Kungjort.

Uppsala · Möte · Protokoll

Kommunstyrelsen8 april 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 101 Årsbokslut och årsredovisning 2025

beslutstyp: godkännandediarienr: uppsala:KSN:2025:3865
§ 101 Årsbokslut och årsredovisning 2025 KSN-2025-03865 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. att godkänna årsredovisning för 2025, samt 2. att till investeringsbudgeten för 2026 lägga de pågående investeringarna 2025 enligt bilaga 6. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. att anmäla fördjupad uppföljning av kommunfullmäktiges fokusmål, uppdrag och indikatorer samt nationella nyckeltal för agenda 2030 till kommunfullmäktige enligt bilaga 2, 4. att anmäla fördjupad redovisning av verksamhet i förvaltningsform och bolagsform till kommunfullmäktige enligt bilaga 3, 5. att anmäla redovisning av den interna kontrollen till kommunfullmäktige enligt bilaga 4, 6. att anmäla Uppsala Stadshus AB:s årsredovisning 2025 till kommunfullmäktige enligt bilaga 5, 7. att anmäla pågående investeringar till kommunfullmäktige enligt bilaga 6, 8. att anmäla större investeringsprojekten till kommunfullmäktige enligt bilaga 7, 9. att anmäla pågående exploatering till kommunfullmäktige enligt bilaga 8, 10. att anmäla rapportering av kommunkoncernens synpunktshantering till kommunfullmäktige enligt bilaga 9, 11. att anmäla beslutade förändringar avseende styrdokument 2025 till kommunfullmäktige, enligt bilaga 10, samt 12. att anmäla verksamheternas åtgärder kopplade till uppdrag 1 till kommunfullmäktige enligt bilaga 11, samt 13. att beslutet justeras omedelbart. Ärendet Verksamhetsåret 2025 presenteras i bifogad årsredovisning. Uppsala kommunkoncern förverkligar kommunfullmäktiges intentioner inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Koncernen uppfyller kommunfullmäktiges långsiktiga finansiella mål och bedöms ha en god ekonomisk hushållning. Koncernen strävar efter att skapa ännu mer värde per insatt krona för att ge goda förutsättningar för kommunens invånare, företag och organisationer. Beslutsunderlag • Arbetsutskottets förslag 24 mars 2026 § 73 • Tjänsteskrivelse daterad 9 mars 2026 • Bilaga 1, Årsredovisning 2025 • Bilaga 2 Uppföljning av uppdrag, indikatorer och Agenda 2030 • Bilaga 3 Verksamheten i förvaltningsform (nämnder) och bolagsform 2025 • Bilaga 4 Redovisning av den interna kontrollen 2025 • Bilaga 5 – USAB Uppföljning av fokusmål och uppdrag per helår 2025 • Bilaga 6 Pågående investeringar till kommande år • Bilaga 7 Större investeringsprojekt 2025 • Bilaga 8 Pågående exploateringsprojekt 2025 • Bilaga 9 Rapportering av kommunkoncernens synpunktshantering 2025 • Bilaga 10 Beslutade förändringar avseende styrdokument • Bilaga 11 Uppdrag 1 2025 Beslutsgång Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Särskilda yttranden Therez Almerfors (M) lämnar följande särskilda yttrande: Moderaterna är ett parti att lita på. Vi tar ansvar för uppsalabornas skattepengar och genom välgrundade avvägningar vill vi skapa en kommun som inte är överallt, men som finns där den behövs som mest. Vi är övertygade om att det med rätt politik går att lösa de samhällsproblemen som uppsalaborna upplever. För att Uppsala kommun ska bli möjligheternas kommun, där uppsalaborna får en rikare och tryggare framtid behöver vi stärka arbetslinjen, sänka skatten, fokusera på kärnverksamheten och stärka skola, vård och omsorg samtidigt som tryggheten återupprättas. Det fokuserade Moderaterna på i vår mål- och budget för 2025. Årsredovisningen för 2025 visar på ett resultat som vid första anblick framstår som starkare än budget. Vid en närmare genomgång blir det dock tydligt att överskotten i stor utsträckning drivs av tillfälliga effekter och uppskjutna kostnader, snarare än av strukturella förbättringar. En central iakttagelse är att nettoskulden fortsätter att öka kraftigt och vid utgången av året uppgår till 19 261 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 658 miljoner kronor på ett år. Samtidigt utvecklas skatteintäkterna svagare än beräknat och landar 154 miljoner kronor under budget, till följd av lågkonjunkturen och på grund av lägre volymer, medan generella statsbidrag överstiger budget. Detta understryker vikten av en politik som stärker det lokala näringslivet och bidrar till att fler Uppsalabor kommer i arbete. Trots detta når kommunen inte sitt eget mål om 2 000 nya jobb per år, utan utfallet bedöms till omkring 1 000. Andelen långtidsarbetslösa har dessutom inte minskat. Soliditeten ligger även den under kommunens långsiktiga mål, samtidigt som investeringsvolymen fortsatt är hög framåt vilket ställer stora krav på ekonomisk hushållning kommande år. Det samlade överskottet i nämnderna uppgår till 305 miljoner kronor, men förklaras till stor del av uppskjutna kostnader. Inom stadsbyggnadsområdet har exempelvis ledningsflyttar kopplade till spårvägsprojektet förskjutits, motsvarande drygt 260 miljoner kronor. Även investeringar i markförvärv och spårväg ligger lägre än planerat, samtidigt som markförsäljningar understiger budget och vissa intäkter skjuts fram till 2026. Därtill uppvisar exploateringsverksamheten ett negativt kassaflöde. Sammantaget innebär detta att kostnader och risker flyttas framåt i tiden, vilket ger en missvisande bild av det ekonomiska utfallet. Vi skjuter alltså mer kostnader till imorgon. Spårvägsprojektet är ett tydligt exempel där tidigare förseningar bidragit till kortsiktiga överskott, medan de stora kostnaderna ännu ligger framför kommunen. I kombination med en avmattad skatteunderlagstillväxt, demografiska förändringar och ökade kostnader för löner och räntor innebär detta en påtaglig risk för ett ökat ekonomiskt tryck framöver vilket drabbar både dagens uppsalabor och kommande generationer. Måluppfyllelsen är bristfällig inom flera av kommunens prioriterade områden. Företagsklimatet försämras enligt Svenskt Näringslivs ranking, där Uppsala faller, vilket pekar på ett behov av förbättrad samordning, tydlighet och lyhördhet i kontakterna med näringslivet. Inom arbetsmarknadsområdet minskar andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier från 29 till 22 procent, vilket indikerar att insatserna inte når tillräcklig effekt. Även inom välfärdens kärnområden finns tydliga brister. Det är ett lågt betyg för helhetssynen inom hemtjänsten i brukarbedömningar. Samtidigt ökar andelen personer som avstår från att gå ut ensamma, vilket är en viktig indikator på upplevd otrygghet. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökar, liksom antalet vräkningar som berör barn. Dessa utvecklingar pekar sammantaget på att målen inom trygghet och social hållbarhet inte uppnås. Även klimatmålen uppvisar betydande avvikelser. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs för att nå klimatneutralitet till 2030, och de kommungeografiska utsläppen visar till och med en viss ökning i den senaste tillgängliga statistiken. Detta visar att nuvarande åtgärder inte är tillräckliga för att möta de uppsatta ambitionerna. Mot denna bakgrund är det svårt att dela bilden av att kommunen befinner sig i ett långsiktigt stabilt läge. Tvärtom präglas bokslutet av tillfälliga överskott, växande skuldsättning, framflyttade kostnader och en otillräcklig måluppfyllelse inom flera centrala områden såsom arbete, näringsliv, trygghet och klimat. Ehsan Nasari (C) lämnar följande särskilda yttrande: I vårt förslag till mål och budget lägger vi prioriteringar på stad och land, miljö och klimat, barn och unga, trygghet och omsorg samt företag och tillväxt. Med detta sagt tycker vi att kommunen i sitt årsbokslut 2025 saknar fokus på viktiga områden. Man behöver lusläsa dokumentet för att hitta måluppfyllelser som gäller vård, omsorg och tillgänglighet till service i hela kommunen. Utöver bristen på viktiga fokusfrågor i måluppfyllelerna, noterar även Centerpartiet att många av kommunens viktiga mål inte nås. Vi vill särskilt poängtera det dåliga företagsklimatet, där vi sjunker i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen når heller inte sitt mål om 2000 nya arbetstillfällen per år. Arbetslösheten minskar inte. Vi hade önskat större satsningar på arbetsmarknaden. Andelen elever som går ut årskurs 9 med behörighet ökar inte. Många av målen gällande ungas välmående och hedersrelaterat våld och förtryck uppnås inte. Det är inte okej att i den situationen prioritera överdrivna infrastrukturprojekt. Överskotten drivs bara av tillfälliga effekter och uppskjutna kostnader. Nettoskulden ökar dessutom kraftigt, med 1658 miljoner på ett år. Uppsala behöver ett stabilare styre som ser till hela kommunens behov. Maria Rosander (SD) lämnar följande särskilda yttrande: Sverigedemokraterna ställer sig bakom att godkänna årsredovisningen. Samtidigt vill vi lyfta ett antal övergripande iakttagelser kring kommunens ekonomiska utveckling. Årsredovisningen visar att kommunens ekonomi i hög grad präglas av omfattande och långsiktiga investeringsåtaganden, inte minst kopplade till spårvägsprojektet och utbyggnaden av de sydöstra stadsdelarna. Dessa projekt har under året kännetecknats av förseningar, ökade kostnader och fortsatt osäkerhet, vilket innebär betydande ekonomiska risker för kommunen framöver. Sverigedemokraterna ser även med oro på hur förändrade demografiska förutsättningar påverkar kommunens planering. En minskande eller förändrad befolkningsutveckling riskerar att leda till överkapacitet inom exempelvis skolverksamhet och därmed ökade kostnader för lokaler och drift. Därutöver påverkas kommunens utvecklingsmöjligheter av det ekonomiska läget, med höga byggkostnader och pressade markpriser, vilket försvårar genomförandet av planerade exploateringsprojekt. Sverigedemokraterna menar att kommunens ekonomiska utveckling i större utsträckning bör präglas av långsiktig hållbarhet, tydligare prioriteringar och ökad kostnadskontroll. Med Sverigedemokraternas mål- och budget hade andra prioriteringar gjorts, med stärkt fokus på kommunens kärnuppdrag. Vi hade prioriterat ökade resurser till trygghet, skola och äldreomsorg, i stället för att binda upp stora resurser i osäkra och kostnadsdrivande projekt. Sverigedemokraterna anser att Uppsala kommun behöver en mer ansvarsfull ekonomisk styrning, där investeringar vägs noggrant mot behov och risker, och där kärnverksamheterna sätts i första rummet. Jonas Segersam (KD) lämnar följande särskilda yttrande: Kristdemokraterna hade en egen budget för 2025 som innebar prioritering av kärnverksamheten, trots lägre skatt. Detta löstes genom att ta bort onödiga kostnader för administration och kommunala prestigeprojekt som exempelvis spårvägen. Hade vår budget fått styra hade ekonomin sett bättre ut och skuldsättningen varit lägre. Jennie Claesson (L) lämnar följande särskilda yttrande: Uppsalaliberalerna la fram ett eget förslag till mål och budget för en liberal väg framåt, med ett Uppsala som river murar och sätter skolan, tryggheten och friheten främst. Med våra prioriteringar hade fler barn fått stöd i tid genom en stärkt skolpeng, fler människor gått från bidrag till arbete och fler Uppsalabor fått möjlighet att forma sina liv – samtidigt som vi investerar i kapacitetsstark spårväg. Vi vill se en kommun som fokuserar på kärnuppgifterna, använder varje skattekrona ansvarsfullt och som stöttar företagande och integration. En stark välfärd kräver både hög kvalitet och ett livskraftigt näringsliv. Vår inriktning är tydlig: en skola där alla kan lyckas, en tryggare vardag, en värdig äldreomsorg och ett bättre företagsklimat där företag kan starta och växa. Med rätt prioriteringar kan Uppsala bli en kommun där fler växer, arbetar och lever i frihet. Det är ett friare Uppsala som bygger broar i stället för murar. Stefan Hanna (UP) lämnar följande särskilda yttrande: Utvecklingspartiet demokraterna, UP, avstår ifrån att delta i beslutet eftersom vi lagt en egen Mål & budget för 2025. Hade UPs Mål & budget för 2025 fått majoritetsstöd hade kommunledningskontoret idag varit väldigt mycket effektivare än nu. UP anser att effektiviseringsarbetet inom kommunledningskontoret kraftigt måste växlas upp. Den extremt stora överbyggnad som idag plågar kärnverksamheterna är uttryck för dålig ekonomisk hushållning och ett stort slöseri. UP anser också att tilliten till kärnverksamheterna kraftigt måste förstärkas. UP anser också att mängden styrdokument och mätbara mål kraftigt måste reduceras och helt vara relevanta för respektive kärnverksamhet.