökningarna inte är i avstannande. Externa placeringar personligt stöd och omsorg. Verksamheten personligt stöd och omsorg har haft ekonomiska utmaningar gällande externa placeringar inom LSS och socialpsykiatri för såväl barn/unga som vuxna under flertalet år. Kostnaderna för barn/unga inryms inom verksamhetens budgetram, men inte kostnaderna för vuxna. Under 2025 genomförde verksamheten tillsammans med vård, stöd och utredning åtgärder utifrån uppdrag från förvaltningschef baserat på socialnämndens åtgärdsplan vilket möjliggjort hemtagning av flera externa boendeplaceringar, samt också avslut för individer som gått mot mer självständighet i eget boende. Detta har minskat verksamhetsinriktningens och genom det förvaltningens kostnader med dels 4,0 mnkr mellan 2023–2025 och ytterligare med 4,3 mnkr mellan 2025–2026 utifrån åtgärdsplanen. Ytterligare hemtagning planeras ske under 2026 varför verksamhetsinriktningen i dagsläget inte längre är i behov av budgetförstärkning kopplat till externa boendeplaceringar. Ny lagstiftning Likt förvaltningen beskrev förra året är det en fortsatt ovanligt hög mängd utredningar om lagförslag som kan komma att beröra socialnämndens verksamhet om, respektive när de införs. Dessa beskrivs närmare i förvaltningens verksamhetsplan. SKR har, delvis humoristiskt, delvis allvarligt, beskrivit nuläget för socialtjänsten med att vi befinner oss i en “reform-storm”. Socialtjänsten och den kommunala primärvården är kunskapsintensiva områden, och under 2025 har flera lagar riktats mot ökad säkerhet för äldre, bland annat genom språkkrav inom äldreomsorgen, förändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen samt ökad tillsyn från IVO och stöd för utdrag ur misstanke och belastningsregister vid och under anställning inom äldreomsorgen. Ett exempel är nya sekretessbrytande bestämmelser i 10 kap 4§ OSL som trädde i kraft 1 december 2025, och där en arbetsgrupp påbörjat en förvaltningsövergripande anvisning som stöd för situationer där medarbetare behöver upprätta polisanmälan, eller där polismyndigheten begär uppgifter från oss med stöd av denna. Verksamheterna arbetar löpande med att hålla sig väl uppdaterade med förändringar inom socialtjänstens område och anpassa verksamheten därefter, och har också stöd från stabsfunktionerna inom kvalité och utveckling gällande detta. Ytterligare ett exempel på ny lagstiftning och reformer som har aviserats inom områdena migration, integration och arbetsmarknad och innebär ett tydligt skifte i ansvar, arbetssätt och krav på kommunen är Aktivitetskravsreformen som planeras att träda i kraft 1 juli 2026 och som gör arbetsmarknadsinsatser till ett obligatoriskt kommunalt uppdrag kopplat till försörjningsstöd. Reformen innebär ett lagstadgat aktivitetskrav för personer som uppbär försörjningsstöd och att kommunen (AME) blir skyldiga att tillhandahålla heltidnära aktiviteter, följa upp närvaro och deltagande samt fatta beslut om sanktioner vid uteblivet deltagande. Detta innebär ett tydligt skifte från ett frivilligt till ett obligatoriskt 13 av 30 arbetsmarknadsuppdrag för kommunen. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med försörjningsstödsenheten har inlett ett arbete under året att utifrån målgruppsanalyser kartlägga hur många av de som idag uppbär försörjningsstöd som är aktuella för aktivitetskrav och vilken typ av aktiviteter som matchar målgruppens behov. Detta för att skapa en gemensam struktur för att kunna implementera av ny lagstiftning under 2026, 2027 och sedan löpande. En stark riktning i nya socialtjänstlagen är också ökad tillgänglighet och förebyggande arbete, där ett verktyg är insatser utan behovsprövning som nämnden fattat beslut om och förvaltningen även genomfört ett arbete med att ta fram nya inför 2026. En önskad riktning från lagstiftaren är att det sociala arbetet ska få ta mer tid och administration och handläggning minska (där det inte är nödvändigt). På sikt ska förhoppningsvis fattade beslut minska. Samsjuklighetsutredningens förslag syftar till att möjliggöra en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Det föreslås att regionerna ska organisera vården till personer med skadligt bruk och beroende så att den ges samordnat med annan psykiatrisk vård. Förslagen innebär även att ytterligare krav ska ställas på den individuella plan som ska upprättas för personer som tagits emot i hem för vård eller boende, samt en skyldighet för regionen att ersätta kommunen i de fall regionen inte fullgör sina skyldigheter avseende den individuella planen. I lagrådsremissen föreslås vidare en ny lag om en samordnad vård- och stödverksamhet, till stöd för personer som har särskilda behov av samordnade hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Den nya lagen innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommunen och regionen. Syftet är att främja den enskildes hälsa, trygghet och levnadsvillkor. Föreslås träda i kraft 1 juli 2027. LVU syftar till att garantera att barn och unga får det skydd och den hjälp de behöver när frivilliga insatser inte är möjliga. Samhällsutvecklingen och de många ändringarna som gjorts i lagen genom åren har gjort att LVU upplevts omodern och svåröverskådlig. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss där nuvarande LVU föreslås ersättas av två nya lagar, som förväntas vara tydligare och bättre anpassade efter dagens behov. Syftet är att stärka barnrättsperspektivet och högre prioritera barnets trygghet och stabilitet. Föreslås träda i kraft 1 januari 2027. De flesta bestämmelser i LVU förs över till en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga, respektive en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. I de nya lagarna finns dock ett antal förändringar i jämförelse med dagens LVU, till exempel:  Barnrättsperspektivet stärks, bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i respektive lag.  Tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn stärks genom att ett omhändertagande för vård i vissa fall ska kunna fortsätta i ett familjehem som barnet fått en stark anknytning till.  Förutsättningarna för att omhänderta barn och unga justeras. Exempelvis ska barn bättre kunna skyddas från kriminella miljöer och hedersrelaterat våld. 14 av 30  En begränsning införs för vårdnadshavares möjlighet att upprepade gånger begära att ett omhändertagande ska upphöra. Det ska freda barn från oro och otrygghet av återkommande prövningar av omhändertagandet.  För att stärka barns möjligheter att komma till tals och ta tillvara sina rättigheter, föreslås rätten till offentligt biträde förtydligas och utökas. Socialtjänstdataregisterlagen, som ska träda i kraft i juli 2026 kommer att påverka omställning av dokumentationsstrukturer. Idag saknas i huvudsak nationellt gemensamma sätt att dokumentera och strukturera socialtjänstens data. Det försvårar uppföljning, analys och utveckling av verksamheten. Arbetet att införa den nya lagen och nytt socialdataregister kommer ske stegvis under flera år. Då utgångspunkten är att det är uppgifter som dokumenteras i individärendet som kan samlas in till framtida register behöver fler delar av socialtjänstens dokumentation struktureras nationellt. Uppgiftsskyldigheten kommer regleras och detaljeras genom registerföreskrifter allteftersom, i takt med denna utveckling. 2.2 Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar Förvaltningens arbete med åtgärder beslutade 2025 fortsätter under 2026 för att försöka sänka kostnaderna och minska underskottet. Förvaltningen har dock lagt en proaktiv prognos för året där tänkta besparingar är medtagna. Förvaltningen bedömer att grund- verksamheterna i stort är i balans utifrån åtgärder som genomförts mellan 2025–2026. Dom verksamheter som inte klarar att nå en budget i balans handlar om placering av barn och unga samt försörjningsstöd i största grad. Under 2026 arbetar förvaltningen utifrån socialnämndens beslutade åtgärdsplan. Inför 2027 bedömer socialförvaltningen att socialnämnden egentligen är i behov av budgetförstärkning kopplat till delar av Individ- och familjeomsorgens underskott. Förvaltningen anpassar verksamheten och genomför effektiviseringar för att bidra allt som går i att minska kostnaderna för kommunen kopplat till dessa delar. Som åtgärdsförlag för år 2027, men också för hela MRP-perioden inkluderat 2028 och 2029 föreslår förvaltningen nedanstående åtgärder. Förvaltningen ser inte att åtgärderna frigör medel till vidare utveckling, utan de handlar om att nå budget i balans långsiktigt och de genom kostnadseffektiviseringar och omställningar. Tabell: Åtgärdsförslag hålla ramen och skapa ett utvecklingsutrymme Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 Likvärdig, effektiv och central bemanningsplanering enligt följsamhet till bemanningshandboken. Målet är att stärka samplaneringen och minska antalet beställningar avseende korttidsvikarier med 20 procent 1 6 500 gentemot nuläge 2026. 15 av 30 Fortsatt implementering av välfärdsteknik och digitalisering enligt framtagen handlingsplan inom förvaltningen. Samarbete med SKR gällande förändringsledning och 2 3 000 nyttoeffekt-hemtagning. Förvaltningen arbetar med framtagen plan för att minska sjukfrånvaron och öka friskfaktorerna i förvaltningen med målsättning att minska såväl kort- som lång frånvaro. Mål för 2027 är att minska korttidsfrånvaron med 1 % 3 5 500 enhet i jämförelse med 2025. Omställningsåtgärder gällande förebyggande arbete inom samtliga verksamhetsinriktningar, och då med särskilt fokus på barn och unga, för att bromsa utvecklingen av de dyrare efterverkande insatserna i 4 4 500 förvaltningen. Omställningsåtgärder utifrån försörjningsstöd i syfte att på sikt minska kostnaderna, och stödja personer till egen aktivitet och 5 2 000 försörjning. Omställningsåtgärder utifrån placeringar gällande barn och unga med fokus att under 2027, 2028 och 2029 minska kostnaderna för institutionsvård, och behov av 6 6 000 placeringar. Omställningsåtgärder avseende implementering av boendestöd för bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg, för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp 7 1 000 tillhörande LSS och socialpsykiatri. Fortsatt arbete inom äldreomsorgen utifrån god och nära vård, socialtjänstlag, rehabiliterande förhållningssätt, samt anpassning inom särskilt boende genom 8 6 500 omställningsåtgärder. Full implementering av 9 1 500 stegförflyttning inom daglig 16 av 30 verksamhet genom tillskapande av företagsplatser och företagsgrupper genom omställningsåtgärder. Fortsatt stärka arbetsmarknads- anställningar samt implementera aktivitetskravet vilket för 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att stödja personer vidare till studier, sysselsättning eller arbete och därmed sänka kostnaderna för 10 2 000 försörjningsstöd. Förvaltningen arbetar för att klara 11 2 500 bemanningen utan inhyrda konsulter. Under 2027 följa upp om vaccination i egen regi gett önskad effekt gällande ökat antal vaccinerade samt minskad 12 0 korttidsfrånvaro. Uppdrag att genomföra översyn avseende individ- och familjeom- sorgens kostnader kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga mått i Kolada, för att med bas av resultatet få ett stöd i fortsatt 13 0 åtgärdsarbete. Avbryta processen för ny boendeenhet på Lindås då andra lösningar funnits för målgruppen. 14 0 Summa 41.0 Ändrad ambitionsnivå: Röd färg anger att åtgärdsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg anger att ambitionsnivån ökar och gul färg anger att ambitionsnivån bibehålls. Påverkan mål/målvärden: Kolumnen avser en bedömning av hur ambitionsnivån påverkar mål/målvärden, där röd anger negativ påverkan, gul anger ingen påverkan och grön anger positiv påverkan. 1. Förvaltningen har reviderat tidigare riktlinje för hållbar bemanning och tagit fram en bemanningshandbok som är samverkad med fackliga parter och under implementering, parallellt med införande av gemensamt schema och bemanningsplaneringssystem. Förvaltningen ser implementering av bemanningshandboken som en ekonomisk åtgärd bredvid att säkra kontinuiteten gentemot brukarna samt arbetsmiljön för våra medarbetare. Förvaltningen bedömer att samplanering mellan enheter och verksamheter kommer öka vilket bedöms ge positiva effekter. Förvaltningsledningen har beslutat om effektmål gällande implementering av arbetssättet likvärdig, effektiv och central bemanningsplanering och dessa är: 17 av 30 - Alla enheter ska ha fyllt sin grundbemanning veckans alla dagar - Övertalig tid i schemat som inte nyttjas/bokas ska minska - Antal vikarietimmar ska minska - Antal automatiska beställningar ska öka - Antal resurspass ska öka - Andelen korttidsvakanser lösta av Bemanningsenheten ska öka - Minska antal arbetstidslagsbrott - Följsamhet till att jobba med de funktioner som finns i systemet (effektiv användning) Förvaltningen kommer följa upp dessa effektmål en gång i månaden från maj månad 2026, samt också följa upp hur stor del av vår nuvarande administrativa tid kopplat till de olika delarna som minskas och utifrån det ställa om utifrån förändrade arbetssätt. Hur mycket detta kommer spara i ekonomiska medel är i dagsläget svårt att prognosticera, men antagandet är att vi kommer bedriva en kostnadseffektivare verksamhet baserat på andra kommuners erfarenhet och intentionerna i effektmålen. Förvaltningen specificerar att målet är att ha sänkt antalet beställningar av korttidsvikarier med 20 procent. Förvaltningen utreder motion avseende ”minutstyrning och självstyrande grupper” och kommer med bas av vad som framkommer i den, tillsammans med vad arbetsmiljöverkets tillsyn och forskningrapport gett vid handen återkomma till socialnämnden med förslag utifrån motionen. Förvaltningen har som arbetsgivare i kombination med vård- och omsorgsgivare många parametrar att ta hänsyn till avseende att säkra kontinuiteten och kompetensen i utförandet av de professionella insatserna. 2. Förvaltningen arbetar aktivt med implementering av välfärdsteknik och digitalisering utifrån socialnämndens beslutade digitaliseringsplan samt förvaltningens framtagna handlingsplan med steg för metodförflyttningen. Förvaltningen erfar positiva erfarenheter av omställningen ex. vis gällande implementering av läkemedelsautomater, e-tjänster och beslutsstöd genom kostnadsbesparingar i form av sänkta kostnader, att verksamheten kan möta fler brukare med oförändrad personalstyrka samt besparad administrativ tid. Förvaltningen går vidare med att fortsätta till full implementering av läkemedelsautomater under 2026, påbörja implementering av digital tillsyn inom ordinärt boende samt implementera moduler i verksamhetssystem som minskar myndighetspersoners administration på ex vis individ- och familjeomsorgen. Införandet av fler välfärdstekniska och digitala metoder kräver ett omställningsarbete där arbetssätt ställs om till det nya för att fullt ut erfara effekterna av det hela. Förvaltningen följer regelbundet via beredningsgrupp och styrgrupp upp effekthemtagningen. 3. Förvaltningen arbetar med framtagen plan för att minska sjukfrånvaron, och öka friskfaktorerna i förvaltningen med målsättning att minska såväl kort- som lång frånvaro. I planen beskrivs att särskilt fokus ska vara inom särskilt boende äldre samt hemtjänsten och i helheten stödja medarbetare med längre sjukfrånvaro (över 18 av 30 ett år), samt medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (sex tillfällen eller fler under ett år) till att återgå till arbetsplatsen respektive minska frånvaron genom flertalet metoder. Förvaltningen deltar också tillsammans med kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen i ett projekt ”från antagande till fakta” i syfte att få än mer underlag till vad vi kan göra för att rikta insatserna rätt för bäst effekt. Mål för 2027 är att minska korttidsfrånvaron med 1 procentenhet i jämförelse med 2025 och ses som en målsättning i linje med pågående arbete. Målsättningen följs sedan upp och behöver följas av målsättning för 2028 med ytterligare 1 procentenhet. Förvaltningen följer upp och kommer fortsätta följa upp utvecklingen månadsvis. 4. Förvaltningen arbetar i ett omställningsarbete gällande nya socialtjänstlagen där lagstiftningen beskriver att socialtjänsten ska (och inte bör) arbeta förebyggande och främjande. Syfte är att stärka och bygga ut de tidiga förebyggande och främjande insatserna till en första linjens socialtjänst, som på sikt borde minska de efterverkande och ”tyngre” insatserna vilket ekonomiskt gynnar förvaltningen och kommunen på längre sikt. Förvaltningen samarbetar i detta omställningsarbete med övriga inom kommunkoncernen samt med externa parter. Beskrivningarna gällande omställningsarbetet koppat till förebyggande och främjande arbete återkommer i respektive verksamhetsinriktnings omställningsarbete. 5. Utifrån aktuella prognoser förväntas arbetslösheten 2027 sjunka till omkring 6,2 procent i riket samtidigt som utmaningen men hög långtidsarbetslöshet förväntas kvarstå. I Vänersborg har antalet arbetslösa ökat de senaste åren och låg på 7,2 procent 2025. Prognosen är att arbetslösheten kommer att minska något även i Vänersborg men att den fortsatt kommer att ligga något över rikssnittet. Den demografiska utvecklingen med färre barn, fler äldre och bara marginellt fler i yrkesverksam ålder innebär utmaningar för kommunens personal- och kompetensförsörjning. En viktig åtgärd för kommunen blir att rusta och stötta dem som stått utanför arbetsmarknaden länge, så att de kan bli en del av arbetskraften. Huvudfokus i individsamverkan med arbetsförmedlingen kommer vara långtidsarbetslösa. Regelförändringar inom A-kassan som trädde i kraft 1 oktober 2025 innebär en snabbare nedtrappning i ersättningsnivåerna vilket i sin tur bidrar ökade ansökningar om ekonomiskt bistånd, vilket påverkar kommunen och socialförvaltningen. Den nya lagstiftning gällande aktivitetskrav kopplat till försörjningsstödtagare som träder i kraft 1 juli 2026 påverkar hur förvaltningen behöver organisera arbetet mellan försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheten i samarbete med övriga förvaltningar i kommunen. Utifrån kartläggning och målgruppsanalys bedöms antalet som omfattas av aktivitetskravet uppgå till drygt 200 försörjningsstödstagare utöver de som redan är aktuella inom Arbetsmarknadsenheten Förvaltningen bedömer utifrån detta att ett kraftfullare arbete behöver ske gällande utveckling av olika metoder och samarbeten. I nedanstående bild beskrivs de aktiviteter som förvaltningen ser behov av att stärka som ett åtgärdsförslag i att ”satsa-oss” ur det hela genom föreslagen omställningsåtgärd. Förvaltningen genomför åtgärden genom tjänster inom ram samt med stöd av statsbidrag. 19 av 30 6. Kommunen och förvaltningen måste bryta utvecklingen gällande främst institutionsplaceringar barn och unga, till förmån för andra kvalificerade insatser. Orosanmälningarna har konstant ökat sedan 2018 i antal och i allvarlighetsgrad. Placeringarna i familjehem och på institution (SIS och HVB) har ökat senaste åren och fortsätter öka, vilket beskrivs i tabell i dokumentet. Myndighetens hantering av anmälningarna kräver mycket resurser inom barn och unga gällande förhandsbedömningar och utredningar, vilket blir personalintensivt och arbetet behöver förändras och på sikt styras till andra insatser. Placeringarna har ökat utifrån flera aspekter och ryms inte inom tilldelad budgetram trots förstärkning av budget med 20 mnkr mellan 2020–2021, genom interna omflyttningar från äldreomsorgen, samt mellan 2024–2025 genom ramtilldelning från KF på 18 mnkr. Förvaltningen har påbörjat ett omställningsarbete för att minska kostnaderna för placeringar, samt möjliggöra att barn och unga inte vistas på institution alternativt inte vistas så länge inom den vårdformen, utan att vi som verksamhet utvecklar och implementera nya arbetssätt för att möta behoven på annat sätt. Detta angreppssätt bedöms ansvarsfullt, proaktivt och i linje med omställning till nya socialtjänstlagen. Lagstiftningen kräver nya arbetssätt riktat mot att socialtjänsten ska vara mer lätt tillgänglig, främjande, förebyggande och inte efterverkande. För barn, unga och dess föräldrar bedömer förvaltningen att den långsiktiga effekten blir bättre med andra insatser än institutionsplaceringar. Flertalet av insatserna sker i samarbete med andra förvaltningar och bolag inom kommunens organisation, samt med externa samarbetspartners. I nedanstående bild beskrivs de aktiviteter som förvaltningen arbetar för att stärka och implementera och förvaltningen ser detta som omställningsåtgärden för att 20 av 30 minska förvaltningens underskott kopplat till kostnad för främst institutions- placeringar. Förvaltningen genomför arbetet med tjänster som finansieras inom ram, med stöd av bidrag från kommunstyrelsen, samt via statliga bidrag. Förvaltningen bedömer att det är en åtgärd som löper under hela mål- och resursplaneperioden för att successivt minska kostnaderna under 2027, 2028 och 2029. 7. Verksamhet personligt stöd och omsorg har haft ekonomiska utmaningar kopplat till externa boendeplaceringar, vilka kraftfullt har minskat under 2025 utifrån genomförda åtgärder. Utifrån prognos för 2026 kommer det kvarstå tre externa boendeplaceringar och detta finns plan för. Verksamhetsinriktningen arbetar under 2026 med att möjliggöra “boendekarriär” i samarbete med vård, stöd och utredning samt det kommunala bostadsbolaget. Genom att skapa möjlighet för brukare att flytta till en egen lägenhet med boendestöd kan det för vissa ge en ökad självständighet. Samtidigt som det skapar en ökad självständighet frigörs boendeplatser för nya brukare med beslut inom LSS och socialpsykiatri. Det senare möjliggör avbrytande av tänkt boendeenhet på Lindås, vilket föreslås i dokumentet. Förvaltningen genomför omställningsåtgärden genom tjänster inom ram samt genom statliga bidrag. Omställningsåtgärderna beskrivs i nedanstående bild och bedöms pågå under MRP-perioden. Arbetet följs regelbundet upp av verksamhetschefer och förvaltningschef i samarbete med stödroller och det kommunala bostadsbolaget. 21 av 30 8. Ordinärt boende inom äldreomsorgen, vilket inkluderar hemtjänst, central planering, kommunal primärvård och biståndsenhet har känt av och känner av att den demografiska utvecklingen genom ökat antal brukare/patienter. Särskilt boende inom äldreomsorgen likaså. I jämförelse med riket och med liknande kommuner gällande nettokostnadsavvikelse har förvaltningen legat högt i kostnad baserat på åren fram till och med 2024 vilket är senaste året i jmf. Förvaltningen har genomfört översyn avseende vad som legat till grund för nettokostnadsavvikelsen som beskrevs i förra årets MRP-dokument skulle genomföras. och har utifrån det erfarit att vi till del redovisat på annat sätt än hur det ska ske. Förvaltningen har utifrån det korrigerat sin redovisning samt också genomfört åtgärder för att minska kostnaderna. Utifrån de sammantagna åtgärderna är inte äldreomsorgen längre dyrare avseende nettokostnadsavvikelse än riket samt jämförbara kommuner. Utifrån ovanstående bedöms det svårare inför 2027–2029 att genomföra ytterligare åtgärder inom ordinärt boende varför förvaltningen ser att arbete utifrån omställningsåtgärden bör fortsätta under MRP-perioden. Verksamheten behöver utifrån detta fortsätta omställningen till att möta den ökande åldersgruppen genom ny metodik och nya arbetssätt, stärka det lätt tillgängliga, främjande och förebyggande arbetet i syfta att minska/skjuta fram behovet av de tyngre och mer omfattande insatserna. Omställningsarbetet är påbörjat inom förvaltningen genom flertalet metoder och aktiviteter och i nedanstående bild beskrivs de aktiviteter som förvaltningen ser att vi behöver fortsatt stärka för att möta den demografiska utvecklingen, samt anpassa oss efter budgetram. Förvaltningen ser målbild och delmål som en omställningsåtgärd, likt övriga beskrivna omställningsåtgärder, och är förvaltningens bidrag till att klara av att bedriva en så kostnadseffektiv äldreomsorg som möjligt. 22 av 30 Förvaltningen genomför omställningsarbetet genom tjänster inom ram samt stöd av statsbidrag. Behov av förstärkning av budgetram bedöms från 2029 då nytt särskilt boende äldre prognisticeras vara klart för drift samt successivt från då avseende ordinärt boende. 9. Omställningsarbetet är påbörjat inom förvaltningen genom flertalet metoder och aktiviteter som förvaltningen ser att vi behöver stärka för att möta behoven. Förvaltningen arbetar också utifrån det tidigare givna uppdraget från socialnämnden gällande att arbetsmarknadsanställningar. Inom verksamhet arbete, sysselsättning och integrations dagliga verksamhet LSS har förvaltningen under flertalet år beskrivit volymökningar och hur verksamheten arbetat för att inrymma dessa i befintlig verksamhet. Förvaltningen stärkte budget för daglig verksamhet inför år 2025, men fortsatt råder utmaning att helt verkställa besluten inom befintliga enheter, varför arbetet gällande stegförflyttning till företagsgrupper respektive företagsplatser behöver intensifieras för de brukare som bedöms matcha denna form av verkställighet. Genom det frigörs platser inom befintligt bestånd som kan användas till de personerna i behov av mer omfattande omsorgsbehov. Här ser förvaltningen vikten av samarbete med Kommunstyrelse- förvaltningen, övriga förvaltningar samt näringslivet. Se bild nedan. 23 av 30 10. Omställningsarbetet är påbörjat inom förvaltningen genom flertalet metoder och aktiviteter och i nedanstående bild beskrivs de aktiviteter som förvaltningen ser att vi behöver stärka för att möta behoven. Verksamheten förbereder och anpassar också utifrån aktivitetskravet i samarbete med individ- och familjeomsorgens förstörjningsstödsenhet, vilket också bedöms som en omställningsåtgärd för att på sikt minska kostnader för försörjningsstöd och möjliggöra stegförflyttning och ökad självständighet för målgruppen. Förvaltningen genomför omställningsarbetet genom tjänster inom ram samt genom statsbidrag. Omställningsarbetet kommer pågå under MRP-perioden och följs regelbundet upp avseende progress avseende kostnader. Se bild ovan. 11. Förvaltningen arbetar aktivt med bemanningsfrågorna och har som målsättning, utifrån åtgärden att klara verksamheterna utan konsultköp. 12. Förvaltningen har ett uppdrag från socialnämnden i nuvarande åtgärdsplan för budget i balans att öka antalet medarbetare i det nära vård- och omsorgsarbetet, som idag ingår i den grupp av medarbetare där arbetsgivaren står för vaccinationskostnaden, att välja vaccinationen och genom det minska korttidsfrånvaron samt minska risken för att vård och omsorgstagaren blir smittad. Förvaltningen har förberett för att, inom ram genomföra vaccinationerna i egen regi under 2026 och kommer 2027 följa upp effekten. 13. Förvaltningen genomlyste äldreomsorgen kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga data i ex vis Kolada 2016 respektive 2019, vilket gav en bra och viktig kunskap och grund för åtgärder och utvecklingsarbete av verksamheten. Förvaltningen ser vikten av att genomföra detsamma för individ- och familjeomsorgen i det läge förvaltning med nämnd befinner sig, och då på samma sätt kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga data i b.la Kolada. Samarbete med ekonomikontoret på Kommunstyrelseförvaltningen kommer ske gällande hur översynen ska genomföras. Underlaget som genomlysningen ger kommer, utöver pågående omställningsarbete stödja till vidare riktat arbete med ekonomin. 24 av 30 I förvaltningens behovsinventering gällande boende och lokaler har beskrivits behov av ett nytt LSS-boende sedan tidigare, vilket beslutats om gällande investering för drift 2028/2029. Förvaltningen föreslår att detta avbryts utifrån att förändringar skett för de personer som boendet var tänkt för genom andra lösningar. Genom att inte fortsätta processen och bygga boendeenheten kommer inte förvaltningen behöva driftsmedel 2028/2029 samt att investeringskostnaden som beräknades till 24,0 mnkr för kommunen minskar. Konsekvensbeskrivning gällande föreslagna åtgärder: 1. Att anpassa och implementera en likvärdig, effektiv och central schema- och bemanningsplanering genom gemensamt system som stöd samt beslutad bemanningshandbok kräver ett förändrat arbetssätt där verksamheterna fullt ut följer det gemensamma arbetssättet. Konsekvenserna av arbetssättet bedöms vara att medarbetare får genomföra resurspass på annan enhet än där man har sin tillhörighet genom att verksamhetsinriktningarna ska samplanera tillsammans med Bemanningsenheten inom enheten, inom kluster och inom verksamhets- inriktningen. Projektet pågår och går under 2026/2027 mot full implementering i drift. Bemanningshandboken har samverkats på FSG och i det har risk- och frisk genomförts och förvaltningen följer och följer upp de risker som identifierats. 2. Att implementera välfärdsteknik och digitalisering enligt framtagen handlingsplan inom förvaltningen innebär utöver arbete med implementering av de digitala systemen en förändring i arbetssätt och metoder inom verksamhetsinriktningarna där de tidigare arbetssätten ska avslutas till förmån för att ställa om till de nya arbetssätten. Detta innebär en digital stress samt också en stress utifrån att släppa tidigare och invanda arbetssätt. Förvaltningen omhändertar de frisk och risker som finns och stödjer i förändringsarbetet. 3. Att minska sjukfrånvaron inom socialförvaltningen är ett högt prioriterat mål och förvaltningen tog under 2025 fram en förtydligad plan för att minska sjukfrånvaron och arbetar utifrån den. Förvaltningen har satt som målsättning att minska sjukfrånvaron med 1 procentenhet under 2027 jmf med 2025. Förvaltningen bedömer att det finns många fördelar med att minska frånvaron som gynnar medarbetarna inom organisationen då det minskar behov av att lösa korttidsfrånvaro, det gynnar personal- och kompetensförsörjningen samt ger positiva effekter för brukarna avseende kontinuitet. 4. Omställningsåtgärd gällande förebyggande arbete sker inom samtliga verksamhetsinriktningar och på sikt kommer det minska behovet av efterverkande insatser. Förvaltningen ser få risker med att stärka det förebyggande och främjande arbetssättet, samtidigt som det på sikt kan påverka medarbetare som arbetar inom myndighetsrollerna så målbilden är att förvaltningen över tid strukturerat om verksamheten till en första linjens socialtjänst, där behoven av andra linjens socialtjänst minskat. 5. Omställningsåtgärder utifrån försörjningsstöd kräver ett långsiktigt och metodiskt arbete, vilket pågår inom verksamheten och förvaltningen. I arbetet behöver tid och resurser läggas på det kvalificerade sociala arbetet där socialsekreterarna kan arbeta nära varje person i dennes förflyttning till självständighet. Det kräver omställning till mindre administrativt arbete, vilket kan ske med implementering av digitala metoder och genom det fokus på kärnuppdraget och aktuell kommande lagstiftning. Stress kan uppkomma hos medarbetarna i omställningsarbetet och detta 25 av 30 omhändertar förvaltningen genom risk och friskbedömningar samt åtgärder kopplat till det. 6. Ett stort arbete pågår gällande omställningsåtgärder utifrån placeringar gällande barn och unga inom Individ- och familjeomsorgen och inom förvaltningen genom samarbete IFO, VSU och PSO. Arbetet fortsätter och behöver ses som beskrivs i dokumentet som ett långsiktigt arbete. Omställningsarbetet kräver nya arbetssätt och ett starkt förtroende mellan myndighetsenheterna inom förvaltningen, samt mellan myndighet och utförarverksamhet inom förvaltningen i att hitta gemensamma lösningar som blir bra för barn och unga. Utifrån det arbete som pågår och det arbete som behöver fortsätta pågå finns risk för arbetsmiljömässiga utmaningar som förvaltningen omhändertar genom risk och friskbedömningar med åtgärder kopplat till det, samt genom ett nära ledarskap som stödjer, leder och styr. 7. Omställningsåtgärd avseende implementering av boendestöd för bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg, för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp tillhörande LSS och socialpsykiatri genom omställningsåtgärd. För målgrupperna som är berörda ser förvaltningen många fördelar, likaså för medarbetarna inom aktuell verksamhetsinriktning. Det är dock ett förändrat arbetssätt där boendestöd adderar fler och till del nya målgrupper, vilket omhändertas av förvaltning och verksamhet genom stöd i förändringsarbetet. 8. Att fortsatta arbetet inom äldreomsorgen utifrån god och nära vård, socialtjänstlag, rehabiliterande förhållningssätt, samt anpassning inom särskilt boende genom omställningsåtgärd är nödvändigt för att omhänderta förändringen avseende demografisk utveckling som vi är i samt utifrån förvaltningens ekonomiska situation. Att ställa om arbetssätt, att sluta göra och att arbeta mer över gränserna kräver mod. Förvaltningen ser att detta kan skapa stress och oro kopplat till flertalet delar i omställningen. Förvaltningen omhändertar detta dels i samverkansgrupperna genom risk och friskbedömningar med åtgärder, dels på enheterna som arbetar med åtgärderna genom nära ledarskap och nära dialog. 9. Arbete, sysselsättning och integration tar nu steg mot full implementering av stegförflyttning inom daglig verksamhet LSS genom tillskapande av företagsplatser och företagsgrupper genom beskriven omställningsåtgärd. Implementeringen gynnar, som förvaltningen ser det målgrupperna då förvaltningen på ett bredare sätt kommer kunna matcha rätt person till rätt verksamhet. Förändringsarbetet kan för medarbetarna skapa stress och oro, då vi till del förändrar strukturen inom daglig verksamhet ytterligare. Förvaltningen omhändertar detta genom bedömning av risk- och frisk samt arbetat med de åtgärder som behövs. 10. Att fortsatt stärka arbetsmarknadsanställningar, samt implementera aktivitetskravet vilket för 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att stödja personer vidare till studier, sysselsättning eller arbete och därmed sänka kostnader för försörjningsstöd kräver ett fortsatt förändringsarbete. Detta arbete kan komma att skapa stress och oro hos medarbetarna gällande hur de nya arbetssätten och insatserna ska se ut samt vad det kommer innebära för var och en tillsammans med kollegorna. Det kan också uppkomma känsla av ensamhet i att klara uppdraget kopplat till aktivitetskravet då det krävs flertalet lösningar för att som förvaltning klara det hela. Förvaltningen behöver i detta genomföra risk- och frisk och skapa åtgärder kopplat till de bedömda riskerna. 11. Förvaltningen arbetar för att klara bemanningen utan inhyrda konsulter och bedömer att det allra bästa för en organisation är om man fullt ut klara bemanningen utan inhyrda konsulter under såväl kortare som längre tid, och har 26 av 30 haft och har ett ständigt pågående arbete för att klara det. Det har varit olika lätt genom åren att klara uppdraget, men förvaltningen arbetar utifrån beskriven målsättning. Omställningsarbetet kopplat till att stärka en första linjens socialtjänst kan komma att bli behjälplig i det. Stress och oro kan uppkomma hos medarbetare/chefer om situationer uppstår då det blir svårt att lösa bemanningen med egen personal, för att säkra ex. vis lagstadgade utredningar alternativt den kommunala primärvården. Förvaltningen följer riskerna i detta och skapar åtgärder för att ta hand om oron. Förvaltningen behöver i det återkoppla information till socialnämnden när situationer uppstår som riskerar att äventyra bemanningen. 12. Under 2027 kommer förvaltningen följa upp om vaccination i egen regi gett önskad effekt gällande graden av vaccinerade, samt minskad korttidsfrånvaro. De risker förvaltningen ser att åtgärden kan innebära är ökad arbetsbelastning på befintliga distriktssjuksköterskor, då dessa ska genomföra vaccinationerna inom befintlig personalstyrka och ekonomisk ram. Riskerna får beskrivas i risk och frisk med åtgärder. 13. Uppdrag att genomföra översyn avseende individ- och familjeomsorgens kostnader kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga mått i Kolada, för att med bas av resultatet få ett stöd i fortsatt åtgärdsarbete. Förvaltningen ser få risker med att genomföra genomlysning, samtidigt som det skulle kunna uppstå känsla av oro hos medarbetarna/cheferna avseende vad som kan komma att bli resultatet av översynen. 14. Avbryta projektering för att inte genomföra byggnation av ny boendeenhet på Lindås. Utifrån att verksamhetsinriktningen bedömer att behov ej längre finns av boendeenheten, utifrån arbete som genomförts för målgruppen avseende andra insatser, ser förvaltningen ingen risk med åtgärden. Det bedöms finnas en gräns för hur mycket åtgärder som kan genomföras inom socialförvaltningen för att klara kostnad för placeringar avseende skydd/vård och omsorg för barn- och unga, försörjningsstöd, samt volymutveckling inom äldreomsorg och daglig verksamhet. Detta då åtgärderna riskerar att påverka hur förvaltningen kan genomföra insatserna till målgrupperna negativt, samt riskerar att påverka medarbetarnas arbetsmiljö negativt. Förvaltningen bedömer dock att flera av åtgärderna är nödvändiga att genomföra utifrån såväl den ekonomiska situation förvaltningen befinner sig i, då den är överordnad ambitionerna, men också för att ställa om till förändrade arbetssätt utifrån flertalet nya lagstiftningar och politiska ambitioner i syfte att långsiktigt bedriva en hållbar socialtjänst, hållbar kommunal primärvård, en hållbar verksamhet inom LSS, en hållbar arbetsmiljö samt en hållbar ekonomi. 2.3 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Förvaltningen har ofinansierade utmaningar, som beskrivs tidigare i dokumentet avseende kostnad för placeringar barn/unga, försörjningsstöd, till del daglig verksamhet LSS samt IT/säkerhet. Utifrån det behöver förvaltningen genomföra åtgärder och dessa är av såväl av kostnadsbesparande karaktär, som omställningsåtgärdande. Utifrån det har förvaltningen inte utrymme att föreslå utvecklingsförslag utöver det omställningsarbete som pågår kopplat till lagstiftning, givna uppdrag från politik samt åtgärdande arbete. 27 av 30 Tabell: Utvecklingsförslag Påverkan Behov Behov Behov Ändrad mål/målvärde Utvecklingsförslag 2027 2028 2029 ambitionsnivå 2026 (2028) Summa 0 0 0 3. Bidrag till inriktningsmål och målvärden Socialnämnden har ansvarsområden inom ramen för socialnämndens reglemente som rör flertalet av de övergripande inriktningsmålen, och som i olika hög grad bidrar till satta inriktningsmål och tillhörande målvärden. Socialnämnden har beslutat om verksamhetsplan 2026–2028 inkluderat förväntat resultat uppnå, förväntat resultat genomföra samt invånardialog kopplat till inriktningsmål och målvärden. Förvaltningen har utifrån den samt grunduppdraget tagit fram en verksamhetsplan 2026–2028 med beskrivning av övergripande aktiviteter för att bidra till övergripande mål och ambition. Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till 32,6 32,2 29,6 Samtliga andra, andel (2024) (gul 2024) (riket 2024) Invånare med bra självskattat KS, BUN, 69,8 71,0 71,5 hälsotillstånd, andel SOC, (2024) (riket 2024) (grön 2024) KFN Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med 1,32 1,09 långvarigt ekonomiskt bistånd, andel av 1,2 SOC, KS (2024) (gul 2024) befolkningen Förvaltningen hänvisar till socialnämndens verksamhetsplan samt förvaltningens verksamhetsplan för år 2027 och 2028. När det gäller föreslagen ambitionsnivå för 2029 bedömer förvaltningen att det är en relativt högt satt ambitionsnivå avseende 1.09 för vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd. Förvaltningen bedömer att det krävs ett genomgripande tillsammansarbete inom kommunkoncernen i samarbete med b.la Arbetsförmedlingen för att nå önskad ambitionsnivå och då genom omställning till aktivitetsplikten samt omställning utifrån målbild och delmål som förvaltningen satt upp gällande omställning nya SoL, samt att man behöver se att åtgärderna/omställningen tar tid att se effekt av. 28 av 30 Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Ungdomar etablerade på arbetsmarknaden Bibehålla grön Bibehålla grön SOC, KS 88,1 eller studerar 2 år efter slutförd nivå nivå (2023) gymnasieutbildning, andel (%) Förvaltningen hänvisar till socialnämndens verksamhetsplan samt förvaltningens verksamhetsplan för år 2027 och 2028. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Utfall på mätbara indikatorer vad 10 av 18 Mer än hälften Minst två KS, SBN, gäller årliga mål för transport, el och indikatorer av tredjedelar av BN, SOC uppvärmning i Strategi för fossilfritt uppnådda indikatorerna indikatorerna Vänersborg 2030 enligt årets ska vara ska vara ambitionsnivå uppnådda uppnådda (2024) enligt årets enligt årets ambitionsnivå ambitionsnivå Förvaltningen hänvisar till socialnämndens verksamhetsplan samt förvaltningens verksamhetsplan för år 2027 och 2028. Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, Index, % MHN, BN, 73 79 79 KS, SOC, (2024) (grön 2024) (grön 2024) SBN Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - 88 90 92 SOC helhetssyn (2025) (grön 2025) Förvaltningen hänvisar till socialnämndens verksamhetsplan samt förvaltningens verksamhetsplan för år 2027 och 2028. Socialförvaltningen bedömer att ambitionsnivån på 92 är högt satt i relation till nuläge där förvaltningen ligger över rikssnittet utifrån nuläget, samt sett till de åtgärder förvaltningen behöver genomföra för att nå budget i balans. Ambitionsnivån bedöms inte rimma med krav på 29 av 30 effektiviseringar som kan påverka upplevelsen av nöjdhet, varför förvaltningens bedömning är att ambitionsnivån bör sänkas till siffra som motsvarar rikssnitt och då i det gula spannet. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 (HME) totalindex Samtliga (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,1 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen 8,8 % 8,5 % Samtliga (2025) Gul 2024 Förvaltningen hänvisar till socialnämndens verksamhetsplan samt förvaltningens verksamhetsplan för år 2027 och 2028. 30 av 30 sAM MANTnÄoesPnoroKoLL Vänersborgs kommun 2A26-04-02 Protokoll från Vänersborgs kommun (FSG), Socialförvaltningen' torsdag 2 april Förvaltningens samverkansgrupp 2026 Tid: 08.30-10.00 Plats: Konferensrum Lokal Frändefors, plan 3, kommunhuset Paragrafer $$ 18-1e Signering Ordforande Karin Hallberg Justerare AnnetteBlidsell,Vision MariaMelcker,FysioterapeuternaochSverigesarbetsterapeuter Maria Larsen, Vårdförbundet Kicki Bergqvist, Ledama Pethra Johansson, SSR Monica Weismar Erlandsson, Kommunal Sekreterare Veronica Wallin Manuell .*ignering datum 2026-04-09 Ordforande Karin Hallberg Annette Blidsell, Vision ----------i-------\---- - Mari a Melcker, Fysioterapeuterna och S veri ges arbetsterapeuter Utdragsbestyrkande SAM MANTNÄOESPNOTOKOLL Vänersborgs kommun 2026-04-02 Maria Larsen, Vårdfiirbundet Kicki Bergqvist, Ledama Pethra Jbbdsssn, SSR Monica Weismar Erlandsson, Kommunal Utdragsbestyrkande 2 SAM MANTRÄOESPNOTOKOLL Vänersborgs kommun 2026-04-O2 Närvarande Representanter a rbetstagarorgan isation Annette Blidsell, Vision Christina Jansson, Kommunal Monica Weismar Erlandsson, Kommunal Maria Larsen, Vårdfijrbundet Kicki Bergqvist, Ledama Pethra Johansson, SRR Representanter arbetsg ivare Karin Hallberg, öwaltningschef Kristina Wahlstedt, *r"rt ru--h"tschef Kvalitet, stöd och utveckling (KSLI) F ö red rag a ndetAdi u n gera nde Susanne Wilholm, HR-Partner Kallade men ej närvarande Maria Melcker, Fysioterapeutema och Sveriges arbetsterapeuter Robert Wendel, SRR Yaknnt, Akavia Utdragsbestyrkande 3 Vänersborgs kommun SAM MANTNÄOESPROTOKOLL 2026-04-02 lnledande formalia Mötets öppnande Ordftirande öPPnar mötet. Dagordning Dagordningen godkänns. Val av iusterare J K u o s m te m rin u g n a s l k j e u r s d te ig ra it r a r lt ; a ; v * l o t r t d . fi ir M an "n de io a o c W h e e i n s m re a P r re E s rl g a n n t d a s lt - s o rf_r n å-q n. u . ts - v . e a ^ s r - d r s ^ e o - r ^ a m ef j a u oc s nk t r e rlti r igo a r .o e rr rgo fr an å nn n ii ss K aa o ttiioo m n m , unal' 4 sAM MANTnÄoesPnoToKoLL Vänersborgs kommun 2026-A4-O2 s18 OrganisationsPunkt lnförmation kring Mål och resursplan 2027'2029 beslut att nämnderna ska Karin Hallberg,fi)rvaltningschef, infotmerar om kommunstyrelsons beskriva vilka åtgärd"r roä krävs fijr *, *p** **y-ftåten till budgetramen' inklusive konsekvenser, planerade effektiviseri*g*, ä*ptiofterirlp av resurser samt eventuella i besparingar och deras påverkan på volym och ivalitet. Även andra viktiga fträndringar ,reåsumf,etens omfattning och inriktning ska redovisas' infor mål- och resursplan K v d 2 o e a 0 l m r y 2 in m o 7 g 1 e r r e 0 r a d 2 f i i o n 9 s v o k . i a m s F a ö u r i r n t v v ö d a e r i l s v t c n l i k a d in li g - n g g o e p e c n å h n å b f i t a n e g o i s m ir m k d r i e l iv j ä r e . o , l o d c f m h o t " * k s " # o o * n i d r s J i e ' o ; i k l ; i r v l ; a ; e : i ö n n s e g ; b k s e o T s s n 4 k o t ö r m å iv d t i n e s , i k å n a d i g r ' , u d a * t r å f m i a g a n s v i o e n r m g t< a s f r t a ir m e ko s h l p å it p s l L a b S d e S e s t t å s i a r l l m fr ö ä t k m d a e d s n e t av långsikti ga omställningsinsatser 2026-20 t; D ; 9 il ,ä ;t ff ektivis i e n ri ' u n tt g it a r f , o i r m a o t l t e m m i e n n s t k e a ri k n o g s t a n v ader fibr p b l e a m ce a r n in n g in a g r sh a a v n b d a b r o n k o c o h c h u n d g ig a i . t a F li ö s r e v r a in ltn g i , n gen foreslår även att projekteringen av planerat LSS- boende i Lindås ;i;ilade statsbiirag inom äldreomsorgen kan endast ""bty;;. anviindas inom respektive verksamhetsområde' MRP En frisk- och riskbedömning avseende Förslag på åtgärder och konselcvensbeskrivningar 2027-2029 genomfors nästa möte for FSC 2026-04-09' 5 sAM MANTnÄoesPnoroKo LL Vänersborgs kommun 2026-04-A2 sle Organisationspunkt . Dialog kring förvaltningens beskriv-ning av- å q t a g _ ä -r r _ d r e _ r _ o-_crh^ ' k ^ o n n a s a e rr k w v a e n n c s e e r r (gällande förslået tiii mål och resursplan 2027'2029 Gruppen diskuterar kring varlor åtgärdema foreslås och varlor just dessa har valts' Arbetstagarorganisationernas fepresentan]er framfijr att personal uttryckt oro infor att behöva arbeta Oier organisatoriska gränser i samband med samplanering' Det lyfts också att ambitionsnivån behöver anpassas-niir resurserna minskar' samt att det krävs e m n e t r y v d ä l r i d g e a n re . S a k vg ill r n ä a in d s e n n in g m e m ll e a l n la n fo r v v a ä d n t s n o i m ng a a r r -n o t c iå h u a fa n k O t i i g s a k a a n rt i e * t t s s u å p ä p i g n i g fte a r r o s c k h a p v a a r d s s tr o e m ss ä o r ch risk ör ohälsa, vilket örstärker behovet av bdtre samverkan mellan verksamheterna' V dr i i d v a fo p rä a n ra d l r l a e d llt e . a P r å b g e å ts e s n ä d t e t b fi e ir h å ö in v d e r r i n t g id a ig r a o r c e h r -t u e t k in n e is r k a a v s s l t u ö t r a n s in s g å a r a t b t i i d n r t a e r g d a e m s l s a u t o o c m h t n i y ll a ö .m ka e d toder belastning innan nya arbetssätt har satt sig' Det framkommer även ett behov av att törenkla processernl.filr att samarbeta mellan verksamhetema, då de idag kräver mer administration åin tidigare' 6 sAM MANTnÄoesPRoroKoLL Vänersborgs kommun 2026-04-09 Protokoll från Vänersborgs kommun Förvaltningens samverkan.gtupf (FSG), Socialförvaltningen' torsdag 9 april 2026 Tid: 13.15-16.00 Plats: Konferensrum Lokal Frändefors, plan 3, kommunhuset Paragrafer $ 25 omedelbar justering $$ 20-24 redovisas i separat protokoll Signering Ordörande Karin Hallberg Justerare AnnetteBlidsell,Vision Monica Weismar Erlandsson, Kommunal Maria Melcker, Fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter Maria Larsen, Vårdörbundet Kicki Bergqvist, Ledarna Pethra Johansson, SSR Sekreterare Veronica Wallin 1 Vänersborgs kommun sAM MANTnÄoespnoroKoLL 2026-44-09 Närvarande Representanter arbetstagarorganisation Annette Blidsell, Vision Christina Jansson, Kommunal Monica Weismar Erlandsson, Kommunal Maria Melcker, Fysioterapeutema och Sveriges arbetsterapeuter Maria Larsen, Vårdörbundet Kicki Bergqvist, Ledarna Pethra Johansson, SSR Representanter a rbetsg ivare Karin Hallberg, frirvaltningschef Kristina Wallstedt, verksamhetschef Kvalitet, stöd och utveckling (KSU) gg 20-22 och 24 samt del av $ 25 F öred ra ga n de/Adj u n gerande Susanne Wilholm. HR-partner Marie Gran, utvecklingsledare 20-21 $$ Kallade men ei närvarande Robert Wendel, SSR Vakant, Akavia Utdragsbestyrkande 2 I Vänersborgs kommun SAM MANTRÄOESPNOTOKOLL 2026-04-09 lnledande formalia Mötets öppnande Ordforande öppnar mötet' Dagordning bag-ordningei godkenns med ett tillägg av ftiljande informationsärende: - BilrvänAME V Ju a s l t e a ri v n g i u s s ke t r e m r a a n r u e e llt av ordftirande och en representant från va _ r - d r^ e _ ra ^ c fa ^ c ^ k t. li t g i^ ^ o , r - g o a n n ic is : a rf t . ion' Monica Weismar Erlandsson utses som justerare från Kommunal' 3 Vänersborgs kommun SAMMANTMDESPROTOKOLL 2026-04-0S s25 Organisationspunkt Ställningstagande kring Mål- och resursplan (MRP) 2027-2029 Den 2 april fick FSG information om Mä- och resursplan 2A271029, diir forslag på åtgärder och konsekvensbeskrivningar redovisades. Idag genomfiirs en frisk- och riskanalys. Se bilaga 1 Beslut Arbetsgivaren och arbetstagarorganisationema är oeniga i frågan. Arbetsgivarens forslag tillMål- och resursplan20271029liimnas vidare till socialnämnden. Bilaga Bilaga l: Friskfaktorer och riskbedömning MRP 20271029 Bilaga 2:Yttrande fran fackliga parter 4 Vänersborgs kommun SAM M ANTRÄOESPNOTOKOLL 2026-04-09 Omedetbarffretering av S 25, punkt gällande Mål- och resursplan 2027-2029 Karin Hallberg Annette Blidsell, Vision Maria Melcker, Fysioterapeutema och sveriges arbetsterapeuter Maria Larsen, Vårdfiirbundet Kicki Bergqviqt, Ledarna Pethra SR Monica Weismar Erlandsson, Kommunal 5 Bilaga 1 Friskfaktorer och riskbedömning med handlingsplan Med hjälp av formuläret arbetar du med dom streckade aktiviteterna i SAM-kartan Karta över delarna i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Stödmaterial: Checklistor för att Ledningsprocesser undersöka arbetsmiljön vid en arbetsmiljörond Kommunövergripande Följ upp SAM varje år arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöverket informerar om riskbedömning vid förändring av verksamhet Undersök Bedöm Åtgärda Kontrollera arbetsmiljön riskerna riskerna åtgärderna Bättre arbetsmiljö Utred ohälsa Handlings- och olyckor plan Samarbeta/ Skapa Fördela Skaffa Samverka rutiner uppgifter kunskap Stöd processer Personalkontoret 2023-11-22 1 x Fördelar med och riskbedömning vid tillfällig eller stadigvarande ändring av verksamheten Protokoll arbetsmiljörond (skyddsrond) Förvaltning/verksamhet Datum Socialförvaltningen 2026-04-09 Beskrivning Version Riskbedömning MRP 1 Deltagare FSG 260409 Uppföljning och fortsatt arbete med riskbedömningen sker i Stratsys Fördelar med förändringen av verksamhet / Friskfaktorer i arbetsmiljön (arbetsmiljörond) Arbetsmiljöområde Fördelar med förändringen / Identifiera friskfaktorer Insats för att behålla/stärka det positiva Ansvarig Klart när? 1 Likvärdig planering över förvaltningen Följa framtagen implementeringsplan Samtliga chefer inom 271231 Likvärdig, effektiv och central förvaltningen schemaläggning enligt följsamhet till Personal kontinuitet gällande erfarna medarbetare som hjälper bemanningshandboken. Mål att stärka varandra över gränserna samplaneringen och minska antalet beställningar avseende korttidsvikarier Minskar känslan av ovisshet i att lösa korttidsrekrytering med 20 procent gentemot nuläge 2026 2 De personella resurserna räcker till i större utsträckning Följa framtagen implementeringsplan samt Samtliga chefer inom Pågående Fortsatt implementering av komplettera den vid behov förvaltningen med stöd av välfärdsteknik och digitalisering genom De professionella rollerna kan använda sin kompetens mer till utvecklingsledare framtagen handlingsplan inom det kompetensen ska göra förvaltningen Frigör tid för det sociala och vårdande arbetet 3 Säkrar personalkontinuitet och minskar behovet av rekrytering Följa framtagen plan för att sänka sjukfrånvaron Samtliga chefer inom 271231 Minska sjukfrånvaron och öka förvaltningen med störst fokus friskfaktorerna med målsättning att äldreomsorgen med stöd av minska korttidsfrånvaron med 1 % HR-partners enhet i jämförelse med 2025 4 Minskar arbetsbelastningen som de ”tyngre” efterverkande Följa framtagen plan för omställningsarbete nya Samtliga chefer inom Pågående Omställningsåtgärder gällande sociala arbetet kräver, vilket stärker känslan av att lyckas i sin socialtjänstlagen och god och nära vård förvaltningen med stöd av över MRP- förebyggande arbete inom samtliga profession och leder till minskad etisk stress processledare perioden verksamhetsinriktningar, och då med särskilt fokus på barn och unga, för att bromsa utvecklingen av de dyrare insatserna i förvaltningen 2 5 Möjlighet till fler verktyg i det sociala arbetet, vilket stärker Följa framtagen plan för omställningsarbete nya Berörda chefer i samarbete Pågående Omställningsåtgärder utifrån känslan av att lyckas i sin profession och leder till minskad socialtjänstlagen samt omställning utifrån med samtliga chefer i över MRP- försörjningsstöd i syfte att på sikt etisk stress aktivitetskravet förvaltningen perioden minska kostnaderna, och stödja personer till egen aktivitet och försörjning 6 Möjlighet till fler professionella metoder och verktyg i det Följa framtagen plan för omställningsarbetet kopplat till Berörda chefer i samarbete Pågående Omställningsåtgärder utifrån sociala arbetet, vilket stärker känslan av att lyckas i sin nya socialtjänstlagen och god och nära vård. med aktuella under MRP- placeringar gällande barn och unga profession och leder till minskad etisk stress samarbetspartners med stöd perioden med fokus att under 2027, 2028 och av processledare 2029 minska kostnaderna för institutionsvård, och behov av placeringar 7 Möjlighet till fler professionella metoder och verktyg i arbetet Följa framtagen plan för omställningsarbetet kopplat till Berörda chefer i samarbete Pågående Omställningsåtgärder avseende nära brukaren, vilket stärker känslan av att lyckas i sin nya socialtjänstlagen och god och nära vård. med aktuella under MRP- implementering av boendestöd för profession och leder till minskad etisk stress samarbetspartners med stöd perioden bredare målgrupp inom personligt stöd av processledare och omsorg, för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp tllhörande LSS och socialpsykiatri 8 Möjlighet till fler verktyg i omsorgs- och vårdarbetet, vilket Följa framtagen plan för omställningsarbetet kopplat till Berörda chefer i samarbete Pågående Fortsatt arbete inom äldreomsorgen stärker känslan av att lyckas i sin profession och leder till nya socialtjänstlagen och god och nära vård. med aktuella under MRP- utifrån god och nära vård, minskad etisk stress. samarbetspartners med stöd perioden socialtjänstlag, rehabiliterande av processledare förhållningssätt, samt anpassning inom särskilt boende genom omställningsåtgärder 9 Möjlighet till fler verktyg i det sociala arbetet, samt inom Följa framtagen plan för omställningsarbetet. Berörda chefer i samarbete Pågående Full implementering av stegförflyttning omsorgsarbetet gentemot brukarna vilket stärker känslan av med aktuella under MRP- inom daglig verksamhet genom att lyckas i sin profession och leder till minskad etisk stress samarbetspartners med stöd perioden tillskapande av företagsplatser och av processledare företagsgrupper genom omställningsåtgärder 10 Möjlighet till fler metoder och verktyg i det sociala arbetet Följa framtagen plan för omställningsarbetet kopplat till Berörda chefer i samarbete Pågående Fortsatt stärka gentemot brukarna, vilket stärker känslan av att lyckas i sin nya socialtjänstlagen och omställning aktivitetskravet med aktuella under MRP- arbetsmarknadsanställningar samt profession och leder till minskad etisk stress samarbetspartners med stöd perioden implementera aktivitetskravet vilket för av processledare 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att stödja personer vidare till studier, sysselsättning eller arbete och därmed sänka kostnaderna för försörjningsstöd 11 Säkrad organisering och kompetensnivå, med ”egen” personal Följa åtgärdsplanen Samtliga chefer inom Pågående Förvaltningen arbetar för att klara förvaltningen under MRP- bemanningen utan inhyrda konsulter perioden 3 12 Minskad sjukfrånvaro och minskad smittspridning Följa åtgärdsplanen Berörda chefer Pågående Under 2027 följa upp om vaccination i under MRP- egen regi gett önskad effekt gällande perioden ökat antal vaccinerade samt minska korttidsfrånvaro 13 Ökad kunskap om verksamheten och ytterligare stöd i vad vi Följa åtgärdsplanen Berörda chefer i samarbete 261231 Uppdrag att genomföra översyn kan göra framåt med utredare avseende individ- och familjeomsorgens kostnader kopplat till nettokostnadsavvikelse och övriga mått i Kolada, för att med bas av resultatet få ett stöd i fortsatt arbete 4 Konsekvens om risk Konsekvens X Sannolikhet = Risk inträffar Allvarlig påverkan på 4 8 12 16 hälsan (dödsfall eller livslånga men) Betydande påverkan på 3 6 9 12 hälsan Måttlig påverkan på 2 4 6 8 hälsan Viss påverkan på hälsan 1 2 3 4 Sannolikhet att risk Liten sannolikhet Måttlig Stor sannolikhet Mycket stor inträffar (vid enstaka sannolikhet (några gånger i sannolikhet händelser) (några gånger per månaden) (flera gånger i år) veckan) Utgå från denna riskkarta när du bedömer varje risk: låg, medel eller hög. 5 Risker vid förändring av verksamhet / Risker i arbetsmiljön (arbetsmiljörond) Arbetsmiljöområde Identifiera risk Låg Medel Hög Åtgärd Ansvarig Klart när? risk risk risk 1 Oro, stress och känsla av 6 Följa framtagen implementeringsplan med delmålen som Samtliga chefer inom 271231 Likvärdig, effektiv och central minskad delaktighet fokus samt utifrån de tidigare risk- och friskanalyser som förvaltningen med stöd schemaläggning enligt följsamhet till genomförts. av KSU bemanningshandboken. Mål att stärka samplaneringen och minska Föra ständiga dialoger på arbetsplatserna, samt LSG antalet beställningar avseende gällande förändringsarbetet i att gå över gränserna mellan korttidsvikarier med 20 procent enheterna. gentemot nuläge 2026 Lyfta fram positiva exempel och sprida det kollegor emellan och enheter emellan. 2 Stress/oro kopplad till 6 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Samtliga chefer inom MRP-perioden Fortsatt implementering av förändrade arbetssätt och oro arbetsplatserna, samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen med stöd välfärdsteknik och digitalisering för att släppa det tidigare kopplat till det nya arbetssättet. av KSU/DUS genom framtagen handlingsplan invanda arbetssätten. inom förvaltningen Tätt samarbete mellan verksamheterna, IT-enheten och Stress/oro kopplat till DUS teknikbekymmer 3 Etisk stress kopplat till om 2 Följa framtagen plan samt övriga rutiner för arbetet. Samtliga chefer inom 271231 Minska sjukfrånvaron och öka lösningen ligger utanför förvaltningen med stöd friskfaktorerna med målsättning att arbetsgivarens kontroll av HR-partners minska korttidsfrånvaron med 1 % enhet i jämförelse med 2025 4 Stress/oro i förändringen 3 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Samtliga chefer inom MRP-perioden Omställningsåtgärder gällande gällande att ställa om från arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen med stöd förebyggande arbete inom samtliga myndighetstung verksamhet kopplat till det nya arbetssättet. av KSU verksamhetsinriktningar, och då till främjande/förebyggande med särskilt fokus på barn och verksamhet unga, för att bromsa utvecklingen av de dyrare insatserna i förvaltningen 5 Stress/oro i förändringsarbetet 3 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Berörda chefer inom MRP-perioden Omställningsåtgärder utifrån samt stress/oro avseende att arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen med stöd försörjningsstöd i syfte att på sikt hitta lösningarna för kopplat till det nya arbetssättet. av KSU minska kostnaderna, och stödja individerna personer till egen aktivitet och försörjning 6 6 Stress/oro i förändringsarbetet 6 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Berörda chefer inom MRP-perioden Omställningsåtgärder utifrån samt stress/oro avseende att arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen placeringar gällande barn och unga hitta lösningarna för kopplat till det nya arbetssättet. med fokus att under 2027, 2028 och individerna 2029 minska kostnaderna för institutionsvård, och behov av placeringar 7 Stress/oro i förändrat 6 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Berörda chefer inom MRP-perioden Omställningsåtgärder avseende arbetssätt arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen implementering av boendestöd för kopplat till det nya arbetssättet. bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg, för att möjliggöra ”boendekarriär” för målgrupp tllhörande LSS och socialpsykiatri 8 Stress/oro i förändringsarbetet 3 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Berörda chefer inom MRP-period Fortsatt arbete inom äldreomsorgen samt eventuell känsla av att arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen utifrån god och nära vård, tappa kontrollen när tidigare kopplat till det nya arbetssättet. socialtjänstlag, rehabiliterande arbetssätt ska upphöra till förhållningssätt, samt anpassning förmån för nya. inom särskilt boende genom omställningsåtgärder 9 Stress/oro i förändringsarbetet 6 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Berörda chefer inom MRP-period Full implementering av kopplat till personalbemanning arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen stegförflyttning inom daglig kopplat till det nya arbetssättet. verksamhet genom tillskapande av företagsplatser och företagsgrupper genom omställningsåtgärder 10 Stress/oro hos medarbetarna 3 Följa framtagen plan samt föra ständiga dialoger på Berörda chefer inom MRP-period Fortsatt stärka gällande hur de nya arbetsplatserna samt LSG gällande förändringsarbetet förvaltningen arbetsmarknadsanställningar samt arbetssätten och insatserna kopplat till det nya arbetssättet. implementera aktivitetskravet vilket ska se ut, samt vad det för 2027, 2028 och 2029 blir en kommer innebära för var och grund för att stödja personer vidare en tillsammans med till studier, sysselsättning eller kollegorna arbete och därmed sänka kostnaderna för försörjningsstöd 11 Stress/oro kan uppkomma hur 6 Omhänderta den eventuella stress och oro som uppstår Samtliga chefer i MRP-period Förvaltningen arbetar för att klara bemanningsorganisationen genom nära dialog på arbetsplats, LSG samt eventuellt förvaltningen bemanningen utan inhyrda konsulter som helhet ska lösas FSG. permanent utan externa konsulter 12 Ökad belastning på ordinarie 4 Omhänderta den eventuella stress och oro som uppstår Berörda chefer i MRP-period Under 2027 följa upp om vaccination distriktssköterskor utifrån genom nära dialog på arbetsplats, LSG samt eventuellt förvaltningen i egen regi gett önskad effekt merarbete genom extra FSG. gällande ökat antal vaccinerade arbetsuppgift samt minska korttidsfrånvaro Se över tydlig rutin för hanterandet 13 Stress/oro kan uppkomma 1 Omhänderta den eventuella stress och oro som uppstår Berörda chefer i Kartlaggning Uppdrag att genomföra översyn avseende vad resultat av genom nära dialog på arbetsplats, LSG samt eventuellt förvaltningen 261231, avseende individ- och översynen kan leda till FSG. åtgärder familjeomsorgens kostnader kopplat 271231 till nettokostnadsavvikelse och övriga mått i Kolada, för att med bas 7 av resultatet få ett stöd i fortsatt arbete 14 Stress kan uppkomma om 3 Följa utvecklingen, samt också gentemot behov av Berörda chefer i MRP-period Avbryta processen för ny behovet uppstår för andra ensamhushåll förvaltningen boendeenhet på Lindås då andra lösningar funnits för målgruppen 8 Bilaga 2 Kommunal, Yttrande MRP 2027-2029 Arb etsgiva ren f örestå r o mstättn i n gsåtgä rd er so m ko rn mer att ta tån g ti d innan det syns i social.förvattningens ekonomi' Att inte tittföra de pengar som krävs innebär en risk att det kan bti hö$re kostnader i form av dåtig arbetsmitjö för personal'. I än värre fatt att a rb etsgiva ren vakan sh å tter etler avstutar tjän ste r' Där-för anser kommuna[ att nämnden måste tittföras mer medet' Kommu n at anser att i mptementerin gen av de atta omstättni n gsåtgärderna övertid kommeratt skapa en upplevetse av oro och stress då det är många åtgärder som görs samtidigt som i sin tur kan teda titt ökad sjukfrånvaro och att personal slutar. Det är i dagsl.äget svårt som det är att kunna anstätta persona[ tiL[ verksamheterna. Detta motverkar socialföwattningens måt att bl,and annat att minska sjukfrånvaron' Vå rdf ö rbu n d et, Sve ri ge s Fysi oterapeuter och Arbetsterapeuter' Leda rna' Vision och SSR står bakom Kommunats yttrande Vänersborg 260408 Monica Ertandsson Christina Jansson Socialnämnden Inventarier Verksamhet/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a Administration 0,2 0,2 0,2 0,6 Ädreomsorg 0,5 0,5 4,5 5,5 Individ- och familjeomsorg 0,2 0,2 0,2 0,6 Personligt stöd och omsorg 0,3 0,3 0,3 0,9 Arbete, sysselsättning och integration 0,2 0,2 0,2 0,6 S:a Utgifter inventarier 1,4 1,4 5,4 8,2 Kommentarer till inventarieanslag: Socialnämnden har behov av återinvesteringar i möbler, hjälpmedel och andra inventarier. Driftskostnader för detta täcks inom ram. Socialnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning utveckling. Nämnderna fastställer sina för­ Socialförvaltningen är indelad i sju verksam­ väntade resultat i respektive verksamhets­ plan. hetsinriktningar och leds av en förvaltnings­ chef samt sju verksamhetschefer. Förvalt­ 3. Ekonomiska resurser ningen arbetar på uppdrag åt socialnämnden och ska förhållas sig till flertalet lagrum, bl.a. 3.1 Driftbudget Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av Anvisad budgetram: unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare Socialnämndens budgetram 2027 fastställdes (LVM), Lagen om stöd och service till vissa till 1 283 646 tkr. Inflationskompensationen funktionshindrade (LSS) och Hälso och sjuk­ ökar ramen med 5 053 tkr. Då personalom­ vårdslagen (HSL). kostnadspålägget sänks justeras ramen ned Nyckeltal med 1 096 tkr. För höjda hyreskostnader (till Äldreomsorg MRP MRP Bokslut följd av fastighetsunderhåll) tillförs 12 tkr. 2027 2026 2025 Ramen utökas med 12 432 tkr då de generella Äldreboende platser 362 362 362 statsbidragen i statsbidragspåsen justeras Korttidsplatser 26 26 26 upp med motsvarande summa. Budget om Antal vårdtagare hemtjänst 770 776 723 163 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, Hemtjänst timmar 273 000 275 000 254 807 Antal inskrivna i hemsjukvård 1 200 1 100 1 003 har omfördelats till kommunstyrelsen. Vårddagar med betalansvar 20 50 18 Socialnämndens förslag: Individ- och familjeomsorg MRP MRP Bokslut 2027 2026 2025 Socialnämndens budgetförslag ligger inom Vårddagar, HVB 0-21 år 8 700 7 220 8 508 ram. Åtgärder och konsekvenser för att lägga Vårddagar, familjehem 0-21 år 30 000 27 700 28 202 en budget inom anvisad ram framgår av Antal vårddagar, HVB vuxna 550 660 459 socialnämndens beslut. Bidragshushåll, försörjningsstöd 740 700 739 Försörjningsstöd, mnkr netto 57 54 55 Socialnämnden redovisar behov av Ensamkommande flyktingbarn 3 3 3 sammanlagt 40 980 tkr, behovet finns inom Personligt stöd och omsorg MRP MRP Bokslut Individ och familjeomsorgen och Nämnd och 2027 2026 2025 administration. Behov om 40 000 tkr inom Boendeplatser LSS/SoL 185 188 185 individ och familjeomsorgen fördelar sig på Antal boendebeslut enl LSS/SoL 188 193 192 35 000 tkr inom barn och unga för Antal boendestödsbeslut placeringar HVB och familjehem och enl SOL 110 115 108 Köpta externa platser LSS/SoL 10 13 13 särskild förordnad vårdnadshavare, samt Personer med personlig 5 000 tkr för ekonomiskt bistånd som assistans, SFB och LSS 63 62 63 motsvarar mellanskillnaden år 2020-2026 mellan riksnormen (statligt styrd uppräkning Arbete, sysselsättning och MRP MRP Bokslut av ekonomiskt bistånd) och den integration 2027 2026 2025 inflationskompensation som nämnden fått Antal mottagna flyktingar 34 25 34 Antal beslut dagl.verks. LSS 225 220 215 ramökning för kopplat till ekonomiskt Antal anvisade personer 670 620 669 bistånd under tidsperioden. Behovet inom nämnd och administration om 980 tkr gäller 2. Inriktningsmål ökade kostnader för IT säkerhet. Nämnderna konkretiserar den övergripande styrningen med egna förväntade resultat som speglar nämndens reglemente och visar nämndens ambitioner avseende kvalitet och Del II - 15 Socialnämnden För att klara verksamhet inom anvisad Fortsatt arbete inom äldreomsorgen utifrån budgetram föreslås följande åtgärder som god och nära vård, socialtjänstlag, rehabilite­ sammanlagt uppgår till 41 000 tkr: rande förhållningssätt, samt anpassning inom särskilt boende genom omställningsåt­ gärder. Beräknad kostnadsminskning 6 500 Arbeta med likvärdig, effektiv och central be­ tkr. manningsplanering enligt följsamhet till be­ manningshandboken. Målet är att stärka Full implementering av stegförflyttning samplaneringen och minska antalet beställ­ inom daglig verksamhet genom tillskapande ningar avseende korttidsvikarier med 20 % av företagsplatser och företagsgrupper ge­ gentemot nuläge 2026. Beräknad kostnads­ nom omställningsåtgärder. Beräknad kost­ minskning 6 500 tkr. nadsminskning 1 500 tkr. Fortsatt implementering av välfärdsteknik Fortsatt stärka arbetsmarknadsanställningar och digitalisering enligt framtagen hand­ samt implementera aktivitetskravet vilket för lingsplan inom förvaltningen. Samarbete 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att med SKR gällande förändringsledning och stödja personer vidare till studier, sysselsätt­ nyttoeffekt-hemtagning. Beräknad kostnads­ ning eller arbete och därmed sänka kostna­ minskning 3 000 tkr. derna för försörjningsstöd. Beräknad kost­ nadsminskning 2 000 tkr. Förvaltningen arbetar med framtagen plan för att minska sjukfrånvaron och öka frisk­ Förvaltningen arbetar för att klara beman­ faktorerna i förvaltningen med målsättning ningen utan inhyrda konsulter. Beräknad att minska såväl kort- som lång frånvaro. Mål kostnadsminskning 2 500 tkr. för 2027 är att minska korttidsfrånvaron med Under 2027 följa upp om vaccination i egen 1 % enhet i jämförelse med 2025. Beräknad regi gett önskad effekt gällande ökat antal kostnadsminskning 5 500 tkr. vaccinerade samt minskad korttidsfrånvaro. Omställningsåtgärder gällande förebyggande Ingen uppskattning om kostnadsminskning. arbete inom samtliga verksamhetsinrikt­ ningar, och då med särskilt fokus på barn Uppdrag att genomföra översyn avseende in­ och unga, för att bromsa utvecklingen av de divid- och familjeomsorgens kostnader kopp­ dyrare efterverkande insatserna i förvalt­ lat till nettokostnadsavvikelse och övriga ningen. Beräknad kostnadsminskning 4 500 mått i Kolada, för att med bas av resultatet få tkr. ett stöd i fortsatt åtgärdsarbete. Ingen upp­ skattning om kostnadsminskning. Omställningsåtgärder utifrån försörjnings­ stöd i syfte att på sikt minska kostnaderna, Avbryta processen för ny boendeenhet på och stödja personer till egen aktivitet och för­ sörjning. Beräknad kostnadsminskning 2 000 Lindås då andra lösningar funnits för mål­ tkr. gruppen. Ingen kostnadsminskning. Omställningsåtgärder utifrån placeringar Kommunfullmäktiges beslut gällande barn och unga med fokus att under 2027, 2028 och 2029 minska kostnaderna för institutionsvård, och behov av placeringar. Beräknad kostnadsminskning 6 000 tkr. Omställningsåtgärder avseende implemente­ ring av boendestöd för bredare målgrupp inom personligt stöd och omsorg, för att möj­ liggöra ”boendekarriär” för målgrupp tillhö­ rande LSS och socialpsykiatri. Beräknad kostnadsminskning 1 000 tkr. Del II - 16 Socialnämnden Resultaträkning, mnkr Driftsbudget till detta finns till viss del då det är samlokalisering av befintliga verksamhe­ Resultaträkning Budget Budget Bokslut ter men för den förväntade ökade hyran sak­ mnkr 2027 2026 2025 nas idag driftsbudget. Statsbidrag 50,2 50,3 106,4 Övriga intäkter 259,8 262,9 273,9 Utöver dessa behov pågår processen med Summa intäkter 310,0 313,2 380,3 nytt särskilt boende för äldre med 48 platser på fastigheten Kalkonen som beräknas stå Personalkostnader 1000,3 968,3 1006,2 klart 2029. Detta sker i samarbete med AB Omkostnader 590,2 567,4 656,1 Vänersborgsbostäder. Beräknad driftskost­ Avskrivningar/internränta 3,1 3,5 3,3 nad är 35,1 mnkr och saknas inom nämnden Summa kostnader 1 593,6 1 539,2 1 665,6 idag då det handlar om volymökning. Nettokostnader 1 283,6 1 226,0 1 285,3 Nämnden fattade i februari också beslut om Anslagsredovisningsnivå, mnkr nytt boende LSS med 5 platser för personer Anslagsredovisning Netto Intäkt Kostnad med sammansatta behov, kostnad 24,0 mnkr. mnkr 2027 2027 2027 Detta boende finns inget behov av i dagsläget Nämnd och administration 90,0 2,4 92,4 så detta projekt avbryts i samarbete med Äldreomsorg 623,8 247,2 871,0 samhällsbyggnadsnämnden. Individ- och familjeomsorg 214,1 6,9 221,0 Personligt stöd och omsorg 272,8 39,8 312,6 Arbete, sysselsättning och integration 820,,09 13,7 96,6 Summa 1283,6 310,0 1 593,6 3.2 Investeringsbudget Inventarier Socialnämnden har behov av återinveste­ ringar i möbler, hjälpmedel och andra inven­ tarier. Driftskostnader för detta täcks inom ram. Fastighetsinvesteringar År 2028 har nämnden behov av nytt psykia­ triboende med 8 platser, total kostnad 25,0 mnkr. Projektering sker 2026 därav kostnad underplanperioden uppgår till 24,0 mnkr. Driftsbudget för detta boende finns inom verksamheten då detta boende ersätter ett befintligt boende. År 2030 har nämnden behov av nytt service­ boende LSS med 8 platser, total kostnad 25,0 mnkr. Driftsbudget till detta boende saknas idag då det är pga förväntad volymökning. Ytterligare behov år 2030 gäller nya lokaler för daglig verksamhet LSS och Teknikgrup­ pen i Lindgården, kostnad 124,0 mnkr. Del II - 17 Socialnämnden Del II - 18 Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Socialnämnden Verksamhet Arbete, sysselsättning och integration Projektnamn Lindgåren Projektbeskrivning Förstudie Lindgården harpresenterats socialnämnden hösten 2025. Lokalplanering pågår under 2026 för att utreda om det ens är möjligt att kunna bedriva daglig verksamhet LSS i lokalerna. Om det är genomförbart kommer projektet totalt att beräknas kosta 124 mnkr och driftsbudget för den ökade hyreskostnaden finns inte inom nämnden ram. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 124 0 4 60 64 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 124 0 4 60 64 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar 0 Intern ränta 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 0 0 0 Hjälptext Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Socialnämnden Verksamhet Personligt stöd och omsorg Projektnamn Boende socialpsykiatri Projektbeskrivning Serviceboende LSS 8 platser som beräknas stå klart2030 om behoven kvarstår. Driftsbudget för denna saknas idag inom förvaltningen utifrån att om detta boende kommer att behövas så beror det på volymökning inom verksamhetsområde. Total investeringkostnad är beräknad till 25 mnkr där 14 mnkr avser 2030 som ligger utanför planperioden. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 25 0 1 10 11 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 25 0 1 10 11 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar 0 Intern ränta 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 0 0 0 Hjälptext Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Investeringsunderlag fastigheter/anläggningar, Tkr Nämnd Socialnämnden Verksamhet Personligt stöd och omsorg Projektnamn Boende socialpsykiatri Projektbeskrivning Boende för 8 personer som kommer ersätta befintligtboende med 15 platser, där det idag 2026 hålls 5-6 platser vakanta. Budget för det befintliga boendet kommer att täcka det nya boendets driftsbudget inkl hyra när det står klart. Fyller inte i tabellerna nedan då kostnaderna redan finns idag och det inte går att säga om dom blir lägre eller inte. Totalt anslag 2027 2028 2029 Summa Investeringsutgift 24 10 14 0 24 Investeringsinkomst 0 Nettokostnad 24 10 14 0 24 Påverkan på årliga driftkostnader och intäkter, kalkyl Avser år 2027 2028 2029 Summa Intäkter 0 Verksamhetskostnader 0 Fastighetskostnader 0 Kostnader som avgår 0 S:a driftnetto 0 0 0 0 Avskrivningar 0 Intern ränta 0 S:a kapitaltjänst 0 0 0 0 S:a Nettodriftskostnad/Intäkt 0 0 0 0 Hjälptext Hjälptext Projektöver 25 prisbasbelopp, (1,5 mnkr), ska beskrivas i investeringsunderlaget. Konsekvenser kopplat till investeringen beskrivs i nämndernas budgetförslag i MRP-dokumentet. Påverkan på driftskostnader Intäkter-förändring i intäkter. Verksamhetskostnader-personal och service. Fastighetskostnader-internhyra eller övriga fastighetskostnader. Kostnader som avgår-budgetposter som försvinner eller minskas, ska anges med minus före siffror . Ett exempel kan vara en verksamhet lämnar en fastighet. Avskrivningar-Anges när avskrivningskostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. Intern ränta-Anges när internräntekostnaden inte ingår i ovan angivna driftskostnader. ÖVERFÖRMYNDAR- NÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Överförmyndarnämnden 2026-03-24 § Beslutsparagrafnummer Överförmyndarnämndens förslag till mål- och resursplan 2027-2029 ÖFN 2026/39 Beslut Överförmyndarnämnden antar förslag till mål- och resursplan och konsekvensbeskrivning enligt bilaga och översänder dessa till budgetberedningen. Bilaga/bilagor Bilaga 1: Förslag till mål- och resursplan 2027-2029 Bilaga 2: Konsekvensbeskrivning mål- och resursplan 2027-2029 Sammanfattning av ärendet Nämnden har i samråd med förvaltningen utarbetat förslag till mål- och resursplan 2027-2029 samt konsekvensbeskrivning. Beslutsunderlag • Förslag till mål- och resursplan 2027-2029 • Konsekvensbeskrivning mål- och resursplan 2027-2029 Överförmyndarnämndens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslog ovanstående beslut till avgörande och fann att nämnden bifallit förslaget. Sändlista Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Utdragsbestyrkande Överförmyndarnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Överförmyndarnämnden är en kommunal Anvisad budgetram tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över Överförmyndarnämndens budgetram förmyndare, gode män och förvaltare. 2027 fastställdes till 6 200 tkr. Inflations- Nämnden ska motverka rättsförluster för de kompensationen ökar ramen med 11 tkr. svagaste i samhället, d.v.s. underåriga (barn under 18 år), samt de som på grund av sjuk- Då personalomkostnadspålägget sänks dom, psykisk störning eller liknande har en justeras ramen ned med 6 tkr. god man eller förvaltare förordnad för sig. Överförmyndarnämndens förslag Överförmyndarnämndens verksamhet styrs Överförmyndarnämndens budgetförslag lig- av en mängd lagar och bestämmelser. De ger inom ram. Nämnden ser behov av ytterli- viktigaste bestämmelserna om hur tillsynen gare en årsarbetare mot bakgrund av ny lag- ska utövas finns i föräldrabalken, förmyn- stiftning som medför ökad ärendehantering derskapsförordningen, äktenskapsbalken, och för att nå antagna och uppsatta mål för ärvdabalken, lag om verkan av avtal som slu- verksamheten. Nämnden beskriver osäker- tits under påverkan av psykisk störning och heter om kostnaderna för ställföreträdare lag om god man för ensamkommande barn. och svårigheter att möta en hållbar arbetsbe- Staten har genom Länsstyrelsen till uppgift lastning för medarbetare. att utöva tillsyn över överförmyndarnämn- dens verksamhet. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 Statsbidrag 0,0 0,0 0,2 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,1 Summa intäkter 0,0 0,0 0,3 Personalkostnader 5,6 5,4 4,9 Omkostnader 0,6 0,6 0,7 Summa kostnader 6,2 6,0 5,6 Nettokostnader 6,2 6,0 5,4 2. Inriktningsmål Nämnderna konkretiserar den övergripande styrningen med egna förväntade resultat som speglar nämndens reglemente och visar nämndens ambitioner avseende kvalitet och utveckling. Nämnderna fastställer sina för- väntade resultat i respektive verksamhets- plan. Del II - 18 Konsekvensbeskrivning Överförmyndarnämnd 1 av 3 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027-2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Från och med 1 juli 2026 träder ny lagstiftning i kraft, sprunget ur SOU 2021:36 och lagrådsremissen Ett ställföreträdarskap att lita på. Förändringarna för överförmyndarverksamheterna innebär bland annat att så kallade icke tvistiga godmanskap förs över från tingsrätterna till Överförmyndarna. Överförmyndaren kommer också få möjlighet att besluta om såväl upphörande som jämkning av godmanskap så länge det inte råder tvist om frågan. Ett nationellt ställföreträdarregister ska inrättas, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, förkortat MFoF, ska ta fram en obligatorisk introduktionsutbildning för ställföreträdare, det blir fler redovisningshandlingar som ska granskas och en hel del andra ändringar i föräldrabalken (FB). Sammantaget är det en del nya uppgifter för såväl ställföreträdare som överförmyndare, ändringar i förordnanden och annat som påverkar verksamheten. När SOU 2021:36 togs fram, bedömde utredningen att landets kommuner (överförmyndarverksamheten) skulle behöva generella stadsbidrag om 170-200 miljoner årligen för att klara de föreslagna lagändringarna. Regeringen går inte fram med alla förslag från SOU 2021:36 men väl merparten varmed det sammantaget bör innebära ökade kostnader för överförmyndarverksamheten. SKR har sedan 2021 resonerat om att överförmyndarverksamheten kommer att behöva ökade resurser. Regeringen bedömer (sid 132-133 i lagrådsremissen) att förslagen netto, inte medför några kostnadsökningar för kommunerna. SKR delar inte denna bedömning. Domstolsverket har bedömt att 75 % av alla godmanskap anses vara icke tvistiga och därmed kan utredas och anordnas av överförmyndaren. Nya moment som införs är kopplat till granskning/tillsyn som bör motsvara 1-2 timmar extra arbete med varje akt årligen. I samband med utredning av anordnande av ett ställföreträdarskap respektive i samband med förordnande av en ställföreträdare, medför de föreslagna ändringarna troligtvis 0,5-1 timme extra arbete per ärende i fråga om information, kommunicering och dokumentation till den enskilde respektive till ställföreträdaren. Sammantaget medför de föreslagna ändringarna större behov av ökade resurser till överförmyndarverksamheten. För att klara ett ökat behov av dokumentation, fler uppgifter och förmodligen fler frågor från allmänhet som i dagsläget besvaras av tingsrätterna bedömer Överförmyndarnämnden ett ökat behov om en tjänst på 75-100%. Bedömning görs utifrån ovan, kring ökad hantering och utifrån innevarade antal huvudmän, ett behov om uppskattningsvis 900-1000 timmar per år. Överförmyndarverksamheten har tidigare identifierat ett behov av ytterligare en tjänst för att uppnå uppsatta mål, tex att klara granskning av årsräkningar inom lagstadgad tid, samt möta behovet av utveckling av verksamheten för digitalisering. 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budet 2027 2 av 3 Utfall av beslutad budet för 2027 innebär en inflationskompensation om 11 000 kr samt ett minskat PO med 6 000 kr. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar - Konsekvenser 2.1 Utmaningar Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv För att kunna uppnå de mål som Överförmyndarnämnden tagit och de mål som kommunfullmäktige beslutat om, ny lagstiftning 1 juli och de mål som lagstiftaren kräver och som tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen ställer på verksamheten ser Överförmyndarnämnden ett behov av en extra årsarbetskraft för att möta detta. För att möta de utvecklingsbehov, gällande exempelvis digitalisering, och en ökad ambitionsnivå för att möta de behov som huvudmän har samt de insatser som verksamheten bedömer föreligga för ställföreträdare, genom ökade kunskaper kring sitt uppdrag (utbildning, digitaliseringsutveckling) bedömer Överförmyndarnämnden att utökad verksamhet genom en årsarbetskraft krävs för måluppfyllnad. Överförmyndarnämnden ser även en sårbarhet utifrån nuvarande personalstyrka och kommande utökad ärendehantering utifrån den nya lagstiftningen. En hållbar arbetsbelastning utifrån rådande behov är av vikt och som är hållbar över tid. Trots förstärkning genom timanställd personal för handläggning av årsredovisningar ser nämnden ett behov av en större kontinuitet av personalstyrkan genom utökning av ytterligare en årsarbetskraft. 2.2 Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar Med de tilldelade medel som nämnden har finns inte något utrymme för besparingar. 3 av 3 Mål- och resursplan för Vänersborgs kommun 2027-29 Förslag från Moderaterna och Liberalerna 1 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................... 3 Vision och inriktningsmål ....................................................................................................... 5 Finansiella mål ...................................................................................................................... 6 Resultat- och balansbudget................................................................................................... 7 Kommungemensamma uppdrag ........................................................................................... 8 Nämndspecifika budgetramar och uppdrag ......................................................................... 11 Barn- och utbildningsnämnden ........................................................................................ 11 Byggnadsnämnden.......................................................................................................... 13 Kommunfullmäktige ......................................................................................................... 15 Kommunstyrelsen ............................................................................................................ 16 Kultur- och fritidsnämnden ............................................................................................... 19 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...................................................................................... 21 Revisionen ...................................................................................................................... 22 Samhällsbyggnadsnämnden ........................................................................................... 23 Socialnämnden ................................................................................................................ 25 Valnämnden .................................................................................................................... 28 Överförmyndarnämnden .................................................................................................. 28 Investeringsbudget .............................................................................................................. 29 2 Inledning Vänersborg är en fantastisk plats, och det fina är att det finns mycket som kan bli ännu bättre. Men det finns också stora utmaningar. Alltför många av våra barn och unga upplever otrygghet eller psykisk ohälsa som gör att de hamnar utanför. Vi blir fler och fler äldre som behöver vård, och äldreomsorgen behöver växa. Det föds färre barn, vilket gör att förskolor och skolor behöver anpassa sig till ett minskande elevunderlag. Broar, vägar, tågstationer och byggnader står inför stora och kostsamma investeringar under kommande år. Vi kommer ta oss an och klara dessa utmaningar, men i en osäker omvärld krävs både försiktighet och tydliga prioriteringar. Budgetprocessen Vänersborgs kommun har en budgetprocess som har fastnat i ett stillastående spår. Styrets förslag till budget 2027 är i allt väsentligt en ren kopia av budget 2026, som i praktiken bara justerats med inflation och löneökningar. Inga tydliga prioriteringar. Ingen styrning. Så har det sett ut i flera år. Budgetarbetet har under senare år dessutom skett utan respekt för de fastställda finansiella målen. Dessa mål finns för att säkerställa att kommunen inte hamnar i en skuldfälla. Vi behöver ha ett tydligt ekonomiskt resultat för att kunna finansiera nödvändiga investeringar, och vi kan inte investera för mer än vad vi har råd att låna till. Vänersborg har idag en oroande utveckling med en snabbt växande låneskuld. Kommunen har belånat varje invånare i kommunen med över 50 000 kronor. I ett läge med osäker ränteutveckling är det en mycket riskfylld utveckling. 2027 blir ett tufft år För att vända utvecklingen behöver 2027 präglas mer av att bromsa än att gasa. Vi lägger därför en budget som håller igen på utgifterna för att bygga upp ett positivt resultat som läggs till grund för kommande nödvändiga satsningar. Vi vet inte hur ränteutvecklingen blir. Därför behöver vi hålla igen på investeringarna och absolut inte låta de vara större än det investeringsutrymme som finns fastställt. Annars riskerar vi att behöva urholka våra verksamheter, för att täcka räntekostnader. Många av kommunens byggnader har sedan flera år eftersatt underhåll, med en underhållsskuld som växer för varje år. Kommunen behöver prioritera underhåll framför investeringar i nya byggnader. Om man inte kan ta hand om de byggnader man redan har, får man heller inte bygga nya, skulle en kanske självklar (men inte i Vänersborgs kommun) princip kunna formuleras. 3 Effektivisering som en självklar del av verksamheten Vi påbörjar en kulturresa präglad av kontinuerligt arbete med effektiviseringar och förbättringar. Det handlar inte om kortsiktiga sparkrav eller att alla kommunens medarbetare hela tiden ska springa lite snabbare. Det handlar om att hela tiden utveckla alla kommunens verksamheter till att fungera bättre, med fokus på resultat. Det handlar inte om beslut om sparbeting, utan om en kultur där alla medarbetare bidrar till smartare och mer effektiva arbetssätt, men också om att sluta göra sådant som inte skapar värde. Genom ständiga effektiviseringar och förbättringar skapas också utrymme för framtida satsningar. När alla verksamheter ständigt behöver ompröva sina arbetssätt gäller det också den politiska organisationen. Vi föreslår därför flera förändringar av den politiska organisationen för att göra den mer effektiv och mindre kostsam. En växande och välmående kommun Vi vill att Vänersborg ska vara en kommun som företag och människor väljer att flytta till, utvecklas i och växa. Då är det oroväckande att det lokala företagsklimatet är i en negativ utveckling. Vi vill att Vänersborg ska bli en JA-kommun som välkomnar alla med nya idéer och som vill växa och utvecklas här. Men det krävs också en skola med riktigt bra resultat, ett centrum som drar nytta av att vara det charmiga småstadscentrum med liv och rörelse som det skulle kunna vara, en äldreomsorg där allt fler vårdbehövande äldre känner trygghet och en kommun som är snabb och ändringsvillig i alla led. Fram till att konjunkturen vänder, och det kan vi inte påverka i Vänersborgs kommun, behöver vi hålla i och hålla igen i några år. Sedan – under kommande mandatperiod till 2030 – är vårt mål att Vänersborgs kommun ska ha en ekonomisk situation som gör en sänkning av kommunalskatten möjlig. Återigen – Vänersborg är en fantastisk plats, och det fina är att det finns mycket som kan bli ännu bättre. Cecilia Prins Niklas Claesson gruppledare Liberalerna gruppledare Moderaterna 4 Vision och inriktningsmål Vision: Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Visionen för Vänersborgs kommun fastställdes 2013. Vi håller fast vid denna vision, men ser att det finns anledningar till att under kommande mandatperiod genomföra ett arbete där den utvecklas och förtydligas. De långsiktiga målen/inriktningsmålen för kommunen fastställdes av kommunfullmäktige i november 2022. Vår omvärld förändrar sig fort, och målen blir snabbt inaktuella. Det är helt nödvändigt att fokusera på ett fåtal områden för att nå tydlighet och kunna anpassa utifrån förändringar. Kommunens prioriterade områden föreslås vara ”boende, utbildning och arbete”. Utifrån denna fokusering fastställs kommunens inriktningsmål till: • Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov (BN, KS, MN, SN, ÖFN) • Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden (BN, KS, KFN, SBN, SN, ÖFN) • Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska senast till 2030 vara bland de 25 bästa kommunerna i riket, (BUN, KS, KFN, SN) • Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska till 2030 nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket, (BUN, KS, KFN, SN) • Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag (BN, KS, MHN, SBN, SN) • Andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med genomsnitt i riket (BUN, KS, SN, ÖFN) • Långtidssjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ska minska minst till nivå med genomsnitt i riket. (KS) 5 Finansiella mål Vänersborgs kommuns övergripande finansiella mål för god ekonomisk hushållning är följande: • Resultatet ska årligen uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. För varje rullande treårsperiod ska det genomsnittliga årsresultatet uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag. • Soliditeten, inklusive kommunens hela pensionsåtagande, ska i genomsnitt förbättras med 1 procent årligen under mandatperioden. • Årets investeringar (exkl. VA/renhållning) ska maximalt motsvara 7 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatmålet är en förutsättning för att på sikt kunna finansiera nödvändiga ny- och underhållsinvesteringar. Om det inte uppfylls leder det till ökad låneskuld och räntekostnader som får en negativ påverkan på kommunens kärnverksamheter. Målen ska följas upp med mätning och indikatorer samt redovisas i delårsrapporter och årsbokslut. 6 Resultat- och balansbudget Resultatbudget Bokslut Budget Budget Budget Budget Resultatbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 Verksamhetens nettodriftkostnader -2 883 -3 079 -3 161 -3 231 -3 308 Avskrivningar -179 -155 -157 -161 -165 Verksamhetens nettokostnader -3 062 -3 235 -3 318 -3 393 -3 473 Skatteintäkter 2 216 2 327 2 400 2 504 2 609 Generella statsbidrag och utjämning 949 953 997 1 015 1 026 Verksamhetens resultat 103 45 79 126 162 Finansiella intäkter 15 10 11 11 11 Fin. Uppräkning av pensionsskuld -12 -6 -5 -12 -15 Övriga finansiella kostnader -35 -39 -40 -47 -50 Finansiella kostnader -47 -45 -44 -59 -65 Resultat före extraordinära poster 72 10 46 78 109 Extraordinära poster Årets resultat 72 10 46 78 109 Balansbudget Bokslut Budget Budget Budget Budget Balansbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 Anläggninstillgångar 3 905 4 277 4 474 4 785 5 013 Bidrag till statlig infrastruktur 9 8 8 7 7 Omsättningstillgångar 625 656 725 775 824 S:a tillgångar 4 539 4 941 5 207 5 568 5 844 Ingående eget kapital 1 922 1 994 2 004 2 050 2 131 Årets resultat 72 10 46 78 109 S:a eget kapital 1 994 2004 2 050 2 128 2 240 Avsättningar, pensioner 421 413 408 413 427 Övriga avsättningar 10 10 10 10 10 S:a avsättningar 431 423 418 423 437 Långfristiga lån 869 1 269 1 494 1 769 1 919 Övriga långfristiga skulder 481 481 481 481 481 Kortfristiga skulder 764 764 764 764 764 S:a skulder 2 114 2 514 2 739 3 014 3 164 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 539 4 941 5 207 5 565 5 841 7 Kommungemensamma uppdrag Kontinuerligt arbete med effektiviseringar Alla kommunens verksamheter ska hela tiden arbeta för att effektivisera sina verksamheter med två procent över en tvåårsperiod, med halvårsvisa redovisningar av genomförda och pågående förbättringsaktiviteter. Effektiviseringar kan handla om att jobba smartare, digitalisera manuella processer, sluta göra sådant som inte skapar värde, med mera. Kortsiktiga eller suboptimala åtgärder utan positivt långsiktig effekt för helheten ska givetvis undvikas. För att främja långsiktigt kloka effektiviseringar som ger resultat, kan verksamheter behöva investera i verksamhetsutveckling, IT-stöd eller annat. Framför allt för mindre nämnder kan det vara svårt att finansiera utvecklingsarbete inom befintlig ram. För att göra det möjligt, tilldelas Kommunstyrelsen en årlig effektiviseringspott. För 2027 ingår den i Kommunstyrelsens ”anslag för kommande driftskostnader”, men för 2028 och 2029 avsätts ett separat anslag om tre miljoner kronor till Kommunstyrelsen för effektiviseringsåtgärder i verksamheter. Samtliga nämnders ramar minskas därför med 1 procent för 2027, efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Totalt ökar dock nämndernas ramar eftersom minskningen på 1 procent sker efter full uppräkning för ökade kostnader (3,2 procent) samt för årets löneökningar. För 2027 gäller detta krav kommunens samtliga verksamheter, med undantag för de verksamheter som drivs i bolag och kommunalförbund. För kommunalförbunden Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal planeras att samma krav ska gälla från och med 2028, efter överenskommelse med övriga medlemmar i kommunalförbunden. Det betyder att för 2027 räknas endast en del av kommunstyrelsens ram ned med 1%, men att från 2028 räknas hela ramen ned. Budgetpåverkan presenteras under respektive nämnd. Minskat kommunalt fastighetsbestånd Vänersborgs kommun äger en lång rad fastigheter som inte är av strategiskt värde för kommunen. I vissa av fastigheterna bedrivs kommunal verksamhet, vissa fastigheter hyrs ut helt eller delvis medan flera av fastigheterna idag står helt tomma och utan användning. Under de kommande åren minskar antalet elever i förskola och grundskola vilket frigör lokalytor som kan användas av verksamheter som idag finns i mer lättsålda fastigheter. Några exempel på några av de kommunala fastigheter som skulle kunna erbjudas för försäljning under perioden 2027-29 är Residensgatan 2, Residensgatan 4, Fredriklunds landeri, Parallellgatan 44-48, Brättehaga gård, Kyrkogatan 22, Östergatan 11, Kv. Hönan (mark vid Gamla musikskolan), Brålanda stationshus, Ursands camping, Allégatan 22 (Brålanda), Öxneredsvägen 143, Lindgården och Länsmansliden 5. 8 Notera att detta endast är exempel på fastigheter som skulle kunna säljas. I det samlade fastighetsbeståndet finns fler fastigheter som bör prövas för försäljning, samtidigt som kommunen inte ska göra sig av med fastigheter där det finns en tydlig plan för att de ska kunna användas av kommunens egen verksamhet. Många av fastigheterna har idag relativt lågt eller inget bokfört restvärde. Försäljningar bidrar därför positivt till resultatet. Med en försäljningstakt i storleksordningen 20 miljoner kronor per år under 2027-29, tillförs uppskattningsvis 12 miljoner kronor till resultatet årligen. Detta efter försäljningskostnader och avskrivningar av restvärden. Budgetpåverkan: +12 000 tkr från försäljningar för varje år 2027-29. Redovisas som en positiv påverkan på Verksamhetens nettodriftskostnader på övergripande nivå och återfinns därför inte i någon av nämndernas ramar. En mer effektiv politisk organisation Vänersborgs kommun har under de senaste tio åren haft en i stort sett oförändrad politisk organisation. När alla verksamheter måste ompröva sina arbetssätt för att hela tiden jobba smartare och mer effektivt, ska givetvis politiken göra detsamma. Dessutom har vi under flera mandatperioder haft en utveckling mot att enskilda förtroendevalda sitter på ganska många politiska uppdrag samtidigt. Det är inte bra. Vi föreslår därför förändringar som innebär att över 60 politiska uppdrag avvecklas. En ny politisk organisation träder i kraft från 1 januari 2027, med följande förändringar: ● Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden slås ihop till en nämnd, Miljö- och byggnadsnämnden. De två nämnderna har redan idag en gemensam förvaltning. (BN, MoH) ● Rollen som andre vice ordförande avvecklas i samtliga nämnder, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktiges presidium. (BUN, KF, SBN, SN) ● Endast kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande arvoderas som kommunalråd respektive oppositionsråd (det tredje kommunalrådet avvecklas). (KS) ● Kommunstyrelsen minskas från 15 till 11 ledamöter. (KS) ● Nämnderna BUN, BN, SBN OCH SN ska bestå av 9 ledamöter. (BN, BUN, SBN, SN) ● Demokrati- och jämställdhetsberedningen avvecklas. Frågorna hanteras i stället av Kommunfullmäktiges presidium eller av Kommunstyrelsen. (KF) ● Personal- och förhandlingsutskottet avvecklas. Frågorna hanteras i stället av tjänstemannaorganisationen eller av Kommunstyrelsen. Arvodesfrågor bereds av en tillfällig arvodesberedning som väljs 2029 för beredning av beslut inför kommande mandatperiod. (KS) Med dessa förändringar minskar kostnaderna med över 3 miljoner kronor årligen. Det handlar i huvudsak om minskade kostnader för arvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst, men förändringarna frigör också administrativ tid för kommunens chefer och medarbetare som inte behöver förbereda och delta i möten med de instanser som 9 avvecklas. En mindre politisk organisation underlättar också för nämnderna att arbeta mer effektivt. Budgetpåverkan presenteras under respektive nämnd. Lägre räntekostnader genom högre självfinansiering och strikt efterlevnad av finansiellt mål om investeringstak Genom ett positivt resultat och en investeringsram som anpassas till kommunens finansiella mål, kan självfinansieringsgraden av investeringar ökas och lånebehovet minskas. Det leder i sin tur till minskade räntekostnader. Ett av de finansiella målen för Vänersborgs kommun är att ”årets investeringar (exkl. VA/renhållning) ska maximalt motsvara 7 procent av skatter och generella statsbidrag”. För 2027 betyder det ett investeringstak på 238 miljoner kronor, vilket vi i vår investeringsbudget följer strikt. För 2028 och 2029 år minskar kostnaderna ytterligare genom positiva resultat och återhållsamhet med nyinvesteringar, även om räntekostnaderna till stor del är beroende på ränteutvecklingen. På grund av det osäkra läget kring ränteutvecklingen presenteras därför ingen bedömning för 2028 och 2029. Budgetpåverkan: Finansiella kostnader minskas med 500 tkr för 2027. 10 Nämndspecifika budgetramar och uppdrag Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens ansvar omfattar förskola, öppen förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola och anpassad grundskola, inklusive fristående förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2027 till 1 066 120 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 24 328 tkr till 1 090 448 kr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -10 904 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas nämndens ram med -250 tkr. Under 2026 och 2027 behöver nämnden fatta beslut om och påbörja genomförande av anpassning av verksamheten till ett successivt minskande elevunderlag. Under förutsättning att så sker, finns goda förutsättningar att nå budget i balans. Kommunfullmäktige fastställer barn- och utbildningsnämndens budgetram 2027 till 1 079 294 tkr. Förväntade resultat För inriktningsmålen Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska senast till 2030 vara bland de 25 bästa kommunerna i riket, Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska till 2030 nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket och Andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med genomsnitt i riket ska nämnden ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag 25 timmars allmän förskola avvecklas Införandet av 25 timmars allmän förskola bedöms öka kostnaderna för förskoleverksamheten med 8,3 mnkr. Verksamheten avvecklas och återgår till lagstadgad 15 timmars allmän förskola. Syftet med 25 timmars allmän förskola – att fler barn ska gå i förskola från tidig ålder – är gott. Vi menar dock att 25 timmars allmän förkola missar målet, eftersom en stor del av resurserna går till att göra förskolan avgiftsfri för familjer som har god förmåga att betala sin förskoleavgift. Vi vill i stället se riktade satsningar för att nå de barn som idag inte deltar i förskola, men som har stort behov att göra det. 11 Obligatorisk språkförskola från tre års ålder införs Delar av resurserna som idag läggs på 25-timmars allmän förskola läggs på den riktade insatsen obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Målgruppen är barn som växer upp utan att lära sig tillräckligt bra svenska och som inte i hemmet har möjlighet att tillgodogöra sig övriga delar av förskolans läroplan. Intensifiera läs-, skriv- och språkutvecklingsarbetet i grundskolans första år Insatser för att öka elevernas förmåga att läsa och skriva under de tidiga skolåren är avgörande för att de ska uppnå godkända resultat längre fram i studietiden. Ytterligare insatser behöver riktas till de barn som under grundskolans första år riskerar att inte lära sig läsa och skriva tillräckligt bra. Utökade förebyggande insatser från tidig ålder Under mandatperioden har regeringen presenterat och riksdagen beslutat om lagstiftning som ger kommunen nya möjligheter och verktyg för att tidigt förebygga att barn och unga hamnar snett. Införandet av den nya socialtjänstlagen och möjligheten att bryta sekretess mellan skola, socialtjänst och polis är några exempel. Här behöver kommunen fortsätta sin implementering av nya arbetssätt med de möjligheter den nya lagstiftningen ger. Att arbeta för en god psykisk hälsa hos barn och unga från tidig ålder är en viktig insats för att förebygga senare mer allvarliga problem. För att ha nära samverkan med vården är det viktigt att regionen återetablerar minst en vårdcentral i Vänersborg med tilläggsuppdraget Ungas psykiska hälsa (UPH), eftersom det saknas idag. Barn och ungdomsnämnden behöver ytterligare prioritera arbetet med skolsociala team (Mobila skolteamet), samverkan skola-socialtjänst-polis-fritidsverksamhet (SSPF), på ett systematiskt sätt motverka problematisk frånvaro samt utbilda personal inom förskola och skola, samt att tidigt kunna se tecken på att barn utsätts av sexuella övergrepp eller hederskultur. Hålla ned antalet elever per klass i lägre årskurser När grundskolan under kommande år behöver struktureras om utifrån ändrat elevunderlag ska ambitionen vara att hålla maxtaket för antal elever per klass lågt. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att under arbetet med strukturförändringar se till att klasstorlekarna inte blir för stora. Särskilt prioriterat är detta i de lägre årskurserna. Hel och ren skolmiljö främjar ordning och reda Grundskolan ska enligt läroplanen rusta varje elev till att delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. En del av detta är att respektera skolmiljön och inte bidra till skadegörelse. För att upprätthålla en kultur där ordning och renlighet värderas, är det viktigt att regelbunden städning och underhåll av skollokaler genomförs. Dessutom behövs enligt Barn- och utbildningsnämnden tätare frekvens än idag av storstädning av förskolor och skolor för att möta Folkhälsomyndighetens krav. Barn- och ungdomsnämnden behöver säkerställa att så sker. 12 Finansiering av riktade uppdrag Eftersom ett av uppdragen, 25 timmars allmän förskola avvecklas, medför en bedömd kostnadsbesparing på 8,3 mnkr, samt att det enligt nämndens eget budgetförslag frigörs utrymme på grund av volymförändringar samt mer effektivt lokalutnyttjande, kan de riktade uppdragen finansieras inom fastställd budgetram. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden har bland annat kommunens ansvar för uppgifter enligt plan- och bygglagen. Nämnder tar bland annat beslut om bygglov, vissa detaljplaner samt utför tillsyn enligt plan- och bygglagen. Dessutom ansvarar nämnden för bland annat för dispenser och tillsyn inom strandskyddslagstiftning, sotning och brandskyddskontroll, skyltning, mätning och kartframställning samt den kommunala lantmäterimyndigheten. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes byggnadsnämndens budgetram 2027 till 20 776 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 1 237 tkr till 22 013 tkr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -220 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas inte nämndens ram. Hela effekten av att slå samman Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden till en Miljö- och byggnadsnämnd tas från Miljö- och byggnadsnämndens ram. Under senare år har ärendeingången till nämnden varit sjunkande på grund av konjunkturläget. Även om det gör att intäkterna minskar, så medför den minskade ärendemängden att möjligheterna att anpassa verksamheten för att nå budget i balans är goda. Kommunfullmäktige fastställer byggnadsnämndens budgetram 2027 till 21 793 tkr. Förväntade resultat För inriktningsmålen Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov, Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden och Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag ska nämnden ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag En ny eller ändrad detaljplan ska i normalfallet vara beslutad inom max 18 månader 13 Tid är pengar, inte minst för företag och privatpersoner som förvärvar mark för att exploatera, bygga eller bygga ut. En snabbfotad detaljplaneprocess bidrar till att göra Vänersborg till en attraktiv plats att etablera verksamhet i. Upprätta kompletterande mätetal för ledtid och utfall för kategorier av inkomna ärenden Återigen, tid är pengar. Genom att ha snabb handläggning av ärenden i alla led, bidrar det till en effektiv process både för kommunen och de som kontaktar kommunen med sina ärenden. Utfall rapporteras i nämndens verksamhetsberättelse. Finansiering av riktade uppdrag Inom fastställd budgetram. 14 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har 51 ledamöter och är kommunens beslutande organ. Fullmäktige fastställer budget och övriga övergripande program för den kommunala verksamheten och beslutar även i övriga ärenden av större vikt. Kommunens samtliga inriktningsmål är också kommunfullmäktiges mål. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes kommunfullmäktiges budgetram 2027 till 2 962 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 65 tkr till 2 725 tkr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas Kommunfullmäktiges ram med -28 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas Kommunfullmäktiges ram med -180 tkr. Kommunfullmäktige fastställer kommunfullmäktiges budgetram 2027 till 2 549 tkr. 15 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamheter och har ett helhetsansvar för övergripande frågor som kan inverka på kommunens utveckling så som strategisk planering, näringslivspolitik och ekonomi. Kommunstyrelsen har uppsikt över verksamheten hos nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ansvarar också för kommunens uppgifter enligt lagen om totalförsvar och höjd beredskap, interna säkerhetsfrågor samt kommunens kommunövergripande administrativa system. Kommunstyrelsen ansvarar också bland annat för kommunens delar i Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal, Vattenpalatset Vänerparken AB och Fyrstad Flygplats AB. Uppdraget preciseras närmare i kommunstyrelsens reglemente och verksamhetsplan. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes kommunstyrelsens budgetram 2027 till 536 638 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 8 016 tkr. Därtill tillskjuts 10 000 tkr som utvecklingsreserv för kommande driftskostnader (som framtida utökad kapacitet inom äldreomsorgen) samt 800 tkr för anpassning av kostnader för seniorkort. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas Kommunstyrelsens ram med -1 525 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar (gäller endast de egna verksamheterna – kostnader för verksamheter inom kommunalförbund påverkas inte för 2027). Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas Kommunstyrelsens ram med -1 700 tkr. För att möjliggöra finansiering av riktade uppdrag tillskjuts 3 000 tkr för 2027. För 2028 och 2029 tillskjuts 3 000 tkr till Kommunstyrelsen för effektiviseringsåtgärder i verksamheter för att delfinansiera utveckling av nämndernas effektiviseringsåtgärder under det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar. Kommunfullmäktige fastställer Kommunstyrelsens budgetram 2027 till 555 229 tkr. Förväntade resultat Kommunens samtliga inriktningsmål är också Kommunstyrelsens mål. Kommunstyrelsen ska ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag Tydligare styrning av verksamheternas lokalförsörjning Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma och kompetensförsörja en central styrning av verksamheternas lokalförsörjning. Verksamheter behöver tidigt signalera ändrade 16 lokalbehov och den centrala styrningen ska arbeta för att alla lokaler ska vara uthyrda. Tomma lokaler ska hyras ut eller säljas (se kommungemensamt uppdrag Minskat kommunalt fastighetsbestånd). Den centrala styrningen av verksamheternas lokalförsörjning ska ytterst styras politiskt. Kommunen har idag många tomställda lokaler. Samhällsbyggnadsnämnden uppskattar kostnaderna för tomhyra till 6,1 miljoner kronor per år. Det är slöseri. Överlag behöver ett fullt utnyttjande av det egna lokalbeståndet prioriteras högre än att bygga nya lokaler. Den centrala styrningen av lokalförsörjningen ska också inkludera externt hyrda lokaler. Att kommunen hyr in sig i externa fastigheter kan vara positivt för kommunen, då flexibiliteten är större än vid eget ägande. Det kan också bidra till att fastighetsägare väljer att investera i Vänersborg, vilket i sin tur ger många positiva effekter. Vänersborgs kommun har idag en galopperande underhållsskuld för det egna fastighetsbeståndet. Det beror till stor del på att de interna hyrorna inte finansierar nödvändigt underhåll. Arbetet med en ny intern hyresmodell är redan påbörjat, och den nya hyresmodellen behöver införas under 2027 och finnas klar och ligga till grund för budgetarbetet inför 2028. Övergångslösningar till en ny hyresmodell kan vara nödvändiga. Avveckla den interna klimatväxlingspotten Genom kommunens egna Regler för klimatväxling för kommunanställdas flyg- och bilresor i tjänsten läggs en intern extra kostnad på resor. Dessa medel samlas på ett konto som kan användas för miljö- och klimatåtgärder. Kommunens verksamheter har ur dessa medel fått ansöka om bidrag till olika aktiviteter. För 2026 fördelades 150 000 kr till totalt sju aktiviteter. ”För denna klimatpott har en förvaltningsövergripande samverkansgrupp upprättat ett underlag baserat på de åtgärdsförslag som inkommit från organisationens verksamheter. Ärendet har därefter överlämnats till den politiska samordningsgruppen för miljö och klimat för vidare beredning, och har sedan förts vidare till kommunstyrelsen för beslut.” (Citat från tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen april 2026.) De små pengarna i potten har redan där ätits upp av kostnader för möten och beredning. Den interna klimatväxlingspotten är ett exempel på symbolpolitik där de administrativa kostnaderna är betydligt större än nyttan. Avveckla engagemanget inom Fairtrade Cities Vänersborg är sedan 2008 en så kallad Fairtrade City genom att kommunen följer ett antal kriterier som föreningen Fairtrade Sverige sätter upp. Föreningen Fairtrade Sverige består av ett 30-tal medlemsorganisationer, varav de flesta är knutna till Landsorganisationen (LO) och Svenska Kyrkan. Kommunen betalar en avgift för detta och kriterierna påverkar inköp av bland annat vissa livsmedel. Syftet med Fairtrade är att ge odlare i fattiga delar av världen bättre villkor, vilket är lovvärt. Kritiken mot effekterna av Fairtrade handlar bland annat om att Fairtrade bidrar till att bevara ineffektiva odlingsmetoder i fattiga länder, men också att en stor del det högre pris som tas 17 ut på Fairtrade-certifierade produkter går till administration inom Fairtrades egen organisation. Trygghetssatsning - bort med knarket Det är narkotikaförsäljningen som i allt väsentligt står för den organiserade brottslighetens inkomster. Därför måste vi arbeta stenhårt för att få bort all narkotika från vår kommun, och därmed en stor del av grunden för de kriminellas finansiering av sin verksamhet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma en trygghetssatsning som inkluderar följande aktiviteter: 1) Sätta upp trygghetskameror på fler platser i Vänersborg. Kamerorna förhindrar brottslighet, hjälper polisen att utreda brottslighet som ändå förekommer och ger Vänersborgarna tryggare gator och torg. 2) Visitera elever och elevskåp på skolor med knarkhundar. Det ska aldrig få finnas knark i våra skolor. När ungdomar rekryteras för att vara en del i narkotikahandeln tar sig drogerna in på skolorna, och elevskåp används som knarkgömmor. Kommunens högstadie- och gymnasieskolor ska därför regelbundet undersökas av knarkhundar. 3) Analysera förekomst av narkotika i avloppsvattnet. För att följa förekomsten av olika narkotikapreparat kan analyser göras av avloppsvattnet. Det görs idag i många kommuner, men inte i Vänersborg. Analyserna kan ge värdefull information till polisen om det kommer in nya varianter av narkotiska preparat i omlopp, eller om förekomsten är ökande eller minskande. Sommarbåt Fisktorget-Ursand-Sikhall Kommunstyrelsen får i uppdrag att med verksamhetsstart till sommarsäsongen 2027 handla upp sommarbåttrafik mellan Fisktorget, Ursands camping och Sikhall. Syftet är att locka fler besökare både till våra fina destinationer längs med Vänern, samt till centrala Vänersborg. Utveckling av Kulturaxeln, Fisktorget och Hamngatan Utveckling av området för mer rörelse, besök, evenemang och handel i centrum. Exempelvis områden för servering, kultur, handel, besöksnäring och temalekplats. Utvecklings- och detaljplanearbete sker under 2027, därefter vidtar genomförande. Utvecklingsarbetet omfattar norra delen av Hamngatan, Fisktorget samt Kulturaxeln från Residenset till Muséet. Utvecklingsarbetet ska genomföras i nära samverkan med fastighetsägare, handlare, krögare och föreningsliv. Finansiering av riktade uppdrag Kommunstyrelsen tilldelas 3 000 tkr för 2027. Vissa av de riktade uppdragen innebär dessutom kostnadsbesparingar, vilket underlättar genomförandet av uppdragen med budget i balans. 