Kommunfullmäktige — 8 juni 2026

§ 67 Meddelanden (KS/2025:588) Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av meddelanden. _____ Följande meddelanden redovisas kommunfullmäktige den 8 juni 2026: • Protokoll Brandkåren Attunda förbundsdirektionsmöte 2026-04-17, justerat_8841065_20260424133358 • Beslut från Sigtuna gällande Hemställan från Sundbybergs stad till Överförmyndarnämnden i Norrort om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd • Utdrag ur KS protokoll 2026-04-27 § 64 Svar på revisionsrapport nr 7_2025 - Granskning av kommunens krisberedskap Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av meddelanden. _____

§ 68 Nya medborgarförslag (KS/2026:271, KS/2026:272, KS/2026:282) Kommunfullmäktige godkänner förslag till beredning i enlighet med ärendebeskrivningen. _____ Tre medborgarförslag har lämnats in sedan föregående sammanträde. Kommunfullmäktige ska besluta om hur dessa ska beredas. Medborgarförslag som överlämnas till kommunstyrelsen för beredning • Medborgarförslag gällande krav på staket och barnsäkra grindar runt kommunala lekplatser Medborgarförslag som överlämnas till kommunstyrelsen för beredning och beslut • Medborgarförslag gällande syn- och hörselinstruktörstjänst • Medborgarförslag gällande anrättande av konstgräsplan mellan Trollsländevägen och Cedersnäsvägen Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt följande: Kommunfullmäktige godkänner förslag till beredning i enlighet med ärendebeskrivningen. _____

