Kungjort.

Upplands Väsby · Möte · Protokoll

Omsorgsnämnden — 22 september 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 41 Svar på remiss av medborgarförslag gällande syn- och

beslutstyp: återremissdiarienr: upplandsvasby:ON:2026:189
§ 41 Svar på remiss av medborgarförslag gällande syn- och hörselinstruktörstjänst (ON/2026:189) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden återremitterar medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör till social- och omsorgskontoret för vidare utredning. Ajournering Omsorgsnämnden ajournerar sig mellan 17:08-17:15 för överläggning. Särskilt yttrande Maria Fälth (KD), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Sofia Roberg (M) och Fredrik Thibblin (SD) lämnar ett särskilt yttrande till protokollet. Yttrandet finns sist i den här paragrafen. _____ Beskrivning av ärendet Förslagsställaren har lämnat in ett medborgarförslag 2026-04-27. Kommunfullmäktige beslutade 2026-06-08 § 68 att överlämna ärendet för beredning och beslut till kommunstyrelsen. Därefter har omsorgsnämnden fått medborgarförslaget på remiss. I medborgarförslaget föreslås att Upplands Väsby kommun tillsätter en syn- och hörselinstruktör. Förslagsställaren framhåller att både syn- och hörselnedsättning medför en ökad hälsorisk, Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 4 Omsorgsnämnden särskilt om den enskilde inte kan använda sina hjälpmedel, och att en syn- och hörselinstruktör därför är en viktig förebyggande funktion. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvård inom kommunen vilket inkluderar syn- och hörselvård. Regionen tillhandhåller därmed både produkter och utbildning till medborgarna gällande syn- och hörselvård. Därutöver erbjuder regionen även utbildningar till utförare av omvårdnadstjänster. Både hemtjänstutförare och äldreboenden i Upplands Väsby nyttjar regionens tjänster för att utbilda sin personal regelbundet. Det finns ett antal kommuner som har syn- och hörselinstruktör på frivillig basis. Inom nordvästkommunerna är det dock bara Vallentuna, Järfälla och Upplands-Bro kommuner som har en sådan funktion på deltid. Då kommunen inte ansvarar för hälso- och sjukvård för medborgare i ordinärt boende ryms inte kostnaden för en syn- och hörselinstruktör i omsorgsnämndens budget. Social- och omsorgskontoret bedömer att det stöd nämndens verksamheter får från Regionen utifrån deras ansvar är tillräckligt. Social- och omsorgskontoret föreslår därför att omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget om att tillsätta en syn- och hörselinstruktör i Upplands Väsby kommun. Ekonomiska konsekvenser Att inte införa en syn- och hörselinstruktör ger inga ekonomiska konsekvenser. Barnrättsperspektivet Barn som har syn- eller hörselproblem kan få hjälpmedel, information, rådgivning, stöd och träning via Region Stockholm vilket innebär att beslutet inte påverkar barn negativt. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 5 Omsorgsnämnden Ordförandens förslag till beslut Omsorgsnämnden återremitterar medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör till social- och omsorgskontoret för vidare utredning. _____ Yrkanden Maria Fälth (KD), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Sofia Roberg (M) och Fredrik Thibblin (SD) yrkar bifall till medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör. Barbro Brolin (S) yrkar att ärendet återremitteras till social- och omsorgskontoret med motiveringen att ärendet behöver utredas vidare. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt yrkande om återremiss mot Maria Fälth (KD) med fleras yrkande om bifall. Ordföranden finner att omsorgsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Särskilt yttrande Maria Fälth (KD), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Sofia Roberg (M) och Fredrik Thibblin (SD) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet: Den 16 september 2024 behandlade Kommunfullmäktige en inkommen motion från Kristdemokraterna. Den innehöll förslag om att kommunen skulle anlita syn- och hörselinstruktör för att ge den hjälp till självhjälp till de invånare som behöver det. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 6 Omsorgsnämnden Motionen avslogs och motivet till detta var att Region Stockholm har till uppgift att ansvara för syn- och hörselprodukter, utbildning och träning i ordinärt boende. Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet yrkade bifall och reserverade sig mot avslagsbeslutet. Nu behöver omsorgsnämnden ta ställning till ett medborgarförslag med ungefär samma innehåll som motionen som avslogs i Kommunfullmäktige i september 2024. Omsorgsnämndens ordförande föreslår att även detta medborgarförslag ska avslås, med samma motivering som i september 2024. Inför kommunvalet 2026 fick varje parti frågor om hörselvården från Hörselskadades förening i Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna. En av frågorna lyder: ”Kommer ditt parti att ta initiativ till att tillsätta en syn- och hörselinstruktörstjänst i kommunen under den kommande mandatperioden?” De partier som yrkade avslag på motionen från KD i september 2024 är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Väsbys Bästa, Liberalerna samt Miljöpartiet. Dessa partiers svar på frågan ovan finns angivna nedan: • Socialdemokraterna svarade nej på frågan men kunde tänka sig en samordning med närliggande kommuner. • Vänsterpartiet är positiva till en sådan instruktörsfunktion. • Miljöpartiet har inte förstått att frågan är utagerad från kommunens sida genom avslagsbeslutet i kommunfullmäktige. • Liberalerna är positiva till att inrätta en dylik funktion. • Väsbys Bästa är också positiva till att införa syn- och hörselinstruktörer. Med dessa svar innan valet och nu efter detsamma måste man fråga sig vad respektive partis inställning är till att inrätta syn- och hörselinstruktör, samt varför man inte yrkar bifall till medborgarförslaget. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 7 Omsorgsnämnden _____ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Medborgarförslag 2026-04-27 om att Upplands Väsby kommun tillsätter en syn- och hörselinstruktörstjänst. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 8 Omsorgsnämnden