18 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har kommunens uppdrag att fullgöra kommunens uppgifter inom folkbibliotek. Dessutom ansvarar nämnden för barn- och ungdomskultur, bidrag, stöd och stimulans till föreningar och studieförbund, fornvård, fritidsgårdsverksamhet, huvudmannaskap för Vänersborgs museum, idrotts- och fritidsanläggningar, friluftsliv, konsthall, konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, musik- och kulturskola, stipendier inom nämndens områden samt öppna offentliga arrangemang. Uppdraget preciseras närmare i nämndens reglemente och verksamhetsplan I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 till 157 052 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 2 374 tkr till 159 427 tkr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -1 577 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det riktade uppdraget Återinförande av avgifter inom kulturskolan minskas nämndens ram ytterligare med -1 700 tkr. Kommunfullmäktige fastställer kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 till 156 149 tkr. Förväntade resultat För inriktningsmålen Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden, Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska senast till 2030 vara bland de 25 bästa kommunerna i riket samt Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska till 2030 nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket, ska nämnden ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag Återinförande av avgifter inom kulturskolan Sedan 2023 är Vänersborgs kulturskola avgiftsfri. Syftet med förändringen var att barn och unga från familjer med trånga ekonomiska villkor i högre utsträckning skulle engagera sig i kulturskolans aktiviteter. Avvecklandet av avgifterna har bidragit till att fler barn och unga söker till Kulturskolan, men endast i mycket liten utsträckning från de grupper som var syftet med satsningen. Regeringen har under 2025 genomfört den statliga satsningen Fritidskortet. Det innebär att barn och unga får 550 kronor per år för att betala fritidsaktiviteter, exempelvis inom kulturskola eller idrottsföreningar. Barn från familjer som är berättigade till bostadsbidrag kan få 2 500 kronor. 19 Det är idag mycket få kommuner i Sverige som har avgiftsfri kulturskola. Bland Västra Götalands 49 kommuner är det endast Vänersborgs kommun som har det. Den avgiftsfria kulturskolan har medfört kostnader och uteblivna intäkter motsvarande 1 700 tkr per år. Dessutom innebär den att de pengar staten lägger på Fritidskortet inte kommer Vänersborg till del. Avveckla principen om 1% för konstnärlig gestaltning vid lokalinvesteringar Enprocentsregeln är en ekonomisk princip för offentlig konst som innebär att cirka en procent av den totala budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad. Konstnärlig gestaltning och estetiskt tilltalande lokaler är värdefulla faktorer för ändamålsenliga lokaler. Att utgå från att en procent av kostnaderna för lokalinvesteringar ska gå till konstnärlig gestaltning är dock inte ändamålsenligt. Kultur- och fritidsnämnden får därför i uppdrag att avveckla principen om 1% för konstnärlig gestaltning vid lokalinvesteringar. Behovet av konstnärlig gestaltning ska i stället bedömas enskilt, för varje projekt, som en del av den samlade investeringen. Finansiering av riktade uppdrag Det riktade uppdraget Återinförande av avgifter inom kulturskolan innebär i sig en ramminskning. Samtidigt får verksamheten ökade intäkter genom återinförda avgifter, som familjerna i sin tur kan få finansierade via det statliga Fritidskortet. 20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden har kommunens uppdrag att fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, svara för kommunens engagemang i regional och lokal miljöövervakning samt kommunens åtagande inom sjökalkning och vattenprovtagning och prövning och tillsyn som ankommer på kommunen enligt lagar och förordningar som berör nämndens ansvarsområde. Nämndens insatser består främst av att agera på inkommande ärenden såsom ansökningar, remisser, anmälningar och klagomål. Uppdraget preciseras närmare i nämndens reglemente och verksamhetsplan. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 till 12 279 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 483 tkr till 12 762 tkr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -128 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas nämndens ram med -500 tkr. Det motsvarar den bedömda besparingen genom att slå ihop Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden till en Miljö- och byggnadsnämnd från och med 1 januari 2027. Kommunfullmäktige fastställer miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 till 12 134 tkr. Förväntade resultat För inriktningsmålen Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov och Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag ska nämnden ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag Upprätta kompletterande mätetal för ledtid och utfall för kategorier av inkomna ärenden Genom att ha snabb handläggning av ärenden i alla led, bidrar det till en effektiv process både för verksamheten och de som kontaktar kommunen med sina ärenden. Utfall rapporteras i nämndens verksamhetsberättelse. Finansiering av riktade uppdrag Inom fastställd budgetram. 21 Revisionen Den övergripande revisionsuppgiften i kommunen är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Uppdraget preciseras närmare i Revisionsreglementet. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes revisionens budgetram 2027 till 1 981 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 23 tkr till 2 004 tkr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -20 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Kommunfullmäktige fastställer revisionens budgetram 2027 till 1 984 tkr. 22 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har kommunens uppdrag att fullgöra kommunens uppgifter inom ett brett område som innefattar bland annat förvaltning av kommunens fastigheter, byggnader och anläggningar, gator, allmänna platser, parker, trafiknämnd, parkering, och annat som ankommer på kommunen som fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har också kommunens uppdrag att fullgöra kommunens uppgifter inom vattenförsörjning, avloppshantering samt avfallshantering och renhållning. Samhällsbyggnadsnämnden svarar också för intern service, måltidsproduktion till skolor, förskolor och socialnämndens boende, lokalvård, vaktmästeri, reception, konferensservice och bilpool. Uppdraget preciseras närmare i nämndens reglemente och verksamhetsplan. Beräkning av budgetram I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes Samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2027 till 113 270 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 2 336 tkr till 115 606 tkr. Därtill tillskjuts 5 000 tkr för rivning av fastighet på Krickan samt 500 tkr för ökade drifts- och kapitalkostnader kopplade till fastigheten Krickan. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -1 211 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas nämndens ram med -200 tkr. För att finansiera det riktade uppdraget Trädföryngring i Skräcklan och Plantaget tillskjuts 1 000 tkr. Kommunfullmäktige fastställer samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2027 till 120 695 tkr. Förväntade resultat För inriktningsmålen Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden och Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag ska nämnden ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag Minskade kostnader för tomställda lokaler 23 Samhällsbyggnadsnämnden bedömer för 2026 att nämndens kostnader för tomställda lokaler är 6,1 miljoner kronor. Det kommunövergripande uppdraget Minskat kommunalt fastighetsbestånd kommer och Kommunstyrelsens riktade uppdrag Tydligare styrning av verksamheternas lokalförsörjning kommer successivt att minska andelen tomma lokaler i det kommunala fastighetsbeståndet. Under förutsättning att effekterna av de uppdragen börjar infrias redan under 2027, kan kostnaderna för tomställda lokaler minska. Ökad upphandling av entreprenadverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att öka andelen uppdrag inom entreprenadverksamhet som handlas upp. Det kan exempelvis handla om renhållning, väg- och gatuunderhåll, reparationer, VA-arbeten, gallring av växtlighet, med mera. Genom samarbete med lokala näringsverksamheter ökar flexibiliteten och sårbarheten minskar genom att det finns flera tillgängliga leverantörer. Behovet av investeringar i kommunens egen maskinpark kan också minska. Mer Vänersborg på bordet Klimatsmart mat är ofta lokal mat och mat i säsong. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att hitta nya vägar för flexibel upphandling av lokal mat och mat i säsong till Kostenheten. Uppdraget kan också innehålla utbildningsinsatser för medarbetare för att kunna omhänderta tillfälliga volymer av lokal mat och mat i säsong i den kommunala produktionen. Genom att ha med Vänersborg på bordet i kommunens verksamheter, bidrar kommunen till utveckling av de lokala gröna näringarna och bidrar till en ökad robusthet i den lokala livsmedelsförsörjningen. Trädföryngring i Skräcklan och Plantaget Vänersborgarna är lyckligt lottade med äldre parkmiljöer som Skräcklan och Plantaget. För att de miljöerna ska fortsätta glädja Vänersborgarna behöver träden successivt föryngras. Utan regelbunden trädföryngring riskerar till slut alla träd att bli lika gamla vid samma tillfälle, vilket vore olyckligt. Med start 2027 avsätts därför ett tillfälligt tillskott riktat till trädföryngring i Skräcklan och Plantaget. Motsvarande tillskott bör återkomma med ett visst intervall på ett antal år. Finansiering av riktade uppdrag För det riktade uppdraget Trädföryngring i Skräcklan och Plantaget tillskjuts 1 000 tkr. Övriga riktade uppdrag innebär både besparingar och satsningar. De bedöms därför kunna genomföras inom fastställd ram. 24 Socialnämnden Socialnämnden har kommunens uppdrag att fullgöra kommunens uppgifter inom bland annat Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso och sjukvårdslagen (HSL). Uppdraget preciseras närmare i nämndens reglemente och verksamhetsplan. Beräkning av budgetram I Kommunstyrelsens anvisningar fastställdes Socialnämndens budgetram 2027 till 1 283 646 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 35 800 tkr till 1 319 446 tkr. Genom det kommunövergripande uppdraget Kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -13 201 tkr, motsvarande 1 procent efter full uppräkning av ökade kostnader på grund av inflation och löneökningar. Genom det kommunövergripande uppdraget En mer effektiv politisk organisation påverkas nämndens ram med -250 tkr. Därtill tillförs nämnden 2 000 tkr i ökad ram för att möjliggöra finansiering av riktade uppdrag. Kommunfullmäktige fastställer socialnämndens budgetram 2027 till 1 307 982 tkr. Förväntade resultat För inriktningsmålen Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov, Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden, Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska senast till 2030 vara bland de 25 bästa kommunerna i riket, Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska till 2030 nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket, Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag, samt Andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med genomsnitt i riket, ska nämnden ange förväntade resultat i verksamhetsplanen. Riktade uppdrag Program för färre och kortare placeringar Resurserna som läggs på placeringar av barn och unga i familjeboenden och HVB-hem har ökat dramatiskt under senare år. Fler barn- och unga blir föremål för placeringar, och komplexiteten i deras problematik är ofta hög. Det finns en nationell ökning av placeringar, men utvecklingen i kommunerna i Trestad sticker ut på ett oroväckande sätt. Socialnämnden får i uppdrag att utreda varför det är på det sättet. Varför är placeringar vanligare förekommande från vårt närområde jämfört med andra delar av landet? Socialnämnden får också i uppdrag att föreslå förändringar som på sikt kan leda till att färre 25 resurser behöver läggas på placeringar av barn och unga, och framför allt att genom förebyggande insatser motverka att barn och unga ens blir föremål för placeringsåtgärder. Förslagen utifrån detta uppdrag ska levereras så de kan prioriteras i nästa års budgetarbete. Språksatsning äldreomsorg Språket är en grundpelare för trygghet och gemenskap, särskilt inom äldreomsorgen. Äldre behöver förstå sin omsorgspersonal, och de behöver känna att de kan göra sig förstådda. 1 juli 2026 införs ett nationellt språkkrav inom äldreomsorgen. För att det ska uppfyllas, behöver kommunen säkerställa att alla medarbetare uppfyller kraven. Socialnämnden får i uppdrag att utforma en modell för utbildning av omsorgspersonal som behöver förbättra sina kunskaper i det svenska språket. Utbildningen ska också kunna ske under betald arbetstid. Utred införande av insatser utan individuell behovsprövning inom äldreomsorgen Traditionellt har all hemtjänst krävt att du ansöker och får din sak prövad av en biståndshandläggare enligt Socialtjänstlagen (SoL). Den nya socialtjänstlagen och kommunala riktlinjer möjliggör att kommunerna kan erbjuda vissa insatser för att öka tillgängligheten och ge snabbare stöd. Genom att snabbt sätta in stöd och enklare insatser tidigt, går det i vissa fall att förhindra att behoven växer och leder till mer omfattande vårdbehov. Genom att behovsprövningen undantas, kan också tiden för administration hållas låg. För att öka snabbheten och flexibiliteten i att kunna erbjuda äldre insatser får Socialnämnden i uppdrag att under 2027 utreda och ta fram förslag på införande av insatser utan individuell behovsprövning inom äldreomsorgen. Det han exempelvis handla om serviceinsatser (som städning, inköp, tvätt, social samvaro), rådgivning och stödjande samtal. Fler boendemöjligheter för äldre Socialnämnden får i uppdrag att bjuda in aktörer som kan öka mångfalden och valmöjligheterna för Vänersborgs äldre. Det kan handa om att erbjuda lägenheter i form av trygghetsboenden, men också om företag som kan erbjuda tjänster inom exempelvis hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boenden. Finansiering av riktade uppdrag Genom att nämnden tillskjuts 2 000 tkr i ökad ram är bedömningen att de riktade uppdragen kan finansieras inom den beslutade ramen. Socialnämnden gick 2025 i underskott jämfört med budget och har hittills inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå budget i balans 2026. Att vända trenden med ökande kostnader för externa placeringar av barn och unga är viktig för att lyckas med det. Vår bedömning är dock att det inom nämndens verksamhetsområden finns möjlighet att göra effektiviseringar som bidrar till budget i balans. 26 Här är det viktigt att de åtgärder som genomförs också är långsiktiga. Under 2025 och 2026 har vi tillsammans med övriga oppositionen i Socialnämnden, exempelvis påtalat det olämpliga i att stänga det särskilda boendet Sörbygården i Brålanda, samtidigt som kommunen står inför ett ökande behov av platser inom särskilda boenden. 27 Valnämnden I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes valnämndens budgetram 2027 till 777 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 3 tkr till 780 tkr. Genom uppdraget kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med -8 tkr. Kommunfullmäktige fastställer Valnämndens budgetram 2027 till 772 tkr. Överförmyndarnämnden I kommunstyrelsens anvisningar fastställdes Överförmyndarnämndens budgetram 2027 till 6 200 tkr. Efter kompensation för lönerevision utökas ramen med 122 tkr till 6 321 tkr. Genom uppdraget kontinuerligt arbete med effektiviseringar påverkas nämndens ram med - 63 tkr. Kommunfullmäktige fastställer Överförmyndarnämndens budgetram 2027 till 6 259 tkr. 28 Investeringsbudget Nedanstående förslag innebär minskade nyinvesteringar med 31,2 mnkr för 2027, jämfört med styrets förslag Styrets förslag ligger 15 mnkr över tillgängligt investeringstak, som det fastställs av de finansiella målen (238 mnkr för skattefinansierad verksamhet). Investeringsbudgeten ska uppfylla målet, vilket sker med nedan redovisade förändringar. Dessa förändringar ger dessutom utrymme att lägga ytterligare 16 Mnkr på ökade underhållsinvesteringar för att ge möjlighet att utföra befintlig underhållsplan snabbare. Gator och vägar Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Bro 5,5 15 (UTGÅR) hamnkanalen Statsbidrag bro -5,5 -5,5 (UTGÅR) hamnkanalen Utveckling 0 5 15 25 (NYTT) Fisktorget/ Kulturaxeln* * Utveckling av området för mer rörelse, besök, evenemang och handel i centrum. Exempelvis områden för servering, kultur, handel, besöksnäring, mm. Utvecklings- och detaljplanearbete sker under 2027 (finansieras av Kommunstyrelsens driftsbudget), därefter vidtar genomförande. Omfattar Norra delen av Hamngatan, Fisktorget samt Kulturaxeln från Residenset till Muséet. Utvecklingsarbetet ska genomföras i nära samverkan med fastighetsägare, handlare, krögare och föreningsliv. Gatuenheten/tekniska Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Fordon och 4,1 2,5 4,1 2,5 4,1 2,5 12,3 7,5 maskiner* * Genom ökad upphandling av entreprenadarbeten (se riktat uppdrag under Samhällsbyggnadsnämnden), kan kommunens maskinpark successivt minska (behovet för ny- och återinvesteringar minskar). 29 Barnomsorg och grundskola: Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Mariedals- 7,6 41,0 48,6 (PAUSAS) skolan, idrottshall/ specialsalar* * Pausas i väntan på beslut om lokalisering av anpassad grundskola. Kultur- och fritidsfastigheter Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Mötesplats 22,0 54,0 (UTGÅR) unga, Torpa Fastigheter samhällsbyggnadsnämnden Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Torget, 2 2 (UTGÅR) Vänersborg* * Ersätts av och inkluderas i nytt projekt Utveckling Fisktorget/Kulturaxeln under Gator och vägar. Exploateringsbudget Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Hamngatan, 4 4 (UTGÅR) kvartersmark * Ersätts av och inkluderas i nytt projekt Utveckling Fisktorget/Kulturaxeln under Gator och vägar. Fastighetsinvesteringar – Fastigheter Samhällsbyggnadsnämnden Projekt/ 2027 2028 2029 Totalt verksamhet Investerings- 39,2 55,4 51,6* 52,1* 142,9 159,1* underhåll (komponent- avskrivning) * Inför uppföljande budgetbeslut i Kommunfullmäktige i november 2026, ska Samhällsbyggnadsnämnden presentera ett reviderat förslag till investeringar för 2028 och 2029. I det förslaget behöver investeringsunderhållet prioriteras upp framför nyinvesteringar. 30 Vänsterpartiets förslag till MRP 2027-2029 Vänsterpartiet presenterar en mål- och resursplan som utgår från kommunstyrelsens ordförandes förslag. Förändringar redovisas under respektive nämnd och i investeringsbudgeten. Inledning Sveriges kommuner och regioner har under flera år mött stora ekonomiska utmaningar till följd av inflation, höga kostnader, lågkonjunktur och ett alltmer osäkert omvärldsläge. Samtidigt har regeringens ekonomiska politik inte gett kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar som krävs för att fullt ut möta välfärdens växande behov. Vänsterpartiet menar att välfärden måste prioriteras före skattesänkningar för miljardärer och att staten behöver ta ett större ansvar för kommunernas ekonomi. De ekonomiska skillnaderna ökar i samhället samtidigt som boende-, mat- och energikostnaderna ökar. När klyftorna växer ökar också otryggheten. Därför behövs en politik som stärker sammanhållningen, minskar skillnaderna och investerar i människor. Vänsterpartiet vill fortsätta att bygga ett starkt Vänersborg med resurser till välfärdens kärna – skola, vård och omsorg. Vi vill prioritera barns och ungas uppväxtvillkor, en värdig äldreomsorg och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi vill också stärka arbetet för människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet, saknar egen bostad eller utsätts för våld, diskriminering eller annan ojämlik behandling. Den nya socialtjänstlagen innebär ett tydligt skifte mot tidiga och förebyggande insatser. Vänsterpartiet välkomnar denna utveckling. Vi vill se ett starkare folkhälsoarbete och ett fördjupat samarbete mellan kommunens verksamheter, civilsamhället och andra samhällsaktörer. Förebyggande arbete är inte bara mänskligt klokt utan också ekonomiskt ansvarsfullt. Samtidigt innebär den nya socialtjänstlagen och ytterligare statliga lagkrav ett omfattande omställningsarbete, utan att tillräckliga resurser tillförts från staten. Kommunens viktigaste resurs är medarbetarna. En god arbetsmiljö är avgörande för att kommunen ska kunna rekrytera och behålla personal. Hög arbetsbelastning, stress och bristande inflytande riskerar både arbetsmiljö och kvalitet i verksamheterna. Därför vill Vänsterpartiet prioritera hållbara arbetsvillkor, tillräcklig personaltäthet och ett närvarande ledarskap. Vänsterpartiet vill utveckla kommunen genom ett tillitsbaserat ledarskap där medarbetarnas kompetens, erfarenhet och professionella omdöme tas tillvara. När beslut fattas nära verksamheten skapas bättre kvalitet, större delaktighet och effektivare verksamhetsutveckling. Verksamhetsutveckling ska bygga på samverkan med medarbetare och fackliga organisationer. Digitalisering och nya arbetssätt ska vara stöd för verksamheten – inte ersätta mellanmänskliga möten eller öka administrationen. Genom långsiktiga satsningar på arbetsmiljö, kompetensutveckling och tillit skapar vi starkare verksamheter och en bättre välfärd för invånarna. Vänsterpartiet ser också ett stort värde i att utveckla invånarnas inflytande över kommunens verksamhet och beslut. Delaktighet leder till bättre beslutsunderlag, ökad legitimitet och större tillit mellan invånare och kommun. Kommunen har fattat beslut om flera större invånardialoger senaste året, som t ex Landsbygdsprogram, Målbild 2050, FÖP Frändefors, vilket är bra och viktigt att genomföra dessa och ta till vara på inspelen i det fortsatta arbetet. På verksamhetsnivå är det nämnderna som tar in detta arbetssätt naturligt i sina verksamhetsplaner. Klimatförändringarna märks allt tydligare även i Sverige. Skyfall, översvämningar, värmeböljor och andra extrema väderhändelser ställer ökade krav på kommunernas klimatanpassning. Vänsterpartiet vill öka takten i klimat- och miljöarbetet och skydda värdefull natur och se mer tätortsnära grönska. Vi vill bilda naturreservat vid Lillån och utöka Dalbobergens naturreservat. Vi vill stärka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet samt bidra till att nå de nationella och lokala klimatmålen. I budgeten för 2027 prioriterar Vänsterpartiet åter välfärdens kärnverksamheter. Kommunen ska göra allt som står i dess makt för att upprätthålla kvalitet, tillgänglighet och service. Neddragningar som försämrar arbetsmiljö, arbetsvillkor eller verksamheternas kvalitet riskerar att bli betydligt dyrare på sikt genom ökad sjukfrånvaro, svårigheter att rekrytera personal och ökade sociala kostnader. Vänsterpartiet delar de föreslagna inriktningsmålen och de riktade uppdragen. Tidiga insatser för barn och unga, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa och åtgärder för att minska social utsatthet är investeringar som stärker både människors livsvillkor och kommunens ekonomi på sikt. Kommunens ekonomi Kommunsektorn har under flera år haft en pressad ekonomi med ökade kostnader och minskade statliga bidrag. Precis som andra kommuner brottas Vänersborgs kommun med ökade kostnader, demografiska förändringar, kompetensförsörjning, investeringsbehov och krav på klimatanpassning. Intäkterna från skatter och statsbidrag är mindre än behoven samtidigt som kommunen får ökade uppgifter av staten som inte finansieras fullt ut. Vänsterpartiet menar att staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen av välfärden. Kommuner och regioner ska inte tvingas välja mellan nedskärningar i verksamheterna eller höjda avgifter för invånarna när samhällsekonomin försämras. Välfärdens kvalitet ska inte vara beroende av konjunktursvängningar. För Vänersborgs kommuns del är den ekonomiska situationen dyster och det finns stora osäkerhetsfaktorer. Kommunen står inför betydande utmaningar. Antalet äldre ökar, behoven inom vård och omsorg växer och konkurrensen om utbildad personal är stor. Inom flera verksamheter finns dessutom behov av investeringar i lokaler, infrastruktur och klimatanpassning. Vänsterpartiet bedömer att vi i detta läge måste prioritera kommunens välfärdsverksamheter. Att förebygga nedskärningar och personalminskningar är inte bara socialt ansvarsfullt utan också ekonomiskt klokt. En väl fungerande skola, omsorg och socialtjänst bidrar till att minska framtida kostnader och stärker kommunens långsiktiga utveckling. I värsta fall för att klara resultatet finns en resultatreserv 58,6 mnkr att justera med. Vänsterpartiet är ändå försiktigt positiva inför framtiden och vi ser en möjlighet att regeringsskiftet efter valet 2026, innebär förbättrade förutsättningar för kommunerna och välfärden. Kommunfullmäktiges beslut om driftbudget Vänsterpartiet föreslår följande förändringar utöver kommunstyrelsens ordförandes förslag: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens budget omfattar både den egna förvaltningens verksamhet och kommunövergripande åtaganden såsom bidrag till förbund, bolag och gemensamma funktioner. Kommunstyrelsens ordförande föreslår ytterligare 10 mnkr till anslaget för investeringsrelaterade driftskostnader till sammanlagt 30 mnkr. Det är osäkert hur mycket som egentligen behövs till detta anslag. Kommunens åtagande för driftsbidrag och borgensåtagande för Fyrstads Flygplats AB har ökat och förväntas öka ännu mer kommande år. Vänsterpartiet har genomgående ställt sig mycket negativa till att kommunen ska vara med att finansiera flygplatsbolaget. Att flyga är inte klimatsmart och vi tycker inte att det är rättvist att belasta kommuninvånarna med denna kostnad när det är så få som nyttjar flygplatsen. Om det finns anledning att ha en flygplats av beredskapsskäl så borde staten ta ansvar för finansieringen. Vänsterpartiet vill istället satsa mer på kollektivtrafik som buss och tåg. Vi har nu seniorkort från 70 år och vill på sikt sänka till 65 år. Vi har lagt en motion om fritidskort för ungdomar som har fått bifall, men under förutsättning att Västtrafik ändrar zonindelning för kortet. Det drar ut på tiden och vi har inga signaler om att det är på gång. Därför anser vi att kommunen nu ändå behöver ta steget att erbjuda ungdomar Västtrafiks fritidskort. Syftet är att alla ungdomar ska ha möjlighet till en meningsfull fritid oavsett föräldrars bil eller plånbok. Hur stort bidrag och till vilka åldersgrupper behöver kommunen titta närmare på. Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag: ● -10 mnkr minskat anslag för framtida investeringsrelaterade driftskostnader. ● -1,9 mnkr för att stoppa kommunpengar till flygplatsen. ● -2,8 mnkr för att avsluta stöd till Wargön Innovation. ● +2 mnkr tillförs för Västtrafiks fritidskort för ungdomar. Barn-och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras. Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola. ● +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan. Kultur och Fritidsnämnden För Vänsterpartiet är fritidsverksamhet en viktig jämlikhetsfråga. Alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi eller bakgrund. I dag finns stora skillnader i barns uppväxtvillkor, där barn i socioekonomiskt utsatta områden oftare riskerar ensamhet, sämre hälsa och begränsade möjligheter att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter. Ett samhälle som håller ihop byggs genom att alla barn får möjlighet att delta, känna tillhörighet och växa på lika villkor. Barnens kastanj är en kostnadsfri fritidsklubb på Kastanjevägen för barn från förskoleklass till årskurs 6. Här erbjuds meningsfull fritid där man kan hitta nya intressen, kompisar eller få hjälp med läxorna. Verksamheten drivs i samverkan med AB Vänersborgsbostäder, som står för viss del av personalkostnaden och lokalen. Många av de barn som kommer har föräldrar som av olika skäl inte arbetar, vilket gör att dessa barn inte har rätt att komma till skolans fritidshem, enligt nu gällande regelverk. Det är mycket olyckligt eftersom det naturliga är att alla barn kan vara på samma ställe och inte exkluderas från gemenskapen med sina klasskompisar. I kommunstyrelsens handlingsplan för barn och unga finns det en åtgärd för att hitta lösning för detta. I väntan på det kan vi inte stänga Barnens Kastanj, den behövs verkligen! Föreningarna erbjuder våra invånare en aktiv och meningsfull fritid, som är av stor vikt för folkhälsan, ungas utveckling mm. Ökade kostnader är omöjligt för föreningarna att kompensera med höjda medlemsavgifter. Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag: ● +1 mnkr tillförs för undvika stängning av Barnens Kastanj ● +0,5 mnkr tillförs för höjda föreningsbidrag Socialnämnden Socialnämnden har ett grundläggande behov av en ramökning om 40 miljoner kronor, främst till följd av ökade volymer inom individ- och familjeomsorgen. De största utmaningarna finns inom området barn och unga, där kostnadsökningarna i första hand drivs av placeringar. Även kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare samt ekonomiskt bistånd som ligger på en fortsatt hög nivå. Samtidigt ser vi ett växande behov inom äldreomsorgen, LSS och personligt stöd- och omsorg. Den nya socialtjänstlagen och ytterligare statliga lagkrav kräver omfattande omställningsarbete, utan att tillräckliga resurser tillförs från staten. Verksamheterna brottas parallellt med höga sjukskrivningstal, framför allt inom äldreomsorg och övriga boendeverksamheter – ett långvarigt problem som förvaltningen arbetat med under många år. Förvaltningen har presenterat flera viktiga omställnings- och så kallade ”satsa-oss-ur”-förslag som vi hoppas ska ge resultat på sikt. Samtidigt ser vi med oro på hur förvaltningen ska kunna klara sitt lagstadgade uppdrag med de nuvarande snäva budgetramarna, som inte speglar verksamheternas faktiska behov eller den demografiska utvecklingen. Vänsterpartiet menar att återkommande besparingar på personal inom vård- och omsorgsverksamheter, äldreomsorg och LSS inte är en hållbar lösning när budgeten inte går ihop. I stället måste vi värna personalen och våga tänka nytt kring arbetssätt i de verksamheter där sjukskrivningstalen är som högst. En nödvändig prioritering är att avskaffa den omoderna minutstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en arbetsmiljö som håller över tid och ger kvalitet för brukare och vårdtagare. Omsorgsarbetet måste uppvärderas om vi på sikt ska klara välfärdsuppdraget. I december 2025 tog kommunfullmäktige beslut om att kraftigt höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, vilket innebär en total höjning på 18,4 procent. Äldre och personer inom övriga boendeverksamheter som har kommunalt matabonnemang är ofta redan en ekonomiskt utsatt grupp, utan möjlighet att välja billigare alternativ, leta reapriser eller ta del av momssänkningar. Vi menar att äldre och personer med funktionsnedsättning inte ska behöva betala priset för underskott i andra verksamheter – detta är också en fråga om rättvisa. Personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet har under många år haft en oförändrad och mycket låg dagersättning på 44 kronor per dag. Det är en anmärkningsvärt låg nivå som inte ens täcker kostnaden för lunch, som enligt förvaltningens egna underlag uppgår till 63 kronor per dag, eller resor som kostar cirka 669 kronor per månad. FUB samt enskilda brukare och anhöriga har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en höjning, något vi instämmer i. Som ett första steg vill vi därför fördubbla dagersättningen till 88 kronor per dag. Sommar- och vinterbonus utifrån statsbidrag ska bibehållas. I dagsläget finns cirka 220 beslut om daglig verksamhet. Budgeten för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet uppgår till 890 tkr och redovisar dessutom ett underskott på cirka 200 tkr. Detta är en målgrupp som växer, samtidigt som budgettillskott inte har skett på flera år. Många av de personer som deltar i daglig verksamhet bidrar dessutom konkret till kommunens nytta, exempelvis genom återbruk av möbler, försäljning på Lyckans Second hand, verkstadsarbete samt kulturskapande verksamhet på Klappteatern. Vänsterpartiets uppfattning är att allas tid är lika mycket värd och att ingen arbetskraft ska utnyttjas – allra minst de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att försörjningsstödet under lång tid legat högt och över rikssnittet är ett tecken på alltför hög arbetslöshet och ett omfattande utanförskap bland våra invånare. Vi anser det prioriterat att satsa på att fler får en meningsfull sysselsättning som ger ökad trygghet och större frihet över det egna livet. I stället för att låta hårdare krav och kontroller vara den dominerande inriktningen behöver vi skifta perspektiv och i högre grad fokusera på att skapa bättre förutsättningar och fler insatser som leder till egen försörjning. Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag: ● +1,3 mnkr tillförs för att höja dagersättningen - LSS/daglig verksamhet ● +2,7 mnkr tillförs för att sänka kostavgifterna - Äldreomsorgen och övrig boendeverksamhet. ● +1 mnkr tillförs för jobbskapande åtgärder för att minska behovet av försörjningsstöd - Arbetsmarknadsenheten (AME) Ytterligare åtgärder och politiskt inriktning: ● Avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten. Detta skulle ge många vinster på sikt både vad gäller arbetsmiljö, sjukskrivningstal och kvalitet för vårdtagare. Förvaltningens egna beräkningar visar en besparing på 5,5 miljoner utifrån minskad korttidssjukfrånvaro med en 1 %. ● Använda tillgängliga Säbo-platser i egen regi (Sörbygården) för korttids placeringar istället för att som nu köpa kostnadsdrivande platser i andra kommuner. Skulle kunna spara 0,5-1 mnkr. ● Satsa på att utveckla fler trygghetsboenden - för att minska belastningen på hemtjänsten samt minska trycket på Säbo platser i linje med den demografiska utvecklingen. Ökad trygghet, gemenskap och minskad ofrivillig ensamhet är också skydds- och friskfaktorer som minskar vårdbehovet. Stora ekonomiska besparingar på sikt, inte minst för folkhälsan. Samhällsbyggnadsnämnden Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön. Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag: ● +1,2 mnkr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet * Ej genomföra gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen. * Flytta fram Brättelänken, Öxnered/Skaven - Brätte utanför planperioden. Förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2027 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2026. 2. Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål, uppdrag och finansiella mål enligt upprättat förslag. 3. Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med Vänsterpartiets ändringsförslag till mål- och resursplan 2027–2029. 4. För budgettäckning av löneavtal 2027 avsätts sammanlagt 75 mnkr till kommunstyrelsens förfogande. 5. Anslagsbindningsnivå för driftbudgeten är nämnd. Anslagsredovisning för uppföljning på nämndnivå sker enligt kommunstyrelsens anvisningar. 6. Anslagsbindningen för investerings- och exploateringsplanen är på projektnivå. 7. Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2027, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlas i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder. 8. Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 1 519 mnkr för 2027 utifrån gällande finanspolicy och inom ramen för av kommunstyrelsen fastställda riktlinjer och befogenheter inom finansverksamheten. 9. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag, att inför kommunfullmäktiges möte i november 2026 (då det nyvalda kommunfullmäktige fastställer mål- och resursplan 2027–2029) också anpassa planen för investeringar 2028 samt 2029 efter det finansiella investeringsmålet. Mål- och resursplan 2027–2029 1: Ansvar – Trygghet - Ärlighet Medborgarpartiet presenterar en mål- och resursplan som utgår från kommunstyrelsens ordförandes förslag. Förändringar redovisas under respektive nämnd och i investeringsbudgen. Ansvar är en av Medborgarpartiets ledord. Medborgarpartiet visar i denna Mål- och resursplan att partiet tar Ansvar för Vänersborgs kommuns välfärd och ekonomi. Medborgarpartiet har i denna budget fattat de svåra besluten att minska personalbudgetar, den politiska organisationen och kommunens investeringar. Vi i Medborgarpartiet har inte lagt någon ”valfläskbudget” utan utgår från att invånarna i Vänersborg delar vår uppfattning om att skatteintäkterna skall behandlas med respekt. I våra möten med invånarna i Vänersborg blir det tydligt att upplevelsen av trygghet inte är tillräckligt stark. Vi i Medborgarpartiet vill därför skapa trygga inom- och utomhusmiljöer, öka kameraövervakningen i utsatta miljöer, bekämpa våld i nära relationer, ge polisen möjlighet att träna sina sökhundar på skolorna samt och arbeta för en öppen polisstation och poliser i tjänst dygnet runt. Vi i Medborgarpartiet vill att invånarna i vår kommun ska kunna känna trygghet och förtroende i kontakten med sina företrädare. Vi vill ha ärliga politiker och därför behöver vi stärka hur politiker och tjänstepersoner i Vänersborg bemöter invånarna. Vi i Medborgarpartiet arbetar för att återinföra öppna sammanträden och mer lättillgänglig information. 2: Finansiella mål Kommunfullmäktige har antagit fyra finansiella mål. För en god ekonomisk hushållning skall tre av de fyra målen var uppfyllda. 2:1 Årets resultat bör uppgå till minst 2% av skatter och generella statsbidrag Det ekonomiska läget är ansträngt och den ekonomiska utvecklingen har inte blivit som vi trott de senaste åren. Den osäkerhet som råder i världen gör att den framtida ekonomiska utvecklingen är osäker. Under rådande ekonomiska förhållanden finns inget utrymme för större ”önskemål”. Trots att vi anser att kommunens resultatbudget skall redovisa ett överskott på 2% av skatter och generella statsbidrag har vi för planperioden gjort ett avsteg från detta mål då vi anser det är oförsvarbart att spara på någon av kärnverksamheterna. 2:2 Årets investeringar (exkl. VA och renhållning) skall maximalt motsvara 7% av skatter och generella statsbidrag Vårt förslag till investeringsbudget presenteras under rubrik 13. För oss har det varit viktigt att leva upp till detta mål då en hög investeringsnivå med lånade pengar ökar på kommunens räntekostnad. Förvaltningarnas kostnader för hyror, räntor och avskrivningar ökar vilket innebär att investeringen ”äter upp” det utrymme sin finns för utveckling av den löpande verksamheten. 2:3 Kommunens låneskuld Kommunen har stora ambitioner när det gäller investeringar och kommer under de närmaste åren att öka låneskulden. Kommunen redovisade i senaste bokslutet 869 mnkr i långfristig låneskuld som beräknas öka till 2 119 mnkr år 2029 vilket är en beräknad ökning med 1 250 mnkr på fyra år. År 2029 beräknas låneskulden vara över 2 miljarder. Vi i Medborgarpartiet ser med stor oro på denna utveckling. 2:4 Avstämning finansiella mål Avstämning finansiella mål – Medborgarpartiet klar två finansiella mål under planperioden Bokslut Budget Budget Budget Budget Avstämning finansiella mål 2025 2026 2027 2028 2029 Årets resultat bör uppgå till 2 % av skatter och generella statsbidrag. Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. Soliditeten, inklusive kommunens hela pensionsåtagande, ska i genomsnitt förbättras med 1 % årligen under mandatperioden Årets investeringar exkl. VA och renhållning ska maximalt uppgå till 7 % av skatter och generella statsbidrag. 3: Personal Redan i 2023 års budget förordade vi att ingen tillsättning eller utökning av nya tjänster skulle förekomma med undantag av personal inom verksamheter som skola, vård- och omsorg där personal arbetar i direkt kontakt med elever eller vårdtagare. Genom att studera kommunens årsredovisning 2025 kan vi se att kommunen har 3 652 anställda vilken är en marginell ökning med 3 personer i förhållande till 2024. Vid närmare analys kan vi se att utökningen inte skett inom de verksamheter som arbetar i direkt kontakt med elever eller vårdtagare. Utökningen har skett med 10 personer inom kommunstyrelseförvaltningen och med 9 personer inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi i Medborgarpartiet anser detta är respektlöst i rådande ekonomiska tider då tjänster till viss del kan ses som administration. Medborgarpartiet lägger därför ett generellt sparförslag på både kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen med 2 mkr var. 4: Den politiska organisationen Vi i Medborgarpartiet anser inte att någon verksamhet kan vara befriad från besparingar i dessa bistra ekonomiska tider. Inom den politiska organisationen föreslår vi därför att: ett kommunalrådet tas bort, 1:e vice ordförande tas bort i aktuella nämnder och ersätts av en ordinarie ledamot samt att byggnads- och miljö- och hälsovårdsnämnden slås samma till en gemensam nämnd som kan bemannas med ordförande och vice ordförande samt sju ledamöter och ersättare. Vi föreslår att helårsarvoden för ledamöter i KSAU och kommunstyrelsen tas bort. Sammanträdesarvoden utgår som vanligt. Genom denna åtgärd blir systemet rättvist mellan ordinarie och ersättande ledamöter i kommunstyrelsen. Ovanstående förändringar inom den politiska organisationen skull ge en besparing på 2,7 mkr vilket i sin helhet föreslås tillföras socialnämndens verksamhet för ledsagning, avlösning och korttidsverksamhet. 5: Barn- och utbildningsnämnden 5:1 Fler vuxna i skolan Barnen i skolan säger själva att de ”vill ha fler vuxna närvarande och tillgängliga” enligt nämndens egen skrivelse. Vi tycker att vi skall lyssna på barnen och föreslår att placera: vaktmästare, lokalvårdare och måltidspersonal på skolorna även om de fortfarande organisatoriskt tillhör samhällsbyggnadsförvaltningen. Fler vuxna i skolan kan bidra till att elever känner sig sedda, tryggare och mer motiverade att delta i undervisningen. 5:2 Minskade barn- och elevgrupper Befolkningsprognosen redovisar ett stort antal barn (260 st) mindre i åldrarna 1-15 år. Den demografiska utvecklingen ger stora utmaningar eller möjligheter för kommunen. Vi i Medborgarpartiet vill att frigjorda medel i första hand skall användas till utökning av specialpedagoger, elevhälsa, behöriga lärare och mindre barngrupper. Vi anser att mindre elevgrupper, god lärartäthet och stark elevhälsa inte är en kostnad som kan väljas bort. Det är en investering i barns framtid och i ett fungerande samhälle. Nu har vi chansen att satsa på vår framtid. 5:3 Förändrad politisk organisation Vi föreslår att 1:e vice ordförande tas bort och ersätts av en ordinarie ledamot. Besparing – 145 tkr. 5:4 Höjda hyreskostnader Vi ställer oss positiva till att skjuta till ersättning på 1 999 tkr för ökade hyreskostnader så att personalresurser ej skall minskas. 6: Kommunstyrelsen Medborgarpartiet delar uppfattningen om att 10 mkr skall avsättas till framtida investeringar liksom att 800 tkr kompenserar den ökade kostnaden för seniorkort. Vi vill satsa ytterligare 1 500 tkr för gratis kollektivtrafik till pensionärer. Vi föreslår att generell besparing inom personalbudgeten på 2 mkr (se avsnitt 3). Vi föreslår också att den politiska organisationen minskas med fast arvode för kommunstyrelsens ledamöter (- 700 tkr), ett kommunalrådet tas bort (-1 000 tkr), fast arvode för ledamöter i KSAU tas bort (- 110 tkr) samt att Miljö-, hälsa- och byggnadsnämnden blir en nämnd (- 500 tkr) Kommunfullmäktige beslut den 11 december 2024 om en friluftsstrategi. Under rubriken ”Bad och båtliv” framgår att många efterfrågar bättre förutsättningar för bad samt att särskilt focus ligger på att bygga ett nytt kallbadhus i centralt läge. Det är idag känt att kallbad är bra ur ett hälsoperspektiv vad gäller både fysiskt och mentalt välbefinnande bl. a kan nämnas stärkt immunförsvar, förbättrad blodcirkulation, stressreduktion, förbättrad sömnkvalitet och tid för återhämning. Utifrån förslag i friluftsutredningen avsätter vi 500 tkr till förstudie/planering av byggnation av ett nytt kallbadhus vid Skräcklan. 7: Byggnadsnämnden Den 1 december 2025 infördes ett nytt regelverk för bygglov. Förändringarna innebär att fler åtgärder kan utföras utan krav på bygglov. Byggnadsnämnden redovisar att totalt antal ärenden har minskat med 37% från 599 ärende 2021 till 378 ärenden i bokslut 2025. Motsvarande siffra för bygglovsärenden är en minskning med 45% från 439 år 2021 till 241 år 2025. Nämnden uppger att det finns arbetsuppgifter som blivit eftersatta och som nu tas igen. Enligt uppgift från förvaltningen finns 11 heltidstjänster som arbetar inom bygglovsenheten. Vi anser inte att det är rimligt att det förändrade regelverket inte får någon effekt på nämndens kostnader och lägger därmed ett sparbeting 3,0 mkr på personalbudgeten. 1.0 mkr av besparingen föreslås flyttas till Överförmyndarnämnden som kommer att få utökade arbetsuppgifter i samband med att Föräldrabalken revideras den 1 juli 2026. 8: Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden får många nya arbetsuppgifter från den 1 juli 2026 då nämndens verksamhet ändras utifrån en ny lagstiftning ”Ett ställföreträdarskap att lita på”. Sveriges kommuner och regionen, SKR, gör bedömningen att kommunens arbetsuppgifter kommer att öka med mellan 30-40%. Vi bedömer att de nya arbetsuppgifterna kommer att motsvara ca 35% vilket skulle innebära ett personaltillskott på 1,5 tjänst. Överföring med 1 mkr från byggnadsnämnden och det utrymme som redovisar i bokslutet bör finansiera de ökade kostnaderna. 9: Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarpartiet delar uppfattningen om att nämnden behöver 5 mkr som ett engångsanslag till rivning av Krickan samt ökade kapitaltjänstkostnader med 500 tkr liksom de 700 tkr i ökade kapitaltjänstkostnader för komponentredovisning. Vi ställer oss också bakom ökade kapitaltjänstkostnader för komponentredovisningen. Samhällsbyggnadsnämndens personalbudget minskas med 2,0 mkr (se avsnitt 3). Den politiska organisationen förslår vi justeras med -100 tkr då vi föreslår att 1:e vice ordförande försvinner och ersätts av ordinarie ledamot. 10: Socialnämnden 10:1 Införandet av tillitsbaserad hemtjänst Vi har lagt en motion där vi vill att minutstyrningen i hemtjänsten slopas och att en tillitsbaserad hemtjänst införs. Genom att införa denna typ av styrning i hemtjänsten finns många fördelar bl a anser vi att sjukfrånvaron minskar. Förvaltningen har gjort en beräkning av att 1% minskad sjukfrånvaro innebär en besparing på 5,5 mkr för socialförvaltningen totalt. Vår bedömning är att införandet av tillitsbaserad hemtjänst kommer att innebära ytterligare en besparing på ca 1 mkr enbart inom hemtjänsten. 10:2 ”Servicehus” En av Medborgarpartiets hjärtefrågor är en boendeform mellan Vänersborgsbostäders trygghetsboende och ett särskilt boende dvs det som tidigare kallades servicehus. Sedan kommunen stängde alla servicehus 2017 är vår uppfattning att det gått prestige i frågan. Alla som har någon äldre i sin närhet vet vad de saknar. Många äldre som bor hemma i sitt ordinära boende är ensamma, har ingen att äta tillsammans med, känner sig otrygga, saknar kamratskap och aktiviteter. De tidigare s.k. servicehusen hade allt detta som efterfrågas. Möjlighet att äta tillsammans i matsalen, träffas för aktiviteter varje dag, ha personal i sin närhet, kunna få besök av sina anhöriga som kan sova över i lägenheten och sist men inte minst bo tillsammans med sin partner även om den enes hälsa sviktat. Socialnämnden kan inte hävda att det är av ekonomiska skäl som boendet inte utreds. Kommunens hemtjänst skulle bli betydligt billigare med servicehus. Logiskt tänkande och enkel matematik säger sig själv att om det finns 20 personer på samma ställe som behöver hjälp blir det mer effektivt än att ha hjälpbehövande på 20 olika adresser. 10:3 Heltid som norm Vi anser att det är en självklarhet att kommunen skall erbjuda heltidstjänster till de som så önskar. Kommunen har som arbetsgivare ett ansvar att leda och fördela arbetet. Alla som någon gång kommit i kontakt olika typer av omvårdnad vet att det finns toppar och dalar i omvårdnad under dagen. Vi anser inte att det är god ekonomisk hushållning att använda externa utförare till tvätt, städ och inköp när detta är arbetsuppgifter som kan utföras vid tidpunkter på dagen då omvårdnadsbehovet är som lägst. Genom att säga upp avtal med externa utförare skulle den besparingen vara en del i finansieringen av underskottet för heltid som norm. 10:4 Insatser för personer med funktionsnedsättning Det är med oro som vi ser och hör att insatserna för: ledsagning (-19%), avlösning (-29%) och korttidsvistelse (-17%) minskar. Många anhöriga vittnar om att man får rådet att överklaga sitt beslut till förvaltningsrätten. Vi i Medborgarpartiet anser att detta är oacceptabelt och vi föreslår därför att de medel som frigörs från den politiska organisationen tillförs verksamheten för att återställa de beslutsnivåer som har varit praxis tidigare. Tillskott till socialnämnden med 2,7 mkr. 10:5 Den politiska organisationen Vi förslår att 1:e vice ordförande försvinner och ersätts av en ordinarie ledamot. Besparing -145 tkr 11: Kultur- och fritidsförvaltningen Vi avsätter 314 tkr till ökade hyreskostnader samt 50 tkr till ökade kapitaltjänstkostnader pga konstnärlig utsmyckning. Vidare vill vi att kultur- och fritidsnämnden fr o m MRP 2028-2030 och framåt redovisar förslag på åtgärder ur friluftsstrategin som kan behandlas på motsvarande sätt som investeringar. På detta sätt blir inte friluftsstrategin en hyllvärmare utan ett levande dokument. 12: Medborgarpartiets förslag till Driftsbudget per nämnd Barn- och utbildningsnämnden 1 090 303 Byggnadsnämnden 19 013 Kommunfullmäktige 2 757 Kommunstyrelsen 553 145 Kultur- och fritidsnämnden 159 427 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 12 762 Revisionen 2 004 Samhällsbyggnadsnämnden 119 006 Socialnämnden 1 322 001 Valnämnden 780 Överförmyndarnämnden 7 321 Totalt nämnderna 2027 3 288 519 13: Investerings- och exploateringsbudget Kommunfullmäktige har antagit ett mål för investeringar som innebär att investeringsnivån inte skall överstiga 7% av skatteintäkter och generella statsbidrag, exklusive VA och renhållning. Vi har gjort prioriteringar utifrån vårt partiprogram vilket innebär att bron över hamnkanalen är borttagen samt att vi anser att många av de dyra projekten har bristfälliga underlag för att fatta beslut på. Följande förändringar är gjorda i jämfört med Ks ordförandes förslag till investeringsbudget: Investeringsbudgetförändringar 2027 2028 2029 Investeringsnivå 7% av skatter och statsbidrag, ex VA/renhållning 237,8 246,3 254,4 Investeringsförslag, ex Va och Renhållning (Ks ordförande) -252,9 -409,1 -336,0 Differens mot målet -15,1 -162,8 -81,6 Vi förslår följande förändringar: 1) Utbyggnad av Mariedalskolan måste utvärderas 7,6 41,0 2) Projektet Södra sanden flyttas utanför planperioden, utreds 10,0 50,0 15,4 3) Markinköp utgår under planperioden 10,0 10,0 4) Projekt Norra Sanden flyttas framåt 1 år 30,5 5) Komponentsredovisning, samma som 2027 12,4 6) Brättevägen, Skaven mot Edsvägen, utreds 4,0 20,0 14,0 7) Lindgårdens renovering flyttas utanför planperioden, utreds 4,0 60,0 8) Utökat Belysningsprojekt -2,0 -2,0 -2,0 9) Bron över hamnkanalen (utgår) Förslag på förändringar för att uppfylla KF:s anvisningar 4,5 3,1 15,8 (ett positivt belopp är avdrag från KS ordf förslag och ett negativt belopp är ett tillägg till KS ordf förslag) Kommentarer: 1) Vi vill att utbyggnad av Mariedalskolan utvärderas när beslut är fattat om hur den framtida skolverksamheten skall se ut. 2) Projekt Sanden Södra har vi i Medborgarpartiet tidigare flyttat utanför planperioden och gör så även denna period. Vi anser inte att någon ny stadsdel är aktuell just nu. 3) Markinköp utgår under hela planperioden. 4) Projekt Norra Sanden har varit prioriterat i Medborgarpartiets MRP och kommer så vara även i fortsättningen. Innan beslut fattas om fortsatt exploatering vill vi se ett mer konkret underlag för vad som skall byggas. Vi avsätter därför 8,5 mkr under 2028 för ändamålet och därefter 45 mkr som ligger i plan. 5) Komponentredovisning budgeterar vi till samma nivå (39,2 mkr) som 2027 och hoppas att vi i nästa MRP kan återuppta aktuell nivå. 6) Brättevägen, Skaven mot Edsvägen finns inga konkreta beslut. Vi anser att här måste finnas bättre underlag. Kanske kan en bro vara aktuell eller kanske bara en förbättrad cykelled? Vi har avsatt 1 mkr per år. 7) Renovering av Lindgården har vi flyttat utanför planperioden och avvaktar bättre underlag vad gäller användningsområde och investeringbehov. Vi anser att Lindgården har ett perfekt läge och bör bevaras, men innan vi gör en investering på över 100 mkr bör vi ha ett bättre beslutsunderlag. 8) Vi vill prioritera belysningsprojektet under planperioden med motivering att belysning är trygghetsskapande och byte till LED-lampor är energibesparande vilket innebär 7,8 mkr 2027, 7,0 mkr 2028 och 4 mkr 2029. Medborgarpartiets Investerings- och exploateringsplan 2027-2029 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 Mnkr 2027 2028 2029 S:a VA/renhållning 116,0 63,5 56,5 236,0 Övriga 233,3 243,2 238,6 715,1 Totalt 349,3 306,7 295,1 951,1 15: Medborgarpartiets förslag till Resultatbudget 2027-2029 Bokslut Budget Budget Budget Budget Resultatbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 Verksamhetens nettodriftkostnader -2 883 -3 079 -3 201 -3 302 -3 413 Avskrivningar -179 -155 -157 -161 -165 Verksamhetens nettokostnader -3 062 -3 235 -3 358 -3 463 -3 578 Skatteintäkter 2 216 2 327 2 400 2 504 2 609 Generella statsbidrag och utjämning 949 953 997 1 015 1 026 Verksamhetens resultat 103 45 39 56 57 Finansiella intäkter 15 10 11 11 11 Fin. Uppräkning av pensionsskuld -12 -6 -5 -12 -15 Övriga finansiella kostnader -35 -39 -40 -47 -50 Finansiella kostnader -47 -45 -45 -59 -65 Resultat före extraordinära poster 72 10 5 8 4 Extraordinära poster Årets resultat 72 10 5 8 4 Förslag till beslut: 1) Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2027 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrat jämfört med 2026. 2) Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål, uppdrag och finansiella mål enligt upprättat förslag. 3) Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investering- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med Medborgarpartiets förslag till mål- och resursplan för 2027 - 2029. 4) För budgettäckning av löneavtal 2027 avsätts sammanlagt 75 mkr till kommunstyrelsens förfogande. 5) Anslagsbindningsnivån för driftsbudgeten är nämnd. Anslagsredovisningen för uppföljning på nämndnivå sker enligt kommunstyrelsens anvisningar. 6) Anslagsbindningen för investerings- och exploateringsplan är på projektnivå. 7) Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2027, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlats i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder. 8) Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 1 519 för 2027 utifrån gällande finanspolicy och inom ramen för av kommunstyrelsen fastställa riktlinjer och befogenheter inom finansverksamheten. Dokument Utskriftsdatum: 2026-06-10 Utskriven av: Johan Högmark Diarieenhet: Kommunstyrelsen Sekretess: Visas ej Beskrivning av sökning: Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 2026.1404 I Beslut om Orust kommun in i Räddningstjänsten Fredrik Sanz Lerena Fyrbodal 2026-05-08 Räddningstjänsten Fyrbodal Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte BESLUT genererar egna ärenden 2026.1432 U Beslut KS 2026-05-06 Lisa Fredriksson Återrapportering inför uppstart av detaljplan för Norra skolan 2026-05-12 Ekonomiavdelningen KS 2023/289 Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler BESLUT 2026.1509 U Beslut KS 2026-05-06 Lisa Fredriksson Svar på medborgarförslag om Midsommarfirande vid Plantaget 2026-05-12 Avdelningen för näringsliv och strategisk samhällsplanering KS 2025/382 Medborgarförslag om midsommarfirande vid BESLUT Plantaget 2026.1512 U Beslut KS 2026-05-06 Lisa Fredriksson Svar på medborgarförslag om fler event för unga 2026-05-12 Avdelningen för näringsliv och strategisk samhällsplanering KS 2025/466 Medborgarförslag om fler event för unga BESLUT 2026.1565 I Granskning av föreningsbidrag - Vänersborgs Johan Högmark kommun 2026 2026-05-13 Revisionen Kanslienheten KS 2026/274 Revisionsrapport - Granskning av SKRIVELSE föreningsbidrag 2026.1566 I Missiv - Granskning av föreningsbidrag Johan Högmark 2026-05-13 Revisionen Kanslienheten KS 2026/274 Revisionsrapport - Granskning av SKRIVELSE föreningsbidrag 2026.1596 U Protokoll Vattenpalatset AB 2026 Johan Högmark 2026-05-19 Kanslienheten KS 2026/234 Årsstämma/bolagsstämma 2026 för PROTOKOLL Vattenpalatset AB 2026.1597 U Protokoll årsstämma ABVB 2026-05-06 Johan Högmark 2026-05-19 Kanslienheten KS 2026/221 Årsstämma/bolagsstämma 2026 för PROTOKOLL Vänersborgsbostäder Sidan 1 av 3 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 2026.1598 U Protokoll årsstämma 2026 Fastighets AB Johan Högmark 2026-05-19 Kanslienheten KS 2026/220 Årsstämma/bolagsstämma 2026 för Fastighets PROTOKOLL AB 2026.1599 U Protokoll Halle och Hunneberg AB 2026 Johan Högmark 2026-05-15 Kanslienheten KS 2026/226 Årsstämma/bolagsstämma 2026 för Halle- och PROTOKOLL Hunneberg 2026.1618 I Arvoden och övriga ersättningar till styrelse och Lisa Fredriksson lekmannarevisorer 2026 för Mediapoolen 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte INFORMATION genererar egna ärenden 2026.1619 I Fullmakt stämmoombud Fyrbodals Lisa Fredriksson kommunalförbund för Mediapoolens årsstämma 2026-05-04 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte INFORMATION genererar egna ärenden 2026.1620 I Röstlängd Mediapoolen Västra Götaland AB Lisa Fredriksson 2026 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte INFORMATION genererar egna ärenden 2026.1621 I Revisionsberättelse Mediapoolen Lisa Fredriksson 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte RAPPORT genererar egna ärenden 2026.1622 I Granskningsrapport 2025 Mediapoolen Lisa Fredriksson 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte RAPPORT genererar egna ärenden 2026.1623 I Årsredovisning Mediapoolen 2025 Lisa Fredriksson 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte RAPPORT genererar egna ärenden 2026.1624 I Protokoll fört vid ordinarie bolagstämma Lisa Fredriksson Mediapoolen Västra Götaland AB 2026-05-04 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte PROTOKOLL genererar egna ärenden 2026.1625 I Mediapoolen resultaträkning januari-mars 2026 Lisa Fredriksson 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte INFORMATION genererar egna ärenden 2026.1626 I Styrelsemöte Mediapoolen 2026-04-17 Lisa Fredriksson 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten Sidan 2 av 3 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte PROTOKOLL genererar egna ärenden 2026.1627 I Styrelsemöte Mediapoolen 2026-05-04 Lisa Fredriksson 2026-05-22 Mediapoolen Västra Götaland AB Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte PROTOKOLL genererar egna ärenden 2026.1628 I Information från Mediapoolen Västra Götaland Lisa Fredriksson AB 2026-05-22 Linda Ekström Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte INFORMATION genererar egna ärenden 2026.1629 I Beslut SOC-N 2026-05-21 Rapportering av ej Johan Högmark verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal 1 2026 2026-05-25 Socialnämnden Kanslienheten KS 2026/277 Samlingsnummer - Rapportering av ej INFORMATION verkställda beslut enligt SoL och LSS 2026 2026.1630 I Rapportering av ej verkställda gynnande beslut - Johan Högmark kvartal 1 2026 2026-05-25 Socialnämnden Kanslienheten KS 2026/277 Samlingsnummer - Rapportering av ej INFORMATION verkställda beslut enligt SoL och LSS 2026 2026.1631 I Rapportering av ej verkställda gynnande beslut Johan Högmark enligt socialtjänstlagen SoL och lagen om stöd och service till vissa funk 2026-05-25 Socialnämnden Kanslienheten KS 2026/277 Samlingsnummer - Rapportering av ej INFORMATION verkställda beslut enligt SoL och LSS 2026 2026.1652 I Protokoll från förbundsdirektion 2026-05-21 Fredrik Sanz Lerena samt medlemsråd 2026-05-22 2026-05-26 Räddningstjänsten Fyrbodal Kanslienheten KS 2026/50 Samlingsnummer - inkomna handlingar som inte INFORMATION genererar egna ärenden 2026.1677 I Beslut KF 2026-05-18 Ansökan om medlemskap Fredrik Sanz Lerena i Räddningstjänsten Fyrbodal Orust kommun 2026-05-28 Trollhättans stad Ekonomiavdelningen KS 2026/227 Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten BESLUT Fyrbodal för Orust kommun Sidan 3 av 3

§ 53 Förslag till höjning av va-taxan 2027 SBN 2026/43 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att höja va-taxan med 12 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2027. Bilaga Bilaga 11: VA-taxa 2027 förslag Omedelbar justering Paragrafen noterades omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Tillgången till rent dricksvatten och ett välfungerande VA-system är avgörande för ett hållbart samhälle. En växande befolkning och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar kräver kontinuerligt ökande investeringar, särskilt med hänsyn till klimatförändringar och skärpta miljökrav. Kommunen har dessutom ett lagstadgat ansvar att säkerställa en långsiktigt trygg vattenförsörjning, vilket förutsätter modernisering av reningsprocesser och anläggningar. Bokslutet för 2025 visade ett överskott på 4,2 mnkr för Kretslopp och vatten, vilket minskat det ackumulerade underskottet gentemot skattekollektivet till 1,0 mnkr. Samtidigt beräknas kostnaderna öka med ytterligare 10 mnkr under 2027 till följd av investeringar, inflation, ökade interna kostnader och en oförändrad räntenivå. Kostnadsökningen är direkt hänförlig till att projekt Skräcklans vattenverk planeras att färdigställas och aktiveras under 2027, vilket innebär ökade kapitaltjänstkostnader. För att hantera det ekonomiska läget och det kvarstående underskottet är det nödvändigt att höja VA-taxans brukningsavgift med 12 % inför 2027. Beslutsunderlag • Jämförelse grannkommuner • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-03-20 Sändlista Kommunfullmäktige Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Chef Kretslopp och vatten Enhetschef Kretslopp och vatten Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 54 Förslag till revidering av Avfallstaxan 2027 SBN 2026/42 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att revidera avfallstaxan enligt bilaga ”Avfallstaxa 2027 jämförelse”. Bilaga Bilaga 12: Avfallstaxa 2027 jämförelse Omedelbar justering Paragrafen noterades omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet För att kommunen ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige anta en avfallstaxa, som kan fungera som styrmedel för att nå kommunala miljö- och verksamhetsmål. Kommunen får ta ut avgifter så att miljöanpassad avfallshantering främjas. Förändringar inom avfallsområdet har inneburit ändrade förutsättningar för utformning av avfallstaxa. Kostnader för behandling och hantering har i många fall ökat, bland annat beroende på höga driftskostnader såsom tippavgifter, diesel mm. Återvinningscentraler och insamling av hushållens farliga avfall utgör en allt större del av den kommunala avfallsbudgeten. Ny avfallsförordning (2022:1274) innebär fastighetsnära hämtning av förpackningar från 1/1 2024 gör också att driftskostnader med anledning av investeringskostnader av sopkärl mm ökar. För att säkerställa kostnadstäckning i avfallsverksamheten behövs cirka en miljon kronor i ökade intäkter för 2027. Grundavgiften höjs för samtliga kundgrupper: för en- och tvåfamiljshus från 710 till 800 kronor, för lägenheter från 390 till 450 kronor, för fritidshus från 350 till 400 kronor och för verksamheter från 630 till 700 kronor. Samtidigt sänks flera av de vanligaste rörliga avgifterna för att balansera effekten för hushållen. Fyrfackstjänsten för en- och tvåfamiljshus justeras från 1 354 till 1 280 kronor, vilket innebär att den totala kostnadsförändringen inklusive grundavgiften för ett normalt hushåll blir 16 kronor mer per år. För lägenheter och verksamheter sänks den vanligaste taxan, 660-literskärl med hämtning en gång i veckan, från 7 982 till 7 583 kronor, en minskning med 399 kronor per år. Den totala kostnadsförändringen beror på antal lägenheter och antal kärl som fastighetsägaren anser sig behöva. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-16 För att stärka sorteringsmöjligheterna och skapa en mer likvärdig service införs även fyrfackslösningar för flerbostadshus i storlekarna 370 och 660 liter. Slamavgifterna indexjusteras och höjs med 2 procent i enlighet med aktuellt avfallsindex. Föreslagen taxerevidering innebär att verksamheten prognosticerar ett underskott om 2 miljoner kronor vilket balanseras av tidigare års överskott. Konsekvensbeskrivning Utebliven taxerevidering inför 2027 innebär att underskottet blir betydande och Kretslopp & vatten kommer inte att klara de lagkrav som åligger kommunen. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningen tjänsteskrivelse, daterad 2026-03-18 • Taxajämförelse Sändlista Kommunfullmäktige Enhetschef renhållning Verksamhetschef på Kretslopp & Vatten Förvaltningsekonom Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 55 Bestämmelser om omställningsstöd pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 KS 2026/82 Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till personal- och förhandlingsutskottet för förtydligande av avsnittet omställningsstöd och dess tillämpning på nuvarande uppdragstagare. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har beslutat att anta förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26. OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner är en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget. Förändringar finns i kapitlen för omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt i kapitel familjeskydd. Förändringarna berör i första hand beräkning av kvalifikationstid, samordning av inkomst samt förändringar i utbetalningsbelopp och ålder kopplat till pension. Beslutsunderlag • Personal- och förhandlingsutskottets beslut 2026-02-04 § 2 • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-01-28 • Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Personal- och förhandlingsutskottets förslag till beslut var följande: ”Kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KR 26 (omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda) att gälla från och med 2026-10-15.” Kenneth Borgmalm (S) yrkade att kommunstyrelsen återremitterar ärendet till personal- och förhandlingsutskottet för förtydligande av avsnittet omställningsstöd och dess tillämpning på nuvarande uppdragstagare. I detta instämde Henrik Harlitz (M). Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-02-25 Beslutsgång Ordföranden redovisade att de fanns två förslag till beslut, personal- och förhandlingsutskottets förslag och Kenneth Borgmalms (S) förslag. Ordföranden frågade först om ärendet skulle avgöras idag eller återremitteras och fann att kommunstyrelsen beslutat att återremittera ärendet enligt Kenneth Borgmalms (S) förslag. Sändlista Handläggare av ärendet Personal- och förhandlingsutskottet Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Personal- och förhandlingsutskottet 2026-02-04

§ 67 Reviderat förslag till mål- och resursplan 2027 och ekonomisk plan för åren 2028-2029 SBN 2026/7 Beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättat förslag till drift- investerings- och exploateringsbudget för år 2027 samt ekonomisk plan för åren 2028–2029 i enlighet med förvaltningens upprättade förslag i mål- och resursplan. 2. Investeringar äskas i enlighet med upprättat förslag i investeringsplan. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 4,8 mnkr avseende behovet av ökat driftunderhåll inom fastighetsverksamheten, med hänvisning till den ökande underhållsskulden och verksamhetskritiska åtgärder. 4. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 1,5 mnkr för ökade kapitalkostnader avseende renovering av Dalbobron och Residensbron 5. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 2,2 mnkr för ökade kapitalkostnader avseende GC tunneln Skaven/Öxnered 6. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om ett tillfälligt driftsanslag om 1,6 mnkr, för medfinansiering av stängselåtgärder vid Holmängen och i Vargön i enlighet med Trafikverkets krav. 7. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 200 tkr för ökade IT-kostnader enligt kommunens fördelningsnyckel. 8. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 0,5 mnkr för ökade kapital- och driftskostnader avseende inköp av fastigheten Krickan 1 samt ett engångsbelopp för rivning 5 mnkr 2027. 9. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till de åtgärder, konsekvenser och information som beskrivs i bilagor till förvaltningens tjänsteskrivelse. Bilagor Bilaga 1: SBN slutrapport MRP 2027–2029 Bilaga 2: Konsekvensbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen 2027–2029 Bilaga 3: Konsekvensbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen investeringsplan 2027–2029 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-27 Bilaga 4: Reviderad investeringsplan MRP 2027 – 2029 Bilaga 5: Investeringsplan Gata och VA MRP 2027 – 2029 Bilaga 6: Investeringsplan Fastighet- och Exploatering MRP 2027 – 2029 Bilaga 7: Investeringar Exploatering Bilaga 8: Investeringar Gatuenheten Bilaga 9: Investeringar Hamn Bilaga 10: Investeringar VA Omedelbar justering Paragrafen noterades omedelbart justerad. Reservationer, protokollsanteckningar, jäv Tor Wendel (M), Margareta Olsson (M), Thomas Larsson (MBP), Göran Nilsson (SD), Torbjörn Moqvist (SD) och Eldbjörg Bryntesson (V) deltar inte i beslutet. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen går in i mål- och resursplanen för 2027–2029 med ett samlat ekonomiskt läge som präglas av flera samtidiga och förstärkande utmaningar. Kostnaderna för material, energi och entreprenader fortsätter att öka, och förvaltningen ser en tydlig utveckling där prisökningar successivt tränger undan det planerade underhållet och i stället leder till ett allt större behov av akuta åtgärder. Den redan betydande underhållsskulden växer därmed i snabb takt, vilket påverkar både funktion, kvalitet och långsiktig hållbarhet i kommunens byggnader och anläggningar. När akuta insatser prioriteras framför förebyggande åtgärder riskerar dessutom kostnadsnivåerna att stiga ytterligare under kommande år. Utöver dessa ekonomiska förutsättningar tillkommer kapitalkostnader för tidigare tagna beslut, samt nya och skärpta krav inom flera områden. Trafikverkets krav på stängselåtgärder vid Holmängen och i Vargön medför till exempel återkommande kostnader som kommunen enligt lag är skyldig att medfinansiera. Dessa krav ligger utanför det ordinarie underhållsarbetet, men måste hanteras inom givna ramar och ökar därmed trycket ytterligare på förvaltningen. Budgetramen för 2027 är fastställd till 113 270 tkr, justerat för inflationsförändringar och omfördelade anslag. Trots dessa justeringar bedömer förvaltningen att det finns ett betydande gap mellan behov och faktisk ram. Fastighetsverksamheten står till exempel inför omfattande behov av både drift och investeringsunderhåll där flera prio1-åtgärder redan är eftersatta. Förvaltningen föreslår därför ramökningar om totalt 15,8 mnkr för 2027 för att säkerställa att de mest akuta och verksamhetskritiska behoven kan hanteras, vilket resulterar i en ram som motsvarar 129,1 mnkr. Även på investeringssidan är trycket högt. Kommunens finansiella mål innebär att årets investeringar, exklusive VA och renhållning, inte får överskrida 7 procent av skatter och generella statsbidrag. Detta innebär en investeringsram om 152 mnkr för Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-27 fastighetsinvesteringar 2027, medan lokalförsörjningsunderlaget visar ett faktiskt behov om 158,8 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden lämnar ett förslag om 154 mnkr på fastighetsinvesteringar. Totala investeringar uppgår till 327,3 mnkr i förslaget inklusive VA och Renhållning om 116 mnkr. Den övergripande bedömningen är att förvaltningen står inför en planperiod där begränsade ekonomiska ramar riskerar att leda till ytterligare ökning av akuta driftåtgärder, fortsatt uppbyggnad av underhållsskulden och försämrad kvalitet i samhällsservicen. Fördröjda investeringar kan också innebära betydande risker för driftstörningar inom samhällsviktiga funktioner samt ökade kostnader på sikt. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att flera ramökningar och prioriterade investeringar är nödvändiga för att säkerställa en långsiktigt hållbar nivå på kommunens infrastruktur, service och robusthet under perioden 2027–2029. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-03-24 • Protokoll FSG 2026-04-27 • Beslut KS §46 2026-02-25 Fastighetsinvesteringar för kommunstyrelsen 2027– 2029 • Beslut KN 2026-02-24 §15 Godkännande av fastighetsinvesteringar mål- och resursplan 2027–2029 • Beslut BUN 2026-02-13 §14 Budget 2027 Mål- och resursplan 2027–2029 Fastighetsinvesteringar • Beslut SOC-N §19 2026-02-26 Fastighetsinvesteringar inom socialnämnden 2027–2029 • KS beslut 2026-01-28 §18 Lokalförsörjningsunderlag för åren 2027–2036 Samhällsbyggnadsnämndens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Utskickat förslag till beslut är följande: 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättat förslag till drift- investerings- och exploateringsbudget för år 2027 samt ekonomisk plan för åren 2028–2029 i enlighet med förvaltningens upprättade förslag i mål- och resursplan. 2. Investeringar äskas i enlighet med upprättat förslag i investeringsplan. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 4,8 mnkr avseende behovet av ökat driftunderhåll inom fastighetsverksamheten, med hänvisning till den ökande underhållsskulden och verksamhetskritiska åtgärder. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-27 4. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 1,5 mnkr för ökade kapitalkostnader avseende renovering av Dalbobron och Residensbron 5. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 2,2 mnkr för ökade kapitalkostnader avseende GC tunneln Skaven/Öxnered 6. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om ett tillfälligt driftsanslag om 1,6 mnkr, för medfinansiering av stängselåtgärder vid Holmängen och i Vargön i enlighet med Trafikverkets krav. 7. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 200 tkr för ökade IT kostnader enligt kommunens fördelningsnyckel. 8. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 0,5 mnkr för ökade kapital- och driftskostnader avseende inköp av fastigheten Krickan 1 samt ett engångsbelopp för rivning 5 mnkr 2027. 9. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till de åtgärder, konsekvenser och information som beskrivs i bilagor till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutsgång Ordföranden frågar om samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt utskickat förslag till beslut och finner genom acklamation att så är fallet. Sändlista Kommunfullmäktige Ekonom Budgetekonom Ledningsteam Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Samhällsbyggnadsnämnden 2026-03-24 Dnr: SBN 2026/7 Handläggare Mottagare Sara Emanuelsson Samhällsbyggnadsnämnden Sara.emanuelsson@vanersborg.se 0521-72 12 59 Förslag till mål- och resursplan 2027 och ekonomisk plan för åren 2028-2029. Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättat förslag till drift- investerings- och exploateringsbudget för år 2027 samt ekonomisk plan för åren 2028-2029 i enlighet med förvaltningens upprättade förslag i mål- och resursplan. 2. Investeringar äskas i enlighet med upprättat förslag i investeringsplan. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 4,8 mnkr avseende behovet av ökat driftunderhåll inom fastighetsverksamheten, med hänvisning till den ökande underhållsskulden och verksamhetskritiska åtgärder. 4. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 1,5 mnkr för ökade kapitalkostnader avseende renovering av Dalbobron och Residensbron 5. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 2,2 mnkr för ökade kapitalkostnader avseende GC tunneln Skaven/Öxnered 6. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om ett tillfälligt driftsanslag om 1,6 mnkr, för medfinansiering av stängselåtgärder vid Holmängen och i Vargön i enlighet med Trafikverkets krav. 7. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 200 tkr för ökade IT‑kostnader enligt kommunens fördelningsnyckel. 8. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om en ramökning om 0,5 mnkr för ökade kapital- och driftskostnader avseende inköp av fastigheten Krickan 1 samt ett engångsbelopp för rivning 5 mnkr 2027. 9. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till de åtgärder, konsekvenser och information som beskrivs i bilagor till förvaltningens tjänsteskrivelse. Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) 2026-03-24 Dnr: SBN 2026/7 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen går in i mål- och resursplanen för 2027–2029 med ett samlat ekonomiskt läge som präglas av flera samtidiga och förstärkande utmaningar. Kostnaderna för material, energi och entreprenader fortsätter att öka, och förvaltningen ser en tydlig utveckling där prisökningar successivt tränger undan det planerade underhållet och i stället leder till ett allt större behov av akuta åtgärder. Den redan betydande underhållsskulden växer därmed i snabb takt, vilket påverkar både funktion, kvalitet och långsiktig hållbarhet i kommunens byggnader och anläggningar. När akuta insatser prioriteras framför förebyggande åtgärder riskerar dessutom kostnadsnivåerna att stiga ytterligare under kommande år. Utöver dessa ekonomiska förutsättningar tillkommer kapitalkostnader för tidigare tagna beslut, samt nya och skärpta krav inom flera områden. Trafikverkets krav på stängselåtgärder vid Holmängen och i Vargön medför till exempel återkommande kostnader som kommunen enligt lag är skyldig att medfinansiera. Dessa krav ligger utanför det ordinarie underhållsarbetet, men måste hanteras inom givna ramar och ökar därmed trycket ytterligare på förvaltningen. Budgetramen för 2027 är fastställd till 113 270 tkr, justerat för inflationsförändringar och omfördelade anslag. Trots dessa justeringar bedömer förvaltningen att det finns ett betydande gap mellan behov och faktisk ram. Fastighetsverksamheten står till exempel inför omfattande behov av både drift och investeringsunderhåll där flera prio1-åtgärder redan är eftersatta. Förvaltningen föreslår därför ramökningar om totalt 15,8 mnkr för 2027 för att säkerställa att de mest akuta och verksamhetskritiska behoven kan hanteras, vilket resulterar i en ram som motsvarar 129,1 mnkr. Även på investeringssidan är trycket högt. Kommunens finansiella mål innebär att årets investeringar, exklusive VA och renhållning, inte får överskrida 7 procent av skatter och generella statsbidrag. Detta innebär en investeringsram om 152 mnkr för fastighetsinvesteringar 2027, medan lokalförsörjningsunderlaget visar ett faktiskt behov om 158,8 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden lämnar ett förslag om 154 mnkr på fastighetsinvesteringar. Totala investeringar uppgår till 327,3 mnkr i förslaget inklusive VA och Renhållning om 116 mnkr. Den övergripande bedömningen är att förvaltningen står inför en planperiod där begränsade ekonomiska ramar riskerar att leda till ytterligare ökning av akuta driftåtgärder, fortsatt uppbyggnad av underhållsskulden och försämrad kvalitet i samhällsservicen. Fördröjda investeringar kan också innebära betydande risker för driftstörningar inom samhällsviktiga funktioner samt ökade kostnader på sikt. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att flera ramökningar och prioriterade investeringar är nödvändiga för att säkerställa en långsiktigt hållbar nivå på kommunens infrastruktur, service och robusthet under perioden 2027–2029. Taxor Taxor behandlas i separata ärenden. Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) 2026-03-24 Dnr: SBN 2026/7 Underlag

§ 68 Vägval Brättelänken KUFRN 2024/54 Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förslag till yttrande avseende Vägval Brättelänken Protokollsanteckning Ordförande godkänner följande protokollsanteckning från Marianne Karlsson (C): Att lyssna till verksamheterna som berörs är av stor vikt med tanke på framtida behov av matproduktion så att jordbruksmark används i annat syfte undviks. Att inte förminska ridskolans möjligheter att bedriva verksamheter då hästar/djur ofta är till hjälp för människans välmående bör beaktas, då de ofta får ta emot förtroenden som kan bidra till bättre psykisk hälsa. (Djur berättar inte vidare det de hört.) Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har färdigställt en utredning kring den så kallade Brättelänken som avser tydliggöra hur områdena Öxnered/Skaven och Brätte kan länkas samman genom en ny vägförbindelse. Underlaget är en sammanställning av särskilda utredningar som genomförts i olika omgångar avseende framkomlighet och trafiksäkerhet, naturvärden, fladdermöss och hackspett samt arkeologi. Utöver detta har Samhällsbyggnadsförvaltningen även inhämtat yttrande från Vänersborgs Ryttarförening och Brättehaga Gård KB då dessa verksamheter direkt berörs av utredningens förslag på vägdragningar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån sammanvägd bedömning förordat alternativ 1 i utredningen som beskrivs som det ”norra alternativet” där planerad vägdragning följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte. Alternativ 2 och tillika det ”södra alternativet” ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan (se bilaga). Utpekat område omfattar ca 240 ha och är beläget ca 1,5 km från centralorten (se bilaga). Eftersom vägvalet påverkar flera frågor som ligger inom andra nämnders ansvarsområden har Kommunstyrelsen valt att remittera ärendet till berörda nämnder, KS 2024-05-02 § 76. I förslag till yttrande påtalar Kultur- och fritidsförvaltningen att det är viktigt att olika perspektiv lyfts fram i samband med en utredning av denna karaktär samtidigt som det tycks vara en utav tre utredningar kopplat till naturmiljö som Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2024-09-24 berör de två alternativa vägdragningarna. Förvaltningen lyfter också att man så långt det är möjligt bör värna om naturområden och främja biologisk mångfald då detta är en förutsättning för ett hållbart samhälle där ekosystemtjänster bidrar till bland annat rekreation och hälsa. Detta är också något som tas upp i kommunens Översiktsplan samt i Grönplan Vänersborg där ett flertal utpekade grönområden som kan komma att påverkas av de båda vägdragningarna preciseras. Förvaltningen ser också en avsaknad av en tydlig konsekvensbeskrivning av betydelsen att det återfinns ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar där de båda vägalternativen är tänkta att passera. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse 2024-09-02 • Yttrande avseende Vägval Brättelänken 2024-06-14 Sändlista Handläggare av ärendet kultur och fritidsförvaltningen Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur- och fritidsnämnden 2024-09-02 Dnr: KUFRN 2024/54 Handläggare Mottagare Jonas Hansson Kultur- och fritidsnämnden Jonas.Hansson@vanersborg.se 0521-72 24 44 Godkännande av yttrande avseende Vägval Brättelänken Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förslag till yttrande avseende Vägval Brättelänken Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har färdigställt en utredning kring den så kallade Brättelänken som avser tydliggöra hur områdena Öxnered/Skaven och Brätte kan länkas samman genom en ny vägförbindelse. Underlaget är en sammanställning av särskilda utredningar som genomförts i olika omgångar avseende framkomlighet och trafiksäkerhet, naturvärden, fladdermöss och hackspett samt arkeologi. Utöver detta har Samhällsbyggnadsförvaltningen även inhämtat yttrande från Vänersborgs Ryttarförening och Brättehaga Gård KB då dessa verksamheter direkt berörs av utredningens förslag på vägdragningar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån sammanvägd bedömning förordat alternativ 1 i utredningen som beskrivs som det ”norra alternativet” där planerad vägdragning följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte. Alternativ 2 och tillika det ”södra alternativet” ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan (se bilaga). Utpekat område omfattar ca 240 ha och är beläget ca 1,5 km från centralorten (se bilaga). Eftersom vägvalet påverkar flera frågor som ligger inom andra nämnders ansvarsområden har Kommunstyrelsen valt att remittera ärendet till berörda nämnder, KS 2024-05-02 § 76. I förslag till yttrande påtalar Kultur- och fritidsförvaltningen att det är viktigt att olika perspektiv lyfts fram i samband med en utredning av denna karaktär samtidigt som det tycks vara en utav tre utredningar kopplat till naturmiljö som berör de två alternativa vägdragningarna. Förvaltningen lyfter också att man så långt det är möjligt bör värna om naturområden och främja biologisk mångfald då detta är en förutsättning för ett hållbart samhälle där ekosystemtjänster bidrar till bland annat rekreation och hälsa. Detta är också något som tas upp i kommunens Översiktsplan samt i Grönplan Vänersborg där ett flertal utpekade grönområden som kan komma att påverkas av de båda vägdragningarna preciseras. Förvaltningen ser också en avsaknad av en tydlig konsekvensbeskrivning av betydelsen att det återfinns ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar där de båda vägalternativen är tänkta att passera. Kultur- och fritidsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2024-09-02 Dnr: KUFRN 2024/54 Beredning Ärendet har beretts inom förvaltningen. Underlag • Yttrande avseende Vägval Brättelänken 2024-06-14 • Beslut om remiss avseende Vägval Brättelänken, KS 2024-05-02 § 76 • Beslut om Vägval Brättelänken, SBF 2024-02-29 § 16 • Tjänsteskrivelse om Vägval Brättelänken, SBF 2024-02-28 • Vägval Brättelänken 2023-09-11 Amanda Christiansdotter Verksamhetschef Sändlista Kommunstyrelsen YTTRANDE 1(3) Kultur- och fritidsnämnden 2024-06-14 Dnr: KUFRN 2024/54 Handläggare Mottagare Jonas Hansson Kommunstyrelsen Jonas.Hansson@vanersborg.se 0521-72 24 44 Yttrande avseende Vägval Brättelänken Bakgrund Samhällsbyggnadsförvaltningen har färdigställt en utredning kring den så kallade Brättelänken som avser tydliggöra hur områdena Öxnered/Skaven och Brätte kan länkas samman genom en ny vägförbindelse. Underlaget är en sammanställning av särskilda utredningar som genomförts i olika omgångar avseende framkomlighet och trafiksäkerhet, naturvärden, fladdermöss och hackspett samt arkeologi. Utöver detta har Samhällsbyggnadsförvaltningen även inhämtat yttrande från Vänersborgs Ryttarförening och Brättehaga Gård KB då dessa verksamheter direkt berörs av utredningens förslag på vägdragningar. Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån sammanvägd bedömning förordat alternativ 1 i utredningen som beskrivs som det ”norra alternativet” där planerad vägdragning följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte. Alternativ 2 och tillika det ”södra alternativet” ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan (se bilaga). Utpekat område omfattar ca 240 ha och är beläget ca 1,5 km från centralorten (se bilaga). Eftersom vägvalet påverkar flera frågor som ligger inom andra nämnders ansvarsområden har Kommunstyrelsen valt att remittera ärendet till berörda nämnder, KS 2024-05-02 § 76. Yttrande Kultur- och fritidsnämnden vill inledningsvis påtala att nämnden ser positivt på att flertalet perspektiv fått utrymme inom ramen för utredningen. Även om det finns en strävan kring stadsutveckling och expandering för att tillgodose en efterfrågan är det också viktigt ta hänsyn till andra värden såsom bevarande av natur- och kulturområden. Nämnden ser också positivt på att aktörer som berörs av eventuell vägdragning, i detta fall Vänersborgs Ryttarförening samt Brättehaga Gård KB, har fått höras och att deras 8 önskemål också fått vara en del av den slutliga sammanvägningen. 9 5 7 1 Avseende det material som presenteras i samband med Vägval Brättelänken är tre utav 7 1 4 c utredningarna inriktade på naturmiljö där det avhandlas en naturvärdesinventering, 8 3 7 förekomst och förutsättningar för mindre hackspett samt en eventuell vägdragnings 1- 5 påverkan på fladdermöss i området. Utifrån dessa utredningar finner Kultur- och 5 8 3- fritidsnämnden att det endast är utredningen kring fladdermöss som faktiskt berör de två 4 3 4 alternativa vägdragningarna då de två övriga utredningarna enligt presenterade kartor 0- b avser en avgränsad yta inom området Skaven. e 8 1- 6 4 4 a 2 d e: f n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: er e Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 515 av 1072 Si Kultur- och fritidsnämnden YTTRANDE 2(3) 2024-06-14 Dnr: KUFRN2024/54 Kultur- och fritidsnämnden anser att Vänersborgs kommun så långt det är möjligt bör värna om naturområden och främja biologisk mångfald då detta är en förutsättning för ett hållbart samhälle där ekosystemtjänster bidrar till bland annat rekreation och hälsa. Utifrån detta perspektiv ser inte nämnden att något av de föreslagna vägvalen skulle vara mer fördelaktigt än det andra. Dels beroende på att detta inte tydligt framgår i underlaget, dels beroende på att de båda alternativen tycks vara ungefärligt lika långa och ta ungefärligt lika mycket naturmark i anspråk. Oavsett vägval vill Kultur- och fritidsnämnden poängtera att det är viktigt att bevara befintlig vegetation i största möjliga mån och förhålla sig till Översiktsplanen där det bland annat uttrycks att Vänersborgs kommun ska, - Vårda och utveckla områden med natur- och kulturarv för upplevelse, rekreation och hälsa – för boende och besökare. - Bevara de unika och särpräglade natur- och kulturvärdena i kommunen och främja biologisk mångfald. - Skapa förutsättningar för att bevara och utveckla grönområden i och i närheten av våra orter. - Skapa förutsättningar för bevarande och utveckling av ekosystemtjänster. I Grönplan Vänersborg redogörs också för området Skaven där flertalet utpekade grönområden preciseras. I samband med detta uttrycks att det vid byggnation inom området Skaven ska tas stor hänsyn till de områden som har naturvärden och kan bli värdefulla som närnatur inom bebyggelsen. Av kartan att döma kan flertal av dessa grönområden komma att påverkas av en förläggning av ”Brättelänken”, utifrån de båda föreslagna alternativen. I Vägval Brättelänken presenteras också en arkeologisk utredning där det konstateras att undersökningen inte gav några resultat som påverkar områdets status, vilket fortfarande är fritt från fornlämningar. Detta är givetvis positivt samtidigt som detta konstaterande endast avser en del av den tänkta vägdragningen. Vidare uttrycker också utredningen att de båda vägalternativen berör ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar. I Översiktsplanen står följande, 8 9 5 7 1 1 7 ”Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av c 4 8 deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som 7 3 1- kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så 5 8 5 kallade riksintressen. I dessa områden finns utpekade natur- och 3- 4 kulturvärden som inte påtagligt får skadas.” 3 4 0- b e 8 6 1- Vidare uttrycker Översiktsplanen att det i områden med stora kulturhistoriska värden 4 4 a inte bör tillåtas förändringar som förvanskar områdets karaktär. Visserligen återfinns 2 d e: f n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: er e Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 516 av 1072 Si Kultur- och fritidsnämnden YTTRANDE 3(3) 2024-06-14 Dnr: KUFRN2024/54 redan en befintlig väg vid det ”norra” alternativet men Kultur- och fritidsnämnden anser att det saknas en tydlig konsekvensbeskrivning av hur området faktiskt skulle påverkas av förläggande av en ny väg, vilket försvårar omständigheterna för ett ställningstagande mellan de två alternativa vägdragningarna. Det ska också tilläggas att Länsstyrelsen i samband med förslag till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön inkommit med ett yttrande där det framgår att Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och därför bör utgå. I den sammanställda utredningen omnämns att samråd med Länsstyrelsen kommer att behövas men ingenstans framkommer att det sedan tidigare återfinns ett yttrande kring vägdragningen som hade kunnat bidra till ett välgrundat beslut. I sammanfattningen beskrivs Brättelänken som en avlastning för Edsvägen och det ”norra” alternativet förordas där ett av argumenten som beskrivs är att det skapar förutsättningar att göra ”Gamla Brätte” och Vassbotten-området mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det i projektet möjliggörs nya anslutningar in i kultur- och naturområdet. Kultur- och fritidsnämnden uppfattar inte att det tydligt framkommer i utredningen att Brättelänken innebär en avlastning för Edsvägen (väg 2025) och har också svårt att se hur Brättelänken skulle bidraga med detta då vägdragningens syfte är att leda trafik till Edsvägen (väg 2025). Nämnden uppfattar heller inte att utredningen berör parkeringsmöjligheter för bil/cykel eller nya anslutningar in i kultur- och naturområdet och ställer sig därför frågande till om detta kan användas som argument för ett ställningstagande samt om det verkligen finns ett så pass stort behov av nya anslutningar in i kultur- och naturområdet att det kan motivera anläggandet av en ny väg. 8 9 5 7 1 7 1 c 4 8 7 3 1- 5 5 8 3- Ann-Sofie Dolk Olsson Anna Svensson 4 3 4 Ordförande Förvaltningschef 0- b e 8 1- 6 4 4 a 2 d e: f n c Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: er e Vänersborgs 0521-72 10 00 www.vanersborg.se kulturfritid@vanersborg.se ef kommun Vänersborg e r 462 85 Vänersborg ur at n g Sida 517 av 1072 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: Ann-Sofie Ulrika Maria Olsson Date: 2024-09-25 20:26:08 BankID refno: 5079c3e2-f295-47fe-a2f6-a51508dfb2f4 Ann-Sofie Dolk Olsson 8 9 5 7 1 7 1 c 4 8 7 3 1- 5 5 8 3- 4 3 4 0- b e 8 1- 6 4 4 a 2 d e: f c n e er ef e r ur at n g Sida 518 av 1072 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 76 Vägval Brättelänken KS 2024/193 Beslut Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte. Bilaga/bilagor Bilaga 4: Vägval Brättelänken, 2023-09-11 Reservation Stefan Kärvling (V) reserverade sig till förmån för eget yrkande. Sammanfattning av ärendet Frågan om lokalisering av den efterfrågade vägförbindelsen mellan Öxnered och Brätte har utretts i flera omgångar. Särskilda utredningar har genomförts beträffande trafikflöden, naturvärden, fladdermöss och hackspett samt arkeologi. Utöver det har samtal fört med Vänersborgs Ryttarförening och Brättehaga Gård KB, vilka är verksamheter som direkt berörs av vägdragningen. Samhällsbyggnadsnämnden har nu förordat det nordliga alternativ 1 utifrån en sammanvägd bedömning. Men eftersom vägvalet påverkar flera frågor som ligger inom byggnadsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområden vill kommunstyrelsen även höra deras bedömning innan ett avgörande lokaliseringsbeslut fattas. Området omfattar ca 240 ha och är beläget ca 1,5 km från centralorten (se bilaga). Norra lösningen följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte och den södra vägen ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan (se bilaga). Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2024-04-15 § 53 • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2024-03-27 • Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2024-02-29 § 16 • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2024-02-28 • Vägval Brättelänken, 2023-09-11 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2024-05-02 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Stefan Kärvling (V) yrkade att beslutet skulle få följande lydelse: Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, nämligen kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag och Stefan Kärvling (V) yrkande. Ordföranden ställde förslaget mot varandra och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Sändlista Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden. Utdragsbestyrkande YTTRANDE 1(2) Byggnadsnämnden Dnr:BN.2024.38 Handläggare Mottagare AnnikaKarlsson Kommunstyrelsen annika.karlsson02@vanersborg.se Yttrande över Vägval Brättelänken Bakgrund KommunstyrelsenhargettByggnadsnämndenmöjlighetattlämnasynpunkterpå VägvalBrättelänken,Samhällsbyggnadsnämndensutredningkringnyvägmellan ÖxneredochBrätte. Sammanfattning av yttrande ByggnadsnämndenbedömerattdenutredningsomSamhällsbyggnadsnämndentagit framärofullständigochintekanliggatillgrundförvalavvägalternativ. Yttrande Byggnadsnämndenbedömerattdenutredningsomsamhällsbyggnadsnämndentagit framärofullständigochintekanliggatillgrundförvalavvägalternativ. Byggnadsnämndensbedömningbaseraspåföljande: Brätte-Vassändautgörettriksintresseförkulturmiljövårdenochdessvärdebeskrivning lyder: Motivering:Fornlämningsmiljöerpåkommunikationsmässigtstrategiskplatsavstor betydelseförhandelnmellanVänerlandskapenochvästerhavetmedlämningarnaefter stadenBrättefrån1500-till1600-talenochefterVassändamedeltidskyrka. (Kyrkomiljö). Uttryckförriksintresset:LämningarundermarkefterstadenBrättevidsydspetsenav Vassbotten,envikavVänernsomavsnörtsgenomlandhöjningenvilketframtvingade enflyttningavstadentillVänersborg.RuinenefterVassändakyrkaochödekyrkogårdpå östrasidanavVassbotten. Riksintressenskaenligt3kap6§miljöbalkensålångtsommöjligtskyddasmot åtgärdersomkanpåtagligtskadadessamiljöer. Förvägalternativ1och2hargenomförtsenarkeologiskutredning.Inganya fornlämningarhittades.DevälkändafornlämningarnainomBrätte-Vassändaredovisas inteallsidennautredning.Islutsatsenavdenarkeologiskautredningenkonstateras dockattdebådavägalternativenberörlängstiösterettområdemedriksintresseoch ettområdemedkändafornlämningar.Fornlämningarärskyddadeav kulturminneslagenochingreppifornlämningkrävertillståndfrånlänsstyrelsen. IVägvalBrättelänkenbeskrivsbådealternativ1och2sommöjligaalternativutifrånvad somframkommitidenarkeologiskautredningen.Detärenmissvisandeslutsats Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgskommun 0521-721000 www.vanersborg.se byggnad@vanersborg.se 46285Vänersborg Vänersborg Bilagorskaanvändassparsamt.Ange YTTRANDE 2(2) bilagoripunktform Datumfyllsiautomatiskt Dnr: ochändrasvidbehov NämndförkortningDiarienummer eftersomriksintressetBrätte-Vassändariskerarattutgöraettstorthinderomdetinte kanpåvisasattdetintepåverkasavvägdragningen. FornlämningeninomBrätteutgörsavettområdemedstadslämningar,ca470x279m (no-sv).Inomområdetfinnslämningarefterbrunnar,stensattagårdsplaner,stensatta vägar,husgrunder,stadsmuroch1källa.Lämningarnapåträffadeidennordöstradelen avområdet.FornlämningeninomBrätteutgörettkärnvärdeiriksintressetBrätte- Vassända. LänsstyrelsenärisittsamrådsyttrandeöverFÖPVänersborg/Vargöntydligmedatt alternativ1skadarriksintresset.ILänsstyrelsensgranskningsyttrandeunderrubriken Synpunkterenligtingripandegrunder,skriverde"Länsstyrelsenbedömerattutbyggnad avbefintligvägsträckninggenomriksintressetmedförpåtagligskadapåriksintresset ochbördärmedutgå.Detsödraalternativetgränsartillriksintressetochskasamrådas medLänsstyrelsenikommandeprocess." Utifrånlandskapssynpunktfinnsfördelarmedattväljaalternativ1framföralternativ2. Omvägengesensmalutformningskulledenlättarekunnaanpassastillterrängen samtidigtsomhastighetenskulledämpas.Engång-ochcykelvägskullekunnabyggas separatfrånbilvägenochledasöverdenbefintligabronsomharhögakulturvärden. Alternativ1skulletroligtvisupplevassomettmernaturligtvägalternativ.Dockskulle alternativ1riskeraattgöraettstortintrångiriksintressetBrätte-Vassändamed fornlämningsmiljön. SkulleriksintressetskadasskulleBrättelänkeninnebäraenbetydandemiljöpåverkan ochdåkrävsattenmiljökonsekvensbeskrivningtasframdärbådavägalternativen beskrivsochkonsekvensbedömsienlighetmedmiljöbalkensbestämmelser.Troligtvis behöverbådavägalternativengrovprojekterasförattkunnabedömadess konsekvenser,såvälpositivasomnegativa.Förslagenmedtillhörande miljökonsekvensbeskrivningenbehöversamrådasmedlänsstyrelsen(ochandra berördaintressenter)iettsåkallat12:6-samråd.Delarintelänsstyrelsenkommunens bildavpåverkankanytterligaretillståndsprocesserkrävas. Utöverutredningensbristeravseenderiksintressetförkulturmiljövårdsaknas beskrivningarochbedömningarutifrånfleraspektersåsomjordbruksmarkensvärden, påverkanpåstrandskydd,framtidabebyggelse.Defaktasomframkommiti naturvärdesinventeringenochandranaturutredningarharintehanteratsellervägtsini helhetenpåettkonsekventsätt. Annika Karlsson . Plan- ochbygglovschef Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Vänersborgskommun 0521-721000 www.vanersborg.se E-post 46285Vänersborg Vänersborg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(11) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2024-06-12 MHN§23 REMISS.2024.843 Svar på remiss Vägval Brättelänken Beslut Miljö- ochhälsoskyddsnämndenställer sig bakom förvaltningensyttrande över Vägval Brättelänken, daterad 2024-05-30medföljande tillägg: Alternativet att förlägga bilvägenpå denföre detta banvallenochatt cykelvägenistället kan drasi alternativ norr saknas.Syftet är att minimera lokalisering på jordbruksmark. Förslaget på vägval Brättelänken, alternativ norr, saknar redogörelse för konflikten med miljöbalkensportalparagraf 1kapitlet punkt 2,3och4. Argumentering angående lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken2kapitlet 6§behöver utvecklasochförtydligas. Alternativ norr strider mot miljöbalken3kapitlet 6§(naturvärden eller kulturvärden eller medhänsyntill friluftslivet ska så långt möjligt skyddasmot åtgärder som kanpåtagligt skada natur- eller kulturmiljön.) Motiv för att bryta mot miljöbalkensaknas. Kostnadsredovisningen på sidan12i Trivectorsutredning är bristfällig (sid 110i Vägval Brättelänken). Kostnader för arkeologisk undersökning för alternativ norr saknasför sträckan vid Brätte. Detta medför att enrättvisviktning avde olika vägalternativen inte är möjlig. Bilaga Yttrande,2024-05-30 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har gett Miljö- ochhälsoskyddsnämndenmöjlighet att lämna synpunkter på Vägval Brättelänken, Samhällsbyggnadsnämndensutredning kring nyvägmellan Öxnered ochBrätte. Miljö- ochhälsoskyddsnämndenbedömer att denutredning som Samhällsbyggnadsnämndentagit fram är ofullständig ochinte kanligga till grund för val av vägalternativ. Miljö- ochhälsoskyddsnämndensbedömningbaseraspå följande: · Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då denblandannat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförtsi syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter ochnaturvärden. Flera avutredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2framför vägalternativ 1då alternativ 2bedömsmedföra mindre påverkan på arter ochnaturvärden. · Vägalternativ 1föreslåsgå genom ett område som i kommunensnaturvårdsstrategi, antagenavkommunfullmäktige i maj 2023,är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte ochVassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen.Denna konflikt framgår inte avutredningen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(11) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2024-06-12 · Utredningen saknar ett resonemang om behovaveventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter ochnaturvärden eller möjliga anpassningar ochlösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, ochsom därmed kanha stor påverkan på val avvägalternativ ochkostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Miljö- ochbyggnadsförvaltningen, 2024-05-30 Vägval Brättelänken, 2023-09-11,rev. 240313 Naturvärdesinventering Öxnered Stommen(COWI, 2021) Inventering avfåglar, groddjur ochinvasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021) Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022) Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022) Nämndens behandling under sammanträdet Förslagtill beslut på sammanträdet MathiasOlsson (SD) ochLena Eckerbom Wendel (M) yrkar bifall till förvaltningensförslag Britt-Marie Karlsson (V) yrkar tilläggsyrkande till förvaltningensförslag, enligt följande Alternativet att förlägga bilvägenpådenföre detta banvallenochatt cykelvägenistället kan drasi alternativ norrsaknas.Syftet äratt minimeralokaliseringpåjordbruksmark. Förslaget påvägval Brättelänken,alternativ norr,saknarredogörelse förkonflikten med miljöbalkensportalparagraf 1kapitlet punkt 2,3och4. Argumenteringangående lokaliseringsprincipenenligt miljöbalken 2kapitlet 6§behöver utvecklasochförtydligas. Alternativ norrstridermot miljöbalken 3kapitlet 6§(naturvärdenellerkulturvärdeneller medhänsyntill friluftslivet skasålångt möjligt skyddasmot åtgärdersomkanpåtagligt skadanatur- ellerkulturmiljön.) Motiv föratt brytamot miljöbalken saknas. Kostnadsredovisningenpåsidan12i Trivectorsutredning ärbristfällig (sid110i Vägval Brättelänken).Kostnaderförarkeologisk undersökningföralternativ norrsaknasför sträckanvidBrätte.Dettamedföratt enrättvisviktning av de olika vägalternativeninte är möjlig. Beslutsgång Ordföranden redovisar att det finnsett förslag till beslut,nämligenförvaltningensförslag samt ett tilläggsyrkande från Britt-Marie Karlsson (V) Ordföranden föreslår följande propositionsordning, som godkännsavnämnden. Först ställer ordföranden förvaltningensförslag under acklamationochfinner att nämnden beslutar i enlighet medförslaget. Sedanställer ordföranden tilläggsyrkandet under acklamationochfinner att nämnden beslutar att bifalla tilläggsyrkandet. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(11) Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2024-06-12 Omröstning begärs. Ordföranden föreslår följande omröstningsordning, som godkännsavnämnden. Densom väljer att bifalla Britt-Marie Karlssons(V) tilläggsyrkande röstar JA,ochdensom väljer att avslå tilläggsyrkandet röstar NEJ. Omröstningsresultat Med5JA-röster mot 2NEJ-röster beslutar nämndeni enlighet medBritt-Marie Karlssons (V) tilläggsyrkande Ledamot JA NEJ Anneli Guilotte (S) X Nils-Erik Abelsson(S) X ElisabethWessel (C) X Lena Eckerbom Wendel (M) X MathiasOlsson (SD) X Rosemary Solvarm (MBP) X Britt-Marie Karlsson (V) X Sändlista Kommunstyrelsen Brä(cid:425)elänken Tilläggsyrkandefrån Vänsterpar(cid:415)et: Alterna(cid:415)veta(cid:425)förläggabilvägenpådenförede(cid:425)abanvallenocha(cid:425)cykelvägeniställetkandrasi alterna(cid:415)vnorrsaknas.Sy(cid:332)etära(cid:425)minimeralokaliseringpåjordbruksmark. FörslagetpåvägvalBrä(cid:425)elänken,alterna(cid:415)vnorr,saknarredogörelseförkonfliktenmedmiljöbalkens portalparagraf1kapitletpunkt2,3och4. Argumenteringangåendelokaliseringsprincipenenligtmiljöbalken2kapitlet6§behöverutvecklas ochförtydligas. Alterna(cid:415)vnorrstridermotmiljöbalken3kapitlet6§(naturvärdenellerkulturvärdenellermed hänsyn(cid:415)llfrilu(cid:332)slivetskasålångtmöjligtskyddasmotåtgärdersomkanpåtagligtskadanatur-eller kulturmiljön.)Mo(cid:415)vföra(cid:425)brytamotmiljöbalkensaknas. Kostnadsredovisningenpåsidan12iTrivectorsutredningärbris(cid:414)ällig(sid110iVägvalBrä(cid:425)elänken). Kostnaderförarkeologiskundersökningföralterna(cid:415)vnorrsaknasförsträckanvidBrä(cid:425)e.De(cid:425)a medföra(cid:425)enrä(cid:425)visviktningavdeolikavägalterna(cid:415)veninteärmöjlig. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställddatum Diarienummer 2024-05-30 REMISS.2024.843 Handläggare Mottagare UlrikaHusar Miljö-ochhälsoskyddsnämnden ulrika.husar@vanersborg.se 0521-721218 Remiss Vägval Brättelänken Förslag till beslut Miljö-och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande över Vägval Brättelänken, daterad 2024-05-30. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen hargett Miljö-och hälsoskyddsnämnden möjlighetatt lämna synpunkter påVägval Brättelänken, Samhällsbyggnadsnämndens utredning kring nyväg mellan Öxneredoch Brätte. Miljö-och hälsoskyddsnämnden bedömer att denutredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram ärofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ. Miljö-och hälsoskyddsnämndens bedömning baseraspå följande:  Utredningenär baserad på ett ofullständigtunderlag då den blandannat utesluter flera utredningar/inventeringarsom utförts i syfteatt belysa debåda vägalternativens påverkan påskyddade arteroch naturvärden. Flera av utredningarna/inventeringarna förordarvägalternativ 2 framförvägalternativ 1 då alternativ2 bedöms medföra mindre påverkan på arteroch naturvärden.  Vägalternativ 1föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj2023, är utpekat som prioriteratområde för områdesskydd (Brätte ochVassändaviken) isyfte att trygga viktiga natur-och friluftsvärden ikommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen.  Utredningensaknar ett resonemang om behov aveventuella skyddsåtgärderoch/eller kompensationsåtgärderavseende skyddade arteroch naturvärden ellermöjliga anpassningaroch lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kanha stor påverkan påval av vägalternativ ochkostnader. Underlag Vägval Brättelänken, 2023-09-11, rev. 240313 Naturvärdesinventering Öxnered Stommen(COWI, 2021) Diarienummer REMISS.2024.843 Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021) Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022) Artskyddsutredningför fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022) Eddie Sandin Förvaltningschef Bilaga Förslagtill yttrande Sändlista Kommunstyrelsen Skrivelse Miljö-ochhälsoskyddsnämnden 2024-05-30 REMISS.2024.843 Handläggare:UlrikaHusar Kommunstyrelsen Telefon:0521-721218 E-post:ulrika.husar@vanersborg.se Yttrande över Vägval Brättelänken Bakgrund Kommunstyrelsen har gett Miljö-ochhälsoskyddsnämndenmöjlighet att lämna synpunkter på Vägval Brättelänken, Samhällsbyggnadsnämndensutredning kring nyvägmellanÖxnered ochBrätte. Sammanfattning av yttrande Miljö- ochhälsoskyddsnämndenbedömer att denutredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig ochinte kanligga till grund för val avvägalternativ. Yttrande Miljö- ochhälsoskyddsnämndenbedömer att denutredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig ochinte kanligga till grund för val avvägalternativ. Miljö- och hälsoskyddsnämndensbedömningbaseraspå följande: · Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då denblandannat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförtsi syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter ochnaturvärden. Flera avutredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2framför vägalternativ 1då alternativ 2bedömsmedföra mindre påverkan på arter ochnaturvärden. Vilka framtagna utredningar/inventeringar som saknasi Samhällsbyggnadsnämndensutredning framgår nedan. · Vägalternativ 1föreslåsgå genom ett område som i kommunensnaturvårdsstrategi, antagenavkommunfullmäktige i maj 2023,är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte ochVassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen.Denna konflikt framgår inte avutredningen. · Utredningen saknar ett resonemang om behovaveventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter ochnaturvärden eller möjliga anpassningar ochlösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, ochsom därmed kanha stor påverkan på val avvägalternativ och kostnader. Miljö-ochhälsoskyddsnämnden Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida 46285Vänersborg Sundsgatan29 0521-721272 miljo@vanersborg.se www.vanersborg.se 2024-05-30 2 De utredningar/inventeringar avseende arter ochnaturvärden med bedömningar/rekommendationer som inte tagitsi beaktande i Samhällsbyggnadsnämndens utredning är: · Naturvärdesinventering Öxnered Stommen (COWI, 2021) Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finnsi de öppna markerna i anslutningtill Vassändavikensamt strandskogarna på västra sidanavvikenoch området runt gamla Brätte. · Inventering avfåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning,2021) Skyddsåtgärder ocheventuella kompensationsåtgärder behövsför att undvika skada på naturvärden (inklusive arter). Konsultenrekommenderar alternativ 2framför alternativ 1då alternativ 2spåsmedföra mindre negativa effekter. · Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning,2022) Konsultenrekommenderar kommunenatt gå vidare meddet södra alternativet, det vill säga alternativ 2.Båda alternativen riskerar dockatt påverka groddjur i området, men alternativ 2i mindre omfattning. Ennordlig vägdragning riskerar ävenatt påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning. · Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning,2022) Skyddsåtgärder bör vidtasför att minimera ingrepp. Konsultenbedömer att vägalternativ 2är att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk. Enavde tre utredningar/inventeringar avseende arter ochnaturvärden som finnsomnämnda i Samhällsbyggnadsnämndensutredning är "Kommentarer angående fladdermössinför planerad nyväglängssträckan Öxnered-Brätte" (EnviroPlanning, 2023).Miljö- och hälsoskyddsnämndenbedömer att Samhällsbyggnadsnämndenssammanfattning avdetta PM inte är fullständigt. Konsultenbedömer att såvida ingennybelysningtillförsvid dennya vägdragningen är påverkan på denlokala fladdermusfaunan försumbar. Inom vägval 1 förväntasfler ljusskyende fladdermusarter finnasäni vägval 2.Vägval 1kommer att medföra enstörre barriär jämfört medvägval 2om belysningsättsupp.Genom att välja vägval 2kan fladdermössävenmer obehindrat nå vattensamlingar ochde mer fuktiga markerna vid VassbottenochKarlsgrav som utgör potentiella jaktområden. De andra två utredningarna/inventeringarna avseende arter ochnaturvärden som finns omnämnda i Samhällsbyggnadsnämndensutredning är inte applicerbara på det aktuella projektet. Denena,"Naturvärdesinventering SkavenochSödra Onsjö" (Svensk Naturförvaltning, 2016),är gjord inom två områden som inte berör de aktuella vägsträckningsalternativen.Denandra "Mindre hackspett vid Skaveni Vänersborg – förekomst ochförutsättningar" (Naturcentrum, 2017),är enundersökning avförekomst och förutsättningar för mindre hackspett som är gjord för bebyggelseområdet Skaven,Öxnered ochomfattar inte de aktuella vägsträckningsalternativen. 2024-05-30 3 Bilagor Naturvärdesinventering Öxnered Stommen(COWI, 2021) Inventering avfåglar, groddjur ochinvasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning,2021) Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022) Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022) JANUARI 2021 VÄNERSBORGS KOMMUN NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED STOMMEN ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se JANUARI 2021 VÄNERSBORGS KOMMUN NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED STOMMEN PROJEKTNR. A220018 DOKUMENTNR. A220018-04-02-UTR-001 NVI Öxnered Stommen VERSION Granskningsversion UTGIVNINGSDATUM 2021-01-28 UTARBETAD Erik Heyman, Jesper Scharin GRANSKAD Jesper Scharin GODKÄND NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 5 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 7 2 Bakgrund och syfte 9 3 Metodik 10 3.1 Syftet med naturvärdesinventering 10 3.2 Område för fältinventering 10 3.3 Skrivbordsstudie 10 3.4 Metodik fältinventering 10 3.5 Bedömningsgrunder 10 3.6 Naturvärdesklassning 11 3.7 Biotopskyddsobjekt 12 3.8 Detaljeringsgrad 12 4 Resultat 13 4.1 Allmän beskrivning av det inventerade området 13 4.2 Naturvärdesobjekt 16 4.3 Objektkatalog naturvärdesobjekt - ytobjekt 18 4.4 Objektkatalog naturvärdesobjekt - linjeobjekt 45 4.5 Biotopskyddsobjekt 51 4.6 Värdeelement 61 4.7 Artfynd och fridlysta arter 69 6 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 5 Samlad bedömning och diskussion 70 6 Behov av fördjupade inventeringar 71 7 Referenser 72 8 Kontaktuppgifter 73 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 7 1 Sammanfattning Denna naturvärdesinventering på fältnivå har tagits fram av COWI AB i Göteborg på uppdrag av Vänersborgs kommun. Kommunen utreder förutsättningarna för de- taljplan/planer inför kommande utbyggnad av området Skaven/Öxnered. Området planeras i huvudsak för bostäder men det pågår också ett utredningsarbete för en väg som ska förbinda väg 2025 med Öxnereds station och de nya bostadsområ- dena. Uppdragets syfte var att inventera och beskriva naturvärden i det aktuella området, beläget öster om Öxnered i Vänersborgs kommun. Området som omfattas av in- venteringen har en area på cirka 2,4 km² och utgörs till största delen av naturmark, huvudsakligen barrskog men i sydöstra delen dominerar öppna marker. Inventeringen utfördes i december 2020 med metodik enligt Svensk standard för naturvärdesinventering SS 199000:2014. Detaljeringsgraden var medel med tilläg- gen naturvärdesklass 4, värdeelement (bland annat skyddsvärda träd) samt detalje- rad redovisning av artförekomst. Inventeringen utfördes utanför rekommenderad tid på året enligt SS 199000:2014 men under snöfria förhållanden. Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna mar- kerna i anslutning till Vassändaviken. Där finns värden relaterade till floran på be- tade strandängar samt goda förutsättningar för fåglar och groddjur. Även strand- skogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte har påtagliga na- turvärden. Barrskogsområdena har vissa naturvärden knutna till äldre talldomine- rad skog med inslag av hällmarker. Vid inventeringen hittades ett flertal biotopskyddsobjekt i jordbruksmark, i form av dike, åkerholmar och stenmur. Värdeelement i form av bland annat skyddsvärda träd och potentiella groddjurslokaler hittades också. Förekomster av invasiva växtarter undersöktes och dokumenterades i den mån det var möjligt vid den aktu- ella årstiden. Parkslide noterades på flera platser, och möjligen också jättebjörn- loka. I uppdraget ingick att bedöma behov av fördjupade artinventeringar. Inventeringar som föreslås är groddjursinventering i områdets vattensamlingar, fågelinventering i hela området samt fördjupad växtinventering med avseende på invasiva arter. 8 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 9 2 Bakgrund och syfte COWI AB har på uppdrag av Vänersborgs kommun utfört en naturvärdesinvente- ring (NVI) som ska utgöra underlag för kommande planarbete. Kommunen utreder förutsättningarna för detaljplan/planer inför kommande utbyggnad av området Ska- ven/Öxnered. Området planeras i huvudsak för bostäder men det pågår också ett ut- redningsarbete för en väg som ska förbinda väg 2025 med Öxnereds station och de nya bostadsområdena. Uppdragets syfte var att inventera och beskriva naturvärden i det aktuella området, beläget öster om Öxnered i Vänersborgs kommun. Området som omfattas av in- venteringen har en area på cirka 2,4 km² och utgörs till största delen av naturmark, huvudsakligen barrskog men i sydöstra delen dominerar öppna marker. Invente- ringsområdets utsträckning visas på flygbilden i figur 1. Naturvärdesinventeringen är utförd enligt SIS standard SS199000: 2014 ”Naturvär- desinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande, naturvärdes- bedömning och redovisning” (SIS, 2014). Arbetet genomfördes enligt standardens detaljeringsgrad "medel" och med stöd av teknisk rapport SIS-TR 199001:2014 (SIS, 2014). Fältundersökningar, rapport och GIS-arbete utfördes av Erik Heyman och Jesper Scharin, biologer på COWI AB i Göteborg. Naturvärdesinventeringen utfördes i december 2020. Innan fältinventeringen inhämtades information från tidigare in- venteringar från ett flertal olika informationskällor, dessa redovisas under referen- ser. Figur 1. Översiktskarta. Det inventerade området är markerat med rött. 10 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 3 Metodik 3.1 Syftet med naturvärdesinventering Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden (ob- jekt) med positiv betydelse för biologisk mångfald. Inventeringen resulterar i av- gränsning av områden och naturvärdesklassning, objektbeskrivningar av avgrän- sade objekt, samt en övergripande rapport. 