Kommunstyrelsen — 1 juni 2026

§ 68 Meddelanden (KS/2025:587) Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av meddelanden. _____ Följande meddelanden redovisas kommunstyrelsen den 1 juni 2026: • Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna Protokoll 260319 • Svar på revisionsrapport nr 6 2025 • Valnämnd § 17 Valnämndens svar på revisionsrapport nr6 2025 • 3.1 Socialnämndens månadsrapport mars 2026_8820436_20260416143617 • Utdrag ur Socialnämndens sammanträdesprotokoll § 18 Socialnämndens månadsrapport mars • Beslut från IMY om personuppgiftsincident 2026-04-17 ddd • Utdrag ur Omsorgsnämndens sammanträdesprotokoll 2026-04-14 § 23 Månadsrapport mars 2026 • Månadsrapport mars UBN • Utdrag ur Utbilningsnämndens sammanträdesprotokoll 2026-04-15 § 20 Månadsrapport mars 2026 för utbildningsnämnden • 6.1 KSTFU månadsrapport mars 2026_8851893_20260424135337 • 6.2 Bilaga 1 Manadsrapport mars 2026, Infrastruktur_8851891_20260424135345 • 6.3 Bilaga 2 Manadsrapport mars 2026, Infrastruktur_8851892_20260424135353 • Utdrag ur KSTFU sammansträdesprotokoll § 22 Månadsrapport mars 2026 Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av meddelanden. _____

§ 69 Redovisning av delegationsbeslut (KS/2025:589) Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. _____ Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett särskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Följande delegationsbeslut redovisas till kommunstyrelsens sammanträde den 1 juni 2026: 1. Anställningsbeslut UVK 2026.03_8813829_20260416120110 2. KS delegation 2025.221 Att teckna arrendeavtal med Bromstens Verkstads AB 3. KS delegation 2026.2 Delegationsobeslut direktupphandling 5. KS delegation 2026.36 -Att teckna uppsägning av arrendeavtal om 650 kvm (i läge L) med Bromstens Verkstads AB 6. KS delegation 2026.42 Att teckna överlåtelse av avtal om jordbruksarrende på Vik 1_68 7. KS delegation 2026.44 Tillförordnad enhetschef Kretslopp 3 april - 12 april 2026 9. KS delegation 2026.48 Tillförordnad socialchef 2 april 2026 10. KS delegation 2026.49 Tillförordnad samhällsbyggnadschef april 2026 11. KS delegation 2026.52 Remissyttrande avseende borrning och installation av bergvärme 12. KS delegation 2026.53 - remissyttrande avseende borrning och installation av bergvärme 13. KS delegation 2026.53 Remissyttrande avseende borrning och installation av bergvärme 14. KS delegation 2026.54 Direktupphandling konfektyr 15. KS delegation 2026.55 förlänga flygbiljetter 17. KS delegation 2026.60 Antagande av leverantörer juridisk kommunlicens och AI 18. KSTFU Delegation 2026 §65 Avslag för parkeringstillstånd för rörelsehindrad 19. KSTFU Delegation 2026 §66 Avslag för parkeringstillstånd för rörelsehindrad 20. KSTFU delegation 2026.64 Avslag ansökan parkeringstillstånd rörelsehindrad 21. KSTFU Delegation 2026.67 Hyresavtal Centralvägen 3 valkansliet inhyrning och uthyrning 22. KSTFU delegation 2026.74 förfrågningsunderlag verksamhetssystem kretsloppsenheten 23. KSTFU delegation 2026.81 Norra Nordanvägen, detaljprojektering projektör VA kat F 24. KSTFU delegation 2026.82Norra Nordanvägen, detaljprojektering projektörer kat E 25. KSTFU delegation 2026.83 Norra Nordanvägen, detaljprojektering byggledare kat I 26. KSTFU delegation 2026.88- Revidering av Teknisk handbok till version Teknisk handbok 2026 Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. _____

§ 70 Tertialrapport 1, april 2026, för kommunstyrelsen (KS/2026:32) 1. Kommunstyrelsen godkänner Tertialrapport 1, 2026 för kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen beslutar att fördela 200 000kr från sociala hållbarhetspotten till projektet om Sommaraktiviteter för barn och unga. Aktiviteter såsom bad, simundervisning och gemenskap för barn och unga sommartid. Detta för att möjliggöra mer aktiviteter både under sommaren och hösten. Ajournering Kommunstyrelsen ajournerar sig mellan klockan 18:41-18:43 för överläggningar. Deltar inte i beslut Lindqvist (SD) och Maria Fälth (KD) deltar inte i beslutet. _____ Kommunledningskontoret har upprättat ett förslag till tertialrapport för kommunstyrelsen avseende perioden januari–april samt en helårsprognos för 2026. Rapporten utgör en central del av kommunens uppföljningsprocess och ger en samlad bild av hur kommunstyrelsens verksamheter utvecklas i förhållande till de mål, uppdrag och budgetramar som fastställts i verksamhetsplanen för 2026. Nedan följer en sammanfattning av rapporten. Mål och uppdrag Uppdrag och handlingsplaner kopplade till kommunstyrelsens fyra mål pågår i huvudsak enligt plan och samtliga mål bedöms kunna uppnås vid årets slut. Under tertialet har fokus legat på att stärka kommunens förmåga till samordning, prioritering och gemensam styrning samt vidareutveckla arbetet för ett tryggt, hållbart och växande Upplands Väsby. Flera utvecklingsinitiativ bidrar till mer enhetliga arbetssätt, tydligare processer och ett mer samlat stöd till verksamheterna. Den nya styrmodellen för digitalisering har börjat etableras som ett gemensamt stöd för prioritering och samordning av kommunens utvecklingsinitiativ. Även arbetet med informationssäkerhet och välfärdsbrottslighet har utvecklats genom ökad samverkan och tydligare gemensamma arbetssätt inom organisationen. Under perioden har flera strategiskt viktiga frågor för kommunens långsiktiga utveckling drivits framåt. Arbetet med Vision 2060 har fokuserat på dialog och förankring för att skapa en långsiktig och gemensam framtidsbild för Upplands Väsby. Arbetet för ett tryggt och socialt hållbart Upplands Väsby har stärkts genom såväl riktade som generella förebyggande insatser. Insatserna omfattar bland annat aktiviteter för barn och unga, trygghetsskapande åtgärder samt satsningar som stärker delaktighet och gemenskap i kommunen. Smedbylyftet har etablerats som ett samordnat utvecklingsarbete för att stärka trygghet, attraktivitet och delaktighet i området. Kommunen har fortsatt att stärka arbetet med krisberedskap och civilt försvar genom ny styr- och samverkansstruktur, utbildnings- och övningsplan samt fortsatt utveckling av trygghetspunkter och kontinuitetshantering. Parallellt har klimatinvesteringar genomförts inom ramen för kommunens klimat- och energiarbete och arbete har inletts för att inrätta ett naturreservat i Bergaskogen. Arbetet med kompetensförsörjning, utvecklande ledarskap och medarbetarskap har fortsatt i enlighet med kommunens kompetensförsörjningsstrategi. Förberedelserna inför samlokaliseringen i det nya kommunhuset fortskrider och innebär ett omfattande samordningsarbete för att utveckla gemensamma arbetssätt och säkerställa fungerande lösningar inför flytten. Arbetet fokuserar på att skapa moderna och effektiva arbetsplatser som främjar samarbete, flexibilitet och en god arbetsmiljö, samtidigt som tillgänglighet och service för Väsbyborna ska säkerställas. Ekonomisk uppföljning Kommunstyrelsens resultat för perioden uppgår till 13,8 mkr, vilket motsvarar 9,8 procent av omsättningen. Exklusive exploateringsverksamheten uppgår resultatet till 17,9 mkr. För helåret 2026 beräknas resultatet uppgå till 16,0 mkr, och resultatet exklusive exploatering prognostiseras till 30,9 mkr. Överskottet förklaras främst av att särskilda medel inte nyttjas fullt ut samt lägre personalkostnader till följd av vakanser. Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. I detta ärende har barn inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Kommunstyrelsen godkänner Tertialrapport 1, 2026 för kommunstyrelsen. 1. Kommunstyrelsen godkänner Tertialrapport 1, 2026 för kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen beslutar att fördela 200 000kr från sociala hållbarhetspotten till projektet om Sommaraktiviteter för barn och unga. Aktiviteter såsom bad, simundervisning och gemenskap för barn och unga sommartid. Detta för att möjliggöra mer aktiviteter både under sommaren och hösten. _____ Kommunledningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad Tertialrapport 1, 2026 för kommunstyrelsen (KS/2026:32)