§ 69 Delårsrapport 1, april 2026, för Upplands Väsby kommun (KS/2026:34) Kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas delårsresultat för april och helårsprognos för 2026 2. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 1 2026 3. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 10 miljoner kronor i investeringsmedel, från projektet Ny skola Västra Eds allé med 4 mkr, förskola Västra Eds allé 3 mkr och Fullstor hall Västra Väsby med 3 mkr till att färdigställa reservkraft inom KSTFUs ram. 4. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 1,5 mkr från nyinvesteringar VA till åtgärder kopplat till expressbusslinje H med 1 mkr samt översyn av Centralvägen med 0,5 mkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden får 1,2 miljoner kronor från det generella statsbidraget som kommunen erhållit för skolbibliotek, se bilaga 3. Reservation Maria Tuvesson (MP) och Edde Laitamaa (MP) reserverar sig mot beslutet att bifalla beslutspunkt 3. _____ Ekonomiskt resultat och prognos Det ekonomiska resultatet för kommunen under perioden visar ett överskott på 42,7 miljoner kronor. Resultatet påverkas av kommunens uppbokade semesterlöneskuld på -40,4 miljoner kronor. Semesterlöneskulden minskar under hösten och redovisat resultat vid årsbokslutet kommer vara nära noll. Årets prognostiserade resultat beräknas till 36,1 miljoner kronor vilket är 6,8 miljoner kronor bättre än budget 29,4 miljoner kronor. Nämnderna redovisar sammantaget ett positivt prognostiserat resultat på 24,9 miljoner kronor, vilket är en tydlig förbättring jämfört med motsvarande prognos föregående år då prognostiserade resultatet uppgick till -5,2 miljoner kronor. Kommunens finansiering, det vill säga skatteintäkter inklusive bidrag, pensionskostnader, in- och utlåningsräntor, kapitaltjänster samt övriga finansiella poster, prognostiseras däremot ge ett resultat som är -18,2 miljoner kronor sämre än budget (budget 29,4 miljoner kronor). Detta kan jämföras med föregående års prognos för samma period, som var 17,9 miljoner kronor bättre än budget (budget 26,3 miljoner kronor). Även om nämnderna totalt redovisar en positiv prognos finns det enskilda nämnder som uppvisar underskott. Omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på -13,1 miljoner kronor och teknik- och fastighetsutskottet ett underskott på -2,8 miljoner kronor. Nämnder som redovisar betydande överskott är utbildningsnämnden med 21,8 miljoner kronor samt kommunstyrelsen med 16 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden redovisar också ett överskott på 2,6 miljoner kronor. Skatteintäkter inklusive bidrag och utjämning är lägre än budget och prognostiseras ge ett negativt utfall på -39,4 miljoner kronor. Även finansiella poster avviker negativt mot budget med -11 miljoner kronor. Pensionskostnaderna är däremot lägre än budget och uppgår till 6,7 miljoner kronor bättre än budget. Övriga poster inom finansen bidrar med ett prognostiserat överskott i jämförelse med budget på 21,9 miljoner kronor. Nämndernas prognos Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 16,0 miljoner kronor för 2026, främst till följd av ej nyttjade särskilda medel och lägre personalkostnader på grund av vakanser. Exploateringsverksamheten belastar dock resultatet med ett underskott om cirka 14,9 miljoner kronor, vilket ingår i prognosen. Finansieringen prognostiserar ett överskott 11,2 miljoner kronor men i jämförelse med budget (29,4 miljoner kronor) hamnar finansieringen på -18,2 miljoner kronor. Det är skatteavräkningen för tidigare år som bidrar främst till underskottet. Även finansiell leasing påverkar prognosen negativt. Teknik- och fastighetsutskottet prognostiserar ett underskott på -2,8 miljoner kronor. Underskottet förklaras främst av lägre intäkter inom infrastruktur och inom affärsdrivna verksamheter uteblivna höjningar av avfallstaxor men motverkas delvis av överskott inom VA-verksamheten. Utbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 21,8 miljoner kronor för helåret, främst på grund av lägre elevvolymer, lägre lokalkostnader och vakanser inom administrationen. Egen regi prognostiserar i princip en budget i balans. Omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på -13,1 miljoner kronor. Underskottet förklaras huvudsakligen av höga kostnader inom äldreomsorg, hemtjänst och egenregi samt ökade livsmedelskostnader inom egenregi. Totalt prognostiserar egenregi med -5,2 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 2,6 miljoner kronor, främst till följd av lägre hyres- och kapitaltjänstkostnader kopplade till fördröjda investeringar och ännu ej färdigställda lokaler. Sammanställning • Prognostiserat resultat för kommunen är 36,1 miljoner kronor motsvarande 1 procent av skatter och generella bidrag (budget 29,4 mkr), vilket ger en positiv avvikelse med 6,8 miljoner kronor. • Nämnderna visar ett prognostiserat resultat på 24,9 miljoner kronor. • Finansieringen visar ett prognostiserat resultat på 11,2 miljoner kronor (budget 29,4 miljoner kronor) vilket innebär en negativ avvikelse uppgående till 18,2 miljoner kronor. • Varav skatter inklusive utjämning och bidrag prognostiseras att uppgå till 3 605,4 miljoner kronor (budget 3 644,8 miljoner kronor) vilket innebär en negativ avvikelse på -39,4 miljoner kronor. • Exploateringsverksamheten visar ett negativt prognostiserat resultat på 14,9 miljoner kronor. • Befolkningsutvecklingen visar per sista april 50 565 invånare, vilket innebär en ökning med 118 personer hittills i år. Helårsprognosen för 2026 hamnar på drygt 387 personer fler, vilket ger 50 863 invånare för hela år 2026. Prognostiserat antal bostäder, 119 flerbostadshus och 3 enbostadshus. • Prognostiserat utfall för investeringsutgifter är 561,9 miljoner kronor (budget 740,7 miljoner kronor), det vill säga 76 procent genomförandegrad. Genomförda investeringar per delår 1 uppgår till 94,2 miljoner kronor. Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Omsorgsnämndens brukarvolymer inom framför allt funktionsstöd och individinriktade insatser kan snabbt förändras och påverkas av faktorer som är svåra att prognostisera, såsom förändringar i målgruppens sammansättning. Detta medför osäkerhet i såväl kostnads- som intäktsutveckling. För att reducera det prognostiserade underskottet föreslås initialt ett åtgärdspaket om 7,0 miljoner kronor. Åtgärderna omfattar: • Effektivisering av administrativa tjänster: 2,0 miljoner kronor • Ökad beläggningsgrad inom egenregi (funktionsstöd): 5,0 miljoner kronor Åtgärderna förväntas bidra till en stärkt ekonomisk balans. Ytterligare åtgärder kan komma att krävas och föreslås under årets andra hälft, beroende på faktisk volym- och kostnadsutveckling. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms samtliga bli helt uppfyllda vid årets slut. Status bygger på en samlad bedömning av fullmäktigeuppdrag, nämndernas mål och handlingsplaner samt nyckeltal. Av 24 uppdrag bedöms 23 gå helt enligt plan och ett uppdrag ha mindre avvikelser. En systematisk uppföljning av mål och resultat är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning och det är varje enskild nämnds ansvar att säkerställa en budget i balans. Kommunen prognostiserar med ett positivt resultat och i jämförelse med budget redovisar kommunen som helhet ett överskott. Då ärendet endast avser beslut om godkännande av en delårsrapport innebär beslutet inte några ekonomiska konsekvenser. Barnrättsperspektivet har beaktats utifrån att delårsrapporten är en av flera viktiga delar i kommunstyrelsens uppsiktsplikt och behandlar måluppfyllelsen för de mål som fullmäktige och nämnder har beslutat om. Målen, såväl verksamhetsmässiga som finansiella, utgår bland annat från barnrättsperspektivet och barnens bästa. För att säkra barnens bästa i ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen både kan leverera en god verksamhet som medför god kvalitet idag. Barns rättigheter har inte särskilt beaktats i detta ärende. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas delårsresultat för april och helårsprognos för 2026 2. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 1 2026 3. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 10 miljoner kronor i investeringsmedel, från projektet Ny skola Västra Eds allé med 4 mkr, förskola Västra Eds allé 3 mkr och Fullstor hall Västra Väsby med 3 mkr till att färdigställa reservkraft inom KSTFUs ram. 4. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 1,5 mkr från nyinvesteringar VA till åtgärder kopplat till expressbusslinje H med 1 mkr samt översyn av Centralvägen med 0,5 mkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden får 1,2 miljoner kronor från det generella statsbidraget som kommunen erhållit för skolbibliotek, se bilaga 3. ____ Yrkanden Mathias Bohman (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Maria Tuvesson (MP) yrkar avslag till beslutspunkten 3 och yrkar istället att investeringarna i reservkraften ska utgöras av en hållbar lösning som även kan användas i fredstid. Beslutsgång 1 Ordföranden frågar kommunfullmäktige om de kan besluta enligt kommunstyrelsen förslag på beslutspunkterna 1, 2, 4 och 5. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag till beslutspunkt 3 mot Maria Tuvessons (MP) yrkande om avslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. _____ Samtliga nämnder och kontor Delårsrapport 1, april 2026, Upplands Väsby kommun

