Kommunfullmäktige — 24 mars 2026

§ 6 Hemställan om utökad låneram för kommunalförbundet Norrvatten (NV2026-081) Beslut Förbundsfullmäktige 1. Hemställer att medlemskommunerna medger en utökad låneram för kommunalförbundet Norrvatten med 3 300 mnkr från 3 200 mnkr till 6 500 mnkr 2. Hemställer att medlemskommunerna beslutar att för egen del ingå borgen för Kommunalförbundet Norrvattens låneförpliktelser upp till ett totalt högst lånebelopp om 6 500 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sammanfattning I Norrvattens förbundsordning stadgas att samtliga medlemskommuner ska ge sitt godkännande för att förändra förbundets låneram. Idag uppgår Norrvattens låneram till 3 200 miljoner kronor och förbundets låneskuld uppgick vid årsskiftet 2025/2026 till 2 145 miljoner kronor. Vid årsskiftet 2026/2027 kommer låneskulden, inklusive lagda beställningar i projektverksamheten, att uppgå till samma summa som låneramen, det vill säga 3 200 miljoner kronor, vilket innebär att den behöver justeras under 2026. Justeringen behövs framför allt för att genomföra projektet Norrvattens framtida vattenproduktion (NFVP) som säkerställer medlemskommunernas vattenproduktion de kommande decennierna. Förbundet har även reinvesteringar i de befintliga anläggningarna att upprätthålla för att säkerställa driften innan det nya vattenverket kan tas i drift kring år 2035. Beslutsexpediering Akten Medlemskommunerna (cid:6)(cid:8)(cid:4)(cid:7)(cid:5)(cid:9)(cid:7)(cid:10)(cid:6)(cid:5)(cid:1)(cid:14)(cid:16)(cid:1)(cid:11)(cid:27)(cid:28)(cid:23)(cid:22)(cid:31)(cid:32)(cid:28)(cid:28)(cid:26)(cid:22)(cid:1)(cid:34)(cid:24)(cid:1)(cid:25)(cid:26)(cid:30)(cid:26)(cid:33)(cid:29)(cid:20)(cid:1)(cid:36)(cid:1)(cid:17)(cid:19)(cid:1)(cid:2)(cid:13)(cid:37)(cid:18)(cid:1)(cid:2)(cid:21)(cid:13)(cid:15)(cid:1)(cid:2)(cid:20)(cid:12)(cid:1)(cid:1)

13 § LAV, där det framgår att VA-huvudmannen ska ordna de ledningar och anläggningar som behövs för att VA-anläggningen ska kunna fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Som framgår ovan är ändamålet med den allmänna VA-anläggningen att tillgodose hushållsförbrukares normala behov av vattenförsörjning. Jämfört med kvalitetskrav är det svårare att konkretisera vilken mängd vatten som motsvarar normal hushållsanvändning. Det är enklare att konstatera att vissa behov inte är att betrakta som normal hushållsanvändning, så som behov av vatten för industriell verksamhet. Det är även värt att notera att bevattning av trädgårdar eller fyllande av pooler inte kan anses ingå i den normala hushållsanvändningen. Begränsningen till normal hushållsanvändning innebär dock inte att det endast är hushållens behov som omfattas, då det finns många verksamheter vars behov kan jämställas med normal hushållsanvändning, så som restaurangverksamheter och barnomsorg. Av 10 § LAV framgår emellertid att en VA-anläggning bör ordnas och drivas så att också andra allmänna intressen som har behov av anläggningen kan tillgodoses, så som räddningstjänstens behov av släckvatten. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 Begränsningar Som följer av ansvarsprincipen (5 § i förordningen 2015:1052) och kommuners totalförsvarsansvar (7 § i lag 1992:1403) gäller VA-huvudmannens skyldighet att leverera vatten ständigt, även vid kris, höjd beredskap och krig. Genom 21§ LAV och vad som sägs i förarbetena prop. 2005/06:78 kap 5.10 kan dock rätten till vattenuttag begränsas om det annars finns risk för olägenheter vid driften av anläggningen och att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på VA- anläggningen. Detta gäller särskilt vattenanvändning för annat ändamål än som motsvarar hushållsförbrukning. Exempelvis kan härigenom bevattningsförbud utfärdas utan att det inkräktar på användarnas rätt enligt vattentjänstlagen. Det lagliga utrymmet för inskränkningar i de obligatoriska vattentjänsterna är dock begränsat. Kortare inskränkningar vid sedvanliga underhålls- eller reparationsarbeten kan göras, vilket indikeras genom 14 § LAV. Huruvida det är möjligt att inskränka användarnas rätt till vattenuttag för hushållsförbrukning annat än tillfälligt får anses vara oklart.

21 § LAV ger möjligtvis visst utrymme för begränsningar i situationer som VA- huvudmannen inte rimligtvis kunnat förutse och ta höjd för. Leveranssäkerhet Av 13 § LAV framgår att VA-anläggningen ska ordnas på ett sådant sätt att den tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet. Motsvarande formulering fanns i den tidigare VA-lagen. Då som nu fanns inga närmare föreskrifter kring anläggningens utformning, då de inte ansetts behövliga. I brist på sådana föreskrifter har sådana frågor fått avgöras i praxis. På avloppssidan har en sådan praxis utvecklats genom avgöranden i Högsta domstolen. För dricksvattenleveransen finns dock inga vägledande avgöranden som preciserar vilken leveranssäkerhet som krävs för dricksvatten och anger krav på redundans, reservvatten eller avbrottstolerans. Juridiskt finns i nuläget alltså enbart ett öppet funktionskrav utan precisering i lag eller praxis. Att uppnå skälig säkerhet bör dock anses innebära att VA-anläggningen ska vara planerad, dimensionerad och driven så att den fungerar tillförlitligt i normal drift och att förutsebara risker för skada och olägenhet begränsas i rimlig och proportionerlig omfattning, utan krav på fullständig riskeliminering. Svårigheten att exakt planera åtgärder utifrån befintligt rättsläge framgår av enkätundersökningen mot samtliga svenska kommuner som genomförts inom ramen för arbetet med SOU 2024:82, se bilaga 3. Av 184 svarande kommuner uppgav 158 att detaljerade förmågekrav skulle underlätta deras planering. 