Kommunfullmäktige — 22 april 2026

§ 45 Fastställande av dagordning 2026/47 Information om resultatet från demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät - Elisabeth Johansson (KD) Information från revisionen om granskningar av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro, lokalförsörjningsprocessen, överförmyndarnämnden och kontinuitetshantering § 46 Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens - Föredragare Anna Johannesson och Lisa Guppy 2026/181 § 49 Nämndernas verksamhetsberättelser 2025 2026/8 § 50 Bokslut och årsredovisning 2025 (Tillhörande underlag från revisionen redovisas i nästkommande ärende) 2026/3 § 51 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda för 2025 års verksamhet 2026/52 § 52 Uppföljning av de globala målen 2025 2026/158 § 53 Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg 2026/159 § 54 Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet Skaven Öxnered 2023/516 § 55 Nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen 2024/658 § 56 Översyn av Demokrati- och jämställdhetsberedningens uppdrag och arbetsformer 2025/531 § 57 Revidering av policy för digitalisering 2025/395 § 58 Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) 2026/153 § 59 Svar på motion om att utveckla området kring Nygårdsäng 2025/278 § 60 Svar på motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna 2025/274 § 61 Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram 2026/67 § 62 Uppföljning av givna uppdrag 2026/58 § 63 Medborgarförslagsredovisning 2026/16 § 64 Motionsredovisning 2026/29 § 65 Avsägelse från uppdraget som ledamot i Vänersborgs riksteaterförenings styrelse 2026/201 2026-04-22 § 66 Avsägelse/fyllnadsval för uppdragen som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, krisledningsnämnden och 2025/534 § 67 Avsägelse av uppdraget som ledamot i 2026/218 § 68 Meddelandelista 2026/26 2026-04-22 Sammanträdesaktiviteter Mötesuppehåll Uppehåll för gruppmöten och andra uppehåll under sammanträdet: kl: 19:42-20:10, 22:36-22:56 Informationsärenden • Information om resultatet från demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät Ordföranden i demokrati- och jämställdhetsberedningen Elisabeth Johansson (KD) redogjorde för den enkät som skickats ut till fullmäktige och som tagits fram av beredningen. • Information från revisionen om granskningar av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro, lokalförsörjningsprocessen, överförmyndarnämnden och kontinuitetshantering Magnus Cassel, kommunrevisionens ordförande redogjorde för resultatet av de genomförda granskningarna. § 45 Fastställande av dagordning KS2026/47 Beslut Kommunfullmäktige godkänner dagordningen. Ärende 11 och 19 i kallelsen har flyttats fram till punkt 5 och 6 i dagordningen. • Dagordning från kallelse 2026-04-15

§ 46 Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens - Föredragare Anna Johannesson och Lisa Guppy KS2026/181 Beslut Kommunfullmäktige fastställer årsrapporten 2025 – personal, arbetsmiljö & kompetens. Bilaga/bilagor Bilaga 1: Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens Kommunstyrelseförvaltningen tar årligen fram en årsrapport över nyckeltal inom personalområdet, utifrån områdena: personal, arbetsmiljö och kompetens. Den totala sjukfrånvaron har minskat för tredje året i följd, främst på grund av minskad långtidssjukfrånvaro. Jämfört med 2024, har den totala sjukfrånvaron minskat till 8,8% från 9,2%. Medarbetarundersökningen genomfördes i oktober 2025. Resultatet visade att det totala indexvärdet för Hållbart medarbetarengagemang (HME) samt att rekommendera sin arbetsplats (eNPS) ökade jämfört med föregående år. • Beslut KS 2026-04-01 Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens • Beslut PERSFOR 2026-03-25, Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens • Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens • Tjänsteskrivelse; Årsrapport 2025 - personal, arbetsmiljö & kompetens Sändlista Samtliga nämnder och förvaltningar

§ 49 Nämndernas verksamhetsberättelser 2025 KS2026/8 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen i kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsberättelser. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat förslag till verksamhetsberättelse för kommunstyrelsens egen verksamhet. Nämnderna har inkommit med verksamhetsberättelser för 2025. • Beslut KS 2026-04-01; Nämndernas verksamhetsberättelser 2025 • Beslut KSAU 2026-03-16 Nämndernas verksamhetsberättelser 2025 • Nämndernas verksamhetsberättelser 2025 • Beslut, tjänsteskrivelse och lång verksamhetsberättelse om samhällsbyggnadsnämndens årsredovisning 2025 • Beslut, tjänsteskrivelse, statistik till verksamhetsberättelse och lång verksamhetsberättelse om socialnämndens årsredovisning 2025 • Beslut, tjänsteskrivelse och lång verksamhetsberättelse om kultur- och fritidsnämndens årsredovisning 2025 • Beslut, tjänsteskrivelse och lång verksamhetsberättelse om barn- och utbildningsnämndens årsredovisning 2025 • Beslut om bokslut 2025 och kort verksamhetsberättelse från miljö- och hälsoskyddsnämnden • Beslut om bokslut 2025 och kort verksamhetsberättelse från • Beslut om bokslut 2025 och kort verksamhetsberättelse från Sändlista Handläggare av ärendet, ekonomiavdelningen och samtliga nämnder

§ 50 Bokslut och årsredovisning 2025 (Tillhörande underlag från revisionen redovisas i nästkommande ärende) KS2026/3 Beslut Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2025 samt beslutar reservera 37,8 mnkr till resultatreserven (RER). Resultatutjämningsreserven (RUR) avvecklas enligt gällande regelverk. Bilaga/bilagor Bilaga 2: Årsredovisning 2025 Kommunstyrelsen beslutade 2025-11-05 om anvisningar för boksluts- och årsredovisningsarbetet för 2025. Ekonomiavdelningen har i separat handling upprättat förslag till Årsredovisning 2025. Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 65 mnkr. Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2025 innebar ett budgeterat resultat på 31 mnkr. Kommunens redovisade resultatet uppgår till 72 mnkr vilket är 41 mnkr bättre än budget. Resultatet i kommunen är 23 mnkr högre än prognosen i augusti. Nämnderna redovisar ett sammantaget överskott om 23 mnkr och endast en nämnd redovisar budgetunderskott. Enligt kommunallagen ska kommunens resultat stämmas av mot det lagstadgade balanskravet. En ändring i kommunallagen innebär att kommuner kan reservera medel till en resultatreserv (RER). I enlighet med Vänersborgs kommuns Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyrningsprinciper har följande avstämning gjorts. Det lägsta av årets resultat eller årets resultat efter balanskravsjusteringar ska användas för att bedöma om reservering till resultatreserv (RER) är möjligt. Enligt balanskravsutredningen uppgår kommunens resultat efter balanskravsjusteringar till 69,5 mnkr. Reservering av medel till en resultatreserv får göras av det lägsta av den del av årets resultat eller årets resultat efter balanskravjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Enligt regelverket kan därmed 37,8 mnkr avsättas till resultatreserven (RER). Därmed ska kommunen enligt Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyrningsprinciper, reservera medel till resultatreserven (RER) med maximalt belopp 37,8 mnkr. Enligt samma regelverk ska resultatutjämningsreserven (RUR) avvecklas när resultatreserven (RER) uppgår till 50 mnkr. I och med årets avsättning uppgår RER till 58,6 mnkr och därmed avvecklas RUR i sin helhet. Årets investeringar för koncernen uppgick till 524 mnkr varav kommunen stod för 436 mnkr, AB Vänersborgsbostäder för 62 mnkr, Fastighets AB Vänersborg för 25 mnkr och Kunskapsförbundet Väst för 1 mnkr. För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara uppfyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda. Kommunen klarar tre av fyra finansiella mål. Med denna målanalys görs bedömningen att verksamheten, ur ett finansiellt perspektiv bedrevs med god ekonomisk hushållning Fyra av fem inriktningsmål uppnås därmed bedrevs verksamheten med god ekonomisk hushållning under 2025 utifrån ovanstående bedömningsgrund. • Beslut KS 2026-04-01; Bokslut och årsredovisning 2025 • Årsredovisningen 2025 • Beslut KSAU 2026-03-16 Bokslut och årsredovisning 2025 • Bokslut och årsredovisning 2025 Sändlista Handläggare av ärendet, ekonomiavdelningen, revisorer, nämnder

§ 51 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda för 2025 års verksamhet KS2026/52 Beslut Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen, nämnderna, beredningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet. Det antecknas att fullmäktiges ledamöter och ersättare ej deltagit i beslutet såvitt rör sådan verksamhet som denne eller närstående varit verksamma i. Kommunfullmäktiges presidie ska enligt § 37 i kommunfullmäktiges arbetsordning bereda ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Presidiet ska därmed lämna ett förslag gällande ansvarsfriheten för ledamöter och ersättare i nämnder, styrelsen och beredningar. Kommunens revisorer har inte riktat anmärkning mot någon verksamhet och föreslår att ansvarsfrihet ska beviljas för det gångna årets verksamhet. Presidiet har ingen annan uppfattning och föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas. • Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut om ansvarsfrihet för nämnder, styrelser, beredningar och enskilda förtroendevalda i Vänersborgs kommun • Det sakkunniga biträdets yttrande avseende revisionsberättelsen 2025 • Grundläggande granskning för 2025 • Granskningsredogörelse för 2025 • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat 2025 • Revisionsberättelse 2025 • Rapport om årsredovisning 2025 Sändlista Samtliga nämnder

§ 52 Uppföljning av de globala målen 2025 KS2026/158 Beslut Bilaga/bilagor Bilaga 3: Uppföljning av globala mål 2025 I anvisningarna till arbetet med mål och resursplanen anges att en övergripande redovisning av kommunens förflyttning och måluppfyllelse av de globala målen ska göras i anslutning till årsredovisningen. I mål- och resursplanen 2025–2027 anges utgångsläget som år 2023 och en målsättning för år 2027. Uppföljningen för 2025 visar således vilken förflyttning som gjorts i riktning mot målsättningen för 2027. I uppföljningen framkommer att andelen gröna indikatorer minskat marginellt. Andelen gula har blivit större, en ökning med 12 procentenheter, samtidigt som andelen röda indikatorer blivit något färre. Sammantaget är de positiva förflyttningarna tydligast inom ramen för den sociala hållbarheten, medan utvecklingen är mer svårtydd inom områden som berör både den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten. • Beslut KS 2026-04-01; Uppföljning av de globala målen 2025 • Beslut KSAU 2026-03-16; Uppföljning av de globala målen 2025 • Uppföljning av de globala målen 2025 • Uppföljning av globala mål 2025 Sändlista Handläggare av ärendet, samtliga nämnder och kommunens revisorer

§ 53 Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg KS2026/159 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2026 med 14 mnkr för underhåll av Arena Vänersborg. Finansiering sker genom ökad upplåning. Stefan Kärvling (V), Ida Hildingsson (V) och Lutz Rininsland (V) avstod från att delta i beslutet. Stefan Kärvling (V) medgavs rätt att lämna protokollsanteckning redovisad i bilaga 4. Ida Hildingsson (V) medgavs rätt att lämna protokollsanteckning redovisad i bilaga 5. Samhällsbyggnadsnämnden begär, i beslut 2026-02-26, 14 mnkr i utökad investeringsbudget 2026, för underhåll av Arena Vänersborg. I mål- och resursplan 2021-2023 avsattes 22 mnkr för underhåll av Arena Vänersborg. Investeringen var planerad till år 2023. Av olika anledningar försenades projektet (brist på entreprenörer, oklart kring finansiering mm). Under 2025 har delar av underhållet utförts, såsom byte av invändig belysning. Under 2026 planeras omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. Den totala investeringsutgiften beräknas öka med 14 mnkr, från 22 mnkr till 36 mnkr. Det beror på kraftiga prisökningar på marknaden samt att tidigare års budget var baserad på en otillräcklig kalkyl. Det är tidsmässigt och ekonomiskt bäst att utföra arbetena samtidigt vilket innebär att det inte är lämpligt att skjuta på delar av investeringen. I budget 2025 utökades kultur- och fritidsnämndens budgetram med 2,1 mnkr, för kommande hyreshöjning som följer av investeringen i Arena Vänersborg. Ekonomiavdelningen har stämt av med kultur- och fritidsförvaltningen att de löser finansiering av ökad hyra inom befintlig budgetram. • Beslut KS 2026-04-01; Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg • Beslut KSAU 2026-03-16; Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg • Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg • Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg, Arenan 1 - beslut och tjänsteskrivelse Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Gunilla Cederbom (V), Mathias Olsson (SD), Ann-Marie Jonasson (S), Elisabeth Johansson (KD), Göran Svensson (MBP), Ann-Sofie Olsson (S) och Cecilia Prins (L) yrkade bifall till förslaget. Beslutsgång förslag. Sändlista Handläggare av ärendet, samhällsbyggnadsnämnden, Linda Hansson, mark- och exploateringsingenjör SBF

§ 54 Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet Skaven Öxnered KS2023/516 Beslut Kommunfullmäktige utökar Samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2026 med 32,4 mnkr till projektet GS/personbilstunnel Skaven/Öxnered för finansiering av medfinansierings- och samverkansavtalet Produktion av ny planskildhet i planområde Skaven i Öxnered, bandel 652, Vänersborgs kommun. Finansiering av den utökade budgeten sker genom ökad upplåning. Kommunfullmäktige har tagit beslut om att godkänna medfinansierings- och samverkansavtalet Produktion av ny planskildhet i planområde Skaven i Öxnered, bandel 652, Vänersborgs kommun (2026-02-18 § 11). Medfinansiering sker via Samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget. På grund av uppdaterad prognos utifrån färdigställd projektering krävs ökade investeringsmedel om 7,8 mnkr. År 2026 föreslås exploateringsbudgeten utökas med 32,4 mnkr. Posten angiven i MRP 2026-2028 för år 2027 kan justeras ned med 24,6 mnkr. Det senare genomförs i ordinarie budgetprocess. • Beslut KS 2026-04-01 Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet Skaven Öxnered • Beslut KSAU 2026-03-16 Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet Skaven Öxnered • Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet Skaven Öxnered • Beslut SBN 2026-02-26Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet SkavenÖxnered • Beslut om tilläggsbudget 2026 för planskildhet SkavenÖxnered • Beslut KF 2026-02-18 Beslut om medfinansierings- och samverkansavtal produktion planskildhet Skaven Öxnered • Medfinansieringsavtal - Produktion av ny planskildhet i planområde Skaven i Öxnered bandel 652 Vänersborgs kommun Sändlista Handläggare av ärendet Linda Hansson, mark- och exploateringsingenjör SBF

§ 55 KS2024/658 Beslut Kommunfullmäktige godkänner att AB Vänersborgsbostäder genomför byggnation av ett nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen utifrån den projekterade investeringen på 206 mnkr inklusive moms. Kommunfullmäktige godkänner tecknande av reviderat blockhyresavtal gällande Kalkonen 1 och uppdrar åt socialnämndens ordförande att underteckna avtalet men att hyresavtalet justeras så att det börjar löpa när socialnämnden tar boendet i bruk. Kommunfullmäktige konstaterar att driftkostnadskonsekvenser avseende det nya särskilda boendet får hanteras i kommande budgetarbete inför att det nya boendet tas i drift. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Vänersborgsbostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 200 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Samtliga tjänstgörande moderater och Cecilia Prins (L) deltog inte i beslutet och medgavs följande protokollsanteckning: ”Vi noterar socialnämndens kompletterande information och konstaterar att behovet finns för de ytterligare boendeplatserna som tillförs genom det nya särskilda boendet. Vi, liksom Socialnämnden, konstaterar också att det inte finns någon plan för finansiering av driften. Vi ser det som anmärkningsvärt att det nu fattas investeringsbeslut utan finansiering av driften. Vi väljer därför att avstå från dagens beslut och återkommer med plan för finansiering av driften i vårt förslag till Mål och resursplan 2027-29.” Även samtliga tjänstgörande från Medborgarpartiet avstod från att delta i beslutet och medgavs följande protokollsanteckning: ”Vi deltager inte i beslutet pga vi anser att utredningen är undermålig. Gyllenhem med ca 20 platser finns inte med i utredningen om förtätning av lokaler. Boendena i Brålanda och Frändefors finns inte heller med i utredningen.” Mot bakgrund av kostnadsökningar och avvikelser mot upprättad lokalplanering för byggnation av nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen har socialnämnden samt AB Vänersborgsbostäder tillskrivit Kommunfullmäktige för förnyat ställningstagande i ärendet. Styrelsen för AB Vänersborgsbostäder har ställt sig positiva till att genomföra projektet och gett dess VD i uppdrag att hos kommunfullmäktige begära att bolaget kan påbörja byggnationen under förutsättning att hyresavtal kan tecknas med socialnämnden och att den kommunala borgensramen utökas till 2 200 mnkr. Socialnämnden har för egen del beslutat ställa sig bakom kostnaderna för byggnationen och genom det också kommande hyreskostnader beskrivna i bilagt avtalsförslag samt tillsänt ärendet till Kommunfullmäktige för slutligt ställningstagande och föreslår Kommunfullmäktige återigen ge ordföranden i uppdrag att underteckna bilagt reviderat avtal. Den ökade kostnaden för investeringen beror på prisökningar samt att antalet boendeplatser utökats från 40 till 48. Den ökade investeringsnivån innebär även att årshyran mot socialnämnden justeras upp från tidigare 9,6 mnkr till 13,3 mnkr. Den prognostiserade totala årliga nettodriftkostnaden för det nya boendet beräknas nu till ca. 35 mnkr, att jämföra med den tidigare kalkylen på 28 mnkr. Den ökade kostnaden på ca. 7 mnkr kan enligt socialförvaltningen i lika delar kopplas till den ökade hyran och de ökade övriga driftkostnader som följer av att platsantalet ökar från 40 till 48. 2026-01-28 § 19 beslutar Kommunstyrelsen återremitterar ärendet för att komplettera beslutsunderlaget med socialnämndens totala behov av platser på särskilt boende de närmaste 10 åren utifrån demografi och omsorgsbehov i alla kommundelar, samt kompletteras med en plan för finansiering av driften av 48 ytterligare platser på särskilt boende. Socialnämnden beslutade 2026-02-26 § 20 översända svar på återremiss med kompletterande information avseende nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen. • Beslut KS 2026-04-01 Nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen • Beslut KSAU 2026-03-16 Nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen • Nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen • Beslut SOC-N 2026-02-26 Svar på återremiss gällande nytt särskilt boende kv Kalkonen • Svar på återremiss med kompletterande information avseende nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen • Svar på återremiss med kompletterande information avseende nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen • Beslut KS 2026-01-28 Beslut om nytt särskilt boende i kv. Kalkonen samt utökad borgersram för AB Vänersborgsbostäder • Beslut om nytt särskilt boende (SÄBO) - godkännande av genomförande av byggnation • Begäran byggnation och borgen Kalkonen • Beslut KF 2025-04-16 Nytt särskilt boende (SÄBO) år 2027: lokalplanering och förslag om blockhyresavtal • Beslut KS 2025-04-02 Nytt särskilt boende (SÄBO) år 2027: lokalplanering och förslag om blockhyresavtal • Beslut- Komplettering av ärende Nytt särskilt boende (SÄBO) kv. Kalkonen: Utredning av tänkbara nya SÄBO-platser inom befintligt bestånd • Komplettering av ärende "Byggnation av särskilt boende i kv. Kalkonen" • Återremiss av ”Nytt särskilt boende (SÄBO) år 2027: lokalplanering och förslag om blockhyresavtal” • Delegeringsbeslut från Socialnämnden den 13 december 2024 angående komplettering av lokalplanering gällande Nytt särskilt boende Kalkonen • Nytt särskilt boende (SÄBO) år 2027: lokalplanering och förslag om blockhyresavtal • Förstudie - Äldreboende 2027 Dan Nyberg (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Ida Hildingsson (V), Benny Augustsson (S), Magnus Ekström (KD), Elisabeth Johansson (KD), Kenneth Borgmalm (S) och Ann-Marie Jonasson (S). Beslutsgång förslag. Sändlista Handläggare av ärendet, socialnämnden och AB Vänersborgsbostäder

§ 56 Översyn av Demokrati- och jämställdhetsberedningens uppdrag och arbetsformer KS2025/531 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att - uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Demokrati- och jämställdhetsberedningens arbetsordning och uppdrag, inklusive konkreta förslag till förändringar och förbättringar som kan stärka och tydliggöra beredningens roll och effektivitet i kommunens demokratiarbete, - översynen ska beakta goda exempel från andra kommuner, exempelvis Ängelholms modell för demokratiberedning, samt - att resultatet av översynen redovisas till kommunfullmäktige senast under år 2026. Demokrati- och jämställdhetsberedningens presidie har inkommit med ett initiativärende rörande översyn av demokrati- och jämställdhetsberedningen i syfte att tydliggöra uppdraget och arbetsformerna för ett mer effektivt och ändamålsenligt arbete inom kommunens demokratiutveckling. Ärendet har remitterats till kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig positiv till förslaget med hänvisning till att underlätta arbetet i rollen som stödfunktion. • Beslut KS 2026-04-01 Översyn av Demokrati- och jämställdhetsbredningens uppdrag och arbetsformer • Beslut KSAU 2026-03-16 Översyn av Demokrati- och jämställdhetsbredningens uppdrag och arbetsformer • Översyn av Demokrati- och jämställdhetsbredningens uppdrag och arbetsformer • Initiativärende rörande översyn av demokrati- och jämställdhetsberedningen • Beslut DEMBER 2025-11-26 Initiativärende rörande översyn av demokrati- och jämställdhetsberedningen • Beslut KF 2025-12-17 Initiativärende rörande översyn av demokrati- och jämställdhetsberedningen Elisabeth Johansson (KD) yrkade bifall till förslaget. Beslutsgång förslag. Sändlista Handläggare av ärendet, demokrati- och jämställdhetsberedningen, kommunstyrelsen, kommundirektören

§ 57 Revidering av policy för digitalisering KS2025/395 Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. godkänna policy för digitalisering 2. upphäva tidigare policy för IT-utveckling och digitalisering samt Riktlinje för IT-utveckling och digitalisering KS 2018/291. Bilaga/bilagor Bilaga 6: Policy för digitalisering Utmaningen att genomföra välfärdsuppdraget är gemensam i offentlig sektor utifrån en förändrad demografi och ökad kravbild. Samtidigt med utmaningen förändras även möjligheterna för oss, där digitaliseringen erbjuder en möjlighet att effektivisera processer, höja kvalitet och spara resurser. Fem prioriteringar föreslås vägleda vårt utvecklingsarbete inom digitalisering framåt. Prioriteringarna har utgångspunkt i den nationella digitaliseringsstrategin. Den nationella digitaliseringsstrategin som regeringen lanserade i maj 2025 sträcker sig 2025-2030 sätter fokus på fem strategiska områden: • Digital kompetens • Digitalisering av näringslivet • Digitalisering av offentlig förvaltning • Digitalisering av välfärden • Konnektivitet Strategin bygger på EU:s Digitala Decennium och OECD:s principer om digital förvaltning samt kopplar till andra strategier som de inom cybersäkerhet och AI- strategi 2026 bland annat. Lokalt har kommuner att prioritera och aktivera utifrån respektive utmaningar. Den lokala policyn utgörs av: 1. Vi utvecklar för våra invånare 2. Vi driver en nyfiken utveckling tillsammans 3. Vi arbetar datadrivet 4. Vi skapar digital förmåga 5. Vi har en robust, säker och effektiv teknisk plattform. Denna policy ersätter den tidigare beslutade policy och riktlinje för IT-utveckling och digitalisering som därför föreslås upphävas. • Beslut KS 2026-04-01 Revidering av policy för digitalisering • Beslut KSAU 2026-03-16 Revidering av policy för digitalisering • Revidering av policy för digitalisering • Policy digitalisering. • Policy för IT-utveckling och digitalisering • Riktlinje för IT-utveckling och digitalisering • Sveriges digitaliseringsstrategi 20252030 Gunilla Cederbom (V) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag med följande tillägg: ”Tilläggsyrkande 1 Att följande tillägg införs i avsnittet “Vi utvecklar för våra invånare”: Digitala lösningar ska användas där de skapar nytta, men ska inte ersätta personliga möten där dessa är avgörande för kvalitet, trygghet och tillit i välfärden. Tilläggsyrkande 2 Att följande tillägg införs i avsnittet ”Vi utvecklar för våra invånare” Kommunen ska säkerställa digital inkludering genom att erbjuda alternativa arbetssätt samt insatser som stärker invånarnas digitala kompetens, så att alla ges likvärdig tillgång till kommunens tjänster.” Benny Augustsson (S) yrkade avslag på tilläggen. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två beslutsförslag, kommunstyrelsens förslag och Gunilla Cederboms (V) tilläggsyrkande. kommunfullmäktige bifallit förslaget. Ordföranden ställde därefter var och ett av Gunilla Cederboms (V) tilläggsyrkanden mot Benny Augustsson (S) avslagsyrkande och fann att kommunfullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandena. Sändlista Handläggare

§ 58 Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) KS2026/153 Beslut Kommunfullmäktige antar lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning), enligt bilaga. De lokala föreskrifterna om frister för rengöring (sotning) ersätter de av byggnadsnämnden antagna fristerna för rengöring (sotning), 2017-04-11, § 54. Bilaga/bilagor Bilaga 7: Antagandehandling Förbundsdirektionen för Räddningstjänsten Fyrbodal (Räddningstjänsten) har den 24 februari 2026, § 20, beslutat att föreslå Kommunfullmäktige i respektive medlemskommun att fastställa nya sotningsfrister i enlighet med det förslag som Räddningstjänsten har tagit fram. Förslaget har samordnats med fristerna för brandskyddskontroll och följer i huvudsak de förslag till frister för sotning som ges i myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2014:6). Sotningsfristerna föreslås tillämpas från och med 2026-05-01. Kommunstyrelseförvaltningen har gått igenom ärendet och har ingenting att erinra. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att Kommunfullmäktige ska anta föreskrifterna enligt bilaga. Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) • Beslut KSAU 2026-03-16 Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) • Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) • Antagandehandling • Yttrande från byggnadsnämnden om begäran om fastställelse av nya sotningsfrister 2026 • Remiss av begäran om fastställelse av nya sotningsfrister 2026 • Sotningsfrister RFBD 2026 • Sotningsfrister 2026 presentation direktionen 2025-02-24 • Protokollsutdrag RFBD – Sotningsfrister • Sotningsfrister Vänersborg BN 2017-04-11, § 54 • MSBFS 2014.6 Sändlista Räddningstjänsten Fyrbodal

§ 59 Svar på motion om att utveckla området kring Nygårdsäng KS2025/278 Beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till de åtgärder som kommer att göras inom ramen för pågående lokalt naturvårdsprojekt (LONA) för att utveckla och förbättra förutsättningarna för naturmiljön och friluftslivet i Nygårdsängens naturreservat. I motionen föreslås att kommunen utreder möjligheterna att utveckla området kring Nygårdsäng och att söka finansiering via statsbidrag eller privata sponsorer för det. Miljö- och byggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har ett pågående gemensamt utvecklingsprojekt som i hög grad motsvarar just det som motionen efterfrågar. Syftet med projektet är att utveckla och förbättra naturmiljön och förutsättningarna för friluftslivet i området genom ett antal åtgärder och det medfinansieras av statligt LONA-bidrag. Eftersom detta projekt pågår kan motionen anses besvarad. Svar på motion om att utveckla området kring Nygårdsäng • Beslut KSAU 2026-03-16 Svar på motion om att utveckla området kring Nygårdsäng • Svar på motion om att utveckla området kring Nygårdsäng • Motion om att utveckla området kring Nygårdsäng • Beslut KF 2025-06-18 Motion om att utveckla området kring Nygårdsäng • Remiss av motion om att utveckla området kring Nygårdsäng • Svar på remiss av motion om att utveckla området kring Nygårdsäng Sändlista Motionär och Miljö- och hälsoskyddsnämnden

§ 60 Svar på motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna KS2025/274 Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att tillsammans med byggnadsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden ta fram förslag på arbetsmetoder och tillämpbara riktvärden för integrering av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen, till exempel med stöd av grönytefaktor, på ett sådant sätt att nyttorna från 3-30-300 fångas upp genom befintliga planeringsverktyg. I motionen lyfts behovet av att skydda grönska i staden fram. Förslaget är att kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna. Principen bygger på att man ska kunna se 3 träd från sitt hus, att kvarter ska ha 30% krontäckning och att det ska vara högst 300 meter från bostäder till ett grönområde. Andemeningen är mycket god och det finns anledning att utveckla kommunens arbetssätt för att skapa en attraktiv och hållbar stadsmiljö där ekosystemtjänster tas tillvara. Just principen 3-30-300 är inte nödvändigtvis det mest tillämpbara redskapet för det, därför föreslås istället ett bredare uppdrag att utreda arbetsmetoder för ekosystemtjänster. Svar på motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna • Beslut KSAU 2026-03-16 Svar på motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna • Svar på motion om att införa 3-30-300 • Motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna • Beslut KF 2025-05-21 Motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna Gunilla Cederbom (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I detta instämde Jonas Sjöblom (MP). Beslutsgång förslag. Sändlista Handläggare av ärendet Motionär

§ 61 Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram KS2026/67 Beslut Kommunfullmäktige noterar att Socialnämnden som svar på återremiss som beslutades 2026-03-26 §43 anger att 1. Socialnämnden bedömer att avseende platsbehovet framgår det tydligt av förvaltningens underlag att det finns ett faktiskt behov av nuvarande antal säbo-platser fram till år 2029, då nytt boende beräknas kunna tas i drift. Bedömningen måste även göras med beaktande av de kostnader, risker och konsekvenser som ett otillräckligt antal säbo-platser skulle innebära för kommunen. 2. Socialnämnden bedömer mot bakgrund av ovanstående att det är nödvändigt att erforderliga brandskyddsåtgärder verkställs utan dröjsmål. För detta ändamål ska medel äskas alternativt omfördelas inom socialnämndens budget, i syfte att säkerställa både rättssäkerhet och trygghet för de boende. 3. Socialnämnden bedömer angående den preciserade åtgärdsplan, att utifrån förvaltningens underlag är det i dagsläget svårt att bedöma åtgärdsplanen som en sammanhållen helhet omfattande samtliga åtgärder, punkterna 1– 12, samt ytterligare beslutade åtgärder. Dessa bör framgent hanteras som en och samma åtgärdsplan, med tydligare och regelbundna statusuppdateringar som redovisar vilka faktiska besparingar respektive åtgärd genererar. Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att ta fram ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans under 2026. Utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt återrapporteras uppdraget till kommunstyrelsen senast den 3 juni. Dessa åtgärder ska vara såväl kostnadsberäknade som tidsatta. Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.” Samtliga tjänstgörande i Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna reserverade mot beslutet. Socialnämnden har i delårsbokslutet för augusti redovisat ett prognostiserat underskott jämfört med budget och fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att ta fram en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Kommunfullmäktige beslutade 2025- 10-22 § 160 att: Kommunfullmäktige noterar informationen i delårsrapport per augusti 2025. Kommunfullmäktige ser med oro på det ekonomiska underskottet i socialnämnden och uppdrar till nämnden att fastställa en åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetnivå och återrapportera denna till Kommunfullmäktige. Socialnämnden har inkommit med en åtgärdsplan som fastställdes vid socialnämndens sammanträde 2025-12-18 § 133. Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-18 § 17 att: Kommunfullmäktige återremitterar ärendet för att säkerställa att nödvändiga säboplatser finns tillgängliga fram till att planerade boenden finns färdigställda och i drift för att täcka behovet och undvika viten – samt preciserar åtgärdsplanen. Kommunstyrelsen remitterar återremitterat ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025–12–18 för att nå balans mot tilldelad budgetram, till socialnämnden. Nu har socialförvaltningen återkommit med svar på återremissen som redogörs för i de två bilagorna: • Underlag till svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram • Bilaga - Svar på återremiss med kompletterande information avseende nytt särskilt boende i kvarteret Kalkonen I underlaget framgår att man avser göra ett äskande av medel från Kommunfullmäktige till brandskyddsåtgärder i externt ägda verksamhetslokaler motsvarande 4 mnkr. I socialförvaltningens tjänsteskrivelse Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram, daterad 2026-03-06 framgår att förvaltningen är medvetna om eventuella konsekvenser av ett underskott på platser 2026 och 2027 gällande exempelvis väntetid vilket också har informerats nämnden. Förvaltningen har även informerat nämnden om att vakanshållning av 24 platser som ekonomisk åtgärd är den mest realistiska i dels genomförbarhet men framför allt utifrån att säkerställa den ekonomiska besparingen detta skulle ge. Socialförvaltningen har muntligt informerat nämnden om att de tillkommande åtgärderna i åtgärdsplanen som antogs av socialnämnden i december är svåra att precisera vad gäller vilken ekonomiska effekt de kan ge, motsvarande 14 miljoner. Socialnämnden fattar följande beslut den 26 mars 2026: 1. Socialnämnden bedömer att avseende platsbehovet framgår det tydligt av förvaltningens underlag att det finns ett faktiskt behov av nuvarande antal säbo-platser fram till år 2029, då nytt boende beräknas kunna tas i drift. Bedömningen måste även göras med beaktande av de kostnader, risker och konsekvenser som ett otillräckligt antal säbo-platser skulle innebära för kommunen. 2. Socialnämnden bedömer mot bakgrund av ovanstående att det är nödvändigt att erforderliga brandskyddsåtgärder verkställs utan dröjsmål. För detta ändamål ska medel äskas alternativt omfördelas inom socialnämndens budget, i syfte att säkerställa både rättssäkerhet och trygghet för de boende. 3. Socialnämnden bedömer angående den preciserade åtgärdsplan, att utifrån förvaltningens underlag är det i dagsläget svårt att bedöma åtgärdsplanen som en sammanhållen helhet omfattande samtliga åtgärder, punkterna 1– 12, samt ytterligare beslutade åtgärder. Dessa bör framgent hanteras som en och samma åtgärdsplan, med tydligare och regelbundna statusuppdateringar som redovisar vilka faktiska besparingar respektive åtgärd genererar. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget i kommunen som helhet är det av yttersta vikt att socialnämnden genomför åtgärder för att nå en ekonomi i balans. I och med att föreslagna åtgärder inte beslutats behöver socialnämnden skyndsamt besluta om nya åtgärder som motsvarar det bedömda underskottet. Socialnämnden bedömer mot bakgrund av sitt beslut att det är nödvändigt att erforderliga brandskyddsåtgärder i fastigheten verkställs utan dröjsmål. De åtgärderna bedöms motsvaras av en kostnad på 4 mnkr och skulle enligt underlaget utgöra en investering i en extern fastighet. Enligt Riktlinjer för internt hyressystem ska investeringar i externt ägda lokaler ingå i hyran. Vid investeringar under pågående avtalstid ska detta göras som ett separat tillägg till hyran. Hyrestillägget ska ha samma löptid som avtalet i övrigt. Det innebär att det är fastighetsägaren som gör investeringen och sen tecknar kommunen ett tilläggsavtal för genomförd åtgärd. Hyresavtalet för aktuell fastighet gäller till 2027-12-31. Sägs det inte upp innan 2027-03-31 förlängs det med tre år till. Det innebär att kostnaden i nuläget behöver skrivas av under perioden fram till 2027- 12-31. Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram • Beslut SOC-N 2026-03-26 Svar på återremiss av ärende om socialnämndensåtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldel • Bilaga - Svar på återremiss med kompletterande information avseende • Beslut KSAU 2026-03-16 Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram • Beslut om svar på återremiss av ärende om socialnämndensåtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram • Bilaga - Svar på återremiss med kompletterande information avseende • Underlag till svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram • Remiss av återremitterat ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025- 12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram • Beslut KF 2026-02-18 Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram Benny Augustsson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag med skriftligt tillägg från S, C, KD och MP enligt följande lydelse: ”Dessa åtgärder ska vara såväl kostnadsberäknade som tidsatta. Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.” Henrik Harlitz (M) yrkade avslag på Benny Augustssons (S) tilläggsyrkande. I detta instämde Robin Skenhede (M), Cecilia Prins (L), Ida Hildingsson (V), Stefan Kärvling (V) och Göran Svensson (MBP). Ida Hildingsson (V) och Stefan Kärvling (V) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden redovisade att det fanns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Benny Augustssons (S) tilläggsyrkande. Kommunfullmäktige godkände den nedan tillämpade propositionsordningen. Ordföranden ställde därefter Benny Augustssons (S) tilläggsyrkande mot Henrik Harlitz (M) avslagsyrkande och fann att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med Benny Augustssons (S) tilläggsyrkande. Omröstning begärdes. Ordföranden föreslog följande omröstningsordning, som godkändes av kommunfullmäktige. Den som stödjer Benny Augustssons (S) tilläggsyrkande röstar ja, och den som stödjer Henrik Harlitz (M) avslagsyrkande röstar nej. Omröstningsresultat Med 23 ja-röster och 22 nej-röster hade kommunfullmäktige beslutat i enlighet med Benny Augustssons (S) tilläggsyrkande. Omröstningen redovisas i bilaga 8. Sändlista Handläggare Socialnämnden

§ 62 Uppföljning av givna uppdrag KS2026/58 Beslut Kommunfullmäktige godkänner uppföljningen av kommunfullmäktiges givna uppdrag. Till följd av en motion om systematisk uppföljning av beslut (KS 2020/325) beslutade kommunfullmäktige 2021-03-17 § 30 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att två gånger om året redovisa en uppföljning av kommunfullmäktiges givna uppdrag fram till dess att uppdraget anses fullgjort. Sammanställningen ska redovisas till kommunfullmäktige i april och oktober varje år. Kommunfullmäktige rekommenderade även att liknande uppföljning utförs på samtliga förvaltningar på det sätt som passar verksamheten och nämnden bäst. Uppföljningen omfattar uppdrag givna under nuvarande mandatperiod, från och med kommunfullmäktiges första sammanträde 2022-10-26. Uppdrag som rör enklare verkställighet har uteslutits ur redovisningen. • Beslut KS 2026-04-01 Uppföljning av givna uppdrag • Beslut KSAU 2026-03-16 Uppföljning av givna uppdrag • Uppföljning av givna uppdrag • Redovisning av uppdrag givna av kommunfullmäktige nuvarande mandatperiod, oktober 2022 - februari 2026 • Redovisning av uppdrag givna av kommunstyrelsen nuvarande mandatperiod, oktober 2022 - februari 2026

§ 63 Medborgarförslagsredovisning KS2026/16 Beslut Av 31 § i kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen för kommunfullmäktige två gånger per år ska redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt eller vunnit bifall. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. I bifogade förteckningar redovisas de medborgarförslag som lämnats in till kommunfullmäktige men som ännu inte avgjorts. Av de bifogade förteckningarna framgår också de medborgarförslag som bifallits av kommunfullmäktige eller nämnd från och med 2018-01-01 med redogörelse för deras nuvarande status. Kommunfullmäktige har använt beslutsformuleringen ”att anse medborgarförslaget besvarat/färdigbehandla/bifallet” när medborgarförslagets intentioner redan tillgodosetts eller då det förelegat hinder mot att fullgöra medborgarförslagets intentioner. De ärenden där kommunfullmäktige beslutat att anse medborgarförslaget besvarat har uteslutits från redovisningen tillsammans med medborgarförslag som fått avslag. • Medborgarförslagsredovisning våren 2026

§ 64 Motionsredovisning KS2026/29 Beslut Av 30 § i kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen för kommunfullmäktige två gånger per år ska redovisa de motioner som inte har beretts färdigt eller vunnit bifall. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. I bifogade förteckningar redovisas de motioner som lämnats in till kommunfullmäktige men som ännu inte avgjorts. Av de bifogade förteckningarna framgår också de motioner som bifallits av kommunfullmäktige från och med 2016-01-01 med redogörelse för deras nuvarande status. En ytterligare föregående motion som inte verkställts inkluderas. Kommunfullmäktige har använt beslutsformuleringen ”att anse motionen besvarad” när motionens intentioner redan tillgodosetts eller då det förelegat hinder mot att fullgöra motionens intentioner. De ärenden där kommunfullmäktige beslutat att anse motionen besvarad har uteslutits från redovisningen tillsammans med motioner som fått avslag. • Motionsredovisning våren 2026

§ 65 Avsägelse från uppdraget som ledamot i Vänersborgs riksteaterförenings styrelse KS2026/201 Beslut Kommunfullmäktige entledigar Inger Tolfes från uppdraget som ledamot i Vänersborgs riksteaterförenings styrelse. Inger Tolfes har begärt sig entledigad från uppdraget som ledamot i Vänersborgs riksteaterförenings styrelse. Entledigandet kan formellt behöva bekräftas av föreningens årsstämma. • Avsägelse gällande Vänersborgs riksteaterförenings styrelse Sändlista Inger Tolfes Vänersborgs riksteaterförenings styrelse

§ 66 Avsägelse/fyllnadsval för uppdragen som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, krisledningsnämnden och KS2025/534 Beslut Kommunfullmäktige entledigar Anders Strand (SD) från uppdraget som ledamot i krisledningsnämnden och utser Mathias Olsson (SD) till ny ledamot i hans ställe. Anders Strand (SD) har inkommit med en avsägelse från uppdragen som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, krisledningsnämnden och budgetberedningen och inkommit med en nominering av Mathias Olsson (SD) till ny ledamot i hans ställe. • Beslut KS 2026-04-01 Avsägelse/fyllnadsval för uppdragen som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, krisledningsnämnden och • Nominering till uppdragen som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, krisledningsnämnden och budgetberedningen • Avsägelse från uppdragen som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, krisledningsnämnden och budgetberedningen Sändlista Anders Strand (SD) Mathias Olsson (SD) Lönekontoret, vaktmästeriet och IT-avdelningen

§ 67 Avsägelse av uppdraget som ersättare i KS2026/218 Beslut Kommunfullmäktige entledigar David Karlsholt (MBP) från uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden och utser Ulf Eklund (MBP) till uppdraget i dennes ställe. David Karlsholt har begärt sig entledigad från uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Göran Svensson har nominerat Ulf Eklund (MBP) till uppdraget i dennes ställe. Avsägelse i samhällsbyggnadsnämnden Nominering från Medborgarpartiet Sändlista David Karlsholt (MBP) Ulf Eklund (MBP) Vaktmästeriet, IT-avdelningen och löneenheten