§ 42 ON Information och frågor 2026-09-22 (ON/2026:1)

diarienr: upplandsvasby:ON:2026:1
§ 42 ON Information och frågor 2026-09-22 (ON/2026:1) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden noterar informationen till protokollet. _____ Beskrivning av ärendet • Ung Omsorg Föredragande: Fanny Nell • Årsrapporten upphandling/uppföljning Föredragande: Camilla Norén • Månadsstatistik för verkställda beslut Föredragande: Jesper Kyrk • Statistik beviljad/utförd i hemtjänst Föredragande: Jesper Kyrk Förslag till beslut Omsorgsnämnden noterar informationen till protokollet. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. _____ Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 9 Omsorgsnämnden

§ 43 ON Meddelanden 2026-09-22 (ON/2026:2)

beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:2
§ 43 ON Meddelanden 2026-09-22 (ON/2026:2) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av meddelanden. _____ Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas omsorgsnämnden den 22 september 2026: • Dataskyddsombudets rapport 2025 • Delårsrapport 1, april 2026, Upplands Väsby kommun • Upplands Väsby kommun månadsrapport mars 2026 • Utdrag ur KF protokoll 2026-05-11 § 52 Månadsrapport mars 2026 för Upplands Väsby kommun • Utdrag ur KF protokoll 2026-05-11 § 55 Reglemente för krisledningsnämnden • Utdrag ur KF protokoll 2026-05-11 § 57 Ansvarsfrihet 2025 för Upplands Väsby kommun • Utdrag ur KF protokoll 2026-06-08 § 69 Delårsrapport 1, april 2026, för Upplands Väsby kommun • Utdrag ur KF protokoll 2026-06-08 § 79 Vision 2060 • Utdrag ur KS protokoll 2026-06-01 § 71 Delårsrapport 1, april 2026, för Upplands Väsby kommun • Beslut om rapport Lex Maria Marieborg Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 10 Omsorgsnämnden Sekretessmeddelanden • FR Uppsala 6069-25 Dom 2026-06-16 • HFD 1513-26 Slutligt beslut 2026-07-01 • Stockholm KR 4301-26 Beslut 2026-06-22 • Uppsala FR 688-26 Slutligt beslut 2026-06-18 • Uppsala FR 4868-26 Ej slutligt beslut 2026-06-30 • Uppsala FR 7518-25 Dom 2026-06-02 • Uppsala FR 8510-25 Dom 2026-07-03 • Stockholm KR 4428-26 Ej slutgiltigt beslut 2026-07-06 • Uppsala FR 4018-26 Dom 2026-07-14 • Uppsala FR 8018-25 Dom 2026-07-22 • Uppsala FR 4868-26 Slutligt beslut 2026-07-30 • Attunda TR 10101-26 Slutligt beslut 2026-07-21 Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av meddelanden. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. _____ Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 11 Omsorgsnämnden

