Kommunfullmäktige — 26 oktober 2026

§139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Anders Ågren (M) och Mattias Larsson (C) – Bifall till Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Propositionsordning som godkänns Bifall till att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag mot Alliansens budgetförslag mot Vänsterpartiets budgetförslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028– 2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Anders Ågren (M), Anders Sellström (KD) och Mattias Larsson (C) – Bifall till Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren (SD) – Bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag mot Alliansens budgetförslag mot Sverigedemokraternas budgetförslag mot Vänsterpartiets budgetförslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Anders Sellström (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Sverigedemokraternas budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Anders Ågren, Bore Sköld, Mariam Salem, Mattias Larsson, Lars Forsgren, Hanna Lundin Jernberg, Anders Sellström, Davis Kaza, Karl Larsson, Mikael Tjäder och Arvid Lundberg. Yrkanden Hans Lindberg (S), Mariam Salem (MP) och Arvid Lundberg (MP) – Bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 inklusive skattesats, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Hanna Lundin Jernberg (L) och Anders Sellström (KD) – Bifall till Alliansens budgetförslag inklusive skattesats. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag inklusive skattesats. Lars Forsgren (SD) och Mikael Tjäder (SD) – Bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag inklusive skattesats. Davis Kaza (AP) – Bifall till Arbetarpartiets budgetförslag inklusive skattesats. Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag (Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag) mot Alliansens förslag mot Vänsterpartiets förslag mot Sverigedemokraternas förslag mot Arbetarpartiets förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Huvudförslag: Kommunstyrelsens förslag. Motförslag: Alliansens budgetförslag mot Vänsterpartiets budgetförslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att utse Alliansens budgetförslag som motförslag. Votering begärs. Voteringsproposition i omröstning om motförslag Ja-röst för Alliansens budgetförslag. Nej-röst för Vänsterpartiets budgetförslag. Omröstningsresultat i omröstning om motförslag Med 24 ja-röster mot 26 nej-röster och 15 som avstår från att rösta beslutar kommunfullmäktige att som motförslag till huvudförslaget utse Vänsterpartiets budgetförslag. Voteringslista. Voteringsproposition i huvudomröstningen Ja-röst för kommunstyrelsens budgetförslag. Nej-röst för Vänsterpartiets budgetförslag. Omröstningsresultat i huvudomröstningen Med 28 ja-röster mot 7 nej-röster och 30 som avstår från att rösta beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens budgetförslag. Voteringslista. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Maria Edblom Tauson och Anders Sellström Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Maja Westling Palmberg, för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Sverigedemokraternas budgetförslag. Davis Kaza, för Arbetarpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Arbetarpartiets budgetförslag. Beslutet ska skickas till Ekonomi Voteringslista 2 § Ärende Röst Totalt antal Punkt 7

§ 187 Diarienr: KS-2026/00117 Val av justerare och fastställande av dagordning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att till justerare utse Emma Vigren (S) och Alex Nilsson (L) att digital justering äger rum senast måndag 2 november klockan 15.00 att fastställa dagordningen för sammanträdet. Beredningsansvariga Tomas Jakobsson Olov Häggström

§ 188 Diarienr: KS-2026/00976 Kommunfullmäktige: Sammanträdets öppnande Beslut Ärendet föranleder inget beslut. Ärendebeskrivning Ålderspresident (d.v.s. den som varit ledamot längst tid i fullmäktige) Marie-Louise Rönnmark (S) öppnar sammanträdet. Välkommen till Umeå kommunfullmäktige! I världen finns det tvåhundra demokratier med statsrättigheter. I Umeå talas det 150 olika språk. Vi kan säga att vi alla har världen som granne, var vi än befinner oss här i Umeå. Och det skall vi vara stolta över. Demokratin är alltid hotad. Vi har ett viktigt uppdrag att både försvara och förbättra den och vi står har i Umeå kommunfullmäktige inför ständiga samhällsförändringar och utmaningar. Många beslut kommer att fattas här. I Sverige firas demokratin genom att det ar 100 år sedan kvinnorna fick rösträtt. Vi är en ung demokrati som vi kanske inte alltid tänker på. Det sker också många förändringar, från det stora till det lilla. På 1950-talet fanns det i Umeå en hästuttagningsnämnd som skulle välja ut vilka hästar som skulle användas i armén om kriget kom. Allt är i förändring. Idag vet vi att de hästarna finns på ridskolan, på travbanan och på en del ängar och åkrar. I en tid av oro i världen, idag även med krig i Europa, och en klimatkris är Umeå en framtidstro. Min önskan är att Umeå ska fortsätta vara en plats där alla människor är välkomna. Jag vill att talanger ska fortsätta komma till Umeå, för att utbilda sig, för att inspireras och inspirera och för att skapa sig ett liv här. Umeå skall fortsätta att vara en plats där idéer prövas, där röster blir hörda. En stad som präglas av öppenhet och tillit. En stad där åsikter tillåts brytas mot varandra. Det är en viktig del av den demokratiska processen. Det är öppenheten, medmänskligheten, samtalen, diskussionerna och debatten som har byggt vår fina stad under 400 år. Nu tar vi sats mot framtiden! Med de orden hälsar jag er välkommen till kommunfullmäktige. Kom ihåg att debatten ska vara frejdig, öppen och utan personangrepp. Beslutet ska skickas till -

§ 189 Diarienr: KS-2026/00954 Val av kommunfullmäktiges valberedning samt ordförande och vice ordförande i valberedningen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att till ledamöter i kommunfullmäktiges valberedning utse: Marie-Louise Rönnmark (S), ordförande Ulrik Berg (M), vice ordförande Albin Norman (S) Jan-Olov Carlsson (V) Isac Printz (MP) Maja Westling Palmberg (C) Alex Nilsson (L) att till ersättare utse: Elin Nejne (S) Jens Backman (S) Janet Ågren (S) Lena Andersson (M) Tobias Holmbom (V) Mattias Larsson (C) Maria Edblom Tauson (KD) att mandattiden är 2026-10-26 – 2030-10-14 att paragrafen förklaras omedelbart justerad att ajournera sig för valberedningens arbete. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har att utse kommunfullmäktiges valberedning efter nominering av partierna. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Kommunfullmäktiges beslutsordning Kommunfullmäktige beslutar att utse valberedning enligt det förslag som nominerats av partierna och att fastställa mandatperioden till 2026-10-26 – 2030-10-14 samt att justera paragrafen omedelbart. Beslutet ska skickas till Lönesupport, Troman

§ 190 Diarienr: KS-2026/00955 Val av kommunfullmäktiges ordförande, 1:e vice och 2:e vice ordförande Beslut Kommunfullmäktige beslutar, efter förslag från kommunfullmäktiges valberedning att till kommunfullmäktiges ordförande utse Marie-Louise Rönnmark (S) att till kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande utse Ulrik Berg (M) att till kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande utse Jens Backman (S) att valen gäller 2026-10-26 och tills vidare att protokollet justeras omedelbart. Reservation Bore Sköld, för Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har, bland sig, att välja ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande (kommunfullmäktiges presidium). Kommunfullmäktiges nyvalda valberedning föreslår att till kommunfullmäktiges ordförande utse Marie-Louise Rönnmark (S), att till kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande utse Ulrik Berg (M) samt att till kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande utse Jens Backman (S). Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Kommunfullmäktiges beslutsordning Yrkanden Valberedningens ordförande Marie-Louise Rönnmark (S) redogör för valberedningens förslag vilket biträds av Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Mariam Salem (MP): att till kommunfullmäktiges ordförande utse Marie-Louise Rönnmark (S) att till kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande utse Ulrik Berg (M) att till kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande utse Jens Backman (S) Bore Sköld (V) – att till kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande utse Jan- Olov Carlsson (V). Propositionsordning som godkänns Ålderspresidenten frågar om kommunfullmäktige beslutar: att till kommunfullmäktiges ordförande utse Marie-Louise Rönnmark (S). Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att utse Marie-Louise Rönnmark (S) till ordförande. att till kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande utse Ulrik Berg (M). Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att utse Ulrik Berg (M) till 1:e vice ordförande. att till kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande utse Jens Backman (S) eller Jan-Olov Carlsson (V). Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att utse Jens Backman (S) till 2:e vice ordförande. Reservation Bore Sköld, för Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutet ska skickas till Lönesupport Troman