§ 68 Meddelandelista KS2026/26 Beslut Kommunstyrelseförvaltningen har lämnat förteckning över handlingar som anmälts för redovisning till fullmäktige. • Meddelandelista till fullmäktiges sammanträde 2026-04-22 ÅRSRAPPORT 2025 PERSONAL ARBETSMILJÖ KOMPETENS Bilaga 1 2 Förord 3 Om redovisningen 4 Sammanfattning 5 Personalstruktur 6 Anställda 6 Anställda enligt bestämmelser för Lön 10 Arbetsmiljö 11 Medarbetarundersökningen 11 Orsaker bakom resultatet i Sjukfrånvaro 12 Övertid och fyllnadstid 16 Arbetsskador och tillbud 16 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 17 Inspektioner från Arbetsmiljöverket 18 Resultat från inspektionerna i Vänersborgs Antal medarbetare per chef 18 Övrigt inom arbetsmiljöarbetet 19 Kompetensförsörjning 20 Lika chefskarriär 20 Avgångsenkät 21 Organisationserfarenhet 21 Pensionsavgångar 21 Kompetensförsörjningsplaner 22 Arbete inom kompetensförsörjning 22 Ekonomirelaterat 23 Fördjupande statistik - personalstruktur 24 Fördjupande statistik - arbetsmiljö 26 Fördjupande statistik - kompetensförsörjning 29 Bilaga: Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 30 3 Förord Vi lever i en tid som präglas av förändring och osäkerhet i omvärlden. Samtidigt visar utvecklingen i Vänersborgs kommun på en stabilitet och en fortsatt positiv riktning när det gäller våra medarbetare och arbetsmiljön. I redovisningen sammanställs nyckeltal, resultat från medarbetarundersökningen samt genomförda insatser inom personal- och arbetsmiljöområdet under året. Kommunen står fortsatt inför betydande utmaningar, där sjukfrånvaro och kompetensförsörjning är två centrala områden. Även om den totala sjukfrånvaron minskar över tid och utvecklingen går i rätt riktning, kvarstår behovet av långsiktigt och strukturerat arbete, särskilt kopplat till arbetsbelastning, rehabilitering och förebyggande arbetsmiljöinsatser. Samtidigt innebär demografiska förändringar och ökade kompetenskrav ett växande behov av strategisk planering för att säkra framtidens kompetens. Under året har kommunen fortsatt att arbeta brett och systematiskt för att stärka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Arbetet har omfattat utveckling av rehabiliteringsprocesser, ett förstärkt fokus på friskfaktorer samt insatser för att utveckla ledarskap och delaktighet. Resultaten från årets medarbetarundersökning visar att Hållbart medarbetarengagemang ligger kvar på en god nivå och når kommunens ambitionsvärde. Undersökningen visar även på en positiv utveckling inom flera delar av arbetsmiljön samt en fortsatt hög andel medarbetare som kan rekommendera Vänersborgs kommun som arbetsplats. Sammantaget visar årets resultat att kommunen har en stabil grund inom personal- och arbetsmiljöområdet, med minskad sjukfrånvaro, goda resultat i medarbetarundersökningen och en ökad tillförlitlighet genom högre svarsfrekvens. Samtidigt kvarstår viktiga utvecklingsområden. För att långsiktigt säkerställa ett hållbart arbetsliv krävs fortsatt dialog, systematisk uppföljning och riktade förebyggande och främjande insatser på alla nivåer i Vänersborg, mars 2026 Kenneth Borgmalm Anna Johannesson Ordförande Personal- och förhandlingsutskottet Personalchef 4 Om redovisningen Redovisningen är uppbyggd i flera delar. Den inleds med en sammanfattande del som ger en övergripande bild av redovisningens innehåll och årets viktigaste resultat. Därefter följer tre tematiska områden: personalstruktur, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. I dessa avsnitt presenteras nyckeltal i form av tabeller och diagram på kommunnivå, och där det är relevant även uppdelat efter kön. I den efterföljande delen presenteras en fördjupande statistikdel, där samma tre områden återkommer i samma ordning (personalstruktur, arbetsmiljö och kompetensförsörjning), men med statistik som är mer detaljerad och nedbruten, exempelvis per förvaltning och i andra relevanta indelningar. Förklaringar finns i inledning av respektive kapitel och vid diagrammen, för att på bästa sätt kunna ta till sig informationen som presenteras i tabell eller diagram. Där det finns jämförelsedata med grannkommuner eller omvärlden att tillgå, är dessa inkluderade. Redovisningen kompletterar kommunens årsredovisning med en fördjupad beskrivning om delarna inom personalstruktur, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Redovisningen ska ses som ett övergripande dokument utan anspråk på att ge en heltäckande beskrivning. Målet med själva redovisningen är att kunna vara en utgångspunkt i dialog om personalpolitik och organisationskultur samt vara ett bidrag åt förvaltningarna i frågor som arbetsmiljö och jämställdhet. Ett medarbetarperspektiv genomsyrar innehållet, vilket innebär att medarbetarna lyfts som en central del i kommunens värdeskapande. De är en förutsättning för att organisationen ska kunna leverera de värden som kommuninvånarna förväntar sig. En viktig del i personalpolitiken är därför att säkerställa en hållbar arbetsmiljö som vårdar och utvecklar denna resurs. Förvaltningarnas förkortningar som används i redovisningen är: • Barn- och utbildningsförvaltningen = BUF • Kommunstyrelseförvaltningen = KSF • Kultur- och fritidsförvaltningen = KFF • Miljö- och byggnadsförvaltningen = MBF • Samhällsbyggnadsförvaltningen = SBF • Socialförvaltningen = SF 5 Sammanfattning År 2025 präglas av en sammantaget stabil utveckling när det gäller personalstruktur, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Trots fortsatt omvärldsosäkerhet och långsiktiga strukturella utmaningar visar årets redovisning på en organisation med god grund, där flera nyckeltal utvecklas i positiv riktning. Personalstrukturen kännetecknas av en fortsatt hög andel tillsvidareanställda och en stabil total personalstyrka. Könsfördelningen är i stort sett oförändrad. Andelen heltidsanställningar och den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på en hög och stabil nivå, vilket bidrar till god kontinuitet och effektiv resursanvändning. Medelåldern i organisationen är oförändrad, vilket ger förutsägbarhet men samtidigt tydliggör behovet av långsiktig planering inför kommande pensionsavgångar. Inom arbetsmiljöområdet visar resultaten på en fortsatt positiv utveckling. Den totala sjukfrånvaron minskar för tredje året i rad, främst till följd av minskad långtidssjukfrånvaro, även om nivåerna fortsatt är höga i vissa verksamheter. Variationerna mellan förvaltningarna speglar skillnader i uppdrag, arbetsmiljörisker och organisatoriska förutsättningar, vilket understryker behovet av verksamhetsnära analyser och riktade insatser. Resultaten från medarbetarundersökningen visar att hållbart medarbetarengagemang når kommunens ambitionsvärde och att svarsfrekvensen ökar, vilket stärker tillförlitligheten i resultaten. Sammantaget indikerar detta ett stabilt engagemang och ett stärkt förtroende för det systematiska arbetsmiljöarbetet, även om utmaningar kvarstår kring arbetsbelastning och prioritering av arbetsuppgifter. Kompetensförsörjningen är fortsatt ett strategiskt prioriterat område. Omfattande pensionsavgångar under kommande år, i kombination med ett ansträngt rekryteringsläge inom flera yrkesgrupper, ställer ökade krav på långsiktig planering, kompetensutveckling och nya arbetssätt. Förvaltningarna arbetar utifrån framtagna kompetensförsörjningsplaner som omfattar både rekrytering, introduktion och kompetensöverföring. Samtidigt lyfts behovet av stärkt attraktivitet som arbetsgivare, tydligare strukturer för introduktion samt fortsatt utveckling av arbetsmiljö och ledarskap för att behålla och utveckla befintlig kompetens. Sammantaget visar 2025 års resultat på en stabil grund inom personal- och arbetsmiljöområdet, med positiva trender inom flera centrala nyckeltal. Samtidigt kvarstår långsiktiga utmaningar kopplade till arbetsbelastning, sjukfrånvaro och kompetensförsörjning. För att säkerställa ett hållbart arbetsliv och möta framtidens behov krävs fortsatt systematiskt arbete, fördjupad analys och riktade förebyggande och främjande insatser på alla nivåer i 6 Att ha en hållbar arbetskraft i alla åldersgrupper är avgörande för att möta kommunens framtida behov av kompetens. Den demografiska utvecklingen gör att organisationen måste hitta nya lösningar. Ett sätt kan vara genom att uppmuntra medarbetare att arbeta heltid och stanna i arbetslivet längre. För att lyckas behöver kommunen skapa rätt förutsättningar för ett långt och hälsosamt arbetsliv. Detta avsnitt innehåller frågor kring personalstruktur och avslutas med tabeller som ger mer statistik för den som vill fördjupa sig. Med personalstruktur menas en översikt över hur medarbetarna inom en organisation är sammansatt. Exempelvis ålder, kön, anställningsformer och sysselsättningsgrad. Anställda En tillsvidareanställning gäller utan slutdatum och fortsätter löpande tills den avslutas och en visstidsanställning är tidsbegränsad och gäller under en bestämd period eller för ett särskilt behov, exempelvis vid ett vikariat eller ett tillfälligt uppdrag. Tillsvidareanställda och visstidsanställda tillsammans utgör månadsavlönade. Genom att följa utvecklingen bland månadsavlönade är det möjligt att tidigt upptäcka förändringar som kan påverka bemanning, kompetensförsörjning och den långsiktiga planeringen av personalresurser. Tillsvidareanställda Kvinnor 2 642 2 663 2 643 -20 Totalt 3 350 3 396 3 380 -16 Visstidsanställda Kvinnor 196 167 177 10 Totalt 309 266 267 1 Totalt månadsavlönade Kvinnor 2 838 2 830 2 820 -10 Totalt 3 659 3 662 3 647 -15 Andel tillsvidareanställda Andelen tillsvidareanställda har under perioden legat på en fortsatt hög nivå, utan några större förändringar. Skillnaden mellan kvinnor och män har minskat något, samtidigt ligger båda grupperna kvar på en hög andel tillsvidareanställningar. Sammantaget innebär det en stabil anställningsstruktur, där könsskillnaderna gradvis minskar. Trollhättan 92,70% 94,93% 2,23% Uddevalla 92,60% 93,63% 1,03% Vänersborg 92,70% 92,70% oför Könsfördelningen bland tillsvidareanställda har under perioden varit stabil och fortsätter att vara tydligt kvinnodominerad, med cirka 78 % kvinnor och 22 % män. Andelen män ökar något över tid, men ökningen är så liten att könsskillnaderna bara minskar svagt. 7 Det innebär att det finns en tydlig kvinnodominans bland tillsvidareanställda. Liknande mönster återfinns även i andra kommuner, vilket indikerar att det återspeglar den typiska könsfördelningen bland tillsvidareanställda inom den kommunala sektorn. Anställda enligt bestämmelser för arbetsmarknadspolitiska insatser Kommunens visstidsanställda inkluderar medarbetare anställda enligt kollektivavtalet Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (BEA). Antalet BEA-anställningar följs för att belysa kommunens användning av arbetsmarknadspolitiska insatser i relation till kompetensförsörjningen. Antalet BEA-anställda i kommunen har varit relativt stabilt under de senaste åren, med mindre förändringar från år till år. År 2023 fanns det 60 BEA-anställda, 2024 var antalet 56 och under 2025 ökade det till 65 personer. Dessa siffror visar att kommunen konsekvent använder BEA-anställningar, utan några större svängningar. Diagrammet nedan illustrerar hur dessa anställningar är fördelade mellan olika verksamhetsområden. Andel heltidsanställda En ökad andel heltidsanställda inom kommunen gör det möjligt att använda den kompetens som finns mer effektivt och minskar samtidigt behovet av nyrekryteringar. Heltidsanställningar stärker kontinuiteten i verksamheten, vilket bidrar till högre kvalitet samt en stabilare och mer produktiv arbetsmiljö. Det ger personalen bättre förutsättningar för långsiktig kompetensutveckling och ökat ansvarstagande. Den totala andelen heltidsanställningar är relativt stabil, men det finns tydliga skillnader mellan könen. Deltidsarbete är vanligare inom yrken där kvinnor utgör majoriteten, vilket återspeglas i könsskillnaderna på kommunnivån. 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% 2023 2024 2025 Andel tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställda kvinnor Andel tillsvidareanställda män Andel tillsvidareanställda totalt Anställda uppdelat per verksamhetsområde Förskola Skola Kostenheten Gatuenheten Vård och omsorg hemtjänst Vård och omsorg särskilt boende 8 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden baseras på den tjänstgöringsgrad som står angiven i anställningsavtalet, det vill säga den omfattning som är överenskommen mellan arbetsgivare och medarbetare. En hög sysselsättningsgrad är fördelaktig eftersom det innebär att kommunen erbjuder mer omfattande och hållbara tjänster. Det bidrar till stabilitet i verksamheterna och skapar bättre förutsättningar att använda resurserna på ett effektivt sätt. Genomsnittlig sysselsättningsgrad ligger på en stabil nivå omkring 97 % totalt. Kvinnor är oförändrat på 97,2 %, medan män ökar 2025 till 97,5 %, vilket gör att könsgapet vänder till mäns fördel. Den höga nivån visar att kommunen i grunden erbjuder tjänster med högre sysselsättningsgrad, vilket stärker bemanning och kontinuitet. Medelålder Medelålder är ett nyckeltal som visar den genomsnittliga åldern bland de tillsvidareanställda i kommunen. Det ger en bild av hur personalen är sammansatt ur ett åldersperspektiv. Medelåldern visar hur nära organisationen är kommande pensionsavgångar och behov av rekrytering. Den visar också om personalstrukturen är balanserad. En jämn medelålder är även relevant ur ett arbetsmiljöperspektiv, då olika åldersgrupper kan ha olika behov och förutsättningar för att orka och vilja arbeta över tid. Genom att följa utvecklingen över tid kan organisationen planera sin bemanning och kompetensförsörjning mer strategiskt och säkerställa ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Medelåldern ligger stabilt på 45 år totalt 2023–2025, vilket tyder på en jämn och förutsägbar åldersstruktur men med en bestående könsskillnad på 3–4 år. Kvinnor 46 46 46 oför Totalt 45 45 45 oför Årsarbetare Årsarbetare är ett mått som visar hur många heltidsanställda organisationens arbetade tid motsvarar under ett år. Måttet tar hänsyn till både heltid och deltid. Om flera personer arbetar deltid kan deras arbetstid tillsammans motsvara en årsarbetare. Genom att följa antal årsarbetare ges en tydlig bild av den verkliga arbetsinsatsen, oavsett hur många personer som är anställda. Till skillnad från statistik över anställda – där faktorer som deltidsarbete, tidsbegränsade tjänster och olika typer av frånvaro spelar in – ger siffran för årsarbetare en mer rättvisande bild av bemanningen under året. Årsarbetare gör det enklare att utvärdera balansen mellan resurser och behov, följa upp bemanningens utveckling, granska hur frånvaro och timanställningar påverkar verksamheten samt säkra tillräcklig kapacitet för hög kvalitet och kontinuitet. Kvinnor 2 303 2 286 2 285 -1 Totalt 3 048 3 039 3 054 15 84% 85% 86% 87% 88% 89% 90% 91% 92% 2023 2024 2025 Andel heltidsanställda Andel heltidsanställda kvinnor Andel heltidsanställda män Andel heltidsanställda totalt 84% 86% 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt 9 Timavlönade En hög andel arbetade timmar från timavlönade kan signalera bemanningsbrist, hög frånvaro eller återkommande korttidsbehov. Det kan påverka kontinuitet, kostnader och arbetsmiljö. Genom att följa utvecklingen över tid får organisationen en bild av stabiliteten i grundbemanningen och om verksamheterna behöver stärkas med fler tillsvidareanställningar eller förändrade arbetssätt. En tydlig säsongsvariation syns i de timavlönades arbetade timmar, med toppar under sommarmånaderna och lägre nivåer under vinterperioden. Det är ett naturligt mönster eftersom verksamheterna har större behov av timanställda vid semestrar. Sett över de senaste tre åren har det totala antalet arbetade timmar för timavlönade varit stabilt, med endast små förändringar över tid. Under perioden 2023 till 2025 har de timavlönade motsvarat mellan 187 och 200 årsarbetare, med en viss ökning varje år. Det innebär att behovet av timanställda varit relativt stabilt, men har ökat något över tid. Utvecklingen speglar verksamheternas återkommande behov av extra bemanning under vissa perioder. Resursanvändning Att följa kommunens resursanvändning gör det möjligt att se hur den totala arbetstiden faktiskt fördelas mellan arbetad tid och olika former av frånvaro. Det ger en tydlig bild av hur mycket tid som används i verksamheten och hur mycket som går till semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet, studieledighet, vård av barn, facklig ledighet och övrig frånvaro. Tillsammans utgör dessa delar personalens totala arbetstid. Genom att analysera fördelningen över tid kan kommunen planera bemanning mer träffsäkert, identifiera mönster i frånvaro, förstå var det finns risk för resursbrist och säkerställa att verksamheterna har rätt förutsättningar att upprätthålla kvalitet över tid. 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt NovDec Timavlönades arbetstimmar per månad 2023 2024 2025 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Resursanvändning Nettoarbetstid 73,1% Semester 9,3% Sjukfrånvaro 7,7% Föräldraledighet 4,0% Övrig frånvaro 2,9% Studieledighet 1,7% Vård av barn 1,1% Facklig ledighet 0,1% 10 Lön Medianlön är ett robust mått som ger en rättvisande bild av den typiska lönenivån, eftersom det inte påverkas av enskilda extremvärden. Det gör medianlönen särskilt lämplig för att följa löneutvecklingen över tid och analysera förändringar i den samlade lönestrukturen. Siffrorna i tabellerna nedan utgår från tillsvidareanställda. Genom att följa medianlönens utveckling över tid fångas förändringar i den samlade lönestrukturen och ger ett stabilt underlag för att analysera löneutveckling, lönenivåer och eventuella strukturella förändringar. Kvinnor 32 731 33 630 34 910 1 280 Män 30 768 31 640 32 700 1 060 Totalt 32 150 33 192 34 318 1 126 Kvinnors medianlön som andel av mäns visar skillnaden i lön mellan könen över tid. Måttet tar inte hänsyn till yrke eller befattning, utan fungerar mest som indikator. Det beräknas genom att dividera kvinnors medianlön med mäns och multiplicera med 100. Kvinnors medianlön har under perioden 2023–2025 legat på cirka 106 procent av mäns medianlön. Nivån är relativt stabil över tid, vilket indikerar små förändringar i den övergripande lönestrukturen mellan könen. 11 Arbetsmiljö En välfungerande arbetsmiljö är en grundförutsättning för att kunna leverera god service, skapa kvalitet i verksamheterna och vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetsmiljön påverkar både medarbetarnas hälsa, trivsel och utvecklingsmöjligheter samt kommunens förmåga att nå sina verksamhetsmål, säkra kompetensförsörjningen och upprätthålla en hållbar ekonomi. En god arbetsmiljö bidrar till att attrahera, utveckla och behålla kompetens i en tid när konkurrensen om arbetskraft är betydande. Den minskar personalomsättning och sjukfrånvaro, stärker produktiviteten och skapar stabilitet i verksamheterna. Brister i arbetsmiljön kan däremot leda till ökade kostnader, minskad kvalitet och risker för att kommunens uppdrag inte fullt ut kan genomföras. Medarbetarundersökningen Varje höst genomförs en medarbetarundersökning som består av två delar. Den första delen innehåller nio frågor om hållbart medarbetarengagemang (HME) och en fråga om att rekommendera sin arbetsplats (eNPS, employee Net Promoter Score). Den andra delen består av 24 frågor om friskfaktorer. Inför årets undersökning har frågorna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) har tagits bort och ersatts med frågor om friskfaktorer. Årets resultat visar att svarsfrekvensen har ökat från 77 till 80, vilket innebär att fler medarbetare har bidragit med sina upplevelser. Indexvärdet för hållbart medarbetarengagemang uppgår till 80, vilket var målvärdet för 2025. I Inom HME ligger både motivation och ledarskap kvar på samma nivå som förra året, med indexvärdet 79. Delområdet styrning har däremot minskat till 81. Resultatet för eNPS, att rekommendera sin arbetsplats, är 34. Index för friskfaktorer uppgår till 73. Eftersom friskfaktorerna mäts på detta sätt för första gången finns inga resultat att jämföra med. Prioriterade områden inför kommande undersökning 2026 är: att öka svarsfrekvensen, att fokusera på delområdet motivation inom hållbart medarbetarengagemang och på friskfaktorfrågan ”Vi satsar på främjande och förebyggande aktiviteter som får oss att bibehålla och stärka hälsa”. 74 75 76 77 78 79 80 81 82 HME totalt Motivation Ledarskap Styrning 2023 2024 2025 12 Resultaten ligger i nivå med andra kommuner och branschen när det gäller HME med index 80, och har ett högre eNPS-värde än både Trestad och branschen. Detta tyder på att insatser för arbetsmiljö och engagemang ger goda resultat, även om fortsatt arbete behövs för att behålla och förbättra värdena framåt. 2023 2024 2025 Jämförelse bransch -5 -12 -5 Trollhättan 8 9 Uddevalla -29 -22 Vänersborg 27 36 34 Orsaker bakom resultatet i medarbetarundersökningen Förvaltningarna har under en längre tid bedrivit ett strukturerat och målinriktat arbete för att stärka det hållbara medarbetarengagemanget. Arbetet har omfattat både ledarskapsutveckling, ökad delaktighet och ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultaten från medarbetarundersökningen har använts aktivt i dialog och analys på olika nivåer i organisationen och utgjort grund för lokalt anpassade handlings- och aktivitetsplaner. Särskilt fokus har lagts på att stärka medarbetarnas delaktighet genom exempelvis arbetsplatsträffar, APM, gemensamma utvecklingsdagar och tematiska förvaltningsdagar. Chefernas roll har varit central i detta arbete, med ökat fokus på närvarande, engagerande och tydligt ledarskap samt mer systematisk uppföljning av verksamhet och arbetsmiljö. Genom att tydliggöra mål, förväntningar och ansvar har flera förvaltningar skapat bättre förutsättningar för att medarbetare ska uppleva meningsfullhet, trygghet och förtroende i sitt arbete. Parallellt har arbetet med friskfaktorer stärkts, med både förebyggande och främjande insatser som en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammantaget visar resultaten att kommunen har en stabil grund när det gäller medarbetarengagemang. Den ökade svarsfrekvensen i årets undersökning indikerar ett ökat engagemang och stärker tillförlitligheten i resultaten. Samtidigt kvarstår gemensamma utmaningar, främst kopplade till arbetsbelastning och prioritering av arbetsuppgifter. För att långsiktigt säkerställa ett hållbart arbetsliv krävs fortsatt dialog, fördjupad analys samt förstärkta förebyggande och främjande arbetsmiljöinsatser på samtliga nivåer i organisationen. Sjukfrånvaro En hög eller ökande sjukfrånvaro kan tyda brister i arbetsmiljön och leda till ökade kostnader, kompetensbrist och minskad kontinuitet i verksamheterna. Genom att följa sjukfrånvaron får verksamheterna ett underlag för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för tidiga insatser som kan stärka medarbetarnas hälsa och långsiktiga hållbarhet. Sjukfrånvaron följs upp utifrån olika perioder: • Dag 1–14: Kort sjukfrånvaro som ofta beror på tillfälliga sjukdomar, men som också kan ge tidiga signaler om arbetsbelastning och arbetsmiljö. • Dag 15–59: Varaktig frånvaro som ofta kräver samordning kring rehabilitering, tidiga anpassningar för att stödja återgång i arbete. • Dag 60+: Långvarig sjukfrånvaro som ofta är kopplad till mer komplexa hälsoskäl och har större påverkan på verksamhetens kontinuitet, kompetensförsörjning och kostnader. • Total sjukfrånvaro: En samlad bild av frånvarons omfattning som används för att följa utvecklingen över tid, jämföra verksamheter och bedöma effekten av arbetsmiljö- och hälsoinsatser. Tillsammans ger dessa mätperioder ett nyanserat underlag för att arbeta både förebyggande och rehabiliterande samt för att fatta välgrundade beslut på organisatorisk nivå. 79 80 8081 79 8076 79 80 80 0 20 40 60 80 100 2023 2024 2025 Hållbart medarbetarengagemang jämförelse med riket och Trestad Riket Trollhättan Uddevalla Vänersborg 13 Sjukfrånvaron minskar stadigt över perioden. Nedgången det senaste året beror på färre andelar långtidssjukfrånvaro (dag 60+), medan övriga perioder ligger stabilt. Långtidssjukfrånvaro utgör fortsatt omkring hälften av den totala frånvaron, vilket gör att minskningen där får störst effekt på totalnivån. 2023 2024 2025 Dag 1–14 3,8 3,6 3,6 Dag 15–59 0,9 0,8 0,8 Dag 60+ 4,8 4,8 4,4 Total 9,5 9,2 8,8 Sjukfrånvaron minskar totalt sett och skillnaden mellan könen blir mindre, även om det fortfarande finns en nivåskillnad. Det är viktigt att fortsätta prioritera förebyggande insatser och tidiga åtgärder, särskilt i de områden som bidrar mest till långtidssjukfrånvaro. 2023 2024 2025 Medel för kommuner 7,5 7,5 7,2 Trollhättan 9,0 9,1 8,8 Uddevalla 9,8 10,4 9,4 Vänersborg 9,5 9,2 8,8 Genom att följa utvecklingen av sjukfrånvaro utifrån R12 får vi en tydligare och mer långsiktig bild av trender och förändringar. R12-sjukfrånvaro är sjukfrånvaro beräknad som ett rullande tolvmånadersvärde, där varje ny månad ersätter den äldsta. Det ger en mer stabil bild av utvecklingen över tid och minskar effekten av tillfälliga variationer. R12-sjukfrånvaron visar en successiv nedgång över perioden, vilket indikerar att minskningen är strukturell snarare än ett resultat av tillfälliga variationer. Den rullande tolvmånadersberäkningen tydliggör hur förändringar i sjukfrånvaron slår igenom över tid och visar att utvecklingen sker gradvis. Detta tyder på att åtgärder och arbetssätt haft en långsiktig påverkan snarare än kortvariga effekter. Genom att följa sjukfrånvaro per åldersgrupp ges en fördjupad förståelse av hur arbetsmiljö, hälsa och belastning påverkar olika delar av kommunens verksamheter. Olika åldersgrupper har ofta skilda förutsättningar, både när det gäller typ av arbetsuppgifter, återhämtningsförmåga och förekomst av långvariga diagnoser. Genom att följa utvecklingen per ålder blir det möjligt att identifiera specifika mönster, exempelvis om yngre medarbetare har hög korttidsfrånvaro eller om långtidssjukfrånvaron ökar i äldre grupper. 29 år och yngre 8,6 8,4 8,1 -0,3 30–49 år 9,4 8,6 8,3 -0,3 60 år och äldre 9,8 10,0 9,7 -0,3 Att följa sjukfrånvaron per yrke gör det möjligt att identifiera specifika arbetsmiljörisker och rikta insatser mer träffsäkert. I tabellen med sjukfrånvaro per yrke inkluderas endast yrkesgrupper med fler än 20 medarbetare. 10,4 9,8 9,5 6,9 7,1 6,7 2023 2024 2025 Total sjukfrånvaro uppdelat per kön Kvinnor Män 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 2023 2024 2025 Sjukfrånvaro R12 Sjukdag 1-14 Sjukdag 15-59 Sjukdag 60+ Sjukfrånvaro total 14 % % % Antal 2023 2024 2025 Diff fg år Undersköterska 610 16,9 17,4 16,0 -1,4 Resurspedagog 21 13,9 14,5 13,5 -1,0 Leg Fritidspedagog 22 10,0 11,6 13,4 1,8 Måltidsbiträde 54 9,2 10,1 12,1 2,0 Stödassistent 239 11,2 11,5 11,4 -0,1 Stödpedagog 23 11,3 12,2 11,3 -0,9 Barnskötare 185 11,0 10,7 9,8 -0,9 Verksamhetsledare 37 7,9 9,3 9,5 0,2 Leg förskollärare 255 11,5 10,5 9,4 -1,1 Vårdbiträde 123 10,0 9,6 9,0 -0,6 Boendestödjare 50 7,9 7,6 8,8 1,2 Resursperson 143 8,8 6,7 8,3 1,6 Kock 62 10,1 10,8 8,0 -2,8 Lokalvårdare 64 8,4 7,2 7,4 0,2 Socialsekreterare 74 7,6 10,7 7,1 -3,6 Specialpedagog 22 14,9 10,2 7,0 -3,2 Personlig assistent 27 14,0 13,5 6,5 -7,0 Leg lärare 291 8,2 6,6 6,3 -0,3 Sjuksköterska 70 7,6 7,0 6,1 -0,9 Vaktmästare 26 7,3 4,1 5,1 1,0 Enhetschef 83 2,4 2,6 5,1 2,5 Utvecklingsledare 24 0,9 7,1 4,7 -2,4 Administratör 44 5,8 5,7 4,1 -1,6 Rektor 42 1,9 2,1 3,9 1,8 Gruppledare 43 4,3 3,3 3,7 0,4 Förstelärare 47 8,3 4,3 3,1 -1,2 Modersmålslärare 32 2,9 2,9 2,1 -0,8 Rehabilitering Ett tidigt agerande i rehabiliteringsprocessen kan förebygga längre sjukskrivning. Detta bidrar till att minska det fortsatta behovet av rehabiliteringsinsatser och begränsar de effekter frånvaro har på individen, arbetsgruppen samt verksamheten. Enligt riktlinjerna ska ett rehabiliteringsärende initieras om medarbetaren: • har varit sjukfrånvarande vid fler än fyra tillfällen under en sex månaders period • är sjukskriven mer än 14 dagar • själv efterfrågar det När ett rehabiliteringsärende startas i systemet registreras sjukdomstypen utifrån den information som finns tillgänglig då. Även om diagnosen kan justeras under sjukperioden, brukar det första registrerade tillståndet oftast stå kvar trots eventuell ny information. Tabellen visar att infektioner/förkylningar och psykisk ohälsa är de mest rapporterade sjukdomstyperna i Adato (kommunens system för rehabilitering), men båda minskar under 2025 jämfört med 2024. Belastningssjukdomar däremot ökar, vilket antyder fortsatt eller ökad fysisk belastning inom vissa verksamheter. Sammantaget syns en tydlig minskning av totala antalet registrerade sjukdomstyper mellan 2024 och 2025, vilket återspeglar en generell nedgång i sjukfrånvaro. Sjukdomstyp reg. i Adato 2023 2024 2025 Diff fg år Belastningssjukdomar 34 28 46 18 Drogrelaterat 4 0 1 1 Hjärt-/kärlsjukdomar 10 10 11 1 Infektion/förkylning 350 405 306 -99 Kroniska sjukdomar 27 43 26 -17 Mag-/och tarmsjukdomar 32 37 27 -10 Psykisk ohälsa 161 166 152 -14 Sjukskrivning vid graviditet 27 16 21 5 Tumörsjukdomar 15 11 13 2 Övriga fysiska sjukdomar* 325 325 286 -39 Totalt antal sjukdomstyper 985 1 041 889 -152 *Exempel på registrerade ärenden: Korttidsfrånvaro med olika orsaker, psykisk ohälsa som först visat sig i diffusa fysiska symtom, samsjuklighet – flera olika sjukdomstillstånd Variationerna i sjukfrånvaro mellan förvaltningarna speglar både skillnader i verksamheternas uppdrag och i deras arbetsmiljörisker. Samtidigt visar utvecklingen över tid att flera förvaltningar haft en positiv utveckling med minskad sjukfrånvaro. Skillnaderna tydliggör behovet av verksamhetsnära analyser där sjukfrånvaron sätts i relation till arbetsorganisation, bemanning och identifierade riskområden. Detta är en viktig förutsättning för att kunna prioritera och rikta förebyggande och rehabiliterande insatser på ett träffsäkert sätt. Orsaker bakom sjukfrånvaro Under senare år har orsakerna till sjukskrivning förändrats. Andelen sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat, medan fysiska besvär tidigare dominerade. Stressrelaterad psykisk ohälsa är nu den vanligaste orsaken bland pågående sjukfall. Denna utveckling kan delvis förklaras av att psykiska diagnoser ofta leder till längre sjukskrivningsperioder, medan sjukskrivningar med fysisk orsak vanligtvis avslutas snabbare. För både kvinnor och män utgör fysiska diagnoser fortfarande 15 hälften av de sjukskrivningar som ger rätt till ersättning från Försäkringskassan. Majoriteten av fysiska åkommor möjliggör en relativt snabb återgång i arbete, med undantag för exempelvis tumörer och hjärt-kärlsjukdomar där rehabiliteringen vanligtvis tar längre tid. Vid stressrelaterad psykisk ohälsa ses generellt kortare sjukskrivningsperioder, men diagnosen utmattningssyndrom innebär ofta sjukfrånvaro som varar i upp till ett halvår. Denna diagnos blir allt vanligare, särskilt bland kvinnor. Förvaltningarna har under en längre tid bedrivit ett strukturerat och målinriktat arbete för att minska sjukfrånvaron och stärka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Arbetet har omfattat både förebyggande och rehabiliterande insatser, med särskilt fokus på långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvarostatistik har följts upp löpande och använts som underlag för dialog och analys på olika nivåer i organisationen, vilket har möjliggjort tidiga och lokalt anpassade insatser. Samarbete mellan chefer, HR, företagshälsovård och andra externa aktörer har varit en viktig del i arbetet med rehabilitering och återgång i arbete. Chefernas roll har varit central i detta arbete, med ökat fokus på närvaro, tidig uppföljning och tydlighet i rehabiliteringsprocesser. Genom att arbeta mer strukturerat med upprepad korttidsfrånvaro, arbetsanpassningar och dialog vid sjukskrivning har flera förvaltningar skapat bättre förutsättningar för att förebygga ohälsa och minska risken för längre sjukfrånvaro. Parallellt har det systematiska arbetsmiljöarbetet stärkts, där arbete med friskfaktorer, arbetsbelastning, samtalsklimat och delaktighet varit en integrerad del. Sammantaget visar resultaten att förvaltningarnas långsiktiga och samordnade arbete har bidragit till en förbättrad total sjukfrånvaro under 2025, särskilt genom minskad långtidssjukfrånvaro. Samtidigt kvarstår gemensamma utmaningar, främst kopplade till arbetsbelastning, förändringstryck och prioritering av arbetsuppgifter i vissa verksamheter. För att långsiktigt säkerställa en fortsatt positiv utveckling krävs fortsatt dialog, systematisk uppföljning och förstärkta förebyggande och främjande arbetsmiljöinsatser på samtliga nivåer i Frisktal Frisktalet visar hur stor andel av medarbetarna som haft högst fem sjukdagar under året. Ett frisktal på 22,7 % innebär att drygt var femte medarbetare har varit sjuk högst fem dagar under hela året, vilket ger en bild av hur stor del av organisationen som har låg eller ingen sjukfrånvaro. En uppgång i frisktalet kan därför tolkas som att fler medarbetare har en stabil närvaro, vilket ofta hänger ihop med fungerande arbetsmiljö, återhämtning och tidiga insatser. Samtidigt säger måttet inget om omfattningen i den grupp som ligger över gränsen: den kan bestå av både medarbetare med marginellt fler än fem sjukdagar och medarbetare med betydligt längre frånvaro. Genom att följa frisktalet över tid synliggörs därmed främst förändringar i “bredden” av låg frånvaro, medan utvecklingen av längre sjukperioder behöver förstås tillsammans med kompletterande mått, exempelvis total sjukfrånvaro och andel långtidssjukfrånvaro. Uppdelningen på medarbetare och chefer gör det möjligt att se om förändringen i frisktalet är bred i organisationen eller koncentrerad till en rollkategori. En stabil skillnad över tid talar för mer varaktiga rollvillkor, medan ett växande gap kan signalera förändrade organisatoriska förutsättningar som bör följas upp med fördjupad analys. 16,2 17,7 22,7 0 5 10 15 20 25 30 2023 2024 2025 Frisktal Kvinnor Män Totalt 16 Övertid och fyllnadstid Övertid och fyllnadstid är båda nyckeltal för att följa arbetsbelastning, bemanning och resursutnyttjande. Hög övertid kan tyda på obalans mellan resurser och uppdrag, medan låg övertid kan indikera en hållbar arbetsorganisation. Fyllnadstid visar hur mycket deltidsanställda arbetar utöver sin tjänst, vilket kan signalera behov av att se över bemanning och schemaläggning. Från april 2025 får deltidsanställda övertidsersättning i stället för mertidsersättning, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Trollhättan 0,36% 0,51% 0,15% Uddevalla 0,67% 0,77% 0,10% Vänersborg 0,36% 0,49% 0,13% Diagrammet visar övertid per månad och år för att följa arbetsbelastning och bemanning. Om övertiden är långvarig kan den belasta medarbetarna och försämra arbetsmiljön om inte rätt åtgärder vidtas. Övertid är därför ett nyckeltal vid analys av sjukfrånvaro, eftersom hög arbetsbelastning kan leda till ohälsa och sjukskrivning. Arbetsskador och tillbud Genom att följa utvecklingen av arbetsskador och tillbud över tid möjliggörs att identifiera mönster och riskområden. Det ger ett bättre underlag för att sätta in förebyggande åtgärder och förbättra arbetsmiljön så att antalet skador och incidenter minskar. En arbetsskada är en skada eller sjukdom som uppstår på grund av arbetet eller förhållanden i arbetsmiljön. Exempelvis olycksfall, arbetssjukdom eller färdolycksfall. Ett tillbud är en händelse som hade kunnat leda till en skada eller ett olycksfall, men som slutade väl. Även om ingen skada uppstår är det viktigt att ta tillbud på allvar. Det kan vara svårt att dra slutsatser för kommunen i stort utifrån rapporterade arbetsskador och tillbud. Vissa händelser kan vara felkategoriserade, och variationer i antal rapporteringar kan lika gärna bero på ändrad rapporteringsbenägenhet som på faktiska förändringar i arbetsmiljön. Diagrammen visar att antalet arbetsskador har ökat något över tid samtidigt som tillbuden minskar kraftigt. Det kan tyda på att färre riskhändelser rapporteras eller upptäcks i tid. Samtidigt framgår att andelen arbetsskador som leder till frånvaro ökar, vilket understryker vikten av ett aktivt förebyggande arbete som det systematiska arbetsmiljöarbetet leder till. De vanligaste arbetsskadorna orsakas av annan person, fallskador samt akut överansträngning. När det gäller tillbud handlar det ofta om hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning (till exempel stress) eller risk att skadas av annan person. Arbetsskador inträffar 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Övertidstimmar 2023 2024 2025 476 528 538 1074 842 471 0 200 400 600 800 1000 1200 2023 2024 2025 Arbetsskador och tillbud Arbetsskador Tillbud 17 främst i samband med arbete hos brukare, både i enskilt hem och i särskilt boende, samt på allmän plats. Tillbuden förekommer däremot oftast i klassrum, vid arbete hos brukare i enskilt hem och på allmän plats. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Varje år genomförs en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Syftet är att säkerställa att rutiner fungerar och att det är en god arbetsmiljö. Uppföljningen består av två delar, den första består av frågor som säkerställer att alla delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet finns på plats och fungerar enligt krav. Fokus ligger på rutiner, ansvar och processer. Den andra delen belyser vilka arbetsmiljöfrågor som är aktuella inom verksamhetsområdet, vilka friskfaktorer som finns och vilka områden som behöver prioriteras. Förvaltningarnas uppföljning finns i sin helhet som bilaga. Sammanfattningen av den första delen visar att stora delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet är på plats. Nedan visas en fördelning av svaren. Andelen av det som markerats i rött handlar om områden som behöver stärkas: 1. Avsaknad av skyddsombud. Framför allt på enheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen. 2. Skriftlig uppgiftsfördelning behöver utvecklas. Framför allt gäller det när ordinarie chef är frånvarande och blir ersatt av en annan person. Svaren är jämnt fördelade över samtliga förvaltningar. 3. Oklarhet kring fråga om diskriminering. En av frågorna rörande diskriminering verkar ha misstolkats. I det systematiska arbetsmiljöarbetet undersöks detta område inom social arbetsmiljö, vilket kan ha gjort att frågan uppfattats otydligt och därför besvarats med ”nej” trots att området faktiskt hanteras. Svaren är jämnt fördelade över samtliga förvaltningar. Sammanställningen av den andra delen är uppdelad utifrån de tre områdena: vilka friskfaktorer som förvaltningarnas verksamheter har lyckats bra med, prioriteringar för arbete framåt samt identifierade behov att lyfta till överställd nivå: Friskfaktorer: • Delaktighet, inflytande och god dialog. Regelbundna möten, öppna samtal och möjlighet att påverka uppdraget lyfts i nästan alla förvaltningar. • Stödjande och närvarande ledarskap. Medarbetarna upplever generellt att cheferna är tillgängliga, engagerade och återkopplar på ett bra sätt. • Goda kollegiala relationer och samarbete. Ett starkt socialt klimat, hjälpsamhet och bra samarbete mellan kollegor betonas tydligt. • Kompetensutveckling och trygghet i arbetet. Flera förvaltningar beskriver att utbildningsinsatser har stärkt både kunskap, säkerhet och arbetsglädje. Prioriteringar: • Arbetsbelastning och prioritering: Fortsatt analys och dialog kring arbetsbelastning, fokus på strukturerade forum. 87 92 100 0 100 200 300 400 500 600 2023 2024 2025 Andel som medfört frånvaro Arbetsskador med frånvaro Arbetsskador utan frånvaro Årlig uppföljning del 1 Röd Gul Grön 18 • Fysisk arbetsmiljö: Samverkan med tekniska delar, åtgärdsplaner och kontinuerlig uppföljning av lokaler och säkerhet. • Social arbetsmiljö: Implementering av riktlinjer för hot/våld, kartläggningar för diskriminering, kompetensutveckling i bemötande. Behov till överställd nivå: • Ökat stöd kring digitala system och tydligare ansvarsfördelning. • Stärkt arbete kring hot/våld, både förebyggande och vid akuta händelser. • Tydlighet, resurser, tid för chefskap, samsyn kring budget och kompetensutveckling. Inspektioner från Arbetsmiljöverket Bakgrund till inspektionerna Under 2025 genomför Arbetsmiljöverket två större nationella tillsynsinsatser som berör kommunal verksamhet. Den första insatsen riktas mot hemtjänsten, där cirka 700 arbetsplatser inspekteras mellan maj 2025 och maj 2026. Bakgrunden är att hemtjänstpersonal anmäler arbetsolyckor och arbetssjukdomar dubbelt så ofta som andra yrkesgrupper. Inspektionerna fokuserar därför på risker kopplade till arbetsbelastning, belastningsergonomi, hot och våld samt hur verksamheterna arbetar med ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Den andra insatsen gäller hot, våld och otillåten påverkan riktat mot offentligt anställda. Den startade i maj 2025 och granskar hur kommuner arbetar för att förebygga och hantera dessa risker. Granskningen omfattar aktuella riskbedömningar, tydliga rutiner, rapporteringsvägar och stöd till medarbetare. Arbetsmiljöverket beskriver ökningen av hot och påtryckningar som både ett arbetsmiljöproblem och ett hot mot demokratin. Tillsammans innebär dessa två inspektionsområden att Arbetsmiljöverket under 2025 riktar särskild uppmärksamhet mot områden där riskerna är höga och där arbetsmiljöarbetet behöver stärkas för att skapa ett tryggt, säkert och långsiktigt hållbart arbetsliv i kommunal sektor. Resultat från inspektionerna i Vänersborgs kommun Inspektionerna visar att det finns återkommande och övergripande brister i arbetsmiljöarbetet. Både inom hemtjänsten och individ- och familjeomsorgen (IFO) framkommer att verksamheterna inte i tillräcklig grad har undersökt vilka arbetsförhållanden och arbetssituationer som innebär risk för våld eller hot om våld. Det saknas övergripande riskbedömningar för hemtjänstens geografiska områden, och de risker som identifieras dokumenteras inte alltid skriftligt eller med tydlig bedömning av allvarlighetsgrad. För att åtgärda detta behöver verksamheterna säkerställa att riskbedömningar genomförs regelbundet, att arbetet organiseras så att risker förebyggs så långt som möjligt samt att säkerhetsrutiner är aktuella, kända och följs upp. Inspektionen av hemtjänsten omfattade fler områden än hot och våld, men det var endast inom området hot och våld som Arbetsmiljöverket ställde konkreta krav på åtgärder. Inom IFO identifieras dessutom ett särskilt utvecklingsområde kopplat till otillåten påverkan. Här finns behov av tydligare arbetssätt, bättre struktur och en mer definierad ansvarsfördelning, både på enhetsnivå och centralt i organisationen. Bygglovsenheten uppvisar inga brister och har inga formulerade krav efter inspektionen. Informationen kan användas i det fortsatta arbetet med att analysera och utveckla arbetsmiljöprocesser inom Antal medarbetare per chef Antal medarbetare per chef visar hur många medarbetare en chef i genomsnitt ansvarar för och används för att bedöma chefers organisatoriska förutsättningar. Ett högre tal kan innebära större arbetsbelastning och begränsade möjligheter till närvarande ledarskap, medan ett lägre tal ofta ger bättre förutsättningar för stöd, uppföljning och arbetsmiljöarbete. 19 Kvinnor 22,0 22,2 21,8 -0,4 Totalt 19,9 20,4 20,3 -0,1 Tabellen visar att antalet medarbetare per chef är stabilt under perioden 2023–2025, med små förändringar mellan åren. Kvinnliga chefer har fortfarande ett högre chefsspann än manliga chefer, och båda grupperna minskar något under 2025. Sammantaget pekar detta på att den organisatoriska strukturen och chefers arbetsbelastning är i stort sett oförändrad. Trollhättan 21,3 26,9 5,6 Uddevalla 23,7 29,1 5,4 Vänersborg 20,4 20,3 -0,1 Chefers förutsättningar varierar, något som blir tydligt när antalet medarbetare per chef redovisas i olika intervall (chefsspann). Genomsnittet säger bara en del, men genom att visa intervallen ges en rättvisare bild av hur fördelningen faktiskt ser ut. Därför redovisas både det genomsnittliga antalet medarbetare per chef och hur chefsspannen fördelar sig i intervall för 2025. Syftet är att synliggöra skillnader som inte framgår av ett enda medelvärde. Antal medarbetare per intervall (%) 2025 ≤15 36% 16–25 30% 26–35 27% >35 7% Övrigt inom arbetsmiljöarbetet Under 2025 har ett särskilt fokus lagts på att utveckla gemensamma metoder för verksamheterna utifrån aktuell forskning. Arbetet har utgått från en helhetssyn i stället för enskilda detaljlösningar och att insatser ska leda till verkliga förändringar. Omfattar både vidareutveckling av arbetsmiljöprocessen och en översyn av befintliga stödprocesser. Det inkluderar bland annat frågor i medarbetarundersökningen, årliga uppföljningar, aktiva åtgärder, trygg och säker arbetsplats samt riktlinjer kring hot och våld. Under året genomfördes en revision av arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet och sjukfrånvaron. Revisionen resulterade i att de processer och stödstrukturer som nyligen tagits fram nu får tid att implementeras och fungera som ett stöd för styrning och genomförande. Parallellt pågår en kartläggning under namnet "Från antagande till fakta", där kommunen samlar in information som kan användas för att stärka arbetsmiljöarbetet och förebygga sjukskrivningar. Kartläggning från antagande till fakta Personalavdelningen har tagit initiativ till och leder projektet "Från antaganden till fakta" – en kartläggning av förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och hållbara arbetsplatser. Arbetet görs tillsammans med socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kartläggningen omfattar fyra yrkesgrupper och syftar till att identifiera organisatoriska förutsättningar, individuella sociala faktorer och hälsofaktorer. De fyra yrkesgrupperna är måltidsbiträde, barnskötare och undersköterska inom hemtjänst och särskilt boende. De resultat som tas fram ska användas för att ge stöd till organisationen och verksamheterna i att ta fram mer träffsäkra åtgärder som bidrar till en hållbar arbetsmiljö, ett hållbart arbetsliv och som stärker kompetensförsörjningen. 20 Kompetensförsörjning är avgörande för kommunens möjlighet att bedriva en hållbar och effektiv verksamhet. Förändrade krav, demografiska förändringar och ökad konkurrens om arbetskraft gör det nödvändigt att ständigt utveckla och säkra rätt kompetens. Det krävs ett gemensamt och målmedvetet arbete, där både rekrytering och kompetensutveckling ingår. Lika chefskarriär För att bedöma om kvinnor och män har proportionerliga möjligheter att nå chefspositioner jämförs könsfördelningen bland chefer med könsfördelningen bland medarbetarna. Nyckeltalet lika chefskarriär visar om kvinnor och män är proportionellt representerade bland chefer jämfört med övriga medarbetare. Ett kvotvärde på 1 innebär balans, under 1 visar att gruppen är underrepresenterad och över 1 att den är överrepresenterad. Kvinnor utgör 72 procent av cheferna, medan deras andel bland medarbetarna är 88 procent. Det ger ett kvotvärde på 0,82, vilket innebär att kvinnor är underrepresenterade i chefsgruppen i förhållande till sin andel i personalstyrkan. Män motsvarar 28 procent av cheferna och 22 procent av medarbetarna, vilket ger ett kvotvärde på 1,23, och visar att män är överrepresenterade. Trollhättan 0,92 0,91 -0,01 Uddevalla 1 1,13 0,13 Vänersborg 0,91 0,82 -0,09 Genom att följa könsfördelningen inom olika chefskoder synliggörs hur representationen ser ut i chefsleden och därmed visar om det finns obalanser mellan kvinnor och män i organisationens chefsnivåer. Informationen kan användas för att rikta insatser där de bäst behövs, till exempel om något chefsled uppvisar särskilt skev fördelning. Genom att regelbundet analysera könsfördelningen på olika chefsnivåer skapas bättre förutsättningar för en jämställd chefskarriär och för att tidigt upptäcka strukturer som kan påverka möjligheterna till utveckling. Diagrammet visar att kvinnor är fler än män i alla chefskoder, med främst i chefskod C där majoriteten av cheferna finns. Chefskoderna innebär följande: A = chef direkt underställd alternativt ansvarig inför politisk styrelse eller nämnd B = mellanchef som har både över- och underställda chefer och kan vara ansvarig inför politisk nämnd C = första linjens chef och bär det direkta personalansvaret gentemot medarbetare. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Chefskod A Chefskod B Chefskod C Chefer uppdelat per chefskod och kön Kvinnor Män 21 Avgångsenkät Enkäten erbjuds i samband med avgångssamtalet, men svarsfrekvensen varierar. Resultaten ska därför tolkas med viss försiktighet, då de baseras på ett urval av avgångna medarbetare. Resultaten visar att de flesta avgångar sker på egen begäran, huvudsakligen på grund av nytt arbete eller pension. De faktorer som oftast lyfts fram som möjliga skäl att stanna kvar är lön, utvecklingsmöjligheter, ledarskap, arbetsbelastning samt tydlighet i styrning och roller. Samtidigt anger många att de uppskattar anställningens arbetsklimat, arbetstider, geografiska närhet och trygghet. Organisationserfarenhet Organisationserfarenhet visar hur länge medarbetarna har varit anställda och ger en översikt över balansen mellan kontinuitet och förnyelse i organisationen. Nyckeltalet speglar förmågan att behålla erfaren kompetens samt inflödet av nya medarbetare. En hög andel med lång organisationserfarenhet indikerar stabilitet och verksamhetskunskap, men kan också kräva kompetensutveckling inför framtida avgångar. En högre andel med kortare erfarenhet signalerar tillväxt, generationsväxling eller ökad personalomsättning. Genom att följa organisationserfarenheten över tid kan kommunen dra slutsatser om rekryteringsbehov, risk för kunskapsförlust samt behov av introduktionsinsatser och långsiktig kompetensplanering. Pensionsavgångar Tabellen över pensionsavgångar visar hur många medarbetare som avslutar sin anställning på grund av pension under respektive år. Nyckeltalet ger en konkret bild av det faktiska personalbortfallet utifrån pension och visar hur stort rekryterings- och kompetensöverföringsbehovet är från år till år. Kvinnor 51 60 52 -8 Män 8 5 12 7 Totalt 59 65 64 -1 Kommande pensionsavgångar Flera medarbetare når pensionsålder under en relativt kort period de kommande åren, vilket ökar behovet av ersättningsrekryteringar och överföring av kompetens. Dessa pensionsavgångar förväntas därmed påverka både bemanning och kompetensförsörjning inom verksamheten. För åren 2026–2031 är riktåldern 67 år. Det innebär att möjligheten att ta ut pension och få garantipension utgår från denna riktålder. Diagrammet nedan baseras därför på denna ålder. Eftersom pensionsavgångarna ökar markant under de kommande åren, behövs tidig planering kring bemanning och överföring av kompetens. Dessutom har 21 medarbetare redan nått pensionsålder, vilket gör frågan om ersättningsrekryteringar och kunskapsöverföring särskilt aktuell. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 0-1 år 2-5 år 6-10 år 11-20 år 21 år --> Organisationserfarenhet 2023 2024 2025 18 29 42 62 88 21 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Antal personer i pensionsålder Redan uppnådd pensionsålder Uppnår pensionsålder 22 Kompetensförsörjningsplaner Kommuner i Sverige står inför betydande utmaningar när det gäller den långsiktiga kompetensförsörjningen. Omfattande pensionsavgångar och demografiska förändringar ställer ökade krav på ett strategiskt och systematiskt arbete för att säkerställa rätt kompetens i verksamheterna. Arbetet med kompetensförsörjning utgår från en kommunövergripande strategi, som bygger på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nio strategier för kompetensförsörjning. Utifrån detta arbete har förvaltningarna tagit fram egna kompetensförsörjningsplaner, vilka syftar till att kartlägga nuvarande och framtida kompetensbehov samt skapa gemensamma och hållbara lösningar över förvaltningsgränserna. Rekryteringssituationen präglas av flera utmaningar. Trots ett relativt stort antal sökande motsvarar många inte de kompetenskrav som ställs, gäller såväl specialisttjänster som bredare yrkesroller. Samtidigt är arbetslösheten hög, men en stor del av den tillgängliga arbetskraften saknar den kompetens som krävs för arbetet. En särskilt påtaglig utmaning är bristande språkkunskaper, vilket påverkar möjligheterna till anställning inom flera verksamhetsområden. Omvärldsförändringar och ökade krav på digitalisering, informationssäkerhet och trygghet medför även ett växande behov av kompetens inom IT- och säkerhetsområdet. Dessa tjänster är generellt svåra att rekrytera till och konkurrensen om kompetensen är stor. För att möta dessa utmaningar pågår ett långsiktigt arbete med att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. En tydlig och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess används. Introduktionen av nya medarbetare ser i dag olika ut inom organisationen, men kommunen arbetar aktivt med att utveckla och successivt införa mer strukturerade och likvärdiga introduktionsinsatser. Parallellt bedrivs ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete för att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och för att medarbetare ska vilja och kunna stanna kvar längre i Därutöver är kompetensutveckling och kompetensöverföring viktiga delar i arbetet, särskilt inom specialistområden. Sammantaget syftar arbetet med kompetensförsörjning till att säkerställa att kommunen även framöver har rätt kompetens för att möta verksamheternas behov och fullgöra sitt uppdrag. Arbete inom Förvaltningarna har under året arbetat långsiktigt och strukturerat med kompetensförsörjning för att möta ett utmanande rekryteringsläge och framtida kompetensbehov. Arbetet har fokuserat på att tillsätta vakanta tjänster, hantera svårrekryterade befattningar samt uppmärksamma kommande generationsskiften och behov av successionsplanering. Med utgångspunkt i framtagna kompetensförsörjningsplaner har insatser genomförts för att stärka förvaltningarnas attraktivitet som arbetsgivare och förbättra förutsättningarna för att rekrytera, introducera och behålla kompetens. Sammantaget har kompetensförsörjningen hanterats ur ett helhetsperspektiv där rekrytering, introduktion och långsiktig kompetensutveckling samverkar för att säkerställa verksamheternas kontinuitet. 23 Ekonomirelaterat Personalkostnaderna utgör en betydande del av verksamhetens totala ekonomi och speglar både organisationens bemanningsnivåer och resursanvändning. I detta avsnitt redovisas utvecklingen av intäkter, löner, arvoden, pensionskostnader och övriga personalrelaterade poster. Genom att följa förändringarna över tid går det att analysera hur olika faktorer, såsom bemanning, frånvaro, arbetad tid och ersättningsnivåer, påverkar den ekonomiska helheten. Syftet är att ge en sammanhållen bild av kostnadsutvecklingen och skapa underlag för styrning, planering och uppföljning av personalresurserna. Intäkter och kostnader 2023 2024 2025 Diff fg år Försäkringskassan (LSS) 15,9 16,6 16,6 oför Driftsbidrag från Arbetsförmedlingen 23 16,4 15,2 -1,2 Summa intäkter 38,9 33 31,8 -1,2 Löner, arvoden, inkl. PO 1875,8 1918,6 2006,5 87,9 Pensionskostnader inkl. PO 233,2 282,7 199,8 -82,9 Summa kostnader 2109 2201,3 2206,3 5 Nettokostnader 2070,1 2168,3 2174,5 6,2 Tabellen indikerar att kostnadsökningen för löner och arvoden i första hand är strukturell och därmed svårare att bromsa med kortsiktiga åtgärder. Specificerat om löner och arvoden enligt nedan 2023 2024 2025 Diff fg år Personal, löner inkl. semesterersättning 1280 1318,3 1383,1 64,8 Sjuklön 34,3 34 35 1 Övertid och fyllnadstid 16,2 11,5 11,2 -0,3 Ob, jour och beredskap 53,2 53,7 58,3 4,6 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 15,1 11,1 11,1 0 Förtroendevalda 8,4 8,3 8,3 0 Uppdragstagare, arvoden och anhörigvård 19,5 23,3 26,3 3 Personalomkostnadspålägget (PO) 449,1 458,4 473,2 14,8 Summa 1875,8 1918,6 2006,5 87,9 Personalmåtten i redovisningen pekar samtidigt på en relativt stabil grundbemanning, vilket talar för att kostnadsökningen främst drivs av nivåeffekter (lönenivåer/pålägg) och ersättningsmönster snarare än av en tydlig volymökning i antal anställda. Att sjukfrånvaron minskar, särskilt i längre sjukfall, utan att sjuklön förändras i motsvarande grad talar för att förbättringen främst ligger i långtidssjukfrånvaron, medan korttidsfrånvaron är mer stabil och fortsatt behöver följas. Sammanfattningsvis behöver jämförelser över tid göras med försiktighet eftersom förändrade ersättningsregler under 2025 påverkar hur vissa kostnadsposter ska tolkas. 24 BEA-anställda 2023 2024 2025 Diff fg år BUF 3 4 6 2 KSF 0 0 0 oför KFF 0 1 0 -1 MBF 0 0 0 oför SBF 25 22 28 6 SF 32 29 31 2 2023 2024 2025 Andel tillsvidareanställda uppdelat per kön Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Andel tillsvidareanställda uppdelat per förvaltning och kön 2023 2024 2025 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Andel heltidsanställda uppdelat per förvaltning och kön 2023 2024 2025 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män uppdelat per förvaltning och kön 2023 2024 2025 25 Medianlön 2023 2024 2025 Diff fg år BUF 36 375 37 688 39 000 1 312 KSF 41 500 42 900 44 500 1 600 KFF 35 250 36 000 38 000 2 000 MBF 40 800 42 450 44 150 1 700 SBF 29 909 30 841 31 600 759 SF 29 835 30 800 31 700 900 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Årsarbetare uppdelat per förvaltning och kön 2023 2024 2025 26 arbetsmiljö 0 20 40 60 80 100 2023 2024 2025 Hållbart medarbetarengagemang uppdelat per kön Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Hållbart medarbetarengagemang uppdelat per förvaltning 2023 2024 2025 27 37 34 23 29 30 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2023 2024 2025 eNPS uppdelat per kön Kvinnor Män 28 33 2 56 21 26 40 33 43 64 21 34 37 39 57 61 24 30 0 10 20 30 40 50 60 70 eNPS uppdelat per förvaltning 2023 2024 2025 72 76 71 73 69 73 74 70 73 78 71 73 71 73 74 71 60 65 70 75 80 Rättvis och transparent… Ledarskap närvarande,… Delaktighet och inflytande Kommunikation och… Prioritering av… Kompetensutveckling… Systematiskt… Tidiga insatser och… Friskfaktorerna uppdelat per kön Kvinnor Män 27 Sjukfrånvaro 2023 2024 2025 Diff fg år 29 år och yngre Kvinnor 9,5 8,6 8,4 -0,2 30–49 år Kvinnor 10,3 9,5 9,2 -0,3 60 år och äldre Kvinnor 10,3 10,4 10,1 -0,3 Frisktal 2023 2024 2025 Diff fg år BUF 16,3 18 24,1 6,1 KSF 24,4 22,8 24 1,2 KFF 25,3 26,3 30,5 4,2 MBF 20,4 20,4 26,4 6 SBF 20,7 20,2 23,9 3,7 SF 14,3 16 20,8 4,8 Övertidstimmar 2023 2024 2025 Diff fg år BUF 707 782 1 868 1 086 KSF 213 413 374 -39 KFF 479 399 866 467 MBF 136 65 86 21 SBF 4 839 4 085 4 215 130 SF 22 123 13 438 18 450 5 012 Fyllnadstimmar 2023 2024 2025 Diff fg år BUF 4 046 3 436 638 -2 798 KSF 162 167 7 -160 KFF 340 507 162 -345 MBF 0 0 0 oför SBF 1 447 1 706 285 -1 421 SF 22 339 16 420 4 882 -11 538 Rättvis och transparent organisation Ledarskap närvarande, tillitsfull och engagerat Delaktighet och inflytande Kommunikation och återkoppling Prioritering av arbetsuppgifter Kompetensutveckling hela arbetslivet Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen Tidiga insatser och arbetsanpassning Friskfaktorerna uppdelat per förvaltning SF SBF MBF KFF KSF BUF Arbetsskador 2025 uppdelat per händelsetyp Olycksfall Arbetssjukdom Färdolycksfall 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total sjukfrånvaro uppdelat per förvaltning och kön 2023 2024 2025 28 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Arbetsskador per 10 årsarbetare 2023 2024 2025 0 5 10 15 20 25 30 Antal medarbetare per chef uppdelat per förvaltning 2023 2024 2025 29 Lika chefskarriär 2023 2024 2025 Diff fg år Kvinnor 0,94 0,93 0,82 -0,11 Pensionsavgångar 2023 2024 2025 Diff fg år BUF 29 24 19 -5 KSF 2 3 1 -2 KFF 0 3 3 oför MBF 2 0 0 oför SBF 6 10 6 -4 SF 15 25 35 10 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lika chefskarriär uppdelat per förvaltning 2023 2024 2025 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% Personalrörlighet uppdelat per förvaltning 2023 2024 2025 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Kommande pensionsavgångar uppdelat per förvaltning 30 Bilaga: Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Beskriv vilka friskfaktorer som ni lyckats bra med inom arbetsmiljöområdet • Barn- och utbildningsförvaltningen: Verksamheterna beskriver att de haft extra fokus på prioritering av arbetsuppgifter, rättvis och transparent organisation och delaktighet och inflytande. Genom kontinuerlig dialog, regelbunden uppföljning och helhetsperspektiv har arbetet gett effekt även om det fortsatt finns utmaningar inom dessa områden som barn- och utbildningsförvaltningen behöver arbeta vidare med. Under året har man på samtliga nivåer arbetat för att bibehålla och stärka förtroendefulla relationer mellan chefer och medarbetare och medarbetare emellan. Detta har bidragit till en ökad sammanhållning samt en fördjupad förståelse och drivkraft för det gemensamma uppdraget. • Kommunstyrelseförvaltningen: Den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet visar sammantaget på flera starka friskfaktorer inom organisationen. Framför allt framträder delaktighet och inflytande, kommunikation och återkoppling samt ett närvarande och tillitsfullt ledarskap som gemensamma styrkor. • Kultur- och fritidsförvaltningen: Förvaltningsövergripande så känner medarbetarna en hög grad av motivation, är mycket nöjda med sin närmaste chef och känner ett stort stöd av varandra kollegialt. Det bedömer förvaltningen som några av de mest grundläggande faktorerna för en god arbetsmiljö. • Miljö- och byggnadsförvaltningen: Vi har jobbat med bland annat kompetensutveckling hela arbetslivet, kommunikation och återkoppling och ledarskap närvarande tillitsfullt och engagerat. Svårt att säga vilken eller vilka friskfaktorer vi lyckats bäst med men en positiv sak med att jobba med arbetsmiljöfrågor i denna form är att intresset för frågorna har ökat något vilket märks i större engagemang i FSG och att vi numera har 2 st skyddsombud på förvaltningen. • Samhällsbyggnadsförvaltningen: Sammanfattningsvis framgår att flera enheter/verksamheter upplever att de lyckats bra med friskfaktorer kopplade till dialog, samarbete och delaktighet. Regelbundna APM med öppna samtal, möjlighet att lyfta frågor och att bidra i utveckling av rutiner beskriver många som en tydlig styrka. Många enheter betonar också ett gott socialt klimat med hjälpsamma kollegor och bra samarbete både inom och mellan grupper. Kompetensutveckling har varit en annan återkommande friskfaktor, särskilt inom de tekniska verksamheterna där utbildningar i säkerhet, maskinhantering och kommunikation har stärkt tryggheten. Vissa enheter framhåller dessutom lagom arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning som betydelsefullt även om det finns önskemål om mer flexibla friskvårdslösningar. Sammantaget präglas verksamheterna av ett gott engagemang, en positiv kultur och en vilja att hjälpas åt. • Socialförvaltningen: Förvaltningens övergripande stöd, till chefer och organisation, kvalitet, stöd och utveckling har under året fortsatt utveckla stödet till chefer kopplat till arbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på friskfaktorer, rehabprocesser, riskanalyser, handlingsplaner och sjukfrånvaro. Det förvaltningen i sin uppföljning av 2025 års systematiska arbetsmiljöarbete ser att vi som helhet lyckats bra med kopplat till friskfaktorerna är att ha stärkt: Kommunikation och återkoppling, delaktighet och inflytande, ett närvarande, engagerat och tillitsfullt ledarskap samt kompetensutveckling. Ange tre prioriteringar (utifrån dokumenterade risker i Stratsys) och beskriv hur ni övergripande kommer att arbeta med prioriteringarna • Barn- och utbildningsförvaltningen: 1. Upplevd arbetsbelastning och prioritering av arbetsuppgifter - Inom FSG har det beslutats att det ska upprättas en partsgemensam arbetsgrupp för att djupare kunna analysera rotorsaker och därmed kunna sätta in effektfulla åtgärder på rätt nivå. 2. Hälsosam fysisk arbetsmiljö - Tillse att dialog och samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen gällande ohälsosamma lokaler fortgår och fungerar. Säkerställa att det finns tydliga planer för både åtgärder och evakueringslokaler i de fall det behövs. 3. Välfungerande underlag och arbetsprocesser - Säkerställa att förvaltningens chefer har förutsättningar att göra rätt saker i rätt tid och på rätt sätt genom årshjul, tydliga och relevanta analysunderlag samt tydlighet gällande hur it- stödsystem t.ex. Stratsys ska användas på ett effektivt sätt. På förvaltningsnivå ska det säkerställas att det finns förutsättningar för ett nära samarbete mellan verksamhetschefer och administrativ chef samt mellan samtliga chefer inom förvaltningen och de olika stödfunktionerna på administrativa avdelningen. 31 • Kommunstyrelseförvaltningen: Samtidigt har ett antal gemensamma utvecklingsområden identifierats. Återkommande teman är behov av tydligare styrning, bättre prioritering av arbetsuppgifter samt en mer rättvis och transparent organisation. Flera avdelningar pekar på bristande struktur, otydliga roller och behov av mer förutsebara processer och årshjul, vilket påverkar både arbetsbelastning och upplevd rättvisa. - Skapa tydligare struktur och systematik i arbetsmiljöarbetet, bland annat genom årshjul och tydliga processer. - Fortsatt arbete med gruppsammanhållning, dialog och organisatorisk/social arbetsmiljö, främst via APM, OSA- timmar och verksamhetsmöten. - Tydliggörande av roller, ansvar och prioriteringar, inklusive kompetensutveckling och gränsdragning mellan olika nivåer och funktioner. • Kultur- och fritidsförvaltningen: Förvaltningen kommer att ha fokus på arbetet med styrning samt analys och uppföljning av mål. • Miljö- och byggnadsförvaltningen: -Undersöka risker för diskriminering genom enkät. -Formulera övergripande mål för arbetsmiljöarbetet -Utifrån ny central riktlinje för hot och våld, arbeta vidare med frågan och revidera riktlinjen vi har på förvaltningen. • Samhällsbyggnadsförvaltningen: - Säkerställa tydliga och uppdaterade rutiner, instruktioner och introduktionsmaterial. - Genomföra regelbundna genomgångar av befintliga arbetssätt och säkerställa enhetlighet mellan enheter. - Förenkla och tydliggöra användningen av digitala system genom utbildning och återkommande stöd. • Socialförvaltningen: Det förvaltningen på gemensam övergripande nivå kommer arbeta vidare med kopplat till dokumenterade risker är; Digital arbetsmiljö Hot och våld Fortsätta arbetet med att stärka friskfaktorerna. Förvaltningen kommer göra det genom ex. vis att vi kartlägger och utifrån vad kartläggningen visar, arbetar med stärkande insatser för enhetschefernas arbetsmiljö under 2026. Vi kommer fokusera på arbetet avseende hot och våld genom samverkan med fackliga, inom verksamhetsinriktningarna utifrån de planer och rutiner vi har, men arbetet behöver också ske gemensamt inom kommunorganisationen utifrån framtagande av den övergripande riktlinjen och dess implementering. När det gäller stress utifrån omställning till en mer digital arbetsmiljö med flertalet system och metoder följer förvaltningen den plan som är lagd avseende digital utveckling och välfärdsteknik och behöver här fortsatt samverka nära chef och medarbetare i förändringsarbetet samt tillsammans med fackliga parter kopplat till risk och friskanalys utifrån det förvaltningen själva kan påverka och arbeta med. Finns det något som behöver lyftas till överställd nivå • Kommunstyrelseförvaltningen: Behovet av stöd från överställd nivå varierar, men flera avdelningar lyfter vikten av tydlighet, förutsebarhet, resurser, tid att vara chef och tillit, samt samsyn kring budgetering av till exempel kompetensutveckling, licenser, konferenser och lokalfrågor. För vissa delar av organisationen är detta fortfarande under analys inom pågående process. • Miljö- och byggnadsförvaltningen: Genomgång av Stratsys och de kommungemensamma strukturerna/rutinerna. • Samhällsbyggnadsförvaltningen: Verksamheterna efterfrågar ett mer aktivt och vägledande stöd från centrala funktioner samt tydligare struktur för dokumenthantering och SAM-arbetet. Det finns också behov av ökad tydlighet kring mål, roller och förväntningar, tillsammans med mer praktisk vägledning. Stratsys upplevs som svårt att arbeta i och flera enheter efterfrågar utbildning. • Socialförvaltningen: Utifrån uppföljningen av arbetsmiljön för 2025 bedömer sig förvaltningen behöva tydligare information kring förändringar i våra gemensamma digitala system, då det påverkar arbetsmiljön negativt när information om förändringar inte sker i god tid inför införandet. Förvaltningen ser också att ett förtydligande av kommunens olika strategiska rollers ansvar, och mer stöd i arbetet kring hot och våld både ur ett förebyggande perspektiv, men också vid akuta händelser hade underlättat arbetsmiljön, även om vi tar steg i rätt riktning här så är det ett område som fortsatt behöver stärkas gemensamt. Övriga förvaltningar har inget att lyfta till överställd nivå. Årsredovisning 2025 Bilaga 2 Innehållsförteckning Sid 1. Inledning 1.1. Kommunstyrelsens ordförande 3 2. Förvaltningsberättelsen 2.1. Översikt över verksamhetens utveckling 4 2.2. Den kommunala koncernen 6 2.3. Viktiga förhållanden för ekonomisk ställning 8 2.4. Händelser av väsentlig betydelse 13 2.5. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 14 2.6. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 17 2.7. Balanskravsresultat 35 2.8. Förväntad utveckling 36 2.9. Väsentliga personalförhållanden 38 3. Finansiella rapporter 3.1. Resultaträkning och kassaflödesanalys 40 3.2. Balansräkning 41 3.3. Noter 42 3.4. Drift- och investeringsredovisning 51 3.5. Jämförelsetal 56 4. Nämnderna 4.1. Kommunfullmäktige 57 4.2. Valnämnden 58 4.3. Revisionen 59 4.4. Barn- och utbildningsnämnden 60 4.5. Byggnadsnämnden 65 4.6. Kommunstyrelsen 67 4.7. Kultur- och fritidsnämnden 71 4.8. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 74 4.9. Samhällsbyggnadsnämnden 76 4.10. Socialnämnden 83 4.11. Överförmyndarnämnden 87 5. Bolagen 5.1. AB Vänersborgsbostäder 89 5.2. Fastighets AB Vänersborg 91 5.3. Kunskapsförbundet Väst 92 5.4. Halle och Hunneberg AB 95 5.5. Vattenpalatset Vänerparken AB 99 5.6. Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB 101 5.7. Norra Älvsborgs Räddningstjänst 102 5.8. Fyrstads Flygplats AB 104 Inledning Kommunstyrelsens ordförande År 2025 har präglats av en fortsatt lågkonjunktur och det har också inneburit en något ökande ar- betslöshet men jämför vi med övriga Sverige så har vår ökning varit mindre än i övriga riket även om vi fortfarande har en hög arbetslöshet i jäm- förelse. Vi gick in i 2025 med ett budgeterat resul- tat med 31 miljoner kronor och vi avslutar året med ett resultat på 72 miljoner kronor trots ett underskott på skatteintäkter och generella stats- bidrag. Nämndernas överskott är 23 miljoner kronor trots att vi har ett stort underskott i Social- nämnden. Investeringsnivån har fortfarande varit väldigt hög. Under året har vi investerat 436 miljoner kronor som ändå är 183 miljoner kronor mindre än budgeterat där stora delar har legat inom Kretslopp och vatten där Skräcklans vattenverk och förändrad avfallshantering har varit dom stora investeringarna. Detta innebär att vi fortsät- ter att låna pengar och att låneskulden ökar oro- väckande. Behovet av nya investeringar är fortfa- rande väldigt stort och det är en stor utmaning i hur vi ska finansiera framtida investeringar. Vi har även under 2025 haft mycket diskussioner kring utbyggnad slussar, tågstopp Brålanda och inte minst kring utbyggnad av E45 mellan Vä- nersborg och Mellerud där Vänersborgs kommun har tagit tag i Kraftsamling E45 där ett tjugotal fö- retagarföreningar och ett nittital företag ställer upp bakom kraftsamlingen. Arbetet med utbygg- naden kommer att fortsätta även under 2026. Vi har under året fått en ny socialtjänstlag som in- nebär att vi kan jobba mer förebyggande i vårt ar- bete. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för Barn och unga har pågått under året och ska implementeras under 2026. Det som händer i vår omvärld med Rysslands krig mot Ukraina och med Donald Trump som president i USA påverkar givetvis oss också som kommun där kravet på civil beredskap och civilt försvar blir alltmer påtaglig. Den 17 september nåddes vi av beskedet att vi var tvungna att stänga av all trafik på dalbobron re- dan samma kväll. Detta medförde förstås en stor samhällsstörning och stora utmaningar hur det här skulle hanteras. Vi har än en gång bevisat att vi som kommun verkligen jobbar ihop när det uppstår akuta situationer. Våra nämnder och för- valtningar har gjort ett fantastiskt jobb med allt det praktiska som behövde lösas i inledningsske- det och sedan allt som varit kring att få hit vägfär- jan Linéa. Det har varit ett väldigt gott samarbete med Länsstyrelsen, Trafikverket, Västtrafik och alla andra inblandade. Inför 2026 har vi stora utmaningar med ett lågt budgeterat resultat och fortsatt stora investe- ringar vilket innebär att vi behöver vara fortsatt återhållsamma i våra verksamheter under året. Än en gång ett stort tack till alla fantastiska med- arbetare, vårt Näringsliv, Föreningsliv och Frivil- ligorganisationer för allt jobb ni lagt ner under året. Så länge vi kan samarbeta tillsammans så kommer vi närmare vår vision. Attraktiv och håll- bar i alla delar hela livet. Benny Augustsson Kommunstyrelsens ordförande Översikt över verksamhetens utveckling Avsnittet avser att skapa en bild över utvecklingen de senaste fem åren. Dels för den kommunala kom- munkoncernen, dels för kommunen. Antalet invånare i kommunen har minskat med 24 personer under året men överstiger 40 000 personer. Befolkningen har ökat varje år de sen- aste fem åren med undantag av 2025 och 2021. Ökningen förklaras framför allt av inflyttning. Kommunens skattesats är oförändrad de senaste fem åren. Antalet anställda har varierat de sen- aste fem åren. Under 2022 hade kommunen flest anställda jämfört med de senaste fem åren. Åren 2024 och 2023 sjönk antalet anställda med 27 per- soner respektive 98 personer. Antalet anställda var 3 652 personer 1 november 2025 och ökade med tre personer. Både kommunens och koncernens redovisade re- sultat är positiva. Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 65 mnkr vilket är 3 mnkr lägre än föregående år. Kommunens re- sultat var 72 mnkr vilket är 41 mnkr högre än budgeterat. Resultatet är 3 mnkr högre än 2024. Nämnderna redovisade ett överskott på 23 mnkr jämfört med budget. Under de senaste fem åren har kommunens nettokostnader ökat mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. En förut- sättning för en långsiktig hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäk- ter kommunen får genom skatter och generella statsbidrag. Koncernens resultat är lägre än kommunen vil- ket förklaras av en nedskrivning i Fastighets AB Vänersborg. Både koncernenen och kommunens resultat har legat på samma nivå de senaste tre åren men sjunkit betydligt jämfört med åren 2022 och 2021. Årets ekonomiska redovisning visar att alla nämnder, utom socialnämnden, redovisar bud- getöverskott. Detta är i likhet med förra året men en förbättring jämfört med både 2023 och 2022 då ytterligare två nämnder redovisade underskott. Senast alla nämnder redovisade budgetöverskott var 2021 då även kommunen redovisade ett mycket högt resultat beroende på ökade statsbi- drag och statliga kompensationer till följd av co- ronapandemin, i kombination med att skattein- täkterna, trots pandemin, utvecklades bättre än prognostiserat. Kommunen hade under dessa år även höga intäkter från tomtförsäljningar. Social- nämnden har redovisat budgetunderskott de sen- aste fyra åren. En betydande utmaning för både kommunen och kommunkoncernen är de höga investeringsnivå- erna. Kommunens investeringar ökade till 436 mnkr jämför med 312 mnkr föregående år. Kommunens investeringar har minskat sen topp- året 2022 men planeringsnivån är fortfarande hög. Inom koncernen återspeglas en liknande ut- veckling, men planeringsnivån är inte lika hög. Den höga investeringsnivån har lett till en kraf- tigt ökad upplåning och ökad låneskuld de sen- aste åren. På fem år har banklåneskulden i prin- cip fördubblats (från 440 mnkr till 869mnkr). Driftkostnader kopplade till investeringar, i form av räntor och avskrivningar, tar en allt större del av kommunens ekonomiska utrymme. Översikt över verksamhetens utveckling 2021 - 2025 Antal invånare 1 november 40 047 40 071 40 008 39 784 39 576 Skattesats (kr) 22:21 22:21 22:21 22:21 22:21 Antal anställda, kommunen 3 652 3 649 3 676 3 774 3 631 Årets resultat, kommunen (mnkr) 72 69 87 180 185 Årets resultat, koncernen (mnkr) 65 69 97 195 208 Årets investeringar, kommunen (mnkr) 436 312 491 516 291 Årets investeringar, koncernen (mnkr) 524 419 611 783 454 Årets avskrivningar kommunen (mnkr) 179 162 126 117 109 Banklåneskulden, kommunen (mnkr) 869 779 719 570 440 Banklåneskulden, koncernen (mnkr) 2 816 2 742 2 681 2 498 2 168 Den kommunala koncernen Kommunstyrelsen är kommunens ledande poli- tiska förvaltningsorgan och har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunfullmäktige är kommunens högsta be- slutande organ. De 51 ledamöterna utses vid all- männa val vart fjärde år. Fullmäktige fattar be- slut om övergripande frågor såsom skattesats, mål och riktlinjer samt om kommunens budget m.m. Fullmäktige har under året letts av ett pre- sidium som består av ordförande Annalena Le- vin(C), förste vice ordförande Anneli Guilotte (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) andre vice ord- förande. Resterande del av mandatperioden kommer fullmäktige bestå av 46 ledamöter då Sverigedemokraterna inte återbesatt sina platser under mandatperioden. Den styrande minoriteten består av Socialdemo- kraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Mandatfördelningen i fullmäktige för mandatpe- rioden framgår enligt nedan. Räddningstjänsten Fyrbodal 19% Kommunens nämnder Kommunens nämndsorganisation är fastställd av kommunfullmäktige. I Vänersborgs kommun finns utöver kommunstyrelsen åtta nämnder. För alla nämnder finns ett reglemente som anger vil- ket ansvarsområde varje nämnd har. Nämnderna ska följa de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och det ska ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämn- derna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunstyrelsen är kommunens ledande poli- tiska förvaltningsorgan och har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen sammansättning 2024 Ordförande: Benny Augustsson (S) 1:e vice ordförande: Mats Andersson (C) 2:e vice ordförande: Henrik Harlitz (M) Ledamöter: Kenneth Borgmalm (S) Madelaine Karlsson (S) Lena Eckerbom Wendel (M) Bo Carlsson (C ) Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD) Anna-Karin Sandberg (MP) Göran Nilsson (SD), Anders Strand (SD) Torbjörn Moqvist (SD) Cecilia Prins (L) Göran Svensson (MBP) Den samlade kommunala verksamheten bedrivs huvudsakligen i kommunens nämnds- och för- valtningsorganisation. Gymnasie- och vuxenut- bildningen bedrivs dock av Kunskapsföbundet Väst (KFV). KFV är ett kommunalförbund som bildades av Vänersborgs kommun och Trollhät- tans Stad. Avsikten var att tillsammans åstad- komma en effektivisering av det totala resursut- nyttjandet så att det blir möjligt att långsiktigt sä- kerställa resurser för undervisning och stöd för elevernas utveckling. Under 2024 har fullmäktige beslutat att bilda ett nytt räddningstjänstförbund Fyrbodals Rädd- ningstjänstförbund. Det nya förbundet är opera- tiv från och med 2025 och bildades av kommu- nerna Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lyse- kil, Munkedal, Färgelanda och Mellerud. Rädd- ningstjänsten Fyrbodal har fått i uppdrag att bed- riva verksamhet utifrån antagen förbundsord- ning och i enlighet med Lag om Skydd mot olyckor med tillhörande förordning. AB Vänersborgsbostäder är kommunens allmän- nyttiga bostadsbolag. Därtill finne ett antal före- tag /organisationer som kommunen har ägarin- tresse vilket framgår av bilden. För ytterligare upplysningar om de olika bolagen och kommunalförbunden finns deras redovis- ningar sist i årsredovisningen. Socialdemokraterna; 15 Moderaterna; 9 Sverigedemokraterna; 5 Vänsterpartiet; 4 Centerpartiet ; 4 Liberalerna ; 2 Kristdemokraterna; 3 Miljöpartiet; 1 Medborgarpartiet; 3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Avsnittet avser att beskriva förhållanden som är väsentliga för resultat och ställning. Internationell ekonomi Världsekonomin har stått sig väl under 2025, trots att USA under året höjt sina genomsnittliga tullar från 2,5 procent till omkring 15 procent. Den glo- bala varuhandeln har fortsatt att stiga eftersom många länder har börjat handla mer med varandra i stället för med USA. Till exempel har kinesisk export ökat under 2025 när Kina har kompenserat för minskad export till USA med ökad export till andra delar av världen. Den mot- ståndskraftiga världshandeln har bidragit till att hålla uppe den globala tillväxten under 2025. Världsekonomins tillväxt håller i sig även framö- ver. Dock dämpas tillväxten i USA något de närm- aste åren jämfört med 2024, bland annat på grund av politiska beslut som minskar arbets- kraftsutbudet, men landet bedöms undvika en lågkonjunktur. I euroområdet blir stora offent- liga satsningar på försvar, en drivkraft för tillväx- ten från och med 2026. Euroområdets ekonomi stärks dessutom av en högre konsumtionstillväxt de närmaste åren, mot bakgrund av den starka arbetsmarknaden och goda hushållsfinanser. I Kina, som de senaste åren haft problem med överkapacitet och bristande inhemsk efterfrågan, dämpas tillväxten de närmaste åren trots offent- liga stimulanser. Svensk ekonomi Efter en svag start på 2025 har svensk BNP stigit snabbt två kvartal i rad under 2025. Det förklaras till stor del av exporten, som växte starkt det tredje kvartalet. Efterfrågan steg dock på bred front det tredje kvartalet med ökningar i både privat och offentlig konsumtion samt investe- ringar. Tillväxten blir tydligt lägre det fjärde kvartalet för att sedan ta fart igen under 2026. Kommande år växer exporten långsammare än under tidigare konjunkturförstärkningar och BNP drivs i större utsträckning av inhemsk efter- frågan och då framför allt av hushållens och of- fentlig konsumtion. När tillväxten i hushållskon- sumtionen saktar in något under 2027 medför det att även BNP-tillväxten blir något lägre. Det tredje kvartalet minskade sysselsättningen något enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Samtidigt var sysselsättningen enligt Nat- ionalräkenskaperna (NR). Den svaga utveckl- ingen för sysselsättningen ledde till att arbetslös- heten ökade till 8,8 procent. Arbetslösheten har ökat mer för inrikes än utrikes födda, och mer för män än kvinnor. Framöver pekar indikatorer mot att efterfrågan på arbetskraft är på väg att stärkas. År 2026 växlar BNP-tillväxten upp och därmed även antalet arbetade timmar. Arbets- marknaden återhämtar sig långsammare än före- tagens produktion då företagen har haft lediga resurser som de har kunnat ta i anspråk genom höjd produktivitet. Förändrade skatter och subventioner får ovanligt stor inverkan på inflationen 2026. Momsen på livsmedel sänks från 12 till 6 procent i april 2026, vilket vid ett fullt genomslag sänker livsmedels- priserna med 5,4 procent. Även om effekten av ändrade skatter och subventioner bortses från så blir inflationen lägre 2026 än 2025. Sänkt punkt- skatt på el från första januari sänker också inflat- ionen, medan inflationen späs på av att nivån på ROT-avdraget återställs samma månad. Inflat- ionen trycks även ner av fördröjda effekter av den stärkta kronan och sjunkande eller stillastå- ende råvarupriser. Kommunsektorns ekonomi Kommunernas resultat har försämrats flera år i rad. Det har bidragit till en minskad självfinansie- ringsgrad av investeringar och en gradvis ökad upplåning. Det långsiktiga finansiella handlings- utrymmet har därmed fått stå tillbaka för att 0,0 1,0 2,0 3,0 BNP-utveckling i procent 2024-2028 Källa SKR 2025-12-11 hantera tillfälliga kostnadsökningar, inte minst kopplade till pensionskostnaderna. Var tredje kommun redovisade underskott 2024 och i år räk- nar drygt var femte kommun med ett negativt re- sultat utifrån enkäter från SKR (Sveriges kommu- ner och regioner). Samtidigt ligger investerings- nivåerna kvar på historiskt höga nivåer, vilket fortsätter att driva upp skuldsättningen. Kommunerna står inför en rad svåra beslut; att anpassa verksamheter till färre barn och elever, höja taxor inom VA-området samt ställa om indi- vid- och familjeomsorgen i takt med ny social- tjänstlag. Under prognosperioden antas kommunerna inte fullt ut kunna anpassa kostnaderna i takt med det minskade elevunderlaget. Kostnadsökningen be- räknas uppgå till omkring 1 procent per barn och elev i både förskola och grundskola. Samtidigt har regeringen i budgetpropositionen presente- rat flera nya skolreformer, där informationen om innehåll och finansiering ännu är knapphändig. Risken är att dessa reformer, som till stor del är underfinansierade, ytterligare försvårar den nöd- vändiga anpassningen i skolsektorn. Kommuner och regioner är centrala aktörer i uppbyggnaden av det civila försvaret, och den statliga kommuni- kationen kring omvärldsläget har blivit allt tydli- gare. Samtidigt råder fortsatt osäkerhet kring vad uppdraget konkret innebär, samt vad den statliga finansieringen kan komma att täcka Befolkningen oförändrad Under många år låg Vänersborgs befolkning på en ganska konstant nivå. Antalet invånare pend- lade runt 37 000 och förändringarna mellan åren var ganska små. Fr.o.m. 2013 inleddes en mer på- taglig befolkningsökning och antalet invånare har sedan dess ökat med drygt 2 000 personer. Den positiva befolkningsutvecklingen grundar sig främst på inflyttning. Vänersborgs kommun har haft ett positivt flyttnetto sedan 2011 där de flesta som flyttat till kommunen har flyttat från utlandet men de senaste åren har även fler börjat flytta till Vänersborg från andra kommuner i lä- net. Den 1 november 2025 uppgick antalet invånare i Vänersborg till 40 072, en minskning med 24 in- vånare, jämfört med motsvarande period 2024. Andelen av Vänersborgs befolkning som är i yr- kesverksam ålder är lägre än riks- och länsge- nomsnittet, en skillnad som ökat de senaste åren. Andelen utrikes födda är lägre i jämförelse med såväl riket som med Västra Götalands län, men skillnaden har minskat de senaste åren. Vänersborgs kommun tar årligen fram en befolk- ningsprognos som planeringsunderlag för nämn- der och förvaltningar. Prognosen sträcker sig från 2024 till 2040 och visar på en positiv befolk- ningsutveckling där kommunen beräknas växa med drygt 1 000 invånare till 2040. Gällande ål- dersfördelning visar prognosen en allt äldre be- folkning där den största ökningen sker i ålderska- tegorin över 80 år. Minskad arbetslöshet Andelen arbetslösa och i åtgärder (18 - 64 år) upp- gick i december 2025 till 7,3 procent, vilket är 0,2 procentenhet lägre än motsvarande period 2024. Vänersborg har fortfarande en högre ar- betslöshet jämfört med riket (6,8 procent) och lä- net (6,3 procent). Den sjunkande arbetslösheten under de senaste åren är mycket positiv, men Vänersborgs kom- mun har fortsatt stora utmaningar vad gäller social inkludering. Andelen öppet arbetslösa är lägre än riket och med länet, men den stora skill- naden är andelen långtidsarbetslösa som deltar i program, där Vänersborg ligger på högre nivå. 3,5 3,6 4,3 4,3 4,2 0 2 4 6 Utveckling av kommunsektorns skatteunderlag i procent 2024-2028 Källa: SKR 2025-12-11 37 000 37 500 38 000 38 500 39 000 39 500 40 000 40 500 Befolkningsutveckling Antal invånare per 1 nov respektive år Bostadsbyggandet bromsar in Kommunen har god planberedskap för olika ty- per av bostadsprojekt, både när det gäller färdiga detaljplaner och framtida utvecklingsområden utpekade i översiktsplanen. Under 2024 byggdes 65 bostäder i Vänersborgs kommun. Av dessa avsåg 50 flerbostadshus och 15 bostäder i småhus. Prognosen för 2025 tyder på en fortsatt minskning. Den stora bostadsproduktionen under början av 2020-talet har bromsat in kraftfullt. Den viktigaste förklaringen är omvärldsfaktorer som lett till ökade kostnader för byggmaterial och lån. Det finns fortfarande många planerade byggpro- jekt som skjutits fram och det kan mycket väl hända att bostadsbyggandet återhämtar sig redan efter några år. Osäkerheten är dock mycket stor. Uppföljning av finansiella risker Enligt Vänersborgs kommuns finanspolicy, ska kommunen förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande sä- kerhet kan tillgodoses. Med god avkastning avses inte bara avkastning på placerade medel, utan också kostnaden för finansiering och upplåning. All finansiell verksamhet är förenad med risker av olika slag och nedan följer en uppföljning gentemot kommunens finanspolicy. Koncernen omsatte lån på 754 mnkr under året varav kommunen stod för 160 mnkr, ABVB 585 mnkr och Fastighets AB 9 mnkr. Låneskulden i koncernen uppgår till 2 816 mnkr på balansda- gen. Kommunen tog under året upp nya lån om 90 mnkr, den totala låneskulden per 2025-12-31 uppgick till 869 mnkr. Kommunens genomsnitt- liga ränta under 2025 var 2,52 procent, vilket kan jämföras med 2,82 procent år 2024. Förändringen i snittränta beror främst på att nyupplåning och låneomsättning skett till en något lägre räntenivå än föregående år. Låneskuldens exponering mot utländsk valuta får inte överstiga 20 procent av kommunens långfristiga skuld. Då kommunen inte hade några lån i utländsk valuta fanns ingen valutakursrisk. Den genomsnittliga vägda räntebindningstiden för kommunens lån bör vara mellan två och fyra år och får inte understiga ett år eller överstiga fem år. Räntebindningstiden för kommunens lån på balansdagen var 1,52 år. Mer än 50 procent av låneskulden, får inte ligga för räntekonvertering under varje enskilt kalenderår. Som mest ligger 41 procent för räntekonvertering under ett en- skilt år. Mer än 50 procent av kommunens lånes- kuld får inte förfalla till betalning under ett en- skilt kalenderår. Som mest förfaller 41 procent ett enskilt år. Summa likvida medel, kortfristig placering och outnyttjad checkkredit ska utgöra minst 50 procent av kortfristiga skulder. De lik- vida medlen och outnyttjad checkkredit utgjorde 68 procent av kortfristiga skulder vid årets slut. Kommunens likviditet var placerad hos emitten- ter/låntagare som är godkända enligt finanspoli- cyn. Koncernens borgensåtagande var 17 mnkr, vilket är 1 mnkr lägre än 2024. Inkluderas ställda pan- ter på 70 mnkr uppgick förpliktelsen till 87 mnkr. Kommunens sammanlagda borgensåtagande uppgick 2025-12-31 till 1 896 mnkr, vilket är oför- ändrat jämfört med 2024. Kommunens ansvars- för- bindelse, mnkr Risk- grupp 2025 2024 2023 Föreningar m.fl. 1 11,7 11,7 11,9 Nätab Biogas Brålanda 2 1,9 2,4 2,1 Fyrstads Flygplats AB 2 3,4 3,5 2,9 AB Vänersborgsbostäder 3 1 825,6 1 835,6 1 835,6 Fastighets AB Vänersborg 3 53,5 43,5 43,5 Summa 1 896,1 1 896,7 1 896,0 Borgensåtaganden till föreningar m.fl. (riskgrupp 1) uppgick till 11,7 mnkr. Dessa åtagande är för- knippade med större risk, men utgör minder än en procent av kommunens totala borgensåta- gande. Noteras att Folkets hus ekonomisk före- ning där kommunen har ett borgensåtagande på 8 mnkr har tillskrivit kommunen avseende före- ningens svårigheter med ekonomin. Kommunens borgensåtagande mot kommunens helägda bolag (riskgrupp 3) var totalt 1 879 mnkr. För dessa bedöms risken för att kommunen ska behöva infria sina borgensåtaganden som mycket liten. Kommunens totala borgensram för ABVB uppgår till 2 004 mnkr, denna användes 1 824 mnkr upptagna lån och 1,6 mnkr finansiell leasing. Fastighets AB Vänersborg innehar en to- tal borgensram på 60 mnkr, varav 53,5 mnkr är utnyttjad. Nätaktiebolaget Biogas Brålanda har en total bor- gensram om 4,0 mnkr. Kommunens andel som grundar sig på ägarförhållandet 73 procent, är 3,2 mnkr, varav 1,9 mnkr var utnyttjad vid årsskiftet. För Fyrstads Flygplats AB är borgensåtagandet 23,8 mnkr. Bolaget ägs till 34 procent av kommu- nen och åtagandet motsvarar kommunens andel av borgensåtagandet på 70 mnkr. Vid årsskiftet var den kommunala borgen 3,4 mnkr. Kommunens pensionsåtagande Pensionsåtagande, mnkr 2025 2024 2023 Avsättning till pensioner(skuldförda) 421 405 299 Ansvarsförbindelse pensioner (ej skuldförda) 720 744 739 Alla uppgifter inklusive löneskatt Kommunens sammanlagda pensionsåtaganden för anställda och förtroendevalda uppgick till 1 141 mnkr 2025, en minskning med 8 mnkr jäm- fört med 2024. Det är ansvarsförbindelsen som minskar vilket förklaras av att utbetalningar är större än värdesäkringen. Av åtagandena redovi- sades 421 mnkr som avsättningar i balansräk- ningen, en ökning med 17 mnkr. Det finns inga finansiella placeringar avseende pensionsmedlen utan dessa har använts i den egna verksamheten, till investeringar m.m. Resterande 720 mnkr av kommunens pensionså- tagande avsåg pensioner intjänade före 1998. Detta var en minskning med 24 mnkr jämfört med 2024. Då har 46 mnkr utbetalats och kostna- der för bla ränte- och basbeloppsuppräkningen uppgick till 24 mnkr. Det totala pensionsåtagandet uppgick till 1 002 mnkr år 2016 och till 1 141 mnkr år 2025. Åtagandet har minskat något varje år fram till 2021 då åtagandet ökade pga förändrat livs- längdsantagande vid beräkning av åtagandet. Un- der år 2022 minskade det totala åtagandet igen för att öka kraftigt under både 2023 och 2024. Ök- ningen under de båda åren beror framförallt på värdesäkring av pensionerna orsakade av den höga inflationen I år har det totala åtagandet minskat med 8 mnkr. Ansvarsförbindelsen mins- kade med 24 mnkr inklusive löneskatt beroende på högre utbetalningar än ränte – och bas- beloppsuppräkningen. Avsättningen har ökat med 17 mnkr inklusive löneskatt vilket förklaras av årets intjänande men även ökade ränte- och basbeloppsuppräkningar. Av det totala pensions- åtagandet är endast 422 mnkr kostnadsfört och avsatt i balansräkningen. Resterande 720 mnkr kommer att belasta resultatet i takt med att pens- ionerna betalas ut. Vänersborgs kommun redovisar sitt pensionsåta- gande helt enligt blandmodellen, vilket innebar att endast det pensionsåtagande som uppkommit fr.o.m. 1998 finns upptaget som avsättningar i ba- lansräkningen. Resterande pensionsåtagande, som var intjänade före 1998, redovisas som an- svarsförbindelse utanför balansräkningen och belastar resultatet allt eftersom de betalas ut. Vänersborgs kommun har inte försäkrat pens- ionsförpliktelsen, inte heller avsatt medel till stif- telse eller andra egna förvaltade pensionsmedels- fonder. Vänersborgs kommun använder avsatta medel till investeringar och kostnadsför utbetal- ningarna när de uppstår i enlighet med Lagen om Kommunal Bokföring och Redovisning (LKBR). Konsolideringsgrad saknas därmed. 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Mnkr Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse pensioner Händelser av väsentlig betydelse Avsnittet syftar till att beskriva händelser av väsentlig betydelse. Kommunen står inför ett stort antal inve- steringar med höga investeringsutgifter. Under 2025 förbättrades kommunens ekono- miska läge då de senaste årens höga inflation och räntor sjönk tillbaka och pensionskostnaderna återgick till mer normala nivåer. Samtidigt ut- vecklades skatteintäkterna svagare än vad som prognostiserades i den ekonomiska planeringen inför året. Kommunens bokslutsresultat för 2025 uppgår till 72 miljoner kronor 41 mnkr högre än budgeterat. Den förbättrade situationen jämfört med budget är framför allt kopplad till lägre pensionskostna- der än budgeterat och att nämnderna redovisar ett sammantaget överskott mot budget med 23 mnkr. Samtliga nämnder förutom socialnämn- den redovisar budgetöverskott. Renovering av Dalbobron inleddes under året, och i samband med besiktningar upptäcktes all- varliga skador i nedre del av bropelarna. Upp- täckterna innebar att Dalbobron stängdes av för all trafik. Bron ersattes under hösten med en tra- fikfärja. Avstängningskostnaderna för 2025 upp- gick till 11 mnkr. Vänersborgs kommuns tvist med Sjöfartsverket beträffande underhåll av de öppningsbara bro- arna har avgjorts under 2025. Tvisten avsåg för- delningen av kostnaderna för brounderhållet och har avgjorts i domstol till kommunens fördel un- der 2024 men domen överklagades av Sjöfartsver- ket. Under 2025 godkände Sjöfartsverket domen och kommunen har fått ersättning utbetald un- der 2025. Investeringarna för kommunen uppgår till 436 mnkr. De största investeringarna är ombyggnad av Skräcklans vattenverk 121 mnkr, skredsäkring Vargöns hamn 44 mnkr, nya ren- hållningsbilar och insamlingskärl för hus- hållsnära sortering 44 mnkr samt IT-utrustning 24 mnkr. De finansiella investeringarna består av aktieägartillskott till Fyrstad Flygplats AB. Baserat på beslutad Mål- och resursplan 2026 - 2028 konstateras att kommunen även fortsätt- ningsvis planerar för en hög investeringsnivå, framför allt inom VA-verksamhet och exploate- ring. Den höga investeringsnivån har lett till en kraftigt ökad lånenivå de senaste åren, en ut- veckling som väntas fortsätta under kommande planperiod mot bakgrund av planerade investe- ringar. Under 2025 ökade den externa låneskul- den med 90 mnkr. Den höga investeringsnivån samt socialnämndens underskott är de största ekonomiska utmaningarna för kommunen framåt. Under 2024 slutfördes arbetet med att tillskapa ett gemensamt räddningstjänstförbund, Rädd- ningstjänsten Fyrbodal, genom en sammanslag- ning av de tidigare förbunden Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund och Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Ingående kommuner är Färge- landa, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Det nya förbundet är operativt från 1 januari 2025. Väsentliga händelser efter balansdagen. Folkets hus föreningen har aviserat att de har då- lig ekonomi och svårt att betala sina åtaganden. Kommunen har ett borgensåtagande på 8 mnkr gentemot Folkets Hus föreningen. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Styrning av koncernen Kommunfullmäktige tillsätter representanter till bolagens styrelser. Sammansättningen beslutas i samband med bolagsstämman. Kommunen styr bolagen genom bolagspolicy, bolagsordningar och ägardirektiv. Bolagens styrelser ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande inför be- slut av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Styrning av Vänersborgs kommun Kommunfullmäktige beslutade under 2023 om riktlinjer för styrning och ledning. Styrkedjan tar sin utgångspunkt i kommunens långsiktiga vis- ion, som preciseras i mandatperiodens priorite- ringar som framkommer i styrdokument och in- riktningsmål. Nämnderna bidrar till inriktnings- målen genom förväntade resultat, det vill säga de resultat som nämnden utifrån sitt nuläge och den tilldelade ekonomiska ramen ska uppnå eller ge- nomföra under planperioden för att inriktnings- målen ska nås. Förvaltningarna planerar i sin tur för vilka aktiviteter som behöver genomföras för att de förväntade resultaten ska uppnås eller ge- nomföras. På så vis bildas en röd tråd från kom- munens vision till det dagliga arbetet i verksam- heterna och varje organisatorisk nivå ges möjlig- het att följa upp arbetet med information som är relevant för respektive nivå. Visionen Visionen omfattar alla kommuninvånare och be- skriver en framtida idealbild och en gemensam färdriktning. Visionen är en ledstjärna för all kommunal verksamhet och genomsyrar hela or- ganisationen. Visionen kan gälla över en lång planperiod, flera mandatperioder och under skilda politiska majoriteter. Vänersborgs kom- muns nuvarande vision har antagits av kommun- fullmäktige: Vänersborgs kommuns vision ”Attraktiv och hållbar i alla delar hela livet” Illustration av Vänersborgs kommuns styrkedja Inriktningsmål Grunden för inriktningsmålen är att: ▶ Fullföljda studier med gymnasieexamen är grunden för att få ett arbete. ▶ Människor i arbete är grunden för vår gemen- samma välfärd. ▶ Den gemensamt finansierade välfärden ska omfatta alla och öka tryggheten och livskvali- tén. ▶ Vi lämnar över vår natur och miljö till nästa generation i ett hållbart skick. Inriktningsmålen för perioden 2025–2027 är föl- jande:  Våra invånare ska ha mer jämställda och jäm- lika förutsättningar att påverka sina liv  Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat  Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan  Vänersborgs kommun har en god service och en hög effektivitet gentemot våra invånare och företag  Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Vänersborgs styrmodell omfattar också Agenda 2030 och FNs globala mål för hållbar utveckling. Inriktningsmålen länkas till de globala mål som tydligast anknyter till inriktningsmålens inne- börd och riktning. Vänersborgs kommun mäter och analyserar sin förflyttning inom FN:s globala mål, via de globala målens koppling till kommunfullmäktiges inrikt- ningsmål, med hjälp av de nyckeltal som Sveriges kommuner och regioner har utformat inom vart och ett av de globala målen. En målsättning med önskvärd förflyttning anges för planperioden i kommunens Mål- och resursplan 2025–2027. Styrmodellens årshjul I Vänersborg tillämpas en tidig budgetprocess med start i januari och beslut om mål- och re- sursplan (budget) i juni. Den tidiga tidsplanen möjliggör förvaltningarnas fortsatta arbete med verksamhetsplanen som sker under hösten. De hålltider som fullmäktige, kommunstyrelsen/nämnder samt verksamheter ska förhålla sig till återfinns i styrmodellens års- hjul. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt eko- nomistyrningsprinciper Kommunfullmäktige beslutade om riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2024-06-19. Riktlin- jerna förtydligar innebörden av god ekonomisk hushållning i Vänersborgs kommun samt inne- håller regler för kommunens tillämpning av den nya resultatreserven (RER) och hantering av kvarstående medel i den befintliga resultatutjäm- ningsreserven (RUR). Riktlinjerna anger även övergripande ekonomi- styrningsprinciper med syfte att tillsammans med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ge en ram för kommunfullmäktiges ekonomistyr- ning av kommunstyrelsen och nämnderna. Mål- och resursplan Mål- och resursplanen är kommunens styrande dokument för mål och ekonomi, som innehåller vision, inriktningsmål, budget och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Tidsplanen för budgetarbetet fastställs av kom- munstyrelsen. Arbetet med mål- och resursplan sker i två steg, där kommunstyrelsen fastställer anvisningar och ekonomiska ramar till nämn- derna i februari. Därefter fastställer kommunfull- mäktige budget och de förväntade resultaten i be- slut om mål- och resursplan i juni. Uppdragsdialog Uppdragsdialog med nämnderna om mål- och re- sursplanen sker i den årliga budgetberedningen. Där sker en dialog om kommunfullmäktiges in- riktningsmål och de riktade uppdragen till nämn- derna utifrån det tillgängliga ekonomiska utrym- met. Uppföljning och analys Under året görs delårsrapporter efter april och augusti, samt årsredovisning för helåret. I april- rapporten rapporteras status för de riktade upp- dragen och målvärden för inriktningsmålen följs upp. I delårsrapporten för augusti och i årsredo- visningen följer nämnderna och kommunstyrel- sen även upp de förväntade resultaten och rap- porterar till fullmäktige för att möjliggöra en full- ständig uppföljning av inriktningsmålen. Kom- munfullmäktige får därmed en återrapportering av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen. I delårsrap- porterna och årsredovisningen ingår en finansi- ell analys och nämndernas ekonomiska redovis- ning. Arbete med internkontroll Det övergripande syftet med internkontroll är att säkra en effektiv förvaltning och internkontrol- len ska vara tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter. I Vänersborgs kommun finns ett reglemente antaget av fullmäktige och anvis- ningar till reglementet antagna av kommunsty- relsen som förtydligar ansvaret för den interna kontrollen. I syfte att upprätta en kvalitativ internkontroll- plan genomförs risk- och väsentlighetsanalyser i alla förvaltningar. Riskbedömningen innebär att identifiera de risker som kommunen utsätts för. Väsentlighetsbedömningen innebär att bedöma vilka konsekvenser eventuella brister kan med- föra. Varje nämnd antar årligen internkontroll- planer som innehåller både kommungemen- samma granskningsområden och nämndspeci- fika områden för nämndens verksamhet. Ef- tersom kommunstyrelseförvaltningens processer ofta berör övriga förvaltningar har de kommun- gemensamma kontrollområdena valts utifrån kommunstyrelsens riskbedömning. Resultatet från granskningarna enligt internkontrollplanen sammanställs och rapporteras till nämnden. Utö- ver beslutade internkontrollplaner görs även år- liga granskningar av till exempel systembehörig- heter, registrerade beslutsattestanter och inven- tering av anläggningstillgångar. Nämndernas rapporter delges kommunstyrelsen efter att re- spektive nämnd behandlat rapporten. En kommungemensam arbetsgrupp samordnar ar- betet. För 2025 utsågs ett kommungemensamt kontroll- område, interna avtal. Granskningen genomför- des på de avtal som omfattas av riktlinjerna för intern försäljning. Den kommungemensamma internkontrollgruppen gjorde en inventering av alla avtal, varefter varje köpare granskade att korrekta avtal fanns, att debitering hade skett i tid och att bokföringen var korrekt. Det framkom att ett fåtal avtal saknades, åtgärden blev att före- slå att avtal tecknas. Alla nämnder utser egna nämndspecifika kon- trollområden, vilket kan variera i antal. Samtliga nämnder har utfört internkontroll enligt kom- munfullmäktiges reglemente. Uppföljning av mål görs i delårsrapporter och i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I god ekonomisk hushållning ingår uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål, måluppfyllelse och finansiell analys. Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Kommunens vision fastställdes av kommunfullmäktige i december 2013. Visionen omfattar alla kommu- ninvånare och beskriver en framtida idealbild och en gemensam färdriktning. Visionen är ledstjärnan för all kommunal verksamhet. Kommunfullmäktiges inriktningsmål För att konkretisera visionen tar kommunfullmäktige fram inriktningsmål för vad som ska uppnås. De nu- varande inriktningsmålen är antagna för perioden 2025-2027. Nedan redovisas en utfallet för inriktnings- målen. Uppfyllelse av inriktningsmålen bygger på en samlad bedömning av uppfyllelsen av nämndernas förväntade resultat och de av kommunfullmäktige fastställda målvärdena för respektive inriktningsmål. Uppföljningen av målvärden sker genom avstäm- ning mot utgångsläget och symbolerna till höger används för att markera förbättring, oförändrat läge eller försämring. Den senaste tillgängliga sta- tistiken i Kolada används för denna bedömning. I det fall ambitionsnivån eller inriktningsmålet för 2025 uppnås markeras siffran med en grön ruta och i det fall ambitionsnivån inte uppnåtts markeras siffran med en röd ruta. Viss statistik redovisas mer sällan och för dessa redovisas den senaste tillgängliga statistiken i grå ruta. För att ett inriktningsmål ska bedömas som helt uppfyllt ska minst hälơen av de förväntade resultaten och minst hälơen av målvärdena Förbättring Oförändrat eller ingen ny uppgiơ Försämring Uppnås Uppnås delvis Uppnås inte Uppgiơ saknas Sammanfattande bedömning av inriktningsmål God ekonomisk hushållning uppnås ur ett verksamhetsperspektiv, då fyra av fem inriktningsmål uppnås, helt eller delvis. Ett inriktningsmål uppnås ej under 2025. Inriktningsmål Målvärden Förväntade resultat Utfall Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsätt- ningar att påverka sina liv Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad kli- matpåverkan Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och håll- bart arbetsliv Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Inriktningsmålet uppnås delvis under 2025. Över hälơen av nämndernas förväntade resultat uppnås under 2025 men målvärdet uppnås inte. fallet nivå Invånare 16–84 år med avsaknad av tillit till andra, andel 33,3 Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel 68,3 Vuxna biståndsmotta- gare (18+ år) med lång- varigt ekonomiskt bi- stånd, andel av befolk- ningen 1,50 (2022) 1,32 (2024) 1,30 54% 32% 14% Kommentar till målvärden och nämndernas Samtliga målvärden rör sig i positiv riktning jäm- fört med utgångsläget, men uppnår inte ambit- ionsnivån. Ingen medborgarundersökning ge- nomfördes under 2025, och två av målvärdena saknar därför uppgiơ. Andelen biståndsmotta- gare med långvarigt ekonomiskt bistånd har blivit lägre sedan utgångsläget och uppgår i den senaste tillgängliga statistiken till 1,32 % av befolkningen. Ambitionsnivån på 1,30 % uppnås dock inte för 2025 enligt intern statistik från socialnämnden. Andelen invånare med avsaknad av tillit till andra ligger i den senaste tillgängliga statistiken fortsatt på en högre nivå än både genomsnittet för övriga kommuner i Fyrbodal och för riket. Andelen invå- nare med bra självskattat hälsotillstånd har också rört sig i positiv riktning i den senaste undersök- ningen, vilket är tvärtemot utvecklingen nation- ellt. Nämnderna bidrar på olika sätt för att öka tilliten i samhället utifrån sina respektive grunduppdrag. Arbetet sker oơa långsiktigt och visar sig mer el- ler mindre indirekt för medborgaren. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har till exempel genomfört informationsinsatser för att öka förtroendet och skapa förståelse för planerade tillsynsarbeten. Samhällsbyggnadsnämnden har arbetat med att skapa tillit genom dialoger om säker mat för att alla ska känna sig trygga med att de får rätt mat. Socialtjänsten möter en stor del av invånarna ge- nom sitt breda uppdrag och arbetet som skett inom respektive verksamhetsinriktning med be- mötande, rättssäkerhet och hantering av ansök- ningar och insatser har gett positiva resultat i årets brukarundersökningar. Inom barn- och ut- bildningsnämndens områden visar undersök- ningar att upplevelsen av trygghet är fortsatt hög. Resultaten från elevenkäten hösten 2025 visar att 84% av eleverna som har svarat på enkäten i års- kurs 3–6 samt 85% av eleverna i årskurs 7–9 som svarat på enkäten uppger att de känner sig trygga i skolan. Inom förskolan anger 96 % av föräld- rarna att deras barn trivs på förskolan. Fram- gångsfaktorerna bakom de positiva resultaten är ett systematiskt arbete med introduktion, uppfölj- ning och kommunikation, samt ett strategiskt le- darskap som skapar struktur och förtroende. Ge- nom fortsatt fokus på relationer, tydlig informat- ion och fler forum för dialog finns goda förutsätt- ningar att ytterligare stärka kvaliteten och vård- nadshavarnas engagemang i förskolans verksam- het. Utmaningar kvarstår dock kring studiero och elevinflytande. Ambitionsnivån för invånarnas självskattade häl- sotillstånd är 70% och den senaste jämförbara statistik visar 69,8%. Av Fyrbodals 14 kommuner har 4 kommuner högre självskattat hälsotillstånd. Baserat på den positiva trenden som råder sedan 2021 bedöms ambitionsnivån uppnås under 2025. Ökningen av det självskattade hälsotillståndet sker dock mestadels hos männen, medan kvin- norna ligger kvar på liknande nivåer de senaste åren, något som vittnar om en ojämställd hälsa bland kvinnor och män. Även om medborgarundersökningen endast ge- nomförs vartannat år så följs hälsotillståndet upp årligen i olika verksamheter. Inom socialnämn- dens verksamheter sker det till exempel genom brukarundersökningar och inom hemtjänsten backar dessa resultat något i årets mätning. Inom hemtjänsten, den kommunala primärvården och biståndsenheten arbetar enheterna i en väl upp- arbetad struktur, de så kallade samordningstea- men. Där lyơs brukarnas behov av stöd och hjälp systematiskt och regelbundet. Att arbeta förebyg- gande med att möjliggöra egen aktivitet (MEA) är en viktig del i det förebyggande arbetet. Under året har en ny modell för vårdförebyggande ar- bete skapats. Med den modellen effektiviseras kedjan mellan observerad risk till åtgärd och ut- värdering och ansvar förtydligas. Skolan använder elevhälsoenkät för att skatta den upplevda hälsan bland eleverna. Den övergri- pande sammanställningen av elevhälsosamtalen i årskurs 4 och 8 läsåret 2024/2025 visar att elever- nas självskattade hälsotillstånd är relativt oför- ändrat. Utifrån hälsosamtalen syns positiva resul- tat både i årskurs 4 och 8 så som att tryggheten i skolan ligger på en hög nivå och att eleverna i stor utsträckning uppger att de har tillgång till vuxenstöd, att de har en vuxen att prata med. Även fysisk aktivitet utmärker sig positivt genom att ett högt deltagande på idrottslektioner, särskilt i årskurs 4. Utmaningar finns när det gäller ele- vernas matvanor och den mest utbredda pro- blemindikatorn är huvudvärk och när det gäller stress och nedstämdhet syns en ökning, särskilt bland flickor i årskurs 8. Totalt sett syns en mar- kant försämring av flickors hälsa mellan årskurs 4 och 8, medan pojkars hälsa är mer stabil. En sys- tematisk bearbetning av hälsosamtalen har på- gått under året. Den samlade bedömningen är att det finns fortsatta behov av att stärka arbetet för att bygga relationer till elever och vårdnadsha- vare och jobba långsiktigt med hälsofrämjande insatser från förskoleklass upp till årskurs 9. Fo- kus under året har varit att utveckla samarbetet mellan elevhälsa och undervisning samt säker- ställa strategiska insatser kring skolmåltid, sömn och psykisk hälsa. Forskning pekar på att fritidsaktiviteter kopplade till idrott, friluơsliv och kulturverksamhet är starkt bidragande till ett ökat välmående. Verk- samheterna inom kultur och fritid bidrar på så vis till ökad folkhälsa, både genom stöd till före- ningsliv och genom de egna verksamheterna. Förutom att bidra till en aktiv vardag skapar också föreningslivet social gemenskap och tillhö- righet vilket är faktorer som tydligt påverkar det självskattade hälsotillståndet. På samma vis är flertalet av verksamheterna inom kultur- och fri- tid viktiga utifrån att skapa sammanhang och trygga miljöer för barn och unga där en känsla av tillhörighet är viktig. Flertalet som i dag är aktuella för försörjnings- stöd står mycket långt ifrån arbetsmarknaden där det krävs omfattande insatser för att de ska kunna återgå till arbete. Här samarbetar individ- och familjeomsorgen och arbetsmarknadsen- heten nära varandra för att skapa insatser utifrån individuella behov. Årligen görs en målgruppsa- nalys som sedan ligger till grund för vidare plane- ring av insatser mellan enheterna. Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier Inriktningsmålet uppnås inte under 2025. Under hälơen av nämndernas förväntade resultat pågår enligt plan eller förväntas uppnås under den pla- nerade perioden, och ett av tre målvärden uppnås under året. fallet nivå Ungdomar etablerade på arbetsmarknaden el- ler studerar 2 år eơer slutförd gymnasieut- bildning 82,6 Elever i åk 9 som är be- höriga till yrkesprogram, hem- kommun, andel 83,2 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkom- mun, andel 75,1 (2023) 74,2 (2025) 75,5 42% 58% Två av tre målvärden går i rätt riktning jämfört med utgångsläget, men endast ett når upp till am- bitionsnivån. Andelen ungdomar som är etable- rade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år eơer slutförd gymnasieutbildning har rört sig i en mycket positiv riktning de senaste tre åren. Vid den senaste mätningen var resultatet för elever från Vänersborg bland de 25 högsta i landet. An- delen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkes- program var 83,6 %, vilket innebär en förbättring jämfört med utgångsläget, men ambitionsnivån för året uppnås inte. Resultatet är även lägre än genomsnittet för riket. När det gäller gymnasiee- lever från Vänersborgs kommun med examen inom 4 år så sjönk siffran mellan 2023 och 2024 till 69,2%. Nivåerna i den senaste tillgängliga sta- tistiken är högre än under perioden 2020–2022, men ambitionsnivån för 2025 uppnås inte. Kun- skapsförbundet noterar en marginell ökning i re- sultaten för Birger Sjöbergsgymnasiet mellan åren 2024 och 2025. Uppdelat på män och kvinnor noteras att kvinnornas resultat ökat och männens minskat. Även om resultaten för årskurs 9 inte når upp till kommunfullmäktiges målvärden så visar resulta- ten på en positiv trend. Behörigheten bland ele- verna som i år gick ur nian har ökat med cirka 19 procentenheter från att de gick i årkurs 6. Skillna- den mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) är liten, samtidigt som elevgruppen med annat mo- dersmål inte i lika hög utsträckning är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Varken barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat om meritvärdet för elever i de kommunala skolornas årskurs 9 eller andelen elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen på de kommunala skolorna nådde upp till ambitionsni- våerna för 2025. Trots att ambitionsnivåerna inte uppnåddes är andelen som uppnått betygskriteri- erna i alla ämnen läsåret 2024/2025 högre än re- sultatet de senaste tre åren. En förklaring till re- sultatet är att stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet, vilket innebär minst god- känt betyg i svenska eller svenska som andra- språk, engelska, matematik och fem ytterligare ämnen (valfria). Några insatser som visat goda effekter för att öka elevernas resultat har varit små undervisnings- grupper och riktat stöd samt samarbete mellan elevhälsa och socialtjänst. Även tillgång till funkt- ioner som studie- och yrkesvägledare och närva- rokoordinatorer har lyơs som viktiga komponen- ter som bidragit till att påverka elevers resultat i positiv riktning. För att få fler elever behöriga till yrkesprogram är det centralt att samarbetet mel- lan rektorer, specialpedagoger och lärare förbätt- ras för att säkerställa att särskilt stöd sätts in ti- digt och följs upp systematiskt. Det finns också behov av att höja kvaliteten på kartläggningar och att lägga mer tid och fokus på ämnesutveckling. Inom socialnämndens sker ett arbete för att an- delen ungdomar som återgår till studier ska öka. Under verksamhetsåret har flera förändringar på- verkat möjligheten att uppnå detta, både positivt och negativt. Rutinerna för inhämtning av in- formation om målgruppen har utvecklats med ett digitalt system för det kommunala aktivitetsan- svaret. Detta möjliggör en mer effektiv handlägg- ning. Samtidigt har ett förändrat arbetssätt för frånvarohantering på introduktionsprogrammet (IM) gjort att elever snabbare skrivs ut vid ogiltig frånvaro. Detta medför att fler elever med sär- skilda behov och diagnoser inkluderas i målgrup- pen. Denna förändring har lett till ett ökat behov av individuella anpassningar och stödinsatser för att möjliggöra återgång till studier, då många av dessa elever har omfattande behov. Verksamheterna inom kultur och fritidsområdet bidrar indirekt till inriktningsmålet då barn och unga med en aktiv fritid och umgänge med andra presterar bättre i skolan. Idrott och dans främjar den fysiska hälsan och kulturverksamhet främjar det psykiska måendet. Verksamheterna främjar också ett ökat deltagande i samhället överlag samt inlärningsförmåga. Insatser har gjorts för att öka antalet aktiviteter för barn och unga kopp- lat till biblioteken, något som gett goda resultat då antalet aktiviteter ökat markant under året. Detta ska leda till att fler barn och unga får en starkare relation till litteratur i tidiga åldrar, vil- ket kan ha en positiv inverkan på läsförståelse och skolresultat. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan rade perioden, och hälơen av målvärdena uppnås. Kommentar till målvärden och nämndernas 2 av 20 indikatorer i strategin har inte bedömts mätbara, varför det totala antalet korrigerats från 20 till 18. En lägre andel indikatorer uppnår upp- följningsårets målvärde i strategin för ett fossil- fritt Vänersborg 2030 jämfört med vid utgångslä- get 2022, men ambitionsnivån om att minst hälf- ten av indikatorerna ska uppvisa en förbättring jämfört med 2022 uppnås. Värdena som inte längre når upp till målvärdet är användningen av fossilfritt drivmedel och andel fossiloberoende fordon i kommunens flotta. Fördjupad informat- ion om indikatorer och klimatlöơen finns i strate- gin för ett fossilfritt Vänersborg 2030 och i den sammanställande rapporten Uppföljning 2024 av strategi för ett fossilfritt Vänersborg. Nästa upp- följning av strategin görs 2026. Kommunens klimatarbete konkretiseras i de an- tagna klimatlöơena. Av de 24 löơena som antagits har 23 påbörjats eller uppfyllts under 2025. Det löơe som ännu inte infriats handlar om att invol- vera medborgare i alla åldrar i klimatarbetet. Ett medborgarråd planerades att införas, men detta arbete har försenats och kommer inte uppfyllas under 2025. I ett urval av insatser som bedömts haơ stor in- verkan på måluppfyllelsen kan nämnas att verk- samheterna under samhällsbyggnadsnämnden aktivt jobbat med att minska matsvinnet, bland annat genom att ta hand om överbliven mat som går att använda i en ny maträtt en annan dag. Målvärde Utgångs-läge Senaste utfallet Utveckling Ambitions-nivå Förväntade resultat Utfall på mätbara indikatorer vad gäller årliga mål för transport, el och uppvärmning i Strategi för fossil- fritt Vänersborg 2030 12 av 20 indikatorer uppnådda enligt årets målvärde (2024) 11 av 18 indikatorer uppvisar bättre värden än utgångsläget 10 av 18 indika- torer uppnådda enligt årets mål- värde (2024) Minst hälften av indikatorerna ska uppvisa en förbättring jäm- fört med ut- gångsläge Antal genomförda eller påbörjade klimatlöften för kommunen 24 klimat-löf- ten antagna (2023) 23 av 24 kli- matlöften på- började eller uppfyllda Samtliga an- tagna klimatlöf- ten är påbör- jade eller upp- fyllda 61%17% 22% Livsmedelsinköp anpassas också för att minska klimatavtrycket i alla offentliga måltider. På Eds- gatan har ljuset bytts till LED för bättre ljus och minskad energiåtgång. Barn- och utbildningsnämnden har antagit ett förväntat resultat om inköp av cirkulära inventa- rier, men detta har inte uppnåtts under året. Bak- grunden till detta är bland annat svårigheter för beställaren att se vilka möbler som finns tillgäng- liga i kommunens interna system. Inom hemtjänsten har det successiva införandet av läkemedelsautomater bidragit till ett minskat bilanvändande. Förvaltningens egen uppföljning visas att antalet körda kilometer minskat med 1 300 km i veckan som en följd av automaterna. Kultur och fritid arbetar för att ett hållbarhetsper- spektiv skall genomsyra hela förvaltningen. Som ett led i detta bedrivs ett flertal utlåningsverksam- heter som är kostnadsfria och ämnar öka medve- tenheten kring cirkulär konsumtion. Bland dessa återfinns utlåningspåsar hos ungkulturverksam- heten Timjan i form av spel, skapandematerial och dylikt. Biblioteket erbjuder också ett brett sortiment av både fysisk och digital media och ge- nom samarbete mellan fyrstadkommunerna har detta blivit än större. Genom Fritidsbanken sker även utlåning av fritidsartiklar. Samtliga utlå- ningsverksamheter når de uppsatta ambitionsni- våerna. Under 2025 har också fortsatta insatser kring granulatsäkring av kommunens konstgräs- planer genomförts för att förhindra mikroplaster att ta sig ut i naturen. Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag rade perioden, och hälơen av målvärdena uppnås. fallet nivå Företagsklimat enl. (In- sikt) - Totalt, Index, % 75 (2022) 73 (2024) 79 Svenskt näringsliv: Företagsklimatet - sammanfattande om- döme 3,58 Brukarbedömning hemtjänst äldre- omsorg - helhetssyn 82 (2023) 88 (2025) 86 Nöjdhet med skola (åk 8), % 63 (2023) 67 (2025) 65 61% 15% 24% I Sveriges kommuner och regioners (SKR) mät- ning av företagsklimatet, Insikt, minskade det to- tala indexet från 75 till 73 under 2024. Preliminär statistik för 2025 som ännu inte presenterats i Kolada visar dock en mycket positiv utveckling under 2025. Värdet för det sammanfattande om- dömet i svenskt näringslivs mätning har 2025 års resultat ökat från till 3,36 till 3,43. Ur ett längre perspektiv för kommunen är detta höga siffror (medelvärdet för den senaste 10-årsperioden är 3,26), men målvärdena uppnås inte. Helhetssy- nen på hemtjänsten når en nöjdhetsgrad på 88, vilket är högre nivåer än riksgenomsnittet och når över ambitionsnivån. Trots de många åtgär- derna för ekonomi i balans syns en positiv trend. Två enheter når 100% och flera ligger på 90% och över vilket socialnämnden ser som mycket fina resultat. Som bakgrund till de höga resultaten inom hemtjänsten nämns bland annat ökad kon- tinuitet och förbättrad delaktighet i genomföran- deplaner. Nöjdheten med skolan bland elever i årskurs 8 är högre i Vänersborg än i jämförbara kommuner och ökar från föregående års mätning, 67 % sva- rar att de är till stor del eller helt och hållet nöjda med sin skola. Pojkarna visar generellt sett en högre nöjdhet med skolan jämfört med flickorna. 7–9-skolorna har under ett antal år utvecklat ar- betet med att möta elevernas olika behov och gradvist visat på bättre resultatutveckling för varje årskull. På samtliga skolor i Vänersborgs kommun har det under året skett ett systematiskt kvalitetsarbete där rektorer och lärare följer upp elevernas kunskapsutveckling, trygghet och stu- diero. Resultaten varierar mellan skolorna och så också åtgärder utifrån det lokala sammanhanget. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter har omorganisering skett i ungdomsverksamhet- erna där två verksamheter har slagits ihop till en för bättre samverkan och kompetensutnyttjande. Ny organisering har genomförts inom biblioteks- verksamheten för att få in adekvat kompetens för uppdraget nu och i framtiden. Under året har det också pågått ett arbete med att mäta kvalitet ser- vice och bemötande ute i verksamheterna. Enkät- undersökningar har riktats till flera intressenter för att mäta kvalitet utifrån tre perspektiv; struk- tur-, process-, och resultatkvalitet. Med struktur- kvalitet menas verksamhetens förutsättningar och resurser, vilket exempelvis innebär perso- naltäthet, kompetens, utrustning, material, loka- ler och så vidare. Processkvalitet innebär hur en verksamhet eller tjänst utförs, hur personal arbe- tar eller bemöter dem som använder sig utav tjänsten. Resultatkvalitet fokuserar på verksam- hetens resultat och hur dessa når upp till fast- ställda mål. Svaren i enkäterna har i stora drag vi- sat på god service och hög effektivitet, och verk- samheterna kommer att arbeta vidare med de de- lar av resultatet som indikerar att det finns för- bättringsområden. Kommunstyrelsen mäter det upplevda bemö- tande vid kontakt med tjänstepersoner i kommu- nen och vid den senaste mätningen noterades ett lägre resultat än rikssnittet. Kommunstyrelsens förväntade resultat om 90 % nöjdhet uppnås inte. En åtgärd under perioden har varit riktade kom- petenshöjande insatser i syơe att höja tillgänglig- het och servicegrad. Under året har även leader- projektet “Att bli den myndighet vi själva vill möta”, som samordnas av kommunstyrelsen, en- gagerat myndighetsutövande verksamheter. Må- let med projektet, som fortsätter under nästkom- mande år, är att förenkla och förbättra upplevel- sen inom områden som handläggningstider, komplicerade blanketter, svåra ord och tillgäng- lighet. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv rade perioden, och hälơen av målvärdena uppnås under året. Hållbart medarbetarengagemang ligger kvar på 80 i den senaste mätningen. Detta innebär en ganska kraơig ökning från utgångsläget 2022, då resultatet låg på 75. Sjukfrånvaron är fortsatt högre än genomsnittet bland landets kommuner, men har utvecklats i positiv riktning de senaste åren. Ambitionsnivån på 8,7% uppnås dock inte. Den positiva utvecklingen kopplas till ett fokus på arbetsmiljö, rehabilitering och utbildningsinsat- ser. Under året har organisationen haơ ett tydligt och prioriterat fokus på att sänka sjukfrånvaron inom samtliga förvaltningar. Arbetet har skett både genom riktade insatser utifrån behov inom förvaltningarna och genom kommungemen- samma satsningar. Arbetet fortsätter med att stärka delaktighet, uppföljning och friskfaktorer i vardagen. Medarbetarundersökningen genomförs årligen under hösten och mäter bland annat hållbart medarbetarengagemang, en nationell standard som tagits fram av SKR. De verksamheter som har störst personalgrupper är socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Inom socialnämndens verksamheter prognosticeras nämndens egna ambitionsnivåer inte att uppnås, även om posi- tiva trender syns på flera håll. Alla enheter inom socialnämndens verksamheter har startat arbete utifrån Sunt arbetslivs material gällande friskfak- torer och förbättrad arbetsmiljö. Sunt arbetsliv är en partsgemensam organisation som ger stöd och verktyg till kommuner och regioner för att ut- veckla ett hållbart, hälsosamt och effektivt arbets- liv. Flera enheter har också jobbat med Sunt Ar- betslivs material om att vårda in någon annans hem, vilket är ett bra material för att prata om hur man möter olika utmaningar i arbetsmiljön. Inom barn- och utbildningsnämnden prognosti- ceras att de förväntade resultaten uppnås. Ett ak- tivt systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer i kombination med stöd från HR- partner bedöms vara centrala nycklar för den minskande sjukfrånvaron. Under 2025 har kom- munens revisorer granskat barn- och utbildnings- nämndens systematiska arbetsmiljöarbete och ar- bete med sjukfrånvaro. Utifrån denna granskning kommer barn- och utbildningsförvaltningen bland annat att genomföra utbildningsinsatser för att säkerställa att samtliga chefer har god Målvärde Utgångs- läge Senaste ut- fallet nivå Hållbart medarbetarengage- mang (HME) totalindex 75 (2022) 80 (2025) 80 Sjukfrånvaro, totalt i kom- munen 9,3% (2023) 8,8 % (2025) 8,7 60% 30% 10% förståelse kring hur ett systematiskt arbetsmiljö- arbete ska bedrivas samt varje år genomföra en djupare analys gällande strukturer och arbetssätt inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riktade uppdrag från kommunfullmäktige Nedan redovisas status för de riktade uppdragen från kommunfullmäktige. och unga 2026–2027. Utifrån omvärldsbevakning, intern och extern behovsanalys och inventering av pågående ar- bete har strategiska insatsområden formats. Handlingsprogrammet väntas klart för politiskt antagande våren 2026. Bättre nyttjande av lokaler och anläggningar Förutsättningarna för samnyttjande av lokaler skiljer sig åt mellan förvaltningarna. En nuläges- beskrivning har tagits fram för att kunna följa upp kommunens samnyttjade lokaler och presen- teras i lokalförsörjningsunderlaget i januari. Kommunstyrelsen har fortsatt ansvar för samord- ning av lokalförsörjningsarbetet och följer upp progressionen av samutnyttjandet av lokaler även eơer att det riktade uppdraget avslutas under år 2026. Digitaliseringspott Uppdraget genomförs enligt plan. Inom digitali- seringspotten ingick initiativ kring att utveckla beslutsstöd utifrån data från de kommungemen- samma verksamhetssystemen för ekonomi och personal. Arbetet är inlett och pågående, det satte ljuset på behov av en gemensam struktur för vårt data. En inledande förstudie belyste våra olika uppbyggda trädstrukturer för organisation i re- spektive system och ett arbete genomförs för att ta fram styrande principer för hur det ska kunna fungera på ett enhetligt sätt som i sin tur gör att data blir jämförbar och användbar. Landsbygdsprogram 2026–2027. En kartläggning har gjorts av andra kommuners landsbygdsprogram eller liknande, inventering av kommunens stöd till landsbygdsdelarna i kom- munen och behovsanalys för innehåll i program- met. Struktur och tidplan är framtagen och pro- grammet förväntas färdigställas under första kvartalet år 2026. Kompetensutvecklingsprogram Pågår under år 2025–2027. Programmet utgår från kommunens styr- och led- ningsmodell med särskilt fokus på de kulturbä- rande delarna. Programmet består av sex modu- ler för lednings- och arbetsgrupper har startats upp med förvaltningsledningarna och fortsätter nästa år med medarbetare. Ökad gymnasiebehörighet Pågår under perioden 2025–2027. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar inten- sivt med uppdraget och kommer att fortsätta ar- betet läsåret ut för att öka gymnasiebehörig- heten. Utifrån tilldelade medel för uppdraget 2025 har rektorerna sett över sina organisationer och riktat ytterligare resurser till årskurs 9, utö- ver de som redan var inplanerade. Nuvarande be- dömning är att de uppsatta målen inte nås under 2025. Utredningsuppdrag om ungdomsanställningar Utredningsuppdraget gällande vad det skulle in- nebära att införa ungdomsanställningar är ge- nomförd av arbetsgruppen och hanterades poli- tiskt av socialnämnden 18 december som ställde sig bakom utredningen och har sänt den vi- dare till kommunfullmäktige enligt beslutet i det riktade uppdraget. Underhållsplan av fastighetsbeståndet I samband med beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 (KF 2025-06-18 § 90) presenterades rap- porten "Underhållsöversikt 2025–2034 för Väners- borgs kommuns fastigheter ". Av den framgår vil- ket underhållsbehov som finns i kommunens fas- tigheter i tre olika prioriteringsordningar utifrån hur akut underhållet är och vilka konsekvenser som blir om underhållet uteblir. Tillsammans med rapporten presenterades också en 10-årig underhållsplan, vilken är ett utdrag från kommu- nens fastighetssystem. Revideringar har därefter gjorts och i november 2025 tog samhällsbygg- nadsnämnden beslut om att överlämna revide- rade dokument till kommunfullmäktige som åter- rapportering på det riktade uppdraget 2025.Underhållsplanen kommer därefter uppdat- eras löpande och är således ett levande doku- ment. . Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från följande fyra aspekter som är viktiga att beakta. Avsikten med analysen är att identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna är upprättade enligt rekommendationer från Rådet för Kommu- nal Redovisning, RKR. I Vänersborgs koncern in- går, förutom kommunen, Kunskapsförbundet Väst (KFV), AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Fastighets AB Vänersborg (FABV). För ytterligare upplysning, se redovisningsprinciper. Förändrad redovisningsprincip Fr.o.m. 2025 redovisas vissa hyresavtal som fi- nansiell leasing, vilket innebär en förändrad re- dovisningsprincip jämfört med tidigare bokslut. Förändringen påverkar framför allt balansräk- ningens poster men även några poster i resultat- räkningen. Den nya tillämpningen innebär i korta drag att vissa hyresavtal ska redovisas i lik- het med att man äger en fastighet. I stället för hyra redovisas avskrivningar och ränta och en tillgångspost respektive skuldpost tas upp på ba- lansräkningen baserat på en nuvärdesberäkning av framtida hyresbetalningar. Större avvikelser beroende på förändringen kommenteras där så är lämpligt. Av de finansiella målen är det solidi- tetsmålet som påverkas. 2024 års poster avseende förändringen har justerats retroaktivt på motsva- rande sätt. Koncernens resultat är positivt Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 65 mnkr. Koncernens resultat föregå- ende år uppgick till 69 mnkr. Kommunens resul- tat 2025 uppgick till 72 mnkr, ABVB till 3 mnkr och Kunskapsförbundets Väst till 8 mnkr. Fastig- hets AB redovisar negativt resultat med 13 mnkr, beroende på nedskrivning av fastigheten Hunne- berg 1:7. Skillnader i bolagens resultat och kon- cernens beror på elimineringar som görs till följd av interna köp och försäljningar, ägarandel samt skillnader i redovisningsprinciper. Kommunens resultat är positivt Kommunens resultat uppgick till 72 mnkr och motsvarar 2,3 procent av periodens skatter och generella statsbidrag. I årets resultat ingår rea- vinster med 2 mnkr och exploateringsintäkter med 5 mnkr. Resultatet föregående år var 69 mnkr. Årets re- sultat är 3 mnkr högre än föregående år och 41 mnkr högre än budget. Nämnderna redovi- sade överskott med 23 mnkr och finansförvalt- ningens nettokostnader ett överskott med 23 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag var 20 mnkr lägre än budget. Finansnettot var 15 mnkr bättre än budget. Kommunens resultatmål uppnås Enligt kommunens finansiella mål ska årets re- sultat uppgå till minst två procent av skatteintäk- ter och generella statsbidrag för att god ekono- misk hushållning ska anses vara uppnådd. Hu- vudargumenten för positiva resultat är att nuva- rande generation ska bära sina kostnader, att av- sättningar krävs för framtida pensioner, att vär- desäkra tillgångarna och att egenfinansiera inve- steringar. Dessutom bör det finnas en buffert för oförutsedda händelser. Kommunens resultat motsvarade 2,3 % av skatter och generella statsbidrag, vilket innebar att kom- munens finansiella resultatmål uppnåddes för 2025. Kommunens resultat 2025 2024 2023 Årets resultat, mnkr 71,9 68,6 87,2 Årets resultat / skatter och generella statsbidrag, % 2,3 2,2 2,9 Årets resultat 2016-2025 Utveckling av skatte- och statsbidrag samt netto- kostnader Mellan 2024 och 2025 är nettokostnadsökningen 2,6 procent i koncernen och 2,5 procent i kom- munen. En förutsättning för en långsiktigt håll- bar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter kommunen får genom Procent 2025 2024 2023 Skatte- och statsbidragsutveckling 2,1 4,6 5,2 Nettokostnadsutveckling 2,5 4,8 8,0 Jämförelsen med både 2024 och 2023 påverkas av förändrad redovisningsprincip. Totalt uppgick skatteintäkterna och de generella statsbidragen till 3 165 mnkr 2025, vilket var en ökning med 63 mnkr eller 2,1 procent jämfört med 2024. Totalt uppgick kommunens nettokost- nader till 3 062 mnkr 2025, vilket var en ökning med 75 mnkr eller 2,5 procent jämfört med 2024. Nettokostnadsutvecklingen påverkas av föränd- rad redovisningsprincip och blir i princip endast jämförbar för 2025 eftersom 2024 räknats om en- ligt samma principer. Tidigare års utveckling på- verkas olika då jämförelsetal inte kan tas fram för tidigare år. Nettokostnaderna minskar något på grund av ändrad redovisningsprincip då den del som redovisas som räntekostnader inte påverkar nettokostnaden. Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) är ett index som viktar priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet. PKV för 2025 är en prognos. Jämförs kommunens kostnadsut- veckling med PKV för 2025 är kommunens netto- kostnadsutveckling högre än PKV. Utveckling av verksamhetens intäkter och kostna- der Intäkterna har ökat med fem procent i kommu- nen och åtta procent i koncernen. Det är i huvud- sak kommunens taxor och avgifter samt koncer- nens hyresintäkter som bidrar till ökningen. Av koncernens lönekostnader på 1 673 mnkr av- såg 91 procent lönekostnader i kommunen. Per- sonalkostnaderna i kommunen uppgick till 1 999 mnkr, vilket var en ökning med 87 mnkr 0 50 100 150 200 250 0% 2% 4% 6% 8% 10% 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Nettokostnadsutv % PKV Årets resultat bör uppgå till minst 2 % av jämfört med 2024. Ökningen förklaras framför allt av ökade kostnader för månadslöner samt timlöner. Löneökningen uppgick till c:a 3,6 pro- cent. Pensionskostnaderna i kommunen redovisades till 200 mnkr, en minskning med 82 mnkr. Minsk- ningen förklaras av att förändringen av avsätt- ningen till FÅP (förmånsbestämd ålderspension) har minskat kraftigt jämfört med föregående år. Även kostnaderna för den avgiftsbestämda pens- ionen och pensionsutbetalningarna har minskat något. Köp av huvudverksamhet uppgick till 584 mnkr för kommunen, en ökning med 20 mnkr. Av ök- ningen återfinns 8 mnkr för grund och förskola. Inom Individ och familjeomsorgen återfinns 11 mnkr, vilket förklaras av fler och dyrare köpta platser. Bidragen ökade med 15 mnkr varav 6 mnkr förklaras av ökat ekonomiskt bistånd. I koncernen uppgick avskrivningarna till 263 mnkr för 2025, vilket är en ökning med 37 mnkr jämfört med föregående år. Avskriv- ningskostnaderna i kommunen uppgick till 179 mnkr för innevarande år, vilket var en ök- ning med 17 mnkr jämfört med 2024. Nu har av- skrivningarna ökat med 29 mnkr i kommunen båda åren på grund av förändrad redovisnings- princip. Ökningen mellan åren blir ändock hög och förklaras av den höga investeringsnivån de senaste åren. De största ökningarna 2025 är helårseffekt för den nya Holmängenskolan samt Holmängens avloppsreningsverk. Även It-enhet- ens inköp av datorer och servrar bidrar till ök- ningen. Datorerna har tidigare leasats och där- med inte genererat avskrivningar. I nedan analys måste man beakta att avskrivning- arna under 2024 och 2025 ökat på grund av för- ändrad redovisningsprincip. Tyvärr kan ingen omräkning ske för åren före 2024. Under en 10- årsperiod har avskrivningskostnaderna i kommu- nen, som en följd av höga investeringsnivåer, ökat från 83 mnkr till 179 mnkr per år och utgör över tiden en allt större del av kostnaderna. Över- gången till komponentavskrivning och de senaste årens höga investeringsnivåer kommer på sikt bi- dra till ytterligare ökning av avskrivningarna. Avskrivningar 2016-2025 Uppgift justerad mot ti Uppift justerad mot 2024 års handling på grund av ändrad redovi- singsprincip Investeringar i VA, bostäder och lokaler Årets materiella investeringar för koncernen uppgick till 519 mnkr varav kommunen stod för 431 mnkr, ABVB för 62 mnkr, Fastighets AB 25 mnkr och KFV för 1 mnkr. Koncernens inve- steringar har ökat med 105 mnkr jämfört med 2024. Både kommunen, ABVB och Fastighets AB har ökat sina investeringar 2025 jämfört med 2024. Kommunen står för den största ökningen. Investeringar 2016-2025 Enligt fullmäktiges beslut uppgår kommunens in- vesteringsbudget till totalt 618 mnkr för 2025. Kommunens totala investeringar (inklusive fi- nansiella investeringar) uppgick 436 mnkr, vilket är högre än föregående år. Kommunens investe- ringar var 183 mnkr lägre än budget. Av årets in- vesteringar avsåg 98 mnkr fastighetsinveste- ringar, 267 mnkr avsåg VA, gator och 0 50 100 150 200 250 300 Mnkr 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Mnkr renhållningsverksamhet samt 22 mnkr avsåg ex- ploateringsverksamhet. Därtill kommer 43 mnkr i inventarier samt 5 mnkr i finansiella investe- ringar. Investeringar kommunen, mnkr 2025 2024 2023 Fastigheter 98,1 75,9 187,0 Gator och vägar 46,6 22,3 43,5 VA- och renhållning 220,4 137,7 155,7 Inventarier m.m. 43,4 26,9 29,0 Exploatering 22,2 34,9 38,2 Finansiella investeringar 5,1 4,8 37,8 Bidrag till infrastruktur 0,0 9,8 0,0 Summa 435,8 312,3 491,2 De största enskilda investeringarna i kommunen under 2025 var Skräcklans vattenverk 121 mnkr, skredsäkring Vargöns hamn 44 mnkr, nya ren- hållningsbilar och insamlingskärl för hus- hållsnära sortering 44 mnkr samt IT-utrustning 24 mnkr. Hittills har kommunen investerat 212 mnkr i Skräcklans vattenverk den totala budgeten upp- går till 216 mnkr. Vad gäller skredsäkring Var- göns hamn uppgår den totala investeringen till 47 mnkr och finansieras av Statens geologiska in- stitut. Investeringen i nya renhållningsbilar och insamlingskärl för hushållsnära sortering uppgår den totala investeringen till 45 mnkr och budge- ten till 55 mnkr. Exempel på andra större projekt som genomfördes under 2025 var Sanden Södra 13 mnkr och Skördegatans förskola 11 mnkr. Den totala avvikelsen mot budget för investe- ringar var 183 mnkr. Fastighetsinvesteringarnas budgetöverskott uppgår till 91 mnkr och även ex- ploateringsinvesteringarna redovisar budgetö- verskott med 32 mnkr. Det kan finnas flera orsa- ker till budgetavvikelser vad gäller investeringar. Legala processer som detaljplan och bygglov kan överklagas och kan ibland fördröja projekten un- der lång tid. En stor del av skillnaden mellan budget och utfall finns i pågående projekt som inte blir klara under året utan fortsätter in i nästa år. Investeringsvolym i kommunen 2025 2024 2023 Nettoinvesteringar, mnkr 435,8 312,3 491,2 Investeringsvolym/nettokostn, % 14,2 10,5 17,2 Skattefinansieringsgrad % 57,6 73,8 43,5 Jämförelsen med 2023 påverkas av förändrad redovisningsprincip. Investeringsvolymen i förhållande till nettokost- naderna ökade under 2025 och uppgår till 14,2 procent. När investeringsvolymen sätts i förhål- lande till nettokostnaderna kan jämförelser göras med andra kommuner. Som en jämförelse var den genomsnittliga investeringsnivån i Västra Götaland och Hallands kommuner 12 procent av nettokostnaderna under 2024. Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med det utrymme som skapats av avskrivningar och årets resultat. Ju högre skattefinansieringsgrad desto lägre lånebehov har kommunen för att finansiera sina investeringar. Skattefinansieringsgraden var 58 procent och minskade jämfört med 2024. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för Västra Götaland och Hallands kommuner låg i snitt på 78 procent under 2024. I investeringsmålet anges den investeringsnivå som bedöms vara den högsta nivån för en hållbar ekonomisk utveckling, med hänsyn till de övriga finansiella målen, som ligger till grund för en god ekonomisk hushållning. I kommunens mål ex- kluderas VA och renhållningsverksamheterna. Om målet är lägre än sju procent har målet upp- nåtts. För 2025 uppgick målet till 7 procent vilket innebär att målet nås. Långsiktig finansiell styrka Årets investeringar (exkl. VA och ren- hållning) ska maximalt uppgå till 7 % av Soliditeten inklusive kommunens hela pens- ionsåtagande, ska förbättras med 1 % årligen under mandatperioden. Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Nyckeltalet används för att beskriva kommunens finansiella styrka på lång sikt. En förändrad åldersstruktur kommer på sikt att medföra en kraftig ökning av efterfrågan på kom- munal service. En förbättrad soliditet gör kom- munen bättre rustad att möta de finansiella på- frestningar som följer av denna utveckling och är därmed förenlig med god ekonomisk hushåll- ning. Soliditeten, inklusive kommunens hela pensions- åtagande, ska i genomsnitt förbättras med en procentenhet årligen under mandatperioden. Uppnås inte, snittet för perioden ökar inte. utfall 28% 2025, 27% 2024, 30% 2023 Måttet påverkas av förändrad redovisningsprin- cip men målet för mandatperioden nås inte. Må- let för mandatperioden hade inte nåtts med till- lämpning av tidigare redovisningsprincip. Soliditetsutveckling 2016-2025 Ingen omräkning kan ske för åren före 2024 pga av förändrad redo- visningsprincip Koncernens soliditet är oförändrad och uppgår till 33 procent. Koncernen påverkas i mindre grad av förändrad redovisningsprincip då stor del elimineras. Soliditeten för ABVB var 13,0 procent jämfört med 12,8 procent föregående år. Solidite- ten för FABV uppgick till 27 procent. Kommunens soliditet exklusive pensionsåtagan- det var 44 procent och var oförändrad jämfört med 2024. Soliditeten sjönk dock med c:a fyra procentenheter på grund av ändrad redovis- ningsprincip. Vid jämförelser med åren före 2024 bör detta tas med i analysen. Kommunalskatten oförändrad En viktig del av bedömningen av en kommuns fi- nansiella kapacitet är vilken möjlighet kommu- nen har att påverka sina inkomstkällor. En redan hög kommunalskatt ger t.ex. ett mindre utrymme att öka skatteintäkterna genom att höja skatten. Kommunalskatt Kr per intjänade 100 kr Vänersborgs kommun Västra Götaland Riket Primärkommunalskatt 22:21 21:38 20:70 Total skattesats 33:69 32:86 32:37 Kommunens utdebitering uppgick år 2024 till 22:21 kronor per skattekrona och är därmed högre än genomsnittet i både länet och riket. Ut- debiteringsnivån är oförändrad sedan 2005, från- sett den skatteväxling med Regionen avseende kollektivtrafiken på 43 öre som gjordes 2012. Medelutdebiteringen för riket var 20:71 och för länet 21:36 kronor per skattekrona. Mätt i relat- ion till rikets medelskattekraft utgör Vänersborgs beskattningsbara inkomst per invånare 89 pro- cent vilket är oförändrat jämfört med 2024. Likviditetsmålet uppnås Koncernens kassalikviditet uppgick till 68 pro- cent, och minskade jämfört med föregående år då kassalikviditeten uppgick till 78 procent. Kom- munens kassalikviditet minskade till 68 procent 2025 från 79 procent 2024. Med målet om en kassalikviditet på minst 50 pro- cent menas att likvida medel, inklusive kortfris- tiga placeringar, tillsammans med kommunens checkkredit på 200 mnkr bör vara minst 50 pro- cent av kortfristiga skulder. Måttet används för att spegla kommunens betalningsberedskap på kort sikt. I 2025 års bokslut uppgick kassalikvidi- teten till 68 procent. Målet om en kassalikviditet på över 50 procent uppnås därmed. -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Exkl. pensionsåtagande Inkl. pensionsåtagande Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. Kassalikviditet 2021-2025 Skulder och förpliktelser ökade Summan av alla skulder, avsättningar, samt an- svarsförbindelser för pensioner och borgensåta- ganden utgör organisationens totala förpliktelse- nivå. Den totala förpliktelsen uppgick 2025-12-31 till 5 011 mnkr och ökade med 191 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av att för- pliktelsen för finansiell leasing ingår med 108 mnkr samt att banklåneskulden ökar med 75 mnkr. Ökningen är lägre än föregående år då förpliktelserna för pensioner ökade kraftigt. Koncernens förpliktelser 2025 Banklåneskuldens utveckling Den långfristiga banklåneskulden i koncernen har ökat sedan 2016 och uppgick i bokslutet för 2025 till 2 816 mnkr. Den succesivt ökade belå- ningen beror på de höga investeringsnivåerna. Kommunen har ökat banklåneskulden med 90 mnkr under 2025 och banklånskulden uppgick till 869 mnkr. Det är kommunen som står för koncernens ökning av banklånskulden. Ök- ningen beror på den höga investeringsnivån. Den långfristiga banklåneskulden 2016 - 2025 Kommunens pensionsåtagande Pensionsåtagande, mnkr 2025 2024 2023 Avsättning till pensioner(skuldförda) 421 405 299 Ansvarsförbindelse pensioner (ej skuldförda) 720 744 739 Alla uppgifter inklusive löneskatt Kommunens sammanlagda pensionsåtaganden för anställda och förtroendevalda uppgick till 1 141 mnkr 2025, vilket var en minskning med 9 mnkr jämfört med 2024. Minskningen är hän- förlig till ansvarsförbindelsen då utbetalningarna är högre än värdesäkringen. Av åtagandena redo- visades 421 mnkr som avsättningar i balansräk- ningen, en ökning med 17 mnkr. Resterande 720 mnkr av kommunens pensionså- tagande avsåg pensioner intjänade före 1998. Ytterligare information om kommunens riskta- gande och pensionsåtagande framgår under ru- briken ”Viktiga förhållanden för resultat och eko- nomisk ställning”. Arbetsgivaravgifter och pensioner Årets arbetsgivaravgifter uppgick till 473 mnkr och gav ett överskott mot budget på 6 mnkr. Pensionskostnaderna uppgick till 200 mnkr, ett budgetöverskott på 9 mnkr. Inkluderas de finan- siella kostnaderna kopplade till pensioner upp- gick pensionskostnaden till 212 mnkr. Internrän- tan gav ett budgetunderskott med 2 mnkr. 0 20 40 60 80 100 % Ansvarsförbindelse pensioner, 720 mnkr 16 % Övriga ansvarsförbindelser, 17 mnkr 0,4 % Avsättningar, 519 mnkr 8% Långfristiga bankskulder, 2 816 mnkr 58% Kortfristiga skulder, 761 mnkr 15% Ställda panter, 70 mnkr 2 % Finansiell leasing 108 mnkr 2% 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 mnkr Utveckling av skatteprognoser under året Skatteprognoserna förbättrades under våren men en kraftig nedskrivning kom i augustiprognosen. Oktoberprognosen var i princip oförändrad jäm- fört med augusti. I december försämrades pro- gnosen för 2025 men förbättrades något för 2024. Skatteintäkterna redovisar ett budgetunderskott om 19 mnkr. De generella statsbidragen visar 1 mnkr i budgetunderskott. Totalt ger skattein- täkter och generella statsbidrag ett budgetunder- skott på 20 mnkr. Budgetöverskott för finansnettot Finansnettot ger ett budgetöverskott på 15 mnkr beroende på lägre upplåning än budgeterat samt minskade finansiella kostnader avseende pens- ionerna. Räntekostnaderna avseende finansiell leasing har påverkat finansnettot med 10 mnkr. Budgetföljsamheten i nämnderna Budgetföljsamhet och prognossäkerhet i verk- samheten är viktiga delar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Tabellen visar bud- getavvikelse per nämnd i bokslutet för 2025 och 2024 samt prognos för budgetavvikelse per april och augusti som lämnats under året. Nämnd, mnkr Bokslut 2025 Prog. aug-25 Prog apr -25 Bokslut 2024 Barn- & utbildningsnämnd 3,6 0,0 0,0 2,0 Kommunstyrelse 18,6 10,6 7,3 17,4 Kultur- och fritidsnämnd 2,6 1,5 2,3 2,0 Samhällsbyggnadsnämnd 14,9 5,3 -0,6 7,6 Socialnämnd -19,8 -24,5 -43,9 -7,8 Övriga nämnder 3,5 0,8 0,2 4,2 Summa 23,4 -6,3 -34,7 25,4 Nämnderna redovisar i bokslut ett sammanlagt överskott mot budget på 23 mnkr för 2025. Det är en kraftig förändring mot prognosen i april då nämnderna prognostiserade 35 mnkr i under- skott. I augustiprognosen uppgick nämndernas underskott till 6 mnkr. Det är framför allt social- nämnden och samhällsbyggnadsnämnden som förändrar prognosen i augusti. Augustiprognosen är oftast mer träffsäker än april. Samhällsbygg- nadsnämnden fick ett budgettillskott på 12 mnkr i december avseende kostnader för reservlösning för Dalbobron. Barn- och utbildningsnämnden redovisar 4 mnkr i budgetöverskott. Överskottet avser i första hand anpassad grundskola. Kommunstyrelsen redovisade ett sammantaget överskott på 19 mnkr gentemot budget. Av över- skottet avser 6 mnkr den politiska verksamheten och 8 mnkr avser Räddningstjänsten samt gym- nasiet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett bud- getöverskott med 3 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett över- skott om 15 mnkr. Nämnden tillfördes extrabud- get om 12 mnkr avseende kostnader för Dalbobron. Det är Gator, vägar park samt de av- giftsfinansierade verksamheterna som redovisar överskott. Socialnämnden redovisar underskott med 20 mnkr för hela nämnden. Individ och familje- omsorgen redovisade 48 mnkr i underskott. Per- sonligt stöd och omsorg redovisade 7 mnkr i bud- getunderskott. Äldreomsorgen redovisade däre- mot överskott med 35 mnkr. Övriga mindre nämnder redovisar sammantaget ett överskott. Känslighetsanalys – Vad händer om? Kommunens ekonomiska resultat påverkas av händelser och beslut både inom och utom dess kontroll, exempelvis förändrade lagar, konjunk- turläge och invånarnas ändrade krav och behov. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap för dessa faktorer och måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys, som visar hur olika förändringar påverkar kommu- nens finansiella situation. Av nedanstående ta- bell framgår hur olika händelser var för sig skulle ha påverkat resultatet. Känslighetsanalys - Resultateffekt, mnkr 2025 Förändrad utdebitering med 1 kr 104,4 Förändrade generella statsbidrag med 1 % 9,5 Löneökning med 1 % 21,9 Prisförändring med 1 % på omkostnaderna 13,4 Ändrad lånskuld med 100 Mkr 2,5 Inlösen av 1 % av borgensförbindelserna 19,6 Ändrade taxor med 1 % 2,2 - inom skattefinansierad verksamhet 0,9 - inom taxefinansierad verksamhet 1,3 Sammanfattande slutsatser och målavstämning Det sammanställda resultatet för koncernen upp- gick till 65 mnkr. Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2025 innebar ett budgeterat resultat på 31 mnkr. Det redovisade resultatet uppgår till 72 mnkr vilket är 41 mnkr bättre än budget. Resultatet i kommunen är 23 mnkr högre än prognosen i augusti. Nämnderna redovisar budgetbalans undantaget socialnämnden som redovisat budgetunderskott sedan 2021 Årets materiella investeringar för koncernen uppgick till 519 mnkr varav kommunen stod för 431 mnkr, ABVB för 62 mnkr, Fastighets AB 25 mnkr och KFV för 1 mnkr. Koncernens inve- steringar har ökat med 105 mnkr jämfört med 2024. Både kommunen och ABVB har en högre investeringsnivå 2025 än 2024. Den höga investeringsnivån i kommunen har lett till en ökad upplåning under året. Banklånskul- den har ökat med 90 mnkr och uppgår till 869 mnkr vid årets slut. Denna utveckling kom- mer påfresta kommunens ekonomi framåt. Kommunen klarar tre av fyra finansiella mål. Avstämning – Finansiella mål 2025 2024 2023 Årets resultat bör uppgå till 2 % av skatter och generella statsbi- drag. Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. Soliditeten inklusive hela pens- ionsåtagandet bör förbättras med 1 % årligen. Årets investeringar exkl. VA och renhållning ska maximalt uppgå till 7% av skatter och ge- nerella statsbidrag. Med denna målanalys görs bedömningen att verksamheten, ur ett finansiellt perspektiv bed- revs med god ekonomisk hushållning. Mot bak- grund av den höga investeringsnivån och ett det ökade pensionsåtagandet hade resultatet behövt uppgå till närmare fem procent för att soliditets- målet ska kunna uppnås. God ekonomisk hushållning För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara upp- fyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda. Fyra av fem in- riktningsmål uppnåddes och därmed bedrevs verksamheten med god ekonomisk hushållning under 2025 utifrån ovanstående bedömnings- grund. Balanskravsresultat Vid en avstämning mot det lagstadgade balans- kravet enligt kommunallagen kan följande avräk- ning, utifrån helårsprognosen, göras Balanskravsutredning, mnkr 2025 2024 2023 Årets resultat enligt resultaträkning 71,9 68,6 87,2 Reducering av realisationsvinster -2,4 -16,8 -2,4 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 69,5 51,8 84,8 Reservering av medel till resultatreserv RER -37,8 -20,8 0,0 Användning av medel från RUR 0,0 0,0 0,0 Balanskravsresultat 31,7 31,0 84,8 Det lägsta av årets resultat eller årets resultat ef- ter balanskravsjusteringar ska användas för att bedöma om reservering till resultatreserv (RER) är möjligt. Enligt balanskravsutredningen uppgår kommunens resultat efter balanskravsjusteringar till 69,5 mnkr. Reservering av medel till en resul- tatreserv får göras av det lägsta av den del av årets resultat eller årets resultat efter balanskrav- justeringar som överstiger en procent av sum- man av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Enligt re- gelverket kan därmed 37,8 mnkr avsättas till re- sultatreserven (RER). Därmed ska kommunen enligt Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ekonomistyrningsprinciper, medel reserve- ras till resultatreserven (RER) med maximalt be- lopp 37,8 mnkr. Ingen förändring har skett av resultatutjämnings- reserven (RUR). I och med den nya lagstiftningen kan ingen ytterligare avsättning ske till resultat- utjämningsreserven (RUR) men ianspråktagande kan göras fram till 2033 enligt lagstiftningen. I Vänersborgs kommuns Riktlinjer för god ekono- misk hushållning samt ekonomistyrningsprinci- per ska resultatutjämningsreserven (RUR) av- vecklas när resultatreserven (RER) uppgår till 50 mnkr. I och med ovan avsättning uppgår RER- till 58,6 mnkr och därmed avvecklas RUR i sin helhet. Förväntad utveckling Under 2025 förbättrades kommunens ekono- miska läge då de senaste årens höga inflation och räntor sjönk tillbaka och pensionskostnaderna återgick till mer normala nivåer. Samtidigt ut- vecklades skatteintäkterna svagare än vad som prognostiserades i den ekonomiska planeringen inför året. Utifrån beslutad budget 2026 med ett budgeterat resultat som endast uppgår till 10 mnkr, en fort- satt svag utveckling av skatteintäkterna och en fortsatt hög investeringsnivå har kommunen små möjligheter att nå de finansiella målen för 2026. Under 2025 ökade kommunens investeringsnivå igen efter att de två senaste åren minskat något. De planerade investeringarna är fortsatt mycket höga och uppgår till 527 mnkr för 2026 och 391 mnkr för 2027 i beslutad Mål- och resursplan. Inför kommande år planeras en fortsatt hög upp- låning baserat på den höga investeringsnivån. De höga investeringsnivåerna leder till ökade ränte- och avskrivningskostnader samt även drift och underhållskostnader för fastigheterna. Detta sammantaget leder till ett minskat ekono- miskt utrymme för övriga verksamheter En stor del av investeringarna avser VA-verksamheten vilket gör att det finns ett fortsatt behov av att se över taxenivåerna. I ett längre perspektiv innebär den demografiska utvecklingen med låga födelsetal och en ökad an- del äldre, att ett ekonomiskt utrymme måste frig- öras från övrig verksamhet för att finansiera ökade kostnader inom äldreomsorgen och drift- kostnader som följer av de stora planerade inve- steringarna. En annan konsekvens av samma ut- veckling är att den andel av befolkningen som ar- betar och betalar skatt kommer att sjunka stadigt under de kommande åren. En ytterligare aspekt på den demografiska utvecklingen är kommu- nens kostnader för tjänstepensioner som fortsatt ökar. Den sjunkande arbetslösheten under de senaste åren är mycket positiv, men Vänersborgs kom- mun har fortsatt stora utmaningar vad gäller social inkludering. Andelen öppet arbetslösa är lägre än riket och med länet, men den stora skill- naden är andelen långtidsarbetslösa som deltar i program, där Vänersborg ligger på högre nivå. Insatser kopplade till social inkludering ställer fortsatta krav på omställning och anpassning inom den kommunala organisationen. Betydande insatser behöver göras för att öka sysselsättnings- graden i de utsatta grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Finansiell profil Har Vänersborg en god eller dålig ekonomi? Ett sätt att besvara frågan är att göra jämförelser med andra kommuner. Kommunforskning i väst (KFI) har sedan 90-talet tagit fram finansiella jämförelser mellan kommunerna utifrån ett antal finansiella nyckeltal och väsentliga mått. Nyckeltalen kommenteras kortfat- tat i faktarutan nedan Spindeldiagram: Vänersborgs finansiella profil 2022 - 2024 Vänersborgs kommun har förbättrats något jäm- fört med tidigare år. Men Vänersborg är fortfa- rande något sämre än genomsnittet i Sverige och det är för att Vänersborgs kommun har en högre skattesats än genomsnittskommunen. De värden som förbättrats är kassalikviditeten och skattefi- nansiering av investeringar. Det är positivt att vi stärkt vår förmåga att finansiera investeringar med egna medel och likviditeten förbättrats. Framåt är det viktigt att säkerställa att kommu- nen har tillräckligt resultat för att klara finansie- ring av framtida investeringar och oförutsedda händelser. Väsentliga personalförhållanden Innehållet nedan följer vad som ska redovisas om personalen enligt lag om kommunal bokföring- och re- dovisning (LKBR). En fylligare beskrivning av kommunens arbete med personalpolitiken återges däremot i en årlig personalekonomisk redovisning. Den redovisningen tjänar som utgångspunkt för hur kommu- nen tillvaratar och utvecklar personalen som en värdeskapande resurs. Personaluppgifterna har hämtats från personal- systemet. För medellön, antal anställda och me- delålder gäller mätdagen den 1 november. Upp- gifter om timvikarier, personalrörlighet och sjuk- frånvaro gäller kalenderår som mätperiod. Medellön Medellönen för tillsvidareanställda totalt, omräk- nat till heltidslön, ökade med 638 kronor mellan åren. Det motsvarar en ökning med 1,8 procent. Medellön 2025 2024 Kvinnor 36 433 35 656 Totalt 36 139 35 501 Antalet tillsvidareanställda ökade totalt med 5 personer jämfört med föregående år det vill säga från 3 378 till 3 383. Totalt minskade antalet viss- tidsanställda med 2 personer mellan åren. Anställningar omräknade till årsarbetare (mot- svarande heltidsanställning) ökade totalt med 10 det vill säga från 3 540 till 3 550. I tabellen framgår också att timavlönades tid om- räknat till motsvarande årsarbetare har ökat med 8 årsarbetare jämfört med 2024. Anställning Kvinnor Män Totalt Tillsvidare 2 644 2 654 739 724 3 383 3 378 Visstid 176 169 93 102 269 271 Antal totalt 2 820 2 823 832 826 3 652 3 649 Omräknat till årsarbetare 2 741 2 743 809 797 3 550 3 540 Timvikariers arbetade tid omräknat till årsarbetare 128 122 72 71 200 192 I tabellen nedan framgår att antalet timmar från timavlönade var högre jämfört med 202. Detta för samtliga månader förutom maj, juli, oktober och november. 36 procent av timmarna utfördes un- der de tre sommarmånaderna vilket var i lik- nande nivå med föregående år, vilket var 36 pro- cent. Medelålder Medelåldern totalt var 45 år, vilket var en ökning på tre år. Medelåldern för kvinnor var 45 år och männen 42 år, även det var en ökning för grup- perna. Medelåldern för de tillsvidareanställda var 45 år, oförändrat mellan åren. Medelåldern för kvinnor var tre år äldre än män det vill säga 46 respektive 43 år. Medelåldern för visstidsanställda är ökat till 37 år. 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Timmar 2024 2025 Medelålder Kvinnor Män Totalt Tillsvidare 46 46 43 43 45 45 Visstid 37 35 37 39 37 36 Totalt 45 45 42 42 45 42 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt minskade 2025 jämfört med 2024, från 9,2 till 8,8 procent. Sjukfrånvaron minskade för både kvinnor och män. En minskning återfinns även i samtliga ål- dersgrupper I jämförelse med 2024 har sjukfrånvaron minskat för båda sjukfrånvaroperioderna dag 1 till 14 och dag 15 och längre. 50 procent av alla sjukfrånvarotimmar kom från sjukperioder som var 60 dagar och längre, det vill säga långtidssjukfrånvaro. Det är en minskning med 1 procentenhet jämfört med föregående år, vilket framgår i tabellen nedan. Bolag Antalet anställda i hel- och delägda bolag var i stort likvärdigt mellan åren. Räddningstjänsten Fyrbodal blev verksamt från den 1 januari 2025, vilket är en sammanslagning av förbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och Rädd- ningstjänsten Mitt Bohuslän. Därmed är siffrorna mellan åren inte jämförbara med varandra. Anställning Kvinnor Män Totalt Helägda bolag AB Vänersborgsbostäder 14 14 58 50 72 64 Vattenpalatset Vänerparken AB 4 5 4 4 8 9 Halle- och Hunneberg AB 3 4 2 1 5 5 Fastighets AB 0 0 1 1 1 1 Delägda bolag Kunskapsförbundet Väst 403 413 229 224 632 637 Nätaktiebolaget Biogas Brå- landa 0 0 1 1 1 1 Räddningstjänsten Fyrbodal RIB deltidsbrandmän 26 13 17* 7* 156 284 81* 122* 182 297 98* 129* * Siffrorna för 2024 avser för tidigare Norra Älvsborgs Räddnings- tjänstförbund Sjukfrånvarofrekvens 2025 2024 Kvinnor 9,5 9,8 Män 6,7 7,1 29 år och yngre 8,1 8,4 30–49 år 8,3 8,6 50 år och äldre 9,7 10,1 Totalt 8,8 9,2 Andel långtidssjukfrånvaro* 2025 2024 Kvinnor 52 53 Män 42 41 Totalt 50 51 *60 sjukdagar och längre, enligt definition i den obligatoriska sjuk- frånvaroredovisningen, beslutad av Sveriges kommuner och Reg- ioner (SKR) Resultaträkning, mnkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter 2,4 655 619 944 869 Verksamhetens kostnader 3,4 -3 537 -3 444 -3 710 -3 595 Avskrivningar 5 -179 -162 -263 -226 Verksamhetens nettokostnader -3 062 -2 987 -3 029 -2 952 Skatteintäkter 6 2 216 2 133 2 216 2 133 Gen.statsbidrag & utjämning 7 949 969 949 969 Verksamhetens resultat 103 114 137 150 Finansiella intäkter 8 15 21 11 16 Finansiella kostnader 9 -47 -66 -82 -97 Resultat före extraord. poster 72 69 65 69 Extraordinära poster 0 Uppgift justerad mot 2024 års handling på grund av ändrad redovisningsprincip Kassaflödesanalys Kommunen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Justering för övriga ej likviditetsp. poster 10 201 260 290 354 Medel från verk. före förändr av rörelsekap 273 329 356 423 FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL Ökning (-) minskning (+) förråd 15 -2 -22 -2 -22 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 16 7 9 25 -3 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 26 20 46 10 45 Medel från den löpande verksamheten 298 362 389 443 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -431 -308 -519 -414 Investering i finansiella anläggningstillgångar -5 -5 -5 -5 Försäljning av anläggningstillgångar 2 19 1 19 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 2 0 2 Anläggningsavgifter och investeringsbidrag 5 46 5 46 Medel från investeringsverksamheten -429 -245 -518 -352 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) långfristiga skulder 21 90 60 100 60 Minskning (-) långfristiga skulder (amortering) 0 -25 0 Amortering av skulder för finansiell leasing -29 -29 -16 -16 Medel från finansieringsverksamheten 61 31 59 44 Årets kassaflöde -70 147 -71 135 Likvida medel vid årets början 17 386 239 388 253 Likvida medel vid årets slut 317 386 318 388 Uppgift justerad mot 2024 års handling på grund av ändrad redovisningsprincip Balansräkning, mnkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 3 751 3 515 6 021 5 778 Mark, byggnader & tekniska anläggningar 11,12 3 572 3 411 5 825 5 656 Maskiner och inventarier 11,12 179 104 196 122 Finansiella tillgångar 13 153 148 61 55 Summa anläggningstillgångar 3 905 3 663 6 082 5 833 Bidrag till statlig infrastruktur 14 9 9 9 9 Omsättningstillgångar Förråd 15 48 46 48 46 Fordringar 16 260 267 269 294 Kassa och bank 17 316 386 318 388 Summa omsättningstillgångar 625 700 635 728 SUMMA TILLGÅNGAR 4 539 4 372 6 726 6 570 EG. KAP, AVSÄTTN. & SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 18 1 922 1 853 2 166 2 097 varav resultatreserv (RER) 59 21 61 21 varav resultatutjämningsreserv (RUR) 0 50 0 50 Eget kapital vid årets slut 1 994 1 923 2 231 2 166 Avsättningar Avsätt. för pensioner & liknande förpliktelser 19 421 405 451 434 Andra avsättningar 20 10 10 68 61 Summa avsättningar 431 415 519 495 Skulder Långfristiga skulder 21-25 1 350 1 292 3 215 3 159 Kortfristiga skulder 26 764 743 761 751 Summa skulder 2 114 2 036 3 976 3 910 S:A EG.KAP, AVSÄTTN. & SKULDER 4 539 4 373 6 726 6 570 Ansvarsförbindelser: Pensionsåtaganden t.o.m 1997-12-31 27 720 744 720 744 Övriga ansvarsförbindelser 28 1 896 1 897 17 18 Ställda panter 70 70 Uppgift justerad mot 2024 års handling på grund av ändrad redovisningsprincip samt rättelse av ställda panter Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Kommunens redovisning upprättas enligt kom- munallagen och enlighet med lag om kommu- nal bokföring- och redovisning (LKBR) samt följer anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Förtyd- ligande och kommentarer till förändringar kommenteras under respektive avsnitt. Alla be- lopp i miljoner kronor om inget annat anges. Anläggningstillgångar Med anläggningstillgång menas tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. För att klassas som anläggningstillgång ska vär- det vara över ett halvt basbelopp, d.v.s. över 29 400 kr. Värdet av anläggningstillgången är anskaffningsvärdet med gjorda avskrivningar över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiderna baseras på anläggningstill- gångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak nominell metod, d.v.s. linjär avskriv- ning. Avskrivning av färdiginvesterade anlägg- ningstillgångar påbörjas tertialvis. Avskrivningstider År Verksamhetsfastigheter 5-80 år Fastigheter för affärsverksamhet 5-50 år Bostäder och lokaler 5-50 år Gator, vägar och parker 10-33 år Fastigheter för annan verksamhet 5-80 år Vad gäller anläggningar med komponenter som förbrukas under olika tidsperioder har vä- sentliga komponenter fastställts för de bety- dande byggnaderna, gator och Va-anlägg- ningar. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av hän- delser eller transaktioner som inte är extraordi- nära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Dessa re- dovisas i not. Klassificering av finansiella tillgångar Vänersborg kommuns finansiella anläggnings- tillgångar består av aktier i kommunala bolag, andelar i förbund och bostadsrätter. I anskaff- ningsvärdet ingår inga lånekostnader. Kortfristiga placeringar som kan omsättas inom 0–3 dagar klassas som likvida medel. Pla- ceringsmedel värderas till verkligt värde. Koncernkonto Koncernens tillgångar placerade i koncern- konto redovisas som likvida medel i kommu- nen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag. Leasing Fr.o.m. 2025 redovisas vissa hyresavtal som fi- nansiell leasing, vilket innebär en förändrad redovisningsprincip jämfört med tidigare bok- slut. I korthet innebär det att i stället för hyra redovisas avskrivningar och ränta och en till- gångspost respektive skuldpost tas upp på ba- lansräkningen baserat på en nuvärdesberäk- ning av framtida hyresbetalningar. Redovis- ningen har skett enligt RKRs rekommendation och redovisas i not där det är aktuellt. Jämfö- relsetal för 2024 har omräknats på motsva- rande vis. Justering av 2024 års belopp framgår av not 3, not 5, not 9, not 11, not 18 och not 25. Intäktsredovisning Offentliga investeringsbidrag och anläggnings- avgifter för VA redovisas som förutbetalda in- täkter. De förutbetalda intäkterna redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperiod. Anlägg- ningsavgifterna intäktsförs med 1/45 per år. VA- och Renhållningsverksamhetens resultat redovisas som en förutbetald intäkt och dess egna kapital som kortfristig skuld till taxekol- lektivet. Särredovisning finns hos samhälls- byggnadsnämnden. Periodisering av generella statsbidrag Generella statsbidrag som periodiserats över året framgår av tabell. Statsbidragen är utbe- talda av Socialstyrelsen. Bidrag Periodisering Mnkr ssk 1/24 jan 2024 till december 2025 4,5 ssk 1/19 juni till december 2025 0,9 tim 1/19 juni 2024 till december 2025 33,0 Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt blandmo- dellen. Pensionsrätt intjänad t.o.m. 1997 redo- visas således som en ansvarsförbindelse. Det finns inga finansiella placeringar avseende pensionsmedlen utan medlen har använts i den egna verksamheten, till investeringar m.m. Pensionsförpliktelserna är beräknade utifrån beräkningsmodellen RIPS 21 (Riktlinjer för be- räkning av pensionsskuld). Pensionsåtaganden för anställd i bolagen som ingår i kommunkon- cernen redovisas enligt Bokföringsnämndens K2 eller K3. Visstidsförordnanden för politiker som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsätt- ning när det är trolig att de kommer att leda till utbetalning. Kommunen har antagit bestäm- melser om omställningsstöd och pensioner till förtroendevalda (OPF-KL) att gälla fr.o.m. 2014. Redovisning sker enligt rekommendation. Semesterlöneskuld Semesterlöneskuld och andra löneskulder till personalen redovisas som en kortfristig skuld. Årets skuldförändring ingår i verksamhetens kostnader. Lager Kommunens förrådslager i balansräkningen avser kommunförråd för VA-material, skyltar, verktyg mm som redovisas och värderas efter inköpspris. Sammanställda räkenskaper Enligt RKR:s rekommendation, R16 Samman- ställda räkenskaper behöver endast de bolag och kommunalförbund vars omsättning eller omslutning är mer än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ingår i koncernens räken- skaper. Så i koncernens räkenskaper ingår end- ast kommunen, Kunskapsförbundet Väst, AB Vänersborgsbostäder och Fastighets AB Vä- nersborg. Konsoliderade enheter Andel AB Vänersborgsbostäder (ABVB) 100 % Fastighets AB Vänersborg (FAAB) 100 % Kunskapsförbundet Väst (KFV) 38,7% Enheter som inte konsolideras Andel Hunne och Halleberg AB 100 % Vattenpalatset Vänerparken AB 100 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 73,0 % Räddningstjänsten- Fyrbodal 19,0 % Fyrstads Flygplats AB 34,0 % Skillnader i redovisningsprinciper mellan bola- gen och kommunen vad gäller investeringsbi- drag och två uppskrivningsfonder har justerats till kommunens gällande principer. I koncern- redovisningen ska intäkter och kostnader för interna tjänster redovisas under samma år. Skillnader i pensionsredovisning ska inte juste- ras. Not 2 Verksamhetens intäk- ter Försäljningsintäkter 55 43 57 42 Taxor och avgifter 228 213 228 215 Hyror och arrenden 97 95 338 323 Bidrag från staten 219 202 219 202 Offentliga inv bidrag 2 2 4 2 Övriga bidrag 13 18 35 29 Försäljn.expl.fast & anl tillg 6 21 5 9 Övriga intäkter 34 25 58 47 Not 3 Verksamhetens kostna- der Löner 1 524 1 452 1 673 1 593 Pensionskostnader 157 222 168 240 Sociala avgifter & löneskatt 516 519 567 571 Anläggnings- & underhålls- material 10 6 11 6 Fastighetskostnader 112 102 282 237 Lokal och markhyror 126 118 80 72 Köp av huvudverksamhet 584 564 390 364 Övriga tjänster 249 228 251 251 Lämnade bidrag 131 116 133 118 Material 105 106 113 112 Övriga kostnader 11 9 24 24 Skattekostnad 6 7 Reaförluster & utrangeringar 12 1 12 1 I verksamhetens kostnader ingår räkenskapsrevision med 275 tkr. Lokal och markhyror 2024 har justerats pga ändrad redovisnings- princip. Not 4 Jämförelsestörande poster Kommunen Koncernen Reavinst 2 17 2 2 Exploateringsintäkter 5 5 5 5 Summa 7 22 7 7 Not 5 Avskrivningar Kommunen Koncernen Avskrivningar enligt plan 150 133 232 210 Nedskrivningar 15 0 Avskrivning finansiell leasing 29 29 16 16 Not 6 Skatteintäkter Kommunen Koncernen Preliminär kommunalskatt 2 229 2 135 2 229 2 135 Prel slutavräkning föreg. år 0 -10 0 -10 Prel. slutavräkning innevarande år -13 7 -13 7 Not 7 Kommunalekonomisk ut- jämning Inkomstutjämning 575 552 575 552 Kostnadsutjämning 76 79 76 79 Bidrag LSS-utjämning 65 69 65 69 Kommunal fastighetsavgift 103 100 103 100 Generella bidrag från staten 24 46 24 46 Regleringsbidrag 106 122 106 122 Periodisering av generella bidrag från staten enligt nedan tabell.SSK är statsbidrag för prestationsbaserade medel till kommuner som ut- ökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. Tim är statsbidrag för prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre. Båda bidragen är beslutade av Socialstyrelsen. Bidrag Periodisering Mnkr Ssk 1/24 jan 2024 till december 2025 4,5 Ssk 1/19 juni till december 2025 0,9 Tim 1/19 juni 2024 till december 2025 33,0 Not 8 Finansiella intäkter Kommunen Koncernen Ränteintäkter & utdelning 10 16 11 16 Borgensavgift 5 5 0 0 Not 9 Finansiella kostnader Kommunen Koncernen Räntekostnader 25 30 68 67 Ränta på pensionsskuld 12 25 13 27 Ränta finansiell leasing 10 11 2 3 Kassaflödesanalys Not 10 Justering för ej likviditets- påverkande poster Kommunen Koncernen Justering för - av- och nedskrivningar 179 162 263 226 - gjorda avsättningar 27 125 35 142 - i anspråkstagna avsättningar -10 -26 -10 -26 - realisationsvinster/ förluster 9 -16 8 -2 Övriga likviditetspåverk. poster -4 15 -5 14 Not 11 Materiella anläggningstill- gångar Markreserv 16 15 16 15 Verksamhetsfastigheter 1 657 1 702 2 416 2 460 Fastigheter för affärsverksam- het 997 850 997 850 Publika fastigheter 347 329 347 329 Fastigheter för annan verksam- het 20 20 20 20 Bostäder och övriga fastigheter 1 590 1 598 Pågående investeringar 302 233 339 268 Finansiell leasing 233 262 100 116 Not 12 Inventarier Kommunen Koncernen Maskiner och inventarier 152 92 162 102 Bilar och andra transportmedel 27 12 35 20 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar, Kommunen Im- Mark - Verksam- hets- Fastigh för Publika Fastigh för Pågående materi- ella re- serv fastigheter affärs- verks fastig- heter annan verk- samh Summa arbeten Totalt Anskaffningsvärden Ing anskaffningsvärde 8 27 3315 1193 671 53 5266 274 5539 Årets investeringar *) 38 48 25 110 326 435 Inv.bidrag pågående inv 0 -41 -41 Omklassificering/flyttning 1 4 126 11 142 -256 -115 Årets försäljning 0 0 Utrangerade anläggningar -10 -10 -10 Utg ack anskaffn-vär- den 8 28 3346 1366 707 53 5507 302 5809 Avskrivningar Ing avskrivningar -8 -11 -1349 -343 -342 -33 -2086 -2086 Årets avskrivningar 0 0 -109 -27 -18 0 -154 -154 Utrangerade/omklass 5 5 5 Utg ack avskrivningar -8 -12 -1453 -369 -360 -33 -2234 0 -2234 Nedskrivningar Ing nedskrivningar -2 -2 -2 Årets förändring 0 0 Utg ack nedskrivningar 0 0 -2 0 0 0 -2 0 -2 Ing planenligt restvärde 0 16 1964 850 329 20 3178 274 3411 Utg planenligt rest- värde 0 16 1890 997 347 20 3270 302 3572 Därav finansiell leasing 233 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 32 år Not 12 Maskiner och inventarier, kommunen Anskaffningsvärden Maski- ner Inventarier Fordon Förbättring annans fas- tighet Totalt Ing ack anskaffningsvärde 35 154 36 3 228 Årets investeringar 2 80 19 100 Försäljn och utrangering -3 -4 -2 -2 -11 Flyttning 0 Utg ack anskaffningsvärde 35 230 52 2 318 Avskrivningar Ing ack avskrivning enl plan -19 -79 -24 -3 -124 Årets av-/nedskrivningar -3 -19 -4 -26 Försäljn/utrang/omklass 3 4 2 2 11 Utg ack avskrivning enl plan -19 -93 -25 -2 -139 Ing planenl restvärde 17 76 12 0 104 Utg planenl restvärde 15 137 27 0 179 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 7,1 år Not 13 Finansiella anläggnings- tillgångar AB Vänersborgsbostäder 91 91 Vänerhamn AB 1 1 1 1 Fastighets AB Vänersborg 1 1 Kungajaktsmuseet AB Halle & Hunneberg AB 2 2 2 2 Fyrstads Flygplats AB 7 2 7 2 Vattenpalatset Vänerparken AB 7 7 7 7 Bostadsrätter 3 3 3 3 Kommuninvest 39 39 39 39 Nätaktiebolag Biogas Brålanda 1 1 1 1 Dalslands Turist AB 0 0 0 0 Övriga andelar 0 0 0 0 Kommunasurans Syd AB 1 1 1 1 Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbe- talt andelskapital, 38 721 tkr Kommuninvest ekonomiska förening har däremot beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 10 536 tkr för Vänersborgs kommun. Vänersborgs kommun totala andels- kapital Kommuninvest ekonomiska förening uppgick 2025-12-31 till 49 257 tkr Not 14 Bidrag till statlig infra- struktur Kommunen Koncernen Brålanda station Totalt bidrag 10 10 10 10 Ack: upplösning -1 0 -1 0 Årets upplösning 0 0 0 0 Summa 9 9 9 9 Bidraget upplöses under 25 år med start år 2024 Not 15 Förråd och lager Kommunen Koncernen Förråd 2 2 2 2 Exploateringstomter 46 44 46 44 Not 16 Kortfristiga fordringar Kommunen Koncernen Kundfordringar 39 37 21 31 Riktade statsbidrag 11 15 11 15 Fastighetsavgift 98 89 98 89 Skatteintäkter 7 29 7 29 Moms 25 25 25 25 Interimsfordringar 80 71 88 78 Övriga korta fordringar 2 2 19 27 Not 17 Likvida medel Kommunen Koncernen Kassa 0 0 0 0 Bank 6 9 8 11 - varav gåva Dorchimont 5 5 5 5 Plusgiro 310 377 310 377 Not 18 Eget kapital Kommunen Koncernen Ingående eget kapital 1 922 1 901 2166 2105 Direktbokning eget kapital -just finansiell leasing -48 -8 - årets resultat 72 69 65 69 Not 19 Pensionsavsättningar Kommunen Koncernen Ing pensionsavsättningar 405 299 434 318 Nyintjänad pension varav -förmånsbestämd åp 8 72 8 80 -efterlevandepension 4 2 4 2 Årets utbetalningar -10 -9 -10 -9 Rta- & basbeloppsuppr. 12 25 12 25 Ändring försäkring tekn 0 0 Övrig post -1 -5 -1 -5 Förändring av löneskatt 3 21 3 23 Summa pensionsavsättningar 421 405 451 434 Not 20 Övriga avsättningar Kommunen Koncernen Bidrag Trafikverket 10 10 10 10 Uppskjuten skatt 58 51 Totalt avsättningar 10 10 68 61 Bidrag till Trafikverket avser Brålanda station Not 21 Långfristiga lån Kommunen Koncernen Lån i bank och kreditinstitut 869 779 2 816 2 741 Summa 869 779 2816 2 741 Not 22 Förfallotider på långfris- tiga skulder, Skulder som förfaller inom ett år 357 300 1283 919 Skulder som förfaller senare än ett år men inom senast fem år efter balansdagen Skulder som förfaller senare än fem år efter balansdagen 0 138 142 Not 23 Räntebindningstid, Mnkr Kommunen Koncernen 2025 2025 Räntebindning till 2026 357 993 2027 176 502 2028 231 476 2029 105 409 >2030 437 Summa 869 2816 Kommunens genomsnittliga räntebidningstid var på balansdagen 1,53 år Koncernens genomsnittliga räntebidningstid på balansdagen inkl räntederivat 2,83 år samt 1 år eller kortare exkl räntederivat Not 24 Marknadsvärden ränte- derivat, Mnkr Kommunen Koncernen Säkrad låneskuld 0 585 585 Marknadsvärde räntederivat 0 -6 -6 Räntederivaten används för att binda räntan så att ränterisken an- passas till de ramar som finns angivna i finanspolicyn. Om man istället valt att hantera ränterisken genom att binda räntan på varje lån för sig, hade skillnaden i räntekostnad varit försumbar. Mark- nadsvärdet är en ögonblicksbild av den kostnad som skulle uppstå vid en stängning av utestående derivatkontrakt. Kostnaden är jäm- förbar med den ränteskillnadsersättning som måste betalas till ban- ken då bundna lån förtidsinlöses. Kommunens genomsnittliga rän- tekostnad för lån under året var 2,52 %. Kommunen har inga ränte- derivat. Koncernens genomsnittliga ränta för lån under året inklu- sive räntederivat var 2,33 % samt 2,33 % exklusive räntederivat. Not 25 Övriga långfristiga skulder Kommunen Koncernen Anläggningsavgifter 171 172 171 172 Investeringsbidrag 20 21 120 122 Lånf del av reavinst 10 11 0 0 Finansiell leasing 280 310 108 124 Not 26 Kortfristiga skulder Kommunen Koncernen Skuld till bolagen i kommunens koncernkontosystem 278 267 148 136 Leverantörsskulder 129 87 154 117 Moms och punktskatter 7 10 7 10 Löneskuld, timanställda 11 11 11 11 Semesterlöneskuld 114 117 127 131 Upplupna sociala avg & prelskatt 83 84 91 92 Upplupen pensionskostnad 54 56 61 63 Förutbet riktade statsbidrag 11 21 11 21 Förutbetalda generella statsbidrag 0 24 0 24 Gåva Dorchimont 4 4 4 4 Interimsskulder 50 53 119 131 Förutbetalda skatteintäkter 13 0 13 0 Övriga kortfristiga skulder 12 11 15 11 Summa kortfristiga skulder 764 743 761 751 Not 27 Ansvarsförbindelse pens- ioner Pensionsförpliktelse Ing pensionsförpliktelse 744 739 744 739 Rta-& basbeloppsuppräkn. 25 47 25 47 Ändr. Försäkringstekniska. 0 0 Nyintjänad pension 0 0 Årets utbetalningar -46 -48 -46 -48 Övrig post 1 6 1 6 Förändring av löneskatten -5 1 -5 1 Utg. ansvarförbindelse 720 744 720 744 Not 28 Övriga ansvarsförbindel- ser Föreningar m.fl. 12 12 12 12 Fastighets AB Vänersborg 54 44 AB Vänersborgsbostäder 1 826 1 836 Nätaktiebolaget Biogas Brå- landa 2 2 2 2 Fyrstads Flygplats AB 3 4 3 4 Privata medel 0 0 0 0 Fastigo 0 0 1 1 Vänersborgs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk bor-gen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nu- varande och framtida förpliktelser. Samtliga 297 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest eko- nomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mel- lan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mel- lan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret för- delas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommunin- vest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella ef- fekten av Vänersborgs kommuns ansvar enligt ovan nämnd bor- gensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommunin- vest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 mnkr kronor och totala tillgångar till 636 322 mnkr kronor. Vänersborgs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 796 mnkr kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 908 mnkr kronor Not 29 Leasing Fastigheter Kommunen Koncernen Finansiella leasingavtal 2025 2024 2025 2024 Operationell leasing Inom 1 år 9 Summa 40 Varav kommunkoncerninterna operationella leasingavtal Inom 1 år 238 Summa 297 Varav externa operationella leasingavtal Inom 1 år 9 Summa 39 Finansiell leasing Totala minimileaseavgifter 335 374 Framtida finansiella kostnader -54 -64 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 281 310 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: 280 310 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingav- tal Totala minimileaseavgifter 214 236 Framtida finansiella kostnader -42 -50 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 172 186 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: 172 186 Varav externa finansiella leasingavtal Totala minimileaseavgifter 121 139 121 139 Framtida finansiella kostnader -12 -15 -12 -15 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 108 124 108 124 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enl. föl- jande: Inom 1 år 16 16 16 16 Senare än 1 år men inom 5 år 55 63 55 63 Senare än 5 år 37 45 37 45 Not 29 Leasing Kommunen Koncernen Operationella leasingavtal 2025 2024 2025 2024 Operationell leasing Summa 27 33 Varav externa operationella leasingavtal Summa 27 33 Not 30 Interna mellanhavanden koncernföretag Försäljning Fordringar, skulder Finansiella poster Enhet Köpare Säljare Borgenär Gälde- när Motta- gare Betalare Kommunen 359 39 29 142 5 2 AB Vänersborgsbostäder (ägd andel 100 %) 22 90 39 1 0 5 Fastighets AB (ägd andel 100 %) 1 4 3 8 0 Kunskapsförbunder Väst (ägd andel 38 %) 18 266 103 24 1 0 Drift- och investeringsredovisning Den ekonomiska styrningen sker bl.a genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till kom- munstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar. Fullmäktiges budget utgör där- med en gräns för omfattningen av verksamheten och investeringarna. Budgeten benämns Mål- och resursplan i Vänersborgs kommun och bes- lutas av fullmäktige inför varje verksamhetsår i juni. Nämnderna och kommunstyrelsen upprät- tar därefter internbudgetar för sina ansvarsområ- den. Driftbudget Kommunfullmäktige beslutar om nettoanslag till nämnderna och kommunstyrelsen. Nämnderna fördelar därefter anslagen i sin internbudget. Den löpande verksamheten har treårig planering där första året utgör budgetår och de två påföl- jande planeringsår. Överföring av negativa eller positiva resultat sker inte. Upplysning internredovisningsprinciper Jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader som endast innehåller kommunex- terna poster, har driftsredovisningen påförts kommuninterna poster, såsom köp och försälj- ning mellan nämnder. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftsredovisningen är kapitalkostna- der och personalomkostnader. Gemensamma kostnader som fördelas genom interndebite- ringar är framför allt hyreskostnader, måltids- kostnader, IT-kostnader och lokalvård. Internprissättning Som huvudprincip ska köp och försäljning av in- terna tjänster utgå från skriftliga interna avtal som upprättas mellan berörda verksamheter. Verksamheterna ska följa kommunstyrelsens be- slutade antagna Riktlinjer för intern försäljning. Av riktlinjerna framgår bland annat att all pris- sättning ska ske utifrån självkostnadsprincipen och utgå från tjänstens totala redovisade kostnad för säljaren. Investeringsbudget Nämndernas investeringsramar inför budgetbe- slut motsvaras av mål- och resursplan föregående år. Nämnderna ska i sina budgetförslag beskriva vilka konsekvenser som investeringar får på driftbudgeten och hur dessa ryms inom befintlig budgetram. För fastighetsinvesteringar översti- gande 25 prisbasbelopp finns en fastslagen be- slutsprocess. Beslutsprocessen återfinns i Riktlin- jer för lokalförsörjning antagen av Kommunsty- relsen. Fullmäktige tilldelar samhällsbyggnadsnämnden anslag som binds till varje enskilt större investe- ringsprojekt. Fullmäktige tilldelar också nämn- derna ramanslag för investeringar såsom inven- tarier och liknande. Investeringsbudgeten omfat- tar tre år, och innehåller budget för innevarande år (2025) och en plan för de två kommande åren (2026-2027). Kommentar till årets utfall Nämnderna redovisade i bokslutet ett överskott på 23 mnkr, en förbättring från augustiprogno- sen med 29 mnkr. Förbättringen förklaras bland annat av att socialnämndens underskott blev 5 mnkr lägre än prognostiserats. Till budgetöver- skottet bidrar också kommunstyrelsen med 8 mnkr och samhällsbyggnadsnämnden med 9 mnkr jämfört med prognosen i augusti. Jämfört med bokslut 2024 är det en försämring med 2 mnkr, i huvudsak beroende på högre budgetun- derskott på socialnämnden. Det är endast social- nämnden som redovisar budgetunderskott. Un- der året har nämndernas budgetanslag justerats ned på grund av justerat internt personalomkost- nadspålägg. Nämnderna har tillförts budgetkom- pensation för löneökningar. Socialnämnden har dessutom tillförts budgetkompensation för ökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boen- den och minskad andel timanställda inom vård och omsorg med 24 mnkr. Ytterligare tillägg för Skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna, ny socialtjänstlag samt ytterligare förändringar i statsbidragen som berör socialnämnden. Barn- och utbildningsnämnden har tillförts budget för Framtida kök, en anpassning till den nya pris- modellen för måltidsavtal. Kultur- och fritids- nämnden har tillförts budget för Friluftsstrategin genom omfördelning från Samhällsbyggnads- nämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har fått 12 mnkr för extra kostnader för avstängning av Dalbobron. Medel ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett har tilldelats följande nämnder; Kultur- och fritidsnämnden 0,4 mnkr, Social- nämnden 0,6 mnkr samt Samhällsbyggnads- nämnden 3,4 mnkr. Investeringsbudgeten har utökats med 111 mnkr vilket till största delen var överföringar från 2024 års investeringsbudget. Överföringarna från 2024 har tillförts samhällsbyggnadsnämnden som an- svarar för kommunens fastigheter och anlägg- ningar. Förutom överföringar från föregående år har fullmäktige beslutat om 2 mnkr för uppfö- rande av samhällsmast, 21 mnkr för underhåll av Öxnered förskola, 15 mnkr till inköp av fastig- heten Fregatten 22 samt 3 mnkr till verksamhets- anpassning av Birger Sjöberggymnasiet, 3 mnkr till belysningsstolpar och 4 mnkr för underhåll av Tärnan. Kommunstyrelsen har fått 15 mnkr för inköp av datorer. Barn- och utbildningsnämnden har fått 4 mnkr för inköp av elevdatorer. Bygg- nadsnämnden har fått 0,3 mnkr för inköp av to- talstation och GPS. . Driftredovisning, tkr 2025 Budget- 2024 Intäkt Kostnad Netto Budget diff Intäkt Kostnad Netto Byggnadsnämnden 13 491 32 825 19 334 20 703 1 369 14 631 33 414 18 783 Kommunfullmäktige 2 190 2 190 2 718 528 2 206 2 206 Miljö- och hälsoskyddsnämn- den 5 682 17 485 11 804 12 216 413 4 593 16 421 11 828 Revisionen 1 778 1 778 1 932 154 1 466 1 466 Valnämnden 398 398 757 359 2 816 2 816 Överförmyndarnämnden 269 5 645 5 376 6 126 750 106 5 546 5 440 Summa 19 442 60 321 40 879 44 452 3 572 19 330 61 868 42 538 Barn- och utbildningsnämnden 143 868 1 176 962 1 033 093 1 036 655 3 562 132 946 1 163 766 1 030 820 Kommunstyrelsen 78 915 540 345 461 430 480 030 18 600 77 311 521 137 443 826 Kultur- och Fritidsnämnden 21 430 169 179 147 749 150 384 2 635 19 344 160 566 141 222 Samhällsbyggnadsnämnden 688 865 797 811 108 945 123 866 14 921 629 845 728 172 98 327 Socialnämnden 220 207 1 505 555 1 285 348 1 265 509 -19 839 218 775 1 475 558 1 256 783 Summa nämndsverksamhet 1 172 728 4 250 173 3 077 446 3 100 896 23 450 1 097 551 4 111 067 3 013 516 Finansförvaltningen(verksamhetskostnader) Arbetsgivaravgifter 2 226 -125 652 -127 879 -121 660 6 219 2 185 -213 666 -215 851 Pensioner 200 095 200 095 209 004 8 909 281 993 281 993 Övriga verksamheter -11 137 -19 662 -8 525 1 200 9 725 2 950 -8 673 -11 623 -varav reglering resultatVA, RH 0 0 -1 255 1 255 -varav reavinst 0 14 774 Intern finansiering (intern- ränta) 78 995 -78 995 -81 139 -2 144 71 601 -71 601 Interna poster -588 603 -588 603 0 0 -555 668 -555 668 0 Summa finansförvaltningen -518 518 -533 822 -15 304 7 405 22 709 -478 932 -496 014 -17 081 Summa verksamhet 654 210 3 716 352 3 062 142 3 108 301 46 159 617 113 3 613 548 2 996 435 Avskrivningar - 179 110 Verksamhetens intäkter & kostnader 654 610 3 537 242 Investeringsredovisning Investering per nämnd, tkr Utfall 2025 Budget 2025 Budgetdifferens Utfall 2024 Barn- och utbildningsnämnden 9 825 11 000 1 175 13 524 Byggnadsnämnden 628 750 122 41 Kommunstyrelsen 24 350 24 300 -50 10 802 Kultur- och fritidsnämnden 3 723 4 000 277 2 923 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0 0 0 0 Samhällsbyggnadsnämnden 391 719 572 522 180 803 279 439 Socialnämnden 490 6 300 5 810 797 Finansiella investeringar 5 100 0 -5 100 4 789 Totalt 435 836 618 872 183 036 312 314 budget t.o.m. 2025 Ack utfall t.o.m. 2025 Budget- diff t.o.m. 2025 Budget 2025 Utfall 2025 Budgetdiff 2025 Fastigheter - Samhällsbyggnads- nämnden Vargöns hamn* 6 000 47 067 -41 067 6 000 43 704 -37 704 Frändeskolan byt värme Årligt underhåll 9 662 9 662 0 Skördegatan fsk Årligt underhåll 7 415 11 395 -3 980 Myndighetskrav Årligt underhåll 4 000 4 000 0 Hållbarhet & energiopt. Årligt underhåll 4 000 3 983 17 Arena Vänersborg takbyte 22 000 4 922 17 078 20 855 3 862 16 993 Totalt 28 000 51 989 -23 989 189 336 98 122 91 214 *Vargöns hamn finansieras av investeringsbidrag från Statens geologiska institut. budget t.o.m. 2025 Ack utfall t.o.m. 2025 Budget- diff t.o.m. 2025 Budget 2025 Utfall 2025 Budgetdiff 2025 Gator, VA och renhållning Skräcklans vattenverk 216 000 211 711 4 289 124 000 120 836 3 164 Insamlingsansvar förpackaningar 55 000 44 668 10 332 54 000 43 668 10 333 Va ansl fiber Bergagården 13 000 12 390 610 13 000 12 390 610 Beläggningsunderhåll Årligt återkommande 11 000 11 721 -721 Sanering Järnvägsg Brålanda Årligt återkommande 0 7 798 -7 798 Dalbobron 50 000 39 497 10 503 25 000 7 165 17 835 Rörviks vattenverk 97 100 100 800 -3 700 4 571 6 519 -1 948 Totalt 431 100 409 066 22 034 323 377 266 995 56 382 budget t.o.m. 2025 Ack utfall t.o.m. 2025 Budget- diff t.o.m. 2025 Budget 2025 Utfall 2025 Budget-diff 2025 Exploatering Sanden södra 42 000 13 199 28 801 19 000 13 125 5 876 Tunnel skaven öxnered 8 300 8 215 86 4 200 4 006 194 Källeberg 28 400 28 716 -316 4 124 2 332 1 792 Totalt 78 700 50 129 28 571 54 509 22 244 32 265 Inventarier/maskiner Budget 2025 Utfall 2025 Budgetdiff 2025 Barn- och utbildningsnämnd 11 000 9 825 1 175 Byggnadsnämnden 750 628 122 Kommunstyrelsen 24 300 24 350 -50 Kultur- och fritidsnämnden 4 000 3 723 277 Samhällsbyggnadsnämnden 5 300 4 359 941 Socialnämnden 6 300 490 5 810 Finansiella investeringar 5 100 -5 100 Totalt 51 650 48 476 3 174 Summa investeringar Budget 2025 Utfall 2025 Budgetdiff 2025 Jämförelsetal, övergripande - Kommunen Enhet 2025 2024 2023 2022 2021 Omvärld Invånare 31/12 Antal 40 078 40 041 40 012 39 904 39 636 Skattesats, kommunen Kr 22:21 22:21 22:21 22:21 22:21 Skattesats, totalt Kr 33:69 33:69 33:69 33:69 33:69 Nyckeltal per invånare Tillgångar/invånare Kr 113 260 109 191 95 921 86 382 79 072 Eget kapital/invånare Kr 49 746 47 976 47 511 45 459 41 219 Skulder & avsättningar/invånare exkl. ansvarsförbindelse Kr 63 498 61 187 48 435 40 923 37 853 Skulder & avsättningar/invånare inkl. ansvarsförbindelse pensioner Kr 81 466 79 793 66 905 59 217 57 128 Personal Antal anställda kommunen 1/11 Antal 3 652 3 649 3 676 3 774 3 631 varav kvinnor Antal 2 820 2 823 2 858 2 947 2 854 varav män Antal 832 826 818 827 777 Sjukfrånvaron % 8,8 9 10 11 10 varav kvinnor % 9,5 10 10 11 11 varav män % 6,7 7 7 8 7 Antal årsarbeten Antal 3 550 3 540 3 569 3 670 3 534 Resultaträkningen Årets resultat Mnkr 72 68 87 180 185 Årets resultat, andel av skatter & generella statsbidrag % 2 2 3 6 7 Intäktsutveckling % 6% 5 -2 4 1 Kostnadsutveckling % 3 5 6 4 3 Utveckling skatteintäkter & generella statsbidrag % 2 5 5 4 4 Nettokostnader Mnkr 3 062 2 988 2848 2638 2530 Verksamhetens nettokostnad, andel av skatt & statsbidrag % 97 96 96 94 93 Balansräkningen Eget kapital Mnkr 1 994 1 921 1901 1814 1634 Investeringsnetto Mnkr 436 312 491 516 291 Självfinansieringsgrad (årets resultat+avskrivningar/net- toinvestering) % 58 74 44 57 101 Soliditet (eget kapital/tillgångar) % 44 44 50 53 52 Soliditet inkl ansvarförbindelse pensioner % 28 27 30 31 28 Kassalikviditet (likvida medel + checkräkningskre- dit/korta skulder) % 68 79 63 54 77 Skuldsättningsgrad (totala skulder/tillgångar) % 47 47 42 40 40 varav långfristig låneskuld % 19 18 19 17 14 Förändring av tillgångsvärdet % 4 14 11 10 11 Nämnderna Ordförande: Annalena Levin (C) 1:e vice ordförande: Anneli Guilotte (S) 2:e vice ordförande: Lena Eckerbom Wendel (M) Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och utses vid allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige fattar beslut i ärenden som rör mål och riktlinjer för de kommunala verksamheterna, kommunens budget, den kommunala skattesatsen, taxor och avgifter, investeringar, stadsplanering samt andra viktiga och övergripande frågor för kommunen. Under kommunfullmäktige finns en valberedning som bereder kommunfullmäktiges val och en demokrati- och jämställdberedning som verkar för ett större samhälleligt engagemang bland invånarna. Under året har kommunfullmäktige sammanträtt åtta gånger. Sammanträdena har genomförts i sammanträdessal Bojorten i kommunhuset. Kommunfullmäktige har hanterat 223 ärenden under året jämfört med 226 ärenden under 2024 och 248 ärenden under 2023. 118 av dessa ärenden hade beretts av kommunstyrelsen. Det inkom 32 medborgarförslag under 2025 jämfört med 45 (83) under 2024 och 32 under 2023. Under 2025 inkom tio motioner till fullmäktige jämfört med 15 åren 2024 och 2023. Antalet avsägelser av politiska uppdrag har ökat från 22 ärenden under 2023 till 25 under 2024 och 26 för 2025. Kommunfullmäktige hanterade och tre interpellationer men inga frågor under det gångna året. Kommunfullmäktige har för nuvarande 46 ledamöter och 23 ersättare. Fem mandat är vakanta och kommer inte kunnat fyllas under mandatperioden. Ekonomi Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Resultat 0,5 0,4 -0,1 Nämnderna Valnämnden Ordförande: Hans-Peter Norén (S) Vice ordförande: Niklas Claesson (M) Valnämnden har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Nämnden ansvarar för genomförande av val i kommunen. Med val avses val till riksdag, region och kommunfullmäktige. Vidare ansvarar valnämnden för folkomröstningar och val till EU- parlamentet. Arbetet sker i nära samarbete med Länsstyrelsen och Valmyndigheten. Arbete och planering inför de allmänna valen 2026 har påbörjats under året. Inför det genomförande av valet anställdes en valsamordnare och en valadministratör och utbildningar samt kartläggningar har genomförts. Ekonomi Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Resultat 0,4 0,4 0,3 Nämnderna Revisionen Ordförande: Magnus Cassel (S) Vice ordförande: Sven Erik Larsson (M) Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. De ska med sin granskning pröva: - Om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt - Om räkenskaperna är rättvisande - Om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig - Om resultaten i delårsrapport och årsredovisning är förenliga med de mål som fastställts av kommunfullmäktige Följande granskningar har genomförts eller pågår vid skrivning av denna text: - Granskning av delårsrapport per 2025-08-31 - Granskning av årsredovisning 2025 - Grundläggande granskning av styrelse och nämnders styrning, interna kontroll och uppföljning - Granskning av lokalförsörjningsprocessen - Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete och sjukfrånvaro - Granskning av överförmyndarnämnden - Uppföljande granskning av fastighetsunderhåll - Förstudie av kontinuitetshantering Färdigställda rapporter finns att läsa via kommunens hemsida - Kommun&politik/kommunens organisation/revisorer/revisions- och granskningsrapporter. Kommunens revisorer har under året fortlöpande träffat tjänstepersoner och företrädare för kommunens nämnder i syfte att få information och samtala om verksamhetsutveckling, metoder för kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling samt den interna kontrollen. Framtid Revisionen är ett nödvändigt instrument för såväl kontroll som utveckling av kommunens verksamheter och det finns behov av mer granskning. Revisionen behöver också synas mer och kommunicera resultat av genomförda granskningar. En god och kontinuerlig dialog med de som granskas är mycket viktig. Under 2025 har revisionen därför arbetat för att ytterligare systematisera dialogen med kommunstyrelse och nämnder. Under 2026 planerar revisionen att vidareutveckla detta arbete till att omfatta även kommunens helägda bolag. Under inledningen av 2026 kommer revisionen att besluta om sin Revisionsplan 2026, som tar sin utgångspunkt den risk- och väsentlighetsanalys som revisionen genomfört. Ekonomi Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Resultat 0,2 0,2 0,2 Nämnderna Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Bo Carlsson (C) 1:e Vice ordförande: Christin Slättmyr (S) 2:e Vice ordförande: Gunnar Henriksson (L) Förvaltningschef: Sofia Bråberg Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor (varav 2 även har anpassad grundskola) och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. förväntade resultat - uppnå och förväntade resultat - genomföra. Som helhet bedömer nämnden att nio förväntade resultat uppnås under året. Nio förväntade resultat uppnås inte. jämlika förutsättningar att påverka sina liv 1 skolresultat och fullföljer sina studier 4 6 kommun med minskad klimatpåverkan 1 3 1 för ett friskt och hållbart arbetsliv 2 Andelen elever i årskurs 9 med hemkommun Vänersborg som var behöriga till yrkesprogram uppgick läsåret 2024/2025 till 83,6% vilket är lägre än kommunfullmäktiges ambitionsnivå på 85,6%. Det är även lägre än genomsnittet för riket som för läsåret 2024/2025 låg på 84,2%. Resultaten avser behörighetsnivåer innan lovskola. Resultaten för de kommunala skolorna visar dock en positiv trend för den elevkull som lämnade årskurs 9 i juni 2025, behörigheten ökade med cirka 19 procentenheter från årkurs 6 till årkurs 9 och landade på 84,8% efter genomförd lovskola. Skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) var liten, samtidigt som elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Inte heller meritvärdet för elever i de kommunala skolornas årskurs 9 eller andelen elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen på de kommunala skolorna nådde upp till barn- och utbildningsnämndens ambitionsnivåer för 2025. Meritvärdet uppgick läsåret 2024/2025 till 210 vilket är lägre än ambitionsnivån på 217. Meritvärdet var högre för flickorna (216) jämfört med pojkarna (205). 69,0% av eleverna i årskurs 9 uppnådde betygskriterierna i alla ämnen läsåret 2024/2025 vilket är lägre än ambitionsnivån på 71,0%. En högre andel av pojkarna uppnådde betygskriterierna i alla ämnen (69,8%) jämfört med flickorna (67,1%). Trots att ambitionsnivån inte uppnåddes är andelen som uppnått betygskriterierna i alla ämnen läsåret 2024/2025 högre än resultatet de senaste tre åren. En förklaring till resultatet är att stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet vilket innebär minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ytterligare ämnen (valfria). Även resultatet för meritvärdet har påverkats av Nämnderna verksamhetens fokus på gymnasie- behörighet. Gällande meritvärdet avviker resultatet jämfört med riket framför allt i ämnena hem- och konsumentkunskap, de fyra SO- ämnena samt idrott och hälsa. Om Vänersborgs kommunala skolor skulle prestera som övriga landet i dessa ämnen skulle kommunen hamna i nivå med det modellberäknade värdet som de tre senaste åren legat på 221 (i Kolada). För att öka gymnasiebehörigheten har organisatoriska insatser som till exempel små undervisningsgrupper och riktat stöd samt samverkan med elevhälsa och socialtjänst visat sig effektfulla för elevernas lärande. Även tillgång till funktioner som studie- och yrkesvägledare och närvarokoordinatorer har lyfts som viktiga komponenter som bidragit till att påverka elevers resultat i positiv riktning. Närvaroarbetet är centralt för att öka behörigheten och inom årskurs F-6 är närvaron generellt sett hög, det finns heller inga större skillnader mellan pojkars och flickors närvaro. Inom årskurs 7-9 låg andelen elever med mer än 75% närvaro på 84,9% läsåret 2024/2025 vilket är lägre än nämndens ambitionsnivå på 86,3%. I dessa årskurser har fler flickor än pojkar en hög frånvaro. Elever i särskild undervisningsgrupp har en högre frånvaro än elever i ordinarie klass. Psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar anges generellt som bakomliggande orsaker till frånvaro. För att få fler elever behöriga till ett yrkesprogram och nå satta ambitionsnivåer behöver samarbetet mellan rektorer, specialpedagoger och lärare förbättras för att säkerställa att särskilt stöd sätts in tidigt och följs upp systematiskt. Det är en utmaning att med tilldelade budgetmedel möta barn och elevers behov av särskilt stöd. Det finns fortsatta behov av att höja kvaliteten på kartläggningar och att lägga mer tid och fokus på ämnesutveckling samt samverkan med socialtjänsten och att skapa anpassade lärmiljöer. Ett positivt resultat är att andelen bedömningar för barngruppen som lämnade förskoleverksamheten som utifrån "Matris 2 Läsa och skriva" bedömts på "nivå 2" eller högre läsåret 2024/2025 uppgick till 87,1% vilket är högre än nämndens ambitionsnivå på 80,0%. Utveckling av lärmiljöer, ökat fokus på högläsning och språkstimulerande aktiviteter har gett resultat. Andelen elever i de kommunala skolornas årskurs 1 som nådde kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse uppgick till 88,7% läsåret 2024/2025 vilket är högre än nämndens ambitionsnivå på 83,0%. Läsförmågan har generellt förbättrats både för elever i svenska och svenska som andraspråk samt både för flickor och pojkar. Elever som läser svenska som andraspråk har dock fortsatt lägre resultat än elever som läser svenska (77,0% jämfört med 92,0%). Satsning på speciallärare och interaktiv bokläsning, även på fritidshemmet och i förskoleklassen, har bidragit till resultatet. Glädjande är också att Vänersborgs kommunala skolor ligger över riket både i årskurs 5 och 8 när det gäller elevers nöjdhet med sin skola och upplevelsen av att få den hjälp man behöver från skolan för att klara skolarbetet. Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) för barn- och utbildningsförvaltningen uppgår 2025 till 81 vilket är högre än kommun- fullmäktiges ambitionsnivå på 80. Under perioden januari-november 2025 var den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildnings- förvaltningen 7,4% vilket är lägre än kommunfullmäktiges ambitionsnivå på 8,7%. Resultatet avseende sjukfrånvaron för helår 2025 kommer att redovisas i den långa verksamhetsberättelsen för 2025. Arbetet med friskfaktorer har under året varit en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer i förvaltningen. Nämnderna kommunfullmäktige till barn- och utbildningsnämnden, handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga, ökad gymnasiebehörighet, bättre nyttjande av lokaler och anläggningar, förväntas slutföras inom den tilldelade tidsramen. Antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun, genomsnitt per år Bokslut 2024 Budget 2025* Bokslut 2025 Utv. 24/25 Förskola och pedagogisk omsorg Totalt antal placeringar, barn 1-5 år 2 119 2 093 2 073 -46 alternativ % 11 % 11 % 12 % 1 % Nyttjandegrad %** 94 % 93 % 91 % -3 % Fritidshem och pedagogisk omsorg Totalt antal placeringar, barn 6-13 år 1 738 1 635 1 748 10 alternativ % 14 % 14 % 14 % - Nyttjandegrad %** 52 % 51 % 53 % 1 % Grundskola F-9 Totalt antal elever 4 701 4 679 4 646 -55 alternativ % 13 % 13 % 13 % - Anpassad grundskola åk 1-9 Anpassad grundskola 87 101 99 12 * Budgeterat antal barn- och elevplaceringar i detaljbudget 2025 baserades på framtagna befolkningsprognoser från kommun- styrelseförvaltningen samt ett prognostiserat genomsnitt för 2025. ** Nyttjandegraden baseras på invånarantal från Kommunens invånarregister (KIR) samt inskrivna barn och elever i förskola och fritidshem som är asylsökande. Från och med 2025 har beräkningen av nyttjandegrad i förskola ändrats genom tätare uppföljning, vilket innebär att värdena inte är direkt jämförbara med tidigare år. Placeringar i fristående alternativ 2025, genomsnitt: • 1-5 år: 198 barn i fristående förskola samt 42 barn i enskild pedagogisk omsorg. • 6-13 år: 224 elever i fristående fritidshem samt 25 elever i enskild pedagogisk omsorg. • Årskurs F-9: 620 i fristående grundskolor. Förskolan har haft färre antal placeringar än budgeterat och jämfört med föregående år. Antalet heltidsplaceringar i förskolan har ökat, vilket har medfört högre kostnader än budgeterat. I fritidshem och i pedagogisk omsorg har det varit fler elever än budgeterat och jämfört med föregående år. Antal elever från förskoleklass till årskurs 9 har minskat jämfört med föregående år och antal elever 2025 blev lägre än budgeterat. Antal elever i anpassad grundskola har ökat från 87 till 99 under 2025. Ekonomi S:a Kostnader 1 177,0 1 163,6 1 102,4 Nettokostnad 1 033,1 1 030,8 968,4 Nettobudget 1 036,7 1 032,8 970,2 Årets resultat uppgår till 3,6 mnkr, vilket innebär en avvikelse mot budget med 0,3 %. Överskottet är högre jämfört med bokslutet 2024 då resultatet var 2,0 mnkr. Prognosen för barn- och utbildningsnämnden har varit budget i balans i delårsrapporterna för april och augusti. Ökningen av statsbidrag beror på att barn- och utbildningsnämnden har fått behålla statsbidrag från Migrationsverket och Skolverket avseende 2024. Utöver detta har statsbidrag för litteratur samt språkstärkande insatser under lov beviljats och använts för inköp av böcker och olika språkfrämjande aktiviteter. Den ökade nivån av övriga intäkter 2025 jämfört med föregående år beror i huvudsak på högre barnomsorgsintäkter. Detta beror på fler heltidsplaceringar samt beslut om förändrade avgiftsregler inom förskola. Dessutom har Skolverket beslutat om ett högre inkomsttak från och med 2025. Nämnderna Personalkostnaderna har minskat jämfört med föregående år vilket beror på att personalomkostnadspålägget har minskat mellan åren. Fler heltidsplaceringar i förskolan har medfört ett ökat personalbehov och därmed högre kostnader. Under vårterminen tilldelades barn- och utbildningsnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 1,0 mnkr från kommunfullmäktiges satsning för att öka gymnasiebehörigheten, vilket bidragit till ökade personalkostnader. Dessutom har fler elever i anpassad grundskola och fritidshem krävt mer personal. Omkostnaderna har ökat jämfört med förra året på grund av högre lokalkostnader, särskilt för Holmängens förskola och grundskola samt dyrare måltider och prisökningar på varor och tjänster. Nämnd/nämndsadm. 0,0 5,6 5,6 1,1 Förskola, pedagogisk omsorg 1-5 år 49,0 361,2 312,2 0,0 Grundskola F-9, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år 93,7 756,2 662,5 0,3 Anpassad grundskola 1,2 54,0 53,0 2,2 Netto 143,9 1 177,0 1 033,1 3,6 Nämnd/nämndsadministration Nämnd och nämndsadministration uppvisar ett överskott på 1,1 mnkr. Överskottet består av ej förbrukad budget för oförutsedda kostnader. Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år Verksamheterna förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år uppvisar ett nollresultat. Kostnaderna för det ökade antalet heltidsplaceringar möts av högre barnomsorgsintäkter än budgeterat. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd är höga och innebär en fortsatt utmaning att hantera i förhållande till tilldelad budget. Förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år Verksamheterna redovisar ett överskott om 0,3 mnkr. Inom grundskolan har antalet elever minskat i förhållande till budget. Elevminskningen har påverkat flera enheter och årskurser vilket har försvårat arbetet med att anpassa organisationen utifrån tilldelad elevpeng. Vissa enheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat, detta är ofta kopplat till elevers behov av särskilt stöd eller extraordinärt stöd. Det är en utmaning att uppnå både måluppfyllelse och budget i balans. Fler elever i fritidshem och fler elever mottagna i anpassad grundskola som går i fritidshem än budgeterat har gjort att kostnaderna ökat. Anpassad grundskola 7-16 år Den anpassade grundskolan redovisar för året ett överskott om 2,2 mnkr. Under de senaste åren har verksamheten präglats av en tydlig ökning av antalet elever. År 2024 var 87 elever mottagna inom skolformen, medan motsvarande antal för 2025 uppgår till 99 elever. Detta innebär en elevökning om cirka 14 procent. Överskottet förklaras delvis av att elevantalet blev lägre än budgeterat, samtidigt som kostnadsutvecklingen inte ökat i den takt som tidigare prognostiserats. En sannolik förklaring till detta är att verksamheten i viss utsträckning har kunnat ta till vara stordriftsfördelar, vilket har bidragit till en mer effektiv resursanvändning och därmed ett överskott. Personal räknats in. Det totala antalet månadsanställningar har minskat 2025 i jämförelse med 2024. Minskningen mellan 2024 och 2025 utgörs av visstidsanställningar. Tillsvidareanställda 1 140 1 137 1 129 Nämnderna Investeringar En del av inventarieinvesteringarna var ursprungligen avsedda för Tärnanskolan och Skördegatans förskola i samband med planerade renoveringar under 2025. Eftersom färdigställandet av Skördegatans förskola har försenats och renoveringen av Tärnanskolan pågår med osäker tidplan, omfördelades dessa medel till inköp av elevdatorer som behövde ersättas för att följa den tekniska utvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen har under året arbetat aktivt och målmedvetet med verksamhets- och ekonomistyrning för att nå budget i balans, de förväntade resultaten och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Nämnderna Ordförande: Benny Jonasson (S) Vice ordförande: Piotr Gabrys (M) Förvaltningschef: Eddie Sandin Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggområdet samt fastighetsbildning. Verksamheten styrs av ett antal speciallagar, främst plan- och bygglagen samt fastighetsbildningslagen. Enligt dessa lagar ska nämnden verka för en god bebyggd miljö samt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Nämnden ansvarar för prövning av dispenser och tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Nämnden ansvarar också för mätning och kartframställning samt utveckling av geodata. Nämnden ansvarar även för kommunens namnsättning av vägar och adressättning. Byggnadsnämndens ärenden bereds av miljö- och byggnadsförvaltningen. nämnden att sex förväntade resultat uppnås under året. Ett förväntat resultat prognosticeras inte uppnås under året. 4 - 1 2025 års NKI (mätår 2024) hamnade på 66. Resultatet uppnås inte, ambitionsnivån var 6p. Aktiviteter pågår för att öka måluppfyllelse. Bland annat pågår deltagande i ett leaderprojekt med syfte att stärka företagsklimatet. Hittills i år ser NKI ut att ha ökat kraftigt från 66 år 2024 till 75. Rikssnittet inom bygg ligger på 69. Slutliga resultatet för 2025 kommer inte förrän 2026. Övriga förväntade resultat uppnås under året. Nämnden har givit 2 uppdrag (förväntade resultat genomföra) som är fleråriga och dessa löper på enligt plan. Värt att nämna är att byggnadsnämnden har under 2025 minskat sina handläggningstider markant och uppnår därmed samtliga förväntade resultat kopplade till handläggningstid för bygglov. Bokslut 2025 Bokslut 2024 Utveckling 2024/2025 Bygglov Handläggningstid medel 21 dagar 26 dagar -5 dagar Handläggningstid median 16 dagar 25 dagar -9 dagar Boende Färdigställda bostäder*, antal 23 76 -53 *Färdigställda bostäder innebär att bygglov har sökts samt att byggnaden är uppförd och inflyttningsklar. Det gäller både enbostadshus och antal lägenheter i flerbostadshus Antalet färdigställda bostäder hamnar på 23 och innefattar 12 enbostadshus, 4 lägenheter i flerbostadshus och 7 fritidshus. Prognosen i augusti var 21 bostäder. Nämnderna Ekonomi Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Resultat 1,4 2,2 -0,1 Nämnden uppvisar i 2025 års bokslut ett överskott på 1,4 mnkr, en avvikelse mot budget på 6,6 procent. Kart- och geodata har från erhållit bidrag på nästan 0,1 mnkr från kommunens internationella medel, för att kunna genomföra en studieresa till Danmark. Övriga intäkter understiger budget med 0,2 mnkr, vilket beror på låga intäkter på bygglov och KLM (Kommunala lantmäterimyndigheten). Lågt ärendeinflöde, som delvis är effekter av förändringar i lagstiftning som trätt i kraft under året men även beror på byggkonjunkturen, bidrar till minskade intäkter. Personalkostnader understiger budget med 1,6 mnkr, vilket beror på vård av barn och sjukfrånvaro, kortare föräldraledigheter samt vakant tjänst. Övriga kostnader överstiger budgeterad nivå med 0,1 mnkr, vilket främst beror på konsulttjänster som köpts in av Plan, vilka till stor del vidarefaktureras. Föregående år visade nämnden ett överskott mot budget med 2,2 mnkr. Nämnden prognostiserades i augusti ett budgetöverskott på 0,4 mnkr vid årets slut. Avvikelsen mot prognosen beror på ökade intäkter på plan samt minskade arbetskrafts- kostnader på grund av sjukfrånvaro, vård av barn samt vakans. Nämndverksamheten visar överskott mot budget på 0,1 mnkr. Förvaltningskontoret följer budget i stort. KLM uppvisar ett budgetöverskott på 0,2 mnkr, främst på grund av lägre personal- kostnader än budgeterat. Kart- och geodata visar ett överskott mot budget på 0,5 mnkr, främst till följd av lägre arbetskraftskostnader än budgeterat men även högre intäkter och lägre verksamhetskostnader. Plan visade ett budgetöverskott på 0,9 mkr främst på grund av högre intäkter än budgeterat. Bygglov visade ett underskott mot budget på 0,3 mnkr. Avvikelsen förklaras av lägre intäkter än budgeterat. Personal * 2025 2024 2023 Tillsvidare anställda 35 36 36 Visstid anställda 1 0 0 Summa 36 36 36 Tabellen ovan återger antal månadsavlönade anställningar per den 1 november. I de fall en person har två anställningar har båda räknats in. För att möta de låga intäkterna har bygglovsverksamheten omorganiserats för att kunna minska administrationen med en tjänst. En visstidsanställd har ersatt en tjänstledig personal på plan under hösten. Båda var anställda i november, vilket gör att minskningen med en anställd inte syns i tabellen. Investeringar Investeringar, Mnkr Investerings- plan Utfall Budget- diff Årets investeringsbudget utökades till 750 tkr för att användas till inköp av totalstation och GPS. Till följd av rabatterat pris vid inköpstillfället kostade inköpet endast 630 tkr, vilket innebär 120 tkr lägre investeringskostnad än budgeterat. Intäkterna för Plan och Kart och data ökade under hösten vilket bidrog till det slutliga överskottet. Nämndens intäkter är svåra att förutse särskilt i rådande konjunkturläge, vilket kan påverka nämndens resultat både positivt och negativt. Ärendeingången kopplad till bygglov spås framåt vara något lägre till följd av förändring i plan- och bygglagen som infördes i december 2025. Samtidigt ser efterfrågan på nya detaljplaner ut att vara fortsatt stark. För att möta lägre intäkter har förvaltningen effektiviserat och minskat en tjänst. Under 2026 kommer förvaltningen följa ärendeingången noga för att se om ytterligare anpassningar behöver göras. Nämnden ser i övrigt inget behov av särskilda åtgärder för budget i balans 2026. Nämnderna Ordförande: Benny Augustsson (S) Vice ordförande: Mats Andersson (C) 2:e vice ordförande: Henrik Harlitz (M) Förvaltningschef: Lena Tegenfeldt Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomi. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Uppgifterna framgår i kommunallagen och reglemente för kommunstyrelsen. Inom kommunstyrelsen finns ett arbetsutskott och ett personal- och förhandlingsutskott. Nedan redovisas nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål nås, fördelat per inriktningsmål. Nämnden bidrar till uppfyllelse av inriktningsmål genom förväntade resultat – uppnå och förväntade resultat – genomföra. Som helhet bedömer nämnden att 10 förväntade resultat uppnås under året och att 13 pågår enligt plan. Fem förväntade resultat bedöms inte uppnås år 2025. jämlika förutsättningar att påverka sina liv 4 3 1 kommun med minskad klimatpåverkan - 2 - 5 6 4 för ett friskt och hållbart arbetsliv 1 2 - Flera ambitionsnivåer nås, som följd av en lägre andel långtidsarbetslösa och en lägre andel invånare med låg ekonomisk standard. Det upplevda psykiska välbefinnandet ökar och den upplevda otryggheten minskar. Uppföljningen visar dock på fortsatta skillnader mellan könen. Detta gäller till exempel andelen som avstår från att gå ut ensamma och det självskattade hälsotillståndet. Det är fler kvinnor än män som uppger att de avstår från att gå ut ensamma och det självskattade hälsotillståndet ökar bland männen men ligger kvar på liknande nivåer som föregående år bland kvinnor. Nya överenskommelser mellan olika samarbetspartners i det brottsförebyggande arbetet väntas ge god effekt på tryggheten. I det medborgarlöfte som tecknats mellan kommunen och Polisen finns ett tydligt fokus på social prevention samt på barn och ungdomar i Vänersborg. I löftet finns tre fokusområden som lägger vikten på det förebyggande arbetet. Åtgärder riktats mot att möta barn, unga och unga vuxna med normbrytande beteende och för att stärka samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle. Det tredje fokusområdet gäller riktade åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna. I det mer långsiktiga arbetet för jämlika och jämställda förutsättningar har yrkesinspirations- och rekryteringsmässan Kompetensforum genomförts, med över 1400 besökare. Utvärderingen av mässan var i stora drag positiv, men utmaningen gällande matchning mellan kompetens bland de arbetssökande och den kompetens som efterfrågas bland arbetsgivarna kvarstår. Kommunstyrelsen driver miljöarbetet på kommunövergripande nivå. Detta görs bland Nämnderna annat genom att samordna insatser inom ramen för de klimatlöften som antagits av kommunfullmäktige och genom att följa upp de mätbara indikatorer som finns i strategin för ett fossilfritt Vänersborg 2030. Av de 24 löften som antagits är 23 uppstartade eller infriade. Under år 2025 har klimatarbetet även varit en stor del av den nu årliga Hållbarhetsveckan, bland annat med föreläsningar och seminarier för allmänheten. Kommunstyrelsen har antagit två förväntade resultat - genomföra kopplat till inriktningsmålet om att vara en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan. Framtagandet av en ny energiplan löper på enligt plan och har påbörjats under hösten år 2025. Kommunen ingår i ett projekt med Dalslandskommunerna för att få stöd i processen. Ett uppdrag har påbörjats kring ett system för klimatväxling, där pengar ska kunna gå till klimatinitiativ inom alla kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har antagit ett stort antal förväntade resultat kopplat till inriktningsmålet om god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag. Två mätningar som görs gäller det upplevda företagsklimatet. I SKR:s insiktsmätning är resultatet på bra nivåer. Detsamma gäller för det sammanfattande omdömet som ges i Svenskt näringslivs undersökning. Kommunens resultat ökar i samtliga områden, men når dock inte upp till ambitionsnivån. Högst betyg ges inom området upphandling, där Vänersborg ligger långt över genomsnittet för riket. Under år 2025 har kommunstyrelserna i Trollhättan och Vänersborg slutit överenskommelsen ”Tillväxt tvåstad”, ett planeringsunderlag för området mellan städerna. Flera nya etableringar har skett och i ett tätt förvaltningsövergripande arbete fortsätter detaljplanearbete i Köpmansgränd som möjliggör uteserveringar och en mer attraktiv plats. Flera evenemang i centrala Vänersborgs har genomförts under sommarmånaderna; Lilla Paris Open, Aqua Blå, Subkult, Digiloo samt Antikrundan. Mätningar av bemötande och service till kommuninvånarna visar på utvecklingsbehov. Det förväntade resultaten om att 90 % av medborgarna som är i kontakt med kommunen ska vara nöjda uppnås inte. Resultatet av årets mätning visar ett resultat på 81,3 %, vilket är lägre än genomsnittet i riket. Resultatet gäller för kommunen som helhet och det påbörjade arbetet med service och bemötande fortsätter, bland annat inom leaderprojektet ”Att bli den myndighet vi själva vill möta”. Inom ramen för inriktningsmålet om god service är det ett förväntat resultat - genomföra som inte nås under året. Det gäller införandet av ett kommungemensamt system för identitets- och behörighetshantering. Förseningen i projektet förklaras av att SKR ännu inte lanserat den nationella lösning som ligger till grund för arbetet. Kommunstyrelsen har samordnat arbetet i det förväntade resultatet om att bli en robust och motståndskraftig kommun. Till exempel har genomförandet av beredskapsveckan höjt kunskapsnivån i samhället om frågor som bland annat berör beredskap. Tema för veckan inkluderade totalförsvar, mat, liv och hälsa samt vatten och hemberedskap. Kontinuitetshantering är centralt inom beredskapsområdet. Som en del i detta arbete har till exempel en nödvattenövning genomförts. Arbetet med nödvattenplanen är ett långsiktigt arbete för att nå nödvattenförsörjning i händelse av kris eller krig och arbetet med denna har startats upp under hösten. Medarbetarengagemanget når upp till målnivåerna för år 2025, tack vare gemensamt prioriterade förbättringsområden. Sjukfrånvaron har minskat både totalt i kommunen och inom kommunstyrelseförvaltningen, vilket kopplas till ett tydligt fokus på arbetsmiljö, rehabilitering och utbildningsinsatser. Arbetet med att ta fram ett beslutsstöd för chefer pågår enligt plan. Rapporter för att se Nämnderna personalstruktur och sjukfrånvaro är klara och rapporter för att se arbetad tid och övertid är i slutskedet. och unga 2026–2027. Utifrån omvärldsbevakning, intern och extern behovsanalys och inventering av pågående arbete har en detaljerad processbeskrivning tagits fram. Uppdraget följer tidplanen och har delrapporterats under september. Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar Förutsättningarna för samnyttjande av lokaler skiljer sig åt mellan förvaltningarna. En nulägesbeskrivning har tagits fram för att kunna följa upp kommunens samnyttjade lokaler och presenteras i lokalförsörjningsunderlaget i januari. Kommunstyrelsen har fortsatt ansvar för samordning av lokalförsörjningsarbetet och följer upp progressionen av samutnyttjandet av lokaler även efter att det riktade uppdraget avslutas under år 2026. Digitaliseringspott Uppdraget genomförs enligt plan. Inom digitaliseringspotten ingick initiativ kring att utveckla beslutsstöd utifrån data från de kommungemensamma verksamhetssystemen för ekonomi och personal. Arbetet är inlett och pågående, det satte ljuset på behov av en gemensam struktur för vårt data. En inledande förstudie belyste våra olika uppbyggda trädstrukturer för organisation i respektive system och ett arbete genomförs för att ta fram styrande principer för hur det ska kunna fungera på ett enhetligt sätt som i sin tur gör att data blir jämförbar och användbar. Landsbygdsprogram En kartläggning har gjorts av andra kommuners landsbygdsprogram eller liknande, inventering av kommunens stöd till landsbygdsdelarna i kommunen och behovsanalys för innehåll i programmet. Struktur och tidplan är framtagen och programmet förväntas färdigställas under första kvartalet år 2026. Kompetensutvecklingsprogram Pågår under år 2025–2027 och genomförs enligt plan. Programmet utgår från kommunens styr- och ledningsmodell med särskilt fokus på de kulturbärande delarna. Programmet pågår under en tvåårsperiod, med stöd av konsult, där cheferna är först ut följt av medarbetarna. Ekonomi Summa intäkter 78,9 77,4 71,1 Summa kostnader 540,3 521,2 500,0 Budgetdifferens 18,6 17,4 12,3 Utfall 2025-12-31 Det redovisade resultatet per december visar ett överskott på +18,6 mnkr, vilket är högre än motsvarande period förra året. Intäkterna är högre än budget och avser främst projektintäkter. Omkostnaderna visar ett överskott och avser kommunstyrelsens anslag för oförutsett, konsult- och materialinköp samt att bidrag till Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal varit lägre än budgeterat. Mnkr Intäkt Kostnad Netto Budgetdif Kommunstyrelsen 0,0 11,8 11,8 5,6 Kommunstyrelse- förvaltningen 59,8 162,9 103,1 3,2 Räddningstjänst 0,5 43,4 42,9 3,7 Gymnasium 0,0 225,0 4,8 4,8 Vuxenutbildning 0,6 40,9 40,3 0,7 Övrig extern verksamhet 18,0 56,3 38,3 0,6 Nämnderna Kommunstyrelsen, politisk verksamhet Kommunstyrelsens politiska verksamhet redovisar ett resultat på totalt +5,6 mnkr. Avvikelsen är främst övriga omkostnader och bidrag samt att all budget inte förbrukats avseende kommunstyrelsens anslag för oförutsett samt medel för socialt förebyggande arbete. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen redovisar ett överskott på +3,2 mnkr. Avvikelsen består av överskott på personalkostnader på grund av vakanser samt visst överskott på projekt och bidrag. Gymnasiet och vuxenutbildningen Gymnasieverksamheten redovisar ett överskott på +4,8 mnkr, kopplat till sänkta pensionskostnader. Dock är Vänersborgs andel av elevunderlaget något högre än budgeterat. För vuxenutbildningen redovisas ett överskott på +0,7 mnkr, som avser lägre volymer i beslutat uppdragsavtal än budgeterat. Räddningstjänst Räddningstjänsten redovisar ett överskott på + 3,7 mnkr. Detta beror på lägre pensionskostnader än budgeterat, utifrån uppdaterade pensionsprognoser. Övrig extern verksamhet Avtalsbundna köp av verksamhet och bidrag redovisar ett sammanlagt överskott på +0,6 mnkr, som främst gäller bidrag till externa parter. Personal räknats in. Det totala antalet månadsanställningar har ökat år 2025 i jämförelse med år 2024. Ökningen utgörs framför allt av visstidsanställningar, som beror på tidsbegränsat behov på grund av föräldraledigheter och tjänstledigheter samt behov av projektanställningar på IT-avdelningen. Investeringar Inventarier 1,1 0,0 0 IT datorer 14,6 17,07 0 IT investering öv. 8,6 7,2 0 Summa 24,3 24,3 0 Utfallet gällande investeringar är i balans med planen inom förvaltningen. Ett kat behov av datainvesteringar har uppkommit under året. Detta har balanserats upp internt inom förvaltningen. Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat och har budget i balans. Nämnderna Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Ann-Sofie Dolk Olsson (S) Vice ordförande: Kristina Edvinsson (M) Förvaltningschef: Anna Svensson Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden omfattar barn- och ungdomskultur, bidrag, stöd och stimulans till föreningar och studieförbund. Vidare ingår verksamheterna folkbibliotek, fornvård, fritidsgårdsverksamhet, huvudmannaskap för Vänersborgs museum, idrotts- och fritidsanläggningar, friluftsliv, konsthall, konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, musik- och kulturskola, stipendier inom nämndens områden samt öppna offentliga arrangemang. Nämndens primära målgrupp är barn och unga i åldern 0–18 år. Samtlig verksamhet ska ha särskilt fokus på att nå underrepresenterade grupper och aktiviteter och utbud ska ha geografisk spridning i kommunen. Nedan redovisas kultur- och fritidsnämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Som helhet bedömer nämnden att samtliga 8 förväntade resultat uppnås under året. jämlika förutsättningar att påverka sina liv 1 - - skolresultat och fullföljer sina studier 1 - - 2 - - Under året har verksamheterna aktivt arbetat med att försöka nå underrepresenterade grupper och verka i hela kommunen. Ett arbete som syftar till att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för invånarna. Detta har bland annat gjorts genom uppsökande verksamhet, utökat utbud samt tillgängliggörande av lokaler med gott resultat. Det har bland annat genomförts ett 70-tal aktiviteter på Torpaområdet då analyserna visat att barn och unga från detta bostadsområde är de som i minst grad besöker ordinarie verksamheter. Det pågår aktivt arbete för att minska könsskillnaderna i verksamheterna där målbilden är att nå en fördelning om 60/40. Detta är något som förvaltningen bedömer uppnås på ett övergripande plan men även om det varierar mellan olika verksamheter. Utifrån ett funktionsrättsperspektiv har det genomförts insatser för att skapa bättre förutsättningar för funktionshindrade att delta i förvaltningens verksamheter. Inom förvaltningen har det också arbetats aktivt med HBTQI+-frågor och ett inkluderande perspektiv utifrån den handlingsplan som tillhör HBTQI- certifieringen. Avseende geografisk spridning är kultur och fritid fortsatt närvarande i de olika delarna av kommunen genom undervisning, nytillkomna projekt/aktiviteter och anläggningsbestånd. Det erbjuds också öppen ungdomsverksamhet på flera platser i kommunen där kultur och fritid antingen bedriver verksamheten själv eller stöttar extern part med ekonomiska medel för att det skall finnas en ändamålsenlig verksamhet. För att barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier har det inom förvaltningen satsats mer på att skapa en relation till biblioteksverksamheten och litteratur i unga åldrar. Detta genom att fler aktiviteter har genomförts för just barn och unga på biblioteken. Inom baskulturutbudet har ett genomgående tema varit språkutvecklande arbetssätt och inom förvaltningen har barn också Nämnderna erbjudits läxhjälp, vilket varit ett populärt inslag. I arbetet med att verka för hållbarhet och minskad klimatpåverkan förväntas hållbarhetsperspektivet genomsyra hela förvaltningen. Samtliga utlåningsverksamheter når vid årets slut uppsatta ambitionsnivåer, vilket är positivt då det inte prognostiserades vid uppföljning i augusti. Inom förvaltningen har också fortsatta insatser kring granulatsäkring av konstgräsplaner genomförts för att förhindra att mikroplaster letar sig ut i naturen. Det pågår också ständig utveckling kring skötsel och automatisering i idrottsanläggningarna för att minska kommunens miljöavtryck. För att möta förväntningar om god service och hög effektivitet arbetar kultur och fritid utifrån närhetsprincipen och en god geografisk spridning samt ett brett utbud där det ska erbjudas aktiviteter för olika åldrar och intressen. Det arbetas också ständigt med fokus på effektivisering sett till både organisation och lokalbestånd. Under året har det också genomförts ett arbete med att mäta upplevd kvalitet, service och bemötande utifrån besökare/deltagare samt föreningars perspektiv. Utifrån resultatet kan konstateras att önskad målbild uppnås. Verksamheterna kommer även att arbeta med de indikationer på förbättringsområden som framkommit. Kultur och fritid verkar för att skapa goda förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv och under året har verksamheterna kontinuerligt följt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har genomförts två organisationsjusteringar som ämnat bidra till ökad samverkan samt kompetensutnyttjande och på sikt också en bättre arbetsmiljö. Under året har verksamheterna också fokuserat på de utmaningar som framkommit i medarbetarundersökningen och det har bland annat arbetats med närvarande och tillitsbaserat ledarskap samt delaktighet och inflytande. Detta har resulterat i att kultur och fritid vid årets medarbetarundersökning nått uppsatt ambitionsnivå kopplat till beslutat förväntat resultat, något som inte prognostiserades vid uppföljning i augusti. Handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga – Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för arbetet och kultur- och fritidsförvaltningen har bidragit genom föreningsdialoger och framtagande av aktiviteter. Uppdraget förväntas att slutföras inom beslutad tidsram. Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar - Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt för att hitta bra metoder för att allmänheten på ett enkelt sätt ska kunna nyttja tomma tider i anläggningarna. Information har också gått ut till andra aktörer om att förvaltningen har lokaler som kan nyttjas när verksamheten inte är i gång och nämnden har ställt sig positiv till att nyttja andra nämnders tomma lokaler om det så återfinns ett behov. Uppdraget förväntas slutföras inom tilldelad tidsram. Bibliotek Bokslut 2025 Bokslut 2024 Utveckl. 24/25 Antal utlånade media 153 622 115 335 33,2% Antal utlånade e-media 13 599 10 728 26,8% Antal besökare 109 810 110 272 -0,4% Musik- och kulturskolan Bokslut 2025 Bokslut 2024 Utveckl. 24/25 Andel deltagare 6–19 år i %* 14** 12,5 ** 1,5 - Varav flickor i % 67,5 69 -1,5 - Varav pojkar i % 32,5 31 1,5 * avser andel deltagare av total åldersgrupp 6–19 i kommunen ** avser föregående år, eftersläpning p.g.a. publicering Ungas mötesplatser* Bokslut 2025 Bokslut 2024 Utveckl. 24/25 Antal besök 20 120 23 323 -13,7% - Varav flickor i % 36,8 42,0 -5,2 - Varav pojkar i % 60,0 55,9 4,1 - Varav annat i % 1,1 2,0 -0,9 * Under 2025 gjordes en omorganisation och ungas mötesplatser avser det samlade resultatet för Lyckans fritidsgård, Torpa fritidsgård, Timjan och Barnens kastanj. Nämnderna Ekonomi S:a Kostnader 169,2 160,5 149,0 Årets resultat uppgår till 2,6 mnkr, vilket innebär en avvikelse mot budget med 2 %. Jämfört med 2024 är det en förbättring med 0,6 mnkr samtidigt som nettokostnaden ökat med 5 % jämfört med föregående år. Budgetposter varierar över tid och mellan olika enheter men överlag är orsaken att nämnden har avsatta medel för kommande hyreshöjning i Arena Vänersborg, motsvarande 3 mnkr. Då investeringen skjuts framåt ligger medlen kvar som ett överskott. Bortsett från hyreskompensationen är nämndens resultat i nivå med budget. Årets redovisade intäkter överstiger budget vilket beror på ökade statsbidrag. Personalkostnader understiger budget till följd av vakanshållning samt sjukfrånvaro. Verksamhetsområde, mnkr Nämnd och administration redovisar ett positivt resultat vilket främst beror på något lägre kostnader för arvoden inom nämnd samt lägre personalkostnader på grund av att förvaltningen inte återbesatt 0,5 tjänst som administratör. Kultur omfattar allmän kultur, konsthall, bibliotek, musik- och kulturskola samt Kulturhuset och Vänersborgs museum och redovisar ett underskott. Inom Bibliotek beror underskottet på att förvaltningen organiserat om verksamheten och tillsatt andra kompetenser än man haft tidigare, med sikte på nutida och framtida behov. Underskottet beror också på att förvaltningen medvetet lagt mer pengar än budgeterat på programverksamheten, då förvaltningen som helhet har ett överskott. Inom Konsthall beror underskottet på högre personal- och verksamhetskostnader än vad som är budgeterat. Inom övriga enheter redovisas överskott på grund av lägre personalkostnader eller resultat nära balans. Fritid omfattar idrottsanläggningar, fornvård, friluftsliv samt mötesplatser för unga och redovisar ett positivt resultat. Inom idrottsanläggningar beror överskottet främst på kompensation för investeringar i anläggningar som inte aktiverats. Därtill även lägre personalkostnader på grund av tillfälliga vakanser och sjukskrivning inom personalstyrkan som inte har ersatts. Fritidsgårdsverksamheten redovisar ett underskott på grund av tillfälligt högre personalkostnader som verksamheten inte kunnat påverka. Personal Investeringar Mnkr Investeringsplan Utfall Budgetdiff. Konstnärlig gestaltning 1,0 1,0 0,0 Netto 4,0 3,7 0,3 Investeringar avser inventarier och verksamhetsanpassningar samt konstnärlig gestaltning. Under året har investeringar bland annat gjorts i traktor, gräsklippare och elfordon inom anläggningar. Inom bibliotek har investeringar gjorts i nya hyllor till skyddsrum och biblioteket i Vargön samt meröppet i Vargön. Investering i konstnärlig gestaltning har skett på Holmängenskolan samt på Sportcentrum. Förvaltningen ser över ambitionsnivån inom de enheter som uppvisar underskott Mnkr Intäkt Kostnad Netto Budget -diff. Nämnd och administration 0,5 13,2 12,7 0,5 Kultur 7,8 69,9 62,1 -0,9 Fritid 13,2 86,0 72,9 3,0 Nämnderna Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförande: Anneli Guilotte (S) Vice ordförande: Lena Eckerbom Wendel (M) Förvaltningschef: Eddie Sandin Nämnden är både en vanlig kommunal nämnd och en självständig myndighet. Som myndighet kan nämnden besluta om att ställa tvingande krav på till exempel företag i miljöskyddsfrågor. Nämnden har i uppdrag att arbeta för efterlevnaden av de lagar och förordningar som rör miljö- och hälsoskydd, avlopp, livsmedel, tobak, läkemedel, strålskydd och naturvård. Verksamheten deltar i arbetet med Miljöprogram 2030, både vad gäller planering och genomförande. Naturvårdsprojekt med beviljade bidrag är andra stora arbetsuppgifter. Verksamhetens insatser styrs till stor del av inkommande ärenden såsom anmälningar, klagomål, ansökningar och remisser. nämnden att 6 förväntade resultat uppnås under året. 2 förväntade resultat prognosticeras inte uppnås under året. 2 - 2 Samtliga fastigheter som idag inte har kommunalt VA ska vara registerförda senast utgången av 2027- Arbete fortlöper enligt plan. Insatsen som krävs för att uppnå resultatet genererar inga intäkter. Resurser som idag arbetar med intäktsfinansierad tillsyn kommer fortsatt behöva prioritera denna insats vilket i sig innebär en risk att intäkterna inom avlopp inte når upp till budgeterad nivå under kommande år. Nöjda tillståndssökande av enskilt avlopp, index 2025 års NKI (mätår2024) hamnade på 73. Ambitionsnivån var 69, resultatet uppnås. NKI inom Livsmedel 2025 (mätår 2024) hamnade på 87, Ambitionsnivån var 82, resultatet är uppnått. NKI inom miljö och hälsa -2025 års NKI (mätår 2024) hamnade på 71, ambitionsnivån var 78. Resultatet uppnås därmed inte. Aktiviteter pågår för att öka måluppfyllelse. Bland annat kommer deltagande i leaderprojekt med syfte att stärka företagsklimatet genomföras. Resultatet ser hittills ut att peka uppåt för mätår 2025, men slutliga resultatet kommer inte förrän 2026. Mätning av Nöjd kund-index (INSIKT) för nämndens myndighetsområden inom Tobak från och med januari 2025 kan inte påbörjas. SKR har beslutat att inte genomföra de planerade mätningar inom myndighetsområdet Tobak. Orsaker till detta är, enligt Enkätfabriken (som genomför själva mätningarna), svagt intresse och svårt att avgränsa mot andra områden. Medarbetarengagemang (HME) miljö- och hälsoskyddsnämnden- Medarbetarenkäten som genomfördes under hösten visar att resultatet uppnås. HME landade på 83, även ambitionsnivån var 83. Nämnderna Ekonomi Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Budgetdiff 0,4 0,2 -0,1 Nämnden uppvisar i 2025 års bokslut ett överskott om 0,4 mnkr, en avvikelse mot budget på 3,4 procent. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat. Årets redovisade intäkter överstiger budget med 0,4 mnkr. Överskottet förklaras främst av erhållna bidrag för LONA-projekten Nygårdsängen del 2 samt Invasiva arter. Vid årets slut är personalkostnaderna 0,8 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror huvudsakligen på vård av barn, sjukfrånvaro, föräldraledighet samt en tillfällig vakans inom naturvård. Omkostnaderna överstiger budget med 0,8 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av kostnader kopplade till LONA-projekten, som nämns ovan, samt konsultkostnader för att täcka tillfällig vakans inom naturvård. Föregående år visade nämnden ett överskott mot budget med 0,2 mnkr. I delårsrapporten per augusti 2025 prognostiserades en positiv avvikelse mot budget på 0,2 mnkr. Det faktiska resultatet blev 0,2 mnkr bättre än prognosen. Avvikelsen mellan prognos och utfall beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat till följd av föräldraledighet, vård av barn samt sjukfrånvaro. Intäkterna blev högre vid årsslut än vad som prognostiserades i augusti, främst inom avlopp och miljöskydd. Personal * 2025 2024 2023 Tillsvidare anställda 18 18 18 Visstid anställda 2 1 2 Summa 20 19 20 räknats in. På grund av tjänstledigheter har verksamheten haft två visstidsanställningar under delar av året. Nämndens budget utökades 2025 med 500 tkr för att möjliggöra personalförstärkning. Denna resursförstärkning har valts att läggas inom området små avlopp, vilket har inneburit att teamet utökats med en person. Nämnden bedömer att det inte finns behov av särskilda åtgärder för att uppnå budget i balans under 2026. Det är dock fortsatt viktigt att följa utvecklingen inom den avgiftsfinansierade delen av verksamheten för att säkerställa att intäkterna uppnår budgeterade nivåer. Nämnderna Ordförande: Ann-Mari Jonasson (S) Vice ordförande: Tomas Öberg (C) 2:e vice ordförande: Tor Wendel (M) Förvaltningschef: Daniel Jerling Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för stora delar av kommunens tekniska verksamhet, såsom drift och anläggning inom park och gata, projektering samt trafikärenden. Vidare handhas fastighetsförvaltning, lokalvård, måltidsproduktion till skola och äldreomsorg samt en del övrig intern service, såsom bilpool och vaktmästeri. Balansräkningsenheterna VA- och renhållningsverksamheterna ingår också. nämnden att 6 förväntade resultat uppnås under året. 6 förväntade resultat uppnås inte. jämlika förutsättningar att påverka sina liv 0 0 0 skolresultat och fullföljer sina studier 0 0 1 kommun med minskad klimatpåverkan 4 0 3 2 0 1 Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv 0 0 1 Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat Fler högstadie- och gymnasieelever besöker skolrestaurangerna, andel % 82 % av högstadieeleverna åt i skolrestaurangerna 2025, vilket innebär att målet på 84 % inte uppnås. Resultatet varierar mycket mellan skolorna, vilket bedöms delvis bero på skillnader i måltidsmiljön. Att resultaten har sjunkit sedan föregående uppföljning förklaras delvis av tidigare dokumentationsfel. Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan Minska energiförbrukningen i kommunens lokaler, antal kWh/kvm.Utfallet är 126 kWh/kvm, vilket innebär att målet för 2025 uppfylls. Energioptimera gatubelysningsbeståndet, antal kWh/år och andel LED/SMART på befintligt bestånd. Energiförbrukningen ökade med 13 % mellan 2024 och 2025, vilket innebär att målet om en årlig minskning med 2 % inte uppnås. Ökningen beror framför allt på att tidigare besparingsåtgärder inom gatubelysningen avslutades under 2024, då tänd- och släckningstider återgick till det normala av trygghetsskäl. Samt att belysningsbestånd har vuxit under året. Däremot nås delmålet om att öka andelen LED och smart belysning. Under 2025 byttes 214 armaturer till LED, vilket motsvarar en ökning på 2,42 %. Kostenheten är en klimatsmart verksamhet som levererar/producerar måltider med låg klimatpåverkan, kg CO2-ekv/kg inköpta livsmedel och gram matsvinn/serverad portion. Klimatpåverkan 2025 är 1,6 kg CO₂-ekv/kg, vilket når målet. Matsvinnet är däremot 43 g per portion, över ambitionsnivån på 35 g. Ökningen beror delvis på att elever tar mer mat än de äter och behovet att säkerställa tillräckliga mängder vid leverans till mottagningsköken. Arbetet med att minska svinnet fortsätter 2026 Minska andel tomställda lokaler mätt ur befintligt bestånd, andel (%). Andelen tomställda lokaler är 8,41 % (målet 2 % uppnås inte), en Nämnderna ökning från 6,9 % i december 2024, främst på grund av Norra skolan som tillkommit som outhyrt objekt. Lokaler för eventuell försäljning identifieras och en process för försäljning ska tas fram. Från 2025 ingår projekt- och driftchefer i kommunens lokalförsörjningsgrupp för att stärka arbetet med ändamålsenlig lokalförsörjning. Debiterad volym avloppsvatten ska öka, andel (%). Ambitionsnivån för 2025 (37 %) har överträffats med ett utfall på 38,5 %. Icke debiterad volym dricksvatten ska minska, andel (%).Ambitionsnivån för 2025 (24 %) har uppnåtts med ett utfall på 14,3 %. Utred kostnad och pay-off tid för utbyte på kort tid av samtlig återstående gatubelysning till LED/smart belysning, som underlag för inspel i kommande MRP. Uppdraget är genomfört och har presenterats i en konsekvensanalys som bilaga i förslag till MRP. Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag Effektivisera handläggningsprocessen av felanmälningar gatuenheten, andel avslutade/handlagda inom 30 dagar (%). 84 % av felanmälningsärenden avslutades eller hanterades inom 30 dagar 2025, vilket överträffar målet på 80 %. Bra genomförande av införandet av hushållsnära avfallsinsamling, kundnöjdhet andel (%) Kundnöjdheten blev 76,8 % 2025, under målet på 93 %. En egen undersökning genomfördes eftersom SCB:s medborgarundersökning inte fullt ut mäter rätt aspekter och endast publiceras vartannat år. Skillnader i metod och målgrupp gör jämförelser svåra. Nästa mätning 2026 blir viktig för tydligare slutsatser. Trots att målet inte uppnås är bedömningen att införandet av fyrfackssystemet har fungerat väl med få klagomål, tack vare kommunikationsplan, regelbundna avstämningar och fokus på gott kundbemötande. Indexera upp resultatet av nivåerna från tidigare utredning av gatuunderhåll (11 respektive 17 MKR) till 2025 års kostnadsnivåer som underlag för inspel till nästa MRP. Uppdraget är genomfört och har presenterats i en konsekvensanalys som bilaga i förslag till MRP. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Index för hållbart medarbetarengagemang ska uppgå i nivå med rikssnitt, index medarbetarengagemang. HME 2025 är 77, under målet på 80 och oförändrat från 2024. Måttet för motivation har ökat medan ledarskap och styrning minskat något. Utfallet kopplas till tidigare ekonomisk återhållsamhet och hög personalomsättning i ledning och stödfunktioner. Ökad motivation bedöms bero på insatser för delaktighet, engagemang och trivsel, inklusive inspirationsföreläsning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultatet följs upp med handlingsplaner. kommunfullmäktige till samhällsbyggnadsnämnden har slutförts inom den tilldelade tidsperioden. och unga Utvecklingsledare på kommunstyrelseförvaltningen samordnar det förvaltningsövergripande arbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar i framtagandet av handlingsprogrammet, och diskussioner om befintligt arbete kring barn och unga har förts i ledningsgruppen. Underhållsplan för fastighetsbeståndet I samband med beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 presenterades rapporten Underhållsöversikt 2025–2034 med prioriterat underhållsbehov och en 10-årig underhållsplan. Dokumenten har reviderats och överlämnats till kommunfullmäktige som återrapportering. Underhållsplanen är ett levande dokument och kommer att uppdateras löpande. Nämnderna Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar Samnyttjande av lokaler behöver värderas utifrån säkerhetssynpunkt för samhällsviktiga verksamheter och infrastruktur. Ett förhöjt säkerhetsläge begränsar möjligheterna till samnyttjande och uthyrning av lokaler. Förtätning i kontorslokaler är redan genomförd och ytterligare förtätning anses inte lämplig. Bokslut 2025 Bokslut 2024 Utveck- ling 25/24 Fastigheter och lokaler Totalt fastighetsbestånd, yta kvm 248 212 247 932* 1,1% Outhyrda kvm andel (%) 8,4 6,9** 1,5% Totalt fastighetsunderhåll kr/kvm 149 172 -13,4% Gator och utemiljö Gatuunderhåll kr/km 84,6 93,2 -9,3% Kost och service Måltider antal 1000-tal portioner/år 1 832 1 677*** - Städyta 1000-tal kvm/dag 187 185 1,1% Kretslopp & Vatten Odebiterat renvatten, andel (%) 14,3 18,8 -23,9% Insamlat kommunalt avfall kg/invånare 158 173 -8,7% *Värdet för bokslutet 2024 har justerats från 248 226 till 247 932 **Värdet för bokslutet 2024 har justerats från 4,5 till 6,9 ***Antal serverade portioner inom social omsorg beräknades 2024 i dygnsportioner. From 2025 ny prismodell där dygnsportioner delats upp i beställning av separata portioner för lunch och middag. Det totala fastighetsbeståndet ökade marginellt under året, följande köp av fastighet på Sanden, planerad som ett framtida parkeringshus. Andelen outhyrda kvadratmeter har ökat på grund av att Norra Skolan räknats som uthyrd 2024. Fastighetsunderhållet har minskat sedan föregående år, bland annat mot bakgrund av att planerat arbete vid Skördegatans förskola fortsatt dragits med förseningar efter entreprenadkonkursen. Gatuunderhåll minskade sedan 2024, främst till följd av mindre vinterväghållning, med färre snöfall 2025. Måltiderna minskade från 2024 till 2025. Störst minskning återfinns bland högstadieelever, motsvarande 10,1 procent. Totalt var förändringen marginell för förskolor, låg- och mellanstadiet. Pedagogiska måltider ökade mot beställning, motsvarande 35,8 procent. För socialförvaltningen blev minskningen 1,9 procent lägre än beställningen. Städytan har ökat marginellt under 2025. Odebiterat renvatten för 2025 uppgick till 14,3 procent, till följd av svinn i ledningsnätet. Arbetet att sanera vatten-, avlopp- och dagvattenledningar har intensifierats under året, vilket tyder på positiv inverkan på driften av ledningsnätet, då vissa akuta behov sannolikt har kunnat avhjälpas i samband med saneringsarbetet samt att färre vattenläckor har uppstått. Insamlat kommunalt avfall minskade under 2025. Troligen till följd av pågående omställning till hushållsnära avfallsinsamling samt att fler textilier lämnas direkt till Kretsloppsparken, vilket kan tyda på förbättrat sorteringsbeteende hos hushållen. Ekonomi Resultaträkning skattefinansierad verksamhet Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Omkostnader 311,0 262 244,7 Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott mot budget om 14,9 mnkr, varav den skattefinansierade verksamheten redovisade 7,5 mnkr i överskott och den taxefinansierade verksamheten 7,4 mnkr i överskott. I delårsrapporten per augusti prognostiserades ett budgetöverskott om 5,3 mnkr för nämnden. Förklaringar till avvikelser beskrivs i senare avsnitt. Nämnderna Mnkr Intäkt Kostnad Netto Budget- diff Nämnd/Adm 2,6 12,5 9,9 4,2 Gata/Tekniska 96,0 183,4 87,5 8,1 Fastighet 250,4 268,5 18,2 -5,6 Kost/Service 181,6 182,5 0,9 0,7 VA-verksamhet 109,9 105,6 -4,2 4,2 Renhållning 48,9 45,7 -3,2 3,2 Summa 689,4 798,2 108,9 14,9 Nämnd och administration redovisade ett budgetöverskott om 4,2 mnkr. Överskottet beror främst på centralt förfogandeanslag som inte har förbrukats, 3,8 mnkr, samt under året flera tjänstevakanser i förvaltningsledning och administrativa enheten. Gatuenheten redovisade ett överskott om 8 mnkr. Överskottet beror bland annat på budgeterade kapitalkostnader med helårseffekt, där projekt försenats och kapitalkostnaden uteblivit, totalt 1,3 mnkr. Gatuenheten har under året fått ett driftsanslag på 3,0 mnkr, avseende rivning av belysningsstolpar utmed statliga vägar. Projektet försenades, och redovisade utfall 0,6 mnkr, innebärande ett överskott på 2,4 mnkr. Renovering av Dalbobron inleddes under året, och i samband med besiktningar upptäcktes allvarliga skador i nedre del av bropelarna. Upptäckterna föranledde akut stängning. Bron ersattes under hösten med en trafikfärja. För att täcka kostnaderna för trafikfärjan tilldelades ett tillfälligt driftanslag om 12,0 mnkr. Totala avstängningskostnader redovisade 11,3 mnkr, motsvarande ett överskott på 0,7 mnkr. Mycket av det övriga planerade underhåll har därmed fått stå tillbaka, till förmån för broavstängningen, vilket även det bidragit till verksamhetens överskott. Vänersborgs kommun nådde under 2025 förlikning i tvist med Sjöfartsverket gällande kostnader för tidigare renovering av Gropbron. Inbetalning till kommunen gjordes på 7,5 mnkr och tillföll Gatuenheten. Kostnaden för investeringen uppgick till 6,0 mnkr och utrangerades till Gatuenheten, vilket innebär ett överskott till verksamheten på 1,5 mnkr. Fastighetsverksamheten redovisade ett underskott om 5,6 mnkr. Främst drivande till underskottet är drift och förvaltning, totalt 10,1 mnkr, varav 5,4 mnkr motsvarade bokförd avskrivningsskuld. Resterande underskott förklaras främst i ökade kostnader för el, värme, yttre skötsel samt akut reparation och underhåll. Budgetunderskottet balanseras ut av under året fler fastighetsavyttringar än prognostiserat, genererande ett överskott om 3,8 mnkr. Kostenheten redovisade ett resultat i balans med budget. En ny prismodell introducerades 2024, där implementering och utvärdering av modellen fortsatte under 2025. Modellen innebär bland annat att redovisat över- eller underskott regleras mot kundförvaltningarna om det överstiger 0,5 mnkr. Årets resultat, innan reglering, redovisade 1,4 mnkr. Överskott beror främst på intäkter utöver avtal. Serviceenheten redovisade ett överskott om 0,7 mnkr. Överskott hämtas från försäljning av städutrustning samt att man budgeterat för utvidgning av arbetsledare och att en enhetschef har gått över till förvaltning och service. Förändring mellan åren 2025 och 2024 är en ökning med totalt 9 anställda. Antalet tillsvidareanställda är oförändrat, medan visstidsanställningarna har ökat. Ökningen beror främst på vikarier för tjänstlediga medarbetare, såsom för studieledighet, föräldraledighet, sjukskrivning, samt visstidsanställningar, i väntan på beslut om framtida avtal. Nämnderna

§ 0 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun Investeringar Investeringar, Mnkr Investerings- plan Utfall Budget- diff Nämnd/Adm - - - Gata/Tekniska 71,1 46,6 24,5 Fastighet/Hamn 189,3 98,1 91,2 Kost/service 1,4 1,2 0,2 VA-verksamhet 193,7 178,6 14,7 Renhållning 62,5 44,7 17,8 Exploatering 54,5 22,2 32,3 Netto 572,5 391,7 180,8 Nämndens investeringar redovisade 391,7 mnkr för helåret, vilket är lägre än helårsprognosen från augusti, 403,2 mnkr. Överskottet, 180,8 mnkr, beror främst på fördröjningar i flera pågående projekt, samt projekt som planerats under året, men som ännu inte kunnat påbörjats. Gatuenheten redovisade överskott mot budget, 24,5 mnkr. Avvikelsen beror till stor del på Dalbobron, med budget 25 mnkr för 2025 samt med utfall om 7,2 mnkr för helåret. Renoveringen är inte färdigställd och projektet fortsätter under 2026. Flera andra projekt har dessutom färdigställts under året, men till ett lägre utfall än budgeterat, däribland GC-väg Almgatan och GC-väg Fabriksgatan till Repslagarvägen, vilka samtliga bidragit till överskottet. Projekt Bergagården budgeterade initialt 10 mnkr. Utmanande tidplan och komplicerad terräng, medförde att projektets kostnader ökade till 13 mnkr. Projektet är i stort färdigställt, med undantag för permanent elanslutning som beräknas ske i början av 2026. En omfördelning av budgetmedel beslutades under 2025 för att täcka kostnadsökningen, 3 mnkr. Fastighetsinvesteringarna uppgick till totalt 54,4 mnkr, innebärande ett överskott om 128,9 mnkr. Takbyte Arena Vänersborg budgeterades för året 20,9 mnkr, med redovisad avvikelse om 17 mnkr. Projektproduktionen har flyttats fram för att kunna göra takbytet under 2026. Under året har belysning bytts ut i Arenan. Projekt Boende för personer med sammansatta behov budgeterades med 22 mnkr för 2025, men valdes under året att pausas efter beslut i socialnämnden. Projekt B-hus Sportcentrum har försenats då förvaltningen valt paketera flera projekt i ny upphandling med strategisk partnering. Skredsäkring av Vargöns hamn redovisade ett utfall på 43,7 mnkr för 2025. Projektet är något försenat och förväntas slutföras våren 2026. Projektet finansieras i sin helhet med bidrag från SGI (Sveriges Geologiska Institut). Underhållsinvesteringar budgeterades 30 mnkr för 2025, och redovisade utfall på 18,2 mnkr. Överskottet beror främst på fördröjning för projektet Skördegatans förskola, som försenast 6 månader följande entreprenadkonkursen, men där ny entreprenör nu upphandlats. Öxnereds förskola tilldelades tilläggsbudget under 2025, 18 mnkr, i planerad underhållsinvestering. Politiskt beslut togs senare under året för byggnation av ny förskola, med ny total budget gällande från 2026, motsvarande 65 mnkr. VA-investeringarna redovisade 178,9 mnkr för 2025, med överskott om 14,7 mnkr. Skräcklans vattenverk pågår med byggnation enligt tidsplan. Projektbudgeten har gått från 255 mnkr till 272 mnkr, inklusive byggherrekostnader och bidrag från myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Projektet beräknas färdigställt till 2027. Rörvik Vattenverk stod till störst del klart 2024, men där arbetet fortsatte även under 2025, med renovering reservoarer. Slutkostnad för projektet prognostiseras till 98,8 mnkr, vilket är en fördyring gentemot ursprunglig budget, 91 mnkr. Projektet förändrad avfallshantering för renhållningsverksamheten fortlöpte under 2025, med redovisat utfall om 43,7 mnkr. Utmaningar har funnits beträffande logistik och behov av alternativa lösningar, vilka hanterats genom god planering och dialog. Exploateringsprojekten redovisade 22,2 mnkr, vilket innebär ett överskott om 32,3 mnkr. Projektet Sanden Södra har inte kunnat fortlöpa i den takt som var planerat, och tilldelades dessutom tilläggsbudget under 2025 i samband med fastighetsförvärv, 15 mnkr, vilket medfört redovisat överskott om 6 mnkr. Nämnderna

§ 1 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun Strategiskt markinköp lämnade för året ett överskott om 9 mnkr. Exploatering av bostadsområdet i Källeberg, Brålanda, färdigställdes under året, med redovisat utfall 2,3 mnkr. Åtgärder I likhet med 2024, inleddes 2025 med stor osäkerhet och flera ekonomiska utmaningar, varför flera besparingsåtgärder fortsatt också under det här året. Fleråriga besparingar har haft som följd att påverka verksamheterna utifrån ökad belastning hos personal, fördröjda underhållsplaner samt utmaningar att upprätthålla kvalité i tjänsteleveransen. För flera och större fastighetsprojekt som fördröjts, förskjutits eller inte kunnat påbörjas under året, har flera av anledningarna varit svåra att påverka för verksamheterna, såsom utdragna upphandlingar eller entreprenadkonkurser. Balansräkningsenhet VA-verksamhet Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Verksamhetens kostnader 57,6 55,2 52,8 Avskrivningar 25,1 20,9 18,4 Kostnader 82,7 76,1 71,2 Ränta 23,0 19,6 13,2 Årets resultat 4,2 -2,1 -4,0 Budgetavvikelse 4,2 -2,1 -4,0 Balansräkning Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Anläggningstillgångar 1 233,6 1 044,8 913,0 Omsättningstillgångar 2,9 4,8 3,7 Summa tillgångar 1 236,5 1 049,6 916,7 Årets resultat 4,2 -2,1 -4,0 Långfristiga skulder 1 061,0 940,0 691,3 Kortfristiga skulder 171,3 111,7 229,4 Summa skulder och eget kapital 1 236,5 1 049,6 916,7 VA-verksamheten redovisade budgetöverskott, 4,2 mnkr, för helåret. Inför 2025 höjdes VA-taxan med 20 procent för att bidra till att täcka delar av den ackumulerade skulden till de skattefinansierade verksamheterna om 5,2 mnkr. Inför 2025 fanns därför ett planerat överskott. Med bakgrund av utökade arbeten med bassänger på anläggningen, försenades aktivering av projekt Rörviks vattenverk, vilket genererade ett överskott, ca 1,4 mnkr, för årets avskrivningar. Tidigare beslutad punktskatt för produktion av biogas slopades av Europeiska kommissionen, vilket innebar ett överskott, 1,4 mnkr, då avsatta budgetmedel därför inte förbrukades. Överskottet jämkades dock av lägre intäkter än beräknat, högre räntekostnader än budgeterat samt utbetalda skadestånd till följd av försäkringsregresser för ledningsproblematik vid tidigare års skyfall. Investeringsvolymen har under året varit fortsatt hög och påverkat storleken på VA-taxan, främst genom ökade kapitaltjänstkostnader i takt med att avskrivningar aktualiseras och ränteläget stigit. För 2025 ökade dessa kostnader med 7,2 mnkr, jämfört med 2024. Balansräkningsenhet renhållningsverksamhet Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Verksamhetens kostnader 38,5 37,8 32,5 Avskrivningar 5,4 4,1 4,5 Kostnader 44,0 41,8 36,9 Ränta 1,7 1,5 1,2 Årets resultat 3,2 1,5 -2,0 Nettobudget 0,0 0,0 0 Budgetavvikelse 3,2 1,5 -2,0 Balansräkning Mnkr Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Anläggningstillgångar 93,7 54,5 57,1 Omsättningstillgångar 0,5 1,4 0,9 Summa tillgångar 94,3 55,9 58,0 Årets resultat 3,2 1,5 -2,0 Långfristiga skulder 46,0 49,0 51,3 Kortfristiga skulder 45,0 5,4 8,7 Summa skulder och eget kapital 94,3 55,9 58,0 Nämnderna

§ 2 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun Avfallstaxan höjdes delvis inför 2025. Höjningen genererade ca 1 mnkr i ytterligare intäkter, i syfte att täcka planerade och ökade driftkostnader, främst kopplade till projektet för fastighetsnära insamling av förpackningar. Under året konstaterades höjda intäkter för sålt material, framförallt för trä/ris och grot. Materialintäkterna, högre konsumtionsintäkter från renhållningstaxan, lägre tippavgifter för hushållsavfall samt ersättningen från Naturvårdsverket, bidrog gemensamt till årets överskott. Kärl och renhållningsfordon, hänförligt projektet fastighetsnära insamling av förpackningar, aktiverades först efter sommaren efter fördröjning från leverantören, vilket bidrog med ett överskott på avskrivningar, 1,5 mnkr. Dessa överskott har mötts upp av ökade kostnader för bränsle, fordonsreparationer, informationsinsatser och fastighetsunderhåll. Ersättningen från Naturvårdsverket för fastighetsnärainsamling steg dessutom för perioden juli – december, då insamling skett även för villor i kommunens tätorter. Nämnderna

§ 3 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun Socialnämnden Ordförande: Dan Nyberg (S) 1:e Vice ordförande: Magnus Ekström (KD) 2:e Vice ordförande: Robin Skenhede (M) Förvaltningschef: Karin Hallberg Socialförvaltningen är indelad i åtta verksamhetsinriktningar och leds av en förvaltningschef samt sju verksamhetschefer. Nämnd och nämndsadministration organiserar förutom socialnämnden den administrativa avdelningen och kvalitet och utveckling. Här finns funktioner inom ekonomi, HR, kansli, utveckling, IT samt medicinskt ansvarig sjuksköterska socialt ansvarig samordnare. Äldreomsorgen har tre verksamhetsinriktningar där Särskilt boende (Säbo) ger vård och omsorg till personer med behov av plats i boende. Hemtjänst (Htj) ger personer i behov av vård och omsorg i den enskildes hem och inom Vård stöd och utredning (VSU) organiseras förebyggande verksamhet, dagverksamhet, korttidsverksamhet, biståndsbedömning samt hälso och sjukvård. Individ- och familjeomsorgen (IFO) ansvarar bland annat för försörjningsstöd, familjestöd och missbruksstöd. Personligt stöd och omsorg (PSO) ansvarar för insatser till personer med funktionsnedsättning inom LSS och SoL. Arbete, sysselsättning och integration (ASI) ansvarar bl.a. för arbetet med människor som har svag ställning på arbetsmarknaden samt med integration. Nedan redovisas socialnämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, fördelat per inriktningsmål. Socialnämnden bidrar till uppfyllelse av inriktningsmål genom förväntade resultat - uppnå och förväntade resultat - genomföra. Av socialnämndens bidrag till inrikningsmålen som helhet prognosticeras 12 uppnås under året, medan 3 förväntade resultat prognosticeras inte uppnås under året. Tilldelade målvärden från KF ingår inte i nämndens redovisning nedan. jämlika förutsättningar att påverka sina liv 7 3 1 skolresultat och fullföljer sina studier 0 0 0 kommun med minskad klimatpåverkan 2 0 0 3 0 2 för ett friskt och hållbart arbetsliv 0 0 0 Mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv Ett av 11 resultat uppnås inte; Brukarbedömning gruppbostad LSS – Personalen pratar så brukaren förstår. Resultatet uppgår till 58% och nämndens ambition för 2025 är 64%. Som en del av arbetet kopplat till detta resultat har personligt stöd och omsorg under 2025 satt in språkombuds- utbildningar för chefer och medarbetare. Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat Förvaltningen följer detta målvärde. Bedömningen utifrån socialnämndens perspektiv för detta mål är delvis måluppfyllelse. Ekologiskt hållbar med minskad klimatpåverkan Båda målen uppnås, däribland målet om minskat antal körda km inom hemtjänsten genom införande av läkemedelsautomater. God service och hög effektivitet Två av de fyra resultaten uppnås inte; Företagsklimat – Insikt – Serveringstillstånd, då Nämnderna

§ 4 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun index uppgår till 78.98 baserat på 2024 års resultat och nämndens ambition är 89 (=2023 års resultat). I Kolada når vi grönt baserat på index där. Väntetiden till särskilt boende nås inte, men har förbättrats från 130 till 92 dagar. Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv Resultatet uppnås inte under 2025 avseende HME eller sjukfrånvaro. Flera enheter har arbetat med ökad delaktighet för att uppnå målen. Det som kan ha påverkat medarbetarna och därmed resultatet negativt är att förvaltningen arbetat intensivt med effektiviseringar och sparåtgärder. Även en hög sjukfrånvaro ger många negativa konsekvenser. kommunfullmäktige till socialnämnden; och unga, utredningsuppdrag om ungdomsanställningar och bättre nyttjande av lokaler och anläggningar, har slutförts eller förväntas slutföras, inom angiven tidsperiod. Bokslut 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Utv. 24/25 Äldreomsorg Äldreboendeplatser 362 362 362 +/-0 Korttidsplatser 26 26 26 +/-0 Hemtjänst, vårdtagare 716 730 723 +1 % Hemtjänst, timmar 252 723 257 000 254 807 +1 % Hemsjukvård, inskrivna 1 063 1 090 1 003 -6 % Betalansvar, vårddagar 47 70 18 -62 % Personligt stöd och omsorg Boendeplatser LSS/SoL 188 186 185 -2% Boendebeslut, LSS/SoL 195 191 192 -2% Boendestödsbeslut, SoL 115 120 108 -6% Köpta platser LSS/SoL 15 13 13 -13% Personlig ass, SFB/LSS 63 62 63 +/-0 Individ och familjeomsorg Vårddagar, HVB 0-21 år 7 219 6 540 8 508 +18% Vårddagar f.hem 0-21 år 26 149 24 500 28 202 + 8% Vårddagar HVB vuxna 697 630 459 -34% Försörj.stöd, hushåll 691 700 739 + 7% Försörj.stöd, mnkr netto *prognos i MRP inför -25 48,6 49,0* 55,1 +13 % Ensamk. flyktingbarn 3 3 3 +/-0 Mottagna flyktingar 72 20 34 - 53% Antal beslut DV LSS 198 220 215 +9 % Antal anvisade personer 619 650 669 + 8% Ekonomi Personal 1 006,2 1 004,6 973,0 S:a Kostnader 1 505,5 1 475,5 1 411,3 Nettokostnad 1 285,3 1 256,8 1 197,4 Nettobudget 1 265,5 1 249,0 1 193,8 Budgetdiff -19,8 -7,8 -3,6 Årets resultat visar underskott med 19,8 mnkr jämfört med underskott på 7,8 mnkr 2024. Detta motsvarar 1,6 % av nettobudgeten (-0,6 % 2024). Intäkterna ökade med 0,7 % (+2,2 % 2024). Personalkostnaderna ökade med 0,2 % (+3,2 % 2024) den låga ökningen beror på sänkt PO- pålägg 2025 jmf 2024. Omkostnaderna ökade med 6,1 % (+7,4 % 2024). Ökningen förklaras främst av högre hyror, kostnader för externa placeringar samt ekonomiskt bistånd. Nettokostnaderna ökade med 2,3 % (+4,9 % 2024), den låga ökningen förklaras av det sänkta PO- pålägget inför 2025. Nämnd/nämndsadm. 7,7 87,7 80,0 1,2 Äldreomsorg 125,3 720,8 595,5 35,1 Individ och familjeomsorg 22,2 278,4 256,2 -48,3 Personlig stöd och omsorg 44,4 323,6 279,2 -7,4 Arbete, sysselsättning och integration 20,6 95,0 74,4 -0,4 Netto 220,2 1 505,5 1 285,3 -19,8 Nämnd/nämndsadministration Försämringen jmf 2024 beror på omfördelning av budget till ASI inför 2025 samt tillfällig budget under 2024. Överskott redovisas för statsbidrag och förfogandemedel 6,7 mnkr samt vakanta tjänster 3,4 mnkr. Underskott redovisas för färdtjänst och omsorgsresor 2,3 mnkr samt IT på 6,5 mnkr. Nämnderna

§ 5 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun Äldreomsorg Äldreomsorg redovisar överskott på 35,1 mnkr, Äldreomsorg gemensamt redovisade överskott på 42,1 mnkr, jmf 51,3 mnkr 2024. Överskottet för äldreomsorg gemensamt förklaras av statsbidragen för god vård och omsorg om äldre, minska andelen timanställda samt öka andelen ssk. Särskilt boende Gemensamt särskilt boende visar ett överskott på 13,9 mnkr, varav 11,6 mnkr är förfogandemedel. Särskilda boenden redovisar underskott på 9,9 mnkr, jämfört med 9,4 mnkr 2024. Den enhet som bedriver avancerad vård står för 75 % av underskottet. Resterande underskott finns på de mindre enheterna. Hemtjänst Verksamheten redovisar underskott på 18,5 mnkr jmf 2024 då underskottet var 21,3 mnkr. Förbättringen beror på en ökad effektivitet i utförande enheter. Underskottet beror till största delen på den volymökning som skett sedan 2022 (efter pandemin) antalet utförda timmar totalt är ca 20 000 fler 2025 än 2022. Vård stöd och utredning vilket är en förbättring jämfört med 2024, då överskottet uppgick till 5,0 mnkr. Gemensam VSU, bistånd, dagverksamhet och bemanningsenheten visar tillsammans ett överskott på 5,3 mnkr. Det beror främst på personalomsättning, statsbidrag och ej ersatt personal vid frånvaro. Kommunal primärvård redovisar ett överskott på 1,6 mnkr. Kostnaden för läkemedelsautomater uppgår till 2,8 mnkr, vilket under 2025 resulterat i ett underskott på 1,6 mnkr. Övrigt överskott förklaras av personalomsättning, vakans och ej ersatt personal vid frånvaro. Korttidsvård och utskrivningsklara redovisar ett överskott på 0,6 mnkr, främst till följd av färre köpta korttidsplatser och ett lägre antal betaldagar än vad som budgeterats. Individ och familjeomsorg Verksamheten redovisar underskott på 48,3 mnkr, vilket innebär försämring jmf med 2024 då underskottet var 38,4 mnkr. Individ & Familjeomsorg gemensamt och familjerådgivningen redovisar ett överskott på 6,3 mnkr, vilket är en förbättring jmf med 1,0 mnkr i överskott 2024. Överskottet är kopplat till statsbidrag, både riktade och generella som tilldelats verksamheten. Barn och unga redovisar ett underskott på 44,3 mnkr jmf med 2024 års underskott på 35,7 mnkr. Underskottet är i huvudsak kopplat till HVB- placeringar med 26,1 mnkr, särskilt förordnad vårdnadshavare 6,9 mnkr, familjehem/flykting 5,2 mnkr, konsult- och övriga kostnader 4,7 mnkr, familjehem 1,2 mnkr. Antalet vårddygn inom HVB/SiS har under året ökat med ytterligare 1 289 dygn vilket motsvarar en ökning med 18 % jmf 2024. Antalet vårddygn inom Familjehem har ökat med 2 053 dygn vilket innebär en ökning med 8 % jmf 2024. Underskott redovisas inom öppenvård - barn och unga med 0,4 mnkr, jmf med 2024 då verksamheten redovisade 1,6 mnkr i överskott. Underskottet är kopplat till satsningen på förebyggande arbete. Vuxenvården redovisar överskott på 5,4 mnkr jmf med 4,2 mnkr 2024. Överskott redovisas för Bostad först 1,3 mnkr, Våld i Nära relation 1,2 mnkr, samt ej ersatt personal och övriga kostnader 2,9 mnkr. Antalet vårddygn HVB har minskat med 238 dygn vilket är en minskning med 34 % jmf 2024. Försörjningsstöd redovisar underskott på 15,3, mnkr jmf med 9,6 mnkr 2024. Av underskottet är 16,5 mnkr kopplat till utbetalt ekonomiskt bistånd, men som reduceras av ett överskott på 1,2 mnkr för ej ersatt personal vid frånvaro. Det utbetalda ekonomiska biståndet var 5,9 mnkr högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med 13 % jmf 2024. Nämnderna

§ 6 Årsredovisning 2025Vänersborgs kommun Personligt stöd och omsorg Verksamheten redovisar underskott med 7,4 mnkr jmf med underskott på 10,9 mnkr 2024. Underskott redovisas för köpta platser med 11,1 mnkr, vilket är en förbättring med 5,9 mnkr jmf med 2024. Förbättringen beror på hemtagningar som genomförts vintern 2024 som fått helårseffekt 2025 samt ytterligare hemtagningar under 2025 som förbättrat årets resultat. PSO gemensamt redovisar överskott på 0,4 mnkr vilket är en försämring jmf med 2024. Personlig assistans redovisar ett underskott på 0,2 mnkr vilket är en försämring jämfört med 2024. Försämringen beror dels på att assistansen får minskat anslag varje år om ca 0,7 mnkr, dels på att vårdtyngden för ärenden med kommunen som utförare ökar vilket krävt mer personalresurser samt att kostnader för sjuklöner till privata utförare som kommunen står för har under 2025 ökat med 0,6 mnkr jämfört med 2024. Boende LSS redovisar överskott på 2,5 mnkr, en försämring med 0,5 mnkr jmf med 2024. Försämringen beror på att verksamheten behövt bemanna upp för att kunna ta hem från externa placeringar. Verksamheter inom socialpsykiatrin redovisar överskott på 0,3 mnkr vilket är samma resultat som 2024. Boende inom socialpsykiatrin redovisar underskott vilket beror på hemtagning från externa placeringar samt kostnader kopplat till återställandet av gamla lokaler på Storegårdsvägen och Kastanjevägen som PSO lämnade under 2024. Underskottet vägs upp av överskott inom boendestöd. Ledsagning, korttids och kontaktpersoner LSS redovisar överskott på 0,6 mnkr vilket är samma resultat som 2024. Verksamheten redovisar underskott på 0,4 mnkr vilket är en försämring jmf med 2024. Underskott redovisas på daglig verksamhet med 2,8 mnkr jmf med 3,2 mnkr 2024. Daglig verksamhet fick 3,0 mnkr i budgettillskott under 2025 vilka har fått finansiera utökning av ny enhetschef samt öppnandet av ny verksamhet på Forbondegatan kopplat till att antal ej verkställda beslut ökar. Arbetsmarknadsenheten inklusive konsument och skuldrådgivning redovisar en budget i balans, jmf med ett överskott på 1,1 mnkr 2024. Överskott redovisas för statsbidrag, vakanser och ej ersatt personal vid frånvaro, 3,9 mnkr. Underskott redovisas för arbetsmarknadsanställningar med 3,9 mnkr, där en extra satsning gjorts för att minska ekonomiskt bistånd. Flyktingverksamheten redovisar överskott på 3,2 mnkr vilket är en förbättring med 0,9 mnkr jmf med 2024. Detta är kopplat till högre schablonersättning än budgeterat kopplat till flyktingar från Ukraina. Personal Tillsvidareanställda 1 617 1 616 1 603 Antal anställda visar hur många personer som var månadsavlönade den 1 november. 1 726 personer var anställda varav 1 389 kvinnor och 337 män. 85,0 % (86,0 % 2024) av de tillsvidareanställda kvinnorna har en heltidstjänst. 90,0 % (91,0 % 2024) av de tillsvidareanställda männen har en heltidstjänst. Investeringar Investeringarna gäller ny- och återanskaffning av möbler och andra inventarier. Förvaltningen har under året minskat kostnaderna jmf med prognoserna i delårsrapport 1 och 2. Kostnadsminskningarna är resultat av flertalet åtgärder som pågår baserat på beslut av förvaltningschef samt utifrån socialnämndens beslutade åtgärder om budgetanpassningar. Åtgärdsplanen löper vidare in i 2026 utifrån att fortsatta åtgärder är nödvändiga för att nå budgetbalans. Nämnderna Ordförande: Madeleine Karlsson (S) Vice ordförande: Bibbi Henriksson (L) Förvaltningschef: Pernilla Bertilsson I varje kommun måste det enligt lag finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. I Vänersborgs kommun finns en överförmyndar- nämnd, vilken är en kommunal tillsyns- myndighet som utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Nämnden ska motverka rättsförluster för de svagaste i samhället, d.v.s. underåriga (barn under 18 år), samt de som på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande har en god man eller förvaltare förordnad för sig. nämnden att samtliga tre förväntade resultat pågår enligt plan. jämlika förutsättningar att påverka sina liv 1 skolresultat och fullföljer sina studier - - - kommun med minskad klimatpåverkan - 1 - 2 - - för ett friskt och hållbart arbetsliv - - - Det är av vikt att rekrytera och utbilda ställföreträdare och riktade insatser görs. Nya ställföreträdare får tillgång till en webbaserad introduktionsutbildning via e-tjänst. Utbildning erbjuds i redovisning för både nya och befintliga ställföreträdare med genomgång av hur årsräkningen upprättas – både på blankett och via digital inlämning i e-tjänsten E-Wärna Go. Systemet effektiviserar redovisnings- processen och möjliggör för ställföreträdare att lämna tillgångsförteckning, årsräkning och sluträkning digitalt. Utbildningsinsatser under hösten 2025 för ställföreträdare har genomförts med särskilt fokus på användningen av digitala verktyg. Utvecklingen av digitala tjänster fortsätter som en del av digitaliseringsstrategi. Den 28 augusti 2025 hade nämnden granskat 197 av totalt 321 inkomna årsräkningar, vilket motsvarar 61 %. Vid detta datum hade granskning påbörjats för samtliga årsräkningar som inkommit före den 1 mars 2025. För att möta arbetsbelastningen och säkerställa en effektiv handläggning har nämnden förstärkt bemanningen under året. En timanställd granskare har varit verksam sedan hösten 2023, och ytterligare resurs för granskning genom konsult tillkom i oktober 2024. -Rekrytering av ställföreträdare och utbildningsinsatser bedöms uppfyllas inom året. -Nämnden bedömer sig inte omfattas av mål om att fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier. -Utveckling av e-tjänst inom Wärna Go jämte utbildningsinsatser med fokus på användning av digitala verktyg vid redovisning av uppdrag leder till effektivitet och modernisering för målgrupp och i förlängning minskad klimatpåverkan med minskad pappersförbrukning. Förväntat resultat bedöms uppnås. Nämnderna -Verksamheten gick in i året utan balans av äldre årsräkningar. Förstärkning genom timanställd och konsult. Sjukfrånvaro och föräldraledighet av ordinarie personal påverkar handläggningstakt. Granskning förändrad kring djupgranskning för att effektivisera. Fortsatt mycket kompletteringar utifrån bristfälligt underlag från ställföreträdare. Högt inflöde av övrig ärendehantering. -Medarbetare lyder under Kommunstyrelseförvaltningen där verksamheten på olika sätt arbetar för ett friskt och hållbart arbetsliv. Stor ärendehantering och begränsad bemanning ordinarie personal påverkar granskningstakten. Handläggningstiden påverkas varje år utifrån att årsräkningar inte är kompletta när de lämnas in och verksamheten behöver lägga mycket tid på att begära komplettering av underlag från ställföreträdare. Överförmyndarnämnden har inte tilldelats några riktade uppdrag från kommunfullmäktige under perioden. Ekonomi S:a Kostnader 5,6 5,5 5,9 Nettokostnad 5,3 5,4 5.8 Utfall 2025-12-31 Resultatet per december 2025 visar ett överskott på 0,8 mkr. Största avvikelsen beror på personalkostnader på grund av vakanser och sjukfrånvaro. Överförmyndarnämnd 0,0 0,2 0,2 0,1 Överförm. personal 0,3 3,8 3,6 0,3 Överförm. ställföreträdare 0,0 1,6 1,6 0,4 Överförmyndarnämnden visar ett överskott på 0,1 mkr och beror på mindre utfall på personalkostnader/arvode än budgeterat. administration/personal redovisar ett överskott +0,3 mnkr. Överskottet beror främst på vakanser och sjukfrånvaro. Externa konsulter har anlitats för att klara av arbetsbelastningen under året. Överskott på intäkter är ersättning schablonkostnader Migrationsverket. Överförmyndarnämnden redovisar ett positivt resultat och har budget i balans. Personal räknats in. Antalet månadsavlönade ökade under 2024 med en person, vilket berodde på en föräldraledighet. Summa 4 5 4 AB Vänersborgsbostäder Ordförande: Håkan Falk (S) Vice ordförande: Dan Åberg (M) VD: Gunnar Johansson Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens nettoresultat 55,9 64,3 Dispositioner och skatt -5,9 -7,1 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 Anläggningstillgångar 2 270,8 2 285,4 S:a tillgångar 2 318,1 2 335,0 Skulder 1 960,5 1 986,0 S:a eg.kapital, avsättning & skulder 2 318,1 2 335,0 AB Vänersborgsbostäder (ABVB) är Vänersborgs allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget, helägt av Vänersborgs kommun har till ändamål att främja bostadsförsörjningen i Vänersborgs kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinfly- tande och inflytande i bolaget. Bolaget ska bedri- vas enligt affärsmässiga principer. Bolaget har idag 3 575 lägenheter som vi hyr ut i enlighet med den av styrelsen fastställda uthyrningspolicyn till hyresnivåer som vi förhandlar med hyresgästför- eningen. Ett tätt samarbete med socialförvalt- ningen i Vänersborgs kommun bidrar till att per- soner som står långt från bostadsmarknaden kan beredas möjlighet till eget boende. Sammantaget gör detta att verksamheten har utförts inom ra- men för de kommunala befogenheterna och i en- lighet med ändamålen för bolaget. Högre räntor, minskad befolkning och avveck- lade bidrag gör att bostadsbyggandet avstannade under 2024 och har fortsatt under 2025. Den stora utmaningen är att producera lägenheter med rimlig hyresnivå som marknaden efterfrågar. I kvarteret Kalkonen har vi under året arbetat med 2 projekt. Dels ett Trygghetsboende för vanliga hyresgäster över 70-år, dels ett särskilt boende på 48 platser åt socialförvaltningen i Vänersborg. När det gäller Trygghetsboendet fattade styrelsen under hösten 2025 beslut om att pausa projektet. Detta på grund av att hyresnivåerna blev orimligt höga. När det gäller det särskilda boendet så är projekteringen avslutad och vi väntar på fullmäk- tiges beslut om att kunna påbörja byggnationen. Arbetet med planarbetet för Södra Sanden har skjutits på framtiden avseende möjligheten till lä- genhetsbyggnation på den fastighet som vi äger i området. När det gäller planarbetet i kv. Penséen inväntar vi den färdiga planen. Möjligheten att få riva gamla TTELA-huset för att kunna bygga trygghetslägenheter har stoppats av länsstyrelsen som belagt huset med rivningsförbud i planen. I våra ägardirektiv framgår att vi ska ha ett varie- rat utbud av bostäder av god kvalitet samt bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Under året har vi satsat över 55 mkr (40) i kostnadsfört un- derhåll av våra fastigheter. Stambyten är en vik- tig del för att uppnå bra energiprestanda i fastig- heterna. Stambyte har genomförts i Frändefors på Ringaregatan Förberedelse pågår nu för fort- satta stambyten i Vargön på Lindgrensområdet. Förutom lägre energiförbrukning innebär det en klar standardförbättring för dom boende i kvarte- ren. Intern kontroll genomförs regelbundet avseende följande parametrar: vakanser, räntor, antal felanmälningar, utförda arbetsorder, löpande un- derhåll, materialinköp, el, värme och reparat- ioner. Statistiken presenteras och gås igenom månadsvis med respektive avdelning. Vi ser fortsättningsvis vakanser både hos Väners- borgsbostäder och hos våra kollegor inom all- männyttan. Vakanser som har varit ovanliga un- der stora delar av 2000-talet men som nu åter- kommer i många städer runt om i landet. Bolaget hade vid årsskiftet 33st (83) lägenheter som sak- nade intäkt. ABVB har under 2025 underhållit fastigheter för 106,2mkr (111,3 mkr), varav 51,1 mkr (71,2 mkr) redovisas som investering i enlighet med Bokfö- ringsnämndens K3-regelverk. ABVB visar ett positivt resultat efter finansnetto på 8,8 mkr (20,8 mkr), vilket är något sämre än det budgeterade resultatet för året. Från och med 2014 redovisar bolaget enligt Bokföringsnämn- dens K3-regelverk vilket framförallt medför skill- nader avseende underhåll, investeringar, av- och nedskrivningar. Investeringar Årets positiva resultat i kombination med en i stort sett oförändrad balansomslutning gör att bolagets redovisade soliditet ökar till 13,1 % (12,8 %). Årets investeringar i fastigheter uppgår till 63,5 mkr (91,5 mkr), varav fastighetsförvärv 0 mkr (25,2 mkr) och ny-, ombyggnad samt aktive- rade renoveringar 63,5 mkr (71,3 mkr). Framtid Det finns i nuläget många saker som pekar på att vi fortsatt kommer få det svårt med nyproduktion samtidigt som vi får kämpa mot ökade vakanser. Tendensen är den samma hos många av våra kol- legor runt om i landet. Fortfarande är det stor- stadsregionerna och vissa av universitetsstäderna som klarar sig bättre. Det finns en stor osäkerhet i vår omvärld – en osäkerhet som kan påverka migrationen och leda till både in och utvandring Efterfrågan har under slutet av 2025 varit relativt god på hyresrätter av alla storlekar, med undan- tag för något kvarter. Vi har dock märkt av att det i uthyrningsprocessen tar längre tid att få en lä- genhet uthyrd. Vi är förberedda på ett tufft 2026 där vi får lägga mer resurser på reklam och marknadsföring. De tidigare positiva flyttnettot till vår region har vänt och det finns många ny- producerade lägenheter både hyresrätter och bo- stadsrätter. Bostadssituationen i Göteborg och möjligheten att pendla både för arbete och stu- dier skulle kunna ha en marginellt positiv påver- kan. Fastighets AB Vänersborg Ordförande: Mats Andersson (C) Vice ordförande: Tommy Christensson (M) VD: Gunnar Johansson Utfall 2025 Utfall 2024 Resultat före extraordinära poster -12,9 -1,8 Dispositioner och skatt -0,9 1,2 Periodens/Årets resultat -13,7 -0,5 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamheten sköts från och med den 1 septem- ber 2023 av personal från AB Vänersborgsbostä- der. Avtalet gäller nu fram till 2027-12-31 med en förlängningstid om 48 månader. Parterna ska re- gelbundet stämma av att verksamheten fungerar. Bolaget äger för närvarande följande 9 fastig- heter: Kordan 3 – hyresgäst Schenker AB, Ingenjö- ren 7 och 8 – hyresgäst Hedson Technologies AB, Bruket 7 – hyresgäst Vänersborgs kom- mun/Wargön Innovation AB, Hunneberg 1:7 Bergagården – hyresgäst Uppegårdens Vilt, Kök & Rum AB, Hunneberg 1:4 Muséet – hy- resgäst Halle och Hunneberg AB, Briggen 8 – hyresgäst Dalbo Snickeri, Krickan 1 och 3 – hyresgäst Vänersborgs kommun, Diagonalen 1 – mark för framtida byggnation av småindu- stri. Följande händelser under året är värda att notera i linje med att tillhandahålla ändamålsenliga lo- kaler åt näringsverksamheter i Vänersborgs kom- mun: En omfattande renovering av Bergagården på Hunneberg 1:7 har genomförts för ny hyresgäst Uppegårdens Vilt, Kök & Rum AB. Även vatten och avlopp har dragits fram till fastigheten. Hun- neberg 1:4 Ombyggnad av muséet samt ny garage- byggnad har avslutats under året. Arbetet med att iordningställa ställplatser för husbilar på parke- ringen har påbörjats. Krickan 1 Planarbetet är färdigt under året. Avstyckning har genomförts av fastigheten. Gällande den nya delen (Krickan 3) pågår diskussioner om försäljning. Bolaget redovisar för första gången enligt K3, vil- ket bland annat innebär att mer periodiskt under- håll aktiveras i balansräkningen i stället för att som tidigare kostnadsföras löpande. Årets resul- tat eơer finansiella poster uppgår till –12 895 tkr (–1 784). Resultatet är belastat med en nedskriv- ning av fastigheten Hunneberg 1:7 på 15 000 tkr Investeringar Årets investeringar uppgår till 25 465 tkr (11 009) varav absoluta lejonparten avser Hunneberg 1:7. Framtid Förutsättningarna för att kunna utveckla verk- samheten i bolaget nu goda. Tillsammans med ägaren Vänersborgs kommun och näringslivsen- heten finns ett behov att tydliggöra bolagets roll vid etablering av nya företag i kommunen. För 2026 kommer fokus att vara på Krickan och Hun- neberg för att möjliggöra utveckling av dessa fas- tigheter Kunskapsförbundet Väst Ordförande: Mikael Arvemark (C) Vice ordförande: Madelaine Karlsson (S) 2:e vice ordförande: Maud Bengtsson (S) Förbundsdirektör: Maria Hildefors Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens nettoresultat 6,8 -4,6 Resultat före extraordinära poster 7,8 -3,2 Periodens/Årets resultat 7,8 -3,2 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 S:a eg.kapital, avsättning & skulder 354,3 325,4 Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalför- bund som bildades 2013 och som ansvarar för den kommunala gymnasie- och vuxenutbild- ningen i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet övertog i och med bildandet Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun lag- och författnings- stadgade skyldigheter och befogenheter för dessa verksamheter. Direktionen är det högsta beslutande organet i Kunskapsförbundet Väst och har det yttersta an- svaret för all verksamhet i förbundets regi. Enligt förbundsordningen ansvarar Kunskapsför- bundet ekonomiskt även för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i friskolor eller i andra kommuner. Det innebär att förbundet be- talar friskolor och andra kommuner för de elever som väljer de alternativen. På samma sätt får för- bundet ersättning om elever från andra kommu- ner väljer Kunskapsförbundets gymnasieskolor. Kunskapsförbundets gymnasieutbildning består av gymnasiet och anpassad gymnasieskola. Gym- nasiet omfattar 16 nationella program, lärlings- program samt introduktionsprogrammen. Flera program finns i både Trollhättan och Vänersborg och anpassad gymnasieskola, med sex nationella program och individuellt program, finns på Mag- nus Åbergsgymnasiet. Knappt 2 700 elever går på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan. Antalet elever har legat på samma nivå under flera år och inga stora förändringar förväntas de närmsta åren. Vuxenutbildningen består av utbildningsfor- merna Grundläggande vuxenutbildning (Gruv), Gymnasial vuxenutbildning (GYvux), Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) och Komvux som an- passad utbildning. Vuxenutbildningen bedriver också uppdragsutbildningar och utbildningar som beviljats statsbidrag, såsom yrkesutbild- ningar för vuxna, yrkeshögskoleutbildningar (YH), nationell yrkesutbildning (NY) och lärlings- utbildningar. Vuxenutbildningen finns både i Trollhättan och i Vänersborg och har cirka 2 200 heltidsplatser. Antalet elever har varit relativt oförändrade under många år men har ökat något under 2025. Däremot har det skett förändringar mellan de olika utbildningsformernas volym över åren. Under två år har Högskolan Väst tagit emot många internationella studenter som har rätt till Sfi-utbildning. För att kunna erbjuda studenterna en mer målgruppsanpassad språkundervisning startade Kunskapsförbundet i början av året det så kallade Universitetsspåret i samarbete med Högskolan Väst. Från och med 2025 ska eleverna inom gymnasiet och vuxenutbildningen erbjudas ett brett utbud av utbildningar som ska vara bättre anpassade till arbetsmarknadens behov. Enligt Skolverkets pla- neringsunderlag är det främst Bygg- och anlägg- ning, El- och energi, Fordon, Industri och Vård och omsorg som behöver öka utbildningsplat- serna. Det överensstämmer ganska väl med den lokala arbetsmarknadens behov, men den efter- frågar också fler teknikutbildade i Vänersborg och Trollhättan. Intresset för yrkesutbildningar har ökat och trots att Kunskapsförbundet i år ta- git in fler elever på dessa gymnasieutbildningar har det varit många reserver på några av pro- grammen. För att kunna erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen ges numera invånare i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Orust möjlighet att söka utbild- ningar över kommungränserna. Den brutala skolattacken på Campus Risbergska i Örebro blev en väckarklocka för hela det svenska skolväsendet och gav oss med tydlighet påmin- nelse om hur viktigt det är att förebygga och ha beredskap för liknande händelser. Processer har snabbats på och från och med den 1 juli 2025 gäl- ler nya regler i skollagen. Kunskapsförbundets beredskapsplan upprättades under sommaren och för att säkerställa allas kännedom om planen och dess innehåll har ett material för arbetsplats- träffar och ett elevmaterial tagits fram. Som en del av systematiken genomförs årliga säkerhets- vandringar i lokalerna och personalens tankar och idéer om hur säkerheten kan förbättras vävs in i det övergripande systematiska arbetsmiljöar- betet. Kunskapsförbundets finansieras till största delen av medlemskommunerna, gymnasieverksam- heten genom förbundsbidrag och den kommu- nala vuxenutbildningen genom särskilda upp- dragsavtal. Av förbundsbidraget och de särskilda uppdragsavtalen står Trollhättans stad för cirka 59 % (395 mnkr) och Vänersborgs kommun för cirka 41 % (270 mnkr). Årets resultat är positivt och uppgick till 7 849 tkr vilket motsvarar 1 % av intäkterna. Det är bättre än föregående år då ett underskott redovisades. Inför 2025 hade inte gymnasiet och den anpas- sade gymnasieskolan råd att bedriva samma verksamhet som de haft under 2024. För att minska kostnaderna gjordes vissa elevgrupper större. Under året har flera poster förändrats jämfört med vad som budgeterats. Förbundets intäkter översteg budgeten och högre interkommunala in- täkter, intäkter från Migrationsverket och högre ränteintäkter är poster som förbättrat resultatet. Årets pensionskostnader har minskat till mer normala nivåer jämfört med de senaste åren och nu redovisades ett mindre överskott. Även se- mester- och ferielöneskulder är lägre än tidigare år. Kostnaderna för de elever som studerar i an- nan kommun eller friskola har minskat jämfört med budget. Däremot har kostnader för att för- bättra säkerheten i verksamheterna samt visst underhåll i lokalerna blivit högre. Investeringar Kunskapsförbundets investeringsbudget är på 5 000 tkr och årets inköp blev 3 453 tkr. Liksom tidi- gare år består investeringarna av inköp av möb- ler och utrustning till gymnasieskolorna och vux- enutbildningen. Framtid Här beskrivs de utmaningar som Kunskapsför- bundet står inför de kommande åren. Bedöm- ningen är att nuvarande förbundsbidrag och upp- dragsavtal inte kommer räcka till. Det har varit en ökad efterfrågan på Sfi-utbild- ning under flera år och enligt prognosen från Högskolan Väst förväntas de internationella ele- verna bli ännu fler de kommande åren. Under 2025 och 2026 har Trollhättans Stad och Väners- borgs kommun utökat uppdragsavtalen för att täcka de högre kostnaderna. Behovet förväntas finnas kvar även under 2027. Kompetensbehovet är stort inom många branscher och Kunskapsförbundet strävar efter ett breddat utbud av yrkesutbildning. Under ett par år har intresset för gymnasiets yrkesutbild- ningar ökat och bedömningen är att det fortsät- ter. Kostnaderna beräknas öka eftersom ett yr- kesprogram är dyrare än ett högskoleförbered- ande program. Det kräver mindre elevgrupper vilket innebär en högre lärartäthet, större lokaly- tor och annan typ av läromedel. En annan utma- ning är att få tillräckligt många praktikplatser. Det är en uppgift som Kunskapsförbundet inte kan klara på egen hand. God samverkan med fö- retag och organisationer i medlemskommunerna är avgörande. Baserat på Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun uppgifter förväntas fler elever till den anpassade gymnasieskolan vilket leder till högre kostnader. Politiska förändrings- och reformförslag kommer i en jämn ström och behöver fångas upp och im- plementeras i skolan. För gymnasieskolan och vuxenutbildningen har flera utredningar utmyn- nat i reformer som helt eller delvis ska genomfö- ras under de närmaste åren. Det är en utmaning Kunskapsförbundet att anpassa sig till de nya kraven som ofta för med sig nya utgiftsposter. Det är oklart hur dessa ska finansieras då de inte alltid åtföljs av statsbidrag Halle och Hunneberg AB Ordförande: Annalena Levin (C) Vice ordförande: Ann-Helen Selander (M) VD: Robert Stenberg Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens nettoresultat -0,1 0,7 Dispositioner och skatt 0,0 -0,4 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 2025 var första året som fullt verksamt för bola- get. Bolagets verksamhet syftar till att utveckla Halle- och Hunneberg till en exportmogen desti- nation och en hållbar reseanledning inom det rörliga friluftslivet. Målet är att stärka besöksnä- ringens attraktionskraft med utgångspunkt i om- rådets natur, kultur, miljö och historia, och att skapa goda förutsättningar för ett kvalitativt och tillgängligt kultur- och friluftsliv för både närbo- ende och internationella besökare. Detta kan bl.a. ske genom följande verksamhet: Upplevelse- och informationsverksamhet, Natupplevelser av olika slag, Event och paketering av olika slag Friskvård och folkhälsa i stort (leder, spår, nya målgrupper mm) Mötesplats för besökare, medborgare och nä- ringsliv Målgrupper: Enskilda besökare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Grupper lokalt, regionalt, nationellt och internat- ionellt Nya målgrupper, tex nyanlända, personer med funktionsvariationer och seniorer Bolaget har under sin korta verksamhetstid aktivt arbetat med olika verksamheter och målgrupper. Under 2025 har ett flertal aktiviteter genomförts med besökare från skolor, föreningar, företag och turister. Verksamheten har omfattat event, konferenser, uthyrning, guidade naturupplevel- ser samt besök i besökscenter, museum och café. Under året har bolaget även genomfört projektet Friluftsliv för nybörjare, med syfte att möjliggöra friluftsliv för nya målgrupper som står långt ifrån friluftslivet samt att sprida kunskap om natur och allemansrätt. Projektet genomfördes i samverkan med familjecentralen Sirius och fritidsverksam- heten Barnens Kastanj i Vänersborgs kommun. Vid fem tillfällen arrangerades bussresor med fri- luftsaktiviteter till Destination Halle- och Hunne- berg, med totalt cirka 220 deltagande barn och vuxna. Projektet möjliggjordes genom medel från Rådet för hälsa och social hållbarhet, Delregion- ala nämnden norra samt budget från Halle- och Hunneberg AB. Bolaget har även under året startat Seniorfika, en folkhälsoinsats med fokus på social samvaro, rö- relse och kontakt med naturen. Träffarna har va- rit mycket uppskattade och genomförs en gång per månad och har under höstens fyra tillfällen samlat cirka 110 seniorer. Arbetet med drift och underhåll av spår, leder och fiske sker löpande under året enligt bolagets nya skötsel- och underhållsplan. Det nya bolaget har övertagit ansvar för drift och skötsel av de le- der och rastplatser som tidigare anlagts inom ett gemensamt Leaderprojekt, finansierat av Leader och Jordbruksverket. För detta ansvar har inga nya medel tillförts bolaget, vilket innebär att drift och underhåll finansieras inom befintlig budget och därmed påverkar övrig verksamhet och det samlade budgetutfallet negativt. Personal har parallellt arbetat med flera strate- giska frågor med tydligt fokus på 2026. Arbetet har omfattat fortsatt utveckling och omställning av fastigheter, lokaler och infrastruktur samt ut- veckling av bolagets nya varumärkesplattform. Den nya varumärkesplattformen har skapat vä- sentligt förbättrade förutsättningar för bolaget, särskilt inom marknadsföring samt tjänster kopplade till bokning och administration. Personal har även deltagit i flera operativa och strategiska samverkansforum med bland annat Sveaskog, Fastighets AB Vänersborg samt Troll- hättans, Grästorps och Vänersborgs kommuner. Samverkan har även skett med föreningar och andra organisationer verksamma på bergen. Bo- laget har i detta arbete haft en sammanhållande och koordinerande roll mellan de olika intressen- terna. Verksamheten har under året uppvisat en högre omsättning jämfört med tidigare år. Detta är del- vis ett resultat av genomförda och nödvändiga in- vesteringar samt omställningar av fastigheter se- dan bolagets uppstart, bland annat genom nya lo- kaler för möten och konferenser. Parallellt har bolaget arbetat med att utveckla en ny marknads- och försäljningsstrategi. Det är viktigt att notera att denna utveckling har skett under en omställningsfas med omfattande ombyggnadsarbeten under årets första hälft, då Bergagården till stora delar varit en byggarbets- plats. Restaurangen på Bergagården har även återöppnat under sommaren, vilket har skapat betydande synergier och bidragit positivt till verksamhetens utveckling. Bolaget ansökte om och beviljades under 2025 ett Leaderprojekt för att bygga en helt ny Trollskog. Syftet med den nya Trollskogen är att skapa en upplevelsebaserad utomhusmiljö för barn och unga, med låg tröskel till friluftsliv och fokus på mer tid i skogen och mindre tid framför skärmar. Trollskogen är fullt brukbar men beräknas vara helt färdigställd under våren 2026. Projektet, till- sammans med övriga genomförda satsningar, har skapat betydande synergier inom verksam- heten, vilket bland annat avspeglas i ett kraftigt ökat antal besökare på Bergagården under året. Byggnation av tjugo helt nya ställplatser för hus- bil pågår för fullt. Dessa skall vara färdigställda under våren 2026. Byggnation av ett garage för arbetsfordon, maski- ner samt en mindre verkstad var klart oktober. Det har tidigare inte funnits någon bra plats för förvaring av maskiner, fordon och material. Antal besökare på vårt besökscenter (perioden jan-dec 2025) Totalt ca 22 952 personer, varav ca 6 800 personer under juni-augusti Av dessa 22 952 personer är 12 900 ifrån närområ- det och 6 300 är från övriga Sverige. 2600 besö- kare kom från Tyskland. Under sportlovet hade vi ca 600 besökare. Under påsklovet var det ca 500 besökare. Under höstlo- vet var det 598 besökare. De flesta av dessa var barn. Detta skedde trots att det var en stor bygg- arbetsplats på gården under delar av året. På det särskilda lovprogrammet hade vi bl.a. upptåg i Trollskogen, och olika aktiviteter som pyssel och knåp inomhus. Antalet förfrågningar om konferenser och andra event har ökat sedan bolagets uppstart 2024. Un- der våren, och framför allt under hösten, har ett rekordstort antal konferenser och utvecklingsda- gar genomförts i bolagets regi. Även bokningarna av glamping har ökat kraftigt jämfört med föregå- ende år, med totalt cirka 80 bokade nätter under 2025. Antal besökare på Bergagården Sedan augusti 2024 har vi installerat två besöks- räknare vid Bergagården, en vid infarten från den stora parkeringen upp mot Bergagården och en vid entrén till Trollskogen. Under perioden augusti–december 2024 registrerades cirka 16 000 passager från parkeringen upp till Bergagården. Under motsvarande period 2025 uppgick antalet till cirka 25 000 besökare, vilket motsvarar en ök- ning med cirka 56 procent. För Trollskogen registrerades cirka 6 100 besö- kare under augusti–december 2024, jämfört med cirka 15 500 besökare under samma period 2025. Det innebär en ökning med cirka 154 procent, vil- ket visar på ett mycket kraftigt ökat intresse. Sett till hela 2025 registrerades cirka 80 000 passa- ger via huvudvägen från parkeringen upp till Ber- gagården samt cirka 32 000 besökare till Trollsko- gen. Det bör noteras att det finns flera alternativa infarter till både Bergagården och Trollskogen, vilket innebär att det faktiska antalet besökare är högre än vad mätningarna visar. Många besöker Bergagården som ett område för rekreation, friluftsliv och träning. Vi kommer att placera ut fler besöksräknare på strategiska punkter på båda bergen under då vi förhopp- ningsvis får en bättre mobiltelefontäckning på berget. Detta är nödvändigt för att kunna läsa av mätarna på distans och i realtid. Enligt en tidigare mätning från 2018, genomförd av Visit Trollhättan Vänersborg med medel från Tillväxtverket, kan vi utifrån den nuvarande ut- vecklingen uppskatta att Halle- och Hunneberg tillsammans besöks av cirka 600 000–700 000 per- soner per år. 2025 är första året som bolaget har varit aktivt un- der hela året, det finns därför inget helt jämförel- seår. Man kan dock se att bolaget kraftigt har ökat in- täkterna avseende aktiviteter. En ökning har även skett för logi och en mindre ökning avse- ende entréer till museet i jämförelse med 2024. Bolagets totala intäkter blev ca 8,5 mnkr – en ök- ning från augusti månads prognos med hela 1,3 mkr. Detta beror till störst del på en väl genom- förd julmarknad och ökat antal konferenser. Bolagets kostnader ökade också till följd av detta och slutade på 8,6 mnkr (en ökning med 900 tkr från höstens prognos). Resultatet före boksluts- dispositioner blev enbart -25 000 kr, en rejäl för- bättring jämfört med prognos som visade – 700 000. Intäkterna är högre än budgeterat då bolaget fick 467 tkr i bidrag från Stiftelsen Bergagården som är under avveckling. Tidigare års aktieägartillskott har använts för att täcka likviditetsbehovet i Trollskogen tills medel är utbetalda under 2026 av Jordbruksverket. Investeringar Under sommaren har Trollskogen renoverats inom ramen för ett Leaderprojekt. Projektet har medfört högre kostnader än budgeterat på grund av oförutsedda utgifter kopplade till omfattande markarbeten. Den upparbetade investeringskost- naden uppgår till cirka 1,1 mkr, varav den del som inte finansieras av Leader kommer att kost- nadsföras under 2026. Bolaget har även införskaffat en vagn för person- transport samt datorer till personalen. Framtid Bolaget kommer att fortsätta utveckla infrastruk- tur och grundläggande förutsättningar i verksam- heten för att optimera drift och utveckling med sikte på perioden 2027–2030. Parallellt kommer arbetet att bedrivas mot målet att utveckla be- sökscenter och museum i enlighet med den nya utredning som redovisats för ägare och avtalspar- ter. För att nå ett stärkt utvecklingsfokus krävs ytter- ligare strategiska investeringar samt tillräckliga resurser för drift och underhåll. Detta kan med- föra behov av att revidera den befintliga avtals- samverkan om hållbar turismutveckling på Halle- och Hunneberg, vilken i dag är tecknad mellan Trollhättans, Grästorps och Vänersborgs kommuner. Under 2025 har flera redovisningar genomförts inom ramen för partsrådet, där bolaget tydligt presenterat den ekonomiska nulägesbilden samt de långsiktiga förutsättningarna. Av särskild be- tydelse har varit att synliggöra att grundbidraget inte har räknats upp under perioden 2018–2024, trots att KPI under samma period ökat med när- mare 30 procent. Därutöver har inga medel till- förts i samband med bolagets övertagande av drift och skötsel av de leder och rastplatser som tidigare anlagts med projektmedel inom stiftel- sen. Den befintliga samverkansöverenskommelsen reglerar bland annat parternas finansiella an- svarsfördelning, vilken avses ses över av kommu- nerna under 2026 för att bättre spegla dagens an- svar, kostnadsnivåer och framtida utvecklingsbe- hov. Ytterligare investeringar bör ske redan under 2026. Målet är att vi skall vara hållbara över tid där vi skall anpassa oss efter både nuläge och kommande verksamhet på strategisk nivå i fram- tiden. Vi ser även en tydlig öknig av omsättning i bola- get som i sin tur skall ge ökade intäkter. Bergagården är idag en central knutpunkt för de verksamheter som bedrivs på och omkring ber- gen. För att fortsatt kunna fungera som en attrak- tiv och ändamålsenlig mötesplats har bolaget, i linje med det nya ägardirektivet, genomfört en utredning om att ställa om huvudbyggnaden (mu- seet) till ett besöks- och informationscenter för Halle- och Hunneberg. Utredningen har haft som syfte att kartlägga nu- läget och ta fram förslag på ett övergripande kon- cept för utveckling av det befintliga museet och utställningarna. Arbetet slutfördes under våren 2025 och har redovisats för Sveaskog, bolagets styrelse, ägare, partsråd samt samverkansgrupp enligt gällande samverkansavtal mellan Trollhät- tans, Grästorps och Vänersborgs kommuner. Utredningen föreslår en ombyggnation som kan genomföras i två etapper, alternativt samordnas i ett gemensamt genomförande. Den första etap- pen avser omställning och ombyggnation av bu- tik, entré och en öppen informationsdel i besöks- centret. Den andra etappen omfattar ombyggnat- ion och utveckling av det befintliga museet till ett mer interaktivt och moderniserat besökscenter. Dialogen med ägare och avtalspartners har fort- satt under hösten 2025 och kommer att fortsätta under första kvartalet 2026. Målsättningen är att kunna påbörja ombyggnationen under 2027. Vattenpalatset Vänerparken AB Ordförande: Håkan Falck (S) Vice ordförande: Filip Milén (M) VD: Carolina Svanström Utfall 2025 Utfall 2024 Resultat före extraordinära poster -0,2 0,2 Dispositioner och skatt 0,2 -0,2 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 Bolaget har till uppgift att driva bad och simhalls- rörelse. Verksamheten har under året varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet i bolags- ordningen och utförts enligt de kommunala befo- genheterna. Under året har verksamheten haft ett tydligt fo- kus på att stärka simkunnigheten, utveckla utbu- det samt förbättra kundupplevelsen genom ökad tillgänglighet och digitalisering. Simskoleverksamheten har utökats väsentligt un- der året och antalet simskoleplatser har ökat med cirka 125 procent jämfört med föregående år. Ut- ökningen omfattar både fler grupper och ett bre- dare utbud av nivåer, vilket bidrar till att möta en ökad efterfrågan och stärker bolagets roll i arbe- tet med simkunnighet. Vattengympan har vidareutvecklats och babysim- verksamheten har fortsatt med fullbelagda grup- per under året, vilket visar på ett stabilt och högt intresse från målgruppen. För att förbättra både intern effektivitet och kundupplevelse har flera digitala lösningar in- förts under året. Digitaliserad tidrapportering har implementerats, vilket bidrar till en mer rättssä- ker och effektiv hantering av arbetstid och löner. Ett nytt bokningssystem har införts för simskola och babysim, vilket ger kunderna en smidigare bokningsprocess och förbättrar den interna pla- neringen och administrationen. Under året har även en ny logotyp tagits fram. Den nya grafiska profilen syftar till att tydligare signalera upplevelse, glädje och aktivitet samt stärka Vattenpalatsets identitet. En förändring i den årliga planeringen har ge- nomförts genom att badets underhållsstopp flyt- tats från augusti till slutet av maj och början av juni. Detta har inneburit att påverkan för allmän- heten minskat, då perioden sammanfaller med färre badande jämfört med sensommaren. Under 2025 har Vattenpalatset haft cirka 75 000 badande gäster. Av dessa har omkring 55 000 be- sökt äventyrsbadet och cirka 20 000 gäster har nyttjat varmbadet, vilket även inkluderar sim- skole- och gruppverksamhet. Bolaget har under året erhållit en uppdragsersätt- ning om 11 046 000 kronor. Årets resultat uppgår till -44 tkr efter skatt. Det negativa resultatet för- klaras främst av ett lägre antal badande, bland annat kopplat till en vädermässigt gynnsam som- mar, samt ökade kostnader för fjärrvärme och vatten. Bolaget har arbetat aktivt med uppfölj- ning och åtgärder kring förbrukning av värme, vatten och el, och har fått ökade kostnader trots minskad förbrukning. Investeringar Under året har bolaget investerat i ett nytt pool- skydd till utomhusbassängen på 62 500 kr Framtid Under det kommande året kommer fokus ligga på att stärka den digitala marknadsföringen för att öka synligheten och nå nya målgrupper. Vi- dare planeras åtgärder för att fräscha upp relax- avdelningen och utomhusdelen i syfte att för- bättra helhetsupplevelsen för våra gäster och öka anläggningens attraktivitet. Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB Ordförande: Bo Carlsson (C) Vice ordförande: Tommy Christensson (M) VD: Ingmar Johansson Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens nettoresultat 0,0 0,0 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 Bolaget bildades 2009-03-04 och ägs av Väners- borgs kommun 73 procent, Melleruds kommun 18 procent och Biogas Brålanda AB 9 procent. Bolagets verksamhet består av att bygga, äga och förvalta gasledningsnät för biogas inom Väners- borgs och Melleruds kommuner med syfte att sä- kerställa tillgången på biogas för Vänersborgs och Melleruds kommuners egna fordon och kom- munernas invånare Under Under 2025 har ingen ytterligare utbygg- nad av gasledningar gjorts. Det innebär att det va- rit ett lugnt år ur ett verksamhetsperspektiv. Sty- relsen har haft fem protokollförda styrelsemöten under året. Nätaktiebolaget Biogas Brålanda lik- vida medel uppgick per 25-12-31 till 595 tkr. Nät- aktiebolaget Biogas Brålanda visar ett resultat den 25-12-31 på 3 tkr. Framtid Nätaktiebolaget Biogas Brålandas framtidsdis- kussioner påverkas helt och hållet på vilket sätt som AB Biogas Brålanda kommer att utvecklas. AB Biogas Brålanda planerar att tillsammans med en större aktör bygga en stor biogasanlägg- ning i den södra delen av Melleruds kommun. Det kommer innebära att de fem gårdsanlägg- ningarna läggs ner. Därigenom kommer Nätak- tiebolaget Biogas Brålandas ledningar inte ha nå- gon funktion. Det finns fortfarande ingen lösning på var an- läggningen ska ligga. Det finns olika förslag, men ännu inget bestämt. Det är viktigt att hitta en lös- ning snarast. När det är klart med byggnation av den nya an- läggningen och det finns en tidplan för den, så får ägarna ta ställning till hur Nätaktiebolaget ska avvecklas och på vilket sätt kan ledningarna an- vänds till annat ändamål. Fyrbodals Räddningstjänstförbund Ordförande: Jerker Lundin (KD) Vice ordförande: Pia Fogelberg (M) Förbundschef: Markus Green Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens intäkter 251,2 Verksamhetens kostnader -239,9 Avskrivningar -11,4 Verksamhetens nettoresultat -0,1 Finansnetto 1,0 Resultat före extraordinära poster 0,9 Dispositioner och skatt 0,0 Periodens/Årets resultat 0,9 Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens intäkter 251,2 Verksamhetens kostnader -239,9 Avskrivningar -11,4 Verksamhetens nettoresultat -0,1 Finansnetto 1,0 Resultat före extraordinära poster 0,9 Dispositioner och skatt 0,0 Periodens/Årets resultat 0,9 Vid årsskiftet 2024/2025 bildades RFBD genom sammanslagning av Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddnings- tjänstförbund. Genom sammanslagningen skapas bättre möjligheter att säkerställa en fungerande och robust räddningstjänst. Samtidigt har organi- sationen påverkats av personalvakanser till följd av omorganisation och pensionsavgångar. Sam- manslagningen har dock möjliggjort effektivise- ringar, bland annat minskat antal chefstjänster, skalfördelar och förbättrad arbetsmiljö. Arbetet med förberedelser för höjd beredskap och krig har inletts, men utan extra medlemsbi- drag har endast begränsade och främst kostnads- neutrala åtgärder kunnat genomföras. Detta in- nebär att RFBD inte kan hålla samma utveckl- ingstakt som andra organisationer. Ett prioriterat projekt pågår vid Trollhättans brandstation för att kunna leda och samordna verksamheter un- der höjd beredskap och krig. Vid Vänersborgs brandstation har minibeman- ningen höjts för att uppfylla lagkrav. Stationens lokaler bedöms dock som utdömda, och kommu- nen behöver skyndsamt möjliggöra nybyggnat- ion. Förstudie kring nya lokaler ska färdigställas under första kvartalet 2026. Samtidigt har omfattande systembyten inom HR, ekonomi och IT genomförts med stöd från med- lemskommunerna för att uppfylla lagkrav på di- gitalisering och säkerhet. Inom utbildning och övning har planerade insatser genomförts, ut- bildningsplatser för RIB-personal har fördubb- lats, och grunden har lagts för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen, även om vissa specialförmågor fortsatt behöver utvecklas framöver. Verksamhetsåret 2025 har varit ett av de mest ut- manande på över 30 år för räddningstjänsten i medlemskommunerna, men också ett viktigt steg mot en mer robust och framtidssäker organisat- ion. Sammanslagningen av två kommunalför- bund till ett har krävt många snabba beslut och inneburit både ekonomiska, organisatoriska och arbetsmiljömässiga utmaningar. Förbundet har erhållit 41,8 mkr i medlemsbidrag från Väners- borgs kommun. Ekonomin har varit ansträngd till följd av höga kostnader för externa stödinsatser, IT-samord- ning samt ökade krav på bemanning. Trots ett år med flera stora och komplexa räddningsinsatser redovisar Räddningstjänsten Fyrbodal ett positivt resultat om 0,9 mkr. Investeringar Årets investeringar har påverkats av tidigare pau- sade reinvesteringar och en historiskt eftersatt investeringsnivå, vilket medfört ett stort investe- ringsutrymme för 2025 som inte kunnat nyttjas fullt ut. Förbundet har investerat 23,4 mkr av de i budget 49,2 mkr. Investeringarna för året har va- rit släck-/räddningsfordon, besiktningsbilar, ut- ryckningsmaterial och larmställ. Förlängda leve- ranstider för fordon och utrustning samt begrän- sade personalresurser och behov av extern upp- handlingskompetens har bidragit till att investe- ringarna tillfälligt hamnat under budget. Reinve- steringsnivån bedöms dock jämnas ut från 2026 och framåt när planerade investeringar genom- förs. Framtid År 2025 var ett omställningsår, medan 2026 blir det första ordinarie driftåret, där fortsatta kostna- der kopplade till sammanslagningen kommer att uppstå under flera år. Förmågan att upprätthålla nuvarande ambitionsnivå är beroende av att till- räckliga investeringar genomförs, annars kan fordons- och verksamhetsnivån behöva reduce- ras. Under 2026 blir effekterna av nya lagkrav, ökade tillsynskrav, förändrade lokalkostnader samt be- hovet av långsiktig investeringsplanering tydli- gare. Kraven på cybersäkerhet, säkerhetsskydd och dataskydd ökar kraftigt, särskilt till följd av ny cybersäkerhetslagstiftning och införandet av NIS2-direktivet, vars fulla konsekvenser ännu är svåra att överblicka. Det finns en möjlighet att Orust kommun anslu- ter till förbundet från 2027 vilket kan innebära kortsiktiga omställningsutmaningar men långsik- tiga samordningsvinster. Under 2026–2027 krävs resurskrävande åtgärder för att stärka räddnings- ledningssystemet enligt tillsynsmyndighetens krav vilket kan medföra behov av ökade med- lemsbidrag. Utan förstärkta resurser riskerar verksamheten att behöva göra neddragningar som negativt påverkar räddningstjänstens för- måga i ett försämrat säkerhetsläge. Sammantaget har RFBD på kort tid skapat förutsättningar för en modern, effektiv och långsiktigt hållbar rädd- ningstjänst men fortsatt utveckling är beroende av tydliga prioriteringar och ett starkt stöd från medlemskommunerna. Fyrstads Flygplats AB Ordförande: Peter Eriksson (M) Vice ordförande: Benny Augustsson (S) VD: Josef Khan Utfall 2025 Utfall 2024 Resultat före extraordinära poster -1,6 -3,6 Periodens/Årets resultat -1,6 -2,3 Balansräkning Utfall 2025 Utfall 2024 Linjetrafiken uppgick under året till 488 land- ningar och 16 966 passagerare, jämfört med 465 landningar och 15 648 passagerare 2024. Linjen till Visby hade fortsatt hög eơerfrågan med ex- trainsatta avgångar under högsäsong. Linjen till Sälen/Trysil planeras att trafikeras även under vinterhalvåret 2026. Beredskapsuppdraget för samhällsviktigt flyg om- fattade 51 landningar, varav 49 ambulanstrans- porter och 2 övriga landningar. Fraktverksam- heten minskade till 34 landningar, främst på grund av lägre eơerfrågan på tidskritiska trans- porter. FFAB fortsatte sin försäljning av förnybart flygbränsle (SAF) med oförändrad volym, vilket bidrog till bolagets intäkter. Transfertjänsten Air- port Shuttle, som startade i juni, förbättrade till- gänglighet och service. Årets verksamhet har genomförts enligt de mål och regler som ägarna ålagt flygplatsbolaget och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Årsbokslutet per 31 december 2025 visar ett un- derskott eơer finansiella poster om cirka 1ௗ600ௗtkr, jämfört med ett underskott om 2ௗ281ௗtkr 2024. Resultat före finansiella poster uppgick till ett underskott om cirka 1ௗ260ௗtkr. Uppskjuten skatt är beräknad och årets resultat inkluderar genomförda bokslutsdispositioner och beräknad skatt. Försäljningen av förnybart flygbränsle (SAF) med oförändrad volym har delvis kompen- serat för intäktsbortfall i övriga flygplatsintäkter och bidragit till att nettomarginalen ligger nära budget. Alla hangarplatser var uthyrda och caféets verk- samhet bedrevs i samma takt som under 2024. Er- sättningssystemet för säkerhetskontroll (GAS) låg cirka 156ௗtkr under budget, medan ersättningen för kommunikations-, navigations- och övervak- ningstjänster (CN) var cirka 565ௗtkr under budget, delvis på grund av slutreglering av 2024 års preli- minära ersättningar. Det statliga driơstödet utbetalades slutligen i de- cember med 7ௗ996ௗtkr (7ௗ500ௗtkr budget), vilket förbättrade bolagets resultat och likviditet. För att hantera ett kortfristigt likviditetsbehov togs ett lån som återbetalades före årsskiơet. Verksam- hetsanslaget från ägarkommunerna uppgick till 8ௗ500ௗtkr, i nivå med budget. Totala personalkostnader uppgick till 15ௗ184ௗtkr, cirka 748ௗtkr lägre än budget, främst tack vare lägre övertid, vissa utbildningar och sociala avgif- ter samt mindre avvikelser i övriga delposter. Per den 31 december 2025 uppgick utnyttjade kredi- ter till 0ௗtkr och soliditeten var cirka 76ௗ%, vilket innebär att bolaget har en fortsatt stabil finansiell ställning eơer genomfört aktieägartillskott samt utbetalningen av det statliga driơstödet. Investeringar Bruttoinvesteringarna uppgick till 2ௗ552ௗtkr, varav den största posten var inköp av sop- och blåsma- skin för vinterfälthållning (1ௗ950ௗtkr). Framtid Flygplatsen ser en försiktigt positiv trend i antal flygrörelser och passagerare, och har fokus på att vidareutveckla linjetrafiksutbudet som idag be- står av inrikesdestinationerna Stock- holm/Bromma, Visby och Sälen/Trysil. Flygplat- sen, som idag är en av två civila instrumentflyg- platser i regionen, är en statligt utpekad bered- skapsflygplats och spelar en viktig roll för sam- hällsviktiga transporter och fortsätter satsning- arna på förnybart bränsle. Uppföljning av de globala målen 2025 Bilaga 3 Sammanfattning av rapporten I anvisningarna till arbetet med mål och resursplanen anges att en övergripande redovisning av kommunens förflyttning och måluppfyllelse av de globala målen ska göras i anslutning till årsredovisningen. I mål- och resursplanen 2025–2027 anges utgångsläget som år 2023 och en målsättning för år 2027. Uppföljningen för 2025 visar således vilken förflyttning som gjorts i riktning mot målsättningen för 2027. I uppföljningen framkommer att andelen gröna indikatorer minskat marginellt. Andelen gula har blivit större, en ökning med 12 procentenheter, samtidigt som andelen röda indikatorer blivit något färre. Sammantaget är de positiva förflyttningarna tydligast inom ramen för den sociala hållbarheten, medan utvecklingen är mer svårtydd inom områden som berör både den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten. Omslagets framsida: Illustration av de globala målen Bild/Foto: UNDP Sverige Innehållsförteckning 1 Resultat och slutsatser 1.1 Ambitionsnivå för de globala målen 2025-2027 De globala målens genomförande på lokal nivå omfattas till stor del, direkt och indirekt, av det kommunala välfärdsuppdraget. Det innebär bland annat att Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling är integrerade i Vänersborgs kommuns styrning och ledning. De globala målen har koppling till kommunfullmäktiges inriktningsmål och en önskvärd förflyttning av globala målen anges för planperioden. Till hjälp finns nyckeltalen som Sveriges kommuner och regioner har utformat inom vart och ett av de globala målen. I anvisningarna till arbetet med mål och resursplanen anges att en övergripande redovisning av kommunens förflyttning och måluppfyllelse av de globala målen ska göras i anslutning till årsredovisningen. Kommuners uppföljning av de globala målen sker genom ett antal indikatorer där Sveriges kommuner indelas i de 25% främsta, de 50% mittersta och de 25% sämsta genom färgkategorisering i grönt, gult och rött. I mål- och resursplanen 2025–2027 anges utgångsläget som år 2023 och en målsättning för år 2027. Uppföljningen för 2025 visar således vilken förflyttning som gjorts i riktning mot målsättningen för 2027. 1.2 Uppföljning 2025 I uppföljningen framkommer att andelen gröna indikatorer minskat marginellt till 23 %. Andelen gula har blivit större, en ökning med 12 procentenheter till 66 %, samtidigt som andelen röda indikatorer blivit färre, 11 %. Det är således fler indikatorer som gjort en positiv färg-förändring än negativ. Totalt sett har sju indikatorer gjort en positiv förflyttning i färg och sex indikatorer har gjort en negativ förflyttning. Färgsättningen i Kolada är relativ och en färgförändring betyder alltså inte per automatik att en positiv förflyttning har gjorts – det innebär att kommunen har förflyttat sig i positiv riktning i relation till andra kommuner i landet. Fyra av de ursprungliga indikatorerna har utgått och är inte med i sammanställningen för 2025. De indikatorer som gjort positiva förändringar i färg är följande: • Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, antal barn/100 000 inv • Invånare 16–84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (%) • Invånare 16–84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (%) • Invånare 16–84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%) • Elever i åk 8: Känner du dig trygg i skolan? Andel som svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (%) • Långtidsarbetslöshet 25–65 år, årsmedelvärde, andel (%) av bef. • Insamlat kommunalt avfall totalt, kg/invånare De indikatorer som gjort negativa förändringar i färg är följande • Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv • Personer i kommunens aktivitetsansvar, andel (%) av inv 16-20 år • Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, Index • Förvärvsarbetande eller studerande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (% • Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel (%) • Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel (%) 11% 66% 23% Uppföljning 2025 1.3 Sammanfattande kommentar till förflyttningar Den positiva trenden syns tydligare inom ramen för arbetet med social hållbarhet, med färre vräkningar som berör barn, bättre psykisk hälsa, ökad trygghet i skolan och en minskad arbetslöshet. När det gäller den ekonomiska hållbarheten är bilden mer blandad. Samtidigt som långtidsarbetslösheten visar på positiv utveckling så syns fler unga i det kommunala aktivitetsansvaret, en lägre andel bland skyddsbehövande är i arbete och näringslivet ger lägre betyg i den senaste mätningen. Inom klimatområden har kommunens fordonsflotta länge legat bland de 25 % bästa kommunerna, men när övriga kommuner nu kommit i kapp och förbi, ökar risken för en lägre trovärdighet i klimatfrågan och en lägre takt i omställningsarbetet. Sammantaget rör sig dock kommunen i rätt riktning mot ambitionsnivån som är satt för 2027, då det är en halvering av andelen indikatorer som lyser rött. 1.4 Samtliga indikatorer Nedan redovisas indikatorerna i sin helhet, fördelat per globalt mål. Siffran som redovisas i kolumnen Utgångsläge 2023 är den siffra som användes som utgångsläge i Mål- och resursplan 2025–2027. I kolumnen Uppföljning 2025 redovisas den senaste tillgängliga statistiken vid tillfället för uppföljning1. Den sista kolumnen, 2027, visar vilken färg som angetts som ambitionsnivå för 2027. Några mål saknas i redovisningen nedan: • Mål 14: Hav och maritima resurser Indikatorerna berör endast hav och havstrandlinje och har inte bedömts relevanta för Vänersborgs kommun. • Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap Detta mål berör genomförande av de globala målen och saknas indikatorer i Kolada. I mål- och resursplanen för 2027 har ingen målsättning angetts för 2027 gällande mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Därför redovisas endast ett utgångsläge 2023 och uppföljning av det senaste tillgängliga resultatet för dessa indikatorer. 1 Data för uppföljning är hämtad från Kolada 2026-03-03. Mål 1 Ingen fattigdom Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Invånare, 0-19 år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 23 22 Invånare, 20-64 år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 14 14 Invånare, 65+ år, med låg ekonomisk standard, andel (%) 13 10 Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, antal barn/100 000 inv 12,5 0,0 Vuxna biståndsmottagare (18+ år) med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen 1,5 1,32 Mål 2 Ingen hunger Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Invånare med övervikt eller fetma, andel (%) 59 58,1 BMI lägre än 22 i särskilt boende, andel (%) 38 Utgått Mål 3 Hälsa och välbefinnande Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 68,3 69,8 Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande, andel (%) 84,1 84,9 Medellivslängd kvinnor, år 84,2 84,4 Medellivslängd män, år 80,6 80,4 Invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (%) 66,7 69,2 Invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%) 48,6 47,2 Elever i åk 8: Hur lätt eller svårt är det att få hjälp av elevhälsan till exempel skolsköterskan? Andel svar "Mycket lätt" eller "Ganska lätt", (%) 69,5 64,5 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 26,7 29,0 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 15 15,7 Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv 243,7 254,9 Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal vårdtillfällen/100 000 inv 2 485 2 548 Mål 4 God utbildning för alla Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 90,6 89,5 Elever i åk 3 som klarat alla delar av nationella proven för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, andel (%) 65 68 Elever i åk 8: Känner du dig trygg i skolan? Andel som svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del", (% 77,5 85,6 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 83,2 83,6 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 75,1 74,2 Personer i kommunens aktivitetsansvar, andel (%) av inv 16-20 år 9,6 14,6 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter slutförd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) (-2021) 82,6 Utgått Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 41,3 41,6 Mål 5 Jämställdhet Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) 73 73 Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 29,1 30,4 Tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 39,4 38,2 Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, andel (%) 81 81,6 Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, 65+ år, andel (%) 75,6 85,3 Mål 6 Rent vatten och sanitet Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) 0 Utgått Sjöar med god ekologisk status, andel (%) 0 0 Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) 5,6 5,6 Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) 100 100 Mål 7 Hållbar energi för alla Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv 49 49 Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor inom det geografiska området, andel (%) 100 100,0 Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund 78 75 Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Sysselsatta invånare 20-65 år, andel (%) 80,5 80,3 Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) (-2021) 78,8 Utgått Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 6,2 6,5 Långtidsarbetslöshet 25-65 år, årsmedelvärde, andel (%) av bef. 3,9 3,9 Arbetsolyckor, antal/1000 sysselsatta 10 10 Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 88,6 96,3 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, Index 79 73 Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) 80,7 80,5 Mål 10 Minskad ojämlikhet Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Förvärvsarbetande eller studerande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (% 73,1 64,2 Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel 76 77 Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval, andel (%) 50,8 50,8 Mål 11 Hållbara städer och samhällen Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Demografisk försörjningskvot 0,88 0,88 Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel (%) 97,4 94,7 Cykelväg i kommunen, total, meter/inv 4 4,1 Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) 32 32 Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) 15,7 15,1 Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Insamlat kommunalt avfall totalt, kg/invånare (justerat) 414 403 Kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) 44 44 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 21 19 Måltidssvinn, grundskola, gram/ätande 42 42 Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/inv 7,27 6,46 Fossiloberoende personbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området (%) 20,3 21,8 Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel (%) 76,4 74,8 Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv 670,6 678,3 Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Skyddad natur land, andel (%) 9 9,0 Skyddad natur inlandsvatten, andel (%) 5,8 5,8 Ekologiskt brukad åkermark, andel (%) 20 14,8 Betesmark, andel (%) 1,53 1,58 Slåtteräng, andel (%) 0,08 0,08 Mål 16 Utgångsläge 2023 Uppföljning 2025 Målsättning 2027 Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%) 82,0 Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 802 867 Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 33,3 32,6 ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet” Ärende 11 Utökad investeringsbudget 2026 till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll av Arena Vänersborg Protokollsanteckning Vänsterpartiet i Vänersborg har varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg - från början till slut. Vi hävdade redan i KF-debatten 2007 att beslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta. Vi varnade även för att de undermåliga underlagen snabbt skulle leda till fördyringar. Min partikollega James Bucci varnade för den fartblindhet som drabbade kommunfullmäktige och som inte skulle sluta bra för skattebetalarna. Han varnade för att arenan skulle bli ett finansiellt svart hål. Själv förde jag fram att arenabygget skulle inkräkta på kommunens övriga verksamheter som vård, skola och omsorg. Det var inte många kommuninvånare som missade Vänsterpartiets motstånd mot bygget som enligt officiella siffror kostade 286 miljoner kr. Tacken från kommunfullmäktige för mitt ställningstagande var att jag som ledamot i barn- och ungdomsnämnden inte beviljades ansvarsfrihet för bygget fast jag röstade nej till Arena Vänersborg. Arenan har kostat ännu mer pengar under åren som har gått. Och gör det fortfarande... Kommunfullmäktige beslutade ikväll om att tilldela arenan ytterligare 14 miljoner kronor till åtgärder på tak mm. Det ska läggas till de 22 miljoner som redan är avsatta. Och fortfarande vet vi inte vad den senaste stormen har kostat eller om det kommer att uppstå kostnader på grund av fukt i väggar eller misstänkta sättningar vid båginfästningarna. Jag personligen har hamnat i en situation som vi i Vänsterpartiet befarade redan från början. Ska vi som röstade nej till arenan 2007 ta ansvar för arenans fortsatta öde? Är det vår sak att ta ansvar fast vi visste att arenan skulle kosta betydligt mer pengar än vad beslutet innebar? Jag tycker inte att Arena Vänersborg är mitt ansvar, det är de partiers ansvar som genomdrev beslutet. Dessa partier försäkrade också vid beslutet 2007 att kostnaderna för arenan inte skulle belasta kommunens övriga verksamheter som skola, vård och omsorg. Det ligger fortfarande ett ansvar i att hålla detta löfte. Av ovan nämnda skäl avstod jag från att delta i beslutet. Vänersborg 2026-04-22 Stefan Kärvling Vänsterpartiet Bilaga 4 Från: Ida Hildingsson Till: Johan Högmark Ärende: protokollsanteckning ärende 11 Datum: den 22 april 2026 23:23:09 Protokollsanteckning Många lyfter fram att arenan redan står där den står som det främsta argumentet för att fortsätta skjuta till ytterligare skattemedel. Att arenan redan är uppförd till en alltför dyr prislapp är visserligen ett faktum, men till vilket pris och hur länge är “den står där den står” ekonomiskt försvarbar utifrån alla invånares behov och vad som istället får prioriteras ned när den inte bär upp sina egna kostnader? Mot bakgrund av det oklara läge som råder kan jag inte ställa mig bakom beslut om ytterligare tillskott av skattemedel till arenan. Kommunen står inför en fortsatt mycket kostsam process under många år framöver, utan att det i dagsläget är klarlagt var detta kommer att sluta. Det finns fortfarande flera väsentliga frågetecken som ännu inte har fått tillräckliga svar. Jag hade därför föredragit att ärendet återremitterades för att möjliggöra ett bättre beslutsunderlag. Detta gäller bland annat konsekvenserna av den senaste stormens skador samt den information som framkommit i samhällsbyggnadsnämnden rörande brister i väggkonstruktioner, fuktproblem samt sättningar i marken. Då det inte funnits någon vilja att återremittera ärendet, och istället väljer att fortsätta på en inslagen väg som riskerar att än mer dränera resurser från övriga kommunala verksamheter, väljer jag att inte delta i beslutet. Ida Hildingsson (V) Bilaga 5 Strategi Program Plan Policy Riktlinje Regler Policy för digitalisering Bilaga 6 Innehållsförteckning Dokumentinformation Policyn anger riktning och prioriteringar för kommunens arbete med digitalisering. Dokumentansvarig Kommundirektör Antagen Antagen av Reviderad Giltighet Ange beslutsdatum och ev § Kommunfullmäktige Ange beslutsdatum och § för senaste revidering Tillsivdare. Aktualiserad Ange datumet för dokumentets senaste aktualisering Diarienummer KS 2025/395 Intranät ☐ Hemsida ☒ Dokumentmottagare ☒ Förvaltningsorganisation ☐ Kommunala bolag ☐ Allmänheten ☐ Förtroendevalda Andra regelverk som omnämns Ange de lagar, förordningar, föreskrifter, taxor eller styrande dokument som omnämns t.e.x. ”Kommunallagen (KL 2017:725) 1 Inledning Digitaliseringspolicyn är ett styrdokument som beskriver hur Vänersborgs kommun förhåller sig till och arbetar med digitalisering. Digitalisering är en strategisk del av kommunens verksamhetsutveckling för att skapa nytta för de som bor och verkar i kommunen. Syfte Digitaliseringspolicyn utgår från de digitaliseringsmål som är beslutade i Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030. Vår policy preciserar vårt kommunala ansvar och vad de nationella målen innebär för oss i Vänersborgs kommun för att förbättra invånarservice och möta framtida behov. Policy Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 är uppbyggd kring fem strategiska områden – digital kompetens, digitalisering av näringslivet, offentlig förvaltning, välfärd samt konnektivitet. Tre horisontella perspektiv betonas i den nationella strategin och det är AI/ny teknik, data och informationssäkerhet. I Vänersborgs kommuns digitaliseringspolicy har vi anpassat den nationella strategin till vårt kommunala uppdrag. Policyn ska leda mot kommunens vision – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet- och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Digitalisering är en strategisk omställning som kräver kompetens, styrning och långsiktighet. Det är inte bara teknik, utan också kultur, ledarskap och organisation (definition av Sveriges kommuner och regioner). Policyn är därmed väsentlig i arbetet med Mål – och resursplan, verksamhetsplanering och i dagligt arbete. Digitalisering är en metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation. Vi utvecklar för våra invånare Invånarens behov leder oss i vår tjänste- och verksamhetsutveckling. Våra tjänster utvecklas utifrån invånarnas behov och förutsättningar för att göra kommunen till en attraktiv och hållbar plats att leva i. Vi driver en nyfiken utveckling tillsammans Digitaliseringen ger möjligheter som förändrar våra arbetssätt och utmanar våra processer. Vårt mål är att tillsammans skapa bästa möjliga tjänster och service till våra medborgare, brukare, företagare och besökare där helheten går före delar. Vi arbetar datadrivet Med tillgång till data och information skapar vi insikter som bidrar till vår välfärdsutveckling av tjänster och service för våra invånare. Vi använder vår data effektivt och utforskande med samtidig säkerhet och integritet för att göra vår verksamhet smartare, klokare och än mer invånardriven. 2 Vi skapar digital förmåga Vi rustar våra medarbetare med digital kompetens för att skapa kvalitet och effektivitet. Vi ger våra medarbetare ökad förmåga, kompetens och förståelse för den digitala utvecklingen. Vi har en robust, säker och effektiv teknisk plattform Den tekniska utvecklingens hastighet, säkerhetskrav och förväntan om snabb agil anpassningsförmåga ställer höga krav på vår tekniska miljö. Vi strävar efter god redundans, robusthet och säkerställer att data kan utbytas för att skapa goda användarupplevelser. Uppföljning och utvärdering Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna, följa upp och utvärdera policyn och vid behov revidera den. Sotningsfrister Tillämpningsområde: Räddningstjänsten Fyrbodals medlemskommuner Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) Enligt 3 kap. 1§ förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Dessa lokala föreskrifter ansluter till det som gäller för rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2014:6) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Kravet på rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § första stycket lag (2003:778) om skydd mot olyckor gäller för: - värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor - köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder - lokaleldstäder - imkanaler Anläggningar som är inrättade för eldning uteslutande med gas omfattas inte av kravet på rengöring. Definitioner Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) har samma betydelse i dessa lokala föreskrifter. Begrepp Betydelse Anläggning Fast förbränningsanordning och därtill hörande rökkanaler eller avgaskanaler samt imkanaler och de övriga byggnadsdelar som skall sotas enligt denna lokala föreskrift. Avgaskanal Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning som eldas med gas samt till kanalen monterade delar, såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Eldningsapparat Del av eldstad för automatisk inmatning och förbränning av bränslet samt till apparaten monterade delar, såsom fläkt, spjäll och övrig reglageutrustning. Imkanal Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning av mat i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar, såsom fläkt, avskiljare och spjäll. Lokaleldstad Eldstad som till sin funktion och konstruktion endast är avsedd att värma upp det rum den är uppställd i eller en begränsad del av ett hus. Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis. Rökkanal Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning som eldas med fasta eller flytande bränslen samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Bilaga 7 Lätt eldningsolja Eldningsolja som vanligen betecknas med kvalitetsnummer 1(Eo1), med låg svavelhalt och som primärt används för uppvärmning i exempelvis villor, mindre fastigheter och mindre industrier Tung eldningsolja Eldningsolja som vanligen betecknas med kvalitetsnummer 3 (Eo3) eller högre, med högre viskositet och högre svavelhalt än lättare eldningsolja som ofta används i större värmeanläggningar, industrier och kraftverk. Värmecentral En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta förbränningsanordningar med tillhörande skorsten för produktion av värme eller kraft för exempelvis en större industrianläggning eller för flera byggnader inom område med flerbostadshus, militäranläggning eller sjukhusanläggning. Underlag för bestämmande av frister Kommunen har fastställt sotningsfrister för olika typer av anläggningar. Fristerna för sotning har harmoniserats med fristerna för brandskyddskontroll med avsikt att åstadkomma en samordning mellan sotning och brandskyddskontroll som kan underlätta för både fastighetsägare och nyttjanderättshavare av en byggnad eller anläggning. Kommunens beslut följer i stort de rekommendationer som anges i allmänna rådet MSBFS 2014:6. Fristernas längd har bestämts mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet: - sotbildning, - bränsle, - typ av anläggning, - energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och - bebyggelsestruktur. Ikraftträdande Föreskrifterna träder i kraft 2026-xx-xx Dessa föreskrifter är fastställda av kommunfullmäktige i: Kommun Beslutsdatum Färgelanda kommun 2026-xx-xx Lysekils kommun 2026-xx-xx Mellerud kommun 2026-xx-xx Munkedal kommun 2026-xx-xx Trollhättans stad 2026-xx-xx Uddevalla kommun 2026-xx-xx Vänersborg kommun 2026-xx-xx Sotningsfrister Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor 3 år Avser panna som ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall, om eldning sker med fasta bränslen, ska sotning göras enligt följande. 3 ggr/år Avser konventionella pannor. 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen ska sotning göras enligt följande. 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kW. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för matlagning Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov ska sotning göras enligt följande. 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande. 1 år Avser eldstäder som eldas med fasta bränslen. 3 år Avser eldstäder som eldas med fasta bränslen i mindre omfattning* *Med mindre omfattning avses <500 kg ved/år, vilket motsvarar ca 1 m3 ved/år, exempelvis eldstäder i fritidshus Imkanaler i restauranger eller andra större kök 3 ggr/år Avser imkanaler i restauranger eller andra större kök 1 år Avser imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet Övriga bestämmelser 1.1 Entreprenör har möjlighet att ändra sotningsfrist i enskilda fall av brandskyddsmässiga skäl. Notering om skäl till ändring ska dokumenteras av entreprenör. 1.2 Om det i samband med sotning upptäcks brister i anläggningen som kan medföra risk för uppkomst av brand ska den som är ansvarig för sotningen underrätta fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren om detta. 1.3 Fastighetsägare ska anmäla sådana förändringar som kan föranleda ändring av sotnings- eller kontrollfristerna för en anläggning. Anmälan ska göras direkt till den som utför sotning respektive brandskyddskontroll på RFBD:s uppdrag. Byte av bränsleslag är ett exempel. 1.4 Anläggning som inte eldats mellan två sotningstillfällen behöver inte sotas. 1.5 Vid sotning av värmepanna 3 ggr/år bör tiden mellan två sotningstillfällen anpassas till fastighetens föreliggande energibehov, varför längre intervall normalt bör tillämpas under perioden maj-augusti än för övriga delar av året. 1.6 Vid sotning av värmepanna 2 ggr/år bör tiden mellan två sotningstillfällen anpassas till fastighetens föreliggande energibehov, varför längre intervall normalt bör tillämpas under perioden maj-augusti än för övriga delar av året. Bilaga 8 19. Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12- 18 för att nå balans mot tilldelad budgetram Omröstning Namn Ja Nej Avstår Saknas Benny Augustsson (S) 1 Henrik Harlitz (M) 1 Madelaine Karlsson (S) 1 Stefan Kärvling (V) 1 Mathias Olsson (SD) 1 Mats Andersson (C) 1 Dan Nyberg (S) 1 Lena Eckerbom Wendel (M) 1 Magnus Ekström (KD) 1 Anneli Guilotte (S) 1 Göran Svensson (MBP) 1 Robin Danielsson (M) 1 Joakim Sjöling (S) 1 Cecilia Prins (L) 1 Gunilla Cederbom (V) 1 Ann-Marie Jonasson (S) 1 Ann-Helen Selander (M) 1 Annalena Levin (C) 1 Anders Gunn (S) 1 Göran Nilsson (SD) 1 Jonas Sjöblom (MP) 1 Christin Slättmyr (S) 1 Henrik Josten (M) 1 Elisabeth Johansson (KD) 1 Torbjörn Moqvist (SD) 1 Kenneth Borgmalm (S) 1 Ida Hildingsson (V) 1 Birgitta Lindahl (MBP) 1 Dan Åberg (M) 1 Ann-Sofie Olsson (S) 1 Kalle Lundgren (SD) 1 Bo Carlsson (C) 1 Reidar Eriksson (S) 1 Tor Wendel (M) 1 Zdenko Petrusic (S) 1 Gunnar Henriksson (L) 1 Lutz Rininsland (V) 1 Benny Jonasson (S) 1 Kristina Edvinsson (M) 1 Hans-Peter Nielsen (KD) 1 Angelica König Cassel (S) 1 Åsa Edvardsson (C) 1 Robin Skenhede (M) 1 Andreé Storm (S) 1 Bengt Rydholm (MBP) 1 Resultat 23 22 0 0