Upplands Väsby · Möte · Protokoll
Omsorgsnämnden — 22 september 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 41 Svar på remiss av medborgarförslag gällande syn- och
beslutstyp: återremissdiarienr: upplandsvasby:ON:2026:189
§ 41
Svar på remiss av medborgarförslag gällande syn- och
hörselinstruktörstjänst (ON/2026:189)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden återremitterar medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör till social- och
omsorgskontoret för vidare utredning.
Ajournering
Omsorgsnämnden ajournerar sig mellan 17:08-17:15 för överläggning.
Särskilt yttrande
Maria Fälth (KD), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Sofia Roberg (M) och Fredrik
Thibblin (SD) lämnar ett särskilt yttrande till protokollet. Yttrandet finns sist i den här
paragrafen.
_____
Beskrivning av ärendet
Förslagsställaren har lämnat in ett medborgarförslag 2026-04-27. Kommunfullmäktige beslutade
2026-06-08 § 68 att överlämna ärendet för beredning och beslut till kommunstyrelsen. Därefter
har omsorgsnämnden fått medborgarförslaget på remiss.
I medborgarförslaget föreslås att Upplands Väsby kommun tillsätter en syn- och hörselinstruktör.
Förslagsställaren framhåller att både syn- och hörselnedsättning medför en ökad hälsorisk,
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 4
Omsorgsnämnden
särskilt om den enskilde inte kan använda sina hjälpmedel, och att en syn- och hörselinstruktör
därför är en viktig förebyggande funktion.
Regionen ansvarar för hälso- och sjukvård inom kommunen vilket inkluderar syn- och
hörselvård. Regionen tillhandhåller därmed både produkter och utbildning till medborgarna
gällande syn- och hörselvård. Därutöver erbjuder regionen även utbildningar till utförare av
omvårdnadstjänster. Både hemtjänstutförare och äldreboenden i Upplands Väsby nyttjar
regionens tjänster för att utbilda sin personal regelbundet.
Det finns ett antal kommuner som har syn- och hörselinstruktör på frivillig basis. Inom
nordvästkommunerna är det dock bara Vallentuna, Järfälla och Upplands-Bro kommuner som har
en sådan funktion på deltid. Då kommunen inte ansvarar för hälso- och sjukvård för medborgare i
ordinärt boende ryms inte kostnaden för en syn- och hörselinstruktör i omsorgsnämndens budget.
Social- och omsorgskontoret bedömer att det stöd nämndens verksamheter får från Regionen
utifrån deras ansvar är tillräckligt. Social- och omsorgskontoret föreslår därför att
omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget om att tillsätta en syn-
och hörselinstruktör i Upplands Väsby kommun.
Ekonomiska konsekvenser
Att inte införa en syn- och hörselinstruktör ger inga ekonomiska konsekvenser.
Barnrättsperspektivet
Barn som har syn- eller hörselproblem kan få hjälpmedel, information, rådgivning, stöd och
träning via Region Stockholm vilket innebär att beslutet inte påverkar barn negativt.
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget om syn- och
hörselinstruktör.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 5
Omsorgsnämnden
Ordförandens förslag till beslut
Omsorgsnämnden återremitterar medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör till social- och
omsorgskontoret för vidare utredning.
_____
Yrkanden
Maria Fälth (KD), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Sofia Roberg (M) och Fredrik
Thibblin (SD) yrkar bifall till medborgarförslaget om syn- och hörselinstruktör.
Barbro Brolin (S) yrkar att ärendet återremitteras till social- och omsorgskontoret med
motiveringen att ärendet behöver utredas vidare.
Beslutsgång
Ordföranden ställer sitt yrkande om återremiss mot Maria Fälth (KD) med fleras yrkande om
bifall.
Ordföranden finner att omsorgsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag.
Särskilt yttrande
Maria Fälth (KD), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Sofia Roberg (M) och Fredrik
Thibblin (SD) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet:
Den 16 september 2024 behandlade Kommunfullmäktige en inkommen motion från
Kristdemokraterna. Den innehöll förslag om att kommunen skulle anlita syn- och hörselinstruktör
för att ge den hjälp till självhjälp till de invånare som behöver det.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 6
Omsorgsnämnden
Motionen avslogs och motivet till detta var att Region Stockholm har till uppgift att ansvara för
syn- och hörselprodukter, utbildning och träning i ordinärt boende.
Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet yrkade bifall och
reserverade sig mot avslagsbeslutet.
Nu behöver omsorgsnämnden ta ställning till ett medborgarförslag med ungefär samma innehåll
som motionen som avslogs i Kommunfullmäktige i september 2024. Omsorgsnämndens
ordförande föreslår att även detta medborgarförslag ska avslås, med samma motivering som i
september 2024.
Inför kommunvalet 2026 fick varje parti frågor om hörselvården från Hörselskadades förening i
Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna.
En av frågorna lyder:
”Kommer ditt parti att ta initiativ till att tillsätta en syn- och hörselinstruktörstjänst i kommunen
under den kommande mandatperioden?”
De partier som yrkade avslag på motionen från KD i september 2024 är Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet, Väsbys Bästa, Liberalerna samt Miljöpartiet. Dessa partiers svar på frågan ovan
finns angivna nedan:
• Socialdemokraterna svarade nej på frågan men kunde tänka sig en samordning med
närliggande kommuner.
• Vänsterpartiet är positiva till en sådan instruktörsfunktion.
• Miljöpartiet har inte förstått att frågan är utagerad från kommunens sida genom
avslagsbeslutet i kommunfullmäktige.
• Liberalerna är positiva till att inrätta en dylik funktion.
• Väsbys Bästa är också positiva till att införa syn- och hörselinstruktörer.
Med dessa svar innan valet och nu efter detsamma måste man fråga sig vad respektive partis
inställning är till att inrätta syn- och hörselinstruktör, samt varför man inte yrkar bifall till
medborgarförslaget.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 7
Omsorgsnämnden
_____
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Medborgarförslag 2026-04-27 om att Upplands Väsby kommun tillsätter en syn- och
hörselinstruktörstjänst.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 8
Omsorgsnämnden
§ 42 ON Information och frågor 2026-09-22 (ON/2026:1)
diarienr: upplandsvasby:ON:2026:1
§ 42
ON Information och frågor 2026-09-22 (ON/2026:1)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden noterar informationen till protokollet.
_____
Beskrivning av ärendet
• Ung Omsorg
Föredragande: Fanny Nell
• Årsrapporten upphandling/uppföljning
Föredragande: Camilla Norén
• Månadsstatistik för verkställda beslut
Föredragande: Jesper Kyrk
• Statistik beviljad/utförd i hemtjänst
Föredragande: Jesper Kyrk
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden noterar informationen till protokollet.
Ordförandens förslag till beslut
Enligt kontorets förslag.
_____
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 9
Omsorgsnämnden
§ 43 ON Meddelanden 2026-09-22 (ON/2026:2)
beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:2
§ 43
ON Meddelanden 2026-09-22 (ON/2026:2)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av meddelanden.
_____
Beskrivning av ärendet
Följande meddelanden redovisas omsorgsnämnden den 22 september 2026:
• Dataskyddsombudets rapport 2025
• Delårsrapport 1, april 2026, Upplands Väsby kommun
• Upplands Väsby kommun månadsrapport mars 2026
• Utdrag ur KF protokoll 2026-05-11 § 52 Månadsrapport mars 2026 för Upplands Väsby
kommun
• Utdrag ur KF protokoll 2026-05-11 § 55 Reglemente för krisledningsnämnden
• Utdrag ur KF protokoll 2026-05-11 § 57 Ansvarsfrihet 2025 för Upplands Väsby
kommun
• Utdrag ur KF protokoll 2026-06-08 § 69 Delårsrapport 1, april 2026, för Upplands Väsby
kommun
• Utdrag ur KF protokoll 2026-06-08 § 79 Vision 2060
• Utdrag ur KS protokoll 2026-06-01 § 71 Delårsrapport 1, april 2026, för Upplands Väsby
kommun
• Beslut om rapport Lex Maria Marieborg
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 10
Omsorgsnämnden
Sekretessmeddelanden
• FR Uppsala 6069-25 Dom 2026-06-16
• HFD 1513-26 Slutligt beslut 2026-07-01
• Stockholm KR 4301-26 Beslut 2026-06-22
• Uppsala FR 688-26 Slutligt beslut 2026-06-18
• Uppsala FR 4868-26 Ej slutligt beslut 2026-06-30
• Uppsala FR 7518-25 Dom 2026-06-02
• Uppsala FR 8510-25 Dom 2026-07-03
• Stockholm KR 4428-26 Ej slutgiltigt beslut 2026-07-06
• Uppsala FR 4018-26 Dom 2026-07-14
• Uppsala FR 8018-25 Dom 2026-07-22
• Uppsala FR 4868-26 Slutligt beslut 2026-07-30
• Attunda TR 10101-26 Slutligt beslut 2026-07-21
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av meddelanden.
