Barn- och utbildningsnämnden — 8 juni 2026

§ 1 Skyddskommittépunkt Översyn av förskole- och grundskoleorganisationen Förvaltningschef inleder mötet med att referera till tidigare föredragningar på FSG gällande översynen. I detta skede håller förvaltningen på att sammanställa en rapport som beskriver ett nuläge tillsammans med ett antal förslag gällande framtida struktur av förvaltningens verksamhet. Nedan är en sammanfattning av den dialog som fördes på FSG där fokus var att belysa viktiga aspekter att i nulägesbeskrivning och strukturförslag beakta utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställningar var utgångspunkt: 1. Vad är viktigt att ta i beaktande för att säkerställa en god och säker arbetsmiljö för alla medarbetare och elever? 2. Vilka möjligheter öppnas upp när kommunen behöver tänka nytt kring hur förskolor och skolor används i framtiden? 3. Finns det något särskild oro om kommunens förskole- eller skolstruktur förändras? Om ja, vad? 4. Vad är viktigt för att alla barn i kommunen ska få så likvärdiga förutsättningar som möjligt? Gemensamt identifierade arbetsmiljöaspekter Förändringsoro och behov av trygghet Parterna lyfter gemensamt att organisatoriska förändringar skapar: • oro bland medarbetare kring uppdrag, framtida organisation och egen roll • ökad psykosocial belastning vid brist på information Det finns samsyn kring att tydlig, transparent och kontinuerlig kommunikation är avgörande för att förebygga ohälsa hos medarbetare under processen. FSG:s bild är att medarbetare bland annat med hjälp av förvaltningschefens filmer som publicerats på hemsidan löpande får bra information. Medarbetarna behöver dock framåt i processen få möjlighet att vara mer delaktiga i arbetet. Organisationsstruktur och arbetsbelastning Parterna betonar vikten av att, oavsett enhetsstorlek, organisera för arbete i mindre barngrupper/elevgrupper för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö. Viktigt att förväntansbilder och arbetssätt ses över och tydliggörs i samband med en eventuellt förändrad struktur. Kommande lagändringar och reformer som påverkar verksamheterna behöver vägas in då det ställer nya krav på verksamheten. Likvärdighet och stödbehov Likvärdighet i organisation och resurser lyfts som central, både ur barnens/elevernas och personalens perspektiv. Kompetens, bemanning och rekrytering Parterna uttrycker oro för att förändringar i struktur kan påverka både möjligheter att rekrytera samt behålla kompetens. Viktigt att arbetsmiljöperspektiv vägs in i en framtida struktur för att ha förutsättningar att bibehålla och stärka kvalitet i verksamheten. Fortsatt samverkan, delaktighet och process Samtliga parter betonar vikten av: • fortsatt samverkan genom hela processen • att professionens perspektiv tas tillvara • strukturer för dialog, exempelvis referensgrupper Transparens i processen ses som en viktig arbetsmiljöfaktor. Information om fortsatt process Nästa steg i översynen är att en slutrapport ska upp för information på barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 18 maj. Än återstår en hel del arbete i rapporten med att sammanställa alla underlag och inspel från de olika referensgrupperna. Förvaltningschef vill att all personal ska ha kännedom om slutrapporten och de olika strukturförslag som förvaltningen för fram till politiken innan kallelsen skickas ut till nämnden den 11 maj. Förvaltningschef kommer därför spela in en film som alla rektorer har fått till sig ska delges all personal senast fredag 8 maj. Bilaga 5 Enhetskort Pedagogisk kapacitet Belfragegatans förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Belfragegatans läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens syfte ska finnas Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer. Hemvist: Större rum för samlingar och undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt skapande undervisning. Vila: Möjlighet till vila både inomhus och utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 5 kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 1 522 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 120 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 120 120 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Björkvägens förskola Reglering (exempel från skollag, Björkvägens Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se där alla barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete systematiskt kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 3 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034) 2 812 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Nej. Lokalerna är i grunden inte byggda för förskoleverksamhet och är inte ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 35 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 35 29 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Blåsut förskola Reglering (exempel från skollag, Blåsut Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 4 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 2 616 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 84 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 84 82 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Brålanda förskola Reglering (exempel från skollag, Brålanda Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 3 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 11 471 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Vid större renovering bör verksamhetsanpassningar genomföras. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 85 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 85 79 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Dalaborgs förskola Reglering (exempel från skollag, Dalaborgs Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalen hyrs av extern hyresvärd. Underhåll av lokalerna regleras av hyreskontraktet. Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet, men utformningen är inte fullt ut ändamålsenlig. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat om förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 65 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 65 65 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Pedagogisk kapacitet Frändefors förskola Reglering (exempel från skollag, Frändefors Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se där alla barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. 4 Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 3 712 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 76 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 76 87 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Gasverksgatans förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Gasverksgatans läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska för kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer. Vila: Möjlighet till vila både inomhus och utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan till att barnen erbjuds en god miljö. delta på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska trivs, utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 2 kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 5 849 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet, men utformningen är inte fullt ut ändamålsenlig. Vid större renovering bör ytterligare verksamhetsanpassningar genomföras. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 80 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 80 76 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Granås förskola Reglering (exempel från skollag, Granås Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens syfte ska finnas. Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer. Hemvist: Större rum för samlingar och undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt skapande undervisning. Vila: Möjlighet till vila både inomhus och utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 3 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 4 279 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet, men utformningen är inte fullt ut ändamålsenlig. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 79 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 79 79 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Hallebergs förskola Reglering (exempel från skollag, Hallebergs Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 5 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 103 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 92 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 92 92 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Holmängens förskola Reglering (exempel från skollag, Holmängens Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se där alla barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete systematiskt kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 5 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034) Ingen uppgift om underhållsbehov Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Möjliggör samarbete med efterföljande skolform i samma byggnad. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 85 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 85 85 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Kastanjevägens förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Kastanjevägens läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska för kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan till att barnen erbjuds en god miljö. delta på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska trivs, utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 5 kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 1 767 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 86 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 86 90 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Korsgatans förskola Reglering (exempel från skollag, Korsgatans Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se där alla barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalen hyrs av extern hyresvärd. Underhåll av lokalerna regleras av hyreskontraktet. Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet, men utformningen är inte fullt ut ändamålsenlig. Närhet till Vänerskolan möjliggör viktig samverkan med efterföljande skolform för barn med hörselnedsättningar. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 60 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 60 60 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Pedagogisk kapacitet Lindvägens förskola Reglering (exempel från skollag, Lindvägens Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se där alla barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 4 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034) 2 632 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 80 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 80 84 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Marierovägens förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Marierovägens läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas- undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. 4 Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 2 530 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 80 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 80 80 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Mulltorp förskola Reglering (exempel från skollag, Mulltorp Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 5 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 4 344 (inkluderar Mulltorps skola) Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Möjliggör samarbete med efterföljande skolform i samma byggnad. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 40 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 40 40 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Näckrosvägens förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Näckrosvägens läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska för kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 3 kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 2 790 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Nej. Lokalerna är i grunden inte byggda för förskoleverksamhet och är inte ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 40 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 40 34 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Ponnygatans förskola Reglering (exempel från skollag, Ponnygatans Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete systematiskt kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 3 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034) 1 603 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Nej. Lokalerna är i grunden inte byggda för förskoleverksamhet och är inte ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 40 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 40 46 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Propellergatans förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Propellergatans läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska för kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 5 kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 2 935 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 126 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 126 134 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Skerruds förskola Reglering (exempel från skollag, Skerruds Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 4 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 30 333 (inkluderar Skerrud skola) Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Delar av lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet. De lokaler som förskolan nyttjar är ändamålsenliga. Möjliggör samarbete med efterföljande skolform i samma byggnad. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 45 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 45 46 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Tenggrenstorps förskola Reglering (exempel från skollag, Förutsättningar för likvärdig Tenggrenstorps läroplan, Agenda 2030) utbildning förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska för kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus ska ge barnen möjlighet att uppleva och utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter reflektion för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 4 kommun: Lokalernas tekniska status samt ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- förvaltar och vårdar kommunens 2034) lokaler”. 1 522 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 44 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 44 46 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Vänerparkens förskola 23 Reglering (exempel från skollag, Vänerparkens Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola 23 Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter för reflektion pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalen hyrs av extern hyresvärd. Underhåll av lokalerna regleras av hyreskontraktet. Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 92 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 92 93 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Pedagogisk kapacitet Vänerparkens förskola 25 Reglering (exempel från skollag, Vänerparkens Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola 25 Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. barngruppernas sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se undervisningsmiljö, där alla barn kan delta till att barnen erbjuds en god miljö. på lika villkor. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och Det ska finnas utrymmen och möjligheter för reflektion pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och Skollag 4 kap 4§ lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalen hyrs av extern hyresvärd. Underhåll av lokalerna regleras av hyreskontraktet. Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och är ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 120 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 120 114 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Pedagogisk kapacitet Väne-Ryr förskola Reglering (exempel från skollag, Väne-Ryr Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för utbildningens Hemvist: Större rum för samlingar och syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för kreativt Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, där alla Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika former av Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen ska fysisk aktivitet, både inomhus och utomhus. ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta omfattar planeras och genomföras på ett sådant både den fysiska och den psykosociala miljön. sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 3 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034) lokaler”. 2 369 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet, men utformningen är inte fullt ut ändamålsenlig. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 30 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 30 30 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Åkaregatans förskola Reglering (exempel från skollag, Åkaregatans Förutsättningar för likvärdig utbildning läroplan, Agenda 2030) förskola Funktionella och flexibla miljöer Kapprum: Varje barn ska ha sin egen plats, och det ska finnas torkskåp. Skollag 2 kap 35§: Lokaler och den utrustning som behövs för Hemvist: Större rum för samlingar och utbildningens syfte ska finnas. undervisningsaktiviteter i grupp, mindre rum för mindre sammanhang samt rum för Lpfö 18 reviderad 2025: Barnen ska kreativt skapande undervisning. kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och Vila: Möjlighet till vila både inomhus och inomhus och i varierande miljöer. utomhus, med skyddade platser för vila i vagn. Hygienutrymmen: Tillräckligt med toaletter, inklusive tillgänglighetsanpassad WC och skötbord Tillgänglighet och inkludering Lokalerna ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett behov och underlätta barngruppernas Skollag 1 kap 8§, Agenda 2030: 4. sammansättning och organisering för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö, Skollag 8 kap 8§: Huvudmannen ska se där alla barn kan delta på lika villkor. till att barnen erbjuds en god miljö. Lpfö 18: Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Stöd för rörelse och fysisk aktivitet Lokalerna bör vara utformade så att de främjar rörelseglädje och möjliggör olika Lpfö 18 reviderad 2025: Utbildningen former av fysisk aktivitet, både inomhus och ska ge barnen möjlighet att uppleva utomhus. rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolelokalerna. Barnen bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Trygghet och hälsa Lokalerna ska bidra till att skapa en trygg och säker plats där barn och personal trivs, Lpfö 18: Utbildningen i förskolan ska utvecklas och känner trygghet. Detta planeras och genomföras på ett sådant omfattar både den fysiska och den sätt så att den främjar barnens psykosociala miljön. utveckling, hälsa och välbefinnande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Stöd för dokumentation och reflektion Det ska finnas utrymmen och möjligheter för pedagoger att dokumentera, följa upp och Skollag 4 kap 4§ analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på Lpfö 18: Systematiskt kvalitetsarbete systematiskt kvalitetsarbete. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs 2 kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034) 3 523 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Nej. Lokalerna är i grunden inte byggda för förskoleverksamhet och är inte ändamålsenliga. Utifrån den bedömda ändamålsenligheten och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 40 platser. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 40 28 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Blåsut skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Blåsut 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i anslutning ordinarie undervisningen. till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, och mötesrum och arbetsrum. Det krävs lokaler för andra personalkategorier så utrymmen för samtal och gemensamma som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk 1- modellering och konstruktioner samt för 9. fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi. Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: systematiska och material för både utrustning, material undersökningar och experiment utveckla med godkända säkerhetsanpassningar för förståelse för att påståenden kan prövas verksamheten. Åk 1–9. och att kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Åk Hem- och konsumentkunskap enligt 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Tillgång till Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter och simhall åk F-9 samt fritidshem. andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för undervisningen. genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1– 9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en 2. frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 18 175 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är delvis anpassade för årskurs F-6. Skolan är i flera fristående byggnader. Ett av husen saknar hiss och är därför inte tillgängligt för alla. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att slöjdsalar och hem- och konsumentkunskapssal saknas. För slöjd och hem- och konsumentkunskap sker undervisning på Öxnered skola. Verksamhetsanpassningar kan krävas när den externa modulen behöver avetableras. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogisk kapacitet till 182 elever (7 klasser *26 elever = 182 elever). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 182 145 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Brålanda skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Brålanda 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är oavsett funktionsnedsättning. exempel på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra personalkategorier utrymmen för samtal och gemensamma så som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk modellering och konstruktioner samt 1-9. för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att med godkända säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas använda på eget initiativ arbeta i längre en variation av arbetssätt, kreativa processer uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 3. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 57 483 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är delvis anpassade för årskurs F-6. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att hem- och konsumentkunskapssal och undervisningssal för laborationer saknas. Undervisning i hem- och konsumentkunskap sker på Dalboskolan. Idrottsundervisning och musikundervisning bedrivs i närliggande lokaler. Fritidshemmets lokaler finns idag delvis i tillfälliga moduler. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 175 elever (7 klasser *25 elever = 175 elever). Den pedagogiska kapaciteten begränsas av att ett klassrum tas i anspråk för personalarbetsrum och att klassrum används som matsal. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 175 279 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Frändeskolan Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig utbildning Frändeskolan Agenda 2030, förordningar Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål Skolans lokaler ska undanröja hinder för 4 elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar är Skolan ska vara tillgänglig för alla exempel på anpassningar som skapar oavsett funktionsnedsättning. inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt är och/eller fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för Lokaler för enskild undervisning i den ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och gemensamma personalkategorier så som studie- och möten i olika grupperingar. yrkesvägledare. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till utrustning, material för undervisning i verktyg och material för teckning, bild, form och foto, film digitalt och måleri, modellering och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och Naturorienterande ämnen: lokaler och material för både systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att utrustning, material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med verksamheten. Åk 1–9. hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter rörelse. Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste Sld: Formge och framställa föremål vara säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt Fritidshemmet: Undervisningen i skapande, fysisk aktivitet, socialt fritidshemmet ska stimulera elevernas samspel och vila. Det behöver finnas utveckling och lärande samt erbjuda tillräckligt med förvaringsutrymme för eleverna en meningsfull fritid. I material som är synligt och tillgängligt undervisningen ska eleverna erbjudas för eleverna att använda på eget initiativ en variation av arbetssätt, arbeta i längre kreativa processer uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 2. säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt lokaler”. (2025-2034): 88 089 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är delvis anpassade för årskurs F-6. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att hem- och konsumentkunskapssal, slöjdsalar och undervisningssal för laborationer saknas. Undervisning i hem- och konsumentkunskap och slöjd sker på Dalboskolan. Matsalar i Dalboskolan används. Skolan saknar ljudisolerad sal för musikundervisning med förvaringsmöjligheter för instrument. Trafikmiljön kring skolan är ett bekymmer då mängden bilar har ökat de senaste åren. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogisk kapacitet till 260 elever (13 klassrum *25 elever = 260 elever). Den pedagogiska kapaciteten begränsas på grund av ventilationen i klassrummens kapacitet. Den pedagogiska kapaciteten baseras på att utrymmen också används i Dalboskolan. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 260 233 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Granåsskolan Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Granås 2030, förordningar skolan Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, och mötesrum och arbetsrum. Det krävs lokaler för andra personalkategorier så utrymmen för samtal och gemensamma som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk 1- modellering och konstruktioner samt för 9. fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och med godkända säkerhetsanpassningar för experiment utveckla förståelse för att verksamheten. Åk 1–9. påståenden kan prövas och att kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för undervisningen. genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 4. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 11 308 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs F-6. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att undervisningssal för laborationer saknas. Möjligheter för hem- och konsumentskap är begränsade. Fritidshemmet lokaler finns idag delvis i tillfällig modul. Om modul tas bort saknas egen sal för musikundervisning. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 322 elever (14 klasser*23 elever = 322 elever). Pedagogisk kapacitet begränsas av tillgång till matsal. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 322 413 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Holmängenskolan Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig Holmängenskolan Agenda 2030, förordningar utbildning Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Skolans lokaler ska undanröja hinder Mål 4 för elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, Skolan ska vara tillgänglig för alla utrymningsvägar är exempel på oavsett funktionsnedsättning. anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8- Lokaler som möjliggör indelning i 12 olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den elevgrupp eleven Extra anpassningar är en mindre tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt fritidshemmet. är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen Lokaler för enskild undervisning i för den ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, mötesrum, arbetsrum, personalrum, mötesrum och och lokaler för andra arbetsrum. Det krävs utrymmen för personalkategorier så som studie- samtal och gemensamma möten i och yrkesvägledare. olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser Bild: Eleverna ska ha tillgång till både utrustning, material för verktyg och material för teckning, undervisning i bild, form och foto, måleri, modellering och film digitalt och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen Naturorienterande ämnen: och lokaler och material för både systematiska undersökningar och utrustning, material med godkända experiment utveckla förståelse för säkerhetsanpassningar för att påståenden kan prövas och att verksamheten. Åk 1–9. kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter och rörelse. Tillgång till idrotter och andra rörelseaktiviteter, simhall åk F-9 samt fritidshem. inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste Sld: Formge och framställa föremål vara säker, utrusning och maskiner genom att arbeta med olika material för undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga Mu: Sång och spel i olika former. instrument. Salar och rum anpassade Musik enligt kursplan. för ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt Fritidshemmet: Undervisningen i skapande, fysisk aktivitet, socialt fritidshemmet ska stimulera samspel och vila. Det behöver finnas elevernas utveckling och lärande tillräckligt med förvaringsutrymme samt erbjuda eleverna en för material som är synligt och meningsfull fritid. I undervisningen tillgängligt för eleverna att använda ska eleverna erbjudas en variation av på eget initiativ arbeta i längre arbetssätt, uttrycksformer och kreativa processer lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång (sekretess och utrustning). till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 5. säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025-2034): Ingen uppgift om lokaler”. underhållsbehov Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är fullt ut anpassade för årskurs F-6. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 525 elever (21 klasser*25 elever = 525 elever). När förskolan nyttjar en del av lokalerna beräknas kapaciteten till 400 elever (16 klasser*25 elever = 400). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 525 525 400 (inkl förskola) 400 (inkl förskola) Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Mariedalskolan Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig Mariedalskolan Agenda 2030, förordningar utbildning Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål Skolans lokaler ska undanröja hinder 4 för elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar Skolan ska vara tillgänglig för alla är exempel på anpassningar som oavsett funktionsnedsättning. skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt och/eller fritidshemmet. är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för Lokaler för enskild undervisning i den ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och personalkategorier så som studie- och gemensamma möten i olika yrkesvägledare. grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser Bild: Eleverna ska ha tillgång till både utrustning, material för verktyg och material för teckning, undervisning i bild, form och foto, film måleri, modellering och digitalt och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi. Laborativa utrymmen och Naturorienterande ämnen: lokaler och material för både systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att utrustning, material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med verksamheten. Åk 1–9. hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter rörelse. Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste Sld: Formge och framställa föremål vara säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt Fritidshemmet: Undervisningen i skapande, fysisk aktivitet, socialt fritidshemmet ska stimulera samspel och vila. Det behöver finnas elevernas utveckling och lärande samt tillräckligt med förvaringsutrymme för erbjuda eleverna en meningsfull material som är synligt och tillgängligt fritid. I undervisningen ska eleverna för eleverna att använda på eget erbjudas en variation av arbetssätt, initiativ arbeta i längre kreativa uttrycksformer och lärmiljöer som processer integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 3. säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt lokaler”. (2025-2034): 14 108 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs F-6 och delvis för anpassad grundskola åk 1-6. Dock är idrottssal i källarplan inte tillgänglighetsanpassad för alla elever. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att undervisningssal för laborationer och undervisningssal hem- och konsumentkunskap saknas. Undervisning i idrott- och hälsa bedrivs för åk 6 på Sportcentrum. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 384 elever (beräknad på 16 grundskoleklasser * 24 elever = 384 elever). En årskurs, större delen av anpassad grundskola och fritidshemmet är idag i externt inhyrda lokaler. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 384 397 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Mulltorp skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Mulltorp 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra personalkategorier utrymmen för samtal och gemensamma så som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk modellering och konstruktioner samt 1-9. för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att med godkända säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material och undervisningen. hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 5. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 4 344 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att hem- och konsumentkunskapssal, slöjdsalar och undervisningssal för laborationer saknas. Undervisning i slöjd sker på Rånnum skola. Idrottsundervisning för årskurs 4-6 sker i Fyrkanten, Vargön. Skolan saknar ljudisolerad sal för musikundervisning med förvaringsmöjligheter för instrument. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogisk kapacitet till 60 elever (3 klassrum*20 elever = 60 elever). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 60 60 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Onsjöskolan Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig Onsjöskolan Agenda 2030, förordningar utbildning Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål Skolans lokaler ska undanröja hinder 4 för elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar Skolan ska vara tillgänglig för alla är exempel på anpassningar som skapar oavsett funktionsnedsättning. inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt är och/eller fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för Lokaler för enskild undervisning i den ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och personalkategorier så som studie- och gemensamma möten i olika yrkesvägledare. grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser Bild: Eleverna ska ha tillgång till både utrustning, material för verktyg och material för teckning, undervisning i bild, form och foto, film måleri, modellering och digitalt och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och Naturorienterande ämnen: lokaler och material för både systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att utrustning, material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med verksamheten. Åk 1–9. hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter rörelse. Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste Sld: Formge och framställa föremål vara säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt Fritidshemmet: Undervisningen i skapande, fysisk aktivitet, socialt fritidshemmet ska stimulera elevernas samspel och vila. Det behöver finnas utveckling och lärande samt erbjuda tillräckligt med förvaringsutrymme för eleverna en meningsfull fritid. I material som är synligt och tillgängligt undervisningen ska eleverna erbjudas för eleverna att använda på eget en variation av arbetssätt, initiativ arbeta i längre kreativa uttrycksformer och lärmiljöer som processer integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 5. säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt lokaler”. (2025-2034): 9 417 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs F-6. Skolan har ett underskott i lokaler i form av att undervisningssal för laborationer saknas. Fritidshemmets lokaler finns idag delvis i tillfälliga moduler. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 308 elever (14 klasser*22 elever). Den pedagogiska kapaciteten begränsas av att klassrum idag används som lärararbetsrum, musiksal och bildsal. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 308 388 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Rånnum skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Rånnum 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra personalkategorier utrymmen för samtal och gemensamma så som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk modellering och konstruktioner samt 1-9. för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi. Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att med godkända säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material och undervisningen. hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas använda på eget initiativ arbeta i längre en variation av arbetssätt, kreativa processer uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 4. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 14 201 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs F-6. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att undervisningssal för laborationer saknas. För hem- och konsumentkunskap finns endast ett pentry i samma utrymme som matsalen. Skolan saknar ljudisolerad sal för musikundervisning med förvaringsmöjligheter för instrument. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 175 elever (7 klasser*25 elever = 175 elever). Den pedagogiska kapaciteten begränsas av att ett klassrum används för skolbiblioteket och ett klassrum används för att möjliggöra halvklass. Musik- och kulturskolan disponerar en del av byggnadens lokaler. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 175 273 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Rösebo skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Rösebo 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, och mötesrum och arbetsrum. Det krävs lokaler för andra personalkategorier så utrymmen för samtal och gemensamma som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk 1- modellering och konstruktioner samt för 9. fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och med godkända säkerhetsanpassningar för experiment utveckla förståelse för att verksamheten. Åk 1–9. påståenden kan prövas och att kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för undervisningen. genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 4. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2035): 3 298 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är delvis anpassade för årskurs F-3 Skolan har ett underskott på lokaler i form av att hem- och konsumentkunskapssal, slöjdsalar, idrottssal och undervisningssal för laborationer saknas. Undervisning i slöjd och idrott- och hälsa bedrivs i Frändefors. Elevhälsan saknar egna utrymmen. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogisk kapacitet till 20 elever (1 klassrum*20 elever = 20 elever). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 20 28 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Skerrud skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Skerrud 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, och mötesrum och arbetsrum. Det krävs lokaler för andra personalkategorier så utrymmen för samtal och gemensamma som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk modellering och konstruktioner samt för 1-9. fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och med godkända säkerhetsanpassningar för experiment utveckla förståelse för att verksamheten. Åk 1–9. påståenden kan prövas och att kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för undervisningen. genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 2. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 30 333 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är delvis anpassade för årskurs F-6. Skolan har ett underskott på lokaler i form av att hem- och konsumentkunskapssal, slöjdsalar och undervisningssal för laborationer saknas. Undervisning i hem- och konsumentkunskap och slöjd bedrivs på Dalboskolan. Det saknas grupprum. Skolan saknar ljudisolerad sal för musikundervisning med förvaringsmöjligheter för instrument. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 80 elever (4 klassrum*20 elever = 80 elever). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 80 60 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Tärnan Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Tärnan 2030, förordningar Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i anslutning ordinarie undervisningen. till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, och mötesrum och arbetsrum. Det krävs lokaler för andra personalkategorier så utrymmen för samtal och gemensamma som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk 1- modellering och konstruktioner samt för 9. fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler och Naturorienterande ämnen: systematiska material för både utrustning, material med undersökningar och experiment utveckla godkända säkerhetsanpassningar för förståelse för att påståenden kan prövas verksamheten. Åk 1–9. och att kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter och Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för undervisningen. genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en 2. frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 21 370 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs F-6. En större matsal saknas, och eleverna äter i två av hemvisterna. Skolgården som tillhör skolan är belägen mellan huskropparna och kan inte alltid användas fullt ut på grund av att verksamhet pågår i klassrummen runt om. Skolgården är inte fullt ut anpassad för F-6. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 396 elever (18 klasser*22 elever). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 396 420 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Öxnered skola Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Öxnered 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra personalkategorier utrymmen för samtal och gemensamma så som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk modellering och konstruktioner samt 1-9. för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, material systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att med godkända säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material och undervisningen. hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas använda på eget initiativ arbeta i längre en variation av arbetssätt, kreativa processer uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa 5. en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 4 635 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är fullt ut anpassade för årskurs F-6. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 525 elever (21 klasser*25 elever = 525 elever). När förskolan nyttjar en del av lokalerna beräknas kapaciteten till 350 elever (14 klasser*25 elever = 350). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 525 525 350 (inkl. förskola) 350 (inkl. förskola) Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Dalboskolan Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig utbildning Dalboskolan Agenda 2030, förordningar Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål Skolans lokaler ska undanröja hinder för 4 elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar är Skolan ska vara tillgänglig för alla exempel på anpassningar som skapar oavsett funktionsnedsättning. inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt är och/eller fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och gemensamma personalkategorier så som studie- och möten i olika grupperingar. yrkesvägledare. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till utrustning, material för undervisning i verktyg och material för teckning, bild, form och foto, film digitalt och måleri, modellering och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara Sld: Formge och framställa föremål säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 3 säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 149 920 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs 7-9. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 336 elever (12 klasser *28 elever = 336 elever). Den pedagogiska kapaciteten begränsas av matsalsytan, slöjdsalar och WC. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 336 446 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Silvertärnan Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Silvertärnan 2030, förordningar Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål Skolans lokaler ska undanröja hinder för 4 elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar är Skolan ska vara tillgänglig för alla exempel på anpassningar som skapar oavsett funktionsnedsättning. inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt är och/eller fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och gemensamma personalkategorier så som studie- och möten i olika grupperingar. yrkesvägledare. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till utrustning, material för undervisning i verktyg och material för teckning, bild, form och foto, film digitalt och måleri, modellering och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara Sld: Formge och framställa föremål säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 4. säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 12 362 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs 7-9. Undervisning i idrott- och hälsa bedrivs på sportcentrum och i Holmängenskolan. Har endast atriumgårdar att tillgå som skolgård/utemiljö vilka inte alltid kan användas fullt ut på grund av att verksamhet pågår i klassrummen runt om. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 420 elever (beräknat på 15 klasser*28 elever). Antalet WC begränsar kapaciteten till 420. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 420 480 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Torpaskolan Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig utbildning Torpaskolan Agenda 2030, förordningar Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål Skolans lokaler ska undanröja hinder för 4 elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar är Skolan ska vara tillgänglig för alla exempel på anpassningar som skapar oavsett funktionsnedsättning. inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt är och/eller fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och gemensamma personalkategorier så som studie- och möten i olika grupperingar. yrkesvägledare. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till utrustning, material för undervisning i verktyg och material för teckning, bild, form och foto, film digitalt och måleri, modellering och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med hjälp verksamheten. Åk 1–9. av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara Sld: Formge och framställa föremål säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att 4. säkerställa en frisk miljö för barn och Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs personal. kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden äger, Lokalernas tekniska status samt förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 32 410 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Ja. Lokalerna är anpassade för årskurs 7-9 och delvis för anpassad grundskola årskurs 7-9. Undervisning i idrott- och hälsa bedrivs på Sportcentrum. För anpassad grundskola finns behov av ytterligare RWC och även ytterligare verksamhetsanpassningar. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 386 elever (12 klasser* 28 grundskoleelever + 50 elever i anpassad grundskola). Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 420 elever (15 klasser* 28 grundskoleelever). Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 386 (inklusive anpassad 504 grundskola) Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig Pedagogisk kapacitet Vänerparkens skola Reglering: Läroplan, skollag, Förutsättningar för likvärdig utbildning Vänerparkens Agenda 2030, förordningar skola Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Skolans lokaler ska undanröja hinder för Mål 4 elevers olika funktionsvariationer, RWC, hissar, ramper, utrymningsvägar är Skolan ska vara tillgänglig för alla exempel på anpassningar som skapar oavsett funktionsnedsättning. inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till Extra anpassningar är en mindre den elevgrupp eleven tillhör i skola ingripande stödinsats, som normalt och/eller fritidshemmet. är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för Lokaler för enskild undervisning i den ordinarie undervisningen. anslutning till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, mötesrum och arbetsrum. Det krävs och lokaler för andra utrymmen för samtal och gemensamma personalkategorier så som studie- och möten i olika grupperingar. yrkesvägledare. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till utrustning, material för undervisning i verktyg och material för teckning, bild, form och foto, film digitalt och måleri, modellering och analogt. Åk 1-9. konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler Naturorienterande ämnen: och material för både utrustning, systematiska undersökningar och experiment utveckla förståelse för att material med godkända påståenden kan prövas och att säkerhetsanpassningar för kunskaper i fysik växer fram med verksamheten. Åk 1–9. hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och Hem- och konsumentkunskap enligt förbrukningsvaror Åk 1-9, samt kursplan fritidshem. Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter Tillgång till simhall åk F-9 samt och andra rörelseaktiviteter, inomhus fritidshem. och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara Sld: Formge och framställa föremål säker, utrusning och maskiner för genom att arbeta med olika material undervisningen. och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Mu: Sång och spel i olika former. Salar och rum anpassade för Musik enligt kursplan. ensemblespel, klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till (sekretess och utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och Extern fastighetsägare personal. Underhåll av lokalerna regleras av hyreskontraktet. Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Lokalerna är delvis anpassade för årskurs 7-9. Vissa begränsningar utifrån tillgänglighetssynpunkt. Skolbiblioteket i finns i korridorsutrymme med böcker i låsbara skåp. Idrottsundervisning bedrivs på Sportcentrum. Musikundervisning bedrivs i musikskolans lokaler på Mötesplats Vänersborg. Utifrån antal klassrum och lokalernas förutsättningar bedöms den pedagogiska kapaciteten till 234 elever (9 klasser*26 elever). Den pedagogiska kapaciteten inkluderar inhyrda klassrum i Mötesplats Vänersborg. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 234 (inkl. inhyrda klassrum i 188 (exkl. inhyrda klassrum i Mötesplats Mötesplats Vänersborg) Vänersborg) Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Pedagogisk kapacitet Vingen Reglering: Läroplan, skollag, Agenda Förutsättningar för likvärdig utbildning Vingen 2030, förordningar Skollagen 1 kap. § 4, Agenda 2030, Mål 4 Skolans lokaler ska undanröja hinder för elevers olika funktionsvariationer, RWC, Skolan ska vara tillgänglig för alla hissar, ramper, utrymningsvägar är exempel oavsett funktionsnedsättning. på anpassningar som skapar inkluderande lokaler. Skollagen 3 kap. § 5 samt 3 kap. § 8-12 Lokaler som möjliggör indelning i olika elevgrupperingar i eller i anslutning till den Extra anpassningar är en mindre elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller ingripande stödinsats, som normalt är fritidshemmet. möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den Lokaler för enskild undervisning i anslutning ordinarie undervisningen. till den elevgrupp eleven tillhör i skola och/eller fritidshem. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Särskilt stöd kan ges enskilt eller i grupp. Skollagen 2 kap. § 24 Lokaler för biblioteksverksamhet och utrymmen för bibliotekspersonal Använda skolbibliotek och ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten skolbibliotekets verksamhet ska används som en del i undervisningen. Utrymmen för personal, inkluderar Det krävs utrymmen för personalrum, personalrum, mötesrum, arbetsrum, och mötesrum och arbetsrum. Det krävs lokaler för andra personalkategorier så utrymmen för samtal och gemensamma som studie- och yrkesvägledare. möten i olika grupperingar. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal med laborativa utrymmen och lokaler som inhyser både Bild: Eleverna ska ha tillgång till verktyg utrustning, material för undervisning i bild, och material för teckning, måleri, form och foto, film digitalt och analogt. Åk 1- modellering och konstruktioner samt för 9. fotografering och annat digitalt arbete med bilder. Enligt kursplan för bild. Skollag 10 kap. 4§ Undervisningslokal för kemi, fysik och biologi Laborativa utrymmen och lokaler och Naturorienterande ämnen: systematiska material för både utrustning, material med undersökningar och experiment utveckla godkända säkerhetsanpassningar för förståelse för att påståenden kan prövas verksamheten. Åk 1–9. och att kunskaper i fysik växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder, utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Enligt kursplaner för kemi, fysik, biologi. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler med vitvaror i kök, tvätt samt annan hushållsutrustning och förbrukningsvaror Hem- och konsumentkunskap enligt Åk 1-9, samt fritidshem. kursplan Skollag 10 kap. 4§ Idrottshall med tillgång till utrustning ute och inne för olika idrotter och rörelse. Idrott och hälsa: Lekar, spel, idrotter och Tillgång till simhall åk F-9 samt fritidshem. andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus. Idrott och hälsa enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§ Lokaler och material för slöjd i olika former och material. Lokalen måste vara säker, Sld: Formge och framställa föremål utrusning och maskiner för undervisningen. genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Slöjd enligt kursplan. Skollag 10 kap. 4§. Ljudisolerade utrymmen där det finns både digitala och analoga instrument. Salar och Mu: Sång och spel i olika former. Musik rum anpassade för ensemblespel, enligt kursplan. klassundervisning och produktion mm. Åk 1–9, samt fritidshem Skollag 14 kap. Fritidshemmet behöver lokaler och lärmiljöer som främjar kreativt skapande, Fritidshemmet: Undervisningen i fysisk aktivitet, socialt samspel och vila. Det fritidshemmet ska stimulera elevernas behöver finnas tillräckligt med utveckling och lärande samt erbjuda förvaringsutrymme för material som är eleverna en meningsfull fritid. I synligt och tillgängligt för eleverna att undervisningen ska eleverna erbjudas en använda på eget initiativ arbeta i längre variation av arbetssätt, uttrycksformer kreativa processer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Skollag 2 kap. 25§ Lokaler för att utföra elevhälsoarbete även enligt regleringar enligt HSL (sekretess och Elevhälsan: Det ska finnas tillgång till utrustning). skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator samt specialpedagog eller speciallärare. Huvudmannen måste organisera elevhälsan så att det finns tillgång till de olika yrkeskategorierna i den omfattning som behövs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Skolgård/utemiljö Boverkets allmänna råd: Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler för förskoleklass, årskurs 1-6, fritidshem. Eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning till lokaler för årskurs 7-9 och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. Teknisk status Välvårdade lokaler krävs för att säkerställa en frisk miljö för barn och personal. Lokalförsörjningspolicy Vänersborgs kommun: ”Samhällsbyggnadsnämnden Lokalernas tekniska status samt äger, förvaltar och vårdar kommunens underhållsbehov i tkr på 10 års sikt (2025- lokaler”. 2034): 5 330 Är lokalerna ändamålsenliga? (Sammanvägd bedömning) Delvis. Beroende på vilken verksamhet som ska vara i lokalerna. Större studiehall används som matsal. Pedagogisk kapacitet är bedömt till 120 elever utifrån antalet WC. Om WC kan nyttjas på Silvertärnan eller Tärnanskolan så är kapaciteten 200 elever, baserat på 8 klassrum*25 elever. Pedagogisk kapacitet Teknisk kapacitet 120 eller 200 120 eller 200 Är lokalerna ändamålsenliga? Ja Delvis Nej Färgskala teknisk status 5. Mycket bra 4. Bra 3. Ok 2. Dålig 1. Mycket dålig TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-13 Dnr: BUTN 2023/7 Handläggare Mottagare Jessica Kärnestedt Barn- och jessica.karnestedt@vanersborg.se utbildningsnämnden 0521-72 11 04 Redovisning av delegeringsbeslut till nämnd i juni 2026 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisning av delegeringsbeslut. Sammanfattning av ärendet Redovisning av delegeringsbeslut fattade med stöd av delegeringsordningen för barn- och utbildningsnämnden antagen 2026-04-13 §34 gällande från och med 2026-05-01. Sofia Bråberg Förvaltningschef Bilagor • Förteckning av delegeringsbeslut för barn- och utbildningsnämnden och inom barn- och elevhälsan för perioden 2026-05-06 till och med 2026-05-26. Sändlista Administratör BUF Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2026-05-27 Utskriven av : Jessica Kärnestedt Diarieenhet: Barn- och utbildningsnämnden Beslutsfattare: Alla Riktning: Inkomna, Upprättade Kategori: Alla Beslutsinstans: Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-06-08 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026.728 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82838 2026-05-05 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Marie Martinsson 2026.729 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82793 2026-05-05 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Marie Martinsson 2026.730 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82586 2026-05-05 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Marie Martinsson 2026.731 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82583 2026-05-05 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Marie Martinsson 2026.732 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82547 2026-05-05 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Marie Martinsson 2026.736 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83064 2026-05-06 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Sidan 1 av 11 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.737 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83398 2026-05-06 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.738 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83340 2026-05-06 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.739 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83100 2026-05-06 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.740 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83083 2026-05-06 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.741 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82861 2026-05-06 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.745 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83552 2026-05-07 *****personuppgift***** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.746 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83552 2026-05-07 *****personuppgift***** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.747 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83546 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.748 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83513 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi Sidan 2 av 11 BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.749 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83492 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.750 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83480 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.751 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83476 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.752 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83471 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.753 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83470 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.754 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83469 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.755 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83406 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.756 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83404 2026-05-07 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.765 Yttrande med anledning av överklagan av 2.4 åtgärdsprogram, Mariedalsskolan Sidan 3 av 11 2026-05-07 ***Sekretess*** Sofia Bråberg BUTN 2026/83 Överklagan beslut åtgärdsprogram VT-26 2.4 Sofia Bråberg 2026.772 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83744 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.773 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83716 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.774 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83712 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.775 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83662 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.776 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83543 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.777 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83491 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.778 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83479 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.782 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83856 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.783 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 Sidan 4 av 11 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83845 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.784 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83818 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.785 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83809 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.786 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83802 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.787 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83780 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.788 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83771 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.789 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83693 2026-05-08 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.790 Ansökan och beslut om skolskjuts 2025/26, e-tjänst 10.43 nr 83222 2026-05-08 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2025/18 Ansökan om skolskjuts läsåret 2025/2026 10.43 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.799 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84009 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi Sidan 5 av 11 2026.800 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83973 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.801 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83940 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.802 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83905 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.803 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83875 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.804 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83758 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.805 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83751 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.806 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83361 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.807 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82863 2026-05-12 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.809 Yttrande målnummer 5371-26 överklagan 2.4 skolskjuts, Förvaltningsrätten i Göteborg 2026-05-12 Förvaltningsrätten i Göteborg Sofia Bråberg BUTN 2026/86 Överklagan beslut skolskjuts, Förvaltningsrätten 2.4 Sidan 6 av 11 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.816 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84171 2026-05-13 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.817 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84120 2026-05-13 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.818 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84108 2026-05-13 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.819 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84093 2026-05-13 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.820 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83892 2026-05-13 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.821 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83749 2026-05-13 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.822 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84413 2026-05-18 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.823 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84317 2026-05-18 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.824 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84315 2026-05-18 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi Sidan 7 av 11 BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.825 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 83371 2026-05-18 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.826 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Fridaskolan 9.1 Vänersborg, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.827 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Fridaskolan 9.1 Trollhättan, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.828 Bidrag till extern verksamhet 2026 – Vetegroddens 9.1 förskola, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.829 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Villa 9.1 Korseberg, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.830 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Vänersnäs 9.1 förskola och skola, lönerevision och justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.831 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Förskolan 9.1 Karten, lönerevision och justerat Sidan 8 av 11 personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.832 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Nordic 9.1 International Kronoberg, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.833 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Ulna, 9.1 lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.834 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Nya Skolan, 9.1 lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.835 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Trollhättans 9.1 Montessori, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.836 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Barnlyckan Ur 9.1 och Skur, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.837 Bidrag till extern verksamhet 2026 - C företaget 9.1 dagbarnvårdare, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg Sidan 9 av 11 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.838 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Ströms slott, 9.1 lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.839 Bidrag till extern verksamhet 2026 - Engelska 9.1 skolan, lönerevision samt justerat personalomkostnadspålägg 2026-05-18 Barn- och utbildningsnämnden Maria Andersson BUTN 2025/116 Fastställande av bidragsnivåer 2026 och 9.1 beräkningsgrund för fristående förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem samt enskild pedagogisk omsorg Maria Andersson 2026.869 Ansökan och beslut om skolskjuts växelvist boende 10.43 läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84543 2026-05-19 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/19 Ansökan om skolskjuts växelvist boende läsåret 10.43 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.870 Ansökan och beslut om skolskjuts 2026/27, e-tjänst 10.43 nr 84517 2026-05-19 ***Personuppgift*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/18 Ansökan om skolskjuts läsåret 2026/2027 10.43 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.875 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84558 2026-05-20 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.876 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 84395 2026-05-20 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.877 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.61 grundskola, taxi läsåret 2026/27, e-tjänst nr 82231 2026-05-20 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUTN 2026/40 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.61 taxi/busskort läsåret 2026/2027 Kajsa Hagberg Mazolaqi Sidan 10 av 11 2026.921 Beslut om plats i förskola 260506-260526 10.17 2026-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Christina Nilsson * BUTN 2026/7 Redovisning av delegeringsbeslut till nämnd 2026 10.17 Jessica Kärnestedt 2026.922 Beslut om plats vid fritidshem 260506 - 260526 10.71 2026-05-26 Barn- och utbildningsnämnden Christina Nilsson * BUTN 2026/7 Redovisning av delegeringsbeslut till nämnd 2026 10.71 Jessica Kärnestedt *Placerare är listutdragare. Sidan 11 av 11 Delegeringsordning Antecknings titel Antecknings märkning Signerad av Beslut enligt Barn- och Beslut om mottagande på försök i PRN 20265-6225-6 Verksamhetschef Tomas Granat utbildningsnämndens anpassad grundskola delegeringsordning antagen av barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13, § 34, nr. 10.4. Beslut enligt Barn- och Beslut om mottagande på försök i PRN 20265-6264-5 Verksamhetschef Tomas Granat utbildningsnämndens anpassad grundskola delegeringsordning antagen av barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13 § 34, nr. 10.4 Delegeringsordning Antecknings titel Antecknings märkning Signerad av Beslut enligt Barn- och Beslut efter utredning om PRN 20265-6224-5 Verksamhetschef Tomas Granat utbildningsnämndens mottagande i anpassad grundskola delegeringsordning antagen av barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13, § 34, nr. 10.2 Beslut enligt Barn- och Beslut efter utredning om PRN 20265-6226-5 Verksamhetschef Tomas Granat utbildningsnämndens mottagande i anpassad grundskola delegeringsordning antagen av barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13 § 34, nr. 10.2 Beslut enligt Barn- och Beslut efter utredning om PRN 20265-6231-5 Verksamhetschef Tomas Granat utbildningsnämndens mottagande i anpassad grundskola delegeringsordning antagen av barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13. § 34, nr. 10.2 Beslut enligt Barn- och Beslut efter utredning om PRN 20265-6245-5 Verksamhetschef Tomas Granat utbildningsnämndens mottagande i anpassad grundskola delegeringsordning antagen av barn- och utbildningsnämnden 2026-04-13 § 34, nr. 10.2 Delegeringsordning Antecknings titel Antecknings märkning Signerad av Delegeringsordning, antagen av Barn- Beslut om elev i anpassade PRN 20265-6225-4 Verksamhetschef Tomas Granat och utbildningsnämnden 2026-04-13 § grundskolan får sin utbildning inom 34, punkten 10.6 grundskolan Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2026-05-27 Utskriven av: Jessica Kärnestedt Diarieenhet: Barn- och utbildningsnämnden elevhälsan Beslutsfattare: Alla Riktning: Inkomna, Upprättade Kategori: Alla Beslutsinstans: Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 2026-06-08 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026.62 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.62 grundskola, taxi läsåret 2025/26, e-tjänst nr 83882 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUNST 2025/15 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.62 taxi/busskort läsåret 2025/2026 Kajsa Hagberg Mazolaqi 2026.63 Ansökan och beslut om skolskjuts anpassad 10.62 grundskola, taxi läsåret 2025/26, e-tjänst nr 77067 2026-05-08 ***Sekretess*** Kajsa Hagberg Mazolaqi BUNST 2025/15 Ansökan om skolskjuts, anpassad grundskola 10.62 taxi/busskort läsåret 2025/2026 Kajsa Hagberg Mazolaqi Sidan 1 av 1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-13 Dnr: BUTN 2023/8 Handläggare Mottagare Jessica Kärnestedt Barn- och jessica.karnestedt@vanersborg.se utbildningsnämnden 0521-72 11 04 Meddelanden till nämnd i juni 2026 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisning av meddelanden. Sammanfattning av ärendet Meddelanden om anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier, anmäls till barn- och utbildningsnämnden. Sofia Bråberg Förvaltningschef Bilagor • Meddelanden om anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier under perioden 26-05-06 till 26-05-26. Sändlista Administratör BUF Kategorisering Ärende skapat Skola Ärende slutfört Slutgiltig kategorisering Antecknings händelsetid * Kränkande behandling 2026-05-06 06:52:08 Torpaskolan Söder 2026-05-26 06:35:36 Kränkande behandling 2026-05-06 06:52:00 * Kränkande behandling 2026-05-06 06:55:34 Torpaskolan Söder 2026-05-26 06:35:38 Kränkande behandling 2026-05-06 06:55:00 * Kränkande behandling 2026-05-06 12:14:25 Mariedalskolan 4-6 2026-05-06 12:17:58 Kränkande behandling 2026-05-06 12:14:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 08:17:18 Granås skola F-3 Kränkande behandling 2026-05-08 08:17:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 08:20:10 Granås skola F-3 2026-05-26 16:10:52 Kränkande behandling 2026-05-08 08:20:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 08:23:43 Granås skola F-3 2026-05-26 16:11:51 Kränkande behandling 2026-05-08 08:23:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 08:25:34 Granås skola F-3 2026-05-26 16:12:57 Kränkande behandling 2026-05-08 08:25:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 10:55:13 Tärnan F-3 2026-05-08 10:56:25 Kränkande behandling 2026-05-08 10:55:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 10:57:13 Tärnan F-3 2026-05-08 10:57:48 Kränkande behandling 2026-05-08 10:57:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 10:59:33 Tärnan F-3 2026-05-08 11:01:38 Kränkande behandling 2026-05-08 10:59:00 * Kränkande behandling 2026-05-08 11:24:52 Brålanda skola F-3 2026-05-22 10:24:42 Kränkande behandling 2026-05-08 11:24:00 * Kränkande behandling 2026-05-11 13:44:26 Onsjöskolan 4-6 Kränkande behandling 2026-05-11 13:44:00 * Kränkande behandling 2026-05-11 13:44:54 Onsjöskolan 4-6 2026-05-20 16:42:01 Kränkande behandling 2026-05-11 13:44:00 * Kränkande behandling 2026-05-12 10:32:17 Vänerparkens förskola 25 Kränkande behandling 2026-05-12 10:32:00 * Kränkande behandling 2026-05-12 10:44:54 Mariedalskolan 4-6 2026-05-12 10:47:42 Kränkande behandling 2026-05-12 10:44:00 * Kränkande behandling 2026-05-12 10:48:26 Mariedalskolan 4-6 2026-05-12 10:50:27 Kränkande behandling 2026-05-12 10:48:00 * Kränkande behandling 2026-05-12 10:54:56 Mariedalskolan 4-6 2026-05-12 10:59:37 Kränkande behandling 2026-05-12 10:54:00 * Kränkande behandling 2026-05-12 11:02:30 Mariedalskolan 4-6 2026-05-12 11:04:47 Kränkande behandling 2026-05-12 11:02:00 * Kränkande behandling 2026-05-15 10:01:10 Tärnan F-3 2026-05-15 10:01:51 Kränkande behandling 2026-05-15 10:01:00 * Kränkande behandling 2026-05-15 10:03:04 Tärnan F-3 2026-05-15 10:03:30 Kränkande behandling 2026-05-15 10:03:00 * Kränkande behandling 2026-05-15 10:14:35 Tärnan F-3 2026-05-15 10:15:11 Kränkande behandling 2026-05-15 10:14:00 * Kränkande behandling 2026-05-15 10:16:00 Tärnan F-3 2026-05-15 10:17:23 Kränkande behandling 2026-05-15 10:16:00 * Kränkande behandling 2026-05-15 10:18:54 Tärnan F-3 2026-05-15 10:19:20 Kränkande behandling 2026-05-15 10:18:00 * Kränkande behandling 2026-05-18 09:28:47 Tärnan F-3 2026-05-18 09:35:28 Kränkande behandling 2026-05-18 09:28:00 * Kränkande behandling 2026-05-18 11:51:02 Granås skola 4-6 2026-05-18 11:51:56 Kränkande behandling 2026-05-18 11:51:00 * Kränkande behandling 2026-05-26 16:53:32 Dalboskolan 2026-05-18 16:53:00 * Kränkande behandling 2026-05-19 07:20:48 Mariedalskolan 4-6 2026-05-19 07:21:40 Kränkande behandling 2026-05-19 07:20:00 * Kränkande behandling 2026-05-19 07:22:20 Mariedalskolan 4-6 2026-05-19 07:22:42 Kränkande behandling 2026-05-19 07:22:00 * Kränkande behandling 2026-05-19 07:24:28 Mariedalskolan 4-6 2026-05-19 07:25:06 Kränkande behandling 2026-05-19 07:24:00 * Kränkande behandling 2026-05-20 12:10:39 Vänerparkens skola 2 2026-05-20 12:11:14 Kränkande behandling 2026-05-20 12:10:00 * Kränkande behandling 2026-05-21 21:15:51 Holmängenskolan 4-6 2026-05-21 21:17:26 Kränkande behandling 2026-05-21 21:15:00 * Kränkande behandling 2026-05-21 21:18:46 Holmängenskolan 4-6 2026-05-21 21:19:38 Kränkande behandling 2026-05-21 21:18:00 * Kränkande behandling 2026-05-22 08:42:45 Granås skola F-3 Kränkande behandling 2026-05-22 08:42:00 * Kränkande behandling 2026-05-22 08:44:51 Granås skola 4-6 2026-05-26 13:33:44 Trakasserier 2026-05-22 08:44:00 * Kränkande behandling 2026-05-22 09:15:03 Holmängenskolan F-3 Kränkande behandling 2026-05-22 09:15:00 * Kränkande behandling 2026-05-22 10:53:00 Silvertärnan Väster Kränkande behandling 2026-05-22 10:53:00 * Kränkande behandling 2026-05-22 13:02:32 Tärnan 4-6 2026-05-22 13:04:48 Kränkande behandling 2026-05-22 13:02:00 * Kränkande behandling 2026-05-26 14:20:35 Granås skola 4-6 2026-05-26 14:21:20 Kränkande behandling 2026-05-26 14:20:00 * Kränkande behandling * Tillbud 2026-05-08 13:54:40 Tärnan 4-6 2026-05-08 13:54:00 * Kränkande behandling * Tillbud 2026-05-08 13:55:20 Tärnan 4-6 2026-05-08 13:55:20 * Kränkande behandling * Tillbud 2026-05-12 11:00:49 Mariedalskolan 4-6 2026-05-12 11:01:43 Kränkande behandling 2026-05-12 11:00:00 * Kränkande behandling * Tillbud 2026-05-20 09:15:05 Öxnered skola 4-6 2026-05-24 20:20:35 Kränkande behandling 2026-05-20 09:15:00 * Olycksfall 2026-05-19 11:09:32 Öxnered skola F-3 2026-05-19 11:09:32 * Olycksfall 2026-05-20 14:29:22 Propellergatans förskola 2026-05-20 14:29:22 * Olycksfall 2026-05-20 14:36:29 Tenggrenstorps förskola 2026-05-20 14:36:29 2026-05-20 14:36:29 * Olycksfall 2026-05-20 14:39:52 Tenggrenstorps förskola 2026-05-20 14:39:52 2026-05-20 14:39:52 * Olycksfall 2026-05-20 14:43:20 Tenggrenstorps förskola 2026-05-20 14:43:20 2026-05-20 14:43:20 * Olycksfall 2026-05-20 14:44:25 Tenggrenstorps förskola 2026-05-20 14:44:25 2026-05-20 14:44:25 * Olycksfall 2026-05-20 14:46:51 Tenggrenstorps förskola 2026-05-20 14:46:51 2026-05-20 14:46:51 * Olycksfall 2026-05-20 15:02:41 Tenggrenstorps förskola 2026-05-20 15:02:41 2026-05-20 15:02:41 * Olycksfall 2026-05-20 15:04:04 Propellergatans förskola 2026-05-20 15:04:04 2026-05-20 15:04:04 * Olycksfall 2026-05-20 15:06:30 Propellergatans förskola 2026-05-20 15:06:31 2026-05-20 15:06:30 * Olycksfall 2026-05-20 15:07:17 Propellergatans förskola 2026-05-20 15:07:17 2026-05-20 15:07:17 * Olycksfall * Tillbud 2026-05-08 11:17:23 Belfragegatans förskola 2026-05-08 11:17:23 * Sexuella trakasserier 2026-05-12 10:46:24 Vänerparkens förskola 25 2026-05-12 10:46:00 * Sexuella trakasserier 2026-05-20 14:51:01 Propellergatans förskola 2026-05-20 14:51:02 2026-05-20 14:51:01 * Tillbud 2026-05-08 08:21:45 Granås skola F-3 2026-05-26 16:11:20 Kränkande behandling 2026-05-08 08:21:00 * Tillbud 2026-05-08 11:02:26 Tärnan F-3 2026-05-08 11:03:29 Kränkande behandling 2026-05-08 11:02:00 * Tillbud 2026-05-18 13:48:14 Onsjöskolan 4-6 2026-05-11 13:48:00 * Tillbud 2026-05-15 10:04:29 Tärnan F-3 2026-05-15 10:25:05 2026-05-15 10:04:28 * Tillbud 2026-05-20 15:05:48 Propellergatans förskola 2026-05-20 15:05:49 2026-05-20 15:05:48 * Tillbud 2026-05-22 13:56:22 Onsjöskolan F-3 2026-05-22 13:56:22 * Trakasserier 2026-05-08 10:49:16 Tärnan F-3 2026-05-08 10:51:09 Trakasserier 2026-05-08 10:49:00

§12 av kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden för komplettering av beslutsunderlaget gällande bland annat hur tillämpningen av de nya riktlinjerna skulle påverka dagens hyresnivåer. Ett nytt förslag väntas färdigställas under 2026. Det är vid dags dato osäkert hur det kommer att påverka nämnderna och hyressättningen. I tillägg till ovan nämnda lagar, styrdokument och väntade förändringar påverkas barn- och utbildningsnämnden av ett högt nationellt reformtempo. Flera propositioner lämnas av regeringen våren 2026 för riksdagsbehandling innan sommaren 2026. Redan till höstterminen 2027 föreslår regeringen en reglering av arbetstid för förskollärare och lärare. Många av reformerna föreslås träda i kraft höstterminen 2028, så som ett nytt betygssystem för ökad likvärdighet, nya läroplaner för grundskolan och anpassade grundskolan samt ändringar gällande stödinsatser. Riksdagen har sedan tidigare beslutat att göra grundskolan tioårig från och med höstterminen 2028. Ytterligare reformer som kan väntas är regleringar för att förbättra rektorernas förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och regleringar för en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola. Reformerna är mer eller mindre kostnadsdrivande och med otillräcklig eller icke beslutad statlig finansiering är det en stor utmaning för barn- och utbildningsnämnden att hantera. 3.3 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav två även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns två fristående aktörer inom grundskolan, fem fristående förskolor samt en aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde (se avsnitt 3.3.1). Grundskolan och den anpassade grundskolan är idag nioårig (årskurs 1 till årskurs 9). Riksdagen har beslutat att grundskolan och den anpassade grundskolan från och med höstterminen 2028 ska bli tioårig (årskurs 1 till 10). Det innebär att det som idag är förskoleklass blir nya årskurs 1 med ett större fokus på att läsa, skriva och räkna redan från 6 års ålder. I den anpassade grundskolan finns idag ingen förskoleklass. Den Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 12(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 anpassade grundskolan är för elever mellan 7 och 16 år som har en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada och därför inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan. I den anpassade grundskolan är utbildningen anpassad för att möta varje elevs förutsättningar och behov. Utbildningen syftar till att ge kunskaper och en god grund för att kunna delta aktivt i samhället. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns ett antal stödverksamheter som tillsammans med verksamheterna arbetar för att uppnå satta mål. Alla skolor har tillgång till elevhälsoteam där specialpedagog, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog och skollogoped ingår tillsammans med rektor. I Vänersborg organiseras barn- och elevhälsan centralt i en enhet inom barn- och utbildningsförvaltningen. Inom enheten finns även skolläkare, samverkande socialsekreterare, samordnare för anpassad grundskola samt ett mobilt skolteam som arbetar med fokus på ökad skolnärvaro. Alla förskolor har tillgång till barnhälsoteam, där specialpedagog, skollogoped, skolpsykolog ingår tillsammans med rektor. Inom förskolan finns även en insatskoordinator som arbetar för att främja närvaron i förskolan. Välkomsten tar emot nyanlända elever som ska börja i den svenska skolan. Välkomstens lärare kartlägger elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor på elevens modersmål. Denna kartläggning ligger sedan till grund för att anpassa utbildningen efter elevens behov. Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Kommunen har skyldighet att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever är anmälda i samma språk. Undantagna är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, då kommunen är skyldig att ordna undervisning oavsett antal elever. Modersmålsenheten har hand om denna undervisning. Den administrativa avdelningen och förskoleadministrationen fungerar som stöd och service till barn- och utbildningsnämnden och dess verksamheter samt service till invånarna. 3.3.1 Bidrag till fristående verksamheter Kommunen (hemkommunen) har enligt skollagen (2 kap. 8 § samt 8 kap. 12 § och 10 kap. 37 §) ansvar för att de barn och elever som är folkbokförda i kommunen får utbildning och att denna finansieras, även när utbildningen bedrivs av fristående huvudmän. Det innebär att: • När ett barn eller en elev går i fristående förskola eller skola, ska kommunen betala ett bidrag till den fristående huvudmannen • Bidraget ska beräknas på samma grunder som resurserna till kommunens egen verksamhet • Detta kallas ofta för principen om ”lika villkor” • I praktiken betyder det att pengarna följer barnet/eleven • Om kommunen höjer eller sänker resurserna till sina egna verksamheter, påverkas även bidragen till fristående verksamheter. I Vänersborgs kommun går cirka 12 procent av barnen och eleverna i fristående verksamheter. När barn- och elevantalet i de kommunala verksamheterna minskar, utan Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 13(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 att motsvarande anpassning sker av kommunens lokalbestånd, ökar lokalkostnaden per barn och elev. Detta får en direkt effekt på bidragsnivån, eftersom den genomsnittliga lokalkostnaden ligger till grund för ersättningen till de fristående verksamheterna. Konsekvensen blir att kommunens kostnader för lokalkostnadsbidrag till fristående verksamheter ökar, trots att elevunderlaget totalt sett minskar. Utvecklingen innebär därmed en kostnadsökning som inte fullt ut kan påverkas genom förändringar i elevvolymer, utan är kopplad till kommunens fasta lokalkostnader. 3.4 Referensgrupper Som en del av översynen har kommunen genomfört ett förvaltningsövergripande arbete med utgångspunkt i den genomförda nulägesanalysen. Arbetet har bedrivits vid tre gemensamma tillfällen där samtliga förvaltningar fått möjlighet att delta. Vid dessa tillfällen har olika tänkbara scenarier för framtida organisation och struktur diskuterats, prövats och vidareutvecklats. De synpunkter och inspel som framkommit i detta arbete utgör ett viktigt underlag i den fortsatta analysen och i framtagandet av slutrapporten (se bilaga 1). Barn-och utbildningsförvaltningen bjöd in till två möten för information och dialog med allmänheten den 30 och 31 mars 2026. Inbjudan till dessa möten publicerades via Vänersborgs kommuns hemsida och Facebooksida samt utskick vid två tillfällen till vårdnadshavare via den digitala lärplattformen InfoMentor. Arton deltagare ur målgruppen deltog och deras synpunkter samlades in (se bilaga 2). I kombination med information och dialog med allmänheten publicerades en enkät där allmänheten haft möjlighet att framföra sina åsikter mellan 1 och 12 april 2026. Totalt besvarade 754 personer hela eller delar av enkäten, se sammanställning av svaren i bilaga 3. För att inhämta medarbetarnas perspektiv sammankallade barn- och utbildningsförvaltningen den förvaltningsövergripande samverkansgruppen (FSG) tillika skyddskommitté för arbetsmiljö för dialog den 21 april 2026. FSG är ett representativt samverkans forum där medarbetarna representerats av fackliga ombud alternativt skyddsombud. Närvarande vid detta sammanträde var representanter från arbetsgivaren samt personalorganisationerna Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Kommunal, Vårdförbundet och Vision. Fokus i dialogen var att belysa viktiga aspekter att beakta utifrån ett arbetsmiljöperspektiv i såväl nulägesbeskrivning som strukturförslag (se bilaga 4). Sammanfattningsvis uttrycker personalorganisationerna vikten av fortsatt samverkan genom hela processen, att professionens perspektiv tas tillvara samt att det finns en tydlig struktur för fortsatt dialog. Transparens i processen ses som en mycket viktig arbetsmiljöfaktor. Information till och dialog med barn- och utbildningsnämnden, barn- och utbildningsförvaltningen ledningsgrupp samt samtliga rektorer och enhetschefer har förts löpande under uppdraget. 3.5 Demografiska förändringar De demografiska förändringarna tio år framåt beskrivs genom den befolkningsprognos som kommunstyrelseförvaltningen tog fram i november 2025. Befolkningsprognosen är en prognos över hur många barn som förväntas vara folkbokförda i Vänersborgs kommun den sista december varje år. Prognosen baserar sig på ett historiskt mönster Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 14(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 över antalet födda, döda, in- och utflyttade samt ett framtida antagande om en viss bostadsproduktion i kommunens olika områden. Observera att befolkningsprognosen blir mer osäker ju längre fram i prognosperioden som vi tittar. När det gäller barn i förskoleålder (1-5 åringar) är prognoserna särskilt svåra, eftersom det handlar om barn som inte är födda. I diagrammen nedan har befolkningsprognosen kompletterats med siffror från kommuninvånarregistret (KIR), för att visa på utvecklingen över antalet barn folkbokförda i Vänersborg per den sista december varje år från 2017–2025. Asylsökande barn i Vänersborgs kommun ingår inte i vare sig befolkningsprognos eller kommuninvånarregistret. Då Sveriges största asylboende Restad Gård finns i Vänersborgs kommun har barn- och utbildningsförvaltningen inkluderat asylsökande barn i de behovsprognoser som finns i kommande avsnitt. Asylsökande barn som bor i kommunen har rätt att gå i förskola och skola. Det gäller även barn som befinner sig på det återvändandecenter som också finns på Restad Gård. Årskullarna i Vänersborgs kommun födda mellan 2010–2024 består i genomsnitt av 455 barn. Antalet barn födda år 2023 var 399, år 2024 föddes 363 barn och år 2025 föddes 340 barn (KIR respektive år per den sista december). Befolkningsprognosen visar att antalet födda barn kommer att ligga kvar på en lägre nivå än tidigare år. Det får stor påverkan på antalet barn som kommer att behöva plats i förskola och skola kommande år. Vänersborgs kommun 1-5 åringar 2350 2300 2250 2200 la 2150 tn A 2100 2050 2000 1950 1900 År Kommuninvånarregistret Kommunens befolkningsprognos hösten 2025 Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. I diagrammet ovan framgår att antalet 1–5 åringar folkbokförda i Vänersborgs kommun prognostiseras att minska med 221 barn mellan år 2025–2031 (minskning med 10,1 procent). Mellan år 2025–2036 prognostiseras antalet 1–5 åringar att minska med 156 barn (minskning med 7,1 procent). Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 15(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Vänersborgs kommun 6-12 åringar 3500 3400 3300 3200 la tn 3100 A 3000 2900 2800 2700 År Kommuninvånarregistret Kommunens befolkningsprognos hösten 2025 Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. I diagrammet ovan framgår att antalet 6–12 åringar folkbokförda i Vänersborgs kommun prognostiseras att minska med 170 barn mellan år 2025–2031 (minskning med 5,3 procent). Mellan år 2025–2036 prognostiseras antalet barn i denna åldersgrupp att minska med 359 barn (minskning med 11,1 procent). Vänersborgs kommun 13-15 åringar 1500 1450 1400 la tn A 1350 1300 1250 År Kommuninvånarregistret Kommunens befolkningsprognos hösten 2025 Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. I diagrammet ovan framgår att antalet 13–15 åringar folkbokförda i Vänersborgs kommun prognostiseras att minska med 87 barn mellan år 2025–2031 (minskning med 6,0 procent). Mellan år 2025–2036 prognostiseras antalet barn i åldern 13–15 år att minska med 85 barn (minskning med 5,9 procent). Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 16(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Sammanlagt prognostiseras antalet barn i åldern 1–15 år att minska med cirka 600 barn mellan år 2025–2036. Utvecklingen för 1–5 åringar, 6–12 åringar och 13–15 åringar ser olika ut i kommunens olika boendeområden, detta presenteras i avsnitt 3.9. 