§ 191 Diarienr: KS-2025/00705 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen i enlighet med tekniska nämndens yttrande. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Maria Edblom Tauson och Anders Sellström, Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Ärendebeskrivning I en motion till kommunfullmäktige föreslås att kommunstyrelsen ska ordna fler centrala ställplatser för husvagnar och husbilar, antingen på kommunens egen mark eller genom avtal med privata fastighetsägare. Syftet är att öka Umeås attraktivitet för husbils- och husvagnsturister, vilket i sin tur kan gynna lokala företag och besöksnäringen. Då kommunens prioritering är förtätning av staden och bostadsbebyggelse minskar detta möjligheten med tillgänglig mark för den här typen av anläggningar. Bedömningen är därmed att det i praktiken inte är möjligt att skapa ställplatser i centrala Umeå. Ställplats eller husbilsparkeringsplats: - Definitionen av en ställplats är att det ska vara en särskilt iordningställd yta i huvudsak avsedd för övernattning med husbil under en begränsad tid, men den kan även i vissa fall även gälla för husvagn. Den är planerad och anpassad för ändamålet och erbjuder vanligtvis viss service, såsom möjlighet till tömning av latrin och gråvatten, tillgång till färskvatten, avfallshantering och ibland el. Ställplatser är ofta tydligt skyltade, kan vara avgiftsbelagda, bör vara tillgänglig året om och gärna bokningsbara. - Definitionen av en husbilsparkeringsplats är i grunden en vanlig parkeringsplats där husbilar tillåts parkera, ibland även under en längre tid beroende på lokala bestämmelser. Dessa platser saknar normalt särskild service och är inte specifikt utformade för övernattning men kan i vissa fall ändå vara tillåtet. Intresset för husbilar och husvagnar är stort i Sverige. Vi ligger bland de länder i Europa med flest fordon per capita. Att det finns tillgång till ställplatser i centralorten kan därmed anses vara en viktig faktor för att attrahera denna målgrupp samt att också kunna hämta hem effekter från den typen av resande. I Umeå är dock utbudet av centrala ställplatser ytterst begränsat, den tillgång till service som behövs för ändamålet är svårt att uppfylla. Däremot finns idag ett antal husbilsparkeringar på några platser i staden. Dessutom har staden en stor och väl utrustad camping som inkluderar ställplatser för husbilar, samt ett stort antal andra campingar i hela Umeåregionen. Förutom de husbilsparkeringsplatser som finns på kommunal mark idag så förekommer även privata initiativ i staden och i kommunen där man erbjuder olika typer av ställplatser/husbilsplatser. Frågan om att tillskapa centrala ställplatser i Umeå har utretts vid flera tillfällen, men utan att hittills leda till genomförbara lösningar. Vi vet att det hade varit bra för Umeå som besöksdestination men möjligheten begränsas främst på grund av det trånga allmänna utrymmet som vi har i staden samt det konkurrerande behovet av markanvändning. Bedömningen har varit att det i praktiken inte är möjligt att skapa ställplatser i centrala Umeå. Centrala husbilsparkeringar är dock ett alternativ till ställplatser och kan vara nyckeln för Umeå för att uppnå önskad effekt. Då vi har bra cykelavstånd inom staden så finns det goda förutsättningar och möjligheter med plats att investera i genomtänkta, kvalitativa och genomförbara lösningar som stärker besöksupplevelsen och stadens attraktivitet över tid. Beslutsunderlag Tekniska nämndens yttrande 2025-12-18 Beredningsansvariga Helen Nilsson. Jenny Vindegard Planeringsutskottets beslutsordning Yrkanden Maja Westling Palmberg (C) med instämmande av Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) – bifall till motionen. Janet Ågren (S) – avslag till motionen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Ordföranden ställer avslag till motionen (tjänsteskrivelsens förslag) mot bifall till motionen. Planeringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Mot Planeringsutskottets beslut i ärendet anmäls reservation av Maja Westling Palmberg (C), Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) till förmån för eget bifallsyrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till planeringsutskottets förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Lars Forsgren (SD), Anders Sellström (KD) och Maria Lindvall (-)(L) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till planeringsutskottets förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla planeringsutskottets förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Anders Sellström (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Anders Ågren, Christina Bernhardsson, Maria Edblom Tauson, Alireza Mosahafi, Isac Printz, Fredrik Rönn, Hanna Lundin Jernberg, Alex Gustafsson, Elmer Eriksson, Davis Kaza och Janet Ågren. Yrkanden Anders Ågren (M), Maria Edblom Tauson (KD), Alireza Mosahafi (M), Fredrik Rönn (C), Hanna Lundin Jernberg (L), Alex Gustafsson (SD) och Elmer Eriksson (M) – Bifall till motionen. Christina Bernhardsson (S), Isac Printz (MP), Davis Kaza (AP) och Janet Ågren (S) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Voteringsproposition Ja-röst för kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till motionen. Omröstningsresultat Med 37 ja-röster mot 28 nej-röster beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag (avslå motionen). Voteringslista. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Maria Edblom Tauson och Anders Sellström, Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Mark och exploatering Voteringslista 1 § Ärende Röst Totalt antal Punkt 5 § 191 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå Ja 37 Ja för kommunstyrelsens förslag (avslag). Nej för bifall till motionen Nej 28 Avstår 0 # Namn och parti 1 Marie-Louise Rönnmark (S) Ja 2 Ulrik Berg (M) Nej 3 Jens Backman (S) Ja 4 Hans Lindberg (S) Ja 5 Anders Ågren (M) Nej 6 Janet Ågren (S) Ja 7 Alireza Mosahafi (M) Nej 8 Mattias Larsson (C) Nej 9 Lars Forsgren (SD) Nej 10 Mariam Salem (MP) Ja 11 Bore Sköld (V) Ja 12 Josefin Gustafsson (M) Nej 13 Emma Vigren (S) Ja 14 Hanna Lundin Jernberg (L) Nej 15 Anders Sellström (KD) Nej 16 Arvid Lundberg (MP) Ja 17 Davis Kaza (AP) Ja 18 Robin Enander (S) Ja 19 Andreas Lundgren (S) Ja 21 Christina Bernhardsson (S) Ja 22 Fredrik Rönn (C) Nej 23 Amanda Kajava (M) Nej 24 Sebastian Svahn (S) Ja 25 Petter Nilsson (SD) Nej 26 Karl Larsson (S) Ja 27 Mikael Thyni (M) Nej 29 Maria Olsson (V) Ja 30 Elin Nejne (S) Ja 31 Lotta Holmberg (M) Nej 32 Linda Burén (S) Ja 33 Liv Olsson Zetterberg (V) Ja 34 Fredrik Valham (S) Ja 36 Lena Andersson (M) Nej 38 Isac Printz (MP) Ja 39 Veronica Kerr (KD) Nej 40 Charlotta Westerlund (S) Ja 41 Mikael Tjäder (SD) Nej 42 Elmer Eriksson (M) Nej 43 Ari Leinonen (S) Ja 44 Marika Atlegrim (AP) Ja 45 Lennart Arvidsson (V) Ja 46 Mathilda Elfgren Schwartz (S) Ja 47 Joline Göttfert (M) Nej 48 Jan-Olov Carlsson (V) Ja 49 Johan Asplund (MP) Ja 50 Maja Westling Palmberg (C) Nej 51 Jamal Mouneimne (S) Ja 52 Linda Lotare (V) Ja 53 Stefan Nordström (M) Nej 54 Ebba Bergqvist (S) Ja 55 Izabel Riedl (M) Nej 56 Alex Gustafsson (SD) Nej 57 Rebecka Jakobsson (S) Ja 58 Andréas Sellstedt (V) Ja 59 Ulrika Moberg Edman (MP) Ja 60 Ali Yasin Dahir (S) Ja 61 Igor Hell (M) Nej 62 Alex Nilsson (L) Nej 63 Olivia Lundgren (S) Ja 64 Maria Edblom Tauson (KD) Nej 65 Robert Axebro (C) Nej 73 Julia Algotsson (C) ersatt av Veronica Edén (C) Nej 76 Wilma Hvirfvel (L) ersatt av Urban Wikman (L) Nej 91 Caroline Täljeblad (V) ersatt av Siula Grande (V) Ja 96 Rebecka Dejby (MP) ersatt av Annelie Hägglund (MP) Ja

§ 192 Diarienr: KS-2026/00542 Delårsrapport januari-augusti 2026 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Umeå kommunkoncerns resultat till 1 000 mnkr att fastställa Umeå kommuns resultat till 534 mnkr att fastställa styrelse och nämnders budgetavvikelse till 285 mnkr att fastställa Umeå kommuns delårsrapport för perioden januari – augusti att ärendet hanteras med omedelbar justering. Ärendebeskrivning Resultat - utfall, budgetavvikelse och prognos I kommunstyrelsens delårsrapport för perioden januari till augusti redovisas ett positivt resultat för kommunkoncernen som uppgår till 1 000 mnkr (miljoner kronor), vilket är en ökning med 253 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Förändringen beror främst på värmeverksamheten i energibolaget, där ökade volymer och högre elpriser har bidragit till resultatförbättringen. Även kommunens kraftverksamhet har påverkat resultatet positivt. Försäljningen av färjetrafikens driftbolag i början av året har gett en positiv engångseffekt på resultatet i kommunkoncernen. Kommunens resultat uppgår till 534 mnkr, vilket är en ökning med 77 mnkr jämfört med samma period föregående år. Förändringen består främst i ökade intäkter från kraftverksamheten. Kommunens resultat innebär en positiv budgetavvikelse på 220 mnkr för perioden. Från år 2025 har resultatkravet höjts till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket speglar sig i budgeten. Budgetavvikelsen beror främst på högre intäkter från kraftverksamheten, högre statliga bidrag samt lägre verksamhetskostnader än förväntat, bland annat på grund av personalrekryteringar inom omsorgs- och utbildningsverksamheterna, som tagit längre tid än beräknat men som planeras att genomföras under hösten. Samtidigt är kommunens skatteintäkter lägre än budgeterat, vilket förklaras av att konjunkturåterhämtningen gått långsammare än förväntat. Styrelse och nämnder redovisar en positiv budgetavvikelse efter årets åtta första månader på 285 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Helårsprognosen för kommunkoncernens resultat beräknas till 918 mnkr (708 mnkr) och påverkas främst av att utvecklingen kring värmeverksamheten och kraftverksamheten fortsätter i samma takt. Kommunens prognosticerade resultat uppgår till 387 mnkr, vilket är 43 mnkr lägre än resultatet föregående år. Det prognosticerade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 182 mnkr och förklaras främst av:  högre intäkter från kraftverksamheten  lägre verksamhetskostnader än förväntat  bättre finansnetto än förväntat på grund av lägre upplåning  lägre kostnader kopplat till vinterväghållning Den prognosticerade budgetavvikelsen för kommunen motsvarar knappt två procent i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Styrelse och nämnder prognosticerar sammantaget en positiv budgetavvikelse för helåret på 276 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Per sista augusti är det en nämnd som prognosticerar ett underskott på mer än en procent och mer än 1 mnkr för 2026. Det är IT-kapacitetsnämnden som har en prognos på underskott om 3 mnkr för helåret. Investeringar - utfall, budgetavvikelse och prognos Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår per 31 augusti 2026 till 1 771 mnkr (1 446 mnkr). Kommunkoncernens investeringar är på en högre nivå jämfört med föregående år. Både kommunkoncernen och kommunen har högre investeringsnivå jämfört med samma period föregående år. Kommunens nettoinvesteringar för årets åtta första månader uppgår per 31 augusti 2026 till 835 mnkr (692 mnkr), vilket är 447 mnkr lägre än beslutad investeringsram. Avvikelsen beror framför allt på att fastighetsinvesteringar, investeringar i gator och vägar samt investeringar i kommunens exploateringsverksamhet har blivit försenade eller framflyttade. Budgetavvikelsen är främst bland investeringsprojekt inom gator och vägar, fastigheter inom utbildningsverksamheten, förvärv av fastigheter och bostadsrätter samt inom mark och exploatering. Prognosen för kommunkoncernens investeringar för innevarande år beräknas till 3 318 mnkr (2 790 mnkr). Prognosen för kommunens investeringar beräknas till 1 555 mnkr (1 524 mnkr). Prognosen motsvarar 78 procent av årets ramanslag, vilket är 3 procentenheter högre jämfört med föregående år. Prognosen baseras på en högre investeringstakt de sista fyra månaderna under året. Balanskravsresultat Kommunens balanskravsresultat för årets åtta första månader, dvs periodens resultat justerat för realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar, uppgår till 510 mnkr. Kommunstyrelsen prognostiserar i delårsrapporten att kommunen kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat om 359 mnkr för helåret 2026 och bedömningen är utifrån det att kommunallagens balanskrav uppnås. God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse I riktlinjen anges att ”för att uppnå god ekonomisk hushållning ska respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) vara tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett samt att kommunens finansiella ställning ska vara god” I delårsrapporten görs en uppföljning av nämndernas och bolagens grunduppdrag samt uppfyllelsen för ett finansiellt mål, fyra inriktningsmål, tre personalpolitiska mål och 14 tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i ”Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2025”. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas och styrelsens rapportering per 2026-08-31. Uppföljningen visar att:  Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås per sista augusti.  15 nämnder gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad för perioden. En nämnd bedömer att det uppfylls i viss grad.  12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad. Två bedömer att det uppfylls i viss grad och för ett saknas bedömning. Prognosen för helåret är att:  Det finansiella målet uppnås vid årets slut.  15 nämnder bedömer att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad vid årets slut. En nämnd bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad.  12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad. Två bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad och för ett saknas bedömning. Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommunstyrelsen att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för perioden januari till augusti 2026. Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående prognos att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2026. Beslutsunderlag Delårsrapport januari-augusti 2026 Revisorernas bedömning av delårsrapport 2026 Det sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport 2026 Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026. Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 Beredningsansvariga Malin Blom, redovisningschef Maria Edlund, controller Johan Holmberg Eriksson, controller Lina Renfors, koordinator Urban Blomdahl, budgetchef Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Föredragande: Lena Höök Gustafsson, ekonomidirektör Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Anders Ågren, Hanna Lundin Jernberg, Bore Sköld, Anders Sellström, Davis Kaza, Mariam Salem, Ulrika Moberg Edman, Linda Burén, Petter Nilsson, Mattias Larsson, Lars Forsgren, Linda Lotare, Janet Ågren, Arvid Lundberg, Robin Enander, Veronica Kerr, Andreas Sellstedt och Ari Leinonen. Kommunrevisor: Ulla-Britt Lindholm (S) Yrkanden Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M), Hanna Lundin Jernberg (L), Bore Sköld (V), Anders Sellström (KD), Davis Kaza (AP), Mariam Salem (MP), Mattias Larsson (C), Lars Forsgren (SD), Janet Ågren (S) och Ari Leinonen (S) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutet ska skickas till Beredningsansvariga

