Överförmyndarnämnden — 17 juni 2026

1§ FB 14 kap 19 § Beslut om att årsräkning, sluträkning, årsberättelse eller slutberättelse får lämnas C, J, H 3 mån i förenklad form FB14 kap 20 § Bestämma ny tid för avlämnande av redovisning (anstånd) C, J, H, A 1 vecka FB14 kap 21 § Beslut om skärpande föreskrifter C, J, H 1 mån FB 14 kap 23 § Bestämma tid och plats för att hålla räkenskaper och övriga handlingar tillgängliga C, J, H 3 mån för granskning av förvaltning FB 14 kap 24 § Beslut om befrielse för dödsbo att lämna årsräkning, sluträkning, årsberättelse C, J, H 3 mån eller slutberättelse eller lämna sådan redovisning i förenklad form FB 14 kap. 25 § Beslut om ersättning till dödsbo efter en förordnad förmyndare, god man eller C, J, H, 3 mån förvaltare FB 15 kap 3 § Infordra redogörelse för skifteshinder och bestämma särskild tid för sådan C, J, H redogörelse FB15 kap 4 § Beslut om samtycke till rättshandling vid dödsboförvaltning C, J, H 3 mån (Beslut fattas med stöd av respektive lagrum i 13 och 14 kap) FB 15 kap 5 § 1 st. Beslut om samtycke till egendomens fördelning vid bodelning eller skifte C, J, H 3 mån FB 15 kap 5 § 2 st. Beslut om samtycke till överlåtelse av den enskildes andel i dödsbo C, J 3 mån FB 15 kap 6 § Beslut om samtycke till arvsavstående enligt ÄB 3 kap 9 § C, J 3 mån FB 15 kap 7 § Beslut om samtycke till avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo C, J 3 mån FB15 kap 8 § Bestämma ny tid för avlämnande av årsuppgift (anstånd) C, J, H, A 1 vecka FB 16 kap 3 § 1 st. Granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet C, J, H, A FB 16 kap 3 § 2 st. Utse någon att gå igenom förmyndares, gode mäns och förvaltares räkenskaper C, J, H och anteckningar samt de värdehandlingar som ställföreträdaren förvaltar FB 16 kap 3 § 2 st. Bestämma tid och plats där ställföreträdaren ska hålla handlingar tillgängliga C, J, H FB 16 kap 4 § Göra anteckning om verkställd granskning på redovisningshandlingar C, J, H, A FB 16 kap 5 § 1 st. Inför anmärkning ge ställföreträdare tillfälle att yttra sig C, J, H, A FB 16 kap 5 § 2 st. Beslut om anmärkning mot förvaltning C, J, H FB 16 kap 5 § 2 st. Pröva om beslut enligt någon bestämmelse i 13 eller 14 kap. behöver meddelas C, J, H 3 mån FB16 kap 6a § Anmäla misstänkt brott mot den enskilde av ställföreträdaren C, J Ja FB 16 kap 7 § Beslut att neka anhörig rätt att ta del av handlingar vid särskilda fall C, J, H Genast eller så snart som möjligt FB 16 kap 9 § 1 st. Infordra yttrande vid förvaltningsåtgärd av större vikt C, J, H, A FB16 kap 9 § 2 st. Besluta att återkalla samtycke som lämnats med stöd av delegering C, J 1 mån FB16 kap 10 § Begära uppgift hos socialnämnd och andra myndigheter C, J, H, A FB16 kap 10 a § Begära uppgift hos bank, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag m fl C, J, H, A FB 19 kap 14a § Brådskande beslut ÖO, ÖVO Ja, till nästa nämndssa mmanträ de FB 20 kap 3 § Överklaga rättens beslut angående förmynderskap, godmanskap eller C, J, H förvaltarskap FB 20 kap 7 § 2 st. Anlita ombud som för överförmyndarens talan C, J Förmynderskaps- förordning (1995:379), (FF) FF 5 § 1 st. Ansöka hos rätten om anordnande eller upphörande av godmanskap eller C, J, H förvaltarskap FF 5 § 2 st. Årligen granska samtliga förvaltarskap och pröva om det finns skäl att ansöka om C, J, H, A upphörande FF 6 § Överflyttning av ärende C, J, H, A FF 7 § Yttrande till rätten C, J, H FF 11 § Utlämnande av registerutdrag C, J, H, A Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn, (LEB) LEB 2 § Förordna god man att i vårdnadshavare/förmyndares ställe ansvara för den C, J, H, underåriges personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter LEB 3 § 1 st. Initiera (ex officio) ta upp frågan om förordnande av god man C, J, H LEB 3 § 3 st. 1 ärende om förordnande av god man ge barnet tillfälle att yttra sig C, J, H LEB 5 § Beslut om upphörande av godmanskap C, J, H LEB 6 § 1 st. Beslut att entlediga god man på egen begäran C, J, H 6 mån LEB 7 § Ge barnet tillfälle att yttra sig vid upphörande av godmanskap eller entledigande C,J, H av god man. LEB 7 § 1st. Initiera (ex officio) ta upp frågan om upphörande av godmanskap eller C, J, H entledigande av god man LEB 9 § Innan förordnade eller entledigande av god man ge denne tillfälle att yttra sig C, J, H LEB 10 § Underrätta socialnämnden om behov av Särskild förordnad vårdnadshavare C, J, H Lag (2017:310) om Framtidsfullmakter, (FFL) FFL 13 § Yttrande till tingsrätt huruvida framtidsfullmakt trätt i kraft C, J, H FFL 17 § Beslut om förordnande av god man på begäran av fullmaktshavare C, J, H FFL25 § Begäran om redovisning och upplysningar om fullmaktsförhållandet och vidtagna C, J, H åtgärder från fullmaktshavaren FFL 26 § Beslut om förbud för fullmaktshavaren att, helt eller delvis, bruka fullmakten C, J, H T ryckfrihetsförordningen (1949:105), TF TF 2 kap 17 § Prövning av fråga om utlämnande av allmän handling C, J, H Genast eller så snart som möjligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), (OSL) 0SL6 kap 2-3 §§ Prövning av fråga om utlämnande av allmän handling C, J, H Genast eller så snart som möjligt OSL 10 kap 14 § Beslut om förbehåll vid utlämnande av sekretessbelagd uppgift C, J, H Genast eller så snart som möjligt OSL 10 kap 15a § Beslut att neka uppgifter till brottsbekämpning m.fl. C, J, H Genast eller så snart som möjligt OSL 21 kap 3-3a §§ Beslut om nekande av allmän handling för personer med skyddad folkbokföring, C, J, H Genast eller förföljda personer med mera så snart som möjligt OSL 32 kap 4-5 §§ Beslut om nekande eller förbehåll vid utlämnande av sekretessbelagd allmän C, J, H Genast eller handling så snart som möjligt Förvaltningslag (2017:900), (FL) FL 11 § Underrättelse om försenat beslut C, J, H, A FL 12 § Avslå begäran om att ärende ska avgöras C, J 1 mån FL 14 § Besluta att ett olämpligt ombud eller biträde inte längre får medverka i ärendet C,J 1 mån FL 15 § 2-3 st. Förelägga ombud eller part att styrka ombudets behörighet genom fullmakt C, J, H, A FL 17, 18 §§ Beslut i jävsfråga C, J, 1 mån FL 20 § Förelägga den enskilde att komplettera ett bristfälligt och oklart yrkande C, J, H, A FL 21 § Begära att en avsändare bekräftar att en viss handling kommer från honom eller C, J, H, A henne FL 36 § Rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende C, J, H, A FL 37, 38 och 39 §§ Beslut om omprövning C, J, H, A 1 mån OBS! Ett beslut fattat av nämnden kan endast ändras av nämnden FL 45 § Rättidsprövning och i förekommande fall beslut om avvisning C, J, H Skyndsamt FL 46 § Överlämna överklagande och övriga handlingar till överinstansen C, J, H Skyndsamt Beslut att avskriva ärenden från vidare handläggning eller lämna något utan C, J, H åtgärd i andra fall än som tagits in i delegationsordningen eller vad som sägs i lag och författning Beslut att avvisa ansökan på grund av obehörig sökande eller otillräckligt underlag C, J, H Kommunallagen KL 6:39 Brådskande ärenden ÖO, ÖVO Ja, till nästa nämndssa mmanträ de Expropriationslagen ExpL 3 kap 2a § Förordna god man som företrädare vid expropriation C, J (Förordnande sker med stöd av FB 11:3) Fastighetsbildningslagen FBL4kap 12 § Förordna god man som företrädare vid förrättning C, J (Förordnande sker med stöd av FB 11:3) Dataskyddsförordningen Beslut gällande om en incident ska anmälas till integritetsskyddsmyndigheten C, J eller inte (Efter samråd med GDPR-kontaktpersoner på enheten och/eller dataskyddsombud) Beslut som avses i 7 kap 2 § Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser C,J till EU:s dataskyddsförordning Lag (1988:1321) om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap 1§ Ansöka om överflyttning av förvaltarskap till annat nordiskt land C,J 1§ Ansökan om att begränsat förvaltarskap ska upphöra C, J Lag (1935:46) om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge

2§ Tillsyn över gode mannens uppdrag och beslut i anledning därav C,J Lag (1985:206) om viten, (VL) VL6 § Ansökan om utdömande av vite C, J Ärvdabalken 19 kap 1 § ÄB Begära att dödsbo ska avträdas till förvaltning av boutredningsman C,J Lämnande av uppgifter till andra myndigheter Beslut att, i enlighet med 32c § Folkbokföringslagen (1991:481), underrätta C, J, H, A Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig Beslut att, i enlighet med 6 § Bidragsbrottslagen (2007:612), anmäla till C, J, H, A Polismyndigheten om det kan misstänkas att brott enligt bidragsbrottslagen begåtts Beslut att, i enlighet med 2 § lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att C, J, H, A motverka felaktiga utbetalningar samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetlivet, lämna uppgift till annan aktör som uppräknas i nämnda lagrum Beslut att, i enlighet med 4 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter C, J, H, A Skyndsamt Ja till de brottsbekärnpande myndigheterna, utlämna en fysisk persons kontaktuppgifter på begäran aven brottsbekärnpande myndighet Beslut att, i enlighet med 6 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter C, J, H, A Skyndsamt Ja till de brottsbekärnpande myndigheterna, på eget initiativ eller vid begäran lämna en uppgift till en brottsbekärnpande myndighet, om uppgiften behövs i den brottsbekärnpande verksamheten Lag (1904:26 s.l) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 4 kap 3 § Rätten kan på överförmyndarens ansökan, förordna förmyndare enligt svensk rätt C,J om den underåriges angelägenheter kräver omedelbar vård och barnet vistas i Sverige 4 kap 3 § God man enligt FB 11 kap 1 § får förordnas för förmynderskap anordnat i annat C,J land när underårig vistas i Sverige 4 kap 3 § 1 trängande fall får god man enligt FB 11 kap 2 § förordnas för förmynderskap i c, J annat land när underårig vistas i Sverige. 5 kap 4 § Rätten eller överförmyndaren kan meddela förordnande enligt FB 11 kap 18 § C,J under tiden intill dess vård om angelägenheter anordnats i enlighet med lagen i enskilds hemland eller rätten slutligt prövat frågan enligt 11 kap 7 § föräldrabalken. Övrigt Överklagande av rättens beslut i andra fall än enligt föräldrabalken 20 kap. 3 §. c, J, H Utfärdande av förvaltarfrihetsbevis. C, J, H, A Begära uppgifter ur belastningsregistret enligt Förordning (1999:1134) om C, J, H, A belastningsregister 11 § p. 14 a och b ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN UMEÅREGIONEN DELEGATIONSORDNING Överförmyndarnämnden i Umeåregionen har 2025-09-25 beslutat att anta följande delegationsordning. Allmänt om delegation Överförmyndarnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt följer av 19 kap. 14 § föräldrabalken. I egenskap av speciallag har föräldrabalkens regler företräde framför kommunallagens regler. Med delegering avses att överförmyndarnämnden överför självständig beslutanderätt till en ledamot, en ersättare som har kallats till tjänstgöring eller en kommunal tjänsteman med erforderlig kompetens att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden. Det vill säga att överförmyndarnämnden ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. De vanligaste förekommande ärendena samlas i överförmyndarnämndens delegationsordning. Nämnden kan också, utöver vad som tilldelats genom delegationsordningen, delegera beslutanderätten i viss fråga genom ett särskilt beslut. Beslut som är fattade med stöd av delegation har samma rättsliga verkan som om det skulle ha fattats av överförmyndarnämnden. Rätten att ta beslut överförs helt till delegaten. Överförmyndarnämnden kan inte ändra eller återkalla ett beslut som har fattats med stöd av delegation, dock kan överförmyndarnämnden när som helst besluta om att återkalla en delegats beslutanderätt. Förvaltningslagens respektive kommunallagens regler om jäv ska särskilt beaktas vid beslutsfattande. Förbud mot delegering Enligt 19 kap. 14 § 2 st. föräldrabalken får följande beslut inte delegeras utan endast fattas av överförmyndarnämnden samfällt: -En framställning eller ett yttrande till kommunfullmäktige, -Beslut enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken att entlediga eller skilja en god man eller förvaltare från uppdraget, -Beslut om att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo enligt 15 kap. 7 § 2 st. föräldrabalken, -Beslut om föreläggande av vite enligt 16 kap. 13 § föräldrabalken Beslut som kan fattas inom delegerad ärendetyp Delegaten har möjlighet att fatta en rad olika beslut som ryms inom ärendetypen. En delegat har därför rätt att fatta beslut om bifall, avslag, avvisning (avslutande av ärende med anledning av formell brist), avskrivning (avslutande av ärende på grund av att det saknas skäl för att fatta beslut i sakfrågan) samt ändring av beslut efter överklagande (så kallad omprövning). Detta gäller förutsatt att inget annat särskilt föreskrivs i delegationsordningen. Hänskjutning till nämnd I ärenden där den som erhållit delegation finner att samtycke, tillstånd, förordnande, upphörande eller entledigande enligt föräldrabalken i ett visst fall inte bör meddelas eller beslutas, eller anser att frågan är tveksam, ska ärendet enligt 19 kap. 14 § 3 st. föräldrabalken hänskjutas till nämnden. Delegats ansvar vid tillämpning av delegationsordningen Ansvaret vilar på delegaten att inför delegationsbeslut pröva om beslutanderätt föreligger. Råder oklarheter ska fråga om tillämpningen tas upp med chef och i förekommande fall nämndens ordförande. Att oklarheter föreligger utgör en indikation på att ärendet bör avgöras av nämnden. Anmälan av delegationsbeslut Regler för vilka beslut som ska anmälas till nämnden finns i 19 kap. 14 § 3 stycket föräldrabalken samt i 6 kap. 40 § och 7 kap 8 § kommunallagen. Beslut som fattats på delegation enligt föräldrabalken behöver inte anmälas till nämnden. Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning andra beslut än nyss nämnda ska anmälas till nämnden. I delegationsordningen anges vilka beslut som ska anmälas till nämnden. Delegater Chef(C) Jurist (J) Handläggare (H) Administratör (A) Överförmyndarnämndens ordförande (ÖO) Lagrum Ärende Delegat Beslutstid Anmäls Föräldrabalken (1949:381), (FB) FB6kapl0f§ Beslut om arvode och ersättning för utgifter till tillfällig vårdnadshavare C, J, H, A 7 mån FB 9 kap 3 § Beslut om samtycke till förmyndares beslut att omhänderta egendom som C, J 1 mån underårig förvärvat genom eget arbete FB 9 kap 4 § Beslut om samtycke till att omhänderta egendom som underårig fått genom t ex C, J 1 mån gåva eller testamente med villkor om att själv få råda över egendomen FB 9 kap 8 § Beslut om omhändertagande av egendom c, J 1 mån FB 10 kap 14 § Yttrande till rätten med förslag på person lämplig som förmyndare C, J, H, A FB10 kap 18 § Ansöka om förordnande och entledigande av förmyndare eller medförmyndare C, J, H FB 11 kap 1 § Beslut att förordna god man i förmyndares ställe C, J, H 3 mån FB 11 kap 2 § Beslut att förordna god man vid motstridiga intressen C, J, H 3 mån FB 11 kap 3 § Beslut att förordna god man för bortavarande C, J, H 3 mån FB 11 kap 4 § 2 st. Beslut att förordna god man i ett av rätten anordnat godmanskap C, J, H 6 mån FB 11 kap 7 § 2 st. Ansöka om beslutsrätt om förvaltarskapets närmare omfattning C, J, FB 11 kap 7 § 2 st. Besluta om omfattningen av förvaltarskap C, J, 3 mån FB 11 kap 7 §3 st. Beslut att förordna förvaltare i ett av rätten anordnat förvaltarskap C, J, H 6 mån FB 11 kap 13 § Beslut att omständigheterna motiverar att förordna flera gode män eller C, J, H förvaltare för den enskilde FB 11 kap 15 § Ansöka om förordnande eller anordnande av god man C, J, H FB 11 kap 15 § Ansöka om förordnande eller anordnande av förvaltare C, J, H Ja FB 11 kap 15 § Ansöka om förordnande eller anordnande av god man eller förvaltare från ett ÖO privat företag FB 11 kap 16 § 1st. Infordra yttrande från den enskilde inför förordnande av god man eller förvaltare C, J, H, A FB 11 kap 16 §2 st. Yttrande till rätten i ärende om anordnande av godmanskap C, J, H, A FB 11 kap 16 § 2 st. Yttrande till rätten i ärende om anordnande av förvaltarskap C, J, H, A Ja FB 11 kap. 17a § Rätt att inhämta yttrande enligt FB 11 kap. 16 2 st. och utredning enligt 17 § C, J, H, A FB 11 kap 17 a § 2 st Lämna förslag på god man eller förvaltare C, J, H, A FB 11 kap 18 §2 st. Beslut att interimistiskt förordna god man eller förvaltare C, J, 1 mån FB 11 kap 19 § Beslut att godmanskap enligt FB 11 kap 1-3 §§ ska upphöra när den förordnandet C, J, H 3 mån avser begär det FB 11 kap 19 § b. Beslut om upphörande av godmanskap enligt FB 11:1-3 och entledigande av C, J, H, 6 mån ställföreträdare på egen begäran FB 11 kap 21 § Ansöka hos rätten om upphörande av godmanskap enligt FB 11 kap 4 § eller C, J, H, förvaltarskap FB 11 kap 23 § 1 st. Ansöka om jämkning av godmanskap enligt FB 11 kap 4 § eller förvaltarskap C, J, H (även interimistiskt) FB 11 kap 23 §4 st. Beslut om jämkning av godmanskap enligt FB 11 kap 1-3 §§ (även interimistiskt) C, J, H 3 mån /1 mån FB 11 kap 24 § Infordra yttrande inför beslut om förordnande eller entledigande av god man C, J, H, A eller förvaltare FB 12 kap 9 § Infordra upplysningar om verksamhet av ställföreträdare C, J, H, A FB 12 kap 10 § Samtycke i efterhand till ingånget avtal (ratihabera) i den mån samtycke till den C, J, H 3 mån aktuella frågan är delegerad FB 12 kap. 12 § 1st. Beslut om fördelning av förvaltning av tillgångar mellan flera ställföreträdare C,J, 3 mån FB 12 kap 12 § 2 st. Beslut vid oenighet mellan ställföreträdare C, J 3 mån FB 12 kap 13 § Beslut om ställande av säkerhet C, J 3 mån FB 12 kap 16 § Beslut om arvode och ersättning för utgifter till ställföreträdare C, J, H, A 6 mån FB 12 kap 17 § Beslut om arvode och ersättning för legala förmyndare C, J, H, A 6 mån FB13 kap 6 § Beslut om samtycke till placering av tillgångar i aktier eller på annat sätt C, J, H 3 mån FB 13 kap 8 § Beslut om samtycke till uttag från omyndigs spärrade konto C, J, H 1 mån FB 13 kap 9 § Beslut om upphörande av överförmyndarkontroll eller lättnader i kontrollen C, J 3 mån FB 13 kap 10 § Beslut om samtycke till förvärv eller överlåtelse av omyndigs fasta egendom eller C, J, H 3 mån nyttjanderätt till sådan egendom och upplåtande av nyttjanderätt, panträtt m.m. till sådan egendom FB 13 kap 11 § Beslut om samtycke till understöd C, J 3 mån FB 13 kap 12 § Beslut om samtycke till att ta upp lån eller ingå någon annan skuldförbindelse, C, J, H 3 mån ingå borgensförbindelse, eller ställa egendom som säkerhet för förbindelse FB 13 kap 13 § Beslut om samtycke till drivande av rörelse C, J, H 3 mån FB 13 kap 16 § Beslut om befrielse att lämna årsräkning eller sluträkning eller lämna sådan C, J, H 3 mån redovisning i förenklad form FB 13 kap 17 § Bestämma ny tid för avlämnande av redovisning (anstånd) C, J, H, A 1 vecka FB 13 kap 18 § Beslut om redogörelse för förvaltning C, J, H, A 3 mån FB 13 kap 19 § Beslut om skärpande föreskrifter C, J, H 1 mån FB 13 kap 21 § Bestämma tid och plats för granskning av förvaltning C, J, H FB 14 kap 6 § Beslut om samtycke till placering av tillgångar i aktier eller på annat sätt C, J, H 3 mån FB14 kap 8 § Beslut om samtycke till uttag från spärrat konto C, J, H, A 1 mån FB 14 kap 10 § Beslut om upphörande av överförmyndarkontroll eller lättnader i kontrollen C, J 3 mån FB 14 kap 11 § Beslut om samtycke till förvärv eller överlåtelse av den enskildes fasta egendom C, J, H 3 mån eller nyttjanderätt till sådan egendom och upplåtande av nyttjanderätt, panträtt m.m. till sådan egendom FB 14 kap 12 § Beslut om samtycke till understöd C, j 3 mån FB 14 kap 13 § Beslut om samtycke till att ta upp lån eller ingå någon annan skuldförbindelse, 3 mån ingå borgensförbindelse eller ställa egendom som säkerhet för förbindelse C, J, H FB 14 kap 14 § Beslut om samtycke till drivande av rörelse C, J 3 mån FB 14 kap 16 § Beslut om att ställföreträdare i särskild ordning ska redogöra för den del av den C, J 3 mån enskildes tillgångar och skulder som inte omfattas av ställföreträdarens förvaltning FB 14 kap 19 § Beslut om befrielse att lämna årsräkning eller sluträkning eller lämna sådan C, J, H 3 mån redovisning i förenklad form FB 14 kap 20 § Bestämma ny tid för avlämnande av redovisning (anstånd) C, J, H, A 1 vecka FB 14 kap 21 § Beslut om skärpande föreskrifter C, J 1 mån FB 14 kap 23 § Bestämma tid och plats för granskning av förvaltning C, J, H FB 14 kap. 24 § Beslut om befrielse för dödsbo att lämna årsräkning eller sluträkning eller lämna C, J, H 3 mån sådan redovisning i förenklad form FB14 kap. 25 § Beslut om ersättning till dödsbo efter en förordnad förmyndare, god man eller C, J, H, 3 mån förvaltare FB 15 kap 3 § Infordra redogörelse för skifteshinder och bestämma särskild tid för sådan C, J, H redogörelse FB 15 kap4§ Beslut om samtycke till rättshandling vid dödsboförvaltning C, J, H 3 mån FB 15 kap 5 § 1 st. Beslut om samtycke till egendomens fördelning vid bodelning eller skifte C, J, H 3 mån FB 15 kap 5 § 2 st. Beslut om samtycke till överlåtelse av den enskildes andel i dödsbo C, J 3 mån FB 15 kap 6 § Beslut om samtycke till arvsavstående enligt ÄB 3:9 C, J 3 mån FB 15 kap 7 § Beslut om samtycke till avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo C, J 3 mån FB 15 kap 8 § Bestämma ny tid för avlämnande av årsuppgift (anstånd) C, J, H, A 1 vecka FB 16 kap 3 § 1 st. Granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet C, J, H, A FB 16 kap 3 § 2 st. Utse någon att gå igenom förmyndares, gode mäns och förvaltares räkenskaper C, J, H och anteckningar samt de värdehandlingar som ställföreträdaren förvaltar FB 16 kap 3 § 2 st. Bestämma tid och plats där ställföreträdaren ska hålla handlingar tillgängliga C, J, H FB 16 kap 4 § Göra anteckning om verkställd granskning på redovisningshandlingar C, J, H, A FB 16 kap 5 § 1 st. Inför anmärkning ge ställföreträdare tillfälle att yttra sig C, J, H, A FB 16 kap 5 § 2 st. Anmärkning mot förvaltning C, J, H FB 16 kap 5 § 2 st. Pröva om beslut enligt någon bestämmelse i 13 eller 14 kap. behöver meddelas C, J, H 3 mån FB 16 kap 9 § 1 st. Infordra yttrande vid förvaltningsåtgärd av större vikt C, J, H, A FB 16 kap 9 § 2 st. Besluta att återkalla samtycke till förvaltningsåtgärd av större vikt C, J 1 mån FB 16 kap 10 § Begära uppgift hos socialnämnd och andra myndigheter C, J, H, A FB 16 kap 10 a § Begära uppgift hos bank, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag m fl C, J, H, A FB 20 kap 3 § Överklaga rättens beslut angående förmynderskap, godmanskap eller C, J, H förvaltarskap FB 20 kap 7 § 2 st. Anlita ombud som för överförmyndarens talan C, J Förmynderskaps- förordning (1995:379), (FF) FF 5 § 1 st. Ansöka hos rätten om anordnande eller upphörande av godmanskap eller C, J, H förvaltarskap FF 5 § 2 st. Årligen granska samtliga förvaltarskap och pröva om det finns skäl att ansöka om C, J, H, A upphörande FF 6 § Överflyttning av ärende C, J, H, A FF 7 § Yttrande till rätten C, J, H FF 11 § Utlämnande av registerutdrag C, J, H, A Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn, (LEB) LEB 2 § Förordna god man att i vårdnadshavare/förmyndares ställe ansvara för den C, J, H, underåriges personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter LEB 3 § 1 st. Initiera (ex officio) ta upp frågan om förordnande av god man C, J, H LEB 3 § 3 st. 1 ärende om förordnande av god man ge barnet tillfälle att yttra sig C, J, H LEB 5 § Beslut om upphörande av godmanskap C, J, H LEB 6 § 1 st. Beslut att entlediga god man på egen begäran C, J, H 6 mån LEB 7 § Ge barnet tillfälle att yttra sig vid upphörande av godmanskap eller entledigande C, J, H av god man. LEB 7 § 1 st. Initiera (ex officio) ta upp frågan om upphörande av godmanskap eller C, J, H entledigande av god man LEB 9 § Innan förordnade eller entledigande av god man ge denne tillfälle att yttra sig C, J, H LEB 10 § Underrätta socialnämnden om behov av Särskild förordnad vårdnadshavare C, J, H Förvaltningslag (2017:900), (FL) FL 11 § Underrättelse om försenat beslut C, J, H, A FL 12 § Avslå begäran om att ärende ska avgöras C, J 1 mån FL 14 § Besluta att ett olämpligt ombud eller biträde inte längre får medverka i ärendet C, J 1 mån FL 15 § 2-3 st. Begära att ett ombud styrker sin behörighet genom muntlig eller skriftlig C, J, H, A fullmakt FL 17, 18 §§ Beslut i jävsfråga C, J, 1 mån FL 20 § Begära att den enskilde kompletterar ett bristfälligt och oklart yrkande C, J, H, A FL 21 § Begära att en avsändare bekräftar att en viss handling kommer från honom eller C, J, H, A henne FL 36 § Rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende C, J, H, A FL 37, 38 och 39 §§ Beslut om omprövning C, J, H, A 1 mån FL 45 § Rättidsprövning och i förekommande fall beslut om avvisning C, J, H Skyndsamt FL46§ Överlämna överklagande och övriga handlingar till överinstansen C, J, H Skyndsamt Tryckfrihetsförordningen (1949:105), TF TF 2 kap 17 § Prövning av fråga om utlämnande av allmän handling C, J, H Genast eller så snart som möjligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), (OSL) 0SL6 kap 2-3 §§ Prövning av fråga om utlämnande av allmän handling C, J, H Genast eller så snart som möjligt OSL32 kap 4-5 §§ Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt C, J, H Genast eller föräldrabalken eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn för så snart som uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte möjligt står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn OSL 10 kap 14 § Beslut om förbehåll vid utlämnande av sekretessbelagd uppgift C, J, H Genast eller så snart som möjligt Lag (1985:206) om viten, (VL) VL6 § Ansökan om utdömande av vite C, J Lag (2017:310) om Framtidsfullmakter, (FFL) FFL 13 § Yttrande till tingsrätt huruvida framtidsfullmakt trätt i kraft C, J, H, FFL 17 § Beslut om förordnande av god man på begäran av fullmaktshavare C. J, H FFL 25 § Begäran om redovisning och upplysningar om fullmaktsförhållandet och vidtagna C, J, H åtgärder FFL 26 § Beslut om förbud för fullmaktshavaren att, helt eller delvis, bruka fullmakten C, J, H Lämnande av uppgifter till andra myndigheter Beslut att, i enlighet med 32c § Folkbokföringslagen (1991:481), underrätta C, J, H, A Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig Beslut att, i enlighet med 6 § Bidragsbrottslagen (2007:612), anmäla till C, J, H, A Polismyndigheten om det kan misstänkas att brott enligt bidragsbrottslagen begåtts Beslut att, i enlighet med 2 § lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att C, J, H, A motverka felaktiga utbetalningar samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetlivet, lämna uppgift till annan aktör som uppräknas i nämnda lagrum Beslut att, i enlighet med 4 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter C, J, H, A Skyndsamt Ja till de brottsbekärnpande myndigheterna, utlämna en fysisk persons kontaktuppgifter på begäran av en brottsbekärnpande myndighet Beslut att, i enlighet med 6 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter C, J, H, A Skyndsamt Ja till de brottsbekärnpande myndigheterna, på eget initiativ eller vid begäran lämna en uppgift till en brottsbekärnpande myndighet, om uppgiften behövs i den brottsbekärnpande verksamheten Övrigt Överklagande av rättens beslut i andra fall än enligt föräldrabalken 20 kap. 3 §. C, J, H Utfärdande av förvaltarfrihetsbevis. C, J, H, A Begära uppgifter ur belastningsregistret enligt Förordning (1999:1134) om C, J, H, A belastningsregister 11 § p. 14 a och b Nr.lO enligt kallelse/ föredragningslista Tydliggörande av förutsättningar för att förordna anställda ställföreträdare vid särskilda skäl, enligt 11 kap 12a § föräldrabalken (FB) Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att anta kriterier för särskilda skäl samt tidsangivelser enligt beskrivning nedan. Ärendebeskrivning Riksdagen beslutade den 22 april 2026 att anta proposition 2025/26:92 som innebär ett antal ändringar i lagstiftningen, däribland reglering när anställda ställföreträdare vid särskilda skäl får förordnas i uppdrag. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2026. Anställd ställföreträdare kan vara en kommunalt anställd tjänsteman eller anställd vid privat företag som tillhandahåller ställföreträdare för personliga förordnanden. Anställd ställföreträdare omfattar inte privatperson som åtar sig så många ställföreträdaruppdrag att han eller hon helt eller delvis livnär sig på sina uppdrag. Regleringen gäller både när det är överförmyndarnämnden som förordnar en anställd ställföreträdare och när det är rätten som gör det. Överförmyndarnämnden ska med samma noggrannhet som gäller för privata ställföreträdare kontrollera lämpligheten hos anställda ställföreträdare. Samma noggrannhet gäller även vid nämndens tillsyn, hantering av arvode etc. Förutsättningar för när "särskilda skäl" enligt 11 kap 12a § föräldrabalken (FB) föreligger behöver tydliggöras. Nämndens inställning till hur länge en enskild ska behöva vänta för att få sitt hjälpbehov tillgodosett av en ställföreträdare behöver även tydliggöras. När en ställföreträdare begär sig entledigad ska nämnden vidare fatta beslut om byte och förordna en ny ställföreträdare så snart som möjligt. Nämndens ställningstagande behövs i fråga om tidsram för när det får anses vara nödvändigt att förordna en anställd ställföreträdare för att kunna genomföra ett byte. Särskilda skäl Bedömning om särskilda skäl föreligger får göras i det enskilda ärendet. Kravet på "särskilda skäl" indikerar att förordnande av en anställd ställföreträdare ska ske med viss försiktighet. Exempel på när särskilda skäl kan anses föreligga enligt prop. 2025/26:92: När ett uppdrag förväntas bli så komplicerat att det inte finns någon annan ställföreträdare med de särskilda kvalifikationer som uppdraget kräver än en anställd ställföreträdare. När det trots ansträngningar inte går att finna någon annan ställföreträdare som vill eller kan åta sig uppdraget kan det vara motiverat med en anställd ställföreträdare. Orsaken bakom svårigheten att rekrytera är inte av avgörande betydelse. Det kan handla om orsaker kopplade till uppdragets innehåll, till den enskildes personliga egenskaper eller undantagsvis att det är allmänt svårt att i en kommun attrahera lämpliga ställföreträdare. Den enskilde ska inte behöva vänta orimligt länge på att få sitt hjälpbehov tillgodosett endast på grund av att det saknas en ställföreträdare som vill åta sig uppdraget. Vid interimistiskt beslut. Reglerna i föräldrabalken gäller oavsett vem ställföreträdaren är. Det innebär således att en anställd ställföreträdare kan förordnas interimistiskt enligt 11 kap 18 § FB. Om det vid det slutliga beslutet fortfarande finns förutsättningar för att förordna anställd ställföreträdare, dvs särskilda skäl, kan det ske men det är också möjligt att förordna en annan ställföreträdare vid det beslutet. När en ställföreträdare begär sig entledigad ska en ny utses så snart som möjligt (11 kap 19 § FB). Överförmyndarnämnden ska alltså omedelbart vidta åtgärder för att se till att ställföreträdaren kan bytas ut utan onödigt dröjsmål. Om det bedöms nödvändigt ska nämnden överväga om det föreligger särskilda skäl för att förordna en anställd ställföreträdare. Orimligt länge När det i ett ärende av normal karaktär, dvs ej interimistiskt behov, har förlöpt mer än 3 månader räknat från det att utredningen visar att grund för och behov av ett godmanskap/förvaltarskap föreligger bedöms tiden för den enskildes väntan närma sig orimligt länge. För att klarlägga tidsramen görs en tjänsteanteckning när grund / behov konstaterats. När 3 månader har passerat ställs uppdraget i kö hos förvaltarenhet, samtidigt fortsätter rekryteringsförsöken bland lekmän om det bedöms lämpligt. Byte av ställföreträdare så snart som möjligt Om en ställföreträdare som begärt sig entledigad har väntat längre än 6 månader på beslut om byte bedöms tiden för "onödigt dröjsmål" vara uppnådd. Om det bedöms nödvändigt ska nämnden överväga att förordna anställd ställföreträdare enligt 11 kap 12a § FB. Anställd ställföreträdare vid kommunal förvaltarenhet vs privat bolag Primärt ska anställd ställföreträdare vid kommunal förvaltarenhet förordnas, Om det saknas förutsättningar att förordna ställföreträdare vid kommunal förvaltarenhet ska frågan om att förordna anställd ställföreträdare vid privat bolag lyftas till chef, ordförande eller vice ordförande. Beslut av chef, ordförande eller vice ordförande ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Beslutsunderlag Prop 2025/26:92 SKR Checklista för tjänstepersoner inför kommande lagändringar 1/7 2026 inom överförmyndarområdet Beredningsansvariga Sandra Andersson, avdelningschef Jens Arnfjell Njajta, jurist Camilla Dahlberg Kinnunen, jurist Helena Andersson, handläggare Sveriges TYP Kommuner och Regioner 2026-04-24 Avdelningen för Juridik Kalle Larsson Checklista för tjänstepersoner inför kommande lagändringar 1/7 2026 inom överförmyndarområdet 1. Överförmyndaren blir beslutande instans i godmanskap Överförmyndaren prövar och beslutar om godmanskap enligt 11 kap 4 § föräldrabalken. Tingsrätten prövar endast tvistiga fall. Möjlighet för överförmyndare att fatta interimistiska beslut. Ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen ska handläggas enligt äldre lagstiftning. Åtgärder: □ Uppdatera delegationsordning (vem delegeras beslutsfattande). □ Ta fram rutiner för registrering av inkommande ärenden, bedömning av parter osv. □ Ta fram nya beslutsmallar för anordnande av godmanskap samt interimistiska beslut i godmanskap. □ Ändra mallar för inhämtande av utredning och kommunicering samt handläggningsrutin. □ Checklista/bedömningsunderlag för överlämning till tingsrätten vid tvistigt. □ Säkerställ juridisk kompetens. 2. Mindre ingripande åtgärder Det framgår direkt i lagtext att godmanskap får inte anordnas om mindre ingripande alternativ räcker för att tillgodose huvudmannens hjälpbehov, 11 kap 4 § föräldrabalken. Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 Sveriges 2026-04-24 2(6) Kommuner och Regioner Åtgärder: □ Lista över alternativa stödformer som stöd vid handläggning. □ Intem utbildning/ställningstaganden kring bedömning av mindre ingripande åtgärder. 3. Omfattning av uppdrag God man eller förvaltare ska se till att huvudmannens intressen i ekonomiska och/eller personliga angelägenheter tas om hand och bevaka huvudmannens rätt i dessa angelägenheter. Åtgärder: □ Uppdatera beslutsmallar till de nya omfattningsbegreppen. □ Uppdatera hemsida med nya omfattningsbegrepp samt information om att gamla omfattningsbegrepp gäller för gamla beslut. □ Uppdatera informationsbroschyrer med nya omfattningsbegrepp. □ Gå igenom samtliga mallar som används och ändra omfattningsbegreppen. □ Uppdatera utbildning samt eventuellt kunskapsprov enligt nya omfattningsbegrepp. □ Anpassa verksamhetssystemet till nya omfattningsbegrepp och ha rutin för hur rätt omfattning i systemet säkerställs. □ Uppfattning/lista av vad som ingår i uppdragsdelarna (enligt propositionen) att använda internt och externt (i avvaktan på praxis). □ Rutin för att särskilja nya/gamla/ändrade uppdrag. 4. Upphörande Överförmyndaren beslutar om upphörande av godmanskap (otvistiga). Tingsrätten beslutar om upphörande av förvaltarskap. Ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen ska handläggas enligt äldre föreskrifter. Åtgärder: Sveriges 2026-04-24 3(6) Kommuner och Regioner □ Ny rutin /checklista för upphörande av godmanskap. □ Ny beslutsmall upphörande samt delvis upphörande. J Rutin för överlämnande om tvistigt (samma som vid anordnande). 5. Ändring av omfattning Överförmyndaren beslutar om ändring av omfattning för godmanskap (otvistigt). Ärenden som har inletts vid tingsrätten före den 1 juli 2026 men ännu inte har avgjorts den dagen ska handläggas enligt äldre föreskrifter. Åtgärder: □ Anpassade beslutsmallar för att undvika misstag kring gammal/ny omfattning. □ Nya omfattningsbegrepp i verksamhetssystemet. □ Rutin för att kvalitets säkra att rätt omfattning följer med i alla följdbeslut (arvode, tillsyn, årsberättelse). 6. Årsberättelse införs Utöver års-/sluträkning ska års-/slutberättelse lämnas. Års-/slutberättelse kan föreläggas vid vite och ska expedieras efter granskning Åtgärder: □ Ny blankett för års-/slutberättelse. □ Anpassad vitesrutin/ändring i beslutsmallar vite. □ Beslutsmall om förenklad års-/slutberättelse □ Information till ställföreträdare om årsberättelse □ Granskningsrutin för års-/slutberättelse 7. Hänsyn till huvudmannens vilja Ställföreträdaren ska beakta den enskildes vilja och välbefinnande. Åtgärder: Sveriges 2026-04-24 4(6) Kommuner och Regioner □ Uppdatera tillsynsrutiner (årsberättelse). □ Ha en plan för att utbilda ställföreträdare. □ Uppdatera utbildningar, informationsmaterial och övriga blanketter kring vad som ingår i uppdraget som god man. 8. Informationsskyldighet till huvudmannen Gode män och förvaltare ska löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget. Uppfylld informationsskyldighet ska redovisas i årsberättelsen. Åtgärder: □ Kontrollpunkt i årsberättelsen genom obligatorisk löpande dagbok. (Uppdatera granskningsrutinen för att bekräfta att huvudman fått information.) □ Rutin för klagomålshantering gällande bristande information. □ Ha informationsmaterial om godmanskap som ska skickas till huvudmannen vid anordnande. □ Uppdatera webbplats med tydlig och enkel information riktad till huvudmän. 9. Bättre information om ställföreträdarens uppdrag Överförmyndaren ska innan förordnande informera ställföreträdaren vad uppdraget förväntas innebära samt dokumentera informationsöverföringen. Åtgärder: J Vid begäran om åtagande, förklara omfattningen utförligt i det enskilda fallet (förslag). Anpassa mallen. 10. Stärkt sekretess för den enskilde En nära anhörig ska inte få ta del av en handling hos överförmyndaren om det med hänsyn till den enskildes intressen finns särskilda skäl mot det. Åtgärder: □ Beslutsmall avslag utlämnande. Sveriges 2026-04-24 5(6) Kommuner och Regioner □ Rutin/checklista för bedömning av ”särskilda skäl”, uppdateras efter kommande praxis. □ Ändra eventuella sekretesschecklistor för tillägg av att sekretess omfattar lag om framtidsfullmakter. 11. Anställda ställföreträdare Överförmyndare kan anlita anställda ställföreträdare vid särskilda skäl. Åtgärder: □ Ta fram egen rutin (eventuellt politiskt beslut) för om och i vilka fall det kan bli aktuellt, vad som är särskilda skäl. 12. Anmälningsplikt vid misstanke om brott Överförmyndaren ska anmäla misstanke om brott. Åtgärder: □ Rutin för brottsanmälan □ Dokumentationsmall 13. Arvode och ersättning Förtydligade regler och schablonersättning. (Obs, kan ev. ändras) Åtgärder: □ Uppdatera arvodesriktlinjer. □ Anpassa beslutsmall/verksamhetssystem. □ Anpassa blanketten (årsräkningen). □ Information till ställföreträdare hur de ska framställa yrkandet/hantera verifikat. Sveriges 2026-04-24 6(6) Kommuner och Regioner 14. Obligatorisk utbildning Utbildning ska genomföras inom tre månader efter förordnandet. En god man eller förvaltare som har förordnats före den 1 januari 2028 ska genomgå den utbildning som anges i 11 kap. 12 b § senast den 31 december 2028. Åtgärder: □ Skapa uppföljningssystem. □ Informera ställföreträdare. □ Gäller 2028 men bra att implementera i tid, särskilt om utbildningar innan förordnande inte görs idag. 15. Digitalisering och register Nationellt ställföreträdarregister införs 1 januari 2028. Åtgärder: □ Inventera IT-stöd. □ Planera systemintegration. ”uppdaterings-stopp” periodvis Uppgifter i denna checklista baseras på kända uppgifter i prop. 2025/26:92, SOU 2021:36, utkast till Ställföreträdarförordning samt uppgifter från MFoF, Länsstyrelserna och andra aktörer. Stort tack till ”planeringsgruppen ”för inspel men också många fler. Nr.11 enligt kallelse/ föredragningslista Remissyttrande av förslag till riktlinjer för hantering av riktade stadsbidrag, KS- 2026/00271 Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att avstå från att yttrar sig över remissyttrande av förslag till riktlinjer för hantering av riktade stadsbidrag. Ärendebeskrivning Överförmyndarnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över remiss angående förslag till riktade stadsbidrag. Umeå kommun saknar idag politiskt fastställd styrning som • normerar arbetet med att bedöma, besluta, rekvirera, bokföra, nyttja och återrapportera riktade statsbidrag. • tydliggör ansvars- och rollfördelning i de fall riktade statsbidrag kan/bör fördelas till flera nämnder. Avsaknad av politiskt fastställd styrning inom området försvårar ansvarsfördelning och gränsdragning mellan kommunens nämnder. Avsaknad av gemensamma principer/förhållningsätt och arbetssätt (normering) innebär att sådan normering behöver upparbetas vid bedömning och rekvirering av varje enskilt riktat statsbidrag som kan/bör fördelas till två eller flera nämnder, något som är administrativt betungande och därför inte sker i den omfattning och med den kvalitet i beslutsunderlag som är eftersträvansvärd. Umeå kommun saknar även systematik/stödjande strukturer som: • Underlättar nämnders och förvaltningars arbete med bevakning och bedömning av de riktade statsbidrag som staten aviserar. • Ger överblick över vilka riktade statsbidrag som rekvireras av nämnder och förvaltningar och vilken omfattning dessa statsbidrag har. Avsaknad av overblick/helhetsbild innebar att det är svårt att bedöma konsekvenser för kommunen som helhet, enskild nämnd och berörd verksamhet om ett eller flera riktade statsbidrag tillkommer eller faller bort. Mot ovanstående bakgrund beslutade kommunstyrelsen den 17 mars att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att inleda beredning av förslag till riktlinje för hantering av statsbidrag. Stadsledningskontorets avdelning för ekonomi & styrning har därför upparbetat förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag. Förslaget har upparbetats i samråd med förvaltningarnas ekonomichefer. Förslaget lämnas nu på remiss till kommunens nämnder. Överförmyndarnämnden är tacksam över möjligheten att yttra sig i denna fråga, men avböjer att yttra sig med hänvisning till att nämndens grunduppdrag saknar direkta koppling till förslag till riktade stadsbidrag. Överförmyndarnämnden avstår därför att lämna några synpunkter. Beslutsunderlag Protokollsutdrag 2026-04-07, KSNAU Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beredningsansvarig Sandra Andersson Beslutet skickas till Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-04-07

4§ Neka att lämna ut Valfri Sekretess, tystnadsplikt eller kontaktuppgifter delegat synnerliga skäl

6§ Neka att lämna uppgifter som Valfri Står klart att det intresse som behövs i brottsbekämpningen delegat sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 4:3 Rätten kan på överförmyndarens ansökan, förordna förmyndare enligt svensk rätt om den underåriges angelägenheter kräver omedelbar vård och barnet vistas i Sverige 4:3 God man enl 11:1 FB får förordnas för förmynderskap anordnat i annat land när underårig vistas i Sverige 4:3 I trängande fall får god man enl 11:2 FB förordnas för förmynderskap i annat land när underårig vistas i Sverige. Sveriges 2026-04-30 16(16) Kommuner och Regioner 5:4 Rätten eller överförmyndaren kan meddela förordnande enligt 11:18 FB undertiden intill dess vård om angelägenheter anordnats i enlighet med lagen i enskilds hemland eller rätten slutligt prövat frågan enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Nedan är några åtgärder som inte är beslut i formell mening men som i övrigt kan vara bra att uppmärksamma eller följa upp för eventuellt principbeslut, arbetsordning, instruktion eller motsvarande; • Delgivning av beslut genom stämningsman: Delgivningslag (2010:1932) stämningsmannadelgivning (31 - 46 §§) • Fördjupad granskning • Rättelse /omprövning av felaktigt arvodesbeslut (förvaltningslagen) • Anlita "anställd” ställföreträdare. • Anmäla misstanke om brott - om det är valfri anställd eller om det först bör stämmas av med någon (chef/samordnare/ordförande/överförmyndare) Sveriges TYP Kommuner och Regioner 2026-04-02 Avdelningen för Juridik Kalle Larsson Översiktlig checklista inför kommande lagändringar 1/7 2026 inom överförmyndarom rådet Överförmyndarnämnd/överförmyndare behöver besluta om en uppdaterad delegationsordning före 1/7, förslagsvis under maj eller juni månad (men efter riksdagen beslutat om lagändringar). Den bör bland annat omfatta tillämpning av föreslagna ”ordförandebeslut” (19 kap. 14a§ FB). SKR planerar att i slutet av april månad, publicera ett underlag till stöd för en ny lokal delegationsordning (framtagen av en arbetsgrupp) Överväg om den politiska nivån bör/ska principiellt definiera eller besluta om vad som t.ex. är särskilda skäl enligt 11 kap. 12 a § FB (anställda ställföreträdare) Uppdatera beslutsmallar i ert verksamhetssystem. Vissa mallar far nytt lagrum från 1/7, andra får nya paragrafer/begrepp som behöver finnas med i beslutsmotivering. (Systemleverantörer har lämnat besked att vissa mallar ev. kan ”tryckas ut ” centralt.) Säkerställ att verksamhetssystemet klarar nya beslut och de nya former av omfattning på ställföreträdarskap som gäller från 1/7. Ta fram rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom överförmyndarens verksamhet Uppdatera ”blanketter” i fysisk eller digital form för att hantera ändring av redovisningshandlingar (Årsräkning/Sluträkning) samt skapa en ny mall för Årsberättelse och Slutberättelse Besluta om uppdaterade riktlinjer för arvode och ersättningar före 1/7, förslagsvis under maj eller juni månad (men efter riksdagen beslutat om lagändringar). Uppdaterat cirkulär från SKR publiceras under våren som kan utgöra underlag. Ta fram mallar och rutiner för ökad information till ställföreträdare inför ett nytt uppdrag samt motsvarande till huvudman. Ta fram mall för ”bevis om granskning” avseende redovisningshandling inklusive uppgift om anmärkning eller inte. Ta fram anpassad information till kommunens webbplats Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 Sveriges 2026-04-02 Vårt dnr: 2(2) Kommuner Xx och Regioner Inventera och planera hur det ökade utbildningskravet för ställföreträdare ska kunna tillgodoses (19 kap. 18 § FB) Se över eller ta fram rutin för anteckning av utförd omprövning av förvaltarskap då sådan ska finnas i akten efter utförd granskning årligen. Inventera överförmyndarverksamhetens behov av ökade resurser med anledning av ny lagstiftning. Se över och uppdatera informationsmaterial, ansökningsblanketter och annat med anledning av nya begrepp och ny ordning för godmanskap (anordnande, jämkning, upphörande) samt nya behörigheter/begrepp. Undersök/säkerställ att webbredaktion eller motsvarande hos respektive kommun har kapacitet att publicera ändringar i början av juli 2026 Undersök/säkerställ att IT-avdelning eller motsvarande har möjlighet att göra nödvändiga systemuppdateringar med mera i samband med när lagändringar träder i kraft 1/7 2026, 1/9 2026, 1/1 2028 samt 1/1 2029 (vissa verksamheter har så kallat ”uppdaterings-stopp” periodvis) Uppgifter i denna checklista baseras på kända uppgifter i prop. 2025/26:92, SOU 2021:36, utkast till Ställföreträdarförordning samt uppgifter från MFoF, Länsstyrelserna och andra aktörer. Stort tack till ”planeringsgruppen ”för inspel men också många fler. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN UMEÅREGIONEN DELEGATIONSORDNING Överförmyndarnämnden i Umeåregionen har 2026-06-17 beslutat att anta följande delegationsordning som träder i kraft 2026-07-01. För tiden fram till nyss angivet datum gäller fortsatt den delegationsordning som beslutades 2025-09-25. Allmänt om delegation Överförmyndarnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt följer av 19 kap. 14 § föräldrabalken (FB). I egenskap av speciallag har föräldrabalkens regler företräde framför kommunallagens regler. I de delar föräldrabalken inte reglerar delegation kan delegation i stället ske med stöd av 6 kap. 37 § kommunallagen (KL). Med delegering avses att överförmyndarnämnden överför självständig beslutanderätt till delegaten. I kommunallagen görs det inte någon skillnad mellan olika delegater, alltså om ett beslut ska delegeras till ett utskott eller en tjänsteman. Det är därför i regel nämnden som får avgöra vilken delegat som är lämplig vid delegation enligt kommunallagen. I föräldrabalken klargörs att nämnden har möjlighet att delegera till en ledamot, en ersättare som har kallats till tjänstgöring eller en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs, att avgöra vissa grupper av ärenden. Det vill säga att överförmyndarnämnden ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. De vanligaste förekommande ärendena samlas i överförmyndarnämndens delegationsordning. Nämnden kan också, utöver vad som tilldelats genom delegationsordningen, delegera beslutanderätten i viss fråga genom ett särskilt beslut. Beslut som fattas med stöd av delegering eller kompletterande beslutanderätt gäller som nämndens beslut. Beslutet kan inte ändras av nämnden i annat fall än när nämnden kan fatta ett nytt beslut. Finner nämnden att delegationsordningen bör ändras, t.ex. för att någon utövar sin beslutanderätt på ett olämpligt sätt, kan den politiska nivån återkalla den givna beslutanderätten. Innan ett beslut är fattat så kan emellertid den politiska nivån ta över ärendet och fatta beslut även om delegering skett. Förvaltningslagens respektive kommunallagens regler om jäv ska särskilt beaktas vid beslutsfattande. Förbud mot delegering Enligt 19 kap. 14 § 2 st. FB får följande beslut inte delegeras utan endast fattas av överförmyndarnämnden samfällt: - En framställning eller ett yttrande till kommunfullmäktige, - Beslut enligt 11 kap. 20 § FB att entlediga eller skilja en god man eller förvaltare från uppdraget, - Beslut om att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo enligt 15 kap. 7 § 2 st. FB, - Beslut om föreläggande av vite enligt 16 kap. 13 § FB. Finner den som fått delegation att samtycke, tillstånd, förordnande upphörande eller entledigande i ett visst fall inte bör meddelas eller beslutas, eller anser han eller hon frågan tveksam, ska ärendet hänskjutas till nämnden eller. Brådskande beslut Vid sidan om ovan nämnd reglering i 19 kap. 14 § finns från 1 juli 2026 en ny reglering om brådskande beslut, vilket regleras särskilt i 19 kap. 14 a § FB. Där anges att en överförmyndarnämnd kan uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att de inte kan vänta på att nämnden prövar frågan. Delegering enligt nämnda lagrum innebär att delegaten får fatta beslut i sådana frågor som annars är undantagna från möjligheten till delegation enligt 19 kap. 14 § 2 st. FB. Beslut som kan fattas inom delegerad ärendetyp Delegaten har möjlighet att fatta en rad olika beslut som ryms inom ärendetypen. En delegat har därför rätt att fatta beslut om bifall, avslag, avvisning (avslutande av ärende med anledning av formell brist), avskrivning (avslutande av ärende på grund av att det saknas skäl för att fatta beslut i sakfrågan) samt ändring av beslut efter överklagande (så kallad omprövning). Detta gäller förutsatt att inget annat särskilt föreskrivs i delegationsordningen. Delegats ansvar vid tillämpning av delegationsordningen Ansvaret vilar på delegaten att inför delegationsbeslut pröva om beslutanderätt föreligger. Råder oklarheter ska fråga om tillämpningen tas upp med chef och i förekommande fall nämndens ordförande. Att oklarheter föreligger utgör en indikation på att ärendet bör avgöras av nämnden. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är avgjorda på delegation med stöd av 19 kap. 14 § FB behöver inte anmälas till överförmyndarnämnden annat än om nämnden så beslutat. Beslut som är avgjorda på delegation med stöd av 19 kap. 14 a § FB eller 6 kap. 37 § KL ska anmälas vid nästkommande nämndsammanträde. I delegationsordningen anges vilka beslut som ska anmälas till nämnden. Delegater Överförmyndarnämndens ordförande (ÖO) Överförmyndarnämndens vice ordförande (ÖVO) Chef(C) Jurist (J) Handläggare (H) Administratör (A) Lagrum Ärende Delegat Beslutstid Anmäls Föräldrabalken (1949:381), (FB) FB 6 kap 10 f§ Beslut om arvode och ersättning för utgifter till tillfällig vårdnadshavare C, J, H, A 7 mån FB9 kap 3 § Beslut om samtycke till förmyndares beslut att omhänderta egendom som C, J 1 mån underårig förvärvat genom eget arbete FB 9 kap 4 § Beslut om samtycke till att omhänderta egendom som underårig fått genom t ex C, J 1 mån gåva eller testamente med villkor om att själv få råda över egendomen FB9 kap 8 § Beslut om omhändertagande av egendom C, J 1 mån FB 10 kap 14 § Yttrande till rätten med förslag på person lämplig som förmyndare C, J, H, A FB10 kap 18 § Ansöka om förordnande och entledigande av förmyndare eller medförmyndare C, J, H FBllkapl§ Beslut att i förmyndares ställe förordna god man som inte är anställd vid privat C, J, H 3 mån företag FB 11 kap 1 § Beslut att i förmyndares ställe förordna god man som är anställd vid privat ÖO, ÖVO, 3 mån företag C FB 11 kap 2 § Beslut att vid motstridiga intressen förordna god man som inte är anställd vid C, J, H 3 mån privat företag FBllkap2§ Beslut att vid motstridiga intressen förordna god man som är anställd vid privat ÖO, ÖVO, 3 mån företag C FB 11 kap 3 § Beslut att för bortavarande förordna god man som inte är anställd vid privat C, J, H 3 mån företag FB 11 kap 3 § Beslut att för bortavarande förordna god man som är anställd vid privat företag ÖO, ÖVO, 3 mån C FBllkap4§ Anordna godmanskap under otvistiga omständigheter enligt FB 11 kap 4a § ÖO, ÖVO 6 mån C, J FB 11 kap 4b § 1 st Förordna god man som inte är anställd vid privat företag när ÖO, ÖVO, 6 mån överförmyndarnämnden beslutar att anordna godmanskap enligt FB 11 kap 4 § C, J, H FB 11 kap 4b § 1 st Förordna god man som är anställd vid privat företag när överförmyndarnämnden ÖO, ÖVO, 6 mån Ja beslutar att anordna godmanskap enligt FB 11 kap 4 § C FB 11 kap 4b § 2 st Förordna god man som inte är anställd vid privat företag på grund av ett C, J, H 6 mån godmanskap enligt FB 11 kap 4 § i annat fall än vid anordnandet av godmanskapet FB 11 kap 4b § 2 st Förordna god man som är anställd vid privat företag på grund av ett godmanskap ÖO, ÖVO, 6 mån Ja enligt FB 11 kap 4 § i annat fall än vid anordnandet av godmanskapet C FB 11 kap 7 § 2 st Ansöka om beslutsrätt om förvaltarskapets närmare omfattning C, J FB 11 kap 7 § 3 st Besluta om omfattningen av förvaltarskap efter att rätten överlåtit till C, J 3 mån överförmyndarnämnden att bestämma detta FBllkap7§4st Beslut att förordna förvaltare som inte är anställd vid privat företag i ett av rätten c, J, H 6 mån anordnat förvaltarskap FB 11 kap 7 § 4 st Beslut att förordna förvaltare som är anställd vid privat företag i ett av rätten ÖO, ÖVO, 6 mån Ja anordnat förvaltarskap C FB 11 kap 13 § Beslut att omständigheterna motiverar att förordna flera gode män eller C, J, H förvaltare för den enskilde FB 11 kap 15 § Ansöka om anordnande av förvaltarskap ÖO, ÖVO, Ja C, J, H FB 11 kap 16 § 1 st. Infordra yttrande från den enskilde inför förordnande av god man eller förvaltare C, J, H, A FB 11 kap 16 § 2 st. Yttrande till rätten i ärende om anordnande av godmanskap C, J, H, A FBllkap 16 §2 st. Yttrande till rätten i ärende om anordnande av förvaltarskap C, J, H, A Ja FB 11 kap. 17 a § Rätt att inhämta yttrande enligt FB 11 kap 16 § 2 st. och utredning enligt FB 11 C, J, H, A kap 17 § FB 11 kap 17 a och c §§ Lämna förslag på förvaltare som inte är anställd vid privat företag ÖO, ÖVO, C, J, H, A FB 11 kap 17 a och c §§ Lämna förslag på förvaltare som är anställd vid privat företag ÖO, ÖVO, Ja C FB 11 kap 17 b och c §§ Lämna förslag på god man som inte är anställd vid privat företag ÖO, ÖVO, C, J, H, A FB 11 kap 17 b ach c §§ Lämna förslag på god man som är anställd vid privat företag ÖO, ÖVO, Ja C FB 11 kap 18 § 1 st Interimistiskt beslut att anordna godmanskap i otvistiga ärenden ÖO, ÖVO, C, J FB 11 kap 18 § 2 st. Interimistiskt beslut att förordna god man eller förvaltare som inte är anställd vid ÖO, ÖVO, 1 mån privat företag i annat fall än vid anordnande C,J FB 11 kap 18 § 2 st. Interimistiskt beslut att förordna god man eller förvaltare som är anställd vid ÖO, ÖVO, 1 mån Ja privat företag i annat fall än vid anordnande c FB 11 kap 19 § Beslut att godmanskap enligt FB 11 kap 1-3 §§, otvistigt godmanskap enligt FB 11 c, J, H, 6 mån kap 4 § (se FB 11 kap 19b §) samt godmanskap enligt 17 § lag om framtidsfullmakter ska upphöra Beslut att entlediga god man eller förvaltare vid byte FB 11 kap 21 § Ansöka hos rätten om upphörande av förvaltarskap c, J, H, FB 11 kap 23 § Beslut om att ändra omfattningen av ett godmanskap enligt FB 11 kap 1-3 §§, C, J, H otvistigt godmanskap enligt FB 11 kap 4 § samt godmanskap enligt 17 § lag om framtidsfullmakter FB 11 kap 23 a § Interimistiskt beslut om att ändra omfattningen av ett godmanskap enligt FB 11 C, J, H kap 1-3 §§, otvistigt godmanskap enligt FB 11 kap 4 § samt godmanskap enligt 17 § lag om framtidsfullmakter FB 11 kap 23 § 1st Ansöka om jämkning av förvaltarskap (även interimistiskt) C, J, H FB 11 kap 24 § Infordra yttrande inför beslut om förordnande eller entledigande av god man C, J, H, A eller förvaltare FB 12 kap 9 § Infordra upplysningar om verksamhet av ställföreträdare C, J, H, A FB 12 kap 10 § Samtycke i efterhand till ingånget avtal (ratihabera) i den mån samtycke till den C, J, H 3 mån aktuella frågan är delegerad FB 12 kap. 12 § 1 st. Beslut om fördelning av förvaltning av tillgångar mellan flera ställföreträdare C, J 3 mån FB 12 kap 12 §2 st. Beslut vid oenighet mellan ställföreträdare C, J 3 mån FB 12 kap 13 § Beslut om ställande av säkerhet C, J 3 mån_______ FB 12 kap 16 § Beslut om arvode och ersättning för utgifter till förordnade förmyndare, gode C, J, H, A 6 mån män och förvaltare FB 12 kap 16 a Bestämmande av i vilken mån arvode och ersättning för utgift ska utgå av den C, J, H, A 6 mån enskildes medel, av dödsboets medel eller av kommunala medel FB 12 kap 17 § Beslut om arvode och ersättning för utgifter till legala förmyndare C, J, H, A 6 mån FB13 kap 6 § Beslut om samtycke till placering av omyndigs tillgångar i aktier eller på annat sätt C, J, H 3 mån FB13 kap 8 § Beslut om samtycke till uttag från omyndigs spärrade konto C, J, H 1 mån FB 13 kap 9 § Beslut om upphörande av överförmyndarkontroll eller lättnader i kontrollen C, J 3 mån FB 13 kap 10 § Beslut om samtycke till förvärv eller överlåtelse av omyndigs fasta egendom eller C, J, H 3 mån nyttjanderätt till sådan egendom och upplåtande av nyttjanderätt, panträtt m.m. till sådan egendom FB 13 kap 11 § Beslut om samtycke till att använda omyndigs inkomster som understöd C, J 3 mån FB 13 kap 12 § Beslut om samtycke till att ta upp lån eller ingå någon annan skuldförbindelse, c, J, H 3 mån ingå borgensförbindelse, eller ställa egendom som säkerhet för förbindelse FB 13 kap 13 § Beslut om samtycke till drivande av rörelse C, J, H 3 mån FB 13 kap 16 § Beslut om befrielse att lämna årsräkning eller sluträkning eller lämna sådan C, J, H 3 mån redovisning i förenklad form FB 13 kap 17 § Bestämma ny tid för avlämnande av redovisning (anstånd) C, J, H, A 1 vecka FB 13 kap 18 § Beslut om att förelägga föräldrar att lämna redogörelse för förvaltning C, J, H 3 mån FB 13 kap 19 § Beslut om skärpande föreskrifter och godkännande av avtal som föräldrar träffat C, J, H 1 mån med värdepappersinstitut FB 13 kap 21 § Bestämma tid och plats för att hålla räkenskaper och handlingar tillgängliga för C, J, H 3 mån granskning av förvaltning FB 14 kap 6 § Beslut om samtycke till placering av tillgångar i aktier eller på annat sätt C, J, H 3 mån FB 14 kap 8 § Beslut om samtycke till uttag från spärrat konto C, J, H, A 1 mån FB 14 kap 10 § Beslut om undantag från FB 14 kap 4-8 §§ C, J 3 mån FB 14 kap 11 § Beslut om samtycke till förvärv eller överlåtelse av den enskildes fasta egendom C, J, H 3 mån eller nyttjanderätt till sådan egendom och upplåtande av nyttjanderätt, panträtt m.m. till sådan egendom FB 14 kap 12 §__________ Beslut om samtycke till att använda den enskildes inkomster som understöd C, J, H 3 mån FB14 kap 13 § Beslut om samtycke till att ta upp lån eller ingå någon annan skuldförbindelse, C, J, H 3 mån ingå borgensförbindelse eller ställa egendom som säkerhet för förbindelse FB 14 kap 14 § Beslut om samtycke till drivande av rörelse C, J, H 3 mån FB14 kap 16 § Beslut om att ställföreträdare i särskild ordning ska redogöra för den del av den C, J 3 mån enskildes tillgångar och skulder som inte omfattas av ställföreträdarens förvaltning FB 14 kap 18a § Beslut om att begränsa omfattningen av sluträkning för god man enligt FB 11 kap C,J, H 3 mån

17§ fullmaktsgivare på delegat fullmaktshavarens begäran

25 § Begäran om att Valfri Är inte ett beslut i framtidsfullmaktshavaren ska delegat förvaltningsrättslig mening. LoFF lämna redovisning och Kan inte överklagas. upplysningarom fullmaktsförhållandet och vidtagna åtgärder.