§ 44 ON Redovisning av delegationsbeslut 2026-09-22 (ON/2026:3)

beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:3
§ 44 ON Redovisning av delegationsbeslut 2026-09-22 (ON/2026:3) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut. _____ Beskrivning av ärendet Följande delegationsbeslut redovisas omsorgsnämnden den 22 september 2026: • ON delegation 2026.11 Anmäla personuppgiftsincident till IMY vidarebefordran av internpost • ON delegation 2026.15 Anmälan till IVO Lex Sarah • ON delegation 2026 § 18 uppsägning Guldmann • ON delegation 2026 § 19 direktupphandling utbildning Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Ordförandens förslag tillbeslut Enligt kontorets förslag. _____ Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 12 Omsorgsnämnden

§ 45 Utredning avseende hur LOU kan införas gällande särskilda boenden

beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:44
§ 45 Utredning avseende hur LOU kan införas gällande särskilda boenden (ON/2026:44) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden godkänner kontorets utredning avseende hur LOU kan införas gällande särskilda boenden för äldre. _____ Sammanfattning av ärendet Omsorgsnämnden gav 2026-01-27 kontoret i uppdrag att genomföra en utredning avseende om lagen om offentlig upphandling (LOU) kan införas gällande särskilda boenden för äldre. Utredningsuppdraget kom från ett nämndinitiativ från Vänsterpartiet. I sitt nämndinitiativ skriver Vänsterpartiet att särskilda boenden ska utgöra en trygghet, värdighet och omsorg för människor med stora behov och att kommunen ska ta ansvar för att den vård och omsorg som finansieras av skattemedel ska hålla en hög kvalitet, vara långsiktigt hållbar samt styras demokratiskt. Man ställer sig skeptisk till etableringen av särskilda boenden genom lagen om valfrihetssystem (LOV) och anser att kommunen därmed har begränsade möjligheter att styra omfattningen, placeringen och inriktningen på boendena utifrån de faktiska behoven. Vidare pekar man på att det skapar en omfattande administrativ börda för kommunen då det innebär många parallella avtalsrelationer, uppföljningskrav och juridiska processer. Vänsterpartiet menar också att det innebär att resurser som borde gå till omsorg i stället binds upp i kontroll, avtalshantering och fragmenterad uppföljning. Kommunen riskerar att tappa den demokratiska styrningen över verksamheterna då de är så många. LOV kan även leda till en överetablering med risk för tomma platser vilket ger ökade kostnader och svårare planeringsförutsättningar för nämnden. Uppdraget till kontoret var att ge svar på om kommunen skulle få bättre verktyg att säkerställa kvalitet, få bättre möjligheter till planering utifrån behov samt belysa hur det skulle påverka Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 13 Omsorgsnämnden kostnaderna om LOU skulle införas som upphandlingsform. Vidare ska kontoret belysa hur LOU som upphandlingsform påverkar kommunens möjlighet till demokratisk styrning och långsiktig kontroll jämfört med dagens valfrihetssystem enligt LOV. Kontorets utredning visar att dagens LOV-system är kostnadseffektivt, eftersom kommunen endast betalar för belagda platser och privata aktörer står för nyinvesteringar och lokalkostnader. Samtidigt innebär den fria etableringsrätten inom LOV att kommunen har begränsad rådighet över antalet äldreboenden samt placeringen av dessa, vilket försvårar långsiktig planering och kan skapa ekonomiska risker vid överkapacitet. I november 2025 hade nämnden rådighet över 43% av platserna inom kommunen. Resterande 57% drevs i enskild regi. Övriga nordvästkommuner i länet har rådighet över mer än 50% av äldreomsorgsplatserna. En övergång till LOU skulle ge vissa förändringar. LOU via ramavtal kan minska etablerings- friheten och därmed förbättra planeringsmöjligheterna, men ger fortsatt begränsad rådighet över platserna. Kostnadsbilden skulle vara ungefär lika som LOV. LOU med upphandling av fasta platser skulle ge störst kontroll och därmed bättre möjligheter till planering och demokratisk styrning, men innebär kraftigt ökade kostnader eftersom kommunen även måste betala för tomma platser. Vid en övergång till LOU skulle kommunen behöva ta ett större ansvar för framtida nybygg- nationer. Oavsett om kommunen bygger för att äga fastigheten eller för att hyra in den, är