68% av de svarande kommunerna angav att man ansåg att staten skulle sätta förmågekraven. Finansiering VA-huvudmannens verksamhet ska i huvudsak finansieras genom VA-avgifter. Avgiftsuttaget begränsas av självkostnadsprincipen 30 § LAV som säger att ”Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen.” Av 13 § LAV framgår att va-anläggningen ska ordnas på ett sådant sätt att den tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet. Härigenom ska alltså VA- Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 avgifterna täcka skäliga och nödvändiga kostnader för åtgärder som säkrar leveransen. Vid bedömningen kring vilka leveranssäkerhetsåtgärder som ska vidtas ska alltså åtgärdens kostnad vägas mot nyttan för VA-kollektivet. Beredskap Tidigare hanterades civilförsvaret för vattenförsörjningen genom särskild civilförsvarslagstiftning, där kommunerna hade långtgående planerings- och beredskapsskyldigheter som finansierades med statliga medel. Dessa skyldigheter låg utanför den ordinarie va-lagstiftningen. När civilförsvaret avvecklades under 1990-talet försvann även den rättsliga och finansiella grunden för krigsberedskap inom vattenförsörjningen, utan att detta ersattes i VA-rätten. Utifrån att beredskapsfrågorna kopplat till vattenförsörjningen reglerades i civilförsvarslagstiftningen omfattade VA-lagen (1970:244) primärt den fredstida VA-verksamheten. LAV med tillhörande praxis har tillkommit under en tid då fred varit normalläge och krig inte var ett planeringsantagande. Förarbetena till LAV, föregående VA-lagstiftning och den praxis som utvecklats rör därför i huvudsak VA-verksamhetens normala drift och kostnader i fredstid. Frågor om kris- och krigsberedskap har inte varit föremål för närmare reglering eller rättslig prövning inom detta regelverk. Mot bakgrund av den förändrade säkerhetspolitiska situationen och återuppbyggnaden av totalförsvaret kan emellertid vissa beredskapsåtgärder numera anses ingå i vad som utgör skäliga anspråk på säkerhet enligt 13 § LAV, i den mån åtgärderna är proportionerliga, verksamhetsanknutna och motiverade av VA-anläggningens grundläggande funktion även vid allvarliga störningar. 2.1.2. Ökad VA-beredskap (SOU 2024:82) Regeringen beslutade augusti 2022 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå ändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Utredningen överlämnade i december 2024 betänkandet Ökad VA-beredskap (SOU 2024:82). Syftet med utredningen var att komma med förslag för att stärka förmågan att leverera vattentjänster i grunden samt förmågan att leverera vattentjänster särskilt med beaktande av de utmaningar som följer av fredstida kriser och krig samt klimatförändringar. Betänkandet innehåller förslag till ändringar i LAV som, om förslagen genomförs, kommer att påverka VA-huvudmannens uppdrag. Observera alltså att inga förslag från utredningen hittills implementerats i svensk lag. Betänkandet kan ändå ge en indikation på vilka lagförslag som kan komma att implementeras i relativ närtid. Nedan redovisas exempel på förslag som föreslås i utredningen. Krav på reservkapacitet Vattentjänstlagen bygger på ett leveranskrav, men det finns inga närmare preciseringar i lagen av vilka åtgärder som behöver vidtas för att kommunerna ska kunna fullfölja detta leveranskrav eller vad leveranskravet innebär under fredstida krissituationer eller höjd beredskap. I SOU 2024:82 kapitel 5.2 föreslås ett tillägg i 13 § LAV som innebär att va- huvudmannen, utöver vad som redan framgår i bestämmelsen, ska ordna de anordningar som behövs för att den allmänna va-anläggningen ska tillgodose skäliga anspråk på reservkapacitet. Därutöver nämns behovet av att säkerställa tillgången till kritiska varor, reservdelar och personal. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 Prioriteringsskyldighet I SOU 2024:82 kapitel 5.3 konstateras att många samhällskritiska verksamheter har blivit beroende av leveranser från de allmänna VA-anläggningarna för sin verksamhet. För att samhället ska fungera även under fredstida krissituationer och höjd beredskap föreslås att LAV:s syfte utvidgas, så att allmänna VA-anläggningar ska kunna prioritera angelägna allmänna intressen. Exempelvis kan sjukhus ha ett mer akut behov av det trycksatta ledningsburna vattnet, jämfört med hushållen, som kan klara sig genom att hämta vatten i dunk från en upphämtningsplats. Beredskapsplanering I SOU 2024:82 kapitel 5.4 föreslås att det ska finnas en beredskapsplan i varje kommun. Den ska innehålla en bedömning av vilka beredskapsåtgärder som behövs för att allmänna VA- anläggningar ska kunna drivas under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Utredningen konstaterar att kommunernas beredskapsplanering kopplat till VA-tjänster idag är undermålig. Här kan nämnas att planeringen konstaterats vara särskilt bristfällig kring hur avloppstjänster ska upprätthållas. Detta sägs vara är olyckligt eftersom avlopp har visat sig vara den största utmaningen när civil infrastruktur slås ut, vilket bland annat erfarenheter från kriget i Ukraina visar. 2.2. Norrvattens mål 2.2.1. Norrvattens styrdokument Nedan återges kort strategier och målsättningar som berör Norrvattens leveranssäkerhet. Mycket har dock hänt sedan de olika listade styrdokumenten fastslogs vilket gör att det finns behov av att revidera planer och mål. Verksamhetsplan 2027–2028 • Leverans av dricksvatten ska kunna fortgå utan samhällskritiska störningar. Målet innebär att inga oplanerade avbrott ska ske i produktion och distribution, att alla punkter i huvudledningsnätet ska kunna matas från två håll, samt att reservvattenförsörjningen ska motsvara 70 procent av normal produktion vid en störning i ordinarie dricksvattenförsörjning. • Norrvatten ska tillsammans med medlemskommunerna ha en hög förmåga att hantera kriser om det skulle uppstå en större störning i dricksvattenleveransen. Rutiner, beredskapsplaner och resurser behöver finnas på plats. Utöver noggrann planering behöver olika aktörer genomföra krisövningar, både gemensamt och var för sig. • Norrvatten ska arbeta för en minskad vattenanvändning tillsammans med medlemskommunerna. Det kan handla att om att ändra rutiner för bevattning (till exempel vattna morgon/nattetid) ställa om till bevattning med tekniskt vatten/sjövatten, åtgärda läckor, tekniska innovationer, ändrade vanor, större kunskap och förståelse för vattnets värde. Den minskade vattenanvändningen frigör kapacitet i systemet, vilket ger högre säkerhet. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 Strategisk plan 2026 Planen togs fram 2017 och har under åren aktualitetsprövats och årligen arbetats in i verksamhetsplanen. En av planens visioner är ”Alltid leveranssäkerhet”. Följande är centrala strategier för att uppnå det: Driftsäkra och redundanta anläggningar, utbyggnad/ny produktionsanläggning och leveransavtal med vattenproducenter. Kopplat till det nämns vikten av att ha driftsäkra anläggningar som är i gott skick. Det nämns även att ombyggnader och optimeringar inom nuvarande anläggning behövs. Reservvattenstrategi Förbundsstyrelsen antog 2019-12-11 följande strategi för reservvattenförsörjning: • Stärka robusthet och redundans för Görvälnverket • Fortsätta stärka skyddet av Norrvattens grundvattentäkter och säkerställa funktionen så att krav på dricksvattenkvalitet klaras på levererat dricksvatten. • Utreda möjligheter att hantera avvikelser med avseende på kvalitén på grundvatten. • Fördjupa utredning avseende alternativa intag till Görvälnverket. • Utveckla samarbetet med SVOA för att säkra reservvattenförsörjning. • Fortsatt utredning för att möjliggöra utbyte av reservvatten med Uppsala Vatten. 