§ 71 Delårsrapport 1, april 2026, för Upplands Väsby kommun (KS/2026:34) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas delårsresultat för april och helårsprognos för 2026 2. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 1 2026 3. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 10 miljoner kronor i investeringsmedel, från projektet Ny skola Västra Eds allé med 4 mkr, förskola Västra Eds allé 3 mkr och Fullstor hall Västra Väsby med 3 mkr till att färdigställa reservkraft inom KSTFUs ram. 4. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 1,5 mkr från nyinvesteringar VA till åtgärder kopplat till expressbusslinje H med 1 mkr samt översyn av Centralvägen med 0,5 mkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden får 1,2 miljoner kronor från det generella statsbidraget som kommunen erhållit för skolbibliotek, se bilaga 3. Kommunstyrelsen beslutar enligt följande: 1. Att fördela 0,7 mkr från särskilda medel till nyinköp av konst till det nya kommunhuset. paragrafen. _____ Ekonomiskt resultat och prognos Det ekonomiska resultatet för kommunen under perioden visar ett överskott på 42,7 miljoner kronor. Resultatet påverkas av kommunens uppbokade semesterlöneskuld på -40,4 miljoner kronor. Semesterlöneskulden minskar under hösten och redovisat resultat vid årsbokslutet kommer vara nära noll. Årets prognostiserade resultat beräknas till 36,1 miljoner kronor vilket är 6,8 miljoner kronor bättre än budget 29,4 miljoner kronor. Nämnderna redovisar sammantaget ett positivt prognostiserat resultat på 24,9 miljoner kronor, vilket är en tydlig förbättring jämfört med motsvarande prognos föregående år då prognostiserade resultatet uppgick till -5,2 miljoner kronor. Kommunens finansiering, det vill säga skatteintäkter inklusive bidrag, pensionskostnader, in- och utlåningsräntor, kapitaltjänster samt övriga finansiella poster, prognostiseras däremot ge ett resultat som är -18,2 miljoner kronor sämre än budget (budget 29,4 miljoner kronor). Detta kan jämföras med föregående års prognos för samma period, som var 17,9 miljoner kronor bättre än budget (budget 26,3 miljoner kronor). Även om nämnderna totalt redovisar en positiv prognos finns det enskilda nämnder som uppvisar underskott. Omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på -13,1 miljoner kronor och teknik- och fastighetsutskottet ett underskott på -2,8 miljoner kronor. Nämnder som redovisar betydande överskott är utbildningsnämnden med 21,8 miljoner kronor samt kommunstyrelsen med 16 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden redovisar också ett överskott på 2,6 miljoner kronor. Skatteintäkter inklusive bidrag och utjämning är lägre än budget och prognostiseras ge ett negativt utfall på -39,4 miljoner kronor. Även finansiella poster avviker negativt mot budget med -11 miljoner kronor. Pensionskostnaderna är däremot lägre än budget och uppgår till 6,7 miljoner kronor bättre än budget. Övriga poster inom finansen bidrar med ett prognostiserat överskott i jämförelse med budget på 21,9 miljoner kronor. Nämndernas prognos Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 16,0 miljoner kronor för 2026, främst till följd av ej nyttjade särskilda medel och lägre personalkostnader på grund av vakanser. Exploateringsverksamheten belastar dock resultatet med ett underskott om cirka 14,9 miljoner kronor, vilket ingår i prognosen. Finansieringen prognostiserar ett överskott 11,2 miljoner kronor men i jämförelse med budget (29,4 miljoner kronor) hamnar finansieringen på -18,2 miljoner kronor. Det är skatteavräkningen för tidigare år som bidrar främst till underskottet. Även finansiell leasing påverkar prognosen negativt. Teknik- och fastighetsutskottet prognostiserar ett underskott på -2,8 miljoner kronor. Underskottet förklaras främst av lägre intäkter inom infrastruktur och inom affärsdrivna verksamheter uteblivna höjningar av avfallstaxor men motverkas delvis av överskott inom VA-verksamheten. Utbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 21,8 miljoner kronor för helåret, främst på grund av lägre elevvolymer, lägre lokalkostnader och vakanser inom administrationen. Egen regi prognostiserar i princip en budget i balans. Omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på -13,1 miljoner kronor. Underskottet förklaras huvudsakligen av höga kostnader inom äldreomsorg, hemtjänst och egenregi samt ökade livsmedelskostnader inom egenregi. Totalt prognostiserar egenregi med -5,2 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 2,6 miljoner kronor, främst till följd av lägre hyres- och kapitaltjänstkostnader kopplade till fördröjda investeringar och ännu ej färdigställda lokaler. Sammanställning • Prognostiserat resultat för kommunen är 36,1 miljoner kronor motsvarande 1 procent av skatter och generella bidrag (budget 29,4 mkr), vilket ger en positiv avvikelse med 6,8 miljoner kronor. • Nämnderna visar ett prognostiserat resultat på 24,9 miljoner kronor. • Finansieringen visar ett prognostiserat resultat på 11,2 miljoner kronor (budget 29,4 miljoner kronor) vilket innebär en negativ avvikelse uppgående till 18,2 miljoner kronor. • Varav skatter inklusive utjämning och bidrag prognostiseras att uppgå till 3 605,4 miljoner kronor (budget 3 644,8 miljoner kronor) vilket innebär en negativ avvikelse på -39,4 miljoner kronor. • Exploateringsverksamheten visar ett negativt prognostiserat resultat på 14,9 miljoner kronor. • Befolkningsutvecklingen visar per sista april 50 565 invånare, vilket innebär en ökning med 118 personer hittills i år. Helårsprognosen för 2026 hamnar på drygt 387 personer fler, vilket ger 50 863 invånare för hela år 2026. Prognostiserat antal bostäder, 119 flerbostadshus och 3 enbostadshus. • Prognostiserat utfall för investeringsutgifter är 561,9 miljoner kronor (budget 740,7 miljoner kronor), det vill säga 76 procent genomförandegrad. Genomförda investeringar per delår 1 uppgår till 94,2 miljoner kronor. Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Omsorgsnämndens brukarvolymer inom framför allt funktionsstöd och individinriktade insatser kan snabbt förändras och påverkas av faktorer som är svåra att prognostisera, såsom förändringar i målgruppens sammansättning. Detta medför osäkerhet i såväl kostnads- som intäktsutveckling. För att reducera det prognostiserade underskottet föreslås initialt ett åtgärdspaket om 7,0 miljoner kronor. Åtgärderna omfattar: • Effektivisering av administrativa tjänster: 2,0 miljoner kronor • Ökad beläggningsgrad inom egenregi (funktionsstöd): 5,0 miljoner kronor Åtgärderna förväntas bidra till en stärkt ekonomisk balans. Ytterligare åtgärder kan komma att krävas och föreslås under årets andra hälft, beroende på faktisk volym- och kostnadsutveckling. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms samtliga bli helt uppfyllda vid årets slut. Status bygger på en samlad bedömning av fullmäktigeuppdrag, nämndernas mål och handlingsplaner samt nyckeltal. Av 24 uppdrag bedöms 23 gå helt enligt plan och ett uppdrag ha mindre avvikelser. En systematisk uppföljning av mål och resultat är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning och det är varje enskild nämnds ansvar att säkerställa en budget i balans. Kommunen prognostiserar med ett positivt resultat och i jämförelse med budget redovisar kommunen som helhet ett överskott. Då ärendet endast avser beslut om godkännande av en delårsrapport innebär beslutet inte några ekonomiska konsekvenser. Barnrättsperspektivet har beaktats utifrån att delårsrapporten är en av flera viktiga delar i kommunstyrelsens uppsiktsplikt och behandlar måluppfyllelsen för de mål som fullmäktige och nämnder har beslutat om. Målen, såväl verksamhetsmässiga som finansiella, utgår bland annat från barnrättsperspektivet och barnens bästa. För att säkra barnens bästa i ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen både kan leverera en god verksamhet som medför god kvalitet idag. Barns rättigheter har inte särskilt beaktats i detta ärende. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas delårsresultat för april och helårsprognos för 2026 2. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 1 2026 3. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 10 miljoner kronor i investeringsmedel, från projektet Ny skola Västra Eds allé med 4 mkr, förskola Västra Eds allé 3 mkr och Fullstor hall Västra Väsby med 3 mkr till att färdigställa reservkraft inom KSTFUs ram. 4. Kommunfullmäktige beslutar att omfördela 1,5 mkr från nyinvesteringar VA till åtgärder kopplat till expressbusslinje H med 1 mkr samt översyn av Centralvägen med 0,5 mkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden får 1,2 miljoner kronor från det generella statsbidraget som kommunen erhållit för skolbibliotek, se bilaga 3. Kommunstyrelsen beslutar enligt följande: 1. Att fördela 0,7 mkr från särskilda medel till nyinköp av konst till det nya kommunhuset. ____ ”Kommunen köper in diselagregat och planerar för ett stort lager av bränsle, en investering som inte kan användas i fredstid. Detta behöver redovisas. Kostnader för planerat och alternativa lösningar och värdet av att kunna använda dem i tider av fred. Miljöpartiet ser hellre investeringar i fossilfria system så att vi kommer ifrån beroendet av andra i kris och krig. Vi bör även kunna använda oss av investeringarna i fredstid. När det handlar om energilösningar finns många alternativ som tar oss ifrån beroendet av andra. Det som beredskap handlar om. Att nå så stor självförsörjningsgrad som bara är möjlig.” _____ Samtliga nämnder och kontor Delårsrapport 1, april 2026, Upplands Väsby kommun

§ 72 Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtunas årsredovisning och revisionsberättelse för år 2025 (KS/2026:194) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige noterar informationen till protokollet. 2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 _____ Årsredovisning 2025 samt revisionsberättelse för Samordningsförbundet Sollentuna- Upplands Väsby-Sigtuna lämnas till kommunstyrelsen som information. Styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna har godkänt årsredovisningen. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. I årsredovisningen visade att resultaten har fortsatt vara goda. Totalt har förbundets insatser gett stöd till 272 personer under 2025. Det länsgemensamma Lumenaprojektet avslutades vid årsskiftet. Lumenas sista år har bestått av intensivt arbete med deltagare och spridning av projektets metoder och erfarenheter. Under 2025 hade delprojektet 103 deltagare. Av de avslutade deltagarna började 32 procent arbeta eller studera. Hoppet har fortsatt att erbjuda stöd för unga och unga vuxna som varken studerar eller arbetar. Hoppet hade 82 deltagare. Av de avslutade deltagarna började 47 procent att arbeta eller studera. Förbundets myndighetsgemensamma team, Resursteamen, gav vägledning och rådgivning till 87 personer. Resursteamen utvärderades och styrelsen beslutade om en ny finansieringsmodell. Det ekonomiska utfallet i bokslutet visar ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Barnets rätt har inte beaktats i detta ärende då det inte bedöms vara relevant Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige noterar informationen till protokollet. 2. Kommunfullmäktige beviljar styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 _____ Styrelsen i Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna 1. Protokollsutdrag 260319 §21 Årsredovisning 2. Azets Granskningsrapport Samordningsförbundet Samordningsförbundet Sollentuna - Upplands Väsby - Sigtuna 2025 3. Årsredovisning 2025 Signerad av styrelse och revision 4. SUVS revisionsberättelse 2025 auktoriserad 5. De förtroendevalda revisorernas berättelse Signerad