ledtiderna inom kommunen vid nybyggnation betydligt längre än för privata utförare. Kommunen har inte de olika kompetenser som krävs för att vara en professionell beställare av äldreboendelokaler eftersom kommunen bygger så pass sällan. Nämndens kostnader för lokaler skulle vidare bli avsevärt högre än vid köp av enstaka platser i enskild regi. När det gäller kvalitet visar utredningen inga tydliga skillnader mellan privat och kommunal regi; resultaten är likvärdiga och över lag goda. Avseende administration och uppföljning bedöms skillnaderna mellan LOV och LOU vara små. Uppföljning krävs oavsett system, och den administrativa bördan är jämförbar. I Uppsala kommun avslutade man i slutet av 2025 valfrihetssystemet enligt LOV inom särskilt boende för äldre. De privata utförare som fanns fick istället lämna anbud i ett ramavtal enligt LOU. Samma utförare finns kvar och ersättningen är ungefär densamma. Valfriheten för brukarna förändrades inte och de kunde bo kvar på sina boenden. Enda skillnaden är att den fria Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 14 Omsorgsnämnden etableringsrätten har försvunnit. Uppsala står inför stora renoveringsbehov men har i dagsläget inga konkreta planer för nybyggnation av kommunala äldreboenden. Stockholm stad har också konstaterat att de saknar rådighet att styra var de privata företagen etablerar sina boenden då den fria etableringsrätten innebär att det är företagen som kan besluta var man vill bygga nya äldreboenden. Därför har stadens politiker beslutat att bygga fler egna boenden inom staden med en ambition att på sikt ha 60 procent av platserna i stadens regi. Inom nordvästkommunerna finns en stor variation över andelen platser som kommunen har rådighet över. Sigtuna har idag inget valfrihetssystem enligt LOV men kommer införa det för köp av enstaka platser. I och med övergången till LOV ser kommunen möjligheter för privata utförare att på sikt etablera sig och sluta avtal med kommunen. I Järfälla har man enbart egenregi och en driftentreprenad. I Solna och Sundbyberg utgör andelen LOV-platser en mindre andel av de totala platserna som nyttjas, medan Sollentuna och Upplands-Bro har rådighet över drygt 50 procent av platserna. Endast Upplands Väsby kommun köper majoriteten av platserna av privata utförare via LOV. Flera av de privata utförarna som finns i Upplands Väsby idag uppger att valet av upphand- lingsmodell, LOV eller LOU, är underordnat de faktiska villkoren som styr verksamheten. Det avgörande för kvaliteten i omsorgen är att den enskildes valfrihet värnas, att ersättningsnivåerna är hållbara och ger utrymme för löpande investeringar och kvalitetsutveckling, att externa utförare kan tillföra kapacitet löpande och att avtal utformas med tillräcklig långsiktighet. Intresseorganisationerna har i samband med samverkan kring andra ärenden lyft vikten av att det finns tillräckligt många platser på äldreboenden. Dels behöver det finns tillräckligt med platser för att täcka behoven, men det behöver även finnas en viss överkapacitet för att det ska finnas en reell valfrihet att välja boende för den enskilde. Om nämnden önskar avveckla dagens valfrihetssystem enligt LOV och istället övergå till någon form av upphandling enligt LOU behöver först en ny utredning genomföras som belyser de ekonomiska konsekvenserna för nämnden. Utredningen behöver även samverkas med såväl intresseorganisationerna som utförarna. Efter beslut i nämnden behöver ärendet gå vidare för beslut i kommunfullmäktige. Nämnden kan därmed inte styra tidsplanen fullt ut. Sannolikt skulle LOU kunna införas inom särskilt boende för äldre under 2029. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 15 Omsorgsnämnden Ekonomiska konsekvenser Beslutet att godkänna kontorets utredning innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämnden. Barnrättsperspektivet Utredningen omfattar särskilt boende för äldre och berör därför inte barn. Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner kontorets utredning avseende hur LOU kan införas gällande särskilda boenden för äldre. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. _____ Beslutet skickas till: Socialchef Jesper Kyrk Päivi Verdier (V) Beslutsunderlag Social- och omsorgskontorets tjänsteutlåtande 2026-06-12. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 16 Omsorgsnämnden

