Sammanträde med byggnadsnämnden — 7 april 2026

4 § PBL. Att förse mark med ett byggnadsverk är att bebygga marken, enligt samma para- graf. Genom den revidering av plan- och bygglagen som började att gälla 1 december 2025 förtyd- ligas i 9 kap. 22 § PBL att det krävs bygglov för att utomhus anordna eller väsentligt ändra en parkeringsplats som är större än 50 kvadratmeter inom detaljplan eller 100 kvadratmeter utanför detaljplan. På mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg krävs enligt 9 kap.

6 § lag (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet (KLM-lagen) och i överensstämmelse med en på förhand översänd dagordning med instruktioner. Närvarande vid tillsynsbesöket Från Lantmäteriet: Parisa Maleki Nordin och Christoffer-Robin Öunpuu. Från KLM: Jesper Bagger Nordberg (samordnare och ansvarig för KLM) och Annelie Baard (ansvarig för budget och personal vid KLM). Tillsynsskrivelse Lantmäteriet har nedanstående anmärkningar med anledning av det som framkommit vid tillsynsbesöket och i kompletteringar som därefter inkommit till myndigheten. Organisationstillhörighet för personal som deltar i förrättningshandläggningen Den personal som utför fältarbete inom ramen för förrättningshandläggningen vid KLM hör såvitt framgår av de anställningsavtal som Lantmäteriet har tagit del av efter tillsynsbesöket inte till KLM. Den 13 juni år 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål nr. 3343-21 (HFD 2022 ref. 24). En kommunal lantmäterimyndighet som är inordnad under en kommunal nämnd är enligt den förutnämnda domen en myndighet i den mening som avses i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). I förarbeten till TF framgår att begreppet myndighet har samma betydelse som i regeringsformen (prop. 1973:90 s. 232 f., se även prop. 1979/80:2 Del A s. 125). Myndighetsgränsen för en kommunal lantmäterimyndighet får därmed anses rättsligt klarlagd. Lantmäteriet, TELEFON 0771-63 63 63 E-POST lantmateriet@lm.se WEBBPLATS www.lantmateriet.se LANTMÄTERIET Den statliga lantmäterimyndigheten har med stöd av 4 kap. 34 a § fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL) rätt att uppdra åt en annan myndighet med kompetens inom lantmäteriområdet att utföra åtgärder enligt 4 kap. 25 § första stycket, 27 och 28 §§ FBL. Enligt förarbeten till 4 kap. 34 a § FBL bör lantmäterimyndighetens uppdrag till kommunen innebära att den kommunalt anställda personalen betraktas som inhyrd till lantmäterimyndigheten (SOU 1995:54 s. 110). Det finns inget uttryckligt stöd för KLM att lämna sådant uppdrag till annan myndighet (kommunen). KLM erinras därutöver om kravet enligt 2 § 4 KLM-lagen att minst två tjänstemän inom myndigheten ska ha den kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga förrättningar, innefattande utförande av fältarbete. Lantmäteriet har erfarenhet av att frågan om organisationstillhörighet regleras i anställningsbeviset för den personal som utför fältarbete eller kartarbete för KLM och anser att detta är godtagbart (d.v.s. att personalen är anställd av KLM vid sin medverkan i förrättningshandläggningen). Kötider och användningen av s.k. ”ofördelad pott” Enligt statistik som redovisats för Lantmäteriet vid tillsynsbesöket uppgår kötiden (d.v.s. tiden från det att en ansökan inkommit fram till dess att ärendet fördelas till en förrättningslantmätare) för inkomna ärenden till fem månader. Ett ärende ska enligt 9 § förvaltningslagen (2017:900) (FL) handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. När ett ärende inletts hos en myndighet ankommer det på myndigheten att driva ärendet till ett avgörande. Det innebär bl.a. att ärendet ska avslutas med någon form av beslut inom rimlig tid. Vad som kan anses rimligt i det enskilda fallet avgörs utifrån ärendets beskaffenhet. Kravet på skyndsamhet innebär att KLM, när en ansökan inkommit, snarast ska inleda processen med att driva ärendet framåt. KLM bör verka för att minska tiden från det att en ansökan inkommit fram tills det att den första handläggningsåtgärden vidtas. I sitt arbete för att förkorta kötiden kan KLM använda andra personalkategorier än förrättningslantmätare för att motverka passivitet och omotiverad kötid avseende ofördelade lantmäteriförrättningar. Vilandeförklaring av lantmäteriförrättningar Ansökan i lantmäteriförrättningen O237562 inkom till KLM den 28 april år 2023. KLM har enligt uppgift som lämnats till Lantmäteriet vid tillsynsbesöket inte haft möjlighet att driva ärendet framåt med anledning av att ett beslut om bygglov erfordras. KLM har dock inte meddelat något beslut om vilandeförklaring. Bestämmelsen i 4 kap. 39 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL) bygger på den outtalade tanken att en lantmäteriförrättning normalt ska handläggas utan att lantmäterimyndigheten avvaktar avgörandet av frågor som är föremål för LANTMÄTERIET prövning i annan ordning. Det förutsätts alltså att prövningen i lantmäteriförrättningen ska ske utifrån befintliga förhållanden och att lantmäteriförrättningen ska handläggas utan onödigt dröjsmål. Lantmäteriförrättningen ska därmed avslutas eller ställas in, beroende på förhållandena. Handläggningen ska i princip ske utan andra uppskov än sådana som föranleds av uppgiftens beskaffenhet, årstiden eller arbetsförhållanden m.m. Det är under vissa förutsättningar möjligt för lantmäterimyndigheten att göra uppskov eller avbrott i förrättningshandläggningen i syfte att avvakta utgången av en prövning som sker i annan ordning och som är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen. Beslut om vilandeförklaring får överklagas med stöd av 15 kap. 4 § FBL. Det är med hänsyn till bestämmelsen i 9 § FL viktigt att en vilandeförklaring kommer till uttryck genom ett formligt beslut och att berörda sakägare underrättas om beslutet och hur det kan överklagas (JO 2937- 2008). För det fall att uppskov eller avbrott i handläggningen av lantmäteriförrättningar motiveras med hänvisning till 4 kap. 39 § FBL bör KLM alltså i fortsättningen se till att ett överklagbart beslut meddelas. I annat fall bör KLM driva ärendet till ett avgörande. Förrättningslantmätarnas medverkan i planprocessen KLM:s medverkan i planprocessen är uppenbart mer extensiv än den samrådsskyldighet som följer av 5 kap. 15 och 22 a §§ plan- och bygglagen (2010:900). Det kan vara samma person som har medverkat i detaljplaneprocessen som senare fullgör den förutnämnda samrådsskyldigheten och utför lantmäteriförrättningar inom planområdet. Lantmäteriet bedömer att det inte är osannolikt att den förrättningslantmätare som medverkar i planprocessen bildar sig en uppfattning om hur genomförandefrågorna ska hanteras av KLM i en efterkommande förrättningsprocess och därmed har svårt att agera förutsättningslöst och objektivt. Förrättningslantmätaren riskerar även att känna sig bunden till överväganden, beslut och uttalanden i planprocessen. Lantmäteriet uppmanar därför KLM att utforma rutiner kring ärendefördelningen som säkerställer att det inte uppkommer situationer som riskerar att skada allmänhetens tilltro till att överväganden och beslut inom förrättningsverksamheten sker med hög integritet. Det är viktigt att rollen som rådgivare och/eller uppdragstagare hålls skild från rollen som samrådspart och ärendeansvarig förrättningslantmätare. Lantmäterimyndighetens oberoende ställning i den kommunala organisationen KLM:s verksamhet finansieras till betydande del genom kommunala anslagsmedel och den del av KLM:s intäkter som utgörs av anslagsmedel har ökat över tid (Lantmäteriet har beräknat att andelen uppgår till 30 % år 2021, 32 % år 2022 samt 36 % år 2023 och 2024 – uppgifterna har avrundats till närmaste heltal). LANTMÄTERIET En lantmäterimyndighets rätt att ut avgifter för handläggningen av lantmäteriförrättningar och vissa andra ärenden regleras i bestämmelser i förordningen (1995:1359) om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Avgiftssättningen inom förrättningsverksamheten utgår från en princip om full kostnadstäckning. Det innebär att lantmäterimyndigheten får behålla avgiftsintäkterna från verksamheten för att finansiera kostnaderna för samma verksamhet och att intäkterna, räknat över några års tid, ska täcka kostnaderna (s. 435 SOU 2025:98). En kommun ska enligt 2 § 3 KLM-lagen visa att den kommunala lantmäterimyndigheten kommer att få en för ändamålet lämplig organisation och en verksamhet som kan beräknas få tillräcklig omfattning för att nödvändig kompetens ska kunna upprätthållas. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att avsikten med villkoret är att säkerställa att myndighetens oberoende ställning inte kan ifrågasättas och att myndighetens bemanning inte ska bli alltför liten (prop. 1995/96:78 s. 73). I förarbetena anges även att frågan om arbetsuppgifterna för den kommunala lantmäterimyndigheten är nära knuten till frågan om myndighetens inplacering i den kommunala organisationen. Den kommunala lantmäterimyndigheten måste vara fristående från kommunens politiska ledning. Det förutnämnda tillståndsvillkoret är därmed ägnat att säkerställa att myndigheten inte i sin verksamhet utsätts för politiska påtryckningar samt att den uppfattas som opartisk i förhållande till kommunen (a. prop. s. 49 ff.). Bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen om att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet ger ett specifikt uttryck för objektivitetsprincipen. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet, utan även hur myndighetens agerande har uppfattats är av betydelse. Det räcker att det förekommer rent objektiva invändningar mot en myndighets agerande för att det kan anses strida mot objektivitetsprincipen. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är alltså tillräckligt för att handlandet kan anses strida mot grundlagens krav (JO 2019/20 s. 58). Lantmäteriet bedömer att det förhållande att KLM till betydande del finansieras genom kommunala anslagsmedel innebär att dess självständighet i vissa fall skulle kunna ifrågasättas på objektiv grund. Det rör sig inte om rent tillfälliga förhållanden och har inte framgått vilket ändamål det ekonomiska tillskott som tillförts myndigheten är avsett att tillgodose. Det kan inte uteslutas att förrättningsverksamheten hos KLM finansieras på annat sätt än genom avgiftsintäkter enligt den princip om full kostnadstäckning som är av väsentlig betydelse för att säkerställa att KLM kan upprätthålla en oberoende ställning inom kommunen. Lantmäteriet uppmanar därför KLM att framledes transparent redovisa hur de medel som kommunen tillför myndigheten används och – för de fall att LANTMÄTERIET OM PERSONUPPGIFTER Läs hur Lantmäteriet hanterar dina personuppgifter på vår webbplats www.lantmateriet.se/personuppgifter, eller genom att kontakta kundcenter på 0771-63 63 63 eller kundcenter@lm.se.

§ 20. Vänersborgs kommun, 2016b. Regler för boendeparkering. Antagen av Samhällsbyggnads- nämnden 2016-01-28, § 12. (Inaktuellt dokument). Vänersborgs kommun, 2016c. Regler för parkeringsköp. Antagen av kommunfullmäktige 2016- 04-17, § 77. Vänersborgs kommun, 2017. Översiktsplan 2017. Antagen av kommunfullmäktige 2017-12-13,

23 § PBL inget bygglov. Inom områden som är särskilt värdefulla enligt 8 kap. 13 § PBL, vil- ket stora delar av Vänersborgs kommun är, kan det enligt 9 kap. 24 § krävas bygglov även för parkeringsplatser som är undantagna i 22–23 §. Allmän plats och kvartersmark I 1 kap. 4 § plan- och bygglagen definieras även begreppen allmän plats och kvartersmark. Detta har stor betydelse i många sammanhang, bland annat när det gäller parkering. All- män plats och kvartersmark är en grundläggande uppdelning av mark där detaljplan har upprättats. Normalt sett finns detaljplaner för all mark inom tätort, medan det saknas utan- för tätort. Allmän plats är ”en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detalj- plan är avsett för ett gemensamt behov”. I princip ska kommunen äga och förvalta den all- männa platsmarken och den får inte säljas eller arrenderas ut. Det är dock möjligt att an- ordna allmän parkering där och reglera villkor för den (till exempel ta ut avgifter, begränsa tider eller kräva särskilt tillstånd). Kvartersmark är ”mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenom- råde”. I många fall är det samma sak som privat tomtmark, och normalt sett ska en markä- gare med behov av parkeringsplats anordna den inom kvartersmarken. All kvartersmark är dock inte privat – även kommunen äger mycket kvartersmark. Det kan anordnas parkering för allmänhet på kvartersmark, oavsett om det är kommunens eller privat mark. Till skill- nad från allmän plats kan kvartersmark arrenderas ut eller säljas, vilket ger förutsättningar till exempel ledstolpar. Vad ska kommunen kräva i detaljplanering respektive bygglovsprövning? Kommunen har ansvar att upprätta detaljplaner där krav finns på det enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. I detaljplanen ska lämpligheten prövas bland annat utifrån ovan nämnda pa- ragraf om parkering (PBL 8:9). Kommunen ansvarar även för att pröva bygglov inför att nå- got ska byggas. Även där kommer frågan om parkering upp. Bygglovet reglerar i detalj hur byggnader är utformade, medan detaljplanen i många fall bara reglerar vad som får byggas i grova drag – maximalt antal kvadratmeter, byggnadshöjd med mera inom en tomt. Inte säl- lan möjliggör en detaljplan för flera olika typer av användning på en fastighet, som bostä- der, handel och kontor. En detaljplan är mycket kostsam och tidsödande att ta fram. En relativt ospecificerad och flexibel detaljplan har stora fördelar. Då finns en stor frihet för att anpassa till behov som förändras. En viktig fråga är då i vilken utsträckning detaljplanen behöver säkra ytor för kommande parkeringsbehov och i vilken utsträckning det kan regleras i Parkeringsutredning 2025 19 (83) bygglovsprövningen. Utgångspunkten är att detaljplaner med flexibel användning inte be- höver hantera alla teoretiska scenarion med maximalt utnyttjande som leder till olämplig- het rörande parkering/trafik, under förutsättning att denna olämplighet är av det slag som rör tomtens ordnande (PBL 8:9). PBL 9:56 (tidigare 9:30) säkerställer att detta prövas vid lo- värenden inom detaljplan. Exakt hur stora parkeringsytor måste vara, var de ska placeras och hur de ska utformas är frågor som får hanteras vid en eventuell bygglovsprövning. Huruvida det vid en sådan prövning är möjligt att tillåta sökt fördelning av användningar inom planområdet beror då på omfattningen av ytkrävande verksamheter. Förfarandet har principiellt stöd i rättsfall MÖD P 8568-18 utifrån tillämpningen av relevanta paragrafer. 2.2.5 Kommunens och fastighetsägares ansvar Även om det kan sägas att kommunen utifrån plan- och bygglagen har ett övergripande an- svar för planering av parkering, innebär inte det att kommunen ansvarar för att anordna par- kering. När kommunen beslutat om detaljplaner eller bygglov är det sedan fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkeringsplatser som täcker behoven. Fastighetsägarens ansvar gäller parkeringsbehov kopplat till fastighetens användning, till exempel boende, an- ställda, kunder, besökare och leveranser. Vissa parkeringsbehov är dock inte lika tydligt kopplade till en enskild fastighet. Till exem- pel kan turister och andra besökare vilja komma till en plats för att uppleva olika saker sna- rare än att bara besöka en viss butik eller annan funktion. För att få parkeringssituationen att fungera bra bör kommunen ta ansvar för att söka lösningar som möjliggör för allmänhet att kunna ta sig dit de behöver. En annan aspekt är att ett effektivt markutnyttjande kräver ett stort mått av samnyttjande. Behovet av parkering för en viss verksamhet kan temporärt vara mycket stort, till exempel vid ett evenemang. Ett sätt för kommunen att skapa förutsätt- ningar för sådant är att anordna en viss mängd allmänna parkeringsplatser som kan nyttjas för olika typer av ändamål. En ytterligare aspekt är att delar av den täta bebyggelsen i staden har vuxit fram på ett sätt som gör det mycket svårt att i efterhand skapa parkeringsplatser inne på kvartersmarken. Kommunen kan i de fallen behöva ta ett större ansvar för att bo- ende, anställda, kunder och besökare ska kunna ha tillgång till parkeringsplats. 2.3 Vänersborgs arbete med parkering 2.3.1 Parkeringspolicy Parkeringspolicyn1 antogs redan 2007. Den är inte längre än två sidor och uppdelad i de två huvudrubrikerna Mål och Inriktning. Tydliga budskap är att kommunen ska minska bilens dominans i stadsrummet samt att handeln ska prioriteras framför arbetsplatser och boende i stadskärnan. 2.3.2 Andra tidigare beslutade principer som berör parkering Översiktsplanen2 lyfter som fortsatt arbete att ta fram en strategisk plan för besöksparke- ring och tillgänglighet i centrala delar av Vänersborg. Planen trycker även på behovet att det ska finnas cykelparkering vid kollektivtrafikhållplatser och andra målpunkter. I fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön3 finns följande rekommendation för delområdet Centrum: ”Utrymmeskrävande markparkering bör successivt minskas. Behovet 1 Antagen av kommunfullmäktige 2007-11-21, § 131. 2 Översiktsplan 2017, antagen av kommunfullmäktige 2017-12-13, § 197, se utvecklingsprincip 9 ”Ut- veckla centrum som mötesplats för alla”, sid. 75. 3 Antagen av kommunfullmäktige 2023-02-15, § 4. Parkeringsutredning 2025 20 (83) av bilparkering kan minskas genom åtgärder för att stödja alternativa färdsätt, och i högre utsträckning lösas genom underjordiska garage och parkeringshus.” Samma plan lyfter att parkeringsfrågan behöver ses över i de fyra strukturstudiekartorna - Vänersborgs innerstad, Sportcentrum och Torpagärdet, Öxnereds stationsområde samt Var- göns stationsområde och centrum. I vägledningen kopplad till Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 är en av föreslagna åtgär- der att ta fram nya riktlinjer för parkering1. Kopplat till parkering har kommunen även antagit Västra Götalandsregionens klimatlöfte 14, som bygger på att kommunen varje år ska genomföra åtgärder för att främja en mer ef- fektiv mobilitet. 2.3.3 Parkeringsnorm Kommunen har en parkeringsnorm2 som ger riktlinjer för hur kommunen ska hantera par- keringsfrågan i detaljplanering och bygglovsprövning. Huvuddelen av dokumentet redovi- sar riktvärden (parkeringstal) för olika typer av byggnader eller verksamheter. Dessa är tänkta som minimikrav, dimensionerade med tanke på situationen i centrala Vänersborg. Eftersom det inte finns en zonering är det ett rimligt antagande att framför allt bostäder ut- anför stadskärnan behöver fler parkeringsplatser än vad normen föreskriver. Utöver dessa riktvärden finns även ett antal övergripande riktlinjer, principer för samnyttjande och åt- gärdspaket för att sänka parkeringstalen, avsnitt om parkering för rörelsehindrade, rimliga gångavstånd samt utformningsriktlinjer. Parkeringsnormen ligger inom Byggnadsnämndens ansvarsområde. Det är avdelningen Plan och bygglov som använder normen. 2.3.4 Lokala trafikföreskrifter och tidsreglering Normalt sett är parkering tillåten upp till 24 timmar längs allmän gata som inte är huvudled, så länge det också följer andra bestämmelser i trafikförordningen3. Kommunen kan dock besluta om parkeringsförbud eller olika andra typer av regleringar genom upprättande av lokala trafikföreskrifter. I Vänersborgs innerstad är parkering förbjuden eller reglerad på annat sätt på merparten av gatorna. Anledningen till parkeringsförbud är i första hand att skapa välfungerande och säkra trafiksituationer när gatorna är för smala. Ofta tillåts parke- ring bara på ena sidan av gatan. I centrala delar av Vänersborg och flera andra platser använder kommunen även tidsregle- ring för att det ska finnas lediga platser att hitta för den som vill göra ärenden. Utan tidsre- glering finns stor risk att centralt belägna parkeringsplatser blir fullbelagda med långtids- parkerade bilar. Tiderna varierar mellan 15 minuter upp till 48 timmar. Det finns även vissa platser med möjlighet att parkera 7 dygn. Vid förfrågan brukar kommunen ge tillstånd att parkera längre när det finns behov. Där reglering inte gjorts Information om parkeringsti- der finns på kommunens hemsida. Lokala trafikföreskrifter beslutas av Samhällsbyggnadsnämnden. Ansvarig enhet inom för- valtningsorganisationen är Gatuenheten. 1 Vänersborg, 2021b. Vägledning för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning. Se åtgärd nr 14. 2 Antagen av Byggnadsnämnden 2016-03-01, § 20. 3 Se 3 kap. 47–57 §§ trafikförordningen Parkeringsutredning 2025 21 (83) 2.3.5 Parkeringsköp, boendekort och nyttokort Kommunen har tagit fram ytterligare system som påverkar parkering. Dels handlar det om parkeringsköp, som innebär att en fastighetsägare kan betala för att kunna utnyttja parke- ringsplats på en annan fastighet. Systemet kan vara viktigt för att möjliggöra utveckling av en fastighet där yta för parkering saknas på egna tomten. Dels handlar det om möjligheten att betala för boende- eller nyttokort. I båda fall kan du med kortets hjälp parkera på andra platser eller längre tid än vad som annars skulle vara tillåtet. Boendekort kan tecknas av personer folkbokförda i det område där kortet ska an- vändas, men antalet är begränsat till ett visst antal per fastighet. Nyttokort kan tecknas av personer som behöver kunna parkera i sitt arbete. Det kan vara till exempel hantverkare, hemtjänstpersonal eller torghandlare. Båda korten kan tecknas för helår eller för månad. Enligt Villkoren och avgifterna är fastslagna i dokumenten Boende- och Nyttokort: Avgifter och vill- kor1 respektive Regler för parkeringsköp2. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de två ty- perna av parkeringskort och för parkeringsköp där kommunen är part. Ansvariga inom för- valtningsorganisationen är Gatuenheten för korten samt Fastighet och service för parke- ringsköp. 2.3.6 Taxor Kommunfullmäktige beslutar om taxor för olika typer av avgifter. När det gäller parkering har fastställts avgifter för felparkering3, boendekort och nyttjandekort4 samt parkeringsköp5 i tre olika beslut. 2.3.7 Övervakning och skyltning Kommunen ansvarar för skyltning och övervakning av allmänna parkeringsplatser. Över- vakningen sköts av… För flertalet centrala parkeringsplatser med tidsreglering används P-skiva. Där parkeringsmöjligheterna regleras med lokala trafikföreskrifter behöver kommunen kommunicera det till trafikanterna. Det görs i första hand med hjälp av skyltar. I många fall används även markeringar på marken, till exempel uppmålade parkeringsrutor. Parke- ringsrutor används även på platser där det inte finns lokala trafikföreskrifter. Kommunen tillhandahåller även information om parkeringsmöjligheterna via hemsidan. Arbetet ligger inom ramen för Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Ansvarig enhet inom förvaltningsorganisationen är Gatuenheten. 2.3.8 Laddplatser Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun antog 2024-02-02 § 9 Strategi för laddinfrastruk- tur6 med syfte att definiera kommunens roll och prioriterade inriktningar inom området, för 1 Antagen av Samhällsbyggnadsnämnden 2020-06-16, § 60 samt kommunfullmäktige 2022-02-16, § 7. 2 Antagna av kommunfullmäktige 2016-04-27, § 77. 3 Vänersborgs kommun, 2020. Felparkeringsavgifter 2021. Antagen av kommunfullmäktige 2020-11-18

