Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott (offentliga handlingar) — 9 juni 2026

§ 29 KS KMHU information- och frågor 2026-06-09 (KS/2025:595) _____ • Återkoppling kring Smedbydagen Föredragande: Francisca Samuelsson (5 min) • Valambassadörerna, nuläge Föredragande: Mikael Kampner (10 min) • Beredskap lägesuppdatering Föredragande: Francisca Samuelsson och Sarah Franzén (15 min) • Kommundirektör informerar Föredragande: Derk de Beer (5 min) 2026-06-09 4 _____ 2026-06-09 5

§ 30 Uppföljning av Åtgärdsplan för ekosystemtjänster (KS/2026:133) Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott beslut _____ Åtgärdsplan för ekosystemtjänster antogs av kommunstyrelsen 2023-05-02. Detta informationsärende syftar till att ge en aktuell lägesbild av genomförandet av Åtgärdsplan för ekosystemtjänster (2022). I åtgärdsplanen anges att uppföljning och verkställande av åtgärder ska återrapporteras och förankras hos politiken. Genomförandet av åtgärder följs upp årligen internt, men någon samlad återrapportering till politiken har inte gjorts sedan antagandet av åtgärdsplanen. Genomförandetiden för åtgärdsplanen som helhet bedömdes vara 10–15 år med start 2022. Den interna uppföljningen visar att genomförandet ligger längre fram än beräknat, vilket innebär att det finns möjlighet till fortsatt utveckling av åtgärdsplanen. Ärendet syftar därmed till att säkerställa kontinuitet i arbetet och motverka att utvecklingen avstannar när åtgärdsplanens genomförande går in i en avslutande fas. Inom ramen för Utvecklingsplan för ekosystemtjänster (2016) har det inom kommunen gjorts ett omfattande arbete där ekosystemtjänster har karterats, strategier har tagits fram och ekologiska spridningssamband har analyserats. Genom framtagandet av Åtgärdsplan för ekosystemtjänster (2022) har strategierna i utvecklingsplanen konkretiserats och ansvar fördelats i kommunens verksamheter. På detta sätt har kommunen uppnått ett strukturerat arbetssätt där det finns en prioriteringsordning av åtgärder baserat på vilka som ger störst samhällsekonomisk nytta. Den 2026-06-09 6 geografiska avgränsningen för åtgärdsplanen är hela kommunens geografiska yta, med fokus på åtgärder som kan genomföras på mark som kommunen äger och därmed har rådighet över. Sammanfattning av uppföljning av Åtgärdsplan för ekosystemtjänster Åtgärdsplan för ekosystemtjänster (2022) togs fram som en konkretisering av de strategier som presenteras i Utvecklingsplan för ekosystemtjänster (2016). Inom utvecklingsplanen finns det övergripande målet att stärka kommunens möjligheter att hantera olika former av förändringar i miljön såsom klimatförändringar, minskad biologisk mångfald eller negativa effekter av föroreningar. Vidare anges i utvecklingsplanen att ekosystemtjänsters värde ska bli en självklar del i samhällsplaneringen. Utvecklingsplanen har, utöver dessa övergripande mål, inga kvantitativa mål som direkt går att följa upp. Uppföljningen av arbetet med ekosystemtjänster har därmed gjorts utifrån de övergripande mål som presenteras i utvecklingsplanen samt åtgärderna som beslutats i åtgärdsplanen. Ekosystemtjänster är ett genomgående tema i översiktsplanen och används som arbetssätt genom att utredningsunderlag finns tillgängligt som kartlager i Webmap. Arbetet med åtgärdsplanen har också lett till att ekosystemtjänster integrerats i detaljplaneprocessen genom ekosystemtjänstanalys samt vid beställning av naturvärdesinventering. Ekosystemtjänster används vid bygglovsprövning, planbesked och lokaliseringsutredningar och som ett genomgående arbetssätt vid förvaltning och drift av kommunens grönstruktur. Ekosystemtjänster används också för att kommunicera externt om arbetet med kommunens grönstruktur. Åtgärdsplan för ekosystemtjänster möjliggör samverkan, gemensam riktning och systematiskt arbete med utveckling av ekosystemtjänster. Av de 49 åtgärder som antogs av kommunstyrelsen 2023-05-02 bedöms 30 åtgärder vara genomförda alternativt övergått till verksamheternas linjearbete. 