Kungjort.

Umeå · Möte · Protokoll

Kommunstyrelsens — 8 september 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 69 Val av justerare och deltagande av besökare

beslutstyp: godkännande
§ 69 Diarienr: Val av justerare och deltagande av besökare Beslut Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att välja Hans Lindberg till justerare för dagens sammanträde att praktikant Hanna Westén deltar på dagens sammanträde

§ 70 Markanvisning inom del av Grisbacka 17:11, NLC

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:KS:2026:819
§ 70 Diarienr: KS-2026/00819 Markanvisning inom del av Grisbacka 17:11, NLC PARK Västerslätt Beslut Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att godkänna inbjudan till markanvisning enligt bilagor Ärendebeskrivning Detaljplanen för Grisbacka 10:5 och 17:11 m.fl. fick laga kraft 2009 för att möjliggöra ett nytt industriområde med inriktning på transport- och lagerverksamhet invid den nya godsbangården. Området har kontinuerligt byggts ut sedan detaljplanen vann laga kraft 2009 och Mark och exploatering bjuder därmed in till intresseanmälning på den ca 16 000 kvm kvarvarande stora tomten som i dagsläget tillhör Grisbacka 17:11 men som ska avstyckas för att bli en egen fastighet. Se bilaga. Beslutsunderlag Dokument intresseförfrågan Översiktskarta Bilaga prel fastighetsgränser Beredningsansvariga Herman Meijer, MEX Per Westergren, MEX Beslutet ska skickas till Herman Meijer, MEX Per Westergren, MEX

§ 71 Ön 1:96 – Överklagan av dom

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:KS:2013:290
§ 71 Diarienr: KS-2013/00290 Ön 1:96 – Överklagan av dom Beslut Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att överklaga dom i Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Ärendebeskrivning Planläggning av Norra Ön innebär påverkan på värdefulla naturmiljöer, dels genom bebyggelse, dels genom stabiliserande åtgärder längs strandbrinken som krävs för att kunna bebygga norra Ön. Inom planområdet har ett flertal arter identifierats och det finns risk för att flera av dem kan komma att påverkas negativt. För att möta kraven i artskyddsförordningen har, med ledning av genomförda inventeringar samt artskyddsutredning, en naturmiljöutredning med förslag på skyddsåtgärder tagits fram för att bibehålla en gynnsam populationsstatus och säkerställa kontinuerlig ekologisk funktion för berörda arter. För att säkerställa värdefulla naturmiljöer och för att bevara förutsättningar för en hög artmångfald och kontinuerlig ekologisk funktion har planområdet på Ön utökats efter det plansamråd som hölls i början av 2021. Utökningen omfattar det så kallade blå stråket med intilliggande naturområden. Därtill tillgängliggörs fyra områden utanför planområdet för möjliga skyddsåtgärder för att säkerställa en gynnsam populationsutveckling för skyddade arter som riskerar att påverkas av bebyggelseutvecklingen på norra Ön. Det samlade underlaget har utgjort utgångspunkt för bedömningen av hur skyddade arter skulle komma att påverkas vid ett genomförande av detaljplanen, en s.k. artskyddsbedömning. Utifrån de förarbeten och praxis samt vägledning som finns gällande tillämpningen av artskyddsförordningen, kunskap om respektive art och resultat av genomförda inventeringar, har kommunen gjort bedömningen att ett genomförande av detaljplanen inte skulle medföra att förbud enligt 4 § artskyddsförordningen skulle aktualiseras. Samrådsunderlag innehållande artskyddsbedömningen och tillhörande bilagor skickades till Länsstyrelsen i Västerbottens län den 2025-05-22 för ett så kallat 12:6-samråd avseende påverkan på fridlysta arter. 2026-02-04 erhöll kommunen beslut från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar att förbjuda Umeå kommun att utan dispens från förbuden i artskyddsförordningen avseende fladdermöss och vitryggig hackspett, riva byggnader och avverka inför den bebyggelseutveckling som planeras på Norra Ön, Umeå kommun. Vad avser fladdermössen är kommunen medveten om att dispens måste sökas för det fall att fladdermössens bo- och viloplatser kommer att förstöras. Kommunen delar däremot inte Länsstyrelsens resonemang avseende den påverkan Norra Öns exploatering får på den vitryggiga hackspetten då avsikten är att spara och restaurera områden kring Gimonäs, Tegelbruksberget och Alviks strand. 2026-02-25 överklagades beslutet från Länsstyrelsen i Västerbottens län. 2026-02-26 överlämnades ärendet till Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt. 2026-07-01 erhöll kommunen dom från Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen där domstolen avslår överklagandet. Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt och anstånd har beviljats till 2026-09-15. Eftersom kommunen inte delar domstolens bedömning av norra Öns betydelse för den vitryggiga hackspetten och därmed platsens betydelse för artens behov, vill kommunen få frågan prövad. Kommunen vill vidare få prövat vilken betydelse kommunens arbete med lövskogsprojektet i Sörfors-Baggböle (Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett) ska tillmätas. Beslutsunderlag Artskyddsbedömning, Umeå kommun, 2025-05-21. Dom, Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, 2026-07-01. Beslut - Förbud enligt miljöbalken för rivning av byggnader och avverkning inför planerad bebyggelseutveckling på norra delen av Ön (Ön 1:96 m.fl), Umeå kommun. Länsstyrelsen i Västerbotten, 2026-02-04. Beredningsansvariga Helen Nilsson, Anna Löfqvist, Sandrine Enbuska Rivoire, Ulrika Sundin Bonnedahl, Sara Fritzon Beslutet ska skickas till Anna Löfqvist, Sandrine Enbuska Rivoire, Ulrika Sundin Bonnedahl, Sara Fritzon