§ 77. 6 Vänersborgs kommun, 2024. Parkeringsutredning 2025 22 (83) att bidra till att nå målet om fossiloberoende transporter innan 2030. Inriktningarna ska un- derlätta utbyggnad av den publika laddinfrastrukturen i Vänersborg och möjliggöra ett håll- bart resande för kommunens invånare och besökare. Strategin utgår från tre principer: (a) möjliggöra för invånare, (b) välkomna besökare samt (c) underlätta för näringslivet. Dessa blir starkt kopplade till hur kommunen också planerar och arbetar med parkeringsfrågan övergripande. Sedan 2021 krävs enligt plan- och bygglagen (PBL) att nya bostadshus med fler än 10 parke- ringsplatser har ledningsinfrastruktur (till exempel tomrör) för laddning vid varje plats1. Dessutom gäller även från och med 1 januari 2025 att minst en laddpunkt ska finnas på par- keringar med fler än 20 platser, om de tillhör en uppvärmd byggnad som inte är bostadshus. Kravet är retroaktivt, vilket innebär att det gäller även för befintliga parkeringar, inte bara nybyggnationer. Det betyder att för varje påbörjat 20-tal platser krävs minst en laddstolpe. Exempelvis behöver en parkeringsplats med 41 platser förses med minst 3 laddpunkter. Det innebär att kommunen som markägare direkt påverkas av lagkraven, men har begrän- sad rådighet över uppförandet av laddinfrastruktur då kommunen inte får sälja el- och eller konkurrera med marknaden. För att uppnå lagkrav och säkerställa kommunens publika lad- dinfrastruktur arbetar kommunen med att möjliggöra för enkel etablering av laddpunkter för externa leverantörer. I arbetet har kommunen gjort en kartläggning av platser utifrån både lagkrav samt strategiska platser för laddpunkter för att se till behovet i kommunen. Kommunen har valt att även titta på just strategiska platser som inte omfattas av lagkrav då det finns områden med färre antal platser som ändå anses vara i behov av laddinfrastruktur. Arbetet pågår kontinuerligt kopplat till utlysningar där både uppföljning görs och kontakt med externa aktörer och andra intressenter upprätthålls. 2.3.9 Kollektivtrafik, gång och cykel Vänersborgs kommun har i Översiktsplan 2017 gjort bland annat följande ställningstagan- den2: ”Inom tätortsområden ska god tillgänglighet för gående, cyklande, kollektivtrafikresenä- rer och bilister säkras i nämnd ordning.” ”Vid planläggning ska strävan vara att länka samman stadsdelar, bostadsområden och viktiga målpunkter med cykelvägsstråk och förbättra möjligheterna att cykla mellan om- råden som är åtskilda av barriärer. Nya planer ska även redovisa hur säkra och funktion- ella cykelparkeringar samt cykelvägsanslutningar ska lösas.” ”Kollektivtrafiken ska ha företräde i kommunens totala trafiksystem, vilket bland annat kan innebära upprättande av bussgator, busskörfält samt signalprioritering.” ”Busshållplatser ska vara lättillgängliga och där behov finns ska cykelparkering iordning- ställas intill hållplatsen.” ”Möjligheterna för kollektivtrafikförsörjning ska väga tungt när plats bestäms för ny bo- stadsbebyggelse eller besöksmål.” För kollektivtrafiken ansvarar Västra götalandsregionen, men kommunen deltar aktivt i framtagandet av kollektivtrafikplaner3 i samverkan med Trollhättans stad och Västtrafik. 1 Boverket, 2024. 2 Översiktsplan 2017, sid 76 (utvecklingsprincip 9) samt sid 78 (utvecklingsprincip 10) 3 Kollektivtrafikplan för Trollhättan och Vänersborg antogs senast 2019 av Västra götalandsregionens kol- lektivtrafiknämnd. Arbete har inletts med att revidera planen. Parkeringsutredning 2025 23 (83) Vänersborgs kommun har även en cykelstrategi1 som pekar ut strategiska insatsområden för att skapa bättre möjligheter för cykling: • Fortsatt utbyggnad av Vänersborg kommuns cykelvägnät • God drift och underhåll av cykelvägnätet • Fortsatt satsning på säker och tillgänglig cykelparkering • Utbyggt system med vägvisning • Kommunikation och stimulansåtgärder som får fler att använda cykeln Fortsatta satsningar på kollektivtrafik, gång och cykel kan bidra till att minska eller hålla tillbaka behovet av parkeringsplatser. 2.3.10 Uppsummering av Vänersborgs arbete med parkering Kommunen har flera olika typer av styrdokument som påverkar arbetet med parkering. Det görs också många olika typer av arbetsinsatser. Samhällsbyggnadsnämnden och Gatuen- heten har hand det mesta som rör när, var och hur man får parkera, samt cykelvägar. Bygg- nadsnämnden och Plan och bygglov hanterar parkeringsnorm och frågor om hur parkering hanteras i detaljplaner och bygglov. Kommunstyrelsen har bland annat ansvar kring över- siktsplanering och kollektivtrafik. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i rollen som kommu- nal fastighetsägare ansvar för parkering på kommunal kvartersmark, parkeringsköp och markupplåtelse för till exempel laddstolpar. 2.4 Andra kommuners arbete med parkering 2.4.1 Översikt över analyserade styrdokument För att genomföra en jämförelse mellan kommuner behövdes ett rimligt antal. Vänersborg ingår i SKR:s kommungrupp B4, pendlingskommun nära större stad. I denna grupp är mer- parten av kommunerna betydligt mindre än Vänersborg och det är troligt att förutsättning- arna för parkering skiljer sig stort. Därför valdes att i stället utgå från storleken på huvudor- ten i kommunen. Då Vänersborgs stad har ungefär 25 000 invånare söktes styrdokument för parkering ut bland kommuner med en huvudort som har 20 000–30 000 invånare, se Tabell 2. I de flesta fall har det gått att finna antagna styrdokument för parkering i de undersökta kommunerna. I flertalet fall innehåller styrdokumenten även riktlinjer med parkeringstal. Vanligtvis har dokumenten antagits av kommunfullmäktige. 1 Cykelstrategi Vänersborgs kommun, antagen av kommunfullmäktige 2025-02-19 § 10 Parkeringsutredning 2025 24 (83) Tabell 2. Översikt över analyserade styrdokument Kommun Styrdokument Typ* P-tal Årtal Beslut Ortsstorlek** Alingsås Parkeringsnorm Riktlinje Ja 2024 KF 27 423 Mobilitetsplan Anvisning - ? ? Enköping Parkeringspolicy Strategi - 2017 KF 25 021 Parkeringsnorm Riktlinje Ja 2018 KSU Eslöv Parkeringsnorm Riktlinje Ja 2021 KS 20 422 Karlskoga Riktlinjer för parkering Riktlinje Ja 2017 ? 27 386 Katrineholm Parkeringsstrategi Strategi - 2017 KF 24 447 Kungsbacka Strategi och riktlinjer för Strategi+ Ja 2024 ? 23 830 parkering och mobilitet riktlinje Lerum Parkeringspolicy Policy+ Ja 2023 KF 28 491 riktlinje Lidköping Parkeringsnorm Riktlinje Ja 2018 KF 23 554 Norrtälje Parkeringsstrategi Riktlinje Ja 2016 KF 21 917 Ystad Strategier och riktlinjer Strategi+ Ja 2021 KF 20 133 för parkering riktlinje Ängelholm Riktlinjer för parkering Riktlinje Ja 2021 KF 28 606 Vänersborg Parkeringspolicy Policy - 2007 KF 24 112 Parkeringsnorm Riklinje Ja 2016 BN *) Bedömning av vilken typ av dokument det skulle motsvara enligt Vänersborgs kommuns Riktlinjer för styrande dokument **) Invånarantal i huvudort hämtat från SCB:s statistik över Sveriges tätorter 2020 KF = kommunfullmäktige KS = kommunstyrelse KSU = utskott under kommunstyrelse BN = byggnadsnämnd 2.4.2 Parkeringsnorm i jämförbara kommuner Parkeringstal från de nio kommunerna har sammanställts och jämförts med Vänersborgs gällande parkeringsnorm. Jämförelserna är svåra då kommunerna använder olika system. Kategorierna skiljer sig åt, många har olika parkeringstal för olika zoner, vissa använder mi- nimi- respektive maximital med mera. För att kunna jämföra har parkeringstalen förenklats och presenteras i Tabell 3 som intervall mellan lägsta och högsta minimital. Framför allt be- ror variationen på läget i förhållande till centrum, där det lägsta talet är det mest centralt belägna. Maximital har utelämnats i de fall de används. Som framgår av Tabell 3 ligger gällande parkeringstal i Vänersborg i de flesta fall inom det genomsnittliga värdet sett till jämförda kommuner. Dock skiljer Vänersborg ut sig när det gäller parkeringstal för förskola och grundskola, där Vänersborg har betydligt högre tal än någon av de jämförda kommunerna. Parkeringsutredning 2025 25 (83) Tabell 3. Jämförelse mellan parkeringstal i elva kommuner. Alla siffror motsvarar antal parke- ringsplatser per 1 000 m2 BTA. Kommun -obrelF suhsdats -obdråV edne aloksröF -dnurG aloks irtsudnI rotnoK lednaH -uatseR gnar lletoH Alingsås 7–12 2–6 2–12 3–7 6–16 11–33 22–42 14–32 8–18 Enköping 8–15 5–9 4–13 3–7 n/a 10–24 22–55 n/a n/a Eslöv 6–8 6–8 6–8 6–8 6–8 6–8 6–8 6–8 6–8 Karlskoga 8–14 3–6 12–23 5–10 spec. 10–30 17–44 26–44 16–24 Kungsbacka 2–6 n/a 10 5 maxn. maxn. maxn. maxn. n/a (10) (25) (25–30) (25) Lerum 9–12 n/a 16–20 7–9 20–27 27–37 22–55 44–66 27–39 Lidköping 8–9 7 14 9 7 16 28–35 n/a 12 Norrtälje 10–13 n/a n/a n/a 6–15 17–21 36–46 n/a n/a Ystad 9–15 n/a n/a n/a n/a n/a 20–30 n/a n/a Ängelholm 9–13 n/a n/a n/a 7–10 13 18 20 n/a Vänersborg 5–12 4 25 15 10 20 30 25 20 Medelvärde 7–12 4–7 11–16 7–9 9–13 14–22 22–36 22–33 15–20 n/a = inget parkeringstal angivet spec. = särskild beräkningsgrund som är svår att omvandla till jämförtal maxn. = maximinorm används, vilket inte tas med i jämförelsen 2.4.3 Parkeringsavgifter i jämförbara kommuner Lite mer än hälften av de undersökta kommunerna tar ut avgift för parkering på allmän plats i de mest centrala delarna, se Tabell 4. Det vanligaste betalsystemet är via mobilappar eller SMS, men flera kommuner har även automater för kortbetalning. Några av kommu- nerna kombinerar betalning med P-skiva, där en eller två timmar är kostnadsfritt. Den ge- nomsnittliga taxan spänner mellan 6 och 12 kr per timme. Lite mer än hälften av kommunerna har även parkeringshus, där taxan vanligtvis ligger nå- got över avgiften för gatuparkering. Flera av parkeringshusen drivs i privat regi. Där möjlig- het finns till månadskort för parkering inom centrala delar av orten ligger avgifterna på 300–500 kr per månad. Vänersborg sticker där ut med en betydligt lägre avgift för parke- ringskort, drygt 200 kr per månad. Parkeringsutredning 2025 26 (83) Tabell 4. Jämförelse av parkeringsavgifter i olika kommuner Taxa Kommun Parkeringssystem Taxa gatu-P* Taxa P-hus månadskort Alingsås n/a Fri 15–24 kr/t n/a Enköping ParkingTime/EasyPark/ 6–12 kr/t n/a 350 kr Parkster/Mobill/ePark/automat Eslöv ePark/EasyPark/P-skiva 7 kr/t n/a 350 kr Falkenberg P-skiva Fri 10 kr/t efter 2t 350 kr vard. kl 9-18 Karlskoga Datumparkering Fri n/a n/a Katrineholm P-skiva Fri 8 kr/t efter 2t n/a Kungsbacka P-skiva/EasyPark/ePark/ 3–8 kr/t 3 kr/t efter 1t 300–350 kr Parkster efter 1t Lerum n/a Fri 10 kr/t efter 1t n/a Lidköping Datumparkering 7 kr/t n/a n/a Norrtälje EasyPark/Parkster/ePark/ 10–15 kr/t n/a n/a automat efter 2t Ystad Parkster/EasyPark/Mobill/ 5–20 kr/t 10 kr/t n/a automat Ängelholm P-skiva/Parkster/ePark/automat 7–12 kr/t 18 kr/t 300–500 kr efter 1t Vänersborg P-skiva Fri n/a 208 kr*** Medelvärde** 6–12 kr/t 11–14 kr/t 331 kr *) Detta gäller kommunal allmän platsmark där avgift tas ut. Det kan finnas allmänna parkeringar med avgift på kvartersmark och avgiftsbelagda privata parkeringar. Det kan även finnas områden med avgiftsfri parkering på kommunal allmän plats. **) I medelvärdet är inte kostnadsfri parkering medräknad ***) I Vänersborg används årsavgift 2 500 kr eller kvartalsavgift 750 kr. n/a = ingen uppgift har hittats 2.4.4 Uppsummering av andra kommuners arbete Flertalet jämförda kommuner har politiskt antagna styrdokument som anger rekommende- rade parkeringstal. Vänersborgs kommuns parkeringsnorm ligger ganska genomsnittligt, förutom för förskola och grundskola där Vänersborg har betydligt högre riktvärden än de andra kommunerna. Drygt hälften av kommunerna har system med avgift på centrala allmänna parkeringsplat- ser. Några har ett system med en eller två timmar fri parkering och därefter betalning. Flera erbjuder olika system, till exempel P-skiva, mobilappar och automat för kortbetalning. Parkeringsutredning 2025 27 (83) 2.5 Tidigare analyser av parkeringssituationen i Vänersborg Det har gjorts större parkeringsutredningar 2008 och 2015 i Vänersborg, som båda lett till ändringar i styrdokument. Frågan om tillgång till parkering i Vänersborgs innerstad har va- rit i fokus. 2.5.1 Parkeringsutredning för Vänersborgs centrum (2008) Sweco anlitades 2007 för att utreda parkeringsfrågan i Vänersborg. Utredningen låg till grund för framtagandet av nya styrdokument som antogs av kommunfullmäktige och bygg- nadsnämnden under november och december 2007 (parkeringspolicy, parkeringsnorm samt regler för parkeringsköp). Själva utredningsrapporten färdigställdes i juni 2008. Utredningen visar bland annat på väntade förändringar som kan leda till minskat antal par- keringsplatser i centrum, i huvudsak genom olika förtätningsprojekt. Den tidigare parke- ringsnormen granskas. Bland annat konstateras att samnyttjande inte är något som upp- muntras. Bland annat föreslås följande: • Parkeringspolicy som tydligt prioriterar ärendeparkering på gatumark i centrum • Ändringar av tidsreglering i Vänersborgs centrum till fördel för kortare ärenden • Parkeringsnorm som uppmuntrar till samnyttjande • Planering för gemensamma flexibla parkeringsanläggningar inom acceptabelt gångav- stånd (7 lämpliga platser presenteras) • Förbättrad information till allmänheten om parkeringsmöjligheterna via hemsida, in- formationsblad och dagstidningar (automatisk digitala skyltar avfärdas som alltför kost- samt) 2.5.2 Parkeringsutredning 2015 På uppdrag av kommunfullmäktige, och med bakgrund i en motion som lämnades in 2013, genomförde Byggnadsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden under 2015 en parkerings- utredning. Utifrån utredningens förslag antogs ny parkeringsnorm, nya regler för parke- ringsköp och nya regler för boendeparkering under 2016. I utredningen gjordes bland annat en inventering av parkeringsplatser i centrala Väners- borg och en jämförande analys med andra kommuners parkeringsnormer. Eftersom parke- ringsnormens inverkan på möjligheterna att bygga bostäder var en utgångspunkt i mot- ionen gjordes också några detaljerade räkneexempel på aktuella byggprojekt. En viktig del i förslaget var att införa fler flexibla mekanismer i parkeringsnormen och ge vägledning i hur de kan användas. Dels handlar det om riktvärden för att kunna beräkna samnyttjande, dels åtgärdspaket för minskad parkeringsnorm och dels möjligheten att göra en projektspecifik utredning som visar på behovet. En annan viktig utkomst av utredningen är reglering av boendekort, kopplat till den faktiska tillgången till allmänna parkeringsplatser. Genom kombination med parkeringsköp koppla- des även möjligheten att parkera på allmän platsmark med boendekort till parkeringsnor- men och skapar ytterligare en flexibel mekanism. I utredningsrapporten förs ett resonemang kring hur det framräknade underskottet på par- keringsplatser i Vänersborgs innerstad ändå kan balanseras genom mekanismerna i den flexibla parkeringsnormen och systemet med boendekort. Parkeringsutredning 2025 28 (83) 2.5.3 Utredning om parkeringshus 2022 På uppdrag av samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde Ramböll 2022 en utredning om förutsättningarna för parkeringshus på norra Sanden1. I utredningen läggs data fram som tyder på att en stor del av trafiken till Vänersborgs tätort anländer via Dalbobron, därmed ses norra Sanden som ett strategiskt bra läge för ett framtida parkeringshus. Dock visar utredningen på att behovet egentligen saknas, med hänvisning till att belägg- ningsgraden inte är särskilt hög och inte heller ökat sett sju år tillbaka. Utredarna såg inte motiv för ett parkeringshus, även om ytterligare parkeringsplatser skulle försvinna från in- nerstaden och befolkningen skulle öka något. En avgörande fråga är även finansieringen av ett parkeringshus. Utredarna lyfter fram par- keringsköp som en rimlig finansieringsmodell, det vill säga att fastighetsägare i närheten ser nytta av att betala för att få tillgång till parkeringsplatser. Det skulle kunna bli aktuellt i samband med nybyggnation på Sanden. Avgiftsreglering av andra parkeringsplatser och ökat samnyttjande skulle bidra. Utredarna trycker på att kommunen behöver arbeta aktivt med dessa frågor. Den storlek på parkeringshus som utredningen presenterar är 3 750 m2 i tre våningar, vilket skulle ge plats för 350–400 bilar. 2.5.4 Resvaneundersökning i Västra Götaland 2022/2023 Västra Götalandsregionen genomförde en större resvaneundersökning under hösten 2022 och våren 2023. Undersökningen är den senaste i sitt slag och den ger en samlad bild av västsvenskars resvanor vid tidpunkten. Det ges också möjlighet att jämföra mellan de 49 kommunerna i regionen. Urvalet av respondenter är gjort för att ge hög representativitet (kvoturval) och därför ger undersökningen en mer rättvisande bild än om samma antal per- soner deltar och urvalet är slumpmässigt. Det blir också betydligt mer tillförlitligt än om en- käten är öppen så som den webbenkät som beskrivs i avsnitt 2.6.1. Antal svarande i hela undersökningen var 20 800, varav 373 från Vänersborgs kommun. En fråga i undersökningen var vilka färdmedel som borde prioriteras högre, se Figur 6. Jäm- fört med regionen som helhet var Vänersborgarna i undersökningen mer positiva till att pri- oritera alternativen till bil. Endast 20 % instämde i att bilen borde prioriteras mer, jämfört med 23 % i regionen. Figur 6. Svar på frågan vilka färdmedel som borde prioriteras högre. Svarande från Vänersborgs kommun. Källa: VGR, 2022. 1 Ramböll, 2022. Parkeringsutredning Vänersborg: Parkeringshus Sanden. Utredningsrapport beställd av samhällsbyggnadsförvaltningen, Vänersborgs kommun. Parkeringsutredning 2025 29 (83) När det gäller tillgång till parkeringsplats visar svaren från undersökningen att drygt tre fjärdedelar av Vänersborgarna har tillgång till gratis parkeringsplats hemma, vilket är unge- fär samma andel som i hela regionen, se Figur 7. Resterande betalar för parkeringsplats vid hemmet. Figur 7. Svar på frågan om tillgång till parkeringsplats hemma. Blått är svarande från Väners- borgs kommun, grått är hela regionen. Källa: VGR, 2022. Det ställdes även en fråga om det finns goda möjligheter att parkera bil, se Figur 8. I reg- ionen som helhet svarade drygt hälften positivt på det, medan en femtedel var negativa. Ge- nerellt sett såg landsbygdskommuner mer positivt på parkeringsmöjligheterna än kommu- ner med större städer. För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil. Figur 8. Svar från olika kommuner på frågan om det finns goda möjligheter att parkera bil. Källa: VGR, 2022. 2.5.5 Uppsummering av tidigare analyser Det hade varit värdefullt att kunna följa hur läget förändrats utifrån slutsatserna i tidigare parkeringsutredningar. Det är dock svårt att göra det med exakta siffror, eftersom utred- ningarna har haft olika avgränsningar och metoder. Antalet parkeringsplatser i Väners- borgs innerstad har troligtvis minskat något senaste decennierna, samtidigt som antalet bo- städer ökat. En fortsättning av den utvecklingen är att vänta, vilket förutses i alla utredning- arna. Ett lösningsförslag som återkommit är att tillskapa parkeringsplatser genom parkeringshus. När frågan utreddes 2022 var slutsatsen dock att behovet inte är stort nog att motivera en så- dan investering och att det skulle vara en stor utmaning att finansiera det. Parkeringsutredning 2025 30 (83) Det har i olika sammanhang framhållits att det är svårt att hitta parkering i Vänersborg, men som framgår bland annat av Västra Götalandsregionens resvaneundersökning 2022– 2023 framstår situationen betydligt bättre i Vänersborg än i andra städer i regionen. 2.6 Inhämtade synpunkter under arbetets gång 2.6.1 Öppen webbenkät Under våren 2025 samlade kommunen in svar om parkering i Vänersborg i en öppen webb- enkät. Inbjudan spreds via kommunens hemsida och vid de tillfällen då parkeringsutred- ningen presenterades. Sammanlagt svarade 421 personer på enkäten, varav 58% kvinnor. Åldersmässigt var spridningen relativt god om man ser till åldersfördelningen när det gäller bilinnehav. Åldersgrupperna mellan 30 och 64 år var överrepresenterade. Eftersom det var en öppen enkät kan svaren inte antas vara representativa för kommuninvånarna. Det kan antas att invånare som upplever problem med parkeringssituationen är överrepresenterade eftersom de kan antas ha större intresse att svara på denna typ av enkät. Men svaren ger ändå en bild av hur en grupp ser på parkering och vilka olika perspektiv som kan finnas. Enkäten omfattade åtta frågor, varav några underfrågor och två med öppna svar. Som framgår av Figur 9 är det något fler av de som svarat i enkäten som upplever svårig- heter med att hitta parkering än de som inte gör det, men det är få som upplever att det är dyrt eller krångligt. Figur 9. Enkätsvarens fördelning på frågan ”Vad är din upplevelse av att parkera i Vänersborgs kommun?” På frågan om var problem med parkering finns indikerar svaren att det är i de centrala de- larna av Vänersborgs tätort som de flesta berörs, se Figur 10. 225 av 253 nämnda platser lig- ger inom centrum, där bland annat Torget, gatorna kring kommunhuset, parkeringen vid Hemköp och gatorna i Nordstan lyftes fram. Många tyckte det är för få tillgängliga platser och många tyckte att parkeringstiderna är för korta. Andra tryckte på att det kan vara krång- ligt med appar, bland annat vid Vänerparken. Det fanns även flera synpunkter kring att par- keringsplatser borde tas bort, framför allt på Torget. Utanför centrum nämndes bland annat Holmängen (tio svar) och Sportcentrum (sex svar). Parkeringsutredning 2025 31 (83) Figur 10. Karta som redovisar platser som nämnts i svaren på enkätfrågan ”Var ser du problem med parkering i Vänersborg?” När det gäller vilka förslag på åtgärder som de svarande föredrog var det tydligt att många tänker att höjd parkeringsnorm vore en god idé, se Figur 11. Stort stöd framkom även kring att göra det mer attraktivt att åka kollektivt och cykla samt att förlänga parkeringstiderna. Det stora flertalet av de som svarade på enkäten tyckte däremot att det vore en dålig idé att korta ner parkeringstiderna, minska parkeringsytorna eller införa avgifter. Parkeringshus framstod som en splittrande fråga, där många är starkt emot och många tycker att det vore en god idé, vilket också framkom av de fria svaren. Figur 11. Enkätsvarens fördelning på frågan ”Vad tänker du om följande förslag?” Parkeringsutredning 2025 32 (83) En enkel analys av de fria enkätsvaren (frågorna 2 och 4) visar på en bredd av perspektiv, se Tabell 5. En förvånansvärt stor andel påpekar att det fungerar bra. Många som arbetar i stan efterfrågar fler platser med heldagsparkering. De som gör ärenden i stan vill hellre att arbe- tande ställer sig i utkanten. Många tycker att parkeringstiderna är för kort för ärenden, me- dan någon efterfrågar fler 15-minutersplatser. Boende efterfrågar ofta mer flerdygnsparke- ringar och det finns olika uppfattningar om boendekorten. Några efterfrågar möjligheten att parkera längre än 7 dygn för att möjliggöra cykling Vänern runt eller längre båtsemester. Många ser P-hus som något som riskerar att förstöra trivseln medan andra ser det som en nödvändig lösning. P-skiva och gratis parkering framhålls som mycket positivt av många, men det finns också många som ser möjligheter med att införa P-avgift. Många tycker att det är för trångt med utrymmet (bland annat på Hemköps parkering) medan andra ser möj- ligheter att få in fler platser genom att tränga ihop mer (till exempel på Torget). Många trycker på vikten av trygghet och trivsam utformning och många lyfter fram betydelsen av grönområden och grönska. Många tycker att vi borde ha mindre parkering på Torget, me- dan andra lyfter fram den som viktig. Tabell 5. Enkel sammanställning över synpunkter i de fria enkätsvaren Synpunkt frekvens Synpunkt frekvens Synpunkt frekvens Funkar bra 50 P-tillstånd för anställda 4 Digital P-skiva 1 Längre P-tid 41 Snällare kontrollanter 3 Fler boendekort 1 Mer P-platser 31 Mindre P i staden 3 Fler korttidsplatser 1 Mer arbets-P i centrum 19 P-däck vid nybyggen 3 Högre P-norm 1 Behåll P-skiva 16 Zonindelning 3 Inför datumparkering 1 Inget P-hus 15 Behövs längre P än 7 Inga stora P-platser 1 dygn 2 Ingen P-avgift 14 Krångliga appar 1 Bygg P-hus 13 Bilpool 2 Krångligt med boende- Bättre för cyklister 2 kort 1 Mindre P på Torget 11 Bättre skyltning 2 Mer bilistperspektiv 1 Större P-rutor 10 För dyrt 3 Mer cykel-P 1 Fler laddstolpar 8 Mer enhetligt system 2 Mer flerdygns-P 1 Inför P-avgift 8 Mer pendel-P 2 Mer P för tillstånd 1 Öka tryggheten 8 Behövs MC-parkering 1 Mindre enkelriktat 1 Måla P-rutor 7 Behövs myntautomat 1 Minska bilåkandet 1 Frigör stan från arbets-P 6 Boendekort för dyrt 1 P på last-zoner 1 För trångt 6 Bort med bilar från gåga- P-däck under Torget 1 Grönområden viktigt 6 tan 1 Rundare kantsten 1 Inga appar 6 Bättre angöring vid skola 1 Solceller 1 Bättre kontroll 5 Bättre kollektivtrafik 1 Ta bort boendekort 1 Trivsammare utform- Bättre pendel-P 1 ning 5 Tidigare seniorbusskort 1 Bättre snöröjning 1 Mer funktionell utform- ning 4 Bättre underhåll 1 Ett kanske överraskande resultat från enkäten var att så pass många svarade att de dagligen eller flera gånger i veckan gör ärende på stan, något som går igen i alla åldersgrupper, se Fi- gur 12. En stor andel, nästan hälften arbetar regelbundet i Vänersborgs centrum och nästan 80 % parkerar ofta med bil där. Endast 20 % cyklar ofta till Vänersborgs centrum. Parkeringsutredning 2025 33 (83) Figur 12. Enkätsvarens fördelning på frågan ”Hur ofta gör du följande?” 2.6.2 Referensgruppsträffar Två från arbetsgruppen har träffat representanter för handlare och fastighetsägare i Väners- borgs innerstad, 4 mars respektive 11 april 2025. Vid träffarna presenterades uppgifter från enkäten och andra undersökningar. Frågor ställdes om utmaningar och möjligheter. För handlarnas del är det viktigt att det ska kännas enkelt att hitta parkeringsplatser i staden och att det inte ska behöva kosta. En stor risk är att det upplevs smidigare att åka till Överby för att handla. P-skiva framhölls som ett bra system som många kunder är nöjda med. Det påpekades att vissa som arbetar i centrum själva parkerar på de närmaste platserna, så att kunder trängs ut. Vid träff med fastighetsägare hävdades att den faktiska kostnaden för att tillhandahålla en parkeringsplats kan vara i storleksordningen 1 000 kr per år, vilket är betydligt mer än vad någon tar ut i hyra. En annan uppgift var att det finns relativt många outhyrda parkerings- platser i Vänersborgs centrum. Bland annat ska flera statliga organisationer på senare tid ha sagt upp parkeringsplatser de tidigare hyrt åt anställda, utifrån nya policydirektiv. En slut- sats är att det bör finnas hyrbara parkeringsplatser att förmedla till behövande. Fastighetsä- garna såg generellt sett positivt på idén att ta ut avgifter för parkering på allmän plats, även om det är viktigt att se till handelns behov av gratis parkering. Vissa efterfrågar mer kort- tidsparkering (till exempel 30 minuter) i centrala lägen för att skapa bättre tillgänglighet för de som vill göra snabba ärenden. 2.6.3 Födelsedagen och Bomässan Frågan om parkering lyftes på kommunens födelsedag 25 januari och Bomässan 4–6 april 2025. Många besökare till de två arrangemangen lämnade synpunkter. De vanligaste synpunkterna var att det fungerar bra att parkera i Vänersborg och att syste- met med P-skiva är bra. Samtidigt fanns även många förbättringsförslag. Många menade att tidsgränserna ofta är för korta, att det behövs mer än 1 eller 2 timmar för att hinna med det som ska uträttas. Många vittnade om att något drog ut på tiden eller att de stött på en be- kant, vilket lett till försening. Frågan om parkeringsdäck är tudelande – vissa lyfte fram det som en bra idé medan andra motsatte sig det. Många lämnade även detaljerade synpunkter på olika platser. Parkeringsutredning 2025 34 (83) 2.6.4 Kompletterande intervjuer Vid en kompletterande intervju med en fastighetsägare för en större, centralt belägen par- kering som används i hög utsträckning av allmänheten: Önskar att kommunen tar ut en avgift för parkering för att slippa vara den enda som har betalparkeringar - hyresgäster vill att kunder ska få stå gratis eftersom deras konkurren- ter på andra platser i stan har det gratis på kommunala parkeringar. Tror inte på att folk slutar åka hit för att det kostar att parkera. Viktig rättvisefråga kring att ha gratisparke- ringar eftersom folk som inte har bil får finansiera parkeringarna, lite orättvist. Förekommer att Trollhättebor åker till Vänersborg för att parkera gratis på pendelparke- ring. 2.6.5 Uppsummering av inhämtade synpunkter Uppenbart ser många P-skiva som ett bra system, och många motsätter sig parkeringsavgif- ter. Många vill även ha längre parkeringstider. Samtidigt tycker många att parkeringsplatser i centrum inte bör blockeras hela dagar och många efterfrågar den flexibilitet som ett sy- stem med förlängningsbara parkeringstider skulle innebära. 