§ 193 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 Ja 24 Ja för Alliansens budgetförslag. Nej för Vänsterpartiets budgetförslag Nej 26 Avstår 15 # Namn och parti 1 Marie-Louise Rönnmark (S) Nej 2 Ulrik Berg (M) Ja 3 Jens Backman (S) Nej 4 Hans Lindberg (S) Nej 5 Anders Ågren (M) Ja 6 Janet Ågren (S) Nej 7 Alireza Mosahafi (M) Ja 8 Mattias Larsson (C) Ja 9 Lars Forsgren (SD) Avstår 10 Mariam Salem (MP) Nej 11 Bore Sköld (V) Avstår 12 Josefin Gustafsson (M) Ja 13 Emma Vigren (S) Nej 14 Hanna Lundin Jernberg (L) Ja 15 Anders Sellström (KD) Ja 16 Arvid Lundberg (MP) Nej 17 Davis Kaza (AP) Avstår 18 Robin Enander (S) Nej 19 Andreas Lundgren (S) Nej 21 Christina Bernhardsson (S) Nej 22 Fredrik Rönn (C) Ja 23 Amanda Kajava (M) Ja 24 Sebastian Svahn (S) Nej 25 Petter Nilsson (SD) Avstår 26 Karl Larsson (S) Avstår 27 Mikael Thyni (M) Ja 28 Rebecka Dejby (MP) Nej 29 Maria Olsson (V) Avstår 30 Elin Nejne (S) Nej 31 Lotta Holmberg (M) Ja 32 Linda Burén (S) Nej 33 Liv Olsson Zetterberg (V) Avstår 34 Fredrik Valham (S) Nej 36 Lena Andersson (M) Ja 38 Isac Printz (MP) Nej 39 Veronica Kerr (KD) Ja 40 Charlotta Westerlund (S) Nej 41 Mikael Tjäder (SD) Avstår 42 Elmer Eriksson (M) Ja 43 Ari Leinonen (S) Nej 45 Lennart Arvidsson (V) Avstår 46 Mathilda Elfgren Schwartz (S) Nej 47 Joline Göttfert (M) Ja 48 Jan-Olov Carlsson (V) Avstår 49 Johan Asplund (MP) Nej 50 Maja Westling Palmberg (C) Ja 51 Jamal Mouneimne (S) Nej 52 Linda Lotare (V) Avstår 53 Stefan Nordström (M) Ja 54 Ebba Bergqvist (S) Nej 55 Izabel Riedl (M) Ja 56 Alex Gustafsson (SD) Avstår 57 Rebecka Jakobsson (S) Nej 58 Andréas Sellstedt (V) Avstår 60 Ali Yasin Dahir (S) Nej 61 Igor Hell (M) Ja 62 Alex Nilsson (L) Ja 63 Olivia Lundgren (S) Nej 64 Maria Edblom Tauson (KD) Ja 65 Robert Axebro (C) Ja 73 Julia Algotsson (C) ersatt av Veronica Edén (C) Ja 76 Wilma Hvirfvel (L) ersatt av Urban Wikman (L) Ja 91 Caroline Täljeblad (V) ersatt av Siula Grande (V) Avstår 96 Ulrika Moberg Edman (MP) ersatt av Annelie Hägglund (MP) Nej 100 Marika Atlegrim (AP) ersatt av Patrik Brännberg (AP) Avstår Voteringslista 3 § Ärende Röst Totalt antal Punkt 7 § 193 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 Ja 28 Ja för KS (S+MP) budgetförslag. Nej för Vänsterpartiets budgetförslag Nej 7 Avstår 30 # Namn och parti 1 Marie-Louise Rönnmark (S) Ja 2 Ulrik Berg (M) Avstår 3 Jens Backman (S) Ja 4 Hans Lindberg (S) Ja 5 Anders Ågren (M) Avstår 6 Janet Ågren (S) Ja 7 Alireza Mosahafi (M) Avstår 8 Mattias Larsson (C) Avstår 9 Lars Forsgren (SD) Avstår 10 Mariam Salem (MP) Ja 11 Bore Sköld (V) Nej 12 Josefin Gustafsson (M) Avstår 13 Emma Vigren (S) Ja 14 Hanna Lundin Jernberg (L) Avstår 15 Anders Sellström (KD) Avstår 16 Arvid Lundberg (MP) Ja 17 Davis Kaza (AP) Avstår 18 Robin Enander (S) Ja 19 Andreas Lundgren (S) Ja 21 Christina Bernhardsson (S) Ja 22 Fredrik Rönn (C) Avstår 23 Amanda Kajava (M) Avstår 24 Sebastian Svahn (S) Ja 25 Petter Nilsson (SD) Avstår 26 Karl Larsson (S) Ja 27 Mikael Thyni (M) Avstår 28 Rebecka Dejby (MP) Ja 29 Maria Olsson (V) Nej 30 Elin Nejne (S) Ja 31 Lotta Holmberg (M) Avstår 32 Linda Burén (S) Ja 33 Liv Olsson Zetterberg (V) Nej 34 Fredrik Valham (S) Ja 36 Lena Andersson (M) Avstår 38 Isac Printz (MP) Ja 39 Veronica Kerr (KD) Avstår 40 Charlotta Westerlund (S) Ja 41 Mikael Tjäder (SD) Avstår 42 Elmer Eriksson (M) Avstår 43 Ari Leinonen (S) Ja 45 Lennart Arvidsson (V) Ja 46 Mathilda Elfgren Schwartz (S) Ja 47 Joline Göttfert (M) Avstår 48 Jan-Olov Carlsson (V) Nej 49 Johan Asplund (MP) Ja 50 Maja Westling Palmberg (C) Avstår 51 Jamal Mouneimne (S) Ja 52 Linda Lotare (V) Nej 53 Stefan Nordström (M) Avstår 54 Ebba Bergqvist (S) Ja 55 Izabel Riedl (M) Avstår 56 Alex Gustafsson (SD) Avstår 57 Rebecka Jakobsson (S) Ja 58 Andréas Sellstedt (V) Nej 60 Ali Yasin Dahir (S) Ja 61 Igor Hell (M) Avstår 62 Alex Nilsson (L) Avstår 63 Olivia Lundgren (S) Ja 64 Maria Edblom Tauson (KD) Avstår 65 Robert Axebro (C) Avstår 73 Julia Algotsson (C) ersatt av Veronica Edén (C) Avstår 76 Wilma Hvirfvel (L) ersatt av Urban Wikman (L) Avstår 91 Caroline Täljeblad (V) ersatt av Siula Grande (V) Nej 96 Ulrika Moberg Edman (MP) ersatt av Annelie Hägglund (MP) Ja 100 Marika Atlegrim (AP) ersatt av Patrik Brännberg (AP) Avstår