§ 73 Hemställan om utökad låneram för kommunalförbundet Norrvatten (KS/2026:215) 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna en utökning av kommunalförbundet Norrvattens låneram med 3 300 miljoner kronor, från nuvarande 3 200 miljoner kronor till 6 500 miljoner kronor. 2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kommunalförbundet Norrvatten:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 474 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. _____ I skrivelse daterad 2 april 2026 har Norrvatten gjort en hemställan till ägarkommunerna att utöka den befintliga låneramen. Idag uppgår Norrvattens låneram till 3 200 miljoner kronor och förbundets låneskuld uppgick vid årsskiftet 2025/2026 till 2 145 miljoner kronor. Vid årsskiftet 2026/2027 kommer låneskulden, inklusive lagda beställningar i projektverksamheten, att uppgå till samma summa som låneramen, det vill säga 3 200 miljoner kronor, vilket innebär att den behöver justeras under 2026. Justeringen behövs framför allt för att genomföra projektet Norrvattens framtida vattenproduktion (NFVP) som säkerställer medlemskommunernas vattenproduktion de kommande decennierna. Förbundet har även reinvesteringar i de befintliga anläggningarna att upprätthålla för att säkerställa driften innan det nya vattenverket kan tas i drift kring år 2035. Inom NFVP samlas åtgärderna i ett omfattande projekt som kommer att bedrivas under kommande 8–9 år för att säkerställa dricksvattenproduktionen i förbundets medlemskommuner på lång sikt. Projektet har pågått sedan år 2016 och slutkostnadsprognosen har under de senaste åren redovisats i 2022 års penningvärde för att kunna följa kostnadsutvecklingen frikopplat från inflation och index. Slutkostnadskalkylen har legat stabilt kring ca 5,4 miljarder kronor exklusive finanskostnader, riskpengar och, oförutsett. Med finanskostnader, indexuppräkning motsvarande 2,5 %, oförutsett och en bedömd riskpeng motsvarande ett 90-procentigt konfidensintervall uppgår slutkostnadsprognosen till 9,15 miljarder kronor när anläggningen tas i drift år 2035. Utöver NFVP krävs även löpande investeringar i ledningsnät och det existerande Görvälnverket samt yttre anläggningar som tryckstegringsstationer och grundvattenverk. Norrvatten avser att höja låneramen i två steg för att successivt öka upplåningsgraden när denna projektverksamhet ska finansieras Trots omfattande investeringsnivåer i Norrvattens anläggningar de kommande 10 åren, kan det slås fast att investeringsbehovet per abonnent ligger lågt i jämförelse med de genomsnittliga investeringsbehoven för VA i Sveriges kommuner de kommande 20 åren. Idag finansieras Norrvatten genom upplåning på affärsbanksmarknaden, investeringsbanker samt utställda ägarlån från medlemmarna i förbundet. Under 2026 planeras en anslutning till Kommuninvest och under förutsättningar att den kan slutföras enligt plan så kommer ägarlånen att avvecklas och ersättas av finansiering via Kommuninvest. Denna hemställan avser den första av de två planerade låneramshöjningarna och omfattar en utökad låneram med 3 300 miljoner kr upp till en ny låneram om 6 500 miljoner kr. Norrvattens totala låneram bedöms behöva höjas till cirka 9 850 miljoner kr för att täcka finansieringsbehovet till och med år 2040. Kommunledningskontorets bedömning För att klara utbyggnad av Projektet Norrvattens framtida vattenproduktion och även fortsatta löpande investeringar i ledningsnät och det existerande Görvälnverket behöver kommunalförbundet Norrvatten genomföra stora investeringar. Kommunledningskontoret gör ingen annan bedömning än förbundet avseende behoven av höjning av låneramen för att klara investeringarna. Kommunledningskontoret ser också fördelar med att Norrvatten går över till att låna direkt från Kommuninvest. Kommunledningskontoret föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna en utökning av kommunalförbundet Norrvattens låneram med 3 300 miljoner kronor till totalt 6 500 mkr. För Upplands Väsbys del innebär det att låneramen justeras från 233 mkr till 474 mkr. Den förväntade effekten per månad för ett hushåll bestående av fyra personer med genomsnittlig vattenförbrukning väntas vara en ökad kostnad från dagens 105 kr till 321 kr per månad när alla investeringar är gjorda. Ej aktuellt i detta ärende. 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna en utökning av kommunalförbundet Norrvattens låneram med 3 300 miljoner kronor, från nuvarande 3 200 miljoner kronor till 6 500 miljoner kronor. 2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kommunalförbundet Norrvatten:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 474 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. _____ Kommunalförbundet Norrvatten Hemställan om utökad låneram för kommunalförbundet Norrvatten

§ 74 Strategiskt markköp - Intentionsavtal Grimsta 17:1 och Grimsta 5:68 (KS/2024:280) finns i anslutning till området. Eventuell framtida bebyggelse ska inte överstiga två våningar. Reservation Lindqvist (SD) och Maria Fälth (KD) reserverar sig mot beslutet. Deltar inte i beslut Samuel Stephan (SD) och Peter Lindqvist (SD) deltar inte i beslut annat än i eget yrkande. Särskilda yttranden Mathias Bohman (S), Jesper Lundberg (VB), Emelie Voetmann (L), Vuksan Rovcanin (C) och Maria Tuvesson (MP) lämnar särskilda yttranden till protokollet. Yttranden finns sist i den här paragrafen. _____ Fastigheterna Grimsta 17:1 och Grimsta 5:68 är i kommunens översiktsplan utpekade som småskalig stadsbygd. Kommunen är intresserad av att förvärva fastigheterna för att i framtiden möjliggöra för en trädgårdsstadsbebyggelse som smälter in i den närliggande, småskaliga bebyggelse som finns i anslutning till området. Strategiskt markköp utgör en del av kommunens långsiktiga ambition att förvärva mark och därigenom skapa utvecklingsmöjlighet för framtida bostadsförsörjning, skydda av natur, nya rekreationsområden samt planeringsförutsättningar för utveckling av ny infrastruktur. Fastigheten Grimsta 17:1 är bebyggd med ett mindre bostadshus samt ett flertal förfallna växthus. En del av fastigheten Grimsta 17:1 omfattas av en detaljplan, nr 52, från 1970 som medger bostadsbebyggelse samt anvisar mark för allmänt ändamål (park, plantering). Kvartersmarken på fastigheten Grimsta 17:1 omfattar 6 100 kvm och tillsammans med resterande icke utbyggd kvartersmark på grannfastigheten Grimsta 110:1 bedöms det att detaljplanen medger ett uppförande av 20 radhusenheter. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Fastigheten Grimsta 5:68 utgörs av obebyggd skogsmark och är belägen utanför detaljplanelagt område. Fastigheternas sammanlagda areal uppgår till cirka 29 000 kvm På fastigheterna har det under cirka 35 år bedrivits plantskoleverksamhet och handelsträdgård fram till mitten av 1970-talet. Till följd av den tidigare verksamheten bedöms det finnas en risk för markföroreningar. I värderingen är fastigheterna klassad 2 (stor risk) enligt Länsstyrelsens karta över misstänkta och konstaterade förorenade områden. Föroreningarnas art, omfattning och djup, och därmed kostnaden för eventuell efterbehandling (sanering), är i dagsläget okänd. För att utreda förutsättningarna för ett framtida förvärv av fastigheterna har parterna enats om att en markmiljöteknisk undersökning ska genomföras. Undersökningens syfte är att klarlägga eventuella föroreningars art och utbredning samt att utgöra underlag för en bedömning av saneringsbehov och därtill förknippade kostnader Kommunen har låtit genomföra en extern värdering av fastigheterna, daterad 2025-03-19, där fastigheternas marknadsvärde bedöms till tjugo miljoner femhundra tusen (20 500 000) kronor. Detta värde baseras på antagandet att fastigheterna: a) inte är i behov av miljöteknisk efterbehandling (sanering), samt b) inte belastas av andra värdepåverkande faktorer/hinder exempelvis okända servitut, ledningsrätter, fornlämningar eller annat som kan påverka värdet. Parterna är överens om att fastighetsägaren slutligt ska bära Kommunens nedlagda och verifierade kostnader för den markmiljötekniska undersökningen enligt vad som följer av intentionsavtalet. Den slutliga köpeskillingen kommer att förhandlas inför tecknande av ett framtida köpekontrakt. Köpeskillingen kommer att påverkas av de beräknade kostnaderna för eventuell sanering enligt undersökningen. När avtalet är undertecknat av båda parter kommer kommunen att utföra en miljöundersökning för att klarlägga föroreningarnas art och omfattning samt få ett underlag för vad saneringskostnaden kan bli. Ifall bägge parter kommer överens om saneringskostnaden kommer den regleras genom ett avdrag från köpeskillingen. Fastigheterna är tillsammans värderade till tjugo miljoner femhundra tusen (20 500 000) kronor. I den fortsatta processen för markköpet kommer köpeskillingen att regleras genom avdrag för kostnader kopplade till miljöundersökning och eventuell marksanering. Miljöundersökningen uppskattas kosta två hundra tusen (200 000) kronor. Om någon av parterna väljer att inte gå vidare efter miljöundersökningens resultat står fastighetsägaren för denna kostnad. Om båda parter däremot beslutar att fortsätta processen kommer kommunen att beställa en marksanering. Kostnaden för marksaneringen kan fastställas först efter genomförd miljöundersökning, även denna kostnad kommer att avräknas från köpeskillingen. Barnrättsperspektivet är inte tillämpligt i detta ärende. finns i anslutning till området. finns i anslutning till området. Eventuell framtida bebyggelse ska inte överstiga två våningar. _____ Yrkanden Oskar Weinmar (M), Samuel Stephan (SD) och Maria Fälth yrkar i första hand på följande tillägg: ”Att eventuell framtida bostadsexploatering sker i form av småhusbebyggelse”. Oskar Weinmar (M) och Maria Fälth (KD) yrkar i andra hand på följande tillägg: ”Eventuell framtida bostadsexploatering av fastigheterna ska ske med stark tonvikt på småhusutveckling. Andelen tillkommande flerbostadshus på de bägge fastigheterna ska inte överstiga det rådande förhållandet avseende andelen flerbostadshus gentemot småhus i området Bollstanäs, enligt SCB:s RegSO-definition”. Mathias Bohman (S) yrkar bifall till eget förslag samt avslag till de båda tilläggsyrkandena. Beslutsgång 1 Ordföranden frågar kommunstyrelsen om de kan besluta enligt ordförandens förslag på beslutspunkterna 1-4. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens förslag. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer sitt yrkande om avslag mot Oskar Weinmars (M) med fleras första tilläggsyrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att avslå tilläggsyrkandet. Omröstning 1 De som vill avslå Oskar Weinmars (M) med fleras första tilläggsyrkande röstar ja. De som vill bifalla tilläggsyrkandet röstar nej. 8 röstar ja, 6 röstar nej och 1 avstår. Brolin (S), Andrea Möllerberg (VB), Emelie Voetmann (L) och Päivi Verdier (V). Lindqvist (SD) och Maria Fälth (KD). Vuksan Rovcanin (C). Beslutsgång 3 Ordföranden ställer sitt yrkande om avslag mot Oskar Weinmars (M) och Maria Fälths andra tilläggsyrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att avslå tilläggsyrkandet. Omröstning 2 De som vill avslå Oskar Weinmars (M) med fleras andra tilläggsyrkande röstar ja. De som vill bifalla tilläggsyrkandet röstar nej. 8 röstar ja, 4 röstar nej och 3 avstår. Brolin (S), Andrea Möllerberg (VB), Emelie Voetmann (L) och Päivi Verdier (V). Oskar Weinmar (M), Christine Hanefalk (M), Hanna Broberg (M) och Maria Fälth (KD). Samuel Stephan (SD), Peter Lindqvist (SD) och Vuksan Rovcanin (C). _____ Särskilda yttranden Mathias Bohman (S) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet: ”Socialdemokraterna ser gärna småhus på platsen. Småhus är för övrigt en given del av den trädgårdsstad som socialdemokraterna förordar. Om det ska byggas något på platsen och om det blir en trädgårdsstad eller endast småhus på platsen får framtiden utvisa. Socialdemokraterna stödjer idén om att undersöka markens skick och fortsätta föra samtal med fastighetsägaren om ett eventuellt köp av marken. Om något byggs på platsen i framtiden ska det ska med stor respekt för den bebyggelsen som finns intill. Det ska bli snygg och tillföra positiva värden. Det ska kort sagt bli bättre än idag. Socialdemokraterna vill max se två våningars bebyggelse på platsen.” Jesper Lundberg (VB) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet: ” Väsbys Bästa vill utveckla området med trädgård och trädgårdsstad som utgångspunkt. Platsen har historiskt präglats av odling och plantskola vilket bör tas tillvara i den framtida utformningen. Vi ser framför oss en lågskalig och varierad småhusbebyggelse där grönska natur och trädgårdsmiljöer får en tydlig roll i området. Utvecklingen ska skapa en trivsam och mänsklig miljö med närhet till natur, gemenskap och trygga bostadskvarter. Som inspiration ser vi områden som Grimstaby och Tullinge trädgårdsstad där småskaligheten variationen och den gröna karaktären har fått vara vägledande. Det handlar om att skapa ett Grimstaby 2.0 med modern trädgårdsstad anpassad för dagens behov och framtidens Upplands Väsby.” Emelie Voetmann (L) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet: ”Detta ärende behandlar intentionsavtal för utveckling på aktuell fastighet. I den här fasen kan vi som kommun visa att vi vill utveckla området för att få till kvaliteter i området som anspelar på det som funnits på platsen och ska tillföra kvaliteter såväl för de som kommer att bo i de eventuella nya bostäderna som för de som bor i närliggande områden idag. Precis som beslutet säger vill vi möjliggöra för en trädgårdsstadsbebyggelse som smälter in i den närliggande, småskaliga bebyggelse som finns i anslutning till området. Detta ska ses som en riktning. Utvecklingen ska ske med varsamhet och tillföra värden till området. Ytterligare detaljer i planeringen kommer i senare skeden och behöver därför inte definieras förrän vi vet mer om vilka förutsättningar som finns för utvecklingen” Vuksan Rovcanin (C) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet: ”Centerpartiet ser positivt på det här initiativet. I det här skedet är det viktigaste att utreda markens förutsättningar och skapa möjlighet för ett framtida markköp. För Centerpartiet är det viktigt att inte låsa framtida beslut innan nödvändiga undersökningar är genomförda och dialog har förts med berörda invånare. Om ett markköp blir aktuellt ska utvecklingen präglas av respekt för områdets naturvärden, den befintliga bebyggelsen och den karaktär som finns i närområdet. Vår utgångspunkt är att området i första hand ska utvecklas för familjer och barnfamiljer, med en småskalig och väl anpassad bebyggelse som harmonierar med omgivningen. Vi ser i första hand framför oss småhus, radhus och kedjehus. Centerpartiet ser inte omfattande flerbostadshusbebyggelse som lämplig på platsen. Områdets karaktär talar för en utveckling som smälter in i den befintliga miljön och stärker områdets identitet. Vi ser positivt på en variation av bostadstyper och anser att frågor om upplåtelseformer bör avgöras utifrån framtida behov och förutsättningar. Centerpartiet anser också att Väsbyborna ska ges möjlighet att påverka områdets framtida utveckling. Rådet för medborgardialog bör därför få i uppdrag att samla in synpunkter från boende och berörda invånare innan kommunen tar ställning till områdets långsiktiga användning.” ”Ärendet handlar om ett markköp. Det är ett väldigt tidigt skede och vi bör som i andra projekt följa den planprocess som är bruklig i planarbetet. Politiska ramar och riktningar ska vara tydliga. Miljöpartiet anser att en god dialog med medborgare i närområdet ska forma den kommande utvecklingen. Miljöpartiet anser att det är viktigt att möta behovet av boende för äldre när man planerar för bostäder i Bollstanäs. Processen får heller inte bli för utdragen då det är i närtid som behovet av bostäder för äldre finns. Om man inte kan komma igång med plan och utveckling under kommande mandatperiod så anser vi att man parallellt bör titta på alternativa platser för bostäder för äldre.” _____ Kontoret för samhällsbyggnad

§ 75 Marköverlåtelseavtal för del av Hamarby-Smedby 3:1 och Hammarby-Smedby 1:32 (KS/2025:119) 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna marköverlåtelseavtal, med tillhörande bilagor, mellan Upplands Väsby kommun och Vattenfall AB, org. nr 556417–0800, avseende överlåtelse av fastigheterna del av Hammarby-Smedby 3:1 och Hammarby-Smedby 1:32. exploateringschefen att för kommunens räkning underteckna marköverlåtelseavtal, köpebrev och andra erforderliga handlingar för genomförande av marköverlåtelserna enligt ovan. _____ Vattenfall Eldistribution AB, nedan ”Vattenfall”, har för avsikt att utvidga en befintlig transformatorstation på fastigheten Hammarby-Smedby 3:1 för att öka kapaciteten i det regionala elnätet. För att genomföra utbyggnaden önskar Vattenfall förvärva följande markområden av Upplands Väsby kommun. • En del av fastigheten Hammarby-Smedby 3:1. Vattenfall ska efter fastighetsbildning genom fastighetsreglering förvärva ett markområde om cirka 6 500 kvadratmeter. • Hela fastigheten Hammarby-Smedby 1:32 om cirka 1 300 kvm. Vattenfall har sedan 1967 ett gällande anläggningssarrende på en del av fastigheten Hammarby-Smedby 3:1, avseende den befintliga transformatorstationen. Det är detta markområde som Vattenfall nu önskar förvärva tillsammans med Hammarby-Smedby 1:32. Båda fastigheterna omfattas av detaljplan nr 41, som medger användningen ”Transformator-station”, vilket innebär att marken endast får användas för transformatorstation och därmed samhörigt ändamål. I kommunens översiktsplan är området utpekat som ”Tät stadsbygd” och ”Medeltät stadsbygd”. Med anledning av det stadsnära läget har kommunen ställt höga krav på den visuella gestaltningen av den nya anläggningen. När Vattenfall har byggt den nya stationen kommer befintligt ställverk att rivas och ersättas med ängsmark för att höja det gröna värdet på platsen. Vattenfall kommer stå för alla kostnader för anläggandet och skötseln av ängsmarken. Kontoret för samhällsbyggnad och Vattenfall har tagit fram förslag på två marköverlåtelseavtal som reglerar principerna för markförvärven. I de fall kommunen väljer att inte sälja fastigheterna kan Vattenfall välja att ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet för transformatorstationen. Marköverlåtelserna genererar ett ekonomiskt tillskott till kommunen genom försäljningen av del av fastigheten Hammarby-Smedby 3:1 och Hammarby-Smedby 1:32. Köpeskillingen för markområdena har fastställts baserat på en extern markvärdering. Vid värderingen har hänsyn tagits till att en del av fastigheten Hammarby-Smedby 3:1 är belastad med ett befintligt servitut och en ledningsrätt, vilket påverkat det slutgiltiga värdet. Baserat på värderingen är köpeskillingen i respektive marköverlåtelseavtalet angivet till följande belopp: • Del av Hammarby-Smedby 3:1: elva miljoner femhundratusen (11 500 000) kronor. • Hammarby-Smedby 1:32: två miljoner trehundrafyrtiofemtusen fyrahundra (2 345 400) kronor. Vid värderingstillfället togs även hänsyn till vad ersättningen för en ledningsrätt skulle kunna tänkas bli utifrån reglerna 4 kap expropriationslagen där huvudprincipen är att ersättningen skall motsvara fastighetens minskade marknadsvärde med ett påslag om 25 %. Ersättningen för del av Hammarby-Smedby 3:1 skulle då kunna bli fjorton miljoner trehundra sjuttiofemtusen (14 375 000) kronor. Ersättningen för båda fastigheterna skulle då kunna bli sjutton miljoner trehundrasextusen sjuhundrafemtio (17 306 750) kronor. Värt att ta i beaktning att det är Lantmäteriet som kommer göra värderingen vid en ledningsrättsansökan, vilket kan ge ett annat värde än den värdering som kommunen tagit in. Vattenfall ska senast 30 dagar efter tecknandet av avtalet erlägga köpeskillingen till Kommunen. Köparen, Vattenfall, står för samtliga övriga kostnader som är förknippade med förvärvet, inklusive avgifter för lagfart och eventuella inteckningar, samt bygglov och andra nödvändiga tillstånd. Barnrättsperspektivet är inte tillämpligt i detta. 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna marköverlåtelseavtal, med tillhörande bilagor, mellan Upplands Väsby kommun och Vattenfall AB, org. nr 556417–0800, avseende överlåtelse av fastigheterna del av Hammarby-Smedby 3:1 och Hammarby-Smedby 1:32. exploateringschefen att för kommunens räkning underteckna marköverlåtelseavtal, köpebrev och andra erforderliga handlingar för genomförande av marköverlåtelserna enligt ovan. _____ Kontoret för samhällsbyggnad, Upplands Väsby kommun 1. Marköverlåtelseavtal, med tillhörande bilagor, mellan Upplands Väsby kommun och Vattenfall Eldistribution AB avseende del av fastigheten Hammarby-Smedby 3:1 samt fastigheten Hammarby-Smedby 1:32