14 åtgärder anses vara pågående eller delvis genomförda och 5 åtgärder är ej påbörjade. Utifrån genomförandegraden anses det finnas möjlighet att ta fram nya åtgärder för ett fortsatt systematiskt arbete med bevarande och utveckling av ekosystemtjänster i kommunen. Informationsärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser för Upplands Väsby kommun. Genomförande av åtgärder har främst utförts inom ordinarie budget hos respektive berörd 2026-06-09 7 verksamhet men också genom statlig medfinansiering där så varit möjligt. Ett fortsatt arbete med utveckling av ekosystemtjänster kan minska konsekvenserna av klimatrelaterade risker, stärka folkhälsan och skapa robusta ekosystem och bör därför ses som en långsiktig investering i kommunens resiliens och hållbara utveckling. Barnrättsperspektivet inte har beaktats i detta informationsärende. Barn har inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Ingen analys om diskriminering av barn har gjorts. I genomförandet av åtgärdsplanen har barnets bästa och rätt till utveckling satts i främsta rummet genom att beakta hur arbetet med ekosystemtjänster ger ökade möjligheter för kommunen att bevara och utveckla resilienta gröna och blåa miljöer för kommande generationer. _____ Uppföljning av åtgärdsplan för ekosystemtjänster 2026-06-09 8

§ 31 Information om resultat från miljöövervakning i Oxunda vattensamverkan, 2025 (KS/2026:236) _____ Oxunda vattensamverkan är ett mellankommunalt samarbete med ambition om att nå god vattenstatus i samtliga vattenförekomster inom Oxundaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet sträcker sig genom kommunerna Vallentuna, Täby, Sollentuna, Järfälla, Sigtuna samt Upplands Väsby. Årligen sker miljöövervakning av vattenförekomsterna genom provtagning enligt framtaget miljökontrollprogram, som i sin tur baseras på rekommendationer och krav från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket. Samtliga vattenförekomster får en klassning av status, även denna enligt rekommendation från HaV. Analysresultaten från miljöövervakningen rapporteras in till nationell datavärd, bedömning av ekologisk status för en treårsperiod görs och sammanställs i en rapport som är tillgänglig för allmänheten genom samverkans hemsida Oxunda.se. En presentation från konsult sker till styr- och tjänstemannagrupp under efterföljande år. Kortare resonemang kring de olika parametrarnas utveckling under perioden 2003-2025 har också förts. Syftet med informationsärendet är att årligen återkoppla kring resultat för miljöövervakningen och status för de sjöar som ingår, med fokus på Upplands Väsby. Resultatet från 2025 års miljöövervakning visar att åtta av 14 sjöar har försämrat sin status för perioden 2023-2025. Tre sjöar bedöms ha dålig status, Fysingen (del 1), Edssjön samt Oxundasjön. Samtliga finns inom Upplands Väsby kommun. 