3.2 Område för fältinventering Området är beläget öster om Öxnered i Vänersborgs kommun. Det har en area på cirka 2,4 km² och utgörs till största delen av naturmark, huvudsakligen barrskog men i sydöstra delen dominerar öppna marker. Inventeringsområdets utsträckning visas på flygbilden i figur 1. 3.3 Skrivbordsstudie Inventeringen i fält föregicks av en förstudie med genomgång av befintlig doku- mentation av områdets naturvärden. Förutom de tidigare genomförda naturvär- desinventeringarna söktes information i GIS-databaser från Länsstyrelsen, Skogs- styrelsen, Artdatabanken och Jordbruksverket. För detta område var lokala skogs- bruksplaner också ett viktigt underlag. 3.4 Metodik fältinventering Vid fältinventeringen genomströvades det aktuella inventeringsområdet. Note- ringar gjordes om vegetationens ålder och artsammansättning i träd-, busk- och fältskikt, naturvärdeselement (till exempel stående och liggande död ved, naturvär- desintressanta träd och terrängformationer) samt eventuella observationer av natur- vårdsarter, skyddsvärda träd eller biotopskyddsobjekt. Naturvärdesinventeringen i fält utfördes av Erik Heyman och Jesper Scharin, biologer på COWI AB i Göte- borg. Datum för fältbesök var 9 och 18 december 2020. 3.5 Bedömningsgrunder Nedan följer en sammanfattande genomgång av de bedömningsgrunder som an- vänds för att naturvärdesklassa objekt enligt standarden. För övrig information och fördjupningar hänvisas till standarden. Övergripande görs naturvärdesbedömningen utifrån två bedömningsgrunder; biotop och art. Bedömningsgrunden biotop omfattar två underliggande aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet. I aspekten sällsynthet vägs även eventuella hot mot biotopen in. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde (obetydligt, visst, på- tagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, till exempel grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, natur- givna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre van- liga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Na- tura 2000-naturtyp, ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 11 sällsynt. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. I bedömningsgrunden art ingår fyra aspekter naturvårdsarter, rödlistade arter, ho- tade arter och artrikedom. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Artvärdet be- döms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bland andra skyddade arter enligt art- skyddsförordningen (2007:845), rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. Artvärdet bedöms utifrån antalet olika naturvårdsarter, men också arter- nas livskraft, frekvens, samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Förekomst av rödlistade arter enligt 2020 års rödlista, utgör en av grunderna för be- dömning av artvärde. Arter i följande hotkategorier är av relevans för bedömning av artvärde: NT (nära hotad), VU (sårbar), EN (starkt hotad) och CR (akut hotad). Här anger SIS-standarden att förekomst automatiskt genererar ett högt artvärde. Bland de hotade arterna finns några arter som rödlistats på grund av att de minskat snabbt i landet, men som fortfarande är relativt vanligt förekommande. I denna in- ventering gjordes bedömningen att förekomster av arterna skogsalm och ask inte automatiskt genererar högt artvärde. 3.6 Naturvärdesklassning Utifrån bedömningsgrunderna art och biotop görs en samlad bedömning av det in- venterade objektets naturvärdesklass. I standarden finns en matris som ger vägled- ning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser används: Naturvärdesklass 1 - Högsta naturvärde. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Naturvärdesklass 2 - Högt naturvärde. Stor positiv betydelse för biologisk mång- fald. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätt- hålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms inte varje objekt behöva vara av betydelse för bio- logisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå, men bedöms vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden ska kunna bibehål- las. Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde. Viss positiv betydelse för biologisk mång- fald. Övrig mark. Detta är ingen naturvärdesklass utan avser de ytor som har låga värden för biologisk mångfald. Exempel på naturområden som inte når upp till naturvär- desklass 4 är åkermark och ung produktionsskog. 12 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 3.7 Biotopskyddsobjekt Vid inventeringen registrerades objekt som lyder under generellt biotopskydd. Ge- nerellt biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap 11§, är en skyddsform som används för små mark- och vattenområden, som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för många djur- eller växtarter. Biotoperna är skyddade som biotopskyddsområden i hela landet. Biotoperna finns i de flesta fall i jordbruks- landskapet och har minskat starkt till följd av rationaliserad markanvändning. Föl- jande biotoper lyder under detta skydd: odlingsröse och stenmur i jordbruksmark, åkerholme, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, våtmark och småvatten i jordbruksmark (inklusive öppna diken), pilevall samt allé (enkel eller dubbel om minst 5 lövträd). 3.8 Detaljeringsgrad Detaljeringsgraden på naturvärdesinventeringen styr storleken på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras. I denna inventering användes detaljeringsgraden "me- del", vilket innebär att minsta obligatoriska karteringsenhet för naturvärdesobjekt är en yta av 0,1 ha eller mer, alternativt ett linjeformat objekt med en längd på 50 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 13 4 Resultat 4.1 Allmän beskrivning av det inventerade området Naturmiljön präglas av ett större sammanhängande barrskogsområde, öppna mar- ker i söder samt närheten till Vänern. Jordmånen utgörs antingen av lera-silt eller ett tunt-obefintligt lager jord på en granitoid berggrund. Det finns naturvärdesin- tressanta miljöer i hela området men de högsta värden är i sydöstra delen och i an- slutning till Vänern. Trots sin närhet till tätorterna Vänersborg och Öxnered finns det inom det invente- rade området sparsamt med bebyggelse och vägar. All naturmark inom det invente- rade området är dock mer eller mindre påverkad av mänskliga aktiviteter. Skogs- markerna har tydliga spår av skogsbruk och tidigare markanvändning. De öppna markerna präglas av åkerbruk, bete eller annan mänsklig påverkan, exempelvis kraftledningsgator, fält för modellflyg och bostäder. Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna mar- kerna i anslutning till Vassändaviken. Där finns värden knutna till floran på betade strandängar, samt goda förutsättningar för fåglar och groddjur. Även strandsko- garna på västra sidan av Vassändaviken och området runt fornlämningarna vid gamla Brätte har påtagliga naturvärden. Det finns en del äldre lövträd, dock saknas riktigt gamla och grova träd. Barrskogsområdena har vissa naturvärden knutna till äldre talldominerad skog. Värdena i skogsområdena utgörs bland annat av död ved, varierad topografi med inslag av såväl sumpskog och hällmarker, och ett brandfält. Det finns tecken på att tallskogsområdena tidigare haft en mer öppen karaktär, bland annat förekomst av döda och döende enbuskar. Detta medför också att den skogliga kontinuiteten i om- rådet inte är särskilt lång. Eftersom höga naturvärden i skogsmiljö tar lång tid att utvecklas är områden med kort skoglig kontinuitet ofta mindre intressanta ur natur- värdessynpunkt. I figur 2-4 visas bilder från några representativa delar av det inventerade området. Landskapet utanför det inventerade området är till större del präglat av bebyggelse och infrastruktur. Västerut finns bebyggelse, väg och järnväg i Öxnered och österut den södra delen av Vänersborgs tätort. Söder om det inventerade området finns en blandning av barrskog och öppet jordbrukslandskap som liknar naturmiljön i det inventerade området. En knapp kilometer norr om inventeringsområdet ligger det närmast belägna skyddade området, det kommunala naturreservatet Nygårdsängen, som också är en viktig lokal för fåglar och groddjur. 14 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED Figur 2. Typisk skogsmiljö i norra delen av området. Tallskog av lingonris-typ med inslag av hällmarker Figur 3. Betesmarkerna söder om Vassändaviken har naturvärden knutna till be- tesgynnad flora och strandängar med värden för bland annat fågellivet. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 15 Figur 4. Strandskogen på den västra sidan av Vassändaviken har värden för fågel- livet med en relativt ostörd miljö. 16 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 4.2 Naturvärdesobjekt Vid naturvärdesinventeringen identifierades 33 naturvärdesobjekt inom invente- ringsområdet, varav tre gavs naturvärdesklass 2 (högt naturvärde), sju klass 3 (på- tagligt naturvärde) och 23 klass 4 (visst naturvärde). 27 av objekten utgjordes av ytor och 6 objekt var linjeobjekt (vattendrag). Naturvärdesobjekten beskrivs mer detaljerat i objektkatalogen, avsnitt 4.3 och 4.4 nedan. De redovisas också på orto- foto i figur 5-6 samt i två GIS-skikt, ett för ytobjekt och ett för linjeobjekt. Natur- värdesinventeringen utfördes i december, vilket är utanför ramen för rekommende- rad säsong för naturvärdesinventering enligt SS 199000:2014. Naturvärdesklass- ningen bör därmed betraktas som preliminär. Se vidare i avsnitt 5 nedan. Figur 5. Naturvärdesobjekt i den norra delen. Rött=klass 2, orange=klass 3, gult=klass 4. ID hänvisar till objektskatalogen. Figur 6. Naturvärdesobjekt i den södra delen. Rött=klass 2, orange=klass 3, gult=klass 4. ID hänvisar till objektskatalogen. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 17 18 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 4.3 Objektkatalog naturvärdesobjekt - ytobjekt ID: NVI_Vbg_01 Area: 2,6 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Björkskog av ört-typ Beskrivning: Hagmarksskog som hålls öppen med slåtter. Medelgrova vårtbjörkar är dominerande träd. Inslag av ädellövträd, främst ek. Potential för groddjur i en damm som utgörs av en gammal husgrund. Naturvärdesklass med motivering: 3 – påtagligt naturvärde, motiveras av visst biotopvärde i form av slåttermark med medelgrova lövträd. Visst artvärde i form av potential för groddjur, detta behöver dock inventeras vid lämplig årstid. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Lövskogsinventeringen. Figur 7. Centralt i objektet. Bilden tagen i riktning österut NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 19 ID: NVI_Vbg_02 Area: 3,5 ha Naturtyp: Äng och betesmark Biotop: Äng Beskrivning: Före detta åkermark som nu betas av hästar. Fältskiktet har inte ut- vecklat några artvärden men aktivt bete ger visst biotopvärde. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av aktiv betesmark. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 8. Bilden tagen norrut. 20 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_03 Area: 0,9 ha Naturtyp: Äng och betesmark Biotop: Äng Beskrivning: Objektet utgörs av de torrare och magrare delarna av den före detta åkermarken. Inslag av hällmarker med omgivande torrängspartier. Betas av hästar. Fältskiktet har delvis utvecklat betesgynnade artvärden. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av aktiv betesmark. Naturvårdsarter: Stagg. Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 9. Bilden tagen söderut. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 21 ID: NVI_Vbg_04 Area: 3,7 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre tallskog med inslag av gran och björk. Visst biotopvärde. Sparsamt med död ved. Döda och döende enbuskar visar på tidigare öppna förhål- landen. Detta medför att den skogliga kontinuiteten inte är särskilt lång, uppskatt- ningsvis cirka 100 år. Död ved förekommer, dock sparsamt. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad barrblandskog med en del medelålders träd och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 10. Döda enbuskar visar på tidigare mer ljusöppna förhållanden, troligen utmarksbete. 22 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_05 Area: 7,1 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Småkuperad barrblandskog med inslag av hällmarkstallskog. Tall dominerar på de högre belägna partierna, i övrigt en del gran, vårtbjörk, glasbjörk och asp. Lingon, blåbär och ljung dominerar fältskiktet. Död ved förekommer spar- samt, både liggande och stående. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad barrblandskog med en del medelålders träd och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: Spillkråka (NT.) Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 11. Inslag av hällmarker med medelålders tall. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 23 ID: NVI_Vbg_06 Area: 1,1 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: En långsträckt öst-västlig bergsrygg med tallskog och inslag av öppna hällmarker. Förutom tall finns gran, vårtbjörk, glasbjörk och asp. Risdomi- nerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Sparsamma förekomster av död ved. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 12. Hällmarker längst upp på den öst-västliga ryggen 24 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_07 Area: 1,7 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre tallskog och inslag av öppna hällmarker. Förutom tall finns gran, vårtbjörk, glasbjörk och asp. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Sparsamma förekomster av död ved. Döda och döende enbuskar visar på ti- digare öppna förhållanden. Detta medför att den skogliga kontinuiteten inte är sär- skilt lång, uppskattningsvis cirka 100 år. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 13. Bilden visar en typisk miljö i objektet, några döende enbuskar kan ses i mitten, indikation på tidigare mer ljusöppna förhållanden. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 25 ID: NVI_Vbg_08 Area: 0,3 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Björkskog av ört-typ Beskrivning: Löv- och barrblandskog längs en liten bäck. Glasbjörk, asp, gran och tall dominerar. Bäcken är cirka 1 meter bred, ett par decimeter djup och har klart svagt strömmande vatten med rikligt med vattenväxter. Bäcken är tydligt rätad. Död ved förekommer sparsamt. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av blandskog längs en bäck som är tydligt påverkad av gräv- ning/dikning. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 14. Bilden tagen österut. 26 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_09 Area: 2,6 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre tallskog och inslag av öppna hällmarker. Förutom tall finns gran, vårtbjörk, glasbjörk och asp. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Sparsamma förekomster av död ved. Döda och döende enbuskar visar på ti- digare öppna förhållanden. Detta medför att den skogliga kontinuiteten inte är sär- skilt lång, uppskattningsvis cirka 100 år. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 15. Bilden visar en typisk miljö i objektet. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 27 ID: NVI_Vbg_10 Area: 8,4 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre talldominerad skog med småkuperad terräng med längsgående bergsryggar i sydvästlig-nordostlig riktning. Inslag av öppna hällmarker och blö- tare partier med främst gran. Förutom tall och gran finns vårtbjörk, glasbjörk och asp. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Död ved förekommer, både stående och liggande. Döda och döende enbuskar visar på tidigare öppna för- hållanden. Detta medför att den skogliga kontinuiteten inte är särskilt lång, upp- skattningsvis cirka 100 år. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad medelålders tallskog med varierande topo- grafi och markförhållanden, inslag av hällmarker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 16. På bilden ses ett av de blöta områdena till vänster. Död ved förekommer, både stående och liggande. 28 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_11 Area: 5,9 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Talldominerad skog som brunnit nyligen (våren 2020). Gran har huggits i området efter branden. Stort antal brandskadade tallar och björkar finns kvar. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av brandfält, vilket är en relativt ovanlig biotop med potential att hysa ovanliga, brandgynnade arter av växter och insekter. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 17. Brandområdet fotograferat åt nordost. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 29 ID: NVI_Vbg_12 Area: 5,0 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Granskog av blåbärsris-typ Beskrivning: Varierat område med lite äldre, grandominerad skog. Död ved före- kommer relativt rikligt, både stående och liggande. Förutom gran växer tall, glas- björk, vårtbjörk, asp, klibbal och ek. En bäck rinner ut i Vänern i objektets norra del. Dessutom fanns vid inventeringstillfället flera mindre bäckar, detta kan dock bero på det rikliga regnandet dagarna innan. Naturvärdesklass med motivering: 3 – påtagligt naturvärde, motiveras av visst biotopvärde i form av äldre blandskog med förekomster av död ved samt närhet till sjön. Visst artvärde i form av revlummer (fridlyst) samt potential att utgöra häck- ningsmiljö för många fågelarter. Artvärdet får betraktas som preliminärt och kräver kompletterande inventering avseende fåglar. Naturvårdsarter: Revlummer (fridlyst). Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 18. Död ved förekommer relativt rikligt. 30 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_13 Area: 4,2 ha Naturtyp: Limnisk strand Biotop: Vass- och örtvegetation Beskrivning: Varierat strandavsnitt med vassbälten och urbergshällar. Relativt opåverkad av mänskliga aktiviteter. Flera mindre bäckar rinner längs stranden. Tro- ligen god fågelbiotop men kräver inventering under vår-försommar. Naturvärdesklass med motivering: 3 – påtagligt naturvärde, motiveras av visst biotopvärde i form av limnisk strand med vassbälte. Visst artvärde som potentiell fågelmiljö men får betraktas som preliminärt och kräver kompletterande invente- ring avseende fåglar. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 19. Bilden tagen norrut. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 31 ID: NVI_Vbg_14 Area: 1,7 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad tallskog. Inslag av öppna hällmarker. Förutom tall finns gran, vårtbjörk, glasbjörk och asp. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Sparsamma förekomster av död ved. Ett risbo (troligen vråkbo) finns i en tall i objektets södra del. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Artvärdet kan eventuellt höjas till visst/påtag- ligt, det kräver dock kompletterande inventering avseende fåglar. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 20. Bilden tagen västerut. 32 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_15 Area: 2,6 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad tallskog. Inslag av öppna hällmarker. Förutom tall finns gran, vårt-björk, glasbjörk och asp. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Sparsamma förekomster av död ved. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 21. Död ved förekommer sparsamt. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 33 ID: NVI_Vbg_16 Area: 1,8 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Blandskog Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad blandskog på hällmark. Tall och ek dominerar med inslag av gran, björk och enstaka rönn. I buskskiktet finns det områdesvis mycket en, den främmande arten svarttry förekommer. Fält- skiktet utgörs av vanligt förekommande ris som lingon, blåbär och ljung samt gräs som kruståtel. Bottenskiktet är artrikt men utgörs av vanligt förekommande arter i skogsmark som vägg- och husmossa, kammossa, stor kvastmossa, vågig siden- mossa och raggmossor på hällarna. Relativt god förekomst av död ved. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders blandskog med inslag av block och stenar, hällmarker och god förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 22. En av flera halvöppna platser centralt i objektet. 34 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_17 Area: 0,4 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Björksumpskog Beskrivning: Flerskiktad sumpig skog med dominans av björk och hägg samt gran. Fältskikt utgörs av ormbunkar, bottenskikt av mossor som tujamossa och vå- gig praktmossa. Biotopvärden i form av god förekomst av död ved, både liggande och stående, dessutom finns stenmur som kan utgöra boplats för mindre djur. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av god förekomst av död ved i kombination med stenmur. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 23. Blöt mossklädd undervegetation med god förekomst av död ved. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 35 ID: NVI_Vbg_18 Area: 1,8 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad barrskog, ungefär hälften gran, hälften tall, med inslag av ekar samt asp och björk i brynet i söder. Öppna partier med hällmarker förekommer. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär och ljung. Relativt rik svampflora av vanligt förekommande arter som platticka, ragg- skinn och knölticka. Från artportalen finns även arter som citronskål, ribbgrynna och purpurskinn inrapporterat. Biotopvärden i form av sparsam förekomst av död ved, liggande och stående samt hällar. Objektet fortsätter utanför inventeringsom- rådet. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders barrskog med inslag av hällmarker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Artportalen. Figur 24. Omväxlande gran och tall i kuperad terräng. 36 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_19 Area: 0,8 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad tallskog. Inslag av öppna hällmarker. Förutom tall finns gran och vårtbjörk. Risdominerat fältskikt med lingon, blåbär, kråkbär och ljung. Bottenskikt med olika renlavar och andra clado- nia-arter. Biotopvärden i forma av goda förekomster av död ved samt att topografin bildar en "minimosaik" där fuktgradienten skapar många olika växtsamhällen mel- lan hällarna. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och god förekomst av död ved, liggande och stående. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 25. Lingon och revlavar dominerar bland de senvuxna tallarna. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 37 ID: NVI_Vbg_20 Area: 1,2 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad tallskog på en hällmarks- rygg. Inslag av öppna hällmarker, speciellt i västra delen av objektet. I den östra delen blir skogen tätare och får ett större inslag av gran och björk. Risdominerat fältskikt med lingon, kråkbär och ljung, bottenskikt av raggmossor och renlavar samt skogsmossor som vägg- och husmossa. Sparsamma förekomster av död ved, liggande och stående. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 26. Öppen hällmark i västra delen av objektet. 38 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_21 Area: 2,1 ha Naturtyp: Skog och träd Biotop: Tallskog av lingonris-typ Beskrivning: Äldre, naturligt föryngrad och flerskiktad tallskog med inslag av björk och gran. Risdominerat fältskikt med lingon, kråkbär och ljung, renlavar samt vanliga skogsmossor som vägg- husmossa i bottenskiktet. Relativt god förekomst av död ved, speciellt björk. Vanligt förekommande tickor som spräckticka, fnöskticka och klibbticka förekommer. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av naturligt föryngrad, medelålders tallskog med inslag av hällmar- ker och viss förekomst av död ved. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Artportalen. Figur 27. Öppen yta centralt i objektet. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 39 ID: NVI_Vbg_22 Area: 3,8 ha Naturtyp: Äng och betesmark Biotop: Kultiverad fodermark. Beskrivning: Fyra ytor inom samma betesmark med mer artfattig vegetation gyn- nad av näring vilket vittnar om att marken troligen tidigare varit åkermark. Marken är frisk och domineras av arter som vitklöver, ängskavle, timotej och ängsgröe. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av bete. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ängs- och betesmarksinventeringen 2002. Figur 28. Den mest västligt belägna ytan, bild mot öst. 40 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_23 Area: 9,9 ha Naturtyp: Äng och betesmark Biotop: Fuktäng (Natura 2000 kod 6410) Beskrivning: En till största del sammanhängande ängsmark med fuktig karaktär. Vegetationen domineras av halvgräs som tåg och starr samt gräs som tuvtåtel och gulkavle. Örter förekommer och gynnas av betestamp, där de mest utmärkande är strandbräsma, fridlyst och rödlistad som sårbar (VU) och grönskära, båda finns rapporterade från den östra delen av objektet. Från artportalen finns även observat- ioner av fladdermöss och fåglar. Nämnvärda fåglar som frekvent uppehåller sig/häckar i objektet och är knutna till naturtypen är till exempel årta, fridlyst och rödlistad som starkt hotad (EN), tofsvipa (VU), småfläckig sumphöna (VU), skedand (NT), bläsand (VU) samt gulärla och enkelbeckasin. Bland fladdermusar- ter är de flesta mer eller mindre vanligt förekommande i denna del av landet, men troligen är objektet ett viktigt födosöksområde för exempelvis vattenfladdermus och större brunfladdermus. Naturvärdesklass med motivering: 2 – högt naturvärde, motiveras av påtagligt biotopvärde i form av betad fuktäng med relativt opåverkad hydrologi. Högt art- värde med förekomst av flera naturvårdsarter. Naturvårdsarter: Strandbräsma, grönskära, huggorm, årta, tofsvipa, småfläckig sumphöna, skedand, bläsand, gulärla, enkelbeckasin, vattenfladdermus med flera. Tidigare inventeringar: Ängs- och betesmarksinventeringen 2002, Artportalen. Figur 29. Bild från den västra delen av objektet, mot söder. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 41 ID: NVI_Vbg_24 Area: 5,8 ha Naturtyp: Äng och betesmark Biotop: Silikatgräsmark (Natura 2000 kod 6270) Beskrivning: Åtta ytor inom samma betesmark med arter som gynnas av mer nä- ringsfattig jordmån. Generellt har dessa ytor också ett tunnare lagar med jord och/eller berg i dagen. Marken är torr-frisk och domineras av gräs och örter som rödven, fårsvingel och röllika. Bland naturvårdsarter förekommer bland annat ängsvädd, stagg och svartkämpar. Flera vaxskivlingar finns rapporterade från plat- sen, en grupp gynnad av kontinuerligt bete. Exempelvis finns observationer av den för naturtypen typiska arter scharlakansvaxskivling (NT). Fladdermöss födosöker i objektet. Naturvärdesklass med motivering: 2 – högt naturvärde, motiveras av påtagligt biotopvärde i form av betade gräsmarker med relativt låg näringspåverkan. Påtag- ligt artvärde för förekomst av flera naturvårdsarter. Objektet fortsätter utanför in- venteringsområdet. Naturvårdsarter: Ängsvädd, stagg, svartkämpar, scharlakansvaxskivling. Tidigare inventeringar: Ängs- och betesmarksinventeringen 2002, Artportalen. Figur 30. En av ytorna i östra delen av objektet. Delar med kala hällar. Bild mot nordöst. 42 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_25 Area: 6,0 ha Naturtyp: Äng och betesmark Biotop: Fuktäng av högstarrängs-typ Beskrivning: Stort område med högt vattenstånd som ofta är under vatten, domi- nerat av starr som bunkestarr och blåsstarr. I bottenskiktet finns mossor som spjut- mossa och palmmosa. Viktigt område för fågellivet. Naturvärdesklass med motivering: 2 – påtagligt naturvärde, motiveras av visst biotopvärde i form av betad biotop samt naturliga hydrologiska processer. Påtagligt artvärde med förekomst av flera naturvårdsarter. Naturvårdsarter: Nickskära, årta, tofsvipa, småfläckig sumphöna, skedand, bläsand, gulärla, enkelbeckasin, vattenfladdermus. Tidigare inventeringar: Ängs- och betesmarksinventeringen 2002, Artportalen. Figur 31. Del av den västra delen av objektet. mot sydväst. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 43 ID: NVI_Vbg_26 Area: 1,9 ha Naturtyp: Limnisk strand Biotop: Vass- och örtvegetation Beskrivning: Vassbälten dominerat av vass och andra vattenväxter, bitvis med blå bård mot öppna vattenytor i Vassbotten. Relativt opåverkad av mänskliga aktivite- ter. God fågelbiotop. Naturvärdesklass med motivering: 3 – påtagligt naturvärde, motiveras av visst biotopvärde i form av limnisk strand med vassbälte. Påtagligt artvärde som fågel- miljö. Naturvårdsarter: Brun kärrhök, brunand (EN), skedand (NT), småfläckig sump- höna (VU), sävsparv (NT). Tidigare inventeringar: Ängs- och betesmarksinventeringen 2002, Artportalen. Figur 32. Bild från norra delen av objektet, bild mot öst. 44 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_27 Area: 0,2 ha Naturtyp: Småvatten Biotop: Damm Beskrivning: Damm i sänka omgiven av träd och buskar samt stenrösen kopplat till platsens kulturhistoria. God potential som groddjurslokal, men kräver invente- ring. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde för damm. Artvärdet är osäkert och kräver inventering. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ängs- och betesmarksinventeringen 2002, Figur 33. Dammen fotograferad mot öst. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 45 4.4 Objektkatalog naturvärdesobjekt - linjeobjekt ID: NVI_Vbg_lo_1 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Dike Beskrivning: Öppet dike där ungefär en tredjedel är centralt belägen i äldre åker- mark och resterade finns i brukad skogsmark. I den öppna delen skuggas vattendra- get bitvis av ungträd av exempelvis björk och rönn. I skogen främst av björk, gran och tall. Vattendraget är cirka 3 m brett och 1 m högt. Lugnt flytande. Mannagräs samt tåg dominerar i fältskiktet i öppna delar, i skogen är det mer sparsamt med ve- getation. Död ved av klenare dimensioner förekommer i anslutning till vattendra- get. Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av rinnande vatten. Preliminär bedömning då bottenfauna ej är un- dersökt. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 34. Del av diket i skogsmarken strax efter dikets övergång från åkermark till skogsmark. 46 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_lo_2 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Dike Beskrivning: Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av rinnande vatten. Preliminär bedömning då bottenfauna ej är un- dersökt. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 35. Central del av objektet. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 47 ID: NVI_Vbg_lo_3 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Dike Beskrivning: Vattendrag/dike, först öppet/glest skuggat, sedan med alar som träd- skikt. Kantat av tåg och vass, mannagräs samt starr förekommer områdesvis Mel- lan 2-3 m brett och 0.5 m högt. Lugnt flytande. Naturvärdesklass med motivering: 4 – visst naturvärde, motiveras av visst bio- topvärde i form av vattendrag med permanent rinnande vatten. Preliminär bedöm- ning då bottenfauna ej är undersökt. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 36. Central del av diket, fotograferade mot söder. 48 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_lo_4 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Brant vattendrag med plan botten Beskrivning: Delvis naturligt vattendrag som först passerar under väg i trumma för att sedan övergå till strömmande-forsande sträcka med fall. Galler finns före den strömmande sträckan i anslutning till trumman. Kantat av olika träd, som tall och lönn, samt buskar som hagtorn och slån. Fältskiktet domineras av gräs som ängsgröe och rödven samt olika örter. Mellan 2-5 m brett och 2-3 m högt. For- sande-strömmande och partivis med lugna partier. Naturvärdesklass med motivering: 3 –påtagligt naturvärde, motiveras av påtag- ligt biotopvärde i form av mångformig morfologi och viss tillgång till död ved. Ob- jektet bedöms ha visst artvärde på grund av god tillgång till olika strukturer. Preli- minär bedömning då bottenfauna ej är undersökt. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 37. Forsande sträcka/fall i östra delen av objektet. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 49 ID: NVI_Vbg_lo_5 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Meandrande vattendrag i finkornigt sediment Beskrivning: Naturligt vattendrag meandrar ut i Vassbotten. Vid besöket var vat- tendraget strömmande med tydlig erosion i kantzonerna men troligen är vattendra- get vanligtvis lugnt flytande genom i det i övrig platta landskapet. Vattendraget är öppet och kantas a tåg och tuvtåtel samt starr med övergång till vass i öst. Vattenfå- ran är mellan 2-3 m brett och 1 m högt. Naturvärdesklass med motivering: 3 –påtagligt naturvärde, motiveras av påtag- ligt biotopvärde i form av naturligt meandrande vattendrag i betesmark. Objektet bedöms ha visst artvärde på grund av god tillgång till olika strukturer. Preliminär bedömning då bottenfauna ej är undersökt. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 38. Vid besöket var vattnet strömmande och man kunde se tydlig erosion strandzonen. Bild mot nordost. 50 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: NVI_Vbg_lo_6 Naturtyp: Vattendrag Biotop: Rätat vattendrag/dike Beskrivning: Rätat vattendrag som nyligen grävts ut och breddats samt rensats på vegetation. Objektet fortsätter utanför inventeringsområdet. Naturvärdesklass med motivering: 4 –påtagligt naturvärde, motiveras av visst bi- otopvärde från permanent vattendrag med rinnande vatten. Preliminär bedömning då bottenfauna ej är undersökt. Naturvårdsarter: - Tidigare inventeringar: Ej kända. Figur 39. Vattendraget är beläget mellan två urbergshällar. Bild mot nordost. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 51 4.5 Biotopskyddsobjekt Åtta objekt som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap 11§ hittades i det inventerade området. Av dessa utgjordes ett av stenmur, två diken och fem åkerholmar. De beskrivs nedan och visas på ortofoto i figur 40 och 41. Figur 40. Biotopskyddsobjekt i den västra delen Figur 41. Biotopskyddsobjekt i den östra delen 52 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: BS_stenmur_01 Objektstyp: Stenmur Längd: 200 meter Beskrivning: Muren är cirka en meter bred och är till stor del förfallen och över- vuxen med buskar och träd. Figur 42. Stenmuren fotograferad norrut. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 53 ID: BS_dike_01 Objektstyp: Dike Längd: 530 meter Beskrivning: Öppet dike centralt i äldre åkermark, delar skuggas av ungträd av ex- empelvis björk och rönn. Lugnt flytande. Mannagräs samt tåg dominerar i fältskik- tet. Diket är cirka en meter brett och 3-4 dm djupt med klart vatten. Möjlig leklokal för groddjur. Figur 43. Diket fotograferat västerut. 54 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: BS_dike_02 Objektstyp: Dike Längd: 400 meter Beskrivning: Vattendrag/dike, först öppet/glest skuggat, sedan med alar som träd- skikt. Mellan 2-3 m brett och 0.5 högt. Lugnt flytande. Figur 44. Diket fotograferat mot den öppna ytan från skogen, sydlig del av objek- tet. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 55 ID: BS_dike_03 Objektstyp: Dike Längd: 700 meter Beskrivning: Vattendrag/dike i jordbruksmark. Mellan 2-3 m brett och 0,5 m djupt. Lugnt flytande. Figur 44. Diket fotograferat åt nordost från cykelvägen (Rälstrampet). 56 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: BS_holme_01 Objektstyp: Åkerholme Area: 415 m2 Beskrivning: Åkerholme med ung gran och vårtbjörk. Figur 45. Åkerholmen fotograferad österut NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 57 ID: BS_holme_02 Objektstyp: Åkerholme Area: 587 m2 Beskrivning: Åkerholme med ung gran, tall och björk. Figur 46. Åkerholmen fotograferad västerut 58 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: BS_holme_03 Objektstyp: Åkerholme Area: 20 m2 Beskrivning: En liten åkerholme med gräs- och örtvegetation. Figur 47. Den lilla åkerholmen ses i bildens mitt, fotograferad västerut NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 59 ID: BS_holme_04 Objektstyp: Åkerholme Area: 50 m2 Beskrivning: En liten åkerholme med gräs- och örtvegetation. Bild saknas. 60 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED ID: BS_holme_05 Objektstyp: Åkerholme Area: 50 m2 Beskrivning: En liten, av al, skogsklädd åkerholme i mycket sank betesmark. Kunde vid inventeringstillfället inte besökas torrskodd. Figur 48. Den skogsklädda åkerholmen ses i bildens mitt, fotograferad mot nord- ost. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 61 4.6 Värdeelement Här presenteras äldre träd (skyddsvärda träd och så kallade efterträdare), potenti- ella lekvatten för groddjur och andra värdeelement med positiv betydelse för biolo- gisk mångfald. Värdeelementen visas på ortofoto i figur 49 och 50 och finns i ett separat GIS-skikt. Figur 49. Värdeelement i den norra delen visas med orange prickar. Figur 50. Värdeelement i den södra delen visas med orange prickar. 62 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED Figur 51. Potentiellt lekvatten för groddjur i gammal husgrund vid Brätte (ID=VE_01) Figur 52. Potentiellt lekvatten för groddjur (ID=VE_02) NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 63 Figur 53. Tall dbh=76 cm (ID=VE_03) Figur 54. Ek dbh=82 cm (ID=VE_04) 64 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED Figur 55. Ek dbh=95 cm (ID=VE_05) Figur 56. Rovfågelbo i tall (ID=VE_06) NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 65 Figur 57. Skyddsvärt träd, sälg (ID=VE_07)Ca 85 cm i dbh. Figur 58. Skyddsvärt träd, ask (ID=VE_08). Ca 90 cm i dbh, ihålig, håligheter i grenverket, rostfläck. 66 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED Figur 59. Skyddsvärt träd, ask (ID=VE_09). Ca 80 cm i dbh. Figur 60. Skyddsvärt träd, ask (ID=VE_10). Ca 100 cm dbh, ihålig med sprickor en del avbrutna grenar. Viss mulm. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 67 Figur 61. Skyddsvärt träd, ask (ID=VE_11). Ca 120 cm i dbh men svårt att mäta då stammen är knepigt formad efter en husgrund/källare. Mulm samt ihåligheter finns. Bild för skyddsvärt träd, ask, (ID=VE_12) saknas/för suddig. Grov ask vid vägen, ca 100 cm dbh. Figur 62. Skyddsvärt träd, tvåstammig asp (ID=VE_13). Grov dubbelstammig asp, delar sig dock under dbh, de enskilda stammarna är ca 60 (50 och 65) cm i dbh. 68 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED Figur 63. Skyddsvärt träd, grov ek (ID=VE_14). Grov ek, ca 90 cm dbh. Figur 64. Skyddsvärt träd, kjolgran (ID=VE_15). Kjolgran som är ca 90 cm i dbh men beror lite på hur man mäter stammarna. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 69 4.7 Artfynd och fridlysta arter De naturvårdsarter som hittades har utgjort underlag för naturvärdesklassningen av naturvärdesobjekten. Fynd av naturvårdsarter finns noterade under respektive na- turvärdesobjekt i avsnitt 4.3 ovan. En fridlyst art observerades, revlummer, vilken växte i ett skogsområde i nordost, naturvärdesobjekt NVI_Vbg_12. Fridlysningen av revlummer innebär att det är förbjudet att gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna samt plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växter för försäljning eller andra kommersiella ändamål (Naturvårdsverket, 2016). Revlummer är inte rödlistad och förekommer i hela Sverige. Eftersom exploateringar i form av byggprojekt och liknande inte an- ses hota artens bevarandestatus, kan dispens vanligtvis erhållas från Länsstyrelsen för att ta bort enstaka exemplar av revlummer i samband med exploatering. Den enda rödlistade arten som observerades var spillkråka (NT), som hördes flera gånger i den västra delen. Det är viktigt att notera att inventeringen inte gjordes vid rätt tid på året för att observera fåglar. Förekomster av invasiva växtarter undersöktes och dokumenterades i den mån det var möjligt vid den aktuella årstiden. Parkslide noterades på flera platser, och möj- ligen också jättebjörnloka. Deras växtplatser visas på ortofoto i figur 63. Figur 65. Bestånd av invasiva arter visas med gul yta (parkslide) respektive orange (jättebjörnloka). Observera att det är preliminära resultat. 70 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 5 Samlad bedömning och diskussion Fältinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i an- slutning till Vassändaviken. Där finns värden relaterade till betade strandängar med skyddsvärd flora och goda förutsättningar för fåglar och groddjur. Även strandsko- garna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte har påtagliga natur- värden. Barrskogsområdena har vissa naturvärden knutna till äldre talldominerad skog med inslag av hällmarker. Vid inventeringen hittades ett flertal biotopskyddsobjekt i jordbruksmark, i form av dike, åkerholmar och stenmur. Värdeelement i form av skyddsvärda träd, potenti- ella groddjurslokaler mm hittades också. De vattendrag som finns inom området är, med några undantag, påverkade av dikesgrävning och uträtning. Biotopskyddsobjekten innebär i sig åtminstone ett visst naturvärde. Vid eventuell kommande påverkan på biotopskyddade objekt krävs dispens från Länsstyrelsen. Vid exploatering som påverkar dessa rekommenderas att biotopskyddsobjekten flyttas till lämplig plats i landskapet där de återuppförs för att kompensera för den ekologiska funktion som de utgör. Naturvärdesinventeringen utfördes i december, vilket är utanför ramen för rekom- menderad säsong för naturvärdesinventering enligt SS 199000:2014. Det rådde snöfria förhållanden, vilket gjorde att inventeringen kunde utföras med ett godtag- bart resultat. Tidpunkten på året är dock inte idealisk med avseende på bland annat fåglar, groddjur och blommande kärlväxter. Det finns därför risk att vissa förekom- mande arter har missats vid inventeringen och möjligen kunnat leda till underesti- mering av naturvärdesklassen i vissa objekt. Samtliga naturvärdesklassningar bör därmed betraktas som preliminära. Fördjupade artinventeringar för groddjur, fåglar och invasiva växtarter bedöms vara nödvändiga för att ge nödvändigt underlag för att föreslå skyddsåtgärder och undersöka eventuella krav på dispenser från Artskyddsförordningen. Behov av för- djupade inventeringar beskrivs i avsnitt 6 nedan. Eventuella fynd av rödlistade och/eller fridlysta arter i samband med de fördjupade artinventeringarna kan göra att naturvärdesklassningen revideras (höjs) för vissa naturvärdesobjekt. NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 71 6 Behov av fördjupade inventeringar Naturvärdesinventeringen och studien av tillgänglig information visade att det kan finnas behov att utföra fördjupade artinventeringar i området. I första hand inriktas dessa inventeringar på artgrupper som innefattar fridlysta arter där fynd kan med- föra krav på skyddsåtgärder och/eller dispens från Artskyddsförordningen. De art- grupper som i första hand behöver inventeras är groddjur och fåglar. Inventering av invasiva växtarter rekommenderas eftersom sådana påträffades vid naturvärdesin- venteringen och det är viktigt att ytterligare spridning minimeras. Groddjur inkluderar grodor, paddor och salamandrar. De inventeras under lekperi- oden på våren då de vuxna individerna uppehåller sig i sina lekvatten som vanligen utgörs av dammar, diken och andra mindre vattensamlingar. Vanligtvis görs tre fältbesök under april-maj, där det sista besöket görs kvälls/nattetid och är inriktat på större vattensalamander. Vid naturvärdesinventeringen hittades ett flertal dam- mar och diken som utgör potentiella leklokaler för groddjur. Större vattensalaman- der finns rapporterad i Nygårdsängens naturreservat, en knapp kilometer norr om planområdet. Det är troligt att denna art även finns i dammarna runt Vassändavi- ken. Det finns höga värden för fågellivet i planområdet. Vassändaviken, med sina betes- marker och strandängar, är en viktig fågellokal med ett stort antal observationer i Artportalen. Bland häckande arter finns flera rödlistade arter av vadare och änder. Viken är dessutom en rastlokal för vadare och sjöfågel vid vår- och höststräcket. En knapp kilometer norr om planområdet ligger det kommunala naturreservatet Nygårdsängen, som också är en viktig lokal för fåglar och groddjur. Skogsområ- dena i planområdet kan hysa flera intressanta fågelarter, bland annat hackspettar. Vid inventeringen i december observerades spillkråka (rödlistad NT) och området bedömdes även vara lämpligt för mindre hackspett och gröngöling. Fågelinventering görs under perioden april-juni då de flesta arter är aktiva med sång och andra revirbeteenden. En lämplig metodik för det aktuella området är kombinerad punkt- och linjetaxering, vilket är standardmetodik enligt Naturvårds- verket för att inventera häckande fågelarter (Blank, 2010). Inventeringen görs med tre fältbesök under perioden april-juni, där hela området genomströvas. För att göra fågelinventeringen så effektiv som möjligt görs först en förstudie som inkluderar utdrag från Artportalen med skyddsklassade fynd. Skyddsklassade fynd är till ex- empel häckande rovfåglar eller andra störningskänsliga arter. Utdrag av skydds- klassade fynd är avgiftsbelagd och kräver sekretessavtal med ArtDatabanken (vil- ket COWI har). Invasiva växter (parkslide, jättebjörnloka med flera) inventeras lämpligen i juni och kan samköras med det sista fältbesöket för fågelinventering. 72 NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 7 Referenser ArtDatabanken 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. ArtDatabanken SLU, Upp- sala Blank, H. 2010. Manual för uppföljning i skyddade områden - Skyddsvärda fåglar. Version 4.0. Naturvårdsverket. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. SIS, 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genom- förande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. SIS, 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komple- ment till SS 199000. SS 199001:2014. Digitala underlag ArtDatabanken www.artdatabanken.se Jordbruksverket GIS-data, TUVA. https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/tu- vaut.html Naturvårdsverket, 2016. Fridlysta blomväxter, ormbunkar, lummer-, fräken och barrväxter. Tillgänglig online på: https://www.naturvardsverket.se/upload/var-na- tur/djur-och-vaxter/fridlyst/fridlysta-blomvaxter/artlista-fridlysta-blomvaxter.pdf Naturvårdsverket, 2019. Faktablad Parkslide. Tillgänglig online på: https://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/vaxter-och-djur/fram- mande-arter/ias-faktablad/Fakta-dammvaxterA4-Parkslide.pdf Naturvårdsverkets GIS-verktyg Skyddad natur. https://skyddadnatur.naturvardsver- ket.se/ Skogsstyrelsens GIS-databas. https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ NATURVÄRDESINVENTERING ÖXNERED 73 8 Kontaktuppgifter Erik Heyman (biolog, uppdragsledare) erhe@cowi.com 070-2971450 Jesper Scharin (biolog) jepa@cowi.com 072-1955046 Rapport Inventering av fåglar, groddjur och invasiva väx- ter i Öxnered/Brätte Vänersborg kommun Titel: Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxne- red/Brätte Version: 1 Datum: 2021-10-20 Uppdragsgivare: Vänersborg kommun Uppdragsnummer: 2053–01 Dokumentnamn: 2053–01_Artinventeringar_Vänersborg_v2 Rapport genomförd av: Dennis Jonason, Sofia Berg, Hannes By- ström & Amanda Gudmundson Rapport granskad av: Karolina Nittérus Rapport verifierad av: Dennis Jonason Bilder: ©EnviroPlanning AB Sammanfattning Inom området Öxnered/Brätte, Vänersborg kommun, har inven- teringar av fåglar, groddjur och invasiva främmande växter ge- nomförts. Totalt observerades 67 fågelarter, varav flertalet häck- ande i området. Av alla arter var 17 (25 %) rödlistade, fyra (6 %) upptagna i art- och habitatdirektivets bilaga 1 och fem (7 %) utpe- kade av Skogsstyrelsen som viktiga signalarter för höga skogliga naturvärden. Ett småvatten noterades för groddjursförekomst med åkergroda, vanlig padda samt större som mindre vattensala- mander. Parkslide växte inom två delområden med riklig före- komst. Rapporten avslutas med rekommendationer för ytterli- gare åtgärder och utredningar i händelse av områdets exploate- ring. Innehållsförteckning 1 Bakgrund ...................................................................................................... 1 1.1 Uppdraget .................................................................................................... 1 2 Fågelinventering .......................................................................................... 3 2.1 Förstudie ...................................................................................................... 3 2.2 Fältinventering ............................................................................................. 4 2.2.1 fågel ............................................................................................................. 4 2.2.2 Fågelhabitat ................................................................................................. 4 2.3 Resultat ........................................................................................................ 4 2.4 Avgränsning av lämpliga livsmiljöer ............................................................. 7 3 Groddjursinventering ................................................................................ 11 3.1 Förstudie .................................................................................................... 11 3.2 Fältinventering ........................................................................................... 11 3.2.1 Klassificering av groddjurslokaler .............................................................. 12 3.2.2 Biotopkvalitéer för groddjurslokaler ......................................................... 12 3.3 Resultat ...................................................................................................... 13 3.3.1 Avgränsning av lämpliga livsmiljöer .......................................................... 14 4 Inventering av invasiva främmande växter ............................................... 15 4.1 Förstudie .................................................................................................... 15 4.2 Fältinventering ........................................................................................... 15 4.3 Resultat ...................................................................................................... 15 5 Rekommendationer till ytterligare åtgärder och utredningar .................. 17 5.1 Fåglar att utreda med avseende på gynnsam bevarandestatus ................ 17 5.2 Fördjupad groddjursinventering ................................................................ 18 5.3 Parkslide ..................................................................................................... 18 5.4 Detaljplanering av väg ............................................................................... 18 6 Referenser ................................................................................................. 20 1 Bakgrund Det råder stor efterfrågan på bostäder i Vänersborg och kommunen utreder därför förutsättningarna för ett kommande detaljplanearbete i Öxne- red/Brätte (figur 1). Syftet är att möjliggöra ett nytt bostadsområde med när- het till vatten, natur och kollektivtrafik. Samtidigt pågår ett utredningsarbete för en väg som ska förbinda väg 2025 med Öxnereds station och det planerade bostadsområdet. Inom området har en naturvärdesinventering genomförts, vilken rekommen- derat fortsatt arbete med inventering av fåglar och groddjur (Cowi, 2021). Kommunen avser även utreda förekomsten av invasiva främmande växter. Figur 1. Karta över inventeringsområdet i Öxnered/Brätte, Vänersborgs kommun. Området omfat- tar ca 240 ha. 1.1 Uppdraget EnviroPlanning AB har fått i uppdrag av Vänersborgs kommun att inom områ- det Öxnered/Brätte (figur 1) genomföra inventeringar av: ◆ Fåglar (med fokus på häckande och rödlistade arter) ◆ Groddjur ◆ Invasiva främmande växter Vid konstaterat fynd av rödlistade fåglar och groddjur genomförs även en av- gränsning och bedömning av lämpliga livsmiljöer. Vidare ges förslag på even- tuellt ytterligare utredningar som behöver göras inför detaljplanläggning och planering av väg. Genomförandemetod och resultat presenteras för respektive artgrupp nedan. 2 Fågelinventering 2.1 Förstudie Som underlag för fältarbetet eftersökes tidigare dokumenterade fågelobser- vationer i inventeringsområdet i Analysportalen för biodiversitetsdata (Lei- denberger et al., 2016) för perioden 2010–2021. Inför fältarbetet placerades 29 fasta inventeringspunkter (figur 2) ut inom in- venteringsområdet. Varje punkt placerades ca 200 m från andra punkter, samt minst 50 meter från inventeringsområdets kanter. Av dessa punkter utgjordes 11 av huvudpunkter och besöktes vid två tillfällen. Huvudpunkterna placera- des för att ge ett så representativt urval som möjligt av inventeringsområdets olika habitat. Resterande punkter, benämnda tilläggspunkter, fungerar som komplement till huvudpunkterna och besöktes vid ett tillfälle. Mellan punk- terna lades transekter för att sammanlänka området (se även 2.2.1). Figur 2. Taxeringspunkter inom inventeringsområdet i Vänersborg. De inventeringspunkter som besökts vid två tillfällen (huvudpunkter) markeras med vit cirkel kring en orange punkt. Övriga punkter (tilläggspunkter) markeras enbart med orange punkt. Totalt besökt 2.2 Fältinventering 2.2.1 fågel Inventeringsmetoden följer i stort den för Svensk häckfågeltaxering där punkt- och linjetaxering kombineras (Naturvårdsverket, 2016). Metoden byg- ger på att man under fem minuter vid fasta punkter räknar sjungande och ob- serverade fåglar (punkttaxering), liksom vid vandring utmed transekter mel- lan dessa punkter (linjetaxering). De fåglar som noteras längs transekterna tillskrivs i efterhand den punkt som bedömds ligga närmast. Inventeringen utfördes av Hannes Byström, EnviroPlanning AB, vid klart till halvklart och stilla väder vid tre tillfällen (30 april samt 24–25 maj, 2021) mellan kl. 04:00-09:00. Under inventeringarna noterades alla individer med artnamn, om de sågs eller hördes samt om tecken på revirhävd kunde påvisas (bobesök, förekomst av ungar, avledningsbeteende, spel, uppvaktning/parning, kamp, etc.). En fågelart ansågs hävda revir om revirhävdande beteende observerades vid samma punkt vid minst två tillfällen, alternativt om minst två individer ut- förde revirhävdande beteenden inom för arten lämpligt habitat. De arter som inte nådde upp till dessa kriterier bedömdes antingen som ”troliga” (arten be- döms sannolikt hävda revir i området) eller ”möjliga” (fågeln bedöms kunna häcka i liknande miljöer) baserat på tidigare observationer i området. Arter som, utifrån dess ekologi och utbredning, uppenbart endast tillfälligt befunnit sig i området tilldelades ett ”nej” vad gäller hävdande av revir. Om en och samma individ uppenbarade sig på flera platser räknades fågeln endast på platsen den först observerades. Dubbelräkning av individer kunde dock inte uteslutas. 2.2.2 Fågelhabitat Naturtyper särskilt lämpade som fågelhabitat karterades över hela invente- ringsområdet av Dennis Jonason och Sofia Berg, EnviroPlanning AB, med hjälp av appen QField för Qgis. Triviala naturtyper såsom granplantager, åkermar- ker och andra miljöer utan eller med svaga fågelvärden exkluderades. Karte- ringen används för att synliggöra variationen och omfattningen av olika fågel- habitat och kopplas vidare till förekomsten av rödlistade och skyddade fågel- arter observerade i fält. 2.3 Resultat Sammanlagt noterades 1140 individer fördelat på 67 arter (tabell 1). Av dessa bedömdes 38 arter (57 %) med säkerhet hävda revir inom inventeringsområ- det. Vidare bedömdes 20 arter (30 %) att de troligen hävdar revir och sju (10 %) arter att de möjligtvis gör det. Endast två arter (3 %) - trana och röd- vingetrast - bedömdes ej hävda revir utan nyttjade inventeringsområdet end- ast för överflygning eller födosök (tabell 1). Lämpliga habitat för häckning finns dock för båda arterna inom inventeringsområdet. Tabell 1. Observerade fågelarter inom inventeringsområde sorterade efter revirhävdning. Säkerställt revir Troligt revir Möjligt re- Inget revir vir Björktrast Fasan Fiskmås Rödvingetrast Blåmes Gråhäger Fisktärna T rana Bofink Grönfink Gråtrut Dubbeltrast Hussvala Gröngöling Enkelbeckasin Kaja Kanadagås Fiskgjuse Knölsvan Knipa Gransångare Korp Skrattmås Grå flugsnappare Ladusvala Grågås Mindre hackspett Gräsand Morkulla Grönsångare Ormvråk Gulsparv Rörsångare Gärdsmyg Skata Koltrast Spillkråka Kråka Stare Kungsfågel Steglits Lövsångare Stjärtmes Nötskrika Svartmes Nötväcka Sånglärka Ringduva T örnsångare Rödhake Skäggdopping Sothöna Större hackspett Svarthätta Svartvit flugsnappare Sädesärla Sävsparv Sävsångare Talgoxe Taltrast Tofsmes Tofsvipa Trädgårdssångare Trädkrypare Trädpiplärka Ängspiplärka Av alla observerade arter var 17 (25 %) rödlistade (tabell 2), fyra (6 %) upp- tagna i art- och habitatdirektivets bilaga 1 och fem (7 %) utpekade av Skogs- styrelsen som viktiga signalarter för höga skogliga naturvärden (tabell 3). Ar- ter upptagna i art- och habitatdirektivets bilaga 1 och/eller utpekade av Skogsstyrelsen benämns härefter som prioriterade fågelarter. Tabell 2. Rödlistade fågelarter inom inventeringsområdet. Art Antal Lokalförekomster Rödlistning* Björktrast 4 3 NT Fiskmås 6 4 NT Gråtrut 1 1 VU Grönfink 4 3 EN Grönsångare 12 9 NT Gulsparv 9 6 NT Hussvala 1 1 VU Kråka 60 29 NT Mindre hackspett 1 1 NT Rödvingetrast 1 1 NT Rörsångare 1 1 NT Skrattmås 6 4 NT Spillkråka 3 3 NT Stare 1 1 VU Svartvit flugsnappare 5 4 NT Sävsparv 5 3 NT Tofsvipa 14 4 VU *NT = nära hotad; VU = sårbar; EN = starkt hotad Tabell 3. Prioriterade fågelarter inom inventeringsområdet (upptagna i fågeldirektivets första bi- laga eller utpekade av Skogsstyrelsen som viktig signalart för höga skogliga naturvärden). Vissa av arterna förekommer på båda listorna och kan även vara rödlistade (se tabell 2). Art Antal Lokalföre- Fågeldirektivets Prioriterad art komster bilaga 1 Skogsstyrelsen Fiskgjuse 4 3 X X Fisktärna 2 1 X Gröngöling 1 1 X Mindre 1 1 X hackspett Spillkråka 3 3 X X Trana 2 1 X X De rödlistade och prioriterade arternas fördelning i landskapet ges av figur 3 och visar att större delen av inventeringsområdet nyttjas, om än med högst täthet i den sydöstra halvan. Figur 3. Observationskarta över rödlistade och prioriterade arter. Kråka fanns spritt inom inventerings- området på ett stort antal platser och är därför inte utsatt på kartan. 2.4 Avgränsning av lämpliga livsmiljöer Totalt karterades 16 olika naturtyper/habitat av särskilt värde för rödlistade och prioriterade arter inom inventeringsområdet, fördelade på 34 delområ- den (figur 4). Flera av de rödlistade och skyddade fågelarterna som observe- rats kan nyttja flera av dessa habitat i allt från för häckning till födosök och skydd, medan andra är mer specialiserade. Se tabell 4 för översiktlig beskriv- ning av respektive arts habitatpreferenser och till vilket karterat habitat de kan knytas till. Figur 4. Karterade naturtyper särskilt lämpliga som fågelhabitat. Tabell 4. Översiktlig beskrivning av habitatpreferenser hos rödlistade och skyddade arter funna inom inventeringsområdet. Art Habitatpreferens Björktrast Häckar i skogar, ofta i anslutning till odlad mark, parker och trädgårdar. Livnär sig på maskar, insekter och bär. - Kan nyttja större delen av karterade naturtyper inom invente- ringsområdet, men behöver träd för bobyggande. Fiskgjuse Plattkronade tallar och liknande träd i anslutning till vatten som kan fungera som boträd. - Lämpligt habitat förekommer främst i nordöst, där enstaka äldre tall i närheten av sjön kan utgöra boträd. Sjön är avgörande för födosök. Fisktärna Häckar på öppen mark vid sjöar och kuster, där den lever på främst småfisk. - Kan nyttja hällar och andra öppna miljöer närmast sjön. Gråtrut Häckar i öppna miljöer vid sjöar och kuster, gärna på öar. Allätare. - Kan nyttja hällar och andra öppna miljöer närmast sjön. Grönfink Skogsbryn, buskmarker och motsvarande. Livnär sig på frön och insek- ter. - Starkast koppling till landskapet som sträcker sig utmed den östra och sydvästra kanten av inventeringsområdet och där betesmark, gräsmark, lövskog och bryn bildar en mosaik av naturtyper. Grönsångare Högstammig skog, främst lövskog, utan kraftigare undervegetation. - Starkast koppling till landskapet som sträcker sig utmed den syd- västra kanten av inventeringsområdet och där betesmarker, lövskog och bryn bildar en mosaik av naturtyper. Gulsparv Bryn och buskmark i anslutning till jordbruksmark. Även kraftlednings- gator och hyggen. - Starkast koppling till landskapet som sträcker sig utmed den östra och sydvästra kanten av inventeringsområdet och där betesmark, gräsmark, lövskog och bryn bildar en mosaik av naturtyper. Hussvala Lever ofta i anslutning till lantlig bebyggelse där den kan bygga bo under takutsprång, i lador, etc. Födosöker uteslutande i luften efter insekter. - De öppna områdena med betesmark, gräsmark och åker är viktiga för födosök. Kråka Häckar i större träd, gärna i anslutning till jordbruksmark men har i övrigt generella habitatkrav. - Kan nyttja större delen av karterade naturtyper inom inventerings- området, men behöver träd för bobyggande. Mindre hack- Löv- och blandskog med äldre lövträd. Död ved för födosök. spett - Löv- och blandskog med äldre träd är avgörande för bobyggande och finns spritt i området. Död ved är viktigt för födosök, där ex- empelvis området med bränd tallskog och granskogen i nordöst ger särskilda förutsättningar för detta. Födosök kan även ske i vassbältena. Rödvingetrast Häckar i de flesta skogsmiljöer. Har diverse evertebrater och bär som föda. - Skogsmiljöerna och skogsbrynen med bärande träd och buskar är betydelsefulla för arten. Rörsångare Bladvass och buskar vid sjöar, dammar, våtmarker, åar och öppna diken. - Vass- och buskrika miljöer utmed sjön och större diken är avgö- rande för arten. Skrattmås Häckar främst på öppen mark vid sjöar och kuster. Allätare. - Kan nyttja hällar och andra öppna miljöer närmast sjön för häck- ning. Spillkråka Främst barr- eller blandskog men även lövskog. Bohålsbyggande i träd med 30–40 cm i diameter. Död ved och gamla träd för födosök. - Grova träd som är viktiga för bohålsbyggande finns spritt inom in- venteringsområdet, men med högre frekvens primärt inom gran- skogen i nordost. Där finns även goda förutsättningar för födosök, liksom i den brända tallskogen. Stare Häckar huvudsakligen i anslutning till odlad mark, såsom i skogsbryn och betesmarker. Häckar i befintliga håligheter. Födosöker på marken efter maskar och insekter. - Starkast koppling till landskapet som sträcker sig utmed den östra och sydvästra kanten av inventeringsområdet och där betesmark, gräsmark, lövskog och bryn bildar en mosaik av naturtyper. Alle- handa hålträd viktiga för bobyggande. Svartvit flug- Löv- och blandskog, men även parker och trädgårdar. Häckar i hålig- snappare heter. - Starkast koppling till landskapet som sträcker sig utmed den östra och sydvästra kanten av inventeringsområdet och där betesmark, gräsmark, lövskog och bryn bildar en mosaik av naturtyper. Alle- handa hålträd viktiga för bobyggande. Sävsparv Busksnår och bladvassbälten vid sjöar, dammar och vattendrag. Jord- brukslandskap med småvatten, diken och förekomst av buskar. - Vass- och buskrika miljöer utmed sjön och större diken är avgö- rande för arten. Tofsvipa Fuktiga habitat med låg vegetation såsom översvämningsmarker, myrar och sjönära jordbruksmark. - Gräs- och betesmarker, gärna i sjöns fuktiga omgivning, skapar goda förhållande för arten. Trana Häckar på myrar samt vid sjöar och vattendrag med sanka stränder. - Gräs- och betesmarker i sjöns blöta och fuktiga omgivning skapar mycket goda förhållande för arten. 3 Groddjursinventering 3.1 Förstudie Inför fältarbetet eftersökes tidigare dokumenterade groddjursobservationer i inventeringsområdet i Analysportalen för biodiversitetsdata (Leidenberger et al., 2016) för perioden 2010–2021 samt i tidigare naturvärdesinventering (COWI, 2021). Inga tidigare artfynd fanns inrapporterade. Informationen ut- gör dock endast ett underlag för inventeringen och behöver nödvändigtvis inte spegla den verkliga artförekomsten. 3.2 Fältinventering Fältinventering av groddjur genomfördes efter mörkrets inbrott 2021-04-07 och 2021-04-20 av biologen Amanda Gudmundsson, EnviroPlanning AB. Groddjur eftersöktes i och i anslutning till de diken, bäckar och småvatten som identifierats i tidigare naturvärdesinventering (se COWI, 2021; figur 5). Där groddjur konstaterats (se 3.3) gjordes en kartering av omgivande miljö med fokus på födosök- och övervintringsmöjligheter. Figur 5. Dammar och diken där groddjursinventeringen utförts. Varje fältbesök inleddes med att lyssna efter spelande grodor. Genom att se- dan långsamt vandra runt de olika vattenförekomsternas strandlinje, eftersök- tes vuxna individer och romklumpar med hjälp av pannlampa. Vattnen, häref- ter även benämnda som lokaler, och den omgivande miljön dokumenterades genom textbeskrivningar och foto. Väderförhållanden (temperatur, molnighet, nederbörd, vindstyrka) registrerades vid samtliga fältbesök (tabell 5). Vid eventuell groddjursförekomst noterades antalet arter och antalet individer av förekommande arter och vid förekomst av rom noterades antalet romklumpar och från vilken art de kom. Om spelande individer och eller romklumpar före- kom registrerades lokalen som ett reproduktionsområde för groddjur. Tabell 5. Väderförhållandena vid de två groddjursinventeringarna. Väderförhållanden/datum 7 april 20 april Temperatur (°C) 2 °C 7 °C Molnighet Stjärnklart, få moln Halvklart Nederbörd - - Vind Svag Svag 3.2.1 Klassificering av groddjurslokaler Varje inventerad lokal, oberoende av om groddjur eller rom hittades, klassifi- cerades efter dess betydelse för groddjur enligt följande tregradiga skala: ◆ Klass 1: Högt värde för groddjur ◆ Klass 2: Visst värde för groddjur ◆ Klass 3: Lågt eller obefintligt värde för groddjur. För att ett vatten ska hysa högt värde för groddjur ska det antingen påträffas flera arter (minst tre) alternativt ska en art förekomma i ett större bestånd. För att vattnet ska hysa visst värde för groddjur ska det antingen förekomma minst en art alternativt råda sådana miljöförhållanden som gör vattnet lämp- ligt som groddjurslokal (se 3.2.2). För att ett vatten ska hysa lågt eller obefint- ligt värde för groddjur ska inga groddjur förekomma. Det ska vidare råda såd- ana förhållanden som gör vattnet direkt olämpligt som groddjurslokal (se 3.2.2). 3.2.2 Biotopkvalitéer för groddjurslokaler Följande faktorer bedöms bidra positivt till en vattenförekomsts lämplighet som reproduktionslokal för groddjur: ◆ Vattenhållande kapacitet (torkar ej ut under perioden för yngeltillväxt) ◆ Storlek (ju större desto bättre) ◆ Förekomst av undervattensvegetation ◆ Förekomst av skyddande vegetation i och runt vattnet som minskar pre- dationsrisken Följande faktorer bedöms bidra negativt till en vattenförekomsts lämplighet som reproduktionslokal för groddjur: ◆ Risk för uttorkning under perioden för yngeltillväxt ◆ Strömmande vatten ◆ Förekomst av fisk och/eller kräftor ◆ Igenväxning 3.3 Resultat Groddjur observerades enbart vid en lokal (figur 6). Vid första fältbesöket sågs en vanlig padda, två mindre vattensalamandrar och en större vattensala- mander och vid andra fältbesöket nio mindre vattensalamandrar, tre större vattensalamandrar samt spel av en åkergroda. Dammen på ca 150 m2 ligger i en öppen betesmark och utgör god livsmiljö och leklokal för groddjur då den troligen håller vatten under större delen av året (har bekräftats vid senare besök på platsen, 2021-08-18). Vid inventeringstill- fället varierade vattendjupet mellan 10–20 cm. Dammen är även rik på vege- tation och strukturer som kan erbjuda skydd och födosöksområden. I dammen fanns också flertalet insekter, dock även en hel del småfisk. Med tanke på art- fynden ges dammen klass 1 – högt värde för groddjur, med reservation för fö- rekomsten av småfisk som drar ner biotopkvaliteten. Figur 6. Särskilt värdefulla områden för övervintring runt dammen med groddjursförekomst. 3.3.1 Avgränsning av lämpliga livsmiljöer Dammen med groddjur ligger i en betesmark, på botten av en sydvänd slutt- ning från en mindre asfalterad bilväg. Strax väster om dammen strömmar vat- ten från ett dike genom en kulvert som går under vägen, och vidare ut i gräs- marken av tågtyp intill. Det strömmande vattnet utgör en barriär för groddju- ren som därmed har svårt att sprida sig västerut. I övrigt finns goda sprid- ningsmöjligheter även om slänten upp mot bilvägen i söder och bilvägen i sig kan medföra vissa svårigheter att passera. Dock saknas lämpliga småvatten i närheten och kolonisera, vilket skulle kunna försvåra arterna bevarandestatus i området. Dammen och naturen runtomkring utgör goda födosöksområden. Även före- komsten av lämpliga övervintringsplatser är god; precis intill dammen finns ett flertal stenrösen och söder om vägen finns en ca 300 m lång stenmur med gott om håligheter (figur 7); båda innehar generellt biotopskydd. Utöver det förekommer även enstaka murkna stubbar som kan utgöra skydd under vin- terdvalan. Figur 7. Groddjursdammen (i mitten) med exempel på lämpliga miljöer för övervintring i närheten. 4 Inventering av invasiva främmande växter 4.1 Förstudie Innan fältarbetet eftersökes tidigare dokumenterade observationer av inva- siva växter inom inventeringsområdet. Eftersök gjordes i Analysportalen för biodiversitetsdata (Leidenberger et al, 2016; analysisportal.se) för perioden 2010–2020 samt i tidigare naturvärdesinventering (COWI, 2021). Aktuella ar- ter är de som finns upptagna i EU:s förteckning över invasiva växter (gu- daträd, gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka, tromsöloka, sidenört) samt parkslide och jätteslide. I COWI (2019) finns fyra noteringar om invasiva främmande växter; tre för parkslide och en för jätteloka (benämnd som jättebjörnloka). Informationen utgör dock endast ett underlag för inventeringen och behöver nödvändigtvis inte spegla den verkliga artförekomsten. 4.2 Fältinventering En fältinventering utfördes 2020-08-18 av biologerna Dennis Jonason och So- fia Berg, EnviroPlanning AB, genom att vandra över inventeringsområdet och visuellt eftersöka aktuella arter. Konstaterade fynd registreras med koordina- ter, bevuxen yta (m2) samt frekvens (enstaka/flera/rikligt). 4.3 Resultat Totalt observerades tio enskilda bestånd av parkslide, flertalet av dessa med riklig förekomst. Bortsett från ett bestånd i områdets nordöstra del i närheten av Edsvägen, förekom alla utmed den grusade vägen som delar området i syd- ostlig-nordostlig riktning (figur 8). Sannolikt har spridning skett via jordmas- sor från annat område i samband med anläggning/lagning av vägen. Den to- tala utbredningen uppskattas grovt till flera hundra kvadratmeter. Fyndet av jätteloka i den tidigare naturvärdesinventeringen (COWI, 2021) kunde inte konfirmeras. Däremot växte strätta på platsen, vilken har egen- skaper som kan liknas vid björnloka, varför det är troligt att dessa har förväx- lats. Figur 8. Förekomst av invasiva främmande växter inom inventeringsområdet. 5 Rekommendationer till ytterligare åtgärder och ut- redningar För att minska negativa konsekvenser som kan uppstå på områdets naturvär- den i samband med eventuell exploatering, rekommenderas ett antal åtgärder att vidtas. Dessa åtgärder syftar dels till att undvika påverkan på naturvärden dels till att minska påverkan inom påverkansområdet, i linje med skadelind- ringshierarkin. Om betydande påverkan ej går att undvika kan ekologisk kom- pensation bli aktuell. Enligt skadelindringshierarkin ska dock kompensation ses som en allra sista utväg först när all tänkbar hänsyn har tagits (BBOP, 2012; Naturvårdsverket, 2016). Skadelindringshierarkin består av fyra steg: 1. Skador ska undvikas genom god planering. 2. Risken för skador ska minimeras genom hänsynstagande och skyddsåtgärder. 3. Skador som uppkommit efter steg 1–2 ska återställas så långt det är möjligt. 4. Kvarstår skada efter steg 1–3 ska den kompenseras för på annan plats. Det fortsatta arbetet bör därför fokusera på punkterna ovan, det vill säga på hur området kan planeras för att undvika skador på naturvärden (inklusive arter), vilken hänsyn och vilka skyddsåtgärder som bör vidtas, på vilka sätt eventuella skador kan återställas och i sista hand hur kompensation bör utfor- mas. Kompensation ska minst leda till att naturvärdena som annars hade gått förlorade upprätthålls, men primärt bör kompensationen leda till positiv na- turvårdsnytta (erhålls genom överkompensation). 5.1 Fåglar att utreda med avseende på gynnsam bevarandestatus Områdets naturvärden är starkt kopplade till fågellivet. Totalt observerades 17 rödlistade arter, varav flertalet ansågs hävda revir i området. Dessutom fanns nio prioriterade arter (upptagna i art- och habitatdirektivets bilaga 1 och/eller utpekade av Skogsstyrelsen som viktiga signalarter för höga skog- liga naturvärden). Vilka av dessa som sinsemellan bör prioriteras för vidare utredning är en komplicerad fråga, men utifrån lagstiftning bör det bli de som är strikt skyddade (tabell 3), däribland spillkråka och fiskgjuse. I samband med att spillkråkan utreds kan det även vara gynnsamt att inklu- dera de andra spettarna som observerades: mindre hackspett (NT) och grön- göling. Spettarna är så kallade paraplyarter, det vill säga arter vars habitat- krav samtidigt täcker in andra arters krav, och åtgärder för att gynna spet- tarna kan därmed även komma att gynna fler arter. Spettarna är beroende av äldre träd, gärna lövträd, där de bygger sina bon och därmed i senare skede skapar förutsättning för andra hållevande arter såsom svartvit flugsnappare och stare. Arterna behöver även större områden med olika naturtyper för att få sina behov tillgodosedda, dels skogar men även trädklädda betesmarker, lövdungar, etc. Förutsättningarna för de tre spettar- terna tycks finnas inom inventeringsområdets mosaikartade landskap, där just mosaiken är en viktig bidragande faktor. Exempel på fråga att utreda är hur arternas krav på habitatmängd (areal) på landskapsnivå förändras vid en eventuell exploatering av området hur arternas bevarandestatus påverkas av detta. 5.2 Fördjupad groddjursinventering En fördjupad groddjursinventering föreslås för området inför en eventuell ex- ploatering då flera potentiella småvatten och diken observerades i samband med inventeringen av invasiva främmande växter, vilka inte tagits upp i tidi- gare naturvärdesinventering (COWI, 2021). En sådan behöver som steg 1 ge- nomföra ett utökat eftersök av potentiella groddjurslokaler och som steg 2 in- ventera dessa antingen genom fältbesök och/eller med hjälp av DNA-provtag- ning. Det senare ger en mer tillförlitlig bild över förekomst av groddjur, men har svårare att svara på i vilken omfattning (antal individer). Alla groddjursar- ter är fridlysta, men där större vattensalamander och åkergroda har ett sär- skilt starkt skydd enligt 4 § artskyddsförordningen. 5.3 Parkslide Parkslidens framfart bör motverkas genom att en handlingsplan upprättas för att förhindra vidare spridning och medföljande negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden. I dagsläget förekommer arten inom två tydligt avgrän- sade områden och i ett antal som kan anses hanterbart, varför insatser bör vara skyndsamma. Under hösten 2021 planerar Naturvårdsverket även ett förslag till en nationell förteckning över invasiva främmande arter som är av särskild betydelse för Sverige1, däribland parkslide. En nationell förteckning möjliggör exempelvis införandet av förbud och krav på tillsyn. Att hantera parkslide idag kan därför ses som ett sätt att möta framtida krav. Hur arten ska stoppas och hur eventuella massor ska hanteras behöver beslutas av ex- pert på området. 5.4 Detaljplanering av väg Vänersborgs kommun har tagit fram två alternativa förslag till dragning av ge- nomfartsväg genom området, för att knyta ihop Öxnered i väst med Edsvägen i öst (figur 9). Hur en väg genom området slutgiltigt ska dras bör beslutas efter 1 https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Naturvard/Invasiva-frammande-arter/Nationell-forteckning-over-invasiva-frammande-ar- ter/ att allt kunskapsunderlag finns på plats (se ovan), i enlighet med skadelind- ringshierarkin. Som förutsättningslös utgångspunkt utifrån de två förslagen rekommenderar dock rapportförfattarna alternativ 2 framför alternativ 1 (fi- gur 9). Utifrån befintlig kunskap om livsmiljöer och naturvärden spås det al- ternativet medföra mindre negativa effekter eftersom vägdragningen • tangerar färre utpekade naturvärdesobjekt • tangerar färre utpekade landmiljöer för fåglar • undviker identifierad groddjurslokal och omgivande livsmiljöer • ligger med större avstånd från sjön och de värdefulla livsmiljöerna runt denna, vilket medför mindre störningar i form av buller, ljus, för- oreningar, etc. • bidrar i mindre grad till landskapets fragmentering. Hänsyn har inte tagits till eventuella naturvärden söder om alternativ 2, vilket skulle kunna komma att påverka rekommendationen. Figur 9. Vänersborgs kommuns alternativa förslag till vägdragning (1 och 2) genom området. 6 Referenser BBOP, 2012. Business and Biodiversity Offsets Programme. Biodiversity Offset Design Handbook - updated. Washington, D.C. Cowi, 2021. Naturvärdesinventering Öxnered Stommen. Leidenberger, S., Käck, M., Karlsson, B., Kindvall, O., 2016. The Analysis Portal and the Swedish LifeWatch e-infrastructure for biodiversity research. Biodiversity Data Journal 4: e7644. doi: 10.3897/BDJ.4.e7644. Naturvårdsverket, 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlys- ning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket, 2016. Ekologisk kompensation. En vägledning om kompen- sation vid förlust av naturvärden. Handbok 2016:1. Naturvårdsverket, Stockholm. SLU Artdatabanken, 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Rapport Groddjursinventering inom Oxnered/Brätte Vänersborgs kommun Titel: Groddjursinventering inom Oxnered/Brätte Version: 1 Datum: 2022-06-08 Uppdragsgivare: Vänersborgs kommun Uppdragsnummer: 2053-03 Dokumentnamn: EnviroPlanning_groddjursinvente- ring_Oxnered_Brätte_2022 Rapport genomförd av: Vilhelm Moran, Amanda Gud- mundson & Dennis Jonason, EnviroPlanning AB Rapport granskad av: Karolina Nittérus, EnviroPlanning AB Rapport verifierad av: Dennis Jonason, EnviroPlanning AB Bilder: Amanda Gudmundson, EnviroPlanning AB Sammanfattning Konsekvenserna på groddjur av två förslag till vägdragning mellan Öxnered och Brätte har utretts genom identifiering och eDNA-provtagning av småvatten. Groddjur detektera- des i samtliga sex provtagna småvatten. Fynden visar att groddjur riskerar påverkan av båda vägdragningarna, men att det södra (benämnt alternativ 2) gör det i mindre om- fattning. Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................................................................................... 1 1.1 Artskydd ....................................................................................................... 2 1.2 Tidigare inventeringar .................................................................................. 2 2 Metod .......................................................................................................... 3 2.1 Fältinventering och provtagning .................................................................. 3 2.1.1 Klassifcering av lokaler ................................................................................ 4 3 Resultat & diskussion ................................................................................... 5 3.1 Artförekomster ............................................................................................ 5 3.2 Lokalbeskrivningar ....................................................................................... 7 3.3 Rekommendationer för vägdragning ......................................................... 14 3.4 Reservation ................................................................................................ 14 4 Referenser ................................................................................................. 15 1 Inledning Vänersborgs kommun planerar att anlägga bilväg med tillhörande GC-väg från Öxnered genom Brätte med anslutning till Edsvägen, och har tagit fram två vägdragningsalternativ (Figur 1). EnviroPlanning AB har fått i uppdrag att ut- reda konsekvenserna för groddjur (åkergroda, vanlig groda, vanlig padda, större och mindre vattensalamander) av de båda alternativen. Uppdraget in- nefattar dels eftersökande av potentiella groddjurslokaler inom en buffertzon på 200 m från föreslagna vägdragningar dels provtagning och analys av eDNA för att fastställa eventuella artförekomster. Resultatet utgör underlag för en påverkansanalys med rekommendationer till vilken vägdragning som bör väl- jas utifrån minst negativ påverkan på groddjur. Figur 1. Föreslagna vägdragningsalternativ 1 och 2 med buffert på 200 m. 1.1 Artskydd Samtliga groddjursarter är fridlysta enligt artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Fridlysta djur är förbjudna att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in utan särskilt tillstånd. Detta gäller även groddjurens ägg, larver och bon, även om så sker oavsiktligt. Undantag finns för vanlig padda, vanlig groda och åkergroda vars rom får samlas in för utvecklingsstudier, om de se- nare återförs till samma plats (Naturvårdsverket, u.å.). Åkergroda och större vattensalamander är även föremål för utökad skyddslag- stiftning (4 § i SFS 2007:845) med förbud mot att: - Avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, - Skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. 1.2 Tidigare inventeringar Sedan tidigare har ett flertal groddjursvatten identifierats inom planområdet (COWI, 2021) varav ett av dessa, efter fördjupade inventeringar, påvisat före- komst av vanlig padda, mindre vattensalamander, större vattensalamander och åkergroda (Figur 2; EnviroPlannning AB, 2021). Tack vare den stora artri- kedomen tillsammans med högt individantal och goda habitatförutsättningar, bedöms detta vatten ha högt värde för groddjur (EnviroPlanning AB, 2021). Figur 2. Tidigare inventerat småvatten med högt värde för groddjur. Figur från EnviroPlanning AB (2021). 2 Metod 2.1 Fältinventering och provtagning Biologerna Amanda Gudmundson och Vilhelm Moran, EnviroPlanning AB, ut- förde 2022-05-05 fältinventering och provtagning av eDNA. Fältinventeringen utfördes inom en buffert på 200 meter från respektive vägdragningsalternativ, med syfte att identifiera vatten med potential att utgöra livsmiljö och repro- duktionslokal för groddjur (åkergroda, vanlig groda, vanlig padda, större och mindre vattensalamander). De vattenförekomster som i fält bedömts hysa till- räckligt goda biotopkvalitéer provtogs på eDNA. Följande faktorer bedöms bidra positivt till en vattenförekomsts lämplighet som reproduktionslokal för groddjur: ◆ Vattenhållande (torkar ej ut och ej heller strömmande vatten) ◆ Storlek (ju större desto bättre) ◆ Förekomst av undervattensvegetation ◆ Förekomst av skyddande vegetation som minskar predation från luften Följande faktorer bedöms bidra negativt till en vattenförekomsts lämplighet som reproduktionslokal för groddjur: ◆ Strömmande vatten ◆ Risk för uttorkning under perioden för yngeltillväxt ◆ Förekomst av fisk och kräftor ◆ Igenväxning Totalt identifierades elva vattenhållande småvatten och diken. Fem av dessa ansågs sakna tillräckliga habitatkvaliteter, medan övriga sex provtogs på eDNA. En beskrivning av provtagna lokaler ges under avsnitt 3.2. Från respektive lokal samlades cirka 600 ml vatten in. Vattnet filtrerades på plats genom ett Sylphium-filter innan filtret skickades vidare för analys vid Naturhistoriska riksmuseet, Centrum för genetisk identifiering (CGI), Stock- holm. Där utfördes extraktion av DNA med KingfisherTM Cell and Tissue DNA Kit och Kingfisher extraktionsrobot enlig tillverkarens instruktioner. Detekt- ion av målorganism-DNA har gjorts enligt Thomsen et al. (2012) med ett Bio- Rad CFX96 instrument. För varje prov har tre tekniska replikat gjorts. Analys av eDNA-analys kan med mycket hög säkerhet kartlägga artförekomster i vat- ten upp till tre veckor bakåt i tiden, men ger dock inte svar på frågan om anta- let individer eller könsfördelning. 2.1.1 Klassifcering av lokaler Provtagna lokaler klassificerades efter dess betydelse för groddjur enligt föl- jande tregradiga skala: ◆ Klass 1: Högt värde för groddjur ◆ Klass 2: Visst värde för groddjur ◆ Klass 3: Lågt eller obefintligt värde för groddjur. För att ett vatten ska hysa ett högt värde för groddjur ska det antingen påträf- fas minst tre arter eller så ska en art förekomma i ett större antal. Det senare gäller vid manuell inventering, men eftersom eDNA inte ger svar om antal in- divider har detta bortsetts från här. För att vattnet ska hysa ett visst värde för groddjur ska det antingen förekomma minst en art alternativt råda sådana förhållanden som gör vattnet lämpligt som groddjurslokal. För att ett vatten ska hysa lågt eller obefintligt värde för groddjur skall antingen lokalen ha då- liga förutsättningar (biotopkvalitéer) eller så ska inga groddjur förekomma på lokalen. 3 Resultat & diskussion 3.1 Artförekomster Samtliga av de sex provtagna lokalerna (4, 6, 7, 8, 9 och 10) hyste förekomst av en eller flera arter av groddjur (Figur 3; Tabell 1). Notera att övriga lokaler (1, 2, 3, 5 och 11) inte har provtagits på eDNA då de bedömdes sakna tillräck- liga habitatkvaliteter för artförekomst. Tabell 1. Förekomster av groddjur eller vattensalamander inom provtagna lokaler. Siffror utgör lokal-id. Art / Lokal 4 6 7 8 9 10 Vanlig padda      Vanlig groda  Åkergroda Större vatten-  salamander Mindre vatten-    salamander Vanlig padda var mest frekvent förekommande med förekomst i fem av sex lo- kaler, följt av mindre vattensalamander med förekomst i hälften av lokalerna. Åkergroda var den enda arten som inte detekterades alls. Utifrån detta be- döms lokal 4 ha högt värde för groddjur (klass 1) och övriga visst värde (klass 2). En karta över samtliga lokaler ges i Figur 3 och en översiktlig beskrivning med foto under avsnitt 3.2. Figur 3. Samtliga identifierade småvatten och diken inom utredningsområdet. Endast lokal 4, 6, 7, 8, 9 och 10 har provtagits på eDNA då övriga ansågs sakna tillräckliga habitatkvaliteter för art- förekomst. Lokalerna är klassificerades efter dess betydelse för groddjur enligt en tregradig skala: högt värde = klass 1, Visst värde = klass 2 och Obefintligt–lågt värde = klass 3. 3.2 Lokalbeskrivningar En översiktlig beskrivning av provtagna vattenförekomster inom utrednings- området, med eventuella förekomster av groddjur och vattensalamander, ges nedan. Tabell 2. Översiktlig beskrivning av lokal 1 och 2. Lokal 1 och 2 Bredd: 1,5 m Värde för groddjur: Klass 3 (obefintligt–lågt värde) Groddjur Ingen eDNA-analys genomfördes då förutsättningar för reproduktion saknas eller är undermåliga för groddjur och vattensalamandrar. Beskrivning av Diken i skuggigt läge besöket stillastående vatten i grunda pooler. Vid vattenförekoms- besöket rådde låg vattenföring och vid högre vattenföring bedöms di- ten ket strömma för kraftigt för att fungera som reproduktionslokal. Max- djup vid besöket var 10 cm. Diket omges av barrblandskog. Foto Tabell 3. Översiktlig beskrivning av lokal 4 med resultat från eDNA-analys. Lokal 4 Area: 8 x 4 m Värde för groddjur: Klass 1 (högt värde) Groddjur eDNA-analys visar på förekomst av större- och mindre vattensalamander samt vanlig padda. En vuxen individ av brungroda (vanlig groda eller åkergroda) skymtades vid besöket. Beskrivning Mindre damm i hagmark betad av nötboskap. Kring dammen växer en- av staka alar som ger viss beskuggning av den annars solbelysta dammen. vattenföre- Dammen har måttlig förekomst av vattenvegetation med bland annat komsten kabbleka. Maxdjupet var vid besöket 0,3 m och bottensedimentet domine- ras av finkorniga fraktioner. Foto Tabell 4. Översiktlig beskrivning av lokal 6 med resultat från eDNA-analys. Lokal 6 Bredd: 3 m Värde för groddjur: Klass 2 (visst värde) eDNA-analys visar på förekomst av vanlig groda och vanlig padda. Beskrivning av Djupt dike (maxdjup >0,5 m) med stillastående vatten i solexponerat vattenförekoms- läge. Det förekommer måttliga mängder vass, tågväxter och diverse ten halvgräs i dikets omgivning. Vattnet från diket översilas i nordöst innan det når sjön Vassbotten. Foto Tabell 5. Översiktlig beskrivning av lokal 7 med resultat från eDNA-analys. Lokal 7 Bredd: 2 m Värde för groddjur: Klass 2 (visst värde) Groddjur eDNA-analys visar på förekomst av mindre vattensalamander. Beskrivning av Dike kantat av vass och omgivet av åker- och betesmark. Diket hade vid vattenförekoms- besöket ett maxdjup på cirka 1,4 m och var lugnflytande med näst intill ten stillastående vatten. Diket bedöms vid högre vattenföring få ett snabb- bare flöde vilket kan försvåra reproduktion hos groddjur. Foto Tabell 6. Översiktlig beskrivning av lokal 8 med resultat från eDNA-analys. Lokal 8 Bredd: 1,5 m Värde för groddjur: Klass 2 (visst värde) Groddjur eDNA-analys visar på förekomst av vanlig padda Beskriv- Dike med stillastående vatten och maxdjup av 15 cm. Diket omges av tät vege- ning av tation med sly och produktionsskog som skuggar. vattenfö- rekoms- ten Foto Tabell 7. Översiktlig beskrivning av lokal 9 med resultat från eDNA-analys. Lokal 9 Bredd: 2,5 m Värde för groddjur: Klass 2 (visst värde) Groddjur eDNA-analys visar på förekomst av mindre vattensalamander och van- lig padda. Beskrivning av Dike med stillastående vatten och ett maxdjup av 0,2 m. Vattenvegetat- vattenförekoms- ion förekommer och inkluderar andmat, kabbleka och kaveldun. Sa- ten lixsly och sälg växer intill diket. Beskuggningen av vattenytan är ca 50 %. Foto Tabell 8. Översiktlig beskrivning av lokal 10 med resultat från eDNA-analys. Lokal 10 Area: 4x3 m Värde för groddjur: Klass 2 (visst värde) Groddjur eDNA-analys visar på förekomst av vanlig padda. Beskrivning av Vattenansamling vid slutet av dikesnätverk. Vattnet är beskuggat end- vattenförekoms- ast med enstaka solbelysta partier då det växer mycket sly av bland an- ten nat salix vid kanten. Runt omkring växer blandskog. Foto: 3.3 Rekommendationer för vägdragning Av de två framtagna förslagen till vägdragning från Oxnered till Brätte rekom- menderas kommunen att gå vidare med det södra, det vill säga alternativ 2 (Figur 1). Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men alternativ 2 i mindre omfattning (Figur 3). Exempelvis ligger två småvat- ten med högt värde (klass 1) inom påverkansområdet för alternativ 1, ett små- vatten som identifierats i denna utredning och ett tidigare inventerat småvat- ten (EnviroPlanning AB, 2021; Figur 2). En nordlig vägdragning riskerar även att påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning (se EnviroPlan- ning AB, 2021). 3.4 Reservation Rekommendationen baseras på de två förslag till vägdragning som Väners- borgs kommun arbetat fram, utan hänsyn till andra alternativ med eventuell mindre påverkan på groddjur. 4 Referenser Cowi, 2021. Naturvärdesinventering Öxnered Stommen. EnviroPlanning AB, 2021. Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte, Vänersborg kommun. Naturvårdsverket, u.å. Fridlysta växter och djur i Sverige. Folder. ISBN 978- 91-620-8605-3. https://www.gislaved.se/down- load/18.52dc170813cd6815b851e/1443683661957/frid- lysta+v%C3%A4xter+och+djur.pdf. Thomsen, P.F. et al., 2012. Monitoring endangered freshwater biodiversity us- ing environmental DNA. Molecular Ecology, 21(11), pp.2565–2573. Rapport Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte, Vänersborgs kommun Titel: Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte, Vänersborgs kommun Version: 1 Datum: 2022-06-14 Uppdragsgivare: Vänersborgs kommun Uppdragsnummer: 2056-03 Dokumentnamn: EnviroPlanning_artskyddsutredning_Fågel_Öxnered_2022 Rapport genomförd av: Anders Esplund, EnviroPlanning AB Rapport granskad av: Sofia berg, EnviroPlanning AB Rapport verifierad av: Dennis Jonason, EnviroPlanning AB Bilder: Sofia Berg, EnviroPlanning AB Sammanfattning Påverkan på fågellivet av två alternativ till vägdragning mellan Öxnered och Brätte har utretts. Påverkan baserades på ianspråktagande av viktiga biotoper för hotade fågelarter. Utredningen visar att inget av vägalternativen har så stor påverkan att undersökta arters kontinuerliga ekologiska funktion riskerar att skadas. Vägalternativ 2 är dock att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk. Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................................................................................... 1 1.1 Artskydd ....................................................................................................... 2 1.2 Tidigare inventeringar .................................................................................. 2 2 Metod och genomförande .......................................................................... 3 2.1 Underlag ....................................................................................................... 3 2.2 Identifiering av fågelarter och livsmiljöer .................................................... 3 2.3 Bedömning av påverkan på fågelarter ......................................................... 4 2.4 Bedömning av områdets ekologiska kontinuitet ......................................... 4 3 Resultat ........................................................................................................ 5 3.1 Fågelarter inom utredningsområdet ........................................................... 5 3.2 Påverkade biotoper.................................................................................... 10 4 Analys ........................................................................................................ 13 4.1 Artskyddsutredning .................................................................................... 13 4.1.1 Vägalternativ 1........................................................................................... 13 4.1.2 Vägalternativ 2........................................................................................... 14 4.2 Sammanfattning artskyddsutredningar ..................................................... 15 5 Slutsatser och rekommendationer ............................................................ 16 5.1 Föreslagna skyddsåtgärder ........................................................................ 16 6 Referenser ................................................................................................. 18 Bilaga 1 .................................................................................................................... 19 Bilaga 2 .................................................................................................................... 21 1 Inledning Vänersborgs kommun planerar att anlägga bilväg med tillhörande GC-väg från Öxnered genom Brätte med anslutning till Edsvägen, och har tagit fram två vägdragningsalternativ (Fel! Hittar inte referenskälla.). EnviroPlanning AB Figur 1 Föreslagna vägdragningsalternativ 1 och 2 med buffert på 200 m. Rosa yta har inte ingått i utredningen då ytorna inte ingått i tidigare inventeringar. 1 har fått i uppdrag att utreda eventuella konsekvenser på fågellivet av respektive vägalternativ. 1.1 Artskydd Samtliga fågelarter är strikt skyddade enligt artskyddsförordningen 4 § (SFS 2007:845), hädanefter ASF 4 §. Strikt skydd enligt förordningen innebär att det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Ianspråktagande av mark som utgör viktiga fortplantningsområden eller vi- loplatser för fåglar är förbjudet enligt ASF 4 § om det leder till att artens konti- nuerliga ekologiska funktion (KEF), bryts eller riskerar att brytas (mål nr. M 2376–20). En bedömning om huruvida KEF riskerar att brytas utgår från varje enskilda arts ekologiska krav på fortplantingsområden och viloplatser. Arter som är generalister och därmed kan använda många olika biotoper som fort- plantningsområden påverkas i normala fall inte negativt av småskaligt ian- språktagande av mark. Många arter är däremot i hög grad beroende av en viss typ av biotop för sin fortplantning. Dessa arter är ofta rödlistade (hotade eller nära hotade) och påverkan på dessa arter behöver därför utredas vid åtgärder som innebär en ändrad markanvändning. 1.2 Tidigare inventeringar Utredningsområdet för denna artskyddsutredning ingår i huvudsak i utred- ningsområde för detaljplan Öxnered/Brätte. I utredningen för detaljplanen har bland annat en naturvärdesinventering samt en fågelinventering utförts (Cowi, 2021; EnviroPlanning AB, 2021). 2 2 Metod och genomförande Artskyddsutredningen har genomförts i QGIS version 3.24.2 utifrån följande moment: ◆ Identifiering av samtliga fågelarter som observerats inom 200 meter från respektive vägalternativ. ◆ Identifiering av viktiga biotoper för rödlistade fågelarter som berörs av respektive vägområde. ◆ Bedömning av vilka fågelarter som riskerar att påverkas negativt samt om den kontinuerliga ekologiska funktionen riskerar brytas för dessa arter som följd av anläggande av respektive vägalternativ. 2.1 Underlag Som underlag till artskyddsutredningen har data för de alternativa vägdrag- ningarna med tillhörande vägområde tillhandahållits av Vänersborgs kom- mun. Utredningen har genomförts med utgångspunkt i tidigare utförda inven- teringar av tilltänkt detaljplaneområde Öxnered/Brätte; inga nya invente- ringar har utförts i samband med utredningen. Ingen bedömning av påverkan har gjorts för ytor utanför det tilltänkta detaljplaneområdet då dessa inte in- gått i tidigare inventeringar (Figur 1). Data från utförd fågelinventering (EnviroPlanning AB, 2021) samt fågelobser- vationer i artportalen mellan 2010-01-01 och 2022-05-30 användes som un- derlag. Observationer från fågelinventeringen 2021 uteslöts från artportalens data för att undvika dubbla observationer. Biotoper hämtades från kartering av livsmiljöer i samband med fågelinvente- ringen 2021 (EnviroPlanning AB, 2021). 2.2 Identifiering av fågelarter och livsmiljöer Utredningsområdet avgränsades till 200 meter från ömse sidor av vägen från respektive vägalternativ för att utesluta arter knutna till biotoper som inte finns utmed vägalternativen. Rödlistade fågelarter inom detta utredningsområde sorterades ut för vidare utredning. Triviala arter, eller generalister, samt observationer av rödlistade arter som inte är beroende av påverkade biotoper uteslöts från utredningen. Arealen av de inventerade biotoperna som tas i anspråk genom respektive vägalternativ baseras på hur stor yta av livsmiljöerna som överlappar med fö- reslaget vägområde. 3 2.3 Bedömning av påverkan på fågelarter För att bedöma påverkan på fågelarter sammanställdes en lista över rödlistade arter som förekommer eller troligen förekommer inom området. Dessa arters ekologi beskrivs kortfattat och påverkan baseras på huruvida viktiga biotoper tas i anspråk i samband med etablering av respektive vägalternativ. 2.4 Bedömning av områdets ekologiska kontinuitet För att bedöma om påverkade fågelarters kontinuerliga ekologiska funktion riskerar att skadas har andelen av respektive biotop inom utredningsområdet som skulle tas i anspråk av respektive vägalternativ beräknats. 4 3 Resultat 3.1 Fågelarter inom utredningsområdet Inom utredningsområdet identifierades totalt 129 fågelarter, 49 från fågelinventeringen 2021 och 80 från artportalen (Tabell B1 i Bilaga 1). Utav dessa är 24 arter rödlistade, åtta från fågelinventeringen varav tre arter inte tidigare dokumenterats i artportalen inom utredningsområdet. Från artportalen identifierades 15 arter varav nio inte observerades under fågelinventeringen. Av de rödlistade arterna bedöms 17 bli svagt påverkade av vägalternativen då delar av för dem viktiga livsmiljöer tas i anspråk. Sju arter har avgränsats bort på grund av att viktiga biotoper för dessa inte berörs av vägalternativen (Tabell 1; Tabell 2). Tabell 1. Rödlistade fågelarter observerade i fågelinventeringen utförd 2021 inom utredningsom- rådet. Arter som inte bedöms påverkas har avgränsats bort från vidare analys. Art Antal Rödlistning Biotopkrav Påverkan Häckar i löv- eller bland- Björktrast 1 NT skog med närhet till Svag påverkan öppna gräsmarker. Häckar solitärt eller i ko- loni på mark, i träd eller Ingen Fiskmås 4 NT på hustak. Kan flyga påverkan långt för födosök under häckningen. Häckar i öppna miljöer Ingen Gråtrut 1 VU vid sjöar och kuster, påverkan gärna på öar. Bryn, bland-, löv- och barrskog eller trädbä- Grönfink 3 EN Svag påverkan rande gräsmark, även parkmiljö. Bland-, löv- och barr- skog eller trädbärande Grönsångare 4 NT Svag påverkan gräsmark, även park- miljö. Häckar i olika typer av öppna miljöer med in- Gulsparv 7 NT slag av träd och buskar, Svag påverkan främst inom skogs och jordbrukslandskap, inkl. 5 hyggen och kraftled- ningsgator. Lever ofta i anslutning till lantlig bebyggelse där den kan bygga bo Ingen Hussvala 1 VU under takutsprång, i la- påverkan dor, etc. Födosöker ute- slutande i luften efter insekter Häckar i större träd, gärna i anslutning till Ingen Kråka 25 NT jordbruksmark men har påverkan i övrigt generella habi- tatkrav. Löv- och blandskog, för häckning krävs före- Mindre 1 NT komst av äldre lövträd, i Svag påverkan hackspett södra Sverige särskilt ädellövträd. Kolonihäckande i sjöar, Ingen Skrattmås 3 NT kärr och längs kusten, påverkan ofta på öar och skär. Bohålshäckande med behov av öppna gräs- marker med kortvuxet fältskickt. Naturbetes- Stare 1 VU Svag påverkan marker föredras men även gräsmattor, väg- kanter och nysådda åk- rar. Bryn, bland-, löv- och barrskog eller trädbä- Svartvit rande gräsmark, även 4 NT Svag påverkan flugsnappare parkmiljö. Behöver hål- träd eller holkar till häckning. Öppna strandmiljöer, öppna gräsmarker, Tofsvipa 9 VU Svag påverkan åkermark. Häckar ofta i jordbrukslandskapet. 6 Tabell 2. Observationer av rödlistade fåglar från artportalen inom utredningsområdet. Arter som inte bedöms påverkas har avgränsats bort från vidare analys. Artnamn Antal Rödlistning Biotopkrav Påverkan Häckar i löv- eller bland- Björktrast 466 NT skog med närhet till Svag påverkan öppna gräsmarker. Häckar i öppen mark Blå kärrhök 1 NT med god tillgång på Svag påverkan gnagare och småfåglar. Skog, gärna bestånd av gammal barrskog. Även Duvhök 1 NT Svag påverkan löv-/barrblandskog och brynmiljöer. Häckar solitärt eller i ko- loni på mark, i träd eller Fiskmås 4 NT på hustak. Kan flyga Ingen påverkan långt för födosök under häckningen. Bryn, bland-, löv- och barrskog eller trädbä- rande gräsmark, även Entita 4 NT Svag påverkan parkmiljö. Behöver hål- träd eller holkar till häckning. Häckar främst i träd el- ler på klippor i gränslan- det mellan fjällbjörksko- Fjällvråk 1 NT Ingen påverkan gar och kalfjäll eller i Norrlands skogsområ- den. Häckar i större träd, gärna i anslutning till Gråkråka 1 NT jordbruksmark men har Ingen påverkan i övrigt generella habi- tatkrav. Bland-, löv- och barr- skog eller trädbärande Grönsångare 1 NT Svag påverkan gräsmark, även park- miljö. Häckar i olika typer av öppna miljöer med in- Gulsparv 36 NT Svag påverkan slag av träd och buskar, främst inom skogs- och 7 jordbrukslandskap, inkl. hyggen och kraftled- ningsgator. Lever ofta i anslutning till lantlig bebyggelse där den kan bygga bo Hussvala 5 VU under takutsprång, i la- Ingen påverkan dor, etc. Födosöker ute- slutande i luften efter insekter Knuten till småskaligt Kornknarr 1 NT jordbrukslandskap med Svag påverkan öppna gräsmarker. Häckar i busk- och Kricka 16 VU skogsmarker i närheten Ingen påverkan av sjöar eller kärr. Halvöppna fuktiga mar- ker, ofta igenväxande Rosenfink 2 NT buskrika betes- och od- Svag påverkan lingsmarker omgivna av buskage och lövträd. Bryn, bland-, löv- och Röd- barrskog eller trädbä- 121 NT Svag påverkan vingetrast rande gräsmark, även parkmiljö. Barr-, bland och lövskog, men främst i äldre, variationsrik blandskog med gott om Spillkråka 3 NT död ved. Förekommer i Svag påverkan områden med intensivt skogsbruk men grova träd behövs till häck- ning. Bohålshäckande med behov av öppna gräs- marker med kortvuxet fältskickt. Naturbetes- Stare 69 VU Svag påverkan marker föredras men även gräsmattor, väg- kanter och nysådda åk- rar. 8 Bryn, bland-, löv- och barrskog eller trädbä- Svartvit rande gräsmark, även 2 NT Svag påverkan flugsnappare parkmiljö. Behöver hål- träd eller holkar till häckning. Vegetationsrika slätt- Sävsparv 5 NT Svag påverkan sjöar och våtmarker Öppna strandmiljöer, öppna gräsmarker, Tofsvipa 4 VU Svag påverkan åkermark. Häckar ofta i jordbrukslandskapet. Bryn, bland-, löv- och barrskog eller trädbä- Ärtsångare 1 NT Svag påverkan rande gräsmark, även parkmiljö. 9 3.2 Påverkade biotoper Totalt berörs åtta biotoper av vägförlagen, tre berörs av vägalternativ 1 och fyra av vägalternativ 2 (Figur 3) samt två berörs av den gemensamma delen av föreslagen vägdragning (Figur 2). Vägalternativ 1 skulle totalt ta 11 855 m2 av berörda biotoper i anspråk och vägalternativ 2 skulle ta 10 155 m2 i anspråk. Andelen av respektive biotop inom utredningsområdet som skulle tas i anspråk redovisas i Tabell 3. Figur 2. Vägdragningens norra del är gemensam för både alternativ 1 och 2. Sträckan berör två biotoper, blandskog och tallskog av ristyp med en total area av 6244 m2. 10 Figur 3 Vägalternativ 1 berör biotoperna blandskog, halvöppen betesmark samt trädklädd gräs- mark och skulle ta 5611 m2 i anspråk. Vägalternativ 2 berör biotoperna tallskog, öppet dike, bryn mot åker samt öppen gräsmark och skulle ta 3911 m2 i anspråk. 11 Tabell 3. Berörda biotoper av respektive vägalternativ med beräknad andel av biotoperna som skulle tas i anspråk, samt vilka fågelarter som är beroende av biotopen. Ianspråktagen Areal biotop inom Ianspråkta- Biotop areal 200 m gande (%) Påverkade fågelarter Betesmark, Björktrast, Grönfink, Grönsångare, Gulsparv, Kornknarr, Rosenfink, Vägalternativ 1 2511 m2 44 922 m2 5,6 halvöppen Stare, Tofsvipa, Ärtsångare Björktrast, Duvhök, Grönfink, Entita, Grönsångare, Mindre hack- Blandskog 6677 m2 66 275 m2 10,1 spett, Rödvingetrast, Spillkråka, Svartvit flugsnappare, Ärtsångare Gräsmark, 110 m2 8454 m2 1,3 Björktrast, Grönfink, Entita, Grönsångare, Gulsparv, Rosenfink, Röd- trädklädd vingetrast, Stare, Svartvit flugsnappare, Ärtsångare Tallskog av 2557 m2 110 694 m2 2,3 ristyp Duvhök, Rödvingetrast, Spillkråka, Svartvit flugsnappare Summa: 11 855 m2 Summa: 230 345 m2 5,1 Bryn mot Björktrast, Grönfink, Entita, Gulsparv, Rosenfink, Rödvingetrast, Vägalternativ 2 232 m2 11 087 m2 2,1 åker Stare, Svartvit flugsnappare, Ärtsångare Gräsmark, 3103 m2 48 493 m2 6,4 öppen Blå kärrhök, Kornknarr, Tofsvipa Björktrast, Duvhök, Grönfink, Entita, Grönsångare, Mindre hack- Blandskog 3687 66 275 m2 5,6 spett, Rödvingetrast, Spillkråka, Svartvit flugsnappare, Ärtsångare Tallskog 474 m2 28 788 m2 1,6 Duvhök, Rödvingetrast, Spillkråka, Svartvit flugsnappare Tallskog av 2557 m2 110 694 m2 2,3 ristyp Duvhök, Rödvingetrast, Spillkråka, Svartvit flugsnappare Öppet dike 102 m2 3966 m2 2,6 Sävsparv Summa: 10 155 m2 Summa: 269 303 m2 3,8 12 4 Analys De arter som avgränsats bort från analysen (Tabell 1 och Tabell 2) bedöms inte påverkas av ingreppet i biotoperna. Detta då biotoperna inte är avgö- rande för arternas häckningsframgång, då arterna även kan använda andra bi- otoper samt urbana miljöer för sitt födosök. Dessa arter kan dock utnyttja om- rådet för födosök under häckningsperioden. 4.1 Artskyddsutredning Nedan redovisas de olika vägalternativens påverkan på varje biotop samt en bedömning av påverkan på de fågelarter som är beroende av dessa biotoper. 4.1.1 Vägalternativ 1 Vägalternativ 1 skulle ta mest yta i anspråk av viktiga biotoper för fåglar. Vägalternativet skulle totalt ta cirka 11 855 m2 i anspråk, eller 5,1 % av biotoperna. Alternativet skulle ta delar av biotopen halvöppen betesmark i anspråk vilken är en särskilt viktig biotop för många arter, även för andra artgrupper än fåglar. Det är i denna biotop som arter som kornknarr och rosenfink med störst sannolikhet uppehåller sig då dessa arter är beroende av miljöer med varierande fältskickt och rikligt med buskage. Biotopen påverkas redan av en befintlig väg, men en utökning av denna bedöms inte orsaka någon betydande skada för fågellivet. Blandskogen skulle påverkas mest av alla undersökta biotoper om vägalternativ 1 genomförs genom att cirka 10 % skulle tas i anspråk. Dock påverkar redan den befintliga vägen biotopen i vägalternativets östra del. De arter som häckar i blandskogsmiljö kan oftast även häcka i brynmiljöer och andra trädklädda marker så länge tillgången på lövträd är rik i närheten av öppna gräs- eller betesmarker. Den art som har störst krav på miljön av dessa arter är mindre hackspett som kräver god tillgång på död ved samt äldre lövträd, helst ädellövträd för bohål. Det är inte känt om mindre hackspett häckar i berörda blandskogar, men man kan med fördel lämna äldre ädellövträd och stående död ved för att gynna arten i området. Spillkråka och duvhök kan utnyttja många olika skogsmiljöer för födosök men behöver äldre barrskog för sin häckning. Det ingrepp som avses i tallskogen i utredningsområdets norra del bedöms obetydlig för både dessa arter samt för övriga arter som kan häcka i denna biotop. Den påverkan som vägalternativ 1 skulle ha på biotopen trädklädd gräsmark bedöms som försumbar då det endast handlar om cirka 110 m2. 13 4.1.2 Vägalternativ 2 Vägalternativ 2 skulle ta minst yta i anspråk av viktiga biotoper för fåglar. Vägalternativet skulle totalt ta cirka 10 155 m2 i anspråk, eller 3,8 % av biotoperna. Den öppna gräsmarken är den biotop som skulle påverkas mest av alla biotoper i utredningsområdet om vägalternativ 2 genomförs genom att 6,4 % av biotopen skulle tas i anspråk. Av de arter som bedöms kunna påverkas av detta har blå kärrhök och kornknarr endast observerats en gång vardera inom utredningsområdet och huruvida dessa återkommer till området är därmed mycket osäkert. Omgivande marker består även till stor del av jordbruksmark som dessa arter eventuellt kan nyttja. Tofsvipa har minskat med 39 % de senaste 18 åren och är klassad som sårbar (VU) i rödlistan. Skälet till minskningen beror sannolikt på att jordbruket intensifierats och effektiviserats. Därav är lämpliga gräsmarker och andra häckningsmiljöer viktiga att bevara. Arten har observerats fler gånger inom utredningsområdet och det är mycket sannolikt att arten häckar återkommande här. Det är därför viktigt att vägdragningen inte orsakar att artens fungerande häckningsmiljöer skadas. Vägalternativ 2 tar något mer yta av biotoper som är viktiga för tofsvipa i anspråk än vägalternativ 1. Dock bedöms den halvöppna betesmarken i närheten av strandmiljön vid Vänern som mer lämplig häckningsmiljö för tofsvipa då denna sannolikt inte utsätts för maskinell skörd under häckningsperioden. De arter som häckar i blandskogsmiljö kan oftast även häcka i brynmiljöer och andra trädklädda marker så länge tillgången på lövträd är rik i närheten av öppna gräs- eller betesmarker. Den art som har störst krav på miljön av dessa arter är mindre hackspett som kräver god tillgång på död ved samt äldre lövträd, helst ädellövträd för bohål. Det är inte känt om mindre hackspett häckar i berörda blandskogar men man kan med fördel lämna äldre ädellövträd och stående död ved för att gynna arten i området. Spillkråka och duvhök kan utnyttja många olika skogsmiljöer för födosök men behöver äldre barrskog för sin häckning. Det ingrepp som avses i tallskogen i utredningsområdets norra del bedöms obetydlig för både dessa arter samt för övriga arter som kan häcka i denna biotop. Påverkan av att en del tallskog skulle tas i anspråk av vägalternativ 2 bedöms som obetydlig då detta sannolikt endast handlar om ett fåtal träd i utkanten av skogsområdet. Denna biotop är en liten tallskog i ett i övrigt öppet landskap och det är ytterst tveksamt om det sker någon häckning av spillkråka eller duvhök här då båda dessa arter är mer knutna till större skogsområden för sin häckning. Påverkan på övriga arter som kan häcka i tallskogen bedöms som obetydlig. Passagen av det öppna diket i området bedöms inte orsaka någon betydande påverkan på fågellivet. Av de arter som observerats i utredningsområdet är 14 det endast sävsparv som är beroende av busk- och vassmiljöer intill vatten och denna art häckar sannolikt i bladvassbältet längre ut mot Vänern (Figur B1 i Bilaga 2). Brynmiljöer mot åkermark en viktig biotop för många fågelarter. Den påverkan som vägalternativ 2 innebär bedöms dock som obetydlig då det rör sig om cirka 230 m2 i ett landskap som hyser flera likvärdiga biotoper för de arter som skulle kunna påverkas av att mängden bryn mot åker minskar (Figur B2 i Bilaga 2). 4.2 Sammanfattning artskyddsutredningar Påverkan på fågellivet av de föreslagna vägalternativen bedöms som närmast obetydlig. Bland de mest känsliga arterna som berörs hör duvhök, spillkråka, mindre hackspett, rosenfink, kornknarr och tofsvipa. Duvhök och spillkråka har sina huvudsakliga livsmiljöer i skogslandskapet norr om utredningsområdet. Förekomsten av häckande mindre hackspett är okänt och även tillgången på lämpliga boträd har inte undersökts i denna utredning. Med tanke på omfattningen av blandskogar som riskerar att tas i anspråk av vägalternativen bedöms dock att arten inte riskerar att påverkas negativt på ett betydande sätt. Rosenfink och kornknarr bedöms inte påverkas negativt på ett betydande sätt då ingreppet i viktiga biotoper är så begränsat att deras häckningsmiljö inte bedöms ta skada. Det samma gäller för tofsvipa vilken även sannolikt häckar i omkringliggande jordbruksmarker utanför utredningsområdet. Vägalternativ 2 bedöms som det bättre alternativet på grund av att ingreppen i de biotoperna öppet dike, bryn mot åkermark och tallskog bedöms som försumbara, dels för att intrånget i den öppna gräsmarken är av mindre betydelse för fågellivet jämfört med intrånget i den halvöppna betesmarken som vägalternativ 1 skulle ta i anspråk. Vägalternativ 2 skulle även ianspråkta en mindre andel av blandskogen inom utredningsområdet jämfört med vägalternativ 1. Både vägalternativ 1 och 2 följer delvis redan befintliga vägar vilket innebär att ytterligare påverkan på berörda biotoper blir mycket liten. Att båda vägalternativens dragningar föreslagits i kanterna av de olika biotoperna är fördelaktigt då detta undviker ytterligare kanteffekter och fragmentering och därmed bidrar till att ingreppen blir närmast försumbara. Inget av vägalternativen bedöms aktualisera förbudet i ASF 4 § 4 så länge inte ytterligare ingrepp som tar mark i anspråk utförs som kan leda till att kumulativa effekter uppstår. Nedan redovisas rekommendationer om skyddsåtgärder för att minimera den påverkan som vägdragningen ändå kommer att innebära. 15 5 Slutsatser och rekommendationer Föreslagna vägdragningar korsar ett område som hyser höga till mycket höga värden för fågellivet. De vägalternativ som föreslagits innebär dock små intrång i undersökta fågelbiotoper inom 200 meter från respektive vägområde. De största intrången skulle ta cirka 10 % av tillgänglig biotop inom utredningsområdet i anspråk. Flera av biotoperna finns dock även utanför utredningsområdet, vilket ytterligare stärker bedömningen att berörda arters KEF inte riskerar att skadas (Figur B2 i Bilaga 2). För att minimera ingreppet som vägdragningarna ändå innebär finns det hänsyn som med fördel kan tas och skyddsåtgärder som går att vidta i samband med anläggningen av vägen. Det är även av stor vikt att de åtgärder som kommer att utföras i samband med anläggningen utförs på ett sådant sätt att inga individer av fåglar skadas eller dödas samt att de inte störs under häckningsperioden. Syftet med dessa skyddsåtgärder är att bibehålla berörda biotopers kvaliteter för arter som ställer höga krav på sin livsmiljö samt att minska risken för oavsiktlig störning. Variationsrika skogsbiotoper i ett landskap med öppna gräsmarker bör bevaras så intakta som möjligt då dessa utgör mycket viktiga livsmiljöer för många fågelarter. 5.1 Föreslagna skyddsåtgärder ◆ Bevara grova ädellövträd och hålträd då dessa är av stor betydelse för flera fågelarter. ◆ Bevara äldre, grova tallar. ◆ Bevara stående död ved i så hög utsträckning som möjligt. ◆ De träd som avverkas rekommenderas att placeras på en solbelyst yta inom utredningsområdet som en faunadepå. ◆ Avverkning, schaktning och byggnation undviks helt under fåglarnas häckningsperiod, 20 mars – 20 augusti. Detta för att undvika att skada eller döda individer eller att störa dem under häckningen (ASF 4 § 1 & 2) ◆ Vägområdet inom öppna gräsmarker frösås med fördel med inhemska, lokalt lämpliga växtsamhällen och inte fröblandningar för gräsmattor. Detta för att bibehålla kvaliteter i betesmarker och gräsmarker så långt som möjligt. 16 ◆ Schaktmassor som hanteras i samband med anläggningen hanteras på ett korrekt sätt vad gäller spridningsrisken för invasiva arter. Längs delar av väglternativ 1 samt den gemensamma vägdragningen finns idag flera bestånd av parkslide (EnviroPlanning AB, 2021). Arten bör så långt som möjligt bekämpas och risken för spridning minimeras, då arten kan orsaka stor skada på både flora och fauna. Risk för spridning kan minskas genom att avgränsa ytor där parkslide växer idag. Om maskiner kör på växtplatser för parkslide ska desamma spolas av på spolplatta innan de kör in på områden idag fria från parkslide. ◆ Tillförda jordmassor ska komma från en källa som kontrollerats för invasiva arter för att undvika att introducera ytterligare invasiva arter som till exempel blomsterlupin. 17 6 Referenser Cowi, 2021. Naturvärdesinventering Öxnered Stommen. EnviroPlanning AB, 2021. Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte, Vänersborg kommun. Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål nummer: M 2376–20 18 Bilaga 1 Tabell B1. Artlistor från utredningsområdet. Artlista från fågel- inventeringen Rödlistekattegori Artlista från artportalen Rödlisekattegori Björktrast NT Bergfink Blåmes Bivråk Bofink Björktrast NT Dubbeltrast Blå kärrhök NT Enkelbeckasin Blåmes Fasan Bofink Fiskmås NT Brun kärrhök Gransångare Brunsiska Grågås Dubbeltrast Gråhäger Duvhök NT Gråtrut VU Entita NT Gräsand Fasan Grönfink EN Fiskgjuse Grönsångare NT Fiskmås NT Gulsparv NT Fjällvråk NT Gärdsmyg Forsärla Hussvala VU Gransångare Kaja Grå flugsnappare Koltrast Grågås Korp Gråkråka NT Kråka NT Gråsiska Kungsfågel Gröngöling Ladusvala Grönsiska Lövsångare Grönsångare NT Mindre hackspett NT Gulsparv NT Nötskrika Gärdsmyg Nötväcka Göktyta Ormvråk Hussvala VU Ringduva Hämpling Rödhake Härmsångare Skrattmås NT Hökuggla Stare VU Järnsparv Steglits Kaja Stjärtmes Kanadagås Större hackspett Knölsvan Svarthätta Koltrast Svartmes Kornknarr NT 19 Svartvit flugsnap- pare NT Korp Sånglärka Kricka VU Sädesärla Kungsfågel Sävsångare Ladusvala Talgoxe Lövsångare Taltrast Mindre korsnäbb Tofsvipa VU Nattskärra Trana Nötskrika Trädgårdssångare Nötväcka Trädkrypare Ormvråk Trädpiplärka Ringduva Ängspiplärka Ringtrast Rosenfink NT Rödhake Rödstjärt Rödvingetrast NT Salskrake Sidensvans Skogsduva Skäggdopping Spillkråka NT Stare VU Steglits Stjärtmes Större hackspett Svarthätta Svartmes Svartvit flugsnappare NT Sånglärka Sädesärla Sävsparv NT Talgoxe Taltrast Tofsmes Tofsvipa VU Tornfalk Trädgårdssångare Trädkrypare Trädpiplärka Varfågel Vigg Ängspiplärka Ärtsångare NT 20 Bilaga 2 Figur B1. Karterade fågelbiotoper inom utredningsområdet. 21 Figur B2. Karterade fågelbiotoper inom detaljplaneområde Öxnered-Brätte. 22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2024-09-24

§ 84 Kommunstyrelsens budgetunderlag till mål- och resursplan 2027-2029 KS 2026/180 Beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förvaltningens förslag till Mål- och resursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning med tillhörande effektiviserings- och åtgärdsförslag och överlämnar materialet till budgetberedningen. Bilagor Bilaga 7: Kommunstyrelsen i mål- och resursplan 2027 Bilaga 8: Konsekvensbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen (reviderad 2026-03- 23) Deltog inte i beslutet Henrik Harlitz (M), Ann-Helen Selander (M), Piotr Gabrys (M), Anders Strand (SD), Göran Nilsson (SD), Torbjörn Moqvist (SD), Thomas Larsson (MBP) och Stefan Kärvling (V) deltog inte i beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram ett förslag på budget 2027 med planeringshorisont 2029. Förslaget omfattar kommunstyrelsens totala ansvarsområde enligt anvisad mall för Mål- och resursplanen. Budgeten som presenteras är i balans. I en fördjupad bilaga har förvaltningen redovisat förslag på effektiviseringsåtgärder och förslag på utvecklingsinsatser för att svara mot de utmaningar som vi står inför. Konsekvensbeskrivningen avser kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet, dvs ca 20 % av kommunstyrelsens budget. Sammanfattningsvis redovisar förvaltningen åtgärder för motsvarande 0,5 mnkr för att hålla budgetram 2027 samt utvecklingsförslag om ca 0,9 mnkr. Vidare presenteras utmaningar inom civilt försvar och IT som inkluderar hela kommunen, varför kostnaden för de utvecklingsförslag som bemöter dessa utmaningar föreslås belasta samtliga nämnder. Ledningsgruppen bedömer att presenterade utvecklingsförslagen till viss del är lagkrav och på så vis nödvändiga. De är också viktiga utifrån att de bidrar till ökad måluppfyllelse, framför allt inom inriktningsmålet om högre effektivitet och ökad service. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-04-01 Beslutsunderlag • Konsekvensbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen (reviderad 2026-03-23) • Beslut KSAU 2026-03-16 Kommunstyrelsens budgetunderlag till mål- och resursplan 2027-2029 • Kommunstyrelsens budgetunderlag till mål-och resursplan 2027-2029 • Konsekvensbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen • Kommunstyrelsen i mål- och resursplan 2027 Sändlista Handläggare av ärendet Budgetberedningen Samtliga nämnder Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-03-16 Dnr: KS 2026/180 Handläggare Mottagare Lena Tegenfeldt Kommunstyrelsen lena.tegenfeldt@vanersborg.se 0521-72 23 80 Kommunstyrelsens budgetunderlag till mål-och resursplan 2027-2029 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förvaltningens förslag till Mål- och resursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning med tillhörande effektiviserings- och åtgärdsförslag och överlämnar materialet till budgetberedningen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram ett förslag på budget 2027 med planeringshorisont 2029. Förslaget omfattar kommunstyrelsens totala ansvarsområde enligt anvisad mall för Mål- och resursplanen. Budgeten som presenteras är i balans. I en fördjupad bilaga har förvaltningen redovisat förslag på effektiviseringsåtgärder och förslag på utvecklingsinsatser för att svara mot de utmaningar som vi står inför. Konsekvensbeskrivningen avser kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet, dvs ca 20 % av kommunstyrelsens budget. Sammanfattningsvis redovisar förvaltningen åtgärder för motsvarande 0,5 mnkr för att hålla budgetram 2027 samt utvecklingsförslag om ca 0,9 mnkr. Vidare presenteras utmaningar inom civilt försvar och IT som inkluderar hela kommunen, varför kostnaden för de utvecklingsförslag som bemöter dessa utmaningar föreslås belasta samtliga nämnder. Ledningsgruppen bedömer att presenterade utvecklingsförslagen till viss del är lagkrav och på så vis nödvändiga. De är också viktiga utifrån att de bidrar till ökad måluppfyllelse, framför allt inom inriktningsmålet om högre effektivitet och ökad service. Lena Tegenfeldt Kommundirektör Bilagor Kommunstyrelsen i mål- och resursplan 2027 Konsekvensbeskrivning kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-03-16 Dnr: KS 2026/180 Sändlista Handläggare av ärendet Budgetberedningen Samtliga nämnder Kommunstyrelsen 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Kommunstyrelsen är kommunens ledande 3.1 Driftbudget politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska Anvisad budgetram ställning. Kommunstyrelsen leder, planerar Kommunstyrelsens budgetram 2027 fast- och samordnar kommunens ekonomi och ställdes till 536 638 tkr. verksamheter. Jämfört med budget 2026 har följande Kommunstyrelsen har tillsyn över nämnder, justeringar gjorts: Inflations- kommunala bolag och kommunalförbund. kompensationen ökar ramen med 8 081 Budgeten innefattar förutom kommun- tkr. Då personalomkostnadspålägget styrelsens egen verksamhet, bland annat sänks justeras ramen ned med 101 tkr. förbundsbidrag till Kunskapsförbundet Väst Ramen tillförs 2 501 tkr till följd av statens och Räddningstjänsten Fyrbodal samt verksamhetsbidrag till Vattenpalatset Väner- justeringar i de generella statsbidragen. parken AB och Fyrstad Flygplats AB. Budget om 664 tkr för tjänsterna film/foto/formgivning, har omfördelats 2. Inriktningsmål från nämnderna till kommunstyrelsen. Nämnderna konkretiserar den övergripande Resultaträkning, mnkr styrningen med egna förväntade resultat som speglar nämndens reglemente och visar Resultaträkning Budget Budget Bokslut nämndens ambitioner avseende kvalitet och mnkr 2027 2026 2025 utveckling. Nämnderna fastställer sina för- Statsbidrag 9,1 6,6 8,7 väntade resultat i respektive verksamhets- Övriga intäkter 70,8 70,1 70,2 plan. Summa intäkter 79,9 76,7 78,9 Personalkostnader 100,1 92,9 91,5 Omkostnader 510,1 496,2 442,9 Avskrivning/internränta 6,4 3,2 5,9 Summa kostnader 616,5 592,3 540,3 Nettokostnader 536,6 515,6 461,4 Anslagsredovisning, mnkr Anslagsredovisning Netto Intäkt Kostnad mnkr 2027 2027 2027 Styrelse 56,5 0,0 56,5 Kommunstyrelsens förvaltning 111,0 62,3 173,3 Räddningstjänst/Säkerhet 48,1 0,0 48,1 Gymnasieverksamhet 239,0 0,3 239,3 Vuxenutbildning 42,4 0,4 42,8 Övrig extern verksamhet 39,6 16,9 56,5 Summa 536,6 79,9 616,6 Del II - 5 Kommunstyrelsen 3.2 Investeringsbudget Verksamhet/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a Inventarier 1,0 1,0 1,0 3,0 IT investering 4,0 8,0 4,0 16,0 IT investering Datorleasing 8,9 2,0 15,5 26,4 S:a Utgifter inventarier 13,9 11,0 20,5 45,4 Investeringar Investeringar inom IT verksamheten avser stärkt infrastruktur samt löpande investe- ringar i datorer. Genom detta stärks IT- säkerheten i kommunen. Driftskostnader som uppstår här debiteras förvaltningarna inom tjänstekatalogen. Fastighetsinvesteringar År 2027 planerar kommunstyrelsen att investera i en ny brandstation i Brålanda. Den planerade hyreskostnaden för 2027 uppgår till 0,95 mnkr. Detta finansieras inom befintlig budgetram för Räddningstjänsten. Del II - 6 Konsekvensbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen 1 av 10 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027–2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har under arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 analyserat vilka åtgärder och effektiviseringar som krävs för att verksamheten ska rymmas inom tilldelad budgetram och samtidigt bidra till kommunens övergripande mål. Budgetramen för 2027 har justerats utifrån inflation, förändrade personalomkostnader och ökade statsbidrag, men förvaltningen står fortsatt inför betydande kostnadsutmaningar kopplade till digitalisering, systemkostnader och ökade krav på säkerhet och beredskap. För att nå budget i balans behöver förvaltningen tillämpa vakanshållning och fortsätta arbetet med effektiviseringar, där AI-stöd och automatisering bedöms kunna frigöra tid. Samtidigt identifieras flera utvecklingsbehov – bland annat inom beredskap, informationssäkerhet, digitala personalakter och ID-lösningar – som stärker kvalitet, säkerhet och verksamhetens långsiktiga förmåga. Kommunstyrelseförvaltningen har en central roll i att samordna, utveckla och stödja kommunens samlade verksamheter, och bidrar till måluppfyllelse inom alla inriktningsmål. Genom förbättrade arbetssätt, datadriven styrning och ett förstärkt fokus på hållbar utveckling skapas förutsättningar för ökad effektivitet, bättre service och en mer rättvis och inkluderande kommun för invånare, medarbetare och företag. 2 av 10 1. Förutsättningar som åtgärder och konsekvenser är baserade på 1.1 Budget 2027 Av kommunstyrelsens totala tilldelande ram om 536 638 tkr står Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet för ca 20 %. Jämfört med budget år 2026 gjordes följande justeringar i budgetram. • Kommunstyrelsens budgetram 2027 utökas med sammanlagt 11 145 tkr. • Inflationskompensationen ökade ramen med 8 081 tkr. • Då personalomkostnadspålägget sänks justeras budgetramen ned med -101 tkr. • Budget utökas med 664 tkr för kostnader för foto/film/tryck, vilka omfördelas från nämnderna. • Ramen har tillförts 2 501 tkr till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen. Främst riktat till brottsförebyggande arbete i samhälle och skola. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar - Konsekvenser 2.1 Utmaningar Kommunernas roll som välfärdsaktör, demokratiaktör och samhällsbyggnadsaktör blir alltmer komplext i en omvärld av stor osäkerhet och med stora utmaningar. • Samhällsplanering och infrastruktur • Civil beredskap och säkerhet • Otrygghet, ohälsa och utanförskap • Digitalisering och teknisk utveckling • Kompetensförsörjning och omställning 3 av 10 De fem övergripande utmaningarna är också i flera delar kostnadsdrivande, det gäller främst civil beredskap/säkerhet och digitalisering och teknisk utveckling. Vi belyser dessa kostnadsbehov samlat och separat i egen tabell då de är kommunövergripande. Här bör också nämnas att det inom området kompetensförsörjning pågår en översyn på uppdrag av personal- och förhandlingsutskottet kring personalförmåner i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Kommunstyrelseförvaltningens avdelningar har en samordnande, utvecklande och stödjande roll i arbetet med samtliga utmaningar. Genomförandekapacitet och resurser finns inom de olika nämnderna. Kommunstyrelsen har, utöver motsvarande nämndsansvar för genomförande, även ansvar för uppsiktsplikten i koncernen. För Kommunstyrelseförvaltningen betyder detta att förutom att samordna, utveckla och stödja andra, så ska också resurser räcka till den andel av genomförandekostnader som faller på kommunstyrelsens förvaltning. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att 2027 blir ett hektiskt år med det som tillhör en ny mandatperiod. Förvaltningen ansvarar för utbildningar, revideringar/aktualiseringar av styrande dokument med tillhörande rutiner, vilket under mandatperiodens första år är särskilt arbetskrävande. Den nya nämndstrukturen innebär att förvaltningsorganisationen ska implementeras fullt ut och som i allt förändringsarbete så kräver det lite extra av organisationen. 2.2 Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar Förvaltningen har under flera år i rad effektiviserat och omprioriterat resurser, bland annat för den stora satsningen med kommunens kompetensutvecklingsprogram och för att möjliggöra kapacitet för stadskärneutveckling. Ytterligare utrymme är i dagsläget svårt att frigöra. För att uppnå budgetbalans, utifrån fördyrade systemkostnader, så behöver dessa medel hämtas från personalbudgeten. Tabell 1: Åtgärdsförslag hålla ramen och skapa ett utvecklingsutrymme, tkr Frigjorda Påverkan Medel Ändrad mål/målvärden 2027 tkr Effektiviseringar/Åtgärdsförslag Ambitionsnivå 2027 (2029) Fördyrade systemkostnader i befintliga 1. 500 system Förvaltningens del av ökning IT 100 2. Tjänstekatalog 3. -600 Vakanshållning, oidentifierade tjänster Summa 0 AI effektiviserar / Co-pilot (summan avser frigjord tid, varför posten inte ger påverkan 4. -600 på summan av frigjorda medel) Ändrad ambitionsnivå: Röd färg anger att åtgärdsförslaget sänker ambitionsnivån, grön färg anger att ambitionsnivån ökar och gul färg anger att ambitionsnivån bibehålls. Påverkan mål/målvärden: Kolumnen avser en bedömning av hur ambitionsnivån påverkar mål/målvärden, där röd anger negativ påverkan, gul anger ingen påverkan och grön anger positiv påverkan. 4 av 10 1. Fördyrade systemkostnader, befintliga Kommunstyrelsen ansvarar för kommunövergripande ledningsprocesser, vilket innebär att Kommunstyrelseförvaltningen i sin budget har flertalet kommunövergripande systemverktyg. Dessa är bland annat personalsystem, ekonomisystem, ärendehanteringssystem och system för intranät/web. Licenskostnaderna för dessa har de senaste åren haft en högre kostnadsökning än vad som kompenseras för i budgetramen. Uppskattad ackumulerad obalans för 2027 är 600 tkr och därtill tillkommer behov, utifrån nya lagkrav, för ytterligare system (se under utvecklingsförslag). 2. Förvaltningens del av ökning IT Tjänstekatalog Den förändrade omvärlds- och säkerhetssituationen samt kommunens ökande digitala beroenden driver kostnaderna i kommuners basorganisation för IT. Det är främst kommunens förmåga inom incidentövervakning och hantering, NIS2 anpassade arbetssätt, intern beslutsstödsförmåga samt säker och kontrollerad användning av AI som är avgörande - för att inte vara en begränsning för verksamheterna. Syftet är att minska risken för allvarliga driftstörningar, rättsliga konsekvenser och verksamhetsavbrott. De ökade kostnaderna är inte ambitionshöjningar, utan nödvändiga åtgärder för att bygga en robust digital miljö som möjliggör en rimlig tjänsteutveckling och skyddar kommunens verksamhet, invånare och samhällsuppdrag i ett läge där digital sårbarhet är en realitet. Då hastigheten på IT-utvecklingen i världen ökar exponentiellt är det svårt att i dagsläget bedöma kostnadsökningar, till exempel för exakt IT skydd och säkerhet, nya lagkrav etc, men uppskattningsvis så är det en ökning på minst 5%. Kommunstyrelseförvaltningens del av ökade IT-kostnader i Tjänstekatalogen motsvarar ca 100 tkr. 3. Vakanshållning, oidentifierade tjänster Vakansprövning görs kontinuerlig inom chefsuppdraget för att anpassa kapacitet och rätt kompetens framåt och summan är uppskattad utifrån att glapp oftast sker under sommarmånader. 2027 bedöms bli ett hektiskt år för förvaltningen med ingång i ny mandatperiod, tillika ny nämndsorganisation, varför det inte torde finnas utrymme för medveten vakanshållning i högre grad, utan att tappa för stor leveransförmåga. 4. AI effektiviserar tjänstemannatid – Copilot Satsningen på digitalt handläggarstöd, Copilot, beräknas effektivisera ärendehandläggning och frigöra tid. Bedömningen är att nettoeffekten (inkl. kostnad för licenser) av frigjord tid ger en uppskattad nytta om 600 tkr för Kommunstyrelseförvaltningen. Beräkningen grundas i att 30 medarbetare kommer att kunna använda och effektivisera sitt arbete med i snitt 6 timmar per månad. Den frigjorda tiden kan minska ledtider i ärendeberedningar. Nyckeln är utbildning och ändrade arbetssätt och arbetet fortskrider. 2.3 Utvecklingsbehov inom hela kommunorganisationen 5 av 10 Kommunstyrelsen har ansvar för att identifiera och påtala kommungemensamma kostnader som kan uppstå och ge påverkan på samtliga nämnder. Inom områdena säkerhet och civilt försvar finns behov som är kommungemensamma för samtliga nämnder inkluderat kommunstyrelsen. Dessa är till viss del mycket osäkra. Tabell 2: Utvecklingsförslag, behov och kostnader samtliga nämnder, tkr. Påverkan mål/målvärd Behov Behov Behov Ändrad e Utvecklingsförslag, ambitionsniv Investeringar 2027 2028 2029 å 2027 (2029) 1. Fysiska ID-handlingar 1 100 150 150 Civilt försvar, ökade 2. driftskostnader 3 225 2 950 3 250 Summ a 4 325 3 100 3 400 I ovan tabell skulle Kommunstyrelseförvaltningens andel av kostnaderna uppgå till ca 3–4 % om man använde antal tillsvidareanställda som fördelningsnyckel. Detta skulle motsvara ca 200 tkr 2027. 1. Fysiska id-handlingar Fysiska ID-handlingar stärker säkerheten för de anställda i kommunen och för alla som vistas i våra lokaler. Det minskar risken att obehöriga rör sig i lokaler där verksamhet bedrivs. Medborgare kan enkelt se att personen de möter verkligen är anställd av kommunen. Under kriser eller höjd beredskap underlättar ID-handlingar även kontroll av personal och tillträde. Kostnaden för fysiska id-handlingar beräknas uppgå till ca 250kr/kort. Samtliga medarbetare, oavsett anställningsform, inklusive politiker uppgår till ca 4 650. De fysiska korten bör bytas ut vart 3:e år. Nyanställda per år uppskattas till 600 personer och skulle då innebära en årlig kostnad på ca 150 tkr. I frågan om fysiska id-handlingar finns flera vägval att göra, som påverkar kostnaderna. Därför behöver ytterligare utredning göras innan mer konkreta kostnadsuppskattningar kan göras. 2. Civilt försvar, ökade driftskostnader Behoven av investeringar inom civilt försvar är stora. Dessa investeringar finns listade under kapitlet Investeringsbehov. Kostnader för dessa ska bäras av ordinarie verksamhet och därav kan flera nämnder få ökade driftskostnader om investeringar beslutas. Kommunstyrelseförvaltningen har samlat identifierade behov i detta underlag för att åskådliggöra det samlade behovet. Under 2027 är de mest kostnadsdrivande posterna kopplade till behov av konsultstöd, aggregat för reservkraft, drivmedelstank och nödvattentankar. 6 av 10 Driftskostnader, Tkr 2027 2028 2029 Reservkraft, drift 725 875 1 025 Drivmedel, Diesel 550 25 25 Nödvatten 200 300 400 Alternativ ledningsplats, inredning 100 200 300 Trygghetspunkter, inredning 50 100 100 Livsmedelsförsörjning, inkl hyreshöjningar 250 500 700 Värmekanoner drift 250 0 0 Konsultstöd 900 750 500 Rös skyddad konferens 200 200 200 Summa 3 225 2 950 3 250 2.4 Investeringsbehov Civilt försvar Investeringar 2027–2029 Behoven av investeringar inom civilt försvar är stora. Nedanstående investeringar är identifierade som behov under planeringsperioden. Från statligt håll är aviserat att statsbidrag kommer att riktas till kommunal sektor, men det är idag inte känt vilka som får ta del av detta och i vilken utsträckning. Investeringar Tkr 2027 2028 2029 Reservkraft, aggregat 5 400 1 200 1 200 Drivmedel, tank 500 0 0 Nödvatten, tankar 2 000 1 000 1 000 Alternativ ledningsplats 1 000 1 000 1 000 Trygghetspunkter, container och inredning 840 100 100 Livsmedelsförsörjning 485 750 750 Värmekanoner 200 40 40 Rös skyddad konferens 4 000 0 0 Summa 14 425 4 090 4 090 3. Bidrag till inriktningsmål och målvärden Kommunstyrelseförvaltningen har ansvarsområden inom ramen för kommunstyrelsens reglemente som rör samtliga övergripande inriktningsmål, men som i olika hög grad bidrar till satta inriktningsmål och tillhörande målvärden. Av tidigare presenterade åtgärdsförslag handlar ett av dessa (effektivisering genom AI) om ökad effektivitet i form av högre kvalitet, snarare än påverkan på kostnader. För att sänka kostnaderna för budget i balans krävs vakanshållning av tjänster, vilket bedöms ha negativ (röd färg i tabell) på måluppfyllelsen. Således finns inga ytterligare effektiviserade medel att tillgå för år 2027. Utvecklingsbehoven som påtalas för hela kommunorganisationen bedöms i vissa delar nödvändiga för att uppnå lagkrav, varför de inte ses som ambitionshöjande. Påverkan på måluppfyllelsen bedöms dock positiv, främst med koppling till inriktningsmålet om god service och högre effektivitet. 7 av 10 Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till 32,6 32,2 29,6 Samtliga andra, andel (%) (2024) (gul 2024) (riket 2024) KS, BUN, Invånare med bra självskattat 69,8 71,0 71,5 SOC, hälsotillstånd, andel (%) (2024) (riket 2024) (grön 2024) KFN Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med 1,32 1,09 långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av 1,2 SOC, KS (2024) (gul 2024) befolkningen Minst hälften Minst två av tredjedelar av Ambitionsnivåer indikatorerna indikatorerna Utfall på årligen uppföljda indikatorer inom beslutas i ska vara ska vara KS handlingsprogram för barn och unga. handlingsprogram uppnådda uppnådda för barn och unga enligt årets enligt årets ambitionsnivå ambitionsnivå • Öka särskilt utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden genom att samordna en kommunövergripande kraftsamling, tillsammans med berörda samverkansparter inom det arbetsmarknadspolitiska området. • Öka kommuninvånarnas inflytande och delaktighet genom att skapa en struktur för och kontinuitet i barn- och ungas inflytande och delaktighet, och bidra till att fler invånardialoger genomförs. • Fortsatt implementering av ett rättighetsbaserat arbetssätt, i syfte att motverka exkludering och utanförskap och i stället använda människors outnyttjade resurser för att skapa ökad kvalité och måluppfyllelse. 8 av 10 Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Ungdomar etablerade på arbetsmarknaden Bibehålla grön Bibehålla grön SOC, KS 88,1 eller studerar 2 år efter slutförd nivå nivå (2023) gymnasieutbildning, andel (%) Gymnasieelever med examen 77,7 74,2 inom 4 år, hemkommun, andel (%) 75,7 KS (2025) (grön 2025) Genomsnittlig betygspoäng, gymnasieelever -0,9 -0,5 -0,3 med examen, kommunala skolor, avvikelse KS (2024) (gul 2024) från modellberäknat värde • Avdelningen för näringsliv och strategisk samhällsplanering bibehåller dagens ambitionsnivå med aktiviteter riktade för att inspirera unga, till exempel genom jobbmässa, yrkesinspiration och ungt entreprenörskap. • Fler i feriepraktik. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Utfall på mätbara indikatorer vad 10 av 18 Mer än hälften Minst två KS, SBN, gäller årliga mål för transport, el och indikatorer av tredjedelar av BN, SOC uppvärmning i Strategi för fossilfritt uppnådda indikatorerna indikatorerna Vänersborg 2030 enligt årets ska vara ska vara ambitionsnivå uppnådda uppnådda (2024) enligt årets enligt årets ambitionsnivå ambitionsnivå • Stödja utvecklingen mot en fler cirkulära flöden, till exempel genom återbruk av byggmaterial eller andra varor och tjänster. Vilket skulle innefatta både ett internt utvecklingsarbete i kommunen och i samverkan med andra aktörer, i syfte att både möjliggöra återbruk och skapa arbetstillfällen för personer som idag står utanför arbetsmarknaden. • Samordningsansvar för miljöarbetet. 9 av 10 Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, Index, % MHN, BN, 73 79 79 KS, SOC, (2024) (grön 2024) (grön 2024) SBN • Satsningar på tvåstadssamverkan för att gemensamt se över insatser som har bäring på kommunernas angränsande näringslivs- och samhällsplanering. • Förvaltningsövergripande satsning inom service och bemötande, genom externfinansierade leaderprojektet “Att bli den myndighet vi själva skulle vilja möta”. • Stärkta satsningar på grunduppdraget i IT-infrastruktur, IT-säkerhet och utveckling av plattform, kompetens och pedagogik för att öka effektiviteten. • Stadskärneutveckling - utformning av arbetssätt och koordinering av insatser för samverkan inom platsutveckling. • Framtagning av nya strategiska planer rörande samhällsplanering. • Etableringsarbetet – paketering av värdeerbjudande och etableringswebb samt pågående etableringsförfrågningar. • Lansering av en ny “flytta hit”-webb, lansera en ny “jobba hos oss”-webb samt utveckla och förbättra vårt intranät. • Utveckla och hantera kommunens kriskommunikation och riskkommunikation. • Kommunikationsinsatser och kommunikationsstöd kopplat till större händelser i organisationen som till exempel ny socialtjänstlag, organisationsöversyn av skolor och förskolor, hemsortering, samhällsbyggnadsfrågor och infrastruktur. • Inom pågående organisationsöversyn utreds möjligheter till samordnade kundkontakter, vilket ska ge bättre service genom snabbare lösningar, ett mer enhetligt bemötande och förbättrade öppettider, samtidigt som sårbarheten minskar genom ökad redundans Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 Samtliga (HME) totalindex (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,5 % 8,1 % 8,8 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen Samtliga (2025) Gul 2024 • Fortsatt arbete med kompetensutvecklingsprogram. • Förbättrade förutsättningar för chefer att leda genom satsningar på beslutsstöd, vilket förväntas bidra till bättre arbetsmiljö och på sikt lägre sjukfrånvaro för kommunens medarbetare. • Systemverktyg för medarbetarundersökning ger bättre underlag och analyser. 10 av 10 Kommunstyrelsen Inventarier Verksamhet/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a Inventarier 1,0 1,0 1,0 3,0 IT investering 4,0 8,0 4,0 16,0 IT investering Datorleasing 8,9 2,0 15,5 26,4 S:a Utgifter inventarier 13,9 11,0 20,5 45,4 Kommentarer till inventarieanslag: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-26 Protokoll från Vänersborgs kommun Förvaltningens samverkansgrupp (FSG), Kommunstyrelseförvaltningen, torsdag 26 mars 2026 Tid: 10:15 Plats: Konferensrum Lilla konferensrummet - Personalkontoret Paragrafer 1-5 Signering Ordförande Lena Tegenfeldt Justerare alla Sekreterare Erika Thielfoldt 5 8 0 3ff 1 8 4 b 7 a-f 2 3 a df- e 4 c- a 8 a 4- 0 4 c 1 3 3 2 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 8215 av 1072 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-26

§ 97 Återföring av tilläggsbudget 2026 för reservlösning av Dalbobron, från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen KS 2026/138 Beslut Kommunfullmäktige beslutar återföra 5 281 000 kronor från samhällsbyggnadsnämndens budget till kommunstyrelsens budget 2026, till anslaget för driftkostnader som följer av investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 att ge samhällsbyggnadsnämnden 11 842 tkr i tillfälligt anslag i budget 2026. Det avsåg kostnader för avtalad reservlösning med en färja som ersatte den avstängda Dalbobron. För 2026 omfattade avtalet tre månader, januari-mars 2026. Då Dalbobron återställdes snabbare än beräknat kunde färjan lämna Vänersborg två månader tidigare. Det innebär att kostnaderna minskade med 5 281 000 kronor. Dessa medel föreslås återföras till kommunstyrelsens budget, till anslaget för driftkostnader som följer av investeringar. Utrymmet behöver användas till kommunens samlade behov under 2026. Beslutsunderlag • Återföring av tilläggsbudget 2026 för reservlösning av Dalbobron, från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunstyrelsen 2026-05-13 Dnr: KS 2026/138 Handläggare Mottagare Ewa Lundqvist Kommunstyrelsen ewa.lundqvist@vanersborg.se 0521-721155 Återföring av tilläggsbudget 2026 för reservlösning av Dalbobron, från samhällsbyggnadsnämnden till kom­ munstyrelsen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar återföra 5 281 000 kronor från samhällsbyggnadsnämn­ dens budget till kommunstyrelsens budget 2026, till anslaget för driftkostnader som föl­ jer av investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 att ge samhällsbyggnadsnämnden 11 842 tkr i tillfälligt anslag i budget 2026. Det avsåg kostnader för avtalad reservlösning med en färja som ersatte den avstängda Dalbobron. För 2026 omfattade avtalet tre månader, ja­ nuari-mars 2026. Då Dalbobron återställdes snabbare än beräknat kunde färjan lämna Vänersborg två månader tidigare. Det innebär att kostnaderna minskade med 5 281 000 kronor. Dessa medel föreslås återföras till kommunstyrelsens budget, till anslaget för driftkostnader som följer av investeringar. Utrymmet behöver användas till kommunens samlade behov under 2026. Beredning Kommunstyrelseförvaltningen har stämt av ärendet med samhällsbyggnadsförvalt­ ningen. Anna Holmqvist Ekonomichef Sändlista Handläggare av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 98 Medfinansiering av Wargön Innovation 2026-2028 KS 2025/356 Beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01. Medfinansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram och avser hyreskostnad för lokalen Bruket 7, vilken i 2025 års prisläge uppgick till 2 757 tkr (årlig indexuppräkning enligt KPI i oktober) samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100 tkr per år. Medfinansiering sker under förutsättning att övrig finansiering av projektet till största del beslutas av deltagande parter enligt ansökan. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fortsättningsvis handlägga ärendet utifrån ovanstående ställningstagande och upprätta nödvändiga avtal. Jäv Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Mats Andersson (C) övertog ordförandeskapet. Lena Eckerbom Wendel (M) valdes till justerare. Sammanfattning av ärendet Vänersborgs kommun har tillsammans med Innovatum AB varit delaktig i utvecklingen av Wargön Innovation sedan starten. Kommunen var initiativtagare och projektägare i de tidiga faserna, innan Innovatum AB tog över projektägarskapet 2016. Verksamheten bedrivs idag i det helägda bolaget Wargön Innovation AB. Efter avslutad uppbyggnads-, etablerings- och verksamhetsfas fram till 2025 har Wargön Innovation ansökt om fortsatt utveckling genom projektet Sort2Scale. En ansökan om ERUF-finansiering avslogs våren 2026 på grund av hård konkurrens, trots att projektets innehåll bedömdes som starkt. En ny ansökan tas därför fram med annan finansiering. Sort2Scale syftar till att stärka den cirkulära omställningen genom att utveckla skalbar sortering som industriell infrastruktur i Västsverige. Projektet riktar sig till små och medelstora företag inom bland annat textil, plast, skor och möbler samt involverar kommuner genom ökad kunskap och samverkan kring cirkulära materialflöden. Projektet bygger vidare på Wargön Innovations etablerade roll i innovationsstödsystemet och ska bidra till långsiktigt hållbara arbetssätt. Västra Götalandsregionen medfinansierar projektet med 3 000 000 kronor per år i kontanta medel. Fyrbodals kommunalförbund bidrar med 200 000 kronor per år i Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18 kontanta medel samt 100 000 kronor per år i arbetstid. Innovatum AB medfinansierar med 200 000 i arbetstid per år. Vänersborgs kommun medfinansierar med cirka 2 800 000 kronor per år i form av lokalhyra samt 100 000 kronor per år i arbetstid. Projektets medfinansieras av parterna under 24 månader. Beslutsunderlag • Medfinansiering av Wargön Innovation 2026-2028 • Projektansökan Sort2Scale 2026-2028 Kommunstyrelsen arbetsutskotts behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut var följande: Kommunfullmäktige ställer sig bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01. Medfinansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram och avser hyreskostnad för lokalen Bruket 7, vilken i 2025 års prisläge uppgick till 2 757 tkr (årlig indexuppräkning enligt KPI i oktober) samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100 tkr per år. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fortsättningsvis handlägga ärendet utifrån ovanstående ställningstagande och upprätta nödvändiga avtal. Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade att medfinansiering sker under förutsättning att övrig finansiering av projektet till största del beslutas av deltagande parter enligt ansökan. I detta instämde Mats Andersson (C). Mathias Olsson (SD) yrkade avslag. Beslutsgång Ordföranden fann att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut med Lena Eckerbom Wendels (M) tilläggsyrkande. Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2026-05-08 Dnr: KS 2025/356 Handläggare Mottagare Jill Stor Kommunfullmäktige jill.stor@vanersborg.se Medfinansiering av Wargön Innovation 2026-2028 Förslag till beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01. Medfinansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram och avser hyreskostnad för lokalen Bruket 7, vilken i 2025 års prisläge uppgick till 2 757 tkr (årlig indexuppräkning enligt KPI i oktober) samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100 tkr per år. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fortsättningsvis handlägga ärendet utifrån ovanstående ställningstagande och upprätta nödvändiga avtal. Sammanfattning av ärendet Vänersborgs kommun har tillsammans med Innovatum AB varit delaktig i utvecklingen av Wargön Innovation sedan starten. Kommunen var initiativtagare och projektägare i de tidiga faserna, innan Innovatum AB tog över projektägarskapet 2016. Verksamheten bedrivs idag i det helägda bolaget Wargön Innovation AB. Efter avslutad uppbyggnads-, etablerings- och verksamhetsfas fram till 2025 har Wargön Innovation ansökt om fortsatt utveckling genom projektet Sort2Scale. En ansökan om ERUF-finansiering avslogs våren 2026 på grund av hård konkurrens, trots att projektets innehåll bedömdes som starkt. En ny ansökan tas därför fram med annan finansiering. Sort2Scale syftar till att stärka den cirkulära omställningen genom att utveckla skalbar sortering som industriell infrastruktur i Västsverige. Projektet riktar sig till små och medelstora företag inom bland annat textil, plast, skor och möbler samt involverar kommuner genom ökad kunskap och samverkan kring cirkulära materialflöden. Projektet bygger vidare på Wargön Innovations etablerade roll i innovationsstödsystemet och ska bidra till långsiktigt hållbara arbetssätt. Västra Götalandsregionen medfinansierar projektet med 3 000 000 kronor per år i kontanta medel. Fyrbodals kommunalförbund bidrar med 200 000 kronor per år i kontanta medel samt 100 000 kronor per år i arbetstid. Innovatum AB medfinansierar med 200 000 i arbetstid per år. Vänersborgs kommun medfinansierar med cirka 2 800 000 kronor per år i form av lokalhyra samt 100 000 kronor per år i arbetstid. Projektets medfinansieras av parterna under 24 månader. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-08 Dnr: KS 2025/356 Fördjupad beskrivning av ärendet Vänersborgs kommun och Innovatum AB har samverkat kring utvecklingen av Wargön Innovation sedan initiativs- och förstudiefaserna. Kommunen var initiativtagare och även projektägare för Wargön Innovation inledningsvis. Sedan 1 juli 2016 är Innovatum AB projektägare och verksamheten är numera organiserad i ett av Innovatum helägt dotterbolag; Wargön Innovation AB. Projekt Wargön Innovation har drivits i tre steg där steg 1 – uppbyggnadsfasen – har avslutats och sedan 1 juli 2016 ersatts av steg 2 – etableringsfasen, som pågick fram till halvårsskiftet 2019, för att därefter följas av steg 3 – verksamhetsfasen, som pågått fram till och med 2025. Ansökan för nytt ERUF-projekt lämnades in av Wargön Innovation i februari 2026 och Tillväxtverket meddelade avslag under april månad, med hög konkurrens om anslagen. Projektets innehåll är starkt och Wargön Innovation gör nu en ny ansökan utan Tillväxtverket som finansiär. Projektet Sort2Scale är ett utvecklingsprojekt som riktar sig till en av de mest avgörande flaskhalsarna i den cirkulära omställningen: bristen på skalbar sortering som möjliggör tillgång till cirkulära råvaror i rätt kvalitet, volym och kostnad. Projektet kompletterar och förstärker befintliga regionala spets- och innovationssatsningar genom att bidra med den industriella sorteringsinfrastruktur som dessa förutsätter men inte själva omfattar. Genom Sort2Scale matchas västsvenska små och medelstora företag inom bland annat textil, plast, skor och möbler med relevanta partners, testmiljöer och kompetenser. Lösningar testas och valideras i pilotskala, där de mest lovande drivs vidare mot implementering eller extern finansiering. Kommuner involveras som viktiga aktörer genom stärkt tillgång till kunskap, samverkan och praktiska lösningar för cirkulära materialflöden och resurseffektiv avfallshantering. Projektet bygger vidare på tidigare utvecklingsarbete inom Wargön Innovations roll i det regionala innovationsstödssystemet och bidrar till att implementera arbetssätt i reguljär drift, vilket skapar en robust och långsiktigt hållbar driftsmodell samt en tydligare och stärkt regional funktion. Projektet förväntas stärka företagens förmåga att testa, skala och industrialisera cirkulära lösningar, bidra till ett långsiktigt stärkt innovationsstödssystem i Västsverige och därigenom stödja regionens gröna omställning, smarta specialisering, resiliens, sysselsättning och bibehållen industriell produktion. Tänkta parter är Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund, Innovatum AB och Vänersborgs kommun. Kommunens roll skulle främst vara att bidra inom projektets styrning (styrgrupp), koppla projektet till det lokala näringslivet samt arbeta med verksamheten bortom projektets slut. Vänersborgs kommun medfinansieringen innefattar hyreskostnaden för fastigheten Bruket 7, samt tjänstepersoners arbetstid (ca 100 tkr per år). Total medfinansiering på närmare 3 000 tkr per år, under 24 månader. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-08 Dnr: KS 2025/356 Beredning Beredning av ärendet har skett genom avdelningen för näringsliv och strategisk samhällsplanering i dialog med Wargön Innovation och berörda parter. Underlag Projektansökan Sort2Scale 2026-2028 Lena Tegenfeldt Kommundirektör Sändlista Handläggare av ärendet Ekonomiavdelningen Wargön Innovation AB Ansökan om projektstöd inom regional utveckling 2026-07-01--2028-06-30 för projektet Sort2Scale Projekt: Sort2Scale Projektnamn: Sort2Scale Diarienummer: Avsändare: Wargön Innovation AB Mottagare: Västra Götalandsregionen 1 Instruktioner Här fyller du i ansökan om projektstöd till regionala utvecklingsprojekt. Innan du gör det är det viktigt att känna till följande: Det är viktigt att ta del av Västra Götalandsregionens (VGR:s) bedömningskriterier, allmänna villkor och annan relevant information för att kunna skriva en bra ansökan. För att VGR ska kunna bedöma och bereda en ansökan ska alla uppgifter lämnas direkt i ansökan. Det ni skriver är det som beaktas inför beslut så hänvisa inte till eventuella bilagor förutom de som VGR efterfrågar. Information om vad ni behöver tänka på när ni planerar inför att ansöka om projektstöd inom regional utveckling finns samlad på VGR:s webbsida för projektstöd. Västra Götalandsregionens webbsida för projektstöd (webbsida, öppnas i ny flik) Innan du börjar fylla i ansökan ber vi dig att ta kontakt med en handläggare på VGR. Handläggaren hjälper dig att säkerställa att det projekt ni vill genomföra passar för VGR:s projektstöd inom regional utveckling. Kontakta en handläggare inom aktuellt område (webbsida, öppnas i ny flik) Den som skapat utkastet till ansökan sätts automatiskt som projektledare och är huvudansvarig för hantering av ansökan. Ni kan när som helst byta projektledare. Projektledaren kan bjuda in andra personer för att läsa och/eller skriva i utkastet till ansökan. När ansökan ska skickas in till VGR krävs en elektronisk underskrift av firmatecknare. Firmatecknaren måste bjudas in till ansökan i e-tjänsten för att kunna signera den. Bjud in andra personer till ansökan (inaktiv länk) 2 1. Uppgifter om projektet Projektets namn: Sort2Scale Projektperiod: 2026-07-01 - 2028-06-30 Eventuell kontaktperson på VGR: Lisa Lundin 3 2a. Uppgifter om sökande organisation Utbetalning av medel kan endast ske till den sökandes juridiska person. Den juridiska personen ska därför stå som ansvarig för det plus- eller bankgironummer som ni anger i ansökan. Sökande organisation: Wargön Innovation AB Organisationsnummer: 559212-5917 Juridisk form: Aktiebolag Postadress: Box 902 Postnummer: 46129 Postort: Trollhättan Telefon: 0738096243 Webbadress: wargoninnovation.se Bankgiro: 5380-5073 Ange om sökande organisation är momspliktig eller ej: Ja 4 2b. Kontaktpersoner hos sökande organisation Kontaktperson Som kontaktperson för projektet anges här den person som startat utkastet på ansökan och därmed är huvudansvarig för ansökan. Den personen får automatiskt rollen projektledare i e-tjänsten om projektet beviljas projektstöd från VGR. Ni kan när som helst ändra till en annan projektledare. Namn på projektledare och kontaktperson: Emma Kristina Trell E-post: emma.trell@wargoninnovation.se Telefon: 0767073719 Önskar ni byta projektledare görs det från sidan Bjud in ny medlem. Gå till byte av projektledare (inaktiv länk) Kontaktperson för ekonomi för projektet Namn på kontaktperson för ekonomi hos sökande: Emma Kristina Trell E-post: emma.trell@wargoninnovation.se Telefon: 0767073719 5 3. Uppgifter om medsökande organisationer När ni planerar ert projekt och skriver ansökan till VGR, behöver ni ta reda på om projektets upplägg innebär att det finns medsökande organisation/er. I så fall ska uppgifter om de medsökande organisationerna lämnas här. Anledningen är att medsökande organisationer annars inte kan ta del av VGR:sstöd för att täcka kostnader som de bokför på projektet. Detta projektupplägg kräver att ett samverkansavtal tecknas mellan sökande organisation och medsökande organisation/er och att avtalet ska godkännas av VGR senast vid projektets start. Här finns en mall för samverkansavtal som ni gärna kan använda: Mall för samverkansavtal (webbsida, öppnas i ny flik) Ett projekt med medsökande organisationer som kräver ett samverkansavtal, kännetecknas av att både kriterium 1) och 2) är uppfyllda: 1. Fler organisationer än projektägaren ska delta i genomförandet och bokföra kostnader som ska täckas av projektets budget. Det vill säga; projektägaren är huvudsökande och kommer att fördela utbetalt stöd vidare till en eller flera medsökande organisationer. Alla som är parter i projektet ska delta i genomförandet och ta del av VGR:s stöd. 1. Samverkan mellan projektägare och medsökande part/er bidrar till ett mervärde för projektets förväntade resultat och måluppfyllelse som inte kan nås genom flera separata projekt. Finns medsökande organisation/er?: Nej 6 4. Inriktning Den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030 har följande mål: ”Tillsammans gör vi Västra Götaland till föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.” Strategin har fyra långsiktiga prioriteringar och tre tvärsektoriella kraftsamlingar. De långsiktiga prioriteringarna är Stärka innovationskraften, Bygga kompetens, Öka inkluderingen samt Knyta samman Västra Götaland. Kraftsamlingarna är Framtidsrusta barn och unga, Industrins gröna omställning samt Ökad robusthet genom samverkan i samhällsplanering. VGR har antagit fyra program för hållbar omställning, ett för varje långsiktig prioritering. I dessa program beskrivs vilka insatsområden som VGR prioriterar inom strategins långsiktiga prioriteringar och kraftsamlingar. På följande webbsidor finns mer information: Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 (webbsida, öppnas i ny flik) VGR:s program för hållbar omställning (webbsida, öppnas i ny flik) Inriktning långsiktiga prioriteringar: Stärka innovationskraften – för ett konkurrenskraftigt näringsliv i framkant Inriktning kraftsamlingar (frivilligt): Industrins gröna omställning 7 5. Analys av utmaningar och behov Beskriv vilka samhällsutmaningar som gör att projektet behövs. Viktigt! Förtydliga kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin och VGR:s program (fråga 4). Frågor att använda som stöd när ni planerar och beskriver ert projekt  Varför behövs projektet?  Vilken eller vilka samhällsutmaningar ska projektet bidra till att lösa?  Hur ser aktuella utmaningar och behov ut i Västra Götaland och/eller hos verksamma aktörer i länet? Förklara och motivera varför ert projekt behövs ur ett regionalt utvecklingsperspektiv.  Vilka behöver det ni ska göra? Beskriv vem eller vilka som har de behov som projektet ska möta.  Vilka kunskapsunderlag och analyser styrker de behov och utmaningar som ni vill möta i projektet? Beskriv även vem eller vilka aktörer och/eller perspektiv som står bakom det kunskapsunderlaget eller den analysen.  Kompletterar eller bygger ert projekt vidare på något annat projekt eller tidigare insatser? Om ni svarar ja:  På vilket sätt?  Vilka stod bakom det projektet eller den insatsen?  Hur ska ni ta vara på eventuella resultat och lärdomar från tidigare insatser? Analys av utmaningar och behov (Max 8000 tecken inklusive mellanslag) Analys av utmaningar och behov Omställningen till en cirkulär industri kräver en industriell infrastruktur som idag saknas. Material måste stanna högre upp i avfallshierarkin vilket kräver uppskalad och utvecklad sorteringsinfrastruktur. Sorteringens brister är en strukturell barriär för cirkulära affärsmodellers lönsamhet. Råvaruförsörjningen blir kostsam och cirkulära produkter får kostnadsnackdelar jämfört med nyproduktion. Detta begränsar den cirkulära omställningen av textil, skor, plast, möbler och biobaserade material i hela Västra Götaland. Med sortering avses hela kedjan från karaktärisering och fraktionering till kvalitetssäkring och förbehandling, det vill säga de steg som omvandlar ett insamlat, blandat materialflöde till specificerade råvaror redo för återbruk, återproduktion eller återvinning. Processen är komplex: mixade materialkompositioner, varierande produktskick, okända kontamineringar och stora skillnader i värde gör sortering svår att standardisera. Textil, plast, skor och möbler möter i dessa hänseenden samma hinder. Idag sker sortering i huvudsak manuellt och analogt, men tekniken utvecklas snabbt. Automation, digitalisering och AI-drivna processer är nödvändiga för att sortering ska bli skalbar och lönsam. Många lösningar närmar sig kommersiell tillämpning, men de är fragmenterade och värdekedjan hänger 8 inte ihop. Erfarenheter från textil- och plastsortering kan direkt accelerera lösningar inom skor, möbler och biobaserade material, men det saknas strukturerade arenor där dessa insikter kan utbytas och omsättas i praktiken. Genom nära samverkan med hundratals SMF och dialog med ett tjugotal större företag inom textil, skodon, möbler och plast har tre återkommande behov identifierats: tillgång till cirkulärt material i testbar volym, infrastruktur för automatiserad sortering, samt kunskap om hur cirkulära affärsmodeller når industriell lönsamhet. Enskilda projekt finns. Systemprojektet har saknats. Den 1 januari 2025 trädde Sveriges textilinsamlingskrav i kraft, men redan i juli 2025 ändrades riktlinjerna så att mer textil kan klassas som brännbart, vilket riskerar att minska tillgången på cirkulärt material. Producentansvaret för textil och skodon träder i kraft 2028 och gör behovet av fungerande sorteringsinfrastruktur akut. En skalbar sorteringsförmåga är dessutom direkt relevant för samhällets materialberedskap och motståndskraft inom totalförsvar och resiliens. Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsstrategi pekar ut industrins gröna omställning som ett prioriterat kraftsamlingsområde, med cirkulära värdekedjor och effektivare materialflöden som centrala delar. Idag saknas viktiga delar för att få en sammanhållen infrastruktur, det branschöverskridande innovationssystem och den skalbarhet hos SMF som krävs för att realisera denna potential. Sortering är den enskilt mest utmanande strukturella barriären. Det är exakt detta gap som ”Sort2Scale” adresserar. Projektets bas och unika förmåga Wargön Innovations (WI) innovationsmiljö har vuxit fram underifrån under snart ett decennium, formad av direkta möten med SMFs behov snarare än av tekniska förutsättningar. Denna insikt är inbäddad i innovationsmiljöns uppbyggnad: ytor för pilotproduktion, en teknikpark för sorteringsprocesser på hög internationell nivå, material för test- och demoskala samt strukturerat stöd från idé till uppskalning. Miljön är eller tillhör Europas mest utvecklade och avancerade testmiljöer för sortering, framför allt inom textil. WI arbetar i ett innovationssystem för textil i framkant som består av många kompletterande aktörer för den cirkulära värdekedjan. Med uppkoppling och samverkan med andra delar av innovationssystemet och kompletterande test- och demomiljöer bidrar WI med styrkor inom sortering, insamling, och test- och demo för SMF; Science Park Borås och integrerade aktörer i Boråsklustret med systeminnovation, affärsmodeller, textilproduktion, design, inkubation, mötesplatser, mm; RISE med materialkunskap, återvinning, teknikutveckling, standardisering, testning, mm; samt många andra kompletterande aktörer inom design, mode, tillskärning, utbildning, etableringsstöd, mm. Det ger SMF och andra innovatörer en unik möjlighet att validera sin lösning i en sammanhängande testkedja från råvara till marknad som ingen enskild test- och demomiljö hade kunnat erbjuda ensam. 9 Nyckelinsikter från projekt som ”Systemdemonstrator för ett hållbart textilsystem” (Vinnova), ”SorTex” och ”Textil materialmäklare” (VGR) bekräftar behovet av uppskalad sorteringsinfrastruktur, fysisk såväl som digital. ”Sort2Scale” tar vid där dessa projekt slutar. Ökad automation och tillämpning av produktionsteknik är central för utvecklingen av sorteringsprocesserna. Samverkan mellan WI och Högskolan Väst har utvecklats successivt och möjliggör god uppkoppling för SMF och kommuner även mot akademin inom dessa områden. Projektet möter SMF:s behov via tre komplementära insatsnivåer: mindre kunskapsinsatser för många SMF, medelstora testinsatser i test- och demomiljön, samt större coachnings- och implementeringsinsatser för bolag med tydlig potential för industrialisering. Det ger deltagande företag tillgång till en skräddarsydd demonstrationsvärdekedja under projektet. Projektets organisation med en bred samverkan mellan innovationsfrämjare, stora företag, akademi, ideell sektor, kommunalförbund och kommun adresserar den fragmenterade värdekedjan genom att tillföra de olika parternas perspektiv och förmågor till insatserna mot målgrupperna. SMF är inte enbart målgrupp och behovsägare, de är aktiva medskapare genom att kontinuerligt bidra med vilka behov och hinder de har för sin cirkulära uppskalning utifrån sorteringsrelaterade frågor. I tematiska samverkansforum bidrar de med branscherfarenhet och konkreta utmaningar som formar projektets inriktning. Utmaningen att säkra långsiktig bärkraft En central utmaning är att hitta en hållbar modell för framtida organisation och finansiering kring den unika kompetensmiljö som WI representerar. Det pågående projektet "Wargön Innovations utveckling inom det regionala innovationssystemet" som genomförs på uppdrag av WI:s styrelse och moderbolag Innovatum AB analyserar alternativa ägarformer, roller och finansieringsmodeller. Rekommendationerna presenteras i juni 2026 och utgör startpunkten för ”Sort2Scales” verksamhetsutvecklingsarbete under inom projektet. 10 6. Aktiviteter som projektet ska genomföra Beskriv vad ni ska göra i projektet. Beskriv aktiviteterna och använd gärna tabellen i fråga 10 som komplement. Där kan ni skapa en tidplan och om möjligt ange planerat start- och slutdatum för aktiviteterna. Viktigt! Förtydliga särskilt hur aktiviteterna bidrar till de resultat ni vill uppnå (fråga 7). Frågor att använda som stöd när ni planerar och beskriver ert projekt  Vilka aktiviteter planerar ni inom projektet? Om flera aktörer samverkar ska aktiviteterna spegla detta.  Vilka arbetssätt eller metoder ska ni använda?  Vilken är er primära målgrupp? Vilken eller vilka är era sekundära målgrupper?  På vilket sätt har ni tänkt engagera era målgrupper i projektets aktiviteter? Hur ska målgrupperna kunna ta del av projektet?  Hur kan aktiviteterna leda till de resultat som ni beskriver i fråga 7? Finns det någon beprövad kunskap som stödjer ert val av aktiviteter?  Hur planerar ni att kommunicera ut och sprida projektets resultat? Beskriv särskilt den typ av spridning som bidrar till att projektets resultat kan tas tillvara och användas av andra än projektets deltagare.  Hur ska ni utforma aktiviteterna för att ta hänsyn till jämställdhet, mångfald och för att underlätta för personer med funktionsnedsättning?  Hur ska ni utforma aktiviteterna för att begränsa miljö- och klimatpåverkan? Aktiviteter som projektet ska genomföra (Max 4000 tecken inklusive mellanslag) Primära målgruppen är SMF med cirkulära innovationer och affärsmodeller som vill skala upp sina cirkulära produkter och tjänster, samt de bolag som utvecklar lösningar som hjälper andra att göra det exempelvis genom sorteringsteknik och beslutsstöd för sortering. Sekundär målgrupp är kommuner, idéburna organisationer, stora företag och det innovationsfrämjande systemet i VG. Projektet bygger vidare på tidigare framgångsrika metoder och den etablerade test- och demomiljön där SMF får stöd att matchas, testa och skala sina affärsmodeller och tekniker samt utvecklar systemsamverkan med andra innovationsmiljöer i Västsverige. AP1: Projektledning, kommunikation och verksamhetsutveckling Säkerställer projektets kvalitet, styrning och långsiktiga relevans.  Styrning och uppföljning: Projektledning, ekonomisk styrning och kontinuerlig rapportering till finansiärer och intressenter. Fokus ligger på måluppfyllelse, transparens och kvalitet i genomförandet. 11  Kommunikation: Omfattar strategisk och operativ kommunikation samt resultatspridning. Arbetet samordnas med övriga arbetspaket för att säkerställa att rätt målgrupper nås i rätt tid och att projektets resultat tillvaratas och sprids.  Verksamhetsutveckling: Vidareutvecklar WI:s långsiktiga roll, organisation och finansiering. Implementerar rekommendationer från det nu pågående projektet ”Wargön Innovations utveckling inom det regionala innovationssystemet”. Huvudleverabeler är en robust finansieringsmodell som kombinerar offentlig finansiering, projektmedel och privata intäktskällor, samt en tydlig ansvarsfördelning mellan WI:s intressenter. Innovatum AB, Fyrbodals kommunalförbund och Vänersborgs kommun bidrar aktivt i aktiviteten. En referensgrupp av projektets finansiärer, behovsägare och andra innovationsaktörer bidrar med strategisk riktning, kvalitetssäkring och integrering av projektets resultat i andra initiativ. Detta stärker förutsättningarna för att verksamheten lever vidare efter projektets slut. AP2: Tillgängliggöra test- och demomiljön Stödjer SMF genom ett sammanhängande flöde: matcha, testa och skala upp.  Matchning och coaching: Minst 25 SMF får behovsanalys, matchning mot relevanta aktörer och coachning. Resultatet är konkreta samarbeten och utvecklingsplaner. NISP-metodiken används (internationellt beprövad metod sprungen ur industriell symbios).  Test och validering: Minst 20 SMF får tillgång till WI:s test- och demomiljö, teknisk expertis och industriella behovsägare. Fokus ligger på skalbara lösningar inom sortering, automation och resurseffektivitet. Matchning mot andra test- och demomiljöer vid behov.  Uppskalning: Cirka 10 SMF får stöd att nå kommersiell implementering eller extern finansiering genom projektutveckling, rådgivning och partnerskap. AP3: Systemsamverkan för cirkulär materialförsörjning Skapar branschöverskridande samverkansstrukturer för textil, skor, plast, möbler och biobaserade material, branscher med liknande strukturella utmaningar och synergier kring sortering och materialförsörjning.  Tematiska samverkansforum och innovationsmatchning: Etablerar öppna arenor där SMF, kommuner, stora företag, forskare och innovationsfrämjande aktörer, mfl möts kring gemensamma flaskhalsar. Varje forum möts minst tre gånger och vi avser att arrangera minst tre samverkansforum, En metod som ska fortleva efter projektet. Företag och kommuner lyfter verksamhetskritiska behov och hinder, mot vilka andra aktörer matchas som möjliggörare för aktiviteter så som test- och demoaktiviteter och projektansökningar. Förutom fortsatta insatser inom ramen för WI respektive Innovatums projektutveckling kopplar och integrerar även detta arbete an 12 till externa initiativ så som Högskolan Väst, RISE, IUC Väst, Fyrbodals utvecklingsnoder, projektet ”Textile Movement”, mfl. Nya arbetssätt kan direkt implementeras via AP2. 13 7. Resultat av projektet Beskriv vilka resultat ni förväntar er att nå under projektet, det vill säga inom projektperioden. Använd även tabellen i fråga 11 som komplement. Där ska ni ange minst en indikator som ni ska använda för att mäta resultatet av ert projekt. Viktigt!  Beskriv om möjligt förväntade resultat för olika områden – till exempel resultat i projektorganisationen, hos de deltagande aktörerna, hos målgrupperna (primär, sekundär) och i samhället.  Koppla samman förväntade resultat med era planerade aktiviteter (fråga 6).  De förväntade resultaten ska bidra till de effekter som projektet förväntas ge, både på kort och på lång sikt (fråga 8). Frågor att använda som stöd när ni planerar och beskriver ert projekt  Vilka resultat förväntar ni er av projektet?  Hur planerar ni att inom projektet följa upp om resultaten nås eller inte? Resultat av projektet (Max 4000 tecken inklusive mellanslag) Förväntade resultat av projektet är både en starkare innovationsmiljö med tydligare och mer komplementär roll i det västsvenska innovationssystemet för Wargön Innovation samt kvantifierbara resultat inom de olika arbetspaketen med avseende på antal företag som involveras och aktörer som samverkar och utvecklar nya initiativ. I projektorganisationen kommer resultat att erhållas som en följd av implementeringen av en robust långsiktig driftsmodell för WI med en tydlig regional funktion samt god förankring hos finansiärer och intressenter. Resultat av detta kommer vara kvalitativa som ökad tydlighet, bredare nyttjande av innovationstillgångar samt ökad samverkan med aktörer som RISE, Högskolan Väst och andra lärosäten samt industriella aktörer och branscher. Här kommer även WI:s erbjudande och samverkan med kommuner att öka och bli tydligare vilket förväntas ge ökat resultat av kommunernas arbete med cirkulär ekonomi generellt och insamling, materialhantering och sortering specifikt. Detta är en viktig grund för att bidra till de effekter som beskrivs nedan. Uppföljning av ovan beskrivna kvalitativa resultat kommer att ske löpande samt med en djupare analys under våren 2028 i samband med införandet av producentansvaret för textil och skodon samt kommande inriktning, insatser, organisering samt finansiering av WI utifrån detta. Kvantifierbara resultat i relation till primär och sekundär målgrupp är:  Minst 25 SMF får stöd genom behovsanalys, matchning med andra företag och behovsägare, samt direkt företagscoachning i uppskalning och industrialisering av SMF:ernas cirkulära affärsmodeller. Sortering och närliggande steg är i fokus. AP2. 14  Minst 15 SMF utvecklar en ny innovation genom ovan insatser. AP2.  Minst 10 SMF kommersialiserar sin nya innovation. AP3.  Minst 5 innovationsprojekt med extern finansiering söks för att möjliggöra extern finansiering, som inkluderar minst 10 SMF. AP2.  Minst 3 tematiska samverkansforum genomförs som tillsammans engagerar minst 15 deltagande verksamheter. AP3.  Minst 15 kommuner i Västra Götaland får stärkt kapacitet för hantering av cirkulära materialflöden, i synnerhet insamling och sortering av textil. AP2.  De kvantifierbara resultaten följs upp systematiskt i en uppföljningsfil där aktiviteter, målgrupp och andra deltagare samt indikatorer sammanställs löpande. Uppföljningen är grunden för all rapportering till projektledningsgrupp, referensgrupp och finansiärer. Trattflödet från 25 till 15 till 10 SMF återspeglar ökade insatsnivåer utifrån framgång och potential i varje steg. I takt med att projektet framskrider och antalet aktiviteter ökar kommer också behovet av att följa upp om någon eller några grupper blir underrepresenterade. WI:s erfarenhet är att det kan förväntas, men också att det kan adresseras genom justeringar av kommunikation och urval av vilka företag i primär målgrupp som erbjuds stöd. Projektet mäter löpande och har kort ledtid till justering i exempelvis kommunikationen. 15 8. Effekter på kort respektive lång sikt som projektet förväntas bidra till Beskriv vilka effekter ni förväntar er, det vill säga vilka effekter ni tänker att projektet ska bidra till. Viktigt! De effekter som projektet ska bidra till ska utgå från de behov och utmaningar som ni beskriver i fråga 5. Frågor att använda som stöd när ni planerar och beskriver ert projekt.  Vilka effekter ska projektet bidra till på kortare sikt? Kortare sikt innebär här cirka 1–3 år efter att projektet är avslutat.  Vilka effekter ska projektet bidra till på längre sikt? Längre sikt innebär här mer än 3 år efter att projektet är avslutat.  Vilken målgrupp eller vilka målgrupper har nytta av projektets effekter?  På vilket sätt är projektets effekter kopplade till de behov och utmaningar som ni beskriver i fråga 5?  Är det något specifikt område i Västra Götaland eller någon specifik bransch som har nytta av effekterna?  Vilka effekter kan projektet ge vad gäller jämställdhet, mångfald och/eller att underlätta för personer med funktionsnedsättningar?  Vilka bestående effekter kan projektet ge vad gäller miljö- och/eller klimatomställning? Effekter på kort respektive lång sikt som projektet förväntas bidra till (Max 4000 tecken inklusive mellanslag) ”Sort2Scale” adresserar den strukturella barriär som bromsar cirkulär omställning i hela Västra Götaland: bristen på skalbar sortering som industriell infrastruktur. Projektets effekter når SMF, kommuner, det regionala innovationssystemet och i förlängningen samhällets materialberedskap och klimatomställning. Effekterna svarar direkt mot de identifierade hindren: brist på sorterat material, och sorteringsinfrastruktur. Kortsiktiga effekter Minst 25 SMF inom textil, skor, plast och möbler i Västra Götaland har stärkt sin konkurrens- och innovationskraft genom tillgång till test- och demomiljö samt coachning. Stora företag och andra affärsdrivande verksamheter får därmed också förbättrade möjligheter för sin cirkulära uppskalning och industrialisering. Kommuner har stärkt sin kapacitet för hantering av cirkulära materialflöden, i synnerhet insamling och sortering av textil. Nya branschöverskridande samverkansformer är etablerade och aktiva efter projektslut. Det finns en robust långsiktig driftsmodell för WI med en tydlig regional funktion samt god förankring hos finansiärer och intressenter. 16 Långsiktiga effekter Projektet bidrar till en skalbar och kommersiellt bärkraftig sorteringsinfrastruktur i Västsverige, vilket ger industriell tillgång till cirkulära råvaror för fler branscher och aktörer. Företag som deltagit har implementerat cirkulära affärsmodeller som konkurrerar med linjär produktion. Lönsamheten för västsvenska cirkulära företag ökar när material och processer kan flöda mellan de tidigare separerade värdekedjorna textil, skor, möbler och plast. Dessa branscher delar nämligen samma strukturella utmaningar kring sortering och materialförädling, vilket gör att en lösning i en värdekedja direkt kan tillämpas i en annan. Det stärker innovationskraften brett och gör regionens samlade tillgångar inom textil, produktionsteknik och automation till en plattform för nya etableringar och arbetstillfällen. Projektet bidrar till att material i testbar volym, sorteringsinfrastruktur och affärsmodell kunskap stärks. Producentansvaret för textil och skodon träder i kraft 2028. Västra Götaland möter det med en fungerande infrastruktur, med hjälp av projektets resultat, vilket ger regionen ett konkurrensförsprång gentemot regioner som saknar motsvarande kapacitet. Regionens innovationsstödssystem stärks med en robust nod för cirkulär materialförsörjning. Forskning omsätts i industriell tillämpning via etablerade samverkansformer som lever vidare efter projektslut. Det ger fortsatt god uppväxling på den offentliga finansieringen långt bortom projektperioden. Hållbarhetseffekter Projektet bidrar direkt till att material stannar högre upp i avfallshierarkin via återbruk, återproduktion och återvinning. Skalbar sortering minskar beroendet av jungfruliga råvaror och gör cirkulära produkter konkurrensmässiga mot linjär produktion. På lång sikt innebär industrialiserad sortering i regionen en strukturell minskning av avfall och klimatpåverkan från de berörda branscherna, i linje med EU:s mål om fördubblad cirkulär råvaruanvändning till 2030. Projektet bidrar till accelererad grön omställning av Västsverige genom att på ett strukturellt plan industrialisera det cirkulära ekosystemet Projektet bidrar till ett mer inkluderande och jämställt innovationsstödssystem genom att underrepresenterade målgrupper nåtts och fått stöd. Företagen som stöds följs upp på klassiska företagsparametarar och mångfaldsparametrar. Målsättningen är att könsfördelningen mellan SMF:erna ska vara ca 60/40. WI:s tillgänglighetsanpassade test- och demo och möjligheterna till digitala format bidrar till sänkta trösklar för stöd oavsett geografi eller funktionsförmåga. 17 9. Organisation och projektledning Beskriv hur projektet ska ledas, organiseras och vilka aktörer som deltar. Det handlar dels om att få till ett optimalt genomförande, dels om att skapa en grund för att era resultat ska bli långsiktiga och kunna leva vidare av egen kraft. Frågor att använda som stöd när ni planerar och beskriver ert projekt  Hur ser projektets organisation och ledning ut?  Vilka kompetenser och aktörer deltar i projektet?  Hur fördelas roller, ansvar och medfinansiering?  Hur ska ni se till att målgruppen eller målgrupperna representeras i projektet?  Hur beaktar ni perspektiven jämställdhet och mångfald och att projektets genomförande organiseras för att underlätta för personer med funktionsnedsättning?  Hur ska ni organisera projektets genomförande för att begränsa påverkan på miljö och klimat?  Hur planerar ni att organisera och genomföra arbetet så att lärdomar, samarbeten och andra resultat har förutsättning att bli långsiktiga och kan leva vidare av egen kraft när projektet är slut? Det kan vara både hos oss, andra och i samhället. Organisation och projektledning (Max 4000 tecken inklusive mellanslag) Organisation och projektledning En intern ledningsgrupp bestående av projektledare, verksamhetsledare och ekonom leder, planerar och styr projektets genomförande och ekonomi. Det operativa arbetet drivs av en projektledare med ansvar för projektledning, genomförande av aktiviteter samt utvecklingsfrågor. En kommunikatör ansvarar för kommunikation och resultatspridning. En ekonom hanterar bokföring, lönerapportering och ekonomisk rapportering i enlighet med finansiärernas krav, samt tar fram underlag för arbetet med långsiktig driftsmodell. En platsansvarig tillgängliggör och utvecklar test- och demomiljön. Verksamhetsledaren ansvarar för långsiktigt hållbar driftsmodell, samverkan och styrning i nära dialog med målgrupper och intressenter. Målgruppens medverkan Projektet har under lång tid arbetats fram med västsvenska SMF; cirkulära ledare inom textilier, skor och möbler; innovationsfrämjare som RISE och Innovatum; samt lärosäten som Högskolan Väst och Högskolan i Borås. Projektet är väl uppkopplat mot framför allt näringslivet och näringsdrivande verksamheter. Dialogerna har synliggjort det gap som finns och som projektet adresserar. 18 Till projektet knyts en referensgrupp där SMF, kommuner, finansiärer, moderbolaget Innovatum AB, regionala lärosäten och innovationsmiljöer, samt relevanta privata, offentliga och ideella aktörer erbjuds ingå. Referensgruppen följer och riktar projektet i enlighet med beviljad ansökan och målgruppens behov, leds av verksamhetsledaren och ska anmäla ev. avvikelser till VD/styrelse. Referensgruppen är en kanal för förankring och kontaktskapande, och en viktig resurs i arbetet med innovationsmiljöns långsiktiga ägarskap och finansiering. Målgruppernas direkta representation säkerställer att projektet kontinuerligt orienteras mot verkliga behov snarare än organisatoriska intressen. Medfinansiering Vänersborgs kommun medfinansierar med hyreskostnaden för fastigheten Bruket 7 samt arbetstid. Fyrbodals kommunalförbund medfinansierar med kontanta medel och arbetstid. Innovatum AB medfinansierar med arbetstid. Konstellationen av medfinansiärer är strategisk: de representerar WI:s huvudsakliga intressenter de senaste tio åren och därmed de aktörer WI:s långsiktiga verksamhetsmodell behöver vara förankrad hos för att hålla efter projektslut. Parternas beslutsprocess för medfinansiering avslutas innan projektstart, senast i mitten av juni. Hållbarhetspåverkan Jämställdhet och mångfald är integrerade i hela projektets organisation. WI följer sin hållbarhetspolicy som bland annat kravställer kompetensbaserad och icke-diskriminerande rekrytering. Projektet förväntas genomföras med relativt jämn könsfördelning. WI har undertecknat Deklaration 18 (The Yes Way), ett 18-punktsprogram för jämställt och inkluderande innovationsfrämjande, som integreras operativt i projektarbete och kommunikation. Uppsökande arbete mot SMF utvecklas löpande med indikatorer för innovationshöjd, marknadspotential och mångfaldsaspekter för att kunna nå och involvera underrepresenterade målgrupper. Test- och demomiljön är väl tillgänglighetsanpassad, och digitala mötesformat används löpande för att sänka tröskeln för deltagande oavsett geografi eller funktionsförmåga. Miljö- och klimatpåverkan begränsas genom prioritering av resfria möten, kollektivtrafik och tåg. Merparten av resorna sker inom regionen där målgrupp och ekosystem är lokaliserade. Vid inköp prioriteras cirkulära lösningar och lokala leverantörer. Långsiktighet Ett av projektets huvudsyften är att skapa bättre förutsättningar för robusthet och långsiktighet i WI:s driftsmodell och roll i innovationssystemet. Arbetet leds av verksamhetsledaren med referensgruppen som strategisk resurs, och bygger vidare på det utredningsarbete som gjorts 19 i projektet ”Wargön Innovations utveckling inom det regionala innovationssystemet” vars resultat och rekommendationer presenteras i mitten av juni 2026. Ytterst rådighet för WI:s framtidsmodeller har moderbolaget Innovatum. 20 10. Valfritt: Tid- och aktivitetsplan för projektet Här finns möjlighet att ange start- och slutdatum för de aktiviteter ni planerar i projektet. Tidplanen är tänkt som ett komplement till fråga 6: Aktiviteter som projektet ska genomföra Fyll i en aktivitet per rad, om det bidrar till er beskrivning av projektet och dess tidplan, men beskriv aktiviteterna mer i detalj i fråga 6. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum AP1: Projektledning, kommunikation och 2026-07-01 2028-06-30 verksamhetsutveckling AP2: Tillgängliggöra test- och demomiljön 2026-08-01 2028-06-30 AP3: Systemsamverkan för cirkulär materialförsörjning 2026-08-01 2028-06-30 21 11. Indikatorer Beskriv projektets mätbara förväntade resultat i form av minst en indikator.  Indikatorerna ska motsvara de resultat som ni har beskrivit i fråga 7: Resultat av projektet.  Ni kan välja egna indikatorer eller använda de som finns listade nedan.  När ni slutredovisar projektet ska ni ange utfallet av de indikatorer ni valt.  Om möjligt: Fördela indikatorerna på kvinnor, män respektive annat. Viktigt! Vid begäran från VGR ska ni ska kunna redovisa namnet på de personer, organisationer eller företag som ingår i utfallet av indikatorerna. Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal kvinnor: Antal män: Antal annat: Förväntat totalt antal: Antal individer som får rådgivning Antal kvinnor: Antal män: Antal annat: Förväntat totalt antal: Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal kvinnor: Antal män: Antal annat: Förväntat totalt antal: Antal företag som får rådgivning Förväntat totalt antal: 25 Antal företag som utvecklar produkter Förväntat totalt antal: 25 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar Förväntat totalt antal: 25 Organisationer och företag som deltar i internationella FoI-program Förväntat totalt antal: Ökade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Förväntat totalt antal: 22 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt Förväntat totalt antal: 3 Antal nya eller utvecklade produkter som har kommersialiserats Förväntat totalt antal: 10 Antal nya företag Förväntat totalt antal: Antal test- och demonstrationsarenor Förväntat totalt antal: 1 Egna indikatorer Här kan du lägga till egna indikatorer som följer med ansökan. 23 12. Sammanfattning av projektet Viktigt! Sammanfattningen kan komma att publiceras externt. Sammanfattning av projektet på svenska (Max 1000 tecken inklusive mellanslag) Sortering är den viktigaste flaskhalsen för den cirkulära omställningen. Tillgång till cirkulära råvaror i rätt kvalitet, volym och pris begränsar uppskalningen av lösningar. ”Sort2Scale” bidrar till skalbar sortering som industriell infrastruktur i Västsverige, det steg som spetsprojekt som ”SorTex” och ”Circular Hubs” förutsätter men inte löser. Projektet matchar västsvenska SMF inom textil, skor, plast och möbler mot rätt partner och testmiljö, validerar lösningar i pilotskala och driver de mest lovande mot implementering eller extern finansiering. Kommuner stärker sin kapacitet för cirkulära materialflöden och textilhantering. Wargön Innovation utvecklar en robust driftsmodell som säkrar infrastrukturen efter projektslut. Resultatet är SMF som kan industrialisera cirkulära lösningar, kommuner rustade för producentansvaret 2028, och ett självbärande regionalt innovationsstöd. Detta till nytta för Västsveriges gröna omställning, sysselsättning och bibehållna industriella kapacitet Sammanfattning av projektet på engelska, valfritt (Max 1000 tecken inklusive mellanslag) 24 13. Beräkningsunderlag till projektbudget Här ska du beskriva projektets kostnader genom att fylla i ett beräkningsunderlag. Ta hjälp av anvisningarna i Vägledning om projektekonomi vid ansökan om projektstöd (Webbsidan öppnas i ny flik) Huvudregeln är att endast kostnader som uppkommer i projektverksamheten godkänns som stödberättigande. När ansökan handläggs av VGR bedöms projektets kostnadseffektivitet. Kostnaderna ska  vara nödvändiga för projektets genomförande,  ha uppkommit under den period beslutet om stöd omfattar,  avse de aktiviteter som beslutet om stöd omfattar,  vara bokförda inom projektperioden och  vara betalda senast till slutredovisning av projektet, som ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Om ni tidigare i ansökan angivit att projektet har medsökande organisationer, ska ni fylla i ett beräkningsunderlag för sökande organisation och ett för varje medsökande organisation. 25 Sökande organisation Wargön Innovation AB Lönekostnader Ange lönekostnader för personer som är anställda hos organisationen och som ska delta direkt i projektarbetet. Lönen ska motsvara den anställdes faktiska lön och inkludera sociala avgifter, pension och försäkringar, det vill säga lönebikostnader enligt kollektivavtal. Vid månadslön Ange roll eller Månadslön inkl Arbetstid i Antal Belopp funktion i projektet lönebikostnader procent (%) månad (kronor) er Verksamhetsledare 100 155 80 24 1 922 976 Projektledare 69 616 40 24 668 314 Ekonomiansvarig 76 574 70 24 1 286 443 Kommunikatör 65 299 20 24 313 435 Platsansvarig 66 015 25 24 396 090 Summa egen personal månadslön 4 587 258 Vid timlön Ange roll eller Timlön inkl Antal timmar Antal Belopp funktion i lönekostnader per månad månader (kronor) projektet Summa egen personal timlön 0 Summa lönekostnad egen personal 4 587 258 Overheadkostnader Overheadkostnader – eller indirekta kostnader – omfattar allmänna omkostnader som inte uppkommer som en omedelbar följd av projektet men som ändå kan relateras till de direkta kostnaderna för att genomföra projektet. Det omfattar exempelvis kostnader för kontorslokaler, telefoni, it-stöd, administration, försäkringar med mera. VGR godtar påslag för overheadkostnader enligt fullkostnadsprincipen. Beräkningsmodell som utgör underlag för fullkostnadsprincipen ska skickas in i samband med ansökan och måste godkännas av VGR för att gälla i projektet. Beskrivning av overheadkostnader Belopp (kronor) OH 30% 1 376 177 Summa overheadkostnader 1 376 177 26 Externa tjänster Externa tjänster kan exempelvis vara konsulter, föreläsare, köp av utvärdering eller uppföljning, konferensavgifter eller annan extern expertis som krävs för att genomföra projektet. Observera att krav på upphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller ett upphandlingsliknande förfarande kan vara aktuellt för detta kostnadsslag. Beskriv de externa tjänster som ska Antal Timkostnad Belopp köpas in, en tjänst per rad timmar (kronor) Tekniska konsult/-er för utrustning i 100 1 000 100 000 hallen, om något behöver justeras för tillgängliggörandet av i Summa externa tjänster 100 000 Resekostnader Resekostnader kan exempelvis vara biljetter, hyra av fordon eller logi i samband med resa inom projektet. Beskriv planerade resekostnader, en per rad Belopp (kronor) Resekostnader i projektet 100 000 Summa resekostnader 100 000 Lokalkostnader Lokalkostnader omfattar interna eller externa lokaler som projektet behöver disponera under projektperioden och som har direkt koppling till projektets aktiviteter. Det kan exempelvis vara lokalhyra vid olika former av möten. Kostnader för kontorslokaler täcks vanligtvis in under overheadkostnader. Beskriv lokalkostnaderna, en per rad Belopp (kronor) Summa lokalkostnader 0 Investeringar I undantagsfall kan projekt få stöd för investeringar om dessa är nödvändiga för projektets genomförande. Det kan vara exempelvis maskiner, utrustning, inventarier eller byggnader med mera. För att något ska räknas som investering ska det vara kopplat till projektet och avsett för stadigvarande bruk – det vill säga inte av karaktären förbrukningsinventarier. Beskriv investeringarna, en per rad Belopp (kronor) Summa investeringar 0 Övriga kostnader Övriga kostnader kan exempelvis vara kostnader för marknadsföring, material, litteratur, kommunikation, licenser, annonsering, extern representation, möteskostnader med mera som behövs för att genomföra 27 projektet. Beskriv en övrig kostnad per rad Belopp (kronor) Förbrukningsmaterial mm för tillgängliggörandet av 236 565 innovationsmiljön, kommunikationsmaterial mm Summa övriga kostnader 236 565 Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt bidrag i annat än pengar är kostnader i projektet som inte betalas av sökande organisation eller medsökande samverkanspart, utan som tillförs projektet på annat sätt av offentliga organisationer. Det kan till exempel vara en arbetsinsats som ska utföras av offentligt anställd personal eller att en offentlig organisation står för lokaler, material, utrustning, maskiner eller liknande i projektet. Lönen ska motsvara respektive persons faktiska lön hos sin arbetsgivare inklusive lönebikostnader. Vid månadslön Vid månadslön, Typ av Månadslön inkl Arbetstid i Antal Belopp fyll i finansiär lönebikostnade procent måna (kronor) organisationens r (%) der namn Summa 0 Vid timlön Vid timlön, fyll i Typ av finansiär Timlön inkl Antal Antal Belopp organisationens lönebikostna timma mån (kronor namn der r per ader ) måna d Vänersborgskomm Kommun/kommun 540 8 24 103 680 un, Näringslivschef alförbund Vänersborgskomm Kommun/kommun 450 8 24 86 400 un, alförbund Näringslivsutveckla re Fyrbodalskommun Kommun/kommun 529 8 24 101 568 alförbund, Miljö- alförbund och klimatstrateg Fyrbodalskommun Kommun/kommun 540 8 24 103 680 alförbund, alförbund Processledare Innovatum Övriga offentliga 840 30 24 604 800 aktörer 28 Summa 1 000 128 Vid annan kostnad än lön Vid annan kostnad än Typ av finansiär Beskrivning av Belopp lön, fyll i kostnad (kronor) organisationens namn Vänersborgskommun Kommun/kommunalför Hyreskostnad för 5 485 967 bund lokalen Bruket 7, i 24 månader Summa 5 485 967 Summa offentligt bidrag i annat än pengar 6 486 095 Privat bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar är kostnader i projektet som inte betalas av sökande organisation eller medsökande samverkanspart, utan som tillförs projektet på annat sätt av privata aktörer. Det kan till exempel vara: arbetsinsats som ska utföras av privat anställd personal. Då ska lönen motsvara respektive persons faktiska lön hos sin arbetsgivare inklusive lönebikostnader. privat obetalt arbete, det vill säga nedlagd tid från deltagande företag eller ideellt arbete som utförs av privatpersoner eller organisationer inom privat sektor. Obetalt arbete/ideellt arbete värderas till högst 330 kronor per timme. att en privat aktör står för lokaler, material, utrustning, maskiner eller liknande i projektet. Vid månadslön Vid månadslön, Typ av Månadslön inkl Arbetstid i Antal Belopp fyll i finansiär lönebikostnade procent måna (kronor) organisationens r (%) der namn Summa 0 Vid timlön Vid timlön, fyll i Typ av Timlön inkl Antal Antal Belopp organisationens finansiär lönebikostnader timmar måna (kronor) namn eller 330 per der kr/timme månad 29 Summa 0 Vid annan kostnad än lön Vid annan kostnad än lön, fyll i Typ av Beskrivning av Belopp organisationens namn finansiär kostnad (kronor) Summa 0 Summa privat bidrag i annat än pengar 0 Totala kostnader sökande organisation 12 886 095 30 14. Kostnader Här visas en sammanställning av projektets kostnader baserat på beräkningsunderlaget under fråga 13. 31 Sökande organisation Wargön Innovation AB Kostnadsslag Belopp (kronor) Lönekostnader 4 587 258 Overheadkostnader 1 376 177 Externa tjänster 100 000 Resekostnader 100 000 Lokalkostnader 0 Investeringar 0 Övriga kostnader 236 565 Offentliga bidrag i annat än pengar, kostnad 6 486 095 Privat bidrag i annat än pengar, kostnad 0 Totala kostnader 12 886 095 32 15. Finansiering Ange här det belopp ni söker från Västra Götalandsregionen. Redovisa även de medel som andra finansiärer, såväl offentliga som privata, planerar att bidra med för att täcka de kostnader som specificeras under fråga 14. Kostnader.  Finansieringen redovisas utifrån om det är kontant finansiering eller bidrag i annat än pengar. Beloppen för bidrag i annat än pengar ska överensstämma med motsvarande kostnad och hämtas automatiskt från 13. Beräkningsunderlag.  Medfinansiering från den egna organisationen - såväl i tid som pengar - ska tas upp som kontant finansiering.  I posten kontantfinansiering redovisas även eventuella förväntade projektintäkter, till exempel deltagaravgifter.  Vid samverkansprojekt med samverkansavtal mellan sökande organisation och medsökande organisation/er och där parterna själva medfinansierar projektet, ska alltid dessa medel redovisas som kontant finansiering.  Summan för total finansiering ska vara lika stor som summan för totala kostnader, annars kan ansökan inte skickas in. Kontantfinansiering Ange sökt finansiering från Västra Götalandsregionen Belopp (kronor) Västra Götalandsregionen, MRU 6 000 000 Ange kontant finansiering från den egna och andra organisationer. Kontantfinansiering, ange en Typ av finansiär Belopp organisation per rad (kronor) Fyrbodals kommunalförbund Kommun/kommunalförb 400 000 und Summa kontantfinansiering 400 000 Summa total kontantfinansiering 6 400 000 Bidrag i annat än pengar, finansiering Typ av finansiär Belopp Offentligt bidrag i annat än pengar, (kronor) finansiering Här visas offentligt bidrag i annat än pengar motsvarande det som angetts i fråga 13. Beräkningsunderlag. 33 Vänersborgskommun, Näringslivschef Kommun/kommunalför 103 680 bund Vänersborgskommun, Näringslivsutvecklare Kommun/kommunalför 86 400 bund Fyrbodalskommunalförbund, Miljö- och Kommun/kommunalför 101 568 klimatstrateg bund Fyrbodalskommunalförbund, Processledare Kommun/kommunalför 103 680 bund Innovatum Övriga offentliga 604 800 aktörer Vänersborgskommun Kommun/kommunalför 5 485 967 bund Summa offentligt bidrag i annat än pengar, finansiering 6 486 095 Typ av Belopp Privat bidrag i annat än pengar, finansiering finansiär (kronor) Här visas privat bidrag i annat än pengar motsvarande det som angetts i fråga 13. Beräkningsunderlag. Summa privat bidrag i annat än pengar, finansiering 0 Projektets totala finansiering 12 886 095 Projektets totala kostnader (hämtad från fråga 14. Kostnader) 12 886 095 Avvikelse mellan projektets totala finansiering och totala kostnader 0 Den totala finansieringen ska vara lika stor som de totala kostnaderna, annars kan ansökan inte skickas in. 34 16. Bifoga bilagor Här kan ni bifoga bilagor till ansökan. Det är obligatoriskt att bifoga ett intyg som styrker sökande organisations firmatecknare eller den som annars har rätt att ingå denna typ av överenskommelse. Intyg bifogas som styrker organisationens firmatecknare.: Ja Om ert projekt har medsökande organisationer behöver ni bifoga ett samverkansavtal mellan sökande organisation och medsökande organisationer. Det går även att skicka in avtalet senare men det måste ha inkommit till och vara godkänt av VGR senast vid projektets startdatum. Här finns en mall för samverkansavtal som ni gärna kan använda: Mall för samverkansavtal mellan sökande och medsökande organisation/er (webbsida, öppnas i ny flik) Om sökande eller medsökande organisation har overheadkostnader, kan ni här bifoga beräkningsunderlag för dessa. Bifoga bilagor Wargön Innovation AB Registreringsbevis 559212-5917.pdf 35 17. Underskrift och allmänna villkor Ansökan ska skrivas under elektroniskt av behörig firmatecknare eller den som annars har rätt att ingå denna typ av överenskommelse för verksamhetens räkning genom t ex delegation eller fullmakt. Den person som skriver under försäkrar att alla uppgifter ni lämnat i ansökan är riktiga – detta inkluderar även de eventuella bilagor ni bifogar. Allmänna villkor Den som skriver under intygar också att om ansökan blir beviljad, så åtar ni er att följa VGR:s allmänna villkor för ekonomiska stöd till projektet i sin helhet. Allmänna villkor för ekonomiska stöd till projekt (webbsida, öppnas i ny flik) Villkoren innebär bland annat följande:  Ni får inte använda stödet från VGR för att täcka de av projektets kostnader som täcks av andra finansiärer eller bidragsgivare.  Ni måste följa VGR:s villkor för redovisning och rapportering.  Ni ska snarast meddela VGR om projektet avbryts, försenas eller förändras väsentligt i jämförelse med projektplanen. Vi har tagit del av och åtar oss att följa VGR:s allmänna villkor för ekonomiska stöd till projekt.: Nej Tänk på att det enbart är den som har rollen projektledare i e-tjänsten som kan skicka för elektronisk underskrift. 36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 99 Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds KS 2025/404 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” enligt bilaga, att gälla från och med 2026-07-01. 2. Revidera barnomsorgsavgifterna i enlighet med de uppgifter som Skolverket avser att fastställa från och med 1 juli 2026. 3. Bemyndiga barn- och utbildningsnämnden att framöver fastställa och revidera avgifterna i enlighet med de uppgifter som statens skolverk lämnar till de kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem (5 a §, förordning om ändring i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (2018:1537)). Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningnämnden har inkommit med förslag till revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds antagna av kommunfullmäktige 2025-12-17, § 178. Syftet är att tydliggöra det styrande dokumentet mot bakgrund av att en bestämmelse i den förordning som reglerar statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa ändras från och med den 2026-07-01. Förändringen avser hur den avgiftsgrundade inkomsten ska beräknas och innebär en sänkning av avgifterna för hushållen. Kommunfullmäktige beslutade den 2025-12-17, § 178 att barn- och utbildningsnämnden årligen får fastställa och revidera avgifterna utifrån de uppgifter som Skolverket senast den 1 december inför kommande bidragsår lämnar till kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem. Då Skolverket nu avser att lämna uppgifter om avgiftstak även under pågående bidragsår föreslås att kommunfullmäktige omformulerar bemyndigandet så att nämnden kan fastställa och revidera avgifterna när sådana uppgifter meddelas enligt förordningen. Eftersom förändringen bedöms falla utanför nuvarande bemyndigande föreslås även att kommunfullmäktige beslutar om justering av avgifterna från och med 2026-07-01. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18 Beslutsunderlag • Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Antagandedokument - Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Jämförelsedokument - Regler för avgift inom förskola fritidshem pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Barn- och utbildningsnämndens beslut 2026-04-13,§ 32 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2026-05-08 Dnr: KS 2025/404 Handläggare Mottagare Arvid Hansson Kommunfullmäktige Arvid.Hansson@vanersborg.se 0521-72 26 27 Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” enligt bilaga, att gälla från och med 2026-07-01. 2. Revidera barnomsorgsavgifterna i enlighet med de uppgifter som Skolverket avser att fastställa från och med 1 juli 2026. 3. Bemyndiga barn- och utbildningsnämnden att framöver fastställa och revidera avgifterna i enlighet med de uppgifter som statens skolverk lämnar till de kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem (5 a §, förordning om ändring i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (2018:1537)). Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningnämnden har inkommit med förslag till revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds antagna av kommunfullmäktige 2025-12-17, § 178. Syftet är att tydliggöra det styrande dokumentet mot bakgrund av att en bestämmelse i den förordning som reglerar statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa ändras från och med den 2026-07-01. Förändringen avser hur den avgiftsgrundade inkomsten ska beräknas och innebär en sänkning av avgifterna för hushållen. Kommunfullmäktige beslutade den 2025-12-17, § 178 att barn- och utbildningsnämnden årligen får fastställa och revidera avgifterna utifrån de uppgifter som Skolverket senast den 1 december inför kommande bidragsår lämnar till kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem. Då Skolverket nu avser att lämna uppgifter om avgiftstak även under pågående bidragsår föreslås att kommunfullmäktige omformulerar bemyndigandet så att nämnden kan fastställa och revidera avgifterna när sådana uppgifter meddelas enligt förordningen. Eftersom förändringen bedöms falla utanför nuvarande bemyndigande föreslås även att kommunfullmäktige beslutar om justering av avgifterna från och med 2026-07-01. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-08 Dnr: KS 2025/404 Fördjupad beskrivning av ärendet Vänersborgs kommuns avgifter inom förskola, fritidshem, samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds styrs av skollagen (2010:800) samt av förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Regeringen har aviserat förändringar i statsbidraget som reglerar den nationella maxtaxan inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Förändringar kommer att ske i förordningen i syfte att sänka hushållens avgifter för förskola och fritidshem. För att åstadkomma en sänkning av avgifterna för hushållen ändras hur den avgiftsgrundande inkomsten ska beräknas. Precis som tidigare ska inte den del av inkomsten som överstiger ett visst belopp räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Ändringarna i förordningen medför att inte heller den del av inkomsten som understiger 10 001 kronor ska räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Det innebär att 10 000 kronor räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst. Preliminärt kommer hushåll med en inkomst som understiger 10 001 kronor inte betala någon avgift från och med 2026-07-01. Skolverket fastställer årligen uppgift om högsta avgiftsgrundande inkomst per månad och det högsta avgiftsbeloppet per månad för det första, andra respektive tredje barnet i förskolan respektive fritidshemmet. Enligt förordningen ska Skolverket senast den 1 december året före bidragsåret lämna uppgift till varje kommun om högsta avgiftsgrundande inkomst per månad. Förordningen ändras från och med 1 juli 2026, vilket innebär att Skolverket kommer att meddela nytt inkomsttak och samt nya avgiftsbelopp per månad mitt under innevarande bidragsår. Den nya högsta avgiftsgrundande inkomsten och de högsta avgiftsnivåerna kan formellt fastställas först efter att förordningsändringen trätt i kraft (tidigast 2026-07-01). Skolverket har dock redan nu aviserat att det preliminära avgiftstaket från och med 2026-07-01 är det för innevarande bidragsår fastställda avgiftstaket minskat med 10 000 kronor. Med utgångspunkt i den preliminärt aviserade högsta avgiftsgrundande inkomsten har Skolverket meddelat de högsta avgifterna för förskola och fritidshem. Förskola Preliminära högsta avgifter i förskolan är från och med 2026-07-01: 1. För det första barnet är avgiftstaket 3 procent, men högst 1 547 kronor 2. För det andra barnet är avgiftstaket 2 procent, men högst 1 031 kronor 3. För det tredje barnet är avgiftstaket 1 procent, men högst 516 kronor Fritidshem Preliminära högsta avgifter i fritidshemmet är från och med 2026-07-01: 1. För det första barnet är avgiftstaket 2 procent, men högst 1 031 kronor 2. För det andra barnet är avgiftstaket 1 procent, men högst 516 kronor 3. För det tredje barnet är avgiftstaket 1 procent, men högst 516 kronor Anslaget till statsbidrag för maxtaxa höjs med 1 miljard kronor inför budgetåret 2026. För 2027 höjs anslaget för statsbidraget med 1,5 miljarder kronor. De preliminära beräkningarna barn- och utbildningsförvaltningen kunnat göra visar på att det ökade statsbidraget troligen kommer att täcka de minskade avgiftsintäkterna. Barn- och Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-08 Dnr: KS 2025/404 utbildningsförvaltningen vill dock framhålla att beräkningarna är preliminära och att de ekonomiska konsekvenserna fortsatt kommer att följas. Beredning Ärendet har beretts av barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningen har granskat ärendet och har inget att erinra. Underlag • Jämförelsedokument – Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Barn- och utbildningsnämndens beslut 2026-04-13, § 32 Johan Högmark Kanslichef Bilagor • Antagandedokument - Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Sändlista • Handläggare av ärendet • Barn- och utbildningsnämnden Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ...............................................................................................................................1 Avgiftsnivåer ...................................................................................................................1 Avgiftspliktiga personer ...................................................................................................2 Avgiftsgrundande inkomst ...............................................................................................2 Delad faktura för vårdnadshavare utan gemensamt underhåll ...........................................2 Uppdaterad inkomst ........................................................................................................3 Inkomstjämförelse ..........................................................................................................3 Uppsägning av plats ........................................................................................................3 Dokumentinformation Dokumentansvarig Regler för på vilka grunder ”avgift för plats i Administrativ chef, barn- och förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt utbildningsförvaltningen omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” debiteras Antagen Antagen av Reviderad Giltighet 2016-02-03, § 3 Kommunfullmäktige 2026-xx Tillsvidare Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a BUTN 2023/122 ☐ ☒ Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☒ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Skollagen (2010:800), Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD Inledning En kommun får ta ut avgift för plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (8 kap. 16 §, 14 kap. 12 § och 25 kap. 9 § skollagen (2010:800)). Barn som går i förskola har från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år rätt till avgiftsfri allmän förskola. Det innebär att avgiften bara får avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året (8 kap. 16 § 2 st. skollagen). För barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola får avgiften endast tas ut för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan (8 kap. 16 § 3 st. skollagen). Vänersborgs kommun tillämpar maxtaxa enligt förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. I förordningen framgår de högsta avgifter som kommunen får ta ut. Med förskola eller fritidshem jämställs i förordningen pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Syfte Syftet med reglerna är att tydliggöra på vilka grunder avgift för plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds debiteras. Avgiftsnivåer I förskolan är den högsta avgiften tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första, andra respektive tredje barnet. I fritidshemmet är den högsta avgiften två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundade inkomst för det första, andra respektive tredje barnet. Vid placering av flera barn från samma hushåll betalas den högsta avgiften för det yngsta barnet i för denne aktuella verksamhetsform och den närmast lägre avgiften för det näst yngsta barnet i för denna aktuella verksamhetsform. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. Skolverket meddelar årligen inkomsttaket för vilken beräkningen av avgiften baseras på, samt avgiftstak i olika intervaller. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det inkomsttak Skolverket har beslutat om. Den inkomstreglerade maxtaxan gäller för barn i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Från hösten det år barnet fyller 3 år till dess att barnet börjar förskoleklass har barnet enligt skollagen rätt till avgiftsfri allmän förskola 525 timmar per år (motsvarande 15 timmar per vecka under grundskolans läsårstider). I Vänersborgs kommun erbjuds avgiftsfri allmän förskola med 25 timmar per vecka fördelat under grundskolans läsårstider. För barn i 1 Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD allmän förskoleålder med placeringstid överstigande dessa timmar reduceras avgiften med 25% under hela året. För barn som erbjudits förskola utifrån att de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola avser avgiften den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. För elever som erbjudits fritidshem utifrån att de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem avser avgiften bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. Elever som endast behöver plats på fritidshem under lov ansöker om en tidsbegränsad ordinarie placering på fritidshem inför varje lov. Debitering sker i enlighet med ordinarie avgiftsnivåer under den tidsbegränsade perioden. Avgiftspliktiga personer Avgiften grundas på den sammanlagda inkomsten i det hushåll barnet tillhör. Med hushåll avses ensamstående och makar. Med makar jämställs personer som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress. Avgiften grundas på hushållets sammanlagda inkomst oavsett om barnet är gemensamt eller inte. Vårdnadshavare är skyldig att lämna inkomstuppgift både för sig själv och eventuell make/sammanboende. Avgiftsgrundande inkomst Till grund för avgiftssättningen ligger den samlade avgiftsgrundande inkomsten per kalenderår för varje hushåll. Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet i enligt med vad som anges i förordningen om maxtaxa. Som avgiftsgrundande inkomst per månad räknas inte den del av inkomsten som överstiger det inkomsttak Skolverket årligen fastställer. Som avgiftsgrundande inkomst per månad räknas heller inte den del av inkomsten som understiger 10 001 kronor. Avgiften bestäms mot den framräknade månadsinkomsten. Vid varierande månadsinkomst är beräkningsgrunden den sammanlagda bruttoinkomsten per kalenderår, vilken därefter divideras med 12 månader. Vid utebliven inkomstuppgift anses högsta avgift enligt fastställd taxa accepterad av platsinnehavaren. Avgiften debiteras månadsvis och betalas för innevarande månad från den dag då placeringen startar enligt beslut om placering. Platsen är ett abonnemang och avgiften betalas 12 månader per år. Avgift betalas även om barnet är frånvarande vid exempelvis ledighet eller sjukdom. Delad faktura för vårdnadshavare utan gemensamt underhåll Vårdnadshavare som inte har gemensamt hushåll, ska båda vara platsinnehavare om båda nyttjar platsen. Barnet har en placering, men vårdnadshavarna får var sin faktura, så kallad delad faktura. De vårdnadshavare som flyttar isär ska tillsammans fortsätta betala för barnets plats. Hur mycket var och en ska betala av det totala beloppet avgörs av inkomsten i respektive nytt hushåll. Avgiften grundas på de båda hushållens totala inkomst. Den totala 2 Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Skriv senaste datum för antagande/revidering ÅÅÅÅ-MM-DD avgiften kan inte bli högre än maxtaxa. Om hushållen har lika stor inkomst betalar vårdnadshavarna lika stor del av avgiften. Om hushållen har olika inkomst, betalar den vårdnadshavare i det hushåll som har högre inkomst en större del av avgiften. Det kallas att vikta avgiften. Respektive vårdnadshavare är ansvarig för sin del av avgiften och säger upp sin del av platsen. Uppsägningstiden är 60 dagar. Om bara en av vårdnadshavarna har behov av plats betalar denne hela avgiften. Uppdaterad inkomst Vårdnadshavare/platsinnehavaren är skyldig att anmäla förändringar till barn- och utbildningsförvaltningen om sådana förhållanden som påverkat placeringsgrund och avgiftsnivå. Inkomstjämförelse En årlig inkomstjämförelse sker med inhämtade uppgifter från Skatteverket. Den taxerade inkomsten jämförs med de uppgifter vårdnadshavare lämnat till barn- och utbildningsförvaltningen. Inkomstjämförelsen görs två år efter det år avgiften debiterades. För högt uttagen avgift återbetalas till den som var fakturamottagare under det aktuella år inkomsten jämförs mot. Om fakturamottagaren har en obetald och förfallen faktura till Vänersborgs kommun kommer denna fordran att räknas av, innan någon utbetalning kan göras. För lågt erlagd avgift debiteras den person som var fakturamottagare det aktuella år avgiften jämförs mot. Uppsägning av plats När barnet inte längre behöver plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds ska platsen sägas upp 60 dagar innan barnet beräknas sluta. Avgift tas ut under uppsägningsperioden om 60 dagar, oavsett om barnet nyttjar platsen eller inte. Vid delad faktura är respektive platsinnehavare ansvarig att säga upp sin del av platsen. Den dag anmälan om uppsägning görs till Vänersborgs kommun, räknas som uppsägningsdag. När man tackat ja till plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds har man ingått en överenskommelse. Det innebär att man då blir skyldig att betala för platsen. Om barnet inte längre har rätt till plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds avslutas platsen omgående och utan uppsägningstid. Om barnomsorgsavgiften inte betalas kan beslut fattas om att placeringen i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg eller omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds avslutas. När en avgift inte blivit betald skickas påminnelse till platsinnehavaren. I påminnelsen framgår vilket datum avgiften senast ska vara betald för att platsen ska få behållas. Om platsen avslutas behöver ansökan göras för att få en ny placering. 3 BUTN 2023/122 Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler 2026.625 2026-04-13 Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds 2026-xx Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ................................................................................................................................1 Avgiftsnivåer ...................................................................................................................1 Avgiftspliktiga personer ...................................................................................................2 Avgiftsgrundande inkomst ...............................................................................................2 Delad faktura för vårdnadshavare utan gemensamt hushåll ................................................2 Uppdaterad inkomst ........................................................................................................3 Inkomstjämförelse ...........................................................................................................3 Uppsägning av plats .........................................................................................................3 Dokumentinformation Dokumentansvarig Regler för på vilka grunder ”avgift för plats i förskola, Administrativ chef, barn- och fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid utbildningsförvaltningen då förskola och fritidshem inte erbjuds” debiteras Antagen Antagen av Reviderad Giltighet 2016-02-03§3 Kommunfullmäktige 2026-xx Tillsvidare Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsida 2026-xx BUTN 2023/122 ☐ ☒ Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☒ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Skollagen (2010:800), Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds 2026-xx Inledning En kommun får ta ut avgift för plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (8 kap. 16 §, 14 kap. 12 § och 25 kap. 9 § skollagen (2010:800)). Barn som går i förskola har från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år rätt till avgiftsfri allmän förskola. Det innebär att avgiften bara får avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året (8 kap. 16 § 2 st. skollagen). För barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola får avgiften endast tas ut för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan (8 kap. 16 § 3 st. skollagen). Vänersborgs kommun tillämpar maxtaxa enligt förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. I förordningen framgår de högsta avgifter som kommunen får ta ut. Med förskola eller fritidshem jämställs i förordningen pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Syfte Syftet med reglerna är att tydliggöra på vilka grunder avgift för plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds debiteras. Avgiftsnivåer I förskolan är den högsta avgiften tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första, andra respektive tredje barnet. I fritidshemmet är den högsta avgiften två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundade inkomst för det första, andra respektive tredje barnet. Vid placering av flera barn från samma hushåll betalas den högsta avgiften för det yngsta barnet i för denne aktuella verksamhetsform och den närmast lägre avgiften för det näst yngsta barnet i för denna aktuella verksamhetsform. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. Skolverket meddelar årligen inkomsttaket för vilken beräkningen av avgiften baseras på, samt avgiftstak i olika intervaller. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det inkomsttak Skolverket har beslutat om. Den inkomstreglerade maxtaxan gäller för barn i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Från hösten det år barnet fyller 3 år till dess att barnet börjar förskoleklass har barnet enligt skollagen rätt till avgiftsfri allmän förskola 525 timmar per år (motsvarande 15 timmar per vecka under grundskolans läsårstider). I Vänersborgs kommun erbjuds avgiftsfri allmän förskola med 25 timmar per vecka fördelat under grundskolans läsårstider. För barn i allmän förskoleålder med placeringstid överstigande dessa timmar reduceras avgiften med 25% under hela året. 1 Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds 2026-xx För barn som erbjudits förskola utifrån att de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola avser avgiften den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. För elever som erbjudits fritidshem utifrån att de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem avser avgiften bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. Elever som endast behöver plats på fritidshem under lov ansöker om en tidsbegränsad ordinarie placering på fritidshem inför varje lov. Debitering sker i enlighet med ordinarie avgiftsnivåer under den tidsbegränsade perioden. Avgiftspliktiga personer Avgiften grundas på den sammanlagda inkomsten i det hushåll barnet tillhör. Med hushåll avses ensamstående och makar. Med makar jämställs personer som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress. Avgiften grundas på hushållets sammanlagda inkomst oavsett om barnet är gemensamt eller inte. Vårdnadshavare är skyldig att lämna inkomstuppgift både för sig själv och eventuell make/sammanboende. Avgiftsgrundande inkomst Till grund för avgiftssättningen ligger den samlade bruttoinkomsten avgiftsgrundande inkomsten per kalenderår för varje hushåll. Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet i enligt med vad som anges i förordningen om maxtaxa. Som avgiftsgrundande inkomst per månad räknas inte den del av inkomsten som överstiger det inkomsttak Skolverket årligen fastställer. Som avgiftsgrundande inkomst per månad räknas heller inte den del av inkomsten som understiger 10 001 kronor. Avgiften bestäms mot den framräknade månadsinkomsten. Vid varierande månadsinkomst är beräkningsgrunden den sammanlagda bruttoinkomsten per kalenderår, vilken därefter divideras med 12 månader. Vid utebliven inkomstuppgift anses högsta avgift enligt fastställd taxa accepterad av platsinnehavaren. Avgiften debiteras månadsvis och betalas för innevarande månad från den dag då placeringen startar enligt beslut om placering. Platsen är ett abonnemang och avgiften betalas 12 månader per år. Avgift betalas även om barnet är frånvarande vid exempelvis ledighet eller sjukdom. Delad faktura för vårdnadshavare utan gemensamt hushåll Vårdnadshavare som inte har gemensamt hushåll, ska båda vara platsinnehavare om båda nyttjar platsen. Barnet har en placering, men vårdnadshavarna får var sin faktura, så kallad delad faktura. De vårdnadshavare som flyttar isär ska tillsammans fortsätta betala för barnets plats. Hur mycket var och en ska betala av det totala beloppet avgörs av inkomsten i respektive nytt hushåll. Avgiften grundas på de båda hushållens totala inkomst. Den totala avgiften kan inte bli högre än maxtaxa. Om hushållen har lika stor inkomst betalar vårdnadshavarna lika stor del av avgiften. Om hushållen har olika inkomst, betalar den vårdnadshavare i det hushåll som har högre inkomst en större del av avgiften. Det kallas att vikta avgiften. Respektive vårdnadshavare är ansvarig för sin del av avgiften och säger upp 2 Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds 2026-xx sin del av platsen. Uppsägningstiden är 60 dagar. Om bara en av vårdnadshavarna har behov av plats betalar denne hela avgiften. Uppdaterad inkomst Vårdnadshavare/platsinnehavaren är skyldig att anmäla förändringar till barn- och utbildningsförvaltningen om sådana förhållanden som påverkat placeringsgrund och avgiftsnivå. Inkomstjämförelse En årlig inkomstjämförelse sker med inhämtade uppgifter från Skatteverket. Den taxerade inkomsten jämförs med de uppgifter vårdnadshavare lämnat till barn- och utbildningsförvaltningen. Inkomstjämförelsen görs två år efter det år avgiften debiterades. För högt uttagen avgift återbetalas till den som var fakturamottagare under det aktuella år inkomsten jämförs mot. Om fakturamottagaren har en obetald och förfallen faktura till Vänersborgs kommun kommer denna fordran att räknas av, innan någon utbetalning kan göras. För lågt erlagd avgift debiteras den person som var fakturamottagare det aktuella år avgiften jämförs mot. Uppsägning av plats När barnet inte längre behöver plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds ska platsen sägas upp 60 dagar innan barnet beräknas sluta. Avgift tas ut under uppsägningsperioden om 60 dagar, oavsett om barnet nyttjar platsen eller inte. Vid delad faktura är respektive platsinnehavare ansvarig att säga upp sin del av platsen. Den dag anmälan om uppsägning görs till Vänersborgs kommun, räknas som uppsägningsdag. När man tackat ja till plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds har man ingått en överenskommelse. Det innebär att man då blir skyldig att betala för platsen. Om barnet inte längre har rätt till plats i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds avslutas platsen omgående och utan uppsägningstid. Om barnomsorgsavgiften inte betalas kan beslut fattas om att placeringen i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg eller omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds avslutas. När en avgift inte blivit betald skickas påminnelse till platsinnehavaren. I påminnelsen framgår vilket datum avgiften senast ska vara betald för att platsen ska få behållas. Om platsen avslutas behöver ansökan göras för att få en ny placering. 3 BUTN 2023/122 2026.623 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-13 Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13

§ 101 Vägval Brättelänken KS 2024/193 Beslut Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen, utifrån slutsatserna i bilagd rapport. Sammanfattning av ärendet Utifrån uppdraget om att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken (KS 2024- 10-30 § 198) har en kompletterande lokaliseringsutredning tagits fram. Den redovisar kompletteringarna som efterfrågats i byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämndens yttranden tillsammans med slutsatserna från samhällsbyggnadsnämndens lokaliseringsutredning från år 2023. I samhällsbyggnadsnämndens utredning har två huvudalternativ har tagits fram utifrån platsens förutsättningar – det norra alternativet via Gamla Brätte och Grönlidsvägen samt det södra alternativet via Brätte ridskola och gamla banvallen. Lokaliseringsutredningen landar i att riksintresset för kulturmiljö som finns på platsen är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Det norra vägalternativet går genom riksintressets kärnvärde och länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med sträckningen. Därmed kan man utgå från att länsstyrelsen inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till mark- och miljödomstolen men detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och kostsam rättsprocess. Naturvärden och strandskydd talar även det för det södra alternativet. Lokaliseringsutredningen rekommenderar att bilvägen anläggs i den södra sträckningen men att det fortsatt ska vara möjligt att cykla i den norra sträckningen. Utredningen föreslår även att det undersöks om vägen kan dras väster om modellflygklubben. Beslutsunderlag • Vägval Brättelänken • Lokaliseringsutredning Brättelänken - kompletterande rapport • Beslut KS 2024-10-30 Vägval Brättelänken • Projekt Brättelänken (Skaven - Brätte) • Beslut KS 2024-05-02 Vägval Brättelänken Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18 • Yttrande från byggnadsnämnden • Yttrande från miljö- och byggnadsnämnden • Yttrande från kultur- och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kommunstyrelsen 2026-05-12 Dnr: KS 2024/193 Handläggare Mottagare Cornelia Sörman Kommunfullmäktige Cornelia.Sorman@vanersborg.se 0521-72 10 46 Vägval Brättelänken Förslag till beslut Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen, utifrån slutsatserna i bilagd rapport. Sammanfattning av ärendet Utifrån uppdraget om att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken (KS 2024- 10-30 § 198) har en kompletterande lokaliseringsutredning tagits fram. Den redovisar kompletteringarna som efterfrågats i byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämndens yttranden tillsammans med slutsatserna från samhällsbyggnadsnämndens lokaliseringsutredning från år 2023. I samhällsbyggnadsnämndens utredning har två huvudalternativ har tagits fram utifrån platsens förutsättningar – det norra alternativet via Gamla Brätte och Grönlidsvägen samt det södra alternativet via Brätte ridskola och gamla banvallen. Lokaliseringsutredningen landar i att riksintresset för kulturmiljö som finns på platsen är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Det norra vägalternativet går genom riksintressets kärnvärde och länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med sträckningen. Därmed kan man utgå från att länsstyrelsen inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till mark- och miljödomstolen men detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och kostsam rättsprocess. Naturvärden och strandskydd talar även det för det södra alternativet. Lokaliseringsutredningen rekommenderar att bilvägen anläggs i den södra sträckningen men att det fortsatt ska vara möjligt att cykla i den norra sträckningen. Utredningen föreslår även att det undersöks om vägen kan dras väster om modellflygklubben. Fördjupad beskrivning av ärendet Behovet har länge påtalats av en ny väg som förbinder Öxnered med Brätte, och i förlängningen även med Onsjö – den så kallade ”Brättelänken”. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skavenområdet, en avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för räddningstjänsten. Vägen ska förbinda väg 2025 (Edsvägen) med Öxnereds station, vilket möjliggör busstrafik från Onsjö till Öxnereds station och skulle få stor betydelse genom att staden ”knyts ihop” söder om Vassbotten. Länken ska vara tillgänglig för buss-, bil- och cykeltrafik. Två huvudalternativ har tagits fram utifrån Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-12 Dnr: KS 2024/193 platsens förutsättningar – det norra alternativet via Gamla Brätte och Grönlidsvägen samt det södra alternativet via Brätte ridskola och gamla banvallen. Samhällsbyggnadsförvaltningen utredde år 2023 frågan om lokalisering av Brättelänken – en ny vägförbindelse mellan Öxnered och Brätte. Samhällsbyggnadsnämnden förordade det norra alternativet och föreslog vidare projektering av detta (SBN 2024-02- 29 § 16). Kommunstyrelsen beslutade att lämna lokaliseringsutredningen på remiss till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden (KS 2024-05-02 § 76) som sedan yttrade sig och menade att underlagen som redovisas i utredningen är otillräckliga. Kommunstyrelsen gav därefter kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken (KS 2024-10-30 § 198). Utefter detta har en kompletterande lokaliseringsutredning tagits fram som redovisar kompletteringarna som efterfrågats i nämndernas yttranden tillsammans med slutsatserna från samhällsbyggnadsnämndens lokaliseringsutredning. Lokaliseringsutredningen landar i att riksintresset för kulturmiljö som finns på platsen är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Det norra vägalternativet går genom riksintressets kärnvärde och länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med sträckningen. Därmed kan man utgå från att länsstyrelsen inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till mark- och miljödomstolen men detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och kostsam rättsprocess. Det är inte troligt att mark- och miljödomstolen skulle ge kommunen rätt i frågan, särskilt när en alternativ sträckning finns. Utöver detta talar även naturvärdena som finns på platsen för en anläggning i det södra läget. Det är inte heller troligt att dispens från strandskyddet beviljas när en alternativ sträckning som inte påverkar strandskyddet finns. Utifrån ovan rekommenderas att bilvägen anläggs i det södra alternativet. Man bör dock undersöka om det är möjligt att dra vägen väster om modellflygklubben. Detta för att undvika intrång i jordbruksmarken och att skapa en väg som upplevs som mer gen och naturlig i landskapet. Därtill bör möjligheten att cykla i norra alternativet kvarstå eftersom vägens längd blir mer avgörande för cyklister. Lokaliseringsutredningen avslutas med en sammanställning av behoven av utredningar, tillstånd och samråd, skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och liknande som framkommit i utredningen och bör hanteras i det fortsatta arbetet. Beredning Avstämning med respektive handläggare för yttrandena från byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har genomförts. Rollerna strategisk samhällsplanerare, kommunekolog, projekteringsingenjör, trafikingenjör, byggnadsantikvarie, planhandläggare, plan- och bygglovschef och utredare på kultur- och fritidsförvaltningen har varit involverade i utredningens framtagande. Möten och avstämningar har även genomförts med berörda verksamheter i området. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-12 Dnr: KS 2024/193 Under arbetet har avstämningar genomförts med kommunstyrelsens presidium och med länsstyrelsen i form av deltagande på länsstyrelsens planberedning. Samordningsmöte har även genomförts med Västvatten. Underlag Beslut KS 2024-10-30 Vägval Brättelänken Projekt Brättelänken (Skaven - Brätte) Beslut om remiss Vägval Brättelänken KS 2024-05-02 § 76 Yttrande från byggnadsnämnden 2024-06-18 § 74 Yttrande från miljö- och hälsoskyddsnämnden 2024-06-12 § 23 Yttrande från kultur- och fritidsnämnden 2024-09-24 § 68 Jill Stor Avdelningschef näringsliv och strategisk samhällsplanering Bilagor Lokaliseringsutredning Brättelänken – kompletterande rapport Sändlista Handläggare av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden RAPPORT 1(52) Kommunstyrelsen Dnr: KS 2024/193 Handläggare Mottagare Cornelia Sörman Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Lokaliseringsutredning Brättelänken Komplettering efter beslut KS 2024-10-30 § 198 Kommunstyrelsen RAPPORT 3(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Sammanfattning av rapporten Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan om lokalisering av Brättelänken – en ny vägförbindelse mellan Öxnered och Brätte. Utifrån inkomna yttranden har kommunstyrelsen gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken (KS 2024-10-30 § 198). Behovet har länge påtalats av en ny väg som förbinder Öxnered med Brätte, och i förlängningen även med Onsjö – den så kallade ”Brättelänken”. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skavenområdet, en avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för räddningstjänsten. Väglänken möjliggör busstrafik från Onsjö till Öxnereds station och har stor betydelse genom att staden ”knyts ihop” söder om Vassbotten. Två huvudalternativ har tagits fram utifrån platsens förutsättningar och utretts i flera omgångar – det norra alternativet via Gamla Brätte och Grönlidsvägen samt det södra alternativet via Brätte ridskola och gamla banvallen. Rapporten redovisar och jämför alternativen utifrån påverkan på de värden som finns på platsen. Riksintresset för kulturmiljö är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med det norra alternativet eftersom det går genom riksintressets kärnvärde. Vi kan därmed utgå från att de inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till Mark- och miljödomstolen med detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och en kostsam rättsprocess. Det är inte troligt att Mark- och miljödomstolen skulle ge kommunen rätt i frågan, särskilt när en alternativ sträckning finns. Utöver detta talar även naturvärdena som finns på platsen för en anläggning i det södra läget. Det är inte heller troligt att dispens från strandskyddet beviljas när en alternativ sträckning som inte påverkar strandskyddet finns. Utifrån ovan rekommenderas att bilvägen anläggs i det södra alternativet. Man bör dock undersöka om det är möjligt att dra vägen väster om modellflygklubben. Detta för att undvika intrång i jordbruksmarken och att skapa en väg som upplevs som mer gen och naturlig i landskapet. Därtill bör möjligheten att cykla i norra alternativet kvarstå eftersom vägens längd blir mer avgörande för cyklister. Lokaliseringsutredningen avslutas med en sammanställning av behoven av utredningar, tillstånd och samråd, skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och liknande som framkommit i utredningen och bör hanteras i det fortsatta arbetet. Kommunstyrelsen RAPPORT 4(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG ....................................................................................................................................5 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING ..................................................................................................................5 1.2 MÅL OCH SYFTE .............................................................................................................................5 1.3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR ...........................................................................................................5 1.4 TIDIGARE UTREDNING ......................................................................................................................7 1.5 BERÖRDA PARTER/AKTÖRER .............................................................................................................7 1.6 AVGRÄNSNING ...............................................................................................................................7 1.7 UNDERLAG ....................................................................................................................................8 1.8 METOD ........................................................................................................................................9 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH EFFEKTER ...........................................................................................10 2.1 FORNLÄMNINGAR .........................................................................................................................10 2.2 RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ BRÄTTE-VASSÄNDA .................................................................................16 2.3 MILJÖBALKEN ..............................................................................................................................19 2.4 NATURVÄRDEN ............................................................................................................................20 2.5 KOMMUNENS STYRDOKUMENT .......................................................................................................26 2.6 STRANDSKYDD .............................................................................................................................28 2.7 JORDBRUKSMARKENS VÄRDEN .........................................................................................................30 2.8 BERÖRDA VERKSAMHETER ..............................................................................................................33 2.9 PÅVERKAN FRAMTIDA BEBYGGELSE ...................................................................................................34 2.10 SKYDDSÅTGÄRDER OCH KOMPENSATIONSÅTGÄRDER ............................................................................36 2.11 EKONOMISK KALKYL ......................................................................................................................39 3 RESULTAT OCH SLUTSATSER ......................................................................................................41 3.1 SAMLAD BEDÖMNING ....................................................................................................................41 3.2 SLUTSATS ....................................................................................................................................47 3.3 FORTSATT ARBETE .........................................................................................................................47 Kommunstyrelsen RAPPORT 5(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 1 Uppdrag 1.1 Uppdragsbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan om lokalisering av Brättelänken – en ny vägförbindelse mellan Öxnered och Brätte. Samhällsbyggnadsnämnden har förordat det norra alternativet (1). Byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig och nämnderna menar att underlagen som redovisas i utredningen är otillräckliga. Kommunstyrelsen har med bakgrund av detta gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, KS 2024-10-30 § 198. 1.2 Mål och syfte Behovet har länge påtalats av en ny väg som förbinder Öxnered med Brätte, och i förlängningen även med Onsjö – den så kallade ”Brättelänken”. Det lyftes i Översiktsplan 2006 och konkretiserades i Program för detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered (KF 2016-09-28 § 125). Likaså är vägkopplingen inritad i Översiktsplan 2017 (KF 2017-12-13 § 197) och i Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (KF 2023-02-15 § 4). I planbeskrivningen till detaljplanen för Skaven och del av Öxnered (KF 2019-06-19 § 91) beskrivs vägens betydelse för det planerade området. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skavenområdet, en avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för räddningstjänsten. Väglänken möjliggör busstrafik från Onsjö till Öxnereds station och har stor betydelse genom att staden ”knyts ihop” söder om Vassbotten. Vägen ska förbinda väg 2025 (Edsvägen) med Öxnereds station. Länken ska vara tillgänglig för buss-, bil- och cykeltrafik. Utredningen ska resultera i ett förslag på lokalisering och vidare arbete med Brättelänken. Lokaliseringsutredningen delges kommunstyrelsen inför ett beslut om samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. 1.3 Alternativa sträckningar Två huvudalternativ har tagits fram utifrån platsens förutsättningar och utretts i flera omgångar – det norra alternativet (1) via Gamla Brätte och Grönlidsvägen samt det södra alternativet (2) via Brätte ridskola och gamla banvallen. Området omfattar ca 240 ha och är beläget ca 1,5 km från centralorten. Norra lösningen följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte och den södra vägen ansluter till Edsvägen (väg 2025) i direkt närhet till bron över järnvägen vid ridskolan. Alternativen är inte projekterade i detalj utan representeras med sträckningar och anslutningspunkter. I tidigare utredningar (Trivector) utgår man från att vägen ska vara 7-7,5 m bred och belyst. I förhållande till hastighetssättning i övriga delar av kommunen kan man utgå från 60 km/h längst med vägen och 40 km/h i anslutning till bebyggelse. Syftet med vägen är bland annat att möjliggöra nya kollektivtrafikförbindelser och vägen ska därmed vara anpassad för busstrafik. Kommunstyrelsen RAPPORT 6(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 I ett PM som togs fram av Sweco i samband med att den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg-Vargön togs fram beskrivs trafikflödena i Vänersborg och Vargön utifrån olika framtidsscenarier. Beroende på tillväxttakt och inriktning i bostadsutvecklingen anges där att Brättelänken kan få ett trafikflöde mellan 800 och 1700 fordon/vardagsdygn. I sitt yttrande lyfter miljö- och hälsoskyddsnämnden (2024-06-12 § 23) att den tidigare utredningen saknar alternativet att förlägga bilvägen på den före detta banvallen och att cykelvägen istället dras i norra sträckningen. Att bilväg separeras från gång- och cykelväg kommer att lyftas med som alternativ i denna utredning. Skillnaden i längd mellan de båda alternativen är ca 170 meter om mätpunkten börjar vid anslutningen till Edsvägen. Mellan de båda anslutningspunkterna är det ca 400 meter. Figur 1 – Norra alternativet (1) och södra alternativet (2) 1.3.1 Norra alternativet Norra lösningen följer den nuvarande grusvägen in mot Brätte. Detta alternativ utnyttjar befintlig korsning och väg in mot Brätte från väg 2025. Från vägskälet mot Brättegården fortsätter den nya vägsträckningen i samma stråk som den befintliga Grönlidsvägen norrut, riktning Öxnered. För att skapa tillräckliga horisontal- och vertikalradier krävs förmodligen att vägen delvis anläggs utanför befintligt vägområde. Strax söder om bostadshusen vid Amneredsvägen viker den nya vägsträckningen av genom obruten terräng för att ansluta till gatunätet i Öxnered.1 1.3.2 Södra alternativet Det södra alternativet ansluter till väg 2025 vid befintlig trevägskorsning vid ridskolan och skapar därmed en ny fyrvägskorsning. Den nya vägsträckningen utnyttjar terrängen parallellt med grusväg mellan väg 2025 och cykelbanan, på gamla banvallen, för att sedan fortsätta norrut. 1 Trivector Traffic (Vänersborgs kommun Vägutredning Öxnered) Kommunstyrelsen RAPPORT 7(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 För att minimera anspråkstagande av obruten mark och skapa en tydlig trafikstruktur följer vägsträckningen befintlig cykelbana så långt som möjligt fram till bostadshusen vid Brättelund där vägen tar en östlig bana för att ansluta till samma sträckning som det norra alternativet.2 1.4 Tidigare utredning Samhällsbyggnadsnämnden har ansvarat för lokaliseringsfrågan och förordade 2024-02- 29 (§ 16) det norra alternativet (1). Som underlag hade nämnden en sammanställning av tidigare utredningar. Sammanställningen Vägval Brättelänken (2024-03-13) innehåller nedanstående utredningar som bilagor: - Vägutredning Öxnered. Trivector, 2017-12-21. - Naturvärdesinventering (NVI) Skaven. Svensk Naturförvaltning AB, 2016. - Mindre hackspett vid Skaven i Vänersborg – förekomst och förutsättningar. Naturcentrum AB, 2017-05-11. - Kommentarer angående fladdermöss inför planerad ny väg längs sträckan Öxnered-Brätte. Enviroplanning, 2023-04-30. - Utredning väster om Brätte. KU Arkeologisk rapport 2020:6. Västra Götalandsregionen. I sammanställningen har även synpunkter inhämtats från två lokala verksamheter, Brätte ridklubb och Brättehaga Gård KB. 1.5 Berörda parter/aktörer De nämnder som främst berörs av utredningen är byggnadsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen. Rollerna strategisk samhällsplanerare, kommunekolog, projekteringsingenjör, trafikingenjör, byggnadsantikvarie, planhandläggare, plan- och bygglovschef och utredare på kultur- och fritidsförvaltningen har varit involverade i utredningens framtagande. 1.6 Avgränsning Utredningen är avgränsad genom uppdraget om att komplettera befintlig utredning utifrån yttranden från byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. För att skapa goda förutsättningar för vidare arbete har även förslag på fortsatt arbete tagits fram. Där inkluderas utredningar som kvarstår, prövningar och tillstånd som 2 Trivector Traffic (Vänersborgs kommun Vägutredning Öxnered) Kommunstyrelsen RAPPORT 8(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 behöver genomföras och sökas, utformning och planeringsmetod samt hänsynstaganden. 1.7 Underlag • Vägval Brättelänken, 2024-03-13 • Yttrande från byggnadsnämnden, 2024-06-18 § 74 • Yttrande från miljö- och hälsoskyddsnämnden, 2024-06-12 § 23 • Yttrande från kultur- och fritidsnämnden, 2024-09-24 § 68 • Beslut om uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken, KS 2024-10-30 § 198 • Program för detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered, KF 2016-09-28 § 125 • Översiktsplan 2017, KF 2017-12-13 § 197 • Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön, KF 2023-02-15 § 4 • Detaljplan för Skaven och del av Öxnered Vänersborgs kommun, KF 2019-06- 19, § 91. (Planbeskrivning) • Vägutredning Öxnered. Trivector, 2017-12-21. • PM Trafikprognos Vänersborg-Vargön 2019, Sweco Society AB • Fornsök. Riksantikvarieämbetet. (Fornsök) • Brätte Multikanalsradarundersökning. Sweco Sverige AB, 2024-12-06. • RAPPORT 2019:13 Nya fynd av stadslämningar i Brätte, Bohusläns museum. • Utredning väster om Brätte. KU Arkeologisk rapport 2020:6. Västra Götalandsregionen. • Riksintressen för kulturmiljövården – Västra Götalands län (O). Riksantikvarieämbetet, 2024-04-08. (Vastra-Gotaland-O_riksintressen.pdf) • Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Riksantikvarieämbetet, 2014-06-23. (Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbalken : Handbok) • Länsstyrelsens granskningsyttrande, Förslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Vänersborg och Vargön i Vänersborgs kommun, Västra Götalands län, 2022- 05-13. (FÖP_VV_Länsstyrelsens_granskningsyttrande.pdf) • Kommentarer angående fladdermöss inför planerad ny väg längs sträckan Öxnered-Brätte. Enviroplanning, 2023-04-30. • Naturvärdesinventering Öxnered Stommen. COWI AB, 2021-01-28. • Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte. EnviroPlanning AB, 2021-10-20. Kommunstyrelsen RAPPORT 9(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 • Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte, Vänersborgs kommun. EnviroPlanning AB, 2022-06-14. • Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte. EnviroPlanning AB, 2022-06-08. • Grönplan Vänersborg, KF 2009-04-15 • Naturvårdsstrategi, KF 2023-05-17 § 73 • Utredning av skyddsvärd natur, underlagsdel till Naturvårdsstrategin. • Miljökonsekvensbeskrivning – fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön, november 2022. • Riktlinje för hållbar hushållning med jordbruksmark, KF 2024-09-11 § 141 • Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön – utredningsdel, november 2022 • Handlingsplan mot invasiva främmande arter på kommunal mark, 2025-05-08. 1.8 Metod Kompletteringsbehov har identifierats genom de yttranden som beslutats av byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Avstämning med respektive handläggare för ärendet och yttrandena har genomförts för att fördjupa förståelsen av ärendet och kompletteringsbehoven samt för att göra en plan för fortsatt arbete. Under arbetet har avstämningar genomförts med kommunstyrelsens presidium och avstämning med länsstyrelsen har genomförts i form av deltagande på länsstyrelsens planberedning. Det har även ordnats ett samordningsmöte med Västvatten. Möten och avstämningar har även genomförts med berörda verksamheter i området. I rapporten redovisas inlämnade synpunkter följt av en komplettering där påverkan av de olika vägalternativen redovisas. I slutet av rapporten redovisas kompletteringarna tillsammans med resultatet från tidigare utredning. Rapporten avslutas med slutsats och förslag till fortsatt arbete. Kommunstyrelsen RAPPORT 10(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2 Förutsättningar och effekter Utredningen kompletteras med de delar som efterfrågats i remissvaren. 2.1 Fornlämningar Kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) ifrågasätter i sitt yttrande argumentet att det norra alternativet skapar förutsättningar att göra ”Gamla Brätte” och Vassbotten- området mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det i projektet möjliggörs nya anslutningar in i kultur- och naturområdet, eftersom det inte är utrett. Resonemang om eventuella tillgängliggörande effekter som kompensationsåtgärd för att mildra skada på riksintresset sker i dialog med länsstyrelsen i senare skede. Byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74) och kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) lyfter båda att de välkända fornlämningarna inom Brätte-Vassända inte redovisas i utredningen. 2.1.1 Genomförda studier och inventeringar Fornsök Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten. Det finns flera lämningar i området där vägalternativen är tänkta, det större rödmarkerade området visar stadslagret Brätte. Flera lämningar finns längst Edsvägen i anslutning till Brätte Ridskola. Utgrävningar har genomförts och lämningar från bebyggelse har hittats på platsen. En lämning från en eventuell senmedeltida gård finns i området där vägen är tänkt att fortsätta upp mot Öxnered i båda alternativen. Figur 2 Skärmklipp från Fornsök Kommunstyrelsen RAPPORT 11(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Brätte Multikanalsradarundersökning, Sweco 2024-12-06 På uppdrag av Vänersborgs museum, genom museichef Peter Johansson, utförde Sweco Sverige AB en multikanalsradarundersökning med syfte att försöka kartlägga utbredningen på den medeltida staden Brätte. Staden, som var en föregångare till dagens Vänersborg, fick stadsprivilegier på 1580-talet och beboddes fram till mitten av 1640-talet då byborna lämnade staden till förmån för det nyetablerade Vänersborg. Inom undersökningsområdet finns utgrävningsplatser över bland annat stenbelagda brunnar samt en källargrund. Vid markytan finns även tydliga stenformationer som sannolikt inte har en naturlig uppkomst. Undersökningen utfördes inom fastigheterna Brätte 1:5 samt Brätte 1:8 under perioden 21 - 24 oktober 2024. Av logistiska skäl gjordes undersökningarna inom fem separata delområden, i rapporten benämnda område 1 – 5, se Figur 3. Även ett större område längst västerut var tänkt att undersökas men utgick pga. att marken hade blivit sådd strax innan. Område 4 och 5 samt den östra delen av område 3 låg i en mer skogbeklädd del vilket markant försämrar datakvaliteten då marken till stora delar utgjordes av mer inhomogent moränmaterial, träd och rötter, samt grunt liggande berg. I dessa områden har inga formationer gått att urskilja i radardatat som skulle kunna tyda på ett mänskligt ursprung. Figur 3 Undersökningsområde markradarundersökning 2024 Inom område 1 så har totalt 5 cirkulära objekt, samt en mer oregelbunden formation identifierats i det nordvästra hörnet, närmast ån. Objekten är väl synliga Kommunstyrelsen RAPPORT 12(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 i både 3D- och 2D-datat. I omedelbar närhet ligger dock synliga rörformationer vilka eventuellt skulle kunna kopplas till objekten. Figur 4 Område 1 markradarundersökning 2024 Inom undersökningsområde 2 så har ett antal intressanta strukturer gått att urskilja. Det finns även flera partier som visar på många utspridda reflektioner men dessa går inte att binda ihop till någon tydlig större struktur. Utifrån markförhållandena i omgivningen bedöms inte de här objekten ha något uppenbart naturligt ursprung och därför har dessa mer koncentrerade områden också tolkats in som arkeologiskt intressanta. Kommunstyrelsen RAPPORT 13(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 5 Område 2 markradarundersökning 2024 I den västra delen av område 3 finns en relativt koncentrerad yta som kan uppvisa ett antal tydliga formationer som bedöms kunna vara av arkeologiskt intresse. Detta gäller både längsgående och tvärgående strukturer samt mindre områden inrymmande många slumpvisa reflektioner. Till följd av alla stenar som ligger vid markytan i detta område så har datakvaliteten påverkats negativt, därmed kan det inte uteslutas att det skulle kunna finnas mer arkeologiskt intressanta objekt i denna del av undersökningsområdet. Figur 6 Område 3 markradarundersökning 2024 De flesta fynden ligger i anslutning till ytan där det norra vägalternativet skulle dras. Kommunstyrelsen RAPPORT 14(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Nya fynd av stadslämningar i Brätte, Bohusläns museum rapport 2019:13 I samband med att Vattenfall Service Nordic AB anlade en ny högspänningskabel genom fastigheten Brätte 1:8 m.fl. utförde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning under februari–april 2018. Se Figur 7 för samtliga övervakade schakt samt gränser för Vänersborg 26:2 och 26:3. Vid undersökningen framkom dels raseringslager med stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel och skörbränd sten i schaktet inom Vänersborg 26:2. Här framkom även en syllstensrad och två stenlagda ytor. I schaktet genom den förhistoriska boplatsen Vänersborg 26:3, påträffades lämningar efter Brätte inom en 15–20 meter lång sträcka. Sträckan med stadslämningarna ligger över en nord-sydlig höjdrygg som sträcker sig ut mot Vassbotten. Lämningarna bestod av tre eventuella syllstensrader på en ursprunglig markhorisont. I markhorisonten påträffades fynd av yngre rödgods, metall, glas, stengods och djurben. Lämningarna utgör antagligen spår efter marknadsplatsen som fanns i anslutning till Brätte stad under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal. Nordväst om Vänersborg 26:2 direkt söder om ”Kvarnbäcken” påträffades en del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, en fragmentarisk syllstock samt fundament till en stolpe. Här fanns också en stensatt yta väster om lergolvet. Den eventuella stadsgården var vänd mot stadens huvudgata som löper i nordsydlig riktning genom stadsområdet. En 1,5 meter bred sträcka av stadsgatan undersöktes också. Lämningen bestod av en 0,2 meter tjock vägkropp. Från huvudgatan har antagligen en väg lett ner mot Vassbotten i öster. Ett stenlagt parti av denna undersöktes i samband med schaktningsövervakningen. 2018 års arkeologiska undersökning visar att stadslämningarna från Brätte Vänersborg 26:2 är mer omfattande än vad man tidigare känt till. Kommunstyrelsen RAPPORT 15(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 7 Översiktskarta som visar samtliga övervakade schakt genom Vänersborg 26. Skala 1:2000. Från arkeologisk undersökning 2018. 2.1.2 Slutsatser Brätte Multikanalsradarundersökning från 2024 och rapporten Nya fynd av stadslämningar i Brätte från 2019 visar båda på fornlämningar som ligger i anslutning till ytan där det norra vägalternativet skulle dras. I södra alternativet finns fornlämningar i anslutning till Brätte ridskola där vägen är tänkt att ansluta mot Edsvägen. Fornlämningarna utgörs av lämningar från en boplats. Samma område är även del av det större området med stadslämningar (Fornsök). En arkeologisk utgrävning kan komma att behövas oavsett om vägen dras i norra och södra läget. I det norra läget kan man utgå från att detta kommer att behövas medan en billigare arkeologisk utredning kan räcka för det södra alternativet. Vid Kommunstyrelsen RAPPORT 16(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 en fullskalig arkeologisk utgrävning genomför man först en provgrävning, om fynd hittas under provgrävningen genomförs en fullskalig utgrävning. Vi ingrepp i eller vid fornlämning krävs tillstånd som ansöks om hos länsstyrelsen, detta behöver troligtvis göras oavsett vägdragning. Det finns en lämning från en eventuell senmedeltida gård där båda alternativen går vidare mot Öxnered i väst. Detta är något som behöver tas hänsyn till i vidare projektering. 2.2 Riksintresse kulturmiljö Brätte-Vassända Byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74) och kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) framhäver i deras yttranden att riksintresset Brätte-Vassända riskerar att utgöra ett stort hinder om det inte kan påvisas att det inte påverkas av vägdragningen. Om riksintresset skadas skulle byggandet av Brättelänken innebära en betydande miljöpåverkan, då krävs att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram där båda vägalternativen beskrivs och konsekvensbedöms i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Förslagen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver samrådas med länsstyrelsen (och andra berörda intressenter) i ett så kallat 12:6-samråd. Delar inte länsstyrelsen kommunens bild av påverkan kan ytterligare tillståndsprocesser krävas. 2.2.1 Värdebeskrivning och utbredning av riksintresset Värdebeskrivningen för riksintresse för kulturmiljövården Brätte-Vassända [P 18] i Västra Götalands län ser ut enligt följande: Motivering: Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka. (Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Lämningar under mark efter staden Brätte vid sydspetsen av Vassbotten, en vik av Vänern som avsnörts genom landhöjningen vilket framtvingade en flyttning av staden till Vänersborg. Ruinen efter Vassända kyrka och ödekyrkogård på östra sidan av Vassbotten. Kommunstyrelsen RAPPORT 17(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 8 Riksintresse för kulturmiljövård Brätte Vassända 2.2.2 Planberedning med länsstyrelsen 2025-12-10 Frågan om riksintresset togs upp under ett planberedningsmöte med länsstyrelsen december 2025. Länsstyrelsen hänvisade då till det skriftliga uttalande som gjordes i granskningsyttrandet till FÖP Vänersborg-Vargön. I granskningsyttrandet skriver länsstyrelsen att de bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset (norra alternativet) medför påtaglig skada på riksintresset och därmed bör utgå. De skriver att det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med länsstyrelsen i kommande process. Länsstyrelsen underströk också att lämningarna från gamla Brätte, som finns där den norra sträckningen går, utgör riksintressets kärnvärde. Det finns mer känsliga och mindre känsliga miljöer inom riksintresseområdet, eftersom norra alternativet går genom kärnvärdet får det större påverkan. Även om det idag finns en väg som går genom riksintresset i norra sträckningen skulle en breddning av den vägen med ökad trafik förstärka den skada som den befintliga vägen orsakar redan idag. 2.2.3 Behov och möjligheter i det fortsatta arbetet Miljöbalken 3 kap. 6 § säger att riksintressen för kulturmiljövården skall skyddas mot påtaglig skada. Kompensationsåtgärder kan inte komma på fråga om man påtagligt skadar ett riksintresse, däremot kan en kompensationsåtgärd hjälpa till att begränsa skadan på ett riksintresse så att den inte blir påtaglig. En Kommunstyrelsen RAPPORT 18(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 kompensationsåtgärd kan exempelvis vara att genomföra informationssatsningar där riksintresset blir mer läsbart för allmänheten. Figur 9 - Riksantikvarieämbetets handbok för kulturmiljövårdens riksintressen För att bedöma vägalternativens konsekvenser för kulturmiljön och riksintresset behöver en sammanställande kulturmiljöutredning genomföras och konsekvenserna beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning. Detta genomförs i samband med detaljprojektering och inför ett 12:6-samråd med länsstyrelsen (se 3.3). Kulturmiljöutredningen ska innehålla en redogörelse för den riksintressanta miljöns värden, behov, tålighet och utvecklingsmöjligheter. Utredningen förtydligar vad som inte får skadas, beskriver områdets kulturhistoriska värden i rumsliga termer och gestaltningsförutsättningar för de planerade förändringarna. 2.2.4 Slutsatser Vägsträckningen för alternativ norr går genom riksintressets kärnvärde. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad i det norra alternativet medför påtaglig skada på riksintresset och därmed bör utgå som alternativ. För att genomföra exploateringen måste kommunen visa på att ingreppet inte medför påtaglig skada på riksintresset. Med utgångspunkt i länsstyrelsens tidigare ställningstagande skulle länsstyrelsen troligt inte tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. För att kunna bygga i norra sträckningen krävs då att kommunen överklagar till Mark- och miljödomstolen och vinner målet. Vägsträckningen för södra alternativet angränsar till riksintresset. Korsningen där vägen skulle ansluta till Edsvägen går inom riksintresset. Länsstyrelsen har meddelat att det södra alternativet ska samrådas med länsstyrelsen i kommande process. Dessutom kommer tillstånd för ingrepp i fornlämning behöva sökas hos länsstyrelsen, se kapitlet om Fornlämningar. I det vidare arbetet behöver en sammanställande kulturmiljöutredning genomföras som redovisar både fornlämningar och riksintresset. I utredningen kan tidigare undersökningar redovisas och kompletteras med en beskrivning av platsen och de riksintressanta miljöerna. Arbetets konsekvenser för de värden som beskrivs i utredningen samt förslag på eventuella kompensationsåtgärder redovisas i projektets miljökonsekvensbeskrivning. Kommunstyrelsen RAPPORT 19(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2.3 Miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden lyfter ett antal paragrafer från miljöbalken i sitt yttrande till lokaliseringsutredningen. 2.3.1 Lokaliseringsprincipen Miljö- och hälsoskyddsnämnden lyfter att argumenten angående lokaliseringsprincipen enligt miljöbalken 2 kapitlet 6 § behöver utvecklas och förtydligas. Lagtexten lyder enligt följande: 2 kap. 6 § MB För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. [---] Efterfrågan på utvecklade argument enligt lokaliseringsprincipen bemöts genom kompletteringen av lokaliseringsutredningen. 2.3.2 Miljöbalkens portalparagraf Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2024-06-12 § 23) lyfter i sitt yttrande att det norra alternativet saknar redogörelse för konflikten med miljöbalkens portalparagraf 1 kapitlet punkt 2, 3 och 4. Lagtexten lyder enligt följande: 1 kap. 1 § MB Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att [---] 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas […] Efterfrågan på redogörelse kopplat till miljöbalkens portalparagraf 1 kapitlet punkt 2, 3 och 4 bemöts genom kompletteringen av lokaliseringsutredningen. 2.3.3 Skydd av områden med betydelse från allmän synpunkt Miljö- och hälsoskyddsnämnden menar att norra alternativet strider mot miljöbalken 3 kapitlet 6 §. Nämnden framhäver att det saknas motiv för att bryta mot miljöbalken. Lagtexten lyder enligt följande: 3 kap. 6 § MB Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Kommunstyrelsen RAPPORT 20(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Frågorna som 3:6 lyfter är sådana som hanteras i vidare process med länsstyrelsen. 2.3.4 Slutsatser Argument och redogörelse kopplat till lokaliseringsprincipen och miljöbalkens portalparagraf kompletteras genom denna lokaliseringsutredning. Frågan om 3 kap. 6 § MB hanteras i vidare process med länsstyrelsen. 2.4 Naturvärden Byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74), miljö- och hälsoskyddsnämnden (2024-06-12 § 23) och kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) lyfter alla i sina yttranden att av de tre utredningarna inriktade på naturmiljö är det endast utredningen kring fladdermöss som berör de två alternativa vägdragningarna då de två övriga utredningarna enligt presenterade kartor avser en avgränsad yta inom området Skaven. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2024-06-12 § 23) lyfter att utredningen utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden (Naturvärdesinventering Öxnered Stommen, Inventering av fåglar, groddjur och invasiva arter i Öxnered/Brätte, Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte, Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte). Kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) lyfter i sitt yttrande att Vänersborgs kommun så långt möjligt bör värna om naturområden och främja biologisk mångfald då detta är en förutsättning för ett hållbart samhälle där ekosystemtjänster bidrar till bland annat rekreation och hälsa. Lokaliseringsutredningen kompletteras med de utredningar som inte redovisades i den tidigare lokaliseringsutredningen. I den avslutande sammanställningen (se 3.1) redovisas kompletteringarna tillsammans med de aktuella resultaten från den ursprungliga rapporten. 2.4.1 Utredningar och inventeringar Naturvärdesinventering Öxnered Stommen Fältinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i anslutning till Vassändaviken. Där finns värden relaterade till betade strandängar med skyddsvärd flora och goda förutsättningar för fåglar och groddjur. Även strandskogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte har påtagliga naturvärden. Barrskogsområdena har vissa naturvärden knutna till äldre talldominerad skog med inslag av hällmarker. Utifrån bedömningsgrunderna art och biotop har en samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass genomförts. I standarden finns en matris Kommunstyrelsen RAPPORT 21(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser är aktuella i området: Naturvärdesklass 2 (rött) - Högt naturvärde. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 3 (orange) - Påtagligt naturvärde. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms inte varje objekt behöva vara av betydelse för biologisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå, men bedöms vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden ska kunna bibehållas. Naturvärdesklass 4 (gult) – Visst naturvärde. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Figur 10 Naturvärdesobjekt i den södra delen. Rött=klass 2, orange=klass 3, gult=klass 4. Naturvärdesinventering Öxnered Stommen Det norra alternativet angränsar till områden med höga, påtagliga och vissa naturvärdesklasser. Det södra alternativet angränsar till och kommer gå genom områden som klassats att ha påtagligt och visst naturvärde. Området söder om den södra vägsträckningen har inte inventerats och därför går det inte att säga vilka naturvärden som skulle påverkas av exploateringen. Naturvärdena som har klassats kommer att påverkas av att en bredare bilväg byggs genom området. Vid inventeringen hittades ett flertal biotopskyddsobjekt i jordbruksmark, i form av dike, åkerholmar och stenmur. Biotopskyddsobjekten innebär i sig åtminstone ett visst naturvärde. Vid eventuell kommande påverkan på biotopskyddade objekt krävs dispens från länsstyrelsen. Vid exploatering som påverkar dessa krävs särskilda skäl och kompensation för de påverkade objekten. Till exempel kan biotopskyddsobjekten flyttas till lämplig plats i landskapet där de återuppförs för att kompensera för den ekologiska funktion som de utgör. Kommunstyrelsen RAPPORT 22(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Båda vägalternativen går genom identifierade biotopskyddsobjekt, framförallt berörs diken. Figur 11 Biotopskyddsobjekt i den västra delen, Naturvärdesinventering Öxnered Stommen Figur 12 Biotopskyddsobjekt i den östra delen, Naturvärdesinventering Öxnered Stommen Konsultens uppdrag var även att bedöma behov av fördjupade artinventeringar. Inventeringar som föreslås är groddjursinventering i områdets vattensamlingar, fågelinventering i hela området samt fördjupad växtinventering med avseende på invasiva arter. Dessa artinventeringar är redovisade nedan. Kommunstyrelsen RAPPORT 23(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte Hur en väg genom området slutgiltigt ska dras bör beslutas efter att allt kunskapsunderlag finns på plats, i enlighet med skadelindringshierarkin (se 2.10). Som förutsättningslös utgångspunkt utifrån de två förslagen rekommenderar dock rapportförfattarna det södra alternativet framför det norra. Utifrån befintlig kunskap om livsmiljöer och naturvärden spås det södra alternativet medföra mindre negativa effekter eftersom vägdragningen: • tangerar färre utpekade naturvärdesobjekt • tangerar färre utpekade landmiljöer för fåglar • undviker identifierad groddjurslokal och omgivande livsmiljöer • ligger med större avstånd från sjön och de värdefulla livsmiljöerna runt denna, vilket medför mindre störningar i form av buller, ljus, föroreningar, etc. • bidrar i mindre grad till landskapets fragmentering. Hänsyn har inte tagits till eventuella naturvärden söder om det södra alternativet, vilket skulle kunna komma att påverka rekommendationen. Inventeringen visar att parkslide förekommer inom områden som berör båda vägsträckningar. Invasiva arter behöver hanteras vid exploatering. Kommunstyrelsen RAPPORT 24(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 13 Förekomst av invasiva främmande växter inom inventeringsområdet, Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte Figur 14 Bild på parkslide i området, 2025-07-10. Kommunstyrelsen RAPPORT 25(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte Påverkan på fågellivet av de föreslagna vägalternativen bedöms som närmast obetydlig. Bland de mest känsliga arterna som berörs hör duvhök, spillkråka, mindre hackspett, rosenfink, kornknarr och tofsvipa. Det södra vägalternativet bedöms som det bättre alternativet på grund av att ingreppen i biotoperna öppet dike, bryn mot åkermark och tallskog bedöms som försumbara, dels för att intrånget i den öppna gräsmarken är av mindre betydelse för fågellivet jämfört med intrånget i den halvöppna betesmarken som det norra väglaternativet skulle ta i anspråk. Det södra alternativet skulle även ianspråkta en mindre andel av blandskogen inom utredningsområdet jämfört med det norra. Båda vägalternativ följer delvis redan befintliga vägar vilket innebär att ytterligare påverkan på berörda biotoper blir mycket liten. Att båda vägalternativens dragningar föreslagits i kanterna av de olika biotoperna är fördelaktigt då detta undviker ytterligare kanteffekter och fragmentering och därmed bidrar till att ingreppen blir närmast försumbara. Inget av vägalternativen bedöms aktualisera förbudet i ASF 4 § 4 så länge inte ytterligare ingrepp som tar mark i anspråk utförs som kan leda till att kumulativa effekter uppstår. Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte Av de två framtagna förslagen till vägdragning från Öxnered till Brätte rekommenderas kommunen att gå vidare med det södra alternativet. Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men det södra alternativet i mindre omfattning. Exempelvis ligger två småvatten med högt värde (klass 1) inom påverkansområdet för det norra alternativet. 2.4.2 Slutsatser Inventeringarna har utförts för hela området och behandlar påverkan gemensamt. Dock har området söder om den södra vägsträckningen inte inventerats och därför går det inte att säga vilka naturvärden som skulle påverkas av exploateringen. Alla genomförda inventeringar visar att det södra alternativet skulle ha mindre påverkan på naturvärdena än det norra alternativet. Det norra alternativet angränsar till områden med höga, påtagliga och vissa naturvärdesklasser. Det södra alternativet angränsar till och går genom områden som klassats att ha visst och påtagligt naturvärde (Naturvärdesinventering Öxnered Stommen). Det södra alternativet tangerar färre naturvärdesobjekt och utpekade landmiljöer för fåglar och det ligger med större avstånd från de värdefulla livsmiljöerna som finns runt Vassbotten (Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte). Båda vägalternativ går genom identifierade biotopskyddsobjekt, har förekomst av invasiva arter och riskerar att påverka groddjur i området. I det södra alternativet är risken att påverka groddjur mindre. Vid exploatering rekommenderas att biotopskyddsobjekten flyttas till lämplig plats i landskapet där de återuppförs för att kompensera för den ekologiska funktion som de utgör. En handlingsplan för hantering av invasiva arter behöver tas fram i projektet. Kommunstyrelsen RAPPORT 26(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2.5 Kommunens styrdokument I yttrandena lyfts kommunens Grönplan och Naturvårdsstrategi som styrdokument som kan stå i konflikt med de föreslagna sträckningarna. Kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) lyfter i sitt yttrande att av kartan att döma kan flertal av de utpekade grönområdena i Grönplan Vänersborg komma att påverkas av en förläggning av ”Brättelänken”, utifrån de båda föreslagna alternativen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2024-06-12 § 23) lyfter i sitt yttrande att den norra vägdragningen föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj 2023, är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte och Vassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen. 2.5.1 Grönplan I Grönplan Vänersborg beskrivs de dåvarande (2008) förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen både översiktligt och mer detaljerat. Vidare finns en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas samt strategier för bevarande av befintliga värden. Vägdragningarna angränsar och har koppling till utpekade områden i Brätte/Korseberg och Skaven. Figur 15 Utklipp från området Brätte och Korseberg, Grönplan Kommunstyrelsen RAPPORT 27(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 16 Utklipp från området Skaven, Grönplan Grönplanen beskriver bland annat att det i södra Skavenområdet, där båda vägalternativen passerar, finns några åkerholmar där det är rikt med lövträd samt blommande buskar. I området längst västerut står en vidkronig ek (7). I grönplanen finns ett antal strategier för grönområdena i området. Bland annat står det att stor hänsyn ska tas till ridsportens intressen och att man ska ta stor hänsyn till områdena med naturvärden vid exploatering då de blir värdefulla som närnatur inom bebyggelsen. Det står även att Brättes gamla stad ska vårdas och att Vassändavikens strandängar behöver hållas öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena i området ska bestå. 2.5.2 Naturvårdsstrategi I Naturvårdsstrategin (KF 2023-05-17 § 73) görs ett ställningstagande då Brätte med Vassändaviken pekas ut som prioriterat för områdesskydd för att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Det norra vägalternativet går genom det utpekade området och det södra skär av områdets södra spets. I den utredning för skyddsvärd natur som genomfördes i samband med att Naturvårdsstrategin togs fram skriver man att intressekonflikter mellan det utpekade området och Brättelänken behöver hanteras när man utreder naturreservat. Arbetet med att utreda naturreservat för platsen har ännu inte påbörjats och därför behöver intressekonflikten hanteras när sträckningen för Brättelänken beslutas. Kommunstyrelsen RAPPORT 28(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 17 Naturvårdskartan, utredningsområde skyddsvärd natur (skrafferat) 2.5.3 Slutsatser Båda vägalternativen riskerar att påverka värden som pekas ut i grönplanen. Det norra alternativet går genom Brätte med Vassändaviken som i naturvårdsstrategin pekas ut som prioriterat för områdesskydd för att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Att bygga i det norra alternativet skulle gå mot detta och det södra alternativet skulle ta en mindre del av ytan i anspråk. 2.6 Strandskydd Byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74) lyfter i sitt yttrande att beskrivningar och bedömningar saknas utifrån påverkan på strandskydd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Vid Vassbotten är strandskyddet utvidgat till 300 meter från strandlinjen, se Figur 18. Kommunstyrelsen RAPPORT 29(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 18 Länsstyrelsens kartering av strandskydd 2022 I miljökonsekvensbeskrivningen till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön beskrivs översiktligt hur utbyggnad i det norra alternativet skulle påverka strandskyddet. Där förmedlas att förslaget skulle innebära en sträcka inom strandskydd där vägen breddas och en gång- och cykelväg också anläggs. En bäckravin behöver passeras och det kan innebära breddning av befintlig bro eller kompletterande bro i närheten. Strävan bör vara att minimera vägens påverkan på växt- och djurliv i Brätte. Bäckravinen är en miljö som behöver uppmärksammas särskilt i samband med projekteringen. Miljökonsekvensbeskrivningen anger att eventuella skäl för dispens kan vara att platsen redan är ianspråktagen för väg eller att vägen tillgodoser ett angeläget intresse där lämplig lokalisering utanför strandskydd inte går att finna. 2.6.1 Slutsats Endast det norra alternativet berörs av strandskydd. För exploatering krävs strandskyddsdispens, vilket prövas av byggnadsnämnden. En initial bedömning av miljö- och byggnadsförvaltningen är att berört område är viktigt för såväl allmänhetens tillgång till strandområdet samtidigt som att det finns höga naturvärden. Det särskilda skäl som är tillämpbart är att vägen tillgodoser ett angeläget allmänt intresse där lämplig lokalisering utanför Kommunstyrelsen RAPPORT 30(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 strandskydd inte går att finna. Med tanke på de värden som området inrymmer för allmänheten och för djur och växtlivet och som skulle påverkas negativt av vägens byggande, behöver det vara tydligt att den norra alternativet sammantaget är betydligt lämpligare än det södra alternativet för att strandskyddsdispens ska kunna ges för den norra vägalternativet. 2.7 Jordbruksmarkens värden Byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74) lyfter i sitt yttrande att beskrivningar och bedömningar saknas utifrån jordbruksmarkens värden. Enligt 3 kap. 4 § MB är jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Figur 19 Jordbruksblock 2024: åker, permanent gräsmark och bete (Jordbruksverket). Marken där södra alternativet ansluter mot Edsvägen används idag som betesmark av Brätte ridskola. Kommunstyrelsen RAPPORT 31(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2.7.1 Riktlinje för hållbar hushållning med jordbruksmark I kommunens Riktlinje för hållbar hushållning med jordbruksmark beskrivs hur prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken behöver göras inför kommunala beslut som innebär att jordbruksmark tas i anspråk. Nedan följer en bedömning och prövning utifrån riktlinjen. Primär bedömning Brukningsvärd jordbruksmark berörs i båda fall. Det norra alternativet går genom en åker som brukas. Det ligger en stig som bryter åkern där vägdragningen föreslås. Även om marken redan är bruten skulle en breddning av vägen ianspråkta delar av jordbruksmarken. Detsamma gäller det södra alternativet där vägen dessutom bryter åkermark (som i nuläget används som betesmark) där vägen svänger upp mot Öxnered. Med detta sagt följer båda vägar befintliga avbrott i jordbruksmarken och en anpassning har redan genomförts med hänsyn till jordbruksmarkens värden. Åtgärden bedöms vara av väsentligt samhällsintresse. Vägen utgör strategiskt viktig infrastruktur som möjliggör byggandet av en ny stadsdel med nära koppling till tågstation i Vänersborgs kommun. Vägen har pekats ut i kommunens översiktsplan och behovet av vägen lyfts i planprogrammet för Skaven. Brättelänken kommer att utgöra räddningstjänstens huvudsakliga tillfartsväg till det nya bostadsområdet i Skaven/Öxnered. För norra alternativet finns inte något lämpligare alternativ för lokalisering då den utgår från en befintlig stig där jordbruksmarken är bruten. För södra alternativet kan en dragning väster om modellflygklubben övervägas. Vägalternativen har tagits fram schematiskt och troligtvis går det att dra vägen väster om modellflygklubben. Det finns en risk att den alternativa dragningen blir dyrare på grund av topografin. Dessutom har skogsområdet ett visst naturvärde enligt genomförd NVI. Det finns dock ingen alternativ lokalisering som helt undviker jordbruksmark. Sammantaget krävs en fortsatt prövning för att gå vidare med projektet i båda fall. Kommunstyrelsen RAPPORT 32(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Fortsatt prövning All jordbruksmark som påverkas brukas idag som åkermark förutom den mark där det södra alternativet ansluter till Edsvägen. Den används istället som betesmark för hästar av Brätte ridskola. Därmed finns sociala värden kopplade till marken. Det norra alternativet angränsar till och ianspråktar delar av betesmarken vid Vassändaviken. Vassändavikens strandängar hålls idag öppna genom bete och slåtter och har höga naturvärden enligt genomförd NVI (se 2.4.1). Exploateringens höga värde som väsentligt samhällsintresse och nödvändig infrastruktur för att genomföra kommunens utbyggnadsplaner bedöms väga högre än jordbruksmarkens värden i båda alternativen. Anpassningar till jordbruksmarkens värden har gjorts i de föreslagna vägdragningarna. Det går inte att hitta en lokalisering som går helt på skogsmark utan man får istället gå vidare med det alternativ som ger minst påverkan. Det bedöms inte vara någon större skillnad i påverkan mellan de båda alternativen. Om kommunen väljer att gå vidare med södra alternativet bör man se på möjligheten att dra vägen väster om modellflygklubben. Man bör titta på hur den ianspråktagna jordbruksmarken kan kompenseras och hur skadan kan minimeras under detaljprojekteringen. 2.7.2 Slutsats Brukningsvärd jordbruksmark berörs i båda vägalternativ. Det södra alternativet ianspråktar lite mer brukad jordbruksmark än det norra men den brukade markens sociala- och naturvärden bedöms vara större i norra alternativet. Anpassningar till jordbruksmarkens värden har gjorts i de föreslagna vägdragningarna i och med att vägalternativen till största del ligger där jordbruksmarken redan är bruten. Exploateringens höga värde bedöms väga högre än jordbruksmarkens värden i båda alternativen och därför bedöms marken kunna tas i anspråk. Man bör titta på hur den ianspråktagna jordbruksmarken kan kompenseras och hur skadan kan minimeras under detaljprojekteringen, till exempel genom att undersöka om det södra alternativet kan dras väster istället för öster om modellflygklubben. Kommunstyrelsen RAPPORT 33(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2.8 Berörda verksamheter Kultur- och fritidsnämnden (2024-09-24 § 68) lyfter att det är av stor vikt att lyssna till verksamheterna som berörs i sitt yttrande. Brätte ridskola och Brättehaga gård KB har hörts i den tidigare utredningen, båda verksamheter förordar det norra alternativet med hänvisning att det södra alternativet skulle inkräkta på betesmark och jordbruksmark. Utöver dessa två är även Modellflygklubben och Brättegården verksamheter som kan påverkas av den nya väglänken. 2.8.1 Modellflygklubben Föredrar det norra alternativet framför det södra eftersom det gör mindre intrång i området som används för att flyga. Start- och landningsbanan påverkas ej av förslagen men luftrummet ovanför omgivande fält påverkas. Det främsta medskicket från modellflygklubben är att vägen gärna får gå norr om den befintliga cykelvägen i norr, så långt från klubbstugan som möjligt. Oavsett vilket vägval som görs kommer modellflygklubben påverkas negativt då det utgör en olycksrisk att flyga över en väg. 2.8.2 Brätte ridskola Eftersom alternativet att anlägga vägen i södra läget och cykelväg i norra läget har tillkommit hördes Brätte ridskola på nytt. Idag används cykelvägen i norra alternativet som ridväg. Ridskolan arrenderar den betesmark som det södra vägalternativet skär igenom i sin anslutning till Edsvägen. För verksamheten så är det viktigt att kunna variera utbildningen, både för elever och hästar. Det innebär ett varierat underlag med tillgång till exempelvis grus, skog och ridbana. Ridskolan har behov av tillgång till skogsområden både mindre i närheten av ridskolan och större områden för längre ridturer. Idag används Brätteskogen och Öxneredsskogen i verksamheten. Flera av skogsområdena runt om ridskolan innehåller skyltar med ”ridning förbjuden”, det finns ett behov av en översyn av tillgängliga områden för ridning. Trafiksäkerhetsaspekten är mycket viktig eftersom det rör sig många barn och hästar i området. Den eventuella fyrvägskorsningen vid Edsvägen som det södra alternativet ger ses på med oro. Något positivt med vägbygget vore om det innebar att kollektivtrafikförsörjningen till området blev bättre då många barn besöker verksamheten regelbundet. Eventuella åtgärder som kan kompensera vägdragningarnas påverkan på verksamheten är om en ridväg anläggs längst med banvallen. Det skulle ta bort behovet av att korsa vägen (vägen under den befintliga bron kan användas) samt tillgängliggöra Öxneredsskogen för verksamheten på ett bättre sätt. Om en ridväg byggs längs vägen föreslår trafikskolan att ett staket byggs mellan vägen och ridvägen. Eftersom det finns krav på att hästarna ska ha betesmöjligheter behöver den betesmark som verksamheten arrenderar idag ersättas eller kompenseras för om man går vidare med det södra alternativet. En ökad tillgång till Onsjöskogen skulle underlätta längre ridturer. Det är viktigt att ridvägarna och betesmarkerna är tillgängliga för ridskolan även under byggskedet. Kommunstyrelsen RAPPORT 34(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Befinfliga och önskade ridskogar Betesmark som påverkas av vägdragning Önskade ridvägar Figur 20 - Skiss utifrån Brätte ridskolas behov och önskemål om kompensation 2.8.3 Brättegården SIS-hemmet Brättegården har getts möjlighet att yttra sig men har inte återkommit med något svar. 2.8.4 Slutsatser De hörda verksamheterna (modellflygklubben, Brätte ridskola och Brättehaga gård KB) föredrar det norra alternativet framför det södra, även om båda alternativ påverkar befintlig verksamhet. Modellflygklubben framför att vägen gärna får gå norr om den befintliga cykelvägen i norr, så långt från klubbstugan som möjligt. Verksamheten på Brätte ridskola påverkas kraftigt av de föreslagna planerna, framförallt det södra alternativet. En ny väglänk skulle kräva kompenserande åtgärder för verksamheten, så som förbättrad tillgång till andra skogsområden, ersättning för förlorad betesmark och/eller ny ridväg längs med banvallen. 2.9 Påverkan framtida bebyggelse Byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74) lyfter i sitt yttrande att beskrivningar och bedömningar saknas utifrån påverkan på framtida bebyggelse. I sitt yttrande skriver byggnadsnämnden (2024-06-18 § 74) att det utifrån landskapssynpunkt finns fördelar med att välja det norra alternativet framför det södra. Det norra alternativet skulle troligtvis upplevas som ett mer naturligt vägalternativ. 2.9.1 Planprogram Skaven och delar av Öxnered Behovet av vägen beskrivs i planprogrammet för Skaven. Där föreslås bilvägen gå i antingen det norra eller södra läget och den befintliga gång- och cykelvägen i det Kommunstyrelsen RAPPORT 35(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 norra läget pekas ut. Idag används den grusade gång- och cykelvägen främst som ridväg. Figur 21 - Från planprogram Skaven och delar av Öxnered (2016) 2.9.2 Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön Vägens strategiska vikt och kopplingar mot utbyggnadsområdena i Skaven och Onsjö lyfts i den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg-Vargön. Enligt översiktsplanen ger vägen både förbättrad tillgänglighet till Öxnereds tågstation och avhjälper trafikbelastning på Öxneredsvägen-Djupedalsvägen. I förhållande till Onsjö lyfts perspektivet att en mer direkt koppling mellan Onsjö och Öxnered bland annat skulle förbättra möjligheterna för busstrafiken. Brättelänkens framtida koppling mot Onsjö är utritad i översiktsplanen. Kommunstyrelsen RAPPORT 36(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Figur 22 – Klipp från Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön: Utredningsdel (s. 46) 2.9.3 Överföringsledning Överby-Uddevalla Västvatten planerar för en ny överföringsledning för vatten mellan Överby och Uddevalla. Ledningen kommer att dras i anslutning till Brättelänken. Projekten behöver samordnas vid planering och byggnation. För att undvika avstängning av vägen vid eventuell vattenläcka bör vägen anläggas utanför ledningsrätten. 2.9.4 Slutsatser Även om det norra alternativet skulle upplevas som ett mer naturligt vägalternativ gör det inte så stor skillnad för bil och buss med en längre körväg. För gång och cykel, där vägens längd är mer avgörande, är det en fördel om den genaste vägen väljs vilket är det norra alternativet. Vilken dragning man gör av Brättelänken spelar ingen roll för fortsatt anslutning mot Onsjö eftersom anslutningen behöver göras via Edsvägen enligt slutsatsen som dragits i översiktsplanen. I vidare planering och byggnation behöver samordning ske med Västvatten. 2.10 Skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder Miljö- och hälsoskyddsnämnden lyfter även att utredningen saknar ett resonemang om behov av eventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter och naturvärden eller möjliga anpassningar och lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kan ha stor påverkan på val av vägalternativ och kostnader. Kommunstyrelsen RAPPORT 37(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2.10.1 Utpekade åtgärder Naturvårdsstrategi I kommunens naturvårdsstrategi finns riktlinjer för naturvärden vid planering och exploatering. Vid alla nivåer av naturvärden ska skyddsåtgärder så långt möjligt vidtas för att undvika negativ påverkan. Eventuell negativ påverkan bör kompenseras med åtgärder som motsvarar minst det värde som påverkas eller förloras. Ekologiska kompensationsåtgärder kan bli aktuella i de fall skyddsåtgärder inte är tillräckliga för att undvika eller minimera negativ påverkan på naturvärden och viktiga ekosystemtjänster. Krav på olika kompensationsåtgärder kan ställas med stöd av miljöbalken, till exempel vid intrång i biotopskydd eller påverkan på skyddade arter. Utöver detta kan man använda sig av frivillig kompensation för att kompensera för förlorade värden vid exploatering och för att återskapa eller förstärka viktiga ekosystemtjänster. Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte Rapporten från inventeringen avslutas med rekommendationer för det fortsatta arbetet och börjar med en redovisning av skadelindringshierarkin: 1. Skador ska undvikas genom god planering. 2. Risken för skador ska minimeras genom hänsynstagande och skyddsåtgärder. 3. Skador som uppkommit efter steg 1–2 ska återställas så långt det är möjligt. 4. Kvarstår skada efter steg 1–3 ska den kompenseras för på annan plats. Det rekommenderas att det fortsatta arbetet fokuserar på punkterna ovan. Specifikt rekommenderas att en handlingsplan upprättas för att motverka parkslidens framfart. Detta bör göras för att förhindra vidare spridning och medföljande negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden. I dagsläget förekommer arten inom två tydligt avgränsade områden och i ett antal som kan anses hanterbart, varför insatser bör vara skyndsamma. Handlingsplan för invasiva arter Kommunen tog fram en handlingsplan för kommunens interna arbete mot invasiva främmande arter i ett LONA-projekt som pågick 2024-2025. Handlingsplanen riktar sig till tjänstepersoner inom kommunen (främst samhällsbyggnadsförvaltningen) som arbetar med bekämpning av invasiva främmande arter på kommunal mark. Bestånd och jordmassor förorenade med parkslide som berörs av projektet behöver tas om hand och hanteras inom projektet, detta inkluderar även risker för spridning. En separat handlingsplan för projektets hantering bör tas fram och sedan arbetas in i projektering och i förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen RAPPORT 38(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte, Vänersborgs kommun I artskyddsutredningen presenteras ett antal föreslagna skyddsåtgärder som behöver vidtas i det fortsatta arbetet: • Bevara grova ädellövträd och hålträd då dessa är av stor betydelse för flera fågelarter. • Bevara äldre, grova tallar. • Bevara stående död ved i så hög utsträckning som möjligt. • De träd som avverkas rekommenderas att placeras på en solbelyst yta inom utredningsområdet som en faunadepå. Avverkning, schaktning och byggnation undviks helt under fåglarnas häckningsperiod, 20 mars – 20 augusti. Detta för att undvika att skada eller döda individer eller att störa dem under häckningen (ASF 4 § 1 & 2). Vägområdet inom öppna gräsmarker frösås med fördel med inhemska, lokalt lämpliga växtsamhällen och inte fröblandningar för gräsmattor. Detta för att bibehålla kvaliteter i betesmarker och gräsmarker så långt som möjligt. Kommentarer angående fladdermöss inför planerad ny väg längs sträckan Öxnered-Brätte, Vänersborgs kommun I kommentaren angående fladdermöss finns följande rekommendationer: • I det fall eken som utgör ett grovt hålträd inom södra alternativet ska tas ner ska detta göras vintertid och fladdermusholkar sättas upp som kompensation. • Ljusavskärmande armatur med nedåtriktat ljus och eventuellt lägre ljusstyrka ska användas vid installation av ny belysning längs bilvägar samt gång- och cykelvägar. • Bevara i möjligaste mån vegetation längs berörda vattendrag och i brynzoner. Naturvärdesinventering Öxnered Stommen I naturvärdesinventeringen skrivs följande angående biotopskydd: Vid eventuell kommande påverkan på biotopskyddade objekt krävs dispens från länsstyrelsen. Vid exploatering som påverkar dessa rekommenderas att biotopskyddsobjekten flyttas till lämplig plats i landskapet där de återuppförs för att kompensera för den ekologiska funktion som de utgör. 2.10.2 Slutsatser Påverkan på skyddade och fridlysta arter och biotoper och behov av skydds- och kompensationsåtgärder utreds närmare i samband med detaljprojektering och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. De inventeringar som genomförts ger en vägledning i vilka åtgärder som kan bli aktuella för vilken sträcka, men behöver utredas ytterligare. Särskilda åtgärder kan behövas i relation till fåglar, fladdermöss och groddjur. Med bakgrund i de naturvärden som finns i de olika sträckningarna (se 2.4) kan man utgå från att det norra alternativet skulle kräva större insatser än det södra. Kommunstyrelsen RAPPORT 39(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 2.11 Ekonomisk kalkyl Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2024-06-12 § 23) lyfter att kostnadsredovisningen på sidan 12 i Trivectors utredning är bristfällig (sid 110 i Vägval Brättelänken). Kostnader för arkeologisk undersökning för norra alternativet saknas för sträckan vid Brätte. Detta medför att en rättvis viktning av de olika vägalternativen inte är möjlig. Trivectors kalkyl använder samma bedömda kostnad per vägmeter för de olika alternativen, 15 000-17 500 kr/m (2017). Eftersom det södra alternativet ger en längre vägsträcka blir också det södra alternativet dyrare. 2.11.1 Norra alternativet Enligt Trivectors kalkyl från 2017 bedöms totalkostnaden för norra vägsträckningen bli 31,7–37,5 miljoner kr. Uppräknat med index (feb 2026) blir detta 46,2-54,6 miljoner kr. Eftersom det troligtvis skulle kräva en rättsprocess i Mark- och miljödomstolen (se 2.2Riksintresse kulturmiljö Brätte-Vassända) kan man räkna med både höga utredningskostnader och rättskostnader för det norra alternativet. Den norra vägdragningen skulle kräva en fullskalig arkeologisk utgrävning där man först för en provgrävning (kostnadsuppskattning 100 000 kr3) och sedan en arkeologisk utgrävning (kostnadsuppskattning 1-4 miljoner kr4). En miljökonsekvensbeskrivning för hela sträckan behöver tas fram (troligt av konsult). Det tillkommer även kostnader för kompensationsåtgärder för biotopskyddobjekt, påverkan på groddjur, fladdermöss och fåglar. För att mildra skada på kulturmiljön skulle kompensationsåtgärder för detta också krävas. Det tillkommer även kostnader för hantering av invasiva arter. Denna hantering skulle bli mer omfattande för det norra alternativet än det södra. 2.11.2 Södra alternativet Enligt Trivectors kalkyl från 2017 bedöms totalkostnaden för södra vägsträckningen bli 34,6–40,9 miljoner kr. Uppräknat med index (feb 2026) blir detta 50,4-59,6 miljoner kr. Det södra alternativet skulle kräva en sammanställande kulturmiljöutredning och en arkeologisk förundersökning på platsen, kostnad för detta uppskattas till 150 tkr. Det kan även krävas att kompensationsåtgärder genomförs för att mildra skadan på kulturmiljön. Om man vid den arkeologiska utredningen för det södra alternativet ser att det är troligt att det finns fornlämningar på platsen för exploatering behöver man genomföra provgrävning (kostnadsuppskattning 100 000 kr5) och eventuell utgrävning (kostnadsuppskattning 1-4 miljoner kr6). 3 Kostnadsuppskattning gjord av byggnadsantikvarie 4 Kostnadsuppskattning gjord av Länsstyrelsen Västra Götaland 5 Kostnadsuppskattning gjord av byggnadsantikvarie 6 Kostnadsuppskattning gjord av Länsstyrelsen Västra Götaland Kommunstyrelsen RAPPORT 40(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 En miljökonsekvensbeskrivning för hela sträckan behöver tas fram (troligt av konsult). Det tillkommer även kostnader för kompensationsåtgärder för biotopskyddobjekt, påverkan på groddjur, fladdermöss och fåglar. Det tillkommer även kostnader för hantering av invasiva arter. Denna hantering skulle bli mindre omfattande för det södra alternativet än det norra. Det kommer även behövas kompenserande åtgärder för verksamheterna som påverkas av vägen, detta kommer också kräva ekonomiska resurser. 2.11.3 Slutsats Det norra alternativet skulle troligt föra med sig en kostsam rättsprocess vilket gör kostnaden för utbyggnad av sträckan högre än för det södra alternativet. Man kan också utgå från att det norra alternativet ger högre kostnader för skydds- och kompensationsåtgärder i och med de höga naturvärdena på platsen. Kommunstyrelsen RAPPORT 41(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 3 Resultat och slutsatser 3.1 Samlad bedömning Nedan redovisas en sammanfattning av lokaliseringsutredningen där resultaten från den ursprungliga utredningen redovisas tillsammans med kompletteringarna som tagits fram i denna utredning. Färgerna indikerar vilken påverkan som vägalternativet får inom olika kategorier: Ingen/mindre påverkan Begränsad påverkan Stor påverkan Kategori Kommentar Alt. Alt. norr syd Fornlämningar (Brätte Båda vägalternativ ligger i Multikanalsradarundersökning, anslutning till kända Fornsök och Nya fynd av fornlämningar, det norra stadslämningar i Brätte) vägalternativet går genom ett större känt fornlämnings- område. Södra alternativet går genom lämningar från en boplats där vägen föreslås ansluta mot Edsvägen. En arkeologisk utgrävning kan komma att behövas för båda alternativen. I det norra läget kan man utgå från att detta kommer att behövas medan en billigare arkeologisk utredning kan räcka för det södra alternativet. Utredning väster om Brätte. Totalt grävdes 21 sökschakt, Arkeologisk utredning, vilka allihop visade sig vara Vänersborgs kommun och fyndtomma. Utöver socken KU Arkeologisk sökschakten gjordes okulär rapport 2020:6 (VGR undersökning utmed hela Förvaltningen för sträckan och angränsande kulturutveckling) område, varpå en sentida gärdesgård och en sentida stenformation påträffades. Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersöknings- området. Kommunstyrelsen RAPPORT 42(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Riksintresse kulturmiljövård Det norra vägalternativet går Brätte-Vassända genom kärnvärdet för riksintresset. Det södra alternativet går genom en mindre del av riksintresse- området och angränsar till området i övrigt. I granskningsyttrandet till FÖP Vänersborg-Vargön skriver länsstyrelsen att de bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset (norra alternativet) medför påtaglig skada på riksintresset och därmed bör utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med länsstyrelsen i kommande process. Om kommunen går vidare med norra alternativet kommer länsstyrelsen troligt inte tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Då krävs överklagan till Mark- och miljödomstolen och vinst i målet för att fortsätta. Kommentarer ang fladdermöss Eftersom det inte är någon stor inför planerad ny väg längs väg som ska anläggas och då sträckan Öxnered-Brätte, den till delar utgår från redan Vänersborgs kommun befintlig väg är barriäreffekten (EnviroPlanning AB, 2023-04- försumbar. Istället är det 30) framförallt eventuell belysning längs med vägen som kommer utgöra en barriäreffekt för ljusskyende arter. Det förväntas finnas färre ljusskyende fladdermusarter inom området för södra alternativet jämfört med norra alternativet. Kommunstyrelsen RAPPORT 43(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Naturvärdesinventering Det norra alternativet Öxnered Stommen angränsar till och riskerar att påverka områden med högre naturvärdesklasser än det södra. Båda vägalternativ går genom identifierade biotopskydds- objekt. Inventering av fåglar, groddjur Det södra alternativet och invasiva växter i rekommenderas framför det Öxnered/Brätte norra. Utifrån befintlig kunskap om livsmiljöer och naturvärden spås det södra alternativet medföra mindre negativa effekter än det norra. Groddjursinventering inom Båda alternativen riskerar att Öxnered/Brätte påverka groddjur i området, men det södra alternativet i mindre omfattning. Artskyddsutredning för fåglar Påverkan på fågellivet av de inom Öxnered/Brätte föreslagna vägalternativen bedöms som närmast obetydlig. Det södra alternativet bedöms som det bättre alternativet på grund av att ingreppen i viktiga biotoper bedöms som försumbara och för att intrånget i den öppna gräsmarken (södra alternativet) är av mindre betydelse för fågellivet jämfört med intrånget i den halvöppna betesmarken (norra alternativet). Södra alternativet ianspråktar en mindre andel av blandskogen inom utrednings- området jämfört med norra alternativet. Kommunstyrelsen RAPPORT 44(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Kompensationsåtgärder Påverkan på skyddade och fridlysta arter och biotoper och behov av skydds- och kompensationsåtgärder utreds närmare i samband med detaljprojektering och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. Med bakgrund i de naturvärden som finns i de olika sträckningarna blir utgångspunkten att det norra alternativet skulle kräva större insatser än det södra. Grönplan Båda vägalternativen riskerar att påverka värden som pekas ut i grönplanen. Naturvårdsstrategi Brätte med Vassändaviken är utpekat i Naturvårdsstrategin som prioriterat för områdes- skydd för att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Det norra vägalternativet går genom det utpekade området och det södra alternativet tar en mindre del av ytan i anspråk. Strandskydd Endast det norra alternativet berörs av strandskydd. Ur strandskyddssynpunkt området viktigt för såväl allmänhetens tillgång till strandområdet samtidigt som att det finns höga naturvärden. Med tanke på de värden som området inrymmer behöver det vara tydligt att den norra alternativet sammantaget är betydligt lämpligare än det södra alternativet för att strandskyddsdispens ska kunna ges. Kommunstyrelsen RAPPORT 45(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Jordbruksmarkens värden Brukningsvärd jordbruksmark berörs i båda vägalternativ. Det södra alternativet ianspråktar lite mer brukad jordbruksmark än det norra men den brukade markens sociala- och naturvärden bedöms vara större i norra alternativet. Exploateringens höga värde bedöms väga högre än jordbruksmarkens värden i båda alternativen och därför bedöms marken kunna tas i anspråk. Vägutredning Öxnered, Trivector Traffic Trivector Traffic Rapport rekommenderar Vänersborgs 2017:97 kommun att gå vidare med alternativ Ridskolan (södra alternativet). Risken är mindre att tidsplanen påverkas pga. utgrävningar i kulturområdet. Anslutningsvägen bör så långt som möjligt integreras i de framtida bostadsområdena. Alternativen är analyserade utifrån kulturmiljö, kostnader och trafiksäkerhet. Påverkan framtida bebyggelse Vägvalet gör ingen stor skillnad för bil och buss. För gång och cykel, där vägens längd är mer avgörande, är det en fördel om möjligheten att gå och cykla finns kvar i det norra alternativet. För den fortsatta anslutningen mot Onsjö spelar det ingen roll om norra eller södra alternativet byggs. Anslutningen behöver ändå göras via Edsvägen. I vidare planering och byggnation behöver samordning ske med Västvatten. Kommunstyrelsen RAPPORT 46(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Brätte ridskola Föreningen förordar med bestämdhet det norra alternativet som inte kommer att inkräkta på betesmark (som det redan idag är brist på). En ny väglänk skulle kräva kompenserande åtgärder för verksamheten, exempelvis förbättrad tillgång till andra skogsområden, ersättning för förlorad betesmark och/eller ny ridväg längs med banvallen. Brättehaga gård KB Brättehaga gård KB förordar med bestämdhet det norra alternativet med följande anledningar: En ny vägsträckning i södra alternativet kommer att ”skära av” den jordbruksmark som gården brukar idag. Förflyttningar av betesdjur kommer kraftigt att försvåras om en ny väg skapar en barriär mellan markerna som brukas. Det norra alternativet passar Brättehaga gård KB definitivt bäst. Modellflygklubben Oavsett vilket vägval som görs kommer modellflygklubben påverkas negativt då det utgör en olycksrisk att flyga över en väg. Brättegården Har erbjudits möjlighet att yttra sig men inte återkopplat. Ekonomisk kalkyl Det norra alternativet skulle troligt föra med sig en kostsam rättsprocess vilket gör kostnaden för utbyggnad av sträckan högre än för det södra alternativet. Det norra alternativet ger även högre kostnader för skydds- och kompensationsåtgärder för naturvärdena. Kommunstyrelsen RAPPORT 47(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Stor påverkan 9 2 Begränsad påverkan 6 10 Ingen/mindre påverkan 4 7 3.2 Slutsats Riksintresset för kulturmiljö är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med det norra alternativet och vi kan därmed utgå från att de inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till Mark- och miljödomstolen vilket både skulle föra med sig stora utredningskostnader och kostsam rättsprocess. Det är inte troligt att Mark- och miljödomstolen skulle ge kommunen rätt i frågan, särskilt när en alternativ sträckning finns. Utifrån ovan rekommenderas att bilvägen anläggs i det södra alternativet men att det undersöks om det är möjligt att dra vägen väster om modellflygklubben. Detta för att undvika intrång i jordbruksmarken och att skapa en väg som upplevs som mer gen och naturlig i landskapet. Därtill bör möjligheten att cykla i norra alternativet kvarstå eftersom vägens längd blir mer avgörande för cyklister. Nedan finns en sammanställning av behoven av utredningar, behov av tillstånd och samråd, skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och liknande som framkommit i utredningen och bör hanteras i det fortsatta arbetet. 3.3 Fortsatt arbete Nedan beskrivs medskick inför den fortsatta arbetsprocessen med utifrån att kommunen går vidare med södra sträckningen. Denna rapport kan med fördel användas som underlag i arbetet. 3.3.1 Kvarvarande utredning Eftersom den södra vägdragningen går genom riksintresset för kulturmiljö kan man utgå från att det finns risk för att riksintresset skadas. Det gör att byggandet av Brättelänken innebär en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behöver tas fram där projektet beskrivs och konsekvensbedöms i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Förslaget behöver samrådas med i ett så kallat 12:6-samråd, se nedan. Inför ett 12:6-samråd behöver ett underlag tas fram som enklast hanteras genom en miljökonsekvensbeskrivning för hela vägsträckan. Påverkan på fladdermöss, groddjur och fåglar behöver utredas vidare för att säkerställa tillräckliga skyddsåtgärder och behov av kompensation. Detta görs lämpligtvis inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Inför att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram behöver en sammanställande kulturmiljöutredning genomföras som redovisar både fornlämningar och riksintresset. I utredningen kan tidigare undersökningar redovisas och kompletteras med en beskrivning av platsen och de riksintressanta miljöerna. Arbetets Kommunstyrelsen RAPPORT 48(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 konsekvenser för de värden som beskrivs i utredningen samt förslag på eventuella kompensationsåtgärder redovisas sedan i projektets miljökonsekvensbeskrivning. Om den arkeologiska utredningen konstaterar att det är troligt att det finns fornlämningar på platsen för exploatering behöver man genomföra provgrävning och eventuell efterföljande arkeologisk utgrävning. Det man kommer fram till i utredningen kan också påverka vägens placering i anslutningen mot Edsvägen. Inför ansökan om tillstånd att ansluta till Edsvägen (se nedan) behöver en utredning göras där man visar hur trafikflödet på Edsvägen påverkas samt visa att anslutningen uppfyller de krav som finns i VGU (vägar och gators utformning). Eventuellt kan trafikflödesanalysen som togs fram av Sweco7 i arbetet med FÖP Vänersborg-Vargön användas för att visa hur trafikflödet på Edsvägen påverkas. En handlingsplan behöver tas fram för hur invasiva arter (parkslide) ska hanteras i projektet. 3.3.2 Prövningar och samråd För åtgärden krävs eventuellt tillstånd för ingrepp i eller vid en fornlämning (lämningen från en boplats där vägen ansluter mot Edsvägen). Detta görs via en e- tjänst8 hos länsstyrelsen och kan med fördel genomföras innan anmälan till 12:6- samråd. En anmälan om vattenverksamhet behöver göras till länsstyrelsen9 för hanteringen av de diken som projektet berör, detta behöver göra innan anmälan till 12:6- samråd. Ett 12:6-samråd genomförs med hänsyn till naturmiljön och anmäls till länsstyrelsen via e-tjänst10. Utöver information om projektets omfattning och nuvarande markanvändning krävs följande underlag inför ett 12:6-samråd: • om skyddade områden berörs, och i så fall vilka samt eventuell påverkan • om andra naturvärden berörs, och i så fall vilka samt eventuell påverkan • om kulturmiljövärden berörs, och i så fall vilka samt eventuell påverkan • om den planerade åtgärden berör eller passerar något vattenområde, och om du i så fall anmält åtgärden som vattenverksamhet samt namn på vattenområden, metod för passage och beskrivning av hur övergång mellan land och vatten görs • vilka försiktighetsåtgärder som du kommer att vidta för att minska påverkan på skyddade områden, naturvärden och kulturmiljövärden samt naturmiljön i övrigt Detta redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen av projektet. 7 PM Trafikprognos Vänersborg-Vargön 2019, Sweco Society AB 8 Ansök om tillstånd för ingrepp i eller vid en fornlämning | Länsstyrelsen 9 Anmäl vattenverksamhet | Länsstyrelsen 10 Anmäl samråd för åtgärder som kan påverka naturmiljön | Länsstyrelsen Kommunstyrelsen RAPPORT 49(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Vid eventuell påverkan på biotopskyddade objekt krävs dispens från länsstyrelsen, detta söks via e-tjänst11. Behov av eventuell flytt eller insamling av fridlysta arter medför krav på dispens från artskyddsförordningen12. Tillstånd att ansluta till Edsvägen behöver ansökas om hos Trafikverket. Detta görs via e-tjänst13. Inför detta behöver uppgifter tas fram enligt ovan. Inför ansökan görs en avstämning med åtgärdsplanerare på Trafikverket. 3.3.3 Utformning och planering I ett så tidigt skede som möjligt bör en översyn göras av arrendeavtalen i området, så att eventuella förlängningar stoppas och uppsägning sker i god tid. Samordning behöver ske med Västvatten om överföringsledning Överby- Uddevalla i planering och produktion av vägen. För att undvika avstängning av vägen vid eventuell vattenläcka bör vägen anläggas utanför ledningsrätten. En dragning väster om modellflygklubben bör övervägas för att undvika jordbruksmark och skapa en genare sträckning. Utformning av korsning finns föreslagen i Trivectors rapport, eventuellt behöver den anpassas i relation till fornlämningar på platsen. Anslutningen behöver utformas enligt VGU. Beskrivning av vidare koppling mot Onsjö finns i fördjupad översiktsplan för Vänersborg-Vargön. Generellt bör man titta på hur den ianspråktagna jordbruksmarken kan kompenseras och hur skadan kan minimeras under detaljprojekteringen. Det finns en lämning från en eventuell medeltida gård där vägen går vidare mot Öxnered i väst. Detta är något som behöver tas hänsyn till i vidare projektering. Det är viktigt att ridvägarna och betesmarkerna är tillgängliga för ridskolan även under byggskedet. Det är fördelaktigt om projektets genomförande kommuniceras till allmänheten på ett samlat vis, så att de som påverkas av projektet får en samlad bild av varför det genomförs och hur man kompenserar för projektets påverkan. 3.3.4 Hantering av värden på platsen Påverkan på skyddade och fridlysta arter och biotoper och behov av skydds- och kompensationsåtgärder utreds närmare i samband med detaljprojektering och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. De inventeringar som genomförts ger en vägledning i vilka åtgärder som kan bli aktuella. Påverkan på fladdermöss, groddjur och fåglar behöver utredas vidare för att säkerställa tillräckliga skyddsåtgärder och behov av kompensation. Vid exploatering rekommenderas att biotopskyddsobjekten flyttas till lämplig plats i landskapet där de återuppförs för att kompensera för den ekologiska funktion som de utgör. Detta kräver dispens från länsstyrelsen enligt ovan. 11 Ansök om dispens från generellt biotopskydd | Länsstyrelsen 12 Ansök om dispens från fridlysning | Länsstyrelsen 13 Ny eller ändrad utfart till allmän väg - www.trafikverket.se Kommunstyrelsen RAPPORT 50(52) Registreringsdatum Dnr: KS2024/193 Lokalisering av arbetsytor, upplag i förhållande till naturvärden behöver beaktas samt risk för störningar på arter under byggskede. Till exempel bör avverkning, schaktning och byggnation undvikas helt under fåglarnas häckningsperiod, 20 mars – 20 augusti. Detta för att undvika att skada eller döda individer eller att störa dem under häckningen (ASF 4 § 1 & 2). Brätte ridskola kommer behöva kompenseras för förlorad betesmark och påverkad tillgång till de skogsområden som verksamheten använder idag. Eventuella åtgärder som kan kompensera vägdragningarnas påverkan på verksamheten är anläggande av ridväg med staket längst med banvallen, tillgängliggörande av Brätteskogen, Öxneredsskogen och Onsjöskogen. Möjliga åtgärder bör diskuteras med verksamheten. Även Brättehaga gård KB kan behöva kompenseras för förlorad tillgång till sin jordbruksmark. ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2024-10-30

§ 103 Revidering av avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg KS 2023/561 Beslut Kommunfullmäktige beslutar om avtalssamverkan med Trollhättans Stad och Grästorps kommun enligt bilaga att gälla fr. o. m. 2027-01-01 och uppdrar åt Kommunstyrelsens ordförande att så som firmatecknare signera avtal. Vänersborgs finansieringsandel om 44%, motsvarande 1 122 tkr sker inom Kommunstyrelsens ram och omhändertas i Kommunstyrelsens detaljbudget för 2027. Beslutet gäller under förutsättning att Grästorps kommun och Trollhättan stad fattar likalydande beslut om avtalet. Sammanfattning av ärendet Kommunerna Grästorp, Trollhättan och Vänersborg har sedan många år tillbaka samverkat kring bergen Halle- och Hunneberg avseende turism- och besöksnäring. Platåbergen Halle- och Hunneberg är beläget inom de tre kommunerna och sedan 2016 finns en beslutad avsiktsförklaring mellan kommunerna. I avsiktsförklaringen framgår de primärt sex identifierade framgångsfaktorerna för att uppnå mål om exportmognad, hållbarhet och kvalitet genom; - Attrahera nya målgrupper - Höja standarden på lederna och anpassa dem efter olika målgrupper - Öka tillgängligheten - Skapa produkten ”Halle och Hunneberg” genom ökad service, besökspaket och aktiviteter - Skapa en tydlig och effektiv organisation som tar vara på alla intressenters engagemang - Utveckla marknadsföringen genom flera olika marknadskanaler. 2024 omorganiserades verksamheten och samlades i ett nybildat bolag ägt av Vänersborgs kommun. Samarbetet omformades och en avtalssamverkan beslutades i tillägg mellan kommunerna. Ett Partsråd, sammansatt av kommunstyrelsens presidium samt kommundirektör i varje kommun, ansvarar för avtalets uppföljning och för dialog med bolagets styrelse. 2025 var första hela verksamhetsåret för det nya bolaget. Bolagets VD presenterade på Partsrådet i mars 2026 resultat för året samt utvecklingspotential i linje med beslutad Avsiktsförklaring. Resultatet 2025 i balans tack vara tillskott om engångskostnad och Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18 inför budgetår 2027 presenterades behov av förstärkt bemanning för att svara mot fler aktivitetsbokningar. Ett enigt Partsråd beslutade om att gå fram med ett reviderat förslag till samverkansavtal. Framtaget förslag innebär dels att kommunernas totala finansiering utökas med 850 tkr samt att en tydligare finansieringsnyckel ingår i avtalet som bättre tar hänsyn till parternas grundfinansiering, strukturella förutsättningar och faktiskt nyttjande av bergen. Finansieringsfördelningen mellan kommunerna förändras så att Vänersborg står för 44% (jmf 45%), Trollhättan stad 38% (jmf 35%) och Grästorps kommun 18% (jmf 20%). Det reviderade avtalet avser gälla fr. o m. 2027-01-01. Beslutsunderlag • Revidering av avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg • Avtalssamverkan hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg från 27-01- 01 • Mötesanteckningar från partsråd Halle och Hunneberg 2026-03-27 • VD presentation Halle- och hunneberg AB 260327 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-04-20 Dnr: KS 2023/561 Handläggare Mottagare Lena Tegenfeldt Kommunfullmäktige Lena.tegenfeldt@vanersborg.se Revidering av avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om avtalssamverkan med Trollhättans Stad och Grästorps kommun enligt bilaga att gälla fr. o. m. 2027-01-01 och uppdrar åt Kommunstyrelsens ordförande att så som firmatecknare signera avtal. Vänersborgs finansieringsandel om 44%, motsvarande 1 122 tkr sker inom Kommunstyrelsens ram och omhändertas i Kommunstyrelsens detaljbudget för 2027. Beslutet gäller under förutsättning att Grästorps kommun och Trollhättan stad fattar likalydande beslut om avtalet. Sammanfattning av ärendet Kommunerna Grästorp, Trollhättan och Vänersborg har sedan många år tillbaka samverkat kring bergen Halle- och Hunneberg avseende turism- och besöksnäring. Platåbergen Halle- och Hunneberg är beläget inom de tre kommunerna och sedan 2016 finns en beslutad avsiktsförklaring mellan kommunerna. I avsiktsförklaringen framgår de primärt sex identifierade framgångsfaktorerna för att uppnå mål om exportmognad, hållbarhet och kvalitet genom; - Attrahera nya målgrupper - Höja standarden på lederna och anpassa dem efter olika målgrupper - Öka tillgängligheten - Skapa produkten ”Halle och Hunneberg” genom ökad service, besökspaket och aktiviteter - Skapa en tydlig och effektiv organisation som tar vara på alla intressenters engagemang - Utveckla marknadsföringen genom flera olika marknadskanaler. 2024 omorganiserades verksamheten och samlades i ett nybildat bolag ägt av Vänersborgs kommun. Samarbetet omformades och en avtalssamverkan beslutades i tillägg mellan kommunerna. Ett Partsråd, sammansatt av kommunstyrelsens presidium Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-20 Dnr: KS 2023/561 samt kommundirektör i varje kommun, ansvarar för avtalets uppföljning och för dialog med bolagets styrelse. 2025 var första hela verksamhetsåret för det nya bolaget. Bolagets VD presenterade på Partsrådet i mars 2026 resultat för året samt utvecklingspotential i linje med beslutad Avsiktsförklaring. Resultatet 2025 i balans tack vara tillskott om engångskostnad och inför budgetår 2027 presenterades behov av förstärkt bemanning för att svara mot fler aktivitetsbokningar. Ett enigt Partsråd beslutade om att gå fram med ett reviderat förslag till samverkansavtal. Framtaget förslag innebär dels att kommunernas totala finansiering utökas med 850 tkr samt att en tydligare finansieringsnyckel ingår i avtalet som bättre tar hänsyn till parternas grundfinansiering, strukturella förutsättningar och faktiskt nyttjande av bergen. Finansieringsfördelningen mellan kommunerna förändras så att Vänersborg står för 44% (jmf 45%), Trollhättan stad 38% (jmf 35%) och Grästorps kommun 18% (jmf 20%). Det reviderade avtalet avser gälla fr. o m. 2027-01-01. Lena Tegenfeldt Kommundirektör Bilagor Reviderad Avtalssamverkan för hållbar turismutveckling på Halle-och Hunneberg, daterat 2026-04-20 Mötesanteckningar från partsråd Halle och Hunneberg, daterat 2026-03-27 VD-presentation Halle och Hunneberg AB, daterat 2026-03-27 Avtalssamverkan för hållbar turismutveckling på Halle-och Hunneberg, daterat 2023- 03-28 (jämförande dokument) Sändlista Grästorps kommun Trollhättan Stad Halle-och Hunneberg AB 2023-03-28, rev 2026-03-27 1 (6) Avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg Bakgrund Kommunerna Grästorp, Trollhättan och Vänersborg har sedan många år tillbaka samverkat kring bergen Halle- och Hunneberg avseende turism- och besöksnäring. Platåbergen Halle- och Hunneberg är beläget inom de tre kommunerna. Samarbetet hålls ihop av en ägarkonstellation från kommunledningarna. Med siktet inställt på en högre grad av utvecklad turism- och besöksverksamhet beslutade kommunerna under år 2016 om ”Avsiktsförklaring Halle- och Hunneberg - en hållbar reseanledning av internationell standard”. I avsiktsförklaringen framgår de primärt sex identifierade framgångsfaktorerna för att uppnå mål om exportmognad, hållbarhet och kvalitet genom; - Attrahera nya målgrupper - Höja standarden på lederna och anpassa dem efter olika målgrupper - Öka tillgängligheten - Skapa produkten ”Halle och Hunneberg” genom ökad service, besökspaket och aktiviteter - Skapa en tydlig och effektiv organisation som tar vara på alla intressenters engagemang - Utveckla marknadsföringen genom flera olika marknadskanaler. Vidare framgår av avsiktsförklaringen förslag på åtgärdsplan och efterföljande utvecklingsperiod, i två steg således och under åren 2016 – 2020. Under år 2020 startade en förstudie för att identifiera förutsättningar för att i högre grad utveckla turism- och besöksverksamheten i enlighet med avsiktsförklaringen. Förstudien resulterade i beslut under år 2021 vid kommunerna om ett utredningsdirektiv om att arbeta fram ett förslag till ny sammanhållen organisation. Avsiktsförklaringen ska vara ledstjärna för den nya organisationens verksamhetsinriktning och kommunsamarbetet ska kunna fortsätta genom avtalssamverkan. Precisering utifrån finansiella förutsättningar, ny verksamhetsinriktning och val av organisationsform har gjorts. Utgångspunkten ska vara att kommunerna finansiellt går in i en ny organisation med samma medel och samma proportioner som idag läggs in från de olika kommunerna i Stiftelsen Bergagården och aktiebolaget Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum. Den sammanhållna organisationen bildas med utgångspunkt i avtalssamverkan enligt kommunallagen (2017:725), 9 kap. 37 §, där Grästorp och Trollhättans kommuner sluter avtal med Vänersborgs kommun. Avtalsparter Med parterna avses Grästorps kommun (212000–1595), Trollhättans Stad (212000–1546) och Vänersborgs kommun (212000–1538). Mål och syfte med avtalssamverkan Utredningens förslag om bildandet av en gemensam kommunalt styrd verksamhet med uppdrag att driva framtida utveckling mot målet om en hållbar turismutveckling har lett till beslut om bildandet av ett nytt aktiebolag helägt av Vänersborgs kommun Verksamhetens inriktning framgår i sin helhet i bolagsordning och ägardirektiv, se bilaga. Den gemensamma organisationen får ett tydligare uppdrag att utveckla platsen mot en exportmogen destination, en hållbar reseanledning inom det rörliga friluftslivet. Utvecklingen bör ske utifrån marknadens efterfrågan och prioriteringar i utvecklingsarbetet bör ske utifrån förutsättningarna på och kring Halle- och Hunneberg. Bergens naturvärden och egenart som en stadsnära vildmark ska värnas med göras mer tillgänglig. ”En hållbar reseanledning av internationell standard” är målbild med ansvar för att utveckla ledsystem på bergen och de åtgärder, förbättringar, som krävs för att bergen ska bli en färdig produkt. Syftet med avtalssamverkan är att formalisera samverkan mellan parterna, reglera finansiering, ansvar och delaktighet. Kommunerna som parter samverkar för att säkerställa intresset av bergen Halle- och Hunneberg, belägna inom kommunerna, och dess utveckling genom målsättning om utvecklad och hållbar turism- och besöksverksamhet. Åtaganden och genomförande Allmänt Sveaskogs avisering om framtida förändring gällande drift, skötsel och nyttjande av vandringsleder kan komma att innebära förändringar vilket parterna gemensamt ska hantera på samma lösningsfokuserade arbetssätt som parterna gjort i egenskap av representanter i Stiftelsen Bergagården. De utvecklingsinsatser som gjorts inom ramen för kommungemensamt tidigare projekt ska kommunerna också ha ett fortsatt gemensamt ansvar för att underhålla. Ekonomi och finansiell ansvarsfördelning Parterna är överens om att den kommunala grundfinansieringen för Halle- och Hunneberg AB ska uppgå till 2 550 000 (två miljoner femhundrafemtiotusen) kronor per år. Grundfinansieringen syftar till att säkerställa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för bolagets drift, underhåll och utvecklingsuppdrag i enlighet med detta avtals syfte, den gemensamma avsiktsförklaringen samt parternas fastställda mål för hållbar turismutveckling. Den finansiella ansvarsfördelningen mellan parterna ska ske i enlighet med den i avtalet fastställda fördelningsmodellen och uppgå till följande andelar: • Vänersborgs kommun: 44 procent, motsvarande 1 122 000 kronor per år • Trollhättans stad: 38 procent, motsvarande 969 000 kronor per år • Grästorps kommun: 18 procent, motsvarande 459 000 kronor per år Angivna belopp avser årligt grundbidrag. Grundbidraget ska räknas upp årligen i enlighet med konsumentprisindex (KPI), med år 2027 som basår, om inte parterna genom revidering av avtalet beslutar annat. Den närmare innebörden av fördelningsmodellen framgår av Bilaga ”Fördelningsmodell för ekonomiskt ansvar”, vilken utgör en integrerad del av detta avtal. Redovisning av ägardirektiv, verksamhetsplan och budget samt bokslut som härrör till bergen ska redovisas årsvis på så sätt att transparens uppnås gentemot Grästorps kommun och Trollhättans Stad. Delaktighet och inflytande Kommunerna har varit samstämmiga kring bildandet av en gemensam organisation som slutligt givit tillskapandet av ett nytt aktiebolag, helägt av Vänersborgs kommun. För aktiebolagets styrning upprättas bolagsordning och ägardirektiv. För samverkan i enlighet med detta avtal, dess intentioner och målbild ska kommunerna tillse att en organisation bildas att verka för delaktighet och inflytande. Partsråd Vid minst ett tillfälle per år ska ett Partsråd sammanträda. Sammansättning till Partsrådet är från varje kommun, kommunstyrelsens presidium samt kommundirektör. Partsrådets syfte är att följa upp avtalet till innehåll och ekonomi och ha en dialog med aktiebolagets styrelse om verksamhetens utveckling och ambition. Inför beslut vars karaktär nödvändigt beslutas av respektive Kommunfullmäktige i kommunerna ska planering för handläggning och synkronisering ske genom Partsrådet. Referensgrupp för beredning av utvecklingsfrågor För att säkra parternas delaktighet, inflytande och insyn fortlöpande inrättas en sakkunnig grupp med expertkompetens inom näringsliv/besöksnäring där vardera kommun tillsätter en representant. Gruppens syfte är att inhämta information till egen organisation och i förekommande fall bistå bolaget med kunskap som bidrar till utveckling i enlighet med verksamhetens inriktning. Referensgruppen träffas fyra gånger per år, eller när så är påkallat. Referensgruppens representanter är adjungerade till Partsrådets möten. Avtalssamverkans giltighet Detta avtal gäller från 2027-01-01 och tills vidare. Kommun som vill lämna avtalet ska meddela det skriftligt med 24 månaders uppsägningstid och frånträde kan enbart ske i samband med årsskifte. Fram till dess ett eventuellt frånträde träder i kraft föreligger ansvar att följa avtalet utifrån dess olika delar. För det fall att Vänersborgs kommun säger upp avtalet upphör det att gälla i sin helhet för samtliga parter vid tid ovan nämnd tidpunkt. Om Trollhättan eller Grästorps kommun säger upp avtalet har övriga parter rätt att säga upp avtalet till upphörande vid samma tidpunkt för mottagande av uppsägningen, om parterna inkommer med det inom tre månader. Parterna kan revidera avtalssamverkan vid behov och efter överenskommelse. Ändringar och tillägg i detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av alla parter för att vara giltiga. Tvister enligt avtalet ska avgöras av svensk domstol enligt svensk rätt. Detta avtal har upprättats i tre exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Bilaga: Fördelningsmodell för ekonomiskt ansvar, 260327 Grästorp Trollhättan Datum; Datum; För Grästorps kommun För Trollhättans Stad Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande ………………………………………. ………………………………………. Robert Fransson Peter Eriksson Vänersborg Datum; För Vänersborgs kommun Kommunstyrelsens ordförande ………………………………………. Benny Augustsson 26-03-27 Bilaga Fördelningsmodell för ekonomiskt ansvar Syfte med bilagan Denna bilaga syftar till att tydliggöra de principer och bedömningar som ligger till grund för den procentuella ansvarsfördelningen mellan parterna. Bilagan är förklarande till sin karaktär och ska bidra till transparens, förståelse och långsiktig hållbarhet i samverkan. Fördelningsmodell – översikt Faktiskt Strukturella nyttjande förutsättningar och Geografisk Kommun Grundansvar (invånare) belastning andel Total andel Avrundat Vänersborg 8,33% 10,50% 15,00% 10,20% 44,03% 44% Trollhättan 8,33% 21,00% 8,75% 0,15% 38,23% 38% Grästorp 8,33% 3,50% 1,25% 4,65% 17,73% 18% Summa 24,99% 35,00% 25,00% 14,99% 100% 100% Beskrivning av fördelningskomponenterna 1. Grundansvar - 25 procent Grundansvaret avser det gemensamma strategiska och långsiktiga ansvaret för utvecklingen av Halle- och Hunneberg som destination. Detta inkluderar målbild, viljeinriktning, övergripande styrning och gemensamt ägarskap av samverkan. Eftersom samtliga kommuner är likvärdiga parter i detta avseende fördelas denna del lika mellan parterna. 2. Strukturella förutsättningar: invånarantal - 35 procent Denna komponent fördelas utifrån respektive kommuns invånarantal och syftar till att spegla skillnader i ekonomisk bärkraft samt den indirekta nytta som utvecklingen av Halle- och Hunneberg genererar för kommunernas invånare, näringsliv och arbetsmarknad. Större kommuner bedöms ha både större kapacitet och större strukturell nytta av destinationens utveckling, vilket motiverar en högre andel inom denna komponent. 3. Faktiskt nyttjande och belastning - 25 procent Denna komponent baseras på var faktisk belastning och operativ tyngd uppstår till följd av besöksverksamheten vid Halle- och Hunneberg. I bedömningen ingår bland annat: • lokalisering av huvudentréer och anläggningar • personalintensiv drift och verksamheter • servicepunkter och ledsystem • kommunal infrastruktur som belastas av besöksflöden Komponenten speglar således var kostnader, slitage och operativa insatser i huvudsak uppstår, snarare än var besökare är folkbokförda. Geografisk andel - 15 procent Den geografiska komponenten syftar till att beakta hur den fysiska resursen är lokaliserad mellan parterna. Komponenten speglar andel geografisk yta av Halle- och Hunneberg inom respektive kommun. Källa: Naturvårdsverket. Avslutande princip Den sammanvägda modellen möjliggör en långsiktigt stabil och rättvis ansvarsfördelning, samtidigt som den ger parterna handlingsutrymme att vid behov justera fördelningen utifrån förändrade förutsättningar utan att ifrågasätta samverkans grundläggande intentioner. // 2026-03-27 1 (2) Mötesanteckningar från partsråd Halle och Hunneberg Tid: fredag den 27 mars 12:30-14:00 Plats: Konferensrummet, Hunneberg Närvaro Förtroendevalda Annalena Levin (C) ordförande Halle och Hunneberg Ann-Helen Selander (M) vice ordförande Halle och Hunneberg Benny Augustsson (S) ordförande kommunstyrelsen Vänersborgs kommun Mats Andersson (C) förste vice ordförande kommunstyrelsen Vänersborgs kommun Henrik Harlitz (M) andre vice ordförande kommunstyrelsen Vänersborgs kommun Robert Fransson (M) ordförande kommunstyrelsen Grästorps kommun Tobias Leverin (C) förste vice ordförande kommunstyrelsen Grästorps kommun Peter Eriksson (M) ordförande kommunstyrelsen Trollhättans stad Övriga Robert Stenberg VD Halle och Hunneberg Sofia Brolin marknads- & försäljningschef Halle och Hunneberg Lena Tegenfeldt kommundirektör Vänersborgs kommun Lisa Fredriksson kommunsekreterare Vänersborgs kommun Johan Bengtsson stadsdirektör Trollhättans stad Dagordning: 1. Sammanfattning av årsredovisning 2025, hänt sedan sist och ny- heter framåt Halle och Hunnebergs VD Robert Sternberg informerar om Halle och Hunnebergs verksamhet, exempelvis genomförda projekt, arbe- tet med olika koncept, projekt framåt, kommunikation i sociala me- dier och besökssiffror. Därtill redovisas resultatet. Det har exempel- vis skett en resultatförbättring från 2024 till 2025 med bland annat ökad omsättning, samtidigt som kostnaderna ökat för driften. Det lyfts att det finns ett behov av medel för att ta in timvikarier för att kunna vara flexiblare vid aktivitetsbokningar. Feriepraktikanter från Vänersborgs kommun har tidigare bidragit till att lösa sommarbe- manningen. Övriga kommuner visar också ett intresse för detta. Dis- kussion förs om visionen för arbetet framåt. Kommunstyrelseförvaltningen – Kommunkansliet Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 10 00 0521-72 19 60 kommun@vanersborg.se www.vanersborg.se 2 2. Redovisning av uppdrag Ett uppdrag gavs vid föregående möte att ta vidare förslaget om att höja grundbidraget, se över fördelningsnyckeln samt att göra en översyn av samverkansavtalet. Översikten över fördelningsmodellen som finns i Bilaga Fördelningsmodell för ekonomiskt ansvar, redo- visas. Representanterna från kommunledningarna är enigt positiva. Samma sak gäller förslaget till revidering av Avtalssamverkan gäl- lande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg. Diskuss- ion förs dock om formuleringen av andra stycket under rubriken Av- talssamverkans giltighet. Planen framåt är att förslaget på revidering av Avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg färdigställs, att stycket som diskuterades förtydligas, att Bilaga Fördelningsmodell för ekonomiskt ansvar läggs som bilaga och att en för kommunerna enhetlig tjänsteskrivelse tas fram. Av- slutningsvis fördes diskussioner om att i framtiden ta fram en nyckel som visar vad varje spenderad krona genererar. En destination som inrymmer många olika verksamheter. En ny gemensam organisation för att utveckla platsen Halle- och Hunneberg till en exportmogen destionation och en hållbar reseanledning. Mål • Attrahera nya målgrupper • Höja standard på leder och anpassa nya målgrupper • Öka tillgängligheten • Skapa produkten ”Halle- och Hunneberg” genom ökad service, besökspaket och aktiviteter • Skapa en tydlig och effektiv organisation som tar tillvara på alla intressenters engagemang • Utveckla marknadsföringen genom flera olika marknadskanaler • Skapa ett nytt informationscenter En bra grund är allt Nyheter i Trollskogen Vi ser till att 8 mils vandringsleder på bergen är tillgängliga, hålls rena och i ordning för allmänheten att ta del av. Vi har ett skötselavtal med Sveaskog som ger oss denna rätt, avtalet i sig kostar inget men att sköta lederna kostar oss i form av personal, maskiner/fordon och materialkostnader. Teambuilding Presentbutik Konferenser Vindskydd/ grillplatser Museum Fiske Bäversafari Tältkåtan Glamping Bäverhyddan Vandringsleder Restaurang Guidade turer Snart på plats Framtidsplaner Exempel på folkhälsoarbete • Seniorfika • Friluftsliv för nybörjare, med syfte att möjliggöra friluftsliv för nya målgrupper som står långt ifrån friluftslivet samt att sprida kunskap om natur och allemansrätt. Ca 220 barn har deltagit. • Sportlov • Påsklov • Höstlov Friluftsdagar med beredskap som tema • Att få fler att bli nyfikna på friluftsliv • Att påverka ungdomars självbild i en positiv riktning • Att bidra till en förståelse för vad beredskap innebär • Att skapa en positiv känsla och förståelse för naturen • Samverkan med civilsamhället • Vidareutveckling mot Gymnasium/Folkhögskola/Guideutbildningar • Kan användas mot Måltidsenheten/krislager • Även erbjuda kommun och bolag i koncernen och privata företag Grundbidrag Investering Kick off-koncept för föreningar Paketering Kommer under våren: • Militärtält • Tältplatser • Ställplatser • Sammansatta paket Organisk statistik (Period oktober-feb) Nya följare 2 142 st Nya följare 493 st Samverkan, nätverkande och synlighet ute Halle- & Hunneberg har UNESCO-status – en del av Sveriges första UNESCO globala geopark. Det innebär att platåbergslandskapet har geologiska platser och landskap som är av internationell betydelse – något som ses som världsunikt. Allt överskott går oavkortat tillbaka till verksamheten på HalleHunneberg På så sätt kan vi fortsätta ta hand om leder, grillplatser, vindskydd och Bergagården – och skapa goda förutsättningar för ett hållbart friluftsliv och en trygg, ordnad tillgång till naturen. Det gör att området kan fortsätta vara en välkomnande plats för alla som vill vistas här. Det går bra på bergen! Resultatförbättring från 2024 till 2025 • Ökat omsättning med 1.6 mkr mot budgeterat (höga mål innan) Bidrag stiftelsen 427 tkr. • Ökat Aktiviteter • Ökat Julmarknad • Ökat butik • Ökat entré • Ökat antal bokningar glamping med 800 % Från 17 nätter till 80. Under denna period har samtidigt kostnaderna ökat. Drift, värme, hyra, personal och inköp vid aktiviteter osv. Många besöker oss! • Besökare Trollskogen ca 32 000 (jämförelse augusti-dec 2024-2025 +154%) • Besökare Gården ca 80 000 (jämförelse augusti-dec 2024-2025, +56%) • Årliga besökare på bergen ca 600-700 000 Slutsats • Fin utveckling av besökare, intäkter och folkhälsomål. Vi visar på gott resultat mot alla mål i avtalssamverkan. • Årets resultat visar att verksamheten lyckats oerhört väl och har begränsat underskottet kraftigt med tidigare prognos. Men den ekonomiska balansen är fortfarande känslig. Bidrag från stiftelsen var avgörande för att undvika ett större negativt resultat ihop med den stora ökningen av det totala resultatet. Inför kommande år • Säkerställa hållbar långsiktig finansiering (bla personal). Fortsätta arbetet med kostnadskontroll och uppföljning • Utvärdera vilka verksamhetsdelar som är självbärande respektive bidragsberoende kopplat till bolagets mål. Var går resp gräns? Ytterligare investeringar bör dock ske inför framtiden. Målet är att vi skall vara hållbara över tid där vi skall anpassa oss efter både nuläge och kommande verksamhet på strategiska vägval för framtiden. OBS Under 2026 kommer det bli ett negativt resultat utifrån de faktorer vi lyft på detta och tidigare partsråd. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 107 Förslag till VA-taxa 2027 KS 2026/235 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad VA-taxa för 2027 enligt bilaga. Taxan är gällande från och med 2027-01-01 och ersätter då nu gällande VA-taxa antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18, § 89. Sammanfattning av ärendet Tillgången till rent dricksvatten och ett välfungerande VA-system är avgörande för ett hållbart samhälle. En växande befolkning och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar kräver kontinuerligt ökande investeringar, särskilt med hänsyn till klimatförändringar och skärpta miljökrav. Kommunen har dessutom ett lagstadgat ansvar att säkerställa en långsiktigt trygg vattenförsörjning, vilket förutsätter modernisering av reningsprocesser och anläggningar. Bokslutet för 2025 visade ett överskott på 4,2 mnkr för Kretslopp och vatten, vilket minskat det ackumulerade underskottet gentemot skattekollektivet till 1,0 mnkr. Samtidigt beräknas kostnaderna öka med ytterligare 10 mnkr under 2027 till följd av investeringar, inflation, ökade interna kostnader och en oförändrad räntenivå. Kostnadsökningen är direkt hänförlig till att projekt Skräcklans vattenverk planeras att färdigställas och aktiveras under 2027, vilket innebär ökade kapitaltjänstkostnader. För att hantera det ekonomiska läget och det kvarstående underskottet är det nödvändigt att höja VA-taxans brukningsavgift med 12 % inför 2027. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför kommunfullmäktige att höja VA-taxan med 12 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2027. Kommunstyrelseförvaltningen har granskat ärendet och har ingen erinran. Beslutsunderlag • Förslag till VA-taxa 2027 • Förslag VA-taxa 2027 • Jämförelse av VA-taxor bland grannkommuner • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse avseende VA-taxa 2027 • Beslut SBN 2026-04-16 Behov av en höjning av VA-taxan 2027 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-05-13 Dnr: KS 2026/235 Handläggare Mottagare Johan Högmark Kommunfullmäktige johan.hogmark@vanersborg.se Förslag till VA-taxa 2027 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reviderad VA-taxa för 2027 enligt bilaga. Taxan är gällande från och med 2027-01-01 och ersätter då nu gällande VA-taxa antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18, § 89. Sammanfattning av ärendet Tillgången till rent dricksvatten och ett välfungerande VA-system är avgörande för ett hållbart samhälle. En växande befolkning och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar kräver kontinuerligt ökande investeringar, särskilt med hänsyn till klimatförändringar och skärpta miljökrav. Kommunen har dessutom ett lagstadgat ansvar att säkerställa en långsiktigt trygg vattenförsörjning, vilket förutsätter modernisering av reningsprocesser och anläggningar. Bokslutet för 2025 visade ett överskott på 4,2 mnkr för Kretslopp och vatten, vilket minskat det ackumulerade underskottet gentemot skattekollektivet till 1,0 mnkr. Samtidigt beräknas kostnaderna öka med ytterligare 10 mnkr under 2027 till följd av investeringar, inflation, ökade interna kostnader och en oförändrad räntenivå. Kostnadsökningen är direkt hänförlig till att projekt Skräcklans vattenverk planeras att färdigställas och aktiveras under 2027, vilket innebär ökade kapitaltjänstkostnader. För att hantera det ekonomiska läget och det kvarstående underskottet är det nödvändigt att höja VA-taxans brukningsavgift med 12 % inför 2027. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför kommunfullmäktige att höja VA-taxan med 12 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2027. Kommunstyrelseförvaltningen har granskat ärendet och har ingen erinran. Beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadsförvaltningen och granskats av kommunstyrelseförvaltningen. Underlag • Jämförelse av VA-taxor bland grannkommuner • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse avseende VA-taxa 2027 • Förslag till VA-taxa 2027 • Beslut SBN 2026-04-16 Behov av en höjning av VA-taxan 2027 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-13 Dnr: KS 2026/235 Pernilla Bertilsson Avdelningschef Bilagor Förslag till VA-taxa 2027 Sändlista Handläggare av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden VA-taxa 2027 VA-taxa 2026 2026-06-XX Innehållsförteckning Taxa ............................................................................................................................................4 § 1 Avgiftsskyldighet .............................................................................................................4 § 2 Avgiftstyper ......................................................................................................................4 § 3 Fastighetstyper .................................................................................................................4 § 4 Avgiftsskyldighet för olika ändamål ................................................................................5 Anläggningsavgifter (§§ 5 – 12) ................................................................................................7 § 5 Småhusfastighet och övrig bostadsfastighet ....................................................................7 § 6 Annan fastighet ................................................................................................................9 § 7 Obebyggd fastighet ........................................................................................................12 § 8 Reducering av avgift ......................................................................................................13 § 9 Allmän platsmark ...........................................................................................................14 § 10 Särtaxa för anläggning .................................................................................................14 § 11 Betalning av avgift .......................................................................................................14 § 12 Särskild ersättning för extra anordningar .....................................................................15 Brukningsavgifter (§§ 13–20) ..................................................................................................16 § 13 Avgift för bebyggd fastighet ........................................................................................16 § 14 Allmän platsmark .........................................................................................................19 § 15 Justerad avgift för spillvatten .......................................................................................19 § 16 Obebyggd fastighet ......................................................................................................20 § 17 Avgifter för specifika åtgärder .....................................................................................20 § 18 Särtaxa ..........................................................................................................................21 § 19 Betalning av avgift .......................................................................................................21 § 20 Extra åtgärd begärd av fastighetsägare ........................................................................21 Taxans införande ......................................................................................................................21 § 21 Avgiftens fastställande .................................................................................................21 Publicering ...............................................................................................................................22 2 VA-taxa 2026 2026-06-XX Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Taxa VA-taxa 2027 2026-06-XX Kommunfullmäktige Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunfullmäktige Verksamhetschef, Skriv Tillsvidare Kretslopp & ÅÅÅÅ-MM- Vatten DD och ev. § X. Dokumentinformation Diarienummer Uppföljning VA-taxa KF 2026/XX En gång per år Ämnesområde Intranät Hemsida Vatten-, spill- och dagvattentjänster ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, Plan- och bygglagen (2010:900) 3 VA-taxa 2026 2026-06-XX Taxa För Vänersborg kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Antagen av kommunfullmäktige den 2026-06-xx, gällande för 2027. I enlighet med beslutsparagraf § xx. Huvudmannen för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Vänersborgs kommun. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Vänersborgs kommun.