§ 72 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:KS:2025:906
§ 72 Diarienr: KS-2025/00906 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till nya avfallsföreskrifter för Umeå kommun. att föreskrifterna gäller från och med 2026-10-20 Ärendebeskrivning I och med att producentansvarslagstiftningen ändrades 2024 förändrades också kommunernas ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Med utgångspunkt i ovanstående har Vakin påbörjat arbetet med att ställa om sin avfallshantering till fastighetsnära insamling. Systemet finansieras av producenterna som ska ersätta kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Vakin har gjort en utredning baserad på: • Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner • Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen • Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft • Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet. • Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov. Ett pilottest har genomförts på Blåbärsvägen och Filgränd samt omvärldsbevakning av hur andra kommuner som redan infört fastighetsnära insamling och vilka lärdomar och erfarenheter de gjort. I och med detta har en revidering av avfallsföreskrifterna varit nödvändig. Förslaget har varit ute på samråd 5/5 till 30/6 och ungefär 150 synpunkter har kommit in. Vilka nämnder som yttrat sig samt vilka synpunkter som inkommit från allmänheten redovisas i samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag • Förslaget till nya avfallsföreskrifter • Samrådsredogörelse • Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 • Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 • Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev • Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval. Beredningsansvarig Maria Eriksson, strategisk utveckling Beslutet ska skickas till Maria Eriksson Helena Johansson, Vakin