26 § Beslut om brukandeförbud Valfri LoFF delegat Offentlighet och sekretesslagen TF Beslut om avslag på begäran om Valfri 2:17 utlämnande av allmän handling delegat OSL 6:3 OSL Beslut att neka uppgifter till Valfri 10:15a brottsbekämpning m.fl. delegat Sveriges 2026-04-30 13(16) Kommuner och Regioner OSL Beslut om nekande av allmän Valfri 21:3- handling för personer med delegat 3a skyddad folkbokföring, förföljda personer med mera. OSL Beslut om nekande eller förbehåll Valfri Står klart att det intresse som 32:4-5 vid utlämnande av delegat sekretessen ska skydda har sekretessbelagd allmän handling företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut (gäller både underårig/huvudman och ställföreträdare) Förvaltningslagen FL 12 Beslut att avslå en begäran om Valfri § att ärendet ska avgöras delegat FL 14 Beslut att avvisa olämpligt ombud Valfri § eller biträde delegat FL 15 Förelägga ombud att styrka sin Valfri § behörighet genom fullmakt delegat FL 45§ Beslut om avvisning av för sent Valfri inkommen överklagande delegat FL 37- Omprövning av beslut Valfri Nämndens/överförmyndarens

38 §§ delegat beslut kan bara ändras av nämnden/överförmyndaren. Beslut att avskriva ärenden från Valfri Avser ansökningar som vidare handläggning eller lämna delegat återkallats eller som annars något utan åtgärd i andra fall än saknar aktualitet eller annat som tagits in i förhållande som inte föranleder delegeringsordningen eller vad åtgärder som sägs i lag och författning Beslut att avvisa ansökan på Valfri grund av obehörig sökande eller delegat otillräckligt underlag Sveriges 2026-04-30 14(16) Kommuner och Regioner Kommunallagen KL Brådskande ärenden Ordförand Avser sådant som inte 6:39 e delegeras med stöd av 19 kap. 14-14a §§ FB. Anmäls till nämnden vid nästkommande sammanträde Expropriationslagen ExpL Förordna god man som Valfri Beslut fattas med stöd av 11:3 3:2a företrädare vid expropriation delegat FB. Fastighetsbildningslagen FBL Förordna god man som Valfri Beslut fattas med stöd av 11:3 4:12 företrädare vid förrättning delegat FB. och FB 11 kap Dataskyddsförordningen Beslut gällande om en incident Valfri Efter samråd med GDPR- ska anmälas till delegat kontaktpersoner på enheten Integritetsskyddsmyndigheten och/eller DSO eller inte Beslut som avses i 7 kap. 2 § Lag Valfri (2018:218) delegat med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lag (1988:1321) om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap

§130 Diarienr: KS-2026/00271 Remiss av förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att överlämna förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag på remiss till kommunens nämnder att kommunens nämnder åläggs att inkomma med skriftligt remissyttrande till kommunstyrelsen senast 1 september 2026. Ärendebeskrivning Umeå kommun saknar idag politiskt fastställd styrning som • normerar arbetet med att bedöma, besluta, rekvirera, bokföra, nyttja och återrapportera riktade statsbidrag. • tydliggör ansvars- och rollfördelning i de fall riktade statsbidrag kan/bör fördelas till flera nämnder. Avsaknad av politiskt fastställd styrning inom området försvårar aiD ri v m a i r o r iu z-< i r r u i ui I i 11 i 1 r v 1 r 5 r uza tiI a1 5 rr 1 r a»a ikiao r- ui a *A g rr i k a1 i1 »1a1 r 5 r k11v a i c za i I I i a*a k11a 1 i\ / u za i k a i a ii k i a iu a i i i i c ka/ z ak ii a o c kiai c*a ukaai ikiai zu-4 / c A K i " . Avsaknad av gemensamma principer/förhållningsätt och arbetssätt (normering) innebär att sådan normering behöver upparbetas vid bedömning och rekvirering av varje enskilt riktat statsbidrag som kan/bör fördelas till två eller flera nämnder, något som är administrativt betungande och därför inte sker i den omfattning och med den kvalitet i beslutsunderlag som är eftersträvansvärd. Umeå kommun saknar även systematik/stödjande strukturer som: • Underlättar nämnders och förvaltningars arbete med bevakning och bedömning av de riktade statsbidrag som staten aviserar. Justerares sign: Utdraget bestyrks: Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-04-07 • Ger överblick över vilka riktade statsbidrag som rekvireras av nämnder och förvaltningar och vilken omfattning dessa statsbidrag har. Avsaknad av överblick/helhetsbild innebär att det är svårt att bedöma konsekvenser för kommunen som helhet, enskild nämnd och berörd verksamhet om ett eller flera riktade statsbidrag tillkommer eller faller bort. Mot ovanstående bakgrund beslutade kommunstyrelsen den 17 mars att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att inleda beredning av förslag till riktlinje för hantering av statsbidrag. Stadsledningskontorets avdelning för ekonomi & styrning har därför upparbetat förslag till riktlinje för hantering av riktade statsbidrag. Förslaget har upparbetats i samråd med förvaltningarnas ekonomichefer. Förslaget lämnas nu på remiss till kommunens nämnder. För att underlätta kommunens, nämndernas och förvaltningarnas arbete med bevakning och bedömning av de riktade statsbidrag som staten aviserar har regeringen gett Ekonomistyrningsverket och Statskontoret i uppdrag att inrätta en statsbidragsportal. Portalen ska enligt regeringens uppdrag inrättas senast den 31 mars 2026. Komplettering av reglemente för kommunens nämnder och styrelse Med anledning av genomförd översyn har stadsledningskontoret även identifierat behov av ett tillägg till reglemente för kommunens nämnder och styrelse. Förslaget är att i reglementets avsnitt 1.1 Nämndernas uppdrag stryka nuvarande skrivning om att respektive nämnd svarar inom sitt område för att ansöka om statsbidrag gäiiande nämndens verksamhet och ersätta denna skrivning med respektive nämnd svarar inom sitt område för att hantera riktade statsbidrag inom nämndens område, och i förekommande fall samordna denna hantering för flera nämnder när detta bedöms lämpligt. Sådan förändring sker med fördel efter att remisshantering är genomförd, dvs när förslag till riktlinje ska fastställas. Beslutsunderlag Justerares sign: Utdraget bestyrks: Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-04-07 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslut och beslutsunderlag ska skickas till Samtliga nämnder Justerares sign: Utdraget bestyrks: UMEÅ KOMMUN Remissutgåva Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunstyrelsen KS-2026/00271 2026-10-13, § XX Kommunstyrelse och nämnder Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig Riktlinje Tills vidare SLK Ekonomi & styrning Remissutgäva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Innehåll Bakgrund...........................................................................................................................................................3 Syfte..............................................................................................................................................................3 Omfattning och avgränsning......................................................................................................................3 Vilka styrs av riktlinjen?..............................................................................................................................3 Begrepp och definitioner............................................................................................................................4 Principiell roll- och ansvarsfördelning...........................................................................................................4 Krav på hantering av riktade statsbidrag.......................................................................................................5 1. Bevakning.............................................................................................................................................5 2. Bedömning...........................................................................................................................................5 3. Rekvirering...........................................................................................................................................5 4. Fördelning............................................................................................................................................6 5. Redovisning/bokföring.......................................................................................................................6 6. Genomförande av prestation enligt villkor.......................................................................................6 7. Återrapportering.................................................................................................................................6 8. Återbetalning.......................................................................................................................................7 Revidering av riktlinjerna................................................................................................................................7 Relaterade styrdokument...............................................................................................................................7 Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Bakgrund Statens styrning över kommuner sker dels via lagstiftning och författning, dels via generella och riktade statsbidrag. Hantering av riktade statsbidrag ska ske i enlighet med av kommunfullmäktige fastställda riktlinje för god ekonomisk hushållning och riktlinje för kommunens planeringsprocess, detta innebär att hanteringen av riktade statsbidrag ska: • främja effektiv användning av de medel kommunen som helhet förfogar över • skapa förutsättningar för långsiktighet • främja samordning mellan kommunens nämnder och de kommunala bolagen • vara transparent och att vägval/beslut ska vara spårbara i efterhand Generella statsbidrag De generella statsbidragen fördelas inom ramen för det kommunala utjämningssystemet och utfaller i enlighet med den fördelningsmodell staten tillämpar. De generella statsbidragen är ej villkorade utan varje kommun kan nyttja dessa medel utifrån egna prioriteringar och förutsättningar. Umeå kommunfullmäktige fördelar de generella statsbidrag som tilldelas kommunen i samband med beslut om drifts- och investeringsbudget för kommande år. Staten kan även tilldela kommunerna generella statsbidrag för riktade frågor, även om staten kommunicerar att medlen avser "riktade" satsningar så föreligger inget rekvirerings- eller återrapporteringskrav. Dvs det står kommunerna fritt att nyttja och förfoga över tilldelade medel utifrån egna prioriteringar och förutsättningar. Riktade statsbidrag Riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. De flesta av dessa betalas ej ut med automatik utan behöver rekvireras och återrapporteras. Flera betydande riktade statsbidrag hanteras bland annat av Skolverket, Socialstyrelsen, Migrationsverket och Myndigheten för Civilt Försvar (MCF). Syfte Dessa riktlinjer syftar till att tydliggöra definitioner och begrepp, normera hantering av riktade statsbidrag samt tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i kommunstyrelses och nämnders hantering av riktade statsbidrag. Detta gäller särskilt i de fall då en nämnd har ansvar för att samordna hanteringen av bidrag som berör flera nämnder. Omfattning och avgränsning Denna riktlinje normerar hantering av riktade statsbidrag. Denna riktlinje normerar inte hantering av generella statsbidrag, projektmedel samt bidrag riktade till enskilda individer (fr arbetsförmedling etc). Vilka styrs av riktlinjen? Kommunstyrelse, kommunens nämnder samt kommunstyrelsens och nämndernas förvaltningar. Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Begrepp och definitioner Villkor Ett villkor definieras som ett krav på prestation från bidragsmottagaren att genomföra vissa avgränsade åtgärder för att få tillgodogöra sig bidraget. Generella statsbidrag Bidrag från staten utan villkor Generella statsbidrag redovisas under posten Generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär att generella statsbidrag fördelas av Umeå kommunfullmäktige i samband med beslut om drifts- och investeringsbudget för kommande år. Riktade statsbidrag Bidrag från staten med villkor Riktade statsbidrag redovisas som en post under Verksamhetens intäkter. Detta innebär att riktade statsbidrag ingår i verksamhetens nettokostnader och är utöver tilldelade medel från kommunfullmäktige. Hantering av Med hantering av riktade statsbidrag menas i detta dokument en process i vilken följande moment ingår: Bevaka, bedöma, rekvirera, fördela, följa upp, återrapportera och återbetala samt överklaga beslut om det aktuella statsbidraget. Principiell roll- och ansvarsfördelning • Nämnd1 ansvarar för att den kommunövergripande riktlinjen för hantering av riktade statsbidrag följs. Nämnderna kan vid behov skapa egna skriftliga rutiner för att säkerställa att bevakning, ansökan och återrapportering av statsbidrag sker i enlighet med den kommunövergripande riktlinjen. • Nämnd har ansvar för att hantera riktade statsbidrag som endast berör den egna nämnden. Nämnderna kan med fördel delegera hanteringen av statsbidragen. • En nämnd kan ha samordningsansvar för hanteringen av riktade statsbidrag inom ett verksamhetsområde som berör flera nämnder. Nämnden kan med fördel delegera samordningsansvaret. • En nämnd med samordningsansvar ska hantera riktade statsbidrag i samverkan med övriga berörda nämnder. Samtliga berörda nämnder ska komma överens om moment såsom bedömning och fördelning mellan nämnder samt övriga moment som inte är av administrativ karaktär. • Nämnd har ansvar för att hantera riktade statsbidrag som berör den egna nämnden och extern part. Nämnderna kan med fördel delegera hanteringen av statsbidragen. Nämnden ansvarar för att skriftligen komma överens med extern part om moment såsom bedömning och fördelning samt övriga moment som inte är av administrativ karaktär. 1 innefattar även kommunstyrelsen som nämnd Remissutgäva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 Krav på hantering av riktade statsbidrag 1. Bevakning Respektive nämnd har ansvar för att bevaka utlysningar om riktade statsbidrag inom nämndens ansvarsområde (samt inom de utgifts- och poiitikområden som ligger inom nämndens befintliga eller potentiella grunduppdrag). Sådan bevakning bör innefatta både tillkomst och bortfall av riktade statsbidrag. Nämnderna kan med fördel delegera sådan bevakning av riktade statsbidrag till förvaltningschef eller annan tjänsteperson. Om nämnden delegerar bevakning bör delegat informera nämnden om väsentliga förändringar (tillkomst/bortfall av riktade statsbidrag) när hen får kännedom om att väsentliga förändringar aviserats. Nämnd har ansvar för att inom ramen för årlig planerings- och uppföljningsprocess informera kommunstyrelsen om väsentliga förändringar avseende riktade statsbidrag som nämnden fått kännedom om. 2. Bedömning Respektive nämnd har ansvar för att bedöma om utlysta riktade statsbidrag ska rekvireras. Vid sådan bedömning bör nämnden bedöma om de medel nämnden kan rekvirera genom det riktade statsbidraget är tillräckliga för att tillgodose de krav på prestation, administration och återrapportering som åläggs nämnden vid beviljad rekvirering. Nämnd ansvarar för att säkerställa en medvetenhet om vilka möjligheter och åtaganden som statsbidraget medför. Stadsbidrag som bedöms medföra väsentlig ambitionshöjning eller varaktig kostnadsökning ska särskilt beaktas. Vid bedömning ska även dialog med eventuella andra nämnder som bedöms ha möjlighet att rekvirera ett specifikt riktat stadsbidrag genomföras. Vid dialog ska frågan om vilken nämnd (om flera nämnder kan söka) som har samordningsansvar för hantering och rekvirering av statsbidraget för kommunens räkning avgöras. 3. Rekvirering Efter bedömning och eventuell dialog med andra berörda nämnder har den nämnd som utsetts som samordningsansvarig nämnd ansvar för att rekvirering sker. Nämnderna kan med fördel delegera rekvirering och vidare hantering av riktade statsbidrag. Respektive nämnd behöver i så fall säkerställa att nämndens delegationsordning innehåller delegation avseende ansökan eller rekvisition av riktade statsbidrag om beslut om ansökan ska fattas av tjänsteperson. Beslut enligt delegation om att ansöka/rekvirera eller inte söka ett statsbidrag ska meddelas nämnden, beslutet ska motiveras. Statsbidrag som kräver åtaganden utöver ordinarie verksamhet ska beslutas av nämnd om inte frågan om rekvirering av specifikt riktat statsbidrag delegerats från nämnd till tjänsteperson. Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 4. Fördelning Vid fördelning av riktat statsbidrag mellan flera nämnder ska förslag till fördelningsnyckel upparbetas i dialog mellan berörda nämnder. Förslag till fördelning ska dokumenteras skriftligt och innehålla motivering till vald fördelning. Förslag till fördelning ska fastställas av berörda nämnder. Kommunstyrelsen har ansvar för att, om behov bedöms föreligga, besluta om samordningsansvar och/eller fördelning av riktade statsbidrag som berör flera nämnder i de fall berörda nämnder ej kan komma överens om samordningsansvar eller fördelning mellan berörda nämnder. 5. Redovisning/bokföring Nämnderna ansvarar för att redovisa statsbidrag på ett korrekt sätt enligt god redovisningssed och anvisning från Stadsledningskontoret. 6. Genomförande av prestation enligt villkor Den/de nämnder som är mottagare av medel från ett riktat statsbidrag ansvarar för att prestation och övriga villkor som förknippas med det riktade statsbidraget tillgodoses. För de statsbidrag som kräver en utökad organisation eller särskilda kostnadsökningar ska en separat handlingsplan redogöra för hur prestationen ska utföras och hur övriga villkor som förknippas med det riktade statsbidraget tillgodoses. I planen ska det framgå hur eventuella återbetalningskrav ska fördelas (se även punkt 8 nedan). Handlingsplanen ska anmälas till den/de nämnder som ansvarar för att prestation genomförs och villkor efterlevs. 7. Återrapportering Nämnderna återrapporterar nyttjande av medel och prestationskrav för de statsbidrag nämnden rekvirerat på ett korrekt sätt till ansvariga myndigheter i enlighet med de villkor som följer med det riktade statsbidraget. Under året ska en fortlöpande återrapportering avseende nämndens nyttjande av riktade statsbidrag ske från nämndens förvaltning till nämnden i lämplig omfattning. Om förvaltning identifierar att villkor/prestationskrav riskerar att ej tillgodoses ska nämnden informeras så tidigt som möjligt. Om nämnd får indikation på att villkor/prestationskrav ej kommer att tillgodoses och det därmed uppstår risk för återbetalning ska nämnd informera kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder. Utöver den löpande rapporteringen ska en mer omfattande återrapportering till nämnd ske en gång per år. Årlig återrapportering ska innefatta: • En sammanställning över de riktade statsbidrag nämnden nyttjat, omfattning av de medel nämnden rekvirerat och beviljats per statsbidrag samt uppgift om ev återbetalning till följd av att nämnden ej uppfyllt statsbidragets villkor. Denna sammanställning ska behandlas i samband med nämndens rapport för tertial 3. Protokollsutdrag och sammanställning ska vidarerapporteras till kommunstyrelsen i samband med att nämnden överlämnar rapport för tertial 3 till kommunstyrelsen. Remissutgåva - Riktlinje för hantering av riktade statsbidrag 2026-03 19 8. Återbetalning Om prestation ej tillgodoses har respektive nämnd ansvar för att hantera ev återbetalning av riktade statsbidrag som endast berör den egna nämnden. Om riktat statsbidrag fördelats till flera nämnder och en/eller flera nämnder ej uppfyller prestationskrav och krav på återbetalning därmed uppstår för det riktade statsbidraget i sin helhet ska den/de nämnder som ej tillgodosett villkor/prestationskrav stå för återbetalningskravet. Revidering av riktlinjerna Denna riktlinjes aktualitet och relevans prövas kontinuerligt i enlighet med Umeå kommuns Riktlinje för styrande dokument. Om aktualitets- och relevansprövning påvisar behov av revidering tillställs denna bedömning kommunstyrelsen för beslut om att riktlinjen ska revideras. Förslag till revidering bereds och tillställs därefter kommunstyrelsen för fastställande. Relaterade styrdokument Riktlinje för God ekonomisk hushållning Riktlinje för planeringsprocess Nr.12 enligt kallelse/ föredragningslista Förslag till ny fördjupad översiktsplan Holmsund och Obbola Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att avstå från att yttra sig över förslag till ny fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola. Ärendebeskrivning Förslag till ny fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola är ute på samråd fram till 6 september 2026. Syftet med planen är att tydliggöra hur Holmsund och Obbola bör utvecklas i enlighet med kommunens strategi för hållbar tillväxt och bidra till att nå visionen om 200 000 Umeåbor. Planen ska skapa förutsättningar för orterna att växa med attraktiva boendemiljöer och ge goda förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Planförslaget redovisar förslag på hur mark ska användas för bostäder, verksamheter, grönområden, gator, torg m.m. och ger vägledning för efterföljande beslut om hur mark- och vattenområden ska nyttjas. 2023 genomfördes ett samråd om ett tidigare förslag till översiktsplan. Efter samrådet ändrades förutsättningarna för några av de viktigaste frågorna i samrådsversionen 2023. Eftersom det har inneburit en omfattande omarbetning av planförslaget genomförs nu ett nytt samråd. Överförmyndarnämnden är tacksam över möjligheten att yttra sig i denna fråga, men avböjer att yttra sig med hänvisning till att nämndens grunduppdrag saknar direkt koppling till förslaget om fördjupad översiktsplan Holmsund och Obbola. Överförmyndarnämnden avstår därför att lämna några synpunkter. Beslutsunderlag Planhandling samt samrådsredogörelse från tidigare samråd 2023 Beredningsansvarig Sandra Andersson Beslutet skickas till Stadsledningskontoret, Strategisk utveckling, elin.lindkvist@umea.se Översiktsplan Umeå kommun Fördjupning för Holmsund och Obbola med miljökonsekvensbeskrivning MKB Samråd t.o.m. 6 september 2026 UMEÅ KOMMUN www.umea.se Innehåll 1. Inledning............................................................................................................................3 2. Vision och utgångspunkter.........................................................................................5 2.1 Vision.....................................................................................................................5 2.2 Utgångspunkter och förutsättningar...................................................................8 3. Planförslag.......................................................................................................................10 Översiktsplan för Umeå kommun 3.1 Övergripande riktlinjer för Holmsunds och Obbolas tätorter........................10 Fördjupning för Holmsund 3.2 Nya områden med bostäder i Holmsund ........................................................12 3.3 Nya områden med bostäder, verksamheter och natur i Obbola....................19 och Obbola Söder om Obbola.....................................................................................................19 Väster om Obbola.....................................................................................................21 Norra Obbola............................................................................................................22 Projektgrupp: Thomas Lundgren, projektledare och samhällsplanerare 3.4 Mark för verksamheter i Holmsund................................................................24 Pernilla Helmersson, samhällsplanerare 3.5 Handel och service............................................................................................29 Sofie Granberg, planarkitekt Sarah Lundgren, mark- och exploateringsingenjör 3.6 Trafik och infrastruktur.......................................................................................31 3.7 Grönstruktur; natur och rörligt friluftsliv.........................................................42 Expertstöd: John Bylund, Gator och parker 3.8 Riksintressen, kommunens ställningstagande................................................46 Per Hänström, Miljö- och hälsoskydd Emma Johansson, Miljö-och hälsoskydd 3.9 Risker..................................................................................................................49 Roger Westman, Miljö- och hälsoskydd John Eklund, Vakin 4. Genomförande................................................................................................................51 Tomas Savilathi, Fritid 4.1 Översiktsplanen som strategidokument...........................................................51 Anna Flatholm, stadsarkitekt Lina Samuelsson, INAB 4.2 Markägande, markpolitik..................................................................................51 Lars-Gunnar Helgesson, kollektivtrafik UKF 4.3 Bostadsbyggande ..............................................................................................51 Linda Gustafsson, Statsledningskontoret Isabelle Forsberg, Gator och parker 4.4 Sektorsvisa genomförandefrågor ....................................................................52 4.6 Exploateringsavtal.............................................................................................54 Bilder, kartor och illustrationer: Flygfoton: Lars Llndh Övriga bilder, kartor och illustrationer: 5. Planeringsförutsättningar...........................................................................................55 Umeå kommun där inget annat anges 5.1 Befolkning och bostadsbestånd.........................................................................55 Bild framsida: 5.2 Naturgivna förutsättningar...............................................................................55 Bilden visar Sandviksudden i Holmsund norrifrån, med vision om utveckling av området med ny bebyggelse, 5.3 Samråd och dialog............................................................................................58 strandpromenad och bryggor. Illustration: DetailGroup 6. Konsekvenser och miljöbedömning........................................................................60 Webbplats: www.umea.se/holmsund 6.1 Avgränsning........................................................................................................60 6.2 Nollalternativ.....................................................................................................60 © Umeå kommun Medgivande LAN 10 - 42 6.3 Planförslag .........................................................................................................61 6.4 Planens överensstämmelse med miljömål.....................................................70 6.5 Miljökvalitetsnormer..........................................................................................71 6.6 Konsekvenser för social hållbarhet...................................................................71 6.7 Sammanfattande redogörelse............................................................................71 Plankarta Fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola, samråd 2026.... 72 Introduktion 1. Inledning Där den virvlande Umeälven slutligen möter det friska havet - där ligger Holmsund och Obbola, två industripräglade skärgårdssamhällen som knyts samman genom en bro över fjärden. Färje- förbindelserna över Kvarken gör området till en viktig knutpunkt och den bländande horisonten lockar både boende och besökare. Förutom läget vid havet är det också närheten till Umeå som gör Holmsund och Obbola till attraktiva bostadsorter. SCA:s industri i Obbola och hamnen i Holmsund är verksamheter som präglar samhälle­ na och som har en expansiv utveckling. Samtidigt finns önskemål om att tillskapa nya bostäder och att utveckla orterna som goda livsmiljöer. Med detta som utgångspunkt är syftet att denna översiktsplan ska • tydliggöra hur Holmsund och Obbola bör utvecklas i enlighet med kommunens strategi för hållbar tillväxt och visionen om 200 000 invånare • skapa förutsättningar för Holmsund och Obbola att växa med en hållbar bebyggelsestruktur som ger attraktiva boendemiljöer samt goda förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Översiktsplanen visar på kommunens vision för den långsiktiga mark- och vattenanvändningen. Över­ siktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområ­ den ska nyttjas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen ska enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen beakta en rad allmänna intressen. I lagtexten nämns bland annat natur- och kulturvärden, goda miljöförhållanden, god social livsmiljö för alla samhällsgrupper, bostadsbyggande, kommunikationsleder, klimataspekter och ekonomisk tillväxt. Planläggningen ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områ­ dena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Översiktsplanen används när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser eller prö­ var bygglov enligt plan- och bygglagen. Relation till andra översiktsplanedelar Holmsund och Obbola har fram till nu ingått i Fördjupningen för Umeå som behandlar Umeås framtida tillväxtområde. Föreliggande översiktsplanedel ersätter alltså Fördjupning för Umeå för de geografiska delar som behandlas i Fördjupning för Holmsund och Obbola. Fördjupning för Holmsund och Obbola berör även vissa delar som hittills ingått i Fördjupning för älvs­ landskapet och ersätter, på samma sätt, de geografiska delar som denna fördjupning berör. Planavgränsningarna för Fördjupning för Umeå och Fördjupning för älvslandskapet kommer ändras att överensstämma med den nya översiktsplanedelen för Holmsund och Obbola. Introduktion Arbetet med en översiktsplan Arbetsgången för att ta fram en översiktsplan är reglerad i plan- och bygglagen. Det inledande ske­ det inkluderar tidig dialog med verksamheter, myndigheter, organisationer, föreningar och inte minst boende i Holmsund och Obbola. Dessutom tas underlag och utredningar fram som tillsammans med resultatet av dialogen fungerar som utgångspunkt för planarbetet. PLAN­ LAGA SAMRÅD ANTAGANDE FÖRSLAG KRAFT Synpunkter Synpunkter Under hösten 2021 genomförde kommunen en medborgardialog som underlag för arbetet med en översiktsplan för Holmsund och Obbola. Dialogen skedde genom en utställning på biblioteken i Holm­ sund och Obbola och genom kommunens webbplats. I kapitel 5, Planeringsförutsättningar, sammanfat­ tas resultatet av medborgardialogen. Under hösten 2023 genomfördes ett samråd om ett förslag till fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola. Det nu aktuella planförslaget utgör en revidering av förslaget från 2023 utifrån nya förut­ sättningar och de synpunkter som inkom under samrådet. Förändringarna bedöms vara så stora att det motiverar ett nytt samråd. Inkomna synpunkter under samrådet 2023 finns sammanfattade i en samrådsredogörelse med en kommentar om hur de bedömts i det nya planförslaget. 