§ 70 Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtunas årsredovisning och revisionsberättelse för år 2025 (KS/2026:194) Kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige noterar informationen till protokollet. 2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 _____ Årsredovisning 2025 samt revisionsberättelse för Samordningsförbundet Sollentuna- Upplands Väsby-Sigtuna lämnas till kommunstyrelsen som information. Styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna har godkänt årsredovisningen. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. I årsredovisningen visade att resultaten har fortsatt vara goda. Totalt har förbundets insatser gett stöd till 272 personer under 2025. Det länsgemensamma Lumenaprojektet avslutades vid årsskiftet. Lumenas sista år har bestått av intensivt arbete med deltagare och spridning av projektets metoder och erfarenheter. Under 2025 hade delprojektet 103 deltagare. Av de avslutade deltagarna började 32 procent arbeta eller studera. Hoppet har fortsatt att erbjuda stöd för unga och unga vuxna som varken studerar eller arbetar. Hoppet hade 82 deltagare. Av de avslutade deltagarna började 47 procent att arbeta eller studera. Förbundets myndighetsgemensamma team, Resursteamen, gav vägledning och rådgivning till 87 personer. Resursteamen utvärderades och styrelsen beslutade om en ny finansieringsmodell. Det ekonomiska utfallet i bokslutet visar ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Barnets rätt har inte beaktats i detta ärende då det inte bedöms vara relevant Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige noterar informationen till protokollet. 2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 _____ Styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna 1. Protokollsutdrag 260319 §21 Årsredovisning 1. Azets Granskningsrapport Samordningsförbundet Samordningsförbundet Sollentuna - Upplands Väsby - Sigtuna 2025 2. Årsredovisning 2025 Signerad av styrelse och revision 3. SUVS revisionsberättelse 2025 auktoriserad 4. De förtroendevalda revisorernas berättelse Signerad

§ 71 Hemställan om utökad låneram för kommunalförbundet Norrvatten (KS/2026:215) 1. Kommunfullmäktige godkänner en utökning av kommunalförbundet Norrvattens låneram med 3 300 miljoner kronor, från nuvarande 3 200 miljoner kronor till 6 500 miljoner kronor. 2. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kommunalförbundet Norrvatten:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 474 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. _____ I skrivelse daterad 2 april 2026 har Norrvatten gjort en hemställan till ägarkommunerna att utöka den befintliga låneramen. Idag uppgår Norrvattens låneram till 3 200 miljoner kronor och förbundets låneskuld uppgick vid årsskiftet 2025/2026 till 2 145 miljoner kronor. Vid årsskiftet 2026/2027 kommer låneskulden, inklusive lagda beställningar i projektverksamheten, att uppgå till samma summa som låneramen, det vill säga 3 200 miljoner kronor, vilket innebär att den behöver justeras under 2026. Justeringen behövs framför allt för att genomföra projektet Norrvattens framtida vattenproduktion (NFVP) som säkerställer medlemskommunernas vattenproduktion de kommande decennierna. Förbundet har även reinvesteringar i de befintliga anläggningarna att upprätthålla för att säkerställa driften innan det nya vattenverket kan tas i drift kring år 2035. Inom NFVP samlas åtgärderna i ett omfattande projekt som kommer att bedrivas under kommande 8–9 år för att säkerställa dricksvattenproduktionen i förbundets medlemskommuner på lång sikt. Projektet har pågått sedan år 2016 och slutkostnadsprognosen har under de senaste åren redovisats i 2022 års penningvärde för att kunna följa kostnadsutvecklingen frikopplat från inflation och index. Slutkostnadskalkylen har legat stabilt kring ca 5,4 miljarder kronor exklusive finanskostnader, riskpengar och, oförutsett. Med finanskostnader, indexuppräkning motsvarande 2,5 %, oförutsett och en bedömd riskpeng motsvarande ett 90-procentigt konfidensintervall uppgår slutkostnadsprognosen till 9,15 miljarder kronor när anläggningen tas i drift år 2035. Utöver NFVP krävs även löpande investeringar i ledningsnät och det existerande Görvälnverket samt yttre anläggningar som tryckstegringsstationer och grundvattenverk. Norrvatten avser att höja låneramen i två steg för att successivt öka upplåningsgraden när denna projektverksamhet ska finansieras Trots omfattande investeringsnivåer i Norrvattens anläggningar de kommande 10 åren, kan det slås fast att investeringsbehovet per abonnent ligger lågt i jämförelse med de genomsnittliga investeringsbehoven för VA i Sveriges kommuner de kommande 20 åren. Idag finansieras Norrvatten genom upplåning på affärsbanksmarknaden, investeringsbanker samt utställda ägarlån från medlemmarna i förbundet. Under 2026 planeras en anslutning till Kommuninvest och under förutsättningar att den kan slutföras enligt plan så kommer ägarlånen att avvecklas och ersättas av finansiering via Kommuninvest. Denna hemställan avser den första av de två planerade låneramshöjningarna och omfattar en utökad låneram med 3 300 miljoner kr upp till en ny låneram om 6 500 miljoner kr. Norrvattens totala låneram bedöms behöva höjas till cirka 9 850 miljoner kr för att täcka finansieringsbehovet till och med år 2040. Kommunledningskontorets bedömning För att klara utbyggnad av Projektet Norrvattens framtida vattenproduktion och även fortsatta löpande investeringar i ledningsnät och det existerande Görvälnverket behöver kommunalförbundet Norrvatten genomföra stora investeringar. Kommunledningskontoret gör ingen annan bedömning än förbundet avseende behoven av höjning av låneramen för att klara investeringarna. Kommunledningskontoret ser också fördelar med att Norrvatten går över till att låna direkt från Kommuninvest. Kommunledningskontoret föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna en utökning av kommunalförbundet Norrvattens låneram med 3 300 miljoner kronor till totalt 6 500 mkr. För Upplands Väsbys del innebär det att låneramen justeras från 233 mkr till 474 mkr. Den förväntade effekten per månad för ett hushåll bestående av fyra personer med genomsnittlig vattenförbrukning väntas vara en ökad kostnad från dagens 105 kr till 321 kr per månad när alla investeringar är gjorda. Ej aktuellt i detta ärende. 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna en utökning av kommunalförbundet Norrvattens låneram med 3 300 miljoner kronor, från nuvarande 3 200 miljoner kronor till 6 500 miljoner kronor. 2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kommunalförbundet Norrvatten:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 474 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. _____ Kommunalförbundet Norrvatten Hemställan om utökad låneram för kommunalförbundet Norrvatten

§ 74 Exploateringsavtal tillhörande detaljplan för Optimus (Vilunda 642 m.fl.) (KS/2019:98) Kommunfullmäktige beslutar att: • Godkänna exploateringsavtal innefattande marköverlåtelser mellan Upplands Väsby kommun och Vilunda 6:42 AB, avseende detaljplan Optimus, Vilunda 6:42 m.fl.. _____ Kontoret för samhällsbyggnad har haft i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). Detaljplanen tas nu upp för beslut om antagande (KS/2019:172). För att säkerställa genomförandet av detaljplanen tecknas ett exploateringsavtal mellan kommunen och bolaget Vilunda 6:42 AB. Exploateringsavtalet ersätter tidigare tecknat intentionsavtal, samarbetsavtal respektive ramavtal som tecknats för att reglera utvecklingen inom området. Övergripande reglerar exploateringsavtalet överenskommelser mellan kommunen och bolaget kring ansvarsfördelning för genomförande och finansiering av; utbyggnad av allmän plats, kvartersmark, vatten- och avlopp inklusive ledningsflyttar samt sanering av föroreningar. Fastighetsrättsliga frågor så som regleringar av mark mellan kommunen och bolaget och hantering rättigheter. Därtill exploateringsersättning, den säkerhet bolaget ska ställa för kommunens kostnader för utbyggnad av allmän plats samt villkoras av att detaljplanen vinner laga kraft. Exploateringsavtalet reglerar att bolaget kommer genomföra och finansierar utbyggnaden av det som utgör kvartersmark i detaljplanen med undantag från den kvartersmark som ägs av Väsbyhem. Kommunen som huvudman för allmän plats kommer att genomföra utbyggnad av det som utgör allmän plats inom och i anslutning till detaljplanen (gator, torg samt vatten- och avloppsanläggningar). Kostnader för utbyggnad av allmän plats fördelas mellan kommunen och bolaget. En tidig grov kostnadsuppskattning för utbyggnad av allmän platsmark har tagits fram. Bolaget åtar sig en andel av dessa uppskattade kostnader och står en viss risk att den tidiga kalkylen överskrids, upp till ett takpris. Kommunen åtar sig en andel av kostnaderna i den tidiga kalkylen och står all ekonomisk risk om bolagets takpris överskrids. Med allmän plats i anslutning till detaljplanen menas en skyfalls-och dagvattenanläggning norr om detaljplanen som bolaget bidrar till att finansiera delvis (2 mnkr) och kommunen ansvarar för att säkerställa finansieringen av återstående del. Utbyggnaden av vatten- och avloppsanläggningar bekostas av VA-huvudmannen. Exploateringsavtalet reglerar vidare fastighetsregleringarna som behöver göras till följd av detaljplanen. Dels kommer delar av mark som detaljplaneläggs som allmän plats och idag ägs av bolaget att överlåtas till kommunen utan ersättning. Dels kommer delar av mark som detaljplaneläggas som kvartersmark och idag ägs av kommunen att överlåtas till bolaget mot en ersättning. Slutligen kommer delar av mark som detaljplaneläggs som allmän plats och idag ägs av en privatperson att exproprieras av kommunen. Exploateringsavtalet reglerar slutligen att bolaget svarar för att bebyggelsen och andra anläggningar på kvartersmark uppfyller de föreskrifter som anges i bestämmelser, illustrationer och beskrivningar till detaljplanen därtill kommunens riktlinjer för exploateringsersättning vilket ger kommunen en exploateringsersättning till Upplands Väsby pendeltågsstation med den angränsande bussterminalen (ca 35 miljoner). Projektet Optimus drivs enligt kommunens projektmodell. I enlighet med projektmodellens beslutspunkt BP 1 har ett projektdirektiv upprättats. Förslag till beslut går i linje med projektdirektivet. Genomförandet av detaljplanen förutsätter kommunala investeringsmedel till följd av anläggandet av allmän plats som beräknas till ca 43 miljoner kronor för kommunen (med reservation för att kommunen står för majoriteten av risken vid en eventuell fördyring) vilket i sin tur medför ökade driftskostnader som beräknas till ca 2 miljoner kronor per år. Därtill tillkommer kostnader för kommunen för expropriering av mark (del av fastigheten Vilunda 20:31). Vidare är kostnaden för utbyggnad av vatten- och avlopp är taxefinansierat och belastar vatten- och avloppskollektivet och finansieras genom anslutnings- och brukningsavgifter enligt vatten- och avloppstaxa. Kommunen får intäkter i form av försäljning av mark (ca 12 miljoner kronor). Sammantaget innebär genomförandet av projektet att kostnaderna överstiger intäkterna. Barnrättsperspektivet och barnchecklistan hanteras i alla detaljplaneprocesser och hanteras därför inte särskilt i detta ärende. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: • Godkänna exploateringsavtal innefattande marköverlåtelser mellan Upplands Väsby kommun och Vilunda 6:42 AB, avseende detaljplan Optimus, Vilunda 6:42 m.fl.. ______ 1. Exploateringsavtal tillhörande detaljplan för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.) med bilagor.