2.7 Typområdesstudie Under april och maj 2025 samarbetade kommunen med två lantmäteristudenter på Högsko- lan Väst som gjorde sitt kandidatarbete om parkeringsnormer (Karlsson och Arvidsson, 2025). Bland annat gjorde studenterna en studie där ett antal typområden undersöktes, se Figur 13-14 samt Tabell 6. Urvalet av typområden utgick från att hitta bra jämförelseexem- pel på bostadsområden, med spridning när det gäller bostadstyper, byggnadsperioder och plats i kommunen. Samtidigt behövde områdenas avgränsning följa SCB:s statistikområden (nyckelkodsområden, NYKO). Studien ger värdefull referensinformation om hur bilinnehavet kan skilja mellan olika typer av bostadsområden. Det finns osäkerheter i studien. Dels bygger det på statistik som inte be- höver överensstämma helt med verkligheten, till exempel kan det vara skillnad mellan vilka personer som är folkbokförda på en adress och vilka som de facto bor där, eller mellan an- talet registrerade fordon på en adress och antalet som är i bruk där. Dels bygger beräk- ningen av parkeringsnormen på ett antal osäkra uppskattningar, till exempel när det rör fördelningar mellan mindre och större lägenheter. Men även med en viss felmarginal bör resultatet ge en indikation på det verkliga parkeringsbehovet som kan jämföras med det tal parkeringsnormen ger. Som framgår av Tabell 6 visar studien att det i flertalet av typområdena är ett betydligt lägre bilinnehav än vad gällande P-norm ger för tal. Med andra ord innebär det att gällande P- norm i dessa fall leder till en överetablering av parkeringsplatser. Dock ska påpekas att det till stor del kan tänkas bero på småhus, där normen anger minst två parkeringsplatser och en betydande andel av hushållen endast har en bil. Det ska även påpekas att parkeringsbe- hovet kan väntas vara större än bilinnehavet då det även bör finnas möjlighet för besökare, hantverkare med flera att hitta parkering. Dessa behov ska P-normen ta höjd för. Därmed kan en avvikelse på -10 % eller -20 % ses som rimlig. Studien visar även att två av områdena – Holmängs hage norra och Björkholmsgatan – har ett betydligt högre bilinnehav än vad gällande P-norm ger för tal. Holmängs hage har stude- rats vidare i utredningen, se avsnitt 2.10. För ett antal områden är avvikelsen mellan bilin- nehav och P-normstal relativt liten, däribland området Centrum södra. Parkeringsutredning 2025 35 (83) Figur 13. Karta över undersökta typområden inom Vänersborg-Vargöns tätortsområde, nr 1–12. Notera att område 1, Katrinedal, även omfattar delar av den äldre bebyggelsen i norra Blåsut (uti- från avgränsningen av NYKO). Figur 14. Karta över undersökta typområden, där samtliga syns. Parkeringsutredning 2025 36 (83) Tabell 6. Lista över typområden i studien och summering av resultat. Bil per Bil per P-norm** Avvi- Nr Område Karaktär vuxen* bostad per bostad kelse*** 1 Katrinedal Villaområde 2000-t 0,8 1,6 2,0 -19% 2 Centrum södra Kvartersstad innerstad 0,5 0,6 0,6 3% 3 Lyckhem södra Luftig stadsbebyggelse 0,6 0,9 1,0 -11% mindre flerfamiljshus 4 Nordöstra Lyckhem Flerfamiljshus 3-4v 1950-t 0,5 0,6 0,5 8% 5 Björkholmsgatan Flerfamiljshus 2-3v 1980-t 0,8 1,0 0,8 24% 6 Holmängs hage norra Flerfamiljshus 2-8v 2010-t 0,7 1,2 0,8 55% 7 Torpa norra Miljonprogram 2-3 vån 0,4 0,6 0,8 -26% 8 Kassaretorpet Tätare villor kedjehus 0,8 1,4 2,0 -28% 9 Onsjö centrala Blandat småhusområde 0,8 1,2 1,4 -16% 10 SAAB-området Radhus 1960-t 0,8 1,3 2,0 -33% 11 Limboda Villor 2010-t 1,0 2,1 2,0 6% 12 Vargön östra Blandat småhusområde 0,8 1,1 1,3 -9% 13 Vänersnäs Landsbygd 1,0 1,6 2,0 -22% 14 Brålanda tätort Blandat, främst småhus 0,8 1,0 1,4 -29% *) Som vuxen räknas här ålder 19–74 år **) Detta är en uppskattning av vad gällande parkeringsnorm skulle ge för tal ***) Den procentuella avvikelsen mellan bilinnehav och uppskattat behov enligt gällande P-norm Siffrorna i kolumnerna Bil per vuxen och Bil per bostad i Tabell 6 kan användas som refe- rensvärden när parkeringsbehov utreds. Det finns många faktorer som kan påverka bilinne- hav så det ger ingen täckande bild, men det kan användas som referens. Notera att ett visst tillägg kan behöva göras för besöksparkering. Studien har även använts för att grovt uppskatta bilinnehav per 1 000 m2 BTA för områden dominerade av flerbostadshus, vilket redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Grov uppskattning av bilinnehav per 1 000 m2 BTA bostad för flerbostadshusområden47. Område Karaktär Bil per 1 000 m2 BTA Centrum södra Kvartersstad innerstad 9 Nordöstra Lyckhem Flerfamiljshus 3–4 vån 1950-t 8 Björkholmsgatan Flerfamiljshus 2–3 vån 1980-t 14 Holmängs hage norra Flerfamiljshus 2–8 vån 2010-t 14 Torpa norra Miljonprogram 2–3 vån 6 47 För beräkningen gjordes följande antaganden: Storlek för små lägenheter sattes till 45 m2, för stora lägenheter till 80 m2. För de 9 småhusen i Centrum södra räknades 9 bilar bort. Parkeringsutredning 2025 37 (83) 2.7.1 Kommuntäckande statistikstudie Som komplement till typområdesstudien gjordes också en enklare statistisk analys för att belysa biltätheten i hela kommunen. Som grund användes då SCB:s indelning i demo- grafiska statistikområden - DeSO. Det fanns enligt officiell statistik 20 004 bilar i trafik som är registrerade i kommunen 31 de- cember 202348. Enligt samma statistik finns det därutöver 4 848 avställda bilar. Totalt hand- lar det således om ungefär 25 000 bilar registrerade på personer folkbokförda i kommunen Genom att dela antal registrerade fordon med antal bostäder för varje DeSO-område går det relativt enkelt att få fram en karta som på ett ungefär motsvarar det genomsnittliga antalet bilar per hushåll i olika delar av kommunen, se Figur 15-16. Kartan visar att biltätheten är som lägst i flerbostadshusdominerade centrala områden som södra innerstaden, Nordöstra Lyckhem och Torpa. Här ligger bilinnehavet på drygt en 0,5 bilar per bostad. Som störst är bilinnehavet på landsbygden, där genomsnittet ligger på ungefär 1,6 bilar per bostad. Den övergripande statistikjämförelsen bekräftar vad typområdesstudien visar mer i detalj. Figur 15. Översiktskarta som visar antal registrerade personbilar i trafik per lägenhet i Vänersborgs tätort (SCB, 2018, 2024a, 2024b). Bakgrundskarta: © Lantmäteriet. 48 SCB, 2024a Parkeringsutredning 2025 38 (83) Figur 16. Översiktskarta som visar antal registrerade personbilar i trafik per lägenhet i Vänersborgs kommun (SCB, 2018, 2024a, 2024b). Bakgrundskarta: © Lantmäteriet. 2.8 Grund- och förskolestudie I syfte att skapa underlag för beräkning av parkeringstal för grund- och förskolor har en övergripande undersökning gjorts. Data har samlats in över antal elever och anställda på förskolor och grundskolor i Vänersborgs kommun. Analys har gjorts för att bedöma hur många som maximalt kan behöva använda parkering och angöringsplats vid varje skola/för- skola. Antal tillgängliga parkeringsplatser har uppskattats utifrån flygbilder och gatuvyer. Utifrån insamlade uppgifter kan antaganden göras för hur många angörings- och parke- ringsplatser som behövs för att tillgodose elevantalet och hur många parkeringsplatser som behövs för att tillgodose de anställda. Som framgår av Tabell 8 har de undersökta förskolorna haft tillgång till motsvarande 20–27 P-platser. Detta ligger i nivå med gällande parkeringsnorm för Vänersborg, men betydligt högre än parkeringsnormen i jämförda kommuner (se Tabell 3 i avsnitt 2.4.2). Skillnaden har varit större mellan jämförda grundskolor, där låg- och mellanstadieskolor har haft 4–16 och högstadieskolor 6–15 P-platser per 1 000 m2 BTA. Medelvärdena, 8 respektive 10, ligger för grundskolorna nära andra jämförda kommuners parkeringstal, men betydligt lägre än Vänersborgs gällande norm. Behovet at parkeringsplatser är svårt att räkna fram med säkerhet eftersom det bygger på många osäkra antaganden. Även om det går att bedöma hur många anställda som en normal arbetsdag behöver vistas samtidigt på arbetsplatsen ger det i så fall bara en temporär bild som kan förändras stor över tiden när organisationen förändras. Ännu svårare är att be- döma hur många av de anställda som behöver åka bil till jobbet och detsamma gäller hur stor andel av föräldrarna som behöver lämna och hämta med bil. Undersökningen har där- för framför allt utgått från antalet parkeringsplatser, vilket varit lättare att bedöma. Parkeringsutredning 2025 39 (83) I analysen av antalet användare har en utgångspunkt varit kommunens uppgifter om simul- tant närvarande pedagoger, lokalvårdare, kökspersonal med mera, som tillsammans med angöringsplatser för lämning av barn ska ha tillgång till parkeringsplatser. Analysen kan be- hövas i det fortsatta arbetet med beräkning av parkeringstal. Ytterligare utredning kan behövas för att avgöra lämplig nivå på framtida parkeringstal för grund- och förskolor, samt vilka faktorer som kan vägas in för att öka eller minska talen. Tabell 8. Sammanställning av undersökning av parkeringstillgång vid förskolor och grundskolor i Vänersborg. Bedömd parke- P/1 000 m2 Namn och årskurs BTA (m2) Maxantal elever ringstillgång* BTA Förskolor Belfragegatans förskola 1325 120 29 21,7 Björkvägens förskola 413 40 9 21,8 Blåsut förskola 796 84 16 20,1 Frändefors förskola 831 76 22 27.0 Skördegatans förskola 976 119** 24 24,6 Grundskolor F-6 Blåsut skola 3742 170 16 4,3 Brålanda skola 3473 279 22 6,3 Frändeskolan 3354 233 25 7,3 Granåsskolan 3900 413 16 4,2 Holmängenskolan 8538 525 82 10,0 Tärnan 5305 420 86 16,3 Onsjöskolan 4532 388 36 7,9 Grundskolor 7–9 Dalboskolan 6852 336 38 5,5 Silvertärnan V och Ö 8205 420 124 15,1 Medelvärde förskolor 23,0 Medelvärde grundskolor F-6 8,0 Medelvärde grundskolor 7–9 10,3 * Avser parkeringsantal både på gata direkt i anslutning till fastigheten eller entréerna och inom kvartersmarken för skolan. ** Avser maxantal efter utbyggnad som beräknas vara klar första halvåret 2026. Nuvarande antal elever för Skördegatans förskola är 84. Parkeringsutredning 2025 40 (83) 2.9 Inventeringar och beräkningar i Vänersborgs innerstad Figur 17. Foton från Torget i Vänersborg från olika tidsepoker. Källa: Vänersborgs museum Inom ramen för utredningen har inte gjorts en uppdaterad inventering av privata parke- ringsplatser. En grov uppskattning för innerstadskvarteren söder om Kulturaxeln gjordes i samband med parkeringsutredningen 2015, vilket presenteras i avsnitt 2.5.2. Kommunens parkeringsplatser uppdateras kontinuerligt av Gatuenheten. Figur 18 visar hur dessa parke- ringsplatser är fördelade geografiskt i Vänersborgs centrum. Där finns även ett antal större privata parkeringsplatser med, som delvis används av allmänhet. Sammantaget finns det ungefär 1 200 parkeringsplatser längs gatorna, drygt 900 på större kommunala parkerings- platser och 1 100 på större privata parkeringsplatser. Utöver det som kartan redovisar i Figur 18 finns ett stort antal privata parkeringsplatser för uthyrning. Till exempel finns ett 80-tal platser inom kvarteret Pilen på fem obyggda fastig- heter. Det finns även uppgifter om privata parkeringsplatser som inte nyttjas fullt ut. Antalet parkeringsplatser har förändrats över tid sedan utredningen 2015. En större föränd- ring sedan utredningen 2015 är att tidigare parkeringsplats på kvarteret Grävlingen försvann inför byggandet av Domstolens hus. Ett antal platser försvann även på kvarteret Haren i samband med att Elisabeths Port byggdes där, och på kvarteret Myrten när ny sessionssal byggdes vid kommunhuset. Framåt finns diskussioner om att minska antalet parkerings- platser på Torget. Det finns även många parkeringar på kvartersmark med byggrätter som kan komma att försvinna vid förtätning. Ett antal detaljplaneprojekt har aktualiserat frågan om att ta bort parkeringsplatser vid Vänerparken, Södra Sanden och kvarteret Pilen. Sam- mantaget kan det röra sig om att 350-500 av befintliga parkeringsplatser inom kartans om- råde kan ersättas av nya funktioner på sikt. I samband med det större planarbetet över västra delen av Södra Sanden har konstaterats att det kommer att behövas parkeringshus för att möta utvecklingsplanerna. Parkeringsutredning 2025 41 (83) Figur 18. Översiktskarta som visar ungefärligt antal parkeringsplatser i Vänersborgs centrum. Blå cirklar visar kommunala parkeringsplatser, där ljusblått står för gatuparkering uppdelat på fyra delområden. Gråbruna cirklar visar ett antal större privata parkeringsplatser som inte är förhyrda. 2.9.1 Beläggningsmätningar Med jämna mellanrum genomför Gatuenheten parkeringsräkningar i centrala Vänersborg. Det är olika metoder som används och det är svårt att få hundraprocentig träffsäkerhet. Ti- digare har mätningarna i huvudsak genomförts genom att anställda har varit på plats och räknat bilar. Senare har även mätning gjorts med hjälp av drönare. Beläggningsgraden kan variera stort beroende på olika faktorer så som årstid, veckodag, klockslag och väder. Eve- nemang kan också ge stor påverkan. Mätningarna har ofta gjorts vid ett par olika klockslag under vanliga arbetsdagar utanför semestertider. Parkeringsutredning 2025 43 (83) Nedbrutet på kortare gatusträckor och enskilda mätningar kan även enstaka bilar ge stort utslag på beläggningsgraden. Figur 20. Karta som visar beläggningsgrad vid kommunala parkeringsplatser vid inventering 2024-09-25 kl 14:30-16. Skalan går från låg beläggning (grön) till hög beläggning (röd). Kartan redovisar inte alla parkeringsplatser och den ger en tillfällig bild som inte behöver vara helt repre- sentativ. 2.9.2 Uppsummering av inventeringar och beräkningar Det finns drygt 3 000 parkeringsplatser i eller i anslutning till Vänersborgs innerstad som kan nyttjas av allmänheten, varav ungefär en tredjedel är på privat mark. Beläggningsmät- ningar som genomförs regelbundet visar att det finns relativt gott om lediga parkeringsplat- ser i Vänersborgs innerstad. Dock kan det vara vissa platser som ofta är fullbelagda och det kan finnas tillfällen då det är betydligt svårare att parkera. Det är svårt att se entydiga möns- ter som visar var parkeringsbehoven är störst. Över tid kan förväntas att antalet parkeringsplatser minskar i och med att olika utvecklings- projekt genomförs. Samtidigt innebär projekten att fler bostäder och verksamheter tillkom- mer. På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplat- serna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det. 2.10 Holmängs hage som fallstudie för nya bostadsområden Holmängs hage, en del av Holmängen, är ett bostadsområde relativt centralt i Vänersborgs kommun som vuxit fram sedan 2018, se Figur 21. Det är relativt tätbyggt, dominerat av fler- bostadshus. Det har framförts många synpunkter på brister när det gäller parkering i områ- det. Därför valde arbetsgruppen ut det som ett lämpligt fallstudieområde för att utreda hur parkeringssituationen kan se ut i nybyggda bostadsområden. Parkeringsutredning 2025 44 (83) Området omfattar åtta bostadskvarter uppdelat på 14 tomter, varav nio är bebyggda och in- flyttade. Den fortsatta utbyggnaden är tillfälligt vilande i och med att marknaden har stan- nat upp. Befolkningen är ungefär 1 000 invånare49, med en relativt hög andel barn. Figur 21. Översiktskarta som visar var Holmängs hage ligger. 2.10.1 Enkät om parkering i Holmängs hage En öppen webbenkät lades upp som riktade sig till boende i Holmängs hage. Enkäten besva- rades av 129 personer, med representation från samtliga bebyggda fastigheter i området. Merparten av de svarande hörde till åldersgruppen 30–44 år, något fler kvinnor än män sva- rade, flertalet hushåll bestod av 1–2 personer och i genomsnitt fanns det 1,3 bilar per hus- håll, se Figur 22–23. Enligt enkäten upplevde drygt 40 % av de svarande att det ofta är svårt att hitta en parke- ringsplats i Holmängen, se Figur 24. De flesta har tillgång till egen parkering och behöver aldrig parkera längs gatan, se Figur. Som svar på inställningen till olika ändringsförslag me- nade en överväldigande majoritet att det vore bra att höja parkeringsnormen medan en del andra förslag fick ett mer blandat mottagande, se Figur 22. 49 Enligt SCB 1006 personer sista december 2024 Parkeringsutredning 2025 45 (83) Figur 22. Diagram som visar svarsfördelningen i Holmängenenkäten utifrån åldersgrupp och kön. Figur 23. Diagram som visar svarsfördelningen i enkäten utifrån hushållsstorlek och bilinnehav per hushåll. Figur 24. Svarsfördelning på enkätfrågan ”Vad är din upplevelse av att parkera i Holmängen?” Figur 25. Svarsfördelning på enkätfrågan ”Var brukar ni parkera?” Parkeringsutredning 2025 46 (83) Figur 26. Svarsfördelning på enkätfrågan ”Vad tänker du om följande förslag?” 2.10.2 Referensgruppsträff i Holmängen Boende i Holmängs hage bjöds in till möte om parkering 4 februari kl 18–20. På mötet deltog 23 boende i Holmängs hage och fyra representanter från kommunen. Efter en inledande presentation om projektet och bakgrunden genomfördes ett grupparbete med fem grupper med frågor om hur parkeringssituationen skulle kunna förbättras. En sammanfattning av resultaten från grupparbetet: Landerivägen Alla deltagare eniga om att parkerade bilar längs Landerivägen ställer till problem. Att ta bort parkeringsmöjligheten där sågs inte som ett kontroversiellt förslag. Platser där det är särskilt farligt på grund av parkerade bilar är i söder vid lekplatsen och där vägen svänger så att sikten skyms. Det påpekades även att lekplatsen i söder bör hägnas in. Ett annat problem är att folk kör för fort. Föreslogs farthinder och övergångsställen. Förslag om att bredda vägen – dock informerade kommunen om begränsade möjligheter till det. Detaljplan och fastighetsindelning begränsar bredden till 13 meter och såväl cykelväg som dagvattendike behöver rymmas. Fler P-platser Många efterfrågar fler P-platser. Platser som föreslogs är de uppgrusade ytorna, ytor längs kanten av Kohagen 1, gräsyta norr om Lantgårdsvägens vändplats (BRF Ängen). Bovierans parkering lyftes fram som ett bra exempel – stor samlad parkeringsyta på ”baksidan” där den inte hamnar i konflikt med lekytor etcetera. En del ansåg att det finns tillräckligt många parkeringar men att alla inte utnyttjas eftersom de kostar pengar, då ställer sig folk hellre längs gatan där det är gratis. Parkeringsutredning 2025 47 (83) Samnyttjande Det är svårt att hitta möjlighet för samnyttjande i ett område där det nästan bara finns bostä- der. Två förslag på parkeringsplatser som kanske kunde samnyttjas med boende kom ändå fram under dialogarbetet. Dels den dagliga verksamheten vid Fredrikslund landeri, dels om- rådet på andra sidan östra vägen med bland annat paddelhall och butiker. Vad är parkering värt? Vi samlade inte ihop svar från alla rörande värdet av parkeringsplatser, men det nämndes av olika deltagare att villigheten att betala för en vanlig P-plats är 100-260 kr/mån och för en väderskyddad plats (carport) 300-500 kr. Värdet påverkas bland annat av avstånd till bosta- den. Parkeringsavgifter Alla såg positivt på om parkeringsavgifter skulle införas för besöksparkering, i alla fall om det finns möjlighet att stå en eller ett par timmar gratis. Det skulle hjälpa föreningarna att få sina egna P-platser uthyrda. Vänersborgsbostäder tar avgift med parkeringsapp, vilket fungerar bra enligt de som utta- lade sig om det. Allévägarna Många menade att åtminstone en av alléerna vore bra att ha som bilväg, framför allt för att skapa ett robustare trafiksystem. Annars är risken att många boende blir instängda om det sker en olycka på Landerivägen. Kommunen förklarade att detaljplanen styr det och att det vore planstridigt att anlägga gata där eller ens tillåta biltrafik. Cykelvägen Synpunkter på att den inte är asfalterad. Kommunen informerade om att asfaltering är pla- nerad. Vägunderhåll Påpekades att vägen på vissa håll är trasig med stora gropar (bland annat vid infarten till Ko- hagen). Skyltning Påpekades att det är lätt att missa skyltning om parkering, som finns när man kör in i områ- det. Mer skyltning inne i området efterfrågades. Framfördes att Väjningspliktskylten vid rondellen borde flyttas bakom cykelvägen. P-övervakning Påpekades att många inte följer reglerna. Kommunen informerade om att en satsning har inletts, i ett första steg genom att dela ut varningar till felparkerade bilar. Övergångsställen Föreslogs: Östra vägen vid rondellen; Landerivägen vid Lantgårdsvägen; Stadsgårdsvägen vid Landerivägen; Landerivägen vid 1990-graderssvängen. Kommunen framförde att det inte nödvändigtvis ökar trafiksäkerheten att göra övergångsställen, utan att det tvärtom ofta ökar riskerna. Parkeringsutredning 2025 48 (83) Laddningsmöjlighet Påpekades att det saknas laddstolpar inom vissa kvarter. Vänersborgsbostäder lyftes som ett exempel på kvarter där det finns god laddningsmöjlighet. Utformning av området Undringar fanns kring varför man valt att lägga parkering närmast husen och friyta längre ifrån. Vänersborgsbostäders kvarter lyftes som exempel på mindre bra utformning ef- tersom barn behöver gå över parkering/väg för att komma till lekplatsen. 2.10.3 Inventeringar och beräkningar i Holmängs hage För att bättre förstå situationen och förutsättningarna har arbetsgruppen gjort en analys av hur kvartersmarken används i Holmängs hage, där arealen delats upp i fyra kategorier, se Figur 27: • Bostadsfunktion – bostadshus, tvättstuga, avfallsinsamling, samlingslokal och liknande • Gårdsfunktion – uteplats, lekplats, sittplats och andra ytor iordningställda för vistelse, samt gångvägar, rabatter med mera i anslutning till dessa • Parkeringsfunktion – parkeringsplatser, garage samt vägar som leder trafiken inom kvar- teret. • Övrig yta – kan vara till exempel klippta gräsytor eller naturmark som inte tydligt ingår i kategorin gårdsfunktion Karteringen visade att bostadsfunktion och gårdsfunktion sammanlagt utgör ungefär 20% var- dera av kvartersmarken, medan parkeringsfunktion och övrig yta upptar ungefär 30% var- dera. Det är dock stor skillnad mellan kvarteren där radhuskvarteren generells sett har större andel gårdsfunktion och kvarteren i norra delen har större arealer övrig yta, se Figur 28. Figur 27. Karta som visar karterad mark inom kvarteren i Holmängs hage. Parkeringsutredning 2025 49 (83) Figur 28. Diagram som visar sammanställning av den karterade kvartersmarken i Holmängs hage. När ytan för parkeringsfunktion jämfördes med antal parkeringsplatser inom kvarteret vi- sade det att den genomsnittliga ytan för parkeringsfunktion uppgår till 42 m2 per parke- ringsplats. Då är körytor och även de ytor som hör till cykelparkering inräknade. Vidare gjordes beräkningar av antal parkeringsplatser och jämförelse med parkeringsnor- men, se Tabell 9. Det visade att samtliga kvarter har ett större antal parkeringsplatser än vad gällande parkeringsnorm kräver. Genomsnittliga antalet parkeringsplatser är så mycket som 60 % över parkeringstalet. Vänersborgsbostäder har bekräftat att de ändrade sina bygg- planer på Hässjan 2 efterhand, då de märkte att hyresgästerna efterfrågade mer parkerings- yta än förväntat. Istället för att utnyttja den sista byggrätten på 24 lägenheter anlade företa- get extra parkeringsplats. Närmast parkeringsnormen ligger fastigheten Kohagen 1, med 101 parkeringsplatser för de 140 lägenheterna. Det är just på denna fastighet som trängseln framstår som störst. Parkeringsutredning 2025 50 (83) Tabell 9. Fastighetsvis inventering av P-platser jämfört med P-tal i Holmängs hage. Antal P-platser Fastighet Antal bostäder Antal P-platser P-norm platser jämfört med P-tal Gärdet 1 54 63 45 141% Gärdet 2 24 36 20 181% Vallen 1 32 43 27 162% Hässjan 1 40 37 33 111% Hässjan 2 114 145 76 190% Utgården 1 24 32 20 161% Utgården 2 36 48 30 161% Fårhagen 1 44 80 37 219% Kohagen 1 140 101 94 108% Hela området 508 585 381 159% 2.10.4 Hur frågan om parkering i Holmängs hage hanterats vidare Efter mötet har kommunen genomfört en del åtgärder för att förbättra parkeringssituat- ionen i området: • Parkeringsrutor har målats och skyltning har förbättrats • Kontroller av parkering har utökats. I ett första skede lämnades information om regelver- ket, sedan har avgifter debiterats felparkerade fordon. • Fastighetsägare har fått förfrågan om intresset att hyra extra parkeringsytor. Dialog har förts kring möjlighet att skapa ytterligare parkering inom kvartersmarken. När det gäller möjligheten att samnyttja närliggande parkeringsytor är det upp till fastig- hetsägarna i området att höra av sig till dessa verksamheter med frågan. 2.10.5 Uppsummering av Holmängs hage som fallstudie Fallstudien från Holmängen visade att samtliga fastigheter hade anlagt fler parkeringsplat- ser än minimiantalet enligt parkeringsnormen. Som exempel hade Vänersborgsbostäder av- stått att bygga 24 planerade lägenheter för att få plats med tillräckligt många parkeringsplat- ser för de boende på tomten. För området i stort ser antalet parkeringar ut att vara nära till- räckligt i förhållande till bilinnehavet, men på en av fastigheterna finns ett uppenbart un- derskott av parkeringsplatser. Kommunen har i samverkan med fastighetsägare sökt en lös- ning genom att tillskapa mer parkeringsyta för de boende där. De upplevda problemen har i hög utsträckning handlat om låg reglering och olika reglering inom området. Boende upplevde att bilister i området inte följde uppsatta regler. Gatorna i bostadsområdet hade mer generösa parkeringsvillkor än vissa av parkeringarna på kvarters- mark, vilket snedfördelade parkeringsbelastningen inom området och skapade en upplevd överbelastning på gatorna. Parkeringsutredning 2025 51 (83) 2.11 Analys av aktuella ärenden i Vänersborg Som en del av arbetet med parkeringsutredningen genomfördes en inventering av erfaren- heter från handläggare på plan- och bygglovsverksamheten i Vänersborgs kommun. Syftet var att inhämta kunskap om aktuella fall där gällande parkeringsnorm implementerats. Er- farenheterna diskuterades därefter på en workshop där varje ärende lyftes upp och analyse- rades. Nedan redovisas resultaten. 2.11.1 Detaljplan och bygglov för Galeasen 1 Projektfakta Diarienummer: PLAN.2018.4 och BYGG.2021.379 Flerbostadshus i 4–9 våningar, cirka 120 nya bostäder. Även centrumverksamheter med- gavs. Byggs ut i etapper, där första etappen av tre har byggts. Ärendebeskrivning I detaljplan bedömdes att parkering för bostädernas behov skulle inrymmas i parkeringsga- rage. Bygglov för första etappen gavs med antal parkeringsplatser enligt norm. Köparna ef- terfrågade dock mer platser än vad som fanns tillgängligt. Detta har lösts med tillfälligt bygglov på mark som är tänkt för senare bostadsetapp. För att sänka kravet på antal parke- ringsplatser i samband med bygglovsprövningen valde byggherren att erbjuda bilpool, vil- ket pekas ut som möjlig åtgärd i parkeringsnormen. Det visade sig dock innebära utma- ningar. Det upplevdes svårt att få boende att använda bilpoolen och det blev i praktiken en poolbil i stället för två, som det var planerat för. I ärendet saknades vägledning i fråga om en tydlig siffra på hur många vanliga parkeringsplatser som kan ersättas av en bilpoolsplats. Hanteringen av parkeringsplatser i ärendet gjordes också komplicerat av etapputbyggna- den. Handläggningen utgick från att första etappen fick bygga lite färre parkeringsplatser eftersom det skulle vägas upp med fler vid utbyggnad av andra etappen. Men eftersom kon- junkturen bromsade in har andra etappen dröjt, och parkeringsplatserna saknas under led- tiden. Parkeringsnormens tillämpning vid etapputbyggnad kan vara viktig att resonera kring, så att det är tydligt hur handläggaren ska tänka vid en fram- respektive baktung etappvis utbyggnad av parkeringsplatser. Parkeringsutredning 2025 52 (83) Figur 29. Flygfoto som visar Galeasen 1 (grönmarkerad) i sitt sammanhang. Planerat antal parkeringsplatser I detaljplan beräknades 60–120 platser behövas för 120 bostäder. Behovet var beräknat en- ligt norm, som förespråkar 0,5–1,0 platser per bostad, beroende på fördelning mellan små och stora lägenheter. Behovet planerades kunna lösas inom byggrätten för bostadsändamål. Detaljplanens beskrivning av antalet planerade parkeringar gjorde det tydligt att en särskild behovsutredning i bygglovsskedet kunde användas för att påvisa ett mindre behov än det som beräknats enligt parkeringsnorm, vilket skulle väga tyngre än den generella beräk- ningen enligt parkeringstalen i normen. Detta är precis så som gällande parkeringsnorm är tänkt att användas. Utbyggt antal parkeringsplatser I första etappen byggdes 32 inomhusplatser (varav en bilpoolsplats som skulle motsvara 6–8 vanliga bilplatser) och tio utomhus (disponibla för besökare). Fler parkeringsplatser avses byggas ut i andra etappen. Verkligt behov antal parkeringsplatser Eftersom andra etappen inte ännu är utbyggd går det inte att dra några slutsatser om det verkliga behovet av parkeringsplatser för området. Första etappen använder just nu 42 par- keringsplatser, varav en är bilpoolsplats och tio är besöksplatser som även får användas av boende. 