Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden — 17 juni 2026

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar: -att fastställa dagordningen -att till protokollet notera att ingen person är jävig Ärendebeskrivning Föredragningslista till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde finns som bilaga och eventuella ändringar noteras. En jävig person får varken delta i handläggningen av ärendet eller vara närvarande vid nämndens behandling av ärendet. Beslutsunderlag Bilaga: Föredragningslista Beredningsansvarig Annelie Holmlund, nämndsekreterare Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsen.

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att motionen - Åtgärder mot rasism i Umeås skolor — ska anses besvarad. Reservation Karl Modig (V) och Anders Norqvist (L) till förmån för egna yrkanden. Ärendebeskrivning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över den motion Vänsterpartiet har inkommit med till kommunfullmäktige 2026-02-26, Åtgärder mot rasism i Umeås skolor. Motionen uppmärksammar förekomsten av rasism, hot och hat mot minoritetsgrupper i Umeå, inklusive kränkningar inom skolan. Rasism bedöms utgöra ett allvarligt hinder för elevers trygghet och deras lika rättigheter, vilket omfattas av skolans ansvar att förebygga och motverka. Mot denna bakgrund föreslår motionen att Umeå kommun genomför en fördjupad kartläggning av rasismens bakgrundsfaktorer, med fokus på skolan. Kartläggningen föreslås genomföras av en oberoende extern forskare och tilldelas tillräckliga resurser, i syfte att stärka det förebyggande arbetet och öka tryggheten för elever. Vänsterpartiet yrkar på: 1. attge utbildningsnämnderna i uppdrag att kartlägga förekomsten av diskriminering i Umeås skolor med särskilt fokus på rasism. 2. attge utbildningsnämnderna i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag baserade på kartläggningens resultat Yttrande Motionen lyfter en viktig fråga — rasism, hat och hot mot minoritetsgrupper i skolan. Skolan är dock inte isolerad, utan speglar samhällsutvecklingen i stort. Arbetet mot dessa problem behöver därför ses i ett bredare sammanhang. Skolan kan bidra till att motverka rasism genom ett långsiktigt arbete, men det kräver stöd från samhället i stort. Skolan har ansvar för att främja trygghet i skolan och värna alla människors lika värde, men kan inte ensam lösa problem som har sina rötter i samhället, såsom segregation och ojämlika normer utan behöver stöd av andra samhällsaktörer. Genom samverkan och ett långsiktigt förebyggande arbete kan rasism och diskriminering i skolan och i samhället motverkas mer effektivt. Nämndens ansvar är redan tydligt reglerat och verksamhetsintegrerat vilket innebär: « - lagstadgat ansvar enligt skollagen och diskrimineringslagen, e — krav på årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling, « - etablerade uppföljnings- och anmälningssystem, e - systematiskt kvalitetsarbete och värdegrundsarbete. Inom nämndens ansvarsområde bedrivs ett systematiskt arbete med likabehandling och värdegrund i syfte att förebygga och motverka diskriminering samt kränkande behandling, utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Enligt skollagen ska dessutom varje gymnasieskola årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utbildningsnämndernas gemensamma anmälningssystem Prorenata möjliggör uppföljning och analys av inkomna ärenden utifrån dessa diskrimineringsgrunder. Liberalernas motion från 2025, Åtgärder mot antisemitism i Umeås skolor (22/2025), föreslog att en kartläggning skulle genomföras och att åtgärder därefter vidtas. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-30 ($ 78) att anse den motionen besvarad med hänvisning till Hans Lindbergs (S) nämndinitiativ till kommunstyrelsen Förstärkta insatser mot antisemitism och hatbrott i Umeå kommun (KS 2025/00672). Nämndinitiativet innehåller förslag på att en åtgärdsplan samt kunskapshöjande insatser ska genomföras men ingen kartläggning föreslås. Förvaltningen instämmer i att såväl Vänsterpartiets motion Åtgärder mot rasism i Umeås skolor som Förvaltningen anser, till skillnad från Vänsterpartiets yrkande i punkt 1, att eventuell kartläggning inte bör genomföras av förvaltningen utan av oberoende forskare, vilket även ligger i linje med vad Vänsterpartiet själva förordar i motionen. Motionen har ett uttalat fokus på rasism men berör även diskriminering i ett bredare perspektiv. Den förhåller sig dock inte tydligt till diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder, vilket riskerar att leda till en otydlig målbild för eventuell kartläggning samt svårigheter att prioritera relevanta åtgärder. Först efter att en sådan kartläggning har genomförts bedömer förvaltningen att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kan ta ställning till om det finns behov av att ta fram åtgärdsförslag enligt Vänsterpartiets yrkande i punkt 2. I nuläget kan det inte fastställas att de insatser som redan genomförs inom skolområdet inte är tillräckliga. Förvaltningen delar motionens bedömning att rasism och diskriminering är ett allvarligt samhällsproblem som kräver systematiska och kunskapsbaserade insatser. I ämnen och på skolnivå arbetar man kontinuerligt med frågor om rasism och diskriminering. Fortbildning av lärare och övrig personal sker regelbundet, senast i november 2025 kring antisemitism. Mot denna bakgrund föreslås att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avslår yrkande 1 och 2 i motionen. Beslutsunderlag Bilaga: Motion 6 2026 Åtgärder mot rasism i Umeås skolor Beredningsansvariga Cathrin Backman Löfgren, utbildningsstrateg Annelie Holmlund, nämndsekreterare Arbetsutskottets beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå nämnden att föreslå Kommunfullmäktige att motionen - Åtgärder mot rasism i Umeås skolor — ska anses besvarad med utgångspunkt i yttrandet nedan. Yrkanden Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet för bifall till arbetsutskottets förslag att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Vänsterpartiet och Liberalerna för bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden prövar arbetsutskottets förslag att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad mot bifall till motionen, och finner att nämnden beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut.\n Reservation Karl Modig (V) och Anders Norqvist (L) till förmån för egna yrkanden. Beslutet ska skickas till ksdiarium(Mumea.se, märk ämnesraden diarienr: KS 2026/00266

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Karl Modig (V) till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har erhållit motion (V) — Starta en ny returbutik i Umeå kommun — på remiss. Motionen lyfter betydelsen av återbruk ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv samt pekar på den befintliga returbutiken på Gimonäs som en framgångsrik verksamhet. Motionärerna framhåller att efterfrågan på återbruk ökar och att nuvarande struktur innebär begränsningar i tillgänglighet och kapacitet. Vidare betonas verksamhetens roll som arbetsmarknadsinsats för personer som står långt från arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund föreslås att Umeå kommun utreder möjligheten att etablera ytterligare en returbutik, exempelvis i anslutning till återvinningscentralen på Klockarbäcken. Yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden delar motionens intentioner om att stärka återbruk, bidra till en cirkulär ekonomi samt skapa meningsfulla arbetsmarknadsinsatser. Nämnden ser mycket positivt på den utveckling som sker inom återbruksområdet, både inom kommunen och i samverkan med externa aktörer.\n Samtidigt bedömer nämnden att den föreslagna åtgärden — att utreda etablering av ytterligare en returbutik — inte är den mest ändamålsenliga prioriteringen i nuläget utifrån nämndens uppdrag, ansvar och aktuella behov. Arbetsmarknads- och integrationsavdelningens uppdrag är att bidra till individers väg till egenförsörjning genom utbildnings- och arbetsnära insatser, med fokus på att minska utanförskap och stärka etablering på arbetsmarknaden. Återbruksverksamhet, inklusive befintliga insatser inom återbruk och byggåterbruk, utgör redan idag en viktig del av dessa insatser. Nämnden delar motionärens bild av återbrukets betydelse som arena för arbetsprövning och arbetsrehabilitering för personer som står långt från arbetsmarknaden.\n Samtidigt står arbetsmarknads- och integrationsavdelningen inför ett utökat uppdrag. Förändringar i regelverket kopplat till aktivitetskrav inom försörjningsstöd, i enlighet med propositionen Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd (prop. 2025/26:207), förväntas medföra en betydande volymökning av deltagare i behov av arbetsnära insatser. Detta innebär att behovet av arbetsträningsplatser och strukturerade sysselsättningar bedöms öka i snabb takt. Nämnden bedömer att detta i första hand behöver mötas genom att: e — utveckla och skala upp befintliga verksamheter inom återbruk. Inom området finns redan ett etablerat samarbete med Vakin avseende återbruksarbete. Nämnden bedömer att det finns goda möjligheter att vidareutveckla detta samarbete, särskilt vid Klockarbäckens ÅVC, i syfte att öka mängden material som kan återbrukas samt möta den förväntade volymökningen av deltagare, « — stärka interna flöden och möjligheter till arbetsträning och arbetsrehabilitering inom samtliga kommunala verksamheter och förvaltningar, . - samt fortsatt samverka med privata och idéburna aktörer. I dagsläget utgör externa aktörer en betydande del av de arbetsrehabiliterande platserna, vilket understryker vikten av ett väl fungerande samspel mellan kommunen och den omgivande arbetsmarknaden. Samtidigt finns ett tydligt utvecklingsbehov i att stärka kommunens förmåga att tillhandahålla ändamålsenliga platser inom den egna organisationen, vilket förutsätter ett gemensamt ansvar och samordning över förvaltningsgränserna.\n Mot denna bakgrund bedömer nämnden att tillgängliga resurser i nuläget behöver prioriteras till att möta det ökade behovet av arbetsmarknadsinsatser samt till att vidareutveckla befintliga strukturer. Nämnden vill samtidigt understryka att frågan om en eventuell framtida utbyggnad av återbruksverksamhet inte avfärdas. En sådan utveckling behöver dock ske utifrån ett samlat, kommunövergripande perspektiv och med en tydlig politisk inriktning från kommunfullmäktige, där ansvar, finansiering och målbild är klargjorda.\n Det fortsatta utvecklingsarbetet kring återbruk bör därför i första hand fokusera på att stärka och effektivisera befintliga flöden, inklusive interna återbruksflöden inom kommunen. Ett sådant arbete bedöms ha stor potential att öka återbruket ytterligare, samtidigt som det bidrar till ökad kvalitet, bättre resursutnyttjande och en stärkt koppling till arbetsmarknadsinsatser.\n Vidare konstaterar nämnden att marknaden för återbruk och second hand utvecklas positivt, med ett växande antal privata och idéburna aktörer. Detta är en önskvärd utveckling som bidrar till ökad tillgänglighet och innovation för invånare, och som bör ges goda förutsättningar att fortsätta utvecklas.\n Utifrån rådande prioriteringar och behovet av en effektiv resursanvändning bedömer nämnden att utredningar kring möjligheten att etablera ytterligare en returbutik bör föregås av en bred och tydlig inriktning från kommunfullmäktige.\n En eventuell etablering av ytterligare en returbutik skulle därutöver medföra betydande investerings- och driftskostnader kopplade till lokaler, logistik, bemanning och verksamhetsutveckling. Nämnden bedömer att detta inte kan genomföras inom befintlig ekonomisk ram utan skulle kräva tillskott av medel.\n Med utgångspunkt i ovanstående samt med beaktande av ekonomiska och organisatoriska förutsättningar föreslås att motionen avslås.\n Beslutsunderlag Bilaga: Motion - Starta en ny returbutik i Umeå (V) 9/2026 Beredningsansvarig Anna Persson, utbildningsstrateg Yrkanden Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet för bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Vänsterpartiet för bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag att avslå motionen mot bifall till motionen och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag.\n Reservation Karl Modig (V) till förmån för eget yrkande. Beslutet ska skickas till ksdiariumÅMumea.se, märk ämnesraden med diarienummer: KS- 2026/00329

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar -att godkänna förslag till yttrande över riktlinje för riktade statsbidrag enligt nedan. Ärendebeskrivning Umeå kommun saknar i dagsläget politiskt fastställd styrning för hantering av riktade statsbidrag. Avsaknaden av gemensamma principer och tydlig ansvars- och rollfördelning försvårar såväl nämndernas arbete som kommunens samlade överblick och styrning inom området.\n Mot denna bakgrund beslutade kommunstyrelsen den 17 mars 2026 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att bereda förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag. Stadsledningskontoret har därefter tagit fram ett förslag till riktlinje som kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott har beslutat att skicka ut på remiss till kommunens nämnder.\n Nämnderna ska inkomma med skriftligt remissyttrande till kommunstyrelsen senast 1 september 2026. Yttrande Nämnden ser positivt på förslaget till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag. Förslaget utgör ett viktigt steg mot ökad tydlighet, bättre intern styrning och förbättrad samordning inom kommunen vid hantering av riktade statsbidrag. Riktlinjen normerar hanteringen av riktade statsbidrag men i bakgrunden finns beskrivningar kring generella statsbidrag. Nämnden upplever att det finns en otydlighet kring hanteringen av de generellt ”riktade” statsbidragen som beskrivs. De senaste åren har staten tilldelat kommunerna statsbidrag som redovisningsmässigt klassificeras som generella statsbidrag exempelvis skolmiljarden, medel för att mildra effekterna av inflationen, digitala nationella prov. Dessa medel har erhållits från Skolverket och kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott har fattat beslut om fördelningen mellan skolnämnderna i de fall bidraget berör båda nämnderna. De har alltså inte fördelats till nämnderna i samband med beslut om drifts- och investeringsbudget för kommande år utan har hanterats i särskild ordning. I den föreslagna riktlinjens bakgrundsbeskrivning av generella statsbidrag och under avsnittet begrepp och definitioner bör det tydliggöras hur de generellt ”riktade” bidragen ska hanteras eller i vart fall kompletteras med att de hanteras i särskild ordning.\n Nämnden delar bedömningen att avsaknaden av politiskt fastställd styrning har försvårat ansvarsfördelning, gränsdragning och helhetsbedömning av riktade statsbidrag, särskilt i de fall bidrag berör flera nämnder med olika förvaltningar. Den föreslagna riktlinjen skapar gemensamma principer och normerar centrala moment såsom bevakning, bedömning, rekvirering, fördelning, uppföljning och återrapportering, vilket bedöms minska administrativa risker och öka spårbarhet och transparens.\n Under första punkten i avsnittet Principiell roll- och ansvarsfördelning står att nämnderna kan skapa skriftliga rutiner. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vill poängtera att rutiner inte fastställs av nämnd, detta i enlighet med Riktlinje för styrande dokument (KS- 2023/00155). ”Nämnderna” bör därmed ersättas med ”Förvaltningarna”. Nämnden vill framhålla vikten av att i tillämpningen av den föreslagna riktlinjen möjliggöra delegation i samtliga delar av processen. Detta ligger då i linje med beskrivningen av hantering i avsnittet Principiell roll- och ansvarsfördelning. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser därför att samtliga delar i avsnittet Krav på hantering av riktade statsbidrag bör omfattas av delegeringsmöjlighet, då de ingår i begreppet hantering. För att tydliggöra detta bör punkt 2 (Bedömning) och punkt 4 (Fördelning) kompletteras med en skrivning om att dessa delar med fördel kan delegeras. Detta skulle möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig hantering utan tidsfördröjning vilket dessutom minskar risken för att statsbidrag går förlorade på grund av förlängd handläggningstid.\n Vidare ser nämnden behov av förtydliganden kring återrapportering. Det bör tydliggöras och sättas en gräns för hur stor avvikelsen ska vara när information ska lämnas till kommunstyrelsen samt på vilket sätt detta ska ske. Nämnden vill även skicka med att det med fördel kan framgå av anvisningarna att återrapportering ska inkluderas i tertialuppföljning 3 (T3), för att säkerställa en enhetlig och systematisk uppföljning.\n Samtidigt vill nämnden framhålla att riktlinjen kommer att ställa ökade krav på samordning, dialog och uppföljning, vilket förutsätter ändamålsenliga stödprocesser och administrativa resurser.\n Sammanfattningsvis bedömer nämnden att förslaget till riktlinje, med ovanstående förtydliganden och kompletteringar, utgör en väl avvägd och nödvändig grund för en mer strukturerad, samordnad och transparent hantering av riktade statsbidrag inom Umeå kommun.\n Beslutsunderlag Bilaga 1: Protokollsutdrag KS Bilaga 2: Remissutgåva riktlinje hantering av statsbidrag Beredningsansvarig Sofia Öberg, ekonomichef Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsen.\n Beslutet ska skickas till ksdiarium (Mumea.se senast 1 september 2026, ange dnr KS-2026/00271

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att utse Lina Lindström till verksamhetschef för elevhälsan. Ärendebeskrivning I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt Patientsäkerhetslagen (2010:659) utser gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden verksamhetschef för elevhälsan. I Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 4 kap. framgår att: 2 & Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ansvar och uppgifter för verksamhetschefen. I Patientsäkerhetslagen (2010:659) 2 kap. framgår att: 1 $ Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag ska anmäla detta till inspektionen senast en månad innan verksamheten påbörjas. Lag (2012:957). 2 & Om verksamheten helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas, ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg inom en månad efter genomförandet. Om verksamheten läggs ned, ska det snarast anmälas till inspektionen. Lag (2012:957). Beredningsansvarig Annelie Holmlund, nämndsekreterare Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsen. Beslutet ska skickas till Lina Lindström, lina.lindstromQumea.se

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att: - riktlinje för studier vid folkhögskola för elever under 18 år revideras - kompetensförsörjningsplan 2023-2025 revideras - plan för samhällsorientering för nyanlända i Umeå kommun revideras och ersätts av en riktlinje - resursfördelningsmodell med avseende på studiehandledning på modersmål upphävs - riktlinje för personuppgiftsincidenthantering förlängs Ärendebeskrivning I enlighet med riktlinjen för styrdokument som fastställdes av kommunstyrelsen i januari 2024 ska styrdokument regelbundet ses över. Detta kallas för aktualitets- och relevansprövning