§ 108 Förslag till avfallstaxa 2027 KS 2026/236 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad avfallstaxa för 2027 enligt bilaga. Taxan är gällande från och med 2027-01-01 och ersätter då nu gällande avfallstaxa antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18, § 88. Sammanfattning av ärendet För att kommunen ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige anta en avfallstaxa, som kan fungera som styrmedel för att nå kommunala miljö- och verksamhetsmål. Kommunen får ta ut avgifter så att miljöanpassad avfallshantering främjas. Förändringar inom avfallsområdet har inneburit ändrade förutsättningar för utformning av avfallstaxa. Kostnader för behandling och hantering har i många fall ökat, bland annat beroende på höga driftskostnader såsom tippavgifter, diesel mm. Återvinningscentraler och insamling av hushållens farliga avfall utgör en allt större del av den kommunala avfallsbudgeten. Ny avfallsförordning (2022:1274) innebär fastighetsnära hämtning av förpackningar från 1/1 2024 gör också att driftskostnader med anledning av investeringskostnader av sopkärl mm ökar. Beslutsunderlag • Förslag till avfallstaxa 2027 • Förslag till ny avfallstaxa 2027 • Taxajämförelse • Beslut SBN 2026-04-16 Förslag till revidering av Avfallstaxan 2027 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-05-28 Dnr: KS 2026/236 Handläggare Mottagare Johan Högmark Kommunfullmäktige johan.hogmark@vanersborg.se Förslag till avfallstaxa 2027 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reviderad avfallstaxa för 2027 enligt bilaga. Taxan är gällande från och med 2027-01-01 och ersätter då nu gällande avfallstaxa antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18, § 88. Sammanfattning av ärendet För att kommunen ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige anta en avfallstaxa, som kan fungera som styrmedel för att nå kommunala miljö- och verksamhetsmål. Kommunen får ta ut avgifter så att miljöanpassad avfallshantering främjas. Förändringar inom avfallsområdet har inneburit ändrade förutsättningar för utformning av avfallstaxa. Kostnader för behandling och hantering har i många fall ökat, bland annat beroende på höga driftskostnader såsom tippavgifter, diesel mm. Återvinningscentraler och insamling av hushållens farliga avfall utgör en allt större del av den kommunala avfallsbudgeten. Ny avfallsförordning (2022:1274) innebär fastighetsnära hämtning av förpackningar från 1/1 2024 gör också att driftskostnader med anledning av investeringskostnader av sopkärl mm ökar. Fördjupad beskrivning av ärendet För att säkerställa kostnadstäckning i avfallsverksamheten behövs cirka en miljon kronor i ökade intäkter för 2027. Grundavgiften höjs för samtliga kundgrupper: för en- och tvåfamiljshus från 710 till 800 kronor, för lägenheter från 390 till 450 kronor, för fritidshus från 350 till 400 kronor och för verksamheter från 630 till 700 kronor. Samtidigt sänks flera av de vanligaste rörliga avgifterna för att balansera effekten för hushållen. Fyrfackstjänsten för en- och tvåfamiljshus justeras från 1 354 till 1 280 kronor, vilket innebär att den totala kostnadsförändringen inklusive grundavgiften för ett normalt hushåll blir 16 kronor mer per år. För lägenheter och verksamheter sänks den vanligaste taxan, 660-literskärl med hämtning en gång i veckan, från 7 982 till 7 583 kronor, en minskning med 399 kronor per år. Den totala kostnadsförändringen beror på antal lägenheter och antal kärl som fastighetsägaren anser sig behöva. För att stärka sorteringsmöjligheterna och skapa en mer likvärdig service införs även fyrfackslösningar för flerbostadshus i storlekarna 370 och 660 liter. Slamavgifterna indexjusteras och höjs med 2 procent i enlighet med aktuellt avfallsindex. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-28 Dnr: KS 2026/236 Föreslagen taxerevidering innebär att verksamheten prognosticerar ett underskott om 2 miljoner kronor vilket balanseras av tidigare års överskott. Utebliven taxerevidering inför 2027 bedöms dock leda till att underskottet blir betydande och att kretslopp & vatten kommer inte att klara de lagkrav som åligger kommunen. Beredning Ärendet har beretts på samhällsbyggnadsförvaltningen och granskats av kommunstyrelseförvaltningen. Jämförelsedokumentet med de föreslagna revideringarna har uppdaterats under beredningen på kommunstyrelseförvaltningen för att bättre synliggöra de föreslagna revideringarna men innehåller inte förändringar i sak från samhällsbyggnadsnämndens förslag. Underlag • Förslag till ny avfallstaxa 2027 • Taxajämförelse • Beslut SBN 2026-04-16 Förslag till revidering av Avfallstaxan 2027 Pernilla Bertilsson Avdelningschef Bilagor • Förslag till ny avfallstaxa 2027 Sändlista Handläggare av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden 202 Avfallstaxa 2027 Avfallstaxa 2027 Innehåll 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER .................................................................... 3 1.1 Inledning............................................................................................ 3 1.2 Avgiftsskyldighet och betalningsmottagare ...................................... 3 1.3 Om taxan saknar tillämpning ............................................................ 3 1.4 Ägarbyte och ändring av abonnemang .............................................. 3 1.5 Grundavgift och rörlig avgift ............................................................. 3 1.6 Förpackningar från flerbostadshus och gemensamhetslösningar .... 4 1.7 Avgift vid uppehåll i hämtning .......................................................... 4 1.8 Avgift vid gemensam behållare ......................................................... 5 1.9 Hämtningsintervall ............................................................................ 5 1.10 Hemkompostering ............................................................................. 5 1.11 Rengöring av kärl ............................................................................... 5 1.12 Tilläggsavgift kärl .............................................................................. 5 1.13 Felsortering ........................................................................................ 6 1.14 Behållare ............................................................................................ 6 2 GRUNDAVGIFT ........................................................................................... 8 3 RÖRLIG AVGIFT, HÄMTNING OCH BEHANDLING..................................... 9 3.1 En- och tvåbostadhus, året runt ........................................................ 9 3.2 Fritidshus ........................................................................................... 9 3.3 Flerbostadshus, gemensamhetslösningar och verksamheter ......... 10 3.4 Matavfall .......................................................................................... 12 3.5 Fyrfackskärl för flerbostadshus eller gemensamhetslösningar ....... 13 3.6 Förpackningar ................................................................................. 14 3.7 Tilläggsavgifter; dragavstånd, extrahämtning och kärlbyte ............ 15 3.8 Trädgårdsavfall ................................................................................ 16 3.9 Grovavfall ......................................................................................... 16 3.10 Bygg- och rivningsavfall i lastväxlarflak .......................................... 17 3.10 Latrin ................................................................................................ 17 3.11 Avgift på återvinningscentralen ........................................................ 17 3.12 Felsortering ...................................................................................... 18 3.13 Förpackningar och tidningar för verksamheter .............................. 18 3.14 Slamavgifter .....................................................................................20 Bilaga Avgifter under övergångsperiod - abonnemang som kommer att upphöra Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Avfallstaxa Avfallstaxa 2027 2026-xx-xx §xxx Kommunfullmäktige Dokumentägare Dokumentansvarig Revidering Giltighet Kommunfullmäktige Renhållningschef Skriv ÅÅÅÅ- Från och med 2027- MM-DD och 01-01 tills vidare ev. § X. Dokumentinformation Diarienummer Uppföljning Avfallstaxa XX XXX/XX En gång per år Ämnesområde Intranät Hemsida Avfallshantering ☐ ☒ Andra regelverk som omnämns Miljöbalken, kommunens lokala föreskrifter för avfallshantering 1 Allmänna bestämmelser Lagstadgad mervärdesskatt, moms, ingår på angivna belopp. 1.1 Inledning Denna taxa är antagen av kommunfullmäktige den 2025—xx-xx, §xxx, med stöd av Miljöbalken (SFS 1998:808) 27 kap. § 4, att gälla fr.o.m 2027- 01-01 och tills vidare. Avfallstaxan omfattar avgifter för den hantering av avfall som utförs genom kommunens försorg och som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken och enligt 6 kap. 2 och 6 §§ förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. För avfallshanteringen inom Vänersborgs kommun gäller, förutom bestämmelserna i Miljöbalken (SFS 1998:808) och avfallsförordningen (SFS 2020:614), med stöd av Miljöbalken 15 kap. 38, 39 och 41 §§ antagna lokala föreskrifter för avfallshantering för Vänersborgs kommun. 1.2 Avgiftsskyldighet och betalningsmottagare Avfallsavgift ska betalas av fastighetsägare, eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare, nedan kallad fastighetsinnehavare. Avgift för avfallstjänster enligt denna taxa erläggs till Vänersborgs Kretslopp & Vatten, förutom för avgifter för slam som ska erläggas till kommunens entreprenör. Sedan avgiftsskyldigheten inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i faktura. Betalas fakturerat belopp inte inom tid som anges på fakturan, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 1.3 Om taxan saknar tillämpning I de fall taxan saknar tillämplig bestämmelse om avgift, exempelvis vid hämtning med andra metoder eller andra fordon än de som är ordinarie avgifter i denna avfallstaxa bygger på, eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får enhetschef för Vänersborgs Kretslopp & Vatten besluta om avgifter baserade på kommunens kostnader för tjänsten och principer i denna taxa. 1.4 Ägarbyte och ändring av abonnemang Vid ägarbyte ska fastighetsinnehavaren snarast anmäla detta till Vänersborgs Kretslopp & Vatten samt den tidpunkt från vilken den nye ägaren ska faktureras avfallsavgift. Vid ändrade hämtningsförhållanden ska fastighetsinnehavaren anmäla detta till Vänersborgs Kretslopp & Vatten. 1.5 Grundavgift och rörlig avgift Avfallsavgiften utgörs av en grundavgift/lägenhetsavgift per hushåll/lägenhet och en rörlig avgift. Avfallstaxa 2027 Grundavgiften/lägenhetsavgiften bidrar till att finansiera drift av återvinningscentralen, insamling av returpapper från allmänna platser, information, utredning och administration m m. Den rörliga avgiften täcker kostnader för hämtning och behandling av avfall som kommunen ansvarar för. Den rörliga avgiftens storlek bestäms av abonnemangstyp, kärlstorlek, hämtningsintervall samt eventuella tillägg för dragavstånd m.m. Matavfall är lätt nedbrytbart biologiskt avfall och ska separeras från övrigt avfall. Matavfallet nyttjas för produktion av fordonsbränsle och som jordförbättringsmedel. I avgiften för abonnemang med mat- och restavfall för flerbostadshus, gemensamhetslösningar och verksamheter ingår kärl för utsortering av matavfall med hämtningsintervall som är samma, eller mindre ofta, som för valt abonnemang för restavfall. För verksamheter ingår maximalt 2st kärl för matavfall per restavfallskärl. Restavfall är det kärlavfall som är kvar efter utsortering av matavfall, förpackningar, tidningar m.m. Restavfallet går till förbränning med energiåtervinning i form av produktion av el samt fjärrvärme. Mer om krav på sortering av avfall anges i kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering. 1.6 Förpackningar från flerbostadshus och gemensamhetslösningar Flerbostadshus och gemensamhetslösningar för en- och tvåbostadshus bör ska ha abonnemang för fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar i separata kärl eller bottentömmande behållare. Krav på separata fack eller behållare för de olika förpackningsslagen vid fastigheten införs successivtgäller i enlighet med avfallsförordningen (2020:614). Verksamheter, som använder samma behållare för matavfall och för restavfall som boende på samma fastighet, får också lämna förpackningar i samma behållare som de boende, efter anmälan till kommunen. 1.7 Avgift vid uppehåll i hämtning Om bostaden inte kommer att användas kan uppehåll i hämtning medges efter ansökan enligt 46 § eller 47 § i kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering. Under uppehållsperioden debiteras ordinarie grundavgift, men ingen rörlig avgift eller tilläggsavgift. Avfallstaxa 2027 1.8 Avgift vid gemensam behållare Grundavgift faktureras per hushåll, medan den rörliga avgiften delas på antalet hushåll som är med i tjänsten, enligt 45 § i kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering. Maximalt 3 hushåll får dela på gemensam behållare, enligt kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering. 1.9 Hämtningsintervall Ordinarie hämtning från en- och tvåbostadshus med fyrfackskärl sker en gång varannan vecka för matavfall och en gång var fjärde vecka för restavfall. För en- och tvåbostadshus som ännu inte har fått fyrfackskärl sker ordinarie hämtning minst en gång varannan vecka för matavfall och restavfall. Från flerbostadshus, gemensamhetslösningar för en- och tvåbostadshus respektive verksamheter sker hämtning av både matavfall och restavfall minst en gång varannan vecka, eller enligt de alternativ som anges i avgiftstabellerna i denna taxa. 1.10 Hemkompostering Efter skriftlig anmälan enligt kommunens lokala föreskrifter 41 § om avfallshantering är kompostering av matavfall tillåten i en skadedjurssäker kompostbehållare. 1.11 Rengöring av kärl Fastighetsinnehavaren ansvarar för rengöring av kärlet. Rengöring bör ske med miljövänligt diskmedel eller såpa. Tvättvattnet ska inte hällas direkt i dagvattnet utan hälls lämpligen på egen gräsmatta eller liknande där det kan infiltreras ner i marken. 1.12 Tilläggsavgift kärl Tilläggsavgift debiteras för hämtning med dragavstånd över 3 meter. Placeringen avtalas med Kretslopp & Vatten. Kärlet hämtas och återplaceras på överenskommen plats. Tilläggsavgift debiteras för extra säck eller extra tömning av kärl eller annan behållare. Avfallstaxa 2027 1.13 Felsortering Om abonnenten inte sorterar enligt kommunens sorteringsanvisningar debiteras en avgift för felsortering. Om felsorteringen bedöms vara av betydelse för möjligheterna att behandla avfallet har kommunen dessutom rätt att klassa om avfallet och debitera behandlingsavgift enligt klassning, eller att inte tömma avfallsbehållaren och anmoda abonnenten att vidta rättelse innan nästa tömningstillfälle. 1.14 Behållare En- och tvåbostadshus samt fritidshus med nytt insamlingssystem Insamlingssystemet för en- och tvåbostadshus samt fritidshus förändras under en övergångsperiod. En- och tvåbostadshus samt fritidshus ska använda fyrfackskärl från det datum Vänersborgs Kretslopp & Vatten bestämmer för aktuell gata eller bostadsområde. Vid varje fastighet ska finnas: 2st 370 liter fyrfackskärl Komplement erbjuds vid behov: 140, 240 och 190 370 liter kärl för restavfall En- och tvåbostadshus samt fritidshus med gamla insamlingssystemet Nedan anges vilka kärlstorlekar som får användas. Tabell 1 Kärlstorlekar som får användas Typ av fastighet Kärl för restavfall Kärl för matavfall En- och tvåbostadshus 140 l, 190 l, eller 370 l 140 l Fritidshus 140 l eller 190 l 140 l Flerbostadshus, gemensamhetslösningar och verksamheter Nedan anges vilka typer av behållare och vilka storlekar som får användas vid flerbostadshus, gemensamhetslösningar för en- och tvåbostadshus, affärer, kontor, industrier och andra verksamheter. Tabell 2 Vilka typer av behållare och vilka storlekar som får användas för restavfall respektive för matavfall. Typ av behållare För restavfall För matavfall Kärl 140 l, 190 l, 240 l, 370 l eller 140 l, 190 l, 240 l 660 l eller 370 l Bottentömmande behållare upp till 5 000 l upp till 800 l Container 8 000 l Avfallstaxa 2027 Tabell 3 Vilka typer av behållare och vilka storlekar som får användas för förpackningar och returpapper. Tjänst Typ av behållare och storlek Förpackningar av kartong Kärl 240 l, 370 l eller 660 l eller plast Container eller bottentömmande behållare Förpackningar av metall Kärl 240 l, 370 l eller 660 l Container eller bottentömmande behållare Förpackningar av färgat eller Kärl 240 eller 370 l ofärgat glas Igloo 800 l Returpapper Kärl 240 l, 370 l eller 660 l Container eller bottentömmande behållare För flerbostadshus får även fyrfackskärl 370 liter eller 660 liter användas om det passar för fastighetens behov. För grovavfall, trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall samt latrin anges de behållare som kommunen erbjuder tömning av, i tabellerna med avgifter för respektive typ av avfall. Avfallstaxa 2027 2 Grundavgift Tabell 4 En- och tvåbostadshus samt fritidshus, kr per bostad och år Typ av fastighet Avgift Fritidshus 350 400 En- och tvåbostadshus 710 800 Tabell 5 Flerfamiljshus samt verksamheter, kr per år Typ av fastighet eller tjänst Avgift Flerbostadshus, avgift per lägenhet 390 450 Affärer, kontor, industrier och andra 630 verksamheter, avgift per organisation och 700 hämtställe Specialbostäder, äldreboende/särskilt boende 630 med biståndsbeslut från kommunen, 700 studentkorridorboenden och liknande, avgift per lägenhet Avfallstaxa 2027 3 Rörlig avgift, hämtning och behandling 3.1 En- och tvåbostadhus, året runt Angivna avgifter gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Tabell 6 Avgifter för abonnemang med hämtning och behandling av mat-, rest- och förpackningsavfall samt returpapper från en- och tvåbostadsfastigheter, kr per år Abonnemang Hämtningsintervall Avgift Fyrfackskärl, kärl 1 och kärl 2 Kärl 1 varannan vecka 1354 Kärl 2 var fjärde vecka 1280 Extrakärl för restavfall, 140 l Var fjärde vecka 932 887 Extrakärl för restavfall, 190 Var fjärde vecka 1265 240 l 1318 Extrakärl för restavfall, 370 l Var fjärde vecka 1 950 1797 Tabell 7 Avgifter för abonnemang med hemkompostering av matavfall, kr per år. Abonnemang Hämtningsintervall Avgift Fyrfackskärl, kärl 1 och kärl 2 Kärl 1 varannan vecka 1354 Kärl 2 var fjärde vecka 1280 Fyrfackskärl, kärl 1 och kärl 2 Kärl 1 var fjärde vecka 932 Kärl 2 var fjärde vecka 930 3.2 Fritidshus Angivna avgifter gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Tabell 8 Avgift för abonnemang sommartid vecka 18/19 till 38/39 (11 hämtningar av kärl 1, 6 hämtningar av kärl 2), kr per säsong. Avfallstaxa 2027 Abonnemang Hämtningsintervall Avgift Fyrfackskärl, kärl 1 och kärl 2 Kärl 1 varannan vecka 600 Kärl 2 var fjärde vecka 630 Fyrfackskärl, kärl 1 och kärl 2 Kärl 1 var fjärde vecka 480 Kärl 2 var fjärde vecka Extrakärl för restavfall, 140 l Var fjärde vecka 400 Extrakärl för restavfall, 240 l Var fjärde vecka 610 Extrakärl för restavfall, 370 l Var fjärde vecka 830 3.3 Flerbostadshus, gemensamhetslösningar och verksamheter Angivna avgifter gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Om bottentömmande behållare används för matavfall debiteras avgift enligt Tabell 10. Om matavfall behöver hämtas oftare än restavfallet ska abonnemang för matavfall enligt Tabell 11 beställas. Om fyrfackskärl används debiteras avgift enligt Tabell 12. Tabell 9 Abonnemang för flerbostadshus, gemensamhetslösningar, affärer, institutioner och andra verksamheter, kr per restavfallsbehållare och år Behållare för Hämtningsintervall Avgift restavfall 140 l kärl Varannan vecka 1237 1159 140 l kärl Varje vecka 2564 2413 140 l kärl 2 ggr/vecka 5945 140 l kärl 3 ggr/vecka 9325 190 l kärl Varannan vecka 1584 1520 190 l kärl Varje vecka 3283 3166 190 l kärl 2ggr/vecka 7611 190 l kärl 3 ggr/vecka 11939 Avfallstaxa 2027 240 L kärl Varannan vecka 1760 1721 240 l kärl Varje vecka 3649 3585 240 l kärl 2ggr/vecka 8460 240 l kärl 3 ggr/vecka 13271 370 l kärl Varannan vecka 2467 2347 370 l kärl Varje vecka 5114 4889 370 l kärl 2 ggr/vecka 11857 370 l kärl 3 ggr/vecka 18599 660 l kärl Varannan vecka 3850 3640 660 l kärl Varje vecka 7982 7583 660 l kärl 2 ggr/vecka 18506 660 l kärl 3 ggr/vecka 29030 container Var fjärde vecka 16097 container Varannan vecka 36939 container Varje vecka 76588 Bottentömmande Var fjärde vecka 12890 Bottentömmande Varannan vecka 29579 28126 Bottentömmande Varje vecka 61329 58596 Tabell 10 Abonnemang med bottentömmande behållare för matavfall, kr per behållare och år Behållare för Hämtningsintervall Avgift matavfall Bottentömmande Varannan vecka 4733 Avfallstaxa 2027 Bottentömmande Varje vecka 9813 3.4 Matavfall Angivna avgifter gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Tabell 11 Abonnemang för de kunder som endast har matavfall, kr per kärl och år Kärlstorlek Hämtningsintervall Avgift 140 l Varannan vecka 1052 140 l Varje vecka 2180 140 l 2 ggr/vecka 5287 140 l 3 ggr/vecka 7930 190 l Varannan vecka 1347 190 l Varje vecka 2792 190 l 2 ggr/vecka 6472 190 l 3 ggr/vecka 10152 240 l Varannan vecka 1497 240 l Varje vecka 3103 240 l 2 ggr/vecka 7194 240 l 3 ggr/vecka 11285 370 l Varannan vecka 2098 370 l Varje vecka 4349 370 l 2 ggr/vecka 10082 370 l 3 ggr/vecka 15816 Avfallstaxa 2027 3.5 Fyrfackskärl för flerbostadshus eller gemensamhetslösningar Angivna avgifter gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Tabell 12 Abonnemang med fyrfackskärl, kr per behållare och år Behållare Hämtningsintervall Avgift Fyrfackskärl 660 liter, kärl 1 Varannan vecka 1021 Fyrfackskärl 660 liter, kärl 2 Var fjärde vecka 532 Fyrfackskärl 660 liter, kärl 1 Varannan vecka 2184 Fyrfackskärl 660 liter, kärl 2 Var fjärde vecka 1138 Avfallstaxa 2027 3.6 Förpackningar Standardabonnemang för förpackningar och returpapper erbjuds utan avgift, se Tabell 13 till Tabell 15. Angivna avgifter och avgiftsfri hämtning gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Avgifterna gäller när avfallet i kärlen är sorterat, i annat fall debiteras felsorteringsavgift enligt Tabell 25, utöver nedanstående ordinarie avgift. Tabell 13 Avgift för förpackningar av kartong respektive plast, kr per kärl och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 240 l - 660 l Varannan vecka 0 kr 240 l - 660 l 1 gång per vecka 1378 1380 240 l - 660 l 2 gånger per vecka 5512 5520 240 l - 660 l 3 gånger per vecka 8268 8270 Tabell 14 Avgift för returpapper eller förpackningar av metall, kr per kärl och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 240 l - 660 l Var fjärde vecka 0 kr 240 l - 660 l Varannan vecka 689 690 240 l - 660 l En gång per vecka 2756 Tabell 15 Avgift för förpackningar av färgat respektive ofärgat glas, kr per behållare och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 240 l – 370 l Var fjärde vecka 0 kr 240 l – 370 l Varannan vecka 1131 1110 240 l – 370 l En gång per vecka 4524 Avfallstaxa 2027 Igloo 800 liter Var fjärde vecka 1131 Igloo 800 liter Varannan vecka 2262 Igloo 800 liter En gång per vecka 4524 Tabell 16 Avgift för sorterade förpackningar i bottentömmande behållare eller container, kr per behållare och år Behållare Hämtningsintervall Avgift Bottentömmande Var fjärde vecka 4563 Bottentömmande Varannan vecka 9126 Bottentömmande 1 gång per vecka 18252 Container Var fjärde vecka 4563 Container Varannan vecka 9126 Container 1 gång per vecka 18252 3.7 Tilläggsavgifter; dragavstånd, extrahämtning och kärlbyte I de fall fastighetsinnehavaren har beställt abonnemang med tillägg för dragväg hämtas kärl med längre avstånd än 3 meter, mot avgift. Avgift för dragväg debiteras per kärl, baserat på tömningsintervall och avstånd mellan kärlets placering och hämtningsfordonets uppställningsplats. Dörr eller annat hinder räknas som ett tillägg till avståndet med 5 meter. Tabell 17 Tilläggsavgift för hämtning, med dragavstånd över 3 meter, kr per kärl och per hämtning Kärlstorlek och Dragavstånd Dragavstånd Dragavstånd hämtnings- 4–10 meter 11–20 meter 21–30 meter intervall Kärl 140 – 660 l 10 20 30 Tabell 18 Avgift för extra hämtning av mat- eller restavfall, kr per behållare och hämtning Behållare Avgift Säck 39 140 l 80 190 l 107 240 l 135 Avfallstaxa 2027 370 l 207 Fyrfack 207 660 l 371 Container 1500 Bottentömmande 1500 Tabell 19 Avgift för extra hämtning av förpackningar, grovavfall eller trädgårdsavfall, kr per behållare och hämtning Behållare Avgift Kärl 240 – 660 liter 115 Bottentömmande 1500 Container 1500 Trädgårdskärl 90 Igloo för glasförpackningar 1500 Tabell 20 Avgift för byte av kärl, kr per kärl och gång Tjänst Avgift Byte av kärl, inkl. hemtagning och utställning 100 200 3.8 Trädgårdsavfall Kommunen erbjuder hämtning av trädgårdsavfall i 370 l kärl var 14:e dag från vecka 14/15 till vecka 44/45, 16 hämtningar per säsong. Vid hämtning ska kärlet vara placerad vid tomtgräns. Tabell 21 Avgift för hämtning och behandling av trädgårdsavfall, kr per säsong Behållare Avgift Kärl 370 l 744 3.9 Grovavfall Tabell 22 Avgift för hämtning och behandling av grovavfall, inkl. hyra av behållare, vid schemalagd hämtning, kr per behållare och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 190 l Varje vecka 3768 190 l Varannan vecka 1818 190 l Var fjärde vecka 792 370 l Varje vecka 5871 370 l Varannan vecka 2832 Avfallstaxa 2027 370 l Var fjärde vecka 1139 660 l Varje vecka 9163 660 l Varannan vecka 4419 660 l Var fjärde vecka 1926 Container Var fjärde vecka 16097 Container Varannan vecka 36939 Container Varje vecka 76588 Container Budning 1500 3.10 Bygg- och rivningsavfall i lastväxlarflak Hyra ingår i avgifter för utställning och tömning. Hämtat avfall debiteras baserat på vikt och mottagningsanläggningens avgifter. Farligt avfall får inte läggas i container. Tabell 23 Avgift tillfällig container för bygg- och rivningsavfall, kr per lastväxlarflak och tillfälle Tjänst Avgift Tillfällig lastväxlarflak över helg, inklusive 4000 utställning, hemtagning med tömning och hyra Viktavgift, per ton Enligt mottagnings- anläggningens avgifter Extra tömning under de dagar containern 4000 står ute, inklusive behandling Hyra, per dag utöver de första fyra dagarna 1000 3.10 Latrin Vid hämtning ska latrintunnan vara placerad vid tomtgräns. Tabell 24 Avgift för latrinhämtning Hämtningsintervall Avgift 26 hämtningar året runt 6695 11 hämtningar fritidshus 3201 1 hämtning 291 3.11 Avgift på återvinningscentralen Avfallstaxa 2027 Hushåll har 8 st fria besök per år, därefter debiteras 50 kr per tillfälle. För hjälporganisationer med 90 - konto gäller samma regler som för hushåll. Verksamheter/företag 300 kr, 350kr per tillfälle. 3.12 Felsortering Tabell 25 Avgift vid felsortering, kr per behållare och tömningstillfälle Typ av behållare, avsedd för sorterat avfall, t.ex. Avgift matavfall, grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar, returpapper eller annat Kärl 500 Container, bottentömmande behållare, eller annan 2000 behållare 800 liter eller större 3.13 Förpackningar och tidningar för verksamheter Angivna avgifter och avgiftsfri hämtning gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Tabell 26 Avgift för förpackningar av kartong respektive plast, kr per kärl och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 240 l - 660 l Varannan vecka 2262 240 l - 660 l 1 gång per vecka 4524 240 l - 660 l 2 gånger per vecka 9048 240 l - 660 l 3 gånger per vecka 13572 Avfallstaxa 2027 Tabell 27 Avgift för returpapper eller förpackningar av metall, kr per kärl och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 240 l - 660 l Var fjärde vecka 1131 240 l - 660 l Varannan vecka 2262 240 l - 660 l En gång per vecka 4524 Tabell 28 Avgift för förpackningar av färgat respektive ofärgat glas, kr per behållare och år Behållare Hämtningsintervall Avgift 240 l – 370 l Var fjärde vecka 1131 240 l – 370 l Varannan vecka 2262 240 l – 370 l En gång per vecka 4524 Igloo 800 liter Var fjärde vecka 1131 Igloo 800 liter Varannan vecka 2262 Igloo 800 liter En gång per vecka 4524 Tabell 29 Avgift för sorterade förpackningar i bottentömmande behållare eller container, kr per behållare och år Behållare Hämtningsintervall Avgift Bottentömmande Var fjärde vecka 4563 Bottentömmande Varannan vecka 9126 Bottentömmande 1 gång per vecka 18252 Container Var fjärde vecka 4563 Container Varannan vecka 9126 Container 1 gång per vecka 18252 Avfallstaxa 2027 3.14 Slamavgifter I Tabell 30 anges avgifter för slamsugning av slamavskiljare för WC- och/eller BDT-vatten, sluten tank och minireningsverk. Slanglängd upp till 20 meter ingår i avgiften. Vid längre slanglängd, och för stora eller tunga lock, tillkommer avgift enligt Tabell 32. Fordrar avfallslämnaren snabbare åtgärd än inom fem arbetsdagar äger entreprenören rätt att debitera uppdraget med ordinarie pris enligt Tabell 30 plus tilläggsavgift för akut hämtning enligt Tabell 32. Timpris, enligt Tabell 32, tillkommer när tömning tar extra tid till följd av exempelvis spolning av hårt slam i brunnen. Tabell 30 Slamsugningsavgift Ordinarie tömning Avgift Slamavskiljare mindre än 4,5 m3 1411 1438 Slamavskiljare torrsugning mindre än 4,5 m3 2107 2147 Slamavskiljare större än 4,5 m3 2395 2441 Slamavskiljare torrsugning större än 4,5 m3 3092 3151 Minireningsverk 2107 2147 Budad tömning Slamavskiljare mindre än 4,5 m3 2107 2147 Slamavskiljare större än 4,5 m3 3092 3151 Sluten tank upp till 3 m3 1201 1224 Sluten tank mellan 3,1 m3 och 6,0 m3 2256 2299 Minireningsverk 2107 2147 Avfallstaxa 2027 Bomkörning Slamavskiljare mindre än 4,5 m3 627 634 Slamavskiljare större än 4,5 m3 1115 1127 Slamavskiljare mindre än 4,5 m3 budad 976 986 Slamavskiljare större än 4,5 m3 budad 1463 1479 Torrsugning mindre än 4,5 m3 976 986 Torrsugning större än 4,5 m3 1463 1479 Sluten tank mindre än 3 m3 523 528 Sluten tank 3,1-6 m3 1045 1057 Tabell 31 Avgift för byte av filtermaterial till fosforfälla Tjänst Avgift Byte av fosforfiltermaterial löst 16725 16905 Byte av fosforfiltermaterial säck 16725 16905 Tabell 32 Tilläggsavgifter, ordinarie taxa tillkommer Tjänst Avgift Sugslang längre än 20 m, avgift per 10 m 209 211 Lock över 60 cm i diameter eller över 15 kg 1115 1127 Akut hämtning vardagar 06:00-18:00 2091 2113 Avfallstaxa 2027 Akut hämtning kväll/helg 8363 8453 Akut hämtning storhelg 11150 11270 Timpris Sugbil 1579 1596 Timpris Sug och spolbil 1745 1764 Timpris vardagar 06:00-18:00 4482 4531 Timpris kväll/helg 16725 16905 Timpris Storhelg 22300 22540 Bilaga 1 Avgifter under övergångsperiod - abonnemang som kommer att upphöra Avgifterna gäller för en- och tvåbostadshus som ännu inte har fått fyrfackskärl. I avgiften, enligt Tabell 33 och Tabell 35 ingår 140 liter kärl för matavfall med tömning med samma intervall som kärl för restavfall. Angivna avgifter gäller när kärlet placeras vid fastighetsgräns vid farbar väg, inom 3 meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Vid annan placering tillämpas dragvägstillägg enligt Tabell 17. Tabell 33 Avgifter för abonnemang året runt med hämtning och behandling av sorterat matavfall respektive restavfall från en- och tvåbostadsfastigheter, kr per år. Kärlstorlek Hämtningsintervall Avgift 140 l Varje vecka 2808 140 l Varje vecka – 2808 extra kärl 140 l Varannan vecka 1354 140 l Varannan vecka – 1354 extra kärl 140 l Varannan vecka – 977 1 året runt & 1 fritidshus delar 140 l Var fjärde vecka restavfall 932 varannan vecka matavfall 190 l Varje vecka 3595 190 l Varannan vecka 1734 190 l Varannan vecka – 1734 extra kärl 190 l Var fjärde vecka restavfall 1265 varannan vecka matavfall 370 l Varje vecka 5601 370 l Varannan vecka 2701 Avfallstaxa 2027 Tabell 34 Avgifter för abonnemang året runt med enbart kärl för restavfall och hemkompostering av matavfall, kr per år. Kärlstorlek Hämtningsintervall Avgift 140 l Var fjärde vecka 590 140 l 4 gånger per år 76 140 l 2 gånger per år 19 190 l Var fjärde vecka 756 Tabell 35 Avgift för abonnemang sommartid 1 maj – 30 september (11 hämtningar). Kärlstorlek Hämtningsintervall Avgift 140 l Varannan vecka 600 140 l Varannan vecka – 600 extra kärl 140 l Var fjärde vecka 238 140 l Var fjärde vecka restavfall 400 varannan vecka matavfall 140 l 2 gånger per säsong 20 190 l Varannan vecka 768 190 l Var fjärde vecka – 304 190 l Var fjärde vecka restavfall 513 varannan vecka matavfall Årskostnad Kommun Årskostnad Vänersborgs 2 080 kr 4 000 kr Trollhättan 2 158 kr 3 500 kr Uddevalla 3 209 kr Lidkö3 p0i0n0g kr 2 287 kr Alingsås 3 794 kr 2 500 kr 2 000 kr 1 500 kr 1 000 kr 500 kr 0 kr Vänersborgs Trollhättan Uddevalla Lidköping Alingsås SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-16

§ 136 Kommunens delårsrapport april 2026 KS 2026/60 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen i delårsrapport per april 2026. Kommunfullmäktige ger socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och valnämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att nå budgetbalans, samt att återredovisa effekter av vidtagna åtgärder till Kommunstyrelsen i samband med delårsrapport augusti 2026. Kommunfullmäktige uppmanar övriga nämnder till en restriktiv hållning till alla kostnader och i synnerhet till konferens, utbildningsinsatser och konsultanvändning som inte är helt nödvändiga. Ytterligare åtgärder är vakansprövning av tjänster där så är lämpligt. Sammanfattning av ärendet Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsrapport till och med april 2026 Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2026 innebar ett budgeterat resultat på10 mnkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 2 mnkr vilket är 8 mnkr i budgetunderskott. Nämnderna prognostiserar ett sammanlagt underskott på 31 mnkr medan finansförvaltningen prognostiserar 23 mnkr i budgetöverskott i första hand beroende på lägre pensionskostnader, lönerevision samt räntekostnader jämfört med budget. Dock är skatter- och statsbidragen lägre än budgeterat vilket bidrar till den låga resultatprognosen. Kommunens delårsresultat per april uppgår till 39 mnkr. Enligt fullmäktiges beslut uppgår investeringsbudgeten till totalt 735 mnkr för 2026. Nämnderna prognostiserar att investera för totalt 518 mnkr för 2026, vilket är 82 mnkr högre än under 2025. Den övergripande målavstämningen av god ekonomisk hushållning är en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen, samt om kommunen uppnått sina finansiella mål. Uppföljningen av inriktningsmålen begränsas i april till att omfatta målvärden och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. En fullständig prognos av måluppfyllelse, där även nämndernas förväntade resultat ingår, sker i augusti och i årsredovisningen. Flera mål uppvisar en positiv utveckling eller en stabil nivå i förhållande till utgångsläget. Samtidigt saknas i flera fall uppdaterad statistik för innevarande år. Sammantaget innebär detta att måluppfyllelsen fortsatt är osäker och att det finns behov av fortsatt analys och prioritering. För inriktningsmålet ”Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” indikerar tidigare bedömningar att få eller inget av indikatorernas Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 målvärden förväntas uppfyllas. Sammantaget finns därmed en risk att inriktningsmålet inte nås vid helår 2026. Mot denna bakgrund bedöms en fördjupad, samlad analys av nämndernas insatser och dess effekter behövas. Inom ramen för kommunstyrelsens samordningsuppdrag kommer en sådan analys tas fram i syfte att skapa ett mer träffsäkert underlag för fortsatt styrning och prioritering samt identifiera åtgärder som kan stärka måluppfyllelsen. För att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd ska mer än hälften av de finansiella målen, samt minst hälften av inriktningsmålen uppnås. En fullständig prognos av måluppfyllelse, där även nämndernas förväntade resultat ingår sker i delårsrapport per augusti och i årsredovisningen. Med nuvarande prognoser uppnås endast ett av fyra finansiella mål. Utifrån den sammanvägda bedömningen uppnås därmed inte god ekonomisk hushållning enligt prognosen. Beslutsunderlag • Delårsrapport april 2026 • Delårsrapport april 2026 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunstyrelsen 2026-05-26 Dnr: KS 2026/60 Handläggare Mottagare Kerstin Rosendahl Kommunstyrelsen kerstin.rosendahl@vanersborg.se 0521-72 24 46 Delårsrapport april 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen i delårsrapport per april 2026. Kommunfullmäktige ger socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och valnämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att nå budgetbalans, samt att återredovisa effekter av vidtagna åtgärder till Kommunstyrelsen i samband med delårsrapport augusti 2026. Kommunfullmäktige uppmanar övriga nämnder till en restriktiv hållning till alla kostnader och i synnerhet till konferens, utbildningsinsatser och konsultanvändning som inte är helt nödvändiga. Ytterligare åtgärder är vakansprövning av tjänster där så är lämpligt. Sammanfattning av ärendet Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsrapport till och med april 2026 Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2026 innebar ett budgeterat resultat på10 mnkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 2 mnkr vilket är 8 mnkr i budgetunderskott. Nämnderna prognostiserar ett sammanlagt underskott på 31 mnkr medan finansförvaltningen prognostiserar 23 mnkr i budgetöverskott i första hand beroende på lägre pensionskostnader, lönerevision samt räntekostnader jämfört med budget. Dock är skatter- och statsbidragen lägre än budgeterat vilket bidrar till den låga resultatprognosen. Kommunens delårsresultat per april uppgår till 39 mnkr. Enligt fullmäktiges beslut uppgår investeringsbudgeten till totalt 735 mnkr för 2026. Nämnderna prognostiserar att investera för totalt 518 mnkr för 2026, vilket är 82 mnkr högre än under 2025. Den övergripande målavstämningen av god ekonomisk hushållning är en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen, samt om kommunen uppnått sina finansiella mål. Uppföljningen av inriktningsmålen begränsas i april till att omfatta målvärden och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. En fullständig prognos av måluppfyllelse, där även nämndernas förväntade resultat ingår, sker i augusti och i årsredovisningen. Flera mål uppvisar en positiv utveckling eller en stabil nivå i förhållande till utgångsläget. Samtidigt saknas i flera fall uppdaterad statistik för innevarande år. Sammantaget innebär detta att måluppfyllelsen fortsatt är osäker och att det finns behov av fortsatt analys och prioritering. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-05-26 Dnr: KS 2026/60 För inriktningsmålet ”Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” indikerar tidigare bedömningar att få eller inget av indikatorernas målvärden förväntas uppfyllas. Sammantaget finns därmed en risk att inriktningsmålet inte nås vid helår 2026. Mot denna bakgrund bedöms en fördjupad, samlad analys av nämndernas insatser och dess effekter behövas. Inom ramen för kommunstyrelsens samordningsuppdrag kommer en sådan analys tas fram i syfte att skapa ett mer träffsäkert underlag för fortsatt styrning och prioritering samt identifiera åtgärder som kan stärka måluppfyllelsen. För att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd ska mer än hälften av de finansiella målen, samt minst hälften av inriktningsmålen uppnås. En fullständig prognos av måluppfyllelse, där även nämndernas förväntade resultat ingår sker i delårsrapport per augusti och i årsredovisningen. Med nuvarande prognoser uppnås endast ett av fyra finansiella mål. Utifrån den sammanvägda bedömningen uppnås därmed inte god ekonomisk hushållning enligt prognosen. Anna Holmqvist Ekonomichef Bilagor Delårsrapport april 2026 Sändlista Handläggare av ärendet Ekonomiavdelningen, Revisorerna, Samtliga nämnder Delårsrapport april 2026 Innehållsförteckning Innehållsförteckning God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 1 Finansiella rapporter 15 Drifts-och investeringsredovisning 22 Nämndernas rapporter 25 Vänersborgs kommun Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I god ekonomisk hushållning ingår uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål, måluppfyllelse och finansiell analys. Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Kommunens vision fastställdes av kommunfullmäktige i december 2013. Visionen omfattar alla kommu- ninvånare och beskriver en framtida idealbild och en gemensam färdriktning. Visionen är ledstjärnan för all kommunal verksamhet. Kommunfullmäktiges inriktningsmål För att konkretisera visionen tar kommunfullmäktige fram inriktningsmål för vad som ska uppnås. De nu- varande inriktningsmålen är antagna för perioden 2026-2028. Under året görs delårsrapporter april och augusti och årsredovisning. Uppföljningen av inriktningsmålen begränsas i april till att omfatta målvärden och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. En fullständig prognos av måluppfyllelse, där även nämndernas förväntade resultat ingår, sker i augusti och i årsredovisningen. Nedan redovisas status för de av kommunfullmäktige beslutade målvärden som gäller för respektive inrikt- ningsmål samt status för de riktade uppdragen till nämnderna. Uppföljning av målvärden Uppföljningen av målvärden sker genom avstäm- ning mot utgångsläget (angivet i MRP) och pilar Förbättring används för att markera förbättring, oförändrat läge eller försämring Den senaste tillgängliga sta- tistiken i Kolada används för denna bedömning. Oförändrat eller ingen ny upp- gift Försämring Ambitionsnivån prognosti- ceras att uppnås I det fall ambitionsnivån för 2026 uppnås marke- ras detta med en grön ruta och i det fall ambit- ionsnivån inte uppnås markeras detta med en röd Ambitionsnivån prognosti- ceras inte att uppnås ruta. Om data ännu saknas för innevarande år markeras rutan grå. Data saknas ännu för inne- --- varande år Vänersborgs kommun Sida 51 av1 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Mått Utgångsläge Uppföljning Ambitions- Utveckling Uppnås 2026 inför 2026 april 2026 nivå 2026 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, andel 32,6 (2024) 32,6 (2024) 31,0 --- Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel 69,8 (2024) 69,8 (2024) 71,0 --- Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel av 1,3 (2023) 1,3 (2024) 1,2 --- befolkningen Kommentar till målvärden senaste tillgängliga statistiken prognosticeras am- Samtliga mått kommer att uppdateras innan året bitionsnivån inte att uppnås under året. Uppgifter är slut och kommentaren bygger på den senaste från Folkhälsomyndigheten visar på stora skillna- tillgängliga statistiken. der mellan könen. Orsaker till detta, enligt myn- digheten, är att kvinnor i högre grad upplever Tilliten i samhället har i statistiken legat på en psykisk ohälsa, är dubbelarbetade och tendrar stabil nivå fram till 2018. Vid mätningen 2020 rapportera/söka vård för ohälsa. Män tenderar att hade tilliten minskat kraftigt. Det skedde en för- underskatta sina hälsoproblem. bättring mellan 2022 och 2024, men andelen med avsaknad av tillit är fortfarande högre i Väners- Andelen biståndsmottagare med långvarigt eko- borg än i riket. Trenden är positiv men mot bak- nomiskt bistånd är oförändrat sedan utgångsläget grund av utvecklingen över en längre tidsperiod och uppgår i den senaste tillgängliga statistiken bedöms ambitionsnivån inte uppnås vid årets till 1,32 % av befolkningen. slut. Det uppskattade självuppskattade hälsotillståndet har också en positiv trend, men sett till den Vänersborgs kommun Sida 52 av2 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Mått Utgångsläge Uppföljning Ambitions- Utveckling Uppnås 2026 inför 2026 april 2026 nivå 2026 Ungdomar etablerade på arbetsmark- 84,7 naden eller studerar 2 år efter slutförd 83,1 (2022) 88,1 (2023) (rikssnitt --- gymnasieutbildning 2021) Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel 85,5 (2024) 83,6 (2025) 86,0 --- Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel 69,2 (2024) 74,2 (2025) 71,0 --- Kommentar till målvärden Skillnaden mellan flickor och pojkar var liten, Samtliga mått kommer att uppdateras innan året samtidigt som elevgruppen med annat moders- är slut och kommentaren bygger på den senaste mål inte i lika hög utsträckning var behöriga till tillgängliga statistiken. ett yrkesprogram på gymnasiet. Trenden för andelen ungdomar som varit etable- Andelen gymnasieelever med examen har haft en rade på arbetsmarknaden efter slutförd gymnasi- positiv trend sedan 2021. Utfallet för 2025 var eutbildning har varit mycket positiv under åren klart bättre än fjolåret, och prognosen är att am- 2020–2023. 2020 var 75,7% av ungdomarna etable- bitionsnivån för 2026 kommer att uppnås. rade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter examen, vilket kan jämföras med 2023 då motsva- rande utfall var 88,1%. Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram med hemkommun Vänersborg . uppgick under föregående läsår till 83,6%. Resul- taten för de kommunala skolorna visade dock en positiv trend för den elevkull som lämnade års- kurs 9 i juni 2025, behörigheten ökade med cirka 19 procentenheter från årkurs 6 till årkurs 9. Vänersborgs kommun Sida 53 av3 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Mått Utgångsläge Uppföljning Ambitions- Utveckling Uppnås 2026 inför 2026 april 2026 nivå 2026 Utfall på mätbara indikatorer vad 12 av 20 9 av 18 indikato- Minst hälften av gäller årliga mål för transport, el indikatorer rer uppnådda indikatorerna och uppvärmning i Strategi för fossilfritt uppnådda enligt enligt årets mål- ska uppvisa en Vänersborg 2030 årets målvärde värde (2025) förbättring jäm- (2022) fört med utgång- släget Antal genomförda eller påbörjade kli- 22 av 24 klimat- 24 av 24 klimat- Samtliga an- matlöften för kommunen löften påbör- löften är påbör- tagna klimat- jade eller upp- jade eller upp- löften är påbör- fyllda fyllda jade eller upp- fyllda Kommentar till målvärden Årets uppföljning är genomförd och båda målvär- då denna medförde ett ökat resande, till exempel dena uppnås för året. Utvecklingen är dock nega- för hemtjänsten. Likaså skedde en försämring tiv vad gäller andelen mätbara indikatorer som gällande drivmedelsanvändningen. Detta beror uppnås enligt årets målvärde. på att det blivit svårare att tanka biogas, i kombi- nation med ett begränsat inköpt av elbilar. 2 av 20 indikatorer i strategin har inte bedömts mätbara, varför det totala antalet korrigerats från Av klimatlöftena är 13 helt genomförda, fem är 20 till 18. I den senaste uppföljningen av strategin till mer än hälften genomförda och resterande för ett fossilfritt Vänersborg 2030 är det en lägre sex är påbörjade. Detta gör att ambitionsnivån andel av indikatorerna som uppnås enligt årets uppnås. ambitionsnivå. Detta i jämförelse med andelen För en fördjupad uppföljning av mätbara indika- vid utgångsläget (2022). Ambitionsnivån om att torer inom strategin för fossilfritt Vänersborg minst hälften av indikatorerna ska uppvisa en 2030 och genomförande av klimatlöften för kom- förbättring jämfört med utgångsläget uppnås munen hänvisas till Miljöredovisning för 2025. dock. Förändringar som skedde 2025 var att kom- munens resande med flyg minskade med 20%, men samtidigt så ökade resandet med bil. Stäng- ningen av Dalbobron har haft betydelse för detta, Vänersborgs kommun Sida 54 av4 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Mått Utgångsläge Uppföljning Ambitions- Utveckling Uppnås 2026 inför 2026 april 2026 nivå 2026 (Prognos) Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, In- dex, % 73 (2024) 79 (2026) 75 Svenskt näringsliv: Företagsklimatet - sammanfattande om- 3,36 (2024) 3,43 (2025) 3,60 --- döme Brukarbedömning hemtjänst äldre- o msorg - helhetssyn 86 (2024) 88 (2025) 89 --- Nöjdhet med skola (åk 8), % 63 (2024) 67 (2025) 64 --- Kommentar till målvärden Brukarbedömningen inom hemtjänst har också Samtliga målvärden uppvisar positiv trend mot uppvisat en positiv trend sedan 2023, men årets utgångsläget. Tre av fyra mått kommer att uppda- resultat av brukarenkäten presenteras först till teras under året. hösten. 2026 års resultat från SKR:s insiktsmätning 67,1% av eleverna i årskurs 8 svarade i fjolårets (mätår 2025) har presenterats och visar på ett mätning svarat "helt och hållet" eller "till stor del" samlat nöjd-kund-index för Vänersborg om 79. på frågan hur nöjd man är med sin skola. Denna Resultatet innebär en klar förbättring från ut- andel är högre än årets ambitionsnivå på 64% och gångsläget och är kommunens högsta resultat nå- högre än riket som ligger på 58 %. Pojkarna visar gonsin efter revideringen av mätområden. I ran- generellt sett en högre nöjdhet med skolan jäm- kingen för kommuner av samma storlek (fler än fört med flickorna. 40 000 invånare) placerar sig Vänersborg på plats 6. Årets mätning från svenskt näringsliv presente- ras först senare i år. Utvecklingen från utgångslä- get till den senaste mätningen är positiv. Stäng- ningen av Dalbobron pågick under delar av mät- perioden. Perioden var problematisk för flera fö- retagare i centrala Vänersborg, samtidigt som stängningen gynnade andra delar av näringslivet. Flertalet insatser gjordes på uppdrag av kom- munstyrelsen för att attrahera människor till centrum med anledning av den minskade till- gängligheten som stängningen av bron innebar. Det är svårbedömt hur detta påverkar resultatet av svenskt näringslivs mätning. Vänersborgs kommun Sida 55 av5 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Mått Utgångsläge Uppföljning Ambitions- Utveckling Uppnås 2026 inför 2026 april 2026 nivå 2026 (Prognos) Hållbart medarbetarengagemang (HME) totalindex 80 (2024) 80 (2025) 81 --- Sjukfrånvaro, totalt i kommunen (%) 9,2 (2024) 8,8 % (2025) 8,7 --- Kommentar till målvärden Personalavdelningen har genomfört pro- Samtliga målvärden kommer att uppdateras un- jektet Från antagande till fakta, där en kartlägg- der året. ning har genomförts. Vidare har ett beslutsstöd införts som stöd för chefer i arbetet med att följa Hållbart medarbetarengagemang höll sig kvar på upp och arbeta med sin sjukfrånvaro. Sammanta- samma nivåer i den senaste mätningen, då kom- get bidrar detta till att stärka ett mer främjande munen för första gången sedan 2015 hamnade och förebyggande arbetssätt. Effekter på sjuk- över riksgenomsnittet. Årets resultat väntas i den frånvaron bedöms uppstå över tid, då arbetet är årliga medarbetarenkäten som genomförs under långsiktigt. hösten. Resultaten visar att insatserna har bidragit till Sjukfrånvaron har under årets inledande måna- ökad medvetenhet, förbättrad arbetsmiljökompe- der (januari-mars) minskat jämfört med samma tens och i vissa fall konkret minskad sjukfrån- period föregående år, från 10,4% till 9,8%. varo. Hittills under året har Vänersborgs kommun haft ett tydligt och prioriterat fokus på att sänka sjuk- frånvaron inom samtliga förvaltningar. Arbetet har skett både genom riktade insatser utifrån be- hov inom förvaltningarna och genom kommun- gemensamma satsningar. Vänersborgs kommun Sida 56 av6 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Riktade uppdrag från kommunfullmäktige Nedan redovisas status för de riktade uppdragen från kommunfullmäktige. Genomföra Handlingsprogrammet för förebyg- Digitalisering först gande arbete för barn och unga, och leda imple- Digitalisering först är en gemensam kraftansam- menteringen av nya socialtjänstlagen, avseende ling för kommunen där kommunstyrelsen sam- samma målgrupp ordnar det gemensamma arbetet genom IT- och Handlingsprogrammet genomförs genom en digitaliseringsrådet. Resultat syns löpande i olika handlingsplan för förebyggande och främjande e-tjänster, AI-stöd i verktyg och gemensamma för- arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare ändringar. Uppdraget löper över flera år och ge- 2026–2028, där kommunstyrelsen är samord- nomförs enligt plan. nande och ansvarar för uppföljning. Flertalet av de 31 aktiviteterna är uppstartade och uppdraget Genomföra Landsbygdsprogram förväntas genomföras enligt plan. Landsbygdsprogrammet färdigställs under första halvåret och därefter påbörjas implemente- Bättre nyttjande av lokaler och anläggningar ringen. Att programmet inte färdigställdes under Kommunstyrelseförvaltningen samordnar arbe- 2025 beror på bristande personella resurser. tet. Nuläge samt uppföljning av andel samnytt- jade lokaler har rapporterats i lokalförsörjnings- Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning underlaget för åren 2027–2036. Arbetet har bland annat resulterat i en förtätning av lokalerna i Personella resurser är avsatta från både kom- kommunhuset och att externa lokaler kunnat sä- munstyrelseförvaltningen och socialförvalt- gas upp. Uppdraget följer tidplanen och avslutas ningen. Uppstart med omvärldsspaning har skett under 2026. under inledningen av året och uppdraget förvän- tas genomföras enligt plan. Genomförs kompetensutvecklingsprogram Utreda fler etableringar av sociala företag och ar- Programmet utgår från kommunens styr- och led- betsintegrerade sociala företag ningsmodell med särskilt fokus på de kulturbä- rande delarna. Programmet fokuserar på verktyg En utredningsgrupp är tillsatt och arbetet har och metoder för att stärka individ, grupp och or- startat genom kartläggning och informationsin- ganisation i uppdraget för bättre och effektivare hämtning. Uppdraget följer tidplanen och förvän- leverans till våra medborgare. Uppdraget fortlö- tas slutföras under 2026. per enligt plan och alla medarbetare ska ta del av programmet. . Vänersborgs kommun Sida 57 av7 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från följande fyra aspekter som är viktiga att beakta. Vilken balans har kommu- Vilken finansiell motstånds- nen haft mellan kostnader kraft har kommunen på lång och intäkter under året och sikt? Vilken betalningsbered- över tiden? Finns det var- Resultat Kapacitet skap finns? ningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Risk Kontroll Vilken kontroll har kom- Finns det några risker som munen över den ekono- kan påverka kommunens miska utvecklingen? Hur resultat och kapacitet? Hur väl följs upprättade pla- är kommunen exponerad ner? finansiellt? Avsikten med analysen är att identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning Kommunens delårsresultat är lägre än samma Enligt kommunens finansiella mål ska årets re- period föregående år sultat uppgå till minst två procent av skatteintäk- Periodens resultat är positivt och redovisas till ter och generella statsbidrag för att god ekono- 39 mnkr. Resultatet är 32 mnkr lägre än vid mot- misk hushållning ska anses vara uppnådd. svarande period föregående år då resultatet var Prognostiserat resultat uppgår till 2 mnkr vilket 71 mnkr. I jämförelse med motsvarande period är 8 mnkr lägre än budgeterat resultat. Resultatet 2025 är verksamhetens nettokostnader 51 mnkr är 70 mnkr lägre än 2025 års bokslutsresultat. högre, skatteintäkter och generella statsbidrag är Prognosen för kommunen utgår från nämnder- 18 mnkr högre och finansnettot är 3 mnkr lägre. nas prognoser med tillägg för finansförvaltning- Verksamheternas intäkter uppgick till 214 mnkr ens poster. För att nå målet om två procent måste för perioden vilket är en ökning med 5 mnkr jäm- resultatet uppgå till 65 mnkr med nuvarande fört med motsvarande period föregående år. Ök- skatteprognos. Med nuvarande resultatprognos ningen förklaras av periodens reavinst. Engångs- uppfylls inte årets finansiella resultatmål. kostnader som belastar resultatet är för färjan Li- Årets resultat de tre senaste åren (inklusive årets nea (Dalbobrons stängning) 6 mnkr samt inlösen prognos) har uppgått till 47 mnkr, vilket gör att av borgensåtagande gentemot Folkets husför- årets prognostiserade resultat är lågt. Årets resul- eningen 8 mnkr. Köp av tjänster uppgick till tat uttryckt som andel av skatter och generella 349 mnkr, en ökning med 20 mnkr, där köp av statsbidrag har i snitt uppgått till 2,0 procent. Re- huvudverksamhet stod för 5 mnkr av ökningen. sultatmåttet är det finansiella mål som uppnåtts Bidragen var oförändrade. Materialkostnaderna men visar en nedåtgående trend och uppnås inte ökade med 6 mnkr och avskrivningskostnaderna med nuvarande prognos. ökade med 7 mnkr exklusive avskrivningarna för finansiell leasing. Sammantaget ökade nettokost- naderna med 51 mnkr. Personal- och kapitalkost- nadsbudget är periodiserad där så är lämpligt. Kommunens resultatmål uppnås inte Finansiellt mål för kommunen Årets resultat bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Vänersborgs kommun Sida 58 av8 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Årets resultat 2017-2026 Enligt prognosen för 2026 kommer nettokostna- 200 185 180 derna att uppgå till 3 228 mnkr, vilket innebär en 180 161 ökning med 5,4 procent jämfört med 2025. Skat- 160 teintäkterna och de generella statsbidragen kom- 140 120 mer enligt prognosen att uppgå till 3 264 mnkr, 100 87 vilket är en ökning mellan åren med 3,1 procent. 76 69 72 80 Med nuvarande prognoser blir nettokostnadsut- 60 37 vecklingen betydligt högre än skatte- och statsbi- 40 20 5 2 dragsutvecklingen. Även för de två senaste åren 0 har nettokostnadsutvecklingen varit högre än 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 skatte- och statsbidragsutvecklingen. Förändrad redovisningsprincip påverkar utfallet för 2024 års I 2025 års bokslut hade nämnderna ett totalt bud- siffror men utvecklingen var densamma. getöverskott på 23 mnkr. För 2026 prognostiserar nämnderna ett budgetunderskott på totalt Investeringar i VA och fastigheter 31 mnkr. Det är socialnämnden som prognostise- Investeringarna t.o.m. april uppgick till 85 mnkr, rar underskott med 36 mnkr. Även samhällsbygg- vilket är 22 mnkr lägre än vid samma tidpunkt fö- nadsnämnden prognostiserar underskott med regående år. Enligt fullmäktiges beslut uppgår in- 9 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden progno- vesteringsbudgeten till totalt 735 mnkr för 2026. stiserar en budget i balans. Byggnadsnämnden, Nämnderna prognostiserar att investera för totalt Kultur och fritidsnämnden och Kommunstyrel- 518 mnkr för 2026, vilket är 82 mnkr högre än un- sen prognostiserar budgetöverskott. De mindre der 2025. nämnderna prognostiserar överskott eller en budget i balans förutom valnämnden som pro- gnostiserar underskott med 0,4 mnkr. Utfall Prognos Budget Investeringar, mnkr Budget apr 2026 diff Finansförvaltningens verksamhetskostnader in- Gator/vägar 79,9 9,2 62,0 17,9 nefattande arbetsgivaravgifter, pensioner och in- Fastigheter 267,8 23,7 218,6 49,2 tern finansiering prognostiserar ett budgetöver- VA och renhållning 223,7 34,3 174,6 49,1 skott på 43 mnkr. Det är främst pensionerna som Exploatering 125,5 11,6 29,5 96,0 ger överskott men även lönerevisionen samt in- Inventarier 38,1 6,3 32,9 5,2 ternräntan ger överskott. Summa kommunen 735,0 85,1 517,6 217,4 Skatteintäkterna och de generella statsbidragen prognostiseras ge ett budgetunderskott på Till och med april har samhällsbyggnadsnämn- 23 mnkr. den investerat för 79 mnkr, varav 17 mnkr avser Finansnettot prognostiseras ge ett budgetöver- Skräcklans vattenverk, 10 mnkr avser Strategiska skott med 2 mnkr. Det är främst räntorna på markinköp (Fastigheten Vänersborg Dyrehög) pensionerna som ger överskott. och 6 mnkr Skördegatans förskola. Skatte- och nettokostnadsutveckling Nämndernas investeringsprognoser för 2026 En förutsättning för en långsiktigt hållbar eko- uppgår till 518 mnkr. De största investeringarna nomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare under året är Skräcklans vattenverk 50 mnkr, än de intäkter kommunen får genom skatter och byte av tak på Arena Vänersborg 31 mnkr och generella statsbidrag. Dalbobron 21 mnkr i prognostiserat utfall. Pro- gnosen för fastighetsinvesteringar uppgår till Procent 2026 2025 2024 219 mnkr. VA verksamheten prognostiserar att Skatte- och statsbidragsutveckling 3,1 2,1 4,6 genomföra investeringar för 139 mnkr. Nettokostnadsutveckling 5,4 2,5 4,8 Avvikelsen mot budget på 217 mnkr består bland Vänersborgs kommun Sida 59 av9 1072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse annat av fastighetsinvesteringar 49 mnkr, exploa- Utfall investeringsmål 2022-2026 teringsinvesteringar 96 mnkr och Va /Renhåll- 12% 11% 11% 11% ningsinvesteringar 49 mnkr. 10% Investeringar 2017-2026 8% 7% 600 Mnkr 6% 500 516 491 518 6% 436 4% 400 342 312 300 291 2% 248 245 215 200 0% 2022 2023 2024 2025 2026 100 0 I 2026 års prognos uppgår målet till 11 procent 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 vilket innebär att målet inte nås. För att målet ska nås får investeringarna exklusive Va och renhåll- Investeringsvolymen uppgår i snitt för åren 2024- ning maximalt uppgå till 228 mnkr med nuva- 2026 till 422 mnkr. Det är en minskning med rande prognos för skatter och statsbidrag. Inve- 11 mnkr jämfört med åren 2021-2023 då snittet steringarna exklusive Va- och renhållning uppgår uppgick till 433 mnkr. Den största andelen av in- till 343 mnkr i prognosen. vesteringarna utgörs av fastighetsinvesteringar Långsiktig finansiell styrka och VA/Renhållningsinvesteringar. I nuvarande prognos utgör dessa investeringar 76 procent. Finansiellt mål för kommunen Investeringsvolym i kommunen Soliditeten inklusive kommunens hela pensionsåta- 2026 2025 2024 gande, ska i genomsnitt förbättras med 1 % årligen Nettoinvesteringar, mnkr 517,6 435,8 312,3 under mandatperioden. Investeringsvolym/nettokostn, % 16,0 14,2 10,5 Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med Investeringsvolymen i förhållande till nettokost- eget kapital. Nyckeltalet används för att beskriva naderna ökar med 1,8 procentenheter och upp- kommunens finansiella styrka på lång sikt. En går till 16 procent 2026. Som en jämförelse var förändrad åldersstruktur kommer på sikt att den genomsnittliga investeringsnivån för kom- medföra en kraftig ökning av efterfrågan på kom- munerna i Västra Götaland och Halland 12 pro- munal service. En förbättrad soliditet gör kom- cent av nettokostnaderna för 2024. munen bättre rustad att möta de finansiella på- frestningar som följer av denna utveckling och är Finansiellt mål för kommunen därmed förenlig med god ekonomisk hushåll- Årets investeringar (exkl. VA och renhållning) ska ning. maximalt motsvara 7 % av skatter och generella statsbidrag. Soliditetsutveckling 2017-2026 I investeringsmålet anges den investeringsnivå 70% 60% som bedöms vara den högsta nivån för en hållbar 50% ekonomisk utveckling. Bedömningen görs med 40% 30% hänsyn till de övriga finansiella målen, som lig- 20% ger till grund för en god ekonomisk hushållning. 10% I kommunens mål exkluderas VA och renhåll- 0% -10% ningsverksamheterna. Om målet är lägre än 7 -20% procent har målet uppnåtts. 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Exklusive ansvarsförbindelser Inklusive ansvarsförbindelser Vänersborgs kommun Sida 60 a1v 01 072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktel- 50 procent. Målet om en kassalikviditet på minst ser prognostiseras till 28 procent för 2026 vilket 50 procent nås därmed. är oförändrat jämfört med föregående år. De sen- Kassalikviditet 2022-2026 aste tre åren har detta mått ökat från 27 procent 2024 till 28 procent för 2026. Utvecklingen förkla- % 100 ras av att ansvarsförbindelsen minskat under 80 2025 och 2026. Måttet har för åren före 2024 inte kunnat räknats om avseende förändrad redovis- 60 ningsprincip för finansiell leasing. Trots de två 40 senaste årens positiva utveckling bedöms målet inte nås för mandatperioden. 20 I bokslutet för 2025 var soliditeten 44 procent ex- 0 klusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagan- 2022 2023 2024 2025 2026 Kommunen den som inte är skuldförda. I delårsbokslutet för april 2026 var nyckeltalet också 44 procent. Vid Lån och placeringar årets utgång prognostiseras soliditeten exklusive Ränte- och finansieringsrisken i kommunens lå- ansvarsförbindelsen till 43 procent. Det är det neportfölj ligger inom de ramar som anges i fi- låga resultatet i kombination med hög investe- nanspolicyn. Genomsnittsräntan på kommunens ringsnivå som bidrar till den negativa utveckl- totala låneskuld om 909 mnkr var på balansdagen ingen av soliditetsmåttet. Den höga investerings- 2,51 % och den genomsnittliga räntebindningsti- nivån i kombination med lågt resultat resulterar i den var 1,6 år. Två lån har omsatts och ökats upp en högre låneskuld som också försämrar utveckl- med 20 miljoner vardera, totalt nylån 40 mnkr ingen av soliditetsmåttet. under perioden. I prognosen uppgår nyupplå- ningen till totalt 100 mnkr. Från ingången av 2024 Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap har låneskulden ökat med 190 mnkr. Snitträntan för 2025 var 2,52 och prognostiseras till 2,54 för Finansiellt mål för kommunen 2026. Inga finansiella placeringar gjordes under Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. perioden. Kommunens låneskuld 2017-2026 Med målet om en kassalikviditet på minst 50 pro- 1200 cent menas att likvida medel, inklusive kortfris- tiga placeringar, tillsammans med kommunens 1000 checkkredit på 200 mnkr bör vara minst 50 pro- 800 cent av kortfristiga skulder. Måttet används för 600 att spegla kommunens betalningsberedskap på 400 kort sikt. 200 Kassalikviditeten var 68 procent i bokslut 2025. 0 De likvida medlen redovisades i delårsbokslutet 2017201820192020202120222023202420252026 april 2026 till 363 mnkr och de kortfristiga skul- derna till 771 mnkr. Kassalikviditeten uppgick till Budgetföljsamheten i nämnderna 73 procent i delårsbokslutet Budgetföljsamhet och prognossäkerhet i verk- samheten är viktiga delar för att upprätthålla en I takt med att årets planerade investeringar ge- god ekonomisk hushållning. Tabellen visar bud- nomförs, sjunker likviditeten, vilket innebär att getavvikelse per nämnd i bokslutet för 2025 och kommunen måste finansiera investeringarna den budgetavvikelse för helåret som nämnden med lån. I prognosen räknar kommunen med att prognostiserar i delårsbokslutet för april 2026. låna ytterligare 60 mnkr fram till årsskiftet. I pro- gnosen för 2026 beräknas kassalikviditeten bli Vänersborgs kommun Sida 61 a1v 11 072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Prognos Bokslut Valnämndens underskottsprognos uppgår till Nämnd, mnkr april 2026 2025 0,4 mnkr. Det är en klar försämring för nämn- Barn- & utbildningsnämnd 0,0 3,6 derna jämfört med tidigare år Kommunstyrelse 12,4 18,6 Med tanke på den låga resultatprognosen och Kultur- och fritidsnämnd 0,7 2,6 den höga investeringsnivån behöver fortsatt stort Samhällsbyggnadsnämnd -8,9 14,9 fokus läggas på åtgärder för budgetbalans i Socialnämnd -35,6 -19,8 nämnderna. Utifrån den låga resultatprognosen Övriga nämnder 0,3 3,5 är det angeläget att även nämnder med ekono- Summa -31,1 23,4 misk balans är återhållsamma. Nämnderna upp- manas till en restriktiv hållning till alla kostnader Nämnderna redovisar i sina aprilprognoser ett och i synnerhet till konferens, utbildningsinsat- sammanlagt underskott mot budget på 31 mnkr ser och konsultanvändning som inte är helt nöd- för 2026. vändiga. Ytterligare åtgärder är vakansprövning Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar en av tjänster där så är lämpligt. budget i balans. Med nuvarande prognos kommer kommunen Kommunstyrelsen prognostiserar ett sammanta- bara klara ett av fyra finansiella mål. Det mål get budgetöverskott på 12 mnkr. som nås är kasslikviditeten på 50 % vilket nås ge- Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar bud- nom ökad långfristig upplåning. Övriga finansi- getöverskott med 1 mnkr. ella mål uppnås inte. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett Den övergripande målavstämningen av god eko- budgetunderskott med 9 mnkr. nomisk hushållning är en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och hur kommunen när- Socialnämnden prognostiserar ett budgetunder- mar sig visionen, samt om kommunen uppnått skott med 36 mnkr. Individ- och familjeomsorg sina finansiella mål. För att god ekonomisk hus- prognostiserar underskott med 60 mnkr varav hållning ska anses vara uppnådd ska mer än hälf- HVB placeringar står för 25 mnkr och familje- ten av de finansiella målen, samt minst hälften hemsplaceringar 13 mnkr. Arbete, sysselsättning av inriktningsmålen uppnås. Uppföljningen av och integration (ASI) prognostiserar också under- inriktningsmålen begränsas i april till att omfatta skott. Övriga anslagsredovisningsnivåer progno- målvärden och riktade uppdrag från kommun- stiserar överskott där äldreomsorgen budgetöver- fullmäktige. En fullständig prognos av målupp- skott uppgår till 18 mnkr. fyllelse, där även nämndernas förväntade resul- tat ingår, sker i augusti och i årsredovisningen. Överförmyndarnämnden prognostiserar över- Med nuvarande prognoser uppnås endast ett av skott med 0,2 mnkr, valnämnden prognostiserar fyra finansiella mål. Utifrån den sammanvägda underskott med 0,4 mnkr. Sammantaget progno- bedömningen uppnås därmed inte god ekono- stiserar de mindre nämnder ett överskott på misk hushållning enligt prognosen. 0,3 mnkr. Bokslut Bokslut Bokslut Avstämning finansiella mål 2026 2025 2024 Sammanfattande slutsatser Årets resultat bör uppgå till 2 % av skatter och Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 0,1% 2,3% 2,2% generella statsbidrag. 2026 innebar ett budgeterat resultat på 10 mnkr. Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. Det prognostiserade resultatet uppgår till 2 mnkr 50% 68% 79% vilket är 8 mnkr i budgetunderskott. Soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet bör 28% 28% 27% förbättras med 1 % årligen. Det är tre nämnder som prognostiserar under- Årets investeringar exkl. VA och renhållning ska maximalt uppgå till 7% av skatter och generella 11% 7% 6% skott. Störst underskott prognostiserar social- statsbidrag. nämnden med en negativ prognos på 35 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar också ett stort underskott på 9 mnkr. Vänersborgs kommun Sida 62 a1v 21 072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse Negativt balanskravsresultat Kommunens beslutade Mål- och resursplan för Vid en avstämning mot det lagstadgade balans- 2026 innebar ett lågt budgeterat resultat på kravet enligt kommunallagen kan följande avräk- 10 mnkr. Det prognostiserade resultatet uppgår ning, utifrån helårsprognosen, göras. till 2 mnkr vilket är 8 mnkr under budget. Nämn- derna prognostiserar ett sammanlagt underskott på 31 mnkr medan finansförvaltningen progno- Balanskravsutredning, mnkr 2026 2025 2024 stiserar ett överskott, i första hand beroende på Årets resultat enligt resultaträkning 2,0 71,9 68,6 lägre pensionskostnader, lönerevision och in- Reducering av realisationsvinster -5,5 -2,4 -16,8 ternränta jämfört med budget. Med tanke på den Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,5 69,5 51,8 låga resultatprognosen och den höga investe- Reservering av medel till resultatreserv RER 0,0 -37,8 -20,8 ringsnivån behöver fortsatt stort fokus läggas på Användning av medel från RUR 0,0 0,0 0,0 åtgärder för budgetbalans i nämnderna. Utifrån Balanskravsresultat -3,5 31,7 31,0 den låga resultatprognosen är det angeläget att Enligt balanskravsutredningen kommer kommu- även nämnder med ekonomiska balans är åter- nens resultat för 2026 uppgå till -3,5 mnkr. Vä- hållsamma. Nämnderna uppmanas till en restrik- nersborgs kommun kommer därmed inte att tiv hållning till alla kostnader och i synnerhet till uppfylla balanskravet. konferens, utbildningsinsatser och konsultan- vändning som inte är helt nödvändiga. Ytterli- När balanskravet är negativt ska det regleras. gare åtgärder är vakansprövning av tjänster där Kommunfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för så är lämpligt. hur reglering ska ske och beslut om reglering ska Under 2025 uppgick kommunens investeringar fattas senast i budgeten för det tredje året efter till 436 mnkr. I år bedöms investeringsnivån det år då det negativa balanskravet uppkom. uppgå till 518 mnkr vilket är en ökning. Då är ändå budgetavvikelsen prognostiserad till Händelser av väsentlig betydelse 217 mnkr vilket beror på förseningar av olika an- Under perioden har kommunen infriat sitt bor- ledningar och kommer att belasta kommande års gensåtagande gentemot Folkets husföreningen investeringar. År 2027 planerar kommunen att på 8 mnkr. investera för 391 mnkr och 2028 för 335 mnkr en- ligt beslutad Mål- och resursplan vilket är fortsatt höga nivåer. Förväntad utveckling De senaste tre åren har resultaten sjunkit och lå- Vänersborgs kommuns ekonomiska utveckling neskulden ökat. Nyupplåningen uppgick till beror till stor del på hur omvärlden utvecklas. 60 mnkr år 2024, 90 mnkr år 2025 och inneva- Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i rande prognos innebär en nyupplåning på sitt cirkulär från april 2026 att svensk ekonomi 100 mnkr för 2026. Kommunens låneskuld upp- återhämtar sig men återhämtningen är fördröjd går till 909 mnkr den sista april i år. och osäker. Den större låneskulden gör att räntekostnaderna är betydligt högre än tidigare. De höga investe- Kommunsektorn möter en period där intäkterna ringsnivåerna leder till också till ökade avskriv- ökar nominellt, men där reala resurser urholkas ningskostnader samt även drift och underhålls- av ökande kostnader och inflation. Samtidigt för- kostnader för fastigheterna. Detta sammantaget stärks det demografiska trycket och statlig finan- leder till ett minskat ekonomiskt utrymme för öv- siering utvecklas svagare. Sammantaget innebär riga verksamheter. detta en tydlig risk för fortsatt ansträngd eko- nomi och behov av anpassningar i verksamhet I ett längre perspektiv innebär den demografiska och resultatnivåer. utvecklingen, med en ökad andel äldre, att ett ekonomiskt utrymme måste frigöras från övrig verksamhet för att finansiera ökade kostnader Vänersborgs kommun Sida 63 a1v 31 072 Delårsrapport april 2026 Förvaltningsberättelse inom äldreomsorgen. En annan konsekvens av samma utveckling är att den andel av befolk- ningen som arbetar och betalar skatt kommer att sjunka stadigt under de kommande 20 åren. En ytterligare aspekt på den demografiska utveckl- ingen är kommunens kostnader för tjänstepens- ioner som ökar. I takt med att allt fler före detta anställda befinner sig i pensionsåldern. Vänersborgs kommun Sida 64 a1v 41 072 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Prognos Budget Budget Bokslut April % April Resultaträkning, mnkr Not 2026 2026 diff 2025 2026 2025 Verksamhetens intäkter 2,5 630 620 10 655 214 34 209 Verksamhetens kostnader 3,5 -3 665 -3 694 29 -3 537 -1 182 32 -1 129 Avskrivningar 4 -193 -165 -28 -179 -64 38 -57 Verksamhetens nettokostnader -3 228 -3 240 12 -3 062 -1 032 32 -977 Skatteintäkter 6 2 285 2 327 -41 2 216 758 33 750 Gen. Statsbidrag och utjämning 7 979 960 19 949 325 34 317 Verksamhetens resultat 36 47 -11 104 52 ## 89 Finansiella intäkter 8 12 10 2 15 2 16 2 Finansiella kostnader 9 -46 -47 0 -47 -14 30 -20 Resultat före extra ordinära poster 2 10 -8 72 39 71 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 Perioden/Årets resultat 2 10 -8 72 39 0 71 Prognos Budget Bokslut April April Kassaflödesanalys, mnkr Not 2026 2026 2025 2026 2025 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens/Årets resultat 2 10 72 39 71 Justering för övriga ej likviditetsp. poster 10 206 155 201 51 57 Medel från verk. före förändr av rörelsekap 208 165 273 90 128 FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL Ökning (-) minskning (+) förråd 0 0 -2 0 0 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 15 77 0 7 -4 -15 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 21 36 0 20 7 67 Medel från den löpande verksamheten 321 165 298 94 180 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -518 -527 -431 -85 -107 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 -5 Försäljning av anläggningstillgångar 7 0 2 7 1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Medel från investeringsverksamheten -511 -527 -434 -78 -107 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) långfristiga skulder 19 100 400 90 40 0 Erhållna anläggningsavgifter och investeringsbidrag 3 0 5 1 0 Ökning (-) långfristiga fordringar och placeringar 0 0 0 0 Amortering av skulder för finansiell leasing -30 0 -29 -9 0 Medel från finansieringsverksamheten 73 400 66 32 0 Periodens /Årets kassaflöde -116 38 -70 47 73 Uppgift justerad mot 2025 års aprilrapport på grund av ändrad redovisningsprincip Vänersborgs kommun Sida 65 a1v 51 072 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Balansräkning, mnkr Prognos Budget Bokslut April April Not 2026 2026 2025 2026 2025 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar 4 076 4 139 3 751 3 771 3 311 Mark, byggnader & teknisk anläggningar 11 3 864 3 572 3 598 3 202 Maskiner och inventarier 11 212 179 173 110 Finansiella tillgångar 12 153 153 153 148 Summa anläggningstillgångar 4 229 4 139 3 905 3 924 3 459 Bidrag till statlig infrastruktur 13 9 8 9 9 9 Omsättningstillgångar Förråd 14 48 48 48 46 Fordringar 15 183 801 260 264 282 Kassa och bank 16 200 316 363 459 Summa omsättningstillgångar 431 801 625 675 788 SUMMA TILLGÅNGAR 4669 4 949 4539 4 609 4 257 EG. KAP, AVSÄTTN. & SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 1 994 2 002 1 922 1 994 1 970 varav resultatreserv (RER) 59 0 59 59 21 varav resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 0 50 Årets resultat 2 10 72 39 71 Eget kapital vid årets slut 1 996 2 012 1 994 2 033 2 041 Avsättningar Avsätt. för pensioner & liknande förpliktelser 17 413 413 421 417 417 Andra avsättningar 18 10 0 10 10 10 Summa avsättningar 423 413 431 427 426 Skulder Långfristiga skulder 19,20 1 450 1 782 1 350 1 378 980 Kortfristiga skulder 21 800 743 764 770 810 Summa skulder 2 250 2 525 2 114 2 149 1 790 S:A EG.KAP, AVSÄTTN. & SKULDER 4 669 4 950 4 539 4 609 4 258 Ansvarsförbindelser: Pensionsåtaganden t.o.m 1997-12-31 22 679 686 720 712 756 Övriga ansvarsförbindelser 23 1 895 1 896 1 893 1 895 Uppgift justerad mot 2025 års aprilrapport på grund av ändrad redovisningsprincip Vänersborgs kommun Sida 66 a1v 61 072 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Prognos Bokslut April April Jämförelsetal, övergripande 2025 2025 2026 2025 Invånare, antal* 40 057 40 078 40 131 40 040 Personal Antal anställda (tillsvidare- och visstidsanställda) 3 652 3 641 3 671 varav kvinnor 2 820 2 818 2 846 varav män 832 823 825 Sjukfrånvaro* 9% 10% 10% för kvinnor 10% 11% 11% för män 7% 7% 8% Pensionsavgångar* 9 8 varav med sjukersättning 0 2 Finansiella mål Periodens resultat/skatter och generella statsbidrag 0,1% 2,3% 3,6% 6,7% Soliditet, eget kapital/tillgångar 0 inkl pensionsåtaganden 28% 28% 29% 30% exkl pensionsåtaganden 43% 44% 44% 48% Kassalikviditet, likvida medel inkl checkräknings- kredit/kortfristiga skulder 50% 68% 73% 81% Årets investeringar (exkl va rh)/skatter&gen.statb. 11% 7% 5% 4% * Uppgifter för april är marssiffror. Vänersborgs kommun Sida 67 a1v 71 072 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Kommunens redovisning upprättas enligt Kortfristiga placeringar som kan omsättas kommunallagen och enlighet med lag om inom 0–3 dagar klassas som likvida medel. kommunal bokföring- och redovisning Placeringsmedel värderas till verkligt värde. (LKBR) samt följer anvisningar och rekom- mendationer från Rådet för kommunal redo- Koncernkonto visning, RKR. Förtydligande och kommenta- Koncernens tillgångar placerade i koncern- rer till förändringar kommenteras under re- konto redovisas som likvida medel i kommu- spektive avsnitt nen. De kommunala bolagens andel redovi- sas som kortfristig skuld i kommunen och Anläggningstillgångar som kortfristig fordran i respektive bolag. Med anläggningstillgång menas tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller inne- Leasing hav. För att klassas som anläggningstillgång Fån och med bokslut 2025 redovisas vissa hy- ska värdet vara över ett halvt basbelopp, resavtal som finansiell leasing vilket innebär d.v.s. över 29 400 kr. Värdet av anläggnings- en förändrad redovisningsprincip jämfört tillgången är anskaffningsvärdet med gjorda med tidigare bokslut. I korthet innebär det avskrivningar över anläggningstillgångens att istället för hyra redovisas avskrivningar nyttjandeperiod. Avskrivningar beräknas på och ränta och en tillgångspost respektive anskaffningsvärdet. Avskrivningstiderna bas- skuldpost tas upp på balansräkningen base- eras på anläggningstillgångarnas beräknade rad på en nuvärdesbräkning av framtida hy- nyttjandeperiod och sker med rak nominell resbetalningar. Redovisningen har skett en- metod, d.v.s. linjär avskrivning. Avskrivning ligt RKRs rekommendation och redovisas i av färdiginvesterade anläggningstillgångar not där det är aktuellt. Jämförelsetalen för påbörjas tertialvis. april 2025 har justerats. Avskrivningstider: Verksamhetsfastigheter 5-80 år Intäktsredovisning Fastigheter för affärsverksamhet 5-50 år Investeringsbidrag och anläggningsavgifter för VA redovisas som förutbetalda intäkter. Bostäder och lokaler 5-50 år De förutbetalda intäkterna redovisas bland Gator, vägar och parker 10-33 år långfristiga skulder och periodiseras över an- Fastigheter för annan verksamhet 5-80 år läggningarnas nyttjandeperiod. 1/45 intäkts- Vad gäller anläggningar med komponenter förs per år. som förbrukas under olika tidsperioder har väsentliga komponenter fastställts för de be- Pensioner tydande byggnaderna, gator och Va-anlägg- Pensionsskulden redovisas enligt blandmo- ningar. Lånekostnader redovisas enligt hu- dellen. Pensionsrätt intjänad t.o.m. 1997 re- vudregeln enligt R4 vilket innebär att inga lå- dovisas som en ansvarsförbindelse. Det finns nekostnader ingår i anskaffningsvärdet. inga finansiella placeringar avseende pens- ionsmedlen utan medlen har använts i den Jämförelsestörande poster är resultat av hän- egna verksamheten, till investeringar m.m. delser eller transaktioner som inte är extra- Pensionsförpliktelserna är beräknade utifrån ordinära, men som är viktiga att uppmärk- beräkningsmodellen RIPS21 samma vid jämförelser med andra perioder. Dessa redovisas i not. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld och andra löneskulder till Klassificering av finansiella tillgångar personalen redovisas som en kortfristig Vänersborg kommuns finansiella anlägg- skuld. Någon förändring på semesterlönes- ningstillgångar består av aktier i kommunala kuld och timlöneskuld är inte bokad under bolag, andelar i förbund och bostadsrätter. I året anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Vänersborgs kommun Sida 68 a1v 81 072 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Resultaträkning April Dec April Not 6 Skatteintäkter April Dec April Not 2 Verksamhetens intäkter 2026 2025 2025 2026 2025 2025 Försälj.intäkter 15 55 15 Preliminär kommunalskatt 772 2 229 743 Taxor och avgifter 77 228 77 Prel. slutavräkning föreg. år -5 0 4 Hyror och arrenden 32 97 33 Prel. slutavräkning innevarande år -9 -13 2 Bidrag från staten 74 232 71 Summa 758 2 216 750 Offentliga inv bidrag 0 0 0 Övriga bidrag 0 0 5 Försäljn. av expl.fastigheter &an- ltillg. 6 7 0 Not 7 Kommunalekonomisk April Dec April utjämning 2026 2025 2025 Övriga intäkter 9 34 8 Inkomstutjämning 200 575 192 Summa 214 655 209 Kostnadsutjämning 31 76 26 Bidrag LSS-utjämning 22 65 22 Kommunal fastighetsavgift 33 103 35 Not 3 Verksamhetens kostnader April Dec April Generella bidrag från staten 2 24 8 2026 2025 2025 Regleringsbidrag 37 106 35 Löner 510 1 524 492 Summa 325 949 317 Pensionskostnader 45 157 52 Sociala avgifter och löneskatt 173 516 169 Anläggnings- och underhålls- 10 Not 8 Finansiella intäkter April Dec April material 2 2 2026 2025 2025 Fastighetskostnader 40 112 35 Ränteintäkter 0 10 0 Lokal och markhyror 42 126 40 Utdelning aktier och andelar 0 0 Köp av huvudverksamhet 199 584 194 Borgensavgift 2 5 2 Övriga tjänster 90 249 68 Summa 2 15 2 Lämnade bidrag 44 131 43 Material 33 105 30 Övriga kostnader 4 11 4 Reaförluster och utrangeringar 0 12 0 Not 9 Finansiella kostnader April Dec April 2026 2025 2025 Summa 1 182 3 537 1 129 Räntekostnader 7 25 6 Ränta på pensionsskuld 3 12 10 Ränta finansiell leasing 3 10 4 Not 4 Avskrivningar April Dec April Summa 14 47 20 2026 2025 2025 Avskrivningar enligt plan 54 150 47 Kassaflödesanalys Avskrivningar finansiell leasing 10 29 10 Summa 64 179 57 Not 10 Justering för ej likviditets- April Dec April påverkande poster 2026 2025 2025 Justering för Not 5 Jämförelsestörande poster April Dec April - av- och nedskrivningar 64 179 47 2026 2025 2025 - gjorda avsättningar -5 27 12 Reavinst 6 2 0 - i anspråkstagna avsättningar 0 -10 0 Exploateringsintäkter 0 5 0 - realisationsvinster/förluster -6 9 -1 Summa 6 7 0 Övriga likviditetspåverkande pos- -4 ter -2 -2 Summa 51 201 57 Vänersborgs kommun Sida 69 av 1190 72 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Balansräkning Not 11 Materiella anläggnings- April Dec April Not 14 Förråd och lager April Dec April tillgångar 2026 2024 2025 2026 2025 2025 Markreserv 16 16 15 Förråd 2 2 2 Verksamhetsfastigheter 1630 1 657 1676 Exploateringstomter 46 46 44 Fastigheter för affärsverksamhet 989 997 847 Summa 48 48 46 Publika fastigheter 341 347 323 Fastigheter för annan verksamhet 19 20 19 Pågående investeringar 379 302 321 Not 15 Kortfristiga fordringar April Dec April Finansiell leasing 223 233 2026 2025 2025 Summa 3 598 3 572 3 202 Kundfordringar 36 39 33 Riktade statsbidrag 26 11 19 Fastighetsavgift 98 98 92 Inventarier Skatteintäkter 0 7 14 April Dec April Moms och skatt 20 25 26 2026 2025 2025 Interimsfordringar 84 80 98 Maskiner och inventarier 148 152 99 Övriga korta fordringar 0 2 0 Bilar och andra transportmedel 25 27 11 Summa 264 260 282 Summa 173 179 110 Not 16 Likvida medel April Dec April Not 12 Finansiella anläggnings- April Dec April 2026 2025 2025 tillgångar 2026 2025 2025 Kassa 0 0 0 AB Vänersborgsbostäder 91 91 91 Bank 7 6 6 Vänerhamn AB 1 1 1 - varav gåva Dorchimont 5 5 5 Fastighets AB Vänersborg 1 1 1 Plusgiro (likställt med bank) 356 310 453 Halle och Hunneberg AB 2 2 1 Summa 363 316 459 Fyrstads Flygplats AB 7 7 2 Vattenpalatset Vänerparken AB 7 7 7 Bostadsrätter 3 3 3 Kommuninvest 39 39 39 Not 17 Pensionsavsättningar April Dec April 2026 2024 2025 Nätaktiebolag Biogas Brålanda 1 1 1 Ing pensionsavsättningar 422 405 405 Dalslands Turist AB 0 0 0 Nyintjänad pension varav Övriga andelar 0 0 0 -förmånsbestämd pension 8 2 Kommunasurans Syd AB 1 1 1 -efterlevandepension 0 4 0 Summa 153 153 148 Årets utbetalningar -3 -10 -3 Ränte och basbelopp 3 12 10 Övrig post, ändring förs.tekn. -4 -1 1 Not 13 Bidrag till statlig infrastruk- Förändring löneskatt -1 3 2 tur Summa pensionsavsättningar 417 421 417 April Dec April 2026 2025 2025 Brålanda station Totalt bidrag 10 10 10 Not 18 Övriga avsättningar April Dec April Ack: upplösning -1 -1 -1 2026 2025 2025 Årets upplösning 0 0 0 Bidrag Trafikverket 10 10 10 Summa 9 9 9 Summa övr avsättningar 10 10 10 Bidraget upplöses under 25 år med start år 2024 Vänersborgs kommun Sida 70 av 2100 72 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Not 19 Långfristiga lån April Dec April Not 23 Övriga ansvarsförbindelser April Dec April 2026 2025 2025 2026 2025 2025 Lån i bank och kreditinstitut 909 869 779 Föreningar m.fl. 3 12 12 Summa 909 869 779 Fastighets AB Vänersborg 60 54 44 AB Vänersborgsbostäder 1 826 1 826 1 836 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 2 2 2 Not 20 Övriga långfristiga skulder Fyrstads Flygplats AB 1 3 2 April Dec April Privata medel 0 0 2026 2025 2025 Summa 1 893 1 896 1 895 Anläggningsavgifter 170 171 171 Investeringsbidrag 20 20 20 Långf del av reavinst 10 10 11 Finansiell leasing 271 280 Summa 470 481 202 Not 21 Kortfristiga skulder April Dec April 2026 2025 2025 Skuld till bolagen i kommunens koncernkontosystem 296 278 278 Leverantörsskulder 75 129 107 Moms och punktskatter 6 7 7 Löneskuld, timanställda 11 11 11 Semesterlöneskuld 114 114 117 Upplupna sociala avg & prelskatt 82 83 81 Övriga interimsskulder 45 50 78 Upplupen pensionskostnad 57 54 58 Förutbetalda skatteintäkter 27 13 0 Förutbetalda riktade statsbidrag 37 11 49 Förutbetalda generella statsbi- drag 0 0 16 Gåva Dorchimont 5 4 5 Övriga kortfristiga skulder 16 12 4 Summa kortfristiga skulder 770 764 810 Not 22 Ansvarsförbindelse pens- ioner April Dec April 2026 2025 2025 Pensionsförpliktelse Ing pensionsförpliktelse 720 744 744 Ränte och basbelopp 10 25 23 Försäkringtekn ändring 0 0 Årets utbetalningar -15 -46 -16 Övrig post -1 1 3 Förändring löneskatten -1 -5 2 Summa ansvarförbindelse 712 720 756 Aktualiseringsgrad 99 99 Vänersborgs kommun Sida 71 av 2110 72 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Driftredovisning Driftredovisning, Tkr Prognos Budget Netto Periodis. Budget Bokslut Budget Periodis. Budget helår diff helår budget Nettoutfall diff Nettoutfall diff Nettout- fall diff 2025 2026 26/04 26/04 2025 2025 25/04 25/04 Byggnadsnämnden 21 458 400 21 858 6 129 819 19 334 1 369 5 853 556 Kommunfullmäktige 2 796 0 2 796 767 150 2 190 528 768 118 Miljö- & hälsoskyddsnämnden 12 606 100 12 706 4 087 37 11 803 413 3 922 -25 Revisionen 1 979 0 1 979 74 581 1 778 154 561 76 Valnämnden 3 968 -400 3 568 495 768 398 359 52 198 Överförmyndarnämnden 6 064 220 6 284 1 909 164 5 376 750 1 698 302 Barn- och utbildningsnämnden 1 073 698 0 1 073 698 346 620 6 623 1 033 094 3 562 331 386 6 749 Kommunstyrelsen 521 153 12 371 533 523 164 093 11 819 461 430 18 600 144 786 11 793 Kultur- och fritidsnämnden 156 184 725 156 909 49 771 2 128 147 749 2 635 46 251 3 385 Samhällsbyggnadsnämnden 128 860 -8 876 119 984 46 160 -2 340 108 945 14 921 27 836 5 930 Socialnämnden 1 334 552 -35 604 1 298 947 433 260 -6 364 1 285 348 -19 839 407 047 3 628 Summa nämndsverksamhet 3 263 316 -31 065 3 232 252 1 053 365 14 385 3 077 446 23 450 970 159 32 709 Finansförvaltningen(verksamhetskostnader) Pensioner interna pålägg mm -35 059 43 060 8 001 -21 557 37 050 Summa verksamhet 3 228 257 11 995 3 240 253 1 031 808 51 435 Vänersborgs kommun Sida 72 av 2120 72 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Investeringsredovisning Investering per nämnd, tkr Budget Utfall apr Prognos Budget- 2026 2026 2026 avvikelse Barn- och utbildningsnämnden 11 900 1 085 10 900 1 000 Byggnadsnämnden 500 0 500 0 Kommunstyrelsen 15 200 3 655 15 200 0 Kultur- och fritidsnämnden 4 300 253 4 300 0 Samhällsbyggnadsnämnden 696 849 78 816 484 703 212 146 Socialnämnden 6 300 1 283 2 000 4 300 Finansiella investeringar 0 0 0 0 Totalt 735 049 85 092 517 603 217 446 Ett urval av större Budget Utfall apr Prognos Budget- investeringsprojekt 2026 2026 2026 diff Samhällsbyggnadsnämnden Skräcklans vattenverk 59 164 16 678 49 500 9 664 Strategiska markinköp 10 000 9 680 10 000 0 Skördegatans förskola UH 11 783 6 401 11 783 0 Dalbobron 32 835 6 067 21 000 11 835 Arena Vänersborg takbyte 30 993 5 796 30 993 0 Tärnanskolan inomhusåtg UH 15 094 4 384 15 094 0 Utbyggnad Kretsloppspark 14 793 3 353 8 000 6 793 B-hus Sportcentrum 52 193 2 552 52 193 0 Totalt 226 855 54 911 198 563 28 292 Kommentarer till investeringsredovisningen Enligt Mål- och resursplan för 2026-2028 upp- fastighetsinvesteringarna som avviker från går investeringsbudgeten till 527 mnkr. Yt- budget. Avvikelserna är oftast hänförliga till terligare beslut bland annat om överföring av att investeringarna försenats. Orsaker till för- pågående investeringar har tagits under året. seningarna kan vara både legala såsom bygg- Totalt uppgår investeringsbudgeten till lov som överklagats men även miljömässiga 735 mnkr. Det är samhällsbyggnadsnämnden och tekniska hinder kan uppstå. Övriga som står för de stora investeringarna. Av ta- nämnder investerar huvudsakligen i inventa- bellen ovan framgår de största pågående in- rier som möbler maskiner och liknande. vesteringarna. Budgetavvikelsen prognosti- seras till 217 mnkr. Det är exploatering- och Vänersborgs kommun Sida 73 av 2130 72 Delårsrapport april 2026 Finansiella rapporter Nyckeltal Nyckeltal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal utbetalda löner, år 2024 4 548 4 508 4 612 4 504 4 523 4 624 4 933 4 615 4 872 4 524 4 536 4 551 Antal utbetalda löner, år 2025 4 525 4 540 4 666 4 519 4 553 4 691 4 831 4 618 4 764 4 509 4 526 4 541 Antal utbetalda löner, år 2026 4 550 4 506 4 632 4 545 Sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid Kommunen totalt, år 2024 10,8 11,2 10,1 9,6 7,7 7,7 5,4 6,3 6,5 8,9 10,0 8,1 Kommunen totalt, år 2025 9,7 11,0 10,2 9,1 8,6 7,1 6,1 7,4 9,3 9,1 9,3 9,5 Kommunen totalt, år 2026 9,7 10,6 9,3 varav kvinnor 10,5 11,4 10,1 män 7,4 8,0 6,8 Antal arbetslösa, inklusive i åtgärder Kommunen totalt, år 2024 1 390 1 385 1 372 1 325 1 319 1 315 1 317 1 301 1 338 1 356 1 375 1 413 Kommunen totalt, år 2025 1 435 1 433 1 386 1 346 1 348 1 382 1 390 1 348 1 312 1 302 1 359 1 380 Kommunen totalt, år 2026 1 379 1 352 1 341 1 322 Antal öppet arbetslösa, kommunen tot 688 643 641 632 Antal personer i arbetsmarknads- åtgärder, kommunen tot 691 709 700 690 Antal utförda hemtjänsttimmar för personer i eget boende, per vecka (egen regi och extern utförare) År 2024 4 876 4 982 4 864 4 889 4 727 4 641 4 788 4 800 4 896 4 723 4 613 4 819 År 2025 5 097 5 122 5 047 5 000 4 861 4 695 4 688 4 578 4 787 4 849 4 819 4 955 År 2026 5 087 5 147 4 940 4 855 Utbetalt försörjningsstöd under månaden, Tkr År 2024 3889 4144 3934 3772 4093 3811 4199 4081 3949 4083 4137 4549 År 2025 4 686 4 463 4 546 4 512 4 397 4 602 4 931 4 420 4 650 4 491 4 484 4 945 År 2026 4 558 4 737 5 096 4 640 Antal placeringar i HVB och familjehem den 15:e i månaden År 2024 88 86 86 85 88 89 92 93 95 94 99 101 År 2025 97 103 100 103 109 112 106 106 106 103 106 115 År 2026 117 125 126 114 - hem för vård eller boende (HVB) 25 28 29 25 - familjehem 92 97 97 89 Totalt inskrivna i barnomsorg den 15:e i månaden, barn 1-5 år År 2024 2 152 2 166 2 193 2 215 2 240 2 257 2 179 1 939 1 993 2 028 2 028 2 028 År 2025 2 105 2 130 2 152 2 183 2 223 2 224 2 113 1 885 1 944 1 957 1 971 1 985 År 2026 2 029 2 052 2 074 2 101 Totalt inskrivna i skolbarnomsorg den 15:e i månaden, barn 6-13 år År 2024 1 679 1 693 1 670 1 664 1 658 1 505 1 826 1 826 1 849 1 868 1 823 1 798 År 2025 1 715 1 722 1 703 1 678 1 658 1 515 1 828 1 828 1 874 1 854 1 813 1 783 År 2026 1 771 1 758 1 740 1 696 Totalt inskrivna i grundskolan den 15:e i månaden År 2024 4 795 4 801 4 813 4 810 4 810 4 804 4 804 4 762 4 769 4 781 4 775 4 760 År 2025 4 758 4 760 4 759 4 748 4 753 4 752 4 752 4 742 4 740 4 739 4 729 4 740 År 2026 4 737 4 723 4 707 4 702 Vänersborgs kommun Sida 74 av 2140 72 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Bo Carlsson (C) Vice ordförande: Christin Slättmyr (S) 2:e vice ordförande: Gunnar Henriksson (L) Förvaltningschef: Sofia Bråberg Verksamhetsbeskrivning har beviljats. Arbetet med genomförandet av Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår insatserna har påbörjats. Exempel på insatser där av reglemente fastställt av kommunfullmäktige barn- och utbildningsförvaltningen är ansvarig är och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar utredning av möjligheten att erbjuda barn till förskola, öppen förskola, annan pedagogisk daglediga föräldrar plats i fritidshemmet, verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad satsning på tonårshälsa genom att erbjuda grundskola och fritidshem. I kommunens regi frukost i skolan och lättare fysisk aktivitet på finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och morgonen för högstadieelever samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte barnbibliotekarie i förskolan för en likvärdig erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala kvalitet i det läsfrämjande arbetet på grundskolor (varav 2 även har anpassad kommunens förskolor. grundskola) och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom Barn- och utbildningsförvaltningen är givetvis en grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör viktig samverkanspart i flertalet av de övriga för enskild pedagogisk omsorg belägna i insatserna i handlingsplanen. Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar som går i verksamhet, såväl fristående som Barn- och utbildningsförvaltningen har påbörjat kommunal, i andra kommuner. arbetet med uppdraget, bland annat genom att inventera möjliga lokaler att hyra ut och Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omvärldsbevakning gällande hur andra omfattar även tillsynsuppdraget för fristående kommuner hyr ut skollokaler. förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Barn- och utbildningsförvaltningen inväntar Kommunen ska följa upp fristående förskolor beslut om nya riktlinjer för internhyressystemet i och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att Vänersborgs kommun för att kunna arbeta vidare dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar med frågan om andrahandsuthyrning. utifrån gällande styrdokument. Genomföra landsbygdsprogram Uppföljning av nämndens tilldelade Processen att ta fram landsbygdsprogrammet är uppdrag under planperioden fortfarande pågående. Barn- och utbildningsnämnden är ej delaktig i uppdraget att Nedan redovisas status för barn- och ta fram landsbygdsprogrammet. utbildningsnämndens riktade uppdrag från kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden kommer vara en Genomföra Handlingsprogrammet för viktig samverkanspart i genomförandet av förebyggande arbete för barn och unga, och leda programmet. implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp Digitalisering först Till handlingsprogrammet finns en AI får en allt större betydelse inom handlingsplan för förebyggnade och främjande utbildningsväsendet bland annat genom att arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare effektivisera processer och därmed frigöra tid för 2026-2028. Handlingsplanen innehåller flera personnära möten. Barn- och olika insatser där barn- och utbildningsförvaltningen genomför under 2026 utbildningsförvaltningen är ansvarig och medel en bred kompetensutvecklingsinsats för att Vänersborgs kommun 25 Delårsrapport april 2026 Nämnderna stärka personalens kunskap och trygghet i att 216 barn i fristående förskola och 38 barn i enskild pedagogisk omsorg. Av de elever som går i enskilda alternativ (6-12 år) per april använda AI i arbetet. Den framtagna 2026 finns 232 elever i fristående fritidshem och 26 elever i enskild kompetensutvecklingsplanen för samtliga pedagogisk omsorg. Antalet elever i förskoleklass till årskurs 9 i medarbetare inom förvaltningen omfattar enskilda alternativ är 622 elever. genomförande av en kommunövergripande Prognosen visar att antalet placeringar i förskola digital basutbildning, deltagande vid ett och pedagogisk omsorg är fler än budgeterat. utbildningstillfälle med föreläsning kring Andelen heltidsplaceringar är också fler än säkerhet, juridik och etik, dialog om innehållet i budgeterat medan andelen placeringar i allmän kommunens AI-anvisning samt medverkan i förskola och på deltid är färre än budgeterat. arbetet med att utveckla ett gemensamt Gällande antal placeringar i fritidshem och i förhållningssätt till användningen av AI inom grundskola är prognosen färre än budgeterat. den egna enheten. Parallellt pågår också en Prognosen för antal placeringar i anpassad systematisk satsning på IT- och grundskola är i samma nivå som budgeterat. informationssäkerhet inom barn- och utbildningsförvaltningen, vilken inte bara ökar Ekonomi säkerheten utan också bidrar till att höja den Resultaträkning digitala kompetensen i hela organisationen. Prognos B udget Bokslut Utfall Utfall Mnkr 2026 2026 2025 26/04 % 25/04 Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar i linje Statsbidrag 89,8 83,8 94,7 28,1 34 31,1 Övriga med SKR:s handslag för digitalisering genom att 49,1 50,6 49,2 17,0 34 16,1 intäkter delta i utvalda riktade initiativ. Ett pågående S:a intäkter 138,9 134,4 143,9 45,1 34 47,2 arbete är införande och vidareutveckling av Personal 731,6 730,5 715,3 236,2 32 231,0 Digital post, där förvaltningens enheter ser över Omkostnader 471,6 468,2 454,5 152,7 33 145,4 Avskrivningar sina utskick till brukare i syfte att i så hög grad 9,4 9,4 7,2 2,8 30 2,2 & internränta som möjligt använda mottagarnas digitala S:a kostnader 1 212,6 1 208,1 1 177,0 391,7 32 378,6 brevlådor. Därutöver kommer ett arbete med Nettokostnad 1 073,7 1 073,7 1 033,1 346,7 32 331,4 breddinförande av SDK (Säker digital Nettobudget 1 073,7 1 073,7 1 036,7 353,2 338,1 kommunikation) att påbörjas. Budgetdiff 0,0 0,0 3,6 6,6 6,7 Nyckeltal/jämförelsetal Utfall 2026-04-30 Barn- och utbildningsnämnden uppvisar per den Antal placeringar finansierade av Vänersborgs Bokslut Utfall Prognos 30 april 2026 ett överskott om 6,6 mnkr, vilket kommun, genomsnitt per år 2025 26/04 2026 motsvarar en budgetavvikelse om 1 % av Förskola, pedagogisk omsorg periodens budget. Totalt antal placeringar 1-5 år 2 073 2 101 1 976 -varav andel i enskilda 12 % 13 % 12 % En jämförelse mellan resultatet i april 2026 och alternativ % Fritidshem, pedagogisk april 2025 visar ett lägre resultat 2026 med 0,1 omsorg mnkr. Avvikelsen består av mindre förändringar Totalt antal placeringar 6-12 år 1 748 1 696 1 759 i budgetposter och utfall mellan åren. -varav andel i enskilda 14 % 15 % 13 % alternativ % Det redovisade överskottet per april 2026 avser Förskoleklass, grundskola åk 1-9 ännu ej förbrukad budget gällande barn- och Totalt antal elever 6-15 år 4 646 4 593 4 556 utbildningsnämndens förfogandeanslag, -varav andel i enskilda 13 % 13 % 12 % kommande lokalkostnadsökningar, alternativ % prognostiserad elevökning inom anpassad Anpassad grundskola åk 1-9 grundskola samt semesterdagstillägg. Totalt antal elever 7-15 år 99 110 113 Tabellen visar antal placerade barn och elever som finansieras av Intäkterna, både statsbidrag och övriga intäkter, Vänersborgs kommun. Antal inskrivna barn och elever för bokslut och prognos avser ett genomsnitt för året. Utfall per april anger är 2,1 mnkr lägre per april 2026 jämfört med antal placerade barn och elever aktuell månad. föregående år. Detta beror delvis på lägre Av de barn som går i enskilda alternativ (1-5 år) per april 2026 finns barnomsorgsintäkter än budgeterat och delvis på Vänersborgs kommun 25 Delårsrapport april 2026 Nämnderna lägre statsbidrag från Migrationsverket då det är Förskoleklass, grundskola åk 1-9, fritidshem färre asylsökande barn och elever än tidigare. och pedagogisk omsorg 6-12 år Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, Personalkostnaderna har ökat med 5,2 mnkr fritidshem samt pedagogisk omsorg 6–12 år mellan april 2025 och april 2026, vilket motsvarar prognostiserar sammantaget ett resultat i nivå en ökning om 2,3 procent. Kostnadsökningen med budget. Trots ett sammantaget resultat i förklaras huvudsakligen av den årliga balans uppvisar vissa enheter ekonomiska löneöversynen samt en minskning av avvikelser. Två skolenheter bedöms redovisa personalomkostnadspålägget mellan åren. underskott, varav den ena är nämndens minsta sett till elevantal, vilket medför begränsade Omkostnaderna har ökat med 7,4 mnkr för förutsättningar för ekonomisk hållbarhet. Den januari till april jämfört med samma period andra enheten har under årets inledning haft en föregående år. Förändringen beror främst på betydande elevminskning, vilket har inneburit ökade lokalkostnader, ökade kostnader för IT svårigheter att anpassa organisation och (tjänstekatalogen) samt kostnadsökningar på kostnadsnivå i tillräcklig takt. Kostnaderna för varor och tjänster beroende på inflation. elever i behov av särskilt stöd och extraordinärt stöd är fortsatt höga och utgör därmed en fortsatt Anslagsredovisningsnivå, Mnkr ekonomisk utmaning. Prognos B u dget Budget Utfall Mnkr 2026 2026 -diff 26/04 % Anpassad grundskola åk 1-9 Nämnd* 10,1 11,1 1,0 3,4 31 Anpassad grundskola årskurs 1–9 prognostiserar Förskola** 320,7 319,7 -1,0 103,2 32 Grundskola*** 682,8 682,8 0 221,1 32 ett resultat i nivå med budget. Verksamheten Anpassad omfattar elever med stora behov av såväl 60,1 60,1 0 18,9 31 grundskola**** undervisning som omsorg, vilket medför höga Netto 1073,7 1 073,7 0 346,6 32 personalkostnader. I takt med ett ökande *Nämnd: Nämnd och nämndadministration **Förskola: Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år elevantal inom skolformen ökar även ***Grundskola: Förskoleklass, grundskola åk 1-9, fritidshem och kostnaderna för tilläggsbelopp och skolskjuts. pedagogisk omsorg 6-12 år ****Anpassad grundskola: åk 1-9 Åtgärder Prognos 2026-12-31 Prognos för budgetåret 2026 visar ett Inför Mål- och resursplan 2026-2028 beslutade nollresultat. barn- och utbildningsnämnden om åtgärder för att möta kostnadsökningar som nämnden måste Nämnd och nämndadministration finansiera 2026: Nämnd och nämndadministration har en  Generell besparing (”osthyvel”) på alla prognos på ett överskott om 1,0 mnkr avseende ej centrala ansvar förbrukat förfogandeanslag.  Minskat antal centrala tjänster  Översyn skolskjutsar för effektivare Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år nyttjande Förskola och pedagogisk omsorg 1–5 år  Uppsägning externa lokaler prognostiserar ett underskott om 1,0 mnkr.  Minskad elevpeng inom anpassad Avvikelsen beror främst på ett högre barnantal grundskola än budgeterat samt fler heltidsplaceringar än budgeterat. Kostnaderna för barn i behov av Utöver åtgärderna ovan kunde barn- och särskilt stöd och extraordinärt stöd är fortsatt utbildningsnämnden genomföra en satsning på höga. att utöka vistelsetiden för barn i allmän förskola från 15 timmar till 25 timmar. Detta möjliggjordes genom den årliga genomlysningen av nämndens samtliga budgetposter samt genom Vänersborgs kommun 26 Delårsrapport april 2026 Nämnderna frigjorda medel till följd av ett minskat barn- och Investeringar elevantal i verksamheterna. Prognos Budget Budget- Utfall Mnkr 2026 2026 diff 26/04 Inventarier 10,9 11,9 1,0 1,1 Barn- och utbildningsnämnden och barn- och Netto 10,9 11,9 1,0 1,1 utbildningsförvaltningen arbetar fortsatt aktivt och målmedvetet med verksamhets- och Barn- och utbildningsnämndens investeringar ekonomistyrning för att nå budget i balans, avser främst inköp till arbetsmiljöåtgärder och kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade inventarier i lokalerna samt elevdatorer. målvärden, riktade uppdrag samt barn- och Prioritering och prövning av investeringsbehov utbildningsnämndens förväntade resultat - görs kontinuerligt och justeras utifrån planerade uppnå och genomföra. Inför varje nytt budgetår underhållsinvesteringar. omfördelas medel mellan verksamheterna för att uppnå god ekonomisk hushållning. Delar av inventarieinvesteringarna är budgeterade till enheter som är under renovering Barn- och utbildningsnämndens prognos för och inköpen görs först när lokalerna tas i bruk. budgetåret 2026 visar ett nollresultat. Ett mindre överskott prognostiseras då inte alla planerade investeringar kommer att genomföras under året. Vänersborgs kommun 27 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Byggnadsnämnden Ordförande: Benny Jonasson (S) Vice ordförande: Piotr Gabrys (M) Förvaltningschef: Eddie Sandin Verksamhetsbeskrivning Nyckeltal/jämförelsetal Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom Bokslut Utfall Prognos 2025 26/04 2026 plan- och byggnadsväsendet och har ett Bygglov övergripande ansvar för fastighetsbildning. Handläggningstid medel 21 dagar 19 dagar 21 dagar Verksamheten styrs av ett antal speciallagar, främst plan- och bygglagen samt Handläggningstid median 16 dagar 17 dagar 19 dagar fastighetsbildningslagen. Enligt dessa lagar ska Boende nämnden verka för en god byggnadskultur och Färdigställda bostäder*, antal 23 46 62 en god stads- och landskapsmiljö, uppmärksamt *Färdigställda bostäder innebär att bygglov sökts, byggnaden är följa den allmänna utvecklingen inom uppförd och inflyttningsklar. Det gäller både enbostadshus och kommunen och dess närmaste omgivning samt antal lägenheter i flerbostadshus. ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Prognosen för handläggningstid per helår uppgår Nämnden ansvarar för prövning av dispenser till i genomsnitt 21 dagar. Efter lagändringen den och tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i första december har många typer av bygglov som miljöbalken. Nämnden ansvarar också för tidigare inte krävde grannehörande eller mätning och kartframställning samt utveckling remisser försvunnit. Det innebär att en betydligt av geodata. Byggnadsnämndens ärenden bereds större andel av ärendena nu kräver att både av miljö- och byggnadsförvaltningen. grannar och remissinstanser ges skälig tid att Förvaltningen utför även viss fysisk strategisk lämna synpunkter. Detta medför att planering (översiktlig fysisk planering) på handläggningstiden inte kan reduceras uppdrag av kommunstyrelsen. obegränsat. Uppföljning av nämndens tilldelade Antalet färdigställda bostäder är per april 46 (4 uppdrag under planperioden. enbostadshus, 41 i flerbostadshus och 1 Nedan redovisas status för nämndens tilldelade fritidshus). uppdrag från kommunfullmäktige. -Handlingsprogram för förebyggande arbete Prognosen för helår är 62 färdigställda bostäder, barn och unga: varav 42 i flerbostadshus, 14 enbostadshus samt 6 Handlingsplan är framtagen och antagen av fritidshus. Kommunstyrelsen. -Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar – Ekonomi 2025, 2026: Resultaträkning Nämnden effektiviserade sina lokaler 2024 vilket Prognos B udget Bokslut Utfall Utfall Mnkr 2026 2026 2025 26/04 % 25/04 lett till minskade kostnader samt ett effektivare Statsbidrag 0,0 0,0 0,1 0,0 0 0,0 utnyttjande av lokaler då ytterligare Övriga 12,6 12,6 13,4 4,7 37 4,6 verksamheter har kunnat flytta in i intäkter kommunhuset. S:a intäkter 12,6 12,6 13,5 4,7 37 4,6 Personal 27,2 28,3 26,6 8,6 30 8,5 -Genomföra landsbygdsprogram: Omkostnader 6,4 5,7 5,7 2,1 37 1,8 Arbetet samordnas från kommunstyrelsen. Avskrivningar 0,5 0,5 0,5 0,1 36 0,1 -Digitalisering först: & internränta Arbete pågår fortlöpande för att öka S:a kostnader 34,1 34,5 32,8 10,8 31 10,4 digitalisering bland annat genom att öka Nettokostnad 21,5 21,9 19,3 6,1 28 5,8 Nettobudget 21,9 21,9 20,7 6,9 33 6,4 användningen av AI samt att erbjuda digitala Budgetdiff 0,4 0 1,4 0,8 0,6 tjänster. Vänersborgs kommun 28 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Utfall 2026-04-30 Prognos per verksamhet: Föregående år redovisade nämnden ett överskott Nämnden prognostiserar ingen avvikelse mot om 0,6 mnkr per april, jämfört med årets budget. Förvaltningskontoret bedömer ett överskott om 0,1 mnkr, främst till följd av lägre överskott om 0,8 mnkr för samma period. arbetskraftskostnader kopplade till sjukfrånvaro. Förbrukningen uppgår till 28 procent av helårsbudgeten för perioden januari–april 2026, Kart- och geodata prognostiserar ett underskott vilket är lägre än riktvärdet om 33 procent. om 0,1 mnkr till följd av lägre intäkter på grund av ett lågt ärendeinflöde. KLM bedöms Intäkterna visar ett överskott om 0,5 mnkr, sammantaget följa budget, där något lägre främst till följd av högre intäkter än budgeterat intäkter förväntas balanseras av motsvarande inom plan- och bygglovsverksamheten. lägre arbetskraftskostnader. Arbetskraftskostnaderna är 0,5 mnkr lägre än Planverksamheten prognostiserar ett överskott budget. De lägre kostnaderna återfinns främst om 0,4 mnkr, främst till följd av högre intäkter än inom plan, kommunala lantmäterimyndigheten budgeterat i kombination med lägre (KLM) samt kart- och geodata och beror personalkostnader. Bygglovsverksamheten huvudsakligen på sjukfrånvaro, men även på bedöms följa budget. Ökade konsultkostnader vård av barn, kortare föräldraledigheter samt kopplade till kulturmiljö bedöms kompenseras av vakanta tjänster. högre intäkter än budgeterat, framför allt följd av redan höga intäkter från sanktionsavgifter. Verksamhetskostnaderna överstiger budget med Investeringar cirka 0,2 mnkr. Avvikelsen beror främst på att planverksamheten under perioden har haft Prognos Budget Budget- Utfall Mnkr 2026 2026 diff 26/04 omfattande konsultkostnader, vilka till stor del Inventarier 0,5 0,5 0,0 0,0 vidarefaktureras. KLM har därutöver haft en Netto 0,5 0,5 0,0 0,0 större kostnad avseende inköp av befästningsrör som belastat perioden. Under första fyra månaderna av året har ingen investering gjorts. Byggnadsnämnden kommer Prognos 2026-12-31 under året att investera i handläggningssystemet Helårsprognosen för 2026 uppgår till ett för att möjliggöra fler digitala lösningar. överskott om 0,4 mnkr. Exempelvis en e-tjänst med tvåvägskommunicering för att kunna Intäkterna prognostiseras sammantaget följa effektivisera handläggningen och göra det budget. Lägre intäkter inom KLM samt kart- och smidigare för de flesta av våra kommuninvånare. geodata förväntas kompenseras av högre intäkter inom bygglov och plan. Åtgärder Konsulttimmar köps in för att delvis täcka upp Arbetskraftskostnaderna beräknas ge ett för tillfälliga vakanser. Nämnden avser inte att överskott om 1,1 mnkr jämfört med budget, göra ytterligare åtgärder för att uppnå budget i främst till följd av tillfälliga vakanser, balans under 2026. sjukfrånvaro, vård av barn samt kortare föräldraledigheter. Verksamhetskostnaderna prognostiseras överstiga budget med 0,7 mnkr. Detta beror på behov av konsulter för att hantera vakanser och sjukfrånvaro inom planverksamheten samt arbete med framtagande av kulturmiljöprogram inom bygglov. Vänersborgs kommun 29 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Kommunstyrelsen Ordförande: Benny Augustsson (S) Vice ordförande: Mats Andersson (C) 2:e vice ordförande: Henrik Harlitz (M) Förvaltningschef: Lena Tegenfeldt Verksamhetsbeskrivning Genomföra kompetensutvecklingsprogram Kommunstyrelsen är kommunens ledande Programmet utgår från kommunens styr- och politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela ledningsmodell med särskilt fokus på de kommunens utveckling och ekonomiska kulturbärande delarna. Programmet fokuserar ställning. Kommunstyrelsen leder och på verktyg och metoder för att stärka individ, samordnar planeringen och uppföljningen av grupp och organisation i uppdraget för bättre och kommunens ekonomi och verksamheter. De effektivare leverans till våra medborgare. närmare uppgifterna för styrelsen finns i Uppdraget fortlöper enligt plan och alla kommunallagen och reglemente för medarbetare ska ta del av programmet. kommunstyrelsen. Inom kommunstyrelsen Digitalisering först verkar ett arbetsutskott och ett personal- och Digitalisering först är en gemensam förhandlingsutskott. kraftansamling för kommunen där kommunstyrelsen samordnar det gemensamma Uppföljning av nämndens tilldelade arbetet genom IT- och digitaliseringsrådet. uppdrag under planperioden. Resultat syns löpande i olika e-tjänster, AI-stöd i verktyg och gemensamma förändringar. Nedan redovisas status för de riktade uppdrag Uppdraget löper över flera år och genomförs som tilldelats kommunstyrelsen. enligt plan. Genomföra landsbygdsprogram Genomföra Handlingsprogrammet för Landsbygdsprogrammet färdigställs under första förebyggande arbete för barn och unga, och leda halvåret och därefter påbörjas implementeringen av nya socialtjänstlagen, implementeringen. Att programmet inte avseende samma målgrupp färdigställdes under 2025 beror på bristande Handlingsprogrammet genomförs genom en personella resurser. handlingsplan för förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen 2026–2028, där kommunstyrelsen är personer med funktionsnedsättning samordnande och ansvarar för uppföljning. Personella resurser är avsatta från både Flertalet av de 31 aktiviteterna är uppstartade och kommunstyrelseförvaltningen och uppdraget förväntas genomföras enligt plan. socialförvaltningen. Uppstart med omvärldsspaning har skett under inledningen av Bättre nyttjande av lokaler och anläggningar året och uppdraget förväntas genomföras enligt Kommunstyrelseförvaltningen samordnar plan. arbetet. Nuläge samt uppföljning av andel samnyttjade lokaler har rapporterats i Utreda fler etableringar av sociala företag och lokalförsörjningsunderlaget för åren 2027–2036. arbetsintegrerade sociala företag Arbetet har bland annat resulterat i en förtätning En utredningsgrupp är tillsatt och arbetet har av lokalerna i kommunhuset och att externa startat genom kartläggning och lokaler kunnat sägas upp. Uppdraget följer informationsinhämtning. Uppdraget följer tidplanen och avslutas under 2026. tidplanen och förväntas slutföras under 2026. Vänersborgs kommun 30 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Ekonomi Kommunstyrelseförvaltningen Resultaträkning Sammantaget prognostiseras budget i balans. Prognos B udget Bokslut Utfall Utfall Mnkr 2026 2026 2025 26/04 % 25/04 Utvecklingsarbete i form av beslutsstöd, en större Statsbidrag 6,5 6,1 8,7 2,7 45 3,3 omstrukturering av kodstrukturer och arbete Övriga 72,5 72,4 70,2 26,1 36 23,4 inför den beslutade omorganisationen genererar intäkter stora kostnader under året. Dessa kostnader S:a intäkter 79,0 78,4 78,9 28,8 35 26,7 Personal 100,2 91,5 91,5 31,9 31 29,0 bedöms kunna balanseras av lägre Omkostnader 494,0 502,5 442,9 158,0 30 141,4 personalkostnader (vakanser) och Avskrivningar 5,9 6,3 5,9 3,0 48 1,1 återhållsamhet i omkostnader. & internränta S:a kostnader 600,1 612,0 540,3 192,9 30 171,4 Räddningstjänst Nettokostnad 521,2 533,5 461,4 164,1 31 144,8 Nettobudget 533,5 533,5 480,0 175,9 181,1 För räddningstjänsten prognostiseras +2,7 mnkr Budgetdiff 12,3 0,0 18,6 11,8 11,8 beroende på att bland annat pensionskostnaderna är lägre än budgeterat Utfall 2026-04-30 utifrån förändrade pensionsprognoser. Det periodiserade resultatet per april visar ett överskott på 11,8 mnkr, vilket är samma som Gymnasiet och Vuxenutbildningen motsvarande period förra året. Intäkterna är För gymnasieverksamheten beräknas ett högre än budget och avser främst projektintäkter överskott på +7,3 mnkr, kopplat till sänkta samt övriga intäkter. Omkostnaderna visar ett pensionskostnader, dock är elevunderlaget högre överskott och avser kommunstyrelsens anslag för än budgeterat. För Vuxenutbildningen oförutsett samt att bidraget Kunskapsförbundet prognostiseras ett överskott på + 1,0 mnkr, väst och Räddningstjänsten Fyrbodal varit lägre avseende lägre volymer i beslutat uppdragsavtal än budgeterat. Vakanser samt sjukfrånvaro inom än budgeterat. förvaltningen under årets första månader bidrar till överskott mot budget. Övrig extern verksamhet Avtalsbundna köp av verksamhet samt bidrag Prognos 2026-12-31 beräknas ge ett sammanlagt överskott på 1,2 För kommunstyrelsen i sin helhet prognostiseras mnkr främst på bidrag till externa parter. ett överskott på 12,3 mnkr. Åtgärder Anslagsredovisningsnivå, Mnkr Prognos B u dget Budget Utfall Mot bakgrund av det ekonomiska läget för Mnkr 2026 2026 -diff 26/04 % kommunen och osäkerheter i omvärlden Kommunstyrelsen, 55,9 56,0 0,1 14,3 25 behöver kommunstyrelsen fortsatt arbeta med politisk verksamhet Kommunstyrelse- generella åtgärder för att hålla nere kostnaderna. 111,0 111,0 0,0 31,3 28 förvaltningen Räddningstjänst 45,3 48,1 2,7 14,6 30 Investeringar Gymnasium 229,5 236,8 7,3 76,7 32 Prognos Budget Budget- Utfall Vuxenutbildning 41,3 42,3 1,0 13,7 32 Mnkr 2026 2026 diff 26/04 Övrig extern 38,2 39,3 1,2 13,5 34 Inventarier 1,0 1,0 0 0 verksamhet IT datorer 10,2 10,2 0 3,7 Netto 521,2 533,5 12,3 164,1 31 IT investering öv. 4,0 4,0 0 0 Kommunstyrelsen, politisk verksamhet Netto 15,2 15,2 0 3,7 För kommunstyrelsens politiska verksamhet prognostiseras budget i balans. Utifrån nuvarande prognoser förväntas Kommunstyrelsens anslag för oförutsett, investeringsbudgeten förbrukas i sin helhet. handlingsplan för barn och unga samt medel för socialt förebyggande arbete förväntas att förbrukas i sin helhet. Vänersborgs kommun 31 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Ann-Sofie Dolk Olsson (S) Vice ordförande: Kristina Edvinsson (M) Förvaltningschef: Anna Svensson Verksamhetsbeskrivning uthyrning som nyttjas flitigt och flera av Kultur- och fritidsnämndens aktiviteterna där sker i samverkan med verksamhetsområden omfattar barn- och föreningar. ungdomskultur, konst, folkbibliotek, musik- och Inomhusanläggningarna nyttjas i hög grad, på kulturskola, huvudmannaskap för Vänersborgs dagtid av skolan och på kvällar och helger av museum samt öppna offentliga arrangemang. föreningslivet. De med högst nyttjandegrad är Vidare ingår ungas öppna mötesplatser, idrotts- Arena Vänersborg, Brätte ishall och Idrottshuset. och fritidsanläggningar, fornvård samt friluftsliv. Utöver det bokas andra arrangemang i både Nämnden ansvarar också för bidrag, stöd och arenan och i Idrottshuset. Även fotbollsplanerna stimulans till föreningar och studieförbund. används både av skola och föreningsliv och vissa Nämndens primära målgrupp är barn och unga i har en hög bokningsgrad. åldern 0–18 år. Samtlig verksamhet ska ha Musik- och kulturskolan i Vänerparken särskilt fokus på att nå underrepresenterade samnyttjar lokalerna med Kunskapsförbundet grupper och aktiviteter och utbud ska ha och föreningen Nationellt centrum för geografisk spridning i kommunen. musiktalanger. De övriga lokalerna samnyttjas av skolan i t ex Vargön. Hela förvaltningens ledningsgrupp och Uppföljning av nämndens tilldelade administration delar kontorsrum. uppdrag under planperioden. Den nya mötesplatsen för unga ska nyttjas av fler Nedan redovisas status för nämndens tilldelade än kultur- och fritid. Dels så planeras för att uppdrag. skolan ska kunna använda lokalerna dagtid samt att Blackbox kommer att bokas av föreningsliv Handlingsprogram för förebyggande arbete och privata aktörer. barn och unga Sammanfattningsvis så bedömer förvaltningen Kommunstyrelsen har fattat beslut om att nämnden mycket väl uppfyller uppdragets handlingsprogrammet och nämnden har 7 målsättning. insatser i handlingsplanen. Flera av dessa sker i samverkan med föreningslivet, bland annat att Digitalisering först starta en fritidsverksamhet för unga i Frändefors Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt samt att ge förutsättningar för spontanidrott och med att se över och utveckla digitala processer rörelse utanför ordinarie föreningsorganisering. där det är möjligt. I dagsläget analyserar vi Alla insatser påbörjas under 2026. förutsättningar för att integrera data i en digital tvilling för att skapa bättre underlag och Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar visualiseringsmöjligheter för beslutsfattande. Förvaltningen har i samband med Musik- och kulturskolan ser också över föreningsdialog konstaterat att det finns en möjligheter att genom digitalisering skapa ett efterfrågan hos främst kulturföreningar om att stöd till deras systematiska kvalitetsarbete. nyttja kommunala lokaler för möten men också permanenta verksamhetslokaler som är Nyckeltal/jämförelsetal ändamålsenliga. Nämndens beslut om att driva verksamhet i Kulturhuset i kommunal regi Bokslut Utfall Prognos kommer att öppna nya möjligheter för detta. Bibliotek 2025 26/04 2026 Antal utlånade media 153 622 50 196 153 000 Biblioteken har startat meröppet även i Vargön Antal besökare* 128 017 42 715 130 000 och har därmed två biblioteksfilialer med den * avser Vänersborg, Vargön och Brålanda. Frändefors ingår ej på grund av möjligheten vilket gör att lokalerna nyttjas i avsaknad av besöksräknare högre grad. Huvudbiblioteket har en sal för Vänersborgs kommun 32 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Bokslut Utfall Prognos Kultur omfattar allmän kultur, konsthall, Musik- och kulturskolan 2025 26/04 2026 bibliotek, musik- och kulturskola samt Andel deltagare 6–19 år i %* 14** 14,3 14,3 Kulturhuset och Vänersborgs museum. För Varav flickor i % 69 68,8 68 perioden redovisas en positiv budgetavvikelse Varav pojkar i % 31 31,2 32 * avser andel deltagare av total åldersgrupp 6–19 år i kommunen vilket beror på lägre personalkostnader på grund ** avser 2024, eftersläpning pga. publicering av besparing och tillfälliga vakanser, vilket även Bokslut Utfall Prognos påverkar verksamhetskostnaderna då Öppen ungdomsverksamhet 2025 26/04 2026 förvaltningen för närvarande inte arbetar lika Antal besök* 20 117 6 470 15 000 mycket med offentliga kulturarrangemang inom Varav flickor i %** 38 34,7 35 enheten. Varav pojkar i %** 62 64,2 63,5 * avser det sammanslagna utfallet för samtliga mötesplatser i kommunal regi Under resterande del av året kommer den ** besökare kan identifiera sig som flicka, pojke eller annat. Här redovisas endast vakanta tjänsten tillsättas samt att besökare som identifierar sig som flicka eller pojke verksamhetskostnaderna kommer öka, därav Ekonomi prognostiseras för helåret ett utfall i nivå med Resultaträkning budget. Prognos B udget Bokslut Utfall Utfall Mnkr 2026 2026 2025 26/04 % 25/04 Fritid omfattar ungas öppna mötesplatser, Statsbidrag 1,4 1,4 4,2 1,0 69 1,6 Övriga Fritidsbanken, idrotts- och fritidsanläggningar, intäkter 15,6 15,6 17,3 5,9 38 6,0 fornvård samt friluftsliv. För perioden redovisas S:a intäkter 17,0 17,0 21,4 6,9 40 7,6 en positiv budgetavvikelse, till främst del inom Personal 66,0 65,9 61,3 20,6 31 19,3 enheten för idrottsanläggningar. Överskottet Omkostnader 104,8 105,6 105,5 35,3 33 33,9 Avskrivningar beror på hyreskostnader på grund av ännu ej & internränta 2,4 2,4 2,5 0,8 34 0,7 slutförda investeringar. Nämnden har blivit S:a kostnader 173,2 173,9 169,2 56,6 33 53,9 kompenserad för hyreshöjning i samband med Nettokostnad 156,2 156,9 147,7 49,8 32 46,3 att byte av takduk på Arena Vänersborg ska Nettobudget 156,9 156,9 150,4 51,9 33 49,6 genomföras. Så länge den investeringen inte är Budgetdiff 0,7 0,0 2,6 2,1 3,4 aktiverad, så genererar den ett överskott. För april redovisas ett utfall med 49,8 mnkr vilket Överskottet beror också på att hyresintäkter innebär en positiv budgetavvikelse med 2,1 överlag överstiger budget då anläggningarna haft mnkr, detta motsvarar en procentuell en god uthyrningsgrad samt lägre förbrukning på 32 %, riktpunkten för perioden är personalkostnader. 