2.11.2 Detaljplan för Södra Sanden Projektfakta Diarienummer: PLAN.2021.3 (pågående planarbete) Exemplet utgår från ett tidigare förslag till detaljplan som inte är aktuellt i nuläget. Det ana- lyserade förslaget byggde på ny kvartersbebyggelse i flervåningshus med parkeringsgarage i bottenplan, omfattande ett stort antal bostäder samt 6 000–7 000 m2 BTA kontorslokaler. Parkeringsutredning 2025 53 (83) Viktiga förutsättningar på platsen är att grundvattnet står högt, vilket innebär en begränsad möjlighet att ordna underjordisk parkering. Ärendebeskrivning Enligt bedömning från pågående planarbete blir det ekonomiska resultatet av projektet ne- gativt om parkeringstalen enligt normen ska följas. För att ha råd med parkeringsgarage krävs så stora intäkter från försäljning att mer än fyra våningar behöver byggas ut, men om så många bostäder byggs ut finns det inte tillgänglig yta för att få plats med rätt antal parke- ringsplatser. Därför behöver färre parkeringsplatser byggas ut, vilket kräver beräkning och motivering med hänsyn till närhet till kollektivtrafiknod och dagligvaruhandel. För den ty- pen av beräkningar har vägledning efterfrågats i syfte att underlätta upphandling, kravställ- ning och kontakt med konsult. Området är föremål för detaljplan som ska möjliggöra utbyggnad av kontor. I projektbe- skrivningen efterfrågas 20–30 parkeringsplatser, trots att kommunens parkeringsnorm ger att 160 platser behövs. Det bedömda behovet från en framtida hyresgäst på en fastighet kan inte ersätta en parkeringsutredning med motiverade beräkningar, utan det krävs en utred- ning för att motivera ett lägre parkeringstal. I exploatörens utredning är utgångspunkten 200 anställda med två reducerande faktorer (ingen besöksparkering och egen bilpool). Ex- ploatörens parkeringsutredning föreslog reducering med 75 %. Motiveringen i utredningen för att inte anlägga besöksparkering var att det skulle gå att använda kommunal gatuparke- ring i stället. För att bemöta den typen av resonemang är det värdefullt om en vägledande parkeringsnorm kan ge stöttning. Utredningens metod för beräkning uppfyllde inte kom- munens krav, men det fanns inte heller någon vägledning i kommunens norm som plane- ringsarbetet kunde ta stöd i. Figur 30. Flygfoto som visar Södra Sanden i sitt sammanhang. Insikterna om detaljplan för Södra Sanden handlar inte om antalet parkeringsplatser utan att det saknades vägledning och stöd för planeringsprocessen vad gäller parkering och par- keringsutredning. Parkeringsutredning 2025 54 (83) 2.11.3 Ändring av detaljplan för Vänerparken, nr 345 Projektfakta Diarienummer: PLAN.2024.8 (pågående planarbete) Planområdets sammanlagda BTA har beräknats till cirka 16 000 m2, fördelat på kontor, vård- inrättningar, förskola. Vårdanvändningen är tydligt dominerande. Kontoren tillhör mesta- dels vårdanvändningen. Förskolorna uppskattas till 3 500 m2 BTA. En viktig förutsättning är att olika besökare parkerar på olika sätt: vårdtagare betalar per tillfälle, personal köper års- kort och föräldrar hämtar och lämnar med angöringsplatser. Ärendebeskrivning Dimensionerande användning enligt parkeringsnorm är förskola och “annan service” (på grund av vårdcentral) som kräver 25 platser per 1 000 m2 BTA. Detta ger ett parkeringstal på 400 platser. Planen ska möjliggöra befintlig användning – vårdcentralen och förskola finns redan i befintliga byggnader. Området innehåller 94 parkeringsplatser idag, som enligt fas- tighetsägare täcker behoven. Inga klagomål har inkommit från rektorer eller andra hyres- gäster enligt fastighetsägaren. Bedömningen i planarbetet är att det inte finns behov av yt- terligare parkeringar. Det känns därför inte rimligt att kräva att fastighetsägaren anordnar 306 nya parkeringsplatser. Enligt gällande parkeringsnorm finns möjlighet att frångå angivna parkeringstal om en ut- redning påvisar något annat. I aktuell plan fanns ingen separat parkeringsutredning utan en beskrivning av situationen i planbeskrivningen. För handläggningen i ärendet skulle det un- derlätta med vägledning kring vad en parkeringsutredning behöver innehålla för att det ska vara möjligt att frångå parkeringsnormens angivna parkeringstal och tydlighet kring huruvida ett resonemang i planbeskrivningen kan vara tillräckligt. Underskottet gentemot parkeringsnorm kan motiveras av områdets nära tillgång till rese- centrum och erfarenheter från platsen. Den specifika användningen av området har också stor betydelse. Andra anledningar skulle kunna vara att det kan finnas stora ytor som inte är personbelastande (till exempel korridorer, teknikrum och förråd) eller att målgruppen för stora delar av användningen inom området kan vara mindre bilburen än normalt. Parkeringsutredning 2025 55 (83) Ortofoto Figur 31. Flygfoto som visar planområdet för Ändring av detaljplan för Vänerparken (blåmarke- rat) i sitt sammanhang. Planerat antal parkeringsplatser Enligt parkeringsnormen behövs 400 parkeringsplatser. Intern parkeringsutredning före- slår 94 platser (det antal som finns idag). Utbyggt antal parkeringsplatser Det finns 94 platser i området. Verkligt behov antal parkeringsplatser Bedömningen utifrån befintlig användning (som kommer att vara gällande även efter anta- gande av ändring av detaljplan) är att dagens 94 parkeringsplatser täcker behoven. Det verk- liga behovet är dock föränderligt och kan bero på många olika faktorer. 2.11.4 Detaljplan och bygglov för Grävlingen 28 Projektfakta Diarienummer: PLAN.2020.7 och BYGG.2023.203 m. fl. Enligt detaljplan möjliggörs 11 000 m2 BTA kontorsbyggnad. I bygglovet blev det 7 650 m2 BTA domstolsbyggnad. Parkeringsutredning 2025 56 (83) Ärendebeskrivning Detaljplanen tillåter en flexibel användning vilket gjorde det svårt att ange ett exakt parke- ringsbehov. Utan några parkeringsreducerande åtgärder (enligt parkeringsnorm) uppgår parkeringsbehovet exempelvis till cirka 250 bilplatser för kontorsbyggnad med 11 000 m2 BTA, vilket avsågs kunna lösas inom kvartersmarken genom en kombination av markparke- ringar, underjordiskt garage och parkeringshus. Planområdet ligger i ett centralt och kollektivtrafiknära läge, med gångavstånd till bland an- nat järnvägsstation och mataffär. Det hade därmed funnits goda möjligheter att utnyttja par- keringsnormens alternativ för sänkt parkeringstal (exempelvis bilpool eller samutnyttjad parkering). Däremot innehåller Vänersborgs parkeringsnorm ingen automatisk reducering av parkeringstalet utifrån en avståndsbedömning till kollektivtrafik och centrum, vilket in- nebär att samma parkeringstal gäller för hela kommunen. Här skulle parkeringsnormen kunna utvecklats där även avståndsbedömning tas i beaktande. De befintliga allmänna parkeringsplatserna på platsen avsågs att tas bort vid genomförande. I bygglovsskedet, då den specifika användningen av området var känt, gjordes en utredning av parkeringsbehovet. Utredningen räknade på användningen av byggnaden och det förvän- tade antalet anställda och besökare. I detaljplaneskedet hade den totala byggrätten använts som underlag för parkeringsbehovet, men i bygglovet var det tydligt att stora delar av bygg- rätten skulle bestå av ytor som inte är personbelastande. Därför, och på grund av det cen- trala läget, gjordes bedömningen att ett lägre parkeringstal än parkeringsnormens kunde accepteras. Bygglovet omfattade 7 650 m2 BTA domstolsbyggnad, vilket beräknades erfordra 73 parkeringsplatser. Erfarenheten från ärendet om detaljplan och bygglov för Grävlingen 28 visar att planer som möjliggör flera olika användningar med olika parkeringsbehov inte kan redovisa ett enkelt svar på hur många parkeringar som krävs inom planområdet. Vägledning för den typen av planer kan behövas. Vidare visar erfarenheten från detta ärende att parkeringsnormen behöver kunna ta hänsyn till handläggarens bedömning av hur stor andel ytor som inte är personbelastande som den planerade byggnationen kommer att innehålla. Det krävs ett ställningstagande kring huruvida det angivna parkeringstalet avser personbelastande ytor eller en schablonmässig kombination. Parkeringsutredning 2025 57 (83) Ortofoto Figur 32. Flygfoto som visar Grävlingen 28 (grönmarkerad) i sitt sammanhang. Planerat antal parkeringsplatser I detaljplan planerades för 250 parkeringsplatser. Utbyggt antal parkeringsplatser Området håller fortfarande på att byggas ut, men enligt bygglovet gäller att 73 parkerings- platser ska tillskapas. Verkligt behov antal parkeringsplatser Eftersom domstolsbyggnaden inte ännu är utbyggd går det inte att dra några slutsatser om det verkliga behovet av parkeringsplatser för området. 2.11.5 Detaljplan för del av kvarteret Penséen Projektfakta Diarienummer: PLAN.2018.3 (pågående planarbete) Planen omfattar 4 000 m2 mark som är bebyggda med befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Planområdet innehåller Penséen 6, 17, 18 och 21. Avsikten är att förtäta kvarte- ret med 40–50 nya bostäder. Ärendebeskrivning Avsikten med detaljplan för del av kvarteret Penséen är förtätning av befintligt kvarter, men eftersom kvarteret ligger inom kulturhistoriskt viktigt kvarter är det svårt att få plats med så många parkeringar som krävs för förtätningen enligt parkeringsnormen. För att förtät- ningen ska vara möjlig behöver kommunen kunna minska antalet parkeringar som krävs, men kriterierna för sänkning enligt parkeringsnormen är svåra att uppfylla i planskedet. Att hantera frågan i senare skeden är dock inte optimalt ur planeringsperspektiv. Insikten från den här erfarenheten handlar inte om ett specifikt antal parkeringar utan att de åtgärder som finns i parkeringsnormen för att reducera parkeringstalet är svåra att använda i detalj- planeskedet. Parkeringsutredning 2025 58 (83) Ortofoto Figur 33. Flygfoto som visar Penséen 6, 17, 18 och 21 (grönmarkerad) i sitt sammanhang. 2.11.6 Detaljplan för kvarteret Katten Projektfakta Diarienummer: PLAN.2017.65 Inom planområdet byggdes 38 lägenheter under år 2022. Detaljplanen möjliggjorde 500 m2 BYA, varav cirka 480 m2 BYA utnyttjades. Nockhöjden i detaljplan sattes till 22 m, vilket ut- nyttjades till fullo. Ärendebeskrivning För det här ärendet verkade parkeringsnormen fungera väl. Inga avsteg gjordes. Alla parke- ringsplatserna fick plats inom tomten. Dock blev parkeringarna på mark, inte under bygg- nad som man räknade med i plan. Det finns inga rapporter om problem efter genomföran- det. En effekt av att parkeringarna anlades som markparkeringar är att det finns mycket lite friyta kvar inom fastigheten. Insikten är att parkeringsnormen har fungerat som den ska i det här fallet. Parkeringsutredning 2025 59 (83) Ortofoto Figur 34. Flygfoto som visar Katten 3 (grönmarkerad) i sitt sammanhang. Planerat antal parkeringsplatser För bostäderna planerades 20 parkeringsplatser. Utbyggt antal parkeringsplatser Vid genomförande anlades 20 parkeringsplatser. Verkligt behov antal parkeringsplatser Inga rapporter om brist på parkeringsmöjligheter har inkommit till kommunen, varför be- hovet verkar vara 20 parkeringsplatser eller färre. 2.11.7 Bygglov för Tallen 1 Projektfakta Diarienummer: BYGG.2025.58 I byggnaderna inom området finns tandtekniker med 25 anställda och butik med 8 an- ställda. Hela byggnaden är cirka 2 790 m2 BTA, varav bygglovet omfattade cirka 960 m2 kon- tor och cirka 410 m2 lager. Ärendebeskrivning Fastighetsägaren ville bygga om och ändra en stor del av butiksytan till kontor. Det fanns 23 markparkeringar för befintlig användning. Enligt uppgift fanns det också 24 parkeringsplat- ser i källarplan. Trafiksituationen bedömdes vara fungerande. I samband med användnings- ändringen beräknades genom parkeringsnormen att 60 platser skulle krävas i bygglovet (20 för Kontor, 30 för Handel och 10 för Industri). Hela byggnaden är cirka 2 790 m2 BTA, och bygglovet omfattade cirka 960 m2 kontor och cirka 410 m2 lager. Befintliga ytor räknades in i parkeringsbehovet för hela fastigheten. Sökt åtgärd bedömdes inte medföra ökat behov och därför var det svårt att kräva ytterligare parkeringsytor för att medge ändringen. Platsens centrala läge gör det enkelt att ta sig dit med cykel eller buss. För aktuell plats finns det dock Parkeringsutredning 2025 60 (83) risk för ett betydande mörkertal eftersom fastigheten omges av flexibla och stora parke- ringsytor. Ärendet är något komplext, eftersom bedömningen var att den ändrade användningen inte skulle innebära ett utökat behov och upplevelsen från befintlig situation var att det befint- liga antalet parkeringar var tillräckligt. Samtidigt förespråkade parkeringsnormen ett större antal än vad som fanns. En insikt från detta ärende är att det kan finnas behov av vägledning för hur bygglovspro- cessen bör hantera parkeringsbehovet för fastigheter i fall där det finns omfattande befint- liga parkeringsytor i direkt anslutning och hur närheten till andra parkeringar tillsammans med nulägesrapporter ska stå i relation till information om förväntat antal anställda i bygg- lovsskedet och beräkningar enligt parkeringsnorm. Ortofoto Figur 35. Flygfoto som visar Tallen 1 (grönmarkerad) i sitt sammanhang. Planerat antal parkeringsplatser För den ändrade användningen bedömdes att 60 parkeringsplatser skulle behövas enligt parkeringsnormen. Utbyggt antal parkeringsplatser Eftersom bygglovet beviljades utan krav på att anlägga fler parkeringsplatser blev det de be- fintliga 23 markparkeringarna och 24 underjordiska parkeringarna som skulle utnyttjas. Verkligt behov antal parkeringsplatser Det är svårt att bedöma det verkliga antalet parkeringsplatser inom aktuell fastighet ef- tersom den påverkas i så hög grad av intilliggande parkeringar. För den befintliga situat- ionen med 33 anställda, 23 markparkeringar och 24 underjordiska parkeringar är antalet parkeringsplatser tillräckligt. Parkeringsutredning 2025 61 (83) 2.11.8 Bygglov för Ensittaren 2 Projektfakta Diarienummer: BYGG.2024.18 och BYGG.2024.242 Ensittaren 1 innehåller 4 500 m2 BTA (Onsjöskolan, F–6, nuvarande elevantal är 303 barn, 45 anställda50, med kapacitet för 388 elever och cirka 50 anställda). Ensittaren 2 innehåller 1 500 m2 BTA (Skördegatans förskola, prognos 119 barn, prognos uppskattningsvis 30 an- ställda). Prognosen är därmed en kapacitet för totalt cirka 500 elever och uppskattningsvis 80 anställda (under barn- och utbildningsförvaltningen) inom de två fastigheterna. Ärendebeskrivning Ärendet gäller tillbyggnad av Skördegatans förskola, där det nuvarande antalet elever är 84 barn. Efter utbyggnad är prognosen att kapaciteten blir 119 elever. Fastigheterna Ensittaren 1 (Onsjöskolan) och Ensittaren 2 (Skördegatans förskola) har en gemensam parkeringsyta. Det finns 60 befintliga parkeringsplatser. Utbyggnaden skulle alltså öka det totala antalet barn med cirka 8 % av den nuvarande permanenta kapaciteten inom området. En viktig aspekt av ärendet är att majoriteten av den tillbyggda kapaciteten redan finns inom tillfäl- liga skolmoduler inom området, vilket innebär att det tillkommande elevantalet är margi- nellt litet. Antalet parkeringsplatser uppfyller inte kommunens parkeringsnorm, men eftersom trafik- situationen rapporteras vara fungerande och eftersom antalet förskoleelever bara kommer att öka marginellt efter tillbyggnaden så bedöms det inte vara rimligt att sökande ska utöka antalet parkeringar för verksamheterna. Varken gatuenheten eller rektorer för respektive verksamhet upplever något problem med det begränsande antalet parkeringsplatser. Erfa- renheten visar ett exempel där en bedömning av den befintliga situationen får vara vägle- dande framför parkeringsnormens generella tal. 50 För de 45 anställda avses både pedagogisk personal och stödfunktioner som lokalvårdare och köks- personal. Enligt uppgift varierar det simultana antalet anställda på Onsjöskolan maximalt med två anställda olika dagar i veckan. Parkeringsutredning 2025 62 (83) Ortofoto Figur 36. Flygfoto som med grön markering visar Ensittaren 1 (Onsjöskolan, till vänster) och 2 (Skördegatans förskola, till höger) i sitt sammanhang. Planerat antal parkeringsplatser För tillbyggnaden tillsammans med befintliga skolbyggnader bedömdes att 106 parkerings- platser skulle behövas enligt parkeringsnormen, men vid bygglovshandläggningen bedöm- des att nuvarande antal parkeringar (60 platser) skulle räcka eftersom nuvarande situation bedömts vara fungerande och det tillkommande behovet från förskolans utbyggnad skulle vara liten. Utbyggt antal parkeringsplatser De 60 befintliga parkeringsplatserna bedömdes räcka för både nuvarande och tillkommande behov. Dock bedömdes att ytterligare en parkering för rörelsehindrade skulle behövas, vil- ket skulle anläggas inom Ensittaren 2 i samband med utbyggnad. Totalt kommer utbyggna- den därmed att omfatta 61 parkeringsplatser. Verkligt behov antal parkeringsplatser Utifrån känd information bedöms 61 platser vara tillräckligt för de båda skolornas behov. Detta motsvarar ett parkeringstal på till exempel 14 P/1 000 m2 BTA för förskola och 9 P/1 000 m2 BTA för grundskola. 2.11.9 Bygglov Furan 13, BYGG.2024.219 Ärendebeskrivning Aktuellt bygglov för Furan 13 avsåg ombyggnad av två lägenheter till fem lägenheter. I detta ärende fanns det inte möjlighet att ordna parkering på fastigheten då det är en sluten inner- gård och det är en byggnad med mycket högt kulturhistoriskt värde. Handläggaren gjorde avsteg från beräkning enligt parkeringstal i parkeringsnormen med motkravet att sökande skulle redovisa möjlighet att hyra parkeringsplatser i närheten. Avsteget motiverades med att det var högt kulturvärde och inte var möjligt att ordna parkering på fastigheten. Även fastighetens centrala läge nära kollektivtrafik och butiker med mera motiverade avsteget. Parkeringsutredning 2025 63 (83) Erfarenheten påvisar behovet av tydlig vägledning för hur parkeringsfrågan kan hanteras i ärenden där befintlig kulturmiljö förtätas. Ortofoto Figur 37. Flygfoto som visar Furan 13 (grönmarkerad) i sitt sammanhang. 2.11.10 Uppsummering av erfarenheter från plan och bygglov Nedan redovisas en uppsummering av samtliga nyckelinsikter som identifierades från ären- dena hos plan och bygglov i Vänersborgs kommun. Förslag till vägledning med anledning av insikterna redovisas under 3.2.2. Vissa av insikterna kräver detaljerad genomgång och vi- dare utredning och föreslås hanteras i kommande arbete med parkering. Etappindelning och parkeringsbehov Parkeringsnormens tillämpning vid etapputbyggnad kan vara viktig att resonera kring, så att det är tydligt hur handläggaren ska tänka vid en fram- respektive baktung etappvis ut- byggnad av parkeringsplatser. Den specifika utredningen väger i regel tyngre än den generella normen I vissa ärenden har befintlig norm visats fungera som tänkt i fråga om att en specifik utred- ning har tagits fram för att visa andra parkeringsbehov än de schablonsiffror som fram- ställts i befintlig norm. Denna flexibilitet är en inbyggd mekanism i normen, som ska vara ett vägledande hjälpmedel, inte ett tröskelvärde. Vägledning för utredning och beräkning I flera ärenden har det saknats vägledning kring hur parkeringsutredning och beräkning ska tas fram, vilka ingångsvärden som ska användas och vad utredningarna ska innehålla. Den typen av vägledning skulle stötta upphandling, kravställning och metoder för parkeringsut- redningar. Ett formulär eller frågebatteri kan vara till stöd. Parkeringsutredning 2025 64 (83) Att utnyttja näraliggande allmänna parkeringar som argument för reducering I vissa ärenden har det funnits drivkrafter att vilja dra ner på antalet parkeringsplatser som behövs inom den egna fastigheten med motiveringen att kommunal gatuparkering eller all- män parkering finns i närområdet, som kan ersätta fastighetens egna parkeringsplatser. För att bemöta den typen av tankar efterfrågas stöttande vägledning. Flexibel användning Flera av erfarenheterna från plan och bygglov har handlat om svårigheterna i att planera för parkering vid flexibel planläggning, eftersom flera olika användningsscenarion blir möjliga genom planen. Vägledning efterfrågas. Personbelastande ytor jämfört med total BTA I vissa specialärenden hanteras byggnader med ovanligt höga andelar ytor som inte är per- sonbelastande. Hur plan och bygglov ska hantera den typen av ärenden i relation till parke- ringsnormen kräver vägledning. Närhet till kollektivtrafik och service På platser i nära anslutning till kollektivtrafik och service krävs möjlighet att ta hänsyn till lokaliseringen, eftersom mängden bilburen trafik kan förväntas minska i den typen av lä- gen. Hur mycket trafiken minskar och hur hänsyn tas till läget behöver vägledning. Säkerställande av parkeringsreducerande åtgärder Flera plan- och bygglovsärenden har innefattat drivkrafter att utnyttja de parkeringsreduce- rande åtgärder som nämns i befintlig parkeringsnorm. Dessa upplevs ofta svåra att säker- ställa i plan- och bygglovsskedet, vilket innebär att det behövs vägledning för implemente- ring och säkerställande av parkeringsreducerande åtgärder. Bilpool – hur många parkeringsplatser ersätts? I vissa bygglovsärenden saknades vägledning i fråga om en tydlig siffra på hur många van- liga parkeringsplatser som kan ersättas av en bilpoolsplats. Enligt en studie från Trivector51 har en bilpoolsplats visats motsvara fem privata parkeringsplatser. Detta kan användas som initialt riktvärde, men en egen bedömning i det enskilda fallet kan väga tyngre. Svårt att räkna på parkeringstal Utifrån de erfarenheter som inkommit från plan och bygglov har inga exakta riktvärden för parkeringstal kunnat sättas upp. Erfarenheterna har handlat mer om vägledning i processen än att normen var för hög eller för låg. 2.12 Erfarenheter från nytt parkeringssystem i Trollhättan De senaste åren har parkeringssystemet i Trollhättans innerstad ändrats. En första föränd- ring var sommaren 2023, då P-skiva avskaffades och mobilapp infördes. En andra föränd- ring var hösten 2024, då avgifter började tas ut inom det som tidigare varit P-skivezon. Ett skäl till ändringarna var enligt utvärderingsrapporten52 att det tidigare fanns väldigt många olika typer av regleringar vilket kunde uppfattas som rörigt och svårt att förstå, men också för att bättre kunna styra behov och efterfrågan av parkering. 51 Trivector, 2014. 52 Trollhättans stad, 2025. Parkeringsutredning 2025 65 (83) Enligt en trafikutredning53 som genomfördes 2023 var Trollhättan då den största tätorten i landet med avgiftsfri parkering och dessutom relativt långa parkeringstider i centrum. Det konstaterades att även flertalet jämförda kommuner med mindre tätorter tog ut parkerings- avgifter på 10-20 kr per timme. Det nya systemet som infördes 2024 byggde på att Trollhättans centrum delades in i tre zo- ner med tre olika regleringar, se Tabell 10. Det finns även ett antal relativt centralt belägna kommunala parkeringsplatser som i de flesta fall fick liknande reglering som grön zon. Tabell 10. Parkeringszoner i Trollhättan sedan införandet hösten 2024. Zon Beskrivning Reglering Röd zon Mest centralt 1 tim fri, därefter 10 kr/tim Blå zon Angränsande till mest centralt 2 tim fri, därefter 5 kr/tim Grön zon Utkanten av centrum 5 kr/tim alt. 20 kr/dygn Det nya parkeringssystemet har utvärderats54, där parkeringsmönster jämfördes mellan vå- ren 2023 och våren 2025. Enligt utredningsrapporten är skillnaderna i beläggningsgrad över- lag relativt små. Samtidigt lyfts exempel fram på enskilda parkeringsområden där ändrad reglering också tycks ha gett märkbara skillnader i beläggning. De senaste mätningarna vi- sar att ungefär två tredjedelar av de som parkerar i röd och blå zon endast står där under den avgiftsfria tiden på 1 respektive 2 timmar. Andelen långtidsparkerande bilar, det vill säga som står 4 timmar eller mer, var vid senaste mätningen 3% i röd zon och 10% i blå zon. Sett till hur stor andel av parkeringstiden som användes av långtidsparkerande uppgick den till 13% i röd zon och 26% i blå zon. Därmed kan konstateras att möjligheten till flexibel par- keringstid används relativt utbrett, men att det ändå är en hög omsättning, särskild i de mest centrala lägena. I utvärderingsrapporten framhålls att det kan ta tid att se effekt av genomförda förändringar och att ytterligare utvärdering kan behöva göras. 53 Trollhättans stad, 2023. 54 Trollhättans stad, 2025. Parkeringsutredning 2025 66 (83) 3 Slutsatser och förslag på åtgärder I detta avsnitt summeras slutsatserna från utredningen och förslag ges på hur kommunen bör gå vidare. 3.1 Övergripande slutsatser och utgångspunkter för åtgärdsförslag 3.1.1 Övergripande slutsatser om parkering Det är i grunden fastighetsägarens ansvar att se till att parkeringsbehov kopplat till boende, arbetsplatser, kunder med mera kan tillgodoses. Kommunen har ansvar för planering och tillsyn, och det finns ett grundläggande allmänintresse av att parkering fungerar där kom- munen är en viktig samordnande aktör. 