Kommunfullmäktige — 25 maj 2026

§ 121 Diarienr: KS-2026/00117 Val av justerare och fastställande av dagordning 2026-05-25 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att till justerare av dagens protokoll utse Moa Brydsten (S) och Mattias Larsson (C) att digital justering äger rum senast måndag 1 juni kl. 15.00 att lägga till följande fråga som var inlämnad i rätt tid: Är inte våra äldre värda bättre och mer påkostad mat? Anders Ågren (M) och därmed fastställa dagordningen för mötet. Beredningsansvariga Tomas Jakobsson Olov Häggström

§ 122 Diarienr: KS-2026/00340 Interpellation: Personliga kontakter i jämställdhetsarbetet räcker inte; Maria Lindvall (-)(L) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avskriva interpellationen då interpellanten inte närvarar vid sammanträdet och den redan varit bordlagd en gång tidigare. Ärendebeskrivning Maria Lindvall (-)(L) har inkommit med en interpellation till individ- och familjenämndens ordförande.

§ 123 Diarienr: KS-2026/00408 Interpellation: Hur säkerställer kommunen att föreningar får kännedom om vilket stöd som finns att söka? Anders Sellström (KD) Beslut Efter ytterligare inlägg av Anders Sellström, Ari Leinonen, Lars Forsgren, Maja Westling Palmberg, Petter Nilsson, Rebecka Jakobsson, Mikael Berglund, Mariam Salem och Helena Smith beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Sellström (KD) följande interpellation till fritidsnämndens ordförande. Hur säkerställer kommunen att föreningar får kännedom om vilket stöd som finns att söka? Umeå har ett starkt och levande föreningsliv. Det är en av kommunens största tillgångar och en viktig del av det som gör Umeå attraktivt att leva och verka i. Föreningarna bidrar till gemenskap, folkhälsa, integration och meningsfull fritid för barn, unga och vuxna. Samtidigt bygger mycket av föreningslivets verksamhet på ideella krafter. Det innebär att förutsättningarna kan variera kraftigt mellan olika föreningar, inte minst när det gäller administrativ kapacitet och kännedom om vilka stöd som finns att söka. Vid fritidsnämndens sammanträde den 18 mars framkom att Umåker Travsällskap beviljats stöd efter att först, i samband med ett besök från tjänstepersoner, fått kännedom om att möjligheten över huvud taget fanns. Det i sig är positivt. Men det väcker också en större fråga. Om etablerade föreningar saknar kännedom om vilka stöd som finns, finns det sannolikt fler föreningar som aldrig söker – inte för att behov saknas, utan för att informationen inte nått fram. Det riskerar att leda till en situation där stöd inte fördelas utifrån behov, utan utifrån vilka föreningar som råkar ha kunskap, kontakter eller resurser att navigera systemen. Det är i grunden en fråga om likvärdighet. För att kommunens stöd till föreningslivet ska få full effekt krävs inte bara att stöden finns, utan också att de är kända, tillgängliga och möjliga att ta del av för hela föreningslivet. Mot denna bakgrund finns det skäl att få klarhet i hur kommunen arbetar med dessa frågor. Med anledning av detta ställer Kristdemokraterna följande frågor: 1. Hur arbetar kommunen i dag för att säkerställa att samtliga föreningar får kännedom om vilka stöd som finns att söka? 2. Avser kommunen att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra kommunikationen och säkerställa en mer likvärdig tillgång till stöd för föreningslivet? Ari Leinonen (S), fritidsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Umeå kommun har ett föreningsregister där alla föreningar är välkomna att anmäla sig. Föreningen är själv ansvarig för att uppdatera sina uppgifter och kan anmäla sig till att få Föreningsbrevet. Föreningsbrevet går ut varje månad med information om till exempel alla kommunens bidragsformer och ansökningstider. Utöver det deltar Föreningsbyrån i olika sammanhang för att informera och bjuder också in till dialogforum årligen. Under 2025 deltog Föreningsbyrån exempelvis på Umeå kommuns satsning på ett mobilt byakontor för att möta föreningarna på landsbygden. Vidare har Föreningsbyrån även satsat på att bjuda in till lokala dialoger på olika stadsdelsområden vilket pågått under två års tid. Aktuell information finns på Umeå kommuns hemsida.

§ 124 Diarienr: KS-2026/00421 Interpellation: Vilka insatser görs mot homofobin i Umeås skolor? Anders Norqvist (L) Beslut Efter ytterligare inlägg av Anders Norqvist, Peter Vigren, Daniell Andersson, Fredrik Rönn, Lars Brännström, Petter Nilsson, Mariam Salem och Anna- Karin Sjölander beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Norqvist (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Vilka insatser görs mot homofobin i Umeås skolor? Homofobin i Sveriges skolor ökar kraftigt. Andelen elever som instämmer i att det är lika naturligt att vara homosexuell som heterosexuell har rasat. För drygt tio år sedan svarade 54 procent ja. I dag är siffran 19 procent. Bland annat detta går att läsa i den senaste rapporten från ”Forum för levande historia”, baserad på över 8 000 elever i årskurs 9 och gymnasiet. Det känns som vi står i en värderingsmässig brytpunkt när det gäller alla människors rätt att älska vem man vill. Under lång tid tog vi för givet att Sverige rörde sig i en allt mer öppen riktning. Forum för levande historias rapport visar att den tiden tyvärr kan vara förbi. Det viktigaste är inte varifrån homofobin kommer utan det avgörande är att den finns och att den begränsar elevers frihet. Men för att kunna försvara elevernas rätt att vara sig själva måste vi veta mer om var homofobin tar sina värsta uttryck. Det är också viktigt att vuxenvärlden tar sitt ansvar. Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. 1. Finns det en systematisk kunskap om huruvida elever faktiskt vågar vara öppna med sin sexuella läggning i Umeås skolor? 2. Hur följs svaren om trakasserier gällande sexuell läggning i Unga- rapporten upp på skolnivå? 3. Hur hanteras homofobt språkbruk mellan elever och hur informeras föräldrarna om detta? 4. Vilken kompetensutveckling ges till lärarna rörande hbtqi- relaterade frågor? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar: Anders Norqvist har inkommit med en interpellation rörande den nationella trenden avseende ökande intolerans mot HBTQI-minoriteterna, och mer specifikt rörande vilka insatser som genomförs i Umeås skolor. Det är en ytterst angelägen fråga som Liberalerna tar upp, och jag skall försöka besvara den efter bästa tänkbara förmåga. För det första är det förstås så att det stora arbetet avseende värdegrund och respekt för varandras olikheter, det görs i det dagliga arbetet och i mötet mellan våra elever och personalen. Det kan inte nog understrykas, för det är inte första gången som frågor om direkta insatser kopplat till värdegrundsfrågor dyker upp som interpellationer. På det sätt som vi diskuterar frågor av den här karaktären osynliggör vi omedvetet det massiva, ständigt pågående arbete som alla tusentals lärare och annan personal i skolorna gör varenda dag - om det så är korta samtal, hanterande av klassrumssituationer, eller komplicerade sociala situationer som avtäcks under möten med skolsköterskor, kuratorer, elevassistenter eller skolvärdar. Det arbetet låter sig inte enkelt beskrivas som svar på konkreta frågor, men alla som har sett en skola från insidan förstår att det förhåller sig på det sättet - varje dag hanterar vuxna stora och små sociala problem och lever och andas skolans värdegrund, i akt och mening att sprida samma attityder till barn och elever. Nu till svaren på frågorna: Svar på fråga 1 Det beror på vad man avser när man säger ”systematisk”, och för den delen ”faktiskt”. Av helt uppenbara skäl har inte skolan vare sig rätt eller lust att registerföra människors sexuella läggning och jämföra de siffrorna med hur många som är öppna med sin sexuella läggning. Eftersom vi inte kan, eller vill, upprätta den typen av register är det svårt att säga hur stor andel av exempelvis homosexuella elever vågar vara öppna med sin sexuella läggning. Våra elevenkäter följer inte exakt den frågan. Dock vet vi att våra elever är avsevärt tryggare än rikets snitt, såväl med sina skolkamrater som med personalen, och dessutom vet de flesta var de skall vända sig om de blivit utsatta för kränkande behandling. Det är naturligtvis bara indicier, men en kvalificerad gissning skulle kunna vara att det inte verkar rimligt att eleverna i Umeås skolor skulle vara mer oroade för att komma ut än hos någon annan huvudman. Svar på fråga 2 Unga-enkäten följs upp på programnivå och i Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskolorna arbetar med resultatet övergripande. Det är rektorerna som ansvarar för att hålla samman arbetet på respektive skolenhet och program. I plan mot kränkande behandling följs de anmälningar som görs i systemet. Vi ser att anmälningar generellt ökar. Läsåret 24/25 registrerades totalt 36 kränkningsärenden i det system vi har för detta, varav tre handlar om ärenden kopplade till sexuell läggning. Pågående läsår 25/26 den 12 dec 2025, var totalt anmälda kränkningar 62 stycken varav fyra kopplade till sexuell läggning. Det är positivt att fler anmäler, men det finns naturligtvis ett mörkertal. Svar på fråga 3 Språkbruk är en viktig del av det värdegrundsarbete som lärare och elevhälsa arbetar med. Värdegrundsarbetet är inskrivet i skollagen och i läroplanens kapitel 1 och kap 2:2, och därmed inte fritt valt arbete. I planen för kränkande behandling finns rutiner för hur vårdnadshavare skall kontaktas, i synnerhet i de fall där eleven är under 18 år. Svar på fråga 4 Arbete kring sexualitet och samtycke ingår i flera ämnen på gymnasiet. Alla skolbibliotek på gymnasiet har regnbågshyllor. På Maja Beskow är biblioteket hbtq-diplomerat. Fortbildning i minoritetsfrågor sker regelbundet. Elevhälsan finns också som stöd till lärare i frågor kring hbtq. Många lärare har gott samarbete med RFSU, som bjuds in med regelbundenhet på många håll inom ramen för flera olika schemapositioner i skolan - såväl på naturkunskapen som under mentorstid. Även Rädda Barnens material i näraliggande ämnen används i klassrummen. Sexualitet, normer och värderingar, HBTQI-frågor, samtycke och relationsskapande har tagit större plats i klassrummen de senaste åren, och med det kommer även framflyttade positioner avseende vidareutbildning i dessa ämnen för lärare. Många i elevhälsans personal har gått RFSU:s utbildning till sexualupplysare, och på vissa program är all personal utbildade av RFSU utifrån deras upplägg kring ämnet.