Ordförandens förslag till beslut
Enligt kontorets förslag.
_____
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 11
Omsorgsnämnden
§ 44 ON Redovisning av delegationsbeslut 2026-09-22 (ON/2026:3)
beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:3
§ 44
ON Redovisning av delegationsbeslut 2026-09-22 (ON/2026:3)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut.
_____
Beskrivning av ärendet
Följande delegationsbeslut redovisas omsorgsnämnden den 22 september 2026:
• ON delegation 2026.11 Anmäla personuppgiftsincident till IMY vidarebefordran av
internpost
• ON delegation 2026.15 Anmälan till IVO Lex Sarah
• ON delegation 2026 § 18 uppsägning Guldmann
• ON delegation 2026 § 19 direktupphandling utbildning
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut.
Ordförandens förslag tillbeslut
Enligt kontorets förslag.
_____
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 12
Omsorgsnämnden
§ 45 Utredning avseende hur LOU kan införas gällande särskilda boenden
beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:44
§ 45
Utredning avseende hur LOU kan införas gällande särskilda boenden
(ON/2026:44)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden godkänner kontorets utredning avseende hur LOU kan införas gällande
särskilda boenden för äldre.
_____
Sammanfattning av ärendet
Omsorgsnämnden gav 2026-01-27 kontoret i uppdrag att genomföra en utredning avseende om
lagen om offentlig upphandling (LOU) kan införas gällande särskilda boenden för äldre.
Utredningsuppdraget kom från ett nämndinitiativ från Vänsterpartiet. I sitt nämndinitiativ skriver
Vänsterpartiet att särskilda boenden ska utgöra en trygghet, värdighet och omsorg för människor
med stora behov och att kommunen ska ta ansvar för att den vård och omsorg som finansieras av
skattemedel ska hålla en hög kvalitet, vara långsiktigt hållbar samt styras demokratiskt. Man
ställer sig skeptisk till etableringen av särskilda boenden genom lagen om valfrihetssystem
(LOV) och anser att kommunen därmed har begränsade möjligheter att styra omfattningen,
placeringen och inriktningen på boendena utifrån de faktiska behoven. Vidare pekar man på att
det skapar en omfattande administrativ börda för kommunen då det innebär många parallella
avtalsrelationer, uppföljningskrav och juridiska processer. Vänsterpartiet menar också att det
innebär att resurser som borde gå till omsorg i stället binds upp i kontroll, avtalshantering och
fragmenterad uppföljning. Kommunen riskerar att tappa den demokratiska styrningen över
verksamheterna då de är så många. LOV kan även leda till en överetablering med risk för tomma
platser vilket ger ökade kostnader och svårare planeringsförutsättningar för nämnden.
Uppdraget till kontoret var att ge svar på om kommunen skulle få bättre verktyg att säkerställa
kvalitet, få bättre möjligheter till planering utifrån behov samt belysa hur det skulle påverka
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 13
Omsorgsnämnden
kostnaderna om LOU skulle införas som upphandlingsform. Vidare ska kontoret belysa hur LOU
som upphandlingsform påverkar kommunens möjlighet till demokratisk styrning och långsiktig
kontroll jämfört med dagens valfrihetssystem enligt LOV.
Kontorets utredning visar att dagens LOV-system är kostnadseffektivt, eftersom kommunen
endast betalar för belagda platser och privata aktörer står för nyinvesteringar och lokalkostnader.
Samtidigt innebär den fria etableringsrätten inom LOV att kommunen har begränsad rådighet
över antalet äldreboenden samt placeringen av dessa, vilket försvårar långsiktig planering och
kan skapa ekonomiska risker vid överkapacitet. I november 2025 hade nämnden rådighet över
43% av platserna inom kommunen. Resterande 57% drevs i enskild regi. Övriga
nordvästkommuner i länet har rådighet över mer än 50% av äldreomsorgsplatserna.