3.1.2 Slutsatser om parkeringsnorm Generella slutsatser om parkeringsnorm som styrmedel kan summeras upp i följande punk- ter: • Parkeringsnorm kan påverka parkeringssituationen på sikt men löser inga problem i ett kortare perspektiv. • Parkeringsnorm kan inte utformas för att svara exakt mot ett reellt behov. • Flexibla mekanismer kan göra normen mer anpassningsbar. • Det finns goda skäl att inte detaljreglera allt i detaljplaner. Det finns dessutom flera fak- torer i parkeringsnormen som inte går att säkerställa varken i detaljplan eller bygglov. Det är för övrigt omöjligt att veta vilken efterfrågan på parkeringsplatser som kan finnas i framtiden. Av dessa skäl kan kommunen inte ta slutgiltigt ansvar för att normen garante- rar en välfungerande parkeringssituation. Normen kan därför ses som ett stöd för att fas- tighetsägaren ska kunna ta sitt ansvar – ett hjälpmedel mer än styrmedel. • Högstanorm kan vara ett sätt att långsiktigt minska utrymmet för biltrafik i stadsrummet och därmed skapa utrymme för andra funktioner. Lägstanorm kan vara ett sätt att lång- siktigt säkra tillgången till parkeringsyta. Ett synsätt som kan vara mer konstruktivt är att se normen som ett stödjande ”lagomriktvärde” och trycka på att ansvaret i slutänden vi- lar på fastighetsägaren. Slutsatser om Vänersborgs parkeringsnorm kan summeras upp i följande punkter: • Parkeringsnormen ligger för flertalet undersökta bostadsområden högre än det faktiska bilinnehavet. Några undantag finns där bilinnehavet är högre. • I undersökta nybyggda bostadsområden har det byggts fler parkeringsplatser än vad nor- men kräver. I vissa fall har boende ändå upplevt att det är för få platser. • Fastighetsägare och verksamhetsutövare har i flera fall upplevt parkeringsnormen som orimligt hög när det gäller behov för lokaler. Även när det gäller bostadsprojekt finns ex- empel där fastighetsägare ser parkeringsnormen som ett hinder och en faktor som leder till högre kostnader. • Föreslagna åtgärdspaket i gällande parkeringsnorm har ännu inte utnyttjats. • I varje specifikt fall kan det finnas omständigheter som innebär att det verkliga behovet skiljer sig markant från parkeringstalen i normen. Parkeringsutredning 2025 67 (83) 3.1.3 Slutsatser om parkeringsköp Parkeringsköp är ett sätt att skapa ytterligare flexibilitet i tillämpningen av parkeringsnorm. Regler för parkeringsköp är antagna av kommunfullmäktige55. Det finns även en koppling till boendekort på så sätt att en fastighetsägare kan genomföra parkeringsköp för att kunna räkna in ett antal parkeringsplatser på gatumark. Sedan reglerna antogs 2016 har inga par- keringsköp genomförts. Det finns fall där fastighetsägare räknat på det och kommit fram till att kostnaden för parkeringsköp varit för hög, i relation till fördelarna de sett. Även om det inte utnyttjats kan parkeringsköp vara en viktig del i det framtida systemet då det skapar flexibilitet. Det kan uppkomma situationer då det möjliggör lösningar för ny- byggnation i tätare stadsmiljö, till exempel i samband med etablering av större institutions- byggnader. Det kan även bidra till att skapa förutsättningar för delfinansiering av ett fram- tida parkeringshus, samtidigt som just parkeringshus också kan vara en förutsättning för att kommunen ska kunna erbjuda uthyrningsplatser för parkeringsköp (se avsnitt 2.5.3). En viktig fråga är vilken kostnad som är lämplig när en fastighetsägare vill köpa rätt till par- kering på kommunens mark. I gällande regler är den avgiften satt till 2½ prisbasbelopp per parkeringsplats (148 000 år 2026), vilket är tänkt att på ett ungefär motsvara kostnaden att anordna parkering. Samma avgift tas även ut för en fastighetsägare som vill använda parke- ringsköp för att få rätt till boendekort. Eventuellt är 2½ prisbasbelopp överdrivet hög, i alla fall när det gäller rätt till boendekort. Det har framkommit under arbetet att möjligheterna med parkeringsköp inte varit kända av alla handläggare, vilket naturligtvis är en stor brist. En bidragande orsak kan vara att olika regler och riktlinjer är spridda i olika styrdokument. 3.1.4 Slutsatser om tidsreglering Tidsreglering är det främsta sättet kommunen använder för att påverka parkeringsbeteen- det i centrala Vänersborg. Längre parkeringstider kan minska tillgängligheten då platserna i högre utsträckning riskerar att låsas upp under lång tid. För att utbudet av parkeringsplatser ska motsvara behovet behövs olika parkeringstider. Principen kan mycket förenklat beskrivas som att korta tider används i de mest centrala de- larna för att prioritera de som vill göra ärenden, medan de längre tiderna som behövs för arbetande och boende ligger lite längre ut. Det finns ett flertal olika intervall som kan kopp- las till olika typer av behov, från 15 minuter för korta ärenden till 7 dygn för boende som lämnar orten en vecka eller turister som har Vänersborg som utgångspunkt för en längre cykel- eller båtsemester. Genom placeringen av de olika parkeringstiderna finns tillgängliga platser för olika användarbehov på olika avstånd. Nära målpunkten för personer med rörel- senedsättning, men även för den som behöver göra ett kort ärende. På ett kortare promena- davstånd för de som vill göra längre ärenden i innerstaden. De som behöver ställa bilen på allmän plats för att ta sig hem eller till jobbet kan i vissa fall behöva acceptera ett ytterligare något längre promenadavstånd. 3.1.5 Slutsatser om parkeringsavgifter I undersökningarna framkommer en stark opinion för att kunna parkera utan avgift i Vä- nersborg. Många lyfter också fram P-skivan som en enkel och bra metod. Parkeringsappar på mobilen kan upplevas som krångliga och opålitliga. Samtidigt kan de ge flexibilitet ge- nom att parkeringstiden kan förlängas, och den som är van användare kan se det som ett smidigt och praktiskt system. 55 Regler för parkeringsköp, antagna av kommunfullmäktige 2016-04-27 § 77 Parkeringsutredning 2025 68 (83) Bland jämförda kommuner (med 20 000–30 000 invånare i huvudorten) är det vanligt att par- keringsavgift tas ut i centrala lägen, se avsnitt 2.4.3. Några kommuner har ett system där man kan parkera gratis en eller två timmar varefter avgift tas ut. I dessa fall kan man välja att använda P-skiva eller att använda en mobilapp, vilket tillgodoser önskemål hos olika an- vändargrupper. Flera kommuner tillhandahåller även betalautomater. Allmänna parkeringar sätter nivån för stadens privata aktörer. Om det är avgiftsfritt att stå på gatan kan det vara svårt för fastighetsägare att ta kostnaden för parkering på kvarters- marken. 3.1.6 Slutsatser om parkeringssituationen i centrala Vänersborg Det finns starka belägg för att parkeringssituationen i Vänersborgs centrum upplevs bättre än i de flesta jämförbara städer. Bland annat ger den regionala resvaneundersökningen en tydlig indikation om det, se avsnitt 2.5.4. Den vanligaste kommentaren som kom in på den öppna enkäten var också att det fungerar bra, trots att det är sannolikt att kritiska kommen- tarer blir överrepresenterade i en sådan enkät, se avsnitt 2.6.1. Även beläggningsmätning- arna visar att det över tid verkar finnas gott om lediga platser i Vänersborgs centrum, se av- snitt 2.9. Det som dock framkommit är att många efterfrågar möjlighet till längre parkeringstider i centrala lägen. Detta rör två grupper. Dels upplever många som vill komma till Vänersborg och göra ärenden att 1 eller 2 timmar är för kort tid. Dels vill många som arbetar i Väners- borg helst vill kunna stå hela arbetsdagen utan att flytta bilen mellan 3- eller 4-timmarspar- keringar. 3.1.7 Slutsatser om parkeringshus En annan slutsats som rör parkeringssituationen i centrala Vänersborg är att det över tid sker en viss förtätning där parkeringsytor får andra funktioner. Detta är i grunden mycket positivt då det tillför värden till staden och innebär effektivare och mer värdeskapande mar- kutnyttjande. Dock medför det också att parkeringsplatser kan behöva tillskapas. Den lös- ning som pekats på tidigare och som högst troligt kommer att bli aktuell i framtiden är att parkeringshus byggs i kanten av innerstaden. Det skulle förbättra förutsättningarna för många av de utvecklingsprojekt som diskuterats. Utredningen visar samtidigt att parkeringshus är lite av en vattendelare – många ser positivt på det, men det finns också många som uttrycker en stark motvilja, se avsnitt 2.6. Det är där- för viktigt att både placering och utformning av framtida parkeringshus ägnas stor efter- tanke. Parkeringshus kräver stora investeringskostnader och finansieringen är en viktig fråga. I grunden bör ett parkeringshus vara självfinansierande. Möjlighet att ta ut avgifter är en grundförutsättning för att möjliggöra finansiering av parkeringshus, se avsnitt 2.5.3. 3.1.8 Slutsatser om parkeringssituationen i Holmängen Det framkom att många boende i nybyggda bostadsområdet Holmängs hage upplevt parke- ringssituationen som ett problem. Parkeringsnormen har lyfts fram som en bidragande or- sak. Det visade sig dock att alla fastigheter har anlagt fler parkeringsplatser än vad normen angett, vilket också är väntat utifrån att parkeringsnormen anger ett minimivärde baserat på innerstadens situation. Utredningen visade att de upplevda problemen i stor utsträckning kunde härledas till ett av kvarteren där antalet parkeringsplatser var lägre än bilinnehavet. Parkeringsutredning 2025 69 (83) 3.1.9 Slutsatser om parkering för rörelsehindrade Det har framkommit i dialogarbetet att parkering för rörelsehindrade överlag verkar fun- gera bra i kommunen. Mätningar visar att beläggningen generellt sett är mycket låg på par- keringsplatser för rörelsehindrade, vilket indikerar att det finns god tillgång till dessa plat- ser, se avsnitt 2.9. Ingen ytterligare utredning kring det har därför genomförts. Om det skulle framkomma brister i tillgång till parkering för rörelsehindrade kan åtgärder för det vidtas utan att kommunens styrdokument ska behöva ändras. Stöd för det finns i kommu- nens Strategi för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning56 och i översiktsplanen57. 3.1.10 Slutsatser om laddplatser Vänersborgs kommun har idag en Strategi för laddinfrastruktur för att hantera uppbyggnad av publik laddinfrastruktur. Strategin bygger på etablering av externa leverantörer då kom- munen inte får sälja el. En kartläggning av alla platser som omfattas av Boverkets krav på laddplatser för elbilar har gjorts. Kommunen har idag inte uppfyllt det krav som framgår av plan- och byggförordningen som trädde i kraft 2025. Det finns dock inga andra kommuner i dagsläget som uppfyller kravet vad arbetsgruppen vet. En utmaning med direktivet är också att det inte anger att det måste vara publika laddpunkter som installeras, utan endast att det ska vara en laddpunkt. Det innebär i Vänersborgs kommuns fall, att om vi själva skulle ar- beta med att sätta upp laddpunkter enligt Boverkets regler så skulle dessa inte erbjuda publik laddning utan endast tillåta kommunorganisationen att ladda vilket inte ses som en bra lösning för att möta behovet ur ett samhällsperspektiv. Kommunen har idag i sina avtal vid nya etableringar inga krav om snabbladdare. En orsak är att kommunen inte har rådighet över elnätet och därför inte kan garantera att det finns effekt att ta ut. Vattenfall som är elnätsägare ger endast en dagsbild av hur kapaciteten ser ut. Det är en utmaning att kommunen idag inte har snabbladdare men det är en fråga som inte heller kommunen har någon rådighet över utöver att arbeta med externa leverantörer. Kommunen arbetar kontinuerligt med frågan och bevakar även nya kommande direktiv som rör laddinfrastrukturen. 3.2 Förslag till ändringar i kommunens styrdokument I detta avsnitt redovisas utredningens förslag på ändringar i kommunens styrdokument för parkering. Figur 38 illustrerar överskådligt vilka dokument som berörs av förslaget. I enkel- het handlar det om att uppdatera policyn, samla olika vägledande principer och regelverk i en riktlinje samt föra ihop avgifter och taxor i ett dokument för ett samlat beslut om det. Utöver dessa dokument finns även andra beslut som indirekt påverkar kommunens arbete med parkering. Till exempel finns principer och rekommendationer för utformning av stadsrummet i översiktsplaner, planprogram och Strategi för full delaktighet; hur kommu- nen ska arbeta med angränsande mobilitetsfrågor lyfts i Strategi för ett fossilfritt Väners- borg 2030 – Transporter, el och uppvärmning, cykelstrategin med tillhörande åtgärdsplan samt kollektivtrafikplanen; laddinfrastruktur hanteras i en egen strategi; och det pågår flera processer kring stadskärnans utveckling. En stor del av kommunens parkeringsarbete hanteras också genom beslut om lokala trafik- föreskrifter. Förslag kring inriktning för det beskrivs i avsnitt 3.3. 56 Antagen av kommunfullmäktige 2023-09-13 § 146. 57 Se Översiktsplan 2017, utvecklingsprincip 9, sid 74–76. Antagen av kommunfullmäktige 2017-12-13, § 197. Parkeringsutredning 2025 71 (83) Förslag på principer i en ny policy • Parkeringsbehovet ska normalt sett lösas inom kvartersmark. Kommunen ska tillhanda- hålla riktlinje med stöd för att räkna fram behovet av parkeringsyta i samband med bygg- lovsprövning och detaljplanering. Riktlinjen ska vara flexibel och ge incitament till sam- nyttjande och andra lösningar som bidrar till målbilden ovan. • Där särskilda behov finns kan kommunen tillgängliggöra allmän plats eller icke planlagd mark för parkering. Detta kan gälla i centrumområden där tät bebyggelse gör det svårt att lösa parkeringsbehovet helt inom kvartersmark, vid populära besöksmål eller i samband med evenemang som lockar många besökare. • Det ska upplevas smidigt och enkelt för besökare att hitta parkeringsplats i Vänersborgs kommun. Det ska vara tydligt vilka regler som gäller och lätt för olika grupper att an- vända parkeringssystemen. • På allmän plats ska ärendeparkering och angöring prioriteras före arbets- och boende- parkering. • Utgångspunkten bör vara att den som använder en parkeringsplats också ska ta kostna- derna för den. Det är dock viktigt att kommunen subventionerar parkering för att uppnå vissa mål, som till exempel en attraktiv och levande innerstad. Det ska inte behöva kosta pengar att parkera för den som vill göra ärenden i Vänersborg. • Översiktsplanens princip om prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenä- rer framför bilåkande ska ligga till grund även för kommunens arbete med parkering. Dock behöver behovet av parkering för rörelsehindrade ges lika hög prioritet som gå- ende. • Behovet av parkeringsyta ska inte överordnas behovet av grönyta eller annan friyta. Kommunen ska inte tillåta byggnation om det inte finns utrymme för både tillräcklig friyta och parkeringsyta. • Där parkeringen påverkar gaturummet i staden ska kommunen ställa krav på god ut- formning. 3.2.2 Förslag på innehåll i Riktlinje för parkering För att anpassa till Riktlinje för styrande dokument61 bör tidigare styrdokument Parkerings- norm62, Regler för parkeringsköp63 , samt villkorsdelen av Boende- och Nyttokort: Avgifter och villkor64 läggas ihop till ett samlat styrdokument som förslagsvis namnges Riktlinje för parke- ring. Förslag på förändringar i tidigare parkeringsnorm Det ska tydliggöras att värdet som anges ska ses som ett ”normalriktvärde” i stället för lägstakrav. Det ska även förklaras hur parkeringsnormen fungerar som ett hjälpmedel i planläggning och bygglov, snarare än ett styrmedel, och att det slutliga ansvaret alltid ligger på fastighetsägaren. Utöver det ska finnas tydliga principer för hur anpassningar kan göras i tillämpningen. Dels bör det finnas färdiga beräkningsmodeller som ger viss anpassning till olika situationer. 61 Antagen av kommunfullmäktige 2023-01-25 § 43 62 Antagen av Byggnadsnämnden 2016-03-01 § 20 63 Antagna av kommunfullmäktige 2016-04-27 § 77 64 Antagna av Samhällsbyggnadsnämnden 2020-06-16, § 60, se Vänersborg, 2022. Parkeringsutredning 2025 73 (83) Utgångspunkten i detaljplanearbete bör vara att visa att det är möjligt att lösa parkeringsfrå- gan (tillgång till ”lämpligt utrymme”, ”i skälig utsträckning”, PBL 8:9) när byggrätterna ut- nyttjas på det sätt som kan förväntas. Det ska framgå av planbeskrivningen under vilka förut- sättningar detta kan göras. Exempelvis kan det i ett fall vara så att detaljplanens byggrätt endast kan utnyttjas till fullo om fastighetsägaren genomför vissa åtgärder. Ofta möjliggör detaljplaner flera olika användningar av kvartersmarken, vilket kan ge stort utslag på parke- ringstalet. Byggrätten i detaljplanen behöver inte utgå från den användning som ger det högsta parkeringstalet. Planbeskrivningen ska ge ett eller flera konkreta exempel på hur planen kan genomföras med fullt utnyttjande av byggrätten, till exempel i en illustrations- karta kompletterad med uträkning av parkeringstal. Om detaljplanen görs mycket flexibel kan flera scenarion behöva beskrivas. Om det till exempel finns en tanke att planen ska kunna stödja både användningen verkstadsindustri (relativt lågt parkeringsbehov) och livs- medelsaffär (betydligt högre parkeringsbehov), behöver planbeskrivningen redovisa båda dessa scenarion. Det kan betyda att en livsmedelsaffär inte kan få bygglov för lika stor yta som en verkstadsindustri, eller att affärsändamålet kräver anläggande av ett parkeringsdäck för att hela byggrätten ska kunna nyttjas. Utgångspunkten vid bygglovsprövning är att redogöra för hur parkeringsfrågan kommer att lösas för den föreslagna användningen. Det kan finnas fall där en fastighetsägare vill ändra användningen på ett sätt som gör att detaljplanens byggrätt inte kan utnyttjas fullt ut. Det kan handla om att till exempel göra om kontorslokaler till handel inom ett område där de- taljplanen möjliggör båda användningarna. Enligt parkeringsnormen krävs fler parkerings- platser per 1 000 m2 BTA för handel, och om det inte finns lösningar för att tillgodose det nya parkeringsbehovet ska kommunen i ett sådant fall neka bygglov. Det är alltså inte säkert att hela detaljplanens byggrätt kan utnyttjas. Exakt hur stora parkeringsytor måste vara, var de ska placeras och hur de ska utformas är frågor som får hanteras vid en eventuell bygglovs- prövning. Huruvida det vid en sådan prövning är möjligt att tillåta sökt fördelning av an- vändningar inom planområdet beror då på omfattningen av ytkrävande verksamheter. För- farandet har principiellt stöd i rättsfall MÖD P 8568-18 utifrån tillämpningen av relevanta paragrafer. Sedan kan det naturligtvis uppstå situationer där efterfrågan på parkering är större än för- väntat. Detta kan bero på flera saker som kommunen inte kan råda över. Det kan till exem- pel handla om en förändring av en lokalanvändning eller tillskott av bostäder som inte krä- ver bygglov. Det kan också handla om att en utlovad åtgärd, till exempel bilpool, inte ge- nomförs eller avskaffas. Det kan också handla om att en viss verksamhet lockar oväntat många bilburna kunder eller att boende på en viss plats skaffar oväntat många bilar. Om så- dana förhållanden leder till olägenheter, till exempel i form av kaotiska trafiksituationer, kan det leda till att kommunen behöver göra tillsyn. Det är då fortfarande fastighetsägarens ansvar att genomföra åtgärder för att komma till rätta med problemen. Exempel på åtgärder kan vara att tillskapa nya parkeringsplatser på tomten, hyra parkeringsplats på gångav- stånd, påverka anställda, boende eller kunder att använda andra transportmedel, erbjuda bilpool eller söka en annan plats för verksamheten. Vad parkeringsnormen säger har egent- ligen ingen betydelse i tillsynsskedet. I vissa ärenden kan exploatörer och fastighetsägare ha önskemål om hur parkeringsfrågan ska hanteras, till exempel att det ska krävas relativt få parkeringsplatser. I dessa fall gäller att handläggare tillsammans med sökande får utreda behovet av parkering i det specifika ärendet och på vilka sätt behovet kan tillgodoses. För bygglovs- och planhandläggare finns förslag till vägledning för parkeringsutredning, se nedan. Förslaget är att miljö- och byggnadsförvaltningen tar fram ett eget formulär med stöd av nedanstående frågebatteri. I formuläret sätts detaljerade ingångsvärden utifrån Parkeringsutredning 2025 74 (83) förvaltningens bedömning. Formuläret används därefter som ett stöd för parkeringsutred- ning, både om konsult används och om handläggaren själv tar fram beräkningarna. Det är grundläggande att givna styrdokument och hjälpmedel görs tydliga så att olika handläggare får möjlighet att dra lika slutsatser om lika fall. Det genomgående budskapet är att fastighetsägaren i slutändan har ansvar för att parke- ringssituationen kopplad till fastighetens användning fungerar, och att parkeringsnormen utgör ett stöd. I samband med beslut där normen används ska beräkningssätt och motiv för eventuella av- steg beskrivas. För en detaljplan är det lämpligt att ta med det i planbeskrivningen under ru- briken ”Trafikutredning” (avsnittet Planeringsunderlag), samt att en återkoppling till slut- satserna även görs under rubriken ”Trafik” (avsnittet Konsekvenser). För bygglov kan det beskrivas under bedömning i beslutet. Parkeringen ska i normalfallet vara färdigställd innan slutbesked ges. Undantag bör endast medges i sällsynta fall, till exempel om en parkeringsanläggning är under uppförande och blir klar inom en mycket snar framtid efter inflyttning. Det behövs ett resonemang kring hur parkeringssituationen ska lösas under byggtiden, om etappindelningen innebär att par- keringsplatser saknas temporärt. I de fallen kan temporära parkeringsplatser vara ett alter- nativ, där fastighetsägaren ansvarar för att de finns tillgängliga. Förslag på zonindelning och översyn av parkeringstal Utredningen har visat på stora geografiska skillnader i parkeringsbehov. Förslagsvis införs tre zoner, för att inte göra systemet alltför komplext. Zon A utgör den mest tätbyggda delen, där stadsbilden kännetecknas av sluten kvartersbe- byggelse med flerbostadshus och stor andel verksamheter. Här är exploateringstalen höga historiskt och kommunen eftersträvar ett intensivt markutnyttjande för att möjliggöra en levande innerstad. Parkeringsbehovet löses till stor del genom gatuparkering. Angöring och ärendeparkering har prioritet framför boende- och arbetsparkering. Här ingår Vänersborgs innerstad inklusive Sanden och Trenova. Zon B omfattar tätare bebyggelsemiljöer byggda fram till 1980 och med relativt god kollek- tivtrafik. Här finns lägre förväntningar på stor tillgång till parkeringsytor och kommunen kan ställa högre krav på effektiv markanvändning. Här ingår delar av Vänersborgs tätort, samt centrala delar av Vargön och Brålanda. Zon C omfattar övriga områden i kommunen. Här kan parkeringstalen ligga högre, framför allt när det gäller flerbostadshus, för att motsvara det betydligt högre bilinnehavet. Parkeringstalen i gällande norm bör ses över när ny riktlinje tas fram. När det gäller flerbo- stadshus bör de nya parkeringstalen bli betydligt högre i zon C för att motsvara utredning- ens siffror på bilinnehav. När det gäller förskolor och grundskolor bör de nya parkeringsta- len bli betydligt lägre än i gällande norm för att matcha de utredningens siffror. Krav på laddplatser bör synliggöras i riktlinjen. Förslag på vägledning för parkeringsreducerande åtgärder Gällande parkeringsnorm ger viss vägledning i hur parkeringsreducerande kan bedömas och säkerställas, men detta behöver kompletteras. Riktlinjen ska tydliggöra att det är fastighetsägarens ansvar att åtgärderna finns och funge- rar. Om åtgärden upphör och problem uppstår, åligger det fastighetsägaren att återställa funktionen. Parkeringsutredning 2025 75 (83) Exempel: En fastighetsägare har fått bygglov för 14 lägenheter men det finns bara 4 parke- ringsplatser på tomten. Parkeringsbehovet bedömdes ändå kunna lösas genom samnytt- jande av en intilliggande kundparkeringsplats, samt att de boende skulle erbjudas använda en bilpoolsbil. Om förutsättningarna sedan ändras genom att grannfastigheten inte längre vill tillåta samnyttjande eller de boende inte vill använda bilpoolsbil, är det i första hand fas- tighetsägaren som behöver söka lösningar. Det ligger därför i fastighetsägarens intresse att säkerställa åtgärderna, genom exempelvis avtal om samnyttjande, subventionering av bil- pool och tydlig kommunikation till de boende om parkeringsutbudet. När bilpool används som grund för reducering av parkeringstal bör ett riktvärde tillämpas för hur många konventionella platser som en bilpoolsplats kan ersätta. Som utgångspunkt föreslås 1:5 (en bilpoolsplats motsvarar fem vanliga parkeringsplatser), med prövning i det enskilda fallet utifrån målgrupp, läge och faktiska användningsdata. Praktiska genomföran- defrågor och frågor kring hur boende motiveras att utnyttja poolbilen ska lyftas. Gällande parkeringsnormens beräkningsgrund för samnyttjande och rimliga gångavstånd kan behöva ses över när ny riktlinje tas fram. Förslag på ändringar i tidigare Boende- och Nyttokort: Avgifter och villkor Villkoren integreras i riktlinje, avgifterna hanteras separat i beslut om taxor. Förslag på ändringar i tidigare Regler för parkeringsköp Villkoren integreras i riktlinje, avgifterna hanteras separat i beslut om taxor. 3.2.3 Förslag till anvisning för parkeringsutredning Om sökande eller handläggare ser behov, kan en parkeringsutredning tas fram för att belysa platsspecifika förutsättningar, som parkeringsnormen inte räcker till för. Detta kan göras både i detaljplane- och bygglovsskedet. För att underlätta arbetet med parkeringsutredning föreslås Miljö- och byggnadsförvaltningen ta fram en anvisning i form av en enkel mall med frågor att fylla i. Anvisningen bör vara ett levande dokument som uppdateras efter kun- skapsläget. Exempel på frågor: • När det är som flest, hur många personer förväntas samtidigt vistas på platsen som (a) boende, (b) arbetande, (c) kunder eller motsvarande? • I vilken utsträckning förväntas dessa färdas med bil till platsen? (Här kan bland an- nat närhet till kollektivtrafik och service vägas in, eller anpassning till specifika mål- grupper) • Vilka parkeringsreducerande åtgärder kommer att vidtas och vilka effekter förväntas dessa ge (till exempel informationskampanjer, gratis kollektivtrafikkort eller tillgång till bilpool eller lådcykel)? • Finns det möjlighet till samnyttjande med andra verksamheter inom fastigheten el- ler på närliggande fastigheter? (I så fall behövs även bedömning av vilka tider parke- ringsbehoven finns och i vilken grad samnyttjande kan göras) • Hur ser behoven ut av angöring för varuleveranser, hämtning/lämning av personer eller liknande? • Finns det jämförbara referensexempel att hänvisa till (till exempel en liknande verk- samhet på annan plats)? • Finns det studier att hänvisa till (till exempel forskning som presenterar riktvärden)? Parkeringsutredning 2025 76 (83) En specifik parkeringsutredning kan väga tyngre än parkeringsnormens vägledande parke- ringstal för det aktuella fallet. Om en utredning visar på ett kraftigt avvikande behov måste underlaget redovisa beräkningarna på ett övertygande sätt, hänvisa till relevanta referens- exempel eller studier samt visa hur negativa konsekvenser för omgivningen undviks. 3.3 Förslag kring principer för reglering av parkeringsplatser på allmän plats Parkering på allmän plats i kommunen regleras genom lokala trafikföreskrifter. Där kan bland annat bestämmas var parkering inte tillåts, ifall det finns särskilda tidsbestämmelser, om avgift för parkering ska tas ut, eller om särskilda tillstånd ska krävas. Beslut om lokala trafikföreskrifter fattas av Samhällsbyggnadsnämnden, ofta på delegering av Samhällsbygg- nadsförvaltningen om det följer nämndens tidigare beslut. Om avgifter ska tas ut är det kommunfullmäktige som fattar beslut om taxan. Nedan redovisas utredningens förslag för hur nuvarande regleringssystem kan ändras. Inför genomförandet krävs beslut om Lokala Trafikföreskrifter och taxa. Regleringarna är ett sätt att leva upp till parkeringspolicyns principer. De bidrar till hög om- sättning i de mest attraktiva lägena och att minska söktrafik, samtidigt som längre parkering styrs till platser som ligger strax utanför de mest centrala delarna av staden. Avsikten är att hålla reglering och parkering enkelt. Regleringarna skapar också incitament för gång och cykel vid längre vistelser och effektivare markanvändning i centrum. Behålla P-skiva men inför avgift för att stå kvar längre Den stora förändringen som föreslås är att införa avgifter för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Men förslaget innebär att den som vill an- vända P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill stå längre. Detta system ger stor flexibilitet för användarna och ger förutsätt- ningar för bättre styrning framöver. Möjlighet att stå längre mot en avgift bör inte införas på korttidsparkeringarna (15 och 30 minuter), då dessa behöver vara tillgängliga för snabba ärenden. Genom att inte avgiftsbelägga korttidsparkeringarna kan de utnyttjas med enkelhet, samtidigt som tidsstyrningen säkerställer hög omsättning. Det är framför allt för platser med 1–2 timmar fri parkeringstid som möjligheten att stå kvar mot avgift bör införas. Utgå från nuvarande karta gällande P-tider med vissa anpassningar Nuvarande tidsreglering har successivt anpassats till behoven och det underlättar för alla att ha den som utgångspunkt. Det finns dock några saker som kan vara bra att justera. Det kan vara en fördel om kartan förenklas. Nu finns tio olika tidsspann och ofta flera längs samma gatavsnitt. Förslaget är att slå samman näraliggande tidsspann och att inte ha för många olika regleringar på samma stråk. Ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid. Dessa platser används i hög ut- sträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång un- der dagen. Möjligheten att stå längre ges via avgiftssystemet, men då utgör avgiften ett inci- tament att parkera gratis på något längre gångavstånd. Syftet är att öka tillgängligheten av platserna och minska söktrafiken. Förlängd P-tid på lördagar På lördagar är de flesta kontorsarbetsplatser stängda och då finns inte längre konkurrensen mellan ärende- och arbetsparkering i stadskärnan. Då kan fyra timmars parkering gälla på Parkeringsutredning 2025 77 (83) alla parkeringsplatser som annars är begränsade till 1–2 timmar. Dessutom kan längre par- keringstid erbjudas mot avgift. Detta kan möjliggöra bättre förutsättningar för handeln på lördagar. Fri parkering kvällar, nätter och söndagar Liksom nu kan systemet med fri parkering fortsätta gälla övrig tid: klockan 18–08 på varda- gar, efter klockan 14 på lördagar och hela söndagen. På en plats med två timmars fri parke- ring på vardagar blir det därmed tillåtet att parkera från klockan fyra på eftermiddagen ända till klockan åtta morgonen efter. Då det blir fyra timmars fri parkering på lördagar kan bilen då stå från klockan tio på lördag förmiddag ända till klockan åtta på måndag morgon. Boendekort Systemet med boendekort föreslås behållas enligt tidigare. Eventuellt kan den geografiska avgränsningen ses över. Regler för boendeparkering föreslås ingå i styrdokumentet Rikt- linje för parkering, se avsnitt 3.2.2. 3.4 Förslag kring fysiska åtgärder i stadsmiljön Laddplatser Arbetet med att få till fler laddplatser och även snabbladdare på olika ställen i kommunen pågår, utifrån Strategi för laddinfrastruktur66. Det innebär att fler publika laddstolpar ska tillkomma i Vänersborgs innerstad. Skyltning När nytt system införs behöver nya skyltar sättas upp. Det gäller parkeringstider, avgifter och betalning. Markparkering i innerstaden Det finns diskussioner om att se över bland annat parkeringen på torget, för att kunna ut- veckla andra funktioner där. Det finns även flera platser med markparkering på detaljplane- lagd mark med byggrätter. Därmed är det troligt att det över tid kommer att försvinna ett an- tal parkeringsplatser i centrala Vänersborg. I den mån det kan gå att anordna fler markpar- keringsplatser för att kompensera för det är det troligtvis ytterst få. Bland annat har föresla- gits att låta bilar stå på tvären längs Kungsgatan, där svängfiler har tagits bort. Men det för- slaget är inte lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt eftersom bilarna då skulle behöva backa ut i ett trafikerat körfält. Parkeringshus Behovet av parkeringshus kan bli stort om ytterligare många parkeringsplatser i innersta- den försvinner. Detta kan ske som en konsekvens av att privata fastigheter som idag är par- keringsytor byggs igen, till exempel vid Vänerparken eller Kvarteret Pilen i Nordstan. Det kan även ske om Södra Sanden byggs ut och temporära parkeringsytor för pendelparkering behöver tas bort. Det finns en del tankar om placering av parkeringshus, bland annat finns ytor utpekade i förslag till detaljplan för södra Sanden. Frågan behöver dock utredas vidare innan beslut kan fattas. 66 Vänersborgs kommun, 2024. Parkeringsutredning 2025 78 (83) 3.5 Förslag kring övriga åtgärder Parkeringsförmedling Under projektets gång har kommunen upphandlat och möjliggjort att fastighetsägare kan lägga upp lediga parkeringsplatser på webbplatsen Objektvision. Sidan används för för- medling av mark och lokaler och nu även parkeringsplatser. Det kan vara ett sätt för bilä- gare och fastighetsägare med lediga parkeringsplatser att hitta varandra, vilket leder till att stadens markresurser kan tas bättre tillvara. Cykling Cykling är ett hälsofrämjande och effektivt transportmedel som på flera sätt kan bidra till en attraktiv innerstad. Kommunen gör mycket åtgärder sedan tidigare, bland annat utifrån cy- kelstrategin. Ytterligare förslag på åtgärder är: • Resvaneundersökning för anställda • Ersättning per cyklad km till och från arbetet • Införa tid för cykling och reflektion som en del av arbetstiden som en hälsofräm- jande åtgärd – 10 min till och från arbetet • Ansluta till regionala aktiviteter så som Vintercyklist och på Egna ben • Cykelbarometrar, bra statistik för framtida insatser • Test av bilfria gator till fördel för gång och cykel • Öppna för dubbelriktad cykeltrafik på flera gator där biltrafiken är enkelriktad. Dessa åtgärdsförslag får tas upp av Kommunstyrelseförvaltningen och Samhällsbyggnads- förvaltningen i det fortsatta arbetet med cykling. Kollektivtrafik Ny kollektivtrafikplan kommer att arbetas fram under 2026. Utöver det som kollektivtrafik- planen täcker kan kommunen arbeta med bland annat följande åtgärder: • Enklare sätt att välja kollektivtrafik genom att kommunen använder företagsbiljett i Västtrafiks ToGo-app • Kommunen fortsätter bygga ut i kollektivtrafiknära lägen, utifrån översiktsplanen • Kommunikationsinsatser för närtrafik i samverkan med Västtrafik. Möjlighet att göra tillköp för skolort och fritidskort • Hyrcyklar vid stationerna • Hjälpa till och samverka med samåkningsaktörer – bidrar till en trevligare stadsbild • Förbättra första och sista kilometern i resan. Dessa åtgärdsförslag får tas upp av Kommunstyrelseförvaltningen och andra förvaltningar i det fortsatta arbetet. 3.6 Genomförande Det krävs ett antal beslut för att genomföra de föreslagna åtgärderna. För att få en god för- ankring och samordning mellan de olika delarna föreslås att genomförandet görs stegvis. Första steget är att ta fram och anta nya styrdokument. Det är då viktigt att dessa förankras Parkeringsutredning 2025 79 (83) genom samråd till berörda nämnder. Med styrdokument på plats kan Samhällsbyggnads- nämnden arbeta vidare med det nya parkeringssystemet som omfattar upphandling och konkreta åtgärder som skyltning, men också att ta fram nya lokala trafikföreskrifter. En vik- tig del är att utvärdera det nya parkeringssystemet. Eventuellt är det bra att börja med att in- föra systemet på ett begränsat område för att sedan utvidga om utvärderingen visar att må- len uppfyllts. Tabell 11. Förslag på plan för genomförande Aktivitet Beslutande/ansvarig Tid Presentation av rapporten Kommunstyrelsen Feb 2026 Framtagande av förslag till styrdokument Kommunstyrelsen Feb-maj 2026 Samråd till nämnder om styrdokumenten Byggnadsnämnden, Maj-jun 2026 samhällsbyggnadsnämnden Antagande av nya styrdokument Kommunfullmäktige Aug-sep 2026 (Parkeringspolicy och Riktlinje för parkering); upphävande av inaktuella styrdokument; uppdrag att införa nytt parkeringssystem Förberedelser för nytt parkeringssystem Samhällsbyggnadsnämnden Q3-Q4 2026 (detaljerad planering, upphandling mm) Framtagande av lokala trafikföreskrifter Samhällsbyggnadsnämnden Q4 2026 Beslut om taxa Kommunfullmäktige Q4 2026 Införande av nytt parkeringssystem Samhällsbyggnadsnämnden Q1 2027 (informationskampanj, omskyltning mm) Utvärdering av nytt parkeringssystem Samhällsbyggnadsnämnden Q1 2028 Finansiering Vissa av aktiviteterna i Tabell 11 kan genomföras med befintliga resurser, det handlar främst om att planera in tid för ansvariga tjänstepersoner. Det kan dock behöva upphandlas konsultstöd för att hinna ta fram och kvalitetssäkra alla beslutsunderlag utan att andra kom- munala åtaganden blir lidande. I övrigt behövs även medel för inköp av nytt parkeringssy- stem, omskyltning och anläggning av nya parkeringsplatser. Om ett parkeringshus ska byggas krävs en relativt hög investeringsbudget för det. Tanken är dock att driftskostna- derna ska kunna bäras av de inkomster som olika avgifter ger. När det gäller parkeringshus handlar det om höga investeringskostnader och då behövs ytterligare utredningar innan be- slut kan fattas. Parkeringsutredning 2025 80 (83) Referenslista Björke & Fondell, 2009. Parkeringsreglering och handeln i staden. Institutionen för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola, Lund. Länk: https://lup.lub.lu.se/luur/down- load?func=downloadFile&recordOId=8920721&fileOId=8920722. Boverket, 2024. ”Regler för laddning av elfordon”. Länk: https://www.boverket.se/sv/PBL-kun- skapsbanken/regler-om-byggande/laddning-av-elfordon/. Boverket, 2025. Hållbar mobilitet: Slutredovisning av regeringsuppdrag. Rapport 2025:15. Byggföretagen, 2024. Byggkostnader: Byggkostnader för nyproducerade flerbostadshus i Sverige. Länk: https://byggforetagen.se/statistik/byggkostnader/#:~:text=Kostna- den%20f%C3%B6r%20material%20hade%20den,2%2C4%20procent%20per%20%C3%A5r. Envall & Renhammar, 2013. Underlättar skatt på parkering byggande av klimatsmarta städer? Trafikutredningsbyrån. Länk: https://www.regeringen.se/contentas- sets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/underlagsrapport-23---skatt-pa-parkering.pdf. Envall, 2020. Överutbud på p-platser drabbar de unga i samhället. Dagens Industri. Länk: https://www.di.se/nyheter/overutbud-pa-p-platser-drabbar-de-unga-i-samhallet/. Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen & Naturskyddsföreningen, 2020. Framtiden för parke- ring och nya bostäder. Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Naturskyddsföreningen. Spa- cescape, Evidens, Trivector, Theory into practice. Länk: https://cdn.naturskyddsfore- ningen.se/uploads/2021/05/11102921/framtiden-for-parkering-och-nya-bostader-rapport-naturskydds- foreningen_1.pdf. Grongstad, 2017. Effekt på detaljhandel vid införande av bilfria gator i Lund. Länk: https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8914887&fileOId=8914903. Hamilton & Braun Thörn, 2013. Parkering som styrmedel för en fossilfri fordonstrafik. Centrum för Transportstudier, Stockholm. Länk: https://www.regeringen.se/contentas- sets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/underlagsrapport-13---parkering.pdf. Here, 2016. The physics of traffic. Länk: https://www.here.com/learn/blog/the-physics-of-traffic. IVL Svenska Miljöinstitutet, 2022. Parkering som verktyg för hållbar mobilitet. Jonsson, Hannes, 2022. Parkering som styrmedel i mindre kommuner i Sverige: En fallstudie av Karlskrona och Kalmar kommuns parkeringsnormer. Kandidatuppsats i kulturgeografi, Örebro universitet. Los Angeles Times, 1997. ‘Liquid’ vs. ‘Gas’ Models for Traffic. Länk: https://www.latimes.com/ar- chives/la-xpm-1997-05-14-me-58478-story.html. Malmö stad, 2020. Policy och norm för mobilitet och parkering. Länk: https://malmo.se/Stadsut- veckling/Sa-utvecklar-vi-staden/Resande-och-infrastruktur/Policy-och-norm-for-mobilitet-och-parke- ring.html. McAslan, Devon & Sprei, Frances, 2023. “Minimum parking requirements and car owner- ship: An analysis of Swedish municipalities” in Transport Policy 135. Millard-Ball & Rosen, 2025. Road Capacity as a Fundamental Determinant of Vehicle Travel. University of California, Institute of Transportation Studies. Länk: https://escholar- ship.org/uc/item/180452jz. Neergaard & Bergman (2003). Bilfria centrumgator – litteraturstudie och enkät i svenska kom- muner, rapport 2003:42. Lund: Trivector. Parkeringsutredning 2025 81 (83) Parkering Göteborg, 2021. Bygg-start för P-hus Heden. Länk: https://www.parkeringgote- borg.se/nyheter/byggstart-for-p-hus-heden/. Region Skåne & Trivector, 2019. Planera för attraktiv parkering. Länk: https://utveckl- ing.skane.se/siteassets/publikationer/temapm_attraktivparkering_web.pdf. Svensson & Hedström, 2010. Parkering: Politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik. VTI notat 23-2010. VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute). Sveriges Allmännytta, 2021. P-platsen. Kostar mycket, smakar lite. Länk: https://www.sveri- gesallmannytta.se/p-platsen-kostar-mycket-smakar-lite/. Sveriges Kommuner och Landsting, 2017. Parkeringshandbok: Lagstiftning, reglering och till- ståndgivning. Sveriges Kommuner och Regioner, 2022. Kommungruppsindelning. SCB, 2018. DeSO - Demografiska statistikområden för åren 2018–2023. Uppgift hämtad i septem- ber 2025. Länk: https://www.geodata.se/geodataportalen/srv/swe/catalog.search#/meta- data/b5892392-6ab5-4b2e-ab8f-2acb83f9bfa8. SCB, 2024a. Personbilar, registrerade på folkbokförda personer 31 december, efter status och region (uppdateras ej). År 2015 – 2023. Uppgift hämtad i september 2025. Länk: https://www.statistik- databasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__TK__TK1001__TK1001Z/PersBilarDeso/. SCB, 2024b. Antal lägenheter efter region (DeSO 2018/RegSO 2020) och upplåtelseform. År 2015 – 2023. Uppgift hämtad i september 2025. Länk: https://www.statistikdataba- sen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104__BO0104X/BO0104T10N/. SCB, 2024c. ”Nästan en av tre kan cykla till arbetet på 15 minuter”, Kort analys på SCB:s hemsida 2024-04-02. Uppgift hämtad i september 2025. URL: https://www.scb.se/hitta-sta- tistik/artiklar/2024/nastan-en-av-tre-kan-cykla-till-arbetet-pa-15-minuter3/. Science, 1997. Phased by traffic jams? Länk: https://www.science.org/content/article/phased-traf- fic-jams. Shoup, Donald, 1997. The high cost of free parking. Länk: https://queenslan- deconomywatch.com/wp-content/uploads/2016/02/shoup_1997.pdf. SVT, 2019. Så mycket kostar en p-plats att bygga i parkeringshus. Länk: https://www.svt.se/ny- heter/lokalt/vasterbotten/sa-mycket-kostar-en-p-plats-att-bygga-i-parkeringshus. Trafikanalys, 2024. Kvalitetsdeklaration, Fordon. Länk: https://www.scb.se/contentas- sets/eb850c65b27f4af5b1523eea11ba0198/kvalitetsdeklaration-fordon_2023.pdf. Trivector, 2014. Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emiss- ioner. Rapport 2014:84, Version 1.1. Trivector, 2016. Seminarium: Ingen parkering – ingen handel?! Länk: https://www.youtube.com/watch?v=Qenmj7kWTvs. Trollhättans stad, 2023. Trafikutredning centrum 2023. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans stad. Trollhättans stad, 2025. Utvärdering ny parkeringsreglering i centrum. Samhällsbyggnadsför- valtningen, Trollhättans stad. Tyréns, 2023. Vem ska betala för din parkering? Länk: https://blogg.tyrens.se/stadsutvecklings- blogg/vem-ska-betala-for-din-parkering/. Parkeringsutredning 2025 82 (83) Tyréns, 2024. Så mycket kostar det att parkera i Sveriges städer. Hur står det till med parkerings- politiken? Länk: https://blogg.tyrens.se/stadsutvecklingsblogg/sa-mycket-kostar-det-att-parkera-i- sveriges-stader-hur-star-det-till-med-parkeringspolitiken/. Vänersborgs kommun, 2007. Parkeringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-11-21,

§ 131. Vänersborgs kommun, 2016a. Parkeringsnorm. Antagen av Byggnadsnämnden 2016-03-01,

§ 149. 4 Vänersborgs kommun, 2022. 5 Vänersborgs kommun, 2016. Regler för parkeringsköp. Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-17,

§ 197. Vänersborgs kommun, 2020. Felparkeringsavgifter 2021. Antagen av kommunfullmäktige 2020-11-18, § 149. Vänersborgs kommun, 2021a. Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning. Antagen av kommunfullmäktige 2021-06-16, § 86. Vänersborgs kommun 2021b. Vägledning för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning. Antagen av kommundirektören. Vänersborgs kommun, 2022. Boende- och Nyttokort: Avgifter och villkor. Antagen av Samhälls- byggnadsnämnden 2020-06-16, § 60 samt kommunfullmäktige 2022-02-16, § 7. Vänersborgs kommun, 2023a. Riktlinjer för styrande dokument. Antagen av kommunstyrelsen 2023-01-25, § 47. Vänersborgs kommun, 2023b. Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. Antagen av kommunfullmäktige 2023-02-15, § 4. Vänersborgs kommun, 2024. Strategi för laddinfrastruktur. Antagen av kommunfullmäktige 2024-02-02 § 9. Vänersborgs kommun, 2025. Cykelstrategi Vänersborgs kommun. Antagen av kommunfull- mäktige 2025-02-19 § 10. Västra götalandsregionen, 2019. Kollektivtrafikplan för Trollhättan och Vänersborg, antagen av Västra götalandsregionens kollektivtrafiknämnd. Västra Götalandsregionen, 2023a. Resvaneundersökning i Västra Götaland 2022-2023. RVU Västra Götaland 2023-11-03, VGR Analys 2023:56. Västra Götalandsregionen, 2023b. Resvaneundersökning i Västra Götaland 2022/2023. Interak- tiv presentation på webbsida med hjälp av Power BI. URL: https://app.po- werbi.com/view?r=eyJrIjoiZjZjM2Y0MWMtZTQyOS00MmYyLTg4MzUtZT- NiN2IwMmE3YTE5IiwidCI6ImU2MGZlYTk4LWRjNDUtNGZhMC04Y2E0LTFkODUwMDY0ZTllMiI- sImMiOjl9. Ystads kommun, 2021. Strategier och riktlinjer för parkering. Länk: https://ystad.se/down- load/18.2fdb6ced18ecb62ad78e5779/1713788516997/strategier-och-riktlinjer-for-parkering-ystads- kommun_antagen-av-kf.pdf. Parkeringsutredning 2025 83 (83) 3.6.1 Lagar, förordningar och rättsfall Plan- och bygglag (2010:900). Trafikförordningen (1998:1276). Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m (1957:259). Mark- och miljööverdomstolen dom 2019-10-07 i mål nr. P 8568-18. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Byggnadsnämnden Fastställddatum Diarienummer 2026-04-01 BN.2026.8 Handläggare Mottagare UlrikaStenén Byggnadsnämnden Mål- och resursplan 2027-2029 Förslag till beslut Byggnadsnämndenställer sigbakom förvaltningensförslag till Mål- ochresursplan samt upprättad konsekvensbeskrivning ochöverlämnar materialet till budgetberedningen. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har avkommunstyrelsen mottagit budgetramar ochanvisningar inför arbetet medmål- ochresursplan 2027-2029.Utifrån dessa har nämnderna i uppdrag att inom tilldeladbudgetram fatta beslut om ochpresentera sina budgetförslag medbeskrivning om åtgärder ochkonsekvenser för att nå dessa.I anvisningarna fastställdesbyggnadsnämndens budgetram 2027till 20776tkr. Inflationsuppräkningen minskade ramen med123tkr. Då personalomkostnadspålägget sänksjusterasramen nedmed29tkr.Budget om 27tkr för tjänsterna film/foto/formgivning har omfördelatstill kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens budgetförslag ligger inom tilldeladbudgetram. Nämndenkommer eventuellt besluta om indexhöjning avtimtaxani slutet av2026,för att täcka uppför generella kostnadsökningar. Åtgärder ochkonsekvenser avramanpassning beskrivsi separat skrivelse. Beredning Ärendet har berettsi förvaltningensledningsgrupp samt i Byggnadsnämndenspresidium. Förslaget samverkasmedfackliga företrädare i FSG2026-03-30. Eddie Sandin Förvaltningschef Bilagor Konsekvenser avramanpassning 2027-2029BN Mål- ochresursplan 2027-2029 Protokoll från FSG, 2026-03-30 diarienummer Sändlista Kommunstyrelsen Konsekvensbeskrivning Byggnadsnämnden 1 av 11 Förvaltningens beskrivning av åtgärder och konsekvenser i förslaget till mål- och resursplan 2027-2029 I kommunstyrelsens beslut om Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 anges följande: ”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse”. Sammanfattning Byggnadsnämndens förslag till mål- och resursplan 2027–2029 ryms inom tilldelad ram, men bygger på en fortsatt osäker intäktsutveckling till följd av minskad ärendeinströmning och omfattande förändringar i plan- och bygglagen från 1 december 2025. Förvaltningen har under de senaste åren anpassat organisationen genom vakansprövningar och minskad personalstyrka, vilket bedöms skapat ett visst ekonomiskt utrymme även 2027. Samtidigt bedöms verksamhetens sårbarhet öka om ytterligare neddragningar skulle behövas. För att hålla budgeten genomförs ett antal effektiviseringsåtgärder, främst automatisering av enklare ärenden, löpande processförbättringar och breddad kompetens inom befintlig personal. Dessa bedöms frigöra medel som möjliggör satsningar på ökad rådgivning och vägledning, uppgradering av handläggningssystem samt stärkt IT-drift och säkerhet. Åtgärderna syftar till att möta nya krav, förbättra service och korta handläggningstider samtidigt som beredskapen bibehålls. Verksamhetens främsta utmaningar är osäker intäktsnivå kopplad till minskad lovplikt, ökade krav på rådgivning, hotad existens av den kommunala lantmäterimyndigheten samt kraven på att peka ut särskilt värdefulla byggnader och kulturmiljöer i översiktsplanen. GIS- och drönarverksamheten bedöms även ha outnyttjad potential som kräver bättre förutsättningar för att realiseras fullt ut. 2 av 11 1.3 Taxa 2027 Då omfattande ändringar skett i Plan och bygglagen i december 2025 avser nämnden att senare under året återkomma till kommunfullmäktige för att anta en ny reviderad taxa att gälla från och med 1 januari 2027. Taxan är en anpassning till ny lagstiftning. Utifrån den information som finns idag kommer det nya förslaget till taxa inte innebära någon generell taxehöjning förutom den årliga indexuppräkningen. Enligt gällande taxa har nämnden möjlighet att indexjustera taxan enligt prisindex för kommunal verksamhet, PKV. Den ny taxan föreslås innehålla samma möjlighet. Nuvarande prognos pekar på att PKV blir 2,8 procent i år. Personalförmåner Inom området kompetensförsörjning pågår en översyn som kommunstyrelsen utför på uppdrag av personal- och förhandlingsutskottet kring personalförmåner i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Utredning pågår och inga förslag är ännu lagda eller beloppssatta. Eventuella framtida kostnader för detta är därför inte upptagna i detta dokument. 2. Utmaningar – Åtgärder, Ramanpassning och Effektiviseringar – Konsekvenser 2.1 Utmaningar Av flera utmaningar väljer Byggnadsnämnden att lyfta nedanstående som de största. Kommunala lantmäterimyndighetens (KLM) existens hotad Regeringen har låtit genomföra en utredning “En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten” (SOU 2025:98), som nyligen varit ute på remiss. Utredningen har endast tagit hänsyn till de kommunala lantmäterimyndigheternas roll såsom fastighetsbildningsverksamhet och inte till att lantmäterimyndigheterna, i ett bredare perspektiv, är en viktig kugge och ett smörjmedel i en större samhällsbyggnadsprocess. Om utredningens alla förslag blir verklighet kommer det troligen inte vara möjligt för Vänersborgs kommun att ha kvar en kommunal lantmäterimyndighet. Utredningens förslag skärper tillståndsvillkoren för KLM (verksamhetsomfattning, bemanning, lokalisering och uppföljning). Vidare föreslås obligatorisk användning av Lantmäteriets ärendehanteringssystem och andra tekniska stöd för KLM. Den föreslår en uttömmande lista över vilka uppdrag KLM får utföra, och att omfattningen av dessa inte får påverka förrättningsverksamhetens handläggningstider negativt. Flera förslag framförs kring överlämning av ärenden och avgiftsregleringen ändras (förbud mot lägre avgifter än Lantmäteriets samt fasta avgifter upp till 20 timmars handläggning). Ett gemensamt ärendehanteringssystem kan gynna likvärdighet, men utredningen saknar redovisning av kostnadsfördelningen och ekonomiska konsekvenser. Skärpta krav på omfattning och bemanning riskerar att avveckla fungerande KLM utan att utredningen visat på kvalitetsbrister. Begränsningar i KLM:s arbetsuppgifter och krav på att uppdrag inte får påverka förrättningars handläggningstider riskerar att minska KLM:s medverkan i planering och genomförande. Detta försvagar helhetssynen mellan detaljplan, 5 av 11 genomförandefrågor och efterföljande förrättningar – vilket risker leda till längre ledtider för hela processen. De kommuner som har kommunala lantmäterimyndigheter (40 stycken i Sverige) framhåller att KLM:s tidiga deltagande skapar effektivitet och kvalitet för framtida förrättningar, och att en isolering av fastighetsbildningen från kommunens övriga processer är kontraproduktiv. Obligatoriska överlämnanden (statliga sökande och ärenden med säkerhetsskyddsbedömning) minskar KLM:s ärendeportfölj, vilket påverkar ekonomisk stabilitet och kompetensbredd. Samtidigt hanterar kommunen ändå plan-, bygg- och infrastrukturfrågor kring samma projekt, vilket skapar glapp mellan planering och förrättning. Utredningen lämnar inga förslag som möjliggör att inrätta KLM i samverkan mellan kommuner och för befintliga KLM att samverka vilket bedöms som en brist. Detta är särskilt problematiskt då övriga förslag riskerar att försämra de ekonomiska förutsättningarna och därmed öka behovet av samverkan. Ny lagstiftning med stor påverkan på verksamheten samt frigöra tid till rådgivning Den 1 december 2025 trädde stora förändringar i plan och bygglagen i kraft. Ändringen innebär omfattande lättnader i kraven på att söka bygglov. Regeringen uppskattar att ärendemängden gällande bygglov kan minska med cirka 30 procent. Även om byggnationen inte kräver bygglov måste fastighetsägaren uppfylla alla lagkrav vilket gör att rådgivningen bedöms öka. Att öka rådgivning, stöd och vägledning ser nämnden som något positivt då det är en förflyttning som bedöms var viktig för att upprätthålla tillit och förtroende för myndigheten, men det är också en stor utmaning, då detta inte genererar några intäkter. Tid för rådgivning behöver frigöras genom att digitalisera och automatisera. Ändringarna påverkar verksamheterna bygglov och Kart och geodata ekonomiskt på grund av kraftigt minskad ärendeingång och därmed minskade intäkter och svårigheter att upprätthålla budgetbalansen. Hur mycket påverkan det blir är ännu för tidigt att säga. Med ett mindre antal medarbetare blir det framför allt svårare att upprätthålla kompetens, hantera toppar med inkomna ärenden och att upprätthålla verksamhet under exempelvis semesterperioden. För att svara upp mot mål om kortare handläggningstider och ha en god beredskap för att möta en ökad efterfrågan (då konjunkturen vänder upp) är det vanskligt att minska personalstyrkan ytterligare. Under 2025 minskade bygglovsverksamheten ner personalstyrkan med en tjänst. Bedömningen är att anpassningen ska räcka för att hålla budget i balans, men prognosen på ärendeinströmningen är osäker. Skärpta krav på att kommuner i översiktsplanen (ÖP) pekar ut särskilt värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Med ändringarna i plan och bygglagen 1 december 2025 kom inte bara lättnader utan också till viss del skärpta krav för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden som nu har en utökad lovplikt för åtgärder som annars skulle varit lovfria. För att det ska vara lätt för medborgare att göra rätt har det till följd av ovan också införts skärpta krav på kommunerna som nu i översiktsplanen måste peka ut särskilt värdefulla 6 av 11 1. Automatiserade beslut Förvaltningen bedömer att det i vissa enklare ärenden, som exempelvis anmälan om eldstad går att automatisera processen och kommer undersöka om detta går att införa under 2027. Det skulle frigöra viss tid som går att använda till att i stället arbeta mer stödjande/informerande. Viss tid kommer ändå behöva läggas på ärenden genom att göra stickprover samt att det systemadministrativa arbetet troligtvis kommer öka. Största vinsten om vi lyckas genomföra detta är att sökanden får snabba beslut. För att genomföra åtgärden krävs initialt en större arbetsinsats som förutom vår egen kompetens kommer involvera kompetenser inom IT och juridik. 