3.5.1 Utblick till år 2050 Kommunens befolkningsprognos från våren 2026 sträcker sig till år 2050. Utvecklingen av storleken på barngrupperna från 2035 fram till 2050 visar en fortsatt minskning totalt, dock inte i samma dramatiska takt som under den kommande 10-årsperioden, se tabellen nedan. År 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Antal barn 7 185 6 701 6 542 6 469 6 521 6 503 0-15 år Det finns dessutom skillnader mellan olika geografiska områden. Till exempel minskar antalet barn mer drastiskt i områdena Mariedal, Tärnan och Blåsut medan det prognostiseras en större ökning i områdena Öxnered och Onsjö. I jämförelsen mellan 2035 och 2050 kan man generellt se att barngrupperna blir större, eller minskar mindre, i åldersgruppen 6–12 år medan den största minskningen sker i åldersgruppen 13–15 år. Hur prognosen ser ut för antalet barn påverkas till stor del av hur många barn som prognostiseras födas framöver. Sedan 2020 har antalet barn som fötts per kvinna i Vänersborg blivit färre och färre. År 2025 var snittet för antalet barn som kvinnor födde i Vänersborg 1,52 vilket är den lägsta siffran sedan 1998. Demografiforskare kan inte förklara vad detta beror på i samma utsträckning som man kunnat göra vid tidigare nedgångar i barnafödandet, vilket har skapat en oro för minskad befolkning i landet. Det gör också prognosen för det framtida barnafödandet mycket osäker. Med anledning av den demografiska utmaningen med minskat barnafödande och en åldrande befolkning genomförs nu en statlig utredning med uppdrag att analysera orsakerna till det minskade barnafödandet och dess samhällsekonomiska konsekvenser. Vad utredningen kommer fram till kan påverka hur den framtida familjepolitiken utformas och därmed hur barnafödandet utvecklas framöver. 3.5.2 Strategisk samhällsplanering I kommunens översiktsplan finns många framtida utvecklingsområden utpekade i anslutning till kommunens tätortsområden som påverkar den demografiska utvecklingen. Det finns även stöd för bostadsutveckling på landsbygden. Det finns detaljplaner framtagna för bostadsbyggande bland annat i centrala Vänersborg, kring Öxnered, i Frändefors och Brålanda. Ytterligare detaljplaner är under framtagande bland annat i Sikhall, på Vänersnäs och norra Onsjö. Det byggs för närvarande väldigt lite bostäder i kommunen på grund av rådande marknadsläge. De senaste årens ekonomiska läge med inflation, räntehöjningar och ökade kostnader för bland annat byggmaterial har gjort att i stort sett inga större byggprojekt startas. Flera i branschen tror dock att det i riket kommer vända svagt uppåt under 2026. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 17(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Under år 2025 har kommunen arbetat intensivt med en detaljplan för Södra Sanden, med syfte att omvandla befintligt industriområde till bostadsområde. Marken ägs till största del av privata aktörer som valt att inte gå vidare med planerna för tillfället med anledning av det rådande marknadsläget. Det har dock arbetats fram en modell för hur området skulle kunna bebyggas med bostäder i framtiden och därmed bli ett stort centralt utbyggnadsområde. Andra delar i den strategiska samhällsplaneringen är exempelvis planerna för tågstopp i Brålanda och Frändefors som är viktiga för arbetspendlingen, för näringslivets utveckling och för att knyta samman områdena med resten av Vänersborgs kommun, Dalsland samt Trollhättan och Göteborg. 3.6 Rörelsemönster I de allra flesta boendeområdena i kommunen har en övervägande majoritet, över 65 procent, av barnen en förskoleplacering i sitt boendeområde. I Skerrud och Frändefors är dock andelen som har en förskoleplats i boendeområdet lägre och det finns ett rörelsemönster från Skerrud till Brålanda och från Frändefors till Blåsut (framför allt Dalaborgs förskola). I boendeområdet Rösebo finns ingen förskola och flest barn har en förskoleplacering på en förskola i Öxnered eller Blåsut samt därefter på Frändefors förskola. I de allra flesta boendeområden har en övervägande majoritet av barnen, 80 procent eller mer, idag en skolplacering inom det skolområde som man tillhör i årskurs F-6. Detta gäller med undantag från Frändefors där det finns ett visst rörselsmönster till Öxnered skola och Blåsut skola, Rösebo där det finns ett rörselsmönster till Öxnered skola och Frändeskolan, Skerrud där det finns ett rörelsemönster till Brålanda skola och Frändeskolan samt Vänersnäs där det finns ett rörelsemönster till Fridaskolan. 7-9-skolorna har inte samma geografiska spridning som F-6-skolorna vilket innebär att elever från olika boendeområden i högre utsträckning går på samma skola. Förutom att barnen i stor utsträckning går på skolan som är anvisad utifrån respektive boendeområde finns det för årskurs 7-9 idag ett visst rörelsemönster från Rösebo och Frändefors till de centrala 7-9-skolorna. Utifrån enkätsvar från allmänheten1 framgår att de svarande till övervägande del, oavsett boendeområde i kommunen, helst vill ha förskola och skola inom sitt boendeområde. I andra hand vill man ha förskola och skola mycket nära hemmet med undantag för Frändefors, centrala Vänersborg, Rösebo och Väne-Ryr där en större andel uppger att förskola och skola önskas på väg till arbete, studier, kollektivtrafik etc. Sett till den vuxna befolkningen är Vänersborgs kommun en pendlarkommun. Cirka 50 procent av de boende i kommunen pendlar till arbete i annan kommun där flest pendlar till Trollhättan följt av Uddevalla och Göteborg. 1 Enkät till allmänheten 1-12 april 2026, se bilaga 3. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 18(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.7 Behov och lokaler 3.7.1 Behovsprognoser Utifrån befolkningsprognosen har barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram behovsprognoser för förskola och grundskola. Behovsprognosen är en prognos över hur många barn som förväntas behöva en plats i förskola och grundskola varje läsår och är baserad på befolkningsprognosen. För förskolan har befolkningsprognosen multiplicerats med nyttjandegraden per ålder och boendeområde respektive år. Prognosen inkluderar 1–5 åringar, samt ett antagande om att hälften av 1-åringarna (de barn som ska fylla ett under det gällande året) har behov av förskoleplacering och att gruppen som fyller 6 år det gällande året behöver en förskoleplacering fram tills augusti då de övergår till förskoleklass. Genom att inkludera halva gruppen 1-åringar och gruppen 6-åringar tar prognosen höjd för det maximala behovet av förskoleplatser respektive år. Förskola Vänersborgs kommun 2 300 2 225 2 200 2206 2099 2099 2 100 2 021 la tn 2 000 1 955 A 1 900 1 800 1 700 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 År Behov av förskoleplatser Antalet förskoleplatser i kommunen Förskoleplatser kommunal förskola Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. I diagrammet ovan framgår att behovet av förskoleplatser i Vänersborgs kommun prognostiseras minska med 270 platser mellan år 2025–2031. Mellan år 2025–2036 prognostiseras behovet av förskoleplatser minska med cirka 200 platser. För att beräkna behovet av grundskoleplatser för respektive skolområde har elevantalet i respektive skolområde per 2025-08-26 varit utgångspunkt. Till elevantalet har sedan befolkningsutvecklingen i respektive område adderats (minskning eller ökning av antalet 6–12 åringar och 13–15 åringar respektive år enligt befolkningsprognos). Behovsprognosen visar således också om det är fler eller färre elever i de olika grundskolorna än boende i respektive område. Bor det fler eller färre i skolområdet än vad som går på skolan/skolorna i området innebär det att elever har en skolplacering utanför sitt eget skolområde. I behovsprognosen görs därigenom ett antagande om att önskemål om skolplacering även framåt följer det mönster som är gällande för de elever som går i grundskolan idag. Genom det sättet att beräkna behovet av skolplatser Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 19(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 inkluderas också asylsökande elever i prognosen och elever från annan kommun som har skolplacering i en grundskola i Vänersborgs kommun, i den omfattning som eleverna var i verksamheterna per 2025-08-26. Nedan följer behovsprognoserna för årskurs F-6 och årskurs 7–9 på kommunnivå. Skola F-6 Vänersborgskommun 4000 3718 3740 3690 3800 3600 la 3400 tn A 3200 3096 3261 2907 3000 2800 2600 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 År Behov av skolplatser Antal skolplatser F-6 i kommunen Skolplatser F-6 kommunal skola Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. I diagrammet ovan framgår att behovet av grundskoleplatser för årskurs F-6 i Vänersborgs kommun prognostiseras minska med cirka 165 platser mellan år 2025– 2031. Mellan år 2025–2036 prognostiseras behovet minska med cirka 355 platser. Skola 7-9 Vänersborgs kommun 1650 1601 1601 1601 1600 1550 1500 la 1431 tn 1450 A 1400 1350 1300 1344 1347 1250 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 År Behov av skolplatser Antal skolplatser 7-9 i kommunen Skolplatser 7-9 kommunal skola Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 20(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 I diagrammet ovan framgår att behovet av grundskoleplatser för årskurs 7-9 i Vänersborgs kommun prognostiseras minska med cirka 90 platser mellan år 2025–2031. Mellan år 2025–2036 prognostiseras behovet minska med cirka 85 platser. Sammanlagt prognostiseras behovet av förskole- och skolplatser att minska med cirka 640 platser mellan år 2025 och 2036 i Vänersborgs kommun. 3.7.2 Restad Gård Restad Gård i Vänersborg är Sveriges största asylboende med både mottagnings- och återvändandecenter för asylsökande och för personer som inte fått sina uppehållstillstånd förlängda. Lagändringen från 1 september 2025, gällande eget boende (EBO), innebär troligtvis att asylsökande som regel kommer att bo i ett mottagnings- eller återvändandecenter. Ett återvändandecenter startade på Restad Gård i juli 2024 med plats för 300 boende. Restad Gård har i dagsläget kapacitet för totalt 1 100 platser. Efter renovering som beräknas vara klar år 2027/2028 kommer antalet platser att öka till 1 200. Asylsökande barn och elever har rätt att gå i förskola och skola. Det finns indikationer på att antal boende på Restad Gård kommer att öka framöver men det är en stor osäkerhetsfaktor hur många barn och elever som tillkommer respektive lämnar Restad Gård under kommande år. Barnfamiljer som anländer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, exempelvis från Ukraina, har rätt till förskola och skola för sina barn under tiden de vistas i Vänersborg, även om vistelsen är kortvarig innan anvisning till annan ort. Det händer också att större grupper av barnfamiljer anländer samtidigt, vilket kan innebära att 10– 15 barn behöver skolplacering samtidigt. Detta ställer höga krav på barn- och utbildningsförvaltningens förmåga att agera snabbt och ha en flexibel organisation samt utrymme i budget för att hantera snabba förändringar i elevunderlaget. Denna beredskap är avgörande för att säkerställa att alla barn får tillgång till utbildning i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättighet samt skollagen (2010:800). De flesta barn i åldern 6–12 år boende på Restad Gård har idag en skolplacering på Onsjöskolan (43 procent) följt av Mariedalskolan (33 procent). 3.7.3 Överkapacitet Som kommun har Vänersborg ett så kallat utbudsansvar. Det betyder att kommunen som organisation ska ha beredskap för att kunna erbjuda förskola och skola till alla barn boende i kommunen som vill gå i kommunal verksamhet och om befolkningen ökar genom till exempelvis inflyttning till kommunen eller om en fristående aktör skulle lägga ned sin verksamhet. Detta ansvar har kommunen till skillnad från de fristående förskolorna och skolorna som finns i Vänersborgs kommun. Ansvaret innebär att kommunen behöver ha en överkapacitet i antalet platser i förskola och skola. Sveriges kommuner arbetar olika i planeringen av överkapacitet. Göteborgs stad har inriktningen att inte fylla upp den 30:e platsen vid skolvalet (motsvarar en överkapacitet om cirka 3,3 procent av det totala antalet elever). Kommunerna Stockholm, Malmö och Uppsala utgår i sin lokalplanering från en fyllnadsgrad om cirka 80–90 procent av platserna. Mindre och glesare kommuner har inte samma behov av att planera för en viss överkapacitet eftersom det ”alltid finns extra utrymme i klasserna”. I dessa kommuner finns det ofta redan en överkapacitet i den ordinarie skolorganisationen. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 21(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Denna är inte relaterad till behovet av en grundläggande beredskap utan har snarare att göra med strukturella svårigheter att anpassa skolorganisationen till ett över tid krympande, eller ett ständigt litet, elevunderlag (SOU 2025:72, s. 220). Utbudsansvaret är förenat med merkostnader för Vänersborgs kommun för att anpassa verksamheten till ett förändrat elevtal över tid. Den statliga utredningen ”Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan” (SOU 2025:72) har modellberäknat den överkapacitet, uttryckt i utbildningsplatser, som anpassningen i förhållande till den demografiska variationen kräver till 3,4 procent av det totala antalet folkbokförda elever. För Vänersborgs kommun skulle det innebära en överkapacitet om 140 utbildningsplatser under aktuell planeringsperiod, varav 100 platser i årskurs F-6 och 40 platser i årskurs 7–9. Med anledning av att Sveriges största asylboende Restad Gård ligger i Vänersborg behöver dock kommunen ta höjd för en högre överkapacitet i den framtida planeringen. Totalt fanns 65 asylsökande barn i åldrarna 6–12 år i boende på Restad Gård 2025-12- 31. Med ytterligare 65 barn landar överkapaciteten på 5,3 procent för årskurs F-6. Totalt fanns 19 barn boende på Restad Gård 2025-12-31 i åldern 13–15 år. Med ytterligare 19 barn landar överkapaciteten på 4,7 procent. Med samma antaganden för förskolan landar överkapaciteten för Vänersborgs kommun på cirka 4,2 procent av det totala antalet folkbokförda barn inklusive barn boende på Restad Gård. Det innebär en överkapacitet med cirka 80–90 förskoleplatser per år under aktuell planeringsperiod. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 22(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.7.4 Lokalernas kapacitet och ändamålsenlighet I arbetet med översynen av förskole- och grundskoleorganisationen har barn- och utbildningsförvaltningen genomfört en kartläggning av samtliga förskolelokaler, skollokaler och administrativa lokaler. Syftet med kartläggningen av lokalerna har varit att bedöma vilken kapacitet varje förskola och skola har att ta emot barn och elever och i vilken mån lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten. Kartläggningen har utgått från vilka utrymmen och aspekter som är viktiga i en verksamhetslokal för förskola och skola. Funktionerna i bilden nedan är de som i huvudsak har undersökts på varje förskola och skola. Förskola Skola Hemvist, större och Tillgång till varierande Klassrum och Antalet klassrum och mindre rum miljöer och mindre grupprum hur många sammanhang elevplatser, möjlighet att erbjuda eleverna undervisning i mindre sammanhang eller i avskild miljö Hygienutrymmen Skötrum, vattenlek Fritidshem Tillgång till egna och delade ytor Matsituation Möjlighet att äta i Gemensamma ytor Matsal, mötesytor matsal eller i hemvisterna Utrymme för vila Inomhus, utomhus med Specialsalar Tillgång till skärmtak, varmförråd idrottshall, slöjdsalar, för förvaring av vagnar hemkunskapssal m.m. Utemiljö Enligt Boverkets rekommendationer Personalutrymmen Rum för rast, arbete, samarbete Barn- och elevhälsan Utrymmen för barn- och elevhälsans professioner Säkerhetsaspekter Lås, larm, skalskydd Teknisk kapacitet Ventilationssystem, brandsäkerhet, antalet WC Teknisk status Bedömning av lokalerna skick samt underhållsbehov fram till år 2034 (kommunala lokaler) Utifrån bilden ovan har det tagits fram ett enhetskort för varje förskola och skola där behoven av funktioner har preciserats med utgångspunkt i skollagen, läroplaner, arbetsmiljölagen och Agenda 2030. För varje funktion en förskole- eller skollokal behöver för verksamheten har barn- och utbildningsförvaltningen gjort en bedömning av huruvida den aktuella förskolan eller skolan har ändamålsenliga lokalutrymmen. Utifrån lokalfunktionerna i respektive förskole- och skollokal har sedan en sammanvägd bedömning av ändamålsenligheten gjorts. Den här bedömningen gäller för lokalernas beskaffenhet, inte för undervisningen eller verksamheten i övrigt. Ändamålsenligheten har bedömts utifrån frågan Är lokalerna ändamålsenliga? och skalan Ja, Delvis och Nej. Enhetskort för samtliga enheter (förutom för Skördegatans förskola och Öxnered förskola som vid tiden för uppdraget varit evakuerade och under renovering, utbyggnation och nybyggnation) finns bifogade (bilaga 5) till den föreliggande rapporten. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 23(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Förskole- och skollokalernas kapacitet att ta emot barn och elever har också bedömts. Utifrån lokalernas funktioner och utformning har barn- och utbildningsförvaltningen bedömt den pedagogiska kapaciteten. Den pedagogiska kapaciteten ska förstås som förskolan eller skolans lokalmässiga möjligheter att ta emot barn och elever för att kunna bedriva ändamålsenlig undervisning i lokalerna. Den pedagogiska kapaciteten kan således skilja sig från den tekniska kapaciteten, som utgår från lokalernas förutsättningar gällande aspekter som till exempel ventilation eller brandskydd. För vissa lokaler skiljer sig den tekniska kapaciteten och den pedagogiska kapaciteten åt, ofta beror det på att det är en äldre byggnad som inte är utformad på ett sätt som är i linje med dagens läroplaner och pedagogik. Varje enhets kapacitet redogörs för i de bifogade enhetskorten. I de kommunala verksamheterna år 2026 finns 2 033 förskoleplatser på 26 förskolenheter. Kommunala förskolenheter finns i områdena Skerrud, Brålanda, Frändefors, Blåsut, Öxnered, Väne-Ryr, Onsjö, Vänersborg, Vargön och Mulltorp. De fem fristående förskolenheterna finns i Vänersnäs, Vargön, Vänersborg och Onsjö. Kartbilderna nedan visar var förskolorna är placerade i kommunen. Varje prick redogör för kapaciteten i antalet förskoleavdelningar (20–25 barn per avdelning). Arean på de gröna romberna är proportionerlig mot antalet barn 1–5 år i motsvarande statistikområde enligt befolkningsprognosen för år 2036. Bilden ovan redovisar var förskolorna i Vänersborgs kommun är placerade år 2026 i områdena Brålanda, Skerrud, Frändefors, Väne-Ryr, Vänersnäs och Mulltorp. Övriga områden redovisas i en inzoomad karta i bilden nedan. De lila rutorna med prickar anger hur många avdelningar de kommunala Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 24(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 förskolorna har kapacitet att ta emot. Den orange rutan med prick anger hur många avdelningar som finns på fristående förskola. De gröna romberna är proportionerliga mot antalet barn 1–5 år i motsvarande statistikområde, enligt befolkningsprognosen för år 2036. Bilden ovan redovisar var förskolorna i Vänersborgs kommun är placerade år 2026 i områdena Öxnered, Blåsut, centrala Vänersborg, Onsjö och Vargön. De lila rutorna med prickar anger hur många avdelningar de kommunala förskolorna har kapacitet att ta emot. De orange rutorna med prickar anger hur många avdelningar som finns på de fristående förskolorna. De gröna romberna är proportionerliga mot antalet barn 1–5 år i motsvarande statistikområde, enligt befolkningsprognosen för år 2036. I Vänersborgs kommun finns 3 343 kommunala skolplatser i årskurs F-6 och 1 376 kommunala skolplatser i årskurs 7–9. Det finns 17 kommunala grundskolenheter i Vänersborgs kommun. Kommunala skolenheter finns för årskurs F-6 i Skerrud, Brålanda, Frändefors, Rösebo (F-3), Blåsut, Öxnered, Onsjö, centrala Vänersborg, Vargön och Mulltorp. För årskurs 7–9 finns skolenheter i Frändefors och centrala Vänersborg. Ytterligare skolplatser finns i Fridaskolan som tar emot elever från förskoleklass till årskurs 9 och Vänersnäs skola som tar emot elever från förskoleklass till årskurs 6. Nedan kartbild visar var skolorna är placerade i kommunen. Varje prick redogör för kapaciteten i antalet grundskoleklasser som skolan kan ta emot (20–28 elever per grundskoleklass). Arean på de gröna romberna är proportionerlig mot antalet barn 6–12 respektive 13–15 år i motsvarande statistikområde enligt befolkningsprognosen för år 2036. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 25(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Bilden ovan redovisar var grundskolorna årskurs F-6 i Vänersborgs kommun är placerade år 2026 i områdena Brålanda, Skerrud, Frändefors, Rösebo (F-3), Vänersnäs och Mulltorp. Övriga områden redovisas i en inzoomad karta i bilden nedan. De blåa rutorna med prickar anger hur många grundskoleklasser den kommunala skolan har kapacitet att ta emot. Den turkosa rutan med prickar anger hur många grundskoleklasser som den fristående skolan kan ta emot. De gröna romberna är proportionerliga mot antalet barn 6–12 år i motsvarande statistikområde, enligt befolkningsprognosen för år 2036. Bilden ovan redovisar var grundskolorna årskurs F-6 i Vänersborgs kommun är placerade år 2026 i områdena Öxnered, Blåsut, centrala Vänersborg, Onsjö och Vargön. De blåa rutorna med prickar anger hur många grundskoleklasser den kommunala skolan har kapacitet att ta emot. Den turkosa rutan med prickar anger hur många grundskoleklasser som den fristående skolan kan ta emot. De gröna romberna är proportionerliga mot antalet barn 6–12 år i motsvarande statistikområde, enligt befolkningsprognosen för år 2036. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 26(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Bilden ovan redovisar var grundskolan årskurs 7-9 i Vänersborgs kommun är placerad år 2026 i området Frändefors. Den gröna rutan med prickar anger hur många grundskoleklasser den kommunala skolan har kapacitet att ta emot. De gröna romberna är proportionerliga mot antalet barn 13–15 år i motsvarande statistikområde, enligt befolkningsprognosen för år 2036. Bilden ovan redovisar var grundskolorna årskurs 7-9 i Vänersborgs kommun är placerade år 2026 i området centrala Vänersborg. De gröna rutorna med prickar anger hur många grundskoleklasser den kommunala skolan har kapacitet att ta emot. Den beige rutan med prickar anger hur många grundskoleklasser som den fristående skolan kan ta emot. De gröna romberna är proportionerliga mot antalet barn 13–15 år i motsvarande statistikområde, enligt befolkningsprognosen för år 2036. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 27(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.7.5 Lokalernas tekniska status Samhällsbyggnadsförvaltningen har för varje kommunal lokal angett dess tekniska status. Med teknisk status avses lokalernas underhållsbehov under åren 2025–2034. Teknisk status utgörs av en femgradig skala (från 5. Mycket bra till 1. Mycket dåligt) med tillhörande underhållsbehov uttryck i tusentals kronor. Lokalernas tekniska status framgår av varje enhetskort (se bilaga 5) där samhällsbyggnadsnämnden är fastighetsägare. 3.7.6 Mycket stora behov av underhåll i kommunens lokaler Samhällsbyggnadsnämnden (2025) har tagit fram rapporten Underhållsanalys - samlad rapport för hela fastighetsbeståndet 2025–20342 som visar att underhållsbehovet i det kommunala fastighetsbeståndet är mycket stort. Med nuvarande budgetnivå beräknas skulden öka från cirka 637 miljoner kronor år 2025 till över 1 miljard kronor år 2034. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som barn- och utbildningsnämnden hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 mnkr, för årskurs F-6 uppgår behoven till 282,1 mnkr och för årskurs 7–9 uppgår underhållsbehovet till 194,7 mnkr. Totalt sett över tio år uppgår således behoven för samtliga nuvarande lokaler som barn- och utbildningsnämnden hyr till över 500 mnkr, vilket utgör cirka hälften av den totala underhållsskulden. I avsnittet med områdesspecifika behov finns en redogörelse för underhållsbehovet per förskola och skola. Det kraftigt eftersatta underhållsbehovet i de kommunala verksamhetslokalerna innebär rent konkret att nuvarande och framtida generationer kommer att betala för det eftersatta underhåll som inte har, men borde ha, utförts under tidigare årtionden. 3.7.7 Externt inhyrda lokaler Barn- och utbildningsnämnden hyr ett antal lokaler av externa fastighetsägare. Vissa verksamheter är helt förlagda i externt inhyrda lokaler så som Vänerparkens skola och Korsgatans förskola. Andra verksamheter har delar av sin verksamhet i externt inhyrda lokaler, till exempel Brålanda förskola och Onsjöskolan där moduler har placerats på respektive förskole- och skolgård genom tillfälliga bygglov. Totalt 12,5 procent av barn- och utbildningsnämndens förskole- och skollokaler är externt inhyrda, sett till antalet kvadratmeter. De externt inhyrda lokalerna hade år 2025 en hyreskostnad på i genomsnitt 1 806 kr per kvm vilket kan jämföras med de internt hyrda lokalerna där den genomsnittliga hyreskostnaden var 1 143 kr per kvm under år 2025. I tabellen nedan redogörs för de externt inhyrda lokalerna med tillhörande hyresavtalstid, uppsägningstid, tidsramar för bygglov med mera. De inhyrda modulerna har tillfälliga bygglov. Tillfälliga bygglov har en maximal giltighet på 15 år, därefter behöver ansökan göras om permanent bygglov alternativt att ta bort modulen. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att moduler är en bra lösning på kort sikt på grund av dess flexibilitet, de kan flyttas och anpassas beroende på barn- och elevunderlag. Det är 2 Rapporten finns tillgänglig i kallelse till kommunfullmäktige 2026-02-18, s. 114–131, via https://vanersborg.se/kommun-och-politik/kommunens-anslagstavla Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 28(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 dock inte en långsiktig lösning, utan modulerna behöver byggas bort över tid om behovet är varaktigt, då de har en begränsad livslängd. Förlängning Bygglov bör Hyreskostnad Hyresavtal Externt inhyrda lokaler Uppsägningstid (om kontraktet ej kunna 2025 (kr) t.o.m. sägs upp) förlängas till Lokal vid Frändefors förskola 160 800 2026-06-30 1 månad 6 månader Dalaborgs förskola, Borgen 1 295 635 2027-05-21 9 månader 12 månader Korsgatans förskola 1 053 980 2028-06-30 9 månader 3 år Vänerparken förskola 23 2 775 168 2028-06-30 12 månader 10 år Vänerparken förskola 25 3 780 768 2033-12-31 9 månader 3 år Mariedalskolan, Mars 3 535 204 2027-11-30 9 månader 3 år Mariedalskolan, Blåbo 502 536 2026-06-30 3 månader 12 månader Mariedalskolan, Brunbo 466 432 2027-11-30 9 månader 3 år Mariedalskolan, Rödbo 461 912 2027-02-28 9 månader 12 månader Vänerparkens skola 5 598 440 2029-09-30 9 månader 10 år Väne Ryr förskola, moduler 388 800 2026-09-30 6 månader 12 månader 2031-07-01 Öxnered förskola, moduler 239 760 2027-08-31 6 månader 12 månader 2031-07-01 Brålanda förskola, moduler 442 272 2027-08-31 6 månader 12 månader 2031-07-01 Blåsut skola moduler 327 480 2027-08-09 9 månader 12 månader Kan ej förlängas Brålanda skola, moduler 1 370 288 2027-08-31 6 månader 12 månader 2032-03-12 Onsjöskolan, moduler 974 880 2027-08-10 6 månader 12 månader 2030-07-01 Granåsskolan, moduler 586 080 2027-08-10 6 månader 12 månader 2030-07-01 Summa 23 960 435 3.8 Övergripande nulägesbeskrivning 3.8.1 Kvalitet Förskola och skola verkar i ett sammanhang som över tid präglas av förändrade demografiska förutsättningar, ekonomiska ramar och statliga styrsignaler. Minskande barn- och elevantal, i kombination med ökade krav på verksamhetens innehåll, uppföljning och genomförande, påverkar förutsättningarna för att bedriva utbildning med god kvalitet och likvärdighet i hela kommunen. Mot denna bakgrund finns behov av att analysera hur dagens organisation och resursanvändning förhåller sig till uppdraget, både i ett nulägesperspektiv och ett långsiktigt perspektiv. I rapporten används en bred förståelse av kvalitet i förskola och skola. Kvalitet avser inte enbart de resultat som uppnås, utan även de förutsättningar som organisationen verkar inom samt hur verksamheten bedrivs i praktiken. Detta synsätt ligger till grund för den fortsatta analysen, där kvalitet belyses genom strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet som tillsammans ger en samlad bild av verksamhetens förmåga att erbjuda likvärdig utbildning över tid. Analysen i denna rapport är uppdelad i tre kvalitetsdimensioner: strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Indelningen utgår från etablerade nationella ramverk för systematiskt kvalitetsarbete och syftar till att synliggöra hur olika delar av Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 29(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 verksamheten samspelar. Strukturkvalitet avser de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna, processkvalitet beskriver hur verksamheten bedrivs i praktiken och resultatkvalitet belyser de utfall som uppnås för barn och elever. Genom att analysera dessa dimensioner både var för sig och i relation till varandra skapas ett samlat underlag för att bedöma vilka faktorer som påverkar kvalitet och likvärdighet över tid samt vilka övergripande avvägningar som kan bli aktuella inför framtida beslut. Strukturkvalitet Strukturkvalitet avser de grundläggande organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som förskola och skola har för att bedriva utbildning över tid. Det omfattar bland annat enheternas storlek och sammansättning, lokalförutsättningar, resursfördelning samt möjligheterna att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning. En central aspekt av strukturkvaliteten är verksamhetens robusthet, det vill säga i vilken utsträckning organisationen klarar variationer i barn- och elevantal utan att kvaliteten påverkas påtagligt. Underlaget visar att minskande barn- och elevantal i kombination med ökande lokalkostnader per barn och elev påverkar det ekonomiska handlingsutrymmet. När en större andel av resurserna binds i fasta kostnader minskar flexibiliteten att anpassa organisation och resurser efter förändrade behov. Strukturkvalitet omfattar därmed även hur resurser kan användas strategiskt och i vilken utsträckning medel kan prioriteras till undervisningsnära och kompensatoriska insatser. Förutsättningarna att rekrytera och behålla behörig personal samt att skapa stabila och attraktiva arbetsmiljöer är också en del av strukturkvaliteten. Processkvalitet Processkvalitet avser hur verksamheten bedrivs i praktiken och omfattar bland annat undervisningens genomförande, ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete och samverkan mellan olika professioner. Struktur- och processkvalitet är nära sammanlänkade eftersom organisatorisk och ekonomisk stabilitet påverkar förutsättningarna för ett långsiktigt och sammanhållet kvalitetsarbete. I analysen framhålls betydelsen av ett hållbart och närvarande ledarskap, där rektorer har organisatoriska förutsättningar att leda och följa upp verksamheten. Vidare påverkas processkvaliteten av möjligheten till professionell utveckling och kollegialt lärande, vilket förutsätter tillräckliga kollegiala sammanhang och stabila organisationer. Samverkan med andra professioner, såsom barn- och elevhälsa samt skolbibliotekens kompetens, beskrivs som en del av de processer som stödjer undervisning och lärande. Ett ökat antal statliga reformer och styrsignaler ställer samtidigt krav på verksamhetens samordning och implementeringskapacitet. Resultatkvalitet Resultatkvalitet avser de resultat som barn och elever uppnår i relation till utbildningens mål. I grundskolan uttrycks detta exempelvis i form av måluppfyllelse, behörighet och meritvärden. I förskolan avser resultatkvalitet i stället barns utveckling och lärande i relation till läroplanens målområden, såsom språklig, kommunikativ, social och kognitiv utveckling samt progression över tid utifrån dokumenterade underlag. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 30(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Underlaget beskriver resultat på kommun‑, områdes‑ och enhetsnivå och synliggör variationer inom kommunen. Redovisningen syftar till att beskriva nuläge och övergripande mönster snarare än att värdera enskilda verksamheter. Resultaten sätts i relation till barns och elevers olika förutsättningar samt till hur organisation, resursanvändning och arbetssätt samverkar. Skillnader i resultat förstås därmed i ett sammanhang där både struktur‑ och processförutsättningar har betydelse. Uppföljning och analys av resultat utgör en del av det systematiska kvalitetsarbetet och används som underlag för att identifiera utvecklingsbehov och långsiktiga utmaningar. Mot bakgrund av analysen av struktur‑, process‑ och resultatkvalitet fördjupas nedan resultatkvaliteten. För grundskolan baseras den fortsatta analysen på offentlig statistik, vilken bygger på gemensamma definitioner och beräkningssätt. Detta säkerställer jämförbarhet, transparens och likvärdighet över tid och mellan kommuner samt ger ett tillförlitligt och spårbart underlag. Resultatutveckling som beskrivs nedan syftar till att ge en samlad bild av kommunens kunskapsresultat i relation till riket, mellan skolområden och skolor under läsåren 2020/2021–2024/2025 för årskurs 6 och årskurs 9 (se även under 3.9.2 och 3.9.3). Resultatutveckling i årskurs 6 – kommunnivå i jämförelse med riket Rikssnittet för andel elever med godkänt betyg (A-E) i alla ämnen i årskurs 6 visar en svagt nedåtgående trend, från 72,4 procent läsåret 2020/2021 till 70,4 procent läsåret 2024/2025. Resultatutveckling i årskurs 9 – kommunnivå i jämförelse med riket Meritvärde Genomsnittligt meritvärde (16 ämnen) i årskurs 9 visar att kommunens skolor sammantaget ligger under rikets nivå under läsåren 2020/2021–2024/2025. Rikets genomsnittliga meritvärde minskar svagt över tid, från 226,8 läsåret 2020/2021 till 223,5 läsåret 2024/2025. Kommunens skolor uppvisar under samma period ett tydligt lägre meritvärde än riket, med resultat som varierar mellan cirka 185 och 215 poäng beroende på skola och år. Variationerna mellan kommunens skolor är relativt stora. Vissa skolor når enstaka år resultat som närmar sig rikets nivå, medan andra skolor uppvisar tydliga nedgångar vissa läsår, vilket bidrar till en ojämn samlad bild på kommunnivå. Sammantaget framträder ingen tydlig långsiktig uppåtgående trend som innebär ett närmande till rikets genomsnitt, utan utvecklingen präglas snarare av fluktuationer mellan åren. Behörighet till yrkesprogram När det gäller andelen elever som är behöriga till yrkesprogram ligger kommunen vissa år i nivå med riket, men med betydligt större variation mellan skolor och över tid. Rikets andel behöriga elever är relativt stabil och ligger under perioden 2021/2022– 2024/2025 runt 82,0–85,0 procent. Kommunens skolor uppvisar en bredare spridning, med resultat som sträcker sig från cirka 75,0 procent till mer än 90,0 procent. Det innebär att även om kommunens samlade nivå i vissa fall ligger nära rikets, präglas resultaten av större variation mellan läsåren jämfört med den nationella utvecklingen. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 31(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Läsåret 2023/2024 var första gången på tio år som andelen elever i de kommunala grundskolorna med behörighet till gymnasiets yrkesprogram låg över riksgenomsnittet (82,5 procent jämfört med 82,1 procent). Godkänt betyg i alla ämnen Den största skillnaden mellan kommunen och riket återfinns i andelen elever som uppnått godkänt betyg i alla ämnen. På riksnivå minskar denna andel successivt från 74,0 procent läsåret 2020/2021 till 69,7 procent läsåret 2024/2025. Kommunens 7–9-skolor ligger under rikets nivå under större delen av perioden och uppvisar även variation mellan skolor och år. I flera fall ligger andelen elever med godkänt i alla ämnen kring 60,0–70,0 procent, med enstaka läsår där andelen är ännu lägre. Utvecklingen visar att även högstadieskolor som vissa år uppvisar högre meritvärden eller relativt god behörighet till yrkesprogram inte nödvändigtvis når motsvarande nivå i denna indikator. Samlad bedömning av kommunens resultat i relation till riket Resultaten visar sammantaget att kommunen, i jämförelse med riket, ligger på en lägre nivå i samtliga tre indikatorer: genomsnittligt meritvärde, behörighet till yrkesprogram samt andel elever med godkänt betyg i alla ämnen. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller andelen elever som når godkänt i samtliga ämnen. Resultat på kommunnivå visar relativt stora variationer mellan skolor och mellan läsår. Lärarbehörighet och lärartäthet/personaltäthet Förskola För att bli anställd som förskollärare krävs en förskollärarlegitimation. På en övergripande nivå är andelen heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation högre än både riket och liknande kommuner under de senaste fem åren. Vänersborgs kommun har de senaste fem åren befunnit sig mellan 54 procent som lägst och 57 procent som högst gällande heltidstjänster med förskollärarlegitimation. Jämförbar period för riket har varit stabilt på 44 procent med en uppgång till 46 procent år 2024. Liknande kommuner har under samma period befunnit sig strax under riket. Det är 23 förskolor i kommunen som över tid de senaste fem åren ligger över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Det är tre förskolor som utmärker sig genom att ligga under riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. De tre förskolor som ligger under riket och liknande kommuner är Björkvägens förskola, Ponnygatans förskola samt Skerruds förskola. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 32(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2020 2021 2022 2023 2024 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Gällande personaltäthet, uttryckt som antal barn per personal omvandlat till heltidstjänster, har det i Vänersborgs kommuns kommunala förskolor varierat under perioden 2020–2024 och legat både under, i nivå med och över riket olika år. Vänersborg har haft ett spann mellan 4,7-5,9 barn per personal, medan liknande kommuner legat relativt stabilt kring 5,5 och riket kring 5,1 barn per personal. Tabellen nedan visar utvecklingen av personaltätheten över tid. Barn per personal År Vänersborgs kommun Liknande kommuner Riket 2020 5,6 5,5 5,2 2021 4,7 5,5 5,1 2022 5,1 5,3 5,1 2023 5,9 5,4 5,1 2024 5,1 5,5 5,2 Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Grundskola årskurs 1–9 Inom Vänersborgs kommuns kommunala grundskolor har lärarbehörigheten legat på en relativt stabil nivå de senaste fem läsåren utifrån Skolverkets officiella statistik. Ett liknande mönster och liknande nivå kan även ses för kommunala skolor i riket samt kommunala grundskolor i liknande kommuner. Gällande lärartätheten i Vänersborgs kommuns kommunala grundskolor har även den varit stabil de senaste fem läsåren. I förhållande till riket och liknande kommuner har de kommunala grundskolorna i Vänersborgs kommun en något högre lärartäthet. Lärartäthet mäts i antal elever per lärare omvandlat till heltidstjänster. Vänersborgs kommuns kommunala grundskolor har under perioden 2020–2024 haft mellan 11,1– 11,4 elever per lärare vilket kan ställas i relation till riket som haft mellan 11,8–12,0 elever per lärare och liknande kommuner som haft mellan 11,5–11,8 elever per lärare under samma period. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 33(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Vid jämförelse mellan mätningarna år 2020 och år 2024 kan konstateras att antalet lärartjänster totalt sett minskat från 284,9 heltidstjänster år 2020 till 277,1 heltidstjänster år 2024. Trots minskning av antalet lärartjänster har andelen legitimerade och behöriga lärare ökat och lärartätheten bibehållits. Diagrammet nedan visar att undervisning bedrivs i något större utsträckning av en legitimerad och behörig lärare år 2024 än år 2020. Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Anpassad grundskola årskurs 1–9 För att vara behörig att undervisa i anpassad grundskola krävs i dagsläget inte lärarlegitimation med specifik behörighet till anpassad grundskola. Det finns även undantag inskrivna i skollagen som möjliggör för ej legitimerade lärare som anställdes innan 1 juli 2011 att ansvara för undervisning och sätta betyg. Utifrån nu gällande behörighetskrav har Vänersborgs kommuns anpassade grundskola en behörighetsgrad som rört sig mellan 75,7–100 procent under de fem senaste läsåren. Vänersborg kommun har de tre senaste läsåren legat något lägre än både riket och liknande kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 34(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Gällande lärartäthet har Vänersborgs kommuns kommunala anpassade grundskolor legat något under liknande kommuner men i nivå med riket. Lärartäthet mäts i antal elever per lärare omvandlat till heltidstjänster. Vänersborgs kommun har under perioden 2020–2024 haft ett spann mellan 4,1–4,5 elever per lärare i den anpassade grundskolan vilket är en något lägre lärartäthet än riket och liknande kommuner. Riket har under samma period haft mellan 4,2–4,3 elever per lärare och liknande kommuner har legat mellan 3,7–3,9 elever per lärare. Från 1 juli 2028 kommer behörighetskraven skärpas för anpassad grundskola vilket innebär att det kommer krävas lärarlegitimation med specifik behörighet för anpassad grundskola vilket uppnås genom speciallärarutbildning med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Utifrån dessa krav har Vänersborgs kommun i dagsläget en betydligt lägre behörighetsgrad än i tabellen ovan. Detsamma gäller för riket och de förändrade behörighetskraven är därmed en utmaning får såväl enskilda huvudmän som riket i stort. Fritidshem Inom fritidshem krävs det sedan 1 juli 2019 legitimation med behörighet att undervisa i fritidshemmet. Tidigare kunde även de med fritidspedagogexamen på högskolenivå ansvara för undervisning. Denna utbildning är numera legitimations- grundande för undervisning i fritidshem men det krävs att legitimation utfärdats för att kunna anses behörig. I Vänersborgs kommun har andel lärare med lärarlegitimation och behörighet för fritidshem varit på en stabil nivå mellan 40–50 procent under de senaste fem åren. Detta är i linje med nivån för riket men för likande kommuner finns ingen officiell statistik att jämföra med. Sett till det totala antalet heltidstjänster inom kommunala fritidshem i Vänersborgs kommun är det även där mellan 40–50 procent som innehar en pedagogisk högskoleutbildning och detta ligger över såväl riket som liknande kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 35(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100 80 60 40 20 0 2020 2021 2022 2023 2024 Vänersborgs kommun Riket Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Inom fritidshemmet finns inga officiella nyckeltal gällande lärartäthet utan inom denna verksamhet är det i stället personaltäthet, antal elever per årsarbetare, som mäts. Vänersborgs kommuns kommunala fritidshem hade under perioden 2020–2022 mellan 21,9–23,1 elever per årsarbetare vilket är en lägre personaltäthet än både riket och liknande kommuner. Vid mättillfällena 2023 och 2024 hade dock Vänersborgs kommuns kommunala fritidshem en personaltäthet på 19,6 respektive 19,2 elever per årsarbetare vilket är en högre personaltäthet än både riket och liknande kommuner. 3.8.2 Ekonomi Lokalkostnader Som en del av den samlade översynen av organisationen analyseras i detta avsnitt utvecklingen av lokalkostnader inom förskola och skola. Ett övergripande syfte med översynen är att kunna anpassa organisationen till minskade barn- och elevantal, vilket ställer ökade krav på att lokalstrukturen är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Lokalkostnader är till stor del fasta och långsiktiga, vilket innebär att de i begränsad utsträckning kan anpassas på kort sikt vid förändrade volymer. Detta påverkar verksamheternas ekonomiska handlingsutrymme i hög grad. Analysen omfattar perioden 2020–2025 och fokuserar på lokalkostnad per barn respektive elev, uppdelat per verksamhet. Genom att relatera kostnaderna till verksamhetens omfattning skapas förutsättningar för att bedöma hur väl dagens lokalstruktur är anpassad till nuvarande och framtida behov. Jämförelser över tid samt i relation till riket och liknande kommuner ger ett sammanhang för att identifiera avvikelser, trender och strukturella skillnader som kan indikera behov av åtgärder. Underlaget baseras på statistik från Kolada, som är en nationell databas för kommun- och regionstatistik med standardiserade och kvalitetssäkrade nyckeltal. Användningen av Kolada möjliggör objektiva och jämförbara analyser mellan kommuner och över tid. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 36(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Jämförelse med riket och liknande kommuner Vid jämförelse med riket ligger Vänersborgs lokalkostnad per barn och elev under riksgenomsnittet i samtliga verksamheter, med undantag för fritidshem. Sammantaget indikerar detta en relativt låg lokalkostnadsnivå i ett nationellt perspektiv. Den relativt låga kostnadsnivån i relation till riket indikerar att investeringar och underhåll av lokaler behöver följas noggrant framöver. Ett eftersatt underhåll kan på sikt leda till kraftiga kostnadsökningar, antingen genom höjda hyror eller genom behov av större investeringar. Detta innebär att kortsiktigt låga kostnader inte nödvändigtvis är liktydiga med långsiktig kostnadseffektivitet. För de kommunalt ägda lokalerna som barn- och utbildningsnämnden hyr bedöms underhållsskulden uppgå till drygt 500 mnkr under den kommande tioårsperioden. När nödvändiga underhålls- och investeringsåtgärder genomförs förväntas detta leda till ökade kapitalkostnader och hyreshöjningar. En sådan utveckling innebär att lokalkostnaden per barn och elev på sikt kommer att öka väsentligt, även om lokalstrukturen i övrigt är oförändrad. När jämförelsen i stället görs med liknande kommuner hamnar Vänersborgs kommun i mitten av jämförelsegruppen. Med liknande kommuner avses kommuner som, utifrån Koladas strukturella nyckeltal, har jämförbara förutsättningar vad gäller exempelvis befolkningsstruktur, verksamhetsvolymer och geografiska förhållanden. Denna jämförelse ger en mer rättvisande bild av kostnadsläget, då skillnader i grundläggande förutsättningar i högre grad beaktas. Sammantaget visar analysen att Vänersborgs kommuns lokalkostnader inte avviker negativt i jämförelse med kommuner med liknande struktur, men att kostnadsnivån samtidigt är låg i relation till riket. Mot bakgrund av minskande barn- och elevantal innebär detta att lokalfrågan är grundläggande för kommunens långsiktiga kostnadseffektivitet. En anpassning av lokalstrukturen till förändrade volymer är avgörande för att undvika ökade kostnader per barn och elev framöver och för att säkerställa ett hållbart ekonomiskt handlingsutrymme. Analysen understryker att lokalfrågan är strategiskt viktig i den fortsatta översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. För att säkerställa en hållbar ekonomi krävs en aktiv styrning av lokalbeståndet, där överkapacitet successivt minskas och lokalutnyttjandet anpassas till framtida behov. En sådan anpassning är avgörande för att bibehålla balans mellan kostnader och verksamhetsvolymer samt för att långsiktigt värna resurser till undervisning och pedagogisk verksamhet. Uteblivna åtgärder innebär att risken för ineffektivt lokalutnyttjande ökar, exempelvis genom underbeläggning i förskolor och skolor. Detta förstärker kostnadsutvecklingen per barn och elev ytterligare och kan leda till att kostnadsökningar uppstår även utan kvalitetsförbättringar i verksamheten. Klassernas storlek har en direkt och betydande påverkan på skolornas ekonomiska förutsättningar och utgör därmed en central strategisk fråga. Som ett räkneexempel baserat på Vänersborgs kommuns förutsättningar kan nämnas att medianlönen år 2025 för en lärare i grundskolan uppgick till 43 700 kronor per månad. Inklusive personalomkostnadspålägg innebär detta en total årskostnad om cirka 749 000 kronor per lärare. Om undervisningen kräver 1,75 lärare per klass uppgår den sammanlagda lärarkostnaden till cirka 1,3 mnkr per år. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 37(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Klass Elevpeng 2025 Antal lärare per Kostnad Innebär antal klass lärarresurs elever/klass Förskoleklass 32 848 kr 1 749 915 kr 23 Årskurs 1-6 53 128 kr 1,75 1 312 351 kr 25 Årskurs 7-9 65 879 kr 2 1 499 829 kr 23 Med en elevpeng för årskurs 1–6 år 2025 om 53 128 kronor per elev krävs cirka 25 elever i en klass för att elevpengen ska täcka kostnaden för 1,75 lärare. Utöver personalkostnaden för lärare ska elevpengen också täcka andra kostnader som skolan har, till exempel för övrig personal, inköp av läromedel och simskola. Vid färre elever uppstår ett budgetunderskott. Utöver elevpeng tilldelas förskolorna och skolorna statsbidrag och eventuellt strukturbidrag vilket ökar intäkterna. Ett motsvarande räkneexempel för förskolan kan göras. En avdelning har 18 barn varav 14 barn på heltid, två barn på deltid och två barn i allmän förskola. Det skulle innebära en intäkt av barnpeng på cirka 1,7 mnkr. Som personalresurs bedöms att det ska vara tre heltidsanställda pedagoger vilket innebär en kostnad på 1,7 mnkr. Det återstående utrymmet ska finansiera övriga kostnader så som ytterligare personalresurser och material. Detta innebär att även mindre förändringar i barngruppernas storlek eller bemanningsnivå får stor påverkan på förskolans ekonomiska förutsättningar. Barn- och elevpeng är den ersättning som barn- och utbildningsnämnden tilldelar förskolor respektive skolor per inskrivet barn/inskriven elev. Barn- och elevpengen utgör grunden för förskolor och skolors finansiering och tilldelas rektorerna inom ramen för kommunens resursfördelningsmodell. Barn- och elevpeng utgår även till fristående skolor, i enlighet med skollagens krav på likvärdig finansiering mellan huvudmän. Elevpengen ska täcka skolans löpande kostnader för utbildningsverksamheten. I detta ingår exempelvis kostnader för undervisning och pedagogisk personal, läromedel och simundervisning. Syftet är att ge skolorna förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning med god kvalitet för alla elever. Förskolornas och skolornas intäkter baseras på barn- och elevpengen multiplicerat med antalet barn eller elever. Det innebär att större barn- och elevgrupper genererar högre intäkter, medan små grupper eller klasser medför lägre intäkter trots i stort sett oförändrade personalkostnader. Små klasser ger därmed strukturellt sämre förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi, om inte barn- och elevpengen höjs eller andra kompensatoriska åtgärder vidtas. Utöver pedagoger är förskolorna och skolorna skyldiga att tillhandahålla andra personalkategorier, såsom specialpedagogisk kompetens och elevhälsopersonal. Dessa kostnader är till stor del fasta och påverkas i begränsad utsträckning av barn- och elevantalet, vilket ytterligare förstärker den ekonomiska utmaningen vid små elevgrupper. Strukturbidrag Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2018 (BUN 2015/47) att införa ett strukturbidrag inom resursfördelningsmodellen, som tillämpas från 2019 (reviderad 2020-11-30). Syftet är att stärka likvärdigheten mellan förskolor och skolor genom att fördela resurser utifrån barns och elevers socioekonomiska förutsättningar, mätt genom vårdnadshavares utbildningsnivå vilket är den faktor som har starkast samband med måluppfyllelse. Strukturbidraget omfattar 5,0 procent av budgeten för respektive Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 38(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 verksamhetsområde, medan anpassad grundskola samt pedagogisk omsorg undantas och ersätts via schablon per barn. Fördelningen baseras på årlig SCB-statistik, där varje enhet tilldelas ett index i relation till kommunens referensenhet, vilket möjliggör omfördelning av resurser till enheter med större strukturella behov. Sammantaget ska modellen bidra till ökad likvärdighet, bättre måluppfyllelse och ett mer transparent och hållbart resursfördelningssystem. I tabellen nedan visas hur det kan se ut när strukturbidraget ska fördelas. Den förskole- eller skolenhet med bäst index bedöms alltså ha bäst förutsättningar och tilldelas då inget strukturbidrag (kallas för referensenhet). Övriga enheter tilldelas strukturbidrag i relation till det index som referensenheten har. I exemplet nedan bedöms alltså enhet 6 vara den enhet som har sämst förutsättningar och tilldelas då högst strukturbidrag per elev/barn. Enhet Index Kr/elev/barn 1 (Referensenhet) 2,54 - 2 2,50 1 327 3 2,46 2 704 4 2,33 7 019 5 2,26 9 280 6 2,06 16 177 Exempel på fördelning av strukturbidrag 3.8.3 Organisation Det finns i dagsläget ingen nationellt fastställd definition av vad som utgör en liten respektive stor förskole- eller skolenhet i termer av antal barn eller elever. Begreppen används i huvudsak beskrivande i planerings- och analysunderlag, både i forskning och i nationella myndighetsrapporter. Boverket beskriver att majoriteten av Sveriges skolenheter har färre än 200 elever och återger samtidigt en gängse uppfattning om att skolor med fler än 600 elever kan betraktas som stora och skolor med fler än 900 elever som mycket stora (Boverket, 2020). Forskningen ger inget entydigt stöd för att enhetsstorlek i sig har ett direkt samband med barns och elevers kunskapsresultat. I en forskningsöversikt konstaterar Adolfsson (2014) att skola och undervisning är komplexa system där många faktorer samverkar, vilket gör att skolstorlekens betydelse inte kan bedömas isolerat eller entydigt. Forskningen pekar därför i olika riktningar och ger inget entydigt svar på om – eller hur – skolstorlek påverkar elevers resultat. Även Sveriges Kommuner och Regioner (2018) framhåller att sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat inte är linjärt. Samtidigt pekar både forskning och nationella utredningar på att enheters storlek och organisatoriska utformning får betydelse för ledning och styrning av verksamheten. I betänkandet Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) lyfts utvecklingen mot allt större rektorsområden som en central utmaning. Utredningen visar att rektorer i ökande utsträckning ansvarar för flera eller mycket stora enheter, ofta i kombination med ett stort antal medarbetare, barn eller elever samt geografiskt spridda verksamheter. En sådan utveckling beskrivs som problematisk eftersom den riskerar att försvåra rektorns möjligheter att utöva ett undervisningsnära pedagogiskt ledarskap. I utredningen menar man även att det inte är möjligt att fastställa lämpliga enhets- eller rektorsområdesstorlekar i kvantitativa termer som passar alla huvudmän och kontexter. I Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 39(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 stället framhålls huvudmannens ansvar för att göra en samlad bedömning av både volym och organisatorisk komplexitet vid beslut om hur verksamheten ska delas in i förskole- och skolenheter. I dessa avvägningar behöver bland annat antal medarbetare, antal barn eller elever och deras behov, geografiska avstånd mellan enheter samt om flera skolformer ingår i samma ansvarsområde vägas in (SOU 2026:4). Utredningen understryker att det är denna sammantagna komplexitet – snarare än enbart enheternas storlek – som är avgörande för rektorns förutsättningar att leda verksamheten. Barn- och elevgruppernas storlek Skolverket har nationella riktmärken för barngruppernas storlek i förskolan. För barn i åldern 1–3 år rekommenderas barngrupper om 6–12 barn och för barn 4–5 år 9–15 barn per grupp. Riktmärkena är inte bindande men ingår i Skolverkets allmänna råd och ska ses i relation till personaltäthet, barngruppens sammansättning och lokaler (Skolverket, 2016, 2025). För förskoleklass och grundskola (årskurs F–9) finns inga nationella rekommendationer om skolklassers storlek. I stället betonar Skolverket huvudmannens och rektorns ansvar att organisera undervisningen så att elevernas behov, trygghet och rätt till stöd säkerställs (Skolverket u.å.). Sedan år 2020 finns en positiv utveckling gällande antalet barn per barngrupp i Vänersborgs kommunala förskola. Statistik från Kolada (u.å) visar en minskning från 15 barn per barngrupp till 11 barn per barngrupp mellan år 2020 och år 2025 för de yngre barnen 1–3 år. Motsvarande siffror för barngruppen 4–5 år visar en minskning från 21 till 13 barn per barngrupp. Det betyder att Vänersborgs kommun år 2025 lever upp till det nationella riktmärket från Skolverket. Organisatorisk hållbarhet i förskola och skola – förutsättningar och betydelsen av enhetens storlek Organisatorisk hållbarhet i förskola och skola handlar om att skapa långsiktigt stabila och robusta strukturer som ger verksamheterna förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag enligt skollag, arbetsmiljölag och kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. En organisatoriskt hållbar verksamhet är mindre sårbar för förändringar i barn- och elevantal, personalomsättning och ekonomiska förutsättningar och har kapacitet att upprätthålla kvalitet, likvärdighet och god arbetsmiljö över tid. Både förskola och skola är samtidigt utbildningsverksamheter och arbetsplatser. Organisatoriska beslut får därför konsekvenser för barns och elevers trygghet, utveckling och lärande, liksom för personalens arbetsmiljö, möjligheter att utföra sitt uppdrag och huvudmannens ansvar för ett effektivt resursutnyttjande. Organisatorisk hållbarhet behöver bedömas ur ett helhetsperspektiv där personal, ekonomi och arbetsmiljö samverkar. Personal och bemanning Mindre enheter, exempelvis förskolor med få avdelningar eller skolor med få klasser, har generellt en mer sårbar organisation. Personalgrupperna är små och verksamheten blir i hög grad personberoende. Vid sjukfrånvaro, vakanser eller andra tillfälliga bortfall påverkas möjligheten att bemanna verksamheten i hög grad. Det kan vara svårt att täcka hela skoldagen eller förskolans öppettider utan att arbetsbelastningen för enskilda medarbetare ökar. Möjligheterna till intern vikariehantering, specialisering och kollegialt stöd är ofta begränsade. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 40(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Större enheter, med fler avdelningar eller klasser, har generellt bättre organisatoriska förutsättningar när det gäller bemanning. En större personalgrupp ger ökad flexibilitet över dagen och underlättar hantering av frånvaro. Det finns bättre möjligheter att organisera planeringstid, samverkan och kollegialt lärande utan att det påverkar den dagliga driften i samma utsträckning. En större enhet blir mindre personberoende och mer robust, vilket bidrar till ökad kontinuitet för barn och elever samt en mer stabil arbetsorganisation. Budget och ekonomi Enhetens storlek påverkar även förutsättningarna för ekonomisk hållbarhet. I mindre förskolor och skolor fördelas kostnaderna på färre barn eller elever. Detta innebär ofta en högre kostnad per barn eller elev och en ökad känslighet för förändringar i volymer. Även mindre variationer i barn- eller elevantal kan få stora ekonomiska konsekvenser, vilket försvårar möjligheten att hålla budget i balans utan att vidta åtgärder som riskerar att påverka kvaliteten. Större enheter har generellt bättre möjligheter till effektivt resursutnyttjande. Fler barn och elever delar på gemensamma kostnader, vilket skapar stordriftsfördelar och större handlingsutrymme i resursfördelningen. Det blir lättare att anpassa organisationen vid förändringar och att styra resurser mot verksamhetens kärnuppdrag, såsom undervisning, omsorg och barn- och elevnära stöd, i stället för att en stor andel av budgeten binds upp i fasta kostnader. Detta stärker förutsättningarna för god ekonomisk hushållning. Arbetsmiljö för personal, barn och elever Arbetsmiljön är en central del av den organisatoriska hållbarheten i både förskola och skola. I mindre enheter kan arbetsbelastningen per medarbetare bli hög, särskilt vid frånvaro eller personalbrist. Begränsade möjligheter till samarbete, kollegialt stöd och erfarenhetsutbyte kan påverka både trivsel och möjligheten till professionell utveckling. En obalans mellan krav och resurser riskerar att leda till ökad stress och ohälsa, vilket i förlängningen påverkar verksamhetens stabilitet och kvalitet. I större verksamheter finns generellt bättre förutsättningar för att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor. Större arbetslag möjliggör samarbete, gemensamma strukturer och bättre möjligheter att fördela ansvar och arbetsuppgifter. En mer stabil organisation bidrar till tryggare och mer förutsägbara miljöer för barn och elever, samtidigt som arbetsmiljöarbetet blir mindre beroende av enskilda individer och mer integrerat i verksamhetens styrning och ledning. Sammantaget visar jämförelsen under avsnittet Organisation att förskolor och skolor med större organisatorisk volym generellt har bättre förutsättningar att vara hållbara över tid. Större enheter är mindre sårbara i sin bemanning, har bättre möjligheter till effektivt resursutnyttjande och skapar mer stabila förutsättningar för en god arbetsmiljö för både personal och barn eller elever. De har även större motståndskraft mot demografiska förändringar och variationer i barn- och elevantal. Detta utgör grunden för inriktningen mot färre, större och strategiskt belägna förskolor och skolor, med syftet att långsiktigt säkerställa kvalitet, likvärdighet och ekonomisk hållbarhet. En sådan struktur bedöms ge bättre organisatoriska förutsättningar för att förskola och skola ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett stabilt, effektivt och hållbart sätt över tid. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 41(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 De minskande barn- och elevantalen i relation till bemanning För att se konsekvenserna av de minskade barn- och elevantalen i relation till bemanning följer nedan ett räkneexempel som utgår från 2025 års samlade personaltäthet. Personaltätheten beräknas som totalt antal årsarbetare i barn- och utbildningsförvaltningen i relation till antal barn och elever i kommunal verksamhet, vilket motsvarar cirka 5,0 barn per årsarbetare. Personaltätheten avser samtliga personalgrupper inom förvaltningen, inklusive pedagogisk personal, barn- och elevhälsa, ledningsfunktioner samt administrativ personal och ska därför ses som ett övergripande mått på den totala resursnivån. Prognosen visar att antalet barn och elever i kommunal verksamhet beräknas uppgå till 5 493 år 2036. Vid oförändrad personaltäthet innebär detta ett personalbehov om 1 087 årsarbetare år 2036, vilket motsvarar en minskning med 119 årsarbetare jämfört med 2025. Beräkningen bygger på antagandet att andelen barn och elever som väljer fristående verksamhet är oförändrad jämfört med 2025. För att illustrera storleksordningen i ekonomiska termer kan personalminskningen även uttryckas som en schabloniserad kostnadseffekt. Medianlönen för samtliga personalkategorier inom barn- och utbildningsförvaltningen år 2025 har använts som grund för att beräkna en genomsnittlig kostnad per årsarbetare. Denna uppgår till cirka 686 tkr i 2025 års kostnadsnivå och cirka 950 tkr i 2036 års kostnadsnivå. Löneutvecklingen har beräknats utifrån en årlig ökning om 3 procent. En minskning med 119 årsarbetare motsvarar därmed cirka 81,5 mnkr per år i 2025 års nivå och cirka 112,8 mnkr per år i 2036 års nivå. Skillnaden mellan åren uppgår till cirka 31,3 mnkr, vilket illustrerar hur kostnadsnivån för en oförändrad personalvolym ökar över tid till följd av löneutvecklingen. Den beräknade personalminskningen behöver hanteras successivt över tid. Förvaltningen bedömer att anpassningen i första hand bör ske genom pensionsavgångar och andra frivilliga personalrörelser. Omställningstakten behöver balansera verksamhetens kvalitetskrav, arbetsmiljö och ekonomiska förutsättningar. Omställningen behöver även hanteras ur ett kompetensförsörjningsperspektiv, vilket har tydliga ekonomiska konsekvenser. Minskade barn- och elevvolymer innebär inte nödvändigtvis ett minskat behov inom alla funktioner och vissa kompetenser kan behöva säkerställas även vid ett lägre barn- och elevantal. Anpassningen av personalresurser bör därför ske successivt och med fokus på att behålla strategiskt viktiga kompetenser, för att undvika kvalitetsbrister och kostnadsdrivande åtgärder på sikt. Om tillräcklig kompetens inte säkerställs idag kan behovet av stöd i undervisningen öka framöver, vilket i sin tur kan innebära mer resurskrävande insatser och därmed högre kostnader över tid. Antalet elever i anpassad grundskola beräknas öka under de närmaste åren. Detta är en resurskrävande elevgrupp som ställer höga krav på bemanning och specialiserad kompetens, vilket innebär att kostnaderna per elev riskerar att öka även i ett läge där det totala elevantalet minskar. Därutöver bedöms barn och elevers behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd fortsätta öka generellt. För att möta dessa behov krävs tillgång till rätt kompetenser och resurser. Om anpassningen av personal sker alltför snabbt eller utan hänsyn till Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 42(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 kompetensbehov finns risk för ökade kostnader i form av exempelvis externa insatser, tillfälliga lösningar eller försämrade resultat som på sikt kan medföra ytterligare ekonomiska konsekvenser. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska effekten av minskade volymer inte enbart kan bedömas utifrån minskat antal barn och elever, utan även behöver vägas mot behovet av att säkerställa kvalitet, likvärdighet och långsiktig hållbarhet i verksamheten. 3.9 Områdesspecifika nulägesbeskrivningar I avsnitten nedan redovisas områdesspecifika underlag som belyser behov, förutsättningar och nuläge för kommunens förskolor och skolor. Redovisningen syftar till att ge ett samlat faktaunderlag som stöd för huvudmannens övergripande analyser och ställningstaganden. Avseende behov av förskole- och skolplatser redogörs på områdesnivå för kapacitet och prognostiserade behov. Dessa bygger på kommunens befolkningsprognos, nyttjandegrad per ålder i förskolan samt analyser av befintliga rörelsemönster mellan boendeområden och skolor inom grundskolan. Syftet är att synliggöra skillnader mellan områden och ge underlag för långsiktig planering av lokaler och organisation. I kapitlet redovisas även behörighet och legitimation hos personalen. För förskolan beskrivs andel heltidstjänster med förskollärarlegitimation och för grundskolan (årskurs 1–6) redovisas andel legitimerade och behöriga lärare. Förskoleklass och fritidshem ingår inte i denna statistik. Även personaltäthet redogörs för. Syftet är att belysa skillnader i personella förutsättningar mellan områden samt att ge ett underlag för bedömningar kopplade till kvalitet och likvärdighet. När det gäller ekonomiska förutsättningar redovisas även dessa på områdesnivå. Dessa belyser resursfördelning och kostnadsnivåer och ger en samlad bild av hur ekonomiska ramar och utfall förhåller sig mellan olika delar av kommunen. Även denna del är deskriptiv och avsedd att läsas i relation till övriga underlag i kapitlet samt till rapportens övergripande analyser. Slutligen redovisas kvalitet inom grundskolan genom resultatindikatorer som visar utveckling över tid och variationer mellan skolområden. Resultaten ger en bild av hur elevernas måluppfyllelse skiljer sig mellan olika delar av kommunen. Underlagen i kapitlet berör sammantaget tre kvalitetsdimensioner: strukturella förutsättningar (såsom kapacitet, lokaler, personal och resurser), verksamhetens processer (till exempel bemanning, organisering och undervisningens genomförande) samt resultatkvalitet, som kommer till uttryck genom elevernas måluppfyllelse. Genom att redovisa dessa dimensioner sida vid sida möjliggörs en samlad förståelse för hur skillnader mellan områden tar sig uttryck i både förutsättningar, genomförande och resultat, utan att dra slutsatser om orsakssamband på områdesnivå. Sammantaget fungerar kapitlet som ett fördjupande och jämförande underlag som ger möjlighet att förstå skillnader mellan skolområden och som stödjer de samlade analyser och slutsatser som presenteras i rapportens övriga avsnitt. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 43(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.1 Förskola I avsnitten nedan presenteras områdesspecifika nulägesbeskrivningar för förskolan. 3.9.1.1 Dalsland Behov av förskoleplatser Skerrud Förskola Skerrud 80 73 70 59 56 60 45 45 45 50 40 30 20 10 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Behovet av förskoleplatser i området ser enligt prognosen ut att minska med cirka 15 platser från år 2025 till år 2036. Kapaciteten i området är 45 platser. Då det finns färre platser i området än barn som har behov av förskoleplats innebär det att barn har plats på en förskola i ett annat område. Av barn boende i Skerrud med en förskoleplacering i maj 2025 hade 61 procent en placering på Skerrud förskola, 19 procent hade en placering på Brålanda förskola. Övriga 20 procent med en förskoleplacering hade det på Blåsut förskola, Fridaskolans förskola eller Frändefors förskola. I området väntas det under planeringsperioden finnas färre förskoleplatser än vad det prognostiseras finnas behov av, cirka 10 platser färre än behovet 2031 och cirka 15 platser färre än behovet 2036. Behovet av förskoleplatser i Skerrud behöver därför hanteras tillsammans med främst Brålanda förskola. Skerrud förskolas lokaler bedöms ändamålsenliga och förskoledelen av skolbyggnaden är i gott skick. Förskola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Skerrud förskola 45 Ja 672 726 kr Se Skerrud skola 1 enhet 45 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 44(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Brålanda Förskola Brålanda 140 121 121 120 103 97 93 100 85 80 60 40 20 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Behovet av förskoleplatser i området ser enligt prognosen ut att minska med cirka fem platser från år 2025 till år 2036. Kapaciteten i området är 121 platser fram till 2031. Vid Brålanda förskola står en modul med 36 förskoleplatser. Modulen kan som längst stå till 2031 då det tillfälliga bygglovet inte kan förlängas längre än så. I den permanenta förskolebyggnaden finns 85 förskoleplatser. I området väntas det under planeringsperioden finnas fler förskoleplatser än vad det prognostiseras finnas behov av fram till 2031. Överkapaciteten är dock nödvändig för att Brålanda förskola ska kunna ta emot barn boende i Skerrud. Efter 2031 finns det färre förskoleplatser än det prognostiserade behovet i området Brålanda och det påverkar också möjligheten att möta behovet i Skerrud. Av de boende i Brålanda med en förskoleplacering i maj 2025 hade 84 procent en plats på Brålanda förskola. Brålanda förskolas lokaler bedöms ändamålsenliga, förskolebyggnaden är dock i behov av underhållsinvesteringar. Förskola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal Brålanda förskola 85 36 Ja 1 276 121 kr 11 471 000 kr 1 enhet 121 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 45(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Frändefors Förskola Frändefors 160 135 140 120 97 99 91 100 76 76 80 60 40 20 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Behovet av förskoleplatser i Frändefors prognostiseras minska med cirka 35 platser under planeringsperioden. Kapaciteten i området är 91 platser fram till 2031. Vid Frändefors förskola hyrs också en extern lokal för förskolan. Från och med 1 januari 2029 får inte längre verksamhet bedrivas i lokalen efter beslut av miljö- och hälsoskyddsnämnden (HÄLS.2023.1288). Lokalen är utlagd till försäljning av fastighetsägaren, vilket kan innebära att barn- och utbildningsnämndens inhyrning kan komma att avslutas innan 2029. I området väntas det under planeringsperioden att finnas färre förskoleplatser än vad det prognostiseras finnas behov av, cirka 20 platser färre än behovet 2031 och cirka 25 platser färre än behovet 2036. Det är dock viktigt att belysa att behovet av förskoleplatser i Frändefors behöver förstås i relation till det befintliga rörelsemönstret från boendeområdet Frändefors till andra boendeområden i kommunen för en förskoleplats. Av barnen (1–12 år) boende i området Frändefors har 29 procent närmare till Vänersborg tätort än till Frändefors tätort. Bakåt i tiden har 15–20 procent av barnen från området Frändefors med en förskoleplacering haft den i området Blåsut, främst på Dalaborgs förskola. I maj 2026 hade 16 procent av barnen boende i Frändefors med en förskoleplacering sin plats i området Blåsut. Av de barn som bor i boendeområdet Frändefors i mars 2026 och har en förskoleplacering, sökte 56 procent i första hand till Frändefors förskola och 20 procent till en förskola i områdena Blåsut och Öxnered. Behoven för Frändefors behöver därför analyseras tillsammans med behoven i Blåsut, Öxnered och Rösebo. Frändefors förskolas lokaler bedöms ändamålsenliga och byggnaden är i gott skick. Förskola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal Frändefors förskola 76 15 Ja 761 646 kr 3 712 000 kr 1 enhet 91 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 46(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Rösebo Förskola Rösebo 45 42 40 37 36 35 30 25 20 15 10 5 0 0 0 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Behovet av förskoleplatser i området ser enligt prognosen ut att öka med fem platser från år 2026 till år 2036. I boendeområdet Rösebo finns inga förskoleplatser. Av barn boende i Rösebo med en förskoleplacering i maj 2025 hade 40 procent en förskoleplats i områdena Blåsut och Öxnered, 27 procent hade en placering i en förskola i annan kommun och 14 procent hade en förskoleplacering på Frändefors förskola. Viktigt att poängtera är att det i maj 2025 rörde sig om 37 barn, vilket gör att enstaka placeringar får ett större procentuellt utfall. Av barnen (1–12 år) boende i Rösebo har 60 procent närmare till Vänersborgs tätort och 40 procent har närmare till Frändefors tätort. Behovet av förskoleplatser för boende i Rösebo behöver därför analyseras tillsammans med behoven i Frändefors, Blåsut och Öxnered. Förskola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal 0 enheter Lärarbehörighet Dalsland som område har över de senaste fem åren legat över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Dock utmärker sig Skerruds förskola genom att under hela mätperioden, med undantag för 2023, befinna sig under både riket och liknande kommuner. Se diagram nedan. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 47(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Förskolor, Dalsland Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2020 2021 2022 2023 2024 BRÅLANDA FÖRSKOLA FRÄNDEFORS FÖRSKOLA SKERRUD FÖRSKOLA Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Personaltäthet Gällande personaltäthet låg Skerruds förskola under snittet för barn per personal i jämförelse med snittet i Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket under åren 2020–2021 samt 2024. Åren 2022–2023 hade Skerrud ett högre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner samt riket. Under 2020 låg Brålanda förskola över snittet för riket men under snittet för Vänersborgs kommun samt liknande kommuner gällande barn per personal. Brålanda förskola låg under snittet barn per personal för Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket 2021, 2022 och 2024. Under 2020, 2022, 2023, 2024 låg Frändefors förskola högre än snittet gällande barn per personal än Vänersborgs kommun, liknande kommuner samt riket. Frändefors förskola låg under snittet barn per personal för liknande kommuner och riket 2021, men över snittet för Vänersborgs kommun. Ekonomi Snitt antal barn Förskola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Brålanda förskola 109 109 104 107 104 101 Frändefors förskola 88 89 91 93 90 91 Skerruds förskola 31 36 39 45 44 45 Snittantalet är beräknade på barnantalet 15 maj och 15 september respektive år Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 48(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per barn Nettokostnad per barn (kr), 2025 Förskolor, Dalsland 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Brålanda förskola Frändefors förskola Skerruds förskola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per barn år 2025 för förskolorna i Dalsland. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och barnantal. Samtidigt är nettokostnaden per barn i stort sett densamma för de tre enheterna, vilket tyder på att både bemanning och övriga kostnader är relativt likvärdiga mellan förskolorna i området. Lokalkostnad per barn Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Brålanda förskola 13 884 16 135 15 942 15 573 16 459 17 823 Frändefors förskola 9 773 10 630 7 969 12 142 14 041 14 067 Skerruds förskola 16 376 14 642 14 672 18 770 19 632 19 755 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per barn i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i barnantal. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 49(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per barn Prognos lokalkostnad per barn Förskolor, Dalsland 19 000 17 000 15 000 13 000 11 000 9 000 7 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos, observera att diagrammet inte börjar på noll. Lokalkostnaden för detta område förväntas minska senast 2032 då det tillfälliga bygglovet för den modul som står vid Brålanda förskola inte längre kan förlängas. Frändefors förskola förväntas gå ur en externt hyrd lokal senast under december 2028 vilket ger en marginell hyressänkning. 3.9.1.2 Blåsut, Öxnered och Väne-Ryr Behov av förskoleplatser Förskola Blåsut, Öxnered och Väne Ryr 350 314 284 300 274 313 250 239 239 200 150 100 50 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Behovet av förskoleplatser i området ser enligt prognosen ut att minska från år 2025 till år 2036 med cirka 30 förskoleplatser. Samtidigt minskar också det totala antalet förskoleplatser i området under denna period. Det beror på att det från 1 januari 2029 finns ett förbud att bedriva förskoleverksamhet på Dalaborgs förskola efter beslut av Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 50(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 miljö- och hälsoskyddsnämnden (HÄLS.2023.1312) och att modulen på Väne Ryr förskola kan stå som längst till 2031-07-01 då det tillfälliga bygglovet löper ut. Totalt sett innebär detta att det saknas förskoleplatser i området under planeringsperioden från och med år 2029. Behovet av förskoleplatser i området är dessutom större än vad som framgår av diagrammet ovan på grund av att barn boende i andra kommundelar har eller önskar en förskoleplats i Öxnered och Blåsut. Våren 2026 var det cirka 20 procent av barn boende i Frändefors som sökte plats till en förskola i områdena Blåsut och Öxnered och av barnen boende i Rösebo med en förskoleplacering i maj 2025 hade 40 procent en förskoleplats i områdena Blåsut och Öxnered. Det ska poängteras att flera av dessa familjer har närmare till förskolorna i Blåsut än till förskolan i Frändefors. Behoven för Öxnered och Blåsut behöver därför analyseras tillsammans med behoven i Frändefors och Rösebo. Blåsut förskola bedöms som ändamålsenlig ur ett pedagogiskt perspektiv. Dalaborgs förskola och Väne Ryr förskola bedöms delvis ändamålsenliga, lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet men utformningen bedöms trots allt inte fullt ut ändamålsenlig. Ändamålsenligheten för Öxnered förskola är inte bedömd på grund av att förskolan är evakuerad till lokaler i Öxnered skola och moduler. Situationen för verksamheten på Öxnered förskola var ohållbar under en mycket lång tid och lokalerna fick evakueras helt under hösten 2024 på grund av att god inomhusmiljö inte kunde garanteras och efter att barn och pedagoger blivit sjuka. Det har lett till en splittrad organisation som inneburit att barngrupper har fått bryta upp och flytta runt mellan olika lokaler. Kommunens stora underhållsskuld blir i fallet med Öxnered förskola tydligt och kommunfullmäktige beslutade 2025-12-17 §192 (KS 2025/469) att utöka investeringsbudgeten till samhällsbyggnadsnämnden för att bygga en helt ny förskola på platsen för Öxnered förskola. Nya Öxnered förskola planeras stå klar till 1 januari 2028. Förskola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal Blåsut förskola 84 Ja 741 633 kr 2 616 000 kr Dalaborgs förskola 65 Delvis 1 295 635 kr Externt hyresavtal Väne Ryr förskola 30 18 Delvis 1 209 150 kr 2 369 000 kr Öxnered förskola 117 Ej bedömd 25 417 000 kr 4 enheter 314 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 51(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lärarbehörighet Området har över tid de senaste fem åren legat över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Se diagram nedan. Förskolor, Blåsut, Öxnered & Väne-Ryr Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2020 2021 2022 2023 2024 BLÅSUT FÖRSKOLA DALABORG FÖRSKOLA VÄNE RYR FÖRSKOLA ÖXNEREDS FÖRSKOLA Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Personaltäthet Blåsut förskola hade under 2020, 2022, 2023 och 2024 ett högre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner samt riket. Blåsut förskola låg under snittet barn per personal för Vänersborgs kommun och riket under 2021 men över snittet för Vänersborgs kommun. Under 2020 och 2022 låg Väne Ryrs förskola på snitt som riket men under snittet för Vänersborgs kommun och liknande kommuner. Under 2021 låg Väne Ryrs förskola under snittet för liknande kommuner men över snittet för Vänersborgs kommun och riket. Under 2023 låg Väne Ryrs förskola på snittet för riket men under liknande kommuner och riket. Väne Ryrs förskola låg under snittet barn per personal för Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket under 2024. Öxnereds förskola har under 2020–2024 ett högre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 52(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Ekonomi Snitt antal barn Förskola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Blåsuts förskola 76 76 75 77 81 83 Dalaborgs förskola 84 81 86 84 80 76 Väne Ryrs förskola 46 43 41 43 38 41 Öxnereds förskola 105 113 115 127 122 116 Snittantalet är beräknade på barnantalet 15 maj och 15 september respektive år Nettokostnad per barn Nettokostnad per barn (kr), 2025 Förskolor Blåsut, Öxnered och Väne-ryr 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Väne Ryrs förskola Öxnereds förskola Blåsuts förskola Dalaborgs förskola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per barn år 2025 för förskolorna i Blåsut, Öxnered, Väne-Ryr samt Dalaborg, jämfört med genomsnittet för Vänersborg. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och barnantal. Samtliga förskolor ligger under kommunens genomsnittliga nettokostnad per barn. Väne Ryrs förskola har den lägsta nettokostnaden per barn, medan Öxnereds, Blåsuts och Dalaborgs förskolor ligger på en relativt likartad nivå, strax under snittet. Sammantaget indikerar diagrammet en jämn kostnadsnivå mellan enheterna i området, med något lägre kostnader jämfört med kommungenomsnittet. Lokalkostnad per barn Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Blåsuts förskola 12 810 11 805 14 151 19 317 19 673 20 406 Dalaborgs förskola 23 006 22 760 42 598 54 391 17 817 30 102 Väne Ryrs förskola 34 566 36 147 39 201 31 441 38 120 36 561 Öxnereds förskola 16 291 15 839 15 103 21 327 15 294 15 448 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 53(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per barn i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i barnantal. Prognos lokalkostnad per barn Prognos lokalkostnad per barn Förskolor Blåsut, Öxnered & Väne-Ryr 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Prognosen för lokalkostnad per barn i området pekar på en fortsatt ökning framåt vilket beror på den årliga hyreshöjningen samt förväntat minskat barnantal i området. Lokalkostnaden påverkas också av den nya förskolan i Öxnered som beräknas tas i drift 2028 vilket ökar lokalhyran. Förskoleverksamhet får inte bedrivas på Dalaborgs förskola från 1 januari 2029 vilket innebär minskade lokalkostnader för området. 3.9.1.3 Centrala Vänersborg Behov av förskoleplatser Förskola Centrala Vänersborg 1005 1005 1005 1020 1000 964 980 960 940 920 899 893 893 900 880 893 860 881 840 820 800 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Förskoleplatser kommunal förskola Behovsprognos av förskoleplatser Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 54(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Behovet av förskoleplatser i området prognostiseras minska med 65 platser från år 2025 till år 2036. Kapaciteten i området är 1 005 platser inklusive de fristående verksamheterna Fridaskolans förskola och Vetegroddens förskola. I Vänerparkens förskola 25 finns också Lanternan, där det bedrivs pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid. I området väntas det under planeringsperioden finnas fler förskoleplatser än vad det prognostiseras finnas behov av, cirka 125 platser fler än behovet 2031 och drygt 100 platser fler än behovet 2036. I området behöver det finnas en viss överkapacitet för att kunna möta en förändrad befolkningsutveckling, kunna ta emot barn från andra delar av kommunen som önskar en förskoleplacering i området, om en fristående verksamhet avvecklas eller om antalet barn boende på Restad Gård ökar. Av barn boende i centrala Vänersborg med en förskoleplacering i maj 2025 hade 91 procent sin plats på en förskola i området, 7 procent hade en förskoleplacering utanför området och 2 procent nyttjade enskild pedagogisk omsorg. Det finns ett rörelsemönster in till förskolorna i centrala Vänersborg från övriga områden i kommunen, där det i maj 2025 var 95 barn från andra områden i kommunen som hade en förskoleplats i centrala Vänersborg, främst vid Fridaskolans förskola som tog emot 37 barn från övriga områden i kommunen och Vänerparkens förskola 23 och Vänerparkens förskola 25 som tog emot 30 barn från övriga områden i kommunen. Förskolorna i området bedöms i stor utsträckning ändamålsenliga och i gott skick. Gasverksgatans förskola har ett större underhållsbehov. Förskola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Belfragegatans förskola 120 Ja 3 054 754 kr 1 522 000 kr Gasverksgatans förskola 80 Delvis 1 111 965 kr 5 849 000 kr Holmängens förskola 85 Ja 1 582 893 kr Kastanjevägens förskola 86 Ja 1 689 000 kr 1 767 000 kr Korsgatans förskola 60 Delvis 1 053 980 kr Externt hyresavtal Marierovägens förskola 80 Ja 1 150 416 kr 2 530 000 kr Propellergatans förskola 126 Ja 1 995 411 kr 2 935 000 kr Tenggrentorps förskola 44 Ja 719 880 kr 1 522 000 kr Vänerparkens förskola 23 92 Ja 2 775 168 kr Externt hyresavtal Vänerparkens förskola 25 120 Ja 3 780 768 kr Externt hyresavtal Fridaskolans förskola 80 Fristående verksamhet Vetegroddens förskola 32 Fristående verksamhet 12 enheter 1005 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 55(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lärarbehörighet Området har över tid de senaste fem åren legat över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Se diagram nedan. Förskolor, Centrala Vänersborg Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 80 60 40 20 0 2020 2021 2022 2023 2024 BELFRAGEGATANS FÖRSKOLA GASVERKSGATANS FÖRSKOLA HOLMÄNGENS FÖRSKOLA KASTANJEVÄGENS FÖRSKOLA KORSGATANS FÖRSKOLA MARIEROVÄGENS FÖRSKOLA PROPELLERGATANS FÖRSKOLA TENGRENSTORPS FÖRSKOLA VÄNERPARKENS FÖRSKOLA 23 VÄNERPARKENS FÖRSKOLA 25 VÄNERPARKENS FÖRSKOLA Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober. Notera: Vänerparkens förskola delades under 2024 och blev Vänerparkens förskola 23 och Vänerparkens förskola 25 varför Vänerparken finns med som tre staplar i diagrammet. Holmängens förskola startade sin verksamhet i augusti 2024. Personaltäthet Belfragegatans förskola låg 2020 på samma nivå som snittet i Vänersborgs kommun, men över snittet jämfört med liknande kommuner och riket. År 2021 låg förskolan under snittet för liknande kommuner, men över snittet för både Vänersborg och riket. År 2022 låg den under snittet i alla jämförelser och under 2023 låg förskolan över snittet i samtliga jämförelser. År 2024 låg den under snittet i Vänersborg och liknande kommuner, men strax över rikssnittet. Gasverksgatans förskola låg 2020 över snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Under 2021–2022 låg förskolan i stället under snittet i samtliga jämförelser. År 2023 låg den över snittet jämfört med liknande kommuner och riket, men under snittet för Vänersborg. År 2024 låg Gasverksgatans förskola tydligt under snittet i alla jämförelser. Holmängens förskola startade sin verksamhet i augusti 2024. Holmängens förskola hade 2024 ett högre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Kastanjevägens förskola hade 2020 ett högre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner samt riket. 2021 låg snittet under Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 56(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 liknande kommuner men över snittet för Vänersborgs kommun och riket. Kastanjevägens förskola hade 2022–2024 ett högre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Korsgatans förskola hade under 2020–2024 ett lägre snitt gällande barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Marierovägens förskola låg under 2020–2022 under snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. År 2023 låg förskolan över snittet i samtliga jämförelser. År 2024 låg den på samma nivå som Vänersborg, men under snittet för liknande kommuner och riket. Propellergatans förskola låg 2020 under snittet för Vänersborgs kommun och liknande kommuner, men något över rikssnittet vad gäller barn per personal. Under 2021–2022 låg förskolan under snittet i samtliga jämförelser. År 2023 låg den över snittet jämfört med Vänersborg, liknande kommuner och riket. År 2024 låg Propellergatan i nivå med liknande kommuner, men över snittet för både Vänersborgs kommun och riket. Tenggrenstorps förskola låg 2020 över snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. År 2021 låg förskolan även då över snittet i samtliga jämförelser. Under 2022–2023 fortsatte den att ligga över snittet i alla jämförelser. År 2024 låg Tenggrenstorp fortsatt över snittet jämfört med Vänersborg, liknande kommuner och riket. Vänerparkens förskola låg under 2020–2022 under snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. År 2023 låg förskolan över snittet i samtliga jämförelser. År 2024 låg både Vänerparkens förskola 23 och 25 under snittet jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Ekonomi Snitt antal barn Förskola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Belfragegatans förskola 123 129 129 130 125 112 Gasverksgatan förskola 66 65 73 83 71 68 Holmängens förskola 15 21 32 35 40 48 Kastanjevägens förskola 78 83 80 84 86 81 Korsgatan fsk 68 69 70 60 60 62 Lanternan 29 30 23 23 23 24 Marierovägens förskola 67 67 70 75 78 77 Propellergatans förskola 135 135 136 136 129 127 Tenggrenstorps förskola 42 43 45 49 45 44 Vänerparkens förskola 23 89 88 91 94 93 91 Vänerparkens förskola 25 110 105 88 92 92 87 Snittantalet är beräknade på barnantalet 15 maj och 15 september Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 57(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per barn Nettokostnad per barn (kr), 2025 Förskolor Centrala Vänersborg 170 000 150 000 130 000 110 000 90 000 70 000 50 000 Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per barn år 2025 för förskolor i centrala Vänersborg i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och barnantal. Nettokostnaden per barn varierar mellan enheterna, där flera förskolor ligger under kommunsnittet medan andra överstiger genomsnittet. Uppgifter gällande Holmängens förskola som avser perioden före hösten 2024 gäller Björkholmsgatans förskola. Lokalkostnad per barn Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Belfragegatans förskola 23 546 20 323 19 046 39 701 29 536 34 184 Gasverksgatan förskola 19 748 19 255 14 613 17 456 21 361 23 762 Holmängens förskola 35 538 22 458 10 914 12 019 33 738 37 326 Kastanjevägens förskola 12 325 19 182 17 440 22 843 24 227 26 304 Korsgatan förskola 17 620 17 623 14 199 22 723 24 043 23 691 Lanternan 11 188 11 993 15 013 22 701 19 356 18 354 Marierovägens förskola 14 714 16 856 14 465 19 426 20 023 20 991 Propellergatans förskola 13 551 13 789 11 867 3 781 19 585 20 542 Tenggrenstorps förskola 21 569 19 028 19 090 21 654 24 334 25 699 Vänerparkens förskola 23 29 600 29 947 26 299 30 529 34 754 35 336 Vänerparkens förskola 25 25 085 25 625 27 358 35 418 35 527 37 296 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 58(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per barn i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i barnantal. Holmängens förskola var tidigare Björkholmsgatans förskola och flyttade in i Holmängens skola under 2024 vilket gör att lokalkostnaderna ökade kraftigt. Beloppet varierar mellan åren då lokalkostnaden förändras men även barnantalet. Prognos lokalkostnad per barn Prognos lokalkostnad per barn Förskolor, Centrala Vänersborg 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Prognosen för lokalkostnad per barn i Centrala Vänersborg visar en gradvis ökning framåt vilket beror på årliga hyreshöjningar samt förväntat minskat barnantal. 3.9.1.4 Onsjö Behov av förskoleplatser Förskola Onsjö 250 204 223 223 200 206 150 172 162 100 50 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Förskoleplatser kommunal förskola Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 59(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Behovet av förskoleplatser på Onsjö prognostiseras att minska med cirka 30 platser mellan år 2025 och år 2036. Samtidigt ökar antalet förskoleplatser i området från och med 2026 då Skördegatans förskola står klar efter totalrenovering och utbyggnad med totalt 19 förskoleplatser. I området finns från och med år 2026, inklusive den fristående förskolan Villa Korseberg, 223 förskoleplatser. I maj 2025 hade cirka 80 procent av barn i förskoleåldern boende på Onsjö en förskoleplacering på Onsjö. Två av de tre kommunala förskolorna på Onsjö bedöms som inte ändamålsenliga på grund av att lokalerna i grunden inte är byggda för förskoleverksamhet. Lokalerna är byggda som radhus med begränsade möjligheter till överblickbarhet och utrymmen för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Förskolorna är också i behov av underhållsåtgärder. Förskola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Ponnygatans förskola 40 Nej 444 425 kr 1 603 000 kr Skördegatans förskola 100 Ej bedömd 1 015 259 kr 9 968 000 kr Åkaregatans förskola 40 Nej 367 400 kr 3 523 000 kr Förskolan Villa Korseberg 24 Fristående verksamhet 4 enheter 204 Lärarbehörighet Området har över tid de senaste fem åren legat över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Dock utmärker sig Ponnygatans förskola genom att under hela mätperioden befinna sig under både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Se diagram nedan. Förskolor, Onsjö Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 80 60 40 20 0 2020 2021 2022 2023 2024 PONNYGATANS FÖRSKOLA SKÖRDEGATANS FÖRSKOLA ÅKAREGATANS FÖRSKOLA Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 60(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Personaltäthet Ponnygatans förskola låg 2020 och 2022 under snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. År 2021 låg förskolan under snittet för liknande kommuner och riket, men över snittet i Vänersborg. År 2023 låg den över rikssnittet, men under snittet för Vänersborg och liknande kommuner. År 2024 låg Ponnygatan i nivå med liknande kommuner, men över snittet för Vänersborg och riket. Skördegatans förskola låg 2020, 2022 och 2023 över snittet i samtliga jämförelser. År 2021 och 2024 låg förskolan i stället under snittet jämfört med Vänersborg, liknande kommuner och riket. Åkaregatans förskola låg 2020, 2023 och 2024 över snittet i samtliga jämförelser. År 2021 låg förskolan under snittet för liknande kommuner, men över snittet i Vänersborg och riket. År 2022 låg Åkaregatan under snittet i alla jämförelser. Ekonomi Snitt antal barn Förskola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ponnygatans förskola 28 31 35 35 40 35 Skördegatans förskola 100 97 99 100 95 98 Åkaregatans förskola 38 40 39 40 39 36 Snittantalet är beräknade på barnantalet 15 maj och 15 september respektive år Nettokostnad per barn Nettokostnad per barn (kr), 2025 Förskolor, Onsjö 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Åkaregatans förskola Skördegatans förskola Ponnygatans förskola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per barn år 2025 för förskolor i Onsjö, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och barnantal. Nettokostnaden per barn varierar mellan enheterna, där Åkaregatans förskola har den lägsta nettokostnaden och ligger Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 61(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 tydligt under kommunsnittet. Skördegatans förskola ligger strax under genomsnittet, medan Ponnygatans förskola ligger i nivå med kommunens snitt. Lokalkostnad per barn Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ponnygatans förskola 20 369 16 689 13 032 17 744 16 916 20 305 Skördegatans förskola 17 296 17 962 16 944 20 985 22 863 22 489 Åkaregatans förskola 13 128 11 250 9 560 13 427 15 332 16 785 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per barn i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i barnantal. Prognos lokalkostnad per barn Prognos lokalkostnad per barn Förskolor, Onsjö 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Prognosen för lokalkostnad per barn i området pekar på en fortsatt ökning framåt vilket beror på den årliga hyreshöjningen samt förväntat minskat barnantal i området. Lokalkostnaden påverkas också av den renoverade och utbyggda förskolan på Skördegatan som tas i drift under 2026. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 62(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.1.5 Vargön Behov av förskoleplatser Förskola Vargön 400 386 386 386 390 380 370 360 362 350 334 340 330 320 325 310 300 290 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Förskoleplatser kommunal förskola Behovet av förskoleplatser i Vargön minskar med cirka 30 platser mellan år 2025 och 2036. Samtidigt finns en kapacitet i området på 386 förskoleplatser fördelat på samtliga sju förskolor i området som inkluderar två fristående förskolor, Karten förskola och Vänersnäs förskola. I maj 2025 var det över 85 procent av barnen i förskoleålder boende i Vargön som hade en förskoleplacering i Vargön. Två av de kommunala förskolorna i Vargön bedöms som inte ändamålsenliga på grund av att lokalerna i grunden inte är byggda för förskoleverksamhet. Lokalerna är byggda som radhus med begränsade möjligheter till överblickbarhet och utrymmen för pedagoger att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande, i enlighet med läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lindvägens förskola och Hallebergs förskola bedöms ändamålsenliga och i gott skick. För övriga kommunala förskolor i Vargön finns ett visst underhållsbehov kommande år. Förskola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Björkvägens förskola 35 Nej 482 500 kr 2 812 000 kr Granås förskola 79 Delvis 906 736 kr 4 279 000 kr Hallebergs förskola 92 Ja 1 975 591 kr 103 000 kr Lindvägens förskola 84 Ja 764 392 kr 2 632 000 kr Näckrosvägens förskola 40 Nej 532 252 kr 2 790 000 kr Karten förskola 34 Fristående verksamhet Vänersnäs förskola 22 Fristående verksamhet 7 enheter 386 Lärarbehörighet Området har över tid de senaste fem åren legat över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Björkvägens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 63(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 utmärker sig genom att under några år befinna sig under både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Förskolor, Vargön Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2020 2021 2022 2023 2024 BJÖRKVÄGENS FÖRSKOLA GRANÅS FÖRSKOLA HALLEBERGS FÖRSKOLA LINDVÄGENS FÖRSKOLA NÄCKROSVÄGENS FÖRSKOLA Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Personaltäthet Björkvägens förskola låg under 2020–2022 under snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. År 2023 låg förskolan strax under snittet i Vänersborg men över snittet i övriga jämförelser. År 2024 låg Björkvägen över snittet i samtliga jämförelser. Granås förskola låg under hela perioden 2020–2024 över snittet vad gäller barn per personal jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Hallebergs förskola låg 2020 över snittet i samtliga jämförelser. År 2021–2022 låg förskolan i nivå med liknande kommuner, men över snittet i Vänersborg och riket. År 2023 låg den åter över snittet i alla jämförelser. Under 2024 låg Halleberg i stället under snittet i samtliga jämförelser. Lindvägens förskola låg under 2020–2023 över snittet i samtliga jämförelser. År 2024 låg förskolan över snittet jämfört med Vänersborg och riket samt något över snittet för liknande kommuner. Näckrosvägens förskola låg under 2020–2022 under snittet i samtliga jämförelser. År 2023 låg förskolan över snittet i alla jämförelser. År 2024 låg Näckrosvägen över snittet jämfört med Vänersborg och riket samt något över snittet för liknande kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 64(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Ekonomi Snitt antal barn Förskola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Björkvägen förskola 30 50 51 33 32 31 Granås förskola 77 79 79 79 79 75 Hallebergs förskola 66 65 69 68 68 70 Lindvägens förskola 78 54 54 79 77 77 Näckrosvägens förskola 31 32 32 35 38 35 Snittantalet är beräknade på barnantalet 15 maj och 15 september Nettokostnad per barn Nettokostnad per barn (kr), 2025 Förskolor, Vargön 170 000 150 000 130 000 110 000 90 000 70 000 50 000 Hallebergs Lindvägens Granås förskola Näckrosvägens Björkvägen förskola förskola förskola förskola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per barn år 2025 för förskolor i Vargön i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och barnantal. Flera av förskolorna ligger under kommunsnittet, där Hallebergs, Lindvägens och Granås förskola redovisar de lägsta nettokostnaderna per barn. Näckrosvägens förskola ligger i nivå med kommunens genomsnitt, medan Björkvägens förskola har en betydligt högre nettokostnad per barn än övriga enheter i området. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 65(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lokalkostnad per barn Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Björkvägen förskola 18 254 11 077 9 020 20 007 21 550 23 944 Granås förskola 13 727 12 821 10 347 15 332 16 680 17 979 Hallebergs förskola 12 883 12 268 8 678 13 997 34 490 35 990 Lindvägens förskola 12 077 16 626 12 605 13 651 15 246 15 638 Näckrosvägens förskola 20 545 18 539 16 252 20 053 21 215 21 990 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per barn i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i barnantal. Hallebergs förskola renoverades 2024 vilket ledde till hyreshöjningar. Prognos lokalkostnad per barn Prognos lokalkostnader per barn Förskolor, Vargön 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Prognosen för lokalkostnad per barn i Vargön pekar på en fortsatt ökning framåt vilket beror på den årliga hyreshöjningen samt förväntat minskat barnantal i området. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 66(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.1.6 Mulltorp Behov av förskoleplatser Förskola Mulltorp 45 40 40 40 40 34 35 31 31 30 25 20 15 10 5 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal förskoleplatser i området Behovsprognos av förskoleplatser Behovet av förskoleplatser i området ser enligt prognosen ut att vara stabilt från år 2025 till år 2036. I området väntas det under planeringsperioden finnas fler förskoleplatser än vad det prognostiseras finnas behov av, cirka tio fler platser 2031 och cirka fem fler platser 2036. Av de boende i Mulltorp med en förskoleplacering i maj 2025 hade 79 procent en plats på Mulltorp förskola, tolv procent en plats på förskola i annan kommun och nio procent en plats på förskola i Vargön. Viktigt att poängtera är att det i maj 2025 rörde sig om 33 barn, vilket gör att enstaka placeringar får ett större procentuellt utfall. Mulltorp förskolas lokaler bedöms ändamålsenliga och i gott skick. Förskola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Mulltorp förskola 40 Ja 990 319 kr Se Mulltorp skola 1 enhet 40 Lärarbehörighet Området har över tid de senaste fem åren legat över både riket och liknande kommuner gällande heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. Se diagram nedan. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 67(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Förskola, Mulltorp Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2020 2021 2022 2023 2024 MULLTORPS FÖRSKOLA Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Personaltäthet Mulltorps förskola låg 2020 i nivå med riket, men under snittet för Vänersborgs kommun och liknande kommuner vad gäller barn per personal. Under 2021–2022 låg förskolan under snittet för liknande kommuner, men över snittet i Vänersborg och riket. År 2023 låg Mulltorp över snittet i samtliga jämförelser. År 2024 låg förskolan i stället under snittet jämfört med Vänersborgs kommun, liknande kommuner och riket. Ekonomi Snitt antal barn Förskola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Mulltorps förskola 32 32 29 36 34 34 Snittantalet är beräknade på barnantalet 15 maj och 15 september respektive år Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 68(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per barn Nettokostnad per barn (kr), 2025 Förskola, Mulltorp 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Mulltorps förskola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per barn år 2025 för Mulltorps förskola i jämförelse med kommunens genomsnitt. Mulltorps förskola redovisar en nettokostnad per barn som ligger tydligt under kommunsnittet. Detta indikerar att kostnadsnivån vid enheten är lägre än genomsnittet i kommunen. Lokalkostnad per barn 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Enhet Mulltorps förskola 27 614 26 302 28 008 30 970 35 249 36 681 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per barn i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i barnantal. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 69(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per barn Prognos lokalkostnad per barn Förskola, Mulltorp 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Prognosen för lokalkostnad per barn i området pekar på en fortsatt ökning framåt vilket beror på den årliga hyreshöjningen samt förväntat minskat barnantal i området. 3.9.2 Skola årskurs F-6 I avsnitten nedan presenteras områdesspecifika nulägesbeskrivningar för årskurs F-6. 3.9.2.1 Dalsland Behov av skolplatser Skerrud Skola Skerrud 90 80 80 80 80 65 70 55 60 52 50 40 30 20 10 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 70(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 För området Skerrud prognostiseras behovet av skolplatser att öka med cirka 15 platser mellan år 2025 och år 2031, för att sedan återgå till dagens behov. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet. Av barnen i åldern 6–12 år boende i Skerrud har cirka 68 procent sin skolplats på Skerrud skola, elva procent har en skolplats på Brålanda skola och åtta procent har en skolplats på Frändeskolan. Det bor således fler barn i området än vad det går elever på Skerrud skola. Skerrud skola bedöms som delvis ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. Lokalernas tekniska status bedöms vara dålig och det finns ett stort underhållsbehov. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Skerrud skola 80 Delvis 2 087 441 kr 30 333 000 kr 1 enhet 80 Brålanda Skola Brålanda 250 225 225 200 178 175 162 150 153 100 50 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser För området Brålanda prognostiseras behovet av skolplatser att minska med 25 platser mellan år 2025 och år 2036. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet. Att kapaciteten minskar år 2032 beror på att det idag står moduler vid Brålanda skola vars tillfälliga bygglov inte kan förlängas längre än så. Modulerna bedöms behöva finnas kvar även om elevantalet sjunker, då det i Brålanda skola saknas utrymme för fritidshem och att klassrum i skolbyggnaden behöver nyttjas som arbetsrum för personalen och ytterligare ett klassrum behöver användas som matsal. Av barnen i åldern 6–12 år boende i Brålanda har cirka 90 procent sin skolplats på Brålanda skola. Brålanda inkluderar också Sundals-Ryr som skolområde. Det går fler barn på Brålanda skola än det bor barn i skolområdet Brålanda. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 71(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Brålanda skola bedöms som delvis ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. Det finns ett stort underhållsbehov för lokalerna. Skola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal Brålanda skola 175 50 Delvis 3 277 984 kr 57 483 000 kr 1 enhet 225 Frändefors Skola Frändefors 300 260 260 260 250 198 200 149 150 124 100 50 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser För området Frändefors prognostiseras behovet av skolplatser att minska med cirka 75 platser mellan år 2025 och år 2036. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet. Av barnen i åldern 6–12 år boende i Frändefors har cirka 72 procent sin skolplats på Frändeskolan, 13 procent har en skolplats i skolområdet Blåsut/Öxnered. Av barnen (1–12 år) boende i området Frändefors har 29 procent närmare till Vänersborgs tätort än till Frändefors tätort vilket kan förklara varför det finns ett önskemål om skolplacering i Blåsut och Öxnered för en del av barnen boende i Frändefors. Behovsprognosen inkluderar också barn boende i Rösebo i åldern 10–12 år, då Rösebo skola inte tar emot elever i årskurs 4-6. Cirka 35 procent av barnen i åldern 10–12 år boende i Rösebo har en skolplats på Frändeskolan, 45 procent har en skolplats i Blåsut/Öxnered. Sammantaget går det färre barn på Frändeskolan än det bor barn i Frändefors och området Rösebo. Frändeskolan bedöms som delvis ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. Lokalernas tekniska status bedöms vara dålig och det finns ett stort underhållsbehov för lokalerna. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Frändeskolan 260 Delvis 2 948 755 kr 88 089 000 kr 1 enhet 260 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 72(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Rösebo Skola Rösebo 25 20 20 20 20 14 13 15 11 10 5 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser För området Rösebo prognostiseras behovet av skolplatser vara relativt stabilt mellan år 2025 och år 2036. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet. Rösebo är en F-3 skola och tar emot barn i åldern 6–9 år. Av barnen i åldern 6–9 år boende i Rösebo har cirka 31 procent sin skolplats på Rösebo skola, cirka 38 procent har en skolplats i skolområdet Blåsut/Öxnered och 20 procent har sin skolplats på Fridaskolan eller på skola i annan kommun. Det går färre barn på Rösebo skola än vad det bor barn i området. Rösebo skola bedöms som delvis ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. Lokalernas tekniska status bedöms vara god. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Rösebo skola 20 Delvis 390 565 kr 3 298 000 kr 1 enhet 20 Lärarbehörighet och lärartäthet I området Dalsland återfinns tre skolor med årskurserna F-6 och en skola med årskurs F-3 med stor variation i kapacitet avseende antal elevplatser. På Rösebo skola och Skerrud skola finns inga uppgifter från oktober 2024 utifrån att organisationen underskred tre heltidstjänster vid mättillfället. Brålanda skola utmärker sig med lägst behörighetsgrad i årskurs 1-6 vid fyra av de totalt fem mättillfällena. Frändeskolan och Rösebo skola har under hela perioden legat i ungefärlig nivå eller strax över både riket, liknande kommuner och kommunala skolor i Vänersborgs kommun avseende andel behöriga lärare. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 73(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Årskurs F-6, Dalsland Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Brålanda skola 1-6 Frändeskolan 1-6 Rösebo skola 1-3 Skerrud skola 1-6 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Gällande lärartäthet finns inga uppgifter för Rösebo skola efter 2021 men lärartätheten var då högst av samtliga kommunala grundskolor i Vänersborgs Kommun med 8,5 elever per lärartjänst. Frändeskolan har under hela perioden 2020-2024 haft en högre lärartäthet än både Vänersborgs kommun, riket och liknande kommuner. År 2024 var Frändeskolan den grundskola med högst lärartäthet bland de kommunala grundskolorna i Vänersborgs kommun med 10,3 elever per lärartjänst. Brålanda skola är tillsammans med Skerrud skola de med lägst lärartäthet bland skolenheterna i området och har under perioden haft mellan 11-7-13,2 elever respektive 10,7-13,9 elever per lärartjänst. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Brålanda skola 211 212 206 201 194 183 Frändeskolan 190 202 199 199 198 197 Rösebo skola 23 21 19 21 19 15 Skerruds skola 63 59 61 60 59 56 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 74(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs F-6, Dalsland 190 000 170 000 150 000 130 000 110 000 90 000 70 000 50 000 Skerruds skola Frändeskolan Brålanda skola Rösebo skola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs F–6 i Dalsland, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och elevantal. Skerruds skola och Frändeskolan redovisar nettokostnader per elev som ligger under kommunsnittet, medan Brålanda skola ligger i nivå med genomsnittet. Rösebo skola avviker med en betydligt högre nettokostnad per elev än övriga skolor i området. Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Brålanda skola 18 373 17 014 16 175 18 757 20 044 21 730 Frändeskolan 17 592 17 355 15 002 19 055 18 985 19 724 Rösebo skola 21 681 24 382 19 197 41 255 47 618 57 729 Skerrud skola 14 842 18 492 18 929 27 750 31 032 32 937 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 75(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs F-6, Dalsland 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. På Brålanda skola finns moduler som planeras att avvecklas under 2032 vilket innebär lägre lokalkostnader. Elevantalet förväntas sjunka vilket tillsammans med den årliga hyreshöjningen gör att lokalkostnaden per elev fortsätter att öka. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 6 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. Område Dalsland, med skolorna Frändeskolan (F-6), Brålanda skola (F-6), Skerrud skola (F-6). Rösebo skola har endast verksamhet upp till och med årskurs 3 och därav finns inga resultat att redovisa för årskurs 6. Frändeskolan ligger inledningsvis under rikssnittet men visar en successiv förbättring fram till 2023/24, där resultatet överstiger riket. År 2024/25 sjunker andelen något igen men ligger fortsatt nära rikets nivå. Brålanda skola ligger genomgående under rikssnittet alla år under perioden och uppvisar relativt stora svängningar, med ett tillfälligt lyft 2022/2023. Resultat för Skerrud skola redovisas inte separat eftersom elevantalet är mycket lågt över tid i årskurs 6 (6–11 elever), vilket innebär att resultaten inte bedöms ge ett tillförlitligt underlag för analys och jämförelse. Skolorna i Dalsland präglas av ojämn måluppfyllelse mellan skolor. Resultaten pendlar tydligt runt rikets nivå, men utan stabilitet över tid. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 76(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.2.2 Blåsut, Öxnered och Väne-Ryr Behov av skolplatser Skola Öxnered, Blåsut och Väne Ryr 800 707 707 700 557 600 500 518 529 493 400 300 200 100 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser Behovet av skolplatser i området ser enligt behovsprognosen ut att öka med cirka 40 platser mellan år 2025 och år 2028, för att sedan från år 2028 fram till år 2036 minska med cirka 60 platser. Under hela planeringsperioden finns det kapacitet att ta emot elever enligt behovsprognosen. Kapaciteten minskar år 2027 när modulen vid Blåsut skola behöver avvecklas då hyresavtalet och det tillfälliga bygglovet löper ut. Kapaciteten ökar sedan år 2028 om förskolan inte längre är kvar i Öxnered skola och lokalerna då kan används för grundskola, om så sker finns det betydligt fler platser i området än vad behovet visar. Cirka 84 procent av barnen i åldern 6–12 år boende i Blåsut går på Blåsut eller Öxnered skola, cirka 95 procent av barnen boende i Öxnered går på någon av skolorna i området och för barnen boende i Väne Ryr går cirka 86 procent på Öxnered skola läsåret 2025/2026. Samtidigt går det fler barn på Öxnered skola och Blåsut skola än vad det idag bor barn i området. Cirka 14 procent av barn i åldern 6–12 år boende i Frändefors har idag en plats på Öxnered eller Blåsut skola. Bland barn i åldern 6–9 år som bor i Rösebo har cirka 38 procent en plats på Öxnered eller Blåsut skola och för de äldre barnen i åldern 10–12 år är det 45 procent av barn med boendeområde Rösebo som idag har en skolplacering på Öxnered eller Blåsut skola. Viktigt att poängtera är att det bor betydligt färre barn i Rösebo jämfört med Frändefors vilket innebär att enstaka placeringar för barn i Rösebo får ett större procentuellt utfall. De två kommunala skolorna med fritidshem som ligger i området bedöms som ändamålsenliga eller delvis ändamålsenliga ur pedagogisk synvinkel. Blåsut skola är i behov av underhållsåtgärder. Skola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal Blåsut skola 182 25 Delvis 1 801 913 kr 18 175 000 kr Öxnered skola 350 Ja 11 507 013 kr 4 635 000 kr 2 enheter 557 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 77(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lärarbehörighet och lärartäthet På Öxnereds skola och Blåsut skola har andelen legitimerade och behöriga lärare vid samtliga mättillfällen legat i nivå med eller strax över riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun. Årskurs F-6, Blåsut & ÖxneredAndel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Blåsut skola 1-6 Öxnered skola 1-6 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Gällande lärartätheten har Blåsut skola år 2023–2024 den näst högsta respektive högsta lärartätheten av samtliga kommunala grundskolor i Vänersborgs kommun med 10,4 respektive 10,3 elever per lärare. Under 2020–2022, och även dessförinnan, har det varit mellan 11–12 elever per lärare och en positiv utveckling kan därmed konstateras. Öxnereds skola utmärker sig med en låg lärartäthet både i förhållande till övriga skolor och i jämförelse med riket och liknande kommuner. Under perioden 2020–2024 har Öxnereds skola haft mellan 12,8-15,1 elever per lärare. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Blåsuts skola 184 176 176 176 173 169 Öxnereds skola 290 289 309 327 328 337 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 78(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs F-6, Blåsut & Öxnered 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Öxnereds skola Blåsuts skola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs F–6 i Blåsut och Öxnered i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och elevantal. Öxnereds skola och Blåsuts skola redovisar nettokostnader per elev som ligger under kommunsnittet, där Öxnereds skola har den lägsta nettokostnaden. Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Blåsuts skola 12 924 14 032 11 082 15 595 15 290 16 077 Öxnereds 12 977 9 930 26 531 42 737 41 772 40 276 skola Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Lokalkostnaden per elev har ökat på Öxnered skola när den nya skolan togs i bruk 2022. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 79(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per elev Lokalkostnad per elev Årskurs F-6, Blåsut & Öxnered 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Lokalkostnaderna för Öxnereds skola förväntas stiga efter 2028 då förskolan i Öxnered är klar vilket gör att skolan får bära hela kostnaden om förskolan inte är kvar i lokalerna. En modul på Blåsut skola planeras tas bort december 2027 vilket sänker lokalkostnaderna i området. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 6 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. Blåsut skola (F-6) redovisar mycket höga andelar godkända elever samtliga år där data finns, ofta nära eller vid 100 procent. Öxnered skola (F-6) ligger stabilt över rikssnittet under större delen av perioden, med ett enstaka toppår där resultatet når omkring 100 procent. Området Blåsut/Öxnered kännetecknas av hög och relativt stabil måluppfyllelse, tydligt över rikets genomsnitt under hela perioden. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 80(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.2.3 Centrala Vänersborg Behov av skolplatser Skola Centrala Vänersborg 1800 1622 1544 1544 1600 1451 1400 1388 1438 1200 1000 800 600 400 200 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser Skolplatser kommunal skola Behovet av skolplatser i området ser enligt behovsprognosen ut att minska med cirka 60 platser mellan år 2025 och år 2036. Under hela planeringsperioden finns det kapacitet för att ta emot samtliga elever enligt behovsprognosen. Kapaciteten minskar år 2027 när kontrakten för de externt förhyrda lokalerna vid Mariedalskolans går ut. Kontrakten kan förlängas. I kapaciteten och behovsprognosen är den anpassade grundskolans som finns i Mariedalskolan och de externt förhyrda lokalerna vid Mariedalskolan medräknade. Anpassad grundskola har ökat i elevantal de senaste åren. Den anpassade grundskolan kräver lokaler som är väl anpassade för verksamheten och det innebär att lokalytorna per elev i anpassad grundskola behöver vara större i jämförelse med grundskolan. Lokalerna vid Mariedalskolan har inte möjlighet att ta emot en fortsatt elevökning i den anpassade grundskolan. Över planeringsperioden finns det fler skolplatser än det prognostiserade behovet, 106 fler platser år 2031 och 156 fler platser år 2036. I området behöver det finnas en viss överkapacitet för att kunna möta en förändrad befolkningsutveckling, kunna ta emot elever från andra delar av kommunen som önskar en skolplats i området eller om antalet barn boende på Restad Gård ökar. Av barnen i åldern 6–12 år boende i centrum i Vänersborg går cirka 88 procent på någon av skolorna i centrala Vänersborg, av barnen 6–12 år boende i Mariedal går cirka 96 procent på någon av skolorna i centrala Vänersborg och av barnen 6–12 år boende i Torpa/Tärnan går cirka 92 procent på någon skolorna i centrala Vänersborg. I området centrala Vänersborg går det fler barn i skolorna än det idag bor barn i området, vilket betyder att det finns ett rörelsemönster från övriga områden i kommunen till skolorna i centrala Vänersborg. Holmängenskolan, Mariedalskolan och Tärnanskolan bedöms som ändamålsenliga ur pedagogisk synvinkel. Mariedalskolan har ett visst behov av underhållsåtgärder. Tärnanskolan har under flera års tid haft inomhusmiljöproblematik. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 81(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Kommunfullmäktige beslutade 2025-10-22 § 153 att omfördela medel 2025 och utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2026 för underhållsprojekt i syfte att åtgärda den bristfälliga inomhusmiljön på Tärnanskolan. Skola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfälliga ändamålsenliga? 2034 lokaler Holmängenskolan 400 Ja 12 807 042 kr Mariedalskolan 384 106 Ja 9 041 627 kr 14 108 000 kr Tärnanskolan 396 Ja 5 025 854 kr 21 370 000 kr Fridaskolan 364 (från HT-2026) Fristående verksamhet 5 enheter 1650 Lärarbehörighet och lärartäthet I centrala Vänersborg återfinns tre grundskolor för årskurs F-6 och två av dessa, Mariedalskolan och Holmängenskolan har under hela perioden legat stabilt över såväl riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun gällande andel behöriga lärare. Tärnanskolan sticker ut med lägre behörighetsgrad än övriga skolor i området men även i jämförelse med riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun. Tärnanskolan är den skola med lägst behörighet bland Vänersborgs alla kommunala skolor under hela perioden 2020–2024. Årskurs F-6, Centrala vänersborg Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Mariedalskolan 1-6 Holmängenskolan 1-6 (tidigare Norra skolan) Tärnan 1-6 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Tärnanskolan sticker även ut gällande lärartäthet men där på ett positivt sätt. Lärartätheten har under hela perioden med undantag för 2021 haft den högsta alternativt näst högsta lärartätheten bland samtliga kommunala grundskolor i Vänersborgs kommun. Mariedalskolan och Holmängenskolan har däremot en lägre lärartäthet än både riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun. På Holmängenskolan har det under 2020–2024 varit mellan 12,0–13,8 elever per lärare och på Mariedalskolan mellan 12,5–14,5 elever per lärare under samma period. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 82(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Anpassad grundskola Det finns ingen officiell statistik på skolnivå gällande andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning för den anpassade grundskolan. Barn- och utbildningsförvaltningens interna statistik från september 2024 visar dock på att andel lärare med lärarlegitimation i någon form uppgick till 74 procent på Mariedalskolans anpassade grundskola. Dessa uppgifter går inte helt att sätta i relation till den officiella statistiken gällande andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning men ger en indikation på ungefärlig nivå i förhållande till riket och liknande kommuner som 2024 uppgick till 86,1 procent respektive 93,9 procent. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Holmängenskolan 262 244 243 236 251 284 Mariedalskolan 470 478 490 482 459 441 Tärnan 371 383 372 358 330 314 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs F-6, Centrala Vänersborg 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Holmängenskolan Tärnan Mariedalskolan Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs F–6 i centrala Vänersborg, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och elevantal. Holmängenskolan och Tärnan redovisar nettokostnader per elev som ligger under kommunsnittet, där Holmängenskolan har den lägsta nettokostnaden. Mariedalsskolan ligger över kommunens genomsnitt och har den högsta nettokostnaden per elev bland de redovisade skolorna. Uppgifter gällande Holmängenskolan som avser perioden före hösten 2024 gäller Norra skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 83(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Holmängenskolan 17 768 20 493 20 566 25 087 50 916 52 872 Mariedalskolan 12 664 13 327 11 912 17 722 20 014 20 778 Tärnan 18 297 21 196 12 543 15 315 17 850 19 452 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Lokalkostnaden per elev vid Holmängenskolan är hög, vilket förklaras av att skolan är nybyggd och togs i drift hösten 2024. Skillnaderna på Mariedalskolan beror på att kostnadsfördelningen mellan grundskola F-6 och anpassad grundskola har varierat mellan åren men även elevantalen. Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs F-6, Centrala Vänersborg 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Eftersom lokalkostnaderna stiger samtidigt som elevantalet minskar, väntas lokalkostnaden per elev i området bli högre framöver. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 6 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. Norraskolan/Holmängenskolan (F-6) ligger genomgående under rikssnittet och visar en nedåtgående tendens mot slutet av perioden. Tärnanskolan (F–6) har konsekvent mycket låga resultat jämfört med riket under samtliga år, även om en mindre uppgång kan noteras de sista åren. Mariedalskolan (F-6) uppvisar en successiv nedgång över tid och når läsåret 2024/2025 en nivå som ligger under rikets genomsnitt. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 84(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 F-6-skolorna i centrala Vänersborg uppvisar generellt låga resultat i jämförelse med riket, samt begränsad förbättring över tid. 3.9.2.4 Onsjö Behov av skolplatser Skola Onsjö 400 358 350 308 308 300 304 250 278 254 200 150 100 50 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser För området Onsjö prognostiseras behovet av skolplatser att minska med 50 platser mellan år 2025 och år 2036. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet även när kapaciteten minskar år 2030 med 50 platser då det tillfälliga bygglovet för modulerna vid Onsjöskolan löper ut. Av barnen i åldern 6-12 år boende på Onsjö har 85 procent läsåret 2025/2026 en placering på Onsjöskolan. Det kan också noteras att det idag går fler barn på Onsjöskolan än antalet barn som bor på Onsjö, vilket bland annat beror på att Onsjöskolan tar emot barn boende på Restad Gård. Onsjöskolan bedöms som ändamålsenlig. Även den tekniska statusen har bedömts som mycket bra, men det är viktigt att poängtera att det idag finns stora fastighetsrelaterade problem på Onsjöskolan. Problemen har lett till att verksamheten behövt evakuera delar av undervisningslokalerna i olika etapper vilket påverkar både personal och elever. Skola Pedagogisk Kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- kapacitet tillfällig ändamålsenliga? 2034 lokal Onsjöskolan 308 50 Ja 5 132 493 kr 9 417 000 kr 1 enhet 358 Lärarbehörighet och lärartäthet På Onsjöskolan har andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet under 2020- 2024 legat i nivå med riket, jämförbara kommuner och Vänersborgs kommun. Onsjöskolan har de senaste tre åren haft högst eller näst högst andel legitimerade och behöriga lärare bland kommunens alla kommunala skolor. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 85(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Årskurs F-6, Onsjö Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Onsjöskolan 1-6 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Gällande lärartäthet har Onsjöskolan haft mellan 11,8-14,2 elever per lärare under 2020- 2023 vilket är en lägre lärartäthet än Vänersborgs kommun, riket och liknande kommuner. År 2024 har dock antal elever per lärare minskat till 10,8 vilket är den tredje högsta lärartätheten bland kommunens kommunala grundskolor. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Onsjöskolan 351 335 327 312 302 299 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 86(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs F-6, Onsjö 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Onsjöskolan Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs F–6 i Onsjö, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Onsjöskolan redovisar en nettokostnad per elev som ligger tydligt under kommunsnittet. Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Onsjö 16 247 17 660 17 525 22 854 21 673 22 326 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 87(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs F-6, Onsjö 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och barnantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Lokalkostnaderna för Onsjöskolan minskar 2030 då flera moduler planeras att tas bort. Elevantalen förväntas att fortsätta sjunka vilket gör att lokalkostnad per elev fortsätter att öka. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 6 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. Onsjöskolan ligger under rikssnittet större delen av perioden men har vissa år en förbättring i resultat. Resultaten varierar mellan cirka 58 och 68 procent. Området uppvisar en nivå som konsekvent ligger under riket, med måttliga förbättringar vissa år men utan en tydlig långsiktig uppåtgående trend. 3.9.2.5 Vargön Behov av skolplatser Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 88(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Skola Vargön 600 536 536 536 500 501 400 447 410 300 200 100 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser Skolplatser kommunal skola I Vargön finns tre skolor med fritidshem varav två är kommunala, totalt finns under hela planeringsperioden en kapacitet på 536 skolplatser. Behovet av skolplatser prognostiseras att minska succesivt under planeringsperioden för att fram till år 2036 minska med drygt 90 skolplatser. Idag går det färre barn på skolorna i Vargön än antalet barn som bor i Vargön. Av de boende i Vänersnäs i åldern 6–12 år går drygt 30 procent på Fridaskolan i centrala Vänersborg och motsvarande andel för barn boende i centrala Vargön och Granås är tio respektive sju procent. Både Granåsskolan och Rånnums skola bedöms ändamålsenliga och byggnaderna bedöms vara i gott skick. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Granåsskolan 322 Ja 4 817 544 kr 11 308 000 kr Rånnums skola 175 Ja 4 407 111 kr 14 201 000 kr Vänersnäs skola 39 Fristående verksamhet 3 enheter 536 Lärarbehörighet och lärartäthet Rånnum skola och Granåsskolan i Vargön har under perioden 2020–2024 haft en negativ trend gällande andel legitimerade och behöriga lärare. Störst avvikelse har Rånnum skola som har gått från 85,6 procent år 2020 till 64,2 procent år 2024. Både Rånnum skola och Granåsskolan har dock legat över eller i nivå med både riket, jämförbara kommuner samt Vänersborgs kommun under perioden, bortsett från Rånnum skolas resultat 2024 som ligger 6 procentenheter under riket. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 89(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Årskurs F-6, Vargön Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Granåsskolan 1-6 Rånnum skola 1-6 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Även gällande lärartäthet har en negativ utveckling skett för både Rånnum skola och Granåsskolan under perioden 2020–2024. Rånnum skola ökade lärartätheten mellan 2020–2021 men har därefter minskat igen och har haft mellan 11,4–13,8 elever per lärare. Lägsta lärartätheten på 13,8 uppmättes 2024. För Granåsskolan har den negativa utvecklingen varit under hela perioden med mellan 12,7–15,5 elever per lärare. Vid senaste två mättillfällena har Granåsskolan haft lägst lärartäthet bland samtliga kommunala grundskolor i Vänersborgs kommun. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Granåsskolan 313 312 314 308 315 312 Rånnums skola 264 235 217 195 171 153 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 90(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs F-6, Vargön 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Granåsskolan Rånnums skola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs F–6 i Vargön, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och elevantal. Granåsskolan och Rånnums skola redovisar nettokostnader per elev som ligger under kommunsnittet, där Granåsskolan har den lägsta nettokostnaden. Rånnums skola ligger närmare kommunens genomsnitt men fortsatt under snittet. Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Granåsskolan 15 118 14 583 13 240 17 559 18 718 19 120 Rånnums 16 500 17 732 18 322 25 462 31 676 35 877 skola Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Lokalkostnaden per elev för Rånnums skola har ökat på grund av en kraftig minskning av elevantal mellan 2020–2025. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 91(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs F-6, Vargön 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. I prognosen för lokalkostnad per elev beror höjningen på årligen höjda hyror samt att elevantalet prognostiseras minska i området. Modulen på Granåsskolans tillfälliga bygglov går ut under 2030 och behöver därför avlämnas senast vid denna tidpunkt, lokalkostnaden är därför borträknad från samma år i diagrammet. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 6 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. Skolområde Vargön visar en över lag högre måluppfyllelse än riket, men med variation mellan skolorna. Granåsskolan ligger stabilt över rikssnittet samtliga år och når flera år mycket höga resultat. Rånnums skola ligger flera år i nivå med eller över riket men uppvisar en tydlig nedgång läsåret 2024/2025. Vargön ligger sammantaget över rikets genomsnitt, men visar tecken på ökande variation mot slutet av perioden. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 92(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.2.6 Mulltorp Behov av skolplatser Skola Mulltorp 70 60 60 60 60 50 45 42 42 40 30 20 10 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser För området Mulltorp prognostiseras behovet av skolplatser att vara stabilt mellan år 2025 och år 2036. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet. Av barnen i åldern 6–12 år boende i Mulltorp har cirka 91 procent sin skolplats på Mulltorp skola. Mulltorp skola bedöms som delvis ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. Lokalernas tekniska status bedöms vara god. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Mulltorp skola 60 Delvis 1 210 739 kr 4 344 000 kr 1 enhet 60 Lärarbehörighet och lärartäthet Under perioden 2020–2023 har Mulltorp skola haft en behörighetsgrad precis under riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun. Utifrån att det på Mulltorp skola var för få heltidstjänster vid mättillfället 2024 finns ingen statistik från detta år. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 93(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Årskurs F-6, Mulltorp Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Mulltorp skola 1-6 Vänersborgs kommun (kommunala skolor) Riket (kommunala huvudmän) Liknande kommuner grundskola (kolada) Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Inte heller gällande lärartäthet finns uppgifter från 2024 gällande Mulltorp skola. Under 2020–2023 var det mellan 9,3-13,8 elever per lärare vilket motsvarar en lägre lärartäthet än Vänersborgs kommun, riket och liknande kommuner. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Mulltorps skola 55 54 54 54 51 46 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 94(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs F-6, Mulltorp 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Mulltorps skola Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs F–6 i Mulltorp, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Mulltorps skola redovisar en nettokostnad per elev som ligger under kommunsnittet. Detta indikerar att kostnadsnivån vid skolan är lägre än genomsnittet i kommunen. Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Mulltorps 21 120 20 051 17 009 24 495 28 492 32 049 skola Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Eftersom Mulltorp skola är en skola med förhållandevis få elever påverkas kostnaden mycket när elevantalet förändras. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 95(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs F-6, Mulltorp 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3% årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Lokalkostnaderna förväntas öka på grund av årliga hyreshöjningar, elevantalet förväntas vara stabilt de närmaste åren. Resultat Resultat för Mulltorp skola (andel elever med betyg i alla ämnen under läsåren 2020/2021–2024/2025) redovisas inte separat eftersom elevantalet är mycket lågt över tid i årskurs 6 (3–11 elever), vilket innebär att resultaten inte bedöms ge ett tillförlitligt underlag för analys och jämförelse. 3.9.3 Skola årskurs 7-9 I avsnittet nedan presenteras områdesspecifika nulägesbeskrivningar för årskurs 7-9. 3.9.3.1 Dalsland Behov av skolplatser Skola Dalsland 400 336 336 336 350 300 250 209 182 182 200 150 100 50 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 96(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Dalboskolan har Skerrud, Brålanda, Frändefors och Rösebo som upptagningsområde. För Dalboskolan prognostiseras behovet av skolplatser att minska med cirka 25 platser mellan år 2025 och år 2031 för att sedan ligga på en stabil nivå. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet. Det finns i områdena fler barn i åldern 13–15 år än elever som går på Dalboskolan. I Skerrud har 95 procent av barnen sin skolplats på Dalboskolan, i Brålanda har 88 procent sin skolplats på Dalboskolan, i Frändefors är samma uppgift 67 procent och i Rösebo är det cirka 53 procent som har sin skolplats på Dalboskolan. Elever som inte har en skolplats på Dalboskolan har i största utsträckning en skolplats på någon av övriga högstadieskolor i Vänersborgs kommun. Dalboskolan bedöms som ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. De funktioner som behöver finnas på en högstadieskola finns på Dalboskolan, lokalerna har dock ett mycket stort underhållsbehov. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Dalboskolan 336 Ja 2 660 533 kr 149 920 000 kr 1 enhet 336 Lärarbehörighet och lärartäthet Dalboskolan är den enda 7–9 skolan i området och här syns en positiv trend där andel legitimerade och behöriga lärare närmat sig snittet för riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun. Dalboskolan ligger även i nivå med de övriga kommunala 7–9 skolorna i kommunen. Årskurs 7-9, Dalsland Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Dalboskolan 7-9 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 97(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Dalboskolan är den kommunala högstadieskolan i Vänersborgs kommun med den högsta alternativt näst högsta lärartätheten under 2020–2024. År 2022 var Dalboskolan dessutom den grundskola med högst lärartäthet av samtliga kommunala grundskolor i Vänersborgs kommun med 9,2 elever per lärare. Under perioden har Dalboskolan haft mellan 9,2-11,4 elever per lärare. Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Dalboskolan 175 187 181 182 196 204 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs 7-9, Dalsland 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Dalboskolan Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs 7–9 i Dalsland, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Dalboskolan redovisar en nettokostnad per elev som ligger under kommunsnittet. Detta indikerar att kostnadsnivån vid skolan är lägre än genomsnittet i kommunen Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Dalboskolan 16 780 15 077 12 328 17 017 15 909 19 915 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 98(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs 7-9, Dalsland 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Ett förväntat sjunkande elevantal de närmaste åren samt årliga hyreshöjningar gör att lokalkostnaden per elev förväntas öka. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 9 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. Andel elever som i årskurs 9 på Dalboskolan når godkänt betyg (A-E) i alla ämnen under tidsperioden, varierar mellan cirka 55,0–74,0 procent. Som jämförelse låg motsvarande andel för riket under samma period på omkring 74,0–76,0 procent. Dalboskolans resultat har därmed under vissa år närmat sig rikets nivå, medan utfallet andra år legat påtagligt lägre än genomsnittet för riket. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 99(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3.9.3.2 Centrala Vänersborg Behov av skolplatser Skola Områden utöver Dalsland 1400 1265 1265 1265 12001222 1165 1162 1000 800 600 400 200 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Totalt antal skolplatser i området Behovsprognos antal skolplatser Skolplatser kommunal skola Silvertärnan, Torpaskolan, Vänerparken skola och Fridaskolan är belägna i centrala Vänersborg och har Mulltorp, Vargön, centrala Vänersborg, Onsjö, Öxnered, Blåsut, och Väne-Ryr som upptagningsområde. För områdena prognostiseras behovet av skolplatser att minska med cirka 60 platser mellan år 2025 och år 2036. Det finns under hela planeringsperioden kapacitet att ta emot elever enligt behovet när den fristående skolan Fridaskolans kapacitet inkluderas i beräkningen. Det går fler elever på högstadieskolorna i centrala Vänersborg än vad det bor barn i åldern 13–15 år i upptagningsområdena. Det innebär att det finns ett rörelsemönster till skolorna i centrala Vänersborg från övriga områden i kommunen. I kapaciteten och behovsprognosen är den anpassade grundskolans som finns i Torpaskolan medräknad. Anpassad grundskola har ökat i elevantal de senaste åren och den väntas öka ytterligare de kommande läsåren. Den anpassade grundskolan kräver lokaler som är väl anpassade för verksamheten och det innebär att lokalytorna per elev i anpassad grundskola behöver vara större i jämförelse med grundskolan. Lokalerna på Torpaskolan för anpassad grundskola behöver verksamhetsanpassas och utökas om det ska vara möjligt att ta emot den förväntade elevökningen. Silvertärnan och Torpaskolan bedöms som ändamålsenliga ur pedagogisk synvinkel och lokalerna är i gott skick. Vänerparkens skola bedöms som delvis ändamålsenlig ur pedagogisk synvinkel. Skola Pedagogisk kapacitet Är lokalerna Hyreskostnad Underhållsbehov 2025- ändamålsenliga? 2034 Silvertärnan 420 Ja 9 839 101 kr 32 410 000 kr Torpaskolan 386 Ja 6 326 277 kr 12 362 000 kr Vänerparkens skola 234 Delvis 5 139 596 kr Externt hyresavtal Fridaskolan 225 Fristående verksamhet 4 enheter 1265 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 100(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lärarbehörighet och lärartäthet I centrala Vänersborg finns tre av kommunens totalt fyra kommunala 7–9 skolor. Vid senaste mättillfället ligger samtliga tre skolor på en liknande nivå strax under snittet för riket, liknande kommuner och Vänersborgs kommun. Vänerparkens skola har under perioden 2020–2023 utmärkt sig med högst andel legitimerade och behöriga lärare. 2024 minskade andelen något men ligger i nivå med övriga skolor. Torpaskolan har under samma tidsperiod haft en positiv trend och gått från 55,9 procent år 2020 till 70,5 procent år 2024. Torpaskolan är den kommunala skola inom Vänersborgs kommun som procentuellt gjort den största positiva förflyttningen. Årskurs 7-9, Centrala vänersborg Andel med lärarlegitimation och behörighet omvandlat till heltidstjänster 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2020 2021 2022 2023 2024 Silvertärnan 7-9 Torpaskolan 7-9 Vänerparkens skola 7-9 Vänersborgs kommun Riket Liknande kommuner Källa: Skolverket, mätdatum 15 oktober Gällande lärartätheten utmärker sig Vänerparkens skola med en positiv trend under hela perioden 2020–2024. Antalet elever per lärare har gått från 13,1–11,3 under perioden. På Torpaskolan är det däremot under samma period en negativ utveckling där antalet elever per lärare gått från 10,5 år 2020 till 12,5 år 2024. Även Silvertärnan har haft en negativ utveckling under 2020–2023 med mellan 11,3–14,2 elever per lärare. År 2024 ökar dock lärartätheten och antalet elever per lärare var då 12,1. Samtliga skolor har 2024 en lägre lärartäthet än grundskolor i Vänersborgs kommun, riket och liknande kommuner. Anpassad grundskola Det finns ingen officiell statistik på skolnivå gällande andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning för den anpassade grundskolan. Barn- och utbildningsförvaltningens interna statistik från september 2024 visar dock på att andel lärare med lärarlegitimation i någon form uppgick till 100 procent på Torpaskolan. Dessa uppgifter går inte helt att sätta i relation till den officiella statistiken gällande andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning men ger en indikation på ungefärlig nivå i förhållande till riket och liknande kommuner som 2024 uppgick till 86,1 procent respektive 93,9 procent. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 101(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Ekonomi Snitt antal elever Skola 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Silvertärnan 351 387 414 400 390 375 Torpaskolan 342 342 355 353 362 362 Vänerparken skola 287 267 249 249 256 251 Snittantalet är beräknade på elevantalet 15 maj och 15 september respektive år Nettokostnad per elev Nettokostnad per elev (kr), 2025 Årskurs 7-9, Centrala Vänersborg 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Torpaskolan Vänerparken skola Silvertärnan Snitt Vänersborg Nettokostnad avser enhetens samlade intäkter och kostnader, exklusive lokalkostnader. Observera att diagrammet inte startar på noll. Diagrammet visar nettokostnad per elev år 2025 för årskurs 7–9 i centrala Vänersborg, i jämförelse med kommunens genomsnitt. Skillnader i nettokostnad kan förklaras av lokala förutsättningar, främst bemanning och barnantal. Torpaskolan redovisar en nettokostnad per elev som ligger under kommunsnittet, medan Vänerparkens skola ligger i nivå med kommunens genomsnitt. Silvertärnan har den högsta nettokostnaden per elev och ligger över kommunsnittet. Lokalkostnad per elev Enhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Silvertärnan 19 162 21 758 19 242 25 872 28 767 30 863 Torpaskolan 16 685 15 632 12 974 17 644 18 574 20 053 Vänerparken skola 21 576 21 741 18 840 23 738 25 284 26 816 Lokalkostnader inkluderar lokalhyror, lokalvård, sophämtning, fastighetsskötsel, vaktmästeri, mindre reparationer och underhåll, elektriker, övriga hantverkare, elavgifter, energiskatt, avgifter för vatten och avlopp, larm och bevakningskostnader samt brandsyn och brandutrustning. Under perioden 2020–2025 påverkades lokalkostnaden per elev i området i huvudsak av årliga kostnadsökningar, i kombination med förändringar i elevantal. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 102(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Prognos lokalkostnad per elev Prognos lokalkostnad per elev Årskurs 7-9, Centrala Vänersborg 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2025 2031 2036 Lokalkostnaden beräknad på en kostnadsökning på 3 % årligen och elevantalet baseras på prognos. Observera att diagrammet inte börjar på noll. Lokalkostnaden per elev beräknas öka på grund av årliga hyreshöjningar samt lägre elevantal. Resultat Underlaget utgörs av betygsresultat i årskurs 9 och avser andelen elever som erhållit godkänt betyg (A–E) under läsåren 2020/2021–2024/2025. På högstadieskolorna (Vänerparken skola, Torpaskolan Norr och Söder samt Silvertärnan Väster och Öster) har den organisatoriska indelning förändrats över tidsperioden, där exempelvis årskurs 9 vid olika läsår varit förlagd till olika enheter inom en skola. Detta medför att nationell statistik på skolenhetsnivå inte är jämförbar över tid. Man kan dock konstatera, vilket beskrivits i tidigare avsnitt, att kommunens högstadieskolor ligger under rikets nivå under större delen av perioden mellan läsår 2020/2021–2024/2025 gällande andel elever i årskurs 9 som nått godkända betyg (A-E) i alla ämnen. I flera fall ligger andelen elever med godkänt i alla ämnen kring 60–70 procent, med enstaka läsår där andelen är ännu lägre. 3.10 Barn- och utbildningsförvaltningens strukturförslag De strukturförslag som barn- och utbildningsförvaltningen redovisar i denna rapport utgår från ett huvudmannaperspektiv som beskriver hur kommunen, inom givna ekonomiska ramar och ett minskande barn- och elevantal, kan bidra till att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Strukturförslagen handlar inte om besparingar i sig, utan om att frigöra resurser för att mer ska kunna riktas till undervisningen och till det kompensatoriska uppdraget. Fokus ligger på att använda kommunens resurser där de gör störst skillnad för barn och elevers lärande och utveckling. Nationell och internationell forskning visar samstämmigt att det inte är skolbyggnader eller organisationen i sig som avgör utbildningens kvalitet. Avgörande är i stället vilka resurser som kan riktas till undervisningen, hur dessa används över tid samt Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 103(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 verksamhetens förmåga att möta elevers olika behov (Adolfsson, 2014; Hattie, 2014; Håkansson & Sundberg, 2020; Pihlgren, 2021, 2023; Rönnerman, Edwards-Groves, & Grootenboer, 2018; SOU 2026:4; Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Strukturförslagen ska förstås i detta ljus. Lokalkostnader, struktur och kvalitet Lokalkostnader utgör en stor och fast kostnad i förskole- och grundskoleorganisationen. När barn- och elevantalet minskar samtidigt som behovet av underhåll och investeringar är stort, riskerar en ökande andel av resurserna att bindas i lokaler, vilket minskar handlingsutrymmet att prioritera undervisningsnära resurser. En mer ändamålsenlig förskole- och skolstruktur bedöms därmed kunna minska bindningen av resurser i lokaler och i stället skapa ökat utrymme för personal. Detta kan bidra till bibehållen eller stärkt personaltäthet samt förbättrad tillgång till barn- och elevhälsa och andra kompensatoriska insatser. Forskning visar att det inte finns någon entydig koppling mellan enheters storlek och utbildningens kvalitet, men att mycket små och sårbara enheter kan ha svårare att långsiktigt upprätthålla stabil bemanning, kollegiala sammanhang och kompensatoriska resurser (Adolfsson, 2014; SOU 2026:4; Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Fokus ligger inte på att göra enheter större i sig, utan på att skapa organisatorisk robusthet. Arbetsmiljö och verksamhetsanpassade lokaler Förskolans och skolans lokaler har stor betydelse för barn och elevers lärande, trygghet och arbetsmiljö samt för personalens förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Verksamhetsanpassade lokaler som stödjer undervisning, pedagogiska arbetssätt och barn- och elevhälsans arbete är en viktig del av kvaliteten i utbildningen. En ändamålsenlig struktur ger bättre förutsättningar för en god fysisk och organisatorisk arbetsmiljö, med tillräckliga ytor, fungerande flöden och lokaler som är anpassade efter verksamhetens behov. Detta påverkar inte enbart pedagogisk personal och skolledning, utan även andra yrkesgrupper såsom lokalvård och måltidsverksamhet, där arbetsmiljö, logistik och effektivitet är nära kopplade till hur lokalerna är utformade och används. Vid bedömningen av strukturförslag beaktas därför hur lokaler och organisation tillsammans kan skapa hållbara arbetsmiljöer för barn, elever och personal samt goda förutsättningar för samverkan mellan berörda förvaltningar över tid. Personal och kompensatoriskt uppdrag Kommunen har sedan flera år tillbaka haft utmaningar när det gäller kunskapsresultat i grundskolan, särskilt andelen elever som uppnår betyg i alla ämnen och därmed behörighet till gymnasiet. Mot denna bakgrund är det centralt att huvudmannens prioriteringar inriktas mot de faktorer som har störst betydelse för undervisningens kvalitet och elevers möjligheter att nå målen över tid. Forskning visar tydligt att lärarens kompetens, närvaro och personaltäthet har större betydelse för elevers lärande än organisationen i sig. Särskilt i verksamheter med större kompensatoriska behov är personalresurser avgörande för kvalitet och likvärdighet (Adolfsson, 2014; Hattie, 2014; Håkansson & Sundberg, 2020; OECD, 2025; SOU 2026:4; Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Strukturförslagen innebär därför en Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 104(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 medveten prioritering av personal framför lokaler, som ett kvalitetsval för att stärka undervisningens förutsättningar och skolans förmåga att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag. En hög andel fasta lokalkostnader riskerar annars att minska handlingsutrymmet för undervisningsnära resurser som är centrala för att möta utmaningar i kunskapsresultat och gymnasiebehörighet. Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att resurser ska fördelas efter behov. Forskningen visar samtidigt att skolsegregation och skillnader i resultat inte kan lösas enbart genom organisatoriska elevförflyttningar. I stället är undervisningens kvalitet, tillgång till kompetenta pedagoger, barn- och elevhälsa samt samverkan runt barn och unga avgörande för elevers möjligheter att lyckas (Adolfsson, 2014; Hattie, 2014; Håkansson & Sundberg, 2020; OECD, 2018, 2025; Pihlgren, 2021, 2023; Rönnerman, Edwards-Groves, & Grootenboer, 2018; SOU 2026:4; Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Strukturförslagen syftar därför till att stärka dessa förutsättningar, inte till att elevförflyttningar i sig ska lösa skillnader i resultat. Skolplaceringar ska fortsatt ske i enlighet med skollagens krav på närhet, trygghet och barnets bästa. Om resultatredovisning I dessa strukturförslag används inte skolvisa resultat som grund för ställningstaganden. Skolvisa resultat påverkas i hög grad av elevsammansättning och strukturella förutsättningar och kan i små elevgrupper variera kraftigt mellan år. Rapporten fokuserar därmed på de faktorer som huvudmannen kan påverka och hur förändringar i dessa kan skapa bättre förutsättningar för kvalitet, likvärdighet och ett stärkt kompensatoriskt uppdrag över tid. 3.10.1 Strukturförslag förskola Vargön Från augusti 2027 kan en tvåavdelningsförskola stängas. Björkvägens förskola som är den mindre av tvåavdelningsförskolorna i Vargön föreslås stängas. Barnen kan hänvisas till övriga kommunala förskolor i Vargön, där tre kommunala förskolor finns inom en kilometer. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna hantera förändrad befolkningsutveckling eller mottagande av barn i fristående verksamheter. Björkvägens förskolas lokaler bedöms inte vara ändamålsenliga utifrån en pedagogisk synvinkel. Mottagningsköket på förskolan bedöms mindre ändamålsenligt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, likaså arbetsmiljön för lokalvårdens verksamhet. Lokalkostnaden år 2025 för Björkvägens förskola var 730 tkr. Beroende på framtida demografisk utveckling, exempelvis ett fortsatt minskande barnantal, bör det utredas hur förskolestrukturen i Vargön tillsammans med Mulltorp ska dimensioneras. 3.10.2 Strukturförslag förskola Onsjö Från augusti 2027 kan en tvåavdelningsförskola stängas. Åkaregatans förskola som är den tvåavdelningsförskola i Onsjö med störst behov av underhållsinvesteringar föreslås stängas. Barnen kan hänvisas till övriga kommunala förskolor i Onsjö, där två kommunala förskolor finns inom en kilometer. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 105(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Platsberedskapen blir med detta förslag begränsad våren 2028. Följande år finns beredskap att kunna hantera förändrad befolkningsutveckling eller mottagande av barn i fristående verksamheter. Åkaregatans förskolas lokaler bedöms inte vara ändamålsenliga utifrån en pedagogisk synvinkel. Tillagningsköket på förskolan bedöms mindre ändamålsenligt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, likaså arbetsmiljön för lokalvårdens verksamhet. Lokalkostnaden år 2025 för Åkaregatans förskola var 596 tkr. 3.10.3 Strukturförslag förskola Mulltorp Inga förändringar föreslås för Mulltorp förskola. Platsberedskap finns för att kunna hantera förändrad befolkningsutveckling. Beroende på framtida demografisk utveckling, exempelvis ett fortsatt minskande barnantal, bör det utredas hur förskolestrukturen i Mulltorp tillsammans med Vargön ska dimensioneras. 3.10.4 Strukturförslag förskola Centrala Vänersborg Från augusti 2027 kan en tvåavdelningsförskola stängas och från augusti 2028 kan ytterligare en avdelning stängas. Förslaget är att stänga Korsgatans förskola från hyresavtalsslut 2028-06-30. Korsgatans förskola föreslås då den är externt inhyrd samt är en av de mindre enheterna i området. Barnen kan hänvisas till övriga förskolor i centrala Vänersborg, där fyra kommunala förskolor finns inom en kilometer. På Korsgatans förskola finns idag barn med hörselnedsättningar i verksamheten, det behöver särskilt beaktas i framtida planering och genom barnkonsekvensanalyser. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna hantera förändrad befolkningsutveckling, mottagande av barn i fristående verksamheter och enskild pedagogisk omsorg eller förändringar kopplat till barn boende på Restad Gård. Lokalkostnaden år 2025 för Korsgatans förskola var 1,3 mnkr. 3.10.5 Strukturförslag förskola Brålanda och Skerrud Områdena analyseras tillsammans då det idag finns ett rörelsemönster från Skerrud till Brålanda som gör att behoven behöver lösas i en helhet. Inga förändringar föreslås för Skerrud förskola. Förslaget är att avlämna modulen vid Brålanda förskola från juli 2031 när det tillfälliga bygglovet inte längre kan förlängas. Sett till behovsprognoser kan modulen inte avlämnas tidigare då en avveckling tidigare skulle leda till för få förskoleplatser i områdena. Förslaget är att ersätta modulen vid Brålanda förskola genom att bygga ut förskolan med en avdelning till år 2032. Med detta förslag saknas platsberedskap för att kunna hantera förändrad befolkningsutveckling i området. En saknad platsberedskap i Brålanda och Skerrud bedöms inte vara lika sårbart som i andra delar av kommunen, då det inte finns några fristående aktörer i området, osäkerhet kopplat till antalet barn på Restad Gård är lägre i Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 106(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 området då det främst berör centrala Vänersborg och Onsjö samt att det bakåt i tiden funnits ett visst önskemål om förskoleplacering i andra delar av kommunen för barnen boende i Skerrud. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2021-01-18 § 18 om en förstudie om tillskapande av förskoleplatser i Dalsland daterad 2020-12-10. Av förstudien framgår att det behöver tillskapas 72 permanenta platser i Brålanda, vilket skulle innebära 36 nya platser då de tillfälliga modulerna vid Brålanda förskola avvecklas. I barn- och utbildningsnämndens reviderade förskole- och grundskoleplan 2027–2036 beslutade nämnden (2025-10-13 § 73) att avvakta investeringen och att behovet behöver aktualitetsprövas inom ramen för översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden med grund i föreliggande utrednings behovsanalys föreslår samhällsbyggnadsnämnden att uppdatera genomförd lokalplanering för att bygga ut Brålanda förskola med en avdelning. Utbyggnationen bör planeras på så sätt att det i framtiden kan vara möjligt att bygga ut Brålanda förskola med ytterligare en avdelning om behovet uppstår. I lokalplaneringen behöver även tillagningsköket på Brålanda förskola finnas med då det idag bedöms mindre ändamålsenligt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv för kostenheten. Hyreskostnaden för modulen vid Brålanda förskola år 2025 var 442 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen beräknar investeringskostnaden för utbyggnation av Brålanda förskola med en avdelning till 20,0 mnkr. Hyreskostnaden för utbyggnation av en avdelning på Brålanda förskola beräknas till 1,3 mnkr. 3.10.6 Strukturförslag förskola Frändefors, Rösebo, Öxnered, Blåsut och Väne-Ryr Områdena analyseras tillsammans då det idag finns ett rörelsemönster mellan boendeområdena som gör att behoven behöver lösas i en helhet. Förslaget är att avlämna modulen vid Väne-Ryr förskola från juli 2031 när det tillfälliga bygglovet inte längre kan förlängas. Den demografiska utvecklingen i Väne-Ryr behöver fortsatt följas för att långsiktigt finna en lämplig lösning för att möta behovet för barn boende i Väne-Ryr. Väne-Ryr förskola bedöms mindre ändamålsenlig ekonomiskt sett ur ett lokalvårdsperspektiv, detta är något som bör tas med i den framtida analysen gällande dimensioneringen av förskoleplatserna i området. Förslaget är att stänga Dalaborgs förskola sommaren 2028. Nuvarande hyresavtal är ettårigt och sträcker sig till maj månad. Det bör därför undersökas om hyresavtalet kan omförhandlas att gälla till och med juli 2028 för att barnen ska kunna gå klart terminen på Dalaborgs förskola och flytt ska kunna ske under sommarmånaderna. Dalaborgs förskola föreslås stängas med hänvisning till miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om förbud att bedriva förskoleverksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029. Det finns även förbud att bedriva verksamhet i den externt inhyrda lokalen vid Frändefors förskola från 1 januari 2029. Förslaget är att avlämna den externt inhyrda lokalen senast 2028-12-31. Att stänga Dalaborgs förskola och att avlämna den externt inhyrda lokalen vid Frändefors förskola föreslås även mot bakgrund av att det är externt inhyrda lokaler där det under en längre tid funnits stora problem med inomhusmiljön vilket haft negativ påverkan på arbetsmiljön för personal och lärmiljön för barnen. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 107(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Tillagningsköket på Dalaborgs förskola bedöms också mindre ändamålsenligt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Ur ett ekonomiskt perspektiv för kostenheten bedöms inte heller den externt inhyrda lokalen vid Frändefors förskola ändamålsenlig. Den externa inhyrningen vid Frändefors förskola föreslås ersättas av att en modul etableras vid Frändefors förskola. Det bör undersökas om den modul som idag står vid Öxnered förskola kan flyttas till Frändefors när Öxnered förskola står klar i januari 2028 alternativt att en ny modul etableras så snart det är möjligt. Modullösning i Frändefors möjliggör att möta behovet då den externa inhyrningen måste avlämnas och skapar en flexibilitet att följa den demografiska utvecklingen i området. Ersättning av Dalaborgs förskola föreslås lösas genom att del av Öxnered skola fortsatt nyttjas för förskola. Det behöver tillförsäkras att utemiljön är tillräcklig och anpassad för Öxnered förskola och skola med ett ökat antal förskolebarn på förskole- och skolområdet. Modul i Frändefors och förskola i Öxnered skola är inte tillräckligt för att möta platsbehovet i områdena, därför föreslås Blåsut förskola byggas ut med två avdelningar för att stå klar till januari 2032. Platsberedskap finns med detta förslag för att möta förändrad befolkningsutveckling. Ett alternativ till att etablera en modul i Frändefors är att bygga ut Frändefors förskola med en avdelning. Det kommer sannolikt inte vara möjligt att stå klart till 1 januari 2029. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2021-01-18 § 18 om en förstudie om tillskapande av förskoleplatser i Dalsland daterad 2020-12-10. Av förstudien framgår att det behöver tillskapas 22 permanenta platser i Frändefors förskola, vilket skulle innebära nio nya platser då de externa lokalerna hyrda vid Frändefors förskola avlämnas. I barn- och utbildningsnämndens reviderade förskole- och grundskoleplan 2027–2036 (2025-10-13 § 73) beslutade nämnden att avvakta investeringen och att behovet behöver aktualitetsprövas inom ramen för föreliggande utredning. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att en modul etableras på Frändefors förskola för att möta behovet av förskoleplatser enligt föreliggande utrednings behovsanalys och att den demografiska utvecklingen i Frändefors fortsätter följas för att i framtiden ersätta den tillfälliga modulen om behovet av platser kvarstår. Mot denna bakgrund föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att avsluta tidigare initierat lokalplaneringsuppdrag. I juni 2025 beslutade barn- och utbildningsnämnden (2025-06-09 § 47) att avsluta förstudien om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg och konstaterade att eventuella behov av att utöka eller ersätta förskoleplatser vidare utreds i översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att behoven hanteras enligt föreliggande strukturförslag och att barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att genomföra lokalplanering för att bygga ut Blåsut förskola med två avdelningar. Utbyggnation av förskolan behöver stå klar senast till januari 2032. Hyreskostnaden för modulen vid Väne-Ryr förskola år 2025 var 389 tkr. Lokalkostnaden för Dalaborgs förskola år 2025 var 1,6 mnkr. Kostnaden avser byggnaden kallad Borgen. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 108(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Hyreskostnaden för den externt inhyrda lokalen vid Frändefors förskola år 2025 var 161 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen beräknar att etablering av modul vid Frändefors förskola medför en engångskostnad om 260 tkr. Hyreskostnad för modul vid Frändefors förskola beräknas till 192 tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen beräknar investeringskostnaden för utbyggnation av Blåsut förskola med två avdelningar till mellan 40,0–50,0 mnkr. Hyreskostnaden för utbyggnation av två avdelningar på Blåsut förskola beräknas till mellan 2,6–3,2 mnkr. 3.10.7 Strukturförslag Frändefors och Rösebo årskurs F-9 Områden analyseras tillsammans då Rösebo skola är en F-3-skola och eleverna i årskurs 4–6 hänvisas till Frändeskolan. Förslaget är att stänga Rösebo skola från och med höstterminen 2027. Eleverna hänvisas till Frändeskolan. Stängningen föreslås på grund av att elevantalet på Rösebo skola är litet och skolan är därmed sårbar utifrån möjligheterna att upprätthålla stabil bemanning, kollegiala sammanhang och kompensatoriska resurser. Dessutom är det få vårdnadshavare och elever i området som önskar en skolplacering på Rösebo skola. Mottagningsköket på Rösebo skola bedöms mindre ändamålsenligt utifrån ett ekonomiskt perspektiv, likaså är skolan utifrån ett lokalvårdsperspektiv ekonomiskt sårbar. Totalt sett finns i dagsläget för många grundskoleplatser i förhållande till behovet i Frändefors. Förslaget är därför att samlokalisera Frändeskolan och Dalboskolan till lokalerna i Dalboskolan och lokalerna i den mindre idrottshallen. Dalboskolan behöver totalrenoveras och verksamhetsanpassas för en parallell för årskurs F-6 och tre paralleller för årskurs 7–9. Utrymme för den kommunala biblioteksfilialen som idag är lokaliserad i Frändeskolan behöver utredas. Frändeskolan behöver nyttjas fram tills att Dalboskolan är färdig för inflytt efter renoveringar och verksamhetsanpassningar, därefter kan Frändeskolans lokal avlämnas. Dalboskolan och Frändeskolan har mycket stora underhållsbehov, vilket påverkar elever och personals arbetsmiljö negativt och frågor kopplat till lokalernas skick tar mycket tid från personalens pedagogiska uppdrag. Genom förslaget att samlokalisera verksamheterna till lokalerna i Dalboskolan effektiviseras barn- och utbildningsnämndens lokalutnyttjande. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2024-09-16 § 61 att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att inför planerade renoveringar av Dalboskolan och Frändeskolan utreda möjligheter och kostnader för att anpassa lokalerna i enlighet med ett framtaget funktionsprogram. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2025-06-12 § 87 att återremittera ärendet till och barn- och utbildningsnämnden utifrån bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att genomföra verksamhetsanpassningar innan en totalrenovering av skolorna har genomförts. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår med bakgrund i föreliggande utrednings behovsanalys att barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att genomföra lokalplanering av Dalboskolan. I lokalplanering behöver utemiljö och trafiksituationen beaktas. Även tillagningsköket på Dalboskolan behöver tas med i lokalplaneringen så att rätt förutsättningar skapas framåt då det idag bedöms mindre ändamålsenligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 109(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Lokalkostnaden för Rösebo skola år 2025 var 866 tkr. Lokalkostnaden för Frändeskolan år 2025 var 3,9 mnkr. En del av kostnaden kan komma att kvarstå då lokalerna vid idrottshallen som tillhör Frändeskolan fortsatt behöver nyttjas för verksamheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att det för att möjliggöra behovet av elevplatser i Dalboskolan krävs en samlad teknisk renovering av ventilation, el, brandskydd och tillgänglighet samt verksamhetsanpassningar av undervisningslokaler och gemensamma ytor så väl som utemiljön. Med utgångspunkt i byggnadens omfattning och åtgärdsbehov beräknar samhällsbyggnadsförvaltningen att investeringskostnader uppgår till 100,0–150,0 mnkr, beroende på ambitionsnivå och omfattning av åtgärder. Hyreskostnaden beräknas till 7,8–11,6 mnkr. Med nuvarande planeringsförutsättningar bedöms lokalplanering kunna genomföras under 2026–2027, med tidigaste möjlighet till investeringsbeslut inom mål- och resursplan 2028. Projektering och upphandling beräknas därefter under 2029, med byggstart tidigast under 2030. Sammantaget bedöms Dalboskolan kunna stå färdig för avsedd verksamhet tidigast under 2031, och mer sannolikt under 2032, beroende på etappindelning och hantering av pågående verksamhet. 3.10.8 Strukturförslag Vargön årskurs F-6 Från och med sommaren 2027 kan modulen vid Granåsskolan avlämnas. I övrigt föreslås inga förändringar. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot fler elever i de kommunala skolorna om den fristående aktören skulle lägga ner eller till följd av övriga förändringar i befolkningsutvecklingen. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att barn boende på Restad Gård kan beredas plats på Granåsskolan och/eller Rånnum skola. Beroende på framtida demografisk utveckling, exempelvis ett fortsatt minskande elevantal, bör det utredas om Vargön och Mulltorp ska ha två grundskolor i stället för tre. Utredningen bör inkludera behovet av förskoleplatser i områdena. Hyreskostnad för modulen vid Granås skola år 2025 var 586 tkr. 3.10.9 Strukturförslag Mulltorp årskurs F-6 Inga förändringar föreslås. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot fler elever till följd av eventuella förändringar i befolkningsutvecklingen. Beroende på framtida demografisk utveckling, exempelvis ett fortsatt minskande elevantal, bör det utredas om Vargön och Mulltorp ska ha två grundskolor i stället för tre. Utredningen bör inkludera behovet av förskoleplatser i områdena. 3.10.10 Strukturförslag Onsjö årskurs F-6 Från och med sommaren 2027 kan modulerna vid Onsjöskolan avlämnas. I övrigt föreslås inga förändringar. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot fler elever till följd av eventuella förändringar i befolkningsutvecklingen. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 110(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Hyreskostnad för modulerna vid Onsjöskolan år 2025 var 975 tkr. 3.10.11 Strukturförslag Brålanda årskurs F-6 Brålanda skola har under flera års tid varit i behov av åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för elever och personal. Förslaget är att, så snart det är möjligt, verksamhetsanpassa Brålanda skola avseende fritidshem, matsal, undervisning i mindre sammanhang och barn- och elevhälsans funktioner i samband med underhållsrenovering. Det bör i lokalplaneringen undersökas hur många elever som kan göras plats för i befintlig byggnad. Modulerna vid Brålanda skola behöver stå kvar tills åtgärderna är genomförda. Modulernas tillfälliga bygglov gäller som längst till mars 2032. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot fler elever till följd av eventuella förändringar i befolkningsutvecklingen. Beroende på framtida demografisk utveckling, exempelvis ett fortsatt minskande elevantal, bör det utredas om Brålanda tillsammans med Skerrud ska ha en grundskola i stället för två. Utredningen bör inkludera förskoleverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2018-06-18 § 60 om en utredning gällande utökning av grundskoleplatser i Brålanda. Utredningen kom fram till att det finns behov av att bygga ut Brålanda skola på grund av den bristande ändamålsenligheten i lokalerna. Projektet skulle också möjliggöra att modulerna som idag står vid skolan kan avlämnas. I barn- och utbildningsnämndens reviderade förskole- och grundskoleplan 2027–2036 (2025-10-13 § 73) beslutade nämnden att avvakta investeringen och att behovet behöver aktualitetsprövas. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår med bakgrund i föreliggande utrednings behovsanalys att barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att genomföra lokalplanering av Brålanda skola. Brålanda skola behöver kunna ta emot en parallell i årskurserna F-6 och ha erforderliga ytor för matsal, fritidshem, undervisning i mindre sammanhang och tillräckliga ytor för barn- och elevhälsans professioner. Det bör också undersökas hur många fler elever som kan rymmas i befintlig byggnad genom att verksamhetsanpassa lokalerna, i syfte att skapa en större flexibilitet långsiktigt. Mottagningsköket på Brålanda skola bedöms mindre ändamålsenligt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv vilket behöver analyseras när verksamhetsanpassningar av skolan planeras. Hyreskostnad för modulerna vid Brålanda skola år 2025 var 1,4 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen har beräknat att investeringskostnaderna för verksamhetsanpassning av lokalerna samt renovering av yttertak, kök och ytskikt i hela byggnaden uppgår till 45,0–60,0 mnkr. Hyreskostnaden beräknas till 3,5–4,7 mnkr. 3.10.12 Strukturförslaget Skerrud årskurs F-6 Inga förändringar föreslås. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot fler elever till följd av eventuella förändringar i befolkningsutvecklingen eller förändringar av rörelsemönster gällande elevplaceringar. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 111(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Beroende på framtida demografisk utveckling, exempelvis ett fortsatt minskande elevantal, bör det utredas om Brålanda och Skerrud ska ha en grundskola i stället för två. Utredningen bör inkludera förskoleverksamheten. 3.10.13 Strukturförslag Centrala Vänersborg årskurs F-6 inklusive anpassad grundskola De senaste årens genomförda och kommande reformer för anpassad grundskola innebär ett tydligare uppdrag med ökat fokus på undervisning, progression, systematiskt kvalitetsarbete och en stärkt roll för elevhälsan. Detta ställer ökade krav på organisatorisk sammanhållning, professionell samverkan och långsiktigt hållbara strukturer. I nuvarande organisation är anpassad grundskola uppdelad mellan årskurs 1–6 och 7–9 på två olika skolenheter i skilda lokaler, vilket begränsar möjligheterna till sammanhållen elevsyn och gemensam planering. Att samla anpassad grundskola i gemensamma lokaler kan bidra till ökad trygghet, förutsägbarhet och kontinuitet för eleverna samt skapa bättre förutsättningar för en tydlig röd tråd i undervisningen över tid. För personalen kan gemensamma lokaler bidra till starkare professionella sammanhang, ökad samsyn och förbättrad samverkan mellan olika personalkategorier inom anpassad grundskola. En placering i nära anslutning till grundskola är fortsatt viktigt för vardagsnära professionellt utbyte mellan skolformerna och ökade möjligheter till inkludering för eleverna i relevanta sammanhang, när detta bedöms gynnsamt utifrån elevens behov. Sammantaget kan en samlad anpassad grundskola i gemensamma och strategiskt placerade lokaler bidra till en mer likvärdig, kvalitativ och långsiktigt hållbar verksamhet. Den anpassade grundskolan som idag är lokaliserad till Mariedalskolan har under senaste åren vuxit kraftigt. Lokalerna är inte längre tillräckliga, avseende plats och ändamålsenlighet. Förslaget är att tre av de fyra de externt inhyrda lokalerna vid Mariedalskolan för anpassad grundskola (kallade Rödbo, Blåbo, Brunbo) avlämnas sommaren 2027 under förutsättning att lokalen Vingen som är lokaliserad mellan Tärnanskolan och Silvertärnan tas i bruk för anpassad grundskola vid samma tidpunkt. Den större av de lokaler (kallad Mars) som hyrs externt kan avlämnas först sommaren 2030 för att grundskoleelever inte ska behöva flytta från Mariedalskolan. Förslaget innebär att eleverna i anpassad grundskola flyttas från Mariedalskolan till lokaler i Tärnanskolan och Vingen. Från höstterminen 2027 minskar Mariedalskolan sitt intag och tar i regel emot två klasser per årskurs för att långsiktigt vara en tvåparallellig skola. Avlämning av lokalerna som hyrs in externt vid Mariedalskolan förutsätter att verksamhetsanpassningar (invändigt och skolgård) och renoveringar genomförs i Vingen. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att åtgärderna inkluderar anpassning av planlösning, ytskiktsrenovering samt tekniska åtgärder såsom byte av ventilationsaggregat, uppgradering av belysning till LED samt anpassningar av el‑ och VVS‑system. Även åtgärder i utemiljön ingår. Barn- och utbildningsförvaltningen ser ett behov av att flytta anpassad grundskola redan under sommaren 2027. Med hänsyn till projektets omfattning och behov av förstudie och lokalplanering bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att tidplanen inte är möjlig inom kommunens ordinarie Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 112(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 lokalförsörjningsprocess. För att möjliggöra inflytt sommaren 2027 krävs att kommunstyrelsen medvetet frångår ordinarie berednings‑ och beslutsordning, samt att projektering och upphandling kan påbörjas omgående. Utan sådant avsteg bedöms inflytt tidigast kunna ske efter 2027. Samtidigt saknas i dagsläget investeringsmedel för detta projekt. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att medel för ny idrottshall vid Mariedalskolan bör omprioriteras till anpassningar av Vingen samt övriga behov för anpassad grundskola. Vid beslut om att inte genomföra nybyggnation av ny idrottshall vid Mariedalskolan behöver befintlig idrottssal inklusive omklädningsrum i Mariedalskolan renoveras. För Tärnanskolan föreslås tre klassrum/ett ben nyttjas för anpassad grundskola. I övrigt föreslås inga förändringar. Inga förändringar föreslås för Holmängenskolan. Sammantaget innebär förslaget att Vingen och Tärnanskolan nyttjas för anpassad grundskola årskurs 1–6. Vingen avses även nyttjas för anpassad grundskola årskurs 7–9. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot fler elever till följd av förändringar i befolkningsutvecklingen och om antalet barn boende på Restad Gård ökar. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2022-12-19 § 97 om en förstudie gällande nybyggnation av en idrottshall vid Mariedalskolan. Barn- och utbildningsnämnden yttrade sig 2025-09-15 och förordade att idrottshallens byggnation bör senareläggas med hänvisning till pågående översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Nämnden beslutade också 2025-09-15 § 58 att barn- och utbildningsnämnden omgående ska fatta beslut om ny idrottshall vid Mariedalskolan när översynen av förskole- och grundskoleorganisationen är färdigställd. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att avsluta ärendet gällande Mariedalskolans idrottshall för att i stället omprioritera en del av medlen för att renovera och verksamhetsanpassa Vingen, Tärnanskolan och Silvertärnan enligt föreliggande strukturförslag. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att genomföra lokalplanering för att verksamhetsanpassa Tärnanskolan, Vingen och Silvertärnan till anpassad grundskola, med plats för cirka 20 elever i anpassad grundskola på Tärnanskolan, cirka 75 elever i anpassad grundskola på Vingen och cirka 20 elever i anpassad grundskola på Silvertärnan. Hyreskostnaden år 2025 för de externt hyrda lokalerna kallade Blåbo, Brunbo och Rödbo var 1,4 mnkr. Hyreskostnaden år 2025 för den externa inhyrda lokalen kallad Mars var 3,5 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen har beräknat att investeringskostnaderna för att verksamhetsanpassa Tärnanskolan och Silvertärnan uppgår till 750 tkr. Att renovera och verksamhetsanpassa Vingen beräknas uppgå till 15,0–20,0 mnkr. Hyreskostnaden beräknas till 1,2–1,6 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen har beräknat att en renovering av Mariedalskolans befintliga idrottssal inklusive omklädningsrum uppgår till 15,0 mnkr. Hyreskostnaden för renoveringen beräknas till 1,2 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen beskriver att en renovering av idrottssalen inte kräver förstudie eller lokalplanering och kan därför Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 113(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 genomföras snabbare än större skolombyggnadsprojekt. Den begränsande faktorn är i nuläget fastighetsförvaltningens redan planerade åtgärder och resurser under 2026– 2027. Med nuvarande planering bedöms projektet kunna genomföras med färdigställande under 2028, alternativt tidigt 2029. Om projektet bedöms behöva genomföras tidigare krävs ett aktivt beslut om omprioritering av andra underhållsåtgärder inom samma period. 3.10.14 Strukturförslag Blåsut, Öxnered, Väne Ryr årskurs F-6 Från och med sommaren 2027 kan modulen på Blåsut skola avlämnas. I övrigt föreslås inga förändringar. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot elever boende i områdena. Under åren 2028–2030 finns dock begränsade möjligheter att ta emot elever från andra boendeområden. Under efterföljande år av planeringsperioden finns platsberedskap för att kunna ta emot fler elever till följd av eventuella förändringar i befolkningsutvecklingen. Hyreskostnad för modulen vid Blåsut skola år 2025 var 327 tkr. 3.10.15 Strukturförslag årskurs 7-9 centrala Vänersborg inklusive anpassad grundskola Den anpassade grundskolan som idag är lokaliserad till Torpaskolan har under de senaste åren vuxit och elevantalet förväntas öka ytterligare kommande år. Förslaget är att anpassad grundskola för årskurs 7–9 flyttas från Torpaskolan till Silvertärnan och Vingen (se avsnitt 3.10.13 för verksamhetens förutsättningar). Lokaler verksamhetsanpassas på Silvertärnan som då kan ta emot elever i anpassad grundskola från och med höstterminen 2027 (se strukturförslag 3.10.13 för tidplan och förutsättningar) i tre etapper till och med hösten 2029. Silvertärnan tar samtidigt emot färre grundskoleklasser och Torpaskolan tar emot fler grundskoleklasser. Ingen elev behöver byta skola utifrån detta förslag. Samtliga elever i anpassad grundskola på Torpaskolan får gå klart sin utbildning på Torpaskolan, samtidigt som elever som börjar årskurs 7 får göra det på Silvertärnan och Vingen. Förslaget är att från och med augusti 2029 minska Vänerparkens skolas kapacitet genom att avlämna inhyrda lokaler i Mötesplats Vänersborg som hyrs i andrahand från kommunstyrelseförvaltningen. Hyresavtalet för hela Vänerparkens skola löper ut 2029- 09-30 och behöver då omförhandlas med start under första kvartalet 2028 för att inte ingå en förlängning om tio år. Beslutet behöver enligt barn- och utbildningsnämndens reglemente fattas av kommunfullmäktige. Förslaget är att omförhandla avtalet till fem år för att fortsatt kunna följa den demografiska utvecklingen för att på sikt utreda om det är möjligt att avlämna Vänerparkens skolas lokaler. Platsberedskap finns med detta förslag för att kunna ta emot elever till följd av förändringar i befolkningsutvecklingen och om antalet barn boende på Restad Gård ökar. Det finns inte platsberedskap för att kunna ta emot elever i händelse av att fristående verksamhet lägger ned. Hyreskostnad för det externa hyresavtal som hyrs i andrahand av kommunstyrelsen i Mötesplats Vänersborg för Vänerparken skola år 2025 var 459 tkr. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 114(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 För samhällsbyggnadsförvaltningens beräkning av kostnader för Vingen, se strukturförslag 3.10.13. 3.10.16 Lokalisering av Välkomsten, skolbibliotekarier, Modersmålsenheten, centrala barn- och elevhälsan, Mobila skolteamet, administrativa enheter och öppna förskolan Barn- och utbildningsförvaltningen avser att effektivisera lokalanvändningen för övriga verksamheter enligt nedan. För Välkomsten avses lokaler på Holmängenskolan alternativt Tärnanskolan användas. För skolbibliotekarierna kan utrymme användas i Holmängenskolan. Verksamheten med Modersmålsenheten inklusive chef och administratör är idag tillfälligt placerad på Lindgården. Det bör undersökas om utrymme finns i Torpaskolan om anpassad grundskola flyttar från Torpaskolan till Silvertärnan och Vingen. Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden planerar projektering av ombyggnation av Lindgården år 2028. Inga förändringar föreslås gällande lokalerna i kommunhuset för centrala barn- och elevhälsan. Inga förändringar föreslås heller för barn- och elevhälsans lokaler på skolorna, förutom de enheter där större verksamhetsanpassningar föreslås genomföras. Mobila skolteamet är idag lokaliserade i externt inhyrda lokaler på Vänerparken 15 där hyresavtalet är uppsagt och lokalerna avlämnas 2026-08-31. Mobila skolteamet och eventuellt framtida skolsocialt team föreslås placeras på Silvertärnan från och med sommaren 2026. Inga förändringar föreslås gällande lokalerna i kommunhuset för administrativa enheten och ledningsgrupp. Inga förändringar föreslås gällande lokaler i Vänerparken 25 för förskoleadministrationen inklusive rektorer och barnhälsan. Inga förändringar föreslås gällande Öppna förskolan (en del av familjecentralen Sirius). Verksamheten bedrivs i samverkan med socialförvaltningen och Västra Götalandsregionen. 3.10.17 Summering av strukturförslag I tabellerna nedan sammanfattas de strukturförslag som presenterats ovan i avsnitt 3.10.1-3.10.15. Totalt sett innebär strukturförslagen att lokal- och hyreskostnaderna minskar med 18,6 mnkr och att drygt 820 förskole- och skolplatser avlämnas. Samtidigt innehåller strukturförslagen även underhållsinvesteringar, verksamhetsanpassningar och tillskapande av cirka 230 förskole- och skolplatser vilket skulle motsvara en hyresökning på mellan 17,8–23,8 mnkr. Nettoeffekten av strukturförslagen är alltså en minskning av hyreskostnaden med 0,8 mnkr eller en ökning med 5,2 mnkr (beroende av kalkylerna och ambitionsnivåerna) samt att antalet förskole- och skolplatser minskar med cirka 600 till antalet. Med strukturförslagen har lokaler verksamhetsanpassats och renoverats för att bättre möta verksamhetens behov. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 115(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Strukturförslag Avgående lokal- Avlämnad Från och med eller hyreskostnad kapacitet Björkvägens förskola stängs 730 302 kr 35 2027-08-01 Åkaregatans förskola stängs 595 856 kr 40 2027-08-01 Korsgatans förskola stängs 1 319 746 kr 60 2028-07-01 Modul vid Brålanda förskola 442 272 kr 36 2031-07-01 avlämnas Modul vid Väne-Ryr förskola 388 800 kr 18 2031-07-01 avlämnas Externt inhyrd lokal vid Frändefors 160 800 kr 15 2029-01-01 förskola avlämnas Dalaborgs förskola stängs 1 571 181 kr 65 2028-08-01 Rösebo skola stängs 865 940 kr 20 2027-07-01 Frändeskolan samlokaliseras med 3 885 551 kr 260 2032-01-01 Dalboskolan Modul vid Granåsskolan avlämnas 586 080 kr 0 2027-08-10 Moduler vid Onsjöskolan avlämnas 974 880 kr 50 2027-08-10 Moduler vid Brålanda skola avlämnas 1 370 288 kr 50 2031-09-01 Externa lokaler vid Mariedalskolan 466 432 kr 7 2027-11-30 avlämnas, Brunbo Externa lokaler vid Mariedalskolan 502 536 kr 7 2027-06-30 avlämnas, Blåbo Externa lokaler vid Mariedalskolan 461 912 kr 7 2028-02-28 avlämnas, Rödbo Externa lokaler vid Mariedalskolan 3 535 204 kr 85 2030-11-30 avlämnas Modul vid Blåsut skola avlämnas 327 480 kr 25 2027-08-09 Lokaler i Mötesplats Vänersborg för 458 844 kr 46 2029-05-31 Vänerparken skola avlämnas Totalt 18 644 104 kr 826 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 116(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Strukturförslag Tillkommande Tillskapad Önskat hyreskostnad kapacitet färdigställande Utbyggnation av en avdelning på 1 320 167 kr 22 Senast januari Brålanda förskola år 2032 Modul etableras vid Frändefors 192 000 kr 18 Snarast förskola Del av Öxnered skola nyttjas för 0 kr 56 Augusti 2028 förskola Utbyggnation två avdelningar på 2 635 833– 44 År 2031 Blåsut förskola 3 244 167 kr Verksamhetsanpassning (även 7 750 000– 91 Snarast utemiljö) och renovering av 11 625 000 kr Dalboskolan för att kunna ta emot en parallell årskurs F-6 samt tre paralleller årskurs 7-9 Verksamhetsanpassning (även 3 487 500– 0 Senast år 2032 utemiljö) och renovering av Brålanda 4 650 000 kr skola Verksamhetsanpassningar (även 1 162 500– 0 Sommaren år utemiljö) av Vingen för anpassad 1 550 000 kr 2027 grundskola Verksamhetsanpassningar i delar av 58 125 kr 0 Tärnanskolan och Silvertärnan för anpassad grundskola Renovering av befintlig idrottssal i 1 162 500 kr 0 Snarast Mariedalskolan inklusive omklädningsrum Totalt 17 768 625– 231 23 801 959 kr 3.10.18 Konsekvenser om strukturförslagen inte genomförs Om nuvarande förskole- och grundskolestruktur inte förändras kommer en större del av barn- och utbildningsnämndens budget låsas i lokaler som långt överskrider behovet av förskole- och skolplatser. Fasta kostnader som lokalkostnader innebär en urholkning av barn- och elevpengen vilket påverkar barn- och utbildningsnämndens möjligheter till en budget i balans, att nå de av politiken satta inriktningsmålen och förväntade resultaten samt kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Om inga förändringar genomförs beräknas lokalkostnaderna för barn- och utbildningsnämnden öka med totalt 57,5 mnkr under perioden 2025–2036. Samtidigt visar behovsprognoser att antalet barn och elever förväntas minska under perioden. Detta innebär att lokalkostnaden per barn och elev ökar från 25 271 kronor år 2025 till 38 688 kronor år 2036, vilket är en ökning med cirka 50 procent. En ökad lokalkostnad för barn- och utbildningsnämnden innebär att mer bidrag betalas ut till de fristående verksamheterna i lokalkostnad. Ett bibehållet lokalbestånd innebär även att barn- och utbildningsnämndens lokalutnyttjande blir mindre effektivt i takt med minskande barn- och elevantal i verksamheterna, vilket inte kan anses resurseffektivt och vilket vidare går emot kommunens lokalförsörjningspolicy som uttalar ett ansvar för nämnderna att säkerställa ett effektivt lokalutnyttjande med bibehållen ändamålsenlighet för verksamheten. Den ökade lokalkostnaden enligt ovan beräkning inkluderar inte underhållsinvesteringar enligt det identifierade underhållsbehovet om 531 mnkr. Om underhållsbehovet Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 117(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 genomförs enligt behovet fram till 2034 beräknas lokalkostnaderna öka med totalt 91,7 mnkr fram till 2036, varav 34,2 mnkr kan härledes till ökade hyreskostnader till följd av underhållsinvesteringar. Nuvarande struktur och att genomföra underhållsinvesteringar enligt underhållsplanen innebär att lokalkostnaden per barn och elev ökar från 25 271 kronor år 2025 till 44 921 kronor år 2036, vilket är en ökning med cirka 80 procent. Om nuvarande förskole- och grundskolestruktur inte förändras skulle det innebära att lokaler, som föreslås avlämnas, behöver renoveras för betydande summor vilket skulle skapa ökade hyreskostnader. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att även om barn- och utbildningsnämnden avlämnar interna hyresavtal kvarstår underhållsskulden för kommunen som helhet om inte samhällsbyggnadsnämnden kan avveckla lokalerna i fråga. Om förändringar genomförs enligt strukturförslagen och underhållsinvesteringar sker enligt behov för de lokaler som nämnden fortsatt förhyr beräknas lokalkostnaderna för barn- och utbildningsnämnden öka med totalt 79,1 mnkr under perioden 2025–2036. Förändringar enligt strukturförslagen och underhållsinvesteringar enligt behov innebär att lokalkostnaden per barn och elev ökar från 25 271 kronor år 2025 till 42 634 kronor år 2036, vilket är en ökning med cirka 70 procent. I Vänersborgs kommun finns ett kraftigt eftersatt underhållsbehov i de kommunala verksamhetslokalerna vilket innebär att nuvarande och framtida generationer kommer att betala för det eftersatta underhåll som inte har, men borde ha utförts under tidigare årtionden. Beräkning av lokalkostnadsutveckling i tkr, 2025- 2036 300 000 la tn e 250 000 s u T 200 000 150 000 100 000 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Nuvarande struktur exklusive underhållsinvesteringar Nuvarande struktur inklusive underhållsinvestering enligt underhållsplan Strukturförslag inklusive underhållsinvesteringar Observera att den vertikala y-axeln i diagrammet inte startar på noll. Diagrammet ovan visar att med nuvarande struktur inklusive underhållsinvesteringar enligt underhållsbehov beräknas lokalkostnaderna för barn- och utbildningsnämnden uppgå till 246,7 mnkr år 2036 (orange linje). Om strukturförslagen genomförs, inklusive underhållsinvesteringar enligt underhållsbehov, beräknas kostnaden till 234,1 mnkr år 2036 (grön linje). För att tydliggöra skillnaden i kostnadsnivå ur ett verksamhetsperspektiv motsvarar detta cirka 14 lärartjänster (skillnaden mellan orange och grön linje, beräkningen utgår från medianlön 2025, vilken har indexerats med en årlig uppräkning av lönekostnader om 3 procent till och med 2036 och därefter beräknats som ett genomsnitt över åren). Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 118(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Kostnadsskillnaden mellan att utföra samtliga underhållsinvesteringar enligt behov eller inte i nuvarande struktur (orange och blå linje) motsvarar 38 lärartjänster, något som illustrerar det eftersatta underhållets betydande påverkan på verksamhetens ekonomiska utrymme framåt. Att inte genomföra underhållsinvesteringar enligt behovet är inte ett alternativ då det skulle innebära försämrad arbetsmiljö, ökade risker i verksamheten och strida mot principen om god ekonomisk hushållning genom att skjuta kostnader och underhållsbehov på framtiden. Idag är totalt 12,5 procent av barn- och utbildningsnämndens förskole- och skollokaler externt inhyrda sett till antalet kvadratmeter. Strukturförslagen innebär att andelen externt inhyrda lokaler skulle minska till 6,7 procent. Det är i linje med lokalförsörjningspolicyn som anger att de kommunala verksamheterna i första hand ska nyttja kommunens eller de kommunala fastighetsbolagens idag befintliga lokaler och att kommunen i första hand ska äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet. Att inte genomföra förändringar i enlighet med strukturförslagen skulle vidare få andra konsekvenser, i vissa kommunområden, där det finns för få förskoleplatser i förhållande till behovet. I Öxnered, Blåsut, Frändefors, Rösebo och Brålanda kommer det att saknas förskoleplatser den dag Dalaborgs förskola, de externt inhyrda lokalerna vid Frändefors förskola och modulen vid Brålanda förskola inte längre kan användas. Tillskapande av förskoleplatser är därför nödvändigt för att kommunen ska kunna leva upp till skollagens regleringar om förskola nära hemmet och tillgodose vårdnadshavares önskemål. Som tidigare beskrivits i rapporten har antalet elever i den anpassade grundskolan växt mycket under de senaste åren. Lokalerna vid Mariedalskolan och Torpaskolan är i dag inte tillräckliga sett till det framtida prognostiserade platsbehovet och inte heller ändamålsenliga för barnen i de yngre årskurserna (externt inhyrda lokaler vid Mariedalskolan för årskurs 1–6). Om inga förändringar genomförs kommer det inte vara möjligt att samla anpassad grundskola i gemensamma lokaler som kan bidra till ökad trygghet, förutsägbarhet och kontinuitet för eleverna och där förutsättningar finns för personalen till starkare professionella sammanhang. Utifrån denna bakgrund bedömer barn- och utbildningsförvaltningen att det krävs förändringar i enlighet med strukturförslagen när barn- och elevantalet minskar. Strukturförslagen utgör underlag för fortsatt politisk beredning där barnkonsekvensanalyser, risk- och konsekvensanalyser utifrån arbetsmiljöperspektiv samt grundliga ekonomiska beräkningar av strukturförslagens påverkan på exempelvis måltider, lokalvård och vaktmästeri kommer att vara centrala liksom dialog med berörda vårdnadshavare, barn, medarbetare, förvaltningar och nämnder. 3.11 Övergripande konsekvenser för barns rättigheter De strukturförslag som redovisas i rapporten kan, om de i ett senare skede väljs för fortsatt beredning, medföra olika typer av konsekvenser för barn och elever i kommunen. Även i detta tidiga skede är det därför relevant att redovisa en övergripande analys med utgångspunkt i barns rättigheter, i syfte att synliggöra möjliga effekter för barn och tydliggöra vilka aspekter som behöver beaktas i den fortsatta processen. Framtida beredning av ärendet kommer kräva genomförande av barnkonsekvens- analyser. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 119(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Möjliga kortsiktiga konsekvenser Om ett eller flera strukturförslag leder till organisatoriska förändringar kan barn och elever komma att beröras på olika sätt, exempelvis genom förändrade gruppsammansättningar, byte av förskole- eller skolenhet eller genom förändrade vardagsrutiner. Sådana förändringar, särskilt när de inte grundar sig i familjers egna val, kan påverka barns upplevelse av trygghet och kontinuitet. Kortsiktiga konsekvenser kopplade till barns rättigheter kan bland annat ta sig uttryck i förändringar av barns sociala sammanhang, där relationer till både kamrater och personal påverkas, samt i ett ökat behov av anpassning till nya miljöer och nya vuxna. Övergångarna kan innebära en ökad sårbarhet, särskilt för yngre barn eller för barn i behov av särskilt stöd. Även barn i mottagande verksamheter kan påverkas, till exempel genom förändringar i gruppstorlekar, lokalanvändning eller arbetssätt. Sammantaget är barns rätt till trygghet, stabilitet och att komma till tals centrala aspekter som behöver beaktas om strukturförslagen går vidare till fördjupad beredning. Möjliga långsiktiga konsekvenser På längre sikt kan strukturförslag som syftar till att anpassa organisation och lokalanvändning till demografiska förutsättningar även medföra positiva konsekvenser för barn och elever. Mer ändamålsenliga strukturer kan bidra till ökad organisatorisk stabilitet, ett mer effektivt resursutnyttjande och förbättrade förutsättningar för en likvärdig utbildning. Långsiktiga effekter kan bland annat handla om stärkt kvalitet i verksamheten genom mer hållbara organisatoriska och ekonomiska förutsättningar, bättre möjligheter till kontinuitet i undervisning och omsorg samt en ökad likvärdighet mellan olika verksamheter. Samtidigt kan vissa strukturförslag också innebära långsiktiga utmaningar för enskilda barn eller grupper av barn. Det kan exempelvis röra sig om längre förskole- eller skolväg, vilket kan påverka barns vardag, fritid och återhämtning, samt ökade krav på tillgänglighet och anpassning för barn med funktionsnedsättning. Förändrade förutsättningar för delaktighet i fritids- och kulturaktiviteter kan också uppstå. Dessa aspekter behöver analyseras närmare om strukturförslagen går vidare till fördjupad beredning. Inriktning för fortsatt barnrättsarbete i processen Den övergripande inriktningen i detta skede syftar till att tidigt identifiera frågor av betydelse för barnets bästa, utan att föregripa politiska ställningstaganden. När politiken har valt strukturförslag som bedöms som rimliga att arbeta vidare med behöver en fördjupad prövning av barnets bästa genomföras genom barnkonsekvensanalyser. I den fortsatta processen behöver berörda barn- och elevgrupper identifieras för respektive strukturförslag, samtidigt som både positiva och negativa konsekvenser för barn och elever analyseras. Det är även nödvändigt att säkerställa barns rätt att komma till tals på ett ålders- och mognadsanpassat sätt samt att belysa behovet av eventuella kompensatoriska åtgärder. På så sätt kan barnets bästa prövas på ett strukturerat och rättssäkert sätt inför eventuella framtida ställningstaganden, i enlighet med barnkonventionen och kommunens bestämmelser för arbete med barns rättigheter. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 120(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 4 Källförteckning Adolfsson, C. H. (2014). Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan: En forskningsöversikt. Linnéuniversitetet. Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2022-12-19, §97, Förstudie ny idrottshall Mariedalskolan (BUTN 2022/125) Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2025-06-09, §47, Förstudie om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg – del II (BUTN 2022/125) Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2025-10-13, § 73, Reviderad förskole- och grundskoleplan 2027-2036 (BUTN 2025/123) Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2018-06-18, §60, Strukturell översyn förskolor samt Dalslandsutredning: Brålanda skola (BUTN 2015/54) Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2025-09-15, §58, Svar på remiss av lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan (BUTN 2025/76) Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2021-01-18, §7, Tillskapande av förskoleplatser i Dalsland (BUTN 2020/147) Barn- och utbildningsnämnden sammanträdesprotokoll 2024-09-16, §61, Utredning av lokalerna för Frändeskolan och Dalboskolan (BUTN 2024/4) Boverket. (2020). Storlekens betydelse – för‑ och nackdelar med stora eller små enheter. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad- livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/strategiska-vagval/storlekens-betydelse/ Hattie, John (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Håkansson, J. & Sundberg, D. (2020). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (Andra utgåvan). Stockholm: Natur & kultur. Kolada (u.å). Jämföraren, barngrupper, Vänersborg. Hämtad 2026-04-29 från https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?focus=16705&report=148707 Kommunfullmäktige sammanträdesprotokoll 2025-12-17, § 192, Beslut om utökning och omfördelning av samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget för nybyggnation av Öxnereds förskola (KS 2025/469). Kommunfullmäktige sammanträdesprotokoll 2025-10-22, § 153, Omfördelning av investeringsbudget 2025 och utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden (KS 2025/416) Kommunstyrelsen sammanträdesprotokoll 2025-12-03, § 231, Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet (KS 2025/325) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, HÄLS.2023.1288. Beslut gällande angående Frändefors förskola gällande fastigheten FRÄNDEFORS 1:227 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, HÄLS.2023.1312. Beslut angående Dalaborgs förskola, gällande fastigheten TAMBURINEN 2 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 121(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 OECD. (2018). Equity in Education: Breaking down barriers to social mobility. OECD Publishing. https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2018/10/equity-in- education_g1g96efd/9789264073234-en.pdf OECD. (2025). Education at a Glance 2025 OECD Indicators. OECD Publishing. https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2025/09/education-at-a- glance-2025_c58fc9ae/1c0d9c79-en.pdf Pihlgren, A.S. (2021). Tillgängligt lärande i förskolan: vad det är och hur man gör. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. Pihlgren, A.S. (2023). Uppföljning och utvärdering av förskolans undervisning: kärnan i det systematiska kvalitetsarbetet. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, K., Edwards-Groves, C. & Grootenboer, P. (2018). Att leda från mitten: lärare som driver professionell utveckling. Stockholm: Lärarförlaget. Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdesprotokoll 2025-06-12, §87, Svar på utredning av lokaler för Frände- och Dalboskolan (SBN 2024/251) Samhällsbyggnadsnämnden (2025). Underhållsanalys - samlad rapport för hela fastighetsbeståndet 2025–2034. Vänersborgs kommun. SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010800 SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (Rapport 374). Skolverket. https://www.skolverket.se/sok- publikationer/publikationsserier/rapporter/2012/likvardig-utbildning-i-svensk- grundskola-en-kvantitativ-analys-av-likvardighet-over-tid. Skolverket. (2016). Barngruppers storlek i förskolan (Skolverkets rapport nr 433). Skolverket. Skolverket. (2025). Barn och personal i förskola – hösten 2024. Skolverket. Skolverket. (u.å.). Grundskolan. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan SOU 2025:72. Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan: Delbetänkande av Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2025/06/sou-202572/ SOU 2026:4. Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap. https://www.regeringen.se Sveriges Kommuner och Regioner. (2018). Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat. https://extra.skr.se/download/18.45167e4317e2b341b24ad0f7/1642681373687/7585- 632-2.pdf Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 122(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 5 Bilagor 5.1 Bilaga 1 Förvaltningsövergripande referensgrupp 5.2 Bilaga 2 Informations- och dialogträffar med allmänheten 30 och 31 mars 2026 5.3 Bilaga 3 Sammanställning av enkät till allmänheten 1–12 april 2026 5.4 Bilaga 4 Referensgrupp personalorganisationerna 5.5 Bilaga 5 Enhetskort ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” Bilaga 1 Förvaltningsövergripande referensgrupp Den förvaltningsövergripande referensgruppen konstaterar att översynen av förskole- och skolstrukturen i Vänersborgs kommun behöver genomföras med ett tydligt helhetsperspektiv, där barns bästa, likvärdighet och långsiktig hållbarhet är vägledande. Minskade barn- och elevantal innebär både utmaningar och möjligheter att utveckla mer ändamålsenliga och robusta verksamheter. Flera förvaltningar bedömer att färre och större enheter kan bidra till stärkt kvalitet, förbättrade arbetsmiljöer, mer ändamålsenlig kompetensförsörjning samt effektivare resursutnyttjande. Samtidigt framhåller referensgruppen att strukturella förändringar behöver genomföras med hänsyn till verksamhetens tillgänglighet för barn och elever. Längre avstånd till förskola, skola samt kultur- och fritidsverksamhet behöver vägas mot de organisatoriska och ekonomiska vinster som kan uppnås. Det bedöms därför nödvändigt att genomföra fördjupade analyser av geografisk placering, pendlingsmönster och demografisk utveckling, samt att säkerställa flexibilitet i lokaler för att möta framtida förändringar. Ekonomiska och fastighetsrelaterade frågor framstår också som centrala och viktiga i översynen. Referensgruppen understryker vikten av god ekonomisk hushållning, långsiktig planering för fastigheter som kan bli övertaliga samt välgrundade avvägningar mellan renovering, omställning och nybyggnation. Beredskapsaspekter, såsom reservkraft, nödvatten och samverkan mellan olika verksamheter, bör integreras tidigt i planeringsprocessen. Vidare betonas behovet av stärkt samverkan mellan kommunens förvaltningar. Ökat samnyttjande av lokaler och närhet mellan olika verksamheter bedöms kunna skapa mervärden för barn, elever och andra målgrupper, samtidigt som det bidrar till ett mer effektivt nyttjande av kommunens resurser. Avslutningsvis framhåller referensgruppen att kommunikationen kring översynen är av avgörande betydelse för förståelse och legitimitet. Det behöver tydligt framgå varför förändringar genomförs, vilka mål som eftersträvas samt vilka delar som kan respektive inte kan påverkas, med ett konsekvent fokus på att stärka förutsättningarna för barn och elevers lärande och utveckling. Bilaga 2 Informations- och dialogträffar med allmänheten 30 och 31 mars 2026 Vilka möjligheter ser allmänheten med en förändrad organisation? I dialogerna lyftes flera möjliga positiva effekter. Ett återkommande tema var möjligheten att minska grupp- och klasstorlekar, vilket kopplades till bättre arbetsro, ökad trygghet och förbättrade förutsättningar för kvalitet i undervisningen. Flera deltagare uttryckte att färre barn per grupp och fler vuxna per barn skulle kunna stärka det pedagogiska arbetet och ge mer fokus på undervisning snarare än ordningsskapande insatser. Det framkom även förhoppningar om att resurser som eventuellt frigörs genom minskade lokalkostnader i större utsträckning ska kunna omfördelas till pedagognära resurser, exempelvis stärkt personaltäthet och stödinsatser. En annan möjlighet som lyftes var att använda översynen för att arbeta mer med frågor om skolsegregation. Flera deltagare betonade värdet av att barn och elever med olika bakgrund och förutsättningar får mötas tidigt i utbildningssystemet, och att en förändrad struktur skulle kunna bidra till mer blandade elevgrupper. Det framhölls att detta har betydelse ur både demokrati-, samhälls- och hälsoperspektiv. Vidare sågs möjligheter att använda begränsningar i organisationen som drivkraft för kreativitet, till exempel genom ökad samverkan mellan enheter och genom att använda lokaler mer flexibelt. I detta sammanhang nämndes också alternativa användningar av lokaler som inte längre behövs för skolverksamhet, såsom fritidsverksamhet eller annan kommunal verksamhet, snarare än att lokaler avvecklas helt. På så sätt kan kommunen behålla en beredskap att både skala ned och skala upp organisationen över tid. Det framkom även att en förändrad organisation också sågs som en möjlighet att arbeta mer långsiktigt med kompetensförsörjning, där behörig personal kan fördelas mer likvärdigt över kommunen. Vilka farhågor lyfter allmänheten? En tydlig farhåga som återkom i båda dialogkvällarna rörde osäkerheten i befolkningsprognoserna. Flera deltagare uttryckte oro för att beslut fattas på underlag som kan visa sig vara kortsiktiga eller ofullständiga, och att kommunen riskerar att stå med underkapacitet i framtiden om förutsättningarna förändras, exempelvis genom inflyttning eller ändrade födelsetal. Många farhågor handlade om konsekvenser för barn och elever vid förändrade skolplaceringar, särskilt kopplat till skolskjuts, restider och trafiksäkerhet. Invånare från landsbygdsområden lyfte oro för långa resor, väntetider vid skolskjuts samt barns möjlighet att själva ta sig till och från skolan. Skillnader mellan centrala områden och landsbygd betonades, där längre avstånd och sämre förutsättningar för gång- och cykelvägar upplevdes som en ojämlikhet. Det uttrycktes också oro för att längre transporter kan påverka barns vardag, trygghet och självständighet negativt. En annan återkommande farhåga var att effektiviseringskrav kan leda till större enheter, vilket upplevdes kunna innebära kvalitetsrisker. Flera deltagare lyfte värdet av mindre sammanhang där elever och personal känner varandra, och uttryckte oro för att dessa kvaliteter går förlorade vid sammanslagningar eller nedläggningar av mindre enheter. Det fanns även farhågor kopplade till personalförsörjning och kompetensbevarande. Deltagare uttryckte oro för personalflykt vid större organisationsförändringar och för att kommunen kan tappa erfaren och behörig personal. Flera invånare menade att skolor och förskolor är avgörande för bygders attraktivitet och livskraft, och att nedläggningar kan leda till utflyttning och avfolkning. Vilka medskick lämnar allmänheten till det fortsatta arbetet? Invånarnas medskick till det fortsatta arbetet präglades av en önskan om långsiktighet, helhetssyn och dialog. Många betonade vikten av att inte fatta förhastade beslut utan att luta sig mot både forskning och gedigna underlag som omfattar ekonomi, personal, lokaler och kvalitet, inte enbart kapacitetsfrågor. Det framhölls att inflyttning, generationsskiften och familjers etableringsmönster behöver beaktas, särskilt eftersom många nya invånare flyttar till kommunen med befintliga barn. I detta sammanhang nämndes också behovet av att se över hur kommunen kan attrahera fler barnfamiljer, exempelvis genom tillgång till förskola och skola i olika delar av kommunen. Flera deltagare lyfte vikten av att beakta barnens och familjernas hela vardag, där exempelvis samlokalisering av förskola, fritids och skola kan vara en lösning som underlättar. Säkra skolvägar, både i centrala och mer trafikerade områden samt på landsbygd, lyftes som en förutsättning i allt vidare arbete. Det efterfrågades också fördjupade dialoger med de barn och vårdnadshavare som direkt berörs av eventuella förändringar, samt fortsatt transparens i process och beslutsunderlag. Samarbete över nämndgränser och mellan förvaltningar lyftes som en viktig förutsättning för att hantera frågor som rör lokaler, underhåll och samhällsplanering. Bilaga 3 Sammanställning av enkät till allmänheten 1–12 april 2026 Enkäten har sammanställts fråga för fråga samt med sammanfattning av fritextsvar Vilket område bor du i? (754 svar) Vilket område bor du i? Antal Andel svar Blåsut 108 14,32% Brålanda 59 7,82% Centrala Vänersborg (inklusive Mariedal och Tärnan) 187 24,80% Frändefors 76 10,08% Gestad/Skerrud 22 2,92% Mulltorp 16 2,12% Onsjö 92 12,20% Rösebo 7 0,93% Sundals-Ryr 5 0,66% Vargön (inklusive Granås och Halleberg) 114 15,12% Vänersnäs 3 0,40% Väne-Ryr 19 2,52% Öxnered 46 6,10% Vad är viktigast för dig, att förskola och/eller skola finns (734 svar) • Inom mitt boendeområde: 406 svar (55,3 %) • Mycket nära hemmet: 186 svar (25,3 %) • På vägen till exempel arbete, studier, kollektivtrafik: 109 svar (14,9 %) • Annat: 21 svar (2,9 % • Ingen åsikt: 12 svar (1,6 %) Vad är viktigast i ditt barns (eller familjens) vardag att ta hänsyn till om förändringar behöver göras i kommunens förskole- och skolstruktur? (610 svar) I fritextsvaren framhålls trygghet och kontinuitet som centrala för barns vardag. Särskild vikt läggs vid stabila relationer till pedagoger, möjligheten att få vara kvar i kända miljöer samt kontinuitet i personal- och barngrupper, framför allt för yngre barn. Många lyfter även barngruppers storlek och personaltäthet som avgörande, där mindre grupper beskrivs ge bättre förutsättningar för att varje barn ska bli sett och för att skapa arbetsro och trygghet. Resväg och vardagslogistik återkommer också som viktiga aspekter. Korta och säkra resvägar till förskola och skola lyfts i relation till barns självständighet och familjers möjlighet att få vardagen att fungera, särskilt när längre resvägar riskerar att påverka tidsåtgång och ork. Vidare uppmärksammas barns olika behov och sårbarhet, där förutsägbarhet och stabilitet beskrivs som särskilt betydelsefullt för barn som har svårt med förändringar eller är i behov av särskilt stöd. Även den fysiska och pedagogiska miljöns betydelse betonas. Ändamålsenliga lokaler, god utemiljö, tillgång till grönområden och möjlighet till rörelse beskrivs som viktiga faktorer för att skapa miljöer som främjar lugn, trygghet och lärande. Finns det något du är särskilt orolig för om kommunens förskole- eller skolstruktur förändras? (588 svar) Respondenterna uttrycker en tydlig oro för att förändringar i förskole- och skolstrukturen kan leda till större barngrupper och minskad personaltäthet. Många beskriver risker för att barn inte blir sedda i samma utsträckning, med följder såsom ökad stress, högre ljudnivåer och sämre studiero. Även konsekvenser för personalens arbetsmiljö lyfts, där en högre belastning bedöms kunna påverka både kontinuitet och kvalitet i verksamheten. Längre resvägar och ökade transporter framhålls som ett annat riskområde. Respondenterna beskriver oro för längre restider, särskilt för yngre barn, samt hur detta kan påverka barns ork, fritid och vardagsrytm. Trafiksäkerhet och skolskjutsens funktion lyfts återkommande som viktiga aspekter vid förändringar som innebär ökat resande. Flera svar berör risken för förlorad trygghet och brutna relationer, exempelvis när barn separeras från kompisar eller pedagoger vid flytt eller sammanslagning av verksamheter. Detta beskrivs som särskilt problematiskt för barn som är känsliga för förändringar och i behov av stabila sammanhang. Därtill uttrycks oro kopplad till centralisering, där nedläggning av mindre enheter bedöms kunna få konsekvenser för mindre orters attraktivitet och leda till upplevda ojämlika förutsättningar mellan tätort och landsbygd. Slutligen återkommer farhågor kring kortsiktighet i beslutsfattandet. Respondenter pekar på risker med snabba beslut utan långsiktigt perspektiv, bristande information och osäkerhet kring hur förändringar påverkar barns vardag och välbefinnande. Vilka möjligheter ser du om kommunen behöver tänka nytt kring hur förskolor och skolor används i framtiden? (564 svar) I fritextsvaren beskrivs minskande barnkullar av många som en möjlighet att stärka kvaliteten i verksamheten genom mindre barngrupper och ökad personaltäthet. Respondenter pekar på att detta kan ge bättre förutsättningar för pedagogiskt arbete, mer tid för individuellt stöd och en ökad närvaro kring varje barn. Flera svar lyfter även möjligheter kopplade till en mer ändamålsenlig användning av lokaler, exempelvis genom anpassning efter faktiska behov, samutnyttjande med andra verksamheter eller omställning till annan kommunal användning. Detta beskrivs kunna bidra till en mer effektiv och flexibel organisering. En förbättrad arbetsmiljö framhålls som ytterligare en möjlig effekt, där mindre grupper och stabilare organisation kan minska stress, behovet av vikarier och skapa bättre kontinuitet i verksamheterna. Samtidigt nämns möjligheter att utveckla lärmiljöerna genom satsningar på trygga och ändamålsenliga lokaler, förbättrade utemiljöer och närhet till natur, vilket beskrivs kunna bidra till lugnare och mer strukturerade sammanhang för barnen. Samtidigt uttrycker vissa respondenter osäkerhet kring vilka möjligheter som faktiskt kan realiseras, särskilt om förändringar uppfattas som främst besparingsåtgärder snarare än kvalitetsfrämjande insatser. Vad tycker du är viktigt för att alla barn i kommunen ska få så likvärdiga förutsättningar som möjligt? (540 svar) I fritextsvaren betonas likvärdig tillgång till resurser som en grundläggande förutsättning för att alla barn ska ges samma möjligheter. Särskild vikt läggs vid tillräcklig personaltäthet, tillgång till utbildad och kompetent personal samt resurser för stöd och anpassningar när behov uppstår. Dessa faktorer beskrivs som centrala för att verksamheten ska kunna möta barns olika förutsättningar. Trygga och stabila lärmiljöer lyfts också fram som avgörande. Små och överskådliga sammanhang, tydlig struktur, arbetsro samt låga ljudnivåer beskrivs som viktiga för att skapa förutsägbarhet och trygghet i barns vardag. I detta sammanhang betonas även tydliga rutiner som en del av ett likvärdigt utbildningssammanhang. Vidare uppmärksammas barns olika behov, där behovsanpassad undervisning, tidiga insatser och förutsägbarhet beskrivs som särskilt betydelsefullt för barn som har svårt med förändringar. Slutligen framhålls geografisk likvärdighet som en central aspekt, där möjligheten att ta del av förskola och skola med rimliga resvägar, oavsett bostadsort, ses som en del av likvärdiga uppväxt- och utbildningsvillkor. Vad har vi inte frågat om som du tycker är viktigt att vi tar med oss i det fortsatta arbetet? (344 svar) Respondenterna betonar betydelsen av kommunikation och delaktighet i samband med förändringar. Respondenter lyfter behovet av tydlig, tidig och transparent information samt önskemål om dialog med vårdnadshavare för att skapa förståelse och förankring inför beslut. Långsiktighet i planeringen framhålls som centralt. Flera svar pekar på vikten av att se bortom kortsiktiga budgetår och sträva efter förutsägbarhet i organisationen. Återkommande omorganisationer beskrivs som negativt för både barn och verksamhet och något som bör undvikas. Personalens förutsättningar lyfts också tydligt i svaren. Vikten av att behålla kompetent personal, säkerställa god arbetsmiljö och skapa kontinuitet även vid förändringar beskrivs som avgörande, där personalen ses som en nyckelfaktor för barns trygghet och välmående. Slutligen betonas ett tydligt barnperspektiv i beslutsfattandet. Respondenter understryker att barns bästa bör väga tungt, att beslut behöver utgå från barns faktiska behov och att förändringar bör genomföras varsamt för att minimera negativa konsekvenser i barns vardag. Bilaga 4 Referensgrupp personalorganisationerna Protokoll från Vänersborgs kommun Förvaltningens samverkansgrupp (FSG), Barn- och utbildningsförvaltningen, tisdag 21 april 2026.

§ 84 Strategi för kommunens bad- och simanläggningar KS 2025/127 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar ärendet i syfte att inhämta de berörda nämndernas synpunkter. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen återremitterade ärendet, 2026-01-28, § 22 för framtagande av ett styrande dokument som motsvarar en strategi enligt riktlinjen för styrande dokument. Ärendet initierades genom att kommunfullmäktige den 2015-12-19, § 182, beslutade att bifalla en motion och uppdra åt kommunstyrelsen, i samverkan med berörda nämnder, att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar i enlighet med motionens intentioner. Uppdraget startades 2018 och under tiden har förutsättningar och utredningsdirektiv justerats. I PM – Bad och sim, 2025-04-30, sammanfattas i kronologisk ordning de utredningar och beslut kopplat till uppdraget att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar. Utifrån sammanställningen föreslås det att den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod ska vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken sam Brålandabadet. Ett annat förslag som framgick i rapporten var att fortsatt utreda möjligheterna för Vattenpalatset Vänerparken AB att överta driften av Brålandabadet. Förslagen skickades ut på remiss. Av de nämnder och Vattenpalatset som inkommit med yttranden ställer sig flertalet bakom förslagen som framgick i remissmissiven 2025-04-28, med undantag för samhällsbyggnadsnämnden. Med remissen som underlag, togs ett förslag fram till kommunstyrelsen i januari 2026 för en strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet och ett styrande dokument motsvarande en strategi för kommunens bad – och simanläggningar är nu framarbetat. Beslutsunderlag • Strategi för kommunens bad – och simanläggningar • Strategi för kommunens bad- och simanläggningar • Vänersborg Badutredning reviderad 2023-06-22 • Hur har Hallevibadets stängning påverkat verksamheter 241017 • Remiss avseende strategi för kommunens simhallar • Remmissmissiv 2025-04-28 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 • Miljö- och hälsoskyddsnämnden - Svar på remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar på fastigheten • Barn och utbildlningsnämnden - Beslut om svar på remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar • Vattenpalatset Vänersparken AB - Yttrande över remiss: Strategisk inriktning för simbassängsverksamhet samt samlad drift • Socialnämnden - Beslut om yttrande avseende remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar • Samhällsbyggnadsnämnden - Beslut om remissvar för långsiktig strategi för kommunens simhallar • Byggnadsnämnden - Beslut om remissvar för långsiktig strategi för kommunens simhallar • Kultur - och fritidsnämnden - Godkännande av yttrande angående strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallsanläggningar • PM Vattenpalatset 2025-04-14 • PM Utredningar om kommunens bad och simhallar 2025-04-30 • PM Vattenpalatset utökning 2025-04-22 • PM - Sammanställning bad 2025-03-03 • Rapport - Behovs och nulägesanalys - Kommunens badanläggningar - Slutversion Kommunstyrelsen arbetsutskotts behandling under sammanträdet Förslag till beslut på sammanträdet Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut var att 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Strategi för kommunens bad- och simanläggningar enligt bilaga. 2. Kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att i dialog med Vattenpalatset Vänerparken AB ta fram förslag om förlängt hyresavtal med fastighetsägaren, med option om tilläggsavtal avseende tillbyggnad av en 25-metersbassäng med åtta banor. 3. Kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att fortsatt utreda möjligheten för Vattenpalatset Vänerparken AB att överta driften av Brålandabadet. 4. Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget enligt beslut i kommunfullmäktige 2015-12-19, § 182, om att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar är avslutat. Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen arbetsutskott 2026-04-20 Lena Eckerbom Wendel (M) yrkade att ärendet remitteras i syfte att inhämta de berörda nämndernas synpunkter. I detta instämde Mathias Olsson (SD) och Niklas Claesson (M). Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelseförvaltningens förslag och Lena Eckerbom Wendels (M) yrkande. Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat enligt Lena Eckerbom Wendels (M) yrkande. Sändlista Handläggare av ärendet Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Kommunstyrelsen 2026-04-15 Dnr: KS 2025/127 Handläggare Mottagare Arvid Hansson Kommunfullmäktige Arvid.Hansson@vanersborg.se 0521-72 26 27 Strategi för kommunens bad – och simanläggningar Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Strategi för kommunens bad- och simanläggningar enligt bilaga. 2. Kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att i dialog med Vattenpalatset Vänerparken AB ta fram förslag om förlängt hyresavtal med fastighetsägaren, med option om tilläggsavtal avseende tillbyggnad av en 25-metersbassäng med åtta banor. 3. Kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att fortsatt utreda möjligheten för Vattenpalatset Vänerparken AB att överta driften av Brålandabadet. 4. Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget enligt beslut i kommunfullmäktige 2015-12-19, § 182, om att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar är avslutat. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen återremitterade ärendet, 2026-01-28, § 22 för framtagande av ett styrande dokument som motsvarar en strategi enligt riktlinjen för styrande dokument. Ärendet initierades genom att kommunfullmäktige den 2015-12-19, § 182, beslutade att bifalla en motion och uppdra åt kommunstyrelsen, i samverkan med berörda nämnder, att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar i enlighet med motionens intentioner. Uppdraget startades 2018 och under tiden har förutsättningar och utredningsdirektiv justerats. I PM – Bad och sim, 2025-04-30, sammanfattas i kronologisk ordning de utredningar och beslut kopplat till uppdraget att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar. Utifrån sammanställningen föreslås det att den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod ska vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken sam Brålandabadet. Ett annat förslag som framgick i rapporten var att fortsatt utreda möjligheterna för Vattenpalatset Vänerparken AB att överta driften av Brålandabadet. Förslagen skickades ut på remiss. Av de nämnder och Vattenpalatset som inkommit med yttranden ställer sig flertalet bakom förslagen som framgick i remissmissiven 2025-04-28, med undantag för samhällsbyggnadsnämnden. Med remissen som underlag, togs ett förslag fram till kommunstyrelsen i januari 2026 för en strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar. Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: KS 2025/127 Kommunstyrelsen återremitterade ärendet och ett styrande dokument motsvarande en strategi för kommunens bad – och simanläggningar är nu framarbetat. Fördjupad beskrivning av ärendet I en extern konsultrapport redovisas två huvudspår: 1. Utveckla och tillbyggnad av Vattenpalatset 2. Bygga en ny simhall på annan plats Det första alternativet ligger till grund för förslaget till beslut. Förslaget tar utgångspunkt i att en omfattande nuläges- och behovsanalys har pekat på att färre anläggningar ur ett kostnadsperspektiv är att föredra. I en uppdaterad omvärldsanalys visar även att utbudet av simanläggningar har ökat i våra grannkommuner och finns inom rimliga avstånd. Att bygga en ny simhall på annan plats bedöms inte vara kostnadseffektiv utifrån det ekonomiska underlaget som framkommit i utredningarna. Därför har förvaltningen valt att inte utreda det andra alternativet ytterligare. Fastighetsägaren till Vattenpalatset har genomfört en omfattande inventering av fastigheten tekniska skick och bedömningen är att nuvarande anläggning har en teknisk livslängd på minst 20 år till. Vattenpalatset Vänerparken AB har under det senaste året, efter Hallevibadets stängning, kunnat anpassa och utöka sin verksamhet för att fler skolor har fått möjligheten att nyttja anläggningen. I remissmissivet 2025-04-28, som skickades ut till samtliga nämnder och Vattenpalatset Vänerparken AB att inför beredning till kommunstyrelsen önskas berörda nämnder/styrelsens yttrande med särskilt tonvikt på: 1. Rapporten PM – Bad och sim föreslår, baserat på definierade behov, utbud av simhallar och utredningarnas ekonomiska underlag att den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20- årsperioden ska vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet. Vilken påverkan ser nämnden/styrelsens att en sådan inriktning skulle få på nämndens/styrelsens verksamhet? 2. Rapporten PM – Bad och sim föreslår vidare att en ny utredning initieras för att undersöka om driften av kommunens bad- och simhallar kan samlas under Vattenpalatsets ansvar. Vilken ståndpunkt har nämnden/styrelsen till förslaget? Nedan finns en sammanställning av de remissvar som inkommit: Miljö- och Avstår från att besvara remissen hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden Avstår från att besvara remissen Barn- och Barn- och utbildningsnämnden anser att den föreslagna inriktningen att utbildningsnämnden bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid Vattenpalatset och Brålandabadet skulle vara gynnsam för nämndens verksamheter och de elever som får simundervisning där. Barn- och utbildningsnämnden har ingen specifik ståndpunkt gällande frågan om att samla driften för simanläggningar under Vattenpalatsets ansvar. Vattenpalatset Vänerparken Ställer sig positivt till den föreslagna strategiska inriktningen med två AB utbudspunkter i kommunen. Ser även positivt på att en utredning Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: KS 2025/127 genomförs kring möjligheten att samla driften av kommunens simhallar under Vattenpalatset Vänerparken AB. Socialnämnden Socialnämnden ställer sig bakom förslaget att driften av kommunens bad- och simhallar samlas under Vattenpalatsets ansvar. Att samla driften under Vattenpalatsets ansvar kan leda till bättre samordning och effektivitet. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden avstår att svara på frågorna men ser med förväntan på att i samverkan med kommunstyrelsen ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar i enlighet med den 2015 bifallna motionens intentioner. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande. Förvaltningen bedömer att delar av inriktningsförslag 1 i remissen, att bibehålla simbassängverksamhet vid två utbudspunkter är rimlig. Både ur kostnadssynpunkt och behovssynpunkt. Inriktningsförslag 2 bedömer förvaltningen som positivt. Nämnden har tidigare erfarenhet av att driva bad och det är inte driftseffektivt. Att bedriva är komplext och dyrt, det kräver specialkompetenser som bör kunna användas i det samlade badanläggningsbeståndet. Beredning Ärendet har beretts på kommunstyrelseförvaltningen. På beslut av kommunstyrelsens presidium har ärendet skickats på remiss till samtliga nämnder samt Vattenpalatset Vänerparken AB. Underlag • Strategi för kommunens bad- och simanläggningar, 2026-04-09 • Vänersborg badutredning reviderad 2023-06-22 • Hur har Hallevibadets stängning påverkat verksamheter 2024-10-17 • Remiss avseende strategi för kommunens simhallar • Remissmissiv 2025-04-28 • Miljö- och hälsoskyddsnämnden – Svar på remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar på fastigheten • Barn- och utbildningsnämnden – Svar på remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar • Vattenpalatset Vänerparken AB – Yttrande över remiss: Strategisk inriktning för simbassängsverksamhet samt samlad drift • Socialnämnden – Beslut om yttrande avseende remiss om långsiktig strategi för kommunens simhallar • Samhällsbyggnadsnämnden – Beslut om remissvar för långsiktig strategi för kommunens simhallar Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 2026-04-15 Dnr: KS 2025/127 • Byggnadsnämnden – Beslut om remissvar för långsiktig strategi för kommunens simhallar • Kultur- och fritidsnämnden – Godkännande av yttrande angående strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallsanläggningar • PM – Vattenpalatset 2025-04-14 • PM – Utredningar om kommunens bad och simhallar 2024-04-30 • PM – Vattenpalatset utökning 2025-04-22 • PM – Sammanställning bad 2025-03-03 • Rapport – Behovs- och nulägesanalys – Kommunens badanläggningar – Slutversion Johan Högmark Kanslichef Bilagor • Strategi för kommunens bad- och simanläggningar Sändlista • Kommunstyrelsen • Samhällsbyggnadsnämnden • Barn- och utbildningsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Socialnämnden • Vattenpalatset Vänerparken AB Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Strategi för kommunens bad- och simanläggningar Strategi för kommunens bad- och simanläggningar 2026-xx-xx Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................1 Syfte ...............................................................................................................................1 Strategi ...........................................................................................................................1 Övergripande mål ........................................................................................................1 Strategiska perspektiv ..................................................................................................1 Prioriterade målgrupper och inriktningar .....................................................................1 Prioriterade ekonomiska principer ...............................................................................2 Uppföljning och utvärdering ............................................................................................2 Dokumentinformation Dokumentansvarig Strategi Kommundirektör Antagen Antagen av Reviderad Giltighet 2026- Kommunfullmäktige Ange Tills vidare beslutsdatum och § för senaste revidering Aktualiserad Diarienummer Intranät Hemsid a Ange datumet för KS 2025/127 ☐ ☒ dokumentets senaste aktualisering Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☒ Kommunala bolag ☒ Allmänheten ☒ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Ange de lagar, förordningar, föreskrifter, taxor eller styrande dokument som omnämns t.e.x. ”Kommunallagen (KL 2017:725) Strategi för kommunens bad- och simanläggningar 2026-xx-xx Inledning Strategin pekar ut kommunens övergripande handlingsinriktningar, värderingar och prioriteringar med beaktande av tre perspektiv. Syfte Syftet med strategin är att säkra långsiktigt, hållbart och ändamålsenligt utbud av bad- och simanläggningar som bidrar till folkhälsa, trygg simkunnighet och social hållbarhet för invånare och besökare samt ett effektivt nyttjande av våra resurser. Strategi Övergripande mål Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet är kommunens vision. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa. Tillgången till bad – och simanläggning har primärt ett främjandeperspektiv för folkhälsan och kan också ha ett förebyggande perspektiv mot ohälsa. Strategiska perspektiv Strategin tar utgångspunkt i tre sammanhängande perspektiv: Målgruppsperspektivet – vilka grupper kommunen i första hand ska säkerställa tillgång till bad-- och simverksamhet för. Funktions- och inriktningsperspektivet – vilka ändamål som ska prioriteras. Ekonomiskt och strukturellt perspektiv – hur kommunens resurser ska användas långsiktigt genom prioriteringar av anläggningar och driftsformer. Prioriterade målgrupper och inriktningar Den demografiska utvecklingen, där andelen äldre förväntas öka och barn och ungdomar minskar, kommer sannolikt att påverka både målgrupper och inriktning. Ett ökat behov av tillgängliga anläggningar för förebyggande, lågintensiv träning och hälsofrämjande aktiviteter är sannolikt. Samtidigt behöver fortsatt fokus säkerställas på simkunnighet för barn och unga. Prioriterade målgrupper och inriktningar är: Barn och unga – med fokus på simundervisning och vattenvana. Allmänheten – främja folkhälsa genom tillgängliga och inkluderande badanläggningar för motionssim, vattenlek och rekreation för alla åldrar Personer med särskilda behov – tillgänglighetsanpassade miljöer för vattenträning och trygg rekreation. 1 Strategi för kommunens bad- och simanläggningar 2026-xx-xx Prioriterade ekonomiska principer Ekonomin är den genomgående förutsättningen för både vilka vi når och vad vi gör. Prioriterade ekonomiska principer är att: -begränsa ekonomisk risk genom färre anläggningar -samordna styrning och utveckling av anläggningar för effektivare drift. Det minskar sårbarheten och ger samnyttjande av resurser, säkerställer likvärdig kvalitet och stärker utvecklingsförmågan för ett sammanhållet baderbjudande. Uppföljning och utvärdering Strategin aktualiseras en gång per mandatperiod och följs upp och utvärderas i de fall där politiska beslut tagits med utgångspunkt i strategin. // 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-18 Dnr: BUTN 2026/46 Handläggare Mottagare Oskar Andersson Barn- och Oskar.Andersson@vanersborg.se utbildningsnämnden 0521-72 25 12 Information gällande beredskap- och säkerhetsarbete utifrån bestämmelser i Skollag (2010:800) Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel, 6 a, i skollagen (2010:800) som tydliggör huvudmannens ansvar för säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte inom skolväsendet. Barn- och utbildningsförvaltningen har under perioden som följt införandet arbetat med att införliva lagens krav i organisationen och vill informera barn- och utbildningsnämnden om arbetet. Sofia Bråberg Förvaltningschef/Skolchef Sändlista Handläggare av ärendet Förvaltningschef/Skolchef, barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Barn- och utbildningsnämnden 2026-06-05 Dnr: BUTN 2025/61 Handläggare Mottagare Sofia Bråberg Barn- och sofia.braberg@vanersborg.se utbildningsnämnden 0521-72 13 96 Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med vidare utredningar och underlag som bedöms relevanta för strukturförslag som redovisas i rapporten Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov (daterad 2026- 05-08). Återrapportering till barn- och utbildningsnämnden ska ske löpande. 2. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att remittera ärendet Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov (daterad 2026-05-08) till kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt byggnadsnämnden för yttrande. Nämnderna ombeds inkomma med yttranden till barn- och utbildningsnämnden senast 2026-09-25. Nämnderna ska belysa hur de strukturförslag som avser förslag för genomförande under 2027 påverkar respektive nämnds verksamhet utifrån kostnadseffektivitet och organisation: • förslag att stänga Björkvägens förskola • förslag att stänga Åkaregatans förskola • förslag att stänga Rösebo skola • förslag att flytta anpassad grundskola årskurs 1-6 från Mariedalskolan till Vingen och Tärnanskolan • förslag att flytta anpassad grundskola årskurs 7-9 från Torpaskolan till Vingen och Silvertärnan Barn- och utbildningsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-06-05 Dnr: BUTN 2025/61 Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har i rapporten Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov (daterad 2026-05-08) redovisat strukturförslag för förskole- och grundskoleorganisationen. I rapporten framgår att fortsatt beredning kräver vidare utredningar, såsom barnkonsekvensanalyser, risk- och konsekvensanalyser ur arbetsmiljöperspektiv, analyser av möjliga personalförändringar, ekonomiska analyser samt dialog med berörda. Strukturförslagen skiljer sig åt i omfattning och karaktär, vilket innebär att behovet av vidare utredning varierar. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att särskild vikt behöver läggas på de strukturförslag som innebär större förändringar som exempelvis att stänga en förskola eller att flytta elever från en skola till en annan skola. Samtidigt bedöms vissa förslag kunna hanteras inom befintliga processer eller i ett senare skede. Det gäller exempelvis förslag som omfattas av kommunens lokalförsörjningsprocess, förslag som kan hanteras enligt delegeringsordning eller förslag där genomförandet bedöms ligga längre fram i planeringsperioden. För förslag som inte innebär någon förändring bedöms vidare utredning inte vara nödvändig. Barn- och utbildningsnämnden ger i uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen att återkomma med vidare utredningar och underlag som bedöms relevanta för strukturförslag som redovisas i rapporten Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov (daterad 2026-05-08). Förskole- och skolstrukturen är en övergripande fråga som påverkar kommunen som helhet. Därför remitterar barn- och utbildningsnämnden också ärendet till kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt byggnadsnämnden för inhämtande av yttranden för ärendets vidare beredning som avser förslag för genomförande under 2027. Nämnderna ombeds inkomma med yttranden till barn- och utbildningsnämnden senast 2026-09-25. Fördjupad beskrivning av ärendet I september 2024 beslutade förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen om uppdraget att se över förskole- och grundskoleorganisationen utifrån de senaste årens minskade barn- och elevantal. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. När barn- och elevantalet krymper behöver organisationen anpassas för att så stor del som möjligt av barn- och utbildningsnämndens budget ska kunna användas till undervisningsnära resurser som personal, läromedel och måltider. Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 18 maj 2026 presenterades rapporten Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov. Rapporten innehåller en nulägesbeskrivning av förskole- och grundskoleorganisationen samt strukturförslag. I rapporten framgår att barnkonsekvensanalyser, risk- och konsekvensanalyser utifrån arbetsmiljöperspektiv, analyser av möjliga personalförändringar, ekonomiska analyser av påverkan på exempelvis skolskjuts, måltider, lokalvård och vaktmästeri samt dialog med berörda kommer vara centrala i den vidare beredningen av strukturförslagen. Barn- och utbildningsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-06-05 Dnr: BUTN 2025/61 De olika strukturförslagen innebär olika typer av förändringar och kommer därför kräva olika analyser, i olika omfattning. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att särskild vikt behöver läggas på de strukturförslag som innebär större förändringar som exempelvis att stänga en förskola eller att flytta elever från en skola till en annan skola. Förslag som innebär behov av fastighetsinvesteringar behöver hanteras enligt kommunens styrdokument för lokalförsörjning och behandlas av barn- och utbildningsnämnden i Reviderad förskole- och grundskoleplan som beslutas av barn- och utbildningsnämnden i oktober årligen. Förslag som innebär inhyrning eller uppsägning av lokaler med hyresavtalstid under tre år och hyreskostnad under 20 prisbasbelopp per år kan hanteras av barn- och utbildningsförvaltningen i enlighet med barn- och utbildningsnämndens delegeringsordning. Förslag som avser avlämning av lokaler, där ett eventuellt genomförande bedöms aktuellt först senare under planeringsperioden, och som kan hanteras av barn- och utbildningsnämnden, bedöms inte kräva vidare utredning i nuläget. För de strukturförslag som inte innebär någon förändring gör barn- och utbildningsförvaltningen bedömningen att en fördjupad utredning inte är nödvändig. Nedan specificeras barn- och utbildningsförvaltningens bedömning över hur respektive strukturförslag bör hanteras avseende vidare utredningar: Strukturförslag förskola Vargön • Vidare utredning utifrån förslag att stänga Björkvägens förskola. Strukturförslag förskola Onsjö • Vidare utredning utifrån förslag att stänga Åkaregatans förskola. Strukturförslag förskola Mulltorp • Ingen vidare utredning då förslaget inte innebär någon förändring. Strukturförslag förskola Centrala Vänersborg • Vidare utredning utifrån förslag att stänga Korsgatans förskola. Strukturförslag förskola Brålanda och Skerrud • Förslag att bygga ut Brålanda förskola med en avdelning hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Strukturförslag förskola Frändefors, Rösebo, Öxnered, Blåsut och Väne-Ryr • Vidare utredning utifrån förslag att stänga Dalaborgs förskola och fortsätta nyttja del av Öxnered skola för förskola. Barn- och utbildningsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-06-05 Dnr: BUTN 2025/61 • Förslag att bygga ut Blåsut förskola med två avdelningar hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. • Förslag att etablera modul vid Frändefors förskola för att ersätta externt inhyrd lokal hanteras av barn- och utbildningsförvaltningen i enlighet med barn- och utbildningsnämndens delegeringsordning. • Förslag att avlämna modul vid Väne-Ryr förskola följs fortsatt av barn- och utbildningsnämnden för att hanteras senare under planeringsperioden. Strukturförslag Frändefors och Rösebo årskurs F-9 • Vidare utredning utifrån förslag att stänga Rösebo skola. • Vidare utredning utifrån förslag att samlokalisera Frändeskolan med Dalboskolan. Förslaget hanteras också inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Strukturförslag Vargön årskurs F-6 • Förslag att avlämna modul vid Granåsskolan hanteras av barn- och utbildningsförvaltningen i enlighet med barn- och utbildningsnämndens delegeringsordning. Strukturförslag Mulltorp årskurs F-6 • Ingen vidare utredning då förslaget inte innebär någon förändring. Strukturförslag Onsjö årskurs F-6 • Förslag att avlämna moduler vid Onsjöskolan hanteras av barn- och utbildningsnämnden. Strukturförslag Brålanda årskurs F-6 • Förslag att verksamhetsanpassa och renovera Brålanda skola hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Strukturförslag Skerrud årskurs F-6 • Ingen vidare utredning då förslaget inte innebär någon förändring. Strukturförslag Centrala Vänersborg årskurs F-6 inklusive anpassad grundskola • Vidare utredning utifrån förslag att flytta anpassad grundskola årskurs 1-6 från Mariedalskolan till Vingen och Tärnanskolan. Förslaget hanteras också inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Barn- och utbildningsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE 2026-06-05 Dnr: BUTN 2025/61 • Vidare utredning utifrån förslag att minska elevantalet på Mariedalskolan. Strukturförslag Blåsut, Öxnered, Väne Ryr årskurs F-6 • Förslag att avlämna modul vid Blåsut skola hanteras av barn- och utbildningsförvaltningen i enlighet med barn- och utbildningsnämndens delegeringsordning. Strukturförslag årskurs 7-9 centrala Vänersborg inklusive anpassad grundskola • Vidare utredning utifrån förslag att flytta anpassad grundskola årskurs 7-9 från Torpaskolan till Vingen och Silvertärnan. Förslaget hanteras också inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. • Vidare utredning utifrån förslag att minska elevantalet på Vänerparkens skola. Sofia Bråberg Förvaltningschef Bilagor Rapport Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov (daterad 2026-05-08) Sändlista Förvaltningschef/skolchef BUF Verksamhetschefer BUF Barn- och elevhälsochef BUF Administrativ chef BUF Verksamhetsutvecklare BUF Administrativa avdelningen, BUF Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden RAPPORT 1(237) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: BUTN 2025/61 Mottagare Barn- och utbildningsnämnden Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun Översyn av organisationen utifrån förändrade behov Sammanfattning av rapporten Denna rapport redovisar barn- och utbildningsförvaltningens översyn av förskole- och grundskoleorganisationen i Vänersborgs kommun som genomförts till följd av minskande barn- och elevantal. Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar organisation som säkerställer likvärdig utbildning av hög kvalitet, god arbetsmiljö och ett effektivt resursutnyttjande. Utredningen visar att minskande barn- och elevantal innebär ett minskat behov av förskole- och skolplatser, samtidigt som lokalkostnaderna för nuvarande struktur bedöms öka kraftigt. Utan anpassning riskerar en växande andel av barn- och utbildningsnämndens budget att låsas i lokaler i stället för undervisningsnära resurser. Därtill kräver ett omfattande eftersatt underhåll i lokalbeståndet nödvändiga investeringar för en långsiktigt hållbar lär- och arbetsmiljö. Utredningen innehåller en nulägesbeskrivning som utgått från behoven av förskole- och skolplatser, kvalitetsaspekter och ekonomiska aspekter samt strukturförslag för förskola och skola. Strukturförslagen syftar till att anpassa organisationen till förändrade behov av förskole- och skolplatser, men också att öka ändamålsenligheten i de lokaler som barn- och utbildningsnämnden nyttjar. Strukturförslagen bedöms skapa bättre organisatoriska förutsättningar, ökad robusthet vid förändringar i barn- och elevantal, samt stärka möjligheterna för professionell samverkan. Strukturförslagen syftar därmed inte till kortsiktiga besparingar, utan till att på lång sikt frigöra resurser till verksamhetens kärnuppdrag och skapa en mer stabil grund för kvalitet och likvärdighet. Strukturförslagen innebär för förskoleverksamheten att Björkvägens förskola, Dalaborgs förskola, Korsgatans förskola och Åkaregatans förskola föreslås stängas medan Blåsut förskola och Brålanda förskola föreslås byggas ut. Vid Frändefors förskola föreslås den externt inhyrda lokalen avlämnas, medan en modul föreslås etableras för att ersätta platserna. För den anpassade grundskolan och grundskoleverksamheten innebär strukturförslagen att Rösebo skola föreslås stängas, att Frändeskolan och Dalboskolan föreslås samlokaliseras i Dalboskolan som renoveras och verksamhetsanpassas för årskurs F-9 och att den anpassade grundskolan på Mariedalskolan och Torpaskolan föreslås flyttas till lokalen kallad Vingen, som renoveras och verksamhetsanpassas för årskurs 1-9, Tärnanskolan och Silvertärnan. Ytterligare strukturförslag innebär avlämning av moduler och externt inhyrda lokaler vid förskolor och grundskolor samt renovering och verksamhetsanpassningar av befintliga skollokaler på Brålanda skola och Mariedalskolans idrottshall. Rapporten utgör ett underlag för fortsatt politisk beredning. Utredningen har en övergripande ansats och innehåller därmed inte fördjupade barnkonsekvensanalyser, risk- och konsekvensanalyser eller ställningstaganden i frågor såsom skolskjuts, arbetsmiljöåtgärder och personalomställning. Dessa analyser behöver genomföras i nästa steg av processen, i samband med fortsatt beredning. Sofia Bråberg Förvaltningschef/Skolchef Innehållsförteckning 1 UPPDRAG ..................................................................................................................................... 5 1.1 UPPDRAG, MÅL OCH SYFTE ............................................................................................................... 5 1.2 BERÖRDA PARTER/AKTÖRER ............................................................................................................. 5 1.3 AVGRÄNSNING ............................................................................................................................... 5 1.4 METOD ........................................................................................................................................ 5 1.5 DEFINITIONER ................................................................................................................................ 6 2 RESULTAT OCH SLUTSATSER ......................................................................................................... 6 3 UTREDNING .................................................................................................................................. 8 3.1 INLEDNING .................................................................................................................................... 8 3.2 PÅVERKANSFAKTORER OCH STYRNING ................................................................................................. 9 3.3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER ......................................................................... 11 3.3.1 Bidrag till fristående verksamheter .................................................................................... 12 3.4 REFERENSGRUPPER ....................................................................................................................... 13 3.5 DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR ..................................................................................................... 13 3.5.1 Utblick till år 2050 ............................................................................................................... 16 3.5.2 Strategisk samhällsplanering .............................................................................................. 16 3.6 RÖRELSEMÖNSTER ........................................................................................................................ 17 3.7 BEHOV OCH LOKALER .................................................................................................................... 18 3.7.1 Behovsprognoser ................................................................................................................ 18 3.7.2 Restad Gård ........................................................................................................................ 20 3.7.3 Överkapacitet ..................................................................................................................... 20 3.7.4 Lokalernas kapacitet och ändamålsenlighet ...................................................................... 22 3.7.5 Lokalernas tekniska status .................................................................................................. 27 3.7.6 Mycket stora behov av underhåll i kommunens lokaler ..................................................... 27 3.7.7 Externt inhyrda lokaler ....................................................................................................... 27 3.8 ÖVERGRIPANDE NULÄGESBESKRIVNING ............................................................................................. 28 3.8.1 Kvalitet ................................................................................................................................ 28 3.8.2 Ekonomi .............................................................................................................................. 35 3.8.3 Organisation ....................................................................................................................... 38 3.9 OMRÅDESSPECIFIKA NULÄGESBESKRIVNINGAR .................................................................................... 42 3.9.1 Förskola .............................................................................................................................. 43 3.9.2 Skola årskurs F-6 ................................................................................................................. 69 3.9.3 Skola årskurs 7-9 ................................................................................................................. 95 3.10 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS STRUKTURFÖRSLAG ........................................................... 102 3.10.1 Strukturförslag förskola Vargön .................................................................................. 104 3.10.2 Strukturförslag förskola Onsjö ..................................................................................... 104 3.10.3 Strukturförslag förskola Mulltorp ................................................................................ 105 3.10.4 Strukturförslag förskola Centrala Vänersborg ............................................................. 105 3.10.5 Strukturförslag förskola Brålanda och Skerrud ............................................................ 105 3.10.6 Strukturförslag förskola Frändefors, Rösebo, Öxnered, Blåsut och Väne-Ryr .............. 106 3.10.7 Strukturförslag Frändefors och Rösebo årskurs F-9 ..................................................... 108 3.10.8 Strukturförslag Vargön årskurs F-6 .............................................................................. 109 3.10.9 Strukturförslag Mulltorp årskurs F-6............................................................................ 109 3.10.10 Strukturförslag Onsjö årskurs F-6 ................................................................................ 109 3.10.11 Strukturförslag Brålanda årskurs F-6 ........................................................................... 110 3.10.12 Strukturförslaget Skerrud årskurs F-6 .......................................................................... 110 3.10.13 Strukturförslag Centrala Vänersborg årskurs F-6 inklusive anpassad grundskola ....... 111 3.10.14 Strukturförslag Blåsut, Öxnered, Väne Ryr årskurs F-6 ................................................ 113 3.10.15 Strukturförslag årskurs 7-9 centrala Vänersborg inklusive anpassad grundskola ....... 113 3.10.16 Lokalisering av Välkomsten, skolbibliotekarier, Modersmålsenheten, centrala barn- och elevhälsan, Mobila skolteamet, administrativa enheter och öppna förskolan ............................... 114 3.10.17 Summering av strukturförslag ..................................................................................... 114 3.10.18 Konsekvenser om strukturförslagen inte genomförs ................................................... 116 3.11 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER FÖR BARNS RÄTTIGHETER .................................................................. 118 4 KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................... 120 5 BILAGOR ................................................................................................................................... 122 5.1 BILAGA 1 FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE REFERENSGRUPP ................................................................. 122 5.2 BILAGA 2 INFORMATIONS- OCH DIALOGTRÄFFAR MED ALLMÄNHETEN 30 OCH 31 MARS 2026 .................. 122 5.3 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT TILL ALLMÄNHETEN 1–12 APRIL 2026 .................................... 122 5.4 BILAGA 4 REFERENSGRUPP PERSONALORGANISATIONERNA ................................................................. 122 5.5 BILAGA 5 ENHETSKORT ................................................................................................................ 122 Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 5(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 1 Uppdrag 1.1 Uppdrag, mål och syfte I september 2024 beslutade förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen om uppdraget att se över förskole- och grundskoleorganisationen utifrån minskade barn- och elevantal. Som många andra kommuner i Sverige står Vänersborgs kommun i och inför en demografisk utmaning med färre barn som föds och en åldrande befolkning. Utifrån minskade födelsetal år 2023, 2024 och 2025 samt prognoser om sjunkande barn- och elevantal kommande tio år har barn- och utbildningsförvaltningen initierat och genomfört denna översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. När barn- och elevantalet krymper behöver organisationen anpassas för att så stor del som möjligt av barn- och utbildningsnämndens budget ska kunna användas till undervisningsnära resurser som personal, läromedel och måltider. Rapporten innehåller en nulägesbeskrivning av förskole- och grundskoleorganisationen samt strukturförslag som utgör underlag för fortsatt politisk beredning. 1.2 Berörda parter/aktörer Översynen behandlar kommunövergripande frågor. Kommunstyrelseförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen har alla varit delaktiga i utredningens förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Barn- och utbildningsnämnden och allmänheten har varit viktiga informations- och dialogpartners i uppdraget liksom personalorganisationerna. Framför allt barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden kommunstyrelsen och kommunfullmäktige berörs av utredningens innehåll och är viktiga i den fortsatta beredningen av ärendet. 1.3 Avgränsning Utredningen har en övergripande ansats. Det innebär att till exempel barn- konsekvensanalyser, frågor om skolskjuts, barn- och elevhälsoorganisationen, rektorsorganisationen och risk- och konsekvensanalyser ur ett arbetsmiljöperspektiv inte finns med i rapporten. Samtliga dessa delar är dock viktiga i ärendets fortsatta beredning. I ärendets fortsatta beredning är det även centralt att inkludera grundliga ekonomiska beräkningar av strukturförslagens påverkan på exempelvis måltider, lokalvård och vaktmästeri. 1.4 Metod Flera olika metoder har använts för denna utredning, bland annat enkäter, dialogmöten, workshops, forskningsinhämtning, omvärldsbevakning, besök på samtliga kommunala förskolor och grundskolor i kommunen, bearbetning av statistik, nyckeltal och interna underlag. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 6(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 1.5 Definitioner I rapporten används främst begreppen förskola och skola. Skola ska förstås som förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och anpassad grundskola årskurs 1-9 samt fritidshem. När begreppen grundskola och anpassad grundskola används syftar det till den specifika verksamhetsformen. Läs mer om barn- och utbildningsnämndens verksamheter under avsnitt 3.3. 2 Resultat och slutsatser Vänersborgs kommun står i och inför en förväntad demografisk utveckling med sjunkande barn- och elevantal samtidigt som antalet äldre ökar. Analyser av befolknings- och behovsprognoser visar att det i förskolan på tio års sikt totalt sett finns fler förskoleplatser i förhållande till antalet barn som förväntas behöva en förskoleplats. Behovet av förskoleplatser prognostiseras att minska med cirka 200 platser från år 2025 till år 2036 sett till kommunen som helhet. Samtidigt visar områdesspecifika prognoser att det i Dalslandsområdet samt i Blåsut och Öxnered finns färre platser än vad som ser ut att behövas. För förskoleklass till årskurs 6 visar analyserna att det i samtliga områden mellan år 2025 och år 2036 kommer finnas fler skolplatser än vad det finns behov av. Totalt sett minskar behovet med 355 skolplatser under denna tidsperiod. Det är framför allt i Frändefors, Blåsut, Öxnered och Vargön som antalet platser markant kommer att överstiga behovet. För årskurs 7 till 9 är mönstret detsamma och det är särskilt i Dalslandsområdet antalet platser överstiger behovet. För barnen i dessa åldrar prognostiseras behovet av skolplatser att minska med 85 platser mellan år 2025 och år 2036. Sammanlagt prognostiseras behovet av förskole- och skolplatser att minska med cirka 640 platser mellan år 2025 och år 2036 i Vänersborgs kommun. Vid analyser av platsbehov är det viktigt att poängtera att Vänersborgs kommun har ett utbudsansvar, vilket innebär att kommunen ska kunna erbjuda förskola och skola till alla barn som vill gå i kommunal verksamhet. Ansvaret gäller även vid befolkningsökning eller om en fristående aktör lägger ned sin verksamhet. Till skillnad från fristående huvudmän innebär detta att kommunen behöver ha en överkapacitet av platser i förskola och skola. Utifrån att Sveriges största asylboende Restad Gård finns i Vänersborgs kommun bedömer barn- och utbildningsförvaltningen att kommunen behöver ta höjd för en än högre överkapacitet. En av de största kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden är lokaler. Stora underhållsbehov i flera av de lokaler som barn- och utbildningsnämnden hyr för sina verksamheter innebär att lokalkostnader kommer att öka framöver. Det kraftigt eftersatta underhållsbehovet i de kommunala verksamhetslokalerna innebär rent konkret att nuvarande och framtida generationer kommer att betala för det eftersatta underhåll som inte har, men borde ha utförts under tidigare årtionden. Kostnadsökningar till följd av exempelvis statliga reformer, IT-satsningar, ökat fokus på beredskap- och säkerhetsfrågor och lokalinvesteringar är också att vänta. Dagens förskole- och grundskolestruktur innebär att en större del av nämndens budget i framtiden låses i lokalrelaterade kostnader, snarare än att kunna användas till undervisningsnära resurser, så som personal, läromedel och måltider. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 7(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 Analysen visar vidare att lokalkostnaderna riskerar att öka kraftigt under perioden 2025–2036, särskilt vid genomförande av nödvändiga underhållsinvesteringar i ett omfattande eftersatt lokalbestånd. Detta sker samtidigt som behovet av förskole- och skolplatser minskar, vilket leder till ökade kostnader per barn och elev, fortsatt ineffektivt lokalutnyttjande och högre bidrag till fristående verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett antal strukturförslag, förslag på förändringar i den nuvarande strukturen av förskolor och skolor, som utgår från ett huvudmannaperspektiv och syftar till att skapa mer långsiktigt hållbara förutsättningar för kvalitet och likvärdighet vid minskande barn- och elevantal. De handlar inte om besparingar i sig, utan om att frigöra resurser till undervisning och det kompensatoriska uppdraget. Forskning visar att det inte är organisation eller lokaler i sig som avgör kvalitet, utan hur resurser riktas och används i undervisningen. Sammantaget syftar förslagen till att stärka undervisningens kvalitet och likvärdighet, skapa hållbara lär- och arbetsmiljöer över tid och en mer resurseffektiv struktur. Strukturförslagen innebär för förskoleverksamheten att Björkvägens förskola, Dalaborgs förskola, Korsgatans förskola och Åkaregatans förskola föreslås stängas medan Blåsut förskola och Brålanda förskola föreslås byggas ut. Vid Frändefors förskola föreslås den externt inhyrda lokalen avlämnas, medan en modul föreslås etableras för att ersätta platserna. För den anpassade grundskolan och grundskoleverksamheten innebär strukturförslagen att Rösebo skola föreslås stängas, att Frändeskolan och Dalboskolan föreslås samlokaliseras i Dalboskolan som renoveras och verksamhetsanpassas för årskurs F-9 och att den anpassade grundskolan på Mariedalskolan och Torpaskolan föreslås flyttas till lokalen kallad Vingen, som renoveras och verksamhetsanpassas för årskurs 1-9, Tärnanskolan och Silvertärnan. Ytterligare strukturförslag innebär avlämning av moduler och externt inhyrda lokaler vid förskolor och grundskolor samt renovering och verksamhetsanpassningar av befintliga skollokaler på Brålanda skola och Mariedalskolans idrottshall. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det krävs förändringar i enlighet med strukturförslagen när barn- och elevantalet minskar för att säkerställa långsiktig ekonomisk och organisatorisk hållbarhet. Strukturförslagen bedöms bidra till ett mer ändamålsenligt lokalbestånd, minskad andel externt inhyrda lokaler, ett mer effektivt lokalutnyttjande och bättre förutsättningar att möta förändrade behov, bland annat vad gäller förskoleplatser i vissa kommundelar och den växande anpassade grundskolan. Sammantaget bedöms strukturförslagen vara nödvändiga för att fokusera resurser till grunduppdraget att ge alla barn och elever en likvärdig undervisning av hög kvalitet, med fokus på den undervisningsnära verksamheten, samtidigt som det bidrar till förbättrad lär- och arbetsmiljö och ett bättre nyttjande av kommunala resurser. Strukturförslagen utgör underlag för fortsatt politisk beredning där barnkonsekvensanalyser, risk- och konsekvensanalyser utifrån arbetsmiljöperspektiv samt grundliga ekonomiska beräkningar av strukturförslagens påverkan på exempelvis måltider, lokalvård och vaktmästeri kommer att vara centrala liksom dialog med berörda vårdnadshavare, barn, medarbetare, förvaltningar och nämnder. Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 8(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 3 Utredning 3.1 Inledning Som många andra kommuner i Sverige står Vänersborgs kommun i och inför en demografisk utmaning med färre barn som föds och en åldrade befolkning. Utifrån minskade födelsetal 2023, 2024 och 2025 samt prognoser om sjunkande barn- och elevantal kommande tio år har barn- och utbildningsförvaltningen initierat en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet. När barn- och elevantalet krymper behöver organisationen anpassas för att så stor del som möjligt av barn- och utbildningsnämndens budget ska kunna användas till undervisningsnära resurser så som personal, läromedel och måltider. Översynen innehåller en nulägesanalys och ett antal strukturförslag vilka utgör underlag för fortsatt politisk beredning. Barn- och utbildningsförvaltningen strävar efter: 1. En likvärdig utbildning som innebär att alla barn och elever, oavsett bakgrund (exempelvis föräldrars utbildningsbakgrund), bostadsort eller skolform, ska ha tillgång till utbildning av lika hög kvalitet. Det betyder inte samma för alla, utan att resurser, undervisning och stöd anpassas efter olika behov och förutsättningar, så att varje barn och elev ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande. 2. Hög kvalitet i förskola och skola vilket innebär att utbildningen leder till måluppfyllelse utifrån nationella mål, med undervisning som främjar alla barns och elevers lärande och utveckling. Kvaliteten bedöms också utifrån likvärdighet, det vill säga hur väl verksamheten kompenserar för olika förutsättningar. Detta ska säkerställas genom ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat följs upp, analyseras och används för förbättring över tid. 3. Ekonomisk hållbarhet som innebär att tilldelad budget används på ett effektivt sätt för största möjliga nytta i ett barn- och elevperspektiv. En av de största kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden är lokaler. Stora underhållsbehov i flera av de lokaler som barn- och utbildningsnämnden hyr för sina verksamheter innebär att lokalkostnader kommer att öka framöver. Kostnadsökningar till följd av exempelvis statliga reformer, IT-satsningar, ökat fokus på beredskap- och säkerhetsfrågor och lokalinvesteringar är också att vänta. Dagens förskole- och grundskolestruktur kan innebära att en större del av nämndens budget i framtiden låses i lokalrelaterade kostnader, snarare än att kunna användas till undervisningsnära resurser, så som personal, läromedel och måltider. Sammantaget ser barn- och utbildningsförvaltningen att förändringar i förskole- och grundskolestrukturen är nödvändiga för att kunna ge alla barn och elever en likvärdig undervisning av hög kvalitet och skapa en organisation som är kvalitetsmässigt, organisatoriskt och ekonomiskt hållbar. Kvalitetsmässigt hållbar organisation handlar om att säkerställa en hög kompetens bland personalen och att alla barn och elever utifrån sina behov och förutsättningar ska få en Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 9(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 likvärdig undervisning av hög kvalitet i ändamålsenliga lärmiljöer. Barn- och utbildningsförvaltningen har en gemensam riktning: Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier. Organisatoriskt hållbar handlar om att skapa en långsiktigt hållbar organisation som ger förutsättningar att möta krav utifrån skollag och arbetsmiljölagar med mera. Organisationen är stabil och flexibel utifrån demografiska förändringar och har barnens bästa i fokus utifrån ett helhetsperspektiv (1–16 år). Ekonomiskt hållbar organisation handlar om ett effektivt resursutnyttjande som uppfyller skollagens krav om resursfördelning och stödjer en likvärdig utbildning. God ekonomisk hushållning och en effektiv lokalanvändning för att så stor andel som möjligt av tillgängliga medel ska gå till det undervisningsnära uppdraget (personal, läromedel, måltider etc.). Alla tre hållbarhetsaspekterna hänger ihop och förutsätter varandra. 3.2 Påverkansfaktorer och styrning Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden styrs och påverkas av flera nivåer, där den statliga styrningen genom lagstiftningen utgör den överordnande ramen. I detta sammanhang är särskilt följande lagstiftning relevant: skollagen (2010:800), läroplaner och andra skolförfattningar, kommunallagen (2017:725), arbetsmiljölagen (1977:1160) samt lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Kommunallagen anger bland annat att grundläggande för all offentlig verksamhet är att tillgängliga resurser ska användas effektivt och ändamålsenligt. I kommunallagens 11 kap. 1§ benämns detta som att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning. Detta utgör en central utgångspunkt i en översyn som omfattar struktur, lokaler och resursanvändning. I skollagen regleras bland annat tillgänglighet, likvärdighet, närhetsprincipen, krav på legitimerad och behörig personal, kompetensutveckling, trygghet och studiero och skolskjuts. Samtliga dessa delar behöver beaktas i en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Arbetsmiljölagen anger att skolan är en arbetsplats för både personal och elever från förskoleklass och uppåt, där arbetsmiljöansvaret omfattar såväl personal som elever. Barnkonventionen har fyra grundprinciper som både är vägledande och styrande: • Alla barn har lika värde och samma rättigheter • I alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas • Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling • Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Den kommunala styrningen innefattar ett styr- och ledningssystem genom Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning (kommunfullmäktige 2023-06-21 § 104) inklusive mål- och resursplan som omfattar mål, resultat och budget. Vidare finns på kommunal nivå den av kommunfullmäktige antagna visionen Attraktiv och hållbar i Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 10(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 alla delar, hela livet. Visionen konkretiseras genom inriktningsmål som ger strategisk styrning av den politiska viljeriktningen: • Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv • Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier • Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan • Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag • Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv. Vision och inriktningsmål är vägledande i det föreliggande uppdraget. Invånarnas perspektiv ska utifrån kommunens organisationskultur väga tungt för att skapa en attraktiv och hållbar kommun i alla delar. Invånarnas perspektiv har fångats upp i denna utredning genom dialogträffar och enkäter, läs mer i avsnitt 3.4 med tillhörande bilagor. I styrkedjan ingår även kommunens styrdokument. I föreliggande utredning är särskilt de styrdokument som rör lokalförsörjningen av betydelse: Lokalförsörjningspolicy (2020-04-15 § 52) och Riktlinjer för lokalförsörjningen (2020-03-25 § 56). Även barn- och utbildningsnämndens reglemente och delegeringsordning utgör viktiga styrdokument i sammanhanget. Lokalförsörjningspolicyn anger att kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för lokalförsörjningen och för att effektivisera kommunens lokalutnyttjande, samt att nämnderna ansvarar för att säkerställa ett effektivt och flexibelt lokalutnyttjande med bibehållen ändamålsenlighet för verksamheten. Policyn består av ett antal principer, exempelvis: • Kommunen ska i första hand äga lokaler där det bedrivs kommunal verksamhet. • All kommunal verksamhet ska i första hand nyttja kommunens eller de kommunala fastighetsbolagens idag befintliga egna lokaler. • Inhyrning av lokaler ska ske om det finns ett kortsiktigt behov som inte kan lösas på annat sätt och/eller om det är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Riktlinjen konkretiserar hur nämnden får skaffa och avlämna lokaler. Barn- och utbildningsnämnden styrs även av de resultat nämnden ska uppnå och det ansvar nämnden har att fullgöra. Nämnden påverkas därutöver av den befintliga förskole- och grundskolestrukturen, kvalitetsaspekter kopplat till verksamheten och ekonomiska förutsättningar, liksom av underhållsbehov, kapacitet och ändamålsenlighet i de lokaler nämnden hyr samt befolkningsutvecklingen i kommunen. Barn- och utbildningsnämndens förutsättningar redogörs vidare för i rapporten. Kommunstyrelsen i Vänersborg beslutade 2025-12-03 § 231 om en ny resursfördelningsmodell för kommunens budget som ska gälla från och med år 2028 (KS 2025/325). Den nya modellen innebär förändrade förutsättningar för nämndernas ramsättning och bygger på kommunens befolkningsprognos samt standardkostnaden i statens ekonomiska utjämningssystem. Standardkostnaden är den kostnad som Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT 11(237) 2026-05-08 Dnr: BUTN2025/61 kommunen borde ha för en verksamhet baserat på dess struktur. Modellen justerar budgeten baserat på förändringar i målgrupper inom barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Modellen tar inte hänsyn till tidigare gjorda politiska prioriteringar eller förändringar i statliga uppdrag. Barn- och utbildningsförvaltningen ser stora utmaningar kopplade till detta sätt att fördela budget och att införandet av modellen kommer få stor påverkan på den verksamhet nämnden kan bedriva inom tilldelad budgetram. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med ett uppdrag om en ny internhyresmodell som grundar sig i att samhällsbyggnadsnämnden föreslagit kommunstyrelsen revidering av gällande riktlinjer för internhyressystemet. Förslaget återremitterades 2023-01-09