§ 125 Diarienr: KS-2026/00424 Interpellation: Vilka åtgärder planeras med anledning av revisorernas allvarliga kritik mot äldrenämnden? Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP) Beslut Efter ytterligare inlägg av Patrik Brännberg, Lena Karlsson Engman, Anders Ågren, Lars Forsgren, Davis Kaza, Bore Sköld och Veronica Kerr beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Patrik Brännberg (AP) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Vilka åtgärder planeras med anledning av revisorernas allvarliga kritik mot äldrenämnden? Umeå kommuns revisorer har riktat mycket skarp kritik mot äldrenämndens agerande under 2025. Detta i en skrivelse till kommunfullmäktiges presidium och äldrenämnden. Bakgrunden är naturligtvis de allvarliga missförhållanden om avslöjats det senaste året. Det handlar om vanvård inom särskilda boenden för äldre som har lett till dödsfall – som chefer försökt dölja; om våldtäkt och andra sexuella övergrepp inom den kommunala hemtjänsten. I skrivelsen står bland annat följande: ”Vår sammantagna bedömning är därmed att äldrenämnden uppvisat stora brister i förhållande till fullmäktiges uppdrag och mål samt vad som anges i lag och föreskrifter för verksamheten. Vi anser även att äldrenämnden brustit i sitt ansvar att aktivt vidta åtgärder i förhållande till de brister som framkommit. Därtill bedömer vi att äldrenämnden inte säkerställt att verksamheten arbetat utifrån beslut, föreskrifter, riktlinjer, rutiner med mera. Vår bedömning är att bristerna medfört/riskerar att medföra till skada för enskilda äldre och utöver det allvarligt påverkat allmänhetens förtroende för kommunen och i synnerhet verksamheten för äldre.” Vidare skriver revisorerna följande angående hur nämnden agerat i samband med att brister uppdagats: ”Vissa åtgärder har vidtagits under året utifrån aktuella händelser, men nämnden har inte tagit några aktiva beslut om åtgärder utifrån den information den fått för att snabbt komma tillrätta med bristerna, och därigenom öka följsamheten mot gällande föreskrifter. Nämnden har inte heller efterfrågat resultat och analys i tillräcklig utsträckning.” Mot denna bakgrund ställer vi följande frågor: 1. Kommer det att vidtas några åtgärder inom äldreomsorgens verksamhet för att komma till rätta med de brister som revisorerna kritiserar? 2. Om ja: Vilka åtgärder planeras? 3. Kommer revisorernas kritik att tas upp som ett eget ärende på kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till Lena Karlsson Engman, äldrenämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar: Svar på fråga 1 Självklart kommer åtgärder att vidtas i samklang med de iakttagelser och bedömningar som revisionen gjort. Rekommendationerna bygger på objektiva iakttagelser och revisionsbevis. Revisionen är en viktig del av det demokratiska arbetet och utgör med sina kontrollfunktioner ett verktyg för nämndernas förbättringsarbete. Svar på fråga 2 De revisionsgranskningar som nu senast kommit äldrenämnden till del, de båda fördjupade granskningar med fokus på det systematiska kvalitetsarbetet, ska nämnden enligt revisionens önskemål respondera på senast i juni. I praktiken blev det i maj. Svaret på den grundläggande granskningen ska nämnden, efter särskilt önskemål, hantera som ett extraärende vid sammanträdet den 23/4 för att kunna utgöra en del av materialet under KFs ärende ”Årsredovisning 2025” som avhandlas förra månaden. Det finns en hög medvetenhet i nämnden om att åtgärder måste vidtas för att säkra trygghet, värdighet och kvalitet i omsorgen, därför har nämnden också lagt särskilda uppdrag på temat i nämndens VP (nov -25). Resultaten av uppdragen följer vi, och ger vid behov respons på, vid varje sammanträde. I tertialuppföljningen (T1) förväntas en samlad rapportering kring progressen så långt. Somligt hanteras skyndsamt, och pilotstudier genomförs. Under hösten och inför kommande verksamhetsplanering kommer nämnden att värdera de kvalitetshöjande åtgärder och pilotstudier som genomförts, naturligtvis också med beaktande av revisionens granskningar, för ställningstagande gällande verksamheten i stort. Svar på fråga 3 Om jag är rätt informerad så ska nämndens yttrande över de fördjupade granskningarna anmälas till KF, helt enligt revisorernas önskemål.