§ 194 Diarienr: KS-2025/00906 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till nya avfallsföreskrifter för Umeå kommun. att föreskrifterna gäller från och med 2026-10-26 att paragrafen justeras omedelbart. Reservation Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremiss. Ärendebeskrivning I och med att producentansvarslagstiftningen ändrades 2024 förändrades också kommunernas ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Med utgångspunkt i ovanstående har Vakin påbörjat arbetet med att ställa om sin avfallshantering till fastighetsnära insamling. Systemet finansieras av producenterna som ska ersätta kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Vakin har gjort en utredning baserad på:  Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner  Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen  Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft  Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet.  Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov. Ett pilottest har genomförts på Blåbärsvägen och Filgränd samt omvärldsbevakning av hur andra kommuner som redan infört fastighetsnära insamling och vilka lärdomar och erfarenheter de gjort. I och med detta har en revidering av avfallsföreskrifterna varit nödvändig. Förslaget har varit ute på samråd 5/5 till 30/6 och ungefär 150 synpunkter har kommit in. Vilka nämnder som yttrat sig samt vilka synpunkter som inkommit från allmänheten redovisas i samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag  Förslaget till nya avfallsföreskrifter  Samrådsredogörelse  Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403  Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024  Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev  Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval. Beredningsansvarig Maria Eriksson, strategisk utveckling Planeringsutskottets beslutsordning Planeringsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till planeringsutskottets förslag. Lars Forsgren (SD) – Återremiss, och i andra hand avslag. Motivering: Att utreda möjligheten att samordna insamlingsstationer i kommunen för att erbjuda kringliggande fastighetsägare servicen att använda insamlingsstationer på kommunkoncernens marker. Detta med syfte att undvika nyinvesteringar och tömningsavgifter från enskilda fastighetsägare men ändå klara de nya lagkraven. Eftersom detta blir en service endast för vissa i kommunmedborgare skall också en avgiftsmodell tas fram för att inte otillbörligt gynna vissa medborgare. Propositionsordning som godkänns Avslag mot bifall till att återremittera ärendet. Ordföranden finner att kommunstyrelsen avslår återremissyrkandet. Bifall mot avslag till planeringsutskottets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla planeringsutskottets förslag. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremiss och i andra hand avslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Lars Forsgren, Lena Andersson, Urban Wikman, Mattias Larsson och Petter Nilsson. Yrkanden Hans Lindberg (S), Lena Andersson (M), Urban Wikman (L) och Mattias Larsson (C) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Lena Andersson (M) – Att föreskrifterna gäller från 2026-10-26. Mattias Larsson (C) – Att paragrafen justeras omedelbart. Lars Forsgren (SD) – Återremiss, med motiveringen: Att utreda möjligheten att samordna insamlingsstationer i kommunen för att erbjuda kringliggande fastighetsägare servicen att använda insamlingsstationer på kommunkoncernens marker. Detta med syfte att undvika nyinvesteringar och tömningsavgifter från enskilda fastighetsägare men ändå klara de nya lagkraven. Eftersom detta blir en service endast för vissa i kommunmedborgare skall också en avgiftsmodell tas fram för att inte otillbörligt gynna vissa medborgare. I andra hand bifall till förslaget. Propositionsordning som godkänns Ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag inklusive att föreskrifterna gäller från 2026-10-26 och att paragrafen justeras omedelbart. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag inklusive att föreskrifterna gäller från 2026-10- 26 och att paragrafen justeras omedelbart. Reservation Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremiss. Beslutet ska skickas till Maria Eriksson Helena Johansson, Vakin

§ 195 ÖN 1:96 Diarienr: KS-2026/00915 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för Ön 1:96 m.fl., broetapp, enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). Särskilt uttalande Davis Kaza. Arbetarpartiet deltar inte i beslutet. Syfte Syftet med detaljplanen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Ärendebeskrivning Arbetet med att upprätta detaljplanen påbörjades av Umeå kommun, Detaljplanering 2024-03-19. Detaljplanen ger förutsättningar för två nya gång- och cykelbroar över Umeälven, som förbinder Ön med omgivande stadsdelar, samt en gång- och cykelväg mellan dessa broar över Ön. De nya broarna ansluter till befintliga gång- och cykelstråk på Teg, vid Norra Obbolavägen, respektive Öbackaparken. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför genomförts. Genomförandet av detaljplanen kräver även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken, vilket hanteras i en separat process. Detaljplanen överensstämmer med intentionerna för nya gång- och cykelbroar i översiktsplan, Fördjupning för Ön, antagen 2008. Broarna och gång- och cykelkopplingen däremellan planläggs som en första etapp av planerad utveckling på Norra Ön. Samråd/Granskning Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda sakägare, kommunala och statliga instanser har haft möjlighet att framföra synpunkter på förslaget. Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2025-02-17 t.o.m. 2025-03-14 samt granskning under tiden 2026-02-20 till 2026-03-22. Samrådskrets, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådsmöte hölls den 25/2 2025. Av de synpunkter som har inkommit under granskningstiden har ett granskningsutlåtande upprättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Av utlåtandet framgår bl.a. att planhandlingarna har kompletterats med reglering och beskrivningar avseende skyddsåtgärder kring artskydd samt geoteknik och erosion. Umeå kommun, Detaljplanering gör bedömningen utifrån omfattningen av genomförda revideringar efter granskningsskedet att förnyad granskning inte behöver ske. Antagande av detaljplanen föreslås överlämnas till kommunfullmäktige med anledning av att broarna är ett viktigt projekt för kommunen och av stort allmänt intresse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-28 Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 – godkänd plan Antagandehandlingar  Plankarta daterad maj 2026  Planbeskrivning daterad maj 2026 Övriga handlingar  Granskningsutlåtande daterat maj 2026  Samrådsredogörelse daterad februari 2026  Miljökonsekvensbeskrivning daterad juni 2026 Illustration av ny gång- och cykelförbindelse mellan Teg – Ön – Öbacka. Beredningsansvariga Magdalena Blomquist, planarkitekt Johanna Söderholm, planchef Föredragande Magdalena Blomquist, planarkitekt Planeringsutskottets beslutsordning Planeringsutskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till planeringsutskottets förslag. Lars Forsgren (SD) – Avslag till planeringsutskottets förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till planeringsutskottets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla planeringsutskottets förslag. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Emma Vigren, Anders Sellström, Alireza Mosahafi, Robert Axebro, Rebecka Dejby, Davis Kaza, Hanna Lundin Jernberg och Petter Nilsson. Yrkanden Emma Vigren (S), Anders Sellström (KD), Alireza Mosahafi (M), Robert Axebro (C), Rebecka Dejby (MP) och Hanna Lundin Jernberg (L) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Davis Kaza (AP) – Återremiss för en kostnadsberäkning. I andra hand, om återremissen faller deltar Arbetarpartiet inte beslutet. Petter Nilsson (SD) – Avslag till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Ärendet ska avgöras idag mot att ärendet ska återremitteras. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras idag. Bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Särskilt uttalande Davis Kaza. Arbetarpartiet deltar inte i beslutet. Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till detaljplanering@umea.se Detaljplanering expedierar därefter beslutet till  Sökande  Sakägare som yttrat sig  Länsstyrelsen

§ 196 Diarienr: KS-2025/01035 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Reservation Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Davis Kaza, för Arbetarpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fastställde i juni 2026 en riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda (KF 2026-06-15 §142) som ska gälla för mandatperioden 2026–2030. Tillägg i riktlinjen föreslås enligt nedan med anledning av inrättandet av ett kommunalråd 4. Sida Rubrik på avsnitt Tillägg understrukna s. 5 1.5 Begrepp och definitioner Ordförande, 1:e och 2:e vice Kommunalråd ordförande i kommunstyrelsen samt kommunalråd 4. s. 16 Bilaga 1. Uppdrag med helt Ordförande, 1:e och 2:e vice årsarvode och begränsat ordförande i kommunstyrelsen samt årsarvode på 0,4 eller mer av kommunalråd 4 benämns referensbeloppet kommunalråd. s. 16 Bilaga 1. Tabell Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Uppdrag Kommunalråd 4 Omfattning av 1,10 referensbelopp s. 20 Bilaga 2. Helt årsarvode, Tabell Kommunalråd 4 Uppdrag 1,10 Omfattning av 1,1 x 1 092 012 = 1 201 213 kr referensbelopp Belopp Beslutsunderlag Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Beredningsansvariga Lina Renfors Arvodeskommitténs beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (C) – Avslag till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Ordföranden finner att arvodeskommittén bifaller förslaget. Reservation Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till arvodeskommitténs förslag. Lars Forsgren (SD) och Bore Sköld (V) – Avslag till arvodeskommitténs förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till arvodeskommitténs förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arvodeskommitténs förslag. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Bore Sköld, Arvid Lundberg, Patrik Brännberg, Elmer Eriksson och Mattias Larsson. Yrkanden Hans Lindberg (S), Arvid Lundberg (MP), Elmer Eriksson (M) och Mattias Larsson (C) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bore Sköld (V), Petter Nilsson (SD), Patrik Brännberg (AP), Lars Forsgren (SD) och Mikael Tjäder (SD) – Avslag till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Voteringsproposition Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för avslag till kommunstyrelsens förslag. Omröstningsresultat Med 49 ja-röster mot 14 nej-röster, 2 som avstår från att rösta beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag. Voteringslista. Reservation Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Davis Kaza, för Arbetarpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Beslutet ska skickas till Anna Sandgren, SLK HR, Lön och pension Carina Nilsson, SLK HR, Lön och pension Linda Thelberg, SLK HR Stefan Larsson, SLK HR Lina Renfors Voteringslista 4 § Ärende Röst Totalt antal Punkt 10 § 196 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” Ja 49 Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för avslag till kommunstyrelsens förslag. Nej 14 Avstår 2 # Namn och parti 1 Marie-Louise Rönnmark (S) Ja 2 Ulrik Berg (M) Ja 3 Jens Backman (S) Ja 4 Hans Lindberg (S) Ja 5 Anders Ågren (M) Ja 6 Janet Ågren (S) Ja 7 Alireza Mosahafi (M) Ja 8 Mattias Larsson (C) Ja 9 Lars Forsgren (SD) Nej 10 Mariam Salem (MP) Ja 11 Bore Sköld (V) Nej 12 Josefin Gustafsson (M) Ja 13 Emma Vigren (S) Ja 14 Hanna Lundin Jernberg (L) Ja 15 Anders Sellström (KD) Ja 16 Arvid Lundberg (MP) Ja 17 Davis Kaza (AP) Nej 18 Robin Enander (S) Ja 19 Andreas Lundgren (S) Ja 21 Christina Bernhardsson (S) Ja 22 Fredrik Rönn (C) Avstår 23 Amanda Kajava (M) Ja 24 Sebastian Svahn (S) Ja 25 Petter Nilsson (SD) Nej 26 Karl Larsson (S) Ja 27 Mikael Thyni (M) Ja 28 Rebecka Dejby (MP) Ja 29 Maria Olsson (V) Nej 30 Elin Nejne (S) Ja 31 Lotta Holmberg (M) Ja 32 Linda Burén (S) Ja 33 Liv Olsson Zetterberg (V) Nej 34 Fredrik Valham (S) Ja 36 Lena Andersson (M) Ja 38 Isac Printz (MP) Ja 39 Veronica Kerr (KD) Ja 40 Charlotta Westerlund (S) Ja 41 Mikael Tjäder (SD) Nej 42 Elmer Eriksson (M) Ja 43 Ari Leinonen (S) Ja 45 Lennart Arvidsson (V) Nej 46 Mathilda Elfgren Schwartz (S) Ja 47 Joline Göttfert (M) Ja 48 Jan-Olov Carlsson (V) Nej 49 Johan Asplund (MP) Ja 50 Maja Westling Palmberg (C) Ja 51 Jamal Mouneimne (S) Ja 52 Linda Lotare (V) Nej 53 Stefan Nordström (M) Ja 54 Ebba Bergqvist (S) Ja 55 Izabel Riedl (M) Ja 56 Alex Gustafsson (SD) Nej 57 Rebecka Jakobsson (S) Ja 58 Andréas Sellstedt (V) Nej 60 Ali Yasin Dahir (S) Ja 61 Igor Hell (M) Ja 62 Alex Nilsson (L) Ja 63 Olivia Lundgren (S) Ja 64 Maria Edblom Tauson (KD) Ja 65 Robert Axebro (C) Avstår 73 Julia Algotsson (C) ersatt av Veronica Edén (C) Ja 76 Wilma Hvirfvel (L) ersatt av Urban Wikman (L) Ja 91 Caroline Täljeblad (V) ersatt av Siula Grande (V) Nej 96 Ulrika Moberg Edman (MP) ersatt av Annelie Hägglund (MP) Ja 100 Marika Atlegrim (AP) ersatt av Patrik Brännberg (AP) Nej

§ 197 Diarienr: KS-2026/00173 Redovisning av motioner under beredning 2026 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning I enlighet med kommunfullmäktiges arbetsordning ska en sammanställning av motioner under beredning redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid sammanträdet i april och oktober. En sammanställning har gjorts som visar att det finns 28 anmälda motioner som inte har slutbehandlats av kommunfullmäktige, 1 har anmälts under 2024, 9 har anmälts under 2025 och 18 under 2026. Beslutsunderlag Delrapport 2 - 2026 Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutet ska skickas till -

§ 198 Diarienr: KS-2026/00021 Anmälningsärenden 2026-10-26 Motioner Motion 24/2026: Ta fram lokala riktlinjer i enlighet med LSS intentioner; Liv Zetterberg (V). Dnr KS-2026/01002 Motion 23/2026: Återinför LOV inom hemtjänsten; Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Hanna Lundin Jernberg (L) och Anders Sellström (KD). Dnr KS-2026/01000 Motion 22/2026: Umeå behöver renare luft i centrum: Lasse Brännström (MP) och Lennart Frostesjö (MP). Dnr KS-2026/00998 Redovisning av partistödets nyttjande 2025 inklusive granskningsrapport Samtliga partier i kommunfullmäktige Dnr KS-2026/00587 Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Dnr KS-2026/00944 Ärenden från Jämställdhetsutskottet (JUSK) Uppföljning av aktivitetsplan och budget T2-2026 Dnr KS-2026/00147 Uppföljning av ärenden i KF med jämställdhetsperspektiv T2 Dnr KS-2026/00480

§ 199 Diarienr: KS-2026/00788 Fyllnadsval; Nämndeman vid Umeå Tingsrätt; Sam Wenngren (S) Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt förslag från valberedningen att utse Anton Lindroth (S) till nämndeman vid Umeå tingsrätt. Ärendebeskrivning Nämndemannen Sam Wenngren har avlidit. Umeå tingsrätt hemställer om att fyllnadsval av nämndeman under pågående mandatperiod 2024-2027 ska förrättas. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Umeå tingsrätt Anton Lindroth Troman

§ 200 Diarienr: KS-2026/00826 Fyllnadsval; ledamot i kulturnämnden och ersättare i kommunstyrelsen; Helena Smith (S) Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt förslag från valberedningen att utse Mathilda Elfgren Schwarz (S) till ledamot i kulturnämnden att utse Andreas Sjögren (S) till ersättare i kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beviljade 28 september 2026 Helena Smiths (S) begäran om entledigande från uppdragen som ledamot i kulturnämnden och ersättare i kommunstyrelsen. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Mathilda Elfgren Schwarz Andreas Sjögren Kulturnämnden Kommunstyrelsen Lönesupport, Troman

§ 201 Diarienr: KS-2026/00906 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige; Mohammed Zare (MP) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Mohammed Zare (MP) begärt entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Mohammed Zare (MP) avsäger sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Mohammed Zare Länsstyrelsen

§ 202 Diarienr: KS-2026/00916 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden; Annelie Andersson (S) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Annelie Anderssons (S) begärt entledigande från uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden. Ärendebeskrivning Annelie Andersson (S) avsäger sig uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Annelie Andersson Länsstyrelsen Äldrenämnden Troman Lönesupport

§ 203 Diarienr: KS-2026/00937 Avsägelse; ledamot i kommunfullmäktige; Wilma Hvirfvel (L) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Wilma Hvirfvel (L) begärt entledigande från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Wilma Hvirfvel (L) avsäger sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Wilma Hvirfvel Länsstyrelsen Troman

§ 204 Diarienr: KS-2026/00876 Interpellation: Hur många av de som blivit kvalitetsundersköterskor har helt slutat arbeta ”på golvet”? Davis Kaza (AP) Beslut Efter inlägg av Davis Kaza, Robin Enander, Lotta Holmberg, Fredrik Valham, Charlotta Vesterlund, Veronica Kerr, Patrik Brännberg, Andreas Sellstedt och Rebecka Jakobsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Davis Kaza (AP) följande interpellation till äldrenämndens ordförande. Hur många av de som blivit kvalitetsundersköterskor har helt slutat arbeta ”på golvet”? Enligt uppgifter från personal inom Umeå kommuns äldreomsorg har de undersköterskor som fått rollen ”kvalitetsundersköterska” helt slutat att arbeta ”på golvet” med omvårdnad av de äldre. Det handlar ofta om bland de mest erfarna undersköterskorna. Dessa har inte ersatts med nya undersköterskor på golvet. Till detta kommer att de personer som tar rollen som kvalitetsundersköterska får en löneförhöjning med 6 000 kronor i månaden. Detta har spridit en stämning bland personalen av att arbetet med det som är kärnan på ett äldreboende – att ta hand om de äldre – inte premieras. Flera undersköterskor har sagt sig vänta på att nya tjänster som kvalitetsundersköterska ska bli tillgängliga att söka för att kunna få höjd lön. Detta riskerar att skapa splittring bland personalen inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor: 1. Hur många av de som anställts som kvalitetsundersköterskor har helt slutat att arbeta ”på golvet”, dvs med omvårdnaden av de äldre? 2. Är det meningen att kvalitetsundersköterskorna inte längre ska arbeta med omvårdnad? 3. Stämmer det att titeln kvalitetsundersköterska medför en löneförhöjning på 6000 kr/mån? Lena Karlsson Engman (S), äldrenämndens ordförande överlämnar besvarandet till Robin Enander (S) som lämnar följande skriftliga svar: Jag vill inleda med att bemöta tesen om att inrättandet av tjänsten kvalitetsundersköterska (kusk) riskerar att skapa splittring bland äldreomsorgens personal. Att denna satsning skulle utgöra en sådan risk för verksamheten är osannolikt. I dagsläget finns 36 kusk tillsatta, och ytterligare fyra är under rekrytering, av ca 1800 personer anställda inom nära omsorgsarbete. Cirka 1000 rekryteringar görs årligen, -för att bemanna utökningar, för att täcka upp för ordinarie personal som lämnar och för att möjliggöra ledigheter för semester, tjänstledigheter och annat. Det är många år sen det var möjligt att fullt ut täcka personalbehovet genom att rekrytera personer med helt rätt utbildningsnivå, eller med en gedigen arbetslivserfarenhet. Omsorgen rekryterar därför till stor del personal som helt eller delvis saknar omsorgsutbildning men som sen erbjuds den internt. I det sammanhanget utgör kusk en värdefull resurs då deras yrkeskompetens och erfarenhet används för att stödja, handleda och utveckla kollegor. Kusk ges också uppgifter inom kvalitetsarbetet, där både nämnden och externa granskningar uppmärksammat brister. Också serviceresurser anställs, de utför arbetsuppgifter som städ, tvätt, vissa vaktmästeriuppgifter etc och avlastar på ett uppskattat sätt omsorgspersonalen i det dagliga arbetet. Personalstyrkan inom omsorgen är inte längre lika homogen som den en gång var, de varianter som vi ser numera är nödvändiga för att upprätthålla den bemanning som behövs. Personalsituationen och organisationen på olika enheter emellan behöver inte heller se likadan ut, utan flexibilitet kan tillåtas. Svar på fråga 1 Kusk arbetar fortsatt verksamhetsnära och vårdnära. Rollen innebär inte att medarbetaren lämnar äldreomsorgens kärnverksamhet. Uppdraget utförs i nära anslutning till omsorgen om de äldre, även om kusk inte ingår i den ordinarie bemanningen. Svaret på den direkta frågan är alltså: Ingen. Svar på fråga 2 Nej. Syftet är inte att kusk ska lämna omvårdnadsarbetet, utan att de genom ett verksamhetsnära uppdrag ska bidra till att stärka kvaliteten i hela arbetsgruppen. En viktig del är att skapa trygghet för nya medarbetare och säkerställa att de får ett nära stöd när de kommer in i verksamheten. Rollen bidrar också till att avlasta ordinarie personal genom att ge stöd i komplexa situationer och sprida kunskap och arbetssätt. Att kusk inte är schemalagd i den ordinarie bemanningen är ett medvetet ställningstagande för att möjliggöra detta arbete och samtidigt behålla ett övergripande kvalitets- och utvecklingsperspektiv. Grundbemanningen i verksamheten kvarstår och kusk arbetsinsatser blir därutöver, i praktiken alltså en utökning av personal. Svar på fråga 3 Rollen som kusk är förenad med ett särskilt uppdrag och ett utökat ansvar. Lönesättningen sker enligt kommunens ordinarie processer och utgår från uppdragets innehåll, ansvar, kompetens och individens kvalifikationer. Det finns ingen generell eller automatiskt fastställd löneökning kopplad enbart till titeln.