2026-06-09 9 Den parameter som ofta blir utslagsgivande är växtplankton, som blir den kvalitetsfaktor som sänker total ekologisk status. Övergödning kvarstår i många sjöar som har höga halter av fosfor och klorofyll. Sett till de senaste åren har statusen för de flesta vattenförekomsterna försämrats. Inom ordinarie miljöövervakningsprogram så provtas PFAS 11 i vattenförekomsterna, vilket är enligt rekommendationerna från HaV. Under 2025 utökades provtagningen till att också inkludera PFAS 4 samt ultrakort PFAS. För PFAS 4 saknas gränsvärden i vattenförekomster men resultaten har jämförts med gränsvärden för dricksvatten. Ultrakort PFAS saknar också gränsvärden men resultaten är intressanta att ha för att bevaka trender och förändringar över tid. Flera av sjöarna uppvisar stabila och ibland höga statusklassningar för siktdjup, klorofyll och totalfosfor. Detta gäller bland annat Gullsjön, Väsjön, Mörtsjön, Käringsjön och Fjäturen, där vattenkemi och biologiska parametrar i flera fall indikerar att sjöarna fungerar relativt väl. Kemiska miljögifter kunde detekteras i flera av sjöarna i avrinningsområdet, och resultaten i vissa lokaler visade förhöjda halter i både vatten och biota. Även om många ämnen uppträder på relativt låga nivåer, finns det tydliga indikationer på påverkan i delar av systemet. PFAS är särskilt framträdande, där flera provpunkter överskrider gränsvärden för både PFOS och PFAS4. För många PFAS saknas ännu fastställda gränsvärden, men förekomst och trender ger viktig information om belastningen. Skulle rekommendationerna och krav kring provtagning av PFAS ändras och i framtiden inkludera fler former kan miljöövervakningsprogrammet anpassas efter det. Resultatet från miljöövervakningen ligger till grund för arbete som sker gemensamt inom Oxunda vattensamverkan, samt det egna arbetet med vattenvård som sker inom Upplands Väsby kommun. Ärendet är ett informationsärende och beslutet innebär inte några ekonomiska konsekvenser. Finansieringen av den gemensamma miljöövervakningen inom Oxunda vattensamverkan regleras genom samverkansavtal och kostnadsfördelningen sker utifrån antal mätpunkter per kommun, utifrån en fördelningsnyckel. Ärendet är ett informationsärende och beslutet innebär inte några ekonomiska konsekvenser. 2026-06-09 10 Barn har inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt kring informationsärendet. Arbetet inom Oxunda vattensamverkan, med tillhörande miljökontrollprogram och miljöövervakning, syftar till att nå god vattenkvalitet i hela avrinningsområdets vattenförekomster för både nuvarande och kommande generationer. _____ Miljöövervakning, Oxundaåns avrinningsområde 2025, Calluna. 2026-06-09 11

§ 32 Lokalt åtgärdsprogram för Edssjön (KS/2026:96) Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott godkänner återrapporteringen av framtaget kunskapsunderlag lokalt åtgärdsprogram för Edssjön. _____ Sammanfattning av ärendet Den 30 januari 2019 beslutade kommunstyrelsens miljö- och planutskott att ge kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram lokala åtgärdsprogram för kommunens vattenförekomster, för att uppnå god ekologisk och kemisk status i dessa. EU:s Ramdirektiv för Vatten (2000/60/EG) via vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ligger till grund för allt arbete inom Sverige som syftar till att förbättra våra vattenmiljöer. Tillståndet i en ytvattenförekomst bedöms för både den ekologiska och kemiska statusen. EU:s vattendirektiv anger att alla vattenförekomster ska uppnå minst god ekologisk och kemisk status. På övergripande vattendistriktsnivå tar Vattenmyndigheten fram regionala åtgärdsprogram vilka är juridiskt bindande. Som kommun finns möjlighet att ta fram mer detaljerade och precisa underlag, genom lokala åtgärdsprogram. Det övergripande syftet är att identifiera och genomföra effektiva och lokalt anpassade åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten, samt att ge stöd för framtida planering och samhällsutveckling. Särskilt fokus gäller dagvattenhantering. Kunskapsunderlag lokalt åtgärdsprogram för Edssjön har tagits fram och inom uppdraget har arbetsmetod och systematik gällande framtagande av lokala åtgärdsprogram utvecklas inom 2026-06-09 