2. Löpande effektiviseringar Mindre effektiviseringsåtgärder fortgår löpande. Exempel på detta är olika processkartläggningar och införande av anvisningar och rutiner där det behövs. Användande av AI är ett annat exempel. Alla effektiviseringarna innebär inte ekonomiska besparingar men kan i stället innebära en smidigare process och upplevelse för sökande. Många digitaliseringslösningar genererar även kostnader och kan vara framtunga, dvs att vi först behöver ta en kostnadsökning för att besparingen skall komma längre fram. I vissa fall är detta en risk då vi inte riktigt kan förutse hur stor besparingen blir samt att det även är en risk att de förvaltande IT-kostnaderna ökar mer än förväntat. 3. Bredda kompetens på befintlig personal Genom att bredda kompetensen på befintlig personal kan resurser flyttas och nyttjas där de gör bäst nytta för stunden. Exempelvis kan bygglovshandläggare utveckla sina kunskaper inom den tekniska handläggningen eller tillsyn för att stötta där om ärendeingången på lov minskar. Andra kompetenser kan också delta i vissa moment i detaljplanearbetet, samt i arbetet med digitalisering av detaljplaner etc. Åtgärden genererar ingen kostnadsbesparing, men skapar bättre förutsättningar för att klara vårt uppdrag. 4. Utrymme som skapats genom tidigare minskning av personalstyrkan Under 2025 minskade bygglovsverksamheten ned personalstyrkan med en tjänst för att anpassa till en ny verklighet med mindre inkommande ärenden. Om prognostiserade intäkter står sig bedöms det finnas lite ekonomiskt utrymme kvar av denna åtgärd som kan användas för att täcka kommande behov, däribland en uppgradering av verksamhetssystem för att underlätta handläggning och administration och generera framtida tidsbesparingar. Under 2026 används dessa pengar till arbetet med att i översiktsplanen (ÖP) pekar ut särskilt värdefulla byggnader och kulturmiljöer. 2.3 Ofinansierade utmaningar och utvecklingsförslag Inför 2027 har följande större utmaningar/behov identifierats som inte ryms inom tilldelad ram. Frigjorda medel från åtgärdsförslagen ovan avses användas för att finansiera behoven nedan. 8 av 11 Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029 Förslag till Kommunstyrelsen 2026-02-25 1 Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 Kommunstyrelseförvaltningen har, enligt uppdrag, upprättat Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029. Kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom upprättat för- slag. Kommunen står inför flera stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen visar på en lång- sammare ökningstakt av befolkningen och lägre arbetskraftsutbud. Det föds färre barn och anta- let äldre ökar. Med kommunens höga investeringstakt följer ökade driftkostnader. Vissa investe- ringar pågår eller är redan beslutade och behöver fullföljas. Då kommunens kostnader ökar mer än skatte- och statsbidragsintäkterna kommer finansiering behöva rymmas inom nämndernas be- fintliga budgetramar. Det finns inga nya pengar. Säkerhetsläget ställer krav på uppbyggnad av det civila försvaret. Kompetensförsörjningen utma- nas med den förändrade demografin och konkurrensen med andra arbetsgivare. Ett lågt budgete- rade resultat 2026 ligger också till grund för ekonomiska utmaningar kommande år. Det fortsatta arbetet med budget 2027 ställer krav på omprioriteringar av resurser mellan befint- liga verksamheter. Samtliga nämnder behöver effektivisera men också ompröva ambitionsnivåer mellan och inom befintliga verksamheter. För att klara kommande års välfärd måste omfördel- ning av resurser göras mellan kommunens verksamheter. Det konstaterar också SKR i sin genom- lysning av kommunens ekonomiska läge från hösten 2024. Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och re- sursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut. Benny Augustsson Kommunstyrelsens ordförande Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidnr 1. SAMHÄLLSEKONOMISK BAKGRUND 3 1.1 Samhällsekonomi och kommunal ekonomi 3 1.2 Styrande för kommunerna 3 2. BEFOLKNING 4 3. INRIKTNINGSMÅLEN INFÖR MRP 2027-2029 5 3.1 Prioriterade områden 5 3.2 Målvärden 6 3.3 Förväntade resultat 10 3.4 Kopplingen till globala målen 10 4. EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11 4.1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 11 4.2 Krav på god ekonomisk hushållning – ekonomisk balans 11 4.3 Bokslut 2025 och budget 2026 11 4.4 Hantering av kommunens pensionsåtagande 12 4.5 Ekonomiska förutsättningar inför budget 2027-2029 12 4.6 Nämndernas nettobudgetramar inför 2027 12 4.7 Investeringsbudget 2027-2029 15 4.8 Direktiv 17 4.9 Resultatkalkyl 2027-2029 17 5. ÖVRIGA ANVISNINGAR 19 5.1 Driftbudget 19 5.2 Inlämning av mål- och resursplan 19 5.3 Investerings- och exploateringsplan 21 5.4 Samverkan i samband med budgetarbetet 21 6. TIDSPLAN FÖR DET FORTSATTA BUDGETARBETET 22 BILAGOR Bilaga 1. Budgetramar per nämnd Bilaga 2. Anslagsredovisningsnivåer Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 3 1. SAMHÄLLSEKONOMISK BAKGRUND Här presenteras en översikt över den aktuella ekonomiska utvecklingen samt scenarier för de kommande åren, både globalt och nationellt, med särskilt fokus på Vänersborgs kommun. 1.1 Samhällsekonomi och kommunal ekonomi Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur efter flera år av återkommande externa chocker. Tillväxten är fortsatt svag och hushållens konsumtion dämpas av global osäkerhet och ökade lev- nadskostnader. Även om konjunkturen nu visar tecken på att vända uppåt, är förutsättningarna fortsatt utmanande med hög arbetslöshet och stor omvärldsosäkerhet. Den svagare internationella konjunkturen, mindre gynnsamma handelsförhållanden och den sen- aste tidens tullturbulens fortsätter att påverka svensk export negativt. Samtidigt väntas stora inve- steringar i infrastruktur, energiomställning och försvar inom EU bidra positivt till tillväxten de kommande åren. Den svenska ekonomin blir därmed allt mer beroende av inhemsk efterfrågan, där hushållens konsumtion bedöms vara den viktigaste drivkraften. 1.2 Kommunernas ekonomiska förutsättningar Kommunerna genomgår omfattande omställningar för att möta förändrade demografiska behov. Sedan 2021 har nära 500 förskoleenheter lagts ned i Sverige, främst på grund av minskande barn- kullar. Samtidigt ökar behovet av äldreomsorg, och kommunerna står inför krav på att anpassa VA-taxorna och individ- och familjeomsorgen till ny lagstiftning. Kommunerna har betydande investeringsbehov inom bland annat äldreomsorg, VA, totalförsvar och samhällsskydd. Flera år med försämrade resultat har minskat självfinansieringsgraden, vilket lett till ökad upplåning. Det finansiella handlingsutrymmet har successivt urholkats när resurser använts för att möta tillfälliga kostnadsökningar, inte minst kopplade till pensioner. Digitalisering kan leda till ökad medborgarnytta, bättre välfärd, stärkt konkurrenskraft, ökad sä- kerhet och minskad administration, enligt Sveriges digitaliseringsstrategi. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) uppskattar att AI kan minska kostnaderna inom offentlig sektor med 140 mil- jarder kronor per år. Stora utmaningar är brist på strukturerad informationshantering och data- drivet arbetssätt samt behov av investeringar i teknik och drift. Nya Cybersäkerhetslagen kräver också högre säkerhet för kommuner. I scenarierna för svensk ekonomi under perioden 2026–2029 väntas BNP-tillväxten vara starkare i början av perioden. Arbetslösheten sjunker och inflationen stabiliseras kring 2 procent, vilket be- döms leda till gradvisa räntehöjningar. Skatteunderlaget beräknas i genomsnitt öka med 4,3 pro- cent per år vilket motsvarar mer normala nivåer. Tabell: Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring 2024 2025 2026 2027 2028 2029 BNP 1,0 1,9 2,7 2,3 1,8 1,7 Arbetade timmar -0,3 -0,2 1,0 1,0 0,8 0,7 Arbetslöshet 8,4 8,8 8,5 7,9 7,6 7,5 Timlön, konjunkturlönestatistik 3,9 3,5 3,6 3,5 3,5 3,5 Inflation 1,9 2,7 1,5 1,9 2,7 2,0 Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 4 1.2 Styrande för kommunerna God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans regleras i kommunallagen och innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen måste också ha reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generat- ioner. Kommunen har fastställt mål och riktlinjer kring god ekonomisk hushållning samt ekono- mistyrningsprinciper. 2. BEFOLKNING Under våren 2025 har kommunstyrelseförvaltningen tagit fram en befolkningsprognos. Den grun- dar sig bland annat på en ökning av bostadsbyggandet i kommunen, vilket förväntas leda till om- flyttningar och inflyttningar, vilket i sin tur förväntas leda till ett växande invånarantal. Progno- sen sträcker sig över tio år. Flera tabeller för olika behov är framtagna. Under hösten 2025 har prognosen uppdaterats. Nedan redovisas befolkningsförändringar i olika åldersintervall av en växande befolkning i kom- munen: Ålder 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Förändring 0-5 2 608 2 526 2 449 2 385 2 321 2 299 2 307 2 327 2 342 2 362 2 378 -9% 6-12 3 207 3 222 3 199 3 171 3 172 3 178 3 121 3 052 3 011 2 960 2 919 -9% 13-15 1 494 1 450 1 423 1 402 1 433 1 372 1 357 1 363 1 391 1 393 1 384 -7% 16-18 1 471 1 459 1 463 1 490 1 447 1 426 1 411 1 437 1 383 1 371 1 379 -6% 19-29 4 439 4 418 4 469 4 465 4 470 4 495 4 527 4 493 4 520 4 533 4 530 2% 30-39 5 221 5 254 5 186 5 169 5 112 5 046 4 987 4 962 4 924 4 885 4 871 -7% 40-49 4 354 4 409 4 503 4 550 4 673 4 828 4 937 5 023 5 136 5 237 5 291 22% 50-59 5 202 5 088 4 959 4 868 4 773 4 716 4 680 4 675 4 616 4 596 4 612 -11% 60-69 4 822 4 939 5 083 5 142 5 247 5 297 5 321 5 341 5 402 5 376 5 336 11% 70-79 4 278 4 210 4 172 4 200 4 146 4 178 4 211 4 239 4 275 4 368 4 443 4% 80-89 2 463 2 613 2 715 2 799 2 899 2 914 2 954 2 968 2 960 2 961 2 963 20% 90-w 482 489 490 512 524 561 591 612 651 686 720 49% Summa 40 041 40 076 40 112 40 153 40 218 40 312 40 402 40 493 40 610 40 728 40 828 2% Prognosresultatet kan sammanfattas enligt följande: • Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen 787 personer från 2024 till 2035 eller 0,2 procent per år. Det är lägre ökningstakt jämfört med de senaste åren. • Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 - 15 år minskar med sammanlagt 627 personer. • Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 738 personer fram till år 2034. En uppdaterad befolkningsprognos kommer att presenteras våren 2026. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 5 3. INRIKTNINGSMÅL 2027-2029 • Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv • Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier • Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan • Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invå- nare och företag • Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål för mandatperioden. Inriktningsmålen ska ge stra- tegisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Nämnderna ansvarar gemen- samt för att styra verksamheten mot den strategiska och övergripande riktning som kommunfull- mäktige fastställt i inriktningsmålen. Inriktningsmålen preciseras av kommunfullmäktige med hjälp av övergripande målvärden och riktade uppdrag till nämnderna. Grunden för våra inriktningsmål är att: ▶ Fullföljda studier med gymnasieexamen är grunden för att få ett arbete. ▶ Människor i arbete är grunden för vår gemensamma välfärd. ▶ Den gemensamt finansierade välfärden ska omfatta alla och öka tryggheten och livskvalitén. ▶ Vi lämnar över vår natur och miljö till nästa generation i ett hållbart skick. 3.1 Prioriterade områden för uppdrag under planperioden Mot bakgrund av de i kapitel 1 beskrivna samhällsekonomiska utmaningarna så finns behov av att under planperioden fördjupa utredningar och uppdrag inom prioriterade områden. De priorite- rade områdena rör alla nämnder och i vissa fall tillsammans med bolag och externa samhällsaktö- rer. Uppdragen kommer att kopplas till inriktningsmålen i enlighet med styr- och ledningsmo- dellen och preciseras vad gäller innehåll och ev. finansiering i mål- och resursplanen. Uppdragsområde för tidiga insatser för barn och unga för fullföljda studier. Det kan till exempel vara att ta fram gemensamma förebyggande handlingsprogram för skola, fri- tid och sysselsättning eller inkluderande insatser för motverkande av psykisk ohälsa och drogfö- rebyggande arbete. Att gemensamt med Kunskapsförbundet lotsa fler till yrkesinriktade utbild- ningar. Uppdragsområde för social inkludering Det kan till exempel vara gemensamma insatser för de som står längst från arbetsmarknaden, att utveckla det sociala företagandet, att motverka segregationen och ensamhet. Fokus bör ligga på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Uppdragsområde för samhällsutveckling och tillväxt Det kan till exempel handla om insatser för landsbygdsutveckling, att stärka näringslivets tillväxt genom att öka kommunens verksamhetsmark och att stärka kommunens krisberedskap och ar- bete med civilt försvar. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 11 4. EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Riktlinjer för ekonomin och god ekonomisk hushållning Vänersborgs kommun har fastställt finansiella mål och riktlinjer för verksamheten för god ekono- misk hushållning. Verksamhetsmålen är också kommunens inriktningsmål för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksam- hetsmässiga mål uppnås samt att riktlinjerna följs. Förslag om finansiella mål läggs till kommunfullmäktige i samband med förslag om mål- och re- sursplan 2027-2029 i juni 2026. 4.2 Krav på god ekonomisk hushållning - ekonomisk balans Enligt kommunallagen ställs det krav på att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning och redovisa ekonomisk balans. Föreskrifterna i kommunallagen om balanskrav innebär i korthet att årsbudgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen kan fastställa en budget som inte är i balans, om det föreligger synnerliga skäl. Om årets resultat i årsredovisningen är mindre än noll kronor, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas senast tre år efter att det negativa resultatet uppkommit. Vid under- skott ska en åtgärdsplan upprättas som anger hur det egna kapitalet ska återställas. Fullmäktige har möjlighet att besluta att inte reglera ett negativt resultat, om det uppkommit till följd av oreali- serade förluster i värdepapper. Regelverket kring balanskravet kan öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid ge- nom en resultatreserv (RER) och tidigare också en resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborgs kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyrningsprinciper innehåller regler för RER och RUR. Storleken på RER och RUR kommer att ses över i samband med beslut för Årsredovisning 2025. 4.3 Bokslut 2025 och budget 2026 I 2025 års preliminära bokslut redovisas en förbättring av eget kapital med 72 mnkr, vilket är 41 mnkr bättre än budget. Nämndernas resultat är sammanlagt 23 mnkr bättre än budget, skattein- täkter och generella statsbidrag visar underskott om 21 mnkr, centralt budgeterade verksamhets- kostnader visar 23 mnkr bättre än budget och finansnettot överskott om 15 mnkr. I 2026 års mål- och resursplan är resultatet budgeterat till +10 mnkr. För att uppnå 2-% målet ska resultatet vara minst 66 mnkr. Soliditeten (inklusive kommunens hela pensionsåtagande) är 2026 budgeterad till 27 procent, vilket är lägre än 2025. Det innebär att målet om förbättrad soliditet inte uppnås 2026. Nämndernas budgetramar justerades i budget 2026. Medel för att finansiera effekter av 2026 års löneavtal budgeterades centralt. Ettårsanslagen från budget 2025 togs bort. Nämndernas ramar justerades för sänkta arbetsgivaravgifter och hyror (som en konsekvens av införandet av kompo- nentredovisning) samt justeringar i statsbidragspåsen. I övrigt justerades nämndernas budgetra- mar 2026 sammantaget med +51 mnkr enligt följande: kommunstyrelsen +33 mnkr, kultur- och fritidsnämnden +2 mnkr, samhällsbyggnadsnämnden +7 mnkr, socialnämnden +6 mnkr och val- nämnden 3 mnkr. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 13 Som en konsekvens av införandet av komponentredovisning i budget 2019 ökar samhällsbygg- nadsnämndens kapitalkostnader för fastighetsunderhåll och gatuunderhåll. Samhällsbyggnads- nämnden samt nämnder som hyr fastigheter av samhällsbyggnadsnämnden har kompenserats i driftbudgeten från och med budget 2019 och framåt. Från 2027 ökar samhällsbyggnadsnämndens kapitalkostnader ytterligare då underhållsbudgeten utökats. Nämnderna kompenseras för ökade kostnader som följer av underhållet. Staten har justerat de generella statsbidragen i anslaget för kommunalekonomisk utjämning en- ligt den s.k. finansieringsprincipen. Principen innebär att kommuner och regioner inte ska be- höva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Kommunens s.k. statsbidragspåse justeras med sammanlagt +19 573 tkr netto i budget 2027, vilket fördelas till de nämnder som är berörda av de nya eller minskade uppdragen. Justeringar i statsbidragspåsen 2027: Kommunstyrelsen tkr Socialnämnden tkr Nisdirektiv 755 Stärkt rätt till assistans -722 Cerdirektiv 227 Medicinskt ansvarig för rehab 1 220 Stärkt trygghet och studiero i skolan 126 Språkkrav för äldreomsorgen 624 Reglering av lärares undervisningstid 1 349 Aktivitetskrav 8 634 Skolor mot brott 43 Verktyg till socialtjänsten då samtycke saknas 1 777 S:a 2 501 Drivkrafter för biståndsmottagare -641 Barn- och utbildningsnämnden tkr Civilt försvar lagerhållning kommuner 49 Kartläggningsmtrl för svenska som andraspråk 28 Utökat anhörigstöd 568 Skärpta villkor för friskolor 235 Fast omsorgskontakt i SÄBO 924 Utökad insyn i enskilda huvudmän 8 S:a 12 432 Stärkt trygghet och studiero i skolan 328 Reglering undervisningstid 3 505 Mobilförbud i skolan 378 Skolor mot brott 158 S:a 4 640 Budget om 664 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats från nämnderna till kommunstyrelsen. Tidigare har nämnderna internfakturerats tjänsten. Mot bakgrund av KSAU:s budgetberedning justeras nämndernas budgetramar enligt följande: Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2027 fastställs till 1 066 120 tkr. Jämfört med budget 2026 har följande justeringar gjorts: Inflationskompensationen ökar ramen med 5 019 tkr. Då per- sonalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 845 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1 999 tkr. Ramen utökas med 4 640 tkr då de generella statsbi- dragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Budget om 123 tkr för tjäns- terna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens budgetram 2027 fastställs till 20 776 tkr. Inflationsuppräkningen minskar ra- men med 123 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 29 tkr. Budget om 27 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 14 Kommunfullmäktiges budgetram 2027 fastställs till 2 692 tkr. Inflationsuppräkningen tillför ra- men 13 tkr. Budget om 51 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommun- styrelsen. Kommunstyrelsens budgetram 2027 fastställs till 536 638 tkr. Jämfört med budget 2026 har föl- jande justeringar gjorts: Inflationskompensationen ökar ramen med 8 081 tkr. Då personalom- kostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 101 tkr. Ramen tillförs 2 501 tkr till följd av sta- tens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen. Budget om 664 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats från nämnderna till kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämndens budgetram 2027 fastställs till 157 052 tkr. Jämfört med budget 2026 har följande justeringar gjorts: Inflationskompensationen ökar ramen med 1 730 tkr. Då personal- omkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 73 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 314 tkr. Ramen utökas med 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning. Budget om 163 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram 2027 fastställs till 12 279 tkr. Jämfört med budget 2025 har ramen minskats med 49 tkr för inflationsuppräkning. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 16 tkr. Budget om 14 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunstyrelsen. Revisionens budgetram 2027 fastställs till 1 981 tkr. Inflationskompensationen ökar ramen med 25 tkr. Kommunfullmäktiges presidium har att bereda och inkomma med förslag till budgetbe- redningen avseende revisionens budget, senast den 17 april 2026. Samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2027 fastställs till 113 270 tkr. Jämfört med budget 2026 har följande justeringar gjorts: Inflationskompensationen ökar ramen med 512 tkr. Då personal- omkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 102 tkr. Gatuenheten tillförs 700 tkr för utö- kad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårsanslagen i budget 2026 om dels 1 000 tkr till projektorganisation för exploatering av södra Sanden dels 5 000 tkr till saneringskost- nader södra Sanden tas bort. Ettårsanslaget om 1 900 tkr i budget 2026 för tomhyra av Norra sko- lan kvarstår även under 2027. Budget om 123 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omför- delats till kommunstyrelsen. Socialnämndens budgetram 2027 fastställs till 1 283 646 tkr. Inflationskompensationen ökar ra- men med 5 053 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 1 096 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 12 tkr. Ramen utökas med 12 432 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Budget om 163 tkr för tjänsterna film/foto/form-givning, har omfördelats till kommunsty- relsen. Valnämndens budgetram 2027 fastställs till 777 tkr. Det tillfälliga anslaget om 2 800 tkr för valåret 2026 tas bort. Statsbidraget om 1 000 tkr budgeteras på finansen, generella statsbidrag. Inflations- kompensationen ökar ramen med 13 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 3 tkr. Överförmyndarnämndens budgetram 2027 fastställs till 6 200 tkr. Inflationskompensationen ökar ramen med 11 tkr. Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6 tkr. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 15 Av Bilaga 1 framgår hur nämndernas nettobudgetramar förändras. Sammanfattning av nämndernas budgetramar 2027: (inklusive justeringar enligt ovan) Nettoanslag, tkr Budget Andel MRP Andel 2027 % 2026 % Barn- och utbildningsnämnden 1 066 120 33% 1 027 109 33% Byggnadsnämnden 20 776 1% 19 873 1% Kommunfullmäktige 2 692 0% 2 669 0% Kommunstyrelsen 536 638 17% 515 531 17% Kultur- och fritidsnämnden 157 052 5% 152 990 5% Miljö- och hälsoskyddsnämnden 12 279 0% 11 828 0% Revisionen 1 981 0% 1 934 0% Samhällsbyggnadsnämnden 113 270 4% 115 661 4% Socialnämnden 1 283 646 40% 1 226 050 40% Valnämnden 777 0% 3 563 0% Överförmyndarnämnden 6 200 0% 6 028 0% Totalt, nämnderna 3 201 432 100% 3 083 236 100% Samtliga nämnder ansvarar för kostnader som följer av deras investeringar. Det finns inga kostna- der som inte kan påverkas. Om kommunstyrelsen föreslår investeringar av näringspolitiska skäl som påverkar driftkostnaderna för samhällsbyggnadsnämnden, har kommunstyrelsen medfi- nansieringsansvar för att budgettäckning sker. Anslagsredovisningen för driftbudgeten avser den verksamhetsnivå som framgår i bilaga 2. Kom- munstyrelsen vill dock fortsätta följa vad förskola respektive grundskola respektive anpassad grundskola kostar inom barn- och utbildningsnämnden. För kultur- och fritidsnämnden vill kom- munstyrelsen följa kostnaderna för administration och nämnd respektive kultur respektive fritid. Det innebär att dessa verksamheter ska särredovisas i mål- och resursplan, årsredovisning samt delårsrapporter. I övrigt ges nämnderna delegation att om nödvändigt under löpande år flytta budget mellan anslagsredovisningsnivåerna i driftbudgeten. Nämnderna uppmanas att vid behov omdisponera budget mellan anslagsredovisningsnivåerna för att upprätthålla en effektiv ekono- mistyrning. Kostnader för löneavtal 2026 och 2027 budgeteras centralt. 4.7 Investeringsbudget 2027-2029 Investeringsbudgeten omfattar tre år, och innehåller budget för innevarande år (2027) och en plan för de två kommande åren (2028-2029). Anslagsbindningen gäller på projektnivå och ska bud- geteras per anslagsredovisningsnivå. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 16 4.7.1 Investeringsramar Nämndernas investeringsramar motsvaras av mål- och resursplan 2026-2029. För fastighetsinve- steringar beslutade kommunstyrelsen 2026-01-28 § 18 att fastställa Lokalförsörjningsunderlaget 2027– 2036 som ett referensunderlag och överlämnar detta till samtliga nämnder att använda som underlag i arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029. För planens första år, budget 2027 (i mål- och resursplan 2027-2029), är det endast i undantagsfall som nya objekt kan föreslås då kommunens investeringsbudget är omfattande och utrymmet för att finansiera nya investeringar (driftkostnaden) är den hyrande nämndens ansvar. Alternativet är att nämnden stryker eller flyttar fram planerade investeringar i tiden, till förmån för nya förslag. Det finansiella investeringsmålet säger att årets investeringar (exkl. VA/renhållning) maximalt ska motsvara 7 procent av skatter och generella statsbidrag. I ramen för budget 2027 motsvarar det 237 mnkr, varav fastighetsinvesteringarnas andel kan beräknas till maximalt 152 mnkr. Det har samhällsbyggnadsnämnden att förhålla sig till i sitt prioriterade förslag om fastighetsinvesteringar. Vid presidieöverläggningen med samhällsbyggnadsnämnden i april sker en dialog om nämndens prioriterade förslag till investerings- och exploateringsbudget. 4.7.2 Fastighetsinvesteringar Nämnderna ska lämna prioriterade förslag om fastighetsinvesteringar till samhällsbyggnads- nämnden som sen har i uppdrag att föreslå fastighetsinvesteringar till budgetberedningen. Det innebär att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att ramen för fastighetsinvesteringar hålls och att det samlade förslaget inte överskrider kommunens finansiella mål om fastighetsinveste- ringar. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också för att förslagen är realistiskt kalkylerade i pengar och tid så långt det är möjligt. Investeringar i fastigheter, anläggningar och mark ska anges per objekt/projekt och preciseras yt- terligare i tiden. Vilken månad under året beräknas investeringen påbörjas och vilken månad be- räknas den avslutas. Totalkostnaden för respektive projekt ska också framgå. Det gäller för inve- steringsobjekt över 1 mnkr. Det gäller inte inventarier. För fastighetsinvesteringar finns en av kommunstyrelsen fastslagen beslutsprocess, lokalanskaff- ningsprocessen, som ska följas vid nybyggnadsprojekt samt om- och tillbyggnadsprojekt som överstiger 25 prisbasbelopp (Riktlinjer för lokalförsörjning KS 2020-03-25 § 56). Vid precisering av när investeringen ska påbörjas måste hänsyn tas till att flera steg i lokalanskaffningsprocessen ska hinna genomföras innan projekteringen får påbörjas. Att investeringsmedel beviljas är en för- utsättning för att kommunstyrelsen ska kunna fatta beslut om projektering och byggnation i egen regi. 4.7.3 Konsekvenser för driftbudgeten Nämnderna ska beskriva vilka konsekvenser som investeringar får på driftbudgeten och hur de ryms inom befintlig budgetram. Driftkostnadskonsekvenser ska beskrivas tydligt i en särskild mall. 4.7.4 Tilläggsanslag i investeringsbudget 2026 Samhällsbyggnadsnämnden har förslagit kommunfullmäktige besluta om tilläggsanslag i investe- ringsbudget 2026 med 114 mnkr. Det avser pågående projekt som inte hann slutföras under 2025. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 17 Mål- och resursplan 2026 innehåller investerings- och exploateringsbudget om 527 mnkr. Under hösten 2025 beslutade kommunfullmäktige att avsätta ytterligare 35 mnkr till underhåll av Tär- nanskolan och reinvestering av Öxnered förskola. Sammantaget uppgår då investeringsbudget 2026 till 677 mnkr. Eftersom det är en hög budget kan det bli nödvändigt att flytta fram projekt i budget 2026 till kommande år. Besluten kan komma att påverka budgetprocessen kring investe- ringarna. 4.8 Direktiv 4.8.1 Budgetförslag inom ram Nämnderna ska fatta beslut om och presentera sina budgetförslag inom ram med beskrivning om åtgärder och konsekvenser för att nå dessa. I anslutning till arbetet med mål- och resursplan kom- mer budgetberedningen att följa upp nämndernas ramanpassningsarbete i dialog med nämnder- nas presidier. 4.8.2 Bruttobudgetering Nämnderna ska budgetera intäkter och kostnader. Verksamhet som finansieras av kalkylerade statsbidrag ska budgeteras på både intäktssidan och kostnadssidan. 4.8.3 Investeringar Kommunstyrelsens budgetberedning konstaterar att det ekonomiska utrymmet för att finansiera driftkostnadskonsekvenser av nämndernas nyinvesteringar är respektive nämnds ansvar. Nämn- derna uppmanas därför att i anslutning till arbetet med mål- och resursplan ifrågasätta och om möjligt minska redan planerade investeringsnivåer, samt visa stor återhållsamhet vad gäller att föra fram nya investeringsprojekt. 4.8.4 Specialdestinerade statsbidrag Respektive nämnd har i uppgift att bevaka vilka eventuella specialdestinerade statsbidrag som finns att söka. Dessa ska budgeteras som intäkt och som kostnad. 4.8.5 Internprissättning Prisjustering ska utgå från den löne- och priskompensation som fastställs i budgetförutsättning- arna samt övriga generella förutsättningar avseende intern ränta samt personalomkostnadspålägg om inget annat har överenskommits mellan parterna. Enligt modellen för kostverksamheten kan reglering förekomma mot köparna om avvikelse uppstår under året. I övrigt hänvisas till de av kommunstyrelsen beslutade riktlinjerna kring intern försäljning. 4.9 Resultatkalkyl 2027-2029 Av tabellen framgår en resultaträkning för 2025 års preliminära bokslut, 2026 års beslutade resul- tatbudget samt en resultatkalkyl för 2027-2029. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 18 Tabell: Resultaträkningsplan 2025-2029 Bokslut Budget Budget Budget Budget Resultatbudget, mnkr 2025 2026 2027 2028 2029 Verksamhetens nettodriftkostnader -2 883 -3 079 -3 184 -3 293 -3 406 Avskrivningar -179 -155 -160 -164 -167 Verksamhetens nettokostnader -3 062 -3 235 -3 344 -3 458 -3 574 Skatteintäkter 2 216 2 327 2 403 2 505 2 613 Generella statsbidrag och utjämning 949 953 988 1 007 1 018 Verksamhetens resultat 103 45 47 54 57 Finansiella intäkter 15 10 11 11 11 Fin. Uppräkning av pensionsskuld -12 -6 -5 -12 -15 Övriga finansiella kostnader -35 -39 -41 -47 -50 Finansiella kostnader -47 -45 -46 -59 -65 Resultat före extraordinära poster 72 10 12 6 4 Extraordinära poster Årets resultat 72 10 12 6 4 Diagram: Resultatutveckling per år, 2020-2029 (förändring av eget kapital) Resultatutvecklingen har varit positiv åren 2020 till 2025. Åren 2020 till 2022 (de s.k. pandemiå- ren) var resultaten rekordhöga, mellan 161 mnkr och 185 mnkr. De kommande tre åren minskar resultaten till mellan 69 mnkr och 87 mnkr vilket fortfarande är bra. År 2025 visade kommunen ett resultat på +72 mnkr. Nämnderna hade ett överskott på totalt 23 mnkr, där kommunstyrelsen stod för 19 mnkr, samhällsbyggnadsnämnden 15 mnkr, barn- och utbildningsnämnden 4 mnkr. Socialnämnden hade ett underskott på -20 mnkr. Övriga nämn- der hade ett överskott på totalt +6 mnkr. År 2026 är resultatet budgeterat till +10 mnkr. År 2027 är resultatet budgeterat till 12 mnkr. Åren 2028-2029 minskar resultaten till 6 mnkr respektive 4 mnkr. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 19 5. ÖVRIGA ANVISNINGAR 5.1 Driftbudget Liksom föregående år, 2026, svarar respektive nämnd själv för att ta fram den information som behövs för ett fungerande budgetarbete. Som stöd för arbetet finns budgetrutiner i ekonomisyste- met Raindance. Den detaljbudget som bildar underlag för nämndens budgetförslag inför 2027 registreras i budget- modulen i ekonomisystemet. Lägsta nivå för inrapportering är ansvar, konto, verksamhet och motpart. Där det krävs uppföljning på enhetsnivå ska även objektskoden enhet användas. All budgetinrapportering sker i kronor. Ekonomiavdelningen kan komma att utfärda ytterligare an- visningar om detta. Interna poster ska stämmas av både inom respektive nämnd och mellan nämnder så att kostnader och intäkter visar netto noll. Av inrapporterad budget på kontonivå (med motpart) ska följande framgå: Intäkter: Statsbidrag, taxor och övriga intäkter. Kostnader: Lönekostnad, personalomkostnad, avskrivning, internränta, material, hyreskostnad och övriga omkostnader. 2026-10-31 ska detaljbudgeten vara inrapporterad i ekonomisystemet Raindance utifrån kommun- fullmäktiges beslut om mål- och resursplan 2027-2029. 5.1.1 Budgetförslag inom ram Nämnderna ska presentera sina budgetförslag inom ram. Personalkostnader ingår i ramarna med 2025 års budgetnivå. Tilläggsanslag för ökade lönekostnader enligt avtal för 2026 och 2027 budget- eras tills vidare centralt och kommer att fördelas ut till respektive nämnd utifrån förhandlingsut- rymme. Eventuell ökning utöver centralt avsatta medel får finansieras inom nämndernas bud- getramar med eventuell lägre bemanning som följd. Personalomkostnader budgeteras med 40,51 procent av lönekostnaden, vilket baseras på SKR:s cirkulär avseende kommunalt anställda. 5.2 Inlämning av mål- och resursplan Senast den 17 april ska respektive nämnd lämna in sin mål- och resursplan. Materialet lämnas di- gitalt i de mallar som ekonomistaben anvisar. Justerade samverkansprotokoll och nämndsproto- koll lämnas till ekonomistaben. Mål- och resursplanen ska vara skriven i Word med typsnitt Source Serif Pro 11 utan understryk- ningar. Se vidare Skrivregler för ekonomisk redovisning som finns på intranätet, ekonomi/anvis- ningar. Mål- och resursplan 2027-2029 ska utformas enligt följande rubriker: 1. Verksamhetsbeskrivning En väldigt kort (2-3 rader) och inledande beskrivning om nämndens verksamheter. Här anges även de volymmått som kan belysa verksamhetens utveckling mellan åren. Tänk på att utförliga verksamhetsbeskrivningar ska göras i verksamhetsplanen som respektive nämnd har i uppdrag att göra årligen, för planperioden. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 20 2. Målstyrning Under rubriken Målstyrning anges följande text: Nämnderna konkretiserar den övergripande styrningen med egna förväntade resultat som speglar nämndens reglemente och visar nämndens ambitioner avseende kvalitet och utveckling. Nämnderna fastställer sina förväntade resultat i re- spektive verksamhetsplan. 3. Ekonomiska resurser I planen anges en resultaträkning med budget 2027, budget 2026 och bokslut 2025. Dessutom anges en anslagsredovisningsrapport med budget 2027, intäkter, kostnader och netto per anslagsredovis- ningsnivå. De ekonomiska resurserna bruttoredovisas i resurstablåer med följande layout: RESULTATRÄKNING Mnkr Mnkr Budget 2027 Budget 2026 Bokslut 2025 Statsbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Omkostnader Ränta Avskrivning Summa kostnader Nettokostnader BUDGET PER ANSLAGSREDOVISNINGSNIVÅ MNKR BUDGET PER ANSLAGSREDOVISNINGSNIVÅ TKR ANSLAGSREDOVISNINGSNIVÅ Intäkt Kostnad Netto ANSLAGSREDOVISNINGSNIVÅ Netto Mnkr 2027 2027 2027 Tkr 2027 Anslagsredovisningsnivå 1 Anslagsredovisningsnivå 1 Anslagsredovisningsnivå 2 Anslagsredovisningsnivå 2 Summa Summa För balansräkningsenheter redovisas de ekonomiska resurserna i en resultaträkning och balans- räkning. Verksamhetsförändringar/ramanpassning – särskild skrivelse Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser om- prioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en se- parat skrivelse. Även andra viktiga förändringar i verksamhetens omfattning och inriktning ska anges. Denna text ingår inte i mål- och resursplanen, utan skrivs i en bilaga som bifogas till bud- getberedningen. Nya/förändrade taxor – särskilda beslut Nämnderna föreslår eventuellt nya eller förändrade taxor i anslutning till budgetarbetet. Obs! Det ska ske i särskilt ärende som går upp parallellt med förslaget till mål- och resursplan. Kommunfullmäktige hanterar taxeförslagen/ärendena parallellt med beslutet om mål- och resurs- plan. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 21 5.3 Investerings- och exploateringsplan Varje nämnd ska i mål- och resursplan Del III, per huvudverksamhet, ange planerad investerings- nivå för åren 2027-2029. Redovisningen ska ske brutto och anges i 2027 års prisnivå. Respektive projekt kommenteras kortfattat. Ökade kapitalkostnader för nyinvesteringar får bäras inom re- spektive nämnds ramar. I Del II beskrivs vilka konsekvenser som investeringar får för driftbudgeten och hur de ryms inom befintlig budgetram. Nämnder som hyr fastigheter ska beskriva hur eventuellt ökade hyreskost- nader, som följer av fastighetsinvesteringar, påverkar nämndens driftbudget och hur den ökade hyran ryms inom befintlig budgetram. Samhällsbyggnadsnämnden begär budget för fastighetsin- vesteringar. Där ska framgå ytterligare information såsom projekttid, totalt anslag, utgift t.o.m. 2026 och investeringsbudget för 2027-2029. Dessutom ska varje projekt kommenteras ytterligare i text, till exempel om investeringen avser nybyggnad eller renovering, vart fastigheten är belägen, hur många användare den avser (elever, barn etc) om investeringen påverkar andra fastigheter och så vidare. Kommunen har en upphandlad leasingram för att finansiera vissa typer av investeringar där det av skatteskäl eller hanteringsskäl är en lämplig finansieringsform. Arbetsfordon, maskiner och andra inventarier ska finansieras inom ramen för kommunens investeringsplan och ska planeras i anslutning till budgetarbetet. För att förenkla och tydliggöra arbetet med investeringsbudgeten ska särskilda blanketter använ- das. Ekonomiavdelningen tillhandahåller mallar till förvaltningarna. Instruktioner till investeringsblanketterna: - Investeringsunderlag; Fastigheter och anläggningar Investeringar påverkar kommande driftkostnader i form av kapitalkostnader eller förändrad hyra. Den nämnd som påverkas av driftkostnaden ska lämna uppgift om detta och ange hur den ökade driftkostnaden arbetas in i driftramen. Det är alltså ett samarbete mellan ägande och hyrande nämnd som krävs för att samtliga uppgifter ska kunna redovisas i underlaget till budget 2027. Inlämning av investerings- och exploateringsplan görs tillsammans med mål- och resursplan den 17 april 2026. 5.4 Samverkan i samband med budgetarbetet Förvaltningarna ska samverka kring de förslag som lämnas till sina respektive nämnder. Proto- koll ska bifogas förslaget till mål- och resursplan. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 22 6. TIDSPLAN FÖR DET FORTSATTA BUDGETARBETET - MÅL OCH RESURSPLAN 2027-2029 (MRP) Datum Tid Forum och Aktivitet 2026-04-17 Nämnderna lämnar sina budgetförslag, förslagen ska vara beslutade i nämnderna. Kommunfullmäktiges presidie lämnar förslag om revisionens budget. 2026-04-24 kl. 08.30-11.00 Budgetberedningen och insynsplatser Uppdaterade planeringsförutsättningar. Sammanfattande bild över nämndernas förslag. 2026-04-27--28 Enskilda presidieöverläggningar alla nämnder, preliminära tider 2026-04-27 kl. 13.00-17.00 Budgetberedningen och insynsplatser kl. 13.00-14.30 Samhällsbyggnadsnämnden kl. 15.00-16.00 Socialnämnden kl. 16.00-16.30 Kommunstyrelsen 2026-04-28 kl. 08.30-09.30 Barn- och utbildningsnämnden kl. 10.00-10.20 Byggnadsnämnden kl. 10.20-10.40 Miljö- och hälsoskyddsnämnden kl. 10.40-11.10 Kultur- och fritidsnämnden kl. 11.10-11.30 Överförmyndarnämnden 2026-04-30 kl. 08.30-09.30 Budgetberedningen och insynsplatser Ny skatteprognos? eller 2026-05-04 kl. 13.00-15.00 Budgetberedningen och insynsplatser Ny skatteprognos? 2026-04-29--05-12 Partierna arbetar med MRP, och mejlar sina förslag senast 12 maj till ewa.lundqvist@vanersborg.se 2026-05-13 kl 08.30-11.00 Budgetberedningen och insynsplatser - KS ordförandes förslag till MRP 2027-2029 - Ev övriga partiers förslag till MRP 2027-2029 2026-05-26 Övriga partier/partigrupper mejlar sina slutliga förslag till MRP 2027-2029, inför utskick till KS möte, senast 26 maj till kommun@vanersborg.se 2026-05-19 + 05-25 Samverkan, CSG 2026-06-03 KS beslut MRP 2027-2029 2026-06-17 KF beslut MRP 2027-2029 Augusti-december Nämnderna arbetar med verksamhetsplaner (VP) och detaljbudgetar: Enligt kommunens regler för mål- och resultatstyrning ska VP fastställas av respektive nämnd senast i december 2026. Detaljbudgeten ska vara inregistrerad i ekonomisystmet, raindance, senast sista oktober 2026. Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 23 HÖSTEN 2026 (efter valet) 2026-10-07 KS, budget 2027, skattesats 2026-10-26 KSAU (ordinarie), budget 2027 2025-11-11 KS 2025-11-25 KF Bilagor: 1. Budgetramar per nämnd 2. Anslagsredovisningsnivåer Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 24 Bilaga 1: Budgetramar per nämnd Samtliga belopp i tkr År Internränta PO Inflationsuppräkning 2026: 2,75% 1,4066Intäkter 2027: 1,90% 2027: 2,75% 1,4051Kostnader 2027: 1,90% Nämnder Intäkter Personal OmkostnadInternränta Avskrivning S:a kostnad Nettoram Barn- och utbildningsnämnden S:a budgetram 2026 -132 300 729 030 449 800 1 100 7 800 1 187 730 1 055 430 Inflationskompensation -3 697 8 546 21 148 8 715 5 019 Justerat PO -777 -777 -777 Justerat PO köpta tjänsetr fr SBN -67 -67 -67 Höjd hyra fastighetsunderhåll 1 999 1 999 1 999 (kompontentredovisning) Tillskott/avdrag statsbidragspåsen 2026 1 017 1 017 1 017 Tillskott/avdrag statsbidragspåsen 2027 3 623 3 623 3 623 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -123 -123 -123 S:a budget 2027 -135 997 728 253 464 795 1 121 7 948 1 202 117 1 066 120 Byggnadsnämnden 0 0 S:a budgetram 2026 -12 643 27 422 5 686 35 455 33 598 20 955 Inflationskompensation -240 108 1 9 117 -123 Justerat PO -29 -29 -29 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -27 -27 -27 S:a budget 2027 -12 883 27 393 5 767 36 464 33 659 20 776 Kommunfullmäktige S:a budgetram 2026 0 2 063 668 2 731 2 731 Inflationskompensation 0 13 0 0 13 13 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -51 -51 -51 S:a budget 2027 0 2 063 629 0 0 2 692 2 692 Kommunstyrelsen S:a budgetram 2026 -78 409 100 177 497 480 612 5 634 603 904 525 494 Inflationskompensation -1 490 9 452 12 107 9 571 8 081 Justerat PO -101 -101 -101 Tillskott/avdrag statsbidragspåsen 2026 1 151 1 151 1 151 Tillskott/avdrag statsbidragspåsen 2027 1 349 1 349 1 349 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -234 -234 -234 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form 898 898 898 S:a budget 2027 -79 899 100 076 510 097 624 5 741 616 538 536 638 Kultur- och fritidsnämnden S:a budgetram 2026 -16 995 64 159 105 621 385 2 025 172 190 155 195 Inflationskompensation -323 2 007 7 38 2 053 1 730 Justerat PO -68 -68 -68 Justerat PO köpta tjänsetr fr SBN -5 -5 -5 Höjd hyra fastighetsunderhåll 314 314 314 (kompontentredovisning) Konstnärlig gestaltning 50 50 50 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -163 -163 -163 S:a budget 2027 -17 318 64 091 107 824 392 2 064 174 370 157 052 Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 25 Nämnder Intäkter Personal OmkostnadInternränta Avskrivning S:a kostnad Nettoram Miljö- och hälsoskyddsnämnden S:a budgetram 2026 -5 223 14 945 -182 99 2 719 17 581 12 358 Inflationskompensation -99 -3 2 52 50 -49 Justerat PO -16 -16 -16 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -14 -14 -14 S:a budget 2027 -5 322 14 929 -199 101 2 771 17 602 12 279 Revisionen S:a budgetram 2026 0 633 1 323 0 0 1 956 1 956 Inflationskompensation 0 25 0 0 25 25 S:a budget 2027 0 633 1 349 0 0 1 981 1 981 Samhällsbyggnadsnämnden S:a budgetram 2026 -624 059 211 498 288 633 106 749 135 462 742 342 118 283 Inflationskompensation -9 574 5 484 2 028 2 574 10 086 512 Justerat PO 129 -226 -226 -97 Justerat PO köpta tjänsetr fr SBN -6 -6 -6 Täckning kapitalkostnader beläggnings- 700 700 700 underhåll gator Höjd hyra fastighetsunderhåll -2 325 2 325 2 325 0 (kompontentredovisning) Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -123 -123 -123 Ettårsanslag 2026: Saneringskostnader - Sanden Södra -5 000 -5 000 -5 000 Projektorganisation - Sanden Södra -1 000 -1 000 -1 000 Norra skolan -1 900 -1 900 -1 900 Ettårsanslag 2027, tomhyra Norra skolan 1 900 1 900 1 900 S:a budget 2027 -635 829 211 272 310 904 88 887 138 036 749 099 113 270 Socialnämnden S:a budgetram 2026 -310 111 1 001 448 572 999 324 2 748 1 577 519 1 267 408 Inflationskompensation -5 892 10 887 6 52 10 945 5 053 Justerat PO -1 068 -1 068 -1 068 Justerat PO köpta tjänsetr fr SBN -29 -29 -29 Höjd hyra fastighetsunderhåll 12 12 12 (kompontentredovisning) Tillskott/avdrag statsbidragspåsen 2026 5 257 5 257 5 257 Tillskott/avdrag statsbidragspåsen 2027 7 175 7 175 7 175 Ramjustering för tjänsterna film/foto/form -163 -163 -163 S:a budget 2027 -316 003 1 000 380 596 139 330 2 800 1 599 649 1 283 646 Valnämnden S:a budgetram 2026 0 2 907 661 0 0 3 568 3 568 Inflationskompensation 0 13 0 0 13 13 Justerat PO -3 -3 -3 Ettårsanslag 2026, valår -2 800 -2 800 -2 800 S:a budget 2027 0 2 904 -2 126 0 0 777 777 Överförmyndarnämnden S:a budgetram 2026 0 5 641 551 0 3 6 195 6 195 Inflationskompensation 0 10 0 0 11 11 Justerat PO -6 -6 -6 S:a budget 2027 0 5 635 561 0 3 6 200 6 200 Totalt nämnderna 2027 -1 203 252 2 157 628 1 995 738 91 491 159 826 4 404 683 3 201 432 Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 26 Bilaga 2: Anslagsredovisningsnivåer BYGGNADSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN REVISION VALNÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämnd/administration Förskola/grundskola/anpassad grundskola KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Räddningstjänst Gymnasium Vuxenutbildning Övrig extern verksamhet SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Nämnd och adm/gator och vägar/park/tekniska Fastighetsenhet Kost-/serviceenheter Renhållningsverk VA-verk SOCIALNÄMNDEN Nämnd/administration Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Personligt stöd och omsorg Arbete, sysselsättning och integration Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027–2029 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Byggnadsnämnden Fastställddatum Diarienummer 2026-03-20 BN.2025.47 Handläggare Mottagare JesperBaggerNordberg Byggnadsnämnden Lantmäteriets tillsynsbesök på Lantmäterimyndigheten i Vänersborgs kommun 2025 Förslag till beslut Byggnadsnämndennoterar informationen. Sammanfattning av ärendet Lantmäteriet genomförde tillsyn avdenkommunala lantmäterimyndigheten i Vänersborg (KLM) i juni 2025ochriktade sexhuvudsakliga anmärkningar: fel organisatorisk tillhörighet för vissfältpersonal, långkötid,avsaknadavformella vilandebeslut,risk för bristande objektivitet i planarbeten, risk för beroende avkommunala anslag samt brister i diarieföring ochsekretess. KLMhar därefter vidtagit åtgärder: tecknat tilläggsavtal för fältpersonal, tidigarelagt vissa fältarbeten, börjat använda vilandebeslut mer konsekvent,infört rutin som skiljer planarbete frånsamråd ochförrättningar, analyserat ekonomin ochbegränsat åtkomsten för KLM:s handlingar. Fördjupad beskrivning av ärendet Lantmäteriet utförde den12juni 2025tillsyn avKLM.Tillsynsbesöket genomfördesinom ramen för Lantmäterietstillsynsverksamhet enligt 6§lag(1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Lantmäteriet granskade vidtillsynsbesöket KLM:sorganisationstillhörighet, lokaler, personal, förrättnings- ochuppdragsverksamhet, registervård, myndighetsservice, ekonomi ochräkningsfrågor samt förvaltningsrättslig efterlevnad. I Lantmäterietstillsynsskrivelse, daterad 19februari 2026,framgår att: Lantmäteriet har följande anmärkningar: 1. Visspersonal som utför fältarbete inom ramen för förrättningshandläggningen hör inte organisatoriskt till KLM.Det finnsinget uttryckligt lagstödför KLMatt lämna över sådant uppdrag. 2. Kötidenför ofördelade ärenden var fem månader vidtillsynstillfället. KLMbör verka för att minska tiden mellaninkommen ansökanochatt första handläggnings- åtgärden vidtasmedhänvisningtill 9§förvaltningslagen (2017:900) angående enkel,snabbochkostnadseffektiv handläggning. 3. För det fall vilandeförklaring i handläggningenär motiverat enligt 4kap39§ fastighetsbildningslagen (1970:988) behöver ett överklagbart beslut meddelas.I annat fall bör KLMdriva berört ärende till ett avgörande. diarienummer 4. Förrättningslantmätare deltar omfattande i planarbeten ochdet saknasrutin för att hålla rollen som rådgivare/uppdragstagare skild från rollen som samrådspart och ärendeansvarig förrättningslantmätare. Detta riskerar att påverka KLM:sobjektivitet. 5. KLMfinansierasi ökande grad avkommunala anslag vilket riskerar försvaga myndighetensoberoende ochobjektivitet. Enligt lagstiftningen ska verksamheten i huvudsakbära sina kostnader genom avgifter ochmyndighetenuppmanasatt tydligt redovisa hur anslagsmedel användsochvidta åtgärder för att säkerställa ekonomiskt oberoende. 6. Vissa avKLM:shandlingar diarieförsochförvarasi Castormedåtkomst för personal utanför myndigheten.Medbeaktande avoffentlighets- ochsekretesslagen (2009:400) bör KLMse över sina rutiner för diarieföring ochförvaring. Vidtagna åtgärder 1. Tilläggsavtal har upprättatsför kart- ochmätningsingenjörerna på Kart- ochGeodata där manreglerat derasorganisationstillhörighet vidmedverkan i förrättnings- handläggningen. 2. Fältarbeten för vissa ärenden (inom tätort) har börjat lämnasöver till Kart- och Geodata innandessa blir fördelade till enhandläggare. Det görsdockredan vissa andra handläggningsåtgärder avKLMinnanärendena blir fördelade. 3. Möjligheten till beslut om vilandeförklaring där det är motiverat har tagitsuppi arbetsgruppen ochtillämpasredan i högre grad. För ärenden äldre änett år görs månadsuppföljningar på hur vi effektivt kandriva dessa till avgöranden. 4. En skriftlig rutin har upprättatsdär det framgår att personal som deltar i planarbeten inte får svara på samråd eller ansvara för lantmäteriförrättningar inom samma plan. Alla skedendär KLM:spersonal är involverade i planarbeten antecknaspå enlista. 5. Utifrån jämförelser medandra KLM:ersgenomsnittliga förrättningskostnader 2024 och2025går det inte att dra slutsatsen att förrättningsverksamheten subventioneras. KLMhar enhöggrad avservice ochtillgänglighet för kommunensövriga verksamheter ochdessmedborgare. Ifall enhögre grad avekonomiskoberoende efterfrågasbehöver KLMantingen fokusera mer på förrättningshandläggningen och/eller börja medmer interndebitering. 6. KLMdiarieför inte längre under ärendetyp BNi Castorutanhar fått enegen ärendetyp (KLM) där enbart myndighetenspersonal har åtkomst. Eddie Sandin Förvaltningschef Underlag Tillsynsskrivelse (19 februari 2026) Lantmäterimyndigheten i Vänersborg byggnad@vanersborg.se 2026-02-19 LM2025/052969 Tillsynsbesök vid Lantmäterimyndigheten i Vänersborg Den 12 juni år 2025 genomförde Lantmäteriet tillsynsbesök vid lantmäterimyndigheten i Vänersborg (KLM) per videolänk. Tillsynsbesöket genomfördes inom ramen för Lantmäteriets tillsynsverksamhet enligt