2. Vision och utgångspunkter 2.1 Vision Holmsund och Obbola är avgörande för kommunens scenario för hållbar tillväxt med ambitioner om att orterna ska växa med sammanlagt 5 ooo boende. Hamnen är en strategisk nod och en avgörande komponent som kopplar samman öst-väst och nord-syd och som på ett avgörande sätt bidrar till den dynamiska utvecklingen för norra Sverige. Översiktsplanens förslag till vision: Introduktion Ortsutveckling med gränsöverskridande internationell, regional och lokal närhet i samklang Sammanfattande begrepp är stärkande samexistens, närhet samt port och brygga. Planen handlar om att överbrygga utmaningar, visa på modeller och lyfta potentialer där orternas tillväxt och expansiva verksamheter kan existera hand i hand. Det handlar om att skapa en modell där befolkningstillväxt i orterna och utveckling av attraktiva livsmil­ jöer sker hand i hand med de expansiva verksamheterna. Holmsund och Obbola kan bli ett föredöme för attraktiva livsmiljöer - utifrån gällande förutsättningar och utmaningar. Våra två samhällen har historiskt utvecklats parallellt, och ska så få göra, men stärker tillsammans sin gemensamma tillväxt- och attraktionskraft som bostads- och verksamhetsorter för människor samt företag. Närheten mellan orterna finns där. Andra exempel på stärkande samexistens är det marina, både gällande marin ekonomi och marin ekologi. Ambitionen är att det ska kännas som ett väsentligt besöksmål inom Umeå när man kommer till Holm­ sund och Obbola. Samt att man ska vilja stanna och inte bara ta sig vidare. Vidare handlar visionen om relationen mellan Umeå och Vasa. Med utvecklade kommunikationer och i framtiden en bro kommer vi närmare varandra (och på mycket lång sikt bidrar även landhöjningen till detta!). Man bör därför kunna känna Vasa redan i hamnorterna samt i Umeå. Andra paralleller handlar om att vi i planområdet kombinerar en storhamn som skapar tillgänglighet för exempelvis containerfartyg med flertalet platser för småbåtshamnar med sina möjligheter liksom fiskenäring. Visionen handlar vidare om platserna som en port för gränsöverskridande vildmarksturism - som likt fåglarna sträcker sig gränslöst i geografin via Bottniska vikens smala midja. Området utgör en ingång till rekreationsturismen från hav och fjäll med ambition att detta ska kunna förnimmas lokalt. Strax utanför planavgränsningen finns Natura 2000 och vi har också älven och havet just här. För boende i orterna handlar det om att kunna ta del av denna unikhet och det lugna samtidigt som orterna ger rika möj­ ligheter att ha en aktiv fritid med ett stort antal anläggningar för exempelvis golf, mountainbikearena, simhall, sportfält och mycket mer. Visionen om planen som port till akademin illustreras både i flödena av studenter mellan våra två länder men också i närheten till universiteten liksom spridning av kunskap längs vårt regionala stråk. Det handlar även om bryggan, inte bara praktiskt i den stora visionen om bron, utan även att möta kommande epoker av verksamhetssprång som exempelvis skiftet till den gröna omställningen. Lokalt har vi avtrycken från historien med sågverkseran, via pappersfabriken och dess satsningar på framti­ den. Det fossiloberoende illustreras av vindkraftverken och sikte på havsbaserad elproduktion. Visionen berör även språnget gällande den marina situationen där vi har att hantera det historiska arvet med exempelvis giftiga fiberbankar där inriktningen för framtiden är ökade fiskebestånd, att Bottenviken är välmående samt också att strömmingen kommer tillbaka till gagn för de fiskenäringar som historiskt varit central för Holmsund och Obbola och som är viktig än i dag. Stärkande samexistens Närhet Port och brygga Samexistens mellan verksamheter med • Porten till gränsöverskridande vildmarksturism - ganska betydande miljötillstånd och från hav till fjäll. Lokalt Natura 2000, älvdeltat och utveckling av attraktiva livsmiljöer havet. Holmsund och Obbola - har utvecklats • Aktiv fritid och naturupplevelser - anläggningar parallellt, alltid med närhet och exklusiva lokala värden. Marin ekonomi och ekologi • Dörren till akademin-studentströmmar och Umeå och hamnen - närvaron av Umeå, vilja spridning av kunskap på olika skalnivåer att uppleva Holmsund och Obbola. • Bryggan till omställning - fast förbindelse på sikt, Umeå och Vasa - allt närmare. Närvaro av skiftet mot den gröna omställningen med det Vasa fossiloberoende Storhamn och småbåtshamnar - plats för allt • Marina situationen - Bottenviken välmående, frän containerfartyg till fritidsbätsintresset ökade fiskebestånd samt fiskenäring Introduktion Planens koppling till visionen I planen presenteras initiativ som fungerar stärkande för visionen. I Holmsund och Obbola skapar översiktsplanen utrymme att förverkliga småhusdrömmar i olika områdena. Möjligheten ges till tätare bebyggelse i de centrala delarna av Holmsund och Obbola. På kort sikt är Märkpojken en resurs för hamnens och andra verksamheters behov, och på lång sikt möjligt för bostäder, arbetsplatser och verksamheter som möjliggörs med en fast förbindelse till Holmsund. Här finns också en relation till Västerbacken som tydligt minner om det gamla brukssamhället. Sida vid sida med det nya, stärkande samexistens också här. Planen visar på en rad sammankopplande insatser lokalt på olika sätt. Att successivt utveckla strand­ promenaderna bidrar liksom att lägga grund för ett centrumstråk i Holmsund som sträcker ut dagens situation, som hittills samlat sig kring Himmelska fridens torg, till ett framtida stråk för service men även vistelse. För Obbola, som länge saknat en centrumpunkt, blir visionen att bygga vidare på och stärka det stråk som i dag innehåller spridda funktioner så att det i framtiden kan bli tydligare och vitalare. Här skapas möjligheter att lokalisera utveckling såsom kompletterande bebyggelse och verksamhet så att denna tanke om stråk kan utvecklas övertid. Planens vision handlar också om kommunikationerna och logistiken på alla skalor. Givetvis illustrerat i kopplingen till världen med hamnen som ingången till Sverige och vidare i olika riktningar men också i den mindre skalan och en förändrad vardagslogistik där steget på lång sikt också innefattar persontrafik på tåg till Umeå och vidare. Planen har ett stort fokus på att överbrygga barriärer. Exempelvis över tung infrastruktur och genom, som nämnts, att utveckla stråken för service och vistelse. Sammanfattningsvis handlar planen om att överbrygga, koppla samman, skapa närhet och visa på kom­ binationer för samexistens och stärkning som ger värden. Ambitionen är att katalysera tillsammanskraft för att få till kedjor mellan målpunkter för livskvalitet, för energi, råvaror, utbyten. Därtill att initiera kraft om hur vi kan slimma midjan i Kvarken och få till en än tydligare närhet med vår närmsta grannstad, hjälpas åt med miljösituationen, skapa ytterligare engagemang från ideella för en fantastisk livsmiljö samt att investerare vill vara med eftersom det finns närhet till stora värden. Förtroendevalda Tjänstepersoner Den lokala offentliga servicen i Holmsund och Statliga aktörer Obbola inom infrastruktur Kommunens OFFENTLIGA verksamheter INITIATIV Regionens Hamnens utveckling och därtill verksamheter kopplade aktörer och verksamheter Holmsundsborna PRIVATA Obbolaborna IN ID I E T E IA L T LA IV INITIATIV SCAs utveckling Dagens och framtidens Befintliga företag och framtida medborgare verksamheter Inflyttare Näringsliv Lokala föreningar och Byggherrar organisationer Markägare Fastighetsägare När det finns en gemensam bild av ett områdes framtida utveckling, och när många olika aktörer drar åt samma håll, skapas förutsättningar för verklig kraft i förverkligandet. Översiktsplanen för Holmsund och Obbola syftar till att vara en långsiktig spelplan som kan bidra till tillsammanskraft bland olika aktörer, offentliga, privata liksom ideella. 2.2 Utgångspunkter och förutsättningar Ljumviken i Holmsund Holmsund och Obbolas utveckling Planförslag Holmsund och Obbola är båda industripräglade skärgårdssamhällen. Här möts hav och älv, båtliv och fiske. Områdena bär historik som speglar sågverkseran med flottning och träindustri. Här finns en små- skalighet och bykänsla samtidigt som det är något av barriärernas samhällen med tung infrastruktur och tung industri. Vattnet är tydligt närvarande - här finns både simhall och naturbad. En av kvaliteterna ligger i tätorternas närhet till Umeå. Här kan många bo och dra nytta av goda kommunikationer. Stegvis utveckling och tydliga avtryck av modernismen Holmsund är ett ungt samhälle. Det bildades vid mitten av 1800-talet medan Obbola antas ha haft bo­ sättning redan på 1300-talet. År 1947 antogs en stadsplan för Holmsund som ersatte en tidigare stads­ plan från 1938.1947 års stadsplan togs fram i samband med sammanslagning av municipalsamhällena Djupvik och Obbola. Bebyggelsen hade vuxit som följd av sågverkens etablering, samhällena var stillastående och bostäderna dåliga. Med 1947 års stadsplan antogs ambitioner om permanentbostäder istället för baracker. Tätorterna, särskilt Holmsund, är idag präglade av stora utbyggnader på 1960-talet där både industrin och bebyggelsen är storskalig. Huvudtrafiknäten i samhällena är överlag rätt oför­ ändrade över tid även om modernismen satt sina avtryck med planskildheter, gångpassager och tunnlar. Båda samhällena är ganska svårorienterade. I Obbola är fabriken alltid nära och trots att samhället är litet kan det vara svårt att hitta i. Utmaningar för både Holmsund och Obbola gäller avsaknad av cen­ trumfunktioner och behov av nya strukturer. Trots fina platser kan det upplevas övergivet med intryck att man inte riktigt tagit tillvara på godbitarna. Landskapets förändring Historiska kartor visar tydligt effekter av den pågående landhöjningen. Kuststräckan är idag starkt påverkad och uppflikad av pirar, bryggor och muddringar. Hillskär var tidigare en egen ö men som med utfyllnader nu är en del av hamnområdet. Patholmsviken är ett senare tillkommet hamnläge som inte fanns på 1960-talet. Även Patholmsviken är utfylld och utbyggd med vågbrytare. Äldre bilder tydliggör att badplatsen i Holmsund var del i ett mindre jordbruksstråk. Ett senare tillskott är Ljumviksudden. Holmsund är i huvudsak byggd på tidigare skogsmark. I Holmsund finns en skidbacke som haft den användningen sedan lång tid tillbaka. Obbola är till stor del byggd på tidigare jordbruksmark och vid en relativt samlad by där det finns gott om historiska mönster som ger det småskaliga och vindlande intrycket. Särskilt kulturmiljöintressant Västerbacken i Holmsund är en historisk miljö med koppling till sågverksepokerna med bland annat arbetarbostäder, skola och kyrka. Området är dock i dagsläget svårtillgängligt. Ett annat utvecklingshis- toriskt intressant område i Holmsund finns mellan Storgatan, Svedbergsgatan, Nygatan och Tornbergs­ vägen i Holmsund. Komponenterna i miljön är en rutnätsplan samt representativa och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Rutnätsstrukturen ligger i kuperad terräng i nordsydlig riktning med en mängd bergknallar. Denna, ofta balkongprydda, tvåvåningsbebyggelse uppfördes efter branden 1888 och har en tydlig skärgårdsprägel. Kvarteren ligger i nordsydlig riktning med brandgata i form av en 9 meters byggnadsfri zon. Precis som i Umeå stad. Kvaliteterna kopplas till topografin, det synliga berget men även gatukaraktären där Storgatan är affärsgatan. Ett sätt att omsätta karaktärerna handlar om att bibe­ hålla och bygga vidare på mångfalden i stadsdelens verksamheter och dagliga liv liksom att ta inspira­ tion i typiska detaljer för detta område. Morgondagens årsring tar form En annan aspekt är att trots att både Holmsund och Obbola har sin särart av närhet till hav och älv är tillgängligheten till vattnet ganska begränsad. Detta har dock god potential att kunna utvecklas som en del av den skärgårdskaraktär också Holmsund i viss mån besitter. I samhällena visas avtryck från olika tidsperioder, dels från tiden efter branden, dels från den stora utvecklingseran där 1970-talet tydligt är representerad. Med pågående utveckling skapas alltså möjligheter till nya årsringar. Potentialer finns inte minst där det idag är industrimark och överlag inrymmer vattnet och miljöerna med industriarvet fina potentialer. Höjdskillnaderna är en annan viktig särart för dessa tätorter. Överlag kan höjderna, framförallt i Holmsund, betraktas som potentialer i vila. Detta är kvaliteter som är unika i kommunen. Sammanfattande utgångspunkter att tillvarata vid utvecklingen av Holmsund och Obbola Bland Holmsunds och Obbolas många kvaliteter kan följande tre särskilt lyftas som utgångspunkter att tillvara och utveckla i planeringen av samhällena: • Närheten till havet och naturen - ger fina lägen för bostäder, småbåtshamnar, badplatser m.m. Orterna har närhet till natur- och friluftsområden som ger möjlighet till vandring, skidåkning, golf m.m. • Topografin med utsiktspunkter och bebyggelse med skärgårdskarakär och värdefull kulturmiljö. Orternas särarter kopplar till höjder med bergknallar och utsikter mot samhällena och omgivande vatten samt till att det finns bebyggelse med en tydlig skärgårdsprägel samt det historiskt intressan­ ta området Västerbacken som speglar sågverksepokerna. • Hamnen och färjan till Finland, närhet till Umeå samt näringslivsutveckling. Orternas läge nära Umeå och goda kommunikationer gör Holmsund och Obbola till intressanta platser att bo på där hamnen med tillhörande verksamheter gör Holmsund till en port mot omvärlden. I orterna finns ett flertal stora företag liksom attraktiva lägen för utveckling av näringslivet. Goda möjligheter finns även för mindre aktörer där potentialer finns inom befintliga lokaler och bestånd. Planförslag 3. Planförslag 3.1 Övergripande riktlinjer för Holmsunds och Obbolas tätorter Översiktsplanen ska bidra till att utveckla Holmsund och Obbola med nya attraktiva boenden, offentliga miljöer, grönområden och möjligheter för näringslivets utveckling. Utifrån orternas kvaliteter och förut­ sättningar är inriktningen i denna översiktsplan följande: • Tillvarata möjligheterna till komplettering med fler bostäder och verksamheter inom befintliga Holmsund och Obbola. Möjligheterna till komplettering av befintlig bebyggelsestruktur både i Holmsund och Obbola är goda, i synnerhet gällande Holmsund. Fastigheterna är stora och det finns en hel del lågutnyttjade ytor samt en hel del markparkeringar. Det är önskvärt med nya bostäder och saknade funktioner eller underrepresenterade boendeformer där behov finns. Ny bebyggelse ska berika befintliga miljöer. • Tillvarata karaktärsdrag i landskapet vid utveckling av nya områden för bostäder och verk­ samheter. Förutom kompletteringsmöjligheterna föreslås nya områden, vars höjd- och vattenlä­ gen ger unika boendekvaliteter i ett Umeå kommunperspektiv. I Holmsund föreslås områden med närhet till centrum lämpliga för flerfamiljshus, samt områden för småhusbebyggelse. För Obbola föreslås nya områden för tillkommande bebyggelse väster om samhället men även kring Byviken liksom söder om Byviken längs Södra Obbolavägen. • Trygga förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Detta möjliggörs bl.a. genom att nya bostäder och andra störningskänsliga verksamheter undviks där riktvärdena för buller riskerar att överskridas enligt prognosticerad bullernivå 2050 för hamnens verksamheter och trafik. Ei2:ans funktion för trafiken till hamnen tydliggörs, liksom förutsättningar för en eventuell framtida fast förbindelse till Finland. Mångfalden av verksamheter i Holmsund utgör en historisk karaktär som kan stå som inspiration för framtida utveckling. • Stärk och utveckla stråk och offentliga rum. Särskilt angeläget är att pröva möjligheterna att stär­ ka de centrala delarna av Holmsund genom av förtätning och förädling av de offentliga platserna, framför allt kring torget och anslutande stråk. Det ger förutsättningar för att bibehålla och utveckla centrum och torget för vistelse, aktiviteter och möten. Obbola saknar en tydlig centrumpunkt och har en struktur med utspridda funktioner med olika lägen för idrottsplats, skola, affär, Folkets hus med mera. Ambitionen är likt Holmsund att bejaka komplettering av bebyggelse och verksamheter och sträva efter att stärka stråk med potentialer. • Tillvarata och utveckla värdefulla kulturmiljöer. Delar av centrala Holmsund är kulturhistoriskt intressant med ett flertal värdefulla byggnader från slutet av 1800-talet och följande decennier. Här är det viktigt att att ny bebyggelse i annan skala och med andra uttryck kan tillkomma, och att värdet av nya bostäder och verksamheter i ett centralt läge avvägs mot kulturmiljövärdena. De värdefulla kulturmiljöerna på Västerbacken och Djupvik i Holmsund är reglerad i gällande de­ taljplaner med syfte att bibehålla och vårda områdenas bebyggelsemiljö. Kommunens ställningsta­ gande är att områdenas kulturvärden fortsatt säkerställs vid framtida utveckling av orten. • Överbrygga barriärerna. Nya och förbättrade passager av järnvägen och på lång sikt E12 genom Holmsund föreslås för att minska barriärer, knyta ihop samhällets olika delar, skapa kortare och tryggare vägar till skolor och andra målpunkter samt förbättra orienterbarheten i samhället. • Förbättra tillgängligheten till vattnet och utveckla parker och rekreationsområden. Stora delar av stränderna i både Holmsund och Obbola är ianspråktagna av industrier och hamnverksamhet. Tillgängligheten till vattnet bör förbättras, bl.a. genom en utvecklad strandpromenad i Holmsund. Parker, natur och rekreationsområden ges möjlighet att utvecklas och tillgängliggöras. Tillgänglighe­ ten till den historiska miljön Västerbacken bör eftersträvas. • Komplettera med träd och grönska. Det finns relativt lite allmän platsmark i Holmsund och Obbola där ny grönska kan tillskapas. Men där möjlighet finns bör träd, blommande ängsytor och annan vegetation planteras. Dessa bidrar med biologisk mångfald, vattenrening, skugga och andra ekosys­ temtjänster. Planförslag Fördjupningen för Holmsund och Obbola utgår från den kommunövergripande översiktsplanen för Umeå kommun (antagen 2018) med dess övergripande strategier för hållbar tillväxt och vision om 200 000 invånare år 2050. Översiktsplanens bebyggelsescenario mot 200 000 invånare redovisar ett tillskott på 3000 personer i Obbola och 2000 personer i Holmsund. Detta planförslag bedöms möjliggöra denna tillväxt tillsammans med de utbyggnadsprojekt som är kända sedan tidigare. Att behålla handlingsfrihet Det finns osäkerheter kring flera frågor som kan få stor betydelse för Holmsund och Obbolas utveckling, t.ex. tillkomsten av en fast förbindelse, framtida tågtrafik och utbyggnaden av de utpekade utvecklings­ områdena. Det går idag inte att veta något bestämt om genomförandet och vid vilken tid samt i vilken takt och ordning dessa projekt kan bli av. I denna situation är det viktigt att de löpande, mindre beslut om markens användning som allt eftersom kommer att tas bidrar till översiktsplanens vision och inriktning. Eller åtminstone inte väsentligt försvå­ rar eller omöjliggör ett framtida genomförande av översiktsplanens vision och markanvändning. Bedömningen är att översiktsplanens olika delar var för sig bidrar till de övergripande målen för planen. Utbyggnadstidpunkt och -takt vad gäller bostäder och verksamheter avgörs i första hand av de mark- nadsmässiga förutsättningarna, varför det är svårt peka ut någon särskild utbyggnadsordning för områ­ dena. Kommunen skapar dock förutsättningar för de privata investeringarna genom bl.a. utbyggnad av infrastruktur och allmän platsmark. Planförslag Vision över centrala Holmsund med ny bebyggelse. Illustration: DetailGroup. 3.2 Nya områden med bostäder i Holmsund U8 Märkpojken - resurs för Holmsund på kort och lång sikt Området Märkpojken utgör det gamla sågverksområdet i Holmsund och avgränsas av järnvägen i söder, Ei2:an i öster och Österfjärden i väster. I samrådsversionen 2023 redovisades för området en större utbyggnad av en ny stadsdel med bostäder och verksamheter. Kommunen hade också 2017 lämnat ett planbesked med inriktningen att här pröva förutsättningarna för bostäder, handel, industri, vård, skola m.m. En omfattande utbyggnad bedöms inte trolig i närtid, men handlingsfriheten för detta på lång sikt bör behållas. Det centrala läget och närheten till vattnet ger möjlighet att här skapa en attraktiv miljö med bostäder, verksamheter, offentliga platser och en allmänt tillgänglig kaj och strandpromenad. Området kan också vara intressant för verksamheter som behövs eller möjliggörs med en framtida fast förbindel­ se med Finland. I närtid avsätts området för i första hand verksamheter som stöttar och bidrar till hamnen och dess utveckling eller till andra funktioner som är viktiga för Holmsunds och Umeås utveckling. I de befintliga byggnaderna kan verksamheter etableras som fungerar under de nuvarande förutsättningarna. De verksamheter och anläggningar som etableras i området bör inte förhindra eller väsentligt försvåra en utbyggnad på lång sikt av bostäder m.m. enligt ovan. I delar av området finns markföroreningar från sågverkstiden som behöver saneras vid utbyggnad av bostäder och annan känslig markanvändning. I södra delarna av området finns risk för översvämning vid 100-årsregn. En utbyggnad av bostäder behöver sannolikt vara ganska omfattande för att ge underlag för de investe­ ringar i infrastruktur m.m. som krävs redan i ett tidigt skede. I första hand är bostadsefterfrågan och de affärsmässiga förutsättningarna avgörande för möjligheten att bygga bostäder. Ei2:an utgör en barriär mellan centrala Holmsund och Märkpojken. Vägen är en viktig transportled till hamnen och utgör riksintresse för kommunikationer, vilket innebär att vägen så långt möjligt ska skyd­ das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av den. Det medför att det finns restriktioner vad gäller hur många korsningar, tillfarter och passager av vägen som kan tillåtas och hur de utformas och placeras, eftersom de påverkar framkomlighet och kapacitet på Ei2:an. De verksamheter och funktioner som etableras i Märkpojken får därför prövas utifrån bl.a. vilken trafik som genereras, behov av passager för oskyddade trafikanter och vilka trafiklösningar som är möjliga med hänsyn till Ei2:ans funktion. Verksamheter som förväntas få ett stort antal besökande gående och cyklister bedöms mindre lämpliga i Märkpojken, om inte en planskild gång- och cykelpassage av Ei2:an byggs. En eventuell framtida ut­ byggnad av bostäder i området förutsätter också en planskild gång- och cykelpassage. Den bör placeras så att den ger en gen koppling till centrumområdet kring Himmelska fridens torg och vidare mot den gång- och cykeltunnel under järnvägen som planeras, och mot en eventuell framtida järnvägsstation vid Järnvägsgatan. Lämpligt läge för en gång- och cykeltunnel under E12 är vid Industrigatan, eller alterna­ tivt vid Svedbergsgatan. Planförslag Riktlinjer Märkpojken • Handlingsfriheten behålls för en utbyggnad på lång sikt av bostäder och verksamheter som tillvaratar det centrala läget och närheten till vattnet. • I närtid avsätts området i första hand för verksamheter som stöttar och bidrar till hamnen och dess utveckling eller till andra funktioner som är viktiga för Holmsunds och Umeås utveckling. • De verksamheter och funktioner som etableras i Märkpojken prövas utifrån vilka trafiklös­ ningar som är möjliga med hänsyn till Ei2:ans funktion och status som riksintresse. • Bostäder och verksamheter som alstrar mycket gång- och cykeltrafik förutsätter en planskild gång- och cykelpassage av Ei2:an. Gång- och cykelväg till skolor via tunnel vid industrigatan Planförslag Gång- och cykelväg till skolor via tunnel vid Svedbergsgatan Kartan och bilden visar skolvägar och föreslagna lägen för planskilda passager av Ei2:an och järnvägen vid en framtida omvand­ ling av Märkpojken med bostäder och verksamheter som skapar behov av säkra gång-och cykelvägar. Planering av en gång-och cykeltunnel under Holmsundsvägen och järnvägen pågår. U1 Utredningsområde Sandviksudden - verksamhetsområde som på sikt kan övervägas för annan markanvändning Planförslag Sandviksudden som framtidsläge! Sandviksudden utgör en unik resurs för Holmsund med sitt vattennnära läge i Umeälven, 1 km från centrala Holmsund och utan restriktioner och risk för störningar från hamn och trafik. Här finns en potential för ny bebyggelse samt strandpromenad och grönområden som gör stränderna tillgängliga för allmänheten. En breddad användning märks redan idag i områdets södra del, och natursköna vattennära ytor nyttjas av närboende sommartid. Goda förutsättningar finns för att ansluta området till befint­ ligt gång- och cykelnät. I denna plan illustreras ett exempel på en möjlig framtida användning av Sandviksudden. Det är en av flera tänkbara sätt att nyttja marken på. Den detaljerade användningen får prövas i fortsatta utredningar och planarbe­ ten. Inriktningen är att hitta en markanvändning som tillvaratar möjlighe­ terna utifrån platsens förutsättningar. En åtgärd i närtid kan vara att förbättra tillgängligheten till vattnet med en strandpromenad och park/naturområde vid udden längst i norr. På lång sikt bör möjligheterna med en omvandling av områdets markanvändning utredas, med syfte att undersöka hur det centrala och vattennära läget kan bidra till att utveckla Holmsund. Sandviksudden. Den streckade linjen runt udden illustrerar en möjlig framtida promenadväg. Planeringsförutsättningar På udden anlades i mitten på 1800-talet, i samband med att Holmsund började växa fram, ett sågverk. Området präglades av sågverksverksamheten fram till nedläggning 1962. Såghuset från 1950 samt delar av byggnaderna från slutet av 1800-talet finns fortfarande kvar i södra delen av området. Efter sågverkets nedläggning har området nyttjats för olika verksamheter som idag samlas under namnet Sandviks industripark. Byggnaderna utgörs i huvudsak av verksamhetsbyggnader i en våning och olika typer av lager- och garagebyggnader. Marken används för verksamheternas behov och som uppställningsytor. Området är planlagt som småindustri och för allmänt ändamål och präglas av de olika verksamhetslokalerna och av många delvis extensivt använda uppställningsytor m.m. En del icke nyttjad impedimentmark finns också. Det är ett område som i många avseenden fungerar väl för de verksamheter som är verksamma där idag. Området består till största del av utfylld mark med rester från sågverksepoken, vilket kan begränsa hur marken kan användas. Även föroreningar i utfyllnadsmaterialet kan förekomma. Fördjupade utredning­ ar behövs därför för att klarlägga markförhållandena. Eventuell förekomst av mindre hackspett behöver utredas. Sandviksudden är låglänt med en liten höjd över omgivande vatten. Delar av marken hotas av s.k. 100-årsflöde, vilket innebär att marknivån där behöver höjas för att möjliggöra ny bebyggelse. Riskob­ jekt och samhällsfunktioner av betydande vikt är inte lämpligt i området. Risken för översvämning och hur mark och bebyggelse ska utformas med hänsyn till det behöver noggrannare utredas inför exploa­ tering. Riktlinjer för prövning av ny bebyggelse inom områden med risk för höga flöden ges i översikts­ planen för Älvslandskapet (2012). Planförslag Riktlinjer Sandviksudden • Utred förutsättningarna för en utvecklad markanvändning som tillvaratar platsens förutsätt­ ningar och bidrar till Holmsunds utveckling. • Sträva efter att förbättra allmänhetens tillgänglighet till vattnet och möjligheter till vistelse på yttersta udden. • Markförhållanden, eventuella föroreningar och översvämningsrisk vid skyfall och högt vattenstånd i Umeälven behöver särskilt beaktas vid utredning om ändrad markanvändning. Ny bebyggelse planeras och prövas i enlighet med riktlinjerna i översiktsplan för Älvsland­ skapet. U2 Utredningsområde Djupsundsudden - bebyggelse, bostäder Området bestående av skogsmark mellan Sjöstigen/Fiskestigen/Smultronstigen och Ljumviken är på sikt intressant för ny bostadsbebyggelse, primärt småhus. Läget är mycket fint mot sydväst med möjlighet till utblickar mot Djupsundsviken och Ljumviken samt närheten till badplats. Den omgivande bebyggelsen är av mycket gles karaktär, dels före detta fritidshusbebyggelse i strandlä­ gen vid Djupsundsudden, dels gles småhusbebyggelse vid Fiskestigen och Smultronstigen. Ny bebyggelse anpassas till omgivande bebyggelse samtidigt som en högre täthet bör prövas. I sam­ band med utveckling av området kan möjligheter att länka samman gatunät prövas för att skapa tydliga­ re stråk till samhället och målpunkter. Planförslag Avgränsningen av utbyggnadsområdet får göras utifrån bl.a. dokumenterade naturvärden, som i första hand berör de södra och västra delarna av Djupsundsudden. Befintliga leder och rekreationsstråk ge­ nom området behöver beaktas och vid behov ledas om. Den nordöstra delen är delvis bergigt. Avlopp för ny bebyggelse förutsätts lösas genom en utökning av nuvarande verksamhetsområden. I arbetet med utökningen får prövas om befintlig bebyggelse längs stranden ska ingå i verksamhetsområdet eller om andra avloppslösningar är möjliga för den bebyggelsen. Hamnens utveckling och en eventuell framtida fast förbindel­ se med Finland kan påverka bullerförhållandena och därmed förutsättningarna för ny bebyggelse i området, varför en utbyggnad bör prövas först när dessa förutsättningar har klarnat. Se avsnitt 3.4 om Umeå hamn. I anslutning till befintlig bebyggelse i den sydöstra delen av Holmsund finns möjligheter till komplettering med nya bostä­ der som bör tillvaratas. Riktlinjer Djupsundsudden och öster om Ljumviken • Område enligt karta för ny bostadsbebyggelse för utbyggnad på lång sikt. Primärt småhus anpassad till omgivande bebyggelse men en högre täthet kan prövas. • Möjligheten att ansluta området till kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp, alternativt andra avloppslösningar, utreds inför planläggning. • Avgränsning gentemot område med höga natur­ värden utreds inför planläggning. • Utbyggnaden prövas när förutsättningarna vad gäller hamnens utveckling och tillkomsten av en fast förbindelse till Finland tydliggjorts. B12 Utvecklingsområde Kassjöberget Planen redovisar möjligheten till bostadsbebyggelse på Kassjöber­ get, med möjlighet till en gång- och cykelbro över Holmsundsvägen och järnvägen till en framtida järnvägsstation/resecentrum på den nuvarande godsbangården. Det skulle möjliggöra nya bostäder i ett fint läge med utsikt över Holmsund och förbättra tillgängligheten till centrum och stationsområdet från den nordöstra delen av Holm­ sund. Idag är det ett grönt område på Kassjöberget men det bör vara möjligt att pröva bostäder på en del av området samtidigt som allmänheten ges fortsatt tillgång till området. Den norra delen av grönområdet har höga naturvärden och är ut­ pekat som en nyckelbiotop med hänvisning till förekomsten av upp till 300 år gamla tallar. Den södra delen av området planlades som naturmark 2019 och har också naturvärden men lägre som en följd av avverkningspåverkan. Marken ägs av kommunen. Kassjöbergets är värdefullt som grönområde med höga naturvär­ den, men förför Holmsunds utveckling i stort bedöms platsen kunna få större betydelse om den tillvaratas för bebyggelse och Planförslag kopplas till en förbindelse över järnvägen och framtida järnvägsstation. Även utan en järnvägsstation är en bro över järnvägen värdefull för att minska den barriär järnvägen utgör i Holmsund, särskilt efter att den nuvarande järnvägspassagen norrom godsbangården tagits bort. Fördjupade utredningarom markförhållanden, buller och avgränsning gentemot naturvärdena behövs för att klarlägga möjligheten att bebygga området. Visionsbild med ny bebyggelse pä Kassjöberget och gångbro över Holm­ sundsvägen och järnvägen, till framtida järnvägsstation på Järnvägsga­ tan.. Illustration: DetailGroup. Riktlinjer Kassjöberget • Området föreslås för bostäder som ansluter till gång- och cykelbro över Holmsundsvägen och järnvägen fill eventuell framtida järnvägsstation/resecentrum på västra sidan järnvägen. B7, B9, B10 Utvecklingsområden för nya bostäder i östra Holmsund I östra delen av Holmsund finns möjligheter att tillskapa nya bostäder i lägen med närhet till både natur och friluftsliv kring Västerlångslädan och till skola och verksamheter i Storsjöhallen. Området rymmer både möjligheter till komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse, och till utbyggnad på tidigare ej bebyggd mark öster om Bräntevägen. Kopplingen med centrum och samhället på västra sidan av järnvägen kommer att förbättras och bli tryggare genom den planerade gång- och cykeltunnel under Holmsundsvägen och järnvägen. Vatten och spillvatten löses genom utökning av befintliga verksamhetsområden, men det kommer att krävas kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga spillvattennätet innan bostäder kan etableras i områ­ dena. Lövösundet och Västerlångslädan har 2026 måttlig respektive ej god ekologisk och kemisk status och problem med algblomning, vilket beror på näringsläckage från omgivande markanvändning. Kommu­ nen planerar att närmare utreda orsakerna till detta och ta fram förslag till åtgärder för att förbättra situationen. Planförslag En utgångspunkt för ny bebyggelse i området att det inte leder till att nuvarande vattenstatus försäm­ ras, och det kommer därför att behöva ställas höga krav på dagvattenlösningar etc. Insatser för att förbättra den nuvarande situationen kan underlätta framtida ny bebyggelse i området. Bg Bostäder i förlängning av Zakrisvägen Kompletterande bostadsbebyggelse söderut längs Zakrisvägen kan ge ett tillskott på 20 - 30 småhus­ tomter. Närheten till Lövösundet och bollplanerna vid Sundsparken samt till golfbanan är kvaliteter i om­ rådet. Mindre flerbostadshus eller annan typ av bebyggelse som kan vara intressanta utifrån närheten till golfbanan kan också prövas. Ett visst skyddsavstånd mellan golfbanan och bostadsbebyggelsen kan komma att krävas. Bio Utvecklingsområde för bostäder och friluftsliv öster om Bräntevägen Öster om Bräntevägen finns möjligheter till både nya anläggningar för friluftslivet och mark för bostä­ der, i första hand småhus men även mindre flerbostadshus kan prövas. Området är i gällande över­ siktsplan för Umeå (antagen 2011, reviderad 2018) utpekat som rekreationsområde, och större delen av området är i gällande detaljplan (från 1967) avsatt för idrottsändamål samt parkering, men möjligheten att kombinera idrott/friluftsliv med bostäder bedöms intressant. Närheten till Västerlångslädan och verksamheterna längs Solbackavägen är kvaliteter för området. En bollplan bör kunna inrymmas i områ­ det och förstärka stråket mot Storsjöhallen. Befintliga elljusspår i området behöver dras om och anpas­ sas till ny bebyggelse och anläggningar. Trafiksäkra passager över Bräntevägen behöver iordningställas. Fördjupade utredningar behövs för att klarlägga hur ytorna kan nyttjas och därmed hur stort tillskottet av bostäder kan bli, liksom förutsättningarna för idrotts- och friluftslivsanläggningar m.m. och hur de kan samexistera med bostäder i området. I området finns fast sankmark med mindre bra markförhål­ landen för bebyggelse, men som kan ha betydelse för vattenregleringen i området. 67 Kompletteringsmöjligheter läng Solbackavägen och Frejavägen Solbackavägen och Frejavägen utgör idag stråk som förbinder Holmsunds centrum med skol- och idrottsverksamheter samt med naturområden kring Västerlångslädan. Stråken har flera målpunkter som drar många besökare under stora delar av dygnet, vilket gör det lämpligt att lokalisera handel och verk­ samheter hit som kan dra nytta av och stärka befintliga målpunkter. Den planerade gång- och cykeltun­ neln under Holmsundsvägen och järnvägen kommer att knyta samman området tydligare med centrum väster om järnvägen, vilket ökar tillgängligheten till befintliga och framtida verksamheter. Planen redovisar mark som bör kunna prövas för nya verksamheter eller bostäder. Det är önskvärt med en något högre exploateringsgrad i dessa stråk för att tillvara närheten till verksamheterna och anlägg­ ningarna i närheten. innan en större utbyggnad medges i området, och arbetet med en detaljplan för ett delområde på­ börjas, bör en samlad utredning för hela området kring skolorna mellan Solbackavägen och Frejavägen genomföras, med syfte att klarlägga hur marken kan användas och disponeras på ett optimalt sätt för bebyggelse, parkering, skolgård etc. Skolornas och förskolornas utvecklingsmöjligheter på längre sikt be­ höver beaktas i ett sådant arbete. Storsjöparken ska även fortsättningsvis upplevas publikt och tillgäng­ ligt. Planförslag Riktlinjer för utvecklingsområden i östra Holmsund • B9 Förlängning av Zakrisvägen. Området längs Zakrisvägens förlängning mot söder plane­ ras för utbyggnad av småhus eller annan bostadsbebyggelse. Områdets avgränsning och väganslutning prövas i detaljplan. • Bio öster om Bräntevägen. Området öster om Bräntevägen, mellan Vokalistgränd och Bränteberget (pulkabacke), prövas för bostäder och anläggningar för idrott och friluftsliv. • B7 Komplettering längs Solbackavägen och Frejavägen. Kommunen ser positivt på kom­ plettering med bostäder och nya verksamheter längs Solbackavägen och Frejavägen öster om Erikdalsvägen. En effektiv markanvändning eftersträvas för att tillvarata det strategiska läget nära befintliga måipunkter och för att stärka stråket mot centrum. En samlad utred­ ning om markanvändningen i området kring Storsjöskolan mellan Solbackavägen och Freja­ vägen bör genomföras innan större utbyggnad av ny bebyggelse medges. • Särskild hänsyn behöver tas till vattenstatusen i Västerlångslädan och Lövösundet vid pröv­ ning av ny bebyggelse och dagvattenlösningar så att dess vattenstatus inte försämras. 33 Nya områden med bostäder, verksamheter och natur i Obbola Söder om Obbola I översiktsplan Fördjupning för Umeå är ett område söder om Obbola redovisat som ett utredningsområde för bostäder. I denna översiktsplan redovisas en fördju­ pad bedömning av förutsättningarna för utbyggnad av bostäder i områdets olika delar. Ny bebyggelse i södra delen av Obbola ökar behovet av gång- och cykelväg längs Södra Obbolavägen genom söd­ ra delen av Obbola tätort, samt kopplingar till befintligt cykelvägnät i Obbola. På lång sikt, om tillskottet av bo­ städer söder om Obbola blir betydande, kan det uppstå ett behov av att avlasta Södra Obbolavägen genom södra delen av Obbola med en ny väg. Handlingsfriheten för en ny väg i nord-sydlig riktning, väster om befintlig bebyg­ gelse i Obbola by, ska därför behållas. Se 3.6 Trafik. Standarden på Södra Obbolavägen, mellan område B1 och U3 och söderut, kan också behöva anpassas utifrån den bebyggelse som kan tillkomma i de redovisade utvecklingsområdena. De norra utbyggnadsområdena (Bi, B2 och U5) får vatten och avlopp genom utvidgning av av verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. För kompletteringsom- rådena (K1-3) samt utredningsområdet U6 löses avlopp enskilt och vatten genom vattenförening. Området norr om K3/väster om K2/söder om U5 bedöms mindre lämpligt för ny bebyggelse med hänsyn till mark­ förhållandena. Planförslag Områdena närmast vattnet ligger mot hamnen i Holmsund på andra sidan Österfjärden. Ljud från verk­ samheterna i hamnen kan komma höras i Obbola, dock under riktvärdena för buller enligt de bullerbe­ räkningar som gjorts. Se avsnitt 3.4 om Umeå hamn. B1 + U3 Byviken Byviken har ett fint läge med hamn och en tydlig historisk koppling, inte minst till fiske. Här finns också ett stråk med växthus, rökeri och matförädling som kopplar an till platsens historiska funktion och gör området till ett besöksmål och en plats för rekreation. Bredviks havsbad ligger också i anslutning till gästhamnen. Det är önskvärt att områdets kvaliteter och nuvarande verksamheterna kan utvecklas. Ett tillskott av boende och verksamheter med överblick över badet och gästhamnen kan bidra till detta. En utbygg­ nad av ett promenadstråk vore också positivt. Marken är till största delen kommunal och har goda kopplingar till bebyggelsen i södra delen av Obbola. Goda markförhållanden i ett attraktivt läge i slutt­ ningen mot vattnet. Ansluter till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Det fina läget motiverar en något högre exploatering, exempelvis bostäder med mindre flerbostadshus/stadsradhus. Hamnens utveckling kan påverka bullerförhållandena och därmed förutsättningarna för ny bebyggelse i området. I första hand bör därför en utbyggnad i områdets västra delar (Bl), som inte ligger expone­ rade mot hamnen, kunna prövas. Genom utformning och placering av bebyggelsen kan risken för bul­ lerpåverkan från hamnen minimeras. Utbyggnad av bostäder och andra störningskänsliga verksamheter i de delar av området som ligger närmast vattnet och mot hamnen (U3) bör inte ske förrän den framtida bullerpåverkan från hamnen tydliggjorts. Se avsnitt 3.4 om Umeå hamn. Riktlinjer utvecklingsområden söder om Obbola • B1 + 1)3, Byviken: Området prövas för bostadsbebyggelse med effektivt markutnyttjande som tillvaratar områdets kvaliteter och intressanta läge. Kompletterande verksamheter som kan bidra till att platsen levandegörs bejakas. Området ansluts till Södra Obbolavägen men koppling till en eventuella framtida ny väg väster om Byvägen möjliggörs. Delar av området är av Länsstyrelsen utpekat som utredningsområde för naturvärden, vilket innebär att en utredning av naturvärden behöver genomföras inför en eventuell planläggning. I första hand kan en utbyggnad i områdets västra delar (Bi), som inte ligger exponerade mot hamnen, prövas. Ny bebyggelse utformas och placeras så att risken för bullerpåverkan från hamnen minimeras. För den östra delen (U3) bedöms en utbyggnad inte aktuell förrän förutsättning­ ar vad gäller bullerpåverkan från hamnen har tydliggjorts. • B2 Utvecklingsmöjligheter längs Södra Obbolavägen. Anpassning krävs till befintliga jord- bruksverksamhet i norra delen av området. Kan bli en förlängning av område Bi. Goda markförhållanden, privatägd mark med bostäder i norra delen. Lämpligt med friliggande småhus. Området ansluts till Södra Obbolavägen och en koppling till en eventuell framtida ny väg väster om Byvägen möjliggörs. • U5 Utredningsområde för bostadsbebyggelse, småhus. Eventuellt utbyggnadsområde för bostäder längs Södra Obbolavägens östra sida. Osäkra markförhållandena gör att ytterligare utredningar krävs för att klargöra lämpligheten • U6 Utredningsområde för bostadsbebyggelse. Eventuellt utbyggnadsområde för bostäder (småhus) söder om Storhällsvägen. Osäkra markförutsättningar med sammanhängande område med berg i dagen (utan befintlig bebyggelse) samt våtmark. Ytterligare utredningar behövs för att klargöra lämpligheten. Riktlinjer kompletteringsområden längs kustlinjen • K1 + K2 Kompleteringsområden längs kuststräckan söder om Obbola, från Granskärsvi- ken och söderut, är till stor del bebyggd men kan rymma enstaka kompletteringar i anslut­ ning till den befintliga bebyggelsen. Lämpligheten får prövas i bygglov. • K3 Kompletteringsområden i söder. I södra delen av området, längs Bredskärsvägen, finns möjlighet till kompletteringar till befintlig bebyggelse. Höjdskillnaderna längs och utblickarna mot vattnet tillför rekreativa värden. Avståndet till tätorten och infrastruktur gör området mindre lämpligt för en mer omfattande utveckling. Planförslag Visionsbild, framtid utveckling av av Byviken i Obbola. Illustration: Detail Group Väster om Obbola I översiktsplan Fördjupning för Umeå, är ett område väster om Obbola redovisat som ett utvecklingsområde för bostäder. I denna översiktsplan redovisas en fördjupad bedömning av förutsättningarna för utbyggnad av bostäder i områdets olika delar. Området rymmer möjligheter till nya bostäder där närheten till befintlig service (skola m.m.) och till natur- och friluftslivsområden/anläggningar är viktiga kvaliteter, men som också ny bebyggelse behöver avgränsas och anpassas till. Vatten och avlopp löses genom utvidgning av verksamhetsområde. Området norr om Anderssons väg har av kommunen upplåtits till Obbola Idrottsklubb som där byggt upp en multiarena med utomhusgym och ter­ rängcykelbanor. Planförslaget innebär att den västra delen, där arenan och banorna ligger, avsätts som natur-/rekreationsområde och slås samman med rekreationsområdet kring Harpsjön i norr. Den östra delen redovisas som utbyggnadsområde för bostäder. Avgränsningen mot arenaområdet får prövas i detaljplan. Området söder om Andersson väg utgörs till stor del av jordbruksmark med kulturhistoriska anslag. Ny bebyggelse kan prövas som enstaka kom­ pletteringar i anslutning till befintlig bebyggelse. Handlingsfriheten för en paraIlelIväg till Södra Obbolavägen bör behållas, se avsnitt 3-6. Planförslag Riktlinjer utvecklingsområden väster om Obbola • Ni Området avsätts som natur- och rekreationsområde runt Harpsjön och SCA Arena. • B3 Område för bostadsutbyggnad, småhus med effektiv markanvändning, vilket innebär att möjlighet till exempelvis parhus, kedjehus eller mindre flerbostadshus bör ges. För delar av området gäller en detaljplan från 2024. Goda markförhållanden. Möjligheten till en ny väg väster om Byvägen i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr ska behållas. Genom området går vandringsleder mot Själafjärden som behöver beaktas och eventuellt ges nya sträckningar. I östra delen av området finns risk för översvämningar vid skyfall, åtgärder utreds i efterföljande planering. Befintlig jordbruksmark i östra delen av området, som också har betydelse för dagvattenhanteringen, undantas från exploateringen. • B4 Kommunägd mark med goda markförhållanden. Bostäder, småhus med effektiv mark­ användning, exempelvis parhus, kedjehus eller mindre flerbostadshus. Möjligheten till en ny väg väster om Byvägen i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr ska behållas. • B5 Kommunägd mark i centralt läge i samhället med goda markförhållanden och närhet både till natur- och rekreationsområde i norr och väster, och till befintliga verksamheter (skola, affär) i öster. Det centrala läget motiverar en effektiv markanvändning med flerbo- stadsbebyggelse. Skogen har vissa naturvärden och ev. förekomst av mindre hackspett, vilket behöver utredas i detaljplaneskedet. Avgränsningen mot arenaområdet i väster får prövas i detaljplan. • K4 Äldre delar av Obbola by och verksamheter såsom salteri. Kompletteringar till den befint­ liga bebyggelsen kan prövas med hänsyn till områdets struktur och karaktär. • K5 Centralt läge längs Väntvägen med närhet både till rekreation, jordbruksområde och skola. Till största del privatägd mark, delvis med berg i dagen. Kompletteringar till den be­ fintliga bebyggelsen kan prövas med hänsyn till områdets struktur och karaktär. Norra Obbola Planförslag Området omfattar mark för verksamheter och bostäder norr om bebyggelsen i Obbola, på norra och södra/västra sidan av väg E12. Delar av området är i översiktsplan Fördjupning för Umeå utpekat som ett verksamhetsområde. Området längs Ei2:an föreslås för verksamheter, och den södra för bostadsutbyggnad. Vatten och avlopp löses genom utvidgning av verksamhetsområde. Riktlinjer utvecklingsområden norra Obbola • B6 + K6. Möjlighet pä norra sidan Ångmanskroken med bostäder, komplettering till befintli­ ga bostäder i öster. En blandning av boendestorlekar och byggnadstyper bör kunna prövas. En del inslag av berg i dagen kan begränsa utbyggnadsmöjligheterna. Området kan vara utsatt för buller från E12 varför en utformning som avgränsar bullret kan behövas. Det får prövas i detaljplan. Området rymmer naturvärden varför en naturvärdesinventering, liksom en artskyddsutredning (mindre hackspett), kan behöva göras i detaljplaneskedet. Delvis kommunägd mark. • B11 Utbyggnadsområdeför bostäder. Området består till större delen av berg i dagen med ytliga skikt av morän. Eventuellt krävs en relativt omfattande exploatering för att få ekono­ mi i en utbyggnad med hänsyn till markförhållandena. Närhet till natur- och friluftsområdet kring Harpsjön i söder är en kvalitet. En artskyddsutredning (mindre hackspett) kan behöva göras i detaljplaneskedet. Norra delen av området är kommunägt, södra delen privatägd. • V2 Område för verksamheter på södra sidan E12. Fördelaktigt läge för verksamheter med skyltläge mot Ei2:an. Avgränsningen mot bostäder i område B6 behöver studeras noggran­ nare, och typen av verksamheter behöva anpassas till bostäder i område B6. Verksam­ heter kan också utformas så att de skärmar av bullret mot B6. Möjligheter finns att skapa ett entréområde här för Obbola med verksamheter som drar nytta av läget vid E12. God tillgänglighet till området med gång och cykel från samhället en fördel. Infart från Södra Obbolavägen. Huvuddelen av marken är kommunägd. • V3 Område för verksamheter på norra sidan E12. Infart och infrastruktur kan samordnas med friluftsområdet N2 i norr. För friluftsområdet kan verksamhetsområdet verka trygg- hetsskapande genom tillkomsten av belysta vägar och fler människor som rör sig i området. Handel och andra besöksalstrande verksamheter bör undvikas för att minska korsande trafik över E12, och i första hand lokaliseras i område V2. Vid utbyggnad av verksamheter i område V3 och aktiviteter i N2 kan tillfarten till områdena behöva ses över.. • V4 Möjlighet till område för verksamheter nordväst om Obbola, i anslutning till E12 på västra sidan. Möjligt för mer ytkrävande verksamheter och verksamheter i behov av avskilt läge. Markförhållanden samt närheten till Natura 2000-området gör exploatering på den nordöstra sidan av E12 mindre lämplig. Huvuddelen av området är privatägd. • N2 Området avsätts för friluftsliv/rekreation. På den före detta industrideponin norr om Obbola har cykel-/mountainbikebanor, gångbanor och pulkabacke färdigställts i ett sam- verkansprojekt mellan SCA och Obbola IK. Den höga kullen bjuder också på fin utsikt över nejden. Idéer finns att utveckla områden kring kullen med exempelvis gångvägar, fika-/grill- platser o.dyl. Verksamheter i område V3 bör kunna fungera tillsammans med aktiviteterna i området och samordna infart och gator. Vid utbyggnad av verksamheter i område V3 och aktiviteter i N2 kan tillfarten till områdena behöva ses över. Planförslag 3.4 Mark för verksamheter i Holmsund Område V1 Umeå hamn Planförslag Umeå hamn redovisas i denna översiktsplan som verksamhetsområde för hamnverksamhet och verksamheter som har behov av att ligga i anslutningen till hamnen. För att möjliggöra den planerade utvecklingen i hamnen tar kommunen fram nya detaljplaner för hela verksamhetsområdet, i vilka påver­ kan på omgivande samhälle och berörda riksintressen beskrivs. Kommunen har tecknat en avsiktsförklaring med Trafikverket som bl.a. innebär att den nuvarande gods­ bangården i centrala Holmsund flyttas till hamnen. Ett av syftena med den översiktsplan som nu tas fram är att skapa goda förutsättningar för hamnens och näringslivets utveckling. Enligt tidigare beslut bör en generell försiktighetsprincip tillämpas i fråga om att tillåta ny bostadsbebyggelse inom hamnverksamhetens influensområden för att inte förhindra eller försvåra ett fullt utnyttjande av hamnen. För att bedöma den framtida bullersituationen på en viss plats används de bullerberäkningar som gjorts för hamnen. Beräkningarna visar en prognosticerad bullernivå 2050 utifrån de verksamheter som möj­ liggörs enligt detaljplan, och är gjorda dels för industribuller, dels för trafikbuller. Kommunens hänsynstagande till hamnens utvecklingsmöjligheter innebär att nya bostäder och stör- ningskänsliga verksamheter undviks där riktvärdena för buller överskrids enligt bullerberäkningarna för 2050. Kartan på nästa sida visar översiktligt gränsen för industribuller 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå från hamnen år 2050 enligt en prognos för framtida verksamheter i hamnen. 45 db(A) är riktvärdet för högsta industribuller som bör kunna accepteras kvällar och nattetid för ny bostadsbebyggelse. De utbyggnadsområden som föreslås i denna översiktsplan ligger utanför denna gräns. Därutöver bör även särskild försiktighet tas vad gäller att planlägga nya områden med bostäder och andra störningskänsliga verksamheter inom delar som ligger nära 45 db(A)-gränsen, i spännet 40 - 45 db(A) enligt bullerberäkningarna. Det berör delar av de redovisade utbyggnadsområdena U2 i Holm­ sund och U3 i Obbola, liksom kompletteringsområden längs vattnet i Obbola. En eventuell framtida väg och/eller järnvägsbro från Finland kan också påverka bullersituationen, vars sträckning enligt den finska utredningen berör de sydöstra delarna av Holmsund, se avsnitt 3.6. Den framtida omfattningen av och inriktningen på verksamheterna i hamnen liksom tillkomsten av en fast förbindelse är osäker, och därmed även bullersituationen på lång sikt. Men för att inte riskera att hamnens utvecklingsmöjligheter begränsas bedöms en bostadsutbyggnad i område U2 (Djupsunds- udden och öster om Ljumviken) inte aktuell förrän förutsättningarna vad gäller hamnens utveckling och en fast förbindelse tydliggjorts. Det går idag inte att säga när detta har skett, utan det får prövas vid varje tillfälle frågan om exploatering aktualiseras. Samma förhållningssätt gäller för område U3 i Obbola. Se riktlinjer för områdena i avsnitt 3.2. Område Bi i Obbola ligger inte exponerat mot hamnen och bör dessförinnan kunna prövas för ny be­ byggelse om den utformas och placeras så att risken för bullerpåverkan från hamnen minimeras. Kompletteringar med nya bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse inom Obbola och Holmsund samhällen bör normalt också kunna ske även i de delar som ligger under men nära 45 db(A)-gränsen. För övriga utbyggnadsområden som ligger nära riktvärdena kommenteras bullerfrågan särskilt i res­ pektive avsnitt. Ett antal bostäder nära Umeå hamn är också redan idag bullerutsatta med ljudnivåer som tangerar eller överstiger riktvärden. För Märkpojken bedöms riktvärdena klaras om bebyggelsen utformas och placeras på särskilt sätt, se nedan. Utöver industribullret från hamnen behöver buller från andra verksamheter, bl.a. SCA i Obbola, samt från trafik på väg och järnväg beaktas vid lämplighetsprövning av ny bebyggelse. Dessa är inte redovisa­ de på kartan på nästa sida, men de utbyggnadsområden för bostäder som redovisas i planen kommer inte utsättas för buller över riktvärdena enligt gjorda bullerberäkningar. För vissa områden kan särskilda åtgärder behövas vilket kommenteras i berörda avsnitt. Buller från industri respektive trafik har olika riktvärden. Annat som påverkar lämpligheten för ny bebyggelse är under vilken tid på dygnet som bullret uppkommer och bullrets karaktär (exempelvis förekomst av lågfrekvent buller och framträdande toner). På sikt kan också lagstiftning och riktvärden förändras som påverkar möjligheten till ny bebyggelse i olika delar av samhället på ett sätt som idag inte kan förutses. Samtidigt som hamnens förutsättningar för utveckling inte får riskeras är det också angeläget att Holm­ sund och Obbola kan utvecklas med nya bostäder, verksamheter och offentliga platser. I vissa lägen kan det innebära att anpassningar i utformning och placering av bostäder och andra störningskänsliga verksamheter behöver göras, för att bullerriktvärdena för trafik och industrier ska uppfyllas. Sammanfattningsvis innebär hänsynstagandet gentemot hamnens utveckling följande: • nya bostäder och andra störningskänsliga verksamheter undviks där riktvärdena för buller över­ skrids enligt prognosticerad bullernivå 2050 från hamnen med tillhörande trafik på väg och järnväg • nya områden med bostäder och andra störningskänsliga verksamheter bör inte planläggas inom delar som ligger nära 45 db(A)-gränsen kring hamnen förrän förutsättningarna vad gäller hamnens utveckling och en fast förbindelse tydliggjorts • område Bl i Obbola, som inte ligger exponerat mot hamnen, kan prövas för ny bebyggelse utifrån dagens förutsättningar om bebyggelse utformas och placeras så att risken för bullerpåverkan från hamnen minimeras • i anslutning till befintlig bebyggelse i Obbola och Holmsund bör normalt kompletteringar med nya bostäder kunna ske även i de delar som ligger under men nära 45 db(A)-gränsen • vägar och anslutande mark utformas så att framkomligheten för transporter till och från hamnen inte förhindras eller väsentligt försvåras • byggnader och markanvändning anpassas med hänsyn till transporter av farligt gods längs utpeka­ de vägar. Vid förändrad markanvändning inom Märkpojken som innebär behov av fler tillfarter och passager, be­ höver trafiklösningar finnas som inte påtaglig försämrar Ei2:ans kapacitet och funktion som tillfartsväg till hamnen. Se mer i avsnittet om Märkpojken. Planförslag För att främja förutsättningarna att nå hamnen och färjeterminalen med gång och cykel bör en gång- och cykelväg till färjeterminalen tillkomma. Den bör ansluta till befintliga gång- och cykelvägar i sam­ hället. Handlingsfriheten för en framtida fast förbindelse mellan Umeå och Vasa ska behållas genom hamnområdet, liksom möjligheten till framtida persontågtrafik till färjeterminalen. Se avsnitt 3.6 om fast förbindelse till Finland. Från hamnen sker skrymmande transporter, vilket förväntas öka i framtiden. De mest utrymmeskrävan­ de är frakt av delar till vindkraftverk, vilka ställer stora krav på fri höjd och hinderfrihet längs transport­ vägarna. Idag går dessa transporter längs med Holmsundsvägen men inriktningen är att de i framtiden ska kunna gå på E12. Se avsnitt 3.6. Även transporter av farligt gods till och från hamnen behöver kunna ske längs utpekade transportvägar. Planförslag Översiktsbild av gränsen (grön linje) för industribuller 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå från hamnen år 2050 vid maximal utbyggnad enligt enligt en prognos för framtida verksamheter i hamnen. 45 db(A) är riktvärdet för högsta industribuller som bör kunna accepteras kvällar och nattetid för ny bostadsbebyggelse. För en noggrannare tolkning av bullerkartan hänvisas till detaljpla­ nens bullerutredning. Riktlinjer för Umeå hamn • Området avsätts som verksamhetsområde för hamnens utveckling. • Skapa förutsättningar för hamnens utveckling genom att vid planering av bebyggelse och infrastruktur ta hänsyn till den framtida bullersituationen. • Planera för en gång- och cykelväg till färjeterminalen. • Behåll handlingsfriheten för en eventuell framtida fast förbindelse till Vasa/Finland. • Behåll handlingsfriheten för en eventuell framtida persontågsförbindelse till färjeterminalen. • Säkerställ framkomligheten förtunga och skrymmande transporter till hamnen. Planförslag Område V5, Lövön och området norrut längs Holmsundsvägen Området är utpekat i översiktsplanen Fördjupning för Umeå (2018) för industri/verksamheter och är sedan tidigare detaljplanelagt för industri. Större delen är oexploaterad, endast delen längst i söder är ianspråktagen. För den norra, ej exploaterade, delen av området har arbetet med en ny detaljplan påbörjats. Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förut­ sättningar för industri med möjlighet till spåranslut­ ning. Förutsättningar för etablera en underhålls- verkstad för persontåg för Norrtåg utreds också, vilket ställer krav på insatser på Holmsundsbanan. Syftet är också att säkerställa dagvattenhanteringen så att Natura-2000 området som ligger väster om planområdet inte blir påverkat av exploateringen. Planen var ute på samråd hösten 2021. För de­ taljplanens innehåll och konsekvenser hänvisas till planhandlingarna. För kommunen är det angeläget att området kan tillvaratas eftersom behovet av ny verksamhets- mark är stort och området har ett mycket strate­ giskt läge: Planförslag • området kan ges spåranslutning eftersom det ligger i anslutning till järnvägen Umeå - Holmsund, vilket möjliggör transporter med järnväg till framtida verksamheter. Tillgången till sådana områden är mycket begränsad och det därför ytterst angeläget att de kan tillvaratas för att ge förutsättningar för miljövänliga transporter och effektiva logistiklösningar. Trafikverket och Umeå kommun har tecknat en avsiktsförklaring avseende effek­ tivare godstrafik på järnväg Gimonäs-Umeå hamn, i vilken åtgärder för att möjliggöra en anslutning av området ingår • närheten till Umeå hamn möjliggör samordning med eventuella framtida behov av verksamhetsytor med koppling till hamnverksamheten. Norr om V5 ligger i översiktsplanen Fördjupning för Umeå ett utpekat verksamhetsområde mellan järn­ vägen och Holmsundsvägen (väg 531). Medan E12 föreslås som prioriterad väg för tyngre transporter får Holmsundsvägen genom Holmsund och in mot Umeå en annan funktion med cykelbana och anslutning­ ar till de utpekade verksamhetsområdena.Se avsnitt 3.6. Riktlinjer • Området avsätts för verksamheter, i första hand för verksamheter som har behov av spår­ anslutning. 3-5 Handel och service Tillkommande bostäder i Holmsund och Obbola ger utökat underlag till den handel och service som idag finns på orterna. För att handeln ska stärkas är det viktigt att tillgängligheten från nya områden till han­ deln är god med samtliga färdmedel. Inriktningen bör vara att så långt möjligt samla tillkommande ny offentlig och kommersiell service i an­ slutning till befintlig service och viktigare målpunkter. I Holmsund är det önskvärt att ny handel etableras i det nuvarande centrumområdet kring Himmelska fridens torg, men handel och verksamheter kan också prövas längs Solbackavägen och Frejavägen, i ett läge som kan dra nytta av närheten till Storsjöhallen och andra målpunkter i området. Den planerade gång- och cykeltunneln under järnvägen och Holmsunds- vägen i Solbackavägens förlängning kommer knyta samman området med centrumområdet. Se avsnitt 3.2 om utvecklingsområden för nya bostäder i östra Holmsund. Holmsunds centrum och Himmelska fridens torg Det finns ett behov av att stärka Himmelska fridens torg och Holmsunds centrum som en gemensam plats för handel, möten och vistelse. Den nuvarande användningen och utformningen av torget upplevs som bristfällig och i behov av upprustning. På den allmänna platsmarken på torget som kommunen har rådighet över kan det t.ex. handla om att iordningställa en park, torgyta, lekplats, scen, bänkar, utomhus- gym etc. Det är också önskvärt att komplettera centrumområdet med nya bostäder och verksamheter för att ge ett bättre underlag för både befintlig och framtida handel. Kring torget och i centrumområdet finns ett flertal fastigheter, delvis planlagda, där ny bebyggelse kan tillkomma. En högre exploatering än befintlig bebyggelse bör här kunna medges för att stärka befolkningsunderlaget för både handel och en eventuell framtida tågstation vid Järnvägsgatan. På lång sikt kan torget bli en del i ett stråk som via Industrigatan - torget - Trädgårdsgatan knyter sam­ man centrum med en framtida järnvägsstation/resecentrum vid Järnvägsgatan. Detta stråk bör ges en omsorgsfull gestaltning med syfte att skapa en trygg förbindelse för fotgängare och cyklister som rör sig genom centrum mot järnvägsstationen och andra målpunkter. Med ökade flöden och befolkningsunder­ lag förbättras förutsättningarna för utveckling av fastigheterna längs stråket med bostäder, verksamhe­ ter och handel. Kommunen är positiv till ny bebyggelse längs stråket och kring torget och närliggande kvarter. Handlingsfriheten för att koppla stråket mot Märkpojken bör också behållas, liksom möjligheten till en planskild passage av E12 för gång och cykel mot Märkpojken. Ett annat stråk som också är intressant att stärka är Svedbergsgatan som kan komma att få en viktig roll för oskyddade trafikanter vid en eventuell framtida bostadsbebyggelse på Märkpojken. Längst Svedbergsgatan finns också potential att komplettera med fler bostäder samt verksamheter. Planförslag Stråk Märkpojken - Himmelska Fridens Torg - Trädgårdsgatan -framtida resecentrum/järn- vägsstation Riktlinjer handel och service • Ny offentlig och kommersiell service bör i första hand lokaliseras i anslutning till befintlig service och målpunkter. • Torgets gestaltning och utveckling behöver ske med ett helhetsperspektiv tillsammans med angränsande bebyggelse och allmän platsmark. • Ny bebyggelse med bostäder, handel och verksamheter i centrumområdet längs stråket Industrigatan - Trädgårdsgatan och kring Himmelska Fridens Torg med närliggande kvarter är önskvärd. En något högre exploatering än befintlig bebyggelse ska prövas. • På lång sikt utvecklas stråket Industrigatan - Himmelska Fridens Torg - Trädgårdsgatan - framtida järnvägsstation till en trygg och gen förbindelse för fotgängare och cyklister. Planförslag Centrum och handel i Obbola Obbola saknar en tydlig centrumpunkt, även om det längs Nils Jansvägen centralt i samhället ligger en livsmedelsbutik och restaurang. Med fler invånare i framtiden ökar underlaget för kommersiell service. För att tydliggöra ett centrumområde är det önskvärt att eventuellt tillkommande service och andra centrumfunktioner lokaliseras i anslutning till befintlig service. Nils-Jansvägen har potential att utvecklas som stråk genom koppling till framtida utbyggnadsområde för bostäder väster om Södra Obbolavägen, som därmed får närhet till befintlig livsmedelsbutik. Även Linjevägen kan stärkas som stråk genom att den knyter samman Folkets hus, förskola och skola med arenaområdet och ny bebyggelse väster om Obbolavägen. 3.6 Trafik och infrastruktur Planförslag Hållbart resande Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvänd­ ningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden, till exempel genom kampanjer, bättre utbud och kommunikationsinsatser. Dessa beteendepåverkansåtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos åtgärder i infrastrukturen eftersom vi ofta reser som vi alltid har gjort av gammal vana. Översiktsplanens strategier har sin utgångspunkt i hållbar utveckling och ett fokus på hållbart resande samt minskad klimatpåverkan. Planförslaget bidrar till öka möjligheterna till hållbart resande genom att huvuddelen av nya bostäder föreslås som komplettering till befintlig bebyggelse, eller i utbyggnads- områden med närhet till kollektivtrafik och målpunkter. En högre täthet i Holmsund och Obbola innebär förutsättningar för både möten mellan människor och att service, arbetsplatser m.m. kan nås med gång eller cykel. Ett systematiskt och långsiktigt arbete för beteendepåverkan är också centralt för att öka andelen håll­ bara transporter och för att uppnå ett effektivt användande av orternas infrastruktur. Kollektivtrafik Den framtida förväntade befolkningsökningen i Holmsund och Obbola har potential att stärka kollek­ tivtrafiken i form av ett större potentiellt kundunderlag som förhoppningsvis ger en högre turtäthet som gynnar det hållbara resandet. I utbyggnadsfaserna av de båda tätorterna kan det bli aktuellt att se över linjedragningar och hållplatslägen för att utifrån den nya strukturen kunna erbjuda de tätbefolkade områdena en attraktiv kollektivtrafik. Huvuddelen av utbyggnadsområdena i Holmsund ligger inom gångavstånd (ca 5 minuters promenad) till busslinjer med bra turtäthet. Närmast Sandviksudden saknas idag närhet till kollektivtrafik vilket är önskvärt vid utbyggnad av bostäder där. Även södra delen av Djupsundsudden har långa avstånd till närmaste busshållplats. I Obbola ligger utbyggnadsområdena i huvudsak inom gångavstånd från busshållplats. Söder om områ­ de B1/U3 i södra Obbola är dock avstånden till ändhållplatsen vid Byviken långa, och det är tveksamt om ett tillräckligt passagerarunderlag kan skapas som motiverar en förlängning av busslinjen hit. Framtida biltrafik i Holmsund och Obbola Den framtida utvecklingen av Holmsund kommer att innebära en ökning av fordonstrafiken som till stor del styrs av utbyggnadstakten för de nya områdena. De beräkniningar av trafikalstring som gjorts visar att de största ökningarna kommer att ske på de större vägarna; E12, Holmsundsvägen, Järnvägsgatan och Storgatan. Men även gator av mer lokal karaktär som Svedbergsgatan kan på lång sikt, beroende på hur Holmsunds utvecklas, få en betydande ökning vilket kan skapa ett behov av åtgärder för att styra trafiken mot de större vägarna som har kapacitet att klara det. Exempel på det kan vara ett genomfarts- förbud för biltrafik. I Obbola koncentreras de större trafikflödena till Södra Obbolavägen och Linjevägen. Det är också de vägarna som förväntas få de största trafikökningarna i takt med att tätorten byggs ut. Då merparten av tillkommande bebyggelse planeras ligga nära eller i direkt anslutning till Södra Obbolavägen blir trafiksäkerheten längs denna sträcka en viktig fråga att fortsätta att arbeta med. 2021 byggdes åtta nya farthinder i Obbola med fokus på platser där gång- och cykelvägnätet korsar bilvägar. Gång- och cykelvägar I takt med att Holmsund och Obbola byggs ut och befolkningen ökar behöver gång- och cykelvägnätet ses över och byggas ut för att skapa säkra kopplingar till de nya målpunkterna. Särskilt fokus bör ligga på trafiksäkra och gena stråk för barn och unga att färdas på till förskolor, skolor och fritidsaktiviteter. När nya områden bebyggs i Holmsund och Obbola är det viktigt att utbyggnaden av gång- och cykelväg­ nätet sker tidigt för att skapa förutsättningar för ett hållbart resande redan från start. Om det på lång sikt etableras bostäder och verksamheter med många besökare i Märkpojken kan det behövas en planskild gång- och cykelpassage med E12 för att skapa säkra kopplingar mot den befintliga bebyggelsen i Holmsund. Som ett led i utvecklingen av gång- och cykelvägnätet planeras en tunnel under järnvägen och Holm­ sundsvägen i höjd med Skärgårdsskolan för att skapa en tryggare passage för barn och unga som ska till och från skolorna i östra delarna av Holmsund. Tunneln bidrar också till att minska de stora barriäreffek­ terna av den tunga infrastrukturen i Holmsund. Obbolabron kan upplevas som otrygg för fotgängare och cyklister eftersom mycket tung trafik också trafikerar bron. Åtgärder för att öka säkerheten är önskvärda men är mycket svåra att få till på grund av brons konstruktion. Strandpromenad Holmsund För att stärka tillgängligheten till vattnet redovisas möjligheten till en framtida strandpromenad i Holmsund, som från norr ansluter till befintligt promenadstråk på Ombergets västra sida, fortsätter runt Sandviksudden ner mot Ei2:an. På lång sikt, beroende på den framtida användningen av Märkpojken, kan det vara intressant att där fortsätta med en strand/kajpromenad. En möjlighet är att strandpromenad kan bli en del av en park/grönområde i norra delen av udden, se avsnitt 3.2. om Sandviksudden. Gång- och cykelväg mellan Holmsund och Umeå En gång- och cykelväg har färdigställts längs Holmsundsvägen mellan Umeå och Holmsund. Se avsnitt "Ei2:ans och Holmsundsvägens framtida funktioner" nedan. Gång- och cykelvägnät i Obbola Gång- och cykelvägnätet i Obbola är centrerat till det gröna stråket som löper centralt genom tätorten i nord-sydlig riktning. Från detta stråk finns även kopplingar till anslutande gator. Parallellt med den­ na sträckning finns även separat gång- och cykelväg längs hela Linjevägen från skolan upp till väg E12 och vidare över bron mot Holmsund. Den framtida utbyggnaden av Obbola skapar ett behov av att se över den befintliga infrastrukturen och utreda vilka sträckor som behöver kompletteras med separata gång- och cykelvägar. Ett sådan stråk är Södra Obbolavägen från skolan och söderut för att skapa trygga färdvägar för barn och unga. Se avsnitt nedan om Södra Obbolavägen. Planförslag Riktlinjer gång- och cykelvägar Siffrorna ansluter till kartan. • CO Bygg en gång- och cykeltunnel under järnvägen och Holmsundsvägen vid Solbackavägen. • (2) Planera för en gång- och cykelpassage av järnvägen i norra delen av godsbangården. Behåll handlingsfriheten för en framtida gång- och cykelbro över järnvägen i motsvarande läge. • (3) Behåll handlingsfriheten för en planskild passage av E12 vid Märkpojken för att säkerställa säker skolväg m.m. • (4) Skapa utrymme för en säker gång- och cykelväg för oskyddade trafikanter till hamnen och färjeterminalen. Med färjeterminalen och utökade verksamheter ökar behovet av att oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) ska kunna ta sig på ett tryggt sätt till ham­ nen. Idag får dessa färdas i biandtrafik längs vägar med smala eller inga vägrenar. Hänsyn till till anslutningen av en framtida fast förbindelse behöver tas. • (5) En gång- och cykelbana/ökad standard för oskyddade trafikanter längs Södra Obbolavä- gen mellan södra Obbola och Obbola skola bör utredas utifrån tillkomsten av nya bostäder i området. • (6) Utred en förlängning av den befintliga genomgående gång- och cykelvägen i grönstråket från Östibyvägen söderut. • (7) En anpassning av Södra Obbolavägen för bland annat fotgängare och cyklister söder om befintligt samhälle (dvs. från B1 och söderut) bör utredas utifrån den bebyggelse som kan tillkomma i de redovisade utvecklingsområdena. • (8) Planera för en strandpromenad i Holmsund, som från norr ansluter till befintligt pro­ menadstråk runt Omberget, fortsätter runt Sandviksudden med möjlighet till en framtida strand/kajpromenad på lång sikt vid Märkpojken. Planförslag Järnvägen genom Holmsund och godsbangården Järnvägen mellan Umeå och Umeå hamn (Holmsundsbanan) är en viktig länk i transportkedjorna till hamnen och övriga verksamheter i Holmsund och Obbola. Som en följd av utökade godsvolymer i hamnen kommer järnvägens betydelse att bli än större i framtiden. Kommunen har därför tillsammans med Trafikverket tecknat en avsiktsförklaring om ett flertal åtgärder för att öka järnvägens kapacitet och driftsäkerhet. Godsbangården i centrala Holmsund utgörs av ett drygt 600 meter långt spårområde med upp till sex järnvägsspår som nyttjas för rangering och uppställning av järnvägsvagnar. Trafikverket och kommunen har sedan 2017 en inriktning om att minska på antalet spår på bangården och flytta tågbildning, upp­ ställning och växling till hamnområdet på Hillskär. Dessa åtgärder samt uppbyggnad och flytt av motsva­ rande funktioner till hamnen finns med i avsiktsförklaringen. Detta innebär att järnvägens markanspråk och bullrande verksamhet på sikt kan minska inom de centrala delarna av Holmsund. Järnvägen är och förblir dock en barriär som skär genom hela samhället. Viktiga målpunkter finns på båda sidor av järnvägen vilket skapar behov av att korsa den. Det finns idag tre planskilda passager av järnvägen, vid E12 i söder och vid Storgatan samt vid Brogatan/Tobaksvägen i norr. Korsningar i plan finns i godsbangårdens södra och norra del, på Lövön samt på flera platser i hamnområdet, där järnvägsnätet förgrenar sig. Instängsling av bangården har gjorts för att förhindra olämpligt spring över spårområdet. Kommunen har beslutat att den nuvarande passagen i plan i södra delen av godsbangården, mellan Solbackavägen och Järnvägsgatan, ska ersättas med en gång- och cykeltunnel under järnvägen och Holmsundsvägen. Planförslag Trafikverket har beslutat att gång- och cykelpassagen i norra delen av bangården ska stängas p.g.a. säker­ hetsproblem. Kommunens uppfattning är att passagen behöver ersättas med en ny i ett liknande läge, eftersom avståndet mellan passagen i södra delen av godsban­ gården och den vid Storgatan är en dryg kilometer. Det innebär enligt kommunen en oacceptabelt lång sträcka som ytterligare skulle förstärka järnvägens barriäreffekt. En vision på lång sikt är att bygga en gång- och cykelbro över järnvägen som ansluter till en framtida järnvägssta­ tion och till eventuell framtida bebyggelse på Kassjöber- get (se avsnitt 3.2). Riktlinjer • Planskild passage för gång och cykel planeras i södra delen av godsbangården. • Den stängda passagen i norra delen av godsbangården behöver ersättas med en ny i mot­ svarande läge. • Handlingsfriheten behålls för en gäng- och cykelbro över järnvägen mellan Kassjöberget och framtida järnvägsstation. • Flytta godsbangårdens funktioner som tågbildning, uppställning, växling m.fl. till läge utanför centrala Holmsund, och minska antalet spår på nuvarande godsbangård. Framtida resecentrum och tågpersontrafik Norrtåg har utrett förutsättningarna för persontrafik på tåg till Holmsund. De grundläggande förutsätt­ ningarna finns med järnvägen genom samhället och med ett möjligt stationsläge på en central plats. Dessutom fortsätter spåret ned till färjeterminalen i hamnen, vilket öppnar upp för att vissa turer kan ansluta till färjans ankomst- och avgångstider. Förutsättningarna för att iordningställa nödvändiga platt­ formar etc. vid färjeterminalen är dock inte utredda. Norrtågs utredning ger en översikt av möjliga trafikupplägg och nödvändiga investeringar i infrastruktu­ ren. Norrtågs slutsats är att det finns förutsättningar på lång sikt för persontrafik, men för att skapa en bra trafik krävs omfattande insatser i infrastrukturen. TågparallelI busstrafik behöver också reduceras för att få god trafikekonomi. Umeå kommun ser att persontrafik på tåg kan komma att få mycket stor betydelse för Holmsunds utveckling och bedömer att det på lång sikt finns goda förutsättningar för att tillskapa det. Kommunen ska därför i olika sammanhang verka för att trafiken kommer till, och i den fysiska planeringen skapa förutsättningar för det. Underlag, förutsättningar och utmaningar Avgörande förutsättningar för en framtida persontågstrafik till Holmsund är att det går att skapa ett trafikutbud som är attraktivt och konkurrenskraftigt vad gäller restider och turtäthet i jämförelse med alternativa transportsätt, i första hand biltrafik men även i jämförelse med dagens busstrafik. Det är viktigt att det finns stort resandeunderlag inom gång- och cykelavstånd från järnvägsstationen. Om avstånden och tiden att ta sig till stationen är för stora minskar tågtrafikens konkurrenskraft. Som acceptabelt gång- och cykelavstånd räknas 600 m respektive 1200 meter. I Holmsund bor ca 2900 per­ soner inom gångavstånd och ca 5200 personer inom cykelavstånd från ett framtida stationsläge. Det är jämförbart med antal boende på gångavstånd till stationen i Vännäs, men fler inom cykelavstånd. Det är också mer än dubbelt så många än dem som bor inom gång- respektive cykelavstånd från stationen i Hörnefors. I jämförelse med andra orter i regionen med tågtrafik bör alltså ett tillräckligt underlag finnas för tåg­ trafik till Holmsund. Holmsund ligger dock relativt nära Umeå vilket gör att tidsvinsten med att ta tåget jämfört med bilen blir mindre jämfört med orter som ligger på större avstånd. Skillnaden i restid mellan tåg och bil är dock jämförbar med den mellan Vännäs och Holmsund. Norrtåg anger att tågresan mellan Holmsund och Umeå östra beräknas ta 13 minuter, jämfört runt 20 minuter med bil och buss. Sävar, som kommer att få tågtrafik, ligger på ungefär samma avstånd till Umeå, men med betydligt färre boende inom gång- och cykelavstånd från den kommande stationen. På sikt förväntas dock befolkning­ en att öka i Sävar. Utöver restiden är även turtätheten viktig. För att tågtrafik ska bli attraktiv bör det vara halvtimmes- trafik under högtrafiktid och timmestrafik under lågtrafiktid. Turtätheten för busstrafiken är bra idag med ca 70 turer/vardag till Holmsund. Bussarna går också runt samhället vilket innebär att många har korta avstånd till närmaste busshållplats. En stor andel, knappt 40 procent, av Holmsundsborna har sin arbetsplats i Umeå centrum med närom­ råde eller på universitets- och sjukhusområdet och kan alltså ha möjlighet att nå sin arbetsplats från Umeå C eller Umeå östra. Sammanfattningsvis bedöms det finnas förutsättningar på lång sikt för persontågstrafik till Holmsund. Men det behövs ytterligare fördjupade utredningar för att klargöra förutsättningarna och därefter ställ­ ningstaganden hos olika aktörer med ansvar för infrastruktur och trafikering, innan ett beslut om trafik kan fattas. Från kommunens sida krävs ett långsiktigt och målinriktat arbete för att skapa förutsättning­ arna för tågtrafik, se riktlinjerna nedan. Planförslag Järnvägsstation/resecentrum Möjlig plats för Holmsunds järnvägsstation är i mellersta eller södra delen av nuvarande godsbangård, på dess västra sida mellan spåren och Järnvägsgatan. Här ligger bl.a. den gamla stationsbyggnaden, som idag är privatägd. Tre alternativa lägen för plattformar har studerats i tidigare utredningar, mellan gamla stationsbyggnaden i norr och nära en framtida gång- och cykeltunnel i söder. I sin enklaste form utgörs stationen endast av plattformen och ett enklare väderskydd, men med tanke på Holmsunds storlek är det rimligt att planera för någon form av stationsbyggnad med tillhörande funktioner. I det fortsatta arbetet bör fördjupade skisser på området göras i dialog med berörda markägare. Planförslag Riktlinjer persontågtrafik • Kommunen ska verka för persontrafik på tåg till Holmsund. • Skapa förutsättningar för en framtida järnvägsstation vid nuvarande godsbangården. • Komplettera med nya bostäder och verksamheter inom gångavstånd från framtida stations- läge. Det finns idag ett flertal fastigheter i centrala Holmsund som kan bebyggas. En högre täthet och exploateringsgrad bör eftersträvas inom centrumområdet och gångavstånd från stationsläget. • Verka för en upprustning av Holmsundsbanan. Detta är nödvändigt för att skapa kapacitet och konkurrenskraftiga restider. Detta är också angeläget för godstrafiken till hamnen. • Skapa god tillgänglighet för fotgängare och cyklister till en framtida station. Gena och trygga gång- och cykelvägar behövs från samhällets olika delar. Knyt ihop stationsområdet med centrum och Himmelska fridens torg så att ett sammanhållet stråk bildas. Planera för kopplingar på lång sikt till Märkpojken. Utred förutsättningarna för en planskild gång- och cykelpassage över järnvägen och Holmsundsvägen till Kassjöberget som ger god tillgänglig­ het till stationen från de östra delarna av Holmsund. • Bygg ett attraktivt resecentrum med funktioner och verksamheter som underlättar för rese­ närerna och skapar trygghet och rörelse. • Handlingsfriheten för tågpersontrafik till färjeterminalen i hamnen ska behållas. Ei2:ans och Holmsundsvägens framtida funktioner Holmsund och Obbola nås från Umeå via El2 respektive Holmsundsvägen (väg 531). Båda vägarna har relativt hög standard och används av såväl personbilar, lastbilar som cyklister. Trafikverket har tidigare utrett behov av åtgärder för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för båda vägarna, t.ex. utbyggnad av gång- och cykelbana, mitträcke och busshållplatser. Eftersom det är statliga vägar är det staten som ansvarar för finansiering och genomförande av alla åtgärder. Ei2:an utgör riksintresse för kommunikationer, vilket innebär att vägen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av den. Vägen har en mycket viktig funktion som transportled till hamnen och behöver därför ha en kapacitet som klarar framtida ökade transporter. Som underlag till statens prioritering av åtgärderna finns behov av att klarlägga vilka funktioner som är de viktigaste för respektive väg. Detta får också betydelse för kommunens planering av markanvänd­ ning och trafiklösningar i olika sammanhang. Kommunens inriktning är att prioritera tunga och skrymmande transporter på E12 och utforma den för hög framkomlighet och kapacitet. Transporter med lägre krav på framkomlighet, inklusive gång och cykel, hänvisas till Holmsundsvägen (väg 531). Kommunen har prioriterat en gång- och cykelbana längs Holmsundsvägen med hänvisning till Holmsunds storlek och att de flesta arbetsplatserna och de största målpunkterna i Umeå ligger längs vägen (Universitets- och sjukhusområdet) och på norra sidan Umeälven. Det är också en fördel att gång- och cykeltrafiken inte sker längs samma väg som de tunga transporterna. Gång- och cykelbanan längs Holmsundsvägen färdigställdes 2025. På sikt är det dock önskvärt att det ges möjlighet att cykla även från Obbola mot Umeå på den södra sidan älven. En särskild utmaning utgör de mycket skrymmande transporterna av vindkraftverk från hamnen. Dessa förväntas öka både i antal och storlek, vilket ställer särskilda krav utformning på gaturummet längs de vägar där transporterna sker. Idag sker transporterna via Holmsundsvägen eftersom ekipagen inte kommer under järnvägsbron över E12 vid Kyrkogatan/Centralgatan, samt under Botniabanans bro norr om Storrinneln. Mark för att lösa detta behöver avsättas utifrån de lösningar för som utretts. Innan detta har genomförts behöver de mest skrymmande transporterna ske över Holmsundsvägen. Tunga transporter genom Holmsund mellan verksamhetsområdet på Lövön (område V5) och hamnen kan också förväntas i framtiden. Planförslag Riktlinjer El 2 Hol msund - Obbola - Umeå • Prioriterad väg för de tunga och skrymmande transporterna, av t.ex. vindkraftverk, genera­ torer och insatsvaror till industrin, från hamnen. Hög framkomlighet prioriteras, utbyggnad av mötesseparering (mitträcke) prioriteras på E12 före Holmsundsvägen • Möjligheten till en ny passage av järnvägen för skrymmande transporter vid Kyrkogatan/ Centralgatan i Holmsund enligt utredda lösningar behålls. Riktlinjer Holmsundsvägen (väg 531) Holmsund - Umeå • Anslutningar/korsningar ska möjliggöras till framtida verksamhetsområden mellan Holm­ sund och Umeå enligt översiktsplan för Umeås framtida tillväxtområde • Framkomlighet och hastigheter anpassas för att möjliggöra anslutningar till befintliga och framtida verksamhetsområden, samt till gång-och cykelbana. Planförslag Fast förbindelse över Kvarken till Finland I Umeås översiktsplan 2018 redovisas en fast förbindelse över Kvarken som en långsiktig vision som skulle innebära radikalt förändrade strukturella förutsättningar för Umeå och norra Sverige. Ett antal alternativa korridorer för en fast förbindelse har studerats i olika sammanhang. Flera av dessa angör land i Umeå hamn för vidare anslutning till E12. Korridorerna utgör infrastrukturreservat vilket inne­ bär att handlingsfriheten för en framtida fast förbindelse genom Holmsund ska behållas. Umeå kommun haren principiellt positiv syn på projektet och vill i sin planering ge förutsättningar för dess genomförande. På uppdrag av den finska regeringen har det finska Trafikledsverket genomfört en förutredning om den fasta förbindelsen mellan Finland och Umeå. Utredningen innehåller dels en behovsanalys, dels en redogörelse för tekniska lösningar och förslag på sträckning med konse­ kvensbeskrivning och kostnadsuppskattning. Utredningen är ett underlag för fortsatt hantering av berörda aktörer i Finland och Sverige. Några beslut om att genomföra projektet finns inte, men Kvarkenrådet kom­ mer att fortsätta utreda förutsättningarna och nyttorna. Förutredningens innehåll I utredningen redovisas sex alternativa lösningar för en fast förbindelse över Kvarken med olika kombi­ nationer av väg och/eller järnväg och i olika kombinationer av bro, bank och tunnel. I samtliga alternativ redovisas att förbindelsen ansluter till Patholmsvikens västra sida i norra delen av hamnen, se karta. En anslutning på hamnens sydspets har inte bedömts möjlig på grund av det höjdläge förbindelsen behö­ ver ha över eller under farleden i havet utanför Holmsund och vilken lutning som kan medges. Den finska utredningen beräknar att den tunga vägtrafiken skulle utgöra cirka 500 fordon per dygn och mängden personbilstrafik mellan 2000 och 3000 fordon per dygn. Antal tågpassagerare uppskattas till cirka 1 500 passagerare per dygn. Kommunens bedömning är att godstransporterna har större potential är persontrafiken. Utredningen har inte detaljerat redovisat hur anslutningen i Holmsund ska ske, men utifrån det underlag som finns kan följande övergripande slutsatser och konsekvenser av förslaget ses: • En fast förbindelse som ansluter till Holmsund innebär att orten blir en entrépunkt till Sverige från utlandet vilket innebär nya, stora möjligheter för Holmsunds utveckling. • Pågående markanvändning och bebyggelse som tas i anspråk av förbindelsen berör hamnverk­ samhet samt trafik- och verksamhetsytor norr om hamnen. Ingen bostadsbebyggelse eller övriga verksamheter utanför hamnområdet bedöms beröras, förutsatt att riktvärden från trafikbuller inte överskrids och befintliga väg- och järnvägssträckningar genom samhället behålls. • Väg- och järnvägsanslutning till hamnen kommer att förändras, men detaljerna kring hur anslut­ ningen till befintliga vägar och järnväg ska göras är inte klarlagda. • Småbåtshamnen i Patholmsviken kommer sannolikt att behöva avvecklas • En bro och dess trafik kommer att höras och skära av utblicken mot havet från bebyggelse och grönområden i södra delen av samhället och Kroklandet. • De vägtrafikmängder som utredningen redovisar bedöms kunna hanteras på befintligt vägnät genom samhället, primärt på E12. De ska dock adderas till den trafikökning som förväntas utifrån ökade godsvolymer i hamnen, vilket sammantaget kommer att förstärka den barriär som El2:an ut­ gör. Kapacitetshöjande åtgärder kan behövas om trafikmängderna ökar väldigt mycket. Buller från trafiken kan ställa krav på anpassningar av tillkommande bebyggelse i anslutning till vägen. • Den befintliga järnvägen till Umeå (Holmsundsbanan) behöver redan idag uppgraderas för att tillgo­ dose förväntat ökade godsvolymer till Umeå hamn. Med en järnvägsförbindelse över Kvarken blir en sådan uppgradering än mer nödvändig. • Det kan uppstå behov av mark för olika markanspråk som följer eller möjliggörs av förbindelsen, exempelvis parkering, tank-/laddningsstationer samt olika servicefunktioner som hotell och handel. Möjliga större ytor för sådana behov är kvarteret Märkpojken samt de föreslagna nya verksam­ hetsområdena längs E12 norr om Obbola (V2, V3 och V4). Förutsättningarna för nya ytkrävande funktioner i direkt anslutning till Patholmsvikens västra sida där förbindelsen når land i norra hamn­ området är sannolikt begränsade men behöver studeras noggrannare. Nya underlag och utredningar om den fasta förbindelsen kommer att tas fram i det fortsatta arbetet, varför nya lösningar och trafikprognoser kan komma att presenteras som kan ge andra konsekvenser för Holmsund än de ovan redovisade. Umeå kommun följer arbetet och bör därför ha en beredskap för detta i sin planering. Planförslag Riktlinjer fast förbindel över Kvarken till Finland • Umeå kommun är positiv till en fast förbindelse mellan Holmsund och Finland och ska i sin planering ge förutsättningar för dess genomförande. Handlingsfriheten för redovisad sträck­ ning enligt den finska utredningen 2025 ska behållas. • Handlingsfriheten i kv. Märkpojken och i de föreslagna verksamhetsområdena norr om Obbola ska behållas för funktioner och verksamheter som behövs för, eller möjliggörs med, en fast förbindelse. Södra Obbolavägen Södra Obbolavägen är det huvudstråk som går från anslutningen vid El2:an hela vägen genom Obbola och vidare söderut mot Vitskärsudden. Den är av stor vikt både för trafik som ska till/från Obbola och för interna resor mellan norra och södra delarna av tätorten. Kapaciteten på Södra Obbolavägen är idag mycket god. Flödena under ett vardagsdygn varierar från ca 2700 fordon i norr till ca 1600 på den södra delen. Vägen som sådan kan hantera mer trafik än så utan större konsekvenser. Det som måste studeras närmare är kapaciteten i korsningar och eventuella kö­ bildningar, exempelvis korsningen Södra Obbolavägen/Linjevägen. Dock är trafiken på anslutande gator så pass låg att det inte är troligt att några kapacitetsproblem kan förväntas uppstå. Allt eftersom Obbola växer kan trafiken längs vägen förväntas öka. Det är viktigt att ta med konsekven­ serna för trafiken i beslutet kring utbyggnadstakten för utvecklingsområdena i södra Obbola. Eftersom en stor del av utbyggnaden kan ligga flera decennier fram i tiden är det dock svårt att göra säkra prog­ noser på framtida trafikmängder. Konsekvenserna kopplade till trafik och infrastruktur av utbyggnaden i Obbola blir också varierande beroende på vilket av de utpekade utvecklingsområdena som byggs ut först, och hur många bostäder och därmed vilken trafik som tillkommer. Planförslag I första hand görs åtgärder på den befintliga sträckningen av Södra Obbolavägen söder om Byviken utifrån hur trafiken utvecklas i södra Obbola. Vid en större utbyggnad på lång sikt av nya bostäder söder om befintligt samhälle skulle dock ett behov kunna uppstå av att avlasta Södra Obbolavägen genom södra delen av Obbola. Handlingsfriheten bör därför behållas för en väg i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr, se karta. Behovet får prövas i samband med att utbyggnad aktualiseras i de utpekade utbyggnadsområdena i västra och södra Obbola, utifrån vilket tillskott med bostäder som planeras och trafiksituationen på Södra Obbolavägen. Sträckningen är inte studerad i mer detalj, utan får göras i samband med eventuell förändrad mar­ kanvändning i området som aktualiserar behovet av att lägga fast vägens sträckning. En möjlig nordlig anslutning mot Södra Obbolavägen kan vara genom område B5, eftersom Anderssons väg närmast Södra Obbolavägen är trång. Vägreservatet berör privat mark och ett genomförande kräver därför en överenskommelse om markförvärv. Behovet av bra infrastruktur för cyklister och fotgängare kommer att öka. Skolan i Obbola är en central målpunkt för många barn och unga och det är viktigt att trygga skolvägar säkerställs i takt med att ny bebyggelse tillkommer och trafiken på vägarna ökar. För att i framtiden säkerställa att de hållbara färdsätten är ett attraktivt och tryggt alternativ för exempelvis skolbarn bör möjligheterna att bygga en gång- och cykelväg längs Södra Obbolavägen från skolan och söderut utredas. Där har kommunen fått synpunkter på att sträckan upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter och en utbyggnad av Obbola kan motivera att gång- och cykelvägnätet byggs ut. Kopplingarna mot det befintliga cykelvägnätet bör också ses över. I dagsläget slutar den befintliga ge­ nomgående cykelvägen genom Ängsparken och det nord-sydliga grönstråket vid Östibyvägen, men en förlängning av den söderut bör utredas för att koppla mot utpekade utbyggnadsområden i söder. Planförslag Riktlinjer Södra Obbolavägen • Utred utbyggnad av gång- och cykelväg längs Södra Obbolavägen och förlängning av cykel­ vägen vid Östibyvägen i samband med bostadsutbyggnad som ökar trafiken längs Södra Obbolavägen • Utred standarden på Södra Obbolavägen söder om Byviken i samband med bostadsutbygg­ nad i redovisade utvecklingsområdena söder om Obbola. • Behåll handlingsfriheten för en ny väg väg i nord-sydlig riktning mellan Byvägen i söder och Anderssons väg i norr enligt karta. Grönstruktur; natur och rörligt friluftsliv Parker och rekreationsområden Planförslag Närheten till vattnet och naturen är en av de kvaliteteter som Holmsunds- och Obbolaborna uppskattar mest med sina orter, enligt den medborgardialog som kommunen genomfört. På den västra sidan av Obbola och på den östra sidan av Holmsund ligger de stora rekreationsområdena kring Harpsjön res­ pektive Västerlångslädan, med vandringsleder, skidspår, terrängcykelbanor, utegym m.m. som är myck­ et värdefulla och uppskattade. Småbåtshamnar, badplatser och gångvägar ger tillgänglighet till vattnet. Runt Holmsund går Holmsundsleden som förbinder grönområden, badplatser, rastplatser m.m. Den västra delen av Västerlångslädan föreslås som utbyggnadsområde för bostäder samt för anlägg­ ningar för friluftsliv, se avsnitt 3.2. Det innebär att befintliga eljjusspår i området behöver dras om och anpassas till ny bebyggelse och anläggningar. En utbyggnad av bostäder ger möjigheter att också utveckla ytor och anläggningar för friluftslivets behov i området. Närheten till befintliga och framtida bostäder är positivt, samtidigt som anpassningar kan behöva göras för att hantera eventuella störningar mellan friluftsliv och bostäder. När Holmsund och Obbola växer med fler invånare och delar av omgivande natur bebyggs, är det viktigt att utveckla de befintliga natur- och friluftslivsområdena och att göra dem mer tillgängliga. Närheten till havet är en stor tillgång som bättre bör kunna tillvaratas i både Holmsund och Obbola, Idag blockerar industrier och hamnverksamheten allmänhetens tillgång till stora delar av stränderna. Förbättrade möjligheter att nå vattnet och använda vattennära lägen är önskvärda, liksom att tillvarata höjdlägen med utblickar mot havet och samhället. I både Holmsund och Obbola ger de sammanhängande grön- och parkstråken möjlighet till rekreation, lek och motion. En stor kvalitet för Obbola är stadsdelsparken Ängsparken och det gröna nord-sydliga stråket som är tillgängligt från större delen av Obbola och som når ner mot vattnet vid Byviken (se karta nedan). Utvecklingsmöjligheter med exempelvis bollplan/samlingsplats finns i stråket, och det är önskvärt att stärka kopplingen ner mot vattnet. De utbyggnadsområden för bostäder i Obbola som redovisas i denna plan ligger i huvudsak i anslutning till befintliga grönområden. I Holmsund ligger parkerna samlade längs ett grönt stråk som förbinder flera mindre lekparker och na­ turområden i östra delen av Holmsund, från Sundsparken i norr ner mot Kroklandet i söder. Stråket gör dem mer tillgängliga vid exempelvis motionsrundor och därmed mer funktionella. Parkstråket når också ned till vattnet vid Ljumviken. Storsjöparken i anslutning till Storsjöskolan och bad- och träningsanlägg- ningen Storsjöhallen utgör Holmsunds största och mest välnyttjade park. Genom Holmsund går även Umeleden, en vandringsturistled längs Umeälven genom hela kommunen. I söder ligger Kroklandet med vandringsleder och i norr på Lövölandet Umeå golfsklubbs golfbana. Holmsund Kartan visar befintliga och möjliga framtida gröna platser och stråk i Holmsund och de utvecklingsmöj­ ligheter som redovisas i denna översiktplan. Holmsund: utvecklingsmöjligheter grönområden, stråk och kopplingar • Sandviksudden. Den norra udden av Sandviksudden har ett fint läge i Österfjärden, varför möjligheten till att på sikt iordningställa den som en park/grönområde tillgängligt för all­ mänheten bör utredas • Strandpromenad. För att stärka tillgängligheten till vattnet redovisas möjligheten till en framtida strandpromenad i Holmsund, som från norr ansluter till Umeleden inom Ume Älv­ dal och befintligt promenadstråk runt Omberget, fortsätter runt Sandviksudden och med en möjlig framtida förlängning till en strand/kajpromenad vid Märkpojken. • Märkpojken.På lång sikt i samband med ändrad markanvändning i Märkpojken kan förut­ sättningarna för park och andra allmänt tillgängliga offentliga platser prövas. Även koppling­ en till Västerbackens kan då utvecklas. • Himmelska fridens torg. Den framtida gestaltningen och användningen av Himmelska fridens torg bör utredas, se avsnitt 3.5. En möjlighet är att iordningställa torget eller en del av det som en park i någon form. • Planskilda passager av E12 och järnvägen. Nya planskilda passager i södra och norra delen av godsbangården för fotgängare och cyklister, som kommer att öka tillgängligheten till parker och grönområden i Holmsund, föreslås. Handlingsfriheten för en gång- och cykel­ passage av E12 vid Märkpojken bör också behållas. Planförslag Framtida park/grönområde på Sandviksudden Strandpromenad Sandviksudden - Märkpojken Framtida park i Märkpojken? Utveckling av Himmelska fridens torg Planskilda passager av järnväg och E12 Befintliga grönområden/ besöksmål Stråk av befintliga mindre parker/gröna ytor Obbola Kartan visar befintliga och möjliga framtida gröna platser och stråk i Obbola och de utvecklingsmöjlighe­ ter som redovisas i denna översiktplan. Obbola: utvecklingsmöjligheter grönområden, stråk och kopplingar • Norr om Obbola Rekreationsområde kring cykel- och pulkabacken på gamla deponin norr om Obbola. • Harpsjön: Rekreationsområdet kring Harpsjön utökas med området kring SCA Arena (ter­ rängcykelbanor, utegym) • Parkstråket: Tillvarata utvecklingsmöjligheter i parkstråket genom Obbola. • Ny gång- och cykelkoppling i södra delen av Obbola som ansluter till parkstråket i söder. • Utbyggnadsområden för bostäder: Anslutningar görs från de framtida utbyggnadsområde- na till angränsaden rekreationsområden. Planförslag Cykel/pulka på gamla deponin Rekreations­ området kring Harpsjön utökas så området kring SCA Arena ingår Utveckling av parkstråket genom Obbola som binder samman befintliga mindre parker Ny gång- och cykelkoppling till parkstråket Befintliga grönområden/ besöksmål Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Kommunen har genomfört en analys av ekosystemtjänsterna i Holmsund och Obbola, som syftat till att identifiera de ekosystemtjänster som idag finns inom planområdet, vilka som saknas och vilka som är möjliga att tillskapa. Tillgångar, brister och avvägningar i översiktsplanen En viktigt struktur för att producera ekosystemtjänster är den sammanhängade skog som ligger väster om Obbola respektive öster om Holmsund. De ger ekosystemtjänster som klimatreglering, pollinering, habitat, livsmiljö och samvaro. Delar av utbyggnadsområdena i både Obbola och Holmsund berör dessa skogar. Vad gäller Obbola utgörs i princip all mark kring befintligt samhället av skog, och det är därför svårt att utöka samhället utan att ta någon skog i anspråk och samtidigt värna jordbruksmark. Ett stor naturom­ råde kring Harpsjön avsätts dock där ingen ny bebyggelse kommer att ske, och väster om planområdet kvarstår stora skogsområden. Vad gäller Holmsund finns ett sammanhängande skogsområde som sträcker sig från Lövölandet i norr, via ömse sidor om Västerlångslädan till Kroklandet i söder. Planförslaget redovisar ett utvecklingsområ­ de för bostäder och friluftsliv öster om Bräntevägen som berör denna skog. Avvägningen är att området bedöms strategiskt lämpligt för att skapa en hållbar boendemiljö med närhet till både natur och skolor m.m. längs Solbackavägen. Se även kommentarer i konsekvensanalysen, kapitel i 6. I både Holmsund och Obbola finns bestånd av både äldre och bredkroniga träd. Dessa är viktiga för ekosystemtjänster som flödesreglering, vattenrening och biologisk mångfald. De bidrar också till att hantera dagvatten och minska uppvärmningen sommartid. Bestånd finns bl.a. inom utbyggnadsom­ rådena på Kassjöberget (B12), Djupsundsudden (U2) och öster om Bräntevägen (B10). I detaljplan får prövas hur ny bebyggelse ska avgränsas och placeras i förhållande till dessa träd. Ett generell förhållande för både Holmsund och Obbola är att mängden småhus är mycket stor och att den allmänna platsmarken till ytan är mycket mindre, både den utbyggda och outbyggda. Inom samhäll­ ena har därför kommunen begränsad rådighet att förbättra förmågan att producera ekosystemtjänster inom området. Utveckling För att tillskapa ekosystemtjänster bör kommunen bevara samt plantera fler träd och blommande ängsytor längs vägar, på allmänna platser och i bryn. I nya detaljplaner ska behovet av och möjligheten till ekosystemtjänster beaktas, med utgångspunkt från ekosystemtjänstanalysen och de behov som där redovisas. Vid utbyggnad av strandpromenader bör träd och vegetation planteras och bidra till en sammanhållen grönstruktur. Planförslag Riktlinjer ekosystemtjänster • Bevara och utöka beståndet av äldre och bredkroniga träd i gator och bryn. • Planera för strandpromenad i Holmsund med träd och vegetation som bidrar till en sam­ manhållen grönstruktur. • I detaljplaner prövas möjligheten att tillskapa ekosystemtjänster inom planområdet. 3.8 Riksintressen, kommunens ställningstagande Riksintressen är av staten utpekade områden och funktioner som inte påtagligt får skadas. Länsstyrel­ sen kan överpröva detaljplaner och andra beslut om de bedöms innebära en påtalig skada på riksintres­ set. Inom planavgränsningen finns åtta områden av riksintresse. Flertalet berör kommunikationer så som väg Ei2, järnväg, farled och ankarplats. Förutom detta finns ett område av riksintresse för kultur­ miljö på Västerbacken i Holmsund. Arbete med en precisering av riksintresse för hamnen och flyget pågår men har inte kunnat redovisas i detta planförslag. Planförslag Anspråk Beskrivning Ställningstagande Riksintresse kultur­ Västerbacken - Industrimiljö från Planförslaget innebär att området vid miljö 1850-talet vid Baggböle sågverks Västerbacken på en tydligare vis kopp­ dåvarande lastageplats. Ett tiotal väl las samman med Holmsunds tätort då bibehållna timrade arbetarbostäder det angränsar till utpekat bebyggel­ från 1850-talet med senare uppförda seområde. Detta medför att området uthuslängor. Söder därom kyrka och tillgängliggörs för fler och möjligheten prästgård som företaget uppförde till att levandegöra kulturmiljön stärks. under 1860-1880-talen. För området gäller detaljplan som reglerar att byggnadernas yttre form och karaktär ej förvanskas. Riksintresse hamn Umeå hamn - Anspråket inkluderar vid Ett av planens delsyften är att ta vara sidan av Umeå Hamnområde även när­ på hamnens intressen och säkra möj­ liggande vattenområde samt vatten­ ligheten till en framtida expansion. Till­ området via älven upptill Kyrkbron. kommande bebyggelse planeras så att Från den yttre hamnområdesgränsen den ej inverkar på hamnens funktion. till Obbolabron avser anspråket i detta En precisering av hamnens riksintres­ sammanhang sjösäkerhetsanordningar se görs under 2026, men fanns inte (fyrar och så vidare) som ombesörjs av presenterad inför samrådet om denna Umeå Hamn. översiktsplan. Riksintresse farled Östra kvarken Planen medför inga negativa konse­ kvenser för riksintresseanspråket. Riksintresse sjöfart Måsungen-Orions grund Planen medför inga negativa konse­ ankarplats kvenser för riksintresseanspråket. Riksintresse väg Väg E12 - ingår i det nationella stam­ Vägen löper genom Holmsund och vägnätet som riksdagen fastställt. Väg­ kommer på så vis att beröras när orten ar som binder samman anläggningar utvecklas. Tillkommande bebyggelse av riksintresse. Funktionellt prioriterat anpassas efter skyddsavstånd samt vägnät för godstransporter, för långvä­ möjligheten till skrymmande trans­ ga personresor samt rekommenderad porter på så vis att dess funktion inte färdväg för farligt gods. påtagligt skadas. Att tillskapa säkra passager blir centralt för att planerad utveckling ska fungera i ett större sam­ manhang tillsammans med nuvarande tätort. Riksintresse järn­ Umeå- Hillskär - TEN-T övergripande Inom ramen för den fördjupade över­ väg nät. Järnväg som trafikeras av godstra­ siktsplanen har utredningar gjorts som fik och som binder samman anlägg­ visar på åtgärder som skapar förutsätt­ ningar av riksintresse. ningar för persontrafik. Även hamnens utveckling innebär mer tågtrafik. I övrigt medför planen inga anspråk på riksintresset. 0 1 2 km Riksintressen Holmsund Obbola Riksintresse_farled FH Riksintressejarnvag ------Riksintresse_flyghinderjnfluensomrade ------Riksintresse_vag I Riksintresse_kulturmiljovard i Riksintresse_yrkesfiske_hav Riksintresse_Natura2000 Riksintresse_sjofart_ankarplats Riksintresse_hamn Riksintresse_yrkesfiske_hav Karta över riksintressen som berör planområdet. Planförslag . Zä Anspråk Beskrivning Ställningstagande Natura 2000 Umeälvens delta Verksamhetsområdet V5 (Lövön) inne­ bär inte någon förändring i förhållande till kommunens gällande översiktsplan. Område U1, Sandviksudden, del av området föreslås utredas för park/ grönområde och på sikt ändrad mark­ användning, vilket inte bedöms vara negativt, snarare positivt, för Natura 2000-området. Naturområde N2 i Obbola utgör i över­ siktsplan 2018 ett verksamhetsområde tillsammans verksamhetsområde V3. Detta planförslags minskning av verk­ samhetsområdet bedöms vara positivt för Natura 2000-området. Sammantaget bedöms planförslaget vara positivt för Natura 2000-området i förhållande gällande översiktsplan. Den samlade påverkan på Natura 2000-området av framtida utbygg- nadsområden för bostäder och verk­ samheter i dess närområde behöver bedömas i ett övergripande samman­ hang inom ramen för fördjupningen av översiktsplanen för Umeå framtida tillväxtområde. Yrkesfiske hav Täftefjärden Planen medför inga negativa konse­ kvenser för riksintresseanspråket. Riksintresse flyg Flyghinder kring Umeå flygplats Norra delen av Holmsund, norr om Lövöviken, berörs av influensområde/ flyghinderyta kring Umeå flygplats, vilket ger höjdrestriktioner för nya byggnader och anläggningar. Pla­ nen ger inga negativa konsekvenser eftersom det inte är aktuellt med höga byggnader i berört område. ............. Genomförande 3-9 Risker Dagvatten Inom planområdet ligger vattenförekomsterna Österfjärden, Fjärdgrundsområdet, Västerlångslädan samt Österlångslädan, vilka är värdefulla resurser som inte ska påverkas negativt av dagvatten. En stor del av avrinningsområdet till Österfärden är redan hårdgjord. Mot bakgrund av rådande markförut­ sättningar finns begränsat med möjligheter för naturlig infiltration, fördröjning och rening. Det finns därmed behov av åtgärder som förbättrar dagvattensituationen både sett till volym och rening vid be­ byggelseutveckling på redan hårdgjorda ytor. Samtidigt som det finns risker med fler hårdgjorda ytor i och med att planförslaget föreslår bebyggelse på naturmark. Det är därför av stor vikt att tillkommande bebyggelse tar om hand om dagvattnet lokalt där så är möjligt, samt redan hårdgjorda ytor kan prövas för mer genomsläpplighet vid utveckling. I första hand bör öppna, mångfunktionella dagvattenlösningar som även skapar andra, rekreativa värden prövas. Enligt skyfallskartering för Holmsund och Obbola är generellt riskerna för översvämning begränsade i föreslagna bebyggelseområden. Ett undantag är B3 Väster om Obbola, där det finns risk för översväm­ ning vid skyfall i den östra delen av området, vilket behöver beaktas i efterföljande planering. Kommunens dagvattenprogram anger riktlinjer för dagvattenhanteringen som ska följas i den efterföl­ jande planeringen. Riktlinjer dagvattenhantering • Vattenkvaliteten i Österfjärden ska inte påverkas negativt av dagvatten. • Dagvatten hanteras lokalt där så är möjligt, både utifrån rening och volym. • I första hand bör öppna, mångfunktionella dagvattenlösningar som även skapar andra, rekreativa värden prövas. Genomförande Risker för skred, erosion och översvämning Planområdet omfattar långa sträckor av kusten, på båda sidor om Umeälvens delta. Det finns förutsätt­ ningar för skred kopplat till finkorniga jordarter längs stora delar av kusten. Kusten har även bedömd viss eroderbarhet inom vissa områden, bland annat Byviken i Obbola. I övrigt är bedömningen att risken för erosion är låg. Det finns viss befintlig bebyggelse som kan beröras av risker för skred och erosion, men riskerna bedöms som relativt små och föranleder därför inte åtgärder för stabilitet. Tillkommande bebyggelse kommer till största del att lokaliseras utanför strandskyddat område, vilket innebär att de inte kommer att påverkas av riskerna med skred och erosion. Utveckling av U8 Märkpojken och eventuellt U1 Sandviksudden är områden som kräver att strand­ skyddet upphävs. Även om delar av områdena är hårdgjorda sedan tidigare krävs det i samband med bebyggelseutveckling åtgärder för att förstärka stabiliteten vid mötet med vattnet för att minska risken för skred och erosion. Risk för översvämning vid höga flöden (100-årsregn) finns för Sandviksudden och närmast kustlinjen i delar av södra Obbola. Se även riktlinjer för Sandviksudden i avsnitt 3.2 samt i översiktsplan för Älvs­ landskapet. Kartor över översvämning och skyfall finns tillgänglig på kommunens webbplats. Klimat Pågående klimatförändringar kommer att medföra ökad risk för varmare och blötare perioder med värmeböljor och torka samt ökad risk för kraftigt regn. Skyfall ger en ökad risk för översvämningar, skred och erosion. Detta är förutsättningar som behöver beaktas för såväl befintlig bebyggelse som tillkom­ mande, vilket konkretiseras i efterföljande planering. Att arbeta både med att minska klimatpåverkan och samtidigt planera för ett mer robust samhälle genom klimatanpassning är något som behöver ske genom olika skeden i planeringen, där översiktsplanen lägger grunden för efterföljande planering och åtgärder. De utbyggnadsområden i planförslaget som kan påverkas av klimatförändringar är särskilt de delar som ligger inom riskområden för översvämning, höga flöden och erosion, se ovan. I detaljplaner får behov av klimatanpassningar i form av markanvändning samt placering och utformning av bebyggelse närmare utredas och prövas. Buller I Holmsund och Obbola är det i första hand buller från verksamheterna i hamnen och SCA, samt den trafik som dessa verksamheter alstrar på väg och järnväg, som påverkar den omgivande markanvänd­ ningen. I avsnitt 3 4 om Umeå hamn beskrivs bullersituationen och de hänsynstaganden som dessa kräver vid prövning av ny bebyggelse. Genomförande 4. Genomförande 4.1 Översiktsplanen som strategidokument Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska planeringsinstrument. Den ger vägledning för be­ slut enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och annan speciallagstiftning. Kommunens myndighetsutöv­ ning i samband med planläggning och bygglov styrs till stora delar av översiktsplanen. Översiktsplanen är också vägledande för andra myndigheters beslut. Översiktsplanens ställningstaganden verkar genom de signaler som ges till marknadens aktörer om spelreglerna för bland annat lokalisering, byggande och utveckling av verksamheter i Holmsund och Obbola. 4.2 Markägande, markpolitik Översiktsplanen har en lång tidshorisont och kommunen har inte möjlighet att på egen hand styra takten i vilken utbyggnader genomförs. Kommunen äger inte all mark inom de planerade exploaterings­ områdena vilket innebär att den föreslagna utvecklingen till stor del är beroende av privata fastighetsä­ gares initiativ och genomförandeförmåga. Kommunen har en ovillkorlig rättighet och skyldighet att lösa in mark som i detaljplan planläggs för all­ män plats med kommunalt huvudmannaskap, till exempel utrymmen får gator och parker. Kommunen har även rätt att i vissa fall lösa in kvartersmark för allmänt ändamål om markens användning inte kan anses säkerställd. Den planerade utvecklingen av Holmsund och Obbola medför att åtgärder kommer behöva genomföras i det offentliga rummet. Fastighetsägare/exploatörer kommer genom samarbets- avtal eller exploateringsavtal åläggas att delta i kostnader för genomförandet i den mån det är skäligt. Rätten att ålägga en fastighetsägare/exploatör med skyldighet att bygga ut eller bekosta utbyggnad av infrastruktur inom ramen för ett exploateringsprojekt regleras i plan- och bygglagen. 43 Bostadsbyggande Kommunen tar ansvar för bostadsbyggandet genom att ha en god plan- och markberedskap och genom att i bostadsförsörjningsprogram tydliggöra var och när kommunen önskar att ny bebyggelse genom­ förs. Kommunen kan initiera planläggning för bostadsbyggande på mark som kommunen själv äger. När en ny detaljplan för bostadsbyggande inom kommunal mark är färdig och nödvändig infrastruktur byggts ut, bjuder kommunen i normalfallet in byggaktörer att inkomma med intresseanmälan och lämna förslag på vad de vill bygga inom detaljplaneområdet. Kommunen ställer upp krav och villkor för byggandet, och den/de aktörer som bäst uppfyller det som efterfrågats i kommunens inbjudan får teckna ett markan- visningsavtal som ger dem ensamrätt att under en viss tid förbereda för byggstart inom området, och senare förvärva det markanvisade området från kommunen. När det handlar om kommunal mark som ska markanvisas och säljas har kommunen möjlighet att på­ verka vilken typ av bostäder som ska byggas, exempelvis om det ska vara hyresrätter eller äganderätter och andra aspekter som inte går att styra i en detaljplan. Kommunens tillvägagångssätt för markanvis­ ning styrs av Umeå kommuns markanvisningspolicy som finns tillgänglig på Umeå kommun, Mark och exploaterings webbsida. Om det handlar om mark för småhustomter säljer kommunen i normalfallet dem direkt till privatperso­ ner för att bygga eget hus på, när väl detaljplan är klar och infrastruktur utbyggd. Bostadsprojekten på privat mark drivs avfastighetsägare/byggaktörer på marknadens villkor. Kommunen kan också själv genom sitt bostadsbolag, AB Bostaden, bidra direkt till bostadsbyggandet, dock sker även det på marknadsmässiga villkor. Planeringsförutsättningar 4-4 Sektorsvisa genomförandefrågor Bostäder och verksamheter generellt För att uppnå den bebyggelsestruktur som översiktsplanen siktar mot krävs ett konsekvent beaktande av översiktsplanens riktlinjer och strategier vid detaljplaneläggning och bygglovgivning. Detsamma gäller övriga nämnders arbete som berör frågor som behandlas i översiktsplanen. Teknisk infrastruktur Tekniska försörjningssystem utreds senast i samband med detaljplaneläggning. Ledningsnäten för el, IT-infrastruktur samt vatten och avlopp byggs ut i samband med områdesexploateringar. Spillvattensystemet i Holmsund och Obbola saknar idag kapacitet för kommande planerad utbyggnad. Det är ett flertal flaskhalsar som bidrar till att kapaciteten är begränsad. Ett grundläggande problem är främst det stora inläckaget av regn- och dräneringsvatten som sker i spillvattenledningsnätet i både Holmsund och Obbola. Delar av spillvattennätet är i dåligt skick och i behov av förnyelse. Dessutom har flertalet pumpstationer samt tryckledningar från Holmsund och Obbola vidare in mot Ön begränsad kapacitet. Vakin jobbar med en åtgärdsplan för att identifiera nödvändiga kapacitetshöjande åtgärder för pumpstationer och ledningsnät. För de flesta utpekade bebyggelseområden föreslås utvidgning av verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. Sannolikt kommer det även att omfatta dagvatten, men bebyggelsens täthet och möjlighet till infiltration avgör behovet. När det gäller tillkommande bebyggelse i områden som försörjs via vattenföreningar löses avloppen enskilt och dricksvatten kommer från vattenförening kopplat mot det kommunala nätet. Gällande vattenföreningar sker en översyn och exempelvis kan kompletterings- områden i Obbola kan komma att beröras. Det är angeläget att åtgärder för att säkerställa nödvändig kapacitet i vatten- och avloppsnäten görs för verksamhetsutvecklingsområdena Lövön och Umeå hamn. Hamnen ligger inte inom verksamhetsområ­ de för vattentjänster men deras behov behöver lösas i dialog med Vakin. För Holmsund är det i övrigt i första hand viktigt att va-situationen inte förhindrar möjligheten till ny bebyggelse i centrala Holmsund och i stråket mot skolorna (område B7). Motsvarande gäller för utbyggnadsområdena i västra och norra Obbola. Fjärrvärme finns utbyggd i Holmsund och kapacitet finns att ansluta fler kunder, både till befintlig be­ byggelse och till de föreslagna utbyggnadsområdena. I översiktsplan Fördjupning för Umeå anges som riktlinje att fjärrvärme ska finnas i Holmsund. Nya bebyggelseområden För ett antal av de föreslagna exploateringsområdena kommer genomförandet försvåras av att mar- kägandet idag är uppdelat på ett antal olika markägare. Det kan leda till ett komplicerat genomförande, eller att utbyggnaden som helhet dröjer. Ett alternativ är att kommunen genom markförvärv skaffar sig förfoganderätt över större områden, annars krävs det en samverkan mellan flera privata fastighetsäga­ re inklusive kommunen inför och under genomförandet. Även svåra markförhållanden så som inslag av berg i dagen kan begränsa utbyggnadsmöjligheterna i de olika utpekade områdena. Detta är något som behöver utredas mer i detalj i eller inför kommande detaljplan i respektive område. Skolor, förskolor Obbola: Totalt innehåller planförslaget möjlighet till bostäder för ca 3000 nya invånare i Obbola. Det är dock stora osäkerheter i denna bedömning eftersom tillskottet avgörs av hur de olika utbyggnadsom­ rådena kan exploateras och vilken typ av bebyggelse som blir aktuell. Det är också osäkert i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. En stor del av de nya bostäderna bedöms dock tillhöra barnfamiljer, vilket innebär att planen långsiktigt medför ett behov av fler förskolor och skolor i Obbola. Planeringsförutsättningar Utifrån nuvarande prognoser för befolkning och bostadsbyggande finns redan från 2031 ett behov av flerförskoleavdelningar i Obbola. Ytterligare utbyggnad kan, beroende på utbyggnadstakt, innebära en påtagligt ökning av detta behov och en förskola behöver planeras i samband med exploateringen. Obbolaskolan beräknas däremot klarar ett förväntat ökat antal elever den närmaste 10-årsperioden, men kan behöva utökas på längre sikt. Det finns samordningsfördelar om en framtida ny skola byggs i anslutning till den befintliga, förutsättningar för detta behöver studeras vidare. Holmsund: Det är svårt att beräkna antalet nya bostäder som kan tillkomma i de utpekade utbyggnads- områdena i Holmsund och som komplettering i anslutning till befintliga bostäder. Enligt prognoserna för de närmaste 10 åren finns dock ledig kapacitet både i förskolor och skolor, och även på längre sikt har förskolor och skolor i Holmsund relativt goda möjlighet att ta emot fler elever. Vid en större utbygg­ nad kan dock behov av nya skolor och förskolor eller utbyggnad av de befintliga uppstå. De befintliga skolornas utvecklingsmöjligheter ska beaktas vid prövning av förändrad markanvändning i dess närhet. Behov av boenden för äldre och särskilda boendeformer Befolkningsprognosen för Umeå 2025 - 2036 visar på en kraftig ökning av antalet personer i åldern 80 år och äldre Holmsund och Obbola, från drygt 500 personer 2024 till drygt 800 personer 2036. Åldersgruppen 65 - 79 år minskar däremot något under perioden, från knappt 1500 personer till knappt 1200 personer. Vad detta innebär i form av behov av olika former för boenden för äldre i området är inte preciserat. Vad gäller behov av särskilda boenden så bedöms det finnas ett visst behov av nya boenden inom den närmaste 10-årsperioden i Holmsund och Obbola. Det gäller LSS-boenden samt lokaler för daglig verksamhet. Det är önskvärt att dessa placeras i lägen med bra tillgänglighet till kollektivtrafik. Det kan också behövas fler mötesplatser för medborgarnära arbete, i enlighet med nya socialtjänstlagens inrikt­ ning mot mer närvaro nära medborgarna. Planeringsförutsättningar 4-5 Exploateringsekonomi Investeringar Där kommunen är fastighetsägare täcks kostnader för infrastruktur som gator, gång- och cykelvägar och grönytor som behövs för området av intäkter som uppstår då kommunen säljer mark för explo­ atering. Även när annan fastighetsägare exploaterar sin mark ska projektet bära kostnaderna för den infrastruktur som behövs för området och som är till nytta för exploateringen. Fastighetsägarens deltagande i sådana kostnader regleras i exploateringsavtal. Ibland kan infrastruk­ turen även fylla ett syfte för det allmänna och då kan en fördelning av kostnader mellan exploatör och kommun bli aktuellt utifrån vad som är skäligt. Övergripande infrastruktur, så kallade generalplaneinvesteringar, samt skolor och andra anläggningar med kommunal service finansieras normalt med skatteintäkter. Investeringar som berör statlig infra­ struktur finansieras generellt via de nationella respektive regionala transportplanerna. Investeringskostnader för utbyggnad av teknisk försörjning, som vatten- och avloppsledningar, fjärrvär­ me och el-/IT-infrastruktur finansieras med avgifter till de ledningsägande bolagen. Driftkostnader Kostnader för drift och underhåll av gator samt tillkommande parker och naturområden och ett ökat nyttjande av befintlig grönstruktur kan tillkomma. Tekniska nämndens driftbudget behöver därför öka i relation till den tillkommande mängd gator, parker och naturområden som planläggs med kommunalt huvudmannaskap. 4-6 Exploateringsavtal I samband med att privata fastighetsägare ansöker om planbesked hos kommunen och byggnadsnämn­ den beslutar om att påbörja planarbetet, bör en dialog mellan Umeå kommun och fastighetsägaren inledas om hur den planerade exploateringen ska genomföras. Innan ny detaljplan kan antas av bygg­ nadsnämnden eller kommunfullmäktige ska exploateringsavtal ha träffats. I exploateringsavtal klargörs bland annat vilka tekniska anordningar som behövs, dess standard och vem som ska betala kostnaden för utförandet. Om kommunen ska vara huvudman för gator utförs dessa av kommunen. Det innebär dock inte att kommunen svarar för kostnaden, investeringskostnader betalas av den eller de fastighetsägare som har nytta av åtgärden. I exploateringsavtalet regleras även kostnadsansvar för åtgärder utanför det aktuella planområdet, till exempel kvalitetshöjningar i grön­ strukturen eller kvalitetshöjande åtgärder i gatusystemet. Planeringsförutsättningar 5. Planeringsförutsättningar Holmsund och Obbola är två mindre tätorter som ligger vid Umeälvens mynning drygt en mil söder om Umeå stad. Det vattennära läget tillsammans med närheten till Umeå ger attraktiva boendemiljöer samt ett gynnsamt klimat för näringslivet. Hamnens lokalisering i Holmsund ger goda förutsättningar för verksamheter och båda orterna har en stark prägling av industrin, historiskt såväl som idag. I både Holmsund och Obbola är tillgången till offentlig service i form av exempelvis skola, förskola, bibliotek och badhus god. Planeringen av Holmsund och Obbola har skett med stöd av ett omfattande underlagsmaterial där olika förutsättningar för planeringen har kartlagts. Bland annat har data om befolkning, trafik, teknisk infrastruktur och naturvärden sammanställts och en landskapsbildanalys och analys av ekosystemtjäns­ ter har tagits fram specifikt för detta projekt. Här beskrivs planeringsförutsättningar av övergripande karaktär medan de mer områdesspecifika förutsättningarna lyfts under respektive delområde. Konsekvenser och MKB 5.1 Befolkning och bostadsbestånd Andel bostäder i olika bostadstyper 2025 Antalet boende i Holmsund och Obbola uppgår till drygt 6000 respektive 2200 invånare. I både orterna är ande- len familjer med barn relativt hög. Andelen unga vuxna ™’z" i åldern 19-24 är lägre än övriga åldersklasser medan 50% gruppen 65+ år är förhållandevis stor. 20% I dagsläget utgörs majoriteten av bostäderna i båda orterna av småhus. Cirka en tredjedel av bostadsbestån­ det består av lägenheter i flerbostadshus (se figur). Dessa Bestånd/ Hushåll utgörs nästan uteslutande av hyresrätter. ■ Hol msund ■ Obbol a Sysselsättningsgraden är hög och ligger på 89 respektive 90 procent i Obbola och Holmsund. Som jämförelse ligger andelen sysselsatta i Umeå tätort på 78 pro­ cent. Arbetsresor för boende i Holmsund och Obbola görs till 82 procent med bil, 9 procent cykel och 5 procent gång. 5.2 Naturgivna förutsättningar Orterna präglas av närheten till hav och älv. I norra delen av Obbola består markförhållandena i huvud­ sak av postglacial sand, berg i dagen och morän medan det i södra delarna finns inslag av torv. Kusten är relativt flack med låglänta åsryggar i nord-sydlig riktning. Ett stort område i anslutning till SCA:s fabrik består av fyllnadsmassor. I Holmsund utgörs huvuddelen av marken av morän. Vid Omberget samt strax söder om Sandvik utgörs markförhållanden av berg i dagen. Förutom detta så utgörs områdena för de större industrierna samt hamnen av fyllnadsmassor. Umeälven innehar i dagsläget måttlig ekologisk status enligt Vattenmyndighetens klassning. Detsamma gäller för Västerlångslädan öster om Holmsund och Själafjärden söder om Obbola. Se avsnitt 3.9 Risker där dessa förutsättningar beskrivs utförligare. Naturvärden och ekosystemtjänster Generellt är tillgången till allmänna parker och platser inne i både Obbola och Holmsund relativt begränsad, även om det finns många och sammanhängande stråk av naturmark inom både Holmsund och Obbola. Det finns också stora rekreationsområden i närområdet som är viktiga att tillvarata och utveckla. Norr om bebyggelsen i Obbola samt söder om Harpsjön finns skogsmarksområden med höga naturvärden. I Holmsund innehar skogen öster om Bräntevägen vissa till höga naturvärden. Dessutom finns ett område med lövskog med höga värden på udden väster om Lövöviken, som ingår i naturreser­ vatet för Umeälvens delta. På södra delen av Obbolahalvön finns spridda våtmarksområden med höga naturvärden. Havsstranden vid Bredviken klassas som biotop med högsta naturvärde. De sammanhängande skogsområdena i anslutning till Holmsund och Obbola (exempelvis omkring Väs- terlångslädan och Lövösundet) pekas i ekosystemtjänstanalysen ut då de bidrar med reglerande ekosys­ temtjänster till sin omgivning. Många av de områden med höga naturvärden som nämns inledningsvis återfinns även inom dessa större skogspartier. En annan viktig struktur som tillför ekosystemtjänster är de äldre och bredkroniga träd som återfinns inom bebyggelsen och som är viktiga för flödesreglering, vattenrening och för den biologiska mångfal­ den. Generellt och i jämförelse med andra områden i Umeå är förmågan att producera ekosystemtjäns­ ter inom Holmsund Obbola låg med hänvisning till få skogsområden inom samhällena. Se även avsnitt 3.7 om översiktsplanens avvägningar och utvecklingsmöjligheter vad gäller ekosystem­ tjänster. Konsekvenser och MKB yttre Täft< Österfjärden LÖVÖI Ström isund Älvsediment, grovsilt—finsand Älvsediment, sand B Ber9 "B Flygsand imBäck,,.. . > rwaster- | | Fyllning ( /fjärden 11 Isälvssediment Isalvssediment, sand 3^ Oklassat område 21 Postglacial grovsift-finsand t ] Postglacial sand I | Svallsediment, grus Vatten -1 I Talus (rasmassor) B Torv Bottenhavet i Vatten Kulturmiljö och landskapsbild Holmsund Obbola är två industripräglade skärgårdssamhällen. Områdena bär historik som speglar såg- verkseran med flottning och träindustri men här finns även spår av jordbruks- och fiskenäring. Orterna är småskaliga och här finns en tydlig småorts- eller bykaraktär samtidigt som de präglas av barriärer i form av tung infrastruktur och industri. Obbola by är en av de äldre byarna i Umeå kommun. Orten omnämns i Gustav Vasas jordebok från 1559 och består då av fyra gårdar. Byn har vuxit allt eftersom, till en början med grund i jordbruks- och fiske­ näringen och under det senaste seklet med avstamp i industrialiseringen och anläggning av industrier så som SCA. Obbola karaktäriseras av äldre gårdar, slingrande bygator och fiskeläge i syd samt nyare villabebyggelse i anslutning till fabriken i norra och nordöstra delen av samhället. Särskilt värdefulla miljöer återfinns i Byviken där fiskeläget ger en tydlig historisk koppling. Även den äldre jordbruks- bebyggelsen och mosaiklandskapet sydvästra delen av byn har kulturhistoriska värden som berättar om den tidiga jordbruksbygden. Holmsund har en relativt kort bebyggelsehistoria och tillkom först under 1800-talet i och med industri­ alisering och i samband med hamnens tillkomst. I Holmsund finns tydligt avläsbara årsringar där den tidiga 1800-talets träbebyggelse såväl som efterkrigstiden och miljonprogramseran sätter sin prägel. Sågverkstiden speglas bland annat i Västerbacken där arbetarbostäder, kyrka och skola finns bevarade och utpekat som område av riksintresse. Förutom detta återfinns höga värden i rutnätsbebyggelsen längs Storgatan med sin balkongprydda träbebyggelse som har tydlig skärgårdsprägel. Även höjdskillna­ derna i Holmsund är karaktärsskapande. Här finns potential att nyttja höjdlägen för ny bebyggelse. Kopplingen till vattnet är central för båda orterna och är viktig att bibehålla och förstärka i en framtida utveckling. Orienterbarheten är relativt låg och det saknas tydliga stråk som binder samman målpunkter och älvsrummet. Den landskapsbildsanalys som tagits fram för Obbola lyfter närheten till strandlinjen och de utblickar och den vattenkontakt som detta ger. Analysen pekar även ut mosaiklandskapet av jordbruksmark och småskalig bebyggelse (i sydvästra delen av byn) eftersom detta landskap tillför rekreativa värden sam­ tidigt som det vittnar om Obbolas ursprung som fiske- och jordbruksby. Även området kring Harpsjön med sin tallskog lyfts då detta landskapsrum och dess gröna kvaliteter bidrar med rekreativa värden till de boende i Obbola. Konsekvenser och MKB 53 Samråd och dialog Medborgardialog Under oktober 2021 genomförde kommunen en medborgardialog inför arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Tjänstepersoner från kommunen var på plats på Holmsunds respektive Obbolas bibliotek vid fyra tillfällen för att samtala med boende i området. Som komplement till dessa träffar har det även funnits möjlighet att komma med inspel via ett webbformulär på kommunens hemsida. Sammantaget har nästan 300 personer bidragit med sina reflektioner om orternas värden och framtida utveckling. Många inkomna synpunkter berör trafiksituationen i de båda orterna. I Obbola finns en farhåga om att en utveckling i södra delen av samhället ska medföra en ökad trafikmängd längs Obbolavägen genom byn. Dessutom lyfts önskan om en gång-och cykelväg längs E12 in mot Umeå samt en stärkning av kollektivtrafiken. Närheten till havet och skogen nämns som viktiga kvaliteter som bör värnas vid en ut­ veckling av samhället. Många är positiva till att Obbola planeras växa och ser stora nyttor i en tillkomst av bostäder och service men är ändå måna om att bevara småskaligheten och bykänslan, speciellt kring jordbrukslandskapet vid Anderssons väg. För Holmsund lyfter många av de boende miljön kring centrum och Himmelska fridens torg som upplevs som tråkigt och i behov av utveckling. Det finns även en oro att ytan vid centrum blir eftersatt i det fall Coop flyttar till nytt läge vid Märkpojken. I dialogen framkom även att Kroklandet, Lövölandet och Omberget utgör värdefulla naturområden som bör värnas och utvecklas när Holmsund växer. På samma sätt nämns närheten till vatten som en stor tillgång men med potential att stärkas, exempelvis genom utbyggnad av strandpromenad. Många är positiva till att Holmsund väntas växa och ser att det finns behov av tillskott av bostäder men också service och mötesplatser. Precis som i Obbola är trafik­ frågan viktig. Särskilt nämns behov av gång- och cykelväg in till Umeå och inom samhället, säkerhetsåt­ gärder vid järnvägen samt önskemål om persontrafik på järnväg. Platser Obbola- och Holmsundsborna trivs på Platser Obbola- och Holmsundsborna inte trivs på Antal svar • ’ • 2-4 ® s-purserwinternapi M ok e t d o b b o e r r g 2 a 0 -d 2 i 1 a , l og Antal svar • 1 ® 2-4 ® 5 Platser jag inte trivs pa M ok e t d o b b o e r r g 2 a 0 rd 2 i 1 a , l og svar på svar på webbenkat webbenkät Lilltu.an. Rinnetn ^VttsUrsudden Konsekvenser och MKB Silverskatan Samråd 2023 Hösten 2023 genomfördes ett samråd om ett förslag till översiktsplan för Holmsund och Obbola. Under samrådet inkom ca 100 yttranden, varav drygt 70 från privatpersoner och övriga från myndigheter, kommunala nämnder, politiska partier och föreningar. De inkomna synpunkterna är sammanfattade i en samrådsredogörelse med en kommentar om hur de bedömts i planarbetet. Efter samrådet ändrades förutsättningarna för några av de viktigaste frågorna i samrådsversionen 2023. Eftersom det innebar en omfattande omarbetning av planförslaget, har kommunen bedömt att ett nytt samråd behöver göras. I samrådsredogörelsen beskrivs de viktigaste förändringarna i det nya planförslaget jämfört med försla­ get. 2023. Där framgår också vilka ändringar som gjorts utifrån inkomna yttranden 2023. Konsekvenser och MKB 6. Konsekvenser och miljöbedömning En översiktsplan anger förutsättningar för kommande verksamheter och åtgärder som kan antas med föra betydande miljöpåverkan. Vilka effekter på miljön som kan följa av planens genomförande jämfört med nollalternativet redogörs för i detta kapitel. Därtill görs bedömningar av planens påverkan på möjligheten att uppnå miljömål, miljökvalitetsnormer och en hållbar utveckling. 6.1 Avgränsning Miljöbedömningen omfattar hela planområdet som i huvudsak utgörs av tätorterna Holmsund och Obbola inom Umeå kommun. Avgränsningssamråd har hållits med Länsstyrelsen i Västerbottens län för att avgränsa de aspekter av planen som kan innebära betydande miljöpåverkan. Under planarbetet avfärdades vissa aspekter utifrån att de inte kan komma att påverkas och medföra betydande miljöpå­ verkan. Resterande aspekter beskrivs i avsnittet Miljöbedömning nedan. Nuläge Nuläget avser pågående markanvändning, det vill säga som det ser ut just nu utan att ta hänsyn till det som är planerat. Mycket är på gång och under planering inom planområdet, men i miljöbedömningen ska planförslaget och nollalternativet vägas mot nuläget. 6.2 Nollalternativ I miljöbedömningen ska nollalternativet jämföras med nuläget. Nollalternativet avser en trolig utveck­ ling enligt gällande översiktsplanestöd, det vill säga att Obbola och Holmsund utvecklas enligt översikts- planedelarna Fördjupningen för Umeå (2011), Fördjupningen för kusten (2012) och Fördjupningen för Älvslandskapet (2012). Utvecklingen av Obbola och Holmsund har stöd i tre olika översiktsplanedelar men ger ingen samlad bild över orternas utveckling. Den framtida utvecklingen i nollalternativet har exempelvis inte utgått från lokala dialoger och med risk att mervärden missas då det varit svårare att ha ett helhetsperspektiv för respektive ort. Det har inte funnits lika stor möjlighet att knyta ihop och länka samman olika projekt och riskerat att gå miste om potentialer i bland annat stråk och koppling för att minska barriärer och stärka centrumbildningar. I nollalternativet finns även en risk att projekt tar lång tid i efterföljande processer då knäckfrågor inte hanterats på en övergripande nivå. I Obbola finns en risk att tidiga projekt följer befintlig, gles struktur och blir strukturbildande, med risk att missa potentialer i både bebyggelse och gröna värden. I ett nollalternativ skulle utvecklingen av hamnen och dess påverkan på samhället varit mer osäker. Konsekvenser och MKB 6.3 Planförslag I miljöbedömningen ska planförslaget jämföras med nolläget. I och med planförslaget läggs en samlad grund för Holmsunds och Obbolas utveckling, en samlad vision om framtiden ger tryggade förutsätt­ ningar för utvecklingen och ökade möjligheter att alla aktörer kan bidra. Det ges större möjligheter att tätorternas särarter tas med i transformationen och med ny plan har en rad analyser genomförts som fångar och lyfter värden. En tydligare helhetsbild ges med nya underlag såsom landskapsrumsanalys, ekosystemanalys samt analys av tätorternas särarter. Genom en ny plan ges möjlighet att beskriva möj­ liga omvandlingsområden gällande bebyggelse i både Holmsund och Obbola vilket ger transparens till marknadens aktörer, bland annat gällande en eventuell framtida omvandling av Sandsviksudden. När det gäller kommunikationer ger planförslaget en vision om samlade centrumfunktioner och vitali­ serande stråk (som tillför liv, rörelse och upplevelser) mellan bland annat Himmelska fridens torg och ett framtida stationsläge. Vilket ger möjligheter att få till bättre koppling mellan funktioner och goda förutsättningar för hållbart resande. Genomförda utredningar liksom tillhörande dialog med myndighe­ ter medför även förbättrade förutsättningar för framtida persontrafik på järnväg. Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Bebyggelse (och Planförslaget ger förutsättningar för 1 gällande planer finns stöd för bebyggelsestruk­ sammanhängande bebyggelsestruktu­ utveckling i Holmsund och Obbola. tur) rer både i Obbola och Holmsund. Dock utan analyser av stråk, centrum­ funktioner, överbryggande av barriä­ Närhetsprinciper och hållbar, effektiv rer mm. Risk finns att ny bebyggelse markanvändning är utgångspunk­ till största del följer den befintliga gle­ ter för planförslaget och föreslagna sa strukturen, med gleshet och långa bebyggelseområden skapar förutsätt­ avstånd som följd. ningar för sammanhållna samhällen. Troligt är att utveckling sker, men Med planen ges förbättrade möjlighe­ att potentialer till sammanbindande ter att orterna får ett bredare utbud av strukturer missas. bostäder och bostadsformer. Planen har stort fokus på att adressera och överbrygga barriärer, då det finns viktiga funktioner av infrastruktur i framför allt Holmsund. Bedömd miljöpåverkan Stor positiv miljöpåverkan. Bedömd miljöpåverkan Liten positiv miljöpåverkan. Aspekt Planförslag ■ Nollalternativ Trafikstruktur och Planen ger mer konkreta förutsätt­ Utan en ny översiktsplan finns risken hållbara trans­ ningar för stationsläge, med förslag att bebyggelsestrukturen blivit gles porter till passage mellan målpunkter och i med långa avstånd mellan målpunk­ förlängningen persontrafik på järnvä­ ter, och därmed inte skapat förutsätt­ gen. En utveckling enligt planförslaget ningar för hållbart resande i samma innebär även ett ökat underlag för utsträckning. kollektivtrafik, såväl buss som framtida Utan ny plan hade inte heller samma tågtrafik. förutsättningar för stationsläge Planen föreslår ett reservat för framti­ skapats, inte heller kopplingar kring da parallellväg i Obbola, för att skapa järnvägspassagen. förutsättningar för trafiksäker miljö Det finns risk att potentialer till och minska belastningen på de befint­ kopplingar och stråk inte hade tagits liga vägarna. tillvara på. Sammantaget skapar planförslaget förbättrade förutsättningar för hållbart resande. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Positiv miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan. Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Rekreation och Planförslaget tydliggör förutsättningar­ Utan ny översiktsplan finns inte lika friluftsliv na för att behålla och utveckla rekrea­ tryggade förutsättningar för rekrea­ tion och ekologiska stråk. Planen lyfter tion och friluftsliv. möjligheter hur grönområden kopplar Utan planen är planstödet för strand­ till varandra och preciserar bebyggelse­ promenad i läget vid Märkpojken områden i framför allt Obbola, vilket svagare. Likaså gällande eventuell skapar utrymme för grönstruktur och framtida utveckling vid Sandviksud­ värden i anslutning till bebyggelse­ den. områdena. Planen tar mark för friluftsliv (vand­ ringsleder, skidspår) i östra delen av Holmsund i anspråk för bostäder. Det kräver anpassningar av spåren, men kan också ge också förutsättningar för nya anläggningar för friluftsliv med när­ het till befintliga och framtida bostäder samt till verksamheterna längs Solback- avägen. Som en del av arbetet med planeringen har en ekosystemtjänstanalys tagits fram, vilket har legat till grund för planförslaget. Den sammanhängande skogen kring Holmsund och Obbola rymmer ekosystemtjänster som kan minska när områden tas i anspråk för ny bebyggelse, men i jämförelse med gällande översiktsplan avgränsar planförslaget utbyggnadsområdena och därmed påverkan på ekosystem­ tjänsterna. Planförslaget bidrar till att steg tas framåt mot en sammanhängande strandpromenad. Med framtida ut­ veckling av Märkpojken och eventuellt Sandviksudden ges därtill möjligheter att skapa ett rekreativt sammanhäng­ ande stråk längs vattnet. Planen skapar möjligheter att återskapa det befintliga samhällets kontakt med vatten, vilket bedöms positivt. Planen innebär att skogsmark tas i an­ språk för bebyggelse, dock innebär det inte någon negativ skillnad jämfört med nollalternativet. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Positiv miljöpåverkan. Ingen betydande miljöpåverkan Konsekvenser och MKB I Aspekt Planförslag Nollalternativ Kulturmiljöer och Förbättrade förutsättningar för att Utan ny översiktsplan finns risk att landskapsbild utvecklingen tar stöd i och bidrar till orternas läsbarhet och värden inte ökad läsbarhet av orternas historiska beskrivits lika tydligt. Med följd att utvecklingssteg liksom särarter utifrån värden riskerats att inte uppmärk­ landskapsbild. Dels haren översiktlig sammas i framtida utvecklingen. kulturmiljöanalys genomförts som identifierat särarter för orterna, dels finns ytterligare underlag i form av landskapsbildsanalys för Obbola. Med planförslaget ges på sikt möjlighet att tillgängliggöra kulturmiljöerna vid Västerbacken och minska Västerback­ ens avgränsning mot omgivande om­ råden. Positivt är att området tydligare kan länkas till framtida Märkpojken vilket i sin tur kan bidra till att kultur­ miljön blir mer närvarande och få en tydligare roll som resurs för Holmsund på ett nytt sätt. Finns en del fornlämningar inom plan­ området, vilket behöver utredas innan exploatering. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Stor positiv miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan. Odlingslandskap 1 planförslaget har områden utretts Utan ny plan och övergripande och hänsyn tagits till befintlig od­ utredningar finns risk att odlingsmark lingsmark som i stor utsträckning har tas i anspråk då stora områden varit kunnat undanhållas bebyggelse. Min­ utpekade för bebyggelseutveckling. dre begränsade ytor tas i anspråk för bebyggelse, vilket är motiverat utifrån bebyggelsestruktur och att annan loka­ lisering av den föreslagna bebyggelsen inte kan ske på annan plats. Förändrad markanvändning på ytorna bedöms inte ha negativ påverkan i ett större perspektiv. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan. Våtmarker Utredningar av grönstruktur inklusi­ Bebyggelseområden är utpekade där ve våtmarker har gjorts och lämplig våtmarker inte avgränsats. bebyggelsestruktur har studerats vilket gett att våtmarker kunnat undanhållas bebyggelse. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan. Liten negativ miljöpåverkan. Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Naturvärden Planförslaget innebär att naturvärden I ett nollalternativ skulle bebyggelse och ekosystemtjänster knuten till kunna utvecklas i enlighet med ytor skogsområden tas i anspråk för nyex­ utpekade i Fördjupning för Umeå ploatering av bebyggelse exempelvis i och Fördjupning för kusten men utan område B6 och B5, samt utvecklings­ att värdena studerats och kopplats områden i östra Holmsund (område samman såsom i utredningen av B10). Även inom områden U3 finns bebyggelseytor i Obbola. några mindre områden med högsta naturvärde - nyckelbiotop. Förslaget motiveras ändå då det är strategiska områden för utveckling av en hållbar bebyggelsestruktur. I planen har dock värdena och strukturer studerats. När det gäller värden kopplat till Umedeltat och dess Natura 2000-klassning bedöms planförslaget inte ge någon störning. Skulle Sandvik­ området U1 omvandlas till att stör- ningskänslig bebyggelse skulle snarare en positiv påverkan kunna uppnås. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan Jämfört med översiktsplan Fördjupning för Umeå ger planförslaget mindre miljöpåverkan eftersom utbyggnads- områdena avgränsats och natur­ värdena inom dessa tydliggjorts. Trafikbuller Som följd av att orternas utveckling Skillnaden mellan nollalternativet kommer mängden trafik troligt att och planförslaget är att nollalter­ öka och därmed ökat trafikbuller. nativet endast redovisar verksam- Risk finns för störningar från trafik­ hetsytor intill El2 i Obbola, medan buller på bebyggelse i områdena B6 i planförslaget medger bostäder i delar Obbola, U8 i Holmsund eftersom det av områdena. Detta innebär att noll­ gränsar till E12. Med utbyggnad av alternativet kan generera mer tung hamnen och SCA i Obbola följer även trafik. Andelen bostäder som riskerar ökade mängder tung trafik på E12 och utsättas för trafikbuller är däremot Holmsundsvägen. En eventuell fast mindre än planförslaget. förbindelse med Finland bidrar också I nollalternativet saknas även ett de­ till mer trafik. Det kan få påverkan på taljerat förslag till sträckning för fast befintlig bebyggelse. I efterföljande förbindelse. planering hanteras bullersituationen kopplat till bostäder i enlighet med gällande lagstiftning och riktvärden. I vissa lägen kan det innebära att an­ Bedömd miljöpåverkan passningar i utformning och placering Liten negativ miljöpåverkan av nya bostäder och andra störnings- känsliga verksamheter behöver göras, för att bullerriktvärdena för trafik och industrier ska uppfyllas. Bedömd miljöpåverkan Liten negativ miljöpåverkan. Konsekvenser och MKB I Nollalternativ | Aspekt ■ Planförslag Järnvägsbuller Med hamnens utbyggnad följer ökad Ingen skillnad mot planförslaget. trafik på järnväg vilket kan ge påverkan 1 nollalternativet saknas ett detaljerat på befintlig bebyggelse. Banans kapa­ förslag till sträckning för fast förbin­ citet genom Holmsund begränsar dock delse. omfattningen på tågtrafiken. Planens inriktning är att godsbangården ska flyttas från den nuvarande platsen i centrala Holmsund, vilket minskar bullret där. Bedömd miljöpåverkan: En eventuell fast förbindelse med Fin­ Liten negativ miljöpåverkan land kan bidra med mer järnvägstrafik, men omfattningen är svår att bedöma idag. 1 efterföljande planering hanteras bullersituationen kopplat till bostäder i enlighet med gällande lagstiftning och riktvärden. Bedömd miljöpåverkan: Liten negativ miljöpåverkan. Buller från ham­ Inom ramen för detaljplanen för ham­ Ingen skillnad mot planförslaget, då nen nen har bullerutredningar genomförts. hamnen hade kunnat utvecklats, Utvecklingen av hamnens verksam­ Märkpojken hade planerats och heter kommer troligtvis att innebära Djupsundsberget har planstöd i Föp högre bullernivåer, men får inte över­ kusten. Dock har inte nollalternativet skrida riktvärdena för buller kopplad riktlinjer kring hänsyn till hamnen vid till intilliggande bebyggelse. tillkommande bostadsbebyggelse. Hamnen är viktig för kommunen, så Planförslaget möjliggör för viss bebyg­ troligtvis hade inte hamnens utveck­ gelse inom influensområde för buller lingsmöjligheter riskerats i nollalter­ kopplat till hamnen, bland annat i U8 nativet. Märkpojken och U2 Djupsundsudden. Planen anger att utbyggnad av nya bostäder i dessa områden inte bör ske förrän den framtida bullerpåverkan från hamnen tydliggjorts. Bullernivåer kopplat till hamnens verksamhet regle­ ras även i hamnens miljötillstånd. Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Buller från SCA Planförslaget föreslår inte någon Ingen skillnad mot planförslaget. tillkommande bebyggelse i anslutning till befintliga bullerutsatta områden kring SCA. Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Konsekvenser och MKB Aspekt 1 Planförslag Nollalternativ Risker; Se- Inom hamnens område finns Ingen skillnad mot planförslaget. veso-verksam- Sevesoverksamheter, bland annat ol- heter jeförvaring, farligt avfallshantering och fodercentral. Med planförslaget finns förutsättningar för hamnen att utveck­ las och därmed även möjlighet att det tillkommer fler sevesoverksamheter eller att befintliga utökas. Planförslaget möjliggör även för fler tillkommande bostäder i närområdet, dock inte när­ mare än befintlig bostadsbebyggelse. Eventuella risker och skyddsavstånd hanteras i respektive tillstånd för verk­ samheten. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Farligt gods Med orternas utveckling och ökade Ingen skillnad mot planförslaget. flöden kan man anta att risken ökar för olyckor även om de vägar och järnvä­ gar som påverkas är de som redan är utpekade och används för transporter av farligt gods. Genom att tillämpa riktvärden och skyddsavstånd för tillkommande bebyggelse i efterföljan­ de planering, i enlighet med vägled­ ning från Länsstyrelsen, bedöms de rekommenderade vägarna för farligt gods, E12 och väg 531 (Holmsundsvä- gen) fortsättningsvis vara lämpliga för transport av farligt gods. För farligt gods på båt finns risker Bedömd miljöpåverkan kopplade till hantering i hamnen, detta Ingen betydande miljöpåverkan hanteras inom ramen för hamnens ut­ veckling, exempelvis i miljötillståndet. Bedömd miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Konsekvenser och MKB Aspekt j Planförslag 1 Nollalternativ Områden med Planförslaget har tagits fram med ana­ Befintliga planer har inte haft samma risk för översväm­ lyser av höga flöden och skyfall som underlag och därför finns risk för att ning och erosion underlag och risker hanteras genom framtida utveckling inte tar hänsyn till riktlinjer. risker kring höga flöden och över­ svämning i samma utsträckning som Höga flöden i Umeåälven kan få påver­ en ny plan. kan på Sandviksudden och Märkpojken vilket behöver hanteras i efterföljande Rutiner finns för att hantera detta i planering. detaljplaneprocessen, dock finns risk att frågorna hanteras avgränsat i ett Enligt skyfa Ilska rtering för Obbola och litet område och missar potentialer i Holmsund finns några områden som helheten. riskerar att påverkas av översvämning, bland annat inom B3 Västra Obbola och Ui Sandviksudden. Eftersom det finns begränsat med plat­ ser för naturligt infiltration, fördröjning och rening är det särskilt viktigt att efterföljande planering tar hänsyn till dagvattenhanteringen, vilket regleras genom riktlinjer i planhandlingen. Det finns förutsättningar för skred kopplat till finkorniga jordarter längs stora delar av kusten. Kusten har även bedömts ha viss eroderbarhet inom vissa områden, bland annat Byviken i Obbola. 1 övrigt är bedömningen låg eroderbarhet. Dessa aspekter behöver beaktas i efterföljande planeringsske­ de. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Liten negativ miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Konsekvenser och MKB Aspekt Planförslag Nollalternativ Österfjärden Österfjärden innehar måttlig ekologisk Utan sammantagen analys av tillkom­ status. För att inte försämra statusen mande bebyggelse och riktlinjer kring i fjärden är dagvattenhanteringen av dagvattenhanteringen finns risk för stor vikt. Umeå kommuns dagvatten­ påverkan pä fjärdens status. program är styrande för hur dagvat­ tenhanteringen bör ske, och konkreti­ seras genom riktlinjer i planförslaget. För att inte försämra statusen i fjärden finns krav på skyddsnivå för små av­ lopp där så eventuellt blir aktuellt. De stora delarna av planområdet föreslås anslutas till kommunalt VA. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Liten risk för försämrings av Öster- Planen bedöms inte innebära en fjärndens ekologisk status försämring av Österfjärdens ekologiska status, givet riktlinjerna i kommunens dagvattenprogram. Strandskyddade Områden som föreslås som bebyg­ Stora delar av utvecklingen kring områden gelseområden och ligger delvis inom strandnära lägen har stöd i gällande strandskydd är Märkpojken, Sand- planer, dock utan övergripande ana­ viksudden, Obbola U3. lys över tillgängligheten till stranden och åtgärder för att stärka tillgänglig­ Områdena ligger strategiskt till inom heten. Risk för att både naturvärden respektive samhälle och har potential och allmänhetens tillgänglighet till att stärka bebyggelsestrukturen. Ut­ stranden påverkas negativt. gångspunkten för utpekade områden är att stärka allmänhetens tillgänglig­ het till stranden. Dock kan planen få påverkan på naturvärden kring stran­ den i samband med exploatering. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Liten negativ miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan Förorenad mark Det förekommer förorenad mark inom Sandviksudden hade troligen inte områden som föreslås för bostads­ blivit föremål för ändrad markan­ bebyggelse, Märkpojken och Sand- vändning och därmed ingen påverkan viksudden (dock osäkerheter i vilken jämfört med nuläget. utsträckning). Innan exploatering kan Märkpojken kan möjliggöras och ske krävs därför troligtvis sanering. En därmed även saneras inom nollalter- sanering av områdena bedöms positivt nativet. ur miljösynpunkt. Utöver dessa finns förorenad mark inom befintliga, pågående verksam­ heters område (SCA och Hamnen). Planen föreslår ingen förändras mar­ kanvändning gällande dessa. Bedömd miljöpåverkan Bedömd miljöpåverkan Stor positiv miljöpåverkan Liten positiv miljöpåverkan 6.4 Planens överensstämmelse med miljömål I Miljömål 1 Måluppfyllelse i Analys Biologisk mång­ Förhindrar inte Planen innebär att områden av särskild vikt för biologisk fald måluppfyllelse mångfald bekräftas och undanhålls bebyggelse. God bebyggd Bidrar till målupp­ Genom planförslaget utvecklas Holmsund och Obbola miljö fyllelse med en god bebyggelsestruktur på ett miljöanpassat sätt. Den historiska kulturmiljön bildaren bas som utvecklingen tar avstamp i, vilket gör att tillkommande bebyggelse kan ske i samklang med den befintliga. Planen ger även stöd för hållbart resande med korta avstånd och möjligheter till kollektivt resande, utvecklade centrumbildningar och varierade boendeformer. Rikt odlingsland­ Förhindrar inte De stora områdena med jordbruksmark undanhålls bebyg­ skap måluppfyllelse gelse och bekräftas i planen, för att möjliggöra ett framtida aktivt jordbruk. Levande skogar Förhindrar inte Även om viss del av skogsmarken föreslås bebyggas i måluppfyllelse planförslaget, så har avvägningar gjorts och tidigare utpe­ kade bebyggelseytor begränsats i storlek för att behålla tätortsnära skogsmarker och samla bebyggelse i effektiv markanvändning. Myllrande våt­ Förhindrar inte Våtmarksområden inom planområdet har bekräftats och marker måluppfyllelse undanhållits bebyggelse. Hav i balans Förhindrar inte Planen innebär att förutsättningar skapas för att skapa en måluppfyllelse tydligare och förbättrad kontakt med kusten och havet. Ingen övergöd­ Förhindrar inte Med riktlinjer kring dagvatten och VA-lösningar bedöms ning måluppfyllelse inte statusen i fjärden försämras. Levande sjöar och Förhindrar inte Umeälven mynnar ut i Bottenviken inom planområdet. Pla­ vattendrag måluppfyllelse nen bedöms inte påverka Umeälvens delta på ett negativt sätt. Grundvatten av Ej relevant god kvalitet Säker strålmiljö Ej relevant Skyddande ozon­ Ej relevant skikt Bara naturlig Förhindrar inte Trafik, jordbruk och industri är de lokala faktorer som har försurning måluppfyllelse störst risk att bidra till försurning. Genom att Holmsund och Obbola byggs ut på ett geografiskt samlat sätt minskar behovet av biltrafik. Det finns ett antal befintliga industrier inom planområdet, deras påverkan regleras inom miljötill­ stånden. Frisk luft Ej relevant Begränsad klimat­ Bidrar till målupp­ Planen innebär att Holmsund och Obbola utvecklas på ett påverkan fyllelse samlat sätt, med korta avstånd mellan målpunkter. Det innebär att förutsättningarna för hållbart resande ökar, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. 6.5 Miljökvalitetsnormer Buller Miljökvalitetsnormen för buller är en målsättningsnorm med innebörden att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte leder till skadliga effekter på människors hälsa. Gällande riktlinjer medför att rikt­ värden för buller för att säkra människors hälsa säkerställs i efterföljande planeringsskede. Planhand­ lingen säkerställer detta genom riktlinjer. Utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft finns uttryckta både som gränsvärdesnormer för olika ämnen i luften som inte får överskridas och som målsättningsnormer för olika ämnen som ska eftersträvas. Planens inriktning mot en sammanhållen bebyggelsestruktur med korta avstånd gynnar gång, cykel och kollektivtrafik (buss samt framtida persontrafik på järnvägen) vilket ger ett minskat behov av biltrafik och därmed en mindre påverkan på luftkvaliteten från trafik. Med en utveckling av hamnen samt SCA kan dock mängden tung trafik öka jämfört med nuläget. Bedömningen är att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten anger krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Vattenförekomster inom planområdet är Österfjärden, Fjärdgrundsområdet, Västerlångslädan samt Österlångslädan, vilka enligt miljökvalitetsnormen ska uppnå god ekologisk status 2027 respektive 2039 (Österfjärden) och god kemisk ytvattenstatus. Åtgärder genomförs genom kommunala preciseringar av åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i Bottenviken, med syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna. Planförslaget be­ döms inte leda till att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna inom planområdet överskrids. 6.6 Konsekvenser för social hållbarhet Genomförandet av planen bedöms innebära positiva konsekvenser för social hållbarhet. Genom samlade bebyggelsestrukturer med korta avstånd möjliggörs att ta sig fram med gång och cykel mellan målpunkter inom planområdet oavsett fysiska eller ekonomiska förutsättningar vilket bland annat gyn­ nar barn och unga. Stärkta kopplingar och stråk mellan olika målpunkter minskar barriäreffekter kring de större infrastrukturområdena, vilket knyter samman olika delar av samhällena. Planförslaget skapar förutsättningar för centrumutveckling, större flöden av människor och fler mötesplatser inom områ­ det, vilket är positivt ur ett socialt perspektiv. Att tiIIgängliggöra områden kring kusten möjliggör att återskapa samhällenas kontakt med vattnet, vilket tillsammans med andra rekreationsområden skapar förutsättningar för naturnära mötesplatser. Planen möjliggör även för ett tillskott av underrepresente- rade boendeformer, vilket skapar en större variation och blandning för att tillgodose behov i livets olika skeden samt minskad risk för segregation. 6.7 Sammanfattande redogörelse Planförslaget innehåller mark för nya bostadsområden, verksamhetsområden och utveckling av natur- och rekreationsområden. För bostadsbebyggelse innebär planen en utveckling av Holmsund och Obbola med en sammanhängande struktur med korta avstånd, med en blandning av olika sorters boenden. Det finns även förutsättningar för utvecklade centrum och mötesplatser. Planen säkerställer även en utveckling av befintlig verksamhet inom exempelvis hamnen, vilket säkrar viktiga funktioner för kommunen, men troligen innebär ökade mängder tung trafik på väg och järnväg. Planen hanterar detta genom att föreslå stråk och kopplingar för att minska barriärerna kring de stora vägarna och järnvägen. Till största del värnas områden med höga naturvärden och jordbruksmark, även om några föreslagna bostadsområden innehåller områden med höga naturvärden och jordbruksmark. För att minska de negativa konsekvenserna av detta föreslås riktlinjer inför det fortsatta planarbetet. Sammanfattningsvis väntas planförslaget övervägande bidra till positiva miljökonsekvenser och ligga i linje med miljömålen. Plankarta Fördjupad översiktsplan för Holmsund och Obbola, samråd 2026 B11 Teckenförklaring Bebyggelseområde, bostäder Utredningsområde Kompletteringsbebyggelse bostädei 1=1 Natur och rekreation BB Verksamhetsområde —— Strandpromenad <—* Gång- och cykelpassage Ev. framtida järnvägsstation Cj Plangräns Stadsledningskontoret Strategisk utveckling Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A Postadress: 901 80 Umeå 090-16 10 00 umea.kommun@umea.se www.umea.se