§ 73 Utredning om förenklingar vid åtgärder på det

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:LI:2025:1476, umea:KS:2026:508
§ 73 Diarienr: KS-2026/00508 Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Beslut Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att godkänna stadsledningskontorets skrivelse 2026–08-26 som yttrande. Ärendebeskrivning Umeå kommun har fått möjligt att yttra sig över Trafikverkets utredning ""Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet". Trafikverket har uppdraget att utreda möjligheten att vägplan inte behöver upprättas för åtgärder på det nationella och regionala vägnätet om kommunen har detaljplanelagt åtgärden. Syftet är att korta planeringstiderna i samhällsbyggnadsprocessen och att minska dubbelprövning med risk för omtag. Med dagens lagstiftning behöver ofta en åtgärd på en statlig väg prövas både i en detaljplan och i en vägplan. Enligt utredningen är huvudproblemet med dessa dubbla processer att de medför långa och osäkra tidplaner, som är svåra att synkronisera mellan stat och kommun. Bl.a. anges att det är svårt för kommunerna att få besked om de åtgärder som Trafikverket ska genomföra med anledning av en kommunal detaljplan. Utredningens föreslår att ett tillägg görs i väglagen som innebär att åtgärder av mindre omfattning, som omfattas av detaljplan och vars mark tillhandahålls av kommunen, inte kommer att kräva vägplan. Det innebär att den statliga vägens placering, utformning och övriga förhållanden som enligt väglagen behövs i stället utreds och säkerställs i en detaljplan. Detaljplanen kommer att behöva godkännas av Trafikverket, och staten kan även fortsättningsvis vara väghållare med ansvaret för vägens drift och underhåll. Normalt projekterar och genomför Trafikverket åtgärden, även i de fall kommunen finansierar den. Det finns också möjlighet för kommunen att genomföra projektet genom ett s.k. bevakningsuppdrag hos Trafikverket, framför allt för små och okomplicerade åtgärder. Med åtgärder av mindre omfattning avses att den ej ska ha betydande miljöpåverkan och endast ha en lokal trafikpåverkan, dvs. att åtgärden inte påverkar det statliga vägnätet negativt avseende exempelvis trafiksäkerhet eller vägens funktioner. För det behövs trafikprognoser och kapacitetsanalyser för berört vägnät. Det blir kommunen som ska visa att dessa förhållanden är uppfyllda. Utredningens förslag medför flera förändringar för kommunernas roll och ansvar i planeringen av vägåtgärder. Framför allt kommer kommunerna att få ett större ansvar för att säkerställa att vägåtgärder som undantas från krav på vägplan ändå blir tillräckligt utredda och prövade inom ramen för detaljplaneprocessen. Det innebär att detaljplanerna i många fall behöver bli något mer omfattande och tekniskt detaljerade än tidigare, särskilt när det gäller vägens utformning, påverkan på omgivningen och frågor om markåtkomst. Nödvändiga utredningar som annars skulle göras av Trafikverket i en vägplan, kommer kommunen i stället göra och bekosta. Finansieringen av investeringskostnader för vägåtgärderna påverkas inte av förändringen. Den kommer fortfarande att avgöras utifrån hur nyttorna fördelas mellan olika parter, och slutligen beslutas av kommunen eller om det är ett statligt ansvar i nationell och regional transportplan, eller för mindre åtgärder i Trafikverkets verksamhetsplan. Yttrande Stadsledningskontoret/strategisk utveckling har i samråd med lantmäteri, detaljplan, mark och exploatering samt tekniska förvaltningen upprättat ett förslag till yttrande. Där framförs att kommunen är principiellt positiv till att effektivisera prövningen av nya vägar och till att kommunen ges ökad kontroll över processen och möjlighet att styra dess tidsåtgång. Det får dock inte innebära att kostnader för utredningar som staten idag har ansvar för förs över till kommunerna. Därutöver efterfrågas ett antal förtydliganden kring ersättningsanspråk, avtal m.m. Beslutsunderlag Stadsledningskontorets förslag till yttrande 2026–08-26 Beredningsansvariga Thomas Lundgren Beslutet ska skickas till li.remissvar@regeringskansliet.se li.transport.remissvar@regeringskansliet.se Ange diarienummer LI2025/01476 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet.

§ 74 Umeå kommuns yttrande över Trafikföreskrifter för

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:KS:2026:813
§ 74 Diarienr: KS-2026/00813 Umeå kommuns yttrande över Trafikföreskrifter för sänkt hastighet på väg 522 Röbäck - Stöcksjö Beslut Planeringsutskottet beslutar att godkänna förslaget till yttrande enligt nedan. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen föreslår att fordon inte föras med en högre hastighet än 50 kilometer per timme på väg 522 mellan 70 meter söder enskild väg Stöcksjö kustväg och 1 010 meter söder väg E 12. Förslaget tillstyrks av Trafikverket. Idag gäller 50 km/h på väg 522 mellan Röbäck i norr och Södra Röbäcksvägen i söder. Länsstyrelsens förslag innebär att sträckan med 50 km/h förlängs ca 650 meter söderut, till strax söder om Stöcksjö kustväg. Yttrande Kommunen har mottagit synpunkter från boende i området på trafiksäkerhet och störningar från trafik längs vägsträckan. En sänkt hastighet bör ge förbättringar i dessa avseenden varför Umeå kommun tillstyrker att hastigheten sänks till 50 km/h på vägsträckan. Beslutsunderlag Länsstyrelsens trafikföreskrift Länsstyrelsens konsekvensutredning Beredningsansvariga Thomas Lundgren Beslutet ska skickas till Länsstyrelsen Västerbotten, diarienummer 193–2026.

