Kommunfullmäktige — 20 maj 2026

§ 69 Fastställande av dagordning KS 2026/47 Beslut Kommunfullmäktige fastställer dagordningen med tillägg av ärende ”Motion om att göra allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation”. Interpellationerna till socialnämndens ordförande hänskjuts till nästa sammanträde. - Dagordning från kallelse 2026-05-13 kommunfullmäktige bifallit förslaget.Sida 8 av 48 2026-05-20

§ 70 Motion för bättre trygghet i skolans omklädningsrum, ökad delaktighet i idrott och stärkande elevinflytande KS 2026/251 Beslut Göran Svensson (MBP) har inkommit med motion om bättre trygghet i skolans omklädningsrum, ökad delaktighet i idrott och stärkande elevinflytande. • Motion för bättre trygghet i skolans omklädningsrum, ökad delaktighet i idrott och stärkande elevinflytande Sändlista 2026-05-20

§ 71 Medborgarförslag om upprustning av grönområden och Björkåsparken i Vargön för ökad trygghet, trivsel och biologisk mångfald KS 2026/247 Beslut Kommunfullmäktige överlämnar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år och redovisas på kommunfullmäktiges meddelandelista. Kurt Rundström har inkommit med medborgarförslag om upprustning av grönområden och Björkåsparken i Vargön för ökad trygghet, trivsel och biologisk mångfald. • Medborgarförslag om upprustning av grönområden och Björkåsparken i Vargön för ökad trygghet, trivsel och biologisk mångfald - Maskad Sändlista FörslagsställarenSida 10 av 48 2026-05-20

§ 72 Medborgarförslag om att färdtjänst ska jämställas med kollektivtrafiken KS 2026/246 Beslut Kommunfullmäktige överlämnar ärendet till socialnämnden. Ärendet ska handläggas på så sätt att det kan avgöras inom ett år och redovisas på kommunfullmäktiges meddelandelista. Tommy Lagher har inkommit med medborgarförslag om att färdtjänst ska jämställas med kollektivtrafiken. • Medborgarförslag om att färdtjänst ska jämställas med kollektivtrafiken Ida Hildingsson (V) yrkade att ärendet överlämnas till socialnämnden. Ordföranden föreslog ovanstående beslut till avgörande och fann att kommunfullmäktige bifallit förslaget. Sändlista Socialnämnden FörslagsställarenSida 11 av 48 2026-05-20

§ 73 Motion om restaurang Solrosen i Brålanda KS 2026/268 Beslut Dan Nyberg (S) har inkommit med motion om restaurang Solrosen i Brålanda. • Motion till Vänersborgs kommunfullmäktige Solrosen Sändlista 2026-05-20

§ 74 Beslut om utökat driftsanslag 2026 för KS 2026/156 Beslut Kommunfullmäktige utökar samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 med 250 000 kr för markmiljöundersökning vid Vargön stations parkering. Medlen finansieras från kommunstyrelsens anslag för oförutsett vilket per 2026-04-07 är 7 026 tkr. Marken som rymmer en informell parkering vid Vargön station ägs av Trafikverket. Trafikverket hanterar inga parkeringsytor i anslutning till järnväg och har därför meddelat att om kommunen inte anordnar och ansvarar för parkering kommer Trafikverket stänga av ytan för trafik. Ett arrendeavtal har tagits fram där kommunen får ett stort ansvar för omhändertagande av markföroreningar på platsen. Kommunen bör genomföra en markmiljöundersökning på platsen för att vid en eventuell framtida tvist ha kännedom om eventuella föroreningar som fanns vid tillträde. Markmiljöundersökningen uppskattas kosta 250 000 kr och behöver finansieras genom utökade driftmedel. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag och att ett acceptabelt provresultat från markmiljöundersökningen erhålls kommer Samhällsbyggnadsnämnden att ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön station (SBN 2026-03-26 § 38). Medlen finansieras från kommunstyrelsens anslag för oförutsett vilket per 2026-04-07 är 7 026 tkr. • Beslut KS 2026-05-06 Beslut om utökat driftsanslag 2026 för • Beslut KSAU 2026-04-20 Beslut om utökat driftsanslag 2026 för • Beslut om utökat driftsanslag 2026 för markmiljöundersökning vid parkering Vargön station • Beslut SBN 2026-03-26 Arrende för parkering vid Vargön Station • Arrende för parkering vid Vargöns stationSida 13 av 48 2026-05-20 • Utkast arrendeavtal för parkering Huvudnäs 1:3_Vänersborgs kmn Mats Andersson (C) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Sändlista SamhällsbyggnadsnämndenSida 14 av 48 2026-05-20

§ 75 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente KS 2024/280 Beslut Kommunfullmäktige antar revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente enligt bilaga, och upphäver därmed nu gällande dokument, antagen av kommunfullmäktige 2024-06-19, § 97. Bilaga/bilagor • Bilaga 1: Antagandedokument - Reglemente samhällsbyggnadsnämnden Ett förslag till revidering från samhällsbyggnadsnämnden 2024-04-11, § 61 har inkommit, där följande föreslås: • Punkt 5 ”underhåller och ansvarar för kommunens på allmän plats placerade statyer uppförda före år 2023, springbrunnar, flaggstänger och dylikt”, i samhällsbyggnadsnämndens reglemente ta bort ”statyer uppförda före år 2023”. Förslag till revidering har tagits fram mot bakgrund av samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till mål- och resursplan för 2025. • Beslut KS 2026-05-06 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Beslut KSAU 2026-04-20 Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Revidering av samhällsbyggnadsnämndens reglemente • Antagandedokument - Reglemente samhällsbyggnadsnämnden • Jämförelsedokument - Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Tor Wendel (M) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång kommunfullmäktige bifallit förslaget.Sida 15 av 48 2026-05-20 Sändlista Handläggare’ Kultur- och fritidsnämndenSida 16 av 48 2026-05-20

§ 76 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente KS 2024/654 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att säkra att allt som är delegerat idag från Kommunfullmäktige återfinns i något av de uppdaterade reglementena. Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17, § 184 att uppdra kommunstyrelsen att ta fram reglementen för berörda nämnder i enlighet med den beslutade nämndstrukturen. Förslaget som tagits fram fokuserar på nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Övriga uppgifter i reglementena, bland annat nämndernas sammansättning och utskott kommer behandlas senare. I förslaget har fokus varit att tydliggöra gränsdragningarna i uppdrag och ansvarsområden mellan nämnderna kopplat till strategiska samhällsbyggnadsfrågor och samhällsbyggnadsprocessen. Förslaget innebär ytterligare att kommunstyrelsen ansvarar för kommunens fastigheter ur ett ägar- och strategiskt perspektiv, medan teknik- och servicenämnden ansvarar för den operativa hanteringen av byggnader och bebyggda fastigheter. På så vis skapas en tydlig ansvarsfördelning mellan strategisk styrning och operativ verksamhet, vilket kan minska risken för otydlighet i beslutsvägar och ansvar mellan nämnderna. I byggnadsnämndens och kommunstyrelsens reglementen föreslås ett förtydligande kring ansvar kopplat till beslut, ansökningar och handläggning av planbesked. • Beslut KS 2026-05-06 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente • Beslut KSAU 2026-04-20 Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente • Revidering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens reglemente samt antagande av teknik- och servicenämndens reglemente. • Antagandedokument - Kommunstyrelsens reglementeSida 17 av 48 2026-05-20 • Antagandedokument - teknik- och servicenämnden • Antagandedokument - Reglemente Byggnadsnämnden • Jämförelsedokument - Kommunstyrelsens reglemente • Jämförelsedokument - teknik och servicenämndens reglemente • Jämförelsedokument - Byggnadsnämndens reglemente Kommunstyrelsens förslag till beslut var: ”Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta reviderat reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13, § 142. 2. Anta reviderat reglemente för byggnadsnämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01, och upphäver därmed nu gällande dokumentversion, antagen av kommunfullmäktige 2025-04-16, § 48. 3. Anta reglemente för teknik- och servicenämnden enligt bilaga som börjar gälla från 2027-01-01 och därmed upphäva samhällsbyggnadsnämndens reglemente, antagen av kommunfullmäktige 2017-11-22, § 182.” Ann-Marie Jonasson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag med ett tillägg till teknik- och servicenämndens reglemente om att nämnden ska fatta beslut om bostadsanpassningsbidrag. Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade att ärendet återremitteras för att säkra att allt som är delegerat idag från Kommunfullmäktige återfinns i något av de uppdaterade reglementena. I yrkandet instämde Kristina Edvinsson (M) och Tor Wendel (M). Beslutsgång Ordföranden frågade om ärendet skulle avgöras idag eller återremitteras i enlighet med Lena Eckerbom Wendels (M) yrkande och fann att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med Lena Eckerbom Wendels (M) yrkande. Sändlista Kommunstyrelsen HandläggareSida 18 av 48 2026-05-20

§ 77 Beslut om styrdokument för intern kontroll KS 2025/311 Beslut Kommunfullmäktige antar Riktlinje för intern kontroll och upphäver samtidigt Reglemente för intern kontroll 2011-11-23 §147. Bilaga/bilagor Bilaga 2: Riktlinje för internkontroll Kommunfullmäktige antog den 23 november 2011 (§ 147) Reglemente för intern kontroll enligt då gällande principer för hantering av kommunens styrdokument. Kommunstyrelsen antog därefter den 21 januari 2015 (§ 10) Anvisningar för reglemente för intern kontroll. Mot bakgrund av kommunens Riktlinje för styrande dokument, som kommunstyrelsen antog den 25 mars 2020 (§ 47), har dokumentstrukturen för intern kontroll setts över. Nuvarande reglemente och tillhörande anvisningar föreslås upphävas och ersättas av en samlad riktlinje för intern kontroll, beslutad av kommunfullmäktige. I samband med revideringen har bestämmelserna om intern kontroll uppdaterats för att harmonisera med förändringar i kommunallagen (2017:725), vilket träde i kraft den 1 juli 2025. Enligt lagändringen ska den interna kontrollen, utöver tidigare krav, även vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Den nya riktlinjen beskriver vad intern kontroll innebär, tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, nämnderna och förvaltningen samt anger hur arbetet med riskanalyser, internkontrollplaner, uppföljning och rapportering ska genomföras. Riktlinjen syftar till att skapa en enhetlig och systematisk tillämpning av intern kontroll inom kommunens verksamheter samt utgöra ett stöd för kommunstyrelsens uppsikt. • Beslut KS 2026-05-06 Beslut om styrdokument för intern kontroll • Beslut KSAU 2026-04-20 Beslut om styrdokument för intern kontroll • Beslut om styrdokument för intern kontroll • Riktlinje för internkontroll • Reglemente för intern kontroll • Anvisningar till reglemente för intern kontrollSida 19 av 48 2026-05-20 Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Sändlista Alla nämnder och revisionenSida 20 av 48 2026-05-20

§ 78 Riktlinje för uppsiktsplikt KS 2026/204 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Riktlinje för uppsiktsplikt. Bilaga/bilagor Bilaga 3: Riktlinje för uppsiktsplikt Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, kommunala bolag samt kommunalförbund där kommunen är medlem. För att tydliggöra hur detta ansvar ska fullgöras i praktiken har en riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt tagits fram. Riktlinjen beskriver vad uppsiktsplikten innebär och vilka verksamheter den omfattar, samt tydliggör kommunstyrelsens ansvar och befogenheter inom uppsiktsplikten. I riktlinjen anges hur uppsikten ska utövas inom ramen för kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocesser, bland annat genom uppföljning av nämnders och bolags måluppfyllelse, ekonomi och internkontroll samt genom dialoger och särskilda uppsiktsdialoger. Riktlinjen tydliggör även den förstärkta uppsiktsplikten över kommunala bolag, vilket innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om bolagens verksamhet bedrivits i enlighet med kommunalt ändamål och inom ramen för kommunala befogenheter. Syftet med riktlinjen är att skapa en tydlig och gemensam struktur för kommunstyrelsens uppsiktsarbete samt säkerställa en systematisk och ändamålsenlig uppföljning. • Beslut KS 2026-05-06 Riktlinje för uppsiktsplikt • Beslut KSAU 2026-04-20 Riktlinje för uppsiktsplikt • Riktlinje för uppsiktsplikt • Riktlinje för uppsiktsplikt Sändlista Alla nämnder och bolagSida 21 av 48 2026-05-20

§ 79 Revidering av fullmäktiges arbetsordning KS 2026/65 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga. Denna ersätter därmed nu gällande arbetsordning antagen 2023-09-13 § 139. Bilaga/bilagor Bilaga 4: Kommunfullmäktiges arbetsordning - antagandehandling Ärendet avser antagande av regler för e-förslag och revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning. Reglerna stärker invånarnas möjligheter till delaktighet och anger ramar för vem som kan lämna och stödja e-förslag, hur förslag publiceras och vem som ansvarar för drift och implementering (kommunstyrelsen). Revideringen av kommunfullmäktiges arbetsordning syftar till att åstadkomma den utmönstring av medborgarförslag som beslutats av fullmäktige 2025-12-17 § 185 och en reglering rörande hanteringen av protokollsanteckningar. • Beslut KS 2026-05-06 Antagande av riktlinje för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning • Beslut KSAU 2026-04-20 Antagande av riktlinje för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning • Antagande av regler för e-förslag och revidering av fullmäktiges arbetsordning • Kommunfullmäktiges beslut 2024-10-09 § 163 med tillhörande reservation • Kommunfullmäktiges arbetsordning – jämförelsedokument • Kommunfullmäktiges arbetsordning – antagandehandling • KSF - Invånardialog genom e-förslag • KSF - Medborgardialog genom medborgarförslag • E-förslag utredning • Remissvar över utredningen av e-förslag Kommunfullmäktiges behandling under sammanträdetSida 22 av 48 2026-05-20 Stefan Kärvling (V) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringen att § 42 i kommunfullmäktiges arbetsordning skulle få följande lydelse: “Ledamot eller tjänstgörande ersättare har rätt att lämna en protokollsanteckning i anslutning till ett ärende. Protokollsanteckningen ska vara skriftlig och avse ledamotens eller ersättarens ställningstagande i ärendet. Anteckningen får omfatta högst en A4-sida. Bilagor får inte bifogas. Anteckningen ska anmälas innan sammanträdet avslutas och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som ordföranden anger. Ordföranden får avvisa en protokollsanteckning endast om den strider mot lag, denna arbetsordning eller god ordning. Beslut om avvisning ska motiveras och antecknas i protokollet. För sent inlämnad protokollsanteckning får avvisas.” Anders Strand (SD) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Lena Eckerbom Wendel (M), Madelaine Karlsson (S) och Dan Nyberg (S). Beslutsgång fullmäktige bifallit förslaget. Ordföranden ställde därefter Stefan Kärvlings (V) ändringsyrkande mot kommunstyrelsens förslag och fann att fullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Sändlista Handläggare av ärendetSida 23 av 48 2026-05-20

§ 80 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda KS 2026/151 Beslut Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Bilaga/bilagor Bilaga 5: Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda - antagandedokument Riktlinjen är ett komplement till den nya lagstiftning som träder i kraft 1 juli 2025 och syftar till att stärka skyddet för förtroendevalda som riskerar hot, våld eller otillåten påverkan i sina uppdrag. • Beslut KS 2026-05-06 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda • Beslut KSAU 2026-04-20 Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda • Revidering av riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot • Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda – antagandedokument • Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda – jämförelsedokument • Riktlinje för att förebygga och hantera hat hot och våld mot förtroendevalda Sändlista HandläggareSida 24 av 48 2026-05-20

§ 81 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor för KS 2025/479 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, beslutsutgåva daterad 2026-01-30, samt att handlingsprogrammet ska gälla för Räddningstjänsten Fyrbodals verksamhet inom Vänersborgs kommun. Handlingsprogrammet beskriver hur Räddningstjänsten Fyrbodal ska arbeta med förebyggande insatser, operativ räddningstjänst och förmågeutveckling för att skapa ett tryggt och säkert Fyrbodal. Programmet bygger på aktuella riskanalyser, statistik och befolkningsprognoser i de sju medlemskommunerna. Det tydliggör hur räddningstjänsten ska möta både vardagsolyckor och mer omfattande händelser som bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen, skogsbränder och extremväder. • Beslut KS 2026-05-06 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor för Räddningstjänsten Fyrbodal • Beslut KSAU 2026-04-20 Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor för Räddningstjänsten Fyrbodal • Beslut om fastställande av handlingsprogram enligt lag (2003:778) • Information om korrigeringar i beslutsunderlag, Handlingsprogram för • Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2023:778) om skydd mot olyckor • Fördjupad beskrivning av samråd från Räddningstjänsten Fyrbodal • Beslut om handlingsprogram från Räddningstjänsten Fyrbodal Sändlista Handläggare av ärendet. Räddningstjänsten Fyrbodal. .Sida 25 av 48 2026-05-20

§ 82 Antagande av Strategi för social hållbarhet KS 2024/298 Beslut 1. Antar Strategi för social hållbarhet. 2. Upphäver strategisk inriktning integrationssamverkan, beslutad av kommunfullmäktige 2017-09-20 §120. 3. Ändrar första stycket under ”Social hållbarhet” i Strategi för social hållbarhet till: ”Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda och har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader”. Bilaga/bilagor Bilaga 6 Strategi för social hållbarhet Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet med utgångspunkt i regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Strategin gäller samtliga nämnder. Uppföljning görs efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år. Strategi för social hållbarhet ersätter Strategisk inriktning integrationssamverkan, då det tidigare dokumentets övergripande mål, att alla kommunmedlemmar, på lika villkor och oberoende av kulturell eller etnisk bakgrund, ska kunna delta i samhällsgemenskapen, ligger i linje med strategins syfte om ett socialt hållbart samhälle för alla. • Beslut KS 2026-05-06 Antagande av Strategi för social hållbarhet • Beslut KSAU 2026-04-20 Antagande av Strategi för social hållbarhet • Antagande av Strategi för social hållbarhetSida 26 av 48 2026-05-20 • Strategi för social hållbarhet • Strategi för social hållbarhet med spårbara ändringar • Sammanställning av nämndernas synpunkter från remisshantering av strategi för • Beslut KS 2025-02-26 Återremiss av Social hållbarhetsstrategi 2030 • Samhällsbyggnadsnämndens beslut om godkännande av yttrande gällande Social hållbarhetsstrategi 2030 • Socialnämndens yttrande avseende Remiss av social hållbarhetsstrategi • Godkännande av yttrande gällande Social från kultur- och fritidsnämnden • Beslut om svar på remiss Strategi Social hållbarhetsstrategi 2030 från Byggnadsnämnden • Beslut om remiss Social hållbarhetsstrategi 2030 från barn- och utbildningsnämnden • Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande för Social hållbarhetsstrategi 2030 • Bilaga 1 - Strategisk inriktning Mats Andersson (C) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Jonas Sjöblom (MP), Bo Carlsson (C) och Elisabeth Johansson (KD) Beslutsgång Sändlista Samtliga nämnder och förvaltningarSida 27 av 48 2026-05-20

§ 83 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan KS 2025/294 Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan. Enligt motionen behövs fler parkeringsplatser i Nordstan. Tre ställen lyfts fram där motionären menar att sammanlagt 12-16 nya platser skulle kunna anläggas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och drar slutsatsen att det är lämpligt att anlägga nya parkeringsplatser på de ställen där trafiksituationen tillåter det, på delar av Hamngatan och Kronogatan. Men det påtalas även att polisen behöver ha fria utryckningsvägar vilket gör det olämpligt att tillåta parkering på vissa av de föreslagna ställena. • Beslut KS 2026-05-06 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut KSAU 2026-04-20 Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Svar på motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut KF 2025-06-18 Motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Remis av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan • Beslut från samhällsbyggnadsnämnden om svar på remiss av motion om att anlägga fler parkeringsplatser i Nordstan Torbjörn Moqvist (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Dan Åberg (M), Cecilia Prins (L), Bo Carlsson (C), Helge Kneese (KD), Ann-marie Jonasson (S) och Ann-Helen Selander (M). Ida Hildingsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. BeslutsgångSida 28 av 48 2026-05-20 Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Ida Hildingssons (V) yrkande. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Sändlista Motionär SamhällsbyggnadsnämndenSida 29 av 48 2026-05-20

§ 84 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i KS 2026/105 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete skall kommunerna följa upp de brottsförebyggande insatserna minst vartannat år. Denna uppföljning avser de gemensamma insatser som företagits för att förebygga brott och främja trygghet under 2025. Uppföljningen bygger på medborgarlöftet för 2025 och 2026 och den samverkansöverenskommelse som tecknats mellan Vänersborgs kommun och Närpolisområde Östra Fyrbodal samt den antagna åtgärdsplanen för aktuell period. • Beslut KS 2026-05-06 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i • Beslut KSAU 2026-04-20 Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i • Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025 • SSPF årsrapport 2025 • Uppföljning lokalt brottsförebyggande arbete i VBG 2025 • Protokoll BRÅ styrgruppsmöte 260302 Sändlista Länsstyrelsen – Enheten för brottsförebyggande arbete vastragotaland@lansstyrelsen.se Gruppen för främjande och förebyggande arbete för barn och unga alexander.oskarsson@vanersborg.seSida 30 av 48 2026-05-20

§ 85 KS 2026/184 Beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning för 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunfullmäktige noterar informationen om likvidation, slutredovisning och överlåtelse av arkivansvar för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. • Beslut KSAU 2026-04-20 Godkännande av årsredovisning 2025 för • Årsredovisning 2025 samt begäran om ansvarsfrihet för Fyrbodals Räddningstjänstförbund • Begäran om ansvarsfrihet verksamhetsår 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om bokslut, internkontrollrapport och revision 2025 • Årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdes yttrande 2025 om Räddningstjänsten Fyrbodal • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 från Räddningstjänsten FyrbodalSida 31 av 48 2026-05-20 • Grundläggande granskning för 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Årsredovisning 2025 med revisionsberättelse från Räddningstjänsten Fyrbodal • Revisionsberättelse 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Det sakkunniga biträdets yttrande 2025 från Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokollsutdrag från Räddningstjänsten Fyrbodal om likvidation för reglemente om semesterlåneskuld och arkiv • Protokoll från förbundsdirektionen 2026-02-24 Sändlista Kommunens revisorerSida 32 av 48 2026-05-20

§ 86 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/184 Beslut Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Dan Nyberg (S), Göran Svensson (MBP) och Malin Tell (S) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. Räddningstjänsten Fyrbodal har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025, vilken har översänts till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun för godkännande samt med begäran om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess ledamöter. För verksamhetsåret 2025 redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 865 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. I samband med bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har Räddningstjänsten Mitt Bohuslän under 2025 avvecklats genom likvidation. Ärendet omfattar därför även de beslut och handlingar som rör slutredovisning och arkivöverlåtelse för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. • Beslut KS 2026-05-06 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) • Beslut KSAU 2026-04-20 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) Sändlista Kommunens revisorerSida 33 av 48 2026-05-20

§ 87 KS 2026/230 Beslut 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Kunskapsförbundet Väst 2025 • Beslut DKFV 2026-03-24 Budget 2025 årsredovisning • Revisionsberättelse 2025 Kunskapsförbundet Väst • Årsredovisning 2025 Kunskapsförbundet Väst • Bilagor till revisionsberättelse Sändlista Kunskapsförbundet VästSida 34 av 48 2026-05-20

§ 88 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Kunskapsförbundet Väst 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/230 Beslut Lena Eckerbom Wendel (M), Henrik Josten (M), Kristina Edvinson (M), Lutz Rininsland (V), Robin Danielsson (M), Benny Jonasson (S), Åsa Edvardsson (C), Elisabeth Johansson (KD), Hans Peter Noren (S) Andreé Storm (S), Madelaine Karlsson (S) och Peter Lenberg (V) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Kunskapsförbundet Väst 2025 • Beslut DKFV 2026-03-24 Budget 2025 årsredovisning • Revisionsberättelse 2025 Kunskapsförbundet Väst • Årsredovisning 2025 Kunskapsförbundet Väst • Bilagor till revisionsberättelse Sändlista Kunskapsförbundet VästSida 35 av 48 2026-05-20

§ 89 Godkännande av årsredovisning 2025 för Fyrbodals KS 2026/223 Beslut • Beslut KS 2026-05-06 Godkännande av årsredovisning 2025 för Fyrbodals • Årsredovisning 2025 för Fyrbodals kommunalförbund • Tjänsteskrivelse om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Beslut om årsredovisning 2025 från Fyrbodals kommunalförbund • Revisionsberättelse med bilagor Sändlista Fyrbodals kommunalförbundSida 36 av 48 2026-05-20

§ 90 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Fyrbodals kommunalförbund 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/223 Beslut Lena Eckerbom Wendel (M) och Mats Andersson (C) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. • Beslut KS 2026-05-06 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Fyrbodals kommunalförbund 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) Sändlista Fyrbodals kommunalförbundSida 37 av 48 2026-05-20

§ 91 Tolkförmedling Väst KS 2026/222 Beslut • Beslut KS 2026-05-06 Godkännande av årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Tolkförmedling Väst 2025 • Revisionsberättelse 2025 för Tolkförmedling Väst • Årsredovisning 2025 från Tolkförmedling Väst • Tjänsteskrivelse om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Internkontrollrapport 2025 från Tolkförmedling Väst • Protokollsutdrag från Tolkförmedling Väst om årsredovisning 2025 • Sakkunniga biträdets yttrande om Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 • Tolkförmedling Västs förbundsordning 2026-01-01 Sändlista Tolkförmedling VästSida 38 av 48 2026-05-20

§ 92 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Tolkförmedling KS 2026/222 Beslut Gunnar Henriksson (L) och Reidar Eriksson (S) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. • Beslut KS 2026-05-06 Ansvarsfrihet för förbundsdirektionen i Tolkförmedling Sändlista Tolkförmedling VästSida 39 av 48 2026-05-20

§ 93 KS 2026/194 Beslut 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i Samordningsförbundet Södra • Årsredovisning och fråga om ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 • Signerad revisionsberättelse förtroendevalda från Samordningsförbundet Södra Vänern • Årsredovisning 2025 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Protokoll 1 från Samordningsförbundet Södra Vänern • Granskningsrapport årsbokslut 2025 Finsam från Samordningsförbundet Södra Vänern • Revisionsberättelse Azets från Samordningsförbundet Södra Vänern • Verksamhetsberättelser förbudsfinansierad verksamhet 2025 från Sändlista Samordningsförbundet Södra VänernSida 40 av 48 2026-05-20

§ 94 Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) KS 2026/194 Beslut Kommunfullmäktige beviljar styrelsen och dess enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Henrik Josten (M), Dan Nyberg (S) och Joakim Sjöling (S) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet. 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i • Beslut KS 2026-05-06 Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Södra Vänern 2025 (se underlag i föregående mötespunkt) Sändlista Samordningsförbundet Södra VänernSida 41 av 48 2026-05-20

§ 95 Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal för Orust kommun KS 2026/227 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Orust kommun har ansökt om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Orust kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i förbundet från detta datum. Förbundsdirektionen har bedömt att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal skulle stärka förbundets samlade förmåga och robusthet. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Omfördelningseffekter medför ökade kostnader för medlemsbidrag med cirka 0,3–0,6 procent för de tre större medlemskommunerna, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9–2,1 procent. Detta innebär en kostnadsökning för Vänersborgs kommun motsvarande ungefärligen 130 000 kr i medlemsbidrag.Sida 42 av 48 2026-05-20 • Beslut KS 2026-05-06 Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal för Orust kommun • Ansökan om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal för Orust kommun • Förslag till beslutstext för tillträde Orust kommun i Räddningstjänsten Fyrbodal • Protokoll från extrainsatt medlemsråd 2026-03-30 • Orust kommuns ansökan om medlemsskap i Räddningstjänsten Fyrbodal • Jämförelsedokument – Förbundsordning • Jämförelsedokument - Bilaga till förbundsordning • Jämförelsedokument – Reglemente • Förslag till revidering reglemente Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till revidering Förbundsordning Räddningstjänsten Fyrbodal • Förslag till Förbundsordning - Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Dan Nyberg (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Sändlista EkonomikontoretSida 43 av 48 2026-05-20

§ 96 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal KS 2025/516 Beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att, för Vänersborgs kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård. underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. VästKom och Västra Götalandsregionen (VGR) har under samverkan med länets 49 kommuner tagit fram ett förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal och fyra lagreglerade överenskommelser. Syftet är att uppdatera avtalet utifrån omställningen till god och nära vård samt att stärka förutsättningarna för gemensam ansvarsfördelning, samverkan och kvalitet i hälso- och sjukvården. Förslaget har tidigare varit ute på remiss under våren 2025, där varje kommun skulle lämna ett samlat svar senast 19 juni 2025. Remissynpunkter har därefter bearbetats av arbetsgruppen och ett slutförslag har godkänts av SRO (det politiska samrådsorganet) den 1 september 2025. Fyrbodals kommunalförbunds direktion har rekommenderat medlemskommunerna att anta avtalet med underavtal senast 31 maj 2026, med den formulering som framgår av förslaget till beslut. Avtalet föreslås träda i kraft 1 januari 2027. • Nytt hälso- och sjukvårdsavtal • Beslut från socialnämnden om nytt hälso- och sjukvårdsavtalSida 44 av 48 2026-05-20 • Remiss av nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser i Västra Götaland • Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård • Missiv - Fyrbodal KFB Hälso och sjukvårdsavtal inklusive överenskommelser • Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025 09 04 - Kommungemensam skrivning i beslutsförslag hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal • Protokoll från Styrelse VästKom 2025-09-04 • Slutförslag om nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser • Överenskommelse om ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård • Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet • Överenskommelse om kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård • Förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser • Beslut om nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Dan Nyberg (S) och Bo Carlsson (C) yrkade bifall till förslaget. Beslutsgång Sändlista SocialnämndenSida 45 av 48 2026-05-20

§ 97 Avsägelse från uppdraget som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden KS 2026/263 Beslut Kommunfullmäktige entledigar Sara Falkensjö (V) från uppdraget som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden och utser Julia Sikström (V) till uppdraget i hennes ställe. Sara Falkensjö (V) har begärt sig entledigad från uppdraget som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Stefan Kärvling (V) har nominerat Julia Sikström (V) till uppdraget i hennes ställe. • Avsägelse från uppdraget som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden Sändlista IT-avdelningen, vaktmästeriet, löneavdelningen Sara Falkensjö Julia Sikström Miljö- och hälsoskyddsnämnden.Sida 46 av 48 2026-05-20

§ 98 Meddelandelista KS 2026/26 Beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Kommunstyrelseförvaltningen har lämnat en förteckning över handlingar som anmälts för redovisning till fullmäktige. • Meddelandelista till fullmäktiges sammanträde 2026-04-22Sida 47 av 48 2026-05-20

§ 99 Motion om att göra allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation KS 2026/271 Beslut Göran Svensson (MBP) har inkommit med motion om att göra allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation. • Motion om att göra allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation Sändlista Reglemente Bilaga 1 ÅÅÅÅ-MM-DD Reglemente Kanslichef 2017-11-22, § 182 Kommunfullmäktige 2026-xx-xx Tills vidare Aktualiserad Diarienummer KS 2024/280 Intranät ☐ Hemsida ☒ Miljöbalken (1998:808), Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814), Riktlinjer för köp eller försäljning av fastighet (KF, 2015-10-21, § 142), Lokalförsörjningspolicy (KF, 2006-10-17, § 86), Regler för öppna sammanträden (KF, 2014-06- 18, § 88), Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer (KF, 2017- 11-22, § 176) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Arbetsordning/Reglemente för xxx Ange en kortfattat inledning rörande instansens organisation vid behov. Exempelvis XXX är en ordinarie fullmäktigeberedning/ utskott till xxx-nämnden. Utöver vad som föreskrivs i lag eller annan författning gäller nedanstående för XXX. Rubriken kan tas bort. (Nedanstående rubriker är endast exempel. Lägg till och formulera rubriksättningar och innehåll efter behov enligt nedanstående formatering.) Uppdrag och verksamhet 1 § Nämnden ska inom sitt respektive verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det kommunfullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Samhällsbyggnadsnämndens ansvar omfattar följande; 1. handhar frågor om parkeringsköp efter riktlinjer från kommunfullmäktige, 2. fullgör uppgifter som ankommer på trafiknämnd och skall fullgöra de uppgifter som enligt allmänna författningar ankommer på sådan nämnd, 3. handhar kommunens uppgifter avseende allmän parkering och parkeringsövervakning, 4. handhar alla kommunens uppgifter gällande gatu- och väganläggningar, allmänna platser och parkanläggningar, 5. underhåller och ansvarar för kommunens på allmän plats placerade springbrunnar, flaggstänger och dylikt, 6. svarar för kommunens åligganden avseende vattenförsörjning och avloppshantering, 7. vårdar och förvalta kommunens fastigheter och byggnader, 8. äger att utarrendera, uthyra eller annars upplåta rätt i fastigheter och byggnader som nämnden förvaltar, 9. äger att såsom fastighetsägare företräda kommunen i ärenden rörande vägsamfälligheter, fiskevård och lantmäteriförrättningar, 10. köp, försäljning, byte av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. Nämnden har att köpa och sälja fastigheter eller del av fastigheter för ett värde på upp till 200 prisbasbelopp. Fastighetsköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp. Detta enligt ”Riktlinjer för köp eller försäljning av fastighet”, 11. fatta beslut om bostadsanpassningsbidrag, ÅÅÅÅ-MM-DD 2 12. ansvara för den ekonomiska förvaltningen av kommunens fasta egendom enligt de direktiv som kommunstyrelsen uppställer, 13. uppgifter enligt miljöbalken (MB) och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS) som ankommer på nämnden, 14. svara för kommunens måltidsservice till skolor, äldreomsorg samt förskolor efter beställning från dessa, 15. svara för lokalvård i kommunens lokaler såsom skolor, förskolor, arena- och fritidsverksamhet, kommunhus och äldreboenden efter beställning från dessa, 16. svara för intern service i form av reception och cafeteria i kommunhuset samt posthantering, vaktmästeri och fordonsadministration, 17. svara för posthantering och vaktmästeri inom skolor, förskolor, arena- och fritidsverksamhet och äldreboende efter beställning från dessa, 18. svara för uppgiften att besluta om bokning av el och elcertifikat för kommunens totala förbrukning, 19. ansvara för kommunens hantering av mobil reservkraft. 20. ansvara för jakt och viltfrågor med tillhörande frågor på kommunalägd mark och i rollen som fastighetsägare. Enligt MB och LGS; 1. svara för avfallsplaneringen i kommunen och utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade vad gäller renhållningsordning och annan reglering av avfallshanteringen i kommunen, 2. svara för transport, återvinning och bortskaffande av avfall som ankommer på kommunen enligt MB, 3. handlägga frågor om renhållningsabonnemang, inklusive frågor om ändring av abonnemang (t.ex. gemensam behållare eller förlängt hämtningsintervall), som inte kräver tillstånd eller dispens, och svara för debitering av renhållningsavgifter, 4. svara för gaturenhållning och för renhållning i övrigt utomhus där allmänheten får färdas fritt som ankommer på kommunen enligt LGS, handlägga frågor om undantag från skyldighet att svara för gångbanerenhållning som kan ha ålagts fastighetsinnehavare. Delegering från kommunfullmäktige 2 § Samhällsbyggnadsnämnden ska besluta i följande ärenden; 1. extern förhyrning av lokaler för nämndens verksamhet med en hyrestid om maximalt 5 år och en årlig hyreskostnad på maximalt 25 prisbasbelopp. Eventuell avtalad återställningskostnad och lösenkostnad ska fördelas över hyrestiden. Beslut överstigande dessa gränser fattas av kommunfullmäktige. ÅÅÅÅ-MM-DD 3 Av kommunfullmäktige antagen ”Lokalförsörjningspolicy” gäller i övrigt för kommunens lokalförsörjning, 2. ansvara för donationsförvaltning som anvisas nämnden. Ansvar inom verksamhetsområdet 3 § Nämnden ansvarar för att dess verksamhet är ändamålsenlig med hänsyn till av kommunfullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Till detta hör att aktivt följa och agera på förändring och utveckling kopplat till verksamhetsområdet, i syfte att förbättra verksamhet och arbetsformer. Uppföljning, återredovisning och rapportering till 4 § Nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Nämnden ska tre gånger per år redovisa till kommunfullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som kommunfullmäktige har lämnat till dem 1. i reglemente, 2. genom finansbemyndigande. Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av kommunfullmäktige. Redovisningen lämnas till kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts den enligt speciallag. Personuppgiftsansvar 5 § Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Personal- och organisationsfrågor 6 § Kommunstyrelsen utgör kommunens samlade personalorgan. Regleringen av personal-och organisationsfrågor framgår av kommunstyrelsens reglemente. Processbehörighet 7 § Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Information, samråd, delaktighet och inflytande 8 § ÅÅÅÅ-MM-DD 4 Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån från nämnden erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnden ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. Nämnden ska skapa förutsättningar för demokratisk delaktighet och inflytande i nämndens verksamhet för kommunens invånare och andra grupper som verksamheten riktar sig till. Medborgarförslag 9 § Medborgarförslag, där kommunfullmäktige överlåtit till nämnden att fatta beslut, ska beredas så att nämnden kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i kommunfullmäktige. Nämnden ska fortlöpande informera kommunfullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. Kommunstyrelsen ska två gånger per år lämna kommunfullmäktige en redovisning över de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Förslagsställarens närvaro- och yttranderätt regleras i av kommunfullmäktige fastställda ”Regler för öppna sammanträden”. Arbetsformer Utöver det som föreskrivs i ”Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer” gäller bestämmelserna nedan för samhällsbyggnadsnämnden. Sammansättning 10 § Samhällsbyggnadsnämnden ska ha 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämnden ska ha ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande Utskott 11 § Inom nämnden ska finnas ett samhällsbyggnadsutskott. Samhällsbyggnadsutskottet består av 3 ledamöter och 2 ersättare, som nämnden väljer för samma tid som de invalts i nämnden. Riktlinje för intern kontroll Bilaga 2 ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD Riktlinjen anger arbetet med intern kontroll Ekonomichef Ange beslutsdatum och ev § Ange beslutsinstans eller tjänstepersons titel Ange beslutsdatum och § för senaste revidering tillsvidare Aktualiserad aktualisering Diarienummer Nämnd Diarienr Intranät ☐ Hemsida ☐ ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag Kommunallagen (KL 2027:725) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Inledning Intern kontroll regleras i kommunallagen (2017:725) och denna riktlinje anger ytterligare bestämmelser om intern kontroll. Riktlinjen beskriver hur styrelse och nämnder ska arbeta systematiskt med intern kontroll. Grunden för den interna kontrollen är det dagliga arbetet som görs i verksamheterna med välfungerande processer, medvetenhet om de risker som finns och åtgärder för att minska riskerna. Syfte Denna riktlinje syftar till att säkerställa att styrelsen och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, dvs de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande övergripande mål uppnås; • ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet • tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten • efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm Den interna kontrollen ska vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Intern kontroll ska inte förväxlas med andra typer av uppföljning som syftar till att utveckla verksamhetens kvalitet eller arbetssätt. Intern kontroll ersätter inte verksamhetens egna kontroller av att arbetsmetoder eller att standarder följs, men resultaten från sådana kontroller kan användas som underlag i riskanalysen. Arbetssätt för intern kontroll Intern kontroll ska vara integrerad i verksamhetens processer och bedrivas löpande under året. Arbetet omfattar planering, omvärldsanalys, riskanalys, beslut om internkontrollplan, genomförande av kontroller och uppföljning. Kommunen ska bevaka förändringar i omvärlden och anpassa arbetet när nya risker uppstår. Organisation av intern kontroll Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar för den interna kontrollen anges i kommunallagen 6 kap 6 §. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att säkerställa att det finns ett samlat system för en god intern kontroll i kommunen samt att den anpassas i takt med kommunens utveckling. Det ligger även i kommunstyrelsen ansvar att skapa en ÅÅÅÅ-MM-DD 2 organisation kring intern kontroll för att samordna information, utbildning och metodutveckling. Nämnderna Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i kommunallagen 6 kap 6 §. Nämnderna har det yttersta ansvaret att den interna kontrollen är tillräcklig inom sitt verksamhetsområde. Varje nämnd ska löpande följa den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Den interna kontrollen ska förändras i takt med verksamhetens och organisationens utveckling och förändring. Varje nämnd ansvarar också för att brister i den interna kontrollen åtgärdas. Förvaltningscheferna Inom en nämnds verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen att leda arbetet med intern kontroll. En del i ansvaret är att vid behov utforma förvaltningsspecifika rutiner för att upprätthålla en god intern kontroll. Ytterligare en del i den interna kontrollen innebär att säkerställa att kontroller byggs in i handläggningsrutiner samt säkerställa att politiska beslut, lagar, regler, anvisningar och liknande är kända och följs. Förvaltningschefen ansvarar för att det årligen tas fram en riskanalys, internkontrollplan och uppföljning av denna inom nämndens verksamhetsområde. Förvaltningschefen ansvarar för att rapportering sker till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. Verksamhetsansvariga chefer Verksamhetsansvariga chefer har ansvar för att det finns rutiner och system som säkrar att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar även för att verksamhetens personal har kännedom om och arbetar mot de mål och resultat som är beslutade. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart meddelas till närmast överordnad chef. Övriga anställda Samtliga medarbetare är ansvariga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Ett av syftena med den interna kontrollen är att eventuella fel eller brister ska kunna undvikas eller minimeras. Därför är det av största vikt att rapportering sker omgående så att åtgärder kan vidtas för att komma till rätta med de fel eller brister som upptäckts. Fel eller brister som noterats ska skyndsamt utredas. Uppföljning och rapportering av intern kontroll Omfattning Kommunstyrelsen och nämnderna exklusive valnämnden ansvarar för att ta fram riskanalyser, internkontrollplaner och uppföljningsrapporter för respektive nämnd. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen är en genomlysning av förutsättningar och samhällsförändringar i och utanför kommunen som kan få betydelse för kommunens verksamheter. Analysen tas fram av förvaltningsorganisationen inom ramen för budgetprocessen och redovisas till kommunstyrelsen som ett strategiskt underlag. Omvärldsanalysen ska ligga till grund för ÅÅÅÅ-MM-DD 3 arbetet med intern kontroll och syftar till att identifiera och lyfta fram faktorer som kan påverka verksamheten, exempelvis ny lagstiftning. Utifrån vad omvärldsanalysen visar kan kommunstyrelsen besluta om kompletterade riskområden som nämnderna ska inkludera i sina riskanalyser. Kommunstyrelseförvaltningen tar fram ett förslag på kommungemensamma riskområden som beslutas i kommunens Mål- och resursplan Riskanalys En riskanalys av verksamheten ska utföras innan kontrollplanen tas fram. Dialog kring riskanalysen ska sedan ske i nämnden. Intern kontrollplan De risker som bedömts som väsentliga att kontrollera och följa upp förs in i nämndens internkontrollplan. Planen ska innehålla nämndspecifika kontrollmoment och kommungemensamma kontrollmoment. Kommunstyrelsen beslutar om kommungemensamma kontrollmoment och ger uppdrag till nämnderna att lägga till beslutade kontrollmomentet. Uppföljning av intern kontrollplan Med utgångspunkt från den antagna planen ska resultatet av uppföljningen årligen till respektive nämnd. Uppföljningsrapporten ska innehålla beskrivning av uppföljningen, utfallet och eventuellt vidtagna åtgärder. Nämndernas ansvar Nämnderna skall årligen överlämna resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom respektive nämnd till kommunstyrelsen för kännedom. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens revisorer. Kommunstyrelsens ansvar Utifrån ansvaret för uppsiktsplikt ska kommunstyrelsen följa upp att nämnderna genomför intern kontroll i enlighet med riktlinjen. Årshjul Omvärldsanalys Kommunstyrelsen informeras om omvärldsanalysen och analysen ligger sedan till grund för de riskområden som beslutas om i Mål-och resursplanen. Riskanalys med kontrollplan Internkontrollplanen ska beslutas i samband med verksamhetsplanen och ska föregås av att nämnden haft dialog om riskanalysen. Internkontrollplanen ska var en del av nämndens verksamhetsplan. Uppföljning Uppföljning sker vid två tillfällen och första uppföljningen tas upp i nämnd i samband delårsrapporten för april. Första rapporteringen ska vara en sammanfattning av hittills genomförda uppföljningar och eventuella föreslagna åtgärder. Den andra och mer omfattande uppföljningen sker i samband med verksamhetsberättelsen. Den kommunövergripande uppföljningen av intern kontroll tas upp i kommunstyrelsen efter att alla nämnder har beslutat om sin uppföljning. ÅÅÅÅ-MM-DD 4 Omvärldsanalys Uppföljning av pågående arbete med internkontrollplanen KS beslutar om kommungemensamma riskområden Riskanalys genomförs i styrelse och nämnder Internkontrollplan beslutas För att fånga upp de förändringar i samhället som kan påverka verksamheten, ska omvärldsanalysen ligga till grund för arbetet med intern kontroll. Kommunstyrelsen informeras om omvärldsanalysen i december. I samband med delårsrapporten i april sker en sammanfattning av hittills genomförda uppföljningar och eventuella förslag. Kommunens budgetdokument, MRP, antas i juni och innehåller de kommungemensamma riskområdena. Arbete med att ta fram en riskanalys på förvaltningsnivå. Den förvaltningsövergripande riskanalysen bygger på en kedja av analyser från verksamheterna. Nämnden har dialog om riskanalysen. Förvaltningen arbetar fram ett förslag till internkontrollplan, innehållande kommungemensamma- och nämndspecifika kontrollmoment. Planen beslutas i nämnd senast sista december. En sammanfattning av planen ska vara med i nämnden verksamhetsplan Resultat och eventuella åtgärder sammanställs i en rapport och beslutas av nämnden. En sammanställning av resultatet ska vara med i verksamhetsberättelsen. Kommunstyrelsen följer upp att nämndernas interna kontroll har skett enligt riktlinjen Riskanalys genomförs i verksamheten Intern kontroll genomförs i verksamheten Intern kontrollen sammanställs i en rapport som beslutas av nämnden Kommunstyrelsen följer upp nämndernas interna kontroll ÅÅÅÅ-MM-DD 5 Riktlinjen för intern kontroll följs upp vid behov och aktualiseras en gång per mandatperiod. Riktlinje för uppsiktsplikt Bilaga 3 ÅÅÅÅ-MM-DD Riktlinjen beskriver kommunstyrelsen ansvar av uppsiktsplikten och hur uppsiktsplikten ska följas upp Ekonomichef Ange beslutsdatum och ev § Ange beslutsinstans eller tjänstepersons titel Ange beslutsdatum och § för senaste revidering Ange ”tillsvidare” om inget annat beslutats Aktualiserad aktualisering Diarienummer Nämnd Diarienr Intranät ☐ Hemsida ☐ ☐ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag Kommunallagen (KL 2017:725) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Inledning Denna riktlinje beskriver hur kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska utövas i praktiken. Riktlinjen tydliggör vad uppsiktsplikten innebär, vilka verksamheter den omfattar och vilka former som används för att fullgöra uppdraget. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över: • övriga nämnders verksamhet • bolagens verksamhet • verksamhet enligt avtalssamverkan • kommunalförbund som kommunen är medlem i Kommunstyrelsen har även en förstärkt uppsiktsplikt över kommunala bolag. Det innebär att kommunstyrelsen årligen ska pröva om bolagens verksamhet varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Syfte Syftet med riktlinjen är att säkerställa att kommunstyrelsen på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt utövar sin uppsiktsplikt. Uppsiktsplikten innebär att styrelsen skall med uppmärksamhet kunna följa de frågor, som kan påverka kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska få uppsikt över att: • kommunens verksamheter bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och politiska beslut • kommunens mål och ekonomiska ramar följs • risker och avvikelser identifieras i tid Riktlinjen gäller för kommunstyrelsen och omfattar uppsikt över nämnder och kommunala bolag samt kommunalförbund. Uppsiktsplikten innebär inte att kommunstyrelsen ska gå in och granska enskilda ärenden. Detta gäller särskilt andra nämnders myndighetsutövning, tillämpning av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. I dessa ärenden får kommunstyrelsen inte agera. Kommunstyrelsens uppsiktsansvar Kommunstyrelsen har det samlade ansvaret för uppsiktsplikten och ansvaret omfattar hela kommunstyrelsen. ÅÅÅÅ-MM-DD 2 Kommunstyrelsen har utifrån uppsiktsplikten rätt att begära in yttranden och upplysningar från berörda verksamheter och begära kompletterande uppgifter kring en specifik fråga. Kommunstyrelsen kan även ge uppdrag till en nämnd att återkomma med åtgärder så att budgetramen hålls eller uppdrag till presidiet att föra dialog om en fråga med en annan nämnds presidium. Kommunstyrelsen kan även ge kommundirektören i uppdrag att initiera en fördjupad uppföljning. Utifrån sin roll kan kommunstyrelsen göra påpekanden och lämna råd eller anvisningar till nämnder och styrelser. Beslut om att kommunstyrelsen vill ha ytterligare uppgifter görs löpande under året när behov uppstår. Om uppsiktsaktiviteter genomförs av delar av kommunstyrelsen, exempelvis presidium eller utskott, ska väsentlig information protokollföras och återrapporteras till hela kommunstyrelsen eller genom information på kommunstyrelsens sammanträde. Hur uppsiktsplikten genomförs Uppsiktsplikten ska i huvudsak ske inom ramen för kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocesser. Kommunstyrelsens uppsikt säkerställs genom att nämnder, hel- och delägda bolag samt kommunalförbund löpande översänder de handlingar som anges nedan. Utöver den information som lämnas via handlingar och protokoll hålls även dialoger med nämnder, bolag och kommunalförbund. Uppsiktsdialoger genomförs årligen under våren och utgör en fördjupad uppföljning samt ett framåtblickande underlag för nämnders och bolags fortsatta styrning. Respektive styrelse/ nämnd har uppdrag att redovisa sin verksamhet enligt framtagen mall. Kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med kommundirektör ansvarar för att genomföra uppsiktsdialogerna och underställa protokoll till kommunstyrelsen. Uppsiktdialogerna sker med nämnders respektive bolags presidium med möjlighet för ledamöter och ersättare att ställa frågor. Vid dessa möten förs protokoll som sedan anmäls till kommunstyrelsens sammanträde. Övriga informationsdialoger används utifrån behov där nämnder och styrelser bjuds in för att informera kommunstyrelsen om specifika händelser. Uppsikt över nämndernas verksamhet Kommunstyrelsens uppsikt över nämnderna utövas främst genom att ta del av: • protokoll från nämndernas sammanträden • nämndernas budgetunderlag och verksamhetsplaner • nämndernas arbete med riskanalyser, internkontrollplaner och uppföljningar • revisorernas granskningsrapport • information om väsentliga händelser i nämndens verksamhet Nämnderna ansvarar för att redovisa hur verksamhet som bedrivs av privata utförare följs upp. ÅÅÅÅ-MM-DD 3 Nämnderna ansvarar för att redovisa hur verksamhet som bedrivs genom avtalssamverkan följs upp. Uppsikt över kommunala bolag Kommunstyrelsen har ett särskilt förstärkt ansvar för att följa upp kommunens hel- och delägda bolag. Detta innebär att styrelsen varje år ska göra en samlad bedömning av om bolagens verksamhet bedrivs enligt det uppdrag och det ändamål kommunen har fastställt. Den förstärkta uppsikten innebär också att kommunstyrelsen ska agera vid avvikelser och säkerställa att bolagen fungerar som de ska. Uppsikten utövas även genom att ta del av: • bolagens styrelse- och bolagsstämmoprotokoll • budgetar och affärsplaner • bolagens arbete med riskanalyser, internkontrollplaner och uppföljningar • revisorernas granskningsrapporter • bolagspolicy och ägardirektiv Uppsikt över kommunalförbund Kommunstyrelsens uppsikt över kommunalförbund utövas främst genom att ta del av: • protokoll från direktionernas, förbundsstyrelsers och/eller förbundsfullmäktiges sammanträden • budget och verksamhetsplan • riskanalyser, internkontrollplan och uppföljningar • revisorernas granskningsrapporter Riktlinjen ska följas upp och vid behov revideras en gång per mandatperiod. Kommunfullmäktiges arbetsordning Bilaga 4 ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD Arbetsordning för fullmäktige Kanslichef Ange beslutsdatum Kommunfullmäktige - Tillsvidare Aktualiserad - Diarienummer KS 2026/65 Intranät ☐ Hemsida ☒ Kommunallagen (KL, 2017:725) ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1 § Kommunfullmäktige har 51 ledamöter. Presidium 2 § De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 § Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i kommunfullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör kommunfullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot till denna post för återstoden av mandatperioden. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra uppdraget, fullgör förste vice ordföranden det. Om också förste vice ordföranden är förhindrad, fullgör andre vice ordföranden uppdraget. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats för sammanträdena 5 § Kommunfullmäktige håller normalt ordinarie sammanträde varje månad utom i januari, juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 6 § ÅÅÅÅ-MM-DD 2 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 § Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. 8 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena plats för kommunfullmäktiges sammanträden. Kommunfullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt. 9 § Ordföranden ska minst en vecka före sammanträdesdagen på kommunens anslagstavla tillkännage tid och plats för sammanträdet samt handlingar i de ärenden som ska behandlas. Kommunfullmäktiges annonsering om sammanträde får även ske på andra plattformar efter beslut av kommunfullmäktiges ordförande. Placeringsordning 10 § Ordföranden beslutar, efter samråd med kommunfullmäktiges presidium, placeringsordningen för fullmäktiges ledamöter, ersättare och andra som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar. Beslut i frågan tas för hela mandatperioden och meddelas vid fullmäktiges konstituerande sammanträde eller snarast därefter. Ersättare, som tjänstgör, intar den frånvarande ledamotens plats. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ÅÅÅÅ-MM-DD 3 11 § Om ordföranden bedömer att kommunfullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen bör ordföranden föreslå fullmäktige att hänskjuta ärenden till nästa ordinarie sammanträde. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när kommunfullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag eller denna arbetsordning. 13 § Kommunstyrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i tillkännagivandet bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Motioner, interpellationer, och frågor som inkommit till kommunstyrelseförvaltningen senast två veckor före kommunfullmäktiges sammanträde, ska anges i tillkännagivandet och tillställas ledamöter och ersättare enligt ovan. Motioner, interpellationer, och frågor som inkommit till kommunstyrelseförvaltningen mindre än två veckor före kommunfullmäktiges sammanträde, bör tillställas ledamöter och ersättare före aktuellt sammanträde. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. I undantagsfall får kallelse och övriga handlingar skickas på annat sätt. Anmälan av förhinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 14 § En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunstyrelseförvaltningen, som informerar den ersättare som står i tur att tjänstgöra. ÅÅÅÅ-MM-DD 4 15 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att, på sätt som ordförande bestämmer, anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. Detsamma gäller om ledamoten inträder i tjänst efter det att sammanträdet börjat. 16 § Det som sagts om ledamot i 15 och 16 §§ gäller också för ersättare. 17 § Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Närvarokontroll 18 § En närvarolista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde förrättas en närvarokontroll. Närvarokontroll sker också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokolljusterare 19 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan närvarokontrollen har förrättats enligt 19 §, väljer kommunfullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 § Kommunfullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i tillkännagivandet. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningarna av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. ÅÅÅÅ-MM-DD 5 Yttranderätt vid sammanträdena 21 § Rätt att delta i överläggningen har - ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs, - ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, - ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret, - styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 10 kap. 3 och 4 §§ KL, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 22 § Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar delårsrapporterna samt revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorernas sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen. Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning 23 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 § Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Kommunfullmäktiges sekreterare eller annan sakkunnig får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 § Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. ÅÅÅÅ-MM-DD 6 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst en minut för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. (Vid replik äger varje talare rätt att göra högst två inlägg.) Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet Yrkanden 26 § När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande lämna det skriftligt. Deltagande i beslut 27 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunfullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar 28 § Omröstningar genomförs med digitalt systemstöd. Ordföranden biträds av kommunstyrelseförvaltningen. Ordföranden kan besluta att genomföra omröstning genom upprop. Då biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet samt kommunstyrelseförvaltningen. Omröstningarna med upprop genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt omröstningslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Närvarolistan utgör grunden för omröstningslistan. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. ÅÅÅÅ-MM-DD 7 Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den - upptar namnet på någon som inte är valbar, - upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, - upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner 30 § En motion - ska vara skriftlig och undertecknad (med undertecknande jämställs elektronisk signering) av en eller flera ledamöter, - får inte ta upp ämnen av olika slag, - väcks genom att den ges in till kommunstyrelseförvaltningen, eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige, - ska ges in till kommunstyrelseförvaltningen senast klockan 12:00 vardagen närmast innan det aktuella sammanträdet för att kunna presenteras på sammanträdet. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Den som har rätt att väcka en motion, har också rätt att under högst två minuter presentera sin motion. Skulle det vara fler motionärer, har endast en av dessa denna rätt. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt och en uppföljning av de motioner som vunnit bifall. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober E-förslag 31 § Förslagsställare som fått tillräckligt antal röster för sitt förslag har rätt att under högst två minuter presentera sitt e-förslag för kommunfullmäktige. Skulle det vara fler förslagsställare, har endast en av dessa denna rätt. ÅÅÅÅ-MM-DD 8 Kommunstyrelsen ska två gånger per år redovisa de e-förslag som inte har beretts färdigt och en uppföljning av de e-förslag som vunnit bifall. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Företagens initiativrätt 32 § Styrelsen i ett sådant företag som avses i 10 kap. 3 och 4 §§ KL får väcka ärenden i kommunfullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer 33 § En interpellation ska - vara skriftlig och undertecknad (med undertecknande jämställs elektronisk signering) av en ledamot, - ska ges in till kommunstyrelseförvaltningen senast klockan 12:00 vardagen närmast innan det aktuella sammanträdet för att kunna presenteras på sammanträdet. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Om interpellationen lämnas in till kommunstyrelseförvaltningen senast två veckor före kommunfullmäktiges sammanträde, ska interpellationen som huvudregel besvaras på aktuellt sammanträde. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet. Ledamöter och ersättare bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 10 kap. 3 eller 4 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden eller vice ordförande i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. ÅÅÅÅ-MM-DD 9 Frågor 34 § En fråga ska - vara skriftlig och undertecknad med undertecknande jämställs elektronisk signering) av en ledamot, - ska ges in till kommunstyrelseförvaltningen senast klockan 12:00 vardagen närmast innan det aktuella sammanträdet för att kunna presenteras på sammanträdet. Vad som sägs i 34 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga får utöver till ordförande i en nämnd/styrelsen även ställas till nämndens/styrelsens vice ordförande och i förekommande fall till 1:e respektive 2:e vice ordförande. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Beredning av ärenden 35 § Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Återredovisning från nämnderna 36 § Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning 37 § Kommunfullmäktiges presidium bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Valberedning 38 § På det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti som är ÅÅÅÅ-MM-DD 10 representerat i kommunfullmäktige. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag för valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Beredning av revisorernas budget 39 § Kommunfullmäktiges presidium bereder revisorernas budget. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium enligt kommunstyrelsens anvisningar. Justering av protokollet 40 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Kommunfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Reservation 41 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten särskilt anmäla detta. Den skriftliga motiveringen ska lämnas till sekreteraren senast fem (5) dagar efter sammanträdet, eller inom den tid som ordföranden meddelar. Om kommunfullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattats. Protokollsanteckning 42 § Ledamot eller tjänstgörande ersättare har rätt att lämna en protokollsanteckning efter medgivande av ordföranden. Protokollsanteckningen ska vara skriftlig, kort och koncis och får inte förses med bilagor. Anteckningen ska anmälas innan sammanträdet avslutas och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som ÅÅÅÅ-MM-DD 11 ordföranden anger. För sent anmäld eller inlämnad anteckning avvisas. Expediering och publicering 43 § Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 44 § Protokollet ska utöver de i 8 kap. 12 § KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens hemsida. Fullmäktigeberedningar 45 § De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden de ordinarie fullmäktigeberedningar man så önskar. Valen förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december. 46 § Kommunfullmäktige bestämmer före valen antalet ledamöter och ersättare i beredningarna. Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter. 47 § En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutar att överlämna till beredningen. Beredningens uppdrag ska stadfästas av fullmäktige genom en uppdragsbeskrivning. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. 48 § En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. 49 § En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. ÅÅÅÅ-MM-DD 12 50 § Kommunfullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga. 51 § Kommunfullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en särskild beredning samt mandattiden för denna. 52 § För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13 § 144 Bilaga 5 Innehållsförteckning. Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Riktlinje Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot 2023-09-13 § 144 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad 2026-03-12 Giltighet Kommunstyrelse Juridik och säkerhetsavdelningen Tills vidare Rutiner och vägledning för att förebygga och hantera hat, hot och våld Diarienummer KS 2026/151 Uppföljning En gång per mandatperiod Ämnesområde Intranät Hemsida Förebygga och hantera hat, hot och våld ☒ ☒ 4 kap. 18a § kommunallagen (2017:725). Inledning I denna riktlinje anges hur kommunen och dess förtroendevalda ska agera för att förebygga och hantera incidenter rörande hot och våld mot förtroendevalda. Ordföranden i nämnder, styrelser samt partiernas gruppledare förutsätts verka för att denna riktlinje blir känd för de förtroendevalda och efterföljs. Varje enskild förtroendevald har ett eget ansvar för att rapportera incidenter till partiets gruppledare och att hålla sig uppdaterad. Syfte Syftet är att skapa en tydlighet och ett gemensamt förhållningssätt för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjen ska även utgöra stöd och vägledning för förtroendevalda i Vänersborgs kommun för att öka tryggheten i det offentliga förtroendeuppdraget. Definitioner Hatbrott Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Det kan även vara andra brott där motivet till brottet har varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av något av följande: • Hudfärg • Nationellt eller etniskt ursprung • Trosbekännelse • Sexuell läggning • Könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. Hot Hot innebär att en person hotar att skada någon person, närstående eller dennes egendom. Det kan också omfatta hot om att skada en persons djur eller föremål som har stor betydelse för den utsatta personen. Hot kan ske med hjälp av vapen, via direkt tilltal, telefon, sms, mail eller sociala medier. Våld Våld innebär slag, sparkar eller annat fysiskt våld som riktas mot förtroendevalda med anledning av sitt uppdrag. Våld mot en enskild person kan till exempel vara misshandel mot en förtroendevald, en anhörig eller en kollega. Våld mot egendom kan innebära till exempel skadegörelse. Trakasserier Med hat, hot och våld avses även i denna riktlinje även trakasserier motsvarande olaga förföljelse, ofredanden eller liknande fridsbrott. Otillåten påverkan Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en förtroendevald att agera på ett annat sätt än denne tänkt, exempelvis genom hot, våld, trakasserier eller otillbörliga erbjudanden. Avgränsningar Riktlinjen omfattar förtroendevalda som utsatts för hat, hot, våld eller trakasserier med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Otillåten påverkan som inte innefattar hot, våld eller trakasserier hanteras enligt ”Riktlinje mot korruption, mutor och jäv”. 1 Ansvarsfördelning Förtroendevalda är inte formellt anställda i Vänersborgs kommun och omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen såsom anställda gör. Polisen har huvudansvaret för skydd av förtroendevalda vilket innebär att den polisiära handläggningen av ärenden om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda är en uppgift för polismyndigheten. Ordföranden i nämnder och styrelser Ordföranden förutsätts: • tillsammans med gruppledaren ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs. Gruppledarna inom de politiska partierna Gruppledarna inom de politiska partierna förutsätts: • genomföra riskanalyser och arbeta förebyggande • tillsammans med ordföranden ansvara för att dessa riktlinjer med tillhörande dokument (bilagorna) blir kända för de förtroendevalda samt att de följs • stödja sina medlemmar i händelse av hat, hot eller våld och ansvara för kontakt med Vänersborgs kommun säkerhetssamordnare • vara väl uppdaterad kring eventuella risker som kan förekomma för de förtroendevalda inom sitt parti samt aktuella, kontroversiella frågor som väcker starka känslor bland medborgarna • ansvara för rådgivning och stöd till utsatta • rapportera incidenter till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare De förtroendevalda förutsätts: • medverka vid utbildning om hot och våld • känna till denna riktlinje • ansvara för att rapportera eventuella incidenter till polisen och partiets gruppledare • Respektive ordförande ansvarar för att samtalstonen håller en god nivå och bör inför varje sammanträde särskilt granska dagordningens punkter ur ett säkerhetsperspektiv. Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun, genom funktionen säkerhetssamordnare, ska: • vid behov ge stöd och rådgivning till gruppledare och utsatta • ta emot, dokumentera och administrera incidentrapporter • vid behov informera och anordna utbildning kring hot och våld • säkerställa att kommunalråd erhåller sådant stöd, skydd och utbildning som de är berättigade till enligt 4 kap. 18a § kommunallagen (2017:725). Stöd från säkerhetssamordnaren kan ges under normal kontorstid. Åtgärder vid hat, hot eller våld mot förtroendevalda Polisanmälan Det är viktigt att förtroendevalda polisanmäler alla hat-, hot- eller våldssituationer. Det är en viktig markering och underlättar också polisens underrättelsearbete. Även i de fall där en anmälan inte kan knytas till en gärningsperson, så kan anmälan vara en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångssätt. Polisen kan under vissa förutsättningar åtkomstskydda anmälan för att öka sekretessen kring den. I och med en anmälan kan polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete inledas. Om den förtroendevalde misstänker att det finns en koppling till dennes politiska engagemang ska det uppges när denne gör sin polisanmälan för att polisen ska kunna planera eventuella skyddsåtgärder i dialog med den förtroendevalda och partiets gruppledare. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd man beslutar att vidta i det enskilda fallet. Exempel på detta är rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Incidentrapportering När en incident gällande hat, hot eller våld har ägt rum ska det detta rapporteras till partiets gruppledare som i sin tur ska skicka rapporten till Vänersborgs kommuns säkerhetssamordnare. I bilagan till det här dokumentet finns beskrivs vad en incidentrapportering ska innehålla. Författningssamling Den här riktlinjen ska publiceras i Vänersborgs kommuns författningssamling. Riktlinje för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda mot förtroendevalda utvärderas en gång per mandatperiod. 3 Bilaga Incidentrapportering Du som förtroendevald ansvarar för att kontakta din gruppledare om du blir utsatt av hat, hot eller våld. Gruppledaren ansvarar för att upprätta en incidentrapportering och skicka denna till Vänersborgs säkerhetssamordnare. En incidentrapport bör innehålla nedanstående information. Skicka incidentrapporten till kommun@vanersborg.se. Datum och klockslag för händelsen? Grunduppgifter • Datum och tid för händelsen. • Plats (fysisk plats, sociala medier, telefon, e-post). • Vem rapporterar? (Namn och funktion/gruppledare). • Vem utsattes? (Namn och nämnd/styrelse). Händelseförlopp • Typ av incident: Hot, våld, trakasserier, skadegörelse eller korruptionsförsök. • Beskrivning: Beskriv händelsen så detaljerat som möjligt. Vad sa/gjorde förövaren? • Utlösande faktor: Finns det koppling till ett specifikt politiskt beslut eller ärende? • Upplevelse: Hur upplevde den utsatte händelsen? (t.ex. skrämmande, allvarligt menad). Information om förövaren (om känd/synlig) • Signalement: Kön, ålder, klädsel, dialekt eller särskilda kännetecken. • Vittnen: Namn och kontaktuppgifter till eventuella personer som såg händelsen. Information om förövaren (om känd/synlig) • Signalement: Kön, ålder, klädsel, dialekt eller särskilda kännetecken. • Vittnen: Namn och kontaktuppgifter till eventuella personer som såg händelsen. Vidtagna åtgärder • Stöd: Har den utsatte fått samtalsstöd eller annat omedelbart stöd? • Polisanmälan: Är händelsen polisanmäld? Ange i så fall diarienummer. • Information: Har säkerhetssamordnare eller andra berörda informerats? Kom ihåg: Vid digitala hot (SMS, e-post, sociala medier) är det viktigt att inte radera meddelanden. Ta skärmdumpar och spara originalen för teknisk bevisning. Vänersborgs kommun har nolltolerans mot allvarligt hat, hot, våld och otillåten påverkan därav uppmanar vi alla som varit utsatta att polisanmäla händelsen. Anmälan blir en markering att beteendet inte är accepterat samt en viktig kraft för att belysa problematiken med hat, hot, våld och otillåten påverkan mot förtroendevalda. Polisen kräver en polisanmälan för att kunna inleda sin personsäkerhet och brottsofferarbete. Anmälan blir en viktig pusselbit för att analysera liknande brott och tillvägagångsätt. Uppge alltid att du är förtroendevald vid polisanmälan och att anmälan gäller ett demokratibrott samt att polisanmälan ska åtkomst skyddas. Är riskbedömning gjord för det fortsatta arbetet? Här följer några råd: • Identifiera riskmiljöer: Analysera var och när förtroendevalda är mest utsatta, t.ex. vid fysiska nämndmöten, i sociala medier eller vid hembesök. • Värdera specifika beslut: Inför politiskt känsliga beslut (t.ex. placering av boenden eller indragna bidrag) bör en särskild riskbedömning göras. • Dokumentera fortsatta åtgärder: För varje identifierad risk med högt värde måste det finnas en handlingsplan med konkreta motåtgärder, såsom larm, väktarstöd eller särskilda rutiner för offentliga möten. Se även: Personlig säkerhet - Säkerhetspolisen 4 Strategi för social hållbarhet Bilaga 6 ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD Strategin beskriver övergripande mål och strategiska prioriteringar inom social hållbarhet. Hållbarhetschef Ange beslutsdatum och ev § Kommunfullmäktige Ange beslutsdatum och § för senaste revidering Tills vidare Aktualiserad aktualisering Diarienummer KS 2024/298 Intranät ☐ Hemsida ☒ ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag Vänersborgs kommuns vision, Riktlinje för styrning och ledning, Kommunallagen (2017:725), Agenda 2030, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Diskrimineringslagen (2008:567), Lag (2009:724) om nationella minoriteter. ÅÅÅÅ-MM-DD 1 Inledning Från det att vi föds till dess att vi dör, och allt däremellan, finns kommunen där för oss. Det gäller alla invånare. Oavsett hur gamla vi är, vilket kön, sexuell läggning, religion eller funktionsförmåga vi har, om vi är födda i Vänersborgs kommun eller någon annanstans i Sverige eller världen – Vänersborgs kommun ska finnas där för oss i alla delar, hela livet. Ingen ska lämnas utanför i samhällsutvecklingen och tillsammans gör vi kommunen attraktiv och levande. Det är vad social hållbarhet handlar om. Syfte Strategi för social hållbarhet syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden. Strategin ska bidra till att peka ut vägen mot visionen – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Strategin konkretiserar kommunens styrprinciper, som slår fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt, genom att visa hur kommunen tillgodoser alla invånares mänskliga rättigheter i sin roll som samhälls-, demokrati- och välfärdsaktör. Jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet är grunden för en socialt hållbar samhällsutveckling. Strategin pekar ut kommunens strategiska prioriteringar inom dessa fem områden i syfte att nå de nationella målen inom jämställdhet, folkhälsa, ANDTS-arbete, barnrätt, arbetsmarknad, digitalisering och omställning till ny socialtjänst. Strategin gäller samtliga nämnder. Strategin Dokumentet beskriver övergripande mål inom social hållbarhet, utifrån regeringsformen, Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna. För att uppnå visionen om en attraktiv och hållbar kommun, i alla delar hela livet pekas strategiska prioriteringar ut inom fem områden: jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering samt delaktighet. Strategin är ett kommunövergripande dokument inom området social hållbarhet vilket innebär att samtliga nämnder och förvaltningar gemensamt bär ansvaret utifrån de strategiska prioriteringarna. Strategin ska fungera som en övergripande struktur där andra styrdokument inom social hållbarhet, knyts ihop. Övergripande mål Enligt Regeringsformen ska den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Målet för offentlig verksamhet är den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd. Det allmänna ska särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa; verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara; motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. ÅÅÅÅ-MM-DD 2 Vänersborgs kommuns styrprinciper slår i sin tur fast att utveckling sker på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och att ett av tillvägagångssätten för att genomföra uppdraget som demokratiaktör, samhällsaktör och välfärdsaktör är det rättighetsbaserade arbetssättet.1 Social hållbarhet kan sammanfattas i att alla människors grundläggande behov och mänskliga rättigheter är tillgodosedda, att alla kvinnor och män, flickor och pojkar och personer med annan könsidentitet, har tillgång till en jämställd och jämlik välfärd och att alla lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande utan orättfärdiga skillnader. De mänskliga rättigheterna berör alla samhällsområden och definierar varje människas rättigheter och lika värde. Det offentliga har ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och främjas och att rättighetsbärarna får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är ett förhållningssätt som sätter invånaren och de mänskliga rättigheterna i främsta rummet. De mänskliga rättigheterna vävs in i det ordinarie arbetet och i de vardagliga arbetsuppgifterna, vilket innebär att hela organisationen genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Social hållbarhet handlar även om att synliggöra individer och gruppers levnadsvillkor och hur olika samhällsstrukturer skapar olika villkor för olika grupper av människor. Våra analyser behöver identifiera och belysa vem som lämnas utanför, hur och varför, och vem som upplever flera former av utsatthet eller diskriminering samtidigt. I Agenda 2030 är detta en grundprincip; att inte lämna någon utanför. Principen handlar både om att utjämna skillnader mellan människor inom länder och att utjämna skillnader mellan länder. För att uppnå en socialt hållbar samhällsutveckling är tillsammansarbete en nyckel, där helheten blir större än delarna. Kommunen behöver samverka både internt och externt, för att vi tillsammans ska kunna möta utmaningar utifrån våra samlade resurser, kompetenser och erfarenheter. Genom samverkan kan kommunen ta tillvara lokala initiativ, upptäcka behov tidigt och tillsammans skapa långsiktiga, hållbara och inkluderande lösningar som stärker människors livsvillkor för att ingen ska lämnas utanför. Agenda 2030 Genom Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling har FN:s medlemsländer förbundit sig att skydda de mänskliga rättigheterna; utrota fattigdom och hunger; bekämpa ojämlikheter; bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar tre dimensioner av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk. För att lösa komplexa samhällsutmaningar inom alla tre hållbarhetsdimensionerna krävs perspektivgemenskap och att samhället arbetar mot gemensamma mål – Det socialt hållbara samhället förverkligas inte på 1 Riktlinje för Vänersborgs kommuns styrning och ledning, antagen av kommunfullmäktige 2023-06- 21 § 104 ÅÅÅÅ-MM-DD 3 bekostnad av planetens resurser, omställningen till det ekologiskt hållbara samhället är rättvis och jämlik och ekonomin fungerar som motor i utvecklingen. Kommuner, regioner, civilsamhälle, statliga myndigheter, näringsliv och forskning delar ansvaret för genomförandet av Agenda 2030, tillsammans med den enskilde medborgaren. Därför behöver vi arbeta tillsammans. Strategiska prioriteringar Strategi för social hållbarhet beskriver fem områden för social hållbarhet som vart och ett innehåller strategiska prioriteringar för Vänersborgs kommun. Områdena jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering, inkludering och delaktighet speglar de mänskliga rättighetsprinciperna och målen i Agenda 2030. De strategiska prioriteringarna spänner över en rad kommunala ansvarsområden som är av vikt för social hållbarhet. Jämlikhet Jämlikhet utgår ifrån allas lika värde och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. I ett jämlikt samhälle har alla tillgång till sina mänskliga rättigheter med samma möjligheter att påverka samhället och sina egna liv. Det finns grupper i samhället som är mer sårbara än andra och de riskerar i högre utsträckning än andra att lämnas utanför och utsättas för olika typer av diskriminering och exkludering. Ojämlikhet skapas av att olika grupper i samhället har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Det jämlika samhället innebär därför både jämlikhet i förutsättningar och jämlikhet i utfall. Det betyder att alla ges likvärdiga möjligheter att utveckla sin egen potential. För att nå dit krävs förebyggande och främjande arbete och att fokus riktas mot de strukturella faktorerna och utjämnande av skillnader i uppväxtförhållanden, samtidigt som arbete görs för insatser i det omgivande samhället som kompenserar för ojämlika uppväxtvillkor. Utbildning är en grundförutsättning för ett jämlikt samhälle och det ansvarsfulla medborgarskapet. Skolgångens betydelse med start i förskolan, är av särskild vikt för barn från grupper i utsatta socioekonomiska förhållanden och det finns ett starkt dubbelriktat Mänskliga rättigheter Agenda 2030 Jämlikhet Jämställdhet Icke- diskriminering Inkludering Delaktighet ÅÅÅÅ-MM-DD 4 samband mellan studieresultat och hälsa. Andra områden som har särskild betydelse för jämlikhet är arbete, fritid, hälso- och sjukvård, offentlig service och bostadsmarknad.2 • Vänersborgs kommun främjar jämlikhet i levnadsvillkor genom att förebygga diskriminering och åstadkomma en mer rättvis fördelning av såväl resurser som ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. • Vänersborgs kommun beaktar särskilt behovet av tidiga och förebyggande insatser vid planering av insatser till grupper och enskilda. • Vänersborgs kommun arbetar för att alla invånare ska kunna leva ett hälsosamt liv med möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhället. • Vänersborgs kommun skapar förutsättningar för kunskap, kompetens och utbildning under hela livet för att stärka psykologiska och sociala resurser samt verklig möjlighet att påverka den egna livssituationen. • Vänersborgs kommun prioriterar insatser för barn och unga inom folkhälsoarbetet för att ge förutsättningar till stöd och för att få kunskap och verktyg genom hela livet. • I Vänersborgs kommun växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar. Jämställdhet Jämställdhet är en grundläggande rättighet som handlar om att alla människor, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist och demokratiskt samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna uppnå alla andra mål i Agenda 2030 och behöver tillämpas inom alla samhällets områden, såväl det ekonomiska, ekologiska som politiska, sociala och kulturella området. Utgångspunkten är att kön alltid spelar roll men att det aldrig är det enda som spelar roll, varpå en intersektionell3 analys behövs för att synliggöra olika grupper av kvinnor och mäns och flickor och pojkars förutsättningar och livschanser. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. Arbetet innebär också att systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Jämställdhet innefattar också människor som inte kan eller vill delas in i könskategorierna man och kvinna, men som påverkas av synen på kön i det omgivande samhället. Därför handlar jämställdhet både om att alla, oavsett juridiskt kön och alla oberoende av vilket kön en person identifierar sig med, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden.4 • I Vänersborgs kommun har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv. Icke-diskriminering Icke-diskriminering handlar om att alla på ett likvärdigt och rättvist sätt ska kunna få tillgång till de möjligheter som finns i ett samhälle. Detta innebär att personer, eller 2 Folkhälsomyndigheten 3 Kön och andra maktordningar analyseras tillsammans. 4 Jämställdhetsmyndigheten ÅÅÅÅ-MM-DD 5 grupper av personer, som befinner sig i jämförbara situationer inte ska behandlas mindre förmånligt enbart på grund av en särskild egenskap. Diskriminering, enligt svensk lag, innebär att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin5 som verkar neutral men särskilt missgynnar vissa grupper eller individer.6 I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder, men ett icke-diskriminerande förhållningssätt kan även innehålla hudfärg, socialt ursprung, språk, socioekonomi och bostadsort/område.7 Sverige har även en minoritetslagstiftning som beskriver vilka rättigheter minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar har i hela landet. Lagen ska ge skydd för de nationella minoriteterna och främja deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.8 Diskriminering gör att utsatta grupper som exempelvis hbtqi-personer, utrikes födda personer och personer med funktionsnedsättning över hela världen har svårt att få jobb, hoppar av skolan och lever i fattigdom. Att leva ett liv fritt från diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och gynnar inte bara den enskilda individen utan även samhället som helhet. • I Vänersborgs kommun är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet och alla har lika rättigheter och möjligheter i alla delar av livet. • I Vänersborgs kommun är alla barn lika mycket värda och har rätt till alla mänskliga rättigheter. • Vänersborgs kommun verkar för att alla, oavsett kön, inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet och att alla möts utan diskriminering och stereotypa föreställningar. Inkludering Inkludering handlar om att utforma samhället på ett tillgängligt och universellt sätt för att alla ska kunna delta fullt ut i samhället, oavsett funktionsförmåga. För att detta ska vara möjligt behöver samhället utformas utifrån människors rättigheter, olika behov och förutsättningar. Utgångspunkten för inkludering är invånarna; de som vi är till för och de som ska använda kommunens tjänster och service. Inkludering är lika mycket en fråga om planering som genomförande, analys och uppföljning. Det handlar om att skapa förutsättningar och att, redan från början, ta bort olika typer av hinder och skapa inkluderande lösningar utifrån ett mångfaldsperspektiv för alla att ska kunna delta utifrån sina individuella förutsättningar och svårigheter, utan behov av anpassning eller specialutformning. Det finns många aspekter av tillgänglighet och dessa behöver synliggöras för att skapa en inkluderande miljö. Kunskapstillgänglighet handlar om att information finns tillgänglig på ett sätt som alla kan tillgodogöra sig, tillitstillgänglighet har att göra med att personer ska 5 Det är inte diskriminering om syftet med regeln eller rutinen är berättigat eller de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Detta måste bedömas från fall till fall. 6 Diskrimineringsombudsmannen 7 FRA European agency för fundamental rights 8 Minoritet.se ÅÅÅÅ-MM-DD 6 känna sig trygga i kommunala sammanhang, administrativ tillgänglighet kan vara att kontaktvägar görs mindre krångliga och svårbegripliga, fysisk tillgänglighet handlar om att lokalerna fungerar för alla oavsett funktionsförmåga och ekonomisk tillgänglighet är att alla har råd att delta i aktiviteter eller nyttja en specifik service. Inkludering handlar om alltifrån rätten till egenförsörjning, offentliga anställningar och förtroendeuppdrag till allas rätt till information och tillgång till kommunikation, transporter, varor, produkter, tjänster och offentliga platser och serviceinrättningar. • Vänersborgs kommun är en hållbar, inkluderande och säker kommun som erbjuder invånarna en attraktiv, trygg, hälsosam och tillgänglig livsmiljö. • Vänersborgs kommun verkar för full delaktighet och självständighet för alla invånare, oavsett funktionsförmåga, genom att utforma Vänersborgs kommun på ett universellt sätt. • I Vänersborgs kommun utgår verksamheten från invånarna. Analys, planering, genomförande och uppföljning görs med invånaren i centrum och kommunens stöd och service motsvarar olika individer och gruppers behov och förutsättningar. • Vänersborgs kommun verkar för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt för att ge bästa möjliga förutsättningar till utbildning och egenförsörjning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delaktighet Delaktighet handlar om att varje individ ska erbjudas möjlighet att vara delaktig i frågor och beslut som berör en själv, både för att det är en mänsklig rättighet att vara informerad om och delaktig i frågor som berör ens liv och rättigheter och för att säkerställa att verksamheten är effektiv, användbar och håller hög kvalitet. Det handlar också om att tillvarata invånarnas perspektiv och kunskap och främja människors möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. För att möjliggöra delaktighet behöver kommunen vara och uppfattas som transparent. Det ska vara tydligt varför kommunen gör och beslutar på ett visst sätt och vem som är ansvarig för vad. Detta är en förutsättning för att invånarna ska känna självständighet och egenmakt att påverka sitt liv och samhället de lever i men också för att tillit ska finnas till det demokratiska systemet. Delaktighet handlar också om att skapa system för att möjliggöra och att tillvarata invånarnas perspektiv i samhällsutvecklingen. I utvecklingen av digitaliseringen är det särskilt viktigt att nya verktyg som utvecklas fungerar för alla och främjar ökad delaktighet för olika samhällsgrupper. Vid olika typer av kriser bygger förmågan att både hantera och ta sig ur en kris på sammanhållning och samarbetsförmåga. Förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas kallas resiliens, vilket kan ses som ett direkt resultat av ett samhälle som bygger på delaktighet. • I Vänersborgs kommun tas invånarnas perspektiv och kompetens tillvara och invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i frågor och beslut som rör dem. • I Vänersborgs kommun har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna lyssnar och beaktar barnets åsikter och beslut tas utifrån barnets bästa. • Vänersborgs kommun använder digitalisering som verktyg för att stödja en hållbar verksamhetsutveckling och strävar efter datadriven perspektivgemenskap för att på bästa sätt gynna kommunens invånare. ÅÅÅÅ-MM-DD 7 • Vänersborgs kommun är en trygg, fredlig och robust kommun där invånarna känner förtroende och sammanhållning med varandra. Uppföljning av strategin sker efter två år och utvärdering och eventuell revidering efter fyra år.