12 kommunen. Denna metod och systematik kommer användas till återstående vattenförekomster och framtagande av lokala åtgärdsprogram. Programmet innehåller beräkningar av reningsbehov, föreslår åtgärder med fokus på samhällsekonomisk effektivitet, ansvarsfördelning och identifierar möjliga synergier med andra projekt. Ett lokalt åtgärdsprogram är inte juridiskt bindande men ger kommunen ett strategiskt verktyg för att prioritera insatser, samverka med berörda aktörer, säkerställa att rätt åtgärder genomförs på rätt plats och i linje med både miljökvalitetsnormer och framtida detaljplanering. Åtgärdsförslag presenteras med geografiska placeringar, uppskattningar av effekter och kostnader samt vem som har rättsligt ansvar för genomförande utifrån dagens läge. Detta möjliggör för ansvariga aktörer att påbörja förstudier, projektering och genomförande utifrån förslagen i åtgärdsprogrammet. Då kunskapen både vad gäller teknik, genomförande av åtgärder och miljöövervakningsdata ständigt utvecklas, samt då de platsspecifika förutsättningarna kan förändras, kan åtgärdsförslagen komma att revideras innan de genomförs. Kunskapsunderlag lokalt åtgärdsprogram för Edssjön är den första återrapporteringen i ärendet. Godkännande av kunskapsunderlag lokalt åtgärdsprogram för Edssjön innebär inga direkta kostnader, men ger underlag för lämpliga investeringar och åtgärder, vilka kommer belasta olika kontor och enheter olika. Exempel på kostnader som kan uppstå är genom ökad tillsyn, projektering av åtgärder, genomförande av åtgärd inklusive underhåll och skötsel, eller samverkan med privata markägare eller andra kommuner. Barn har inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt kring framtagande av kunskapsunderlag lokalt åtgärdsprogram för Edssjön. Däremot innebär uppdraget att ett helhetsgrepp gällande åtgärder kopplade till att miljökvalitetsnormerna i kommunens vattenförekomster tas, vilket syftar till att öka vattnets kvalitet ur ett flergenerationsperspektiv. 2026-06-09 13 Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott godkänner återrapporteringen av framtaget kunskapsunderlag lokalt åtgärdsprogram för Edssjön. _____ Bygg- och miljökontoret Kontoret för samhällsbyggnad Beslut §6, Projektstart – Lokala åtgärdsprogram för kommunens ytvattenförekomster som syftar till att nå satta miljökvalitetsnormer. MPU 2019-01-30. 2026-06-09 14

§ 33 Uppföljning av IOP-avtalen 2025 (KS/2026:277) _____ Sammanfattning av ärendet Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Kommunledningskontoret ansvarar, inom ramen för det brottsförebyggande arbetet, för sammanlagt fyra IOP-avtal under verksamhetsåret 2025. IOP-avtal finns mellan kommunen och följande stödjourer; Brottsofferjouren, Stödjouren Mivida, Väsby tjejjour och Tryggare Väsby. De verksamheter som kommunen har IOP-avtal med erhåller årligen ett verksamhetsstöd. Brottsofferjouren har erhållit 231 769 kronor för verksamhetsår 2025. Från och med 2026 erhåller Brottsofferjouren ett årligt verksamhetsstöd baserat på folkbokförda invånare per 2025-12-31 (50 476 invånare). En ersättning om 4,5 kronor per invånare utgår. Verksamhetsstödet kan komma att ändras under avtalsperioden utifrån förändringar i budgeten som beslutas på politisk nivå. Vid en förlängning av avtalet fattar Klimat-, miljö- och hållbarhetsutskottet nytt beslut om verksamhetsstödet. 2026-06-09 15 Mivida erhåller årligt verksamhetsstödet om 1,1 mkr. Verksamhetsstödet kan komma att förändras vid nya politiska beslut, dock aldrig under ett verksamhetsår. Väsby tjejjour erhöll 266 000 kr som årligt verksamhetsstöd för 2025. Verksamhetsstödet kan komma att förändras vid nya politiska beslut, dock aldrig under ett verksamhetsår. Tryggare Väsby har erhållet ett årligt bidrag om 1 mkr för 2025. Verksamhetsstödet kan komma att förändras vid nya politiska beslut, dock aldrig under ett verksamhetsår. När samverkande part möter barn i sin verksamhet ska barnrättsperspektivet beaktas. Inga barn under 18 år får bli diskriminerade, vare sig i förhållande till vuxna eller till andra grupper av barn. De ska ha rätt att få utvecklas till en trygg individ och ha rätt till inflytande, att föra sin egen talan, uttrycka sina åsikter och att bli tagna på allvar. Alla barn ska bli lyssnade på i frågor som rör dem och deras bästa ska då alltid komma i främsta rummet. _____ Avdelningen Hållbar samhällsutveckling 2026-06-09 16 Enheten för social hållbarhet och säkerhet 2026-06-09 17

§ 34 IOP-avtal mellan Upplands Väsby kommun och Civilförsvarsföreningen i Upplands Väsby (KS/2026:279) 1. Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott godkänner förslag till avtal om idéburet offentligt partnerskap mellan Upplands Väsby kommun och Civilförsvarsföreningen i Upplands Väsby. 2. Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott uppdrar åt kommundirektör att underteckna avtalet. _____ Syftet med ett IOP-avtal är att skapa en överenskommelse om samverkan mellan den offentliga och den idéburna sektorn. IOP-avtalet är en samverkansmodell mitt emellan normerande bidrag och upphandling. Det innebär att den idéburna organisationen bidrar till samhällsutvecklingen på ett konkret sätt. Kommunen har en historia av ett tätt samarbete med ideella föreningar och registrerade trossamfund där respektive part bidrar med kunskap och resurser utan att några ekonomiska medel finns inblandade. Det finns också tillfällen där kommunen inte har lösningen eller rätt resurser för de specifika utmaningarna utan vänder sig till civilsamhället för att hitta lösningar där kommunal finansiering utgår. För att stärka den sociala hållbarheten i Upplands Väsby kommun är tecknandet av IOP-avtal ett naturligt steg i att fördjupa samarbetet med civilsamhällesparten. 2026-06-09 18 Civilförsvarsföreningen är en ideell organisation som arbetar för att stödja såväl individen som samhället. Den utgör en viktig del av Upplands Väsbys civila försvar. Partnerskapet innebär att Civilförsvarsföreningen ska erbjuda Upplands Väsby kommun tillgång till extra personella resurser vid extraordinära händelser eller andra allvarliga händelser. Civilförsvarsföreningen ansvarar för: • Information och utbildning till allmänheten om civil beredskap, egenberedskap och totalförsvar. • Genomförande av informationskvällar, föreläsningar och utbildningsinsatser. • Medlemsrekrytering och engagemang inom civilförsvarsfrågor. • Opinionsbildning och kunskapsspridning inom civilt försvar. • Samverkan med andra civilsamhällesaktörer. Det gemensamma partnerskapet bedöms öka kommunens resiliens och motståndskraft vid kriser och allvarliga händelser. Avtalstid Avtalet om idéburet offentligt partnerskap gäller fr. o m den 1 juni 2026 t o m den 31 maj 2029. Avtalet förlängs med ytterligare en period om tre (3) år för det fall det inte skriftligen sägs upp av en part, senast 12 månader innan den första avtalsperioden löpt ut. Vid en förlängning av avtalet fattar Upplands Väsby kommun nytt beslut om det årliga verksamhetsstödet 2026-06-09 19 Kommunstyrelsen i Upplands Väsby kommun och Civilförsvarsföreningen ingår i ett idéburet offentligt partnerskap vilket innebär att Upplands Väsby kommun ger ett årligt verksamhetsstöd. Civilförsvarsföreningen i Upplands Väsby erhåller en årlig ersättning om 1,50 kr per kommuninvånare och år. • I ersättningen ingår att administrera och utveckla FRG- verksamheten samt att