Socialnämnden — 11 juni 2026

§ 75 Godkännande av förstudie avseende långsiktigt boende- och renoveringsbehov särskilt boende - Brålanda och Frändefors SOC 2026/136 Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att gå vidare med en lokalplanering med fokus att planera vidare för två boendeenheter med 36 platser i vardera och fördelat Frändefors och Brålanda. Lokalplanering ska också innehålla hur förvaltningen tillsammans med fastighetsägarna kan utforma träffpunkter och mötesplatser för seniorer i norr genom befintliga lokaler där restaurang Solrosen är inkluderad. Lokalplanering ska också innehålla om det finns möjlighet ett utöka antalet trygghetsboenden med möjlighet till biståndsbedömt boende. Bilaga/bilagor Bilaga 1: Förstudie antal äldreboendeplatser Frändefors/Brålanda Vid socialnämndens sammanträde den 18 december 2025, § 132, beslutade nämnden att uppdra åt förvaltningen att påbörja en förstudie av det långsiktiga boende- och renoveringsbehovet inom särskilt boende i Brålanda och Frändefors. Uppdraget grundas i behovet av att långsiktigt planera för ändamålsenliga lokaler, god arbetsmiljö samt en fortsatt hög kvalitet i verksamheten. Förvaltningen har med anledning av beslutet påbörjat arbetet med förstudien. Förstudien omfattar bland annat en översiktlig analys av befintliga lokaler, deras funktionalitet och skick, samt en bedömning av framtida behov kopplat till demografisk utveckling och verksamhetens krav. Förstudien ska även belysa möjliga handlingsalternativ och konsekvenser av dessa. Förstudien visar att kommunen, till följd av en växande äldre befolkning, står inför ett ökat behov av särskilda boendeplatser. Prognosen fram till 2036 indikerar ett behov av totalt cirka 70 platser i Frändefors och Brålanda. Befintliga boenden har delvis brister i teknisk standard, funktionalitet och arbetsmiljö, vilket kräver åtgärder för att säkerställa en långsiktigt hållbar och likvärdig verksamhet. 2026-06-11 Socialnämndens behandling under sammanträdet Utskickat förslag inför sammanträdet Socialnämnden beslutar att godkänna förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att gå vidare med en lokalplanering med fokus att planera vidare för två boendeenheter med 36 platser i vardera och fördelat Frändefors och Brålanda. Lokalplanering ska också innehålla hur förvaltningen tillsammans med fastighetsägarna kan utforma träffpunkter och mötesplatser för seniorer i norr genom befintliga lokaler där restaurang Solrosen är inkluderad. Lokalplanering ska också innehålla om det finns möjlighet ett utöka antalet trygghetsboenden. Förslag till beslut på sammanträdet Robin Skenhede (M) föreslår ett tilläggsyrkande som lyder enligt följande; Förvaltningen ska även utforska möjligheten till en funktionsupphandling av särskilt boende med 72 platser från externa aktörer. Och Förvaltningen ska tillsammans med ABVB fortsätta utforska möjligheter till nybyggnation i området för 24 alternativt 72 platser. Göran Svensson (MBP) föreslår ett tilläggsyrkande som lyder enligt följande; Vi yrkar på att det ska stå trygghetsboende med möjlighet till biståndsbedömt boende. Ordförande yrkar bifall till förvaltningens förslag. Ordförande yrkar avslag på stycke ett och stycke två i Skenhedes tilläggsyrkande. Ordförande yrkar avslag på Svenssons tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordförande redovisar att det finns ett förslag till beslut, samt två tilläggsyrkanden: ett från Skenhede och ett från Svensson. Ordförande föreslår att de två styckena i Skenhedes tilläggsyrkande behandlas var för sig. Socialnämnden godkänner propositionsordningen. Ordförande frågar först om nämnden kan besluta enligt ordförandes förslag och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes förslag. Skenhedes förslag, första stycket Ordförande frågar om nämnden kan besluta avslå första stycket av Skenhedes tilläggsyrkande och finner att nämnden avslår första stycket av Skenhedes Omröstning begärs.Sida 6 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11 Ja-röst för avslag av Skenhedes tilläggsyrkande. Nej-röst för att bifalla Skenhedes Omröstning 1 – Skenhedes tilläggsyrkande första stycket (MBP) X ordförandes förslag. Ordförande konstaterar att socialnämnden avslår första stycket i Skenhedes förslag. Skenhedes förslag, andra stycket Ordförande frågar om nämnden kan besluta avslå andra stycket av Skenhedes tilläggsyrkande och finner att nämnden avslår andra stycket av Skenhedes Ja-röst för avslag av Skenhedes tilläggsyrkande. Nej-röst för att bifalla Skenhedes Omröstning 2 – Skenhedes tilläggsyrkande andra stycket Magnus Ekström (KD) XSida 7 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11 (MBP) X ordförandes förslag. Ordförande konstaterar att socialnämnden avslår andra stycket i Skenhedes förslag. Svenssons förslag Ordförande frågar om nämnden kan avslå Svenssons tilläggsyrkande och finner att nämnden avslår Svenssons tilläggsyrkande. Ja-röst för avslag av Svenssons tilläggsyrkande. Nej-röst för att bifalla Svenssons Omröstning 3 – Svenssons tilläggsyrkande (MBP) X Kenneth Borgmalm (S) XSida 8 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11 Med 6 ja-röster mot 7 nej-röster samt 0-avstår bifaller socialnämnden Svenssons Ordförande konstaterar att socialnämnden bifaller Svenssons tilläggsyrkande. Sändlista Verksamhetschef SÄBO VD Vänersborgs bostäderSida 9 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11

§ 76 Månadsuppföljning maj 2026 SOC 2026/23 Beslut Socialnämnden noterar informationen om månadsuppföljning för maj 2026. Redovisningen omfattar statistik och nyckeltal för respektive verksamhetsområde. • Nämnd och administration samt färdtjänst • Äldreomsorg – särkskilt boende • Äldreomsorg – hemtjänst • Äldreomsorg – vård stöd och utredning • Individ och familjeomsorg • Personligt stöd och omsorg • Arbete, sysselsättning och integration • Nyckeltal och statistik maj 2026 • Nyckeltal och statistik IFO maj 2026 • Sjukfrånvaro tom april 2026 Sändlista RevisorernaSida 10 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11

§ 77 Godkännande av hyresavtal SOC 2026/150 Beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige godkänna att socialnämnden tecknar hyresavtal nr: 2461-1021 med Stenvalvet 246 Vänersborg Poppeln AB. 2. Socialnämnden beslutar att ingå hyresavtal nr: 2461-1005, 2461-1015 samt 2461-1024 och säga upp hyresavtal nr: 2461-1006 samt 2461-1010 med Stenvalvet 246 Vänersborg Poppeln AB, under förutsättning att fullmäktige godkänner att socialnämnden ingår hyresavtal 2461-1021. 3. Socialnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningschef att underteckna hyresavtalen och uppsägningar i enlighet med kommunfullmäktiges och socialnämndens beslut. Bilaga/bilagor Socialnämnden hyr sedan tidigare lokaler av Stenvalvet för Socialförvaltningens verksamheter i kvarteret Poppeln. Lokalerna är väl anpassade till Socialförvaltningens verksamheter och behov finns att behålla lokalerna på längre sikt. Nuvarande förhyrning består av sex separata hyresavtal med olika avtalstider, som delas mellan verksamheterna Lyckans Second Hand, Hemtjänst, Individ- och familjeomsorg samt Biståndsenheten. De nya avtalsförslagen innebär att befintliga avtal har slagits samman och/eller delats upp för att minska antalet hyresavtal till ett per verksamhet. Syftet är att skapa en mer överskådlig avtalsstruktur samt att göra avtalstider och villkor enhetliga. De nya avtalsförslagen medför inga förändringar av den totala förhyrda ytan eller hyresnivån. Socialnämndens driftkostnader påverkas därmed inte heller av de nya hyresavtalen. Avtalstiden föreslås förlängas från nuvarande tre år till fem år. De nya avtalen föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2027. 2026-06-11 Sändlista KommunstyrelsenSida 12 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11

§ 79 Beslut om vägledande nivåer för vanligt förekommande insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOC 2026/104 Beslut Socialnämnden antar det reviderade dokumentet Vägledande nivåer för vanligt förekommande insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bilaga/bilagor Bilaga 8: Vägledande nivåer för vanligt förekommande insatser enligt SoL och LSS med revideringar Bilaga 9: Johan Olssons (V) reservation Reservation Johan Olsson (V) reserverar sig mot delar av beslutet i enlighet med bilaga. I Vägledande nivåer för vanligt förekommande insatser enligt SoL och LSS tar socialnämnden ställning till vilken nivå Vänersborgs kommun ska ha när det gäller stödinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för att en skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor efterföljs. De vägledande nivåerna är utformade med utgångspunkt i lagstiftning (förarbeten, lagtext samt vägledande/prejudicerande domar) samt i vissa fall också Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS), och behöver löpande följas upp och revideras. Den enskilde som inte är nöjd med ett beslut har möjlighet att överklaga ett sådant och socialnämndens beslut som grundar sig i vägledande nivåer, står sig väl i juridisk prövning vilket löpande följs upp i egenkontroller och redovisas bland annat i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. Vägledande nivåer för vanligt förekommande insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) behöver revideras för att säkerställa att dokumentet överensstämmer med den nya socialtjänstlagen. 2026-06-11 Sändlista 2026-06-11

§ 80 Remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar SOC 2025/134 Beslut Socialnämnden beslutar att avlämna följande yttrande: För att strategin ska kunna tjäna som styrdokument och ge vägledning vid kommande beslut behöver den kompletteras med följande punkter: 1. Ett tydligt övergripande mål om att säkerställa simkunnighet bland alla kommuninvånare. 2. En beskrivning av behov och krav utifrån olika grupper: barn och unga, äldre, funktionshindrade, föreningsliv, simidrottare, motionssimmare etc. 3. Kriterier för lokalisering av framtida bad- och simanläggningar, såsom tillgänglighet till lokaler, tillgång på kollektivtrafik, närhet och befolkningsunderlag. 4. En tydlig ambitionsnivå och funktionsinriktning för kommunens badhus (undervisning, rehab, motion, rekreation, sport, föreningsliv). 5. En prioriteringsordning vid kapacitetskonflikter 6. En beskrivning av möjligheter till samverkan med grannkommun(-er), såväl för simkunnighet som föreningsverksamhet och rekreation. Reservationer Lena Mjörnell (SD) och Jennifer Strand (SD) lämnade skriftlig reservation enligt följande; Vi reserverar sig till förmån till förvaltningens förslag till beslut då det förslag som nu gick igenom faktiskt kan betinga en kostnad. Där har inte socialnämnden rätt att besluta för Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2026-04-20 remitterat ärende gällande Strategi för kommunens bad- och simanläggningar i syfte att inhämta de berörda nämndernas synpunkter. Socialnämnden har 2025-06-12 yttrat sig gällande den långsiktiga strategin för kommunens simhallar, där nämnden bl.a. ställde sig bakom förslaget att driften av kommunens bad- och simhallar samlas under Vattenpalatsets ansvar, för att nå en bättre samordning och effektivitet. Därefter har kommunstyrelseförvaltningen tagit fram ett förslag till kommunstyrelsen i januari 2026 för en strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallar.Sida 15 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11 Kommunstyrelsen återremitterade ärendet och ett styrande dokument motsvarande en strategi för kommunens bad- och simhallar är nu framarbetat. Strategin omfattar övergripande mål, strategiska perspektiv och prioriterade målgrupper och inriktningar. Strategin är mycket kort och översiktlig, varför det är svårt att inkomma med några egentliga synpunkter på förslaget. Socialnämnden förutsätter att det som tidigare har framförts i utredningen kommer att beaktas i det framtida arbetet för drift, förvaltning och utveckling utifrån olika målgruppers behov. • Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut 2026-04-20, § 84 • Strategi för kommunens bad- och simanläggningar • Socialnämndens beslut 2025-06-12, § 64 med tillhörande yttrande Socialnämndens behandling under sammanträdet Utskickat förslag inför sammanträdet: Socialnämnden har inga synpunkter på Strategi för kommunens bad- och simanläggningar. Förslag till beslut på sammanträdet Magnus Ekström (KD) yrkar enligt följande; Socialnämnden avlämnar följande yttrande: För att strategin ska kunna tjäna som styrdokument och ge vägledning vid kommande beslut behöver den kompletteras med följande punkter: 1. Ett tydligt övergripande mål om att säkerställa simkunnighet bland alla kommuninvånare. 2. En beskrivning av behov och krav utifrån olika grupper: barn och unga, äldre, funktionshindrade, föreningsliv, simidrottare, motionssimmare etc. 3. Kriterier för lokalisering av framtida bad- och simanläggningar, såsom tillgänglighet till lokaler, tillgång på kollektivtrafik, närhet och befolkningsunderlag. 4. En tydlig ambitionsnivå och funktionsinriktning för kommunens badhus (undervisning, rehab, motion, rekreation, sport, föreningsliv). 5. En prioriteringsordning vid kapacitetskonflikter 6. En beskrivning av möjligheter till samverkan med grannkommun(-er), såväl för simkunnighet som föreningsverksamhet och rekreation. Jag yrkar på att ovanstående ersätter förvaltningens beslutsförslag i ärendet. Ordförande yrkar bifall till Ekströms förslag.Sida 16 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11 Beslutsgång Ordförande frågar om nämnden kan besluta enligt Ekströms förslag och finner att nämnden beslutar så. Ja-röst för bifall till Ekströms förslag. Nej-röst för avslag av Ekströms förslag. Omröstning (MBP) X Ekströms förslag. Lena Mjörnell (SD) och Jennifer Strand (SD) reserverar sig mot beslutet. Sändlista Handläggare av ärendet KommunstyrelsenSida 17 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2026-06-11

§ 81 Socialnämndens delegeringsordning- förslag revidering 2026-06-11 SOC 2026/1 Beslut Socialnämnden antar revideringarna av socialnämndens delegeringsordning, i enlighet med bilaga. Bilaga/bilagor Bilaga 10: Socialnämndens delegeringsordning med revideringar Socialförvaltningen har identifierat behov av revidering av delegeringsordningen. Förslag om att lägga till delegat för punkt 4.2.1 Idag har endast enhetschef delegation på ”Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till rätten, åklagare eller kriminalvård. För att underlätta handläggningen föreslår man att även socialsekreterare får delegation kring detta. Förslag om att revidera delegat för punkt 4.6.2 Idag har 1:e socialsekreterare delegation på att besluta om att inledd utredning ska avslutas utan åtgärd. Detta innebär en ökad kontrollfunktion, vilket inte krävs i dessa ärenden där det inte finns någon tvångslagstiftning. Förslaget är därför att socialsekreterare blir delegat. Förslag om att revidera text i 4.6.5 Idag framgår det av punkten att: ”Beslut om upphörande av skyddat boende” Förslaget är att revidera texten till ”Beslut om upphörande av externt skyddat boende”. Förslag om att revidera text samt lagrum i 4.6.10 Idag framgår det av punkten att: ”beslut om ekonomiskt bistånd till vuxen i syfte att tillfälligt upprätthålla eget skydd.” Förslaget är att revidera texten till ”Beslut om stödinsats tillfällig kostnad.” Lagrummet är också i behov av revidering där punkten idag hänvisas till 12 kap. 1 § SoL. Förslaget är att ändra detta till 11 kap. 1 § SoL. 2026-06-11 Sändlista 2026-06-11

§ 82 Meddelandelista till socialnämndens sammanträde 2026-06-11 SOC 2026/5 Beslut Socialnämnden godkänner redovisning av meddelandelistan. Socialförvaltningen har lämnat förteckning över meddelanden som inkommit för att redovisas vid socialnämndens sammanträde 11 juni 2026. • Meddelandelista 2026-05-05 – 2026-05-26 Sändlista 2026-06-11

§ 83 Anmälan av delegeringsbeslut till socialnämndens sammanträde 2026-06-11 SOC 2026/6 Beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av beslut fattade med stöd av delegeringsordning för socialnämnden. Delegeringsbeslut fattade under perioden 2026-05-07 – 2026-05-26 anmäls. Socialutskott - 2026-05-11 § 223 - 2026-05-12 §§ 224–251 - 2026-05-26 §§ 225–265 Även innehållande anmälan av ordförandebeslut samt domar och beslut. • Delegeringslista socialnämnden 2026-05-07 – 2026-05-26 Sändlista 2026-06-11

§ 84 Information från ordförande, förvaltningschef och rådsorgan vid socialnämndens sammanträde 2026-06- 11 SOC 2026/7 Beslut Socialnämnden noterar informationen. Socialnämndens ordförande redogör för möten och händelser som skett sedan det förra socialnämndssammanträdet. Förvaltningschef lämnar en kortfattad information för socialnämnden om bland annat: • Sörbygården nuläge kring hyreskontraktet och installation av sprinklersystem • Uppföljning av stormen Dave • Föreläsning ”En föränderlig värld” • Nationellt socialchefsnätverk • Möte med Ttela • Besök på personal och förhandlingsutskottet (PFU)Sida 22 av 22Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 RAPPORT 1(16) 2026-05-28 Dnr: SOC 2026/136 Handläggare Maria Sundvall Möller Eva Grindén Nolblad Anders Lundberg Nadja Myhrman Mattias Danielsson Linnéa Creutz Mottagare Socialnämnden Socialnämnden Förstudie antal äldreboendeplatser Frändefors/BrålandaBilaga 1Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Maria Sundvall Möller Eva Grindén Nolblad Anders Lundberg Nadja Myhrman Mattias Danielsson Linné Creutz Mona-Lisa Malmsköld Theréses Björnfot Anette Johansson Hemsö vårdfastigheter Bild/Foto: Vänersborgs kommunSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 RAPPORT 3(16) Sammanfattning av rapporten Förstudien avseende särskilda boenden visar att kommunen står inför ett förändrat behov av antalet boendeplatser till följd av en växande äldre befolkning. Befolkningsprognosen fram till 2036 visar på ett behov av 70 boendeplatser i Frändefors och Brålanda. Delar av det befintliga boendebeståndet har idag brister i teknisk standard, funktionalitet och arbetsmiljö, vilket innebär att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en likvärdig kvalitet, och en långsiktigt hållbar verksamhet som i övriga delar av kommunen. Utredningen visar att samtliga aktuella boenden – Ringhem, Solhaga och Sörbygården – kan byggas om, och till, för att uppnå en kapacitet om 36 platser per enhet. Alternativen skiljer sig dock åt i fråga om investeringskostnader, verksamhetsnytta och långsiktig hållbarhet. Om- och tillbyggnation av Ringhem och Solhaga framstår som genomförbara och relativt kostnadseffektiva lösningar som kan förbättra både verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö. För Sörbygården är förutsättningarna mer begränsade. En ombyggnation kräver omfattande investeringar samtidigt som nyttan är begränsad, bland annat på grund av kvarstående brister i struktur och effektivitet. Alternativet bedöms därför som mindre ändamålsenligt. Fokus i förstudien har varit att utreda om de fastigheter som vi idag bedriver verksamhet i går att utveckla och renovera till moderna och anpassade hus utifrån dagens behov och krav. Detta med hänvisning till lokalförsörjningspolicyn som anger att alternativet nyinvestering/nybyggnation som alternativ endast ska genomföras om behovet inte kan tillgodoses inom kommunen befintliga lokaler. Likaså framgår av samma dokument att kommunen i första hand ska äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet. Som ett alternativ till ombyggnation har även nybyggnation identifierats. Detta ger förutsättningar att skapa moderna, flexibla och effektiva lokaler anpassade till framtida behov, men innebär samtidigt högre initiala kostnader och längre genomförandetid, varför förvaltningen inte förordar detta alternativ som en del av kommande lokalplanering. Karin Hallberg Gunnar Johansson Socialchef, Vänersborgs kommun VD, Vänersborgs bostäderSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 RAPPORT 4(16) 1 Uppdrag 1.1 Uppdragsbeskrivning Socialnämnden har uppdragit åt socialförvaltningen att initiera en förstudie kring de långsiktiga behoven av boende och renovering inom särskilda boenden i Frändefors och Brålanda. Förstudien genomförs i samverkan med det kommunala bostadsbolaget, AB Vänersborgs bostäder (ABVB). Ett uppstartsmöte hölls den 20 januari 2026 med förvaltningschef, verksamhetschef för särskilt boende, ekonom från förvaltningen samt VD för ABVB. Vid uppstartsträffen beskrevs beslutet från socialnämnden samt den tioåriga prognosen gällande boendebehov i Frändefors och Brålanda. Bakgrunden är den behovsinventering som socialförvaltningen tagit fram gällande boende och lokaler, samt den process som genomförts tillsammans med socialnämnden om det prognostiserade boendebehovet under de kommande tio åren i de norra delarna av Vänersborg. Med detta som grund finns en ambition att analysera hur Frändefors och Brålanda särskilda boenden kan uppnå samma standard som övriga boenden inom äldreomsorgen, samt hur antalet platser kan anpassas till den demografiska utvecklingen. 1.2 Mål och syfte Syftet med förstudien är att analysera nuvarande status på fastigheterna i Frändefors och Brålanda, med utgångspunkt från socialnämndens beslut, och den tioåriga prognosen för boendebehov. Målet är att skapa boenden som motsvarar övriga beståndets standard och är väl anpassade för dagens krav på särskilda boendeformer. Arbetsgruppen, bestående av representanter från både ABVB och socialförvaltningen, har som uppdrag att kartlägga fastigheternas skick och undersöka möjligheten till renovering eller ombyggnad, samt att bedöma platsbehovet utifrån den prognostiserade utvecklingen. Resultatet ska sammanställas till ett beslutsunderlag för nämnden, där även alternativa lösningar och ekonomiskt fördelaktiga driftsformer beaktas, såsom förslag om boenden med totalt 36 platser fördelade på tre avdelningar. Bakgrunden till förstudien är den beskrivning förvaltningen gett i behovsinventeringen gällande boende och lokaler, samt den process som genomförts tillsammans med socialnämnden, gällande hur det prognosticerade boendebehovet ser ut kommande tio år i de norra delarna av Vänersborg. Mot bakgrund av detta finns en ambition att se över hur de särskilda boendena i Frändefors respektive Brålanda kan möjliggöras en standard liknande den som finns i övrigt boendebestånd inom förvaltningens äldreomsorg samt hur platserna kan matcha demografisk utveckling. 1.3 Berörda parter/aktörer • Förvaltningschef • VD för ABVB • Verksamhetschef • Utvecklingsledare • Ekonom • Representanter från ABVBSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 • Enhetschefer • Hemsö vårdfastigheter 1.4 Avgränsning Arbetsgruppen, bestående av representanter från ABVB och socialförvaltningen, ansvarar för att utreda om fastigheterna kan renoveras eller byggas om för att uppfylla dagens krav på särskilda boendeformer och motsvara övriga beståndets standard. Socialförvaltningens medarbetare bedömer platsbehovet samt alternativa lösningar, och sammanställer den slutliga förstudien för nämnds behandling. Förstudien omfattar inte frågor utanför socialnämndens ansvarsområde, såsom samhällseffekter för ortens invånare. 1.5 Underlag • Vänersborgs kommuns Lokalförsörjningspolicy (Antagen av kommunfullmäktige, 2020-04-15 § 52, aktualiserad 2025-03-03) • Socialnämndens behovsinventering gällande boenden och lokaler 2027–2036 (beslutades i socialnämnden 2025-10-30 § 102) • Vänersborgs kommuns Riktlinje för lokalförsörjning KS 2020-03-25 § 56 med tillhörande anvisning • Utredning konsekvenser av ekonomisk åtgärd - tomställande av särskilt boende Sörbygården daterad 2025-11-21 • Vänersborgs kommuns befolkningsprognos våren 2026 • Nyckeltal från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) 1.6 Metod Under arbetet med förstudien har en arbetsgrupp bildats och träffats vid flera tillfällen. Gruppen har tillsammans med andra representanter så som enhetschefer och Hemsö vårdfastigheter utrett fastigheternas status och möjligheter för om- och tillbyggnad. Representanter från det kommunala bostadsbolaget ABVB har fört samtal med berörda enhetschefer utifrån vad som idag fungerar bra och vad som kan förbättras i fastigheterna samt vilka utmaningar de ser framöver i fastigheterna. Utöver detta har arbetsgruppen också använt sig av befintliga fastighetsbeskrivningar samt utfört fastighetsbesiktningar på de tre aktuella fastigheterna i Frändefors och Brålanda. Vid fastighetsbesiktning på Sörbygården i Brålanda deltog representanter från Hemsö vårdfastigheter utifrån att de äger byggnaden. Representanter ur arbetsgruppen har haft avstämningar med socialchef och VD för ABVB för att rapportera hur arbetet med förstudien fortlöpt. 2 Resultat och slutsatser Den demografiska utvecklingen, med andelen äldre invånare under den kommande tioårsperioden, innebär att förvaltningen bedömer att 70 boendeplatser kommer att behövas i de norra delarna Brålanda och Frändefors. Utifrån att möjliggöra så fördelaktig drift som möjligt utifrån aspekterna ekonomi och arbetsmiljö där avdelningar om tolv platser är att föredra har förvaltningen fördelat behovet på 36 boendeplatser i Frändefors och 36 boendeplatser i Brålanda. Platsantalet överstiger då prognosticerat behov med två platser.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Genomgången visar att delar av det befintliga fastighetsbeståndet har brister i funktionalitet, teknisk standard och arbetsmiljö, vilket innebär att åtgärder är nödvändiga för att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet. Resultatet av förstudien har visat att samtliga fastigheter går att bygga om- och till för att skapa 36 boendeplatser per fastighet. Förstudien visar att det finns ett tydligt behov av att utveckla de särskilda boendena i Frändefors och Brålanda för att möta både nuvarande brister och framtida behov. De tekniska förutsättningarna finns således, men alternativen skiljer sig tydligt åt när det gäller investeringsbehov, verksamhetsnytta och långsiktig hållbarhet. För Ringhem i Frändefors framstår om- och tillbyggnation som ett kostnadseffektivt och funktionellt alternativ. Genom en relativt begränsad utbyggnad kan verksamheten utvecklas till en mer sammanhållen struktur med goda samband mellan avdelningar. Detta skapar bättre förutsättningar för en effektiv organisation, förbättrad arbetsmiljö och ökad kvalitet för de boende. Åtgärderna bedöms kunna genomföras med begränsad påverkan på pågående verksamhet, vilket ytterligare stärker alternativets genomförbarhet. Även Solhaga i Brålanda bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter. De föreslagna lösningarna möjliggör en struktur med fullstora avdelningar och förbättrade samband mellan enheter, vilket stärker verksamhetens effektivitet och flexibilitet. Samtidigt kvarstår vissa utmaningar, bland annat kopplat till att delar av personalfunktionerna är lokaliserade utanför huvudbyggnaden samt att kringliggande funktioner, såsom parkering, behöver anpassas. För Sörbygården är förutsättningarna mer begränsade. Byggnaden uppvisar brister i standard, med mindre lägenheter som inte uppfyller dagens krav, vilket innebär att en omfattande ombyggnation krävs. Trots att en sådan åtgärd skulle kunna skapa moderna lokaler, innebär den en hög investeringskostnad utan att kapaciteten ökar i motsvarande grad. Därutöver kvarstår en mindre effektiv avdelningsstruktur, vilket påverkar verksamhetens driftkostnader negativt. Sammantaget bedöms detta alternativ som mindre ändamålsenligt ur både ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Förvaltningen har en ambition om boenden med 12 platser/avdelning då detta bedöms vara att föredra och bör beaktas i förstudien. Som ett komplement till utveckling av befintligt bestånd har även möjlighet till nybyggnation identifierats. Nybyggnation ger förutsättningarna att skapa ändamålsenliga lokaler utifrån dagens och framtidens krav, med effektiva planlösningar, god arbetsmiljö och hög flexibilitet. Alternativet innebär också att befintlig verksamhet inte påverkas under byggtiden. Samtidigt är investeringskostnaden hög och förutsättningarna för lokalisering behöver utredas vidare, bland annat med hänsyn till planförutsättningar och marktillgång. 3 Utredning 3.1 Verksamhetsbeskrivning Särskilda boenden är en boendeform där den enskildes behov av hjälp i hemmet är så omfattande att de inte kan tillgodoses av den enskilde själv eller med hjälp av insatser i det ordinära boendet. I kommunen finns äldreboendeplatser med inriktning somatik och demens. Beslut om särskilt boende avser inte någon speciell bostad eller enhet och behovet tillgodoses utifrån tillgång på plats och omfattning. Det är behovet som styr vem som erbjuds plats på särskilt boende om det finns fler sökande än lediga platser. Möjlighet att anmäla önskemål om internflytt finns alltid och önskemålet styr utifrån hur kommunen kan tillgodose den enskildes önskemål.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 3.2 Nulägesbeskrivning I Behovsinventering gällande boenden och lokaler 2027–2036 anges att lokalerna på Sörbygården bedöms vara i behov av renovering och de upplevs av verksamheten som slitna och ej fullt ut funktionella vilket gör att de är i behov av någon form av åtgärd. Detta har förvaltningen beskrivit i flertalet tidigare behovsinventeringar avseende boenden och lokaler. Vid samtal med förvaltningens boendesamordnare ges även bilden av att flera av de personer som erbjuds boendeplats i Brålanda inte alltid anser detta vara ett önskvärt alternativ. En del av de som flyttar in på boende i Brålanda väljer också att begära internflytt, det vill säga har önskemål om flytt till annat särskilt boende i kommunen, vilket förvaltningen arbetar för att möjliggöra i den utsträckning som är möjligt. Diagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen för Vänersborg för åren 2027 - 2036 för åldersgrupperna 19-64 år samt 65+ år. Åldersgruppen 19-64 år beräknas öka med 94 invånare och åldersgruppen 65+ beräknas öka med 1 202 invånare. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen uppdelat på ”Norra” (Frändefors och Brålanda) samt ”Centrum och Vargön” som är övriga delar av Vänersborg. Utvecklingen i Norra visar på en ökning med 2 invånare i 19–64 år och 185 invånare 65+ år. För Centrum och Vargön är det en ökning med 92 invånare i 19–64 år och 1 017 invånare i 65+ år. Tabellen ovan visar att invånarantalet förändras och ökar mest i de centrala delarna av kommunen och att invånarantalet i de norra delarna nästan är oförändrat. Det man dock kan se är att antalet äldre i de norra delarna som kan komma att vara i behov av särskilda boendeplatser kan öka något under den kommande10-årsperioden. Utifrån detta görs bedömningen att behovet av boendeplaster är 70 i Frändefors och Brålanda. 