§ 76 Exploateringsavtal tillhörande detaljplan för Optimus (Vilunda 642 m.fl.) (KS/2019:98) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Godkänna exploateringsavtal innefattande marköverlåtelser mellan Upplands Väsby kommun och Vilunda 6:42 AB, avseende detaljplan Optimus, Vilunda 6:42 m.fl.. Kommunstyrelsen beslutar att: teckna exploateringsavtal med Vilunda 6:42 AB. upprätta köpehandlingar för genomförandet av marköverlåtelsen. 4. Kommunstyrelsen godkänner Vilunda 6:42 ABs moderbolagsborgen som säkerhet. _____ Kontoret för samhällsbyggnad har haft i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). Detaljplanen tas nu upp för beslut om antagande (KS/2019:172). För att säkerställa genomförandet av detaljplanen tecknas ett exploateringsavtal mellan kommunen och bolaget Vilunda 6:42 AB. Exploateringsavtalet ersätter tidigare tecknat intentionsavtal, samarbetsavtal respektive ramavtal som tecknats för att reglera utvecklingen inom området. Övergripande reglerar exploateringsavtalet överenskommelser mellan kommunen och bolaget kring ansvarsfördelning för genomförande och finansiering av; utbyggnad av allmän plats, kvartersmark, vatten- och avlopp inklusive ledningsflyttar samt sanering av föroreningar. Fastighetsrättsliga frågor så som regleringar av mark mellan kommunen och bolaget och hantering rättigheter. Därtill exploateringsersättning, den säkerhet bolaget ska ställa för kommunens kostnader för utbyggnad av allmän plats samt villkoras av att detaljplanen vinner laga kraft. Exploateringsavtalet reglerar att bolaget kommer genomföra och finansierar utbyggnaden av det som utgör kvartersmark i detaljplanen med undantag från den kvartersmark som ägs av Väsbyhem. Kommunen som huvudman för allmän plats kommer att genomföra utbyggnad av det som utgör allmän plats inom och i anslutning till detaljplanen (gator, torg samt vatten- och avloppsanläggningar). Kostnader för utbyggnad av allmän plats fördelas mellan kommunen och bolaget. En tidig grov kostnadsuppskattning för utbyggnad av allmän platsmark har tagits fram. Bolaget åtar sig en andel av dessa uppskattade kostnader och står en viss risk att den tidiga kalkylen överskrids, upp till ett takpris. Kommunen åtar sig en andel av kostnaderna i den tidiga kalkylen och står all ekonomisk risk om bolagets takpris överskrids. Med allmän plats i anslutning till detaljplanen menas en skyfalls-och dagvattenanläggning norr om detaljplanen som bolaget bidrar till att finansiera delvis (2 mnkr) och kommunen ansvarar för att säkerställa finansieringen av återstående del. Utbyggnaden av vatten- och avloppsanläggningar bekostas av VA-huvudmannen. Exploateringsavtalet reglerar vidare fastighetsregleringarna som behöver göras till följd av detaljplanen. Dels kommer delar av mark som detaljplaneläggs som allmän plats och idag ägs av bolaget att överlåtas till kommunen utan ersättning. Dels kommer delar av mark som detaljplaneläggas som kvartersmark och idag ägs av kommunen att överlåtas till bolaget mot en ersättning. Slutligen kommer delar av mark som detaljplaneläggs som allmän plats och idag ägs av en privatperson att exproprieras av kommunen. Exploateringsavtalet reglerar slutligen att bolaget svarar för att bebyggelsen och andra anläggningar på kvartersmark uppfyller de föreskrifter som anges i bestämmelser, illustrationer och beskrivningar till detaljplanen därtill kommunens riktlinjer för exploateringsersättning vilket ger kommunen en exploateringsersättning till Upplands Väsby pendeltågsstation med den angränsande bussterminalen (ca 35 miljoner). Projektet Optimus drivs enligt kommunens projektmodell. I enlighet med projektmodellens beslutspunkt BP 1 har ett projektdirektiv upprättats. Förslag till beslut går i linje med projektdirektivet. Genomförandet av detaljplanen förutsätter kommunala investeringsmedel till följd av anläggandet av allmän plats som beräknas till ca 43 miljoner kronor för kommunen (med reservation för att kommunen står för majoriteten av risken vid en eventuell fördyring) vilket i sin tur medför ökade driftskostnader som beräknas till ca 2 miljoner kronor per år. Därtill tillkommer kostnader för kommunen för expropriering av mark (del av fastigheten Vilunda 20:31). Vidare är kostnaden för utbyggnad av vatten- och avlopp är taxefinansierat och belastar vatten- och avloppskollektivet och finansieras genom anslutnings- och brukningsavgifter enligt vatten- och avloppstaxa. Kommunen får intäkter i form av försäljning av mark (ca 12 miljoner kronor). Sammantaget innebär genomförandet av projektet att kostnaderna överstiger intäkterna. Barnrättsperspektivet och barnchecklistan hanteras i alla detaljplaneprocesser och hanteras därför inte särskilt i detta ärende. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Godkänna exploateringsavtal innefattande marköverlåtelser mellan Upplands Väsby kommun och Vilunda 6:42 AB, avseende detaljplan Optimus, Vilunda 6:42 m.fl.. Kommunstyrelsen beslutar att: teckna exploateringsavtal med Vilunda 6:42 AB. upprätta köpehandlingar för genomförandet av marköverlåtelsen. 4. Kommunstyrelsen godkänner Vilunda 6:42 ABs moderbolagsborgen som säkerhet. Enligt kommunstyrelsens planutskotts förslag. _____ 1. Exploateringsavtal tillhörande detaljplan för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.) med bilagor.

§ 77 Antagande av detaljplan för Optimus (Vilunda 6_42 m.fl.) (KS/2019:172) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). paragrafen. _____ Kommunstyrelsens miljö- och planutskott gav den 27 februari 2019 kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). Planen hanteras med utökat förfarande enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av området och skapa en ny blandad stadsdel med bostäder, kontor samt lokaler med möjlighet till förskola, samhällsservice, kultur och andra verksamheter. Det är av stor vikt att den tillkommande bebyggelsen samt de allmänna platserna ges en omsorgsfull gestaltning med utgångspunkt i den mänskliga skalan samt i områdets industrihistoriska arv. Sammanlagt möjliggör planförslaget för nya bostäder om cirka 70 000 kvadratmeter bruttoarea och för kontor och centrumfunktioner om cirka 25 000 kvadratmeter bruttoarea. Den nya strukturen utformas så att den blir tydlig med god orienterbarhet och väl definierade gränser mellan vad som är allmänt respektive privat. Mot Optimusvägen anpassas de nya byggnaderna till villabebyggelsen i Folkparksområdet genom en lägre skala och med en planterad förgårdsmark. Läget, i direkt anslutning till järnvägen och Mälarvägen, gör att området är utsatt för höga bullernivåer. Bullersituationen har påverkat den föreslagna kvartersutformningen med bland annat slutna kvarter och högre bebyggelse mot järnvägen och Mälarvägen. Planutskottet beslutade den 16 december 2020 att ett plansamråd skulle genomföras. Samrådet varade mellan den 21 december 2020 till den 12 februari 2021. Inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen daterad 22 maj 2023. Efter samrådet reviderades förslaget framför allt beträffande att plankartan strukturerades för att vara digitalt tillgänglig. Avgränsningen mellan kvartersmark och allmän plats ändrades för att bättre anpassa sig till strukturplanen. Ett flertal planbestämmelser lades till för att säkerställa att den nya bebyggelsen utformas så som det är planerat under planprocessen och att nödvändiga åtgärder för att säkerställa markens lämplighet genomförs. Planutskottet beslutade den 14 juni 2023 att ställa ut det bearbetade förslaget till detaljplan för granskning. Granskningen varade mellan 8 augusti och 13 september 2023. Inkomna synpunkter redovisas i bifogat granskningsutlåtande. Synpunkter har inkommit från sammanlagt 24 svaranden under granskningstiden eller med överenskommet anstånd. Allvarligaste invändningarna bland inkomna synpunkter gäller hantering av översvämningsrisker, bullernivåer, byggnadshöjderna i förhållande till intilliggande lägre befintliga enfamiljshus samt att det befaras att det kommer bli trafikproblem längs med Optimusvägen. Inkomna synpunkter under granskningen har föranlett följande övergripande förändringar; • Höjdsättningen av torget och lokalgata 1 har justerats med hänsyn till områdets översvämningsproblematik och en framkomlig väg för räddningsfordon genom torget har möjliggjorts. • Bestämmelser som syftar till att skydda planområdet vad gäller buller, stabilitet, vibrationer och översvämningar har förtydligats och adderats i enlighet med inkomna synpunkter från remissinstanser. En mer utförlig lista på förändringar finns i bifogat granskningsutlåtande. Beslut har tidigare fattats om att förslaget inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Synpunkter som inkommit under samråd och granskningen förändrar inte denna bedömning. Genomförandet av detaljplanen förutsätter kommunala investeringsmedel till följd av anläggandet av allmän plats som beräknas till ca 43 miljoner kronor för kommunen (med reservation för att kommunen står för majoriteten av risken vid en eventuell fördyring) vilket i sin tur medför ökade driftskostnader som beräknas till ca 2 miljoner kronor per år. Därtill tillkommer kostnader för kommunen för expropriering av mark (del av fastigheten Vilunda 20:31). Vidare är kostnaden för utbyggnad av vatten- och avlopp är taxefinansierat och belastar vatten- och avloppskollektivet och finansieras genom anslutnings- och brukningsavgifter enligt vatten- och avloppstaxa. Kommunen får intäkter i form av försäljning av mark (ca 12 miljoner kronor). Sammantaget innebär genomförandet av projektet att kostnaderna överstiger intäkterna. Planförslaget har studerats utifrån ett barnperspektiv och den samlade bedömningen är att planområdets utformning beaktat barnperspektivet relativt väl, sett till den centrala plats det utgör. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.). Enligt kommunstyrelsens planutskotts förslag. _____ ”MP Väsby ser positivt på att Optimus ska omvandlas till en levande stadsdel i Upplands Väsby. MP Väsby har varit aktiva i tidigare skeden av planprocessen och lyft de frågor som vi anser är viktiga för att nå ett balanserat boende med tjänster som möjliggör en hållbar livsstil. Utvecklingen av Optimus som bostadsområde måste möta mänsklighetens största utmaning - den pågående klimatkrisen. Området måste byggas hållbart och alla involverade parter behöver ta ansvar för att det sker. MP Väsby ansåg i samband med tidigare skeden att det då återstod en hel del utveckling av plan och underlag innan planen gav svar på alla nödvändiga aspekter av hållbarhet: Ekologiskt, ekonomiskt och socialt. MP har inte haft möjlighet att påverka riktningen i de frågor som vi tog upp i tidigare skeden av planarbetet. Ingen av oss har något annat val än att agera så långt möjligt för att vi ska nå de uppsatta målen och lämna över en framtidstro till våra barn.” _____ Bygg- och miljönämnden, Upplands Väsby kommun Kommunstyrelsens teknik och fastighetsutskott, Upplands Väsby kommun Kontoret för Samhällsbyggnad, Upplands Väsby kommun Kommunledningskontoret, Upplands Väsby Vilunda 6:42 AB Väsbyhem AB 1. Planhandlingar för Optimus (Vilunda 6:42 m.fl.) beståendes av plankarta, planbeskrivning, granskningsutlåtande, samrådsredogörelse och kvalitetsprogram.

§ 78 Hållbarhetsredovisning 2025 (KS/2026:150) Kommunstyrelsen godkänner hållbarhetsredovisningen för 2025. _____ Hållbarhetsredovisningen sammanfattar utvecklingen inom hållbarhetsområdet i Upplands Väsby kommun under 2025. Redovisningen ger en samlad bild av kommunens arbete med social och ekologisk hållbarhet, men berör också relaterade frågor som ekonomisk hållbarhet och beredskap. Barnrättsperspektiv Hållbarhetsredovisningen berör flera områden som är viktiga för barns och ungas livsvillkor bland annat trygghet, boendemiljö, utbildning, hälsa och meningsfull fritid. Redovisningen bidrar därmed till ett bättre kunskapsunderlag för kommunens fortsatta arbete med barns uppväxtvillkor och jämlika livschanser. Kommunstyrelsens klimat- miljö- och hållbarhetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner hållbarhetsredovisningen för 2025. Enligt kommunstyrelsens klimat- miljö- och hållbarhetsutskotts förslag. _____ Upplands Väsby kommuns hållbarhetsredovisning 2025.

§ 79 Revidering av delegationsförteckningen för kommunstyrelsen (KS/2025:544) 1. Kommunstyrelsen godkänner föreslagna ändringar i delegationsförteckningen. 2. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026. _____ Kontoret för samhällsbyggnad och kommunledningskontoret genomför en löpande översyn av delegationsförteckningen för kommunstyrelsen i syfte att säkerställa att den är ändamålsenlig och i linje med gällande lagstiftning och verksamhetens behov. Nedan stående ändringar föreslås för att effektivisera och förtydliga den delegerade beslutsrätten vad gäller några ärendepunkter. För att skapa en enhetlig och kontrollerad process vid upphandling av konsulter föreslås ett förtydligande i ärendepunkterna 2.1.2 och 2.2.3. Förslaget innebär att ett beslut att anlita en konsult via en konsultmäklare ska betraktas som ett delegationsbeslut. För att skapa en tydligare process för avtalsförvaltning föreslås att två nya ärendepunkter, 2.1.3 och 2.2.4, tas in. Syftet är att klargöra när en förlängning av ett avtal ska ses som ett delegationsbeslut och när det är ren verkställighet. Hanteringen delas upp baserat på hur förlängningsklausulen är formulerad. Om avtalet kräver att kommunen aktivt väljer att förlänga (nyttjar en option), ska detta beslut fattas genom ett delegationsbeslut. Om avtalet förlängs automatiskt om det inte sägs upp, krävs ett delegationsbeslut endast om man beslutar att säga upp avtalet för att förhindra förlängningen. För att åtgärda ett glapp i kommunstyrelsens delegationsförteckning gällande arrenden föreslås en justering i ärendepunkterna 5.5.2 respektive 5.5.4. Idag saknas det nämligen mandat enligt ärendepunkterna 5.5.1 respektive 5.5.3 för exploateringschefen att besluta om arrenden med kort löptid men hög arrendeavgift. Förslaget är att ta bort den nedre tidsgränsen för kontorschefen i ärendepunkterna 5.5.2 respektive 5.5.4. Ändringen ger kontorschefen för samhällsbyggnad befogenhet att besluta om arrendeavtal med en löptid upp till tio år som inte kan beslutas av mark- och exploateringschefen enligt ärendepunkterna 5.5.1 respektive 5.5.3, vilket säkerställer en mer ändamålsenlig delegering. I kommunstyrelsens delegationsförteckning anges i dagsläget befattningstiteln exploateringsingenjör under ärendepunkterna 5.8.2, 5.8.3, 5.9.2 samt 5.12.1. Korrekt befattningstitel inom organisationen är Mark- och exploateringsingenjör. För att delegationsförteckningen ska vara korrekt och tydlig föreslås därför att titeln korrigeras i angivna ärendepunkter. Kommunstyrelsens nuvarande delegationsordning (punkt 5.12.1) ger en generell delegation att hantera lantmäteriförrättningar, men endast när kommunen agerar i egenskap av fastighetsägare. Denna begränsning är otillräcklig eftersom kommunen även behöver kunna agera som ett offentligrättsligt subjekt. Kontoret för samhällsbyggnad föreslår att nuvarande punkt 5.12.2 utgår och ersätts med en ny, förtydligad delegationspunkt. Förslaget till delegationsförteckning reglerar befogenheter gällande beslutsfattande och handläggning vilket bidrar till en effektiv och säkerställd förvaltning. Förslaget till delegationsförteckning reglerar befogenheter gällande beslutsfattande och bedöms inte innebära konsekvenser för barn och unga. 1. Kommunstyrelsen godkänner föreslagna ändringar i delegationsförteckningen. 2. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026. Enligt kontoret förslag. _____ • Alla kontors-, avdelnings- och enhetschefer 1. Tjänsteutlåtande, daterat 2026-04-27

§ 80 Riktlinjer för sponsring av kommunal verksamhet (KS/2026:192) Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar att 1. Kommunfullmäktige antar riktlinjer för sponsring av kommunal verksamhet 2. Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2026 _____ Kommunens nuvarande riktlinjer för sponsring är i huvudsak inriktad på namnsponsring av idrottshallar. På senare tid har det inkommit frågor från näringslivet men också olika kommunala verksamheter om vilka regler som gäller vid sponsring av kommunal verksamhet. Det har därför uppkommit ett behov av att revidera riktlinjerna så att de omfattar hela den kommunala verksamheten. En revidering av nuvarande riktlinjer för sponsring bör genomföras för att bättre matcha de behov och utmaningar som finns i hanteringen av sponsring i olika former av verksamheter. En kommuns opartiskhet och saklighet är viktig. Enligt kommunallagen ska all offentlig verksamhet finansieras genom skatter eller avgifter. Regeringsformen talar om opartiskhet och saklighet i allt som en kommun företar sig. Att andra bekostar verksamhet som till exempel skolan ansvarar för kan också göra att det kan vara oklart vem som har skadeståndsansvaret om någon olycka inträffar eller någon skadar sig. Kommunal verksamhet kan motta sponsring, men det är viktigt att detta sker på ett sätt som inte strider mot gällande lagstiftning eller kommunens värdegrund. Lagstiftningen innehåller inga uttryckliga förbud mot sponsring av kommunal verksamhet, men det är avgörande att sådan sponsring inte leder till konflikter med bestämmelser i relevant lagstiftning. Sponsring får inte medföra villkor som skapar beroendeförhållanden eller påverkar verksamhetens innehåll. Dessutom bör finansiering genom sponsring endast utgöra ett komplement till offentlig finansiering. Sponsring av kommunal verksamhet måste hanteras med omsorg för att undvika: • Risk för misstanke om muta eller otillbörliga personliga syften • Beroendeförhållanden till sponsorn • Påverkan på verksamhetens innehåll eller kvalitet För att säkerställa en ansvarsfull och transparent sponsring bör bland annat följande krav ställas på sponsorer: • Att företaget drivs på ett seriöst sätt, utan skatteskulder eller inblandning i brottslig verksamhet • Att verksamheten är förenlig med kommunens värdegrund • Att sponsorn inte uppmanar medborgare eller anställda att köpa varor eller tjänster som en direkt följd av sponsringen Kommunen skulle kunna erbjudas sponsring men som i själva verket är en större gåva eller donation. Mottagandet av en sådan gåva kräver noggrant övervägande. Det är viktigt att hantera sådana ärenden på ett transparent och ansvarsfullt sätt. Om en stor gåva eller donation erbjuds bör kommunen överväga att ta upp ärendet i fullmäktige för beslut om mottagande. En sådan process säkerställer full transparens i ärendet, vilket kan: • Öka medborgarnas förtroende för kommunens beslutsprocess • Ge möjlighet till öppen diskussion och granskning av donationens villkor och eventuella konsekvenser Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunfullmäktige antar riktlinjerna för mottagande av sponsring av kommunal verksamhet för att säkerställa att alla sponsringsavtal är transparenta och följer gällande lagstiftning, samt regelbundet granska och utvärdera effekterna av sådan sponsring för att säkerställa att den inte strider mot kommunens värdegrund eller lagstiftning. Det går idag inte att bedöma hur stort intresset för sponsring är. Sponsring får endast utgöra ett mindre komplement till den offentliga finansieringen. Verksamheten får inte bli beroende av sponsormedel. Det är svårt att bedöma hur detta kan påverka barn och unga i nuläget men de förfrågningar som hittills har inkommit har framför allt avsett skolan och verksamhet efter skoltid för barn och ungdomar. Stor försiktighet ska iakttas, särskilt när det gäller yngre barn. Elever i grundskolan har skolplikt och kan inte välja bort den påverkan ett sponsrat budskap kan innebära. Marknadsföring får inte utnyttja barns godtrogenhet eller bristande erfarenhet. Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar att 1. Kommunfullmäktige antar riktlinjer för sponsring av kommunal verksamhet 2. Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2026 _____ Kommunfullmäktige • Konsumentverkets vägledning Sponsring i skolan (Vägledning för utarbetande av lokal policy för sponsring)