§ 126 Diarienr: KS-2026/00425 Interpellation: Granskning av kommunens föreningar; Joline Göttfert (M) Beslut Efter ytterligare inlägg av Joline Göttfert, Ari Leinonen och Anders Ågren beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Joline Göttfert (M) följande interpellation till fritidsnämndens ordförande. Granskning av kommunens föreningar Under 2025 har Föreningsbyrån i Umeå kommun haft fokus på att granska samtliga ideella bidragsberättigade föreningar. Genom granskningen vill kommunen säkerställa att kommunala bidrag används på ett korrekt sätt, motverka välfärdsbrott samt se till att föreningar i kommunen följer de krav som ställs för att få kommunalt stöd. Förra året gjordes en rapport om kommunens stöd till föreningslivet. Enligt rapporten genomfördes nio fördjupade granskningar 2024, vilket resulterade i att två föreningar blev klassade som ej bidragsberättigade och en förening blev polisanmäld. I årets rapport, som presenterades i mars för fritidsnämnden, finns ingen statistik om hur många föreningar som har polisanmälts eller efter granskning inte har klassats som bidragsberättigade. Det har även gjorts en rapport om genomlysningen av bidragsberättigade föreningar i kommunen. Där står det att ”ingen förening misstänktes för oegentligheter eller bidragsfusk” och att ”genomlysningen inte har lett till polisanmälningar eller ytterligare enskilda granskningar.” Det är däremot känt att kommunen har gjort åtminstone en polisanmälan mot en förening, vilket också lokalmedia har skrivit om. Det är positivt att det genomförs granskningar för att motverka välfärdsbrottslighet och se till att kommunala stöd går till rätt saker. Det är även viktigt att politiken får information om några oegentligheter upptäcks, samt att det finns tillgänglig statistik som kan följas över tid. Eftersom det är fler nämnder än fritidsnämnden som betalar ut stöd till ideella föreningar så är det av stor vikt att relevant information också kan delas mellan förvaltningar och nämnder i brottsförebyggande syfte. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till fritidsnämndens ordförande Ari Leinonen (S) 1. Hur många polisanmälningar av föreningar har kommunen gjort under 2025? 2. Hur många föreningar som granskades 2025 blev inte bidragsberättigade? 3. Anser du att det behövs en bättre kommunikation mellan nämnder och förvaltningar när oegentligheter upptäcks kopplat till föreningar? Ari Leinonen (S), fritidsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Det ideella föreningslivet har en central roll i samhället. Genom föreningar skapas bland annat demokratiskt engagemang, social gemenskap, meningsfull fritid och viktiga samhällsinsatser. Kommunens stöd till föreningslivet är därför en viktig förutsättning för ett sammanhållet och tryggt Umeå. Samtidigt ställs krav på kommuner att säkerställa att offentliga medel används på ett korrekt sätt. Nationellt har frågor om välfärdsbrott och missbruk av offentliga stöd uppmärksammats och flera myndigheter pekar på vikten av att kommuner arbetar systematiskt med uppföljning och kontroll. Utifrån det så har Umeå kommun, i jämförelse med andra kommuner, kommit väldigt långt i detta arbete. Mot denna bakgrund har Föreningsbyrån genomfört en omfattande genomlysning av de ideella föreningar som är bidragsberättigade i Umeå kommun. Målsättningen har varit att stärka tillförlitligheten i bidragssystemet samtidigt som föreningslivets förutsättningar att verka långsiktigt och demokratiskt värnas. Svar på fråga 1 Två föreningar har polisanmälts under 2025. Fritidsnämndens presidium är alltid informerade om det görs en polisanmälan och varför. Svar på fråga 2 Under den genomlysning som gjordes flyttades 26 föreningar till kategorin ej bidragsberättigade, 16 flyttades till vilande då föreningarna inte längre är verksamma. Anledningen till att föreningar efter genomlysningen har fått förändrad bidragsstatus beror i inget fall på misstanke om missbruk av medel eller andra former av oegentligheter. Den vanligaste orsaken är i stället att föreningar inte längre är aktiva och därför inte har uppdaterat eller laddat upp de handlingar som krävs för att upprätthålla status som bidragsberättigad förening. Vid genomlysningen har berörda föreningar uppmärksammats på saknade eller bristfälliga underlag och getts möjlighet att inkomma med kompletteringar inom angiven tid. I de fall där sådan återkoppling har uteblivit har bidragsstatus ändrats. När kompletta och korrekta handlingar därefter inkommer kan statusen omprövas, vilket också har skett i något fall. Mot denna bakgrund planeras från och med 2026 en förstärkt satsning på stöd, utbildning och information till föreningar i frågor som rör föreningsadministration och grundläggande formalia. Samtidigt visar genomlysningen att Umeås föreningsliv i grunden är starkt och välfungerande och utgör en central del av kommunens samhällsbygge. Svar på fråga 3 Föreningsbyrån utgör Umeå kommuns samlade ingång för föreningslivet och har gjort det sedan mitten av 90-talet. Verksamheten handlägger samtliga föreningsstöd i enlighet med regelverket och deltar även i beredningar av andra stödformer. De förvaltningar som i dagsläget inte involverar Föreningsbyrån i sina beredningar bör göra detta.

§ 127 Diarienr: KS-2026/00446 Interpellation: Hur får vi fler tjejer i grundskolan att intressera sig för natur- och teknikämnen i gymnasiet, STEM? Hanna Lundin Jernberg (L) Beslut Efter ytterligare inlägg av Hanna Lundin Jernberg, Moa Brydsten, Peter Vigren, Daniell Andersson, Lars Nilsson, Lars Forsgren och Petter Nilsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Hur får vi fler tjejer i grundskolan att intressera sig för natur- och teknikämnen i gymnasiet, STEM? Sverige är en framstående tekniknation. Vi har byggt vårt välstånd på uppfinningsrikedom och en högutbildad befolkning. Men idag uppger åtta av tio bolag att de inte kan expandera verksamheten på grund av att de inte hittar rätt kompetenser inom STEM – ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Därtill finns en splittrad bild av kunskapsläget i skolan, internationella undersökningar pekar på ett tapp i svenska elevers matematikkunskaper över tid. Mängden toppresterande elever sjunker och konsekvensen är ofrånkomligen att Sveriges konkurrenskraft hotas. Även företag i Umeå påverkas av denna kompetensbrist. Dagens komplexa och kunskapsintensiva globala ekonomi ställer nya krav på oss att hänga med. Samtidigt ser vi att alltför få tjejer väljer utbildningar inom teknik och naturvetenskap. På våra gymnasieskolor är andelen kvinnliga elever på teknikprogrammet oroväckande låg, och många av dem som skulle kunna göra karriär inom ingenjörsyrket väljer istället andra utbildningsvägar. Detta är inte en slump, det handlar om brist på förebilder, otillräcklig vägledning och ett samhällsklimat där tjejer sällan uppmuntras att satsa på teknik. Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilka initiativ finns och planeras i Umeås grundskolor för att stärka tjejers intresse och självförtroende för STEM? 2. Hur följer kommunen upp sina insatser för att öka tjejers intresse för STEM, och hur utvärderas deras effekt över tid? 3. Hur ser kommunen på att utveckla samarbeten mellan skola, universitet och näringsliv för att öka intresset för STEM bland tjejer redan i grundskolan? Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarande till Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar: Interpellanten lyfter viktiga frågor kring flickors intresse för STEM-ämnen. En del av att klara kompetensförsörjningen inom dessa viktiga branscher är förstås att flickor i högre utsträckning väljer att fördjupa sig i natur- och teknikämnena. Ansvaret för att detta skall ske delas av många parter. Det spelar roll hur föräldrar väljer att prata med sina döttrar om vilka vägar som står öppna för dem. Det spelar roll hur Studie- och yrkesvägledningen fungerar. Det spelar roll hur undervisningen i sig marknadsför hur spännande ämnen det är. Det spelar roll hur attraktiva gymnasieprogrammen och universitetsutbildningarna är och vilka möjligheter som de kan erbjuda. Sist men inte minst spelar det roll hur arbetsgivarna är med och marknadsför och engagerar sig i den yngre generationens engagemang för ämnena. Kort sagt - hela samhället behöver hjälpas åt och vrida diskussionen i rätt riktning för att detta skall lyckas. Och naturligtvis skall skolan vara en konstruktiv medskapare till ett sådant skifte. Svar på fråga 1 Flickor i årskurs 8 deltar i IGE, Introduce a Girl to Engineering Day, som är ett nationellt koncept från Teknikföretagen där tjejer i årskurs 8 får prova på ingenjörsyrket under en dag. Deltagandet har varit uppskattat och ger flickor värdefulla möjligheter att träffa förebilder och få en konkret bild av ingenjörsyrken. Teknikföretagen har även ett samarbete med Dragonskolan genom tjejlyftet, ett samarbete där flickor från högstadiet erbjuds komma och besöka el- industri- och teknikprogrammen. För att skapa tidiga och återkommande möjligheter till teknikinspiration erbjuds även varje år heldagsbesök för elever i årskurs 5 och 8. Under dessa dagar får klasser komma och prova på olika teknikyrken och arbeta praktiskt med teknik och problemlösning. Detta initiativ kommer att utökas eftersom intresset och effekten har varit tydlig. Från januari startas även ett nytt initiativ där elever från Teknikprogrammet kommer att besöka högstadieklasser för att hålla egna tekniklektioner. Syftet är att skapa möten mellan unga elever och gymnasieelever som förebilder och därigenom inspirera fler flickor för tekniska utbildningar. Vi har även länge samarbetat med Pepp, en organisation som inspirerar tjejer att upptäcka möjligheterna med teknikbranschen. Utöver dessa direkta samarbeten och insatser, gör kommunen också mycket dagligt arbete för att skapa och behålla tjejers intresse för natur- och teknikämnena i grundskolan och därmed locka till vidare studier inom STEM. Det kan handla om allt från hur profileringen av gymnasieprogrammen ser ut, genom kompetensutvecklingsdagar för lärare, till att i det dagliga arbetet jobba mot stereotypa könsroller och för likabehandling. Svar på fråga 2 Kommunen följer årligen upp könsfördelning och söktryck på våra gymnasieprogram. Arbetet med riktade insatser för att stärka flickors intresse för STEM, såsom deltagandet i IGE, teknikdagar för årskurs 5 och 8 och nya högstadieundervisningsinitiativet, utvecklas mer systematiska metoder för långsiktig uppföljning. Syftet är att skapa ett mer tillförlitligt underlag för att bedöma insatsernas effekt, särskilt i fråga om hur flickor upplever aktiviteterna, i vilken utsträckning dessa bidrar till stärkt självförtroende inom STEM samt om insatserna når de målgrupper som har störst behov. Detta utvecklingsarbete är av strategisk betydelse och avses fortgå med inriktning mot ökad kvalitet, träffsäkerhet och långsiktig hållbarhet i genomförda åtgärder. Svar på fråga 3 Ett sätt för att öka intresset för STEM bland flickor i grundskolan skulle kunna handla om att skapa förebilder och mentorskap exempelvis genom mentorskapsprogram där universitetens kvinnliga forskare och näringslivets kvinnliga ingenjörer agerar förebilder. Det hjälper flickor att visualisera sig själva i yrkesrollen, stärker deras motivation, framtidstro och breddar rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Ett annat sätt handlar om att utmana elever i grundskolan genom praktiska och verklighetsnära projekt där näringslivet och universiteten utmanar eleverna med verkliga problem. Elever kan exempelvis arbeta med case från lokala företag i samverkan med lärarstudenter från universitet, vilket bidrar till ökad relevans i undervisningen och en tydligare koppling mellan teori och praktik. Ett sådant arbetssätt bedöms stärka både motivation och förståelse, samtidigt som det skapar tidiga kontakter med möjliga framtida studie- och yrkesval.