21 870 21 964 9 859 11 061 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Befolkningsutveckling 2027-2036 enligt prognos från våren 2026 19-64 Vänersborg totalt 65+ år Vänersborg totalt Enligt respektive prognos senaste året 19-64 år 65+ år 19-64 år 65+ år 19-64 år 65+ år Vår 2025 -3 177 -32 1 035 -35 1 212 Höst 2025 7 211 48 1 002 55 1 213 Vår 2026 2 185 92 1 017 94 1 202 Norra Centrum+Vargön Totalt Befollkningsutveckling +/- antal invånare 2027-2036Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Ringhems äldreboende är beläget i Frändefors samhälle. Boendet byggdes som ett ålderdomshem men är om- och tillbyggt vid ett par tillfällen sedan dess. Idag består boendet av tre avdelningar med totalt 27 platser. Avdelningarna Blåklinten och Violen har fysinriktning och består av 12 resp. 8 lägenheter. Gullvivans avdelning har inriktning demensvård och består av 7 lägenheter. Lägenheter är idag cirka 34 m 2 varav badrum på cirka 7 m 2 , vilket stämmer med nuvarande byggstandard. Äldreboende ligger i markplan och det finns stora möjligheter för utevistelse då det finns många, stora uteplatser och de flesta lägenheter har även en egen uteplats. Dock saknas en sluten innegård för de boendes säkerhet. En del av huset är byggt i två våningar och på den övre våningen finns lokaler för personalutrymme, administration samt kommunal primärvård. Solhagas äldreboende är beläget i Brålanda samhälle. Boendet byggdes som ett äldreboende. Idag består boendet av tre avdelningar med totalt 24 platser. Avdelningarna A, B och C ha alla 8 platser vardera och alla riktar sig till personer med somatisk sjukdom. Lägenheterna är idag cirka 34 m 2 , varav badrum på cirka 7 m 2 , vilket stämmer med nuvarande byggstandard. Äldreboendet ligger i markplan och möjlighet till utevistelse finns i trädgården och varje avdelning har också en egen altan. Dock saknas en sluten innegård för de boendes säkerhet. Personalutrymmen för rast mm finns i Solhagas lokaler men omklädningsrum, möjlighet till administrativt arbete och kommunal primärvård bedrivs idag i närliggande lokaler som ägs av Hemsö vårdfastigheters. Sörbygårdens äldreboende är beläget i Brålanda samhälle. Boendet byggdes som ett så kallat sjukhem för dem som inte kunde bo kvar i sitt ordinarie hem. Idag består Sörbygården av fyra avdelningar men endast tre av dem används som äldreboendeplatser. Idag finns det 24 boendeplatser i huset fördelade med 8 rum per avdelning. På två av avdelningarna är inriktningen somatisk och på den tredje är inriktningen demens. Lägenheterna är cirka 23 m 2 , varav badrum på cirka 4 m 2 . Detta innebär att lägenheterna inte följer nuvarande byggstandard. Äldreboende är beläget i markplan och lägenheterna har egen altan, vilket gör att det finns möjlighet till utevistelse. Dock saknas en sluten innegård för de boendes säkerhet. Personalutrymmen, administration och kommunal primärvård bedrivs idag i den avdelning som vakanshålls.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 3.3 Lösningsalternativ Ringhem Framtaget förslag ger 36 rum totalt och en utbyggnad på ca 600 m2. Två huskroppar byggs ihop och en förlängs. Det medför en stängd innergård samt att man tar en rondell i anspråk. Det är också möjligt att skapa två stängda innergårdar om önskvärt. Förslaget redovisar utbyggnad i ett plan, detaljplanen möjliggör för en utbyggnad i plan 2 men det har inte utretts mer i detta skede då man ser att det bättre ur verksamhetsperspektiv att bygga ut i ett plan och ger en flexibilitet för framtiden att bygga ut plan 2. Det är bergvärme idag och den behöver byggas ut. Ventilation behöver också byggas ut, ventilationsaggregat är idag placerade på tak vilket också är tänkt som lösning för framtaget förslag. Sprinkler behöver också byggas ut. Solhaga Det finns två framtagna förslag som visar på en utbyggnad på ca 1000 respektive 1100 m2. Båda förslagen bygger på att man bygger ihop huskropparna och förlänger en huskropp vilket skapar stängda innergårdar och sammanhängande avdelningar. Båda förslagen ger totalt 36 rum och med fler sociala ytor per avd. De befintliga boenderummen samt badrummen är ca 35m2 resp. 7 m2 vilket möter dagens behov vilket möjliggör att man inte behöver göra om den befintliga planlösningen lika mycket som i Sörbygårdens förslag. Det är flisvärme idag och den är möjlig att bygga ut. Befintlig ventilation är undermålig och behöver bytas ut i sin helhet. Sprinkler behöver byggas ut. En ny parkering behöver återskapas då man tar en i anspråk för lösa tillbyggnad. Detaljplanen möjliggör inte att bygga ut i två plan. Sörbygården Den framtagna lösningen visar på utbyggnader i vardera flygeln där man bygger samman två avdelningar och stänger till innergårdarna. Det blir en större renovering av befintliga ytor då förslaget medför stor förändring på planlösningen för att möta dagens behov. Den totala utbyggnadsytan är ca 1800 m2, förslaget resulterar i 36 rum totalt, fler sociala ytor per avdelning, centralt placerat kök med tydlig överblickbarhet men framför allt större boenderum och badrum än vad som finns idag. Rummen är ca 35m2 och badrummen ca 7m2. Förslaget redovisar utbyggnad i ett plan, detaljplanen möjliggör för en utbyggnad i plan 2 men det har inte utretts mer i detta skede då man ser att det bättre ur verksamhetsperspektiv att bygga ut i ett plan och ger en flexibilitet för framtiden att bygga ut plan 2. Det är flisvärme idag och den är möjlig att bygga ut. Befintlig ventilation kommer behöva ses över i sin helhet då det blir helt ny rumsbildning och nya aggregat behövs för utbyggnad. Sprinkler behöver installeras. Som ett alternativ till ombyggnation har även nybyggnation identifierats. Detta ger förutsättningar att skapa moderna, flexibla och effektiva lokaler anpassade till framtida behov, men innebär samtidigt högre initiala kostnader och längre genomförandetid. Det finns en obebyggd tomtmark i Brålanda i anslutning både till Sörbygården och ABVB:s närliggande tryggboende. Dock är större delen av denna yta på prickad mark och måste utredas om möjlighet för byggnation finns. Fokus i förstudien har dock varit på befintliga fastigheter, detta med hänvisning till lokalförsörjningspolicyn som anger att alternativet nyinvestering/nybyggnation som alternativ, endast ska genomföras om behovet inte kan tillgodoses inom kommunen befintliga lokaler. Likaså framgår av samma dokument att kommunen i första hand ska äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 3.4 Utvärdering av alternativen Förstudien avseende särskilda boenden i Frändefors och Brålanda visar att kommunen står inför ett ökande behov av boendeplatser till följd av den demografiska utveckling, där antalet invånare över 65 år förväntas öka under den kommande tioårsperioden i kommunen som helhet. Den största demografiska ökningen prognosticeras ske i de centrala delarna av Vänersborg samt Vargön. Det prognosticerade behovet i norr uppgår till 70 platser. Delar av det befintliga boendebeståndet uppvisar brister i såväl teknisk standard som funktionalitet, vilket innebär att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en likvärdig kvalitet i förvaltningens samtliga särskilda boenden. För Ringhem i Frändefors bedöms beskrivna lösningar skapa bättre samband mellan avdelningar och möjliggör en mer effektiv personalorganisation, samtidigt som de ger en tryggare utemiljö genom bildandet av en sammanhållen innergård. Genom att utbyggnaden sker i markplan hålls byggkostnaderna nere och verksamheten påverkas begränsat under genomförandet. Nackdelarna består främst av att viss utemiljö tas i anspråk samt att investeringar krävs i tekniska system såsom ventilation, värme och sprinkler. Sammantaget bedöms alternativen som genomförbara och ändamålsenliga. Vid Solhaga i Brålanda bedöms fördelarna även här vara att det tillskapas innergårdar och förbättrade flöden, vilket stärker både boendemiljö och arbetsmiljö. En utmaning är dock att vissa personalfunktioner fortsatt ligger i närliggande byggnad, vilket kan påverka effektiviteten. Dessutom behöver parkeringssituationen ses över till följd av utbyggnaden. Trots detta bedöms Solhaga vara ett relativt starkt utvecklingsalternativ. För Sörbygården är förutsättningarna mer utmanande. Befintliga lokaler håller en avsevärt lägre standard med små rum och begränsade möjligheter att uppfylla dagens krav utan omfattande ombyggnation. Samtidigt medför lösningen höga investeringskostnader och en mindre effektiv avdelningsstruktur, med färre platser per enhet och därmed sämre driftsekonomi. Sammantaget framstår detta alternativ som svagt ur ett strategiskt perspektiv. Som ett alternativ till om- och tillbyggnation av befintliga boenden lyfts även möjligheten till nybyggnation. En ny anläggning kan utformas helt utifrån dagens och framtidens krav, med flexibla planlösningar, god arbetsmiljö och effektiv driftstruktur. Vidare påverkas inte befintlig verksamhet under byggtiden, vilket är en betydande fördel. Nackdelarna består främst i höga initiala investeringskostnader, längre genomförandetid samt osäkerheter kopplade till markfrågor och planprocesser. Vid nybyggnation blir en konsekvens att befintliga fastigheter där Solhaga och Sörbygården idag finns inte behövs varför de helt tomställs och sägs upp. Sammanfattningsvis visar förstudien att åtgärder vid Ringhem och Solhaga kan genomföras med relativt god balans mellan investering och nytta, och utgör realistiska alternativ på kort och lång sikt. För Sörbygården bedöms däremot en omfattande ombyggnation vara kostsam i förhållande till nyttan. Förvaltningen ser därför att samtal mellan förvaltningen, det kommunala bostadsbolaget ABVB samt Hemsö vårdfastigheter som extern fastighetsägare behöver föras under lokalplaneringen, i syfte att planera för en helhetslösning. NollalternativSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Nollalternativ innebär att inga större investeringar eller ombyggnationer genomförs i befintliga särskilda boenden. Detta medför låga initiala investeringskostnader men innebär samtidigt att identifierade brister i lokalerna kvarstår, exempelvis avseende ventilation, tekniska system och arbetsmiljö. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär nollalternativet begränsade möjligheter att möta framtidens behov av antalet platser till följd av den demografiska utvecklingen. Vidare kvarstår ineffektivitet i organisationen, då nuvarande strukturer inte fullt ut stödjer en bemanning med god arbetsmiljö, resurseffektiva enheter samt en boendestandard jämfört med övriga delar av kommunen. Sammantaget bedöms nollalternativet inte vara långsiktigt hållbart, men utgör en viktig referens för jämförelse. 3.4.1 Ekonomisk nytta För de två olika framtagna förslagen gällande om- och tillbyggnation på Ringhem skiljer sig inte summan så mycket åt utan ligger på en totalkostnad på ca 55,5 mkr. Detta innebär en kostnad på ca 1,5 mkr per rum. För de två framtagna förslagen gällande om- och tillbyggnation på Solhaga har en totalkostnad på ca 73 resp. 77 mkr räknats fram. Detta innebär en kostnad på ca 2–2,2 mkr per rum. Det framtaget förslag gällande om- och tillbyggnation på Sörbygården har en totalkostnad på ca 162 mkr. Detta innebär en kostnad på ca 4,5 mkr per rum. Den ekonomiska uträkningen är mycket preliminär och behöver fördjupas under process lokalplanering. 3.4.2 Verksamhetsaspekter Ur ett verksamhetsperspektiv visar förstudien att lokalernas utformning har en avgörande betydelse för möjligheten att bedriva en kvalitativ, säker och effektiv verksamhet inom särskilt boende. En central utgångspunkt är avdelningarnas storlek. Förstudien visar att avdelningar med omkring tolv boendeplatser ger de bästa förutsättningarna för en fungerande organisation. En sådan struktur möjliggör en bemanning utan ensamarbete, minskar behovet av att personal behöver förflytta sig mellan olika delar av verksamheten och bidrar till ökad kontinuitet för de boende. Mindre avdelningar, med exempelvis åtta eller nio platser, innebär däremot en mer sårbar organisation och högre arbetsbelastning. De föreslagna om- och tillbyggnationerna, framför allt vid Ringhem och Solhaga, innebär förbättringar i form av mer sammanhängande planlösningar där avdelningar kopplas samman. Detta ger bättre förutsättningar för samverkan mellan personal, ökad flexibilitet i bemanningen samt ett mer effektivt resursutnyttjande. En sådan struktur stärker verksamhetens förmåga att hantera variationer i behov och frånvaro. Vidare innebär de planerade åtgärderna, såsom renovering av ytskikt, förbättrad ventilation och uppdatering av tekniska system, att lokalerna bättre kan stödja verksamhetens krav på bland annat arbetsmiljö. Moderna och ändamålsenliga lokaler bidrar till att minska den fysiska belastningen på personalen samt skapa bättre förutsättningar för att utföra omsorgsarbetet på ett säkert sätt.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Boendemiljön har också stor betydelse ur verksamhetssynpunkt. Flera av alternativen innebär att överblickbara innergårdar skapas, vilket bidrar till ökad trygghet och bättre möjligheter att anpassa miljön till målgruppens behov, exempelvis personer med kognitiv svikt. Genomförandet av om- och tillbyggnationer innebär även en temporär påverkan på verksamheten, bland annat genom behov av evakuering av boende och anpassningar i drift. Detta kan medföra störningar och ökad belastning på personalen under genomförandetiden. Barnperspektivet Om- och tillbyggnad av särskilda boenden för äldre kan, trots att åtgärden primärt riktar sig till äldre, få indirekta konsekvenser för barn och bör därför analyseras utifrån barnkonventionen. Enligt konventionen ska barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn, vilket även omfattar samhällsplanering och förändringar i den fysiska och sociala miljön. Den fysiska omvandlingen i samband med byggnation kan innebära tillfälliga störningar såsom ökad trafik, buller och begränsad tillgång till vissa ytor, vilket kan påverka barns möjligheter till lek, rörelse och trygg vistelse i närmiljön. På längre sikt finns dock potential att skapa tryggare och mer tillgängliga miljöer genom förbättrad infrastruktur, belysning och planering. Det är därmed viktigt att säkerställa att barns behov av lek- och vistelseytor beaktas och att eventuella bortfall ersätts. Särskilda boenden kan också bidra till positiva sociala effekter genom att möjliggöra möten mellan generationer, exempelvis genom samverkan med skolor och förskolor. Detta kan stärka barns sociala utveckling och öka förståelsen mellan generationer. Tillgänglighet Om- och tillbyggnad av särskilda boenden kan påverka tillgängligheten i ett brett samhällsperspektiv, där olika invånares behov och förutsättningar behöver beaktas. Tillgänglighet handlar inte enbart om fysisk framkomlighet utan omfattar även tillgång till service, social delaktighet, trygghet och möjligheten att leva ett självständigt liv oavsett ålder, funktionsförmåga eller livssituation. Det kan finnas risker kopplade till tillgänglighet. Under byggtiden kan framkomligheten tillfälligt försämras genom ökad tung trafik, förändrade trafikflöden och begränsad tillgång till vissa ytor. För vissa grupper, såsom barn, äldre med nedsatt rörlighet eller personer med funktionsnedsättning, kan sådana förändringar få särskilt stor påverkan. Tillgänglighet handlar även om jämlik och inkluderande utformning av miljöer. Om- och tillbyggnationer ger möjlighet att planera utformning så att miljöer fungerar för så många som möjligt utan behov av anpassning i efterhand. Det kan handla om tillgängliga entréer, tydlig orienterbarhet, belysning, trygga gångvägar och säkra trafikmiljöer. Jämställdhet Jämställdhet handlar i detta sammanhang om att alla oavsett kön ska ha likvärdiga möjligheter, rättigheter och villkor i livet, vilket även omfattar tillgång till service, arbete, trygghet och social delaktighet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Ur ett vardagsperspektiv kan förändringar i den fysiska miljön också påverka kvinnor och män olika. Kvinnor upplever generellt en högre grad av otrygghet i offentliga miljöer, särskilt i områden med bristande belysning eller begränsad social närvaro. Om- och tillbyggnationer som innebär förbättrad utformning av utemiljöer, belysning och gångstråk kan därför ha särskilt stor betydelse för att öka tryggheten och tillgängligheten för kvinnor, äldre personer och andra grupper. Även barns livsvillkor påverkas ur ett jämställdhetsperspektiv. Flickor och pojkar använder ofta offentliga miljöer på olika sätt och kan ha olika behov av tillgängliga och trygga mötesplatser. Detta behöver beaktas i planeringen. 3.4.3 Effektivitet och flexibilitet Arbetet har utgått från att se möjligheter och prioritera de lösningar som på ett positivt sätt skulle gynna effektiva och flexibla lösningar. Vid en kommande lokalplanering är det viktigt att fortsätta utforska hur fastigheterna kan utformas så att boendeenheterna, genom om- och tillbyggnad kan arbeta så effektivitet och flexibilitet som möjligt. Under lokalplaneringsprocessen ska parterna också tillsammans se över hur fastigheterna bredvid boendeenheterna i Brålanda kan stärka möjligheten till träffpunkter, ex vis med bas av restaurangen och andra eventuella ytor. 3.4.4 Miljöpåverkan Ombyggnation, tillbyggnad eller renovering av befintliga särskilda boenden innebär generellt en mer begränsad påverkan på klimat, natur- och kulturvärden jämfört med nybyggnation på tidigare obebyggd mark, men kan ändå medföra både positiva och negativa effekter. Ur ett klimatperspektiv kan åtgärder i befintliga byggnader bidra till minskad miljöpåverkan genom att befintliga resurser tas tillvara och behovet av nyetablering minskar. Samtidigt kan byggprocessen medföra utsläpp kopplade till material, transporter och avfallshantering. Renovering ger möjlighet att förbättra byggnadens energiprestanda, exempelvis genom energieffektivisering, vilket på sikt kan minska klimatpåverkan. 3.4.5 Trygghet och säkerhet Ombyggnation, tillbyggnad eller renovering av befintliga särskilda boenden kan påverka trygghet och säkerhet på flera sätt, både under byggtiden och i den färdiga miljön. Under genomförandefasen kan tryggheten tillfälligt minska genom ökad störning, buller, förändrade gångvägar och ökad närvaro av entreprenörer. Detta ställer krav på tydlig avskärmning, information till boende och personal. I den färdiga lösningen kan säkerheten både förbättras och påverkas beroende på hur utformningen sker. Renovering och ombyggnation ger möjlighet att uppdatera lokaler utifrån aktuella krav på brandskydd, utrymningsvägar, tillgänglighet och arbetsmiljö, vilket kan stärka den övergripande säkerheten.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Samtidigt kan anpassningar i befintliga byggnader innebära begränsningar jämfört med nyproduktion. Äldre strukturer kan försvåra optimala säkerhetslösningar, till exempel vad gäller överblickbarhet, separering eller flöden. Det finns också en risk för otrygghet hos boende, särskilt personer med kognitiv svikt, om miljön förändras i stor omfattning. 3.5 Tidplan Förvaltningen önskar gå vidare från förstudie till lokalplanering tillsammans med fastighetsägarna och bedömer att planeringen kan lyftas tillbaka till socialnämnden för information i november alternativt december för att sedan i december alternativt januari för att med bas av vad som framkommer i lokalplaneringen föreslå att gå vidare med projektering. 3.6 Risker/utmaningar som behöver hanteras Med tanke på det ekonomiska läge som socialnämnden befinner sig i kan det finnas en utmaning i att hantera kostnader kopplat till om- och tillbyggnad gällande de aktuella objekten. Förvaltningen har dock idag budget för de boendeenheter som driftas i Brålanda respektive Frändefors som kan användas för att täcka antingen hela eller delar av kommande drift. Lokalplanering och projektering får närmare belysa vad den ökade hyreskostnaden kommer uppgå till. Utifrån den prognostiserade befolkningsutvecklingen kan en framtida utmaning i de norra delarna vara att bemanna enheterna då den arbetsföra befolkningen inte ökar i samma grad som antalet äldre. 3.7 Intressenter och kommunikation Genomförandet av föreslagna åtgärder i förstudien berör ett flertal interna och externa intressenter. En väl fungerande kommunikation och dialog är en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande av projektet och för att säkerställa att olika perspektiv beaktas i det fortsatta arbetet. Bland de interna intressenterna återfinns i första hand socialförvaltningen, inklusive verksamhetschefer, enhetschefer och medarbetare inom särskilda boenden. Dessa berörs direkt då förändringar i lokaler påverkar arbetssätt, arbetsmiljö och organisation. Även fackliga organisationer utgör viktiga parter i processen, särskilt i frågor som rör arbetsmiljö och förändrade arbetsförhållanden. Vidare är ABVB och HEMSÖ en central aktör i egenskap av fastighetsägare och samverkanspart i planering och genomförande av åtgärderna. Bland de externa intressenterna finns de boende i verksamheterna samt deras anhöriga, som påverkas av förändringar både under byggtid och i den färdiga miljön. Det är viktigt att dessa grupper ges möjlighet till information. Även närboende och invånare i de aktuella orterna kan påverkas, exempelvis genom förändringar i närmiljö, trafik och användning av gemensamma ytor. Vid behov kan även andra samverkansforum vara aktuella. Kommunala pensionärsrådet föreslås utgöra en viktig remissinstans för att tillvarata målgruppens perspektiv.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 1 (4) Nr 2461-1021 Personnr/orgnr 559063-5719 Personnr/orgnr 212000-1538 m.m Kommun Vänersborg Poppeln 7 Gata 2461-1021 4. Lokalens användning Kontorsverksamhet för Individ- och Familjeomsorg 2027-01-01 2031-12-31 Bilaga och omfattning Areatyp Arkiv Plan 1 ca m² 265 Areatyp Kontor Plan 2 ca m² 915 Areatyp Kontor Plan 3 ca m² 1005 Areatyp Kontor Plan 4 ca m² 333 Total area 2 550 och urlastning Plats för skylt automat för bil(ar) för bil(ar) inredning 10. Hyra Kronor 2 833 912 per år exklusive nedan markerade tillägg El ✕ Bilaga 1 VA ✕ Bilaga Kyla Bilaga HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 2 (4) Nr 2461-1021 kostnader (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärdens 5120-3164 hyra HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 3 (4) Nr 2461-1021 verksamheten. Allmänna och gemensamma utrymmen kommunikation m.m. 26. Revisions- besiktningar vissa utrymmen m.m. ändringsarbete övrigt. HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 4 (4) Nr 2461-1021 avyttning 39. Särskilda Ort/datum Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt BILAGA 1 mellan och BILAGA 1 1 (16) 1 BAKGRUND Hyresavtal. 2 (26) Hyresavtalet. skriftligen. Hyresavtal nr 2461-1024,01 daterat den 9 september 2016, ska upphöra att gälla i sin helhet per den 31 december 2026. 5 HYRA 3 (26) El och värme Avfall logistik. 4 (26) Övrigt punkt 15. larmanordning. 7 UNDERHÅLL 5 (26) 6 (26) 10 MILJÖ M.M. hälsa. må vara. 7 (26) begränsas. 8 (26) 9 (26) 16 SKYLTAR 10 (26) 17 PARKERING 18 INFORMATION 11 (26) 20 AVFLYTTNING 12 (26) följer av lag. 13 (26) 1 (4) HV = Hyresvärd 2 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV skyltar HV HV HV HV HV dörrautomatik inkl. nycklar innerväggar 3 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING driftutrymmen HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV anmäls av HG vattenlås 5 Elsystem armaturer m.m. 4 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING Tele- och abonnemang 8 Styr- och HV HV HV HV HV INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 4 2461-1021 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Klausul Av det i kontraktet angivna hyresbeloppet - kronor 2 833 912 ska 100 % innan. Hyresvärd Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum Hyresgäst ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 4 Bashyra Bastalet Exempel skulle gälla. Exempel FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 5 2461-1021 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Lokalens area: 2 550 kvm 2 550 / 7 532 = 0,3385 motsvarande 33,9 procent Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 5 ANVISNINGAR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1 (2) Bilaga nr 6 Hyresvärd Personnr/orgnr 559063-5719 E-post Telefon 08-508 942 50 2 (2) Bilaga nr 6 Klagomål 1 (1) Bilaga nr 7 2461-1021 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt 1 (2) HV = Hyresvärd HG = Hyresgäst HV ANSVARIG HG N/A utrymningsväg X X X X Utrymning X X 2 (2) HV ANSVARIG HG N/A X X X X X X X X X X X X GRÖN BILAGA 1 (2) Bilaga nr 9 2461-1021 Poppeln 7 Personnr/Orgnr 559063-5719 Personnr/Orgnr 212000-1538 hållbar lokal- användning m m utsläpp sol vind detta avsnitt. Hyresvärdens GRÖN BILAGA 2 (2) Bilaga nr 9 Hyresgästens klimat Inomhusmiljö- 11. Hyresgäst- anpassningar och utrustning drift 15. Övriga Ort/datum Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 1 (4) Nr 2461-1005 Personnr/orgnr 559063-5719 Personnr/orgnr 212000-1538 m.m Kommun Vänersborg Poppeln 7 Gata 2461-1005 4. Lokalens användning Butiksverksamhet för Lyckans second hand 2027-01-01 2031-12-31 Bilaga och omfattning Areatyp Butik Plan 2 ca m² 329 Areatyp Plan ca m² Total area 329 och urlastning Plats för skylt automat för bil(ar) för bil(ar) inredning 10. Hyra Kronor 394 938 per år exklusive nedan markerade tillägg El ✕ Bilaga 1 VA ✕ Bilaga Värme ✕ Bilaga Kyla Bilaga HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 2 (4) Nr 2461-1005 kostnader (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärdens 5120-3164 hyra HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 3 (4) Nr 2461-1005 verksamheten. Allmänna och gemensamma utrymmen kommunikation m.m. 26. Revisions- besiktningar vissa utrymmen m.m. ändringsarbete övrigt. HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 4 (4) Nr 2461-1005 avyttning 39. Särskilda Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt BILAGA 1 mellan och BILAGA 1 1 (16) 1 BAKGRUND Parterna har tidigare varit bundna av hyresavtal avseende Lokalen. Parterna har träffat överenskommelse om att det tidigare hyresavtalet ska upphöra och ersättas av detta hyresavtal, i enlighet med vad som framgår av Hyresavtalet och tillhörande bilagor. För det fall bilagorna sinsemellan innehåller motstridiga uppgifter ska bilagorna äga diskussioner, korrespondens eller andra uppgifter, varken muntliga eller skriftliga, somSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2 (26) Hyresavtalet. skriftligen. Hyresavtal nr 156-131,01 daterat den 12 juli 2013, ska upphöra att gälla i sin helhet per den 31 december 2026. 5 HYRA hyrestillägg som följer av Hyresavtalet. eller ii) som ingår i hyran, gäller följande.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 3 (26) El kostnad om 17 859 kronor per år för el. Därefter sker avräkning i efterskott varje år. Schablonbeloppet ska så snart det kan ske justeras så att det motsvarar närmast föregående års faktiska kostnad (ökad med ersättning för Hyresvärdens administration). För det fall Hyresgästens kostnad för faktisk förbrukning och Hyresvärdens självkostnader (inklusive ersättning för Hyresvärdens administration) för tillhandahållandet av relevant media överstiger eller understiger det av Hyresgästen i förskott erlagda schablonbeloppet ska Hyresgästen erlägga betalning för den överskjutande delen eller erhålla en hyresreduktion. Avfall logistik. och belopp kan komma att justeras. Övrigt ska Hyresgästen ersätta Hyresvärden för förbrukning av sådan el på motsvarande sätt somSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 4 (26) punkt 15. larmanordning. 7 UNDERHÅLL Gränsdragningslista, ska Hyresgästen tillse att Hyresvärdens driftpersonal utan oskäligt Fastighetsskötsel avseende snöröjning- och halkbekämpning, utvändig städning ochSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 5 (26) bekostnad utföra begärda åtgärder inom den tid myndigheten har föreskrivit. Om 10 MILJÖ M.M. hetens bedrivande i Lokalen. Hyresgästen ska, förutom att följa bestämmelserna i vid varjeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 6 (26) hälsa. må vara. uppkommer behov för hyresgäst i annan lokal på Fastigheten att kunna ta utrymningsväg punkt, skyldig att hålla utrymningsvägar fria och olåsta.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 7 (26) begränsas. ii. skada inom Fastigheten som uppkommit på grund av, eller som en direkt följd av, egendom, personal, uppdragstagare, besökande och likställda.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 8 (26) arbeten i Lokalen. Efter utfört arbete ska Hyresgästen tillhandahålla Hyresvärden ändringsarbete.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 9 (26) 16 SKYLTAR eventuell reklamskatt som upplåtelsen kan medföra. 17 PARKERING för sådan hyra.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 10 (26) 18 INFORMATION Rökning är inte tillåten inom Lokalen eller Fastigheten. berättigade ersättningsanspråk i anledning av sådana störningar.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 11 (26) 20 AVFLYTTNING Lokalen även gäller, när så är aktuellt, för Hyresgästens avflytt från del av Lokalen. att fullgöra skyldigheten på Hyresgästens bekostnad.