§ 81 Näringslivsstrategi 2026-2030 (KS/2025:253) Kommunstyrelsen beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi 2026–2030. Oskar Weinmar (M) lämnar ett särskilt yttrande till protokollet. Yttrandet finns sist i den här paragrafen. _____ En ny näringslivsstrategi för perioden 2026–2030 har tagits fram för att tydliggöra kommunens inriktning för att stärka företagsklimatet och skapa förutsättningar för växande företag och fler arbetstillfällen i Upplands Väsby. Strategin har varit föremål för dialog med näringslivet samt remiss till Väsby Promotion. Sammantaget visar inkomna synpunkter att strategins inriktning bedöms vara väl avvägd och ligga rätt i förhållande till näringslivets behov. Vissa förtydliganden har gjorts, särskilt avseende service, arbetssätt och uppföljning. Näringslivsstrategin är ett övergripande inriktningsdokument och bedöms inte medföra några direkta ekonomiska konsekvenser. Genomförandet av strategins åtgärder ska ske inom ramen för befintliga resurser. Eventuella framtida insatser som kräver särskild finansiering kommer, vid behov, att hanteras i separata ärenden. Ett starkt och hållbart näringsliv bidrar till att barn i Upplands Väsby får växa upp i trygga, utvecklande och hälsosamma miljöer. Företag skapar arbetstillfällen för vårdnadshavare, tillgång till service samt säkra och attraktiva miljöer där barn vistas. Genom att främja ett livskraftigt näringsliv stärker kommunen barn och ungas möjligheter till framtida utbildning, sysselsättning och delaktighet i samhällsutvecklingen. Näringslivsstrategin bedöms därmed ha en positiv påverkan på barn genom att bidra till ett tryggt, hälsosamt och hållbart samhälle i linje med barnets bästa. Kommunstyrelsens näringslivs- och kompetensutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi 2026–2030. Enligt kommunstyrelsens näringslivs- och kompetensutskotts förslag. _____ Oskar Weinmar (M) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet: ”I detta styrdokument som ska syfta till att förbättra kommunens näringslivsarbete finns flera goda inriktningar och kloka prioriteringar angivna. Givetvis finns det sådant som Moderaterna skulle vilja göra annorlunda än enbart det som står i dokumentet. Vår kritik mot hur det nuvarande styret har hanterat näringslivsarbetet under innevarande mandatperiod handlar om det arbete som nu bedrivs, eller snarare det som inte bedrivs. De beslut som inte tas. Som exempel kan nämnas det som anges i strategin om att ta fram detaljplaner på verksamhetsmark, vilket är rätt, rimligt och välprioriterat. Det är också något som jag vet att vi från oppositionen har argumenterat för under den här mandatperioden. De åtgärder som har tagits under det nuvarande styret har kanske inte blixtrat och bländat någon, för att vara försiktig i formuleringarna. I nationellt ledtidsindex så har inte Upplands Väsby särdeles bra resultat i den tid det tar att ta fram detaljplaner. Nyligen var det en näringsidkare, verksam längs Vallentunavägen, som bad kommunen att avsluta detaljplanearbetet på dennes fastighet eftersom det tog för lång tid. Tydligare än så kan det knappast bli. Som en jämförelse har kommunen ett resultatmål om 2,5 % av totala skatteintäkter och statsbidrag för att åstadkomma en stark och långsiktigt hållbar finansiering av investeringarna. Men det är ju inte målsättningen i sig som leder till en stark och långsiktigt hållbar kommunala ekonomi. Det är att leverera på målsättningen. Vi har ett styre som inte en enda gång under mandatperioden har budgeterat för att nå resultatmålet, ja då blir det som det blir. Då får vi den skuldsättning som vi ser nu. Under de senaste åren har fel initiativ prioriterats. Det har lagt mer energi på att stänga ner tillväxtskapande funktioner än att öka dem. Det har införts funktionen företagslots utan att öka den kapacitet som en sådan skulle behöva för att kunna leverera. Och, de åtgärder som vidtagits för att göra Väsby till en tryggare plats har inte åstadkommit nog goda resultat. Då är det heller inte undra på att vi har ett näringslivsklimat som vi har.” _____ Kontorschef kommunledningskontoret Avdelningschef hållbar samhällsutveckling Näringslivschef 1. Näringslivs- och kompetensutskottets tjänstutlåtande 2025-06-02, KS/2025:253 2. Näringslivs- och kompetensutskottets tjänstutlåtande 2025-06-03, KS/2025:253 3. Beslut, kommunstyrelsens näringslivs- och kompetensutskott 2025-06-04 4. Beslut, kommunstyrelsens näringslivs- och kompetensutskott 2025-09-10

§ 82 Revidering av klimat- och energistrategi (KS/2025:459) 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderad klimat- och energistrategi som omfattar organisation scope 1,2,3 och geografiskt område. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera att klimat- och energistrategin, beslutad 14 februari 2022 § 5, fortsätter att gälla till dess ny klimat- och energistrategi är antagen. Reservation Oskar Weinmar (M), Christine Hanefalk (M), Hanna Broberg (M), Samuel Stephan (SD) och Peter Lindqvist (SD) reserverar sig mot beslutet att bifalla beslutspunkt 1. paragrafen. _____ Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2022 § 5 att anta klimat- och energistrategi för Upplands Väsby kommun 2022-2025 (KS/2021:354). Strategin fokuserar på den kommunala organisationens arbete med att minska utsläpp av växthusgaser som sker direkt från källor som kommunen äger eller kontrollerar samt indirekta utsläpp från inköpt energi. Klimat- och energistrategin är även kommunens energiplan. Varje kommun behöver ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Upplands Väsby kommun klimat- och energistrategi var giltig till och med den 14 februari 2026. För att säkerställa att kommunen arbetar med energiplanering och minskad klimatpåverkan behöver en strategi finnas på plats. Som ett underlag till att revidera strategin har en uppföljning av befintlig strategi tagits fram. Uppföljningen visar att flera mål är uppnådda och att det finns möjlighet att sätta mer ambitiösa mål framöver. Det finns också ett antal mål som kommunen av olika skäl inte har nått upp till. Till exempel har man inte nått målen om elproduktion från solceller eller målet om andel gröna tak på nya byggnader. Vissa mål behöver ses över med hänsyn till mätbarhet. Se bilagd handling Nuläge och förutsättningar – underlag till klimat- och energistrategi för en uppföljning av respektive mål. En kommun kan jobba med klimatpåverkan utifrån två perspektiv: kommunorganisationen och kommungeografin. Upplands Väsby har i nu gällande klimat- och energistrategi fokuserat på kommunorganisationen, där man har direkt påverkan på egna utsläpp och köpt energi. Utsläppen från kommunorganisationen kan delas in i tre scope: scope 1 som omfattar direkta utsläpp från fastigheter och transporter, scope 2 som omfattar köpt energi, och scope 3 som omfattar indirekt påverkan via upphandling och grön finansiering. De största utsläppen från kommunorganisationen finns inom scope 3. Nuvarande strategi utgår från kommunorganisation scope 1 och 2. Kommungeografin står för en betydande del av de totala utsläppen, ca 90 procent. Den nu gällande klimat- och energistrategin innefattar varken organisation scope 3 eller geografiskt område. En förutsättning för att minska kommunens klimatpåverkan är att nuläget är känt, både gällande utsläppen inom organisationen och utsläppen för det geografiska området. Nuläget har undersökts för områdena energi, transporter och resande, samhällsplanering och bebyggelse samt konsumtion. Nuläget presenteras i bilagan Nuläge och förutsättningar – underlag till klimat- och energistrategi. Bilagan redovisar också vilka verktyg kommunen har för att minska utsläppen. Kommunen har etablerat samarbeten med lokala företag, organisationer och medborgare för att engagera dem i klimatarbetet. Detta samarbete är viktigt för att skapa en bred förståelse och acceptans för klimatarbetet, och för att mobilisera resurser och kompetens för att uppnå klimatmålen. Kommunen har också startat ett hållbarhetsnätverk med näringslivet och är medlem i Klimatkommunerna. Genom dessa nätverk kan kommunen dela erfarenheter och kunskap med andra kommuner och organisationer, och få tillgång till nya idéer och lösningar för att uppnå sina klimatmål. Sammantaget har Upplands Väsby kommun en omfattande och aktiv strategi för att minska klimatpåverkan och uppnå en hållbar utveckling. Mot bakgrund av uppföljningen av befintlig strategi och nulägesanalysen av utsläppen i kommunen behöver klimat- och energistrategin revideras. Den nya strategin behöver omfatta hela organisationen (utökas med scope 3) och det geografiska området. Till att en ny klimat- och energistrategi finns på plats föreslås att klimat- och energistrategin för perioden 2022-2025 återaktualiseras. Revideringen av klimat- och energistrategin görs inom befintlig budgetram som främst består av tid som tjänstemän lägger i projektet. Kommunala medel för genomförande av strategins åtgärder kommer behöva tillsättas när revideringen av strategin är gjord och handlingsplaner framtagna. Att återaktualisera tidigare beslutad klimat- och energistrategi innebär ingen förändring i ekonomiska konsekvenser. Barn har inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt i ärendet. Däremot syftar strategin till att minska klimatpåverkan och den globala uppvärmningen vilket är positivt ur ett barnrättsperspektiv. Kommunstyrelsens klimat- miljö- och hållbarhetsutskott förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderad klimat- och energistrategi som omfattar organisation scope 1,2,3 och geografiskt område. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera att klimat- och energistrategin, beslutad 14 februari 2022 § 5, fortsätter att gälla till dess ny klimat- och energistrategi är antagen. Enligt kommunstyrelsens klimat- miljö- och hållbarhetsutskotts förslag. _____ Yrkanden Oskar Weinmar (M) och Samuel Stephan (SD) yrkar avslag till beslutspunkt 1. Mathias Bohman (S) och Emelie Voetmann (L) yrkat bifall till beslutspunkt 1. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer sitt yrkande om bifall till beslutspunkt 1 mot Oskar Weinmars (M) och Samuel Stephans (SD) yrkande om avslag till beslutspunkt 1. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla beslutspunkt 1. Omröstning De som vill bifalla beslutspunkt 1 röstar ja. De som vill bifalla Oskar Weinmar (M) och Samuel Stephans (SD) yrkande om avslag till beslutspunkt 1 röstar nej. 9 röstar ja, 5 röstar nej och 1 avstår. Brolin (S), Andrea Möllerberg (VB), Emelie Voetmann (L), Päivi Verdier (V) och Vuksan Rovcanin (C). Oskar Weinmar (M), Christine Hanefalk (M), Hanna Broberg (M), Samuel Stephan (SD) och Peter Lindqvist (SD). Maria Fälth (KD). Beslutsgång 2 Ordföranden frågar kommunstyrelsen om de kan bifalla beslutspunkt 2. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla beslutspunkt 2. _____ ”Det är positivt att man nu lyfter in och utökar arbetet med klimatbudgeten enligt Miljöpartiets tidigare önskemål. Till strategier bör man även lägga planer, det har tyvärr varit alldeles för lågt prioriterat de senaste två mandatperioderna. Man kan inte ta fram strategi efter strategi utan att på riktigt göra det som är viktigt för att uppnå dem. Miljöpartiet anser att vi måste öka takten, sätta tydliga mål och planer därefter. Vi behöver få in tydliga tidsaspekter för när aktiviteter ska ske.” _____ Nuläge och förutsättningar – underlag till klimat- och energistrategi, 2026-04-10

§ 83 Vision 2060 (KS/2026:251) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Vision 2060 för Upplands Väsby kommun. _____ I flerårsplan med budget 2026-2028 framgår att en aktualitetsprövning av Vision Väsby stad 2040 ska genomföras. Upplands Väsby kommun har ett ledningssystem där visionen ger riktning för målformulering, styrdokument och beslutsfattande i framtidsfrågor. Visionen beskriver den ambition som organisationen Upplands Väsby kommun har för platsen Upplands Väsby. Ett förslag till ny vision för Upplands Väsby kommun har tagits fram, Vision 2060, som utgår ifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Den har fått sin slutliga utformning efter djupintervjuer och enkätsvar från kommunmedborgarna och har verkats fram i bred politisk delaktighet inom gruppledarkretsen. Visionen har tagits fram inom ramen för ordinarie budget av kommunens tjänsteorganisation i nära samarbete med förtroendevalda. Intervjuer har genomförts med tre elever på Väsby Nya Gymnasium utifrån förslaget till ny vision. Kommunen har därutöver genomfört barnens medborgarundersökning september-november 2025. Undersökningen ställde frågor kring fritid, inflytande, trygghet och trivsel och riktade sig till barn och unga i åldern 7-17 år genom slumpmässigt urval. Denna undersökning inkluderade dock inga specifika frågor om kommunens vision. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Vision 2060 för Upplands Väsby kommun. _____ Samtliga nämnder och Väsbyhem AB

§ 84 Beslut om reviderad naturvårdsplan (KS/2025:457) Ärendet utgår. _____.

§ 87 Yttrande över Energimyndighetens remiss av förslag till och ändringar av riksintresseanspråk för energidistribution – elnät (KS/2026:160) 1. Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget 2. Yttrande översänds till Energimyndigheten _____ Upplands Väsby kommun har mottagit Energimyndighetens remiss av förslag till ändringar av riksintresseanspråk för energidistribution – elnät. Sista dagen att inkomma med yttrande till Energimyndigheten är den 26 juni 2026. Energimyndigheten presenterar i underlaget förslag på nya kriterier för utpekande av riksintresseanspråk för eldistribution – elnät. Särskilt beskrivs underlag och metod för ett nytt riksintresseanspråk gällande Stäksön i Upplands-Bro och Järfälla kommuner. Energimyndigheten har som uppgift att peka ut viktiga områden som är av riksintresse för anläggningar för energidistribution eller energiproduktion. Utpekandet är inget rättsverkande beslut om att det faktiskt är ett riksintresse och därför används ofta begreppet riksintresseanspråk. Kommuner behöver redovisa i sin översiktsplan hur man förhåller sig till riksintresseanspråken. Kommunen har möjlighet att, i dialog med Länsstyrelsen, ytterligare konkretisera riksintresseanspråken vid framtagande av översiktsplanen. Passager som pekas ut som riksintresseanspråk ges ett visst skydd mot att nya verksamheter etableras inom dem. Energimyndigheten föreslår att vid utpekande av riksintresseanspråk för eldistribution – elnät ska nedan ska-krav samt minst ett av nedan bör-krav uppfyllas: Ska krav: • Mark- och/eller vattenområde för elnät med tillhörande anläggningar som är av vikt för överföring eller distribution av el i ett nationellt perspektiv eller för att uppfylla internationella åtaganden. Bör krav: • Mark- och/eller vattenområde som innebär ett strategiskt läge för utveckling av ett robust system för överföring eller distribution av el som möter kommande behov och/eller upprätthåller dess driftsäkerhet. Dessutom utgör mark- och/eller vattenområdet en passage där framkomligheten är mycket begränsad. • Mark- och/eller vattenområde för elnät med tillhörande anläggningar som ansluter från ett riksintresseanspråk för energiproduktion till transmissionsnätet. • Mark- och/eller vattenområde för elnät med tillhörande anläggningar som har stor betydelse för att stärka totalförsvaret. Kommunledningskontoret har inte några direkta synpunkter på föreslagna kriterier för riksintresseanspråk. Däremot anser kontoret att det finns en otydlighet i processen för hur Stäksön har pekats ut som riksintresseanspråk som väcker stora funderingar kring hur kriterierna för riksintresseanspråk kan komma att användas av Energimyndigheten och vad som krävs för att kriterierna ska anses vara uppnådda för ett särskilt markområde. Upplands Väsby kommun blir inte direkt påverkade av förslaget riksintresseområde då det ligger utanför kommunen. Däremot påverkas Upplands Väsby kommun av Svenska kraftnäts ledning Hamra-Överby och Vattenfalls ledning Kungsängen-Överby. Kommunledningskontoret uppfattar att utpekande av riksintresseanspråket innebär att ledningarna kommer att gå i gemensam ledningsgata och att två förslag på sträckningar kommer att samrådas om. Kontoret anser att det är positivt att ledningarna planeras att förläggas jämte varandra. Kontoret anser dock att samråd om de två olika sträckningarna bör hållas innan riksintresse pekas ut. Ärendet är ett yttrande och innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser för Upplands Väsby kommun. Barn har inte getts möjlighet att uttrycka sin åsikt i ärendet. 1. Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget 2. Yttrande översänds till Energimyndigheten _____ e-post registrator@energimyndigheten.se och på kopia till samrad.riksintressen@energimyndigheten.se. Ange dnr 2026-200911 i ämnesraden. 1. Kommunledningskontorets förslag till yttrande, 2026-04-23. 2. Underlag och metod angående riksintresseanspråk för energidistribution – elnät, 2026. 3. Karta över utpekat riksintresseanspråk och utredda ledningssträckningar för transmissionsnätet.

§ 88 Svar på önskemål om extra sammanträde för samrådet för finskt förvaltningsområde (KS/2024:416) 1. Kommunstyrelsen beviljar samrådet för finskt förvaltningsområde dispens för två extra sammanträden. 2. Beslutet gäller under förutsättning att sammanträdena genomförs innan val av kommunstyrelse för kommande mandatperiod. _____ Samrådet för finskt förvaltningsområde har till kommunstyrelsen ansökt om dispens att få arrangera två sammanträden den 17 september och den 12 november 2026. I samrådets arbetsordning står det dock att rådet ska ha sitt sista möte för året innan valdagen. Därefter kommer rådet att kallas till möte först efter att kommunfullmäktige har vald ledamöter till kommunstyrelsen och kommunstyrelsen har fattat beslut om representation i rådet. Eftersom samrådet enligt arbetsordningen ska sammanträda fyra gånger per år finns dock grund för att bevilja dispens, då rådet hittills i år haft två sammanträden. En förutsättning för detta är emellertid att ny kommunstyrelse inte har valts för kommande mandatperiod. Samrådet för finskt förvaltningsområde har 10 ledamöter. Ifall samtliga platser är tillsatta och samtliga ledamöter närvarar uppgår kostnaden för mötesarvoden till 18 520 kronor för de två sammanträdena. Barn i Upplands Väsby som tillhör den finska minoriteten gynnas av ett forum där frågor som rör deras språkliga och kulturella tillhörighet behandlas. 1. Kommunstyrelsen beviljar samrådet för finskt förvaltningsområde dispens för två extra sammanträden. 2. Beslutet gäller under förutsättning att sammanträdena genomförs innan val av kommunstyrelse för kommande mandatperiod. _____ Samråd för finskt förvaltningsområde