genomföra lokalt finansierad utbildning av FRG. • Vid en förläggning av avtalet fattar Upplands Väsby kommun nytt beslut om det årliga verksamhetsstödet. • FRG får nyttja anvisade lokaler i kommunen för sammanträden och utbildning samt förråd utan kostnad. • Upplands Väsby kommun ansvarar för att skriva ett avtal med den frivillige gällande ersättning, försäkring mm som ska gälla vid påkallad tjänstgöring. Civilförsvarsföreningen omhändertar barnrättsperspektivet främst genom: • att stärka vuxnas förmåga att skydda barn • att inkludera barn i krisberedskapstänk • att ge kunskap och färdigheter till unga 1. Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott godkänner förslag till avtal om idéburet offentligt partnerskap mellan Upplands Väsby kommun och Civilförsvarsföreningen i Upplands Väsby. 2026-06-09 20 2. Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott uppdrar åt kommundirektör att underteckna avtalet. _____ Avdelningschef Hållbar samhällsutveckling Kommunledningskontoret – Enheten för social hållbarhet och säkerhet 2026-06-09 21

§ 35 Avsiktsförklaring PLATE (KS/2026:234) ______ Måltidssektorn står inför flera utmaningar kopplade till hållbar omställning, klimatpåverkan och stärkt livsmedelsberedskap. Offentliga måltider exempelvis skolmåltider, spelar en central roll i detta arbete. Upplands Väsby kommun har i april 2026 skrivit under en avsiktsförklaring för att ingå som kärnpartner i samverkansplattformen PLATE (Research Centre for Resilient Meals). PLATE är en plattform där tvärvetenskaplig forskning samverkar med aktörer från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle för att identifiera utmaningar, möjligheter och lösningar inom måltidsområdet. Syftet med att delta som kärnpartner är bland annat att stärka arbetet med hållbara och näringsriktiga offentliga måltider, öka kunskapen om hur måltider kan bidra till samhällsberedskap samt skapa bättre förutsättningar för långsiktig utveckling genom samverkan med forskning. Genom partnerskapet får vi: • kunskap och verktyg för att hantera hållbarhet och beredskap. • stärkt kompetens inom organisationen. 2026-06-09 22 • möjlighet att omsätta forskningsresultat till praktik. Upplands Väsby har under våren deltagit i ett projekt som Stockholms stad driver. Projektet heter Grönt i förskolan och är en del av PLATE. Målet är att skapa fyra nya rätter till förskolan som uppfyller syftet med projektet vilket är att stärka kopplingen mellan hållbarhet, näring och praktiskt genomförande i kök. Axfoundation och Torsåker gård har tagit fram rätterna och representanter från Stockholms stad och tre rektorer från Upplands Väsby deltog i provsmakning vid Torsåker gård i april. Under hösten 2026 planeras ett projekt med fokus på att utveckla måltiderna inom äldreomsorgen och våren 2027 planeras ett projekt med fokus på grundskolor. Under 2027 är tanken att PLATE ska utveckla beredskapsarbetet med fokus på livsmedelslager och matsvinn. Planeringen framåt är: 1. Fördjupa kunskaperna kring PLATE och forma nätverk. 2. Följa upp Stockholm stads Grönt i förskolan där tre rektorer från Upplands Väsby deltog i provsmakning av testmåltider på Torsåker i april. 3. Planera Upplands Väsbys deltagande i projektet mat i äldreboenden med Stockholm i höst 2026. 4. Planera Upplands Väsbys deltagande i projektet med fokus på grundskolor våren 2027. 5. Planera Upplands Väsbys deltagande i beredskapsarbetet med fokus på livsmedelslager under 2027. Projektet ryms inom ordinarie budget vilket innebär att tjänstemän bidar med sin tid om ca 100 timmar/år. 2026-06-09 23 Ur ett barnperspektiv är projektet positivt eftersom det stärker barns rätt till näringsrika, hållbara och trygga måltider i förskolan. Genom nya måltider och ökad kunskap om hållbar mat får barn tidigt möjlighet att utveckla goda matvanor och förståelse för hälsa och miljö. Samarbetet inom PLATE bidrar också till högre kvalitet på måltiderna och stärker kommunens förmåga att säkerställa att barn får bra mat även vid samhällsstörningar. Projektet kan dessutom öka barns nyfikenhet och delaktighet kring mat och hållbarhet. 2026-06-09 24