§ 46 Utredning om trygghetslarm utan individuell behovsprövning

beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:145
§ 46 Utredning om trygghetslarm utan individuell behovsprövning (ON/2026:145) Omsorgsnämndens beslut 1. Omsorgsnämnden föreslås besluta att trygghetslarm kan ges som insats utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL. 2. Omsorgsnämnden föreslås besluta att kriterierna för att få insatsen trygghetslarm utan individuell behovsprövning är att enskild: - är 70 år eller äldre, - är folkbokförd i Upplands Väsby kommun, - bor i ordinärt boende. 3. Omsorgsnämnden föreslås besluta att social- och omsorgskontoret verkställer beslutet och reviderar riktlinjer enligt socialtjänstlagen. _____ Sammanfattning av ärendet I den nya Socialtjänstlagen (SoL 2025:400) har nämnden utrymme att tillhandahålla insatser på två sätt; med individuell behovsprövning eller utan individuell behovsprövning (IUB). Nämnden kan därmed avgöra om en insats för personliga behov ska tillhandahållas utan individuell behovsprövning. I praktiken betyder det att kommunen bestämmer sig för ett antal kriterier som en medborgare ska leva upp till för att kunna ”beställa” insatsen. Social- och omsorgskontoret är positiva till att införa trygghetslarm utan individuell behovsprövning och anser att nya socialtjänstlagen är ett viktigt steg mot en mer tillgänglig och förebyggande äldreomsorg. Genom att förenkla processen för att få ett trygghetslarm och möjliggöra snabbare insatser stärks den äldres självbestämmande och trygghet i vardagen utan krånglig administration. Statistik för de Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 17 Omsorgsnämnden senaste tre åren visar att alla som har ansökt om trygghetslarm har fått bifall på sin ansökan i Upplands Väsby kommun. Omvärldsbevakningen visar att det idag finns flera kommuner i Sverige som har trygghetslarm utan individuell behovsprövning. Social- och omsorgskontoret föreslår därför att omsorgsnämnden beslutar om att trygghetslarm ges som en insats utan individuell behovsprövning enligt kontorets förslag till beslut. Ekonomiska konsekvenser Det finns inga indikationer på att trygghetslarm utan individuell behovsbedömning skulle medföra några ekonomiska konsekvenser då alla som ansökt om trygghetslarm hos enheten för myndighetsutövning de senaste tre åren blivit beviljade insatsen när de ansökt om den. Taxan för den enskilde kommer vara oförändrad och regleras i enlighet med riktlinjer för handläggning av taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. För handläggare som idag utreder ärenden avseende trygghetslarm innebär det en besparing av tid i utredningsskedet då handläggarna utan individuell behovsprövning inte behöver genomföra en utredning. Handläggarna kan i stället omfördela sina personalresurser för att öka sin tillgänglighet, arbeta med uppföljning utifrån ett förebyggande perspektiv samt få mer tid till personliga möten. Barnrättsperspektivet Förslag till beslut torde påverka alla invånare inklusive barn och unga positivt. Att arbeta förebyggande genom en lättillgänglig socialtjänst kan antas ha en gynnande effekt för barn och unga och deras anhöriga som omfattas av insatser utan individuell behovsprövning. Förslag till beslut 1. Omsorgsnämnden föreslås besluta att trygghetslarm kan ges som insats utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 18 Omsorgsnämnden 2. Omsorgsnämnden föreslås besluta att kriterierna för att få insatsen trygghetslarm utan individuell behovsprövning är att enskild: - är 70 år eller äldre, - är folkbokförd i Upplands Väsby kommun, - bor i ordinärt boende. 3. Omsorgsnämnden föreslås besluta att social- och omsorgskontoret verkställer beslutet och reviderar riktlinjer enligt socialtjänstlagen. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. _____ Beslutet skickas till: Enhetschef på enheten för myndighetsutövning äldreomsorg Avdelningschef äldreomsorg Stabschef på Social- och omsorgskontoret Beslutsunderlag Omsorgsnämndens tjänsteutlåtande 2026-08-24, Dnr ON/2026:145. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 19 Omsorgsnämnden