§ 75 Remiss: Översyn av förordningen om myndigheters

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:KN:2026:1456, umea:KS:2026:801
§ 75 Diarienr: KS-2026/00801 Remiss: Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande enligt tjänsteskrivelsen gällande Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete Ärendebeskrivning Fler myndigheter bör omfattas av klimatanpassningsförordningen Klimatanpassningsförordningen omfattar idag 32 nationella myndigheter och länsstyrelserna. SMHI föreslår att ytterligare tio myndigheter omfattas av klimatanpassningsförordningen. De föreslagna myndigheterna [avser: Arbetsmiljöverket, Energimarknadsinspektionen, Försvarets materielverk, Kommerskollegium, Kustbevakningen, Luftfartsverket, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Polismyndigheten, Upphandlingsmyndigheten] har ansvar inom samhällsviktiga verksamheter, är exponerade för klimatrelaterade risker eller har en central roll i klimatanpassningsarbetet. Myndigheternas ansvar bör breddas och förtydligas SMHI föreslår att kravet på klimat- och sårbarhetsanalyser ska avse myndighetens ansvarsområde, i stället för verksamhetsområde. Vidare föreslås att begreppet myndighetsmål ersätts med mål. Syftet är att tydliggöra att målen inte enbart behöver avse den interna verksamheten, utan även kan omfatta myndighetens bredare ansvar inom klimatanpassning. Förslagen breddar och tydliggör myndigheternas ansvar för klimatanpassning i syfte att stärka statens klimatanpassningsarbete. Många av myndigheterna är expertmyndigheter som tar fram kunskapsunderlag om klimatrisker, vilka utgör viktiga stöd för andra aktörers arbete. Länsstyrelsernas regionala samordningsuppdrag bör breddas SMHI föreslår att länsstyrelsens uppdrag att ”stödja och följa upp regionala sektorsmyndigheters klimatanpassningsarbete” ändras till ”samverka med och stödja regioner och andra berörda aktörer i länet”. Förslaget innebär att länsstyrelsernas ansvar breddas samtidigt som deras uppföljande roll minskar till förmån för ett ökat fokus på samordnande, nätverkande och stödjande aktiviteter. Umeå kommuns yttrande Ärendet har beretts av Umeå kommuns klimatanpassningsstrateg. Umeå kommun tackar för möjligheten att yttra sig över remiss av Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete och ställer sig positivt till remissens förslag om att inkludera fler myndigheter, samt att förtydliga bland annat länsstyrelsernas roller och ansvar. Myndigheternas stöd och samordningsinsatser, liksom deras analyser, rapporter och andra kunskapsunderlag, är mycket värdefulla i kommuners planerings- och beslutsprocesser, så allt som leder till ökad tydlighet kring roller och ansvar välkomnas. Andra föreslagna förtydliganden, såsom mål och fokus på myndigheternas klimat- och sårbarhetsanalyser, bedöms också kunna bidra till en större enhetlighet mellan myndigheternas klimatanpassningsarbete. Beslutsunderlag Översyn av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete Beredningsansvariga Viktoria Vingmarker Beslutet ska skickas till Remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 10 november 2026. Svaren bör lämnas per e post till kn.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till elin.kronqvist@regeringskansliet.se. Ange diarienummer KN2026/01456 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument.

§ 76 KSPLU Informationsärenden 2026-09-08

beslutstyp: godkännandediarienr: umea:KS:2026:42
§ 76 Diarienr: KS-2026/00042 KSPLU Informationsärenden 2026-09-08 Beslut Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del om följande informationer Ärendebeskrivning • Status på bostadsmarknaden - Fokus på studenternas bostadssituation. Daniel Levisson föredrar ärendet. • Stadsdirektören informerar – Helen Nilsson är ny stadsbyggnadsdirektör. Rekrytering av biträdande förvaltningschef på stadsledningskontoret pågår. Beredningsansvariga Elin Pietroni Beslutet ska skickas till Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF