Kommunstyrelsen — 8 april 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 101 Årsbokslut och årsredovisning 2025
beslutstyp: godkännandediarienr: uppsala:KSN:2025:3865
§ 101
Årsbokslut och årsredovisning 2025
KSN-2025-03865
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
1. att godkänna årsredovisning för 2025, samt
2. att till investeringsbudgeten för 2026 lägga de pågående investeringarna 2025
enligt bilaga 6.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del
3. att anmäla fördjupad uppföljning av kommunfullmäktiges fokusmål, uppdrag
och indikatorer samt nationella nyckeltal för agenda 2030 till
kommunfullmäktige enligt bilaga 2,
4. att anmäla fördjupad redovisning av verksamhet i förvaltningsform och
bolagsform till kommunfullmäktige enligt bilaga 3,
5. att anmäla redovisning av den interna kontrollen till kommunfullmäktige
enligt bilaga 4,
6. att anmäla Uppsala Stadshus AB:s årsredovisning 2025 till
kommunfullmäktige enligt bilaga 5,
7. att anmäla pågående investeringar till kommunfullmäktige enligt bilaga 6,
8. att anmäla större investeringsprojekten till kommunfullmäktige enligt bilaga
7,
9. att anmäla pågående exploatering till kommunfullmäktige enligt bilaga 8,
10. att anmäla rapportering av kommunkoncernens synpunktshantering till
kommunfullmäktige enligt bilaga 9,
11. att anmäla beslutade förändringar avseende styrdokument 2025 till
kommunfullmäktige, enligt bilaga 10, samt
12. att anmäla verksamheternas åtgärder kopplade till uppdrag 1 till
kommunfullmäktige enligt bilaga 11, samt
13. att beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Verksamhetsåret 2025 presenteras i bifogad årsredovisning. Uppsala kommunkoncern
förverkligar kommunfullmäktiges intentioner inom ramen för de ekonomiska
förutsättningarna. Koncernen uppfyller kommunfullmäktiges långsiktiga finansiella
mål och bedöms ha en god ekonomisk hushållning. Koncernen strävar efter att skapa
ännu mer värde per insatt krona för att ge goda förutsättningar för kommunens
invånare, företag och organisationer.
Beslutsunderlag
• Arbetsutskottets förslag 24 mars 2026 § 73
• Tjänsteskrivelse daterad 9 mars 2026
• Bilaga 1, Årsredovisning 2025
• Bilaga 2 Uppföljning av uppdrag, indikatorer och Agenda 2030
• Bilaga 3 Verksamheten i förvaltningsform (nämnder) och bolagsform 2025
• Bilaga 4 Redovisning av den interna kontrollen 2025
• Bilaga 5 – USAB Uppföljning av fokusmål och uppdrag per helår 2025
• Bilaga 6 Pågående investeringar till kommande år
• Bilaga 7 Större investeringsprojekt 2025
• Bilaga 8 Pågående exploateringsprojekt 2025
• Bilaga 9 Rapportering av kommunkoncernens synpunktshantering 2025
• Bilaga 10 Beslutade förändringar avseende styrdokument
• Bilaga 11 Uppdrag 1 2025
Beslutsgång
Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.
Särskilda yttranden
Therez Almerfors (M) lämnar följande särskilda yttrande:
Moderaterna är ett parti att lita på. Vi tar ansvar för uppsalabornas skattepengar och
genom välgrundade avvägningar vill vi skapa en kommun som inte är överallt, men som
finns där den behövs som mest. Vi är övertygade om att det med rätt politik går att lösa
de samhällsproblemen som uppsalaborna upplever.
För att Uppsala kommun ska bli möjligheternas kommun, där uppsalaborna får en rikare
och tryggare framtid behöver vi stärka arbetslinjen, sänka skatten, fokusera på
kärnverksamheten och stärka skola, vård och omsorg samtidigt som tryggheten
återupprättas. Det fokuserade Moderaterna på i vår mål- och budget för 2025.
Årsredovisningen för 2025 visar på ett resultat som vid första anblick framstår som
starkare än budget. Vid en närmare genomgång blir det dock tydligt att överskotten i stor
utsträckning drivs av tillfälliga effekter och uppskjutna kostnader, snarare än av
strukturella förbättringar.
En central iakttagelse är att nettoskulden fortsätter att öka kraftigt och vid utgången av
året uppgår till 19 261 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 658 miljoner kronor på
ett år. Samtidigt utvecklas skatteintäkterna svagare än beräknat och landar 154 miljoner
kronor under budget, till följd av lågkonjunkturen och på grund av lägre volymer, medan
generella statsbidrag överstiger budget. Detta understryker vikten av en politik som
stärker det lokala näringslivet och bidrar till att fler Uppsalabor kommer i arbete. Trots
detta når kommunen inte sitt eget mål om 2 000 nya jobb per år, utan utfallet bedöms till
omkring 1 000. Andelen långtidsarbetslösa har dessutom inte minskat. Soliditeten ligger
även den under kommunens långsiktiga mål, samtidigt som investeringsvolymen fortsatt
är hög framåt vilket ställer stora krav på ekonomisk hushållning kommande år.
Det samlade överskottet i nämnderna uppgår till 305 miljoner kronor, men förklaras till
stor del av uppskjutna kostnader. Inom stadsbyggnadsområdet har exempelvis
ledningsflyttar kopplade till spårvägsprojektet förskjutits, motsvarande drygt 260
miljoner kronor. Även investeringar i markförvärv och spårväg ligger lägre än planerat,
samtidigt som markförsäljningar understiger budget och vissa intäkter skjuts fram till
2026. Därtill uppvisar exploateringsverksamheten ett negativt kassaflöde. Sammantaget
innebär detta att kostnader och risker flyttas framåt i tiden, vilket ger en missvisande bild
av det ekonomiska utfallet. Vi skjuter alltså mer kostnader till imorgon.
Spårvägsprojektet är ett tydligt exempel där tidigare förseningar bidragit till kortsiktiga
överskott, medan de stora kostnaderna ännu ligger framför kommunen. I kombination
med en avmattad skatteunderlagstillväxt, demografiska förändringar och ökade
kostnader för löner och räntor innebär detta en påtaglig risk för ett ökat ekonomiskt tryck
framöver vilket drabbar både dagens uppsalabor och kommande generationer.
Måluppfyllelsen är bristfällig inom flera av kommunens prioriterade områden.
Företagsklimatet försämras enligt Svenskt Näringslivs ranking, där Uppsala faller, vilket
pekar på ett behov av förbättrad samordning, tydlighet och lyhördhet i kontakterna med
näringslivet. Inom arbetsmarknadsområdet minskar andelen deltagare som går vidare
till arbete eller studier från 29 till 22 procent, vilket indikerar att insatserna inte når
tillräcklig effekt.
Även inom välfärdens kärnområden finns tydliga brister. Det är ett lågt betyg för
helhetssynen inom hemtjänsten i brukarbedömningar. Samtidigt ökar andelen personer
som avstår från att gå ut ensamma, vilket är en viktig indikator på upplevd otrygghet.
Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökar, liksom antalet vräkningar som
berör barn. Dessa utvecklingar pekar sammantaget på att målen inom trygghet och
social hållbarhet inte uppnås.
Även klimatmålen uppvisar betydande avvikelser. Utsläppen minskar inte i den takt som
krävs för att nå klimatneutralitet till 2030, och de kommungeografiska utsläppen visar till
och med en viss ökning i den senaste tillgängliga statistiken. Detta visar att nuvarande
åtgärder inte är tillräckliga för att möta de uppsatta ambitionerna.
Mot denna bakgrund är det svårt att dela bilden av att kommunen befinner sig i ett
långsiktigt stabilt läge. Tvärtom präglas bokslutet av tillfälliga överskott, växande
skuldsättning, framflyttade kostnader och en otillräcklig måluppfyllelse inom flera
centrala områden såsom arbete, näringsliv, trygghet och klimat.
Ehsan Nasari (C) lämnar följande särskilda yttrande:
I vårt förslag till mål och budget lägger vi prioriteringar på stad och land, miljö och
klimat, barn och unga, trygghet och omsorg samt företag och tillväxt. Med detta sagt
tycker vi att kommunen i sitt årsbokslut 2025 saknar fokus på viktiga områden. Man
behöver lusläsa dokumentet för att hitta måluppfyllelser som gäller vård, omsorg och
tillgänglighet till service i hela kommunen.
Utöver bristen på viktiga fokusfrågor i måluppfyllelerna, noterar även Centerpartiet att
många av kommunens viktiga mål inte nås. Vi vill särskilt poängtera det dåliga
företagsklimatet, där vi sjunker i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen når heller inte
sitt mål om 2000 nya arbetstillfällen per år. Arbetslösheten minskar inte. Vi hade önskat
större satsningar på arbetsmarknaden.
Andelen elever som går ut årskurs 9 med behörighet ökar inte. Många av målen gällande
ungas välmående och hedersrelaterat våld och förtryck uppnås inte. Det är inte okej att i
den situationen prioritera överdrivna infrastrukturprojekt.
Överskotten drivs bara av tillfälliga effekter och uppskjutna kostnader. Nettoskulden ökar
dessutom kraftigt, med 1658 miljoner på ett år. Uppsala behöver ett stabilare styre som
ser till hela kommunens behov.
Maria Rosander (SD) lämnar följande särskilda yttrande:
Sverigedemokraterna ställer sig bakom att godkänna årsredovisningen. Samtidigt vill vi
lyfta ett antal övergripande iakttagelser kring kommunens ekonomiska utveckling.
Årsredovisningen visar att kommunens ekonomi i hög grad präglas av omfattande och
långsiktiga investeringsåtaganden, inte minst kopplade till spårvägsprojektet och
utbyggnaden av de sydöstra stadsdelarna. Dessa projekt har under året kännetecknats
av förseningar, ökade kostnader och fortsatt osäkerhet, vilket innebär betydande
ekonomiska risker för kommunen framöver. Sverigedemokraterna ser även med oro på
hur förändrade demografiska förutsättningar påverkar kommunens planering. En
minskande eller förändrad befolkningsutveckling riskerar att leda till överkapacitet inom
exempelvis skolverksamhet och därmed ökade kostnader för lokaler och drift.
Därutöver påverkas kommunens utvecklingsmöjligheter av det ekonomiska läget, med
höga byggkostnader och pressade markpriser, vilket försvårar genomförandet av
planerade exploateringsprojekt.
Sverigedemokraterna menar att kommunens ekonomiska utveckling i större
utsträckning bör präglas av långsiktig hållbarhet, tydligare prioriteringar och ökad
kostnadskontroll.
Med Sverigedemokraternas mål- och budget hade andra prioriteringar gjorts, med stärkt
fokus på kommunens kärnuppdrag. Vi hade prioriterat ökade resurser till trygghet, skola
och äldreomsorg, i stället för att binda upp stora resurser i osäkra och kostnadsdrivande
projekt.
Sverigedemokraterna anser att Uppsala kommun behöver en mer ansvarsfull ekonomisk
styrning, där investeringar vägs noggrant mot behov och risker, och där
kärnverksamheterna sätts i första rummet.
Jonas Segersam (KD) lämnar följande särskilda yttrande:
Kristdemokraterna hade en egen budget för 2025 som innebar prioritering av
kärnverksamheten, trots lägre skatt. Detta löstes genom att ta bort onödiga kostnader
för administration och kommunala prestigeprojekt som exempelvis spårvägen. Hade vår
budget fått styra hade ekonomin sett bättre ut och skuldsättningen varit lägre.
Jennie Claesson (L) lämnar följande särskilda yttrande:
Uppsalaliberalerna la fram ett eget förslag till mål och budget för en liberal väg framåt,
med ett Uppsala som river murar och sätter skolan, tryggheten och friheten främst. Med
våra prioriteringar hade fler barn fått stöd i tid genom en stärkt skolpeng, fler människor
gått från bidrag till arbete och fler Uppsalabor fått möjlighet att forma sina liv – samtidigt
som vi investerar i kapacitetsstark spårväg. Vi vill se en kommun som fokuserar på
kärnuppgifterna, använder varje skattekrona ansvarsfullt och som stöttar företagande
och integration. En stark välfärd kräver både hög kvalitet och ett livskraftigt näringsliv.
Vår inriktning är tydlig: en skola där alla kan lyckas, en tryggare vardag, en värdig
äldreomsorg och ett bättre företagsklimat där företag kan starta och växa. Med rätt
prioriteringar kan Uppsala bli en kommun där fler växer, arbetar och lever i frihet. Det är
ett friare Uppsala som bygger broar i stället för murar.
Stefan Hanna (UP) lämnar följande särskilda yttrande:
Utvecklingspartiet demokraterna, UP, avstår ifrån att delta i beslutet eftersom vi lagt en
egen Mål & budget för 2025. Hade UPs Mål & budget för 2025 fått majoritetsstöd hade
kommunledningskontoret idag varit väldigt mycket effektivare än nu. UP anser att
effektiviseringsarbetet inom kommunledningskontoret kraftigt måste växlas upp. Den
extremt stora överbyggnad som idag plågar kärnverksamheterna är uttryck för dålig
ekonomisk hushållning och ett stort slöseri. UP anser också att tilliten till
kärnverksamheterna kraftigt måste förstärkas. UP anser också att mängden
styrdokument och mätbara mål kraftigt måste reduceras och helt vara relevanta för
respektive kärnverksamhet.