2.3. Norrvattens leveranssäkerhet Juridiskt förväntas alltså Norrvatten anordna sin verksamhet och sina anläggningar så att verksamheten ”tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet” och kan fortgå även under kris och krig. VA-anläggningen ska vara planerad, dimensionerad och driven så att den fungerar tillförlitligt i normal drift och att förutsebara risker för skada och olägenhet begränsas i rimlig och proportionerlig omfattning, utan krav på fullständig riskeliminering. Tidigare tagna beslut på Norrvatten och inom regionen kan sägas ha som huvudsakligt mål att undvika samhällskritiska störningar. Centrala aspekter för att uppnå detta kan sägas vara: • Regional samverkan med andra dricksvattenleverantörer • Egen reservvattenförmåga • Samverkan med kommunerna för planering och övning av krishantering • Driftsäker produktionsanläggning Leveranssäkerhet får här sägas vara ett vitt begrepp som i någon mån bör omfatta åtgärder kopplat till hantering av riskhändelser i ett väldigt brett spektrum. Allt från mindre störningar i ordinarie drift till antagonistiska angrepp under krig. Den principiella frågan blir hur omfattande påverkan på abonnenterna som är rimlig i olika lägen och vid olika typer av riskhändelser. Nedan har olika leveranssystem/krislägen formulerats utifrån begreppen reserv- och nödvatten, som definieras i livsmedelsverket handbok för risk- och sårbarhetsanalys. Vilka typer av kriser är det rimligt att kunna hantera inom nedan beskrivna leveranssystem? Detta angreppssätt kan även jämföras med Norrvattens krishanteringsplan, där riskhändelser klassificeras bland annat klassificeras som störning, incident eller kris, baserat på vilken konsekvens riskhändelsen medför. En högre ambition avseende leveranssäkerhet kan sägas göra att fler riskhändelser enbart skapar störningar enligt krishanteringsplanen och kan hanteras inom ramen för ordinarie försörjning enligt nedan. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 2.3.1. Ordinarie försörjning Dricksvatten produceras i ordinarie produktionsanläggning och distribueras via ledningsnätet i efterfrågad mängd. Vatten kan utan begränsningar användas även till bevattning med mera. Inom ramen för ordinarie försörjning skulle det kunna anses skäligt att kunna hantera underhållsarbeten och mindre riskhändelser. Leveranssäkerheten i det ordinarie systemet stärkas exempelvis genom att hålla ordinarie vattenverk i gott skick. 2.3.2. Reservvattenläge Leverans av efterfrågad mängd dricksvatten kan nu inte ske i efterfrågad mängd från Görvälnverket. Vattenbristen i systemet kompenseras med vatten från SVOA, Norrvattens grundvattenverk och i framtiden kanske även Uppsala. Det kan även bli aktuellt att begränsa vattenförbrukningen genom bevattningsförbud eller vädjan om minskad användning. Leveranssäkerheten i ett reservvattenläge kan exempelvis stärkas genom att investera i mer reservvattenkapacitet. 2.3.3. Nödvattenläge Hela leveransområdet kan nu inte försörjas med fullgott dricksvatten via ordinarie ledningsnät. Distribution av vatten för konsumtion distribueras nu helt eller delvis via tankar, tankbilar eller dylikt. Leveranssäkerheten i ett nödvattenläge skulle kunna stärkas genom att exempelvis planera och öva distribution av vatten på detta sätt. 2.4. Nuläge 2.4.1. Systembeskrivning Norrvattens vattenproduktion sker vid normal drift uteslutande vid Görvälnverket. Norrvatten äger även en handfull mindre grundvattenverk som kan tas i drift vid produktionsbortfall på Görväln. Norrvattens och Stockholm vatten och avfalls (SVOA) ledningsnät är sammankopplat. Härigenom är det även möjligt att erhålla vatten från SVOA:s vattenverk vid behov. Kapacitet För en opåverkad vattenleverans i ett dricksvattensystem behöver produktionskapaciteten överstiga efterfrågan. Ett vattenverks produktionskapacitet påverkas av såväl planerade underhållsarbeten som oförutsedda händelser. Vattenverkets kapacitet behöver därför överskrida efterfrågan med viss marginal för att kunna genomföra underhållsåtgärder och hantera oförutsedda händelser utan att vattenleveransen påverkas. För Norrvatten är marginalen mellan efterfrågan och Görvälnverkets kapacitet mindre än önskvärt. Över tid bedöms efterfrågan öka, vilket ytterligare minskar marginalerna. NFVP kommer ge Norrvatten en tillfredsställande kapacitet, men fram tills verket står klart blir alltså marginalerna i befintligt system allt lägre. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 Reservvattenförsörjning Volymmässigt står den möjliga överföringen från SVOA för Norrvattens viktigaste reservvattenkälla. Norrvattens har sju (7) grundvattenverk och härigenom rådighet över en viss egen reservvattenkapacitet. Utifrån begränsningar i grundvattenmagasinens volym och befintliga tillstånd ger grundvattenverken huvudsakligen tillskott under en begränsad tid. Några av grundvattenverken har ett behov av reinvesteringar för att säkerställa anläggningens funktion. Två av grundvattenverken har även bristfällig kvalitet jämfört med befintliga lagstadgade krav. Anläggningsstatus Görvälnverket har byggts ut i omgångar under årens lopp, men stora delar av anläggningen har en relativt hög ålder. Vidare har Görvälnverket konstruktionsmässigt relativt många kritiska punkter. Det kan röra sig om att allt vatten går genom en enda gemensam kanal eller alla filter får spolvatten från en enda tank. Fel i dessa kritiska punkter får då relativt stora konsekvenser. Vid användandet av Norrvattens modell för leveranssäkerhetsmodellering indikeras att just Görvälnverkets status och konstruktion idag bedöms vara de faktorer som har störst negativ inverkan på leveranssäkerheten för Norrvattens abonnenter. På samma sätt som för kapaciteten är detta något som avhjälps genom NFVP, men som fram tills NFVP står klart gradvis försämras ytterligare. Mälaren Produktionen vid såväl Görvälnverket som vår viktigaste reservvattenkälla, Lovö vattenverk, är beroende av en acceptabelt god vattenkvalitet i Mälaren. Mellan två och tre miljoner människor lever och verkar inom Mälarens avrinningsområde. Verksamheter som avloppsreningsverk, kemikalietransporter och dylika mänskliga verksamheter utgör en central riskkälla för Norrvattens dricksvattenleverans. 3. Leveranssäkerhet 2026–2035 Norrvattens byggnation av det nya vattenverket NFVP kommer avsevärt förbättra leveranssäkerheten när det står klart år 2035. Byggnationen av NFVP är ett stort åtagande för Norrvatten och kommer ta mycket personalresurser och investeringsmedel i anspråk. För att begränsa investeringsvolymen till en nivå som är hanterbar för våra medlemskommuner, samt för att invänta slutsatserna i den nya strategiska planen som ska utarbetas under 2026, har leveranssäkerhetsrelaterade investeringar i övrigt begränsats under perioden. Fram till 2035 utgår den strategiska investeringsplanen därför huvudsakligen från att bibehålla befintlig nivå av leveranssäkerhet för Görvälnverket, yttre anläggningar samt distributionsnätet. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 3.1. Investeringar 3.1.1. NFVP Byggnation av NFVP utgör Norrvattens viktigaste investering i höjd leveranssäkerhet. Leveranssäkerheten höjs framför allt genom att riskerna kopplat till Görvälnverkets relativt dåliga skick samt konstruktionsrisker elimineras. NFVP ger en ordinarie produktion i gott skick och med hög redundans. 3.1.2. Anslutning Uppsala Bortsett från NFVP är en överföringsledning till Uppsala vatten den största planerade åtgärden med direkt koppling till leveranssäkerhet. Anslutningen möjliggör reservvattenförsörjning till Knivsta, som i nuläget är en mer utsatt punkt i leveranssystemet. Anslutningen innebär även ett tillskott av reservvatten om 300 l/s, vilket ungefär motsvarar ett av Norrvattens befintliga grundvattenverk. Anslutningen till Uppsala har även den ekonomiska fördel att delar av överkapaciteten som kommer finnas då NFVP står klart kan nyttjas för att sälja vatten till Uppsala och på så sätt hålla nere driftkostnaden för Norrvattens medlemskommuner. Genom anslutningen slipper förbundet även bygga en ny reservoar i Knivsta, vilken enbart skulle vara till gagn för Knivsta. Håbo kommun har för övrigt utryckt intresse att ansluta sig till Norrvatten. Realiseras detta skulle Håbos inköp i förbundet innebära att Uppsalaledningen skulle kunna anläggas utan större inverkan på låneramen. Åtgärder Görvälnverket För befintliga Görvälnverket rör det sig främst om investeringar för att hålla maskin- samt el- och styrutrustning i skick. Åtgärderna omfattar dock även mindre kapacitetshöjande åtgärder för att klara kapaciteten och säkerställa rimlig driftsäkerhet fram till nytt vattenverk är i drift. Erforderliga säkerhetsåtgärder kommer också att vidtas samt ombyggnation för att möta den ökade personalstyrkan. Reinvesteringar befintliga grundvattenverk Norrvattens ambition för befintliga grundvattenverk är sammanfattningsvis att upprätthålla deras status och funktion. Grundvattenverken i Norrtälje och Märsta är över lag i gott skick och arbete pågår med att rusta upp Ulriksdal. Vid grundvattenverken i Rotsunda och Hammarby planeras projekt för att säkerställa status samt höja mikrobiell barriärverkan. Verken kommer fortsatt ha en problematik kopplat till PFAS och uran, varför vattnet ej når upp till lagstadgad kvalitet. Detta gör att drifttagning av verken även framgent bara kan bli aktuellt i mer omfattande krissituationer, vilket gjort att verkens historiska nyttjandegrad varit låg. Extern riskbedömning som Norrvatten låtit utföra indikerar att dock att exponeringen gällande PFAS och uran blir acceptabel för vuxna vid konsumtion under en begränsad tid. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 Kompletterande rening för att uppnå fullgod kemisk kvalitet är betydligt dyrare och byggs inte, men kan läggas till om så önskas i framtiden. Yttre anläggningar För Norrvattens yttre anläggningar görs endast investeringar för att upprätthålla funktionen, såsom uppgradering av el- och styrsystem. Det finns på sikt behov av kapacitets- och redundanshöjande åtgärder för att hålla en hög leveranssäkerhet i systemet men de åtgärderna har bedömts kunna skjutas till efter nytt vattenverk är på plats. Distributionsnätet Norrvatten har haft en hög utbyggnads- och reinvesteringstakt de senaste åren vilket har minskat antalet läckor väsentligt och skapat utrymme för en lägre investeringstakt under några år. De kommande åren planeras endast för åtgärder kopplade till kommunernas exploateringar samt utbyte av ledningssträckor som är av sämre materialkvalitet. 3.2. Övriga åtgärder Utöver investeringar planerar Norrvatten andra åtgärder under perioden för att öka leveranssäkerheten. 3.2.1. Fördjupat samarbete med SVOA. Norrvatten räknar idag med att kunna få en betydande andel av sitt reservvatten från SVOA via befintliga överföringspunkter mellan bolagens ledningsnät. Samverkan med SVOA är härigenom av stor vikt för Norrvattens leveranssäkerhet. Avtalsmässigt är dock respektive organisations åtagande gentemot varandra relativt begränsat och vagt formulerat. Vidare planerar båda organisationerna att bygga nya vattenverk som ska ersätta befintliga produktionsanläggningar i Norra stockholmsregionen. Under de åren då anläggningarna testas och gradvis övertar produktionen kan behovet av stöd mellan organisationerna antas vara särskilt stort. Utifrån ovanstående kommer Norrvatten under perioden arbeta med att ytterligare förbättra samarbetet organisationerna emellan. 3.2.2. Nödvattenplanering Rekrytering pågår av en resurs som kommer arbeta med samordning av nödvattenplaneringen för de kommuner Norrvatten försörjer. 3.2.3. Minskad vattenanvändning Förbundsstyrelsen har beslutat att Norrvattens ambitionsnivå bör följa EU:s strategi för vattenresiliens. Detta innebär en målsättning att uppnå effektivisering motsvarande 10% av vattenförbrukningen till 2040. Detta uppnås genom att tillsammans med medlemskommunerna ha ett långsiktigt och strategiskt arbete med att minska förbrukningen av dricksvatten i samhället. Kan härigenom förbrukningen minskas ökar marginalerna i va- systemet, vilket ger högre säkerhet. Det gör även att NFVP:s kapacitet räcker längre och andra investeringar kan senareläggas. Hemställan om utökad låneram - bilaga 2 3.2.4. Uppströmsarbete Norrvatten kommer fortsätta arbeta med att säkerställa god vattenkvalitet i Mälaren. Bland annat genom informationsspridning och att tillse att vattenskyddsområdets föreskrifter följs. 