i form av — 13 april 2026

§ 8 Fastställande av års- och hållbarhetsredovisning 2025 Roslagsvatten AB:s styrelse föreslår årsstämman besluta; • Hållbarhetsrapport för koncernen Roslagsvatten 2025 fastställs. • Resultat- och balansräkning för moderbolaget och koncernen Roslagsvatten AB för 2025 fastställs. • Vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 830 731 kronor. Sammanfattning Årsredovisning för Roslagsvatten AB för fastställelse inför årsstämman. Resultatet efter skatt blir för koncernen -13,1 mkr i årsredovisningen. Det negativa resultatet i koncernen beror på att återförda överavskrivningar elimineras i koncernen. Återföring av överavskrivningar är omförda till skuld Va- och avfallskollektivet. I presentationen blev resultatet efter finansiella poster och skatt 32,9 mkr, vilket är 32,8 mkr bättre än budget och 14,8 mkr bättre än senaste prognos samt 25,9 mkr bättre än föregående års resultat. Roslagsvatten AB | Box 437 184 26 Åkersberga Tel 08-540 835 00 | Fax 08-540 835 70 inf@roslagsvatten.se | www.roslagsvatten.se b38a4690c131-b4ba-fac4-3d6f-9a1d058c :remmun-DI ngiS oddA Årsredovisning för Vallentunavatten AB 556655-9836 Räkenskapsåret 2025 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 13 Noter 14 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 1 (22) Org.nr 556655-9836 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Vallentunavatten AB avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Allmänt om verksamheten Vallentunavatten AB startade sin verksamhet 2004. Bolagets uppgift är att tillhandahålla vatten- och avloppsförsörjning samt förvalta anläggningstillgångar bestående av i huvudsak ledningsnät, reningsverk och pumpstationer belägna i Vallentuna kommun. Bolaget har under räkenskapsåret ej haft någon anställd personal. Tjänster för administration, drift och underhåll har köpts från moderbolaget Roslagsvatten AB. Företaget har sitt säte i Vallentuna. Ägarförhållanden Bolaget ägs till 99,0 procent av Roslagsvatten AB (org nr 556142-2394) och till 1,0 procent av Vallentuna kommun. Bolaget har sitt säte i Vallentuna kommun. Aktieägare i Roslagsvatten AB: Österåkers kommun 43,9 % Vallentuna kommun 16,7 % Ekerö kommun 13,6 % Vaxholms stad 12,6 % Knivsta kommun 11,5 % Täby kommun 1,1 % Danderyds kommun 0,6 % Koncernen består av fem dotterbolag; Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Knivstavatten AB, Vallentunavatten AB och Ekerövatten AB. Österåkersvatten, Vaxholmsvatten, Vallentunavatten och Ekerövatten ägs till 99 procent av Roslagsvatten. Österåkers kommun, Vaxholms stad, Vallentuna kommun och Ekerö kommun äger 1 procent i respektive bolag. Knivstavatten ägs till 99,9 procent av Roslagsvatten och Knivsta kommun äger resterande 0,1 procent i bolaget. Dotterbolagens verksamhet består i att äga och förvalta anläggningstillgångarna i respektive kommun. Dotterbolagen är huvudmän för vatten och avloppsverksamheten i respektive kommun, samt för Österåker, Vaxholm och Ekerö är dotterbolagen verksamhetsansvariga för avfallsverksamheten. Styrelsen i dessa bolag ansvarar för resultat- och investeringsbudget samt övriga ärenden som ankommer på huvudman för kommunal VA-verksamhet. Beslut om taxeändring och nya VA- verksamhetsområden ska beslutas av fullmäktige. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 2 (22) Org.nr 556655-9836 Roslagsvatten AB fördelar proportionellt, beroende på verksamhetens omfattning, intäkter och kostnader till varje dotterbolag. Inga anställda finns i dotterbolagen. Information om verksamheten Under 2025 har Vallentunavatten inlett arbetet med systematisk tillgångsförvaltning. En SAMP (Strategisk tillgångförvaltningsplan) och AMP (Taktisk tillgångsförvaltningsplan) har tagits fram för Vallentunas va-anläggning. I SAMP tydliggörs bland annat vilka mål som är prioriterade och vilken hänsyn som behöver tas till Vallentuna kommuns plan för utbyggnad av nya områden. AMP innehåller de behov av investeringsåtgärder som identifierats på VA-anläggningen rangordnade i prioritering utifrån riktlinjer i SAMP, framtagna tvärfunktionellt med representanter från flera enheter med olika kompetenser inom Roslagsvatten. Utveckling av SAMP och AMP tillsammans med ökad digitalisering, vilket ger bättre data, kommer framåt utgöra våra viktigaste underlag för vilka reinvesteringar vi gör och när i tid. Vallentunavattens styrelse har fattat beslut om att förnyelse- och investeringstakten ska öka de närmaste åren. Syftet är att gradvis minska underhållsskulden och komma upp i investeringsnivåer som motsvarar den takt som tillgångarna skrivs av. Arbetet mot vårt prioriterade mål, kallat TIVA29, med syfte att minska mängden tillskottsvatten har fortsatt under året. Utredningar i Frösunda och i driftområde Norrängsvägen har slutförts och har resulterat i att nya projekt för åtgärder startats. Fortsatt utredning pågår i bland annat Lindholmen. Under året har också anslutningskontroller genomförts i utvalda områden där uppföljning nu pågår. I den befintliga allmänna VA-anläggningen har flertalet investeringar påbörjats/slutförts för att förbättra och bibehålla anläggningens funktion: - Projektet på Björkhagsvägen har färdigställts, innefattande nya vatten- och spillvattenledningar ink. serviser och brandposter. - Projekt på Ljungvägen i Snapptuna pågår. Nya vattenledningar samt infordring spill-ledningar inklusive serviser ca 700 m. - Projekt driftområde Norrängsvägen har startats upp. Infodring av spillvattenledningar inklusive serviser och utbyten av brunnar, ca 800 m. - Åtgärder på spillvattenledningar och brunnar i Frösunda har startats. - Projekt pågår för Kårsta reningsverk avseende ny el- och styranläggning. - Arbete pågår i pumpstationen på Wirsens väg. Stationen ska få ny el- och styranläggning, pumpar samt permanent reservkraft. - Flera pumpstationer har fått nya styrskåp, pumpar samt förbättrad arbetsmiljö. - Mindre sträckor av ledningsnätet har renoverats inklusive serviser. Under 2025 har merparten av de större pågående projekten kopplade till detaljplaner avslutats. Det gäller bland annat den nya vattenledningen mellan Molnby och Kullbacka, överföringsledningen mellan Stensta och Ormsta samt utbyggnad av VA-anläggningen inom detaljplan Åbyholm. Under 2025 startades projektet för utbyggnad av kompletterande förbindelsepunkter i Kristineberg 1 upp vilket beräknas vara klart kring årsskiftet 2026/2027. I övrigt så startades inga nya nyinvesteringsprojekt upp under året, detta till följd av att inga nya detaljplaner antagits. Omtaget i projekt Vallkap föranledde en omfattande kapacitetsutredning under 2024 där kapacitetsproblem i knutpunkterna i delar av ledningsnätet i centrala Vallentuna konstaterades. För att verifiera dessa har flödesmätning och bearbetning av data pågått under 2025. Detta för att i början av cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 3 (22) Org.nr 556655-9836 2026 ha en uppdaterat spillvattenmodell att kunna fatta kloka investeringsbeslut utifrån. Vidare har arbeten och utredningar pågått i flertalet detaljplaner, i olika faser, tillsammans med Vallentuna kommun. I slutet av 2024 ansökte kommunen tillsammans med Vallentunavatten om Lova-bidrag för att utreda markens lämplighet av en dagvattenanläggning vid Gustavs Udde. Bidraget beviljades och under 2025 har konsult upphandlats och denna utredning pågår in i 2026. Utveckling av nyckeltal I vår verksamhetsutveckling har Roslagsvatten dragit stora lärdomar av hur vi arbetar med nyckeltal och mål. Ett resultat av detta är att vi påbörjat utvecklingen av en tillgångsförvaltande organisation. Målet ”Topp 5 ”, dvs att vara bland de 5 bästa VA- och Avfallsverksamheterna i landet, fortsätter att vara en bra och användbar ledstjärna för vår verksamhetsutveckling i riktning mot vår vision: ”Vi möjliggör hållbara samhällen”, i balans mellan miljö, ekonomi och sociala frågor för alla delar av verksamheten. Roslagsvatten har ett etablerat arbetssätt med Pulsmetodik och kontinuerlig uppföljning av vårt förändringsarbete i brett delegerade handlingsplaner som år efter år pålitligt levererar över 90 procent. Det fortsatta arbetet fokuserar på vidare nedbrytning av mål och nyckeltal till mer konkreta verksamhetsnära mätetal. Alla nyckeltal har målvärden som ska göra att Roslagsvatten har uppnått "topp 5" när målvärdet är nått. Nyckeltalen följs upp både på sina värden och på hur väl de driver verksamheten mot målet. Nyckeltal måste därför kunna omprövas och ibland definieras vissa nyckeltal om för att tjäna styrningen bättre. För 2025/2026 har de övergripande målen och nyckeltalen uppdaterats enligt följande i tabell nedan. Observera att detta är koncernövergripande mål och att separata nyckeltal för Vallentunavatten kommer att tas fram och redovisas från 2026. Nyckeltal Mäts i Målvärde till 2030 Utfall 2025 enhet MIMER Utveckling Procent 100% 21% Minskad klimatpåverkan* Ton 1000 ton per år Nytt mål, data kommer 2026 Elförbrukning MWh minska 20% (2024) 1 226 MWh Odebiterat vatten Procent <15% 25 % Förnyelsetakt Procent >0,26% 0,13 % Tillskottsvatten Procent <35 % 41 % Kundnöjdhet* Procent Sätts 2026 Nytt mål, data kommer 2026 Robust ekonomi Soliditet i 5% 2,2% procent Medarbetarengagemang* eNPS 25 eNPS 28 eNPS Säker arbetsmiljö* Antal 250 st per år Nytt mål, data kommer 2026 riskobservationer cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 4 (22) Org.nr 556655-9836 Klimatberäkningar Roslagsvatten har under året utvecklat en ny modell som används för klimatberäkningar inom bolaget. Beräkningarna följer GHG-protokollet som är en standard för samtliga branscher och organisationer. Kartläggningen av verksamheten specificeras i modellen och utsläppen kategoriseras enligt tre avgränsningar, så kallade “scope”. Beräkningarna görs av koldioxidekvivalenter eller CO e som är ett 2 mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning Scope 1 – direkta utsläpp. Utsläpp kopplade till våra reningsverk, våra anläggningar och interna transporter. Här inkluderas insamling av det avfall som vi hämtar från våra kunder. Scope 2 – Inköpt energi. Scope 3 – inköpta varor och tjänster. Omfattande exempelvis inköp av kemikalier, transporter och behandling av vårt avfall, inköp av dricksvatten från Norrvatten och Stockholmvatten, rening av avloppsvatten. Det kommer ske en ständig utveckling av verktyget varpå datainsamlingen kommer att bli mer och mer komplett, ju fler uppgifter som finns tillgängliga. Det gör att utsläppen periodvis kan se ut att öka men vi arbetar på att sänka våra utsläpp och har satt mål för scope 1 och 2 som vi redan nu anser att vi har god kännedom om. Fördelning mellan samtliga scope visar, att vårt största påverkan ligger inom scope 3, något som vi förväntat oss. Anledningen till fördelningen kommer sig bland annat av stora inköp av kemikalier samt inköp av massor och krossmaterial vid byggnation av nytt ledningsnät och nya anläggningar. Till detta kommer att behandlingen av det avfall vi samlar in genererar utsläpp och att vi bygger ett nytt reningsverk i Österåker. Roslagsvattens totala utsläpp (samtliga tre scope) för 2024 har beräknats till ca 13 700 ton CO e. Då vår 2 verksamhet bland annat påverkas av vilka utbyggnadsprojekt som pågår så har vi inte satt ett mål på att cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 5 (22) Org.nr 556655-9836 minska de totala utsläppen, i stället ska vi presentera minskningar av utsläppen till följd av de ändringar och förbättringar vi gör som påverkar utsläppen. Målet är således att varje år redovisa åtgärder som har gett minskade utsläpp med 1 000 ton CO ekvivalenter. 2 Åtgärder som kan vara aktuella för att åstadkomma minskade utsläpp kan vara att välja fossilfria bränslen, genomföra förändringar i reningsverksprocessen som ger lägre förbrukning av el eller kemikalier, göra upphandlingar med striktare krav på våra entreprenörer och leverantörer etc. Miljöbokslut Generellt Roslagsvatten Roslagsvatten ansvarar för vatten och avlopp i fem kommuner samt för avfall i tre kommuner. Under 2025 har Roslagsvatten hanterat vatten och avlopp för 116 000 personer (folkbokförda) och avfall för 46 400 abonnenter. För att kunna följa vår miljöpåverkan samlar vi löpande in data kring volymer, resursanvändning och effektivitet från vår verksamhet. Roslagsvatten köpte in sammanlagt 8,3 miljoner kubikmeter dricksvatten 2025 och producerade själva 8 000 kubikmeter. Norrvatten levererar den största mängden vatten, 6,7 miljoner kubikmeter. Från Stockholm Vatten och Avfall köptes 1,6 miljoner kubikmeter. Totalt distribuerades 6,5 miljoner kubikmeter dricksvatten till kund under 2025. Andelen odebiterat vatten uppgick till 20 procent under 2025. Spillvatten I Vallentuna avleds den största mängden spillvatten till Käppalaverket på Lidingö. Det omfattar spillvatten från Vallentuna tätort, Lindholmen och Frösunda. I området finns cirka 27 000 mantalsskrivna personer. Spillvattnet från Karby och Brottby avleds till Margretelunds reningsverk i Österåkers kommun och omfattar cirka 1 000 personer. I Kårsta, Ekskogen och Lövsättra behandlas avloppsvatten lokalt i tre mindre reningsverk. Till dessa anläggningar är ca 980 personer anslutna. Av den totala mängden spillsvatten som omhändertas i Vallentuna utgörs ca 41 procent av tillskottsvatten. Dricksvatten I Vallentuna har 1,6 miljoner kubikmeter dricksvatten distribuerats till 28 900 personer vilket innebar 148 liter kranvatten per person och dygn. Andelen odebiterat vatten var 25 procent under 2025. Dagvatten Vallentunavattens kunder släpper sitt dagvatten till ett dike eller en dagvattenledning som därefter leds ut till recipient. Vid ett tiotal platser finns anläggningar för fördröjning, rening eller infiltration av dagvatten. Den recipient dit mest dagvatten avleds är Vallentunasjön. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 6 (22) Org.nr 556655-9836 Krav på verksamheten enligt miljöbalken Roslagsvatten driver tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 28 kap. Miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas tre stycken mindre reningsverk av anmälningsplikten i Vallentuna. Hållbarhetsrapport För koncernen upprättas årsredovisning och hållbarhetsrapport i Roslagsvatten AB, org.nr 556142-2394. Väsentliga händelser och framtida utveckling Tillgångsförvaltning ger nya möjligheter Under året har utvecklingen av ett digitalt verktyg för planering, utförande och dokumentation av drift- och underhållsarbeten fortsatt. En nyutvecklad systematik för ledningsinventering har utprovats samt införts för ledningsnätet samtidigt som ronderingsrutiner för pumpstationer har uppdaterats genom införandet av digital övervakning med kamera som genom AI ger möjlighet till digital rondering. Digitaliseringen fortsätter med fokus på tillgångsinformation och tillgångsförvaltning genom införandet av ett standardiserat referensbeteckningssystem, anläggningsregister. Under 2025 påbörjas implementationen av ett nytt underhållssystem. Ny anslutningspunkt till Käppala Under 2025 slutförde Käppalaförbundet den nya förstudien i projektet Vallkap gällande placering av Vallentunas nya anslutningspunkt för spillvatten till Käppalaförbundet. Beslut om placering har ännu ej fattats och kräver ytterligare utredning. Käppalaförbundet har meddelat att befintlig anslutningspunkt kan ta emot Vallentunas förväntade flöde minst till och med 2034. För att Vallentunavatten skall kunna slutföra och driftsätta spillvattenledningarna från Brottby till södra Kristinebergsområdet behövs pumpstation och ledningar för att knyta ihop Södra Kristineberg med befintlig anslutningspunkt. Käppala har därför gjort en förstudie kring placering av pumpstation och lämplig ledningssträckning. Utredningen levereras i början av 2026 och kommer ligga till grund för Vallentunavattens investeringar 2026 och framåt. Det tidigare pausade projektet avseende spillvattenledningar från Högdala till Södra Kristinebergsområdet har i slutet av 2025 återupptagits. Taxor Brukningstaxan höjdes med 18 procent 2025. Anläggningstaxan lämnades oförändrad. VA-taxorna har höjts de senaste åren på grund av kostnadsökningar och pga av ökade räntekostnader i samband med att lån tas upp för investeringar. Taxorna kommer att fortsätta öka främst på grund av fler lån för ofinansierade investeringar såsom t ex ny anslutning till Käppala och en ökad reinvesteringstakt. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 7 (22) Org.nr 556655-9836 Resultat och ställning Resultatanalys Bolagets intäkter för verksamhetsåret överstiger föregående års intäkter drivet av högre brukningsavgifter. Brukningsavgifternas ökning är främst ett resultat av den höjning av brukningstaxan som trädde i kraft april 2025. Denna justering av brukningstaxan kommer från behovet av att möta den kostnadsökning som den beslutade investeringstakten driver. Ökad ambitionsnivå gällande omhändertagande av befintligt investeringsbehov fortsätter att tillsammans med inflationen leda till ökande kostnader. Den ökande investeringstakten leder vidare till ökande kostnader för avskrivningar och övriga investeringskostnader så som räntor och skatt på ej avdragsgilla räntor då finansieringstakt och investeringarnas storlek leder till ökad skuldsättning. Soliditet Bolagets soliditet har under de senaste åren minskat, vilket huvudsakligen är en följd av ett omfattande investeringsprogram i ledningsnät, anläggningar och teknisk infrastruktur. Dessa investeringar är nödvändiga för att säkerställa långsiktig driftsäkerhet, regelefterlevnad och kvalitet i VA-leveransen, men innebär samtidigt en ökad kapitalbindning och högre skuldsättning. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (VA-lagen) ska bolagets verksamhet bedrivas enligt självkostnadsprincipen, vilket innebär att bolaget inte får generera varaktiga överskott. Vidare har ägarkommunerna ej för vana att tillskjuta ytterligare eget kapital. Sammantaget innebär detta att soliditeten strukturellt är låg och förväntas förbli lägre kommande år. Det är samtidigt viktigt att bedöma soliditeten utifrån bolagets verksamhetsform och bransch. Ett VA- bolag verkar i en reglerad och samhällskritisk verksamhet med stabil och förutsägbar kostnadsbas. Bolagets intäkter kan vid behov justeras genom årliga förändringar av VA-taxan, vilket ger kontroll över kassaflöden och långsiktig betalningsförmåga. Detta innebär att soliditet som finansiellt nyckeltal har en annan betydelse i ett kommunalt VA-bolag jämfört med i ett konkurrensutsatt privat bolag, där soliditeten i högre grad fungerar som skydd mot intäktsbortfall och marknadsrisk. Med detta sagt har Vallentunavatten en soliditet som understiger det för koncernen beslutade strävansmålet på 5 procent. Försäljning Koncernens försäljning till kunder i Vallentuna kommun uppgick under året till 179 678 (109 878) tkr. Inköp och försäljning inom koncernen Bolaget har under året köpt varor och administrativa tjänster från moderbolaget för 65 298 (56 476) tkr, samt inköp av vatten och övriga kostnader för 13 352 (11 494) tkr. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 8 (22) Org.nr 556655-9836 Investeringar Bolaget har under året investerat 95 876 (26 162) tkr i nyanläggningar och upprustning av anläggningar. I moderbolaget finns pågående projekt på 180 380 (233 655) tkr som kommer att faktureras till Vallentunavatten när de är färdigställda. Flerårsöversikt (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Rörelsens intäkter 99 194 91 500 73 475 66 361 68 432 Resultat efter finansiella poster* -271 -439 -12 546 -7 941 -845 Soliditet (%)** 2,2 2,7 3,6 5,8 7,6 Kkbm försålt vatten (helår) 1 600 1 541 1 508 1 543 1 600 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1. *VA-verksamhet skall enligt lag (över tid) utföras till självkostnad för VA-abonnenterna. Därför kan positiva års resultat finansiera år med underskott. **Vallentunavattens soliditet har sjunkit de senaste åren och ligger på 2,2 procent för 2025. För soliditeten finns ett mål på 5 procent. Vallentunavatten har pga sina negativa resultat och storleken på låneportföljen påverkat soliditeten negativt. Förändringar i eget kapital Aktiekapitalet uppgår på balansdagen till 100 tkr och totalt eget kapital uppgår på balansdagen till 134 tkr. Ingen förändring har skett under året. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 13 523 kr disponeras så att i ny räkning överföres 13 523 kr cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 9 (22) Org.nr 556655-9836 Styrelsens yttrande över verksamhetens förenlighet med bolagsordningen Styrelsen bedömer att den verksamhet som bolaget bedrivit under verksamhetsåret varit förenlig med de fastställda kommunala ändamålen i bolagsordningen. För att driva en robust och hållbar verksamhet och därmed uppnå god ekonomisk hushållning över tid jobbar vi aktivt med kostnadseffektivitet. Ett sätt är att göra kostnadseffektiva upphandlingar både i investeringsprojekt och för driftskostnader. Uppföljning av upphandlingar och ”lessons learned” i investeringsprojekt återrapporteras vid större avvikelser till styrelserna och i vissa fall görs upphandlingar om för att uppnå en högre grad av kostnadseffektivitet. Stort fokus ligger på att budgeterade kostnader ska hållas eller vara lägre med överenskommen kvalitet. Resultat och helårsprognos redovisas på samtliga styrelsemöten. I slutändan påverkas taxan. Styrelsens bedömning är att verksamheten bedrivs enligt ägardirektivens krav på kostnadseffektivitet, i allt väsentligt. Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med noter. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 10 (22) Org.nr 556655-9836 Resultaträkning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 99 194 91 501 Summa rörelsens intäkter 99 194 91 501 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3, 4 -78 650 -67 970 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -9 496 -9 045 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar -298 0 Summa rörelsens kostnader -88 445 -77 015 Rörelseresultat 10 749 14 486 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 228 71 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 -11 248 -14 995 Summa resultat från finansiella poster -11 020 -14 925 Resultat efter finansiella poster -271 -439 Bokslutsdispositioner 7 1 696 2 433 Resultat före skatt 1 425 1 994 Skatt på årets resultat 8 -1 425 -1 994 Årets resultat 0 0 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 11 (22) Org.nr 556655-9836 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 9 20 873 15 701 VA-ledningar 10 437 445 364 870 Maskiner och andra tekniska anläggningar 11 21 750 13 047 Inventarier, verktyg och installationer 12 363 433 Summa materiella anläggningstillgångar 480 430 394 051 Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar 17 0 Summa finansiella anläggningstillgångar 17 0 Summa anläggningstillgångar 480 447 394 051 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 473 412 Summa varulager 473 412 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 15 037 38 398 Fordringar hos koncernföretag 13 237 379 237 487 Övriga kortfristiga fordringar 15 841 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 415 216 Summa kortfristiga fordringar 268 672 276 127 Kassa och bank Kassa och bank 21 009 26 156 Summa kassa och bank 21 009 26 156 Summa omsättningstillgångar 290 154 302 695 SUMMA TILLGÅNGAR 770 601 696 746 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 12 (22) Org.nr 556655-9836 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 15 100 100 Reservfond 20 20 Summa bundet eget kapital 120 120 Fritt eget kapital 16 Balanserad vinst eller förlust 14 14 Summa fritt eget kapital 14 14 Summa eget kapital 134 134 Obeskattade reserver 17 Obeskattade reserver 21 446 23 829 Summa obeskattade reserver 21 446 23 829 Avsättningar Uppskjutna skatter 18 4 4 Summa avsättningar 4 4 Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut 169 000 207 600 Skuld till Vallentuna kommun 19 38 800 38 800 Periodiserade anläggningsavgifter 277 899 221 079 Summa långfristiga skulder 485 699 467 479 Kortfristiga skulder Skuld till kreditinstitut 19 230 000 191 400 Kortfristig skuld, periodiserade anläggningsavgifter 7 663 5 746 Aktuella skatteskulder 2 670 2 552 Övriga kortfristiga skulder 0 3 818 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 22 985 1 784 Summa kortfristiga skulder 263 318 205 300 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 770 601 696 746 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 13 (22) Org.nr 556655-9836 Kassaflödesanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 tkr Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -271 -439 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 9 496 9 045 Lämnat/mottaget koncernbidrag -687 -687 Förändring av periodiserade anläggningsavgifter 58 736 18 375 Betald skatt -689 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 66 585 26 294 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring av varulager -61 78 Förändring av kortfristiga fordringar 7 455 -76 232 Förändring av kortfristiga skulder 43 967 4 371 Kassaflöde från den löpande verksamheten 117 946 -45 489 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -95 875 -26 162 Förändring av finansiella anläggningstillgångar -17 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -95 892 -26 162 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagna lån -27 201 78 004 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27 201 78 004 Årets kassaflöde -5 147 6 353 Likvida medel vid årets början 26 156 19 803 Likvida medel vid årets slut 21 009 26 156 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 14 (22) Org.nr 556655-9836 Noter tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Prissättning för försäljning av bolagets produkter och tjänster som regleras i Vattentjänstlagen sker med hänsyn till självkostnadsprincipen. Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas vid leverans till kund enligt försäljningsvillkoren. Anläggningsavgifterna skall täcka: avskrivningar på nyinvesteringar i ledningsnät, avskrivningstiden för ledningsnät som är 30-75 år, del av huvudanläggningen, administration (så som fakturering, kommunikation med kund, kontrakt, inspektion m m) och räntekostnader för nyanläggning i ledningsnät. Från 1 januari 2018 har periodiseringen förlängts från tidigare 30 år till 46 år. Ändringen har gjorts för att bättre avspegla den ekonomiska livslängden för anläggningen som intäkten härstammar från. Intäkter från anläggningsavgifter periodiseras enligt: År 1 10 % för administrationskostnader År 2 - 46 2 % per år intäktsförs Överskott/underskott i VA-verksamheten När avgiften över- eller understiger kostnaderna särredovisas dessa i balansräkningen under rubriken upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Periodiseringen av avgifterna återläggs normalt de närmaste tre åren i samband med en taxesänkning eller att nödvändiga kostnadsökningar uppstår. Fond för framtida investeringar Överuttag kan även enligt Vattentjänstlagen avsättas till en investeringsfond för framtida nyinvesteringar som gynnar taxekollektivet. Denna investeringsfond redovisas under Obeskattade reserver. Fonden lösas upp i takt med kostnaderna, såsom avskrivningar för den specifika investeringen. Bolaget har för närvarande ingen investeringsfond. Bolaget gör för närvarande inte nya avsättningar till investeringsfond. Inkomstskatter Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 15 (22) Org.nr 556655-9836 På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Från 1 januari 2024 har avskrivningstiden för ledningsnätet förlängts från tidigare 50 år till 75 år. Ändringen har gjorts för att bättre avspegla den ekonomiska livslängden för VA-ledningarna. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader, avloppsreningsverk Grundläggning, betongarbeten, överbyggnad och stomme 75 år Tak, vvs-stammar, el 30 år Yttre och inre stomkomponenter 25 år Byggnader, övrigt 33 år Tekniska anläggningar, avloppsreningsverk Elkraft 30 år Rörsystem 25 år Luftningsanläggning 20 år Pumpar, vvs och luftbehandling 15 år Skrapor, styr-övervakning, reglering och övrigt 10 år Maskiner och andra tekniska anläggningar VA-ledningar 30-75 år LTA-pumpar 11 år Övrigt 10 år Inventarier Kontorsinventarier 10 år IT-utrustning 3-7 år cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 16 (22) Org.nr 556655-9836 VA-ledningar anskaffade efter 1 april 2004 skrivs av på 75 år. Äldre ledningar apporterade från Vallentuna kommun skrivs av på 30 år. Pågående projekt I moderbolaget utförs arbeten på beställning av Vallentunavatten. De pågående arbetena faktureras till Vallentunavatten i samband med slutbesiktning och anläggningens värde förs in i anläggningsregistret. I moderbolaget finns pågående projekt på 180,4 (233,7) mkr som kommer att faktureras till Vallentunavatten när de är färdigställda. Finansiella instrument Kundfordringar/kortfristiga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringarna löper med ränta styrd av Vattentjänstlagen. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med nettobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna. Bokslutsdispositioner Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutning. Soliditet inkl skuld till kollektivet Eget kapital, skuld till kollektivet och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutning. Not 2 Intäkternas fördelning 2025 2024 I nettoomsättningen ingår intäkter från: Brukningsavgifter 83 139 83 198 Anläggningsavgifter * 15 328 7 844 Övriga intäkter 727 457 99 194 91 500 *) Intäktsförda anläggningsavgifter består dels av årets fakturerade anläggningsavgifter 9 581 (2 622) tkr och tidigare års fakturerade anläggningsavgifter 5 746 (5 222) tkr. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 17 (22) Org.nr 556655-9836 Not 3 Inköp och försäljning inom koncernen 2025 2024 Köpta varor och administrativa tjänster från moderbolaget 65 298 56 476 Inköp av vatten och övriga kostnader från moderbolaget 13 352 11 494 78 650 67 970 Not 4 Övriga externa kostnader Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats. 2025 2024 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 0 % 0 % Andel män i styrelsen 100 % 100 % I fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse ingår endast ordinarie ledamöter. För samtliga styrelseledamöter och suppleanter finns en ansvarsförsäkring tecknad. Bolaget har under året inte haft någon anställd personal. Tjänster för administration, drift och underhåll har köpts från moderbolaget Roslagsvatten AB. Styrelsearvode för Vallentunavattens ledamöter i Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB har utbetalats under året med 170,6 (159,7) tkr. Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Ränta på kundfordringar 223 62 Övriga ränteintäkter 5 9 228 71 Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter 2025 2024 Ränta på skuld till kreditinstitut 11 248 14 125 Avgift för borgensåtagande 0 870 11 248 14 995 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 18 (22) Org.nr 556655-9836 Not 7 Bokslutsdispositioner 2025 2024 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 2 383 3 119 Lämnat koncernbidrag till Roslagsvatten AB -687 -687 1 696 2 433 Not 8 Aktuell och uppskjuten skatt 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -856 -1 352 Föregående års justerade skatt -78 Uppskjuten skatt -491 -642 Totalt redovisad skatt -1 425 -1 994 Avstämning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 1 425 1 995 Skatt enligt gällande skattesats 20,60 -294 20,60 -411 Skatteeffekt av ej avdragsgilla räntekostnader -1 054 -941 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat -78 -642 Skatteeffekt av ej skattepliktiga ränteintäkter 1 0 Redovisad effektiv skatt -1 425 -1 994 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 19 (22) Org.nr 556655-9836 Not 9 Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 26 226 26 226 Inköp 6 032 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 32 258 26 226 Ingående avskrivningar -10 525 -9 755 Årets avskrivningar -860 -770 Utgående ackumulerade avskrivningar -11 385 -10 525 Utgående redovisat värde 20 873 15 701 Not 10 VA-ledningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 485 446 459 744 Inköp 79 333 25 702 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 564 779 485 446 Ingående avskrivningar -120 576 -114 172 Årets avskrivningar -6 758 -6 404 Utgående ackumulerade avskrivningar -127 334 -120 576 Utgående redovisat värde 437 445 364 870 Not 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 29 279 28 819 Inköp 10 511 460 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 39 790 29 279 Ingående avskrivningar -16 232 -14 431 Årets avskrivningar -1 808 -1 801 Utgående ackumulerade avskrivningar -18 040 -16 232 Utgående redovisat värde 21 750 13 047 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 20 (22) Org.nr 556655-9836 Not 12 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 581 1 581 Inköp 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 581 1 581 Ingående avskrivningar -1 148 -1 079 Årets avskrivningar -70 -69 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 218 -1 148 Utgående redovisat värde 363 433 Not 13 Fordringar koncernföretag 2025-12-31 2024-12-31 Roslagsvatten AB 237 379 237 487 237 379 237 487 Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna intäkter 415 216 415 216 Not 15 Aktiekapital Aktiekapitalet består av 100 st A-aktier med kvotvärde 1 000 kr. Not 16 Förslag till disposition av resultatet 2025-12-31 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 14 disponeras så att i ny räkning överföres 14 cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 21 (22) Org.nr 556655-9836 Not 17 Obeskattade reserver 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar utöver avskrivningar enligt plan 21 446 23 829 21 446 23 829 Varav uppskjuten skatt 4 418 4 909 Uppskjuten skatt beräknas med skattesats 20,6 % Not 18 Uppskjuten skatt 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader på fastighet 4 4 4 4 Not 19 Upplåning 2025-12-31 2024-12-31 Skulder Långfristig skuld till Vallentuna kommun 38 800 38 800 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 230 000 191 400 Långfristiga skulder till kreditinstitut 169 000 207 600 437 800 437 800 För samtliga lån har ställts kommunal borgen. Vallentunavattens styrelse följer Roslagsvattens finanspolicy utan avvikelser. Detta innebär att kapitalbindningstiden på lånen är mellan ett och fyra år. Samtliga skulder till kreditinstitut är amorteringsfria. Skulden till Vallentuna kommun är ett räntefritt lån som kan nyttjas längst till år 2034. Amortering sker i takt med anslutningar till sträckan mellan Ösby och Stockholmsvägen. Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna räntekostnader 706 1 784 Förutbetalda VA och avfallsavgifter 22 280 0 22 985 1 784 Not 21 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Inga ställda säkerheter eller eventualförpliktelser finns. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Vallentunavatten AB 22 (22) Org.nr 556655-9836 Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas på årsstämma för fastställelse. Årsredovisningen beslutades 24 mars 2026. Vallentuna den dag som framgår av vår elektroniska signatur. Klas Olle Nordberg Rune Per-Everth Arvid Staff Styrelsens ordförande Sven-Olof Ekström Christian Gustaf Wiklund Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Johan Erik Niclas Bergenmo Lina Jernebring Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Sven-Olof Ekström Christian Gustaf Wiklund Vallentunavatten AB 2026-03-24 08:39:10Z VD 2026-03-24 09:30:45Z hlWlphzCqM9X+Q+xB6AOKQ BankID File eFQ0I76CKvJPutVpQsdTLg BankID Mobile OLLE NORDBERG RUNE PER-EVERTH ARVID STAFF 2026-03-24 13:53:27Z Ordförande Vallentunavatten AB 2026-03-24 13:55:26Z 9gFodbtCbV4mzuI7s+ZduA BankID Mobile 2H0cdzD645kjLkF4fsIANg BankID Mobile Johan Erik Niclas Bergenmo 2026-03-25 08:58:39Z Lina Maria Josefine Jernebring 2026-03-25 09:00:24Z yPV3a7VdTBiwMkj5fhqbTw BankID Mobile i+da3RpBBy1oy14R9T1irw BankID Mobile Dokument i försändelsen Vallentunavatten ÅR 2025_260323.pdf SHA256: b6ebdd80771341cb9188168d27c5de25a0a2c2003ae8d0d04a0e4defda9f89b0 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. cafcdf32c99c-e73a-fb84-a698-c0209f3f :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvattens Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Sid: 1 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Innehållsförteckning Roslagsvattens års- och hållbarhetsrapport 3 VD-ord 4 Styrelseordförande har ordet 5 Vårt uppdrag - ett fungerande kretslopp 6 Hållbarhetsrapport 7 Roslagsvatten och de globala målen 8 Avfallstrappan 9 Våra intressenter och målgrupper 10 Väsentlighetsanalys – vårt fokus förhållbarhetsarbete 11 Hållbarhet utifrån olika perspektiv 12 Så gick det 2025 13 Nyckeltal 15 Verksamhetsnyckeltal för våra SVM:er 15 Miljörapportering 17 Miljönyckeltal Avfall 17 Miljönyckeltal avfall 18 Miljönyckeltal VA 19 Hänt under året 2025 20 Större händelser i Österåker 2025 21 Större händelser i Vaxholm 2025 23 Större händelser i Vallentuna 24 Större händelser i Ekerö 25 Större händelser i Knivsta 27 Projekt ÖVAR – framtidens avloppsreningsverk 28 Projekt VÖS - En överföringsledning för framtiden 29 Projekt KÖK - En ny avloppslösning för Knivsta 29 Fokus på tillgångsförvaltning ger nya möjligheter 31 Förvaltningsberättelse 32 Koncernens resultaträkning 43 Koncernens balansräkning 44 Koncernens förändringar i eget kapital 45 Koncernens kassaflödesanalys 46 Moderbolagets resultaträkning . 47 Moderbolagets balansräkning 48 Moderbolagets kassaflödesanalys 50 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern 51 Revisionsberättelse Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Granskningsrapport Sid: 2 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvattens års- och hållbarhetsrapport Detta är Roslagsvattens sjunde hållbarhetsrapport Roslagsvattens styrelse: och den sjunde som är integrerad med Österåkers kommun årsredovisningen. Hållbarhetsarbetet redovisas på Michaela Fletcher, ordförande, koncernnivå, vi har dock inkluderat ett avsnitt där Anna Maria Tipper, suppleant betydande händelser redovisas separat för Jan Winberg, lekmannarevisor dotterbolagen. Vår ambition är att rapporten ska Bertil Olin, lekmannarevisorssuppleant vara så enkel som möjligt för att våra invånare, kunder och andra intressenter ska få en Vaxholms stad övergripande inblick i hur vi arbetar och samtidigt se Kristina Runhem, ledamot hur vi har förvaltat de taxor som har kommit in. Fredrik Ardefors, suppleant, Anders Haglund, lekmannarevisor, Tack för att du vill lära dig mer om oss. Och du vet Ingemar Visteus, lekmannarevisorssuppleant väl att du alltid kan höra av dig om du har frågor? Knivsta kommun Styrelsen och verkställande direktören avger Matilda Hübinette, ledamot följande hållbarhetsredovisning, årsredovisning och Tord Eriksson, suppleant koncernredovisning för räkenskapsåret 2025 för Maria Karlsson, lekmannarevisor Roslagsvatten AB org. nr 556142–2394. Birger Eriksson, lekmannarevisorssuppleant Hållbarhetsrapporten omfattar Roslagsvatten AB, samt tillhörande dotterbolag. Vallentuna kommun Johan Skog, ledamot Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med Per-Everth Staff, suppleant bestämmelserna i 6 kap. 10–14 i årsredovisnings- Staffan Modig, lekmannarevisor lagen. Hållbarhetsrapporten finns på sidan 7 och den Thomas Arctaedius, lekmannarevisorssuppleant är antagen i samband med årsredovisningen. Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i Ekerö kommun tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser Hanna Svensson, ledamot, Ekerö föregående år. Jessica Aftén Moback, suppleant Jan Olsson, lekmannarevisor Thomas Brännström, lekmannarevisorssuppleant Sid: 3 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA VD-ord Roslagsvatten står mitt i en av de mest expansiva Knivsta kommun till Käppalaverket och byggnationen och förändringsrika perioderna i vår historia. De av det nya avloppsreningsverket i Margretelund. samhällen och kommuner vi verkar i fortsätter att Dessa satsningar är avgörande för vår långsiktiga växa, samtidigt som kraven på dricksvatten, kapacitet och miljöprestanda, och de visar tydligt hur avloppsrening, dagvattenhantering och cirkulära vi tillsammans med våra ägarkommuner tar ansvar avfallslösningar skärps. I denna utveckling bär vi ett för framtiden. stort ansvar: att säkra en robust, hållbar och framtidsinriktad infrastruktur för dagens invånare – Hållbarhetsarbetet har fortsatt att vara en självklar och för kommande generationer. Allt detta har och integrerad del av allt vi gör. Genom att utveckla avspeglats i vårt arbete under 2025. våra avfallssystem, möta nya arbetsmiljökrav och anpassa oss till förändrad lagstiftning tar vi steg mot Under 2025 fortsatte vi att ta flera viktiga steg i ett mer cirkulärt och resurseffektivt samhälle – arbetet kring digitalisering, informationshantering, tillsammans med våra kunder och ägarkommuner. tillgångsförvaltning och arbetsprocesser för att skapa en mer proaktiv och effektiv organisation. Genom När vi nu blickar tillbaka på 2025 ser vi att vår att vidareutveckla våra digitala verktyg, vår riktning har visats sig framgångsrik. Roslagsvatten dataförsörjning och våra arbetsprocesser stärker vi ska vara en motor för hållbar samhällsutveckling: vår förmåga att planera långsiktigt, arbeta effektivt innovativ, pålitlig och långsiktig. Vi är fast beslutna och fatta väl underbyggda beslut. Det är en att inte bara möta utan att överträffa de avgörande komponent för att vi ska kunna leverera förväntningar som ställs på oss – och att fortsätta hållbar och kostnadseffektiv service i en tid då ökade bygga den robusta och framtidssäkra infrastruktur kostnader för el, material och räntor påverkar hela som våra samhällen behöver. vår sektor. Arbetet med ett mer proaktivt underhåll som vi nu utvecklar och använder oss av är ett tydligt exempel på hur vi stärker vår förmåga att förutse problem, minska driftstörningar och kommunicera ännu tydligare med våra kunder. Tillsammans utgör dessa satsningar en central del i vår omställning mot en mer sammanhållen, modern och framtidssäker verksamhet 2025 markerade starten på ett utökat uppdrag då Roslagsvatten tog över ansvaret för avfallsverksamheten i Ekerö kommun. Det var ett viktigt steg som stärker vår samlade kompetens, skapar synergier och ger både kunder och ägare ett tydligare och mer sammanhållet erbjudande inom avfallshanteringen. Christian Wiklund Under hela 2025 har arbetet med flera av de största infrastrukturprojekten i vår historia fortsatt och tagit VD, Roslagsvatten AB nya steg framåt – projekt som anslutningen av Sid: 4 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Styrelseordförande har ordet I min roll som styrelseordförande för Roslagsvatten avgörande för vår kapacitet och miljöprestanda reflekterar jag med stolthet över den utveckling under kommande decennier. bolaget har haft under mina år i denna roll. Sedan Under min tid som ordförande har vi tillsammans jag tillträdde har vi tillsammans tagit betydande kliv skapat en kultur där långsiktighet, hållbarhet och mot en mer hållbar, effektiv och framtidssäker ansvarstagande inte bara är ord på en sida utan en verksamhet – med ett tydligt fokus på långsiktigt aktiv del av vardagen för alla som verkar i och för ansvar, innovation och samverkan mellan ägare, bolaget. Jag är övertygad om att den riktning ledning och medarbetare. Roslagsvatten har tagit nu ger en stark grund för att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Under 2025 har detta arbete fortsatt att bära frukt. Vi har sett hur bolagets strategiska satsningar på digitalisering, tillgångsförvaltning och proaktivt underhåll har förstärkt Roslagsvattens förmåga att planera, förebygga och agera i tid – faktorer som har avgörande betydelse i en tid med växande samhällen och skärpta krav på vår infrastruktur. Denna förflyttning innebär inte bara operativa förbättringar för våra kommuners invånare, utan också en djupare integration av hållbarhet och de samhällsviktiga funktionerna i bolagets kärnverksamhet. Att Roslagsvatten under 2025 också har fått ansvaret för och hanterat avfallsverksamheten i Ekerö kommun är ett tydligt tecken på hur bolaget växer i både bredd och kompetens, och hur våra ägarkommuner fortsatt ser Roslagsvatten som en stabil och framåtlutad partner i samhällsutvecklingen. Samtidigt fortsätter stora infrastrukturprojekt, exempelvis en framtida avloppslösning för Knivsta kommun och Styrelseordförande Roslagsvatten byggnationen av ett nytt modernt reningsverk i Michaela Fletcher Margretelund – projekt som kommer att vara Sid: 5 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Vårt uppdrag - ett fungerande kretslopp Roslagsvatten ser till att det som är självklart för Mycket har hänt sedan starten, idag ser vi till att många – rent vatten i kranen, att avloppsvattnet 130 000 människor i Österåker, Vaxholm, Knivsta, försvinner och renas när vi spolar i toaletten, att Vallentuna och Ekerö får rent dricksvatten och kan dagvattnet avleds och att avfallet hämtas och spola ner sitt avloppsvatten varje dag. Vi bygger ut omhändertas faktiskt fungerar. Bakom kulisserna vår anläggning och ansluter nya områden. Vi arbetar vi för ett hållbart kretslopp där vatten, underhåller och förnyar våra anläggningar och avlopp och avfall tas om hand på ett sätt som värnar ledningsnäten så att de håller under lång tid. Vi både människor och miljö. Vårt uppdrag är att skapa arbetar långsiktigt med att säkerställa bästa möjliga förutsättningar för livskvalitet i våra fem kommuner och effektivaste rening av det avloppsvatten som och samtidigt skydda en av Sveriges mest värdefulla uppkommer i våra kommuner genom att bygga nya skärgårdsmiljöer. Det gör vi tillsammans med våra reningsverk eller överföringsledningar till större kunder, för framtiden börjar i vardagen. effektiva anläggningar i regionen. I Vaxholm, i Österåker och på Ekerö tar vi även hand om avfallet För oss är inte bara närmiljön viktig utan vi lyfter för cirka 46 000 abonnenter och håller nu på att också blicken och tar ansvar för vår påverkan i ett anpassa verksamheten till fastighetsnära insamling större perspektiv. Genom att ha hållbarhet i fokus i av förpackningar för att öka möjligheten till effektiv allt vi gör minskar vi vårt avtryck och bidrar till ökad hantering av avfall som en resurs. cirkularitet och resursutnyttjande. Vi har ambitionen att ligga i framkant och att vara en Roslagsvatten bildades 1989, som Sveriges första förebild och inspirationskälla när det gäller att hitta kommunägda VA-bolag. Fem år senare skapades den nya effektiva sätt att leverera vatten- avfalls- och så kallade Roslagsvattenmodellen som innebär att avloppstjänster. Roslagsvatten samägs av flera olika kommuner. Alla kan dra nytta av bolagets samlade kompetens, men betalar bara för de tjänster de använder. En modell som sedan dess har varit vägledande för flera andra VA-bolag. Sid: 6 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Hållbarhetsrapport Sid: 7 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten och de globala målen Roslagsvattens främsta påverkan sker i vårt Hållbar industri, innovationer och infrastruktur närområde, men det arbete vi gör är också en Vi jobbar med att få till fler fossilfria transporter. pusselbit i någonting större. Precis som alla länder, Bland annat sker nu hela vår insamling av mat och organisationer och individer så har vi ett ansvar för restavfall på land fossilfritt. Vi digitaliserar och att bidra till en hållbar global utveckling som det förnyar styrning och övervakning av våra definieras i Agenda 2030. Vi har identifierat att vi anläggningar, för att på distans kunna se vad som påverkar 14 av de 17 globala hållbarhetsmålen, men händer i stationen och därmed kunna jobba mer att vårt arbete främst knyter an till fem mål. förebyggande. På så sätt minskar vi även antalet transporter. I våra större projekt finns även ett stort Rent vatten och sanitet för alla fokus på synergier, samverkan och innovationer för För att säkerställa att vi lever upp till målet följer vi att maximera samhällsnyttan. löpande upp kvalitén på det dricksvatten som levereras till våra kunder. Vi har nödvattenplaner i Hållbara städer och samhällen händelse att vatten inte kan levereras via ordinarie Roslagsvatten har stora möjligheter - och med det ledningar. Underhåll och förnyelse av vårt ett stort ansvar - att bidra till ett hållbart samhälle i ledningsnät och våra anläggningar är avgörande för våra ägarkommuner. Det kan vi bland annat göra att långsiktigt kunna leverera mot målet. Vi följer genom att erbjuda väl fungerande insamlingssystem upp att vår utbyggnadstakt följer kommunernas för avfall med fokus på återbruk och återvinning. Vi planer för att kunna försörja fler med rent vatten kan i en bild som visar det globala målet projektering och sanitet. Genom att rena avloppsvatten samt verka för synergier, samverkan och innovationer för omhänderta slam från enskilda avlopp bidrar vi till en maximal samhällsnytta. Självklart tar vi också en ökad sanitet både i tätort, på landsbygd och i hänsyn till klimatpåverkan när vi projekterar våra skärgård. I händelse av vattenbrist utanför vårt anläggningar. verksamhetsområde bistår vi kommunerna med att upprätta tappställen för invånare med enskilt vatten. Hållbar konsumtion och produktion Roslagsvatten bidrar till att sprida information om Hav och marina resurser hållbar konsumtion och möjliggör hållbar insamling Roslagsvatten har ansvar för att rena avloppsvatten i och effektiv hantering av det avfall som uppkommer våra fem kommuner, med syfte att minska i våra kommuner. Uppdaterad information på övergödning och andra föroreningar till våra hemsida och i sociala medier kring frågor som rör omkringliggande vatten. Genom information och minskat matsvinn, återvinning och återanvändning tillhandahållande av bra insamlingsmöjligheter för är viktigt för att påverka våra kunders beteende. hushållsavfall kan vi också bidra till att mindre Genom att erbjuda enkla och tydliga lösningar för kemikalier och annat avfall tillförs avloppet och sortering och insamling möjliggör vi för ökad istället omhändertas på ett korrekt sätt. Genom sortering och därmed minskad mängd avfall. Vi långsiktig planering och projektering har vi möjlighet mäter mängden utsorterat mat- och restavfall och att hitta lösningar och samarbeten för att bidra till vidtar åtgärder för att minska mängderna. Vi att renat avloppsvatten släpps ut vid mindre känsliga anpassar taxan för att gynna de som sorterar och recipienter. På så sätt minskar vi samhällets minskar sina avfallsmängder. Vår inköpsavdelning belastning på sjöar, hav och vattendrag. har ökat markant i omfattning de senaste åren för att tillgodose hållbara offentliga upphandlingar. Sid: 8 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Avfallstrappan I kommunerna Österåker, Vaxholm och Ekerö Återanvändning: Nästa steg är att använda ansvarar Roslagsvatten för avfallstjänsterna. Här produkter igen för samma eller liknande ändamål i strävar Roslagsvatten efter att minimera stället för att kassera dem. miljöpåverkan från avfall genom att följa avfallstrappan, även känd som avfallshierarkin. Detta Materialåtervinning: Om återanvändning inte är är en prioriteringsmodell som fastställer i vilken möjligt, prioriteras att återvinna material från ordning olika metoder för avfallshantering bör avfallet för att tillverka nya produkter. användas för att skydda miljön och resurserna på bästa sätt. Energiåtervinning: När återvinning inte är möjligt kan energin i avfallet utvinnas, exempelvis genom Avfallstrappan bygger på EU-direktiv och utgör en förbränning med energiåtervinning. central del i arbetet med att nå unionens ambitiösa miljömål. Principen är också integrerad i svensk Deponering: Den sista och minst önskvärda metoden lagstiftning och fungerar som vägledning för en är att lägga avfall på deponi, vilket endast bör ske hållbar avfallshantering. Genom att arbeta enligt som en sista utväg. denna hierarki hjälper vi till att minska avfallsmängderna, återvinna värdefulla material och Roslagsvattens arbete med avfallstrappan går hand i minimera de negativa effekterna på klimatet och hand med vår vision om att skapa hållbara ekosystemen. samhällen. Genom att fokusera på förebyggande, återanvändning och återvinning kan vi bidra till att Stegen i avfallstrappan minska klimatpåverkan och bevara jordens resurser för kommande generationer. Vi arbetar också Förebyggande: Den högsta prioriteten är att undvika kontinuerligt med att informera och engagera våra att avfall uppstår genom att designa produkter och kunder och samarbetspartners för att uppnå våra tjänster som minskar behovet av resurser. gemensamma miljömål. Sid: 9 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Våra intressenter och målgrupper Hur vi utför vårt arbete har en direkt påverkan på Kommuner och myndigheter: Ett nära samarbete vardagen för Roslagsvattens medarbetare och våra säkerställer att vi följer lagstiftning och bidrar till kunder. Men vårt samhällsansvar sträcker sig samhällsutvecklingen. betydligt längre än så – i både tid och rum. Leverantörer och partners: Genom strategiska och För att fortsätta utvecklas och möta framtidens krav hållbara samarbeten stärker vi vår leveranskedja och har vi under året fortsatt att arbeta med vår säkerställer långsiktig kvalitet. värdekedja som omfattar de processer (steg och aktiviteter) som behövs för att vi ska kunna leverera Politiker och beslutsfattare: Dessa aktörer påverkar våra produkter och tjänster från råmaterial till kund. de långsiktiga spelreglerna för vår verksamhet och är I värdekedjan ingår till exempel de kemikalier eller viktiga för vårt samhällsansvar. logistiklösningar vi är beroende av för att kunna rena vatten och samla in avfall. Värdekedjan ska sedan Media: En transparent och proaktiv mediehantering ligga till grund för den dubbla väsentlighetsanalysen stärker vår trovärdighet och bygger förtroende. som beskrivs i nästa kapitel. Kopplat till respektive Lokalsamhälle och allmänhet: Våra verksamheter beroende finns intressenter som sammanställs i vår bidrar till en god livsmiljö och en hållbar utveckling i intressentanalys. regionen. Intressentanalysen är ett strategiskt verktyg. Den ger Branschorganisationer: Genom att delta i oss en helhetsbild av de grupper som påverkar och branschsamarbeten bidrar vi till utveckling och påverkas av vår verksamhet. Intressentanalysen innovation inom vatten- och avfallshantering. hjälper oss att prioritera resurser, stärka samarbeten och anpassa våra initiativ utifrån aktuella och Ägare och styrelse: Genom tydlig styrning och potentiella behov. kommunikation säkerställer vi att verksamheten är långsiktigt hållbar och relevanta. Vi har identifierat följande nyckelintressenter, som utgör grunden för vår verksamhet och strategi: Så möter vi intressenternas behov Vår intressentanalys är en levande process som Kunder: Våra kunder förväntar sig hög kvalitet på uppdateras regelbundet för att säkerställa relevans tjänster som rent vatten och effektiv och träffsäkerhet. Den används både på strategisk avfallshantering, med fokus på hållbarhet och nivå och i det dagliga arbetet för att skapa värde för innovation. alla våra intressenter. Genom att förstå deras behov kan vi prioritera resurser och stärka relationerna Medarbetare: Våra anställda är en central resurs och som är avgörande för vår framgång, både idag och i bidrar genom sitt dagliga arbete till att förverkliga framtiden. vårt uppdrag. Sid: 10 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Väsentlighetsanalys – vårt fokus förhållbarhetsarbete Genom Roslagsvattens väsentlighetsanalys identifierar och prioritera vi de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för vår verksamhet och våra intressenter. Analysen har ett inifrån och ut perspektiv och ska identifiera både faktisk och potentiell påverkan på olika hållbarhetsaspekter. Analysen är ett strategiskt verktyg som vägleder oss i att koncentrera våra insatser där de gör störst nytta. Illustrationen ovan visar resultatet av den senaste analysen, där olika hållbarhetsfrågor har placerats utifrån två dimensioner: deras betydelse för våra intressenter och vår möjlighet att påverka. Fokus på robusthet mot yttre hot, sabotage och attentat är något som vi i Sverige tyvärr också har behövt vänja oss vid. Myndigheten för civilt försvar (MCF tidigare MSB) har kommit ut med en ny publikation ”Om krisen eller kriget kommer”. Roslagsvatten bedriver en samhällsviktig verksamhet som behöver fungera såväl i freds, kris som i krigssituationer. Det gör att vi jobbar strategiskt med att stärka våra förmågor att hantera vår viktiga uppgift även i dessa situationer. Det innebär till exempel att vi investerar inom IT-säkerhetsområdet såväl som i nödvattenmateriel. Sid: 11 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Hållbarhet utifrån olika perspektiv Hållbarhetsfrågorna har alltid varit en del av vårt uppdrag och vår vision lyder – Vi möjliggör hållbara samhällen. Och våra mål strävar alla mot vår vision. Oavsett om vi benämner det hållbarhetsarbete, utvecklingsarbete eller miljöarbete så ligger det i Roslagsvattens uppdrag att verka för en hållbar framtid. Styrningen finns så väl i lagstiftning som i ägardirektiv och ambition från styrelse och ledning. Effektivitet/ekonomi: De senaste åren har fokus ökat kring våra utsläpp av För att möjliggöra ekonomisk hållbarhet prioriterar växthusgaser för att minska klimatpåverkan. Vi vi effektiva arbetssätt med hjälp av digitalt stöd och ställer därför även krav på våra entreprenörer för att med fokus på en affärsmässig samhällsnytta. Vi har minska fossila utsläpp samtidigt som vi ser över vår arbetat med att förbättra och effektivisera våra egen fordonsflotta och strävar mot fossilfrihet. De arbetssätt, i många fall ser vi även att digitala kommande åren kommer ett stort arbete att ske verktyg kan vara ett stöd och ibland som ersätta för med att komplettera vår nuvarande kunskap om manuella uppgifter. Att hålla ordning på all väsentlig klimatpåverkan för att få en bättre överblick över information i vår verksamhet genom att tillämpa hela vår värdekedja. I och med att det är ett stort referensbeteckning för alla våra tillgångar är en och komplext område så har våra utsläpp tillsynes viktig del i detta. ökat i takt med våra åtaganden, men tittar vi på enskilda parametrar som till exempel vår egen Våra investeringar i exempelvis reningsverk, pyrolys, förbrukning av fossilt bränsle så kan vi se en digitalisering, teknisk innovation, återbrukslokal och minskande trend. energieffektivering värderas allt högre av långivare och finansiärer och ligger därmed i linje med EU Att ha en långsiktig robusthet omfattar såväl hot och direktiv om att styra kapital mot verksamheter som angrepp mot vår IT-miljö som motståndskraft mot hanterar resurser effektivt och hållbart. klimatförändringar som ökade skyfall och höjda havsvattennivåer i våra anläggningar. Detta ställer Vidare är vi en viktig del i den cirkulära ekonomin krav på redundans och väl anpassade system och genom att återvinna näringsämnen ur avloppsslam, anläggningar. Vilket bland annat förtydligas i den nya producera biogas, möjliggöra materialåtervinning Cybersäkerhetslagstiftningen. och återbrukstjänster. Social hållbarhet: Miljö: För oss är en trygg och säker arbetsmiljö en Ett av våra prioriterade mål med verksamheten är självklarhet som vi ständigt jobbar med att att minska belastningen på miljön. Därför följer tillgodose. Vi är måna om att våra medarbetare Roslagsvatten vattnets väg till recipienten och jobbar med hög integritet utan påverkan av till arbetar kontinuerligt för att minska utsläppen av exempel mutor och korruption. orenat eller sämre renat avloppsvatten. Inom det sociala hållbarhetsarbetet riktas nu ett ökat fokus mot våra leverantörer och entreprenörer. För att öka resurseffektiviteten arbetar vi med att Vi ställer redan krav på arbetsrättslig och säkra minska vattenläckaget från dricksvattennätet förhållanden men kommer att komplettera dessa (odebiterat dricksvatten) samt minska mängden krav i kommande upphandlingar för att ytterligare tillskottsvatten till spillvattennätet eftersom det ger påverka sociala förhållanden inom vår värdekedja. en onödig förbrukning av el, kemikalier och kapacitet Att jobba aktivt med hållbarhetsfrågor gör oss mer i våra anläggningar som i sin tur påverkar miljön. attraktiva som arbetsgivare och i rekryteringar ser vi att många sökande ser hållarhetsområdet som en Inom avfallsområdet strävar vi mot att komma högre viktig parameter vid val av arbetsgivare. Det gör att upp på avfallstrappen och möjliggöra att vårt eget hållbarhet blir en strategisk fördel för framtida och våra kunders avfall i så stor utsträckning som rekryteringar. möjligt och i följande ordning förebyggs, materialåtervinns eller energi återvinns. Sid: 12 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Så gick det 2025 Medarbetarengagemang Arbetsmiljö - systematiskt, förebyggande och nära verksamheten Under 2025 har fem medarbetarundersökningar genomförts för att följa upp engagemang, trivsel, Roslagsvattens mål är att vara en attraktiv arbetsmiljö samt upplevelsen av Roslagsvattens arbetsplats med en sund och säker arbetsmiljö, där utvecklings- och förändringsarbete. risker för ohälsa och olyckor förebyggs och där Undersökningarna har haft ett högt deltagande om i medarbetare känner sig trygga i sitt arbete. genomsnitt 88 procent, vilket innebär att resultaten Arbetsmiljöarbetet bedrivs strukturerat och är pålitliga och speglar majoritetens uppfattning. långsiktigt genom ett väl etablerat systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som är integrerat i bolagets Resultaten visar att engagemanget och lagandan på ledningssystem. Roslagsvatten är god. En majoritet av medarbetarna upplever en trygg och trivsam arbetsmiljö präglad av Under 2025 har arbetsmiljöarbetet haft ett tydligt samarbete, öppenhet och stolthet över både egna förebyggande fokus. Bland annat genomfördes cirka och gemensamma prestationer. Ledarskapet 70 skyddsronder, vilket bidrar till en god överblick av bedöms överlag positivt och ligger i flera mätningar arbetsmiljörisker och möjliggör tidiga åtgärder. över externt benchmark. Roslagsvatten använder IA-systemet för rapportering Medarbetarna är i huvudsak positiva till av riskobservationer, tillbud och arbetsolyckor. verksamhetens förändringsresa och upplever Statistiken följs upp veckovis, och cheferna får förändringstakten som väl avvägd. Samtidigt visar löpande stöd i hanteringen av inkomna ärenden. Ett resultaten på behov av fortsatt tydlig uttalat mål är att öka andelen rapporterade kommunikation kring mål och riktning för riskobservationer, som ett led i att arbeta mer förändringsarbetet för att säkerställa en gemensam proaktivt och förebygga att olyckor och ohälsa förståelse i hela organisationen. Detta har också uppstår. En ökad rapportering ses som ett tecken på varit ett prioriterat fokus under året i vår medvetenhet och engagemang i arbetsmiljöfrågor. internkommunikation. Genom ett strukturerat, nära och förebyggande Som ett samlat mått på engagemang följer vi ett arbetsmiljöarbete strävar Roslagsvatten efter att mått/index som kallas eNPS (Employee Net skapa en hållbar arbetsmiljö över tid, där Promoter Score). Utfallet har varierat under året medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande är men förbättrades tydligt mot slutet av året, där en självklar del av bolagets långsiktiga utveckling. Roslagsvatten hamnade på 28, vilket är det högsta eNPS-resultat hittills och som ligger över externt benchmark. Detta indikerar en stark vilja bland medarbetarna att rekommendera Roslagsvatten som arbetsgivare. Sid: 13 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA PERSONAL OCH HÄLSA ENHET 2025 Antal anställda totalt antal 260 Antal anställda män antal 146 Antal anställda kvinnor antal 114 Tillsvidareanställda män antal 132 Tillsvidareanställda kvinnor antal 102 Utbildning/kompetensutveckling (tid för utbildning) timmar 9 897 Korttidssjukfrånvaro procent 1,95% Långtidssjukfrånvaro procent 1,12% Avgångar antal 11 Personalansvar (anställda per chef) antal 11,2 Totalt antal timmar övertid för samtliga anställda antal 2 513 Antal arbetsskadeanmälningar antal 30 Sid: 14 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Nyckeltal Verksamhetsnyckeltal för våra SVM:er I vår verksamhetsutveckling har Roslagsvatten dragit handlingsplaner som år efter år pålitligt levererar stora lärdomar av hur vi arbetar med nyckeltal och över 90 procent. Vi har under fem år följt ett antal mål. Ett resultat av detta är att vi påbörjat nyckeltal benämnda enligt den interna jargongen utvecklingen av en tillgångsförvaltande organisation. SVM, SkitViktiga Mål, och lärt oss vilka som fungerar Målet ”Topp 5 ”, dvs att vara bland de 5 bästa VA- och vilka som behöver förnyas. Det fortsatta arbetet och Avfallsverksamheterna i landet, fortsätter att fokuserar på vidare nedbrytning av mål och nyckeltal vara en bra och användbar ledstjärna för vår till mer konkreta verksamhetsnära mätetal. verksamhetsutveckling i riktning mot vår vision: ”Vi Alla nyckeltal har målvärden som ska göra att möjliggör hållbara samhällen”, i balans mellan miljö, Roslagsvatten har uppnått ”Topp 5” när målvärdet är ekonomi och sociala frågor för alla delar av nått. verksamheten. Nyckeltalen följs upp både på sina värden och på hur Roslagsvatten har ett etablerat arbetssätt med väl de driver verksamheten mot målet. Nyckeltal Pulsmetodik och kontinuerlig uppföljning av vårt måste därför kunna omprövas och ibland definieras förändringsarbete i brett delegerade vissa nyckeltal om för att tjäna styrningen bättre. För 2026 och framåt har Roslagsvatten följande Skitviktiga mål: SKITVIKTIGT MÅL (SVM) MÄTS I ENHET MÅLVÄRDE TILL UTFALL 2025 2030 MIMER Utveckling Procent 100% 16 % Minskad klimatpåverkan Ton 1000 ton per år Nytt mål, data kommer 2026 Reningsgrad Procent 100% 99 % Elförbrukning MWh minska 20% (2024) 10 300 MWh Odebiterat vatten Procent <15% 20 % Förnyelsetakt Procent >0,26% 0,22 % Tillskottsvatten Procent <35 % 37 % Lättaste soppåsen (per person/månad) Kilogram 15 kg 16,8 kg Andel materialåtervinning och återbruk Procent 55% 42% Kundnöjdhet Procent Sätts 2026 Nytt mål, data kommer 2026 Robust ekonomi Soliditet i procent 5% 3,1% Medarbetarengagemang eNPS 25 eNPS 28 eNPS Säker arbetsmiljö Antal 250 st per år Nytt mål, data kommer riskobservationer 2026 Flera av de Skitvikta Målen (SVM) kommenteras 100 %, ska vara uppfyllda. Under året har ett rikt- under respektive del i denna redovisning, övriga tas värde överskridits varför resultatet hamnar på 99 %. upp nedan. För att minska både kostnader och miljöpåverkan så är elförbrukningen viktig för oss. Vi mäter i dagsläget Reningsgraden anger hur stor andel av rikt- och elförbrukningen på våra VA-anläggningar och vidtar gränsvärden för de fem största reningsverken som åtgärder för att effektivera driften och minska har innehållits under året. Här är målet att alla, d v s förbrukningen. Elförbrukningen är ny som SVM och målet är att förbrukningen ska minska 20 % jämfört Sid: 15 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA med 2024. Årets förbrukning var något lägre (4 %) än ledningsnätet har olika ålder i olika kommuner är 2024 vilket är positivt samtidigt som vi vet att läckaget olika stort men som snitt har Roslagsvatten vattenflödet genom våra anläggningar har en stor som mål att nå under 17 % odebiterat vatten till påverkan på elförbrukningen och vi behöver vidta 2030. Under 2025 uppgick andelen till 20 %. specifika åtgärder för att sänka förbrukningen permanent. Tillskottsvatten är ett mått på andelen ovidkommande (dag-, drän- eller inläckande) vatten i Odebiterat dricksvatten mäts som andelen våra spillvattenledningar. Genom att minska dricksvatten som inte faktureras kund jämför med mängden tillskottsvatten kan vi förlänga livslängden inköpt och producerad mängd. Mängden odebiterat på våra anläggningar, spara el och kemikalier samt vatten är väsentligt för oss ur flera perspektiv. Dels minska risken för bräddningar av orenat vill vi få betalt för så mycket vatten som möjligt, dels avloppsvatten. Målet är att andelen tillskottsvatten är det slöseri med resurser att vatten produceras ska minska till max 35 %. Föregående år var ett och inte kommer till nytta. Den mängd som inte gynnsamt år med relativt liten mängd nederbörd debiteras kan vara sådant som läcker ut ur våra som har stor påverkan på mängden tillskottsvatten. vattenledningar, vid större vattenläckor men också Det resulterar i ett relativt sett bra värde på 37 % som diffusa små läckage. Men det kan också omfatta som snitt för koncernen. Tillskottsvatten är dock ett vatten som inte mäts eller mäts fel. Därför har vi stort problem i vissa områden och åtgärder kommer initiativ med både läcksökning och förbättring av att behöva prioriteras under många år framöver. flödesmätning i våra handlingsplaner. Eftersom Sid: 16 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Miljörapportering Miljönyckeltal Avfall AVFALLSFRAKTIONER (TOTALT EKERÖ, VAXHOLM, ENHET ANTAL ÖSTERÅKER) Träavfall ton 4470 Trädgårdsavfall ris ton 2590 Trädgårdsavfall kompost ton 1050 Konstruktionsmaterial ton 1480 Stoppade möbler ton 665 Glas och porslin ton 803 Brännbart grovavfall ton 1310 Wellpapp ton 640 Metall ton 1630 Gummidäck ton 81 Asbest ton 14 Gips ton 359 Tryckimpregnerat trä, tungmetaller ton 1300 Hårdplast ton 323 Mjukplast ton 29 Återbruksmaterial ton 406 Textil ton 210 Elavfall ton 1270 Farligt avfall ton 388 Planglas ton 77 Blybatterier ton 84 Jord och sten ton 619 Matavfall ton 2270 Restavfall ton 13640 Slam från enskilda avlopp ton 34630 Fett från fettavskiljare ton 1310 Färgade glasförpackningar ton 1200 Ofärgade glasförpackningar ton 765 Metallförpackningar ton 158 Plastförpackningar ton 963 Pappersförpackningar ton 2580 Tidningar ton 808 Sid: 17 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Miljönyckeltal avfall ANLÄGGNINGAR ENHET ANTAL Återvinningscentraler antal 4 Återvinningsfärja (antal stopp) antal 62 LIP (ÅVS + singelstationer) antal 82 OMFATTNING ENHET ANTAL Antal abonnenter antal 46406 Säsongsabonnenter i skärgården antal 1710 Året-runt-abonnenter i skärgården antal 430 Enskilda avloppsanläggningar Fastland antal 11649 Enskilda avloppsanläggningar Skärgård antal 1850 DRIVMEDELSFÖRBRUKNING OCH KÖRDA MIL ANTAL MIL HVO 142674 Biogas 12921 EL 50916 Diesel 7203 Antal körda mil, insamling av avfall 53057 Sid: 18 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Miljönyckeltal VA NYCKELTAL ENHET BOLAGSÖVERGRIPANDE Antal anslutna personer till det allmänna VA-nätet antal 116 000 (folkbokförda) Liter avloppsvatten som renas per person och dygn liter 244 Andel renad BOD från våra fyra största reningsverk % 97,8 Andel renad totalfosfor från våra fyra största reningsverk % 97,7 Andel renat totalkväve från våra tre största reningsverk (Blynäs % 80 uteblir då anläggningen ej har krav på kväverening) Slamproduktion (från våra fyra största reningsverk) ton TS 2 050 Totala mängder Revaq-certifierat slam ton TS 1 928 Antal reningsverk antal 25 Energiförbrukning total (dricks-, spill- och dagvatten) MWh 10 300 Energiförbrukning total (dricks-, spill- och dagvatten) kWh/anslutna personer 89 Längd dricksvattenledningar km 833 Längd spillvattenledningar km 824 Längd dagvattenledningar km 355 Inköpt dricksvatten (från både Norrvatten och SVOA) kubikmeter 8 300 200 Distribuerad volym kranvatten till kund kubikmeter 6 476 600 Liter kranvatten per person och dygn liter 156 Andel odebiterat dricksvatten procent 20 Antal klagomål på dricksvattenkvalitet antal 78 Antal provtagningar på dricksvatten antal 190 Antal analysresultat på dricksvatten där gränsvärden har antal 47 överskridits Antal prover som krävt utredning/uppföljning antal 10 Drivmedel, HVO (egna fordon) liter 15200 Drivmedel, diesel (egna fordon) liter 45950 Drivmedel, bensin, ställverk, arbetsmaskiner etc. liter 990 Antal körda mil, egna fordon mil 57310 Bräddad volym m3 2700 Bräddat antal st. 57 Sid: 19 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Hänt under året 2025 Sid: 20 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Större händelser i Österåker 2025 VA-verksamheten I centrala Åkersberga antogs detaljplanen för Under 2025 har Österåkersvatten inlett arbetet med Kanalterrassen som dock överklagades. Planen systematisk tillgångsförvaltning. En SAMP (Strategisk förväntas vinna laga kraft i slutet av 2026 och får en tillgångförvaltningsplan) och AMP (Taktisk kombination av nya ledningstråk och viss förnyelse. tillgångsförvaltningsplan) har tagits fram för Den sedan tidigare överklagade detaljplanen vid Österåkers VA-anläggning. I SAMP tydliggörs bland Tuna station har vunnit laga kraft och projektet annat vilka mål som är prioriterade och vilken startades upp under 2025. Vi kommer här hänsyn som behöver tas till Österåkers kommuns uppdimensionera huvudledningar i Västra Banvägen plan för utbyggnad av nya områden. AMP innehåller under sommaren 2026. de behov av investeringsåtgärder som identifierats på VA-anläggningen rangordnade i prioritering Hösten 2025 beställde Österåkers kommuns utifrån riktlinjer i SAMP, framtagna tvärfunktionellt kommunfullmäktige start av en ny med representanter från flera enheter med olika överföringsledning för spillvatten i Östra Åkersberga, kompetenser inom Roslagsvatten. Utveckling av kallad Västerled. Västerled kommer att avlasta SAMP och AMP tillsammans med ökad digitalisering, dagens spillvattenstråk genom Åkersberga och vilket ger bättre data, kommer framåt utgöra våra möjliggöra förtätning som till exempel en andra viktigaste underlag för vilka reinvesteringar vi gör etapp i Östra Kanalstaden. Västerled ger även plats och när i tid. för utveckling i bland annat Säby, Norrö, Stava, Gottsunda och Täljö. Efter detta har det påbörjats en Österåkersvattens styrelse har fattat beslut om att utvärdering av tänkt gestaltning och utveckling av förnyelse- och investeringstakten ska öka de kommunen och i samband med detta har de större närmaste åren. Syftet är att gradvis minska pågående detaljplanerna som har kvartersstuktur underhållsskulden och komma upp i med flerfamiljshus som Pilängen och Hagby Äng och investeringsnivåer som motsvarar den takt som Kulle del 2 har pausats. tillgångarna skrivs av. Därmed pausade även Västerled i väntan på nya Under 2025 har arbetet en ny översiktsplan för beslut om vilken typ av gestaltning som Österåkers Österåkers kommun startats. Den nya kommun vill ha. Även det pågående projektet med översiktsplanen förväntas vara klar och kunna antas ny överföringsledning från pumpstation 12, politiskt kring årsskiftet 2028/2029. Sågvägen, påverkas där vi kommer att avvakta med start av entreprenaden. Två planprogram, Täljö/Gottsunda och Åkers Runö, Under 2025 har arbetet med att förstärka VA- har båda varit aktiva under 2025. Framtagandet av kapaciteten till den nya Österåkersanstalten pågått, Åkers Runös planprogram har prioriterats, och inom ett intensivt arbete som avslutades till årsskiftet detta pågår arbetet med två detaljplaner, Pilängen 2025–26. och Hagby äng och kull del 2. Hagby Äng och Kulle del 1 är under genomförande där entreprenaden för På Ljusterö färdigställdes arbetet med att byta ut infrastrukturen pågår och förväntas vara klar under samtliga 4 pumpstationer i Linanäsområdet samt 2027. Inom Åkers Runö har intresset ökat för ett nytt uppdimensionering av huvudledningar i badhus. En detaljplan som möjliggör bland annat Linanäsvägen. I Östanå har arbetet med projektering badhus kan komma att startas upp under 2026. och upphandling av det nya reningsverket pågått Totalt pågår arbete med framtagande av 12 under året och byggstart planeras under 2026. detaljplaner i kommunen som är tänkta att försörjas med allmänt VA. I några fall finns överklagade detaljplaner som väntar dom under 2026. Sid: 21 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Avfallsverksamheten I januari 2025 trädde ny lagstiftning kopplat till textilavfall i kraft. Det blev då förbjudet att lämna Den kommunala avfallshanteringen kommer att stå textilavfall i restavfallet eller i energiåtervinning på inför stora utmaningar de kommande åren. Under återvinningscentralen. Förändringen innebar en 2025 har stor fokus lagts på att säkerställa att väldigt stor ökning mottagna textilmängder i fastighetsnära insamling av förpackningar kan ske för Vaxholm. Samma stora ökning skedde i hela landet att uppfylla det kommunala insamlingsansvaret. och innebar att samtliga mottagare av textil blev Upphandlingar har genomförts för att kunna samla tvingade att pausa mottagandet redan under in i det så kallade fyrfackssystemet på fastlandet sommaren. De stora flödena innebar att regeringen som merparten av kunderna som bor i en villa redan i oktober reviderade lagstiftningen och åter kommer få. Dessa kunder kommer få två 370 liters tillät att lägga trasig och ej återbrukbar textil i kärl med fyra fack i varje kärl, det vill säga åtta fack soppåsen. Mottagarna av textil lyckades dock inte totalt för de fem förpackningsslagen (papper, plast, återuppta insamling av textil under resten av året. metall, färgat glas, ofärgat glas), restavfall, matavfall samt tidningar. Kunder som inte har framkomliga Ett viktigt mål i Österåker kommuns avfallsplan är att vägar fram till sin fastighet (enligt krav i kommunens öka antalet platser som tar emot material för avfallsföreskrifter) kommer få insamling vid återbruk. Ett viktigt steg för att kunna uppfylla det gemensamma insamlingsplatser i så kallade Loopar. målet togs under 2025 när ett längre hyresavtal tecknades för en lokal i Åkersberga Centrum som Insamling i flerbostadshus kommer ske i separata kommer nyttjas till en ny typ av anläggning i ÅVC- kärl för respektive förpackningsslag. Planering av familjen. Under 2025 har projektering av den nya Införförande av den fastighetsnära insamlingen har anläggningen genomförts. Den nya anläggningen pågått under hela 2025. Införandet på fastlandet kommer öppna 2026 och betydligt förbättra servicen påbörjas under hösten 2026 och pågår till våren för att lämna ifrån sig återbruksmaterial men även 2028. Insamlingen i skärgården kommer ske i Loopar grov-avfall och farligt avfall. med samma sorteringsmöjligheter som på fastlandet. Dessa loopar som kommer vara I december månad beslutade Österåkervattens strategiskt utplacerade på olika öar i hela styrelse om förlag till reviderade avfallsföreskrifter skärgården. För att kunna genomföra förändringen för Österåkers kommun. På grund av flertalet har Roslagsvatten genomfört dialogmöten med förändringar i avfallslagstiftningen, huvudsakligen samtliga öar under 2025. Syftet med mötena har avfallsförordningen var föreskrifterna i behov av varit att identifierat platser där Loop-stationerna ska revidering. De föreslagna föreskrifterna antas placeras. Därefter har avtal om platser börjat beslutas i Österåkers kommuns kommunfullmäktige tecknats under året. Detta arbete kommer fortsätta under våren 2026. under 2026. Sid: 22 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Större händelser i Vaxholm 2025 VA-verksamheten även förnya övriga ledningar som inte behöver Under 2025 har vi inlett vårt arbete med systematisk flyttas eller läggas om inom ramen för Projektet. tillgångsförvaltning. En SAMP (Strategisk tillgångförvaltningsplan) och AMP (Taktisk Renovering av huvudvattenledningen längs med tillgångsförvaltningsplan) har tagits fram för Överbyvägen, på Resarö, har påbörjats då den Vaxholms VA-anläggning. I SAMP tydliggörs bland närmar sig sin förväntade livslängd samt för att annat vilka mål som är prioriterade och vilken undvika framtida driftstörningar efter att kommunen hänsyn som behöver tas till Vaxholm kommuns plan anlagt sin nya gång- och cykelväg. Sista etapperna av för utbyggnad av nya områden. AMP innehåller de denna ledning kommer att renoveras i en gemensam behov av investeringsåtgärder som identifierats på entreprenad med kommunen under nästkommande VA-anläggningen rangordnade i prioritering utifrån år. riktlinjer i SAMP, framtagna tvärfunktionellt med representanter från flera enheter med olika I övrigt har Roslagsvatten arbetat aktivt i kompetenser inom Roslagsvatten. Utveckling av kommunens olika planarbeten för att möjliggöra en SAMP och AMP tillsammans med ökad digitalisering, långsiktig och hållbar VA-utbyggnad. vilket ger bättre data, kommer framåt utgöra våra viktigaste underlag för vilka reinvesteringar vi gör Avfallsverksamheten och när i tid. Den kommunala avfallshanteringen kommer att stå inför stora utmaningar de kommande åren. Under Vaxholmvattens styrelse har fattat beslut om att 2025 har stor fokus lagts på att säkerställa att förnyelse- och investeringstakten ska öka de fastighetsnära insamling av förpackningar kan ske för närmaste åren. Syftet är att gradvis minska att uppfylla det kommunala insamlingsansvaret. underhållsskulden och komma upp i Upphandlingar har genomförts för att kunna samla investeringsnivåer som motsvarar den takt som in i det så kallade fyrfackssystemet på fastlandet tillgångarna skrivs av. som merparten av kunderna som bor i en villa kommer få. Dessa kunder kommer få två stycken I den befintliga allmänna VA-anläggningen har 370 liters kärl med fyra fack i varje kärl, det vill säga flertalet investeringar skett för att förbättra och åtta fack totalt för de fem förpackningsslagen bibehålla anläggningens funktion. (papper, plast, metall, färgat glas, ofärgat glas), • Arbetet med att renovera huvudledningarna restavfall, matavfall samt tidningar. Kunder som inte för dricks- och spillvatten på Stegesund har har framkomliga vägar fram till sin fastighet (enligt fortsatt under året krav i kommunens avfallsföreskrifter) kommer få • Karlsudds avloppsreningsverk har renoverats insamling vid gemensamma insamlingsplatser i så under året kallade Loopar. Insamling i flerbostadshus kommer • Flera pumpstationer har fått nya styrskåp, ske i separata kärl för respektive förpackningsslag. pumpar och förbättrad arbetsmiljö. Planering av Införförande av den fastighetsnära • Mindre sträckor av ledningsnätet, ventiler och insamlingen har pågått under hela 2025. Införandet brunnar har renoverats. på fastlandet påbörjas under hösten 2026 och pågår till våren 2028. Insamlingen i skärgården kommer Kajerna i centrala Vaxholm, Österhamnen, ske i Loopar med samma sorteringsmöjligheter som Söderhamnen och Västerhamnen, har uppnått sin på fastlandet. Dessa loopar som kommer vara förväntade livslängd. Arbetet med den omfattande strategiskt utplacerade på olika öar i hela renoveringen pågår och beräknas fortsätta under skärgården. För att kunna genomföra förändringen kommande år. I samband med detta berörs befintlig har Roslagsvatten genomfört dialogmöten med VA-anläggning på flera sätt. Dels behöver befintlig samtliga öar under 2025. Syftet med mötena har VA-anläggning flyttas tillfälligt eller permanent för varit att identifierat platser där Loop-stationerna ska att möjliggöra renoveringen, dels är dagens placeras. Därefter har avtal om platser börjat dagvattenhantering i behov av att moderniseras tecknats under året. Detta arbete kommer fortsätta med rening av dagvatten för att minska utsläppen till under 2026. recipient. För att undvika framtida driftstörningar inom området där kommunen avser att förnya gatans och gaturummets ytskikt avser Roslagsvatten Sid: 23 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA I januari 2025 trädde ny lagstiftning kopplat till Mottagarna av textil lyckades dock inte återuppta textilavfall i kraft. Det blev då förbjudet att lämna insamling av textil under resten av året. textilavfall i restavfallet eller i energiåtervinning på återvinningscentralen. Förändringen innebar en I december månad beslutade Vaxholmsvattens väldigt stor ökning mottagna textilmängder i styrelse om förlag till reviderade avfallsföreskrifter Vaxholm. Samma stora ökning skedde i hela landet för Vaxholms kommun. På grund av flertalet och innebar att samtliga mottagare av textil blev förändringar i avfallslagstiftningen, huvudsakligen tvingade att pausa mottagandet redan under avfallsförordningen var föreskrifterna i behov av sommaren. De stora flödena innebar att regeringen revidering. De föreslagna föreskrifterna antas redan i oktober reviderade lagstiftningen och åter beslutas i Vaxholms kommuns kommunfullmäktige tillät att lägga trasig ej återbrukbar textil i soppåsen. under våren 2026. Större händelser i Vallentuna Under 2025 har vi inlett vårt arbete med systematisk förbättra och bibehålla anläggningens funktion: tillgångsförvaltning. En SAMP (Strategisk tillgångförvaltningsplan) och AMP (Taktisk • Projektet på Björkhagsvägen har färdigställts, tillgångsförvaltningsplan) har tagits fram för innefattande nya vatten- och Vallentunas VA-anläggning. I SAMP tydliggörs bland spillvattenledningar ink. serviser och annat vilka mål som är prioriterade och vilken brandposter. hänsyn som behöver tas till Vallentuna kommuns • Projekt på Ljungvägen i Snapptuna pågår. Nya plan för utbyggnad av nya områden. AMP innehåller vattenledningar samt infodring spill-ledningar de behov av investeringsåtgärder som identifierats ink serviser ca 700 m. på VA-anläggningen rangordnade i prioritering • Projekt driftområde Norrängsvägen har utifrån riktlinjer i SAMP, framtagna tvärfunktionellt startats upp. Infodring spillvattenledningar med representanter från flera enheter med olika inklusive serviser och utbyten av brunnar, ca kompetenser inom Roslagsvatten. Utveckling av 800 m. SAMP och AMP tillsammans med ökad digitalisering, • Åtgärder på spillvattenledningar och brunnar i vilket ger bättre data, kommer framåt utgöra våra Frösunda har startats. viktigaste underlag för vilka reinvesteringar vi gör • Projekt pågår för Kårsta reningsverk avseende och när i tid. ny el- och styranläggning. • Arbete pågår i pumpstation på Wirsens väg. Vallentunavattens styrelse har fattat beslut om att Stationen ska få ny el- och styranläggning, förnyelse- och investeringstakten ska öka de pumpar samt permanent reservkraft. närmaste åren. Syftet är att gradvis minska • Flera pumpstationer har fått nya styrskåp, underhållsskulden och komma upp i pumpar samt förbättrad arbetsmiljö. investeringsnivåer som motsvarar den takt som • Mindre sträckor av ledningsnätet har tillgångarna skrivs av. renoverats inklusive serviser Arbetet mot vårt prioriterade mål, kallat TIVA29, Under 2025 har merparten av de större pågående med syfte att minska mängden tillskottsvatten har projekten kopplade till detaljplaner avslutats. Det fortsatt under året. Utredningar i Frösunda och i gäller bland annat den nya vattenledningen mellan driftområde Norrängsvägen har slutförts och har Molnby och Kullbacka, överföringsledningen mellan resulterat i att nya projekt för åtgärder startats. Stensta och Ormsta samt utbyggnad av VA- Fortsatt utredning pågår i bland annat Lindholmen. anläggningen inom detaljplan Åbyholm. Under 2025 Under året har också anslutningskontroller startades projektet för utbyggnad av genomförts i utvalda områden där uppföljning nu kompletterande förbindelsepunkter i Kristineberg 1 pågår. vilket beräknas vara klart kring årsskiftet 2026/2027. I övrigt så startades inga nya nyinvesteringsprojekt I den befintliga allmänna VA-anläggningen har upp under året, detta till följd av att inga nya flertalet investeringar påbörjats/slutförts för att detaljplaner antagits. Sid: 24 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Under 2025 slutförde Käppalaförbundet den nya Omtaget i projekt Vallkap föranledde en omfattande förstudien i projektet Vallkap gällande placering av kapacitetsutredning under 2024 där Vallentunas nya anslutningspunkt för spillvatten till kapacitetsproblem i knutpunkterna i delar av Käppalaförbundet. Beslut om placering har ännu ej ledningsnätet i centrala Vallentuna konstaterades. fattats och kräver ytterligare utredning. För att verifiera dessa har flödesmätning och Käppalaförbundet har meddelat att befintlig bearbetning av data pågått under 2025. Detta för att anslutningspunkt kan ta emot Vallentunas i början av 2026 ha en uppdaterat spillvattenmodell förväntade flöde minst till och med 2034. För att att kunna fatta kloka investeringsbeslut utifrån. Vallentunavatten skall kunna slutföra och driftsätta spillvattenledningarna från Brottby till södra Vidare har arbeten och utredningar pågått i flertalet Kristinebergsområdet behövs pumpstation och detaljplaner, i olika faser, tillsammans med ledningar för att knyta ihop Södra Kristineberg med Vallentuna kommun. befintlig anslutningspunkt. Käppala har därför gjort en förstudie kring placering av pumpstation och I slutet av 2024 ansökte kommunen tillsammans lämplig ledningssträckning. Utredningen levereras i med Vallentunavatten om Lova-bidrag för att utreda början av 2026 och kommer ligga till grund för markens lämplighet av en dagvattenanläggning vid Vallentunavattens investeringar 2026 och framåt. Gustavs Udde. Bidraget beviljades och under 2025 Det tidigare pausade projektet avseende har konsult upphandlats och denna utredning pågår spillvattenledningar från Högdala till Södra in i 2026. Kristinebergsområdet har i slutet av 2025 återupptagits. Större händelser i Ekerö VA-verksamheten I den befintliga allmänna VA-anläggningen har Under 2025 har vi inlett vårt arbete med systematisk flertalet investeringar skett för att förbättra och tillgångsförvaltning. En SAMP (Strategisk bibehålla anläggningens funktion: tillgångförvaltningsplan) och AMP (Taktisk tillgångsförvaltningsplan) har tagits fram för Ekerös • Vifärna är ett projekt att koppla på ett av VA-anläggning. I SAMP tydliggörs bland annat vilka Ekerövattens lokala VA-nät till det stora VA- mål som är prioriterade och vilken hänsyn som nätet som leder sitt spillvatten till Ekebyhovs behöver tas till Ekerö kommuns plan för utbyggnad reningsverk. Projektet har pågått under 2025 av nya områden. AMP innehåller de behov av och förväntas färdigställas under 2026. I investeringsåtgärder som identifierats på VA- samband med detta kommer den lokala anläggningen rangordnade i prioritering utifrån avloppsanläggningen och vattenverk att läggas riktlinjer i SAMP, framtagna tvärfunktionellt med ned. representanter från flera enheter med olika • Projektet att ersätta Ekerövattens största kompetenser inom Roslagsvatten. Utveckling av pumpstation i Älvnäs med en helt ny har SAMP och AMP tillsammans med ökad digitalisering, pågått under året och kommer färdigställas vilket ger bättre data, kommer framåt utgöra de under början av 2026. viktigaste underlagen för vilka reinvesteringar som • Flera pumpstationer har fått nya styrskåp, görs och när i tid. pumpar samt förbättrad arbetsmiljö. • Mindre sträckor av ledningsnätet samt Ekerövattens styrelse har fattat beslut om att förbindelsepunkter mm har renoverats. förnyelse- och investeringstakten ska öka de närmaste åren. Syftet är att gradvis minska Ekerö kommuns VA-plan var på samråd 2024. Under underhållsskulden och komma upp i 2025 har kommunen tillsammans med Roslagsvatten investeringsnivåer som motsvarar den takt som gått igenom inkomna kommentarer samt genomfört tillgångarna skrivs av. en del justeringar. VA-planen ska enligt plan gå ut på granskning under 2026. VA-planen innehåller en VA- utbyggnadsplan som kommer att skapa bra överblick Sid: 25 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA när befintliga områden kan tänkas ansluta till det samtliga påbörjade detaljplaner. Roslagsvatten har allmänna VA-nätet. varit delaktig för att säkerställa framtida behov avseende allmänt VA. Ekebyhov som är den allmänna VA-anläggningens största reningsverk och som tar emot majoriteten av I slutet av året tog kommunfullmäktige i Ekerö beslut spillvattnet. Verket närmar sig sin tekniska kapacitet om att ta över vägarna i tätorten på Ekerön. Till följd samt vad det kan ta emot avseende tillstånd. Under av detta kommer Roslagsvatten att tillsammans med 2025 har arbetet fortgått genom förstudie för kommunen se över möjligheten att samordna förbereda hur en eventuell anslutning till SYVAB:s projekt där vi har samarbetsvinster framöver nät i sydvästra Stockholmsregionen kan tänkas ske. gällande ex omläggning av vägar och VA. Ekerö kommun och Roslagsvatten arbetar tillsammans för att möjliggöra en anslutning till Avfallsverksamheten SYVAB och arbetar för att avtal tecknas under 2026 Från 2025 ingår även avfallsverksamheten i som möjliggör en anslutning. Rosalagsvattenkoncernen. Under hela året har implementering av verksamheten efter Projektet Stavsborg etapp 1 söder om Kungsberga övertagandet av Ekerö kommun pågått. Ett steg i har pågått under året och förväntas vara klart under övertagandet var att bemanna Skå början av 2026. Efter att första entreprenören gick i återvinningscentral med egen personal anställda av konkurs i slutet på 2024 har en ny entreprenör tagits Roslagsvatten i samband med att driftavtalet löpte in för att färdigställa anläggningen. ut den 1 april. Ekerövatten har även investerat i ny utrustning för att kunna driva anläggningen. De På norra Munsö har projektet tilldelat en största investeringarna är hjullastare och containrar. entreprenör under hösten som kommer att flytta På återvinningscentralen har det nya nordiska och uppdimensionera överföringsledningen för skyltsystemet börjat användas under året. dricksvatten som försörjer Munsö och Adelsö. Syftet med arbetet är att förbättra kapaciteten för de som i Hela året har präglats av att förbereda inför den dag är anslutna, men även möjliggöra för att fler på fastighetsnära insamlingen av förpackningar som Munsö och Adelsö ska kunna ansluta i framtiden. påbörjas under oktober månad 2026. Införandet går Projektet förväntas färdigställas under 2026. under projektnamnet Närsorterat. Alla villahushåll med framkomliga vägar kommer framöver få två så Ekerö kommun har ett flertal pågående detaljplaner kallade fyrfackskärl där samtliga i Stenhamra centrum. Dessa detaljplaner har haft förpackningsmaterial, tidningar samt rest- och utmaningen att var för sig lösa problematiken med matavfall kommer samlas in. Flerbostadshus dagvatten och skyfall varför kommunen och kommer få separata kärl för alla avfallsfraktionerna. Roslagsvatten tillsammans lagt stort fokus för att För att möjliggöra att en korrekt avgift för de nya hitta lösningar och därmed möjliggöra att projekten tjänsterna kan tas ut från Ekerö kommuns kunder kan komma vidare. I samband med detta projekt har har en helt ny struktur för avfallstaxa tagits fram även möjligheten att rena befintliga dagvattenflöden under året. i anslutande områdens utretts vilket kan göra att mer dagvatten kan renas av den planerade I december månad beslutade Ekerövattens styrelse anläggningen. Genomförs detta kommer det att om förlag till reviderade avfallsföreskrifter för Ekerö resultera i att minska belastningen till recipienten kommun. På grund av flertalet förändringar i Mälaren. avfallslagstiftningen, huvudsakligen avfallsförordningen var föreskrifterna i stort behov Ett annat fokus avseende detaljplaner har varit södra av revidering. De föreslagna föreskrifterna antas Färingsö där Ekerö kommun har valt att ta ett beslutas i Ekerö kommuns kommunfullmäktige helhetsgrepp för att säkerställa infrastrukturen för under våren 2026. Sid: 26 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Större händelser i Knivsta Under 2025 har Knivstavatten inlett vårt arbete med • På Kaveldunsvägen har dagvatten-, systematisk tillgångsförvaltning. En SAMP (Strategisk dricksvatten- och spillvattenledningarna tillgångförvaltningsplan) och AMP (Taktisk inklusive serviser renoverats tillgångsförvaltningsplan) har tagits fram för Knivstas • Spillvattenledningen vid Vassunda VA-anläggning. I SAMP tydliggörs bland annat vilka avloppsreningsverk har renoverats mål som är prioriterade och vilken hänsyn som • Pumpstationer och reningsverk har fått nya behöver tas till Knivsta kommuns plan för utbyggnad styrskåp, pumpar och förbättrad arbetsmiljö. av nya områden. AMP innehåller de behov av • Mindre sträckor av ledningsnätet, ventiler och investeringsåtgärder som identifierats på VA- brunnar har renoverats. anläggningen rangordnade i prioritering utifrån • Ny etableringen för driftpersonalen har riktlinjer i SAMP, framtagna tvärfunktionellt med införskaffats representanter från flera enheter med olika kompetenser inom Roslagsvatten. Utveckling av Trafikverket planerar för två ytterligare tågspår SAMP och AMP tillsammans med ökad digitalisering, genom Knivsta kommun. De två tågspåren är en del i vilket ger bättre data, kommer framåt utgöra våra det så kallade Fyrspårsavtalet som Knivsta kommun viktigaste underlag för vilka reinvesteringar vi gör har tecknat med staten. Under året har och när i tid. Roslagsvatten utrett hur de olika förslagen på tillkommande tågspår påverkar våra befintliga och Knivstavattens styrelse har fattat beslut om att den planerade anläggningar. Spåren inklusive nya goda förnyelse- och investeringstakten ska stationer planeras att byggas ut från och med bibehållas de närmaste åren. Syftet är att inte bygga tidigast år 2028 och öppna för trafik under år 2034. underhållsskuld och bibehålla investeringsnivåer som motsvarar den takt som tillgångarna skrivs av. Arbetet med att omsätta tidigare framtagna VA- planer till vattentjänstplan har fortsatt under året I den befintliga allmänna VA-anläggningen har och beräknas bli klart under nästkommande år. flertalet investeringar skett för att förbättra och bibehålla anläggningens funktion. I övrigt har Roslagsvatten arbetat aktivt i kommunens olika planarbeten för att möjliggöra en • På Tornvägen har dricksvattenledningen långsiktig och hållbar VA-utbyggnad. tillsammans med avstängningsventiler och serviser renoverats Sid: 27 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Projekt ÖVAR – framtidens avloppsreningsverk Arbetet med att bygga ett nytt och klimatsmart Margretelund planeras att starta under 2026 och är reningsverk i Margretelund utanför Åkersberga har ett viktigt steg mot en mer hållbar och resurssmart löpt på enligt plan under 2025/varit i full byggfas. hantering av avloppsslam. Ett bidrag på 53 miljoner Det nya moderna reningsverket kommer att tjäna kronor från Klimatklivet har varit avgörande för att både Österåkers kommun och Vaxholm stad och är realisera denna del av projektet. en av de största miljösatsningarna i regionens Projektet att bygga det nya reningsverket drivs av historia. Projektet heter Österåker och Vaxholms Roslagsvatten i samarbete med NCC. Etapp ett av avloppsreningsverk och förkortas ÖVAR. reningsverket planeras att vara i drift 2027/2028. Genom att använda pyrolystekniken på Det nya reningsverket kommer att möta de ökande reningsverket minskar mängden avloppsslam behoven för invånare i Vaxholm och Österåker samt samtidigt som näringsämnen tas tillvara. Det gör sätter en ny standard för hållbarhet och teknik inom tekniken både miljömässigt motiverad och avloppsrening, berättar projektledare Ida Mattfolk. ekonomiskt hållbar och är ett naturligt steg i Under året har arbetet med det nya reningsverket Roslagsvattens arbete för framtidens VA-lösningar. väckt intresse långt utanför regionen, och flera studiebesök har genomförts och projektet har Under året är att hela bottenplattan till beskrivits i branschmedia. processbyggnaden och hälften av väggarna i bassängerna är gjutna. Planen är att En av milstolparna under 2025 är att den gjutningsarbetena ska vara klara till sommaren 2026 pyrolysanläggning som byggs som en del av då resningen av överbyggnaden ska påbörjas. reningsverket har kommit på plats. Förutom att Strömförsörjning till anläggningen, så kallad själva byggnaden har rests under hösten, har även redundant kraftmatning, färdigställdes även under samtliga delar i processen kopplats ihop och den 2025. första testkörningen av anläggningen har genomförts. I februari 2025 inlämnade Roslagsvatten en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen vid I juli 2025 publicerade Svenskt Vatten och Nacka tingsrätt avseende fortsatt och utökad Utveckling, SVU, tillsammans med Aleksandra Lazic verksamhet vid Margretelund avloppsreningsverk, och Anders Henriksson från Roslagsvatten, med kapaciteten 93 000 personekvivalenter. rapporten Slambiokol – marknadspotential, Domstolen förväntas meddela dom under första kolkrediter och affärsmodell och intresset för pyrolys kvartalet 2026. har under året varit stort från många håll, vilket bland annat har märkts i intresset för seminarier om Parallellt med arbetet kring det nya reningsverket, slambiokol som Roslagsvatten har deltagit i. Under har projektet med Vaxholms överföringssystem, hösten publicerades en artikel i tidningen Vatten - även kallat VÖS, fortsatt under året. Tidskrift för vattenvård som ges ut av Föreningen Överföringssystemet kommer att möjliggöra en Vatten – där Aleksandra Lazic beskriver den studie effektiv och miljöanpassad hantering av Vaxholms som låg bakom beslutet att implementera spillvatten i det nya reningsverket som byggs i pyrolysteknik för behandling av avloppsslam vid Margretelund. Margretelunds avloppsreningsverk. Under 2026 ligger fokus på att komma i gång med Att anläggningen är på plats innebär att provdrift av pyrolysanläggningen för att Roslagsvatten blir första bolag inom vatten och produktionen av slambiokol ska kunna starta upp. avlopp i Sverige att ta pyrolysteknik i drift i full skala Under sommaren ska Roslagsvatten själva ta över på ett reningsverk. Den nya pyrolysanläggningen i driften av processbyggnaden. Sid: 28 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Projekt VÖS - En överföringsledning för framtiden Under 2025 har flera viktiga steg tagits för att reningsverket i Blynäs att läggas ner och byggas om möjliggöra bland annat nya sjöledningar för tryckspill till ett breddmagasin. och byggandet av nya pumpstationer i Vaxholm. Arbetet med överföringsledningen från Vaxholm till Under 2025 har arbetet med att bygga det nya reningsverket i Margretelund förväntas vara pumpstationerna kommit i gång och klart 2027 och följer tidplanen. Projektet kallas för borrningsarbetet vid Kullön har påbörjats. Även de VÖS och bidrar till en bättre avloppslösning för första sjöledningarna mellan Blynäs och Kullön har Vaxholms stad. kommit på plats. Överföringssystemet består av trycksatta ledningar Under 2026 och efter det kommer den långa som kommer att placeras på havsbotten mellan sjöledningen mellan Engarn och Margretelund att Vaxön i Vaxholm och Margretelund i Österåker. Efter förläggas. att överföringsledningen är färdigställd kommer Projekt KÖK - En ny avloppslösning för Knivsta Under 2025 har arbetet med att projektera och Den första entreprenadupphandlingen gjordes för planera inför byggstart i projektet ny avloppslösning etapp Syd innan sommaren, men blev överklagad. för Knivsta kommun fortsatt enligt plan. Projektet, Det har lett till att byggstarten blivit uppskjuten och som kallas för KÖK, omfattar byggnationen av en 13 kommer ske under början av 2026. Projektets km lång överföringsledning mellan Knivsta och övergripande tidplan beräknas inte påverkas utan de Märsta. Bakgrunden till projektet är att det befintliga olika etapperna i projektet kommer att hanteras reningsverket i Knivsta har nått sin kapacitetsgräns parallellt framåt. samtidigt som Knivsta kommun växer, vilket innebär behov av ökad kapacitet. Under 2025 fick Roslagsvatten också den vattendom som är central för projektet. Det innebär att tillstånd Ledningen som byggs ska anslutas till för tillfällig grundvattensänkning är godkänt. Bygglov Käppalaförbundets reningsverk på Lidingö och för samtliga tre pumpstationer har beviljats under därmed flyttas punkten där spillvatten släpps ut från 2025 och tillsammans med ett flertal andra avtal Mälaren till Östersjön. Det innebär att belastningen som ledningsrätt, kulturmiljöutredningar och avtal på den viktiga dricksvattentäkten Mälaren minskar, med Trafikverket innebär det att alla tillstånd är på samtidigt som Knivsta kommun får tillgång till en av plats i projektet. landets mest högpresterande reningsanläggningar. Under 2026 sker byggstart i projektet. Ambitionen är Projektet kommer att genomföras som fyra separata att börja bygga under vintern och samtliga fyra etapper: Nord, Mitt, Syd och Pumpstationer. Under etapper kommer att hanteras parallellt. slutet av 2025 har avtal med två leverantörer upphandlats och tecknats för etapperna Nord och Målsättningen är att systemet ska vara i drift 2028, Mitt. För etapp Pumpstationer pågår upphandling. vilket möjliggör fortsatt samhällsutveckling i Knivst Sid: 29 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Sid: 30 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Fokus på tillgångsförvaltning ger nya möjligheter Under 2025 har Roslagsvatten uppnått fler en implementationsplan för hela verksamheten. milstolpar med digitalisering och Även om Pilot Rydbo stängs som projekt kommer tillgångsinformation. Detta har också varit ett av pilotområdet att kunna användas för fler Roslagsvattens fokusområden för 2025. utvärderingar framöver. Under 2025 har flera milstolpar uppnåtts även om Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp arbetet är i sin linda. En första version av strategiska bedömdes 2023 ha ett årligt investeringsbehov på tillgångsförvaltningsplaner för 10–50 års sikt har 31 mdkr medan den årliga investeringstakten då låg tagits fram för alla dotterbolag. Taktiska runt 20 mdkr, och därmed med en årligt tillgångsförvaltningsplaner har tagits fram för alla återkommande underinvestering på ca 10 mdkr och dotterbolag och legat till grund för budget 2026– en växande investeringsskuld. 2028. Vårt informationshanteringssystem, AIM, som ska samla all data om alla tillgångar är i drift och Roslagsvatten behöver, utifrån detta perspektiv, börjar sakta men säkert fyllas med information om liksom många svenska VA-organisationer kunna öka våra tillgångar. sina reinvesteringar i takt med att anläggningen åldras. Omvärldsfaktorer som nya lagkrav, Underhållssystemet Ultimo har börjat användas i klimatpåverkan, krav på ökad beredskap är liten skala, för att successivt utvecklas, och ytterligare faktorer som innebär både automation standardiseras med framtida investeringarnas storlek och behoven att möta kostnadseffektivisering som följd. Den ökade krav ställer stora krav på strategiska systemplattform som tagits fram behöver fortsatt prioriteringar för att möjliggöra en ekonomisk utvecklas framåt för att möjliggöra maximalt planering och långsiktig både ekonomisk och användande av tillgångsinformation för alla typer av miljömässig effektivitet. analyser, investeringsplanering så väl som analys av framtida taxeutveckling. För att möta dessa behov har Roslagsvatten startat ett utvecklingsprojekt som går under namn Program Efter ett par år av arbete med att skapa Mimer. En stor del av satsningen för att kunna förutsättningar för vårt digitala arbeta mer proaktivt med tillgångsförvaltning är nya tillgångsförvaltningsarbete är vi nu så smått i gång. digitala verktyg som kan stötta organisationen i att Svenskt vatten konstaterar att tillgångsförvaltning ta rätt strategiska beslut. Dessa verktyg fokuserar på som metod skulle vara till stor nytta för svenska VA- att Roslagsvatten ska äga sin information, kunna organisationer. använda den optimalt i alla delar av verksamheten och kunna utvecklas i takt med teknikutvecklingen. Roslagsvatten går nu tillsammans med ytterligare några andra VA-bolag i bräschen och bidrar till ett Under 2024 provade Roslagsvatten att arbeta med arbete som kommer att komma hela Sveriges VA- de nya digitala verktygen och arbetsprocesserna i ett kollektiv till gagn, men initialt och huvudsakligen för pilotprojekt kallat Pilot Rydbo. Successivt som Roslagsvattens dotterbolag själva. resultat har erhållits har testade system övergått till Sid: 31 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Förvaltningsberättelse Sid: 32 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Roslagsvatten AB avger följande årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025. I enlighet med årsredovisningslagen 6 kap 11§ har Roslagsvatten AB (556142-2394) valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 7 - 31 i detta dokument. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Information om verksamheten Företaget har sitt säte i Österåker. Roslagsvatten AB startade 1989 genom att VA-verksamheten i Österåker bolagiserades. 1994 tillkom VA-verksamheten i Vaxholm genom att Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun och dotterbolagen Österåkersvatten AB och Vaxholmsvatten AB bildades. Från 1 januari 2003 ingår VA-verksamheten i Knivsta kommun, från 1 april 2004 ingår VA- verksamheten i Vallentuna kommun och från 1 maj 2014 ingår VA-verksamheten i Ekerö kommun enligt samma modell. Roslagsvatten distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för cirka 116 000 personer. Huvuddelen av dricksvattnet kommer från Norrvattens kommunalförbund där Österåker, Vaxholm, Vallentuna och Knivsta kommuner är medlemmar. Ekerö köper sitt dricksvatten från Stockholm Vatten och Avfalls vattenverk i Norsborg. Egen produktion av dricksvatten utförs vid tre mindre vattenverk, Lagga och Vassunda i Knivsta och Vifärna i Ekerö. Avloppsvatten renas i 25 avloppsreningsverk av varierande storlek inom de fem kommunerna. Roslagsvatten sköter drift och underhåll av ca. 202 mil ledningsnät samt 230 pumpstationer. Huvuddelen av Vallentunas avloppsvatten renas vid Käppalaverket på Lidingö och Vallentuna kommun är medlem i Käppalaförbundet. Roslagsvatten sköter dessutom kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter för 15 272 abonnenter i Täby. Från 1 januari 2010 har Österåkers kommun uppdragit åt Roslagsvatten att vara verksamhetsansvarigt för uppkommet kommunalt avfall. Från 1 januari 2011 gäller samma uppdrag också i Vaxholms stad. Från 1 januari 2025 gäller även samma uppdrag för Ekerö kommun. Totalt gäller uppdraget för alla tre kommunerna gällande avfall 46 406 (31 890) abonnenter och 11 649 (8 980) enskilda avlopp. Omsättningsmässigt för Roslagsvatten är uppdragen i Vaxholm, Österåker och Ekerö 178,2 (159,5) mkr för avfall respektive 555,4 (479,2) mkr för VA o samtliga bolag. Sid: 33 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Under 2021 bildade Österåkersvatten och Vaxholmsvatten ett gemensamt dotterbolag som ska äga och driva det nya avloppsreningsverket som ska byggas i Margretelund. Dotterbolaget heter Övar AB och ägs till 81,5 % av Österåkersvatten och med 18,5 % av Vaxholmsvatten. Avloppsreningsverket beräknas vara färdigbyggt 2028. Ägarförhållanden och koncernstruktur Koncernen består av fem dotterbolag; Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Knivstavatten AB, Vallentunavatten AB och Ekerövatten AB. Österåkersvatten, Vaxholmsvatten, Vallentunavatten och Ekerövatten ägs till 99 procent av Roslagsvatten. Österåkers kommun, Vaxholms kommun, Vallentuna kommun och Ekerö kommun äger 1 procent i respektive bolag. Knivstavatten ägs till 99,9 procent av Roslagsvatten och Knivsta kommun äger resterande 0,1 procent i bolaget. Dotterbolagens verksamhet består i att äga och förvalta anläggningstillgångarna i respektive kommun. Dotterbolagen är huvudmän för vatten och avloppsverksamheten i respektive kommun, samt för Österåker, Vaxholm och Ekerö är dotterbolagen verksamhetsansvariga för avfallsverksamheten. Styrelsen i dessa bolag ansvarar för resultat och investeringsbudget samt övriga ärenden som ankommer på huvudman för kommunal VA-verksamhet. Beslut om taxeändring och nya VA- verksamhetsområden ska beslutas av kommunfullmäktige. Roslagsvatten AB fördelar proportionellt, beroende på verksamhetens omfattning, intäkter och kostnader till varje dotterbolag. Inga anställda finns i dotterbolagen. Aktieägare i Roslagsvatten AB Andel Österåkers kommun 43,9 % Vallentuna kommun 16,7 % Ekerö kommun 13,6 % Vaxholms stad 12,6 % Knivsta kommun 11,5 % Täby kommun 1,1 % Danderyds kommun 0,6 % Österåkersvatten och Vaxholmsvatten äger gemensamt 81,5 % respektive 18,5 % av deras dotterbolag ÖVAR AB som ska äga och driva det gemensamma avloppsreningsverket i Margretelund. Sid: 34 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Klimatberäkningar Roslagsvatten har under året utvecklat en ny modell som används för klimatberäkningar inom bolaget. Beräkningarna följer GHG-protokollet som är en standard för samtliga branscher och organisationer. Kartläggningen av verksamheten specificeras i modellen och utsläppen kategoriseras enligt tre avgränsningar, så kallade “scope”. Beräkningarna görs av koldioxidekvivalenter eller CO e som är ett 2 mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning Scope 1 – direkta utsläpp. Utsläpp kopplade till våra reningsverk, våra anläggningar och interna transporter. Här inkluderas insamling av det avfall som vi hämtar från våra kunder. Scope 2 – Inköpt energi. Scope 3 – inköpta varor och tjänster. Omfattande exempelvis inköp av kemikalier, transporter och behandling av vårt avfall, inköp av dricksvatten från Norrvatten och Stockholmvatten, rening av avloppsvatten. Det kommer ske en ständig utveckling av verktyget varpå datainsamlingen kommer att bli mer och mer komplett, ju fler uppgifter som finns tillgängliga. Det gör att utsläppen periodvis kan se ut att öka men vi arbetar på att sänka våra utsläpp och har satt mål för scope 1 och 2 som vi redan nu anser att vi har god kännedom om. Fördelning mellan samtliga scope visar, att vår största påverkan ligger inom scope 3, något som vi förväntat oss. Anledningen till fördelningen kommer sig bland annat av stora inköp av kemikalier samt inköp av massor och krossmaterial vid byggnation av nytt ledningsnät och nya anläggningar. Till detta kommer att behandlingen av det avfall vi samlar in genererar utsläpp och att vi bygger ett nytt reningsverk i Österåker. Sid: 35 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Roslagsvattens totala utsläpp (samtliga tre scope) för 2024 har beräknats till ca 13 700 ton CO e. Då vår 2 verksamhet bland annat påverkas av vilka utbyggnadsprojekt som pågår så har vi inte satt ett mål på att minska de totala utsläppen, i stället ska vi presentera minskningar av utsläppen till följd av de ändringar och förbättringar vi gör som påverkar utsläppen. Målet är således att varje år redovisa åtgärder som har gett minskade utsläpp med 1 000 ton CO ekvivalenter. 2 Åtgärder som kan vara aktuella för att åstadkomma minskade utsläpp kan vara att välja fossilfria bränslen, genomföra förändringar i reningsverksprocessen som ger lägre förbrukning av el eller kemikalier, göra upphandlingar med striktare krav på våra entreprenörer och leverantörer etc. Det verktyg från Svenskt Vatten som vi har använt de senaste åren är inkluderade i den nya modellen. Eftersom underlaget för de totala utsläppen för 2025 inte är klart ännu, så väljer vi att redovisa reningsverkens bidrag (som är färdigställda) separat även i år. Tabellen nedan innehåller uppgifter från de fem största reningsverken (vilket inkluderar scope 1–3): Uppgifter Antal person- Kg CO e per m3 Kg CO e per person- Total klimat- 2 2 för Margretelund ekvivalenter renat vatten ekvivalent påverkan CO e 2 reningsverk År kg/m3 kg/pe ton 2023 39 000 0,59 101,96 2 263 2024 40 000 0,67 79,06 2 244 2025 40 000 0,74 83,74 2 544 Uppgifter Antal person- Kg CO e per m3 Kg CO e per person- Total klimat- 2 2 för Skärgårdsstad ekvivalenter renat vatten ekvivalent påverkan CO e 2 reningsverk År kg/m3 kg/pe ton 2023 1 600 0,21 30,90 31 2024 1 200 0,27 35,85 41 2025 800 0,57 67,68 55 Uppgifter Antal person- Kg CO e per m3 Kg CO e per person- Total klimat- 2 2 för Vaxholm ekvivalenter renat vatten ekvivalent påverkan CO e 2 reningsverk År kg/m3 kg/pe ton 2023 7 000 0,27 41,18 213 2024 8 455 0,24 27,86 236 2025 9 400 0,47 47,40 445 Sid: 36 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Uppgifter Antal person- Kg CO e per m3 Kg CO e per person Total klimat- 2 2 för Knivsta ekvivalenter renat vatten ekvivalent påverkan CO e 2 reningsverk År kg/m3 kg/pe ton 2023 14 500 0,50 80,34 535 2024 8 566 0,54 66,61 571 2025 10 400 0,77 73,30 761 Uppgifter Antal person- Kg CO e per m3 Kg CO2 e per person- Total klimat- 2 för Ekebyhovs ekvivalenter renat vatten ekvivalent påverkan CO e 2 reningsverk År kg/m3 kg/pe ton 2023 20 000 0,62 50,17 1 162 2024 18 000 0,52 60,56 1 076 2025 15 600 0,62 79,80 1 243 Svenskt Vatten har, under 2025, gjort en justering i mallen vilket gör att utsläppen av lustgas från reningsverket räknas annorlunda och ger ett högre värde än tidigare. Observera att det finns potentiella klimatnyttor till exempel vid användning av slam från de Revaq- certifierade reningsverken till följd av återföring av näringsämnen och inlagring av kol. Det finns än så länge inte någon branschgemensam syn på hur dessa nyttor ska hanteras och det finns stora osäkerheter i beräkningarna varför några siffror inte redovisas här. Krav på verksamheten De flesta av Roslagsvattens ägarkommuner tillhör sedan lång tid tillbaka de snabbast expanderande kommunerna i landet. Expansionen kräver stora nyinvesteringar i VA-utbyggnad samt utökad kapacitet i anläggningarna. Ökade krav på verksamheten ställs också genom lagstiftning. Lag om allmänna vattentjänster (VA-lagen), EU-direktiv med vattenförvaltning och vattenmyndighet innebär skärpta miljömål för dricksvattenkvalitet och avloppsrening de kommande åren. Stora investeringar för att efterleva nya miljökrav kommer att behövas. Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (NIS), GDPR och Säkerhetsskyddslagen (2018:585) ställer kontinuerligt ökade krav på vår IT-infrastruktur, både i kontorsmiljön men även på styr- och övervakningssystem för våra anläggningar. Arbetssätt och programvaror måste också hela tiden utvecklas för att vår verksamhet ska vara säker och effektiv. Avfallsuppdragen innebär ökade krav på kompetens, kommunikation och kundservice. Inom avfallsområdet har också arbetsmiljökrav och säkerhetsbestämmelser skärpts vilket innebär restriktioner för hämtning vid alltför smala vägar, vägar utan vändplats samt vägar med dålig bärighet. Dessa förändringar påverkar och fördyrar verksamheten och måste kommuniceras till såväl kunder som entreprenörer. Sid: 37 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Genom att utöka verksamheten till fler kommuner eller med nya uppdrag i nuvarande ägarkommuner och därmed uppnå stordriftsfördelar, har Roslagsvatten kunnat säkra kompetensförsörjningen och samtidigt begränsat kostnaderna. Väsentliga händelser och framtida utveckling Tillgångsförvaltning ger nya möjligheter Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp bedömdes 2023 ha ett årligt investeringsbehov på 31 mdkr medan den årliga investeringstakten då låg runt 20 mdkr, och därmed med en årligt återkommande underinvestering på ca. 10 mdkr och en växande investeringsskuld. Roslagsvatten är inget undantag utan behöver liksom många svenska VA-organisationer kunna öka sina reinvesteringar i takt med att anläggningen åldras. Omvärldsfaktorer som nya lagkrav, klimatpåverkan, krav på ökad beredskap är ytterligare faktorer som innebär både investeringarnas storlek och behoven att möta ökade krav ställer stora krav på strategiska prioriteringar för att möjliggöra en ekonomisk planering och långsiktig både ekonomisk och miljömässig effektivitet. För att möta dessa behov har Roslagsvatten startat ett utvecklingsprojekt som går under namnet Program Mimer. En stor del av satsningen för att kunna arbeta mer proaktivt med tillgångsförvaltning är nya digitala verktyg som kan stötta organisationen i att ta rätt strategiska beslut. Dessa verktyg fokuserar på att Roslagsvatten ska äga sin information, kunna använda den optimalt i alla delar av verksamheten, kunna utvecklas i takt med teknikutvecklingen, och ta det finansiellt mest effektiva besluten gällande sina framtida investeringar. Under 2024 provade Roslagsvatten att arbeta med de nya digitala verktygen och arbetsprocesserna i ett pilotprojekt kallat Pilot Rydbo. Successivt som resultat har erhållits har testade system övergått till en implementationsplan för hela verksamheten. Även om Pilot Rydbo stängs som projekt kommer pilotområdet att kunna användas för fler utvärderingar framöver. Under 2025 har flera milstolpar uppnåtts även om arbetet är i sin linda. En första version av strategiska tillgångsförvaltningsplaner för 10-50 års sikt har tagits fram för alla dotterbolag. Taktiska tillgångsförvaltningsplaner har tagits fram för alla dotterbolag och legat till grund för budget och prognos 2026-2028. Vårt informationshanteringssystem, AIM, som ska samla all data om alla tillgångar är i drift och börjar sakta men säkert fyllas med information om våra tillgångar. Underhållssystemet Ultimo har börjat användas i liten skala, för att successivt utvecklas, och automation standardiseras med framtida kostnadseffektivisering som följd. Den systemplattform som tagits fram behöver fortsatt utvecklas framåt för att möjliggöra maximalt användande av tillgångsinformation för alla typer av analyser, investeringsplanering så väl som analys av framtida taxeutveckling. Efter ett par år av arbete med att skapa förutsättningar för vårt digitala tillgångsförvaltningsarbete är vi nu så smått i gång. Svenskt vatten konstaterar att tillgångsförvaltning som metod skulle vara till stor nytta för svenska VA-organisationer. Roslagsvatten går nu tillsammans med ytterligare några andra VA- bolag i bräschen och bidrar till ett arbete som kommer att komma hela Sveriges VA-kollektiv till gagn, men initialt och huvudsakligen för Roslagsvattens dotterbolag själva. Sid: 38 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Taxor VA-brukningstaxorna höjdes med 13 % i Österåker, med 15 % i Vaxholm, med 15 % i Knivsta, med 18 % i Vallentuna och med 19 % i Ekerö. VA-anläggningstaxans höjdes med 5,6 % i Vaxholm och lämnades oförändrad i Österåker, Knivsta, Vallentuna och Ekerö. Endast mindre förändringar i tjänsteutbudet gjordes i Österåkers och Vaxholms avfallstaxa under året. Största förändringen var att grundavgiften för verksamheter togs bort och de administrativa kostnader renhållaren har inkluderades i valt abonnemang Avfallstaxan i Österåker för den vanligaste helårsavgiften för småhus i insamlingsområde fastland ökade med 8,2 %. Motsvarande i insamlingsområde skärgård ökade helårsavgiften med 8,0 %. Avfallstaxan i Vaxholm för den vanligaste helårsavgiften för småhus i insamlingsområde fastland ökade med 2,5% . Motsvarande i insamlingsområde skärgård ökar helårsavgiften med 5,7 %. Samtliga tjänster i avfallstaxan på Ekerö höjdes med 4 %. Slamtaxan lämnades oförändrad. Lån, räntor och finansiering Under året har lån på 351 mkr tagits upp som avser nybyggnation och reinvesteringar. Totalt är lånebeloppet 2 404 mkr. Räntekänsligheten är betydande och innebär att en ökning av räntekostnaderna med en procentenhet på samtliga lån i koncernen skulle öka räntekostnaderna med ca. 24 mkr. Detta motsvarar ca. 5 % av brukningsavgifterna och ca. 11 % av personalkostnaderna. Trots utökning av lån så har räntekostnaderna sjunkit med 6,6 mkr då räntenivåer har sjunkit jämfört föregående år. Från en årskostnad på 71,9 mkr till 65,3 mkr. En finanspolicy finns som gäller för alla bolag. Två av bolagen ÖVAR och Österåkersvatten fortsätter med enbart rörliga räntor tills vidare och tar nya beslut om räntor på styrelsemötena. De övriga fyra dotterbolagen har sina lån enligt finanspolicyn med en viss andel bundna räntor. Checkkrediten har inte nyttjats under året. Samtliga VA-investeringar har klassats som gröna hos Nordea. Kommuninvest har godkänt de bolag vars kommuner är medlemmar i Kommuninvest att få låna till förmånlig ränta. Samtliga lån handlas upp och inkluderar nu även Kommuninvest. Skatt på ej avdragsgilla räntekostnader har beräknats till ca 4,7 mkr för 2025. Samtliga lån i dotterbolagen samt checkkrediten har kommunal borgen. Resultat och ställning Resultatanalys Bolagets intäkter för verksamhetsåret överstiger föregående års intäkter drivet av högre brukningsavgifter. Brukningsavgifternas ökning är främst ett resultat av den höjning av brukningstaxan som trädde i kraft 1 april 2025. Denna justering av brukningstaxan kommer från behovet av att möta den kostnadsökning som den beslutade investeringstakten driver. Ökad ambitionsnivå gällande Sid: 39 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 omhändertagande av befintligt investeringsbehov samt nyinvesteringar fortsätter att tillsammans med inflationen leda till ökande kostnader. Den ökande investeringstakten leder vidare till ökande kostnader för avskrivningar och övriga investeringskostnader så som räntor och skatt på ej avdragsgilla räntor då finansieringstakt och investeringarnas storlek leder till ökad skuldsättning. Soliditet Koncernens soliditet har under de senaste åren minskat, vilket huvudsakligen är en följd av ett omfattande investeringsprogram i ledningsnät, anläggningar och teknisk infrastruktur. Dessa investeringar är nödvändiga för att säkerställa långsiktig driftsäkerhet, regelefterlevnad och kvalitet i leveransen av VA- och avfallstjänster, men innebär samtidigt en ökad kapitalbindning och högre skuldsättning. Enligt gällande bestämmelser skall denna typ av verksamhet bedrivas enligt självkostnadsprincipen, vilket innebär att bolaget inte får generera varaktiga överskott. Vidare har ägarkommunerna ej för vana att tillskjuta ytterligare eget kapital. Sammantaget innebär detta att soliditeten strukturellt är låg och förväntas förbli lägre kommande år. Det är samtidigt viktigt att bedöma soliditeten utifrån bolagets verksamhetsform och bransch. Ett VA- och avfallsbolag verkar i en reglerad och samhällskritisk verksamhet med stabil och förutsägbar kostnadsbas. Bolagets intäkter kan vid behov justeras genom årliga förändringar av VA- samt avfallstaxorna, vilket ger kontroll över kassaflöden och långsiktig betalningsförmåga. Detta innebär att soliditet som finansiellt nyckeltal har en annan betydelse i ett kommunalt VA- och avfallsbolag jämfört med i ett konkurrensutsatt privat bolag, där soliditeten i högre grad fungerar som skydd mot intäktsbortfall och marknadsrisk. Med detta sagt har Roslagsvatten en soliditet som understiger det för koncernen beslutade strävansmålet på 5 procent. Intäkter Intäkterna i koncernen uppgick under 2025 till 680,3 (637,6) mkr varav 451,3 (416,6) mkr utgjorde brukningsavgifter. I intäkterna ingår inte aktiverade löner. Av årets periodiserade intäkter för anläggningsavgifter på 52,2 (45,4) mkr kommer 37,8 (35,9) mkr från tidigare år. Från 1 januari 2018 har periodiseringstiden för anläggningsavgifter ökats till 46 år från tidigare 30 år för att bättre spegla genomsnittsavskrivningstiden. Intäkter från avfallsverksamheten i Österåker står för 16 procent, i Vaxholm för 5 procent och i Ekerö för 7 procent av koncernens omsättning år 2025. Sid: 40 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Inköp och försäljning inom koncernen Moderbolaget har under året sålt varor och administrativa tjänster till dotterbolagen för 481,2 (435,5) mkr samt vatteninköp och övriga kostnader för 51,2 (44,4) mkr. Investeringar Investeringarna i koncernen under året har uppgått till 650,2 (681,9) mkr. Detta inkluderar årets ökning av pågående arbeten med 385,4 (519,4) mkr. Investeringarna består av nya anläggningar och upprustning av pumpstationer, reningsverk och ledningsnät, samt datorer, kontorsinventarier samt immateriella inventarier. Beloppet fördelar sig på Österåker 87,5 (39,6) mkr, Vaxholm 30,5 (18,3) mkr, Knivsta 14,5 (23,1) mkr, Vallentuna 95,9 (26,2) mkr och i Ekerö med 35,5 (44,6) mkr. Moderbolagets investeringar 4,6 (7,9) mkr omfattar ombyggnation på huvudkontoret, datorer, fordon, verktyg och inventarier. I moderbolaget uppgår årets pågående arbeten till 1 095,7 (999,0) mkr. Flerårsöversikt Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning inkl rörelseintäkter (tkr) 680 337 637 637 532 640 497 877 486 483 Resultat efter finansiella poster (tkr) * -9 948 2 636 -56 441 -28 665 7 097 Soliditet (%) 3,1 3,8 4,6 6,8 8,4 Antal anställda 243 214 210 195 182 Nettoomsättning per anställd (tkr) ** 2 800 2 980 2 536 2 553 2 675 Investeringskostnad per anställd (tkr) 2 677 3 196 2 514 1 925 1 317 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1. *VA-verksamhet ska enligt lag (över tid) utföras till lägsta nödvändiga kostnad för VA-kunderna. Därför kan tidigare års positiva resultat finansiera senare års underskott. ** Omsättning per anställd varierar med faktureringen av anläggningsavgifter för nya bostadsområden. Särredovisning för VA och Avfall I respektive bolag upprättas särredovisning för VA-verksamheten och Avfallsverksamheten. Sid: 41 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Förändring av eget kapital Koncernen Koncernens totala aktiekapital uppgår på balansdagen till 5 287 (5 287) tkr och totalt eget kapital för koncernen uppgår på balansdagen till 141 480 (154 532) tkr. Koncernens totala resultat för 2025 uppgår till -13 139 (-3 186) tkr. Moderbolaget Moderbolagets aktiekapital uppgår på balansdagen till 5 287 (5 287) tkr och totalt eget kapital uppgår på balansdagen till 7 893 (7 893) tkr. Föregående års resultat uppgick till 422 tkr. Årets resultat uppgår till 0 tkr. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 830 731 kronor disponeras så att i ny räkning överföres 830 731 kronor Styrelsens yttrande över verksamhetens förenlighet med bolagsordningen Styrelsen bedömer att den verksamhet som bolaget bedrivit under verksamhetsåret varit förenlig med de fastställda kommunala ändamålen i bolagsordningen. För att driva en robust och hållbar verksamhet och därmed uppnå god ekonomisk hushållning över tid jobbar vi aktivt med kostnadseffektivitet. Ett sätt är att göra kostnadseffektiva upphandlingar både i investeringsprojekt och för driftskostnader. Uppföljningen av upphandlingar och ”lessons learned” i investeringsprojekt återrapporteras vid större avvikelser till styrelserna och i vissa fall görs upphandlingar om för att uppnå en högre grad av kostnadseffektivitet. Stort fokus ligger på att budgeterade kostnader ska hållas eller vara lägre med överenskommen kvalitet. Resultat och helårsprognos redovisas på samtliga styrelsemöten. I slutändan påverkas taxan. Styrelsens bedömning är att verksamheten bedrivs enligt ägardirektivens krav på kostnadseffektivitet, i allt väsentligt. Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med noter. Sid: 42 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Koncernens Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultaträkning tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 637 861 596 238 Övriga rörelseintäkter 2 41 562 40 300 Erhållna bidrag 914 1 099 Aktiverat arbete för egen räkning 47 911 46 885 Summa rörelsens intäkter 728 248 684 522 Rörelsens kostnader Inköp vatten -48 015 -43 461 Övriga externa kostnader 3 -310 785 -285 534 Personalkostnader 4 -221 644 -203 495 Överskottsfond pensioner 100 3 979 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -93 169 -82 399 Förlust avyttring anläggningstillgångar -219 159 Summa rörelsens kostnader -673 732 -610 750 Rörelseresultat 54 516 73 772 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 803 810 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 -65 267 -71 945 Summa resultat från finansiella poster -64 464 -71 135 Resultat efter finansiella poster -9 948 2 637 Resultat före skatt -9 948 2 637 Skatt på årets resultat 19 -3 191 -5 823 ÅRETS RESULTAT -13 139 -3 186 Sid: 43 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Koncernens Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansräkning tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 7 7 917 9 844 Summa immateriella anläggningstillgångar 7 917 9 844 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 8 191 384 172 747 VA ledningar 9 2 034 991 1 914 210 Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 209 291 180 182 Inventarier, verktyg och installationer 11 38 514 31 245 Finansiell leasing 12 10 010 10 606 Pågående arbete 13 1 754 755 1 369 372 Summa materiella anläggningstillgångar 4 238 945 3 678 363 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 8 088 6 557 Summa finansiella anläggningstillgångar 8 088 6 557 Summa anläggningstillgångar 4 254 949 3 694 764 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 5 806 4 919 Summa varulager 5 806 4 919 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 50 984 88 553 Övriga fordringar 56 318 42 590 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 15 829 12 153 Summa kortfristiga fodringar 123 131 143 297 Kassa och bank Kassa och bank 183 660 164 005 Summa kassa och bank 183 660 164 005 Summa omsättningstillgångar 312 597 312 221 SUMMA TILLGÅNGAR 4 567 546 4 006 984 EGET KAPITAL OCH SKULDER Sid: 44 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Koncernens Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansräkning tkr Eget kapital Aktiekapital 5 287 5 287 Övrigt tillskjutet kapital 1 023 1 023 Aktieägartillskott 15 940 15 940 Annat eget kapital inklusive årets resultat 119 231 132 282 Summa eget kapital 141 480 154 532 Avsättningar Uppskjutna skatter 15 30 534 33 920 Summa avsättningar 30 534 33 920 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 16 569 922 599 219 Periodiserade anläggningsavgifter 1 435 306 1 333 888 Skuld till Vallentuna kommun 38 800 38 800 Övriga långfristiga skulder 9 162 7 764 Summa långfristiga skulder 2 053 191 1 979 671 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 16 1 834 538 1 454 240 Leverantörsskulder 114 087 62 114 Aktuella skatteskulder 5 320 5 082 Övriga skulder 159 584 153 172 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 228 813 164 253 Summa kortfristiga skulder 2 342 341 1 838 861 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 567 546 4 006 984 Koncernens förändringar i eget kapital Summa Aktie- Övrigt tillskjutet Balanserad eget kapital kapital vinst m.m. kapital Eget kapital 2023-12-31 5 287 16 963 134 875 157 125 Annat eget kapital 594 594 Årets resultat -3 187 -3 187 Eget kapital 2024-12-31 5 287 16 963 132 282 154 532 Annat eget kapital 87 87 Årets resultat -13 139 -13 139 Eget kapital 2025-12-31 5 287 16 963 119 230 141 480 Sid: 45 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Koncernens Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Kassaflödesanalys tkr Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -9 948 2 636 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 93 388 82 240 Överskottsfond pensioner 100 -3 979 Periodiserade anläggningsavgifter 107 714 48 947 Betald inkomstskatt -6 362 -93 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 184 892 129 751 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring varulager -887 -881 Förändring kortfristiga fordringar 20 166 -51 953 Förändring kortfristiga skulder 497 005 388 314 Kassaflöde från den löpande verksamheten 701 176 465 232 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -472 -7 073 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -651 301 -682 165 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 631 4 227 Försäljning materiella och finansiella anläggningstillgångar -219 159 Kassaflöde från investeringsverksamheten -653 623 -684 852 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring finansiell leasing 0 4 482 Upptagna lån/förändring långfristig skuld -27 898 171 481 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27 898 175 963 Årets kassaflöde 19 655 -43 657 Likvida medel vid årets början 164 005 207 663 Likvida medel vid årets slut 183 660 164 005 Sid: 46 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolagets Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultaträkning tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 1 066 060 787 447 Övriga rörelseintäkter 2 21 224 1 099 Aktiverat arbete för egen räkning 47 911 46 885 Summa rörelsens intäkter 1 135 195 835 431 Rörelsens kostnader Inköp av vatten -49 578 -44 388 Handelsvaror -540 118 -331 784 Övriga externa kostnader 3 -313 708 -249 026 Personalkostnader 4 -221 545 -199 516 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -9 865 -9 328 Vinst/Förlust avyttring anläggningstillgångar 218 159 Summa rörelsens kostnader -1 134 596 -833 883 Rörelseresultat 599 1 548 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 109 156 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 -672 -672 Summa resultat från finansiella poster -563 -516 Resultat efter finansiella poster 36 1 032 Bokslutsdispositioner 18 0 0 Resultat före skatt 36 1 032 Skatt på årets resultat 19 -36 -610 Årets resultat 0 422 Sid: 47 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolagets Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansräkning tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 7 7 073 8 785 Summa immateriella anläggningstillgångar 7 073 8 785 Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 11 13 706 16 122 Finansiell leasing 12 10 010 10 606 Pågående arbete 13 1 095 747 999 015 Summa materiella anläggningstillgångar 1 119 463 1 025 743 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 20 496 496 Andra långfristiga fordringar 5 793 5 880 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 289 6 376 Summa anläggningstillgångar 1 132 825 1 040 904 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 3 138 2 555 Summa varulager 3 138 2 555 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 7 305 8 733 Skattefordringar 5 382 2 298 Övriga kortfristiga fordringar 8 016 10 089 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 14 724 10 862 Summa kortfristiga fordringar 35 427 31 982 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 400 400 Summa kortfristiga placeringar 400 400 Kassa och bank Kassa och bank 56 604 8 780 Summa kassa och bank 56 604 8 780 Summa omsättningstillgångar 95 569 43 717 SUMMA TILLGÅNGAR 1 228 394 1 084 621 Sid: 48 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolagets Not 2025-12-31 2024-12-31 Balansräkning tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 21 5 287 5 287 Överskottsfond 1 023 1 023 Reservfond 752 752 Summa bundet eget kapital 7 062 7 062 Fritt eget kapital 22 Balanserad vinst eller förlust 831 0 Årets resultat 0 831 Summa fritt eget kapital 831 831 Summa eget kapital 7 893 7 893 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 9 162 7 764 Summa långfristiga skulder 9 162 7 764 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 864 609 791 441 Leverantörsskulder 114 087 62 114 Övriga kortfristiga skulder 87 384 72 507 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 145 259 142 902 Summa kortfristiga skulder 1 211 339 1 068 964 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 228 394 1 084 621 Sid: 49 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolagets Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Kassaflödesanalys tkr Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 36 1 032 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 9 865 9 169 Överskottsfond pensioner 100 10 Betald skatt -3 098 -745 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 6 903 9 466 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring av varulager -583 -719 Förändring av kortfristiga fordringar -362 -11 103 Förändring av kortfristiga skulder 142 375 294 078 Kassaflöde från den löpande verksamheten 148 333 291 722 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -472 -5 996 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -101 204 -350 709 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar -13 159 Vinst/förlust avyttring -218 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -101 907 -356 546 Finansieringsverksamheten Förändring finansiell leasing 0 4 482 Upptagna lån 1 398 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 398 4 482 Årets kassaflöde 47 824 -60 342 Likvida medel vid årets början 8 780 69 122 Likvida medel vid årets slut 56 604 8 780 Sid: 50 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Års- och koncernredovisningen har upprättats med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Roslagsvatten AB:s taxefinansierade verksamhet för vatten och avlopp lyder under Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Roslagsvatten AB och de företag över vilket moderföretaget har direkt eller indirekt bestämmande och inflytande. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett annat företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderbolaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 procent av rösterna. Roslagsvattens koncernredovisning upprättas enligt förvärvsmetoden. Det innebär att anskaffningsvärdet för aktier i dotterbolag elimineras mot det egna kapitalet som fanns i respektive bolag vid förvärvstillfället. Dotterbolagens intjänade vinstmedel inräknas i koncernens eget kapital endast till den del de intjänats efter den tidpunkt då dotterbolaget förvärvades och fram till och med att moderbolaget ej längre har ett bestämmande inflytande över dotterbolaget. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättande av koncernredovisning. Intäktsredovisning Prissättning för försäljning av bolagets produkter och tjänster som regleras i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster sker med hänsyn till självkostnadsprincipen. Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas vid leverans till kund enligt försäljningsvillkoren. Anläggningsavgifterna ska täcka: avskrivningar på nyinvesteringar i ledningsnät, avskrivningstiden för ledningsnät som är 30 - 75 år, del av huvudanläggningen, administration (så som fakturering, kommunikation med kund, kontrakt, inspektion m.m.). Sid: 51 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Från 1 januari 2018 har periodiseringen förlängts från tidigare 30 år till 46 år. Ändringen har gjorts för att bättre avspegla den ekonomiska livslängden för anläggningen som intäkten härstammar från. Intäkter från anläggningsavgifter periodiseras enligt: År 1 10 % för administrationskostnader År 2 - 46 2 % per år intäktsförs Överskott/underskott i VA- och avfallsverksamheten När avgiften över- eller understiger kostnaderna särredovisas dessa i balansräkningen under rubriken upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Periodiseringen av avgifterna återläggs normalt de närmaste tre åren i samband med en taxesänkning eller att nödvändiga kostnadsökningar uppstår. Fond för framtida investeringar Överuttag kan även enligt Vattentjänstlagen avsättas till en investeringsfond för framtida nyinvesteringar som gynnar taxekollektivet. Denna investeringsfond redovisas under Obeskattade reserver. Fonden löses upp i takt med kostnaderna, såsom avskrivningar för den specifika investeringen. Inkomstskatter Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. Skatteeffekter redovisas direkt mot eget kapital. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt avser temporära skillnader som hänför sig till skillnad mellan redovisat värde och skattemässigt värde på inventarier. Varulager Varulagret består av reservdelar och värderas till inköpspris. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Aktiveringsmodellen tillämpas för internt upparbetade immateriella tillgångar. Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Avskrivningstiden för internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar uppgår till tre år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av Sid: 52 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad. Avskrivningstiden för Margretelunds reningsverk i Österåker, Blynäs reningsverk och Kullöns reningsverk i Vaxholm är satt till år 2027-12-31 då byggnation av det nya reningsverket beräknas vara färdigställd. Avskrivningstiden för Knivsta reningsverk är satt till 2028-12-31 då den nya överföringsledningen till Käppala beräknas vara klar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Från 1 januari 2024 har avskrivningstiden för ledningsnätet förlängts från tidigare 50 år till 75 år. Ändringen har gjorts för att bättre avspegla den tekniska livslängden för VA-ledningarna. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader, avloppsreningsverk Grundläggning, betongarbeten, överbyggnad och stomme 75 år Tak, vvs-stammar och el 30 år Yttre och inre stomkomponenter 25 år Återvinningscentral 25 år Miljöstation 11 år Övrigt, avfallsanläggning 10 år Byggnader, övrigt 33 år Tekniska anläggningar, avloppsreningsverk Elkraft 30 år Rörsystem 25 år Luftningsanläggning 20 år Pumpar, vvs och luftbehandling 15 år Skrapor, styr och övervakning, reglering och övrigt 10 år Maskiner och andra tekniska anläggningar VA-ledningar 30-75 år LTA-pumpar 11 år Sid: 53 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Övrigt 10 år Inventarier Kontorsinventarier 10 år IT-utrustning 3-7 år Leasing Leasingbilar 3 år Finansiella instrument Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Aktier och andelar i dotterföretag Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt. Skulder Skulder redovisas till anskaffningsvärde. Reserv för uppkomna skador som Roslagsvatten kan bli ersättningsskyldiga till har värderats till summan av inkomna krav. Obeskattade reserver Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen som annat eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till reserverna redovisas som uppskjutna skatter. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutning. Soliditet inklusive skuld till VA- och avfallskollektivet Eget kapital, obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) och skuld till VA- och Sid: 54 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 avfallskollektiven i förhållande till balansomslutning. Not 2 Rörelsens intäkter Koncernen 2025 2024 Koncernens anläggningsintäkter Periodiserade intäkter från tidigare år 37 835 35 948 Årets periodiserade intäkter 14 353 9 433 52 188 45 381 Moderbolaget 2025 2024 Moderbolagets intäkter Utförda entreprenader 540 118 331 784 Övrig försäljning 547 166 456 762 1 087 284 788 546 I övrig försäljning ingår debitering från moderbolaget till dotterbolagen för gemensamma kostnader för administration, ledning och utveckling. Not 3 Arvode till revisorer Moderbolaget 2025 2024 PwC Revisionsuppdrag 921 1 426 Lekmannarevisionsuppdrag 175 185 Skatterådgivning inkl övriga tjänster 61 501 1 156 2 112 Österåkers kommun Revisionsuppdrag 25 25 25 25 RISE Research Institute of Sweden AB Revision ISO 9001 och 14001 118 144 Revision Revaq 188 110 307 254 Arvodet för revision avser både moderbolaget och koncernen. Sid: 55 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 4 Löner, anställda, andra ersättningar och sociala kostnader Moderbolaget 2025 2024 Medelantalet heltidsanställda Kvinnor 101 94 Män 131 118 232 212 Löner och andra ersättningar Styrelsen och verkställande direktören 3 960 3 725 Övriga anställda 142 867 126 345 146 827 130 070 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 743 737 Pensionskostnader för övriga anställda 14 879 18 430 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 46 855 41 245 Övriga personalkostnader 12 141 18 731 74 618 79 143 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 221 445 209 213 Pensionsutfästelser för samtlig personal (inkl vd) betalas månatligen till fristående försäkringsbolag. Könsfördelning bland ledande befattningshavare på balansdagen 2025 2024 Andel kvinnor i styrelsen 80 % 80 % Andel män i styrelsen 20 % 20 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 54 % 40 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 45 % 60 % Styrelsearvodena för dotterbolagen redovisas i moderbolaget. Styrelsearvode har betalats ut under året med totalt 1 802 tkr. Till ledamöter i Österåker med 953 tkr, i Vaxholm 227 tkr, i Knivsta 250 tkr, i Vallentuna 171 tkr och i Ekerö med 201 tkr. Avtal om avgångsvederlag För vd är uppsägningstid från bolagets och vd:s sida ömsesidigt 3 månader. Om uppsägning sker från bolagets sida är vd berättigad till lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag motsvarande en årslön. Sid: 56 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen 2025 2024 Ränteintäkter kundfordringar 598 573 Övriga ränteintäkter 205 237 803 810 Moderbolaget 2025 2024 Ränteintäkter kundfordringar 8 14 Övriga ränteintäkter 101 141 109 156 Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen 2025 2024 Ränta på skulder till kreditinstitut 62 842 67 148 Borgensavgifter 2 080 4 307 Ränta på leverantörsskulder 4 57 Räntekostnader finansiell leasing 342 432 65 267 71 945 Moderbolaget 2025 2024 Ränta på skulder till kreditinstitut 124 58 Borgensavgifter 202 125 Ränta på leverantörsskulder 4 57 Räntekostnader finansiell leasing 342 432 672 672 Sid: 57 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 14 035 6 963 Inköp 472 7 072 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 507 14 035 Ingående avskrivningar -4 192 -2 961 Årets avskrivningar -2 399 -1 231 Utgående ackumulerade avskrivningar -6 591 -4 192 Utgående redovisat värde 7 917 9 844 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 12 959 6 963 Inköp 472 5 996 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 431 12 959 Ingående avskrivningar -4 174 -2 961 Årets avskrivningar -2 184 -1 213 Utgående ackumulerade avskrivningar -6 358 -4 174 Utgående redovisat värde 7 073 8 785 Not 8 Byggnader och mark Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 261 756 234 166 Inköp 29 787 27 687 Omklassificeringar 0 -97 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 291 543 261 756 Ingående avskrivningar -89 010 -79 630 Årets avskrivningar -11 149 -9 417 Omklassificeringar 0 38 Utgående ackumulerade avskrivningar -100 159 -89 010 Utgående redovisat värde 191 384 172 746 Varav bokfört värde byggnader 172 293 153 655 Varav bokfört värde mark 19 091 19 091 191 384 172 746 Sid: 58 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 9 VA-ledningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 2 468 306 2 371 042 Inköp 154 515 97 264 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 622 821 2 468 306 Ingående avskrivningar -554 095 -521 317 Årets avskrivningar -33 734 -32 779 Utgående ackumulerade avskrivningar -587 829 -554 095 Utgående redovisat värde 2 034 991 1 914 210 Not 10 Maskiner och inventarier Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 326 097 298 513 Inköp 62 745 27 584 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 388 842 326 097 Ingående avskrivningar -145 915 -117 251 Årets avskrivningar -35 105 -28 735 Omklassificeringar 1 469 71 Utgående ackumulerade avskrivningar -179 551 -145 915 Utgående redovisat värde 209 291 180 182 Not 11 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 98 846 95 972 Inköp 15 433 2 945 Försäljningar/utrangeringar -1 391 -70 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 112 888 98 846 Ingående avskrivningar -67 601 -59 628 Årets avskrivningar -8 159 -8 060 Omklassificeringar 0 33 Försäljningar/utrangeringar 1 386 53 Utgående ackumulerade avskrivningar -74 374 -67 601 Utgående redovisat värde 38 514 31 245 Sid: 59 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 68 018 66 226 Inköp 2 648 1 863 Försäljningar/utrangeringar -1 393 -70 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 69 274 68 018 Ingående avskrivningar -51 896 -46 153 Årets avskrivningar -5 058 -5 796 Försäljningar/utrangeringar 1 387 53 Utgående ackumulerade avskrivningar -55 567 -51 896 Utgående redovisat värde 13 706 16 122 Not 12 Finansiell leasing Koncernen Fordran avseende framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom ett år 2 584 2 842 Senare än ett år men inom fem år 7 849 7 764 10 433 10 606 Ingående anskaffningsvärde 15 915 10 462 Justerat anskaffningsvärde -1 -732 Inköp 2 431 7 220 Försäljningar/Utrangeringar -4 445 -1 035 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 899 15 915 Ingående avskrivningar -5 309 -4 981 Justerade avskrivningar 2 871 Årets avskrivningar -2 623 -2 234 Försäljningar/utrangeringar 4 041 1 035 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 890 -5 309 Utgående redovisat värde 10 010 10 606 Sid: 60 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolaget Fordran avseende framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom ett år 2 584 2 842 Senare än ett år men inom fem år 7 849 7 764 10 433 10 606 Ingående anskaffningsvärde 15 915 10 462 Justerat anskaffningsvärde -1 -732 Inköp 2 431 7 220 Försäljningar/Utrangeringar -4 445 -1 035 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 899 15 915 Ingående avskrivningar -5 309 -4 981 Justerade avskrivningar 192 871 Årets avskrivningar -2 623 -2 234 Försäljning/utrangeringar 4 041 1 035 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 890 -5 309 Utgående redovisat värde 10 010 10 606 Not 13 Pågående arbeten Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 369 373 850 019 Inköp 638 966 679 977 Omklassificeringar -253 584 -160 623 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 754 755 1 369 373 Utgående redovisat värde 1 754 755 1 369 373 Pågående arbeten, Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Roslagsvatten 44 978 30 133 Österåkersvatten 209 447 173 232 Vaxholmsvatten 157 242 108 192 Knivstavatten 113 544 98 605 Vallentunavatten 180 380 233 655 Ekerövatten 272 574 210 905 Övar 776 590 514 650 -------------------------------- Summa 1 754 755 1 369 372 Sid: 61 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 999 016 657 597 Inköp 636 678 679 977 Omklassificeringar -539 947 -338 558 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 095 747 999 016 Utgående redovisat värde 1 095 747 999 016 Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna intäkter 6 759 4 913 Förutbetalda hyror 2 165 1 540 Förutbetalda kostnader 6 906 5 699 15 829 12 153 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna intäkter 5 654 3 623 Förutbetalda hyror 2 165 1 540 Förutbetalda kostnader 6 906 5 699 14 724 10 862 Not 15 Uppskjuten skatt Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Årets avsättningar 0 -782 Under året återförda belopp 59 Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 30 475 34 702 Belopp vid årets utgång 30 534 33 920 Sid: 62 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 16 Upplåning Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut 569 922 599 219 Långfristig skuld till Vallentuna kommun 38 800 38 800 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 1 834 538 1 454 240 2 443 260 2 092 260 Samtliga skulder till kreditinstitut är amorteringsfria. Lånen har en kapitalbindningstid på mellan ett och fyra år. Skulden till Vallentuna kommun är ett räntefritt lån som kan nyttjas längst till år 2034. Amortering sker i takt med anslutningar till sträckan mellan Ösby och Stockholmsvägen. Säkerhet för samtliga lån är ställd genom kommunal borgen. Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna räntekostnader 6 967 8 366 Upplupna semesterlöner 9 954 9 618 Upplupna skadeersättningar 767 880 Förutbetalda VA- och avfallsavgifter 74 210 11 148 Övriga poster 136 914 134 241 228 813 164 253 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna räntekostnader 0 65 Upplupna semesterlöner 9 954 9 618 Upplupna skadeersättningar 767 880 Övriga poster 134 537 132 341 145 259 142 902 Not 18 Bokslutsdispositioner Moderbolaget 2025 2024 Mottagna koncernbidrag 2 994 2 994 Lämnade koncernbidrag -2 994 -2 994 0 0 Sid: 63 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 19 Aktuell och uppskjuten skatt Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -2 550 -6 759 Föregående års justerade skatt -640 936 Totalt redovisad skatt -3 191 -5 823 Avstämning av effektiv skatt 2025-12-31 2024-12-31 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt -9 948 2 636 Skatt enligt gällande skattesats 20,60 2 049 20,60 -543 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -56 -6 216 Skatteeffekt av ej skattepliktiga ränteintäkter 42 0 Skatteeffekt av ej avdragsgilla räntekostnader -4 730 0 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat -640 0 Skatteeffekt av återläggning finansiell leasing -540 0 Skatteeffekt av räntekomponent finansiell leasing 70 0 Skatteeffekt av avdragsgill finansiell leasing 470 0 Skatteeffekt av skattemässiga avskrivningar 144 936 Redovisad effektiv skatt -3 191 -5 823 Moderbolaget 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -43 -548 Föregående års justerade skatt 6 0 Totalt redovisad skatt -36 -548 Sid: 64 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Avstämning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 36 1 032 Skatt enligt gällande skattesats 20,60 -7 20,60 -213 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -56 -335 Skatteeffekt av ej skattepliktiga ränteintäkter 21 0 Justering avseende skatter för föregående år 6 0 Skatteeffekt av återläggning finansiell leasing -540 0 Skatteeffekt av räntekomponent finansiell leasing 70 0 Skatteeffekt av avdragsgill finansiell leasing 470 0 Redovisad effektiv skatt -36 -548 Not 20 Aktier och andelar, omsättningstillgångar Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 496 496 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 496 496 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade värdeförändringar 0 0 Utgående restvärde enligt plan 496 496 Kapitalandel Kapitalandel Eget kapital Årets resultat Dotterbolag/org.nr/Säte % tkr tkr kr Österåkersvatten AB 556482-7946, Österåker 99,0 99 3 599 0 Vaxholmsvatten AB 556483-2987, Vaxholm 99,0 99 8 264 0 Knivstavatten AB 556633-6227, Knivsta 99,9 100 4 526 0 Vallentunavatten AB 556655-9836, Vallentuna 99,0 99 134 0 Ekerövatten AB 556956-2936, Ekerö 99,0 99 100 0 496 16 622 0 Sid: 65 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Not 21 Aktiekapital Moderbolaget Aktiekapitalet består av 52 868 st A-aktier med kvotvärde 100 kr. Not 22 Disposition av vinst eller förlust Moderbolaget 2025-12-31 Förslag till vinstdisposition i Tkr Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 831 disponeras så att i ny räkning överföres 831 Not 23 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Moderbolaget Inga ställda säkerheter eller eventualförpliktelser finns. Not 24 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Moderbolaget Inga väsentliga händelser har skett efter balansdagen Sid: 66 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Roslagsvatten AB Org.nr 556142-2394 Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas på årsstämma för fastställelse. Årsredovisningen beslutades 12 mars 2026. Åkersberga den dag som framgår av vår elektroniska signatur. Michaela Fletcher Kristina Runhem Ordförande Matilda Hübinette Johan Skog Hanna Svensson Christian Wiklund Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Niclas Bergenmo Lina Jernebring Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Sid: 67 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Christian Gustaf Wiklund VD 2026-03-12 07:41:31Z JOHAN SKOG 2026-03-12 08:10:34Z eFQ0I76CKvJPutVpQsdTLg BankID Mobile abA9sSFZzwEt2WyCGNkgwg BankID Mobile MICHAELA FLETCHER HANNA SVENSSON 2026-03-12 10:05:20Z Roslagsvatten 2026-03-12 14:08:06Z 77uJmS0UFzM74AN8LbURbg BankID Mobile k6Ve1CGnXfWLjUvfOSeYcw BankID Mobile MATILDA HÜBINETTE 2026-03-14 11:25:19Z Ingrid Kristina Bosdotter Runhem 2026-03-16 08:54:56Z 16+v4L8aYAJjxE5r3hg4Ow BankID Mobile P0CNtwlXelDioyqMcQBqZw BankID Mobile Johan Erik Niclas Bergenmo 2026-03-25 10:20:36Z Lina Maria Josefine Jernebring 2026-03-25 10:24:34Z yPV3a7VdTBiwMkj5fhqbTw BankID Mobile i+da3RpBBy1oy14R9T1irw BankID Mobile Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Dokument i försändelsen Års-och hållbarhetsredovisning-2026-02-25.pdf SHA256: 362e9e39b114ae0d8971511754cc4d5bad634db81add72174876ce2154d7bc1e Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 67f498b489fa-00db-ac54-3ad4-1530b03e :remmun-DI ngiS oddA Lekmannarevisorerna i Roslagsvatten Aktiebolag Till kommunfullmäktige i Österåker, Vallentuna, Ekerö, Vaxholm, Knivsta, Täby och Danderyd Till årsstämman i Roslagsvatten Aktiebolag, org nr 556142-2394 Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda lekmannarevisorer, har granskat Roslagsvatten Aktiebolags verksamhet. Vi har biträtts av PwC i vår granskning. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har vi träffat bolagets verkställande ledning vid två tillfällen för att informera oss om utvecklingen i verksamheten. Vi har även vid två tillfällen träffat bolagets auktoriserade revisor för att stämma av våra respektive granskningsinsatser och resultatet av dessa. Vi har gått igenom styrelseprotokoll och andra väsentliga styrdokument. Under året har en granskning genomförts av Roslagsvatten AB:s arbete med långsiktiga investeringar. I granskningen identifierades flera utvecklingsområden i bolagets arbete. Utifrån detta har styrelsen ombetts att inkomma med ett yttrande kring vilka åtgärder som planeras att vidtas med anledning av de iakttagelser som gjorts. Under året har en grundläggande granskning vidare genomförts av Roslagsvatten AB. Granskningen omfattar uppföljning av bolagets verksamhetsplan och budget, rapportering till styrelsen och utvärdering av bolagets resultat i förhållande till mål för verksamhet och ekonomi. Granskningen visar att styrelsens styrning, kontroll och åtgärder i huvudsak varit tillräcklig under år 2025. Redovisat resultat för verksamheten och ekonomin bedöms inte helt vara förenligt med beslutade mål. I samband med vår genomgång av årsredovisningen har vi även konstaterat att det fortsatt föreligger behov av att öka informationsvärdet i förvaltningsberättelsen. Vår uppfattning är, i likhet med föregående år, att det ekonomiska resultatet bör redovisas på ett tydligare sätt. Detta bör brytas ner på dotterbolag och verksamhetsgrenar. Vi ser det som positivt att den redovisning av verksamhetsmässiga nyckeltal med angivna målvärden som ingår i förvaltningsberättelsen tydliggjorts.  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 1 / 4 Vi har även noterat att nuvarande förnyelsetakt uppgår till 0,22%, vilket motsvarar 450 år, och vi saknar en analys av vad detta får för konsekvenser på framtida kostnader. Vi har därtill noterat att styrelsen gör bedömningen att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Det saknas dock underlag i årsredovisningen, t ex i form av relevanta nyckeltal, som styrker styrelsens bedömning. Vidare kan konstateras att bolagets ambition är att nå topp 5 bland VA-bolag, men att kostnadsdimensionen saknas i denna ambition. Vi förutsätter att styrelsen säkerställer att fortsatt utveckling av årsredovisningen sker till år 2026. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Anders Haglund Jan Olsson Maria Karlsson Av fullmäktige Av fullmäktige Av fullmäktige i Vaxholms stad i Ekerö kommun i Knivsta kommun utsedd lekmannarevisor utsedd lekmannarevisor utsedd lekmannarevisor Staffan Modig Jan Winberg Av fullmäktige i Av fullmäktige i Vallentuna kommun Österåker kommun utsedd lekmannarevisor utsedd lekmannarevisor  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 2 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ANDERS HAGLUND Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 13:44:32 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ANDERS HAGLUND Anders Haglund Leveranskanal: E-post STAFFAN MODIG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 17:58:14 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: STAFFAN MODIG Staffan Modig Leveranskanal: E-post JAN WINBERG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 13:41:18 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JAN HENRY WINBERG Jan Winberg Leveranskanal: E-post JAN OLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-26 09:02:56 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JAN EDVIN OLSSON Jan Olsson Leveranskanal: SMS  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 3 / 4 MARIA KARLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 17:03:43 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MARIA GUNILLA KRISTINA KARLSSON Maria Karlsson Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 4 / 4 Lekmannarevisorn i Vallentunavatten AB Till kommunfullmäktige i Vallentuna Till årsstämman i Vallentunavatten AB, org nr 556655-9836 Granskningsrapport för år 2025 Jag, av fullmäktige utsedd lekmannarevisor, har granskat Vallentunavatten AB:s verksamhet. Jag har biträtts av PwC i min granskning. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har jag träffat bolagets verkställande ledning för att informera mig om utvecklingen i verksamheten. Jag har även träffat bolagets auktoriserade revisor för att stämma av våra respektive granskningsinsatser och resultatet av dessa. Jag har gått igenom styrelseprotokoll och andra väsentliga styrdokument. Under året har en granskning genomförts av Roslagsvatten AB:s arbete med långsiktiga investeringar. I granskningen identifierades flera utvecklingsområden i bolagets arbete. Utifrån detta har styrelsen i Roslagsvatten AB ombetts att inkomma med ett yttrande kring vilka åtgärder som planeras att vidtas med anledning av de iakttagelser som gjorts. Under året har en grundläggande granskning vidare genomförts av Vallentunavatten AB. Granskningen omfattar uppföljning av bolagets verksamhetsplan och budget, rapportering till styrelsen och utvärdering av bolagets resultat i förhållande till mål för verksamhet och ekonomi. Granskningen visar att styrelsens styrning, kontroll och åtgärder i huvudsak varit tillräcklig under år 2025. Redovisat resultat för verksamhet och ekonomi bedöms inte helt vara förenligt med beslutade mål.  Signerat 2026-03-25 17:57:18 UTC Oneflow ID 14113922 Sida 1 / 3 Jag har noterat att styrelsen gör bedömningen att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Det saknas dock underlag i årsredovisningen, t ex i form av relevanta nyckeltal, som styrker styrelsens bedömning. Vidare kan konstateras att bolagets ambition är att nå topp 5 bland VA- bolag, men att kostnadsdimensionen saknas i denna ambition. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Staffan Modig Av fullmäktige i Vallentuna kommun utsedd lekmannarevisor  Signerat 2026-03-25 17:57:18 UTC Oneflow ID 14113922 Sida 2 / 3 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige STAFFAN MODIG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 17:57:18 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: STAFFAN MODIG Staffan Modig Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-25 17:57:18 UTC Oneflow ID 14113922 Sida 3 / 3 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Roslagsvatten AB, org.nr 556142-2394 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Roslagsvatten AB för år 2025. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 32-67 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-31. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.  Signerat 2026-03-25 10:17:42 UTC Oneflow ID 14107849 Sida 1 / 4 En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Roslagsvatten AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.  Signerat 2026-03-25 10:17:42 UTC Oneflow ID 14107849 Sida 2 / 4 Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Niclas Bergenmo Lina Jernebring Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor  Signerat 2026-03-25 10:17:42 UTC Oneflow ID 14107849 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 09:50:06 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Johan Erik Niclas Bergenmo Niclas Bergenmo Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 10:17:42 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Lina Maria Josefine Jernebring Lina Jernebring Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-25 10:17:42 UTC Oneflow ID 14107849 Sida 4 / 4 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Vallentunavatten AB, org.nr 556655-9836 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Vallentunavatten AB för år 2025. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Vallentunavatten ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Vallentunavatten AB. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Vallentunavatten AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Vallentunavatten AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Vallentunavatten AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.  Signerat 2026-03-25 08:57:28 UTC Oneflow ID 14105934 Sida 1 / 3 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Niclas Bergenmo Lina Jernebring Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor  Signerat 2026-03-25 08:57:28 UTC Oneflow ID 14105934 Sida 2 / 3 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 08:44:38 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Johan Erik Niclas Bergenmo Niclas Bergenmo Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 08:57:28 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Lina Maria Josefine Jernebring Lina Jernebring Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-25 08:57:28 UTC Oneflow ID 14105934 Sida 3 / 3 Rapport Ärendenummer KF2026-071 Årsredovisning 2025 Käppalaförbundet Innehållsförteckning 1. VD har ordet _______________________________________________________ 4 2. Ett år med flera parallella projekt och utvecklade arbetssätt _______________ 5 3. Långsiktiga satsningar för ett starkare Käppalaverk ______________________ 6 4. Käppalaförbundet – en arbetsplats med hög trivsel och stark gemenskap ____ 7 5. Förvaltningsberättelse 2025 ___________________________________________ 8 5.1. Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................... 8 5.2. Ägarförhållanden och organisation ....................................................................... 9 5.3. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................. 11 5.3.1. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer ................................................... 11 5.3.2. Finansiella risker och riskhantering ........................................................... 12 5.3.3. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser .................................................. 13 5.4. Händelser av väsentlig betydelse ......................................................................... 13 5.4.1. Driftförhållanden ........................................................................................ 13 5.4.2. Ny organisation .......................................................................................... 14 5.4.3. Utökad låneram .......................................................................................... 14 5.4.4. Produktionsstöd för biogas ......................................................................... 14 5.4.5. Käppalaverket 3.0 ...................................................................................... 14 5.4.6. Projektverksamheten .................................................................................. 14 5.4.7. Forskning och utveckling ........................................................................... 15 5.5. Styrning och uppföljning av verksamheten ......................................................... 16 5.5.1. Uppdrag och Vision ................................................................................... 16 5.5.2. Förbundets styrmodell ................................................................................ 16 5.5.3. Förbundets budgetprocess .......................................................................... 17 5.6. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ........................................ 17 5.6.1. Personal- och pensionskostnader ............................................................... 19 5.6.2. Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader ............................. 19 5.6.3. Inköp av material och varor ....................................................................... 19 5.6.4. Inköp av tjänster ......................................................................................... 19 5.6.5. Övriga verksamhetskostnader .................................................................... 20 5.6.6. Avskrivningar och räntenetto ..................................................................... 20 5.6.7. Verksamhetens intäkter .............................................................................. 21 5.6.8. Investeringsverksamhet .............................................................................. 21 5.6.9. Soliditet ...................................................................................................... 22 5.6.10. Känslighetsanalys ................................................................................ 22 5.6.11. Uppföljning av strategiarbetet under 2025 .......................................... 23 5.6.12. Nyckeltalsuppföljning ......................................................................... 24 5.6.13. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen ................................ 24 5.7. Balanskravsresultat .............................................................................................. 25 5.8. Väsentliga personalförhållanden ......................................................................... 26 5.9. Förväntad utveckling ........................................................................................... 27 6. Resultaträkning ___________________________________________________ 28 7. Balansräkning _____________________________________________________ 29 8. Kassaflödesanalys __________________________________________________ 30 9. Noter_____________________________________________________________ 31 10. Driftredovisning ________________________________________________ 43 11. Investeringsredovisning __________________________________________ 44 12. Medlemsandelar ________________________________________________ 45 1. VD har ordet Det gångna året avlöpte på många sätt väldigt väl för Käppalaförbundet. Reningsresultaten var utmärkta, ekonomin tydligt bättre än budget och program och projekt följde på det stora hela tidplaner och budget. Vi står nu väl rustade inför det utmanande märkesår som 2026 kommer att bli för Käppalaförbundet då drifttagningen av de ombyggda reningslinjerna nu startar. Sedan två biolinjer stängdes ned för ombyggnad har Käppalaverket drivits med 25 % av den biologiska reningen ur drift. Trots det kan vi summera 2025 med väldigt fina reningsresultat och inga bräddningar av något slag. Det fina resultatet beror på flera faktorer. Dels var vädret osedvanligt gynnsamt med låg total nederbörd och väldigt få situationer med höga tillflöden. Dels har de tidiga investeringarna i kolkälla och polymerdosering fortsatt visat sig ge oss marginaler vi tidigare inte hade. Sist, men definitivt inte minst, bevisade organisationen återigen att man är väldigt bra på att effektivt underhålla och drifta verket och kringanläggningarna. Käppalaförbundets ekonomiska utfall 2025 var betydligt bättre än budget vilket gör att vi inte bara kan balansera tidigare negativa resultat enligt plan utan även, utöver det redan inräknade bidraget till budgeten för 2026, räkna in ett tydligt bidrag till budgeten 2027 vilket är mycket välkommet då nästa år är det som tydligast påverkas av att de stora ombyggnaderna i Käppalaverket 3.0 kommer in i driftbudgeten. 2025 var som sagt ett torrt och snällt år vädermässigt, och tillsammans med den stabila driften och underhållet har vi visat hur effektivt, och med låga utsläppsvärden, det går att driva verksamheten när tillskottsvattenmängden är låg, trots att en väsentlig del av kapaciteten är ur drift. Det är en bra erfarenhet att ha med oss när vi går in i ett 2026 som på många sätt kommer att gå till historien för Käppalaförbundet. Vi kommer att gå över i driftsättning av den första MBBR-linjen och det kräver att ett antal kringsystem också är färdigställda i tid. Jag är övertygad om att överlämnande och drifttagningsfasen kommer att bjuda på överraskningar, både negativa och positiva, och jag är övertygad om att vi klarar av att reda ut de situationer som kommer att uppstå. Hela organisationen kommer att prövas under 2026 och vi kommer att ha gott om chanser att visa vad vi klarar av att åstadkomma. Tillsammans kommer vi att fortsätta göra vårt yttersta för att rena avloppsvattnet så effektivt som möjligt både i år och i framtiden. Pär-Ola Andersson VD Käppalaförbundet 2. Ett år med flera parallella projekt och utvecklade arbetssätt Det gångna året har präglats av en hög aktivitet i organisationen, med flera parallella projekt i olika skeden även utanför programmet Käppalaverket 3.0. Samtidigt har en ny projektprocess införts, vilket har bidragit till mer strukturerade och gemensamma arbetssätt. Under året har en ny projektprocess utvecklats på Käppalaförbundet, vilket har inneburit ett mer enhetligt och strukturerat arbetssätt i organisationen. Processen har gett gemensamma ramar för planering, styrning och uppföljning av projekt. För många medarbetare har detta inneburit förändrade arbetssätt med tydligare roller, fler tidiga dialoger och ett större fokus på helhet, risker och långsiktighet. Samtidigt har flera projekt slutförts, nya projekt startats och ett antal förstudier och utredningar genomförts. Käppalaförbundet befinner sig nu i ett läge där mycket arbete sker i tidiga skeden med fokus på analys, prioriteringar och planering inför kommande genomföranden. Detta skapar bättre förutsättningar för kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö längre fram i projekten. Renovering av skorstenen på Käppalaverket 2025 har projekt bedrivits inom flera olika delar av verksamheten. Arbeten har bland annat utförts kopplade till tekniska anläggningar, infrastruktur och verksamhetsanpassningar. Ett exempel är arbetet med skorstenen på Käppalaverket, som nu är i slutfasen. Projektet har varit tekniskt komplext och ställt höga krav på planering, samordning och säkerhet. Med sin höjd på 149,5 meter är det ett ovanligt och uppmärksammat projekt som också bidragit med värdefulla erfarenheter till organisationen, särskilt inom arbetsmiljö- och riskarbete. Parallellt har andra projekt, såsom pumpstationen i Edsberg och anpassningar av verksamhetslokaler och kontor, fortsatt enligt plan i olika skeden. Tillsammans speglar projekten bredden i organisationens uppdrag och behovet av att kunna driva flera initiativ samtidigt. Stort fokus på säkerhet och risker Ett genomgående fokus i projektarbetet har varit säkerhet, riskmedvetenhet och ansvarstagande. Det systematiska riskarbetet har stärkts och blivit en naturlig del av vardagen i projekten. Genom att identifiera risker tidigt och arbeta förebyggande har organisationen kunnat skapa tryggare arbetsmiljöer och bättre förutsättningar för genomförande. Året har med andra ord präglats av ett högt engagemang, många parallella projekt och ett gemensamt arbete med att utveckla arbetssätt och samverkan. Erfarenheterna från året har lagt en stabil grund för fortsatt utveckling och ger goda förutsättningar att möta kommande behov på ett strukturerat, hållbart och långsiktigt sätt. 3. Långsiktiga satsningar för ett starkare Käppalaverk Käppalaverket står inför en av sina största utvecklingsfaser någonsin. Med programmet Käppalaverket 3.0 genomförs omfattande investeringar som stärker kapaciteten, möter skärpta miljökrav och bidrar till minskad påverkan på Östersjön. Under de närmsta åren genomgår Käppalaverket en omfattande uppgradering för att öka kapaciteten och förbättra reningen av avloppsvatten. Genom effektivare processer uppfylls de skärpta utsläppsvillkoren i verksamhetstillståndet. Den ökade kapaciteten innebär att större mängder avloppsvatten kan renas jämfört med i dagsläget. Arbetet samlas inom programmet “Käppalaverket 3.0”, som består av flera delprojekt. Det största av dessa är “Käppala 900k” som påbörjades 2019. Projektet omfattar bland annat byte av processlösning i flera reningslinjer och byggnation av nya anläggningar för ställverk och kolkälla. Ökad effektivitet och kapacitet i reningsprocessen År 2025 har varit ett händelserikt år för Käppala 900k. Arbetet med linjerna 7 och 8 har fortsatt enligt plan och det är i dessa linjer de största förändringarna sker. Här införs MBBR-teknik (Moving Bed Biofilm Reactor), där bärare används för den biologiska reningen för att öka effektiviteten och kapaciteten i processen. Under året har också flera viktiga milstolpar nåtts. Broarna genom reningslinjerna färdigställdes, vilket har skapat bättre förutsättningar för ett mer effektivt och säkert arbete. Dessutom har den nya blåsmaskinen installerats och testkörts. Parallellt med de stora investeringarna har två mindre projekt startats upp inom ramen för Käppalaverket 3.0. Projektet Mellanlager slam fokuserar på hur övergången till MBBR-teknik påverkar slamsystemet och syftar till att säkerställa en fortsatt stabil och säker hantering av överskottsslam. Projektet Styrd flödeshantering ska i sin tur skapa förutsättningar för att styra hur avloppsvattnet fördelas mellan olika delar av den biologiska reningen. Viktiga framsteg under året Den största utmaningen i programmet är att många projekt pågår parallellt och behöver fungera väl tillsammans. Samtidigt har året präglats av flera viktiga framsteg, inte minst genom att det kommit ett kompletterande investeringsbeslut under året som säkerställer finansiering för att slutföra ombyggnationerna av de stora linjerna fram till 2028. Nästa stora steg i Käppalaverket 3.0 är driftsättningen av linje 7 under 2026. Under årets första kvartal inleds tester med att fylla bassängen med vatten, följt av införande av bärarmaterial under våren och därefter avloppsvatten efter sommaren. Samtidigt går programmet nu in i en framåtblickande fas där förstudier och nya projekt lägger grunden för nästa steg i Käppalaverkets långsiktiga utveckling – med målet att fortsätta omhänderta och rena avloppsvatten från våra medlemskommuner. 4. Käppalaförbundet – en arbetsplats med hög trivsel och stark gemenskap Trivsel, engagemang och en stark gemenskap genomsyrar vardagen på Käppalaförbundet. Genom ett tryggt ledarskap och en kultur som främjar samarbete skapas goda förutsättningar för medarbetarnas och verksamhetens fortsatta utveckling. På Käppalaförbundet finns en tydlig vi-känsla och ett stort engagemang hos medarbetarna. Ett stort fokus på att effektivt utföra uppdraget gör att organisationen upplevs som meningsfull och utvecklande, där medarbetarna får möjlighet att växa i sina roller. Hög trivsel på arbetsplatsen Den positiva och stödjande kulturen tillsammans med goda förutsättningar för samarbete bidrar till den höga trivseln på arbetsplatsen. Årets medarbetarundersökning speglar detta tydligt, där 91 procent av medarbetarna uppger att de är motiverade och stolta över att arbeta på Käppalaförbundet. - Det bästa med att arbeta på Käppalaförbundet är den starka gemenskapen som finns här, viljan att stötta och hjälpa varandra, samt känslan av att vara en del av ett meningsfullt arbete som bidrar till en bättre miljö, säger Ida Ålevik, driftingenjör, Käppalaförbundet. Medarbetarnas vardag stärks av ett närvarande och förtroendeskapande ledarskap. Cheferna beskrivs som tillgängliga och tydliga i sitt uppdrag, vilket bidrar till att organisationens anställda känner sig trygga, sedda och delaktiga. Käppalaförbundet arbetar också aktivt med att stödja chefernas utveckling eftersom ett välfungerande ledarskap är viktigt för att behålla trivsel och engagemang. Fokus på stärkt samhörighet och samarbete Efter en period av snabb tillväxt ligger nu fokus på att stärka samhörigheten. Trots att verksamheten är tillfälligt utspridd i paviljonger bedrivs ett aktivt arbete med gemensamma aktiviteter som främjar samarbete och ytterligare stärker vi-känslan. - Min förhoppning är att vi ska behålla den familjära stämningen och den höga trivseln, samtidigt som vi effektivt fortsätter att utföra vårt uppdrag som vi är stolta över. Det är viktigt att alla får möjlighet att känna sig delaktiga i något större, säger Eva Berglöf, HR- ansvarig, Käppalaförbundet. Sammantaget är Käppalaförbundet en stabil och attraktiv arbetsplats med engagerade medarbetare, ett tryggt ledarskap och en kultur som skapar goda förutsättningar för en fortsatt hållbar utveckling - både på kort och lång sikt. 5. Förvaltningsberättelse 2025 5.1. Översikt över verksamhetens utveckling Förbundets redovisade resultat är 10,2 Mkr för verksamhetsåret 2025. I tabellen på nästa sida redovisas verksamhetens ekonomiska utveckling de senaste fem åren. Under 2025 investerades 749,5 Mkr i nya anläggningsdelar och i ombyggnationer av befintliga anläggningar. Antalet Totalt Anslutna (TA), till Käppalaverket minskade under pandemin. Detta berodde på att den verksamhet som bedrivs i form av företag och industrier i förbundets upptagningsområde och som adderas till antal anslutna invånare minskade under denna period, från 2023 är förbundet tillbaka på liknande nivåer som innan pandemin. Nivåerna för 2025 är prognostiserade. 2021 2022 2023 2024 2025 Anslutna personer 560 641 568 067 574 761 580 743 587 500 Anslutna verksamheter 141 590 160 173 175 447 175 950 176 500 702 231 728 240 750 208 756 693 764 000 I början av verksamhetsåret blev förbundet beviljat stöd för biogasproduktionen från Energimyndigheten, detta har tillfört 10,8 Mkr i intäkter under 2025. Driftförhållandena under 2025 har varit väldigt goda, med en relativ liten mängd inkommande avloppsvatten om 51,9 miljoner kubikmeter. Detta har gjort att förbundets kemikalieanvändning har varit lägre än budgeterad vilket, tillsammans med bra priser på nya leveransavtal för kemikalierna, har lett till en kostnadsminskning jämfört med budgeten. Förbundets resultat efter finansiella poster för 2025 är 34,8 Mkr där 24,5 av detta bokas upp som ett överuttag av årsavgifterna mot medlemskommunerna vilket gör att förbundets resultat för året är 10,2 Mkr. Översikt över verksamhetens utveckling 2021 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens intäkter 279 364 302 796 396 430 368 435 455 655 Verksamhetens kostnader -276 102 -306 732 -395 607 -375 348 -420 869 Bokslutsdisposition under- eller överuttag årsavgift -24 540 Årets resultat 3 262 -3 937 824 -6 912 10 247 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser 6,9 % 5,7 % 4,6 % 3,5 % 3,3 % Netto investeringar 235 115 464 945 661 755 776 779 749 451 Sjävlfinasieringsgrad 38,1 % 20,1 % 14,4 % 13,9 % 15,6 % Räntebärande lån 1 684 419 2 062 957 2 660 082 3 340 720 3 858 573 Netto behandlingskostnad kr/m3 4,2 5,0 5,0 5,8 6,9 Medelantal anställda 84 85 88 93 101 Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms län (Svenskt Vattens taxestatistik 2025) Typhus A = normalvilla med 150 m³ i årlig vattenförbrukning. Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m³ i årlig vattenförbrukning. Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent. tkr 2021 2022 2023 2024 2025 Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 7 070 7 428 8 139 9 985 11 576 Käppalaförbundets andel 225 m³ 16,34 % 15,25 % 13,85 % 13,05 % 13,49 % Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 68 149 71 272 77 540 95 533 110 825 Käppalaförbundets andel 3 000 m³ 22,60 % 21,19 % 19,39 % 18,19 % 18,79 % 5.2. Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, och Värmdö. Kommun Ackumulerade Kommunernas Förändring Kapitalkostnader Kapitalkostnader andelstal i % Jämfört 2024 1971-2023 2024 2025 Danderyd 307 17 7,0% -0,06% Lidingö 407 22 9,3% -0,07% Nacka 281 23 6,6% 0,12% Sigtuna 462 28 10,6% -0,02% Sollentuna 627 34 14,3% -0,11% Solna 759 47 17,5% -0,01% Täby 516 33 11,9% 0,01% Upplands-Bro 255 16 5,9% 0,00% Upplands Väsby 355 23 8,2% 0,01% Vallentuna 236 13 5,4% -0,04% Värmdö 136 16 3,3% 0,15% 4343 272 100% Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas nedan. Ledamöter Ersättare Sammanträden 2025 Förbundsfullmäktige 39 st 39 st 2 st Styrelse 11 st 11 st 5 st Arbetsutskott 3 st 6 st Valberedning 3 st 3 st 3 st Revisorer 3 st 2 st Styrelse Ordförande: Daniel Källenfors (M), Lidingö* Vice ordförande: Bernhard Huber (Mp), Solna * from 1 juli Victoria Johansson (Mp), Solna* tom 30 juni Ledamöter Ersättare Ludvig Waldenström (M), Danderyd Karl-Johan Nybell (C), Danderyd tom 27 maj tom 20 maj Fredrik Näslund (M) from 28 maj Christian Ljungdahl (C), Danderyd from 21 maj Bo Bergkvist (M), Nacka* Alva Dahn (S), Nacka Jonas Riedel (C), Sollentuna Åsa Söderbergh (M), Sollentuna Mats Nordström (L), Täby Mikael Jensen (M), Täby Fredrik Kjos (M), Upplands-Bro Kristian Cronsell (S), Upplands-Bro Mats Weibull (M), Sigtuna Gill Brodin (C), Sigtuna Ann-Christin Jyttner (S), Upplands Väsby Margareta Hamark (L), Upplands Väsby Johan Skog (M), Vallentuna Sandra Rudeberg (S), Vallentuna Pontus Tengby (Mp), Värmdö Johan Björk (M), Värmdö Torsten Svenonius (M), Solna Britt-Marie Lindblad (C), Lidingö * Ingår i arbetsutskottet Valberedning Ledamöter Ersättare Lars-Erik Salminen (M), Solna (ordf.) Inger Olsson Blomberg (M), Danderyd Magnus Persson (C), Solna Martin Karlsson Solna (C) Sven-Inge Nylund (S), Upplands-Bro Sofie Åhgren Mandoki Sundbyberg (S) Revisorer Malin Forsberg Helgesson (M), Täby Mikael Zuhr (L), Täby Joe Frans (S), Upplands Väsby Sakkunnig revisor Richard Moëll Vahul, PwC Ledning Pär-Ola Andersson, VD Förvaltningsorganisation Under året gjordes en organisationsförändring då enheten för teknisk förvaltning kom till under produktionsavdelningen. Se mer information under 1.4.2. 5.3. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som har till huvuduppgift att omhänderta och rena avloppsvatten från sina medlemskommuner. Förbundet är inne i en period med stora investeringar kopplade till ett nytt verksamhetstillstånd samt till anläggningar som till stora delar uppfördes under 1960- respektive 1990-talen vilka kräver reinvesteringar för att säkerställa fortsatt funktion. De planerade projekten gör att förbundets lånevolym kommer att öka för att finansiera dessa nödvändiga investeringar. 5.3.1. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Den nu pågående ombyggnationen av Käppalaverket, som genomförs för att öka kapaciteten och klara nya utsläppsvillkor som gäller från 2028, gör att reningslinjer behöver kopplas bort för att kunna byggas om. Det betyder att verkets kapacitet reduceras under en lång period vilket ökar risken för att förbundet måste använda anläggningen för högflödesrening och även brädda grovrenat avloppsvatten vid långvarigt regn eller snösmältning. Den stora investeringsvolymen innebär också en väsentligt förändrad situation på Käppalaverket med en majoritet av personal på plats anställd av externa företag och sysselsatta i projektverksamheten snarare än löpande drift och underhåll. Miljö- och arbetsmiljöriskerna kopplade till den situationen har krävt väsentliga åtgärder för att hanteras och förbättringar av metoder och processer för detta pågår löpande. 5.3.2. Finansiella risker och riskhantering Förbundets finanspolicy som beslutas och årligen ses över av förbundsstyrelsen innehåller riskmandat för kapitalbindning samt räntebindning. Genom finanspolicyn kan förbundet minska den kapitalrisk eller ränterisk som kan inträffa när marknadspriserna snabbt ändras. Förbundet tar upp lån med rörlig ränta och räntederivat används för att anpassa räntebindningstiden till riskmandaten i finanspolicyn. Förbundets nuvarande förfalloprofil för räntebindning. Låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3 859 Mkr och räntederivat till 3 925 Mkr. Orsaken till att förbundet har övertäckning av låneskulden genom räntederivat är att förbundet enligt finanspolicyn ska täcka den tillkommande volymen för att minska risken för att räntekostnader påverkar resultatet. Under 2025 har inte investeringarna fullt ut arbetat upp den rambudget som fanns vilket leder till en översäkring under en period. Förbundets finanspolicy innehåller även riskmandat för elpriser där förbundet enligt nedanstående diagram ska köpa terminer utifrån den prognostiserade förbrukningen för att minska den ekonomiska risk som finns på elmarknaden. Förbundets nuvarande säkringspolicy för elterminer. De ekonomiska effekterna av säkringsinstrumenten jämfört med årets marknadspriser har givit förbundet ökade kostnader under året. Räntederivaten har ökat förbundets räntekostnader med 14,6 Mkr. För energikostnaderna har säkringsinstrumenten varit kostnadsneutrala jämfört med marknadspriserna under året. För ytterligare information om förbundets hantering av derivatinstrument, se not 1 Redovisningsprinciper. 5.3.3. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser, tkr 2025 1. Total pensionsförpliktelse i balansräkningen och inom linjen 421 a. Avsättning inklusive särskild löneskatt b. Ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 6 359 2. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 3. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 4. Summa pensionsförpliktelse (inklusive försäkring och stiftelse) 6 780 Förvaltade pensionsmedel – Marknadsvärde 5. Totalt pensionsförsäkringskapital a. Varav överskottsmedel 6. Totalt kapital, pensionsstiftelse 7. Finansiella placeringar (egna förvaltade pensionsmedel) 8. Summa förvaltade pensionsmedel Finansiering 9. Återlånade medel 6 780 10. Konsolideringsgrad 100 % Förbundet har ingen pensionsförsäkring eftersom det totala beloppet är lågt. 5.4. Händelser av väsentlig betydelse 5.4.1. Driftförhållanden År 2025 har, ur drift- och processperspektiv, överlag varit ett lugn år. Flödena in till verket var, jämfört med den senaste tioårsperioden, låga under året och utsläppsvillkoren kunde uppnås med goda marginaler trots att reningskapaciteten reducerats kraftigt i och med pågående ombyggnationer med två bassänger för biologisk rening avstängda för uppgradering. Cirka 51,9 miljoner kubikmeter avloppsvatten renades utan någon bräddning. Käppalaförbundet hade under 2025 en negativ energibalans och förbrukade ca 1 GWh mer energi än vad som producerades i form av biogas. 5.4.2. Ny organisation Under 2025 skapades en ny enhet inom produktionsavdelningen med ansvar att förvalta förbundets anläggningar genom hela dess livscykel. Enheten, som heter Teknisk förvaltning, har också en viktig roll i att samordna aktiviteter på tvären inom avdelningen, och i gränsytan mot avdelningarna investeringsprojekt och Käppalaverket 3.0. 5.4.3. Utökad låneram Förbundet skickade i slutet av 2024 ut en hemställan till medlemskommunerna för att besluta om en utökning av förbundets låneram till 7 400 mkr. Under det första kvartalet 2025 beslutade alla medlemskommuner i enlighet med hemställan vilket ger förbundet en låneram som kan hantera de relevanta investeringsscenarier som förbundet har tagit fram. 5.4.4. Produktionsstöd för biogas Förbundets ansökan om produktionsstöd för biogasproduktionen beviljades av Energimyndigheten för 2025. Detta innebar en extra intäkt för förbundet på 10,7 Mkr för helåret 2025. Denna intäkt var ej med i budgeten då beslutet att bevilja förbundet bidraget kom efter att budgeten var beslutad. 5.4.5. Käppalaverket 3.0 Uppgraderingen av Käppalaverket fortskrider i högt tempo och ombyggnationen av två av verkets stora reningslinjer pågår parallellt. Under året har tyngdpunkten av arbeten förskjutits från byggåtgärder till arbete med installationer av maskin och VVS utrustning samt el. Under slutet av året påbörjades arbetet med att testa utrustning i den första av reningslinjerna inför en kommande uppstart som är planerad att ske under 2026. Projekt Käppala 900k följer både den kalkyl och tidplan som togs fram under inledningen av 2024 och som låg till grund för det investeringsbeslut som togs i juni det året. Efter att Käppalaförbundets höjning av låneram godkänts av samtliga medlemskommuner under våren kunde styrelsen i juni fatta det planerade kompletterande investeringsbeslutet för Käppalaverket 3.0. Under året har ett par mindre projekt initierats inom programmet. Ett projekt syftar till att aktivt kunna styra flödet mellan olika linjer inom verket. Därigenom skapas möjlighet att på ett optimalt sätt nyttja den flexibilitet Käppalaverket kommer att ha efter att det första steget i uppgraderingen med en ny processlösning är på plats, både ur ett processperspektiv och med hänsyn till driftekonomi. Andra projekt undersöker lämpliga och kostnadseffektiva kommande åtgärder för att stegvis höja reningskapaciteten vart efter belastningen in till verket ökar. 5.4.6. Projektverksamheten 2025 har präglats av en hög investeringstakt och implementeringen av en ny projektprocess. Den nya projektprocessen har medfört ett förändrat arbetssätt inom hela organisationen och samtidigt har ett flertal projekt avslutats och nya förstudier för projekt inletts. För beslutade projekt redovisas status regelbundet för förbundsstyrelsen. I den strategiska investeringsplanen framgår syfte och mål med respektive projekt. Den nya projektprocessen har fått ett tydligt genomslag under året. Projektverksamheten bedrivs nu med en ännu tydligare struktur, noggrannhet och styrning, redan i tidiga skeden. Upparbetningen nådde under 2025 749,5 Mkr, varav Käppalaverket 3.0 stod för 630,9 Mkr. Detta är 235,5 Mkr under den totala investeringsramen för 2025 vilket betyder att upparbetningen var 76 % av årets rambudget. 5.4.7. Forskning och utveckling På avdelningen för process och utveckling genomfördes utredningar av flera frågor för att hantera nuläge och framtid. Under året har arbetet fortsatt med strategin för rening av mikroföroreningar med planering av kommande pilotförsök. Ett annat projekt som blickar in i framtiden är planeringen av pilotförsök med förstärkt aktivt slam. Utredningsarbetet avslutades under 2025 och är nu överlämnat till investeringsprojekt för genomförande. Ett projekt som pågått de senaste åren och nu har avslutats ärutvärdering av påverkan av värmeåtervinning från avloppsvatten från hushåll på Käppalaverket. Slutrapporten har presenterats internt och publicerats på Käppalaförbundets hemsida. Arbetet med industridoktorandprojektet för hållbar kolanvändning har avslutats. Industridoktoranden för digitala tvillingar fortsätter dock en tid till. Under år 2025 har arbetet med att kvantifiera och kartera uppkomsten av lustgas i den biologiska reningen fortsatt. Nya sensorer har installerats och trimmats in. Käppalaverket medverkar också tillsammans med RISE, IVL, Gemit Solutions AB samt Lunds universitet i ett Formas-finansierat projekt med mål att skapa digitala tvillingar för lustgasmätning. Här används föregående års karaktäriseringsprojekt och det nya arbetssättet med processmodellering flitigt. Käppalaförbundet deltar också i samverkansprojekt inom VA- kluster Mälardalen, där ett av projekten har som mål att identifiera styrstrategier för minskad uppkomst av lustgas. Dessutom medverkar Käppalaförbundet tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall AB, IVL, Gryaab, VA SYD, Uppsala Vatten och Avfall, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö samt Fortifikationsverket i ett forskningsprojekt med mål att hitta alternativa reningstekniker för rening av PFAS inom reningsverk via så kallad skumfraktionering. Under 2025 har enheten för Miljö och kretslopp fokuserat på både uppströms-samt nedströmsarbete, och då främst slamhantering och recipientbevakning. Käppalaförbundet har utforskat kompletterande metod för att bevaka sitt bidrag till recipientens samlade mående, i syfte att bedöma lämplighet och möjlighet i åtgärder och verkan. Detta är en del av ett förberedande arbete inför kommande krav på rening av mikroföroreningar, likväl som löpande uppföljning. Käppalaförbundet har sett över och utvecklat sin recipientbevakning och har under året deltagit i ett utvecklingsprojekt med syfte att ta fram en modell för att bättre bedöma förbundets bidrag i relation till andra källor. Utvecklingsarbetet av modellen fortsätter under 2026. Käppalaförbundet har även deltagit i fortsättningsprojekt inom bredare provtagningsprojekt uppströms, så kallad kemisk screening, som påbörjades 2024. Syftet i den första delen av projektet var att få en överblick över vilka typer av föroreningar som förekommer i olika flöden så som industriområden, sjukhus, bostadsområden, köpgator. I fortsättningsprojektet avses metoden vidareutvecklas samt kvantifiering av nedbrytning över reningsverken för föroreningarna utvärderas. Projektet fortsätter under 2026. Käppalaförbundet har även deltagit i ett flertal projekt för att bevaka och utforska alternativ framtida slamhantering. Till exempel har en del mängd slam pyroliserats som en del i ett projekt vars syfte är att karakterisera och studera variationen av slambiokols egenskaper för ett optimalt användande inom jordbruket. Utöver egna projekt och medverkan i samarbeten har Käppalaförbundet i sin omvärldsbevakning deltagit och medverkat på ett flertal nationella och internationella konferenser, nätverk och seminarier. 5.5. Styrning och uppföljning av verksamheten 5.5.1. Uppdrag och Vision Käppalaförbundets uppdrag är att ”omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten”. Detta uppdrag finns formulerat i förbundsordningen. Förbundets vision är ”Rent avloppsvatten och rena resurser”. Visionen ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. 5.5.2. Förbundets styrmodell Förbundsstyrelsen har beslutat om fyra övergripande mål för verksamheten. Dessa är: • Minskad negativ miljöpåverkan • Effektiv ekonomistyrning och resursanvändning • Driftsäker anläggning • Säker arbetsplats och hög kompetens Förbundets ledningsgrupp reviderar årligen framtidsbilden och de strategier som ska leda förbundet mot att uppnå de övergripande målen. Ett antal nyckeltal för uppföljning av övergripande mål och strategier finns definierade. Dessa följs upp och rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis. 5.5.3. Förbundets budgetprocess Förbundets budget är ettårig, med en planeringshorisont om tre år. Budgeten kopplar samman förbundets mål och ekonomi. Förbundets budgetprocess inleds med att grundläggande ekonomiska antaganden tas fram och kommuniceras till budgetansvariga. Budgetansvariga arbetar sedan fram ett budgetförslag för deras del av verksamheten. Utifrån dessa budgetförslag arbetar ledningen fram ett budgetförslag för hela verksamheten som behandlas av förbundsstyrelsen och sedan beslutas av förbundsfullmäktige under november månad. Under verksamhetsåret sker en löpande uppföljning av hur verksamheten utvecklar sig jämfört med budgeten genom kvartalsrapporter och delårsrapport. 5.6. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 34,8 Mkr (-6,9 Mkr). Budgeten var ett resultat på 12,1 Mkr. Skillnaden mellan utfall och budget kommenteras nedan. Den främsta orsaken till det förbättrade resultatet för året är, - Biogasstöd som förbundet blev beviljade som inte var klart när budgeten godkändes, påverkar positivt med 10,7 Mkr. - Volymen septikslam till förbundet översteg budgeterad volym vilket ökade intäkterna med 1,9 Mkr - Vakanser inom personalstyrkan under året minskar förbundets kostnader med 3,5 Mkr - Kemikaliekostnaderna understiger budgeten med 4,7 Mkr både för att priserna genom nya avtal har sänkts samt att användandet av kemikalier har varit mindre då volymerna till verkat under året har varit mindre än budgeterat. - Inköp av externa tjänster är lägre än budgeterat, totalt 4,8 Mkr. Orsaken till detta är en planerad konsultväxling till egen personal som har gått snabbare än planerat, detta främst inom inköp och arbetsmiljöarbete samt att det utvecklingsarbete som förbundet bedriver inte har drivit lika mycket kostnader som planerat pga att mer har gjorts med interna resurser samt att det inom samarbetsprojekt har varit en något lägre framdrift än planerat. I nedanstående tabeller och diagram redovisas vissa kostnadsposter mer ingående. Dels redovisas utfallet gentemot budget, dels gentemot föregående års utfall. Avvikelse mot budget (tkr) Avvikelse mot föregående år (tkr) Utfall 2025Budget 2025Avvikelse tkr Avvikelse % Utfall 2025 Utfall 2024Avvikelse tkr Avvikelse % Verksamhetens kostnader Personalkostnader -90 807 -100 245 9 438 -9,4% -90 807 -78 855 -11 953 15,2% Aktiverade tjänster 15 783 22 703 -6 920 -30,5% 15 783 13 736 2 047 14,9% Personalkostnader ex pensionskostnader -75 024 -77 542 2 518 -3,2% -75 024 -65 119 -9 905 15,2% Pensionskostnader exkl löneskatt -8 945 -9 880 935 -9,5% -8 945 -8 139 -806 9,9% Löneskatt -2 165 -2 228 63 -2,8% -2 165 -2 003 -163 8,1% Pensionskostnader -11 110 -12 108 998 -8,2% -11 110 -10 142 -968 9,5% Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader -7 653 -5 698 -1 955 34,3% -7 653 -10 459 2 805 -26,8% Eldningsolja, vatten -972 -480 -492 102,4% -972 -950 -21 2,3% Kemikalier -17 434 -22 165 4 731 -21,3% -17 434 -15 237 -2 197 14,4% Material och förnödenheter -7 982 -9 333 1 351 -14,5% -7 982 -5 062 -2 920 57,7% Inköp av material och varor -26 387 -31 977 5 590 -17,5% -26 387 -21 249 -5 139 24,2% Entreprenad Produktion/Underhåll -15 249 -14 523 -726 5,0% -15 249 -14 211 -1 038 7,3% Främmande arbete övrigt -9 030 -10 745 1 715 -16,0% -9 030 -7 139 -1 892 26,5% Finansiella tjänster -903 -700 -203 29,0% -903 -865 -38 4,4% Rekryteringstjänster -1 894 -1 300 -594 -1 894 -1 635 -259 15,9% Utvecklingsprojekt -891 -2 920 2 029 -69,5% -891 -1 601 710 -44,3% Arbetsmiljöarbete -3 487 -4 900 1 413 -28,8% -3 487 -5 531 2 044 -37,0% Juridiska konsulter -366 -775 409 -52,7% -366 -202 -165 81,8% Receptionskostnader -1 378 -1 350 -28 2,1% -1 378 -1 375 -3 0,2% Upphandlingskonsulter -521 -1 200 679 -56,6% -521 -1 404 883 -62,9% Informationskampanjer -1 474 -1 620 146 -9,0% -1 474 -1 754 280 -16,0% Inköp av tjänster -35 194 -40 033 4 838 -12,1% -35 194 -35 717 522 -1,5% Slamomhändertagande -19 748 -21 934 2 186 -10,0% -19 748 -26 715 6 968 -26,1% Elenergi -42 326 -40 434 -1 893 4,7% -42 326 -41 063 -1 263 3,1% Fastighetsskatt -10 -10 -0 0,7% -10 -10 -0 1,4% Energi- och koldioxidskatt 87 -13 924 14 011 87 25 168 -25 081 Övriga verksamhetskostnader -61 997 -76 302 14 305 -18,7% -61 997 -42 621 -19 377 45,5% Övriga driftkostnader -2 326 -2 673 347 -13,0% -2 326 -2 246 -80 3,5% Försäkringskostnader -3 483 -2 970 -513 17,3% -3 483 -3 083 -400 13,0% Licenskostnader -9 512 -9 255 -257 2,8% -9 512 -8 885 -627 7,1% Leasingkostnader -2 430 -2 912 481 -16,5% -2 430 -2 734 304 -11,1% Övriga externa kostnader -3 528 -3 057 -471 15,4% -3 528 -2 669 -860 32,2% Revisionskostnader -791 -711 -80 11,2% -791 -700 -90 12,9% Övriga externa kostnader -19 744 -18 905 -839 4,4% -19 744 -18 071 -1 673 9,3% Avskrivningar -114 722 -116 368 1 646 -1,4% -114 722 -107 918 -6 804 6,3% Nedskrivningar -2 352 -2 352 -2 352 -2 352 Avskrivningar -117 074 -116 368 -706 0,6% -117 074 -107 918 -9 156 8,5% Verksamhetens bruttokostnader -356 509 -381 604 25 095 -6,6% -356 509 -313 540 -42 969 13,7% Finansiella intäkter 11 884 11 884 11 884 38 675 -26 791 -69,3% Aktiverade Räntor 46 488 52 150 -5 663 -10,9% 46 488 28 336 18 152 64,1% Finansiella intäkter 58 371 52 150 6 221 11,9% 58 371 67 011 -8 640 -12,9% Finansiella kostnader -122 698 -115 998 -6 700 5,8% -122 698 -128 687 5 989 -4,7% Övriga Finansiella kostnader -33 -33 -33 -132 99 -74,7% Finansiella kostnader -122 731 -115 998 -6 733 5,8% -122 731 -128 819 6 088 -4,7% Verksamhetens totalkostnad -420 869 -445 452 24 583 -5,5% -420 869 -375 348 -45 521 12,1% Verksamhetens intäkter Hyror, plats för mobilmaster 120 235 -115 -49,1% 120 367 -247 -67,4% Bidrag och kostnadsersättning från staten 10 848 10 848 10 848 84 10 764 12835,6% Försäljning av konsulttjänster 1 130 530 600 113,2% 1 130 988 142 14,4% Realisationsvinster på försäljning av materiella eller 5 5 5 2 3 229,0% immateriella tillgångar Biogasförsäljning 38 156 40 741 -2 584 -6,3% 38 156 45 079 -6 922 -15,4% Ersättning för koldioxidskatt 12 124 -12 124 -23 459 23 459 Omhändertagande av septicslam 7 103 5 200 1 903 36,6% 7 103 4 983 2 120 42,5% Anslutningsavgifter för medlemskommuner 760 760 0 0,0% 760 760 0,0% Upplösning av fondering 2 172 2 172 0 0,0% 2 172 2 172 0,0% Övriga intäkter 361 790 -429 -54,3% 361 1 460 -1 099 -75,3% 60 655 62 551 -1 897 -3,0% 60 655 32 435 28 220 87,0% Summa nettokostnad -360 214 -382 900 22 687 -5,9% -360 214 -342 913 -17 301 5,0% Årsavgifter 395 000 395 000 395 000 336 000 59 000 17,6% Bokslutsdisposition under- eller överuttag årsavgift -24 540 -24 540 Resultat 10 247 12 100 -1 853 -15,3% 10 247 -6 912 17 159 -248,2% 5.6.1. Personal- och pensionskostnader Personalkostnaderna understiger budgeten för helåret med 3,5 Mkr. Huvudanledningen är vakanser under året vilket bara delvis kompenseras av att aktiveringen av egen tid i projekten inte når upp till budgeterad nivå. 5.6.2. Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader Förbundet hyr paviljonger under perioden som våra verksamhetslokaler renoveras. Kostnaderna överstiger budgeten med 2,0 Mkr. Orsaken till avvikelsen är en felaktig bedömning av omfattningen av underhållsåtgärder samt att förbundet förlängde hyreskontraktet för paviljonger istället för att köpa dessa vilket var planerat. 5.6.3. Inköp av material och varor Kemikaliekostnaderna understiger budgeten med 4,7 Mkr. Volymerna har inte ökat i samma utsträckning under året som budgeterat samt att priserna på kemikalier har kunnat sänkas med nya avtal. Totalt understiger inköp av material och varor budgeten med 5,6 Mkr. 5.6.4. Inköp av tjänster Inköp av tjänster understiger budgeten med 4,8 Mkr, De större avvikelserna är inom arbetsmiljöarbete samt inköp där en konsultväxling till egen personal kunde genomföras snabbare än planerat, vilket har minskat förbundets kostnader under 2025 med 2,1 Mkr. Kostnaderna för utvecklingsprojekt understiger budgeten med 2,0 Mkr. Budgeten utgår från en strategisk utblick med utifrån omvärldsbevakning och handlingsplaner, under året förändras tillgången till resurser och det görs omprioriteringar. Rekryteringstjänster överstiger budgeten med 0,6 Mkr som ett resultat av de flertalet vakanser som förbundet har haft under året. 5.6.5. Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader understiger budgeten med 14,3 Mkr. Orsaken är främst den förändringen av koldioxidskatten som gör att förbundet inte längre behöver betala koldioxidskatt för den biogas som förbundet producerar av avloppsslammet, 14,0 Mkr. Resultateffekten av denna kostnadsminskning är dock minimal då kostnaderna för koldioxidskatten budgeterades att faktureras till köparen av biogasen. Kostnaderna för att omhänderta slammet blev totalt 2,2 Mkr lägre än budgeterat. Orsakerna till detta är att volymerna har varit lägre vilket troligen är ett resultat av att förbundet för första gången har rötat slammet i tre rötkammare i serie vilket gör att rötningstiden kan förlängas. Kostnaderna för elenergi överstiger budgeten med 1,9 Mkr och orsaken till det är att skatter och avgifter har höjts mer under året än vad det var budgeterat för. Kostnaderna för elenergin säkras via terminer i enlighet med finanspolicyn för att förändringar i marknadspriset inte kortsiktigt ska påverka förbundet kostnader. 5.6.6. Avskrivningar och räntenetto Avskrivningskostnader överstiger budget med 0,7 Mkr då förbundet under året gjort nedskrivningar i anläggningsdelar som har byggts om under året, en total nedskrivning på 2,3 Mkr gjordes under året. Räntenettot blev totalt 0,5 Mkr högre än budgeterat. Orsaken till det är att räntor inte kunde aktiveras som planerat i det pausade projektet Anpassning av verksamhetslokaler. 5.6.7. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter understiger budget med 1,9 Mkr. Ersättning för koldioxidskatt från SL har försvunnit i samband med att koldioxidskatten på biogas togs bort, 12,1 Mkr men detta kompenseras via intäkten av produktionsstödet för biogas 10,7 Mkr som inte fanns med i budgeten. I övrigt så är intäkterna något högre för septikslam, 1,9 Mkr, medan intäkterna för biogasen är lägre, 2,6 Mkr, vilket främst beror på akuta åtgärder i anläggningarna vilket under våren gjorde att förbundet inte kunde producera biogas i samma utsträckning som planerat. 5.6.8. Investeringsverksamhet Under året investerades 749,5 Mkr jämfört med budgeterat 984,9 Mkr. Upparbetningsgraden var därmed 76 procent, vilket är en godkänd upparbetningstakt sett utifrån tidigare år. Självfinansieringsgraden för 2024 var 16 procent och resterande 84 procent finansierades via extern finansiering. Under året har fem investeringsprojekt avslutats ekonomiskt. Investering Budget Utfall Avvikelse Värme och kylcentral 77 000 74 985 2 015 VKC mark 1 800 1 532 268 Paviljong 6 9 940 9 371 569 Ställverk TS10 103 035 101 404 1 631 Ställverk EB00 9 900 9 818 82 Utöver detta har det investerats 14,5 Mkr i reinvesteringar, det vill säga ett till ett-byten som görs där den ekonomiska livslängden överskrider tre år. Orsaken till att årets aktiveringar är större än beloppen för dessa avslutade investeringar är att förbundet löpande aktiverar delar av projekt när de driftsätts och lämnas över till produktionsavdelningen. Förbundets investeringsprojekt kopplas alltid till något/några av de övergripande målen för verksamheten för att säkerställa att projekten ligger i linje med förbundets uppdrag. Mer information kring detta finns i förbundets strategiska investeringsplan. 5.6.9. Soliditet Soliditet 2021 2022 2023 2024 2025 Inklusive pensionförpliktleser 6,9 % 5,7 % 4,6 % 3,5 % 3,3 % Exklusive pensionsförpliktelser 7,3 % 5,9 % 4,8 % 3,7 % 3,4 % Soliditeten är ett mått på förbundets långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av förbundets tillgångar som har finansierats med eget kapital. Ju högre soliditet, desto lägre skuldsättning. Förbundets soliditet har minskat under de senaste åren som en följd av den investeringsvolym som förbundet just nu har. Självkostnadsprincipen som gäller inom VA gör det omöjligt för förbundet att bibehålla soliditetsnivån när investeringsnivåerna är högre än avskrivningskostnaderna. Förbundet ser inte att en lägre soliditet ger förbundet några negativa konsekvenser i dagsläget. Det leder inte till högre finansiella kostnaderna eller försvårar möjligheten till finansiering utan förbundet ses som en attraktiv och säker investering för potentiella investerare. 5.6.10. Känslighetsanalys Känslighetsanalys Budget 2025 Ufall 2025 Kemikalier Pris +/- 30 % +/- 5,4 Mkr + 4,7 Mkr Energipriser Elpriset +/- 0,5 kr/kWh +/- 1,9 Mkr - 1,8 Mkr Lönekostnader Lönekostnader +/- 1 % +/- 1,0 Mkr + 3,5 Mkr Ovanstående tabell visar de osäkerheter som lyftes fram i samband med budgeten för 2025. Flera av dessa osäkerheter föll ut under 2025, inte alla åt samma håll, men totalt gav utfallet av dessa osäkerheter som lyftes fram i budgeten en kostnadsminskning med 6,4 Mkr för helåret 2025. 5.6.11. Uppföljning av strategiarbetet under 2025 Utifrån förbundets uppdrag, vision och de övergripande målen har ledningen formulerat en framtidsbild som ska visa vad vi strävar efter att uppnå på några års sikt. Denna framtidsbild har tydliggjorts genom sex meningar; • Vi renar avloppsvatten och producerar resurser till samhället med balanserad resursanvändning. • Vi har god kännedom om våra anläggningars status och förvaltar dem utifrån mål inom kostnad, risk och prestanda. • Vi levererar projekt som uppnår överenskomna mål inom kvalitet, tid och kostnad. • Vi har ett etablerat hållbarhetsarbete kopplat till de utvalda globala målen som en självklar del av vår verksamhet. • Vi har en säkerhetskultur där vi månar om varandra och agerar säkert även när ingen ser oss. • Vi är en arbetsplats där vi trivs och får utvecklas med tydlighet i roller och ansvar. Under året har det tagits fram handlingsplaner och aktiviteter för att nå vidare inom dessa områden. Arbetet genomförs inom olika arbetsgrupper med representanter från en stor del av verksamheten för att säkerställa att aktiviteterna som genomförs är genomarbetade och får effekt i verksamheten. Den andra delen av förbundets strategiarbete är den strategiska planen som ska fastställa verksamhetens långsiktiga inriktning inom prioriterade områden. I dagsläget har förbundet 5 stycket delstrategier som är beslutade av ledningsgruppen, • Slamstrategi • Strategi för mikroföroreningar • Forskning och utvecklingsstrategi • Strategisk investeringsplan • Energistrategi Under 2025 uppdaterades slamstrategin samt den strategiska investeringsplanen. 5.6.12. Nyckeltalsuppföljning Nedanstående nyckeltal har tagits fram för att löpande följa upp verksamhetens måluppfyllnad. För 2025 uppfylldes fyra av sju nyckeltal. NYCKELTAL ENHET Mål 2025 Utfall 2025 MINSKAD NEGATIV MILJÖPÅVERKAN Utgående kvävehalt mg/L ≤ 10 7 Utgående fosforhalt mg/L ≤ 0,3 0,2 Utgående BOD -halt mg/L ≤ 8 < 3 7 EFFEKTIV EKONOMISTYRNING OCH RESURSANVÄNDNING Avvikelse budget jämfört med utfall % av omsättning 0 - 4 % 5 % Nettokostnad/pe kr/pe 628-654 613 DRIFTSÄKER ANLÄGGNING Andel bräddat avloppsvatten som enbart renats mekaniskt % av inkommande mängd 0 0 SÄKER ARBETSPLATS OCH HÖG KOMPETENS Antal olyckor med sjukfrånvaro/miljon arbetade timmar LTIF 8 9 Avvikelse budget jämfört med utfall Förbundets positiva resultat efter finansiella poster för 2025 leder till att detta nyckeltal inte uppfylls. Vid exkludering av det produktionsstöd för biogasen som förbundet fått under 2025 och som inte var en del av budgeten blir utfallet 2,6 %. Nettokostnad/pe Förbundets positiva resultat efter finansiella poster för 2025 leder till att detta nyckeltal inte uppfylls. Vid exkludering av det produktionsstöd för biogasen som förbundet fått under 2025 och som inte var en del av budgeten blir utfallet 632. Antal olyckor med sjukfrånvaro/miljon arbetade timmar Antalet olyckor med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar (LTIF) uppgick under 2025 till 9, vilket överstiger målnivån på 8. Käppalaförbundet bedriver ett kontinuerligt och systematiskt arbete för att minska risken för olyckor, i nära samverkan med våra partners. Under 2026 kommer förbundet att prioritera insatser för att ytterligare stärka säkerhetskulturen samt genomföra utbildningar av fler utredare för att säkerställa tillräckliga resurser vid utredning av allvarliga händelser. 5.6.13. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Resultatet visar att förbundets ekonomiska utfall till stor del har påverkats av ett bra driftår där de riskpengar som finns i budgeten inte har behövts nyttjas, det tillsammans med den extra intäkten för produktionsstödet för biogasproduktionen ger det positiva resultatet för året. Det positiva resultatet gör att förbundet kan återställa det negativa balanskravsresultatet samt flytta intäkter till framtiden och på så sätt minska de framtida årsavgifterna till medlemskommunerna. Förbundet utökar enligt plan sin låneskuld för att kunna investera i de nya anläggningsdelar som krävs för att uppnå de skärpta utsläppsvillkoren i verksamhetstillståndet samt säkerställa driftsäkerhet i befintliga anläggningsdelar. Verksamheten är stabil och utvecklas i riktning mot de övergripande målen och genom de strategier och den framtidsbild som har tagits fram. Utsläppsvillkoren uppnåddes med goda marginaler. Förbundet har under året lyckats väl med att tillsätta de vakanser inom personalen som har funnits vilket leder till att förbundet kan genomföra de arbeten som behövs, och ett fortsatt bra resultat på medarbetarundersökningen visar att medarbetarna trivs inom förbundet. Sammantaget bedömer förbundets styrelse att verksamheten har bedrivits på ett sätt så att målet om god ekonomisk hushållning uppfylls, både för de ekonomiska nyckeltalen samt de verksamhetsmässiga målen. 5.7. Balanskravsresultat Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning har kommunalförbund ett balanskrav, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna skulle överstiga intäkterna under ett år måste detta regleras under de nästkommande tre åren. Balanskravsutredning 2025 2024 2023 2022 Årets resultat enligt resultaträkningen 10 247 -6912 824 -3 937 - Samtliga realisationsvinster -5 -2 -128 -88 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjligheten + Realisationsförluster enligt undantagsmöjligheten -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 10 242 -6914 696 -4 024 - Reservering av medel till resultatreserv + Användning av medel från resultatreserv = Årets balanskravsresultat 10 242 -6914 696 -4 024 Förbundet har sålt en bil, som har genererat en realisationsvinst på 5 tkr, vilket i enlighet med balanskravsutredningen ska räknas bort från balanskravsresultatet. Detta gör att förbundets balanskravsresultat för 2025 är 10,2 Mkr. Ackumulerat negativt resultat 2025 2024 2023 2022 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -10 242 -3 328 -4 024 0 - Varav från 2022 -3 328 -3 328 -4024 - Varav från 2023 - Varav från 2024 -6 914 Årets resultat enligt balanskravsutredningen 10 242 -6 914 696 -4 024 UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 -10 242 -3 328 -4 024 Förbundet har sedan tidigare ett underskott att återställa, totalt 10,2 Mkr. Kommunallagen 11 kap § 12 säger att om balanskravsresultatet är negativt ska det regleras under de närmast följande tre åren. Genom årets positiva resultat kan det ackumulerade negativa resultatet återställas till fullo. 5.8. Väsentliga personalförhållanden Antalet tillsvidareanställda var vid årets utgång 104 (93) personer. Medelantalet anställda under 2024 var 101 (90). Vid jämförelser med branschkollegor ligger Käppalaförbundet lågt när det gäller antal anställda i förhållande till antal personekvivalenter. REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. 2025-12-31 2024-12-31 Sjukfrånvaro -29 år 4,76 % 0,0735 Sjukfrånvaro 30-49 år 2,72 % 3,60 % Sjukfrånvaro 50- år 3,03 % 3,49 % Kvinnor 4,11 % 3,46 % Män 2,18 % 4,15 % Sjukfrånvaro totalt 3,00 % 3,88 % Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 0,95 % 1,09 % Åldersfördelning anställda Ålder 2025 2024 0-29 år 10 5 30-49 år 57 55 50 år- 37 33 104 93 Resultat av den årliga medarbetarundersökningen visade på en förstärkning av de sedan tidigare mycket starka områdena engagemang och ledarskap. Samarbete och tydlighet har också stärkts och överlag är resultatet mycket positivt. Organisationen arbetar med resultatet enligt en etablerad modell för att förstärka och behålla styrkorna och åtgärda det som relativt sett är svagare resultat. Under år 2025 anställde vi 15 personer, varav en vikarie. Vid årsskiftet hade vi totalt 6 vakanser, varav 4 (snart 5) nu är tillsatta. Det har tagit lång tid och krävts omarbetningar av befattningarna för att hitta kandidater, två av befattningarna har tillsatts internt. 5.9. Förväntad utveckling Käppalaförbundets utveckling under de kommande åren kommer fortsatt att tydligt präglas av projektverksamheten men på lite olika sätt. Det största projektet inom programmet Käppalaverket 3.0, Käppalaverket 900k, går nu stegvis över från byggnation och installation till idrifttagande för att klara verksamhetstillståndet och de nya reningskraven. Under 2026 kommer reningslinje 7 att tas i drift och under 2027 linje 8. Detta kommer att prägla verksamheten både vad gäller fokus för insatser och vad gäller de reningsresultat som är möjliga att uppnå under den långa period då biologin byggs upp i de två reningslinjerna. I samband med idrifttagningen kommer de omfattande investeringarna att aktiveras och därmed börjar de belasta driftbudgeten fullt ut. Påverkan på den avgift som medlemskommunerna betalar till förbundet för att få sitt avloppsvatten renat i Käppalaverket blir som störst under 2027 men även 2026 och 2028 innebär tydliga höjningar av avgiften. Efter 2028 har avgiften däremot nått en ny platå och därefter kommer den visserligen att påverkas av det fortsatt stora reinvesteringsbehovet men i en långsammare takt än under perioden 2026 till 2028. 6. Resultaträkning NOT 2025 2024 Verksamhetens intäkter 3 455 655 368 435 Verksamhetens kostnader 4 -239 436 -205 622 Avskrivningar 5 -117 074 -107 918 Verksamhetens nettokostnader -356 509 -313 540 Verksamhetens resultat 99 146 54 895 Finansiella intäkter 6 58 371 67 011 Finansiella kostnader 7 -122 731 -128 819 Resultat efter finansiella poster 34 786 -6 912 Bokslutsdisposition under- eller överuttag årsavgift 1 -24 540 Årets resultat 10 247 -6 912 7. Balansräkning Utfall Utfall NOT 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningar 8 5 406 7 628 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 3 330 357 2 765 307 Maskiner och inventarier 10 821 586 751 774 Övriga matriella anläggningstillgångar 11 0 263 Summa anläggningstillgångar 4 157 350 3 524 972 Omsättningstillgångar Förråd och lager 12 2 284 2 834 Fordringar 13 72 296 151 762 Kassa bank 14 3 770 8 702 Summa omsättningstillgångar 78 350 163 299 SUMMA TILLGÅNGAR 4 235 700 3 688 271 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 15 Eget kapital vid årets början -134 878 -141 790 Årets resultat -10 247 6 912 Eget kapital vid årets slut -145 125 -134 878 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 16 -421 -450 Skulder Långfristiga skulder 17 -3 414 146 -2 666 143 Kortfristiga skulder 18 -676 009 -886 801 SUMMA eget kapital, avstättningar och skulder -4 235 700 -3 688 271 Ansvarsförbindelser Pensionförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder 20 -6 358 -6 647 eller avsättningar 8. Kassaflödesanalys 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 10 247 -6 912 Justering för av- och nedskrivningar 117 074 107 918 Sålda anläggningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster* -29 25 Medel före förändringar av rörelsekapital 127 292 101 031 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 79 466 -56 394 Ökning/minskning förråd och varulager 551 -1 493 Ökning/minskning kortfristiga skulder 19 696 64 588 Medel från den löpande verksamheten 227 005 107 733 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immatriella anläggningstillgångar 0 -473 Investeringar i mark, byggnader och tekniska anläggningar -603 812 -672 656 Investeringar i maskiner och inventarier -145 639 -103 650 Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar 0 Medel från investeringsverksamheten -749 451 -776 779 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 1 200 000 1 142 229 Amortering av skulder -680 488 -463 250 Övriga poster -1 997 -1 894 Medel från finansieringsverksamheten 517 515 677 085 ÅRETS KASSAFLÖDE -4 931 8 039 Likvida medel vid årets början 8 702 664 Likvida medel vid årets slut 3 770 8 702 * Övriga likviditetspåverkande poster Förändring av pensionsavsättningen -29 25 Summa -29 25 Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvesteringar 16 % 14 % Självfinansieringsgrad rullande 10 år 22 % 26 % 9. Noter Not 1 Allmänna redovisningsprinciper Kommunalförbundet Käppalaförbundet tillämpar i allt väsentligt redovisningsprinciper i enlighet med lag (2018:597) om Kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Inga förändringar gällande principer eller metoder för redovisningen har gjorts sedan förra årsbokslutet. Belopp anges i tusentals kronor, tkr, om inte annat anges. Beloppen inom parentes avser föregående årsvärden. Bokslutsdisposition Resultaträkningen har till räkenskapsår 2025 tillfogats raden ”Bokslutsdisposition under- eller överuttag av årsavgifter”. I de fall förbundet gör vinst eller förlust skall inte sådan tillkomma det egna kapitalet, varför resultat som avviker från noll kommer hanteras som en skuld alternativt fordran på medlemskommunerna. För år 2025 blir detta en skuld till medlemmarna som kommer minska årsavgiften för 2026 och 2027. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. Kemikalieförråd Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter anskaffningsvärdet med avdrag för bedömt verkligt värde. Periodisering av anslutningsavgifter Käppalaförbundet tillämpar de vägledande principer för redovisning inom VA-branschen som tagits fram under 2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Det innebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som under tidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäktsförts eftersom de avser att täcka redan nedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under 2009–2029 i lika stora delar per helår då de avser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren. Fondering för framtida investeringar Investeringsmedel kan fonderas i syfte att jämna ut resultatskillnader förutsatt att investeringarna tas i bruk inom cirka tre år och att fonden upplöses i takt med investeringarnas avskrivning. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Säkringsredovisning Käppalaförbundet redovisar månadsvis låneportföljens anpassning till det riskmandat förbundets fullmäktige och styrelse anvisat i förbundets finanspolicy med en årlig strategi för finanshanteringen. I not 17 redovisas ett sammandrag av dessa värden per den sista december. Även förbundets elhandel innefattas i denna säkringsredovisning. Förbundet bedömer säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumenten med de huvudsakliga villkoren i den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid samt räntebas. Säkringsförhållandet anses effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Aktivering av investeringskostnader Egen personal som arbetar direkt mot investeringar samt kapitalkostnader under genomförande av investeringar aktiveras som investeringskostnad. För egen personal beräknas kostnaden utifrån SKR PO-pålägg för aktuellt år. Kapitalkostnaderna aktiveras i investeringar som har en slutkostnadsprognos som överstiger 100 Mkr samt har en genomförandetid på mer än en planperiod, det vill säga tre år. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk under verksamhetsåret. Avskrivningstiden bedöms utifrån branschrekommendationer och delas upp på ingående komponenter. Immateriella anläggningar skrivs av på 5 år. De immateriella tillgångarna består enbart av externt förvärvade tillgångar. Mark, byggnader och tekniska anläggningar skrivs av på 30-100 år. Maskiner och inventarier skrivs av på 10-35 år. Övriga materiella anläggningstillgångar skrivs av på 3-5 år. Avskrivningarna baseras på bedömd kvarvarande avskrivningstid enligt ovanstående huvudprinciper. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger 20 tkr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Inga avsättningar för återställande av investeringar har bedömts nödvändiga att genomföra. Leasingåtaganden Förbundets hyres-/leasingavtal bedöms i allt väsentligt som operationella utifrån en genomgång under 2023. Framtida kostnader för hyresavtal redovisas i tilläggsupplysning leasing. Personal Medelantal årsanställda är beräknat genom att summan av antalet arbetade timmar har dividerats med 1 920 efter rekommendation från Bokföringsnämnden. Ekonomistyrning av driftverksamheten Budgeten avseende driftverksamheten beslutas årligen av förbundsfullmäktige och fördelas på olika resultatenheter inom förbundet. Budgetärendet bereds på tjänstemannanivå och föreläggs förbundsstyrelsen som sedan föreslår förbundsfullmäktige att fatta beslut. I budgetbeslutet ingår även de preliminära avgifter för förbundets medlemskommuner som ska gälla för kommande år. Beslutad budget följs upp kvartalsmässigt under året där både ekonomiska- och verksamhetsmässiga avvikelser kommenteras och prognos tas fram för beslut. Uppföljningen avslutas med att en årsredovisning för helåret upprättas. Ekonomistyrning i investeringsverksamheten Rambudgeten avseende investeringsverksamheten inom förbundet beslutas av förbundsfullmäktige i samband med budgetbeslutet för nästkommande kalenderår. Rammedel som inte nyttjas i investeringsverksamheten förfaller och flyttas inte till nästkommande år. Investeringsrådet inom Käppalaförbundet beslutar om omfördelningar inom ramen för investeringsbudgeten. Investeringsbeslut för enskilda investeringar beslutas av VD, med stöd av investeringsrådet, upp till 10 miljoner kronor. För investeringsbeslut överstigande 10 miljoner kronor fattas investeringsbeslut av förbundets styrelse. Nya investeringar initieras av linjeorganisationen och överlämnas till förbundets projektavdelningar som ansvara för att genomföra projektet. När projektet är genomfört görs en överlämning till linjeorganisationen där det säkerställs att projektet har levererats i enlighet med projektinitieringen. Uppföljning av investeringsportföljen görs vid varje styrelsemöte där statusen för varje investering utifrån kostnad, kvalitet och tid presenteras. Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med rapportens övriga delar Driftredovisningen har samma uppställning som resultaträkningen och summerar till samma värde. Investeringsredovisningen summerar till kassaflödesanalysen för investeringsverksamheten. Resultaträkningens avskrivningar och årets resultat är en del av balansräkningen som kompletteras med delar från kassaflödesanalysen för omsättningstillgångar samt skulder. Säsongsvariationer och cykliska effekter Förbundet har relativt små säsongsvariationer, främst kopplat till marknadspriset på elenergi och leveranser av fordonsgas som båda är lägre under sommarmånaderna. Förbundet periodiserar sin budget och prognos utifrån dessa sen tidigare kända cykliska effekter vilket gör att resultat och budget är jämförbara. Semesterskulden bokas upp löpande under året när den arbetas in, och justeringar görs månaden efter vilket leder till att semester tillfället när semesterperioderna infaller inte påverkar resultatet. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Käppalaförbundet gör uppskattningar och bedömningar om framtiden. De uppskattningar och antagande som kan komma att leda till störts risk är kopplad till nyanläggningars nytta och värde. Förbundet uppskattar och bedömer löpande värderingen av pågående nyanläggningar. Om uppskattningen ändras kan det leda till att upparbetade värdena helt eller delvis kostnadsförs. Inga nya uppskattningar eller bedömningar har gjorts under perioden som skiljer sig mot tidigare. Not 3 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Årsavgifter från medlemskommuner * 395 000 336 000 Hyror, plats för mobilmaster mm 120 367 Bidrag och kostnadsersättning från staten**** 10 848 84 Försäljning av konsulttjänster 1 130 988 Realisationsvinster på försäljning av materiella eller immateriella tillgångar*** 5 2 Biogasförsäljning 38 156 45 079 Ersättning för koldioxidskatt 0 -23 459 Omhändertagande av septicslam 7 103 4 983 Anslutningsavgifter för medlemskommuner 760 760 Upplösning av fondering 2 172 2 172 Övriga intäkter 361 1 460 Summa verksamhetens intäkter 455 655 368 435 *Årsavgifter per kommun 2025** 2024 Danderyd 30 222 25 042 Lidingö 33 058 27 843 Sigtuna 42 755 35 893 Sollentuna 48 688 43 214 Solna 59 485 49 817 Täby 45 539 38 513 Upplands Bro 23 501 20 818 Upplands Väsby 29 063 25 653 Vallentuna 21 624 18 360 Järfälla 6 421 5 318 Nacka 33 545 28 075 Värmdö 21 099 17 454 Summa 395 000 336 000 **Avgiften är peliminär för 2025 i enlighet med förbundsordningen. ***Realisationsvinster Förbundet har under året sålt en bil. ***Bidrag och kostnadsersättning från Staten Detta är produktionsstöd för biogasproduktionen Not 4 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Personalkostnader ex pensionskostnader -75 024 -65 119 Personalkostnader -90 807 -78 855 Aktiverade tjänster 15 783 13 736 Pensionskostnader -11 110 -10 142 Pensionskostnader exkl löneskatt -8 945 -8 139 Löneskatt -2 165 -2 003 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader -7 653 -10 459 Inköp av material och varor -26 387 -21 249 Eldningsolja, vatten -972 -950 Kemikalier -17 434 -15 237 Material och förnödenheter -7 982 -5 062 Inköp av tjänster -35 194 -35 717 Entreprenad Produktion/Underhåll -15 249 -14 211 Främmande arbete övrigt -9 030 -7 139 Finansiella tjänster -903 -865 Rekryteringstjänster -1 894 -1635 Utvecklingsprojekt -891 -1 601 Arbetsmiljöarbete -3 487 -5 531 Juridiska konsulter -366 -202 Receptionskostnader -1 378 -1 375 Upphandlingskonsulter -521 -1 404 Informationskampanjer -1 474 -1 754 Övriga verksamhetskostnader -61 997 -42 621 Slamomhändertagande -19 748 -26 715 Elenergi -42 326 -41 063 Fastighetsskatt -10 -10 Energi- och koldioxidskatt 87 25 168 Övriga driftkostnader -2 326 -2 246 Övriga externa kostnader -19 744 -18 071 Försäkringskostnader -3 483 -3 083 Licenskostnader -9 512 -8 885 Leasingkostnader -2 430 -2 734 Övriga externa kostnader -3 528 -2 669 Revisionskostnader -791 -700 Summa verksamhetens kostnader -239 436 -205 622 Not 5 Av- och nedskrivningar 2025 2024 Avskrivning immateriella tillgångar -2 222 -2 036 Avskrivning mark, byggnader och tekniska anläggningar -37 887 -30 748 Avskrivning maskiner och inventarier -74 445 -74 901 Avskrivning övriga matriella anläggningstillgångar -168 -233 Nedskrivning/återföring byggnader och anläggningar -2 352 Summa av- och nedskrivningar -117 074 -107 918 Se även not 8,9,10,11 Not 6 Finansiella intäkter 2025 2024 Ränteintäkter 11 884 38 675 Aktiverade räntor 46 488 28 336 Summa finansiella intäkter 58 371 67 011 Räntor aktiveras i pågående investeringar som har en slutkostnadsprognos som överstiger 100 Mkr samt en genomförandeperiod över 3 år. Not 7 Finansiella kostnader 2025 2024 Räntekostnader -122 698 -128 687 Finansiella kostnader -33 -132 Summa finansiella kostnader -122 731 -128 819 För mer information för de finansiella kostnaderna se Not 17 Not 8 Immateriella anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 29 271 28 798 Inköp 0 473 Försäljning 0 0 Utrangering 0 0 Överföringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 29 271 29 271 Varav pågående investeringar 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar -21 643 -19 606 Årets avskrivningar -2 222 -2 036 Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -23 865 -21 643 Utgående planenligt restvärde 5 406 7 628 Avskrivningstider (Genomsnittliga) 5 5 Immateriella anläggningar avskrivs på 5 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 236 199 2 563 543 Inköp 603 812 672 656 Försäljning 0 0 Utrangeringar -875 0 Överföringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 839 136 3 236 199 Varav pågående 2 102 908 1 534 556 Ingående ackumulerade avskrivningar -470 891 -440 143 Årets avskrivningar -37 887 -30 748 Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -508 778 -470 891 Utgående planenligt restvärde 3 330 357 2 765 307 Varav aktiverad ränta 95 030 49 719 Avskrivningstider (Genomsnittliga) 48 51 Mark, byggnader och tekniska anläggningar avskrivs på 30-100 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 10 Maskiner och inventarier 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 1 959 178 1 855 528 Inköp 145 639 103 650 Försäljningar 0 0 Utrangeringar -1 382 0 Överföringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvä 2 103 435 1 959 178 Varav pågågende Ingående ackumulerade avskrivningar -1 207 404 -1 132 503 Årets avskrivningar -74 445 -74 901 Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 281 849 -1 207 404 Utgående planenligt restvärde 821 586 751 774 Avskrivningstider (Genomsnittliga) 16 15 Maskiner och inventarier avskrivs på 10-35 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 11 Övriga materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 66 611 66 611 Inköp 0 0 Försäljningar 0 0 Utrangeringar -95 0 Överföringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 66 517 66 611 Varav pågågende Ingående ackumulerade avskrivningar -66 349 -66 116 Årets avskrivningar -168 -233 Omklassificering 0 0 Utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -66 517 -66 349 Utgående planenligt restvärde 0,00 263 Avskrivningstider (Genomsnittliga) 5 5 Övriga matriella anläggningstillgångar avskrivs på 3-5 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 12 Förråd och lager 2025-12-31 2024-12-31 Kemikalieförråd 2 284 2 834 Summa 2 284 2 834 Not 13 Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 46 277 68 756 Diverse kortfrista fordringar 14 252 22 149 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 703 60 857 Pågående arbete 64 0 Summa 72 296 151 762 Not 14 KASSA och BANK 2025-12-31 2024-12-31 Bankkonto 3 770 8 702 Summa 3 770 8 702 Förbundet har chekräkningskrediter på totalt 500 Mkr (500 Mkr). Krediten är på balansdagen utnytjad med 8,6 Mkr (239,1 Mkr). För mer informatione se not 17 Not 15 Eget kapital 2025-12-31 2024-12-31 Ingående Eget Kapital 134 878 141 790 Årets Resultat 10 247 -6 912 Utgående eget kapital 145 125 134 878 Not 16 Avsättning för pensioner och liknande poster 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsförpliktelserna ingående värde 450 424 Årets utbetalningar -84 -90 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 15 43 Övrigt 39 72 Summa avsättning till pensioner ink löneskatt 421 450 Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Not 17 Långfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 750 000 450 000 Långfristig upplåning i medlemskommuner 2 650 000 2 200 000 Övriga långfristiga skulder 14 146 16 143 Summa 3 414 146 2 666 143 Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning 2025-12-31 2023-12-31 Lånevolym (max 7 400 000) 3 858 573 3 339 061 Swapvolym 3 925 000 3 675 000 Checkräkningskredit 500 000 500 000 Återstående räntebindningstid -Inklusive räntesäkringar 3,01 år 3,01 år -Exklusive räntesäkringar 0,21 år 0,23 år Andel lån med förfall inom 12 månader (max 50 % ex medlemslån) 81 % 85 % Kapitalförfall 0-1 år 81 % 85 % Kapitalförfall 1-3 år 19 % 15 % Kapitalförfall 3-5 år - % - % Kapitalförfall < 5 år - % - % Andel räntejustering inom 12 mån 14 % 11 % Snittränta lån (momentan) 2,19 % 2,95 % Snittränta swappar (momentan) 0,76 % 0,14 % Bruttosnittränta (momentan) -Inklusive räntesäkringar 2,95 % 3,10 % -Exklusive räntesäkringar 2,19 % 2,95 % Ekonomisk effekt av räntesäkringar 14 572 -31 607 Marknadsvärde derivat -6 995 -23 557 Marknadsvärdet på derivaten avspeglar kostnaden för säkringarna om de skulle sägas upp vid bokslutstidpunkten. Värdet på derivaten påverkar inte förbundets resultat då hanteringen uppfyller kraven på effektiv säkring av ränterisk enligt RKR R8 Övriga långfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Skuld till VAS rådet 650 475 Fondering för framtida investeringar Bergskommunikation 1 000 1 500 Pilotförsök ny reningsteknik Styrsystem del 1 6 133 7 009 Styrsystem del 2 6 363 7 158 Summa 14 146 16 143 Not 18 Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder -106 909 -95 599 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut -450 000 -450 000 Checkräkningskredit -8 573 -239 061 Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter -110 527 -102 141 Semesterlön- och kompskuld -3 882 -3 425 Löneskatteskuld* -2 987 -2 060 Arbetsgivaravgifter -4 508 -4 100 Förutbetalda intäkter -38 282 -36 525 Förutbetalda anslutningsavgifter -2 374 -3 134 Innehållna medel** -18 264 Skulder medlemskommuner -24 540 Upplupna kostnader -15 690 -52 897 Summa -676 009 -886 801 * Löneskatteskuld består av två poster, den beräknade 946 tkr (816 tkr) samt den faktiska löneskatten 2 041 tkr (1 244 tkr) som baseras på betald pension. ** De innehållna medlen består av faktiska projektkostnader och innehålls för att skydda förbundet för eventuella kostnader vid slutförandet av projektet Not 19 Personal 2025-12-31 2024-12-31 Medelantal årsanställda 101 90 Varav kvinnor 44 38 Antal tillsvidareanställda vid periodens slut 100 93 Löner och andra ersättningar -Styrelse och direktör 4 967 4 684 -Övriga befattningshavare 93 175 80 344 Summa 98 142 85 028 Direktören erhåller en pensionsförmån på 32 % av den pensionsgrundande årslönen. Vid uppsägning från förbundets sida har direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar Ansvarförbindelser för pensioner intjänade före 1998 enligt PA- KL 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ansvarsförbindelser till pensioner ink särskild löneskatt 6 646 6 640 Årets utbetalningar -1 011 -1 008 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 278 523 Övrig post 446 492 Summa ansvarsförbindelse till pensioner ink löneskatt 6 359 6 646 Aktualitetsgrad 100 % 100 % Övriga upplyssningar avseende pensioner Antal visstidsförordnanden för anställda 0 0 Antal visstidsförordnanden för förtorendevalda 0 0 Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Not 21 Leasing 2025-12-31 2024-12-31 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 1 år Framtida hyresavgifter fastigheter som förfaller inom ett år 406 som förfaller efter ett, inom fem år 4 107 som förfaller senare än fem år Summa 4 107 406 Leasingavtalet gäller hyresavgifter av tillfälliga paviljonger Not 22 Revisionsarvode för räkenskapsrevision 2025 2024 Sakkunnigt biträde -535 -485 Förtroendevalda revisorer -48 -47 Total kostnad för räkenskapsrevisionen -583 -532 Kostnaderna för räkenskapsrevisionen avser kostnader för granskningen av bokföring av delårsrapport, årsredovisning samt fördjupande rapporter beställda av de förtroendevalda för innevarande år. Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkuniga biträdets yttrande samt granskningsrapport kommer att publiceras på förbundets hemsida, Kappala.se 10. Driftredovisning Budgetavvikelse 2025 Budgetavvikelse 2025 Buget 2025* Utfall 2025 Utfall 2024 (tkr) (%) Verksamhetens intäkter Verksamhetsstöd, VD 402 515 404 355 343 357 1 840 0,5% Ekonomi 7 0 7 Produktion 55 036 51 100 24 997 -3 936 -7,2% Process och utveckling 193 82 193 457 551 455 655 368 435 -1 897 -0,4% Verksamhetens kostnader Verksamhetsstöd, VD -45 998 -45 805 -44 616 194 -0,4% Ekonomi -1 759 -4 576 -885 -2 817 160,1% Produktion -141 460 -120 713 -88 093 20 747 -14,7% Process och utveckling -23 604 -22 503 -20 456 1 101 -4,7% Kvalitet, miljö och arbetsmiljö -43 628 -35 736 -41 606 7 892 -18,1% Investeringsprojekt -7 536 -8 320 -9 674 -783 10,4% Käppalaverket 3.0 -1 251 -1 784 -291 -532 42,6% -265 236 -239 436 -205 622 25 801 -9,7% Avskrivningar -116 368 -117 074 -107 918 -706 0,6% Verksamhetens nettokostnader -381 604 -356 509 -313 540 25 095 -6,6% Verksamhetens resultat 75 947 99 146 54 895 23 199 30,5% Finansiella intäkter 52 150 58 371 67 011 6 221 11,9% Finansiella kostnader -115 998 -122 731 -128 819 -6 733 5,8% Resultat efter finansiella poster 12 100 34 786 -6 912 22 687 187,5% Bokslutsdisposition under- eller överuttag årsavgift -24 540 -24 540 Årets resultat 12 100 10 247 -6 912 -1 853 -15,3% * Budget antagen av Förbundsfullmäktige 2024-11-05 11. Investeringsredovisning Utgifter sedan projektets start Varav årets investeringar Rambudget Rambudget Utfall Kvarstående Beslutad Ack utfall Beräknad ursprunglig aktuell 2025-12-31 aktuell budget 2025-12-31 totalutgift fördelning fördelning fördelning Yttre anläggningar Pågående projekt Pumpstationer och överföringar 53 550 14 747 0 60 757 28 800 2 740 26 060 Renovering Edsbergs pumpstation 13 250 6 487 44 800 18 800 2 333 Reståtgärder Antuna pumpstation 3 300 698 15 957 10 000 407 Spisen renovering 37 000 7 562 0 0 0 Tunnel inkl luktrening 40 150 36 115 0 36 880 15 000 5 067 9 933 Kapacitetsökning NO (Vallentunaanslutning) 37 150 33 576 18 880 10 000 4 224 Tillfällig anstlutning Vallentuna 3 000 2 539 18 000 5 000 843 Ledningsnät 48 906 35 984 47 270 28 170 26 170 13 098 13 072 Uppgradering av mätrännor 41 700 33 945 41 700 19 620 19 620 11 845 Renovering avloppsledningssträckor (Täby) 7 206 2 039 5 570 8 550 6 550 1 253 Käppalaverket Pågående projekt Allmänt Käppalaverket 21 000 19 505 11 482 11 390 20 400 17 023 3 377 Samordning och logistik 15 600 14 383 6 450 8 390 15 600 14 383 Reståtgärder Käppalaverket 3 600 3 590 3 500 3 000 3 000 1 108 VKC Mark 1 800 1 532 1 532 0 1 800 1 532 Inlopp, grovrening och högflödesrening 2 848 1 208 0 3 500 3 500 1 208 2 292 Renovering av svallschakt 2 848 1 208 3 500 3 500 1 208 Biosteg inklusive försedimentering 3 980 3 005 3 780 750 2 500 1 685 815 Primärslampumpar 1-6 3 780 3 005 3 780 750 2 500 1 685 Förbättrad järdfördelning BB01-06 200 0 0 0 0 Gasanläggningar 9 600 8 079 7 500 9 000 9 000 7 215 1 785 Åtgärder Vocsidiser GU10 9 600 8 079 7 500 9 000 9 000 7 215 Planerade projekt Biosteg inklusive försedimentering 0 0 0 2 000 2 000 0 2 000 Funktion på överskottsslamsystemet BB00 2 000 2 000 Förtjockning 300 184 0 2 000 2 000 184 1 816 Utökad kapacitet överskottsslamförtjockning 300 184 2 000 2 000 184 Försörjningssystem Pågående projekt Vatten, värme, kyla och ventilation 81 260 76 354 80 160 6 853 10 800 4 962 5 838 Ny VKC 77 000 74 985 77 000 853 5 600 3 593 Värme- och kylsystem Etapp 3 1 100 311 6 000 4 000 311 Kylrör till TS10 3 160 1 058 3 160 0 1 200 1 058 El, automation och övrig produktions-IT 19 384 14 705 14 807 0 8 700 4 912 3 788 Ställverk EB00 9 900 9 818 9 818 0 200 136 Uppgradering av ställverk VB00 1 000 111 1 000 0 0 0 Modernisering ställverk 500 133 0 2 000 133 Styrsystemsuppgradering 920 180 0 1 500 180 Uppgradering KK-rum och styrutrustning 3 064 474 0 1 000 474 Anslutning TS10 4 000 3 989 3 989 0 4 000 3 989 Fastigheter och mark 267 490 233 627 89 490 67 115 71 500 39 749 31 751 Anpassning av verksamhetslokaler 178 000 177 990 10 915 5 000 300 Skorstensrenovering 79 550 46 265 79 550 51 200 55 000 32 024 Anpassning av tillfälliga lokaler 9 940 9 371 9 940 5 000 8 000 7 425 Förbättringsåtgärder verkstad 1 000 Anpassning av tillfälliga lokaler del 2 2 500 Brand och säkerhet 16 515 6 806 1 700 5 475 9 075 4 457 4 618 Branddörr T100 utbyte 2 115 355 1 275 1 275 342 EB00 Reinvestering 12 700 4 875 4 200 7 500 3 963 Släckgas T100 1 700 1 577 1 700 0 300 152 Planerade projekt Vatten, värme, kyla och ventilation 0 0 0 4 800 0 0 0 RAV utökning av system 400 0 Ventilation i berget 2 000 0 Uppvärmning rötkammare 2 000 0 Ställverksventilation i berget 400 0 El, automation och övrig produktions-IT 0 0 0 6 000 3 000 0 3 000 Styrsystem hårdvara 3 000 3 000 Reinvestering instrument 1 000 0 Investering i ökad informationssäkerhet 2 000 0 Fastigheter och mark 0 0 0 7 000 1 000 0 1 000 Upprätthålla teknisk livslängd portar, dörrar, grindar 1 000 0 Återskapa parkering och fordonsförvaring 1 000 1 000 Renovering fastighet SB00 5 000 0 Käppalaverket 3.0 Pågående projekt Programövergripande 164 300 124 832 164 300 111 545 58 000 52 636 5 364 Program Käppalaverket 3.0 164 300 124 832 164 300 111 545 58 000 52 636 Käppala 900k 2 876 500 1 950 568 2 876 500 542 790 634 000 575 474 58 526 Käppala 900k 2 761 500 1 836 504 2 761 500 542 790 630 000 571 602 Nytt ställverk 103 000 102 087 103 000 0 4 000 3 871 Utökad luftkapacitet blåsmaskiner 12 000 11 977 12 000 0 0 Miljökrav och kapacitet 5 000 2 734 0 9 600 6 000 2 763 3 237 Styrd flödefördelning till biosteget 1 500 1 065 9 600 3 000 1 065 Mellanlager slam 3 500 1 670 3 000 1 670 Försärkt aktvit slam 29 29 Övriga Reinvesteringar ospecificerat 18 000 14 455 16 800 18 000 18 000 14 455 3 545 Reinvesteringar enligt underhållsplan 18 000 14 455 16 800 18 000 14 455 Övriga investeringar (IT, inventarier, etc.) 3 500 1 824 3 500 1 200 3 500 1 824 1 676 Möbler och kontorsutrustning 500 143 500 200 500 143 IT-system 2 000 793 2 000 1 000 2 000 793 Övriga investeringar 1 000 887 1 000 0 1 000 887 Oförutsedda investeringar 0 0 0 32 667 34 547 0 34 547 Oförutsedda investeringar 32 667 34 547 Inflation 0 0 0 17 415 17 415 0 17 415 Inflation 17 415 17 415 Summa investeringar 3 632 283 2 544 730 3 317 289 984 907 984 907 749 451 235 456 12. Medlemsandelar Ackumulerade Kommunernas Andel av Varav kapitalkostnader andelstal i % Lånesumma Medlemslån 1971-2024 2025 2025-12-31 2025-12-31 Danderyd 324 7,0 % 271 188 Lidingö 429 9,3 % 359 248 Nacka 305 6,6 % 255 172 Sigtuna 490 10,6 % 409 282 Sollentuna 662 14,3 % 553 383 Solna 806 17,5 % 674 463 Täby 549 11,9 % 459 315 Upplands-Bro 271 5,9 % 227 156 Upplands Väsby 378 8,2 % 316 217 Vallentuna 249 5,4 % 208 144 Värmdö 152 3,3 % 127 83 Total kapitalkostnad 4 615 100,0 % 3 859 2 650 Revisionsberättelse ____________________________________________________________________ Revisorerna i Käppalaförbundet Till Fullmäktige i Käppalaförbundet organisationsnummer 222000–0117 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits av styrelsen. Granskningen har utförts av sakkunniga från PwC som biträder revisorerna. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundets revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse för år 2025”. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens interna kontroll i huvudsak har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i detta organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Lidingö dag som framgår av vår elektroniska signatur Joe Frans Malin Forsberg Helgesson Mikael Zuhr Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse 2025 Sakkunniga biträdets yttrande avseende årsredovisningen 2025 Revisionsrapport avseende granskning av målen för god ekonomisk hushållning helår 2025  Signerat 2026-03-27 10:18:57 UTC Oneflow ID 14140883 Sida 1 / 2 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige KÄPPALAFÖRBUNDET 222000-0117 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 10:18:49 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JOE FRANS Joe Frans Ordförande revisionen Leveranskanal: E-post KÄPPALAFÖRBUNDET 222000-0117 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 10:17:19 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MALIN FORSBERG HELGESSON Malin Forsberg Helgesson Revisor Leveranskanal: E-post KÄPPALAFÖRBUNDET 222000-0117 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 10:18:57 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Carl Hugo Mikael Zuhr Mikael Zuhr Revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-27 10:18:57 UTC Oneflow ID 14140883 Sida 2 / 2 Revisorerna i Käppalaförbundet Revisionernas redogörelse för år 2025 Syfte Syftet med revisorernas redogörelse är att på ett överskådligt sätt redovisa genomförda granskningsinsatser under året. Revisorernas redogörelse är ett komplement till revisionsberättelsen. Den förtroendevalda revisorns uppdrag Den förtroendevalda revisorns uppdrag regleras i kommunallagens 12 kap. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom styrelsens ansvarsområden i den utsträckning som följer av God revisionssed. Revisorerna har att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om styrelsens interna kontroll är tillräcklig. Förtroendevalda revisorer och sakkunniga Förtroendevalda revisorer för 2023 har varit: ● Joe Frans (ordf.) ● Malin Forsberg Helgesson (vice ordf.) ● Mikael Zuhr Revisorerna i kommunalförbund ska, med stöd av sakkunniga granska och pröva den kommunala verksamheten, enligt kommunallagen och god revisionssed. De förtroendevalda revisorerna har anlitat PwC som sakkunnigt biträde under år 2025. Revisionsinsatser år 2025 Allmänt Vi har under året genomfört granskningar i enlighet med kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet samt fastställt revisionsreglemente. Vi har under året diskuterat aktuella frågor med förbundets tjänstemannaledning. PwC har biträtt oss i vårt granskningsarbete. Inriktning och omfattning Målsättningen med revisionsarbetet är att främja ändamålsenlighet, effektivitet, rättvisande räkenskaper och en god intern kontroll. Utifrån denna målsättning utarbetas revisionsplanen, som innehåller granskningsinsatser inom förvaltnings- och redovisningsrevision. Prioriteringar sker utifrån väsentlighet och risk. Förvaltningsrevision genomförs i form av verksamhetsinriktade granskningar inom olika väsentliga områden. Granskningsinsatserna syftar till att ge impulser i syfte att uppnå en såväl effektiv som ändamålsenlig verksamhet. Redovisningsrevisionen genomförs i form av granskning av årsredovisning, delårsrapport, olika redovisningsrutiner etc. Dessa insatser syftar till att främja rättvisande räkenskaper och god intern kontroll.  Signerat 2026-03-27 10:20:11 UTC Oneflow ID 14141018 Sida 1 / 4 Resultat Grundläggande granskning Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om den verksamhet som bedrivs av förbundsstyrelsen skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har omfattat följande områden: • Styrning, kontroll och åtgärder. • Måluppfyllelse för verksamheten. • Måluppfyllelse för ekonomin Den första punkten har utgjort underlag för att bedöma om den interna kontrollen varit tillräcklig medan de två andra punkterna – måluppfyllelsen avseende verksamhet och ekonomi – varit underlag för bedömning av om förvaltningen varit ändamålsenlig och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande. Nedan redovisas en sammanställning över granskningens resultat och gjorda bedömningar. Granskningsområde/ Intern kontroll Ändamålsenlighet Ekonomiskt Revisionsfråga tillfredsställande Utövar och vidtar styrelsen tillräcklig styrning, kontroll och Grön åtgärder inom sina ansvarsområden? Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med Grön beslutade verksamhetsmässiga mål? Är resultat för ekonomi förenligt med beslutade ekonomiska Gul mål? • Styrelsens styrning, kontroll och åtgärder har varit tillräcklig under granskningsperioden. • Styrelsen redovisar god måluppfyllelse för de verksamhetsmässiga målen år 2025. Av totalt fem (5) verksamhetsmässiga undermål (nyckeltal) uppnås fyra (4). Det undermål (nyckeltal) som inte uppnås är antal olyckor med sjukfrånvaro som överstiger målsatt värde. • Styrelsen har bedrivit sin verksamhet inom tilldelad driftbudgetram och redovisar en positiv budgetavvikelse om 34,8 mnkr (att jämföra med budgeterat 12,1 mnkr). Resultatet hanteras genom bokslutsdispositioner i enlighet med  Signerat 2026-03-27 10:20:11 UTC Oneflow ID 14141018 Sida 2 / 4 självkostnadsprincipen, vilket innebär att balanskravet uppfylls och att tidigare ackumulerade underskott kan återställas. De två (2) ekonomiska undermål (nyckeltal), som avser dels budgetföljsamhet, dels nettokostnadsandel, uppnås däremot inte, bland annat till följd av det positiva resultatet i förhållande till budget. Årsredovisning 2025 Rättvisande räkenskaper Granskningen syftar till att ge underlag för en bedömning om räkenskaperna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning samt om årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed. Granskning har genomförts av auktoriserad revisor enligt standard för kommunal räkenskapsrevision. Resultatet framgår av bifogat yttrande. God ekonomisk hushållning och balanskrav Granskningens ska ge svar på om årsredovisningen är förenlig med de av fullmäktige beslutade mål för god ekonomisk hushållning samt om redovisat balanskravsresultat är förenligt med balanskravet. Resultatet framgår av bifogad revisionsrapport. Delårsrapport 2025-08-31 Vi har översiktligt granskat delårsrapporten och mål för God ekonomisk hushållning per sista augusti 2025 och i november lämnat vårt utlåtande till Förbundsfullmäktige. Fördjupad granskning: Granskning av Käppalaförbundets arbetet med informationssäkerhet PwC har på vårt uppdrag genomfört en fördjupad granskning av arbetet med informationssäkerhet. Syftet med granskningen har varit att bedöma om förbundsstyrelsen säkerställer ett ändamålsenligt och väl fungerande informationssäkerhetsarbete, samt om detta bedrivs med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är den samlade bedömningen att förbundet ännu inte helt uppfyller kraven på ett systematiskt och riskbaserat arbetssätt inom området informationssäkerhet. Granskningens resultat och iakttagelser redovisas i en revisionsrapport som överlämnats till styrelsen och ett yttrande har erhållits. Joe Frans Malin Forsberg Helgesson Mikael Zuhr  Signerat 2026-03-27 10:20:11 UTC Oneflow ID 14141018 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige KÄPPALAFÖRBUNDET 222000-0117 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 10:17:32 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JOE FRANS Joe Frans Ordförande revisionen Leveranskanal: E-post KÄPPALAFÖRBUNDET 222000-0117 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 10:17:54 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MALIN FORSBERG HELGESSON Malin Forsberg Helgesson Revisor Leveranskanal: E-post KÄPPALAFÖRBUNDET 222000-0117 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 10:20:11 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Carl Hugo Mikael Zuhr Mikael Zuhr Revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-27 10:20:11 UTC Oneflow ID 14141018 Sida 4 / 4 Till revisorerna i Käppalaförbundet (Org.nr 222000-0117) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Käppalaförbundet utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnas till förbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-27. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Käppalaförbundet för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av styrelsen den 2026-03-23. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 4-7. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer  Signerat 2026-03-27 08:22:35 UTC Oneflow ID 14132353 Sida 1 / 4 om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.  Signerat 2026-03-27 08:22:35 UTC Oneflow ID 14132353 Sida 2 / 4 Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Richard Moëll Vahul Ansvarigt sakkunnigt biträde Auktoriserad revisor  Signerat 2026-03-27 08:22:35 UTC Oneflow ID 14132353 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 08:22:35 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Richard Sebastian Moëll Vahul Richard Moëll Vahul Ansvarigt sakkunnigt biträde & auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-27 08:22:35 UTC Oneflow ID 14132353 Sida 4 / 4 Ordinarie ledamöter Närvaro Ersättare Sara Kukka-Salam, Ordförande S Solna Ja Erik Andersson, vice ordförande M Täby Ja Inger Olsson-Blomberg M Danderyd Ja Erik Östman C Järfälla Ja Kjell Jansson M Norrtälje Ja Gunnar Balfe M Sigtuna Ja Jonas Riedel C Sollentuna Ja Ayla Eftekhari S Sundbyberg Förhinder L. Elofsson Margareta Hamark L Upplands Väsby Ja Richard Orgård M Österåker Ja Ersättare Björn Lindforss M Järfälla Ja Matilda Hübinette KNU Knivsta Förhinder Åsa Söderbergh M Sollentuna Ja Lars Rådén M Solna Ja Leif Elofsson S Sundbyberg Ja Annica Nordgren C Täby Ja Kristian Cronsell S Upplands-Bro fr. § 22 Maria Fälth KD Upplands Väsby Ja Ewa Thorin M Vallentuna Ja Peter Lindqvist M Vaxholm Ja ............................................................................................................................................. ................................................................................................................................ ........................................................................................................ .................................................................. ................................................................................................. ............................................................ ..................................................................................... .......................................................................................................................... ............................................................................................................... Enligt förbundets finansinstruktion (NV2025-196) ska finansrapport upprättas och föreläggas förbundsstyrelsen två gånger per år. Föreliggande rapport visar att förbundet följer upprättad policy och instruktion samt de angivna riskmandaten. Förbundet redovisar ett resultat om 8,7mkr innan justeringar för under/överuttag av vattenavgift som till största del beror på lägre elkostnader och underhåll samt lägre externa kostnader.Resultat efter justeringar för över/underuttag av vattenavgift är 0. Förbundet bedömer att årets resultat är förenligt med de mål förbundsfullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning. Bifogad handling redovisar förslag till förbundsfullmäktiges årsredovisning för år 2025. 2025 Årsredovisning Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus 2 Innehåll VD har ordet ..................................3 Resultaträkning ............................20 Förvaltningsberättelse ....................4 Balansräkning ..............................21 Ägarförhållanden och organisation ........4 Kassaflödesanalys .......................22 Viktiga förhållanden för resultat Driftredovisning............................23 och ekonomisk ställning .......................6 Händelser av väsentlig betydelse ...........9 Investeringsredovisning ...............26 Styrning och uppföljning av Noter ............................................30 den kommunala verksamheten.............11 Miljöredovisning ...........................40 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .....................11 Nyckeltal ......................................43 Utvärdering av resultat Revisionsberättelse för år 2025....45 och ekonomisk ställning .....................15 Balanskravsresultat ............................17 Väsentliga personalförhållanden ..........18 Förväntad utveckling .........................19 © Norrvatten 2026. Text: Norrvatten. Foto: Norrvatten, Rikkad Häggbom, Can Burcin Sahin, Shutterstock. Grafisk form: Matador Kommunikation AB. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 3 VD har ordet I Sverige är tillgången till rent vatten något vi ofta tar för givet. Att kunna öppna kranen dygnet runt och få världens viktigaste livsmedel levererat till en mycket låg kostnad är en självklarhet för de flesta. Men i ett globalt perspektiv är vår situation unik – och mer sårbar än vi ibland vill tro. De senaste årens utveckling har tydligt visat hur snabbt förutsättningarna kan förändras. Ett mer osäkert säkerhetsläge, ökade krav på robusthet och ett växande fokus på beredskap gör att vattenförsörjningen inte längre kan betraktas som självklar, utan som en samhällskritisk funktion som måste skyddas och stärkas. Klimatförändringarna märks allt tydligare i vår verksamhet, med torrare och varmare försomrar som påverkar både råvattenkvalitet och förbrukning. Samtidigt har det försämrade säkerhetsläget gjort Norrvattens roll i civilförsvaret betydligt mer central. Vattenförsörjningen måste fungera även under störda förhållanden, vilket ställer nya krav på redundans, säkerhet och krishanteringsförmåga. Parallellt står hela Sveriges VA‑sektor inför omfattande investeringsbehov. Det nationella underhållsbehovet uppskattas till över 700 miljarder kronor år 2040, och även Norrvatten står inför Två frågor kommer att vara särskilt avgörande betydande investeringar det kommande decenniet. fram tills dess att den nya anläggningen är i drift Den största enskilda satsningen i förbundets historia nästa decennium. Den första handlar om hur är det nya vattenverket, som under 2025 avslutade våra medlemskommuner kan bidra till att minska projekteringsfasen och går in i genomförande våren vattenförbrukningen under årets mest belastade 2026. perioder, då topparna påverkar både kapacitet och sårbarhet. Den andra gäller vilken nivå av reservvatten Med den nya anläggningen i drift öppnas Norrvatten ska kunna leverera vid större störningar. I en möjligheter till en utökad regional samverkan kring tid då beredskap och säkerhet står högt på den nationella vattenförsörjningen. Under 2025 har arbetet med en agendan är detta inte bara tekniska frågor, utan möjlig anslutning av Uppsala kommun fortsatt, vilket strategiska vägval för hela regionens motståndskraft. skulle innebära att våra system kan kopplas samman och skapa en ömsesidig reservvattenkapacitet som De kommande åren kommer att präglas av stora beslut kraftigt stärker robustheten i båda regionerna. För och omfattande investeringar. Norrvatten har därmed ett Norrvatten innebär detta dessutom en ekonomisk fördel, tydligt ansvar att säkerställa att varje krona används på då förbundet vid normaldrift kan leverera vatten till bästa sätt. Tack vare förbundets storlek och långsiktiga Uppsala och därigenom skapa nya intäkter, samtidigt planering väntas påverkan på VA‑taxan bli betydligt som Uppsala kan fungera som reservvattenkälla vid en lägre än genomsnittet i landet, trots de stora satsningar krissituation. som väntar. Men framför allt handlar detta om att stärka regionens vattenförsörjning i en tid då robusthet, Även Håbo kommun har under året fortsatt säkerhet och beredskap blivit avgörande samhällsfrågor. diskussioner om en potentiell anslutning till Norrvatten. För Håbo skulle detta innebära en mycket robust och kostnadseffektiv lösning, och för Norrvatten innebär fler anslutna kommuner att de fasta kostnaderna kan fördelas på fler abonnenter – något som på sikt är positivt för VA‑taxan i hela vårt område. Tillsammans skapar dessa samarbeten en starkare, mer resilient och mer ekonomiskt hållbar vattenförsörjning för framtiden. Andreas Thunberg, VD, Norrvatten NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 4 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden och organisation Kommunalförbundet Norrvatten ägs av medlemskommunerna Danderyd, Järfälla, Knivsta, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands‑Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Medlemsandelar ACKUMULERAD FÖRBRUKNING ACKUMULERAD KOMMUN FÖRBRUKNING 2024 2024 ANDEL 2025 2025 2025 ANDEL Danderyd 203 272 7,87 % 3 342 206 614 7,85 % Järfälla 322 376 12,49 % 6 274 328 650 12,48 % Knivsta 34 337 1,33 % 884 35 220 1,34 % Norrtälje 21 115 0,82 % 2 370 23 485 0,89 % Sigtuna 181 169 7,02 % 4 207 185 376 7,04 % Sollentuna 267 746 10,37 % 5 833 273 579 10,39 % Solna 493 290 19,11 % 7 101 500 392 19,00 % Sundbyberg 301 164 11,66 % 4 066 305 230 11,59 % Täby 257 241 9,96 % 5 216 262 456 9,97 % Upplands-Bro 101 155 3,92 % 2 368 103 523 3,93 % Upplands Väsby 188 016 7,28 % 3 899 191 915 7,29 % Vallentuna 82 739 3,20 % 2 068 84 807 3,22 % Vaxholm 33 240 1,29 % 849 34 090 1,29 % Österåker 94 946 3,68 % 2 808 97 754 3,71 % Totalt tusen m3 2 581 807 100,00 % 51 285 2 633 092 100,00 % NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 5 Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen redovisas nedan tillsammans med sammanträdesstatistik med mera. Statistiken avser förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse för 2025. Förbundsstyrelse 2025 FÖRBUNDSORGAN LEDAMÖTER ERSÄTTARE SAMMANTRÄDEN Förbundsfullmäktige 51 51 2 Valberedning 3 3 3 Förbundsstyrelse 10 10 5 Presidium (*) 2 5 Revisorer 3 4 FÖRBUNDSSTYRELSE KOMMUN ROLL REVISORER KOMMUN ROLL Sara Kukka-Salam, S Solna Ordförande (*) Birgitta Schwinn, M Sollentuna Ledamot Erik Andersson, M Täby Vice ordförande (*) Lars Markstedt, L Järfälla Ledamot Inger Olsson-Blomberg, M Danderyd Ledamot Ledamot/ Hans-Erik Salomonsson, S Sundbyberg Sammankallande Erik Östman, C Järfälla Ledamot Biträde till revisorerna: Richard Moëll Vahul, PwC Kjell Jansson, M Norrtälje Ledamot Gunnar Balfe, M Sigtuna Ledamot VALBEREDNING KOMMUN ROLL Jonas Riedel, C Sollentuna Ledamot Ayla Eftekhari, S Sundbyberg Ledamot Lars-Erik Salminen, M Solna Ordförande Margareta Hamark, L Upplands-Väsby Ledamot Magnus Persson, C Solna Ledamot Ledamot t.o.m. Sven-Inge Nylund, S Upplands-Bro Ledamot Michaela Fletcher, M Österåker 2025-11-18 Inger Olsson-Blomberg, M Danderyd Ersättare Ledamot fr.o.m. Richard Orgård, M Österåker 2025-11-18 Sofie Ågren Mandoki S Sundbyberg Ersättare Björn Lindforss, M Järfälla Ersättare Martin Karlsson C Solna Ersättare Matilda Hübinette, KNU Knivsta Ersättare Åsa Söderbergh, M Sollentuna Ersättare FÖRVALTNING ROLL Lars Råden, M Solna Ersättare Andreas Thunberg Verkställande direktör Leif Elofsson, S Sundbyberg Ersättare Annica Nordgren, C Täby Ersättare Kristian Cronsell S Upplands-Bro Ersättare Maria Fälth, KD Upplands-Väsby Ersättare Ewa Thorin, M Vallentuna Ersättare Peter Lindqvist, M Vaxholm Ersättare Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska kommuner och kommunalförbund upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår. Utöver det ska minst en delårsrapport upprättas under räkenskapsåret. I lagstiftningen stadgas också att uppföljning av mål för verksamheten avseende bland annat god ekonomisk hushållning ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Bokföring och redovisning ska också fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Miljoner kronor redovisas med förkortningen mkr medan tusental kronor redovisas som tkr. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 6 Översikt över verksamhetens utveckling ENL 2024 ÅR OMRÄKNAD ÖVERSIKT 5 ÅR UTFALL 2021 UTFALL 2022 UTFALL 2023 UTFALL 2024 UTFALL 2024 UTFALL 2025 BUDGET 2025 Totala intäkter (tkr) 234 181 244 761 303 796 317 232 304 893 320 158 324 294 Totala kostnader (tkr) -232 818 -245 720 -289 718 -321 844 -309 505 -311 497 -324 294 Avskrivningar (tkr) -63 795 -64 634 -65 445 -70 686 -70 686 -74 289 -75 651 Resultat efter finan- 1 363 -958 14 078 -4 613 -4 613 8 661 0 siella poster (tkr) Soliditet 12,4 % 10,6 % 9,3 % 8,3 % 8,3 % 7,3 % 6,8 % Självfinansieringsgrad 27 % 23 % 20 % 25 % 25 % 24 % 16 % Räntebärande lån inklusive checkräkning 1 170 463 1 400 388 1 633 099 1 873 071 1 873 072 2 145 745 2 283 569 31/12 (tkr) Nettoinvesteringar (tkr) 238 309 286 905 331 522 288 490 288 490 308 936 462 616 Pris per m³, kr 3,95 4,10 4,90 5,19 5,19 5,84 5,84 (Vattenavgifter) Medelantal anställda 63 65 66 70 70 100 110 Sjukfrånvaro (%) 3,5 % 3,4 % 3,0 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % 3,5 % Norrvattens verksamhet har uppvisat en stabil utveckling som inträffar varma vår‑ och sommardagar. Det såväl finansiellt som verksamhetsmässigt under de senaste handlar dels om att ha möjlighet att ta till åtgärder som åren. Inga större förvärv eller avyttringar har genomförts bevattningsförbud vid ett kritiskt produktionsläge, vilket medför att verksamheten är relativt oförändrad till men framför allt om förebyggande insatser för att omfattningen. Såväl intäkter som kostnader och resultat är undvika att hamna i ett sådant läge. Den totala relativt stabila och förutsägbara. Intäkterna stiger till följd vattenförbrukningen i medlemskommunerna har varit av regelbundna höjningar av vattenavgiften för att täcka de högre än Görvälnverkets kapacitet allt mer frekvent nödvändiga kostnaderna. Nyckeltalen för soliditet sjunker de senaste åren. Vid sådana tillfällen har Norrvatten på grund av ökad belåning och självfinansieringsgraden begärt stödleveranser från Stockholm Vatten och Avfalls på investeringar är i en sjunkande trend på grund av att anläggningar, vilket understryker vikten av att hålla nere förbundet har en högre investeringstakt än för några år maxdygnsförbrukningen. sedan. I planeringen framåt finns byggnationen av ett nytt Norrvatten ser en ökning av vattenförbrukningen, vattenverk som kommer att innebära en stor förändring om än inte lika tydlig som för ett antal år sedan, såväl verksamhetsmässigt som finansiellt. som inte är väderberoende utan hänger ihop med medlemskommunernas och regionens tillväxt. Befolkningstillväxten de kommande decennierna antas Viktiga förhållanden för resultat och följa den regionala utvecklingsplanen RUFS2050 enligt ekonomisk ställning det lägsta scenariot. Detta motsvarar basnivån i den uppdaterade planen RUFS2060. Eftersom en betydande Norrvatten är ett kommunalförbund som har till andel av vattenförbrukningen är väderberoende så kan huvuduppgift att leverera dricksvatten till självkostnadspris det vara relativt stora variationer mellan enskilda år, till sina medlemskommuner. Stora investeringar men den långsiktiga trenden är en ökad förbrukning ligger framför Norrvatten i syfte att säkra produktion beroende på ökat antal anslutna. Detta är en av och kapacitet och stora delar av anläggningarna har anledningarna till planeringen av ett nytt vattenverk som låga bokförda värden. Detta sammantaget innebär kommer öka Norrvattens produktionskapacitet. att verksamheten inte är självfinansierande utan att Norrvatten med regelbundenhet behöver öka sin låneram Norrvatten ska leverera ett hälsosamt dricksvatten. Då för att kunna genomföra nödvändiga investeringar i reningen med avseende på kemiska föroreningar, som dricksvattenproduktionen och distributionsnätet. PFAS och läkemedelsrester, är mycket låg i Norrvattens anläggningar så krävs att vattnet i Mälaren och i Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer grundvattenverken inte innehåller skadliga halter av Sedan några år tillbaka har det blivit tydligt att dessa ämnen. I planerna för det nya vattenverket ingår Norrvatten och medlemskommunerna behöver vara processtekniker som kan rena vattnet på ett bättre sätt förberedda inför perioder av hög vattenförbrukning NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 7 än i dagens anläggning. Den allra viktigaste åtgärden är dimensionerande antagonistiska förmågor (DAF) som dock att aktörer som släpper ut PFAS‑ämnen i naturen säkerhetspolisen har identifierat för Norrvattens räkning. upphör med det. Situationen som varit och delvis fortfarande råder med Norrvattens egen reservvattenförmåga behöver en högre inflation och högre kostnadsnivåer än tidigare förstärkas. En osäkerhet är att den faktiska kapaciteten samt kostnadsökningar för kemikalier, räntor, pensioner kan vara ännu lägre än vad som tidigare antagits för och elenergi påverkar Norrvatten i stor utsträckning de existerande grundvattenverken. Till detta kommer både nu och framöver. Såväl verksamhetsmässig betydande risker på grund av exploateringstrycket som ekonomisk planering blir svårare att genomföra på Stockholmsåsen och de risker som det medför för och avgiftsuttaget behöver bli högre för att täcka de grundvattenmagasinen där. nödvändiga kostnaderna. Detta kan få stor påverkan på, både förmågan att underhålla och bygga ut ledningsnät, Det höga terrorhotet tillsammans med den men också projekt NFVP. säkerhetspolitiska situationen gör att säkerhetsläget i Sverige är allvarligt. Detta kommer att bestå under en Skuldsättning längre tid. Händelseutvecklingen är både snabb och Låneskulden vid årsskiftet uppgick till 2 146 mkr svår att förutse samt ger direkta konsekvenser på hoten (1 873) vilket är en ökning med 273 mkr jämfört med mot Sverige. Brister och sårbarheter i förhållande till föregående bokslut. Förbundet är i en investeringstung hotbilden utgör risker för aktörerna i totalförsvaret. fas och den ökade skuldsättningen är i linje med Norrvatten utgör inget undantag och behöver enskilt den långsiktiga planeringen. Under den kommande och tillsammans med andra intensifiera arbetet med att 15‑årsperioden planeras att uppföra ett nytt vattenverk öka förmågan inför och under höjd beredskap, krigsfara som kommer att ersätta det befintliga och det kommer och krig för att värna de som bor, verkar och vistas i att påverka skuldsättningen i hög grad, se nedan figur. Norrvattens medlemskommuner. En viktig del är att Medlemmarna i förbundet hålls löpande informerade säkerställa beredskapen med ett systematiskt säkerhets‑ om utvecklingen. och säkerhetsskyddsarbete som tar sin utgångspunkt i de LÅNERAM, LÅNEVOLYM OCH INVESTERINGAR Låneram och Årliga lånevolym (tkr) investeringar (tkr) 11 000 000 1 600 000 10 000 000 1 400 000 9 000 000 1 200 000 8 000 000 1 000 000 7 000 000 6 000 000 800 000 5 000 000 600 000 4 000 000 400 000 3 000 000 200 000 2 000 000 1 000 000 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Planerad låneram Lånevolym med inflation och risk Nettoinvesteringar med inflation och risk Nuvarande låneram Lånevolym med inflation Nettoinvesteringar med inflation NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 8 Ränterisk framåt är en väsentligt högre räntekänslighet på grund Den av förbundsfullmäktige beslutade finanspolicyn, av högre skuldsättning som ligger i planeringen. med tillhörande instruktion för finanshantering, Ränterisken hanteras löpande i en normportfölj enligt innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat nedan. Den aktuella normportföljen beslutades av och gränser för finansverksamheten inom förbundet. förbundsstyrelsen den 2025‑12‑04 efter ett genomfört Förbundet är exponerat för framför allt följande strategitest. Den aktuella räntesäkringsstrategin är finansiella risker: ränterisk, finansieringsrisk och relativt defensiv och det beror på den tidigare nämnda likviditetsrisk. Den risken som identifierats som störst låneskuldens utveckling och därtill kopplad ränterisk. Normportfölj för hantering av ränterisk INTERVALL (ÅR) 0–1 1–2 2–3 3–4 4–5 5–6 6–7 7–8 8–9 9–10 Normportfölj Andel förfall 50 % 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 0 % 0 % 0 % 0 % Riskmandat Max förfall 60 % 15 % 15 % 15 % 15 % 15 % 10 % 10 % 10 % 10 % Min förfall 20 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 0 % 0 % 0 % 0 % Upplåningen löper både med fast och rörlig ränta och Pensionsmedel och pensionsförpliktelser derivat används för att säkra ränterisk och anpassa Förbundets pensionskostnader väntas stiga de närmaste räntebindningstiden i låneportföljen. Vid årsskiftet fanns åren framför allt beroende på ett ökat antal anställda derivat tecknade till ett belopp om 2 880 mkr (1 380). medarbetare. Orsaken till den ökade volymen derivat är att förbundet, PENSIONSFÖRPLIKTELSE, MKR 2025 i enlighet med styrelsens beslut om normportfölj, har tecknat räntetak för att skydda delar av den framtida 1. Total pensionsförpliktelse skuldvolymen mot ränterisk. a. Avsättning inkl. särskild löneskatt 17 711 b. Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 24 813 Förbundet bedömer säkringsförhållandets effektivitet 2. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring* 43 806 per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga 3. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 0 villkoren för säkringsinstrumenten med de huvudsakliga 4. Summa pensionsförpliktelse (inkl. försäkring och 86 330 villkoren i den säkrade posten. De kritiska villkoren stiftelse) utgörs av nominella belopp, löptid samt räntebas. Förvaltade pensionsmedel – Marknadsvärde, mkr Säkringsförhållandet anses effektivt så länge det inte sker 5. Totalt pensionsförsäkringskapital* 54 831 någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren a. Varav överskottsmedel* 0 för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade 6. Totalt kapital, pensionsstiftelse 0 posten. 7. Finansiella placeringar (egna förvaltade 0 pensionsmedel) Räntebindningstid utgår från den beslutade ränte‑ 8. Summa förvaltade pensionsmedel 54 831 strategin och uppgick vid årsskiftet till 3,08 (3,69) år. Kapitalbindningstiden ska uppgå till minst 2 år och vid Finansiering årsskiftet uppgick kapitalbindningen till 3,10 (4,95) år. 9. Återlånade medel 31 499 10. Konsolideringsgrad 63,5% Övriga parametrar som likviditetsreserv och storlek på enskilda förfall ligger också inom de fastställda värdena i *Värden i detta dokument rör åtaganden som är försäkrade hos policy och instruktion. KPA Tjänstepensionsförsäkring AB där förbundet har hela sitt pensionsåtagande. Den del som är tryggad i pensionsförsäkring avser förmånsbestämda pensionsförmåner intjänade från 1998-01-01. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 9 Händelser av väsentlig betydelse Under året har ett arbete med att införa NIS2 och CER‑direktiven som svensk lagstiftning. Direktiven Produktion syftar till att stärka cybersäkerheten inom EU och öka Den totala produktionsvolymen från Görvälnverket motståndskraften i samhällskritisk verksamhet. Jämfört under 2025 uppgick till 52,2 miljoner m³. med det tidigare NIS‑direktivet ställs tydligare krav på bland annat riskanalyser och säkerhetsåtgärder, och Det var ovanligt kallt och regnigt i maj och juni, betydligt fler organisationer omfattas. NIS2 genomförs i vilket ledde till en lägre vattenförbrukning jämfört Sverige genom en ny cybersäkerhetslag som träder i kraft med de senaste årens försomrar. Under 9 dagar under den 15 januari 2026. sommaren 2025 var produktionen högre än Norrvattens uthålliga kapacitet, vilket kan jämföras med 21 dagar Utbyggnad av kapacitet och reningsförmåga, 2024. Under juli månad var dock vattenproduktionen Norrvattens framtida vattenproduktion (NFVP) högre än normalt för månaden, men den totala Det befintliga vattenverkets skick och kapacitet, vattenförbrukningen överskred inte vattenverkets tillsammans med faktorer som växande befolkning kapacitet eftersom färre personer än normalt uppehöll och krav på ytterligare rening, innebär att Norrvatten sig i Norrvattens distributionsområde. Det finns en planerar att bygga ett nytt vattenverk. Inom ramen fortsatt tydlig koppling mellan vattenförbrukning och för projektet Norrvattens framtida vattenproduktion utomhustemperatur. Från mitten av augusti till mitten (NFVP) planerar Norrvatten för en utbyggnad av av september gavs leveransstöd till Stockholm Vatten och vattenverkets rening, kapacitet och driftsäkerhet. Det Avfall vilket gjorde att vattenproduktionen var relativt befintliga vattenverket har nått sin tekniska livslängd i hög även denna period. många delar och står under återkommande inspektion för att säkerställa driften. Norrvatten behöver också I september inträffade en omfattande vattenläcka vid kunna producera mer vatten i takt med att befolkningen Tensta gärde som påverkade både Solna och Sundbyberg. växer i norra Storstockholm. Redan idag når Händelsen medförde störningar i vattenleveransen vattenverket sin maxkapacitet vår‑ och sommardagar när samt problem med bitumensläpp inom ett område i vattenkonsumtionen är hög och på sikt väntas problemet Solna. Den aktuella ledningssträckan har drabbats av förvärras. Norrvatten behöver även införa ytterligare flera läckor under den senaste tiden, vilket har lett till teknik som skydd mot virus, bakterier och parasiter för betydande konsekvenser för boende och verksamheter att säkerställa god dricksvattenkvalitet även framöver. i området. Mot bakgrund av detta har ledningen prioriterats högre i planeringen för utbyte av gamla Fram till december 2023 var projektet inriktat på en ledningar. etappvis utbyggnad om tre etapper med befintligt vattenverk i drift parallellt. Initial bedömning från Under året inträffade 24 läckor på huvudledningsnätet. den projekterande verksamheten var en slutkostnad Efter en tidigare period med minskande antal om drygt 3,3 miljarder kronor för etapp 1. Efter vattenläckor kan nu en ökande trend konstateras. Vidare projektering och uppdatering av slutkostnadskalkylen analyser av detta kommer att ske under kommande år. steg nivån till 4,9 miljarder kronor. En stor del av denna kostnadsökning kunde hänföras till omfattande Ny lagstiftning störningar av världsmarknaderna som en följd av Arbetet med implementeringen av nya pandemin och kriget i Ukraina vilket ledde till kraftiga dricksvattendirektivet fortsätter. Det rör framför allt hur ökningar av olika entreprenadindex. Beslut fattades berörda myndigheter ska klara krav på riskbedömning därmed 2023 att göra en översyn av projektets tekniska och riskhantering avseende tillrinningsområdena för lösning med målsättning att, om möjligt, sänka uttagspunkter för dricksvatten. En annan fråga av slutkostnadsprognosen. stor betydelse för Norrvatten rör krav på material och kemikalier som kommer i kontakt med dricksvatten. Översynen visade att det inte var möjligt att erhålla Även här återstår mycket arbete innan direktivet är betydande besparingar utan att göra för stora avkall funktionellt implementerat i Sverige. på kapacitet och kvalitet. Genom att helt revidera den tänkta processen och i stället uppföra en fristående Under våren remitterades SOU 2024:82 ”Ökad och mer kompakt anläggning kunde betydligt högre VA‑beredskap” som innehåller många förslag som kan kapacitet och tillräcklig kvalitet erhållas till samma få stor betydelse för hur Norrvatten ska förbereda för investeringsnivå. Följden blev således att etapp 2 och 3 och kunna hantera vattenförsörjning vid kris och höjd helt kan utelämnas. En etappvis utbyggnad visade sig beredskap. Norrvatten har besvarat remissen. därmed vara mindre effektiv ur en kostnadsaspekt. Den NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 10 nya anläggningen blir därmed ett helt nytt vattenverk slutkostnaden 5,38 mdkr (exklusive finansiering, och det existerande kan tas ur drift och i stället riskreserv, oförutsett och index). Den totala prognosen, användas för till exempel lagerlokaler, laboratorium inklusive riskreserv och tillägg för oförutsett (utan och personalbyggnader. Riskerna kopplade till den finansiering och index), uppgår till cirka 7,35 mdkr. befintliga anläggningens livslängd och konstruktion Detta inkluderar 0,80 mdkr i riskreserv och 0,31 mdkr kan därmed släckas. Även kostnadsdrivande för oförutsett. Inkluderas även finansiering och index till projektrisker förknippade med att utföra byggarbeten år 2035 uppgår den totala slutkostnaden till 9,15 mdr. i en driftsatt anläggning elimineras. Då den nya processlösningen medför en högre kapacitet öppnas Utbyggnad av kapacitet, befintlig anläggning även möjligheten till att ansluta fler kommuner och Flera åtgärder pågår för att öka kapaciteten i det samarbeta med kringliggande aktörer för leverans av befintliga vattenverket. Flotation har införts i vatten vilket medför ökade intäkter och sänkt avgift för sedimenteringsbassängerna och är i drift, även om viss medlemskommunerna. finjustering återstår. En positiv bieffekt är att processen bidrar till en rening av PFAS. Eftersom flotation kräver Under våren 2025 togs riktkostnadshandlingar, mycket energi har en särskild driftstrategi tagits fram för jämförbart med förfrågningsunderlag, fram. Efter att minska PFAS‑halter så effektivt som möjligt med låg sommaren övergick arbetet till detaljprojektering för energiförbrukning. framtagande av bygghandlingar. Investeringar Parallellt med framtagande av de tekniska handlingarna pågick arbetet med att formalisera komplett kontrakt Under 2025 förnyades 1 276 meter ledning. Detta för genomförandet tillsammans med samverkans‑ innebär en förnyelsetakt på 0,39 %. Målet för entreprenören NCC. Utöver arbetet med riktkostnads‑ förnyelsetakten mäts över en 5 årsperiod och på rullande kalkyl är produktionstidplanen, risk‑ och möjlighetslista 5 års mätperiod är nyckeltalet 0,92 %, vilket innebär att samt särskilt svårkalkylerade arbeten exempel på viktiga målet på 0,70 % förnyelsetakt uppfylls. kontraktsvillkor som haft stort fokus under 2025. Samarbeten och bidrag Under våren 2025 beslutades att ett antal förberedande, Under 2025 deltog Norrvatten i ett flertal forsknings‑ tidskritiska, arbeten ska utföras för att förbereda för och utvecklingsinitiativ tillsammans med kommuner, kommande byggproduktion. De förberedande arbetena universitet, myndigheter och branschorganisationer. påbörjades under hösten och är bland annat avverkning, Arbetet syftade till att stärka kunskapen om grundvatten, vägbreddning och anslutning av byggström samt ett utveckla nya metoder för vattenkvalitet och bidra till en större förberedande markarbete. långsiktigt robust dricksvattenförsörjning. Norrvatten har berett möjligheter till sex examensarbeten som Entreprenaden för NFVP är uppdelad i 16 huvuddelar, bidrog med ny kunskap om bland annat PFAS‑flöden där varje huvuddel är en specifikt avgränsad och prissatt och energieffektiv drift. del av byggentreprenaden med egna bestämmelser så som tidplan och besiktning. Denna uppdelning ger Norrvatten I Norra Stockholmsåsens grundvattenråd fortsatte möjlighet att endast beställa arbeten som ryms inom arbetet med miljöövervakning och forskning om hur gällande och kommande låneramar. Huvuddelarna är dagvatten påverkar grundvattnet. indelade utifrån typ av arbete, byggnad och tidpunkt för utförande. Då Norrvatten planerar två låneramshöjningar Norrvatten är fortsatt aktiv medlem i forsknings‑ under byggtiden för NFVP har huvuddelarna fördelats programmet DRICKS, där förbundet medverkar i både på tre perioder. Period 1 omfattar arbeten som ryms styrning och projekt för att utveckla branschens kunskap inom nuvarande låneram och omfattar till den största och metoder. delen markarbeten. I februari 2026 fattade Norrvattens Utökad låneram styrelse genomförandebeslut för period 1, som innehåller huvuddel 1 och 2. Nuvarande låneram uppgår till 3 200 mkr och under 2026 planeras en hemställan till medlemmarna om Den bedömda slutkostnaden för NFVP är i nuläget utökad låneram med anledning av den planerade 6,24 mdkr angivet i 2025 års penningvärde, exklusive byggnationen av det nya vattenverket vid Görvälnverket finansiering, riskreserv, oförutsett och index. För att samt fortsatta investeringar i ledningsnätet. kunna följa och jämföra kostnaden räknas också de ekonomiska kalkylerna fram i penningvärde för 2022, det år som valts som basår. Då motsvarar den bedömda NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 11 Organisation och medarbetare avslutas sedan med en årsredovisning. För investeringar Under året har Norrvatten genomfört en omfattande finns även ett investeringsråd där investeringsbeslut organisationsförändring för att bättre möta framtida på tjänstemannanivå bereds och beslutas. Enligt behov. Sammanlagt har fyra enhetschefer och delegationsordningen har VD rätt att fatta 15 medarbetare rekryterats och avdelningars storlek investeringsbeslut upp till 35 mkr. Tidigare under året och sammansättningar har anpassats för en effektivare var gränsen för VD 20 mkr men ändrades genom ett organisation. styrelsebeslut. Inför 2026 förberedde Norrvatten även övertagandet Förtroendevalda revisorer finns utsedda som tillsammans av en tidigare driftentreprenörs uppgifter på med förbundets upphandlade revisorer genomför riktade ledningsnätet, vilka från 1 januari 2026 hanteras av temarevisioner samt räkenskapsgranskningar. enheten Drift och beredskap. För att möjliggöra denna Varje år fastställs en intern kontrollplan av utveckling tog Norrvatten den 1 oktober 2025 över förbundsstyrelsen och den följs sedan upp löpande under nya lokaler i Rotebro, Sollentuna. Lokalerna omfattar året och avslutas med en rapport vid nästkommande års kontorsplatser, en verkstadsdel samt utrymmen för första förbundsstyrelsesammanträde. lagerhållning av utrustning, bland annat vattenmätare åt medlemskommunerna. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Norrvatten har en styrmodell med en övergripande vision och därtill kopplade övergripande mål och mål Norrvatten har beslutande organ i form av enligt nedan. För att säkerställa en ändamålsenlig förbundsfullmäktige som årligen fastställer budget verksamhet och kommunallagens krav på uppföljning av och verksamhetsplan. Löpande rapportering till verksamhetsmässiga och finansiella mål har också antal förbundsstyrelsen sker av nyckeltalsutveckling och nyckeltal kopplats till målen. ekonomisk utveckling av drift‑ och investeringsekonomi under året i form av tertialrapportering och året NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 12 Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus Säker vattenleverans Effektiv verksamhet Hållbar verksamhet • Dricksvattnet ska vara hälsosamt • Ekonomi i balans och säkra • Säkrad råvattenkvalitet- och kvantitet och rent prognoser • Effektiv och miljövänlig produktion • Leverans av dricksvatten ska kunna • Effektiv styrning av investeringar och distribution fortgå utan samhällskritiska störningar • I samverkan med • Arbeta för en minskad vatten- • Tillräcklig kapacitet för Norrvattens medlemskommunerna verka för användning tillsammans med medlemskommuner kostnadseffektiv vattenförsörjning medlemskommunerna • Hög förmåga att hantera • Ledande i branschens • Arbeta för hållbara entreprenader kriser tillsammans med kunskapsutveckling och relevant medlemskommunerna forskning • Vara en arbetsgivare som har lätt att rekrytera och behålla rätt kompetens Tillit · Engagemang · Nyskapande MÅL NYCKELTAL MÅLVÄRDE PROGNOS T2 UTFALL HELÅR Andel av utgående vatten som uppfyller Dricksvattnet ska vara hälsosamt och rent 100 % 100 % 100 % föreskrifterna Andel av distribuerat vatten som uppfyller Dricksvattnet ska vara hälsosamt och rent 100 % 100 % 100 % föreskrifterna Leverans av dricksvatten utan samhällskritiska Antal oplanerade avbrott i produktion eller 0 0 1 störningar distribution1 Hög förmåga att hantera kriser med Årlig genomförd krisövning 1 1 1 medlemskommunerna Ekonomi i balans och säkra prognoser Avvikelse från budget < 4 % 2 % 3 % Effektiv styrning av investeringar Upparbetningsgrad för investeringsportfölj2 > 75 % 68 % 62 % Effektiv styrning av investeringar Avvikelse från genomförandebeslut < 10 % 17 % -22 % Effektiv och miljövänlig produktion och Elenergiförbrukning W/m3 < 550 W/m3 511 502 distribution Effektiv och miljövänlig produktion och Andel fossilfri el vid normaldrift 100 % 100 % 100 % distribution Effektiv och miljövänlig produktion och Andel vattenverksmull som nyttiggörs > 90 % 100 % 100 % distribution 1) Avser avbrott i vattenverk eller huvudvattenledning som medför leveransavbrott till kund. 2) Avser enbart projekt där Norrvatten styr tidplan, ej exploateringsprojekt hos medlemskommun. Sammantaget uppnås 7 av 10 uppsatta nyckeltal för och påverkas till stor del av ett projekt som ändrat verksamheten för året. De nyckeltal som inte nåtts är omfattning från första genomförandebeslut. Räknat utan oplanerade avbrott, upparbetningsgrad för investeringar detta projekt är avvikelsen ‑13 %. samt avvikelse från genomförandebeslut gällande Baserat på ovanstående bedömning och föreliggande investeringar. Nyckeltalet för distribuerat vatten uppgår nyckeltal med utfall gör förbundet bedömningen att till 99,8 % på grund av en smärre avvikelse, dock är verksamhetsresultatet för helåret är förenligt med de nyckeltalet beslutat till närmaste heltal vilket blir 100 %. finansiella mål samt verksamhetsmål som fullmäktige Avvikelsen för upparbetning av investeringar är ett fastställt i budget 2025. nyckeltal som påverkats stort av förbundets arbete för att hålla investeringsvolymer nere på grund av kommande Sammantaget bedömer därför förbundet att målet projekt NFVP. Projekt har omprioriterats och flyttats om god ekonomisk hushållning har uppnåtts för i tid för att hålla nere låneskulden. Avvikelse från verksamhetsåret. genomförandebeslut ligger ‑22 % under tilldelad budget NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 13 Säker vattenleverans Leverans av dricksvatten ska kunna fortgå utan Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent samhällskritiska störningar Undvikande av samhällskritiska störningar är av regional Halten av PFAS i råvatten låg under första halvåret betydelse. Norrvatten har, på uppdrag av VAS‑rådet under gränsvärdet. Under andra halvan av 2025 och i samverkan med Stockholm Vatten och Avfall, uppmättes ett prov strax över gränsvärdet, ett prov precis arbetat med en analys av den samlade leveransförmågan på gränsvärdet och ett prov med liten marginal under för regionen. Analysen kommer även användas som ett gränsvärdet. Flotation har nyttjats under året för att stöd i Norrvattens arbete med att utvärdera effekterna avskilja en del av den PFAS som finns i råvattnet. Alla av olika åtgärder kopplat till leveranssäkerhet och analyser på utgående dricksvatten ligger därför med god reservvattenförsörjning. marginal under gränsvärdet. Under året har själva leveranssäkerhetsmodellen Det finns en avvikelse avseende distribuerat vatten på införskaffats, vilket gjort att Norrvatten själva kan grund av återkommande problem med turbiditet och modellera olika framtidsscenarier och åtgärdsförslag. I ibland järn i Tibble vattentorn. Orsaken till detta är ett första skede har nuläget jämförts med ett scenario sannolikt äldre ledningar som korroderat. De förhöjda där det nya vattenverket är driftsatt. Resultatet visar att halterna i vattentornet har dock inte gett upphov till Norrvattens leveranssäkerhet förbättras markant jämfört avvikelse i prov taget hos konsument och bedöms inte med idag. utgöra någon hälsorisk. Norrvattens grundvattenverk är en viktig och oumbärlig Norrvattens laboratorium är en viktig del av del av Norrvattens reservvattenkapacitet som både verksamheten som kontrollerar och följer upp dricks‑ kan nyttjas för att hantera oförutsedda händelser och vattenkvaliteten. Att ha ett eget dricksvattenlaboratorium störningar, men även underlätta för planerade och är en styrka för Norrvatten och minskar sårbarheten nödvändiga åtgärder på distributionsnätet. Under året och gör att analyssvar kan levereras snabbt vid de flesta har arbetet med reviderade, och mer ändamålsenliga, behov. Laboratoriet är ackrediterat enligt SS‑ISO 17025 vattenskyddsföreskrifter fortsatt liksom investeringar för och genomgår revision av Swedac ungefär var sextonde att upprätthålla befintliga grundvattenverks kapacitet. månad. Vid den externa revisionen i september 2025 fick laboratoriet ett mycket bra resultat. Tillräcklig kapacitet för Norrvattens medlemskommuner Under 2025 togs över 1 200 prover inom ramen för kommunernas egenkontroll, prover efter klagomål och Norrvatten har en målsättning att utnyttjandegraden egna provtagningar på distributionsnätet. Endast ett i vattenverket ska ligga under 90 % vid maximal fåtal prover överskred något gränsvärde och vid omprov produktion. I nuläget överskrids den uthålliga kapaciteten var provet, i de flesta fall, godkänt. återkommande under varma försomrar. Den långsiktiga lösningen är investeringsprojektet Norrvattens Uppströmsarbetet för att motverka förekomst av framtida vattenproduktion, som drivs för att möta oönskade ämnen i vattentäkterna fortsätter. Samverkan dricksvattenförbrukningen fram till 2070–2080. har fortsatt med Norra Stockholmåsens grundvattenråd där miljöövervakningsprogrammet har genomförts enligt Hög förmåga att hantera kriser tillsammans med medlemskommunerna plan och visar på förekomst av särskilt PFAS på många platser i åsen. Under våren har Norrvatten sett över sin krisorganisation och bildat en ny krisgrupp. Norrvatten genomförde en Norrvatten arbetar för att stärka beredskapen vid akuta krisövning tillsammans med Sundbyberg Vatten och händelser som oljespill. Bland annat har Norrvatten Avfall under hösten 2025. Beslut har fattats av styrelsen i samverkan med Stockholm Vatten och Avfall, att inrätta en ny tjänst för samordning av nödvatten Mälarens vattenvårdsförbund, och Kustbevakningen och reservvatten inom förbundets medlemskommuner. tagit fram förslag för gemensam användning av Under 2026 väntas denna tjänst tillsättas och ett arbete oljespridningsmodellen Seatrack Web. Norrvatten har påbörjas i samarbete med medlemskommunerna. vidare arrangerat en övning kring petroleumutsläpp med Räddningstjänsten och Kustbevakningen där även Den sammantagna bedömningen av måluppfyllelsen för målområdet är att det är uppfyllt för året. Stockholm Vatten och Avfall deltog. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 14 Effektiv verksamhet deltog Norrvatten, tillsammans med Käppalaförbundet, Ekonomi i balans och säkra prognoser på arbetsmarknadsmässan w‑dagarna i Uppsala och i november på KTH:s arbetsmarknadsmässa Armada. Under året har arbetet med detta mål fortgått på Norrvatten tog emot både LIA‑praktikanter och flera olika sätt. Föregående räkenskapsår resulterade examensarbetare under året. Under sommaren deltog i ett underskott som förbundet ska återställa inom Norrvatten för första gången i Vattenindustrins tre år och det arbetet har under året resulterat i ett praktikprogram, där fyra studenter besöker olika ekonomiskt överskott om 8,7 mkr. Helårsprognosen i arbetsplatser under en vecka i taget. Programmet syftar delårsrapporten per 31/8 uppgick till 5,5 mkr. Arbetet till att attrahera unga talanger till VA‑branschen. med säkra prognoser har bland annat resulterat att förbundet infört en ny typ av slutmöte med berörda Ett nytt rekryteringssystem med en tillhörande digital chefer för att säkerställa investeringsprognosernas karriärsida infördes på Norrvatten under våren. Syftet kvalitet på ett bättre sätt. är att rekryteringsprocessen ska vara smidigare för rekryteringsspecialist, och rekryterande chefer samt ge Effektiv styrning av investeringar kandidaterna en bättre upplevelse. För att styra investeringsverksamheten arbetar förbundet sedan ett par år tillbaka med en årlig strategisk Sjukfrånvaron ligger kvar på 1,59 % vilket är samma investeringsplan. Denna plan tas fram i samband med nivå som under 2024. Under perioden har två budget varje år och har ett 15‑årigt perspektiv. Planen lindrigare olycksfall inträffat, vilket inte ledde till synliggör förbundets samtliga pågående och planerade någon sjukskrivning. Förbundet har under perioden investeringar och relaterar investeringarna till låneramen. anställt 23 nya medarbetare, 11 medarbetare har slutat Planen uppdateras löpande och syftet är att genomföra varav 1 gick i pension. Personalomsättningen ligger på rätt investering, i rätt tid och till rätt utgift. 19,71 %. I samverkan med medlemskommunerna verka för Den sammantagna bedömningen av måluppfyllelsen för kostnadseffektiv vattenförsörjning målområdet är att det är delvis uppfyllt för året. Under året har Norrvatten initierat en strukturerad mötesserie med de medlemskommuner som nyttjar Hållbar verksamhet tjänster för läcksökning. Syftet med dessa möten är att En extern miljörevision genomfördes den 18 juni gemensamt ta fram nya avtalsunderlag för kommande inom ramen för Svensk Miljöbas. Norrvattens avtalsperioder samt att genomföra avstämningar kring miljöarbete blev godkänt för fortsatt miljödiplomering prioriterade geografiska områden och insatser. Dialogen utan avvikelser, vilket är ett kvitto på att Norrvatten syftar till att stärka samverkan, öka transparensen och har ett väl fungerande miljöledningssystem. Några säkerställa att resurserna används där behovet är som störst. förbättringsförslag nämndes i revisionsrapporten som Norrvatten kommer att jobba med till nästa år. De operativa läcksökningsteamen bedöms uppnå de uppsatta målen för respektive kommun, vilket är ett Ledningsgruppen antog den 9 juni 2025 Norrvattens viktigt steg i arbetet med att minska vattenförluster reviderade miljöplan för 2024–2026. I revideringen och förbättra effektiviteten i ledningsnäten. Resultatet togs fram nya indikatorer för uppföljningen av de fyra är ett led i Norrvattens övergripande ambition att målområden som anses betydelsefulla för Norrvattens erbjuda medlemskommunerna högkvalitativa och positiva och negativa miljöpåverkan: behovsanpassade tjänster inom området. • Säkrad råvattenkvalitet och ‑kvantitet Ledande i branschens kunskapsutveckling och • Hållbar framtida dricksvattenförsörjning r elevant forskning Norrvatten har tagit en mycket aktiv roll i Impact • Effektiv och miljövänlig produktion och distribution Innovationprogrammet Water Wise Societies och • Hållbar vattenanvändning andra forskningssamarbeten samt haft ett flertal Säkrad råvattenkvalitet och kvantitet examensarbeten under året. Se även ”Samarbeten och bidrag”. Arbetet med revidering av föreskrifter för vattenskydds‑ områden för reservvattentäkterna fortsätter. Förslag Vara en arbetsgivare som har lätt att rekrytera och behålla rätt kompetens Norrvatten har under 2025 arbetat vidare med olika insatser för att vara en attraktiv arbetsgivare. I februari NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 15 till beslut om reviderat vattenskyddsområde för problem för Norrvatten vår‑ och sommartid. Om Finsta i Norrtälje har kungjorts av Länsstyrelsen maxdygnsförbrukningen minskar kommer investeringen enligt Norrvattens underlag. Norrvatten har skickat i det nya vattenverket att räcka längre. Kommuner med bemötande av yttranden till Länsstyrelsen. Underlag hög maxdygnsförbrukning bör därför koncentrera sig på för revidering av Lohäradsåsens (Västra Syninge, att minska den. Vagndalen, Malmby) vattenskyddsområde har skickats Arbeta för hållbara entreprenader till Länsstyrelsen. En ny ansökan för revidering av Under 2025 har Norrvatten aktivt medverkat Hammarby‑Rotsunda vattenskyddsområde har tagits i framtagandet och färdigställandet av två fram i samverkan med Jästbolaget och ska skickas till branschrapporter inom ramen för Svenskt Vattens Länsstyrelsen inom kort. Utvecklingsverksamhet (SVU), med särskilt fokus Råvattenkvaliteten mäts genom egenkontroll‑ på hållbarhet och klimatrelaterade aspekter i programmet. För råvatten som används i Görvälnverket ledningsnätsprojekt. Dessa rapporter utgör viktiga har två parametrar valts ut som indikatorer för arbetet kunskapsunderlag för att stärka det strategiska arbetet med säkrad råvattenkvalitet; andel prover som uppfyller inom området. mikrobiologiska kvalitetskrav avseende e. coli samt andel En av rapporterna drabbades av en tidsförskjutning prover av råvatten som uppfyller kemiska kvalitetskrav och den andra rapporten, Hållbarhetskriterier för avseende PFAS. Utfallet för detta visar på ett framgångs‑ VA‑specifika upphandlingar, publicerades i december rikt uppströmsarbete. 2025 på Svenskt Vattens webbplats. Norrvatten Effektiv och miljövänlig produktion och avser att använda denna rapport som ett vägledande distribution dokument vid framtida upphandlingar av material och Norrvattens laboratorium har gjort en genomgång entreprenader. och riskbedömning av förbrukningskemikalier för Den sammantagna bedömningen av måluppfyllelsen för laboratoriets verksamhet. målområdet är att det är uppfyllt för året. Norrvatten har tagit beslut för energieffektiv drift av sedimentation/flotationsprocessen. Under åren har driftstrategin för flotation därför reviderats för att ge Utvärdering av resultat och minskad energianvändning samtidigt som en tillräcklig ekonomisk ställning PFAS‑avskiljande förmåga upprätthålls. Resultatutveckling Norrvatten har undersökt kalkberedningen och Resultat efter finansiella poster uppgår till 8,7 mkr (‑4,6) avser att optimera kalkberedningen för att minimera jämfört med budgeterat nollresultat. Det genomsnittliga kemikalieanvändningen. Detta blir både en resultatet för de fem senast åren uppgår till 0,9 mkr resursbesparing och en klimatbesparande åtgärd. (exkl. överskott för elstöd 2023) och innebär en god Arbeta för en minskad vattenanvändning följsamhet till målsättningen om en självkostnadsbaserad tillsammans med medlemskommunerna verksamhet. En stor del av kostnader och intäkter är att Norrvatten har tillsammans med styrelsen under 2025 betrakta som fasta och olika omvärldshändelser som till försökt hitta ett lämpligt nyckeltal för att följa upp detta exempel höjda elpriser eller förändrad vattenförbrukning verksamhetsmål. Det har resulterat i nyckeltalet: att följa är svåra att parera under ett verksamhetsår. Belopp anges upp procentuell minskning till 2035 där målet är 10 % i mkr i löptext och i tkr i tabeller. Föregående års utfall minskning, i linje med EU:s strategi för vattenresiliens. anges inom parentes. Målet gäller specifik maxdygnsförbrukning och specifik medeldygnsförbrukning (dvs. tar hänsyn till befolkningstillväxt). Detta ger varje kommun valfrihet att jobba med de åtgärder som gör mest nytta i den egna kommunen. Att minska maxdygnsförbrukningen är generellt viktigast eftersom vattenförbrukningen de varmaste dagarna styr Norrvattens investeringsnivåer, och det är hög maxdygnsförbrukning som i nuläget orsakar NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 16 ENL 2024 ÅR OMRÄKNAD ÖVERSIKT 5 ÅR UTFALL 2021 UTFALL 2022 UTFALL 2023 UTFALL 2024 UTFALL 2024 UTFALL 2025 BUDGET 2025 Totala intäkter (tkr) 234 181 244 761 303 796 317 232 304 893 320 158 324 294 Totala kostnader (tkr) -232 818 -245 720 -289 718 -321 844 -309 505 -311 497 -324 294 Avskrivningar (tkr) -63 795 -64 634 -65 445 -70 686 -70 686 -74 289 -75 651 Resultat efter finan- 1 363 -958 14 078 -4 613 -4 613 8 661 0 siella poster (tkr) Soliditet 12,4 % 10,6 % 9,3 % 8,3 % 8,3 % 7,3 % 6,8 % Självfinansieringsgrad 27 % 23 % 20 % 25 % 25 % 24 % 16 % Räntebärande lån inklusive checkräkning 1 170 463 1 400 388 1 633 099 1 873 071 1 873 072 2 145 745 2 283 569 31/12 (tkr) Nettoinvesteringar (tkr) 238 309 286 905 331 522 288 490 288 490 308 936 462 616 Pris per m³, kr 3,95 4,10 4,90 5,19 5,19 5,84 5,84 (Vattenavgifter) Medelantal anställda 63 65 66 70 70 100 110 Sjukfrånvaro (%) 3,5 % 3,4 % 3,0 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % 3,5 % Budgetföljsamhet De totala personalkostnaderna uppgick totalt till Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 83,1 mkr (80,2) vilket är 2,7 mkr lägre än budget. 8,7 mkr (‑4,6) vilket är högre än budgeterat resultat. Summan av löner, sociala avgifter, pensionskostnader Huvudsakligen är det lägre kostnader för elenergi, lägre och aktiverat arbete har en mindre differens om externa kostnader samt lägre personalkostnader som ‑0,5 mkr. Den största delen av avvikelsen mot budget bidrar till överskottet. Under året har den ekonomiska orsakas av övriga personalkostnader där bland annat utvecklingen följts upp i två stycken tertialrapporter. kompetensutveckling och konferenser ingår och utfallet Förbundet har under året haft en målsättning med den är lägre än budgeterat. ekonomiska styrningen att skapa ett överskott minst motsvarande underskottet för 2024, i syfte att inte Avskrivningar och finansiella poster behöva höja vattenavgiften för att kompensera för detta. Avskrivningar uppgick till 74,3 mkr (70,7) vilket är 1,4 mkr lägre än budget. Vissa projekt har fått Intäkter tidsförskjutningar vilket medför att tidpunkten för Intäkterna uppgick till 320,2 mkr (317,2) för helåret aktivering flyttas framåt. De finansiella posterna uppgick vilket är 4,1 mkr lägre än budget. Den största avvikelsen till 37,7 mkr (38,7) vilket är 0,5 mkr högre än budget är lägre intäkter för försäljning av el från vindkraft om och beror på något lägre aktivering av ränta i projekt. 2,5 mkr. Investerings- och finansieringsverksamhet Kostnader Årets investeringar uppgick till 308,9 mkr vilket är en De totala driftkostnaderna uppgick till 71,1 mkr (75,0) lägre nivå än både budget och prognoser under året. vilket är 6,9 mkr lägre än budget. Den största orsaken Orsaken till den lägre nivån jämfört med budget är en är elkostnader som har ett utfall om 3,9 mkr under ändrad tidplan för projektet NFVP där investerings‑ budget. Både lägre elpris och elskatt samt även lägre utgifter kommer senare än beräknat på grund av ett elförbrukning medverkade till det lägre utfallet. omtag. Den genomsnittliga investeringsnivån de senaste fem åren ligger på 290,6 mkr. Av årets investeringar Övriga externa kostnader uppgick till 45,3 mkr (46,0) har 24 % självfinansierats och resterande del via extern vilket är 2,3 mkr lägre än budget. Främst orsakas detta lånefinansiering hos de svenska affärsbankerna samt av lägre kostnader än budgeterat för konsulter, forskning nordiska investeringsbanken och lån från medlemmar i och inköp av förbrukningsinventarier. förbundet. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 17 TOTALUTGIFT ÅRETS INVESTERINGAR ÅRETS AVSLUTADE INVESTERINGAR Total Av- Totalt budget Avvikelse slutade beslutad Totalt Avvikelse 2025 inkl. (total 2025 Ack. utfall budget Avvikelse beslutad (budget- Budget överrullat Utfall budget- (akti- avslutade avslutade (budget- (TKR) budget Ack. utfall utfall) 2025 från 2024 2025 utfall) verat) projekt projekt ack. utfall) Görvälnverket 118 624 79 291 39 333 59 107 73 255 21 330 51 925 -11 528 23 515 34 260 10 745 Yttre 65 511 48 710 16 801 55 400 60 997 20 072 40 925 -16 228 33 351 36 370 3 019 anläggningar Ledningar 287 083 213 575 73 508 57 839 73 721 13 773 59 948 -42 752 102 630 124 317 21 687 Kvalitet och 3 236 2 801 435 760 824 416 408 -852 2 801 3 236 435 utveckling Verksam- 14 500 8 982 5 518 18 200 19 414 7 621 11 793 0 0 0 0 hetsstöd / IT Övriga inköp 0 314 -314 0 0 314 -314 -314 314 0 -314 av tillgångar Delsumma, exklusive 488 954 353 673 135 281 191 306 228 211 63 526 164 684 -71 674 162 613 198 183 35 571 projekt NFVP NFVP 960 776 686 909 273 867 271 310 272 577 245 410 27 167 0 0 0 0 Summa totalt inklusive 1 449 730 1 040 582 409 148 462 616 500 788 308 936 191 851 -71 674 162 613 198 183 35 571 projekt NFVP Balansräkning Balanskravsresultat Balansomslutningen uppgick till 2 480 mkr (2 176) Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning vid årsskiftet. Eget kapital uppgick till 181 mkr (181) har kommunalförbund ett balanskrav, det vill säga att och innebär en soliditet om 7,3 % (8,3). Låneskulden intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna uppgick till 2 146 mkr (1 873) vid årsskiftet. skulle överstiga intäkterna under ett år måste detta regleras under de nästkommande tre åren. Förbundet Kassaflödesanalys har sedan räkenskapsår 2023 tillämpat principen att Då verksamheten som bedrivs planeras till självkostnad vinst eller förlust inte skall tillkomma det egna kapitalet, och utan stora ekonomiska resultat så blir nivåerna på varför resultat som avviker från noll kommer hanteras avskrivningar och investeringar viktiga att följa för att som en skuld alternativt fordran på ägarkommunerna. kunna planera kassaflödet. Avskrivningarna uppgick För år 2025 finns ett överskott som dels återställer 2024 till 74,3 mkr (70,7) och investeringarna uppgick till års fordran på kommunerna (underuttag av vattenavgift) 308,7 mkr (288,5). Utökad låneskuld för att finansiera dels tillfogar en skuld till kommunerna (överuttag av verksamheten uppgick till 273 mkr (240). Investerings‑ vattenutgift) om 4,0 mnkr. Överskottet från 2023 nivån är något lägre än planerat och är till största delen reglerades i sin helhet under 2024. hänförlig till förändrad tidplan för investeringsprojektet NFVP där utgifter flyttats framåt i tid. REDOVISNING AV UNDERUTTAG/ ÖVERUTTAG AV VATTENAVGIFT 2025 2024 2023 Pensionsskuld Resultat efter finansiella poster enligt 8 661 -4 613 14 078 Årets pensionsavsättning uppgick till 17,7 mkr och resultaträkningen ansvarsförbindelse uppgick till 24,8 mkr vilket ger + Bokslutsdisposition underuttag 4 613 vattenavgift totala pensionsförpliktelser för året om 42,5 mkr. Detta - Bokslutsdisposition överuttag -8 661 -14 078 innebär en minskning jämfört med föregående år med vattenavgift = Årets resultat enligt resultaträknigen 0 0 0 1,3 mkr totalt. Ackumulerad skuld/fordran 4 000 -4 613 14 708 Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 8 661 tkr och efter justering av över/underuttag av vattenavgifter uppgår balanskravsresultat till 0 tkr och förbundet uppfyller därmed kravet på ett positivt balanskravsresultat. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 18 BALANSKRAVSUTREDNING 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat enligt resultaträkningen 0 0 0 -958 1 363 - reducering av samtliga realisationsvinster + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet +/- orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 0 0 -958 1 363 - reservering av medel till resultatreserv + användning av medel från resultatreserv 958 + användning av medel från resultatutjämningsreserv = Årets balanskravsresultat 0 0 0 0 1 363 Beräkningen av balanskravsresultat har skett enligt de Personalstatistik krav som finns i 11 kap 10 § Lagen om kommunal ANTAL ÅRSARBETARE 2025 2024 ÅR 2024* bokföring och redovisning. Totalt 100 83 70 Varav män 64 54 46 Varav kvinnor 36 29 24 Väsentliga personalförhållanden Antal tillsvidareanställda 89 79 83 per 31/12 Sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som föregående år och personalomsättningen uppgår till 19,7 %. Sjukfrånvaro 11 medarbetare har slutat sin anställning och 23 nya Totalt 1,59 % 1,58 % 1,58 % medarbetare har anställts. Förbundet är i en tillväxtfas Varav långtidssjukskrivning 0,00 % 0,00 % 0,00 % 60 dagar och mer gällande antalet anställda, framför allt på grund av det stora projektet NFVP. Sjukfrånvaro könsfördelning Män 1,67 % 1,71 % 1,71 % Norrvatten har ett aktivt utvecklingsarbete och Kvinnor 1,45 % 1,33 % 1,33 % samarbetar med ledande forskare och andra dricksvattenproducenter inom de områden som är Sjukfrånvaro per åldersgrupp relevanta för Norrvattens uppdrag. Norrvatten deltar 0–29 år 2,64 % 2,16 % 2,16 % också i en lång rad aktuella forskningsprojekt och tar 30–49 år 1,34 % 1,31 % 1,31 % emot många studenter som genomför examensarbeten. 50–99 år 1,71 % 1,90 % 1,90 % Dessa aktiviteter bidrar också till att förstärka * Statistiken för 2024 har korrigerats och en tabell med arbetsgivarvarumärket och underlätta rekryteringen. jämförelsevärden har tillfogats tabellen. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 19 Förväntad utveckling projekteringsfasen. I februari 2026 fattade Norrvattens förbundsstyrelse ett genomförandebeslut för de första Investeringar i utökad kapacitet delarna av projektet. Byggstarten är planerad till våren Norrvatten är i ett skede med behov att investera 2026. i verksamheten för att vattenverk och ledningsnät Utöver den investeringen fortsätter förnyelsen av ska möta framtida behov. Därtill ställs nya krav på ledningsnätet enligt tidigare investeringsplan. Denna säkerhetsskydd och dricksvattenkvalitet i nya lagar investeringsplan syftar till att säkerställa funktion, och förordningar. Regionens långsiktiga behov av kapacitet och redundans i Norrvattens ledningsnät. utbyggnad i infrastruktur leder till att Norrvatten måste utöka kapaciteten och anpassa investeringarna till Låneskuld, investeringsnivå och vattenavgift medlemskommunernas befolkningsökning och tillväxt. Förbundets låneskuld kommer att öka väsentligt med Under varma dagar på året är redan nu förbrukningen anledning av de stora kommande investeringarna i ett högre än vad existerande vattenverk klarar av att kompletterande vattenverk och i distributionsnätet under producera långvarigt. Inför framtida utökning av perioden. För Norrvatten medför detta en högre andel kapaciteten fattade Norrvattens förbundsstyrelse finanskostnader och en ökad räntekänslighet. De stora ett inriktningsbeslut i september 2020 följt av investeringarna genererar kapitalkostnader som i sin tur projekteringsbeslut för uppförande av ett nytt vattenverk påverkar vattenavgiften. Tabellen nedan visar nu gällande som ska ersätta det gamla Görvälnverket. Arbetet prognostiserad framtida lånevolymsutveckling baserad drivs inom ramen för projektet Norrvattens framtida på aktuell investeringsplanering och den hemställan om vattenproduktion.Projektet befinner sig i slutskedet av låneramsjustering som avses görs under 2026. LÅNERAM, LÅNEVOLYM OCH INVESTERINGAR Låneram och Årliga lånevolym (tkr) investeringar (tkr) 11 000 000 1 600 000 10 000 000 1 400 000 9 000 000 1 200 000 8 000 000 1 000 000 7 000 000 6 000 000 800 000 5 000 000 600 000 4 000 000 400 000 3 000 000 200 000 2 000 000 1 000 000 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Planerad låneram Lånevolym med inflation och risk Nettoinvesteringar med inflation och risk Nuvarande låneram Lånevolym med inflation Nettoinvesteringar med inflation Demografi Befolkningstillväxten de kommande decennierna antas uppdaterade planen RUFS2060. En dialog förs också följa den regionala utvecklingsplanen RUFS2050 enligt med ägarkommunerna i Norrvatten för att hitta den det lägsta scenariot. Detta motsvarar basnivån i den optimala nivån för att anpassa kapaciteten. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 20 Resultaträkning (tkr) NOT 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL ÅR 2024 Verksamhetens intäkter Not 2 Vattenavgifter 302 364 271 493 271 493 Mätaravgifter 10 113 10 112 10 748 Övriga intäkter 6 682 22 288 21 652 Aktiverat arbete för egen räkning 0 0 12 339 Fondering för framtida investeringar 1 000 1 000 1 000 Summa Verksamhetens intäkter 320 158 304 893 317 232 Verksamhetens kostnader Not 3 Driftskostnader -71 139 -75 048 -75 048 Övriga externa kostnader -45 324 -44 829 -45 986 Personalkostnader -83 065 -80 226 -91 409 Summa verksamhetens kostnader -199 528 -200 103 -212 442 Avskrivningar Not 4 -74 289 -70 686 -70 686 Verksamhetens nettokostnader -273 817 -270 789 -283 128 Verksamhetens resultat 46 341 34 104 34 104 Verksamhetens finansiella poster Not 5 Finansiella intäkter 46 33 53 120 Finansiella kostnader -37 726 -38 750 -91 836 Summa finansiella poster -37 681 -38 716 -38 716 Resultat efter finansiella poster 8 661 -4 613 -4 613 Extraordinära poster 0 0 0 Bokslutsdisposition under- eller överuttag vattenavgift Not 1 -8 661 4 613 4 613 Årets resultat 0 0 0 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 21 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR NOT 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 6 1 102 995 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 7 2 041 999 1 806 078 Maskiner och inventarier Not 8 306 992 304 351 Övriga materiella anläggningstillgångar Not 9 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not 10 100 100 Bidrag till infrastruktur 0 0 Omsättningstillgångar Förråd m.m. Not 11 4 788 3 957 Fordringar Not 12 Kundfordringar 34 960 31 549 Interima fordringar 80 644 18 003 Övriga kortfristiga fordringar 9 114 7 890 Kortfristiga placeringar 0 0 Kassa och bank 630 2 559 SUMMA TILLGÅNGAR 2 480 329 2 175 483 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 13 Eget kapital vid årets början 181 247 181 247 Varav resultatreserv 201 201 Varav resultatutjämningsreserv 0 0 Årets resultat 0 0 Eget kapital vid årets slut 181 247 181 247 Varav resultatreserv 201 201 Varav resultatutjämningsreserv 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 14 17 711 18 075 Andra avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Not 15 Skulder till kreditinstitut 1 700 000 1 700 000 Skulder till ägare 350 000 50 000 Investeringsfondering 10 000 11 000 Kortfristiga skulder Not 16 Skulder till kreditinstitut 95 745 123 072 Leverantörsskulder 52 686 52 879 Interima skulder 72 940 39 210 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 480 329 2 175 483 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 0 0 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna Not 14 24 814 25 703 eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 0 0 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 22 Kassaflödesanalys (tkr) NOT 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 0 Justering för avskrivningar 74 289 70 686 Justering för ej likviditetspåverkande poster Not 19 -5 384 -6 515 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 68 905 64 171 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar -67 275 7 379 Ökning(-)/minskning(+) av lager -831 589 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder Not 1 6 209 67 130 Kassaflöde från den löpande verksamheten 7 007 139 268 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Not 6 -542 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Not 7, 8, 9 -308 394 -288 490 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -308 936 -288 490 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Not 15 1 350 000 650 000 Amorteringar av låneskulder Not 16 -1 050 000 -500 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 300 000 150 000 ÅRETS KASSAFLÖDE -1 929 778 Likvida medel vid årets början 2 559 1 781 Likvida medel vid årets slut 630 2 559 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 23 Driftredovisning Resultat efter finansiella poster uppgår till 8,7 mkr (‑4,6) jämfört med budgeterat nollresultat. Det genomsnittliga resultatet för de fem senast åren uppgår till 0,9 mkr (exkl. överskott för elstöd 2023) och innebär en god följsamhet till målsättningen om en självkostnadsbaserad verksamhet. En stor del av kostnader och intäkter är att betrakta som fasta och olika omvärldshändelser som t ex höjda elpriser eller förändrad vattenförbrukning är svåra att parera under ett verksamhetsår. Belopp anges i mkr i löptext och i tkr i tabeller. Föregående års utfall anges inom parentes. AVVIKELSE OMRÄKNAD INTÄKTS-/KOSTNADSSLAG UTFALL 2025 BUDGET 2025 BUDGET UTFALL 2024 UTFALL 2024 Verksamhetens Intäkter (tkr) Vattenintäkter 302 364 303 564 -1 200 271 493 271 493 Mätaravgifter 10 113 10 500 -387 10 112 10 748 Läcksökning 849 900 -51 1 005 1 005 Aktiverat arbete* 0 0 0 0 12 339 Fondering framtida invest. 1 000 1 000 0 1 000 1 000 Övriga intäkter 5 833 8 330 -2 497 21 283 20 647 Summa verksamhetens intäkter (tkr) 320 158 324 294 -4 136 304 892 317 232 Verksamhetens kostnader (tkr) Driftkostnader -71 139 -77 996 6 857 -75 048 -75 048 varav Kemikalier -14 871 -15 532 661 -16 341 -16 341 varav Slamkostnader -2 416 -2 579 162 -2 247 -2 247 varav Elenergi -32 861 -36 739 3 878 -34 818 -34 818 varav Underhåll -17 052 -16 694 -358 -15 650 -15 650 varav Övriga driftkostnader -3 940 -6 453 2 513 -5 992 -5 992 Övriga externa kostnader -45 324 -47 627 2 304 -44 829 -45 986 Personalkostnader (tkr) -83 065 -85 810 2 745 -80 226 -91 409 varav Löner -62 794 -72 003 9 209 -50 189 -49 033 varav Socialaavgifter -19 873 -23 560 3 688 -15 962 -15 962 varav Pensionskostnader -13 885 -13 219 -666 -19 906 -19 906 varav Övriga personalkostnader -6 071 -9 281 3 211 -6 508 -6 508 varav Aktiverat arbete* 19 557 32 253 -12 696 12 339 0 Summa verksamhetens kostnader -199 528 -211 434 11 906 -200 103 -212 442 Avskrivningar -74 289 -75 651 1 363 -70 686 -70 686 Verksamhetens resultat (tkr) 46 341 37 209 9 132 34 104 34 104 Finansiella poster -37 681 -37 209 -472 -38 716 -38 716 Bokslutsdisposition under- eller överuttag -8 661 0 -8 661 4 613 4 613 Årets resultat (tkr) 0 0 0 0 0 * 2024 bokfördes aktiverat arbete som en intäkt från och med 2025 ligger aktiverat arbete som en kostnadsminskning under personalkostnader. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 24 Intäkter Kostnader Intäkter Driftkostnader tkr tkr 350 000 150 000 300 000 120 000 250 000 90 000 200 000 150 000 60 000 100 000 30 000 50 000 0 0 2021 2022 2023 2024 2025 2021 2022 2023 2024 2025 Övriga intäkter Mätaravgifter Vattenavgifter Övriga externa kostnader Övriga driftkostnader Elenergi Kemikalier Totalt uppgick intäkterna till 320,2 mkr (317,2) vilket De totala driftkostnaderna uppgick till 71,1 mkr (75,1) är 4,1 mkr lägre än budget. Huvudsakligen orsakas de vilket är 6,9 mkr lägre än budget för helåret. De största lägre intäkterna av lägre intäkter för såld vindkraftsel. orsakerna till differensen mellan utfall och budget beskrivs nedan. Vattenavgifter Kostnaden för elenergi har ett utfall på 32,9 mkr (34,8) Debiterade vattenavgifter uppgick till 302,4 mkr (271,5) vilket är 3,9 mkr under budgeterad nivå. Användningen jämfört med budget 303,6 mkr. Orsaken är att den av reningstekniken flotation, som är mer energikrävande producerade mängden vatten på helårsbasis var något än sedimentering, har använts i mindre omfattning lägre än budgeterat. Produktionsvolymens ökning har än vad som budgeterats för. Elpriser har också varit de senaste åren stannat av och planat ut runt 51–52 gynnsamma under året och elskatten har sänkts. miljoner m3 påverkat av omvärldsfaktorer som elpris och Förbundet har en beslutad strategi för inköp av elenergi målsättningar om hållbar vattenanvändning. vilket innebär att säkring av priset sker till normen 80 % för de närmaste 12 månaderna och i en fallande skala ut Mätaravgifter till 5 år framåt. Kostnaden för kemikalier är strax under Intäkterna för mätaravgifter uppgick till 10,1 mkr (10,8) budgeterad nivå, likaså kostnaden för slamhantering. vilket är något lägre än budget. Kostnaderna för underhåll och övriga driftkostnader har Övriga intäkter tillsammans ett utfall om cirka 2,2 mkr under budget. Övriga intäkter uppgick till 5,8 mkr (21,7) jämfört Orsaken är återhållsamhet under året för att skapa ett med budget 8,3 mkr. Tidigare år har aktiverat arbete ekonomiskt överskott utan att riskera leveranssäkerhet för egen räkning redovisats under denna post varför och kvalitet. Vissa fastighetsrelaterade kostnader har intäkterna varit väsentligt högre. Från och med 2025 också bokförts under övriga externa kostnader vilket ger redovisas aktiverat arbete för egen räkning under ett lägre utfall under denna rubrik. personalkostnader. Den största avvikelsen under övriga intäkter är lägre intäkter för såld vindkraftsel Övriga externa kostnader om 2,5 mkr beroende på låga spotpriser i det elområde Övriga externa kostnader uppgick till 45,3 mkr (46,0) vindkraftverket är beläget. vilket är 2,3 mkr lägre än budget. De största orsakerna till differensen mellan utfall och budget beskrivs nedan. Utfallet för övriga fastighetskostnader överstiger budget med 1 mkr på grund av förändrad användning av kostnadskonton för redovisningen av dessa. Motsvarande överskott finns under underhåll och övriga NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 25 driftkostnader. Kostnader för förbrukningsinventarier De totala nettopersonalkostnaderna uppgick totalt till understiger budget med 1,8 mkr och huvudorsaken är 83,1 mkr (91,4) vilket är 2,7 mkr lägre än budget. I medveten återhållsamhet och hård prioritering för att denna summa är 19,6 mkr avdragen för aktiverat arbetet skapa ett ekonomiskt överskott. för egen räkning. Den största avvikelsen mot budget är hänförlig till lägre kostnader för kompetensutveckling Budgeten för telekommunikation uppvisar ett överskott och konferenser än budgeterat. Tidigare år har aktiverat på 0,3 mkr på grund av ett förnyat avtal med mer arbete för egen räkning redovisats under intäkter. fördelaktiga villkor. Från och med 2025 redovisas aktiverat arbete för egen räkning under personalkostnader. Budgeten för konsultkostnader uppvisar ett överskott om cirka 1 mkr. En stor orsak är ett medvetet arbete Avskrivningar och räntenetto för att minska användningen av konsulter inom säkerhetsområdet. tkr Kostnaderna för forskning ligger 0,6 mkr under budget 120 000 och beror på att ett projekt inte hunnits med som planerat men också att olika planerade insatser kunnat 100 000 bedrivas med externa projektmedel och inte belastas driftbudgeten. 80 000 Kostnader för inhyrd personal överskrider budget med 60 000 2,1 mkr och beror huvudsakligen på en ej budgeterad kostnad i samband med inhyrning av säkerhetschef 40 000 under en rekryteringsperiod. 20 000 Personalkostnader 0 2021 2022 2023 2024 2025 tkr Räntenetto Avskrivningar 100 000 90 000 Avskrivningar 80 000 Avskrivningar uppgick till 74,3 mkr (70,7) vilket 70 000 är 1,4 mkr lägre än budget. Vissa projekt har fått tidsförskjutningar vilket medför att tidpunkten för 60 000 aktivering flyttas framåt. 50 000 40 000 Finansiella poster 30 000 De finansiella posterna uppgick till 37,7 mkr (38,7) 20 000 vilket är 0,5 mkr högre än budget. Orsaken till den något högre räntekostnaden för året är att en mindre del 10 000 räntekostnad aktiverades i projektet NFVP på grund 0 2021 2022 2023 2024 2025 av lägre upparbetning än prognostiserat. Förbundet hanterar ränterisken med hjälp av räntederivat och Övriga personalomkostnader Pensionskostnader räntecappar enligt en normportfölj som är antagen i förbundsstyrelsen. Löner och ersättningar NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 26 Investeringsredovisning Under året har investeringsverksamheten haft ett ökat Totalt tillgängliga budgetmedel i investering s‑ fokus på strategisk prioritering av projekt, i syfte att verksamheten för året uppgick till 500,8 mkr. Under säkerställa att den totala investeringsnivån hålls inom året har anläggningar till ett värde av 71,7 mkr aktiverats den av styrelsen fastställda låneramen. Detta innebär att och 308,9 mkr har upparbetats. Den största orsaken till samtliga investeringsinitiativ har genomgått en noggrann att inte hela budgeten har upparbetats under året är en prövning avseende deras relevans, kostnadseffektivitet senareläggning av byggstart för NFVP i kombination och bidrag till verksamhetens långsiktiga mål. med att prioritet för projekt i befintliga anläggningar och för ledningsnät har setts över. Se förklaringar nedan. TOTALUTGIFT ÅRETS INVESTERINGAR ÅRETS AVSLUTADE INVESTERINGAR Total Totalt Av- budget Avvikelse Ack. beslutad Avvikelse Totalt vikelse 2025 inkl. (total Avslutade utfall budget (budget- beslutad (budget- Budget överrullat Utfall budget- 2025 avslutade avslutade ack. (TKR) NOT budget Ack. utfall utfall) 2025* från 2024 2025 utfall) (aktiverat) projekt projekt utfall) Görvälnverket Allmänt, säkerhet, drift mm 26 422 10 868 15 554 15 200 16 333 2 436 13 897 -9 011 9 011 13 872 4 861 Elförsörjning 24 988 19 015 5 974 13 616 20 903 10 943 9 960 -1 424 1 039 2 238 1 199 Fastighet 6 485 2 206 4 279 9 900 11 351 1 794 9 557 -558 558 550 -8 Filtrering/pumpning 8 650 3 311 5 339 10 500 11 953 915 11 039 -255 255 400 145 Flockning Fällning 650 109 541 500 1 049 9 1 041 0 0 0 0 IT 500 36 464 0 0 36 -36 0 0 0 0 Kemikaliedosering/UV 50 429 43 510 6 919 8 891 11 165 4 962 6 203 -43 12 415 16 700 4 285 Styrsystem Driftövervakning 500 237 263 500 500 237 263 -237 237 500 263 Summa 118 624 79 291 39 333 59 107 73 255 21 330 51 925 -11 528 23 515 34 260 10 745 Yttre anläggningar Allmänt, säkerhet, drift mm 1 850 717 1 133 12 950 13 344 261 13 082 0 0 0 0 Elförsörjning 1 700 20 1 680 2 500 2 500 20 2 480 -20 20 200 180 Fastighet 4 000 2 519 1 481 350 350 2 519 -2 169 -152 152 0 -152 Filtrering/pumpning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Grundvattenverk 15 590 11 271 4 319 14 400 15 355 5 913 9 443 -620 620 630 10 Mätarservice 6 700 6 990 -290 6 700 6 700 6 990 -290 -6 990 6 990 6 700 -290 Reservoarer 9 850 8 434 1 416 2 000 5 998 4 232 1 766 -8 404 8 404 9 700 1 296 Tryckstegringsstation 25 821 18 760 7 061 16 500 16 750 138 16 612 -43 17 166 19 140 1 974 Summa 65 511 48 710 16 801 55 400 60 997 20 072 40 925 -16 228 33 351 36 370 3 019 Ledningar Allmänt, säkerhet, drift mm 7 500 3 699 3 801 7 500 7 500 3 699 3 801 -3 699 3 699 7 500 3 801 Externa byggprojekt på 50 194 28 674 21 520 5 787 10 496 2 031 8 465 -18 283 19 338 23 113 3 775 HVL Redundans Knivsta 14 252 4 528 9 724 3 403 3 403 151 3 251 0 0 0 0 Övriga ledningsprojekt 215 136 176 673 38 463 41 150 52 323 7 891 44 431 -20 770 79 593 93 704 14 110 Summa 287 083 213 575 73 508 57 839 73 721 13 773 59 948 -42 752 102 630 124 317 21 687 Kvalitet och utveckling Allmänt, säkerhet, drift mm 2 476 2 385 91 0 64 0 64 -436 2 385 2 476 91 Laboratorium 760 416 344 760 760 416 344 -416 416 760 344 Summa 3 236 2 801 435 760 824 416 408 -852 2 801 3 236 435 Verksamhetsstöd / IT Allmänt, säkerhet, drift mm 1 800 1 715 85 9 100 9 100 755 8 345 0 0 0 0 Fastighet 11 000 6 470 4 530 9 100 10 314 6 069 4 245 0 0 0 0 IT 1 700 797 903 0 0 797 -797 0 0 0 0 Summa 14 500 8 982 5 518 18 200 19 414 7 621 11 793 0 0 0 0 Övriga inköp av tillgångar 0 314 -314 0 0 314 -314 -314 314 0 -314 Delsumma, exklusive 488 954 353 673 135 281 191 306 228 211 63 526 164 684 -71 674 162 613 198 183 35 571 projekt NFVP NFVP 20 960 776 686 909 273 867 271 310 272 577 245 410 27 167 0 0 0 0 Summa 960 776 686 909 273 867 271 310 272 577 245 410 27 167 0 0 0 0 Summa totalt inklusive projekt 1 449 730 1 040 582 409 148 462 616 500 788 308 936 191 851 -71 674 162 613 198 183 35 571 NFVP * I presenterade investeringstabeller stämmer summa beslutad budget med det som beslutades avseende år 2025, men projekt har under året bytt kategorier, så i tabellernas lägstanivå finns avvikelser. Se omföringstabell på sidan 28. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 27 Görvälnverket underskrider årets budget med Budgeten för projektet Norrvattens framtida 51,9 mkr. Det är framför allt projekten Kontorsplatser vattenproduktion för året var 272,6 mkr och projektet Görväln (8,9 mkr), Ställverksbyggnad (7,3 mkr), upparbetade 245,4 mkr. Den stora orsaken till den lägre Pulverkoldoseringsanläggning del 2 (6,5 mkr) och upparbetningen är att projektet fått en förändrad tidplan Inpassering Görväln (4,5 mkr) som bidrar till den lägre och under en längre tid befinner sig i projekteringsfasen. upparbetningen. Orsaken är att de har förskjutits i tid, Under 2024 genomfördes en omfattande översyn samt att Kontorsplatser Görväln har gjort ett omtag av NFVP‑projektets tekniska lösning, vilket gällande omfattningen. påverkade tidplanen för start av byggproduktionen. Yttre anläggningar underskrider årets budget med Under 2025 har projektering pågått för att ta 40,9 mkr. Det är framför allt projekten Hagastaden fram riktkostnadshandlingar (motsvarande tryckstegring SVOA (11,8 mkr), TS Kungsängen förfrågningsunderlag) för ny lösning samt därefter (9,9 mkr), TS Ekeby garage o reservkraftagg (6,5 mkr), detaljprojektering för bygghandlingar. Ett stort fokus Märsta GVV modernisering el & automation (5,4 mkr) har även varit att ta fram de handlingar som krävs för att och Utveckling Ulriksdal del 2 pumpar & ny brunn kunna teckna kontrakt med samverkansentreprenören (4,1 mkr) som bidrar till den lägre upparbetningen. NCC, exempel på sådana kontraktshandlingar är Orsaken är att de har förskjutits i tid. riktkostnadskalkyl, tidplan för produktionen, risk‑ och möjlighetslista och särskilt svårkalkylerade arbeten. Ledningsnät underskrider årets budget med 59,9 mkr. Det är framför allt projekten Märsta port etapp 3 Parallellt beslutades under våren 2025 att ett antal (19,6 mkr), GAP Tensta Del 1 (9,5 mkr), Sjöledning tidskritiska förberedande arbeten skulle utföras, dessa Stäksön (4,3 mkr) och Hobas Aspvik‑Bro (4,1 mkr) som inleddes under hösten. De omfattar bland annat bidrar till den lägre upparbetningen. Orsaken är att de avverkning, vägbreddning och byggström. Ett större har förskjutits i tid, samt att GAP Tensta Del 1 har gjort förberedande markarbete beslutades av Norrvattens ett omtag gällande omfattningen. styrelse i oktober 2025, detta arbete kommer att pågå under våren 2026. Verksamhetsstöd /IT underskrider årets budget med 11,8 mkr. Det är framför allt projekten Ramavtal för Entreprenaden är uppdelad i 16 huvuddelar för att Integrerade säkerhetssystem, service och installation möjliggöra beställning av arbeten i takt med beslutade (8,3 mkr) och Renovering HK (3,9 mkr) som bidrar och kommande låneramar. Huvuddel 1 och 2 ryms till den lägre upparbetningen. Orsaken är att de har inom nuvarande låneram. Norrvattens styrelse fattade förskjutits i tid. genomförandebeslut för dessa huvuddelar i februari 2026. Efterföljande huvuddelar planeras att tas upp för beslut i början av 2027. En längre beskrivning av NFVP finns under rubrik ”2.4 Händelser av väsentlig betydelse”. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 28 Omföring mellan projektkategorier I presenterade investeringstabeller stämmer summa beslutad budget med det som beslutades avseende år 2025, men projekt har under året bytt kategorier, så i tabellernas lägstanivå finns avvikelser – omföringar har skett enligt: BUDGET 2025 ENLIGT BUDGET 2025 ENLIGT INVESTERINGSOMRÅDE, TKR BUDGET 2025 ÅRSREDOVISNINGEN AVVIKELSE Görvälnverket Allmänt, säkerhet, drift mm 15 200 15 200 0 Elförsörjning 13 616 13 616 0 Fastighet 9 900 9 900 0 Filtrering/pumpning 11 000 10 500 500 Flockning Fällning 0 500 -500 IT 0 0 0 Kemikaliedosering/UV 8 891 8 891 0 Styrsystem Driftövervakning 500 500 0 Summa 59 107 59 107 0 Yttre anläggningar Allmänt, säkerhet, drift mm 25 750 12 950 12 800 Elförsörjning 6 500 2 500 4 000 Fastighet 350 350 0 Filtrering/pumpning 4 100 0 4 100 Grundvattenverk 0 14 400 -14 400 Mätarservice 6 700 6 700 0 Reservoarer 2 000 2 000 0 Tryckstegringsstation 10 000 16 500 -6 500 Summa 55 400 55 400 0 Ledningar Allmänt, säkerhet, drift mm 21 000 7 500 13 500 Externa byggprojekt på HVL 5 727 5 787 -60 Redundans Knivsta 3 403 3 403 0 Övriga ledningsprojekt 27 710 41 150 -13 440 Summa 57 839 57 839 0 Kvalitet och utveckling Allmänt, säkerhet, drift mm 0 0 0 Laboratorium 760 760 0 Summa 760 760 0 Verksamhetsstöd / IT Allmänt, säkerhet, drift mm 9 100 9 100 0 Fastighet 9 100 9 100 0 IT 0 0 0 Summa 18 200 18 200 0 Övriga inköp av tillgångar 0 0 0 Delsumma, exklusive projekt NFVP 191 306 191 306 0 NFVP 271 310 271 310 0 Summa 271 310 271 310 0 Summa totalt inklusive projekt NFVP 462 616 462 616 0 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 29 Projekt som fått Projekt som fått budgetbeslut i budgetbeslut i styrelsen under investeringsrådet 2025 under 2025 PERIOD/OMRÅDE, TKR BELOPP PERIOD/OMRÅDE, TKR BELOPP 2025.02 700 2025.01 1 318 Ledningar 700 Görvälnverket 768 2025.10 123 500 Ledningar 500 Görvälnverket 3 000 NFVP 50 Ledningar 500 2025.02 9 700 NFVP 120 000 Görvälnverket 500 2025.12 98 654 Yttre anläggningar 9 200 NFVP 98 654 2025.03 13 831 Totalsumma 222 854 Görvälnverket 3 281 Ledningar 10 400 Yttre anläggningar 150 2025.04 9 064 Görvälnverket 3 764 Verksamhetsstöd / IT 800 Yttre anläggningar 4 500 2025.05 3 760 Görvälnverket 3 310 Ledningar 150 Verksamhetsstöd / IT 300 2025.06 14 210 Görvälnverket 2 410 NFVP 10 900 Verksamhetsstöd / IT 900 2025.08 1 330 Görvälnverket 600 Yttre anläggningar 730 2025.09 12 085 Görvälnverket 4 500 Verksamhetsstöd / IT 7 585 2025.10 5 000 Görvälnverket 5 000 2025.11 3 340 Görvälnverket 1 580 Yttre anläggningar 1 760 2025.12 1 200 Ledningar 1 200 Totalsumma 74 838 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 30 Noter NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper derivaten påverkar inte förbundets resultat då hanteringen uppfyller kraven på effektiv säkring av ränterisk enligt RKR R8. Kommunalförbundet Norrvatten tillämpar i allt väsentligt redovisningsprinciper i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal Anläggningstillgångar bokföring och redovisning samt god redovisningssed som bland annat För tillgångsslaget ägd mark beräknas inga avskrivningar. kommer till uttryck i anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. För övriga anläggningstillgångar tillämpas linjär avskrivningsmetod, och anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsutgift minus avskrivningar. Alla angivelser är i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Beloppsgränsen för att ta upp en anläggningstillgång är normalt Resultaträkningen har dock ej ställts upp i enlighet med lagstiftningen 25 000 kr och livslängden skall vara minst tre år. Avskrivningstiden för som i första hand inriktats på att ge en rättvisande bild av kommuners redovisade immateriella anläggningstillgångar är 5 år. redovisning där skatteintäkter och generella statsbidrag utgör huvudsakliga intäkter. Norrvatten bedriver affärsmässig verksamhet Bedömning av nyttjandeperiod görs för varje post i anläggningsregistret. varför en uppställningsform för resultaträkningen, som mer liknar Grunden för denna bedömning kommer från branschsammanställningar, Årsredovisningslagens har använts, i syfte att erhålla tydligare b.la. Svenskt Vatten. Varje projektledare gör även en bedömning om information och en mer rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska nyttjandeperiod/avskrivningstid bör justeras efter lokala förutsättningar. I utfall. Resultaträkningen har till räkenskapsår 2023 tillfogats raden bedömningen tas även garantitid, rekommendationer kring vissa material ”Bokslutsdisposition under- eller överuttag av vattenavgift”. I de fall eller rekommendationer från tillverkare i beaktande. Om en väsentlig förbundet gör vinst eller förlust skall inte sådan tillkomma det egna skillnad finns för olika komponenter inom samma anläggningstillgång kapitalet, varför resultat som avviker från noll kommer hanteras som delas anläggningen upp i flera komponenter som skrivs av separat. en skuld alternativt fordran på ägarkommunerna. För år 2025 finns ett överskott som dels återställer 2024 års fordran på kommunerna Huvudvattenledningar som byts ut skrivs i normalfallet av på 70 år. Vid (underuttag av vattenavgift) dels tillfogar en skuld till kommunerna tidigare obeprövade schaktfria infordringstekniker skrivs ledningar av på (överuttag av vattenutgift) om 4,0 mnkr. 40 år. Aktiverat eget arbete redovisas från räkenskapsår och budget 2025 Prövning av nedskrivningsbehov har genomförts under 2025. Inget som en minskad lönekostnad. För jämförbarhet till tidigare år finns en nedskrivningsbehov för befintliga anläggningar identifierades för omräkningskolumn i resultaträkningen. Principförändringen har ingen räkenskapsår 2025. effekt på eget kapital och ingen effekt på årets resultat. Omsättningstillgångar Tidigare år har ränta på derivat redovisats som en del räntekostnad och Lagertillgångar i verksamheten lider inte risk för inkurans. Tillgångarna en del ränteintäkt. Från räkenskapsår 2025 redovisas det som tidigare består av förbrukningsmaterial som omsätts regelbundet och värderas angivits som ränteintäkt, som en minskad räntekostnad och därmed enligt LKBR 7 kap. 5§. redovisas detta enbart som finansiella kostnader. Principförändringen har ingen effekt på eget kapital och ingen effekt på årets resultat. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till de belopp som förväntas inflyta. Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som använts i denna årsredovisning skiljer sig i övrigt inte från motsvarande i närmast Ekonomistyrning och redovisningsprinciper för driftverksam- föregående årsredovisning. heten Budgeten avseende driftverksamheten beslutas årligen av förbunds- Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. fullmäktige och fördelas på olika resultatansvar inom organisationen. Budgetbeslutet omfattar 3 år där år 1 är budgetåret och år 2 och 3 Redovisning av pensionsförpliktelser är planeringsnivåer/år. Budgetärendet bereds på tjänstemannanivå Pensionsåtagande redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen, och föreläggs styrelsen som sedan föreslår förbundsfullmäktige att fatta vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 inte tas upp som beslut. I budgetbeslutet ingår även vilken vattenavgift som ska gälla för skuld eller avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse i enlighet kommande år. Budgeten är fördelad i intäkter, driftkostnader, övriga med den kommunala redovisningslagen. Utbetalningar avseende externa kostnader, personalkostnader, avskrivningar samt finansiella pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som en kostnad intäkter och kostnader. Budgetens olika ingående belopp bygger på i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 erfarenhet, kunskap och prognoser för det aktuella området. redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsåtagandena inkluderar även löneskatt med 24,26 %. Personalkostnader budgeteras inklusive bedömda löneökningar för kommande år samt personalomkostnadspålägg enligt SKR:s Skulder och avsättningar rekommendationer för kommuner. Intern nedlagd tid i investeringsprojekt Skulder är redovisade till anskaffningsvärde. redovisas som aktiverat eget arbete. Årlig avskrivningskostnad beräknas som summan av planenliga pågående avskrivningar och nya planenliga Avsättningar för pensioner är värderade med hjälp av KPA och de avskrivningar för nyinvesteringar. De årliga räntekostnaderna beräknas antaganden de tillämpar vid beräkning av avsättningens storlek. utifrån prognos på låneskuldens utveckling och en prognosticerad ränta på skuldportföljen. Den del av budgeterad räntekostnad som avser NFVP Säkringsredovisning aktiveras i projektet. Gemensamma kostnader för t ex IT, säkerhet och Förbundet följer månadsvis upp låneportföljens anpassning till det fastighet fördelas inte ut inom organisationen utan redovisas på egna riskmandat förbundets fullmäktige och styrelse anvisat i förbundets kostnadsställen. Ingen interndebitering förekommer inom förbundet. finanspolicy. Ränterisken hanteras i huvudsak med derivat. Värdet på NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 31 Beslutad budget följs upp i tertialrapportering under året där både Varje investeringsprojekt som övergår till genomförandefasen tas ekonomiska- och verksamhetsmässiga avvikelser kommenteras och upp och beslutas i investeringsrådet respektive i styrelsen enligt ovan vid behov fattas beslut för att hålla budget och/eller nå målen för beloppsgränser. verksamheten. Uppföljningen avslutas med att en årsredovisning för helåret upprättas. Vid aktivering av egen tid i projekten används personalomkostnadspålägg enligt SKR:s rekommendationer för Ekonomistyrning och redovisningsprinciper för invester- kommuner, av förenklingsskäl antas hela pensionskostnaden vara ingsverksamheten avgiftsbestämd. Budgeten avseende investeringsverksamheten i Kommunalförbundet Norrvatten beslutas netto per projekt och år. Men en investering kan Av oförbrukad del av 2025 års investeringsbudget ombudgeteras inte startas enkom för att det finns medel i budgeten för ett enskilt år 46,9 mkr (38,2 mkr) enligt följande fördelning: utan investeringarna måste godkännas av Norrvattens investeringsråd Budget beslutad för 2025: 38,5 mkr alternativt Styrelse enligt nedan beloppsgränser. Ekonomistyrningen Budget beslutad tidigare än 2025: 8,4 mkr för investeringsverksamheten har utvecklats under året och Norrvatten Av 2025 års tillgängliga investeringsbudget förfaller 145 mkr som inte arbetar med en Strategisk investeringsplan (SIP) med en tidshorisont upparbetas eller får nya beslut i kommande perioder. om 15 år. Förbundet har också en mer aktiv styrning jämfört med tidigare där budgetmedel för olika faser godkänns enligt Norrvattens Investeringsrådet har under året omfördelat medel inom befintlig projektmodell. investeringsbudget om 74,8 mkr och förbundsstyrelsen har inom befintlig investeringsbudget godkänt budgetanslag om 222,9 mkr, varav Har ett projekt en beslutad budget som av något skäl inte förbrukats 218,7 mkr avser projekt NFVP. Anslag som godkänts enligt ovan avser i flyttas kvarvarande budget med till kommande budgetperiod, men bara huvudsak budgetåren 2025–2028. i sådan utsträckning att totalsumman i projektet bibehålls. Budgetmedel som inte behövs i projektet förfaller och flyttas inte till nästkommande För mer information kring Norrvattens investeringsverksamhet hänvisas till budgetår. rubrik 2.4 samt 7 i denna årsredovisning. I de inledande faserna görs ekonomiska beräkningar för projektens Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens utgifter samt vilka driftkostnader projektet förväntas medföra efter att samband med rapportens övriga delar investeringen lämnas över till brukarorganisationen. I huvudsak baseras Driftredovisningen summerar till samma värde som resultaträkningen. de initiala beräkningarna på nyckeltal från liknande projekt, inklusive ett Investeringsredovisningen summerar till kassaflödesanalysen för risktillägg. investeringsverksamheten. Resultaträkningens avskrivningar och årets resultat är en del av balansräkningen som kompletteras med delar från Projektkalkylen revideras löpande, och ett internt investeringsråd fattar kassaflödesanalysen för omsättningstillgångar samt skulder. löpande beslut om omfördelning av budgetmedel inom ramen för total årsbudget, samt upp till 35 mkr per projekt. Under första delen av 2025 gällde beloppet 20 mkr men det ändrades genom ett styrelsebeslut. Godkännande av belopp därutöver beslutas av kommunalförbundets styrelse. Driftredovisning Inversteringsredovisning Verksamhetens intäkter Avslutade projekt Verksamhetens kostnader Pågående projekt Verksamhetens nettoresultat Summa immateriella projekt Årets resultat Summa materiella projekt Summa investeringar Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kassaflödesanalys Avskrivningar Löpande verksamhet Verksamhetens nettoresultat Investeringsverksamhet Resultat efter finansiella poster Finansieringsverksamhet Årets resultat Årets kassaflöde Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 32 NOT 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL 2024 ÅRS ÅR Vattenavgifter 302 364 271 493 271 493 Mätaravgifter 10 113 10 112 10 748 Övriga intäkter 6 682 22 288 21 652 Aktiverat arbete för egen räkning 0 0 12 339 Fondering framtida investeringar 1 000 1 000 1 000 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 0 0 0 Offentliga investeringsbidrag 0 0 0 Summa verksamhetens intäkter 320 158 304 893 317 232 NOT 3 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL 2024 ÅRS ÅR Personalkostnader ex. pension -69 180 -60 320 -71 503 Pensionskostnader -13 885 -19 906 -19 906 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader -7 401 -5 012 -5 012 Inköp av material och varor -47 731 -51 159 -51 159 Inköp av tjänster -15 419 -19 158 -19 158 Övriga verksamhetskostnader -45 912 -44 548 -45 704 Summa verksamhetens kostnader -199 528 -200 103 -212 442 NOT 4 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL 2024 ÅRS ÅR Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar Avskrivningar immateriella tillgångar -435 -452 -452 Avskrivningar mark, byggnader & tekniska anl -40 146 -39 368 -39 437 Avskrivningar maskiner och inventarier -33 707 -30 865 -30 796 Summa av- och nedskrivningar av anl.tillgångar -74 289 -70 686 -70 686 NOT 5 FINANSIELLA POSTER 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL 2024 ÅRS ÅR Ränteintäkter 46 33 53 120 Räntekostnader -37 726 -38 750 -91 836 Summa finansiella poster -37 681 -38 716 -38 716 Se not 15 för information kring upplåningsränta etc. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 33 NOT 6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2025 2024 Summa immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 25 716 25 716 Årets inköp 542 0 Försäljningar 0 0 Utrangeringar -651 0 Överföringar 0 0 Utgående ack anskaffningsvärde 25 607 25 716 Varav pågående investeringar 542 0 Ingående ack avskrivningar -24 721 -24 269 Försäljningar 0 0 Utrangeringar 651 0 Överföringar 0 0 Årets avskrivningar -435 -452 Utgående ack avskrivningar -24 505 -24 721 Ingående ack nedskrivningar 0 0 Årets nedskrivningar/återföringar 0 0 Utgående ack nedskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 1 102 995 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 5 5 Internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 13 662 13 662 Årets inköp 0 0 Försäljningar 0 0 Utrangeringar -558 0 Överföringar 0 0 Utgående ack anskaffningsvärde 13 104 13 662 Varav pågående investeringar 0 0 Ingående ack avskrivningar -13 662 -13 662 Försäljningar 0 0 Utrangeringar 558 0 Överföringar 0 0 Årets avskrivningar 0 0 Utgående ack avskrivningar -13 104 -13 662 Ingående ack nedskrivningar 0 0 Årets nedskrivningar/återföringar 0 0 Utgående ack nedskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 0 0 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 5 5 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 34 forts. NOT 6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2025 2024 Förvärvade immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 12 054 12 054 Årets inköp 542 0 Försäljningar 0 0 Utrangeringar -93 0 Överföringar 0 0 Utgående ack anskaffningsvärde 12 503 12 054 Varav pågående investeringar 0 0 Ingående ack avskrivningar -11 059 -10 607 Försäljningar 0 0 Utrangeringar 93 0 Överföringar 0 0 Årets avskrivningar -435 -452 Utgående ack avskrivningar -11 402 -11 059 Ingående ack nedskrivningar 0 0 Årets nedskrivningar/återföringar 0 0 Utgående ack nedskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 1 102 995 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 5 5 NOT 7 MARK, BYGGNADER & TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL 2024 ÅRS ÅR Ingående anskaffningsvärde 3 180 836 2 964 904 2 964 904 Årets inköp 272 837 249 722 249 722 Försäljningar 0 0 0 Utrangeringar -3 893 -2 281 -2 281 Överföringar 3 231 -31 509 -31 509 Utgående ack anskaffningsvärde 3 453 011 3 180 836 3 180 836 Varav pågående investeringar 751 369 526 995 526 995 Ingående ack avskrivningar -1 374 758 -1 337 599 -1 337 599 Försäljningar 0 0 0 Utrangeringar 3 893 2 278 2 278 Överföringar 0 0 0 Årets avskrivningar -40 146 -39 437 -39 299 Utgående ack avskrivningar -1 411 012 -1 374 758 -1 374 620 Ingående ack nedskrivningar 0 0 0 Årets nedskrivningar 0 0 0 Utgående ack nedskrivningar 0 0 0 Utgående redovisat värde 2 041 999 1 806 078 1 806 216 Varav aktiverad ränta 26 743 13 507 13 507 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 65 65 65 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 35 NOT 8 MASKINER OCH INVENTARIER 2025 OMRÄKNAD 2024 ENL 2024 ÅRS ÅR Ingående anskaffningsvärde 481 748 405 176 405 176 Årets inköp 35 557 38 768 38 768 Försäljningar 0 0 0 Utrangeringar -3 622 0 0 Överföringar 790 37 804 37 804 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 514 473 481 748 481 748 Varav pågående investeringar 22 957 10 611 10 611 Ingående avskrivningar enligt plan -177 397 -146 601 -146 601 Försäljningar 0 0 0 Utrangeringar 3 622 0 0 Överföringar 0 0 0 Årets avskrivningar -33 707 -30 796 -30 934 Utgående ackumulerade avskrivningar -207 481 -177 397 -177 535 Ingående ack nedskrivningar 0 0 0 Årets nedskrivningar 0 0 0 Utgående ack nedskrivningar 0 0 0 Utgående redovisat värde 306 992 304 351 304 213 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 13 13 13 NOT 9 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 0 0 Årets inköp 0 0 Omklassificeringar, aktivering 0 0 Omklassificeringar, kostnad 0 0 Nedskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Bokfört värde 0 0 NOT 10 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar i dotterföretag Röstandel % Röstandel % Andelar Namn och org nr Säte 2025 2024 Norrvatten AB Sundbyberg 100% 100% 100 Org nr 556527-3694 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 100 100 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 100 100 Summa finansiella anläggningstillgångar 100 100 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 36 NOT 11 FÖRRÅD OCH VARULAGER 2025 2024 Kemikalieförråd samt UV-lampor 4 788 3 957 Summa förråd och varulager 4 788 3 957 NOT 12 FORDRINGAR 2025 2024 Fordringar Kundfordringar 34 960 31 549 Övriga kortfristiga fordringar 9 114 7 890 Fordringar på ägare 0 4 613 Övriga förubetalda kostnader och upplupna intäkter 80 644 13 390 Summa fordringar 124 718 57 443 NOT 13 EGET KAPITAL 2025 2024 Ingående eget kapital 181 247 181 247 Varav justering eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Utgående eget kapital 181 247 181 247 Varav resultatreserv 201 201 Varav resultatutjämningsreserv 0 0 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 37 NOT 14 PENSIONSAVSÄTTNING OCH ANSVARSFÖRBINDELSE FÖR PENSIONER 2025 2024 Avsättning för pensioner inklusive löneskatt 17 711 18 075 Ansvarsförbindelser för pensioner 24 813 25 703 - Finansiella placeringar för pensioner 0 0 Totala förpliktelser 42 524 43 778 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt Avsättning till pensioner ink löneskatt ingående värde 18 075 17 298 Nyintjänad pension 386 355 Årets utbetalningar -1 460 -1 411 Ränte- och beloppsuppräkningar 647 1 582 Förändring av diskonteringsränta 0 177 Övrig post 63 74 Summa avsatt till pensioner inkl löneskatt 17 711 18 075 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inklusive löneskatt 25 703 25 096 Årets utbetalningar -2 383 -3 024 Ränte- och beloppsuppräkningar 782 2 347 Övrig post 712 1 283 Summa ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inklusive löneskatt 24 814 25 703 Aktualitetsgrad 100 % 100 % Totalt pensionsförsäkringskapital KPA 54 831 51 892 Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Förbundet har inga visstids- anställda eller förtroendevalda som omfattas av ansvarsförbindelsen. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 38 NOT 15 LÅNGFRISTIGA SKULDER 2025 2024 Långfristig upplåning banker och kreditinstitut 1 700 000 1 700 000 Långfristig upplåning medlemskommuner 350 000 50 000 Fondering för framtida investeringar enligt investeringsplan* 10 000 11 000 Summa långfristiga skulder 2 060 000 1 761 000 *UV aggregat och driftcentral Låneskuldens förfallostruktur 2026 2027 2033 2049 Lån medlemmar 50 000 300 000 Lån Investeringsbanker 275 000 125 000 Lån Affärsbanker 925 000 375 000 Summa lån 975 000 675 000 275 000 125 000 Norrvatten tillämpar en av förbundsfullmäktige antagen finanspolicy som reglerar de bedömda största riskerna för förbundets finanshantering, bland annat finansieringsrisk (tillgång på kapital över tid) och ränterisk (kostnad för kapital över tid). Ränterisken möts med derivat där korta räntevillkorsperioder säkras med längre avtal om fast ränta över olika tidshorisonter. Marknadsvär- det på derivaten avspeglar kostnaden för säkringarna om de skulle sägas upp vid bokslutstidpunkten. Värdet på derivaten påverkar inte förbundets resultat då hanteringen uppfyller kraven på effektiv säkring av ränterisk enligt RKR R8. Derivaten har minskat förbundets lånekostnader under året med 1 777 tkr. 2025 2024 Lånevolym 2 145 745 1 873 071 Volym gröna lån 450 000 1 000 000 Nominellt belopp derivat 1 480 000 1 380 000 Återstående kapitalbindningstid, år 3,10 4,95 Genomsnittlig räntebindning, år 3,08 3,69 Genomsnittlig räntebindning exkl derivat, år 0,11 0,16 Genomsnittlig skuldränta 2,50 % 2,73 % Snittränta lån 2,26 % 3,08 % Snittränta derivat 0,24 % -0,35 % Marknadsvärde avseende derivat 70 899 3 621 NOT 16 KORTFRISTIGA SKULDER 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 95 745 123 072 Leverantörsskulder 52 686 52 879 Moms och punktskatter 1 237 0 Personalens skatter, avgifter, avdrag 4 562 3 880 Upplupna personalkostnader (exkl pension) 3 665 3 516 Upplupna pensionskostnader 2 782 3 735 Skuld till medlemskommuner 4 048 0 Övriga kortfristiga skulder 3 911 158 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 52 735 27 922 Summa kortfristiga skulder 221 371 215 162 Kontokrediter Beviljad kontokredit 400 000 400 000 Utnyttjad kontokredit 95 745 123 071 Outnyttjad kontokredit 304 255 276 929 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 39 NOT 17 LEASINGAVTAL 2025 2024 Samtliga leasingavtal klassificeras som operationella och redovisas som löpande kostnader. Fastigheter Framtida förfall 1 596 0 inom ett år 8 216 0 senare än ett år men inom fem år 6 857 0 senare än fem år Maskiner och inventarier Framtida förfall inom ett år 1 756 2 295 senare än ett år men inom fem år 1 386 2 509 senare än fem år 0 0 NOT 18 REVISIONSARVODE FÖR RÄKENSKAPSREVISION 2025 2024 Sakkunnigt biträde 425 485 Förtroendevalda revisorer 31 25 Total kostnad räkenskapsrevision 456 510 Kostnaderna för räkenskapsrevision avser kostnaden för granskning av delårsrapport, årsredovisning och i förekommande fall fördjupade rap- porter beställda av de förtroendevalda revisorerna för innevarande år. Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapport kommer att publiceras på förbundets hemsida, norrvatten.se NOT 19 ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER 2025 2024 Pensionsavsättning -364 777 Fondering för framtida investeringar -1 000 -1 000 Förutbetalda investeringsintäkter -4 020 -6 292 Summa övr ej likviditetspåverkande poster -5 384 -6 515 NOT 20 INVESTERINGSPROJEKT NFVP Projekt NFVP (Norrvattens Framtida Vattenproduktion) är Norrvattens största projekt. Den totala budgeten för projektets inledande arbete är 960,8 mnkr vilket inkluderar projektering till färdiga bygghandlingar samt en del tidskritiska och förberedande arbeten. Projektets budget har utökats med 213,2 mnkr sedan föregående årsre- dovisning, varav 120 mnkr avser tidskritiska markarbeten som förväntas pågå januari–juni 2026. Resterande ökning om 93,2 härrör i huvudsak från utökad projekteringsbudget och beror till stor del på förskjutning i tid och att projektet är kvar i projekteringsfasen längre än tidigare förväntat. Förbundsstyrelsen tog 2026-02-12 NFVP:s första genomförandebeslut, med en föreslagen budget om 850 mkr. Efter detta beslit är totalt godkänd budget i projekt NFVP 1 810,8 mnkr, och pengarna är avsedda att täcka entreprenadkostnader till och med september 2027 definierade av Huvuddel 1 och 2, samt byggherrekostnader till 2027-12-31. Totalkostnadsprognosen inklusive risk, oförutsett, finansiering och index är 9,153 mdkr, vilket motsvarar 7,888 mdkr i PV2022. Entreprenadkostnad exklusive risk + byggherrekostnad är fortsatt angiven till 6,2 mdkr i PV2025 eller 5,4 mdkr i PV2022. För mer information om projekt NFVP hänvisas till rubrikerna 2.4 samt 7 i denna årsredovisning. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 40 Miljöredovisning Norrvattens miljöarbete bedrivs utifrån miljölednings‑ Säkrad råvattenkvalitet och systemet ”Svensk Miljöbas”, en nationell miljölednings‑ -kvantitet standard som i sin tur bygger på ISO 14001. Miljö‑ diplomet utfärdas av Järfälla kommun. För att bli Östra Mälarens vattenskyddsråd certifierad krävs bland annat att verksamheten visar Östra Mälarens vattenskyddsråd syftar till att stärka miljöansvar, socialt ansvarstagande och kontinuerligt samverkan mellan berörda kommuner och dricksvatten‑ minskar sin miljöpåverkan. producenter och på så sätt skydda Östra Mälaren. En miljörevision genomförs varje år och en godkänd Vattenskyddsrådet är en del av Rådet för Vatten‑ revision är ett kvitto på att miljöarbetet sker på ett och avloppsamverkan i Stockholms län (VAS), välorganiserat sätt med ständiga förbättringar. En extern som är Stockholm läns kommuners gemensamma miljörevision genomfördes den 18 juni inom ramen för samverkansforum för vatten och avloppsfrågor där Svensk Miljöbas. Norrvattens miljöarbete blev godkänt Norrvatten har ordförandeskapet. Vattenskyddsrådet för fortsatt miljödiplomering utan avvikelser. Några drivs av dricksvattenproducenterna Norrvatten och förbättringsförslag nämndes i revisionsrapporten som Stockholm Vatten och Avfall och inkluderar även Norrvatten kommer att jobba med till nästa år. kommunerna Ekerö, Salem, Botkyrka, Huddinge, Järfälla och Upplands‑Bro, det vill säga de kommuner Ledningsgruppen antog den 9 juni 2025 Norrvattens som har strandlinje mot Östra Mälaren. reviderade miljöplan för 2024–2026. I revideringen togs fram nya indikatorer för uppföljningen av de fyra Den viktigaste uppgiften för vattenskyddsrådet är att målområden som anses betydelsefulla för Norrvattens samordna insatser för att skydda vattenkvaliteten i positiva och negativa miljöpåverkan: Östra Mälaren. Rådet ska till exempel kunna genomföra gemensamma utredningar och informationsinsatser. • Säkrad råvattenkvalitet och ‑kvantitet Norrvatten är inledningsvis ordförande för rådet, men • Hållbar framtida dricksvattenförsörjning ordförandeskapet kommer att rotera. • Effektiv och miljövänlig produktion och distribution 2008 inrättades ett vattenskyddsområde för Östra • Hållbar vattenanvändning Mälaren. Syftet med vattenskyddsområdet är att bevara en god kvalitet på råvattnet för vattenverken Nedan redovisas utfallet för respektive målområde. vid Lovö, Norsborg, Görväln och Skytteholm. Skyddsföreskrifterna syftar till att reglera och förhindra sådana verksamheter, hantering och åtgärder som kan medföra risk för vattenförorening och negativ påverkan på råvattenkvaliteten. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 41 Vattenskyddsområdet fyller en viktig funktion då det Hållbara entreprenadarbeten tidigare inte har funnits någon organiserad samverkan Norrvatten arbetar för minskade koldioxidutsläpp vid för att stödja tillsyn och utreda gemensamma ledningsarbeten och entreprenadarbeten där det är utmaningar med fokus på att skydda vattenkvaliteten i möjligt. Östra Mälaren enligt vattenskyddsföreskrifterna. Norrvatten har tagit fram en rutin för användning av Uppdatering av vattenskyddsområden Byggvarubedömningen vid arbetet inom Norrvattens framtida dricksvattenproduktion (NFVP). I Byggvaru‑ Arbetet med revidering av föreskrifter för vattenskydds‑ bedömningen bedöms material avseende miljö, livscykel områden för reservvattentäkterna fortsätter. Aktuell och social hållbarhet och klassas enligt rekommenderas, status för pågående arbeten är följande: accepteras eller undviks. Norrvatten kräver att • Myndighetssamråd har genomförts för entreprenörer ska välja material som rekommenderas reviderat vattenskyddsområde Lohäradsåsen före accepteras och val av material klassat undviks måste (grundvattentäkterna i Vagndalen, Västra Syninge och avvikelsehanteras och godkännas av Norrvatten. Malmby). Kungörelse om förslag till beslut ska skickas Avseende masshantering är syftet att minska transporter till fastighetsägare under våren 2026. så mycket som möjligt genom återanvändning av massor • Reviderat vattenskyddsområde för Finsta har och val av lämpliga mottagningsanläggningar utifrån kungjorts till fastighetsägare under 2025 och beslut klimatsynpunkt. ska fattas av Landshövdingen i februari 2026. • En uppdaterad ansökan om reviderat vattenskyddsområde för Hammarby‑Rotsunda har Effektiv och miljövänlig produktion skickats in till Länsstyrelsen under hösten 2025. och distribution Yttranden i prövning- och tillståndsprocesser Ansvarsfull kemikaliehantering Norrvatten har under 2025 yttrat sig i 25 ärenden För hantering av Norrvattens kemikalier används rörande prövnings‑ och tillståndsprocesser. systemet Chemical Manager (EcoOnline). Under året har ett arbete påbörjats för att ersätta flera Egenkontroll likvärdiga produkter till en gemensam lösning. Detta Råvattenkvaliteten mäts genom e genkontrollprogrammet. tillsammans med fortsatt utrensning av kemikalier har För råvatten som används i Görvälnverket har två möjliggjort en minskning av antalet unika produkter parametrar valts ut som indikatorer för arbetet med till 364 i Norrvattens lista. Organisationen kring säkrad råvattenkvalitet; andel prover som uppfyller administrationen av Norrvattens kemikalier i Chemical mikrobiologiska kvalitetskrav avseende e. coli samt andel Manager har setts över för att detta arbete ska komma prover av råvatten som uppfyller kemiska kvalitetskrav närmare dem som hanterar respektive produkt. avseende PFAS. Utfallet för dessa parametrar visar på ett framgångsrikt uppströmsarbete. Hållbar avfallshantering på Görvälnverket Norrvatten arbetar för att öka återvinning och minska blandat avfall. Under 2025 har hållbar avfallshantering Hållbar framtida tagits upp vid interna informationsträffar. dricksvattenförsörjning Andelen av Norrvattens avfallsmängd som gick till materialåtervinning var ca 26 % och energiutvinning Tydligare hållbarhetskrav vid upphandling uppgick till ca 70 % enligt årets avfallsredovisning. Norrvatten deltar tillsammans med flera andra Endast 0,15 % gick till deponering. Arbetet med VA‑organisationer i det av Svenskt Vatten finansierade information och målsättningar i kombination med det projektet ” Hållbarhetskriterier för VA‑specifika avfallsslag som Norrvatten hade år 2025 gav mycket gott upphandlingar” som förväntas resultera i välförankrade resultat. Mängden blandat avfall gick ner till 2,52 ton, förslag till hållbarhetskrav (både socialt och ekologiskt) jämfört med ca 3 ton år 2024 och 6,4 ton år 2023. till gagn för upphandlande VA‑organisationer och skapa större möjlighet för leverantörerna att anpassa sitt hållbarhetsarbete. NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 42 Energianvändning för produktion/distribution av projektet är att bidra till resurseffektiv vattenanvändning dricksvatten genom att implementera och utvärdera kombinationer Den specifika energiförbrukningen på helåret 2025 var av lösningar för minskad vattenanvändning i hushåll. 502 Wh/m3, vilket är något lägre än för 2024. Målvärde Norrvatten medverkar i projektets referensgrupp. för 2025 var 550 Wh/m3. Norrvatten har även varit initiativtagare till nya projekt inom innovationsprogrammet Water Wise Societies som syftar till en mer resurseffektiv vattenanvändning. Hållbar vattenanvändning Detta har bland annat resulterat i projektet ”Droppvis Norrvatten arbetar sedan flera år tillbaka tillsammans – små beteendeförändringar – stor effekt”. Projektet med medlemskommunerna för att främja en hållbar leds av RISE och Norrvatten ingår i projektgruppen vattenanvändning. Samarbetet med kommunerna tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, fungerar mycket bra, men kommunerna har dock DRICKS, Norrtälje Vatten och Avfall och företaget kommit olika långt när det gäller åtgärder för att Nudgd. En fallstudie kommer att genomföras i Norrtälje verka för en hållbar vattenförbrukning. Mycket hög kommun, men uppföljning av vattenanvändningen vattenförbrukning i samband med varmt och torrt kommer även göras även i Sigtuna och Järfälla. väder är fortsatt ett problem för Norrvatten. Fokus för Förhoppningen är att projektet ska leda till ny kunskap det fortsatta arbetet är att hitta lösningar för att minska om hur beteendepåverkan kan användas för att minska förbrukningstoppar i maj och juni. vattenanvändningen. För Norrvatten handlar det i första hand om att minska vattenanvändningen under så Norrvatten deltar även i olika forskningsprojekt inom kallade högförbrukningsperioder. området. Ett exempel är projektet ”Drop it” som drivs av RISE med finansiering från Formas. Syftet med NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 43 Nyckeltal Norrvatten 5 år i sammandrag (tkr) UTFALL UTFALL UTFALL UTFALL OMRÄKNING UTFALL BUDGET INTÄKTS/KOSTNADSSLAG 2021 2022 2023 2024 UTFALL 2024 2025 2025 Vattenavgifter 207 424 213 651 257 593 271 493 271 493 302 364 303 564 Mätaravgifter 8 694 9 361 10 349 10 748 10 112 10 256 10 750 Övriga intäkter 18 062 21 749 35 854 34 991 23 288 7 539 9 980 Totala intäkter 234 181 244 761 303 796 317 232 304 893 320 158 324 294 Kemikalier -11 180 -14 937 -18 605 -16 341 -16 341 -14 871 -15 532 Elenergi -22 600 -25 397 -30 748 -34 818 -34 818 -32 861 -36 739 Övriga driftskostnader -20 654 -22 612 -24 333 -23 889 -23 889 -23 408 -25 725 Övriga externa kostnader -40 907 -40 297 -43 839 -45 986 -44 829 -45 324 -47 627 Löner och ersättningar -40 508 -39 676 -42 404 -49 033 -37 850 -43 237 -63 310 Pensionskostnader -11 105 -9 724 -15 353 -19 906 -19 906 -13 885 -13 219 Övriga personalomkostnader -15 863 -16 848 -18 705 -22 470 -22 470 -25 943 -9 281 Avskrivningar -63 795 -64 634 -65 445 -70 686 -70 686 -74 289 -75 651 Räntenetto -6 207 -11 594 -30 287 -38 716 -38 716 -37 680 -37 209 Totala kostnader -232 819 -245 720 -289 718 -321 844 -309 505 -311 497 -324 294 Resultat efter finansiella poster 1 363 -958 14 078 -4 613 -4 613 8 661 0 Anläggningstillgångar 1 399 097 1 621 069 1 887 428 2 111 524 2 111 524 2 350 192 2 559 541 Omsättningstillgångar 72 345 95 090 71 148 63 959 63 959 130 136 57 542 Totala tillgångar 1 471 442 1 716 160 1 958 576 2 175 483 2 175 483 2 480 329 2 617 083 Eget kapital 182 205 181 247 181 247 181 247 181 247 181 247 177 556 Avsättningar 17 197 16 723 17 298 18 075 18 075 17 711 17 172 Långfristiga skulder 1 184 463 1 413 388 1 612 000 1 761 000 1 761 000 2 060 000 1 560 000 Kortfristiga skulder 87 577 104 802 148 031 215 161 215 161 221 371 862 355 Totala skulder 1 471 442 1 716 160 1 958 576 2 175 483 2 175 483 2 480 329 2 617 083 Räntebärande lån inklusive checkräkning 31/12 (tkr) 1 170 463 1 400 388 1 633 099 1 873 072 1 873 072 2 145 745 2 283 569 Nettoinvesteringar (tkr) 238 309 286 905 331 522 288 490 288 490 308 936 462 616 Pris per m³, kr (Vattenavgifter) 3,95 4,10 4,90 5,19 5,19 5,84 5,84 Medelantal anställda 63 65 65 70 70 100 110 Sjukfrånvaro 3,5 % 3,4 % 3,0 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % 3,5 % Frisknärvaro 96,5 % 96,6 % 97,0 % 98,4 % 98,4 % 98,4 % 96,5 % Nettoresultat i förhållande till omsättning 0,6 % -0,4 % 4,6 % -1,5 % -1,5 % 2,7 % 0,0 % Kapitalkostnader i % av totala kostnader 30,1 % 31,0 % 33,0 % 34,0 % 35,3 % 35,9 % 34,8 % Soliditet 12,4 % 10,6 % 9,3 % 8,3 % 8,3 % 7,3 % 6,8 % Lånefinansiering i % av anläggningar 84 % 86 % 87 % 89 % 89 % 91 % 89 % Rörelsekapital * -15 232 -9 712 -76 883 -151 202 -151 202 -91 234 -804 812 Självfinansieringsgrad 27 % 23 % 20 % 25 % 25 % 24 % 16 % Ackumulerad självfinansieringsgrad 10 år 32 % 29 % 29 % 29 % 29 % 26 % 26 % Avskrivningar i % av totala kostnader 27 % 26 % 23 % 22 % 22 % 24 % 23 % Finansnetto i % av totala kostnader 2,74 % 4,95 % 11,67 % 13,67 % 13,67 % 13,76 % 12,96 % * Fördelningen av långfristiga/kortfristiga skulder har ändrats 2023, se not 1. Nyckeltal fortsätter på nästa sida NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 44 UTFALL UTFALL UTFALL UTFALL UTFALL BUDGET INTÄKTS/KOSTNADSSLAG 2021 2022 2023 2024 2025 2025 Uppfordrad råvattenmängd 1000 m³ 54 370 53 967 53 130 55 428 55 024 55 019 Producerad mängd dricksvatten 1000 m³ 51 930 50 937 51 294 52 730 52 173 52 156 Intern förbrukning procent 5 % 6 % 4 % 5 % 5 % 5 % Debiterad mängd 1000 m³ 51 606 51 100 50 858 52 049 51 622 52 000 Förlust i procent av producerad mängd 0,6 % -0,3 % 0,9 % 1,3 % 1,1 % 0,3 % Energiuttag totalt MW/h 25 059 25 643 25 397 26 944 26 178 28 851 Energiproduktion Vindkraftverk MW/h 6 708 6 250 6 041 5 978 6 893 6 489 Ökning/Minskning debiterat vatten % 2,5 % -1,0 % -0,5 % 2,3 % -0,8 % -0,9 % Invånarantal medlemskommunerna SCB fr o m 2017 711 018 723 645 731 243 738 491 738 491 741 379 Ökning / minskning invånarantal % 1,99 % 1,78 % 1,05 % 0,99 % 0,00 % 0,93 % Producerad mängd vatten m³/invånare 73 70 70 71 71 70 Kemikaliekostnad/m³ debiterat vatten (kr) 0,22 0,29 0,37 0,31 0,29 0,30 Energikostnad/m³ debiterat vatten 0,44 0,50 0,60 0,67 0,64 0,71 Pris per m³, kr 3,95 4,10 4,90 5,19 5,84 5,84 Energi och kemikaliekostnad procent av pris m³ 17 % 19 % 20 % 19 % 16 % 17 % Driftsprover i verket 2 358 2 237 1 960 2 045 2 494 Egenkontrollprover i verket 108 110 104 104 106 Driftsprover på ledningsnätet 460 493 473 478 451 Kommunernas egenkontroll 641 696 644 643 701 Klagomålsprover (före och efter spolning) 77 74 81 86 137 Totalt antal prov (Laboratoriet) 5 605 5 715 5 301 5 260 6 262 Antal läckor huvudvattenledningar 14 6 4 10 24 Antal läckor inom kommunernas lokala nät 103 97 36 31 59 Varav läckor på tomtmark (servisledning) 18 21 5 14 18 Antal mätarrenoveringar 102 800 420 460 30 Antal mätare 69 129 71 627 71 221 70 453 72 880 Renvattenkostnad i procent av total VA-kostnad, genomsnitt i Stockholms län Typhus A Norrvattens andel av total kostnad % 8 % 8 % 9 % 8 % 8 % Typhus A Total kostnad VA-avgifter 7 070 7 428 8 139 9 985 11 576 Typhus B Norrvattens andel av total kostnad % 12 % 12 % 13 % 11 % 11 % Typhus B Total kostnad VA-avgifter 68 149 71 272 77 540 95 533 110 825 Typhus A = ”Normalvilla” med 150 m³ i årlig vattenförbrukning Typhus B = Flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m³ i årlig vattenförbrukning NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 45 Revisionsberättelse för år 2025 NORRVATTEN / ÅRSREDOVISNING 2025 46 Norrvatten på fem sekunder Norrvatten är ett kommunalförbund som producerar och distribuerar dricksvatten av hög kvalitet till 14 medlemskommuner med stark expansion i norra Storstockholm. Omkring 750 000 människor, flera stora sjukhus samt Arlanda flygplats är beroende av att Norrvatten garanterar ett hälsosamt dricksvatten och därmed möjliggör regionens utveckling. Norrvatten är Sveriges fjärde största dricksvattenproducent och har ungefär 100 anställda. Vårt vattenverk, Görvälnverket, ligger vid Mälaren i Järfälla kommun. Här producerar vi 1 600 liter dricksvatten per sekund. Norrvattens vision Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus. Norrvattens medlemskommuner Postadress: Box 2093, 169 02 Solna Besöksadress: Skogsbacken 6, Sundbyberg Telefon: 08-627 37 00 www.norrvatten.se info@norrvatten.se Till revisorerna i Kommunalförbundet Norrvatten (Org.nr 222000-0158) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kommunalförbundet Norrvatten utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnas till förbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-27. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Kommunalförbundet Norrvatten för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av styrelsen den 2026-03-26. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3 samt 40- 47. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna  Signerat 2026-03-27 13:46:20 UTC Oneflow ID 14144011 Sida 1 / 4 genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också  Signerat 2026-03-27 13:46:20 UTC Oneflow ID 14144011 Sida 2 / 4 informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Richard Moëll Vahul Ansvarigt sakkunnigt biträde Auktoriserad revisor  Signerat 2026-03-27 13:46:20 UTC Oneflow ID 14144011 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-27 13:46:20 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Richard Sebastian Moëll Vahul Richard Moëll Vahul Ansvarigt sakkunnigt biträde & auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-27 13:46:20 UTC Oneflow ID 14144011 Sida 4 / 4 VALLENTUNA KOMMUN REVISIONSBERÄTTELSE 2025 REVISIONEN KOMMUNFULLMÄKTIGE I VALLENTUNA KOMMUN Revisionsberättelse 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i AB Össebyhus, Vallentuna För- valtnings AB, Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB även verksamheten i dessa företag under år 2025. Vi har biträtts av sakkunniga från PwC, som genomfört gransk- ningen. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verk- samhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Verksamhetsberättelse för år 2025”. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i huvudsak har bedrivit verksam- heten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi noterar dock en endast delvis god måluppfyllelse för socialnämnden, där flera viktiga mål inte uppnås. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll i huvudsak har varit till- räcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmässiga och finansiella målen som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. 1 Comfact Signature Referensnummer: 322489SE VALLENTUNA KOMMUN REVISIONSBERÄTTELSE 2025 REVISIONEN KOMMUNFULLMÄKTIGE I VALLENTUNA KOMMUN Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Vallentuna 2026-04-15 Thomas Arctaedius Staffan Modig Britt-Marie Heidmark Åke Ekermo Esbjörn Holm Till revisionsberättelsen hör bilagorna: - Revisorernas verksamhetsberättelse för år 2025 - De sakkunnigas rapporter i olika granskningar - Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i AB Össebyhus, Vallentuna Förvaltnings AB, Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB 2 Comfact Signature Referensnummer: 322489SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: THOMAS ARCTAEDIUS ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2026-04-15 12:34:50 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _fdefa40f0b309c4999e285e44153e7c6 NAMN: Britt-Marie Heidmark ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2026-04-15 12:57:03 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _799d7cfb36b8a601c781882dd9236222 NAMN: Erik Mats Åke Ekermo ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2026-04-15 12:58:00 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _7f744d0d4c6b6916258ef6e7868815d7 Comfact Signature Referensnummer: 322489SE Sida 1/2 NAMN: ESBJÖRN HOLM ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2026-04-15 12:58:04 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _54d17239795eaabf56d1ea6570b6f28c NAMN: STAFFAN MODIG ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2026-04-15 15:24:13 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _bc18ed62f389e1f9d5c285bcadbb24f9 Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-04-15 15:24:20 +02:00 Ref: 322489SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 322489SE Sida 2/2 1 Revisorernas verksamhetsberättelse 2025 För uppföljning av revisionsplanen för verksamhetsåret 2025 överlämnar vi härmed vår verksamhetsberättelse. Förutsättningar för revisionen Revisorerna granskar med stöd av kommunallagen årligen all den verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. Granskningen omfattar kommunens verksamhet, räkenskaper och årsredovisning. Revisionens inriktning och syfte är att pröva; ▪ om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, ▪ om räkenskaperna är rättvisande och ▪ om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionen har en oberoende ställning i förhållande till nämnderna och avgör självständigt vilka granskningar som skall utföras. Revisorerna eftersträvar i sin verksamhet att upprätthålla ett förtroendefullt förhållande till de reviderade nämnderna och deras personal, utan att göra avkall på revisionens uppdrag. Bemanning Revisorer för verksamhetsåret 2025 har varit Thomas Arctaedius, Staffan Modig, Britt-Marie Heidmark, Esbjörn Holm och Åke Ekermo. För fullgörande av vårt uppdrag har vi under året biträtts av PwC. REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 2 Redogörelse över årets granskningsinsatser Nedan lämnas en kortfattad redogörelse över granskningsinsatser som genomförts under revisionsåret 2025. För samtliga granskningar har rapporter upprättats och tillställts kommunstyrelsen respektive berörd nämnd. Sedan hösten 2007 redovisar revisionen löpande genomförda granskningar i samband med ordinarie fullmäktigesammanträden. Vi ser, liksom tidigare, positivt på att såväl kommunstyrelsen som nämnderna i sina svar visar på följsamhet till de rekommendationer och förslag till förbättringar som lämnats i granskningsrapporterna. Nedan redovisas planering och genomförande av årets revision. Risk- och väsentlighetsanalys Vi har som underlag för våra granskningsinsatser under året gjort en risk - och väsentlighetsanalys. Riskbedömningens syfte är att uppmärksamma väsentliga granskningsområden, samt att definiera förslag på inriktning och omfattning av olika insatser. Med utgångspunkt i upprättad risk- och väsentlighetsanalys har vi sedan valt inriktning på granskningsinsatserna under året. Grundläggande granskning – bilaga 1 Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser och nämnder. Kommunstyrelsen och nämnderna ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget måste respektive organ bygga upp system och rutiner för styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa rutiner tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge oss revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelsen. Granskningen omfattar följande granskningsområden: REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 3 1. Styrning, kontroll och åtgärder. 2. Måluppfyllelse för verksamheten. 3. Måluppfyllelse för ekonomin Resultatet sammanfattas nedan. I bifogad rapport lämnas rekommendationer till styrelse och nämnder. Verksamheten har i huvudsak bedrivits på ett ändamålsenligt sätt Socialnämnden redovisar delvis god måluppfyllelse. Tre av nämndens sex mål uppnås inte. Det gäller följande viktiga mål: - ”Service och tjänster ska utformas utifrån invånarnas behov och förmågor”, där bl a nöjdheten med särskilt boende och myndighetsutövning inom IFO försämrats. - ”De sociala tjänsterna ska stärka individen till ett mer självständigt liv”, där målvärden för bl a återaktualisering inom ett år samt genomsnittlig tid på korttidsboende inte nås. - ”Minska miljö- och klimatpåverkan”, där indikatorn för körbeteende med bil visar negativ utveckling jämfört med föregående år samt målvärdet för 2025. Kommunstyrelsen och övriga nämnder har verifierat att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheten har bedrivits på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt Styrelsen och nämnderna uppvisar samtliga i allt väsentligt en ekonomi i balans. Den interna kontrollen har i huvudsak varit tillräcklig Samtliga nämnder har i rimlig grad verifierat att den interna kontrollen inom granskade områden har varit tillräcklig under år 2025. REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 4 Granskning av årsredovisning och god ekonomisk hushållning 2025 – bilaga 2 och 3 PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Resultatet av det sakkunniga biträdets granskning framgår av bilaga 2 “Sakkunnigt biträdes yttrande”. Baserat på yttrandet bedömer vi revisorer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen uppfyller kraven i LKBR. Vi har även låtit PwC granska redovisad måluppfyllelse och följsamhet till balanskravet (Bilaga 3). Av granskningen framgår att kommunfullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, enligt årsredovisningens återrapportering. Det framgår också att kommunens ekonomiska resultat innebär att balanskravet är uppfyllt. Granskning av delårsrapport 2025 – bilaga 4a och 4b En översiktlig granskning av kommunens delårsrapport har genomförts vilken legat till grund för revisorernas delårsutlåtande. I detta utlåtandet framfördes följande: Ekonomiskt resultat Resultatet för perioden januari - augusti 2025 uppgår till + 214,6 mnkr. Samtliga tre finansiella mål prognostiseras att uppnås. Prognosen för helåret är ett positivt balanskravsresultat om + 150,6 mnkr. Verksamhetsresultat Den samlade bedömningen för kommunen är att alla tre kommungemensamma mål ligger i fas med planen för perioden. I delårsrapporten lämnas prognosen att alla de kommungemensamma målen kommer att uppnås för helåret. Utifrån genomförd granskning bedömer vi: • Att, utifrån delårsrapportens återrapportering, det prognostiserade resultatet är förenligt med såväl finansiella mål som kommunövergripande verksamhetsmål fastställda av fullmäktige i Mål och budget 2025. REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 5 Vi delar kommunstyrelsens bedömning i delårsrapporten att balanskravet kommer att uppfyllas för år 2025. Granskning av folkhälsoarbetet – bilaga 5 PwC har på uppdrag av oss förtroendevalda revisorer genomfört en en granskning av kommunens folkhälsoarbete. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer att folkhälsoarbetet bedrivs i enlighet med antagen folkhälsostrategi. Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Se över folkhälsostrategin och strategier med bäring på folkhälsoarbetet för att säkerställa en tydlig styrning och att dessa harmoniserar med varandra. • Säkerställ att folkhälsostrategin och strategier med bäring om folkhälsoarbetet kommuniceras och görs kända i organisationen. • Överväg att upprätta handlingsplaner eller dylikt för att skapa en tydligare struktur och styrning samt samla arbetet i syfte att nå måluppfyllelse i de beslutade strategierna. Framtagandet av exempelvis handlingsplaner kan även underlätta uppföljningen av arbetet. • Säkerställ att uppföljning sker i enlighet med folkhälsostrategin. Uppföljningen kan med fördel dokumenteras i exempelvis handlingsplaner för att nå målen i strategin. • Säkerställ att indikatorerna som ska följas upp inom ramen för strategin är mätbara och jämförbara för tid. Bristande indikatorer försvårar arbetet med bedömning av måluppfyllelse. • Säkerställ att det vidtas tydliga åtgärder utifrån rapporteringen vid bristande måluppfyllelse. REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 6 Granskning av kommunstyrelsen uppsiktsplikt – bilaga 6 PwC har på uppdrag av oss förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas, bolagens och förbundens verksamhet inte helt är ändamålsenlig och tillräcklig. Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • det upprättas ett årshjul med tillhörande styrdokument för kommunstyrelsens uppsiktsplikt, vad gäller nämnderna, bolagen och förbunden. Ett årshjul kan hjälpa kommunstyrelsen att mer nogsamt följa verksamheterna samt att kunna fatta rättvisande beslut. Detta skulle kunna göras genom att det i budgeten framgår vad kommunstyrelsen ska genomföra inom ramen för sin uppsiktsplikt samt att det i årsredovisningen finns en bedömning av uppsiktsplikten eller en sammanställning över vad som har genomförts. På så vis kan en sammanhållen process för uppsiktsplikten skapas. • kommunstyrelsen löpande får information om bolagens, nämndernas och förbundens verksamheter genom att de erhåller direkt information från nämnderna såväl som bolagen. • kommunstyrelsen i protokoll tydliggör när beslut fattas som rör att begära upplysningar från nämnder och bolagen. Detta medför en ökad spårbarhet i protokollen och det blir tydligare vilken information kommunstyrelsen önskar erhålla samt vilka upplysningar de begär inom ramen för själva uppsiktsplikten. • det säkerställs att behandling av frågor kopplat till uppsiktsplikten; uppsiktsdialoger, ägardialoger och möten kopplat till förstärkt uppsikt, på ett tydligt sätt alltid går att spåra i styrelsens protokoll. Detta avser framför allt styrelsens ställningstaganden och aktiva agerande, exempelvis i form av uppmaningar och uppföljning och då särskilt när förbättringsåtgärder är aktuellt. REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 7 Uppföljande granskning – bilaga 7 PwC har på uppdrag av oss förtroendevalda revisorer genomfört en uppföljande granskning av två tidigare genomförda granskningar, rörande upphandling och inköp respektive framtidens äldreomsorg. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen i allt väsentligt har vidtagit åtgärder med hänsyn till revisorernas rekommendationer utifrån genomförd granskning av upphandling och inköp samt att socialnämnden i allt väsentligt har vidtagit åtgärder med hänsyn till revisorernas rekommendationer utifrån genomförd granskning av framtidens äldreomsorg. Övriga granskningsinsatser samt dialog och kommunikation Under 2025 genomförde vi en förstudie rörande överklagningar av myndighetsutövning inom barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden och bygg- och miljötillsynsnämnden. Vår slutsats efter genomförd förstudie är att det inte, på basis av överklagningar och avgörande i domstol med anledning därav, finns indikationer på systematiska brister vad gäller myndighetsutövningen inom aktuella nämnder. Vi vill särskilt tacka de tjänstepersoner som bistått oss i insamling och sammanställning av material inom ramen för förstudien. Vi följer löpande nämndernas protokoll och tillhörande handlingar. På samma sätt följer utsedd lekmannarevisor löpande bolagens protokoll och tillhörande handlingar. Vi har under året genomfört informationsinhämtning genom träffar med företrädare för olika förvaltningar. Därtill har vi haft sammanträffanden med fullmäktiges presidium. För kommunrevisionen Vallentuna, 2026-04-15 Thomas Arctaedius Revisionens ordförande REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE 8 Bilagor Sakkunnigas granskningsrapporter och yttranden 1. Grundläggande granskning 2025 2. Sakkunnigt biträdes yttrande av årsredovisning 2025 3. Granskning av god ekonomisk hushållning helår - 2025 4. Granskning av delårsrapport a. Sakkunnigt biträdes yttrande över delårsrapport 2025 b. Granskning av god ekonomisk hushållning helår - 2025 5. Granskning av folkhälsoarbetet 6. Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt 7. Uppföljande granskning Granskningsrapporter från hel- och delägda bolag 8. AB Össebyhus 9. Vallentuna förvaltnings AB 10. Roslagsvatten AB 11. Vallentunavatten AB REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 322499SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: THOMAS ARCTAEDIUS ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2026-04-15 12:43:59 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _fdefa40f0b309c4999e285e44153e7c6 Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-04-15 12:44:05 +02:00 Ref: 322499SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 322499SE Sida 1/1 VALLENTUNA KOMMUN REVISIONEN 2025-10-23 KOMMUNFULLMÄKTIGE Utlåtande avseende delårsrapport 2025-08-31 Vi revisorer har översiktligt granskat Vallentuna kommuns delårsrapport per 2025-08-31. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och mer inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogade granskningsrapporter som utarbetats av PwC. Kommunstyrelsen fattade sitt beslut om delårsrapporten den 13 oktober 2025. Ekonomiskt resultat Resultatet för perioden januari - augusti 2025 uppgår till + 214,6 mnkr. Samtliga tre finansiella mål prognostiseras att uppnås. Prognosen för helåret är ett positivt balanskravsresultat om + 150,6 mnkr. Verksamhetsresultat Den samlade bedömningen för kommunen är att alla tre kommungemensamma mål ligger i fas med planen för perioden. I delårsrapporten lämnas prognosen att alla de kommungemensamma målen kommer att uppnås för helåret. Utifrån genomförd granskning bedömer vi: ● Att, utifrån delårsrapportens återrapportering, det prognostiserade resultatet är förenligt med såväl finansiella mål som kommunövergripande verksamhetsmål fastställda av fullmäktige i Mål och budget 2025. Vi delar kommunstyrelsens bedömning i delårsrapporten att balanskravet kommer att uppfyllas för år 2025. För revisorerna Thomas Arctaedius Ordförande REVISIONEN TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE Comfact Signature Referensnummer: 264108SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: THOMAS ARCTAEDIUS ORGANISATION: Vallentuna Revisorer TID: 2025-10-23 09:47:51 +02:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _05740e8a4c0469bb238dc5dd8f05198dc7 Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2025-10-23 09:47:56 +02:00 Ref: 264108SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 264108SE Sida 1/1 Till årsstämman i Vallentuna Förvaltnings AB Organisationsnummer 556080-1531 Granskningsrapport för 2025 Jag, av fullmäktige i Vallentuna kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat bolagets verksamhet för 2025. Bolaget har under året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Styrelse ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet samt utifrån bolagsordning och fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Detta har skett genom grundläggande granskning avseende måluppfyllelse samt styrning och intern kontroll. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga som grund för mina uttalanden nedan. Utifrån genomförd granskning gör jag följande bedömningar avseende revisionsåret 2025: Att bolagets verksamhet sammantaget har skötts på ett ändamålsenligt sätt. Att bolagets verksamhet i huvudsak har bedrivits på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vallentuna den 10 mars 2026 Thomas Arctaedius Lekmannarevisor Lekmannarevisorerna i Roslagsvatten Aktiebolag Till kommunfullmäktige i Österåker, Vallentuna, Ekerö, Vaxholm, Knivsta, Täby och Danderyd Till årsstämman i Roslagsvatten Aktiebolag, org nr 556142-2394 Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda lekmannarevisorer, har granskat Roslagsvatten Aktiebolags verksamhet. Vi har biträtts av PwC i vår granskning. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har vi träffat bolagets verkställande ledning vid två tillfällen för att informera oss om utvecklingen i verksamheten. Vi har även vid två tillfällen träffat bolagets auktoriserade revisor för att stämma av våra respektive granskningsinsatser och resultatet av dessa. Vi har gått igenom styrelseprotokoll och andra väsentliga styrdokument. Under året har en granskning genomförts av Roslagsvatten AB:s arbete med långsiktiga investeringar. I granskningen identifierades flera utvecklingsområden i bolagets arbete. Utifrån detta har styrelsen ombetts att inkomma med ett yttrande kring vilka åtgärder som planeras att vidtas med anledning av de iakttagelser som gjorts. Under året har en grundläggande granskning vidare genomförts av Roslagsvatten AB. Granskningen omfattar uppföljning av bolagets verksamhetsplan och budget, rapportering till styrelsen och utvärdering av bolagets resultat i förhållande till mål för verksamhet och ekonomi. Granskningen visar att styrelsens styrning, kontroll och åtgärder i huvudsak varit tillräcklig under år 2025. Redovisat resultat för verksamheten och ekonomin bedöms inte helt vara förenligt med beslutade mål. I samband med vår genomgång av årsredovisningen har vi även konstaterat att det fortsatt föreligger behov av att öka informationsvärdet i förvaltningsberättelsen. Vår uppfattning är, i likhet med föregående år, att det ekonomiska resultatet bör redovisas på ett tydligare sätt. Detta bör brytas ner på dotterbolag och verksamhetsgrenar. Vi ser det som positivt att den redovisning av verksamhetsmässiga nyckeltal med angivna målvärden som ingår i förvaltningsberättelsen tydliggjorts.  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 1 / 4 Vi har även noterat att nuvarande förnyelsetakt uppgår till 0,22%, vilket motsvarar 450 år, och vi saknar en analys av vad detta får för konsekvenser på framtida kostnader. Vi har därtill noterat att styrelsen gör bedömningen att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Det saknas dock underlag i årsredovisningen, t ex i form av relevanta nyckeltal, som styrker styrelsens bedömning. Vidare kan konstateras att bolagets ambition är att nå topp 5 bland VA-bolag, men att kostnadsdimensionen saknas i denna ambition. Vi förutsätter att styrelsen säkerställer att fortsatt utveckling av årsredovisningen sker till år 2026. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Anders Haglund Jan Olsson Maria Karlsson Av fullmäktige Av fullmäktige Av fullmäktige i Vaxholms stad i Ekerö kommun i Knivsta kommun utsedd lekmannarevisor utsedd lekmannarevisor utsedd lekmannarevisor Staffan Modig Jan Winberg Av fullmäktige i Av fullmäktige i Vallentuna kommun Österåker kommun utsedd lekmannarevisor utsedd lekmannarevisor  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 2 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ANDERS HAGLUND Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 13:44:32 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ANDERS HAGLUND Anders Haglund Leveranskanal: E-post STAFFAN MODIG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 17:58:14 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: STAFFAN MODIG Staffan Modig Leveranskanal: E-post JAN WINBERG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 13:41:18 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JAN HENRY WINBERG Jan Winberg Leveranskanal: E-post JAN OLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-26 09:02:56 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: JAN EDVIN OLSSON Jan Olsson Leveranskanal: SMS  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 3 / 4 MARIA KARLSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 17:03:43 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MARIA GUNILLA KRISTINA KARLSSON Maria Karlsson Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-26 09:02:56 UTC Oneflow ID 14113711 Sida 4 / 4 Lekmannarevisorn i Vallentunavatten AB Till kommunfullmäktige i Vallentuna Till årsstämman i Vallentunavatten AB, org nr 556655-9836 Granskningsrapport för år 2025 Jag, av fullmäktige utsedd lekmannarevisor, har granskat Vallentunavatten AB:s verksamhet. Jag har biträtts av PwC i min granskning. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har jag träffat bolagets verkställande ledning för att informera mig om utvecklingen i verksamheten. Jag har även träffat bolagets auktoriserade revisor för att stämma av våra respektive granskningsinsatser och resultatet av dessa. Jag har gått igenom styrelseprotokoll och andra väsentliga styrdokument. Under året har en granskning genomförts av Roslagsvatten AB:s arbete med långsiktiga investeringar. I granskningen identifierades flera utvecklingsområden i bolagets arbete. Utifrån detta har styrelsen i Roslagsvatten AB ombetts att inkomma med ett yttrande kring vilka åtgärder som planeras att vidtas med anledning av de iakttagelser som gjorts. Under året har en grundläggande granskning vidare genomförts av Vallentunavatten AB. Granskningen omfattar uppföljning av bolagets verksamhetsplan och budget, rapportering till styrelsen och utvärdering av bolagets resultat i förhållande till mål för verksamhet och ekonomi. Granskningen visar att styrelsens styrning, kontroll och åtgärder i huvudsak varit tillräcklig under år 2025. Redovisat resultat för verksamhet och ekonomi bedöms inte helt vara förenligt med beslutade mål.  Signerat 2026-03-25 17:57:18 UTC Oneflow ID 14113922 Sida 1 / 3 Jag har noterat att styrelsen gör bedömningen att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Det saknas dock underlag i årsredovisningen, t ex i form av relevanta nyckeltal, som styrker styrelsens bedömning. Vidare kan konstateras att bolagets ambition är att nå topp 5 bland VA- bolag, men att kostnadsdimensionen saknas i denna ambition. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Staffan Modig Av fullmäktige i Vallentuna kommun utsedd lekmannarevisor  Signerat 2026-03-25 17:57:18 UTC Oneflow ID 14113922 Sida 2 / 3 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige STAFFAN MODIG Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-25 17:57:18 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: STAFFAN MODIG Staffan Modig Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-25 17:57:18 UTC Oneflow ID 14113922 Sida 3 / 3 Sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport Till revisorerna i Vallentuna kommun Org.nr 212000-0027 Inledning Vi har utfört en översiktlig granskning av utfall och ställning i delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter för Vallentuna kommunen för perioden 2025-01-01 - 2025-08-31 avgiven av kommunstyrelsen den 2025-10-13. Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vårt ansvar är att uttala en slutsats grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, Översiktlig granskning av delårsrapport. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Det sakkunniga biträdets granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den översiktliga beskrivningen av kommunens drift- och investeringsverksamhet Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” och “Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den översiktliga beskrivningen av kommunens drift- och investeringsverksamhet har en annan inriktning och betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.  Signerat 2025-10-16 16:51:18 UTC Oneflow ID 12344425 Sida 1 / 3 Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Översiktlig beskrivning av kommunens drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Malin Odby Ansvarigt sakkunnigt biträde & auktoriserad revisor samt certifierad kommunal revisor  Signerat 2025-10-16 16:51:18 UTC Oneflow ID 12344425 Sida 2 / 3 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ÖHLRINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2025-10-16 16:51:18 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Malin Astrid Charlotte Odby Malin Odby Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2025-10-16 16:51:18 UTC Oneflow ID 12344425 Sida 3 / 3 Till revisorerna i Vallentuna kommun (Org.nr 212000-0027) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som överlämnas till kommunens förtroendevalda revisorer 2026-04-15. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Vallentuna kommun för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av kommunstyrelsen den 2026- 04-13. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sida 3. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna  Signerat 2026-04-14 15:20:12 UTC Oneflow ID 14317796 Sida 1 / 4 genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också  Signerat 2026-04-14 15:20:12 UTC Oneflow ID 14317796 Sida 2 / 4 informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Malin Odby Ansvarigt sakkunnigt biträde Auktoriserad revisor och sakkunnigt biträde  Signerat 2026-04-14 15:20:12 UTC Oneflow ID 14317796 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-14 15:20:12 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Malin Astrid Charlotte Odby Malin Odby Director Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-14 15:20:12 UTC Oneflow ID 14317796 Sida 4 / 4 Lekmannarevisorn i Össebyhus AB Till årsstämman i Össebyhus AB Org nr 556117-4359 Granskningsrapport för 2025 Jag, av fullmäktige i Vallentuna kommun utsedd lekmannarevisor, har granskat Össebyhus AB:s verksamhet för 2025. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder lekmannarevisorn. Styrelse ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet samt utifrån bolagsordning och fastställda ägardirektiv. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Detta har skett genom grundläggande granskning avseende måluppfyllelse samt styrning och intern kontroll. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga som grund för mina uttalanden nedan. Utifrån genomförd granskning gör jag följande bedömningar avseende revisionsåret 2025: Att bolagets verksamhet sammantaget har skötts på ett ändamålsenligt sätt. Att bolagets verksamhet i huvudsak har bedrivits på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vallentuna, dag som framgår av min elektroniska signatur _________________ Åke Ekermo Lekmannarevisor  Signerat 2026-03-19 10:54:10 UTC Oneflow ID 13948115 Sida 1 / 2 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ÅKE EKERMO Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-03-19 10:54:10 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Erik Mats Åke Ekermo Åke Ekermo Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-03-19 10:54:10 UTC Oneflow ID 13948115 Sida 2 / 2 Styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet Vallentuna kommun December 2025 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomfört en granskning av styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer att folkhälsoarbetet bedrivs i enlighet med antagen folkhälsostrategi. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer att folkhälsoarbetet bedrivs i enlighet med antagen folkhälsostrategi. Nedan ses bedömning för varje revisionsfråga. För fullständiga bedömningar se respektive revisionsfråga i rapporten eller det avslutande avsnittet “Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor”. Revisionsfrågor Bedömning Finns det en tydlig styrning av kommunens folkhälsoarbete Delvis utifrån strategin? Finns en tydlig organisering och ansvarsfördelning av Ja folkhälsoarbetet inom kommunen? Har folkhälsoarbetet utifrån strategin förankrats i kommunens Ja nämnder i tillräcklig utsträckning? Sker ett aktivt arbete med åtgärder för att stimulera till Delvis förbättrad folkhälsa, i enlighet med folkhälsostrategins prioriterade målområden? Sker uppföljning av arbetet i enlighet med folkhälsostrategin? Delvis Vidtas åtgärder vid bristande måluppfyllelse? Delvis Rekommendationer Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Se över strategierna med bäring på folkhälsoarbetet för att säkerställa en tydlig styrning och att dessa harmoniserar med varandra. 2 Revisionsrapport • Säkerställ att folkhälsostrategin och strategier med bäring om folkhälsoarbetet kommuniceras och görs kända i organisationen. • Överväg att upprätta handlingsplaner eller dylikt för att skapa en tydligare struktur och styrning samt samla arbetet i syfte att nå måluppfyllelse i de beslutade strategierna. Framtagandet av exempelvis handlingsplaner kan även underlätta uppföljningen av arbetet. • Säkerställ att uppföljning sker i enlighet med folkhälsostrategin. Uppföljningen kan med fördel dokumenteras i exempelvis handlingsplaner för att nå målen i strategin. • Säkerställ att indikatorerna som ska följas upp inom ramen för strategin är mätbara och jämförbara för tid. Bristande indikatorer försvårar arbetet med bedömning av måluppfyllelse. • Säkerställ att det vidtas tydliga åtgärder utifrån rapporteringen vid bristande måluppfyllelse. 3 Revisionsrapport Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................................... 5 Bakgrund ................................................................................................................................................ 5 Syfte och revisionsfrågor ........................................................................................................................ 5 Revisionskriterier ................................................................................................................................... 6 Avgränsning ........................................................................................................................................... 6 Metod ..................................................................................................................................................... 6 Granskningsresultat ...................................................................................................................................... 8 Styrning av kommunens folkhälsoarbete .............................................................................................. 8 Organisering och ansvarsfördelning .................................................................................................... 10 Förankring av strategin ......................................................................................................................... 11 Aktivt arbete för att stimulera till förbättrad folkhälsa .........................................................................13 Uppföljning och åtgärder ...................................................................................................................... 15 Samlad bedömning .......................................................................................................................................18 Rekommendationer.............................................................................................................................. 18 Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor ...................................................................... 19 Bilaga 1 ................................................................................................................................................. 23 4 Revisionsrapport Inledning Bakgrund Kommuner och regioner står inför stora demografiska utmaningar. Behovet av välfärdstjänster ökar stort. Samtidigt minskar den arbetande delen av befolkningen, och därtill möjliga skatteintäkter. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god och jämlik hälsa är inte bara en ekonomisk nödvändighet, utan också ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, bemanning och finansiering. Välfärden är beroende av att medborgarna har goda förutsättningar att må bra och är vid god hälsa högt upp i åldrarna. Förebyggande arbete handlar om att med olika insatser undvika att något händer som påverkar hälsan negativt, det vill säga kan leda till olyckor eller sjukdom. För att undvika detta krävs kunskap om hur de viktigaste riskfaktorerna kan begränsas eller elimineras. Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka skyddsfaktorer som kan gynna hälsan. Hälsan påverkas av omgivande livsmiljöer och de livsvillkor under vilka medborgare föds, växer upp, arbetar och åldras. Detta påverkar även våra levnadsvanor. Hälsan i befolkningen har därför en direkt eller indirekt koppling till samtliga 17 globala mål i agendan. En god och jämlik hälsa är både en förutsättning för att nå de globala målen och ett resultat av arbetet med Agenda 2030. Det folkhälsopolitiska ramverket som antagits av riksdagen ligger väl i linje med Agenda 2030. Kommunfullmäktige har 2024-09-02 § 105 reviderat folkhälsostrategi 2024–2028 – För en god hälsa på lika villkor. Syftet med strategin är att bidra till ett långsiktigt, hållbart och systematiskt folkhälsoarbete. Strategin ska vara vägledande och ange den gemensamma inriktningen för arbetet. I strategin återfinns fem prioriterade målområden. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samordning, uppföljning och revidering av strategin. Nämnder och dess verksamheter ansvarar för att beakta strategins målområden i samband med beslutsfattande såväl som verkställighet av beslut. Strategin ska fungera som ett stöd och underlag för nämndernas arbete med verksamhetsmål kopplat till kommunmålen ”Hållbar tillväxt” och ”Tryggt samhälle”, såväl i övriga beslut som kan bidra till folkhälsan. Revisorerna har, med bakgrund av ovanstående, funnit att det utifrån väsentlighet och risk är relevant att granska styrningen och uppföljningen avseende folkhälsoarbetet utifrån den övergripande folkhälsostrategin. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer att folkhälsoarbetet bedrivs i enlighet med antagen folkhälsostrategi. Syftet besvaras med följande revisionsfrågor: 1. Finns det en tydlig styrning av kommunens folkhälsoarbete utifrån strategin? 2. Finns en tydlig organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet inom kommunen? 5 Revisionsrapport 3. Har folkhälsoarbetet utifrån strategin förankrats i kommunens nämnder i tillräcklig utsträckning? 4. Sker ett aktivt arbete med åtgärder för att stimulera till förbättrad folkhälsa, i enlighet med folkhälsostrategins prioriterade målområden? 5. Sker uppföljning av arbetet i enlighet med folkhälsostrategin? 6. Vidtas åtgärder vid bristande måluppfyllelse? Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. • Kommunallag 6:1, 6:3, 6:5, 6:6 • Reglemente för kommunstyrelsen samt berörda nämnder • Kommunplan 2025–2027 • Folkhälsostrategi 2024–2028 – För en god hälsa på lika villkor • Proposition 2027/18:249 God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik • Nationella folkhälsomål Avgränsning I tid avgränsas granskningen till år 2025, även tidigare år kan omfattas utifrån att folkhälsostrategin gäller från år 2024. I övrigt, se syfte och revisionsfrågor. Nämnderna som berörs av granskningen är följande: kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden, bygg- och miljötillsynsnämnden, fritidsnämnden samt kulturnämnden. Metod Granskningen har genomförts genom insamling och analys av relevanta styrdokument inom området. Utöver detta har uppföljningar och rapportering till kommunstyrelsen och berörda nämnder kontrollerats. En protokollsgenomgång har genomförts av kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll för perioden november 2024 – november 2025. Utifrån genomförd analys har intervjuer genomförts med: • Stabschef • Strateg trygghet och social hållbarhet • Utbildningsstrateg 6 Revisionsrapport • Utvecklingsledare idrott & rörelse • Utvecklingsledare kultur- och fritidsförvaltningen • Enhetschef Öppenvården Barn och Familj, Boendestöd Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring De intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. 7 Revisionsrapport Granskningsresultat Styrning av kommunens folkhälsoarbete Revisionsfråga 1: Finns det en tydlig styrning av kommunens folkhälsoarbete utifrån strategin? Iakttagelser Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 2016-12-12 § 188 antagit en folkhälsostrategi. Vid sammanträdet 2024-09-02 § 105 revideras Folkhälsostrategi 2024–2028 – För en god hälsa på lika villkor. I strategin finns ett övergripande mål som utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet: ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för alla invånare i Vallentuna kommun och arbeta mot att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”. Vidare är syftet med strategin är att bidra till ett långsiktigt, hållbart och systematiskt folkhälsoarbete. Strategin ska vara vägledande och ange den gemensamma inriktningen för arbetet. Strategin syftar till att: • Stärka och utveckla kommunens arbete för en god och jämlik hälsa • Ge underlag för planering och genomförande av folkhälsoarbete • Synliggöra kommunens sociala hållbarhetsfrågor I strategin återfinns prioriterade målområden, där varje målområde innehåller mål, inriktning och indikatorer för uppföljning. De prioriterade målområdena är följande: 1. Goda uppväxtvillkor för barn och unga 2. Utbildning och sysselsättning 3. Hälsosamma levnadsvanor 4. Boende och närmiljö 5. Trygghet, delaktighet och inflytande Vallentuna kommun har även andra styrdokument som berör folkhälsoarbetet, så som Strategi för ANDTS-arbetet i Vallentuna kommun 2024–20251, Handlingsplan suicidprevention Vallentuna kommun 2022–20262 och Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2025–20263. Strategi för ANDTS- arbetet kopplar an till kommunens folkhälsoarbete utifrån att ANDTS-området ingår i prioriterade målområden i folkhälsostrategin. I strategi för ANDTS-arbetet finns sex mål med tillhörande insatsområden. Handlingsplan suicidprevention syftar till att ange riktning och prioriteringar för Vallentuna kommuns suicidpreventiva insatser, samt skapa en struktur och tydliggöra ansvarsfördelning för det suicidpreventiva arbetet i Vallentuna. Handlingsplanen kopplar också an till folkhälsostrategins olika målområden. Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2025–2026 motsvarar kraven i lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och är den del av den samverkansöverenskommelse som finns mellan kommun och polis. Med fem fokusområden syftar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2023-12-11 § 201. ANDTS står för alkohol-, narkotika-, doping-, tobak- och spel. 2 Fastställd av kommunstyrelsen 2022-09-19 § 129. 3 Fastställd av kommunstyrelsen 2024-11-18 § 144 8 Revisionsrapport handlingsplanen till att utveckla och skapa samordning kring det övergripande preventionsarbetet vilket omfattar det förebyggande arbetet mot ANDTS, brott och våld samt det främjande arbetet med psykisk hälsa och trygga, säkra och attraktiva miljöer. Det pågår ett arbete med att ta fram en kommunövergripande rörelsestrategi där kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för framtagandet. I kommunplanen för år 2025 finns ett mål att “Vallentuna är och ska förbli en av de tryggaste kommunerna i både länet och landet”. I beskrivningen till målet framgår att det inom ramen för arbetet med folkhälsa ska tas särskild hänsyn till ungdomars psykiska välmående. Till målet anges vilka styrande dokument som är relaterade till målet där folkhälsopolicyn är en. Vidare framgår i kommunplanen att det görs satsningar kopplat till det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet där arbetet med att tidigt fånga upp unga med psykisk ohälsa. Det nämns även att möjligheterna till en aktiv fritid och ett rikt kulturliv är viktiga för kommunens invånare varför investeringar görs i gång- och cykelvägar, friluftsliv, spontanidrott samt att investeringsramarna fortsätter att höjas för underhåll av fastigheter och anläggningar. Till kommunplanen för år 2025 finns även en bilaga kopplat till bostadsbyggande i kommunen. I bilagan omnämns bostadsförsörjningsstrategin där målbilden för boende miljön som eftersträvas visar på att natur, hälsa och trygghet värderas högt av kommunen. I kommunplanen för år 2026 kvarstår målet kring trygg kommun och satsningen kring ungdomars psykiska välmående samt prioritering av kultur och fritid (se ovan). Det framgår även att en prioritering som görs under år 2026 handlar om att utreda en ny park- och lekplatsplan samt koppla den till kommunens satsning på rörelse och hälsa. Inom ramen för granskningen har vi även tagit del av andra dokument som berör styrningen på området exempelvis äldreplan, måltidspolicy och strategi för mer rörelse och kultur inom Vallentunas grundskolor, grundsärskola och fritidshem. Verksamhetsföreträdare påtalar vid intervjuer att det inom kommunen finns en rad olika dokument och strategier som har bäring på kommunens folkhälsoarbete men att det inte är tydligt hur dessa hänger ihop eller hur de knyter an till varandra. Det lyfts även att det finns ett behov av att se över förekomst av handlingsplaner för att tydliggöra vilket arbete som ska bedrivas utifrån strategin. Vidare har det vid intervjuerna framkommit att kännedomen om folkhälsostrategin och dess syfte varierar i organisationen. Bedömning Finns det en tydlig styrning av kommunens folkhälsoarbete utifrån strategin? Delvis. Vi bedömer att det av styrande dokument framgår en styrning av kommunens folkhälsoarbete utifrån strategin. Genomförd granskning visar att de styrande dokumenten omfattar såväl barn och unga som äldre, berör psykisk respektive fysisk hälsa, trygghet, boendemiljö med mera. Vidare visar granskningen att det i årsplanen för år 2026 framgår att kommunen under kommande år fortsätter att satsa på rörelse och hälsa. Vi kan konstatera att det inom kommunen finns ett flertal strategier med bäring på 9 Revisionsrapport folkhälsoarbetet men att det saknas en tydlighet i hur dokumenten hänger ihop med arbetet i Tryggare Vallentuna. Organisering och ansvarsfördelning Revisionsfråga 2: Finns en tydlig organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet inom kommunen? Iakttagelser I Folkhälsostrategi 2024–2028 – För en god hälsa på lika villkor framgår att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samordning, uppföljning och revidering av strategin. Under rubriken samverkan framgår att med samverkan som grund skapas förutsättningar för att främja, förebygga och bevara folkhälsan i kommunen. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbete där olika aktörer, internt och externt, samverkar för att nå det övergripande målet för arbetet. Vi har inom ramen för granskningen tagit del av reglementen för kommunstyrelsen och nämnderna. Av dessa framgår att exempelvis fritidsnämnden ska samarbeta med andra aktörer i syfte att motverka brott, våld, rasism, alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar. Vi har även tagit del av nämndernas verksamhetsplaner där respektive nämnds uppgifter beskrivs. Det framgår exempelvis att socialnämndens ansvarar för att äldreomsorgen och familjerådgivning. Vallentuna kommun har samverkansplattformen Tryggare Vallentuna. Samverkansplattformen syftar till att skapa samordning och struktur kring det övergripande trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet inom kommunen. Arbetet utgår från tre av de strategiska inriktningar som anges i Vallentunas kommunplan för 2025–2027. Inom ramen för Tryggare Vallentuna finns en handlingsplan för år 2025– 20264. Handlingsplanen utgår från fem fokusområden som syftar till att utveckla och skapa samordning kring övergripande preventionsarbetet vilket omfattar det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS), brott och våld samt det främjande arbetet med psykisk hälsa och trygga, säkra och attraktiva miljöer. Arbetet med samverkansplattformen Tryggare Vallentuna är uppdelat i tre olika grupper: Styrgruppen: Styrgruppen formulerar målsättningar för det övergripande preventionsarbetet som lämnas till kommunstyrelsen i form av förslag till handlingsplan. Gruppen är även kommunens brottsförebyggande råd och kan ge den strategiska gruppen i uppdrag att utföra åtgärder utefter lokala utvecklingsbehov. Gruppen består av kommundirektör, stabschef, utbildningschef, socialchef, kultur och fritidschef, samhällsbyggnadschef, teknik- och fastighetschef, kommunpolis (Lopo Södra Roslagen), enhetschef (Storstockholms brandförsvar) och trygghetsstrateg. 4 Fastställd av kommunstyrelsen 2024-11-18 § 144. 10 Revisionsrapport Strategisk grupp: Den strategiska gruppen planerar genomförandet av organisationsspecifika aktiviteter utefter lokala utvecklingsbehov vilka genomförs och följs upp i projektform eller av respektive förvaltning. Gruppen utser representanter till att genomföra handlingsplanens aktiviteter inom förvaltningarnas verksamheter. Denna grupp består av befattningar som respektive förvaltningschef har utsett till representant. Nätverksgrupp: Nätverksgruppen träffas första torsdagen varje månad och består av Ung Fritid, öppenvården, Myndighet barn och familj samt vuxen, utbildningsstrateg, ungdomsmottagningen, teknisk förvaltare, Gata- och parkavdelningen, kommunvägledare kontaktcenter, näringslivsstrateg, kommunpolis (Lopo Södra Roslagen), enhetschef Vallentuna brandstation samt strateg trygghet och social hållbarhet. Syftet med nätverksgruppen är att stimulera och stödja det övergripande preventionsarbetet genom att kontinuerligt skapa aktuella lägesbilder kring deltagande verksamheter. Vid intervjuer framgår att arbetet med folkhälsostrategin, ANDTS-strategin samt handlingsplan för suicidprevention följs upp genom samverkansstrukturen Tryggare Vallentuna. Vidare framkommer vid intervjuer att samverkan sker med externa aktörer som Länsstyrelsen och Svenska Kyrkan. Bedömning Finns en tydlig organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet inom kommunen? Ja. Vi bedömer att kommunen genom Tryggare Vallentuna har skapat strukturer för samverkan i enlighet med folkhälsostrategin samt att denna bidrar till en tydlig organisering och ansvarsfördelning inom kommunen. Vi kan även konstatera att den samverkan som sker inom ramen för Tryggare Vallentuna även inkluderar samverkan med andra aktörer som exempelvis regionen. Nämndernas reglementen tydliggör vilka nämnder som ansvarar för exempelvis fritidsaktiviteter, äldre, barn och unga med mera. Förankring av strategin Revisionsfråga 3: Har folkhälsoarbetet utifrån strategin förankrats i kommunens nämnder i tillräcklig utsträckning? Iakttagelser I folkhälsostrategin framgår att nämnder och dess verksamheter ansvarar för att beakta strategins målområden i samband med beslutsfattande såväl som verkställighet av beslut. Vidare framgår att strategin ska fungera som ett stöd och underlag för nämndernas arbete med verksamhetsmål kopplat till kommunmålen ”Hållbar tillväxt” och ”Tryggt samhälle”, såväl i övriga beslut som kan bidra till 11 Revisionsrapport folkhälsan. I Kommunplan 2025–20275 framgår relaterade övergripande styrdokument antagna av kommunfullmäktige för kommunens tre kommungemensamma mål. För målet ” Vallentuna är och ska förbli en av de tryggaste kommunerna i både länet och landet.” är ett av de övergripande styrdokumenten folkhälsopolicy. I målbeskrivningen för det övergripande målet om tryggt samhälle framgår bland annat ”Trygghet och studiero ska prägla kommunens skolor och förskolor. Skolan och förskolan fyller en viktig funktion i kampen mot diskriminering och ska aktivt arbeta mot mobbning och trakasserier. Tidiga insatser ska riktas till barn och unga för att förebygga våld, psykisk ohälsa, skolfrånvaro och missbruk. Det förebyggande arbetet kring tobak, alkohol och narkotika ska särskilt rikta in sig på att skydda barn och ungdomar. Attraktiva och drogfria ungdomsmiljöer ska fortsätta att erbjudas och i arbetet med folkhälsa ska särskild hänsyn tas till ungdomars psykiska välmående.”. Vid intervjuer framgår att bland annat socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden, kulturnämnden och fritidsnämnden har mål kopplat till målområden i folkhälsostrategin i nämndernas respektive verksamhetsplaner. För granskningen har vi gått igenom nämndernas verksamhetsplaner för 2025–2027. Barn- och ungdomsnämnden har mål som kan kopplas till folkhälsostrategin, bland annat som rör undervisningskvalitet, attraktiv och pedagogisk måltid, skolnärvaro och trygghet. Utbildningsnämnden har också mål som berör folkhälsostrategin, bland annat att andelen elever som slutför ett nationellt program på Vallentuna gymnasium med examen ökar, att vuxenutbildningen bidrar till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden och att skolnärvaron ska öka samt att upplevelse av trygg utbildning med studiero på Vallentuna gymnasium ska öka. Socialnämnden har målet att stärka folkhälsa och inkludering i samhället som är riktat mot folkhälsostrategin. Bygg- och miljötillsynsnämnden har mål att bidra till kommunens trygghetsskapande arbete som kan kopplas till folkhälsostrategin. Kulturnämnden har mål som kan kopplas till folkhälsostrategin, så som att utveckla Vallentuna kommuns kulturmiljöer och att verksamheter och mötesplatser ska upplevas trygga. Även fritidsnämnden har mål som rör folkhälsostrategin, som att möjliggöra för Vallentunas invånare att vara fysiskt aktiva och utveckla Vallentuna kommuns friluftsliv. Som nämnts i föregående revisionsfråga följs kommunens folkhälsoarbete upp genom samverkansplattformen Tryggare Vallentuna. Vid intervjuer framkommer att representanter i strategiska gruppen och nätverksgruppen har fått genomgång av strategin inom ramen för Tryggare Vallentuna. Vidare framkommer att för att sprida folkhälsostrategin har strategiska gruppen varit en väldigt viktig del. De har fått tycka till på strategin och den har även skickats ut till samtliga förvaltningar. Vid intervju framgår att folkhälsostrategin ska vara stödjande och vägledande för hur nämnderna kan arbeta på nämndnivå. Det finns inte någon utsedd person per förvaltning som ska arbeta just med folkhälsostrategin, däremot följs flera delar av arbetet upp i Tryggare Vallentuna där samtliga förvaltningar finns representerade. Intervjuade tjänstepersoner känner inte till om kommunens nämnder fattat några särskilda beslut kopplat till folkhälsostrategin. Bedömning Har folkhälsoarbetet utifrån strategin förankrats i kommunens nämnder i tillräcklig utsträckning? 5 Fastställd av kommunfullmäktige 2024-06-03 § 84. 12 Revisionsrapport Ja. Vi bedömer att folkhälsoarbetet utifrån strategin har förankrats i kommunens nämnder i tillräcklig utsträckning. Genomförd granskning visar att nämnderna har formulerat mål med bäring på folkhälsoarbetet i sina verksamhetsplaner. Vidare framgår att det sker det som bedrivs inom ramen för Tryggare Vallentuna i hög grad omfattar folkhälsostrategin vilket skapar ytterligare en förankring i verksamheterna. Aktivt arbete för att stimulera till förbättrad folkhälsa Revisionsfråga 4: Sker ett aktivt arbete med åtgärder för att stimulera till förbättrad folkhälsa, i enlighet med folkhälsostrategins prioriterade målområden? Iakttagelser Det första prioriterade målområdet i folkhälsostrategin är ”Goda uppväxtvillkor för barn och unga”. Vid intervjuer framgår att arbete bedrivs bland annat genom elevhälsan och ungdomsmottagning, föräldrastödsprogram och genom att möjliggöra meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter. Vidare framgår att barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med att öka antal barn som är inskrivna i förskolan. Arbete kopplat till det första målområdet bedrivs även genom handlingsplan Tryggare Vallentuna samt kopplat till ANDTS-strategin. Det andra prioriterade målområdet i folkhälsostrategin är ”Utbildning och sysselsättning”. Vid intervju med utbildningsstrateg framgår att inom skola har de fokus på förebyggande och främjande arbete, genom bland annat arbete med skolnärvaro och skolsociala team, i samverkan med socialförvaltningen. För granskningen har vi tagit emot underlag rörande samverkansmodell för ökad skolnärvaro som behandlats av styrgruppen för Tryggare Vallentuna under december 2024. Samverkansformen syftar till att förena resurser och expertis från olika verksamheter för att främja ett hållbart närvarofrämjande arbete, och mer effektivt stödja de elever som riskerar att utveckla problematisk skolfrånvaro i kommunen. Organisationen består av styrgruppen för Tryggare Vallentuna, en strategisk närvarogrupp med främst chefer från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt kommunledningskontoret. Vidare finns en tvärprofessionell närvarogrupp med representanter från samma förvaltningar. I folkhälsostrategin är ett prioriterat målområde ”Hälsosamma levnadsvanor” med fyra tillhörande inriktningar. En inriktning är att Vallentuna arbetar drogförebyggande i enlighet med kommunens ANDTS-strategi. Styrgruppen för Tryggare Vallentuna har i mars 2025 behandlat ett förslag om att starta upp en ANDTS-grupp. Gruppen ska bland annat samordna och effektivisera befintliga insatser. En annan inriktning är att Vallentuna stärker förutsättningar för ökad fysisk aktivitet och goda matvanor hos invånarna. Som nämnts tidigare pågår ett arbete med att ta fram en kommunövergripande rörelsestrategi där kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för framtagandet. Vid intervju framgår att de tjänstepersoner som arbetar med framtagandet av rörelsestrategin inte hade kännedom om folkhälsostrategin innan de skulle börja framtagandet. Vidare framgår att framtagandet av rörelsestrategin tas fram i samarbete med representanter från samtliga förvaltningar. Rörelsestrategin är 13 Revisionsrapport planerad att beslutas av kommunfullmäktige under år 2026. Det finns sedan tidigare även Strategi för mer rörelse och kultur inom Vallentunas grundskolor, grundsärskola och fritidshem6 Vi har även mottagit Måltidspolicy för Vallentuna kommun7. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Ett annat dokument som mottagits är Äldreplan 2024–2034 som tagits fram av socialförvaltningen. Det fjärde prioriterade målområdet ”Boende och närmiljö” har bland annat inriktningarna att Vallentuna tillvaratar det lokala engagemanget hos invånare i trygghetsskapande- och brottsförebyggande frågor och att Vallentuna främjar och utvecklar attraktiva närmiljöer genom gott utbud av grönområden, kultur- och fritidsaktiviteter. Vid intervju framgår att arbete bedrivs bland annat inom kultur- och fritidsförvaltningen med att tillgodose kultur- och fritidsaktiviteter. Det framhålls att det kan finnas ett behov av att utveckla fritidsaktiviteter i kommunens egen regi utifrån att många barn och ungdomar slutar med föreningsorganiserade aktiviteter i tidig ålder. För det femte prioriterade målområdet ”Trygghet, delaktighet och inflytande” är inriktningen land annat att Vallentuna arbetar systematiskt trygghetsskapande och brottsförebyggande genom dialog och samverkan. Som nämnts tidigare bedrivs det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet genom Tryggare Vallentuna, där det även finns en tillhörande handlingsplan. En till inriktning till målområdet är att Vallentuna stärker och utvecklar det förebyggande arbetet. Vid intervju framgår att det pågår arbete med att ta fram ett våldsförebyggande strategidokument. Den åtgärden ingår även i Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2025–2026. Bedömning Sker ett aktivt arbete med åtgärder för att stimulera till förbättrad folkhälsa, i enlighet med folkhälsostrategins prioriterade målområden? Delvis. Vi bedömer att det sker ett aktivt arbete med åtgärder för att stimulera till förbättrad folkhälsa inom de prioriterade målområdena men att arbetet inte alltid utgår från folkhälsostrategin. Vi kan konstatera att arbetet som bedrivs har bäring på att förbättra folkhälsan, exempelvis framtagandet av rörelsestrategin, men att det i arbetet med framtagandet inte funnits en direkt koppling till folkhälsostrategin. Vidare gör vi bedömningen att det är väsentligt att de åtgärder som framgår av styrande dokument genom mål och aktiviteter genomförs och når önskade effekter. Det är väsentligt att kommunen säkerställer en tydlig uppföljning och utvärdering. 6 Fastställd av barn- och ungdomsnämnden 2020-05-19 § 45. 7 Fastställd av kommunfullmäktige 2019-09-09 § 108. 14 Revisionsrapport Uppföljning och åtgärder Revisionsfråga 5: Sker uppföljning av arbetet i enlighet med folkhälsostrategin? Revisionsfråga 6: Vidtas åtgärder vid bristande måluppfyllelse? Iakttagelser Folkhälsostrategin reviderades 2024 och uppföljning ska ske vartannat år samt i slutet av perioden som strategin är giltig. Uppföljning av strategin kommer att ske under 2026. För de fem prioriterade målområdena i strategin finns tillhörande indikatorer. Resultat för indikatorerna kommer att inhämtas från kommunens egen statistik, Folkhälsomyndigheten, Folkhälsokollen, BRÅ, Stockholmsenkäten, Polisens trygghetsmätning, Valmyndigheten och Kolada. Folkhälsostrategin (som antogs av kommunfullmäktige 2016) har följts upp tidigare. Kommunstyrelsen har behandlat återrapportering folkhälsoinriktning i november 2017 och uppföljning av folkhälsostrategin under augusti 2018. Vi har inte tagit del av någon ytterligare uppföljning av folkhälsostrategin efter augusti 2018. I folkhälsostrategin som antogs av kommunfullmäktige år 2016 framgår att uppföljningen ska genomföras en gång per mandatperiod. Vi har inom ramen för granskningen gjort en genomgång av indikatorerna som nämns i folkhälsostrategin. Vi noterar att flertalet indikatorer inte har följts upp sedan år 2021 (Folkhälsokollen) samt att vissa indikatorer inte längre finns tillgängliga i exempelvis Stockholmsenkäten. Vi noterar även att flertalet av de angivna indikatorerna inte stämmer överens med formuleringen i källorna. Vid sakgranskning har det inkommit ett dokument som förtydligar indikatorerna i folkhälsostrategin, där vi noterar att vissa indikatorer summeras ihop (exempelvis alkohol-, tobaks, drog- och spelvanor bland flickor och pojkar i åk 8 och åk 2 på gymnasiet). Som nämnts tidigare i rapporten följs arbetet med folkhälsopolicyn och andra styrdokument som berör kommunens folkhälsoarbete upp genom samverkansplattformen Tryggare Vallentuna. För granskningen har vi tagit emot agenda för styrgruppen, strategisk grupp samt nätverksgrupp för en 12- månadersperiod. Genom de olika agendorna noteras att uppföljning av arbete i enlighet med folkhälsostrategin och andra styrdokument följs upp och det planeras även för insatser och åtgärder som berör kommunens folkhälsoarbete. Vid intervju med tjänstepersoner på kommunledningskontoret framhålls att effekter av folkhälsoarbete är svårt att mäta på kort tid. Genom indikatorerna kan kommunen se om utvecklingen går åt fel eller rätt håll. Deluppföljningen av folkhälsopolicyn är planerad att genomföras våren 2026 och kommer att ledas av strateg social hållbarhet. Vid intervju framgår att mest troligt kommer samverkansplattformen Tryggare Vallentuna att involveras i uppföljningen. Genom protokollsgenomgång av kommunstyrelsens protokoll för perioden november 2024 – november 2025 noteras följande uppföljning som berör kommunens folkhälsoarbete: 15 Revisionsrapport • I delårsrapport januari-augusti 2025 för kommunstyrelsen framgår avseende målet ”Öka den upplevda tryggheten” att indikatorerna som används för att mäta målet inte finns tillgängliga vid delårsrapportens upprättande. • I delårsrapport januari-augusti 2025 för Vallentuna kommun redovisas årsprognos för kommungemensamma mål med nedbrutna nämndmål. Flera nämndmål har koppling till folkhälsostrategin, bland annat Socialnämndens mål ”Stärka folkhälsa och inkludering i samhället” där prognos för helåret är gul. Det finns även ett flertal mål som berör utbildning för barn och unga och mål som berör fysisk aktivitet. • I tertialrapport januari-april 2025 för kommunstyrelsen framgår avseende målet ”Öka den upplevda tryggheten” att indikatorerna som används för att mäta målet inte finns tillgängliga vid delårsrapportens upprättande. • I tertialrapport januari-april 2025 för Vallentuna kommun redogörs prognos för måluppfyllelse per helår för de kommungemensamma målen samt nämndernas nedbrutna mål. Som nämnts tidigare berör ett flertal mål målområden i folkhälsostrategin. • I verksamhetsberättelse 2024 för kommunstyrelsen redovisas att kommunstyrelsen har inför fastställandet av ny handlingsplan för Tryggare Vallentuna följt upp aktiviteterna för handlingsplanen 2022–2024 (behandlades av kommunstyrelsen 2024-12-09 § 142). Uppföljningen visar att 20 av 26 aktiviteter har slutförts under perioden, bland annat ANDTS- föreläsning för vårdnadshavare. Det kvarstår arbete med framtagande av en strategi för våldsförebyggande arbete. Kommunstyrelsen bedömer att styrelsens aktiviteter förväntas tillsammans med övriga nämnders aktiviteter ge en positiv effekt på den upplevda tryggheten i kommunen över tid. • I årsredovisning 2024 för Vallentuna kommun redogörs för de kommunövergripande målen. Flertalet av nämndernas nedbrutna mål berör målområden i folkhälsostrategin, bland annat att skolnärvaro för elever i kommunal grundskola och anpassad grundskola ska öka (målet är uppfyllt), möjliggöra för Vallentunas invånare att vara fysiskt aktiva (uppfyllt) och andelen elever som går ut kommunala grundskolan med behörighet till studier i gymnasieskolan ska öka (uppfyllt). • Som nämnts tidigare har kommunstyrelsen i december 2024 behandlat uppföljningsrapport 2022–2024: Tryggare Vallentuna. I uppföljningsrapporten framgår bland annat att socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har utvecklat former för föräldrastöd genom föräldrastödsprogrammet ABC. Barn- och utbildningsförvaltningen har även arbetet med skolnärvaroprojekt samt skapat form för skolsociala team. Vidare framgår att aktiviteter har genomförts med koppling till handlingsplan för suicidprevention samt att barn- och ungdomsförvaltningen även har genomfört kunskapshöjande insatser till medarbetare inom barn- och elevhälsan samt ungdomsmottagningen rörande psykisk hälsa utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Vidare framgår att kommunledningskontoret tillsammans med strategigruppen har genomfört informationskampanjer och kunskapshöjande insatser kring ANDTS-användningens effekter på hälsan. 16 Revisionsrapport • Kommunstyrelsen har i november 2024 behandlat gemensam lokal lägesbild för 2022–2024. Lägesbilden berör flera av folkhälsostrategins målområden, bland annat ANDTS, psykisk hälsa, uppväxtvillkor för barn och unga samt fritid. Lägesbilden visar bland annat att det syns positiva trender i minskat alkohol- och tobaksbruk. Det framhålls att kunskapshöjande insatser är av betydelse inom ANDTS-arbetet. Vidare framgår rörande psykisk hälsa att det finns tydliga könsrelaterade skillnader i psykisk ohälsa, där fler flickor rapporterar genomgående sämre hälsa än pojkar. Fler flickor upplever exempelvis huvudvärk, sömnsvårigheter och dålig aptit och skillnaden mellan könen ökar över tid, särskilt bland grundskolelever. För området uppväxtvillkor för barn och unga framgår att det finns en positiv trend i skoltrivsel där allt fler elever trivs bra i skolan. Vidare framgår att deltagande i fritidsaktiviteter och träning minskar med stigande ålder där flickor, oavsett årskurs, deltar i mindre utsträckning än pojkar. Deltagande i gruppaktiviteter kan vara ett alternativ för barn och unga som annars riskerar att bli indragna i riskmiljöer eller riskbeteenden. Det framhålls i lägesbilden att kommunen bör fortsätta stödja och uppmuntra deltagande i sådana aktiviteter, med särskilt fokus på att göra dessa tillgängliga och attraktiva för alla elever, oavsett kön eller ålder. Vi har under protokollsgenomgången inte kunnat styrka att särskilda åtgärder har beslutats av styrelse eller nämnd kopplat till folkhälsostrategin. Vid intervjuerna påtalas att det inom kommunen finns ett flertal strategier med bäring på folkhälsoarbetet där folkhälsostrategin utgör ett av dokumenten. Vid intervjuerna lyfts att det finns oklarheter hur strategierna förhåller sig till varandra och att det saknas exempelvis handlingsplaner med konkreta åtgärder för att nå måluppfyllelsen. Det upplevs enligt verksamhetsföreträdare emellanåt svårt att veta utifrån vilken strategi som pågående arbete bedrivs vilket skapar otydligheter i styrningen. Kännedomen om exempelvis folkhälsostrategin har varierat mellan de intervjuade. Bedömning Sker uppföljning av arbetet i enlighet med folkhälsostrategin? Delvis. Någon avslutande uppföljning eller utvärdering av den tidigare gällande folkhälsostrategin har inte genomförts inför arbetet med den nu gällande. Uppföljning av gällande folkhälsostrategin ska ske vartannat år. En uppföljning är planerad till nästa år (2026). Vidtas åtgärder vid bristande måluppfyllelse? Delvis. Vi bedömer att det sker en uppföljning av folkhälsoarbetet inom ramen för Tryggare Vallentuna samt genom den ordinarie mål- och uppföljningsprocessen. Det framgår i uppföljningen vilket arbete som pågår med bäring på folkhälsan utifrån målen som finns inom kommunen. Genomförd granskning visar att uppföljning av folkhälsostrategin har inte skett sedan år 2018. Vi har inom ramen för granskningen inte kunnat spåra att uppföljningen resulterade i några specifika åtgärder för förbättrad måluppfyllelse 17 Revisionsrapport kopplat till strategin. Inom ramen för den ordinarie mål- och uppföljningsprocessen sker en uppföljning utifrån de övergripande målen men specifika åtgärder har inte beslutats enligt protokollen. Genomförd granskning visar att det finns ett behov av att säkerställa att indikatorerna som framgår av folkhälsostrategin är aktuella och möjliga att följa upp. Vi ser det som väsentligt att indikatorer som är uppföljningsbara och mätbara över tid utarbetas för att kunna följa upp och bedöma måluppfyllelsen i strategin. Vi kan konstatera det finns ett behov av att se över hur arbetet ska struktureras utifrån strategierna i syfte att nå en förbättrad måluppfyllelse. Det finns även ett behov av att se aktualiteten i strategierna när nya strategier antas men även för att se behovet av exempelvis handlingsplaner för att tydliggöra vilka åtgärder som görs utifrån vilken strategi men även för att arbeta mer systematiskt med åtgärder. Samlad bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomfört en granskning av styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer att folkhälsoarbetet bedrivs i enlighet med antagen folkhälsostrategi. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer att folkhälsoarbetet bedrivs i enlighet med antagen folkhälsostrategi. Rekommendationer Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Se över strategierna med bäring på folkhälsoarbetet för att säkerställa en tydlig styrning och att dessa harmoniserar med varandra. • Säkerställ att folkhälsostrategin och strategier med bäring om folkhälsoarbetet kommuniceras och görs kända i organisationen. • Överväg att upprätta handlingsplaner eller dylikt för att skapa en tydligare struktur och styrning samt samla arbetet i syfte att nå måluppfyllelse i de beslutade strategierna. Framtagandet av exempelvis handlingsplaner kan även underlätta uppföljningen av arbetet. • Säkerställ att uppföljning sker i enlighet med folkhälsostrategin. Uppföljningen kan med fördel dokumenteras i exempelvis handlingsplaner för att nå målen i strategin. • Säkerställ att indikatorerna som ska följas upp inom ramen för strategin är mätbara och jämförbara för tid. Bristande indikatorer försvårar arbetet med bedömning av måluppfyllelse. • Säkerställ att det vidtas tydliga åtgärder utifrån rapporteringen vid bristande måluppfyllelse. 18 Revisionsrapport Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor Revisionsfråga Bedömning 1. Finns det en tydlig styrning av Delvis kommunens folkhälsoarbete utifrån Vi bedömer att det av styrande strategin? dokument framgår en styrning av kommunens folkhälsoarbete utifrån strategin. Genomförd granskning visar att de styrande dokumenten omfattar såväl barn och unga som äldre, berör psykisk respektive fysisk hälsa, trygghet, boendemiljö med mera. Vidare visar granskningen att det i årsplanen för år 2026 framgår att kommunen under kommande år fortsätter att satsa på rörelse och hälsa. Vi kan konstatera att det inom kommunen finns ett flertal strategier med bäring på folkhälsoarbetet men att det saknas en tydlighet i hur dokumenten hänger ihop med arbetet i Tryggare Vallentuna. 2. Finns en tydlig organisering och Ja ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet Vi bedömer att folkhälsoarbetet inom kommunen? utifrån strategin har förankrats i kommunens nämnder i tillräcklig utsträckning. Genomförd granskning visar att nämnderna har formulerat mål med bäring på folkhälsoarbetet i sina verksamhetsplaner. Vidare framgår att det sker det som bedrivs inom ramen för Tryggare Vallentuna i hög grad omfattar folkhälsostrategin vilket skapar ytterligare en förankring i verksamheterna. 19 Revisionsrapport 3. Har folkhälsoarbetet utifrån strategin Ja förankrats i kommunens nämnder i Vi bedömer att det sker ett aktivt tillräcklig utsträckning? arbete med åtgärder för att stimulera till förbättrad folkhälsa inom de prioriterade målområdena men att arbetet inte alltid utgår från folkhälsostrategin. Vi kan konstatera att arbetet som bedrivs har bäring på att förbättra folkhälsan, exempelvis framtagandet av rörelsestrategin, men att det i arbetet med framtagandet inte funnits en direkt koppling till folkhälsostrategin. Vidare gör vi bedömningen att det är väsentligt att de åtgärder som framgår av styrande dokument genom mål och aktiviteter genomförs och når önskade effekter. Det är väsentligt att kommunen säkerställer en tydlig uppföljning och utvärdering. 4. Sker ett aktivt arbete med åtgärder för Delvis att stimulera till förbättrad folkhälsa, i Vi bedömer att det sker ett aktivt enlighet med folkhälsostrategins arbete med åtgärder för att stimulera prioriterade målområden? till förbättrad folkhälsa inom de prioriterade målområdena men att arbetet inte alltid utgår från folkhälsostrategin. Vi kan konstatera att arbetet som bedrivs har bäring på att förbättra folkhälsan, exempelvis framtagandet av rörelsestrategin, men att det i arbetet med framtagandet inte funnits en direkt koppling till folkhälsostrategin. Vidare gör vi bedömningen att det är väsentligt att de åtgärder som framgår av styrande dokument genom mål och aktiviteter genomförs och når önskade effekter. Det är väsentligt att kommunen säkerställer en tydlig uppföljning och utvärdering. 5. Sker uppföljning av arbetet i enlighet Delvis med folkhälsostrategin? Någon avslutande uppföljning eller utvärdering av den tidigare gällande folkhälsostrategin har inte genomförts inför arbetet med den nu gällande. Uppföljning av gällande folkhälsostrategin ska ske vartannat 20 Revisionsrapport år. En uppföljning är planerad till nästa år (2026). 6. Vidtas åtgärder vid bristande Delvis måluppfyllelse? Vi bedömer att det sker en uppföljning av folkhälsoarbetet inom ramen för Tryggare Vallentuna samt genom den ordinarie mål- och uppföljningsprocessen. Det framgår i uppföljningen vilket arbete som pågår med bäring på folkhälsan utifrån målen som finns inom kommunen. Genomförd granskning visar att uppföljning av folkhälsostrategin har inte skett sedan år 2018. Vi har inom ramen för granskningen inte kunnat spåra att uppföljningen resulterade i några specifika åtgärder för förbättrad måluppfyllelse kopplat till strategin. Inom ramen för den ordinarie mål- och uppföljningsprocessen sker en uppföljning utifrån de övergripande målen men specifika åtgärder har inte beslutats enligt protokollen. Genomförd granskning visar att det finns ett behov av att säkerställa att indikatorerna som framgår av folkhälsostrategin är aktuella och möjliga att följa upp. Vi ser det som väsentligt att indikatorer som är uppföljningsbara och mätbara över tid utarbetas för att kunna följa upp och bedöma måluppfyllelsen i strategin. Vi kan konstatera det finns ett behov av att se över hur arbetet ska struktureras utifrån strategierna i syfte att nå en förbättrad måluppfyllelse. Det finns även ett behov av att se aktualiteten i strategierna när nya strategier antas men även för att se behovet av exempelvis handlingsplaner för att tydliggöra vilka åtgärder som görs 21 Revisionsrapport utifrån vilken strategi men även för att arbeta mer systematiskt med åtgärder. 22 Revisionsrapport Bilaga 1 Tabell 1 visar statistik utifrån de indikatorer som ingår i folkhälsostrategin. Tabell 1: Statistik för perioden 2022–2024 utifrån de indikatorer som ingår i folkhälsostrategin. 2022 2023 2024 Inskriven i förskola 88,8 % (Vallentuna) 97,2 % (Vallentuna) 95,2 % (Vallentuna) (Folkhälsomyndigheten) 94,5 % (Riket) 94,7 % (Riket) 94,9 % (Riket) Antal deltagare i grupper och - - - utbildningar i föräldrastödsprogram (egen statistik) Andel elever som känner sig Det finns ingen trygga (Stockholmsenkäten) indikator enligt formuleringen i folkhälsostrategin i Stockholmsenkäten. Grad av god psykisk hälsa - - Går ej att utläsa bland elever, andel exakt siffra (Stockholmsenkäten) Elever i åk 9 med 89,3 % (Vallentuna) 88,6 % (Vallentuna) 90,1 % (Vallentuna) gymnasiebehörighet (egen statistik) Gymnasieexamen inom fyra 82,1 (Vallentuna) 82,9 (Vallentuna) 81,4 (Vallentuna) år efter påbörjad utbildning (Folkhälsomyndigheten) 73,7 (Riket) 73,6 (Riket) 74,7 (Riket) Andel invånare (16–24 år) 6,1 (Vallentuna) 6,1 (Vallentuna) - som varken studerar eller arbetar (Kolada) 5,5 (riket) 5,8 (riket) Långtidsarbetslöshet bland 1,7 (Vallentuna) 1,6 (Vallentuna) 1,9 (Vallentuna) kvinnor och män 25–64 år (Kolada) 3,7 (Riket) 3,4 (Riket) 3,6 (Riket) 23 Revisionsrapport Andel män och kvinnor med - - - riskabla alkoholvanor (Folkhälsokollen) Andel män och kvinnor som - - - röker dagligen (Folkhälsokollen) Alkohol-, tobaks-, drog- och Det finns ingen spelvanor bland flickor och indikator enligt pojkar i åk 9 och åk 2 på benämningen i gymnasiet folkhälsostrategin i (Stockholmsenkäten) Stockholmsenkäten. Andel män och kvinnor som - - - uppnår rekommendationer för fysisk aktivitet per vecka (Folkhälsokollen) Andel män och kvinnor med - 48,4 (Vallentuna) övervikt eller fetma (Kolada) 51,5 (Riket) 52,3 (Riket) Andel män och kvinnor med - - - lågt grönsaks- och frukt intag (Folkhälsokollen) Andel som känner sig trygga - - - i sitt bostadsområde när det är mörkt ute (Polisens trygghetsmätning) Nöjdhet med skötseln av 73,4 (Vallentuna) - kommunens utomhusmiljöer, andel (Kolada) 70,6 (Riket) 69,6 (Riket) Nöjdhet med kommunens 75,8 (Vallentuna) - utbud av idrotts- och fritidsverksamhet, andel 69,8 (Riket) 70,9 (Riket) (Kolada) Upplevd trygghet (Polisens - - - trygghetsmätning) 24 Revisionsrapport Anmälda våldsbrott, Det finns ingen statistik antal/100 000 invånare för anmälda våldsbrott, (BRÅ) enligt benämningen i folkhälsostrategin, via BRÅ. Valdeltagande i allmänna val Det finns ingen statistik (Valmyndigheten) över valdeltagande i allmänna val på Valmyndighetens hemsida. Indikatorn ska inhämtas från Valmyndigheten enligt folkhälsostrategin. Tillit till samhällets Det finns ingen statistik institutioner för indikatorn, enligt (Folkhälsomyndigheten) benämningen i folkhälsostrategin, via Folkhälsomyndigheten. Utsatt för kränkande Statistik för 2021– behandling eller bemötande 2024: 20,0 (Folkhälsomyndigheten) (Vallentuna) Statistik för 2021– 2024: 18,8 (Riket) 2026-01-21 Henrik Fagerlind Hanna Franck __________________________ _________________________________ Uppdragsledare Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029–6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 2025-08-28. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 25 Revisionsrapport God ekonomisk hushållning 2025 Vallentuna kommun April 2026 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att fullmäktige ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i årsredovisning. Årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är kommunstyrelsen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning, vilken skall biläggas årsredovisning i samband med fullmäktiges behandling av rapporten. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Fullmäktiges beslut avseende god ekonomisk hushållning Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning återfinns i ”Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter”, fastställd av kommunfullmäktige 2004-12-20 (§ 92) och senast reviderad av kommunfullmäktige 2024-12-02 (§ 168). För att knyta ihop det långsiktiga strategiska perspektivet med styrningen på kort sikt ska det, enligt riktlinjerna, definieras mål för ekonomi och verksamhet i kommunplanen. Kommunfullmäktige har i kommunplan 2025 fastställt tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning: • Årligt positivt resultat på tre procent av skatter och bidrag för både kommun och koncern. • Soliditeten ska öka under planperioden jämfört med senast beslutade kommunplan. • Självfinansieringsgraden av investeringar utan exploatering ska uppgå till minst 50 procent. Utöver de finansiella målen har kommunen tre kommungemensamma målområden: • Hög kvalitet • Hållbar tillväxt • Tryggt samhälle Dessa målområden innehåller ett flertal mål för nämnderna, exempelvis: • Hög kvalitet: kostnadseffektivitet, medarbetarengagemang, gymnasiebehörighet, attraktiv måltid, service utifrån invånarnas behov. • Hållbar tillväxt: minskad miljö- och klimatpåverkan, stärkt näringslivsklimat, kompetensförsörjning, utvecklat friluftsliv. • Tryggt samhälle: ökad trygghet, skolnärvaro, folkhälsa och inkludering, trygga mötesplatser. I kommunstyrelsens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekonomisk hushållning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Utvärderingen görs vad gäller verksamhetsmål huvudsakligen genom att summera nämndernas bedömningar av aktuella nämndmål, där en hög andel uppnådda/gröna mål ger bedömningen ”uppnådd” i styrelsens utvärdering av de kommunövergripande målen. För de ekonomiska målen görs bedömningen att samtliga uppnåddes för 2025. Av utvärderingen framgår följande: - Samtliga tre ekonomiska mål bedöms i årsredovisningen uppnådda. - Att 2 av 3 kommunövergripande verksamhetsmål är uppnådda för helåret. Målet ”Hög kvalitet” bedöms delvis uppnått, detta då 2 av 15 nämndmål inte uppnåddes (socialnämnden) och 4 nämndmål endast delvis uppnåddes. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 226,3 miljoner kronor. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av kommunstyrelsen 2026-04-13. Styrelsen har därmed överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för kommunens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att styrelse och nämnder under 2025 sammantaget bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. Överskottet är framför allt hänförligt till kommunstyrelsen. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 - Den innehåller en investeringsredovisning. Investeringarna för kommunen år 2025 har uppgått till 194,3 mnkr. Budgeten för året uppgick till 344,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på att flera större investeringsprojekt flyttats fram i tid. I årsredovisningen ges en ekonomisk statusbeskrivning av större investeringar med redovisning av utfall i förhållande till budget för året samt ackumulera budget, utfall och prognos. Förklaringar till avvikelser lämnas. - Den innehåller redovisning av ett antal finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om kommunens finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har ökat över tid. Soliditet (inklusive pensionsåtagande) per 2025-12-31 uppgår till 44 procent för kommunen (35,4% för koncernen). - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen framgår bl a att antal årsarbetare ökat något jämfört med 2024 och att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 6,3 procent i kommunen under året. Andelen sjukskrivna har minskat bland kvinnor men ökat marginellt bland män jämfört med föregående år. Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Ja Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 2026-04-15 Henrik Fagerlind _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 28 augusti 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 av denna rapport. 7 God ekonomisk hushållning 2025-08-31 Vallentuna kommun Oktober 2025 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att fullmäktige ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i delårsrapporten. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapporten är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten. Revisionsobjekt i granskningen är kommunstyrelsen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning, vilken ska biläggas delårsrapporten i samband med fullmäktiges behandling av rapporten. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är prognostiserat resultat i delårsrapporten förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är prognostiserat årsresultat förenligt med balanskravet? Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av kommunallagen 11:1, lag om kommunal bokföring och redovisning 13:2 samt rådet för kommunal redovisnings rekommendation 17 Delårsrapport. Granskningen utgår även från fullmäktiges beslut avseende god ekonomisk hushållning. Avgränsning Granskningen avser delårsrapport som upprättats per 2025-08-31 och som behandlats av kommunstyrelsen 2025-10-13. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-08-31 2 Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-08-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning återfinns i ”Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter”, fastställd av kommunfullmäktige 2004-12-20 (§ 92) och senast reviderad av kommunfullmäktige 2024-12-02 (§ 168). För att knyta ihop det långsiktiga strategiska perspektivet med styrningen på kort sikt ska det, enligt riktlinjerna, definieras mål för ekonomi och verksamhet i kommunplanen. Kommunfullmäktige har i kommunplan 2025 fastställt tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning: 1. Årligt positivt resultat på tre procent av skatter och bidrag för både kommun och koncern. 2. Soliditeten ska öka under planperioden jämfört med senast beslutade kommunplan. 3. Självfinansieringsgraden av investeringar utan exploatering ska uppgå till minst 50 procent. Utöver de finansiella målen har kommunen tre kommungemensamma målområden: • Hög kvalitet • Hållbar tillväxt • Tryggt samhälle Dessa målområden innehåller ett flertal nämndmål och utvecklingsmål, exempelvis: • Hög kvalitet: kostnadseffektivitet, medarbetarengagemang, gymnasiebehörighet, attraktiv måltid, service utifrån invånarnas behov. • Hållbar tillväxt: minskad miljö- och klimatpåverkan, stärkt näringslivsklimat, kompetensförsörjning, utvecklat friluftsliv. • Tryggt samhälle: ökad trygghet, skolnärvaro, folkhälsa och inkludering, trygga mötesplatser. I delårsrapporten återfinns samtliga av dessa mål under särskilda avsnitt i förvaltningsberättelsen om god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-08-31 4 Samtliga finansiella mål bedöms uppnås enligt nedan: • Positivt resultat: 150,6 mnkr. • Soliditeten ökar. • Självfinansieringsgrad: 194,2 %. Samtliga tre kommungemensamma mål bedöms vara i fas och förväntas nås för helåret. Nämndernas bedömningar visar att de flesta nämndmål är i fas, med några undantag. Det rör bl a socialnämnden vars mål att ”minska miljö -och klimatpåverkan” respektive att ”de sociala tjänsterna ska stärka individen till ett mer självständigt liv” inte nås. Sammantaget prognostiseras följande i delårsrapporten: • Hög kvalitet: 12 av 15 nämndmål i fas – målet bedöms uppnås. • Hållbar tillväxt: 11 av 13 nämndmål i fas – målet bedöms uppnås. • Tryggt samhälle: 6 av 9 nämndmål i fas – målet bedöms uppnås. Balanskravsresultatet Iakttagelser Det finns ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen om balanskravsresultatet. Utfallet för perioden januari–augusti 2025 är 212,6 mnkr. Prognosen för helåret är ett positivt balanskravsresultat på 149,5 mnkr. Det finns inga tidigare underskott som behöver återställas. Kommunen bedömer att balanskravet kommer att uppfyllas för helåret. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-08-31 5 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är prognostiserat resultat i delårsrapporten förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Ja Revisionsfråga 2: Är prognostiserat årsresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravet: Ja 2025-10-23 Henrik Fagerlind _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 28 augusti 2025 . PwC ansvarar inte utan särskilt åtagand e, gentemGoratn asnknnianng asvo mgo dta er kdoenlo amvi sokc hhu sföhråliltlnairn gs ipge pr å2 0h2e5l-a0 8e-l3le1r d e l a r av denna rapport. 6 Uppföljande granskning Vallentuna kommun Revisionsrapport Februari 2026 Vallentuna kommun | Uppföljande granskning Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 3 Granskningsresultat ................................................................................................................................. 5 Granskning av framtidens äldreomsorg ............................................................................................. 5 Granskning av upphandling och inköp ............................................................................................... 9 Revisionell bedömning ........................................................................................................................... 14 2 Inledning Bakgrund Revisorerna i Vallentuna kommun granskar årligen delårsbokslut och årsredovisning, samt genomför fördjupade granskningar utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. De granskningar som revisionen genomför innehåller ofta förslag på åtgärder som bör genomföras. Dessa åtgärder varierar i omfattning och därmed också i tid för genomförande. En viktig del av revisionens arbete är därför att följa upp tidigare genomförda granskningar för att se om åtgärder vidtagits med anledning av dessa och om den granskade organisationen beaktat noterade brister, synpunkter och förslag. Det är av vikt att följa upp de granskningar revisorerna gjort under senaste åren. Genom att regelbundet följa upp genomförda granskningar ges svar på om åtgärder med anledning av revisorernas kritik och rekommendationer har tagits i beaktande. Uppföljningen kan till exempel genomföras som en särskild granskningsinsats med skriftlig rapport. Uppföljningen ger också underlag för att bedöma om det finns anledning till förnyad granskning, och blir därmed en grund för riskanalysen inför kommande års revisionsplanering. Revisorerna har beslutat att genomföra en uppföljning av två tidigare genomförda granskningar, rörande upphandling och inköp respektive framtidens äldreomsorg. Syfte och frågeställningar Syftet med granskningen är att bedöma om granskade nämnder vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av den bedömning och de åtgärdsförslag som lämnats i genomförda granskningar. Granskningen har sin utgångspunkt i följande revisionsfrågor: • Har revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder besvarats av respektive nämnd/styrelse? • Har synpunkterna och förslagen åtgärdats? Avgränsning Granskningen avser uppföljning av ett urval av granskningar genomförda åren 2022. Totalt görs en uppföljning av två granskningar: • Granskning av framtidens äldreomsorg (2022) • Granskning av upphandling och inköp (2022) 3 Revisionskriterier Följande revisionskriterier används i granskningen: • Kommunallag (2017:725) 6:6 • Revisionsrapport/er: Granskning av framtidens äldreomsorg, PwC, 2022, Granskning av upphandling och inköp, 2022 Metod Granskningen har skett genom följande metod: • Genomgång av revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder som angetts i lämnade revisionsrapporter och tillhörande missivbrev, samt genomgång och granskning av yttranden som revisorerna erhållit. • Inhämtande av lägesbeskrivningar för respektive granskning genom utskick av skriftliga frågor till respektive förvaltning samt genomgång av svar. Kompletterande intervjuer har genomförts med: o Socialchef o Strateg äldreomsorg o Upphandlingschef o Upphandlare med ansvar för kommunens direktupphandlingar o Avtalscontroller • Inhämtande av kompletterande underlag för granskning och verifiering av genomförda åtgärder och utveckling samt övrig materialinsamling nödvändig för att fånga statusen för respektive granskning. Dokumentstudier och genomgång av relevanta protokoll, beslut och handlingar. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring De intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. 4 Granskningsresultat Granskning av framtidens äldreomsorg På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomförde PwC år 2022 en granskning av framtidens äldreomsorg. Utifrån genomförd granskning lämnades bedömningen att socialnämnden inte helt har säkerställt ett ändamålsenligt arbete avseende framtidens äldreomsorg och att nämndens kontroll av området inte helt är tillräcklig. Har revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder besvarats av respektive nämnd/styrelse? Iakttagelser De förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun har 2022-11-03 överlämnat revisionsrapport ”Granskning av framtidens äldreomsorg” med tillhörande missiv till socialnämnden. Socialnämnden har vid sammanträdet 2023-02-21 § 26 behandlat granskning av framtidens äldreomsorg. I nämndens svar på granskningen framgår att socialförvaltningen delar bedömningen att det vore välkommet med ett övergripande styrdokument på äldreområdet för att kunna möta framtidens äldreomsorg och de behov och utmaningar som förutspås. Socialförvaltningen önskar emellertid en bredare ansats rörande framtidens äldreomsorg som också innefattar en analys gällande omställningen till nära vård som pågår nationellt och har börjat ta form i Vallentuna kommun. Socialförvaltningen föreslår att Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att utarbeta en uppdragsbeskrivning för framtagande av en äldreplan för socialnämnden i Vallentuna kommun. Nämnden beslutade att ge socialförvaltningen i uppdrag att utarbeta en uppdragsbeskrivning och tidsplan för utarbetandet av en äldreplan för socialnämnden i Vallentuna kommun. Uppdragsbeskrivningen ska presenteras för socialnämnden senast i juni 2023. Bedömning Ja. Bedömningen baseras på att socialnämnden har besvarat revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder. Har synpunkterna och förslagen åtgärdats? Iakttagelser 5 Som nämnts i tidigare avsnitt beslutade socialnämnden i samband med behandling av granskning av framtidens äldreomsorg att ge socialförvaltningen i uppdrag att utarbeta en uppdragsbeskrivning och tidsplan för utarbetandet av en äldreplan för socialnämnden i Vallentuna kommun. Uppdragsbeskrivningen skulle presenteras för socialnämnden senast i juni 2023. Vid sammanträdet 2023-06-20 § 76 behandlade nämnden uppdragsdirektivet. I uppdragsdirektivet framgår bland annat att Vallentuna kommun har en högre andel äldre än genomsnittet för Stockholms län. Åldersgruppen 85 år och äldre förväntas fördubblas under de närmaste åren, från cirka 600 personer år 2021 till cirka 1 200 personer år 2030. Det kommer innebära en väsentlig ökning av äldreomsorgens volym eftersom majoriteten av dem som har äldreomsorg är i åldern 80–95 år, med en topp i åldrarna 85–89 år. Behoven av såväl kommunal hälso- och sjukvård som omsorgsinsatser kommer därför att öka. Vidare framgår att syftet med äldreplanen är att ge socialnämnden ett konsoliderat beslutsunderlag och sammanhållen riktning vad gäller framtida behov av lokaler och bostäder, kompetensförsörjning, kompetensutveckling, insatsernas utformning, digitalisering och välfärdsteknik. Socialnämnden beslutade vid sammanträdet att: - godkänna förvaltningens förslag om uppdragsbeskrivning för framtagande av en äldreplan för Vallentuna kommun - ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en äldreplan för Vallentuna kommun i enlighet med uppdragsbeskrivningen och återredovisa den under hösten 2024 - så få personal som byts vid vård inom hemtjänsten och vården, dvs ökad kontinuitet så att kunden känner igen den som kommer. Förvaltningen har 2023-12-21 fastställt projektplan för äldreplan 2024–2034. I projektplanen framgår bland annat uppdragsdirektiv, organisation, tidplan, metod och genomförande och ekonomi. Arbetet med framtagande av en äldreplan har bestått av två delar, en nulägesbeskrivning och en strategisk del. Vid sammanträdet 2024-11-19 § 91 beslutade socialnämnden att anta äldreplanen samt att ge förvaltningen i uppdrag att planera för, genomföra och återrapportera rekommendationerna i äldreplanen. Nulägesbeskrivningen presenterades för socialnämnden 2024-05-21 § 32 i form av en delrapport. Nulägesbeskrivningen framgår av kapitel tre till nio i äldreplanen. I nulägesbeskrivningen framgår bland annat prognos för befolkningsutveckling i Vallentuna kommun för år 2024–2033, befolkningen i kommunens delområden 65 år och äldre, beskrivning av kommunens insatser inom äldreomsorgen samt information om lokalresursplan 2025–2034 för socialförvaltningen. Kommunen beräknas stå inför ett överskott av antal platser inom särskilt boende för äldre (SÄBO) från år 2026 och fram till 2033. Störst överskott på platser beräknas det bli år 2028 med nära 70 platser. Boendeplaneringen uppges därför bli en viktig fråga att följa noggrant de kommande åren för att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan. Kommunen har möjlighet att köpa korttidsplatser externt i andra kommuner genom ett ramavtal, om det för tillfället är fullt på kommunens eget korttidsboende. Vidare framgår att planering av dagverksamheten är en viktig fråga att följa noga för att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan. Vid intervju framgår att det ska öppnas en ny dagverksamhet i kommunen under 6 maj 2026, där en förskoleverksamhet görs om till dagverksamhet utifrån förändringar i demografin. De intervjuade beskriver att Vallentuna kommun har haft en driftentreprenad på ett SÄBO sedan 2014. Avtalet har inte förlängts för de två sista åren och hyresavtalet har sagts upp. De 40 platserna på driftentreprenaden kommer att avvecklas under året och 60 nya platser öppnar i år på ett nyöppnat SÄBO. Ett annat SÄBO planerades att öppna under 2027–2028 men färdigställandet har skjutits upp till 2029, för att minska risken att Vallentuna kommun står med tomhyror för platser som inte kommer behövas inom en snar framtid. Som nämnts tidigare beslutade nämnden om ökad kontinuitet i hemtjänsten i samband med beslut om äldreplanen. I äldreplanen framgår att det pågår ett arbete inom den kommunala hemtjänsten med att förbättra personalkontinuiteten. Under våren år 2024 genomfördes en omorganisation inom hemtjänsten för att skapa mindre geografiska team och mindre personalgrupper som ett led i att förbättra personalkontinuiteten. Vid intervju framgår att resultat från brukarundersökningen har blivit bättre inom hemtjänsten och att personalkontinuiteten har förbättrats. I äldreplanen lyfts kompetensförsörjningen som en central utmaning för äldreomsorgen i och med den demografiska utvecklingen och att det är en väsentlig fråga för äldreplanen. I avsnitt 11 Förslag till strategiska utvecklingsområden återfinns flera förslag med bäring på kompetensförsörjning, bland annat att ett beslutsunderlag som är heltäckande inom kompetensförsörjningsområdet upprättas i samverkan med personalavdelningen, införa yrkesrollen serviceassistent och att socialförvaltningen utvecklar ett långsiktigt, behovs- och individanpassat och hållbart kompetensutvecklingsprogram. Vid intervju framgår att det pågår ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Vidare framgår att i samband med framtagandet av äldreplanen startade socialförvaltningen en kompetens- och bemanningsenhet som skötte bemanningen av alla vikarier inom förvaltningen. Nu är enheten lyft till kommunövergripande nivå. Vidare framgår att rollen som serviceassistent har inte varit aktuell att införa för att de har i dagsläget bra med kompetens på kommunens äldreboenden. Rollen som serviceassistent kan bli aktuell att införa längre fram om det blir svårare att bemanna med rätt kompetens. Vidare framgår av äldreplanen i avsnitt 10 Pågående utvecklingsprojekt att införandet av välfärdsteknik och digitalisering sker med stöd av Socialnämndens digitaliseringsplan. Planens inriktning är ”digitalt först”, vilket innebär att det alltid ska övervägas om det finns digitala lösningar eller hjälpmedel som kan ersätta förlegade eller ineffektiva metoder och arbetssätt alternativt skapar kundnytta. I avsnitt 11 framgår att ett utvecklingsområde är att stärka implementeringen av välfärdsteknik där socialförvaltningen ska satsa på en effektiv metod för förändringsledning och skapa förutsättningar för verksamheterna att lyckas med förändringsarbetet och bidrar till att minska medarbetarnas skepsis mot förändringen och öka engagemanget inom organisationen. Vid intervju framgår att Vallentuna kommun var en av de första kommunerna i Stockholmsregionen som började med en undersköterska som träffar kunder digitalt via en surfplatta. Undersköterskan har deltagit på en gymnasiemässa för att attrahera sökande till vård- och omsorgsprogrammet och visa en annan sida av yrket som undersköterska. De intervjuade beskriver att det har skett en rejäl minskning i antal sökande till vård- och 7 omsorgsprogrammet i Stockholmsregionen. Vidare framgår att det pågår väldigt många digitaliseringsinitiativ inom äldreomsorgen, bland annat pågår ett arbete med att byta ut plattformen för trygghetslarm så att det ska bli tryggare att koppla på den sociala dokumentationen. Vallentuna kommun har även ett välfärdsbibliotek där seniorer kan låna tekniska hjälpmedel för att testa hur de fungerar. I äldreplanen föreslås att äldreplanen ska förvaltas och verkställas genom socialförvaltningens projektkontor. Socialförvaltningens ledningsgrupp beslutar om prioriteringar och genomförande av utvecklingsområdena. De identifierade utvecklingsområdena i äldreplanen föreslås följas upp inom ramen för kommunens budget/- och verksamhetsuppföljning. Detta för att inte skapa ett parallellt system för uppföljning vid sidan om kommunens ordinarie uppföljningssystem. Vid intervju framgår att nämnden får återkopplingar på nämndsmöten då och då. Förvaltningen lyfter om de informerar om något som ingår i äldreplanen så att nämnden blir påmind om äldreplanen. Bedömning Ja. Bedömningen baseras på att socialnämnden har genomfört de synpunkter och förslag på åtgärder som lämnats i granskning av framtidens äldreomsorg. Sammanfattning av åtgärdade rekommendationer Rekommendation Rekommendation genomförd Att upprätta beslutsunderlag som är heltäckande Rekommendationen är genomförd. I arbetet med inom området, dvs. att analyser som framtagande av äldreplanen har förvaltningen beslutsunderlag åtminstone omfattar upprättat beslutsunderlag som är heltäckande inom kompetensförsörjning, digitalisering samt utbud av området. boenden. Att nämnden, baserat på genomförda analyser, Rekommendationen är genomförd. Nämnden har upprättar en plan/strategi som tydligt visar beslutat om uppdragsdirektiv för framtagandet av en inriktningen för arbetet med äldreomsorgen på lång äldreplan. Nämnden har utifrån genomfört uppdrag sikt. sedan fattat beslut om en äldreplan som tydligt visar inriktningen för arbetet med äldreomsorgen på långt sikt. 8 Att nämnden fastställer direktiv för hur, när och i Rekommendationen är genomförd. I äldreplanen vilken omfattning arbetet med framtidens framgår hur, när och i vilken omfattning arbetet med äldreomsorg ska följas upp till nämnden. framtidens äldreomsorg ska följas upp till nämnden. Granskning av upphandling och inköp På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomförde PwC år 2022 en granskning av kommunens inköp och upphandlingar. Den samlade bedömningen av granskningen var att kommunstyrelsen inte helt har säkerställt en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet. Har revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder besvarats av respektive nämnd/styrelse? Iakttagelser De förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun har 2023-01-12 distribuerat revisionsrapport ”Granskning av kommunens inköp och upphandlingar” med tillhörande missiv till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har behandlat revisionsrapporten vid sammanträdet 2023-09-18 § 132. I kommunstyrelsens svar på revisionsrapporten framgår svar på samtliga rekommendationer. Bedömning Ja. Bedömningen baseras på att kommunstyrelsen har besvarat revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder. Har synpunkterna och förslagen åtgärdats? Iakttagelser I kommunstyrelsens yttrande på granskning av kommunens inköp och upphandlingar framgår att kommunstyrelsen håller med i revisionens synpunkter avseende rekommendation ”Överväga att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen för upphandlingsenheten i styrdokument” och ska se över styrdokumentet Policy för inköp och upphandling under 2023/2024. Kommunstyrelsen delar även revisionens synpunkter avseende rekommendationen ”Säkerställa att styrdokumenten är aktualiserade. Att styrdokument hålls uppdaterade är viktigt med avseende på kontinuerliga 9 ändringar av lagar och för att minska risken av personbundenhet”. Policy för inköp och upphandling har reviderats av kommunfullmäktige senast 2024-09-02 § 102. I inkomna skriftliga svar från förvaltningen framgår att upphandlingsenhetens befogenheter har förtydligats i Kommunstyrelsens delegationsordning (reviderad av kommunstyrelsen senast 2025- 11-17 § 160) samt i tillhörande bilaga till kommunstyrelsens delegationsordning gällande verkställighet (reviderad senast av kommunstyrelsen 2025-11-17 § 160). Alla upphandlingar mellan 100 tkr-700 tkr har centraliserats och genomförs nu tillsammans med beställare av en upphandlare på upphandlingsenheten. Ansvarig upphandlare har varit anställd i cirka ett år och tjänsten är en resursutökning av upphandlingsenheten. Arbetssättet finns dokumenterat i Rutin vid direktupphandling (fastställd av kommunledningsgruppen 2025-03-12). Då dessa direktupphandlingar tidigare skulle genomföras av förvaltningarnas inköpssamordnare har även rollerna inköpssamordnare och behöriga beställare reviderats, vilket även finns dokumenterat. Inköpssamordnare ska vara förvaltningens kontakt-/talesperson i inköps- och upphandlingsfrågor, vara en länk mellan upphandling och beställare/verksamhet, ha kännedom och hålla sig uppdaterade om aktuella avtal samt regelbundet följa upp inköpsstatistiken på förvaltningen tillsammans med upphandlingsenheten. Behöriga beställare avseende E-handel kontrollerar leverans och faktura på beställningar via E-handel, hanterar avvikelser på beställningar via E- handel samt framför synpunkter och önskemål på nya avtal till upphandlingsenheten. Upphandlingsenheten har sedan den tidigare granskningen tagit fram en processkarta för att förtydliga vem som gör vad under en upphandlingsprocess. Processkartan återfinns på intranätet, gås igenom vid utbildningar och startmöte med beställare vid en ny upphandling. Vid intervju framgår att förändringar för inköpssamordnare och behöriga beställare har tagits upp i kommunledningsgruppen, kommunicerats via e-post ut till alla förvaltningschefer samt till alla inköpssamordnare. Informationen har även lagts ut på kommunens intranät. Vidare framgår att de intervjuade upplever att ansvarsfördelningen har blivit mycket tydligare, särskilt utifrån att en upphandlare gör alla direktupphandlingar. Det har blivit tydligare för förvaltningarna vem de ska vända sig till. Upphandlingsenheten har en funktionsbrevlåda där det går att vända sig med frågor om de inte vet vem de ska vända sig. Vad gäller rekommendationen ”Säkerställa att en systematisk återkoppling/återrapportering genomförs gällande information om pågående avtal till upphandlingsenheten. Som en del i arbetet bör det även säkerställas att informationen tas tillvara på och används i syfte att förbättra inköps- och upphandlingsarbetet” framgår av kommunstyrelsens yttrande att styrelsen delar revisionens synpunkter. Vidare framgår att upphandlingsenhetens roll är att stötta och styra förvaltningarna i avtalsuppföljningsarbetet. Vidare framgår att under hösten 2023 görs en riktad insats för att implementera ett systematiskt arbetssätt i avtalsuppföljningssystemet Decimalen (vid tid för uppföljande granskning används inte längre det avtalsuppföljningssystemet). I skriftliga svar från förvaltningen framgår att sedan ett år tillbaka har upphandlingsenheten en avtalscontroller. Efter diskussioner internt och genom benchmarking har de landat i hur de ska arbeta för att säkerställa en systematisk 10 avtalsuppföljning. Detta innebär ett nytt arbetssätt där även upphandlarna kommer att involveras i avtalsuppföljningen. Initialt börjar de med detta arbetssätt på kommunens ramavtal. Arbetssättet kommer att prövas ett tag innan de fastställer rutinen i kommunens ledningsgrupp. För granskningen har dokumentet Översiktlig avtalsuppföljning – ramavtal erhållits som beskriver hur avtalsuppföljning ser ut gällande ramavtal. Det finns även en framtagen checklista för ramavtal som ska skickas till avtalscontroller. I skriftliga svar från förvaltningen framgår vidare att under våren 2025 har Vallentuna kommun bytt upphandlingssystem. I det nya upphandlingssystemet utvecklar företaget som tillhandahåller systemet en avtalsuppföljningsmodul där Vallentuna kommun är delaktiga och kommer med förslag på hur den ska byggas för att främja en systematisk avtalsuppföljning. När modulen är klar kommer det att underlätta rapportering av avvikelser på leveranser med mera då alla anställda i kommunen har tillgång till avtalsuppföljningsmodulen. Fram tills att modulen är klar kommer avtalscontroller att skapa en kanal i Teams för varje ramavtalsupphandling där dokumentation sparas avseende avtalsuppföljning. För rekommendationen ”Fortsätta med arbetet att säkerställa en hög avtalstrohet. Rekommendationen innefattar särskilt att fakturor är tillräckligt specificerade, med anledning av att brister kopplat till detta uppmärksammats i kommunens interna kontroll.” framgår av kommunstyrelsen yttrande att de regelbundna avstämningarna med förvaltningarna avseende leverantörs- och avtalstrohet fortsätter. Inköpscontrollern kommer att lägga in prislistor på produkter i kommunens inköpsanalyssystem för att kunna se avvikelser på inkomna fakturor. När det gäller inköp av tjänster kommer regelbundna stickprovskontroller genomföras. Resultaten på genomförda kontroller återkopplas sedan till berörda kvalitets- och avtalsansvariga samt dokumenteras i Decimalen. I skriftliga svar från att ett nytt inköpsanalyssystem är inhandlat där målet är att kunna mäta avtalstroheten och inte bara som nu, leverantörstroheten. Fokus på att öka antalet avtal i E-handel för att undvika köp utanför avtal. Arbetssättet med att upphandlingschef, inköpscontroller och numera även avtalscontroller träffar respektive förvaltning tre gånger per år fortsätter då de bland annat går igenom hur leverantörstroheten ser ut. Vid intervju framgår att det är svårt att mäta avtalstrohet på grund av tekniska problem. För att kunna mäta avtalstrohet behöver fakturor innehålla avtalsnummer och det kan vara problem för leverantörer att lägga in avtalsnummer i fakturor. Det är möjligt att göra stickprov på avtalstrohet. Vidare framgår vid intervju att vid möten med förvaltningarna ser upphandlingsenheten om de har gjort något inköp som inte matchar mot något avtal. Vid ett tillfälle identifierades att en verksamhet köpt mycket utanför ramavtal. Det ledde till en diskussion med verksamheten där upphandlingsenheten informerade om LOU och vikten av avtal vilket uppges ha lett till goda resultat. Gällande rekommendationen ”Överväga att följa upp intern kundnöjdhet samt antalet leverantörer som lämnar anbud i uppföljningsarbetet i syfte att ytterligare förbättra upphandlingsarbetet.” framgår av kommunstyrelsens yttrande att styrelsen håller delvis med. Vidare framgår att upphandlingsenheten kan utveckla och förbättra erfarenhetsåterföringen med beställare efter varje avslutad upphandling. 11 Kommunstyrelsen deltar sedan tre år tillbaka i NUI (nöjd upphandlingsindex) där kommunen löpande får återkoppling på vad leverantörerna anser att kommunen gör bra samt vad som kan förbättras under upphandlingsprocessen. I skriftliga svar från förvaltningen framgår att NUI ligger på 71.2 (plats 8 av 104 deltagande kommuner). Vid intervju framgår att antalet leverantörer som lämnar anbud i uppföljningsarbetet följs upp med jämna mellanrum i och med att upphandlingsenheten skickar in underlag till NUI-mätningen. Upphandlingschef deltar två-tre gånger per år på teknik- och fastighetsutskottet och redovisar genomförda upphandlingar och hur många anbud de fått in per upphandling. De intervjuade hoppas att det framöver kommer att utvecklas en sådan funktion där det lätt går att sammanställa antal anbud per upphandling i upphandlingssystemet. Vid intervju framgår vidare att intern kundnöjdhet följs upp genom att upphandlingschef får återkoppling från andra förvaltningar, både på vad som fungerar bra och om något behöver utvecklas. Vidare framgår att det finns ingen kutym på att mäta intern kundnöjdhet i någon förvaltning och därför mäts inte det systematiskt. För rekommendationen ”Säkerställa att motivering av tilldelningsbeslut av direktupphandlingar systematiskt dokumenteras.” framgår av kommunstyrelsens yttrande att åtgärder har vidtagits. Vidare framgår att upphandlingsenheten har tagit fram en dokumentationsmall för att säkerställa att rätt information dokumenteras vid direktupphandlingar. Mallen togs i bruk i mitten av februari 2023 då den nya rutinen gicks igenom under ett inköpssamordnarmöte. Rutinen med dokumentationsmallen vid direktupphandlingar kommer att ingå i Rutin vid direktupphandling när den revideras under 2023/2024. Rutin vid direktupphandling är publicerad på intranätet. I kommunstyrelsens internkontrollplan för 2023 granskas att den nya rutinen avseende dokumentation vid direktupphandlingar efterlevs. Kontrollmomentet återfanns även i kommunstyrelsens internkontrollplan för år 2024. I helårsuppföljningen av internkontrollplanen för år 2024 visade granskning 1 att alla direktupphandlade avtal inte var dokumenterade tillsammans med den mall som tagits fram. Granskning 2 visade att alla genomförda direktupphandlingar var dokumenterade enligt den mall som ska användas. Gällande rekommendationen ”Säkerställa att anmälan till inköpscontrollern gällande köp mellan 50 tkr - 100 tkr fungerar enligt kommunens riktlinjer.” framgår av kommunstyrelsens yttrande att enligt upphandlingsreglerna ska myndigheter dokumentera upphandlingar vars värde överstiger 100 tkr. Socialförvaltningen har valt att även dokumentera köp mellan 50 tkr – 100 tkr. För att säkerställa att anmälan av inköp mellan 50 tkr - 100 tkr görs till inköpscontroller har detta moment tydliggjorts i socialförvaltningens processkartläggning. I reviderad Rutin för direktupphandlingar framgår inte längre att anmälan ska göras till inköpscontroller. Det framgår att direktupphandlingar under 100 tkr får genomföras efter godkännande av ansvarig chef Vid intervju framgår att jämfört med den tidigare granskningen har kommunens inköps- och upphandlingsarbete stort fokus på avtalsuppföljningen. Upphandlingsenheten tar större ansvar under ramavtalstiden. Avtalscontroller har övergripande strategiskt ansvar. Upphandlarna hjälper till med avtalsuppföljningen samt de som arbetar med upphandlingar på förvaltningarna. Upphandlingsenheten har stort fokus på att minska välfärdsbrott och att säkerställa att det inte kommer in oseriösa aktörer. Den 12 förändring som de intervjuade upplever har störst effekt på verksamheten är att centralisera direktupphandlingarna på 100–700 tkr. Upphandlingsenheten avlastar även förvaltningarna vid avrop från Adda Inköpscentral och Stockholms Inköpscentral. Bedömning Ja. Bedömningen baseras på att kommunstyrelsen har genomfört de synpunkterna och förslag till åtgärder som lämnats i granskning av upphandling och inköp. Sammanfattning av åtgärdade rekommendationer Rekommendation Rekommendation genomförd Överväga att förtydliga roll- och Rekommendationen är genomförd. Roll- och ansvarsfördelningen för upphandlingsenheten i ansvarsfördelningen för upphandlingsenheten har styrdokument. förtydligats i styrdokument. Säkerställa att en systematisk Rekommendationen är genomförd. En återkoppling/återrapportering genomförs gällande avtalscontroller är anställd sedan 1 år tillbaka som information om pågående avtal till har strategiskt ansvar för avtalsuppföljningar. upphandlingsenheten. Som en del i arbetet bör det Upphandlingsenheten genomför även regelbundna även säkerställas att informationen tas tillvara på uppföljningar med respektive förvaltning för att och används i syfte att förbättra inköps- och förbättra inköps- och upphandlingsarbetet. upphandlingsarbetet. Säkerställa att styrdokumenten är aktualiserade. Rekommendationen är genomförd. Styrdokument Att styrdokument hålls uppdaterade är viktigt med har reviderats och aktualiserats. avseende på kontinuerliga ändringar av lagar och för att minska risken av personbundenhet. Fortsätta med arbetet att säkerställa en hög Rekommendationen är genomförd. Arbetet med att avtalstrohet. Rekommendationen innefattar särskilt säkerställa en hög avtalstrohet sker främst genom att fakturor är tillräckligt specificerade, med regelbundna uppföljningar med respektive anledning av att brister kopplat till detta förvaltning. Avtalstrohet kan även mätas genom uppmärksammats i kommunens interna kontroll. stickprov. Inköpscontroller kan se avvikelser på fakturor. Stickprovskontroller genomförs som återkopplas till berörda. 13 Överväga att följa upp intern kundnöjdhet samt Rekommendationen är genomförd. Förvaltningen antalet leverantörer som lämnar bud i följer inte systematiskt upp intern kundnöjdhet utifrån uppföljningsarbetet i syfte att ytterligare förbättra att det inte är kutym att göra det inom upphandlingsarbetet. förvaltningarna. Däremot följs intern kundnöjdhet upp via återkoppling till upphandlingschef. Antalet leverantörer som lämnar bud i uppföljningsarbetet följs upp kontinuerligt i samband med NUI- mätningar. Säkerställa att motivering av tilldelningsbeslut av Rekommendationen är genomförd. direktupphandlingar systematiskt dokumenteras. Direktupphandlingar mellan 100–700 tkr har centraliserats och rutiner för arbetet är framtagna. Säkerställa att anmälan till inköpscontrollern Rekommendationen är genomförd. Arbetssättet gällande köp mellan 50 tkr och 100 tkr fungerar gäller endast för socialförvaltningen. I reviderad enligt kommunens riktlinjer. Rutin för direktupphandlingar framgår inte längre att anmälan till inköpscontroller ska göras gällande köp mellan 50 tkr och 100 tkr. Revisionell bedömning PwC har, på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun, genomfört en uppföljande granskning av fördjupade granskningar under 2022. Syftet har varit att bedöma om granskade nämnder och kommunstyrelsen vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av den bedömning och åtgärdsförslag som lämnats i genomförda granskningar. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen i allt väsentligt har vidtagit åtgärder med hänsyn till revisorernas rekommendationer utifrån genomförd granskning av upphandling och inköp samt att socialnämnden i allt väsentligt har vidtagit åtgärder med hänsyn till revisorernas rekommendationer utifrån genomförd granskning av framtidens äldreomsorg. 14 2026-02-26 Henrik Fagerlind Johanna Larsson __________________________ _________________________________ Uppdragsledare Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org. nr 556029–6740) (PwC) på uppdrag av Vallentuna kommuns revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 15 Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt Vallentuna kommun Februari 2026 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomfört en granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas, bolagens och förbundens verksamhet är ändamålsenlig och tillräcklig. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas, bolagens och förbundens verksamhet inte helt är ändamålsenlig och tillräcklig. Nedan ses bedömning för varje revisionsfråga. För fullständiga bedömningar se respektive revisionsfråga i rapporten eller det avslutande avsnittet “Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor”. Revisionsfrågor Bedömning Är kommunstyrelsens former för uppsikten ändamålsenliga Delvis och fungerar de tillfredsställande? Är omfattningen av och innehållet i kommunstyrelsens uppsikt Delvis tillräcklig? Begär kommunstyrelsen upplysningar från nämnderna, Delvis bolagen och andra samverkansformer och kontrollerar vidtagna åtgärder i tillräcklig utsträckning? Rapporterar kommunstyrelsen till fullmäktige i tillräcklig Ja utsträckning? Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen rekommenderas att: • det upprättas ett årshjul med tillhörande styrdokument för kommunstyrelsens uppsiktsplikt, vad gäller nämnderna, bolagen och förbunden. Ett årshjul kan hjälpa kommunstyrelsen att mer nogsamt följa verksamheterna samt att kunna fatta rättvisande beslut. Detta skulle kunna göras genom att det i budgeten framgår vad kommunstyrelsen ska genomföra inom ramen för sin uppsiktsplikt samt att det i årsredovisningen finns en bedömning av uppsiktsplikten eller en sammanställning över vad som har genomförts. På så vis kan en sammanhållen process för uppsiktsplikten skapas. • kommunstyrelsen löpande får information om bolagens, nämndernas och förbundens verksamheter genom att de erhåller direkt information från nämnderna såväl som bolagen. 2 Revisionsrapport • kommunstyrelsen i protokoll tydliggör när beslut fattas som rör att begära upplysningar från nämnder och bolagen. Detta medför en ökad spårbarhet i protokollen och det blir tydligare vilken information kommunstyrelsen önskar erhålla samt vilka upplysningar de begär inom ramen för själva uppsiktsplikten. • det säkerställs att behandling av frågor kopplat till uppsiktsplikten; uppsiktsdialoger, ägardialoger och möten kopplat till förstärkt uppsikt, på ett tydligt sätt alltid går att spåra i styrelsens protokoll. Detta avser framför allt styrelsens ställningstaganden och aktiva agerande, exempelvis i form av uppmaningar och uppföljning och då särskilt när förbättringsåtgärder är aktuellt. 3 Revisionsrapport Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................................... 5 Bakgrund ................................................................................................................................................ 5 Syfte och revisionsfrågor ........................................................................................................................ 5 Revisionskriterier ................................................................................................................................... 6 Avgränsning ........................................................................................................................................... 6 Metod ..................................................................................................................................................... 6 Inledande kartläggning ................................................................................................................................. 7 Granskningsresultat ...................................................................................................................................... 9 Former för uppsiktsplikten .................................................................................................................... 9 Iakttagelser ...................................................................................................................................... 9 Bedömning ..................................................................................................................................... 11 Omfattning av och innehåll i uppsiktsplikten ...................................................................................... 12 Iakttagelser .................................................................................................................................... 12 Bedömning .................................................................................................................................... 18 Begäran av upplysningar ...................................................................................................................... 18 Iakttagelser .................................................................................................................................... 18 Bedömning .................................................................................................................................... 19 Rapportering till kommunfullmäktige ................................................................................................. 20 Iakttagelser .................................................................................................................................... 20 Bedömning .................................................................................................................................... 21 Samlad bedömning ...................................................................................................................................... 22 Rekommendationer.............................................................................................................................. 22 Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor ...................................................................... 23 4 Revisionsrapport Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen 6 kap § 1 och 10 kap §§ 3-6 ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamhet. Uppsikten omfattar även verksamhet som bedrivs i olika samverkansorgan, såsom kommunalförbund och bolag som samägs med andra kommuner eller genom avtalssamverkan med annan kommun kring vissa verksamheter. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan ha inverkan på kommunens ekonomiska ställning samt hos fullmäktige göra de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder och beredningar begära in de upplysningar som de behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Enligt Vallentuna kommuns program för uppföljning och insyn i privata utförare och egen regi är det respektive nämnd som ansvarar för att säkerställa uppföljning och insyn i bland annat upphandlad verksamhet, och för att återrapportera detta till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har enligt programmet inget utpekat ansvar för uppföljning av privata utförare av kommunal verksamhet. Inom ramen för uppsiktsplikten föreligger det dock behov för kommunstyrelsen att säkerställa att programmet följs. Med utgångspunkt i ovanstående bakgrund och riskanalysen för år 2025 har de förtroendevalda revisorerna beslutat att genomföra en kartläggning av kommunens samverkan med andra organisationer, samt en granskning av kommunstyrelsens ansvarstagande för uppsiktsplikten, med fokus på bolag, förbund, avtalssamverkan med andra kommuner samt nämndernas följsamhet till program för uppföljning och insyn i verksamhet som bedrivs av privata utförare och egen regi. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att, efter en inledande kartläggning av samverkan mellan kommunen och andra aktörer i verksamhetsfrågor, bedöma om kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas, bolagens och förbundens verksamhet är ändamålsenlig och tillräcklig. Revisionsfrågor: • Är kommunstyrelsens former för uppsikten ändamålsenliga och fungerar de tillfredsställande? • Är omfattningen av och innehållet i kommunstyrelsens uppsikt tillräcklig? • Begär kommunstyrelsen upplysningar från nämnderna, bolagen och andra samverkansformer och kontrollerar vidtagna åtgärder i tillräcklig utsträckning? • Rapporterar kommunstyrelsen till fullmäktige i tillräcklig utsträckning? 5 Revisionsrapport Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande utgör revisionskriterier i granskningen: • Kommunallagen 6 kap 1§, §6 och §9. • Reglemente för kommunstyrelsen och berörda nämnder • Vallentuna kommuns “Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare och i egen regi” • SKR:s skrift “Förstärkta uppsiktsregler över kommun- och landstingsägda bolag” från år 2018. • Bolagsordning • Ägarpolicy/direktiv för berörda bolag • Förbundsordning • Policy för ekonomi -och verksamhetsstyrning Avgränsning Granskningen avgränsas till att omfatta kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag (Roslagsvatten/Vallentunavatten och Össebyhus), kommunalförbund (Käppala, Norrvatten) samt i förekommande fall avtalssamverkan med andra kommuner. Kartläggning genomförs även av andra samverkansorgan kommunen deltar i, såsom Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB), Storstockholms brandförsvar (SSBF), Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF), Samordningsförbundet Roslagen, Inera AB och Kommuninvest. Granskningen avgränsas till att omfatta år 2025. Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Dokumentationsgranskning har skett av protokoll, rutiner, riktlinjer, ägardirektiv. En enkätundersökning till nämndernas ordförande, ordföranden i bolagsstyrelserna, ordföranden i förbunden har genomförts. Intervjuer har genomförts med samt intervjuer med kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör, kanslichef och ekonomichef. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring De intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. 6 Revisionsrapport Inledande kartläggning Vallentuna kommun har ett engagemang i flera olika typer av organisationer där det förutom de egna nämnderna sker samverkan genom gemensamma nämnder, avtalssamverkan, aktiebolag, kommunalförbund, ekonomiska och ideella föreningar, samordningsförbund samt vissa stiftelser. Kommunen har egna nämnder såsom barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden, bygg- och miljötillsynsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden och valnämnden. Därutöver finns gemensamma nämnder, exempelvis överförmyndarnämnden i Norrort, där Vallentuna samverkar med Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Kommunen är även delaktig i flera avtalssamverkanslösningar, där samverkan sker med andra kommuner, regioner eller myndigheter. Exempel på sådana samverkansformer är Kunskapscentrum Nordost, där Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker samverkar kring vuxenutbildning med Täby som huvudman, från 1 januari 2026 med Vallentuna som huvudman. En styrgrupp med representanter från varje kommun ska finnas enligt avtal, men särskild skrivning kring uppföljning saknas. Inom livsmedelskontroll samverkar Vallentuna med Täby, och denna samverkan är reglerad i avtal. Socialjour Nordost är ytterligare en avtalssamverkan där Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Österåker, Lidingö och Vaxholm ingår, med Vallentuna som huvudman. Huvudmannen ansvarar för att verksamhetsplan med mätbara mål upprättas årligen i samråd med samtliga kommuner, och uppföljning samt rapportering sker löpande. Verksamhetsberättelse och årsredovisning lämnas till kommunerna senast 30 april efter verksamhetsårets slut. Kulturskola över kommungränser är en samverkan mellan Täby, Vallentuna, Sollentuna, Norrtälje och Upplands Väsby, där samverkan sker genom styrgrupp och arbetsgrupp. Protokoll expedieras till samarbetskommunerna och arbetsgruppen utvärderar samt följer upp till styrgruppen. Stödcentrum för unga brottsutsatta är en samverkan mellan Täby, Vallentuna, Österåker, Danderyd, Vaxholm och Polisen, där Täby är huvudman. En styrgrupp med ansvariga chefer från respektive kommun och Polisen finns, verksamhetsplan upprättas årligen och huvudmannen ansvarar för uppföljning och rapportering till övriga parter. Energi- och klimatrådgivning sker i samverkan mellan Danderyd, Täby, Vaxholm, Österåker och Vallentuna, med Täby som huvudman. En styrgrupp finns för planering och uppföljning, energi- och klimatrådgivaren ansvarar för administration och rapportering, och verksamhetsberättelse lämnas årligen till parterna. Vux Norrort är en samverkan kopplad till auktorisationssystem för vuxenutbildning där Danderyd, Lidingö, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands Väsby, Vaxholm och Österåker ingår, med Täby som huvudman. Kommunerna har yttersta ansvaret och rätt till insyn, och huvudmannen ska tillhandahålla dokumentation samt medverka till att kommunen kan följa upp uppdragets utförande. Centrum för samhällsorientering är en samverkan mellan kommuner i Stockholms län och Håbo, med Stockholm stad som huvudman. Samverkan gäller samhällsorientering för nyanlända invandrare och uppföljning regleras i avtal. Samverkande familjerätt är ytterligare en samverkan mellan Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna, där Upplands Väsby är huvudman. Parterna har rätt att kontrollera och följa upp verksamheten, och årlig verksamhetsberättelse samt styrgruppsmöten ingår i avtalet. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor är en samverkan mellan Täby och Vallentuna, där gemensamma verksamhetsmål 7 Revisionsrapport fastställs efter samråd och Täby redovisar ekonomisk uppföljning samt tillsyn till Vallentuna kvartalsvis och årligen. Vallentuna ungdomsmottagning är en samverkan mellan Region Stockholm och Vallentuna, där verksamheten har ansvar att följa upp arbetet, men detaljer om uppföljning framgår inte tydligt. En ingång till socialtjänsten i Stockholms län är en samverkan mellan Stockholms stad och Vallentuna, där detaljer om uppföljning inte framgår tydligt. Gemensamt för dessa avtalssamverkansformer är att samverkan ofta sker genom styrgrupper där varje part är representerad, att uppföljning och rapportering regleras i avtal men att detaljerna varierar mellan olika samverkansformer, att huvudmannen ofta ansvarar för löpande rapportering och verksamhetsberättelser till övriga parter samt att kommunerna i flera fall har rätt till insyn och möjlighet att följa upp verksamheten, ibland även skyldighet att delta i utvärdering och uppföljning. Vissa avtal anger specifika rutiner för styrgruppsmöten, rapportering och hantering av klagomål. Utöver avtalssamverkan är kommunen även delägare i flera aktiebolag, medlem i kommunalförbund, ekonomiska och ideella föreningar samt samordningsförbund. Kommunen är också kopplad till vissa stiftelser med syfte att dela ut stipendier. Slutligen deltar Vallentuna kommun mindre reglerade samverkansformer såsom SSR, Arlandasamarbetet, Stockholm Nordost, Business Alliance samt olika undergrupper inom Storstockholm, och är medlem i Sveriges Kommuner och Regioner. För dessa konstellationer gäller dock inte kommunstyrelsens uppsiktsplikt. För att uppsiktsplikten ska vara tillämplig krävs att kommunen har ett formellt ansvar eller ett direkt inflytande över verksamheten, vilket typiskt sett innebär att kommunen är huvudman, delägare eller part i ett reglerat samverkansorgan. I de konstellationer som nämns här handlar det om medlemskap eller deltagande i nätverk och samarbetsforum där kommunen inte har ett sådant formellt ansvar eller styrande roll som förutsätts för att uppsiktsplikten ska gälla. Dessa samverkansformer är ofta inriktade på informationsutbyte, gemensam utveckling eller intressebevakning och saknar den typ av juridisk struktur och styrning som krävs för att omfattas av kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt lag och reglemente. Därför gäller inte kommunstyrelsens uppsiktsplikt för dessa konstellationer. 8 Revisionsrapport Granskningsresultat Former för uppsiktsplikten Revisionsfråga 1: Är kommunstyrelsens former för uppsikten ändamålsenliga och fungerar de tillfredsställande? Iakttagelser Vallentuna kommun består, förutom kommunstyrelsen, av sex nämnder, en valnämnd samt en krisledningsnämnd. Kommunen har även ett helägt kommunalt bolag och är medlem i flera kommunalförbund. De kommunala bolagen utgörs av det helägda bostadsbolaget AB Össebyhus samt delägda Roslagsvatten AB och dess dotterbolag Vallentunavatten AB. Kommunen är också medlem i Käppalaförbundet och Kommunalförbundet Norrvatten. Därutöver finns samägda företag såsom SÖRAB och Stockholmsregionens Försäkring AB. I Vallentuna kommun finns inget styrdokument som uteslutande reglerar uppsiktsplikten. Begreppet kommunstyrelsens uppsiktsplikt återkommer däremot i olika styrdokument såsom kommunstyrelsens reglemente och kommunens styrmodell. I genomförda intervjuer nämns framför allt kommunstyrelsens reglemente och kommunens styrmodell som dokument i vilka uppsiktsplikten beskrivs. Av intervjuer uppges att uppsiktsplikten främst utövas i samband med det årliga styrnings- och uppföljningsarbetet som följer en specifik process under året. Därtill uppges att uppsiktsplikten sker genom olika former av dialoger som vi återkommer till längre fram i rapporten. Kommunstyrelsens former för uppsikten över nämnder, bolag och förbund i Vallentuna kommun regleras i kommunallagen, reglementen, bolagspolicy, ägardirektiv, bolagsordningar och förbundsordningar. Uppsikten utövas genom årliga styrnings- och uppföljningsprocesser, särskilda rapporteringar, representation i styrelser och samrådsgrupper samt genom intern kontroll och revision. Kommunstyrelsen har därmed tillgång till flera verktyg för att utöva sin uppsiktsplikt över den kommunala verksamheten och de kommunala företagen. Uppsikt genom styrdokument Kommunstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen och preciseras i Vallentuna kommuns reglemente för kommunstyrelsen som fastställdes av kommunfullmäktige 2024-12-02 § 167 . Av reglementet framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet samt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige. Vallentuna kommuns styrmodell utgår från gemensamma mål som fastställs årligen i kommunplanen. Rapportering och uppföljning sker löpande under året: ekonomisk rapportering görs varannan månad och uppföljning av verksamhetsmål sker vid tre tillfällen (april, augusti, december). Vid varje tillfälle analyseras måluppfyllelsen och ges en prognos för helåret. Kommunen arbetar kontinuerligt med förbättringar och varje nämnd ansvarar för kvaliteten inom sitt område. Styrmodellen säkerställer att effekterna av verksamheten utvärderas för invånare, företag och föreningar. 9 Revisionsrapport Utöver vad som anges i kommunstyrelsens reglemente gäller även Vallentuna kommuns Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare och i egen regi. Programmet, som antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod (reviderad av kommunfullmäktige senast 2024-12- 02 § 169), omfattar all verksamhet där kommunen är huvudman och som utförs av privata utförare, samt verksamhet i egen regi. Programmet tydliggör att kommunen har ett lagstadgat ansvar att kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare (kommunallagen 10 kap. 8–9 §§). Kommunen ska genom avtal säkerställa att information finns tillgänglig för att ge allmänheten insyn i verksamheten. Programmet ställer krav på att nämnderna genom avtal med privata utförare säkerställer att kommunens mål återspeglas i avtalen, och att uppföljning och återrapportering sker enligt fastställda rutiner. Styrningen av den kommunala koncernen sker genom styrdokument såsom bolagspolicy, ägardirektiv, bolagsordningar och aktieägaravtal. Bolagspolicyn tydliggör kommunens ägarroll och principer för styrning av hel- och delägda bolag, samt anger att kommunstyrelsen ska utöva uppsikt över bolagen på samma sätt som över övrig kommunal verksamhet. Ägardirektiv och bolagsordningar för AB Össebyhus, Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB reglerar bland annat bolagens ändamål, styrelsens sammansättning, informationsskyldighet och kommunfullmäktiges rätt att ta ställning i frågor av principiell betydelse. För kommunalförbunden Käppala och Norrvatten regleras medlemskommunernas insyn och styrning genom respektive förbundsordning. Där anges bland annat att kommunstyrelsen har rätt att väcka ärenden, begära information och delta i samrådsgrupper. Utöver ovan finns också ett Reglemente för intern kontroll, senast reviderat av kommunfullmäktige 2023-01-23 § 12, som bland annat lyfter att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god internkontroll. Det ska upprättas en organisation för internkontrollen som sedan rapporterar utifrån kommunstyrelsens behov av kontroll. Ansvaret innefattar utformning av reglemente för internkontroll. Uppsikt innebär en rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar, om det är nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om förändringar. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för internkontroll. Kommunstyrelsen ska, i de fall behov av förbättringar uppstår, vidta nödvändiga åtgärder. Former för uppsikt över nämnder, bolag, förbund och avtalssamverkan Kommunstyrelsens uppsikt utövas huvudsakligen genom den årliga styrnings- och uppföljningsprocessen, som omfattar budget, flerårsplan, delårsrapporter, årsredovisning och särskilda rapporteringar från nämnder och bolag. Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen alla jämna månader, och helägda dotterbolag rapporterar per augusti och december. Delårsbokslut görs per augusti. Nämnder och bolag ska snarast rapportera negativ avvikelse från driftbudgeten till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har även möjlighet att kalla till särskilda dialoger med nämnder eller bolag vid behov, exempelvis vid befarade underskott eller större avvikelser från mål och budget. Kommunstyrelsen kan då uppmana till åtgärder eller begära kompletterande information. För de kommunala bolagen sker uppföljning genom att bolagen lämnar ekonomiska rapporter, bokslutsprognoser och årsredovisningar till kommunstyrelsen. Bolagsstämma ska hållas i så god tid att årsredovisningen kan tas in i kommunens årsredovisning. I förvaltningsberättelsen ska styrelsen uttala 10 Revisionsrapport sig om verksamhetens förenlighet med bolagsordningen och de krav som ställs i kommunallagen. Av KL 6 kap 9 § framgår att styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunstyrelsen godkänner 2025-03-10 § 33 AB Össebyhus årsredovisning för 2024, samt att verksamhet som bolaget bedrivit under förgående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet samt utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Vid samma sammanträde § 35 godkänner kommunstyrelsen Vallentuna förvaltnings ABs årsredovisning 2024 samt att verksamheten som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålen och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. När det gäller Roslagsvatten AB samt Vallentunavatten AB ser vi i protokollen inte några motsvarande beslutspunkter. Kommunstyrelsen utser ledamöter i bolagsstyrelserna och har därigenom representation och insyn i bolagens verksamhet. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagens handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet, såvida inte hinder möter på grund av sekretess. För samägda företag och kommunalförbund sker uppföljning genom deltagande i årsstämmor, fullmäktige och samrådsgrupper samt genom att ta del av årsredovisningar och särskilda rapporter. Av intervjuer med kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör framgår att det finns en god förståelse för uppsiktspliktens innebörd och att formerna för uppsikten har utvecklats över tid. Det finns en löpande dialog mellan förvaltningschefer och politiker, och särskilda frågor kan lyftas till kommunstyrelsen vid behov. Bolagen kallas årligen till ägardialoger, och det finns representation i styrelser och samverkansorgan. Kommunstyrelsens protokoll innehåller inte alltid en särskild paragraf om uppsiktsplikten, men frågor kan tas upp som särskilda ärenden eller under information från kommundirektören. Uppsikt genom intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns en god intern kontroll inom hela kommunen, inklusive bolag och förbund. Nämnderna och bolagen ansvarar för internkontrollen av den egna verksamheten och rapporterar årligen till kommunstyrelsen. Lekmannarevisorer utses av kommunfullmäktige och granskar om bolagens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Bedömning Är kommunstyrelsens former för uppsikten ändamålsenliga och fungerar de tillfredsställande? Delvis. Bedömningen görs mot bakgrund av att det saknas styrdokument som reglerar hur uppsiktsplikten ska utformas för nämnderna, bolagen, förbunden och andra samverkansformer (ex. avtalssamverkan) som helhet. Även om innehållet i uppsiktsplikten till viss del finns reglerad bland annat i reglemente, styrmodell och reglemente för intern kontroll, anser vi att det behövs ett sammanhållet styrdokument. 11 Revisionsrapport Detta i syfte att skapa en sammanhållen process för genomförandet av uppsiktsplikten oberoende av vilken organisation som avses. Enligt vår bedömning hade ett sådant dokument tydliggjort hur kommunstyrelsen ska fullgöra sitt ansvar, underlätta vid planering av uppsikt samt klargöra förväntningarna på styrelsen, förbunden och andra samverkansformer vad gäller uppsiktsplikten. Vi anser vidare att det finns aktiviteter som kan betecknas vara inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt genom olika typer av dialogforum. Vi ser det som positivt att det sker kontinuerliga ägardialoger och resultatdialoger och att dessa uppges vara välfungerande. Vi anser att formerna för uppsiktsplikten kan förstärkas genom ett årshjul som beskriver kommunstyrelsens samordning av uppsiktsplikten. Vi anser även att det är angeläget att verksamheten i nämnder och bolag kontinuerligt följs upp. Vi föreslår därför att det i budgeten anges vad kommunstyrelsen ska genomföra för aktiviteter inom ramen för sin uppsiktsplikt både vad gäller nämnderna, bolagen, förbunden och andra samverkansformer (ex. avtalssamverkan) samt att det i årsredovisningen redovisas en bedömning av utfallet gällande uppsiktsplikten. På så vis kan en mer sammanhållen process för uppsiktsplikten skapas. Vi noterar att vi i protokoll inte har kunnat spåra att kommunstyrelsen för Roslagsvatten AB samt Vallentunavatten AB har prövat om den verksamhet som bolagen har bedrivit under föregående kalenderår, har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, i enlighet med Kommunallagen 6 kap 9 §. Omfattning av och innehåll i uppsiktsplikten Revisionsfråga 2: Är omfattningen av och innehållet i kommunstyrelsens uppsikt tillräcklig? Iakttagelser Omfattning och innehåll i uppsiktsplikten gentemot nämnder Inom ramen för granskningen har en genomgång av kommunstyrelsens protokoll genomförts. I Vallentuna kommuns reglemente för kommunstyrelsen anges att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet samt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige. Kommunstyrelsen tar del av nämndernas rapportering av verksamhet och ekonomi enligt en fastställd rapporteringsstruktur. Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen alla jämna månader, delårsbokslut görs per augusti. Nämnderna är skyldiga att snarast rapportera negativ avvikelse från driftbudgeten till kommunstyrelsen. Exempel på detta återfinns i protokoll från 2024-10-14 § 123, där socialnämnden rapporterade en befarad negativ avvikelse och kommunstyrelsen uppmanade nämnden att vidta åtgärder för att bedriva verksamheten inom beslutad budgetram. För verksamhet som utförs av privata utförare gäller att respektive nämnd ansvarar för att följa upp och återrapportera måluppfyllelse enligt kommunens styrmodell och programmet för uppföljning och insyn. Detta innebär att uppföljning av kvalitet, ekonomi och måluppfyllelse ska ske på likvärdiga villkor för 12 Revisionsrapport både privata utförare och verksamhet i egen regi. Återrapportering till kommunfullmäktige sker genom tertialrapporter, delårsbokslut och verksamhetsberättelser, i enlighet med programmets krav. Det finns ingen särskild punkt i kommunstyrelsens protokoll som explicit behandlar uppsiktsplikten gentemot nämnderna, men rapportering sker under punkter som rör ekonomisk uppföljning, meddelanden och anmälningar samt vid särskilda ärenden om avvikelser. I årsredovisningen för år 2024 framgår att nämndernas avvikelse mot budget blev positiv med 158,7 miljoner kronor, och att exploateringsintäkter som inte budgeteras stod för en betydande del av avvikelsen. Kommunstyrelsen följer upp nämndernas verksamhet och ekonomi genom tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Detta bekräftas i protokoll från kommunstyrelsen 2025-02-03 § 6 (verksamhetsberättelse 2024), 2025-05-19 § 71 (årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete), 2025-05-19 §72 (kommunplan 2026–2028), samt i månadsuppföljningar och delårsrapporter under året. Av intervjuer framkommer att årliga dialogmöten med nämnderna sker i form av en bokslutsdag samt en årlig kommunplanedag. Kommunstyrelsen kallar till mötena och samtliga nämnder är representerade genom sina presidier/arbetsutskott inklusive ersättare. Fullmäktiges presidium deltar också vid dessa tillfällen. Inom ramen för granskningen har vi också gått igenom protokollen för kommunstyrelsens arbetsutskott under år 2025. Vi ser att olika företrädare från förvaltningarna regelbundet har närvarat vid arbetsutskottets sammanträden. Gemensam överförmyndarnämnd (Överförmyndarnämnden i Norrort) Vallentuna kommun ingår i en gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Sollentuna är värdkommun. Nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i samtliga medlemskommuner enligt gällande lagstiftning. Varje kommun utser en ledamot och en ersättare till nämnden. Verksamhetens mål, omfattning, inriktning, kvalitet och kostnader specificeras årligen i verksamhetsbudget, som upprättas av värdkommunen i samråd med övriga kommuner. Kostnader fördelas enligt en modell som tar hänsyn till både invånarantal och antal ärenden. Alla medlemskommuner har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning. Nämnden rapporterar varje tertial till respektive fullmäktige om verksamhetens utveckling och ekonomiska ställning. Revision sker av revisorerna i varje medlemskommun utsedda av respektive kommuns kommunfullmäktige. I kommunstyrelsens protokoll för år 2025 förekommer Gemensam överförmyndarnämnd (Överförmyndarnämnden i Norrort) i samband med verksamhetsplaner och redovisningar, men inte som ett eget beslutsärende. I protokollet från den 23 januari 2025 (§ 5) redovisas att överförmyndarnämnden har fastställt sin verksamhetsplan för perioden 2025–2027. Det framgår att verksamhetsplanen har tagits fram enligt de krav som gäller för kommunens nämnder, och att den innehåller nämndsmål, målvärden, samt en övergripande fördelning av drift- och investeringsbudget. Verksamhetsplanen är kopplad till nämndens kvalitets- och utvecklingsarbete och följer de mål och den budget som beslutats i kommunplanen. 13 Revisionsrapport Vidare noteras i samma protokoll att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige noterar informationen om nämndernas verksamhetsplaner, där överförmyndarnämnden ingår tillsammans med övriga nämnder. I övriga protokoll för året har ingen särskild punkt eller diskussion om Gemensam överförmyndarnämnd (Överförmyndarnämnden i Norrort) kunnat identifieras. Det finns dock en generell rutin att nämndernas verksamhetsplaner och uppföljningar redovisas och noteras av kommunstyrelsen, vilket även gäller överförmyndarnämnden. Omfattning och innehåll i uppsiktsplikten av bolagen Kommunen har, som tidigare nämnts, ett helägt bostadsbolag, AB Össebyhus, samt delägarskap i Roslagsvatten AB och dess dotterbolag Vallentunavatten AB. Bolagsordningarna och ägardirektiven för AB Össebyhus, Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB anger att bolagen står under kommunstyrelsens uppsikt och att kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagens handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet, såvida inte hinder möter på grund av sekretess. Bolagen ska lämna löpande information om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen enligt bolagspolicyn och ägardirektiven. Kommunstyrelsen utövar sin uppsikt genom att ta del av bolagens årsredovisningar, delårsrapporter och styrelseprotokoll. Inom ramen för granskningen har vi gått igenom styrelsens och arbetsutskottets protokoll och ser att AB Össebyhus främst behandlas i samband med årsredovisning, koncernredovisning och låneram. Roslagsvatten AB nämns i ekonomiska rapporter och i samband med strategiska frågor kring vattenförsörjning och investeringar. Vallentunavatten AB återkommer i frågor om lån och borgen, VA-taxa, bolagsordning och arvoden. Samtliga bolag följs upp i kommunstyrelsens ekonomiska rapportering och styrning, och deras verksamhet bedöms utifrån kommunala mål och ägardirektiv. I årsredovisningen för år 2024 framgår att Roslagsvatten hade rörelseintäkter på 684,5 miljoner kronor och ett negativt resultat efter skatt på -3,2 miljoner kronor. Årets investeringar var 682,1 miljoner kronor och låneskulden har ökat till 2 053,5 miljoner kronor. Kommunstyrelsen följer upp bolagens verksamhet och ekonomi genom representation i styrelser, ägardialoger och genom att ta del av rapporter och protokoll. Vi kan av protokollen inte se att styrelsen som helhet får del av minnesanteckningar eller liknande från ägardialogerna. I samband med revidering av bolagshandlingar för Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB har kommunstyrelsen behandlat och godkänt nya bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal, vilket framgår av tjänsteskrivelser och protokoll från år 2023. Bolagsordningarna anger att kommunfullmäktige ska ges tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas i bolagen. Exempel på ärenden rörande bolagsstyrning och uppföljning återfinns i KS AU 2025-11-20 §149 (förslag till reviderad bolagsordning för Vallentunavatten AB) och KS 2025-06-16

§ 45 Årsredovisning 2025, Vallentuna kommun (KS 2025.350) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Vallentuna kommuns årsredovisning 2025. Sammanfattning av ärendet Resultatet i Vallentunas koncern blev positivt med 226,7 miljoner kronor, det är 4,9 miljoner kronor lägre än resultatet i kommunen. Skälet är främst att Össebyhus gjorde en förlust med 4,8 miljoner kronor. Även Roslagsvatten gjorde förlust samtidigt som Käppala gjorde ett överskott. Norrvatten redovisar alltid nollresultat eftersom de ska vara självförsörjande och bokar årets avvikelse mot en bokslutsdisposition för över- eller underuttag av vattenavgifter. Kommunens resultat för 2025 blev positivt och uppgick till 231,6 miljoner kronor (mnkr). Resultatet var budgeterat till 73,7 mnkr och utfallet var 157,8 mnkr bättre. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på: • 78,2 mnkr i överskott i nämnderna, varav exploateringsintäkter 6,3 mnkr • 34,2 mnkr i högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning • 10,6 mnkr i försäkringsersättning för branden 2024 på Karlbergsskolan • 10,1 mnkr i finansiella intäkter • 9,4 mnkr i lägre kostnader för pensioner Nämndernas avvikelse mot budget blev positiv med 78,2 mnkr. Exploateringsintäkter som inte budgeteras stod för 6,3 mnkr av avvikelsen. Det var främst kommunstyrelsen, barn- och ung-domsnämnden, utbildningsnämnden och skolpeng som bidrog med överskott till kommunens resultat. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning avvek tillsammans från budget med 34,2 mnkr. Kommunen fick en försäkringsersättning på 10,6 mnkr för branden som ägde rum på Karlbergs-skolan förra året, ersättningen var inte budgeterad. De finansiella intäkterna avvek positivt från budget med 10,1 mnkr. 3,1 mnkr beror på att ränteintäkterna var för lågt budgeterade. Resten är en överskottsutdelning från Kommuninvest på 2,3 mnkr och realisationsvinster på 4,7 mnkr för sålda bostadsrättslägenheter som inte var budgeterade. Kostnaderna för pensioner blev 9,4 mnkr lägre än budget. Skälet är att kommunen räknade med en högre inflation i budgeten än vad utfallet blev. Referensnummer för signaturer: VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-26 Kommunallagen ställer krav på att kommuner för varje enskilt år ska ha sin ekonomi i balans, det så kallade balanskravet. Kommunen hade ett positivt balanskravsresultat på 226,3 miljoner kronor varför kravet uppfylldes. Alla tre ekonomiska mål och två av de tre verksamhetsmålen är uppnådda. Ett verksamhetsmål är bara delvis uppnått. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning har bedrivits under året. Yrkanden Ordförande, Johan Skog (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott bifaller förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2025, Vallentuna kommun • Årsredovisning 2025 Paragrafen är justerad Referensnummer för signaturer: VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2026-03-02 DNR KS 2025.350 KRISTOFFER AULISON SID 1/2 CONTROLLER KRISTOFFER.AULISON@VALLENTUNA.SE Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2025, Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Vallentuna kommuns årsredovisning 2025. Sammanfattning av ärendet Resultatet i Vallentunas koncern blev positivt med 226,7 miljoner kronor, det är 4,9 miljoner kronor lägre än resultatet i kommunen. Skälet är främst att Össebyhus gjorde en förlust med 4,8 miljoner kronor. Även Roslagsvatten gjorde förlust samtidigt som Käppala gjorde ett överskott. Norrvatten redovisar alltid nollresultat eftersom de ska vara självförsörjande och bokar årets avvikelse mot en bokslutsdisposition för över- eller underuttag av vattenavgifter. Kommunens resultat för 2025 blev positivt och uppgick till 231,6 miljoner kronor (mnkr). Resultatet var budgeterat till 73,7 mnkr och utfallet var 157,8 mnkr bättre. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på: • 78,2 mnkr i överskott i nämnderna, varav exploateringsintäkter 6,3 mnkr • 34,2 mnkr i högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning • 10,6 mnkr i försäkringsersättning för branden 2024 på Karlbergsskolan • 10,1 mnkr i finansiella intäkter • 9,4 mnkr i lägre kostnader för pensioner Nämndernas avvikelse mot budget blev positiv med 78,2 mnkr. Exploateringsintäkter som inte budgeteras stod för 6,3 mnkr av avvikelsen. Det var främst kommunstyrelsen, barn- och ung-domsnämnden, utbildningsnämnden och skolpeng som bidrog med överskott till kommunens resultat. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning avvek tillsammans från budget med 34,2 mnkr. Kommunen fick en försäkringsersättning på 10,6 mnkr för branden som ägde rum på Karlbergs-skolan förra året, ersättningen var inte budgeterad. De finansiella intäkterna avvek positivt från budget med 10,1 mnkr. 3,1 mnkr beror på att ränteintäkterna var för lågt budgeterade. Resten är en överskottsutdelning från VALLENTUNA KOMMUN 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2026-03-02 DNR KS 2025.350 SID 2/2 Kommuninvest på 2,3 mnkr och realisationsvinster på 4,7 mnkr för sålda bostadsrättslägenheter som inte var budgeterade. Kostnaderna för pensioner blev 9,4 mnkr lägre än budget. Skälet är att kommunen räknade med en högre inflation i budgeten än vad utfallet blev. Kommunallagen ställer krav på att kommuner för varje enskilt år ska ha sin ekonomi i balans, det så kallade balanskravet. Kommunen hade ett positivt balanskravsresultat på 226,3 miljoner kronor varför kravet uppfylldes. Alla tre ekonomiska mål och två av de tre verksamhetsmålen är uppnådda. Ett verksamhetsmål är bara delvis uppnått. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning har bedrivits under året. Konsekvenser för barn Att inhämta synpunkter från barn/ungdomar eller genomföra en analys gällande barn/ungdomsperspektivet bedöms inte vara nödvändigt i detta ärende. Jenny Wigge Kristoffer Aulison Chef för redovisnings- och controllerenheten Controller Expedieras till: Akten, Revisorerna, Webbplats: årsredovisning Vallentuna kommun, förtroendevaldas revisionsberättelse, PwC:s yttrande om kommunens bokslut och årsredovisning, PwC:s granskningsrapport om kommunens bokslut och årsredovisning Pappersversion arkivet: årsredovisning Vallentuna kommun Vallentuna 2025 Årsredovisning Innehåll 1 Inledning ...................................................................................................... 3 2 Förvaltningsberättelse.................................................................................. 4 2.1 Översikt över verksamhetens utveckling................................................................... 4 2.2 Den kommunala koncernen .................................................................................... 6 2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ............................................ 8 2.4 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................... 13 2.5 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ...................................... 14 2.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ................................................ 19 2.7 Balanskravsresultat ............................................................................................. 29 2.8 Väsentliga personalförhållanden ............................................................................ 29 2.9 Förväntad utveckling ........................................................................................... 32 3 Finansiella rapporter .................................................................................. 34 3.1 Resultaträkning ................................................................................................... 34 3.2 Balansräkning ..................................................................................................... 35 3.3 Kassaflödesanalys ............................................................................................... 36 4 Driftredovisning ......................................................................................... 37 4.1 Kommunens driftredovisning ................................................................................. 37 4.2 Prognossäkerhet i kommunen ............................................................................... 39 5 Investeringsredovisning ............................................................................. 41 5.1 Kommunens investeringsredovisning ...................................................................... 41 5.2 Beslut om investeringar i koncernföretag ................................................................ 43 6 Noter .......................................................................................................... 44 sid 2 | 57 1 Inledning Resultatet i Vallentunas koncern blev positivt med 226,7 miljoner kronor, det är 4,9 miljoner kronor lägre än resultatet i kommunen. Skälet är främst att Össebyhus gjorde en förlust med 4,8 miljoner kronor. Även Roslagsvatten gjorde förlust samtidigt som Käppala gjorde ett överskott. Norrvatten redovisar alltid nollresultat eftersom de ska vara självförsörjande och bokar årets avvikelse mot en bokslutsdisposition för över- eller underuttag av vattenavgifter. Kommunens resultat för 2025 blev positivt och uppgick till 231,6 miljoner kronor (mnkr). Resultatet var budgeterat till 73,7 mnkr och utfallet var 157,8 mnkr bättre. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på: • 78,2 mnkr i överskott i nämnderna, varav exploateringsintäkter 6,3 mnkr • 34,2 mnkr i högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning • 10,6 mnkr i försäkringsersättning för branden 2024 på Karlbergsskolan • 10,1 mnkr i finansiella intäkter • 9,4 mnkr i lägre kostnader för pensioner Nämndernas avvikelse mot budget blev positiv med 78,2 mnkr. Exploateringsintäkter som inte budgeteras stod för 6,3 mnkr av avvikelsen. Det var främst kommunstyrelsen, barn- och ungdoms- nämnden, utbildningsnämnden och skolpeng som bidrog med överskott till kommunens resultat. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning avvek tillsammans från budget med 34,2 mnkr. Kommunen fick en försäkringsersättning på 10,6 mnkr för branden som ägde rum på Karlbergs- skolan förra året, ersättningen var inte budgeterad. De finansiella intäkterna avvek positivt från budget med 10,1 mnkr. 3,1 mnkr beror på att ränte- intäkterna var för lågt budgeterade. Resten är en överskottsutdelning från Kommuninvest på 2,3 mnkr och realisationsvinster på 4,7 mnkr för sålda bostadsrättslägenheter som inte var budgeterade. Kostnaderna för pensioner blev 9,4 mnkr lägre än budget. Skälet är att kommunen räknade med en högre inflation i budgeten än vad utfallet blev. Kommunallagen ställer krav på att kommuner för varje enskilt år ska ha sin ekonomi i balans, det så kallade balanskravet. Kommunen hade ett positivt balanskravsresultat på 226,3 miljoner kronor varför kravet uppfylldes. Alla tre ekonomiska mål och två av de tre verksamhetsmålen är uppnådda. Ett verksamhetsmål är bara delvis uppnått. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning har bedrivits under året. sid 3 | 57 2 Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen lämnar Vallentuna kommun en övergripande bild av verksamheten. Huvudfokus är den kommunala koncernen som ger en bild av den samlade kommunala verksam- heten, oberoende av hur verksamheten är organiserad. Rapporteringen görs enligt lagen om kom- munal bokföring och redovisning samt utifrån normering från Rådet för kommunal redovisning. 2.1 Översikt över verksamhetens utveckling Vallentuna har länge varit en inflyttningskommun men efter 2022 har ökningstakten i antal invånare bromsat in. 2025 var ökningen 242 personer och 0,7 procent jämfört med året innan. I budgeten för 2025 hade kommunen planerat för en ökning med 552 personer. Byggnadstakten bromsade in mycket kraftigt 2024 och har bara återhämtat sig lite under 2025. Marknaden är fortsatt avvaktande och flera exploatörer har väntat med att besluta om produktion. Figur 1. Översikt över verksamhetens utveckling Invånare och igångsatta bostadsbyggen 2021 2022 2023 2024 2025 Antal invånare 31 december 34 246 34 851 35 076 35 119 35 361 Ökning antal invånare, % 0,5 1,8 0,6 0,1 0,7 Igångsatta bostadsbyggen, antal 350 122 454 164 187 Koncern 2021 2022 2023 2024 2025 Årets resultat, mnkr 212,7 213,0 306,9 247,3 226,7 Soliditet, % 23,1 27,5 31,2 32,4 35,4 Investeringar, mnkr 149,4 200,0 497,7 499,0 353,4 Låneskuld, mnkr 735,5 702,9 822,0 862,7 826,4 Kommun 2021 2022 2023 2024 2025 Årets resultat, mnkr 210,5 215,6 313,1 239,4 231,6 Nettokostnad per invånare, kr 53 044 52 789 53 954 59 152 59 864 Soliditet, % 25,4 30,9 37,3 39,1 44,0 Investeringar, mnkr 95,2 137,1 359,8 331,0 194,3 Låneskuld, mnkr 503,0 430,0 310,0 230,0 100,0 Kommentar: Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Nyckeltalet är inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden. Käppala och Norrvatten ingår i koncernens värden från 2023. Två värden för koncernen har ändrats jämfört med uppgifterna i årsredovisningen för 2024, dels har investeringarna höjts för att finan- siell leasing inte var med, dels har låneskulden höjts för att koncernföretagens skuld till medlemskommunerna inte hade räknats med. Koncernens resultat 2025 är 226,7 miljoner kronor (mnkr), det är 4,9 mnkr lägre än kommunens resultat. Den största förklaringen är att Össebyhus gjorde förlust med 4,8 mnkr. År 2024 var avvikelsen lite större då Össebyhus gjorde en vinst på 9,0 mnkr på grund av att de sålde en tomt. Koncernens resultat avviker sällan stort från kommunens eftersom koncernföretagen påverkar koncernen i mycket liten grad, för 2025 med 2,2 procent. Investeringarna i koncernen har ökat kraftigt mellan 2022 och 2023 och det är för att Käppala och Norrvatten räknas in i koncernen från 2023. Förbunden genomför stora investeringar och under 2023 och 2024 hade koncernen investeringar på cirka en halv miljard kronor per år. Att koncernens investeringar är 145,6 mnkr lägre 2025 än 2024 beror främst på att kommunen haft lägre utfall 2025 än de två tidigare åren. Låneskulden i koncernen har ökat sedan 2022 trots att kommunen amorterat sina lån. Skälet är att de delägda koncernföretagen har lånat upp mycket kapital för att finansiera sina investeringar. Soliditeten har ökat från 32,4 procent 2024 till 35,4 procent 2025. Soliditeten i koncernen är sid 4 | 57 8,6 procentenheter lägre än i kommunen. Soliditeten har ökat långsammare i koncernen än i kommunen på grund av koncernföretagens investeringar. Koncernföretagens andel av balansomslutningen var 22,2 procent 2025. Läs om ekonomin i respek- tive koncernföretag i kapitel 2.6.5. Kommunens resultat har varit överskott med mer än 200 miljoner kronor (mnkr) varje år sedan 2021 och 2023 hade kommunen sitt högsta resultat någonsin med 313,1 mnkr. Exploaterings- verksamhetens intäkter har bidragit positivt med 6,3 mnkr 2025 att jämföra med 84,3 mnkr 2024, 96,9 mnkr 2023, 44,9 mnkr 2022 och 39,0 mnkr 2021. Verksamhetens kostnader 2016–2020 ökade med i snitt 4,7 procent per år att jämföra med åren 2021–2024 då kostnadsutvecklingen sjönk till 4,3 procent per år i snitt. I utfallet 2024 ingår medfinansieringar på 70,0 mnkr. 2025 har kostnaderna bara ökat med 0,2 procent jämfört med året innan. Nettokostnader kan jämföras fördelat per invånare. Nettokostnad per invånare ökade med 1,2 procent 2025 jämfört med året innan, det beror dels på att kostnaderna ökat mindre än tidigare år och att invånarantalet som kostnaderna fördelas på ökade 2025. Nettokostnaden per invånare ökade 2023 med 2,2 procent och 2024 med 9,6 procent. Det berodde dels på att den ökade kostnadsmassan beräknades på nästan samma mängd invånare som året innan, dels på medfinansieringar och dels på att den högre inflationen ledde till högre kostnader. Skatteintäkterna under 2021–2025 ökade med i snitt 3,8 procent vilket var 0,3 procentenheter högre än kostnadsutvecklingen under samma period. Nämnderna har haft stora överskott 2021–2025. Överskotten beror till stor del på volymföränd- ringar, en effektiv verksamhet samt att medel för oförutsedda händelser inte behövt användas. Kommunen har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar, 2024 och 2025 var de historiskt höga. Satsningar är gjorda på barn och utbildning med höjning av skolpengen inom såväl förskola, grundskola som gymnasium. De har lett till önskade resultat där bland annat meritvärdena för elever som avslutar årskurs nio i kommunens grundskolor ligger bland de 25 bästa i Sverige. På det sociala området har flera verksamhetsområden prioriterats som att skapa guldkant inom äldreomsorgen och höja hemtjänstpengen. 2025 gjorde kommunen en riktad lönesatsning på socionomer och socialhandläggare samt på att rekrytera för att möta större volymer och ärende- mängder. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har kommunen lagt ökade resurser på att stärka arbetet med civilt försvar, beredskap och IT-säkerhet. Parallellt med stora satsningar gjordes åtstramningar för att förbättra resultatet. Kommunens budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav som innebär att budgetramarna inte räknas upp fullt ut för pris- och löneökningar, utan med 50 procent. Men under åren 2021–2022 fick bara kärnverksamheterna den generella uppräkningen och övriga verksamheten ingen uppräkning alls. Under 2023–2025 sänktes effektiviseringskravet för alla verksamheter. 2023 var kravet på effektivisering 40 procent, 2024 var kravet 25 procent och 2025 var kravet 20 procent av uppräkningen för pris- och löneökningar. Läs i kapitel 4.1 om kommunens utfall 2025 i jämförelse med förra året och jämfört med budget. Kommunens betalningsförmåga på lång sikt, soliditeten, har stigit varje år från 25,4 procent 2021 till 44,0 procent 2025, se figur 1. Den ökade på grund av goda resultat tillsammans med en relativt låg investeringstakt samt att ansvarsförbindelsen för pensioner ökade relativt lite. Kommunen har kunnat genomföra investeringar med egna medel och samtidigt amortera tack vare goda resultat och exploateringsintäkter. Investeringarna minskade fram till och med 2021 då behovet av nya förskolor och skolor minskade i takt med att befolkningsökningen mattades av. 2023 och 2024 ökade investeringstakten avsevärt med upprustning och renovering av gymnasiets lokaler, ett nytt kommunkontor, infrastruktur i nya bostadsområden, en ny våtmarkspark, underhåll av verksamhetslokaler, förskolor, skolor och särskilda boenden. År 2025 var kommunen tillbaka på en lägre nivå. Det är fortfarande infrastruktur i nya bostadsområden, underhåll av verksamhetslokaler och gator och parker som står för en stor del men kommunen har även gjort två lekparker och renoverat Kvarnbadet. Läs om årets investeringar i kapitel 5.1. sid 5 | 57 2.2 Den kommunala koncernen Vallentuna kommuns samlade verksamhet utförs av kommunkoncernen, företag som kommunen har ägarintresse i, så kallade samägda företag, och ett stort antal privata utförare. Figur 2. Vallentuna kommuns samlade verksamhet * Privata utförare från vilka kommunen gjort störst inköp, med belopp i intervallet 20–60 miljoner kronor, i fallande be- loppsordning. Köp från kommuner och samägda företag ingår inte. ** Utgör inte upphandlad verksamhet, aktören agerar efter tillståndsgivning. 2.2.1 Koncernen En kommunal koncern består av kommunen samt företag där kommunen innehar minst 20 procent av rösterna samt företag över vilka kommunen har ett varaktigt betydande inflytande. I en kommunkoncern ingår också företag med särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi om dess omsättning eller balansomslutning utgör minst två procent av kommunens skatte- intäkter och generella statsbidrag. Om flera samägda företag tillsammans har en omsättning eller balansomslutning på minst fem procent ingår även de företagen i koncernen. Koncernen utgörs av Vallentuna kommun, de helägda dotterbolagen AB Össebyhus och Vallentuna Förvaltnings AB samt kommunens delägande i Roslagsvatten AB, i Käppalaförbundet och i kom- munalförbundet Norrvatten. Vallentuna förvaltnings AB är ett vilande bolag. I årsredovisningen benämns kommunkoncernen som ’koncern’ och Kommunalförbundet Norrvatten och Käppalaför- bundet benämns som ’Käppala’ respektive ’Norrvatten’. Nedan beskrivs koncernföretagen i korthet: Vallentuna kommun har valt att erbjuda hyresrätter genom det kommunala bostadsbolaget AB Össebyhus. Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i kommunen. Företaget äger och förvaltar hyres- lägenheter och lokaler. Vallentuna kommun sköter den tekniska och administrativa förvaltningen åt Össebyhus. Roslagsvatten AB är ett vatten- och avloppsbolag som Vallentuna äger tillsammans med sex andra kommuner. Roslagsvatten har ett dotterbolag för varje kommuns ledningsnät. Roslagsvatten AB är moderbolag till Vallentunavatten AB. Vallentunavatten ägs till en procent av Vallentuna kommun och resterande del ägs av Roslagsvatten. Företagets uppdrag är att bygga ut och sid 6 | 57 underhålla ledningsnäten samt att för Vallentuna transportera avloppsvatten till Käppalas renings- verk. Vallentuna kommuns ägarandel är 16,7 procent. Käppalaförbundet tar hand om och renar medlemskommunernas avloppsvatten. Den näring och energi som finns i avloppsvattnet återförs till samhällets kretslopp genom biogas och värme. Vallentuna är medlem i förbundet tillsammans med tio andra kommuner. Vallentuna kommuns ägarandel är 5,4 procent. Kommunalförbundet Norrvatten förser medlemskommunerna med hälsosamt dricksvatten. De producerar dricksvatten i Görvälnverket och levererar det via egna huvudvattenledningar fram till kommunens vattenledningsnät. Kommunen ansvarar för att leverera vattnet till hushåll och verksamheter, för Vallentuna sköts det av Roslagsvatten. Vallentuna kommun är medlem i förbundet tillsammans med 13 andra kommuner. Vallentuna kommuns ägarandel är 3,2 procent. 2.2.2 Kommunen Kommunens verksamhet är organiserad i kommunstyrelsen, sex nämnder, en valnämnd och en krisledningsnämnd. Valnämnden träder i kraft när det är valår. För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Kommunfullmäktige har för varje nämnd bestämt nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Uppgifterna beskrivs i nämndernas verksamhetsberättelser. 1 januari 2025 flyttade ansvaret för kompetens- och bemanningsenheten från socialnämnden till kommunstyrelsen. Valnämndens uppgift är att genomföra allmänna val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfull- mäktige och Europaparlamentet samt att genomföra folkomröstningar. Krisledningsnämnden leder kommunens verksamhet under extraordinära händelser och får i sådana fall ta över den beslutsrätt och det verksamhetsansvar från övriga nämnder, som krisledningsnämnden anser vara nödvändigt. Vallentuna har tillsammans med tre andra kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. Nämn- den drivs i regi av Sollentuna kommun. Vallentuna är värd för Stockholm Nordost som är en sammanslutning av sex kommuner med syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling i regionen. Vallentuna kommun ingår också i Arlandaregionen tillsammans med tre andra kommuner och Swedavia. Kommunens samverkansavtal med andra om att utföra någon av kommunens uppgifter beskrivs i kapitel 2.5.7. 2.2.3 Samägda företag Som samägda företag räknas företag som kommunen är delägare i och som bedriver kommunal verksamhet med en omsättning eller balansomslutning som är mindre än två procent av kommu- nens skatteintäkter och generella statsbidrag. De samägda företagen är SÖRAB Söderhalls Renhåll- nings AB, Samordningsförbundet Roslagen, Storstockholms brandförsvar och Vallentunavatten AB. Företagens verksamhetsområden finns inom avfallshantering, samordning av rehabiliterings- insatser, räddningstjänst och vatten. Kommunens ägarandelar i företagen visas i figur 2 och kommunens ansvarsförbindelser i not 25. Samägda företag ingår inte i kommunkoncernen. 2.2.4 Privata utförare I Vallentuna drivs en stor del av verksamheten av privata utförare, det är ett politiskt ställnings- tagande för att främja mångfald och valfrihet. Med privat utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet och som inte är ett hel- eller delägt kommunalt företag. 2025 anlitade kommunen 226 privata utförare från vilka inköp gjorts med mer än 0,1 miljon kronor. Tidigare år har årsredovisningen innehållit uppgift om alla privata utförare, alltså inklusive dem under beloppsgränsen. De privata utförare från vilka kommunen gjort störst inköp under 2025, med belopp i intervallet 20–60 miljoner kronor, visas i figur 2. Läs mer om köpta kommunala tjänster från privata utförare i avsnitt 2.5.6. Inga nya avtal har tecknats med förväntade årliga kostnader överstigande 20 miljoner kronor. sid 7 | 57 2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Koncernen arbetar aktivt med att identifiera, bedöma och möta de risker som anses ha störst påverkan på verksamheten. En god intern kontroll, extern revision samt väl fungerande processer och policys är grundläggande för verksamheten. Riskerna kan lite förenklat delas upp i omvärlds-, verksamhets- och finansiella risker. Omvärldsrisker är sådana som ligger utanför den egna verksamheten, men som ändå påverkar koncernen som organisation. Det som händer internationellt, nationellt och lokalt har stor betydelse för en kommun vars finansiering är starkt beroende av det värde som skapas i näringslivet och den tillväxt som sker både lokalt och nationellt. Det beskrivs närmare i de följande kapitlen om konjunktur, arbetskraft, befolkning och bostadsbyggande. Verksamhetsrisker är relaterade till kärnverksamheten. Det huvudsakliga arbetet med att identi- fiera, skatta och hantera verksamhetsrisker görs i internkontrollen och det systematiska kvalitets- arbetet. Det arbetet beskrivs i kapitel 2.5. Kommunens verksamheter har en stor betydelse för invånarna, därför är det centralt att följa utvecklingen och de effekter som verksamheten får, i kapitel 2.6 finns en utvärdering. I kapitel 2.8.4 beskrivs kompetensbrist och andra personalrisker. Finansiella risker är relaterade till möjligheten att kunna tillgodose verksamheten med kapital i rätt tid och till en rimlig kostnad. Här ingår även riskerna i pensionsförpliktelser och andra ansvars- förbindelser. En stor del av det här kapitlet handlar om hur Vallentuna kommun arbetar för att minimera riskerna och en uppföljning av hur kommunfullmäktiges riktlinjer för medelsförvalt- ningen har tillämpats. 2.3.1 Konjunktur och arbetskraft Sveriges kommuner och regioner (SKR) lämnade i december 2025 en analys där de beskriver kon- junkturen och ger en prognos för 2026. Efter två års minskning av antalet arbetade timmar väntar nästa år en stark ökning. Den konjunkturella förstärkning som nu har inletts antas fortgå också efter 2026 och en period av stigande sysselsättning väntar därför. Detta innebär starkare tillväxt för löne- summan kommande år än under 2024–2025. Skatteunderlaget beräknas växa med 4,3 procent per år i genomsnitt 2026–2029. Trots svag skatteunderlagstillväxt i år är den ovanligt stor i förhållande till kommunsektorns sammanvägda prisutveckling. (källa: SKR, makronytt dec 2025) Vallentuna använder SKR:s modell för skatter och bidrag för att löpande följa förändringen av skatteintäkter och alltid ha så aktuella värden som möjligt. I modellen lägger kommunen in beräk- nat antal invånare från befolkningsprognosen. När skatteunderlaget ökar på grund av högre syssel- sättning får kommunen högre intäkter. När skatteunderlaget ökar på grund av högre löner så ökar både intäkterna och kostnaderna eftersom en av kommunens största kostnader är personal. Eftersom skillnader i skatteunderlaget snabbt kan ge stora ekonomiska effekter tar Vallentuna höjd för avvikelser när budgeten görs. Om SKR:s prognoser under bokföringsåret visar att skatte- intäkterna förväntas minska mer än vad det finns budget för så finns möjlighet för kommunstyrel- sen att sätta in åtgärder. Arbetslösheten i Sverige har sjunkit 0,3 procentenheter sedan förra året. 2025 hade Vallentuna den fjärde lägsta nivån, ihop med Danderyds kommun, bland länets 26 kommuner. Arbetslösheten i Vallentuna var 4,2 procent, jämfört med förra årets 4,4 procent. Nivån var väsentligen lägre än genomsnittet i Stockholms län med 6,9 procent och genomsnittet i riket med 6,8 procent. 2.3.2 Befolkning Befolkningen i Vallentuna är ung jämfört med i Sverige. 2025 var medelåldern i Vallentuna 40,3 år jämfört med 41,9 år i landet. 25,9 procent av Vallentunas befolkning är under 20 år och i landet är den andelen 22,4 procent. 5,6 procent av befolkningen i kommunen är över 79 år och i landet är andelen 6,4 procent. Antalet invånare förändrar sig olika snabbt i olika åldersgrupper, se figur 3. Barnafödandet i Sverige har minskat jämnt under åren 2011–2021 men från 2022 är det en krafti- gare trend neråt. I Vallentuna gick minskningen snabbare än i Sverige men under hela perioden föddes det fler barn per kvinna i kommunen än i landet. 2024 stannade minskningen av. I kommunen föddes det 1,53 barn per kvinna både 2024 och 2025. I riket föddes det 1,42 barn per kvinna 2025 att jämföra med 1,43 barn per kvinna 2024. Kraftiga minskningar påverkar kommunens verksamheter för barn och unga i många år framöver med lägre behov av lokaler och sid 8 | 57 personal som följd. I nuvarande prognos räknar kommunen med att ha 336 färre elever i åldrarna 6–15 år 2030 än jämfört med 2025, se figur 3. Barn och unga kommer att minska ganska jämnt fördelat geografiskt och kommunen arbetar med effekten för varje skola och att anpassa verksamheterna. Figur 3. Antal invånare per åldersgrupp Kommunen räknar med att antalet invånare ska öka med 1 033 personer till år 2030, med flest personer inom spannet 20–64 år. En förutsättning för ökad inflyttning är att bostäder blir klara i den takt kommunen planerat för. Om större projekt fördröjs, eller inte blir av, påverkar det utfallet negativt. Ändrade flyttmönster kan också vara en risk för att ökningstakten inte följer planen. När antalet invånare ökar påverkar det hela koncernens verksamhet. Koncernföretagen planerar kapacitets- behov för vatten och avlopp utifrån kommunens beräkningar för antal invånare och kommunen planerar för förskolor, skolor, äldreboenden och infrastruktur. När nya områden ska byggas priori- terar kommunen bland projekten för att bäst hushålla med skattemedlen. Det är viktigt att investe- ringar sker i samspel med inflyttningen. Samtidigt minskar befolkningen i andra delar av kommunen, i till exempel områden där barnen flyttar hemifrån men föräldrarna bor kvar. Det medför att förskolor och skolor där inte behövs i samma utsträckning. För att hantera risken görs befolkningsprognosen per geografiskt delområde och planeringsgruppen för lokalresurser arbetar ständigt med effektiviseringar. I 230 av landets 290 kommuner är de som jobbar färre än de unga och äldre som inte jobbar. Så är inte fallet i Vallentuna. I Vallentuna kommun fanns det vid årsskiftet 15 200 unga och äldre personer och 20 161 personer i arbetsför ålder. Andelen arbetsföra personer som ska försörja yngre och äldre är därmed mer förmånlig i Vallentuna än den är i landet. 2.3.3 Bostadsbyggande Kommunen fortsätter att planera för många nya bostäder, dels för att vi ska nå antalet bostäder som kommunen har avtalat om i Sverigeförhandlingen, dels för att utveckla kommunen och säkerställa en önskad utbyggnad. Kommunen antar i sin senaste prognos för bostadsbyggande, från juni 2025, att de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggande ska förbättras. Kommunen räknar också med att intresset för att utveckla bostäder i Vallentuna ska vara fortsatt högt. Totalt innehåller prognosen för bostadsbyggande cirka 4 000 nya bostäder under kommande tioårsperiod. För 2025 hade kommunen planerat för 276 byggstarter men utfallet blev 187. Det är framför allt exploatörer i områdena Kristineberg etapp 1 och Åbyholm som avvaktar och inte tagit beslut om produktion. Totalt var cirka 300 bostäder i produktion vid årets slut och en majoritet av dem väntas bli klara under 2026. Bostäder byggs framför allt i utvecklingsområdena Rickebyhöjd, Kristineberg etapp 1, Ormsta-Stensta och Åbyholm. Drygt en tredjedel utgörs av lägenheter i flerbostadshus som ska bli hyresrätter. Produktionen av hyresrätter har drivit bostadsbyggandet de senaste åren men från 2025 ökar byggandet av bostadsrätter i småhus. sid 9 | 57 Figur 4. Antal igångsatta bostadsbyggen och ökning antal invånare Under 2017 ingick Vallentuna kommun ett avtal om medfinansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholm Central, en del av den så kallade Sverigeförhandlingen. Som en del av överenskommelsen åtog sig kommunen att se till att 5 650 nya stationsnära bostäder kan byggas fram till år 2035. Inom Sverigeförhandlingen blev 251 bostäder klara under 2025 och totalt var därmed 1 772 bostäder färdigbyggda vid årets slut. Se figur 5 om Sverigeförhandlingen. Figur 5. Bostadsbyggande inom Sverigeförhandlingen per 31 december, antal Bostäder i Bostäder i Godkända bygglov Färdiga Färdiga Åtagande planerings- antagna som ännu inte är bostäder, bostäder, om bostäder process detaljplaner färdiga bostäder totalt under året 5 650 2 000 3 400 300 1 772 251 Vallentuna kommun har hittills uppfyllt totalt drygt 30 procent av bostadsåtagandet. Planerings- bufferten i förhållande till åtagandet är god för de närmaste åren. Cirka 3 400 nya bostäder är detaljplanerade sedan 2017. Cirka 300 bygglov för bostäder är beviljade men en majoritet av dem har inte börjat byggas. Med en bostadsmarknad som är osäker och kostnader för entreprenader och husbyggande som stigit är det svårbedömt när de, och andra bostadsprojekt som också har planmässiga förutsättningar, sätts i gång. Bedömningen är att de planerade bostäderna kommer att byggas, men produktionstakten antas vara lägre de närmaste åren jämfört mot tidigare. Sverigeförhandlingen är förknippad med ett stort antal risker och osäkerheter eftersom avtalet sträcker sig över lång tid. Avtalet är på 394,0 miljoner kronor (mnkr), plus en riskpremie på 36,0 mnkr, som årligen räknas upp med konsumentprisindex (KPI). För att tidigarelägga trafikstart har kommunen betalat 59,1 mnkr i förskott under de senaste åren. Avsättningen uppgick vid årets slut till 524,2 mnkr, se not 21 för årets händelser. Betalningsplanen gäller till och med 2040. Planen innebär utbetalningar 2026–2030 på i snitt 28,3 mnkr per år följt av tre år med utbetalningar på i snitt 83,1 mnkr. Därefter följer år med väsentligen lägre belopp att betala. En del i planen är att kommunen betalar ett förskott till staten på totalt 85,0 mnkr från år 2027 för bostadsbyggande. År 2035 får kommunen tillbaka 85,0 mnkr om vi nått upp till antalet färdiga bostäder, annars får kommunen utbetalningen senast 2040. Sverigeförhandlingen ska finansieras genom att en avgift, en så kallad med- eller delfinansierings- avgift, tas ut vid markförsäljning och i exploateringsavtal. 2.3.4 Pensioner Koncernens pensionsförpliktelse redovisas enligt den så kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Inom koncernen är det Vallentuna kommun, Käppala och Norrvatten som har pensionsförpliktelser, Össebyhus och Roslagsvatten har inte det. Upplysning om pensionsförpliktelsen i not 20 och 24. sid 10 | 57 Avsättningen består av den förmånsbestämda ålderspensionen för höginkomsttagare och beräk- nas som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Det nya avgiftsbestämda pensionsavtalet gör att intjänandet till avsättningen kommer att minska. Årets förändring beror på högre basbelopp och att nyintjänande pensioner fortfarande är högre än utbetalningarna. När utbetalningen sker påver- kar det likviditeten men inte resultatet. Ansvarsförbindelsen redovisas utanför balansräkningen och kostnaden tas först när utbetalning görs till pensionären. Ansvarsförbindelsen har minskat de senaste åren, eftersom inget nytt intjänande sker. Störst finansiella risker för pensioner är inflationsökningar eftersom det påverkar hur stor avsättningen behöver vara för att klara framtida utbetalningar av pensioner. Figur 6. Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt, mnkr Koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avsättning för pensioner 527,9 510,4 527,3 509,8 Ansvarsförbindelse för pensioner 422,0 433,5 420,9 433,1 Summa 949,9 943,9 948,2 942,8 Förpliktelse tryggad i pensionsförsäkring – – – – Förpliktelse tryggad i pensionsstiftelse – – – – Summa 949,9 943,9 948,2 942,8 Kommentar: Inom koncernen är det Vallentuna kommun, Käppala och Norrvatten som har pensionsförpliktelser, Össebyhus och Roslagsvatten har inte det. I beloppen ingår löneskatt med 24,26 procent. En tredjedel av landets kommuner har valt att lösa in delar av sin pensionsskuld via pensionsförsäk- ring. Ungefär lika många har byggt pensionsmedelsportföljer som en buffert för pensionsutbetal- ningar. Resterande, inklusive Vallentuna kommun, Käppala och Norrvatten, återlånar medlen. Det innebär att man använder sina likvida medel till att investera. Alternativet hade varit att placera pengar för att ha till framtida pensionskostnader och samtidigt låna upp pengar till investeringar. Koncernen har inga placeringar i pensionsförsäkringar eller pensionsstiftelser och undviker därmed räntekostnader men samtidigt får då koncernen inga ränteintäkter från sådana placeringar. Kommunen har en finanspolicy som säkrar möjligheten att betala ut pensionsförpliktelser vartefter de förfaller. Avgiftsbestämda pensioner är pensioner där en försäkring betalas. De syns inte i figur 6 eftersom det inte finns någon förpliktelse. Ett nytt pensionsavtal började gälla för några år sedan, det innebär att en större del av koncernens pensioner kommer att betalas till försäkringsbolag. Roslagsvatten har bara avgiftsbestämda pensioner. För pensioner före 2009 finns ett avtal om överskottsfond. Överskottsfondens värde var 5,8 miljoner kronor vid årsskiftet. 2.3.5 Ansvarsförbindelser utöver pensioner Koncernföretagen har inga ansvarsförbindelser utöver dem för pensioner. I kommunen uppgick borgensåtaganden vid årsskiftet till 474,9 miljoner kronor (mnkr). Det är en minskning med 0,1 mnkr jämfört med förra året. Förpliktelsen för Vallentunavatten uppgick till 399,0 mnkr och för Össebyhus till 56,0 mnkr. Det finns även ett borgensåtagande för Roslagsvatten på 17,0 mnkr som är en borgen för Vallentunas andel av deras checkkredit samt ett borgens- åtagande på 2,9 mnkr för föreningar. Kommunens garantiförpliktelser för Käppala och Norrvatten ska minska vartefter förbunden ersät- ter sin externa upplåning med lån hos Vallentuna kommun. Under året har den totala förpliktelsen minskat med 1,7 mnkr och uppgick vid årsskiftet till 63,9 mnkr i Käppala och 57,8 mnkr i Norrvatten. Norrvatten har ansökt om att i fortsättningen få låna direkt av Kommuninvest i stället för hos ägarkommunerna och beslut väntas under våren 2026. När koncernföretag och kommunala uppdragsföretag tar banklån går kommunen i borgen för dem. Eftersom de lånar till investeringar som görs inom kommunens ansvarsområde bedöms risken för borgensinfriande som liten. sid 11 | 57 Kommunen är medlem i Kommuninvest och hade ett borgensansvar som per sista december värde- rades till 651,1 mnkr, det är en minskning med 186,6 mnkr sedan förra året. Alla medlemmar, som utgörs av nästan alla Sveriges kommuner och regioner, är solidariskt ansvariga varför risken är låg. För mer detaljer, se not 25. Övriga ansvarsförbindelser. 2.3.6 Finansiella risker De väsentliga finansiella risker som finns i koncernen beskrivs i figur 7. I figuren syns också hur kommunen hanterar dessa risker. Koncernföretagen har egna finanspolicys och de lämnar upplys- ning om karaktär och omfattning av de risker de är utsatta för i sina respektive årsredovisningar. Koncernföretagens andel av koncernens verksamhetskostnader är 4,1 procent och den utgör ingen väsentlig risk för koncernen. Figur 7. Väsentliga finansiella risker Risk och beskrivning Hantering av risk Finansieringsrisk: Att vid någon tid- Vid varje upplåningstillfälle säkerställs att förfallodatum på lånen punkt inte kunna få lån på den ex- sprids över tid. terna marknaden. Upplåning kan säkras genom skriftligen avtalade kreditlöften. När lånen utgör 30 procent eller mer av balansomslutningen prövas om fler långivare behövs för att sprida risken. Övervägandet görs för att uppskatta risken att snabbt kunna få ett nytt lån hos en annan kreditgivare. Betalningsförmåga på kort sikt och lång sikt följs upp och planeras löpande för att matcha likvidflödet optimalt och ge god förberedelsetid för nyupplåning. Finansieringsrisk: Ökat risktagande Borgen lämnas bara till kommunala företag när kommunen vid ett att kommunens borgensåtaganden infriande skulle ta över företagets tillgångar. omöjliggör egen upplåning Kreditrisk: I takt med att koncern- Risken bedöms som låg eftersom kommunen är delägare i företagen företagen lånar mer kapital från och kan påverka deras verksamhet och ekonomi. Risken att kommunen ökar kommunens risk kommunen i framtiden inte ska erbjudas möjlighet att ta upp lån att de inte kan betala tillbaka. när kommunens egna kapital inte räcker att låna ut till koncern- företagen bedöms för närvarande som låg. Kreditrisk: Placerad likviditet går Om en motpart bedöms riskfylld får nyplacering inte göras. Har förlorad eller att långivare inte kan kommunen befintlig placering hos riskfylld part ska denna värderas. fullgöra sina förpliktelser. Inhämtande av långivarens ratingvärde. Ränterisk: Att ränteförändringar Ränteswap tillåts inte. En swap kan innebära lägre räntekostnader påverkar resultatet genom ökade men högre risk. I stället sprids räntebindningstiden över tid. Lånen upplåningskostnader. ska ha samma tidpunkt för kapitalförfall som för räntebindningstid. Kommunen beaktar även valutarisker, marknadsvärdesrisker och operativa risker i enlighet med finanspolicyn. Processer, rutiner samt avstämningar med bank genomförs årligen för att hålla nere riskerna. sid 12 | 57 2.3.7 Medelsförvaltning Det finns ingen gemensam finanspolicy för koncernen. Kommunens finanspolicy gäller för Vallentuna och dess helägda bolag Össebyhus. Den anger ramar och riktlinjer för förvaltning av likvida medel och lån. Nedan följer en översiktlig uppföljning av hur kommunfullmäktiges riktlinjer för medelsförvaltning har tillämpats i kommunen. Össebyhus lämnar uppgift om sin finans- verksamhet i sin egen årsredovisning. Enligt finanspolicyn ska kommunen ha en hantering som säkerställer betalningsförmågan på kort och lång sikt. Finansieringsverksamheten ska arbeta för en god intern kontroll. Nyupplåning och omsättning av lån ska ske inom ramen för vad kommunfullmäktige årligen beslutar om. Upplåning och borgensförbindelser som inte ingår i kommunplanen beslutas av kommunfullmäktige. Utlåning till kommunägda bolag beslutas i kommunfullmäktige. Derivatinstrument får inte användas med undantag för valutasäkring. Uppföljning och planering av kreditutnyttjande och upplåning sker löpande för ett optimalt likvidflöde till lägsta möjliga räntenetto. Kommunen har en checkkredit på 50,0 miljoner kronor (mnkr). Krediten har inte använts under året. Vid årsskiftet uppgick likvida medel i kommunen till 381,5 mnkr, en minskning med 23,8 mnkr jämfört med förra årsbokslutet. Kommunen har amorterat 130 mnkr under 2025 och vid årsskiftet fanns ett lån kvar på 100 mnkr, det ska amorteras till Kommuninvest i november 2026. Eftersom det bara finns ett lån kvar kan inte lånens förfalloår spridas på olika betalningstider. Spridningen över tid stämmer därför inte med finanspolicyns ramar men policyn tillåter avvikelser under år när mer amortering görs än upplåning. Vid nyupplåning ska intervallen tas hänsyn till igen. För information om genomsnittlig ränta och räntebindningstid, se not 22. Långfristiga skulder. 2.4 Händelser av väsentlig betydelse Krisberedskap Med anledning av ny lagstiftning och förändrat säkerhetsläge har kommunen intensifierat arbetet med säkerhet och beredskap. För företagare genomfördes en föreläsning om beredskap i samverkan med Länsstyrelsen Stockholm. För invånare arrangerades trygghets- och beredskapsaktiviteter både under beredskapsveckan och Tryggare Vallentunadagen. Samtliga medarbetare i förskola, skola och gymnasieskola har deltagit i utbildning om pågående dödligt våld. Arbetet med kontinuitetsplaner har påbörjats för att säkra verksamhetens beredskap vid kris. Insatserna kräver betydande resurser och samverkan inom kommunen och fortsätter kommande år. Minskade barn- och elevkullar Under året har kommunen påverkats av minskande barn- och elevkullar, även om effekterna varit något mildare än i jämförbara kommuner. Minskningen har skett spritt bland barn och elever, vilket för skolan inneburit oförändrat antal klasser men färre elever per klass. Minskade intäkter och oförändrade kostnader har lett till att de kommunala grundskoleenheterna gjorde ett negativt resultat på 0,5 miljoner kronor. Ny socialtjänstlag Året har i hög grad präglats av att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Reformen innebär ett tydligt skifte mot en mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. För kommunen innebär det att arbetssätt, riktlinjer och insatsutbud behöver utvecklas och anpassas i linje med de nya kraven. Omställningsarbetet har påbörjats och kommer att fortgå under flera år framåt. Socialnämnden beviljades 3,8 miljoner kronor (mnkr) i statsbidrag för omställningen, under året har 3,2 mnkr använts. Kommunen använder statsbidrag i sitt omställningsarbete men den största delen ingår i socialnämndens ordinarie budget. Försäkringsersättning Kommunen fick 10,6 mnkr i försäkringsersättning 2025 för branden på Karlbergsskolan 2024. Ersättningen var inte budgeterad. Kommunens utgifter för branden var 11,3 mnkr, varav 2,6 mnkr påverkade resultatet 2025 och 0,9 mnkr 2024. Resterande del redovisades som investering. Inga händelser med väsentlig påverkan på de ekonomiska rapporterna har skett efter årets slut. sid 13 | 57 2.5 Styrning och uppföljning av den kommunala verk- samheten 2.5.1 Struktur för styrning av den kommunala koncernen Styrning och uppföljning ska ske av hela koncernen. All verksamhet ska direkt eller indirekt skapa nytta för invånare, företag och föreningar. Målen ska därför så långt som möjligt tillämpas även på kommunal verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. I kapitel 2.2 visas en organisationsöversikt över hur koncernens ansvar fördelar sig. Styrning av koncernföretagen sker genom styrdokument och politisk representation i företagens styrelser. Kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten även om själva utförandet kan genomföras utanför kommunens organisation. Det gäller både uppföljning av innehåll och finansiering. Koncernföretag rapporterar utfall i jämförelse med budget per augusti och december. Koncernföretag ska löpande hålla kommunstyrelsen informerad om sina verksamheter och ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning till beslut som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Om koncernföretag märker större avvikelse i verksamheten från fastställda planer och direktiv ska företaget omgående informera kommunstyrelsen. Styrningen av kommunens ekonomi och verksamheter bygger på principen om decentraliserat budgetansvar och befogenheter. Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål som uttrycker vilje-inriktning och ambitionsnivå samt anvisar resurser. Varje år görs en treårig kommunplan som ger planeringsförutsättningar. Det första året utgör budgeten och år två och tre är planeringsfaser. Den ekonomiska styrningen sker bland annat genom att kommunfullmäktige anvisar resurser till nämnderna för verksamhet och investeringar. Verksamhetens mål och budget beslutas inför varje verksamhetsår i juni. Vid valår och särskilda undantag kan budget beslutas senast i december. Kommunplanen beslutas tidigare än när bolagen och förbunden gör sina budgetar. Nämnderna beslutar om budget för sina ansvarsområden. Nämnderna lämnar rapporter och prognoser till kommunstyrelsen alla jämna månader. Uppföljning av mål sker varje tertial. Delårs- bokslut görs per augusti. Nämnderna ansvarar för att verksamhetsmålen nås inom ramen för till- delade resurser. Vid konflikt mellan mål och medel är det ekonomin som sätter gräns för måluppfyl- lelsen varvid lagstadgade verksamheter ska prioriteras. Kommunfullmäktige har fastställt nämndernas ansvar och befogenheter i särskilda reglementen. Nämnderna är skyldiga att vidta åtgärder så att beslutad budget och verksamhetsomfattning kan hållas. De ska snarast rapportera till kommunstyrelsen om de har ett förväntat resultat som avviker negativt från driftbudgeten. Kra- vet om att rapportera avvikelse gäller inte skolpeng eller gymnasieskolpeng. När kommunstyrelsen anser att det finns risk att kommunens ekonomiska resultat blir negativt får kommunstyrelsen besluta om ekonomiska åtgärder. Åtgärderna ska leda till en budget i balans. För investeringar över fem miljoner kronor krävs inriktningsbeslut i kommunplanen samt att kommunfullmäktige fastställer investeringsanslag och fattar genomförandebeslut. Slutredovisning ska göras inom sex månader efter färdigställande. Investeringar under fem miljoner kronor och årliga anslag godkänns i och med att kommunplanen beslutas och de slutredovisas i nämndens verksamhetsberättelse. 2.5.2 Styrdokument I kommunens författningssamling finns bland annat följande dokument för styrning och uppfölj- ning: • 1.2.1.1 Reglemente för internkontroll • 1.2.1.2 Attestreglemente • 1.2.6.1 Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter • 1.2.12.1 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare och i egen regi • 1.7.6.1 Bolagspolicy • 1.7.1.x Bolagsordningar, förbundsordningar och ägardirektiv sid 14 | 57 Reglemente för internkontroll och svar på revisionsrapporter beskrivs i avsnitt 2.5.5. Attestreglementet är en del av internkontrollen. Målet med attestreglementet är att undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner som bokförs är korrekta. Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter beskriver planerings- processen, ansvar, befogenheter och ekonomistyrning. Den omfattar kommunens nämnder och helägda bolag och ska så långt som möjligt även tillämpas för kommunal verksamhet som bedrivs i andra juridiska personer. Kommunen har ett program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av pri- vata utförare och i egen regi. I Vallentuna drivs en stor del av verksamheten av privata utförare. Verksamheten överlämnas antingen genom tillstånd, genom upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller genom lagen om valfrihetssystem (LOV). Kommunens politiska mål ska vara vägledande i förfrågningsunderlag och vid utformning av valfrihetssystem. Vid avvikelse mot avtalet kontaktas leverantören och bristerna dokumenteras. Nämnderna rapporterar avvikelser i sina uppföljningsrapporter till kommunstyrelsen. Bolagspolicyn beskriver kommunfullmäktiges ägarroll och anger att kommunstyrelsen ska utöva uppsikt över de kommunala bolagen på samma sätt som över all annan kommunal verksamhet. Bolagspolicyn anger att koncernföretagens handlingar ska vara tillgängliga som om företagen vore en kommunal myndighet. Bolagsordningar och förbundsordningar ska innehålla ändamål och befogenheter. I ägar- direktiv anges eventuellt mer detaljer om mål, ekonomi och krav på företaget. Ägardirektiv i de samägda företagen finns hos den kommun som har den största ägarandelen i varje företag. Se samägda företag i figur 2 i kapitel 2.2 om den kommunala koncernen. 2.5.3 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar plane- ringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsens uppsikts- plikt beskrivs i kommunallagen. I komplement till detta gäller bestämmelserna i reglemente för kommunstyrelsen, bolagspolicy, policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter samt program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare eller i egen regi. Ansvaret för tillsyn av grund- och gymnasieskola är undantaget och ligger hos Skolinspekt- ionen. Kommunstyrelsen ansvarar för uppsikt över de kommunala företagen på samma sätt som all annan kommunal verksamhet. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen ska hålla sig informerad om företagens verksamhet och ekonomi och hur företagen förhåller sig till gällande styrdokument och lagar. I egna ärenden godkänns årsredovisningar för Össebyhus, Vallentuna förvaltning, Storstockholms brandförsvar och Samordningsförbundet Roslagen av kommunfullmäktige. De två förstnämnda därför att de är helägda dotterbolag och där beslutas även om verksamheten har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och inom ramen för de kommunala befogenheterna. De två sistnämnda därför att det krävs så i deras styrdokument. Uppsiktsplikten över koncernen tar utgångspunkt i protokoll, budget, flerårsplan, ägardirektiv samt nämnds- och affärsplaner. Kommunstyrelsen utövar sin uppsikt över kommunala bolag, kommunalförbund och samverkansorgan genom att ta del av anmälda protokoll och rapporter som budget, delårsrapport och årsredovisning. Under året har kommunfullmäktige tagit ställning till beslut av principiell betydelse av större vikt i form av höjda låneramar i Käppala och Vallentunavatten. Investeringar i koncernföretag som kom- munfullmäktige tagit ställning till beskrivs i kapitel 5.2. Väsentliga avvikelser mellan utfall och plan eller budget analyseras och bedöms för att eventuella åtgärder ska kunna beslutas i tid. När kommunstyrelsen anser att det finns risk att ekonomiska resultat blir negativa kan kommunstyrelsen kräva åtgärder vilka regleras genom ägardirektiv eller förbundsordning. Kommunen har i sin bolagspolicy och andra styrdokument beslutat att kommunstyrelsen årligen ska redovisa till kommunfullmäktige hur uppsikten har utövats. Om kommunstyrelsen bedömer att sid 15 | 57 ett företag under året har avvikit från sitt ändamål och sina befogenheter, ska kommunstyrelsen även lämna förslag till åtgärder som säkerställer att företagets verksamhet åter kommer att bedrivas i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. 2.5.4 Målstyrning I kommunallagen står det att mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushåll- ning ska finnas för den kommunala verksamheten. Målen och riktlinjerna ska omfatta både ekonomi och verksamhet. Kommunallagen innehåller ett krav på god ekonomisk hushållning, kravet preciseras inte mer än så, men tolkas generellt som att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den själv konsumerar och beslutar om. Ett visst överskott ska finnas i verksamheten så att det egna kapitalet inte urholkas genom inflation eller av för låg självfinansiering av investeringar. Vid varje ny mandatperiod tar styrande politiker fram en politisk plattform som ska styra kommu- nens verksamhet de kommande åren. En kommunplan antas varje år av kommunfullmäktige. Den beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårs- perioden. Planen innehåller verksamhetsmål, ekonomiska mål, strategiska inriktningar och budget. Kommunens modell för målstyrning beskrivs i policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter. I kommunplanen för 2025–2027 bestämde kommunfullmäktige om ett ekonomiskt mål för koncernen och tre ekonomiska mål för kommunen samt tre verksamhetsmål för kommunen. För koncernen finns inga verksamhetsmål. För det helägda koncernföretaget Össebyhus finns ett verksamhetsmål om att de ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet av hög kvalitet. De delägda koncernföretagen kan ha egna mål i sina respektive ägardirektiv eller förbundsordningar. Kommunens övergripande verksamhetsmål bryts ner till mål för nämnderna. Nämndernas mål ska vara mätbara, med fördefinierade målvärden som syftar till att upprätthålla eller förbättra utifrån en fastställd basnivå. Målvärden fastställs genom nyckeltal där basen utgörs av officiella nyckeltal som kan kompletteras med andra nyckeltal och statistik. Bedömning av kommunens övergripande mål grundas på nämndernas bedömning av nämndernas mål som tillsammans bidrar till de gemensamma målen. Beskrivning och uppföljning av målen redovisas i kapitel 2.6.1. God ekonomisk hushållning. Utifrån kommunplanen med de övergripande verksamhetsmålen tar varje nämnd fram en verksam- hetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs nämndens mål med en målformulering och en utförligare beskrivning. Nämnderna följer upp sina mål medan uppföljning och analys av kommunens gemensamma mål utförs på övergripande nivå. Utförligare analys och beskrivningar av vad nämn- dernas målbedömningar grundas på finns att läsa i nämndernas verksamhetsberättelser för 2025. 2.5.5 Internkontroll och revision Internkontrollen syftar till att kommunens verksamhet ska bedrivas effektivt och säkert. Målet är att ha ordning och reda på alla processer och rutiner. Arbetet styrs av kommunallagen och regleras i kommunens styrdokument Reglemente för internkontroll. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att det finns en god internkontroll av alla kommunens verksamheter. Ansvaret innefattar bland annat upprättande av organisation för intern- kontroll, utformning av reglemente samt årlig sammanställning och utvärdering av kontroll- systemet. För Össebyhus sker kontrollen inom samma processer som kommunen då Össebyhus inte har någon egen personal. Koncernföretagen har inskrivet i sina ägardirektiv och förbundsordningar att på begäran lämna yttranden och upplysningar. Under året har ingen begäran gjorts. Nämnderna ansvarar för internkontrollen av den egna verksamheten och för kommunal verksamhet som lämnats över till annan utförare. Nämnderna ansvarar också för att risk- och konsekvensanalys genomförs, att årliga planer för internkontroll upprättas, genomförs, följs upp och rapporteras. Brister sammanställs i en årlig åtgärdsrapport och korrigerande åtgärder vidtas. Läs om kommu- nens och nämndernas internkontrollarbete i ärendet för kommunens samlade bedömning av intern- kontroll 2025. Revisionens uppgift är att granska om verksamheten följer kommunfullmäktiges beslut, uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar samt har en tillräcklig styrning och kontroll. sid 16 | 57 Revisorerna genomför särskilda granskningar av olika verksamheter. Efter genomförd granskning överlämnar revisionen rapport till den granskade nämnden för åtgärd. Föreskriften för hantering av revisionens granskningsrapporter anger hur nämnderna ska rapportera vilka åtgärder som har vidtagits utifrån revisionens synpunkter. Revisionsrapporterna och kommunens svar på dessa diarieförs och arkiveras. Revisionens granskning, utfall och nämndernas kommentarer går att läsa om i ärendet om årets revisionsrapporter. I december 2024 lämnade revisionen en rapport om granskning av kommunens insatser för barn och unga som riskerar att fara illa. Den ställdes till barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden samt kommunstyrelsen. Kommunen svarade på rapporten under 2025. Under 2025 inkom även en revisionsrapport om en uppföljande granskning av pensionshantering och pensions- redovisning. Den kommer att besvaras under 2026. 2.5.6 Uppföljning privata utförare För att utöka kommuninvånares utbud och valfrihet samt tillhandahålla en kostnadseffektiv verk- samhet med så hög kvalitet och service som möjligt, upphandlar kommunen verksamhet av privata utförare inom ett femtontal verksamhetsområden. För att säkerställa att kommunfullmäktiges mål och riktlinjer följs, samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt, tillämpar kommunen ett program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare och i egen regi. Vid avtalsavvikelse kontaktas utföraren, brister dokumenteras och korrigerande åtgärder följs upp. Kommunen gör också en systematisk kontroll över de inköp som görs. Avtalsuppföljning säkrar att leverantörer lever upp till de krav som är ställda i enlighet med krav i upphandlingsunderlag. Därutöver görs individuppföljning för samtliga verksamhetsområden. Uppföljningar av individuella placeringar görs av ansvarig handläggare på kommunen. I de riktlinjer som finns för handläggningen inom respektive område beskrivs form och frekvens för uppföljning. En av de årligen återkommande egenkontrollerna är att genom stickprovsgranskning kontrollera att dessa uppföljningar är genomförda i enlighet med riktlinjen. Uppföljningsfrekvens bedöms utifrån placeringens längd och ärendets karaktär. Placeringar av barn och unga samt för missbruk är ofta kortare än inom områdena socialpsykiatri, äldre och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Inom dessa områden är insatser ofta längre och där sker förändringar långsammare. För korta placeringar lämnar leverantörerna månadsrapporter som beskriver den enskildes situation och utveckling. Den enskildes situation följs upp i regel- bundna platsbesök. Eventuella behov som behöver tillgodoses bättre resulterar i en åtgärdsplan gentemot utföraren som sedan följs upp. För samtliga ärenden upprättar utföraren en genomförandeplan som beskriver aktiviteter, framsteg och mål. Planen följs upp av beställare på kommunen för att säkerställa att den enskildes behov tillgodosetts. Fristående skolor och förskolor regleras genom tillståndsgivning. De definieras som egna huvudmän och omfattas därför inte av ovanstående program. Under 2025 anlitade kommunen 205 utförare inom pedagogisk verksamhet och social vård och omsorg och 21 utförare inom övriga verksamheter från vilka inköp gjorts med mer än 0,1 miljoner kronor. De åtta privata utförare från vilka kommunen gjort störst inköp visas i figur 2 i kapitel 2.2 om den kommunala koncernen. sid 17 | 57 2.5.7 Samverkansavtal Kommunen har samverkansavtal med andra parter inom olika verksamhetsområden. I figur 8 visas en sammanställning över avtalen uppdelade per verksamhetsområde, parter och vem som är huvud- man. Extern delegation har lämnats i fyra fall; till Kunskapscentrum Nordost, Vux Norrort, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd och samverkande familjerätten. De har alla använt sin delegation under 2025. Figur 8. Samverkansavtal per verksamhetsområde, parter och huvudman Sammanslutningens Område Samverkansparter Huvudman namn Kulturskola Kulturskola över Norrtälje, Sollentuna, Täby Samverkan mel- kommungränser och Upplands Väsby kom- lan respektive mun kommun Auktorisationssystem för Vux Norrort Danderyd, Lidingö, Solna, Täby kommun vuxenutbildning Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Vaxholm och Österåker kommun Administration av Kunskapscentrum Danderyd, Täby, Vaxholm Företräds av Täby vuxenutbildning Nordost KCNO och Österåker kommun kommun Samhällsorientering för Centrum för Kommuner i Stockholms Stockholms stad nyanlända invandrare samhällsorientering län och Håbo kommun Stödcentrum för unga Stödcentrum för Danderyd, Täby, Vaxholm Täby kommun Unga i Södra och Österåker kommun Roslagen samt Polisen Socialjour Socialjour Nordost Danderyd, Lidingö, Norr- Vallentuna tälje, Täby, Vaxholm och kommun Österåker kommun Energi- och klimatrådgivning Kommunal energi- Danderyd, Täby, Vaxholm Täby kommun och klimatrådgivning och Österåker kommun Alkohollagen, lagen om tobak Södra Roslagens Södra Roslagens miljö- och Täby kommun och liknande produkter, lagen miljö- och hälso- hälsoskyddsnämnd om handel med vissa receptfria skyddskontor (SRMH) läkemedel Samverkansavtal om samman- Samverkande familje- Sollentuna och Upplands Upplands Väsby slagning av Vallentunas familje- rätt Väsby kommun kommun rätt med familjerättsbyrån Samverkansavtal - Stockholms Vallentuna Region Stockholm Region Stock- ungdomsmottagningar ungdomsmottagning holm/Vallentuna Samverkansavtal, en ingång till Stockholms stad Stockholms stad socialtjänsten i Stockholms län sid 18 | 57 2.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställ- ning Kapitlet innehåller en utvärdering av mål, resultat och budgetföljsamhet. Det finns också avsnitt om investeringar och dess finansiering samt om ekonomin i koncernföretagen. 2.6.1 God ekonomisk hushållning Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller att varje generation själv ska bära kostnaden för den service som konsumeras. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer har förbrukat. Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning slår fast principer för det strategiska och mer långsiktiga perspektivet. För att knyta ihop det långsiktiga strategiska perspektivet med styrningen på kort sikt definieras mål för ekonomi och verksamhet i kommunplanen. I det här kapitlet beskrivs mål och måluppfyllelse för koncernen och kommunen. Alla ekonomiska mål och två av de tre verksamhetsmålen är uppnådda. Verksamhetsmålet om hög kvalitet är bara delvis uppnått. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning har bedrivits under året. 2.6.1.1 Ekonomiska mål De ekonomiska målen beskrivs nedan tillsammans med en utvärdering av respektive mål. Figur 9. Ekonomiska mål och målbeskrivning med bedömd måluppfyllelse Ekonomiska mål och målbeskrivningar Bedömd måluppfyllelse Uppfyllelse Koncernen ska ha ett årligt positivt resultat Utfallet är 9,6 procent varför målet är på tre procent av skatter och bidrag. uppfyllt. Kommunen ska ha ett årligt positivt resultat Utfallet är 9,8 procent varför målet är på tre procent av skatter och bidrag. uppfyllt. Kommunens soliditet ska öka under planpe- Utfallet 2025 är 44 procent och utfallet 2024 rioden jämfört med den senast beslutade var 39 procent. Soliditeten för 2025 var bud- kommunplanen. geterad till 36 procent. Eftersom utfallet 2025 är högre än både utfallet 2024 och budget för 2025 är målet är uppnått. Kommunens självfinansiering av investe- Självfinansieringen utan exploatering upp- ringar utan exploatering* ska uppgå till gick till 251 procent varför målet är uppfyllt. minst 50 procent. Kommentar: Grönt = målet uppnått. Gult = målet delvis uppnått. Rött = målet inte uppnått *Investeringar som finansieras via exploatering ingår inte i måttet då exploatering över tid redan är självfinansierad. Målet om ett årligt positivt resultat på tre procent av skatter och bidrag innebär att en del av inve- steringarna finansieras med resultatet samt att den finansiella handlingsberedskapen behålls. Ett överskott behövs för att kunna investera och för att det egna kapitalet inte ska urholkas av inflat- ionen. Den senaste femårsperioden har årets resultat i kommunen uppgått till i genomsnitt 242,1 mnkr, vilket motsvarar omkring 10,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är långt över kommunfullmäktiges överskottsmål på tre procent. Soliditeten ska öka för att skapa långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar och bidra till håll- barhet. Soliditeten beskriver det finansiella handlingsutrymmet på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Om soliditeten är hög är skuldsättningen låg och tvärtom. Soliditeten i kommunen har stigit under den senaste femårsperioden från 25,4 procent 2021 till 44,0 procent 2025. Ökningen förklaras av goda ekonomiska resultat och att investerings- takten under flera år varit låg. Att ansvarsförbindelsen för pensioner sjunkit varje år har också bidragit lite. sid 19 | 57 Femtio procent i självfinansiering behövs för att klara en långsiktigt stabil ekonomi och att varje generation bär sina investeringar. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som finansierats med egna medel. Årets resultat tillsammans med avskrivningarna ställs i relation till årets investeringar. Allt över 100 procent kan användas till att amortera skulder och/eller stärka likviditeten. Kommunens självfinansieringsgrad har legat på en hög nivå under flera år och kommu- nen har klarat utgifterna med egna medel och samtidigt kunnat minska låneskulden. Förklaringen är det goda resultatet tillsammans med relativt låga investeringar. Kommunen budgeterar inte med exploatering och därför är målet i budgeten definierat som självfinansiering utan exploatering. 2.6.1.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inga verksamhetsmål i kommunplanen för koncernen eller för koncern- företagen. Koncernföretag med verksamhetsmål följs upp i deras respektive årsredovisning. Nedan beskrivs måluppfyllelsen för kommunens verksamhetsmål. Figur 10. Verksamhetsmål med bedömd måluppfyllelse Verksamhetsmål Bedömd måluppfyllelse Uppfyllelse Hög kvalitet 9 av nämndernas 15 mål bedöms vara uppnådda, fyra bedöms vara delvis uppnådda och två bedöms inte vara nådda, se figur 11. Kommu- nens sammanfattande bedömning är att målet bara delvis är uppnått. Hållbar tillväxt 10 av 13 mål bedöms vara uppnådda, två bedöms vara delvis upp- nådda och ett mål bedöms inte vara uppnått, se figur 12. Kommunens sammanfattande bedömning är att målet är uppnått. Tryggt samhälle Sju av nämndernas nio mål bedöms vara uppnådda och två bedöms vara delvis uppnådda, se figur 13. Kommunens sammanfattande be- dömning är att målet är uppnått. Kommentar: Grönt = målet uppnått. Gult = målet delvis uppnått. Rött = målet inte uppnått. Nämnderna har brutit ner kommunens gemensamma mål till mål för nämnderna. Nämndernas mål har följts upp i enlighet med beslutad bedömningsgrund i respektive nämnds verksamhetsplan. Figur 11—13 visar nämndernas mål tillsammans med en färgmarkering för nämndens bedömning av måluppfyllelsen. Figurerna visar också med en färgmarkering kommunens bedömning av det gemensamma målet. Figur 11. Måluppfyllelse för målet om hög kvalitet Kommunens mål nedbrutet per nämnd Uppfyllelse Kommunens mål Hög kvalitet Kommunstyrelsen Öka kostnadseffektiviteten i kommunen Kommunstyrelsen Ha ett högt medarbetarengagemang Barn- och ungdomsnämnden Andelen elever som går ut kommunala grundskolan med behörighet till studier i gymnasieskolan ska öka Barn- och ungdomsnämnden Vallentunas kommunala förskola och fritidshem arbetar systematiskt med utveckling av undervisningskvalitet Barn- och ungdomsnämnden Attraktiv och pedagogisk måltid Utbildningsnämnden Andelen elever som slutför ett nationellt program på Vallentuna gymnasium med examen ökar Utbildningsnämnden Vuxenutbildningen är av hög kvalitet och bidrar till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden sid 20 | 57 Socialnämnden Service och tjänster ska utformas utifrån invånarnas behov och förmågor Socialnämnden De sociala tjänsterna ska stärka individen till ett mer självständigt liv Socialnämnden Resurser används för att skapa största möjliga nytta för kommunens invånare Fritidsnämnden Möjliggöra för Vallentunas invånare att vara fysiskt aktiva Fritidsnämnden Verka för ett breddat deltagande i träffpunkter och öppna ungdomsverksamheter Kulturnämnden Verka för ett breddat deltagande i kulturlivet Kulturnämnden Resurser ska användas för att skapa största möjliga nytta för kommunens invånare Bygg- och miljötillsynsnämnden Tillgängliga verksamheter som agerar professionellt Kommentar: Grönt = målet uppnått. Gult = målet delvis uppnått. Rött = målet inte uppnått. Figur 12. Måluppfyllelse för målet om hållbar tillväxt Kommunens mål nedbrutet per nämnd Uppfyllelse Kommunens mål Hållbar tillväxt Kommunstyrelsen Minska miljö- och klimatpåverkan Kommunstyrelsen Stärka det goda näringslivsklimatet Kommunstyrelsen Bidra till en växande Stockholmsregion där varje kommundels kvaliteter värnas Barn- och ungdomsnämnden Säkerställa god tillgång till yrkesutbildad personal i skola och förskola Barn- och ungdomsnämnden Måltidens miljö- och klimatpåverkan ska minska Utbildningsnämnden Säkerställa god tillgång till yrkesutbildad personal på Vallentuna gymnasium Utbildningsnämnden Måltidens miljö- och klimatpåverkan ska minska Socialnämnden God kompetensförsörjning och mångfald Socialnämnden Minska miljö- och klimatpåverkan Fritidsnämnden Utveckla Vallentuna kommuns friluftsliv Fritidsnämnden Minska energiförbrukningen Kulturnämnden Utveckla Vallentuna kommuns kulturmiljöer Bygg- och miljötillsynsnämnden Minska övergödning i sjöar och vattendrag Kommentar: Grönt = målet uppnått. Gult = målet delvis uppnått. Rött = målet inte uppnått. sid 21 | 57 Figur 13. Måluppfyllelse för målet om tryggt samhälle Kommunens mål nedbrutet per nämnd Uppfyllelse Kommunens mål Tryggt samhälle Kommunstyrelsen Öka den upplevda tryggheten Barn- och ungdomsnämnden Skolnärvaro för elever i kommunal grundskola och anpassad grundskola ska öka Barn- och ungdomsnämnden Ökad trygghet i kommunal förskola, skola och fritidshem Utbildningsnämnden Skolnärvaro för elever på Vallentuna gymnasium ska öka Utbildningsnämnden Trygg utbildning på Vallentuna gymnasium där upplevelse av studiero ökar Socialnämnden Stärka folkhälsa och inkludering i samhället Fritidsnämnden Verksamheter och anläggningar ska kännas trygga Kulturnämnden Verksamheter och mötesplatser ska kännas trygga Bygg- och miljötillsynsnämnden Bidra till kommunens trygghetsskapande arbete Kommentar: Grönt = målet uppnått. Gult = målet delvis uppnått. Rött = målet inte uppnått. 2.6.2 Resultat Koncernens resultat uppgick till 226,7 miljoner kronor (mnkr), vilket är 8,3 procent lägre än förra året. Koncernens resultat 2025 är 4,9 mnkr sämre än kommunens resultat. Össebyhus gjorde förlust och det påverkade koncernens resultat negativt med 4,8 mnkr. Även Roslagsvatten gjorde förlust samtidigt som Käppala gjorde ett överskott. Norrvattens påverkan i koncernen är alltid noll eftersom deras resultat justeras i en bokslutsdisposition. Kommunens resultat blev 231,6 mnkr, det är nästan på samma nivå som 2024 då resultatet var 239,4 mnkr, se figur 14. Vallentuna hade tillsammans med fyra andra kommuner i landet den bästa ekonomiska resultatutvecklingen mellan 2023 och 2024, enligt Statistiska Centralbyrån. (källa: tidningen Kommunal ekonomi, #5/2025). Figur 14. Årets resultat under fem år, mnkr Kommentar: Käppala och Norrvatten ingår i koncernens värden från 2023. Till resultatet i koncernen 2021–2025 har jämförelsestörande poster bidragit med mellan 20–106 miljoner kronor per år, se figur 14. Utan de jämförelsestörande posterna är resultat- utvecklingen mer jämn över tid. Efter att Käppala och Norrvatten räknas in i koncernen från 2023, så har resultatet utan jämförelsestörande poster varit mellan 201–220 miljoner kronor. sid 22 | 57 Jämförelsestörande poster är poster som händer sällan och/eller försvårar jämförelser mellan åren. De är ofta exploateringsintäkter/-kostnader och realisationsvinster. De kan ge tillfälliga tillskott till resultatet men är inget att bygga framtida välfärdslösningar på, den ordinarie verksamheten behöver kunna stå på egna ben. En analys av utvecklingen i den ordinarie verksamheten är därför mer intressant för att bedöma om koncernen bedriver verksamhet med god ekonomisk hushållning. I texten nedan och i figur 15 är jämförelsestörande poster därför borttagna. Figur 15. Ett urval av intäkter och kostnader i koncernen under fem år, mnkr 2021 2022 2023 2024 2025 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2 052,5 2 129,4 2 232,8 2 318,1 2 357,6 Verksamhetens intäkter 479,3 483,7 545,1 616,5 673,3 Personalkostnader 1 052,5 1 044,4 1 162,2 1 240,5 1 236,1 Köp av huvudverksamhet 746,7 779,6 789,8 824,4 864,3 Övriga verksamhetskostnader 417,6 437,0 466,3 517,1 563,5 Kommentar: Käppala och Norrvatten ingår i koncernens värden från 2023. Värden i figuren är rensade från jämförelse- störande poster. Från 2024 bruttoredovisas vidarefakturerad exploatering där kommunen stått för entreprenaden. Det har påverkan på raden verksamhetens intäkter och raden övriga verksamhetskostnader. Åren 2021–2023 är inte omräknade och där är det nettoredovisat. Skatter, generella statsbidrag och utjämning finns bara i kommunen. Intäkterna ökade med i genomsnitt 4,3 procent under åren 2021–2024 men bara med 1,7 procent 2025. Det beror på att lönesumman som skatterna beräknas på är lägre 2025. Samtidigt har de höga prisökningarna minskat, bland annat för pensioner, vilket gjort att kommunen fått lägre kostnader. Intäkterna påverkas bland annat av arbetade timmar i landet och den skattesats som gäller i kommunen. Skattesatsen i Vallentuna kommun är 18,90 procent sedan 2022. Verksamhetens intäkter i koncernen var 673,3 miljoner kronor (mnkr) 2025, det är en ökning med 9,2 procent och 56,8 mnkr jämfört med året innan, se figur 15. Kommunens andel av intäk- terna var 78,1 procent. Taxor och avgifter står för 42,7 procent av verksamhetens intäkter och de ökade med 24,0 mnkr jämfört med 2024. Såld verksamhet och andra tjänster står för 18,6 procent och ökningen var 20,2 mnkr jämfört med året innan. Bidrag och kostnadsersättningar från staten var 113,0 mnkr 2025, en ökning med 0,5 mnkr från 2024. Verksamhetens kostnader ökade med 81,8 mnkr i koncernen jämfört med 2024. Koncernens och kommunens största kostnadsposter är personal och köpt huvudverksamhet. Personalkostnader i koncernen minskade med 0,4 procent och köpt huvudverksamhet ökade med 4,8 procent jämfört med året innan. Kommunens andel av koncernens verksamhetskostnader var 95,9 procent 2025. Personalkostnader är den överlägset största kostnadsposten i både koncernen och kommunen. De stod för 46 procent av verksamhetens kostnader i koncernen och de minskade med 4,4 mnkr jämfört med året innan. Skälet att de minskade var att pensionerna var 48,2 mnkr lägre samtidigt som lönerna ökade med 43,8 mnkr. Pensionerna har varit ovanligt höga både 2023 och 2024 men från 2025 är de på en mer normal nivå. Avsättningen till pensioner ökar eller minskar beroende på inflationens utveckling och kostnader för pensioner ökar när fler anställda når över gränsen för att tjäna in förmånsbestämd pension. 2025 sjönk avsättningen avsevärt på grund av att inflationen gått ner. Av koncernens personalkostnader på 1 236,1 mnkr stod kommunen för 97,0 procent. Koncernföre- tagens del var 36,6 mnkr. Personalkostnaderna i kommunen var 1 199,5 mnkr. Den årliga löneöver- synen ledde till ett genomsnittligt löneökningsutfall på 3,7 procent, baserat på alla tillsvidareanställ- das löner. I kommunen steg lönekostnaden totalt med 5,6 procent och pensionerna sjönk med 34,0 procent. Kostnaden för pensioner minskade med 48,2 mnkr samtidigt som personalkostna- derna ökade. Ökningen bestod av 29,5 mnkr i fler årsarbetare och 24,8 mnkr i högre genomsnitts- löner. Totalt sett minskade personalkostnaderna 2025 med 8,6 mnkr jämfört med året innan då de hade ökat med 83,6 mnkr. sid 23 | 57 Köpt huvudverksamhet finns bara i kommunen. Verksamhet köptes in för 864,3 mnkr, en ökning med 39,9 miljoner kronor jämfört med året innan. Köpen sträckte sig över många verksam- hetsområden. De mest omfattande var från utövare inom vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt inom förskolor och fritidshem. Kommunen betalade även stora be- lopp till privata och offentliga utförare inom förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Merpar- ten av de kommuner i landet som köper mest verksamhet från privata leverantörer återfinns i Stockholms län. År 2024 låg Vallentuna på 16:e plats i riket med 26,8 procent. Genomsnittet för kommunerna var 10,1 procent. Övriga verksamhetskostnader i koncernen var 563,5 mnkr 2025. De består av varor, lämnade bidrag, hyror och skattekostnader samt andra tjänster än köpt huvudverksamhet. Jämfört med året innan är det en ökning med 9,0 procent och 46,3 mnkr. Ökningen syns främst inom området övriga tjänster, de har ökat med 33,3 mnkr i koncernen varav 24,6 i kommunen. Kommunens ökning består främst av inhyrd personal med 11,6 mnkr, ökade kundförluster med 6,2 mnkr och konsult- kostnader med 5,9 mnkr. Samtidigt har kostnaderna för hyror minskat med 11,2 mnkr. Det beror till stor del på att lokaleffektiviseringen varit historiskt hög i och med att kommunkontoret flyttat ihop med Vallentuna gymnasium och lämnat tidigare inhyrda lokaler. 2.6.3 Budgetföljsamhet Kommunfullmäktige gör ingen budget för koncernen. Utvärderingen nedan beskriver därför bara kommunens följsamhet mot budget. Årets utfall i kommunen var 157,8 miljoner kronor (mnkr) högre än budget. De största avvikel- serna var skatteintäkter, nämndernas resultat, poster som inte budgeteras, finansiella intäkter och pensioner. Årets investeringar blev 150,3 mnkr lägre än vad de var budgeterade till. Avvikelserna beskrivs nedan. Figur 16. Årets utfall i kommunen jämfört med budget, mnkr Budget Utfall Avvikelse Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2 323,4 2 357,6 34,2 Verksamhetens nettokostnader -2 229,9 -2 116,8 113,0 Finansnetto -19,8 -9,2 10,6 Årets resultat 73,7 231,6 157,8 Investeringar 344,6 194,3 -150,3 Kommentar: Investeringsbudgeten i kommunen bestod av 230,4 miljoner kronor från kommunplanen och 114,2 miljoner kronor som flyttats över från tidigare år. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning avvek tillsammans från budget med 34,2 mnkr. De största avvikelserna består av att skatteintäkterna blev 16,3 mnkr bättre än budget, inkomstutjämningen blev 7,8 mnkr bättre och regleringsbidraget 9,9 mnkr bättre, se not 7 och 8. Staten sköt till ett generellt statsbidrag på 0,2 mnkr i medel för skolor mot brott. Den stora kostnadsmassan finns inom nämndernas verksamhetsområden, därför är nämndernas budgetföljsamhet ett viktigt mått på kommunens finansiella kontroll. Nämndernas budgetavvikelse bör ligga så nära noll som möjligt. En budgetavvikelse på plus eller minus en procent utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser per nämnd som bör undvikas. Resultatet i nämnderna blev 78,2 mnkr bättre än budget eller 3,6 procent. I avvikelsen finns exploa- teringsintäkter med 6,3 mnkr som inte budgeteras, utan exploateringsintäkter är budgetavvikelsen 3,3 procent. De största avvikelserna mot budget för verksamhetens intäkter och kostnader består av flera delar. Det är bidrag och kostnadsersättningar, poster som inte budgeterats, reserverade medel som inte har använts och pensioner som blev lägre. Nedan beskrivs de olika posterna: En del i överskottet är bidrag och kostnadsersättningar. Dels för att det oftast inte är känt vilka bidrag kommunen kan söka när budgeten görs, dels för att kommunen inte vill planera sin verksam- het på osäkra inkomster. År 2025 fick kommunen 45,6 mnkr mer i bidrag och kostnadsersättningar än vad som budgeterats. sid 24 | 57 Exploatering, försäkrings- och skadeståndsersättningar, reavinster och -förluster samt kundförlus- ter budgeteras inte. De kostnader som uppkom 2025 för branden 2024 på Karlbergsskolan var inte heller budgeterade. Tillsammans har dessa delar bidragit positivt till årets överskott med 18,5 mnkr. Att kommunen inte budgeterar de här posterna beror på att de är ojämna till sin storlek och ofta förskjuts i tid av orsaker som inte kommunen kan påverka. Eftersom de är engångshändelser vill kommunen inte öka sin driftbudget med hjälp av tillfälliga intäkter. Kommunstyrelsen hade budget på 13,0 mnkr som inte har behövt användas. De bestod dels av 5,0 mnkr för oförutsedda händelser, dels 3,0 mnkr för en markåterställning som inte blivit gjord än. Utöver det fanns ytterligare 5,0 mnkr avsedda för oförutsedda händelser eller för att möjliggöra satsningar för att öka kvalitet och effektivitet genom digitalisering om nämnderna inte själva skulle ha kunnat bekosta insatserna. Pensionerna blev 9,4 mnkr lägre än budget eftersom inflationen gått ner mer än vad som förvänta- des när budgeten gjordes. Personalkostnaderna blev lägre än budget med 11,1 mnkr på grund av vakanser och samtidigt blev utfallet för inhyrd personal 18,1 mnkr högre än budget. I kapitel 4.1 framgår nämndernas avvikelser mot budget och förklaringar till deras över- och under- skott. Finansnettot avviker positivt mot budget med 10,6 mnkr, se figur 16. Avvikelsen återfinns till största del bland de finansiella intäkterna. 3,1 mnkr beror på att ränteintäkterna var för lågt budge- terade. Resten är en överskottsutdelning från Kommuninvest på 2,3 mnkr och realisationsvinster på 4,7 mnkr för sålda bostadsrättslägenheter som inte var budgeterade, se not 9. Finansiella intäkter. Budgetföljsamheten på kommunens investeringar var god sett per investeringsprojekt men vid jämförelse av årets budget med årets utfall är den låg eftersom många investeringar inte kom igång. Investeringsbudgeten för materiella investeringar var 344,6 mnkr där 230,4 mnkr fanns i kommun- planen och 114,2 mnkr har flyttats över från tidigare år. Skillnaden mellan budget och utfall är 150,3 mnkr. Den största avvikelsen är att ett serviceboende för 30,0 mnkr och en gruppbostad för 40,0 mnkr har flyttats fram i tid. Många projekt för vägar och gång- och cykelvägar är också fram- flyttade i tid. Det blev en stor avvikelse för den finansiella leasingen som var för lågt budgeterad. Utfallet blev 22,6 mnkr och budgeten var 2,0 mnkr. 2.6.4 Investeringar och dess finansiering Koncernens investeringar i materiella och immateriella anläggningar var 353,4 miljoner kronor (mnkr) jämfört med förra årets 499,0 mnkr. Det är främst kommunen som stått för minskningen, kommunens investeringar var 136,7 mnkr lägre 2025. Investeringarna ökade kraftigt när Käppala och Norrvatten började räknas in i Vallentunas koncern 2023. Under 2023 och 2024 var det även ett högt investeringstryck i kommunen, se figur 17. Figur 17. Investeringar och förändring av lån under fem år, mnkr Kommentar: Käppala och Norrvatten ingår i koncernens värden från 2023 sid 25 | 57 Koncernen har främst investerat i infrastruktur och VA-verksamhet. Investeringar i VA-anlägg- ningar och stambyten har tidigarelagts för att anpassa dem till nya krav, till ökade säkerhetsrisker och för att möta de risker som åldrande anläggningar och fastigheter för med sig. Kommunens investeringar i infrastruktur utgör också en stor del av koncernens investeringar. Sats- ningarna är fleråriga och görs för att skapa nya bostadsområden i Åbyholm och Kristineberg. Figur 18 visar hur de materiella investeringarna fördelade sig inom olika verksamhetsområden. Figur 18. Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar, % Kommentar: Siffror inom parentes anger förra årets värde. I VA-verksamheten ingår Roslagsvatten, Käppala och Norrvatten. Kommunen investerade för 194,3 mnkr under 2025. Utfallet består av färdiga projekt med 111,5 mnkr och pågående projekt med 82,8 mnkr. Läs om kommunens investeringar i kapitel 5.1. Koncernens låneskuld var vid årsskiftet 826,4 mnkr, det är en minskning från förra året med 36,3 mnkr. De delägda koncernföretagen har behövt låna till sina investeringar så deras del av skulden har ökat. Men eftersom kommunen, som utgör en stor del av koncernen, har amorterat 130 mnkr, så har den totala skulden minskat. Utvecklingen av koncernens låneskuld under de senaste fem åren visas som en grön linje i figur 17. När förbunden får bättre lånevillkor hos sina ägarkommuner än hos banken lånar de hos kommu- nerna och tar så kallade ägarlån. Förbunden hade planerat för att låna 52,0 mnkr hos Vallentuna kommun under 2025 men det blev 37,2 mnkr för att de valde att ta några av lånen hos banker istället. Ägarlånen som förbunden tagit förfaller inom ett år för att de ska kunna omförhandla dem hos banker eller andra kreditinstitut om de erbjuder förmånligare villkor. I figur 19 visas vilka år lå- nen ska betalas tillbaka. Kommunens låneskuld har minskat. De goda resultaten under flera år har bidragit till att kommunen kunnat amortera. Under 2025 amorterade kommunen 130,0 mnkr vilket var enligt plan. Sedan 2020 har kommunen amorterat 583,0 mnkr och vid årsskiftet fanns ett lån kvar på 100,0 mnkr, det lånet ska betalas tillbaka 2026. sid 26 | 57 Figur 19. Förfallotid och belopp för koncernens lån, mnkr 2.6.5 Ekonomin i koncernföretagen Nedan följer en redogörelse för ekonomin i koncernföretagen utifrån deras egna årsredovisningar och budgetar. Koncernföretagen gör sina budgetar utifrån mål och ramar i kommunplan och ägardirektiv eller förbundsordning. Koncernföretagens resultat nedan presenteras efter finansiella poster. Anled- ningen är att kommunen vill visa hur företagen utvecklas utan påverkan av bolagsskatt och bokslutsdispositioner eftersom inte alla av företagen har sådana poster. Figur 21. Koncernföretagens utfall och budget, mnkr Utfall Budget 2023 2024 2025 2026 Össebyhus Årets resultat efter finansiella poster 1,0 9,0 -4,8 1,2 Investeringar – 1,8 – 0,7 Låneskuld 65,0 56,0 56,0 56,0 Roslagsvatten Årets resultat efter finansiella poster -56,4 2,6 -9,9 7,9 Investeringar 547,2 682,1 650,7 1 315,0 Låneskuld 1 542,2 2 053,5 2 443,3 3 590,7 Käppala Årets resultat efter finansiella poster 0,8 -6,9 34,8 2,7 Investeringar 661,8 776,8 749,5 877,2 Låneskuld 2 660,0 3 339,1 3 858,6 4 646,6 Norrvatten Årets resultat efter finansiella poster 14,1 -4,6 8,7 0,0 Investeringar 331,5 288,5 308,9 653,7 Låneskuld 1 633,1 1 873,1 2 145,7 2 663,3 Kommentar: Resultat efter finansiella poster är årets resultat innan bolagsskatt och eventuella bokslutsdispositioner. Norrvattens budget på 0,0 mnkr beror på att de ska bedriva självkostnadsbaserad verksamhet, se budget och årsredovisning på norrvatten.se. sid 27 | 57 Össebyhus hade budgeterat för en vinst på 0,4 miljoner kronor (mnkr) men resultatet efter finan- siella poster blev en förlust på 4,8 mnkr. Bolaget beviljades en balkongrenovering i kommunplan 2023–2025 med en beräknad totalutgift på 5,2 mnkr. Renovering påbörjades 2024 och blev klar 2025 inom utsatt budget. Planen har varit att kostnadsföra 0,5 mnkr och aktivera 4,7 mnkr, men de 4,7 mnkr belastar istället resultatet 2025 eftersom det inte är tillåtet att redovisa utgifterna som investering. Verksamhetens intäkter var budgeterade till 10,8 mnkr men utfallet blev 10,5 mnkr på grund av uteblivna hyresintäkter. Låneskulden minskade 2024 från 65,0 mnkr till 56,0 mnkr och ligger fortfarande kvar på den nivån. Össebyhus har historiskt sett brukat ha ett resultat kring 1,0 mnkr. Utfallet 2024 var väsentligen högre med 9,0 mnkr för att de sålde en tomt. För 2026 har Össebyhus planerat med ett positivt resultat på 1,2 mnkr och att investera för 0,7 mnkr. Rörelseintäkterna är budgeterade till 11,1 mnkr. Bolaget räknar med att inte låna upp kapital under 2026–2028. Össebyhus ska gå över till så kallad K3-redovisning från 2026. Roslagsvatten hade budgeterat med ett positivt resultat efter finansiella poster på 2,1 mnkr men utfallet blev minus 9,9 mnkr, efter skatt var förlusten 13,1 mnkr. Räntekostnaderna avviker negativt från budget med 12,9 mnkr. Rörelseintäkterna var 680,3 mnkr. Årets investeringar var budgeterade till 911,0 mnkr och utfallet blev 650,7 mnkr. Investeringarna består till största del i nya anläggningar och upprustning av pumpstationer, reningsverk och ledningsnät. Av budgeterade medel var 74,7 mnkr för Roslagsvattens dotterbolag Vallentunavatten, utfallet i dotterbolaget blev 95,9 mnkr. Investeringarna i Roslagsvattens koncern har varit 626,7 mnkr i snitt per år under den senaste treårsperioden och under samma period har låneskulden ökat med 1 228,5 mnkr. För 2026 har Roslagsvatten budgeterat med ett positivt resultat efter finansiella poster på 7,9 mnkr. Roslagsvatten har räknat med att utöka personalen inom produktion och IT för att möjliggöra de investeringar de står inför. För Vallentuna är förslaget att inte höja anläggningstaxan men att höja brukningstaxan med fyra procent. Roslagsvattens koncern planerar att investera för 1 315,0 mnkr under 2026, av dem ska 84,0 mnkr göras i Vallentunavatten. Roslagsvatten räknar med att låna upp kapital motsvarande 79 procent av investeringarnas värde. På lånet hos Vallentuna kommun, på 38,8 mnkr, räknar de med att amortera 2,4 mnkr 2026 och 18,7 mnkr 2028. 2027 är förhållandet det motsatta och de räknar med att behöva låna 16,2 mnkr. Lånet har en övre gräns på 73,0 mnkr. Käppala hade budgeterat för ett resultat efter finansiella poster på 12,1 mnkr. Resultatet blev 34,8 mnkr och därmed 22,7 mnkr bättre än budget. Skälen är främst att de riskpengar som fanns i budgeten inte behövt användas och ett erhållet bidrag på 10,7 mnkr för biogasproduktion som inte var budgeterat. Det positiva resultatet gjorde att förbundet kunde återställa det negativa balans- kravsresultatet från tidigare år och avsätta 24,5 för framtida intäkter av årsavgifter. Investeringarna var budgeterade till 984,9 mnkr och utfallet blev 749,5 mnkr, varav projektet Käppalaverket 3.0 stod för 630,9 mnkr. Uppgraderingen av Käppalaverket fortsatte och ombyggnat- ionen av två av verkets stora reningslinjer pågick parallellt. Under slutet av året började arbetet med att testa utrustning i den första av reningslinjerna inför den start som är planerad till 2026. Förbun- det fick sin ansökan om utökad låneram till 7 400 mnkr beviljad av ägarkommunerna. Styrelsen kunde sedan fatta investeringsbeslut för att uppnå de skärpta utsläppsvillkoren samt säkerställa driftsäkerhet i befintliga anläggningsdelar. Låneskulden ökade med 519,5 mnkr under 2025. Budget 2026 i Käppala, och plan för 2027 och 2028, är starkt kopplad mot de investeringar som för- bundet bedriver för att klara de nya reningskraven. Effekten kommer bli att kostnader för kemika- lier, elenergi och kapitalkostnader ökar. Det kapital som är bundet i projekten, samt ränte- kostnaderna för detta, hanteras som en investeringsutgift fram tills driftsättning. Norrvatten ska vara självförsörjande och budgeterar därför med nollresultat. Avvikelser mot bud- get bokas som bokslutsdisposition för över- eller underuttag av vattenavgifter. Resultatet innan bok- slutsdispositioner, det vill säga resultatet efter finansiella poster, blev positivt med 8,7 mnkr. Den största förklaringen till avvikelsen är lägre kostnader för elenergi, externa kostnader och personal. Norrvatten ska bygga ett nytt vattenverk för att möta behovet från en växande befolkning, krav på ytterligare rening och för en ökad driftsäkerhet. Årets investeringar blev 308,9 mnkr och utgifter för vattenverket stod för 245,4 mnkr. Projektet har hittills kostat 686,9 mnkr totalt. Under 2025 har låneskulden ökat med 272,7 mnkr. Norrvatten har planerat för investeringar under 2026–2028 med mellan 650 och 850 miljoner kronor per år. Deras låneskuld är planerad att öka vartefter investe- ringarna genomförs. Befintlig låneram är på 3 200 mnkr och den beräknas räcka för 2026. Under 2026 ska underlag tas fram för beslut om en utökad låneram. sid 28 | 57 För 2026 har förbundet en större kostnadsbudget för personal än tidigare. Det är till stor del kopplat till investeringsverksamheten kommande tio år med flera nya tjänster. Intäkter för vatten- avgifter är budgeterade till 339,9 mnkr vilket är 8,8 procent högre än utfallet 2025. Koncernföretagens påverkan på Vallentunas koncern är 100 procent för Össebyhus, 16,7 procent för Roslagsvatten, 5,4 procent för Käppala och 3,2 procent för Norrvatten. 2.7 Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverk för att skapa förutsättningar för en långsiktigt stabil finansiell utveckling. Det övergripande syftet med att ställa krav på budgetbalans är att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Balanskravet gäller bara kommunen och inte koncernen. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre följande åren. Under åren 2021–2025 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyllt balanskravet och målet om god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultatet 2025 blev positivt med 226,3 miljoner kronor varför balanskravet är uppfyllt. I balanskravsresultatet är realisationsvinster för sålda bostadsrättslägenheter och fordon med, se figur 22. Figur 22. Balanskravsutredning Kommun 2021 2022 2023 2024 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 210,5 215,6 313,1 239,4 231,6 Samtliga realisationsvinster (-) 0,5 4,9 11,5 10,4 5,3 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet – – – – – Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet – – – – – Orealiserade vinster och förluster i värdepapper – – – 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 210,0 210,7 301,6 229,0 226,3 Kommentar: Kommunen har valt att inte använda resultatutjämningsreserv eller resultatreserv. Uppställningsform för rapporten enligt lag om kommunal bokföring och redovisning med undantag för rader som saknar värde, rader med noll i värde har exkluderats. Streck (—) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. 2.8 Väsentliga personalförhållanden 2.8.1 Antal anställda Personalstrukturen i koncernen var stabil under året och antalet årsarbetare och anställda ökade svagt jämfört med året innan, se figur 23. Med årsarbetare avses det totala antalet arbetade timmar omräknat till heltidstjänster. Andelen tillsvidare- och heltidsanställda var fortsatt hög och i stort sett oförändrad, vilket bidrog till kontinuitet och stabilitet i verksamheterna. Kommunen var koncer- nens största arbetsgivare och stod för 97,0 procent av alla anställda. Koncernen är fortsatt kvinnodominerad och könsfördelningen förändrades marginellt under året. Kvinnor var i majoritet även bland chefer, i nivå med tidigare år. Antalet chefer var i stort sett oförändrat samtidigt som antalet medarbetare ökade något, vilket innebar att antalet medarbetare per chef ökade marginellt. Åldersstrukturen förändrades något. Andelen medarbetare som var 29 år eller yngre ökade, medan andelen medarbetare som var 50 år eller äldre minskade något. sid 29 | 57 Figur 23. Antal anställda och årsarbetare Koncern Kommun Månadsavlönade 2025 2024 2025 2024 Antal årsarbetare 1 731 1 686 1 683 1 643 Antal anställda 1 841 1 793 1 793 1 750 Andel tillsvidareanställda 91 % 90 % 90 % 90 % Andel heltidsanställda 74 % 74 % 73 % 74 % Andel kvinnor 75 % 75 % 76 % 76 % Andel män 25 % 25 % 24 % 24 % Andel anställda 29 år eller yngre 10 % 8 % 10 % 8 % Andel anställda 30 - 49 år 47 % 47 % 47 % 46 % Andel anställda 50 år eller äldre 43 % 46 % 43 % 46 % Antal chefer 133 134 127 128 - varav andel kvinnor 77 % 77 % 79 % 79 % - varav andel män 23 % 23 % 21 % 21 % Timavlönade 2025 2024 2025 2024 Antal årsarbetare 160 155 158 154 Antal arbetade timmar 271 909 262 919 269 036 261 298 Kommentar: Årsarbetare är det sammanlagda antalet arbetade timmar omräknat till heltidstjänster. Össebyhus saknar egna anställda och köper därför drift och förvaltning av Vallentuna kommun. Roslagsvattens, Käppalas och Norrvattens personal räknas med i proportion till kommunens ägarandel med 16,7 procent, 5,4 procent respektive 3,2 procent. Antalet timavlönade samt antalet arbetade timmar för personer anställda med timlön ökade något under året. Detta kan kopplas till verksamheternas bemanningsbehov samt behov av vikarier inom vissa verksamhetsområden. Trots ökningen var andelen timavlönade i förhållande till det totala antalet årsarbetare oförändrad och uppgick till 9,4 procent, vilket är i nivå med förra året. Kommunen följer i stort sett samma mönster som koncernen med en högre andel kvinnor. I kommunen uppgick den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland månadsavlönade till 94 procent, vilket var i nivå med året innan. Personalomsättningen minskade med 1,1 procent- enheter jämfört med förra året och uppgick 2025 till 9,9 procent, vilket motsvarade 160 avslutade tillsvidareanställningar. 2.8.2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i koncernen minskade under året. Minskningen återfinns i flera grupper och är tydligast bland kvinnor samt bland medarbetare som är 50 år och äldre, se figur 24. Sjukfrånvaron var fortsatt högre bland kvinnor än bland män. Andelen sjukfrånvaro som avser perioder längre än 60 dagar var i stort sett i nivå med året innan. Utvecklingen visar på en minskning av den kortare sjukfrånvaron, medan den långvariga fortsatt utgör en betydande andel av den totala frånvaron. Mot denna bakgrund är rehabiliteringsarbetet samt det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet fortsatt prioriterade områden. Utvecklingen i kommunen följde i stort sett samma mönster som i koncernen. sid 30 | 57 Figur 24. Sjukfrånvaro i procent av arbetstiden, % Koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Total sjukfrånvaro 6,2 6,6 6,3 6,7 Andel sjukfrånvaro som avser långtidssjuka 60 dagar eller 41,8 41,3 41,9 41,5 Sjuk frånvaro fördelad på kön Kvinnor 7,0 7,5 7,1 7,6 Män 4,0 4,1 4,1 4,0 Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 5,3 5,5 5,3 5,5 30–49 år 6,3 6,2 6,4 6,2 50 år och äldre 6,5 7,6 6,5 7,7 Kommentar: Össebyhus saknar egna anställda och köper därför drift och förvaltning av kommunen. Roslagsvattens, Käppalas och Norrvattens personal räknas med i proportion till kommunens ägarandel med 16,7 procent, 5,4 procent respektive 3,2 procent. 2.8.3 Medarbetarbetarundersökning Det systematiska arbetet med att utveckla Vallentuna kommun som arbetsgivare fortsätter. Hittills har prioriteringarna inom ledarskap, medarbetarskap, samt kvalitets- och verksamhetsutveckling visat sig vara framgångsrika. Fokus är att utveckla ett gemensamt helhetsperspektiv för att kommunen fortsatt ska vara en attraktiv arbetsgivare där alla arbetar för att ge kommunens invånare god service. Kommunen arbetar för att sprida kunskap om friskfaktorer och främja ett aktivt arbete med kort- tidssjukfrånvaro samt tidiga signaler på ohälsa. Arbete pågår med riktade insatser till chefer och arbetsgrupper inom flera verksamheter. Sedan flera år tillbaka har kommunen haft väldigt bra resultat i medarbetarenkäten som visar att medarbetare känner engagemang och kan rekommendera Vallentuna kommun som arbetsgivare. Vallentuna kommun är i toppskiktet bland Sveriges kommuner när det gäller hållbart medarbetar- engagemang (HME). HME bygger på resultat inom tre delområden: motivation, ledarskap och styrning. Svaren från 2025 års medarbetarenkät visar att kommunens fokuserade arbete inom området fortsätter att ge resultat. I årets enkät höjdes HME till 84 från 82 året innan, se figur 25. Figur 25. Utfall hållbart medarbetarengagemang (HME) 2022 2023 2024 2025 Snitt 2025* HME 83 83 82 84 80 Motivation 84 83 82 84 79 Ledarskap 84 83 82 84 80 Styrning 82 83 83 84 80 Not: *Snitt för riket. 2.8.4 Kompetensförsörjning Vallentuna kommun verkar i en region med hög konkurrens om arbetskraft. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen ett ökat behov av personal, särskilt inom vård och omsorg. Rekrytering kommer inte att vara tillräckligt för att möta behovet, vilket ställer krav på långsiktig och strategisk kompetensförsörjning. Kommunen har därför fortsatt det strategiska arbetet för att långsiktigt säkra kompetensförsörj- ningen i enlighet med Sveriges Kommuners och Regioners (SKR:s) rekommendationer. Arbetet fokuserar på de verksamheter där behovet av rätt kompetens är som störst och omfattar både utveckling av befintlig personal och nya arbetssätt. sid 31 | 57 Inom vård och omsorg har åtgärder genomförts för att tydliggöra och effektivisera enhetschefernas uppdrag samt utveckla schema- och bemanningsplaneringen. Flera aktiviteter är redan igång och bedöms ge effekt på kort sikt. Under året flyttade ansvaret för kompetens- och bemanningsenheten från socialnämnden till kommunstyrelsen. Syftet var att skapa ett mer samlat och kvalitetssäkrat stöd till verksamheterna. Förändringen stärker efterlevnaden av lagstiftning, effektiviserar rekryteringsprocessen och minskar risken för kostsamma felrekryteringar. Som en del av detta genomförs bakgrundskontroller på slutkandidater vid samtliga nyrekryteringar. 2.9 Förväntad utveckling I kapitlet görs en analys av ekonomiska möjligheter och risker de närmaste åren. Mål och satsningar i budget 2026 och effekten av förväntade större avvikelser mot kommunplanen presenteras i kort- het. Kommunplan för 2026–2028 finns på kommunens webbplats. 2.9.1 Befolkning och bostadsbyggande Kommunen har planerat för att ha 36 219 invånare den sista december 2028, det är en planerad ökning med 229 personer i genomsnitt per år utifrån det budgeterade värdet för 2025. Prognosen är beroende av hur antalet färdiga bostäder kommer att falla ut jämfört med beräknat. Om några bety- dande områden eller projekt fördröjs, eller till och med inte blir av, så påverkar det utfallet nedåt. Inflyttning antas i de flesta fall ske ett till tre år efter byggstart. Antalet barn i förskoleålder (1–5 år) förväntas minska 2026 för att sedan öka igen från 2027. Kommunen har i planen tagit hänsyn till att antalet elever i åldrarna 6–19 år blir färre varje år samtidigt som en volymökning väntas bland personer äldre än 64 år med i genomsnitt 123 personer per år. Det totala invånarantalet för 2025 var budgeterat till 35 270 personer och utfallet blev 35 361 invånare. Det är högre än planen och påverkar förutsättningarna för 2026–2028 positivt. Kommunen har räknat med att de ekonomiska förutsättningarna för att bygga bostäder blir bättre framöver än de var 2023–2024. Totalt innehåller planen för de tre kommande åren 625 byggstarter och en planeringstakt, inklusive antaganden om byggstarter utanför detaljplan, på drygt 400 bostä- der i snitt per år. I budget för 2025 var planen att 276 byggstarter skulle göras men utfallet blev 187. Eftersom utfallet är avsevärt lägre än planen påverkar det förutsättningarna för 2026–2028 nega- tivt. 2.9.2 Nämndernas ekonomi 2026 fortsätter satsningarna på alla nämnder. Generellt är ramarna höjda med 47,4 miljoner kronor jämfört med 2025. Det motsvarar 2,3 procent för barn- och ungdomsnämnden, skolpeng, utbildningsnämnden och socialnämnden. Övriga nämnder har fått 1,8 procents uppräkning. Det skapar, med de två tidigare årens historiskt höga satsningar, goda förutsättningar för nämnderna att finansiera den alltjämt högre pris- och lönenivå som råder och samtidigt kunna fortsätta bedriva en verksamhet med hög kvalitet. Därtill har flera tillägg och volymjusteringar gjorts som tillsammans med pris- och lönekompensation omfattar 176,5 miljoner kronor i satsningar. Samtidigt som det skett omfattande satsningar så finns det i kommunens budgetmodell ett ständigt effektiviserings- krav som nämnderna måste anpassa sig efter. Nämndernas nettokostnader är budgeterade att öka med i genomsnitt 3,7 procent per år de närmaste tre åren. 2.9.3 Framtida investeringsbehov Koncernens största investeringar är planerade inom infrastruktur, underhåll av verksamhets- fastigheter, nya förskolor och skolor samt inom VA-verksamhet. VA-verksamheten bedrivs i de delägda koncernföretagen och de har stora investeringsbehov framför sig. Det påverkar deras låne- behov, och i vissa fall även kommunens lånebehov, då en del av koncernföretagens lån tas hos Vallentuna kommun. Läs om koncernföretagens investeringar och lånebehov i kapitel 2.6.5. sid 32 | 57 Kommunen har planerat att investera för 1 156 miljoner kronor under 2026–2028. Utan investe- ringar som finansieras via exploateringsverksamhet är det 995,1 miljoner kronor. En stor del är att bygga kommunala gatunät, parker och andra allmänna anläggningar i nya områden där fastighets- ägarna är med och betalar. Kommunen har också planerat för att investera i nya förskolor och skolor och underhåll av verksamhetsfastigheter. Investeringsplanen är fortsatt försiktig eftersom kommunen haft en låg befolkningsutveckling de senaste åren. Riskerna är framför allt att bygga nya förskolor och skolor, som inte ersätter en tidigare lokal, eftersom det väntas bli färre barn i de åldersgrupperna. För de förskolor och skolor som finns i investeringsplanen krävs särskilda genom- förandebeslut innan projekten får starta. Kommunen har vid utgången av 2025 ett lån på 100 miljoner kronor, lånet förfaller hösten 2026. Prognosen är att kunna finansiera investeringarna och betala lånet med egna medel. Kommunen ska betala ut ytterligare lån till Käppalaförbundet och Norrvatten under 2026–2028 med 234,2 miljoner kronor. Utlåningen ska sedan fortsätta tills förbunden i sin helhet är finansierade med lån hos ägarkommunerna. Vallentunas goda likvidläge bedöms täcka för risken att koncern- företagens lånebehov blir större och ändå göra det möjligt att undvika att ta upp nya lån. Sedan kommunplanen beslutades så väntar Norrvatten på besked om de kan låna direkt från Kommuninvest i stället. Om det godkänns så kommer deras ägarlån hos Vallentuna kommun att bli 100 miljoner kronor lägre för perioden från halva 2026 till och med 2028. 2.9.4 Mål för verksamhet och ekonomi Kommunplanen innehåller mål för ekonomi och verksamhet. All verksamhet ska direkt eller indirekt skapa nytta för invånare, företag och föreningar. För koncernen finns inga mål i kommunplanen men koncernföretagen kan ha egna mål i sina styrdokument och budgetar. Koncernföretagens budgetar görs klara först efter att kommunplanen beslutats. Kommunens verksamhetsmässiga mål för 2026–2028 är desamma som för 2025, nämligen att uppnå hög kvalitet, hållbar tillväxt och ett tryggt samhälle. Kommunens långsiktiga ekonomiska resultatmål är 3,0 procent av skatteintäkter och generella bidrag och det är även satt som resultat- mål för 2026. Planen är lagd med hänsyn till att de två andra ekonomiska målen också ska nås, nämligen att soliditeten ska öka och att självfinansieringen av investeringarna ska vara på en god nivå. En stor risk utgörs av om skatteintäkterna skulle vika mot den budget som är lagd. Utifrån senast kända prognos från SKR (december 2025) väntas inte skillnaden få väsentlig effekt på resultatet 2026. Bedömningen är att kommunen kommer att kunna bedriva en god ekonomisk hushållning under de tre kommande åren. sid 33 | 57 3 Finansiella rapporter Kapitlet innehåller resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för Vallentuna koncern och Vallentuna kommun. Noter till rapporterna finns i kapitel 6. 3.1 Resultaträkning Belopp i mnkr Not Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Verksamhetens intäkter 4, 11 704,8 719,7 393,3 557,1 578,1 Verksamhetens kostnader 5, 11, 26 -2 677,2 -2 653,9 -2 519,6 -2 567,3 -2 561,5 Avskrivningar 6 -132,9 -117,7 -103,6 -106,6 -93,9 Verksamhetens nettokostnader -2 105,3 -2 051,9 -2 229,9 -2 116,8 -2 077,3 Skatteintäkter 7 2 120,4 2 024,5 2 104,1 2 120,4 2 024,5 Generella statsbidrag och 8 237,2 293,5 219,3 237,2 293,5 utjämning Verksamhetens resultat 252,3 266,1 93,5 240,8 240,7 Finansiella intäkter 9, 11 21,2 40,6 8,2 18,3 37,3 Finansiella kostnader 10 -46,8 -59,4 -28,0 -27,5 -38,6 Årets resultat 226,7 247,3 73,7 231,6 239,4 Kommentar: Uppställningsform för rapporten enligt lag om kommunal bokföring och redovisning med undantag för rader som saknar värde. Rader med noll i värde har exkluderats. Kommunfullmäktige beslutade 2025-02-17 att utöka socialnämndens budget med 15,0 miljoner kronor. sid 34 | 57 3.2 Balansräkning Mnkr Not Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 1,6 2,1 – – Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och anläggningar 13, 26 3 896,6 3 685,9 2 910,5 2 821,8 - Maskiner och inventarier 14, 26 174,1 153,3 76,6 65,5 Finansiella anläggningstillgångar 15 268,7 232,4 282,6 244,9 Summa anläggningstillgångar 4 341,1 4 073,7 3 269,7 3 132,2 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 16 52,7 41,4 51,4 40,3 Kortfristiga fordringar 17 284,7 290,9 257,0 262,9 Kassa, bank 18 412,4 433,2 381,5 405,3 Summa omsättningstillgångar 749,8 765,5 689,9 708,4 Summa tillgångar 5 090,9 4 839,2 3 959,6 3 840,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat 226,7 247,3 231,6 239,4 Övrigt eget kapital 1 998,5 1 752,8 1 933,5 1 694,1 Summa eget kapital 19 2 225,2 2 000,1 2 165,1 1 933,5 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 20 527,9 510,4 527,3 509,8 Andra avsättningar 21 567,8 590,5 562,7 584,8 Summa avsättningar 1 095,6 1 100,8 1 090,0 1 094,6 Skulder Långfristiga skulder 22 1 069,1 805,2 128,2 238,2 Kortfristiga skulder 23 700,9 933,0 576,3 574,3 Summa skulder 1 770,0 1 738,2 704,6 812,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 090,9 4 839,2 3 959,6 3 840,6 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits 24 422,0 433,5 420,9 433,1 bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 25 470,8 472,5 601,5 603,3 Kommentar: Uppställningsform för rapporten enligt lag om kommunal bokföring och redovisning med undantag för ra- der som saknar värde, rader med noll i värde har exkluderats. Kommunen har ingen resultatutjämningsreserv eller resultatreserv. sid 35 | 57 3.3 Kassaflödesanalys Mnkr Not Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Inbetalda skatter, generella stats- 2 380,2 2 363,5 2 323,4 2 380,2 2 363,3 bidrag och utjämning Inbetalning från kunder 516,1 369,8 316,6 375,4 255,7 Inbetalning bidrag 158,9 129,8 119,8 158,1 129,6 Exploatering 11 3,3 149,7 237,3 3,3 149,7 Medfinansiering från exploatörer 11 3,8 3,3 14,2 3,8 3,3 Anläggningsavgifter 22 16,9 7,8 – – – Utbetalda personalkostnader -1 215,3 -1 048,2 -1 252,1 -1 185,6 -1 025,7 Utbetalda bidrag -53,6 -43,9 -50,3 -53,6 -43,9 Utbetalt till leverantörer -1 376,6 -1 292,6 -1 121,6 -1 339,8 -1 301,8 Inbetald ränta och utdelning 13,8 36,2 8,2 18,3 37,3 Betald ränta och utdelning -22,5 -26,1 -28,0 -3,3 -4,6 Kassaflöde löpande verksamhet 26 425,0 649,4 567,5 356,7 563,0 Investering i immateriella AT 12 -0,1 -1,2 – – – Investering i materiella AT 13, 14 -330,7 -480,1 -230,4 -171,8 -313,2 Försäljning av materiella AT 11 0,6 5,0 – 0,6 5,0 Investering i finansiella AT 15 -0,5 -3,2 – -0,5 -3,2 Försäljning av finansiella AT 11 4,7 5,6 – 4,7 5,6 Ökning av långfristiga fordringar 15 -35,5 -45,1 -52,5 -37,2 -49,3 Kassaflöde investeringsverksamhet -361,5 -518,9 -282,8 -204,2 -355,2 Nyupptagna lån 22, 23 173,6 167,9 – – – Amortering av lån 22, 23 -209,9 -176,2 -130,0 -130,0 -80,0 Amortering skuld finansiell leasing 22, 23 -14,5 -13,2 – -12,8 -12,2 Kassaflöde finansieringsverksamhet -50,8 -21,6 -130,0 -142,8 -92,2 Bidrag till statlig infrastruktur 21 -33,5 – -18,0 -33,5 – Utbetalda bidrag infrastruktur -33,5 – -18,0 -33,5 – Årets kassaflöde -20,8 108,8 136,7 -23,8 115,7 Likvida medel vid årets början 433,2 324,4 346,8 405,3 289,6 Likvida medel vid årets slut 412,4 433,2 483,5 381,5 405,3 Förändring i likvida medel -20,8 108,8 136,7 -23,8 115,7 Kommentar: AT betyder anläggningstillgångar. Budgetkolumnen visar kommunens värden, inte koncernens. Jämförelsetal för koncern är inte omräknade, se not 1. Budgeten i kommunplanens kassaflödesanalys innehöll felaktigt 2,0 miljoner kronor för finansiell leasing. sid 36 | 57 4 Driftredovisning 4.1 Kommunens driftredovisning Kapitlet innehåller en samlad redovisning av kommunens driftverksamhet. Nämndernas nettokostnader, det vill säga kostnader minus intäkter, uppgick till 2 110,7 miljoner kronor (mnkr). Förra året uppgick de till 1 925,6 mnkr vilket innebar en ökning mellan åren med 185,1 mnkr eller 9,6 procent. Nämndernas intäkter uppgick till 1 384,3 mnkr och kostnaderna till 3 495,0 mnkr. I figur 27 redovisas nämndernas avvikelser mellan utfall och budget för 2025 samt utfallen mellan 2024 och 2025. Figur 27. Driftredovisning, mnkr Nämnd 2025 2024 Budget Budget Utfall Utfall minus kost- kost- intäkt netto utfall intäkt netto nad nad Kommunstyrelsen 309,2 424,1 679,9 255,8 53,4 466,0 614,8 148,8 Barn- och ungdomsnämnden 137,9 643,9 774,8 130,8 7,0 617,0 741,1 124,1 Skolpeng 703,8 85,8 779,1 693,4 10,4 88,6 767,1 678,5 Utbildningsnämnden 34,8 76,8 105,0 28,2 6,6 72,2 98,7 26,5 Gymnasieskolpeng 170,6 5,9 182,7 176,8 -6,2 5,3 176,4 171,1 Socialnämnden 698,6 120,9 815,0 694,0 4,6 118,2 767,9 649,7 Fritidsnämnden 69,8 5,5 75,0 69,5 0,3 5,7 71,5 65,8 Kulturnämnden 47,4 4,6 52,0 47,4 0,0 5,0 50,3 45,3 Bygg- och miljötillsynsnämnden 16,9 16,7 31,6 14,9 2,0 14,5 30,4 15,8 Nämndernas nettokostnad 2 189,0 1 384,3 3 495,0 2 110,7 78,2 1 392,5 3 318,1 1 925,6 Internränta investeringar -18,6 19,4 – -19,4 0,8 16,4 – -16,4 Personalomkostnader -333,9 – -335,6 -335,6 1,7 – -312,7 -312,7 Sociala avgifter och 354,2 – 346,5 346,5 7,7 – 389,7 389,7 pensionsavsättningar Pensionsutbetalningar 29,8 – 27,5 27,5 2,4 – 34,7 34,7 Övriga intäkter och kostnader 9,4 17,2 4,4 -12,8 22,2 10,1 66,4 56,4 Finansieringsenheten 40,9 36,6 42,7 6,1 34,8 26,4 178,2 151,7 Interna poster 0,0 -863,7 -863,7 0,0 0,0 -840,8 -840,8 0,0 Avskrivningar -103,6 – -106,6 -106,6 3,0 – -93,9 -93,9 Verksamhetens intäkter och 2 126,3 557,1 2 567,3 2 010,2 116,0 578,1 2 561,5 1 983,4 verksamhetens kostnader Kommentar: Kommunfullmäktige beslutade 2025-02-17 att utöka socialnämndens budget med 15,0 miljoner kronor. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. Kommunfullmäktige beslutade 2025-02-17 om en utökning av socialnämndens budget med 15,0 miljoner kronor (mnkr). Kommunens budgeterade resultat minskades med samma belopp. Kommunens principer för internredovisning och uppbyggnad av driftredovisningen beskrivs i not 2. sid 37 | 57 Nämndernas utfall 2025 avvek positivt mot budget med 78,2 mnkr. Förra året var avvikelsen också positiv, då med 158,7 mnkr. Nedan beskrivs större avvikelser mot budget och förra årets utfall upp- delat per nämnd. Hur resurserna förbrukats beskrivs i respektive nämnds verksamhetsberättelse som utgör egna dokument. Kommunstyrelsen redovisade en positiv budgetavvikelse på 53,4 mnkr, av dessa bidrog de gemensamma verksamheterna med 31,8 mnkr. Överskottet förklaras delvis av att inga oförutsedda händelser har inträffat under året som medfört behov av att ta budgeterade medel i anspråk. Över- skottet beror också på lägre personalkostnader till följd av vakanser samt att medel för mark- återställning och konsultkostnader inte har använts. Därutöver har kommunen inte använt 2,2 mnkr som var budgeterade för rivning av byggnader samt fakturerat 2,5 mnkr för planavtal som inte var budgeterade. Uthyrning av mark för exploatering i Kristineberg 1 gav också ett överskott på 4,5 mnkr. Kostnaden för kommunens verksamhetsfastigheter blev 4,4 mnkr lägre än budgeterat på grund av lägre kostnader för el och fjärrvärme och lägre kostnader för skadegörelse. Kommunstyrelsens nettokostnader ökade med 107,0 mnkr jämfört med 2024. Den 1 januari 2025 flyttades kompetens- och bemanningsenheten från socialnämnden till kommunstyrelsen. Föränd- ringen innebar att budgetmedel fördes över till kommunstyrelsen, vilket till stor del förklarar den ökade kostnadsmassan 2025 jämfört med 2024. Överskottet från exploateringsverksamheten var betydligt lägre än förra året. Orsaken är att bara ett tillträde har skett under året, i Kristineberg 1, jämfört med tre tillträden under förra året. Exploate- ringsintäkter budgeteras inte. Barn- och ungdomsnämnden redovisade en positiv budgetavvikelse på 7,0 mnkr och skol- pengen en positiv budgetavvikelse på 10,4 mnkr. Skolpengen är volymstyrd och under året var det färre barn i förskola och elever i grundskola än budgeterat. Nämndens budgeterade reserver har inte behövt användas. Barn- och ungdomsnämndens fasta budgetram inklusive budget för oförutsedda händelser lämnade ett överskott på 5,1 mnkr. Resursfördelning bidrog med 2,7 mnkr av överskottet och förvaltnings- kostnader med 2,4 mnkr. Förklaringen ligger framför allt i lägre personalkostnader, då förvalt- ningen under året haft en del vakanser. Även kostnader för programvaror och licenser blev lägre än budgeterat. Barn- och ungdomsnämndens resultatenheter redovisade ett överskott på 2,0 mnkr. Enheten för integration och SYV (studie- och yrkesvägledning) stod för 1,8 mnkr av överskottet. Avvikelsen förklaras främst av högre statsbidrag med 0,4 mnkr från Migrationsverket och lägre lönekostnader med 1,2 mnkr. Barn- och ungdomsnämndens nettokostnader inklusive skolpeng ökade med 21,6 mnkr eller 2,7 procent jämfört med 2024. Utbildningsnämnden inklusive gymnasieskolpengen redovisade en positiv budgetavvikelse på 0,4 mnkr. Den fasta ramen för nämnd och förvaltning samt vuxenutbildningen inom Kunskaps- centrum Nordost (KCNO) redovisade ett överskott om 6,2 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av lägre utbildningskostnader än budgeterat samt högre statsbidragsintäkter till KCNO. Utbildningsnämndens resultatenhet Vallentuna gymnasium redovisade ett överskott på 0,4 mnkr som följd av elevökningar. Gymnasieskolpengen redovisade en negativ budgetavvikelse på 6,2 mnkr. Underskottet beror både på ett högre antal elever och på att elever i större utsträckning väljer dyrare program. Utbildningsnämndens nettokostnader inklusive gymnasieskolpeng ökade med 7,4 mnkr jämfört med 2024. Socialnämnden redovisade en positiv budgetavvikelse på 4,6 mnkr. Individ- och familjeomsorg (IFO) för vuxna redovisade en positiv budgetavvikelse på 15,6 mnkr. Förutom volymrelaterade förändringar förklaras överskottet av ökade intäkter från Migrations- verket. Sedan juli 2024 har ukrainska flyktingar haft möjlighet att folkbokföra sig, vilket har inne- burit att kommunen erhållit schablonersättning även för egenbosatta flyktingar. Antalet egen- bosatta har varit betydligt högre än budgeterat, vilket har medfört en positiv resultatpåverkan. sid 38 | 57 Verksamheten för äldreomsorg gjorde ett underskott på 8,4 mnkr som främst förklaras av volym- relaterade förändringar inom verksamheten. Äldreomsorg som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) gjorde ett underskott med 2,1 mnkr. Avvikelsen inom äldreomsorg enligt HSL beror på ökade kostnader för inhyrda sjuksköterskekonsulter, i väntan på att ordinarie tjänster tillsätts. Verksamheten för funktionsnedsättning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktions- hindrade) redovisade ett underskott på 3,1 mnkr, främst till följd av ökade personalkostnader. Socialnämndens nettokostnader ökade med 44,3 mnkr, eller 6,8 procent, jämfört med 2024. Ökningen förklaras främst av volymrelaterade kostnadsökningar. I vissa verksamheter har även ökade personalkostnader bidragit, exempelvis inom hemtjänst och särskilt boende för äldre. Där har ett arbete påbörjats för att öka andelen tillsvidareanställningar i stället för timanställningar. Fritidsnämnden redovisade en positiv budgetavvikelse på 0,3 mnkr som främst beror på kvar- varande medel av föreningsbidraget. Nämndens nettokostnader ökade med 3,7 mnkr jämfört med förra året. Kulturnämnden redovisade ett utfall i nivå med budget. Nämndens nettokostnader ökade med 2,1 mnkr jämfört med 2024. Bygg- och miljötillsynsnämnden redovisade ett överskott på 2,0 mnkr som beror på tillfälligt lägre personalkostnader. Nämndens nettokostnader minskade med 0,9 mnkr jämfört med förra året. Hos finansieringsenheten bokförs intäkter och kostnader som inte hör till någon nämnd. Enheten hade en budget på 40,9 mnkr och ett utfall på 6,1 mnkr, vilket medförde en positiv avvi- kelse på 34,8 mnkr. Kommunen fick 10,6 mnkr i försäkringsersättning för en brand som inte var budgeterad. Kopplat till branden hade kommunen också kostnader med 2,6 mnkr. Kostnader för pensioner blev 9,4 mnkr lägre än budgeterat. Kommunen har drabbats av högre pensioner under 2023–2025 på grund av högre inflation än normalt. Den del av pensionerna som inte har belastat nämnderna via PO-pålägget har belastat finansieringsenheten. Medfinansiering för Sverigeförhand- lingen på 4,3 mnkr var inte budgeterad. Realisationsvinster och medfinansiering från exploatörer bidrog med 3,8 mnkr. 4.2 Prognossäkerhet i kommunen Under året har nämnderna rapporterat prognoser varannan månad. Summan av alla nämnders nettokostnader har avvikit positivt mot budget vid alla rapporteringstillfällen som ett resultat av budgetstyrning och verksamhetsnära prognosarbete, se figur 28. Prognoserna för gymnasieskolpengen har varit negativa i jämförelse med budget under hela året. Skolpeng och gymnasieskolpeng är belopp som beslutas av kommunfullmäktige. Pengen är ett fast belopp per elev och är därmed volymstyrd. För skolpengen inom grundskolan lämnades efter oktober en prognos om ett överskott på 7,0 mnkr. Årets utfall blev ytterligare 3,4 mnkr bättre än oktoberprognosen och 10,4 mnkr bättre än budget. Gymnasieskolpengens prognos efter oktober var ett underskott på 4,0 mnkr. Årets utfall blev ytterligare 2,2 mnkr sämre än oktoberprognosen och 6,2 mnkr sämre än budget. Avvikelsen är till följd av ökade volymer och större andel elever inom dyrare gymnasieprogram. Inga andra nämnder har haft befarade underskott. sid 39 | 57 Figur 28. Prognossäkerhet, mnkr Nämnd Budget Budget Prognos Utfall ändrad feb apr jun aug okt Kommunstyrelsen 304,2 304,2 304,2 304,2 303,7 299,4 284,4 255,8 Kommunstyrelsens 5,0 5,0 – – – – – – oförutsedda utgifter Barn- och ungdoms- 137,9 137,9 136,9 134,9 135,9 135,9 137,4 130,8 nämnden Skolpeng 703,8 703,8 698,8 698,8 698,8 698,8 696,8 693,4 Utbildningsnämnden 34,8 34,8 34,5 34,5 34,5 34,5 34,5 28,2 Gymnasieskolpeng 170,6 170,6 171,1 171,6 172,1 173,1 174,6 176,8 Socialnämnden 683,6 698,6 698,6 698,6 695,4 693,4 693,6 694,0 Fritidsnämnden 69,8 69,8 69,8 69,8 69,6 69,6 69,4 69,5 Kulturnämnden 47,4 47,4 47,4 47,4 47,4 47,4 47,4 47,4 Bygg- och miljötillsyns- 16,9 16,9 16,9 16,9 16,9 16,9 16,9 14,9 nämnden Nämndernas netto- 2 174,0 2 189,0 2 178,2 2 176,7 2 174,3 2 169,0 2 155,0 2 110,7 kostnader Kommentar: Kommunfullmäktige beslutade 2025-02-17 att utöka socialnämndens budget med 15,0 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har visat en positiv avvikelse hela året. Utfallet blev 28,6 miljoner kronor (mnkr) bättre än vad prognosen visade i oktober, och 43,6 mnkr bättre än prognosen i augusti. Barn- och ungdomsnämnden har varit försiktiga med att visa överskott i alla årets prognoser. Prognosen i oktober var ett överskott på 0,5 mnkr kronor men utfallet blev 6,6 mnkr bättre än prognosen i oktober. Även utbildningsnämnden har varit försiktiga med att visa överskott i alla årets prognoser. Utfallet blev 6,3 mnkr bättre än prognosen i oktober. sid 40 | 57 5 Investeringsredovisning 5.1 Kommunens investeringsredovisning Kommunen investerade för 194,3 miljoner kronor (mnkr) under 2025, jämfört med 331,0 mnkr 2024. Utfallet består av färdiga projekt med 111,5 mnkr och pågående projekt med 82,8 mnkr. Budgeten var 344,6 mnkr. Kommunens principer för internredovisning och uppbyggnad av investeringsredovisningen beskrivs i not 2. Skillnaden mellan budget och utfall är 150,3 mnkr. Under 2025 har investeringar genomförts mot- svarande 56 procent av den beslutade budgeten. De största avvikelserna är att ett serviceboende i västra Vallentuna för 30,0 mnkr och en gruppbostad i Ormsta-Stensta för 40,0 mnkr har flyttats fram i tid. De totala projektbudgetarna beräknas fortfarande hålla. Många projekt för vägar (21,3 mnkr), gång- och cykelvägar (18,1 mnkr), åtgärder i fastigheter (13,9 mnkr), ishallen (6,0 mnkr), Vallentuna IP (2,0 mnkr) och den långsiktiga lokallösningen för kulturskolan (9,0 mnkr) är också framflyttade i tid. Utfallet för kommunens leasingavtal översteg budget med 20,5 mnkr. Kommunkontoret som blev klart förra året har inte använt sina resterande medel på 15,1 mnkr ännu. Projekten presenteras i figur 29. Figur 29 visar årets investeringar i materiella tillgångar per nämnd och projekt vars utfall är större än fem miljoner kronor specificeras. Figuren visar först de pågående projekten, sedan de färdiga projekten och därefter de finansiella investeringarna. Kommunen investerade inte i immateriella tillgångar 2025.Sist beskrivs skillnaden mellan kassaflödesanalysen och investeringstabellen. Under figuren redovisas de investeringar som haft störst utfall under året. Figur 29. Investeringar materiella tillgångar kommunen, mnkr Pågående projekt Året Ackumulerat Budget Utfall Budget Utfall Prognos Kommunstyrelsen 152,3 79,9 Infrastruktur Åbyholm 19,4 28,0 90,0 96,7 90,0 Infrastruktur Kristineberg etapp 1 37,7 25,4 171,1 119,0 171,1 Parker och torg 9,3 12,2 59,4 16,4 59,4 Socialnämnden 70,0 2,0 Fritidsnämnden 11,0 0,4 Kulturnämnden 9,0 0,5 Summa pågående projekt 242,3 82,8 sid 41 | 57 Färdiga projekt Budget Utfall Budget Utfall Prognos Kommunstyrelsen 93,6 100,4 Underhåll av förskolor, skolor och särskilda 30,0 29,2 – – – boenden Gata och park underhåll 19,0 23,0 – – – Finansiell leasing av fordon 2,0 13,0 – – – Finansiell leasing av fast egendom – 9,5 – – – Vägar 31,8 10,5 84,1 19,3 84,1 Infrastruktur Åby ängar 5,8 9,3 76,6 98,2 98,2 Lekplatser 4,0 5,3 – – – Barn- och ungdomsnämnden 3,0 4,2 Utbildningsnämnden – 0,4 Fritidsnämnden 5,6 6,0 Kvarnbadet 5,6 5,3 10,2 10,4 10,4 Kulturnämnden 0,2 0,5 Summa färdiga projekt 102,4 111,5 Summa materiella investeringar 344,6 194,3 Finansiella investeringar – 0,5 Skillnad mot kassaflödesanalysen Överförda, inte använda, medel från tidigare år -114,2 – Finansiell leasing – -22,6 Investeringar i kassaflödesanalysen 230,4 172,3 Kommentar: I kassaflödesanalysen, kapitel 3.3, visas investeringar i immateriella, materiella och finansiella anläggnings- tillgångar som separata rader. 2025-06-02 beslutade kommunfullmäktige om att nämnderna tar med överskott för inve- steringsprojekt från tidigare år med 114,2 miljoner kronor. Kommunplanens kassaflödesanalys innehöll felaktigt 2,0 miljo- ner kronor för finansiell leasing. För att få överensstämmelse har den inte dragits av i investeringstabellens nedre del. Pro- gnosen för infrastruktur Åbyholm är lägre än det ackumulerade utfallet. Skälet är att utfallet innehåller utgifter som ska vidarefaktureras till Roslagsvatten. Kristineberg är kommunens största pågående utbyggnadsområde. Här byggs infrastrukturen ut och finplaneringen har inletts etappvis under året. Arbetet beräknas vara klart omkring 2027. I Åbyholm har den första etappen omfattat utbyggnad av infrastruktur, byggnation och färdigstäl- lande av arbetsgator. Även en lekpark och ett naturområde har färdigställts. I Åby ängar är finplane- ringen nu klar. Kommunen har rustat upp torgytorna mellan Prästgårdsparken och Skördetorget för att göra området mer attraktivt och stärka kopplingen mellan centrum och parken. Arbetet har omfattat gångstråk, planteringar, tillgänglighetsanpassning, belysning och ombyggnad av Centralvägens södra del till gångfartsområde. Arbetet blev klart i november. Det som återstår är plantering av växter under våren 2026. Underhåll av förskolor, skolor och särskilda boenden har huvudsakligen avsett byggnadernas klimatskal, med fokus på tak och fasader. Energibesparande åtgärder har inkluderat fortsatt över- gång till LED-belysning, installation av solceller samt optimering av värmesystem. Omfattande arbete med asfaltering har genomförts i Karlbergsområdet (östra Bällsta) och i centrala Vallentuna. I Kårsta har kommunen investerat i ny belysning vid gångvägen från stationen till busstorget. Vid Rosendalsskolan har belysning förstärkts vid övergångsställen. Förberedelser har gjorts för att sätta upp nya hastighetsmätare, främst vid skolor. sid 42 | 57 Ett stort antal av kommunens leasade bilar har bytts ut under året och ett avtal om leasing av fast egendom har omförhandlats. För att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på Lindholmsvägen har vägen delvis fått ny beläggning samt breddats. Åtgärderna syftar till ett jämnare trafikflöde och öka säkerheten. För att säkerställa trygga passager har fyra övergångsställen hastighetssäkrats och försetts med belysning. Två lekplatser har rustats upp och invigts, en vid Svampskogsvägen och en vid Lovisedalsvägen. Kommunen rustar upp lekplatser för att öka säkerheten och skapa en trevligare miljö för barn och familjer. Upprustningen av Kvarnbadet har fortsatt under året genom byte av rör samt renovering av den stora bassängen. Projektet slutfördes under våren och badet öppnade i början av juni. Finansiella investeringar består av den årliga medlemsinsatsen i Kommuninvest ekonomisk före- ning. Inga investeringar i immateriella tillgångar har gjorts under året. 5.2 Beslut om investeringar i koncernföretag Kapitlet innehåller en uppföljning av investeringsbeslut i koncernföretagen som kommunfullmäk- tige har tagit ställning till under 2025. Össebyhus har som gräns att kommunfullmäktige ska ta ställning till investeringsbeslut över fem miljoner kronor. I kommunplan för 2023—2025 tog kommunfullmäktige ställning till en balkong- renovering som var budgeterad till 5,2 miljoner kronor (mnkr). Renoveringen blev klar under 2025 och prislappen blev enligt budget. I bokslutsarbetet 2025 stod det klart att inga av utgifterna får redovisas som investering varför hela det återstående beloppet 2025 belastade resultatet med 5,0 mnkr. För Käppala gäller att de får ta upp lån inom beslutad låneram och att investeringar bara får påbörjas om de ryms inom aktuell låneram. I februari beslutades en ny förbundsordning för Käppala där låneramen höjdes till 7 400 miljoner kronor för att hantera investeringsbehovet för Käppalaverkets kapacitetsutbyggnad. Vallentuna kommuns andel av låneramen är 5,4 procent. Innan Vallentunavatten fattar beslut av principiell betydelse eller av större vikt ska kommun- fullmäktige ges tillfälle att ta ställning. I februari beslutades om att ta upp nya lån med kommunal borgen på 14,0 miljoner kronor för att klara investeringarna i budgeten för 2025–2027. sid 43 | 57 6 Noter Innehåll Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunkoncernens sammansättning och företagens ägarandelar beskrivs i kapitel 2.2. Inga förändringar i sammansättningen av kommunkoncernen har skett under räkenskapsåret. Ytterligare upplysningar om koncerninterna förhållanden återfinns i not 30. ÄNDRADER REDOVISNINGSPRINCIPER Samma redovisningsprinciper har tillämpats som vid upprättandet av årsredovisning 2024 med två undantag: Medfinansiering: Kommunen separerar från och med 2025 indexuppräkning och diskonteringsränta i av- sättningen. Tidigare har det varit ett avsteg från RKR:s rekommendationer. Jämförelsetalen är inte omräk- nade då arbetsinsatsen skulle vara för stor och eftersom det inte påverkar kommunens resultat eller eget kapital. Sammanställda räkenskaper: Elimineringarna har tidigare varit för högt räknade i handeln mellan kon- cernföretagen. Det har påverkat både balans- och resultaträkning, däremot har det inte påverkat netto- resultatet. Från och med 2025 är det korrigerat och jämförelsetalen är omräknade. Koncernföretagen har rättat tidigare felklassificeringar så att jämförelsetalen på flera ställen inte stämmer överens med föregående års årsredovisning. Kassaflödesanalysen är inte omräknad. VÄRDERINGS- OCH OMRÄKNINGSPRINCIPER Beloppsgränser Gränsen för väsentligt värde i kommunen är 50 000 kronor och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar, samt för finansiella leasingavtal. För de kommunala företagen är denna gräns 20 000 till 50 000 kronor. Väsentligt belopp för att periodisera intäkter och kostnader är 100 000 kronor. Väsentligt belopp för lager är 100 000 kronor eller att lagret består av presentkort eller annat som utgör kontanta medel. Anläggningstillgångar Utvecklingsarbete och immateriella rättigheter av väsentligt värde som medför framtida ekonomiska för- delar eller servicepotential tas upp som immateriell tillgång. Immateriella anläggningstillgångar är upp- tagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Internt upparbetade immateri- ella tillgångar skrivs av linjärt på fem år. Materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Avskrivning sker linjärt för samtliga anläggningstillgångar som är utsatta för värdeminskning. Materiella anläggningstillgångar som har tydligt avskiljbara komponen- ter delas upp och skrivs av separat, där varje komponent minst ska uppgå till väsentligt värde. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. En genomgång av anläggningsregistret görs årligen och omprövning av nyttjandeperioden sker om det sid 44 | 57 finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt. Korttidsinventarier med en ekonomisk livslängd på max tre år och inventarier som inte uppgår till väsentligt värde kostnadsförs direkt. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Vid bokslut görs en värdering av omsättningstillgångarna, inklusive exploateringsprojekten. Om försälj- ningspriset med avdrag för beräknad försäljningskostnad uppskattas vara lägre än kostnaderna görs en nedskrivning i kommunens resultaträkning. Exploateringsprojekten värderas individuellt i den mån de är avskiljbara. I anskaffningsvärdet ingår mark, andel av projektering och direkta utgifter för åtgärder på tomtmarken. Lagertillgångar med ett väsentligt värde redovisas i balansräkningen och värderas post för post enligt lägsta värdets princip. Kommunen har inga beredskapslager. Leasing Kommunen leasar tre fastigheter. I samtliga avtal ingår en möjlighet till förlängning av avtalen. Förläng- ningstiden varierar mellan avtalen. Minimileaseavgifterna avser kallhyra, varpå el, värme, vatten och städ- ning debiteras som variabla avgifter. Minimileaseavgifterna regleras årligen genom en indexuppräkning som motsvarar konsumentprisindex (KPI). Finansiella leasingavtal som understiger väsentligt värde per objekt klassificeras som ej uppsägningsbara operationella avtal och redovisas därför inte som anläggnings- tillgång, se not 28. Bilar som leasas inom kommunen redovisas som finansiell leasing. Leasingtiden varierar från tre till sex år. Kommunen har möjlighet att köpa bilen vid leasingperioden slut till belopp som varierar mellan avtalen. Skulder och avsättningar Erhållna anläggningsavgifter för VA redovisas i Roslagsvatten till 90 procent som förutbetald intäkt och periodiseras på 46 år. Tio procent intäktsförs första året som administrationskostnader. Avsättning för pensioner värderas enligt RIPS i enlighet med rekommendation R10 medan pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i den kommunala koncernen redovisas och värderas i enlighet med K3. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER Huvudmetoden proportionell konsolidering är tillämpad för alla företag med betydande inflytande eller väsentlig betydelse för kommunen. Undantag har gjorts för de kommunala företag, se samägda företag i figur 2, med en omsättning eller balansomslutning som utgör mindre än två procent av kommunens skat- teintäkter och generella statsbidrag. De anses därmed inte väsentligen påverka de finansiella rapporterna. Från och med 2024 ingår Käppalaförbundet och Kommunalförbundet Norrvatten i kommunkoncernen. Not 2. Drift- och investeringsredovisningens uppbyggnad och principer för internredovisning Drift- och investeringsredovisningens uppbyggnad och principer för internredovisning beskrivs i 1.2.6.1. Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter. För koncernens företag finns beskrivningar i 1.7.6.1 Bolagspolicy samt i respektive företags ägardirektiv eller förbundsordning. Personalomkostnader, avskrivningar och intern ränta Personalomkostnader (PO) består av arbetsgivaravgifter, avtalspension och löneskatt. För år 2025 var PO-pålägget 41,0 procent. Nämnderna belastas med verklig extern avskrivningskostnad samt en intern kalkylränta på 1,0 procent för årets genomsnittliga kapitalbindning. Avskrivningstider framgår av not 12, 13 och 14. sid 45 | 57 Väsentliga gemensamma kostnader som fördelas genom interndebitering Lokalkostnader: Kommunens egna lokaler ska i första hand nyttjas i all kommunal verksamhet. Själv- kostnadsprincip gäller generellt vid hyressättning. Städkostnader: Verksamheten väljer själv städform, i extern regi eller i kommunal regi. För städning i kommunal regi ska avtal upprättas med omfattning och internpris baserat på självkostnadsprincip. Transporter: Samhällsbetalda resor debiteras enligt självkostnadsprincip, räknat på beräknade antal mil utifrån ett snitt på antal fordon. Gemensam central administration fördelas inte ut på de olika verksamheterna. Not 3. Samband mellan årsredovisningens delar Driftredovisning och resultaträkning Driftredovisningen visar den löpande verksamhetens utfall gentemot budget. Den speglar också de ekonomiska relationerna mellan nämnder och verksamheter. Driftredovisningen innehåller därför kommunens interna poster såsom köp och försäljning mellan varandra. Den kommunövergripande resultaträkningen innehåller bara externa intäkter och kostnader. Resultat- räkningen omfattar även poster som inte finns i driftredovisningen som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster. Investeringsredovisning, kassaflödesanalys och balansräkning Investeringsredovisningen visar investeringar per nämnd gentemot budget. Investeringarna återfinns även under investeringsverksamheten i kassaflödesanalysen samt bland anläggningstillgångarna i balans- räkningen. Avskrivningar av anläggningstillgångar återfinns förutom i balansräkningen även i resultat- räkningen. Årets resultat i resultaträkningen återfinns under balansräkningens eget kapital. Nya och amorterade skulder återfinns under finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen. sid 46 | 57 Not 4. Verksamhetens intäkter Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Varor 14,0 5,6 19,5 20,2 19,9 Taxor och avgifter 287,6 263,6 127,7 154,5 137,2 Hyror och arrenden 80,6 73,7 65,8 70,4 63,4 Kostnadsersättningar och bidrag från staten 113,0 112,5 97,9 112,3 112,3 Offentliga investeringsbidrag 0,5 8,0 – 0,5 8,0 Övriga bidrag 52,6 48,4 21,9 52,6 48,4 Såld verksamhet och andra tjänster 124,9 104,7 60,6 115,1 95,6 Jämförelsestörande poster, se not 11 31,5 103,2 – 31,5 93,4 Summa 704,8 719,7 393,3 557,1 578,1 Erhållna kostnadsersättningar och bidrag från staten under 2025 som avser senare år ingår med 0,9 mnkr, dessa är skuldförda och ingår i not 23. I raden offentliga investeringsbidrag ingår 6,3 mnkr 2024 som skulle ha intäktsförts 2023. I raden jämförelsestörande poster år 2025 ingår försäkringsersättning för en brand i Karlbergsskolan om 10,6 mnkr. Not 5. Verksamhetens kostnader Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Personal exklusive pensionskostnader 1 139,6 1 095,8 1 118,5 1 107,3 1 068,5 Pensionskostnader 96,5 144,6 101,5 92,2 139,6 Varor 238,2 222,9 117,9 177,1 166,9 Köp av huvudverksamhet 864,3 824,4 864,3 864,3 824,4 Övriga tjänster 245,7 212,4 235,3 236,5 211,9 Bidrag 53,0 43,7 50,3 53,0 43,7 Hyror 26,0 37,2 31,8 23,6 34,6 Skattekostnader i bolag 0,5 1,0 – – – Jämförelsestörande poster, se not 11 13,4 71,9 – 13,4 71,9 Summa 2 677,2 2 653,9 2 519,6 2 567,3 2 561,5 I raden jämförelsestörande poster år 2025 ingår kostnader på 2,6 mnkr för en brand i Karlbergsskolan. I samma rad för 2024 ingår medfinansiering med 36 mnkr för Sverigeförhandlingen och 34 mnkr för trafikplats Kristineberg. Not 6. Avskrivningar Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Immateriella anläggningar 0,5 0,3 – – – Mark, byggnader och anläggningar 108,5 96,6 95,6 95,8 84,7 Maskiner och inventarier 23,7 20,8 8,0 10,9 9,3 Nedskrivning byggnader och anläggningar 0,1 – – – – Summa 132,9 117,7 103,6 106,6 93,9 För uppgift om avskrivningstider, se not 12, 13 och 14. Not 7. Skatteintäkter Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Preliminär kommunalskatt 2 131,8 2 026,9 2 104,1 2 131,8 2 026,9 Preliminär slutavräkning innevarande år -11,2 6,5 – -11,2 6,5 Slutavräkningsdifferens föregående år -0,3 -8,9 – -0,3 -8,9 Summa 2 120,4 2 024,5 2 104,1 2 120,4 2 024,5 sid 47 | 57 Not 8. Generella statsbidrag och utjämning Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Inkomstutjämning 19,8 37,7 12,0 19,8 37,7 Kostnadsutjämning 48,1 70,6 50,0 48,1 70,6 Regleringsavgift/Regleringsbidrag 92,8 107,2 82,9 92,8 107,2 LSS-utjämning -7,0 -5,0 -8,4 -7,0 -5,0 Kommunal fastighetsavgift 83,3 78,2 82,8 83,3 78,2 Bidrag för skolor mot brott 0,2 – – 0,2 – Extra resurser till skolor för att mildra effek- – 2,0 – – 2,0 Bidr ag utökad bem anning av sjuksköterskor – 1,8 – – 1,8 EU -valet 202 4 – 1,0 – – 1,0 Summa 237,2 293,5 219,3 237,2 293,5 Prestationsbaserade medel för utökat bemanning av sjuksköterskor erhölls 2023 med 3,3 mnkr varav 1,8 mnkr resultatför- des 2024. Not 9. Finansiella intäkter Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Aktieutdelning 2,3 1,4 – 2,3 1,4 Ränteintäkter 11,9 21,1 8,2 11,3 19,1 Övriga finansiella intäkter 2,4 1,2 – – – Omräkning KPI medfinansiering – 11,4 – – 11,4 Realisationsvinst, jämförelsestörande 4,7 5,5 – 4,7 5,5 Summa 21,2 40,6 8,2 18,3 37,3 KPI 2024 var lägre än preliminär KPI för 2023 vilket resulterade i att 2024 års effekt blev en finansiell intäkt istället för en finansiell kostnad. Jämför med not 10. Not 10. Finansiella kostnader Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Räntekostnader 23,3 25,7 6,0 3,9 4,8 Finansiell kostnad pensionsavsättning 15,1 33,8 17,0 15,1 33,8 Finansiell kostnad medfinansiering 8,5 – 5,0 8,5 – Övriga finansiella kostnader -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 46,8 59,4 28,0 27,5 38,6 KPI 2024 var lägre än preliminär KPI för 2023 vilket resulterade i att 2024 års effekt blev en finansiell intäkt istället för en finansiell kostnad. Jämför med not 9. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. sid 48 | 57 Not 11. Jämförelsestörande poster Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Exploatering Försäljning av exploateringsfastighet 11,3 84,9 – 11,3 84,9 Exploateringsersättning 5,2 0,3 – 5,2 0,3 Kostnad sålda tomter exploatering -10,1 -0,8 – -10,1 -0,8 Summa exploatering 6,3 84,3 – 6,3 84,3 Med-/delfinansiering från exploateringsprojekt 3,8 3,3 – 3,8 3,3 Medfinansiering Sverigeförhandlingen – -36,0 – – -36,0 Medfinansiering trafikplats Kristineberg – -34,0 – – -34,0 Realisationsvinster verksamhetens intäkter 0,6 10,4 – 0,6 5,0 Realisationsvinster finansiella intäkter 4,7 – – 4,7 5,5 Realisationsförluster verksamhetens kostnader -0,6 -1,1 – -0,7 -1,1 Försäkringsersättning brand Karlbergsskolan 10,6 – – 10,6 – Kostnad brand Karlbergsskolan -2,6 – – -2,6 – Summa 22,9 27,0 – 22,8 27,0 Jämförelsestörande poster är sällan förekommande och överstiger en miljon kronor. Dessutom redovisas realisationsvins- ter vid fastighetsförsäljningar samt intäkter och kostnader vid markexploatering som jämförelsestörande. Under 2024 drabbades Karlbergsskolan av en brand. I kostnaden på 2,6 mnkr ingår sanering, rivning och utrangering på 0,4 mnkr. För skadan har en försäkringsersättning på 10,6 mnkr betalats ut. Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 4,7 3,5 – – Inköp 0,1 1,2 – – Utrangeringar 0,0 – – – Överföringar 0,0 – – – Utgående anskaffningsvärde 4,8 4,7 – – Därav pågående investeringar 0,0 – – – Ingående ackumulerade avskrivningar -2,7 -2,3 – – Utrangeringar 0,0 – – – Årets avskrivningar -0,5 -0,3 – – Utgående ackumulerade avskrivningar -3,2 -2,7 – – Summa 1,6 2,1 – – Genomsnittlig nyttjandetid, år 3 6 – – Av de immateriella anläggningstillgångarna är 0,4 mnkr egenutvecklade hos Käppala och de är fullt avskrivna. Övriga är förvärvade och avskrivning görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Streck (–) används när det saknas transakt- ioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. sid 49 | 57 Not 13. Mark, byggnader och anläggningar Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 5 179,1 4 730,4 4 116,6 3 820,5 Inköp 307,7 452,8 171,3 299,1 Utrangeringar -17,9 -2,8 -17,8 -2,7 Överföringar 12,6 -1,3 14,2 -0,3 Utgående anskaffningsvärde 5 481,4 5 179,0 4 284,3 4 116,6 Därav pågående investeringar 763,8 650,0 333,2 319,8 Därav aktiverad ränta 3,4 2,0 – – Ingående ackumulerade avskrivningar -1 493,1 -1 398,3 -1 294,7 -1 211,8 Utrangeringar 16,8 1,8 16,7 1,8 Överföringar 0,0 – – – Årets avskrivningar -108,5 -96,6 -95,8 -84,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 584,8 -1 493,1 -1 373,8 -1 294,7 Summa 3 896,6 3 685,9 2 910,5 2 821,8 Därav finansiell leasing 45,8 43,7 45,8 43,7 Genomsnittlig nyttjandetid, år 42 45 39 43 Linjär avskrivning tillämpas med en individuell bedömning. För beloppsgränser, se not 1. Överföringar 2025 om 14,2 mnkr avser överföring mellan pågående investeringar och långa skulder. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. Not 14. Maskiner och inventarier Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 354,3 310,6 154,7 125,3 Inköp 45,6 45,1 23,1 31,9 Försäljningar – -0,2 – 0,0 Utrangeringar -3,2 -2,5 -2,0 -2,5 Överföringar 0,0 1,2 – – Utgående anskaffningsvärde 396,7 354,3 175,8 154,7 Därav pågående investeringar 0,7 1,2 – 0,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -201,0 -182,3 -89,3 -81,8 Försäljningar – 0,3 – 0,0 Utrangeringar 1,9 1,7 0,9 1,7 Överföringar 0,2 0,0 – – Årets avskrivningar -23,7 -20,8 -10,9 -9,2 Utgående ackumulerade avskrivningar -222,5 -201,0 -99,3 -89,3 Summa 174,1 153,3 76,6 65,5 Därav finansiell leasing 30,5 22,6 28,8 20,8 Genomsnittlig nyttjandetid, år 17 17 16 17 Linjär avskrivning tillämpas med en individuell bedömning. För beloppsgränser se not 1. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. sid 50 | 57 Not 15. Finansiella anläggningstillgångar Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Aktier och andelar 42,4 41,9 43,2 42,6 Bostadsrätter 45,3 45,3 45,3 45,3 Långfristig utlåning Vallentunavatten AB 32,4 32,3 38,8 38,8 Långfristig utlåning Käppalaförbundet 136,4 110,3 144,2 116,6 Långfristig utlåning Kommunalförbundet Norrvatten 10,8 1,5 11,2 1,6 Övriga långfristiga fordringar 1,4 1,1 – – Summa 268,7 232,4 282,6 244,9 Den långfristiga utlåningen till Vallentunavatten är ett räntefritt lån som kan nyttjas längst till 2034. Amortering sker i takt med anslutningar till sträckan mellan Ösby och Stockholmsvägen. Not 16. Exploateringsfastigheter och lager Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Tomter till försäljning 51,4 40,3 51,4 40,3 Lager 1,2 1,1 – – Summa 52,7 41,4 51,4 40,3 Roslagsvattens lager består av reservdelar. Lagret i Käppala är kemikalieförråd. Norrvattens lager är förbruknings- material som omsätts regelbundet. Not 17. Kortfristiga fordringar Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Kundfordringar 34,0 52,9 22,9 39,5 Ingående moms, momskompensation och skattekonto 30,4 36,6 30,4 36,6 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 39,7 32,9 39,7 32,9 Övriga kortfristiga fordringar 10,7 8,9 – – Fastighetsavgift 80,9 73,4 80,9 73,4 Upplupna skatteintäkter 6,3 25,0 6,3 25,0 Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 82,8 61,1 76,9 55,3 Summa 284,7 290,9 257,0 262,9 Några upplupna generella statsbidrag fanns inte 2024 eller 2025. Not 18. Kassa och bank Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Bank 412,4 433,2 381,5 405,3 Summa 412,4 433,2 381,5 405,3 Vallentuna kommun och AB Össebyhus har ett gemensamt koncernvalutasystem och en kontokredit på 50,0 mnkr som inte har nyttjats under året. Roslagsvatten har en kontokredit på 100,0 mnkr som inte var nyttjad vid årsskiftet. Norrvatten har en kontokredit på 400,0 mnkr som vid årsskiftet var nyttjad med 95,7 mnkr. Käppala har en kontokredit på 500,0 mnkr som vid årsskiftet var nyttjad med 8,6 mnkr. sid 51 | 57 Not 19. Eget kapital Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 998,5 1 752,7 1 933,5 1 694,1 Direktbokning mot eget kapital 0,0 0,1 – – Årets resultat 226,7 247,3 231,6 239,4 Summa 2 225,2 2 000,1 2 165,1 1 933,5 Vallentuna kommun har inga resultatreserver. Direktbokning mot eget kapital är Roslagsvattens återföring i samband med bildandet av ÖVAR AB. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. Not 20. Avsättningar för pensioner Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående avsatt till pensioner 510,4 409,3 509,8 408,7 Nyintjänad pension 9,9 57,8 9,9 57,8 Årets utbetalningar -9,5 -9,3 -9,4 -9,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 15,1 33,8 15,1 33,8 Övrig post -1,5 -1,1 -1,5 -1,1 Förändring löneskatt 3,4 19,7 3,4 19,7 Utgående avsatt till pensioner 527,9 510,4 527,3 509,8 Uppgift om aktualiseringsgrad och visstidsförordnanden finns i not 24. Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser. Not 21. Andra avsättningar Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Uppskjuten skatteskuld 5,1 5,7 – – Ingående avsättning Sverigeförhandlingen 547,6 528,5 547,6 528,5 Nya avsättningar – 36,0 – 36,0 Förskottering -33,5 – -33,5 – Förändring av nuvärdet 10,1 -16,9 10,1 -16,9 Utgående avsättning Sverigeförhandlingen 524,2 547,6 524,2 547,6 Ingående avsättning trafikplats Kristineberg 37,2 – 37,2 – Nya avsättningar – 34,0 – 34,0 Förändring av nuvärdet 1,3 3,2 1,3 3,2 Utgående avsättning trafikplats Kristineberg 38,5 37,2 38,5 37,2 Summa 567,8 590,5 562,7 584,8 Avsättning enligt avtal mellan staten, Region Stockholm och Vallentuna kommun om förlängning av Roslagsbanan till Stockholms Central. Vallentuna kommun ska betala 394,0 miljoner kronor, som årligen räknas upp med KPI, samt se till att 5 650 bostäder kan byggas fram till år 2035. Projektstart var år 2020. Ursprungligen skulle betalning göras under åren 2020–2033 men under 2025 reviderades betalplanen till att betalning ska göras under åren 2020–2040. En avgift kommer att tas ut vid markförsäljningar och i exploateringsavtal för att finansiera avtalet. Att betalningar och byggande inleds först efter flera år skapar en viss osäkerhet om belopp och tidpunkt för infriandet. Vallentuna kommun reserverade 2024 för riskpremien på 36,0 mnkr. Förskottering har utbetalats under 2020–2023 och 2025. Avsättning enligt avtal tecknat 2024 mellan Trafikverket och Vallentuna kommun gällande att bygga en trafikplats i Kristineberg. Vallentuna kommun ska betala 34,0 mnkr, som årligen räknas upp med KPI. Betalning ska göras mellan 2027 och 2032. sid 52 | 57 Not 22. Långfristiga skulder Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Låneskulder, långfristig del 698,6 441,7 – 100,0 Långfristig leasingskuld 55,6 64,7 54,1 63,4 Långfristig skuld, exploateringsersättning 59,9 63,0 59,9 63,0 Långfristig skuld, övrig 0,9 1,0 0,1 0,1 Förutbetalda intäkter, anläggnings-/anslutningsavgifter 240,0 223,1 – – Förutbetalda intäkter, offentliga investeringsbidrag 14,1 11,7 14,1 11,7 Summa långfristiga skulder 1 069,1 805,2 128,2 238,2 Återstående antal år (vägt medel) Anläggnings- och anslutningsavgifter, år 28 30 – – Offentliga investeringsbidrag, år 22 17 22 17 Uppgifter om lån i banker, kreditinstitut och kommuner (inklusive kortfristig del) Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Genomsnittlig ränta 0,5 % 0,6 % 0,7 % 0,8 % Genomsnittlig räntebindningstid 1,6 år 1,4 år 0,9 år 1,0 år Lån som förfaller inom ett år 609,3 547,0 100,0 130,0 ett till tre år 177,5 262,8 – 100,0 tre till fem år 19,8 26,0 – – fem till tio år 15,8 19,8 – – senare än tio år 4,0 7,2 – – Summa 826,4 862,7 100,0 230,0 Låneskuld per långivare Kommuninvest 156,0 286,0 100,0 230,0 Kommuner 146,2 114,0 – – Banker 511,0 90,9 – – Övriga långivare 13,3 371,8 – – Summa 826,4 862,7 100,0 230,0 I genomsnittlig räntebindningstid för koncern ingår bara det helägda koncernföretaget. sid 53 | 57 Not 23. Kortfristiga skulder Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Låneskulder, kortfristig del 127,8 421,0 100,0 130,0 Långfristig skuld, kortfristig del 37,3 12,1 36,8 12,1 Leverantörsskulder 172,2 172,8 146,8 159,6 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 42,7 36,5 37,7 35,3 Löner och övertidsersättning 8,8 5,6 6,2 5,6 Semesterlön 65,3 65,6 65,3 64,0 Upplupen löneskatt 51,8 50,5 51,8 49,8 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension 32,8 31,5 30,1 30,2 Förutbetalda generella statsbidrag – – – – Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersätt- 12,1 13,3 12,1 13,3 Upplup na räntekostnader 0,1 1,0 0,1 0,7 Förutbetalda skatteintäkter 11,2 – 11,2 – Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 102,3 82,6 61,4 50,7 Övriga kortfristiga skulder 36,6 40,5 16,8 23,0 Summa 700,9 933,0 576,3 574,3 Förutbetalda skatteintäkter regleras i januari varje år med en eftersläpning på två år. Hyresintäkter faktureras normalt en månad i förskott. Av skulden för riktade statsbidrag och kostnadsersättningar får 0,6 mnkr användas 2026 och 0,3 mnkr 2026–2028. Not 24. Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående pensionsförpliktelse 434,3 423,6 433,1 422,4 Årets utbetalningar -27,6 -27,5 -27,5 -27,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning 14,7 26,9 14,7 26,8 Övrig post 3,1 8,5 3,0 9,2 Förändring löneskatt -2,4 2,1 -2,4 2,1 Utgående pensionsförpliktelse 422,0 433,5 420,9 433,1 Övriga upplysningar Aktualiseringsgrad 97 % 97 % 97 % 97 % Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension enl. PBF 1 – 1 – Antal förtroendevalda med rätt till omställningsstöd enl. OPF-KL 9 11 9 11 Kommunen har inga avtal om visstidsförordnanden som avviker från det normala. Ansvarsförbindelsen innehåller in- komstsamordnad visstidspension med 1,0 mnkr. Värdering av pensioner ska göras utifrån regler för RIPS. Diskonteringsräntan enligt RIPS är 1,0 procent realt. Skulle en diskonteringsränta från finansinspektionen användas så är kommunens pensionsåtaganden för lågt värderade. sid 54 | 57 Not 25. Övriga ansvarsförbindelser Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Borgensåtaganden för företag Vallentunavatten AB 332,4 332,4 399,0 399,0 AB Össebyhus – – 56,0 56,0 Roslagsvatten AB 14,2 14,2 17,0 17,0 Garantiförpliktelser för kommunalförbund Käppala 60,4 61,6 63,9 65,1 Norrvatten 56,0 56,4 57,8 58,3 Borgensåtagande för föreningar Vallentuna tennisklubb 2,9 3,0 2,9 3,0 Särskilt anställningsavtal för kommundirektören 5,0 4,9 5,0 4,9 Summa 470,8 472,5 601,5 603,3 Uppgifter om Kommuninvest Vallentuna kommun har i augusti 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 297 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga med- lemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regress- avtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommunin- vest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekono- miska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vallentuna kommuns ansvar enligt ovan nämnd bor- gensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 027,0 mnkr och totala tillgångar till 636 323,0 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 651,1 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 709,2 mnkr. Not 26. Skillnad årets resultat och kassaflöde från löpande verksamhet Mnkr Koncern Koncern Budget Kommun Kommun 2025 2024 2025 2025 2024 Årets resultat 226,7 247,3 73,7 231,6 239,4 Avskrivningar 132,9 117,7 103,6 106,6 93,9 Avsatt till pensioner och andra avsättningar 40,1 168,7 279,9 40,6 168,8 Utbetalning av avsättningar för pensioner -11,8 -11,6 -17,9 -11,7 -11,5 Förändring av uppskjuten skatteskuld -0,6 -0,1 – – – Finansiell leasing -21,4 -17,8 -2,0 -21,4 -17,8 Realisationsvinster -5,3 -10,4 0,0 -5,3 -10,4 Realisationsförlust och förändring investering -12,2 1,4 – -13,6 1,4 Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 6,2 2,2 17,8 5,9 11,5 Ökning/minskning av exploateringsfastigheter och -11,3 -39,8 0,0 -11,2 -39,6 lager Ökning/minskning av kortfristiga skulder 61,0 85,1 82,4 32,0 72,0 Ökning/minskning av långfristiga skulder 20,8 106,4 30,1 3,2 55,2 Kassaflöde från löpande verksamhet 425,0 649,4 567,5 356,7 563,0 Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. sid 55 | 57 Not 27. Kostnader för revision Mnkr Koncern Koncern Kommun Kommun 2025 2024 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 0,6 0,4 0,5 0,4 Förtroendevalda revisorer 0,2 0,2 0,2 0,2 Auktoriserade revisorer (bolagsrevision) 0,2 0,4 – – Total kostnad för räkenskapsrevision 1,1 1,1 0,8 0,6 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 0,7 0,6 0,7 0,6 Förtroendevalda revisorer 0,3 0,3 0,3 0,3 Lekmannarevisorer 0,0 0,0 – – Total kostnad för övrig revision 1,0 1,0 0,9 0,9 Total kostnad för revision 2,1 2,0 1,7 1,5 Förtroendevalda revisorer finns i kommuner och kommunalförbund, lekmannarevisorer i aktiebolag. PwC:s andel har använts även för de förtroendevaldas andel av räkenskapsrevisionen. Räkenskaperna har granskats i enlighet med stan- dard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande och granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning finns tillgängliga på kommunens webbplats. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. Not 28. Leasing Koncern Koncern Kommun Kommun Mnkr 2025 2024 2025 2024 Finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileaseavgifter 58,0 58,4 58,0 58,4 Framtida finansiella kostnader -3,0 -4,7 -3,0 -4,7 Nuvärdet av minimileaseavgifter 55,0 53,7 55,0 53,7 Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: inom ett år 24,7 7,9 24,7 7,9 senare än ett år men inom fem år 22,3 32,8 22,3 32,8 senare än fem år 8,0 13,0 8,0 13,0 Summa 55,0 53,7 55,0 53,7 Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 32,9 24,6 31,3 23,1 Framtida finansiella kostnader -3,6 -2,6 -3,7 -2,8 Nuvärdet av minimileaseavgifter 29,3 22,0 27,6 20,2 Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: inom ett år 4,2 3,1 3,8 2,6 senare än ett år men inom fem år 20,7 15,9 19,4 14,6 senare än fem år 4,4 3,0 4,4 3,0 Summa 29,3 22,0 27,6 20,2 sid 56 | 57 Icke uppsägningsbara operationella leasingavtal översti- gande ett år Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Fastigheter inom ett år 2,4 2,5 2,3 2,4 senare än ett år men inom fem år 5,2 6,0 4,7 6,0 senare än fem år 3,5 4,1 3,3 4,1 Summa 11,1 12,6 10,3 12,5 Maskiner och inventarier inom ett år 3,0 3,8 3,0 3,8 senare än ett år men inom fem år 1,6 2,0 1,5 1,9 senare än fem år 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 4,6 5,8 4,5 5,7 Samtliga finansiella leasingavtal är externa, det finns inga koncerninterna leasingavtal. Not 29. Särredovisning Roslagsvatten AB har under räkenskapsåret upprättat särredovisningar för drift av allmän VA-anläggning enligt lag om allmänna vattentjänster. För särredovisningar, se www.roslagsvatten.se. Not 30. Koncerninterna förhållanden Mnkr Ägd Utdelningar Försäljning/inköp andel Givna Mottagna Intäkt Kostnad Kommunen – – 6,2 4,8 AB Össebyhus 100,0 % – – 0,4 1,4 Vallentuna förvaltnings AB 100,0 % – – – – Roslagsvatten 16,7 % – – 4,4 5,2 Käppala 5,4 % – – 0,2 0,0 Norrvatten 3,2 % – – 0,2 0,0 Räntor och bor- Borgen och garanti- Ägd Lån gensavgifter förpliktelser andel Givna Mottagare Intäkt Kostnad Givare Mottagare Kommunen 14,6 – 0,3 – 593,7 – AB Össebyhus 100,0 % – – – 0,1 – 56,0 Vallentuna förvaltnings AB 100,0 % – – – – – – Roslagsvatten 16,7 % – 6,5 – 0,0 – 416,0 Käppala 5,4 % – 7,8 – 0,2 – 63,9 Norrvatten 3,2 % – 0,4 – 0,0 – 57,8 I borgensåtaganden för Roslagsvatten ingår även borgen till Vallentunavatten AB. Streck (–) används när det saknas transaktioner. 0,0 visas när värdet är större än noll, men avrundas till 0,0. sid 57 | 57 STYRELSEMÖTESPROTOKOLL ROSLAGSVATTEN AB DOKUMENT ID: 20260216-30084 DATUM: 2026-03-12

§ 53 Årsredovisning 2025, Vallentuna kommun (KS 2025.350) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Vallentuna kommuns årsredovisning 2025. Sammanfattning av ärendet Resultatet i Vallentunas koncern blev positivt med 226,7 miljoner kronor, det är 4,9 miljoner kronor lägre än resultatet i kommunen. Skälet är främst att Össebyhus gjorde en förlust med 4,8 miljoner kronor. Även Roslagsvatten gjorde förlust samtidigt som Käppala gjorde ett överskott. Norrvatten redovisar alltid nollresultat eftersom de ska vara självförsörjande och bokar årets avvikelse mot en bokslutsdisposition för över- eller underuttag av vattenavgifter. Kommunens resultat för 2025 blev positivt och uppgick till 231,6 miljoner kronor (mnkr). Resultatet var budgeterat till 73,7 mnkr och utfallet var 157,8 mnkr bättre. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på: • 78,2 mnkr i överskott i nämnderna, varav exploateringsintäkter 6,3 mnkr • 34,2 mnkr i högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning • 10,6 mnkr i försäkringsersättning för branden 2024 på Karlbergsskolan • 10,1 mnkr i finansiella intäkter • 9,4 mnkr i lägre kostnader för pensioner Nämndernas avvikelse mot budget blev positiv med 78,2 mnkr. Exploateringsintäkter som inte budgeteras stod för 6,3 mnkr av avvikelsen. Det var främst kommunstyrelsen, barn- och ung-domsnämnden, utbildningsnämnden och skolpeng som bidrog med överskott till kommunens resultat. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning avvek tillsammans från budget med 34,2 mnkr. Kommunen fick en försäkringsersättning på 10,6 mnkr för branden som ägde rum på Karlbergs-skolan förra året, ersättningen var inte budgeterad. De finansiella intäkterna avvek positivt från budget med 10,1 mnkr. 3,1 mnkr beror på att ränteintäkterna var för lågt budgeterade. Resten är en överskottsutdelning från Kommuninvest på 2,3 mnkr och realisationsvinster på 4,7 mnkr för sålda bostadsrättslägenheter som inte var budgeterade. Kostnaderna för pensioner blev 9,4 mnkr lägre än budget. Skälet är att kommunen räknade med en högre inflation i budgeten än vad utfallet blev. Kommunallagen ställer krav på att kommuner för varje enskilt år ska ha sin ekonomi i balans, Referensnummer för signaturer: VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-04-13 det så kallade balanskravet. Kommunen hade ett positivt balanskravsresultat på 226,3 miljoner kronor varför kravet uppfylldes. Alla tre ekonomiska mål och två av de tre verksamhetsmålen är uppnådda. Ett verksamhetsmål är bara delvis uppnått. Kommunstyrelsens samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning har bedrivits under året. Yrkanden Ordförande, Ylva Mozis (L), yrkar att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordförande, Ylva Mozis (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag • §45 KS AU Årsredovisning 2025, Vallentuna kommun • Tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2025, Vallentuna kommun • Årsredovisning 2025 • Årsredovisning 2025 Vallentunavatten AB och Roslagsvatten AB • Årsredovisning 2025, Norrvatten • Årsredovisning 2025, Käppalaförbundet Paragrafen är justerad Referensnummer för signaturer: VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-26

§97 (beslut om avgift för prövning för betyg i gymnasieskolan, där bolagsstyrning och ekonomiska konsekvenser för bolagen kan beröras). I samband med en motion om redundans i vattenförsörjningen (13 oktober 2025, §137) diskuteras Roslagsvatten AB:s roll. Motionen föreslog att Roslagsvatten AB skulle få i ägardirektiv att anordna en ny överföringsledning för dricksvatten mellan Kårsta och Norrvattens förbindelsepunkt i Ösby. 14 Revisionsrapport Kommunstyrelsen konstaterar att nuvarande VA-infrastruktur, med planerade uppgraderingar, bedöms klara kommande behov enligt gällande bostadsbyggnadsprognos. Överföringsledningarna finns med i vattentjänstplanen som eventuell utbyggnad från 2035 och framåt. Frågan om ny överföringsledning anses önskvärd men svår att motivera utifrån nuvarande behov, och rekommendationen är att frågan studeras vidare och samordnas med framtida översiktsplan innan investeringsbeslut fattas. Omfattning och innehåll i uppsiktsplikten av förbund Käppalaförbundet Käppalaförbundet är ett kommunalförbund där Vallentuna kommun är medlem tillsammans med tio andra kommuner. Förbundets ändamål är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Förbundsordningen reglerar att förbundet ska ha förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, där varje medlemskommun är representerad. Budget och verksamhetsplan fastställs årligen av förbundsfullmäktige och delges kommunstyrelsen i respektive medlemskommun. Delårsredovisning och årsredovisning ska överlämnas till kommunstyrelsen i medlemskommunerna. Kommunstyrelsen i Vallentuna har enligt förbundsordningen uppsiktsplikt över förbundet och kan begära in de yttranden och upplysningar som krävs för att fullgöra denna plikt. Förbundet ska löpande kommunicera frågor som rör budget, mål, inriktning, omfattning och kvalitet i verksamheten med medlemskommunerna samt upprätta en investeringsprognos tillsammans med en samrådsgrupp där kommundirektör eller motsvarande från medlemskommunerna ingår. Samrådsgruppen ska sammanträda minst fyra gånger per år. I protokollet från kommunstyrelsens arbetsutskott 23 januari 2025 (§ 10) behandlades en hemställan om att ändra § 14 Lån i Käppalaförbundets förbundsordning. Bakgrunden är att Käppalaförbundets fullmäktige beslutat att hemställa till medlemskommunerna om att godkänna en höjning av förbundets låneram från 4 150 mnkr till 7 400 mnkr, för att möta investeringsbehovet. Vallentuna kommuns ekonomiska ansvar motsvarar kommunens andelstal i förbundet, vilket för 2024 var 5,3 %, motsvarande 389 mnkr efter höjningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog att kommunstyrelsen skulle tillstyrka ändringen, och att den nya förbundsordningen skulle gälla från 1 april 2025. Kommunstyrelsen beslutade 3 februari 2025 (§ 12) att tillstyrka ändringen av låneramen i förbundsordningen. Vid kommunstyrelsens sammanträde 15 september 2025 (§108) deltog Pär-Ola Andersson, VD för Käppalaförbundet, som gäst och informerade om Käppalas kapacitetsutbyggnad (VallKap). Av intervjuer framkommer också att återkommande och utifrån aktuella ärenden (exempelvis VA-taxa) deltar även VD för Norrvatten, VD för Sörab, VD för Roslagsvatten, förbundsdirektör SSBF. Ibland har dessa medföljande medarbetare. Detta visar att frågor om förbundets investeringar och framtida kapacitet är aktuella och diskuteras i kommunstyrelsen. I flera protokoll (bland annat 19 mars, 7 april, 27 mars, 16 juni, 13 oktober och 8 december) återfinns Käppalaförbundet i listor över anmälda protokoll och skrivelser som kommunstyrelsen tar del av för kännedom, vilket visar att kommunen kontinuerligt följer förbundets verksamhet och beslut. Kommunalförbundet Norrvatten Kommunalförbundet Norrvatten har som ändamål att förse medlemskommunerna med dricksvatten. Förbundet har förbundsfullmäktige och styrelse där Vallentuna är representerad. Kommunstyrelsen i Vallentuna har enligt förbundsordningen uppsiktsplikt över förbundet och kan begära in de yttranden 15 Revisionsrapport och upplysningar som krävs för att fullgöra denna plikt. Förbundet ska, utan anmodan, kvartalsvis överlämna information om prognos över det ekonomiska utfallet samt utfallet av verksamheten till kommunstyrelsen i respektive medlemskommun. Förbundet ansvarar även för att informera medlemskommunerna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt. Samrådsgrupp med kommundirektörer från medlemskommunerna ska finnas och sammanträda minst fyra gånger per år. Kommunalförbundet Norrvatten nämns främst i samband med ekonomisk rapportering och årsredovisning i kommunstyrelsens protokoll. I årsredovisningen för Vallentuna kommun år 2024 (behandlad i kommunstyrelsen 7 april 2025, § 46, och 27 mars 2025, § 38) framgår att Norrvatten från och med 2024 räknas in i Vallentuna kommunkoncern. Kommunens resultat påverkas därmed av Norrvattens verksamhet. I årsredovisningen redovisas Norrvattens andelstal och fakturering för 2025, och det anges att koncernens resultat för 2024 blev positivt med 247,3 mnkr. I delårsrapporter och månadsuppföljningar (till exempel 13 oktober 2025, § 131) rapporteras Norrvattens ekonomiska utfall. Norrvatten återfinns också i listor över anmälda protokoll och skrivelser som kommunstyrelsen tar del av för kännedom, vilket visar att kommunen följer förbundets verksamhet löpande Kommunstyrelsen tar således del av förbundens rapportering och har möjlighet att följa upp verksamhet, ekonomi och investeringar genom representation i samrådsgrupper och genom att ta del av förbundens delårs- och årsredovisningar. Kommunstyrelsen kan även initiera särskilda ärenden eller begära kompletterande information vid behov. Omfattning och innehåll i uppsiktsplikten av avtalssamverkan och andra samverkansformer Vallentuna kommun deltar i ett flertal avtalssamverkanslösningar och samverkansformer med andra kommuner och aktörer, där ansvarsfördelningen och formerna för uppföljning varierar beroende på verksamhet och avtal. Gemensamt för dessa samverkansformer är att det ofta finns en huvudman (värdkommun eller samordnande part) som ansvarar för drift, administration och rapportering, medan Vallentuna kommun behåller det övergripande ansvaret enligt kommunallagen och har rätt till insyn och uppföljning. Styrningen och uppföljningen sker vanligtvis genom styrgrupper eller arbetsgrupper med representanter från samtliga parter, där frågor om verksamhetsplan, budget, uppföljning och utvärdering hanteras. Rapportering sker regelbundet, ofta årligen eller kvartalsvis, och omfattar verksamhetsberättelser, årsredovisningar och ekonomisk uppföljning. Kostnadsfördelning regleras i avtal och baseras ofta på invånarantal, ärendemängd eller särskilda modeller. Det som särskilt utmärker Vallentunas avtalssamverkan är att kommunen i samtliga fall har rätt till fortlöpande insyn och möjlighet att följa upp verksamheten, även om det praktiska ansvaret för drift och rapportering ligger hos huvudmannen. I vissa fall regleras även möjligheten till omförhandling av avtal vid väsentliga förändringar eller brister. Det finns dock variationer i hur detaljerat uppföljning och rapportering är reglerad mellan olika samverkansformer, vilket kan påverka möjligheten till systematisk uppföljning och kontroll. 16 Revisionsrapport Samverkansöverenskommelser och avtalssamverkan förekommer återkommande i kommunstyrelsens protokoll, särskilt kopplat till energi- och klimatrådgivning, regionala samarbeten samt i frågor om kommunens beredskap och verksamhetsutveckling. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 8 december 2025 (§ 180) beslutade styrelsen att se positivt på fortsatt samverkan kring energi- och klimatrådgivning och att Vallentuna kommun kan överta värdskapet för samverkansklustret. Kommunstyrelsen gav kommundirektören i uppdrag att ta fram och avtala om en ny samverkansöverenskommelse. Även vid sammanträdet den 13 oktober 2025 (§ 134) antogs en samverkansöverenskommelse för den regionala energi- och klimatrådgivningen för perioden 2026–2029. Vallentuna deltar i det regionala samarbetet, vilket kompletterar den lokala verksamheten med gemensam rådgivning och evenemang. Kommunstyrelsen behandlade vid flera tillfällen frågor om samverkan i förbundsform. Exempelvis godkändes Samordningsförbundet Roslagens årsredovisning 2024 vid sammanträdet den 19 maj 2025 (§ 74). I protokollen återfinns även beslut om samverkansavtal inom andra områden, såsom Stockholms Inköpscentral (STIC), där Vallentuna deltar i ett regionalt inköpssamarbete. Det nya avtalet, beslutat den 7 april 2025 (§ 51), innebär att Adda Inköpscentral AB tar över den finansiella risken och att samarbetet fokuserar på behovsanalys och anpassade ramavtal. Uppsikt genom intern kontroll Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns en god intern kontroll inom hela kommunen, inklusive bolag och förbund. Nämnderna och bolagen ansvarar för internkontrollen av den egna verksamheten och rapporterar årligen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlar årligen uppföljningen av intern kontroll för både nämnder och bolag. Exempelvis behandlades helårsuppföljningen av internkontroll år 2024 för samtliga nämnder i KS 2025- 03-10 § 31. Kommunstyrelsens samlade bedömning av kommunens internkontroll är att den fungerar väl och kommunstyrelsen godkänner nämndernas uppföljning av internkontroll. Vid samma sammanträde behandlades även uppföljning av internkontroll för kommunens bolag. Kommunstyrelsen följer även upp internkontrollen i samband med tertialrapporter och delårsrapporter, där eventuella avvikelser eller förbättringsbehov lyfts och åtgärdsplaner beslutas vid behov. Vidare behandlas internkontroll löpande i arbetsutskottet, exempelvis i KS AU 2025-02-20 § 27 där uppföljning av internkontroll för nämnder och bolag redovisades och diskuterades. 17 Revisionsrapport Bedömning Är omfattningen av och innehållet i kommunstyrelsens uppsikt tillräcklig? Delvis. Bedömningen görs mot bakgrund av att det finns en systematisk årlig dialog mellan kommunstyrelsen i plenum och respektive nämnd, vilket vi ser positivt på. Motsvarande saknas för bolag, förbund och andra samverkansorgan. Vi anser att hela kommunstyrelsen bör få mer löpande information, även om vi ser det som positivt att informella dialoger sker och att personunion ibland finns kopplat till kommunstyrelsens ledamöter. Vi ser att bolagsstyrelsernas protokoll förekommer i kommunstyrelsens ärenden, vilket är i enlighet med skriften Förstärkta uppsiktsregler över kommun- och landstingsägda bolag som framhåller att styrelsens protokoll ska utgöra ett underlag för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Vidare anser vi att kommunstyrelsen följer nämndernas och bolagens verksamheter genom att beslut som rör verksamheterna tas upp under sammanträdena. Vi ser det som positivt att det av protokollen framgår när ärenden som berör nämnder och bolag behandlats. Att det genomförs återkommande ägardialoger är enligt vår mening värdefullt för att skapa bra relationer mellan de kommunala bolagen och kommunen som ägare, men det är av vikt att hela kommunstyrelsen delges information om vad som framkommer under ägardialogerna. Vi ser det som positivt att den interna kontrollen för nämnder och bolag presenteras för kommunstyrelsen en gång per år och att det ingår i årsredovisningen under rubriken intern kontroll. Begäran av upplysningar Revisionsfråga 3: Begär kommunstyrelsen upplysningar från nämnderna, bolagen och andra samverkansformer och kontrollerar vidtagna åtgärder i tillräcklig utsträckning? Iakttagelser Efter genomgång av kommunstyrelsens protokoll för perioden januari–december 2025 kan det konstateras att kommunstyrelsen begär särskilda upplysningar från nämnder när det finns behov av att följa upp ekonomi eller verksamhet, särskilt vid risk för budgetavvikelse eller när särskilda åtgärder behöver vidtas. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 10 mars 2025 (§ 30) noterades information om befarad negativ avvikelse från socialnämndens budget. Kommunstyrelsen uppmanade då socialnämnden att vidta åtgärder för att bedriva verksamheten inom beslutad budgetram. Detta följs upp i senare protokoll, där det framgår att socialnämnden återrapporterat om vidtagna åtgärder och att resultatet vändes till ett överskott vid årets slut. 18 Revisionsrapport Vidare framgår av protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 februari 2025 (§25) att verksamhetsberättelser från samtliga nämnder behandlats, där nämnderna redovisat resultat och åtgärder kopplade till ekonomi och måluppfyllelse. Kommunstyrelsen har därmed möjlighet att begära kompletterande upplysningar vid behov. I samband med tertial- och delårsrapporter, exempelvis kommunstyrelsens sammanträde den 13 oktober 2025 (§ 130–131), behandlas nämndernas och bolagens ekonomiska utfall och prognoser. Kommunstyrelsen har då möjlighet att uppmärksamma avvikelser och begära att nämnder eller bolag redovisar vilka åtgärder som vidtas för att uppnå budget i balans eller för att hantera identifierade risker. Kommunstyrelsen tar även del av rapportering om intern kontroll från nämnder och bolag, exempelvis vid sammanträdet den 10 mars 2025 (§ 31) och den 3 februari 2025 ( §7). Här redovisas resultatet av uppföljningen av internkontrollen, och kommunstyrelsen kan vid behov begära ytterligare information eller åtgärder om brister identifieras. När det gäller bolagen framgår av protokoll att kommunstyrelsen tar del av årsredovisningar och rapporter från exempelvis AB Össebyhus och Roslagsvatten AB, samt att kommunstyrelsen har möjlighet att kalla bolagen till dialog vid behov. Det finns dock inte någon särskild punkt i protokollen som explicit behandlar begäran om upplysningar från bolagen, men rapportering sker under punkter som rör ekonomisk uppföljning och årsredovisning. Kommunstyrelsen behandlar även rapportering från förbund, såsom Käppalaförbundet och Norrvatten, där rapporter och uppföljning av verksamhet och ekonomi redovisas i protokoll, exempelvis den 19 maj 2025 (§ 86) och den 16 juni 2025 (§ 103). Däremot saknas en tydlig spårbarhet kring andra former av samverkan. Bedömning Revisionsfråga 3: Begär kommunstyrelsen upplysningar från nämnderna, bolagen och andra samverkansformer och kontrollerar vidtagna åtgärder i tillräcklig utsträckning? Delvis. Bedömningen baserar vi på att kommunstyrelsen regelbundet begär särskilda upplysningar från nämnderna när det finns behov av att följa upp ekonomi eller verksamhet, särskilt vid risk för budgetavvikelse eller när särskilda åtgärder behöver vidtas. Vidare baserar vi bedömningen på att nämnderna återrapporterar om vidtagna åtgärder och att resultatet följs upp i senare protokoll. Vi ser positivt på att kommunstyrelsen har möjlighet att begära kompletterande upplysningar och att ekonomisk uppföljning sker både tertialvis och vid delårsrapporter. Vi anser att det är en brist att det saknas särskilda punkter i protokollen som explicit behandlar begäran om upplysningar från bolagen och att tydlig spårbarhet kring vilka upplysningar som begärts från andra samverkansformer saknas. 19 Revisionsrapport Rapportering till kommunfullmäktige Revisionsfråga 4: Rapporterar kommunstyrelsen till fullmäktige i tillräcklig utsträckning? Iakttagelser Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen har till uppgift att rapportera till kommunfullmäktige om hur kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål samt om den ekonomiska ställningen under budgetåret. Vidare ska kommunstyrelsen redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglementet. Rapporteringen sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Kommunstyrelsen lämnar återkommande rapportering till kommunfullmäktige genom tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Exempelvis har kommunfullmäktige under 2025 tagit del av och beslutat om årsredovisning för år 2024 (2025-04-28 § 62), delårsrapport januari–augusti 2025 (2025-11- 03 § 142), samt tertialrapport januari–april (2025 2025-09-01 § 107). I dessa rapporter redovisas kommunens ekonomiska utfall, prognoser för helårsresultat samt bedömning av måluppfyllelse för de kommungemensamma målen. Kommunstyrelsen rapporterar även till fullmäktige om nämndernas och bolagens verksamhet, bland annat genom att årsredovisningar för kommunens bolag och kommunalförbund behandlas i fullmäktige. Exempelvis har årsredovisningarna för AB Össebyhus, Roslagsvatten AB, Käppalaförbundet och Kommunalförbundet Norrvatten redovisats i samband med kommunens årsredovisning. Kommunstyrelsen redovisar även till fullmäktige hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Detta sker bland annat genom särskilda rapporter om uppdrag i budget och genom återrapportering av uppdrag som fullmäktige lämnat till kommunstyrelsen eller nämnderna. Exempel på detta är rapportering om genomförda investeringar, uppföljning av verksamhetsplaner och redovisning av resultatöverföringar från föregående år. Kommunstyrelsen rapporterar också till fullmäktige om rapportering av icke verkställda beslut enligt SoL och LSS, vilket sker kvartalsvis. När det gäller ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, såsom större investeringar, revidering av styrdokument eller beslut om avgifter och taxor, rapporterar kommunstyrelsen till fullmäktige inför beslut. Exempel på detta är beslut om revidering av miljö- och klimatstrategi (2025-12- 01 § 166), revidering av finanspolicy (2025-10-06 § 124), samt beslut om större investeringar såsom beredskapskök för livsmedelsberedskap (2025-10-06 § 123). Kommunstyrelsen rapporterar även till fullmäktige om bolagens verksamhet i de fall bolagen avser fatta beslut i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Detta sker enligt bolagens ägardirektiv och kan exempelvis avse beslut om större investeringar, ändrad inriktning på verksamheten eller andra frågor av strategisk betydelse. Kommunstyrelsen rapporterar också till fullmäktige om verksamheter och ekonomi i kommunalförbund och andra samverkansorgan, såsom Storstockholms brandförsvar, Samordningsförbundet Roslagen, 20 Revisionsrapport Käppalaförbundet och Norrvatten. Årsredovisningar och större beslut i dessa förbund behandlas och godkänns av fullmäktige. Vidare rapporteras och beslutas om investeringar och avtal inom ramen för regionala och nationella samverkansprojekt, exempelvis utbyggnad av Roslagsbanan och beredskapskök för livsmedelsförsörjning. Kommunstyrelsen återrapporterar också om avtalssamverkan och andra samverkansformer, särskilt när det gäller gemensamma tjänster, infrastruktur och beredskap. Bedömning Revisionsfråga 4: Rapporterar kommunstyrelsen till fullmäktige i tillräcklig utsträckning? Ja. Bedömningen baserar vi på att kommunstyrelsen återkommande rapporterar till kommunfullmäktige genom tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning, där såväl kommunens ekonomiska utfall som måluppfyllelse redovisas. Vidare baserar vi bedömningen på att rapporteringen även omfattar nämndernas och bolagens verksamhet, samt att särskilda rapporter lämnas om genomförda investeringar och uppdrag som delegerats till kommunstyrelsen. Vi ser positivt på att rapportering sker inför beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt, såsom större investeringar och revidering av styrdokument. 21 Revisionsrapport Samlad bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomfört en granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas, bolagens och förbundens verksamhet är ändamålsenlig och tillräcklig. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsens uppsikt över nämndernas, bolagens och förbundens verksamhet inte helt är ändamålsenlig och tillräcklig. Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen rekommenderas att: • det upprättas ett årshjul med tillhörande styrdokument för kommunstyrelsens uppsiktsplikt, vad gäller nämnderna, bolagen och förbunden. Ett årshjul kan hjälpa kommunstyrelsen att mer nogsamt följa verksamheterna samt att kunna fatta rättvisande beslut. Detta skulle kunna göras genom att det i budgeten framgår vad kommunstyrelsen ska genomföra inom ramen för sin uppsiktsplikt samt att det i årsredovisningen finns en bedömning av uppsiktsplikten eller en sammanställning över vad som har genomförts. På så vis kan en sammanhållen process för uppsiktsplikten skapas. • kommunstyrelsen löpande får information om bolagens, nämndernas och förbundens verksamheter genom att de erhåller direkt information från nämnderna såväl som bolagen. • kommunstyrelsen i protokoll tydliggör när beslut fattas som rör att begära upplysningar från nämnder och bolagen. Detta medför en ökad spårbarhet i protokollen och det blir tydligare vilken information kommunstyrelsen önskar erhålla samt vilka upplysningar de begär inom ramen för själva uppsiktsplikten. • det säkerställs att behandling av frågor kopplat till uppsiktsplikten; uppsiktsdialoger, ägardialoger och möten kopplat till förstärkt uppsikt, på ett tydligt sätt alltid går att spåra i styrelsens protokoll. Detta avser framför allt styrelsens ställningstaganden och aktiva agerande, exempelvis i form av uppmaningar och uppföljning och då särskilt när förbättringsåtgärder är aktuellt. 22 Revisionsrapport Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor Revisionsfråga Bedömning 1. Är kommunstyrelsens former för Delvis uppsikten ändamålsenliga och fungerar Det saknas ett samlat styrdokument de tillfredsställande? för uppsiktsplikten, men det finns fungerande dialoger och processer. 2. Är omfattningen av och innehållet i Delvis kommunstyrelsens uppsikt tillräcklig? Kommunstyrelsen får löpande information, men systematisk årlig dialog med alla bolag, nämnder och förbund saknas 3. Begär kommunstyrelsen upplysningar Delvis från nämnderna, bolagen och andra Upplysningar begärs vid behov, samverkansformer och kontrollerar särskilt vid avvikelser, men vidtagna åtgärder i tillräcklig spårbarheten i protokollen kan utsträckning? förbättras och särskilda punkter för bolag och samverkan saknas. 4. Rapporterar kommunstyrelsen till Ja fullmäktige i tillräcklig utsträckning? Rapportering sker regelbundet via tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning, och omfattar både ekonomi och måluppfyllelse. 23 Revisionsrapport 2026-02-26 Henrik Fagerlind Emma Ekstén __________________________ _________________________________ Uppdragsledare Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Vallentuna kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 25 maj 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 24 Revisionsrapport Grundläggande granskning 2025 Vallentuna kommun April 2026 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun genomfört grundläggande granskning av styrelse och nämnder. Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag inför uttalande i revisionsberättelse. Följande revisionfrågor ska besvaras i granskningen: Fråga 1: Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Fråga 2: Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Fråga 3: Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Nedan ses bedömning för respektive revisionsfråga. Fråga KS BMN BUN FN KN SN UN 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2 Ja Ja Ja Ja Ja Delvis Ja 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja För fullständiga bedömningar se respektive delavsnitt i rapporten. 2 Revisionsrapport Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................ 2 Inledning ....................................................................................................................................................... 4 Bakgrund ................................................................................................................................................ 4 Syfte och revisionsfrågor ........................................................................................................................ 4 Revisionskriterier ................................................................................................................................... 4 Avgränsning ........................................................................................................................................... 5 Metod ..................................................................................................................................................... 5 Granskningsresultat ...................................................................................................................................... 6 Kommunstyrelsen .................................................................................................................................. 6 Bygg -och miljötillsynsnämnden ............................................................................................................ 9 Fritidsnämnden .................................................................................................................................... 10 Kulturnämnden ..................................................................................................................................... 11 Socialnämnden ......................................................................................................................................13 Utbildningsnämnden ........................................................................................................................... 14 Bilagor .......................................................................................................................................................... 17 3 Revisionsrapport Inledning Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser, nämnder och fasta fullmäktigeberedningar. Kommunstyrelsen, nämnder och fasta beredningar ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget måste respektive organ bygga upp system och rutiner för styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa rutiner tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt. Revisionsobjekt i granskningen är kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, bygg- och miljötillsynsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden. Den gemensamma överförmyndarnämnden granskas av värdkommunens revisionsgrupp, dvs Sollentuna kommun. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I dess uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:1, 6:6 - Följsamhet till fullmäktiges uppdrag i form av mål och budget för år 2025 - I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. 4 Revisionsrapport Avgränsning I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2025. I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsrapport/årsbokslut. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. 5 Revisionsrapport Granskningsresultat Kommunstyrelsen Iakttagelser Styrelsen antog sin verksamhetsplan 18 december 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har 6 mål med tillhörande indikatorer. Som bedömningsgrund anges i planen att ett mål bedöms uppnått om en majoritet av indikatorerna visar önskvärd utveckling. Kommunstyrelsen har sammanträtt 9 gånger under 2025. Styrelsen får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för styrelsen i tertial -och delårbokslut (behandlades av styrelsen i juni respektive september). I februari 2026 behandlade styrelsen sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. Kommunens samlade årsredovisning behandlades av styrelsen i 13 april 2026. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och helårsuppföljning redovisades i februari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på överskott, varför det inte funnits behov för särskilda åtgärder för ekonomi i balans. Prognosen för verksamhetsmålen var vid delårsuppföljningen att samtliga 6 mål skulle uppnås. I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse redovisas ett ekonomiskt överskott exklusive avfallsverksamheten om 53,4 mnkr. Överskottet härrör bl a från att medel för oförusedda kostnader inte ianspråktagits samt lägre lönekostnader. Avfallsverksamheten redovisar ett överskott på 3,8 mnkr. Utfallet för kommunstyrelsens verksamhetsmål blev 4 uppfyllda mål och 2 delvis uppfyllda mål. De två verksamhetsmål som delvis uppnåddes för året var: - Öka kostnadseffektiviteten i kommunen, där två av sex nyckeltal inte når målvärdet (externt inhyrd lokalyta samt lösta och hanterade inkomna ärenden till kontaktcenter). - Bidra till en växande Stockholmsregion där varje kommundels kvaliteter värnas, där två av fyra nyckeltal inte når målvärdet för året (antal färdigställda bostäder samt antal antagna detaljplaner inom Sverigeförhandlingen). Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av kommunens samlade årsredovisning. Kommunens redovisade resultat i årsredovisningen är såväl ur ett ekonomiskt som verksamhetsmässigt perspektiv gott. Det ekonomiska resultatet uppgick till +231,6 mnkr. Kommunen uppnår samtliga 4 ekonomiska mål samt två av tre verksamhetsmål. 6 Revisionsrapport I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. Barn- och ungdomsnämnden Iakttagelser Nämnden antog sin verksamhetsplan 17 december 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har sju mål med tillhörande indikatorer. I planen anges bedömningsgrunder för hur måluppfyllelse ska bedömas, men det är något otydligt och inte helt konsekvent. För några mål används t ex en viktning av indikatorer. Nämnden har sammanträtt 9 gånger under 2025. Nämnden får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för nämnden i tertial -och delårbokslut (behandlades av nämnden i juni respektive oktober). I februari 2026 behandlade nämnden sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och en helårsuppföljning i februari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på ett mindre överskott, främst kopplat till skolpengen. Inga handlingsplaner för ekonomi i balans har behövt upprättas. Prognosen för verksamhetsmålen har 7 Revisionsrapport varit densamma vid såväl tertial -som delårsuppföljningen. Två mål prognostiserades delvis nås medan nämnden bedömdes uppnå övriga mål. I verksamhetsberättelsen redovisas precis som i tertial- och delårsrapporterna att två mål delvis uppnådda medan övriga bedöms uppnådda. De mål som bara delvis uppnås är följande: - Andelen elever som går ut kommunala grundskolan med behörighet till studier i gymnasieskolan ska öka. Indikatorerna visar att resultaten sjunkit något mot året innan vad gäller andel med gymnasiebehörighet samt andel med lägst E i svenska och engelska. En högre andel lämnar dock grundskolan med minst betyg E i matematik. - Ökad trygghet i kommunal förskola, skola och fritidshem. Indikatorer för upplevd trygghet visar negativ utveckling hos vårdnadshavare till barn i förskola, samt hos elever i årskurs 3 samt årskurs 8. Nämnden redovisar ett positivt ekonomiskt resultat för 2025. Det sammanlagda överskottet för barn- och ungdomsnämnden uppgick till 17,5 mnkr och beror främst på att antalet barn och elever varit lägre än vad nämnden tilldelades budget för av kommunfullmäktige samt att budgeterade reserver inte har behövt nyttjas. Överskottet blev större än vad som prognostiserats under året. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. 8 Revisionsrapport Bygg -och miljötillsynsnämnden Iakttagelser Nämnden antog sin verksamhetsplan 12 november 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har tre mål med tillhörande indikatorer. I planen framgår att en hög andel av indikatorer ska vara uppnådda för att ett mål ska bedömas som uppfyllt. Internkontrollplan 2025 antogs i februari. Nämnden har sammanträtt 10 gånger under 2025. Nämnden får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för nämnden i tertial -och delårbokslut (behandlades av nämnden i juni respektive september). I januari 2026 behandlade nämnden sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och en helårsuppföljning i januari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på ett resultat i nivå med budget. Inga handlingsplaner för ekonomi i balans har behövt upprättas. Prognosen för verksamhetsmålen har varit densamma vid såväl tertial -som delårsuppföljningen, att samtliga tre mål uppnås. I verksamhetsberättelsen redovisas ett resultat som avviker från prognos, både vad gäller ekonomi och verksamhetsmål. Ett mål bedöms som bara delvis nått på helårsbasis: - Tillgängliga verksamheter som agerar professionellt. Indikatorer som rör Nöjd kund-index samt handläggningstid för bergvärme når inte uppsatta målvärden för året. Nämnden redovisar ett positivt ekonomiskt resultat om 2 mnkr för 2025. I delårsrapporten prognostiserades ett 0-resultat. Som orsak anges lägre personalkostnader inom miljöavdelningen. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. 9 Revisionsrapport Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. Fritidsnämnden Iakttagelser Nämnden antog sin verksamhetsplan 3 december 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har fem mål med tillhörande indikatorer. Som bedömningsgrund anges i planen att, med undantag för målet om att minska energiförbukningen, ett mål bedöms uppfyllt om en majoritet av nyckeltal rör sig i rätt riktning. När det gäller ”minska energiförbrukningen” finns tre indikatorer och målet ska bedömas uppfyllt om en av indikatorerna rör sig i rätt riktning. Nämnden har sammanträtt 6 gånger under 2025. Nämnden får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för nämnden i tertial -och delårbokslut (behandlades av nämnden i juni respektive oktober). I februari 2026 behandlade nämnden sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och helårsuppföljning redovisades i februari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på ett resultat något bättre än budget. Inga handlingsplaner för ekonomi i balans har behövt upprättas. Prognosen för verksamhetsmålen har varit densamma vid såväl tertial -som delårsuppföljningen, att samtliga fem mål uppnås. I verksamhetsberättelsen redovisas ett positivt ekonomiskt resutlat om +0,3 mnkr samt att samtliga fem mål uppnås för året. Överskottet anges förklaras delvis av att inte hela budgeten för föreningsbidrag utnyttjats. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. 10 Revisionsrapport Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. Kulturnämnden Iakttagelser Nämnden antog sin verksamhetsplan 10 december 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har fyra mål med tillhörande indikatorer. Som bedömningsgrund anges i planen att, med undantag för målet om att verksamheter och mötesplatser ska upplevas trygga, ett mål bedöms uppfyllt om en majoritet av nyckeltal rör sig i rätt riktning. När det gäller ”verksamheter och mötesplatser ska upplevas trygga” finns fyra indikatorer och målet ska bedömas uppfyllt om minst hälften av nyckeltalen där undersökning har kunnat genomföras uppgår till 95 % eller högre i trygghetsindex. Nämnden har sammanträtt 6 gånger under 2025. Nämnden får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för nämnden i tertial -och delårbokslut (behandlades av nämnden i juni respektive oktober). I februari 2026 behandlade nämnden sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och helårsuppföljning redovisades i februari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på ett 0-resultat, varför inga handlingsplaner för ekonomi i balans har behövt upprättas. Prognosen för verksamhetsmålen har varit densamma vid såväl tertial -som delårsuppföljningen, att samtliga tre av fyra mål uppnås. I verksamhetsberättelsen redovisas en ekonomi i balans, samt en god måluppfyllelse med undantag för målet om att ” Utveckla Vallentuna kommuns kulturmiljöer”, som endast delvis uppnås för året. Det beror på att målvärdet för indikatorn ”Poäng, Sveriges friluftskommun”, inte riktigt uppnåddes (utfall 21,75 mot målvärde 22,0). Övriga indikatorer kopplade till målet saknar jämförelsevärde mot tidigare år. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 11 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. 12 Revisionsrapport Socialnämnden Iakttagelser Nämnden antog sin verksamhetsplan 17 december 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har 6 mål med tillhörande indikatorer. Som bedömningsgrund anges i planen att indikatorerna ges olika tyngd och att en viss andel indikatorer behöver uppnås för att målet ska bedömas uppfyllt. Nämnden har sammanträtt 9 gånger under 2025. Nämnden får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för nämnden i tertial -och delårbokslut (behandlades av nämnden i juni respektive oktober). I februari 2026 behandlade nämnden sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och helårsuppföljning redovisades i februari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på ett mindre överskott (i delårsrapporten per augusti uppgick det till 5,2 mnkr), varför inga handlingsplaner för ekonomi i balans har behövt upprättas. Prognosen för verksamhetsmålen var vid delårsuppföljningen, att tre mål skulle uppnås, två mål delvis uppnås samt ett mål inte uppnås. Av protokoll framgår att vissa åtgärder för att förbättra måluppfyllelse pågått inom förvaltningen, t ex rörande kundnöjdhet (2025-11-18, §109). I verksamhetsberättelsen redovisas ett ekonomiskt överskott om 4,7 mnkr. Underskott inom äldremsorgen och LSS vägs upp av ett större överskott inom individ- och familjeomsorgen. Vad gäller verksamhetsmål redovisas i verksamhetsberättelsen att tre mål uppnås och att tre mål inte nås. De tre verksamhetsmål som inte uppnåddes för året var: - Service och tjänster ska utformas utifrån invånarnas behov och förmågor, där bl a nöjdheten med särskilt boende och myndighetsutövning inom IFO försämrats. - De sociala tjänsterna ska stärka individen till ett mer självständigt liv, där målvärden för bl a återaktualisering inom ett år samt genomsnittlig tid på korttidsboende inte nås. - Minska miljö- och klimatpåverkan, där indikatorn för körbeteende med bil visar negativ utveckling jämfört med föregående år samt målvärdet för 2025. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 13 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Delvis. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. Utbildningsnämnden Iakttagelser Nämnden antog sin verksamhetsplan 18 december 2024. Av planen framgår såväl budget för året som målsättningar. Nämnden har 6 mål med tillhörande indikatorer. Som bedömningsgrund anges i planen att ett mål bedöms uppnått om en majoritet av indikatorerna visar önskvärd utveckling. Nämnden har sammanträtt 8 gånger under 2025. Nämnden får vid några tillfällen månadsrapporter med fokus på ekonomisk uppföljning och prognos (per februari, juni, oktober). Ekonomiskt utfall samt verksamhetsmålen följs upp och redovisas för nämnden i tertial -och delårbokslut (behandlades av nämnden i juni respektive oktober). I februari 2026 behandlade nämnden sin verksamhetsberättelse avseende 2025 där såväl verksamhetsmål och ekonomiskt utfall redovisas. En halvårsuppföljning av internkontrollen redovisades i oktober och helårsuppföljning redovisades i februari 2026. De ekonomiska prognoserna under året har visat på ett mindre underskott (i delårsrapporten per augusti uppgick det till -2,2 mnkr, främst kopplat till ökade volymer). Avvikelsen var främst beroende av gymnasieskolpengen och elevvolymer, parametrar som ligger utanför nämndens rådighet. Prognosen för verksamhetsmålen var vid delårsuppföljningen att fyra mål skulle uppnås och två mål delvis uppnås. 14 Revisionsrapport I verksamhetsberättelsen redovisas ett ekonomiskt överskott om 0,7 mnkr. Underskott inom gymnasieskolpengen vägs upp av ett överskott inom KCNO och Vallentuna gymnasium. Utfallet för verksamhetsmål blev 4 uppfyllda mål och 2 delvis uppfyllda mål. De två verksamhetsmål som delvis uppnåddes för året var: - Vuxenutbildningen är av hög kvalitet och bidrar till vidare studier och erablering på arbetsmarknaden, där andel fullföljda kurser med godkända betyg inom grundläggande vuxenutbildning samt sfi/sfx är lägre än målvärdena. - Trygg utbildning på Vallentuna gymnasium där upplevelse av studiero ökar, där ingen av de två indikatorer som mätts når upp till målvärdet (trygghet i skolan, årskurs 2 samt gymnasieelever som upplever studiero på Vallentuna gymnasium). I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. 15 Revisionsrapport 2026-04-15 Henrik Fagerlind __________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Vallentuna kommuns förtroendevalda revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 28 augusti 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 16 Revisionsrapport Bilagor KS BUN BMN FN KN SN UN 1 Har nämnden antagit en plan för verksamheten? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 2 Har nämnden antagit en budget för verksamheten? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 3 Finns mål formulerade för nämndens verksamhet? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 4 Finns mål formulerade för nämndens ekonomi? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 5 Är målen uppföljningsbara (mätbara)? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 6 Har nämnden upprättat instruktion för rapportering till nämnden? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 7 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för verksamhet? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 8 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för ekonomi? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 9 Vidtar nämnden tydliga åtgärder för att nå mål för verksamheten? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 10 Vidtar nämnden tydliga åtgärder för att nå mål för ekonomin? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 11 Når nämnden uppsatta mål för verksamheten? Grön Grön Grön Grön Grön Gul Grön 12 Når nämnden uppsatta mål för ekonomin? Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön 17 Revisionsrapport Grundläggande granskning 2025 Överförmyndarnämnden April 2026 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört grundläggande granskning av styrelse och nämnder. Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag inför uttalande i revisionsberättelse. Följande revisionfrågor ska besvaras i granskningen: Fråga 1: Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Fråga 2: Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Fråga 3: Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Nedan ses bedömning för respektive revisionsfråga. Fråga ÖFN 1 Ja 2 Ja 3 Ja För fullständiga bedömningar se respektive delavsnitt i rapporten. 2 Revisionsrapport Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................ 2 Inledning ....................................................................................................................................................... 4 Bakgrund ................................................................................................................................................ 4 Syfte och revisionsfrågor ........................................................................................................................ 4 Revisionskriterier ................................................................................................................................... 4 Avgränsning ........................................................................................................................................... 5 Metod ..................................................................................................................................................... 5 Granskningsresultat ...................................................................................................................................... 6 Överförmyndarnämnden ....................................................................................................................... 6 Bilagor ........................................................................................................................................................... 8 3 Revisionsrapport Inledning Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser, nämnder och fasta fullmäktigeberedningar. Kommunstyrelsen, nämnder och fasta beredningar ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget måste respektive organ bygga upp system och rutiner för styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa rutiner tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt. Revisionsobjekt i granskningen är överförmyndarnämnden i Norrort. Nämnden är gemensam för kommunerna Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I dess uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:1, 6:6 - Följsamhet till fullmäktiges uppdrag i form av mål och budget för år 2025 - I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. 4 Revisionsrapport Avgränsning I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2025. I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsrapport/årsbokslut. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av företrädare för granskade organ. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. 5 Revisionsrapport Granskningsresultat Överförmyndarnämnden Iakttagelser Nämnden har 2024-12-11 § 102 antagit en verksamhetsplan för 2025 inklusive budget. Nämndens budget 2025 uppgår till 7,5 mnkr. I verksamhetsplanen finns det två nämndmål. Budget är att betrakta som mål för ekonomin. Till respektive mål finns det framtagna indikatorer. Majoriteten av indikatorerna har fastställda styrgränser vilket möjliggör för uppföljning. Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun, beslutad av fullmäktige 2023-12-14 § 135, reglerar vilket ansvar nämnder och styrelse har för att följa upp verksamheterna. I Tid- och aktivitetsplan, ekonomi- och verksamhetsstyrning 2025, beslutad av styrelsen 2024-10-14 § 162 finns ett årshjul för rapportering för samtliga nämnder och förvaltningar. Tertialrapport (2025-05-22 § 27) och delårsrapport (2025-09-18 § 62) redogör för status på arbetet med nämndmål och uppdrag. Verksamhetsberättelsen (2026-02-26 § 9) innehåller beskrivning av utfall samt bedömning av måluppfyllelsen för nämndmål och uppdrag. Tertialrapport och delårsrapport innehåller ekonomiskt resultat och helårsprognos. Verksamhetsberättelsen innehåller beskrivning av utfall samt bedömning av måluppfyllelsen för nämndmål och budget. I delårsrapporten bedöms samtliga två mål uppnås under 2025. Nämnden prognostiserar en budget i balans under 2025. Av verksamhetsberättelsen framgår att nämnden uppnår samtliga två mål under 2025. Av verksamhetsberättelsen framgår det att nämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på + 0,1 mnkr under 2025. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 6 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja. 2026-03-25 Henrik Fagerlind __________________________ Uppdragsledare & Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 27 augusti 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 7 Revisionsrapport Bilagor ÖFN 1 Har nämnden antagit en plan för verksamheten? Grön 2 Har nämnden antagit en budget för verksamheten? Grön 3 Finns mål formulerade för nämndens verksamhet? Grön 4 Finns mål formulerade för nämndens ekonomi? Grön 5 Är målen uppföljningsbara (mätbara)? Grön 6 Har nämnden upprättat instruktion för rapportering till nämnden? Grön 7 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för verksamhet? Grön 8 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för ekonomi? Grön 9 Vidtar nämnden tydliga åtgärder för att nå mål för verksamheten? Grön 10 Vidtar nämnden tydliga åtgärder för att nå mål för ekonomin? Grön 11 Når nämnden uppsatta mål för verksamheten? Grön 12 Når nämnden uppsatta mål för ekonomin? Grön 8 Revisionsrapport