§ 128 Diarienr: KS-2026/00516 Interpellation: Varför säger Umeå kommun nej till erfarna undersköterskor? Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP) Beslut Efter ytterligare inlägg av Davis Kaza, Lena Karlsson Engman, Lotta Holmberg, Patrik Brännberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Davis Kaza (AP) följande interpellation till äldrenämndens ordförande. Varför säger Umeå kommun nej till erfarna undersköterskor? Det talas ofta om problemen med kompetensförsörjningen i Umeå kommun, det vill säga att det är svårt att hitta exempelvis utbildade undersköterskor att anställa inom äldreomsorgen. Ett skäl till detta är att det är för få som utbildar sig till undersköterskor i förhållande till behoven. Sedan år 2016 har andelen undersköterskor minskat från ca 70 procent till 54 procent. Äldreomsorgsdirektören stod i kommunfullmäktige i januari och berättade att endast 26 procent av kommunens senaste fasta anställningar hade haft en formell vård- och omsorgsutbildning. Trots svårigheterna att rekrytera undersköterskor har vi via flera källor fått veta att Umeå kommun vid en rad tillfällen nekat utbildade undersköterskor i 50-årsåldern, med många års erfarenhet i yrket, anställning i kommunen! Detta trots att personerna haft vana och erfarenhet av arbete både på äldreboenden, inom personlig assistans och inom hemtjänsten. Några exempel på skäl till att personer nekats anställning:  En person har engagerat sig mycket i arbetsmiljön på sina tidigare arbetsplatser  En person har barn som varit sjuka och har därför tvingats ta ut mycket VAB  En person har haft några veckors korttidsfrånvaro för influensa och vinterkräksjuka  En person har varit mån om att hålla ordning och reda på jobbet – och ansetts ”jobbig”  En person har varit skyddsombud och uppskattats av kollegorna för detta Inget av detta handlar om ovanliga omständigheter. Det är vanligt att personer blir sjuka eller tvingas vara hemma med sjuka barn. Det borde ses som något positivt att personer engagerar sig i arbetsmiljöfrågor eller är måna om att hålla ordning och reda. Ändå har dessa personer fått negativa referenser för detta av tidigare arbetsgivare (i vissa fall har den tidigare arbetsgivaren varit Umeå kommun) – och därmed nekats anställning eller inte ens kallats till intervju. Detta är inte rimligt och antyder någon form av systemfel. Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor: 1. Vad beror det på att Umeå kommun säger nej till erfarna undersköterskor? 2. Hur stor andel av de nyanställda inom äldreomsorgen under 2026 (januari till april) har haft undersköterskeutbildning? 3. Vem är ansvarig för rekryteringsprocessen inom äldrenämndens verksamheter? Lena Karlsson Engman (S), äldrenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Svar på AP interpellation om rekrytering och orsaker till nekad anställning. Svar på fråga 1 Umeå kommun säger generellt sett inte nej till erfarna undersköterskor. De gånger det sker kan det bero på olika saker, några exempel är:  antalet utlysta tjänster underskrider inkomna ansökningar som lever upp till kravprofilen  den sökandes meriter i kombination med referenstagning visar att annan sökande är mer lämpad för tjänsten i fråga  den sökande förekommer i brotts- och eller belastningsregister Svar på fråga 2 49 % av de personer som fått en anställning registrerad under januari till och med april har undersköterskekompetens, eller i reda siffror 19 av 39 Svar på fråga 3 Umeå kommun har en kommunövergripande riktlinje för rekrytering som är beslutad av HR-direktören. Äldreomsorgens rekryteringsprocess är i sin tur fastställd av äldreomsorgsdirektören. Anställande chef är ytterst ansvarig för att den beslutade riktlinjen och rekryteringsprocessen följs. I äldreomsorgen finns därtill äldreomsorgens rekryteringscentrum som en resurs för anställande chef. Äldreomsorgens HR-chef är ansvarig chef för rekryteringscentrum.

§ 129 Diarienr: KS-2026/00450 Fråga: Är tekniska nämnden beredd att ta ett större ekonomiskt ansvar för de viteskostnader som uppstår när LSS-bostäder saknas? Hanna Lundin Jernberg (L) Beslut Efter ytterligare inlägg av Hanna Lundin Jernberg och Christina Bernhardsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om frågan. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande fråga till tekniska nämndens ordförande. Umeå kommun har under flera år haft problem med att verkställa beslut enligt LSS, vilket lett till många återkommande viten från IVO i mångmiljon- klassen. Det innebär både stora kostnader för nämnden som hade kunnat användas till betydligt viktigare saker. Inte minst är det en oacceptabel situation för de personer som inte får det stöd de har rätt till. En central orsak är bristen på LSS-bostäder. Trots att individ- och familjenämnden länge redovisat behoven av bostäder för tekniska nämnden har utbyggnaden inte hållit tillräcklig takt. Samtidigt är det individ- och familjenämnden som belastas ekonomiskt när beslut inte kan verkställas, trots att förutsättningarna i hög grad beror på tekniska nämndens ansvar för bostadsförsörjning. Detta riskerar att skapa otydliga ansvarsförhållanden och felaktiga incitament inom kommunen. Fråga: Är tekniska nämnden beredd att ta ett större ekonomiskt ansvar för de viteskostnader som uppstår när LSS-bostäder saknas? Christina Bernhardsson (S), tekniska nämndens ordförande svarar på frågan: Som du säkert förväntar dig så kommer mitt svar att vara nej, det kan vi inte göra. Att vår nämnds ev. viten skulle läggas på en annan nämnd är heller inte möjligt. Var nämnd är ansvarig för sin verksamhet. Att bygga LSS-boenden är en ganska lång process, ett myndighetsbeslut hos IFN om det verkligen är ett LSS och inte SOL boende som behövs i första hand, det kräver tomter, detaljplaner, projektering och byggtid, dvs minst 2-4 års processer- alltså är det många mer än enbart fastighets kompetenser som involveras i processen och tidsåtgången. Den fråga du lyfter är inte ny utan redan 2020 lyftes det i kommunstyrelsen och flera att-satser med uppdrag finns att läsa i protokollet från maj 2020. Det kom en Pandemi som gav många fler utmaningar för båda våra nämnders verksamheter så det visar sig att ingen av förvaltningarna har gått vidare med frågeställningarna från då. Det du lyft är något som nog aktualiseras vidare för den kommande budgetprioriteringen får vi hoppas, men framför allt vet jag att det från styrandes sida finns det medel avsatta i förslaget för IFN för 2027.

§ 130 Diarienr: KS-2026/00553 Fråga: Är inte våra äldre värda bättre och mer påkostad mat? Anders Ågren (M) Beslut Efter ytterligare inlägg av Anders Ågren och Christina Bernhardsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om frågan. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Ågren (M) följande fråga till tekniska nämndens ordförande. Är inte våra äldre värda bättre och mer påkostad mat? Umeå kommun gör stora ekonomiska överskott. Samtidigt möts vi återkommande av rapporter om undernärda och svältande äldre på våra kommunala vård- och omsorgsboenden. Som jag har förstått det från personal så sparas det också ute i verksamheterna in på sådant som frukost, mellanmål och kvällsfika. De boende betalar ju förövrigt en avgift för kosten, utöver hyra och avgift för vård- och omsorg. I ett inslag i Sveriges Radio P4 Västerbotten (30/4) avslöjas nu att Umeå kommun lägger mindre pengar på mat på äldreboendena än vad statliga Kriminalvården gör på anstalterna i kommunen: ”Livsmedelskostnaderna för alla måltider på äldreboendena är 79 kronor per person och dygn. Omvårdnadsprofessor Britt-Inger Saveman i Umeå är kritisk, och tycker att de äldre ska få dyrare mat. ”Jag tror att det är en fråga om ålderism och diskriminering”, säger hon.” Måltidsservice ligger under tekniska nämnden. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till tekniska nämndens ordförande Christina Bernhardsson (S): 1. Är inte de äldre på Umeås kommunala vård- och omsorgsboende värda en bättre, mer näringsriktig och påkostad mat än vad de får idag? Christina Bernhardsson (S), tekniska nämndens ordförande svarar på frågan: Både barn och äldre ska få den näringsberäknade mat de behöver för ett gott liv. Vi använder vetenskap som samt utgår ifrån de nordiska näringsrekommendationerna som ligger till grund för Livsmedelsverkets råd för bra måltider i de olika livsstadierna vi har att hantera mat för. Övergripande om ansvarsfördelning måltider Vård och omsorgsboenden och Måltidsservice är att verksamheten Måltidsservice inom tekniska nämnden ansvarar för tillagning av lunch och middag till kommunens vård- och omsorgsboenden. Varje dag erbjuds en maträtt till lunch och en till middag. En dessert serveras efter lunchen varje dag. Utifrån individens behov erbjuds även behovsanpassad måltid om det så behövs och ordineras då av dietist eller sjukvårdspersonal med den kompetensen. Verksamheten Vård- och omsorgsboende inom äldrenämnden ansvarar för inköp och servering av frukost och mellanmål. I äldreomsorgens kostnad ingår enbart livsmedel som inhandlas till frukost och mellanmål. Till budgetåret 2026 förstärktes livsmedelsbudgeten för frukost och mellanmål. Budgettillskottet innebar en anpassning av budgeten till en ny högre prisnivå för livsmedel. Budgettillskottet var på 3,4 mnkr vilket är en ökning med 30% utöver index. Budgeten för 2026 uppgår till 14,8 mnkr. Ökad budget för livsmedel utifrån de senaste årens ökade livsmedelskostnader, detta har genomförts både inom äldreomsorgsförvaltningen och måltidsservice. Att jämföra kommunens verksamheter med privat eller annan myndighet som exempelvis kriminalvården är svårt att göra I Måltidsservice livsmedelsavtal med grossist får vi pris beroende på hur stora mängder vi köper. Ett exempel är att vi till en servering av nötfärs köper 2 ton av bara det livsmedlet.

§ 131 Diarienr: KS-2025/00800 Motion 32/2025: Inrätta ett Äldrekompetenscenter, Veronica Kerr (KD) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad i enlighet med äldrenämndens yttrande. Reservation Veronica Kerr för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Protokollsanteckning Patrik Brännberg (AP) och Davis Kaza (AP) – Se kommunfullmäktiges beslutsordning. Ärendebeskrivning Kristdemokraterna (KD) yrkar i motion 32/2025 att kommunfullmäktige beslutar:  Att utreda och inrätta ett Äldrekompetenscenter som en permanent del av äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsarbete.  Att Äldrekompetenscentret ska ha två huvuduppgifter: mentorskap för nyanställda samt återkommande kvalitetssäkring inom centrala vårdområden.  Att utbildning inom Äldrekompetenscentret ska ha ett tydligt fokus på personcentrerad vård, där varje äldre persons integritet, delaktighet och behov sätts i centrum. Äldrenämnden har yttrat sig och föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad då motionens intentioner ligger i linje med det utvecklingsarbete som pågår inom äldreomsorgen. Beslutsunderlag Motion 32/2025 Äldrenämndens yttrande Jämställdhetsutskottets yttrande Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) och Lena Andersson (M) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (anse motionen besvarad). Maja Westling Palmberg (C) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (anse motionen besvarad) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att näringslivs- och arbetsutskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag att anse motionen besvarad. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Veronica Kerr, Lena Karlsson Engman, Petter Nilsson, Lotta Holmberg, Maja Westling Palmberg, Liv Olsson Zetterberg, Patrik Brännberg, Hanna Lundin Jernberg, Anna-Karin Sjölander och Janet Ågren. Yrkanden Veronica Kerr (KD), Maja Westling Palmberg (C), Hanna Lundin Jernberg (L) och Anna-Karin Sjölander (-)(C) – Bifall till motionen. Lena Karlsson Engman (S), Petter Nilsson (SD), Lotta Holmberg (M), Liv Olsson Zetterberg (V) och Janet Ågren (S) – Bifall till kommunstyrelsens förslag (anse motionen besvarad). Patrik Brännberg (AP) – Avslag till motionen. Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag (anse motionen besvarad) mot bifall till motionen mot avslag till motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Votering begärs. Huvudförslag: Kommunstyrelsens förslag. Motförslag: Bifall till motionen mot Avslag till motionen. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutar att som motförslag till huvudförslaget utse bifall till motionen. Voteringsproposition Ja-röst för kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till motionen. Omröstningsresultat Med 49 ja-röster mot 9 nej-röster, 2 som avstår från att rösta och 5 frånvarande beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Voteringslista. Reservation Veronica Kerr för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Protokollsanteckning Patrik Brännberg (AP) och Davis Kaza (AP): Arbetarpartiet yrkar avslag på motionen "Inrätta ett äldrekompetenscentrum". Anledningen till detta är att vi vill markera att de viktigaste faktorerna för att lösa problemen i äldreomsorgen handlar om att höja personaltätheten, öka andelen utbildad personal samt att komma till rätta med tystnadskulturen. Vi vill markera att de föreslagna åtgärderna är långt ifrån tillräckliga för att lösa problemen inom äldreomsorgen - även om de var och en för sig inte behöver vara negativa. Beslutet ska skickas till Motionären ÄN Voteringslista § Ärende Fråga Röst Totalt antal § 131 Motion 32/2025: Inrätta ett Äldrekompetenscenter; Veronica Kerr (KD) Ja för kommunstyrelsens förslag Nej för bifall till motionen Ja 49 Nej 9 Avstår 2 Frånv. 5 # Namn och parti 1 Marie-Louise Rönnmark (S) Ja 2 Alireza Mosahafi (M) Ja 4 Hans Lindberg (S) Ja 5 Anders Ågren (M) Ja 6 Janet Ågren (S) Ja 7 Ulrik Berg (M) Ja 8 Mattias Larsson (C) Nej 9 Lars Forsgren (SD) Ja 10 Arvid Lundberg (MP) Ja 11 Bore Sköld (V) Ja 12 Mikael Berglund (S) Ja 13 Kjerstin Widman (M) Ja 14 Christina Bernhardsson (S) Ja 16 Davis Kaza (AP) Avstår 17 Veronica Kerr (KD) Nej 18 Peter Vigren (S) Ja 19 Johan Stål (V) Frånv. 20 Maja Westling Palmberg (C) Nej 21 Igor Hell (M) Ja 22 Moa Brydsten (S) Ja 23 Lars Nilsson (SD) Ja 24 Tomas Wennström (S) Frånv. 25 Jens Backman (S) Ja 26 Elmer Eriksson (M) Ja 27 Johan Asplund (MP) Ja 28 Ellen Ström (V) Ja 29 Andreas Lundgren (S) Ja 30 Marianne Löfstedt (M) Ja 31 Anna-Karin Sjölander (-)(C) Frånv. 32 Helena Smith (S) Ja 33 Daniell Andersson (V) Ja 34 Håkan Johansson (S) Ja 38 Mariam Salem (MP) Ja 40 Anders Norqvist (L) Nej 41 Åsa Bäckström (-)(V) Frånv. 42 Rebecka Jakobsson (S) Ja 43 Joline Göttfert (M) Ja 44 Patrik Brännberg (AP) Avstår 45 Anders Sellström (KD) Nej 46 Fredrik Rönn (C) Nej 47 Lena Karlsson Engman (S) Ja 48 Jan Lundberg (S) Ja 49 Lena Andersson (M) Ja 50 Liv Olsson Zetterberg (V) Ja 51 Ali Yasin Dahir (S) Ja 52 Anders Hägglund (S) Ja 53 Stefan Nordström (M) Ja 54 Mikael Tjäder (SD) Ja 55 Lars Brännström (MP) Ja 57 Lennart Arvidsson (V) Ja 58 Robert Axebro (C) Nej 59 Gunnar Dahlberg (S) Ja 60 Greger Knutsson (M) Ja 61 Beatrice Årebrand (S) Ja 62 Linda Lotare (V) Ja 63 Mehrana Bassami (S) Ja 64 Emma Vigren (S) Ja 65 Hanna Lundin Jernberg (L) Nej 78 Maria Lindvall (-) ersatt av Wilma Hvirfvel (L) Nej 79 Madelene Nord (M) ersatt av Lotta Holmberg (M) Ja 88 Anneli Andersson (S) ersatt av Pär Berglund (S) Ja 90 Elin Nejne (S) ersatt av Jannice Persson (S) Ja 91 Per-Erik Johansson (S) ersatt av Ronny Kassman (S) Ja 99 Maria Nilsson (SD) ersatt av Petter Nilsson (SD) Ja 104 Jan-Olov Carlsson (V) ersatt av Rebecca Lagerstedt (V) Frånv.