3.2.5. Indirekta åtgärder Norrvattens verksamhet är inriktad att leverera dricksvatten och bidrar därmed på något sätt till att trygga vattenleveransen. Gränsdragning kring vilka åtgärder som ska inkluderas i detta PM kopplat till leveranssäkerhet är därmed inte självklar. Säkerhet är ett av de områden där Norrvatten under perioden kommer vidta åtgärder för att stärka anläggningarnas fysiska skydd, som skyddet av våra IT-system. Det kan även nämnas att åtgärder vidtas för att avhjälpa identifierade klimatrelaterade risker. Exempelvis ses behovet av åtgärder för bättre skydd mot extrema nedfall över. Hemställan om utökad låneram - bilaga 3 Norrvatten VAD ÄR 560 MILJARDER IDAG? 2025-10-13 Uppdragsnummer: 10386191 Författare: Anna Dahlman Petri Kundkontakt: Cajsa Ståhlberg, Norrvatten. Hemställan om utökad låneram - bilaga 3 Vad är 560 miljarder idag? Under 2022 arbetade Branschföreningen Svenskt Vatten med att ta fram det nationella beloppet som speglar investeringsbehovet i branschen för vattentjänster. Rapporten publicerades våren 20231 och byggde på statisktik och uppskattningar av belopp i prisnivå för 2021 och ett framräknat behov per år och till år 2040. Investeringarna delades upp i re-investering och nyinvesteringar samt på anläggningsdelarna ledningsnät inklusive pumpsationer och reservoarer samt Vatten- och Avloppssreningsverk. Varje beräknad data bedömndes också utifrån ett osäkerhetsintervall då underlag från statisk och framtida belopp behöver värderas. Resultatet av analysen som då gjordes och som kan sägas spegla prisnivåer för 2021 kom fram till att det nationella totala investeringbehovet för alla anläggningsdelar för både re- och nyinvesteringar ligger på 560 miljarder kronor fram till 2040. Uppräkning av belopp med index (KPI) till juli 2025 ger att beloppet skulle varanära 690 miljarder kr endast på grund av generell prisökningar (inflation). I tabellen visas också beräkning med KPIF2 vilket är konsumentprisindex med fast ränta vilket ger ett något lägre uppdräkning då inte effekterna av de högre räntesatserna under perioden är med. Index jul-21 jul-25 förändring 560 Nu KPI 342,23 419,75 22,65% 687 KPIF 224,34 269,77 20,25% 673 Ett annat mer relevant mått på den kostnadsutveckling som skett i VA-branschen kan vara att titta på det generella byggkostnadsutvecklingsindexet. Det ger under samma period (här på årsbasis) en ökning till ca710 miljarder. Om man sätter det beloppet i relation till förväntat antal anslutna invånare år 2040 till landets vattentjänster så får man ca 72 000 kr/per ansluten3 i totalt investeringsbehov. Investering kr/per Index 2021 2024 förändring 560 Nu ansluten person 2040 Byggkostnadsindex 5 023 6 359 26,60% 709 72 042 Inflationen har saktat ner efter de höga inflationsåren 2021-2024 och ligger nu nära Riksbankens mål på 2%. Någon ny bedömning av datats tillförlitlighet i de 560 miljarderna eller behoven i kapacitet har inte tagits hänsyn till. Tidpunkten när en ny investeringsrapport från branschföreningen kommer, där även uppdaterade behov är bedömda, ska enligt uppgift från Svenskt Vatten troligt föreligga andra halvan av år 2026. 1 https://vattenbokhandeln.svensktvatten.se/produkt/investeringsrapporten-2023/ 2 KPI med fast ränta (KPIF) är ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI -Måttet syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI. Från 2018 ingår KPIF i Sveriges officiella statistik. KPIF ersatte KPI som målvariabel för Riksbankens inflationsmål från september 2017. 3 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och- utveckling/befolkningsframskrivningar/ Samt antagande om 90% anslutna av landets invånare. VAD ÄR 560 MILJARDER IDAG? Författare: Anna Dahlman Petri 2025-10-13 | 2 Hemställan om utökad låneram - bilaga 3 VAD ÄR 560 MILJARDER IDAG? Författare: Anna Dahlman Petri 2025-10-13 | 3 Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 Norrvatten Jämförelse av vatten- och avloppsinvesteringsprojekt En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 Uppdragsnummer: 10386191 Författare: Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer Granskad av: Anders Rydberg Kundkontakt: Cajsa Ståhlberg, Norrvatten. 1. Vilka belopp investeras i vattenverk och avloppsreningsverk Vatten- och avloppsanläggningar (VA) är samhällskritisk infrastruktur som behövs i hela Sverige för att försörja kommuninvånare med rent vatten i kranen och möjlighet att diska, tvätta, duscha, spola i toaletten samt komma fram på gator och torg när det regnar. I Sverige är förutsättningar att ordna med vatten och avlopp varierande, och storleken på investeringarna för att fortsätta förse kommunernas invånare med vattentjänster likaså. Norrvatten, som är Sveriges fjärde största dricksvattenproducent, producerar årligen dricksvatten till cirka 700 000 människor som bor i kommunalförbundets medlemskommuner. Norrvattens vattenverk, Görvälnverket, byggdes på 1920-talet och kapaciteten byggdes ut på 1960-talet. Nu står medlemskommunerna inför en investering som innebär att bygga ett nytt vattenverk intill dagens vattenverk för flera miljarder kronor. Genom att jämföra storleken på den investeringen med andra exempel på investeringar i VA-anläggningar i Sverige samt statistik från Svenskt Vatten, syftar denna rapport till att skapa en bild av investeringens storlek i jämförelse med investeringar i VA-Sverige. Här presenteras en sammanställning av totala investeringsbelopp per år som bygger på branschorganisationen Svenskt Vattens tillgängliga driftstatistik för åren 2020–2023. Den visar omfattningen av nyinvesteringar och reinvesteringar i vattenverk och avloppsreningsverk i landet. Sveriges vatten- och avloppsinfrastruktur (inklusive ledningsnätet) står enligt Svenskt Vatten inför ett betydande investeringsbehov och har ett investeringsunderskott för att möta behovet. Det beror på flera faktorer, dels har VA inte investerats i tillräckligt historiskt vilket kan förklaras med att många VA- organisationer saknar kapacitet att genomföra nödvändiga investeringar. Dels, som för exempelvis Norrvatten, beror det även på ett ökat behov av både renings- och produktionskapacitet. Även nya krav från EU (t.ex. PFAS och material i kontakt med dricksvatten), klimatförändringar och/eller att anläggningarna har en uttjänt livslängd skapar behov av investeringar. 