§ 205 Diarienr: KS-2026/00967 Interpellation: Från topplacering till plats 79 – hur ska Umeå bli en bättre kommun att leva, arbeta och åldras i? Hanna Lundin Jernberg (L) Beslut Efter inlägg av Hanna Lundin Jernberg, Hans Lindberg, Anders Ågren, Urban Wikman, Jan-Olov Carlsson, Veronica Kerr, Robin Enander, Alex Nilsson och Ari Leinonen beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Från topplacering till plats 79 – hur ska Umeå bli en bättre kommun att leva, arbeta och åldras i? Norrländska kommuner tappar kraftigt i tidskriften Fokus ranking över Sveriges bästa kommuner att leva i. Umeå, som tidigare tillhört landets absoluta toppskikt, återfinns nu på plats 79 av Sveriges 290 kommuner. En betydelsefull förändring i årets undersökning är att vård och omsorg har införts som en egen kategori, som dessutom väger tungt i den samlade bedömningen. Här mäts bland annat väntetider i primärvården, äldreomsorg och patientnöjdhet. Resultaten visar på tydliga svagheter i Västerbotten och i Umeå. Detta är bekymmersamt. Tillgången till en fungerande vård och en äldreomsorg av hög kvalitet är grundläggande för människors trygghet och livskvalitet. Umeå ska vara en kommun där människor kan känna trygghet genom hela livet, även när behovet av vård och omsorg ökar. Men utmaningarna handlar inte enbart om vård och omsorg. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet ligger Umeå på plats 175 av Sveriges 290 kommuner. Det är en placering som bör tas på allvar om vi ska bli en bättre kommun med ambitioner om fortsatt tillväxt, fler arbetstillfällen och ett starkt näringsliv. Undersökningen pekar även på svagheter inom privatekonomi, där Umeås höga kommunala skattenivå påverkar invånarnas ekonomiska förutsättningar. I en tid då många hushåll upplever ekonomisk press är det rimligt att ställa frågan om hur kommunens skattenivå påverkar människors möjligheter att bo och leva i Umeå. Umeå har under lång tid haft höga ambitioner om befolkningstillväxt och att vara en attraktiv kommun att bo, leva och arbeta i. Men en kommuns attraktivitet kan inte enbart mätas i befolkningstillväxt, nya byggprojekt eller visioner om framtiden. Den måste också bedömas utifrån hur väl äldreomsorgen fungerar, vilka förutsättningar företagen har att utvecklas och hur mycket av sin inkomst invånarna får behålla. Det finns därför anledning att fråga sig om de styrande gör rätt prioriteringar för att stärka både välfärden och Umeås långsiktiga konkurrenskraft. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S): 1. Hur ser Hans Lindberg (S) på att Umeå återfinns på plats 79 i Fokus kommunranking, och vilka slutsatser drar du av resultatet? 2. Hur bedömer Hans Lindberg (S) resultaten inom den nya kategorin vård och omsorg, och vilka konkreta åtgärder avser de styrande att vidta för att förbättra kvaliteten, bemanningen, personalkontinuiteten och tryggheten inom äldreomsorgen? 3. Hur ser Hans Lindberg (S) på att Umeå placerar sig på plats 175 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet, och vilka konkreta åtgärder avser ni styrande att vidta för att förbättra denna placering? 4. Hur bedömer Hans Lindberg (S) att Umeås höga kommunalskatt påverkar hushållens privatekonomi och kommunens attraktivitet för människor som vill bo, arbeta och etablera sig i Umeå? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Svar på fråga 1 Vi är ödmjuka inför att saker förändras, både bättre och till de sämre, men det är naturligtvis tråkigt att vi tappat i placering till följd av förändrade kriterier och viktningen dem emellan. Den politiska ambitionen är oförändrad, Umeå ska fortsätta vara en attraktiv kommun där människor väljer att leva. Svar på fråga 2 Värt att notera är att Fokus mätmodell förändrats mellan 2025 och 2026. Äldrenämnden har under flera år jobbat med kompetensförsörjnings- utmaningen. Flertalet initiativ har tagits gällande att stärka undersköterskekompetens, andel uskor har ökat. Ett kommunövergripande kvalitetsarbete har inletts genom S initiativ ÄVTS. Nämnden har beslutat att höja bemanningen på samtliga vård och omsorgsboenden, t.ex. genom fler serviceresurser och kvalitetsundersköterskor. Fullmäktige har beslutat om ytterligare medel till nämnden för bl.a. ökad grundbemanning, utökning av servicetjänster, fler sjuksköterskor och rehabiliteringsresurser. Nämnden har även gett förvaltningen i uppdrag att via ett särskilt uppdrag i verksamhetsplanen för 2026 särskilt följa progress i olika kvalitetshöjande insatser. Parallellt pågår ett omfattande utvecklingsarbete inriktat på att stärka strukturer, arbetssätt och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Att bygga en långsiktigt hållbar kvalitetskultur kräver uthållighet, systematik och ett fortsatt fokus. Svar på fråga 3 Vår fortsatta ambition är att förutsättningarna för företagande ska vara goda. Umeå lägger stora resurser på allt ifrån företagsnätverk till våra världsledande inkubatorer. Umeå placerar sig varje år i topp när det gäller företagens tillväxt och lönsamhet. Vi är den stad i Norr där flest nya företag inom nya näringsgrenar utvecklas, och ligger i topp bland jämförbara städer gällande tillkommande arbetstillfällen. Svenskt Näringslivs ranking grundas på en attitydmätning bland drygt 200 företag. SKR:s insiktsmätning görs varje år av företagare som har haft kontakt med kommunens myndighetsutövning för att följa kundnöjdheten. Totalt finns cirka 14 000 företag i Umeå. I SN:s mätning presterar Umeå ungefär som andra större städer med hög tillväxt då dessa har haft svårare att hävda sig än mindre kommuner. Svar på fråga 4 För att fortsätta vara en trygg kommun och kunna upprätthålla ett samhälle för alla, krävs långsiktig finansiering som gör att vi kan betala av på lån och fortsätta investera i välfärden. Vi satsar på ett tryggt samhälle med robust infrastruktur, stark välfärd och ett rikt kultur- och föreningsliv. Det gör Umeå till en plats där folk vill leva och företag verka.

§ 206 Diarienr: KS-2026/00968 Interpellation: Hur går det med införandet av kommunal hyresgaranti? Liv Zetterberg (V) Beslut Efter inlägg av Liv Zetterberg, Christina Bernhardsson och Lena Andersson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Liv Zetterberg (V) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Hur går det med införandet av kommunal hyresgaranti? Att ha en trygg och långsiktigt hållbar boendesituation är en grundläggande förutsättning för en fungerande tillvaro och för att barn ska få goda uppväxtvillkor. För att trygga den rätten till kommunens invånare har Umeå kommun bland annat infört en nollvision för vräkningar av barnfamiljer, startat initiativ som Bostad först, för människor med social problematik och dessutom beslutat om att utreda möjligheten att införa kommunala hyresgarantier. Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för hyresgästen och kan på så sätt öppna en väg in på bostadsmarknaden för familjer som nekas ett förstahandskontrakt på grund av exempelvis osäkra anställningar eller betalningsanmärkningar. Frågan är långt ifrån ny i Umeå. Redan 2021 motionerade Vänsterpartiet om att kommunen skulle utreda och införa kommunala hyresgarantier. Frågan återkom efter detta som en uttrycklig åtgärd i Umeå kommuns bostadsförsörjningsprogram för 2022-2030, där kommunen åtog sig att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av kommunal hyresgaranti för barnfamiljer. Individ- och familjenämnden, Tekniska nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stöd och omsorg, Fastighet och Budget och skuldrådgivning pekas ut som ansvariga. Men trots att det har gått flera år har kommunal hyresgaranti inte införts. Det är fortfarande oklart vad arbetet resulterat i och varför det dröjer så länge. Frågan blir särskilt angelägen då det finns tydliga tecken på ökad utsatthet bland barnfamiljer i Umeå. Enligt individ- och familjenämndens delårsrapport har antalet barn i hushåll med försörjningsstöd ökat från 452 till 503 under perioden januari–augusti 2026 jämfört med samma period 2025. Delårsrapporten visar också att förvaltningen fått kännedom om upp till 18 barnfamiljer vars andrahandskontrakt sagts upp av oklara skäl. Kommunala hyresgarantier är i sig ingen lösning på bostadsbristen eller på hushållens ekonomiska utsatthet, men de kan underlätta situationen för den som har betalningsförmåga men ändå inte godkänns av en hyresvärd av andra skäl. Sedan den 1 september 2026 gäller dessutom nya regler (SFS 2026:600) om att kommunala hyresgarantier ska erbjudas för barnfamiljer under vissa omständigheter. Med den nya förordningens ikraftträdande, och fyra år efter att det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet antagits, är det hög tid att få besked om var Umeå befinner sig i processen och när barnfamiljer faktiskt kan få del av stödet. Frågor: 1. Var i processen befinner sig arbetet med införandet av kommunala hyresgarantier för barnfamiljer? 2. På vilket sätt kommer Umeå kommun att implementera den nya förordningen om kommuners skyldighet att erbjuda hyresgarantier? 3. När beräknas det att Umeå kommun ska kunna börja erbjuda stödet? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till Christina Bernhardsson (S), tekniska nämndens ordförande, som lämnar följande skriftliga svar: Svar på fråga 1 Det pågår ett förvaltningsöverskridande arbete hur stödet ska implementeras i kommunen, det arbetet samordnas av tekniska nämnden. Precis som interpellanten skriver är det från den 1 september i år obligatoriskt att i vissa situationer lämna hyresgaranti enligt förordningen om kommuners skyldighet att ställa hyresgarantier. Vid sidan av hyresgarantin kan socialtjänsten pröva den enskildes rätt till andra insatser, exempelvis ekonomiskt bistånd eller boendestöd, om den enskilde uppfyller villkoren för sådant stöd. Svar på fråga 2 Som framgår i intentionen med den nya förordningen kan kommunal hyresgaranti vara ett verktyg för att fler människor ska kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Hyresgarantin riktar sig till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som ändå har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och att få en hyreslägenhet med besittningsrätt. En hyresgaranti kan då möjliggöra att ett hushåll, som har betalningsförmåga men som inte uppfyller hyresvärdens tillträdeskrav (till exempel avseende anställningsform eller inkomst), blir godkänd som hyresgäst. Svar på fråga 3 Det pågår ett förvaltningsöverskridande arbete som samordnas av teknik- och fastighet. I arbetet ingår att analysera hur rutiner och handläggning av stödet ska gå till för att en rättssäker handläggning ska kunna ske. Några saker som bland annat behöver klargöras är frågan om hur sekretessregleringen ska tillämpas i praktiken, särskilt vid samverkan mellan olika nämnder och i kontakter med hyresvärdar, det behöver fortsatt utredas.