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 12 (26) följer av lag. 13 (26) 1 (4) HV = Hyresvärd 2 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV skyltar HV HV HV HV HV dörrautomatik inkl. nycklar innerväggar 3 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING driftutrymmen HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV anmäls av HG vattenlås 5 Elsystem armaturer m.m. 4 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING Tele- och abonnemang 8 Styr- och HV HV HV HV HV INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 4 2461-1005 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Klausul Av det i kontraktet angivna hyresbeloppet - kronor 394 938 ska 100 % innan. Hyresvärd ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum Hyresgäst ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 4 Bashyra Bastalet Exempel skulle gälla. Exempel FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 5 2461-1005 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 5 ANVISNINGAR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1 (2) Bilaga nr 6 Hyresvärd Personnr/orgnr 559063-5719 E-post Telefon 08-508 942 50 2 (2) Bilaga nr 6 Klagomål 1 (1) Bilaga nr 7 2461-1005 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt 1 (2) HV = Hyresvärd HG = Hyresgäst HV ANSVARIG HG N/A utrymningsväg X X X X Utrymning X X 2 (2) HV ANSVARIG HG N/A X X X X X X X X X X X X GRÖN BILAGA 1 (2) Bilaga nr 9 2461-1005 Poppeln 7 Personnr/Orgnr 559063-5719 Personnr/Orgnr 212000-1538 hållbar lokal- användning m m utsläpp sol vind detta avsnitt. Hyresvärdens GRÖN BILAGA 2 (2) Bilaga nr 9 Hyresgästens klimat Inomhusmiljö- 11. Hyresgäst- anpassningar och utrustning drift 15. Övriga Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 1 (4) Nr 2461-1015 Personnr/orgnr 559063-5719 Personnr/orgnr 212000-1538 m.m Kommun Vänersborg Poppeln 7 Gata 2461-1015 4. Lokalens användning Kontorsverksamhet för Hemtjänsten 2027-01-01 2031-12-31 Bilaga och omfattning Areatyp Kontor Plan 2 ca m² 135 Areatyp Kontor Plan 3 ca m² 730 Total area 865 och urlastning Plats för skylt automat för bil(ar) för bil(ar) inredning 10. Hyra Kronor 1 220 866 per år exklusive nedan markerade tillägg El ✕ Bilaga 1 VA ✕ Bilaga Kyla Bilaga HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 2 (4) Nr 2461-1015 17 procent. Hyrestillägget uppgår vid detta kontrakts tecknande till 7 013 kronor per år. kostnader (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärdens 5120-3164 hyra HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 3 (4) Nr 2461-1015 verksamheten. Allmänna och gemensamma utrymmen kommunikation m.m. 26. Revisions- besiktningar vissa utrymmen m.m. ändringsarbete övrigt. HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 4 (4) Nr 2461-1015 avyttning 39. Särskilda Ort/datum Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt BILAGA 1 mellan och BILAGA 1 1 (16) 1 BAKGRUND Hyresavtal. 2 (26) Hyresavtalet. skriftligen. Hyresavtal nr 14203 0115 00 daterat den 13 maj 2016, ska upphöra att gälla i sin helhet per den 31 december 2026. 5 HYRA 3 (26) El och värme Avfall logistik. borttransporten. Lokalens andel av denna kostnad ska för närvarande anses vara 17 % 4 (26) Övrigt punkt 15. larmanordning. 7 UNDERHÅLL 5 (26) 6 (26) 10 MILJÖ M.M. hälsa. må vara. 7 (26) begränsas. 8 (26) 9 (26) 16 SKYLTAR 10 (26) 17 PARKERING 18 INFORMATION 11 (26) 20 AVFLYTTNING 12 (26) följer av lag. 13 (26) 1 (4) HV = Hyresvärd 2 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV skyltar HV HV HV HV HV dörrautomatik inkl. nycklar innerväggar 3 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING driftutrymmen HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV anmäls av HG vattenlås 5 Elsystem armaturer m.m. 4 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING Tele- och abonnemang 8 Styr- och HV HV HV HV HV INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 4 2461-1015 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Klausul Av det i kontraktet angivna hyresbeloppet - kronor 1 220 866 ska 100 % innan. Hyresvärd Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum Hyresgäst ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 4 Bashyra Bastalet Exempel skulle gälla. Exempel FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 5 2461-1015 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 5 ANVISNINGAR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1 (2) Bilaga nr 6 Hyresvärd Personnr/orgnr 559063-5719 E-post Telefon 08-508 942 50 2 (2) Bilaga nr 6 Klagomål 1 (1) Bilaga nr 7 2461-1015 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt 1 (2) HV = Hyresvärd HG = Hyresgäst HV ANSVARIG HG N/A utrymningsväg X X X X Utrymning X X 2 (2) HV ANSVARIG HG N/A X X X X X X X X X X X X GRÖN BILAGA 1 (2) Bilaga nr 9 2461-1015 Poppeln 7 Personnr/Orgnr 559063-5719 Personnr/Orgnr 212000-1538 hållbar lokal- användning m m utsläpp sol vind detta avsnitt. Hyresvärdens GRÖN BILAGA 2 (2) Bilaga nr 9 Hyresgästens klimat Inomhusmiljö- 11. Hyresgäst- anpassningar och utrustning drift 15. Övriga Ort/datum Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 1 (4) Nr 2461-1024 Personnr/orgnr 559063-5719 Personnr/orgnr 212000-1538 m.m Kommun Vänersborg Poppeln 7 Gata 2461-1024 4. Lokalens användning Kontorsverksamhet för Biståndsenheten 2027-01-01 2031-12-31 Bilaga och omfattning Areatyp Kontor Plan 4 ca m² 687 Areatyp Plan ca m² Total area 687 och urlastning Plats för skylt automat för bil(ar) för bil(ar) inredning 10. Hyra Kronor 854 096 per år exklusive nedan markerade tillägg El ✕ Bilaga 1 VA ✕ Bilaga Kyla Bilaga HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 2 (4) Nr 2461-1024 kostnader (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärdens 5120-3164 hyra HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 3 (4) Nr 2461-1024 verksamheten. Allmänna och gemensamma utrymmen kommunikation m.m. 26. Revisions- besiktningar vissa utrymmen m.m. ändringsarbete övrigt. HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL 4 (4) Nr 2461-1024 avyttning 39. Särskilda Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt BILAGA 1 mellan och BILAGA 1 1 (16) 1 BAKGRUND Hyresavtal. 2 (26) Hyresavtalet. skriftligen. Hyresavtal nr 2461-1024,01 daterat den 9 september 2016, ska upphöra att gälla i sin helhet per den 31 december 2026. 5 HYRA 3 (26) El och värme Avfall logistik. 4 (26) Övrigt punkt 15. larmanordning. 7 UNDERHÅLL 5 (26) 6 (26) 10 MILJÖ M.M. hälsa. må vara. 7 (26) begränsas. 8 (26) 9 (26) 16 SKYLTAR 10 (26) 17 PARKERING 18 INFORMATION 11 (26) 20 AVFLYTTNING 12 (26) följer av lag. 13 (26) 1 (4) HV = Hyresvärd 2 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV skyltar HV HV HV HV HV dörrautomatik inkl. nycklar innerväggar 3 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING driftutrymmen HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV anmäls av HG vattenlås 5 Elsystem armaturer m.m. 4 (4) INSTALLATION UNDERHÅLL PLANERAT UNDERHÅLL ANMÄRKNING Tele- och abonnemang 8 Styr- och HV HV HV HV HV INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 4 2461-1024 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Klausul Av det i kontraktet angivna hyresbeloppet - kronor 854 096 ska 100 % innan. Hyresvärd ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum Hyresgäst ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. INDEXKLAUSUL FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 4 Bashyra Bastalet Exempel skulle gälla. Exempel FÖR LOKAL 1 (2) Bilaga nr 5 2461-1024 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt förbjuds. FÖR LOKAL 2 (2) Bilaga nr 5 ANVISNINGAR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1 (2) Bilaga nr 6 Hyresvärd Personnr/orgnr 559063-5719 E-post Telefon 08-508 942 50 2 (2) Bilaga nr 6 Klagomål 1 (1) Bilaga nr 7 2461-1024 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst Namn Personnr/orgnr 212000-1538 ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt 1 (2) HV = Hyresvärd HG = Hyresgäst HV ANSVARIG HG N/A utrymningsväg X X X X Utrymning X X 2 (2) HV ANSVARIG HG N/A X X X X X X X X X X X X GRÖN BILAGA 1 (2) Bilaga nr 9 2461-1024 Poppeln 7 Personnr/Orgnr 559063-5719 Personnr/Orgnr 212000-1538 hållbar lokal- användning m m utsläpp sol vind detta avsnitt. Hyresvärdens GRÖN BILAGA 2 (2) Bilaga nr 9 Hyresgästens klimat Inomhusmiljö- 11. Hyresgäst- anpassningar och utrustning drift 15. Övriga Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt Malin Lövemark Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt TILLÄGG Nr 1 1 (1) Bilaga nr 0 2461-1006 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst(er) Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Tillägg TILLÄGGSAVTAL AVSEENDE UPPSÄGNING AV HYRESAVTAL NR 2461-1006 1. PARTER Detta tilläggsavtal (”Tilläggsavtalet”) har träats mellan STENVALVET 246 VÄNERSBORG POPPELN AB, org.nr 559063‑5719 (”Hyresvärden”) och VÄNERSBORG KOMMUN, org.nr 212000‑1538 (”Hyresgästen”), gemensamt benämnda ”Parterna”. 2. UPPSÄGNING Parterna är överens om att hyresavtal nr 2461‑1006, inklusive samtliga tillhörande bilagor och tilläggsavtal, sägs upp till upphörande. Den lokalyta som omfattas av hyresavtal nr 2461‑1006 ska från och med upphörandet inordnas i Parternas övriga hyresavtal enligt följande fördelning: cirka 333 kvadratmeter, motsvarande cirka 57 procent, ska omfattas av hyresavtal nr 2461‑1021, och cirka 251 kvadratmeter, motsvarande cirka 43 procent, ska omfattas av hyresavtal nr 2461‑1024. Hyresavtal nr 2461‑1006 ska upphöra att gälla per den 31 december 2026, dock under förutsättning att hyresavtal nr 2461‑1021 och hyresavtal nr 2461‑1024 träder i kraft den 1 januari 2027. 3. VILLKOR FÖR GILTIGHET Uppsägningen enligt punkt 2 ovan är villkorad av att hyresavtal nr 2461‑1021 och 2461‑1024 undertecknas av behöriga företrädare för Parterna. Om detta villkor inte uppfylls ska detta Tilläggsavtal vara utan verkan och hyresavtal nr 2461‑1006 fortsätta att gälla oförändrat. 4. ÖVRIGT Detta Tilläggsavtal reglerar uteslutande uppsägningen och upphörandet av hyresavtal nr 2461‑1006. Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt ✕ Tillägget har undertecknats med elektronisk underskrift. Datum för undertecknande framgår av den elektroniska underskriften. Parterna har erhållit en digital kopia av tillägget med tillhörande signaturcertikat. Fastighetsägarna Sveriges Formulär för tillägg till hyresavtal att användas tillsammans med Fastighetsägarnas övriga kontraktsformulär.UTKASTBilaga 6Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 TILLÄGG Nr 1 1 (1) Bilaga nr 0 2461-1010 Poppeln 7 Hyresvärd Namn Personnr/orgnr 559063-5719 Hyresgäst(er) Namn Personnr/orgnr 212000-1538 Tillägg TILLÄGGSAVTAL AVSEENDE UPPSÄGNING AV HYRESAVTAL NR 2461-1010 1. PARTER Detta tilläggsavtal (”Tilläggsavtalet”) har träats mellan STENVALVET 246 VÄNERSBORG POPPELN AB, org.nr 559063‑5719 (”Hyresvärden”) och VÄNERSBORG KOMMUN, org.nr 212000‑1538 (”Hyresgästen”), gemensamt benämnda ”Parterna”. 2. UPPSÄGNING Parterna är överens om att hyresavtal nr 2461‑1010, inklusive samtliga tillhörande bilagor och tilläggsavtal, sägs upp till upphörande. Hyresavtal nr 2461‑1010 ska upphöra att gälla per den 31 december 2026, dock under förutsättning att hyresavtal nr 2461‑1015 träder i kraft den 1 januari 2027. 3. VILLKOR FÖR GILTIGHET Uppsägningen enligt punkt 2 ovan är villkorad av att hyresavtal nr 2461‑1015 undertecknas av behöriga företrädare för Parterna. Om detta villkor inte uppfylls ska detta Tilläggsavtal vara utan verkan och hyresavtal nr 2461‑1010 fortsätta att gälla oförändrat. 4. ÖVRIGT Detta Tilläggsavtal reglerar uteslutande uppsägningen och upphörandet av hyresavtal nr 2461‑1010. Ombud enligt fullmakt Maria Lidström Ort/datum ✕ Ombud enligt fullmakt ✕ Tillägget har undertecknats med elektronisk underskrift. Datum för undertecknande framgår av den elektroniska underskriften. Parterna har erhållit en digital kopia av tillägget med tillhörande signaturcertikat. Fastighetsägarna Sveriges Formulär för tillägg till hyresavtal att användas tillsammans med Fastighetsägarnas övriga kontraktsformulär.UTKASTBilaga 7Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Antagen av socialnämnden 2023-11-23 § 127, reviderad 2026-06-11 § 79 Vägledande nivåer För vanligt förekommande insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SocialnämndenBilaga 8Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 1 Innehåll 2 3 4 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Vägledande nivåer Vägledande nivåer för vanligt förekommande insatser enligt SoL och LSS 2021-12-16, § 13, 2023-11-23, § 127 2026-06-11, § 79 Socialnämnden Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Socialförvaltningen, Biståndsenheten Enhetschef biståndsenheten 2023-11-23 2026-06-11 2024-01-01- tillsvidare Dokumentinformation Diarienummer I dokumentet tar socialnämnden ställning till vilken nivå Vänersborgs kommun ska ha när det gäller stödinsatser enligt SoL och LSS. SOC 2023/260 Ämnesområde Intranät Hemsida ☒ ☐ Andra styrande dokument som omnämns Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 5 Vägledande nivåer för insatser enligt SoL och LSS Syfte I dokumentet tar socialnämnden ställning till vilken nivå Vänersborgs kommun ska ha när det gäller stödinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för att skäliga levnadsförhållanden respektive goda levnadsvillkor efterföljs. I detta dokument upptas de vanligast förekommande stödinsatserna. För att kunna trygga att kommunmedborgarna får samma möjligheter till stöd utgår handläggaren i normalfallet utifrån nedanstående nivåer när det individuella behovet prövas, eller för utförarna som stöd vid upprättande av genomförandeplaner. Individuell bedömning ska alltid göras utifrån rådande lagstiftning och praxis och med vägledningen som stöd. De vägledande nivåerna är utformade med utgångspunkt i lagstiftning (förarbeten, lagtext samt vägledande/prejudicerande domar) samt i vissa fall också Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS). KAP 1. Inledning – övergripande styrning, lagstiftningens mål Lagstiftarens övergripande mål för SoL och LSS ska vara utgångspunkt vid bedömning av behov och utförande av insatser. Stöd och omsorg till äldre personer och personer med funktionsnedsättning i Vänersborgs kommun ska präglas av ett förebyggande perspektiv samt självbestämmande och delaktighet. Alla insatser ska ha en funktionsbevarande inriktning genom att tillvarata och stödja den enskildes egen funktionsförmåga. Övergripande mål och principer i socialtjänsten, 2 kap SoL (2025:400)Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 6 1 § Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlika och jämställda levnadsvillkor, och - aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet. Verksamhetens inriktning 2 § Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras sociala situation. 3 § Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 4 § Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig. LSS - verksamhetens mål och allmänna inriktning 5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 § Verksamheten enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1--9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 7 Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125). Vänersborgs kommuns vision ”Attraktiv och hållbar, i alla delar, hela livet!” Socialförvaltningens värdegrund ”För oss är den professionella relationen viktig – förvaltningen ska präglas av respekt, omtanke och dialog. Genom kompetens och engagemang ska brukare och medarbetare uppleva trygghet och tillit”. (ledning och styrning 4.0) Detta gör vi genom att: · Säkerställa att vi har tillräcklig kunskap för vårt uppdrag. · Lära av och delge varandra erfarenhet för ökad samsyn kring uppdra-get vilket ökar vår kompetens och vårt engagemang. · Alltid prioritera mötet med brukarna. · Vara lyhörd för varandras behov, se och lyfta varandra i det dagliga arbetet och vara hjälpsam. · Vara prestigelösa, transparenta och individanpassa vårt bemötande.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 8 Koppling till andra styrande dokument Styrande dokument Koppling till denna vägledning Vänersborgs anvisning för anhörigperspektiv Relaterar till anhörigas behov och förhållanden. Vänersborgs anvisning för: Taxor och avgifter för äldreomsorg och funktionsstödsverksamhet samt taxa för kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet Reglerar vad den enskilde ska betala för sina insatser. Plan för digitalisering och IT Socialnämnden ska i sin verksamhetsutveckling tänka digitalt först Dokumentationsriktlinje Riktlinjen anger t ex när en genomförandeplan ska vara klar. Insatser socialnämnden ger utan behovsprövning Styrdokumentet beskriver vilka insatser som kan ges utan behovsprövning samt vilka krav som gäller för detta Allmänt om organisation, målgrupp och rätt till insatser Biståndsenhetens handläggare arbetar på delegation av Socialnämnden med att utreda och fatta beslut om bistånd och insatser för personer som på grund av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning orsakad av ålder, sjukdom eller medfödd/tidigt förvärvad funktionsnedsättning har behov av insatser för att kompensera för funktionsnedsättningens konsekvenser i den dagliga livsföringen. Orosanmälningar och insatser till syfte att skydda barn eller ge stöd i föräldraskap ansvarar Individ- och familjeomsorgen för. Ansvariga verksamhetsområden är: - Arbete, sysselsättning och integration (daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS)Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 9 - Personligt stöd och omsorg (insatser 9 § 2-9 § 9 LSS samt bostad med särskild service, boendestöd och kontaktperson enligt SoL) - Vård och omsorg Hemtjänst (hemtjänstinsatser i ordinärt boende över hela dygnet inkl. trygghetslarm och matdistribution) - Vård och Omsorg Särskilt boende (särskilda boendeformer för äldre enligt SoL) - Vård, stöd och utredning (korttidsboende, växelvård och dagverksamhet enligt SoL) Individens behov i centrum (IBIC) Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvecklat en utredningsmetod som heter Individens behov i centrum (IBIC). IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som kan tillämpas av all personal som arbetar med personer oavsett ålder eller form av funktionsnedsättning, och som är i behov av insatser utifrån SoL och LSS. Vänersborg tillämpar Individens behov i centrum, IBIC, som metod inom såväl handläggning som utförande. IBIC ger dels stöd för gemensam syn på hur människan fungerar i det dagliga livet, och dels stöd för både handläggare och utförare att beskriva och dokumentera uppgifter om individens resurser behov, mål och resultat med ett gemensamt språk. För att dokumentera dessa uppgifter används Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. När alla som arbetar kring individen använder sig av ett gemensamt språk blir uppgifterna mer enhetliga vilket gör det lättare för individen att få rätt stöd. IBIC ger stöd för att tillsammans med individen formulera nuläge och mål med fokus på de individuella behoven och det som är viktigt för individen. Det ger underlag för att kunna följa upp individens behov och resultat över tid, vilket är nödvändigt för att individen, verksamheten som utför stödet och ansvarig nämnd ska få kännedom om beslutade insatser ger önskat resultat och måluppfyllelse för individen. Resultat kan sammanställas på olika nivåer och ingå som ett av flera underlag för verksamhetsuppföljning och det bidrar till utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst. Nedan följer en översiktlig bild av livsområden enligt IBIC och kortfattat vad de innefattar. Behov beskrivs under det huvudsakliga livsområdet. Livsområde Kort beskrivning av innehåll Lärande att tillämpa kunskap Lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 10 Allmänna uppgifter och krav Allmänna uppgifter och krav handlar om allmänna aspekter på att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och hantera stress. Kommunikation Kommunikation handlar om allmänna och specifika drag i kommunikation genom språk, tecken och symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel. Förflyttning Förflyttning innefattar att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika transportmedel. Personlig vård Personlig vård rör egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, att ta hand om sin kropp och kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa. Hemliv Hemliv innefattar att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra. Mellanmänskliga interaktioner och relationer Mellanmänskliga interaktioner och relationer handlar om att genomföra de handlingar och uppgifter som behövs för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor (okända, vänner, släktingar, familjemedlemmar) på ett i sammanhanget lämpligt och socialt passande sätt. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Detta livsområde handlar om att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv handlar om de handlingar och uppgifter som krävs för att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen, i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Känsla av trygghet Känsla av trygghet är en kroppsfunktion inom kroppssystemets psykologiska funktioner som utifrån situation leder till känsla/upplevelse av trygghet. Stöd till den som vårdar och stödjer en anhörig Livsområdet ska beaktas i utredningen och utförandet, men innefattar inga riktade insatser.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 11 KAP 2. Insatser enligt socialtjänstlagen Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft 1 juli 2025, och har starkt fokus på en hållbar socialtjänst ur flera perspektiv och är också en del av omställningen God och nära vård. Intentionerna i den nya lagen ska med självklarhet även avspeglas i de vägledande nivåerna. Med den nya lagen (fortsatt av ramlagskaraktär) ska socialtjänsten: • arbeta förebyggande • vara lätt tillgänglig • få möjlighet att ge insatser utan behovsprövning • planera insatser inom alla verksamhetsområden • vara kunskapsbaserad (i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet) • främja jämlika och jämställda levnadsvillkor • ha ett tydligare barnrättsperspektiv • inriktas på att enskilda ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande Rätten till insatser från socialnämnden regleras i 11 kap 1 § Socialtjänstlagen: “En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov. Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna”. Syftet med rättighetsbestämmelser är att garantera människor det stöd de behöver i de fall detta inte kan tillgodoses av dem själva eller någon annan. Det är ett uttryck för människans eget ansvar att klara sin livsföring. Det är också ett uttryck för att samhället ska träda in med stöd när den enskilde inte kan klara detta för att personen ska uppnå skäliga levnadsförhållanden. Tre kriterier ska alltså uppfyllas för att ha rätt till insatser från nämnden - att ha behov som behöver tillgodoses för att skäliga levnadsförhållanden ska tillförsäkras - att inte kunna tillgodose dem själv - att inte heller kunna få dem tillgodosedda på annat sättSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 12 Insatser utan behovsprövning Enligt socialtjänstlagen (2025:400) kan socialnämnden tillhandahålla insatser för personliga behov till enskilda utan någon individuell behovsprövning. Det syftar till att ge socialtjänsten bättre förutsättningar för att erbjuda tidiga och förebyggande insatser. Genom att kunna tillhandahålla insatser till enskilda på ett förenklat sätt är tanken att socialtjänsten ska nå invånare tidigt och därigenom motverka behov av mer omfattande insatser. Möjligheten att erbjuda insatser utan behovsprövning begränsar inte den enskildes rätt att ansöka om insatser eller socialnämndens skyldighet att utreda sådana ansökningar. Vid insatser utan behovsprövning kan den enskilde vända sig direkt utföraren. Utföraren ska kontrollera att den enskilde uppfyller de villkor som kommunen har ställt upp och verkställa insatsen. Utföraren kan förvissa sig om att den enskilde uppfyller socialnämndens villkor t.ex. genom att kontrollera en uppvisad identitetshandling, ett hyresavtal eller ett läkarintyg. Socialnämnden har beslutat om följande insatser utan behovsprövning: LÄNK Insatser socialtjänsten ger utan individuell behovsprövning Skäliga levnadsförhållanden 11 kap 1§ SoL Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna”. Insatserna ska utformas så att det stärker möjligheten att leva ett självständigt liv. De insatser som ges ska vara anpassade efter behov. De ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Bedömningen av vilka insatser som behövs för att den enskilde ska säkerställas skäliga levnadsförhållanden bedöms utifrån den tid och de förhållanden som just då råder, både för den enskilde och samhället. Skäliga levnadsförhållanden ska inte förväxlas med begreppet ”goda levnadsvillkor” vilket används i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har en mer omfattande betydelse. I enlighet med Socialtjänstlagen ska den enskilde som har behov av hjälp och stöd, i första hand erbjudas detta i sitt ordinära boende. Äldre och personer med funktionsnedsättningar ska ges stöd för att kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad så länge som det är möjligt, vilket också innefattar att arbeta vräkningsförebyggande. Det vräkningsförebyggande arbetet innebär bl. a. att:Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 13 - Tidigt uppmärksamma tecken på vanvård av bostaden, obetald hyra eller att störningar sker - Stödja personen i att ta adekvata kontakter, t ex med biståndsenheten, försörjningsstöd eller hyresvärd - I perioder av ökad ohälsa ta ett större ansvar för att avhjälpa situationen eller förhindra att den eskalerar (d.v.s. ”göra åt”) och hjälpa personen att ta nödvändiga kontakter. Det är viktigt att personalen har ett förebyggande, trygghetsskapande såväl som rehabiliterande förhållningssätt som genomsyrar genomförandet av alla insatser. Handläggaren har som myndighetsperson ett ansvar att under utredningens gång och vid uppföljning att uppmärksamma och beakta den enskildes behov av stöd utifrån ett vräkningsförebyggande arbete, och utföraren motsvarande ansvar under insatstiden. Ibland kan förutsättningar förändras snabbt, exempelvis om den egna hälsan sviktar eller att en anhörig som brukar stödja blir sjuk. Vid tillfälligt utökade behov kan enhetschef för hemtjänst utöka insatserna under maximalt 3 veckor utan nytt beslut för att möjliggöra nödvändigt vård/stöd för den enskilde, det förutsatt att brukaren är sedan tidigare beviljad dagliga insatser inom personlig omvårdnad. Kvarstår behovet gör biståndshandläggaren en uppföljning och utifrån ansökan utreder fortsatt behov av stöd. Motsvarande har också den enskilde möjligheten att pausa insats maximalt en månad, därefter sker uppföljning av handläggare. Uppföljning ska också ske om den enskilde upprepat avböjer insatser trots motivationsarbete och individuella anpassningar av utförandet. Kommunen har rätt att, när flera möjliga insatser kan tillgodose behovet, välja det mest kostnadseffektiva sättet (Kammarrätten i Göteborg 2013- 05-20, mål nr 158-13). Ansökan om bistånd för insatser i ordinärt boende avslås, eller utökade insatser nekas, när behovet av insatser är så omfattande att en skälig levnadsnivå inte kan tillförsäkras och kostnaderna för de sammantagna insatserna för kvarboende väsentligen överskrider den för särskilt boende eller korttidsboende. Ansvarig utförare ska ta kontakt med biståndshandläggare för att planera för närmare uppföljning och dialog med den enskilde när stödinsatserna i ordinärt boende överskrider 100 timmar i månaden, exklusive restid.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 14 Hushållsgemenskap Vid bedömningen av rätten till hemtjänstinsatser tar man hänsyn till det gemensamma ansvaret för sysslorna i hemmet som gifta personer har (1 kap. 4 § äktenskapsbalken). I praktiken har förstås även sambor ett gemensamt ansvar för sitt hem. Det finns dock ingen skyldighet för varken makar eller sambor att ansvara för personlig omvårdnad av varandra. Barns rättigheter enligt 3 kap SoL 1 § Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Om ett beslut eller en annan åtgärd rör vård- eller behandlingsinsatser för ett barn, ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses en person under 18 år. 2 § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 3 § Barnet ska kontinuerligt få relevant information vid en åtgärd som rör barnet. Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen. 4 § Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det. När åtgärder enligt denna lag berör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vad som är barnets bästa får bedömas i varje enskild situation. När en insats rör barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets bästa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnperspektivet innebär också att barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om insats handläggs inom socialtjänsten, även när insatsen inte gäller barnet självt utan barnets föräldrar eller syskon. Barnkonventionen är svensk lagstiftning sedan 1 januari 2020 och integrerad i SoL och LSS. Barnets bästa och rätt till delaktighet - KunskapsguidenSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 15 Anhörigperspektiv enligt 13 kap 9 § SoL Socialnämnden ska erbjuda stöd till den som vårdar en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk, och till den som stödjer en närstående med funktionsnedsättning. Regeringen har vidare 2023 beslutat om en nationell anhörigstrategi Nationell anhörigstrategi inom vård och omsorg (regeringen.se). Denna tillsammans med regeringens prop. 2008/09:82, i samband med skärpningen av Socialtjänstlagen 2009 gällande anhörigstöd, förtydligar vad som avses med anhörigperspektiv. Bland annat ska socialtjänsten och hälso- och sjukvården: • Samverka med anhöriga • Erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredning • Ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande • Utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd • Hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna • Se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar Anhörigvård innebär ett frivilligt åtagande för den anhörige. Varje anhörigsituation är unik och utgångspunkten är att en anhörig själv avgör hur stort ansvar han eller hon vill ta för att vårda, bistå, stödja en närstående. Kommunen kan därför inte avslå en ansökan om hemtjänst med hänvisning till att den anhörige kan tillgodose omvårdnadsbehovet. (Prop. 2005/06:115 s. 156, DS 2008:18 s.19 ff samt Regeringsrätten mål 4775-1983). Anhöriganställningar erbjuds inte. Om den av kommunen erbjudna insatsen tillgodoser behovet, har den enskilde ingen rätt att få insatsen utformad på ett visst annat sätt (prop. 1996/97: 124 s. 174, KmR Stockholm mål nr 568-11). Socialförvaltningen har tagit fram en anvisning för anhörigperspektiv. Anvisning- Anhörigperspektiv inom Socialförvaltningen (e-sign) Våld i nära relation Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett stort folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön- eller könsidentitet har rätt till stöd och skydd.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 16 Som medarbetare inom socialförvaltningen ska man ha en grundläggande kunskap om våld i nära relationer för att kunna uppmärksamma tecken på våldsutsatthet samt stödja till kontakter. Respektive enhet har rutiner för t ex screening utifrån sitt uppdrag och de målgrupper man möter. Vuxenenheten inom IFO arbetar aktivt med VIN och har specialistkunskap inom ämnet. Socialsekreterare vid vuxenenheten kontaktas vid behov av konsultation avseende VIN alternativt våldsutövande. Socialsekreterare vid vuxenenheten ansvarar för utredning, bedömning och beslut om insatser samt eventuell planering av boende, skydd och stöd. Samverkan ska ske för att säkerställa att personen samtidigt får sina omsorgs- och vårdbehov tillgodosedda. Anvisning för arbetet mot våld i nära relation (VIN) - vuxna.pdf Sammansatta behov/ samsjuklighet Det är vanligt förekommande att personer har behov av stöd och hjälp från olika delar av socialtjänsten, till exempel avseende personer med funktionsnedsättning och samtidigt missbruk eller äldre med både psykisk och somatisk ohälsa. I dessa fall ska samverkan alltid ske om personen samtycker, för att individuella lösningar ska kunna göras på bästa möjliga sätt i enlighet med lagstiftningens intentioner samt Ledning och styrning 4.0 (Ledning och styrning 4.0 socialförvaltningen.docx ) och socialförvaltningens samverkansriktlinje .Samverkansriktlinje.pdf (vanersborg.se). Motverka ensamhet Sedan februari 2025 finns en nationell strategi för att motverka ensamhet. I stratregin beskrivs att Ensamhet är ett folkhälsoproblem, som ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa och förtidig död. Ensamheten är också ojämlikt fördelad, det betyder att förekomsten ofta är högre i vissa delar av befolkningen såsom bland yngre och äldre, personer med funktionsnedsättning och de som står utanför arbetslivet. Mycket tyder på att det är strukturella snarare än individuella faktorer som ligger bakom denna ojämlika fördelning. Därför är ensamhet inte bara är ett individuellt problem, utan också ett samhällsproblem som behöver lösas med gemensamma krafter. Strategin beskriver hur olika aktörer i samhället kan arbeta för att bidra till att minska ensamhet och öka gemenskap. Målet med strategin är att skapa jämlika förutsättningar för sociala relationer. Det betyder att faktorer som ålder, funktionsnedsättning eller ekonomi ska inte försämra möjligheterna till ett socialt liv. Till målen hör tre delmål:Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 17 1. Sociala arenor tillgängliga för alla 2. Färre hinder för socialt deltagande 3. Färre människor i långvarig ensamhet Delmålen tar fasta på olika insatsnivåer: Främja, förebygga och åtgärda och har olika målgrupper i fokus: Befolkningen, riskgrupper och individer. I Vänersborg kan man genom hemsidan www.vanersborg.se hitta och lotsa till social samvaro som bedrivs av föreningar och civilsamhälle, samt öppna universella aktiviteter som tillhandahålls av kommunen via t ex Kultur och fritid. Det finns också insatser utan behovsprövning som syftar till att motverka ensamhet, t ex träffpunkter, mötesplatser, aktivitetshus, frivilliginsatser och Senior i VBG. För individer där en universell utformning inte möter behovet finns även insatser från socialtjänsten som t ex dagverksamhet, ledsagning, kontaktperson. Vanligt förekommande insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Insatser enligt SoL i ordinärt boende såsom hemtjänst och boendestöd bör tidsbegränsas till maximalt 1 år för att säkerställa att insatsen motsvarar behoven och leder mot uppsatta mål. Hemtjänst i form av hemgångsbeslut enligt 11 kap. 1§ SoL Med bakgrund i Lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har kommunen ansvar att omedelbart möjliggöra hemgång för färdigbehandlade patienter. Hemgångsbeslutet syftar till att personer ska kunna återgå hem till sin ordinarie bostad skyndsamt, och möts där upp av medarbetare från hemtjänst eller boendestöd som tillsammans med den enskilde planerar vilket stöd som behövs i den dagliga livsföringen under den närmaste tiden efter sjukhusvistelsen. Inom 3 veckor sker en uppföljning med biståndshandläggare, och vid behov upprättas en samordnad individuell plan (SIP). För att rätt insatser ska komma individen till handa är det viktigt att medarbetare i hemtjänst/boendestöd har dokumenterat förändrade behov kontinuerligt för att vara en del av uppföljningen, och att dessa tillsammans med den enskildes uppfattning ska påvisa det aktuella behovet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 18 Allmänna Beslutet avser ett rambeslut, med fokus på det stöd och omvårdnad som är nödvändigt den närmaste tiden efter sjukhusvistelse. Insatsen får endast användas i samband med utskrivning från slutenvård. Individuell prövning. Hemgångsbeslutet kan vara mycket omfattande under hela dygnet för att kunna möta behoven efter sjukhus- vistelse, och ska regelbundet utvärderas och anpassas i takt med att den enskilde stabiliserar sig och kommer till ro i det egna hemmet. Genomförandeplanen ska innehållsmässigt utgå ifrån de vägledande nivåerna. Rutinen gällande planering av nattinsatser under pågående hemgångsbeslut och tillfälliga utökningar ska efterföljas. Mer långvariga behov såsom matdistribution, städning etc planeras vid uppföljningen av biståndshandläggare c:a 2 veckor efter hemgång. Hemtjänst, serviceinsatser enligt 11 kap. 1§ SoL Städning Avseende storstädning, trädgårdsarbete, snöröjning, sandning vid halka eller utförande av tekniskt underhåll och reparationer i den enskildes ordinära bostad hänvisas till privata aktörer som erbjuder tjänsterna (KmR i Stockholm, mål nr 6311-11). Kostnaden för storstädning eller sanering av bostaden bekostas av den enskilde. Om den enskilde inte har ekonomiska möjligheter att betala för saneringen hänvisas den enskilde till att ansöka om försörjningsstöd. Omsorgspersonal kan vara den enskilde behjälplig med att ta nödvändiga kontakter. I vissa fall finns behov av sanering av bostaden av arbetsmiljöskäl, en dialog ska då ske med verksamhetschef för hemtjänst/boendestöd för att hitta lösning i det enskilda fallet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 19 För hjälp med att packa ner tillhörigheter vid flyttning och att flyttstäda hänvisas till privata aktörer som erbjuder tjänsterna. Vad avser skötsel av husdjur är det i första hand ett ansvar som åvilar den enskilde. Hänvisa till privata aktörer som erbjuder tjänster inom området. Om djur riskerar att fara illa har socialtjänstens medarbetare ansvar för att anmäla detta till Länsstyrelsen enligt Lex Maja Sekretessbrytande bestämmelser när djur far illa – Lex Maja. För hälso- och sjukvården och socialtjänsten. - Socialstyrelsen. Senast 1 januari 2027 ska de nya bestämmelserna om fastighetsnära insamling vara genomförda, Nya förbättrade regler om förpackningsinsamlingen - Regeringen.se . Till dess gäller fortsatt att stöd gällande bortforsling av källsortering ej beviljas i enlighet med KmR 2015-05-20, mål nr 2305-14, som fastställer att det inte kan anses vara en del av hemtjänstbegreppet. Hemliv Med städning avses så kallad vardagsstädning av 2 rum och kök, hall och badrum (både dusch och toalett om de är i separata rum). Det innefattar dammsugning av golvytor och mattor, torkning av golv och golvlister, damning av fria ytor, rengöring av toalettutrymmen samt källsortering. Om bostaden är större kan behovet tillgodoses genom att städa olika rum efter önskemål. I städningen ingår även fönsterputsning för 2 rum och kök. Var tredje vecka 1 gång/år Om städning är den enskildes enda hjälpbehov kan information ges om att det finns privata utförare som ett alternativ. Undantag kan göras för personer som av hälsoskäl har behov av mer frekvent städning. Läkarintyg kan vid behov begäras som en del av beslutsunderlaget. För hjälp att byta gardiner kan information ges om att arbetet kan utföras av Lilla Hjälpen eller privata aktörer. Ändamålsenlig städutrustning ska tillhandahållas av den enskilde, om inte annat är överenskommet i avtal med extern utförare. Avseende hemmaboende barn, se dom Kammarrätten i Göteborg 3797-10.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 20 Pant av flaskor och burkar ingår inte. Tvätt Hemliv Avser tvätt i hushållstvättmaskin -samla ihop och sortera tvätt, tvätta, torka vika och lägga in i klädförvaringen. Strykning av gångkläder ingår i en rimlig omfattning. Att mangla, eller tvätta mattor och gardiner ingår inte. Insatsen tvätt inom hemtjänsten utförs enligt upphandling av extern utförare, och innebär att tvätten hämtas och tvättas på tvätteri, för att sedan återlämnas. Varannan vecka Beakta alltid hushållsgemenskap. Undantag kan göras för personer som av hälsoskäl har behov av tvätt mer frekvent. Läkarintyg kan vid behov begäras som del av beslutsunderlag. Strykning är delar i den praktiska skötseln av ett hem och ingår i begreppet hemtjänst. Kammarrätten i Göteborg, mål nr 7950-11. Inköp Vänersborgs kommun erbjuder e-inköp (inköp med hjälp av digital teknik) av dagligvaror. Kammarrätten i Jönköping har i dom 1152-18 (2019- 08-16) konstaterat att behov av inköp kan tillgodoses i form av stöd att få hjälp att beställa dagligvaror och få dem hemkörda, samt stöd att plocka upp varor. Rätt förelåg inte att medfölja under inköp. Även inköp av sällanvaror såsom apoteksvaror och kläder etc. finns tillgängligt med hemleverans i Västra Götalands länSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 21 Hemliv Att skaffa varor och tjänster. Upprätta digital inköpslista, genomföra inköp och ställa in dagligvarorna i kyl, frys och skåp. I samband med att inköpslistan upprättas ingår det att stödja personen med att se över och slänga otjänlig mat från kylskåp och skafferi. Samt ge stöd med att handla rätt mängd utifrån behov. Vid behov ingår det att torka ur kylskåp och skafferi. Hämta/Inköp av apoteksvaror tillgodoses genom e-inköp med hemleverans Sällaninköp i form av inköp av kläder och skor ska i första hand tillgodoses genom e-inköp, och vid undantagsfall ledsagning i närmiljön till den för utföraren lämpligaste kläd/skoaffären med fullgott sortiment. 1 gång/vecka Varannan vecka Inköp av kläder 2 gånger per år. Vid övertaget läkemedelsansvar ska som regel inte behovet av att hämta läkemedlen hanteras enligt SoL. Hemtjänst, omvårdnadsinsatser Personlig vård För de personer som har dagligt behov av stöd med personlig vård och klädsel, ingår även så kallad hygienstädning d.v.s. daglig uppfräschning av toalettutrymmet. Vid bedömt behov av hjälp med personlig vård ingår även rengöring av hjälpmedel, såsom hörapparat och rullstol, efter behov – ”helt, rent och funktionsdugligt”. Vad gäller dusch finns en vägledande dom från Kammarrätten i Stockholm (2016-09-12, mål nr 1828-16) vars utgångspunkt är att dusch 2 gånger per vecka generellt är tillräckligt för att säkerställa skäliga levnadsförhållanden.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 22 Personlig vård - Att tvätta sig (tvätta hela eller delar av kroppen, dusch och att torka sig) - Att sköta kroppsvård (klippa naglar, kamma år, rakning, munhygien, enklare make-up) - Att sköta toalettbehov (stöd vid toalettbesök, byte av inkontinensskydd, tömning av urinpåse och stomipåse, tömma och rengöra toaletthink) - Att klä sig (att klä på och av sig, och byta kläder vid behov) - Att äta och dricka (praktisk hjälp att äta och dricka, vid behov närvara vid måltiden) - Att sköta sin egen hälsa Individuell prövning utifrån behov. Nagelvård. Särskilda restriktioner finns kring vissa diagnoser, såsom diabetes vad avser pedikyr. En riskbedömning görs av sjuksköterskan som kan hänvisa till legitimerad fotvårdsterapeut. En ändamålsenlig och bra nagelsax eller tång ska finnas. Med rakning avser inte intimrakning. Att bereda måltider samt diska Hemliv - Att iordningsställa enklare måltider såsom att värma färdig mat till lunch eller middag, bereda enklare måltider till frukost, kvällsmat och mellanmål. Duka, servera och dela mat. - Att städa upp efter matlagning och diska (diska och plocka bort samt torka av bänkar och bord) Utifrån individuella behov. Hjälp att diska ingår 1 gång per dag, inte vid varje måltid. Stödet avser den biståndsberättigade personen. För hjälp med huvudmålet hänvisas till matdistribution. Rengöring av micro kan ingå. Förflyttningar Avser ett brett samlingsbegrepp för stöd vid förflyttningar, eller att röra sig inom hemmet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 23 Förflyttningar Att ändra grundläggande kroppsställning - att lyfta och bära föremål - att gå - att gå i trappa - att röra sig inom hemmet Upp till flera gånger över dygnet utifrån behov. Den enskilde ansvarar för att ha de hjälpmedel som krävs för att insatsen ska kunna utföras. Promenad En specifik form av förflyttning som syftar till att den enskilde ska komma ut och få frisk luft, bibehålla hälsa och bryta social isolering. Promenaden ska inte syfta till att t.ex. utföra ärenden eller genomföra inköp. Förflyttning Personal följer personen på en kortare promenad i närområdet. 1 tillfälle per vecka. Insatsen avser inte att ersätta insatsen ledsagning om syftet är att delta/besöka någon särskild aktivitet. Insatsen ska inte ersätta ordinerad träning. Insatsen beviljas vanligen inte i kombination med insatsen social tid eller dagverksamhet om syftet i huvudsak är att bryta isoleringSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 24 Social tid Syftet med insatsen är att bryta social isolering, för de personer som har ett mycket begränsat nätverk och på grund av detta känner stor ensamhet eller otrygghet. Behovet av social kontakt bör i första hand tillgodoses genom t ex att ge tillgång till andra sociala arenor, såsom träffpunkter och aktivitetshus, och även beakta möjligheten att bredda nätverket genom att skapa kontakt med frivilligsamordnare, kyrka och organisationer i samhället som kan erbjuda sociala insatser. Aktuell information finns på Senior i VBG på www.vanersborg.se relationer Stöd med att kontakta organisationer/föreningsliv, stöd i kontakt med anhöriga (t ex ringa, chatta, maila). Stöd från personal kan även innefatta att t ex läsa tidningen, dricka en kopp kaffe, lösa korsord eller dylikt. 1 tillfälle per vecka Insatsen social tid bör inte beviljas i de fall personen redan är beviljad insatser av social karaktär såsom: - Promenad - Dagverksamhet/ daglig verksamhet - Hemtjänst/boendestöd med dagliga insatser Matdistribution Av de nya föreskrifterna och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (1 nov 2022) understryks att den som bedriver verksamhet enligt SoL och LSS ska fastställa rutiner för hur undernäring ska förebyggas, hur risker för undernäring ska upptäckas och när och hur hälso- och sjukvården ska kontaktas för bedömning när risk upptäckts. Nya föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (socialstyrelsen.se)Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 25 Av Kmr 2023-04-17 målnummer 649-23 framkommer att skälig levnadsnivå blir ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma i fråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Det finns inte en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad (prop. 2000/01:80 s. 91). Kammarrätten anser att behov av färdiglagad mat som utgångspunkt kan tillgodoses genom hjälp med att beställa hem färdigrätter. Det framgår inte att det alternativet, utifrån näringssynpunkt eller valfrihet, inte skulle uppfylla en skälig levnadsnivå. Matdistribution bör därför som insats i huvudsak beviljas personer som inte själva kan tillgodose dagens huvudmål på sådant sätt, t ex vid behov av särskilt anpassad kost såsom näringsberikad, allergianpassad kost eller timbalkost. Hemliv Att få dagens huvudmål hemlevererat. God nutrition är en viktig del för att bibehålla hälsa och därmed som en del av förebyggande arbete. För beviljande ska ett dagligt behov föreligga. Insatsen beviljas för personer som inte själv kan tillgodose dagens huvudmål, t ex genom inköp av färdigrätter eller matlådor i samhället. Trygghetsskapande kontakt (att känsla av trygghet) Trygghet ska i första hand stärkas genom att personalen har ett trygghetsskapande förhållningssätt och att personalen vid samtliga genomförda insatser har en dialog med den enskilde om hur han/hon upplever sin trygghet och hur det kan tillgodoses vid redan befintliga besök. Upplevelsen av otrygghet bör utöver det planerade stödet kunna tillgodoses genom att den enskilde personen har möjlighet att larma när behovet faktiskt uppstår. Trygghetsskapande kontakt ska i genomförandeplanen i första hand utformas genom e-tillsyn, därefter telefonkontakt eller fysiskt besök. I de fall besöket enbart handlar om tillsyn, ska utformningen ske i form av e-tillsyn.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 26 Känsla av otrygghet Planerat tillfälle då personal stämmer av med den enskilde utifrån målet med stödet i beslutet. I beslutet anges inte omfattning, utan planeras i utformning och tillfällen i genomförandeplan. Insatsen beviljas normalt inte till personer som kan använda sig av trygghetslarm. Innan insatsen övervägs ska behov av nödvändiga hjälpmedel först utrönas. Stöd att genomföra egenvård Med egenvård avses enligt Lag (2022:1250) om egenvård ”en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan och omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). När egenvård utförs gäller inte hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning av egenvårdsbeslut räknas som hälso- och sjukvård. Lag (2022:1250) om egenvård | Sveriges riksdag (riksdagen.se) Ändrade regler vid egenvård – Meddelandeblad (socialstyrelsen.se) Personlig vård, att sköta sin egen hälsa. T.ex. läkemedelshantering, TENS- behandling, genomföra ordinerat träningsprogram. Omfattning i enlighet med ordinationen. Personen ska i samband med ansökan inkomma med en skriftlig bedömning av egenvård från den legitimerade personalen som ordinerat insatsen och bedömt att den kan genomföras som egenvård.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 27 Insatser nattetid behandlas inom ramen för det ordinarie hemtjänstbeslutet, främst avseende toalettbesök, förflyttningar och tillsyn. Trygghetsbehov ska i första hand tillgodoses i form av trygghetslarm eller e-tillsyn. Förflyttningar Personlig vård Känsla av trygghet Att ändra grundläggande kroppsställning, sköta toalettbehov samt känsla av trygghet. Individuell prövning. Beslut fattas om rätt till hjälp med vissa insatser, medan antal tillfällen och utformning specificeras i genomförandeplanen. Se checklista nattinsatser. Trygghetslarm Trygghetslarm är en insats för att komma i kontakt med personal och få stöd och hjälp vid oförutsedda situationer där hjälp behövs för att tillgodose omvårdnadsbehovet. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för den enskilde. Trygghetslarm erbjuds som en insats utan behovsprövning för personer över 75 år. Känsla av trygghet Trygghetslarm innebär att den enskilde via en larmknapp kan komma i direkt kontakt med personal dygnet runt, vid oförutsedda situationer. Nycklar till ytterdörrar ska upplåtas för att möjliggöra genomförande. Stöd i den dagliga livsföringen i form av boendestöd enligt 11 kap. 1§ SoL Boendestöd ska ses som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande stöd som kan variera över tid och i omfattning beroende på den enskildes aktuella behov och livssituation. Stödet ska tillgodose den enskildes hela behov av stöd och hjälp i hemmet, vilket kan innebära attSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 28 boendestöd periodvis enbart ges som ett motiverande stöd till den enskilde som på egen hand genomför olika aktiviteter i eller utanför hemmet medan det under andra perioder kan handla om att ge omfattande omvårdnad och praktisk hjälp. Insatsen ska vara uttalat rehabiliterande eller habiliterande och bidra till att öka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv, bryta passivitet och isolering samt ge stöd i att komma ut i sociala sammanhang och/eller delta i en meningsfull sysselsättning, och genom detta uppleva en förbättrad livskvalitet i det dagliga livet. Boendestöd under en viss tid och upp till en viss nivå erbjuds som insats utan behovsprövning. Målgrupp: Insatsen är avsedd för vuxna personer som bor i en ordinär bostad eller i en särskilt anvisad bostad som har: • Psykiska funktionsnedsättningar som medför att den enskilde har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. • Intellektuella funktionsnedsättningar: Utvecklingsstörning som uppkommit före cirka 16 års ålder. • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autism. Insatsen innefattar även personer som inklusive ovanstående funktionsnedsättning kan ha beslut om tvångsvårdande insatser från psykiatrin där boendestöd tillsammans med öppenpsykiatrins insatser kan vara en del av stödet. Boendestödet riktar sig till vuxna personer från och med att de uppnått en ålder av 18 år. Insatsen kan beviljas för ungdomar som bedöms ha förmåga att klara ett eget boende och har tillgång till en egen bostad. Vad gäller övre åldersgräns anges ingen sådan i SoL för rätten till bistånd på grund av funktionsnedsättning. En övre åldersgräns sätts dock generellt till gängse pensionsålder, för att säkerställa en utgångspunkt där insatser och kompetens på bästa sätt kan planeras för rätt målgrupp. Personer med behov av ett fortsatt rehabiliterande/habiliterande stöd i ordinärt boende efter pensionsålder har fortsatt rätt till boendestöd om handläggaren bedömer att detta bistånd är den lämpligaste stödformen. Om personen på grund av åldrandeprocessen bäst kan få sina behov tillgodosedda genom hemtjänst bör en ansökan för prövning om andra insatserSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 29 göras till verksamhet med denna kompetens, se rutin inom biståndsenheten. Personer över gängse pensionsålder kan som utgångspunkt inte erhålla boendestöd som en för honom/henne helt ny insats. En utökning av boendestöd bör inte beviljas efter 70 års ålder. Boendestöd utgår som regel från personens egen bostad, men vuxna personer som bor kvar i föräldrahemmet kan beviljas boendestöd om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Stödet kan dels vara av planerad karaktär eller som vilande att användas vid kortvarig sjukdom på grund av att den enskilde inte kan vistas inom annan verksamhet. Det krävs dock att verkställigheten får en inställelsetid på 48 timmar för att garantera tillsättande av personal. Målgruppen är oftast personer med ett omfattande hjälpbehov som vanligtvis bor i en bostad med särskild service där personalstöd ingår dygnet runt. Den enskilde som i samförstånd med föräldrarna valt att bo kvar i föräldrahemmet har att beakta att det finns en praktisk svårighet att verkställa tillfälliga behov av denna karaktär omgående. Stödet kan heller inte avslås om personen har ett oundgängligt behov av stöd som inte tillgodoses på annat sätt. Boendestöd kan beviljas för att möjliggöra studier på Folkhögskola eller liknande, i enlighet med Kammarrätten i Göteborg 2022-11-08, mål nr 3801-22. Eftersom detta inte är ett bistånd som socialtjänsten i sig erbjuder eller råder över, får ansökan betraktas som en ansökan om ekonomiskt bistånd till kostnader för denna form av utbildning kombinerad med boende. Individuell prövning ska visa om det föreligger ett behov hos den enskilde att få gå en utbildning som inkluderar internatboende för att uppnå en skälig levnadsnivå, samt om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Ansökan bör prövas som en prövning av rätt till insats samt specifik extern utförare. kan bli aktuella Boendestöd ska ses som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande stöd som kan variera över tid och i omfattning beroende på den enskildes aktuella behov och livssituation Individuell prövning Insatsen ges som ett rambeslut med tydlig målsättning och kontinuerlig uppföljning. Följsamhet i utformning med nivåer beskrivna under hemtjänst enligt 11 kap 1§ SoL. Det är möjligt att erhålla boendestöd och hemtjänst samtidigt om det individuella behovet kräver det Boendestöd beviljas inte för personer med insats i form av särskilda boendeformer eller liknande.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 30 Ledsagning enligt 11 kap. 1§ SoL Syftet med insatsen är att den enskilde, som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom, ska få stöd med att förebygga och bryta social isolering och ta del av enklare aktiviteter i närområdet, delta i samhällsgemenskapen såsom intresseföreningar eller kulturliv. (prop 1979/80:1 s.301). Enligt SoL ska kommunerna genom olika insatser verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. För barn och ungdomar ska behov som går utöver vad som är normalt för ett barn i motsvarande ålder ligga till grund för bedömningen, vilket innefattar ett beaktande av föräldrars normala ansvar och engagemang för ett barn i motsvarande ålder. Kammarrätten i Göteborg (4067-15) konstaterade att ledsagning till sjukvårdsinrättning som regel ska tillgodoses via sjukresor och med hjälp av vårdpersonalen mellan vårdavdelningar. Kammarrätten i Jönköping (2906-13) bedömde att rätt till ledsagning under sjukresan, trots oro, inte förelåg. Av dom KmR 2741-20 understryks att bistånd enligt SoL avseende ledsagning vid sjukhusbesök alltid måste prövas individuellt liksom andra bistånd. Ledsagning kan, som undantag, utifrån kommunens yttersta ansvar föreligga om utredningen visar att sjukvårdshuvudmannen faktiskt inte tar ansvar för sådant stöd (jmf Östergötland) och handlar då om att ge nödvändigt stöd och vård tillfälligt (tills rätt huvudman kan ta sitt ansvar), om vården inte kan anstå. Ytterligare domar på området är Kmr 20220905 målnr 499-22 samt 20200608 målnummer 15116-19. Ledsagning till sjukvårdsinrättningar är således endast avsett för yttersta undantag, och då det också utretts att inte heller anhöriga har möjlighet att stödja den närstående i den aktuella situationen. Information bör också alltid ges avseende frivilliginsatser såsom Följeslagaren, se närmare och aktuell info på Senior i VBG på kommunens hemsida Senior i VBG | Vänersborgs kommun (vanersborg.se). Ett avslag kan dock inte göras med hänvisning till frivilliginsatser. Förflyttning Ledsagning är enligt Socialstyrelsens termbank en insats i form av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning. Vanligen upp till 1 timme per vecka som kan planeras ut inom innevarande månad för personer i yrkesverksam ålder. Viss omvårdnad kan förekomma under ledsagningen. Ledsagaren kan vara behjälplig med exempelvis intag av en måltid eller toalettbesök, om det behövs för att insatsen ska vara möjlig att genomföra. Då insatsenSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 31 Insatsen ledsagning syftar till att bryta isolering och öka möjligheten till aktiviteter utanför hemmet. Följe ”från punkt a till punkt b”, till en aktivitet eller sammanhang som kan motverka social isolering. Ledsagning vid enstaka tillfällen prövas särskilt. Handläggaren bedömer även behovet utifrån ålder så som att yngre person oftast har ett större behov av att kunna delta i samhällslivet i jämförelse med en person i hög ålder. ledsagning är en social tjänst tillhandahålls inte några medicinska insatser från sjukvårdsutbildad personal. Kontaktperson enligt 11 kap. 1§ SoL Insatsen kontaktperson innebär att personen ska vara en medmänniska som kan ge råd till den enskilde i situationer som inte är av komplicerad natur samt ge stöd i att bryta den enskildes isolering. relationer och interaktioner. Kontaktpersonen ska medverka till att personer med funktionsnedsättning kommer ut i samhället och kommer i kontakt med andra människor. En viktig uppgift är att hjälpa till med att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsverksamhet. Målet är att den enskilde ska leva ett självständigt liv, och att insatsen syftar till ”hjälp till självhjälp”. Individuell behovsbedömning. En skälig nivå att utgå från är ett tillfälle varannan vecka inom innevarande månad. Utgå ifrån hur ofta en person i liknande ålder har aktiviteter tillsammans med en vän på fritiden. Insatsen kontaktperson ska inte beviljas för en person som har ett fungerande privat nätverk (d.v.s. familj, anhöriga, vänner), eller är beviljad insats i form av boende enligt 4 kap. 1 § SoL eller sysselsättning. Kontaktpersonen bör inte vara anhörig, personal, tjänsteman, god man eller förvaltare för den enskilde, eftersom detta kan leda till rollkonflikter.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 32 Avlösning i hemmet enligt 11 kap. 1§ SoL Insatsen ska bidra till den enskildes möjlighet att bo kvar i sin ordinarie bostad. Syftet är att tillfälligt ersätta den anhörige vid de tillfällen den anhörige har behov av att bli avlöst. Vid ansökan om regelbunden avlösning ska handläggaren i första hand pröva om regelbundna hemtjänstinsatser direkt riktade till den enskilde, i kombination med dagverksamhet samt trygghetslarm kan tillgodose behovet. Avlösning i hemmet till seniorer erbjuds som en insats utan behovprövning. relationer. Tillfälligt överta den tillsyn och/eller omsorg som den anhörige utför, för att denne ska kunna uträtta ärenden eller delta i egna aktiviteter utanför bostaden. Upp till 3 timmar per vecka (kan inte sparas över veckor). Insatsen kan enbart beviljas då den enskilde sammanbor med den som vårdar. Korttidsboende enligt 11 kap. 1§ SoL Korttidsboende kan beviljas när alla möjligheter till att kunna vistas i den ordinarie bostaden med stödinsatser över hela dygnet i kombination med trygghetslarm är uttömda. Korttidsboende är en insats som ska gälla under en tidsbegränsad period. Det ska tydligt framgå i bedömningen och beslutet vilken tidsperiod som bedöms tillgodose behovet utifrån målet med insatsen. Med mål menas en tydlig beskrivning av vad det är som ska uppnås för den enskilde under den bedömda tidsperioden. Det ska i bedömningen tydligt framgå varför behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Syftet med att bevilja korttidsboende kan vid mycket osäkra situationer, tex nya och okända ärenden, vara att kartlägga hur den enskildes hjälpbehov bäst ska kunna tillgodoses. Insatsen kan också beviljas då förutsättningar för att bo hemma tillfälligt saknas, t.ex. när bostaden behöver anpassas innan hemgång och tillfälliga anpassningar inte kan tillgodose behovet. Behov av ett tillfälligt korttidsboende kan uppstå i akuta situationer då den som vårdar har behov av vård för egen del och då den enskilde inte kan vara hemma med stöd av hemtjänst/boendestöd och trygghetslarm. Av riktlinje palliativ vård framkommer att ” Palliativ vård förutsätter att alla involverade är införstådda med vårdens inriktning och mål. Vården kan ges under lång tid, parallellt med livsförlängande behandling. Hur länge denna period varar skiljer sig från person till person, det kan röra sig om de sista dagarna, eller om månader till år. Vården ska kunna erbjudas där patienten önskar få sin vård, exempelvis i ordinärt eller särskilt boende.” Detta syftar på den stadigvarande boendeformen. Personer i ett sent palliativt skede kan utöver detta i sällsynta fall behövaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 33 korttidsboende i livets slut, när möjligheterna till en skälig levnadsnivå i det egna hemmet helt utrönts. Ett så kallat brytsamtal ska vara genomfört och hälso- och sjukvårdsbehandling ska vara avslutad, förutom trygghetsordinationer. Beslut kan i dessa fall utformas som ett beslut på upp till 3 månader med omprövningsklausul, efter uppföljning av den initiala treveckorsperioden. Riktlinje Palliativ vård.docx Personlig vård Förflyttning Allmänna Insatsen korttidsboende innebär en kort tids boende utanför det egna hemmet när hjälpbehovet är omfattande över dygnets alla timmar. Korttidsboende är en insats som tillfälligt tillgodoser allmänna omvårdnadsbehov när alla andra möjligheter är uttömda. Individuell bedömning av vilken omfattning som tillgodoser behovet. Upp till 3 veckor. Korttidsboende beviljas inte: - på grund av bostadsproblematik, till exempel renovering eller bristande tillgänglighet. - om behovet kan tillgodoses av rehabiliterande/ utredande åtgärder i ordinärt boende. - när behoven kan tillgodoses genom insatser i ordinärt boende. - Fortsatt, om den enskilde inte antar erbjuden plats i särskilt boende. I dessa situationer får den enskilde vänta på platsen i det egna hemmet med stöd av insatser i ordinärt boende. Korttidsboende i form av växelvård enligt 11 kap. 1§ SoL Växelvård innebär att den enskilde växelvis bor i ordinärt boende respektive på korttidsboende. Syftet med växelvård är dels att avlasta anhöriga och dels att den enskilde ska få sina behov av vård, omsorg och tillsyn tillgodosedda och på så vis stärka möjligheten till kvarboende i det egna hemmet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 34 relationer. Regelbunden återkommande vistelse på korttidsboende i syfte att avlasta anhörig och möjliggöra kvarboende i ordinärt boende för den enskilde. Upp till 150 dygn per år. Bokas utifrån behov i samråd med ansvarig för växelvården (max 2 veckor per bokningstillfälle). Växelvård beviljas inte när behoven skäligen kan tillgodoses genom hemtjänst. Vid ansökan om fler dygn per år bör särskilt boende övervägas. Korttidsvistelse för barn enligt 11 kap. 1§ SoL Korttidsvistelse för funktionsnedsatta barn är en mindre vanlig insats, men förekommer då biståndsenheten kan utreda vissa insatser enligt SoL för barn som t ex ännu inte är färdigutredda inom BUP och därför inte kan begära insatser enligt LSS, eller som har funktionsnedsättningar som motsvarar digniteten i LSS men inte faller inom personkretsarna. Insatsen korttidsvistelse innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt under kortare eller längre tid vistas utanför det egna hemmet i ett korttidshem, hos en familj (så kallad stödfamilj) eller deltar i en lägerverksamhet. Enligt förarbetena är syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet dels miljöombyte och rekreation för personen med funktionsnedsättning eller avlösning i omvårdnadsarbetet för anhöriga. Insatsen ska även kunna ses som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar. anhörig. Samhällsgemen- skap Enligt 9 e § LSS ingår omvårdnad i insatsen. Korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen. Kommunen avgör dock Individuell prövning. En rimlig nivå att utgå ifrån är 1 dygn per vecka Korttidsvistelse är inte tänkt att vara en heltidslösning, vid ett omfattande behov bör ett övervägande göras om insatsen När föräldrar har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos de båda vårdnadshavarna beviljas i regel inte insatsen korttidsvistelse, då behovet av avlastning anses vara tillgodosett. Utifrån barnets bästa beaktas också att minimera antalet miljöer att förhålla sig till, vilketSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 35 ytterst insatsens närmare innehåll, RÅ 2007 ref. 62 I och II bostad med särskild service är den insats som bäst tillgodoser den enskildes behov. kan vara påfrestande inte minst utifrån funktionsnedsättningen. Gäller ansökan om korttidsvistelse en vuxen person måste det beaktas om den enskilde har andra insatser enligt LSS som ska tillgodose delvis samma behov, t.ex. om den enskilde har personlig assistans som möjliggör för honom eller henne att ta del av aktiviteter av olika slag, RÅ 2006 ref. 66. Beakta även HFD 2018 ref. 20 vid prövning av rätt till korttidsvistelse utanför det egna hemmet för att bereda anhöriga avlösning när de anhöriga är assistenter. Prövningen ska göras på samma sätt som om den funktionsnedsatte anlitat utomstående assistenter. Dagverksamhet för äldre, enligt 11 kap. 1§ SoL Dagverksamhet för äldre personer är en verksamhet för personer som till följd av kognitiv eller fysisk nedsättning är i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen samtidigt som insatsen kan ge en anhörig avlastning. Insatsen kan inte enbart beviljas som en insats för avlastning för anhöriga. Den enskilde ska ha behov av att delta i dagverksamheten. När det gäller verksamhet med demensinriktning ska den enskilde som regel vara utredd och diagnostiserad med demenssjukdom eller vara under utredning för demenssjukdom. Dagverksamhet upp till en viss nivå erbjuds som insats utan behovsprövning.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 36 relationer Personligt stöd från person som vårdar Syftet med insatsen är att möjliggöra social stimulans och aktivitet i gemenskap med andra och att bibehålla och förbättra de funktioner som den enskilde har samt erbjuda stöd och avlösning för anhörig. Insatsen ska skapa möjlighet att bo kvar i det ordinära boendet. Dagverksamheten är till för personer som har nedsatt fysisk och/eller psykisk hälsa och som av egen kraft inte kan ta sig ut i samhället och naturligt uppsöka träffpunkter. Beviljas med rätt till insats utan specificerad frekvens, om inte ansökan utformats på annat sätt. Den enskildes behov avgör omfattningen och ansvarig för dagverksamheten planerar i samråd med den enskilde lämplig frekvens av insatsen. Kan även innefatta stöd att genomföra egenvård, t.ex. genomföra ordinerad träning. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad enl 11 kap. 1§ SoL (särskilt boende) Rätten till insats i form av särskilt boende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och förmågor sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det ska finnas ett uttalat stödbehov av omfattande karaktär som bedöms vara varaktigt. Stödbehovet ska innebära ett behov av tillsyn samt vård och omsorg över dygnet som inte kan tillgodoses med punktinsatser eller i kombination med andra mindre ingripande insatser, exempelvis växelvård. Vid beslut om särskilt boende omfattar beslutet den särskilda boendeformen som innefattar stöd med personlig vård och service utefter den enskilde behov för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Kommunal primärvård ingår vid insatsen, enligt HSL § 18 a. Detta är en boendeform där den enskildes behov av hjälp i hemmet är så omfattande att de inte kan tillgodoses av den enskilde själv eller med hjälp av insatser i det ordinära boendet. I regel är det därför väsentligt att ha prövat andra insatser innan ett beslut om särskilt boende fattas.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 37 I kommunen finns äldreboendeplatser med inriktning somatik och demens. Beslut om särskilt boende avser inte någon speciell bostad eller enhet. Behovet tillgodoses utifrån tillgång på plats och omvårdnadsbehovets art och omfattning. Om den enskilde tackar nej ska en omprövning av behovet ske, med utgångspunkt i att den enskilde beviljats en insats utifrån omfattande behov som bedömts inte kunna tillgodoses på mindre ingripande sätt samt att beslut om insats gäller omedelbart och ska verkställas utan dröjsmål. Det är behovet som styr vem som erbjuds plats på särskilt boende om det finns fler sökande än lediga platser. Möjlighet att anmäla önskemål om internflytt finns. Beslutet om särskilt boende är ett rambeslut, och insatsens utformning beskrivs närmare i genomförandeplanen. Vid avslut av särskilt boende ansvarar hyresgästen för slutstädningen. Enhetschef ansvarar för dialog om hur detta ska kunna ske så skyndsamt som möjligt. kan vara aktuella i genomförandeplan, men beslutet baseras som regel på Lärande och tillämpa kunskap, Genomföra daglig rutin samt Känsla av trygghet. Följer innehållsmässigt vägledande nivåer för stöd i ordinärt boende. Särskild boendeform för service och omvårdnad inom äldreomsorgen innebär rum med toalett/dusch samt måltider i gemensam matsal. I det särskilda boendet finns personal dygnet runt samt larm. För samtliga boendeformer enligt SoL gäller att boendet och omvårdnaden är utformat så att den enskildes kapacitet och resurser tillvaratas. Den enskilde ska få stöd att bevara sitt sociala och kulturella nätverk och här är en fortsatt god kontakt med anhöriga en viktig del. Besluten är som regel tillsvidare. Ett förbehåll skrivs med rätten att ompröva om behovet är förändrat. Uppföljning ska ske av såväl insats som innehåll. Insatsen kan bli aktuellt då den äldre personen, trots omfattande stödinsatser över hela dygnet, inte klarar av att bo i ett ordinärt boende. I beslutet specificeras inte inriktning. I undantagsfall kan en person under 65 år erbjudas en bostad i ett äldreboende om detta bäst kan tillgodose hans/hennes behov. Det ställs då särskilda krav på den individuella bedömningen. En helhetsbedömning görs iSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 38 Ledsagning vid aktiviteter av privat karaktär eller planerade läkarbesök bör så långt som möjligt genomföras tillsammans med anhöriga. Om anhöriga inte har möjlighet kan boendet tillhandahålla stödet. dessa fall gemensamt med en handläggare inom socialpsykiatrin och biståndsbedömare inom äldreomsorgen. Beslutet grundar sig inte på den ordinära bostadens beskaffenhet. Parboende/medboende Parboende/ medboende ska prövas som ett bistånd enligt SoL. I socialtjänstlagstiftningen finns det två bestämmelser som reglerar rätten till parboende i särskilda boendeformer för äldre. Bestämmelserna återfinns i 11 kap 3 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 2 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Socialtjänstförordningen ger rätt till parboende då båda är i behov av ett särskilt boende. Socialtjänstlagen ger rätt till medboende då endast den ena av makarna eller samborna behöver ett särskilt boende. Det spelar då inte någon roll om den andra maken eller sambon behöver en sådan insats, utan rätten till medboende inträder när den ena behöver ett särskilt boende och ska således inte heller prövas mot resterande villkor i 11 kap 1§ SoL. Rätten till sammanboende gäller under förutsättning att båda parter begär det samt att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Båda parterna bör beredas plats inom samma boende, vilket innebär boende i samma rum/lägenhet eller med varsitt rum/lägenhet inom samma boende. Hänsyn måste tas till den fysiska miljön. Tänk på att efterfölja bestämmelser för avsägande av besittningsskydd för den medboende. Bostad med särskild service enligt 11 kap. 1§ SoL Enligt 8 kap 11 § SoL som särskilt riktar sig till personer med funktionsnedsättning, ska kommunen inrätta bostäder med särskilt stöd för de som behöver ett sådant boende till följd av att de möter betydande svårigheter i sin livsföring av fysiska, psykiska eller andra skäl. Bostäder med särskild service enligt SoL ska vara fullvärdiga enligt Boverkets normer.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 39 Funktionsnedsatta personer som inte omfattas av LSS, men som på grund av sin funktionsnedsättning är i behov av ett boende med stöd, kan beviljas bostad med särskild service enligt SoL. Rätten till insats i form av bostad med särskild service ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och förmågor sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det ska finnas ett uttalat stödbehov av omfattande karaktär som bedöms vara varaktigt. Stödbehovet ska innebära ett behov av tillsyn samt vård och omsorg över dygnet som inte kan tillgodoses med punktinsatser eller i kombination med andra mindre ingripande insatser. I regel är det därför väsentligt att ha prövat andra insatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. I kommunen finns platser i form av gruppbostad och servicebostad. Insatsen bostad med särskild service innefattar stöd med personlig vård och service utefter den enskilde behov för att tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden. Därför har den enskilde i normalfallet ej rätt till andra insatser. Kommunal primärvård ingår vid insatsen, enligt HSL § 18 a. Beslutet om bostad med särskild service avser inte någon speciell bostad eller enhet. Behovet tillgodoses utifrån tillgång på plats och omvårdnadsbehovets art och omfattning. Om den enskilde tackar nej ska en omprövning ske, med utgångspunkt i att den enskilde beviljats en insats utifrån omfattande behov som bedömts inte kunna tillgodoses på mindre ingripande sätt samt att beslut om bistånd gäller omedelbart och ska verkställas utan dröjsmål. Det är behovet som styr vem som erbjuds plats på särskilt boende om det finns fler sökande än lediga platser. kan vara aktuella i genomförandeplan, men beslutet baseras som regel på Lärande och tillämpa kunskap, Genomföra daglig Följer innehållsmässigt vägledande nivåer för stöd i ordinärt boende. I en bostad med särskild service enligt SoL har kommunen inte skyldighet att erbjuda fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter, men enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att människor med funktionsnedsättning får Insatsen kan tidsbegränsas till 2 år när insatsen ges för första gången, och tidsbegränsas även fortsatt efter uppföljning om det långsiktiga målet är att personen ska kunna flytta ut till ordinärt boende. Biståndet kan bli aktuellt då den enskilde, trots omfattande stödinsatser över hela dygnet, inte klarar av att bo i ett ordinärt boende.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 40 rutin samt Känsla av trygghet. möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra (5 kap. 7 § SoL). För samtliga särskilda boendeformer enligt SoL gäller att boendet och omvårdnaden ska vara så utformade att den enskildes kapacitet och resurser tillvaratas. Den enskilde har rätt till rehabiliterande/habiliterande stöd för att träna och/eller bibehålla sina funktioner. Vidare ska den enskilde få stöd att bevara sitt sociala och kulturella nätverk. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar enl. HSL § 18 a. Insatsen ges som regel inte för första gången till personer över 70 år.(Följsamhet till boendestöd). Den enskilde kan tacka nej till kommunal primärvård. KAP 3. Insatser enligt LSS Allmänt om vägledande bestämmelser och rätten till insats enligt LSS Målgrupp Personkretsen för LSS omfattar endast vissa personer med funktionsnedsättningar, beskrivna i 1 § LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Personkretsen omfattar således inte alla personer med funktionsnedsättningar. Dessa ”vissa funktionshindrade” beskrivs i tre undergrupper. 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med hjärnskada förvärvad i vuxen ålder, förorsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom, och betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder till följd därav. 3. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder, som är varaktiga, inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 41 För att fastställa personkretstillhörighet krävs: • För personkrets 1 (den s.k. diagnosgruppen) krävs diagnos och intyg om utvecklingsstörning, om autism eller om autismliknande tillstånd av läkare/psykolog. Diagnoskriterier beskrivs i DSM IV. Diagnoser ska inte tolkas av handläggare. • För personkrets 2 krävs intyg av läkare om hjärnskadan, dess uppkomst samt en utredning av den begåvningsmässiga funktionsnedsättningen. Denna utredning bör ha gjorts av behörig legitimerad yrkesfunktion (t ex psykolog). • För personkrets 3 krävs intyg av läkare som beskriver funktionsnedsättningen samt vilken/vilka begränsningar funktionsnedsättningen medför, att varaktigheten är överskådlig över tid, att funktionshindret inte beror på normalt åldrande, att funktionshindret är stort och omfattar flera livsområden samtidigt samt att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen (inte klarar dagliga rutiner på egen hand). För att någon ska omfattas av 3:e.personkretsen krävs att alla 5 rekvisit är uppfyllda. Innebörden i de senare 4 kriterierna förtydligas i propositionen 1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade. Med varaktigt funktionshinder avses enligt propositionen att det inte ska vara av övergående eller tillfällig natur. Det framgår att lagen i första hand ska tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Kriteriet funktionshinder som inte tillhör det normala åldrandet används huvudsakligen vid bedömning av personkretstillhörighet av äldre personer för att skilja ut funktionshinder som är direkt relaterade till åldrandet från övriga, exempelvis gäller det vissa demenssjukdomar. Med stort funktionshinder avses enligt propositionen att funktionshindret ska vara av en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt t.ex. boende, fritid, behov av rehabilitering eller habilitering. Detsamma gäller om en person dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp med den dagliga livsföringen t.ex. att äta, klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig eller meddela sig. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses enligt propositionen att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, mathållning, av- och påklädning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra träning/behandling. Det kan också gälla svårigheter att kommunicera med andra eller att sköta sin ekonomi.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 42 Funktionsnedsättningen ska ge upphov till omfattande behov av stöd och service, vilket enligt propositionen (sid 169) i allmänhet innebär att den enskilde har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Rätten till insatser enl. 7 § 1 st LSS Rätten till insatser regleras i 7 § LSS ”Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om behovet inte faktiskt är tillgodosett på annat sätt.” Tre kriterier ska uppfyllas för att ha rätt till insats enligt LSS. 1. Personen ska omfattas av personkretsen enl. LSS 2. Behov ska föreligga av namngiven insats i 9 § LSS 3. Behovet ska faktiskt inte vara tillgodosett Begäran om insatser enl. 8 § LSS Insatser enligt denna lag kan endast ges till den enskilde om han/hon begär det. En begäran om insats kan endast göras av den enskilde, vårdnadshavare eller legal ställföreträdare såsom god man eller förvaltare. För barn över 15 år kan inte en insats som begärs av vårdnadshavare beviljas mot barnets vilja om den själv kan uttrycka sin önskan eller sina behov. Vuxna och ungdomar över 15 år ska endast beviljas insatser på ställföreträdares begäran om han/hon uppenbart saknar förmåga att själv föra sin talan. När åtgärder enligt denna lag berör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. När en insats rör barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets bästa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad enligt 6 § LSS, 5 kap. Goda levnadsvillkor enligt 7 § 2 st LSS Om rätten till insats föreligger ska den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 43 Goda levnadsvillkor innebär att: • insatserna ska vara varaktiga och samordnade • insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov • insatserna ska utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem • insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv • den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges Enligt 4 § LSS innebär denna lag ”… ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.” Dessa bestämmelser omfattar inte insats enligt 9 § 1. LSS angående rådgivning och annat personligt stöd. Huvudman för denna insats är Västra Götalandsregionen. LSS och Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) I KmR 20220518 målnummer 2714 konstaterar kammarrätten att den omständigheten att en person genomgår rättspsykiatrisk vård inte i sig utgör något hinder för insatser enligt LSS och hänvisar till rättsfallet RÅ 2000 ref. 39. Kommunens ansvar för insatser enligt LSS begränsas inte av att en enskild genomgår sluten rättspsykiatrisk vård, heller inte om det för närvarande inte finns någon utslussningsplanering. Kommunen har således en skyldighet att pröva begäran om insatsen, och i prövningen beakta om personen behöver insatsen för att tillförsäkras goda levnadsvillkor och, om så är fallet, om behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt. Insatser 9 § 2 -9 § 10 LSS Biträde av personlig assistent enligt 9 § 2 LSS Insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken. Insatsen innebär att den enskilde kan begära insatsen i form av biträde av personlig assistent. Beviljas den enskildes begäran utförs insatsen av kommunen i form av ett personligt utformat stöd. Inkommer den enskilde med en begäran om ekonomisk ersättning för skäliga kostnader avser detta kostnaden som den enskilde får i samband med att assistansen utförs av annan utförare än kommunen.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 44 Flera livsområden kan bli aktuella Av 9 a § LSS, första stycket (prop.1995/96:146 och socialutskottets betänkande 1995/96: SoU15) framkommer att med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov avses i 9 a § LSS 1. andning 2. personlig hygien 3. måltider 4. av- och påklädning 5. kommunikation med andra 6. stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom 7. stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett Individuell behovsprövning. LSS är lagrummet som reglerar insatsen för de grundläggande behoven som bedöms vara under 20 timmar per vecka. Bedöms omfattningen av de grundläggande behoven uppgå till 20 timmar eller mer per vecka prövas rätten till assistansersättning av Försäkringskassan enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Rätt till insatsen personlig assistans föreligger enligt 9 b § LSS efter pensionsålder endast i vissa fall. Insatsen får efter pensionsåldern inte utökas i omfattning. Utökade behov kan prövas efter ansökan enligt annan lagstiftning, Socialtjänstlagen.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 45 medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. Om den enskilde på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose ett grundläggande behov som avses i första stycket 2-5, ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet. Hjälp med behov enligt första stycket 1, 6 och 7 ska anses som hjälp med grundläggande behov, oavsett hjälpens karaktär. Detta gäller även hjälp med måltider i form av sondmatning och hjälp i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser. I 9 a § andra stycket LSS regleras att den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov (enligt första stycket) även har rätt till insatsen personligSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 46 assistans för andra personliga behov om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS Insatsen ledsagarservice är en tämligen begränsad insats (se HFD 2011 ref.8). I förarbetena anges att insatsen är till för dem som inte har personlig assistans för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen är knuten till aktiviteter utanför hemmet och utförs av anställd personal. Syftet med ledsagningen är att bryta den isolering som ofta blir följden av en omfattande funktionsnedsättning. Begäran om ledsagarservice utanför närområdet, t ex vid dagsresor, ska begäras och prövas för varje individuellt tillfälle. Kammarrätten i Göteborg 2021-05-27, mål nr 1136-21 förklarar att ledsagarservice inte kan beviljas för att ta sig till skolan eftersom det är en aktivitet som inte äger rum under den enskildes fritid. Ledsagarservice för att kunna göra vårdbesök medges inte i enlighet med avgörandet KmR 2011-03-08, mål nr 2988-10. I det målet var det bland annat fråga om ledsagarservice vid läkarbesök. Kammarrätten fann att syftet med ledsagarservice enligt förarbetena innebär att insatsen inte kan anses omfatta hjälp vid den typen av aktiviteter men betonade samtidigt att det inte utesluter att det i undantagsfall kan finnas rätt till bistånd vid exempelvis läkarbesök enligt annan lagstiftning, SoL. För barn och ungdomar ska behov som går utöver vad som är normalt för ett barn i motsvarande ålder ligga till grund för bedömningen. Vilket innefattar ett beaktande av föräldrars normala ansvar och engagemang för ett barn i motsvarande ålder. I Vänersborg erbjuds också utformningen Ledsagningshuset, som innebär gemensamma aktiviteter och möjlighet till drop in i samlingslokal. Fokus är aktivitet och social gemenskap.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 47 Förflyttning Insatsen ledsagarservice ska underlätta för personer som ingår i lagens personkrets och som inte på egen hand kan ta sig till och från aktiviteter för att delta i samhällslivet och i kontakten med andra. Individuell behovsbedömning med utgångspunkt från personer i jämförbar ålder. Utgå från upp till 4 timmar per vecka som kan fördelas över månaden som en rimlig nivå för individuell ledsagning. Vid utformning med både enskild och gemensam ledsagning ska heller inte den sammanlagda frekvensen överstiga 2 tillfällen per vecka. I insatsen ingår ingen omvårdnad enligt 9 e § LSS. Omvårdnad kan dock förekomma under ledsagningen. Ledsagaren kan vara behjälplig med exempelvis intag av en måltid eller toalettbesök, om det behövs för att insatsen ska vara möjlig att genomföra. Insatsen ledsagarservice är inte ett alternativ till sjukresor för att underlätta besök hos läkare, sjukgymnast, tandläkare eller liknande (Kammarrätten Stockholm, 2013-02-27, mål nr: 7444- 12). Insatsen är inte till för personer som har beslut om personlig assistans enl LSS eller assistansersättning enl SFB. Biträde av kontaktperson enligt 9 § 4 LSS Insatsen biträde av kontaktperson är enligt förarbetena ett icke professionellt stöd som ges av en medmänniska som har ett stort engagemang och intresse för andra människor. Det finns inga krav på att kontaktpersonen ska ha någon yrkeskompetens. I insatsen ingår ingen omvårdnad enligt 9 e § LSS.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 48 Att vara kontaktperson är ingen anställning utan ett frivilligt uppdrag. Kommunens roll är i huvudsak att vara förmedlare av kontaktpersoner, lämpliga för sådana uppdrag, HFD i RÅ 2009 ref. 12. LSS-utredningen har i SOU 2018:88 s. 285 gjort en genomgång av hur insatsen biträde av kontaktperson hanteras och vilka som beviljas insatsen. En slutsats som utredningen, i likhet med Socialstyrelsen, drar är att det skett en utveckling mot att de som bor i en bostad med särskild service och deltar i daglig verksamhet många gånger inte anses ha behov av stöd utöver det som tillhandahålls inom ramen för de insatserna. Denna utveckling är tydlig även i avgöranden från kammarrätterna avseende insatsen biträde av kontaktperson. Praxis innebär således i princip att en person som är beviljad insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet inte anses löpa risk för social isolering, och kan därför bara i undantagsfall ha rätt till insatsen biträde av kontaktperson, om inte behovet av en aktiv och meningsfull fritid faktiskt är tillgodosedd. (Kmr 20230331, målnr 6337-22). Samhällsgemenskap En kontaktperson ska kunna ge råd till den enskilde i situationer som inte är av komplicerad natur. En viktig uppgift är att hjälpa till att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsverksamhet. Kontaktpersonen ska medverka till att personer med funktionsnedsättning kommer ut i samhället och kommer i kontakt med andra människor. Individuell behovsbedömning. Bedömningen utgår ifrån hur ofta en person i liknande ålder har aktiviteter tillsammans med en vän på fritiden. En rimlig nivå att utgå ifrån ett tillfälle varannan vecka inom innevarande månad. Insatsen är huvudsakligen riktad till vuxna personer. Biträde av kontaktperson ska inte beviljas personer som har ett privat nätverk (d.v.s. familj, närstående, vänner) eller bor i en bostad med särskild service (då kultur och fritid ingår i insatsen) eller har regelbunden sysselsättning. I insatsen bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (9 e § LSS). KR i Göteborg 2018-09-26, mål nr 2716- 18, KR i Sundsvall 2018-10-03 2763-17,Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 49 KR i Jönköping 2018-10-30, mål nr 2311-18, domar avseende person som bor i en bostad med särskild service och har insatsen daglig verksamhet. Kontaktpersonen ska inte vara anhörig, personal, tjänsteman, god man eller förvaltare för den enskilde, eftersom detta kan leda till rollkonflikter. Avlösarservice enligt 9 § 5 LSS Insatsen avlösarservice innebär att någon tillfälligt övertar omvårdnaden av en person från anhörig eller andra närstående. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan behöva hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Avlösning kan också vara en förutsättning för att föräldrar ska kunna ägna sig åt syskon till barnet med funktionsnedsättning eller för att resa bort. En del vuxna personer med funktionsnedsättningar bor hos sina föräldrar eller vårdas av anhöriga vilka kan behöva avlösning från uppgiften för att vila eller för att genomföra egna aktiviteter. Barn och ungdomar som bor i familjehem har rätt till lagens övriga insatser på samma sätt som barn och ungdomar som bor i sitt föräldrahem. anhörig. Avlösarservice kan både ges som en regelbunden insats och i akuta situationer. Den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger. Bedömningen ska göras utifrån individuella behov. En rimlig nivå att utgå ifrån är upp till 3 Avlösarservice i hemmet ska inte ersätta förskola och fritidshem. Avlösaren ska inte tillhöra den närmaste familjekretsen.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 50 timmar per vecka som kan fördelas inom månaden Ett normalt föräldraansvar ska beaktas, så även omfattningen av övriga beviljade insatser så som korttidsvistelse utanför det egna hemmet, som även syftar till att tillgodose avlösning i omvårdnadsarbetet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS Insatsen korttidsvistelse innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt under kortare eller längre tid vistas utanför det egna hemmet i ett korttidshem, hos en familj (så kallad stödfamilj) eller deltar i en lägerverksamhet. Enligt förarbetena är syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet dels miljöombyte och rekreation för personen med funktionsnedsättning eller avlösning i omvårdnadsarbetet för anhöriga. Insatsen ska även kunna ses som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar. Barn och ungdomar som bor i familjehem har rätt till lagens övriga insatser på samma sätt som barn och ungdomar som bor i sitt föräldrahem. anhörig. Samhällsgemen- skap Enligt 9 e § LSS ingår omvårdnad i insatsen. Korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt möjligt vara avgörande vid val av utformning av korttidsvistelsen. Kommunen avgör dock Individuell prövning. En rimlig nivå att utgå ifrån är 2-3 dygn varannan vecka som kan användas inom månaden. När insatsen enbart beviljas utifrån behov av miljöombyte När föräldrar har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos de båda vårdnadshavarna beviljas inte insatsen korttidsvistelse, då behovet av avlastning anses vara tillgodosett. Utifrån barnets bästa beaktas också att minimera antalet miljöer att förhålla sig till, vilket kan varaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 51 ytterst insatsens närmare innehåll, RÅ 2007 ref. 62 I och II och rekreation är en rimlig nivå 2 dygn per månad. Korttidsvistelse är inte tänkt att vara en heltidslösning. Vid ett omfattande behov bör ett övervägande göras om insatsen bostad med särskild service är den insats som bäst tillgodoser den enskildes behov. påfrestande inte minst utifrån funktionsnedsättningen. Gäller begäran om korttidsvistelse en vuxen person måste det beaktas om den enskilde har andra insatser enligt LSS som ska tillgodose delvis samma behov, t.ex. om den enskilde har personlig assistans som möjliggör för honom eller henne att ta del av aktiviteter av olika slag, RÅ 2006 ref. 66. Beakta även HFD 2018 ref. 20 vid prövning av rätt till korttidsvistelse utanför det egna hemmet för att bereda anhöriga avlösning när de anhöriga är assistenter. Prövningen ska göras på samma sätt som om den funktionsnedsatte anlitat utomstående assistenter. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov enligt 9 § 7 LSS Allmänna uppgifter och krav. Barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar som har Korttidstillsynen är tänkt att ta vid då den fritidsverksamhet som kommunen enligt skollagen (14 För barn och ungdomar i bostad med särskild service ingår fritidsverksamhet i boendet. Korttidstillsyn ska i förstaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 52 den enskilde. förvärvsarbetande föräldrar kan av olika skäl inte klara sig själva. Omvårdnad ingår i insatsen. Något krav på att föräldrarna ska förvärvsarbeta eller studera för att beviljas insatsen uppställs dock inte. kap. 7§) är skyldiga att erbjuda alla skolbarn till och med vårterminen det år som eleven fyller 13 år upphör. Insatsen gäller längst till och med gymnasieutbildningens avslut. Skoldagar och lovdagar utifrån ordinarie skoltider. hand tillgodoses inom ramen för boendeinsatsen. Boende i familjehem och bostad med särskild service för barn och unga enligt 9 § 8 LSS Ett av socialtjänstens främsta mål är att skapa förutsättningar för att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots stödinsatser i hemmet, inte kan bo kvar. Insatsen ska ses som ett komplement till boendet i föräldrahemmet. Barn och ungdomar som bor i familjehem har rätt till lagens övriga insatser på samma sätt som barn och ungdomar som bor i sitt föräldrahem. Om annat boende behövs på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorg om barnet på sådant sätt att det finns påtagliga risker för barnets hälsa eller utveckling, eller om barnet själv genom socialt nedbrytande beteende, missbruk eller brottslig verksamhet, utsätter sin hälsa för påtagliga risker har nämnden skyldighet att ge stöd och skydd. Individ- och familjeomsorgen ska alltid utreda vid misstanke om att barn far illa. Om sådan misstanke leder till att barnet behöver annat boende ansvarar Individ och familjeomsorgen för sådant beslut även avseende barn med funktionsnedsättning. Barn och ungdomar som vårdas med stöd av SoL och LVU kan samtidigt erhålla insatser enligt LSS. En kommun som genom ett beslut placerar ett barn eller ungdom i en annan kommun har ett sammanhållet ansvar för de insatser som barnet eller ungdomen kan behöva. Det inbegriper även ett ansvar för planering av framtida insatser. Däremot omfattas inte regionens insatser av det sammanhållna ansvaret. Det innebär att kommunen måste bevaka att ett barn som får sina insatser i en annan kommun också får tillgång till hjälpmedel, hälso- och sjukvård, samt tandvård och habilitering. Detta gäller särskilt om kommunen där barnet får sina stödinsatser ligger i ett annat landstingsområde än den kommun som ansvarar för insatserna till barnet.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 53 Lärande och tillämpa kunskap Allmänna Utbildning, arbete sysselsättning. Familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. Gränsen mellan stödfamilj och familjehem kan ibland vara svår att dra. Ett familjehem kan fungera som komplement till föräldrahemmet genom att barnet t.ex. bor hos föräldrarna på helger och skollov och i familjehemmet under veckorna. De lösningar som väljs ska alltid se till barnets bästa. Boende på grund av skolgång på annan ort Om en elev med funktionsnedsättning efter eget val och önskemål av vårdnadshavare har tagits emot i en skola i en annan kommun är det enligt RÅ 2003 ref. 79 II, behovet av stöd och service för att kunna fullfölja denna skolgång som bestämmer om den begärda insatsen ska beviljas. HFD konstaterades i målet att det i förarbetena anges att sådant boende kan vara orsakat av den unges skolsituation och av omfattande omvårdnadsbehov (prop. 1992/93:159 s. 81). Barnet eller ungdomen kan bo kvar i en bostad med särskild service fram till dess att han eller hon har avslutat gymnasieskolan. I förarbetena till LSS anges att det bör ställas minst lika stora krav på de familjehem där barn placeras som en insats enligt LSS som de som ställs av socialtjänsten i fråga om andra familjehem. Lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder gäller samtliga insatser enligt 9 § LSS, om de innefattar insatser för barn. Det innebär att socialnämnden ska genomföra registerkontroll av tilltänkta familjehemsföräldrar enligt LSS.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 54 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 LSS Rätten till insats i form av bostad med särskild service ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och förmågor sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det ska finnas ett uttalat stödbehov av omfattande karaktär som bedöms vara varaktigt. Stödbehovet ska innebära ett behov av tillsyn samt vård och omsorg över dygnet som inte kan tillgodoses med punktinsatser eller i kombination med andra mindre ingripande insatser. I regel är det därför väsentligt att ha prövat andra insatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. I kommunen finns platser i form av gruppbostad och servicebostad. Insatsen bostad med särskild service innefattar stöd med personlig vård och service utefter den enskilde behov för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Därför har den enskilde i normalfallet ej rätt till andra biståndsbedömda insatser. Kommunal primärvård ingår vid insatsen, enligt HSL § 18 a. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Socialstyrelsen Detta är en boendeform där den enskildes behov av hjälp i hemmet är så omfattande att de inte kan tillgodoses av den enskilde själv eller med hjälp av insatser i det ordinära boendet. I regel är det därför väsentligt att ha prövat andra insatser innan ett beslut om bostad med särskild service fattas. I kommunen finns platser i form av gruppbostad och servicebostad. Beslut om bostad med särskild service avser inte någon speciell bostad eller enhet. Behovet tillgodoses utifrån tillgång på plats och omvårdnadsbehovets art och omfattning. Om den enskilde tackar nej ska en omprövning ske, med utgångspunkt i att den enskilde beviljats en insats utifrån omfattande behov som bedömts inte kunna tillgodoses på mindre ingripande sätt samt att beslut om bistånd gäller omedelbart och ska verkställas utan dröjsmål. Det är behovet som styr vem som erbjuds plats om det finns fler sökande än lediga platser. Det finns tre huvudformer: • gruppbostad • servicebostad • annan särskild anpassad bostadSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 55 Allmänna uppgifter och krav relationer och interaktioner I en gruppbostad och en servicebostad ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter vilket inte är fallet med en annan särskilt anpassad bostad. Kommunen har ett hälso- och sjukvårds- ansvar i grupp- och servicebostäder. Bostaden ska vara den enskildes privata och permanenta hem därmed utesluts vissa boendealternativ så som korttidshem eller hem för vård och boende (HVB) eller folkhögskola, RÅ 2006 not.187 avseende folkhögskola. Insatsen beviljas enligt 9 § 9 LSS och kommunen bestämmer därefter hur beslutet ska verkställas (HFD 2012 ref. 59 och HFD 2016 not. 7). Tillsvidarebeslut med förbehåll. I de fall där det inte går att bedöma behovets varaktighet kan ett tidsbegränsat beslut fattas. Insatsen kan bli aktuell då den funktionshindrade, trots omfattande stödinsatser över hela dygnet, inte klarar av att bo i ett ordinärt boende. Daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS Insatsen innebär en meningsfull daglig sysselsättning/ aktivitet utanför det egna hemmet för den som är i yrkesverksam ålder och som inte förvärvsarbetar eller deltar i utbildning. Den dagliga verksamheten är inte en anställningsform.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 56 Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Daglig verksamhet är en sysselsättning som ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och främja gemenskap i samhället efter hans eller hennes önskemål. Den ska också motverka passivisering och isolering. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt, även om detta mål för vissa endast kan uppnås på längre sikt eller vara orealistiskt (se prop.1992/93:159 s.90 och 181). Omvårdnad ingår i insatsen. Beslutet gäller tills vidare med förbehåll. Beslutet anges inte i antal dagar per vecka om den enskilde inte inkommit med en specifik begäran avseende omfattning. Behovet kan variera över tid och anpassas efter den enskildes önskemål dock som mest under 5 dagar i veckan med 5 veckors ledighet. När det gäller omfattningen av daglig verksamhet anges i förarbetena att samma generella riktlinjer bör användas som i arbetslivet (prop.1992/93:159 s. 90). Daglig verksamhet är endast en rättighet för de som omfattas av personkretsen i första och andra punkten i 1 § LSS (7 § första stycket LSS). HFD har slagit fast att rätten till insatsen daglig verksamhet enligt LSS inte kan anses kvarstå längre än till 67 års ålder (HFD 2014 ref. 41). När det gäller vilken ålder den enskilde ska ha uppnått för att vara berättigad insatsen gäller det att personen ska ha uppnått en yrkesverksam ålder.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Reservation mot beslut angående ärende 5 Socialnämndens sammanträde 2026-06-11 Vänsterpartiet väljer härmed att reservera sig mot delar av beslutet. Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom hanteringen av LSS, då vi anser att de vägledande nivåerna över tid har blivit allt för snäva. Vi anser att stödet till personer med funktionsnedsättning tvärtom måste värnas. Vår målsättning är att på sikt införa mer generösa vägledande nivåer inom kommunen för att säkerställa goda levnadsvillkor, och vi avser att återkomma till nämnden i LSS-frågan längre fram. Samtidigt vill vi betona att vi ställer oss bakom de förändringar och det anpassningsarbete som behöver göras inom SoL med anledning av den nya socialtjänstlagen. Vår reservation riktar sig därmed specifikt mot den snäva tillämpningen inom LSS. Vänersborg, 2026-06-12 Johan Olsson, VänsterpartietBilaga 9Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 1 Socialnämnden Delegeringsordning Socialnämnden Fastställd av socialnämnden, 2023-01-26, § 18, reviderad 2026-06-11, § 81Bilaga 10Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 2 Socialnämnden Innehåll Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där socialnämndens avgörande inte 3 Socialnämnden Lag om placering av barn i skyddat boende…………………………………………………………..38 4.9 Beslut som kan tas av socialjouren…………………………………………………………………...44 4 Socialnämnden Delegering av beslutanderätt inom socialnämnden Vad innebär delegering? Delegering enligt kommunallagen (KL) innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i socialnämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett socialnämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Socialnämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan naturligtvis återkalla delegeringsuppdraget. Socialnämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Socialnämnden har redovisningsansvaret, men delegaten har det juridiska ansvaret (t.ex. tjänstefel, skadestånd). Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsordning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten ska delegeras. Räckvidden för en nämnds delegeringsbefogenhet framgår av 6 kap 38 § KL (se nedan) som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras. Vad kan delegeras? Socialnämndens delegeringsrätt - delegeringsförbud Socialnämnden får enligt 6 kap. 34 § KL inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, d.v.s. socialnämndens övergripande ansvar för verksamheten, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige, 3. yttranden med anledning av att fullmäktiges beslut överklagats, 4. yttranden med anledning av att socialnämndens egna beslut överklagats, 5. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell be- skaffenhet eller annars av större vikt, 6. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till socialnämnden, 7. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter bl.a. inom socialområdet. Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna socialnämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som är delegerbart eller inte delegerbart finns inte. Man får se på hur ofta ärendenaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 5 Socialnämnden förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens/verksamhetens storlek och organisation. Förutom de generella undantagen från delegering ovan innehåller en del specialförfattningar, t.ex. socialtjänstlagen och föräldrabalken, också uttryckliga delegeringsförbud. I 30 kap. 6–9 §§ klargörs vilka beslut som endast får delegeras till socialnämndens socialutskott gällande SoL, LVU, LVM och FB. I 30 kap. 6–9 §§ framgår vilka beslut som omfattas av delegeringsförbud. Mer information om vilka beslut som omfattas av delegeringsförbud återfinns på sidan 7. Föreliggande förteckning upptar samtliga de beslut som socialnämnden beslutat delegera till socialutskott eller tjänstemän. Om besluten inte finns med i delegeringsordningen ska de beslutas av socialnämnden. Delegering och ren verkställighet Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegeringsordning ska endast upptas beslut i kommunallagens mening. I föreliggande delegeringsordning finns även vissa beslut med som ligger på nämnden att besluta om, men dessa beslut finns med för tydlighetens skull. Gränsen mellan beslut som kräver delegering och ren verkställighet går inte att dra med exakthet. Beslut i kommunallagens mening kännetecknas bl.a. av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Men man kan inte endast gå på överklagbarheten för att särskilja ren verkställighet från beslut i kommunallagens mening eftersom t.ex. yttranden normalt inte kan överklagas, men ofta innehåller självständiga bedömningar och fordrar delegering för att kunna föras över från nämnd till annan. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det rör sig här om ”mekanisk verkställighet”, t.ex. avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa. Beslut av rent förberedande eller verkställande art kan inte överklagas (jmf 13 kap. 2 § 2 p KL). Även om den enskilde inte kan överklaga beslutet genom laglighetsprövning - eller förvaltningsbesvär - finns andra vägar för den enskilde att angripa ett beslut den enskilde upplever som felaktigt, nämligen genom rättslig prövning vid allmän domstol, anhållan om en JO-granskning eller påkallande av de kommunala revisorernas uppmärksamhet. Delegering av rätt att överklaga Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol går att delegera, liksom beslut att begära inhibition. En förutsättning är att det överklagade beslutet i sig är delegerbart. Ett bemyndigande ska vara försett med förbehållet, att vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda får delegeringen inte omfatta ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådant fall även driva ärendet via allmän dom- stol.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 6 Socialnämnden Vem kan man delegera till? En nämnd kan enligt 6 kap. 37 § KL lämna delegeringsuppdrag till: - ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i socialnämnden, - en ledamot eller ersättare i socialnämnden, - en anställd hos kommunen, - presidiet. Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till: - flera anställda i grupp, - till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering, - anställd i kommunalt företag. Det bör också vara klart, genom delegeringsordningen eller på annat sätt, vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. Vidaredelegering Enligt 7 kap. 6 § KL kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna socialnämndens verksamhetsområde att fatta vissa beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Detta kallas vidaredelegering. En förutsättning för detta är att socialnämnden i ett beslut tillåtit det. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen. Någon uttrycklig skyldighet för förvaltningschefen att anmäla dessa beslut till socialnämnden föreligger däremot inte, men socialnämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för delegeringen. Vidaredelegering kan endast ske i ett led. Lämplighet delegat – förvaltningsorganisationen Överordnad chef beslutar efter individuell bedömning om och när delegat ska ges behörighet att fatta beslut enligt delegeringsordningen. Socialsekreterare inom socialjouren undantas då de hör till Uddevalla kommuns organisation som har sin egen hantering. Behörigheten att ta beslut enligt delegeringsordningen kan återkallas av överordnad chef om mottagaren bedöms sakna förmåga att utföra arbetsuppgiften efter särskild individuell omprövning. Ersättare för delegat Överordnad chef eller 1:e socialsekreterare har alltid underordnad delegats beslutsrättigheter, om inget annat anges. Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där socialnämndens avgörande inte kan avvaktas En nämnd får enligt 6 kap. 39 § KL uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot i socialnämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att socialnämndens avgörande inte kan avvaktas. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas vid socialnämndens nästaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 7 Socialnämnden sammanträde. Denna typ av beslut anses som ett beslut av socialnämnden. Med ordförande avses i denna förteckning tjänstgörande ordförande, det vill säga även 1:e och 2:e vice ordförande. Restriktivitet ska råda vid bedömning om beslut kan avvaktas eller om det finns skäl för ett ordförandebeslut. I vissa brådskande beslut gäller dock så kallad kompletterande beslutanderätt. Den kompletterande beslutanderätten är inskriven i vissa lagrum i LVU, LVM och lag om placering av barn i skyddat boende. Kompletterande beslutanderätt är inte samma sak som delegering och har företräde framför delegeringsordningen i brådskande ärenden då socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas. Beslutet fattas då istället av särskilt förordnade personer som socialnämnden har utsett (förtroendevalda eller tjänstemän beroende på vilket lagrum som avses). Anmälan av delegeringsbeslut Nämnden ska enligt 6 kap. 40 § KL besluta i vilken utsträckning beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas till den. Nämnden bestämmer själv hur och när anmälan ska ske. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap KL. Syftet med anmälan är flera. Nämndernas informations- och kontrollbehov ska tillgodoses, dessutom kan det ha betydelse för beslutets laga kraftvinnande. Ett beslut vinner nämligen laga kraft tre veckor efter att det tillkännagetts på kommunens anslagstavla att det protokollförda beslutet justerats. Antingen kan delegaten skriva ett särskilt protokoll över beslutet som anslås eller så räknas klagotiden från den dag då anslag skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes hos socialnämnden. Beslut som ska tas av socialutskott Enligt 30 kap. 6–9 §§ socialtjänstlagen får uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar ges åt en särskild avdelning (utskott) som består av ledamöter eller ersättare i socialnämnden i följande ärenden. Detta innebär att delegering till tjänstemän eller enskild förtroendevald inte är tillåtet i dessa ärenden. Observera att för vissa beslut enligt LVU, LVM och lag om placering av barn i skyddat boende gäller dock så kallad kompletterande beslutsrätt, om situationen är akut och socialutskottets sammanträde inte kan avvaktas. Syftet med kompletterande beslutanderätt är att det alltid ska finnas någon beslutsbehörig att tillgå. Reglerna om kompletterande beslutsrätt ger ordförande eller annan ledamot rätt att fatta beslut om inte socialnämndens beslut kan avvaktas. Lagrum Beslut Kompletterande beslutanderätt (anges med X) 22 kap. 2 § SoL Medgivande att ta emot underårig i enskilt hem för stadigvarande vård och fostran som inte tillhör den underåriges föräldrar eller vårdnadshavare. 22 kap.4 § SoL Beslut att lämna medgivande att verka som jourhem 22 kap. 13 § SoL Övervägande om vård av underårig i annat hem än det egna fortfarande behövs.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 8 Socialnämnden 22 kap. 14 § SoL Övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enl. 6 kap. 8 § FB då den unge varit placerad i samma 22 kap. 16 § SoL Övervägande att ansökan om flyttningsförbud 22 kap. 17 § SoL Lämna godkännande då en utländsk myndighet har placerat ett barn i familjehem eller HVB i kommunen. 22 kap. 18 § SoL Placering av barn i annat land 24 kap. 1 § SoL Medgivande att ta emot ett barn för internationell adoption 24 kap. 2 § SoL Anvisning om föräldrautbildning inför adoption 24 kap. 4 § SoL Återkallelse av medgivande att ta emot barn för adoption 24 kap. 5 § SoL Beslut att vägra samtycke till fortsatt adoptionsförfarande då barn har utsetts. 33 kap. 4 § SoL Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 33 kap. 1 § SoL Lagrum Beslut Kompletterande beslutanderätt (anges med X) 4 § LVU Ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU 6 § LVU Beslut om omedelbart omhändertagande. X 6 a § LVU Beslut om omedelbart omhändertagande när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU X 9 a § LVU Ansökan om fortsatt omhändertagande när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU X 11 § 1 st LVU Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden. X 11 § 2 st LVU Beslut att den unge får vistas i det egna hemmet. X 13 § 1 st LVU Övervägande om vård enligt 2 § LVU (”miljöfall”) fortfarande behövs. 13 § 2 st LVU Prövning om vård enligt 3 § LVU (”beteendefall”) ska upphöra. 13 b § LVU Övervägande om flyttningsförbud när LVU ska upphöra för någon som är under 18 år och placerad i ett hem som avses i 22 kap. 2 § SoL 13 c § LVU Övervägande om överflyttning av vårdnaden. 14 § 2 st 1 p LVU Beslut om hur rätt till umgänge med den unge ska utövas när överenskommelse inte kan nås med förälder eller vårdnadshavare XSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 9 Socialnämnden 14 § 2 st. 1 p LVU Upphäva beslut om umgängesbegränsning 14 § 2 st 2 p LVU Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren X 14 § 2 st 2 p LVU Upphäva beslut om hemlighållande av vistelseort 14 § 3 st LVU Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs. 21 § 1 st LVU Beslut om vård med stöd av LVU ska upphöra. 22 § 1 st LVU Beslut om kontaktperson (1 p) eller behandling i öppna former (2 p) 22 § 3 st LVU Prövning om beslut enligt 1 p eller 2 p fortfarande behövs samt beslut om upphörande av beslut enligt 1 p eller 2 p. 24 § LVU Ansöka hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud. 26 § 1 st LVU Övervägande om beslut om flyttningsförbud fortfarande behövs. 26 § 2 st LVU Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra 27 § LVU Beslut om tillfälligt flyttningsförbud X 31 § LVU Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås X 31 b § LVU Beslut om ansökan hos förvaltningsrätten om utreseförbud 31 c § 2 st LVU Omprövning av beslut om utreseförbud 31 g § 2 st LVU Beslut om att utreseförbudet ska upphöra 31 d § LVU Beslut om tillfälligt utreseförbud X 32 a § LVU Beslut om att uppmana vårdnadshavare/förälder att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov inför umgänge 32 b § LVU Beslut om att uppmana vårdnadshavare/förälder att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov inför prövning av upphörande av LVU-vård 43 § 1 p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra läkarundersökning av den unge. 43 § 2 p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande. OBS! Begäran får endast genomföras av särskilt förordnad namngiven person, även tjänsteman kan förordnas. X skyddat boende förvaltningsrätten om skyddat boende skyddat boende Beslut om omedelbar insats i form av skyddat boende XSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 10 Socialnämnden skyddat boende Beslut om var barnet ska placeras och om hur insatsen i övrigt ska genomföras X skyddat boende Övervägande om insatsen ska fortsätta Beslut om hemlighållande av barnets vistelseort för vårdnadshavare som barnet är är placerat med X Upphäva beslut om hemlighållande av vistelseort Beslut om hur barnets umgänge med den vårdnadshavare som barnet är placerad med ska utövas X Upphäva beslut om umgängesbegränsning skyddat boende Överväga om hemlighållande av vistelseort eller umgängesbegränsning fortfarande behövs Beslut om upphörande av insats i form av skyddat boende skyddat boende Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra beslut om skyddat boende, enligt 3 kap. eller om omedelbar insats i form av skyddat boende enligt 4 kap. samt återkallande av polishandräckning X 11 § LVM Ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt LVM 13 § LVM Beslut om omedelbart omhändertagande X Delegeringsförbud enligt 30 kap. 11 § SoL innebär att följande beslut får delegeras till utskott men inte till tjänsteman. 6 kap 13 a § FB Beslut om medgivande till viss hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtyckeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 11 Socialnämnden Delegeringsförbud enligt 30 kap. 11 § SoL gäller för både utskott som tjänsteman i följande ärende, vilket innebär att beslut ska fattas av socialnämnden. 18 kap. 11 § SoL Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. Förkortningar på lagar, författningar och förordningar BegrL Begravningslagen (1990:1144) BrB Brottsbalken (1962:700) DSF Dataskyddsförordningen (EU, 2016/679) Förordningen om offentligt biträde (1997:405) Förordningen om underhållsstöd (1996:1036) FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslagen (1986:223) HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) KL Kommunallagen (2017:725) Körkortslagen (1998:488) Lag om god man för ensamkommande barn (2005:429) LMA Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) LOU Lag om offentlig upphandling (2007:1091) LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) LRV Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LUL Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) LBSB Lag om placering av barn i skyddat boende (2024:79) Lag om anordnande av visst automatspel (1982:636) Lag om offentligt biträde (1996:1620) Lag om registerkontroll (2010:479) Lag om särskild personutredning i brottsmål m.m. (1991:2041) Lotterilagen (1994:1000) OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PSL Patientsäkerhetslag (2010:659) SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110 SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2025:400) SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter Studiestödsförordningen (2000:655) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) ÄB Ärvdabalken (1958:637) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230)Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 12 Socialnämnden Övriga förkortningar IVO Inspektionen för vård och omsorg MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Verksamhetschef Med verksamhetschef avses verksamhetschefer inom de olika verksamhetsgrenarna samt kvalitetschef och administrativ chefSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 13 Socialnämnden 1. Förvaltningsgemensamt 1.1 Allmänna ärenden 1 Brådskande ärenden 6 kap 39 § KL Ordförande 2 Representation och uppvaktningar rörande förtroendevalda Ordförande 3 Ordförandes deltagande i kurser och konferenser Kommunstyrelsens ordförande 4 Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser Ordförande 5 Se ut personer som har rätt att kvittera ut rekommenderade postförsändelser och liknande Förvaltningschef Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL 6 Representation till ett belopp av 10 % av ett basbelopp per tillfälle 7 Representation till ett belopp av 15 % av ett basbelopp per tillfälle 8 Beslut om löpande förändringar i klassificeringsstruktur Kommunarkivarie Beslutet avser förändringar av gällande klassificeringsstruktur, så länge det inte påverkar kvalitét. En helt ny kommungemensam version ska antas av Kommunfullmäktige 9 Beslut om löpande förändringar i informationshanteringsplan Kommunarkivarie Beslutet avser förändringar av gällande klassificeringsstruktur, så länge det inte påverkar kvalitét. En helt ny kommungemensam version ska antas av Kommunfullmäktige 10 Beslut om gallring för informationsmängder och informationstyper som avviker från informationshanteringsplanen Kommunarkivarie Beslutet får inte påverka kvalitét. 1.2 Ärendehantering, yttranden m.m. 1 Prövning av enskilds begäran att få ut allmän handling 2 kap. 14 § TF 6 kap 4 § OSL Enhetschef Får vidaredelegeras enligt 7 kap. 6 § KL Beslut att inte lämna ut, annars verkställighetSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 14 Socialnämnden 2 Prövning av att överklagande skett i rätt tid 45 § FL Socialsekreterare, Biståndshandläggare, Avgiftshandläggare, Alkoholhandläggare, 3 Avvisning av överklagande som inkommit för sent 45 § FL Socialsekreterare, Biståndshandläggare, Avgiftshandläggare, Alkoholhandläggare, 4 Omprövning av beslut 46 § FL Delegat i 5 Yttranden, ansökningar och liknande till myndigheter m.fl. som inte är av principiell beskaffenhet eller av större vikt 7 kap. 5-8 § KL Förvaltningschef Får vidaredelegeras enligt 6 kap 37 § KL 6 Yttrande till tillsynsmyndighet i individärenden Socialutskottet Tillsynsmyndigheter så som IVO, JO, JK m.fl. 7 Yttrande till tillsynsmyndighet i allmänna ärenden 28 kap. 2 § SoL Socialnämnden 8 Avskrivning av ärenden som inte är av principiell karaktär eller av större vikt 9 Avskrivning av ärenden i övrigt Ordförande 10 Ingå överenskommelser med regionen om att samverka i fråga om vissa målgrupper 7 kap. 2 § SoL Verksamhetschef 11 Ingå överenskommelser med regionen, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om att samverka 7 kap. 3 § SoL Verksamhetschef 12 Beslut gällande politisk representation deltagande i överläggningar, samverkan eller samarbete med andra organisationer samt medlemskap i intresse- organisationer, föreningar, förbund och liknande sammanslutningar, som inte är av principiell karaktär eller av större vikt Ordförande 13 Utnämning av dataskyddsombud Dataskyddsför- ordningen, artikel 37 Socialnämnden Vänersborgs kommun har gemensamt dataskyddsombudSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 15 Socialnämnden 14 Upprätta rapport samt anmäla till Integritetsskyddsmyndigheten efter personuppgiftsincident Artikel 33 DSF Dataskyddssamordnare 15 Teckna avtal om personuppgiftsbiträdets för den personuppgiftsansvariges räkning Artikel 28 DSF 16 Beslut om radering av personuppgifter/beslut om att inte radera personuppgifter efter begäran Artikel 17 DSF Verksamhetschef 17 Avvisande av ombud vid socialnämndens/socialutskottets sammanträde 14 § FL Mötesordförande 18 Avslå begäran om att lämna uppgifter muntligt inför socialnämnden/socialutskottet 14 kap. 8 § SoL Ordförande Ex. framställning i ett visst ärende är uppenbart ogrundat 19 Avslå begäran om att lämna uppgifter muntligt inför beslutsfattare (delegat på tjänstpersonnivå) 14 kap. 8 § SoL Delegat på insatsen som avses 1.3 Överklaganden m.m. 1 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 30 kap. 2 § SoL Förvaltningschef 2 Se ut ombud att föra socialnämndens talan 6 kap. 15 § KL, 3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol ändrat socialnämndens beslut I brådskande fall då beslutet fattats av nämnd eller socialutskott 27 § LSS 6 kap. 39 § KL Delegat i kan avvaktas. inhibition samt yttrande till förvaltningsdomstol i SoL-, LSS-, LVU- och LVM-ärenden samt i ärenden enligt lag om placering av barn i skyddat boende Då brådska råder/ sammanträde inte kan avvaktas avses även beslut fattade av socialutskott och nämnd 27 § LSS 6 kap. 36 § KL Delegat i kan avvaktas.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 16 Socialnämnden inhibition och yttrande i ärende gällande särskild avgift 34 kap. 5-6 §§SoL 28 § LSS kan avvaktas inhibition, samt yttrande till förvaltningsdomstol i ärende rörande färdtjänst eller riksfärdtjänst Delegat i 7 Överklagande och yrkande om inhibition när Inspektionen för vård och omsorg har beslutat om överflyttning av ärende till socialnämnden 35 kap. 2 § SoL kan avvaktas 9 Anmälan om behov av offentligt biträde 3 § lagen om offentligt biträde 10 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 11 Yttrande över ansökan om rätts- hjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 3 § lagen om offentligt biträde och 7 § förordningen om offentligt biträde Enhetschef 1.4 Polisanmälan, lämna ut uppgifter 1 Beslut om polisanmälan ang. vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 10 kap. 21 § OSL resp. 10 kap. 23 § OSL IFO, enhetschef PSO Beträffande brottsoffer över 18 år framgår förutsättningar för anmälan i 10 kap. 23 § OSL. 2 Beslut om att lämna uppgift till polis eller åklagare som angår misstanke om överlåtelse av narkotika eller dopningsmedel eller icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker till underårig 10 kap. 22 § OSL 1:e IFO, enhetschef PSO 3 Beslut om att lämna uppgift av betydelse för utredningen av ett begånget brott som är sekretessbelagd lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet 10 kap. 23 § och 10 kap. 24 § OSL 1:e IFO, enhetschef PSOSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 17 Socialnämnden 4 Beslut om att till polismyndighet lämna uppgift som behövs för omedelbart polisiärt ingripande av underårig vid överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling eller under begående av brott 10 kap. 20 § OSL Socialsekreterare, familjebehandlare, fältsekreterare 5 Beslut om polisanmälan gällande bidragsbrott (ekonomiskt bistånd, avgifter m.m.) 6 § bidragsbrotts- lagen Enhetschef 6 Beslut att polisanmäla brott mot den egna verksamheten som begås av anställda inom Vänersborgs kommun Ordförande 7 Beslut att polisanmäla brott mot den egna verksamheten 10 kap. 2 § OSL Enhetschef 1.5 Lämna ut uppgifter, upplysningar, anmälan m.m. 1 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 15 kap. 3 § SoL Förvaltningschef 2 Upplysningar till polismyndighet i vapenärenden Socialsekreterare Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det (JO 1983/84 s. 188 f.) 3 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 29 § smitt- skyddslagen Enhetschef Enhetschef/MAS 4 Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 31 § 1 st. smitt- skyddslagen MAS 5 Beslut om att lämna uppgift om ett djur som är nödvändig för ett ingripande av en kontrollmyndighet för djurskydd eller Polismyndigheten (lex Maja) 10 kap. 20 a § OSL Enhetschef 6 Underrättelse till Folkhälsomyndigheten om att nämnden uppmärksammat något som tyder på att det förekommer skadligt bruk eller beroende av nya medel eller att ändringar sker i mönstret för skadligt bruk eller beroende av kända medel 7 Anmälan till skatteverket om felaktig folkbokföring 32 c § folkbokföringslag en (IFO) (Biståndsenheten) Enhetschef/verksamhet schef (övriga)Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 18 Socialnämnden Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 8 Anmälan till IVO om allvarliga missförhållanden i kommunens egen verksamhet (lex Sarah) 24 f § LSS Ordförande Anmälan återrapporteras till socialnämnden genom muntlig föredragning vid nästkommande sammanträde. 9 Lämna uppgifter till IVO om ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL resp. LSS 34 kap. 1-2 §§ resp. 28 f, g §§ LSS Socialt ansvarig samordnare (SAS) Rapportering till IVO sker via IVOs e-tjänst. Återrapporteras sedan till socialnämnden som tar beslut om att översända rapporteringen till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 19 Socialnämnden 2. Ekonomiska ärenden 2.1 Allmänt 1 Utse besluts- och mottagnings- attestanter samt beslut om beloppsgränser Förvaltningschef Reglemente för kontroll (attester) av ekonomiska transaktioner för 2 Beslut om bokföringsmässig avskrivning av fordran - upp till 10 000 kr - högst 1 basbelopp 3 Inhyrning, uthyrning och uppsägning av lokaler då − hyran uppgår till högst tjugo − hyran uppgår till högst tio − hyran uppgår till högst fem Ordförande 4 Beslut om förlikning i skadestånds- ärenden upp till ett prisbasbelopp 5 Anta anbud för socialnämndens Löpande anskaffnings- räkning beslut inom ramen för - upp till 2 prisbasbelopp Beslutsattestant uppdrag och budget är att - upp till 10 prisbasbelopp Verksamhetschef betrakta som ren - upp till 25 prisbasbelopp Förvaltningschef verkställighet och kräver därför inget delegeringsbeslut. 6 Försäljning av varor och tjänster då försäljningssumman uppgår till högst 1/10 basbelopp Utsedd beslutsattestant då försäljningssumman uppgår till högst 1 basbelopp Verksamhetschef då försäljningssumman uppgår till högst 10 basbelopp Förvaltningschef 7 Försäljning av insatser enligt SoL, LSS och HSL avtal om försäljning till annan huvudman avseende stöd, service, omvårdnad eller vård för äldre eller funktionshindrade då avtalad intäkt uppgår till högst 5 basbelopp och avtal löper på högst 1 år VerksamhetschefSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 20 Socialnämnden avtal om försäljning till annan huvudman av tjänster avseende stöd, service, omvårdnad eller vård för äldre eller funktionshindrade då avtalad intäkt uppgår till högst 20 basbelopp och avtal löper på högst 3 år 8 Beslut om överlåtelse av sådan lös egendom som inte längre behövs, dock - med ett beräknat försäljningsvärde upp till tre prisbasbelopp - med ett beräknat försäljningsvärde upp till ett prisbasbelopp Vid försäljning av lös egendom gäller ”Riktlinjer för försäljning av kommunal lös egendom” (KS 2009-02-25 § 48). 9 Beslut om anstånd för fordran på maximalt ½ basbelopp upp till 60 dagars anstånd från förfallodag upp till 6 månader från förfallodag i samband med upprättande av amorteringsplan 10 Beslut om att fordran inte ska överlämnas till betalningsföre- läggande 11 Bemyndigande åt tjänsteman på förvaltningen att teckna post- och bankgiro m.m. (klientmedel) Verksamhetschef IFO Socialnämndsbeslut 1990,

§ 296 12 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndig- hetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 15 % av basbelopp Vid belopp överstigande 15 % av basbeloppet 3 kap. 2 § skadestånds- lagen Enhetschef 13 Beslut att för egendomsskada, förorsakad av förvaltningens personal, ersätta enskild person med ett belopp motsvarande självrisken i gällande ansvars- försäkring i annat sammanhang än myndighetsutövning Enhetschef Samråd med kommunjurist 14 Ingående/undertecknande av avtal med HVB-hem, stödboende, bostad med särskild service, korttidsboende och andra former av köpta platser. Gäller vid placering av barn, unga eller vuxna - Köpta platser inom PSO Verksamhetschef Beslut om placering se punkter under respektive område nedan.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 21 Socialnämnden - Köpta platser inom VSU - Köpta platser IFO Enhetschef 15 Ingående/undertecknade av avtal med annan kommun avseende avtalssamverkan – handläggning av individärende vid jäv och liknande förhållanden. Enhetschef Avtalssamverkan enligt Fyrbodals vägledning runt jävsärenden. 16 Rekvirera medel/statsbidrag Ekonom 2.2 Fonder 1 Beslut om bidrag ur Dr och fru Karl Graméns fond Nämndsekreterare 2 Beslut om bidrag ur Ellen och Knut Petrés stiftelse 3 Beslut om bidrag ur Stiftelsen Vänersborgs Skollovskoloni 4 Beslut om bidrag ur Samfond I Enhetschef för 2.3 Projektmedel 1 Ansökan och undertecknande av projektansökan för EU/ESF-projekt eller andra fondmedel - understigande 10 basbelopp - understigande 1 Mkr - överstigande 1 Mkr Socialnämnden 2 Utse behörig företrädare för EU/ESF-projekt eller andra fondmedel under projekttiden Följer delegation enl. beslut ovanSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 22 Socialnämnden 3. Arbete, sysselsättning och integration 3.1 Allmänt 1 Uppdragsutbildningar: Undertecknande av avtal som ryms inom budget - upp till 1 Mkr - överstigande 1 Mkr 2 Avtal/överenskommelse om arbetsmarknadsinsatser med annan huvudman 3 Bekräftelse av anvisningsbeslut från annan huvudman i individärenden Handläggare 3.2 Personalärenden, specifikt arbete, sysselsättning och integration 1 Beslut om anställning inom beredskapsavtalet, d.v.s. OSA och trygghetsanställning Enhetschef 2 Beslut om att avsluta anställning inom beredskapsavtalet 3 Löneöverenskommelse vid an- ställning inom beredskapsavtalet EnhetschefSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 23 Socialnämnden 4. Individ- och familjeomsorg 4.1 Gemensam handläggning 1 Beslut om framställning om kommun 29 kap. 10 § SoL Enhetschef 2 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 3 Beslut att ansöka hos IVO om kommun 29 kap. 11 § SoL 4 Förhandsbesked om insats enligt SoL 29 kap. 7 § SoL Delegeringsnivån regleras av den sökta insatsen 5 myndaren om behov av god man/förvaltare 6 myndaren om att behov av god man/ förvaltare inte längre före- ligger 7 myndaren om förhållanden be- träffande att förvaltningen av underårigs egendom inte sker på betryggande sätt 8 Ansökan om god man för ensamkommande barn 3 § lag om god man för ensam- kommande barn 9 Beslut att ansöka om undantag från Socialstyrelsens föreskrifter gällande behörighet att få utföra vissa arbetsuppgifter i social- tjänstens barn och ungdomsvård SOFS 2014:7 Enhetschef 10 Beslut om insats i form av råd och stöd bostad 11 kap. 1 § SoL Socialsekreterare Se Rutin vid insatsen Råd och stöd bostad (BOSAM) 11 Ändra ett beslut till den enskildes nackdel om förhållandena för den enskilde har förändrats väsentligt 14 kap. 9 § SoL Ursprungsdelegat 12 Insatser för personliga behov utöver vad som följer av 11 kap. 1 § SoL 13 Beslut om övrig insats enligt SoL, som inte regleras i annan punkt 11 kap. 1 § SoL Socialutskottet Delegering av insatser för personliga behov enligt 11 kap. 1 § SoL som ej hanteras i annan punktSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 24 Socialnämnden 4.2 Yttrande vid misstänkt brottslighet 1 Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till rätten, åklagare eller kriminalvård 6 § Lag om sär skild personut- redning i brott- mål m.m. Enhetschef 2 Yttrande till allmän domstol i brottmål BrB Enhetschef 3 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård BrB Enhetschef 4 Yttrande till åklagare vid åtals- prövning beträffande den som vårdas enl. LVM 46 § LVM Socialsekreterare 5 Yttrande till åklagarmyndigheten betr. den under 21 år 32 kap. 1 § BrB Socialsekreterare 6 Yttrande till åklagarmyndigheten 11 § LuL Socialsekreterare 7 Begäran om utredning enligt LuL för den som inte fyllt femton år 31 § 2 st LuL Enhetschef LuL-utredningen ska antas ha betydelse i social- tjänstens bedömning av den unges vårdbehov. 8 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan 37 § LuL Enhetschef 9 Underrättelse till åklagarmyndig- heten avseende unga att vård eller annan åtgärd inte kommit till stånd 4.3 Övriga yttranden 1 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande 3 § 2 st. pass- förordningen Familjerätten Hanteras av familjerätten 2 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande under pågående placering 3 § 2 st. pass- förordningen 3 Yttrande i körkortsärende 3 kap. 8 § och 5 kap. 2 § kör- kortsförordn. 4 Yttrande till försvarsmakten att anta en person till hemvärnet för att tjänstgöra som hemvärnsman 5 § hemvärns- förordningen 5 Yttrande ang. en utlännings personliga förhållanden 17 kap. 1 § ut- länningslagen 6 Yttrande till Skatteverket i folkbokföringsfrågor 17 a § andra stycket, folkbokföringslag en 25 Socialnämnden 4.4 Försörjningsstöd m.m. - utredning och insatsbeslut 1 Beslut att inleda utredning Socialsekreterare Avser utredning gällande läggas ned 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare Avser då enskild återtar ansökan. 3 Beslut om bistånd enligt riksnorm och riktlinjer 12 kap. 1 § SoL Socialsekreterare Se 4.9.2 avseende 4 Beslut om bistånd till tandvård - belopp upp till 25 % av basbelopp - belopp upp till 50 % av basbelopp - belopp över 50 % av basbelopp 5 Beslut om bistånd i form av för- medling av egna medel 6 Beslut om bistånd till hyresskulder mer än tre månader 12 kap. 1 el. 2 §§ SoL 7 Beslut om bistånd/försörjningsstöd utöver skyldighet enligt 12 kap. 1 § SoL 8 Beslut om bistånd med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärder 9 Beslut om bistånd med vägran av eller nedsättning av fortsatt 10 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd 33 kap. 1 § SoL Enhetschef 11 Återkrav när ekonomiskt bistånd betalats ut som förskott på förmån eller ersättning m.m. 33 kap. 2 § SoL 12 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd enl. 12 kap. 2 § SoL som utbetalats med villkor om återbetalning 33 kap. 3 § SoL 1:e socialsekreterare Återkrav får endast ske om biståndet getts under villkor om återbetalning återkrav enligt 33 kap. 1 § SoL Socialutskottet Omfattas av delege- ringsförbud. Gäller då enskild obehörigen erhållit bistånd genom oriktiga uppgifter el. underlåtenhet återkrav enligt 33 kap. 2 § SoL Enhetschef 15 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 33 kap. 1 § SoL och 33 kap. 2 § SoL EnhetschefSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 26 Socialnämnden 16 Beslut om att underrätta Försäk- ringskassa om att socialnämnden ska uppbära ersättning enligt SFB som ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på förmån 107 kap. 5 § SFB Socialsekreterare Retroaktiv ersättning ska avse samma period. Avser ej barnbidrag eller assistansersättning 17 Beslut att bevilja eller avslå bistånd i form av dagersättning till asylsökande m.fl. i enlighet med regeringens föreskrifter 9 och 17-19 §§ LMA Socialsekreterare Vilka personer som omfattas regleras i 1 § p. 3 och 3 a § LMA Särskilda belopp gäl- ler, bistånd enl. SoL ej tillämpbart. 18 Beslut om nedsättning av dager- sättning enligt 17 § LMA 10 § LMA Socialsekreterare Dödsboärenden 19 Dödsboanmälan 20 kap. 8a § ÄB Dödsbohandläggare 20 Beslut att föranstalta om boupp- teckning ÄB Dödsbohandläggare Kommunen har rätt till ersättning från dödsboet för kostnaderna. 21 Beslut om gravsättning och andra frågor enligt BegrL inklusive kostnader. 5 kap. 2 § BegrL m.fl. Dödsbohandläggare Kommunen har rätt till ersättning från dödsboet för kostnaderna. 22 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i anslutning till dödsfallet enligt riktlinjer. 12 kap. 1 el. 2 §§ SoL Dödsbohandläggare 23 Beslut om provisorisk förvaltning inleds 18 kap. 2 § ÄB Dödsbohandläggare Kommunen har rätt till ersättning från dödsboet för kostnadernaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 27 Socialnämnden 4.5 Vuxna med skadligt bruk och beroende Utredning enligt SoL och LVM 1 Beslut om att inleda utredning enl. SoL 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare Se 4.9.3 avseende 2 Beslut om att utredning enl. SoL ska avslutas utan åtgärd 3 Beslut om att inleda utredning om skäl för tvångsvård 7 § LVM 1:e socialsekreterare Se 4.9.4 avseende 4 Beslut att påbörjad LVM- utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enl. 11 kap. 1 § SoL 7 § LVM Enhetschef 5 Ställningstagande till att utredning enligt 7 § LVM ej är tillämplig Insatser i öppenvård 6 Beslut om insatser för personliga behov i egen öppenvård 7 Beslut om köp av insatser för personliga behov av extern vårdgivare (öppenvård) Vård utom hemmet 9 Beslut om insats åt vuxna i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem, som gäller korttidsplaceringar om kostnaden understiger ett basbelopp. 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Ej varaktig vård, högst en månad. 10 Beslut om insats åt vuxna i form av vård i hem för vård eller boende (HVB) eller familjehem 11 kap. 1 § SoL Socialutskottet Avser då placeringen ej ryms inom villkoren ovan. 11 Beslut om att ingå avtal med familjehem gällande ersättnings- nivå - utöver SKR:s riktlinjer Se aktuellt cirkulär från SKR 12 Beslut om upphörande av vård vid hem för vård eller boende eller i familjehem - på enskilds initiativ - på utförarens initiativ Enhetschef Gäller endast vid ej planerat ut.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 28 Socialnämnden uppehälle (egenavgift) vid stöd- och hjälpinsatser av behandlings- karaktär när vård sker vid hem för vård eller boende eller i familjehem 32 kap. 2-3 §§ SoL, och 6 kap. 1 § SoF Socialsekreterare Gäller både SoL- och LVM-placeringar uppehälle (egenavgift) vid andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling Socialsekreterare Avser t.ex. omvårdnads- boende och stödboende. Nivå ska vara skälig. återkrav enligt 8 kap. 1 § Enhetschef 16 Beslut att efterge egenavgift 33 kap. 6 § SoL Enhetschef 17 Beslut om anmälan till Försäk- ringskassa om att socialnämnden ska uppbära sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika eller liknande medel 106 kap. 13 § SFB LVM 18 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 9 § LVM Socialsekreterare Läkarundersökning ska ske om det inte är uppenbart obehövligt. 19 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enl. LVM 11 § LVM Socialutskottet Omfattas av delege- ringsförbud. 20 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 13 § LVM Socialutskottet Tjänstgörande nämnden har förordnat nästkommande sammanträde. 21 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM ska upphöra 18 b § LVM Socialutskottet Tjänstgörande nämnden har förordnat nästkommande sammanträde. 22 Beslut om att begära polishand- 45 § p 1 LVM 1:e socialsekreterare Se 4.9.7 avseende räckning för att föra en missbrukare till läkarundersökningSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 29 Socialnämnden 23 Beslut om att begära polishand- räckning för inställelse vid LVM- hem eller sjukhus 45 § p 2 LVM 1:e socialsekreterare Se 4.9.8 avseende 4.6 Vuxen, våld i nära relation, övriga våldsärenden Utredning 1 Beslut om att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare avslutas utan åtgärd Skyddat boende Punkterna nedan avser skyddat boende för vuxna. Delegering avseende skyddat boenden barn, se 4.7 Barn och unga skyddat boende på ”Enheten mot våld i nära relation” Socialsekreterare Enligt kommunens Trollhättan 4 Beslut om insats i form av placering av vuxen i skyddat boende hos extern utförare (ej enheten mot våld i nära relation) - maximalt en månad - överstigande en månad Enhetschef Trollhättan 5 Beslut om upphörande av externt skyddat boende - på enskilds initiativ - på utförarens initiativ Enhetschef Gäller endast vid ej planerat ut. uppehälle (egenavgift) vid stöd och hjälpinsatser våld i nära relation/våld återkrav enligt 8 kap. 1§ Enhetschef 8 Beslut om att efterge egenavgift 33 kap. 6 § SoL Enhetschef Bistånd och insatser i öppenvård kommunens egna öppenvårdsinsatser 10 Beslut om stödinsats tillfällig kostnad -belopp upp till 50 % av basbelopp -belopp över 50 % av basbelopp 11 kap. 1 SoL Enhetschef SocialutskottetSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 30 Socialnämnden 4.7 Barn, unga och familj Utredning, förhandsbedömning, uppföljning m.m. 1 Beslut om att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare Se 4.9.11 avseende 2 Beslut om att utredning inte ska inledas 3 Beslut om att utredning ska avslutas utan åtgärd 4 Avskrivning av ärendet från fortsatt handläggning efter återtagen ansökan 5 Bedömning av barn och ungas behov av omedelbart skydd (skyddsbedömning) 20 kap. 1 § SoL Socialsekreterare Ska genomföras omedelbart och dokumenteras. 6 Förlänga tid för förhandsbedömning vid synnerliga skäl 20 kap. 2 § SoL 7 Beslut om förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn i särskilda skäl 8 Beslut om anmälan till tingsrätten att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap. 8 § FB Socialnämnden Ordförande Omfattas av nästkommande sammanträde 9 Beslut om att ansöka hos tingsrätt att flytta över vårdnaden till en tillfällig vårdnadshavare 6 kap. 10 d § FB Socialnämnden nästkommande sammanträde 10 Beslut om framställan om biträde av vistelsekommun för att kunna slutföra pågående utredning avseende barn eller unga 11 Beslut om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutats utan beslut om insats 23 kap. 1 § SoL Processledare IFOSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 31 Socialnämnden 12 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem, skyddat boende eller i ett hem för vård eller boende har upphört 23 kap. 2 § SoL Om barnet bedöms vara i särskilt behov av stöd eller skydd, men samtycke saknas. 13 Avsluta uppföljning 23 kap. 1 och 2 §§ SoL 14 Beslut om att återkoppla information till anmälare som omfattas av anmälningsplikt enl.19 kap. 1 § SoL avseende om utredning har inletts eller ej eller om utredning redan pågår 19 kap. 6 § SoL Mottagare Information ska lämnas om det utifrån omständigheterna inte är olämpligt 15 Beslut att åtgärd vidtas utan hänsyn till den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs för barnets bästa avseende: - psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av HSL - behandling i öppna former som ges med stöd av 11 kap. 1 § SoL - utseende av kontaktperson eller en familj som avses i 6 kap. 13 a § FB Socialutskottet Delegeringsförbud, men får beslutas av utskott. Gäller endast om barnet har två vårdnadshavare och endast den ena samtycker till en åtgärd till stöd för barnet. Därtill finns bestämmelser om vårdnadshavares bestämmanderätt i 6 kap. 1§ Lag om placering av barn i skyddat boende Insatser i öppenvård 16 Beslut om insatser för personliga behov 17 Beslut om köp av öppenvård i annan kommun eller hos annan vårdgivare - beslut som inte kan invänta nästa socialutskottsammanträde samt Socialsekreterare Avser även ”Särskilt kvalificerad kontakt- person” 19 Förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj gällande uppdrag och ersättningsnivå 32 Socialnämnden 20 - enligt norm och riktlinjer - över norm och riktlinjer Enhetschef Se aktuellt cirkulär från SKR Placeringsärenden barn och ungdom 21 Beslut om placering i jourhem Ordförande 22 Beslut om tillfällig placering i nätverk, i annat hem, HVB, stödboende 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Tillfälliga placeringar får vara i max 4 månader 23 Beslut om placering i nätverk, i annat hem, HVB, stödboende överstigande 4 månader 24 Beslut om placering för stadigvarande vård 11 kap. 1 § SoL 25 Beslut om insats i form av skyddat boende till barn på ”Enheten mot våld i nära relation” 11 kap. 1 § SoL Enhetschef Enligt kommunens Trollhättan 26 Beslut om insats i form av skyddat boende till barn hos extern utförare (ej enheten mot våld i nära relation) - maximalt en månad - överstigande en månad Enhetschef Trollhättan 27 Beslut om upphörande av placering enligt SoL i familjehem, jourhem, nätverket, skyddat boende, stödboende eller HVB 28 Beslut om ekonomiskt bistånd till barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem 29 Medgivande eller beslut om stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i enskilt hem/familjehem som inte tillhör någon av hens föräldrar eller annan vårdnadshavare. Socialutskottet Medgivande avser privatplacering och beslut om vård avser placering i annat enskilt hem/familjehem. Beslut om placering enligt 11 kap. 1 § SoL alt. 11 § LVU ska alltid fattas. 30 Beslut att lämna medgivande att verka som jourhem 22 kap. 4 § SoL SocialutskottetSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 33 Socialnämnden 31 Ingå avtal med familjehem gällande uppdrag och ersättningsnivå - över SKR:s riktlinjer - ersättning förlorad arbetsförtjänst upp till 4 mån - ersättning förlorad arbetsförtjänst över 4 mån SoL Enhetschef Avtalet ska innehålla överenskommelse om hur ansvar regleras 32 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs 33 Övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enl. 6 kap. 8 § FB då den unge varit placerad i samma Beslutet om ansökan om vårdnadsöverflytt tas sedan av socialnämnden 34 Övervägande att ansökan om flyttningsförbud nästkommande möte 35 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder - upp till samma nivå som SKR:s rekommendationer gällande ersättning till familjehem - överstigande SKR:s rekommendationer Enhetschef 36 Beslut om att lämna godkännande då en utländsk myndighet har placerat ett barn i familjehem eller HVB i kommunen 22 kap. 17 § SoL 37 Beslut om att placera ett barn i familjehem eller HVB i utlandet 38 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 32 kap. 3 § SoL och 6 kap. 2 § SoF Socialsekreterare Bestämmelserna gäller ej föräldrar vars barn är placerade i skyddat boende med stöd av SoL eller Lag om placering av barn i skyddat boende 39 Beslut om att meddela underhållsskyldig att socialnämnden ska uppbära underhållsbidrag i stället för vårdnadshavaren 32 kap. 3 § SoL 34 Socialnämnden 40 Beslut att begära ersättning från unga över 18 år för dess omkostnader i familjehem vid placering utan behandlingsbehov då barnet/den unge uppbär egna inkomster av aktivitetsersättning eller dylikt 32 kap. 2 §§ SoL Socialsekreterare Ersättningen från barnet får högst uppgå till vad kommunen betalar i omkostnadsersättning. 41 Ändring av avgift 32 kap. 10 § SoL Enhetschef 42 Beslut att efterge egenavgift enligt 43 Beslut om att föra talan om återkrav enligt 32 kap. 2 § SoL och 33 kap. 4 § SoL Enhetschef 44 Begära hos Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare av barnbidraget då barn har placerats utanför hemmet 16 kap. 18 § SFB och 106 kap. 6 och 7 §§ SFB 45 Framställa hos CSN om förändrad betalningsmottagare avseende studiehjälp för ungdom 2 kap. 33 § studiestöds- förordningen Socialsekreterare Avser omyndig ungdom. Studiehjälp ska komma den unges försörjning till del. 46 Begära hos Försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av underhållstöd 18 kap. 19 § SFB Enhetschef 47 Underrättelse till Försäkrings- kassan om att barn med underhålls- stöd placerats i familjehem resp. återflyttat till boendeförälder 106 kap. 8 § SFB och 2 § förordningen om underhålls- stöd 48 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn 18 kap. 11 § SoL Socialnämnden LVU 50 förvaltningsrätt om vård enl. LVU 4 § LVU Socialutskottet Omfattas av 51 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom 6 § 1 st LVU 6 § 1 och 2 st LVU Tjänstgörande nämnden har förordnat nästkommande sammanträdeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 35 Socialnämnden 52 Beslut om omedelbart omhändertagande när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU 6 a § 1 st LVU 6 a § 2 st LVU Tjänstgörande nämnden har förordnat 53 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 8 § LVU Enhetschef 54 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU ska upphöra Tjänstgörande nämnden har förordnat 55 Ansökan om fortsatt omhändertagande när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård enligt LVU 9 a § LVU Socialutskottet 56 Upphörande av omedelbart omhändertagande enligt 6 a § LVU 57 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 11 § 1 st LVU 11 § 1 och 3 st LVU Tjänstgörande nämnden har förordnat Avser placering i nätverk, i annat hem, jourhem, familjehem, HVB, SiS, stödboende 58 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 § 2 st LVU 11 § 2 och 3 st. LVU Tjänstgörande nämnden har förordnat t nästkommande sammanträde. 59 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 § 1 och 2 st. LVU 11 § 4 och 5 st LVU 60 Övervägande om vård med stöd av 2 § LVU fortfarande behövs delegeringsförbud. Är ej ett formellt beslut.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 36 Socialnämnden 61 Prövning om vård med stöd av 3 § LVU ska upphöra 62 Övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enl. 6 kap. 8 § FB då den unge varit placerad i samma 13c § LVU Socialutskottet Omfattas av Beslutet om ansökan om vårdnadsöverflytt tas sedan av socialnämnden 63 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge ska utövas när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavare. 14 § 2 st 1 p LVU Socialutskottet Tjänstgörande ordförande eller annan ledamot som förordnat nästkommande sammanträde 64 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren 14 § 2 st 2 p LVU Socialutskottet Tjänstgörande ordförande eller annan ledamot som socialnämnden har förordnat 65 Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enl. 14 § 2 st. 1 p och 2 p fortfarande behövs 66 Upphäva beslut om umgängesbegränsning Vid brådskande beslut- 14 § 2 st 1 p LVU Tjänstgörande ordförande 67 Upphäva beslut om hemlighållande av vistelseort Vid brådskande beslut- 14 § 2 st 2 p LVU Tjänstgörande ordförande 68 Beslut om att uppmana vårdnadshavare/förälder att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov inför umgänge 32 a § LVU Socialutskottet Tjänstgörande ordförande Ska anmälas till nästkommande sammanträde 69 Ansökan om skyddad folkbokföring för barn i vissa situationer som vårdas enligt 2 § LVU 14 § 4 st LVU Socialutskottet Se även 30 § tredje st. folk- bokföringslagenSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 37 Socialnämnden 70 Beslut om utlämnande av uppgifter till Statens Institutionsstyrelse (SiS) 14 a § LVU Socialsekreterare Avser ej hela akten utan de uppgifter som är relevanta för SiS uppföljning 71 Beslut om att LVU-vården ska upphöra 72 Inleda uppföljning efter upphörande av vård enligt 21 § LVU 21 b § LVU Socialsekreterare 73 Avsluta uppföljning 21 b § LVU 1:e socialsekreterare/ 74 Beslut om att uppmana vårdnadshavare/förälder att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov inför prövning av upphörande av LVU-vård Tjänstgörande ordförande Ska anmälas till nästkommande sammanträde 75 Beslut om särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling i öppna former 22 § 1 st 1 p eller 2 p LVU Socialutskottet Omfattas av 76 Prövning av beslut enligt 1 och 2 p LVU fortfarande behövs 77 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 § 1 st LVU ska upphöra 78 Ansökan om flyttningsförbud 24 § LVU Socialutskottet Omfattas av 79 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs Övervägande ska ske minst var tredje månad 80 Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra 81 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud Tjänstgörande ledamot som förordnat .Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 38 Socialnämnden 82 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § LVU ska upphöra Tjänstgörande ordförande 83 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås 31 § LVU Socialutskottet Tjänstgörande ledamot som förordnat 84 Övervägande om flyttningsförbud när LVU ska upphöra för någon som är under 18 år och placerad i ett hem som avses i 22 kap. 2 § SoL 85 Ansökan hos förvaltningsrätten om utreseförbud 31 b § LVU Socialutskottet Omfattas av 86 Omprövning av utreseförbud 31 c § 1 st LVU Socialutskottet Omfattas av (omprövning inom 6 månader från dagen för beslutet) 87 Beslut om att utreseförbudet ska upphöra 31 c § 2 st LVU Socialutskottet Omfattas av 88 Beslut om tillfälligt utreseförbud 31 d § 1 st LVU 31 d § 2 st LVU Tjänstgörande ledamot som förordnat Kopia av beslut om tillfälligt utreseförbud ska genast skickas till Polismyndigheten (23 c § 2 passförordningen) nästkommande sammanträde 89 Beslut om att ett tillfälligt utreseförbud ska upphör 31 g § 2 st LVU Socialutskottet Tjänstgörande ledamot som förordnat nästkommande sammanträdeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 39 Socialnämnden 90 Beslut om tillfälligt undantag från utreseförbud 31 i § LVU Socialutskottet Kopia av beslut om tillfälligt undantag från ett utreseförbud ska genast skickas till Polismyndigheten (23 c § 3 Passförordningen) 91 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 32 § LVU Socialsekreterare Se 4.9.14 avseende 92 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarunder- sökning 43 § 1 p LVU Socialutskottet Ordförande 93 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU. 43 § 2 p LVU Socialutskottet Namngiven tjänsteman som förordnat Lag om placering av barn i skyddat boende 94 förvaltningsrätten om skyddat boende 3 kap. 3 § lagen barn i skyddat boende Socialutskottet Insatsen får enbart beviljas om den vårdnadshavare som barnet placeras med är myndig och samtycker till insatsen. 95 Beslut om omedelbar insats i form av skyddat boende 4 kap. 1 § lagen barn i skyddat boende Tjänstgörande förordnat Insatsen får enbart beviljas om den vårdnadshavare som barnet placeras med är myndig och samtycker till insatsen. Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka. När förvaltningsrätten fastställt beslutet skall nämnden inom sex veckor från placeringsdagen inkomma med ansökan om skyddat boende enligt 3 kap. 96 Beslut om var barnet ska placeras och om hur insatsen i övrigt ska genomföras 5 kap. 1 § Lag barn i skyddat boende Socialutskott Tjänstgörande förordnat nästkommande sammanträdeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 40 Socialnämnden 97 Beslut om att hemlighålla barnets vistelseort för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med Om socialnämndens sammanträde 5 kap 4 § 1p. Lag barn i skyddat boende Tjänstgörande förordnat Får ej delegeras annat än vid brådskande fall till ordförande/förordnad ledamot 98 Upphäva beslut om hemlighållande av vistelseort boende 99 Beslut om hur barnets umgänge med den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med ska utövas Om socialnämndens sammanträde 5 kap 4 § 2 p. boende Tjänstgörande förordnat Får ej delegeras annat än vid brådskande fall till ordförande/förordnad ledamot nästkommande sammanträde 100 Upphäva beslut om umgängesbegränsning boende 101 Övervägande om insats i form av skyddat boende ska fortsätta. 5 kap. 3 § Lag barn i skyddat boende Socialutskott 102 Övervägande om beslut av hemlighållande av vistelseort och/eller begränsning av umgänge enligt 5 kap. 4 § fortfarande behövs 5 kap. 6 § Lag barn i skyddat boende Socialutskott 103 Beslut, efter övervägande enligt 5 kap. 6 § Lag om placering av barn i skyddat boende, att det inte längre finns grund för umgängesbegräsning eller hemlighållande av vistelseort 5 kap. 6 § Lag barn i skyddat boende 104 Beslut om att omedelbar insats i form av skyddat boende ska upphöra i skyddat boendeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 41 Socialnämnden 105 Om socialutskottets sammanträde Tjänstgörande förordnat nästkommande sammanträde 106 Beslut om upphörande av insats i form av skyddat boende 7 kap. 1 § Lag barn i skyddat boende Socialutskott Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. 107 Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra beslut om skyddat boende, enligt 3 kap. eller om omedelbar insats i form av skyddat boende enligt 4 kap. samt återkallande av polishandräckning 8 kap. 7 § Lag barn i skyddat boende Socialutskott Namngiven tjänsteperson som förordnat Se bilaga Förteckning över förordnade personer 108 Begäran om förlängd tid för ansökan om skyddat boende 4 kap 6 § 2 st Lag barn i skyddat boende Enhetschef 109 Beslut om att avvisa vårdnadshavares framställan om att inte hålla vistelseorten hemlig och/eller om umgängets utövande Framställan från den vårdnadshavare som barnet ej är placerat tillsammans med får avvisas om den inkommer inom sex månader från beslutet enligt 4 § fått laga kraft. 110 Beslut om att avvisa vårdnadshavares framställan om att placering i skyddat boende ska upphöra. Framställan från den vårdnadshavare som barnet ej är placerat tillsammans med får avvisas om den inkommer inom sex månader från rättens beslut i fråga om skyddat boende fått laga kraft. 4.8 Familjerätt - Ärenden gällande faderskap och föräldraskap faderskap. 2 kap. 1, 4-6, 8 §§ FB familjerättSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 42 Socialnämnden föräldraskap. 2 kap. 8a §§ FB Det som sägs i 2, 4-6, 8 §§ FB tillämpas även i fråga om föräldraskapet för en kvinna. familjerätt 3 Godkännande av faderskapsbekräftelse FB familjerätt Utredning ska anses inledd när socialnämnden fått födelseanmälan eller rätten förklarat en man inte vara far enligt 2 kap. 2 § FB 4 Godkännande av föräldraskaps- bekräftelse vid assisterad befruktning som skett enligt lagen om genetisk integritet 1 kap. 9 och 4 §§ FB familjerätt Avser då befruktning skett vid svensk sjukvårdsinrätt- ning och moderns make/ sambo el. partner har samtyckt till behandlingen faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas. Beslut att inte inleda utredning om fastställande av faderskap enligt ovan. 2 kap. 1, 4, 6, 8 §§ FB 2 kap. 1 § FB familjerätt Socialnämnden 1:e socialsekr. får endast fatta beslut om att inleda utredning. gällande beslut att inte inleda utredning. Beslut om att inte inleda utredning kan överklagas hos länsstyrelsen. föräldraskap när dom eller bekräftelse finns och föräldraskapet kan ifrågasättas. Beslut om att inte inleda utredning om fastställande av föräldraskap enligt ovan. familjerätt Socialnämnden 1:e socialsekr. får endast fatta beslut om att inleda utredning. gällande beslut att inte inleda utredning. Beslut om att inte inleda utredning kan överklagas hos länsstyrelsen. 7 Beslut om att återuppta nedlagd utredning gällande faderskap/föräldraskap 2 kap. 1 § FB Enhetschef 8 Beslut om att lägga ned utredning om faderskap/föräldraskap delegeringsförbud. Kan överklagas hos läns- styrelsen. 9 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets mor kan vara far till barnet. Beslut att inte inleda eller att nedlägga utredning enl. ovan. 2 kap. 9 § 1 st. FB 2 kap. 9 § 1 st. FB Enhetschef Socialnämnden Omfattas av delegerings- förbud, enhetschef får endast fatta beslut om att inleda utredning. Beslut om att inte inleda el. nedlägga utredning kan överklagas hos länsstyrelsen.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 43 Socialnämnden 10 Beslut om DNA-analys 2 kap. 6 § FB Socialsekreterare familjerätt 11 Beslut om överflyttning av fader- skapsutredning/föräldraskaps- utredning 12 Begära att annan kommun ska vara behjälplig i utredning beträffande fastställande av faderskap/ föräldraskap familjerätt 13 Beslut att väcka och föra talan i mål om fastställande av faderskap 3 kap. 5 § 2 st, 6 § 2 st FB familjerätt 14 Beslut att väcka och föra talan i mål om fastställande av föräldraskap 3 kap. 14 § 2 st FB familjerätt Familjerätt - Ärenden gällande vårdnad, boende och umgänge 15 Beslut att godkänna eller inte godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6 § 2 st, 6 kap. 14 a § 2 st resp. 6 kap. 15 a § 3 st FB familjerätt Beslutet kan inte över- klagas. 16 Beslut om att inleda utredning avseende umgängesreglering enligt 6 kap. 15 a FB familjerätt Beslut om att inleda utredning tas enligt SoL, ärendet avser dock väcka talan om enligt FB 17 Beslut om att utredning inte ska inledas avseende umgängesreglering enligt 6 kap. 15 a FB Enhetschef Beslut om att inte inleda utredning tas enligt SoL, ärendet avser dock väcka talan om enligt FB 18 Beslut att väcka talan om 6 kap. 15 a FB Socialnämnden Omfattas av 19 Yttrande till domstol gällande umgängesstöd och beslut att utse viss person att medverka vid umgänge 6 kap. 15 c § 3 st FB familjerätt 20 Beslut att utse handläggare för samarbetssamtal 6 kap. 18 § FB 1:e socialsekreterare familjerätt 21 Lämnande av yttrande till domstol i ärenden om vårdnad, boende och umgänge FB familjerätt 22 Beslut att utse utredare i ärenden om vårdnad, boende och umgänge FB familjerätt 23 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i domstol betr. vårdnad, boende eller umgänge familjerätt AdoptionSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 44 Socialnämnden 24 Medgivande att ta emot ett barn för internationell adoption delegeringsförbud till tjänsteman men kan delegeras till utskott. 25 Återkallelse av medgivande att ta emot barn för internationell adoption 24 kap. 4 § SoL Socialutskottet Se ovan 26 Beslut om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande då barn har utsetts. familjerätt Vid tvekan ang.de rättsliga förutsättningarna ska konsultation ske med NIA och den förmedlande organisationen (SKR:s cirkulär 1997:79) 27 Beslut att vägra samtycke till fortsatt adoptionsförfarande då barn har utsetts. delegeringsförbud till tjänsteman men kan delegeras till utskott. 28 Förlängning av tid för prövning av fortsatt adoptionsförfarande familjerätt 29 Anvisning om föräldrautbildning inför adoption 24 kap. 2 § SoL Socialutskottet Anvisning om föräldrautbildning på generell nivå, ej på individnivå 30 Beslut att utse utredare i adoptionsärenden 4 kap. 14 § FB 1:e socialsekreterare familjerätt 31 Lämnande av yttrande inför beslut i domstol beträffande adoption familjerätt Övrig familjerätt 32 Beslut om att godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre period än tre månader FB familjerätt 33 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag i form av engångsbelopp 34 Yttrande enligt lag om personnamn 44 och 45 §§ lag om personnamn familjerätt 35 Yttrande och upplysningar till domstol beträffande äktenskaps- skillnad avseende äktenskap som ingåtts av underårig ÄktB familjerättSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 45 Socialnämnden 36 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare familjerätt överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger familjerätt 38 Begäran hos Försäkringskassan om förändrad betalningsmottagare av barnbidrag 16 kap. 18 § SFB Enhetschef Vid synnerliga skäl för att tillförsäkra att barnbidraget kommer barnet till del. Skälen ska framgå i den begäran som sänds till Försäkringskassan. 4.9 Beslut som kan tas av socialjouren Beslut som delegerats till socialjouren. Hänvisning till punkt som gäller vid ordinarie verksamhets öppettider. Beslut som kan tas av socialjouren- Försörjningsstöd 1 Beslut att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare i socialjouren öppettider. 2 Beslut om bistånd enligt riksnorm och riktlinjer socialjouren öppettider. Beslut som kan tas av socialjouren- Vuxna med skadligt bruk och beroende 3 Beslut om att inleda utredning enl. SoL socialjouren öppettider. 4 Beslut om att inleda utredning om skäl för tvångsvård 7 § LVM Socialsekreterare i socialjouren öppettider. 5 Beslut om insats i form av jour- eller akutboende 11 kap. 1 § SoL Socialsekreterare i socialjouren 6 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 9 § LVM Socialsekreterare i socialjouren Läkarundersökning ska skeSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 46 Socialnämnden om det inte är uppenbart obehövligt. 7 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 45 § p 1 LVM Socialsekreterare i socialjouren 8 Beslut om att begära polishand- räckning för inställelse vid LVM- hem eller sjukhus 45 § p 2 LVM Socialsekreterare i socialjouren Se 4.5.23 avseende Beslut som kan tas av socialjouren- Vuxen, våld i nära relation, övriga våldsärenden placering av vuxna på skyddat boende på ”Enheten mot våld i nära relation” i högst en vecka socialjouren Enligt kommunens Trollhättan 10 Beslut om insats i form av annat skyddat boende till nästkommande arbetsdag socialjouren Trollhättan Beslut som kan tas av socialjouren- Barn, unga och familj 11 Beslut om att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare i socialjouren öppettider. 12 Beslut om insats i form av skyddat boende till barn på ”Enheten mot våld i nära relation” i upp till en vecka socialjouren Enligt kommunens Trollhättan 13 Beslut om insats i form av skyddat boende till barn hos extern utförare (ej enheten mot våld i nära relation) till nästkommande arbetsdag socialjouren Placering utanför kommu- Trollhättan 14 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 32 § LVU Socialsekreterare i socialjouren verksamhets öppettider.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 47 Socialnämnden 5. Insatser för äldre samt barn och vuxna med funktionsnedsättning 5.1 Gemensamt biståndsenheten- Beslut om utredning m.m. 1 Beslut om att inleda utredning 14 kap. 2 § SoL Biståndshandläggare läggas ned 3 Beslut om att utredning ska avslutas utan åtgärd 4 Beslut att inte inleda utredning 14 kap. 2 § SoL 1:e socialsekreterare överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 kap. 3 § SoF Biståndshandläggare överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap. 3 § SoF Biståndshandläggare 8 Beslut om framställning om kommun 29 kap. 10 § SoL Enhetschef 9 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 29 kap. 10 § SoL 10 Beslut att ansöka hos IVO om kommun 29 kap. 11 § SoL 11 Beslut om medgivande till viss hälso- och sjukvård samt vissa sociala insatser utan den ene vårdnadshavarens samtycke 6 kap. 13 a § FB Socialutskottet Avser insatser enligt 9 § 4, 5 eller 6 p LSS. Delegeringsförbud, men får beslutas av utskott. Den andre vårdnadshavaren måste samtycka till insatsen. 12 Undertecknande av samordnad vårdplan i samband med ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk tvångsvård 7 a § LPT resp. 12 a § LRV 13 Prövning av om överklagan inkommit i rätt tid, samt beslut om att avvisa överklagan om den inkommit för sent 45 § FL BiståndshandläggareSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 48 Socialnämnden 14 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson Enhetschef utförare 15 Beslut om korttidsboende under icke kontorstid, endast på anvisad korttidsplats Sjuksköterska i hemsjukvård Se separat rutin 16 kontaktperson/kontaktfamilj - enligt norm och riktlinjer utöver norm och riktlinjer Enhetschef verkställighet verkställighet SKR 17 Beslut om avgift och jämkning av avgift för hemtjänst, service och omvårdnad samt boende - enligt riktlinjer i övriga fall samt 12 kap. 2 § SoL Se KF:s beslut om taxor och avgifter 18 Beslut om att bekosta insatser för enskild som tillfälligt vistas i annan kommun då den kommunen verkställer insatserna. 29 kap. 6 § SoL 5.2 Beslut avseende insatser enligt SoL 1 Beslut om insats i form av hemtjänst. Samråd ska ske med 1:e socialsekreterare innan den går vidare till högre delegat 2 hemgångsbeslut upp till 3 veckor 11 kap. 1 § SoL Biståndshandläggare 3 boendestöd 11 kap. 1 § SoL Biståndshandläggare 4 Beslut om insats i form av råd och stöd bostad (BOSAM) 11 kap. 1 § SoL Biståndshandläggare Se Rutin vid insatsen Råd och stöd bostad (BOSAM) 5 trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Biståndshandläggare 6 matdistribution särskild boendeform samt bostad med särskild service 11 kap. 1 § SoL 1:e socialsekr. ska godkänna motivering till beslut innanSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 49 Socialnämnden - för personer under gängse pensionsålder för personer över gängse pensionsålder delegat 8 Beslut om att bevilja medboende/parboende åt make/sambo i särskild boendeform och 11 kap. 3 § SoL Biståndshandläggare Gäller när make/sambo beviljats boende i form av särskild boendeform. Sammanboendet ska ha varit varaktigt. godkänna 9 korttidsboende för vuxna utöver vägledande nivåer godkänna delegat Direkt efterföljande beslutsperioder avser den högre delegatsnivån. 10 Beslut om insats i form av plats i dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL ledsagarservice godkänna delegat 12 kontaktperson godkänna delegat 13 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj Enhetschef verkställighet 14 Enhetschef verkställighet SKR 15 Beslut om avlösarservice godkänna delegatSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 50 Socialnämnden 16 Beslut om korttidsvistelse för barn - utöver vägledande nivåer, max 3 månader - utöver vägledande nivåer, över 3 månader godkänna delegater. Specifik ansökan om extern verkställighet är utöver vägledande nivåer. 17 Beslut om avgift och jämkning av avgift för boendestöd, service och omvårdnad samt boende - enligt riktlinjer - i övriga fall samt 12 kap. 2 § SoL Se KF:s beslut om taxor och avgifter samt Vägledande nivåer för insatser enligt SoL och LSS Se vidare bestämmelser i 32 kap. 4-10 §§ SoL 18 Beslut om köp av boende, daglig verksamhet eller korttidsverk- samhet i annan kommun eller hos annan vårdgivare Socialutskottet LOU ska beaktas 19 Beslut om att bekosta insatser för enskild som tillfälligt vistas i annan kommun då den kommunen verkställer insatserna. resp. 16 b § LSS verkställighet 20 Beslut om upphörande av insats enligt SoL på enskilds begäran 11 kap. 1 § SoL Biståndshandläggare Gäller endast vid ej planerat ut 21 Ändra ett beslut till den enskildes nackdel om förhållandena för den enskilde har förändrats väsentligt 14 kap. 9 § SoL Ursprungsdelegat 22 Beslut om övrig bistånd insats enligt SoL, som inte regleras i annan punkt 11 kap. 1 § SoL Socialutskottet Delegering av insatser för personlig behov enligt 4 kap. 1 § SoL 11 kap. 1 § SoL som ej hanteras i annan punkt 23 Insatser för personliga behov utöver vad som följer av 11 kap. 1 § SoL 5.3 Beslut avseende insatser enligt LSS 1 Beslut om personkretstillhörighet 1 § och 7 § LSS Biståndshandläggare Beslut om personkrets- tillhörighet fattas inte särskilt utan är en del av beslut om insats enl. 9 § LSS. Bedömning om personkrets tillhörighet kan följaktligen inte heller överklagas särskilt.Signature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 51 Socialnämnden 2 Beslut om biträde av personlig assistent och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent - upp till 20 timmar - över 20 timmar LSS Avser personer som inte uppnått gängse pensionsålder godkänna innan den går vidare till högre delegat 3 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov - upp till 40 timmar per vecka - över 40 timmar per vecka LSS 4 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för den faktiska merkostnad som uppstår vid ordinarie personlig assistents sjukdom. LSS 5 Beslut om ledsagarservice godkänna delegat 6 Beslut om biträde av kontaktperson LSS godkänna delegat 7 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj Enhetschef verkställighet 8 Beslut om arvode och kontaktperson el. kontaktfamilj Enhetschef verkställighet SKR 9 Beslut om avlösarservice godkänna delegat 10 Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet - utöver vägledande nivåer, max 3 månader - utöver vägledande nivåer, över 3 månader 7 § och 9 § p 6 LSS godkänna delegatSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 52 Socialnämnden 11 Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov inom befintlig verksamhet 7 § och 9 § p 7 LSS godkänna innan den går vidare till högre delegat 12 Beslut om köp av verkställighet om insatser enligt LSS av extern utförare 13 Beslut om boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS Socialutskottet 1:e socialsekr. ska godkänna 14 Beslut om boende för vuxna i bostad med särskild service LSS Socialutskottet 1:e socialsekr. ska godkänna 15 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 7 § och 9 § p.10 16 Beslut om upprättande av individuell plan 10 § LSS Biståndshandläggare 17 Beslut om att utbetala assistans- ersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen 11 § LSS Verksamhetschef verkställighet 18 Beslut om upphörande av insats enligt LSS 7 § och 9 § LSS Biståndshandläggare Gäller endast vid ej planerat avslut innan insatstiden löper ut 19 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för hög assistansersättning 12 § LSS Verksamhetschef verkställighet 20 Beslut om att anmäla behov av assistansersättning till Försäkringskassan 15 § p. 8 LSS Biståndshandläggare Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om per sonlig assistent enl. LSS, inte enl. SoL 21 Anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas 15 § p. 11 LSS Verksamhetschef verkställighet 22 Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för person som inte är bosatt i kommunen 16 § 2 st. LSS Delegeringsnivån regleras av den sökta insatsenSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 53 Socialnämnden 6. Yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område 1 Anmälan till IVO av verksamhet eller verksamhetsförändring på hälso- och sjukvårdens område 2 kap. 1-2 §§ PSL MAS 2 Anmälan till IVO om allvarlig skada eller risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, behandling eller undersökning (lex Maria) 3 kap. 5 § PSL Verksamhetschef MAS Vårdgivaren ansvarar för att lex Maria- anmälningar görs. SOSFS 2005:28, SOSFS 2013:3 Verksamhetschef och socialnämnden ska underrättas om upprättad anmälan. 3 Anmälan till IVO av anställd eller tidigare anställd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal då det kan befaras att denne utgör en fara för patientsäkerheten 3 kap. 7 § PSL Verksamhetschef MAS 4 Upprättande av patientsäkerhetsberättelse 3 kap. 10 § PSL MAS 5 Ansvar för användning och egentillverkning av medicin- tekniska produkter samt att till tillverkaren och läkemedelsverket anmäla olyckor och tillbud avseende medicinteknisk utrustning och hjälpmedel SOSFS 2013:3 Verksamhetschef MAS 6 Anvisning för läkemedelshantering och delegering. 9 kap HSLF-FS 2017:37 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avser även riskanalys 7 Uppföljning av delegering av läkemedel 9 kap HSLF-FS 2017:37 Sjuksköterska 8 Återkallelse av delegering av läkemedel 9 kap HSLF-FS 2017:37 Sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterskaSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 54 Socialnämnden 9 Anvisning för delegering av oreglerade Hälso- och sjukvårdsinsatser Medicinskt ansvarig sjuksköterska/Medici nskt ansvarig för rehabilitering Avser även riskanalys 10 Delegering av oreglerade HSL- insatser Sjuksköterska Arbetsterapeut Fysioterapeut 11 Processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet (Kommunal Hälsosjukvård) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 vård, stöd och utredningSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 55 Socialnämnden 7. Färdtjänsthandläggning 1 Beslut om tillstånd till färdtjänst med regelkompletteringar (enligt riktlinjer) 6-9 §§ lag om färdtjänst läggare 2 Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst - om förutsättningarna för tillstånd inte längre finns - om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga och upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller 12 § lag om färdtjänst 12 § lag om färdtjänst läggare 3 Beslut om tillstånd till riksfärdtjänst 4-7 §§ lag om riksfärdtjänst läggare 4 Beslut om att återkalla tillstånd för riksfärdtjänst - om förutsättningarna för tillstånd inte längre finns. - om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänst 9 § lag om riksfärdtjänst 9 § lag om riksfärdtjänst 5 Rätt att muntligt meddela entre- prenör att färdtjänstresa får företas i avvaktan på expediering av beslut läggareSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 56 Socialnämnden BILAGA Förteckning över förordnade personer, kompletterande beslutanderätt Följande ledamöter är förordnade att fatta beslut i de ärenden som enligt delegeringsordningen kan förordnas av nämnd till annan ledamot. Förordnandet gäller då socialnämndens ordförande Dan Nyberg, 1:e vice ordförande Magnus Ekström eller 2:e vice ordförande Robin Skenhede är förhindrad att fatta aktuellt beslut. Reidar Eriksson Anette Taimory Förteckning över förordnade personer, begära polishandräckning Följande tjänstemän förordnas att begära polishandräckning med stöd av 43§ p 2 LVU samt 8 kap. 7 § lag om placering av barn i skyddat boende i enlighet med delegationsordning, avsnitt 4.7 LVU nr 81 och 4.7 lag om placering av barn i skyddat boende, nr 92: Individ- och familjeomsorgen Åsa Turesson, verksamhetschef Ellinor Karlsson, enhetschef Karin Saini, enhetschef Martin Lindqvist, enhetschef Jennie Nielsen, enhetschef Sara Lundmark, enhetschef Ann-Mari Holmen, 1:e socialsekreterare Camilla Svensson, 1:e socialsekreterare My Hellåker, 1:e socialsekreterare Anna Backelin, 1:e socialsekreterare Catharina Lilja, 1:e socialsekreterare Jessica Avekvist, 1:e socialsekreterare Helena Broberg, enhetschefSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 57 Socialnämnden Socialsekreterare sociala jouren, med säte i Uddevalla kommun: Carina Gustavsson Eva Nilsson Annelie Berntsson Berg Therese Karlsson Pernilla Martinsson, vikarie Ingalill Karlsson, vikarie Anna-Karin Ödbrant, vikarie Helena Larsson, vikarie Johanna Gustafsson, vikarie Emelie Andersson, vikarie Sanna Ollila Zandra Salomonsson, vikarieSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734 Magnus EkströmDan NybergSignature reference: 98e96e3a-d704-4bc3-b7d2-3b89cd7c1734