§ 47 Omsorgsnämndens delårsrapport 2, 2026 (ON/2026:184)

beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:184
§ 47 Omsorgsnämndens delårsrapport 2, 2026 (ON/2026:184) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden godkänner delårsrapport 2 och överlämnar den till kommunstyrelsen. _____ Beskrivning av ärendet Kommunens uppföljningsprocess är en viktig del av ledningssystemet. Delårsrapporterna är uppföljningsrapporter för nämnder, utskott, styrelser, kontor och enheter. Alla dessa verksam- heters rapporter summeras i kommunens övergripande delårsrapport som presenteras för kom- munfullmäktige. Delårsrapportens huvudsyfte är att redovisa både ekonomiska resultat och verksamhetsresultat i förhållande till budget och uppsatta mål. Efter delår två prognostiseras tre av nämndens sex mål att uppfyllas helt under året. Målet om att nämnden ska ha en ekonomi i balans ser ut att bli delvis uppfyllt då prognosen för helåret visar på mindre underskott. Målet om att nämnden ska utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitalisering bedöms också blir delvis uppfyllt till följd av att säker digital kommunikation (SDK) inte kommer hinna driftsättas under året. Även målet om att nämnden ska bidra till en hållbar kommun antas bli delvis uppfyllt då arbetet med en övergång till digitala akter kommer fortsätta under nästa år. Inom äldreomsorgen har hemtjänsten arbetet med ramtid sedan i maj. Ramtid syftar till mindre detaljstyrning och större flexibilitet och delaktighet utifrån den enskildes behov och önskemål. Natt- och larmverksamheten startade upp i kommunal regi i slutet av april och har fått positiv återkoppling från så väl brukare och närstående som privata utförare. Äldreboendena har fått stöd av kontorets dietist kring mat och måltider. Näringsrika mellanmål ska bättre möta brukarnas behov och minska matsvinn. De flesta verksamheterna inom äldreomsorgen har även påbörjat förberedelserna för att starta upp utbildningssatsningen Yrkesresan. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 20 Omsorgsnämnden Inom funktionsstöd påbörjades Yrkesresan redan under förra året. Nu genomför verksamheterna steg tre och fyra som bl.a. handlar om delaktighet, meningsfulla aktiviteter, god och jämlik hälsa samt kommunikation och dess betydelse. Därutöver arbetar alla utförarverksam- heter med evidensbaserade metoder för att stärka den enskildes delaktighet. De temperatur- mätningar som mäter brukarnöjdheten visar genomgående positiva resultat. Under delår två har samtliga verksamheter arbetat för att informera och möjliggöra för brukare att rösta i valet år 2026. Inom funktionsstöd använde många verksamheter olika informationsmaterial och flera säkerställde de praktiska röstningsmöjligheterna genom att val- kansliet besökte enheten samt genom att erbjuda ledsagning. På alla äldreboenden samt på korttids- och växelboendet kunde brukarna rösta på boendet. Omställningen till nya socialtjänstlagen pågår inom flera områden. Inom äldreomsorg arbetar man med jämställd biståndsbedömning och har sedan i våras biståndshandläggare som utgår ifrån Löwenströmska sjukhuset. Inom funktionsstöd arbetar man med att utveckla det uppsökande arbetet inom LSS och socialpsykiatri samt fortsätter med VIP-programmet. Även uppdraget om suicidprevention fortgår enligt plan med en föreläsning för kommunens medborgare under september och utbildningar för personal senare i höst. Kartläggningen av anhörigstöd för barn och unga i skolåldern inom nämndens målgrupper fortsätter. Syftet är att tydliggöra vilken typ av stöd som finns tillgängligt för målgruppen och vart detta kan erhållas. Samverkan sker med ungdomsmottagningen, individ- och familje- omsorgen samt skolans psykosociala verksamheter. Kontoret har även arbetet vidare med att stärka kommunens krisberedskap samt att utveckla arbetet mot välfärdsbrott. Handlingsplanerna om breddinförande av vissa välfärdstekniska lösningar samt att implementera medarbetarstöd med hjälp av AI pågår enligt plan. Ekonomiska konsekvenser Det sammanlagda resultatet per den 31 augusti 2026 för omsorgsnämndens verksamhetsområden visar ett underskott mot budget om -1,7 mkr, vilket motsvarar -0,2 procent av omsätt- ningen. Helårsprognosen visar ett underskott om -4,2 mkr, vilket motsvarar -0,3 procent av omsättningen. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 21 Omsorgsnämnden Då ärendet endast avser beslut om godkännande av en delårsrapport innebär beslutet inte några ekonomiska konsekvenser. Barnrättsperspektivet Barnrättsperspektivet har beaktats utifrån att delårsrapporten behandlar måluppfyllelsen för de mål som nämnden har beslutat om. Målen utgår bland annat från barnrättsperspektivet och barnens bästa. Barns rättigheter har inte särskilt beaktats i detta ärende. Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner delårsrapport 2 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. _____ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Omsorgsnämndens delårsrapport 2, 2016 Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 22 Omsorgsnämnden

