Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden — 20 maj 2026

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar: -att fastställa dagordningen -att till protokollet notera att ingen person är jävig Ärendebeskrivning Föredragningslista till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde finns som bilaga och eventuella ändringar noteras. En jävig person får varken delta i handläggningen av ärendet eller vara närvarande vid nämndens behandling av ärendet. Beslutsunderlag Bilaga: Föredragningslista Beredningsansvarig Annelie Holmlund, nämndsekreterare Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsen.

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnhämnden beslutar - — att ställa sig bakom nedanstående remissyttrande på slutbetänkande av utredning om stärkt barnrättsperspektiv i LVU: Rättssäker samhällsvård för barn och unga. (SOU 2026:8). Ärendebeskrivning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har givits i uppdrag att svara på remissen SOU 2026:8 Rättssäker samhällsvård för barn och unga. Utredningen syftar till att stärka barnrättsperspektivet, rättssäkerheten och likvärdigheten i hela LVU-processen samt i delar av socialtjänstens arbete. Utgångspunkterna är barnets bästa och proportionalitetsprincipen. LVU (Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga) är en lagstiftning som omfattar barn upp till 18 år och unga till 21 år, och som ställer höga krav på rättssäkerhet. Huvudförslag i utredningen: Tydligare fokus på barnets bästa e - Barnets rätt till viktiga relationer stärks. e - Barnets synpunkter ska få större genomslag. Ökad sakkunskap i socialtjänst och domstol e - Domstolar ska inhämta sakkunnigutlåtanden vid behov. . - Tydligare regler för när vård ska avslutas. « - Obligatorisk domstolsprövning var sjätte månad för ungdomar enligt 3 &. Reglering av omedelbara omhändertaganden « — Socialnämnden kan skjuta upp information till föräldrar för att skydda barnet. e — Beslut ska till domstol inom en vecka. « - Om barnet hålls undan kan vårdbeslut gälla i upp till ett år. « — Åklagare får en begränsad möjlighet att fatta tillfälliga beslut (max 24 tim). Stärkt rättssäkerhet kring umgänge e - Socialnämnden ansvarar för att umgänge genomförs. « - Barnets bästa ska tydligt framgå i besluten. Längre uppföljning efter avslutad vård « - Uppföljningen förlängs från 6 månader till 1 år. « - Ursprungskommunen ansvarar även om barnet flyttar. Ökat skydd för syskon e — Alla barn i hemmet ska ingå i skydds- och förhandsbedömningar. Tydligare regler för placering på SiS « - Klargjorda kriterier för placeringar och stärkt domstolsprövning. Utredningen betonar skolans centrala ansvar i det skyddande nätverket kring barn. Skolan ska: « - upptäcka och anmäla oro, även för syskon och andra barn i samma hem. « - samverka med socialtjänsten och bidra med relevanta underlag. « - lämna väl dokumenterade och sakliga skolyttranden. « — stödja barnets trygghet, utveckling och återförening genom hela LVU-processen. e — Brist på skriftliga skolyttranden lyfts som en risk för rättssäkerheten. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Yttrande I Rättssäker samhällsvård för barn och unga. (SOU 2026:8) är det socialtjänstens och domstolars verksamhet som utreds och föreslås ny lagstiftning. Gymnasie- och vuxenutbildningens verksamhet berörs men mer indirekt i utredningen. Nämnden ser positivt på att barnrättsperspektivet, barnens bästa, ska vara utgångspunkt i arbetet. I utredningens förslag ska barn och ungas perspektiv särskilt belysas och beaktas och det framgår genomgående i betänkandet. Det är positivt att utredningen inhämtat kunskap och erfarenheter bland annat från barn och unga, yrkesverksamma myndigheter samt aktörer, till exempel Unicef och Rädda barnen. Socialtjänsten ska inhämta information från skolan, som är en central och sakkunnig aktör i barnets vardag, och som ofta har en viktig roll i att förmedla relevant information om barnets utveckling, mående och eventuella oro. Brist på skriftliga skolyttranden ses som en risk för rättssäkerheten och för barnets bästa. I utredningen föreslås att begäran bör göras skriftligt och innehålla specificerade frågor och att svaret ska kontrolleras, och följas upp så att de uppfattats korrekt och noteras att det är gjort, något som gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ser positivt på. Uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter, vilket innebär att även uppgifter som omfattas av sekretess kan lämnas till socialtjänsten. Detta gäller även verksamheter i privat regi. Det föreslås att det förs in en uppgiftsskyldighet i skollagen. Nämnden ser även positivt på att sakkunskap bör tillföras ärenden i ett så tidigt skede som möjligt. Att inhämta uppgifter från externa aktörer som har kunskap om det enskilda barnet, såsom skolan och barn- och ungdomspsykiatrin kan komplettera socialtjänstens beslut. Nämnden instämmer i att en ändamålsenlig samverkan mellan berörda myndigheter är avgörande för att förebygga och motverka kriminalitet bland barn och unga. Till exempel i samarbete via SSPF (Skola-Socialtjänst- Polis-Fritid) som verkar förebyggande för barn och unga i riskzonen för kriminalitet eller missbruk. I detta samverkansarbete utgör skolan en central aktör, då skolan ofta är den verksamhet som tidigast uppmärksammar normbrytande beteende, social oro eller andra riskfaktorer. För att möjliggöra effektiva insatser krävs att skola, socialtjänst och polis kan dela relevant information, vanligtvis med stöd av vårdnadshavares eller den unges samtycke. Nämnden framhåller att skolans delaktighet i dessa samverkansformer är avgörande för att tidigt upptäcka risker, säkerställa helhetsbilden kring barnet samt bidra till att relevanta och samordnade insatser kan genomföras. Utredningen lyfter fram att skolan är en central informationskälla vid socialnämndens uppföljning av ett barns situation efter avslutad vård, särskilt när det gäller att bedöma om barnets tillvaro är trygg och stabil. Trots detta föreslås ingen tvingande uppgiftsskyldighet för skolan under uppföljningsfasen. Socialnämnden förväntas i stället inhämta uppgifter genom frivilligt informationslämnande eller genom skolans ordinarie anmälningsskyldighet vid oro. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden saknar i detta sammanhang en tydlig beskrivning av hur en återgång till skolan ska stödjas och förberedas på bästa sätt. En sådan vägledning är central för att säkerställa att den enskilda elevens återgång till skolan sker under goda förutsättningar och i enlighet med barnets eller den unges bästa. Inte heller nämns vikten av att den omhändertagne ges möjlighet att fortsätta sina studier där den är placerad för att kunna slutföra sina studier på gymnasienivå. Utredningens övriga förslag bedöms i stort bidra till att barn och unga får det skydd och stöd de behöver samt att beslut och åtgärder enligt LVU i högre grad utformas utifrån vad som är bäst för barnet eller den unge, i enlighet med barnkonventionens principer. Beslutsunderlag Bilaga: Betänkande - Rättssäker samhällsvård för barn och unga, SOU 2026:8 Beredningsansvarig Cathrin Backman Löfgren, strateg Yrkanden Liberalerna och Socialdemokraterna för bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Inga motyrkanden finns. Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsen. Beslutet ska skickas till ksdiarium(Mumea.se, märk ämnesraden med diarienr: KS-2026/0034

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att besluta: -att Umeå kommun ska delta i Vård- och omsorgscollege i Västerbotten samt i den digitala plattformen praktikplatsen.se -att ovanstående deltagande sker under förutsättning att den årliga finansieringen av kommunens andel av kostnaden för satsningarna fördelas i enlighet med föreslagen modell i bilaga 1 och 2. -att beslutet om deltagande i vård- och omsorgscollege ska förenas med ett uppdrag att den regionala samverkansorganisationen årligen redovisar en verksamhetsberättelse för uppföljning av måluppfyllelse och relevans för Vård- och omsorgscollege till samtliga deltagande parter. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar vidare: -att ärendet förklaras omedelbart justerat. Ärendebeskrivning Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en nationell samverkansstruktur mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackliga organisationer med syfte att kvalitetssäkra utbildningar inom vård och omsorg samt bidra till en långsiktig kompetensförsörjning.\n I Västerbottens län har kommunerna tillsammans med Region Västerbotten samverkat inom ramen för VO-College sedan 2009. Samverkan omfattar tre lokala college (Umeå/Vännäs/Robertsfors/Nordmaling, Skellefteå/Norsjö samt Lycksele/Storuman/Vilhelmina) och innefattar såväl gymnasial utbildning som kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola. Inom det lokala college där Umeå ingår är det i dagsläget endast Umeå kommun som bedriver vård- och omsorgsutbildning i gymnasieskola. Som en del av samverkansmodellen används den digitala plattformen praktikplatsen.se för samordning av arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärande i arbete (LIA). Plattformen syftar till att säkerställa likvärdig tillgång till praktikplatser, en effektiv samordning samt ökad synlighet för arbetsgivare.\n Nuvarande certifieringsperiod för VO-College i Västerbotten löper till och med den 31 december 2026. För att fortsatt ingå i VO-College krävs en återcertifiering för perioden 2027-2031. Återcertifieringen förutsätter att berörda huvudmän fattar beslut om fortsatt medverkan samt finansiering av den gemensamma digitala praktiksamordningen.\n Parallellt har förutsättningarna för samverkan inom vård- och omsorgsutbildning förändrats genom nationella reformer. Bland annat har undersköterska blivit en skyddad yrkestitel, där Socialstyrelsen prövar och beslutar om rätten att använda titeln. Detta innebär att den tidigare diplomering som utfärdades inom VO-College har fått en minskad betydelse, då kvalitetssäkring i högre grad regleras nationellt. Enligt 1 kap. 8 & gymnasieförordningen (2010:2039) ska det för yrkesprogram i gymnasieskolan finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Det lokala arbetet med programråd har utvecklats och anpassats till lokala förutsättningar. I Umeå kommun har denna samverkansstruktur för de lokala styrgrupperna vidareutvecklats så att även kommunal vuxenutbildning ingår, där yrkesråd motsvarar och fyller en liknande funktion som de lokala programråden inom gymnasieskolan. På regional nivå finns etablerade strukturer för samverkan för utbildning genom Västerbottensvux. Det finns även lagkrav på att kommuner ska ingå så kallade primära samverkansavtal. Enligt skollagen (2010:800) 2 kap. 2 a—b $$ ska kommuner samverka med andra kommuner om gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning genom sådana avtal. Umeå kommuns primära samverkansavtal överensstämmer inte fullt ut med VO-Colleges nuvarande geografiska samverkansstruktur. Vidare har kraven på språkkunskaper inom äldreomsorgen skärpts, vilket ställer ökade krav på arbetsgivare att arbeta systematiskt med språkutveckling. Dessa förändringar påverkar VO-Colleges roll och funktion i den samlade kompetensförsörjningen.\n Kostnaden för VOC består av två delar, medverkan i VO-college (656 000 kr år 2026) och gemensam digital praktiksamordning, praktikplatsen.se (621 518 kr år 2026). Delarna finansieras gemensamt av parterna i Västerbotten, där Region Västerbotten ansvarar för en tredjedel (1/3) och privata aktörer har en fast summa. Fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna beräknas utifrån befolkningsstatistik. Årlig uppräkning av kostnaderna sker enligt SKR:s prisindex för kommunal verksamhet. För år 2026 uppgår den totala kostnaden för Umeå Kommun till 379 671 kr enligt bilaga 2, en kostnad som ska delas mellan kommunens socialtjänst (arbetsgivare) och utbildningsanordnare enligt bilaga 1. För år 2026 innebär det en kostnad för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med 189 836 kr för medverkan i VO-college och praktikplatsen.se. Yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att förutsättningarna för VO-College har förändrats över tid, vilket påverkar samverkansformens roll för utbildningsanordnare. Den kvalitetssäkring som tidigare skedde genom VO-Colleges diplomering har i stor utsträckning ersatts av nationell reglering, vilket innebär att VO-Colleges funktion i detta avseende i princip spelat ut sin roll.\n Samtidigt konstaterar nämnden att lagstiftningen har utvecklats vad gäller krav på samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan finns idag etablerade och i flera fall lagstadgade former för samverkan med branschen, såsom programråd, yrkesråd och ledningsgrupper. Nämnden vill tydligt understryka den digitala praktiksamordningen genom praktikplatsen.se, som bedöms vara en central förutsättning för att säkerställa tillgång till APL- och LIA-platser inom gymnasial utbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskola. Nämnden bedömer att vissa delar av VO-Colleges uppdrag i högre grad berör arbetsgivarfrågor, såsom språkutvecklande insatser och arbetsplatsnära kompetensutveckling. Dessa frågor är viktiga ur ett kompetensförsörjningsperspektiv, inte minst utifrån nya lagkrav om språkkunskaper inom äldreomsorgen, men har en mer indirekt koppling till utbildningssektorns kärnuppdrag.\n Mot denna bakgrund är det angeläget att VO-Colleges organisation och arbetssätt utvecklas i takt med förändrade lagkrav och förutsättningar. Nämnden vill särskilt framhålla följande utvecklingsbehov: « - Tydliggörande av representation och mandat i regional styrgrupp för att säkerställa beslutskraft och ansvarstagande. « - Förtydligande av den regionala samordnarens uppdrag och mandat. « - Översyn av de lokala styrgruppernas organisering i relation till nuvarande primäravtal och befintliga samverkansformer. » — Ökat fokus på uppföljning och resultat genom årliga verksamhetsberättelser. Nämnden noterar att representationen i styrgrupperna på lokal och regional nivå har varit begränsad och inte nått upp till örskad omfattning under de senaste åren. Det kan även konstateras att vissa organisationer inte deltagit alls under perioden. Detta indikerar behov av en mer ändamålsenlig och förankrad samverkansstruktur, där deltagande, mandat och ansvar tydliggörs.\n Sammantaget bedömer nämnden att fortsatt deltagande i VO-College är motiverat, främst utifrån behovet av en fungerande struktur för praktiksamordning samt den samlade regionala samverkan kring kompetensförsörjning. Samtidigt förutsätter detta att samverkansformen utvecklas för att fortsatt vara relevant. Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslår att kommunen fortsatt deltar i och finansierar Vård- och omsorgscollege i Västerbotten under perioden 2027-2031. Den digitala plattformen praktikplatsen.se bedöms vara en nödvändig funktion för att säkerställa tillgång till praktikplatser inom utbildningarna och bör fortsatt finansieras inom ramen för samverkan.\n Samtidigt har förändrade lagkrav och etablerade samverkansformer inom utbildningssystemet påverkat VO-Colleges roll. För att säkerställa fortsatt relevans bör organisation, uppdrag och styrning utvecklas, bland annat avseende mandat, representation, samordning och uppföljning. Nämnden föreslår därför att fortsatt finansiering kombineras med krav på årlig återrapportering samt en utveckling av samverkansstrukturen i enlighet med ovanstående.\n Beslutsunderlag Bilaga 1: PM. Återcertifiering av vård- och omsorgscollege Bilaga 2: Kostnadsfördelning VoC 2022-2026 Beredningsansvariga Anna Persson, utbildningsstrateg Åza Hortell, utbildningsstrateg Sofia Öberg, ekonomichef Yrkanden Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna för bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Inga motyrkanden finns. Propositionsordning Ordföranden prövar tjänsteskrivelsens förslag och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteskrivelsen. Beslutet ska skickas till ksdiarium (ÅMumea.se senast 21 maj kl. 12.00. Ange dnr KS-2026/00344

Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningshämnden beslutar - att ställa sig bakom förslag till remissyttrande gällande internremissen Utbyggnadsplan för hållbar tillväxt enligt nedan -att ärendet förklaras omedelbart justerat Ärendebeskrivning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beretts tillfälle att lämna yttrande över internremissen Utbyggnadsplan för hållbar tillväxt — principer för prioritering av utbyggnadsområden i Umeå kommun.\n Utbyggnadsplanen syftar till att konkretisera översiktsplanens genomförande och öka framdriften i kommunens exploateringsprojekt. Medan översiktsplanen visar var och hur kommunen ska växa, tydliggör utbyggnadsplanen när det ska ske. Prioriteringen utgår från tre grunder: mångfald i bostadsutbudet, företagens tillväxt och god ekonomisk hushållning.\n Planen underlättar samordning av strategiska satsningar inom koncernen och gör det enklare att prioritera mellan olika investeringar. Genom ett gemensamt styrdokument stärks styrningen då projektens beroenden och samverkan tydliggörs, vilket skapar en bättre förståelse för helheten.\n Utbyggnadsplanen kommer bestå av en principerande textdel samt en tidsatt prioriteringsordning. Denna remiss avser enbart textdelen. Yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande utgår från nämndens ansvar för gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt Arbetsmarknads- och integrationsavdelningen.\n Nämnden ser positivt på att kommunen tar fram en samlad utbyggnadsplan som skapar förutsättningar för långsiktighet, tydligare prioriteringar och en mer samordnad planering i en växande kommun. Planens inriktning ligger i linje med behovet av att använda kommunens resurser effektivt och skapa goda förutsättningar för en hållbar tillväxt.\n Nämnden vill samtidigt lyfta några frågor där ytterligare förtydliganden bedöms vara värdefulla.\n Tillämpning av prioriteringsgrunder Nämnden välkomnar att tydliga prioriteringsgrunder har formulerats, men konstaterar att den praktiska tillämpningen inte fullt ut framgår. Det saknas en beskrivning av hur avvägningar ska göras mellan olika kriterier och i vilken utsträckning vissa grunder kan komma att väga tyngre än andra.\n För att öka förståelsen för metodiken ser nämnden ett värde i att övergripande beskriva strukturen för den tidsatta prioriteringsordningen, exempelvis genom en modell eller mall, även om enskilda projekt inte redovisas i detta skede.\n Social hållbarhet och likvärdighet Nämnden ställer sig bakom ambitionen att motverka segregation genom blandade bostadsmiljöer. Samtidigt är det inte fullt tydligt hur sociala aspekter ges genomslag i den faktiska prioriteringen av utbyggnadsområden.\n Nämnden vill i detta sammanhang betona vikten av att social hållbarhet, likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för utbildning och etablering ges en tydlig och integrerad roll i prioriteringsarbetet. Detta är centralt för att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där Umeå fortsatt kan växa på ett tryggt och socialt hållbart sätt.\n Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är i grunden positiv till utbyggnadsplanen som verktyg för att styra kommunens tillväxt.\n För att ytterligare stärka planens genomförbarhet och tydlighet ser nämnden behov av följande förtydliganden: « - Avvägning mellan prioriteringsgrunder: Hur eventuella målkonflikter mellan olika kriterier hanteras samt vilka principer som vägleder den samlade bedömningen. En övergripande beskrivning av prioriteringsordningens struktur bedöms kunna bidra till ökad förståelse.\n « - Konkretisering av social hållbarhet: Hur sociala värden, såsom likvärdighet, utbildningsförutsättningar och etablering, beaktas och vägs in i urvalet av utbyggnadsområden.\n « — Struktur för uppföljning: Beskrivning av hur planens genomförande organiseras, inklusive ansvarsfördelning, metoder för