§ 36 Val av ledamöter till klimat-, miljö- och hållbarhetsutskottets rådgivande organ (KS/2025:372) Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott väljer följande personer till rådgivande organ till klimat- miljö- och hållbarhetsutskottet till och med den 31 juni 2027 enligt följande; Ledamöter 1. Oscar Ankarcrona, Runsa gård 2. Johan Curman, Antuna gård 3. Mats Eriksson, Sättra gård AB 4. Anna Henning Moberg, Axfoundation 5. Niklas Mattsson, D. A. Mattsson AB 6. Pelle Nordmalm, Naturskyddsföreningen Väsby 7. Jacob de Geer, Stora Wäsby _____ 2026-06-09 25 Kommunen vill höja ambitionen på klimat och miljöområdet. Därför har ett särskilt utskott för klimat-, miljö- och hållbarhet inrättats under kommunstyrelsen. För att stärka klimatarbetet ska Upplands Väsby kommun närmare samverka med näringsliv och intresseorganisationer. Av bestämmelser för kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott framgår att utskottet kan inrätta rådgivande organ (advisory board) för att tillvarata Upplands Väsby kommuns företag

och intresseorganisationers klimat- och miljöarbete. Vid utskottets möte den 23 maj 2023 § 28 (KS/2023:141) valdes sex personer som ledamöter i rådet och vid utskottets sammanträde den 19 september 2023 § 38 valdes en sjunde person in som ledamot. Vid utskottets sammanträde den 9 september 2025 § 37 valdes samtliga sju ledamöter om till rådet, till och med den 31 juni 2026. Organisation och syfte Rådet ska bestå av representanter från näringsliv och intresseorganisationer med verksamhet i Upplands Väsby som har kunskap och erfarenhet inom klimat- och miljöområdet. Kommunens syfte med att instifta ett rådgivande organ är att ta till vara på den kunskap som finns lokalt. Detta görs för att utveckla ett framgångsrikt klimatarbete, som även kan leda till innovationer för klimatet och en ökad livskvalitet i Upplands Väsby. Kommunen vill också att rådet ska bidra till ökad medvetandegrad bland Väsbyborna om klimatfrågor. Rådets uppdrag och mål är att ta del av kommunens samlade arbete för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan, för att med sin kunskap och erfarenhet från olika verksamheter och områden bidra med förslag till förbättringar och prioriteringar av åtgärder som bidrar till att kommunen når sina klimatmål. Rådet ska verka för en god kommunikation och en inkluderande dialog i sitt arbete. Ledamöterna i rådet har under åren; juni 2023 till juni 2026, bidragit med kunskap och erfarenhet samt innovativa och utvecklande idéer som gynnar hållbar utveckling i Upplands Väsby. För att fortsätta samarbetet föreslår kommunledningskontoret att ledamöterna väljs för ytterligare ett år. 2026-06-09 26 Arvode utgår till rådets ledamöter enligt kommunens ersättningsreglemente. Kommunstyrelsens klimat-, miljö- och hållbarhetsutskott väljer följande personer till rådgivande organ till klimat- miljö- och hållbarhetsutskottet till och med den 31 juni 2027 enligt följande; Ledamöter 1. Oscar Ankarcrona, Runsa gård 2. Johan Curman, Antuna gård 3. Mats Eriksson, Sättra gård AB 4. Anna Henning Moberg, Axfoundation 5. Niklas Mattsson, D. A. Mattsson AB 6. Pelle Nordmalm, Naturskyddsföreningen Väsby 7. Jacob de Geer, Stora Wäsby _____ Berörda personer Berörd nämndsekreterare 2026-06-09 27