33%. Jämfört med föregående år är det en Fritidsgårdsverksamheten redovisar ett resultat i minskning med 1,3 mnkr. Överskott redovisas nivå med budget. inom samtliga verksamhetsområden. För helåret Inom Fritid prognostiseras för helåret ett prognostiseras ett positivt resultat med 0,7 mnkr. överskott med 700 tkr främst på grund av lägre hyreskostnader. Övriga enheter prognostiserar Anslagsredovisningsnivå, Mnkr ett utfall i nivå med budget. Prognos B u dget Budget Utfall Mnkr 2026 2026 -diff 26/04 % Investeringar Nämnd och administration 17,2 17,2 0,0 5,3 31 Mnkr Prognos Budget Budget- Utfall 2026 2026 diff 26/04 Kultur 62,5 62,5 0,0 20,2 32 Inventarier 3,0 3,0 0,0 0,2 Fritid 76,5 77,2 0,7 24,2 31 Konstnärlig Netto 156,2 156,9 0,7 49,8 32 1,3 1,3 0,0 0,0 gestaltning Netto 4,3 4,3 0,0 0,2 Nämnd och administration redovisar en positiv budgetavvikelse för perioden. Överskottet beror Investeringar avser inventarier och på lägre personalkostnader på grund av vakanta verksamhetsanpassningar samt konstnärlig tjänster. gestaltning. För helåret prognostiseras ett utfall i nivå med budget. Vänersborgs kommun 33 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförande: Anneli Guilotte (S) Vice ordförande: Lena Eckerbom Wendel (M) Förvaltningschef: Eddie Sandin Verksamhetsbeskrivning I år visar nämnden ett överskott om 37 tkr. Nämnden styr sin verksamhet genom Utfallet motsvarar 32 procent av helårsbudget för tillsynsplaner samlade i en verksamhetsplan. perioden januari-april 2026, riktvärdet för Dessutom sker lagstadgad tillsyn enligt motsvarande period är 33 procent. Intäkterna livsmedelslagen, miljöbalken, strålskyddslagen visar 0,1 mnkr under budget i stort. Underskottet tobakslagen, alkohollagen m.fl. beror främst på låga intäkter inom avlopp. Detta underskott väntas tas igen under resterande del Uppföljning av nämndens tilldelade av året. Personalkostnaderna visar 0,1 mnkr uppdrag under planperioden. under budget, vilket beror på sjukfrånvaro, Nedan redovisas status för nämndens tilldelade kortare föräldraledighet samt vård av barn. De uppdrag från kommunfullmäktige. övriga verksamhetskostnaderna visar ett litet -Handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga: Handlingsplan är framtagen och underskott om 17 tkr till följd av antagen av Kommunstyrelsen. konsultkostnader kopplade till lokala -Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar – naturvårdsprojekt (LONA) Nygårdsängen del 2. 2025, 2026: Nämnden effektiviserade sina lokaler Prognos 2026-12-31 2024 vilket lett till minskade kostnader samt ett Nämnden prognostiserar en positiv avvikelse på effektivare utnyttjande av lokaler då ytterligare 0,1 mnkr på helår. verksamheter har kunnat flytta in i kommunhuset. Intäkterna väntas visa ett överskott om 0,6 mnkr -Genomföra landsbygdsprogram: Arbetet vid årets slut främst till följd av intäkter för samordnas från kommunstyrelsen. serveringstillstånd vilket är ett nytt uppdrag som -Digitalisering först: Arbete pågår fortlöpande för inte ingick i budgeten. Bidrag gällande LONA att öka digitalisering bland annat genom att öka Nygårdsängen del 2 påverkar också överskottet. användningen av AI samt att erbjuda digitala Arbetskraftskostnaderna väntas visa 0,2 mnkr tjänster. högre än budgeterat. Detta på grund av att Ekonomi alkoholhandläggare anställts i maj (nytt Resultaträkning uppdrag). Utöver detta påverkas arbetskrafts- Prognos Budget Bokslut Utfall Utfall kostnaderna av sjukfrånvaro, vård av barn, Mnkr 2026 2026 2025 26/04 % 25/04 kortare föräldraledigheter samt en tillfällig Statsbidrag 0,2 0 0,4 0,1 0 0,1 vakans i naturvårdsteamet. Övriga verksamhets- Övriga intäkter 5,6 5,2 5,3 1,5 30 1,6 S:a intäkter 5,8 5,2 5,7 1,6 32 1,7 kostnader väntas visa 0,3 mnkr över budget till Personal 15,5 15,3 14,2 4,8 32 4,7 följd av att fler konsulttimmar inom naturvård än Omkostnader 2,8 2,5 3,2 0,9 34 0,9 budgeterat kommer behöva köpas in. Detta till Avskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,0 35 0,0 & internränta följd av den tillfälliga vakansen som nämnts S:a kostnader 18,4 17,9 17,5 5,7 32 5,6 ovan. Konsulttimmar kommer även köpas in Nettokostnad 12,6 12,7 11,8 4,1 32 3,9 under året kopplat till LONA Nygårdsängen del 2, Nettobudget 12,7 12,7 12,2 4,1 3,9 vilka bidrag erhållits för. Budgetdiff 0,1 0,0 0,4 0,0 0,0 Åtgärder Utfall 2026-04-30 Konsulttimmar köps in för att delvis täcka upp Föregående år visade nämnden ett litet för tillfällig vakans inom naturvård. Nämnden underskott på 25 tkr mot budget i stort per april. avser inte att göra ytterligare åtgärder för att uppnå budget i balans under 2026. Vänersborgs kommun 34 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Ann-Mari Jonasson (S) Vice ordförande: Tomas Öberg (C) 2:e vice ordförande: Tor Wendel (M) Förvaltningschef: Tf Daniel Jerling Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för stora Genomföra landsbygdsprogram delar av kommunens tekniska verksamhet, Arbetet med landsbygdsprogrammet har såsom drift och anläggning inom park och gata, försenats men drivs nu av upphandlad konsult med målsättning att färdigställas före sommaren. projektering samt trafikärenden. Vidare handhas Landsbygdsprogrammet syftar till att skapa en fastighetsförvaltning, lokalvård, måltids- samlad och långsiktig inriktning för kommunens produktion till skola och äldreomsorg samt en del utveckling av landsbygden och kan omfatta både övrig intern service, såsom bilpool och vidareutveckling av befintliga insatser och vaktmästeri. De taxefinansierade identifiering av nya utvecklingsområden. verksamheterna VA- och renhållning ingår också. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan komma att involveras i arbetet vid behov senare i processen. Uppföljning av nämndens tilldelade uppdrag under planperioden. Digitalisering först Nedan redovisas status för nämndens tilldelade Inom ramen för uppdraget pågår bland annat ett uppdrag AI-projekt för asfalteringsunderhåll. Kameror används för att dokumentera vägarnas skick, och Genomföra Handlingsprogrammet för den insamlade datan ska ligga till grund för förebyggande arbete för barn och unga, och rapporter över vägstatus. Arbetet med att leda implementeringen av nya utveckla dataöverföring och analysflöde mellan socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp kamerautrustning och AI-baserad analys pågår. Det riktade uppdraget är nämndövergripande och Testkörningar har genomförts med kamera samordnas av kommunstyrelsen. monterad i personbil, och test med montering i Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar inte för renhållningsfordon planeras att genomföras några egna insatser, men är en viktig indirekt under våren. part genom fastighetsägandeansvaret. Till Nyckeltal/Jämförelsetal exempel genom utformningen av utomhusmiljön Bokslut Utfall Prognos kopplat till insatser för att starta upp en 2025 26-apr 2026 fritidsgård eller öppen verksamhet för unga i Fastigheter och lokaler Frändefors. Samt i insatsen ”Make a Move” som Totalt fastighetsbestånd, yta kvm 248 212 248 222 249 730 syftar till att öka barns fysiska, psykiska och Outhyrda kvm andel (%) 8,4 7,7 8,7 sociala hälsa genom rörelse. Totalt fastighetsunderhåll kr/kvm 149 60 205 Gator och utemiljö Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar Driftkostnad kommunala bil- och Uppdraget är nämndsövergripande och 84,6 32,8 81,2 cykelvägar, kr/m samordnas av kommunstyrelsen inom ramen för Kost och service lokalförsörjningsarbetet. Måltider antal 1000-tal 1 832 804 2216 Samhällsbyggnadsförvaltningens möjligheter till portioner/år* Städyta 1000-tal kvm/dag 187 189 189 ökat samnyttjande är begränsade på grund av Kretslopp & Vatten höga säkerhetskrav kopplade till samhällsviktig Odebiterat renvatten, andel (%) 14,3 23,6 23 verksamhet. Viss uthyrning av möteslokaler sker Insamlat kommunalt matavfall, där det bedöms lämpligt ur säkerhetssynpunkt, i 58 21,2 58 kg/inv övrigt hänvisas främst till den offentliga Insamlat kommunalt restavfall, 100 33,4 100 utomhusmiljön. kg/inv Vänersborgs kommun 35 Delårsrapport april 2025 Nämnderna Ekonomi *) Statistiken påverkas av förändrade måltidskategorier inom förskola. Resultaträkning Föregående år visar färre portioner eftersom förskolan då redovisade heltid- och deltidsbarn, medan portioner från och med 2026-01-01 delas Prognos B u dget Bokslut Utfall Utfall Mnkr % upp på frukost, lunch och mellanmål. 2026 2026 2025 26/04 25/04 Statsbidrag 18,5 18,5 14,3 5,0 27 3,7 Tabellen ovan redogör för de olika nyckeltalen. Övriga Fastighetsbeståndet prognostieras öka något 658,7 660,5 675,0 218,9 33 214,7 intäkter under 2026 genom tillkomst av Dyrehög och S:a intäkter 677,2 679,0 689,3 224,0 33 218,4 Krickan, samtidigt som Skifferforum planeras Personal 227,5 232,3 210,3 71,5 31 67,0 rivas och Parallellgatan säljas. Till april har Marierovägen utgått och Omkostnader 336,5 333,1 378,0 122,7 37 111,8 tillbyggnation av Skördegatans förskola Avskrivningar 242,1 233,6 209,9 76,0 33 67,4 tillkommit. Prognosen för fastighetsunderhåll är & internränta högre, delvis till följd av stormen Dave. Outhyrda S:a kostnader 806,0 798,9 798,2 270,1 34 246,2 kvadratmeter har ökat eftersom lokalanskaffning Nettokostnad 128,9 120,0 108,9 49,2 38 27,8 och uthyrning inte är i fas samt på grund av Nettobudget 120,0 120,0 123,9 43,9 37 33,8 fördröjd försäljning av tomställda lokaler kopplad till detaljplaneprocessen. Budgetdiff -8,9 0,0 14,9 -2,3 5,9 Driftkostnaden för kommunala bil- och Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett cykelvägar prognostiseras öka något under året. underskott mot budget om 2,3 mnkr till och med Ökningen beror på kostnader för framtagandet av april. Föregående år redovisade man ett överskott en belysningsplan. om 5,9 mnkr vid motsvarande period. Den skattefinansierade verksamheten redovisade 1,1 Prognosen för antalet måltider visar minskade mnkr i underskott och den taxefinansierade volymer än beställt i stort sätt alla kundgrupper, verksamheten 1,2 mnkr i underskott. Nämnden särskilt inom grundskola och fritids. Förskolan prognostiserar ett underskott om 8,9 mnkr för får färre frukostar och mellanmål men fler helåret 2026. Förklaringar till avvikelserna luncher, medan även hemtjänsten och beskrivs nedan. Kunskapsförbundet Väst väntas minska. Anslagsredovisningsnivå, Mnkr Andelen odebiterat dricksvatten har ökat till 23,6 Prognos Budget Budget- Utfall Mnkr % 2026 2026 diff 26/04 procent på grund av läckor samt ombyggnad och Nämnd/Adm 14,1 15,7 1,7 3,2 20% provdrift av vattenreningsverket. Samtidigt pågår Gata/Teknisk 86,2 84,0 -2,1 34,7 41% ett aktivt arbete med ledningssanering. Fastighet 25,8 19,1 -6,8 8,2 43% Kost/Service 1,3 1,1 -0,1 -0,9 -83% Den insamlade mängden hushållsavfall har minskat under årets första fyra månader jämfört VA-verksamhet 1,0 0,0 -1,0 -0,1 - med föregående år. Minskningen bedöms bero Renhållning 0,5 0,0 -0,5 1,0 - på ökad inlämning av textil till Kretsloppsparken Netto 128,8 119,9 -8,9 46,2 38% samt informationsinsatser i samband med införandet av fyrfackssystemet, vilket har Utfall 2026-04-30 förbättrat sorteringen och minskat restavfallet. Nämnd och administration redovisar ett överskott mot budget om 2,1 mnkr per april, vilket främst beror på det förfogandeanslag från tomtförsäljning som budgeterats centralt samt övriga verksamhetskostnader. Gatuenheten redovisade ett underskott mot budget för perioden med 7,5 mnkr. Vid motsvarande period förra året redovisades ett överskott på 2,4 mnkr. Det beror främst på Vänersborgs kommun 36 Delårsrapport april 2025 Nämnderna kostnader för den tillfälliga färjelösningen vid delar av dessa kostnader beviljas bedöms Dalbobron, säsongsrelaterade kostnader, även underskottet minska till cirka 0,7 mnkr. kopplade till stormen Dave, samt ökade Resultatet påverkas även av kostnader kopplade energikostnader. Tekniska redovisade ett till projektet Dalbobron, politiskt uppdrag om överskott med 0,5 mnkr, vilket beror på tillfälliga belysningsutredning, fortsatt rivning av vakanser. trästolpar samt oförutsedda kostnader från stormen Dave. Fastighet redovisade ett överskott mot budget Tekniska prognostiserar ett litet underskott mot med 2,6 mnkr efter april. Överskottet beror dels budget på 0,1 mnkr, vilket beror av minskad på att man sålt en industritomt som ej var tidrapportering för enhetschef, vilket leder till budgeterad, dels låga driftskostnader kopplade minskad intäkt. Detta balanseras delvis ut av till projekt. Detta balanseras ut av högre lägre prognostiserad kostnad på grund av kostnader i förhållande till budget hos tillfälliga vakanser. fastighetsförvaltning och drift på grund av säsongsvariationer samt kostnader kopplade till Fastighet prognostiserar ett underskott på 6,8 stormen Dave. mnkr för 2026. Detta byggs upp av dels 3 mnkr överskott för försäljning av tomter, dels 9,8 mnkr Kostenheten redovisade underskott om 0,1 mnkr underskott, som beror på utrangering av takduk för perioden, detta beror på säsongsavvikelser. för 6,8 mnkr på Arena Vänersborg samt högre Service redovisade överskott mot budget med 1,4 kostnader för löpande underhåll än budgeterat. mnkr på grund av säsongsavvikelser samt Även höjda nätavgifter hos Vattenfall, vilket semesterlöneskulden som justeras vid årets slut. innebär ökade energikostnader är en del av detta. VA-verksamheten redovisade underskott om 0,1 Kostenheten utvecklar sin redovisning och mnkr t.o.m. april, vilket beror på lägre intäkter prognosmodell. Trots vissa period- och än budgeterat. Detta troligtvis på grund av lägre säsongsavvikelser är verksamheten i huvudsak i förbrukning inom industrin i kommunen. balans. Ett mindre underskott, 0,1 mnkr, Renhållningen redovisar underskott med 1,1 prognostiseras vid årets slut, vilket belastar mnkr till och med april. Intäkterna är låga under Samhällsbyggnadsförvaltningen och inte årets första månader, vilket främst beror på att kunderna. periodabonnemangen ännu inte har genererat några intäkter. Detta är ett återkommande VA‑verksamheten prognostiserar ett underskott säsongsmönster och bedöms justeras från april på 1,0 mnkr för 2026, vilket innebär att den till maj i samband med att sommartömning samt ackumulerade skulden till skattekollektivet hämtning av trädgårdsavfall påbörjas, bland beräknas uppgå till 2,0 mnkr inför 2027. Trots en annat. taxehöjning på 8 procent påverkas resultatet negativt av ökade kapital‑, el‑ och interna Prognos 2026-12-31 kostnader, minskade intäkter efter att en större Nämnd och administration prognostiserar ett industrikund avvecklat sin verksamhet samt risk budgetöverskott om 1,7 mnkr, framför allt för ökade kostnader för metanol. Renhållnings- hänförligt förvaltningsledningens verksamheten prognostiserar ett underskott på förfogandeanslag. Enligt förslag till nämnden, 0,5 mnkr för helåret 2026. Avfallstaxan är ännu ej beslutat, föreslås överskottet användas oförändrad inför året och verksamheten till att täcka upp ett budgetunderskott för beräknas få ett bidrag från Naturvårdsverket på kapitalkostnader för tunneln Skaven-Öxnered hos cirka 12 mnkr för omställningen till Gatuenheten på motsvarande belopp. fastighetsnära insamling. Prognosen är dock osäker, främst på grund av risken för ökade Prognosen för Gatuenheten på helåret är ett bränslekostnader samt hur införandet av underskott på cirka 2,1 mnkr, huvudsakligen till fastighetsnära insamling på landsbygden följd av kapitalkostnader för investeringar som utvecklas, vilket kan få direkt påverkan på inte finns med i budget. Om kompensation för resultatet. Vänersborgs kommun 37 Delårsrapport april 2025 Nämnderna Åtgärder Fastighet prognostiserar ett utfall på 217,2 mnkr Nämnden har de senaste åren påverkats av vilket innebär ett överskott mot budget om 49,2 mnkr. En stor bidragande faktor till detta är kraftiga prisökningar vilket påverkat Öxnereds förskola som väntas bli klart först verksamheterna i stor utsträckning då budget november 2027 och där prognostiseras ett inte har anpassats fullt ut för att kompensera för överskott om 21,6 mnkr 2026. Ny den nya prisnivån. Detta innebär att samtliga räddningsstation i centrala Vänersborg ligger verksamheter fortsatt behöver vara med i budgeten, men är fortsatt under utredning återhållsamma och vaksamma på kostnaderna. och hela budgeten på 15 mnkr väntas förbi oanvänt 2026. Även Ensamhushåll 4 platser Prognostiserad utrangering av Arena väntas generera ett överskott om hela budgeten Vänersborgs takduk påverkar nämnden stort och på 9 mnkr 2026 eftersom ingen lämplig fastighet konsekvensen av att delvis anpassa har hittats ännu. verksamheterna för att täcka upp för den kostnaden blir att nämnden får stå tillbaka på VA-investeringarna uppgick till 30,6 mnkr t.o.m. utveckling och riktade satsningar vilket skulle april. Det enskilt största projektet som bidrar till långsiktigt gynnsamt och möjliggjort utfallet är fortsatt Skräcklans vattenverk. effektivisering. Slutprognosen för hela projektet är 272 mnkr. För projektet Lågreservoar Brålanda förväntas 22,4 Investeringar mnkr förskjutas framåt och således ej belasta Prognos Budget Budget- Utfall Mnkr 2026. Saneringsprojekten pågår främst i de 2026 2026 diff 26/04 områden som identifierats som särskilt utsatta Nämnd/Adm - - - - vid skyfall. Gata/Tekniska 62,0 79,9 17,9 9,2 Totalt prognostiseras VA-investeringarna till Fastighet/Hamn 217,2 266,4 49,2 23,3 138,7 mnkr. Investeringar inom Kost/Service 1,4 1,4 0,0 0,4 renhållningsverksamheten uppgår till 3,5 mnkr VA-verksamhet 138,7 176,4 37,7 30,6 per april och prognostiseras till 35,9 mnkr för Renhållning 35,9 47,3 11,4 3,5 2026. Projektet Utbyggnation kretsloppspark står Exploatering 29,5 125,5 96,0 11,6 för största delen av utfallet, 3,4 mnkr, men har Netto 484,7 696,8 212,1 78,8 blivit försenat på grund av bland annat säkerhetsklassning och försenad projektering. Nämndens totala investeringsutfall för perioden Ungefär 7 mnkr kommer att belasta 2027 istället uppgick till 78,8 mnkr. För samma period förra för 2026, och genererar således en positiv året redovisades 93,5 mnkr. Prognosen för helår avvikelse i prognosen för helåret. uppgår till 484,7 mnkr vilket innebär ett budgetöverskott om 212,1 mnkr. Utfallet för april Exploateringsprojekten är budgeterade till 125,5 är lågt jämfört med budget till följd av att flera mnkr. Prognostiserat överskott är 96,0 mnkr. projekt är under uppstart, alternativt försenade. Anledningen till detta är flera. Tunneln Öxnered- Skaven påverkar mycket eftersom 32,4 mnkr Gatuenheten prognostiserar ett överskott mot ligger i budget för 2026, men endast projektering budget med 17,2 mnkr för 2026. En anledning är 0,7 mnkr väntas utföras under 2026. Norra projektet Dalbobron, där även Residensbron Sanden prognosisterar ett överskott för 2026 på ingår, där man just nu prognostiserar 11,8 mnkr under budget. En ytterligare anledning till 15 mnkr och Sanden Södra prognostiserar ett överskottet är att projektet Bro hamnkanalen överskott om 15,4 mnkr. Avseende Grunnebo kommer att sträcka sig över årsskiftet till 2027, industriområde beräknas projektet komma igång vilket förklarar ett underskott på 5 mnkr. först 2027, vilket genererar ett överskott om 18,4 Majoriteten av övriga investeringsprojekt är ännu mnkr för 2026. inte påbörjade, men bedöms färdigställas under året samt hålla budget. Vänersborgs kommun 38 Delårsrapport april 2025 Nämnderna Socialnämnden Ordförande: Dan Nyberg (S) 1:e vice ordförande: Magnus Ekström (KD) 2:e vice ordförande: Robin Skenhede (M) Förvaltningschef: Karin Hallberg Verksamhetsbeskrivning Genomföra handlingsprogram för förebyggande Socialförvaltningen är indelad i åtta arbete barn och unga, och leda verksamhetsinriktningar och leds av en implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp: förvaltningschef samt åtta verksamhetschefer. Uppnås Hemtjänst (Htj) ansvarar för att ge äldre och Förvaltningen har medverkat i framtagandet av andra i behov av vård och omsorg, i den handlingsprogrammet med tillhörande plan, och enskildes hem. implementerar nu förvaltningens del av aktiviteterna och samarbetar med övriga aktörer Särskilt boende (Säbo) ansvarar för att ge äldre i kommunkoncernen kring helheten i planen. och andra i behov av vård och omsorg i särskilt boende. Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning: Vård-stöd och utredning (VSU) ansvarar bl.a. för förebyggande verksamhet, dagverksamhet, Uppnås delvis korttidsverksamhet riktat mot äldre, Förvaltningen har påbörjat arbete utifrån det riktade uppdraget och med bas av att arbete är biståndsbedömningar samt hälso- och sjukvård. pågående bedöms så här långt delvis Individ- och familjeomsorgen (IFO) ansvarar måluppfyllelse. Förvaltningen kommer precisera bland annat för försörjningsstöd, familjestöd och resultat närmare under året vid kommande missbruksstöd. rapporteringar. Personligt stöd och omsorg (PSO) ansvarar för Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar: insatser till personer med funktionsnedsättning Uppnås inom LSS och SoL. Förvaltningen arbetar aktivt i de olika processer som finns inom kommunorganisationen Arbete, sysselsättning och integration (ASI) avseende boende- och lokalbehov och har i det ansvarar bl.a. för arbetet med människor som perspektivet att möjliggöra och stärka nyttjande har svag ställning på arbetsmarknaden samt med av interna lokaler och anläggningar till förmån integration. för externa lokaler enligt kommunens lokalpolicy. Förvaltningen ser exempel under Administrativa avdelningen vars uppdrag är att 2025 och 2026 där externa lokaler kunnat sägas stödja förvaltningen utifrån rollerna ekonom, upp till förmån för att istället hyra och driva personalspecialist, kansli och alkohol- verksamhet i interna lokaler. handläggare. Kvalitet och utveckling vars uppdrag är att stödja Genomföra landsbygdsprogram: förvaltningen utifrån rollerna systemförvaltare, Uppnås delvis utvecklingsledare, medicinskt ansvarig Förvaltningen medverkar i övergripande arbete sjuksköterska och webadministratör. kring landsbygdsprogram och resultat av arbetet redovisas senare under året. Uppföljning av nämndens tilldelade uppdrag under planperioden Digitalisering först: Nedan redovisas status för nämndens tilldelade Uppnås uppdrag. Socialnämnden har beslutat om en digital Vänersborgs kommun 39 Delårsrapport april 2026 Nämnderna färdplan och förvaltningen har format en handlingsplan för arbetet med välfärdsteknik och Utfall 2026-04-30 digitalisering, vilken årligen följs upp och Periodiserat utfall per april redovisar underskott revideras. Prognos är måluppfyllelse. på 6,4 mnkr, försämringen jmf april 2025 beror på ökade kostnader för placeringar inom individ Förvaltningen arbetar aktivt med omställning och familjeomsorg samt tillfälligt statsbidrag avseende metoder i verksamheten gällande att 2025 på cirka 23,7 mnkr inom äldreomsorgen. där det är möjligt använda digitala metoder först. Överskott redovisas för riktade statsbidrag och Nyckeltal/jämförelsetal delar av förfogandeanslag. Underskott finns Bokslut Utfall Prognos främst inom försörjningsstöd, externt köpta 2025 26/04 2026 platser/placeringar samt IT. Äldreomsorg Äldreboende platser 362 362 362 Anslagsbindningsnivå, Mnkr Korttidsplatser 26 26 26 Prognos B u dget Budget Utfall Antal vårdtagare hemtjänst 723 736 745 Mnkr 2026 2026 -diff 26/04 % Nämnd och Hemtjänsttimmar 254 807 85 803 261 500 85,4 90,4 5,0 29,4 32 nämndadm. Antal inskrivna i hemsjukvård 1 003 994 1 050 Äldreomsorg 616,1 634,1 18,0 199,2 31 Vårddagar med betalansvar 7 11 11 Individ och 274,8 214,9 -59,9 91,1 42 familjeomsorg Individ och familjeomsorg Personligt stöd 276,7 279,4 2,7 89,2 32 Vårddagar, HVB 0–21 år 8 508 2 519 7 500 och omsorg Arbete, Vårddagar, familjehem 0–21 år 28 202 10 749 29 500 sysselsättning 81,6 80,1 -1,5 24,4 30 Vårddagar, HVB vuxna 459 196 500 och integration Bidragshushåll, försörjningsstöd 739 549 740 Netto 1 334,6 1 298,9 -35,7 433,3 33 Försörjningsstöd, mnkr netto 55,1 19 57 Prognos 2026-12-31 Ensamkommande flyktingbarn 3 0 3 Årsprognos för socialnämnden beräknas Personligt stöd och omsorg redovisa underskott på 35,7 mnkr (-19,8 mnkr Boendeplatser LSS/SoL 185 185 185 2025). Försämringen jmf 2025 beror på tillfälligt Antal boendebeslut LSS/SoL 192 185 187 statsbidrag om 23,7 mnkr år 2025 samt ökade Antal boendestödsbeslut SoL 108 110 116 kostnader för placeringar och försörjningsstöd. Köpta externa platser LSS/SoL 13 10 9 Förklaringar till prognosen följer under Personer med pers. assistans 63 63 63 respektive verksamhetsinriktning. Arbete, sysselsättning och integration Antal mottagna flyktingar 34 3 20 Nämnd och förvaltningsgemensamt Antal beslut daglig verks LSS 215 219 225 Verksamheten beräknas redovisa överskott på Antal anvisade personer 669 451 700 5,0 mnkr (+1,2 mnkr 2025). Det förbättrade resultatet jmf 2025 beror i huvudsak på det Ekonomi riktade statsbidraget för införande av nya Resultaträkning socialtjänstlagen. Överskott redovisas för riktade Prognos B udget Bokslut Utfall Utfall Mnkr 2026 2026 2025 26/04 % 25/04 statsbidrag 8,0 mnkr samt vakanser 3,0 mnkr Statsbidrag 95,6 50,2 106,4 37,3 74 34,9 samt förfogandeanslag 2,0 mnkr. Underskott Övr. 130,3 113,7 113,8 40,8 36 38,1 redovisas för IT på 5,3 mnkr, omsorgsresor 1,7 intäkter S:a intäkter 225,9 163,9 220,2 78,1 48 73,0 mnkr samt färdtjänst 2,0 mnkr. Personal 1 052,3 1 027,4 1 006,2 339,6 33 317,7 Omkost. 506,3 432,3 496,0 170,8 39 161,3 Äldreomsorg Avskrivn. & Verksamheterna beräknas redovisa överskott på 1,9 3,1 3,3 1,0 33 1,1 internränta 18,0 mnkr (+35,1 mnkr 2025) inklusive beräknat S:a kost. 1 560,5 1 462,8 1 505,5 511,4 35 480,1 Nettokost. 1 334,6 1 298,9 1 285,3 433,3 33 407,1 överskott på 6,7 mnkr för äldreomsorg Nettobudg. 1 298,9 1 298,9 1 265,5 426,9 33 410,7 gemensamt. Överskottet för äldreomsorg Budgetdiff -35,7 0,0 -19,8 -6,4 3,6 gemensamt beror på olika riktade statsbidrag. Vänersborgs kommun 40 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Särskilda boenden primärvård förklaras av personalomsättning och Verksamhetens överskott beräknas till 9,6 mnkr ej ersatt personal vid frånvaro. (+4,0 mnkr 2025). Individ och familjeomsorg Gemensamt särskilt boende beräknas redovisa Verksamhetens underskott beräknas till 59,9 överskott på 13,8 mnkr som till största del är mnkr (-48,3 mnkr 2025). kopplat till förfogandemedel på 15,2 mnkr. IFO gemensam och familjerådgivningen Särskilda boenden beräknas redovisa ett beräknas redovisa överskott på 2,8 mnkr (+ 5,7 underskott på 4,2 mnkr. Bortsett från ett mnkr 2025) kopplat till statsbidrag samt ej ersatt överskott på Sörbygården (5,3 mnkr) pga. lägre personal. beläggning och ett underskott på Barn- och ungdomsvård beräknas redovisa ett Nordkroksvägen (-6,9 mnkr) pga. underskott på totalt 49,3 mnkr (- 44 mnkr 2025). dubbelbemannat avancerat vårdärende, Underskott beräknas för personal- och beräknas övriga enheter redovisa ett underskott konsultkostnader 3,9 mnkr, Särskild förordnad på 1,3 mnkr. vårdnadshavare 8,3 mnkr, HVB placeringar 24,5 Hemtjänst mnkr, familjehemsplaceringar 13,4 mnkr (varav Verksamheten beräknas redovisa en budget i Flykting - 6,7 mnkr). Underskottet vägs upp av ett balans (-18,5 mnkr 2025). Förbättringen jmf 2025 överskott 0,8 mnkr kopplat till familjerätt. beror främst på 14,1 mnkr riktat statsbidrag som Antalet vårddagar tom april 2026 är 13 268 jmf år 2025 redovisades under äldreomsorg 2025 som var 11 490. Dock syns en försiktig gemensamt. Övrig resultatförbättring beror på minskning i nya placeringar inom HVB och ökad effektivitet i verksamheten samt införandet stödboende. av läkemedelsautomater. Utförd tid (inkl restid) Öppenvård Barn och unga beräknas redovisa ett är 2 500 färre timmar tertial 1 2026 jmf 2025 trots överskott på 2,5 mnkr (- 0,9 mnkr 2025). en ökning av antalet brukare och detta kan Överskottet är kopplat till statsbidrag och ökade kopplas till läkemedelsautomater. bidrag där kostnaderna inte har helårseffekt Vård stöd och utredning 2026. Verksamhetens överskott beräknas till 1,7 mnkr Vuxenvård och Bostad först beräknas redovisa ett (+7,5 mnkr 2025). överskott på 0,8 mnkr (+ 5,6 mnkr 2025). Gemensam VSU, bistånd, dagverksamhet, Överskott på 1,9 mnkr är kopplat till Bostad först, bemanningsenhet samt utskrivningsklara (varav 0,5 mnkr är statsbidrag) samt 0,7 mnkr för beräknas tillsammans visa överskott på 1,4 mnkr. övriga kostnader. Underskott 2,0 mnkr är kopplat Det beror främst på personalomsättning, till köpta placeringar. statsbidrag och ej ersatt personal vid frånvaro. Försörjningsstöd beräknas redovisa ett Korttidsvården beräknas redovisa underskott på underskott på 16,7 mnkr (- 15,9 mnkr 2025) där 0,7 mnkr till följd av externt köpta korttidsplatser 17,9 mnkr är underskott för utbetalt ekonomiskt och utökad bemanning. bistånd, medan 1,2 mnkr är överskott för ej ersatt personal och övriga kostnader. Antalet hushåll Kommunal primärvård förväntas visa överskott tom april 2026 uppgår till 549 hushåll (jmf. 541 på 1,0 mnkr. Kostnaden för läkemedelsautomater hushåll 2025). beräknas i prognos till 3,2 mnkr, vilket skulle resultera i ett underskott på 0,8 mnkr 2026. Ett Personligt stöd och omsorg underskott på 0,6 mnkr förväntas även till följd Verksamhetens överskott beräknas till 2,7 mnkr av ökade kostnader för hyra av patienternas (-7,4 mnkr 2025). hjälpmedel. Övrigt överskott inom kommunal Vänersborgs kommun 41 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Externa placeringar LSS och SoL redovisar Daglig verksamhet redovisar underskott på 4,1 underskott på 5,9 mnkr (- 11,1 2025). Förbättring i mnkr (-2,8 mnkr 2025). Underskottet är kopplat prognos jmf med resultat 2025 är hemtagning av till öppnandet av ny verksamhet på personer från köpt plats som genomfördes under Forbondegatan och utökning av en enhetschef 2025 som får helårseffekt 2026. Ytterligare en inom daglig verksamhet som gjordes under 2025 hemtagning planeras för hösten 2026 vilket får helårseffekt på kostnaderna 2026. Daglig verksamhet arbetar även för att minska Gemensamt PSO redovisar överskott på 2,1 mnkr. antal ej verkställda beslut och planerar för att Förbättring jämfört med resultatet för 2025 är öppna en ny företagsgrupp i samarbete med huvudsakligen kopplat till kostnader som Kultur- och fritidsförvaltningen. De arbetar också belastade verksamheten under 2025 men inte för att öppna en ny verksamhet i redan befintliga förekommer 2026, samt förfogandemedel. lokaler på Tomtevägen i Vargön. Utökningarna Boende LSS i egen regi redovisar ett överskott på kommer att, i den mån det är möjligt, att ske med 4,0 mnkr (+ 2,5 mnkr 2025). Överskottet inom befintlig personal som de har idag. boende LSS är i huvudsak kopplat till ett effektivt Daglig verksamhet har även kostnad för extern nyttjande av personal samt ökat samarbete daglig verksamhet som uppgår till ca 0,4 mnkr mellan enheterna. 2026, vilket är en minskning jmf med 2025 då PSO Socialpsykiatrin redovisar överskott på 0,1 mnkr planerar för hemtagning för person under året. (+0,3 mnkr 2025). Boenden inom socialpsykiatrin Flyktingverksamheten redovisar överskott på 4,1 redovisar en prognos i balans och övriga mnkr (+ 2,5 mnkr 2025). Överskottet är kopplat verksamheter inom socialpsykiatrin, så som till schablonersättning från Migrationsverket, boendestödet, redovisar ett överskott. ersättning för ordnat boende enligt massflyktingsdirektivet, samt ej ersatt personal Personlig assistans redovisar överskott på 1,5 vid frånvaro. mnkr (-0,2 mnkr 2025). Ledsagning, kontaktperson (LSS) och korttids Åtgärder redovisar ett överskott på 0,9 mnkr (+0,6 mnkr Socialnämnden beräknas redovisa underskott för 2025). Överskott ser vi dels inom verksamheten 2026 på 35,7 mnkr vilket är en försämring jämfört för ledsagning då det varit färre beslut, dock med 2025 då underskottet uppgick till 19,8 mnkr. förväntas en uppgång kopplat till nya vägledande Prognosen innehåller olika statsbidrag främst nivåer. Överskott ser vi också inom korttids bidrag riktade mot äldreomsorgen samt kopplat till färre vårdtyngda ärenden. omställning ny socialtjänstlag. De enskilt största ekonomiskt utmanande posterna inom Arbete, sysselsättning och integration förvaltningen är externa placeringar barn och Verksamheten beräknas redovisa ett underskott unga samt ekonomiskt bistånd inom IFO. på 1,5 mnkr (-0,4 mnkr 2025). Arbetsmarknadsenheten beräknas redovisa ett Förvaltning med nämnd står i ett mycket underskott på 1,5 mnkr (Budget i balans 2025). utmanande ekonomiskt läge och åtgärder för att Underskottet är kopplat till minska underskottet pågår. Förvaltningen arbetsmarknadsanställningar för att minska bedömer sig se effekt av flera åtgärder inom försörjningsstödet med 3,6 mnkr, minskade främst äldreomsorgen och personligt stöd och intäkter i de praktiska verksamheterna inom omsorg men också inom individ och Arbetsmarknadsenheten med 0,5 mnkr (bl. a familjeomsorgen där ökningen av antalet stängning av biltvätten), medan underskottet placerade barn och unga har stannat av som ett vägs upp av ökad budget för aktivitetskravet. resultat av omställningsarbetet som tidigare beslutats om. Förvaltningen fortsätter arbetet med följande åtgärder samt omställningsarbete: Vänersborgs kommun 42 Delårsrapport april 2026 Nämnderna 8. Fortsatt arbete inom äldreomsorgen 1. Arbeta med likvärdig, effektiv och central utifrån god och nära vård, socialtjänstlag, bemanningsplanering enligt följsamhet rehabiliterande förhållningssätt, samt till bemanningshandboken. Målet är att anpassning inom särskilt boende genom stärka samplaneringen och minska omställningsåtgärder. Beräknad antalet beställningar avseende kostnadsminskning 6 500 tkr. korttidsvikarier med 20 %. Beräknad 9. Full implementering av stegförflyttning kostnadsminskning 6 500 tkr. inom daglig verksamhet genom 2. Fortsatt implementering av välfärdsteknik tillskapande av företagsplatser och och digitalisering enligt framtagen företagsgrupper genom handlingsplan inom förvaltningen. omställningsåtgärder. Beräknad Samarbete med SKR gällande kostnadsminskning 1 500 tkr. förändringsledning och nyttoeffekt- 10. Fortsatt stärka hemtagning. Beräknad arbetsmarknadsanställningar samt kostnadsminskning 3 000 tkr. implementera aktivitetskravet vilket för 3. Förvaltningen arbetar med framtagen 2027, 2028 och 2029 blir en grund för att plan för att minska sjukfrånvaron och öka stödja personer vidare till studier, friskfaktorerna i förvaltningen med sysselsättning eller arbete och därmed målsättning att minska såväl kort- som sänka kostnaderna för försörjningsstöd. lång frånvaro. Målet är att minska Beräknad kostnadsminskning 2 000 tkr. korttidsfrånvaron med 1 % enhet i 11. Förvaltningen arbetar för att klara jämförelse med 2025. Beräknad bemanningen utan inhyrda konsulter. kostnadsminskning 5 500 tkr. Beräknad kostnadsminskning 2 500 tkr. 4. Omställningsåtgärder gällande 12. Att följa upp om vaccination i egen regi förebyggande arbete inom samtliga gett önskad effekt gällande ökat antal verksamhetsinriktningar, och då med vaccinerade samt minskad särskilt fokus på barn och unga, för att korttidsfrånvaro. Ingen uppskattning om bromsa utvecklingen av de dyrare kostnadsminskning. efterverkande insatserna i förvaltningen. Beräknad kostnadsminskning 4 500 tkr. 13. Uppdrag att genomföra översyn avseende 5. Omställningsåtgärder utifrån individ- och familjeomsorgens kostnader försörjningsstöd i syfte att på sikt minska kopplat till nettokostnadsavvikelse och kostnaderna, och stödja personer till egen övriga mått i Kolada, för att med bas av aktivitet och försörjning. Beräknad resultatet få ett stöd i fortsatt kostnadsminskning 2 000 tkr. åtgärdsarbete. Ingen uppskattning om kostnadsminskning. 6. Omställningsåtgärder utifrån placeringar gällande barn och unga med fokus att 14. Avbryta processen för ny boendeenhet på under 2027, 2028 och 2029 minska Lindås då andra lösningar funnits för kostnaderna för institutionsvård, och målgruppen. Ingen kostnadsminskning. behov av placeringar. Beräknad kostnadsminskning 6 000 tkr. Investeringar 7. Omställningsåtgärder avseende Prognos Budget Budget- Utfall implementering av boendestöd för Mnkr 2026 2026 diff 26/04 bredare målgrupp inom personligt stöd Inventarier 2,0 6,3 4,3 0,1 och omsorg, för att möjliggöra Netto 2,0 6,3 4,3 0,1 2026 års investeringsbudget är 6,3 mnkr. Total ”boendekarriär” för målgrupp tillhörande LSS och socialpsykiatri. Beräknad investeringskostnad för året beräknas till 2,0 kostnadsminskning 1 000 tkr. mnkr och gäller återinvesteringar. Vänersborgs kommun 43 Delårsrapport april 2026 Nämnderna Överförmyndarnämnden Ordförande: Madeleine Karlsson (S) Vice ordförande: Bibbi Henriksson (L) Förvaltningschef: Pernilla Bertilsson Verksamhetsbeskrivning Anslagsredovisningsnivå, Mnkr I varje kommun måste det enligt lag finnas en Prognos B u dget Budget Utfall Mnkr 2026 2026 -diff 26/04 överförmyndare eller överförmyndarnämnd. I Överförmyndar 0,4 0,4 0,0 0,2 Vänersborgs kommun finns en överförmyndar- nämnd Överförm. nämnd, vilken är en kommunal tillsyns- 3,9 4,0 0,0 1,3 personal myndighet som utövar tillsyn över förmyndare, Överförm. 1,8 1,9 0,2 0,5 gode män och förvaltare. Nämnden ska motverka ställföreträdare rättsförluster för de svagaste i samhället, d.v.s. Netto 6,1 6,3 0,2 1,9 underåriga (barn under 18 år), samt de som på grund av sjukdom, psykisk störning eller Utfall 2026-04-30 liknande har en god man eller förvaltare Resultatet efter april månad visar ett överskott på förordnad för sig. 0,2 mkr för nämnden i sin helhet. Uppföljning av nämndens tilldelade Överförmyndarnämndens administration samt uppdrag under perioden. politiska nämnden visar budget i balans. Uppdrag om bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar bedöms inventerad och identifierad Resultatet för ställföreträdare visar ett positivt som optimal utifrån rådande personalstyrka. resultat på 0,2 mnkr beroende på intäkter. Nämnden saknar i övrigt riktade uppdrag från Prognos 2026-12-31 Kommunfullmäktige för delår april. Prognos för budgetåret 2026 visar ett överskott på 0,2 mnkr. Prognos bygger på de extra resurser Ekonomi som anlitas för hantering av årsräkningar samt Resultaträkning att arvodekostnader för ställföreträdare Prognos B udget Bokslut Utfall förbrukas. Överskott på intäkter är ersättning Mnkr 2026 2026 2025 26/04 schablonkostnader Migrationsverket. Statsbidrag 0,1 0,0 0,2 0,1 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,1 0,0 Administrationen prognostiserar budget i balans. S:a intäkter 0,1 0,0 0,3 0,1 Verksamheten för ställföreträdare prognostiserar Personal 5,6 5,7 4,9 1,8 + 0,2 mnkr, detta för intäkter från Omkostnader 0,6 0,6 0,7 0,3 Migrationsverket. Avskrivningar & 0,0 0,0 0,0 0,0 internränta Åtgärder S:a kostnader 6,1 6,3 5,6 2,1 Inga specifika åtgärder tagna då nämnden Nettokostnad 6,0 6,3 5,4 1,9 prognostiseras att ha budget i balans. Nettobudget 6,3 6,3 6,1 1,9 Budgetdiff 0,2 0,0 0,7 0,2 Nämnden identifierar utmaningar utifrån lagstadgat krav (bl. a granskning av ÅR inom lagstadgad tid), samt det utvecklingsarbetet som behöver vidtas i verksamheten (digitalisering, anpassning inför ny lagstiftning, inför eventuell samverkan). Revisionen konstaterar ett utökat behov av resurs. Vänersborgs kommun 44 Delårsrapport april 2026 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 137 Förslag till mål- och resursplan 2027–2029 KS 2026/11 Beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2027 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2026. 2. Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål, uppdrag och finansiella mål enligt upprättat förslag. 3. Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan 2027–2029. 4. För budgettäckning av löneavtal 2027 avsätts sammanlagt 75 mnkr till kommunstyrelsens förfogande. 5. Anslagsbindningsnivå för driftbudgeten är nämnd. Anslagsredovisning för uppföljning på nämndnivå sker enligt kommunstyrelsens anvisningar. 6. Anslagsbindningen för investerings- och exploateringsplanen är på projektnivå. 7. Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2027, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlas i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder. 8. Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 1 519 mnkr för 2027 utifrån gällande finanspolicy och inom ramen för av kommunstyrelsen fastställda riktlinjer och befogenheter inom finansverksamheten. 9. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag, att inför kommunfullmäktiges möte i november 2026 (då det nyvalda kommunfullmäktige fastställer mål- och resursplan 2027–2029) också anpassa planen för investeringar 2028 samt 2029 efter det finansiella investeringsmålet. Deltog inte i beslutet Stefan Kärvling (V) deltog inte i beslutet. Reservationer Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M) och Ann-Helen Selander (M) reserverade sig till förmån för Moderaterna och Liberalernas förslag. Anders Strand (SD), Göran Nilsson (SD) och Torbjörn Moqvist (SD) reserverade sig till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Göran Svensson (MBP) reserverade sig till förmån för Medborgarpartiets förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2027–2029. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 Budgetberedningen inledde sitt arbete i januari 2026. Arbetet har baserat sig på kommunstyrelsens budgetanvisningar och nämndernas förslag. Kommunstyrelseförvaltningen har sammanställt nya prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) över skatte- och statsbidragsintäkter, samt uppdaterade bedömningar över löneutveckling och pensionskostnader. Budgetberedningen har haft presidieöverläggningar med nämnderna om deras budgetförslag 2027–2029. I budget 2027-2029 uppgår det budgeterade resultatet till +1 mnkr. Investeringsbudgeten omfattar 1 234 mnkr för perioden 2027–2029. Beslutsunderlag • Förslag till mål- och resursplan 2027–2029 • Mål- och resursplan 2027-2029 • Fackförbundens yttrande gällande mål- och resursplan 2027-2029 • Protokoll centrala samverkansgruppen 25 maj • Medborgarpartiets förslag till mål- och resursplan 2027-2029 • Sverigedemokraternas förslag till mål- och resursplan 2027-2029 (Budget 2027 Plan 2028-29) • Nämndernas protokoll och handlingar MRP 2027-2029 • Moderaternas och Liberalernas förslag till mål- och resursplan 2027-2029 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Magnus Ekström (KD) yrkade bifall till ordförandens förslag till Mål- och resursplan 2027–2029. I detta instämde Mats Andersson (C), Ann-Marie Jonasson (S), Bo Carlsson (C), Benny Augustsson (S) och Anna-Karin Sandberg (MP). Henrik Harlitz (M) yrkade bifall till Moderaternas och Liberalernas förslag till mål- och resursplan 2027–2029. I detta instämde Ann-Helen Selander (M) och Lena Eckerbom Wendel (M). Anders Strand (SD) yrkade bifall till Sverigedemokraternas förslag till mål- och resursplan 2027–2029. I detta instämde Göran Nilsson (SD) och Torbjörn Moqvist (SD). Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till Medborgarpartiets förslag till mål- och resursplan 2027–2029. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns fyra förslag till beslut, ordförandens, Moderaterna och Liberalernas, Sverigedemokraternas och Medborgarpartiets förslag. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med ordförandens förslag. Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen Dnr: KS 2026/11 Mottagare Kommunstyrelsen Förslag till mål- och resursplan 2027–2029 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2027 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2026. 2. Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål, uppdrag och finansiella mål enligt upprättat förslag. 3. Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan 2027–2029. 4. För budgettäckning av löneavtal 2027 avsätts sammanlagt 75 mnkr till kommunsty- relsens förfogande. 5. Anslagsbindningsnivå för driftbudgeten är nämnd. Anslagsredovisning för uppföljning på nämndnivå sker enligt kommunstyrelsens anvisningar. 6. Anslagsbindningen för investerings- och exploateringsplanen är på projektnivå. 7. Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2027, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlas i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder. 8. Långfristig upplåning kan ske inom fast-ställd låneram på 1 519 mnkr för 2027 utifrån gällande finanspolicy och inom ramen för av kommunstyrelsen fastställda riktlinjer och befogenheter inom finansverksamheten. 9. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag, att inför kommunfullmäktiges möte i november 2026 (då det nyvalda kommun-fullmäktige fastställer mål- och resursplan 2027–2029) också anpassa planen för investeringar 2028 samt 2029 efter det finansiella investeringsmålet. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2027–2029. Kommunstyrelsen 2(2) Dnr: KS 2026/11 Budgetberedningen inledde sitt arbete i januari 2026. Arbetet har baserat sig på kommunstyrelsens budgetanvisningar och nämndernas förslag. Kommunstyrelseförvaltningen har sammanställt nya prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) över skatte- och statsbidragsintäkter, samt uppdaterade bedömningar över löneutveckling och pensionskostnader. Budgetberedningen har haft presidieöverläggningar med nämnderna om deras budgetförslag 2027–2029. I budget 2027-2029 uppgår det budgeterade resultatet till +1 mnkr. Investeringsbudgeten omfattar 1 234 mnkr för perioden 2027–2029. Beredning Ärendet har fortlöpande beretts av budgetberedningen som utgörs av ordinarie ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. De partier som återfinns i kommun- fullmäktige, men inte i kommunstyrelsens arbetsutskott, har haft insynsplatser i budgetberedningen. Förslaget till mål- och resursplan har samverkats med de fackliga organisationerna på CSG, central samverkansgrupp, den 25 maj 2026. Benny Augustsson Kommunstyrelsens ordförande Bilagor Mål- och resursplan 2027–2029 Sändlista Samtliga nämnder Budgetekonom, kommunstyrelseförvaltningen MÅL- OCH RESURSPLAN 2027–2029 Investeringsbudget 2027–2029 Förslag till kommunstyrelsen 2026-06-03 Politisk kommentar Trygghet och Beredskap med tidiga insatser som grund I en orolig omvärld där förutsättningar dagli- Ingen ung människa föds till kriminalitet, gen ställs på ända, behöver vi nu mer än nå- missbruk eller hopplöshet. Bakom varje barn gonsin våga hålla i en långsiktighet för att som hamnar fel finns ofta en historia av skapa trygghet i Vänersborgs kommun med vuxna som inte hann se, inte orkade eller inte fortsatt arbete för tidiga insatser. hade verktygen att hjälpa till i tid. Vi i de styrande partierna är enade i en fort- Därför måste vi bygga ett samhälle där ingen satt politisk inriktning, som handlar om fokus lämnas ensam. på att barn och unga ska ges så goda förutsätt- ningar som möjligt, att få en bra start i livet Men trygghet handlar också om tillit. Tillit och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. mellan människor och tillit till Vänersborgs kommun och civilsamhället. När unga känner Trygghet börjar inte med högre murar eller att vuxna tror på dem, då ökar också viljan att fler lås. Trygghet börjar långt tidigare – i män- ta ansvar för sig själva och andra. niskors vardag, i våra hem, i skolan, på fri- tidsgården och i mötet mellan vuxna och Det är så vi bygger en stark kommun – med barn. Ett samhälle som vill vara starkt i fram- trygghet, ansvar och hållbarhet som grund. tiden måste bygga sin beredskap redan idag. Och den viktigaste beredskapen vi kan skapa I den oroliga omvärld vi lever i ser de sty- är att ge våra barn och unga en trygg uppväxt. rande partierna att vi även behöver skapa en större motståndskraft och lägga resurser på När vi talar om trygghet tänker många på po- att bygga vidare på det civila försvaret. Alla lis, ordningsvakter och akuta insatser. Det är invånare i Vänersborgs kommun behöver ha viktiga delar. Men den verkliga styrkan i ett en tanke på att klara sitt uppehälle även när samhälle mäts inte bara i hur vi hanterar pro- vattnet inte kommer ur kranen eller när inter- blem när de redan uppstått – utan i hur vi för- net slutar att fungera. hindrar att människor hamnar där från bör- jan. Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en orolig tid. Därför måste vi både prioritera Tidiga insatser handlar om att se barn innan mellan utgifterna och föra en politik som tar de tappar tron på sig själva. Att upptäcka psy- ansvar för kommunens ekonomi och en väl- kisk ohälsa innan den blir en livskris. Att färd av god kvalitet. Kvaliteten är helt bero- fånga upp oro i skolan innan den leder till ut- ende av medarbetare som trivs, har en bra ar- anförskap. Att stötta familjer innan vardagen betsmiljö och ges möjligheter att utvecklas i går sönder. sitt arbete. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Innehållsförteckning Sidnr Del I Vision och mål - Förutsättningar och beslut Inledning……………………………………………………………………………… Del I - 1 Vision Vänersborg …………..……………..………………………………......... 2 Vision och inriktningsmål……………………………………………………… 2 Ambitionsnivå för kommunfullmäktiges inriktningsmål………………. 4 Riktade uppdrag under planperioden……………………………………….. 9 Ambitionsnivå för globala målen…………………………………………….. 12 God ekonomisk hushållning och finansiella mål…………..………….…… 13 Riskområden till internkontrollplan…………………………………………… 15 Förutsättningar..........................................…………………………………. 16 Omvärld……………………………………………………………………………… 16 Befolkning………………………………………………………………………….. 18 Budgetförutsättningar……………………………………………………………. 19 Övergripande ekonomisk inriktning …………………………………………... 20 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar……………...………… 21 Driftbudget per nämnd (anslagsbindningsnivå)…………………………….. 27 Finansiell analys……………………………...………………………………........ 28 Resultat- kassaflödes- och balansbudget…………………………………….… 34 Kommunfullmäktiges beslut 2026-06-17 ………………………...………….… 36 Bilaga 1 Styrande dokument………………………………………………………. 37 Bilaga 2 Globala mål………………………………………………………………… 38 Del II Mål- och resursplan - Nämnderna Barn- och utbildningsnämnden…......…...………………………................. Del II - 1 Byggnadsnämnden.............................…....………………………………….. 3 Kommunfullmäktige...........................…………………………................. 4 Kommunstyrelsen………….................…..…………………….................... 5 Kultur- och fritidsnämnden…..............…...…………………..................... 7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden.....……………………..........…................ 9 Revisionen……................................……………………..........…............... 10 Valnämnden…………………...................………………….......................... 10 Samhällsbyggnadsnämnden…………………………………….………………… 11 Socialnämnden…………………...................…...………………………………. 15 Överförmyndarnämnden……….........................……………….…………… 18 Del III Investerings- och exploateringsplan Investerings- och exploateringsplan 2027–2029……………………………… Del III - 1 Del IV Bolag och kommunalförbund Del IV - 1 Inledning Mål- och resursplan innehåller både mål för att ge nämnder och styrelser en övergripande verksamheten samt finansiella mål som är politisk inriktning. Här beskrivs kommunens viktiga för en god ekonomisk hushållning i principer om mål- och resultatstyrning där Vänersborgs kommun. Mål- och resursplanen fördelade resurser, utifrån beslutade mål, ska är därmed kommunens viktigaste styrdoku- leda till resultat vilka ligger till grund för upp- ment. Här anges skattesats, hur skattemedlen följning, analys samt planering inför kom- ska användas och fördelas mellan nämnderna mande år. och vilka prioriteringar kommunen väljer att göra framöver. Styrdokumentet fastslår resursfördelning mellan nämnderna och anger inriktning för Mål- och resursplanen är även det yttersta verksamheten. styrdokumentet för kommunfullmäktige för Den kommunala koncernen Halle och Hunneberg AB 100% Teknik- och servicenämnd Räddningstjänsten Fyrbodal 19% Från och med 2027 inrättas en ny Teknik- och ser- byggnadsnämnden ingår. I samband med att det vicenämnd och Samhällsbyggnadsnämnden av- nyvalda kommunfullmäktige beslutar om mål- och vecklas. Mål- och resursplan 2027–2029 utgår fort- resursplan 2027–2029 i november, anpassas mål- farande från tidigare organisation där Samhälls och resursplanen efter den nya organisationen. Del I -1 Vision Vänersborg Vänersborgs kommun - Attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vision Inriktningsmål 2027–2029 Kommunfullmäktiges beslutade vision • Våra invånare ska ha mer jämställda och ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar jämlika förutsättningar att påverka sina liv i alla delar, hela livet ” är en ledstjärna och en • Fler barn och unga uppnår bättre skolre- gemensam färdriktning för all kommunal sultat och fullföljer sina studier verksamhet. Kommunfullmäktige har fast- • Vänersborg är en ekologiskt hållbar kom- ställt fem strategiska och övergripande inrikt- mun med minskad klimatpåverkan ningsmål för mandatperioden. Nämnderna • Vänersborgs kommun har en god service ansvarar gemensamt för att styra verksam- och hög effektivitet gentemot våra invånare heten mot inriktningsmålen med tillhörande och företag målvärden och riktade uppdrag. • Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Grunden för inriktningsmålen är: ▶ Fullföljda studier med gymnasieexamen är grunden för att få ett arbete. ▶ Människor i arbete är grunden för vår ge- mensamma välfärd. ▶ Den gemensamt finansierade välfärden ska omfatta alla och öka tryggheten och livskva- litén. ▶ Vi lämnar över vår natur och miljö till nästa generation i ett hållbart skick. Illustration av Vänersborgs kommuns styrkedja Del I -2 Vision Vänersborg Förväntade resultat Koppling mellan FN:s globala Nämnderna preciserar fullmäktiges inrikt- mål och det lokala perspektivet ningsmål genom sina förväntade resultat. De De globala målens genomförande på lokal nivå identifierar vilka förflyttningar inom sina re- omfattas till stor del, direkt och indirekt, av spektive verksamheter som vore önskvärda det kommunala välfärdsuppdraget. Det inne- under planperioden baserat på grunduppdra- bär bland annat att Agenda 2030 och FN:s glo- gets nuläge och behov samt tilldelad ekono- bala mål för hållbar utveckling är integrerade i misk ram. Dessa uttrycks i form av förväntade Vänersborgs kommuns styrning och ledning. resultat Uppnå (mått med ambitionsnivåer) och förväntade resultat Genomföra (uppdrag). De globala målen har koppling till kommun- De förväntade resultaten beslutas i nämndens fullmäktiges inriktningsmål och en önskvärd egen verksamhetsplan med nämndbudget och förflyttning av globala målen anges för plan- är inte en del av Mål- och resursplanen. perioden. Till hjälp finns nyckeltalen som Sve- riges kommuner och regioner har utformat Kommunfullmäktiges inriktningsmål är strate- inom vart och ett av de globala målen. En giska och gäller för kommunen som helhet. övergripande redovisning av kommunens för- Nämnderna ska ta hänsyn till samtliga inrikt- flyttning och måluppfyllelse av de globala må- ningsmål i sin planering. Det innebär inte att len görs i anslutning till årsredovisningen. varje nämnd ska formulera förväntade resultat för samtliga inriktningsmål. Om nämndens Styrande dokument uppdrag saknar direkt koppling till ett visst in- Ett antal politiska styrdokument styr kopp- riktningsmål ska detta framgå. lingen från visionen, via inriktningsmålen, till Utfallet av nämndens förväntade resultaten ut- organisationen. I Bilaga 1 finns en lista på sty- gör tillsammans med kommunfullmäktiges rande dokument med bäring på inriktnings- fastställda målvärden/uppdrag grunden för målen. nämndens bedömning av sin uppfyllelse av in- riktningsmålen. Riktade uppdrag under planperioden Vi står inför ett antal samhällsekonomiska ut- maningar som kräver omställning i resurspla- nering och resursanvändning. Kopplat till dessa och våra inriktningsmål finns det behov av att under planperioden fördjupa vissa ut- redningar och uppdrag. Dessa är riktade till en ansvarig nämnd eller kan inkludera flera nämnder, bolag och externa samhällsaktörer. Uppdragen specificeras vad gäller innehåll, tidplan och eventuell finansiering. Del I -3 Vision Vänersborg Ambitionsnivå för kommunfullmäktiges inriktningsmål Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Våra invånare ges lika möjligheter att forma sin framtid, där lokala skillnader utifrån livssituation, boendeplats och ekonomi utjämnas. Den sociala inkluderingen medför att invånarna kan påverka och delta i samhället oavsett bakgrund, där olika insatser riktas beroende på skillnader i olika boen- dedelar. Kommunens verksamheter arbetar i samverkan med fler organisationer, för att minska ef- fekterna av socioekonomiska faktorer, där ett rättighetsbaserat perspektiv ger möjlighet till utbild- ning, bostad och arbete. Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till 32,6 32,2 29,6 Samtliga andra, andel (%) (2024) (gul 2024) (riket 2024) Invånare med bra självskattat 69,8 71,0 71,5 KS, BUN, hälsotillstånd, andel (%) (2024) (riket 2024) (grön 2024) SOC, KFN Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med långvarigt 1,32 1,09 1,2 SOC, KS ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen (2024) (gul 2024) Sveriges friluftskommun, Naturvårdsverkets 76 90 95 KFN ranking, andel (%) av totalpoäng (Plats 76 2024) (topp 40 2024) (topp 20 2024) Ambitions- Minst hälften av Minst två tredje- nivåer indikatorerna delar av indika- Utfall på årligen uppföljda indikatorer inom hand- beslutas i ska vara upp- torerna ska vara KS lingsprogram för barn och unga. handlingspro- nådda enligt uppnådda gram för barn årets enligt årets och unga ambitionsnivå ambitionsnivå ============================ Del I -4 Vision Vänersborg Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Barn och unga ges goda framtidsmöjligheter där skolan erbjuder individuellt stöd och förebyggande insatser med början i förskolan. Kommunens olika verksamheter arbetar för att främja faktorer som påverkar skolresultat såsom arbetsmiljö, fysiska miljöer, hemförhållanden, fritidsmöjligheter och stöd i unga år. Fullföljda studier ökar möjligheterna att välja en sysselsättning som upplevs stimulerande och att nå egenförsörjning. Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller 88,1 Bibehålla Bibehålla studerar 2 år efter slutförd gymnasieutbildning, SOC, KS (2023) grön nivå grön nivå andel (%) Gymnasieelever med examen 74,2 77,7 75,7 KS inom 4 år, hemkommun, andel (%) (2025) (grön 2025) Elever i åk 9 som är behöriga till 83,6 85,0 86,2 BUN yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (2025) (grön 2025) Förskolans undervisningstid för barn med allmän förskoleplacering ger förutsättningar för kunskaps- progression inom läs- och skrivutveckling motsva- 80 % 83 % 86 % BUN rande nivå 2 eller högre. (2025) Anges som andel (%) av barn med allmän förskole- placering. ============================ Del I -5 Vision Vänersborg Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Den ekologiskt hållbara kommunen bidrar till att vårda våra resurser för nuvarande och framtida invånare. Kommunens Miljöprogram 2030 och Strategin för ett fossilfritt Vänersborg 2030 värnar om hela den geografiska kommunen, och ökad kunskap hos invånarna underlättar för klimatvän- liga val. Nya klimatsmarta lösningar och teknisk innovation leder till minskad miljöpåverkan såsom fossiloberoende, hållbar konsumtion, upphandling och inköp. Miljöperspektivet beaktas vid kommunens beslutsfattande och olika former av samverkan. Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Mer än Minst två 10 av 18 hälften av tredjedelar av in- indikatorer Utfall på mätbara indikatorer vad indikatorerna dikatorerna ska uppnådda KS, SBN, BN, gäller årliga mål för transport, el och uppvärmning i ska vara vara enligt årets SOC Strategi för fossilfritt Vänersborg 2030 uppnådda uppnådda ambitionsnivå enligt årets enligt årets (2024) ambitionsnivå ambitionsnivå ============================ Del I -6 Vision Vänersborg Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invå- nare och företag Företag i Vänersborgs kommun möts av ett gott bemötande och en hög tillgänglighet där kommu- nens verksamheter håller en god kvalitét. Det är enkelt att få kontakt med kommunen, och den di- gitala servicen leder till mer effektiva flöden inom och mellan olika förvaltningar. Företag i kom- munen ges möjligheter att expandera, där kommunen kan bistå med tillgänglig mark och lokaler när nya och befintliga företag vill verka och etablera sig i kommunen. Våra invånare är nöjda med den välfärd vi levererar. Kvalificerad personal leder till en god kvalitét i våra verksamheter, där innovation och teknik bidrar till att effektiviteten är hög. Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Företagsklimat enl. (Insikt) - Totalt, Index, % 73 79 79 MHN, BN, KS, (2024) (grön 2024) (grön 2024) SOC, SBN Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - 88 helhetssyn 89 90 SOC (2025) Nöjdhet med skola (åk 8), % 67 Bibehålla grön Bibehålla grön BUN (2025) nivå nivå ============================ Del I -7 Vision Vänersborg Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Vi ska ha en arbetsmiljö som ger förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv. I Vänersborgs kommun ska medarbetarna vara delaktiga och ha förståelse för sina uppdrag och sina roller. För att få en engagerad personal krävs ett tryggt och stabilt ledarskap som når ut till samtliga medarbe- tare i vår kommun. Personalpolicyn och samverkansavtalet med de fackliga organisationerna ska vara grunden i arbetet. Mått Utgångsläge Ambitionsnivå Ambitionsnivå Nämnder 2027 2029 Hållbart medarbetarengagemang 80 81 81 (HME) totalindex Samtliga (2025) (grön 2024) (grön 2024) 8,8 % 8,5 % 8,1 % Sjukfrånvaro, totalt i kommunen Samtliga (2025) (gul 2024) ============================ Del I -8 Vision Vänersborg Riktade uppdrag under planperioden Nedan följer riktade uppdrag, där de fem första fortsätter från föregående år och de två sista är nya. Tidsplan för genomförande av uppdraget anges med x. Status av uppdrag rapporteras i årsredovis- ningen och återrapportering av genomfört riktat uppdrag görs av ansvarig nämnd till kommunsty- relsen. UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande Kommun- 9 800 x x x arbete för barn och unga, och leda implementeringen styrelsen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp. (samordning) Alla nämnder I Mål- och resursplanen 2025–2027 tilldelades kommunstyrelsen ett samordningsuppdrag att ta fram ett handlingsprogram för målgruppen barn och unga. Programmet har arbetats fram nämnd- övergripande samt i samarbete med civilsamhället. Syftet med programmet är att utveckla och stärka sociala insatser för barn och unga och deras vårdnadshavare med både främjande och före- byggande arbete. Den nya socialtjänstlagen har ett genomgående fokus på tidiga insatser i förebyggande och främ- jande syfte. Lagstiftarna önskar mer proaktiva insatser i stället för reaktiva insatser och ett bredare grepp som omfattar individ, grupp och även hela samhället. Intentionen i lagstiftningen samman- faller i mångt och mycket med intentionen i pågående uppdrag om Handlingsprogrammet för barn och unga. Av den anledningen har ett tillägg gjorts om att också leda och samordna imple- menteringen av nya socialtjänstlagen i de delar den riktar sig mot målgruppen barn och unga. För arbetet avsätts 9 800 tkr till olika insatser. UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Genomföra Kompetensutvecklingsprogram Kommun- Inom x x x styrelsen ram I Mål- och resursplan 2025–2027 gavs uppdraget att ta fram ett kompetensutvecklingsprogram för ledare och medarbetare. Demografiska utmaningar, den digitala utvecklingen och nya arbetssätt kräver ett utvecklat och tydligt ledar- och medarbetarskap i hela organisationen. Programmet, som lägger fokus på kulturbärande delar ur kommunens riktlinjer för styrning och ledning, startade upp hösten 2025. Fortsatt arbete med friskfaktorer och möjliggörande med ökad flexibilitet i ar- betslivet ska tas tillvara så att fler klarar av ett helt arbetsliv. Uppdraget finansieras inom kom- munstyrelsens ram. Del I -9 Vision Vänersborg UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Digitalisering först Alla nämnder Inom x x x ram I 2025 års budget omprioriterades medel inom kommunstyrelsens ram för digitalisering. Uppdra- get växlades upp från och med 2026 och avser nu samtliga nämnder. För att möta krav och förvänt- ningar behöver kommunen öka omställningstakten för att klara grunduppdraget i takt med att per- sonalbristen ökar. Digitaliseringen ska erbjuda en enklare vardag för invånare, en öppnare förvalt- ning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Behovet av nya digitala verktyg så som e-tjänster, artificiell intelligens och digitala lärplattformar är stort och med stöd av datadrivet beslutsfattande ska kommunen få ännu bättre beslutsunderlag. Kommunens verksamheter behöver synliggöra de digitala tjänsterna och säkerställa digital inklu- dering. Digitala lösningar behöver alltid prövas mot ökade risker för dataintrång, cyberangrepp och informationsläckage. Uppdraget finansieras inom ram av respektive nämnd där nytta uppstår i verksamheten. UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Landsbygdsprogram Kommun- Inom x styrelsen ram (samordning) Alla nämnder I Mål- och resursplan 2025–2027 gavs uppdraget att ta fram ett Landsbygdsprogram. Arbetet går vidare i genomförandefas och ska vara infört under 2027. Våra landsbygdsområden ska vara livs- kraftiga med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Behovet av att till- godose trygga och bra boendemöjligheter är en självklar del i allmännyttans uppdrag även i kom- munens tätorter. Infrastrukturen är avgörande för att binda ihop alla kommundelar för att få en livskraftig kommun där möjligheten till fiber, mobiltäckning och kommunalt vatten och avlopp ses som en del i att utveckla Vänersborgs kommun. Landsbygden bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft i en utveckling mot en cirkulär, bioba- serad och fossilfri ekonomi och till ett hållbart nyttjande av naturresurserna samt till att relevanta miljökvalitetsmål uppfylls. Medel avsattes som ett tillfälligt anslag 2025 för framtagande av lands- bygdsprogrammet. Del I -10 Vision Vänersborg UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen per- Kommun- 500 x x soner med funktionsnedsättning styrelsen (samordning) Social- nämnden Initiativet syftar till att öka möjligheterna för denna målgrupp att komma in eller tillbaka till ar- betsmarknaden och vi behöver bli bättre på att identifiera potentialen i vad vi som arbetsgivare kan erbjuda. I kommunens ”Strategi för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning” är en prioritering att kommunen som arbetsgivare ska spegla den variation som finns i samhället i stort. Uppdraget innebär att genomföra en kartläggning av vilka kommunala verksamheter som kan bli potentiella arbetsgivare samt att utveckla och erbjuda utbildnings- och stödprogram för att under- lätta anställning av personer med en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga som är så omfattande att det behövs specifik handledning/anpassning. Målet är att öka målgruppens anställningsbarhet och inkludering på arbetsmarknaden med för- hoppning att en anställning eller praktik hos oss kan bana väg. Medel för handledning kan sökas ur anslaget till ”socialt inkluderande och trygghetsskapande åtgärder”. UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Översyn av kommunens ekonomistyrningsprocesser Kommun- Inom x inför 2028 styrelsen ram Initiativet syftar till att utveckla kommunens ekonomiska styrning genom att skapa bättre förut- sättningar för helhetssyn, långsiktig planering och tydligare politiska prioriteringar. En samsyn kring ansvar, arbetssätt och ekonomiska förutsättningar är en viktig grund för god ekonomisk hus- hållning. Uppdraget innebär att kommunstyrelsen ska genomföra en samlad översyn av budgetprocessen, resursfördelningsmodellen samt investerings- och uppföljningsprocesserna samt översyn av de finansiella målen och ekonomistyrningsprinciperna. Arbetet ska bidra till att dessa hänger sam- man och att uppföljning och analys baseras på tillförlitliga och jämförbara underlag. Målet är att ta fram ett samlat underlag som kan ligga till grund för politiska beslut och tillämpas från och med budgetår 2028. Del I -11 Vision Vänersborg UPPDRAG Ansvar Tkr 2027 2028 2029 Stärka befolkningens kunskap, förståelse och bered- Kommun- skapsvilja 150 x x x styrelsen Ett robust samhälle börjar med invånarnas förmåga – tillsammans med kommunorganisationen. Inom ramen för kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar behövs insatser för att stärka invånarnas kunskap, delaktighet och beredskapsvilja. Våra invånare är medaktörer i den civila beredskapen, med en egen roll i att förebygga, förbereda och hantera samhällsstörningar rörande områden som vatten, mat, värme, information och gemenskap. Uppdraget innebär att inom ramen för redan återkommande och kontinuerliga arrangemang/fo- rum som kommunen anordnar möjliggöra dialog och tillhandahålla information om krisbered- skap för olika målgrupper såsom barn- och unga, äldre och yrkesverksamma. Medel finansieras ur anslaget till ”socialt inkluderande och trygghetsskapande åtgärder”. Ambitionsnivå för globala målen Kommuners uppföljning av de globala målen sker genom ett antal indikatorer där Sveriges kom- muner indelas i de 25% främsta, de 50% mittersta och de 25% sämsta genom färgkategorisering i grönt, gult och rött. Kommunens ambitionsnivå anges för år 2029. I Bilaga 2 återfinns samtliga ingående indikatorer. Utgångsläge 2025 Ambition 2029 2% 21% 19% 46% 52% 60% Del I -12 God ekonomisk hushållning och finansiella mål Här följer en redovisning om god ekonomisk I kommunens Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Dels vad lagen säger, dels kom- hushållning samt ekonomistyrningsprinciper munens tolkning och fastställda mål och rikt- för Vänersborgs kommun framgår kommu- linjer. nens tolkning av god ekonomisk hushållning. Lagen/balanskravet Finansiella mål Enligt kommunallagen ska kommunerna Vänersborgs kommuns övergripande finansi- ange mål och riktlinjer för verksamheten. För ella mål för god ekonomisk hushållning är ekonomin ska det finnas finansiella mål som följande: är av betydelse för god ekonomisk hushåll- • Årets resultat bör uppgå till minst 2 pro- ning. Balanskravet i kommunallagen innebär cent av skatter och generella statsbidrag. att intäkterna ska överstiga kostnaderna och • Kassalikviditeten bör vara minst 50 pro- är den lägsta tillåtna nivån för resultatet. Ett cent. nollresultat räcker dock inte för att säker- • Soliditeten, inklusive kommunens hela ställa långsiktig hållbar ekonomi. Kommunen pensionsåtagande, ska i genomsnitt för- behöver ha ett överskott för att kunna finansi- bättras med 1 procent årligen under man- era investeringar och möta framtida behov. datperioden. • Årets investeringar (exkl. VA/renhållning) Med detta menas ska maximalt motsvara 7 procent av skat- En kommun bör inte förbruka sitt eget kapital ter och generella statsbidrag. eller lånefinansiera löpande driftskostnader. De löpande intäkterna bör överstiga de lö- Resultatet pande kostnaderna. Det ingår också att verk- Enligt Sveriges Kommuner och Regioner samheten ska utövas på ett ändamålsenligt (SKR) ska, som tumregel, årets resultat uppgå och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredstäl- till 2 procent av skatteintäkter och generella lande sätt. Kommunallagens krav klargör där- statsbidrag för att god ekonomisk hushållning med att begreppet god ekonomisk hushåll- ska anses vara uppnådd. Huvudargumenten ning har både ett finansiellt perspektiv och ett för positiva resultat är att nuvarande generat- verksamhetsperspektiv. Det finansiella per- ion ska stå för sina kostnader. Det krävs av- spektivet tar sikte på kommunens finansiella sättningar för framtida pensioner. Tillgångar ställning och utveckling. Verksamhetsper- bör värdesäkras. Det innebär att de ska un- spektivet tar sikte på kommunens förmåga att derhållas i tillräcklig stor utsträckning så att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt de inte tappar i värde. Investeringar bör i så och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och stor utsträckning som möjligt finansieras med finansiella mål hänger alltså ihop för att en egna medel. Dessutom bör det finnas en buf- god ekonomisk hushållning ska kunna upp- fert för oförutsedda händelser. nås. Vänersborgs kommuns resultatmål överstiger God ekonomisk hushållning i Vänersborgs balanskravet. Målet om 2 procent kan sägas kommun vara tillräckligt stort för att konsolidera kom- Vänersborgs kommun har fastställt finansi- munens ekonomi och på så sätt säkra att ser- ella mål samt mål och riktlinjer för verksam- vicenivån ska garanteras för nästkommande heten. Verksamhetsmålen är också kommu- generation, utan att kommunen ska behöva nens inriktningsmål för ekonomin. uttaxera en högre skatt. Den budgeterade ni- vån krävs för att klara av nya förutsättningar God ekonomisk hushållning innebär att kom- under året, samt för att klara av att självfinan- munens finansiella mål och verksamhets- siera underhållsinvesteringar i en skattefi- mässiga mål uppnås, samt att riktlinjerna nansierad verksamhet. Exempel på nya förut- följs. sättningar är avräkning av skatteintäkter, Del I -13 God ekonomisk hushållning och finansiella mål upp- och nedgångar på de finansiella mark- I ett tioårigt perspektiv kommer en förändrad naderna och oförutsedda händelser inom åldersstruktur (fler barn och äldre) att med- verksamheterna. föra en kraftig ökning av efterfrågan på kom- munal service. En förbättrad soliditet gör Kassalikviditet kommunen bättre rustad att möta de finansi- Med målet om en kassalikviditet på minst ella påfrestningar som följer av denna ut- 50 procent menas att likvida medel tillsam- veckling och är därmed förenlig med god eko- mans med kommunens checkkredit (för när- nomisk hushållning. varande 200 mnkr) bör vara minst 50 procent av kortfristiga skulder (exklusive långfristig Investeringar upplåning som förfaller till betalning inom ett I investeringsmålet anges den investerings- år). Likviditetsmålet säkrar att kommunen nivå som bedöms vara den högsta nivån för har en tillräcklig kortfristig betalningsbered- en hållbar ekonomisk utveckling, med hän- skap. syn till de övriga finansiella målen, som ligger till grund för god ekonomisk hushållning. Soliditet Måttet anger hur stor del av kommunens till- gångar som är finansierade med egna me- del/eget kapital och beskriver kommunens betalningsberedskap och finansiella styrka på lång sikt. En högre soliditet ger en långsiktig finansiell handlingsberedskap. Del I -14 Riskområden till internkontrollplanen Internkontroll är en del av kommunens ar- kommunövergripande perspektiv, bedöms bete med att styra, följa upp och säkerställa vara särskilt väsentliga att beakta. att verksamheten bedrivs på ett ändamålsen- ligt och rättssäkert sätt. Genom internkontrol- Utifrån dessa riskområden ska nämnderna len identifieras och hanteras risker som kan identifiera och bedöma relevanta risker med påverka verksamhetens mål, kvalitet, eko- hänsyn till respektive nämnds uppdrag, an- nomi och förtroende. svar och verksamhetens förutsättningar. Av kommunallagen framgår att varje nämnd Följande riskområden gäller för kommunens ansvarar för sin verksamhet och ska säker- arbete med internkontroll: ställa att den bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat • Styrning, ledning och ansvarsfördel- om. I detta ansvar ingår att den interna kon- ning trollen är tillräcklig. • Ekonomi • Rättssäkerhet och regelefterlevnad Internkontrollen bedrivs inom ramen för • Kompetensförsörjning och beman- nämndernas ordinarie arbete och utgör ett ning stöd i arbetet med styrning och uppföljning av • Digitalisering och informationssäker- verksamheten. het • Säkerhet och beredskap Som en gemensam utgångspunkt i nämnder- • Välfärdsbrottslighet nas arbete med riskanalys används kom- munövergripande riskområden. Riskområ- dena tydliggör vilka områden som, ur ett Del I -15 Omvärld Globala bakslag sinkar svensk konjunktur- Diagram: BNP i valda länder (Källor: Nation- uppgång ella källor och konjunkturinstitutet) Sveriges kommuner och regioner (SKR) skri- ver i sin rapport från april 2026 att globala bakslag sinkar svensk konjunkturuppgång. Den förutsedda konjunkturuppgången har skjutits fram något i tid. Skatteunderlaget ökar mer i år än i fjol och ökar än mer 2027. Även Konjunkturinstitutet (KI) skriver i sin rapport från mars 2026 att tillväxten i den svenska ekonomi bromsar in det första kvar- talet i år när konsumtionen växer långsam- mare. Men i takt med att inhemsk efterfrågan växer snabbare ebbar lågkonjunkturen ut mot slutet av 2026. Kriget i Mellanöstern har en Svensk ekonomi viss bromsande inverkan på ekonomin ge- Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunk- nom framför allt högre inflation. tur, men den ekonomiska återhämtningen har påbörjats och fortsätter 2026. Kriget i Internationell konjunktur Mellanöstern har en viss dämpande effekt på Den globala tillväxten har hittills varit mot- BNP-tillväxten 2026 genom framför allt högre ståndskraftig trots USA:s tullhöjningar. Kri- energipriser. get i Mellanöstern har en viss dämpande ef- fekt på den ekonomiska utvecklingen i år Hushållens konsumtion har kommit i gång men den globala tillväxten blir 2026 och 2027 under hösten 2025 och bidrar framöver starkt ungefär normal ur ett historiskt perspektiv. till konjunkturåterhämtningen. Osäkerheten kring krigets utveckling och Sysselsättningen ökar både i år och nästa år, dess ekonomiska effekter är dock mycket samtidigt som arbetslösheten sjunker till 7,8 stor. procent 2027. Även osäkerheten kring den amerikanska Lönerna i Sverige ökade med 3,7 procent handelspolitiken är fortsatt stor, men USA:s 2025, vilket innebar en inbromsning jämfört genomsnittliga tullnivå bedöms ligga kvar med föregående år. Framöver väntas en nå- kring nuvarande nivåer på såväl kort som got lägre löneökningstakt, samtidigt som re- medellång sikt. allönerna fortsätter att återhämta sig och kostnadstrycket i företagen ökar i takt med Den globala handeln fortsätter att växa, men stigande enhetsarbetskostnader. tullhöjningarna håller tillbaka USA:s import- efterfrågan 2026, vilket tynger den svenska KPIF inflationen blir trots de höga energipri- exportmarknadstillväxten. serna lägre än Riksbankens inflationsmål 2026 på grund av den sänkta matmomsen. Del I -16 Omvärld Tabell: Nyckeltal för svensk ekonomi Källa SKR genomsnittet (perioden 2015-2024). Syssel- 2026-04-29 sättningstillväxten avtar dessa år när ekono- Nyckeltal % 2025 2026 2027 2028 2029 min återgår till konjunkturell balans, men BNP 1,8 2,5 2,6 1,8 1,8 skatteunderlaget gynnas av starkare bidrag från bland annat pensioner. Arbetade timmar -0,4 0,9 1,4 0,9 0,4 Arbetslöshet, andel av arbetskraften 8,8 8,6 7,8 7,5 7,4 Diagram: Utveckling av kommunsektorns skat- Befolkning 15-74 år 0,4 0,1 0,1 0,3 0,3 teunderlag i procent 2024–2029, Inflation, KPIF 2,6 1,8 1,9 2,5 2,0 Källa SKR 2026-04-29 Kommunsektorns ekonomi 5 4,7 4,3 4,2 4,0 Omvärld och osäkerhet dämpar konjunktu- 4 3,5 3,3 ren och gör prognoserna mer osäkra. 3 Skatteunderlaget väntas öka mer kommande 2 år (2026–2027) än tidigare år, vilket förbättrar 1 intäktssidan något. 0 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Kommunsektorn står ändå inför stora utma- ningar, där demografin är central: befolk- Osäkerheten i de ekonomiska prognoserna är ningsförändringar påverkar både kostnader stora och kommunsektorn står fortsatt inför och intäkter och kräver anpassning av verk- stora utmaningar inför kommande planpe- samheter. riod. Här följer ett antal exempel: - Demografin Ökningen av arbetade timmar driver upp - Finansiering av stora planerade investe- skatteunderlagstillväxten till 4,0 procent ringar och exploateringsprojekt 2026. Det kommunala skatteunderlaget ökar - Säkerhetsläget både internationellt och i därmed betydligt snabbare än föregående två Sverige år då antalet arbetade timmar minskade och - Beredskap och civilt försvar gav negativ effekt på skatteunderlaget. Under - Energiomställning 2027 fortsätter timmarna att ytterligare - Kompetensförsörjning – rekryteringsbe- hov stärka skatteunderlaget. Kalkylåren 2028– - Integration – inkludering 2029 ökar skatteunderlaget med drygt 4,2 - Digitalisering procent per år, i linje med det historiska Del I -17 Befolkning Under våren 2026 har kommunstyrelseför- växande invånarantal. Prognosen är nedräk- valtningen tagit fram en ny befolkningspro- nad sen tidigare prognos då även SCB:s Sve- gnos. Den grundar sig bland annat på plane- rige-prognos räknats ned. Prognosen sträcker rat bostadsbyggandet i kommunen, vilket för- sig över tio år. väntas leda till omflyttningar och inflytt- ningar, vilket i sin tur förväntas leda till ett Tabell: Befolkningsförändringar i olika åldersintervall Ålder 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Förändring 0-5 2 525 2 446 2 381 2 314 2 291 2 294 2 315 2 327 2 343 2 361 2 376 -6% 6-12 3 222 3 185 3 148 3 133 3 123 3 070 3 000 2 952 2 897 2 854 2 810 -13% 13-15 1 450 1 427 1 408 1 436 1 378 1 350 1 339 1 360 1 368 1 364 1 367 -6% 16-18 1 455 1 463 1 487 1 449 1 429 1 415 1 439 1 387 1 363 1 356 1 374 -6% 19-29 4 372 4 431 4 430 4 442 4 465 4 496 4 467 4 493 4 508 4 516 4 491 3% 30-39 5 308 5 234 5 232 5 171 5 113 5 044 5 010 4 966 4 916 4 895 4 891 -8% 40-49 4 396 4 487 4 525 4 654 4 810 4 933 5 025 5 141 5 253 5 316 5 356 22% 50-59 5 090 4 967 4 877 4 789 4 730 4 690 4 678 4 616 4 590 4 601 4 635 -9% 60-69 4 916 5 057 5 114 5 210 5 259 5 281 5 310 5 372 5 346 5 305 5 232 6% 70-79 4 198 4 158 4 190 4 133 4 153 4 189 4 215 4 250 4 348 4 427 4 539 8% 80-89 2 637 2 748 2 830 2 938 2 951 2 990 3 005 2 992 2 985 2 987 2 952 20% 90-w 509 511 532 542 585 611 634 674 712 747 805 58% Summa 40 078 40 114 40 154 40 210 40 288 40 362 40 437 40 533 40 629 40 729 40 830 2% År 2025 visar det faktiska invånarantalet. 2026-2035 visar prognostiserat antal invånare utifrån befolk- ningsprognosen från våren 2026. Sammanfattning befolkning Det totala antalet invånare ökar årligen. Un- der perioden 2025-2035 ökar befolkningen med 752 invånare vilket motsvarar +2 %. Det ligger i linje med de senaste årens prognoser. Antalet barn och unga i åldrarna 0 - 15 år minskar med 644 personer. Stora ökningar sker i de äldre åldersgrup- perna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 612 personer fram till år 2035. Del I -18 Budgetförutsättningar 2027–2029 I 2025 års preliminära bokslut redovisas en - Hyrande nämnder lämnar förslag om fas- förbättring av eget kapital med 72 mnkr, vilket tighetsinvesteringar till samhällsbyggnads- är 41 mnkr bättre än budget. nämnden. Investeringar över 1 mnkr ska tidsättas (start- och slutmånad), men detta I 2026 års mål- och resursplan är resultatet gäller inte inventarier. budgeterat till +10 mnkr. För att uppnå 2-% - Nämnderna ska bevaka specialdestinerade målet ska resultatet vara minst 66 mnkr. statsbidrag. Kommunstyrelsens budgetanvisningar - Prisjusteringar för interna tjänster ska följa Kommunstyrelsen beslutade den 25 februari budgetförutsättningarna, om inget annat 2026 om ramar och anvisningar för budgetar- avtalats, och i övrigt gäller riktlinjerna för betet 2027. Ramarna byggde på SKR:s skatte- intern försäljning. prognos (2025-12-11), 1,9 % inflationskompen- sation, beräknad löneutveckling (166 mnkr för Vänersborgs kommuns budgetprocess 2026–2027), oförändrat personalomkost- Vänersborgs kommun har en tidig budgetpro- nadspålägg (40,51 %), pensionskostnader en- cess, vilket innebär att diskussioner om mål ligt blandmodellen och oförändrad intern- och resurser förs under januari till maj och ränta (2,75 %). kommunfullmäktige fastställer mål- och re- sursplanen i juni inför kommande år. En tidig En mer detaljerad beskrivning av nämndernas process gör det möjligt för nämnderna att an- tillskott i ramsättningen finns på sidan 13 och passa sin verksamhet efter beslutade mål och framåt. resurser. Arbetet med MRP 2027 Anslagsbindningsnivåer respektive re- Kommunstyrelsens budgetberedning består av dovisningsnivåer För 2027 är anslagsbindningsnivån knuten till de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsens respektive nämnd. Men inom vissa nämnder arbetsutskott. Dessutom har gruppledarna i ska budget, uppföljningar och bokslut redovi- partierna KD, L, Mbp, MP och V varsin insyns- sas i anslagsredovisningsnivåer. Respektive plats. Budgetberedningen inledde sitt arbete i april 2026. Arbetet har baserat sig på kommun- nämnd beslutar om fördelning av budget per styrelsens budgetanvisningar och nämndernas anslagsredovisningsnivå. budgetförslag. Ekonomiavdelningen har sam- Anvisningar inför budgetarbetet manställt nya prognoser från Sveriges Kom- Kommunstyrelsen gav också följande direktiv: muner och Regioner (SKR) över skatte- och - Budgetförslag ska hålla sig inom ram och statsbidragsintäkter, samt uppdaterat bedöm- beskriva åtgärder och konsekvenser. ningar över löneutveckling, räntekostnader - Nämnderna ska budgetera både intäkter och pensionskostnader. och kostnader. Budgetberedningen hade presidieöverlägg- - Nämnderna ansvarar för driftkostnader ningar med nämnderna under våren 2026 om som nya investeringar ger och ska ompröva deras budgetförslag för 2027-2029. Även nämn- och om möjligt minska investeringsnivå- dernas arbete med mål, verksamhets- och ra- erna samt vara återhållsamma med nya manpassning under 2026 följdes upp. Kom- projekt. munfullmäktige fastställde mål- och resurs- - Driftkonsekvenser av investeringar ska be- plan 2027-2029 i juni 2026. skrivas tydligt i en särskild mall och rym- mas inom befintlig budgetram. Del I -19 Övergripande ekonomisk inriktning Nämnderna har i budgetarbetet beskrivit stora planperioden. Mot denna bakgrund behöver ekonomiska utmaningar. Dessa beror bland nämnderna även fortsättningsvis arbeta med annat på ökade kostnader för insatser för barn effektiviseringar och anpassa verksamheten och unga samt på högre driftkostnader till till beslutad budget. Det finns inte utrymme följd av genomförda investeringar. för generella tillskott utifrån behov. Budgetberedningen konstaterar att nämn- Kommunen behöver prioritera god ekonomisk derna, i enlighet med anvisningarna, har tagit hushållning för att klara ekonomin på lång fram åtgärder för att nå budget i balans. Samti- sikt. Förändringar i befolkningens åldersstruk- digt bedöms det nödvändigt att konsekven- tur, med fler äldre och färre barn och unga, in- serna av föreslagna åtgärder analyseras och nebär att resurser behöver omprioriteras mel- hanteras samlat tillsammans med berörda lan verksamheter. Samtidigt behöver utrymme nämnder innan genomförande. skapas för framtida större investeringar. Kommunens ekonomi är ansträngd och de fi- Årets budget bygger på att skatten inte höjs. nansiella målen nås inte fullt ut under Del I -20 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar Kommunfullmäktiges beslut om nämn- måluppfyllelse. Nämnden presenterar därmed dernas driftbudgetramar för år 2027: en budget i balans. KOMMUNÖVERGRIPANDE För att anpassa verksamheten till givna ramar I anvisningarna fastställdes internräntan till redovisar nämnden åtgärder såsom översyn av 2,75 procent och personalomkostnadspåläg- förskole- och grundskoleorganisationen, per- get (PO) till 40,51 %. sonalanpassningar i takt med minskade voly- mer samt effektivare lokalutnyttjande genom Nämndernas budgetramar för 2027 är base- uppsägning av moduler och externa lokaler. rade på 2026 års lönekostnadsnivå. Nämnden bedömer att dessa åtgärder i huvud- sak kan genomföras utan väsentlig negativ på- Nedan beskrivs justeringar av nämndernas verkan på mål och kvalitet. budgetramar i samband med anvisningarna enligt kommunstyrelsens beslut i februari Samtidigt pekar konsekvensbeskrivningen på 2027. Vidare redogörs för nämndernas förslag utmaningar. Till exempel ett omfattande efter- till mål- och resursplan. Slutligen redovisas släpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kommunfullmäktiges beslut till mål- och re- kopplade till planerade investeringar samt sursplan 2027. osäkerhet kring statliga reformer, beredskap och säkerhet. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Anvisad budgetram Kommunfullmäktiges beslut I anvisningarna fastställdes barn- och utbild- Barn- och utbildningsnämndens budgetram ningsnämndens budgetram 2027 till 1 066 120 2027 utökas med 24 328 tkr för lönerevision tkr. Jämfört med budget 2026 gjordes följande 2026. justeringar: Inflationskompensationen ökade ramen med 5 019 tkr. Då personalomkost- Kommunfullmäktige fastställer barn- och ut- nadspålägget sänks justerades ramen ned med bildningsnämndens budgetram 2027 till 845 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av 1 090 448 tkr. fastighetsunderhåll) tillfördes 1 999 tkr. Ra- men utökades med 4 640 tkr då de generella BYGGNADSNÄMNDEN statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp Anvisad budgetram med motsvarande summa. Budget om 123 tkr I anvisningarna fastställdes byggnadsnämn- för tjänsterna film/foto/form-givning, omför- dens budgetram till 2027 till 20 776 tkr. Inflat- delades till kommunstyrelsen. ionsuppräkningen minskade ramen med 123 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks Barn- och utbildningsnämndens förslag: justerades ramen ned med 29 tkr. Budget om Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag 27 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, ligger inom ram. Nämnden beskriver ett läge omfördelades till kommunstyrelsen. där minskande barn- och elevantal sker paral- lellt med ökade kostnader kopplade till loka- Byggnadsnämndens förslag: ler, IT, säkerhet och ett växande behov av Byggnadsnämndens budgetförslag ligger inom stödinsatser. ram. Nämnden pekar på en fortsatt osäker in- täktsutveckling. Verksamheten är till stor del Volymminskningar frigör cirka 5,7 mnkr uti- avgiftsfinansierad. Ett svagt konjunkturläge från oförändrad barn- och elevpeng. Delar och omfattande förändringar i plan- och bygg- omfördelas till anpassad grundskola där elev- lagen från december 2025 bedöms leda till antalet ökar, samt till ökade lokal- och IT- kostnader och riktade insatser för ökad färre lovärenden och därmed minskade intäk- ter. Del I -21 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar För att anpassa verksamheten till givna ramar KOMMUNSTYRELSEN redovisar nämnden åtgärder såsom tidigare Anvisad budgetram genomförda personalanpassningar, automati- I anvisningarna fastställdes kommunstyrel- sens budgetram 2027 till 536 638 tkr. Jämfört sering av enklare ärenden, löpande effektivi- med budget 2026 gjordes följande justeringar: seringar samt breddad kompetens hos befint- Inflationskompensationen ökade ramen med lig personal. 8 081 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justerades ramen ned med 101 tkr. Ra- I konsekvensbeskrivningen lyfter nämnden men tillfördes 2 501 tkr till följd av statens ju- flera strukturella utmaningar, däribland osä- steringar i de generella statsbidragen/statsbi- kerheten kring den kommunala lantmäteri- dragspåsen. Budget om 664 tkr för tjänsterna myndighetens framtid, ökade krav på kultur- film/foto/form-givning, omfördelade från miljöredovisning i översiktsplanen samt be- nämnderna till kommunstyrelsen. gränsade möjligheter att fullt ut nyttja GIS- och drönarteknik. Byggnadsnämnden framhåller Kommunstyrelsens förslag: Kommunstyrelsens budgetförslag ligger inom att utvecklingen av lagstiftning, ärendevoly- ram. Kommunstyrelsens budget omfattar både mer och statliga beslut behöver följas nog- den egna förvaltningens verksamhet, som ut- grant under perioden då dessa snabbt kan på- gör cirka 20 procent av totalramen, samt kom- verka både ekonomi och service. munövergripande åtaganden såsom bidrag till förbund, bolag och gemensamma funktioner. Nämnden återkommer med förslag till ny revi- derad taxa som är anpassad till ny lagstiftning. Kommunstyrelseförvaltningen redovisar åt- Den ska gälla från 2027. gärder för att anpassa den egna verksamheten till givna ekonomiska förutsättningar. För att Kommunfullmäktiges beslut hålla budgeten 2027 krävs effektiviseringsåt- Byggnadsnämnden budgetram 2027 utökas gärder motsvarande cirka 0,5 mnkr, bland an- med 1 237 tkr för lönerevision 2026. nat genom vakanshållning och fortsatt arbete med digitalisering och automatisering. Samti- Kommunfullmäktige fastställer byggnads- digt identifieras utvecklingsbehov om cirka 0,9 nämndens budgetram 2027 till 22 013 tkr. mnkr, främst inom områden som digitali- sering, informationssäkerhet och verksam- KOMMUNFULLMÄKTIGE hetsstöd, vilka bedöms vara nödvändiga för att Anvisad budgetram möta både lagkrav och ökade krav på kvalitet I anvisningarna fastställdes kommunfullmäk- och effektivitet. tiges budgetram 2027 till 2 692 tkr. Inflations- uppräkningen tillförde ramen 13 tkr. Budget Konsekvensbeskrivningen pekar på att kom- om 51 tkr för tjänsterna film/foto/form-giv- munstyrelsen och dess förvaltning verkar i ett ning, har omfördelades till kommunstyrelsen. alltmer komplext sammanhang, där ökade krav inom civilt försvar, säkerhet, digital infra- Kommunfullmäktiges beslut struktur och informationssäkerhet utgör cen- Kommunfullmäktiges budgetram 2027 utökas trala utmaningar. Flera av dessa behov är med 65 tkr för lönerevision 2026. kommungemensamma och föreslås därför be- lasta samtliga nämnder. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer kommun- har en samordnande och stödjande roll i detta fullmäktiges budgetram 2027 till 2 757 tkr. arbete, samtidigt som den ansvarar för uppsikt över nämnder, bolag och kommunalförbund. Kommunstyrelsen framhåller att utrymmet för ytterligare effektiviseringar inom den egna Del I -22 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar förvaltningen är begränsat. Fortsatt utveckling och fritidsverksamheten, men bedöms nöd- inom digitalisering, beredskap och säkerhet vändiga för att klara budgetramen. bedöms vara avgörande för kommunens lång- siktiga funktionsförmåga, vilket innebär att Samtidigt tillkommer en ny mötesplats för dessa frågor behöver följas noggrant under unga som planeras stå klar 2027. Investeringen planperioden, då förändrade förutsättningar medför en hyreskostnad om 3,9 mnkr. Genom snabbt kan få konsekvenser för både ekonomi, omfördelningar inom nämndens budget kan styrning och service. delar av hyresökningen hanteras, men ett kvarstående behov om 2,9 mnkr återstår. För- Kommunfullmäktiges beslut valtningen föreslår i nuläget inga ytterligare Kommunstyrelsens budgetram 2027 utökas åtgärder för att täcka detta, då det skulle inne- med sammanlagt 18 816 tkr. Det avser 8 016 tkr bära ytterligare nedläggning av verksamheter. för lönerevision 2026, anslag för kommande Nämnden bedömer att mer tid krävs för att driftskostnader 10 000 tkr och 800 tkr för an- analysera möjliga lösningar. passning av kostnader för seniorkort. Nämnden har under flera år genomfört omfat- Kommunfullmäktige fastställer kommunsty- tande effektiviseringar och personalminsk- relsens budgetram 2027 till 555 455 tkr. ningar, vilket lett till en mer sårbar organisat- ion. Samtidigt ökar förväntningarna på kultur KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN och fritidsverksamheten att bidra till förebyg- ‑ Anvisad budgetram gande och hälsofrämjande insatser, särskilt I anvisningarna fastställdes kultur- och fritids- för barn och unga. Nämnden betonar att det nämndens budgetram 2027 till 157 052 tkr. ekonomiska utrymmet är begränsat och att yt- Jämfört med budget 2026 gjordes följande ju- terligare prioriteringar kan komma att krävas steringar: Inflationskompensationen ökade ra- under planperioden. men med 1 730 tkr. Då personalomkostnadspå- lägget sänks justerades ramen ned med 73 tkr. Kommunfullmäktiges beslut För höjda hyreskostnader (till följd av fastig- Kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 hetsunderhåll) tillfördes 314 tkr. Ramen utöka- utökas med 2 374 tkr för lönerevision 2026. des med 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning. Bud- Kommunfullmäktige fastställer kultur- och get om 163 tkr för tjänsterna film/foto/form- fritidsnämndens budgetram 2027 givning, omfördelades till kommunstyrelsen. till 159 427 tkr. Kultur- och fritidsnämndens förslag: MILJÖ- OCH Kultur- och fritidsnämndens budgetförslag lig- HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN ger inom ram. Nämnden redovisar samtidigt Anvisad budgetram ett ansträngd ekonomiskt läge till följd av I anvisningarna fastställdes miljö- och hälso- ökade hyror kopplade till fastighetsinveste- skyddsnämndens budgetram 2027 till 12 279 ringar, ökade kostnader för internt köp och tkr. Jämfört med budget 2026 minskades ra- sälj samt ökade verksamhetskostnader. men med 49 tkr för inflationsuppräkning. Då personalomkostnadspålägget sänks justerades För att nå budget i balans föreslår nämnden åt- ramen ned med 16 tkr. Budget om 14 tkr för gärder motsvarande 3,2 mnkr. Dessa omfattar tjänsterna film/foto/form-givning, omfördela- att inte genomföra vissa planerade fastighets- des till kommunstyrelsen. investeringar, höjda avgifter i idrottsanlägg- ningar samt avveckling av verksamheterna Vä- Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag: nersborg Jazz Academy och Barnens Kastanj. Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetför- Åtgärderna innebär minskat utbud och för- slag ligger inom ram. Nämndens verksamhet sämrade förutsättningar inom delar av kultur- präglas av ökade krav till följd av ny och Del I -23 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar förändrad lagstiftning samt förstärkt statlig ökade ramen med 512 tkr. Då personalomkost- styrning inom miljö och hälsoskyddsområdet. nadspålägget sänks justerades ramen ned med 102 tkr. Gatuenheten tillfördes 700 tkr för utö- ‑ Tillsynsansvaret är i huvudsak lagstyrt och kad kapitalkostnad kopplad till komponentre- omfattningen påverkas både av nationella dovisningen. Ettårsanslagen i budget 2026 om krav och av utvecklingen inom verksamhet- dels 1 000 tkr till projektorganisation för explo- erna i kommunen. Samtidigt är stora delar av atering av södra Sanden dels 5 000 tkr till sane- verksamheten intäktsfinansierad genom avgif- ringskostnader södra Sanden togs bort. Ettårs- ter, vilket innebär ett begränsat handlingsut- anslaget om 1 900 tkr i budget 2026 för tom- rymme vid förändringar i volymer och ärende- hyra av Norra skolan kvarstår även under flöden. 2027. Budget om 123 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, omfördelades till kom- För att hantera verksamheten inom tilldelad munstyrelsen. ram prioriterar nämnden lagstadgad tillsyn och effektiv handläggning. Utrymmet för ut- Samhällsbyggnadsnämndens förslag: vecklings och förbättringsinsatser bedöms Samhällsbyggnadsnämndens förslag ligger vara begränsat inom ramen för befintliga re- inte inom ram. Sammanlagt begär nämnden ‑ surser. Nämnden bedömer dock att föreslagna 16 350 tkr i utökad budgetram 2027 varav prioriteringar möjliggör att uppdraget fullföljs 11 350 tkr avser en ramökning och 5 000 tkr är utan väsentlig påverkan på måluppfyllelsen, ett tillfälligt anslag under 2027. förutsatt att budgetramen bibehålls. Nämndens har kraftigt ökade kostnader för Kommunfullmäktiges beslut energi, material och entreprenader samt en Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram växande underhållsskuld inom fastigheter, ga- 2027 utökas med 483 tkr för lönerevision 2027. tor, VA anläggningar och annan teknisk infra- struktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder Kommunfullmäktige fastställer miljö- och tränger ‑ successivt undan planerat och före- hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 till byggande underhåll, vilket bedöms leda till 12 762 tkr. ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lag- REVISIONEN stiftning och EU regler, bland annat avseende Anvisad budgetram beredskap, säkerhet, energiprestanda och bi- I anvisningarna fastställdes revisionens bud- ‑ behållen krontäckning i urbana miljöer, vilka getram 2027 till 1 981 tkr. Inflationskompen- medför ytterligare kostnader som inte ryms sationen ökade ramen med 25 tkr. inom nuvarande ram. Kommunfullmäktiges beslut Inom fastighetsverksamheten är behovet av Revisionens budgetram 2027 utökas med 23 tkr underhåll särskilt stort. Flera prioriterade åt- för lönerevision 2026. Förslaget har beretts av gärder är redan eftersatta och den samlade un- kommunfullmäktiges presidium. derhållsskulden bedöms uppgå till mycket höga nivåer över den kommande tioårspe- Kommunfullmäktige fastställer revisionens rioden. Nämnden föreslår därför ett årligt till- budgetram 2027 till 2 004 tkr. skott om 4,8 mnkr för driftunderhåll för att hantera de mest akuta åtgärderna. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Anvisad budgetram Även investeringsnivån är ansträngd. Kommu- I anvisningarna fastställdes samhällsbygg- nens finansiella mål innebär att investeringar nadsnämndens budgetram 2027 till 113 270 exklusive VA och renhållning ska begränsas, tkr. Jämfört med budget 2026 har gjordes föl- men det samlade investeringsbehovet för 2027 jande justeringar: Inflationskompensationen Del I -24 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar bedöms ändå överstiga fastställd ram. Flera med 500 tkr för ökade drift- och kapitalkostna- större projekt bedöms samtidigt vara nödvän- der kopplat till fastigheten Krickan. diga och svåra att senarelägga utan betydande konsekvenser. Det gäller bland annat åtgärder Kommunfullmäktige fastställer kopplade till VA försörjning, bro och kajstabi- samhällsbyggnadsnämndens budgetram litet, gång och cykeltunneln i Skaven/Öxnered 2027 till 121 106 tkr samt exploaterin ‑ gsprojekt som är ‑ avgörande ‑ SOCIALNÄMNDEN för kommunens näringslivs och samhällsut- veckling. Nämnden föreslår därför ramök- Anvisad budgetram ‑ I anvisningarna fastställdes socialnämndens ningar för bland annat kapitalkostnader avse- budgetram 2027 till 1 283 646 tkr. Inflations- ende broar, GC tunnel, stängselåtgärder enligt kompensationen ökade ramen med 5 053 tkr. Trafikverkets krav, ökade IT kostnader samt ‑ Då personalomkostnadspålägget sänks justera- kapital och driftskostnader kopplade till fas- ‑ des ramen ned med 1 096 tkr. För höjda hyres- tigheten Krickan 1. ‑ kostnader (till följd av fastighetsunderhåll) till- fördes 12 tkr. Ramen utökades med 12 432 tkr För att hålla nära tilldelad ram redovisar då de generella statsbidragen i statsbidragspå- nämnden samtidigt effektiviseringsåtgärder sen justeras upp med motsvarande summa. och besparingar, främst genom återhållsam- Budget om 163 tkr för tjänsterna het inom gatuverksamheten och minskat pla- film/foto/form-givning, omfördelades till kom- nerat underhåll. Dessa åtgärder bedöms dock munstyrelsen. få tydliga konsekvenser i form av ökad under- hållsskuld, senarelagda investeringar, mins- Socialnämndens förslag: kad servicegrad och ökade långsiktiga risker. Socialnämnden budgetförslag ligger inom ram. Samtidigt redovisar socialnämnden att Samhällsbyggnadsnämndens samlade bedöm- verksamhetens samlade behov inför 2027 ning är att MRP för 2027–2029 hanterar de överstiger den anvisade budgetramen med to- mest akuta behoven men att nuvarande eko- talt 40 980 tkr. Det grundläggande behovet av- nomiska ramar inte är tillräckliga för att lång- ser i huvudsak volymökningar och kostnadsut- siktigt säkerställa robust infrastruktur, god veckling inom individ och familjeomsorgen, fastighetsförvaltning och efterlevnad av ökade särskilt för placeringar av barn och unga i fa- lag och säkerhetskrav. Utan föreslagna ram- ‑ miljehem, HVB och SiS samt kostnader för sär- ökningar riskerar kommunen ökade driftstör- ‑ skilt förordnade vårdnadshavare. Därutöver ningar, försämrad kvalitet i samhällsservicen redovisas ett behov kopplat till ekonomiskt bi- och väsentligt högre kostnader på längre sikt. stånd till följd av ett ackumulerat gap mellan statligt styrd riksnorm och erhållen inflations- Taxejusteringar: kompensation samt ökade kostnader för Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i särskilt IT säkerhet. ärende, att va-taxan höjs med 12 % vad avser brukningsavgiften och 5 % för anläggningsav- ‑ Socialnämnden redovisar ett omfattande åt- giften inför 2027. Samhällsbyggnadsnämnden gärds och omställningspaket, beslutspunk- föreslår, i särskilt ärende, att revidera avfalls- terna 3–16 nedan. Dessa åtgärder innebär ef- taxan. ‑ fektiviseringar, förändrade arbetssätt och långsiktiga omställningar inom flera verksam- Kommunfullmäktiges beslut Samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2027 hetsområden, och beräknas sammantaget fri- utökas med sammanlagt 7 836 tkr. Det avser göra cirka 41 000 tkr. 2 336 tkr för lönerevision 2026. Nämnden får ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 000 tkr för Åtgärderna omfattar bland annat förändrad rivning av fastighet på Krickan. Ramen utökas och mer central bemanningsplanering, fort- satt implementering av välfärdsteknik och Del I -25 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar digitalisering, arbete för minskad sjukfrån- Kommunfullmäktiges beslut varo, en tydlig omställning mot mer förebyg- Valnämndens budgetram 2027 utökas med gande arbete – särskilt för barn och unga – 3 tkr för lönerevision 2026. samt åtgärder för att minska kostnader för in- stitutionsplaceringar, försörjningsstöd och ex- Kommunfullmäktige fastställer Valnämn- tern bemanning. Nämnden anger även att pro- dens budgetram 2027 till 780 tkr. cessen för en ny boendeenhet på Lindås av- bryts då andra lösningar identifierats för mål- ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN gruppen. Anvisad budgetram I anvisningarna fastställdes överförmyndar- Åtgärderna löper i huvudsak över hela planpe- nämndens budgetram 2027 till 6 200 tkr. Inflat- rioden 2027–2029 och syftar till att långsiktigt ionskompensationen ökade ramen med 11 tkr. bromsa kostnadsutvecklingen inom lagstyrd Då personalomkostnadspålägget sänks justera- verksamhet. Socialnämnden betonar samtidigt des ramen ned med 6 tkr. att åtgärderna innebär omfattande organisato- riska omställningar och att det finns en tydlig Överförmyndarnämndens förslag: gräns för hur mycket kostnader som kan redu- Överförmyndarnämndens budgetförslag ligger ceras inom befintlig ram utan risk för påver- inom ram. Från den 1 juli 2026 träder ny lag- kan på kvalitet, arbetsmiljö och tillgänglighet. stiftning i kraft som innebär nya uppgifter, Nämnden tydliggör därför att det redovisade bland annat övertagande av icke tvistiga god- resursbehovet kvarstår, trots att MRP förslaget manskap från tingsrätterna, ökad granskning, ‑ formellt läggs inom anvisad budgetram. mer dokumentation samt nya krav kopplade ‑ till utbildning och register för ställföreträdare. Kommunfullmäktiges beslut Sammantaget bedöms lagändringarna med- Socialnämndens budgetram 2027 utökas med föra ökad ärendehantering och högre krav på 35 800 tkr för lönerevision 2026. verksamheten. Kommunfullmäktige fastställer Socialnämn- Mot denna bakgrund redovisar nämnden ett dens budgetram 2027 till 1 319 446 tkr. behov av ytterligare en årsarbetskraft för att nå uppsatta mål, klara lagstadgade handlägg- VALNÄMNDEN ningstider och säkerställa en långsiktigt håll- Anvisad budgetram bar arbetsbelastning. Inom nuvarande ram I anvisningarna fastställdes valnämndens bud- finns dock inget utrymme för besparingar, vil- getram 2027 till 777 tkr. Det tillfälliga anslaget ket innebär en ökad sårbarhet om verksamhet- om 2 800 tkr för valåret 2026 togs bort. Inflat- ens omfattning fortsätter att öka utan resurs- ionskompensationen ökade ramen med 13 tkr. förstärkning. Då personalomkostnadspålägget sänks justera- des ramen ned med 3 tkr. Kommunfullmäktiges beslut Överförmyndarnämndens budgetram 2027 ut- ökas med 122 tkr för lönerevision 2026. Kommunfullmäktige fastställer överförmyn- darnämndens budgetram 2027 till 6 321 tkr. Del I -26 Kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar Driftbudget per nämnd (anslagsbindningsnivå) Budget MRP Bokslut Budget per nämnd, netto tkr 2027 2026 2025 Barn- och utbildningsnämnden 1 090 448 1 027 109 1 033 093 Byggnadsnämnden 22 013 19 873 19 334 Kommunfullmäktige 2 757 2 669 2 190 Kommunstyrelsen 555 455 515 531 461 430 Kultur- och fritidsnämnden 159 427 152 990 147 749 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 12 762 11 828 11 804 Revisionen 2 004 1 934 1 778 Samhällsbyggnadsnämnden 121 106 115 661 108 945 Socialnämnden 1 319 446 1 226 050 1 285 348 Valnämnden 780 3 563 398 Överförmyndarnämnden 6 321 6 028 5 376 Totalt, nämnderna 3 292 519 3 083 236 3 077 446 Del I -27 Finansiell analys 2027–2029 Utgångspunkter Resultatutvecklingen var positiv åren 2020- Den finansiella analysen utgår från följande 2025 med rekordstora resultat åren 2020–2022 fyra aspekter som är viktiga att beakta ur ett fi- (mellan 161 mnkr och 185 mnkr). Åren 2026- nansiellt perspektiv: 2029 budgeteras positiva resultat. Resultat: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och Finansiellt mål: över tiden? Finns det varningssignaler? Hur Årets resultat bör uppgå till minst 2 procent av utvecklas investeringarna? skatter och generella statsbidrag. Kapacitet: Vilken finansiell motståndskraft Målavstämning: har kommunen på lång sikt? Resultatmålet uppnås inte. Det budgeterade resultatet år 2027 motsvarar 0,03 procent Risk: Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? 2 procent av skatter och generella statsbidrag motsvarar ca 68 mnkr. I bokslut 2025 motsva- Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över rade resultatet om 72 mnkr drygt 2 procent av den ekonomiska utvecklingen? Hur väl följs skatter och generella statsbidrag. Det budgete- upprättade planer? En god följsamhet mot rade resultatet 2025 var betydligt lägre, budget är ett uttryck för god ekonomisk hus- 31 mnkr. hållning. Diagram: Årets resultat; andel av skatter och ge- Syftet med analysen är att försöka identifiera nerella statsbidrag 2020–2029 eventuella finansiella problem och att klar- göra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. 1. Resultat och kapacitet 1.1 Årets resultat Budgeterat resultat, med tidigare redovisade justeringar av nämndernas budgetramar, upp- går till 1,2 mnkr år 2027. Åren 2028 och 2029 är resultaten budgeterade till 4,0 mnkr respektive 0,1 mnkr. Åren 2020–2025 visar faktiskt utfall. Åren 2026–2029 Diagram: Resultatutveckling 2020–2029 visar budget. 1.2 Balanskravet Enligt kommunallagen ställs det krav på att kommunerna redovisar ekonomisk balans. Det innebär bland annat att årsbudgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostna- derna. Balanskravet uppnås samtliga åren. 1.3 Skatte- och nettokostnadsutveckling En förutsättning för en långsiktig hållbar eko- nomi är att nettokostnaderna inte ökar Åren 2020–2025 visar faktiskt utfall. Åren 2026–2029 visar budget. Del I -28 Finansiell analys 2027–2029 snabbare än intäkterna kommunen får genom Diagram: Nettokostnader i procent av skatt och skatter och generella statsbidrag. generella statsbidrag 2024–2029 100% 98% Utveckling av: 2027 2028 2029 96% -skatter och statsbidrag 3,6% 3,6% 3,3% 94% -nettokostnader 3,9% 3,1% 3,3% 92% Prognosen för utvecklingen av skatteintäk- 90% terna följer SKR:s prognos. 88% 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Utvecklingen av verksamhetens nettokostna- Åren 2024–2025 visar faktiskt utfall. Åren 2026–2029 der är högre än skatter och statsbidrag år 2027. visar budget. Utvecklingen under 2027 är i första hand kopp- lat till ett lågt budgeterat resultat 2027. Ut- 2027 uppgår nettokostnaderna till 99 procent vecklingen under 2028 och 2029 ger förutsätt- skatter och generella statsbidrag. Åren 2028 ningar för en mer hållbar utveckling av kom- och 2029 sjunker andelen till 98 procent. Skill- munens ekonomi. Även under åren 2023–2025 naden upp till 100 procent är det utrymme var utvecklingstakten högre på nettokostna- som kan användas till att finansiera räntor (en derna än på intäkterna post som ökar kraftigt under planperioden), amorteringar och för att direktfinansiera inve- Med hänsyn till det låga resultatet kräver den steringar. Det utrymmet är alltså lågt under höga investeringsnivån en stor lånefinansie- planperioden. ring som i sin tur leder till högre finansiella kostnader. 1.5 Skatteintäkter och utdebiteringar Det nuvarande skatteutbetalningssystemet in- 1.4 Verksamhetens nettodriftkostnader nebär att skatteintäkterna kommer att utbeta- Verksamhetens driftbudgetramar baserar sig las i verksamhetsårets pris- och lönenivå. Ut- på kommunstyrelsens budgetanvisningar och betalning av kommunalskatt och utjämnings- den budgetberedning som genomförts under bidrag grundas på det senast kända taxerings- 2026. Personalkostnaderna är budgeterade i utfallet, dvs. för 2024, och räknas sedan upp 2026 års lönenivå. Inför 2027 har 75 mnkr av- med tre års uppräkningsfaktorer till 2027 års satts centralt för att täcka ökade kostnader av- nivå. Kommunalskattemedel som fås är där- seende 2027 års löneavtal. med preliminära. Nettokostnader, som andel av skatter och ge- Utbetalning, alternativt återbetalning, av mel- nerella statsbidrag, är ett mått som visar hur lanskillnaden mellan den preliminära beräk- stor andel av kommunens intäkter som förbru- ningen och respektive avräkningstillfälle av kas av löpande driftverksamhet. kommunalskatt och utjämningsbidrag sker i januari, till exempel 2026 för inkomståret 2024. Beräkningen av skatteintäkter baserar sig på prognos från SKR, 2026-04-29. Utdebiteringen är oförändrad, 22:21 kronor, per skattekrona. Del I -29 Finansiell analys 2027–2029 Tabell: Budget skatter och generella statsbidrag resultatet och av avskrivningar samt genom en minskning av rörelsekapitalet. Planerade inve- Budget skatter & gen statsbidrag 2027 2028 2029 steringar 2028 och 2029 beräknas inte heller Skatteintäkter kunna hanteras inom ramen för skattefinan- Skatteunderlag 2024 mnkr 9 605 sieringsnivån. I planen för 2029 uppgår kom- Prognos uppräkning 2025 3,32% munens långfristiga lån till 2 119 mnkr. Tids- Prognos uppräkning 2026-2028 3,97% mässiga förskjutningar av investeringar kan Prognos uppräkning 2027-2029 4,72% 4,34% 4,18% förändra bilden mellan enskilda år i planen. Investeringsnivåerna i planen utgör totalram S:a uppräknat skatteunderlag, mnkr 10 805 11 274 11 745 för kommande års investeringsbudgetar. Utdebitering 22,21% 22,21% 22,21% S:a skatteinkomst Tabell: Sammanfattning av investeringsbudgeten före utjämning, mnkr 2 400 2 504 2 609 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning, mnkr 622 649 676 Kostnadsutjämning, mnkr 97 97 97 Regleringsbidrag/avgift, mnkr 103 95 79 Strukturbidrag 0 0 0 S:a generella statsbidrag, mnkr 822 840 852 LSS-utjämning 64 64 64 Fastighetsavgiften 110 110 110 S:a skatter & bidrag, mnkr 3 397 3 519 3 635 1.6 Investeringar Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2027– 2029, och innehåller sammanlagt 1 234 mnkr. Det första året planeras investeringar för 369 mnkr. I den reviderade investeringsbudge- Samhällsbyggnadsnämnden har anpassat sitt ten för 2026 finns 730 mnkr avsatt till investe- föreslag till investeringsbudget så att det fi- ringar. Under 2025 investerades 387 mnkr. nansiella investeringsmålet uppnås 2027. Nämnden ges i uppdrag, att inför kommun- Då resultatnivån 2027 är budgeterad till fullmäktiges möte i november (då det nyvalda 1 mnkr kan skattefinansieringsnivån (summan kommunfullmäktige fastställer mål- och re- av avskrivningar och årets resultat) beräknas sursplan 2027–2029) också anpassa planen för till 158 mnkr. investeringar 2028 samt 2029 efter det finansi- ella investeringsmålet. Under planperiodens första år 2027 uppgår in- vesteringsvolymen till 369 mnkr, vilket översti- Fastighetsinvesteringar ger skattefinansieringsnivån med 211 mnkr. Investeringsbudgeten för 2027–2029 innehåller Det kan jämföras med de senaste årens bok- fastighetsinvesteringar för 488 mnkr, varav 84 slut, 2025 och 2024, då kommunen investerade mnkr till förskolor och skolor, 64 mnkr till för 436 mnkr respektive 312 mnkr. År 2028 pla- daglig verksamhet, 35 mnkr i LSS-boenden, 89 nerar kommunen att investera för 473 mnkr mnkr till idrottsanläggningar, 22 mnkr till och 2029 för 393 mnkr, vilket också är mycket mötesplats unga och 143 mnkr till fastighets- höga nivåer. underhåll. Det blir ett snitt på 163 mnkr per år. Det kan jämföras med boksluten 2024 och 2025 Vänersborgs kommun måste ta nya lån för att då kommunen investerade 97 mnkr respektive finansiera investeringsvolymen. I 2027 års 117 mnkr i fastigheter. kassaflödesbudget planerar kommunen att låna 250 mnkr. Resten finansieras av Del I -30 Finansiell analys 2027–2029 VA-investeringar I investeringsmålet anges den investerings- VA-investeringar uppgår till totalt 218 mnkr nivå som bedöms vara den högsta nivån för en under planperioden. Skräcklans vattenverk hållbar ekonomisk utveckling, med hänsyn till färdigställs liksom reservoarer vid Skräcklans de övriga finansiella målen, som ligger till vattenverk. Till ny reservoar i Brålanda budge- grund för god ekonomisk hushållning. I kom- teras 24 mnkr. För sanering enligt Blåplan (ut- munens mål exkluderas VA och renhållning. byte av gamla rör) budgeteras 120 mnkr. Om nyckeltalet är lägre än 7 procent har målet uppnåtts. Exploateringsbudget Exploateringsbudgeten omfattar 278 mnkr där Den höga investeringsnivån, i kombination Brättelänken beräknas till 41 mnkr. På med för låga resultat, gör att nya lån behöver Skavenområdet planeras en personbilstunnel tas för att kunna finansiera de planerade inve- där kommunen medfinansierar Trafikverket steringarna för åren 2027–2029. under 2026. För exploatering av Sanden Södra avsätts 75 mnkr och till Sanden Norra 84 mnkr Diagram: Låneutveckling 2024–2029 under perioden. Till nytt industriområde vid 2 200 Grunnebo budgeteras 15 mnkr. En samhälls- 2 000 mast planeras på platåbergen för 15 mnkr. Till 1 800 strategiska markinköp budgeteras 20 mnkr. 1 600 1 400 Finansiellt mål: 1 200 1 000 Årets investeringar (exkl VA/renhållning) ska 800 maximalt motsvara 7 procent av skatter och ge- 600 nerella statsbidrag. 400 200 0 Målavstämning: 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Målet om max 7 procent uppnås. Åren 2024–2025 visar faktiskt utfall. Åren 2026–2029 visar budget. I bokslut 2025 motsvarade investeringarna 7 procent av skatter och generella statsbidrag. 1.7 Soliditet I budget 2026 är motsvarande siffra 15 pro- Soliditeten anger hur stor del av kommunens cent. 2027 minskar värdet åter till 7 procent. I tillgångar som är finansierade med egna me- planen för 2028 och 2029 motsvarar investe- del. ringarna 12 respektive 9 procent. Finansiellt mål: Diagram: Investeringsbudgetens andel av skat- Soliditeten, inklusive kommunens hela pens- ter och generella statsbidrag 2024-2029 (exkl. VA och renhållning) ionsåtagande, ska i genomsnitt förbättras med 1 procent årligen under mandatperi- 16% oden. 14% 12% Målavstämning: 10% Målet om förbättrad soliditet med i genom- 8% snitt 1 procent årligen uppnås inte. 6% 4% 2% I bokslut 2025 var soliditeten 28 procent. I bud- 0% get 2026 sjunker soliditeten till 27 procent. År 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2027–2029 sjunker soliditeten med 1 procent Åren 2024–2025 visar faktiskt utfall. Åren 2026–2029 årligen. Höga investeringsnivåer i kombinat- visar budget. ion med låga resultat leder till försämrad soli- ditet. Del I -31 Finansiell analys 2027–2029 Diagram: Soliditet 2024–2029 2.3 Pensionskostnader Pensionskostnaderna redovisas efter den s.k. blandmodellen och innefattar förutom pens- ionsskuldens ökning, även utbetalda pens- ioner. Beräkningen av pensionskostnaderna baserar sig på prognos från kommunens pens- ionsförvaltare och inkluderar löneskatt om 24,26 procent. På kort sikt bedöms pensionskostnaderna vara fortsatt relativt höga men kan variera mellan åren, bland annat till följd av inflation, föränd- ringar i basbelopp samt utbetalningar av tidi- gare intjänade pensionsåtaganden. På längre sikt förväntas kostnadsutvecklingen bli mer stabil, i takt med att de förmånsbestämda Åren 2024–2025 visar faktiskt utfall. Åren 2026–2029 visar budget. pensionerna successivt fasas ut, och en större andel av pensionssystemet utgörs av avgiftsbe- 2. Risk och kontroll stämda pensioner. 2.1 Likviditet Av kommunens totala pensionsåtagande på Med målet om en kassalikviditet på minst 50 1 048 mnkr i 2027 års budget är endast procent menas att likvida medel tillsammans 408 mnkr avsatta som en skuld i balansräk- med kommunens checkkredit (för närvarande ningen. 200 mnkr) bör vara minst 50 procent av kort- fristiga skulder, exklusive den del av kortfris- Pensionsprognos 2027–2029, mnkr tig skuld som avser upplåning mot Kommu- 2027 2028 2029 ninvest. Likviditetsmålet säkrar att kommu- Skuldförändring under året -12 -10 -6 nen har en tillräcklig kortfristig betalningsbe- Avgiftsbestämd ålderspension 130 139 146 redskap. Pensionsutbetalningar 83 83 84 S:a verksamhetskostnad 202 212 224 Finansiellt mål: Finansiell skuldökning 6 15 18 Kassalikviditeten bör uppgå till minst 50 S:a totalt 208 227 242 procent. 2.4 Känslighetsanalys Målavstämning: Budgeten för 2027–2029 bygger på några anta- Målet uppnås under planperioden genom ganden om utveckling av löner, priser och rän- ökad upplåning. tor. De största riskerna ligger i att konjunktu- ren sjunker och att utvecklingen på arbets- marknaden blir sämre. Nedan görs en känslig- Den höga investeringsnivån 2027–2029 kom- hetsanalys som visar hur olika faktorer påver- mer att sätta press på kommunens likviditet kar kommunens ekonomi 2027. och förutsätter en omfattande nyupplåning för att en godtagbar betalningsberedskap ska Förändring mnkr 2027 kunna upprättas. Priser/löner 1 procent 43 mnkr Räntor 1 procent 15 mnkr 2.2 Skulder och förpliktelser Skatteintäkter 1 procent 24 mnkr Kommunens låneskuld ökar under planperi- Utdebitering 10 öre 11 mnkr oden. I budgeten finns upptaget sammanlagt 850 mnkr i nya lån under 2027–2029. Det inne- bär att år 2029 kommer kommunen ha sam- manlagt långfristiga lån om 2 119 mnkr. Del I -32 Finansiell analys 2027–2029 3. Sammanfattning målavstämning Bokslut Budget Budget Budget Budget Avstämning finansiella mål 2025 2026 2027 2028 2029 Årets resultat bör uppgå till 2 % av skatter och generella statsbi- drag. Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. Soliditeten, inklusive kommunens hela pensionsåtagande, ska i genomsnitt förbättras med 1 % årligen under mandatperioden Årets investeringar exkl. VA och renhållning ska maximalt uppgå till 7 % av skatter och generella statsbidrag. För att god ekonomisk hushållning ska anses Med denna målanalys görs bedömningen att vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål verksamheten, ur ett finansiellt perspektiv, vara uppfyllda samt att minst hälften av in- inte kommer bedrivas med god ekonomisk riktningsmålen uppnås. I budget 2027 uppnås hushållning under perioden 2027–2029. två av fyra finansiella mål, kassalikviditeten och investeringsmålet. I planåren 2028 och 2029 uppnås endast ett mål, kassalikviditeten. Del I -33 Resultat- kassaflödes- och balansbudget 2027-2029 Bokslut Budget Budget Budget Budget Resultatbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 Verksamhetens nettodriftkostnader -2 883 -3 079 -3 205 -3 306 -3 417 Avskrivningar -179 -155 -157 -161 -165 Verksamhetens nettokostnader -3 062 -3 235 -3 362 -3 467 -3 582 Skatteintäkter 2 216 2 327 2 400 2 504 2 609 Generella statsbidrag och utjämning 949 953 997 1 015 1 026 Verksamhetens resultat 103 45 35 52 53 Finansiella intäkter 15 10 11 11 11 Fin. Uppräkning av pensionsskuld -12 -6 -5 -12 -15 Övriga finansiella kostnader -35 -39 -40 -47 -50 Finansiella kostnader -47 -45 -45 -59 -65 Resultat före extraordinära poster 72 10 1 4 0 Extraordinära poster Årets resultat 72 10 1 4 0 Bokslut Budget Budget Budget Budget Kassaflödesbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 72 10 1 4 0 Justering för av- och nedskrivningar 179 155 157 161 165 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 22 0 -5 5 14 Medel från verk. före förändr av rörelsekap 273 165 153 170 178 FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL 25 Medel från den löpande verksamheten 298 165 153 170 178 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i anläggningstillgångar -436 -527 -369 -473 -393 Försäljning av anläggningstillgångar 2 Anläggnings- och investeringsbidrag 5 Medel från investeringsverksamhet -429 -527 -369 -473 -393 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 90 400 250 350 250 Amortering av skulder för finansiel leasing -29 Medel från finansieringsverskamheten 61 400 250 350 250 Årets kassaflöde -70 38 34 48 36 Del I -34 Resultat- kassaflödes- och balansbudget 2027-2029 Bokslut Budget Budget Budget Budget Balansbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 Anläggninstillgångar 3 905 4 277 4 489 4 800 5 028 Bidrag till statlig infrastruktur 9 8 8 7 7 Omsättningstillgångar 625 656 690 738 775 S:a tillgångar 4 539 4 941 5 187 5 546 5 809 Ingående eget kapital 1 922 1 994 2 004 2 005 2 009 Årets resultat 72 10 1 4 0 S:a eget kapital 1 994 2004 2 005 2 009 2 008 Avsättningar, pensioner 421 413 408 413 427 Övriga avsättningar 10 10 10 10 10 S:a avsättningar 431 423 418 423 437 Långfristiga lån 869 1 269 1 519 1 869 2 119 Övriga långfristiga skulder 481 481 481 481 481 Kortfristiga skulder 764 764 764 764 764 S:a skulder 2 114 2 514 2 764 3 114 3 364 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 539 4 941 5 187 5 546 5 809 Ansvarsförbindelse pensionsskuld 720 686 640 613 590 Del I -35 Kommunfullmäktiges beslut 2026-06-17 § 1. Kommunfullmäktige fastställer utdebite- 6.Anslagsbindningen för investerings- och ringen under 2027 till 22:21 per skattekrona. exploateringsplanen är på projektnivå. Nivån är oförändrad jämfört med 2026. 7. Framställningar till kommunstyrelsen om 2. Kommunfullmäktige fastställer vision, anslag eller bidrag i budget för år 2027, för övergripande inriktningsmål, uppdrag och fi- vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, nansiella mål enligt upprättat förslag. eller vilka inte behandlas i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder. 3. Kommunfullmäktige fastställer nämnder- nas tillskott av skattemedel, investerings- och 8.Långfristig upplåning kan ske inom fast- exploateringsplan och övriga direktiv i enlig- ställd låneram på 1 519 mnkr för 2027 utifrån het med kommunstyrelsens förslag till mål- gällande finanspolicy och inom ramen för av och resursplan 2027–2029. kommunstyrelsen fastställda riktlinjer och befogenheter inom finansverksamheten. 4. För budgettäckning av löneavtal 2027 av- sätts sammanlagt 75 mnkr till kommunstyrel- 9.Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag, sens förfogande. att inför kommunfullmäktiges möte i novem- ber 2026 (då det nyvalda kommun-fullmäktige 5. Anslagsbindningsnivå för driftbudgeten är fastställer mål- och resursplan 2027–2029) nämnd. Anslagsredovisning för uppföljning också anpassa planen för investeringar 2028 på nämndnivå sker enligt kommunstyrelsens samt 2029 efter det finansiella investerings- anvisningar. målet. Del I -36 Styrande dokument Bilaga 1 Med bäring på inriktningsmålen Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Policy för invånardialog Policy för IT-utveckling och digitalisering Strategi för full delaktighet Strategi – Det goda livet i Dalsland Program för arbete med kultur för barn och unga Riktlinje för Vänersborgs kommuns arbete gällande nationella Vägledning för att stärka barnets rättigheter minoriteter och minoritetsspråk Handlingsprogram för barn och unga samt deras vårdnadshavare Riktlinje för idéburet offentligt partnerskap Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Policy för invånardialog Program för arbete med kultur för barn och unga Biblioteksplan Program för fortsatt utveckling av sportcentrum Måltidspolicy Personalpolicy Vägledning för att stärka barnets rättigheter Riktlinjer arbetsmiljö Strategisk integrationssamverkan Vägledning för att stärka barnets rättigheter i Vänersborgs Cykelstrategi kommun Friluftsstrategi Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Miljöstrategi 2030 Näringslivsstrategi Vänersborgs kommun 2025–2030 Strategi för laddinfrastruktur Riktlinje för kommunala markanvisningar och exploaterings- Naturvårdsstrategi avtal Grönplan Policy för invånardialog Blåplan Skogspolicy Friluftsstrategi Riktlinjer för kommunal skogshantering Cykelstrategi Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och Måltidspolicy uppvärmning Parkeringspolicy Riktlinje för hållbar hushållning av jordbruksmark Kommunikationspolicy Fastighetspolicy Översiktsplan Riktlinjer för upphandling Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön Vattentjänstplan 2025–2036 Fördjupad översiktsplan Brålanda Avfallsplan Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland Planeringsstrategi 2024–2028 Klimat- och energistrategi - Ett fossiloberoende Dagvattenplan Västra Götaland 2030 Föreskrifter om avfallshantering H ållbar byggnadsstrategi Vattentjänstplan 2025–2036 Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Strategi för full delaktighet Program rörande privata utförare Näringslivsstrategi Policy för socialt företagande Policy för IT-utveckling och digitalisering Parkeringspolicy Kommunikationspolicy Personalpolicy Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland Policy mot korruption, mutor och jäv Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsav- Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning tal Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyr- Policy för uthyrning av kommunala lokaler som uppbär kommu- ningsprinciper nalt stöd Fiberstrategi Fastighetspolicy Finanspolicy Friluftsstrategi Lokalförsörjningspolicy Planeringsstrategi 2024–2028 Riktlinjer för lokalförsörjning Cykelplan Lekplatsplan Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Riktlinje - visselblåsarfunktion Kommunikationspolicy Personalpolicy Policy för IT-utveckling och digitalisering Strategi för full delaktighet Friluftsstrategi Riktlinje för arbetsmiljö Pensionspolicy Kompetensförsörjningsstrategi Del I -37 Globala mål Bilaga 2 Agenda 2030 - 17 mål Utfall Ambition Ambition Nyckeltal (färg) (färg) Mål 1 2025 2027 2029 Invånare, 0-19 år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 22* Invånare, 20-64 år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 14* Invånare, 65+ år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 10* Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, antal barn/100 000 inv 0,0 Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen 1,32* Mål 2 2025 2027 2029 Invånare med övervikt eller fetma, andel (%) 58,1* Mål 3 2025 2027 2029 2027 Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 69,8* Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (%) 84,9* Medellivslängd kvinnor, år 84,5 Medellivslängd män, år 80,4 Invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (%) 69,2* Invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%) 47,2* Elever i åk 8: Hur lätt eller svårt är det att få hjälp av elevhälsan till exempel skolsköterskan? Andel som svarat "Mycket lätt" eller "Ganska lätt", (%) 64,5 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 29,0* Sjukpenningtalet, 16–64 år, dagar/registrerad försäkrad 15,7 Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv 236,0 Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal slutenvårdstillfällen /100 000 inv 2548* Mål 4 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 88,7 Elever i åk 3 som klarat alla delar av nationella proven för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, andel (%) 68 Elever i åk 8: Känner du dig trygg i skolan? Andel som svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) 85,6 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 83,6 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 74,2 Personer i kommunens aktivitetsansvar, andel (%) av inv 16-19 år 14,6 Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 42,2 Kursdeltagare i komvux som har avslutat med godkända betyg, i huvudmannens skolenheter, an- del av de som avslutat eller avbrutit kurs under året (%) ** Mål 5 2025 2027 2029 Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) 72 Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 30,4 Tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 38,2 Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, andel (%) 81,6* Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, 65+ år, andel (%) 85,3* Anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus, bekant med offret, antal/100 000 inv 242,1 Kvinnor på ordförandeposter i kommunen, andel (%) 38,5 Del I -38 Globala mål Bilaga 2 Mål 6 2025 2027 2029 Sjöar med god ekologisk status, andel (%) 0* Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) 5,6* Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) 100* Mål 7 2025 2027 2029 Nettoproduktion av el inom det geografiska området, MWh/inv -11,8* Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv 49* 1940239 Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh * Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor inom det geografiska området, andel (%) 100* Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund 75* Mål 8 2025 2027 2029 Bruttoregionprodukt, kommun (BRP), 1000 kr/invånare 342,1* Sysselsättningsgrad 20-64 år, andel (%) 81,0* Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 6,6* Långtidsarbetslösa i befolkningen, 25-65 år, andel (%) 3,9 Arbetsolyckor, antal/1000 sysselsatta 10* Mål 9 2025 2027 2029 Tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 96,3* Företagsklimat Insikt - Totalt, Index, gammal definition (-2024) 73* Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) 80,5* Elbilsladdpunkter, totalt antal 241 Mål 10 2025 2027 2029 Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (%) 64,2* Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, lä- geskommun, andel (%) 77 Valdeltagande i det valdistrikt som hade lägst andel röstande i senaste kommunvalet, andel (%) 50,8 Utrikes födda bland förtroendevalda kommunpolitiker, andel (%) 8,1 Mål 11 2025 2027 2029 Befolkningsförändring under senaste femårsperioden, procent 1,1 Demografisk försörjningskvot 0,88 Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel (%) Cykelväg i kommunen, total, meter/inv 4,1 Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom), kg Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) 32* Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) 14,4 Mål 12 Insamlat kommunalt avfall totalt, kg/invånare (justerat) 403* Kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) 44* Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 19* Måltidssvinn, grundskola, gram/ätande ** Del I -39 Globala mål Bilaga 2 Mål 13 Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/inv 6,46* Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv 258364* Fossiloberoende personbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området (%) 23,3 Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel (%) 69,9 Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv 678,3* Mål 14 Skyddad natur hav, andel (%) ** Havsstrandlinje påverkad av bebyggelse, andel (%) ** Mål 15 Skyddad natur land, andel (%) 9,0* Skyddad natur inlandsvatten, andel (%) 5,8* Ekologiskt brukad åkermark, andel (%) 14,8* Betesmark, andel (%) 1,6* Slåtteräng, andel (%) 0,08* Mål 16 Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%) 82,0 Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 1 001 Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 32,6* Förtydligande: * Värde för innevarande år saknas vid statistikuttaget den 2026-05-04. Senaste tillgängliga värdet har angetts. ** Data saknas i Kolada (kommun- och landstingsdatabas) I de fall nyckeltalet inte värderas i färger i Kolada lämnas fältet vitt. De indikatorer som redovisas följer urvalet som görs av rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Dessa är under ständig utveckling och kan därför variera från år till år. Del I -40 Barn- och utbildningsnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning utveckling. Nämnderna fastställer sina för- Barn- och utbildningsnämndens ansvar fram- väntade resultat i respektive verksamhets- går av reglemente fastställt av kommunfull- plan. mäktige och utgår från skollagen. Verksam- heten omfattar förskola, öppen förskola, pe- dagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola och anpassad grundskola. Nyckeltalen visar antalet placerade barn och elever. Inom förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem beräknas dessa utifrån nytt- jandegraden/andelen barn och elever som bor i Vänersborg och nyttjar verksamheten. Nyckeltal MRP MRP Bokslut Antal barn och elever 2027 2026 2025 Förskola och pedagogisk omsorg Pojke med böcker på Sirius öppna förskola Totalt antal placeringar 1-5 år 1 928 2 021 2 073 varav andel i enskild regi % 11 11 12 3. Ekonomiska resurser Nyttjandegrad % 93 94 91 Fritidshem och pedagogisk omsorg 3.1 Driftbudget Totalt antal placeringar barn 6-13 år 1 795 1 658 1 748 varav andel i enskild regi % 14 14 14 Anvisad budgetram Nyttjandegrad % 56 52 53 Barn- och utbildningsnämndens budgetram Grundskola F-9 2027 fastställdes till 1 066 120 tkr. Jämfört med Totalt antal elever 4 545 4 605 4 646 budget 2026 har följande justeringar gjorts: varav andel i enskild regi % 13 13 13 Inflationskompensationen ökar ramen med Anpassad grundskola 5 019 tkr. Då personalomkostnadspålägget Totalt antal elever 116 101 99 sänks justeras ramen ned med 845 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighets- Antal placerade barn och elever är ett genom- underhåll) tillförs 1 999 tkr. Ramen utökas snitt för året utifrån befolkningsprognosen, med 4 640 tkr då de generella statsbidragen i kompletterat med de barn och elever som vis- statsbidragspåsen justeras upp med motsva- tas i kommunen med tillfälligt uppehållstill- rande summa. Budget om 123 tkr för tjäns- stånd. terna film/foto/formgivning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Då befolkningsprognosen visar volymminsk- ningar i både förskolan och grundskolans Barn- och utbildningsnämndens förslag verksamheter föreslås en omfördelning av Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag budget för att täcka ökade kostnader för fler ligger inom ram. Nämnden beskriver ett läge elever i anpassad grundskola, ökade lokal och där minskande barn- och elevantal sker paral- IT-kostnader samt resursinsatser för ökad lellt med ökade kostnader kopplade till loka- måluppfyllelse. ler, IT, säkerhet och ett växande behov av stödinsatser. 2. Inriktningsmål Nämnderna konkretiserar den övergripande Volymminskningar frigör cirka 5,7 mnkr uti- styrningen med egna förväntade resultat som från oförändrad barn- och elevpeng. Delar speglar nämndens reglemente och visar omfördelas till anpassad grundskola där elev- nämndens ambitioner avseende kvalitet och Del II - 1 Barn- och utbildningsnämnden antalet ökar, samt till ökade lokal- och IT-kost- Anslagsredovisningsnivå, mnkr nader och riktade insatser för ökad måluppfyl- Anslagsredovisningsnivå Netto Intäkt Kostnad lelse. Nämnden presenterar därmed en budget mnkr 2027 2027 2027 i balans. Nämnd/nämndsadm. 12,0 0,0 12,0 Förskola 316,9 44,0 360,9 För att anpassa verksamheten till givna ramar Grundskola 676,3 89,5 765,8 redovisar nämnden åtgärder såsom översyn av förskole- och grundskoleorganisationen, per- Anpassad grundskola 60,9 1,5 62,4 sonalanpassningar i takt med minskade voly- Lönerevision 2026 24,3 0,0 24,3 mer samt effektivare lokalutnyttjande genom Summa 1 090,4 135,0 1 225,4 uppsägning av moduler och externa lokaler. 3.2 Investeringsbudget Nämnden bedömer att dessa åtgärder i huvud- sak kan genomföras utan väsentlig negativ på- Inventarier verkan på mål och kvalitet. Investeringsbudget för inventarier avser till största delen inköp av möbler och utrustning Samtidigt pekar konsekvensbeskrivningen på för att ersätta utslitna inventarier samt inköp utmaningar. Till exempel ett omfattande efter- av elevdatorer. släpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kopplade till planerade investeringar samt För planperioden 2027-2029 har barn- och osäkerhet kring statliga reformer, beredskap utbildningsnämnden behov av medel för och säkerhet. investeringar i inventarier enligt följande: år 2027; 11,9 mnkr, år 2028; 11,6 mnkr och för år Kommunfullmäktiges beslut 2029; 9,9 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2027 utökas med 24 328 tkr för lönerevision 2026. Kommunfullmäktige fastställer barn- och ut- bildningsnämndens budgetram 2027 till 1 090 448 tkr. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 Statsbidrag 94,8 88,9 94,7 Övriga intäkter 40,2 45,2 49,2 Summa intäkter 135,0 134,1 143,9 Personalkostnader 739,9 692,3 715,3 Omkostnader 475,5 459,1 454,5 Ränta och avskrivningar 10,0 9,8 7,2 Summa kostnader 1 225,4 1 161,2 1 177,0 Nettokostnader 1 090,4 1 027,1 1 033,1 Del II - 2 Byggnadsnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning stor del avgiftsfinansierad. Ett svagt konjunk- Byggnadsnämnden är kommunens myndig- turläge och omfattande förändringar i plan- het med ansvar för plan och bygglovslagstift- och bygglagen från december 2025 bedöms ningen. Nämnden tar bland annat beslut om leda till färre lovärenden och därmed mins- bygglov, detaljplaner och adresser samt utför kade intäkter. tillsyn. Dispenser och tillsyn utifrån strand- skyddslagstiftningen i miljöbalken ingår Nämnden redovisar åtgärder såsom personal- också i uppdraget. Byggnadsnämnden ansva- anpassningar, automatisering av ärenden, lö- rar för mätning och kartframställning samt pande effektiviseringar samt breddad kompe- har ett övergripande ansvar för verksamheten tens hos befintlig personal. vid den kommunala lantmäterimyndigheten. Nämndens myndighetsfunktioner styrs av ett I konsekvensbeskrivningen lyfter nämnden antal lagar, främst Plan- och bygglagen, med strukturella utmaningar, däribland osäker- syfte att kommunen ska ha en god stads- och heten kring den kommunala lantmäterimyn- landskapsmiljö. Nämnden följer den all- dighetens framtid, ökade krav på kulturmiljö- männa utvecklingen inom kommunen och tar redovisning i översiktsplanen samt begrän- initiativ i frågor om planläggning och fastig- sade möjligheter att fullt ut nyttja GIS- och hetsbildning. Nämndens ärenden bereds i hu- drönarteknik. vudsak av Plan och bygglov. Nämnden återkommer med förslag till ny re- Nyckeltal viderad taxa som är anpassad till ny lagstift- MRP MRP Bokslut Bygglov 2027 2026 2025 ning. Den ska gälla från 2027. Handläggningstid 25 dagar28 dagar21 dagar Kommunfullmäktiges beslut Byggnadsnämnden budgetram 2027 utökas 2. Inriktningsmål med 1 237 tkr för lönerevision 2026. Nämnderna konkretiserar den övergripande Kommunfullmäktige fastställer byggnads- styrningen med egna förväntade resultat som nämndens budgetram 2027 till 22 013 tkr. speglar nämndens reglemente och visar nämndens ambitioner avseende kvalitet och Resultaträkning, mnkr utveckling. Nämnderna fastställer sina för- Resultaträkning Budget Budget Bokslut väntade resultat i respektive verksamhets- mnkr 2027 2026 2025 plan. Statsbidrag 0,0 0,0 0,1 Övriga intäkter 12,9 13,0 13,4 3. Ekonomiska resurser Summa intäkter 12,9 13,0 13,5 3.1 Driftbudget Personalkostnader 28,6 26,7 26,6 Omkostnader 5,8 5,7 5,7 Anvisad budgetram Avskrivningar/internränta 0,5 0,5 0,5 I anvisningarna fastställdes byggnadsnämn- Summa kostnader 34,9 32,9 32,8 dens budgetram till 2027 till 20 776 tkr. Inflat- ionsuppräkningen minskade ramen med Nettokostnader 22,0 19,9 19,3 123 tkr. Då personalomkostnadspålägget 3.2 Investeringsbudget sänks justerades ramen ned med 29 tkr. Bud- Byggnadsnämndens investeringar avser get om 27 tkr för tjänsterna film/foto/form- inventarier och finansieras inom ram. givning, omfördelades till kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens förslag: Byggnadsnämndens budgetförslag ligger inom ram. Nämnden pekar på en fortsatt osä- ker intäktsutveckling. Verksamheten är till Del II - 3 Kommunfullmäktige 1. Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige har 51 ledamöter och är kommunens beslutande organ. Fullmäktige fastställer budget och övriga övergripande program för den kommunala verksamheten och beslutar även i övriga ärenden av större vikt. Under kommunfullmäktige finns valbered- ningen som förbereder fullmäktiges val. Där finns också demokratiberedningen som arbe- tar med former för medborgarnas delaktig- het, utvecklar det politiska ledarskapet och förnyelse av den kommunala demokratin. 2. Ekonomiska resurser Anvisad budgetram I anvisningarna fastställdes kommunfullmäk- tiges budgetram 2027 till 2 692 tkr. Inflations- uppräkningen tillförde ramen 13 tkr. Budget om 51 tkr för tjänsterna film/foto/form-giv- ning, har omfördelades till kommunstyrel- sen. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges budgetram 2027 utökas med 65 tkr för lönerevision 2026. Kommunfullmäktige fastställer kommun- fullmäktiges budgetram 2027 till 2 757 tkr. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut Mnkr 2027 2026 2025 Personalkostnader 2,1 2,0 1,4 Omkostnader 0,6 0,7 0,8 Summa kostnader 2,8 2,7 2,2 Nettokostnader 2,8 2,7 2,2 Mandatfördelning under perioderna: 2011/2014 2015/2018 2019/2022 2023/2026 Socialdemokraterna 12 14 14 15 Sverigedemokraterna 2 6 9 10 Moderaterna 13 10 9 9 Vänsterpartiet 8 6 5 4 Centerpartiet 3 4 4 4 Kristdemokraterna 2 2 3 3 Medborgarpartiet 2 2 2 3 Liberalerna 5 3 3 2 Miljöpartiet de gröna 4 4 2 1 TOTALT 51 51 51 51 Del II - 4 Kommunstyrelsen 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Kommunstyrelsen är kommunens ledande 3.1 Driftbudget politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska Anvisad budgetram ställning. Kommunstyrelsen leder, planerar I anvisningarna fastställdes kommunstyrel- och samordnar kommunens ekonomi och sens budgetram 2027 till 536 638 tkr. Jämfört verksamheter. med budget 2026 gjordes följande justeringar: Inflationskompensationen ökade ramen med Kommunstyrelsen har tillsyn över nämnder, 8 081 tkr. Då personalomkostnadspålägget kommunala bolag och kommunalförbund. sänks justerades ramen ned med 101 tkr. Ra- Budgeten innefattar förutom kommun- men tillfördes 2 501 tkr till följd av statens ju- styrelsens egen verksamhet, bland annat steringar i de generella statsbidragen/statsbi- förbundsbidrag till Kunskapsförbundet Väst dragspåsen. Budget om 664 tkr för tjänsterna och Räddningstjänsten Fyrbodal samt film/foto/form-givning, omfördelade från verksamhetsbidrag till Vattenpalatset Väner- nämnderna till kommunstyrelsen. parken AB och Fyrstad Flygplats AB. Kommunstyrelsens förslag: Kommunstyrelsens budgetförslag ligger inom 2. Inriktningsmål ram. Kommunstyrelsens budget omfattar Nämnderna konkretiserar den övergripande både den egna förvaltningens verksamhet, styrningen med egna förväntade resultat som som utgör cirka 20 procent av totalramen, speglar nämndens reglemente och visar samt kommunövergripande åtaganden såsom nämndens ambitioner avseende kvalitet och bidrag till förbund, bolag och gemensamma utveckling. Nämnderna fastställer sina för- funktioner. väntade resultat i respektive verksamhets- plan. Kommunstyrelseförvaltningen redovisar åt- gärder för att anpassa den egna verksam- heten till givna ekonomiska förutsättningar. För att hålla budgeten 2027 krävs effektivise- ringsåtgärder motsvarande cirka 0,5 mnkr, bland annat genom vakanshållning och fort- satt arbete med digitalisering och automatise- ring. Samtidigt identifieras utvecklingsbehov om cirka 0,9 mnkr, främst inom områden som digitalisering, informationssäkerhet och verksamhetsstöd, vilka bedöms vara nödvän- diga för att möta både lagkrav och ökade krav på kvalitet och effektivitet. Konsekvensbeskrivningen pekar på att kom- munstyrelsen och dess förvaltning verkar i ett alltmer komplext sammanhang, där ökade krav inom civilt försvar, säkerhet, digital in- frastruktur och informationssäkerhet utgör centrala utmaningar. Flera av dessa behov är kommungemensamma och föreslås därför belasta samtliga nämnder. Kommunstyrelsen har en samordnande och stödjande roll i detta Del II - 5 Kommunstyrelsen arbete, samtidigt som den ansvarar för upp- 3.2 Investeringsbudget sikt över nämnder, bolag och kommunalför- Verksamhet/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a bund. Inventarier 1,0 1,0 1,0 3,0 Kommunstyrelsen framhåller att utrymmet IT investering 4,0 8,0 4,0 16,0 IT investering Datorleasing 8,9 2,0 15,5 26,4 för ytterligare effektiviseringar inom den egna förvaltningen är begränsat. Fortsatt ut- S:a Utgifter inventarier 13,9 11,0 20,5 45,4 veckling inom digitalisering, beredskap och Investeringar säkerhet bedöms vara avgörande för kommu- Investeringar inom IT verksamheten avser nens långsiktiga funktionsförmåga, vilket in- stärkt infrastruktur samt löpande investe- nebär att dessa frågor behöver följas noggrant ringar i datorer. Genom detta stärks IT- under planperioden, då förändrade förutsätt- säkerheten i kommunen. Driftskostnader som ningar snabbt kan få konsekvenser för både uppstår här debiteras förvaltningarna inom ekonomi, styrning och service. tjänstekatalogen. Kommunfullmäktiges beslut Fastighetsinvesteringar Kommunstyrelsens budgetram 2027 utökas År 2027 planerar kommunstyrelsen att med sammanlagt 18 816 tkr. Det avser 8 016 tkr investera i en ny brandstation i Brålanda. för lönerevision 2026, anslag för kommande Den planerade hyreskostnaden för 2027 driftskostnader 10 000 tkr och 800 tkr för an- uppgår till 0,95 mnkr. Detta finansieras passning av kostnader för seniorkort. inom befintlig budgetram för Räddningstjänsten. Kommunfullmäktige fastställer kommun- styrelsens budgetram 2027 till 555 455 tkr. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 Statsbidrag 9,1 6,6 8,7 Övriga intäkter 70,8 70,1 70,2 Summa intäkter 79,9 76,7 78,9 Personalkostnader 108,1 92,9 91,5 Omkostnader 520,9 496,2 442,9 Avskrivning/internränta 6,4 3,2 5,9 Summa kostnader 635,4 592,3 540,3 Nettokostnader 555,5 515,6 461,4 Anslagsredovisning, mnkr Anslagsredovisning Netto Intäkt Kostnad mnkr 2027 2027 2027 Styrelse 56,5 0,0 56,5 Kommunstyrelsens förvaltning 129,9 62,3 192,2 Räddningstjänst/Säkerhet 48,1 0,0 48,1 Gymnasieverksamhet 239,0 0,3 239,3 Vuxenutbildning 42,4 0,4 42,8 Övrig extern verksamhet 39,6 16,9 56,5 Summa 555,5 79,9 635,5 Del II - 6 Kultur- och fritidsnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Kultur‐ och fritidsnämndens verksamhetsom‐ 3.1 Driftbudget råden omfattar barn‐ och ungdomskultur, konst, folkbibliotek, musik‐ och kulturskola, Anvisad budgetram huvudmannaskap för Vänersborgs museum I anvisningarna fastställdes kultur‐ och fri‐ samt öppna offentliga arrangemang. Vidare tidsnämndens budgetram 2027 till 157 052 tkr. ingår ungas öppna mötesplatser, idrotts‐ och Jämfört med budget 2026 gjordes följande fritidsanläggningar, fornvård samt friluftsliv. justeringar: Inflationskompensationen ökade Nämnden ansvarar också för bidrag, stöd och ramen med 1 730 tkr. Då personalomkost‐ stimulans till föreningar och studieförbund. nadspålägget sänks justerades ramen ned Nämndens primära målgrupp är barn och med 73 tkr. För höjda hyreskostnader (till unga i åldern 0‐18 år. Samtlig verksamhet ska följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 314 tkr. ha särskilt fokus på att nå underrepresente‐ Ramen utökades med 50 tkr för kapitalkost‐ rade grupper och aktiviteter och utbud ska ha nader som följer av investering i konstnärlig geografisk spridning i kommunen. gestaltning. Budget om 163 tkr för tjänsterna film/foto/form‐givning, omfördelades till Nyckeltal kommunstyrelsen. Bibliotek MRP MRP Bokslut 2027 2026 2025 Kultur- och fritidsnämndens förslag: Kultur‐ och fritidsnämndens budgetförslag - antal utlånade media 145 000 140 000 153 622 ligger inom ram. Nämnden redovisar samti‐ - antal besök bibliotek 135 000 132 000 128 017 digt ett ansträngd ekonomiskt läge till följd av ökade hyror kopplade till fastighetsinveste‐ Musik- och kulturskola MRP MRP Bokslut ringar, ökade kostnader för internt köp och 2027 2026 2025 sälj samt ökade verksamhetskostnader. Andel deltagare 6-19 år i %* 14 13 14** - varav flickor i % 65 69 69 För att nå budget i balans föreslår nämnden - varav pojkar i % 35 31 31 åtgärder motsvarande 3,2 mnkr. Dessa omfat‐ tar att inte genomföra vissa planerade fastig‐ Öppen MRP MRP Bokslut hetsinvesteringar, höjda avgifter i idrottsan‐ ungdomsverksamhet 2027 2026 2025 läggningar samt avveckling av verksamheter‐ Antal besök 20 000 28 100 20 117 na Vänersborg Jazz Academy och Barnens - varav flickor i % 40 40 38 Kastanj. Åtgärderna innebär minskat utbud - varav pojkar i % 60 60 62 och försämrade förutsättningar inom delar av * avser andel deltagare av total åldersgrupp 6-19 år i kultur‐ och fritidsverksamheten, men bedöms kommunen. nödvändiga för att klara budgetramen. ** avser 2024, eftersläpning pga. Publicering 2. Inriktningsmål Samtidigt tillkommer en ny mötesplats för unga som planeras stå klar 2027. Investeringen Nämnderna konkretiserar den övergripande medför en hyreskostnad om 3,9 mnkr. Genom styrningen med egna förväntade resultat som omfördelningar inom nämndens budget kan speglar nämndens reglemente och visar delar av hyresökningen hanteras, men ett nämndens ambitioner avseende kvalitet och kvarstående behov om 2,9 mnkr återstår. För‐ utveckling. Nämnderna fastställer sina för‐ valtningen föreslår i nuläget inga ytterligare väntade resultat i respektive verksamhets‐ åtgärder för att täcka detta, då det skulle inne‐ plan. bära ytterligare nedläggning av verksamheter. Nämnden bedömer att mer tid krävs för att analysera möjliga lösningar. Del II - 7 Kultur- och fritidsnämnden Nämnden har under flera år genomfört omfat‐ Fastighetsinvesteringar tande effektiviseringar och personalminsk‐ Det kvarstår flera idrottsanläggningar som ningar, vilket lett till en mer sårbar organisat‐ har ett underhållsbehov samt där det behöver ion. Samtidigt ökar förväntningarna på kultur anpassas till nya verksamhetsbehov och un‐ och fritidsverksamheten att bidra till förebyg‐ derhållsmetoder. gande och hälsofrämjande insatser, särskilt ‑ Utöver det kommer den nya mötesplatsen för för barn och unga. Nämnden betonar att det unga att vara färdigställd 2027. ekonomiska utrymmet är begränsat och att ytterligare prioriteringar kan komma att krä‐ vas under planperioden. Kommunfullmäktiges beslut Kultur‐ och fritidsnämndens budgetram 2027 utökas med 2 374 tkr för lönerevision 2026. Kommunfullmäktige fastställer kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 till 159 427 tkr. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 Statsbidrag 1,4 1,4 4,2 Övriga intäkter 15,9 15,6 17,3 Summa intäkter 17,3 17,0 21,5 Personalkostnader 66,5 64,2 61,2 Omkostnader 107,8 105,6 105,5 Avskrivning/Internränta 2,4 2,4 2,5 Summa kostnader 176,8 172,2 169,2 Nettokostnader 159,4 155,2 147,7 Anslagsredovisning, mnkr Anslagsredovisningsnivå Netto Intäkt Kostnad mnkr 2027 2027 2027 Nämnd och administration 14,6 0,5 15,1 Kultur 63,6 3,9 67,5 Fritid 78,9 12,9 91,8 Lönerevision 2026 2,3 0,0 2,3 Summa 159,4 17,3 176,7 3.2 Investeringsbudget Inventarier Investeringar avser inventarier, maskiner och verksamhetsanpassningar samt konstnärlig gestaltning. Investeringsbudget för konstnär‐ lig gestaltning ska enligt fastställda riktlinjer uppgå till 1% av budget för fastighetsinveste‐ ringar exkl. underhåll. Del II - 8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning för tjänsterna film/foto/form-givning, omför- delades till kommunstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har kommunens uppdrag att arbeta för Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag: efterlevnad av de lagar och förordningar Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetför- som rör miljö- och hälsoskydd, avlopp, slag ligger inom ram. Nämndens verksamhet livsmedel, tobak, strålskydd, animaliska präglas av ökade krav till följd av ny och för- biprodukter och naturvård. Miljö- och ändrad lagstiftning samt förstärkt statlig styr- hälsoskyddsnämndens insatser styrs till stor ning inom miljö och hälsoskyddsområdet. del av inkommande ärenden såsom ansökningar, remisser, anmälningar och kla- ‑ Tillsynsansvaret är i huvudsak lagstyrt och gomål. I nämndens verksamhet ingår också omfattningen påverkas både av nationella deltagande i utvecklingsarbete och framta- krav och av utvecklingen inom verksamhet- gande av översikt- och detaljplaner, program erna i kommunen. Samtidigt är stora delar av och andra övergripande dokument. Nämn- verksamheten intäktsfinansierad genom av- den driver och deltar i olika projekt som ofta gifter, vilket innebär ett begränsat handlings- är nämndsöverskridande. utrymme vid förändringar i volymer och ärendeflöden. 2. Inriktningsmål Nämnderna konkretiserar den övergripande För att hantera verksamheten inom tilldelad styrningen med egna förväntade resultat ram prioriterar nämnden lagstadgad tillsyn som speglar nämndens reglemente och visar och effektiv handläggning. Utrymmet för ut- nämndens ambitioner avseende kvalitet och vecklings och förbättringsinsatser bedöms utveckling. Nämnderna fastställer sina vara begränsat inom ramen för befintliga re- ‑ förväntade resultat i respektive surser. Nämnden bedömer dock att före- verksamhetsplan. slagna prioriteringar möjliggör att uppdraget fullföljs utan väsentlig påverkan på målupp- fyllelsen, förutsatt att budgetramen bibe- hålls. Kommunfullmäktiges beslut Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 utökas med 483 tkr för lönerevision 2027. Kommunfullmäktige fastställer miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 till 12 762 tkr. Resultaträkning, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 3. Ekonomiska resurser Statsbidrag 0,0 0,0 0,4 Övriga intäkter 6,2 5,4 5,3 Anvisad budgetram Summa intäkter 6,2 5,4 5,7 I anvisningarna fastställdes miljö- och hälso- Personalkostnader 16,3 14,7 14,2 skyddsnämndens budgetram 2027 till 12 279 tkr. Jämfört med budget 2026 minskades ra- Omkostnader 2,7 2,4 3,2 men med 49 tkr för inflationsuppräkning. Då Avskrivningar/internränta 0,0 0,1 0,1 personalomkostnadspålägget sänks justera- Summa kostnader 19,0 17,2 17,5 des ramen ned med 16 tkr. Budget om 14 tkr Nettokostnader 12,8 11,8 11,8 Del II - 9 Revision och Valnämnd Revisionen Valnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning 1. Verksamhetsbeskrivning Kommunens revisorer ska enligt kommunal- Valnämnden har tre ledamöter och tre ersät- lagen granska kommunstyrelsens och övriga tare. Nämnden ansvarar för genomförandet nämnders verksamhet. Revisorerna ska av allmänna val. pröva om verksamheten utövas på ett ända- målsenligt och från ekonomisk synpunkt till- 2. Ekonomiska resurser fredsställande sätt. De ska granska om räken- skaperna är rättvisande och om nämndernas Anvisad budgetram kontroll är tillräcklig. Revisorerna har i upp- I anvisningarna fastställdes valnämndens gift att följa om kommunstyrelsens och budgetram 2027 till 777 tkr. Det tillfälliga an- nämnders beslut överensstämmer med för slaget om 2 800 tkr för valåret 2026 togs bort. verksamheten gällande bestämmelser. Inflationskompensationen ökade ramen med 13 tkr. Då personalomkostnadspålägget 2. Ekonomiska resurser sänks justerades ramen ned med 3 tkr. Kommunfullmäktiges beslut Anvisad budgetram Valnämndens budgetram 2027 utökas med I anvisningarna fastställdes revisionens bud- 3 tkr för lönerevision 2026. getram 2027 till 1 981 tkr. Inflationskompen- sationen ökade ramen med 25 tkr. Kommunfullmäktige fastställer Valnämn- dens budgetram 2027 till 780 tkr. Kommunfullmäktiges beslut Revisionens budgetram 2027 utökas med 23 tkr för lönerevision 2026. Förslaget har be- Resultaträkning valnämnden, mnkr retts av kommunfullmäktiges presidium. Resultaträkning Budget Budget Bokslut Kommunfullmäktige fastställer revisionens mnkr 2027 2026 2025 budgetram 2027 till 2 004 tkr. Personalkostnader 0,0 2,8 0,2 Omkostnader 0,8 0,8 0,2 Summa kostnader 0,8 3,6 0,4 Resultaträkning revisionen, mnkr Resultaträkning Budget Budget Bokslut Nettokostnader 0,8 3,6 0,4 Mnkr 2027 2026 2025 Personalkostnader 0,6 0,6 0,4 Omkostnader 1,3 1,3 1,4 Summa kostnader 2,0 1,9 1,8 Nettokostnader 2,0 1,9 1,8 Del II - 10 Samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsbeskrivning kopplad till komponentredovisningen. Ett- årsanslagen i budget 2026 om dels 1 000 tkr Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för ga- till projektorganisation för exploatering av tor, parker, skog, bostadsanpassning, ren- södra Sanden dels 5 000 tkr till saneringskost- hållning, VA och mark och exploatering. För- nader södra Sanden togs bort. Ettårsanslaget utom detta finns intern service, måltidspro- om 1 900 tkr i budget 2026 för tomhyra av duktion till skolor, förskolor och socialför- Norra skolan kvarstår även under 2027. Bud- valtningens boenden. Vidare handhas lokal- get om 123 tkr för tjänsterna film/foto/form- vård, vaktmästeri, reception, konferensser- givning, omfördelades till kommunstyrelsen. vice och bilpool. Samhällsbyggnadsnämndens förslag: Nyckeltal Samhällsbyggnadsnämndens förslag ligger Nyckeltal MRP MRP Bokslut inte inom ram. Sammanlagt begär nämnden 2027 2026 2025 Fastigheter och lokaler* 16 350 tkr i utökad budgetram 2027 varav Totalt fastighetsbestånd, yta kvm 246 500 243 996 248 212 11 350 tkr avser en ramökning och 5 000 tkr är Outhyrda kvm, andel (%) 7,7 6,1 8,4 ett tillfälligt anslag under 2027. Totalt fastighetsunderhåll, kr/kvm 166 142 149 Gator och utemiljö Nämnden har kraftigt ökade kostnader för Driftkostnad kommunala energi, material och entreprenader samt en bil- och cykelvägar, kr/m** 80,6 80,6 84,6 Kost och service växande underhållsskuld inom fastigheter, Måltider antal 1000-tal portioner/år 2 268 1 845 1 832 gator, VA anläggningar och annan teknisk in- Städyta 1000-tal kvm per dag 171 184 187 frastruktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder Vattten och avfall ‑ Odebiterat renvatten, andel (%) 15 19 14,3 tränger successivt undan planerat och före- Insamlat kommunalt matavfall, kg/inv 58 50 58,28 byggande underhåll, vilket bedöms leda till Insamlat kommunalt restavfall, kg/inv 100 90 100,1 ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lag- 2. Inriktningsmål stiftning och EU regler, bland annat avseende Nämnderna konkretiserar den övergripande beredskap, säkerhet, energiprestanda och bi- styrningen med egna förväntade resultat som ‑ behållen krontäckning i urbana miljöer, vilka speglar nämndens reglemente och visar medför ytterligare kostnader som inte ryms nämndens ambitioner avseende kvalitet och inom nuvarande ram. utveckling. Nämnderna fastställer sina för- väntade resultat i respektive verksamhets- Inom fastighetsverksamheten är behovet av plan. underhåll särskilt stort. Flera prioriterade åt- gärder är redan eftersatta och den samlade 3. Ekonomiska resurser underhållsskulden bedöms uppgå till mycket höga nivåer över den kommande tioårspe- 3.1 Driftbudget rioden. Nämnden föreslår därför ett årligt till- skott om 4,8 mnkr för driftunderhåll för att Anvisad budgetram hantera de mest akuta åtgärderna. I anvisningarna fastställdes samhällsbygg- nadsnämndens budgetram 2027 till Även investeringsnivån är ansträngd. Kom- 113 270 tkr. Jämfört med budget 2026 har munens finansiella mål innebär att investe- gjordes följande justeringar: Inflationskom- ringar exklusive VA och renhållning ska be- pensationen ökade ramen med 512 tkr. Då gränsas, men det samlade investeringsbeho- personalomkostnadspålägget sänks justera- vet för 2027 bedöms ändå överstiga fastställd des ramen ned med 102 tkr. Gatuenheten till- ram. Flera större projekt bedöms samtidigt fördes 700 tkr för utökad kapitalkostnad vara nödvändiga och svåra att senarelägga Del II - 11 Samhällsbyggnadsnämnden utan betydande konsekvenser. Det gäller för rivning av fastighet på Krickan. Ramen ut- bland annat åtgärder kopplade till VA försörj- ökas med 500 tkr för ökade drift- och kapital- ning, bro och kajstabilitet, gång och cykel- kostnader kopplat till fastigheten Krickan. ‑ tunneln i Skaven/Öxnered samt exploate- ‑ ‑ Kommunfullmäktige fastställer ringsprojekt som är avgörande för kommu- samhällsbyggnadsnämndens budgetram nens näringslivs och samhällsutveckling. 2027 till 121 106 tkr Nämnden föreslår därför ramökningar för ‑ bland annat kapitalkostnader avseende broar, Resultaträkning, mnkr Skattefinansierad verksamhet GC tunnel, stängselåtgärder enligt Trafikver- kets krav, ökade IT kostnader samt kapital Resultaträkning Budget Budget Bokslut ‑ och driftskostnader kopplade till fastigheten Mnkr 2027 2026 2025 ‑ ‑ Krickan 1. Statsbidrag 6,3 6,5 6,6 Övriga intäkter 507,6 493,8 524,0 För att hålla nära tilldelad ram redovisar Summa intäkter 513,9 505,8 530,5 nämnden samtidigt effektiviseringsåtgärder Personalkostnader 197,9 187,0 181,3 och besparingar, främst genom återhållsam- Omkostnader 270,2 256,2 311,0 het inom gatuverksamheten och minskat pla- Ränta 59,0 76,7 52,2 nerat underhåll. Dessa åtgärder bedöms dock Avskrivningar 107,9 107,1 102,5 få tydliga konsekvenser i form av ökad under- Summa kostnader 635,1 631,5 797,9 hållsskuld, senarelagda investeringar, mins- Nettokostnader 121,1 115,7 108,9 kad servicegrad och ökade långsiktiga risker. Samhällsbyggnadsnämndens samlade be- Resultaträkning, mnkr Taxefinansierad verksamhet Renhållnings- dömning är att MRP för 2027–2029 hanterar verk de mest akuta behoven men att nuvarande Resultaträkning Budget Budget Bokslut ekonomiska ramar inte är tillräckliga för att Mnkr 2027 2026 2025 långsiktigt säkerställa robust infrastruktur, Summa intäkter 53,0 51,4 48,9 god fastighetsförvaltning och efterlevnad av Personalkostnader 16,8 16,0 14,2 ökade lag och säkerhetskrav. Utan föreslagna Omkostnader 20,1 22,9 24,4 ramökningar riskerar kommunen ökade drift- ‑ Ränta 4 3,5 1,7 störningar, försämrad kvalitet i samhällsser- Avskrivningar 12,1 9,0 5,4 vicen och väsentligt högre kostnader på Summa kostnader 53,0 51,4 45,7 längre sikt. Nettokostnader 0,0 0,0 3,2 Taxejusteringar: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i sär- Resultaträkning, mnkr Taxefinansierad verksamhet Va-verk skilt ärende, att va-taxan höjs med 12 % vad avser brukningsavgiften och 5 % för anlägg- Resultaträkning Budget Budget Bokslut ningsavgiften inför 2027. Samhällsbyggnads- Mnkr 2027 2026 2025 Summa intäkter 122,0 118,0 109,9 nämnden föreslår, i särskilt ärende, att revi- Personalkostnader 16,1 16,1 14,9 dera avfallstaxan. Omkostnader 41,6 48,3 42,7 Kommunfullmäktiges beslut Ränta 30,3 25,5 23,0 Samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2027 Avskrivningar 34,0 28,1 25,1 utökas med sammanlagt 7 836 tkr. Det avser Summa kostnader 122,0 118,0 105,6 2 336 tkr för lönerevision 2026. Nämnden får Nettokostnader 0,0 0,0 4,2 ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 000 tkr Del II - 12 Samhällsbyggnadsnämnden Anslagsredovisningsnivå, mnkr Skaven/Öxnered samt VA-utbyggnad i Grun- Anslagsredovisning Netto Intäkt Kostnad nebo industriområde. Flera av dessa projekt Mnkr 2027 2027 2027 är avgörande för att upprätthålla leveranssä- Nämnd och administration 15,6 2,,3 17,,9 kerhet, följa lagstiftning eller möjliggöra Gator och vägar/park/tekniska 84,3 69,5 153,8 fortsatt näringslivs och samhällsutveckling. Fastighetsenhet 18,6 318,5 337,0 Kost-/serviceenheter 0,3 123,6 123,9 Otillräckliga resurser inom fastighetsunder- Lönerevision 2026 2,3 0,0 2,3 håll leder till allt fler akuta åtgärder, högre S:a skattefinansierad verks 121,1 513,9 635,1 kostnader och successivt försämrad standard Renhållningsverk 0,0 52,7 52,7 i kommunens byggnader. Utan förstärkta ra- VA-verksamhet 0,0 116,5 116,5 mar riskerar kommunen fortsatt fördröjda S:a taxefinansierad verks 0,0 169,,2 169,,2 investeringar, ökande kostnader över tid och Summa 121,1 683,1 804,2 minskad kvalitet i både samhällsservice och infrastruktur. 3.2 Investeringsbudget Nämndernas investeringsramar motsvaras av mål- och resursplan 2027-2029. Ambit- Sanden Södra, är ett exploateringsprojekt för en helt ny stadsdel i Vänersborgs kom- ionen har varit att anpassa investeringsvoly- mun och där pågår planeringsarbetet. Pro- men till det rådande finansiella målet på 7 jektet innebär stora kommunala kostnader procent. På grund av fördröjningar och för- både under och efter genomförandet. Inve- dyringar i flera större projekt har dock för- steringen innebär också stora driftkostnader. slaget till investeringsplan ökat jämfört med den nuvarande beslutade planen för 2026– Projektet Sanden Norra, avser anläggande av 2028. Flera av de större investeringarna är ställplatser samt ny marina och gästhamn initierade av näringspolitiska skäl, såsom med tillhörande service. Här har projektstart Sanden Södra och Norra, bron över Hamnka- planerats till 2028. nalen och Samhällsmasten på platåbergen. Samhällsmasten på Platåbergen är en nä- Kommunens finansiella mål innebär att årets ringspolitisk investering som beslutades av investeringar, exklusive VA och renhållning, kommunfullmäktige den 19 februari 2025 inte får överskrida 7 procent av skatter och (§16). Syftet med satsningen är att förbättra generella statsbidrag. Detta innebär en inve- mobiltäckningen i området, särskilt på Halle- steringsram om 152 mnkr för fastighetsinve- och Hunneberg. Det finns osäkerheter i för- steringar 2027, medan lokalförsörjningsun- utsättningarna för framdrift i projektet och derlaget visar ett faktiskt behov om 158,8 som behöver utredas då finansieringsmo- mnkr. Samhällsbyggnads-nämnden lämnar dellen innebär svårigheter att få operatörer ett förslag om 154 mnkr på fastighetsinveste- intresserade. Projektet förväntas kosta totalt ringar. Totala investeringar uppgår till 327,3 14,8 mnkr när det kan sättas igång, vilket just mnkr i förslaget inklusive VA och Renhåll- nu kan ske tidigast 2028. ning om 116 mnkr. Bland de mest kritiska investeringarna finns I investerings och exploateringsplanen finns vattenverket i Skräcklan som förväntas slut- en rad stora och nödvändiga projekt som inte föras under 2027. På grund av fördröjningar i kan skjutas fram utan betydande konsekven- projektet väntas 11,5 mnkr nu att belasta ser. Till dessa hör bland annat vattenverket i 2027, men ingen förändring i totalt anslag Skräcklan, lågreservoaren i Brålanda, stabili- tetsåtgärder längs Hamngatan, GC-tunneln i Del II - 13 Samhällsbyggnadsnämnden uppskattas. Även den planerade lågreservoa- Vargön, VA till Lindås röda stugor, parke- ren i Brålanda är avgörande, då den nuva- ringslösningar i Skaven/Öxnered, brygga vid rande reservoaren inte klarar framtida kapa- Fisktorget, toppbeläggning Skaven/Öxnered, citetsbehov. Dagvattenanläggningen i Nord- Gymixhallens utbyggnad, cirkulationsplats kroken kräver investeringar för att uppfylla Gropbrovägen/Tegelbruks-vägen samt konst- lag- och myndighetskrav och här har kostna- gräs på Lilla Vallen. Många har fått skjutas derna gått upp något under 2027, men ingen på framtiden på grund av de ekonomiska för- förändring i totalt anslag. utsättningarna. Även om de är mindre i om- fattning bidrar de sammantaget till ökad Hamngatans kajstabilitet kräver 25,5 mnkr i trygghet, tillgänglighet, attraktivitet och totalt anslag eftersom delar av gatan redan bättre samhällsservice. tvingats stängas, och ytterligare avstäng- ningar är att vänta utan åtgärder. En utebli- ven investering riskerar att hela sträckan stängs, vilket kraftigt påverkar framkomlig- het och stadskärnans funktion. Där förväntas 4 mnkr belasta 2027. GC och personbilstunneln i Skaven/Öxnered är ett medfinansieringsprojekt som samord- ‑ nas med Trafikverket och främjar områdets tillgänglighet. Om kommunens del,41,1 mnkr, inte finansieras kommer ingen tunnel att byggas, den befintliga plankorsningen rivs och området förlorar sin koppling, vilket i sin tur hindrar exploatering och minskar in- täkter från tomtförsäljning. Utbyggnaden av VA infrastruktur i Grunnebo industriområde är också avgörande för nä- ‑ ringslivets utveckling; utan investeringen om 25 mnkr totalt, varav 7,5 mnkr 2027, uteblir nya etableringar helt. Även avfallshanteringen håller på att moder- niseras med nya kärl, sopbilar och perso- nalutrymmen till följd av ändrad lagstiftning. Uteblivna investeringar innebär risk för vat- tenbrist, ökade kostnader, miljöpåverkan, bristande laguppfyllelse och försämrad ar- betsmiljö. En fördröjning har gjort att man uppskattar 3,5 mnkr 2027. Vid sidan av dessa stora projekt finns ett an- tal mindre investeringar, bland annat bad- brygga i Fredriksberg, pendelparkering i Del II - 14 Socialnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning 3. Ekonomiska resurser Socialförvaltningen är indelad i sju verksam- 3.1 Driftbudget hetsinriktningar och leds av en förvaltnings- chef samt sju verksamhetschefer. Förvalt- Anvisad budgetram I anvisningarna fastställdes socialnämndens ningen arbetar på uppdrag åt socialnämnden budgetram 2027 till 1 283 646 tkr. Inflations- och ska förhållas sig till flertalet lagrum, bl.a. kompensationen ökade ramen med 5 053 tkr. Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av Då personalomkostnadspålägget sänks juste- unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare rades ramen ned med 1 096 tkr. För höjda hy- (LVM), Lagen om stöd och service till vissa reskostnader (till följd av fastighetsunder- funktionshindrade (LSS) och Hälso och sjuk- håll) tillfördes 12 tkr. Ramen utökades med vårdslagen (HSL). 12 432 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsva- Nyckeltal rande summa. Budget om 163 tkr för tjäns- Äldreomsorg MRP MRP Bokslut terna film/foto/form-givning, omfördelades 2027 2026 2025 Äldreboende platser 362 362 362 till kommunstyrelsen. Korttidsplatser 26 26 26 Antal vårdtagare hemtjänst 770 776 723 Socialnämndens förslag: Hemtjänst timmar 273 000 275 000 254 807 Socialnämnden budgetförslag ligger inom Antal inskrivna i hemsjukvård 1 200 1 100 1 003 ram. Samtidigt redovisar socialnämnden att Vårddagar med betalansvar 20 50 18 verksamhetens samlade behov inför 2027 Individ- och familjeomsorg MRP MRP Bokslut överstiger den anvisade budgetramen med 2027 2026 2025 Vårddagar, HVB 0-21 år 8 700 7 220 8 508 totalt 40 980 tkr. Det grundläggande behovet Vårddagar, familjehem 0-21 år 30 000 27 700 28 202 avser i huvudsak volymökningar och kost- Antal vårddagar, HVB vuxna 550 660 459 nadsutveckling inom individ och familje- Bidragshushåll, försörjningsstöd 740 700 739 omsorgen, särskilt för placeringar av barn Försörjningsstöd, mnkr netto 57 54 55 ‑ Ensamkommande flyktingbarn 3 3 3 och unga i familjehem, HVB och SiS samt kostnader för särskilt förordnade vårdnads- Personligt stöd och omsorg MRP MRP Bokslut 2027 2026 2025 havare. Därutöver redovisas ett behov kopp- Boendeplatser LSS/SoL 185 188 185 lat till ekonomiskt bistånd till följd av ett ack- Antal boendebeslut enl LSS/SoL 188 193 192 umulerat gap mellan statligt styrd riksnorm Antal boendestödsbeslut och erhållen inflationskompensation samt enl SOL 110 115 108 Köpta externa platser LSS/SoL 10 13 13 ökade kostnader för IT säkerhet. Personer med personlig assistans, SFB och LSS 63 62 63 ‑ Socialnämnden redovisar ett omfattande åt- Arbete, sysselsättning och MRP MRP Bokslut gärds och omställningspaket, beslutspunk- integration 2027 2026 2025 terna 3–16 nedan. Dessa åtgärder innebär ef- Antal mottagna flyktingar 34 25 34 ‑ fektiviseringar, förändrade arbetssätt och Antal beslut dagl.verks. LSS 225 220 215 Antal anvisade personer 670 620 669 långsiktiga omställningar inom flera verk- samhetsområden, och beräknas sammanta- 2. Inriktningsmål get frigöra cirka 41 000 tkr. Nämnderna konkretiserar den övergripande styrningen med egna förväntade resultat som Åtgärderna omfattar bland annat förändrad speglar nämndens reglemente och visar och mer central bemanningsplanering, fort- nämndens ambitioner avseende kvalitet och satt implementering av välfärdsteknik och utveckling. Nämnderna fastställer sina för- digitalisering, arbete för minskad sjukfrån- väntade resultat i respektive verksamhets- varo, en tydlig omställning mot mer förebyg- plan. gande arbete – särskilt för barn och unga – samt åtgärder för att minska kostnader för institutionsplaceringar, försörjningsstöd och Del II - 15 Socialnämnden extern bemanning. Nämnden anger även att Anslagsredovisningsnivå, mnkr processen för en ny boendeenhet på Lindås Anslagsredovisning Netto Intäkt Kostnad avbryts då andra lösningar identifierats för mnkr 2027 2027 2027 målgruppen. Nämnd och administration 90,0 2,4 92,4 Äldreomsorg 623,8 247,2 871,0 Åtgärderna löper i huvudsak över hela plan- Individ- och familjeomsorg 214,1 6,9 221,0 perioden 2027–2029 och syftar till att långsik- Personligt stöd och omsorg 272,8 39,8 312,6 tigt bromsa kostnadsutvecklingen inom Arbete, sysselsättning och lagstyrd verksamhet. Socialnämnden beto- integration 82,9 13,7 96,6 nar samtidigt att åtgärderna innebär omfat- Lönerevision 2026 35,8 0,0 35,8 tande organisatoriska omställningar och att Summa 1319,4 310,0 1 629,4 det finns en tydlig gräns för hur mycket kost- nader som kan reduceras inom befintlig ram 3.2 Investeringsbudget utan risk för påverkan på kvalitet, arbets- miljö och tillgänglighet. Nämnden tydliggör Inventarier därför att det redovisade resursbehovet kvar- Socialnämnden har behov av återinveste- ringar i möbler, hjälpmedel och andra inven- står, trots att MRP förslaget formellt läggs tarier. Driftskostnader för detta täcks inom inom anvisad budgetram. ‑ ram. Kommunfullmäktiges beslut Socialnämndens budgetram 2027 utökas med Fastighetsinvesteringar År 2028 har nämnden behov av nytt psykia- 35 800 tkr för lönerevision 2026. triboende med 8 platser, total kostnad 25,0 Kommunfullmäktige fastställer Social- mnkr. Projektering sker 2026 därav kostnad nämndens budgetram 2027 till underplanperioden uppgår till 24,0 mnkr. 1 319 446 tkr. Driftsbudget för detta boende finns inom verksamheten då detta boende ersätter ett Resultaträkning, mnkr befintligt boende. Resultaträkning Budget Budget Bokslut mnkr 2027 2026 2025 År 2030 har nämnden behov av nytt service- boende LSS med 8 platser, total kostnad 25,0 Statsbidrag 50,2 50,3 106,4 mnkr. Driftsbudget till detta boende saknas Övriga intäkter 259,8 262,9 273,9 idag då det är pga förväntad volymökning. Summa intäkter 310,0 313,2 380,3 Personalkostnader 1036,1 968,3 1006,2 Ytterligare behov år 2030 gäller nya lokaler för daglig verksamhet LSS och Teknikgrup- Omkostnader 590,2 567,4 656,1 pen i Lindgården, kostnad 124,0 mnkr. Avskrivningar/internränta 3,1 3,5 3,3 Driftsbudget till detta finns till viss del då det Summa kostnader 1 629,4 1 539,2 1 665,6 är samlokalisering av befintliga verksam- Nettokostnader 1 319,4 1 226,0 1 285,3 heter men för den förväntade ökade hyran saknas idag driftsbudget. Utöver dessa behov pågår processen med nytt särskilt boende för äldre med 48 platser på fastigheten Kalkonen som beräknas stå klart 2029. Detta sker i samarbete med AB Vänersborgsbostäder. Beräknad driftskost- nad är 35,1 mnkr och saknas inom nämnden idag då det handlar om volymökning. Del II - 16 Socialnämnden Nämnden fattade i februari också beslut om nytt boende LSS med 5 platser för personer med sammansatta behov, kostnad 24,0 mnkr. Detta boende finns inget behov av i dagsläget så detta projekt avbryts i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden. Del II - 17 Överförmyndarnämnden 1. Verksamhetsbeskrivning företrädare. Sammantaget bedöms lagänd- ringarna medföra ökad ärendehantering och Överförmyndarnämnden är en kommunal högre krav på verksamheten. tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Mot denna bakgrund redovisar nämnden ett Nämnden ska motverka rättsförluster för de behov av ytterligare en årsarbetskraft för att svagaste i samhället, d.v.s. underåriga (barn nå uppsatta mål, klara lagstadgade handlägg- under 18 år), samt de som på grund av sjuk- ningstider och säkerställa en långsiktigt håll- dom, psykisk störning eller liknande har en bar arbetsbelastning. Inom nuvarande ram god man eller förvaltare förordnad för sig. finns dock inget utrymme för besparingar, vilket innebär en ökad sårbarhet om verk- Överförmyndarnämndens verksamhet styrs samhetens omfattning fortsätter att öka utan av en mängd lagar och bestämmelser. De resursförstärkning. viktigaste bestämmelserna om hur tillsynen ska utövas finns i föräldrabalken, förmyn- Kommunfullmäktiges beslut derskapsförordningen, äktenskapsbalken, Överförmyndarnämndens budgetram 2027 ut- ärvdabalken, lag om verkan av avtal som slu- ökas med 122 tkr för lönerevision 2026. tits under påverkan av psykisk störning och lag om god man för ensamkommande barn. Kommunfullmäktige fastställer överför- Staten har genom Länsstyrelsen till uppgift myndarnämndens budgetram 2027 till att utöva tillsyn över överförmyndarnämn- 6 321 tkr. dens verksamhet. Resultaträkning, mnkr 2. Inriktningsmål Resultaträkning Budget Budget Bokslut Nämnderna konkretiserar den övergripande mnkr 2027 2026 2025 styrningen med egna förväntade resultat Statsbidrag 0,0 0,0 0,2 som speglar nämndens reglemente och visar Övriga intäkter 0,0 0,0 0,1 nämndens ambitioner avseende kvalitet och Summa intäkter 0,0 0,0 0,3 utveckling. Nämnderna fastställer sina för- Personalkostnader 5,8 5,4 4,9 väntade resultat i respektive verksamhets- plan. Omkostnader 0,6 0,6 0,7 Summa kostnader 6,3 6,0 5,6 3. Ekonomiska resurser Nettokostnader 6,3 6,0 5,4 Anvisad budgetram I anvisningarna fastställdes överförmyndar- nämndens budgetram 2027 till 6 200 tkr. In- flationskompensationen ökade ramen med 11 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justerades ramen ned med 6 tkr. Överförmyndarnämndens förslag: Överförmyndarnämndens budgetförslag lig- ger inom ram. Från den 1 juli 2026 träder ny lagstiftning i kraft som innebär nya uppgif- ter, bland annat övertagande av icke tvistiga godmanskap från tingsrätterna, ökad gransk- ‑ ning, mer dokumentation samt nya krav kopplade till utbildning och register för ställ- Del II - 18 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 1. Investerings- och exploate- 2. Fastighetsinvesteringar ringsbudget 2027-2029 Investeringsbudgeten för 2027–2029 innehål- I Del III redovisas kommunfullmäktiges be- ler fastighetsinvesteringar för 488 mnkr, slut om investerings- och exploateringsbud- varav 84 mnkr till förskolor och skolor, get 2027-2029. Sammanlagt planerar kommu- 60 mnkr till daglig verksamhet, 25 mnkr i LSS- boenden, 90 mnkr till idrottsanläggningar, nen att investera för 1 234 mnkr under peri- oden. Det innebär en fortsatt hög investe- 22 mnkr till mötesplats unga och 143 mnkr till ringsnivå. fastighetsunderhåll. Det blir ett snitt på 163 mnkr per år. Det kan jämföras med boks- Investeringarna är fördelade per nämnd, per luten 2024 och 2025 då kommunen investe- år och per projekt. Budgeten sträcker sig över rade 97 mnkr respektive 117 mnkr i fastig- tre år. Exploateringsbudgeten sträcker sig heter. också över tre år och redovisas per projekt på sidan 8. Budgeten för fastighetsinvesteringar redovi- sas under samhällsbyggnadsnämnden (se Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för hu- sida 7–8). Det är samhällsbyggnadsnämnden vuddelen av kommunens investeringar så som äger och hyr ut kommunens fastigheter till övriga nämnder. Fastighetsprojekten är som fastigheter, gator och parker, VA och uppdelade per förhyrande nämnd och omfat- renhållning samt exploatering. tar både ny- och ombyggnation samt planerat och akut investeringsunderhåll. Investeringar för tågstopp i Brålanda ska pri- oriteras, då statliga och regionala beslut är på plats. Del III - 1 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 Investerings- och exploateringsplan 2027-2029 Sammanfattning, mnkr 2027 2028 2029 S:a TOTALT KOMMUNEN 368,9 472,6 392,5 1 234,1 Total snittutgift, netto under perioden 2027 - 2029: 411,4 mnkr Fördelning per nämnd, mnkr 2027 2028 2029 S:a Barn- och utbildningsnämnden 11,9 11,6 9,9 33,4 Byggnadsnämnden 0,5 0,5 0,5 1,5 Kommunstyrelsen 13,9 11,0 20,5 45,4 Kultur- och fritidsnämnden 4,4 4,3 4,3 13,0 Socialnämnden 1,4 1,4 5,4 8,2 Samhällsbyggnadsnämnden 336,8 443,8 352,0 1 132,6 - Gata/park 34,0 43,0 36,0 113,0 - Fastigheter 153,5 175,1 159,6 488,2 - VA 107,5 58,5 51,5 217,5 - Renhållning 8,5 5,0 5,0 18,5 - Övrigt 5,5 5,9 5,5 16,9 - Exploateringsbudget 27,8 156,3 94,4 278,5 Diagram: Investeringsbudget per år 2027-2029, mnkr Diagram: Budget 2027 fördelad per verksamhet 600 Inventarier Exploatering 500 Gata/park 400 300 VA/renhållning 200 Fastigheter 100 0 2027 2028 2029 Del III - 2 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 Nämnd/Projekt, mnkr 2027 2028 2029 S:a BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Inventarier förskola och grundskola 11,9 11,6 9,9 33,4 S:a Utgifter inventarier 11,9 11,6 9,9 33,4 BYGGNADSNÄMNDEN Inventarier 0,5 0,5 0,5 1,5 S:a Utgifter inventarier 0,5 0,5 0,5 1,5 KOMMUNSTYRELSEN Inventarier 1,0 1,0 1,0 3,0 IT investering 4,0 8,0 4,0 16,0 IT investering datainköp 8,9 2,0 15,5 26,4 S:a Utgifter inventarier 13,9 11,0 20,5 45,4 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Inventarier 3,0 3,0 3,0 9,0 Konstnärlig gestaltning 1,4 1,3 1,3 4,0 S:a utgifter inventarier 4,4 4,3 4,3 13,0 SOCIALNÄMNDEN Administration 0,2 0,2 0,2 0,6 Ädreomsorg 0,5 0,5 4,5 5,5 Individ- och familjeomsorg 0,2 0,2 0,2 0,6 Personligt stöd och omsorg 0,3 0,3 0,3 0,9 Arbete, sysselsättning och integration 0,2 0,2 0,2 0,6 S:a Utgifter inventarier 1,4 1,4 5,4 8,2 Del III - 3 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Gator och vägar 1 Belysningsprojekt 25/01-27/12 5,8 5,0 2,0 12,8 2 Gatuarbete i samband med va-sanering 25/01-27/12 4,0 4,0 4,0 12,0 3 Diverse trafikåtgärder 25/01-27/12 1,0 1,0 0,7 2,7 4 Utredning/förprojektering 25/01-27/12 0,3 0,3 0,3 0,9 5 Beläggn.underhåll f.d. drift 25/01-29/12 11,0 11,0 11,0 33,0 6 Platsutveckling 25/01-27/12 0,5 0,5 0,5 1,5 7 Bro hamnkanalen 25/01-27/12 15,0 5,5 5,5 8 Statsbidrag Bro hamnkanalen 25/01-27/12 -5,5 -5,5 -5,5 9 Kajstabilitet Hamngatan 27/01-29/12 25,5 4,0 13,0 8,5 25,5 10 Cirkulationsplats Gropbrov. Tegelbruksv. 29/01-30/12 8,1 0,6 0,6 S:a Utgifter 26,6 34,8 27,6 89,0 Not Kommentarer till investeringar i gator och vägar 1 Kostnader för belysningsprojekt. Utbyte av äldre energikrävande armaturer mot LED. Sparar driftspengar samt ett måste pga produktionsstopp av N ti l 2 Kostnader för gatuarbete i samband med VA-sanering. Budget för att i samband med grävning för VA kunna gå med och belägga gator och angränsande väganläggningar. 3 Kostnader för diverse mindre projekt som uppkommer under året för att öka trafiksäkerheten, exempel på åtgärder GC-vägar, trafiksignaler, farthinder. 4 Tidig projektering för nästkommande års investeringsprojekt, se not 11-14 samt 15-18. 5 Beläggningsunderhåll, för att kunna underhålla kommunens gatukapital. 6 Investering i tätorter som utvecklar stadsmiljön och möjliggör medfinansiering av statligt projekt 7 Nybyggnation av gång- och cykelbro. Binder ihop Sanden och Sundsgatan. 8 Statsbidrag bro hamnkanalen, med förutsättning att motprestationer beviljas av Trafikverket 9 Stabiliseringsåtgärder av Hamngatan efter genomförd geoteknisk utredning. 10 Cirkulationsplats Gropbrovägen till Tegelbruksvägen Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Kollektivtrafikåtgärder 11 Bhpl Fabriksgatan vid Änggatan 27/01-27/12 0,6 0,6 12 Bhpl Marierovägen vid Hedmanstorget 27/01-27/12 0,3 0,3 13 Bhpl Granåsvägen vid Helenebergsvägen 28/01-28/12 0,5 0,5 14 Bhpl Granåsvägen vid Kyrkan 28/01-28/12 0,5 0,5 S:a Utgifter 0,9 1,0 0,0 1,9 Kommentarer till investeringar i kollektivtrafikåtgärder 11-14 Kollektivtrafikåtgärder. Tillgänglighetsanpassning, Det innebär att vi bygger om hållplatsen så det går att komma ombord på bussen med tex. en rullstol. Säkerheten för de som står på busshållplatsen förbättras också avsevärt, Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Cykelbefrämjande åtgärder 15 GC Karlsbergsvägen 28/01-28/12 2,5 0,0 2,5 2,5 16 GC Granåsvägen, Stationsvägen till Kyrkan 28/01-28/12 3,2 3,2 3,2 17 GC Tegelbruksvägen, Vinchg. till Ankarg. 29/01-29/12 1,9 1,9 1,9 18 GC anslutning järnvägsbron 29/01-29/12 5,0 5,0 5,0 19 GC - väg Stenhammarsvägen 27/01-27/12 5,0 5,0 S:a Utgifter 5,0 5,7 6,9 17,6 Kommentarer till investeringar i cykelbefrämjande åtgärder Åtgärder för att främja cykelåkning. Stenhammarsvägen avser medfinansiering till Trafikverket. 15-19 Del III - 4 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 fortsättning SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2026 2027 2029 S:a Parkverksamhet 20 Grönytor, lekplatser, parker m.m. 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 S:a Utgifter 1,5 1,5 1,5 4,5 Not Kommentarer till investeringar i parkverksamhet 20 Investering i lekplatser, parker och aktivitetsytor. 2027 är planen att rusta upp en eller två lekplatser på Onsjö. Det mesta är leverantör/entreprenad kostnader Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a VA-verksamhet 21 Säkerhetsarbete enligt EU-direktiv 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 22 Skräcklans vattenverk 22/01-27/12 272,0 11,5 11,5 23 Ombyggn. på vatten- och avloppsverken 27/01-29/12 3,0 3,0 3,0 9,0 24 Lågreservoar Brålanda 23/01-27/12 37,5 21,5 2,0 23,5 25 Säkerhetsarbete avloppsrening 27/01-29/12 1,0 1,0 0,5 2,5 26 Digitala vattenmätare 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 27 Nya serviser 27/01-29/12 2,0 2,0 2,0 6,0 28 Dagvattenanläggningar 27/01-29/12 3,0 3,0 3,0 9,0 29 Saneringar enligt Blåplan 27/01-29/12 40,0 40,0 40,0 120,0 30 Dagvattenanläggning Nordkroken 23/01-28/12 11,8 4,5 4,5 9,0 31 Resevoarer Skräcklan 26/01-27/12 32,0 16,0 16,0 32 Utbyggnadsplan VA, projektering 3 områden 27/01-27/12 2,0 2,0 2,0 S:a Utgifter 107,5 58,5 51,5 217,5 Not Kommentarer till investeringar i VA-verksamhet 21 Åtgärder för att uppfylla krav enligt säkerhetsskyddslagen och cybersäkerhetslägen. 22 Byggnation startat i juni 2023. Arbetet beräknas pågå till och med 2027 enligt beslutad totalbudget. Totalt anslag 272 mnkr kvarstår. 23 Byte av pumpstation, renovering av byggnader, ny processutrustning 24 Ny reservoar i Brålanda. Fördyring enligt ny kalkyl och tillkommande reservkraftverk och nya pumpar. Bedömning är att 2026 är att 9 mnkr kommer att gå åt. 2027 kommer 21,5 mnkr att förbrukas och 2028 2,0 mnkr. Totalt beräknas då projektet landa på 37,7 inkl egna byggherrekostnader 25 5 pumpstationer behöver uppgraderas pga gammalt styrsystem där det saknas reservdelar. 26 Fjärravlästa läcksökande, larmande vattenmätare, antenner för avläsning behöver kopletteras för bättre radiotäckning. 27 Avser ledningsförläggning till nya större fastigheter. 28 Kostnader sammanhängande med ny dagvattenplan 29 Förnyelse av ledningsnätet enligt saneringsplan. Krav i miljötillstånd samt från tillsynsmyndighet. 30 Dagvattenanläggning Nordkroken. Lagkrav och föreläggande från länsstyrelsen. Utfallet 2026 beräknas bli endast 1,2 mnkr. Byggnationskostnad beräknad till totalt 9 mnkr fördelat på 2027 och 2028 31 Nya reservoarer vid Skräcklans vattenverk, för att säkertställa kapacitet som krävs för en stabil vattenförsörjning. Arbetet med reservoarerna har inletts och alla indikationer visar att medlen kommer att arbetas upp både 2026 och 2027. Samma entreprenör som för projekt Skräcklans vattenverk. Tight projektuppföljning stärker antagandet om förbrukad budget för åren. Särskilt under perioder av hög efterfrågan eller nödsituationer som torka och översvämningar. 32 Projektering. Ny plan för utbygnad av kommunalt va är antagen. Områdena som pekas ut är Önafors, Floget, Kristinelund. Kostanden för respektive område skall utredas innan tidsplan och prioriteringsordning för utbyggnad föreslås och äskande kan göras. Del III - 5 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 fortsättning SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Renhållningsverksamhet 33 Utrustning och inventarier 27/01-29/12 1,5 1,5 1,5 4,5 34 Fordon/maskiner 27/01-29/12 3,5 3,5 3,5 10,5 35 Förändrad avfallshantering 24/01-27/12 65,0 3,5 3,5 S:a Utgifter 8,5 5,0 5,0 18,5 Not Kommentarer till investeringar i Renhållningsverksamhet 33 Avfallsbehållare, maskinredskap 34 Renhållningsfordon 35 Förändrad avfallshantering enligt lag innebär inköp av ett fordon för att hantera fastighetsnära insamling. Insamling av förpackningar. För 2027 planeras det för ytterliggare 1 fordon kopplat till FNI. Ingår i totalt ursprungligt anslag. Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Gatuenheten/Tekniska 36 Fordon och maskiner 27/01-29/12 4,1 4,1 4,1 12,3 37 Inventarier 27/01-29/12 0,4 0,4 S:a Utgifter 4,1 4,5 4,1 12,7 Kommentarer till investeringar för Gatuenheten/Tekniska 36 Utbyte och uppdatering av maskinpark. För 2027 planeras bland annat inköp av lastmaskin, lätt lastbil. 37 Leasingåtertag av mätutrustning. Återinvestering var tredje år. Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Kostenheten 38 Köksutrustning/kontorsmöbler 27/01-29/12 1,0 1,0 1,0 3,0 S:a Utgifter 1,0 1,0 1,0 3,0 Kommentarer till investeringar för Gatuenheten/Tekniska 38 Utbyte av utrustning som löpande slits ut Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Serviceenheten 39 Maskiner, inventarier 27/01-29/12 0,4 0,4 0,4 1,2 S:a Utgifter 0,4 0,4 0,4 1,2 Kommentarer till investeringar för Kostenheten och Serviceenheten 39 Kontinuerligt utbyte och förnyande av lokalvårdsutrustning. Del III - 6 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 Investerings- och exploateringsplan 2027-2029 fortsättning SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Fastighetsinvesteringar Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a - Barnomsorg och grundskola: 1 Mariedalsskolan, idrottshall/specialsalar 25/01-28/12 47,6 7,6 41,0 48,6 2 Förskola/skola, verksamhetsanpassning 27/01-29/12 9,0 3,0 3,0 3,0 9,0 3 Förskole- och skolgårdar 26/01-27/12 9,0 3,0 3,0 3,0 9,0 4 Öxnereds förskola, nybyggnad 26/01-27/12 60,7 17,0 17,0 S:a Utgifter 30,6 47,0 6,0 83,6 Not Kommentarer till fastighetsinvesteringar barnomsorg och grundskola 1 Nybyggnation av idrottshall Mariedalskolan 2 Medel för av BUN beslutade verksamhetsanpassningar av pågående verksamheter 3 Medel för av BUN beslutade verksamhetsanpassningar av pedagogisk utemiljö 4 Nybyggnation av Öxnereds förskola Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a - Kultur- och fritidsfastigheter: 5 Hallevi IP 28/01-29/12 6,5 0,0 2,0 4,5 6,5 6 B-hus Sportcentrum 24/01-28/05 81,0 25,0 3,0 28,0 7 Mötesplats unga, Torpa 25/01-27-12 54,0 22,2 22,2 8 Brätte ishall 25/01-28/12 17,5 0,0 17,0 17,0 9 Gymmixhallen 29/01-29-12 10,0 10,0 10,0 10 Frendevi 27/01-27/12 3,0 3,0 3,0 11 Vänersvallen Lilla Vallen, konstgräs 28/01-28/12 8,0 8,0 8,0 12 Sörbyvallen 28/01-28/12 4,5 4,5 4,5 13 Brätte ridskola 28/01-28/12 8,0 8,0 8,0 14 Boteredsvallen 29/01-29/12 1,0 1,0 1,0 15 Idrottshuset, läktare 27/01-27/12 1,5 1,5 0,0 1,5 16 Kulturhuset, teatern 27/01-27/12 1,5 1,5 0,0 1,5 17 Brålandabadet 26/01-27/12 3,0 1,5 0,0 1,5 S:a Utgifter 54,7 42,5 15,5 112,7 Not Kommentarer till fastighetsinvesteringar kultur och fritid 5 Hallevi IP, utbyte av konstgräs samt kringliggande logistik 6 Underhållsåtgärder omklädningsrum WC mm. Renovering och viss ombyggnation 7 Mötesplats unga, Torpa inklusive skyddsrum, fritidsbank, solceller samt utemiljö 8 Verksamhetsanpassning med betongpist och energioptimering. 9 Verksamhetsanpassning - utbyggnad. Saknar tillräckligt stora ytor. 10 Verksamhetsanpassning utbyte av konstgräs samt kringliggande logistik 11 Verksamhetsanpassning konstgräs samt kringliggande logistik 12 Verksamhetsanpassning utbyte av konstgräs samt kringliggande logistik 13 Omklädningsrum, samlingslokal/cafeteria 14 Dränering 15 Verksamhetsanpassning 16 Renvoering av stolar i teater 17 Renoveringsåtgärder utomhusbassäng Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Not - Fastigheter socialförvaltningen, omsorg om funktionshindrade: 18 Boende socialpsykiatri, 8 platser 27/01-28/12 24,0 10,0 14,0 24,0 20 Serviceboende LSS, 8 platser 28/01-30/12 25,0 1,0 10,0 11,0 21 Lindgården 28/01-30/12 124,0 4,0 60,0 64,0 S:a Utgifter 10,0 19,0 70,0 99,0 Not Kommentarer till fastighetsinvesteringar omsorg om funktionshindrade 18 Boende socialpsykiatri, 8 platser 20 Serviceboende LSS, 8 platser 21 Lindgården, dagligverksamhet LSS Del III - 7 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 fortsättning SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a Not - Fastigheter samhällsbyggnadsförvaltningen: 22 Investeringsunderhåll (komponentavskrivning) 27/01 - 29/12 39,2 51,6 52,1 142,9 23 Myndighetskrav 27/01 - 29/12 4,0 4,0 4,0 12,0 24 Brålandabadet 28/01 - 28/12 0,0 1,0 1,0 25 Hållbarhet och energioptimering 27/01 - 29/12 4,0 4,0 4,0 12,0 26 Verksamhetsanpassningar 27/01 - 29/12 3,0 3,0 3,0 9,0 27 Dyrehög 27/01 - 27/12 8,0 8,0 8,0 28 Dyrehög 28/01 - 29/12 6,0 3,0 3,0 6,0 29 Torget Vänersborg 29/01 - 29/12 2,0 2,0 2,0 S:a Utgifter 58,2 66,6 68,1 192,9 Not Förklaringar fastigheter samhällsbyggnadsförvaltningen 22 Investeringsunderhåll som utförs efter framtagen plan. 23 Avsatta medel för tvingande åtgärder 24 Underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet enligt lokalförsörjningsunderlaget 25 Energisparåtgärder samt övergång till mer hållbara lösningar 26 Avsatta medel för verksamhetsanpassningar inom samhällsbyggnad 27 Anpassning till räddningstjänst enligt KS 2025/89 28 Shb anpassningar av verksamhet, byte värmekälla samt redundanslösningar 29 Ny och robustare offentlig toalett. S:a fastighetsinvesteringar, mnkr 153,5 175,1 159,6 488,2 Exploateringsbudget Not Verksamhet/Projekt, mnkr Projekttid Totalt anslag 2027 2028 2029 S:a 30 Brättelänken, Skaven mot Edsvägen 20/09-29/12 41,0 5,0 21,0 15,0 41,0 31 Toppbeläggning Trestad center Västra 29/01-29/12 3,5 3,5 3,5 32 GC/personbilstunnel Skaven/Öxnered* 22/01-27/12 41,1 0,0 33 Anslutning- och genomfartsvägar till Tunnel Skaven/Öxnered 27/06-28/12 6,0 3,5 2,5 6,0 34 Sanden, Södra 24/01-40/12 utreds 10,0 50,0 15,4 75,4 35 Markinköp 27/01 - 29/12 30,0 0,0 10,0 10,0 20,0 36 Grunnebo industriområde 22/01-28/12 25,0 7,5 7,5 15,0 37 Sikhall 28/01-28/12 2,0 2,0 2,0 38 Norra Sanden 25/01-30/12 100,0 0,0 38,5 45,0 83,5 39 Hamngatan Kvartersmark 28/01-28/12 4,0 4,0 4,0 40 Samhällsmast på platåbergen** 28/01- 14,8 0,0 14,8 14,8 41 Badbrygga Fredriksberg 29/01- 2,0 0,0 2,0 2,0 42 Vargön pendelparkering 27/01-27/12 1,8 1,8 1,8 43 VA till Lindås röda stugor 28/01-28/12 2,0 0,0 2,0 2,0 44 Skaven/Öxnered parkering 26/01-28/12 5,0 4,0 4,0 45 Toppbeläggning Skaven/Öxnered 29/01-29/12 3,5 3,5 3,5 S:a Utgifter 27,8 156,3 94,4 278,5 Del III - 8 Investerings- och exploateringsplan 2027–2029 fortsättning SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Exploateringsbudget Not Kommentarer till exploateringsbudgeten: 30 Vägen är en förutsättning för pågående och framtida exploateringar. Budget har räknats upp till följd av fördröjning och prisökningar, Indexerat 2025. 31 Toppbeläggning av nytt industriområde, Trestad Center 32 Medfinansieringsprojekt med Trafikverket. Tunnel krävs med tanke på utbyggnad av bostäder på Skaven/Öxnered Trafikverket har aviserat om kostnadsökning på 5 mnkr år 2027 till följd av transportering av överskottsmassor *Beslut medfinansierings- och samverkansavtal enligt KF 2026-02-18. Ärende på väg till fullmäktige 22:a april som innebär att investeringsbudget flyttas till 2026 i enlighet med redovisningsregler. Trafikverket genomför produktion av tunneln under 2027. Kommunen har gjort avsättning 2026 för att medfinansiera projektet, därav inget investeringsbelopp 2027. 33 Avser byggnation av anslutningsvägar efter trafikverkets arbete. Projektering för dessa är redan utförda i tidigare projekt. 34 Exploatering av området Sanden, Södra. Preliminär prognos med uppdaterade förutsättningar och tidsram. Anpassning till Trafikverkets stationsprojekt. 35 Förvärv av fastigheter för kommunens fortsatta exploatering och utveckling. 36 Exploatering av nytt industriområde, avser utbyggnad av VA. Besked från extern aktör är avgörande för projektets framfart. 37 Uppstart utveckling Sikhall efter detaljplan vunnit laga kraft. 38 Exploatering av Norra Sanden. Kostnader avser anläggande av ställplatser, ny marina och gästhamn med tillhörande service. Totalanslag ökats med 15,0 mnkr efter ny kalkyl. 39 Ombyggnation av kvartersmark i ny detaljplan för Hamngatan. 40 Beslut om ny samhällsmast enligt KF 2025-02-19 §16. **Projektägarskap och framdrift behöver utredas. 41 Bifall av medborgarförslag SBN 2024/319 42 Anläggning av pendelparkering vid stationsläge 43 Anslutning till kommunalt VA inför försäljning av fastigheter 44 Parkering vid stationläge enligt detaljplan Öxnered/Skaven 45 Toppbeläggning av nytt område, Skaven/Önxnered SAMMANFATTNING Verksamhet/Projekt 2027 2028 2029 S:a Summa utgifter gata och park 34,0 43,0 36,0 113,0 Summa utgifter VA 107,5 58,5 51,5 217,5 Summa utgifter renhållning 8,5 5,0 5,0 18,5 Summa utgifter övrigt 5,5 5,9 5,5 16,9 Summa fastighetsinvesteringar 153,5 175,1 159,6 488,2 Summa exploateringsbudget 27,8 156,3 94,4 278,5 SUMMA 336,8 443,8 352,0 1 132,6 Del III - 9 Bolag och kommunalförbund 2027 AB Vänersborgsbostäder Resultat och resultatutveckling Räntekostnaden har sedan 2022 stigit kraftigt i Ordförande: Håkan Falk (S) bolaget och ökningen kommer fortsätta de Vice ordförande: Dan Åberg (M) närmaste åren. Styrelsen antog i december VD: Gunnar Johansson 2025 en budget för 2026 som understiger den eftersträvade avkastningen om 4% av eget ka- AB Väners- pital. Detta gjordes för att möjliggöra fortsatt borgsbostäder gott underhåll av bolagets fastigheter även vid Mkr Bokslut Prognos Prognos ökade räntekostnader. Under 2027 prognosti- 2025 2026 2027 seras bolaget åter nå den eftersträvade avkast- Intäkter 369 378 387 ningen. Kostnader -366 -369 -375 Resultat 3 9 12 Investeringar Investeringar 64 75 150 Inga nyproduktionsprojekt under 2025 och inte heller några planerade under 2026. Först Tillgångar 2 318 2 318 2 393 2027 räknar bolaget med att det investeras i Skulder 2 015 2 006 2 069 nyproduktionsprojektet för fastigheten Kalko- Eget kapital 303 312 324 nen. Utöver nyproduktion kommer bolagets Soliditet 13,1% 13,5% 13,6% investeringar bestå av upprustning av befint- ligt fastighetsbestånd. Främst genom stamby- Verksamhetsbeskrivning ten och takbyten enligt tidigare fastlagd un- AB Vänersborgsbostäder är ett kommunalt derhållsplan men även genom fortsatt sats- bostadsaktiebolag som ska främja bostadsför- ning på energibesparande investeringar. sörjningen i Vänersborgs kommun och skapa ett attraktivt boende i kommunens tätorter. Soliditet och soliditetsutveckling Bolaget har 3 573 lägenheter varav 495 lägen- Kommande upprustningsinvesteringar be- heter i särskilda boendeformer som blockför- döms kunna göras med bolagets kassaflöde. hyrs av Vänersborgs kommun. Förvaltningen Nybyggnadsprojektet 2027 däremot kommer bedrivs till största del i egen regi. Antalet an- kräva viss upplåning. Soliditeten beräknas öka ställda var per den 31 december 2025 71 per- marginellt under prognosperioden. soner. Del IV -1 Bolag och kommunalförbund 2027 Resultat och resultatutveckling Fastighets AB Vänersborg Under 2025 bytte bolaget redovisningsprincip till K3 vilket har en resultatutjämnade effekt Ordförande: Mats Andersson (C) för investeringar. Bolaget gjorde också ned- Vice ordförande: Tommy Christensson (M) skrivningar på 15 mkr relaterat till investe- VD: Gunnar Johansson ringarna på Hunneberg då dessa kortsiktigt inte kan motiveras av intäkterna. Resultatut- Fastighets AB vecklingen bedöms vara stabil under pro- Vänersborg gnosperioden. Bokslut Prognos Prognos Mkr 2025 2026 2027 Investeringar Investeringsbehoven styrs av underhållspla- Intäkter 12 11 12 nen samt hyresgästernas önskemål om ut- Kostnader -26 -11 -10 veckling. Under 2026 kommer investeringar Resultat -14 0 2 göras i fastigheten Kordan om 2 mkr samt un- derhåll om knappt 2 mkr spritt över fastig- Investeringar 24 2 70 hetsbeståndet. Bolaget räknar med att under Tillgångar 95 93 158 2027 göra investeringar i en ny anläggning för Skulder 70 68 118 Kustbevakningen på Sanden. Eget kapital 25 25 40 Soliditet och soliditetsutveckling Soliditet 26,3% 26,9% 25,3% Under 2025 skrevs värdet upp på fastigheten Kordan 3 motsvarande nedskrivningen på fas- Verksamhetsbeskrivning tigheten Hunneberg 1:7 vilket gjorde att soli- Bolaget är ett kommunalt fastighetsbolag med diteten hölls intakt. Avseende 2026 så antas inriktning mot att köpa, sälja, bygga, förvalta soliditeten öka med årets vinst. Bolaget räknar och hyra ut näringslivsfastigheter inom Vä- med att under 2027 få ett kapitaltillskott mot- nersborgs kommun. Målsättningen är att svarande 20% av investeringen för kustbevak- skapa förutsättningar för etablering av nya fö- ningens anläggning för att inte urholka solidi- retag och därmed bidra till ökad sysselsätt- teten. ning. Bolaget äger för närvarande åtta fastig- heter. Verksamheten sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Väners- borgsbostäder. Del IV -2 Bolag och kommunalförbund 2027 Kunskapsförbundet Väst innehåller inte några kostnader för nya refor- mer. Ordförande: Mikael Arvemark (C) Vice ordförande: Madelaine Carlsson (S) Det finns också flera andra förändringar som 2:e vice ordförande: Maud Bengtsson (S) påverkar Kunskapsförbundets ekonomi. Un- Förbundsdirektör: Maria Hildefors der hösten 2026 och 2027 kommer fler elever till den anpassade gymnasieskolan där den Nyckeltal Bokslut Prognos Prognos genomsnittliga kostnaden är högre än för ele- mnkr 2025 2026 2027 ver i gymnasieskolan. Fler elever väljer yrkes- Intäkter 799 811 833 program som är dyrare och som har en högre Kostnader 791 811 844 lärartäthet än ett högskoleförberedande pro- Resultat 8 0 -11 gram. De här förändringarna beräknas öka förbundets kostnader med 9 mnkr, vilket le- Investeringar 4 11 11 der till ett underskott. Tillgångar 354 355 350 Utöver detta förväntas behovet av Sfi-under- Skulder 315 316 322 visning vara fortsatt stort då Högskolan Väst Eget kapital 39 39 28 under 2027 och 2028 planerar för att ta emot Soliditet 11 % 11 % 8 % fler internationella studenter som har rätt till Sfi-utbildning. Det är idag svårt att beräkna Verksamhetsbeskrivning Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalför- denna kostnad. bund som ansvarar för den kommunala gym- nasie- och vuxenutbildningen som bedrivs i Kunskapsförbundet har under flera år gjort Trollhättan och Vänersborg. anpassningar och har idag en låg lärartäthet jämfört med andra liknande verksamheter. Resultat och resultatutveckling Bedömningen är att verksamheterna kommit Förbundet har inte haft råd att bedriva till en nivå där det är svårt att fortsätta ned- samma verksamhet som tidigare och under dragningar utan att kvaliteten försämras. 2025 och 2026 har neddragningar gjorts för att ha en budget i balans. Det positiva resultatet Investeringar 2025 består till största delen av poster som är Kunskapsförbundets investeringar består av engångskaraktär som inte kommer på- främst av läromedel inklusive elevdatorer, verka kommande års resultat. Under 2027 för- möbler, och utrustning till gymnasieskolorna väntas resultatet försämras och förbundets och vuxenutbildningen. prognos visar ett underskott. Soliditet och soliditetsutveckling Soliditeten kommer minska under 2027 på Politiska förändringar, nya reformer och grund av det förväntade underskottet. andra krav och förväntningar kommer på- verka gymnasiet och vuxenutbildningen un- der 2027 men även kommande år. Enligt rege- ringen genomförs de största reformerna för skolan på 30 år där en del redan har genom- förts och andra förväntas beslutas inom kort. Flera reformer kommer få stor påverkan på Kunskapsförbundets verksamhet. Det är ofta osäkert hur förändringarna ska finansieras och svårt att beräkna hur kostnaderna för- ändrs. Siffrorna i tabellen för 2026 och 2027 Bolag och kommunalförbund 2027 Halle och Hunneberg övriga driftskostnader. En del av hyresökningen är hänförlig till nödvändiga Ordförande: Annalena Levin (C) ombyggnationer för att bringa lokalerna i Vice ordförande: Ann-Helen Selander (M) enlighet med gällande VD/chef: Robert Stenberg arbetsmiljöföreskrifter, bland annat vad gäller personalutrymmen såsom paus- och Nyckeltal Bokslut Prognos Prognos vilorum, omklädning och dusch för samtliga mnkr 2025 2026 2027 kön, garage samt en säker verkstad. Intäkter 8,6 8,2 9,7 Kostnader -8,6 -9,1 -9,7 Vid bolagets uppstart 2024 fastställdes Resultat 0 -0,9 0 grundbidraget till samma nivå som föregående bolag och stiftelse erhöll redan Investeringar 1,1 0 0 2018, en nivå som således inte räknats upp i enlighet med KPI under en period om flera Tillgångar 3,8 2,9 2,9 år. I samband med uppstarten krävdes även Skulder 1,4 1,4 1,4 att samtliga avtal tecknades om, vilket Eget kapital 2,4 1,5 1,5 medförde ytterligare kostnadsökningar. Soliditet 63 % 52 % 52 % En mindre uppräkning av grundbidraget Verksamhetsbeskrivning Halle och Hunneberg AB ska verka för en genomfördes under 2025 i enlighet med gemensam organisation mot en exportmogen praxis, men den sammantagna ekonomiska destination och en hållbar reseanledning situationen förblir ansträngd. Detta är en inom det rörliga friluftslivet. konsekvens av flera samverkande faktorer: ett omvärldsläge med kraftigt ökade priser, Resultat och resultatutveckling samt att bolaget övertagit drift och underhåll Trots ett budgeterat underskott om cirka 850 av vandringsleder som ursprungligen tkr för 2025 uppnådde bolaget ett nollresultat finansierades genom projektmedel från vid årets slut. Omsättningen ökade med 1,2 Leader, Stiftelsen och samtliga deltagande mnkr jämfört med föregående år, och bolaget kommuner. Inga särskilda medel avsattes för erhöll därutöver ett extra bidrag om 400 tkr detta ändamål vid bolagets uppstart. från Stiftelsen Bergagården. Det ekonomiska trycket är särskilt påtagligt Den positiva omsättningsutvecklingen, i under 2026, då bolaget nu inleder ett aktivt kombination med det extraordinära bidraget underhåll av grillplatser, leder och från Stiftelsen Bergagården, bidrog vindskydd, åtaganden som kräver både sammantaget till ett väsentligt bättre resultat resurser och långsiktig finansiering. än budgeterat. Under 2025 och 2026 har en aktiv dialog förts Omsättningstillväxten drivs av en medveten med avtalspartnerna i Vänersborgs, Grästorps och bred satsning på flera områden: stärkt och Trollhättans kommuner avseende platsvarumärke, riktad marknadsföring, bolagets finansiella förutsättningar. anpassning av lokaler, ett ökat antal Samstämmigt har kommunerna föreslagit en genomförda aktiviteter och konferenser samt höjning av grundbidraget med 850 tkr från en utvecklad paketering av och med 2027. En sådan uppräkning skulle ge friluftsupplevelser. bolaget väsentligt förbättrade och mer ändamålsenliga förutsättningar att bedriva Det förbättrade resultatet är särskilt värt att och genomföra den verksamhet som åligger lyfta fram mot bakgrund av att verksamheten bolaget enligt ägar- och bolagsdirektiv samt under samma period hanterat betydande ingångna avtalssamverkan. Den föreslagna kostnadsökningar avseende hyra, el och Bolag och kommunalförbund 2027 höjningen har beaktats i prognosen för 2027 i tillgängligheten och servicenivån för bifogad tabell. besökare, med förväntad positiv intäktspåverkan, särskilt från och med 2027. Bolaget bedöms även fortsättningsvis uppvisa en positiv utveckling avseende omsättning Vidare har projektering genomförts och och intäkter under både 2026 och 2027. Det är bygglov beviljats för fem stugor enligt samma dock styrelsens bedömning att en justering av finansierings- och ägandemodell som grundbidraget till en ändamålsenlig nivå är ställplatserna. Svar från Länsstyrelsen en grundläggande förutsättning för bolagets inväntas. långsiktiga ekonomiska stabilitet. Soliditet och soliditetsutveckling Investeringar Soliditeten bedöms minska till följd av ett Under 2026 planeras Trollskogen att vara helt prognostiserat underskott under 2026, men färdigställd, med finansiering från Leader stabiliseras därefter på en nivå överstigande och Jordbruksverket. I dagsläget råder dock 50 procent. En långsiktigt hållbar viss osäkerhet kring både tidpunkten för kapitalstruktur förutsätter dock att utbetalning av beviljade medel och huruvida grundbidraget justeras i enlighet med de full finansiering kommer att beviljas av dialoger som förts med avtalspartnerna. Jordbruksverket. Därtill har kostnaderna för Uteblir en sådan uppräkning kvarstår risken projektet ökat med cirka 20 procent mot för fortsatta underskott och en successiv budget, till följd av oförutsedda miljökrav urholkning av soliditeten. som uppkommit under byggnationsprocessen. Parallellt pågår en utredning avseende ombyggnation av bolagets butik och infocenter, i syfte att utveckla ett modernt besöksmål med ökad attraktionskraft och kapacitet att ta emot ett större antal besökare, vilket på sikt förväntas generera ökade intäkter. Byggnation av ställplatser pågår och beräknas vara färdigställd under 2026. Investeringen genomförs av fastighetsägaren, och bolaget tillträder anläggningen genom en justerad hyresmodell. Syftet är att höja Bolag och kommunalförbund 2027 Vattenpalatset Vänerparken AB Ordförande: Håkan Falk (S) Investeringar Vice ordförande: Filip Milén (M) Under året har ett pooltäcke införskaffats för VD/chef: Carolina Svanström att förhindra värmeförluster. Nyckeltal Bokslut Prognos Prognos Soliditet och soliditetsutveckling mnkr 2025 2026 2027 Soliditeten är oförändrad i jämförelse med fö- regående räkenskapsår. Om inte mer medel Intäkter 20,5 21 21,5 skjuts till verksamheten så kommer bolaget i Kostnader -20,5 -22 -22,5 framtiden behöva använda sig av det fria egna Resultat 0 -1 -1 kapitalet för att klara av sin verksamhet, därav minskar soliditeten framåt. Investeringar 0,1 0 0 Tillgångar 13,5 12,5 11,5 Skulder 5,2 5,2 5,2 Eget kapital 8,3 7,3 6,3 Soliditet 62 % 58 % 55% Verksamhetsbeskrivning Bolaget har till uppgift att driva bad och simhallsrörelse. Bolaget erbjuder äventyrsbad och motionsim samt simkolor. Därtill erbjuds bad i varmbad. I badet bedrivs även caféverksamhet. Resultat och resultatutveckling Bolagets nettoomsättning har ökat jämfört med föregående räkenskapsår, där man har fått ökade intäkter via simskolor samt även- tyrsbad, trots en vädermässigt ogynnsam sommar. Försäljning via cafeteria och reception når inte upp till budget. På kostnadssidan så överskreds budgeten för el, fjärrvärme och vatten. Trots månadsvis uppföljning där förbrukning har minskat så har kostnaden ökat. Driftskostnader tillsammans med personal- kostnader och hyra är bolagets största utgif- ter. Bolag och kommunalförbund 2027 Nätaktiebolaget Biogas i Brå- Resultat och resultatutveckling Resultatet de senaste åren har varit några tu- landa AB. sen kronor per år. 2024 var vinst 20 tkr och Ordförande: Bo Carlsson (C) 2025 var vinsten cirka 3000 kr. Vår nettoom- Vice ordförande: Tommy Christensson (M) sättning 2025 var 375 tkr. Vi har endast en VD: Ingemar Johansson kund och det är AB Biogas Brålanda Nyckeltal Bokslut Prognos Prognos Investeringar Under senaste tio åren har vi inte haft några mnkr 2025 2026 2027 investeringskostnader. Intäkter 0,004 0,004 0,004 Det planeras att byggas en stor biogasanlägg- Kostnader -0,004 -0,004 -0,004 ning. Blir byggnationen av kommer Nätaktie- Resultat 0,0 0,0 0,0 bolagets Biogas Brålandas ledningar inte att användas. Byggnationen planeras tidigas un- Investeringar 0,0 0,0 0,0 der 2029. Tillgångar 5,0 5,0 5,0 Soliditet och soliditetsutveckling Skulder 2,3 2,2 2,1 2025 2026 2027 Eget kapital 2,6 2,6 2,6 52% 53% 54% Soliditet 52,0 53,0 54,0 Eftersom vi inte gör några investeringar ökar soliditet något. Kortfattad verksamhetsbeskrivning Bolaget bildades 2009-03-04 och ägs av Vä- nersborgs kommun 73 procent, Melleruds kommun 18 procent och Biogas Brålanda AB 9 procent. Bolagets verksamhet består av att bygga, äga och förvalta gasledningsnät för biogas inom Vänersborgs och Melleruds kommuner med syfte att säkerställa tillgången på biogas för Vänersborgs och Melleruds kommuners egna fordon och kommunernas invånare. Del IV -1 Bolag och kommunalförbund 2027 Räddningstjänsten Fyrbodal bättre möjligheter att säkerställa en funge- rande och robust räddningstjänst. Det finns behov av en stark utveckling i många delar av Ordförande: Jerker Lundin (KD) förbundet. Det behövs utbildningsinsatser, 1:e vice ordförande: Pia Fogelberg (M) det pågår olika tillsynsprocesser på verksam- 2:e vice ordförande: Dan Nyberg (S) heten och lagstiftningen ställer nya krav. 3:e vice ordförande: Terje Skaarnes (SD) Förbundsdirektör: Markus Green Resultat och resultatutveckling Prognosen för 2026 motsvarar budgeten för Nyckeltal Bokslut Prognos Prognos 2026, eftersom förbundet ännu inte har tagit mnkr 2025 2026 2027 fram någon prognos. Den första prognosen redovisas i delårsrapporten per april. År 2026 Intäkter 252 255 327 är förbundets första ”normalår”. Medlemsav- Kostnader -251 -255 -327 giften har räknats upp med PKV för 2027, Resultat 0 0 0 med 2026 som basår. Budgeten för 2027 inklu- derar Orust inträde i förbundet samt en till- Investeringar 23 26 65 läggsbudget om 4,5 mnkr, som avser infö- rande av räddningsledningssystem. Tillgångar 176 182 197 Skulder 109 115 130 Investeringar Eget kapital 67 67 67 Förbundet har arbetat fram en investerings- Soliditet 37,8% ≥30% ≥30% plan över åren 2027-2029 och arbetet med att ta fram en mer långsiktig plan pågår. Investe- Kommentar till Nyckeltal ringsvolymen från 2029 och framåt är därför inte säkerställt ännu. Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten Fyrbodal bildades vid års- skiftet 2024/2025 genom sammanslagning av Soliditet och soliditetsutveckling Soliditeten beräknas hålla en nivå strax över Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB) och 30%. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Genom sammanslagningen skapas Bolag och kommunalförbund 2027 Fyrstads Flygplats AB rande betydelse för att säkerställa flygplat- sens samhällsviktiga uppdrag och ekono- Ordförande: Peter Eriksson (M) miska stabilitet. Vice ordförande: Benny Augustsson (S) VD: Josef Khan Investeringar Investeringarna följer bolagets fastställda Nyckeltal Bokslut Prognos Prognos verksamhets- och investeringsplan och avser mnkr 2025 2026 2027 både underhåll och utveckling av flygplatsens tekniska och operativa infrastruktur. Intäkter 44,0 51,4 53,7 Under 2026 uppgår investeringarna till cirka Kostnader -45,5 -51,4 -53,7 8,8 mkr och under 2027 till cirka 25,0 mkr. Resultat -1,5 0 0 Tidpunkterna ska ses som preliminära och kan komma att justeras vid behov. Genomfö- Investeringar 2,6 8,8 25,0 randet sker successivt i takt med tillgängliga ekonomiska ramar och erhållen finansiering. Tillgångar 31,4 35,4 57,1 Skulder 31,4 35,4 57,1 Soliditet och soliditetsutveckling Eget kapital 23,9 23,9 23,9 Soliditeten påverkas av investeringsnivå, re- Soliditet 76% 67% 42% sultat och behov av upplåning. Efter en solidi- tet om 76 procent 2025 bedöms soliditeten Kortfattad verksamhetsbeskrivning Fyrstads Flygplats AB driver Göteborg Stall- minska väsentligt under planperioden till backa Airport och ägs av kommunerna Troll- följd av ökade investeringar. För 2027 beräk- hättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. nas soliditeten uppgå till cirka 42 procent, Flygplatsen är en säkerhetsgodkänd instru- vilket innebär en tydlig försvagning jämfört mentflygplats med ansvar för såväl sam- med tidigare år och speglar en kraftigt ökad hällsviktig som kommersiell flygtrafik. investeringsnivå, som i huvudsak finansieras Verksamheten omfattar reguljär linjetrafik, genom upplåning inom ramen för beslutad fraktflyg, allmänflyg samt utbildningsverk- borgensram, samtidigt som det egna kapitalet samhet. Flygplatsen är av staten utpekad som i huvudsak är oförändrat. beredskapsflygplats och utgör en viktig del av regionens infrastruktur samt totalförsvar. Resultat och resultatutveckling Bolagets ekonomi påverkas främst av trafikin- täkter, offentliga ersättningar samt kostnads- utvecklingen inom drift och personal. Bokslu- tet för 2025 visar ett negativt resultat, medan prognosen för 2026 och budgeten för 2027 be- döms uppvisa resultat i balans. Samtidigt är resultatet känsligt för förändringar i intäkts- utvecklingen och kostnadsnivåerna, vilket ställer krav på fortsatt god kostnadskontroll och stabil finansiering. Verksamhetsanslag, statligt driftbidrag och beredskapsersättning bedöms även fortsättningsvis vara av avgö- (t Kommunal" Sv.eriges Lorqre Akademikerförbundet SSR VlsION Yttrande gällande MRP 2027'2029 Fackförbunden ställer sig bakom sina tidigare yttrande i respektive förvaltning, men ser med stor oro och farhåga på konsekvenserna av den kommande strama budgeten. I utredningen "Antagande till fakta"'står det bland annat: [. .. ] ko nt akty rken har int e or g anis at or iska for ut s öt t ning ar for att klar a uppdraget på ett hållbart och kualitatiut sätt. [...] Organisationen behöuer skapaforutsättningarfir medarbetaren att anuända sig au sina personligakompetenser och omdömefor att agerai olika situationer. [...] Organiseringen i sig skapar en mäIkonflikt på det sätt att måIen är kualitatiua och grönslösa men organiseringen ör ett resultat au år au NPM (Neu Public Management) somlett ttII att den nu ör slimmad och ttp p g ift s or ient er ad. " Våra medlemmar arbetar alltså i verksamheter som inte ger förutsättningar för att uppnå de mål som politiken sätter eftersom marginalerna är för små - det finns inte längre någon'luft i systemet". Fackförbunden uppmanar kommunfullmäktige att åstadkomma en organisation som möjliggör uppdraget samt skapar ett långsiktigt och hållbart arbetsliv för våra medlemmar. Mot bakgrund av detta ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, SSR, Vision och Vårdfiirbundet oeniga till MRP 2027-2029. o Kommunal Lärare Theresia Andersson Henrik Månsby Pethra Johansson \)r*,ah; flr,rt-' -Y-. tst . O I f iI Vangelis Floros Patricia Aronsson 1 Vänersborg och Avonova 2026 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-25 Protokoll från Vänersborgs kommun Central samverkansgrupp (CSG), måndag 25 maj 2026 Tid: 13:15 Plats: Konferensrum djupedalen Paragrafer

§ 141 Återföring av tilläggsbudget 2026 för reservlösning av Dalbobron, från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen KS 2026/138 Beslut Kommunfullmäktige beslutar återföra 5 281 000 kronor från samhällsbyggnadsnämndens budget till kommunstyrelsens budget 2026, till anslaget för driftkostnader som följer av investeringar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 att ge samhällsbyggnadsnämnden 11 842 tkr i tillfälligt anslag i budget 2026. Det avsåg kostnader för avtalad reservlösning med en färja som ersatte den avstängda Dalbobron. För 2026 omfattade avtalet tre månader, januari-mars 2026. Då Dalbobron återställdes snabbare än beräknat kunde färjan lämna Vänersborg två månader tidigare. Det innebär att kostnaderna minskade med 5 281 000 kronor. Dessa medel föreslås återföras till kommunstyrelsens budget, till anslaget för driftkostnader som följer av investeringar. Utrymmet behöver användas till kommunens samlade behov under 2026. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Återföring av tilläggsbudget 2026 för reservlösning av Dalbobron, från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen • Återföring av tilläggsbudget 2026 för reservlösning av Dalbobron, från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 142 Medfinansiering av Wargön Innovation 2026-2028 KS 2025/356 Beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01. Medfinansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram och avser hyreskostnad för lokalen Bruket 7, vilken i 2025 års prisläge uppgick till 2 757 tkr (årlig indexuppräkning enligt KPI i oktober) samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100 tkr per år. Medfinansiering sker under förutsättning att övrig finansiering av projektet till största del beslutas av deltagande parter enligt ansökan. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att fortsättningsvis handlägga ärendet utifrån ovanstående ställningstagande och upprätta nödvändiga avtal. Jäv Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Mats Andersson (C) övertog ordförandeskapet. Deltog inte i beslutet Göran Svensson (MBP) deltog inte i beslutet. Reservation Anders Strand (SD) reserverade sig till förmån för eget yrkande. Protokollsanteckning Niklas Claesson (M) önskade lämna nedan protokollsanteckning, vilket godkändes av ordföranden. Lena Eckerbom Wendel (M) och Ann-Helen Selander (M) anslöt sig till protokollsanteckningen. Vänersborgs kommun kan inte på obestämd framtid stå för finansieringen av industrilokalen som idag inhyser Wargön Innovation. När industrilokalen etablerades var ett syfte att den lokalen skulle leda fram till ytterligare etableringar på området. Så har inte skett. På något eller några års sikt behöver antingen nuvarande verksamhet kunna täcka hyreskostnaderna, eller så behöver kommunen säga upp hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg, som i sin tur då behöver hitta en ny hyresgäst eller sälja lokalen. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 Sammanfattning av ärendet Vänersborgs kommun har tillsammans med Innovatum AB varit delaktig i utvecklingen av Wargön Innovation sedan starten. Kommunen var initiativtagare och projektägare i de tidiga faserna, innan Innovatum AB tog över projektägarskapet 2016. Verksamheten bedrivs idag i det helägda bolaget Wargön Innovation AB. Efter avslutad uppbyggnads-, etablerings- och verksamhetsfas fram till 2025 har Wargön Innovation ansökt om fortsatt utveckling genom projektet Sort2Scale. En ansökan om ERUF-finansiering avslogs våren 2026 på grund av hård konkurrens, trots att projektets innehåll bedömdes som starkt. En ny ansökan tas därför fram med annan finansiering. Sort2Scale syftar till att stärka den cirkulära omställningen genom att utveckla skalbar sortering som industriell infrastruktur i Västsverige. Projektet riktar sig till små och medelstora företag inom bland annat textil, plast, skor och möbler samt involverar kommuner genom ökad kunskap och samverkan kring cirkulära materialflöden. Projektet bygger vidare på Wargön Innovations etablerade roll i innovationsstödsystemet och ska bidra till långsiktigt hållbara arbetssätt. Västra Götalandsregionen medfinansierar projektet med 3 000 000 kronor per år i kontanta medel. Fyrbodals kommunalförbund bidrar med 200 000 kronor per år i kontanta medel samt 100 000 kronor per år i arbetstid. Innovatum AB medfinansierar med 200 000 i arbetstid per år. Vänersborgs kommun medfinansierar med cirka 2 800 000 kronor per år i form av lokalhyra samt 100 000 kronor per år i arbetstid. Projektets medfinansieras av parterna under 24 månader. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Medfinansiering av Wargön Innovation 2026-2028 • Medfinansiering av Wargön Innovation 2026-2028 • Projektansökan Sort2Scale 2026-2028 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Anders Strand (SD) yrkade avslag. I detta instämde Stefan Kärvling (V). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag samt Anders Strand (SD) och Stefan Kärvlings (V) avslagsyrkande. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Omröstning begärdes. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 Ordföranden föreslog följande omröstningsordning, som godkändes av kommunstyrelsen. Den som stödjer kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag röstar ja, och den som stödjer Anders Strand (SD) och Stefan Kärvlings (V) avslagsyrkande röstar nej. Omröstningsresultat Ledamot Ja Nej Avstår Niklas Claesson (M) X Mats Andersson (C) X Anders Strand (SD) X Lena Eckerbom Wendel (M) X Ann-Marie Jonasson (S) X Stefan Kärvling (V) X Kenneth Borgmalm (S) X Göran Nilsson (SD) X Bo Carlsson (C) X Magnus Ekström (KD) X Ann-Helen Selander (M) X Torbjörn Moqvist (SD) X Anna-Karin Sandberg (MP) X Ann-Sofie Dolk Olsson (S) X Antal Röster 10 4 0 Med 10 ja-röster mot 4 nej-röster, samt 0 ledamöter som avstod i omröstningen hade kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 143 Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds KS 2025/404 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” enligt bilaga, att gälla från och med 2026-07-01. 2. Revidera barnomsorgsavgifterna i enlighet med de uppgifter som Skolverket avser att fastställa från och med 1 juli 2026. 3. Bemyndiga barn- och utbildningsnämnden att framöver fastställa och revidera avgifterna i enlighet med de uppgifter som statens skolverk lämnar till de kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem (5 a §, förordning om ändring i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (2018:1537)). Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningnämnden har inkommit med förslag till revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds antagna av kommunfullmäktige 2025-12-17, § 178. Syftet är att tydliggöra det styrande dokumentet mot bakgrund av att en bestämmelse i den förordning som reglerar statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa ändras från och med den 2026-07-01. Förändringen avser hur den avgiftsgrundade inkomsten ska beräknas och innebär en sänkning av avgifterna för hushållen. Kommunfullmäktige beslutade den 2025-12-17, § 178 att barn- och utbildningsnämnden årligen får fastställa och revidera avgifterna utifrån de uppgifter som Skolverket senast den 1 december inför kommande bidragsår lämnar till kommuner som tillämpar maxtaxa i förskola och fritidshem. Då Skolverket nu avser att lämna uppgifter om avgiftstak även under pågående bidragsår föreslås att kommunfullmäktige omformulerar bemyndigandet så att nämnden kan fastställa och revidera avgifterna när sådana uppgifter meddelas enligt förordningen. Eftersom förändringen bedöms falla utanför nuvarande bemyndigande föreslås även att kommunfullmäktige beslutar om justering av avgifterna från och med 2026-07-01. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Antagandedokument - Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Jämförelsedokument - Regler för avgift inom förskola fritidshem pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds • Barn- och utbildningsnämndens beslut 2026-04-13,§ 32 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 145 Vägval Brättelänken KS 2024/193 Beslut Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen, utifrån slutsatserna i bilagd rapport. Sammanfattning av ärendet Utifrån uppdraget om att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken (KS 2024- 10-30 § 198) har en kompletterande lokaliseringsutredning tagits fram. Den redovisar kompletteringarna som efterfrågats i byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämndens yttranden tillsammans med slutsatserna från samhällsbyggnadsnämndens lokaliseringsutredning från år 2023. I samhällsbyggnadsnämndens utredning har två huvudalternativ har tagits fram utifrån platsens förutsättningar – det norra alternativet via Gamla Brätte och Grönlidsvägen samt det södra alternativet via Brätte ridskola och gamla banvallen. Lokaliseringsutredningen landar i att riksintresset för kulturmiljö som finns på platsen är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Det norra vägalternativet går genom riksintressets kärnvärde och länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med sträckningen. Därmed kan man utgå från att länsstyrelsen inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till mark- och miljödomstolen men detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och kostsam rättsprocess. Naturvärden och strandskydd talar även det för det södra alternativet. Lokaliseringsutredningen rekommenderar att bilvägen anläggs i den södra sträckningen men att det fortsatt ska vara möjligt att cykla i den norra sträckningen. Utredningen föreslår även att det undersöks om vägen kan dras väster om modellflygklubben. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Vägval Brättelänken • Vägval Brättelänken • Lokaliseringsutredning Brättelänken - kompletterande rapport • Beslut KS 2024-10-30 Vägval Brättelänken • Projekt Brättelänken (Skaven - Brätte) • Beslut KS 2024-05-02 Vägval Brättelänken • Yttrande från byggnadsnämnden Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 • Yttrande från miljö- och byggnadsnämnden • Yttrande från kultur- och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 147 Revidering av avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg KS 2023/561 Beslut Kommunfullmäktige beslutar om avtalssamverkan med Trollhättans Stad och Grästorps kommun enligt bilaga att gälla fr. o. m. 2027-01-01 och uppdrar åt Kommunstyrelsens ordförande att så som firmatecknare signera avtal. Vänersborgs finansieringsandel om 44%, motsvarande 1 122 tkr sker inom Kommunstyrelsens ram och omhändertas i Kommunstyrelsens detaljbudget för 2027. Beslutet gäller under förutsättning att Grästorps kommun och Trollhättan stad fattar likalydande beslut om avtalet. Sammanfattning av ärendet Kommunerna Grästorp, Trollhättan och Vänersborg har sedan många år tillbaka samverkat kring bergen Halle- och Hunneberg avseende turism- och besöksnäring. Platåbergen Halle- och Hunneberg är beläget inom de tre kommunerna och sedan 2016 finns en beslutad avsiktsförklaring mellan kommunerna. I avsiktsförklaringen framgår de primärt sex identifierade framgångsfaktorerna för att uppnå mål om exportmognad, hållbarhet och kvalitet genom; - Attrahera nya målgrupper - Höja standarden på lederna och anpassa dem efter olika målgrupper - Öka tillgängligheten - Skapa produkten ”Halle och Hunneberg” genom ökad service, besökspaket och aktiviteter - Skapa en tydlig och effektiv organisation som tar vara på alla intressenters engagemang - Utveckla marknadsföringen genom flera olika marknadskanaler. 2024 omorganiserades verksamheten och samlades i ett nybildat bolag ägt av Vänersborgs kommun. Samarbetet omformades och en avtalssamverkan beslutades i tillägg mellan kommunerna. Ett Partsråd, sammansatt av kommunstyrelsens presidium samt kommundirektör i varje kommun, ansvarar för avtalets uppföljning och för dialog med bolagets styrelse. 2025 var första hela verksamhetsåret för det nya bolaget. Bolagets VD presenterade på Partsrådet i mars 2026 resultat för året samt utvecklingspotential i linje med beslutad Avsiktsförklaring. Resultatet 2025 i balans tack vara tillskott om engångskostnad och Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 inför budgetår 2027 presenterades behov av förstärkt bemanning för att svara mot fler aktivitetsbokningar. Ett enigt Partsråd beslutade om att gå fram med ett reviderat förslag till samverkansavtal. Framtaget förslag innebär dels att kommunernas totala finansiering utökas med 850 tkr samt att en tydligare finansieringsnyckel ingår i avtalet som bättre tar hänsyn till parternas grundfinansiering, strukturella förutsättningar och faktiskt nyttjande av bergen. Finansieringsfördelningen mellan kommunerna förändras så att Vänersborg står för 44% (jmf 45%), Trollhättan stad 38% (jmf 35%) och Grästorps kommun 18% (jmf 20%). Det reviderade avtalet avser gälla fr. o m. 2027-01-01. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Revidering av avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg • Revidering av avtalssamverkan gällande hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg • Avtalssamverkan hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg från 27-01- 01 • Mötesanteckningar från partsråd Halle och Hunneberg 2026-03-27 • VD presentation Halle- och hunneberg AB 260327 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 152 Förslag till VA-taxa 2027 KS 2026/235 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad VA-taxa för 2027 enligt bilaga. Taxan är gällande från och med 2027-01-01 och ersätter då nu gällande VA-taxa antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18, § 89. Sammanfattning av ärendet Tillgången till rent dricksvatten och ett välfungerande VA-system är avgörande för ett hållbart samhälle. En växande befolkning och behovet av att renovera eller ersätta äldre ledningar kräver kontinuerligt ökande investeringar, särskilt med hänsyn till klimatförändringar och skärpta miljökrav. Kommunen har dessutom ett lagstadgat ansvar att säkerställa en långsiktigt trygg vattenförsörjning, vilket förutsätter modernisering av reningsprocesser och anläggningar. Bokslutet för 2025 visade ett överskott på 4,2 mnkr för Kretslopp och vatten, vilket minskat det ackumulerade underskottet gentemot skattekollektivet till 1,0 mnkr. Samtidigt beräknas kostnaderna öka med ytterligare 10 mnkr under 2027 till följd av investeringar, inflation, ökade interna kostnader och en oförändrad räntenivå. Kostnadsökningen är direkt hänförlig till att projekt Skräcklans vattenverk planeras att färdigställas och aktiveras under 2027, vilket innebär ökade kapitaltjänstkostnader. För att hantera det ekonomiska läget och det kvarstående underskottet är det nödvändigt att höja VA-taxans brukningsavgift med 12 % inför 2027. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför kommunfullmäktige att höja VA-taxan med 12 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften inför 2027. Kommunstyrelseförvaltningen har granskat ärendet och har ingen erinran. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Förslag till VA-taxa 2027 • Förslag till VA-taxa 2027 • Förslag VA-taxa 2027 • Jämförelse av VA-taxor bland grannkommuner • Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse avseende VA-taxa 2027 • Beslut SBN 2026-04-16 Behov av en höjning av VA-taxan 2027 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 153 Förslag till avfallstaxa 2027 KS 2026/236 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad avfallstaxa för 2027 enligt bilaga. Taxan är gällande från och med 2027-01-01 och ersätter då nu gällande avfallstaxa antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18, § 88. Sammanfattning av ärendet För att kommunen ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige anta en avfallstaxa, som kan fungera som styrmedel för att nå kommunala miljö- och verksamhetsmål. Kommunen får ta ut avgifter så att miljöanpassad avfallshantering främjas. Förändringar inom avfallsområdet har inneburit ändrade förutsättningar för utformning av avfallstaxa. Kostnader för behandling och hantering har i många fall ökat, bland annat beroende på höga driftskostnader såsom tippavgifter, diesel mm. Återvinningscentraler och insamling av hushållens farliga avfall utgör en allt större del av den kommunala avfallsbudgeten. Ny avfallsförordning (2022:1274) innebär fastighetsnära hämtning av förpackningar från 1/1 2024 gör också att driftskostnader med anledning av investeringskostnader av sopkärl mm ökar. Beslutsunderlag • Beslut KSAU 2026-05-18 Förslag till avfallstaxa 2027 • Förslag till avfallstaxa 2027 • Förslag till ny avfallstaxa 2027 • Taxajämförelse • Beslut SBN 2026-04-16 Förslag till revidering av Avfallstaxan 2027 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-05-18

§ 160 Svar på återremiss om Omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26 KS 2026/82 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KR 26 (Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda) att gälla från och med 2027-01-01. Jäv Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Bo Carlsson (C) övertog ordförandeskapet. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har beslutat att anta förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26. OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner är en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget. Förändringar finns i kapitlen för omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt i kapitel familjeskydd. Förändringarna berör i första hand beräkning av kvalifikationstid, samordning av inkomst samt förändringar i utbetalningsbelopp och ålder kopplat till pension. Kommunstyrelsen beslutade 2026-02-25 § 55 att återremittera ärendet gällande Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda OPF- KR 26 för förtydligande av avsnittet omställningsstöd och dess tillämpning på nuvarande uppdragstagare. Ett förtydligande: Nuvarande uppdragstagare kommer att omfattas av OPF-KR 26 från aktuellt antagandedatum. Bestämmelserna gäller oavsett om man är nyvald eller avslutar sitt uppdrag. Beslutsunderlag • Beslut PERSFOR 2026-05-12 Svar på återremiss om Omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26 • Svar på återremiss om Omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26 • Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03 • Beslut KS 2026-02-25 Bestämmelser om omställningsstöd pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 • Beslut PERSFOR 2026-02-04 Bestämmelser om omställningsstöd pension och familjeskydd för förtroendevalda - OPF-KR 26 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Personal- och förhandlingsutskottets förslag till beslut var att kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KR 26 (Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda) att gälla från och med 2026-10-15. Kenneth Borgmalm (S) yrkade att kommunfullmäktige beslutar att anta OPF-KR 26 (Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda) att gälla från och med 2027-01-01. I detta instämde Lena Eckerbom Wendel (M). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, personal- och förhandlingsutskottets förslag och Kenneth Borgmalms (S) yrkande, och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Kenneth Borgmalms (S) yrkande. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Personal- och förhandlingsutskottet 2026-05-12

§ 196 Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025 KS 2025/425 Beslut Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som snarast åläggs att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026. Reservationer, protokollsanteckningar, jäv Cecilia Prins (L), Daniel Peltola (L), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Robin Danielsson (M), Ann-Helen Selander (M), Henrik Josten (M), Margareta Olsson (M), Tor Wendel (M), Kristina Edvinsson (M), Robin Skenhede (M), Stefan Kärvling (V), Gunilla Cederbom (V), Ida Hildingsson (V), Lutz Rininsland (V), Mathias Olsson (SD), Göran Nilsson (SD), Torbjörn Moqvist (SD), Kalle Lundgren (SD), Eva Boden- Johansson (MBP), Thomas Larsson (MBP) och Bengt Rydholm (MBP) reserverade sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden begär 2025-09-25 tilläggsanslag om 24,5 mnkr i budget 2025. I nämndens delårsrapport per augusti 2025 prognostiseras ett underskott om -24,5 mnkr i bokslut 2025. Prognosen har förbättrats med 19,4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per april 2025. Nämnden bedömer dock att hela det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem under innevarande år. Mot bakgrund av socialnämndens prognostiserade underskott har kommunstyrelsens presidium genomfört överläggningar med socialnämndens presidium 2025-08-25 och 2025-10-27. Kommunfullmäktige beslutade i anslutning till behandling av delårsrapport per augusti (KF 2025 §160) att uppdra till socialnämnden att fastställa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetnivå och återrapportera denna till Kommunfullmäktige. Efter dialog med kommunstyrelsens presidium föreslås att socialnämnden ges ett tillfälligt budgettillskott på 20 mnkr under 2025. Finansiering sker genom att det budgeterade resultatet för 2025 sänks från 31 mnkr till 11 mnkr. Mot bakgrund av KF:s beslut den 22 oktober föreslås även att socialnämnden ges i uppdrag att till Kommunfullmäktiges möte den 18 februari 2026 redovisa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budget. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens beslut 2025-12-03, 228 • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2025-11-17 § 161 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-12-17 • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2025-11-10 • Socialnämndens beslut 2025-09-25 § 85 • Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2025-09-11 • Delårsrapport med helårsprognos augusti med helårsprognos 2025 • Reservation Bilaga 3 i socialnämndens protokoll 2025-09-25 Kommunfullmäktiges behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige var: Kommunfullmäktige beslutar ge socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 24,5 mnkr under 2025. Den utökade budgeten finansieras via kommunens budgeterade resultat som därmed minskar från 31 mnkr till 6,5 mnkr. Socialnämnden ges i uppdrag att till Kommunfullmäktiges möte den 18 februari 2026 redovisa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budget. Benny Augustsson (S) yrkade i första hand att kommunfullmäktige skulle besluta i enlighet med följande förslag och att beslutet justeras omedelbart: ”Socialnämnden har inte visat förmåga att hantera det stora underskott man har för 2025. Socialnämnden har också med rösterna 7 mot 6 avvisat åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslagit i syfte att nå balans mot budget. Kommunfullmäktige beslutar därför att tilldela Socialnämnden 8,7 Mkr i ett tillfälligt tilläggsanslag mot de begärda 24,5 Mkr. Kommunfullmäktige beslutar vidare att samtliga 13 åtgärdsförslag som socialförvaltningen föreslog socialnämnden den 30 oktober 2025 snarast ska verkställas.” S, C, KD, MP I andra hand yrkade Benny Augustsson (S) att ärendet återremitteras enligt följande lydelse: ”Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som snarast åläggs att inhämta socialförvaltningens motiv till de föreslagna 13 punkterna i åtgärdsförlaget som behandlades den 30 oktober 2025 i Socialnämnden. Ärendet ska hanteras skyndsamt så att det kan behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2026.” S, C, KD, MP Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2025-12-17 Ida Hildingsson (V) yrkade att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för att komplettera med fullständigt underlag kring de föreslagna punkterna i åtgärdsförslaget som hänvisades till. Beslutsgång Efter genomgång av framlagda yrkanden och godkännande av fullmäktige redovisade ordföranden att det fanns tre förslag till beslut, Ida Hildingssons (V) återremissyrkande, Benny Augustssons (S) yrkande i sak samt hans andrahandsyrkande om återremiss. Ordföranden frågade fullmäktige om ärendet skulle avgöras idag eller återremitteras och fann att kommunfullmäktige beslutat att ärendet skulle avgöras idag. Omröstning begärdes. Ordföranden föreslog följande omröstningsordning, som godkändes av kommunfullmäktige. Den som stödjer att ärendet avgörs idag röstar ja, och den som stödjer att ärendet återremitteras röstar nej. Med 23 ja-röster och 22 nej-röster hade fullmäktige beslutat att ärendet skulle återremitteras. Omröstningen redovisas i bilaga 15. Ordföranden föreslog därefter följande omröstningsordning, som godkändes av kommunfullmäktige. Den som stödjer Ida Hildingssons (V) motivering röstar ja och den som stödjer Benny Augustsson (S) motivering röstar nej. Omröstningsresultat Med 22 ja-röster och 23 nej-röster hade fullmäktige genom majoritetsbeslut återremitterat ärendet i enlighet med Benny Augustssons (S) återremissyrkande. Omröstningen redovisas i bilaga 16. Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2026-06-03

§ 198 Vägval Brättelänken KS 2024/193 Beslut Kommunstyrelsen uppdrar kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan om lokalisering av Brättelänken – en ny vägförbindelse mellan Öxnered och Brätte. Samhällsbyggnadsnämnden har förordat det nordliga alternativ 1. Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig. Nämnderna menar att underlagen är otillräckliga. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2024-10-14 § 148 • Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2024-10-02 • Byggnadsnämnden yttrande över Vägval Brättelänken 2024-06-12 • Byggnadsnämndens beslut 2024-06-12 § 23 • Kultur- och fritidsnämndens beslut 2024-09-24 § 68 Kommunstyrelsens behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Stefan Kärvling (V) yrkade på att beslutet skulle på följande lydelse: Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, nämligen kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag och Stefan Kärvlings (V) yrkande. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Sändlista Handläggare av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2024-02-29