§ 207 Diarienr: KS-2026/00970 Interpellation: Varför tar Umeå kommun inte bättre tillvara på döva och teckenspråkigas kompetens? Hanna Lundin Jernberg (L) Beslut Efter inlägg av Hanna Lundin Jernberg, Tomas Wennström, Maria Edblom Tauson, Linda Lotare, Mikael Thyni, Davis Kaza och Arvid Lundberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Varför tar Umeå kommun inte bättre tillvara på döva och teckenspråkigas kompetens? Umeå kommun framhåller ofta vikten av inkludering, jämlikhet och allas rätt till arbete. Men verkligheten för döva och teckenspråkiga personer som söker arbete inom kommunens verksamheter är under all kritik. I ett reportage från SVT Nyhetstecken den 4 maj 2026 uppmärksammades svårigheterna för döva att få arbete i norra Sverige, trots att det råder personalbrist inom flera yrkesområden. I reportaget berättas bland annat om en person i Umeå som har 22 års erfarenhet som personlig assistent men som ändå stått utan arbete i sex år. Umeå Teckenspråksförenings ordförande Carola Jatko har också riktat kritik mot kommunen för att inte tillvarata dövas och teckenspråkigas kompetens. Föreningen har enligt reportaget försökt få till stånd dialog och samarbete med kommunen, men utan att det lett till tillräckliga konkreta resultat. Det väcker frågor om hur Umeå kommun fungerar som arbetsgivare. Inom exempelvis förskola, skola, äldreomsorg och LSS-verksamheter kan kunskaper i svenskt teckenspråk vara en viktig kompetens. För döva och teckenspråkiga brukare, barn och elever kan möjligheten att möta personal som behärskar deras språk vara avgörande för delaktighet, trygghet och kommunikation. Samtidigt möter döva arbetssökande i Umeå hinder redan i rekryteringsprocessen. Bristande kunskap om dövas förutsättningar och föreställningar om kommunikationssvårigheter och säkerhetsrisker kopplade till dövheten riskerar att leda till att kompetenta personer väljs bort. I Umeå kommuns program för tillgänglighet 2018–2030 anges att kommunens nämnder ska sätta konkreta mål för att anställa personer med funktionsnedsättning. Det är därför rimligt att fråga vilka resultat kommunen har uppnått när det gäller döva och teckenspråkiga arbetssökande. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Hur arbetar Umeå kommun konkret för att rekrytera döva och teckenspråkiga personer till kommunens olika verksamheter, och vilka resultat har arbetet gett under de senaste åren? 2. Hur arbetar kommunen för att tillvarata teckenspråkskompetens inom förskola, skola, äldreomsorg och LSS-verksamheter, och finns det en kartläggning av var sådan kompetens efterfrågas eller behövs? 3. Vilka hinder ser kommunstyrelsens ordförande för att anställa fler döva och teckenspråkiga personer, och vad avser kommunen att göra för att undanröja dessa hinder? 4. Är kommunstyrelsens ordförande beredd att ta initiativ till konkreta och uppföljningsbara åtgärder för att öka döva och teckenspråkigas möjligheter till anställning inom Umeå kommun, och i så fall vilka? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till Tomas Wennström (S), personalnämndens ordförande, som lämnar följande skriftliga svar: Jag vill börja med att tacka Hanna för hennes interpellation. Det är en viktig och aktuell fråga. Hanna undrar varför Umeå kommun inte tar bättre tillvara på dövas och teckenspråkigas kompetens och vad vi kan göra för att förbättra deras möjligheter till anställning i kommunen. Generellt, som ordförande i personalnämnden och funktionshinderrådet, anser jag att vi (kommunen) kan göra mer för att höja våra ambitioner för att bereda möjligheter till anpassade anställningar för fler som har olika funktionshinder. Ett av våra största problem är, som många vet, vårt behov av att kunna anställa och behålla fler medarbetare. Alla behövs. Men, Hanna ställer fyra frågor som jag ska försöka besvara så gott det går med tanke på det begränsade utrymme jag har i mitt svar. Den första frågan är vad kommunen kan göra konkret för att rekrytera döva och teckenspråkiga personer och vilka resultat arbetet har gett under de senaste åren. Tyvärr kan jag inte ge ett konkret svar av två anledningar. Den första beror på att vi, enligt lag, inte får registrera personer utifrån deras funktionsnedsättning. Så, vi har svårt att i personalnämnden få en samlad bild hur det ser ut. Det andra är att det ser olika ut i olika förvaltningar. Inom funktionshinderomsorgen finns naturligtvis brukare med stora behov och där finns det krav på att personalen ska vara teckenspråkig. Hur det ser ut i andra förvaltningar är jag mer osäker på. Det hänger ihop med svaret på den andra frågan; om det finns en kartläggning av var kompetens vad gäller döva och teckenspråkiga efterfrågas eller behövs. Det är en fråga som varje förvaltning måste svara på. Inom funktionshinderomsorgen har jag fått svaret att man brukar samplanera scheman och resurser för att få bemanningen att fungera. Där lånas personal ut ibland från de olika verksamheterna, till exempel, hemtjänsten och andra LSS-verksamheter. Här tror jag vi kan göra mer för att öka samverkan mellan de olika förvaltningarna. Det är också en del av svaret på den tredje frågan; vad vi kan göra mer för att både anställa och behålla personal som är döva och har teckenspråkig kompetens? För att både behålla och möjliggöra fler heltidsanställningar för döva och de som har teckenspråkkompetens skulle man behöva samplanera mer över enhets- och förvaltningsgränserna. Det finns, precis som jag sa i VK för någon vecka sedan, för många hinder och stuprör mellan olika förvaltningar för att ta vara på alla medarbetare och deras kompetens. Här finns mycket att göra. Det var också därför vi socialdemokrater tog ett nämndinitiativ i personalnämnden för någon vecka sedan och gav HR-direktören i uppdrag att identifiera vilka hinder som finns för att kommunen ska kunna agera som en arbetsgivare. Det är också mitt svar på fjärde frågan.

§ 208 Diarienr: KS-2026/00973 Interpellation: Hur ska kommunen behandla idrottsföreningar som selekterar barn? Lennart Arvidsson (V) Beslut Efter ytterligare inlägg av Lennart Arvidsson, Ari Leinonen, Lars Forsgren, Joline Göttfert, Johan Asplund, Patrik Brännberg, Urban Wikman och Mattias Larsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Lennart Arvidsson (V) följande interpellation till fritidsnämndens ordförande. Hur ska kommunen behandla idrottsföreningar som selekterar barn? Idrottsföreningarna spelar en stor roll för barns och ungas möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. För många barn är föreningsidrotten inte i första hand en fråga om prestation eller resultat, utan om att få vara en del av en gemenskap, utveckla sina färdigheter och känna glädjen i att idrotta tillsammans med andra. Det är också därför viktigt att Umeå kommun genom sina föreningsbidrag bidrar till att skapa förutsättningar för en bred barn- och ungdomsidrott som är tillgänglig för så många som möjligt. Samtidigt ser vi förekomsten av s.k. selektering, där idrottsföreningar redan i mycket unga åldrar börjar välja ut barn från andra föreningar utifrån skicklighet, genom uttagningsträningar till särskilda lag och akademiverksamheter. Det finns inga belägg för att tidig selektering i barns idrottande skulle leda till att dessa tidiga talanger blir stjärnor i seniorålder. Risken är snarare att barnen slutar med sitt idrottande när de slås ut i alltför låg ålder, och forskning pekar på att ju senare i åldrarna en sådan selektering sker desto längre fortsätter barn och ungdomar med sitt idrottande. Det andra stora bekymret är naturligtvis de föreningar som förlorar unga spelare till akademier och elitförberedande föreningar. För dessa föreningar blir det allt svårare att hålla igång sina lag när de tappar både ledare och spelare. Det finns en väsentlig skillnad mellan att anpassa träningen efter barnens olika behov och att genom tidiga uttagningar ge vissa barn tillträde till möjligheter som andra stängs ute från. Riksidrottsförbundet avråder från tidig selektering och slår i sina riktlinjer fast att elitinriktad verksamhet inte ska förekomma för barn under 13 år. När barn som ännu inte ens nått tonåren börjar bedömas och sorteras utifrån idrottsliga prestationer väcker det frågor om vilken syn på barn och idrott som ska prägla de verksamheter som kommunen är med och finansierar. Om kommunens föreningsstöd ska främja delaktighet och motverka utslagning behöver vi också diskutera vilka krav som bör ställas på de föreningar som får ta del av stödet. Varje förening är medlemsstyrd, samtidigt har Umeå kommun ett övergripande ansvar för hela idrottsrörelsen i Umeå. Resonemangen ovan har många bottnar och inga givna självklarheter och därför vill jag ställa följande frågor. Frågor 1. Hur ser Socialdemokraterna på att idrottsföreningar som får kommunala bidrag ägnar sig åt tidig selektering av barn utifrån deras bedömda idrottsliga förmåga? 2. Umeå kommun ställer lite olika krav på föreningar som får bidrag. Anser Socialdemokraterna att det finns anledning att se över regelverket för våra kommunala föreningsstöd i syfte att bromsa elitsatsningar i alltför tidig ålder inom fotbollen. Ari Leinonen (S), fritidsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Svar på fråga 1 Barns och ungas möjligheter till en trygg, utvecklande och meningsfull fritid är en viktig utgångspunkt för kommunens föreningsstöd. Föreningsidrotten har stor betydelse för gemenskap, rörelseglädje och möjligheten att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Frågorna om tidig selektering och elitinriktning behöver därför tas på allvar. De berör både de barn som väljs ut och de som inte väljs ut, men också förutsättningarna för andra lag och föreningar. Idrottsrörelsens egna styrdokument är också ett viktigt underlag för kommunens fortsatta arbete med frågan. Föreningslivet bygger på självständiga och medlemsstyrda föreningar. Samtidigt behöver kommunen bedöma hur de verksamheter som får stöd förhåller sig till kommunens beslutade regler och till de mål som stöden ska främja. Föreningarnas självständighet och villkoren för kommunalt stöd behöver därför behandlas som skilda, men sammanhängande, frågor. Att vissa föreningar satsar på elit, och att de ibland gör det för tidigt, är således en diskussion värd att ha och en fråga för varje förening att besluta kring och om det är en lämplig utveckling. Det är medlemmarna, föräldrarna och ledarna som ska avgöra vad som är bäst för barnen i just deras klubb, och kunna svara för det på årsmötet. Vår allmänna hållning är att vi vill värna föreningsdemokratin och det fria föreningslivet, kommunen behöver därför som grundprincip vara restriktiv i att försöka lägga sig i medlemsstyrda föreningars verksamhet. Svar på fråga 2 Kommunen kan stötta föreningslivet på lite olika sätt, exempelvis genom föreningsstöd, verksamhetsbidrag eller subventionerade lokalhyror. I Umeå är vår ambition att alla barn och unga ska kunna vara delaktig i en förening oavsett bakgrund och förmåga. Fritidsförvaltningen genomför därför nu en utredning med anledning av de frågor som har inkommit. Arbetet ska ge underlag för en välgrundad bedömning av hur kommunens regler ska tolkas och tillämpas. Ambitionen från förvaltningen är att tjänstepersonernas utredning ska vara klar före årsskiftet och därefter redovisas för fritidsnämnden. På frågan om föreningsstödets regelverk behöver ses över är utgångspunkten att utredningen först ska klargöra vad nuvarande regler innebär och om det finns behov av förtydliganden eller förändringar. Därefter får nämnden ta ställning utifrån det samlade underlaget.