En övergång till LOU skulle ge vissa förändringar. LOU via ramavtal kan minska etablerings-
friheten och därmed förbättra planeringsmöjligheterna, men ger fortsatt begränsad rådighet över
platserna. Kostnadsbilden skulle vara ungefär lika som LOV. LOU med upphandling av fasta
platser skulle ge störst kontroll och därmed bättre möjligheter till planering och demokratisk
styrning, men innebär kraftigt ökade kostnader eftersom kommunen även måste betala för tomma
platser.
Vid en övergång till LOU skulle kommunen behöva ta ett större ansvar för framtida nybygg-
nationer. Oavsett om kommunen bygger för att äga fastigheten eller för att hyra in den, är
ledtiderna inom kommunen vid nybyggnation betydligt längre än för privata utförare. Kommunen
har inte de olika kompetenser som krävs för att vara en professionell beställare av
äldreboendelokaler eftersom kommunen bygger så pass sällan. Nämndens kostnader för lokaler
skulle vidare bli avsevärt högre än vid köp av enstaka platser i enskild regi.
När det gäller kvalitet visar utredningen inga tydliga skillnader mellan privat och kommunal regi;
resultaten är likvärdiga och över lag goda. Avseende administration och uppföljning bedöms
skillnaderna mellan LOV och LOU vara små. Uppföljning krävs oavsett system, och den
administrativa bördan är jämförbar.
I Uppsala kommun avslutade man i slutet av 2025 valfrihetssystemet enligt LOV inom särskilt
boende för äldre. De privata utförare som fanns fick istället lämna anbud i ett ramavtal enligt
LOU. Samma utförare finns kvar och ersättningen är ungefär densamma. Valfriheten för
brukarna förändrades inte och de kunde bo kvar på sina boenden. Enda skillnaden är att den fria
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 14
Omsorgsnämnden
etableringsrätten har försvunnit. Uppsala står inför stora renoveringsbehov men har i dagsläget
inga konkreta planer för nybyggnation av kommunala äldreboenden.
Stockholm stad har också konstaterat att de saknar rådighet att styra var de privata företagen
etablerar sina boenden då den fria etableringsrätten innebär att det är företagen som kan besluta
var man vill bygga nya äldreboenden. Därför har stadens politiker beslutat att bygga fler egna
boenden inom staden med en ambition att på sikt ha 60 procent av platserna i stadens regi.
Inom nordvästkommunerna finns en stor variation över andelen platser som kommunen har
rådighet över. Sigtuna har idag inget valfrihetssystem enligt LOV men kommer införa det för köp
av enstaka platser. I och med övergången till LOV ser kommunen möjligheter för privata utförare
att på sikt etablera sig och sluta avtal med kommunen. I Järfälla har man enbart egenregi och en
driftentreprenad. I Solna och Sundbyberg utgör andelen LOV-platser en mindre andel av de totala
platserna som nyttjas, medan Sollentuna och Upplands-Bro har rådighet över drygt 50 procent av
platserna. Endast Upplands Väsby kommun köper majoriteten av platserna av privata utförare via
LOV.
Flera av de privata utförarna som finns i Upplands Väsby idag uppger att valet av upphand-
lingsmodell, LOV eller LOU, är underordnat de faktiska villkoren som styr verksamheten. Det
avgörande för kvaliteten i omsorgen är att den enskildes valfrihet värnas, att ersättningsnivåerna
är hållbara och ger utrymme för löpande investeringar och kvalitetsutveckling, att externa
utförare kan tillföra kapacitet löpande och att avtal utformas med tillräcklig långsiktighet.
Intresseorganisationerna har i samband med samverkan kring andra ärenden lyft vikten av att det
finns tillräckligt många platser på äldreboenden. Dels behöver det finns tillräckligt med platser
för att täcka behoven, men det behöver även finnas en viss överkapacitet för att det ska finnas en
reell valfrihet att välja boende för den enskilde.
Om nämnden önskar avveckla dagens valfrihetssystem enligt LOV och istället övergå till någon
form av upphandling enligt LOU behöver först en ny utredning genomföras som belyser de
ekonomiska konsekvenserna för nämnden. Utredningen behöver även samverkas med såväl
intresseorganisationerna som utförarna. Efter beslut i nämnden behöver ärendet gå vidare för
beslut i kommunfullmäktige. Nämnden kan därmed inte styra tidsplanen fullt ut. Sannolikt skulle
LOU kunna införas inom särskilt boende för äldre under 2029.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 15
Omsorgsnämnden
Ekonomiska konsekvenser
Beslutet att godkänna kontorets utredning innebär inga ekonomiska konsekvenser för nämnden.
Barnrättsperspektivet
Utredningen omfattar särskilt boende för äldre och berör därför inte barn.
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden godkänner kontorets utredning avseende hur LOU kan införas gällande
särskilda boenden för äldre.
Ordförandens förslag till beslut
Enligt kontorets förslag.
_____
Beslutet skickas till:
Socialchef Jesper Kyrk
Päivi Verdier (V)
Beslutsunderlag
Social- och omsorgskontorets tjänsteutlåtande 2026-06-12.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 16
Omsorgsnämnden
§ 46 Utredning om trygghetslarm utan individuell behovsprövning
beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:145
§ 46
Utredning om trygghetslarm utan individuell behovsprövning
(ON/2026:145)
Omsorgsnämndens beslut
1. Omsorgsnämnden föreslås besluta att trygghetslarm kan ges som insats utan individuell
behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL.
2. Omsorgsnämnden föreslås besluta att kriterierna för att få insatsen trygghetslarm utan
individuell behovsprövning är att enskild:
- är 70 år eller äldre,
- är folkbokförd i Upplands Väsby kommun,
- bor i ordinärt boende.
3. Omsorgsnämnden föreslås besluta att social- och omsorgskontoret verkställer beslutet och
reviderar riktlinjer enligt socialtjänstlagen.
_____
Sammanfattning av ärendet
I den nya Socialtjänstlagen (SoL 2025:400) har nämnden utrymme att tillhandahålla insatser på
två sätt; med individuell behovsprövning eller utan individuell behovsprövning (IUB). Nämnden
kan därmed avgöra om en insats för personliga behov ska tillhandahållas utan individuell
behovsprövning. I praktiken betyder det att kommunen bestämmer sig för ett antal kriterier som
en medborgare ska leva upp till för att kunna ”beställa” insatsen. Social- och omsorgskontoret är
positiva till att införa trygghetslarm utan individuell behovsprövning och anser att nya
socialtjänstlagen är ett viktigt steg mot en mer tillgänglig och förebyggande äldreomsorg. Genom
att förenkla processen för att få ett trygghetslarm och möjliggöra snabbare insatser stärks den
äldres självbestämmande och trygghet i vardagen utan krånglig administration. Statistik för de
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 17
Omsorgsnämnden
senaste tre åren visar att alla som har ansökt om trygghetslarm har fått bifall på sin ansökan i
Upplands Väsby kommun. Omvärldsbevakningen visar att det idag finns flera kommuner i
Sverige som har trygghetslarm utan individuell behovsprövning. Social- och omsorgskontoret
föreslår därför att omsorgsnämnden beslutar om att trygghetslarm ges som en insats utan
individuell behovsprövning enligt kontorets förslag till beslut.
Ekonomiska konsekvenser
Det finns inga indikationer på att trygghetslarm utan individuell behovsbedömning skulle
medföra några ekonomiska konsekvenser då alla som ansökt om trygghetslarm hos enheten för
myndighetsutövning de senaste tre åren blivit beviljade insatsen när de ansökt om den. Taxan för
den enskilde kommer vara oförändrad och regleras i enlighet med riktlinjer för handläggning av
taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning.
För handläggare som idag utreder ärenden avseende trygghetslarm innebär det en besparing av tid
i utredningsskedet då handläggarna utan individuell behovsprövning inte behöver genomföra en
utredning. Handläggarna kan i stället omfördela sina personalresurser för att öka sin
tillgänglighet, arbeta med uppföljning utifrån ett förebyggande perspektiv samt få mer tid till
personliga möten.
Barnrättsperspektivet
Förslag till beslut torde påverka alla invånare inklusive barn och unga positivt. Att arbeta
förebyggande genom en lättillgänglig socialtjänst kan antas ha en gynnande effekt för barn och
unga och deras anhöriga som omfattas av insatser utan individuell behovsprövning.
Förslag till beslut
1. Omsorgsnämnden föreslås besluta att trygghetslarm kan ges som insats utan individuell
behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 18
Omsorgsnämnden
2. Omsorgsnämnden föreslås besluta att kriterierna för att få insatsen trygghetslarm utan
individuell behovsprövning är att enskild:
- är 70 år eller äldre,
- är folkbokförd i Upplands Väsby kommun,
- bor i ordinärt boende.
3. Omsorgsnämnden föreslås besluta att social- och omsorgskontoret verkställer beslutet och
reviderar riktlinjer enligt socialtjänstlagen.
Ordförandens förslag till beslut
Enligt kontorets förslag.
_____
Beslutet skickas till:
Enhetschef på enheten för myndighetsutövning äldreomsorg
Avdelningschef äldreomsorg
Stabschef på Social- och omsorgskontoret
Beslutsunderlag
Omsorgsnämndens tjänsteutlåtande 2026-08-24, Dnr ON/2026:145.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 19
Omsorgsnämnden
§ 47 Omsorgsnämndens delårsrapport 2, 2026 (ON/2026:184)
beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:184
§ 47
Omsorgsnämndens delårsrapport 2, 2026 (ON/2026:184)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden godkänner delårsrapport 2 och överlämnar den till kommunstyrelsen.
_____
Beskrivning av ärendet
Kommunens uppföljningsprocess är en viktig del av ledningssystemet. Delårsrapporterna är
uppföljningsrapporter för nämnder, utskott, styrelser, kontor och enheter. Alla dessa verksam-
heters rapporter summeras i kommunens övergripande delårsrapport som presenteras för kom-
munfullmäktige. Delårsrapportens huvudsyfte är att redovisa både ekonomiska resultat och
verksamhetsresultat i förhållande till budget och uppsatta mål.
Efter delår två prognostiseras tre av nämndens sex mål att uppfyllas helt under året. Målet om att
nämnden ska ha en ekonomi i balans ser ut att bli delvis uppfyllt då prognosen för helåret visar på
mindre underskott. Målet om att nämnden ska utveckla nya arbetssätt med hjälp av digitalisering
bedöms också blir delvis uppfyllt till följd av att säker digital kommunikation (SDK) inte
kommer hinna driftsättas under året. Även målet om att nämnden ska bidra till en hållbar
kommun antas bli delvis uppfyllt då arbetet med en övergång till digitala akter kommer fortsätta
under nästa år.
Inom äldreomsorgen har hemtjänsten arbetet med ramtid sedan i maj. Ramtid syftar till mindre
detaljstyrning och större flexibilitet och delaktighet utifrån den enskildes behov och önskemål.
Natt- och larmverksamheten startade upp i kommunal regi i slutet av april och har fått positiv
återkoppling från så väl brukare och närstående som privata utförare. Äldreboendena har fått stöd
av kontorets dietist kring mat och måltider. Näringsrika mellanmål ska bättre möta brukarnas
behov och minska matsvinn. De flesta verksamheterna inom äldreomsorgen har även påbörjat
förberedelserna för att starta upp utbildningssatsningen Yrkesresan.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 20
Omsorgsnämnden
Inom funktionsstöd påbörjades Yrkesresan redan under förra året. Nu genomför verksamheterna
steg tre och fyra som bl.a. handlar om delaktighet, meningsfulla aktiviteter, god och jämlik hälsa
samt kommunikation och dess betydelse. Därutöver arbetar alla utförarverksam-
heter med evidensbaserade metoder för att stärka den enskildes delaktighet. De temperatur-
mätningar som mäter brukarnöjdheten visar genomgående positiva resultat.
Under delår två har samtliga verksamheter arbetat för att informera och möjliggöra för brukare att
rösta i valet år 2026. Inom funktionsstöd använde många verksamheter olika
informationsmaterial och flera säkerställde de praktiska röstningsmöjligheterna genom att val-
kansliet besökte enheten samt genom att erbjuda ledsagning. På alla äldreboenden samt på
korttids- och växelboendet kunde brukarna rösta på boendet.
Omställningen till nya socialtjänstlagen pågår inom flera områden. Inom äldreomsorg arbetar
man med jämställd biståndsbedömning och har sedan i våras biståndshandläggare som utgår ifrån
Löwenströmska sjukhuset. Inom funktionsstöd arbetar man med att utveckla det uppsökande
arbetet inom LSS och socialpsykiatri samt fortsätter med VIP-programmet. Även uppdraget om
suicidprevention fortgår enligt plan med en föreläsning för kommunens medborgare under
september och utbildningar för personal senare i höst.
Kartläggningen av anhörigstöd för barn och unga i skolåldern inom nämndens målgrupper
fortsätter. Syftet är att tydliggöra vilken typ av stöd som finns tillgängligt för målgruppen och
vart detta kan erhållas. Samverkan sker med ungdomsmottagningen, individ- och familje-
omsorgen samt skolans psykosociala verksamheter.
Kontoret har även arbetet vidare med att stärka kommunens krisberedskap samt att utveckla
arbetet mot välfärdsbrott. Handlingsplanerna om breddinförande av vissa välfärdstekniska
lösningar samt att implementera medarbetarstöd med hjälp av AI pågår enligt plan.
Ekonomiska konsekvenser
Det sammanlagda resultatet per den 31 augusti 2026 för omsorgsnämndens verksamhetsområden
visar ett underskott mot budget om -1,7 mkr, vilket motsvarar -0,2 procent av omsätt-
ningen. Helårsprognosen visar ett underskott om -4,2 mkr, vilket motsvarar -0,3 procent av
omsättningen.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 21
Omsorgsnämnden
Då ärendet endast avser beslut om godkännande av en delårsrapport innebär beslutet inte några
ekonomiska konsekvenser.
Barnrättsperspektivet
Barnrättsperspektivet har beaktats utifrån att delårsrapporten behandlar måluppfyllelsen för de
mål som nämnden har beslutat om. Målen utgår bland annat från barnrättsperspektivet och
barnens bästa. Barns rättigheter har inte särskilt beaktats i detta ärende.
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden godkänner delårsrapport 2 och överlämnar den till kommunstyrelsen.
Ordförandens förslag till beslut
Enligt kontorets förslag.
_____
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Omsorgsnämndens delårsrapport 2, 2016
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 22
Omsorgsnämnden
§ 48 Omsorgsnämnden godkänner rapporten ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen
beslutstyp: godkännandediarienr: upplandsvasby:ON:2026:132
§ 48
Ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2026 (ON/2026:132)
Omsorgsnämndens beslut
Omsorgsnämnden godkänner rapporten ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen
(SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per den 30 juni år 2026.
____
Beskrivning av ärendet
Kommunens socialnämnd är skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO,
enligt Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade om en beviljad
insats inte har verkställts inom tre månader. Nämnden ska på motsvarande sätt även rapportera
om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader.
Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom en skälig tid har de skyldighet att ansöka hos
förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Rapporteringen ska ske på individnivå en
gång per kvartal. Omsorgsnämnden får ta del av en sammanställning över ej verkställda beslut
enligt SoL och LSS.
Ej verkställda beslut kvartal 1
Det är 2 ärenden enligt LSS som är ej verkställda tre månader efter bifallsbeslut och det är 1
ärenden där verkställigheten avbrutits och inte påbörjats inom tre månader. Inom
äldreomsorgen/socialpsykiatri (SoL) finns 6 ej verkställda beslut tre månader efter bifallsbeslut
och inga ärende där verkställigheten avbrutits och inte påbörjats inom tre månader. För mer
utförlig information angående ej verkställda beslut se bilaga.
Sammanträdesprotokoll
2026-09-22 23
Omsorgsnämnden
Ekonomiska konsekvenser
Rapporten ger inga ekonomiska konsekvenser, dock kan IVO i enskilda ärenden ansöka om att
utdöma en särskild avgift hos förvaltningsrätten om de bedömer att insatsen inte verkställts inom
en skälig tid.
Barnrättsperspektivet
Beslutet påverkar inte barn dock tas barnperspektivet i beaktan i varje individärende.
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden godkänner rapporten ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen
(SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) per den 30 juni år 2026.
Ordförandens förslag till beslut
Enligt kontorets förslag.
____
Beslutet skickas till:
Kommunfullmäktige
Kommunens revisorer
Avdelningschefer inom funktionsstöd och äldreomsorg
Enhetscheferna på enheten för myndighetsutövning äldreomsorg och enheten för
myndighetsutövning funktionsstöd