§ 48 Omsorgsnämnden godkänner rapporten ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen

beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:132
§ 48 Ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2026 (ON/2026:132) Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden godkänner rapporten ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per den 30 juni år 2026. ____ Beskrivning av ärendet Kommunens socialnämnd är skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade om en beviljad insats inte har verkställts inom tre månader. Nämnden ska på motsvarande sätt även rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom en skälig tid har de skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Omsorgsnämnden får ta del av en sammanställning över ej verkställda beslut enligt SoL och LSS. Ej verkställda beslut kvartal 1 Det är 2 ärenden enligt LSS som är ej verkställda tre månader efter bifallsbeslut och det är 1 ärenden där verkställigheten avbrutits och inte påbörjats inom tre månader. Inom äldreomsorgen/socialpsykiatri (SoL) finns 6 ej verkställda beslut tre månader efter bifallsbeslut och inga ärende där verkställigheten avbrutits och inte påbörjats inom tre månader. För mer utförlig information angående ej verkställda beslut se bilaga. Sammanträdesprotokoll 2026-09-22 23 Omsorgsnämnden Ekonomiska konsekvenser Rapporten ger inga ekonomiska konsekvenser, dock kan IVO i enskilda ärenden ansöka om att utdöma en särskild avgift hos förvaltningsrätten om de bedömer att insatsen inte verkställts inom en skälig tid. Barnrättsperspektivet Beslutet påverkar inte barn dock tas barnperspektivet i beaktan i varje individärende. Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner rapporten ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per den 30 juni år 2026. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. ____ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Avdelningschefer inom funktionsstöd och äldreomsorg Enhetscheferna på enheten för myndighetsutövning äldreomsorg och enheten för myndighetsutövning funktionsstöd