§ 209 Diarienr: KS-2026/00993 Fråga: Ska UKF betala ut mutor till privata näringsidkare? Lars Forsgren (SD) Beslut Efter inlägg av Lars Forsgren och Hans Lindberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om frågan. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Lars Forsgren (SD) följande fråga till kommunstyrelsens ordförande. Ska UKF betala ut mutor till privata näringsidkare? Youtube-kanalen Riks har gjort en granskning där det framgått att UKF har betalat fakturor till samebyarna i enlighet med väldigt tveksamma kostnadskalkyler. Detta bortom det beslutade bidrag som de flesta partierna i Kommunfullmäktige står bakom, alltså 10 miljoner till rallyt. Sverigedemokraterna är skeptiska till direkta bidrag till privata näringsidkare, men valt att ställa oss bakom detta bidrag då det till stor del gynnar föreningslivet som indirekt får ersättning för att man ställer upp och hjälper till på rallyt. Därtill finns såklart ett konsumtionsvärde från alla besök och transaktioner som kommer till Umeå kommun till del. Vad kommunens roll i detta ska vara kan vi såklart diskutera, men det viktiga att det diskuteras i god demokratisk ordning. För då kan vi som ansvarstagande parti dra i handbromsen när helt orimliga anspråk kommer upp på bordet. Som i detta fall. Med anledning av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg: 1. Har det varit tydligt för medborgarna att direkta utbetalningar från kommunen betalats ut till samebyarna? 2. Är det en rimlig ordning att betala ekonomiska föreningar direkt från kommunala bolag utan hänvisning till politiska beslut? 3. Är det så att majoriteten förstår att det finns ett principiellt problem med utbetalningar av denna sort och att man försöker kringgå kritiken genom att använda de kommunala bolagen som verktyg? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande svarar på frågan: Tack så mycket ordförande! Ja, rallyt är ett stort event som lockar besökare till vår region och bidrar till attraktionskraft och intäkter för såväl föreningsliv och näringsliv. UKF har inte betalat ut några medel direkt till samebyarna, utan det var så att UKF skrev garantier till samebyarna, vilket infriades när Rally Sweden presenterade underlag för faktiska kostnader som uppstod vid år ett. Det vill säga år 2022. Så Rally Sweden har fakturerat UKF för extra kostnaden vid flytt och uppstart av svenska rallyt 2022 och de kostnaderna har tagits av inom den budget som UKF har och på delegation som tjänstemännen har.

§ 210 Diarienr: KS-2026/01003 Fråga: Varför avskaffas motionskortet för Umeå kommuns anställda? Andreas Sellstedt (V) Beslut Efter inlägg av Andreas Sellstedt och Tomas Wennström beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om frågan. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Andreas Sellstedt (V) följande fråga till personalnämndens ordförande. Varför avskaffas motionskortet för Umeå kommuns anställda? Umeå kommun har som personalpolitiskt mål att minska sjukfrånvaron genom arbete med friskfaktorer, där en jämlik tillgång till friskvård ingår. Som ett led i detta har personalen erbjudits förmånliga motionskort genom avtal med träningsanläggningar, som betalas genom ett löneavdrag. Målet är att uppmuntra en aktiv och hälsofrämjande livsstil. Mot den bakgrunden är det nyligen utmailade beskedet till berörda medarbetare om att avtalen ska upphöra vid årsskiftet bekymmersamt. Möjligheten till att skaffa motionskort ska avslutas, inga nya avtal ska tecknas och personalen får i stället ordna egna medlemskap. Friskvårdsbidraget på 2 000 kronor per år och Sporrens rabatter finns kvar, men en enkel överslagsräkning visar på potentiellt ökade kostnader i tusen kronors-klassen per år för de som omfattas, vilket riskerar att höja tröskeln till friskvård. För att motivera förändringen hänvisar kommunen till ökad konkurrensneutralitet och större valfrihet. Men enligt de befintliga reglerna kan anställda teckna medlemskap med vilken träningsanläggning som helst i kommunen, och då istället dra av detta från friskvårdsbidraget. Därför är det svårt att förstå hur valfrihet och konkurrens skulle vara tungt vägande skäl. Kommunen anger också minskad administration som ett skäl, och det kan tänkas ligga närmare sanningen. Men Vänsterpartiet anser att den marginellt ökade kostnaden för att administrera dessa motionskort måste vägas mot konsekvenserna för personalens hälsa och välmående. Vi vill därför få klarhet i hur Socialdemokraterna bedömer att förändringen går ihop med kommunens ambitioner för personalhälsa och friskvård. Fråga Hur motiverar Socialdemokraterna avskaffandet av kommunens avtal om rabatterade motionskort utifrån konsekvenserna för personalens hälsa och välmående, och är ni beredda att stoppa avskaffandet för att värna personalens tillgång till förmånlig friskvård? Tomas Wennström (S), personalnämndens ordförande svarar på frågan: Så, återigen, tack för förtroendet! Andreas frågar varför motionskortet för kommunens anställda avskaffas? Låt mig börja med ett enkelt svar. Det är ingen som har beslutat att avskaffa det nuvarande friskvårdsbidraget för motionskort. Det är alltså bara personalnämnden som fattar beslut. Det är ingen annan och vi har ännu inte haft upp frågan om utformningen och villkoren för friskvårdsbidragen. Det som nu gäller det är att avtalen för de nuvarande villkoren, för de så kallade gymkorten, upphör vid årsskiftet. Ett avtal som vi har som nu upphör, så frågan är att vi behöver diskutera, ska vi fortsätta och hur och hur det ser ut. Det som nu finns och diskuteras i Media. Det är ett förslag från förvaltningen, men kamrater, det är bara ett förslag som det ofta är från förvaltningen, därför har jag begärt att frågan om det framtida friskvårdsbidraget ska komma upp på vårt nästa möte, i personalnämnden, om det är vi helt överens om vi som nu sitter i personalnämnden att frågan ska komma upp där för att beslutas. Jag har också ställt frågan till vår nuvarande upphandlingschef om - vad krävs för att förnya de avtal som nu finns idag? Det kan tänkas av olika skäl, till exempel LOS, som konkurrensregler. Om det går att se över, och det pågår så att säga, att man tittar på de frågorna vad som skulle krävas för att förnya avtalet. Min egen uppfattning är att vi som arbetsgivare ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra medarbetare och att det ska vara så enkelt och billigt att kunna nyttja friskvårdsbidraget - och hur gör vi det? Det är en fråga som kommer att komma upp och ska få sitt svar på nästa möte med personalnämnden.

§ 211 Diarienr: KS-2026/01004 Fråga: När öppnar simhallen och källaren på Sävar simhall igen? Joline Göttfert (M) Beslut Efter inlägg av Joline Göttfert och Christina Bernhardsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om frågan. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Joline Göttfert (M) följande fråga till tekniska nämndens ordförande. När öppnar simhallen och källaren på Sävar simhall igen? Badet och omklädningsrummen på Sävar simhall har varit stängda sedan i maj på grund av renoveringar. Enligt kommunens hemsida planeras en återöppning under hösten. På Sävar simhalls facebooksida har det även kommunicerats att badet preliminärt ska öppna igen i början av november. Nu är det slutet av oktober men något datum för återöppning har inte kunnat presenteras. Sedan den 2 juli i år har även källaren varit avstängd, vilket innebär att det under flera månader inte har varit möjligt att använda vare sig gymmets källardel eller gruppträningsrummet. Den del av gymmet som ligger på övervåningen går fortfarande att använda. Avstängningen av källaren beror på att Brandförsvaret har utfärdat ett nyttjandeförbud av lokalerna. För att kunna öppna källardelen igen måste utrymningsvägarna förbättras. Det har nu gått över tre månader sedan källaren stängdes på grund av nyttjandeförbudet, men ingen information har kommunicerats om när utrymningsvägarna förväntas vara åtgärdade. Att nödvändiga renoveringar och åtgärder behöver genomföras är en självklarhet, men det vore också rimligt att kunna ge besked till Sävarborna om när badet och gymmets stängda delar förväntas öppna igen. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till tekniska nämndens ordförande Christina Bernhardsson (S): 1. När förväntas badet och omklädningsrummen kunna öppna igen på Sävar simhall? 2. När förväntas utrymningsvägarna i källaren vara åtgärdade? Christina Bernhardsson (S), tekniska nämndens ordföranden svarar på frågan: Svar på fråga 1 – Simhall/omklädning Det renoveringsprojekt som är i gång beräknas vara klart 30 oktober, alltså på fredag. Därefter påbörjar Fritid fyllning och värmning av vattnet, hetvattenspolning, intrimning mm. och sedan ska det skickas prov till legionella som i regel tar 3-5 arbetsdagar att få svar på. Utifrån detta är beräkningen att simhallen kan öppnas 16 nov. Svar på fråga 2 – Gym/träning i källaren Rummen i källaren är i grunden inte dimensionerade/planerade för gruppträning. Att ordna utrymningsvägen från källaren ligger någonstans kring 750 tkr. Därtill har lokalen inte en ventilation som är avsedd för gruppträning. Att bygga om ventilationen kan ligga på ca. 300 tkr. Det håller på att tas fram ett beslutsunderlag som beskriver detta som planeras att diskutera med ställföreträdande fritidsdirektör och chef för Fritid Bad – förhoppningsvis är beslutsunderlaget färdigt nästa vecka. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF