Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott — 5 maj 2026

§3 8 Dnr 2026-0000991.3.1 Privata utförare inom Överförmyndarverksamhet Sammanfattning av ärendet Överförmyndarnämnden i Umeåregionen, som är ett samarbete mellan sju kommuner, behöver ges mandat att anlita externa utförare när det behövs, vilket ska tydliggöras i nämndens reglemente. Bakgrunden är en långvarig och allvarlig brist på ideella ställföreträdare, med en kö på omkring 120 personer i behov av god man eller förvaltare. Rekryteringssvårigheterna är nationella och beror bland annat på att uppdraget är tidskrävande och innebär personligt skadeståndsansvar. För att möta behovet utreds nu möjligheten att använda anställda eller privata ställföreträdare, något som också underlättas av föreslagna lagändringar som väntas träda i kraft 1 juli 2026. Beslutsunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2026-03-16 § 64 Protokollsutdrag Överförmyndarnämnden 2026-02-11 § 24 Överförmyndarnämnden i Umeåregionens antagna reglemente Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att ge den gemensamma överförmyndarnämnden mandat att anlita externa utförare om behov uppstår. Kommunfullmäktige föreslås besluta att 3 § i den gemensamma Överförmyndarnämndens reglemente kompletteras så att det framgår att nämnden ansvarar för att bedöma och vid behov genomföra upphandling av de varor och tjänster nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Kommunfullmäktiges beslut Den gemensamma överförmyndarnämnden ges mandat att anlita externa utförare om behov uppstår. 3 § i den gemensamma Överförmyndarnämndens reglemente kompletteras så att det framgår att nämnden ansvarar för att bedöma och vid behov genomföra upphandling av de varor och tjänster nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Beslutet ska skickas till Överförmyndarnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Rolf Ingemar Sandström GRACE FORSBERG MONICA SAMUELSSON BJURHOLMS KOMMUN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid. Kommunfullmäktige 2026-06-08 20

§25 Dnr KS26-155 106 Privata utförare inom Överförmyndarverksamheten Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: • ge den gemensamma överförmyndamämnden mandat att anlita externa utförare om behov uppstår. • § 3 i den gemensamma överförmyndarnämndens reglemente kompletteras så att det framgår att nämnden ansvarar för att bedöma och vid behov genomföra upphandling av de varor och tjänster nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. • att återkoppling till Bjurholms kommun ska göras under februari 2027. Sammanfattning av ärendet Överförmyndarnämnden är en gemensam nämnd där samtliga deltagande kommuner ska ges möjlighet att ta ställning til! principiella frågor. Den gemensamma nämndens ansvar och mandat regleras i ett reglemente och avtal fastställt av kommunfullmäktige i de deltagande kommunerna. För att nämnden ska ha mandat att vid behov anlita externa utförare föreslås därför deltagande kommuner att ge den gemensamma överförmyndarnämnden detta mandat och att den gemensamma nämndens reglemente kompletteras så att detta framgår. Vid upphandling ska den gemensamma överförmyndarnämnden följa värdkommunens fastställda policy och riktlinje avseende upphandling- och inköpsverksamhet. Överförmyndarnämnden ansvarar för rekrytering, förordnande av gode män och förvaltare samt tillsyn enligt föräldrabalken. Uppdraget omfattar även att ta tillvara enskildas intressen och att sakerstalla rattssaker handläggning. Umea kommun ar värdkommunen för överförrnyndarnämnden och det regiongemensamma samarbetet mellan sju kommuner (Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun, Robertsfors kommun, Nordmalings kommun, Vännäs kommun, Vindelns kommun och Bjurholms kommun). Privata aktörer används redan i Örnsköldsviks kommun. Justerare Beslutsexpediering KF Protokoll 2606O8 Sida 20 av 36 (Signerat, SHA-256 1C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B583807F224FE3194C7) BJURHOLMS KOMMUN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid. Kommunfullmäktige 2026-06-08 21 §25 (forts) Dnr KS26-155 106 Överförmyndarnämnden i Umeåregionen beslutade 2025-06-18 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att använda privata utförare som komplement till ideella och kommunala ställföreträdare även i Umeå kommun, vilket enligt avtal även skulle möjliggöra för de fem kranskommunerna om behov uppstår. Överförmyndarnämnden i Umeregionen har år efter år gått med budgetöverskott avseende den del som rör finansiering från Umeå kommun utifrån att det inte finns tillräckligt med ställföreträdare att betala ut arvoden till samtidigt som det föreligger en akut kösituation. Bakgrunden är en numera konstant kö om cirka 120 personer i behov av ställföreträdare inom hela Umeåregionen där många väntat länge på en ställföreträdare. Den största behovsökningen finns inom Umeå kommun. Det är allt svårare att rekrytera frivilliga med tid, förutsättningar och kunskap att ta på sig ideella och tidskrävande uppdrag mot en symbolisk ersättning och ett individuellt skadeståndsansvar. Skadeståndsansvar gäller vid både felaktigt agerande och underlåtenhet att agera, vilket ställer stora krav på den som tar på sig ett uppdrag. Umeåregionen är inte ensam om en ohållbar situation avseende rekrytering av ideella. RGMF (Riksförbundet Gode Män och Förvaltare) gick under hösten 2025 ut med att det råder en nationell rekryteringskris avseende frivilliga ställföreträdare. Regeringens proposition Ett ställföreträdarskap att lita på 2025/26:92 föreslår lagändringar från 2026-07-01 som möjliggör förordnande av anställda ställföreträdare vid särskilda skäl. Uppdraget är fortsatt personligt med individuellt skadeståndsansvar för den som är förordnad ställföreträdare, oavsett anställningsform och överförmyndaren har kvar tillsynsansvaret. Bedömning Behovet av ställföreträdare ökar och väntetiderna är långa. Privata utförare skulle vara ett komplement, särskilt i komplexa ärenden där rekrytering är svår och där kommuninvånare riskerar att stå utan ställföreträdare med allvarliga konsekvenser för individen. Det skulle minska väntetiderna för dessa ärenden. Det finns ett stort behov av att kunna entlediga ställföreträdare som själva önskar detta eller som av andra skäl inte anses lämpliga. Justerars Beslutsexpediering KF Protokoll 260608 Sida 21 av 36 (Signerat, SHA-256 1C0C7D1E86BO93495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7} BJURHOLMS KOMMUN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid. Kommunfullmäktige 2026-06-08 22 § 25 (forts) DnrKS26-155 106 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 2026-05-19 § 33 Kommunchefens tjänsteskrivelse daterad 2026-03-19 Protokoll överförmyndarnämnden daterat 2026-02-11 § 24 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Kommunchef Överförmyndarnämnden Diariet Justerare Beslutsexpediering KF Protokoll 260603 Sida 22 av 36 (Signerat, SHA-2S61C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Ewa Lindqvist Datum: 2026-06-10 10:48 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 1C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7 J Namn: Bengt-Ove Ingemar Lindgren Datum: 2026-06-1011:22 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 1C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7 Namn: Christina Lidström Datum: 2026-06-10 11:20 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 1C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7 Namn: LINDA KATARINA BERGLUND Datum: 2026-06-10 11:22 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 1C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7 KF Protokoll 260608 Sida 36 av 36 (Signerat, SHA-256 1C0C7D1E86B093495188262E89CD5F6B22F5644E0E8D9B5838D7F224FE3194C7) Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-05-12

§97 Diarienr: KS-2026/00427 Kommunstyrelsens delegationsordning Beslut Kommunstyrelsen beslutar: att fastställa Kommunstyrelsens delegationsordning enligt bilaga. Ärendebeskrivning Delegationsordningen föreslås revideras enligt följande. Delegationsordningen har reviderats och förtydligats i de delar som avser Upphandling med anledning av ny policy och riktlinje för upphandling och inköp. Enligt policyn är alla nämnder egna upphandlande myndigheter och behöver se över sin delegationsordning. Vilket också innebär att inga delar under avsnitt 4 Ekonomi och inköp är gemensamt för alla nämnder. Upphandlingsbyrån ska ha en expert- och konsultativ roll både inom KS och för övriga nämnder. Beslut om upphandling ska ligga i linjen därför har delegation flyttats från Upphandlingschef etc till Stadsdirektör med rätt att vidaredelegera. Stadsdirektör har getts delegation att föra kommunstyrelsens talan och avge yttrande i ärende eller rnål vid domstol eller annan myndighet. Delegation har getts till behöriga personer inom visselblåsarfunktionen med anledning av ny riktlinje för Visselblåsare. Under avsnitt 5 Mark och exploatering har delegation givits direkt till Avdelningschef för Mark och exploatering för att harmonisera med delegation direkt till ansvariga chefer inom andra områden. Det har också gjorts ett tillägg kopplat till bidrag för förorenade områden. Under avsnitt 6 Personalärenden har det gjorts några tillägg kopplat till registerkontroller samt några förtydliganden av befintliga punkter. Justerares sign: Utdraget bestyrks: Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-05-12 Det har även gjort vissa mindre justeringar i delegationsordningen i övrigt. För att få en fullständig bild, se delegationsordning med ändringar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens delegationsordning Kommunstyrelsens delegationsordning med ändringar Beredningsansvariga Malin Ärlebrandt Maria Törnblom Linda Thelberg Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Särskilt uttalande Bore Sköld (V) deltar inte i beslutet. Återkommer i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Beslutet ska skickas till Nämnderna Stadsledningskontorets ledningsgrupp Justerares sign: Utdraget bestyrks: UMEÅ KOMMUN Delegationsordning: Kommunstyrelsen Beslutad av: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: Kommunstyrelsen KS-2026/00427 2026-05-12, § 97 Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Delegationsordning Tills vidare SLK - Avdelningen för ekonomi och styrning Innehåll 1. Gemensamma avsnitt för alla nämnder.................................................................................3 2. Allmänt om delegering.............................................................................................................3 3. Administration och allmänna ärenden...................................................................................8 4. Ekonomi och inköp..................................................................................................................11 5. Mark och exploatering...........................................................................................................21 6. Personalärenden.....................................................................................................................27 1. Gemensamma avsnitt för alla nämnder Avsnitt 2 samt avsnitt 6 gäller för alla nämnder i Umeå kommun. 2. Allmänt om delegering Beslutanderätt i kommunen Förutsättningar och syfte En nämnd har rätt att fatta beslut i de ärenden som ligger inom deras uppdrag/delegation enligt reglementet eller enligt specifika uppdrag från kommunfullmäktige. Nämnden får i sin tur delegera beslutanderätten till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare, en anställd eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden (6 kap. 37-39 §§ kommunallagen). Syftet med delegation av beslutanderätten är att avlasta nämnden i rutinärenden för att skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden samt att möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Delegerad beslutanderätt gäller även för vikarie eller förordnad ställföreträdare. Ersättare får endast träda in i delegatens ställe när delegaten är frånvarande pga. sjukdom, ledighet, semester, tjänsteresa eller dylikt. Vad är ett beslut? Det är enbart beslutsfattande som omfattas av delegationsordningen. Kännetecknande för ett beslut ar att beslutsfattaren måste gora vissa överväganden och bedömningar, ta ställning till olika alternativ samt att beslutet har rättsverkningar vilket gör att det i regel är överklagbart. Förberedande eller verkställande åtgärder grundas i regel på instruktion, tjänsteställning eller liknande och omfattas inte av denna delegationsordning. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet kan vara svår att göra. Bedömningen måste göras från fall till fall. Många beslut som är ren verkställighet rör myndighetsinterna frågor, till exempel gäller det i stor utsträckning personalärenden. Av särskild förteckning, framtagen av HR-funktionen vid Stadsledningskontoret, framgår vad som är att betrakta som verkställighet när det gäller personalärenden. Delegeringens giltighetstid Delegering enligt delegationsordningen gäller tills vidare. Nämnden kan återkalla eller ändra delegeringen generellt eller i ett visst ärende. Delegeringsförbud Nämnden får inte delegera beslutanderätten i: - ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet - framställningar eller yttranden till fullmäktige - yttranden över beslut som har tagits av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige och som har överklagats - ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. - ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Beslut får inte delegeras till en automatiserad beslutsfunktion när det gäller ärenden där beslut kan överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap kommunallagen (laglighetsprövning), ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte får överklagas, ärenden om upphandling, eller ärenden om auktorisations- eller valfrihetssystem. Vidaredelegering Nämnden kan ge en förvaltningschef inom nämndens område rätten att vidaredelegera. Det är endast förvaltningschef som kan få den rätten. Förvaltningschefens beslut om vidaredelegering ska dokumenteras och anmälas till nämnden. Stadsdirektören är förvaltningschef för Kommunstyrelsens områden (anges som Stadsdirektör i detta dokument). Jäv Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska självmant uppge det. En förtroendevald eller tjänsteperson som är jävig får inte delta eller närvara vid handläggningen av ett ärende. Brådskande ärenden En nämnd får genom delegation uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Besluten ska anmälas till nämnden vid nästa sammanträde. Utformning och anmälan Ett beslut som har fattats med stöd av delegation (delegationsbeslut) ska innehålla ett tydligt ställningstagande och motiveringen till detta. Beslut ska som huvudregel vara skriftligt. Nämnden ska besluta i vilken utsträckning delegationsbeslut ska anmälas till den. Anmälan är ett sätt för nämnden att följa verksamheten och beslut som kan överklagas genom laglighetsprövning får en tidsbestämd överklagandetid. Av delegationsordningen ska det framgå vilka beslut som ska anmälas till nämnden och vilka beslut som ska anmälas till förvaltningschefen efter vidaredelegering. Delegation i brådskande ärenden ska alltid anmälas. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet är sådant att det kan laglighetsprövas (se avsnittet överklagande nedan). Överklagande Delegationsbeslut kan, liksom nämndens beslut överklagas antingen genom laglighetsprövning enligt kommunallagen eller genom förvaltningsbesvär enligt den speciallag som tillämpats eller med stöd av förvaltningslagen. Överklagande enligt kommunallagen ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor tran oen oag csa cset tuiKannages pa Kommunens ansiagsiavia an proiOKOiiei over uesiuiei justerats. Tiden för en överklagandet av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet gjorts på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner. Överklagande med stöd av speciallag eller förvaltningslagen (myndighetsutövning) ska ha kommit in till den beslutande myndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar beslutet fick del av beslutet. Ett överklagbart myndighetsutövningsbeslut ska förses med information om hur man överklagar. En sådan överkiagandehänvisning behövs inte för ett beslut som kan laglighetsprövas. Ärenden som saknas i delegationsordningen Ärenden som inte finns i delegationsordningen ska beslutas av nämnden, om ärendet är av principiell karaktär eller om det av författning klart framgår att det är nämnden som ska besluta. I övriga fall beslutar den som handlägger och har delegationsrätt i liknande ärenden. Attestreglemente Delegationsbeslut ska inte förväxlas med attesträtt. Attest innebär kontroll av ekonomiska händelser (en händelse som har effekt på kommunens ekonomi) och attesträtt är en behörighet att belasta viss verksamhet med kostnader eller utgifter. Regler om attesträtt finns i attestreglementet för Umeå kommun. I attestreglementet anges hur attestering ska gå till. Vem som har attesträtt bestäms utifrån den attestberättigades arbetsuppgifter och organisatoriska tillhörighet. Relaterade styrdokument Reglemente för styrelse och nämnder Arbetsordning för Kommunstyrelsen, hållbarhetsutskottet, näringslivs- och arbetsutskottet samt planeringsutskottet Förteckning över vad som anses som verkställighet när det gäller personalärenden Förkortningar och definitioner KL- Kommunallagen (2017:725) FL - Förvaltningslagen (2017:900) OSL- Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) LAS - Lag (1982:80) om anställningsskydd LOA - Lag (1994:260) om offentlig anställning MBL - Medbestämmandelagen (1976:580) FC - förvaltningschef VC- verksamhetschef Förvaltningschef - högst ansvarig tjänsteperson för respektive förvaltning i kommunen. Verksamhetschef - chef direkt underställd förvaltningschef. Hit hör även de som är biträdande verksamhetschef. 3. Administration och allmänna ärenden Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 1. Föra kommunstyrelsens talan 6 kap 15 § Stadsdirektör Anmälan till nämnd och avge yttrande i ärende KL eller mål vid domstol eller annan myndighet. Gäller inte ärenden enligt 6 kap. 38 § KL. Delegationen omfattar även att ta ställning till om beslut ska överklagas samt i så fall överklaga. Fullmakt till chefsjurist och kommunjurister att företräda kommunstyrelsen där den själv har att föra sin talan finns i separat beslut. 2. Myndighetens beslut att vägra 6 kap 3 § Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att lämna ut handling eller lämna OSL vidaredelegera Chefsjurist ut handling med förbehåll som Ingen anmälan till Kommunjurist inskränker mottagarens rätt att nämnd eller till yppa handlingens innehåll eller Stadsarkivarie för stadsdirektör handlingar inom annars foga över handlingen stadsarkivet Behöriga personer i vissel- blåsarfunktionen 3. Avvisning av för sent 45 § FL Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att inkommande överklagande. vidaredelegera Chefsjurist Ett översändande av ett Ingen anmälan till Kommunjurist överklagande som har kommit nämnd eller till in i rätt tid och som inte stadsdirektör omprövas är verkställighet och behöver inte delegeras. 4. Besluta i ärenden som är så 6 kap 39 § Ordföranden Anmälan till nämnd brådskande att nämndens KL avgörande inte kan avvaktas kommunallagen 5. Besluta om gallring, bevarande Arkivlagen Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att av allmänna handlingar och vidaredelegera Stadsarkivarie dokument-hanteringsplaner för Anmälan till nämnd. verksamheter inom Anmälan enbart till kommunstyrelsen stadsdirektör efter Besluta om gallring som vidaredelegering arkivmyndighet 6. Att som arkivmyndighet vara Stadsarkiva rie Anmälan till nämnd samrådspart, besluta att ta förutom i rollen som över arkiv, besluta i samrådspart tillsynsfrågor och besluta i arkivfrågor som inte regleras på annat sätt 7. Myndighetens rätt som art. 12.5 Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att och 15-21 i personuppgiftsansvarig att vidaredelegera Behöriga EU:s besluta enligt art. 12.5 och 15- personer i vissel- dataskydds­ Ingen anmälan till 21 i EU:s dataskyddsförordning förordning blåsarfunktionen nämnd. (EU 2016/679) (EU 2016/679) Anmälan enbart till Delegationen innebär även rätt stadsdirektör efter 7 kap. 2 § att avge yttrande till domstol lag vidaredelegering då myndighetens beslut (2018:218) överklagas. med komplett­ erande bestämmel­ ser till EU:s dataskydds­ förordning. 8. Rätt att teckna art. 28 EU:s Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att personuppgiftsbiträdesavtal dataskydds­ vidaredelegera förordning Ingen anmälan till (EU nämnd. 2016/679) Anmälan enbart till stadsdirektör efter vidaredelegering. 9. Besluta om att fastställa art. 35 EU:s Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att konsekvensbedömning dataskydds- vidaredelegera förordning Ingen anmälan till (EU nämnd. 2016/679) Anmälan enbart till stadsdirektör efter vidaredelegering 10 Besluta om att teckna art. 26 EU:s Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att datadelningsavtal dataskydds- vidaredelegera förordning Ingen anmälan till (EU nämnd. 2016/679) Anmälan enbart till stadsdirektör efter vidaredelegering 11 Rätt att underteckna Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att handlingar i projekt där vidaredelegera kommunens firmatecknare Anmälan till nämnd efterfrågas Anmälan enbart till stadsdirektör efter vidaredelegering 12 Rätt att för stiftelser och Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att fonder med anknuten vidaredelegera förvaltning där Umeå kommun Anmälan till nämnd Ekonomidirektör är förvaltare: Anmälan enbart till -underteckna årsredovisning stadsdirektör efter och årssammanställning vidaredelegering -utse registeransvarig/ registertecknare -utse deklarationsombud -teckna firma 4. Ekonomi och inköp Finansiering Umeå kommuns finanspolicy detaljeras genom "Regler och riktlinjer för finansiell verksamhet KS-2016/00825" som antas av kommunfullmäktige samt en delegationsordning som antas av kommunstyrelsen. Till Umeå kommuns externa motparter är delegationen utformad utifrån nedan angivna personer och dess befogenheter. Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 13. Beslut om, samt Ekonomidirektör Ingen anmälan till verkställande av beslutet nämnd Finanschef genom undertecknande, Budgetchef avtal och övriga handlingar för Umeå kommuns räkning Redovisningschef avseende ekonomi- och finansrelaterade områden, exklusive upphandlingsärenden, delegeras till två i förening 14. Beslut om affärsuppgörelse Ekonomidirektör Anmälan till nämnd (via för Umeå kommuns räkning månatlig finansrapport) Portföljförvaltare avseende upplåning Finanschef (inklusive leasing), utlåning, derivater och Budgetchef likviditetsförvaltning i enlighet med "Regler och riktlinjer för finansiell verksamhet" 15. För verkställande av beslut Finanschef Anmälan till nämnd (via genom undertecknande av månatlig finansrapport) Ekonomidirektör affärsavtal för Umeå Budgetchef kommuns räkning avseende upplåning (inklusive leasing), utlåning, derivater och likviditetsförvaltning utses den person som behörigt enligt ovan utfört affären tillsammans med ytterligare en av 16. För verkställande av KFs Ekonomidirektör Anmälan till nämnd (via beslut genom underteck­ månatlig finansrapport) Budgetchef nande av handlingar för Finanschef Umeå kommuns räkning avseende borgen, garantier och säkerheter delegeras till två i förening 17. Tecknande av avtal för Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att kreditkort, inom gällande vidaredelegera ramavtal för Umeå kommuns Ingen anmälan till räkning nämnd Anmälan enbart till stadsdirektör efter vidaredelegering 18. Beslut om skuldsanering och Redovisningschef Anmälan till nämnd ackordsuppgörelser i enlighet med kommunens riktlinje för kredit- och kravverksamhet 19. Beslut om anstånd för Stadsdirektör Anmälan till nämnd betalning av kundfordran där D arlr^\/i c n i n rrc rh of grundfordran är över 1 prisbasbelopp eller där tidsfristen är längre än 3 månader 20. Beslut om avbetalningsplan Stadsdirektör Anmälan till nämnd för kundfordran där grund­ Redovisningschef fordran är över 1 prisbas­ belopp eller tidsfristen är längre än 12 månader 21. Beslut om fördelning av Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att statsbidrag för vidaredelegera minoritetspolitiska insatser Anmälan till nämnd Anmälan enbart till stadsdirektör efter vidaredelegering Krafthandel Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 22. Beslut om, samt Finanschef Anmälan till nämnd verkställande av beslut Ekonomidirektör genom undertecknande av Portföljförvaltare avtal och övriga handlingar för Umeå kommuns elhandelsverksamhet, utöver nedan nämnda operativa elhandelsaffärer, delegeras till två i förening. 23. Beslut om fullmakt: Att för Stadsdirektör Ingen anmälan till Umeå kommuns räkning nämnd ingå avtal avseende köp och försäljning av finansiella elderivat och elcertifikat samt verkställa beslut genom undertecknande eller elektroniskt godkännande av affärsunderlag, till anställda i Umeå Energi Elhandel AB var för sig. 24. Beslut om fullmakt: Att för Stadsdirektör Ingen anmälan till Umeå kommuns räkning nämnd handlägga produktionsoptimering och "fiktiv körning" till anställda i Umeå Energi Elhandel AB var för sig. Utvecklingsanslaget Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 25. Besluta om medel ur anslag KSNAU Anmälan till nämnd för oförutsedda behov och civil beredskap 26. Besluta om medel ur KSNAU Anmälan till nämnd utvecklingsanslaget för tillväxt Upphandling varor, tjänster och koncessioner Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC Över tröskelvärdet 27. Godkänna KSNAU Anmälan till nämnd upphandlingsdokument över tröskelvärdet, se upphandlingsmyndigheten.se 28. Fatta tilldelningsbeslut, Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att teckna tilldelning samt avtal vidaredelegera över tröskelvärdet, se Anmälan till nämnd upphandlingsmyndigheten.se Underteckna avtal om ramavtal och specifikt köp. Besluta om förändringar/ förlängning av befintliga avtal samt att godkänna avtalsöverlåtelse till ny leverantör vid eventuellt företagsövertagande endast efter konsultation med Upphandlingsen heten. Under tröskelvärdet 29. Godkänna Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att upphandlingsdokument, vidaredelegera fatta tilldelningsbeslut samt Anmälan till nämnd teckna tilldelning under tröskelvärdet, se upphandlingsmyndigheten.se 30. Avtalstecknande under Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att tröskelvärdet, se vidaredelegera upphandlingsmyndigheten.se Anmälan till nämnd Underteckna avtal om ramavtal och specifikt köp. Besluta om förändringar/ förlängning av befintliga avtal samt att godkänna avtalsöverlåtelse till ny leverantör vid eventuellt företagsövertagande endast efter konsultation med Upphandlingsen heten. Upp till direktupphandlingsgränsen 31. Godkänna upphandlings- Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att dokument, fatta tilldel- vidaredelegera ningsbeslut samt teckna Ingen Anmälan till tilldelning upp till nivå för nämnd direktupphandling, se upphandlingsmyndigheten.se 32. Avtalstecknande Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att direktupphandling, se vidaredelegera upphandlingsmyndigheten.se Ingen Anmälan till nämnd eller stadsdirektör Upphandling byggentreprenad, anläggnings- eller installationsarbeten Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC Över tröskelvärdet 33. Godkänna upphandlings- KSNAU Anmälan till nämnd dokument över tröskelvärde byggentreprenad se upphandlingsmyndigheten.se 34. Fatta tilldelningsbeslut, Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att teckna tilldelning samt avtal vidaredelegera över tröskelvärdet, se Anmälan till nämnd upphandlingsmyndigheten.se Underteckna avtal om ramavtal och specifikt köp. Besluta om förändringar/ förlängningar av befintliga avtal samt att godkänna avtalsöverlåtelse till ny leverantör vid eventuellt företagsövertagande endast efter konsultation med Upphand lingsenheten. Under tröskelvärdet 35. Godkänna Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att upphandlingsdokument, fatta vidaredelegera tilldelningsbeslut samt Anmälan till nämnd teckna tilldelning under tröskelvärde, se upphandlingsmyndigheten.se 36. Avtalstecknande under Stadsdirektör Stadsdirektör- rätt att tröskelvärdet, se vidaredelegera upphandlingsmyndigheten.se Anmälan till nämnd Underteckna avtal om ramavtal och specifikt köp. Besluta om förändringar/ förlängning av befintliga avtal samt att godkänna avtalsöverlåtelse till ny leverantör vid eventuellt företagsövertagande endast efter konsultation med Upphand lingsenheten. Upp till direktupphandlingsgräns 37. Godkänna Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att upphandlingsdokument, fatta vidaredelegera tilldelningsbeslut samt Ingen anmälan till teckna tilldelning upp till nivå nämnd för direktupphandling byggentreprenad,se upphandlingsmyndigheten.se 38. Avtalstecknande Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att direktupphandling vidaredelegera byggentreprenad,se Ingen anmälan till upphandlingsmyndigheten.se nämnd Upphandling Övrigt Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 39. Beslut om hävning och Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att uppsägning av avtal som är vidaredelegera ingångna utifrån upphandling Anmälan till nämnd enligt LOU, LUK, LUFS och LOV Innan beslut om hävning måste Upphandlingsenheten konsulteras. 40. Besluta om kommunens Upphandlingschef Ingen anmälan till handläggning av nämnd Enhetschef inköp överprövning vid och upphandling förvaltningsdomstol Ekonomidirektör 41. Uppsägning av avtal som Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att föregåtts av upphandling vidaredelegera eller direktupphandling. Anmälan till nämnd om värdet överstiger Innan uppsägning av avtal tröskelvärdena enligt måste Upphandlingsenheten delegations-ordn ingen konsulteras. Uppsägning av kommun­ gemensamma avtalsker i samråd med kommunens verksamheter 42. Beslut om att avbryta en Stadsdirektör Stadsdirektör- Rätt att upphandling, över vidaredelegera direktupphandlingsgränsen. Anmälan till nämnd Innan beslut om att avbryta en upphandling måste Upphandlingsenheten konsulteras. 43. Fatta beslut om att godkänna KSNAU Anmälan till nämnd parter som tecknar samverkansavtal med kommunen i egenskap av inköpscentral 44. Fatta beslut om anslutning KSNAU Anmälan till nämnd till annan inköpscentral, över tröskelvärdet 45. Fatta beslut om anslutning Stadsdirektör Stadsdirektör - Rätt att till annan inköpscentral, vidaredelegera under tröskelvärdet Anmälan till nämnd Attest Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 46. Utse attestanter Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att vidaredelegera Ingen anmälan till nämnd eller till stadsdirektör efter vidaredelegering 47. Attest av kostnader som HR-direktör Ingen anmälan till avser stadsdirektören nämnd 5. Mark och exploatering Förvärv Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 48. Förvärv av fast egendom, Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att byggnader och anläggningar vidaredelegera Avdelningschef genom köp, byte och fastig­ mark och Anmälan till nämnd hetsreglering avseende exploatering även efter värden upp till tre miljoner vidaredelegering kronor (3 000 000 kr) och oavsett belopp i ärenden där exploateringsavtal träffats. Delegationen omfattar inte bebyggda fastigheter som ska ligga under tekniska nämndens ansvar. 49. Förvärv av fast egendom, Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att byggnader och anläggningar vidaredelegera Avdelningschef genom köp, byte och mark och Anmälan till nämnd fastighetsreglering avseende exploatering även efter värden upp till femhundra vidaredelegering tusen (500 000 kr). Försäljning Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 50. Försäljning av fastigheter Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att efter anbudsförfarande vidaredelegera Avdelningschef oavsett belopp där mark och Anmälan till nämnd nämndsbeslut finns om exploatering även efter försäljning. Delegationen vidaredelegering omfattar inte bebyggda fastigheter som ligger under tekniska nämndens ansvar. 51. Överlåtelse av fast Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att egendom, byggnader och vidaredelegera Avdelningschef anläggningar genom mark och Anmälan till nämnd försäljning, byte och exploatering även efter fastighetsreglering vidaredelegering avseende värden upp till tre miljoner (3 000 000) kronor och oavsett belopp i ärenden där nämndsbeslut finns om markanvisning eller där exploateringsavtal träffats. 52. Överlåtelse av fast Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att egendom, byggnader och vidaredelegera Avdelningschef anläggningar genom, för­ mark och Anmälan till nämnd säljning, byte och fastig­ exploatering även efter hetsreglering avseende vidaredelegering värden upp till femhundra tusen (500 000) kr. 53. Teckna markanvisningsavtal Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att avseende småhustomter till vidaredelegera Avdelningschef privatpersoner för s k mark och In-pOp~r■ i■ a—.n..m..—äla n. ..t.i.ll egenregibyggen och exploatering nämnd eller till avseende verksamhets- stadsdirektör tomter där fördelningen inte bedöms principiellt viktig 54. Förlänga markanvisningar Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att som Kommunstyrelsens vidaredelegera Avdelningschef planeringsutskott beslutat mark och Ingen anmälan till om i maximalt sex exploatering nämnd eller till månader. stadsdirektör Yttranden och att föra talan Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 55. Lämna Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att "grannemedgivande" i vidaredelegera Avdelningschef samband med bygglov. mark och Ingen anmälan till exploatering nämnd eller till stadsdirektör 56. Ansöka om Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att fastighetsbildning och vidaredelegera Avdelningschef förande av kommunens mark och Ingen anmälan till talan i exploatering nämnd eller till fastighetsbildningsärenden, stadsdirektör representera kommunen i samfällighetsföreningar, träffa planavtal och liknande. Övrigt Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 57. Upplåta eller belasta Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att kommunens fastigheter vidaredelegera Avdelningschef med tomträtt. mark och Ingen anmälan till exploatering nämnd eller till stadsdirektör 58. Rätt att i mark- och Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att fastighetsärenden vidaredelegera Avdelningschef omförhandla villkoren i mark och Ingen anmälan till befintliga tomträttsavtal exploatering nämnd eller till samt att besluta om stadsdirektör dödning av tomträtt. 59. Anskaffa rätt till utrymme Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att på annans mark, i vidaredelegera Avdelningschef byggnader eller mark och Ingen anmälan till anläggningar med exploatering nämnd eller till arrenderätt, servitut, stadsdirektör ledningsrätt, vägrätt eller liknande samt uppsägning av desamma. 60. Upplåta och belasta Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att kommunens fastigheter vidaredelegera MVUOI III 1 göC 1 ICI med arrenderätt, servitut, mark och Ingen anmälan till ledningsrätt, vägrätt eller exploatering nämnd eller till liknande samt säga upp stadsdirektör motsvarande rättigheter. 61. Tillämpning av regler Stadsdirektör Anmälan till nämnd avseende gatukostnader med mera enligt PBL. 62. Skriva ned och återlämna Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att säkerheter som ställts av vidaredelegera Avdelningschef exploatör till kommunen i mark och Ingen anmälan till enlighet med exploaterings­ exploatering nämnd eller till avtal. Återlämning sker när stadsdirektör godkänd slutbesiktning av anläggningen som avses i avtalet har skett, nedskrivning kan ske om anläggningen byggs etappvis och kommunen bedömer att respektive etapp är färdigställd. 63. Handläggning av samtliga Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att inteckningsåtgärder som vidaredelegera Avdelningschef kan förekomma i avtal med mark och Ingen anmälan till kommunen och exploatering nämnd eller till kommunens fastigheter. stadsdirektör Handläggning av inskrivningsåtgärder. 64. Kvittens av köpeskillingar. Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att vidaredelegera Avdelningschef mark och Ingen anmälan till exploatering nämnd eller till stadsdirektör 65 Rätt att, utöver de projekt Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att som redovisas i plan för vidaredelegera Avdelningschef utgifter och inkomster för mark och Ingen anmälan till exploateringsverksamheten, exploatering nämnd eller till starta upp förstudie till nytt stadsdirektör exploateringsprojekt i de fall kostnaden beräknas falla under beloppsgränsen 1 000 tkr per projekt innan ny plan godkänns. 66. Rätt att avgöra vilka objekt Stadsdirektör Stadsdirektör - rätt att som kommunen ska söka vidaredelegera Avdelningschef bidrag för, samt göra mark och Ingen anmälan till ansökan, hos exploatering nämnd eller till Naturvårdsverket, gällande stadsdirektör undersökning och sanering av förorenade områden på både privat och kommunal mark. 6. Personalärenden Uppgift Lagrum Delegat Rätt att vidaredelegera Anmälan till nämnd/FC 67. Fullmakt till förhandlingschef, biträdande förhandlingschef och förhandlare i arbetsgivarärenden finns i separat beslut 68. Förteckning av vad som är Förhandlingschef Ingen anmälan till verkställighet i nämnd Biträdande personalärenden förhandlingschef Förhandlare 69. Förhandling vid LAS Förhandlingschef Process i dialog med verksamhetsövergång förvaltningschef alt. MBL Biträdande verksamhetschef. förhandlingschef Anmälan till nämnd av Förhandlare SLK HR. 70. Förhandling vid upphandling 38 § MBL Stadsdirektör Process i samråd med rörande upphandlingsenheten. kommungemensamma Anmälan till nämnd av processer stadsdirektören 71. Förhandling vid upphandling 38 § MBL Verksamhetschef Process i samråd med upphandlingsenheten. Anmälan till nämnd av verksamhetschef 72. Beslut om avsked LAS Förvaltningschef Process i dialog med förhandlingschef, biträdande förhandlingschef, förhandlare Anmälan till nämnd av SLK HR. 73. Uppsägning på grund av LAS, Förhandlingschef Process i dialog med arbetsbrist gällande verksamhetschef alt. Biträdande kollektiv­ förvaltningschef. förhandlingschef avtal Anmälan till nämnd av Förhandlare SLK HR. 74. Uppsägning av personliga skäl LAS Verksamhetschef Process i dialog med HR-chef. Anmälan till nämnd av SLK HR. 75. Överenskommelse om avslut HR-chef Process i dialog med av anställning med verksamhetschef alt. Förhandlingschef medarbetare (med belopp upp förvaltningschef. Biträdande till 12 månadslöner) Anmälan till nämnd av förhandlingschef SLK HR. Förhandlare 76. Överenskommelse om avslut Förhandlingschef Process i dialog med av medarbetare (med belopp förvaltningschef. Biträdande över 12 månadslöner) förhandlingschef Anmälan till nämnd av SLK HR. HR-direktör 77. Beslut om förbud av bisyssla LOA, Verksamhetschef Förhandlingsskyldighet gällande enligt MBL §11 kollektiv­ föreligger vid förbud avtal och enligt kollektivavtal. Umeå Anmälan till nämnd av kornmuns SLK HR årligen. riktlinje rörande bisysslor 78. Fastställa ingångslöner Kommun­ Förhandlingschef Anmälan till nämnd av styrelsens SLK HR årligen. Biträdande regle­ förhandlingschef mente Förhandlare 79. Justering* av löneskuldsbelopp Lag Ansvarig chefs Process i samråd med överstigande 50 000 kr brutto (1970:215) överordnande förvaltningens HR. (genom skriftlig överens­ om arbets­ chef För belopp under kommelse, löneskuld) givares 50 000 kr brutto, se kvittnings- beslutsmandat i rätt förteckning *Med justering avses en mindre justering av löneskuldsbeloppet. Justering avser Kollektiv­ "Verkställighetsbeslut i inte stora delar eller hela avtal om personalfrågor" löneskuldsbeloppet. korriger­ Ingen anmälan till ing av nämnd. preliminär lön m.m. (1981) 80. Avbetalningsplan 10 månader Ansvarig chefs Process i samråd med eller längre (genom skriftlig överordnande förvaltningens HR. överenskommelse, löneskuld chef För avbetalningsplaner upp till 9 månader, se beslutsmandat i förteckning ”Verkställighetsbeslut i personalfrågor” Ingen anmälan till nämnd. 81. Besluta om vilka befattningar Förhandlingschef Ingen anmälan till som ska omfattas av nämnd. Biträdande i cgotei i u unei 11 o 11 i\ui förhandlingschef belastnings- och Förhandlare misstankeregister inför arbete 82. Besluta om undantag från Förhandlingschef Ingen anmälan till förnyad registerkontroll inför nämnd. Biträdande återanställning i samma förhandlingschef befattning inom viss tid från Förhandlare senaste registerkontrollen ÖRNSKÖLDSVIKS Protokollsutdrag 1 (1) KOMMUN 2026-06-02 Kommunstyrelsen

§114 Diarienr: KS-2026/00352 Översyn av styrdokument våren 2026 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att Internationella programmet revideras att normerande styrdokument för klimatanpassning tas fram. Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens riktlinje för styrdokument ska styrdokument regelbundet ses över. Syftet med översynen är att utvärdera dokumentens syfte och styreffekt. Vanliga orsaker till att dokument upphävs är att verksamheten fungerar väl utan styrdokument eller att frågorna har infogats i annan styrning. Det är inte en värdering eller viktning av området i sig. Det är det politiska organ som beslutade om dokumentet som ska fatta beslut om det ska förlängas, revideras eller upphävas. Innan ett nytt styrdokument tas fram ska det göras en nulägesanalys över hur styrningen fungerar idag och vilka områden som behöver förbättras. För att undvika målkonflikter är det viktigt att se över även befintliga styrdokument relaterade till området. För att skapa bättre överblick görs översyn av flera dokument vid ett och samma tillfälle. Se bilaga för en sammanfattning av orsaker till besluten samt bakgrundsanalyser. Bakgrundsbeskrivningarna är en översyn av hela området och föreslår ibland annan eller relaterad styrning. Dessa frågor är inte föremål för politiska beslut i dagsläget utan hanteras på annat sätt. De tidigare beslutade styrdokument som berörs i ärendet är inte bifogade. De går i stället att ta del av på www.umea.se/styrdokument Justerares sign: Utdraget bestyrks: Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Beslutsunderlag Bilaga 1. Sammanställning av bedömningar och bakgrundsanalyser Beredningsansvariga Sara Nordström Lina Renfors Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) - Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Lars Forsgren (SD) - Ändringsyrkande: Att internationella programmet stryks samt att normerande styrdokument för klimatanpassning ej tas fram. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag mot Lars Forsgrens (SD) förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Lars Forsgren, Anders Norqvist, Hans Lindberg, Davis Kaza, Lars Brännström, Mariam Salem och Lars Nilsson. Yrkanden Hans Lindberg (S), Anders Norqvist (L) och Mariam Salem (MP) - Bifall till kommunstyrelsens förslag. Lars Forsgren (SD) - Ändringsyrkande: Att internationella programmet stryks samt att normerande styrdokument för klimatanpassning ej tas fram. Propositionsordning som godkänns Justerares sign: Utdraget bestyrks: Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 Kommunstyrelsens förslag mot Lars Forsgrens (SD) förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutet ska skickas till Nämnder och Umeå Kommunföretag AB (UKF) Justerares sign: Utdraget bestyrks: Bilaga 1 UMEÅ KOMMUN Sammanställning av bedömningar och bakgrundsanalyser Aktualitets- och relevansbedömning av styrande dokument våren 2026 Bedömningar Nedan styrdokument föreslås revideras. Styrdokument Beslut Dnr Beslutat Dokument­ Kommentar Sidnr. av ansvarig nedan nämnd Internationellt 2018 KS-2017/00536 KF Kommun­ Programmet bör 2 program för styrelsen revideras i sin helhet och Umeå kommun anpassas till förändrade förutsättningar för det internationella arbetet. Tydliga EU-positioner bör fastställas och struktur för påverkan och finansiering införas. Nedan styrdokument föreslås tas fram (igångsättningsbeslut). Område Beslutas Dokument­ Kommentar Sidnr. av ansvarig nedan nämnd Klimat­ KF KS Ett normerande styrdokument för 4 anpassning kommunkoncernens arbete med klimatanpassning behövs för att tydliggöra syfte, inriktning och ramar för arbetet samt skapa samsyn. Det ger förutsättningar för att kraftsamla, samordna och prioritera inom koncernen. Det är viktigt att varje förvaltning/bolag även fortsättningsvis äger sina egna processer och att den normerande styrningen huvudsakligen handlar om: ATT klimatanpassning ska ingå i alla beslut där kunskap om ett förändrat framtida klimat är en relevant beslutsgrund, HUR ett systematiskt och samordnat arbetssätt inom kommunkoncernen ska gå till (inkl, samsyn kring riskbild, prioriterade arbetsmetoder och verktyg), VAR kunskap om klimatförändringen hämtas. Bilaga 1 Bakgrundsananalyser Aktualitets- och relevansprövning av internationellt program för Umeå kommun Bakgrund Umeå kommuns internationella program antogs 2016 och utgör en plattform för kommunens internationella arbete. Programmet beskriver mål, inriktningar, principer och ansvarsfördelning och syftar till att stärka Umeås utveckling genom internationell samverkan. Programmet har haft en bred ansats med fokus på omvärldsbevakning, positionering, kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Nuläge Sedan programmets antagande har förutsättningarna för det internationella arbetet förändrats. EU:s roll har stärkts inom till exempel klimat, digitalisering, infrastruktur och beredskap. Den kommande budgetperioden 2028-2034 innebär förändringar och ett delvis ändrat fokus, vilket är ett viktigt påverkansfönster. Ett ökat fokus på Arktis påverkar Umeå arbete. Umeå har stark position inom klimat, jämställdhet och hållbar stadsutveckling samt aktivt nätverksdeltagande. Samtidigt saknas tydliga prioriteringar och utifrån det ett sammanhållet arbete. Jämförelse mot andra städer (t.ex. Uleåborg och Malmö) visar att de har tydligare EU- strategier, roller och strukturer samt koppling till policy och program. Utvärdering av styrdokumentet Programmet har inte följts upp systematiskt utan fungerat som vägledning. Styrkor: gemensam grund, tydlig ambition, bredd. Svagheter: för generellt, saknar prioriteringar, otydlig ansvarsfördelning, begränsad operativ vägledning. Effekter: stark närvaro och projekt men otydlig prioritering och risk för reaktivt arbete. Förbättringsbehov: tydligare fokus, koppling till EU, struktur och ansvar. Bilaga 1 Framtida styrning Det finns behov av att revidera programmet till ett mer strategiskt styrande verktyg. Programmet bör vara aktiverande och innehålla: - Tydliga EU-positioner - Koppling till EU:s struktur - Fokus på policy och påverkan - Stark nordlig/arktisk dimension Resurser De resurser som finns idag bedöms kunna hantera framtida styrning. Revidering av det internationella programmet bedöms inte få ekonomiska konsekvenser. Intressenter Programmet rör Umeå kommun samt kommunala bolag. Koppling finns mot andra aktörer t.ex. Umeå universitet, SLU, Region Västerbotten, N6, gränsregionala forum. Sammanfattning - Programmet bör revideras i sin helhet - Utvecklas till mer strategiskt styrdokument - Tydliga EU-positioner bör fastställas - Struktur för påverkan och finansiering införs Handläggare: !V!!l\Ciei Dl dl lUMJ UI I I, U LVCUMII IgöUll CMUI Bilaga 1 Nulägesanalys av klimatanpassning Bakgrund Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Klimat­ förändringarna resulterar i bland annat mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen och längre växtsäsong. Vi får fler tillfällen med extremt väder, som skyfall och värmeböljor - och det extrema vädret blir mer intensivt. Klimatanpassning innebär att rusta samhället och dess olika verksamheter både för den förändring av klimatet vi ser redan idag och för den klimatförändring som vi inte kan förhindra i framtiden. Enligt Sveriges nationella strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har kommunerna och de kommunala företagen en central roll i arbetet med klimatanpassning i och med sitt planmonopol, och genom sitt ansvar för gator samt vatten- och avloppssystem. Kommunerna ansvarar för att bedöma risken för skador på den byggda miljön, kopplade till klimatförändringarna. Förutom dessa kopplingar till stads- och samhällsbyggande processer så har klimatanpassningsarbetet nära samband med insatser för att stärka den civila beredskapen. Umeå kommun arbetar i varierande grad redan aktivt med klimatanpassning. I flera fall sker det dock under andra benämningar. Även i de fall det inte är ett uttalat fokusområde så samspelar klimatanpassningens syften väl med kommunens övergripande mål och strategier. Men trots att Umeå kommun redan arbetar med att genomföra klimatanpassningsåtgärder, (främst kopplade till översvämningar och dagvatten) saknas en kommunövergripande stra­ tegisk inriktning. I dagsläget finns förvisso klimatanpassning med som en aspekt att beakta i ett antal styrdokument (t.ex. översiktsplan och dagvattenprogram), men flera förvaltningar berörs inte på ett tydligt sätt och saknar därför insikt om och hur klimatförändringens konsekvenser är relevanta för dem. Omvärldsbevakning Klimatanpassning är, trots sin lokala prägel, en global angelägenhet. Både Parisavtalet och globala målen (Agenda 2030) beskriver vikten av att det parallellt med utsläppsminskningar och energiomställning sker ett omfattande arbete med klimatanpassning. Båda sidorna av klimatarbetet är nödvändiga och ska inte vägas mot varandra, liksom även beredskaps­ arbetet bör ingå i ett integrerat helhetsfokus. EU:s klimatanpassningsstrategi (2021) har en vision för EU 2050 som ett klimatresilient samhäiie som är helt anpassat till de oundvikliga effekterna av klimatförändringen. Denna ambition återspeglas i Sveriges nationella strategi och regeringens handlingsplan för Bilaga 1 klimatanpassning (2024) vars mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter. Särskilt relevant för Sveriges kommuner är att: "Samhällsviktig verksamhet ska vara klimatanpassad och robust, vilket bidrar till att Sverige får en god beredskap för naturkatastrofer, kriser och ytterst krig. Samhällets aktörer behöver vara medvetna om klimatrisker och vilket ansvar de har för att hantera dem och ansvariga aktörer ska ha kunskap, rådighet och resurser att kontinuerligt utveckla anpassningsarbetet utifrån klimatets förändringar samt ny kunskap och nya erfarenheter. Åtgärder för klimatanpassning ska vidtas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt med ett helhetsperspektiv och i samverkan mellan relevant aktörer. Det är viktigt att Sveriges unika natur- och kulturvärden bevaras."1 I Sverige har SMHI ett samordnande uppdrag genom Nationellt kunskapscentrum för klimat­ anpassning. Där samlar de information bland annat från FN:s klimatpanel (IPCC) och från de svenska myndigheter som omfattas av förordningen om myndigheters arbete med klimat­ anpassning (2018:1428). För att underlätta det systematiska arbetet med klimatanpassning har SMHI tagit fram en så kallad "Lathund för klimatanpassning", där framför allt kommun­ erna får vägledning i det systematiska arbetet med att identifiera risker och sårbarheter, prioritera och genomföra åtgärder, samt ta fram och besluta om en klimatanpassnings- strategi/-handlingsplan. IVL Svenska Miljöinstitutet gör vartannat år en kommunranking över kommunernas klimat­ anpassningsarbete2. Det som präglar högt rankade kommuners arbete är en tydlig riktning i vardagens beslut och ett säkrat politiskt mandat med såväl budgetposter och resurser som en lokalt förankrad, tvärsektoriell plattform för strategisk samordning. Detta är något som gör arbetet mer motståndskraftigt över tid, vilket är helt nödvändigt då klimatanpassning inte handlar om avgränsade engångsinsatser utan om ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete. Trots att det inte finns någon särskild tvingande lag eller föreskrift som ålägger kommunerna att arbeta med klimatanpassning så finns, utöver egenintresset att säkerställa en lokal robusthet, flera relevanta lagar som ändock leder till hantering av klimatrisker (bild 1). 1 Regeringen. Skr. 2023/24:97 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (s.21) 2 IVL Svenska Miljöinstitutet Klimatanpassningsrapport-2025.pdf Bilaga 1 Bild 1. Exempel på lagar med relevans för kommunens klimatanpassningsarbete. I den klimatanpassningsutredning som skickades ut på remiss under sommaren 20253 finns ett antal förslag avseende lagstiftning och finansiering som skulle kunna få konsekvenser för kommunernas arbete. Bland annat skulle ändringar i Plan- och Bygglagen (PBL) kunna leda till att översiktsplanearbetet inte bara ska beskriva kommunens klimatrelaterade riskbild utan även redogöra för hur denna risk kan minska eller upphöra. Vad gäller detaljplaner kan kommunerna komma att bli skyldiga att upphäva eller ändra detaljplaner i den del det finns obebyggda tomter där risken för klimatrelaterade översvämningar, ras/skred/erosion är stor, liksom markreservat för klimatanpassningsanläggningar ska kunna införas i detaljplan. Kommunernas möjlighet att villkora bygglov med klimatanpassningsanläggning föreslås utökas. Ytterligare förslag handlar om att öppna dagvattenanordningar ska omfattas av ledningsrättslagen, att kommunen (och VA-bolag) ska tillhandahålla underlag när fastighets­ ägare vill genomföra kiimatanpassningsåtgärd, samt att kiimatanpassningsåtgärder ska kunna utgöra särskilt skäl för upphävande av/dispens från strandskyddet. Vid omvärldsbevakande kontakter med andra kommuner framkommer att dessa har valt olika vägar vad gäller styrning av klimatanpassning (bilaga 1). Flera har fokuserat på de största identifierade klimatriskerna och skapat handlingsplaner kring dessa, medan andra kommuner tagit fram övergripande handlingsplaner för investering i klimatanpassning eller för att arbeta fram ett strategiskt, systematiskt och kommunövergripande arbets- och för­ 3 Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2025:51 *battre-forutsattningar-for-klimatanpassning-sou-202551-.pdf Bilaga 1 hållningssätt. Samtliga uttrycker värdet av långsiktighet och politisk förankring för klimat- anpassningsfrågan i dess fulla spännvidd, samt ett behov av normerande styrning som omfattar bredden av klimatförändringens konsekvenser och alla kommunens verksamheter. Befintlig styrning i Umeå kommun, med relevans för klimatanpassning I kontexten av Umeå kommuns befintliga styrdokument finns klimatanpassningsperspektivet representerat på olika sätt. Klimatanpassning kan ses som en självklar del i arbetet med att nå kommunens inriktningsmål 1 (Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050), även om det inte är uttalat. Sambandet finns underförstått eftersom en långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter hänsynstagande till klimatförändringens effekter i såväl planerings-/projekterings- som i genomförande- och uppföljandefasen av kommunens stads-/samhällsbyggande arbete. I översiktsplanen konstateras att "Konsekvenser av klimatförändringar är svåra att i detalj förutse. Det måste finnas beredskap för olika scenarier. Ett framgångsrikt klimatarbete ses som en utvecklingspotential för samhället med vinster mellan hållbarhet och samhällsutveck­ ling." (s.58-59). I översiktsplanen (och i Fördjupning för älvslandskap/Fördjupning för kusten) finns också ett resonemang om riskbild, riskhantering och åtgärdsarbete avseende över­ svämning, ras/erosion, havsnivåhöjning och dagvatten. Däremot saknas resonemang om påverkan från exempelvis ökande temperaturer, förändrade förutsättningar för grund­ vattentillgång, påverkan på förvaltning av kulturmiljöer och hälsokonsekvenser genom före­ komst av nya typer av smittor. Tillväxtprogrammets fokusområde 1 (Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer) ligger nära klimatanpassningsarbete i och med behovet att beakta de klimatutmaningar som infra­ struktur och ny bebyggelse kan komma att utsättas för i framtiden i såväl planering som genomförande. I Plan för civil beredskap 2024-2026, och Riktlinje för Umeå kommuns arbete med civil beredskap är klimatförändringen identifierad som ett av många hot i en komplex och föränderlig hotbild som kommunen måste ha beredskap och förmåga att hantera. Energiprogrammet berör ytterst summariskt klimatanpassning i de delar som berör robust­ het och beredskap. Dagvattenprogrammet är det styrdokument som mest genomgående fångar klimatanpass- ningsfrågan, genom att det hanterar den fråga som för många är synonym med klimatan­ passning, dvs risken för översvämning. I programmet poängteras hur klimatanpassning måste ingå i planeringsarbetet och i samverkan mellan kommunförvaltningar, Vakin och fastighetsägare. Klimatanpassning är dock till sin natur en huvudsakligen sektorsöver- Bilaga 1 gripande fråga, som spänner över fler än de tekniska, stadsbyggande och krishanterande förvaltningarna inom kommunen. Det framkommer inte i helheten av Umeå kommuns styrdokumentssamling. Frågan saknas exempelvis i fastighetspolicyn (där det däremot står om miljö- och klimatpåverkan) och i äldreplanen. Nuläge avseende resurser och organisering för klimatanpassning inom Umeå kommun Sedan våren 2025 utgör kommunens Samhällsbyggnadsforum styrgrupp för klimatanpass­ ningsarbetet, genom den sedan 2024 anställda klimatanpassningsstrategen (bild 2). Det har även tillskapats en strategisk arbetsgrupp (UKKA4) med representation från stads-/samhälls- planering, teknik och fastighet, samhällsskydd och beredskap, samt Vakin och Umeå Energi. Därtill finns en representativ arbetsgrupp på Gator och parker (GoPKA5), vars syfte är att etablera klimatanpassningsperspektivet i relevanta rutiner och arbetsprocesser för verksam­ heterna. För den för klimatanpassning så centrala frågan om dagvatten så har kommunen en heltidsstrateg och en dagvattensamordningsgrupp, som bland annat arbetar utifrån dag­ vattenprogrammet. Kommunen har även avsatt medel för att arbeta med klimatanpassning. Tekniska nämnden har en separat post för klimatanpassning i Gator och parkers investeringsbudget på ca 12 mnkr/år. Kommunstyrelsen har för Strategisk utveckling avsatt en budgetpost för klimatan­ passning på 600 tkr/år. Finansiella resurser SU budget 600 tkr/år Bild 2. Befintligt läge avseende styrning och resurser för Umeå kommuns klimatanpassningsarbete. 4 UKKA = Umeå kommunkoncernövergripande klimatanpassningsgrupp 5 GoPKA = Gator och parkers klimatanpassningsgrupp Bilaga 1 Bedömning av nuläget Umeå kommun arbetar som sagt redan idag med klimatanpassning. Det är positivt att frågan finns med i flera olika styrdokument, men det är samtidigt ett potentiellt problem då det inte är säkert att klimatanpassning används eller förstås på samma sätt inom de tre programmen för inriktningsmålens genomförande. Med tanke på att det är en tvärsektoriellt angelägen fråga så kan det uppstå problem för verksamheter att identifiera sig med den om den allt för starkt och ensidigt sammankopplas med ett specifikt förvaltningsområde. Det är exempelvis inte enbart en stadsbyggnads- eller beredskapsfråga, utan även något för äldre­ omsorgen att beakta. Dessutom finns risk att det saknas samsyn kring vilket framtida klimat man ser framför sig och planerar utifrån, liksom otydligheter kring ansvar och arbetssätt kan försvåra nödvändig samverkan. I värsta fall kan det leda till konkurrens om medel, bristande samordning och uteblivna synergier. Det som i nuläget behövs för att ge mandat och kraftsamla resurserna är en tydligt uttalad, och politiskt förankrad inriktning för vad arbetet ska leda till för resultat och vilket arbetssätt som förordas för att nå dit. Bedömningen är att ett normerande policydokument skulle kunna fylla det behovet och, tillsammans med en övergripande klimatanalys för Umeå kommun (som SMHI presenterar under våren 2026}, leda till samsyn kring klimatföränd­ ringens potentiella konsekvenser och hur Umeå kommun behöver rusta sig för att öka sin robusthet. Ett sammanhållet mandat att inkludera hela kommunens organisation tydliggör ramarna för arbetet och kommunicerar insikten att denna fråga berör hela kommunkoncernen, även om det konkreta arbetet sedan sker differentierat och anpassat till respektive verksamhets­ områdes sårbarheter, behov och förutsättningar. Det politiska mandatet och viljeinrikt­ ningen krävs också för att resurssätta (prioritera) insatser och att alla förstår att (och hur) deras roll bidrar till en robust helhet. Förslag till framtida styrning Utifrån ovanstående kartläggning och resonemang, och på grund av klimatanpassnings- utmaningens sektorsövergripande relevans, föreslås att Umeå kommun tar fram ett normerande policydokument för arbetet med klimatanpassning. Avsikten är att tillhanda­ hålla vägledning för kommunens verksamheter, i de fall, och på de sätt, som de berörs av klimatförändringens konsekvenser. Förslaget att utforma ett normerande policydokument i stället för en strategi med uttalade mål gör att verksamheterna får erforderlig vägledning samtidigt som de bibehåller ansvar och frihet att formulera egna mål och handlingsplaner. Det är viktigt att varje förvaltning Bilaga 1 även fortsättningsvis äger sina egna processer och att den normerande styrningen handlar om ATT klimatanpassning ska ingå i alla beslut där kunskap om ett förändrat framtida klimat är en relevant beslutsgrund, samt om HUR ett systematiskt och samordnat arbetssätt inom kommunkoncernen ska gå till (inkl, samsyn kring riskbild, prioriterade arbetsmetoder och verktyg), samt VAR kunskap om klimatförändringen hämtas. I steget efter en normerande klimatanpassningspolicy föreslås den aktiverande styrningen utgå från nämnd/bolagsledning, där övergripande inriktning och budget sätts, för att på förvaltnings-/bolagsnivå formuleras i handlings-/åtgärdsplaner och på avdelningsnivå förfinas i investerings- och driftsplanering, samt i ansvar för genomförande och uppföljning. På detta sätt följer klimatanpassningsarbetet principerna som gäller för svenskt krishanteringsarbete, dvs att det man är ansvarig för i normalläget är man också ansvarig för i krissituationer. Det säkerställer också att ansvaret för sårbarhetsanalyser och åtgärdsplane- ring förläggs så nära verksamheten som möjligt, för att säkerställa att kännedom om verk­ samhetens vardagsförutsättning och särskilda utmaningar vävs in i klimatanpassnings­ arbetet. Ett sådant förfarande bidrar även till att förlänga klimatanpassningspolicyns livs­ längd, och till att integrera klimatanpassningsperspektivet i verksamheterna på ett naturligt och relevant sätt. Ett politiskt beslutat styrdokument, och därpå följande styrning inom förvaltningar/bolag, skulle bemöta regeringens och myndigheters förväntan på kommunerna att utforma strategier och mål för klimatanpassningsarbetet, samt att det visar att det finns ett tydligt uttalat och långsiktigt politiskt mandat i kommunen. Avslutningsvis poängteras att arbetet med klimatanpassning kompletterar arbetet med klimatomställning och att de två spåren i klimatarbetet inte bör ställas emot varandra, utan snarare i högre grad samordnas och integreras. Därtill finns ett fortsatt behov av integrering även med kommunens arbete med civil beredskap. Detta integreringsbehov bör beskrivas i k I i m a t a n p a s s n i n g s p o I i c y n. Resurser Arbete med utformning, förankring och implementering av policydokumentet samordnas av klimatanpassningsstrategen, med stöd av de två arbetsgrupperna (UKKA och GoPKA). Det fortsatta arbetet med att utveckla den aktiverande styrningen sker genom att respektive verksamhet ansvarar för att ta fram verksamhetsrelevanta sårbarhetsanalyser och hand- lings-/åtgärdsplaner. För detta arbete kan de internavropa stöd från klimatanpassningsstra­ tegen eller från specifikt sammansatt (tematisk) arbetsgrupp. Bilaga 1 Till det kontinuerliga och kommunövergripande arbetet med klimatanpassning knyts rimligtvis stödfunktioner som exempelvis GIS/lantmäteri och kommunikation. Intressenter Kommunens alla förvaltningar samt de kommunala bolagen, var för sig, tillsammans och på varierande sätt, är huvudintressenter. Övriga samverkanspartners (näringsliv, akademi) samt kommuninvånarna har också intresse i att kommunens avsikter med klimatanpassningsarbetet tydliggörs. Beredning Beredning görs förslagsvis i Kommunstyrelsen inför beslut i Kommunfullmäktige. Beredningsunderlaget förbereds och samordnas av klimatanpassningsstrateg, med hjälp av redan tillsatta resurser för klimatanpassning (UKKA, GoPKA) och genom en internremiss­ runda, för såväl inhämtning av kommentarer som förankring av frågan. Sammanfattning Föreslås att: Umeå kommun tar fram ett normerande policydokument (kan ändras till annan typ av styrdokument under framtagningsprocess) Klimatanpassningsstrategen uppdras att leda processen med framtagandet av policydokument Handläggare: Viktoria Vingmarker, klimatanpassningsstrateg, Gator och parker Bilaga A. Omvärldsbevakning - kommunal styrning av klimatanpassning (hösten 2025) Bilaga A. Omvärldsbevakning - kommunal styrning av klimatanpassning (hösten 2025) Kommun Styrdokument Beslutsinstans Budget Styrning av bolag Mål Organisering Övrigt Uppsala Miljö- och KF. Alla Ingen specifik budget. Miljö- och klimatprogrammet Övergripande mål i strategin: "Uppsala ska vara Klimatanpassningsarbetsgrupp på Kompletterande styrning på G: 1 arbetet med kommande ÖP tas en klimatprogrammet nämnder och gäller alla nämnder och klimatanpassat senast 2040". Etappmål 1) tjänstegruppsnivå som samordnar och skapar klimatanpassnings-riktlinje fram, som ska sätta nivåer för klimat­ (strategi, aktiverande). bolag deltog i bolagsstyrelser i Uppsala krontäckning, etappmål 2) minskad framdrift i arbetet med klimatanpassning. Den anpassning vid ny-, till- och ombyggnation. Även en grön- och framtagandet. kommunkoncern. översvämningsrisk. 1 mål&budget: under består av utvecklingsledare på blåstrukturplan tas fram, där klimatanpassning är en strategi för hur Handlingsplan för miljö oc fokusmål "Uppsala ska leda klimatomställ­ kommunledningskontoret och kompetens från kommunens gröna och blåa ytor ska användas. En klimat- och klimatprogrammet ningen" finns uppdraget: "Utveckla det strategisk planering (stadsbyggnadsförvaltningen), så rba rhetsa na lys på kommun-övergripande nivå tas också fram. De ser (åtgärder). systematiska arbetet för att anpassa Uppsala till beredskapsenheten och Uppsala Vatten och Avfall också över miljö- och klimatstyrningen just nu, och den kan därför ett förändrat klimat" AB. komma att ändras inom en snar framtid. Mål och budget (normerande?). Karlstad Översvämningsprogram KF Ingen specifik budget. De De kommunala bolagen är en Öve rsvä m n i ngssa mord na re, Arbetet med översvämningsfrågan har främst fokuserat på risker (aktiverande). flesta åtgärder har i aktiv part i processen att dagvattensamordnare, geotekniker, kopplade till älv- och sjö (Klarälven och Vänern). För närvarande praktiken genomförts utforma planen, bl.a. deltar de i samhällsplanerare arbetar de dock med att ta fram ett samlat styrdokument i form av en Riktlinjer (normerande). genom ordinarie budget­ arbetsgrupper och har varit klimatanpassningsplan, som kommer att omfatta fler klimatrisker och process, och/eller i den involverade i klimat- och naturolyckor (t.ex. skyfall, värmeböljor, ras och skred mm). Syftet är långsiktiga investerings­ så rba rhetsa na lysen. att hantera hela klimatanpassningsområdet mer strategiskt och planen. strukturerat, på ett liknande sätt som de gjort med öve rsvä m n i ngsf råga n. Helsingborg ÖP. KF (ÖP). Handlingsplanen ärstads- 1 ÖP: "natur och parker ska vara Klimatstrateg har, med stöd av styrgrupp (och Saknar en övergripande klimatanpassningsplan som täcker in alla Stadsbyggnads byggnadsförvaltningens mångfunktionella, skapa karaktär och bidra till driftsbolagen för VA-frågor), tagit fram relevanta frågor (dvs även exempelvis hur värme påverkar vård och Handlingsplan för nämnd (hp). plan för klimatanpassnings- klimatanpassning", samt lista med riktlinjer. handlingsplanen. Relaterade chefer träffas 1-2 omsorg), och som beslutats av KF. klimatanpassning investeringar kommande ggr/år med fokus på klimatanpassning. (aktiverande). år. Det finns dock ingen 1 handlingsplanen behandlas kusterosion, skyfall utskriven budget för de och stigande hav. Den enda (heltids-)tjänsten som klimatstrateg ska beskrivna målen. täcka ett stort område. Med mer resurser hade de kommit längre i frågan. Göteborg Göteborgs stads plan för KF (direktören Ingen budget för åtgärder Planen omfattar kommunens Har fokus på skyfall och värme (och följdeffekter Stadsledningskontoret ansvarar inom sitt Revidering av plan inför kommande period. klimatanpassning 2024- för Utveckling (ffa för att de i denna plan nämnder/styrelser samt delägda som ras/skred/erosion, brandrisk och torka); samordningsuppdrag (mha stadenövergripande 2026 (planerande och hållbarhet fokuserat på att etablera bolag där GS är majoritetsägare. minska sårbarhet i alla delar av kommunens nätverk) för att i implementeringen av planen, styrande). är dokument­ arbetssätt). organisation/uppdrag. utveckla den övergripande processen och staden- ansvarig) nätverket, gemensamma arbetssätt, metoder och lOMkr/år i centrala medel Med utgångspunkt i strategin är inriktningen för verktyg som stöd för förvaltningar och bolag i det till de förvaltningar som stadens klimatanpassningsarbete att: växelvisa arbetet i planen, samt särskilt stötta de fått i uppdrag att göra utpekade samordningsuppdragen. analyser, karteringar- • människors liv och hälsa skyddas där sårbara /utredningar och driva grupper är prioriterade. På stadsbyggnadsförvaltningen finns två heltids­ samverkanskluster. anställda klimatanpassningsspecialister/- • samhällsviktig verksamhet fungerar inklusive planeringsledare. den infrastruktur som krävs för att klara detta. Det finns tre typer av samordningsansvar: 1) för • värdefulla livsmiljöer, ekosystem och kulturarv vissa åtgärder; 2) för att driva utvecklingsfrågor bevaras och stärks och kommunal egendom inom sektor kopplat till KA; 3) geografiska värdesäkras. fokusområden - koordinering av parters åtgärder. • ny bebyggelse klimatanpassas och blå-gröna Det finns ett klimatanpassningsnätverk som riktar strategier (naturbaserade lösningar, ekosystem­ sig till alla förvaltningar och bolag i staden. tjänster och grön infrastruktur) nyttjas för att förebygga och mildra effekter av ett förändrat klimat. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2026-04-20 1(1) Kommunfullmäktige

§ 138 Kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt över gemensamma nämnder vid avvikelser Kst/2026:583 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen antar förslag till kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt över gemensamma nämnder vid avvikelser, daterat 6 maj 2026. Ärendet Kommunstyrelsen haren lagstadgad uppsiktsplikt. 6 kap. 1 § kommunallagen gör gällande att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen antar förslag till kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt över gemensamma nämnder vid avvikelser, daterat 6 maj 2026. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens arbetsutskott § 81/2026, daterat 19 maj 2026 • Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 6 maj 2026 • Kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt över gemensamma nämnder vid avvikelser, daterat 6 maj 2026 Beslutet skickas till överförmyndarnämnden och kostnämnden ÖRNSKÖLDSVIKS W KOMMUN Datum 2026-05-06 Kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt över gemensamma nämnder vid avvikelser Dokumentnamn: Ärendebeteckning: Kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt Kst/2026:583 över gemensamma nämnder vid avvikelser Dokumentägare: Dokumentansvarig: Publiceras: Kommundirektör Stabschef Ersätter dokument: Revideras: Utvärderas: - Vid behov Vid behov Relaterade dokument: Rutin för kommunstyrelsens uppsikt över gemensamma nämnder Målgrupp: Kommunstyrelsen ÖRNSKÖLDSVIKS W KOMMUN Datum 1(1) 2026-05-06 Bakgrund Kommunstyrelsen har en lagstadgad uppsiktsplikt. 6 kap. 1 § kommunallagen gör gällande att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet ska genomföras på en övergripande nivå och innebär att kommunstyrelsen ska följa upp om verksamheten lever upp till fullmäktiges fastställda mål, om verksamheten följer de lagar och regler som ska tillämpas på området och om verksamheten håller sig inom sin budgetram. Kommunstyrelsens ansvar för att utöva uppsikt över övriga kommunala verksamheter framgår i kommunstyrelsens reglemente, inklusive gemensamma nämnders verksamhet. Uppsiktsplikten är nära sammankopplad med kommunstyrelsens uppgift att styra, leda och samordna kommunens verksamheter i stort. Kommunstyrelsens förfarande för hantering av uppsikt över gemensamma nämnder Kommunstyrelsen ska ta del av relevant information utifrån Rutin för kommunstyrelsens uppsikt över gemensamma nämnder. I de fall kommunstyrelsen behöver agera utifrån sin uppsikt över gemensamma nämnder kan kommunstyrelsen agera enligt följande: • Begär in ytterligare information och uppföljning. Styrelsen kan kräva in rapporter, redovisningar eller särskilda förklaringar från nämnden. • Påtala brister och ge rekommendationer. Om styrelsen upptäcker problem kan den formellt uppmärksamma nämnden på bristerna och föreslå åtgärder. • Initiera åtgärder i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen kan lyfta frågan till kommunfullmäktige, som har den yttersta beslutsrätten över kommunens deltagande i den gemensamma nämnden. • Påverka genom politiska representanter i nämnden • Driva frågan gemensamt med andra kommuner för att ändra nämndens inriktning. ÖRNSKÖLDSVIKS W KOMMUN Datum 2026-03-17 Antagen av kommundirektör 24 mars 2026 Dokumentnamn: Ärendebeteckning: Rutin for kommunstyrelsens uppsikt över gemensamma nämnder Kst/2026:373 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Publiceras: Kommundirektör Biträdande kommundirektör Extern och intern webb Ersätter dokument: Revideras: Utvärderas: - Vid behov Vid behov Relaterade dokument: Kommunstyrelsens reglemente Målgrupp: Förtroendevalda i kommunstyrelsen, gemensamma nämnder ÖRNSKÖLDSVIKS W KOMMUN Datum 1(1) 2026-03-17 Bakgrund Kommunstyrelsen har en lagstadgad uppsiktsplikt. 6 kap. 1 § kommunallagen gör gällande att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet ligger på en övergripande nivå och innebär att kommunstyrelsen ska följa upp om verksamheten lever upp till fullmäktiges fastställda mål, om verksamheten följer de lagar och regler som ska tillämpas på området och om verksamheten håller sig inom sin budgetram. Kommunstyrelsens ansvar för att utöva uppsikt över övriga kommunala verksamheter framgår i kommunstyrelsens reglemente. Uppsiktsplikten är nära sammankopplad med kommunstyrelsens uppgift att styra, leda och samordna kommunens verksamheter i stort. Kommunstyrelsens uppsikt över gemensamma nämnder I kommunstyrelsens reglemente framgår att styrelsen har uppdraget att ha uppsikt över gemensamma nämnders verksamhet. För att efterleva kommunallagens krav på uppsikt över gemensamma nämnder ska kommunstyrelsen ta del av följande handlingar löpande under året: • Protokoll från nämndens sammanträden • Nämndens verksamhets- och budgetplan • Nämndens verksamhets- och budgetuppföljning • Nämndens verksamhetsuppföljning och årsredovisning • Nämndens arbete med intern kontroll • Eventuella granskningsrapporter från revisorerna • Eventuella domar eller beslut från tillsynsmyndigheter Nr.15 enligt kallelse/ föredragningslista Ärenden under handläggning- information 17 juni 2026 Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att godkänna informationen. Ärendebeskrivning Vid Nämndsammanträde maj 2025 ombedes förvaltningschef att upprätta dokument för att möjliggöra att följa upp de ärenden som Nämnden lyfter. Punkten kallas "Ärenden under handläggning". Dessa ärenden ses nedan: Datum Beskrivning Information 17 juni 2025-06-18 Intern granskning UG och Utredning är påbörjad. Länsstyrelsens beslut Återrapport till nämnden hösten 2026. Även frågan om debitering av annan kommun läggs med i utredningen. 2025 samt Statistikrapportering avseende 1 samband med årsbokslut 2026 Vitesärenden Hur många ställföreträdare har fler än 10 uppdrag Avskrivning av ärenden Hur många ställföreträdare har entledigats 2025-11-20 Förvaltningen ges i uppdrag att i Delas upp i två dialog med iviiijo- och frågeställningar; Hälsoskyddsnämnden se över -Ramjustering mellan förutsättningarna för en nämnderna ramjustering mellan - Likvärdiga villkor i hela nämnderna, utifrån att budget Umeåregionen. och personalansvar bör ligga i ansvarig nämnd samt för likvärdiga villkor i hela Umeåregionen 2026-06-08 Förvaltarenhetens Uppdrag från förvaltningen till organisatoriska tillhörighet/jäv kommunjurist. PM inkommit till ÖFN 260609 Arvodesriktlinjer Återrapportering kommer att ske under 2026, beslut i nämnden november 2026. Frågan om löpande debitering inkluderas i ärendet. Se över avtal mellan Förslag på ekonomi mellan överförmyndarnämnden och nämnderna är klar. miljö-och hälsoskyddsnämnden Avtalsgenomgång behöver göras. Vi behöver även titta över kostnader, privata kontra anställda ställföreträdare. Se över alla samverkansavtal med respektive samarbetspart så att de går i takt med nämndens reglemente samt sinsemellan. Avser avtal med Örnsköldsviks kommun, kranskommunerna samt med Umeå kommuns ställföreträdarenhet - tas samlat. 2026-05 Lokalfrågan Fortsätta dialogen med fastighetsförvaltningen. En förteckning över våra skäl till utökning av lokaler ska göras före sommaren. Ordf har inlett dialog med Tekniska nämnden. 2026-01-22 Innovation/AI, Kontakt med bland annat SKR. omvärldsbevakning Återrapport till nämnden i september. 2026-01-22 Jämställdhetsanalys, bjuda in för Jämställdhetsrepresentant presentation, varit inbjuden till presidiet i maj. 2026-04-13 Upphandlingsunderlag privata En punkt till kommande utförare. presidiemöten. 2026-04-21 Krisberedskap för nämnden och En punkt till kommande förvaltningen presidiemöte 2026-04-21 Rutin för polisanmälan, En punkt till kommande information till nämnden presidiemöte 2026-04-21 Återrapport på ärenden där En punkt till kommande nämnden haft dialog om att presidiemöte. eventuellt bör polisanmälan ske.

§ 172 Diarienr: KS-2026/00356 Remiss informationssäkerhetspolicy och informationssäkerhetsriktlinjer Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att överlämna remiss av reviderad informationssäkerhetspolicy och reviderad riktlinje för informationssäkerhet till kommunens nämnder för yttrande senast 5 oktober 2026. Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens beslut avseende aktualitets- och relevansprövning av styrande dokument i april 2024 ska informationssäkerhetspolicy samt riktlinje för informationssäkerhet revideras. Den reviderade informationssäkerhetspolicyn har uppdaterats utifrån ny lagstiftning på informationssäkerhetsområdet (cybersäkerhetslagen) och det förändrade omvärldsläget. Policyn syftar till att beskriva informationssäkerhetsarbetets övergripande inriktning. Den nuvarande informationssäkerhetsriktlinjen är mycket omfattande och kommer i samband med revideringen att delas upp och omhändertas utifrån olika områden, för en tydligare och mer ändamålsenlig styrning av informationssäkerhetsarbetet. Den reviderade riktlinjen "systematiskt informationssäkerhetsarbete" har uppdaterats utifrån ny lagstiftning inom informationssäkerhetsområdet (cybersäkerhetslagen) och det förändrade omvärldsläget. Riktlinjen syftar till att stödja nämndernas arbete genom att beskriva och konkretisera de fokusområden som Umeå kommuns verksamheter ska arbeta med för att Justerares sign: Utdraget bestyrks: Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-05-05 uppnå ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete i enlighet med lagstiftning och relevanta standarder. Beslutsunderlag Remissversion: Informationssäkerhetspolicy Remissversion: Riktlinjer systematiskt informationssäkerhetsarbete Beredningsansvariga Jonas Andersson Wikström, säkerhetschef Hanna Öberg, informationssäkerhetssamordnare Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslut och beslutsunderlag ska skickas till Protokoll och remisshandlingar ska skickas till samtliga nämnder. Svar på remiss skickas till ksdiarium@umea.se senast den 5 oktober 2026. Ange ärendenummer KS-2026/00356 i ämnesråden. Justerares sign: Utdraget bestyrks: UMEÅ Informationssäkerhet KOMMUN REMISSVERSION Informationssäkerhetspolicy Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunfullmäktige [XXXX] [20XX-XX-XX, § XX] Alla nämnder Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Policy [20XX-XX-XX] Kommunstyrelsen Informationssäkerhetspolicy Umeå kommuns informationssäkerhetsarbete omfattar Umeå kommuns verksamhetsinformation och utgår från principen att var och en ska kunna lita på informationen och vara trygg med hur den hanteras. Verksamhetsinformation omfattar all information som skapas, tas emot och förvaltas i aktiviteter under Umeå kommuns uppdrag i alla dess former, oavsett hur informationen hanteras. All verksamhetsinformation har en informationsägare. Informationsägaren ansvarar för verksamhetsinformation ges ett tillräckligt skydd. Verksamhetsinformation ägs organisatoriskt av respektive myndighet där den ansvarige är nämnden. Informationssäkerhetsarbetets inriktning 1. Det kommungemensamma arbetet med informationssäkerhet utformas utifrån ISO/IEC 27001 och 27002 och inriktningen i denna policy. Arbetet ska kontinuerligt utvecklas, följas upp och förbättras. 2. Informationssäkerhetsarbetet i alla nämnder ska säkerställa att informations konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet upprätthålls. 3. Information ska erhålla rätt nivå av skydd genom ett systematiskt och riskbaserat arbetssätt. 4. Information ska skyddas genom organisatoriska, fysiska, tekniska och personalrelaterade säkerhetsåtgärder i enlighet med författningskrav och interna styrdokument. Begrepp Information: Kunskap om objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som inom ett visst sammanhang har en särskild betydelse. Informationssäkerhet: Bevarande av informationens konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationsägare: Person eller enhet som har ansvaret för den information som skapas och hanteras inom den egna verksamheten. Konfidentialitet: Egenskap som innebär att information inte tillgängliggörs eller avslöjas för obehöriga individer, objekt eller processer. Riktighet: Egenskap som innebär att information är korrekt och fullständig. Säkerhetsåtgärd: Åtgärd för att bibehålla och/eller förändra risker. Tillgänglighet: Egenskap som innebär att information är åtkomlig och användbar på begäran från ett behörigt objekt. Verksamhetsinformation: Information som skapas, tas emot och underhålls som bevis och/eller som en tillgång av en organisation eller person för att uppfylla legala förpliktelser eller för att utföra transaktioner i verksamheten, oavsett typ av medium och format. Relaterade styrdokument • Riktlinjer för informationssäkerhet • Policy för informationsförvaltning UMEÅ Informationssäkerhet KOMMUN REMISSVERSION Riktlinje informationssäkerhet Systematiskt informationssäkerhetsarbete Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunstyrelsen [XXXX] [20XX-XX-XX, § XX] Alla nämnder Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Riktlinje [20XX-XX-XX] Kommunstyrelsen Innehåll Inledning...........................................................................................................................................3 Bakgrund och syfte......................................................................................................................3 Lagar och standarder...................................................................................................................3 Angränsande styrdokument........................................................................................................3 Omfattning och avgränsning.......................................................................................................4 Begrepp och definitioner................................................................................................................5 Ansvar................................................................................................................................................6 Informationsägare.......................................................................................................................6 Systemägare.................................................................................................................................6 Fokusområden i nämndernas systematiska arbete.......................................................................7 Informationskartläggning............................................................................................................7 Informationssäkerhetsklassning................................................................................................7 Riskhantering................................................................................................................................7 Säkerhetsåtgärder.......................................................................................................................8 Informationssäkerhet i leverantörskedjan.................................................................................8 Incidenthantering........................................................................................................................9 Kontinuitetshantering.................................................................................................................9 Informationssäkerhetskultur och utbildning............................................................................9 Bilaga 1 - Informationssäkerhetsklassning och skyddsnivåer...................................................10 -K--l-a--Q---^--n--inoo~^.-m---^--t.r i■c- ...................................................................................................... ............................................................— 1 1 — Bilaga 2 - Riskhantering................................................................................................................12 Kriterier för värdering av sannolikhet och konsekvens...........................................................12 Sannolikhet.............................................................................................................................12 Konsekvens.............................................................................................................................12 Riskmatris...................................................................................................................................13 Kriterier för riskacceptans.........................................................................................................13 inledning Bakgrund och syfte Umeå kommuns informationssäkerhetsarbete omfattar Umeå kommuns verksamhetsinformation och utgår från principen att var och en ska kunna lita på informationen och vara trygg med hur den hanteras. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete utgör grunden för att skydda information, upprätthålla förtroendet för organisationen och efterleva författningskrav. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete ökar också möjligheten att kunna stå emot och hantera störningar och avbrott kopplat till informationshanteringen. Denna riktlinje syftar till att stödja nämndernas arbete genom att beskriva och konkretisera de fokusområden som Umeå kommuns nämnder ska arbeta med för att uppnå ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete. Lagar och standarder Krav på informationssäkerhet utgår från gällande lagstiftning och relevanta standarder, t.ex: • Cybersäkerhetslagen • Myndigheten för civilt försvars och allmänna råd om säkerhetsåtgärder och utbildning (ej beslutade) • Myndigheten för civilt försvars föreskrifter om incidentrapportering och informationsskyldighet (ej beslutade) • Dataskyddsförordningen • Offentlighets- och sekretesslagen • Arkivlagen • ISO/IEC 27001 och 27002 Angränsande styrdokument • Informationssäkerhetspolicy • Policy för informationsförvaltning Omfattning och avgränsning Denna riktlinje gäller för alla nämnder i Umeå kommun och all information som skapas, tas emot och förvaltas i aktiviteter under kommunens uppdrag i alla dess former, oavsett hur informationen hanteras. Om det vid något tillfälle råder motsättningar mellan författningskrav och interna styrdokument har författningskrav företräde i tolkningen. Verksamhet och information som omfattas av säkerhetsskyddslagen omfattas inte av denna riktlinje. För sådan gäller säkerhetsskyddslagen och dess relaterade författningskrav och interna styrdokument. Begrepp och definitioner Samtliga begrepp och definitioner är hämtade från Umeå kommuns begreppsmodell för informationsförvaltning1. Incident: Händelse som kan vara eller skulle kunna leda till en störning, en förlust, ett nödläge, eller en kris. Information: Kunskap om objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som inom ett visst sammanhang har en särskild betydelse. Informationssystem: Uppsättning av applikationer, tjänster, informationsteknologiska tillgångar och andra informationshanteringskomponenter. Informationssäkerhet: Bevarande av informationens konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationstillgång: information, och resurser som hanterar den, som är av värde för en organisation. Informationsägare: Person eller enhet som har ansvaret för den information som skapas och hanteras inom den egna verksamheten. Konfidentialitet: Egenskap som innebär att information inte tillgängliggörs eller avslöjas för obehöriga individer, objekt eller processer. Kontinuitet: Förmåga att upprätthålla verksamhet på en i förhand bestämd nivå. Riktighet: Egenskap som innebär att information är korrekt och fullständig. Tillgänglighet: Egenskap som innebär att information är åtkomlig och användbar på begäran från ett behörigt objekt. Skyddsnivå: Samling uttalade behov avseende skydd. Systemägare: Den som äger och har ett överordnat ansvar för administration, drift och säkerhet för ett informationssystem. Säkerhetsåtgärd: Åtgärd för att bibehålla och/eller förändra risker. Verksamhetsinformation: Information som skapas, tas emot och underhålls som bevis och/eller som en tillgång av en organisation eller person för att uppfylla legala förpliktelser eller för att utföra transaktioner i verksamheten, oavsett typ av medium och format. 1 Begreppsmodell informationsförvaltning — OpenDataUmea Ansvar Umeå kommun ska bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete enligt kommunens informationssäkerhetspolicy. Ansvar för informationssäkerhet följer ordinarie verksamhetsansvar. Den betyder att den som är chef för en viss verksamhet är också formellt ansvarig för informationssäkerhetsarbetet i verksamheten. Informationsägare All verksamhetsinformation (benämns hädanefter information i detta dokument) ska ha en utsedd informationsägare. Respektive nämnd är ytterst ansvarig för den information som hanteras i nämnden, förvaltningen och dess verksamheter. Det innebär att nämnden är informationsägare ur ett juridiskt perspektiv. Nämnden delegerar det operativa ansvaret till förvaltningen som har det operativa ansvaret för att informationssäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt och riskbaserat. Som informationsägarens representant ansvarar förvaltningen och dess verksamheter för att informationssäkerhetsarbetet leds, planeras, genomförs, dokumenteras och följs upp. Informationssäkerhetsarbetet ska integreras med befintliga sätt att leda och styra organisationen. Systemägare Alla informationssystem ska ha en utsedd systemägare. Respektive nämnd är ytterst ansvarig för de informationssystem som förvaltas i nämnden, förvaltningen och dess verksamheter. Det innebär att nämnden är systemägare ur ett juridiskt perspektiv. Nämnden delegerar det operativa ansvaret tili förvaltningen vilket innebär att förvaltningen har det operativa ansvaret för drift och säkerhet i de informationssystem som förvaltningen innehar. Som systemägarens representant ansvarar förvaltningen och dess verksamheter för att säkerställa att informationssystem upprätthåller det skydd som motsvarar skyddsbehovet i den information som förekommer i informationssystemet. Skyddsnivå fastställs av informationsägaren. För informationssystem som ingår i ett samverkansobjekt enligt Umeå kommuns samverkansmodell för digitalisering så utgör objektägaren förvaltningens representant för systemägaren. Fokusområden i nämndernas systematiska arbete Nedan beskrivs de områden som informationsägare och systemägare (genom dess representanter i förvaltningen och dess verksamheter) ansvarar för i arbetet med att upprätthålla ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete. Informationskartläggning Informationsägaren ska säkerställa att all information är kartlagd och dokumenterad. Dokumentationen ska redogöra för vilken verksamhetsprocess informationen hanteras i, vem som är informationsägare samt var informationen hanteras (t.ex. informationssystem). Informationssäkerhetsklassning Informationsägaren ansvarar för att arbete med informationssäkerhetsklassning genomförs och dokumenteras. All information ska värderas avseende konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet utifrån vilka konsekvenser ett bristande skydd kan få. Författningskrav och interna krav ska vägas in i klassningen. Informationssäkerhetsklassning ska genomföras innan information behandlas i informationssystem. Informationssäkerhetsklassningen ska följas upp och utvärderas vid behov men minst årligen. Se bilaga 1 - Informationssäkerhetsklassning och skyddsnivåer. R. ickhantori..n -oD Informationsägaren ska utifrån ett allriskperspektiv identifiera, analysera och värdera risker med informationshanteringen för att få underlag för valet av lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder. Resultatet av informationssäkerhetsklassningen och eventuella risker som identifierats genom omvärldsbevakning används som ett ingångsvärde i riskanalysen. Riskanalys ska genomföras innan information behandlas i informationssystem och vid förändrade hot och nya sårbarheter. De säkerhetsåtgärder som väljs för att åtgärda identifierade risker ska dokumenteras i en åtgärdspian. Arbetet med säkerhetsåtgärder enligt åtgärdsplanen ska följas upp utifrån identifierat behov, men minst var tredje månad. Informationsägaren ansvarar för att arbete med riskhantering utförs och att resultatet fastställs avseende den information denne ansvarar för. Systemägaren ansvarar för att arbete med riskhantering utförs och att resultatet fastställs avseende de informationssystem och de delar av den digitala miljön som denne ansvarar för. Se bilaga 2 - Riskhantering. Säkerhetsåtgärder Informationsägaren ska säkerställa att information skyddas med lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder utifrån resultat från genomförda informationssäkerhetsklassningar och riskanalyser. Informationsägaren ska involvera systemägaren i arbetet med att identifiera och hantera behov av säkerhetsåtgärder i informationssystem. Informationsägaren fastställer och kommunicerar krav på säkerhetsåtgärder i informationssystem till systemägare som har ett överordnat ansvar för informationssäkerheten i informationssystem. Informationsägaren ska vid behov men minst årligen bedöma effektiviteten av införda säkerhetsåtgärder genom att följa upp och utvärdera deras lämplighet och proportionalitet i förhållande till externa krav, interna behov och identifierade risker. Säkerhetsåtgärder avseende information som hanteras i informationssystem är framtagna i en kommungemensam kravkatalog. Kravkatalogen anger en miniminivå av rekommenderade säkerhetsåtgärder för informationssystem, med utgångspunkt i informationens skyddsnivå. Kravkataiogen utgår från SS-EN ISO/iEC 27002: 2022 samt gällande lagstiftning inom informationshanteringsområdet. Informationssäkerhetsklassning ligger till grund för vilka säkerhetsåtgärder som väljs från kravkatalogen. Riskanalys ligger till grund för ytterligare säkerhetsåtgärder som behöver vidtas utifrån de åtgärdsförsiag som beslutats i riskanalysen. Informationssäkerhet i leverantörskedjan Innan avtal upprättas med en leverantör som ska behandla kommunens information, t.ex. i ett av leverantören tillhandahållet informationssystem ska informationsägaren ha: • Säkerställt att systemägare är utsedd. • Genomfört en informationssäkerhetsklassning av den information som ska hanteras av leverantören och i informationssystemet. • Identifierat och åtgärdat de risker som finns med att informationen hanteras av leverantören och i informationssystemet. • Identifierat de krav på säkerhetsåtgärder som behöver ställas på leverantören och informationssystemet. • Kontrollerat att tilltänkt leverantör och informationssystem uppfyller kraven på säkerhetsåtgärder och bedömt att dessa kommer att kunna uppfylla kraven under avtalstiden. Innan leverantören påbörjar behandlingen av information ska informationsägaren godkänna informationsbehandlingen och systemägare fatta beslut om driftsättning av informationssystemet. Incidenthantering Informationsägaren ska säkerställa att incidenter relaterade till information och informationssystem upptäcks, rapporteras, hanteras, dokumenteras och följs upp i samverkan med systemägaren. Incidenter ska hanteras och åtgärdas skyndsamt för att minimera skador i verksamheten och för individer. Informationsägaren ska säkerställa att informationssäkerhetsincidenter och personuppgiftsincidenter där anmälningsskyldighet finns enligt lag eller förordning, anmäls till ansvarig myndighet. Kontinuitetshantering Verksamhet som kommunen är skyldig att utföra enligt författning ska kunna bedrivas på en acceptabel nivå trots nedsatt funktionalitet eller allvarlig störning/avbrott i informationssystem. Informationsägaren ska säkerställa att det finns avbrottsplaner eller kontinuitetsplaner för informationssystem som är nödvändiga för att bedriva sådan verksamhet. Informationssäkerhetskultur och utbildning Informationsägaren ska säkerställa att alla medarbetare har förutsättningar för att behandla information på ett säkert sätt. Alla medarbetare ska ha relevant och aktuell kunskap och kompetens för att kunna omhänderta risker vid åtkomst till information och informationssystem, utifrån sina behov. Bilaga 1 - Informationssäkerhetsklassning och skyddsnivåer Klassning av information görs utifrån tre olika perspektiv - konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Informationen värderas utifrån vilka konsekvenser som kan uppstå om dessa perspektiv inte upprätthålls. • Konfidentialitet - information ska enbart ska vara tillgänglig för den som är behörig till den. • Riktighet - information ska vara korrekt och fullständig. • Tillgänglighet - information ska finns tillgänglig för den som behöver den när den behöver den. Bedömningen av vilka konsekvenser som kan uppstå om konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet brister leder fram till att man kan avgöra skyddsnivå. Umeå Kommun använder sig av fem skyddsnivåer vid klassning av information, se klassningsmatris. Klassningsmatris Skyddsnivå Konfidentialitet Riktighet Tillgänglighet K5 R5 T5 5. Särskild Information som omfattas av Säkerhetsskyddslagen. Information som omfattas av Säkerhetsskyddslagen. Information som omfattas av Säkerhetsskyddsiagen. Hanteras enligt särskilda rutiner. Hanteras enligt särskilda rutiner. Hanteras enligt särskilda rutiner. K4 R4 T4 Information där förlust av konfidentialitet kan medföra allvarlig Information där förlust av riktighet kan medföra allvarlig Information där förlust av tillgänglighet kan medföra allvarlig 4. Hög påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra allvarlig bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra allvarlig påverkan på liv och hälsa. allvarlig påverkan på liv och hälsa. påverkan på liv och hälsa. K3 R3 T3 Information där förlust av konfidentialitet kan medföra Information där förlust av riktighet kan medföra betydande Information där förlust av tillgänglighet kan medföra 3. Utökad betydande påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, betydande påverkan på förmågan att upprätthålla bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra verksamhet, bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller betydande påverkan på liv och hälsa. betydande påverkan pä liv och hälsa. medföra betydande påverkan pä liv och hälsa. K2 R2 T2 2. Information där förlust av konfidentialitet kan medföra måttlig Information där förlust av riktighet kan medföra måttlig Information där förlust av tillgänglighet kan medföra måttlig påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, påverkan på förmågan att upprätthålla verksamhet, bibehålla Grundläggande förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra måttlig påverkan bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra måttlig på liv och hälsa. måttlig påverkan på liv och hälsa. påverkan på liv och hälsa. Kl Information där förlust av konfidentialitet inte medför negativa Krav finns alltid att information Krav finns alltid att information 1. Låg konsekvenser för förmågan att upprätthålla verksamhet, ska vara riktig, bedöms ej. ska vara riktig, bedöms ej. bibehålla förtroende, efterleva lagstiftning eller medföra någon påverkan på liv och hälsa. Bilaga 2 - Riskhantering Vid en riskanalys identifieras vilka oönskade händelser som kan påverka informationshanteringen och varför de kan ske, detta formuleras som risker. Riskerna värderas utifrån hur stor sannolikhet det är att risken inträffar och vilka konsekvenser risken kan medföra om den inträffar. Därefter identifieras vilka åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna och vem som är ansvarig för att åtgärderna vidtas. Umeå Kommun använder sig av fyra nivåer vid bedömning av sannolikhet och konsekvens, se riskmatris. Utifrån riskernas värdering finns krav på att riskerna hanteras, se kriterier för riskacceptans. Kriterier för värdering av sannolikhet och konsekvens Sannolikhet Sannolikhet innebär bedömningen av hur stor chans det är att en identifierad oönskad händelse inträffar. Sannolikheten bedöms utifrån fyra nivåer: 1. Osannolik/ Mycket låg 2. Mindre sannolik 3. Möjlig/ Hög 4. Sannolik/ Mycket hög/ Kan ej bedömas Konsekvens Konsekvens innebär bedömningen av hur det påverkar en verksamhet eller en enskild individ om en identifierad oönskad händelse inträffar. Konsekvensen bedöms utifrån fyra nivåer: 1. Ingen/Försumbar skada 2. Måttlig skada 3. Betydande skada 4. Allvarlig skada Riskmatris Riskmatrisen visar hur risker värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Genom att multiplicera värdet för sannolikhet med värdet för konsekvens erhåller varje risk ett riskvärde. Allvarlig Betydande Måttlig Försumbar Konsekvens/ Sannolik/kan ej Osannolik Mindre sannolik Möjlig Sannolikhet bedömas Kriterier för riskacceptans Tabellen visar hur beslut om att acceptera risker eller vidta åtgärder ska fattas. Krav på genomförande av Riskvärde Riskhantering Åtgärder åtgärd Låg risk Acceptera risk Inga krav Inga krav 1-2 Medelhög risk Åtgärder för att minska risk Ska genomföras inom rimlig tid baserat Reducera risk (sannolikhet eller konsekvens) ska på åtgärdens omfattning (tid, kostnad, 3-6 finnas med i åtgärdsplan resurser) Hög risk Åtgärder för att minska risk Ska genomföras snarast möjligt Reducera risk (sannolikhet eller konsekvens) ska baserat på åtgärdens omfattning (tid, 8-9 finnas med i åtgärdsplan kostnad, resurser) risk ska finnas med i åtgärdsplan, alt. Eliminera/undvik risk Ska genomföras omedelbart. 12-16 ändra förfarande helt för att undvika risken Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27