12 10 8 6 4 2 0 2020 2021 2022 2023 Figur 1. Totala investeringar i vatten och avlopp per år enligt VASS statistik från Svenskt Vatten. Källa: VASS | Svenskt Vatten För vattenverk ligger investeringsvolymen relativt stabilt kring 2–2,7 miljarder kronor per år fram till år 2022, men ökar år 2023 till cirka 3,5 miljarder kronor och kan förväntas stiga framöver. Nyinvesteringar inklusive till- och ombyggnad utgör den största delen, medan reinvesteringar är mindre men jämnare över tid. För avloppsreningsverk är nivåerna betydligt högre och har gått från cirka 4 miljarder kronor år 2020 till över 11 miljarder kronor år 2023. Den största posten är nyinvesteringar. Den uppåtgående trenden, särskilt för avloppsreningsverk, indikerar att vatten- och avloppsbranschen möter det växande investeringsbehovet och minskar sakta på investeringsunderskottet. En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 2 rå rep ronork redrajliM VATTENVERK 12 10 Investeringar i regionala verk 8 Reinvesteringar i 6 vattenverk 4 Nyinvesterinar inklusive till- och ombyggnad av 2 vattenverk 0 2020 2021 2022 2023 ronork redrajliM Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 AVLOPPSRENINGSVERK Investeringar i regionala verk Reinvesteringar i avloppsreningsverk Nyinvesterinar inklusive till- och ombyggnad av avloppsreningsverk Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 2. Exempel på anläggningsprojekt och jämförelse med Norrvatten Ett urval av kommuner och VA-organisationer med pågående eller planerade större VA-projekt har svarat på en enkät som genomförts i uppdraget. För respektive anläggningsprojekt undersöks storleken på investeringsbeloppen liksom investeringsnivåer fördelade på antal användare samt förutsättningar i olika VA-projekt. Som underlag för urvalet har den ovan presenterade statistiken från Svenskt Vatten analyserats för investerade belopp per kommun, och utifrån det har de kommuner som gjort betydande satsningar eller planerar större projekt inom VA valts ut. Särskilt intressant har varit kommuner och organisationer med dricksvattenförsörjningsprojekt där råvattnet utgörs av sjö eller annat vattendrag, så kallade ytvattenverk. Även avloppsreningsverk har inkluderats för att fånga upp större investeringsprojekt i VA-anläggningar som påverkar kommunernas totala investeringsbelopp. Enkäten om de aktuella projekten skickades till 22 kommuner och VA-organisationer, varav 12 svarade. Investeringsbeloppen som anges i den här undersökningen inkluderar riskkostnader mellan 0 och 25% enligt enkätsvaren. Finansieringskostnader har inte inkluderats i redovisningen av investeringsbeloppen Endast tre av respondenterna har inkluderat finansiering i sitt beslutade investeringsbelopp varav Görvälnverket är ett och de andra två är avloppsprojekt. Tabell 1. Sammanfattande resultattabell utifrån delar av enkätsvaren för respektive projekt. Benämning Kommun Organisation Anläggning Volym vid Projektskede Investeringsbelopp Prisnivå Antal anslutna på projekt drifttagning, totalt personer vid faktiskt eller (år) färdigställande beräknad volym (miljarder kr) (m ³/år) A Norrvattens Norrvatten Projekt NFVP – nytt 93 000 000 Detaljprojektering 6,23 2025 750 000 medlemskommuner vattenverk vid Görveln B Käppalaförbundets Käppalaförbundet Käppalaverket - första steg 50 000 000 Byggfas 2, 86 2025 655 000 11 kommuner för att möta strängare krav på rening. C Skellefteå Skellefteå kommun Guldstadens vattenverk – 7 000 000 Färdigt 0,62 2019 45 000 nytt vattenverk D Piteå kommun Pireva Nytt ytvattenverk 4 463 950 Planering 0,89 2024 39 000 E Gävle Gästrike vatten AB Sätra vattenverk, nytt 8 388 576 Systemhandling 0,5 2025 80 000 trycksatt kolfilter F Örebro, Kumla, Vätternvatten Nytt ytvattenverk, intag, 16 000 000 Systemhandling 8,2 2023 185 000 Hallsberg, tunnel (36 km), ledningsnät Lekeberg (27 km) G Burlöv, Lomma, VA SYD Avloppsreningssystemet 72 000 000 Upphandling 17,5 2024 663 906 Lund och Malmö + MAXIMA (som omfattar avloppsvatten från bland annat Sjölunda ARV, delar av Svedala avloppstunnlar, pumpstation, och Staffanstorps överföringsledning) kommuner som är anslutna till Sjölunda ARV idag. H Östersund Östersunds kommun Nytt vattenverk 6 000 000 Byggfas 1,7 2024 61 300 I Stockholm Stockholm Vatten Nytt vattenverk - Lovö södra 78 840 000 Planering 8,1 2025 600 000 AB J Borås Borås Energi och Nytt vattenverk med 7 650 000 Planering 2,11 2024 95 000 Miljö överföringsledningar Tolken-Borås. K Trelleborgs Tekniska Nytt vattenverk 3 500 000 Byggfas 0,8 2024 43 900 kommun serviceförvaltningen Trelleborgs kommun L Trollhättan Trollhättan Energi Kväverening/Biosteg i 12 614 400 Färdigt 0,6 2025 70 000 AB/Avloppsvatten avloppsreningsverket M Trollhättan Trollhättan Energi Nytt vattenverk och ny 7 884 000 för Byggfas + 0,85 + 0,6 2029 59 091 AB/Dricksvatten intagsledning i Vänern samt vattenverk och Systemhandling och överföringsledning 10 595 100 för 2030 råvattenledning N Oslo Oslo kommun Nytt vattenverk Huseby - 38 000 000 Byggfas 30 2028 720 000 överföringsledning (19 km tunnel) samt distributionsledningar (cirka 11 + 3 km). En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 3 Svaren på enkäten representerar olika typer av anläggningar och omfattning av investeringen, varierande investeringsår och geografiska förutsättningar, vilket ger en bild av investeringars omfattning och spridning. De är alltså inte direkt jämförbara med den investering som Norrvatten ska genomföra. De utgör inte heller organisationernas samlade investeringar då stora investeringar även kan ligga i andra anläggningar, ledningsnät och pumpstationer etc. Ur svaren där respondenterna kommenterat sina svar kan vi se att de aktuella investeringarna utgör olika stor del av VA-anläggningen och har olika typer av komplexitet. Investeringsbeloppen för dessa projekt innefattar i vissa fall betydligt större insatser än enbart nybyggnation av ett vattenverk. Exempelvis svarade det kommunalägda bolaget Vätternvatten att de bygger intagsledning, råvattentunnel (36 km), helt nytt vattenverk och ledningsnät (27 km) till invånarna i Örebro, Lekeberg, Hallsberg och Kumla. Oslo kommun har svarat att deras investering omfattas inte bara av ett helt nytt reservvattenverk i bergutrymme med tillhörande driftbyggnader, utan även en överföringsledning (19 km tunnel) samt distributionsledningar (motsvarande cirka 11 + 3 km). Gästrike vatten investerar i trycksatta kolfilter för PFAS rening i befintligt vattenverk (Sätra) vilket är exempel på en mindre komplex investering i dricksvatten. I de mer omfattande projekten utgör dricksvattenverken olika stor del av den redovisade investeringen. I svaren från det kommunalägda bolaget Borås Energi och Miljö innefattar deras investeringskalkyl dels ett nytt vattenverk, dels en ny råvattenpumpstation och anslutning i Borås, överföringsledningar mellan Tolken och Borås inklusive intagsledning och tillhörande anläggningsdelar. Totalt omfattar dricksvattenverket cirka 40 % av det redovisade investeringsbeloppet. I Trollhättans kommun byggs ett nytt vattenverk och en ny intagsledning i Vänern med en överföringsledning från det nya verket där delar av ledningen samägs med Uddevalla. Här redovisas vattenverket och råvattenledningen tillsammans där det nya verket utgör närmare 60 % av den totala investeringen. Käppalaförbundet har här redovisat en del investering av ett större program (900K) som avser en mer avancerad rening men ingen kapacitetsökning. De insamlade investeringsbeloppen har justerats med hjälp av byggkostnadsindex till prisnivå 2025, se Figur 2 nedan. N F I A J H M D C K E G B L 0 5 10 15 20 25 30 miljarder kronor Figur 2. Totalt investeringsbelopp från de 12 kommuner och organisationer som svarade på enkäten tillsammans med investeringen för Norrvatten. Randiga lutande staplar visar anläggningsprojekt med långa överföringsledningar och prickiga raka staplar visar anläggningsprojekt med utökade processer i befintliga anläggningar. Bokstäverna hänvisar till tabell 1. Grafen visar att investeringsbeloppen varierar från någon knapp miljard till 30 miljarder för ett projekt som behöver lösa ett totalt behov för vattentjänster. Det bekräftar uppfattningen att förutsättningarna och därmed också kostnaderna för att lösa vatten och avlopp varierar. Norrvatten (A), Vätternvatten (F) och Stockholm Vatten AB (I) har investeringar på 8–10 miljarder kronor för dricksvatten. Övriga kommuner och organisationer har betydligt mindre belopp, oftast under 2 miljarder kronor men är också betydligt färre anslutna personer att dela på investeringen. En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 4 noitasinagro evitkepser moni tkejorP Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 Indexerat investeringsbelopp i miljarder kronor Avloppsvatten för redovisat projekt Dricksvatten för redovisat projekt Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 3. Fördjupande data från tre organisationer För att fördjupa bilden har tre kommuner sedan djupintervjuats om aktuella projekt: Oslo, Trollhättan och Östersund. De tre kommunerna planerar alla att bygga nya vattenverk och är i byggfas. Oslo agerar på krav från Mattilsynet (norska motsvarigheten till Livsmedelsverket) som bedömde att Oslo kommun inte uppfyller dricksvattenföreskrifternas krav på leveranssäkerhet och beredskap. Stadens beroende av Maridalsvattnet gör vattenförsörjningen sårbar – vilket ledde till projektet vid Holsfjorden. Trollhättan har haft en lång beslutsprocess där precis som Oslo ökad redundans har varit en central fråga, det nya vattenverket har samma kapacitet som idag men en ny råvattentäkt med vatten från Vänern. Östersund däremot reagerade till en början på en akut händelse (cryptosporidium) som aktualiserade behovet av ett nytt vattenverk. Investeringsbeloppets storlek planeras för olika tidshorisonter. Oslo hanterar prisstigning genom att dels arbeta utifrån prisnivån 30 miljarder för driftår 2028 så att en viss planerad inflationsökning är inkluderad i kalkylen. Därutöver arbetas kalkylen med aktivt under projektets gång. Trollhättan arbetar också med kalkylår driftstart 2029, men illustrerar även hur kostnadsökningar kan leda till omtag och processförändringar. Trollhättans kalkyl, som från början var 380 miljoner, steg till 800 miljoner och sedan till 1,2 miljarder vilket skulle ta upp hela kommunens borgensram. Därefter tog kommunen ett nytt grepp om projektet och projekterade om med nya processer och nu är investeringsbeloppet 850 miljoner. Östersund berättar om lärdomar från att ha gjort en första kalkyl om cirka 743 miljoner – därefter projekterat och inte uppdaterat kostnadskalkylen innan man hade alla detaljer och därefter landat på en kalkyl på närmare 3 miljarder. Det ledde till ett omtag där projektet skalades ned och landade på 1,7 miljarder. Nu är ambitionen mer "vi ska alltid få ut ett vatten" inte ett "rent dricksvatten till alla alltid". Investeringen har fått olika prioritet i kommunerna. För alla tre har investeringen i dricksvattenanläggningen stått i konkurrens mot andra investeringar. I Oslo blev frågan kontroversiell eftersom direktiven från Mattilsynet var tydligt, då fick andra investeringar vänta. I Trollhättan prioriterades avloppsreningsverket på grund av miljötillståndet, men ledningsnätsprojekt har skjutits fram till förmån för vattenverket. I Östersund har man erfarenheten efter parasitutbrottet 2010 att dricksvatten är samhällskritiskt och har då fått hög prioritet i kommunens investeringsplan. Tidsperspektivet är central för investeringarna. Oslo dimensionerar anläggningen för kapacitetsbehov fram till år 2060 och utformar det nya vattenverket med flexibilitet för framtida utveckling. Trollhättan planerar för ett kapacitetsbehov på omkring 50 år, medan råvattenledningen byggs för en teknisk livslängd på 100 år. Anläggningen utformas med möjlighet till utbyggnad och komplettering av behandlingsprocesser. Östersund räknar med drift till 2050 utifrån kapacitetsdimensionering, men med en teknisk livslängd på cirka 100 år för hela verket förutsatt kontinuerligt underhåll och reinvesteringar. En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 5 Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 4. Hur slår investeringen för användaren? Investeringar påverkar kommunens likviditet vilket inte belyses i den här rapporten. Här presenteras en bild av investeringsbelopp i förhållande till antal personer som ska använda anläggningen. För att få en känsla för storleksordningen redovisas därför nedan investeringsbelopp per antal anslutna till anläggningen vid färdigställande. Här har ingen indexjustering beaktats och prisnivå åren skiljer sig därför mellan svaren, till exempel så visar Skellefteå vad det färdiga verket kostade år 2019, medan Trollhättan räknar på prisnivå för 2029 när deras nya vattenverk ska stå färdigt. Investeringarnas storlek hänger i hög grad samman med storleken på den försörjda befolkningen. Samtidigt finns det i regel betydande skalfördelar vid anläggande av större anläggningar. Flera av de studerade projekten är samarbeten mellan ett flertal kommuner, vilket leder till mer kostnadseffektiva anläggningar samtidigt som populationen som ska dela på investeringen ökar varför kostnaden per person reduceras. Oslo kommun står för den största satsningen med cirka 30 miljarder kronor för ett reservvattenverk till hela kommunen. VA SYD har den största investeringen i avloppsreningsverk, omkring 17,5 miljarder kronor. Investeringen omfattar ett nytt avloppsreningssystem, det vill säga ett ut- och ombyggt Sjölunda ARV med nya utloppsledningar, en ny stor pumpstation, två avloppstunnlar samt en överföringsledning med två tillhörande pumpstationer. Investeringarna delas på några av kommunalförbundets medlemmar men också ett antal övriga kommuner som är avtalsparters. Det har varit tydligt i exemplen att man i projekten sökt samverkan mellan fler parter där det varit rationellt för att dela investeringen på fler för att nå stordriftsfördelar och sprida risker, exempelvis Trollhättans råvattenledning som samägs med Uddevalla. En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 6 Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 Projekten har också olika kravnivåver både på kvalitet och kapcitet i tid (exempelvis år 2040, 2070, 2100) och här har enbart investeringsbeloppet delats på användarna. Redovisningen är således oberoende av VA-kollektivet och redovisas utifrån de personer som ska bära anläggningskostnaderna vid färdigställande då jämförelsen annars skulle ge en för splittrad bild. INDEXERAT INVESTERINGSBELOPP PER ANTAL ANSLUTNA VID FÄRDIGSTÄLLANDE 50 000 kr 45 000 kr 40 000 kr 35 000 kr 30 000 kr 25 000 kr 20 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 5 000 kr 0 kr B L G E A I C K J D M H N F Figur 3. Investeringsbelopp i kronor per antal anslutna till anläggningen vid färdigställande. Röd visar vattenverk och svart avloppsreningsverk. Randiga lutande staplar visar anläggningsprojekt med långa överföringsledningar och prickiga raka staplar visar anläggningsprojekt med utökade processer i befintliga anläggningar. Figur 3 visar hur stora investeringar som görs per ansluten person som försörjs av den aktuella VA- investeringen. Vid analys av investering för byggd maxkapacitet (per m³/d) i stället för per person skiljer sig resultatet åt på detaljnivå, men totalbilden är likartad och storleksmässigt är de inbördes förhållandena liknande. Investering per person varierar mellan cirka 4 000 och knappa 50 000 kr/person, en skillnad på drygt 10 gånger. Den är lägst för bland annat Gästrike Vatten AB (Gävle, E) som bygger ett nytt trycksatt kolfilter i sin befintliga anläggning Sätra vattenverk. Käppalaförbundets avloppsreningsanläggning (B) gynnar elva medlemskommuner motsvarande 655 000 personer och investeringen omfattar enbart det första steget i kommunalförbundets utbyggnad för strängare reningskrav. Därefter tillkommer en investering för att skala upp kapaciteten i verket. Samtidigt kan aktörer med många anslutna kan sprida kostnaden över ett stort antal abonnenter, vilket ger lägre kostnad per anslutning. Vätternvatten AB (50 000 kr/person, F) och Oslo kommun (42 000 kr/person, N) har höga värden eftersom de bygger omfattande systemlösningar som inkluderar tunnlar, intagsledningar, reservvatten och helt nya vattenverk, men med förhållandevis få anslutna i förhållande till investeringens storlek. En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 7 RESONEMANG KRING INVESTERING PER PERSON OCH KAPACITET Underlaget i den här insamlade datan är begränsat, data är framtaget för olika typer av anläggningar och därför inte direkt jämförbart. Materialet räcker inte för en helt säker analys, så det blir mer en resonemangsbaserad bedömning. Genom att jämföra investering per person med kapacitet per år för dricksvattenanläggninarna får man en känsla av både ambitionsnivån och anläggningskomplexiteten i projekten samt hur investeringen fördelas på antal användare, se Figur 4 nedan. 60 000 kr F 50 000 kr N 40 000 kr H 30 000 kr M D J 20 000 kr K C I A 10 000 kr E 0 kr 0 20000000 40000000 60000000 80000000 100000000 Figur.4. Den totala investeringen per person tillsammans med dricksvattenanläggningens årliga kapacitet. Flertalet av investeringarna ligger i ett spann mellan 15 000 och 30 000 kr/person. I Gävle (E) avser investeringen endast en begränsad del av den framtida dricksvattenförsörjningen, vilket förklarar att beloppet är avvikande lågt. Vätternvatten och Osloprojektet (F respektive N) är till skillnad från övriga projekt mycket omfattande och genomgripande systemförändringar, och här ser vi att investeringsnivån också är avsevärt högre och ger samtidigt nytta till olika många människor. Slutliga investeringsbelopp återstår att se (förutom Skellefteå dricksvattenverk och Trollhättans avloppsreningsverk) då projekten kommit olika långt i planering och genomförande och liksom Norrvattens NFVP utgör kalkylerat investeringsbelopp/projektbudget. När siffrorna tolkas ska det därför tas i beaktande. En intressant aspekt är historiken kring anläggningarna i Östersund (H) och Trollhättan (M), där man under projektens gång reducerat ambitions- och investeringsnivå. Det leder dels till frågor om hur jämförbar ambitionsnivån är för övriga anläggningar, liksom generellt om olika investeringsnivåers representativitet. Det är en diskussion som ligger utanför denna utredningsuppdrag och tas i annat sammanhang. En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 8 rep ragninggälna edasivoder röf negniretsevnI nosrep Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 INDEXERAD INVESTERING PER PERSON JÄMFÖRT MED KAPACITET PER ÅR Kapacitet i m3 per år Hemställan om utökad låneram - bilaga 4 En utblick kring VA-investeringar i Sverige 2025-12-15 | Anna Dahlman Petri och Elsa Malmer 9 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum:2026-03-24 Ärendenummer: NV2026-002 Förbundsfullmäktige