§ 132 Diarienr: KS-2025/00801 Motion 33/2025: Trygg och tillgänglig skola; Veronica Kerr (KD), Anders Sellström (KD), Lucas Nilsson (KD) och Birgitta Nordvall (KD) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad i enlighet med för- och grundskolenämndens yttrande. Reservation Veronica Kerr för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Protokollsanteckning Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP) – Se kommunfullmäktiges beslutsordning. Ärendebeskrivning Kristdemokraterna har anmält rubricerad motion till kommunfullmäktige och yrkar att kommunfullmäktige beslutar:  Att kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden i uppdrag att senast under 2026 presentera en plan för tillräcklig tillgänglighet till resursskolor i grundskolan.  Att det inrättas ett kommunövergripande kompetenscenter för NPF-stöd och handledning med uppdrag att sprida kunskap och kvalitetssäkra arbetet med tillgängliga lärmiljöer.  Att tydliga kriterier och öppen information om resursskoleplatser, placeringar och pedagogisk inriktning publiceras och hålls uppdaterade.  Att en årlig uppföljning sker av antalet barn i behov av särskilt stöd, inklusive resursskoleplacering samt hur behovet tillgodoses.  Att kommunen tar initiativ till samverkan med andra kommuner och regionen för att ta del av goda exempel och forskning inom området med särskilt fokus på tidiga insatser. För- och grundskolenämnden har yttrat sig och föreslår att motionen ska anses besvarad. Beslutsunderlag Motion 33/2025 För- och grundskolenämndens yttrande Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (anse motionen besvarad). Anders Ågren (M) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag mot bifall till motionen. Ordföranden finner att utskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag att anse motionen besvarad. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (anse motionen besvarad). Veronica Kerr (KD), Mattias Larsson (C) och Anders Ågren (M) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (att anse motionen besvarad mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag att anse motionen besvarad. Reservation Veronica Kerr (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Veronica Kerr, Moa Brydsten, Arvid Lundberg, Hanna Lundin Jernberg, Davis Kaza, Daniell Andersson, Elmer Eriksson, Mattias Larsson, Anders Sellström, Anna-Karin Sjölander, Helena Smith och Anders Norqvist. Yrkanden Moa Brydsten (S), Arvid Lundberg (MP), Daniell Andersson (V) och Helena Smith (S) – Bifall till kommunstyrelsens förslag (anse motionen besvarad). Hanna Lundin Jernberg (L), Elmer Eriksson (M), Mattias Larsson (C), Anders Sellström (KD), Anders Norqvist (L) och Veronica Kerr (KD) – Bifall till motionen. Davis Kaza (AP) – Bifall till motionens att-sats 1 och 4. Anna-Karin Sjölander (-)(C) – Bifall till motionens att-sats 1. Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag (anse motionen besvarad) mot bifall till motionen mot bifall till motionens att-sats 1 och 4 mot bifall till motionens att-sats 1. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Reservation Veronica Kerr för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Protokollsanteckning Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP) - "Motionen tar upp viktiga frågor. Men det som behövs är i första hand fler händer på golvet för de som jobbar inom skolan - inte fler som säger åt skolpersonalen vad de ska göra. Lärartätheten måste öka så att det finns mer tid till för- och efterarbete av lektioner samt möjlighet att oftare dela klasser. Det behövs också fler socialpedagoger, logopeder, m. fl." Beslutet ska skickas till Motionären

FGN § 133 Diarienr: KS-2025/00802 Motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion; Bore Sköld (V) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion besvarad. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Ärendebeskrivning Bore Sköld (V) har i en motion föreslagit att det ska inrättas en kommunövergripande kvalitetsfunktion. Bakomliggande argument enligt motionären är att kommunen under senare år fått återkommande kritik för brister i kvalitet och rättssäkerhet. Motionären anser att dessa kvalitetsbrister bland annat orsakats med anledning av att ansvaret för att upptäcka, analysera och åtgärda brister i dag till stor del ligger på respektive nämnd och förvaltning. För att stärka kommunens arbete med kvalitet och förebyggande åtgärder föreslår motionären därför att Umeå kommun inrättar en kommunövergripande funktion för systematiskt kvalitetsarbete. Funktionen föreslås enligt motionärerna komplettera och stärka nämndernas och förvaltningarnas egna systematiska kvalitetsarbete och inte inskränka på de skyldigheter som följer av lagstiftning, som skollagen eller socialtjänstlagen. Funktionen skulle vidare kunna ta emot och analysera rapporter om avvikelser, klagomål, Lex Sarah, Lex Maria, arbetsmiljöanmälningar samt förelägganden från tillsynsmyndigheter. Informationen skulle behandlas på aggregerad nivå för att identifiera återkommande mönster och vid behov kan fördjupade översyner initieras. En samlad kvalitetsrapport skulle exempelvis ske kvartalsvis till kommunstyrelsen och en gång per år till kommunfullmäktige. Funktionen skulle också kunna vara ett stöd och en resurs för förvaltningarna i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, och en samlad kompetens i kvalitetsfrågor. Stadsledningskontorets bedömning Kommunfullmäktige har idag ålagt respektive nämnd ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de grunduppdrag, mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelserna i av kommunfullmäktige fastställt reglemente. Kommunstyrelsen har enligt kommunallag och kommunfullmäktiges fastställda reglemente ansvar för att ha uppsikt över kommunens nämnder, bolag och övriga verksamhetsformer. Att i enlighet med motionärens förslag införa en kommunövergripande kvalitetsfunktion som både ska ha en stödjande och kontrollerande funktion, ha förmåga att upptäcka, analysera och åtgärda kvalitetsbrister, samt fånga, analysera och rapportera kvalitetsdata och avvikelser riskerar att undergräva respektive nämnds explicita ansvar för kvaliteten i nämndens verksamhet och förflytta detta ansvar till kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret gör vidare bedömningen att en sådan kommunövergripande kvalitetsfunktion ej kan inrättas utan ett väsentligt resurstillskott (motsvarande 10-12 åa) till kommunstyrelsens förvaltning, resurser som Stadsledningskontoret bedömer skulle nyttjas väsentligt mer effektivt om de tillfördes de nämnder som enligt motionären har återkommande kvalitetsbrister. Stadsledningskontoret anser dock att motionären i delar har en poäng i att kommunstyrelsen idag saknar överblick över hur nämnderna sköter sitt systematiska kvalitetsarbete och att stora delar av den verksamhets- och kvalitetsstatistik som upparbetas av kommunens nämnder ej aggregeras och återförs till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Det saknas idag även fastställd styrning för när och hur nämnd ska informera kommunstyrelsen om väsentliga avvikelser inom kvalitetsområdet. Dessa brister kan dock hanteras utan att en kommunövergripande kvalitetsfunktion inrättas. Kommunstyrelsen utfärdar årligen anvisning till kommunens nämnder om vilken inrapportering och uppföljning som nämnd ska lämna till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Att komplettera denna anvisning med krav på att nämnd vid respektive rapporteringstillfälle ska inkomma med kvalitetsberättelse (inkl aggregerad statistik över avvikelser etc) bedöms väsentligt öka kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges möjlighet till insyn och kunskap om status i nämndernas kvalitetsarbete. För att ytterligare öka kommunstyrelsens insyn i och möjlighet att bedöma i vilken omfattning respektive nämnd bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete kan information om respektive nämnds systematiska kvalitetsarbete med fördel infogas som en specificerad delmängd i kommunstyrelsens uppsiktsplikt, detta skulle exempelvis kunna ske genom att respektive nämnd årligen ska lämna en beskrivning av nämndens ledningssystem för kvalitet och de förändringar nämnden vidtagit och planerar vidta för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet i nämndens verksamhet. Detta kan med fördel infogas i Stadsledningskontorets pågående arbete med att upparbeta förslag till specificering och reglering av innehållet i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. För att ytterligare stärka kommunstyrelsens möjlighet att utöva uppsikt över kommunens nämnder i kvalitetshänseende anser Stadsledningskontoret vidare att respektive nämnd bör åläggas att skyndsamt informera kommunstyrelsen om nämnden får kännedom om att väsentlig avvikelse inträffat i nämndens verksamhet. Detta kan ske genom att nämnd åläggs att lämna information till kommunstyrelsen eller ngt av kommunstyrelsens utskott om att väsentlig avvikelse uppstått, orsak till avvikelsen och information om de åtgärder nämnden vidtagit med anledning av avvikelsen. Sådan information ska utformas på sådant sätt att författningsenliga krav på sekretess upprätthålls. En sådan skrivning kan med fördel infogas i kommunens riktlinje för god ekonomisk hushållning och fastställas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion; Bore Sköld (V) Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Mattias Larsson (C), Anders Ågren (M) och Janet Ågren (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Bore Sköld (V) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (besvarad) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag att anse motionen besvarad. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S), Mattias Larsson (C) och Mariam Salem (MP) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (besvarad). Bore Sköld (V) och Anders Ågren (M) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (besvarad) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag att anse motionen besvarad. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Bore Sköld, Hans Lindberg, Anders Ågren, Davis Kaza, Lars Forsgren, Anders Norqvist, Arvid Lundberg, Janet Ågren, Mattias Larsson, Hans Lindberg, Lars Brännström, Veronica Kerr och Petter Nilsson. Yrkanden Bore Sköld (V) och Anders Ågren (M) – Bifall till motionen. Hans Lindberg (S), Lars Forsgren (SD), Arvid Lundberg (MP), Janet Ågren (S), Mattias Larsson (C) och Veronica Kerr (KD) – Bifall till kommunstyrelsens förslag (anse motionen besvarad). Anders Norqvist (L) och Davis Kaza (AP) – Avslag till motionen. Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag (anse motionen besvarad) mot bifall till motionen mot avslag till motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Reservation Bore Sköld, för Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Beslutet ska skickas till Motionären

§ 134 Diarienr: KS-2025/00922 Motion 36/2025: Inrätta äldreombud i Umeå kommun; Hanna Lundin Jernberg (L) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen i enlighet med äldrenämndens yttrande. Ärendebeskrivning Liberalerna har anmält rubricerad motion i kommunfullmäktige och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:  Att Umeå kommun inrättar ett äldreombud med uppdrag att vara en lättillgänglig kontakt för äldre och anhöriga, samt att ha viss granskningsskyldighet av kommunens verksamheter inom äldreområdet.  Att äldreombudet årligen rapporterar sina iakttagelser och rekommendationer till kommunfullmäktige.  Att äldreombudet ska komplettera pensionärsrådet och fungera som en länk mellan äldre, anhöriga och kommunen. Äldrenämnden har yttrat sig och föreslår att motionen ska avslås. Pågående ordinarie arbete och utvecklingsarbete genomförs inom äldreomsorgsförvaltningen för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet och tillvarata och omsätta äldres synpunkter i praktiken anses uppfylla stora delar av motionens delar. Bedömningen är att det inte behövs ytterligare granskande funktioner utöver befintliga tillsynsmyndigheter och interna funktioner inom kommunen och nämnden. Beslutsunderlag Motion36/2025 Äldrenämndens yttrande Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M) och Lars Forsgren (SD) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att utskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M) och Lars Forsgren (SD) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hanna Lundin Jernberg, Lena Karlsson Engman, Davis Kaza, Marianne Löfstedt, Lars Forsgren och Wilma Hvirfvel. Yrkanden Hanna Lundin Jernberg (L), Marianne Löfstedt (M) och Wilma Hvirfvel (L) – Bifall till motionen. Lena Karlsson Engman (S), Davis Kaza (AP) och Lars Forsgren (SD) – Bifall till kommunstyrelsens förslag (avslå motionen). Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Beslutet ska skickas till Motionären

ÄN § 135 Diarienr: KS-2025/01006 Motion 38/2025: Synliggör kostnaden för möten inom kommunen; Elmer Eriksson (M) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion 38/2025: Synliggör kostnaden för möten inom kommunen i enlighet med tekniska nämndens yttrande. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Anders Sellström, för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Ärendebeskrivning Elmer Eriksson (M) har lämnat in en motion där han vill att kommunfullmäktige beslutar  att Umeå kommun inför ett system för att beräkna kostnaden för mötesbokningar i Outlook.  att den totala kostnaden för kommunens möten ska redovisas årligen. Tekniska nämnden har yttrat sig och föreslår att motionen ska avslås. Nämnden hänvisar till att det idag finns tekniska lösningar inom både Microsoft och egenutvecklade tillägg. Dessa lösningar är dock förenade med betydande begränsningar, kostnader och osäkerheter. Tydliga arbetssätt, ansvar i chefsled och kontinuerlig uppföljning inom respektive verksamhet bedöms ge större effekt än tekniska kostnadsberäkningar baserade på osäkra kalenderdata. Beslutsunderlag Motion 38/2025 Tekniska nämndens yttrande Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) och Mattias Larsson (C) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M) och Veronica Kerr (KD) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Elmer Eriksson, Hans Lindberg, Patrik Brännberg, Anders Ågren, Petter Nilsson, Arvid Lundberg, Anders Sellström, Fredrik Rönn, Lars Forsgren, Christina Bernhardsson, Lars Nilsson, Marie-Louise Rönnmark, Lars Brännström, Rebecka Jakobsson och Jens Backman. Yrkanden Elmer Eriksson (M), Anders Ågren (M), Patrik Brännberg (AP), Anders Sellström (KD) och Anders Norqvist (L) – Bifall till motionen. Hans Lindberg (S), Petter Nilsson (SD), Arvid Lundberg (MP), Fredrik Rönn (C), Lars Forsgren (SD), Christina Bernhardsson (S), Lars Brännström (MP) och Rebecka Jakobsson (S) – Bifall till kommunstyrelsens förslag (avslå motionen). Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Votering begärs. Voteringsproposition Ja-röst för kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till motionen. Omröstningsresultat Med 45 ja-röster mot 19 nej-röster och 1 frånvarande beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Voteringslista. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Anders Sellström, för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Beslutet ska skickas till Motionären Tekniska nämnden Voteringslista § Ärende Fråga Röst Totalt antal § 135 Motion 38/2025: Synliggör kostnaden för möten inom kommunen; Elmer Eriksson (M) Ja för kommunstyrelsens förslag Nej för bifall till motionen Ja 45 Nej 19 Frånv. 1 # Namn och parti 1 Marie-Louise Rönnmark (S) Ja 2 Alireza Mosahafi (M) Nej 4 Hans Lindberg (S) Ja 5 Anders Ågren (M) Nej 6 Janet Ågren (S) Ja 7 Ulrik Berg (M) Nej 8 Mattias Larsson (C) Ja 9 Lars Forsgren (SD) Ja 10 Arvid Lundberg (MP) Ja 11 Bore Sköld (V) Ja 12 Mikael Berglund (S) Ja 13 Kjerstin Widman (M) Nej 14 Christina Bernhardsson (S) Ja 16 Davis Kaza (AP) Nej 17 Veronica Kerr (KD) Nej 18 Peter Vigren (S) Ja 19 Johan Stål (V) Ja 20 Maja Westling Palmberg (C) Ja 22 Moa Brydsten (S) Ja 23 Lars Nilsson (SD) Ja 24 Tomas Wennström (S) Ja 25 Jens Backman (S) Ja 26 Elmer Eriksson (M) Nej 27 Johan Asplund (MP) Ja 28 Ellen Ström (V) Ja 29 Andreas Lundgren (S) Ja 30 Marianne Löfstedt (M) Nej 31 Anna-Karin Sjölander (-)(C) Ja 32 Helena Smith (S) Ja 33 Daniell Andersson (V) Ja 34 Håkan Johansson (S) Ja 38 Mariam Salem (MP) Ja 40 Anders Norqvist (L) Nej 41 Åsa Bäckström (-)(V) Frånv. 42 Rebecka Jakobsson (S) Ja 43 Joline Göttfert (M) Nej 44 Patrik Brännberg (AP) Nej 45 Anders Sellström (KD) Nej 46 Fredrik Rönn (C) Ja 47 Lena Karlsson Engman (S) Ja 48 Jan Lundberg (S) Ja 49 Lena Andersson (M) Nej 50 Liv Olsson Zetterberg (V) Ja 51 Ali Yasin Dahir (S) Ja 52 Anders Hägglund (S) Ja 53 Stefan Nordström (M) Nej 54 Mikael Tjäder (SD) Ja 55 Lars Brännström (MP) Ja 57 Lennart Arvidsson (V) Ja 58 Robert Axebro (C) Ja 59 Gunnar Dahlberg (S) Ja 61 Beatrice Årebrand (S) Ja 62 Linda Lotare (V) Ja 63 Mehrana Bassami (S) Ja 64 Emma Vigren (S) Ja 65 Hanna Lundin Jernberg (L) Nej 78 Maria Lindvall (-) ersatt av Wilma Hvirfvel (L) Nej 79 Madelene Nord (M) ersatt av Lotta Holmberg (M) Nej 80 Igor Hell (M) ersatt av Mikael Thyni (M) Nej 82 Greger Knutsson (M) ersatt av Leif Lundgren (M) Nej 88 Anneli Andersson (S) ersatt av Pär Berglund (S) Ja 90 Elin Nejne (S) ersatt av Jannice Persson (S) Ja 91 Per-Erik Johansson (S) ersatt av Ronny Kassman (S) Ja 99 Maria Nilsson (SD) ersatt av Petter Nilsson (SD) Ja 104 Jan-Olov Carlsson (V) ersatt av Rebecca Lagerstedt (V) Ja

§ 136 Diarienr: KS-2025/00822 Umeå kommuns friluftsprogram 2026-2030 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa friluftsprogram 2026-2030 enligt bilaga 1. Ärendebeskrivning Fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa ett friluftsprogram för 2026-2030. Nämnden har på uppdrag av kommunfullmäktige arbetat fram ett friluftsprogram som komplement till övriga kommunala plan- och programförklaringar. Se förslag till program i bilaga 1. Friluftsprogrammet tydliggör Umeå kommuns ambitioner inom friluftspolitiken. Programmet redovisar även ansvarsfördelningen inom kommunen för de fokusområden som berör friluftsliv. Fokusområden beskriver inriktning för kommunens arbete och vilken utveckling som programmet förväntas bidra till. Respektive nämnd ansvarar för att konkretisera och implementera programmet i sin verksamhet. Fritidsnämnden har ett huvudansvar för programmet och för samordning av berörda aktörer. Programmet har varit på remiss till berörda nämnder och synpunkter redovisas i bilaga 3. Beslutsunderlag Bilaga 1. Friluftsprogram 2026-2030 Bilaga 2. Protokoll fritidsnämnden 2026-03-18 Bilaga 3. Synpunktsredovisning remissvar Bilaga 4. Kartläggning friluftsområden Beredningsansvariga Sara Nordström Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Anders Ågren (M) med instämmande av Mattias Larsson (C) – Ändringarna: Att på sidan 15 stryka orden "samt överväga bildande av naturreservat", samt att på sidan 19 stryka meningen ”Även en kommun kan skapa och förvalta naturreservat inom kommunens gränser.” Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag mot Anders Ågrens (M) m.fl. förslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) och Mariam Salem (MP) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Anders Ågren (M) med instämmande av Mattias Larsson (C) – Ändringarna: Att på sidan 15 stryka orden "samt överväga bildande av naturreservat", samt att på sidan 19 stryka meningen ”Även en kommun kan skapa och förvalta naturreservat inom kommunens gränser.” Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag mot Anders Ågrens (M) m.fl. förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Joline Göttfert, Lennart Arvidsson, Johan Asplund och Anders Sellström. Yrkanden Hans Lindberg (S), Lennart Arvidsson (V) och Johan Asplund (MP) – Bifall till kommunstyrelsens förslag. Joline Göttfert (M) och Anders Sellström (KD) – Ändringarna: Att på sidan 15 stryka orden "samt överväga bildande av naturreservat", samt att på sidan 19 stryka meningen ”Även en kommun kan skapa och förvalta naturreservat inom kommunens gränser.” Propositionsordning som godkänns Kommunstyrelsens förslag mot Joline Göttferts (M) förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att fastställa friluftsprogram 2026-2030. Beslutet ska skickas till Fritidsnämnden, Tomas Savilahti

§ 137 Diarienr: KS-2026/00021 Anmälningsärenden 2026-05-25 Motioner KS-2026/00523 Motion 14/2026: Inrätta förskolesocionomer i Umeå kommun; Hanna Lundin Jernberg (L) Ej verkställda beslut KS-2025/00027-11 Beslut individ- och familjenämnden § 67-Statistikrapporter ej verkställda beslut SoL KS-2025/00027-12 Beslut individ- och familjenämnden § 68 - Statistikrapporter ej verkställda beslut LSS eff48036-ac86-4365-b732-63ea5413a057 Elektroniska underskrifter Det här dokumentet har skrivits under elektroniskt av de personer som listas i signaturpanelen. Underskrifterna uppfyller kraven för avancerad elektronisk underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan valideras enligt internationella standarder i en valideringstjänst som uppfyller förordningen. Validering kan exempelvis göras här: https://validate.signport.se/ Där finns även information om hur validering kan göras i Adobe Acrobat Reader. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF-dokument, följer de elektroniska underskrifterna inte med. Endast det elektroniskt underskrivna originaldokumentet kan valideras.