§ 75 Antagande av detaljplan för Optimus (Vilunda 6_42 m.fl.) (KS/2019:172) Kommunfullmäktige antar detaljplanen för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). _____ Kommunstyrelsens miljö- och planutskott gav den 27 februari 2019 kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). Planen hanteras med utökat förfarande enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av området och skapa en ny blandad stadsdel med bostäder, kontor samt lokaler med möjlighet till förskola, samhällsservice, kultur och andra verksamheter. Det är av stor vikt att den tillkommande bebyggelsen samt de allmänna platserna ges en omsorgsfull gestaltning med utgångspunkt i den mänskliga skalan samt i områdets industrihistoriska arv. Sammanlagt möjliggör planförslaget för nya bostäder om cirka 70 000 kvadratmeter bruttoarea och för kontor och centrumfunktioner om cirka 25 000 kvadratmeter bruttoarea. Den nya strukturen utformas så att den blir tydlig med god orienterbarhet och väl definierade gränser mellan vad som är allmänt respektive privat. Mot Optimusvägen anpassas de nya byggnaderna till villabebyggelsen i Folkparksområdet genom en lägre skala och med en planterad förgårdsmark. Läget, i direkt anslutning till järnvägen och Mälarvägen, gör att området är utsatt för höga bullernivåer. Bullersituationen har påverkat den föreslagna kvartersutformningen med bland annat slutna kvarter och högre bebyggelse mot järnvägen och Mälarvägen. Planutskottet beslutade den 16 december 2020 att ett plansamråd skulle genomföras. Samrådet varade mellan den 21 december 2020 till den 12 februari 2021. Inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen daterad 22 maj 2023. Efter samrådet reviderades förslaget framför allt beträffande att plankartan strukturerades för att vara digitalt tillgänglig. Avgränsningen mellan kvartersmark och allmän plats ändrades för att bättre anpassa sig till strukturplanen. Ett flertal planbestämmelser lades till för att säkerställa att den nya bebyggelsen utformas så som det är planerat under planprocessen och att nödvändiga åtgärder för att säkerställa markens lämplighet genomförs. Planutskottet beslutade den 14 juni 2023 att ställa ut det bearbetade förslaget till detaljplan för granskning. Granskningen varade mellan 8 augusti och 13 september 2023. Inkomna synpunkter redovisas i bifogat granskningsutlåtande. Synpunkter har inkommit från sammanlagt 24 svaranden under granskningstiden eller med överenskommet anstånd. Allvarligaste invändningarna bland inkomna synpunkter gäller hantering av översvämningsrisker, bullernivåer, byggnadshöjderna i förhållande till intilliggande lägre befintliga enfamiljshus samt att det befaras att det kommer bli trafikproblem längs med Optimusvägen. Inkomna synpunkter under granskningen har föranlett följande övergripande förändringar; • Höjdsättningen av torget och lokalgata 1 har justerats med hänsyn till områdets översvämningsproblematik och en framkomlig väg för räddningsfordon genom torget har möjliggjorts. • Bestämmelser som syftar till att skydda planområdet vad gäller buller, stabilitet, vibrationer och översvämningar har förtydligats och adderats i enlighet med inkomna synpunkter från remissinstanser. En mer utförlig lista på förändringar finns i bifogat granskningsutlåtande. Beslut har tidigare fattats om att förslaget inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Synpunkter som inkommit under samråd och granskningen förändrar inte denna bedömning. Genomförandet av detaljplanen förutsätter kommunala investeringsmedel till följd av anläggandet av allmän plats som beräknas till ca 43 miljoner kronor för kommunen (med reservation för att kommunen står för majoriteten av risken vid en eventuell fördyring) vilket i sin tur medför ökade driftskostnader som beräknas till ca 2 miljoner kronor per år. Därtill tillkommer kostnader för kommunen för expropriering av mark (del av fastigheten Vilunda 20:31). Vidare är kostnaden för utbyggnad av vatten- och avlopp är taxefinansierat och belastar vatten- och avloppskollektivet och finansieras genom anslutnings- och brukningsavgifter enligt vatten- och avloppstaxa. Kommunen får intäkter i form av försäljning av mark (ca 12 miljoner kronor). Sammantaget innebär genomförandet av projektet att kostnaderna överstiger intäkterna. Planförslaget har studerats utifrån ett barnperspektiv och den samlade bedömningen är att planområdets utformning beaktat barnperspektivet relativt väl, sett till den centrala plats det utgör. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). _____ Yrkanden Mathias Bohman (S), Emelie Voetmann (L), Oskar Weinmar (M) och Maria Fälth (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. _____ I ärendet yttrar sig även Maria Tuvesson (MP). _____ Bygg- och miljönämnden, Upplands Väsby kommun Kommunstyrelsens teknik och fastighetsutskott, Upplands Väsby kommun Kontoret för Samhällsbyggnad, Upplands Väsby kommun Kommunledningskontoret, Upplands Väsby Vilunda 6:42 AB Väsbyhem AB 1. Planhandlingar för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.) beståendes av plankarta, planbeskrivning, granskningsutlåtande, samrådsredogörelse och kvalitetsprogram.

§ 76 Riktlinjer för sponsring av kommunal verksamhet (KS/2026:192) Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Kommunfullmäktige antar riktlinjer för sponsring av kommunal verksamhet 2. Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2026 _____ Kommunens nuvarande riktlinjer för sponsring är i huvudsak inriktad på namnsponsring av idrottshallar. På senare tid har det inkommit frågor från näringslivet men också olika kommunala verksamheter om vilka regler som gäller vid sponsring av kommunal verksamhet. Det har därför uppkommit ett behov av att revidera riktlinjerna så att de omfattar hela den kommunala verksamheten. En revidering av nuvarande riktlinjer för sponsring bör genomföras för att bättre matcha de behov och utmaningar som finns i hanteringen av sponsring i olika former av verksamheter. En kommuns opartiskhet och saklighet är viktig. Enligt kommunallagen ska all offentlig verksamhet finansieras genom skatter eller avgifter. Regeringsformen talar om opartiskhet och saklighet i allt som en kommun företar sig. Att andra bekostar verksamhet som till exempel skolan ansvarar för kan också göra att det kan vara oklart vem som har skadeståndsansvaret om någon olycka inträffar eller någon skadar sig. Kommunal verksamhet kan motta sponsring, men det är viktigt att detta sker på ett sätt som inte strider mot gällande lagstiftning eller kommunens värdegrund. Lagstiftningen innehåller inga uttryckliga förbud mot sponsring av kommunal verksamhet, men det är avgörande att sådan sponsring inte leder till konflikter med bestämmelser i relevant lagstiftning. Sponsring får inte medföra villkor som skapar beroendeförhållanden eller påverkar verksamhetens innehåll. Dessutom bör finansiering genom sponsring endast utgöra ett komplement till offentlig finansiering. Sponsring av kommunal verksamhet måste hanteras med omsorg för att undvika: • Risk för misstanke om muta eller otillbörliga personliga syften • Beroendeförhållanden till sponsorn • Påverkan på verksamhetens innehåll eller kvalitet För att säkerställa en ansvarsfull och transparent sponsring bör bland annat följande krav ställas på sponsorer: • Att företaget drivs på ett seriöst sätt, utan skatteskulder eller inblandning i brottslig verksamhet • Att verksamheten är förenlig med kommunens värdegrund • Att sponsorn inte uppmanar medborgare eller anställda att köpa varor eller tjänster som en direkt följd av sponsringen Kommunen skulle kunna erbjudas sponsring men som i själva verket är en större gåva eller donation. Mottagandet av en sådan gåva kräver noggrant övervägande. Det är viktigt att hantera sådana ärenden på ett transparent och ansvarsfullt sätt. Om en stor gåva eller donation erbjuds bör kommunen överväga att ta upp ärendet i fullmäktige för beslut om mottagande. En sådan process säkerställer full transparens i ärendet, vilket kan: • Öka medborgarnas förtroende för kommunens beslutsprocess • Ge möjlighet till öppen diskussion och granskning av donationens villkor och eventuella konsekvenser Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunfullmäktige antar riktlinjerna för mottagande av sponsring av kommunal verksamhet för att säkerställa att alla sponsringsavtal är transparenta och följer gällande lagstiftning, samt regelbundet granska och utvärdera effekterna av sådan sponsring för att säkerställa att den inte strider mot kommunens värdegrund eller lagstiftning. Det går idag inte att bedöma hur stort intresset för sponsring är. Sponsring får endast utgöra ett mindre komplement till den offentliga finansieringen. Verksamheten får inte bli beroende av sponsormedel. Det är svårt att bedöma hur detta kan påverka barn och unga i nuläget men de förfrågningar som hittills har inkommit har framför allt avsett skolan och verksamhet efter skoltid för barn och ungdomar. Stor försiktighet ska iakttas, särskilt när det gäller yngre barn. Elever i grundskolan har skolplikt och kan inte välja bort den påverkan ett sponsrat budskap kan innebära. Marknadsföring får inte utnyttja barns godtrogenhet eller bristande erfarenhet. Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Kommunfullmäktige antar riktlinjer för sponsring av kommunal verksamhet 2. Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2026 ___ • Konsumentverkets vägledning Sponsring i skolan (Vägledning för utarbetande av lokal policy för sponsring)

§ 77 Näringslivsstrategi 2026-2030 (KS/2025:253) Kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi 2026–2030. _____ Sammanfattning av ärendet En ny näringslivsstrategi för perioden 2026–2030 har tagits fram för att tydliggöra kommunens inriktning för att stärka företagsklimatet och skapa förutsättningar för växande företag och fler arbetstillfällen i Upplands Väsby. Strategin har varit föremål för dialog med näringslivet samt remiss till Väsby Promotion. Sammantaget visar inkomna synpunkter att strategins inriktning bedöms vara väl avvägd och ligga rätt i förhållande till näringslivets behov. Vissa förtydliganden har gjorts, särskilt avseende service, arbetssätt och uppföljning. Näringslivsstrategin är ett övergripande inriktningsdokument och bedöms inte medföra några direkta ekonomiska konsekvenser. Genomförandet av strategins åtgärder ska ske inom ramen för befintliga resurser. Eventuella framtida insatser som kräver särskild finansiering kommer, vid behov, att hanteras i separata ärenden. Ett starkt och hållbart näringsliv bidrar till att barn i Upplands Väsby får växa upp i trygga, utvecklande och hälsosamma miljöer. Företag skapar arbetstillfällen för vårdnadshavare, tillgång till service samt säkra och attraktiva miljöer där barn vistas. Genom att främja ett livskraftigt näringsliv stärker kommunen barn och ungas möjligheter till framtida utbildning, sysselsättning och delaktighet i samhällsutvecklingen. Näringslivsstrategin bedöms därmed ha en positiv påverkan på barn genom att bidra till ett tryggt, hälsosamt och hållbart samhälle i linje med barnets bästa. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi 2026–2030. _____ Yrkanden Mathias Bohman (S), Jesper Lundberg (VB), Emelie Voetmann (L) och Maria Fälth (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. _____ I ärendet yttrar sig även Oskar Weinmar (M). _____ Kommunstyrelsen Kontorschef kommunledningskontoret Avdelningschef hållbar samhällsutveckling Näringslivschef 1. Näringslivs- och kompetensutskottets tjänstutlåtande 2025-06-02, KS/2025:253 2. Näringslivs- och kompetensutskottets tjänstutlåtande 2025-06-03, KS/2025:253 3. Beslut, kommunstyrelsens näringslivs- och kompetensutskott 2025-06-04 4. Beslut, kommunstyrelsens näringslivs- och kompetensutskott 2025-09-10

§ 78 Revidering av klimat- och energistrategi (KS/2025:459) 1. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderad klimat- och energistrategi som omfattar organisation scope 1,2,3 och geografiskt område. 2. Kommunfullmäktige noterar att klimat- och energistrategin, beslutad 14 februari 2022 § 5, fortsätter att gälla till dess ny klimat- och energistrategi är antagen. Reservation Oskar Weinmar (M), Olof Andersson (M), Christine Hanefalk (M), Per-Erik Kanström (M), Amanuel Kflemariam (M), Hanna Broberg (M), Somar Koria (M), Filip Filipsson (M), Gunilla Ridström (M), Hans Karlbom (M), Sven-Arne Ryberg (M), Samuel Stephan (SD), Peter Lindqvist (SD), Ann-Cathrine Engström (SD), Fredrik Thibblin (SD), Inge Engström (SD), Clifford Ovner (SD), Tindra Hasslerot Forsberg (SD) och Anu Martinviita (SD) reserverar sig mot beslutet att bifalla beslutspunkt 1. _____ Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2022 § 5 att anta klimat- och energistrategi för Upplands Väsby kommun 2022-2025 (KS/2021:354). Strategin fokuserar på den kommunala organisationens arbete med att minska utsläpp av växthusgaser som sker direkt från källor som kommunen äger eller kontrollerar samt indirekta utsläpp från inköpt energi. Klimat- och energistrategin är även kommunens energiplan. Varje kommun behöver ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Upplands Väsby kommun klimat- och energistrategi var giltig till och med den 14 februari 2026. För att säkerställa att kommunen arbetar med energiplanering och minskad klimatpåverkan behöver en strategi finnas på plats. Som ett underlag till att revidera strategin har en uppföljning av befintlig strategi tagits fram. Uppföljningen visar att flera mål är uppnådda och att det finns möjlighet att sätta mer ambitiösa mål framöver. Det finns också ett antal mål som kommunen av olika skäl inte har nått upp till. Till exempel har man inte nått målen om elproduktion från solceller eller målet om andel gröna tak på nya byggnader. Vissa mål behöver ses över med hänsyn till mätbarhet. Se bilagd handling Nuläge och förutsättningar – underlag till klimat- och energistrategi för en uppföljning av respektive mål. En kommun kan jobba med klimatpåverkan utifrån två perspektiv: kommunorganisationen och kommungeografin. Upplands Väsby har i nu gällande klimat- och energistrategi fokuserat på kommunorganisationen, där man har direkt påverkan på egna utsläpp och köpt energi. Utsläppen från kommunorganisationen kan delas in i tre scope: scope 1 som omfattar direkta utsläpp från fastigheter och transporter, scope 2 som omfattar köpt energi, och scope 3 som omfattar indirekt påverkan via upphandling och grön finansiering. De största utsläppen från kommunorganisationen finns inom scope 3. Nuvarande strategi utgår från kommunorganisation scope 1 och 2. Kommungeografin står för en betydande del av de totala utsläppen, ca 90 procent. Den nu gällande klimat- och energistrategin innefattar varken organisation scope 3 eller geografiskt område. En förutsättning för att minska kommunens klimatpåverkan är att nuläget är känt, både gällande utsläppen inom organisationen och utsläppen för det geografiska området. Nuläget har undersökts för områdena energi, transporter och resande, samhällsplanering och bebyggelse samt konsumtion. Nuläget presenteras i bilagan Nuläge och förutsättningar – underlag till klimat- och energistrategi. Bilagan redovisar också vilka verktyg kommunen har för att minska utsläppen. Kommunen har etablerat samarbeten med lokala företag, organisationer och medborgare för att engagera dem i klimatarbetet. Detta samarbete är viktigt för att skapa en bred förståelse och acceptans för klimatarbetet, och för att mobilisera resurser och kompetens för att uppnå klimatmålen. Kommunen har också startat ett hållbarhetsnätverk med näringslivet och är medlem i Klimatkommunerna. Genom dessa nätverk kan kommunen dela erfarenheter och kunskap med andra kommuner och organisationer, och få tillgång till nya idéer och lösningar för att uppnå sina klimatmål. Sammantaget har Upplands Väsby kommun en omfattande och aktiv strategi för att minska klimatpåverkan och uppnå en hållbar utveckling. Mot bakgrund av uppföljningen av befintlig strategi och nulägesanalysen av utsläppen i kommunen behöver klimat- och energistrategin revideras. Den nya strategin behöver omfatta hela organisationen (utökas med scope 3) och det geografiska området. Till att en ny klimat- och energistrategi finns på plats föreslås att klimat- och energistrategin för perioden 2022-2025 återaktualiseras. Revideringen av klimat- och energistrategin görs inom befintlig budgetram som främst består av tid som tjänstemän lägger i projektet. Kommunala medel för genomförande av strategins åtgärder kommer behöva tillsättas när revideringen av strategin är gjord och handlingsplaner framtagna. Att återaktualisera tidigare beslutad klimat- och energistrategi innebär ingen förändring i ekonomiska konsekvenser. Barn har inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt i ärendet. Däremot syftar strategin till att minska klimatpåverkan och den globala uppvärmningen vilket är positivt ur ett barnrättsperspektiv. 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderad klimat- och energistrategi som omfattar organisation scope 1,2,3 och geografiskt område. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera att klimat- och energistrategin, beslutad 14 februari 2022 § 5, fortsätter att gälla till dess ny klimat- och energistrategi är antagen. _____ Yrkanden Emelie Voetmann (L) och Maria Tuvesson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Oskar Weinmar (M) och Samuel Stephan (SD) yrkar avslag till beslutspunkt 1. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag till beslutspunkt 1 mot Oskar Weinmars (M) och Samuel Stephans (SD) yrkande om avslag till beslutspunkten 1. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång 2 Ordföranden frågar kommunfullmäktige om de kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag på beslutspunkt 2. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. _____ Nuläge och förutsättningar – underlag till klimat- och energistrategi, 2026-04-10

§ 79 Vision 2060 (KS/2026:251) Kommunfullmäktige antar Vision 2060 för Upplands Väsby kommun. _____ Sammanfattning av ärendet I flerårsplan med budget 2026-2028 framgår att en aktualitetsprövning av Vision Väsby stad 2040 ska genomföras. Upplands Väsby kommun har ett ledningssystem där visionen ger riktning för målformulering, styrdokument och beslutsfattande i framtidsfrågor. Visionen beskriver den ambition som organisationen Upplands Väsby kommun har för platsen Upplands Väsby. Ett förslag till ny vision för Upplands Väsby kommun har tagits fram, Vision 2060, som utgår ifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Den har fått sin slutliga utformning efter djupintervjuer och enkätsvar från kommunmedborgarna och har verkats fram i bred politisk delaktighet inom gruppledarkretsen. Visionen har tagits fram inom ramen för ordinarie budget av kommunens tjänsteorganisation i nära samarbete med förtroendevalda. Intervjuer har genomförts med tre elever på Väsby Nya Gymnasium utifrån förslaget till ny vision. Kommunen har därutöver genomfört barnens medborgarundersökning september-november 2025. Undersökningen ställde frågor kring fritid, inflytande, trygghet och trivsel och riktade sig till barn och unga i åldern 7-17 år genom slumpmässigt urval. Denna undersökning inkluderade dock inga specifika frågor om kommunens vision. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Vision 2060 för Upplands Väsby kommun. _____ Yrkanden Mathias Bohman (S) och Emelie Voetmann (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. _____ I ärendet yttrar sig även Oskar Weinmar (M) och Kristina Hellqvist (MP). _____ Samtliga nämnder och Väsbyhem AB

§ 80 Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande om inhyrd personal (KS/2026:265) _____ kommunstyrelsens ordförande om inhyrd personal. 1. Varför använder kommunen i så stor omfattning inhyrd personal i stället för att anställa egen personal? 3. Hur säkerställer kommunen att kostnaderna är rimliga och att regelverk följs? 4. Finns det brister i kontroll och uppföljning även inom inhyrd personal? 5. Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska beroendet av inhyrd personal? _____ I ärendet yttrar sig Mathias Bohman (S) och Vuksan Rovcanin (C). _____

§ 81 Svar på interpellation till ordförande i teknik- och fastighetsutskottet om Herrgårdsvillan (KS/2026:263) _____ ordförande i teknik- och fastighetsutskottet om Herrgårdsvillan. 1. Vilket taxeringsvärde hade Herrgårdsvillan före renoveringen, och vilket är det aktuella taxeringsvärdet efter genomförd investering? 2. Har kommunen gjort någon oberoende marknadsvärdering av fastigheten efter renoveringen, och vad visar i så fall den? Om inte, varför inte? 3. Hur stor värdeökning anser kommunen att investeringen på cirka 25 miljoner kronor borde har genererat? 4. Hur ser den kalkylerade avkastningen ut på investeringen, inklusive drift, underhåll och kapitalkostnader? 5. Hur säkerställer kommunen att denna typ av investeringar lever upp till principen om god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen? 6. Anser ordföranden att informationen till Väsbyborna i detta ärende varit tillräckligt transparent och tydlig? _____ I ärendet yttrar sig Andrea Möllerberg (VB), Vuksan Rovcanin (C) och Samuel Stephan (SD). _____

§ 82 Svar på interpellation till ordförande i teknik- och fastighetsutskottet om Viraskolans parkering och trafiksituation (KS/2026:264) _____ ordförande i teknik- och fastighetsutskottet om Viraskolans parkering och trafiksituation. • Varför har inget förändrats trots att det varit känt så länge? • Vad tänker man göra nu när trafiken kommer öka ännu mer? • Finns det någon konkret plan – eller ska det fortsätta så här? _____ I ärendet yttrar sig Andrea Möllerberg (VB) och Vuksan Rovcanin (C). _____

§ 83 Frågor till ordföranden i klimat-, miljö- och hållbarhetsutskottet om klimat och beredskap (KS/2026:311) 1. Kommunfullmäktige godkänner att ärendet får behandlas. 2. Frågorna ställs och besvaras muntligt på sammanträdet. _____ Maria Tuvesson (MP) ställer frågor till ordföranden i klimat-, miljö- och hållbarhetsutskottet om klimat och beredskap. Frågorna: 1. När du ser tillbaka anser du att ni borde ha hållit en högre takt i miljö- och klimatarbetet under den gångna mandatperioden? 2. Anser du att man kan bygga bort jordbruksmark och samtidigt höja beredskapen samt öka andelen närproducerad mat? 3. Är det biodiesel som köps in eller är det fossilt diesel? 4. Anser du att de klimatinvesteringar som gjorts för att minska klimatutsläppen gett tillräckliga utsläppsminskningar i förhållande till investerad skattekrona? 1. Kommunfullmäktige godkänner att ärendet får behandlas. 2. Frågorna ställs och besvaras muntligt på sammanträdet. _____ I ärendet yttrar sig Emelie Voetmann (L) och Maria Tuvesson (MP). _____

§ 84 Nya motioner (KS/2026:308) 1. Kommunfullmäktige godkänner att ärendet får behandlas 2. Kommunfullmäktige överlämnar motionen till kommunstyrelsen för beredning _____ Följande motion lämnas till kommunstyrelsen för beredning: Motion om gratis simundervisning under sommaren (KS/2026:308) Vuksan Rovcanin (C) har lämnat en motion om gratis simundervisning under sommaren. I motionen föreslås att: 1. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att införa gratis simundervisning under sommarlovet för barn som är folkbokförda i Upplands Väsby kommun. 2. Att utredningen särskilt ska belysa hur satsningen kan riktas till barn som ännu inte uppnått simkunnighet. 3. Att utredningen ska omfatta möjligheter till samverkan med skolor, föreningsliv och andra relevanta aktörer för att nå de barn som har störst behov. 4. Att utredningen ska redovisa förväntade effekter, kostnader, finansieringsmöjligheter och förslag till genomförande. 1. Kommunfullmäktige godkänner att ärendet får behandlas 2. Kommunfullmäktige överlämnar motionen till kommunstyrelsen för beredning _____