Mötesbok: Kommunfullmäktige — 26 oktober 2026

1 § Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 §§ miljöbalken (1998:808) och 9 kap. 1 och 2 §§ avfallsförordningen (2020:614) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun. Definitioner

2 § Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: 1. Med kommunalt avfall avses detsamma som 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, med undantag för vad som anges i 15 kap. 3 § 1–6 punkterna. I begreppet kommunalt avfall ingår returpapper enligt 1 kap. 10 § avfallsförordningen (2020:164). 1. Med kommunalt avfall avses detsamma som 15 kap. 3 § miljöbalken. I begreppet kommunalt avfall ingår returpapper enligt 1 kap. 10 § avfallsförordningen (2020:164). a) Med avfall under kommunalt ansvar avses kommunalt avfall och annat avfall som kommunen har ansvar för enligt 15 kap. 20 § miljöbalken samt förpackningsavfall enligt 6 kap. 2 och 6 §§ förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. b) Med kärl och säckavfall avses den del av avfall under kommunalt ansvar som får läggas i kärl eller säck. b) Med restavfall avses sorterat brännbart kärl- och säckavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, returpapper samt förpackningar, el-avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut. c) Med grovavfall skrymmande avfall avses den del av avfall under kommunalt ansvar som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. d) Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall i enlighet med definitionen i 1 kap. 5 § 1 punkten avfallsförordningen (2020:614) som uppstår i trädgård vid bostadshus och sådant avfall från andra källor som är kommunalt avfall i enlighet med 15 kap. 3 § miljöbalken. För invasiva främmande arter, se förordning (2026:311) om invasiva främmande arter. 4 451/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. e) Med farligt avfall avses avfall som i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*). f) Med konsumentelavfall avses detsamma som i 16 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. g) Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. h) Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall enligt definitionen i 15 kap. 3 § miljöbalken och 1 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614), det vill säga som består av livsmedel- eller köksavfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen (skal, ben och liknande) i hushåll, restauranger, storkök, butiker, personalmatsalar, catering och liknande. I begreppet ingår matavfall som hälls ut i vasken i de fall detta samlas upp avskilt i sluten tank. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (g) ovan. i) Med restavfall avses sorterat brännbart Flyttas till punkt b kärl- och säckavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, returpapper samt förpackningar, el- avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärl- och säckavfall. j) Med bygg och rivningsavfall avses i enlighet med 15 kap. 8 § miljöbalken avfall från bygg- och rivningsarbeten. k) Med bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet avses detsamma som i 15 kap. 20 § 4 punkten i miljöbalken. 2. Med renhållare menas Vatten och Avfallskompetens i Norr AB, (Vakin) eller den som anlitas av Vakin. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med permanentbostad avses en fastighet som: a) används stadigvarande som bostad, b) under normala förhållanden skulle användas för stadigvarande bostad eller c) en fastighet med personer folkbokförda på enligt folkbokföringslagen (1991:481). 6. Med fritidsbostad avses en fastighet som inte utgör permanentbostad enligt 5 a, b och används som bostad under perioden 15 maj - 15 oktober. 6. Med fritidsbostad avses en fastighet som inte utgör permanentbostad enligt 5 a, b och används som bostad under perioden vecka 20 till vecka 42. 7. Småhus - byggnad med 1–2 bostäder. Flerbostadshus - byggnad med fler än två lägenheter. 5 452/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. 8. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, säck, latrinbehållare, fosforfälla, slamavskiljare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av avfall under kommunalt ansvar. 9. Med små avloppsanläggningar avses slutna tankar, slamavskiljare, fosforfällor, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som inte är allmänna enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, som är dimensionerade för högst 25 personekvivalenter och endast används för hushållsspillvatten som till sin art och sammansättning liknar hushållsspillvatten. Oljeavskiljare- och fettavskiljare innefattas inte av detta begrepp. 10. Med extrabrunn avses en brunn som hör till samma små avloppsanläggning, exempelvis en fördelningsbrunn eller spolningsbrunn. 11. Med fettavskiljare avses en behållare avsedd för avskiljning av fett från spillvatten. Fett från avskiljare vid affär, restaurang, bageri, gatukök och liknande verksamhet ingår i begreppet under kommunalt ansvar. 12. Med latrin avses avfall från torrtoaletter och andra jämförliga lösningar, i enlighet med 15 kap. 20 § 3 miljöbalken. 13. Med gränsgrannar avses två eller fler fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som har en gemensam fastighetsgräns. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken samt till gällande avfallsförordning och andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. Definitioner av vissa avfallsslag anges i bilaga 1. Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information

3 § miljöbalken. e) Med farligt avfall avses avfall som i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*). f) Med konsumentelavfall avses detsamma som i 16 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. g) Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. h) Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall enligt definitionen i 15 kap. 3 § miljöbalken och 1 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614), det vill säga som består av livsmedel- eller köksavfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen (skal, ben och liknande) i hushåll, restauranger, storkök, butiker, personalmatsalar, catering och liknande. I begreppet ingår matavfall som hälls ut i vasken i de fall detta samlas upp avskilt i sluten tank. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (g) ovan. 15 432/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse i) Bestämmelsen föreslås utgå i) Med restavfall avses sorterat brännbart avfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, returpapper samt förpackningar, returpapper, el-avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut. j) Med bygg och rivningsavfall avses i enlighet med 15 kap. 8 § miljöbalken avfall från bygg- och rivningsarbeten. k) Med bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet avses detsamma som i 15 kap. 20 § 4 punkten i miljöbalken. 2. Med renhållare menas Vatten och Avfallskompetens i Norr AB, (Vakin) eller den som anlitas av Vakin. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med permanentbostad avses en 5. Med permanentbostad avses en fastighet som: fastighet som: a) används stadigvarande som a) används stadigvarande som bostad, bostad, b) en fastighet med personer b) under normala förhållanden folkbokförda på enligt skulle användas för stadigvarande folkbokföringslagen (1991:481). bostad, eller c) en fastighet med personer folkbokförda på enligt folkbokföringslagen (1991:481). 6. Med fritidsbostad avses en 6. Med fritidsbostad avses en fastighet som inte utgör fastighet som: permanentbostad enligt 5 a, b och a) används som tillfällig bostad för används som bostad under semester eller annan fritid, eller perioden vecka 20 till vecka 42. b) under normala förhållanden skulle användas som tillfällig bostad för semester eller annan fritid. 7. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, säck, latrinbehållare, fosforfälla, slamavskiljare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av avfall under kommunalt ansvar. 16 433/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse 8. Med små avloppsanläggningar avses slutna tankar, slamavskiljare, fosforfällor, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som inte är allmänna enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, som är dimensionerade för högst 25 personekvivalenter och endast används för hushållsspillvatten som till sin art och sammansättning liknar hushållsspillvatten. Oljeavskiljare- och fettavskiljare innefattas inte av detta begrepp. 9. Med extrabrunn avses en brunn som hör till samma små avloppsanläggning, exempelvis en fördelningsbrunn eller spolningsbrunn. 10. Med fettavskiljare avses en behållare avsedd för avskiljning av fett från spillvatten. Fett från avskiljare vid affär, restaurang, bageri, gatukök och liknande verksamhet ingår i begreppet under kommunalt ansvar. 11. Med latrin avses avfall från torrtoaletter och andra jämförliga lösningar, i enlighet med 15 kap. 20 § 3 miljöbalken. 12. Med gränsgrannar avses två eller fler fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som har en gemensam fastighetsgräns. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken samt till gällande avfallsförordning och andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. Definitioner av vissa avfallsslag anges i bilaga 1. […] UNDANTAG Handläggning av ärenden

4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och hälsoskyddsnämnden, med undantag enligt 26 kap 3 § punkt 2 i miljöbalken. a) Renhållaren har rätt att göra stickprovskontroll av avfall under kommunalt ansvar för att kontrollera avfallsbehållarens innehåll och avfallets sortering i syfte att säkerställa att renheten på avfallet upprätthålls. Med stickprovskontroll avses även plockanalyser som utförs på slumpmässigt utvalt kommunalt avfall i syfte att undersöka avfallets sammansättning i stort. Behållare som innehåller felsorterat avfall kan enligt taxa avgiftsbeläggas. 6 453/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27.

5 § Renhållaren ska särskilt informera hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, konsumentelavfall samt information till hushållen om avfallsförebyggande åtgärder, avfallsförebyggande åtgärder samt konsumentelavfall. Betalning och information

6 § Avgift ska betalas för 1. de åtgärder som kommunen vidtar i syfte att informera hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 12–13 §§ i miljöbalken om avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder. 2. de åtgärder som kommunen vidtar för att underlätta insamling och sortering av återanvändbara produkter från hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 12–13 §§ miljöbalken. 3. den insamling, transport, behandling i form av återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.

7 § Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Sortering och överlämning av avfall under kommunalt ansvar Sortering av avfall

8 § Fastighetsinnehavare, nyttjanderättshavare, hushåll och andra som innehar avfall under kommunalt ansvar ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. 8 § Den som innehar avfall under kommunalt ansvar ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. a) Förpackningsavfall i form av 1. Papper och kartong 2. Plast 3. Metall, 4. Färgat glas, 5. Ofärgat glas 6. plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett sådant retursystem som avses i 4 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, 6. Trä, och 7. Trä, och 7 454/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. 7. Material som inte avses i 1-6 (övrigt förpackningsmaterial) ska enligt 3 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614) sorteras ut från annat avfall. Hushåll ska lämna utsorterade förpackningar enligt 1-7 till ett insamlingssystem som renhållaren tillhandahåller. 8. Material som inte avses i 1-7 (övrigt förpackningsmaterial). Utsorterade förpackningar sorteras enligt 1-8 till ett insamlingssystem som renhållaren tillhandahåller. Hushåll ska sortera ut skrymmande förpackningsavfall från annat avfall under kommunalt ansvar och från förpackningsavfall enligt punkterna 1-7 och lämna det till ett insamlingssystem. Skrymmande förpackningsavfall sorteras ut från annat avfall under kommunalt ansvar och från förpackningsavfall enligt punkterna 1-7 och lämna det till ett insamlingssystem. Plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett retursystem enligt 4 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar ska lämnas till retursystemet. Flyttas till punkt 6. b) Av 3 kap 9 § Avfallsförordningen (2020:614) framgår att den som har en förpackning som innehåller avfall ska se till att förpackningen skiljs från innehållet. Detta gäller dock inte en förpackning som innehåller farligt avfall eller läkemedelsavfall, om förpackningen underlättar den praktiska hanteringen av avfallet. Förpackning som innehåller farligt avfall eller rester av farligt avfall ska i stället hanteras som farligt avfall enligt 4 kap. 19–23 § avfallsförordningen (2020:614). Hushåll ska lämna förpackning som innehåller läkemedelsavfall som inte är farligt avfall till apotek i enlighet med förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. Förpackningar som innehåller läkemedelsavfall som inte är farligt avfall ska lämnas till apoteket i enlighet med förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. c) Returpapper ska enligt avfallsförordningen (2020:614) sorteras ut separat och lämnas till ett insamlingssystem som renhållaren eller renhållarens utförare tillhandahåller. d) Avfall i form av invasiva växter ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och sorteras ut från annat biologiskt avfall som hanteras i enlighet med sorteringsanvisningarna till avfallsföreskrifterna anvisningarna i bilaga 1, tabell 1. e) Bygg- och rivningsavfall i form av schaktmassor som lyder under kommunalt ansvar enligt 15 kap. 20 och 20 a §§ miljöbalken ska sorteras ut samt hanteras i enlighet med bilaga 1. 12 § miljöbalken ska sorteras ut. Icke förorenade massor ska hanteras enligt 15 kap 3 § miljöbalken. f) Ytterligare föreskrifter om sortering återfinns I bilaga 1.

9 § Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter för nyttjanderättshavare, hushåll och andra som nyttjar fastigheten att sortera ut och hålla de olika avfallsfraktionerna åtskilda. Skyldighet att överlämna avfall under kommunalt ansvar

10 § Avfall under kommunalt ansvar ska lämnas till och transporteras bort av renhållaren, om inte annat sägs i dessa föreskrifter och dess bilaga 1. Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten vid överenskommen eller anvisad plats enligt

11 § I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd. Vid tömningstillfället gäller att behållaren ska ska behållaren vara placerad så nära uppställningsplats för sophämtningsfordon som möjligt. Avfallet ska, i den mån det är möjligt, vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1. Glödande avfall får inte lämnas till kommunens avfallshantering. ANLÄGGANDE, UNDERHÅLL OCH SKÖTSEL AV BEHÅLLARE OCH ANNAN UTRUSTNING Anskaffande och ägande

12 § Behållare för uppsamling av avfall under kommunalt ansvar ägs och tillhandahålls av renhållaren. Undantag: Bottentömmande behållare, enskilda avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall, komprimatorer, komprimerande container samt tillbehör till dessa anskaffas och installeras, ägs och underhålls av fastighetsinnehavaren eller fastighetsinnehavaren dit anläggningen är ansluten om anläggningen ligger på annans mark. Matavfallspåsar och latrinbehållare tillhandahålls av renhållaren. Storlekar på behållare, matavfallspåsar och avgifter finns beskrivna i gällande avfallstaxa. Ägare av behållare ansvarar för märkning, reparation och vid behov, utbyte av behållare. När renhållaren eller dess entreprenör ska utföra sådant underhåll av sina behållare ska behållaren vara tillgänglig. Märkning ska ske enligt anvisningar från renhållaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Anvisningar kring detta tillhandahålls av renhållaren.

13 § Avfallskvarn kan kopplas mot separat sluten tank, avsedd enbart för organiskt avfall. 9 456/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Annan anslutning av avfallskvarn till Umeå Vatten och Avfall AB:s avloppsanläggning eller till en enskild avloppsanläggning är inte tillåten. För storkök, restauranger och butiker som har större mängder matavfall kan andra lösningar accepteras efter ansökan hos miljö- och hälsoskyddsnämnden. Anläggande

14 § För anläggande av avfallsutrymme tillhandahålls anvisningar av renhållaren. 8 389/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun.

15 § Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska avståndet mellan uppställningsplats för hämtningsfordonet och anslutningspunkt för tömning inte överstiga tio (10) meter så långt som det är möjligt. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än fem (5) meter, om det inte finns särskilda skäl för annat avstånd. När anläggningen placeras utanför fastigheten och/eller inte placeras i nära anslutning till bostadshuset eller av annan orsak inte enkelt kan lokaliseras ska anläggningen vara tydligt markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. Vid installation av underjordsbehållare och andra bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så den är åtkomlig för kranfordon. Behållaren placeras maximalt fem meter från uppställningsplats från kranbilen kranfordon. Fri höjd ska vara minst 10 meter. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställnings-plats och behållare får vara högst +/- 2 två (2) meter. Tömning av underjordsbehållare och andra bottentömmande behållare kan erhållas erbjuds inom område markerat i bilaga 2. Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon med kran kranfordon. Anläggningar som ska tömmas med kran får inte installeras så att avståndet mellan fordonets uppställningsplats och filterkassettens eller säckens lyftanordning överstiger fem (5) meter vid en maximal torrvikt på 1000 kg eller tio (10) meter vid en maximal torrvikt på 500 kg. Den fria höjden ska vara minst tio (10) meter över kranfordonet och mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfiltret. På minireningsverk ska det tydligt framgå var slamtömning ska ske. Det ska även finnas tydliga tömningsinstruktioner tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. Lock eller manlucka får väga högst 15 kg, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 25 kg och vara försedd med någon form av handtag, om inte särskilda skäl föreligger. Slutna tankar skall ha fungerande klokoppling alternativt tillgänglig manlucka. Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran. Behållaren ska placeras maximalt fem (5) meter från uppställningsplats från kranbilens uppställningsplats. Fri höjd ska vara minst tio (10) meter. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och behållare får vara högst +/- två (2) meter. Tas bort, se tidigare stycke. Bottentömmande behållare ska bestå av ett fack. Delade behållare är inte tillåtna. 10 457/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Tömning av bottentömmande behållare kan erhållas inom område markerat i bilaga 2.Tas bort, se tidigare stycke.

16 § Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Fastighetsinnehavaren ska beställa sluttömning av renhållaren. Rengöring och tillsyn

17 § Fastighetsinnehavaren och vid behov nyttjanderättshavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. En enskild avloppsanläggning ska vara funktionsduglig, dvs. inte ha trasiga insatser, möjliggöra fortsatt rening samt vara försedd med tät botten och täta väggar. Behållare, samt inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering, ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. 9 390/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i behållare eller säck

18 § Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare ska så långt som möjligt vara fri från snö och is vid hämtningstillfället. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Vid tömningstillfället gäller att behållarens placering ska vara placerad så nära uppställningsplats för sophämtningsfordon som möjligt. Behållare ska placeras och vändas så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Ytterligare anvisningar kring detta tillhandahålls av renhållaren. Renhållare ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren.

19 § Behållare för uppsamling av latrin ska köpas och lämnas till behandling på återvinningscentralerna i Umeå kommun. Latrinbehållare kan mot avgift efter beställning hos renhållaren hämtas vid fastigheten. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska försluta latrinbehållare och rengöra den på utsidan innan hämtning sker Latrinbehållare ska endast användas till latrin i form av urin, avföring och toapapper. Behållaren får inte inneslutas i annat emballage, varken i behållaren eller runt den. Fylld behållare får väga max 15 kg. Åtgärder inför hämtning av övrigt avfall under kommunalt ansvar från anläggningar

20 § Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda anläggning så att tömning kan ske med det fordon som används. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. 11 458/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Enskilda avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lättillgängliga för tömning. Lock eller manlucka får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Höjdskillnaden mellan hämtningsfordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än fem (5) meter, om det inte föreligger särskilda skäl. Lock eller manlucka får väga högst 15 kg, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 25 kg, och vara försedd med någon form av handtag, om inte särskilda skäl föreligger. Slutna tankar skall ha fungerande klokoppling alternativt tillgänglig manlucka. Om anläggningen är placerad utanför fastigheten och/eller inte är placerad i nära anslutning till bostadshuset eller av annan orsak inte enkelt kan lokaliseras ska anläggningen vara tydligt markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. Tydliga instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet. Tömning av extrabrunn ska ske från samma uppställningsplats, vid samma tillfälle och med samma tömningsteknik som ordinarie tömning av anläggningen. Renhållare ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas till renhållaren. Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd enligt 15 §. Renhållaren har rätt att lämna kvar vattenfasen i slamavskiljare efter verkställd slamtömning. Fastighetsägare/nyttjanderättshavare kan beställa heltömning på grund av tillverkarens anvisningar eller andra särskilda skäl. Filtermaterial i lösvikt ska vara förpackat. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. Anläggningar med sugbart filtermaterial i lösvikt som tillkommit innan den 28 november 2016 är undantagna från kravet att filtermaterial ska vara förpackat.

21 § Grov- och trädgårdsavfall Skrymmande avfall och trädgårdsavfall ska lämnas vid kommunens återvinningscentral. För åtkomst/tillträde till anläggningen gäller en begränsad fordonsvikt på max 3,5 ton, vilket motsvarar en personbil med släp. Grov- och trädgårdsavfall Skrymmande avfall och trädgårdsavfall kan även hämtas vid fastigheten. Avfallet ska vid hämtningstillfället vara placerat vid tomtgräns vid gata eller vid farbar väg med vändmöjligheter för lastbil. Avfallet ska buntas eller förpackas i lämpligt emballage samt förses med märkning med fastighetsägarens namn.

22 § som anger att returpapper ska lämnas på kommunens återvinningsstation alternativt hämtas av kommunen anlitad entreprenör vid fastigheten. Tabell 1. Avfall under kommunalt ansvar med formuleringen att returpapper lämnas till kommunens insamlingssystem för returpapper. Den ändrade formuleringen i 8 § kan tolkas så att alla utsorterade förpackningsfraktioner, även från verksamheter, ska lämnas till ett system som renhållaren tillhandahåller. Denna formulering behöver ses över. Tidigare användes begreppet hushåll men det är borttaget i förslaget: ”Utsorterade förpackningar sorteras ut enligt 1–8 till ett insamlingssystem som renhållaren tillhandahåller.” Avfall från fettavskiljare nämns på flera ställen i föreskriften och bör ses över utifrån de beslutade ändringarna i avfallslagstiftningen. I tabell 3 står att ”Fett från fettavskiljare hämtas av renhållaren.” Samma resonemang kring andrahandsansvar för kommunerna gäller matfettsavfall från verksamheter, vilket också behöver korrigeras. Detta tas upp i Tabell 3. Exempel på avfall från verksamheter ”Matfett och frityrolja hämtas av renhållaren.” I beskrivningen av hanteringen av avfallsslaget förpackningar från verksamheter är instruktionen i Tabell 3. Exempel på avfall från verksamheter att det ska ”Lämnas till någon av kommunens återvinningsstationer eller återvinningscentraler alternativt fastighetsnära insamling.” Verksamheter får inte lämna avfall på återvinningsstationer eller återvinningscentraler så skrivningen behöver justeras så att det blir korrekt. Hämtningsintervall 4 421/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse Föreskriften bör kompletteras med hämtningsintervall för returpapper. Det behöver vara tydligt för hämtställen som är boenden (t.ex. vård- och omsorgsboenden och gruppboenden) och samlokaliserade verksamheter vilken hämtningsfrekvens som är möjlig. Hämtningsintervall för plast, kartong, metall och glas för flerbostadshus och verksamheter anges i 26 § punkt 4 punkt 2 under avsnittet matavfall. Definitioner och begrepp I 8 § c regleras hanteringen av invasiva arter men definition saknas vilket bör införas. Lämpligtvis görs definitionen genom hänvisning till annan lagstiftning så att den förblir aktuell. Ytterligare information om hanteringen av invasiva arter finns i tabell 1 Avfall under kommunalt ansvar. Det är viktigt att det tydligt framgår vilka arter som omfattas så att det blir tydligt hur avfallet ska hanteras. Välj vilket begrepp som ska användas för permanentbostad och fritidsbostad. Permanentbostad och fritidsbostad definieras i 2 § punkt 5 respektive 6 men i 26 § avsnitten om restavfall och matavfall föreslås ändring till begreppen småhus med permanentboende respektive småhus med fritidsboende. I fortsättningen av 26 § avsnittet om små avloppsanläggningar används uttrycket fritidsbostad. Den varierande terminologin skapar otydlighet. Begreppsanvändningen bör vara konsekvent genom hela dokumentet. Ett förtydligande kring att den hantering av animaliska biprodukter som beskrivs i tabell 3 Exempel på avfall från verksamheter gäller butiksavfall. Det förklaras i definitionen 2 § g men behöver för att det ska vara tydligt även stå med i tabell 3, s 37. Förslag på formulering i fet stil: Andra animaliska biprodukter (ABP) än döda sällskapsdjur och matavfall från butiksverksamheter. Tillämpa genomgående datum eller veckor så att otydlighet undviks. Nu används veckor i 2 § punkt 6 men datum i t.ex. 25 § punkt 4 och 26 § punkt 3. Dragväg Förtydliga att dragvägen omfattar hela sträckan fram till den plats där hämtning sker. Övriga synpunkter gäller förtydligande av avfallskärlens placering, vilket är särskilt viktigt vid planering av nya områden. I praktiken förekommer det att avfallskärl placeras på trottoaren i samband med tömning. Principen bör dock vara att avfallskärlen placeras inom den egna fastigheten. Det finns därför ett behov av förtydliganden för att hantera situationer där avvikelser uppstår". Exempel på förtydligande förslag inom paragraferna nedan är skrivna i fet text.

23 §. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av avfall under kommunalt ansvar från fastigheten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa renhållaren om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. 7 388/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. a) Fastighetsinnehavare, nyttjanderättshavare, hushåll och andra avfallsproducenter får själva genom egen personal, medlem i hushållet, personal beviljad med stöd av socialtjänstlagen eller annan lag om särskilt stöd transportera skrymmande avfall, trädgårds- och parkavfall, farligt avfall, bygg- och rivningsavfall samt annat avfall under kommunalt ansvar som markerats i bilaga 1, till den eller de platser i kommunen där kommunen tar emot sådant avfall. Emballering av avfall under kommunalt ansvar samt placering av behållare

24 § Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick. Detta ansvar gäller även i de fall avfallet lämnas på en plats som anvisats eller överenskommits enligt 23 §. Svar • Ansvarsfördelningen mellan kommunen och verksamhetsutövare samt kommunens roll har förtydligats. • 8 § b har ändrats från b) Returpapper ska enligt avfallsförordningen (2020:614) sorteras ut separat och lämnas till ett insamlingssystem som renhållaren eller renhållarens utförare tillhandahåller. till b) Returpapper ska enligt avfallsförordningen (2020:614) sorteras ut separat och lämnas till ett insamlingssystem. • 22 § har förtydligats och omformulerats: Returpapper ska lämnas på renhållarens återvinningsstationer. Returpapper kan även hämtas hos hushållen vid fastigheten av entreprenör som kommunen anlitat. • I bilaga 1, tabell 1 står nu: Lämnas till insamlingssystem för returpapper. • 8 § har förtydligats så att det framgår att det är kommunalt avfall under kommunalt ansvar som avses. 6 423/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse • I tabell 3 har skrivningen om matfetter och frityroljor tagits bort. Instruktionen för hämtning/lämning av fett från fettavskiljare har förtydligats. • I lagstiftningen finns inget krav på att returpapper ska hämtas fastighetsnära (26 § i föreskriften). • I 2 § avsnittet Definitioner har en hänvisning till förordning (2026:311) om invasiva främmande arter lagts till. • Begreppen permanentbostad respektive fritidsbostad används i föreskrifterna. • Andra animaliska biprodukter (ABP), har förtydligats med att hanteringen gäller torghandel och butiker där kommunen har andrahandsansvar. • I föreskrifterna har uppdatering av perioden för säsongshämtning uppdaterats, från specifika datum till att det gäller från vecka 20 till vecka 42. • 11, 15 och 18 §§ har skrivningen i fet stil inte lagts till med motiveringen att det inte är möjligt att ställa krav på detta inom hela det geografiska hämtningsområdet. • 21 § har reviderats med tillägget: inom den egna fastigheten i direkt anslutning till tomtgräns mot… Den önskade hänvisningen till 23 § har bortsetts från med motiveringen att hämtning av trädgårdsavfall sker vid enstaka tillfällen, likaså skrymmande avfall. • 23 § tillägg har gjorts: normalt inom den egna fastigheten i direkt anslutning till fastighetsgränsen… • 24§ ändringen har inte lagts till med motiveringen att det är svårt för abonnenten /-erna att upprätthålla i de fall det handlar om regionala och statliga vägar. 7 424/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden Övergripande synpunkter Nämnden anser att många av de föreslagna ändringarna saknar tydliga motiv till varför ändring sker. Vissa ändringar har sin grund i ändringar inom lagstiftningen, så som införandet av fastighetsnära insamling av avfall medan andra är mer oklara. Nämnden anser därför att underlaget behöver kompletteras med tydliga förklaringar och motiv till de föreslagna ändringarna. Detta för att man ska kunna ta ställning till dels varför ändringen är motivering, dels för att kunna bedöma ändringens effekt. Det ger också viktigt underlag i de fall tolkning av bestämmelsen behövs för en korrekt tillämpning. Nämnden vill också uppmärksamma om att regeringen har beslutat om ett nytt 15 kapitlet i miljöbalken som gör att lagrumshänvisningarna till stor del är inaktuella efter den 1 juli 2026. Ändringar har också skett i avfallsförordningen samt andra förordningar meddelande med stöd av miljöbalken inom avfallsområdet, vilket behöver kontrolleras så att eventuella lagrumshänvisningar inte blir inaktuella efter ikraftträdandet av avfallsföreskrifterna. Synpunkter till specifika ändringar Definitioner – 2 § I förslaget till ändring av föreskrifterna om avfallshantering föreslås att begreppet ”Kärl och säckavfall” utgår och i stället ersätts med begreppet ”Restavfall”. Nämnden konstaterar att vissa bestämmelser i föreskrifterna är beroende av begreppet ”Kärl och säckavfall” för att fungera på avsett sätt. Ett exempel är exempelvis möjligheten till uppehåll från hämtning av avfall. Nämnden bedömer att innebörden av § 39 genom den föreslagna ändringen av ”Kärl och säckavfall” delvis får en annan innebörd. Bestämmelsen gör det nu möjlighet att ansökan om uppehåll från hämtning när det gäller allt avfall under kommunalt ansvar, det vill säga en utvidgning av fler avfallsfraktioner och inte endast kärl och säckavfall (alltså den gröna och bruna tunnan). Enligt nämndens bedömning är det genom den nu föreslagna skrivningen möjligt att ansökan om uppehåll från hämtning av såväl avfall från avloppsanläggningar, matavfall, restavfall och förpackningsavfall. Det torde inte vara meningen att så ska vara möjligt med hänvisning till särskilda bestämmelser koppat till uppehåll från hämtning av avfall från avloppsanläggningar. Nämnden föreslår därför att ändringen i den delen inte ska genomföras samt att begreppet ”Kärlavfall” införs för att behålla bestämmelsernas nuvarande syfte. Som följd av denna ändring föreslås också en justering av definitionen till begreppet ”Restavfall”. Definitionen innehåller begreppet ”Kärl och säckavfall” och nämnden anser att det inte behövs eftersom det inte fyller någon funktion i definitionen. Av den anledningen föreslås att begreppet ”Kärl och säckavfall” utgår i definitionen av restavfall. För vissa av undantagen i föreskrifterna har särskiljning gjorts mellan permanentbostäder och fritidsbostäder. I samband med ändringarna av föreskrifterna 8 425/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse 2024 föreslogs att definitioner av dessa begrepp skulle införas. Den föreslagna definitionen av permanentbostäder och fritidsbostäder fick dock en annan formulering i samband när kommunfullmäktige senare skulle besluta om bestämmelsen. Den del av definitionen som togs bort var den del av bestämmelsen som avsåg att klargöra vad fastigheten skulle tillhöra för begrepp när den inte används under normala förhållanden, exempelvis vid dödsfall eller längre semester utomlands. Det är oklart varför den föreslagna definitionen ändrades. Det problem som nämnden tog upp i sitt yttrande vid ändringarna 2024 kvarstår, nämligen att det blir problematiskt när en fastighet varken har en person folkbokförd på fastigheten eller inte används stadigvarande som bostad varken på sommaren eller i övrigt. Att en fastighet inte nyttjats under en begränsad tid innebär inte nödvändigtvis att fastigheten går från att vara en permanentbostad till en fritidsbostad. För att avgöra detta måste det bedömas hur fastigheten skulle nyttjas under normala förhållanden. Till hjälp för denna bedömning bör också omkringliggande fastigheters nyttjande ha betydelse. En fastighet som är belägen inom ett villakvarter där medborgare normalt är bosatta bör under normala förhållanden anses användas som en permanentbostad och inte som en fritidsbostad. Det kan dock finnas situationer där de omkringliggande fastigheternas nyttjande inte ger tillräckligt stöd för att kunna klassificera fastigheten. Exempelvis glest bebyggda platser eller platser med inslag av både permanentbostäder och fritidsbostäder. I ett sådant fall behöver en bedömning i det enskilda fallet göras av samtliga omständigheter som ligger till grund för fastighetens nyttjande för att bestämma hur fastigheten ska klassificeras enligt föreskrifterna. Om personer står skriven på en fastighet inom ett område som domineras av fritidshus ska fastigheten dock inte anses som fritidsbostad utan som permanentbostad. Av den anledningen anser nämnden att definitionen av vad en permanentbostad och fritidsbostad är ska kompletteras med skrivningen om att det även gäller en fastighet som under normala förhållanden skulle användas stadigvarande som bostad respektive används som tillfällig bostad för semester eller annan fritid eller skulle ha använts för det ändamålet under normala förhållanden. Det föreslås en ändring av datumet för när en fastighet avser utgöra en fritidsbostad. Tidigare har det använts ett fast datum men nu föreslås särskilda veckor. Som nämnden får förstå handlar detta om att de fasta datumen kan infalla mitt i en vecka vilket kan påverka renhållarens möjlighet att hämta avfall. Nämnden anser dock att en fastighet kan användas som bostad för semester eller annan fritid även utanför den tidsangivelsen som anges i bestämmelsen. Fastigheten bör fortfarande betraktas utgöra en fritidsbostad. Mot denna bakgrund finns det skäl att ifrågasätta om en tidsmässigt avgränsad definition är ett ändamålsenligt sätt att avgöra vad som ska anses utgöra en fritidsbostad. En fastighets klassificering bör i stället ta sin utgångspunkt i dess faktiska användning och syfte, snarare än i en på förhand fastställd tidsperiod. Om en fastighet huvudsakligen används för fritidsändamål bör 9 426/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse den också betraktas som en fritidsbostad oavsett under vilka delar av året användningen sker. Att hämtning av avfall endast sker under perioden 15 maj till den 15 oktober bör eventuellt inte utgöra skäl nog att kräva att ägaren ska skaffa ett abonnemang för permanentbostad. Detta kan lösas genom att bestämmelsen ändras så att det endast är syftet med bostaden som ska beaktas. Det är trots allt många som använder sitt fritidshus även på vintern vilket innebär att det även finns ett behov av borttransport av avfall. Bestämmelsen i 10 § a) bör kompletteras med att kärl och säckavfall från fritidsbostäder under perioden 15 oktober till och med 15 maj får transporteras i enlighet med lydelsen i 10 § a). Avfallet bör exempelvis transporteras till permanentbostaden för vidare borttransport av renhållaren. Om kommunen ska erbjuda hämtning med ett visst intervall även under vinterhalvåret bör därefter utredas. I särskilda bestämmelser, framför allt i § 26, framkommer nya begrepp så som småhus och flerbostadshus. Dessa begrepp har ingen definition. Nämnden anser att dessa begrepp behöver definieras eftersom det har stor betydelse för hur hämtningsintervallen ska tillämpas. Den nuvarande definitionen av permanentbostäder anser nämnden inte avgränsats till att endast omfatta fastigheter bestående av friliggande byggnader utan kan även avse en fastighet med en byggnad innehållande två eller fler lägenheter. Nämnden anser dock att småhus bör avse friliggande byggnader som inrymmer ett hushåll. Detta aktualiserar dock gränsdragningsproblem, exempelvis hur friliggande byggnader med två lägenheter ska klassificeras – om dessa ska anses utgöra flerbostadshus? Ytterligare ett exempel är fastigheter där ett attefallshus uppförts och hyrs ut. Det är oklart om sådana situationer medför att fastigheten ska klassificeras som flerbostadshus. Mot denna bakgrund anser nämnden att begreppen småhus och flerbostadshus behöver definieras och förtydligas. Hämtningsintervall – 26 § Nämnden konstaterar att de föreslagna förändringarna innebär att hämtningsintervallet för restavfall ändras från nuvarande en gång varannan vecka till en gång var sjätte vecka. Samtidigt föreslås att hämtning av plast- och pappersförpackningar ska ske med ett intervall om var sjätte vecka. Såvitt nämnden kan förstå har Vakin genomfört tester av de nya hämtningsintervallerna inför förslaget. Resultaten av dessa försök har dock inte redovisats i samband med det aktuella förslaget, vilket försvårar nämndens möjligheter att bedöma om förändringarna är lämpliga. Nämnden anser att det saknas tillräckligt underlag som visar hämtningsintervall kan införas utan att det uppstår olägenheter för människors hälsa eller för miljön. Exempelvis har det inte redovisats någon analys av risken för luktproblem, skadedjur 10 427/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse eller hygieniska olägenheter, särskilt under varmare perioder eller i tätbebyggda områden. Inte heller framgår det hur olika hushållstyper, såsom barnfamiljer eller hushåll med begränsat utrymme för avfallsförvaring, påverkas av de föreslagna förändringarna. Nämnden anser vidare att det bör förtydligas vilka hämtningsintervall som erbjuds om tätare tömning behövs. Det bör också anges vad som händer i slutet på hämtningssäsongen för fritidsbostäder. Kommer samtliga avfallsbehållare tömmas inför slutet eller kan det finnas risk att avfall lämnas i behållare till nästa hämtningssäsong? Vidare framgår det av förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar, särskilt 6 kap. 4 §, att kommunen senast den 1 januari 2027 ska tillhandahålla fastighetsnära insamling av avfall som består av pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar. Mot denna bakgrund noterar nämnden att det i det aktuella förslaget saknas en tydlig redovisning av hur kommunen avser att uppfylla detta krav. Det saknas uppgifter om insamling av glas- och metallförpackningar från permanentbostäder och fritidshus. I förslaget framgår endast att glas- och metallförpackningar ska hämtas en gång per månad från flerbostadshus. Det framgår inte om motsvarande tjänst kommer att erbjudas småhus och fritidsbebyggelse, eller om dessa fastigheter även fortsättningsvis hänvisas till återvinningsstationer. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att det är oklart om kommunen har för avsikt att fullt ut uppfylla kraven på fastighetsnära insamling enligt producentansvarsförordningen, eller hur ett sådant system i så fall ska utformas för att omfatta samtliga berörda fastighetstyper och avfallsslag. Nämnden anser därför att förslaget behöver kompletteras i den delen. Samtidigt vill nämnden framhålla att den är positiv till införandet av fastighetsnära insamling. Ett sådant system bedöms kunna öka mängden avfall som sorteras ut för materialåtervinning i stället för att gå till förbränning. Vidare innebär fastighetsnära insamling en förenkling för hushållen, då behovet av att själva transportera förpackningsavfall till återvinningsstationer minskar. Detta kan förväntas leda till ökad sorteringsgrad och bättre utsortering av olika avfallsfraktioner. Nämnden ser även ytterligare fördelar med fastighetsnära insamling, såsom ökad tillgänglighet och likvärdig service för olika hushållsgrupper, inklusive äldre och personer med begränsad rörlighet. Systemet kan också bidra till minskad nedskräpning vid återvinningsstationer samt minskade transporter från hushållens sida, vilket i sin tur kan ge positiva effekter på både närmiljö och klimat. Gemensamma avfallsbehållare – 38 § Det föreslås att även behållare för förpackningsavfall ska kunna delas. Nämnden bedömer att det kan bli svårt att rymma allt förpackningsavfall om hushåll ska dela dessa behållare med hänsyn till hämtningsintervallet. Det saknas underlag för hur man har kommit fram till att delning kan ske enligt förslaget. Samtidigt är nämnden positiv till möjligheten att dela avfallsbehållare men för att kunna ta ställning till eventuella risker kopplat till nedskräpning eller annan olägenhet bör ett underlag 11 428/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse presenteras som styrker att det är möjligt utan att sådana problem uppstår. Störs risk för olägenheter bör vara om tre hushåll ska dela på avfallsbehållare. Nämnden ställer sig frågan till om det är nödvändigt att ha kvar villkoret om att de som ska dela behöver ha samma hämtningsintervall när alla mer eller mindre kommer få samma hämtningsintervall. Frågan är i stället om tanken är att endast en typ av fastigheter (permanentbostäder eller fritidsbostäder) ska kunna dela med varandra så att inte situationer uppstår där en permanentbostad vill dela med ett fritidshus. I sådana fall bör bestämmelsen formuleras annorlunda så att detta blir tydligare. Uppehåll i hämtning – 39–42 §§ Bestämmelsen innebär, såsom den nu är utformad, en utvidgning av möjligheten att ansöka om uppehåll från hämtning till att omfatta samtliga avfallsfraktioner som ingår i kommunalt avfall, och inte enbart kärl- och säckavfall. Enligt nämndens bedömning medför den föreslagna lydelsen att det i praktiken blir möjligt att ansöka om uppehåll från hämtning av såväl matavfall och restavfall som förpackningsavfall och avfall från avloppsanläggningar. Detta framstår dock inte som en avsedd konsekvens av regleringen, särskilt med hänsyn till att det redan finns särskilda bestämmelser som reglerar uppehåll från hämtning av avfall från avloppsanläggningar. Den nuvarande utformningen riskerar därför att skapa oklarheter i tillämpningen samt överlapp mellan olika bestämmelser. Mot denna bakgrund anser nämnden i första hand att begreppet ”kärlavfall” bör behållas, i syfte att avgränsa tillämpningsområdet och säkerställa en tydlig och förutsebar reglering. Om avsikten i stället är att begreppet ”kommunalt avfall” ska ligga till grund för möjligheten till uppehåll, bör detta få ett mer genomgripande genomslag i regelverket. I ett sådant fall bör bestämmelserna vara konsekvent utformade så att samma principer gäller för samtliga berörda avfallsslag. Detta innebär att nuvarande särreglering, såsom den som återfinns i § 41 avseende avfall från avloppsanläggningar, bör tas bort. För att få till en sammanhållen lösning behöver i stället relevanta delar av den nuvarande regleringen i § 41 arbetas in i den generella bestämmelsen om uppehåll i 39 §. I detta sammanhang bör det då tydliggöras att uppehåll endast kan medges under de förutsättningar som anges i § 41. Tidsbegränsningen behöver också förtydligas så att tidsgränsen inte ändras. Nämnden föreslår dock inte att denna ändring ska genomföras utan förespråkar i stället att återinföra begreppet ”kärlavfall”. Nämnden har i samband med tidigare ändring av avfallsföreskrifterna framfört synpunkter om att det bör införas ett smidigare sätt att hantera få uppehåll från hämtning av avfall för fritidsbostäder. Nämnden föreslog att uppehåll från hämtning av avfall vid fritidsbostäder ska hanteras av renhållaren genom ett 12 429/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse verkställighetsförfarande. På detta sätt blir det enklare för fritidshusägare som inte kommer använda sitt fritidshus en säsong att få möjlighet till uppehåll. Nämnden föreslog mot denna bakgrund att uppehåll i hämtning av avfall för fritidsbostäder skulle kunna hanteras av renhållaren genom ett verkställighetsförfarande, i stället för genom individuell prövning av nämnden. Ett sådant förfarande skulle innebära en avsevärd förenkling för såväl fastighetsinnehavare som nämnden, då fritidshusägare som exempelvis inte avser att nyttja sin fastighet under en säsong på ett enkelt sätt skulle kunna begära uppehåll det året. Förslaget infördes dock inte, med hänvisning till att det ansågs kunna innebära en överlåtelse av myndighetsutövning till renhållaren. Nämnden vill i detta sammanhang framhålla att det föreslagna förfarandet inte var avsett att innebära någon sådan överlåtelse. Det är fullt möjligt att utforma föreskrifterna på ett sådant sätt att hanteringen av uppehåll utgör verkställighet av tydligt angivna och objektivt utformade kriterier. Genom att i föreskrifterna ange klara och tydliga kriterier för när uppehåll ska medges – exempelvis kopplat till nyttjandegrad, tid på året eller begäran inom viss tidsfrist – kan utrymmet för bedömningar begränsas i sådan utsträckning att renhållarens roll inskränks till att verkställa redan beslutade regler. Detta skiljer sig från myndighetsutövning, där en självständig prövning och bedömning i det enskilda fallet görs. Nämnden vill därför betona att det finns möjlighet att uppnå ett mer effektivt och användarvänligt system utan att frångå gällande rättsliga ramar kring myndighetsutövning. I det nu aktuella förslaget har möjligheten för fritidshusägare att ansöka om uppehåll från hämtning av avfall tagits bort eller i praktiken kraftigt begränsats. I stället uppställs krav på längre sammanhängande uppehåll för att sådan möjlighet ska föreligga. Mot denna bakgrund anser nämnden att frågan bör övervägas på nytt, med särskilt fokus på att möjliggöra en förenklad hantering genom verkställighet. Nämnden föreslår därför lämpliga författningsändringar av förslaget. Nämnden föreslår även att längden som gäller hur länge en fastighet inte nyttjas för att ett uppehåll ska kunna beviljas ska ändras från åtta månader till 12. Detta eftersom det handläggningsavgiften för ansökan många gånger blir en dyrare vid kortare uppehåll. Övergångsbestämmelser Enligt förslaget föreslås en ändring av 15 och 20 §§ och innebär att lock på avloppsanläggningar får högst väga 25 kg jämfört mot tidigare 35 kg. I underlaget presenteras inget motiv till varför vikten sänks med 10 kg men det får antas att det 13 430/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse har att göra av arbetsmiljöskäl. Det är oklart hur bestämmelsen ska tillämpas på befintliga lock. Anser man att befintliga lock som idag väger 35 kg ska bytas ut till lock som väger maximalt 25 kg? På grund av oklarheten föreslås i stället att en övergångsbestämmelse införs som anger att bestämmelsen endast ska tillämpas på nya lock som installeras efter ikraftträdandet av föreskrifterna. Detta innebär att befintliga lock inte behöver bytas ut. Bilaga 1 – sortering och lämning av avfall Som en följd av införandet av fastighetsnära insamling av förpackningsavfall föreslås i huvudsak ändrade bestämmelser om hur olika avfallsslag ska emballeras. Kraven på emballering bör ses som en försiktighetsåtgärd i syfte att minska risken för olägenheter i samband med avfallsinsamlingen. Vid fastighetsnära insamling finns en risk att avfall sprids med vinden och orsakar nedskräpning eller andra olägenheter. Mot denna bakgrund föreslås krav på emballering av förpackningsavfall. Det är dock otydligt om och i vilken omfattning dessa krav faktiskt avses gälla samt hur insamlingen i praktiken ska genomföras. Det framgår exempelvis att plastförpackningar ska emballeras i plastpåse, men det saknas motsvarande tydlighet avseende övriga förpackningsavfall. Det är även viktigt att det tydliggörs vad emballaget ska bestå av. Frågor uppstår exempelvis kring huruvida det är tillåtet att lägga pappersförpackningar i plastpåsar eller om annan typ av emballering avses. Sådana aspekter behöver klargöras för att säkerställa en enhetlig och funktionell tillämpning av bestämmelserna. Det är också viktigt att det är tydligt om olika krav gäller för emballering av förpackningsavfall vid exempelvis småhus och flerbostadshus. Detta behöver därför förtydligas i föreskrifterna, särskilt vad gäller vilka krav som gäller för emballering av olika typer av förpackningsavfall. Författningsförslag Nedan anges endast nämndens förslag till ändringar av nya föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Hela förslaget finns i beslutsunderlaget. Förslagets lydelse anges i kolumnen till vänster och miljö- och hälsoskydds förslag på ändringar anges till höger. Ändringarna i bestämmelserna är kursiverad. Om ingen ändring föreslås löper texten över båda kolumnerna. Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun INLEDANDE BESTÄMMELSER […] 14 431/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse Definitioner

25 § Umeå kommun är uppdelat i sex hämtningsområden för avfall under kommunalt ansvar. Avvikelser från föreskrifterna gällande hämtningsområden redovisas nedan. 1. Fastland och öar med fast broförbindelse för tunga fordon Vid samlad fritidshusbebyggelse på fastlandet finns gemensamma uppställningsplatser för avfallsbehållare. För fritidsbostad som uppförts på öar gäller att avfallet ska lämnas vid närmaste gemensamma uppställningsplats för avfallsbehållare på fastlandet. 2. Öar som saknar bro- eller färjeförbindelse Vid permanentbostad hänvisas plats för uppställning av sopkärl avfallsbehållare på fastlandet. För fritidsbostad som uppförts på öar gäller att avfallet ska lämnas vid närmaste gemensamma uppställningsplats för avfallsbehållare på fastlandet. Öar utan bro- eller färjeförbindelse omfattas inte av kommunal slamtömning. 3. Norrbyskär 13 460/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Avfall under kommunalt ansvar lämnas i anvisade behållare på fastlandet. Slamtömning kan endast erbjudas inom perioden 1 maj - 30 september. Enbart heltömning är möjligt. 4.Holmön Avfall under kommunalt ansvar lämnas i anvisade behållare. Fritidshussäsong avser 15 maj- 15 oktober. Slamtömning sker schemalagt under fritidshussäsong, då färjeförbindelse för tunga fordon finns. 5. Underjordsbehållare Bottentömmande behållare, område enligt bilaga 2. 6. Veckohämtningsområde, område enligt bilaga 3. Hämtningsintervall

26 § Ordinarie hämtning av avfall under kommunalt ansvar sker med de intervall som framgår nedan: KKäärrll-- oocchh ssääcckkaavvffaalllll 1. Från permanentbostäder sker hämtning av avfall under kommunalt ansvar en gång varannan vecka. Restavfall 1. Från småhus med permanentboende sker hämtning av restavfall en gång var sjätte vecka. Finns det behov av tätare tömning kan detta erbjudas. 2. Från flerbostadshus och verksamheter sker hämtning av avfall under kommunalt ansvar varannan vecka. Veckohämtning erbjuds inom det område som anges enligt bilaga 3 om behov finns av utrymmesskäl vid befintliga avfallsutrymmen, betydande avfallsmängder eller att behov av borttransport finns för att undvika risk för olägenhet. 3. Från fritidsbostad sker hämtning av avfall under kommunalt ansvar en gång varannan vecka under perioden 15 maj till 15 oktober. 3. Från fritidsbostäder hämtas avfall under kommunalt ansvar en gång var sjätte vecka under perioden vecka 20 till vecka 42. 4. Under förutsättning att olägenhet ej uppstår kan hämtningsintervall för underjordsbehållare och andra bottentömmande behållare samt komprimerande behållare för restavfall utsträckas till en gång var fjärde vecka. Matavfall 1. Från småhus med permanentboende sker hämtning av matavfall en gång varannan vecka. 2. Från flerbostadshus och verksamheter sker hämtning av matavfall varannan vecka. Veckohämtning erbjuds inom det område som anges enligt bilaga 3 om behov finns av utrymmesskäl vid befintliga avfallsutrymmen, betydande avfallsmängder eller att behov av borttransport finns för att undvika risk för olägenhet. 3. Från småhus med fritidsboende sker hämtning av avfall under kommunalt ansvar en gång varannan vecka under veckorna 20 till 42. 4. Under förutsättning att olägenhet ej uppstår kan hämtningsintervall för bottentömmande behållare samt komprimerande behållare för matavfall utsträckas till en gång var fjärde vecka. 14 461/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Förpackningsavfall 1. Från småhus med permanentboende sker hämtning av plast- och pappersförpackningar en gång var sjätte vecka. 2. Från flerbostadshus sker hämtning av plast- och pappersförpackningar varannan vecka. Veckohämtning erbjuds inom det område som anges enligt bilaga 3 om behov finns av utrymmesskäl vid befintliga avfallsutrymmen, betydande avfallsmängder eller att behov av borttransport finns för att undvika risk för olägenhet. För glas- och metallförpackningar sker hämtning en gång i månaden. 3. Från småhus med fritidsboende sker hämtning av plast- och pappersförpackningar en gång var sjätte vecka under perioden 15 maj till 15 oktober. 4. Under förutsättning att olägenhet ej uppstår kan hämtningsintervall för bottentömmande behållare samt komprimerande behållare för papper- och plastförpackningar utsträckas till en gång var sjätte vecka. Små Enskilda avloppsanläggningar 5. Tömning av små avloppsanläggningar: a) Från en- eller tvåbostadshus och flerfamiljshus för permanentbostad med ansluten vattentoalett sker tömning minst en (1) gång per år. Undantag minireningsverk och sluten tank som kräver annat i enlighet med punkt d och e. b) Från fritidsbostad med ansluten vattentoalett sker tömning minst en (1) gång vart tredje år. Undantag minireningsverk och sluten tank som kräver annat i enlighet med punkt d och e. c) Tömning av brunnar för bad-, disk-, och tvätt-vatten sker minst en (1) gång vartannat år från permanentbostäder och minst vart fjärde år från fritidsbostad. d) För minireningsverk ska tömning ske enligt leverantörens anvisningar om inte miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat annat. e) Tömning av sluten tank beställs hos renhållaren av fastighetsägare eller nyttjanderättshavare. f) Fastighetsinnehavaren ansvarar för att avloppsanläggningen vid behov efter tömning återfylls med vatten. g) Fastighetsinnehavaren ansvarar för att byte av fosforfilter sker enligt leverantörens anvisningar och intervall. Filtermaterial 6. Hämtning av fosforfiltret görs av renhållaren. Om farbar väg fram till brunn med fosforfilter saknas, ansvarar fastighetsägaren för att fosforfiltret lyfts i och ur brunnen och transporteras fram till farbar väg. Fosforfiltret ska finnas tillgängligt vid väg när hämtningsansvarig aviserat om hämtning. Fett 7. Fettavskiljare ska tömmas enligt leverantörens anvisningar, men minst två (2) gånger per år. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att fettavskiljare vid behov töms oftare samt att fettavskiljaren efter tömning återfylls med vatten. 15 462/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Åtgärder om föreskrift inte följs.

27 § Renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 8 a-c §§, 18 §,

§28 och §29. Under maj månad fastställdes den sista förtidsröstningslokalen med öppettider, VN 2026-05-18 §15. Förtidsröstningslokaler • Sex lokaler i Umeå tätort är öppna hela perioden. • Lokalerna i Sävar, Holmsund och Hörnefors är öppna hela perioden. • Lokalerna i Botsmark, Bullmark, Ersmark, Hissjö, Kasamark, Obbola, Linneaskolan, Stöcke, Sörfors, Sörmjöle har öppet lördag och söndag en helg. • Lokalen på Carlslundsskolan har öppet lördag och söndag två helger. • Lokalen i Täfteå har öppet två tisdagar. • Lokalen på Holmön har öppet en lördag. • Lokalen på Norrlands universitetssjukhus och lokalen på Scandic Syd har även öppet på valdagen. Enligt vallagen ska kommunen erbjuda minst en lokal för förtidsröstning på valdagen som ska vara öppen mellan klockan 08.00−20.00. • Totalt har valnämnden tjugotre förtidsröstningslokaler varav fem är externa förhyrningar. • En av lokalerna är i en lokal med religiös anknytning, beslut VN 2025-11-18, §28. Vallokaler Vallokalerna är lokaliserade i närheten av varje valdistrikt. I detta val kommer 78 valdistrikt att finnas på 37 adresser. En av lokalerna är i en lokal med religiös anknytning, beslut VN 2025-11-18, §29. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Som lokal valmyndighet är valnämnden en viktig institution för att säkra, fria och hemliga demokratiska val. Värnandet och skyddet av den allmänna och lika rösträtten garanterar i detta sammanhang respekten för människors lika värde. Under perioden har valnämnden och valkansliets fokus varit planering och genomförande av höstens val. När denna rapport lämnas över till Kommunstyrelsen pågår förtidsröstningen och statistik lämnas för perioden 2026-08-26–2026-08-31. Valmaterial Valmaterialet från Valmyndigheten blev något försenat men innebar ingen större hinder för att hinna packa i ordning allt material före sommaren. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 68 (133) 93/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Valsedlarna Valsedlarna packades enligt plan, dock upptäcktes vid packningen att en del valsedlar hade en felaktig storlek samt olika färgmarkeringar. Valsedlarna plockades bort och Valmyndigheten meddelades. Rekrytering Valkansliet genomförde ett mycket stort antal rekryteringar till olika roller och uppgifter. Till valdagen rekryterades 1087 röstmottagare, till förtidsröstningen 162 röstmottagare och till ambulerande röstmottagare förordnade valnämnden 13 personer. Till detta ska läggas personal till valnämndens mottagning på valkvällen, 36 personer, och valnämndens uppsamlingsräkning, 24 personer. Sammanlagt rekryterades 1322 personer i samband med valet. För att täcka valdagens personalbehov kontaktades först erfarna röstmottagare. Intresset var stort och många tidigare röstmottagare tackade ja till nytt uppdrag. Arbetet med att placera och tillsätta rollerna i valdistrikten startade i början av december 2025. Sedan fortsatte rekryteringen med att kontakta nya röstmottagare. Röstmottagarna ska spegla befolkningen i samhället. Röstmottagarna var i åldern 18–80 år, med olika erfarenheter och bakgrund. Trots den omfattande rekryteringen uppstod ett antal sena avhopp på grund av sjukdom, bland annat i rollerna som antecknare, resurs och ordförande. Tack vare att valkansliet hade rekryterat och utbildat ett överskott av röstmottagare kunde samtliga vakanta uppdrag bemannas med kort varsel. Detta bidrog till att verksamheten kunde genomföras enligt plan utan att bemanningsbristen påverkade genomförandet av valet. Utbildning För att förordnas som röstmottagare av valnämnden måste alla röstmottagare genomgå valnämndens obligatoriska utbildning. 5 augusti startade utbildningen för de röstmottagare som skulle arbeta på förtidsröstningen. 11 augusti startade utbildningen för de röstmottagare som skulle arbeta på valdagen. Utbildningsmaterialet tillhandahålls av Valmyndigheten, och valnämnden är skyldig att använda detta material i sina utbildningsinsatser. Inför årets val valde valnämnden även att ta fram egna handledningar som ett komplement, eftersom Valmyndigheten inte tillhandahöll sådant material. Utbildningarna genomfördes på Nolia för att optimera upplägget. De röstmottagare som arbetade med förtidsröstning fick en separat utbildning för sitt uppdrag. Detsamma gällde för de som hade uppdrag som ambulerande röstmottagare. För att genomföra utbildningen hade valkansliet engagerat åtta erfarna röstmottagare som även utbildade de som arbetade med förtidsröstning. Totalt genomfördes 80 utbildningar. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 69 (133) 94/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag En nyhet som genomfördes till EU-valet var att valdistriktens ordförande i samband med hämtning av röstlängd och valdistriktspärm fick en grundlig genomgång av deras uppdrag. Inför detta val fick även vice ordförande en pärm och en genomgång av uppdraget. Det redan nu tydligt att det har varit en framgång i höjd kunskapsnivå och bidragit till trygghet till ansvarsrollen som ordförande och vice ordförande. Mottagna förtidsröster under perioden 2026-08-26−2026-08-31 Dag Antal 2022 Antal 2026 1 1416 1869 2 1481 1826 3 1038 1659 4 811 1240 5 799 1549 6 1726 2304 Äldrenämnden Nämndens grunduppdrag Äldrenämnden ansvarar för kommunens insatser inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i den enskildes hem. Äldreomsorgens insatser är frivilliga och ges efter en ansökan från den enskilde och utifrån en individuell bedömning. Äldrenämndens övergripande uppdrag är att främja självständighet och kvarboende. Detta sker genom förebyggande verksamhet, information om seniorlivet och aktiviteter som främjar hälsa och välmående hos den enskilde. Äldrenämnden ger service, vård och omsorg i form av hemtjänst och hemsjukvård samt stöd i form av dagverksamhet, korttidsboende samt stöd och avlastning för anhöriga. Är den enskilde i behov av heldygnsomsorg och omfattande hälso- och sjukvård bedöms behov av plats på ett vård- och omsorgsboende. Äldrenämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Vård- och omsorgsboende i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Hemtjänst i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Utredning äldre och prevention i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Hälso- och sjukvård i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Inom vård- och omsorgsboende har situationen med väntetider för inflytt stabiliserats och nämnden har inte längre några beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader. Ett omfattande utvecklingsarbete kopplat till kortidsverksamheten har tagit fart under perioden samtidigt som bemanningsförstärkningar och kvalitetshöjande åtgärder satts in. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 70 (133) 95/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Hemtjänsten har utifrån uppdraget kunnat erbjuda insatser genom att verkställa beslut och säkerställa hemgång från slutenvården. Kvalitetsutveckling pågår med bland annat fasta omsorgskontakter, anhörigsamverkan och rehabiliterande arbetssätt. Inom Utredning äldre och prevention har det förebyggande arbetet fortsatt utvecklats genom Seniortorget, rehabiliterande arbetssätt och tidiga insatser i linje med den nya socialtjänstlagens intentioner. Äldrenämnden följer månatligen aktuella ärenden inom hälso- och sjukvård i hemmet och har tidigare rapporterat att de långa köerna påverkar bedömningen av grunduppdraget negativt, sett till att köerna inte minskat under en längre period. Ett trendbrott ses under den senaste perioden och bedöms bero på bland annat utökade personalresurser, erfarna sommarvikarier, samt gemensamma lokaler som har förbättrat samverkan och samordningen i patientärenden. Äldrenämnden visar på ett prognosticerat överskott och flera kvalitetsförbättrande åtgärder har identifierats och genomförts under perioden. Utmaningar kvarstår gällande kompetensförsörjning och fortsatta förstärkningar av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammantaget bedömer äldrenämnden att grunduppdraget för perioden januari–augusti 2026 har uppfyllts i hög grad. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Andel äldre 65+ med beslut om insats i Umeå kommun (jämförande resultat för riket inom parentes) 2021 2022 2023 2024 2025 Andel äldre 65+ med beslut om 8,3 8,2 (6,5) 8,4 (6,8) 8,1 (6,9) 7,4 (6,8) hemtjänst (%) Andel äldre 65+ med beslut om 4,4 4,1 (3,6) 4,0 (3,8) 3,8 (3,8) 3,7 (3,8) särskilt boende (%) Andelen personer 65+ som har beslut om hemtjänst har minskat de senaste fem åren. I riket har andelen ökat något. Möjligen kan nämndens förebyggande arbete ha påverkat utfallet, att fler personer kan klara sig utan behovsprövade insatser i hemmet. Vid en första ansökan erbjuds ett hembesök av arbetsterapeut/sjukgymnast för att se om det med enkla hjälpmedel eller träning går att klara det vardagliga livet utan behov av andra insatser. Hittills i år har 48 personer återtagit sin ansökan om insats av den anledningen. Umeå kommun har fortfarande en högre andel personer med hemtjänst jämfört med riket. I gruppen 80+ är det i Umeå kommun 17,2 procent som har beslut om hemtjänstinsatser jämfört med rikets 15,7 procent. Samma åldersgrupp med beslut om särskilt boende är 3,7 procent, att jämföra med rikets 3,8 procent, det vill säga samma som gruppen 65+. Upphandling av hemtjänst enligt LOU fortgick under våren enligt tidplan med tilldelningsbeslut av nämnden i juni månad för tilltänkt avtalsstart 1 november. Upphandlingen har dock överklagats och rättslig process pågår. För att så långt det är möjligt säkra kontinuitet för hemtjänsttagarna under övergångsperioden fattade nämnden i augusti beslut om en övergångslösning som innebär att tre Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 71 (133) 96/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag leverantörer fortsätter sina uppdrag till dess att den rättsliga processen avslutas och nya avtal kan implementeras. En leverantör har sagt upp sitt avtal och hemtjänsttagarna har gjort nytt val av utförare. Sommaren har förlupit väl i verksamheterna. För att bättre kunna samordna och hantera utmaningen med kompetensförsörjning av sjuksköterskor aktiverades i slutet av våren stabsläge primärt för att klara av sommarens bemanning. Några veckor under sommaren blev ändå utmanande på grund av sjukfrånvaro från en redan snäv bemanning. Serviceresurser har anställts för att avlasta verksamheten med praktiska göromål. Den långsiktiga planen för sjuksköterskeförsörjningen innehåller även andra befattningar, som (medicinska) analytiker. Verksamheten behöver bli mindre beroende av bemanningssjuksköterskor och få en bättre stabilitet. Äldrenämnden har under perioden fattat beslut både om att förstärka bemanningen med cirka 10 tjänster samt att stödja äldreomsorgsdirektör i arbetet för bättre arbetsvillkor och förmåner för att öka attraktiviteten som arbetsgivare. Även inom vård- och omsorgsboende har bemanningsförstärkningar med omvårdnadspersonal gjorts kvällar och helger. Serviceresurser har tillsatts på alla boenden. För att ytterligare stärka kvalitet har särskilda kvalitetsundersköterskor anställts. Totalt är nu 36 personer verksamma i den nya rollen inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst. I uppdraget ingår att stötta medarbetare i det dagliga arbetet, säkerställa arbetssätt och att fånga upp eventuella brister för att bidra till en trygg och säker vård och omsorg. Äldrenämnden har under våren tagit del av revisionsgranskningar som genomfördes 2025 samt en tillsyn från IVO i februari. Det huvudsakliga utvecklingsområdet som identifierats är att utveckla strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att förenkla för verksamheterna att jobba kontinuerligt med kvalitet och förbättringar. En mängd åtgärder pågår. Äldrenämnden gav förvaltningen i uppdrag att via ett särskilt uppdrag i verksamhetsplanen för 2026 särskilt följa progress i olika kvalitetshöjande insatser. Uppföljning har skett månatligen i samband med nämndens sammanträde. Brand- och räddningsnämnden (gemensam nämnd) Nämndens grunduppdrag Brand- och räddningsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Brand- och räddningsnämnden bedömer att den i hög grad uppfyller sitt grunduppdrag. Den del som avviker är att nämnden inte fullt ut upprätthåller beredskap enligt beslutat handlingsprogram enligt Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 72 (133) 97/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag lag om skydd mot olyckor (LSO) då det finns perioder med personalbrist inom RiB-verksamheten (räddningspersonal i beredskap). Gällande personalsituationen inom RiB-verksamheten kommer fortsatt vissa osäkerheter finnas men flera steg har tagits och kommer fortsatt tas för att säkerställa beredskapen över tid. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Verksamheten är inne i en period av expansion och utveckling som kommer fortgå under de kommande åren. Detta har sin grund i den kommande driftsättningen av den andra brandstationen i Umeå tätort men det är även en anpassning till de ökade krav och behov som finns utifrån att Umeå växer, omvärldsläget förändras och uppdragen breddas och blir flera. Vidare pågår ett fortsatt utvecklingsarbete kopplat till det gemensamma räddningsledningssystemet Räddningssamverkan Nord där ett fördjupat samarbete med Räddningsregion mittnorrland (Västerbottens inland, Jämtland och Västernorrland) nu är påbörjat. Samarbetet innebär i ett första steg att de båda räddningsledningssystemen bildar en gemensam räddningsregion som på sikt kan komma att växa ihop till ett system. RiB verksamheten har till viss del varit påverkad avseende bemanningen på ett antal RiB-stationer vilket har medfört svårigheter att över tid upprätthålla beslutad beredskap. Men nu börjar de åtgärder som vidtagits under de senaste två åren ge effekt vilket märks i de senaste rekryteringarna där många nya brandmän kunnat anställas. Det är dock viktigt att det påbörjade arbetet fortsätter med hög intensitet för att på sikt få en stabilitet i personalsituationen inom RiB-verksamheten. Behovet inom området RUHB (räddningstjänst under höjd beredskap) och det robusta brandförsvaret har fortsatt att öka och ytterligare medel har tillförts länet för både kompetenshöjning och inköp av materiel. Umeå kommun är fortsatt värdkommun för räddningstjänsterna i Västerbotten gällande samordning av direktiven som kommer från MCF:s håll. Det pågår även ett utredningsarbete gällande möjlighet att bedriva civilpliktsutbildning inom kommunal räddningstjänst i Umeå på uppdrag av MCF. Detta skulle betyda mycket för Umeå och den norra regionen och ge många mervärden, både lokalt för Umeå, Umeåregionens brandförsvar och ur ett totalförsvarsperspektiv. Den stora utmaningen i detta läge är dock det nuvarande övningsfältet som är väldigt undermåligt och inte svarar upp till de behov och krav som ställs på att bedriva övnings- och utbildningsverksamhet, varken ur civilpliktsperspektivet eller för brandförsvarets ordinarie verksamhet. Inom den olycksförebyggande verksamheten har stort fokus legat på verksamhetsutveckling med syftet att skapa bättre förutsättningar att kunna arbeta bredare med det olycksförebyggande uppdraget i organisationen som helhet. Här har även rekrytering av ny personal genomförts och personalsituationen börjar bli stabil där kompetens höjs kontinuerligt. Den olycksförebyggande verksamheten har fortsatt arbetet med att genomföra insatser/utbildningar avseende särskilt Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 73 (133) 98/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag riskutsatta personer. Arbetet har till största delen genomförts i Vindelns kommun men kommer på sikt även att omfatta Robertsfors och Umeå kommuner. De nya logementen på Umeå västra brandstation är nu i drift och renoveringsarbeten pågår i verkstadsdelarna. Den nya brandstationen i Holmsund driftsätts under september månad och byggnationerna av Umeå östra brandstation har nu kommit så pass långt att den är vädersäkrad. IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) IT-kapacitetsnämnden är gemensam för Umeå, Vännäs och Skellefteå kommuner. Nämnden har ansvar för lagring, virtualisering och backup för kommunernas IT-verksamhet. Umeå kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Umeå kommuns organisation. Nämndens grunduppdrag IT-kapacitetsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december IT-kapacitetsnämnden ska i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt • medföra en kostnadseffektiv IT-drift för alla parter • optimalt använda resurser och kompetens • säkerställa hög kvalitet i levererade tjänster. Bedömning och motivering Grunduppdraget utförs inom ramen av ordinarie processer för Umeå kommuns IT-driftverksamhet och IT-säkerhetsorganisation. Genom att nyttja skalbarheten i dessa strukturer kan IT-tjänsterna levereras på ett effektivt, säkert och likvärdigt sätt till de anslutna kommunerna Vännäs, Skellefteå och Umeå. Uppdraget att använda resurser och kompetens optimalt anses uppfyllt. Kostnaderna fördelas genom en fördelningsnyckel som är baserad på kommunernas faktiska nyttjande av kapaciteten. Nyttjandet läses av en gång per år i slutet av oktober inför kommande budget. Under året har nämnden fått i uppdrag att göra en jämförelse med externa leverantörer för att se hur kostnader står sig. Nämnden ligger bra till och uppfyller med god marginal uppdraget att IT-driften ska vara kostnadseffektiv. Uppdraget att IT-driften ska vara kostnadseffektiv anses uppfyllt. Tillgängligheten på nämndens IT-kapacitet har hittills för år 2026 varit 100 procent. Inga oplanerade avbrott har skett. Uppdraget att säkerställa hög kvalitet i levererade tjänster anses uppfyllt. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser IT-driftmiljön förvaltas och vidareutvecklas löpande för att vara modern, skalbar och säker. Hårdvara byts ut vart femte år. Övervakning och uppdateringar utförs löpande under året. I händelse av oplanerat driftavbrott hanteras dessa enligt Umeå kommuns processer och rutiner för återställning av IT-tjänst. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 74 (133) 99/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag PA-nämnden (gemensam nämnd) Nämndens uppdrag och strategiska mål Nämndens uppdrag regleras i reglementet för samverkande kommuner med mål att • åstadkomma effektiv drift och hantering av personaladministrativa system • åstadkomma optimalt användande av resurser och kompetens. PA-nämnden har ansvar för drift och hantering av personaladministrativa system som upphandlats för den gemensamma nämnden. Detta omfattar enligt reglementet: PA-nämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Upphandla personaladministrativa system i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Avtal och avtalsuppföljning med leverantören i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Övergripande Systemförvaltning i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Applikationsdrift i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Server och databasdrift i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Driftmiljö (licenser och hårdvara) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Vidareutveckling i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Personuppgiftsbiträde i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämndens bedöms i sin helt i hög grad uppfylla sitt grunduppdrag och nämndens leveransmål för året, vilka beskrivs längre ner. Arbetet har fortgått enligt plan. De uppgifter som varit aktuella hittills under året är hanterade och drift samt förvaltning har varit stabil under perioden. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser PA-nämndens arbete har varit stabilt och gått framåt enligt plan under perioden januari till augusti. Systemförvaltning och teknisk drift har varit stabil under perioden. Uppgraderingar och systemförändringar till följd av förändringar inom lagar och avtal har genomförts. Vidare har anpassningar gjorts inom IT-säkerhetsområdet för att reducera sårbarheter, både relaterat till bemanning och till det tekniska området. Den övergripande systemförvaltning har hanterat systemmässiga och administrativa följder av avtalsrörelsen 2025, något som kommer fortgå under hösten och även 2027 utifrån centrala parters gemensamma arbeten framåt. Arbetet med vidareutveckling har fortgått med insatser kopplande till förstudien och årets leveransmål. Under perioden har verksamheten arbetat med årets leveransmål och i stora drag nått dem enligt plan. 2026 innehåller sex mål av vilka fem i nuläget bedöms uppnås inom utsatt tid. Det mål som sannolikt inte kommer vara slutfört innan årsskiftet är kopplat till införande av ännu ej levererade punkter på restlistan. Eftersom arbetet kräver långa införandetider i respektive kommun är det inte realistiskt att tro att detta är helt klart för samtliga kommuner innan årsskiftet. Det finns en tidsplan för restlistans punkter som följs och följs upp i dialog mellan förvaltning och leverantör. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 75 (133) 100/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) Nämndens grunduppdrag Överförmyndarnämnden i Umeåregionen är gemensam nämnd för Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Umeå, Vindelns, Vännäs och Örnsköldsviks kommuner, nedan kallad Nämnden. Umeå kommun är värdkommun för Nämnden och Nämnden ingår i Umeå kommuns organisation. Nämnden ansvarar för att överförmyndarverksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i föräldrabalken och andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarverksamhet. Nämnden har till huvudsaklig uppgift att besluta om förordnande och entledigande av gode män och förvaltare, ta till vara den enskildes intresse genom kontroll av förmyndarnas, gode männens och förvaltarnas förvaltning, lämna information till allmänheten, och att ansvara för ärenden som enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn stadgas för överförmyndaren. Överförmyndarnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämndens tillsyn baseras framför allt på granskning av redovisningshandlingar. Nämndens mål för 2026 är att samtliga årsräkningar ska vara granskade senast 30 september. Detta mål har under de senaste åren varit svårt att uppnå. För att stärka granskningskapaciteten har två timvikarier anställts under perioden januari till augusti för att arbeta med granskning av årsräkningar utöver ordinarie bemanning. Medarbetare har även getts möjlighet att arbeta övertid under kvällar och helger. Per 31 augusti 2026 har 1709 av 2082 årsräkningar granskats, vilket motsvarar 82 procent av det totala antalet inkomna årsräkningar. Vid samma tidpunkt återstod 369 årsräkningar att granska. Motsvarande siffra föregående år uppgick till 577 årsräkningar, vilket innebär att under 2026 hittills har en ökning av antalet granskade årsräkningar stigit med 10 procent. Prognos för granskningen är att nå målet per 30 september. Gällande uppdrag att rekrytera gode män och förvaltare fanns vid periodens utgång 139 personer som väntade på att få en god man eller förvaltare. Av dessa avsåg 48 ärenden förvaltarskap eller andra särskilt komplexa ärenden som inte bedöms kunna tilldelas lekmannaställföreträdare. I Örnsköldsviks kommun uppgick antalet väntande ärenden för förvaltarenheten till cirka 21 ärenden, vilket tydliggör behovet av utökad kapacitet. Antalet aktiva gode män och förvaltare per 31 augusti 2026 uppgick till 1 181 personer, vilket kan jämföras med 1 153 personer motsvarande period föregående år. Trots genomförda rekryteringsinsatser kvarstår utmaningen att rekrytera nya ställföreträdare i samma takt som uppdragens omfattning och komplexitet ökar. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 76 (133) 101/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Sammanfattande bedömning Efterfrågan på kvalificerade ställföreträdare ökar samtidigt som rekryteringsförutsättningarna försämras. Denna utveckling, i kombination med nya lagkrav och ökad administrativ belastning, fortsätter att vara en av nämndens största utmaningar under perioden januari till augusti. Nämnden står inför betydande utmaningar kopplade till rekrytering av ställföreträdare, ökande ärendemängder samt en högre andel komplexa uppdrag. Samtidigt medför digitalisering och nya lagkrav ökade krav på både ställföreträdare och överförmyndarverksamheten. De åtgärder som vidtagits under perioden har förbättrat förutsättningarna att nå verksamhetens mål, men ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga för att säkerställa en rättssäker handläggning och minska väntetiderna för personer i behov av god man eller förvaltare. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Umeåregionens projekt för skanning av samtliga akter färdigställdes under hösten 2025 och är nu avslutat. Skanning av inkommande handlingar sker dock fortsatt löpande av ordinarie personal, eftersom pappersakt fortfarande utgör huvudakt inom verksamheten. Den fortsatta löpande skanningen av dokument är en tidskrävande insats som pågår dagligen vid verksamheten. Ett stort behov av stegvis digitalisering av verksamhetens arbetssätt behöver införas, där digital huvudakt är ett av målen. Ytterligare omvärldsbevakning behöver utföras för att se över vilka digitala insatser som kan implementeras med mål att effektivisera handläggning i verksamheten samt kan underlätta för både huvudmän och ställföreträdare i kontakten med verksamheten. Från och med 1 juli 2026 har ny lagstiftning på ställföreträdarområdet trätt i kraft i syfte att stärka rättssäkerheten för personer med god man eller förvaltare samt höja kvaliteten i överförmyndarverksamheten. Lagändringarna innebär bland annat tydligare krav på gode män och förvaltare, skärpt tillsyn, utökade redovisningskrav samt att överförmyndaren får besluta i fler godmansärenden som inte är tvistiga. Enligt de lagändringar som trädde i kraft 1 juli 2026 får en ställföreträdare, om särskilda skäl föreligger, anlita en anställd för vissa arbetsuppgifter inom uppdraget. Ansvaret för uppdragets utförande kvarstår dock alltid hos den förordnade gode mannen eller förvaltaren, och uppdraget kan inte överlåtas i sin helhet. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra ett ändamålsenligt stöd i uppdragets genomförande samtidigt som den enskildes rättssäkerhet upprätthålls. Reformen bedöms på sikt bidra till ökad rättssäkerhet, men medför samtidigt ett utökat administrativt ansvar och en ökad arbetsbelastning för överförmyndarverksamheten. SKR har vid nationella FSÖ-dagar (föreningen Sveriges överförmyndare) i augusti 2026 meddelat att beräkning av ökad arbetsmängd kopplat till lagändringen uppgår till cirka 40 procent. För att möta de ökade kraven har verksamheten tillfälligt förstärkt juristkompetensen genom att en handläggare förordnats som jurist på halvtid. Sammantaget har enheten därmed haft motsvarande 1,5 årsarbetare med juristkompetens under 2026. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 77 (133) 102/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Verksamheten har även förstärkts genom timanställda resurser samt två tidsbegränsade anställningar för handläggning, administration och granskning av redovisningshandlingar. Personalförstärkningen har varit nödvändig för att hantera den ökade arbetsbelastningen och säkerställa verksamhetens kvalitet och rättssäkerhet. Utökningen av personalresurser har dessutom varit en åtgärd kopplad till resultaten i genomförda medarbetarenkäter, där verksamheten uppvisat ett lågt resultat avseende balansen mellan krav och resurser. Förstärkningen syftar därmed även till att skapa en mer hållbar arbetsmiljö och förbättra förutsättningarna för medarbetarna att utföra sitt uppdrag. Under perioden januari till augusti har avdelningen Demokrati och juridik genomfört gemensamma arbetsplatsträffar med fokus på återhämtning, arbetsmiljö och hållbart arbetsliv. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden utrett möjligheten att anlita privata aktörer som komplement för uppdrag som god man och förvaltare. Förslaget förutsätter en ändring av nämndens reglemente, vilket måste godkännas av samtliga samverkande kommuner. Eftersom Örnsköldsviks kommun inte har godkänt den föreslagna reglementes ändringen har processen tillfälligt pausats. Frågan har därför lyfts till högre tjänstemannanivå för fortsatt beredning. Insatser som utförts för att öka antalet ställföreträdare är att förvaltarenheten i Umeå kommun har ökat sin kapacitet och kommer att fortsätta öka sin kapacitet under nästkommande år. Vidare har arbetet med att säkerställa tillgången till ställföreträdare fortsatt under perioden genom riktade insatser till befintliga gode män och förvaltare. Bristen på gode män och förvaltare är fortsatt en av verksamhetens största utmaningar. Rekryteringssvårigheterna, i kombination med en ökande andel komplexa ärenden och de nya krav som följer av lagstiftningen, har medfört ett ökat tryck på både verksamheten och de kommunala förvaltarenheterna i Umeå och Örnsköldsvik. Detta har resulterat i längre väntetider för personer som är i behov av god man eller förvaltare. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 78 (133) 103/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Bilaga 2. Sammanställd rapportering av bolagens grunduppdrag Bolagens grunduppdrag följs upp genom att bolagen lämnar rapport med bedömning av hur väl de har genomfört sitt grunduppdrag/ändamål i enlighet med bolagsordning och ägardirektiv. Nedan är en sammanfattning av bolagens bedömning för perioden och prognos för helåret, januari- december. Respektive bolag redovisas på följande sidor. Bolag (kommunens ägarandel i procent) Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Umeå Kommunföretag AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Energi AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt AB Bostaden i Umeå (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Vatten och Avfall AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Parkerings AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Deponi och Avfallscenter AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Infrastruktur i Umeå AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Hamn AB (100) i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Visit Umeå AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Västerbottens museum AB (60) i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Kvarken Link OY (50) saknas saknas Väven i Umeå AB (50) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Norrlandsoperan AB (40) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Nolia AB (50) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Uminova Innovation AB (26,92) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Kommunföretag AB Bolagets grunduppdrag Umeå Kommunföretag AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Umeå kommun har valt att leda och samordna sina helägda i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt bolag inom en koncern med Umeå Kommunföretag AB (UKF) som koncernmoder. Föremålet för bolagets verksamhet är att verka som moderbolag i Umeå kommuns bolagskoncern och att samordna verksamheten inom kommunkoncernen. Vidare ska bolaget biträda övriga bolag i kommunkoncernen med utbildning, management, juridisk kompetens och ledningstjänster samt i finansieringsfrågor. Moderbolaget utgör den sammanhållna funktionen för att utöva ägarstyrning över Umeå kommuns hel- och delägda bolag med syfte att förenkla, tydliggöra och stärka styrningen. Moderbolaget beslutar om ägardirektiv för dotterbolagen (ändringar av principiell karaktär fattas av KF) och ansvarar, under kommunstyrelsens uppsikt, för att verksamheten i de kommunala bolagen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med riktlinjer för ägarstyrning i Umeå kommun. I delägda bolag där annan part har ett större ägande än bolaget ska den partens riktlinjer för ägarstyrning ha företräde. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 79 (133) 104/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Umeå Kommunföretag AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Moderbolaget ska utöver detta bereda eller yttra sig i ärenden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt rörande kommunens bolag som ska handläggas av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige samt utgöra rådgivande part till de kommunala bolagen avseende verksamhetsfrågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bolaget är rörelsedrivande och har uppdraget att för Umeå i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt kommuns räkning; Planera, upphandla och administrera all kollektivtrafik inom Umeå kommun. Stödja och främja utvecklingen av nya företag genom finansiering och ägande. Bolaget ska med personal, lokaler och finansiering medverka till utvecklingen av unga entreprenörer genom företagsinkubatorn BIC factory. Samordna verksamheten inom koncernen genom ledningen i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt och det administrativa arbetet med koncernen. Bedömning och motivering Inför varje verksamhetsår tas det inom bolaget fram en verksamhetsplan. Den följs upp bland annat vid styrelserapportering samt rapportering till kommunstyrelsen. Utifrån denna uppföljning bedömer UKF att grunduppdraget har uppfyllts i hög grad. Umeå Energi AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att med beaktande av den kommunala kompetensen och tillämpliga kommunalrättsliga principer såsom likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen främja kommunens utveckling och uppbyggnad av infrastruktur inom områdena energiförsörjning, nätbyggande och kommunikation. Bolagets verksamhet ska bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget ska inom sitt verksamhetsområde vara kommunens expertorgan och bistå kommunen i planerings- och utredningsverksamhet inom området. Bolaget ska bistå i frågor om energiförsörjning i övrigt inom kommunkoncernen. Bolagets grunduppdrag Umeå Energi AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolagets grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Umeå Energi bedömer att grunduppdraget är i hög grad uppfyllt. Umeå Energis grunduppdrag är att bolagets affärer ska bidra till hållbar samhällsutveckling och minskat resursutnyttjande. Umeå Energi bedriver sin verksamhet i enlighet med det fastställda grunduppdraget. Detta syns dels i den kontinuerliga utbyggnaden och moderniseringen av nät och energisystem, till exempel via elnätsutbyggnad och lågtemperaturnät för fjärrvärme Tomtebostrand, dels i bolagets bidrag som Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 80 (133) 105/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag kunskaps- och expertstöd i frågor av strategisk betydelse för kommunen, till exempel arbetet med Energiplanen och utvecklandet av Umeå Eco Industrial Park. Genom en affärsmässig grund har bolaget säkerställt en stabil och långsiktig utveckling av kommunens infrastruktur inom energi, nätbyggande och kommunikation. Insatserna sker på ett transparent och rättvist sätt och med tydligt fokus på lokal nytta för Umeås invånare och näringsliv. Som kommunens expertorgan bidrar Umeå energi aktivt i planerings- och utredningsfrågor som rör energiförsörjning och infrastruktur. Detta sker både genom egna analyser och genom stöd till kommunen i strategiska beslut. Bolaget har även en central roll i att främja innovation och hållbar utveckling genom att kontinuerligt utveckla lösningar som stärker kommunens klimatarbete, tryggar energiförsörjningen och möjliggör fortsatt tillväxt. AB Bostaden i Umeå Bolagets grunduppdrag: Verksamheten ska bedrivas utifrån ett allmännyttigt syfte och affärsmässiga principer. Det allmännyttiga syftet är att bolaget ska bidra till bostadsförsörjningen genom ett varierat utbud av bostäder som kan attrahera alla samt ta ett samhällsansvar. I det ligger att bidra till ekologiska, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Bolagets grunduppdrag AB Bostaden i Umeå Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolagets grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering I Bostadens affärsplan, har sedan ett antal år, ägarnas grunduppdrag och inriktningsmål samt särskilda uppdrag funnits med. Till grunduppdraget och inriktningsmålen finns framtagna strategiska val med aktiviteter och måltal som följs upp tertialvis och redovisas till bolagets styrelse. Umeå Vatten och Avfall AB (Umeva) Bolagets grunduppdrag Umeå Vatten och Avfall AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Umeva är huvudman för den allmänna vatten- och i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt avloppsanläggningen inom Umeå kommuns verksamhetsområde. Ansvarar även för kommunens verksamhet inom avfallshantering. Får sköta VA-drift och avfallshantering i andra kommuner, under affärsmässiga villkor och med separat ekonomisk redovisning. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 81 (133) 106/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Umeå Vatten och Avfall AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Verksamheten ska vara förenlig med Vattentjänstlagen, Miljöbalken och kommunala principer (likställighet, självkostnad och lokaliseringsprincipen i tillämpliga fall). Utöver detta ansvarar Vakin långsiktigt för drift, underhåll och investeringar i delägarnas allmänna VA-anläggningar. Bedömning och motivering Umeva/Vakin har under perioden genomfört sitt grunduppdrag i hög grad enligt planeringsdirektiv, verksamhetsplan samt kommunala och legala krav. Leverans av dricksvatten, avloppshantering och avfallstjänster har skett med god kvalitet och i linje med givna förutsättningar. Trots utmaningar kopplade till exempelvis väderförhållanden och förändrade regelverk har bolaget upprätthållit driftssäkerhet, kundnytta och miljöansvar. Umeå Parkerings AB (Upab) Bolagets grunduppdrag Tillhandahålla välbelägna och attraktiva parkeringsanläggningar samt att driva parkeringsrörelse och parkeringsövervakning. Teckna avtal med fastighetsägare om friköp av parkeringsplatser inom kommunen. Verka för stadskärnans attraktivitet och förnyelse. Umeå Parkerings AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolagets grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Upab bedömer att grunduppdraget under perioden är i hög grad uppfyllt och att verksamheten även för helåret förväntas uppfylla uppdraget i hög grad. Parkeringsverksamheten har bedrivits stabilt med fortsatt fokus på tillgänglighet, kundupplevelse och en väl fungerande parkeringsövervakning. Arbetssätten har utvecklats för att bättre möta olika kundgruppers behov, bland annat genom tydligare kundansvar och strukturerad kunduppföljning. Upab har även arbetat proaktivt tillsammans med bland annat blåljusaktörer, kommunen och Visit Umeå för att underlätta vid större evenemang, byggetableringar och andra situationer med höga krav på framkomlighet och tillgänglighet. Upab fortsätter att utveckla parkeringskapacitet och parkeringslösningar som stödjer stadens tillväxt. Vid Östra Station planeras ett nytt parkeringshus med över 300 parkeringsplatser för att möjliggöra kommande exploateringar i området. Arbetet med avstyckningen av Navets parkeringsdel fortgår och nya markanvisningar för framtida parkeringsreservat har pekats ut vid Stallbacken och brofästet. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 82 (133) 107/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Samtidigt pågår arbetet med att utveckla den befintliga verksamheten genom digitalisering och förbättrade arbetssätt. Under året genomförs bland annat införande av nytt verksamhetssystem, datahub, nytt HR-, tid- och lönesystem samt avtalsstödsystem. Syftet är att förbättra kundupplevelsen, skapa bättre beslutsunderlag och stärka verksamhetens operativa stabilitet och informationssäkerhet. Ekonomiskt följer verksamheten i huvudsak plan. Omsättningen ligger något under budget till följd av en lägre tillväxt i parkeringsintäkter än vad som antogs i budgeten, medan resultatet sammantaget bedöms utvecklas i linje med eller något bättre än budget. Umeå Deponi och Avfallscenter AB Bolagets grunduppdrag Umeå Deponi och Avfallscenter AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolaget ska ansvara för all kommunal deponiverksamhet i Umeå i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt kommun samt med iakttagande av den kommunala kompetensen och tillämpliga kommunalrättsliga principer driva Dåva avfallsanläggning med flera på ett miljömässigt och företagsekonomiskt riktigt sätt med inriktning att vara en regional och nationell resurs. Uppdelning med bedömning per verksamhet/huvudprocess: Bolaget ska vara drivande i utvecklingen av Umeå Eco Industrial i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Park med inriktning på etablering av företag inom sektorn för avfallshantering, återvinning och energi. Därtill ingår att säkra bolagets eget markbehov för framtida utbyggnad. Bolaget ska på ett framåttänkande arbetssätt förbättra och i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt utveckla nya metoder och lösningar för omhändertagande av avfall och andra restprodukter, dels på egen hand med egen kompetens dels i samverkan med externa aktörer. Bolaget ska ha en strävan att alltid ligga i framkant vad gäller teknik- och metodutveckling inom behandling, förädling och omhändertagande av avfall. Där behov finns ska bolaget erbjuda mottagning och behandling av fasta avfall, slam samt flytande avfall. Detta för att säkerställa ett neutralt och korrekt omhändertagande av regionens avfallsflöden. Bolaget ska verka för att Umeåregionen kan fortsätta utvecklas i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt och skapa förutsättningar för att byggnationer och infrastrukturprojekt kan genomföras på bästa sätt, både miljömässigt och ekonomiskt. Bolaget ska till exempel skapa förutsättningar för att sulfidjord från Umeåregionen kan omhändertas på ett rationellt och långsiktigt sätt. Bolaget ska vidare vara tillgänglig som resurs för Umeå kommuns i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt bolag med avseende på bolagens restprodukter samt som kommunens rådgivare och kompetensresurs för de marksaneringar som uppkommer i kommunens regi. Bolaget ska arbeta för att den regionala samverkan utvecklas. i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Bolaget har i uppdrag att avsluta kommunens gamla deponier i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt enligt beslut i kommunfullmäktige. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 83 (133) 108/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Bedömning och motivering Bolaget driver verksamheten helt enligt det grunduppdrag som beskrivs i det särskilda ägardirektivet. Bolaget har en stabil roll på marknaden och har byggt upp en väl fungerande kundkrets. Ett arbetssätt som går ut på att arbeta rationellt och kostnadseffektivt utan att tumma på kvalitet och miljö. Bolaget agerar neutralt på marknaden och är öppen för alla aktörer på ett marknadsmässigt rättvist sätt. Bolagets upptagningsområde avseende farligt avfall är allt ifrån Sundsvall i söder till Kiruna i norr, vilket gör bolaget till en resurs för större delen av Norrland. Bolaget tar emot förorenad jord, både farligt avfall och icke-farligt avfall, samt sulfidjord från olika sanerings- och byggprojekt. Massorna kommer främst från större infrastrukturprojekt som byggs när Umeå växer och utvecklas. Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla verksamheten samt verksamhetsområdet inom Umeå Eco Industrial Park. Detta stärker bolagets kompetens och framåttänkande samt främjar Umeås utveckling och expansion. Bolaget har avsynat, efterbehandlat och avslutat majoriteten av kommunens gamla deponier. Bolaget utför fortfarande efterkontroll och provtagning på vissa av dem. Infrastruktur i Umeå AB (Inab) Bolagets grunduppdrag • Tillhandahålla kompetens inom förvaltning, drift, tillstånd, godslogistik och utveckling i järnvägsrelaterade frågor. • Vara en projektresurs för kommunkoncernen för genomförandet av större eller komplexa infrastruktur- och byggnadsprojekt. • Tillhandahålla affärs- och marknadskompetens inom godslogistik i syfte att utveckla Umeås logistikanläggningar samt positionera Umeå som ett logistiskt nav. • Bidra med kompetens inom kommunikation och medfinansiering. • Företräda kommunen i järnvägsrelaterade frågor. Infrastruktur i Umeå AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolagets grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Uppdelning av bolagets grunduppdrag med bedömning per verksamhet Strategisk positionering och planering i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Projektgenomförande i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Förvaltning i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering • Infrastruktur i Umeå AB har under perioden verkställt sitt grunduppdrag med väldigt få avvikelser. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 84 (133) 109/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag • Pågående projekt genomförs med god ekonomi och bra framdrift. • Projekt-/byggledare inom INAB skulle kunna nyttjas i högre grad inom kommunkoncernen. Dialog pågår för att utveckla samarbetet med bolagen och förvaltningarna. Umeå Hamn AB Bolagets grunduppdrag Umeå Hamn AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolagets verksamhet är att äga fastigheterna i Umeå hamn i viss grad uppfyllt, i viss grad uppfyllt, och tillhandahålla hamninfrastruktur för framför allt upprustning av upprustning av Kvarkenhamnar, men även övriga verksamma i hamnområdet. infrastrukturen pågår infrastrukturen pågår Bolaget ska alltså inte bedriva egen hamnverksamhet utan endast fungera som s.k. Landlord. I detta ingår ansvar för att de av Umeå Hamn ägda fastigheterna ska vara i sådant skick att hamnverksamheten kan utföras på ett ändamålsenligt sätt samt vara beställarombud för de investeringar som ska utföras i Umeå hamn Personalens omfattning och inriktning ska motsvara bolagets uppfyllt uppfyllt begränsade verksamhet. Samordning ska ske med övriga bolag och enheter inom Umeå kommunkoncern. Bedömning och motivering Utbyggnad och renovering av Umeå hamn tar tid vilket gör att hamnens delar rustas upp över tid med god planering och upprättad tidplan som i dagsläget sträcker sig till 2031. Rollen som beställarombud är mer inriktad som beställare med daglig insikt i arbetet med hamnens utbyggnad. Visit Umeå AB Bolagets grunduppdrag Visit Umeå AB är ett plats- och besöksutvecklingsbolag med huvudsakligt syfte att skapa livskvalitet och attraktionskraft för besökare och Umeåbor. Detta görs genom att utveckla platsen och besökslivet till en händelserik och attraktiv plats som fler vill upptäcka, bo och verka på. Besökares, medborgares och näringslivets perspektiv ska beaktas i det arbete som görs. Verksamheten ska, baserat på insikter och faktiska behov, utveckla attraktioner och upplevelser, värva och utveckla evenemang och möten, samt till dessa genomföra marknadsaktiviteter och kommunikation. Verksamheten ska fungera som en samverkansplattform där besöksnäring, föreningsliv, kommun och andra nyckelintressenter möts och utvecklar den gemensamma platsen tillsammans. Visit Umeå AB Bedömning för Prognos för januari−augusti januari−december Bolagets grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 85 (133) 110/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Bedömning och motivering Under perioden har bolaget värvat möten enligt plan, antalet gästnätter ökar i enlighet med prognos och ett flertal stora aktiviteter för att stärka platsens attraktivitet har genomförts, till exempel aktivering för Rally Sweden; projektledning av SM-veckan inklusive invigning, partnerområde, kringaktiviteter och samordning av marknadsföring; årets nyhet Sommarparken i Döbelns park; andra året av Spelrum; fortsatt ledutveckling i Umeåregionen; arenautredning med mera. Bolaget har också genomfört ett flertal marknadsföringskampanjer mot våra utvalda marknader för att öka kännedomen om Umeå och inspirera till besök samt bygga stolthet och ambassadörskap hos lokalbefolkningen. Västerbottens Museum AB Bolagets grunduppdrag Västerbottens Museum AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Ändamålet med bolagets verksamhet är att vara länsmuseum i i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Västerbotten samt bidra till samhället och dess utveckling Västerbottens museum ska verka för att en bred allmänhet i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt kan ta del av regionens kulturarv i syfte att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning Bolaget ska iaktta god ekonomisk hushållning i verksamheten. I hög grad uppfyllt I hög grad uppfyllt utifrån de eftersom prognosen för förutsättningar som året för närvarande är finns god Verksamheten ska präglas av hög kunskap och kvalitet, i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt mångfald, jämställdhet och tillgänglighet VBM ska samla, bevara, utveckla, levandegöra och öka i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt tillgängligheten till länets materiella och immateriella kulturarv och därvid knyta samman historia, nutid och framtid VBM ska utveckla museet som besöksmål. I hög grad uppfyllt I hög grad uppfyllt utifrån de nya utifrån de nya förutsättningar som förutsättningar som finns finns VBM ska bidra till forskning och kunskapsuppbyggnad inom i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt museets verksamhetsområden VBM ska ansvara för kulturmiljöverksamheten i egenskap av i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt länsmuseum VBM ska utifrån ett barnperspektiv utveckla verksamheten för i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt barn och unga VBM ska utveckla museet i ett nationellt och internationellt inte uppfyllt inte uppfyllt perspektiv VBM ska förvalta bolagets fastigheter samt därtill förvalta i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt samlingarna och byggnaderna tillhörande Stiftelsen Västerbottens museums samlingar Bedömning och motivering Den största orsaken till att inte nå upp till kraven i ägardirektiven är museets ekonomiska situation. Dock kommer den aviserade anslagsökningen från Umeå kommun 2027 att ge museet ökade Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 86 (133) 111/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag möjligheter att nå uppdragen i ägardirektivet. Kostnaderna för museets fastigheter behöver inte många oförutsedda händelser för att överskrida planerad budget. En statusbesiktning över samtliga byggnader på friluftsmuseet, genomförd av företaget Husesyn, ger oss en samlad bild av fastighetsåtgärderna på Gammlia. Tillgängligheten till kulturarvet begränsas genom att museet inte har ändamålsenlig förvaring av museets arkiv, föremål och fotografier. Därför finns inte heller möjligheten att fullt ut nå forskare och intresserad allmänhet. Under perioden har dock ett omfattande förarbete inför nya arkiv pågått. Museet har inte prioriterat att utveckla museet ur ett nationellt och internationellt perspektiv för att i stället utveckla besöksmålet och museets regionala uppdrag. Museet sjösatte en ny organisation oktober 2025 som delvis syftar till att utveckla besöksmålet. Kvarken Link OY Rapport saknas. Väven i Umeå AB Bolagets grunduppdrag Väven I Umeå AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Bolaget ska, direkt och indirekt, utföra byggnads- och i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt anläggningsarbeten, äga, förvalta, hyra ut och bedriva handel med fastigheter och bedriva därmed förenlig rörelse. Bedömning och motivering Bolaget har under perioden i hög grad fullgjort sitt grunduppdrag genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler samt bedriver en hållbar och kostnadseffektiv förvaltning. Under året har verksamheten kunnat se positiva effekter av föregående års satsningar på energioptimering och uppdaterade styrsystem. Åtgärderna har bidragit till minskad förbrukning av el, värme och kyla, vilket bidrar till både lägre miljöpåverkan och en mer effektiv drift. Styrelsen följer löpande upp hur väl uppdraget efterlevs och säkerställer att verksamheten bedrivs i linje med hyresgästernas behov och prioriteringar. Norrlandsoperan AB Bolagets grunduppdrag Norrlandsoperan AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Norrlandsoperan ska bedriva i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt produktion av opera, musik, dans, konst-utställningar, pedagogisk verksamhet och konsulentinsatser Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 87 (133) 112/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Norrlandsoperan AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december inom musik-, dans- och teaterlivet, samt därmed scenisk och kulturell verksamhet och annan publik sidoverksamhet. Verksamheten ska i huvudsak bedrivas i Umeå kommun och Västerbottens län. Uppdelning av bolagets grunduppdrag per verksamhet/huvudprocess Norrlandsoperan ska utifrån ett i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt barnperspektiv utveckla verksamheten för barn och unga Verksamheten ska kännetecknas av i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt mångfald, jämställdhet, attraktionskraft och tillgänglighet. Norrlandsoperan ska verka för att en i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt bred allmänhet kan ta del av verksamheten, i syfte att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Norrlandsoperan ska sträva efter en i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt mycket hög konstnärlig kvalitet inom opera, musik och dans och i detta syfte verka i ett nationellt och internationellt sammanhang för att samverka och främja utbyten som bidrar till hög kvalitet i verksamheten. Norrlandsoperan ska utifrån ett i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt nationellt och internationellt perspektiv utveckla bolagets verksamhet. Norrlandsoperan ska vara en aktiv i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt part i utvecklandet av Norrlands nätverk för musikteater och dans. Norrlandsoperan ska utveckla i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt pedagogisk verksamhet inom scenkonst, musik och dans. Norrlandsoperan ska använda och i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt utveckla möjligheter för publik att ta del av opera, musik och dans via digitala lösningar. Norrlandsoperan ska inneha i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt huvudmannaskapet för den regionala danskonsulentverksamheten Dans i Västerbotten. Bedömning och motivering Norrlandsoperan har under perioden genomfört verksamhet enligt fastställda mål, verksamhetsplan och budget för 2026. De konstnärliga och administrativa avdelningarna följer upp sina mål och indikatorer tertialvis i skriftlig intern rapportering vilken ligger till grund för bedömningen av genomfört huvuduppdrag. Denna rapportering finns att ta del av om så önskas. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 88 (133) 113/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Nolia AB Nolia AB bedriver kongress- och mässverksamhet och är ett samägt kommunalt bolag som Piteå och Umeå kommun äger hälften var av. Bolagets grunduppdrag Nolia AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Genom att arrangera och medarrangera möten och event av i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt olika slag ska bolaget bidra till en positiv utveckling av Bolaget har genomfört Kvar är två mässor samt näringsliv, föreningsliv och samhällen i ägarkommunerna och i 11 egenproducerade en välbokad höst och regionen. mässor samt varit vinter med externa delprojektledare för arrangemang och Piteå Business Tour och konferensbokningar. Piteå Business Awards. Detta utöver alla externa mötesplatser som fyller regionens hotell, restauranger och handel. Bolaget ska även aktivt driva miljö- och klimatfrågor där I viss grad uppfyllt i hög grad uppfyllt bolaget ska upprätta mätbara mål som följs upp via Nolia deltar aktivt i Bolaget certifieras via förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Klimatfärdplanen samt SUSA Sustainable att Miljöcertifiering sker Standards. under hösten. Bedömning och motivering Att äga ett av Sveriges fem mässhus är få kommuner förunnat. Nolia är en strategisk utvecklingsresurs. Genom att skapa möten, locka besökare, stärka näringslivet och öka kommunens attraktivitet kan mässanläggningen ge betydande samhällsekonomiska värden som vida överstiger den direkta intäkten från själva verksamheten. Ett verktyg för tillväxt, platsutveckling och regional konkurrenskraft. När människor möts händer bra saker, årets +11 mötesplatser visar på det. Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom bolagets verksamhetsområden. Årligen under oktober månad certifieras bolagets hållbarhetsarbete genom SUSA Sustainable Standards. Bägge dessa åtgärder dokumenteras och finns offentligt för ägare och allmänhet. Uminova Innovation AB Bolagets grunduppdrag Uminova Innovation AB Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Affärsutveckling av företagsidéer i Umeå och regionen kring i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå med god teknikhöjd Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 89 (133) 114/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 2: Rapport av bolagens grunduppdrag Bedömning och motivering Inflöde av företagidéer inom tech till inkubatorn är 71 idéer, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med samma period 2025. Elva affärsidéer har antagits till förinkubation där totalt 20 affärsidéer finns. För närvarande pågår ett urval till hösten startupprogram. I inkubatorfas befinner sig 18 bolag där tre nya antagits under perioden. Inflödet inom Life Science till inkubatorn är en, som antagits till förinkubation. I inkubatorn finns nu elva affärsidéer och startupbolag i olika faser av utveckling som genom bolagets verksamhet får stöd att utvecklas och växa. Inom kulturella och kreativa branscher stöttas i nuläget ett tiotal bolag i inkubatorn. Parallellt drivs ett antal större projekt för att på olika sätt skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling inom tech, life science och de kulturella och kreativa branscherna för att ge bolag, entreprenörer och kreatörer nya möjligheter att utvecklas, växa och bidra till samhället. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 90 (133) 115/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3: Rapportering av inriktningsmål Bilaga 3. Sammanställd rapportering av inriktningsmål Kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring inom ett avgränsat område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. Styrningen inom inriktningsmålen samlas i tre program; Program tillväxt, Program social hållbarhet och Program för klimatneutrala Umeå 2040. Inriktningsmålen följs upp genom en rapportering av utveckling inom programmen och bedömningen görs utifrån om det görs tillräckligt, om mer arbete krävs eller om det behöver göras mycket. Bedömning av inriktningsmål Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 91 (133) 116/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål Sammanfattning Umeå kommun står sammantaget relativt starkt i förhållande till de fyra inriktningsmålen. Kommunen har flera tydliga styrkor, bland annat en attraktiv livsmiljö, starka universitet, ett växande näringsliv, hög tillit och trygghet samt ett långvarigt och utvecklat arbete med jämställdhet och hållbar stadsutveckling. Det finns också en stor bredd av pågående insatser och investeringar som skapar bättre förutsättningar för fortsatt utveckling. Samtidigt visar bedömningen att utvecklingen inte är tillräckligt stark inom flera avgörande områden för att målen ska kunna anses vara uppnådda. Tillväxtmålet utmanas framför allt av den låga bostadsbyggtakten och behovet av ett mer varierat bostadsutbud. Även om förutsättningarna för bostadsutveckling har stärkts byggs det inte i den takt som krävs för kommunens långsiktiga ambitioner. Inom näringsliv och kompetensförsörjning är utvecklingen positiv, men etableringar och expansion begränsas på sikt av tillgången på verksamhetsmark och infrastruktur, samtidigt som arbetet med att få fler studenter att stanna kvar behöver stärkas. När det gäller social hållbarhet och ett Umeå utan utsatta områden är utgångsläget förhållandevis gott. Umeå har hög tillit och trygghet och saknar stadsdelar på polisens lista över utsatta områden. Det bedrivs också ett brett och systematiskt arbete för inkludering, jämlikhet och brottsförebyggande arbete. Samtidigt finns betydande skillnader mellan grupper när det gäller bland annat livsvillkor, hälsa, ekonomi och delaktighet. Den organiserade brottsligheten och olika former av våld utgör fortsatt allvarliga utmaningar. Jämställdhetsmålet är ett område där Umeå har en tydlig styrkeposition, med ett långvarigt arbete och en ny policy som ytterligare stärker förutsättningarna för att integrera jämställdhet i kommunens ordinarie verksamhet. Umeå ligger också relativt väl till när det gäller attraktivitet, tillit och trygghet jämfört med andra kommuner. Samtidigt visar indikatorerna att jämställdheten inte är fullt uppnådd. Till exempel upplever betydligt fler tjejer än killar att de har mindre makt i samhället, och kvinnor känner sig något mindre trygga än män i det offentliga rummet. Den största målkonflikten och utmaningen finns inom klimatmålet. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs för Parisavtalet och kommunkoncernen nådde inte målet om klimatneutralitet 2025. Samtidigt pågår en omfattande klimatomställning inom bland annat elektrifiering, kollektivtrafik, fossilfria entreprenader, återbruk, byggande och energisystemet. Flera åtgärder är långsiktiga och effekterna av dessa syns ännu inte fullt ut i utsläppsstatistiken. Klimatomställningen är en komplex systemfråga där kommunen endast har rådighet över delar av utsläppen och utvecklingen påverkas av nationella styrmedel, marknaden och andra aktörers beslut. Ökningen av de territoriella utsläppen 2023–2024 förklaras till exempel till stor del av den nationellt sänkta reduktionsplikten. Umeå har många av de byggstenar som behövs för att möta framtiden. Nästa steg handlar om att fortsätta bygga vidare på dem med uthållighet, samverkan och mod att tänka nytt. Umeå kan inte Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 92 (133) 117/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål styra över alla förutsättningar, men vi kan välja hur vi möter dem. Genom att göra mer tillsammans och använda vår rådighet där den gör störst skillnad kan Umeå också framåt vara en kommun som växer, håller ihop och ställer om. Övergripande analys Umeå har en stark utvecklingskraft men samhällsförändring tar tid Den samlade bilden är att Umeå har goda grundförutsättningar och en tydlig utvecklingskraft. Kommunen står stark inom flera områden, bland annat attraktivitet, trygghet och tillit, jämställd stadsutveckling, universitetens betydelse och ett diversifierat näringsliv. År 2024 utsågs Umeå till Sveriges bästa kommun att leva i av Fokus och Infostat. Samtidigt visar uppföljningen att positiva insatser och stärkta förutsättningar inte alltid omedelbart avspeglas i de övergripande resultaten. Flera av inriktningsmålen handlar om långsiktiga och trögrörliga samhällsprocesser. Bostadsbyggande, klimatomställning, kompetensförsörjning och minskade socioekonomiska skillnader förändras över längre tidsperioder och påverkas av många aktörer. Det innebär att utvecklingen behöver bedömas både utifrån faktiska resultat och utifrån om kommunen stärker de strukturer och den kapacitet som krävs för att nå resultat över tid. På motsvarande sätt är arbetet för en sammanhållen stad ett exempel på hur flera perspektiv kan förstärka varandra. Sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska perspektiv integreras i stadsutvecklingen. En tät och sammanhållen stad kan samtidigt skapa bättre förutsättningar för hållbart resande, möten mellan människor, tillgänglighet och social sammanhållning. Den fysiska utvecklingen blir därmed också ett verktyg för social hållbarhet, klimat och attraktivitet. Omvärlden får allt större betydelse för den lokala utvecklingen Utvecklingen i Umeå påverkas i hög grad av faktorer utanför kommunens direkta rådighet. Konjunkturen påverkar bostadsbyggande och företagens investeringar, nationella beslut påverkar klimatutsläppen och den demografiska utvecklingen påverkar både befolkningstillväxt och framtida kompetensförsörjning. Även inom trygghetsområdet blir omvärldsberoendet tydligare när organiserad brottslighet, digital rekrytering och andra former av brottslighet i allt mindre utsträckning begränsas av kommunens geografiska gränser. Det ökar behovet av omvärldsbevakning och förmåga att anpassa kommunens insatser när förutsättningarna förändras. Samverkan har utvecklats från arbetssätt till strategisk förmåga Samverkan är en av kommunens viktigaste förmågor för att åstadkomma förändring. Det handlar både om samverkan mellan kommunens förvaltningar och bolag, och samarbete mellan universitet, näringsliv, civilsamhälle samt andra myndigheter. Flera goda exempel visar också att samverkan ger stor effekt när den kombineras med en gemensam riktning och tydlig samordning. Arbetet med Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 93 (133) 118/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål kompetensförsörjning, trygg och jämställd stadsutveckling och klimatomställning visar på olika sätt hur kommunen kan samla flera aktörer kring gemensamma samhällsutmaningar. Kommunens roll förändras när den direkta rådigheten minskar När en större del av måluppfyllelsen är beroende av marknaden, staten, näringslivet, universiteten och invånarnas val blir kommunens roll bredare än att själv genomföra åtgärder. En allt viktigare uppgift är att skapa förutsättningar för andra att agera genom till exempel fysisk planering, mark- och infrastrukturarbete, upphandling, samordning, kunskapsbyggande och partnerskap. Det innebär också att uppföljningen behöver skilja mellan vad kommunen direkt kan påverka och de samhällseffekter som kommunen endast delvis har rådighet över. En sådan distinktion skapar bättre förutsättningar för realistiska bedömningar av måluppfyllelse och för prioritering av de insatser där kommunen kan göra störst skillnad. Förmågan att hålla riktning och samtidigt ställa om blir viktigare Rapporten visar sammantaget på behovet av både uthållighet och anpassningsförmåga. De långsiktiga målen kräver en stabil riktning över tid, samtidigt som vägen mot målen behöver kunna förändras när omvärlden förändras. Kommunens utvecklingskraft handlar därför inte enbart om resultatet under ett enskilt år. Den handlar också om förmågan att bygga långsiktig kapacitet, identifiera förändrade förutsättningar och omsätta dem i nya prioriteringar och arbetssätt. Att kunna hålla fast vid den långsiktiga riktningen samtidigt som insatserna anpassas blir därmed en central förutsättning för framtida måluppfyllelse. Umeå Eco Industrial Park är ett tydligt exempel. Genom industriell symbios kan avfall, restprodukter och spill från en verksamhet bli resurser i en annan. Här blir klimat och tillväxt delar av samma utvecklingslogik, där resurseffektivitet kan bidra till både klimatnytta, innovation och ekonomisk utveckling. Det finns samtidigt tydliga exempel på genomförandekraft Även om flera av de övergripande samhällseffekterna tar tid att förändra finns konkreta resultat som visar kommunens förmåga att omsätta ambitioner i handling. Jämställd stadsplanering, fossilfria entreprenader, Umeå växer tryggt och säkert, och förmågan att attrahera och genomföra stora evenemang är exempel på detta. Dessa exempel är inte enbart enskilda framgångar. Tillsammans visar de på en bredare kommunal förmåga att samla aktörer, utveckla nya arbetssätt och driva komplexa utvecklingsprocesser över verksamhetsgränser. Det är en viktig tillgång när kommunen ska hantera samhällsutmaningar där resultaten är långsiktiga och där den egna rådigheten är begränsad. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 94 (133) 119/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål När perspektiven kopplas samman uppstår en större effekt än om frågorna drivs var för sig Den fortsatta utmaningen är inte att välja mellan tillväxt, klimatneutralitet eller social hållbarhet. Utmaningen är att få dem att förstärka varandra ytterligare. De stora samhällsutmaningarna kan sällan lösas av en enskild förvaltning, ett enskilt program eller ens av kommunen ensam. De kräver att vi bygger vidare på befintliga samverkansstrukturer och fortsätter hitta de beröringspunkter där arbetet ger störst effekt. Inriktningsmål Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050 Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer Umeå fortsätter att erbjuda attraktiva livsmiljöer och uppvisar en stark utveckling i jämförelse med många av våra jämförelsekommuner. Under året har den kommunkoncernövergripande samplaneringen stärkts ytterligare, vilket skapat bättre förutsättningar att samordna bostadsförsörjning, markberedskap och kommunala investeringar. Samtidigt har den nationella utvecklingen med svagare befolkningstillväxt och fortsatt lågt barnafödande märkbart påverkat den kommunala verksamheten, vilket ställer nya krav på den långsiktiga planeringen. Bostadsmarknaden visar tecken på återhämtning genom en stabilisering av priser och förbättrade marknadsförutsättningar. Bostadsbyggandet ligger fortsatt på en låg nivå inom samtliga bostadstyper. Särskilt tydligt är behovet av fler småhus och större lägenheter då dessa bostäder efterfrågas av barnfamiljer, eftersom dessa grupper är viktiga för både befolkningsutvecklingen och den framtida kompetensförsörjningen. Figur 1. Förväntat antal nyproducerade bostäder 2026–2030 1600 1500 1400 1200 1000 800 650 600 470 400 300 170 200 0 2026 2027 2028 2029 2030 flerbostadshus småhus Källa: Prognos för bostadsbyggandet, Umeå kommun Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 95 (133) 120/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål Det långsiktiga arbetet med jämställd stadsplanering och utvecklingen av centrala Umeå är ett exempel på hur investeringar i stadsmiljön bidrar till ökad attraktivitet, trygghet och livskvalitet. Sammantaget har viktiga förutsättningar för framtida bostadsutveckling stärkts under året, men byggtakten och bostadsutbudet utvecklas inte i den omfattning som krävs för att möta kommunens långsiktiga tillväxtambitioner. Arbetet med att skapa förutsättningar för ett ökat och mer varierat bostadsbyggande behöver därför fortsätta. Universiteten som tillväxtmotorer Universiteten är fortsatt Umeås starkaste tillväxtmotorer och bidrar genom att attrahera studenter, forskare och kompetens från hela landet och internationellt. Umeå universitet har även under året haft ett mycket starkt söktryck och stärkt sin position som ett av Sveriges mest attraktiva lärosäten. Under året har arbetet med att stärka studenters kvarstanning fått ökad strategisk betydelse. Genom analyser, dialoger och samverkansinsatser har kunskapen ökat om vilka faktorer som påverkar studenters beslut att stanna kvar efter examen. Samtidigt har arbetet med att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad utvecklats genom ökad samverkan mellan universitet, kommun och arbetsgivare genom Karriärcentret som planeras att starta fullt ut under hösten 2026. Genom har arbetet med Karriärcentret utvecklas en gemensam plattform mellan universitet, kommun och arbetsgivare för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Utvecklingen av Universitetsstaden har fortsatt och bidrar till att skapa en mer attraktiv och integrerad miljö för studier, innovation och arbetsliv. Tillsammans stärker dessa insatser universitetens förutsättningar att bidra till kompetensförsörjning, innovation och långsiktig tillväxt. Sammantaget har viktiga steg tagits för att stärka universitetens roll som tillväxtmotorer. Trots detta kvarstår utmaningar kopplade till studenters kvarstanning och övergången mellan studier och arbetsmarknad. För att fullt ut tillvarata den kompetens som utbildas i Umeå behöver arbetet med matchning, attraktiva karriärvägar och platsens attraktivitet fortsätta utvecklas. Etableringar och företagens tillväxt Umeås näringsliv visar fortsatt stark utvecklingskraft. Antalet företag fortsätter att öka samtidigt som kommunen har en långsiktigt positiv utveckling av befolkningen i arbetsför ålder. Trots ett mer utmanande konjunkturläge och en viss minskning av antalet anställda under året finns flera tecken på att näringslivet befinner sig i en omställningsfas snarare än en period av försvagning. Under året har arbetet med strategiska etableringar och näringslivsutveckling stärkts. Kunskapen har ökat om vilka branscher och verksamheter som har särskilt goda förutsättningar att växa i Umeå, samtidigt som samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer har utvecklats. Detta skapar Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 96 (133) 121/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål bättre förutsättningar för att möta framtida kompetensbehov och stärka näringslivets konkurrenskraft. Samtidigt har betydelsen av markberedskap och strategisk infrastruktur blivit allt tydligare. På kort sikt kan mycket av näringslivets utveckling hanteras inom befintliga strukturer, men på längre sikt riskerar begränsad tillgång till verksamhetsmark att hämma etableringar och expansion. Infrastrukturinvesteringar och ett samordnat etableringsarbete är därför fortsatt avgörande för att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt. Gymnasiets yrkesutbildningar och etableringen av Teknikcollege är exempel på hur utbildningssystemet utvecklas i nära samverkan med arbetslivet för att möta företagens framtida kompetensbehov. Sammantaget har viktiga steg tagits för att stärka Umeås framtida tillväxtkapacitet. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till markförsörjning, infrastruktur och genomförandekraft i etableringsarbetet, vilket innebär att ytterligare insatser krävs för att fullt ut möta framtidens behov. Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden Umeå är en kommun med höga värden när det gäller tillit och trygghet. För att uppnå kommunens mål om att växa hållbart krävs ett långsiktigt arbete tillsammans med en rad olika samhällsaktörer. I enlighet med målsättningen om att växa hållbart har två delmål fastställts, att Stärka inkludering och jämlikhet, samt att Förebygga brottslighet och våld. Stärka inkludering och jämlikhet I arbetet med att stärka inkludering och jämlikhet har ett antal nyckelfaktorer identifierats: • Att främja goda och jämlika levnadsvillkor samt likvärdiga möjligheter för alla. • Att skapa förutsättningar för social blandning genom att öka flöden mellan stadsdelar och stärka mötesplatser. • Att stärka möjligheterna till dialog och delaktighet så att alla känner sig som en del av samhället och har möjlighet att göra sina röster hörda. Det kvalitativa arbetet med inkludering och jämlikhet har vägts samman med ett antal kvantitativa indikatorer inom området. Resultatet visar att det finns ett aktivt arbete med att minska sociala skillnader och stärka människors möjligheter att delta i samhällslivet. Samtidigt kvarstår stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller livsvillkor, hälsa, ekonomi och delaktighet. En viktig del av arbetet handlar om att skapa delaktighet genom hela livet. Seniortorget erbjuder aktiviteter och mötesplatser för äldre invånare i syfte att motverka ensamhet, främja hälsa och stärka äldres delaktighet i samhället. Summer Zone är en annan satsning som bidrar till ökad inkludering bland barn och unga genom kostnadsfria aktiviteter, mötesplatser och kulturupplevelser Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 97 (133) 122/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål under sommarlovet. Genom att aktiviteterna är öppna för alla ges fler möjlighet att delta oavsett ekonomiska förutsättningar. För personer som riskerar att leva i utanförskap har ytterligare stödinsatser tillförts utöver de redan existerande verksamheterna i kommunen. Kraftverket erbjuder vägledning och stöd till de som behöver hjälp att hitta rätt stödinsatser, arbete, studier eller ett socialt sammanhang. Ett annat gott exempel är implementeringen av Bostad först, där personer i hemlöshet kan erbjudas en permanent bostad utan krav på nykterhet eller genomförd behandling. Utgångspunkten är att en trygg bostad är en grundläggande förutsättning för att kunna förbättra sin livssituation. Den sammantagna bedömningen är att arbetet med att stärka inkludering och jämlikhet bedrivs systematiskt och på bred front. Flera kommunala verksamheter bedriver arbete med inkludering och jämlikhet inom sitt grunduppdrag. Genom riktade insatser skapas dessutom förutsättningar för ökad delaktighet, mer inkludering och förbättrade livsvillkor. Fortsatta insatser krävs dock för att ytterligare främja området och för att minska de skillnader som finns mellan olika grupper i befolkningen. Förebygga brottslighet och våld Umeå har ingen stadsdel på polisens lista över utsatta områden och står sig väl i en jämförelse med andra kommuner, både när det gäller trygghet, säkerhet och tillit. Figur 2. Kommunindex, trygghet och säkerhet34 100 80 70 66 61 61 59 57 60 45 40 20 0 Umeå Lund Uppsala Luleå Jönköping Riket Linköping Källa: Tillväxtverket Det största hotet mot Umeås trygghet utgörs fortsatt av den organiserade brottsligheten. Kriminella grupperingar i Umeå är aktiva inom narkotikahandel, arbetslivskriminalitet, välfärdsbrott och bedrägerier, och fortsätter att rekrytera arbetskraft, inklusive bland barn och unga. Tack vare polisens arbete med att lagföra nyckelaktörer, och det förebyggande arbetet som sker i samverkan, så syns en viss ljusning under hösten 2026 när det gäller läget i Umeå, där de lokala nätverken har försvagats35. Risken att rekryteras digitalt är dock fortsatt hög, här spelar inte geografi inte någon 34 Kommunindex för tema Trygghet och säkerhet baseras på indikatorerna Invånare 16−84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%). Elever i åk 8: Känner du dig trygg i skolan? Gymnasieelever i år 2: Känner du dig trygg i skolan? Andelar som har svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del”. 35 För mer information om det delvis förändrade läget, se beskrivningen i följande artikel: Så tappade Dalen sitt järngrepp om Umeå Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 98 (133) 123/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål roll. Polisen ser att andelen unga tjejer bland de som rekryteras digitalt har ökat markant, vilket är något alla förebyggande aktörer bör ha i åtanke. Säkerhetsenheten samordnar arbetet med att rusta kommunen mot ekonomisk brottslighet, infiltration och otillåten påverkan, som förblir stora och viktiga utmaningar. Inom UVTS fortsätter det långsiktiga arbetet med att stärka barn och ungas motståndskraft mot kriminell rekrytering. Många samarbeten har pågått länge och fortsätter utvecklas, till exempel SSPF, medan nya goda initiativ startar upp, som SAO-jobben på högstadiet eller kultursamordnaren på Väven. Det finns även behov av förstärkningar inom det våldsförebyggande fältet. Våld i nära relation, främst mäns våld mot kvinnor, är ett allvarligt och återkommande problem i Umeå som kräver förstärkta insatser på kort och lång sikt. Även hedersrelaterat våld och förtryck utgör en viktig utmaning. Goda exempel på förebyggande arbete är förskolans kompetenshöjande satsning Trygga barn – hållbar framtid eller Dragonskolans förebyggande arbete mot sexuell exploatering och människohandel. Det blir allt tydligare, både när det gäller organiserad brottslighet och våld, att Umeås brottslighet inte längre är lokal utan global. Umeå påverkas i realtid av utvecklingar inom den globala narkotikahandeln, sexuell exploatering av barn på nätet och våldsbejakande misantropin, något sommarens rättegång kopplad till 764 tydligt visar. Det skapar ett ökat behov av kompetensutveckling bland personal inom många olika verksamheter, för att möjliggöra tidig upptäckt och ett samordnat förebyggande arbete. Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv Under 2025 antog kommunfullmäktige en ny Policy för jämställdhetsarbete i Umeå kommun som är tänkt att fungera som ett stöd till framför allt nämnder i förståelsen av hur jämställdhetsarbete ska integreras i den egna nämndens ordinarie arbete. Umeå kommuns jämställdhetsarbete utgår ifrån följande bärande principer: datadrivet jämställdhetsarbete som bygger på kunskap, jämställdhetsarbete med utgångspunkt i formulerade problem, vikten av samverkan och lösningar över verksamhetsgränserna, förståelse av makt och motstånd, samt jämställdhetsarbete är utvecklingsarbete och en del av omställning. Som en del i förankringsprocessen för den nya policyn har jämställdhetsutskottet under 2026 erbjudit samtliga nämnder föredragning och dialog. Umeå kommuns Unga-undersökning 2024 omfattar elever i högstadiet och gymnasiet. Undersökningen inkluderade en ny jämställdhetspolitisk fråga med fokus på upplevelse av makt. Enligt resultatet tycker 47 procent av alla tjejer att de har mindre makt än killarna, medan 13 procent av killarna tycker att tjejer har mer makt. Denna indikator visar på ett behov av fortsatt arbete. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 99 (133) 124/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål Figur 3. Ungas upplevelser av maktfördelning i samhället Källa: Umeå kommun, Unga-undersökningen 202436 Relativt riket och jämförbara kommuner är det en hög andel invånare som kan rekommendera andra att flytta till kommunen. Andra index från SCB:s medborgarundersökning, till exempel sociala relationer och tillit samt kommunen är en bra plats att bo och leva på, ligger också på en bra nivå vilket sammantaget ger en generell bild av Umeå kommun som en plats med goda förutsättningar att leva och verka. Andelen kvinnor som uppger att de kan rekommendera andra att flytta till Umeå kommun har ökat över tid, men däremot minskat något bland männen. Figur 4. Kan du rekommendera andra att flytta till kommunen, andelar37 100% 83 83 77 76 78 79 79 76 76 73 80% 60% Kvinnor 40% Män 20% 0% 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: Medborgarundersökningen, SCB Jämställdhet är en övergripande strategisk fråga för kommunen och ska även fortsatt genomsyra samtliga program och verksamheter genom ett aktivt jämställdhetsarbete inom ramen för sina grunduppdrag. För att främja den sociala hållbarheten pekas i program för social hållbarhet särskilt ut två utvecklingsområden inom jämställdhetsarbete; fortsätta arbetet med jämställd stadsplanering samt systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling. Fortsätta arbetet med jämställd stadsplanering Arbete med jämställdhet i samhällsutvecklingen har varit en central del av utformningen av staden i över fyra decennier. Umeå är en ledande stad i Europa inom jämställd och hållbar stadsutveckling 36 Tycker du att du som kille för det mesta har samma makt som tjejer i samhället? Tycker du att du som tjej för det mesta har samma makt som tjejer i samhället? 37 Andel som har svarat "Helt och hållet" eller "Till stor del" på frågan "Kan du rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit?" i SCB:s medborgarundersökning. De som har svarat "Ingen åsikt" har exkluderats. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 100 (133) 125/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål och både bredd och spets är nödvändiga i arbetet för att skapa en stad som är inkluderande och rättvis för alla invånare. Några exempel på detta arbete är pilotsatsningar för jämställdhet i investeringsplanen, arbete med sociala konsekvensanalyser i detaljplaneskedet, Bostadens arbete med trygghet och våldsförebyggande och den treåriga samverkanssatsningen Stadsdelslyft Ålidhem. En viktig del i arbetet med jämställd stadsplanering är upplevd trygghet i det offentliga rummet. Här finns en könsskillnad där kvinnor anger en något lägre grad av trygghet än män. Däremot upplever sig både kvinnor och män mer trygga i Umeå än i många andra jämförbara städer. Systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling I takt med klimatomställningen är det viktigt att säkerställa en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället som innebär att vinsterna kommer flertalet till del samtidigt som kostnaderna och ansvaret fördelas efter bärkraft. Rättvisa är också centralt för att skapa acceptans för den hållbara utvecklingen. På detta sätt är arbetet med rättvis omställning nära sammanlänkat med jämställdhetsarbetet som handlar om att genomföra åtgärder för en jämnare fördelning av makt och resurser samt för att skapa förutsättningar för alla att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation, genom att synliggöra livsvillkor. Några exempel på detta arbete är fortsättningsprojektet om hållbar och jämställd arbetspendling på Västerslätt och det nyligen uppstartade Horizon-projektet CareFabric som ska utforska hur kulturell delaktighet kan stärka social sammanhållning, tillit och medborgarengagemang – och därigenom bidra till en rättvis och inkluderande grön omställning. Umeå ska vara klimatneutralt till 2040 Figur 5. Utsläpp (scope 1−2, kton CO e) 2 1990 2022 2023 2024 Mål 2040 Territoriella utsläpp (scope 1−2) Umeå kommun 482 317 330 365 72* Kommunkoncernens utsläpp (scope 1−2) − 94 96 95 5 Källa: Nationella emissionsdatabasen, SCB och egna beräkningar * Parisavtalet kräver mycket snabba utsläppsminskningar, för Umeå cirka 41 procent redan till nästa år. De territoriella utsläppen i Umeå kommun ökade mellan år 2023 och 2024, från 330 kton CO e till 2 365 kton CO e. Utsläppen ökade främst inom kategorierna transporter och arbetsmaskiner. Detta 2 beror till stor del på förändringen av reduktionsplikten som trädde i kraft 1 januari 2024. Från och med detta datum krävdes lägre nivå av inblandat biobränsle i bensin och diesel vilket gjorde att utsläppen ökade. De territoriella utsläppen per capita i Umeå är betydligt lägre än rikssnittet: 2,7 kton CO e jämfört med 4,5 kton CO e. På både nationell och lokal nivå har utsläppen per capita ökat 2 2 under de senaste åren. Transporter tillsammans med el och fjärrvärme står för 67 procent av Umeås totala utsläpp inom scope 1 och 2. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 101 (133) 126/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål När det gäller kommunkoncernen så har utsläppen legat på en liknande nivå under de senaste åren med endast små förändringar mellan åren. Det finns ett mål om klimatneutralitet till 2025 men som kan utläsas ur tabellen ovan nåddes det inte. Figur 6. Hushållens konsumtion (kton CO e) 2 6 5,35,45,3 5 4 Västerbottens län 3 Sverige 2 Umeå 1 Källa: SEI 0 Konsumtionskompasen 2019 2020 2021 2022 2023 Statistiken ovan visar hushållens konsumtionsbaserade utsläpp. De ingår i kommunens målsättning där en marginell förändring ses mellan 2022 och 2023 och mer behöver göras. Klimatomställningen pågår för fullt, men målen är ännu inte inom räckhåll Växthusgasutsläppen minskar inte i den takt som Parisavtalet anger, och kommunkoncernens mål om klimatneutralitet till 2025 nås inte. Ökningen mellan 2023 och 2024 förklaras till stor del av det nationella beslutet om sänkt reduktionsplikt snarare än av förändrade förutsättningar lokalt. Det visar att Umeås klimatomställning är sårbar för styrmedelsförändringar när den delvis är beroende av inblandning av biodrivmedel i befintliga fordon. Flera åtgärder som nu genomförs syftar därför till att byta ut själva tekniken till framför allt el som drivmedel. Transporter samt el och fjärrvärme står för cirka 67 procent av utsläppen i scope 1 och 238, och det är också där de största insatserna görs. Inom transportområdet har UKF investerat i 50 elbussar som även bidrar till minskat buller och gör kollektivtrafiken mindre känslig för påverkan av eventuella framtida förändringar i drivmedelspolitik och tillgång på drivmedel. Under 2026 erbjöds gratis sommarlovsbiljetter för barn och unga vilket syftade till att både etablera vanor inom och öka det hållbara resandet genom att fler väljer kollektivtrafik. På längre sikt kan planerna på produktion av e- bränslen i Umeå minska utsläpp inom delar av transportsektorn. Elektrifieringen är en avgörande pusselbit för Umeås klimatomställning. Umeå Energi genomför flera åtgärder för att stärka elnätet och öka eleffekten in till Umeå, vilket är en viktig förutsättning för att flera sektorer ska kunna ställa om och för att nya gröna industrier ska kunna etablera sig. För att minska utsläppen från förbränning av avfall planerar bolaget också en avfallssorteringsanläggning på 38 Scope 1 är organisationens direkta utsläpp från egna verksamheter, medan Scope 2 är indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 102 (133) 127/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 3. Rapport av inriktningsmål Umeå Eco Industrial Park som både kan ge betydande utsläppsminskningar från fjärrvärmeproduktionen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle. Arbetsmaskiner är den andra kategorin där utsläppen ökade under 2024. Umeå var bland de första kommunerna i Sverige att införa fossilfria krav i ramavtal och driver omställningen till utsläppsfria bygg- och anläggningsentreprenader genom upphandling och samverkan med branschen. Genom projektet E-NORM utvecklar och testar Umeå tillsammans med andra norrländska kommuner och branschen upphandlingskrav, affärsmodeller och laddlösningar för att göra elektrifierade arbetsmaskiner till det nya normala. För de konsumtionsbaserade utsläppen saknas i dag fullständiga data för kommunens och kommun- koncernens upphandling och inköp, vilket gör att måluppfyllelsen inte kan bedömas fullt ut. Däremot genomförs åtgärder i rätt riktning: Måltidsservice har minskat matsvinnet med mer än 30 procent genom mer exakt planering och minskad överproduktion. Matsvinn utgör en relativt stor del av de konsumtionsbaserade utsläppen. Inom bygg använder Fastighet och AB Bostaden Umeåmodellens gränsvärden och klimatberäkningsanvisningar vid beställning av byggnader. Återbruk sker till exempel genom Byggåterbruket som erbjuder kvalitetsbedömda bygg- och anläggningsmaterial till privatpersoner och företag och drivs av Umeå kommun i samarbete med ABC Ekonomisk förening. Internt inom kommunen sker återbruk bland annat via appen Återbruksportalen som möjliggör att Teknik- och fastighetsförvaltningen på ett enklare sätt kan återbruka material, byggprodukter och fast inredning. Ytterligare en Fritidsbanken har öppnat på Ersboda och gör det möjligt för fler att låna sport- och friluftsutrustning utan kostnad. Dessa åtgärder visar att återbruk ger värde för ekonomi, klimat och jämlikhet. Gemensamt för nämnda åtgärder är att effekten ännu inte syns i statistiken. Flera av åtgärderna förväntas få genomslag under kommande år. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 103 (133) 128/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4: Rapport av personalpolitiska mål Bilaga 4. Sammanställd rapportering av personalpolitiska mål I planeringsdirektivet för 2026 fastställde kommunfullmäktige tre personalpolitiska mål. I underlagen till delårsrapporten har nämnderna lämnat en bedömning av arbetet med de personalpolitiska målen utifrån om arbetet går enligt plan eller om mer arbete krävs. Respektive nämnd redovisas på följande sidor. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbete för att nå personalpolitiska mål Kommunstyrelsen Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Kompetensförsörjningen är en fortsatt utmaning för flera av Kommunstyrelsens verksamheter. Det är därför av stor vikt att förvaltningen utvecklar och arbetar för att utveckla och behålla redan anställda medarbetare. Det görs bland annat genom ett kontinuerligt arbete för en god arbetsmiljö och genom att säkerställa att anställningsvillkoren är konkurrenskraftiga. Med utgångspunkt i behålla-perspektivet, deltar förvaltningen i det EU-finansierade projektet SAMBA, Samverkansmodell för att behålla arbetskraft. Projektet syftar till att finna nya former för att knyta samman rehabiliterings- och kompetensförsörjningsprocesserna och därigenom skapa förutsättningar att finna nya vägar tillbaka till arbete för medarbetare som drabbats av ohälsa. Ledarskap (mål 6) Antalet medarbetare per chef är inom kommunstyrelsens verksamheter fortsatt lägre än riktvärdet 30 för samtliga chefer. Ambitionen är att bibehålla den chefstätheten. I de fall antalet anställda närmar sig 30 vidtas därför åtgärder som säkerställer att gränsen hålls. Vid cirka två tillfällen per termin hålls Stadsledningskontorets chefsforum. Forumet är ett mötesforum för utbyte mellan chefer och för information till och kompetensutveckling för chefer på olika teman som rör chefs-/ledarskap. En kommunikations- och samarbetsyta på Teams finns för förvaltningens chefer. Den möjliggör snabb och enkel dialog med samtliga chefskollegor inom SLK. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 104 (133) 129/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Friskfaktorer (mål 7) Vid vårens workshop för dialog om det systematiska arbetsmiljöarbetet och aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter, identifierade förvaltningens chefer och arbetstagarorganisationer ett behov av att i verksamheterna öka kunskapen om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i arbetslivet. Under tertial två har förberedelser pågått inför SLK-dagen 1 oktober då samtliga medarbetare kommer att erbjudas en föreläsning med fokus på NPF i arbetslivet. Konkreta tips på strategier kopplat till tidiga insatser och arbetsanpassningar kommer lyftas, samt även återhämtningsmetoder, som är gynnsamma för alla, både för medarbetargruppen med NPF och för samtliga medarbetare. Den totala sjukfrånvaron inom kommunstyrelsens verksamheter har under perioden sjunkit något. Den förändring som skett återfinns bland män, för vilka andelen långtidsfriska ökar samtidigt som antalet sjukdagar per årsarbetare minskar. Förändringen bland kvinnor är däremot minimal, se tabell nedan. Andelen långtidsfriska inom kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger på 78 procent (jämfört kommunen totalt: 63 procent), sjukfrånvaron ligger på totalt 3,2 procent (jämför kommunen: 6,4 procent), antalet sjukdagar per årsarbetare är för kommunstyrelsens verksamheter 7,6 (jämför kommunens genomsnitt: 15,1. Med andra ord ser sjuk-/friskstatistiken för kommunstyrelsens verksamheter bra ut. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 95 88 93 95 91 93 Långtidsfriska, procent 74 88 78 73 77 74 Personalomsättning, procent 4,4 4,2 4,3 3,7 3,0 3,5 Sjukdagar per årsarbetare, antal 9,2 3,6 7,6 9,3 6,3 8,4 Sjukfrånvaro, procent 4,0 1,3 3,2 3,8 2,5 3,4 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 98 96 97 98 97 97 Tillsvidareanställda, procent 95 83 91 95 85 92 Utomnordisk bakgrund, procent 8 3 7 8 3 7 Byggnadsnämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Byggnadsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan saknas vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan saknas förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan saknas friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 105 (133) 130/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Delar av verksamheten har haft stort fokus på kompetensutveckling med anledning av ny lagstiftning som trädde i kraft före årsskiftet. Representanter från verksamheten har deltagit i Umeå kommuns monter på arbetsmarknadsdagen på Umeå Universitet, Uniaden. Verksamheten har under våren haft praktikanter från olika studieprogram. Vårens förvaltningsträff handlade om personlig hållbarhet (grunden till effektivt självledarskap och medveten återhämtning) och om att kommunicera på hjärnans villkor och nå fram till mottagaren. Ledarskap (mål 6) Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att stärka chefer via det gemensamma chefsnätverket, vilket erbjuder framför allt möjlighet att utbyta erfarenheter chefer och ledare emellan. Vårens träffar har handlat om brottsförebyggande arbete och uppföljning från den gemensamma förvaltningsträffen (”Neuroledarskap och Neurokommunikation – konsten att leda sig själv och andra på hjärnans villkor”). Friskfaktorer (mål 7) Den årliga uppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts under våren, vilken visar på att verksamheterna har ett strukturerat och systematiskt arbete gällande arbetsmiljön. Handlingsplan är föreslagen och beslutad av nämnd. Det pågår arbete inom samtliga friskfaktorer, mer eller mindre, och målvärdena bedöms uppnås under året. Nyckeltal Målvärde Utfall Utfall 2026 januari–augusti 2026 januari–augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro, procent 5,0 4,7 3,1 4,0 6,1 3,6 4,9 Andel långtidsfriska, procent 80 68 90 78 62 82 71 Andel heltidsanställda, procent 90 98 96 97 97 98 97 Fritidsnämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Fritidsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 106 (133) 131/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) I likhet med rapporteringen för tertial ett vittnar samtliga verksamheter inom fritidsnämnden om gott kandidatunderlag vid rekryteringar. För de båda avdelningarna Bad och Unga saknas direkt matchande utbildningar för deras befattningar vilket innebär att förvaltningen inom badverksamheten fortsatt utbildar internt för att uppnå önskad kompetensnivå samt att Fritid unga rekryterar fritidsledare med annan motsvarande utbildning. Verksamheten vittnar inte om några förestående betydande utmaningar kopplat till kompetensförsörjning även om Fritid drift ser vissa utmaningar kopplat till rekryteringar då de lönemässigt konkurrerar med privat marknad. Verksamheterna rekryterar alltid med intentionen att spegla mångfalden i samhället. Andelen arbetstagare med utomnordisk bakgrund är 8 procent, samma som motsvarande period föregående år. Nämndens arbetstagare har för perioden i genomsnitt 94 procent sysselsättningsgrad och 85 procent av arbetstagarna är tillsvidareanställda. Ledarskap (mål 6) Fritidsnämndens chefer anses sammantaget ges förutsättningar för ett närvarande ledarskap. Inom nämnden skiljer det sig åt något mellan de olika verksamheterna utifrån storlek på personalgrupper samt geografiska förutsättningar. Samtliga chefer förutom en har färre medarbetare än 30 och cheferna har även ett nära stöd inom till exempel HR och ekonomi. Friskfaktorer (mål 7) Fritidsnämnden visar för perioden en låg sjukfrånvaro om totalt 3,8 procent och både korttids- och långtidsfrånvaron är låga. Långtidsfrånvaron är lägre än de senaste två åren motsvarande period. Korttidsfrånvaron motsvarar de två föregående åren för motsvarande period. Den absoluta majoriteten av långtidsfrånvaro är ej arbetsrelaterad och grundar sig i planerade operationer, olycksfall i det privata och dylikt. Korttidsfrånvaron under tertial två har varit på något lägre nivåer än tertial ett och ackumulerat för perioden är den totala korttidsfrånvaron 2,4 procent. Även delar av korttidsfrånvaron är relaterad till ovan nämnda skäl. Framför allt har långtidsfrånvaron halverats jämfört med föregående år, motsvarande period. Detta härrör dels till ett antal avslutade långtidsärenden, dels till ändrade förutsättningar på individnivå. Förvaltningens chefer arbetar även med Aktiv rehabilitering, vilket bland annat stärker relationen och dialogen mellan chef och medarbetare. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 107 (133) 132/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 78 83 81 77 83 80 Långtidsfriska, procent 74 69 71 59 65 62 Sjukdagar per årsarbetare, antal 8,4 9,9 9,2 9,9 15,2 12,8 Sjukfrånvaro, procent 3,8 3,8 3,8 4,6 5,6 5,2 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 94 94 94 95 95 95 Tillsvidareanställda, procent 79 89 85 78 88 84 Utomnordisk bakgrund, procent 4 11 8 4 11 8 För- och grundskolenämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål För- och grundskolenämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan mer arbete krävs vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan mer arbete krävs förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan mer arbete krävs friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Omställningsarbetet som genomförs på grund av den demografiska förändringen ställer stora krav på en flexibilitet i organisationen samtidigt som medarbetarnas kompetenser behöver tas tillvara där behov uppstår. Under perioden har kompetensbehovsprognosen reviderats för att ge bättre underlag till beslut om anpassningar. Trots lägre tillväxttakt och behov av omställning beräknas det på nationell nivå bli en brist på behöriga lärare och förskollärare vilket bidrar till krav på långsiktighet i kompetensförsörjningsplaneringen. Anpassningar har genomförts under perioden genom förvaltningens personalplanering. 125 medarbetare var övertaliga inom för- och grundskolan, samtliga medarbetare som var i behov av ny placering har fått det inom för- och grundskoleförvaltningen. Inga omplaceringar till övriga förvaltningar har genomförts, inte heller några uppsägningar. Fritidshemmen har under perioden inte haft någon övertalighet, däremot har det funnits behov av att rekrytera. För att klara kompetensförsörjningen och möta behovet inom förskolans verksamhetsområde har tio förskollärare anställts varav sex nyexaminerade, för de sistnämnda har en introduktionsperiod påbörjats som kommer att pågå under hösten. Syftet är att ge en bra grund att utgå från i fortsatt arbete med målet att säkerställa kvalité, samt att skapa förutsättningar så medarbetare väljer att kvarstå i sin anställning. Ett arbete har initierats Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 108 (133) 133/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål under perioden för att utarbeta den kompetensförsörjningsplan som ska beslutas av för- och grundskolenämnden i november. Inom grundskolan har en kartläggning påbörjats med målet att säkerställa kompetens vad gäller ämneslärare i åk 7–9. Ledarskap (mål 6) Mot bakgrund av de demografiska förändringarna har anpassning av ledningsorganisationen inom förskola genomförts. I förändringsarbetet har färre medarbetare per chef och geografisk närhet eftersträvats för att skapa förutsättningar för ett närvarande ledarskap. Vilket förväntas ge positiva effekter på chefernas arbetssituation, arbetsmiljön för medarbetarna och ökad likvärdighet och kvalitet i verksamheten. Under perioden har kompetensutvecklingsinsatser genomförts för samtliga rektorer om pedagogiskt ledarskap, de nationella faktorerna för framgångsrik skolutveckling, samt de nya lagkraven i skollagens nya kapitel om skolsäkerhet. Inom förskolan har ett fördjupat arbete som handlar om ledarskapets betydelse för framgångsrik förskola genomförts med bland annat workshop om närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap. Friskfaktorer (mål 7) Åtgärder som beskrivs i handlingsplan för arbetsmiljö och aktiva åtgärder 2025, har under perioden påbörjats. Fortsatt arbete med pilotprojektet Friskare Förskola där nio förskolor deltar tillsammans med Folkhälsomyndigheten. Målsättningen är att vidareutveckla arbetet med hygienrutiner, minska smittspridning och därigenom öka närvaron och minska sjukfrånvaron. Fortsatt implementering och vidareutveckling av systemstödet Opus för dokumentation av systematiskt arbetsmiljöarbete pågår. Förvaltningen har utrett förutsättningarna om införande av arbetsskor i förskolan och fritidshemmet. Nämnden fattade därefter beslut om Införande av arbetsskor. Förvaltningen har beslutat om en vägledning för användning av digitala enheter i syfte att säkerställa barns och elevers integritet och även ett stöd för att upprätthålla en professionell gränsdragning vid användning av digitala enheter i arbetet och säkra en närvarande, trygg och professionell arbetsmiljö. Ett kontinuerligt och systematiskt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs och under pågående omställningsarbete hanteras kontinuerligt konsekvenserna i arbetsmiljön och tidiga signaler på ohälsa. Sjukfrånvaron sjunker under perioden jämfört med samma period förra året, både när det gäller korttids- och långtidssjukfrånvaro. Trenden med sjunkande sjukfrånvaro ses i alla verksamheter utom inom anpassad grundskola där både korttids- och långtidssjukfrånvaron ökar. Medarbetare under 29 år har fortsatt en högre kortidssjukfrånvaro jämfört med andra åldersgrupper. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 92 91 92 92 92 92 Långtidsfriska, procent 59 70 61 53 66 56 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 109 (133) 134/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Personalomsättning, procent 4,3 5,0 4,5 5,3 5,8 5,4 Sjukdagar per årsarbetare, antal 16,2 9,3 14,8 17,9 9,5 16,2 Sjukfrånvaro, procent 7,0 4,1 6,4 7,6 4,3 6,9 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 97 97 97 97 98 97 Tillsvidareanställda, procent 93 89 92 92 88 91 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara Arbete pågår i enlighet med Arbete pågår i enlighet med kompetensförsörjningen genom att vara en kompetensförsörjningsplan, kompetensförsörjningsplan, attraktiv arbetsgivare och spegla aktivitets- och handlingsplaner aktivitets- och handlingsplaner mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap Arbete genomfört i enlighet med Arbete genomfört i enlighet med som ges och ger förutsättningar för goda kompetensförsörjningsplan, kompetensförsörjningsplan, resultat, där riktvärdet för antalet aktivitets- och handlingsplaner aktivitets- och handlingsplaner medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska Arbete genomfört i enlighet med Arbete genomfört i enlighet med minska genom fokus på friskfaktorer och kompetensförsörjningsplan, kompetensförsörjningsplan, jämställda arbetsförhållanden. aktivitets- och handlingsplaner aktivitets- och handlingsplaner Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Kompetensförsörjningsarbetet löper på i enlighet med nämndens kompetensförsörjningsplan och förvaltningens prioriterade aktiviteter. Kompetensförsörjningsplanen har reviderats under prognosperioden och beslutades av GVN i juni för perioden 2026–2029. Omfattande både beslutad lagstiftning och förslag till nya lagstiftningsförändringar som berör verksamheter inom nämndens område har varit föremål för insatser under tertialet. Analys och beredning kopplat till dessa har på olika sätt legat i förvaltningens fokus likväl som frågor kopplat till arbetsorganisation och arbetstid. Fortsatt planering och förberedelser inför start av ny gymnasieskola samt arbete enligt rutin med personalplanering inför kommande läsår har fortlöpt. Planering och förberedelser för att omhänderta uppdraget gällande aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd har även prioriterats under perioden. Organisationsanpassningar inom arbetsmarknad och integration (AMI) har genomförts under tertial två för att möta förvaltningens nya uppdrag. Ett konstruktivt samverkansarbete med stöd- och omsorgsförvaltningen genomförs i linje med tilläggsuppdrag 2023:2. Kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare vidtas i alla verksamheter efter behov, till exempel arbete med psykologisk trygghet inom AMI samt hedersrelaterat våld och förtryck inom UGS. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 110 (133) 135/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Partsgemensamt arbete kring tjänstefördelningsprocessen med Sveriges lärare har fortgått och implementering planeras för hösten. Beredning inför implementering av professionsprogrammet har inletts samt revidering och implementering av rutiner kopplat till utökade registerkontroller. Personalplanering har genomförts i enlighet med årshjul och kommunens övergripande personalomställningsriktlinjer. Ledarskap (mål 6) Kompetensutveckling och stöd till chefer inom nämndens område planeras gemensamt av förvaltningsledning och ges kontinuerligt över året. Prioriterade ledarutvecklingsinsatser under rapporteringsperioden har varit kopplat till psykologisk trygghet och ledarskap, datadrivet ledarskap, förändringsledning och aktuella arbetsgivarfrågor. Åtgärder inom ramen för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i syfte att förebygga ohälsosam arbetsbelastning och främja återhämtning genomförs löpande. Chefernas arbetssituation följs upp både på grupp och individnivå och där individuellt behov identifieras ges stöd till exempel med prioriteringar, handledning och avlastning. Stöd till cheferna i det trygghetsskapande arbetet mot hot och våld ute i verksamheterna fortlöper i form av utbildningsinsatser, säkerhetsvandringar och införlivande av skollagens säkerhetskapitel. Arbetet med att utveckla lokala rutiner kopplat till fysisk arbetsmiljö och egenkontroll fortgår. Inom ramen för årlig löneöversyn har chefer prioriterats. Friskfaktorer (mål 7) Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och lika rättigheter och möjligheter har genomförts i enlighet med årshjul. Planering och genomförande av prioriterade åtgärder som beskrivs i handlingsplan för arbetsmiljö och aktiva åtgärder fortlöper under perioden på övergripande nivå inom nämndens område. Implementering av systemstöd för systematiskt arbetsmiljöarbete (OPUS) fortgår under perioden. Arbetet med utveckling av rutiner och stöd för hantering av kränkande särbehandling och trakasserier har prioriterats och implementering planeras hösten 2026. Tabellen nedan redovisar mätvärden för kommunövergripande nyckeltal tertial två. Utfall av i princip alla mätvärden visar en positiv utveckling i jämförelse med föregående års tertial. Särskilt positivt är att andel långtidsfriska ökar samt att antal sjukdagar och sjukfrånvaro sjunker. Cheferna bedriver ett kontinuerligt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering utifrån medarbetares behov och individuella situation. Arbete sker med fokus på tidiga signaler och förebyggande åtgärder. Sammantaget konstateras ett stabilt läge för nämndens område kopplat till kommunens personalpolitiska mål avseende friskfaktorer och arbetsmiljö. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 111 (133) 136/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 86 91 88 87 89 87 Långtidsfriska, procent 76 89 80 74 82 77 Sjukdagar per årsarbetare, antal 10,8 5,0 8,7 12,2 7,8 10,6 Sjukfrånvaro, procent 4,3 2,3 3,6 4,9 3,1 4,2 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 96 98 97 95 97 96 Tillsvidareanställda, procent 93 96 94 92 92 92 Utomnordisk bakgrund, procent 10 9 9 9 10 10 Individ- och familjenämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Individ- och familjenämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Under våren och sommaren 2026 genomfördes en pilot av Lärcentrum inom Funktionshinderomsorgen. Insatsen riktade sig till nya sommarvikarier och syftade till att komplettera den digitala introduktionen med verksamhetsnära utbildning, reflektion och erfarenhetsutbyte på plats. Totalt deltog 151 personer i introduktionsutbildningen och 33 personer i förflyttningsutbildningen. Deltagarutvärderingen visade mycket goda resultat där 99 procent av deltagarna uppgav att utbildningen varit mycket bra eller ganska bra. Pilotverksamheten har visat att konceptet skapar mervärde genom dialog, gemensamt lärande och ökad förståelse för uppdraget inom Funktionshinderomsorgen. Erfarenheterna visar samtidigt att ett fortsatt Lärcentrum förutsätter en tydlig samordningsfunktion och tillgång till ändamålsenliga lokaler. Under första halvåret har införandet av registerutdrag inom förvaltningen förberetts och implementerats. Förvaltningen har tre olika utdrag vilket har skapat ett merarbete för bemanningsfunktionerna när intermittenta behöver inkomma med förnyat utdrag var sjätte månad. Förhoppningen är att få ett bättre systemstöd via Visma. Bemanningsstrategin som införs i funktionshinderområdet syftar till att säkerställa rätt kompetens, i rätt omfattning, på rätt plats och vid rätt tid, utifrån verksamhetens behov och mål. Under första halvåret har område Öst fortsatt arbetet med samplanering. Det har också genomförts riktade Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 112 (133) 137/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål workshops för berörda chefer även inom Barn och unga korttids och stödfunktioner. Förberedelser har även genomförts för att starta samplanering inom område Väst. Ledarskap (mål 6) Personalomsättningen bland chefer som sagt upp sig på egen begäran ligger kvar på samma nivå som föregående period ifjol, det vill säga 2,6 procent. Två utbildningsomgångar för chefer är planerade av grupputvecklingsmodellen HUSET och kommer genomföras senare i höst. Modellen hjälper chefer och deras medarbetare att utvecklas och skapa trygghet där alla får växa. Friskfaktorer (mål 7) Sjukfrånvaron har sjunkit både bland män och kvinnor från fjolåret som totalt visar 7,1 procent jämfört med föregående år 7,7 procent. Arbetet med grupputvecklingsmetoden HUSET kan vara en del i förklaringen. Genom att skapa trygga och välfungerande arbetsgrupper stärks trivseln och arbetsglädjen, vilket kan förebygga faktorer som kan bidra till ohälsa och frånvaro. Kombinationen av tidiga insatser vid sjukfrånvaro, ett närvarande ledarskap och fokus på delaktighet och psykologisk trygghet bidrar till goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Medarbetare med utomnordisk bakgrund har ökat något från föregående mätperiod från 20 till 21 procent. Här kan man se att andelen kvinnor ökar medan andelen män har minskat. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 89 91 90 89 91 89 Långtidsfriska, procent 60 66 62 57 62 58 Sjukdagar per årsarbetare, antal 19,3 11,7 17,1 20,5 14,5 18,7 Sjukfrånvaro, procent 8,0 4,8 7,1 8,5 5,9 7,7 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 98 98 98 98 98 98 Tillsvidareanställda, procent 81 78 80 80 76 79 Utomnordisk bakgrund, procent 19 25 21 17 27 20 Kulturnämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Kulturnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på mer arbete krävs mer arbete krävs friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 113 (133) 138/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Sammantaget ser förvaltningen inga betydande utmaningar kopplat till kompetensförsörjning. Förvaltningen har en hög andel sökanden vid externa rekryteringar och bland de sökande finns en god andel kvalificerade kandidater. Sammantaget finns små eller inga utmaningar. Som exempel på kommande och befintliga små utmaningar nämns ett fåtal musiklärare i specifika instrument samt bristande tillgång på utbildade och kvalificerade scentekniker i riket. Biblioteksverksamheten vittnar inte om några direkta utmaningar kopplat till kompetensförsörjning och tillgången till utbildade bibliotekarier är fortsatt god, även med skolbibliotekens nya krav på utbildade bibliotekarier. Ledarskap (mål 6) Alla verksamheternas chefer klarar det personalpolitiska målet med färre än 30 tillsvidareanställda medarbetare. De faktiska förutsättningarna för ett närvarande och engagerat ledarskap skiljer sig beroende på till exempel geografisk sammanhållen eller spridd verksamhet samt storlek på och sammansättning av medarbetargrupp. Cheferna upplever ett gott stöd från HR i ärendehantering. HR träffar samtliga ledningsgrupper tertialvis för uppföljning och dialog. Friskfaktorer (mål 7) Sjukfrånvaron är något högre än motsvarande period föregående år. Korttidsfrånvaron är högre än tidigare år och härrör i stor utsträckning från virussjukdomar under våren. Den registrerade långtidsfrånvaron är med något undantag inte arbetsrelaterad. Under perioden har bland annat flertalet benbrott inom bibliotekens verksamhet påverkat sjukfrånvaron samt ett antal svårare diagnoser hos ett antal medarbetare. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan de olika verksamheterna. Kulturskolan ser som exempel, trots stora organisatoriska förändringar samt flytt av lokaler, en långsamt nedåtgående trend i sjukfrånvaron. Systematiskt arbetsmiljöarbete Under perioden har verksamheterna arbetat utifrån sina olika OSA-mål där medarbetarna varit delaktiga i prioriteringar och planering. Några exempel på arbete med OSA-målen är samtalsklimat och kultur, fokus på fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt stärkande av gruppens arbetskultur. Flertalet risk- och konsekvensanalyser har genomförts kopplat till pågående förändringsarbeten. Inom Kulturskolan har stort fokus legat på att skapa förutsättningar för ändrat arbetstidsavtal och nya lokaler parallellt med arbete för att föra samman kollegor som tidigare inte arbetat tillsammans. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 114 (133) 139/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Programavdelningen har arbetat med kunskaps- och kompetenshöjande insatser och kompetensöverföring, tydlighet i organisation och nya arbetssätt. Biblioteken har arbetat med processer kopplade till samtalsklimat och arbetskultur. De har även arbeta med den fysiska arbetsmiljön bland annat i form av ljuddämpande installationer. Inom staben har flera insatser kopplat till den fysiska arbetsmiljön genomförts. Ljuddämpande åtgärder har gjorts i mötesrum och en ljudisolerad möteskub installerats. Beställning av uppförande av dörr samt glasvägg för att stoppa ljudöverföring från sociala ytor till kontorslandskap har gjorts men väntar på genomförande. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 81 78 80 83 79 81 Långtidsfriska, procent 63 65 64 65 73 68 Sjukdagar per årsarbetare, antal 13,9 13,0 13,6 13,1 11,3 12,5 Sjukfrånvaro, procent 5,8 5,1 5,5 5,4 4,7 5,2 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 94 92 93 93 91 93 Tillsvidareanställda, procent 91 89 91 90 93 91 Utomnordisk bakgrund, procent 10 6 9 11 6 9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på mer arbete krävs mer arbete krävs friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Förvaltningen har en gemensam träff varje termin och vårens förvaltningsträff innehöll en föreläsning om personlig hållbarhet (grunden till effektivt självledarskap och medveten återhämtning) och om att kommunicera på hjärnans villkor och nå fram till mottagaren. Verksamheten har deltagit på arbetsmarknadsdagen på Umeå Universitet, Uniaden, och har under vårterminen haft ett antal praktikanter. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 115 (133) 140/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Ledarskap (mål 6) Den nya organisationen med fem enheter är på plats och efter sommaren har enhetschefen för Förvaltarenheten börjat sin anställning. Det kommer ge bättre förutsättningar för ett närvarande ledarskap inom verksamheten. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att stärka chefer via det gemensamma chefsnätverket, vilket erbjuder framför allt möjlighet att utbyta erfarenheter chefer och ledare emellan. Vårens träffar har handlat om brottsförebyggande arbete och uppföljning från den gemensamma förvaltningsträffen (”Neuroledarskap och Neurokommunikation –konsten att leda sig själv och andra på hjärnans villkor”). Friskfaktorer (mål 7) Både den årliga uppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete och den fördjupade analysen av sjukfrånvaron som gjordes under våren, visar på att verksamheterna har ett strukturerat och systematiskt arbete gällande arbetsmiljön. Arbete pågår utifrån handlingsplan och beslutade aktiviteter, mer eller mindre inom samtliga friskfaktorer. Sjukfrånvaron fortsätter att minska under året och även jämfört med föregående år, och ligger efter åtta månader nära målvärdet för året. Nyckeltal Målvärde Utfall Utfall 2026 januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Sjukfrånvaro, procent 5,0 6,2 4,5 5,6 7,8 5,4 7,0 Andel långtidsfriska, procent 80 61 60 60 65 67 66 Andel heltidsanställda, procent 90 98 100 99 98 100 99 Personalnämnden Nämndens arbete med att nå personalpolitiska mål Personalnämnden har inget eget verksamhetsuppdrag, men nämndens arbete för att nå de personalpolitiska målen sammanfaller med nämndens grunduppdrag som redovisas i bilaga 1. Redovisningen här avser övergripande arbete med de personalpolitiska målen i Umeå kommun. Personalnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 116 (133) 141/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande som är relaterat till kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare: • Kontroller vid anställning • Karriärcentra, Umeå kommun-Umeå universitet • Upphandling av rekryteringssystem • Datadriven befolknings- och kompetenstillväxt i norr, DBK • Äldre medarbetare, utveckling i Umeå kommun • Samtliga nämnders personalrapporter, 2025 • Ändrade rutiner för exit-enkät • Personalföreningen Sporren • Överenskommelse om aktivitetskrav • Nytt kollektivavtal om SAO-jobb • Lönekartläggning 2025 • Nämndernas kompetensförsörjningsplanering • Individuella överenskommelser Personalnämnden noterar bland annat att Umeå kommuns nämnder behöver fördjupa arbetet och beskrivningarna om på vilket sätt man jobbar med hela det personalpolitiska målet om att klara kompetensförsörjningen och spegla mångfalden i samhället. Nämnden har även för avsikt att under hösten fördjupa uppföljningen av olika verksamheters personal-omsättning och på vilket sätt det adresseras i nämndernas kompetensförsörjningsplaner. Ledarskap (mål 6) • Nämnden har följt det pågående arbetet med revidering av ledar- och medarbetarpolicy samt värdegrunden MÖTS. Friskfaktorer (mål 7) Nämnden har behandlat eller i övrigt tagit del av bland annat följande som är relaterat till friskfaktorer: • Hot, våld och annan otillåten påverkan • Arbetsmiljöhändelser • Kommunens rehabiliteringsprocess • Skyddsombudens förutsättningar • SAMBA som gott exempel hos Suntarbetsliv Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 117 (133) 142/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Personalnämnden kan konstatera att trenden med minskande sjuktal under de senaste åren håller i sig under inledningen av året. Det är positivt att utvecklingen går åt rätt håll för både kvinnor och män. Inte minst är det glädjande att utvecklingen är positiv med minskade sjukdagar, fler långtidsfriska och fortsatt lägre sjukfrånvaro för både män och kvinnor med bibehållet hög sysselsättningsgrad och hög andel heltidsanställda. Samtliga är viktiga faktorer för att även stärka verksamhetens förutsättning för kompetensförsörjning. Det är även en positiv trend att andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund fortsätter att ligga i linje med målsättningen om att spegla befolkningen. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 93 94 93 92 94 93 Långtidsfriska, procent 60 70 63 56 66 59 Sjukdagar per årsarbetare, antal 17,2 10,1 15,1 18,3 11,4 16,2 Sjukfrånvaro, procent 7,3 4,3 6,4 7,7 4,8 6,8 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 98 98 98 97 98 98 Tillsvidareanställda, procent 86 81 84 86 81 84 Utomnordisk bakgrund, procent 18 24 20 17 24 19 Tekniska nämnden Nämndens arbete med att nå personalpolitiska mål Tekniska nämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Den årliga lönekartläggningen har genomförts inom Umeå kommun och förvaltningen Teknik och fastighet. Resultatet visar att lönerna inom förvaltningen är jämställda mellan kvinnor och män, både utifrån löneläge och arbetsvärdering. I arbetsvärderingen ingår bland annat arbetets krav, utbildningsnivå och marknadspåverkan. Lönekartläggningen genomförs i syfte att upptäcka, åtgärda och förebygga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i enlighet med diskrimineringslagen. Inom Teknik och fastighet finns cirka 70 olika befattningar som har jämförts med varandra samt med övriga befattningar inom Umeå kommun. Att kunna visa på jämställda och rättvisa löner är en viktig faktor, inte minst för Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 118 (133) 143/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål arbetsgivarvarumärket. Det bidrar också till att stärka kommunens och förvaltningens attraktivitet som arbetsgivare. Under perioden har det nuvarande lärplattformen Learning Management Systemet (LMS) utvärderats utifrån hela Umeå kommuns behov. Utvärderingen visar att systemet bör avvecklas och ersättas med ett liknande system som redan används Infocaption Kunskapsbanken. Förändringen bedöms ge en mer effektiv budgetanvändning och bättre möta verksamhetens behov. HR-enheten Teknik och fastighet har genomfört en workshop för chefer inom Fastighet med fokus på dialog och erfarenhetsutbyte inom kompetensförsörjning. Dialogerna berörde karriär, utveckling, arbetsgivarvarumärke samt resultat- och utvecklingssamtal. Workshopen kopplades till verksamhetens kompetensförsörjningsplan och syftade till att stärka det strategiska arbetet med att utveckla, behålla och attrahera kompetens. En omvärldsbevakning genomfördes för att få en bild av fastighetsbranschen, dess utveckling och de behov som finns inom området. Ledarskap (mål 6) Fokusområdet för ledarskapet inom Teknik och fastighet är chefers förutsättningar och synliggöra samt tillvarata lärande i arbetsvardagen. Under april samlades Ledarforum i Medlefors i Skellefteå för nätverkande och erfarenhetsutbyte inom förvaltningen. När cheferna har rätt förutsättningar att leda blir vardagen bättre för alla som arbetar inom förvaltningen. Friskfaktorer (mål 7) I maj genomfördes en workshop med Teknik och fastighets nya skyddsombud och nya chefer på har genomförts. Workshopen handlade om roller och ansvar, arbetsmiljöns regler och vikten med att göra riskbedömningar. Nu har arbetet i projektet SAMBA (Samverkansmodell för att behålla arbetskraft) resulterat i tio prototyper på nya och effektiva samverkansformer med målet att behålla arbetskraft på arbetsmarknaden, sex från hösten 2025 och fyra under vårterminen 2026. Prototyperna kommer finnas med i det fortsatta arbetet under hösten där planen är att djupdyka i förutsättningar, möjligheter och behov i de egna deltagande organisationers rehabprocesser, bland annat inom Teknik och fastighet, för att fånga upp tidiga signaler och möjliggöra och etablera tidiga insatser. Som en del av implementeringen av arbetet med säkerhetskultur har förvaltningens arbetsmiljöingenjör genomgått utbildning i MTO (Människa, Teknik och Organisation). MTO metodiken ger stöd för att identifiera både riskfaktorer och friskfaktorer och bidrar till ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete. Kompetenshöjningen utgör en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla en stark säkerhetskultur och en hållbar arbetsmiljö inom verksamheten. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 119 (133) 144/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 95 98 96 95 98 97 Långtidsfriska, procent 58 68 63 56 64 60 Sjukdagar per årsarbetare, antal 16,5 9,4 13,4 18,4 11 15,2 Sjukfrånvaro, procent 6,6 3,8 5,4 7,3 4,6 6,1 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 98 99 99 98 99 99 Tillsvidareanställda, procent 94 94 94 95 95 95 Utomnordisk bakgrund, procent 29 20 25 28 19 24 Valnämnden Under perioden har valkansliet personal utökats ytterligare och vid slutet av perioden så är det nio personer som arbetar vid valkansliet, av dessa är två timanställda. Valkansliets arbetstid utgår från ett schema med oregelbunden arbetstid. Förtidsröstningen pågår sju dagar i veckan även på kvällstid vilket innebär att även valkansliets personal måste vara i tjänst. Stöttning har också skett med gruppledare från förtidsröstning. Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Valnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Att bibehålla valkansliets kompetens och erfarenhet av valadministration är en prioriterad fråga för Valnämnden. Valkansliets personal har under perioden fortsatt arbetet med att vara Personuppgiftskoordinatorer för valnämnden, kommunstyrelsen och personalnämnden samt kommungemensamma utredningsuppdrag. Nämndens bedömning är att mål 5 kommer att vara uppfyllt vid årets slut. Ledarskap (mål 6) Valkansliets chef ingår i ledningsgruppen för Avdelning Demokrati och juridik. Via SLK HR ges möjligheter till kompetenshöjande utbildningar och seminarium. Valnämnden uppfyller mål där chef har max 30 medarbetare. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 120 (133) 145/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nämndens bedömning är att mål 6 är uppfyllt Friskfaktorer (mål 7) Valkansliet ingår i Avdelningen Demokrati och juridik där avdelningsgemensamma arbetsplatsträffar genomförs. Valkansliets svar på medarbetarenkäten resulterar i en handlingsplan för enheten som enhetschefen ansvarar för. Arbetet med organisatoriskt systematiskt arbetsmiljöarbete sker på avdelningsnivå. Nämndens bedömning är att mål 7 kommer vara uppfyllt vid årets slut. Valkansliet består under perioden av 9 medarbetare, om antalet anställda understiger 10 medarbetare redovisas inte resultatet för nyckeltalen. Äldrenämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Äldrenämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara Äldrenämnden fortsätter att utveckla attraktiva mer arbete krävs kompetensförsörjningen genom att arbetsvillkor, kompetensutveckling och nya vara en attraktiv arbetsgivare och arbetssätt för att möta framtidens ökade spegla mångfalden i samhället. kompetensbehov och den demografiska utvecklingen. Beslut har tagits om förstärkningar i bemanning både inom vård - och omsorgsboende och hälso- och sjukvårdsverksamheten Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap Nämnden har gett ett särskilt uppdrag till mer arbete krävs som ges och ger förutsättningar för förvaltningen avseende ett närvarande ledarskap goda resultat, där riktvärdet för antalet och chefers förutsättningar. Uppdraget redovisas medarbetare per chef inte är fler än 30. till nämnd i slutet av året. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro Äldrenämnden fortsätter arbetet med mer arbete krävs ska minska genom fokus på friskfaktorer och förebyggande arbetsmiljöarbete. friskfaktorer och jämställda Förutsättningarna att minska sjukfrånvaron arbetsförhållanden. påverkas även av ett hållbart ledarskap och en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och hänger således ihop med mål 5 och mål 6. Äldrenämnden har under året vidtagit flera åtgärder för att möta upp de personalpolitiska målen. Det behöver dock understrykas att det är ett generellt utmanande rekryteringsläge vilket medför att nödvändiga förstärkningar inte kommer på plats i den tid som nämnden önskar. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Arbetet med att stärka äldreomsorgens långsiktiga kompetensförsörjning har fortsatt under året. Samverkan med skolor har utvecklats genom grupp-prao för elever i årskurs 8–9, klassrumsbesök på vård- och omsorgsprogrammet samt inspirationsinsatser i grundskolan. Samarbetet med Ung Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 121 (133) 146/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Omsorg har etablerats på tre vård- och omsorgsboenden. Syftet är att öka kännedomen om äldreomsorgens yrkesroller och stärka intresset för framtida arbete inom verksamheten. Från och med i år är äldreomsorgens basutbildning obligatorisk för nyanställda och cirka 450 medarbetare har genomfört utbildningen under årets första halvår. En språkpilot har genomförts i samarbete med Umevux för att stärka språkkompetens och yrkeskunskap hos medarbetare. Piloten har utvärderats och utgör underlag för fortsatt utveckling. 34 kvalitetsundersköterskor har anställts inom vård- och omsorgsboenden samt två inom hemtjänsten. Rekrytering pågår av ytterligare fyra varav en är till hemtjänsten. Rollen bidrar till arbetsplatsnära lärande, kvalitetsstärkning och kompetensutveckling. Rutin för hantering av registerkontroll är implementerad och tillämpas vid samtliga anställningar och praktikplatser. Sommaren har förflutit bra i verksamheterna trots stora utmaningar i att rekrytera sjuksköterskor. Gällande omvårdnadspersonal så har rekryteringen gått bra även om det som tidigare år tar lång tid att få alla kandidater på plats, trots att rekryteringen påbörjas redan i december. Ledarskap (mål 6) De kvalitetsundersköterskor som rekryterats under våren fungerar som stöd till enhetschefer i det arbetsplatsnära lärandet och bidrar till att stärka kvaliteten i det dagliga arbetet. Arbetet med att skapa förutsättningar för ett mer närvarande ledarskap har inletts. En arbetsgrupp med representanter från verksamhet, HR och fackliga organisationer har bildats och en plan för det fortsatta arbetet har tagits fram. Förutsättningarna för närvarande ledarskap påverkas bland annat av antal medarbetare, verksamhetens komplexitet, administrativa krav och tillgång till stödresurser. Friskfaktorer (mål 7) Arbetet med att stärka hållbara arbetsförhållanden sker bland annat genom kompetensutveckling, arbetsplatsnära lärande och ökad delaktighet i verksamheten. För att bidra till bättre balans mellan krav och resurser för chefer genomförs en pilot med utökad kvällsbemanning på två vård- och omsorgsboenden. Ytterligare ett boende ansluter under hösten. För att stärka medarbetarnas delaktighet har schemaansvariga medarbetare utsetts på två arbetsplatser. Funktionen bidrar till ett ökat inflytande i schemaprocessen och ett närmare samarbete mellan medarbetare, chef och schemastöd. Andelen långtidsfriska har ökat från 50 till 55 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Samtidigt är sjukfrånvaron fortsatt hög och uppgår till 8,4 procent, vilket innebär att fortsatta insatser krävs för att nå målet om minskad sjukfrånvaro. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 122 (133) 147/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 98 99 98 97 98 97 Långtidsfriska, procent 53 59 55 48 54 50 Personalomsättning, procent 7,4 6,3 7,1 7,4 12,9 8,9 Sjukdagar per årsarbetare, antal 21,4 13,7 19,2 21,2 13,5 19,1 Sjukfrånvaro, procent 9,4 5,9 8,4 9,4 5,9 8,3 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 99 99 99 99 99 99 Tillsvidareanställda, procent 74 63 71 73 65 71 Utomnordisk bakgrund, procent 30 49 36 29 52 36 Brand- och räddningsnämnden Nämndens arbete för att personalpolitiska mål Brand- och räddningsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Arbetet med kompetensförsörjning har bedrivits enligt den plan som nämnden fastställt. Rekrytering i enlighet med den pågående utökningen och förberedelser inför driftsättningen av Umeå östra pågår och insatser som genomförts inom RiB-verksamheten börjar nu ge effekt. Ledarskap (mål 6) Det påbörjade arbetet med att utveckla både organisation och verksamhet har fortgått under året. Utvecklingsarbetet medger verksamhetens chefer att kunna bedriva ett ledarskap som ger bättre förutsättningar för goda resultat. Arbetet börjar ge effekt vilket också syns i verksamheten. Personalen är fortsatt delaktiga i den utveckling som pågår genom dialogtillfällen med möjlighet att lämna synpunkter innan förslag samverkas och förhandlas. Friskfaktorer (mål 7) Sjukfrånvaron inom brand- och räddningsnämndens verksamhet ligger för perioden högt när det gäller kvinnor. Detta beror på sjukskrivningar som inte är arbetsrelaterade och ger stor påverkan på utfallet då det är få kvinnor anställda inom verksamheten. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 123 (133) 148/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål För att främja arbetet med friskfaktorer inom verksamheten pågår personalutvecklingsarbete genom den personalutvecklingsplan som fastställts. I planen ingår insatser och aktiviteter för att skapa en hållbar organisation, vilket bland annat omfattar jämställdhet, lika behandling, medarbetarskap och mångfald. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 100 100 100 100 100 100 Långtidsfriska, procent 73 85 83 91 86 87 Personalomsättning, procent 0,0 1,2 1,0 8,3 2,7 3,5 Sjukdagar per årsarbetare, antal 18,2 5,5 7,4 2,4 4,4 4,2 Sjukfrånvaro, procent 6,8 2,0 2,7 0,9 1,8 1,7 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 100 100 100 100 100 100 Tillsvidareanställda, procent 83 85 85 86 85 85 Utomnordisk bakgrund, procent 0 1 1 0 2 2 IT-kapacitetsnämnden Nämnden har ingen anställd personal. PA-nämnden Nämnden har ingen anställd personal. Överförmyndarnämnden Nämndens arbete för att nå personalpolitiska mål Överförmyndarnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att enligt plan enligt plan vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger enligt plan enligt plan förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Åtgärder och viktig utveckling/viktiga händelser inom målområdena Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare (mål 5) Överförmyndarenheten har goda förutsättningar för att rekrytera ny personal till verksamheten oavsett yrkesroll samt att bibehålla personal. Personalomsättningen har varit låg. En ny medarbetare har anställts under perioden. Nämnden tar till vara på medarbetare över 65 år på ett bra sätt och de ges möjlighet att förlänga arbetslivet och på så sätt kan verksamheten hantera ett visst vikariebehov. Överförmyndarenheten har under perioden haft en person som arbetstränat vid verksamheten. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 124 (133) 149/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av personalpolitiska mål Nämndens bedömning är att mål 5 är uppfyllt. Ledarskap (mål 6) Överförmyndarnämndens enhetschef ingår i ledningsgruppen för avdelningen Demokrati och juridik. Via SLK HR ges möjligheter till kompetenshöjande utbildningar och seminarium. Överförmyndarnämnden uppfyller mål där chef har max 30 medarbetare. Överförmyndarnämndens bedömning är att mål 6 är uppfyllt. Friskfaktorer (mål 7) Överförmyndarnämnden ingår i avdelningen Demokrati och juridik där avdelningsgemensamma arbetsplatsträffar genomförs. Överförmyndarnämndens svar på medarbetarenkäten resulterar i en handlingsplan för enheten som enhetschefen ansvarar för. Arbetet med organisatoriskt och systematiskt arbetsmiljöarbete sker på avdelningsnivå. Överförmyndarnämndens bedömning är att mål 7 kommer vara uppfyllt vid årets slut. Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 100 100 100 96 80 93 Långtidsfriska, procent 72 100 77 65 67 65 Personalomsättning, procent 5,3 0,0 4,3 4,8 0,0 4,2 Sjukdagar per årsarbetare, antal 12,1 3,9 10,6 11,5 5,0 10,5 Sjukfrånvaro, procent 4,6 1,7 4,0 5,2 1,9 4,6 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 100 100 100 97 98 97 Tillsvidareanställda, procent 100 80 96 91 60 86 Utomnordisk bakgrund, procent 5 0 4 4 0 4 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 125 (133) 150/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 5. Sammanställd rapport av tilläggsuppdrag Av totalt 14 tilläggsuppdrag från kommunfullmäktige för verksamhetsåret 2026 är tre genomförda och elva delvis genomförda. Prognosen för årets slut är att åtta uppdrag kommer att vara genomförda och sex delvis genomförda. Uppdrag Status Motivering/kommentar Prognos januari−augusti januari−december Delvis genomfört Kommunstyrelsen fastställde i april anvisning för nämndernas hantering av Genomfört 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att tilläggsuppdraget. Den innehåller vad analysen ska innehålla samt att nämnd genomföra en analys av konsekvenser utifrån ska överlämna analys och konsekvensbeskrivning till kommunstyrelsen och förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska tekniska nämnden senast 30 oktober 2026 för att möjliggöra att nämndernas säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som analyser infogas som underlag till planeringsprocess för 2028. inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av Efter att nämnderna rapporterat kommer underlagen från nämnderna att fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk sammanställas och en kommunövergripande analys göras till hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär kommunstyrelsen. ska tillställas fullmäktige. 2025:2 Delvis genomfört Det pågår dialoger med övriga nämnder avseende deras analyser av Genomfört Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att tilläggsuppdrag 2025:1 inför TN:s tilläggsuppdrag 2025:2. som en konsekvens av förändrade demografiska förutsättningar säkerställa ett fortsatt effektivt lokalnyttjande, inklusive att tillse att frigjorda lokaler så långt det är möjligt nyttjas till verksamheter med ökade behov av lokaler, i syfte att hålla nere kommunens lokalkostnader och minska investeringsbehovet i nya lokaler. Förändrade investeringsbehov ska lyftas inom ramen för ordinarie planeringsprocess. 2025:3 Delvis genomfört TN: Arbetet med rapporten är uppstartad. Delvis genomfört Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och individ- och familjenämnden i uppdrag att analysera behovet IFN: Arbetet har påbörjats under 2026. Behov och prognos utreds av och utreda förutsättningarna för annan boendeform. förvaltningen och dialog med Tekniska nämnden/Fastighet är planerad genom gemensamma arbetsträffar under hösten. Ambitionen är att ta fram en rapport senast i början av 2027 som beskriver behov, möjliga lösningar samt konsekvenser för investerings- och förhyrningsbudget. Resultatet ska kunna utgöra underlag för budgetarbetet 2027 och kommande 10-årsplanering. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 126 (133) 151/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av tilläggsuppdrag Uppdrag Status Motivering/kommentar Prognos januari−augusti januari−december 2025:4 Delvis genomfört Arbetet med uppdraget pågår. Behoven och möjligheterna har preciserats, ett Genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, gymnasie- studiebesök till Skara genomförts tillsammans med SLU och alternativa och vuxenutbildningsnämnden, samt tekniska nämnden i lösningar har kartlagts. Delrapportering har gjorts i GVN och TN. uppdrag att i dialog med berörda verksamheter och Ett förslag håller nu på att tas fram och det kommer att inarbetas i externa parter ta fram förslag på samverkan kring och budgetprocessen för 2028 och framåt. samnyttjande av anläggningar för djurhållning. 2025:5 Delvis genomfört Utredning och dialog pågår för att se över om det går att uppfylla nämndens Delvis genomfört Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och önskan och behov av en idrottshall. gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att analysera behovet och utreda förutsättningarna för idrottshall för Vasaskolan, samt att gymnasie- och vuxenutbildningen ges i uppdrag att se över framtida programstrukturen på kommunens gymnasieskolor. 2025:6 Genomfört Arbetet är i slutfas och en slutrapport kommer att göras innan årsskiftet. Genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att i dialog med berörda verksamheter och föreningslivet utreda förutsättningarna för att utveckla idrottsanläggningarna Gammlia Arena, Visionite Arena och Nolia Arena ur ett tillväxtperspektiv. 2025:7 Delvis genomfört Arbetet med uppdraget pågår. En nulägesanalys har genomförts av befintliga Genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att insatser, styrning och behov av aktiva åtgärder inom genomföra en översyn av kommunens arbete med antidiskrimineringsområdet, med särskilt fokus på Umeå kommun som antidiskriminering i syfte att göra en nulägesanalys av arbetsgivare. Parallellt har en omvärldsanalys gjorts där erfarenheter och befintliga insatser, styrning och behov av aktiva åtgärder arbetssätt från andra kommuner samlas in. Underlaget håller på att på området. Översynen ska också innehålla en kompletteras med relevanta tillsynsrapporter och meddelanden från omvärldsanalys av andra kommuner. Diskrimineringsombudsmannen. Utifrån den samlade analysen planeras möjliga förslag till fortsatta insatser för Umeå kommun att tas fram och presenteras under hösten 2026. 2025:8 Genomfört Genomfördes under sommaren med gott resultat. Genomfört Kommunfullmäktige ger Umeå kommunföretag i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett sommarlovskort i kollektivtrafiken för barn och unga 7−19 år. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 127 (133) 152/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av tilläggsuppdrag Uppdrag Status Motivering/kommentar Prognos januari−augusti januari−december 2025:9 Delvis genomfört PN: Personalnämndens förvaltning har bistått verksamhetsnämndernas Genomfört Kommunfullmäktige ger personalnämnden tillsammans utredning för införande av arbetsskor. med för- och grundskolenämnden, individ- och familjenämnden och äldrenämnden i uppdrag att utreda ÄN: Nämnden har sedan tidigare finansierat arbetsskor inom hemtjänst och förutsättningarna för ett införande av arbetsskor inom hemsjukvård. Avsatta medel har nu använts för ytterligare inköp. för- och grundskolenämndens, individ- och FGN: Avrapporterat i för- och grundskolenämnden juni 2026. familjenämndens samt äldrenämndens verksamheter. IFN: Nämnden har under våren påbörjat arbetet med att ta fram en rutin för arbetsskor och prioritera införandet, som påbörjas under hösten. Medarbetare kommer kunna börja hämta ut skor under hösten 2026. 2025:10 Genomfört Kommunstyrelsen näringslivs- och arbetsutskott har beslutat att bevilja Genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och fritidsnämnden 3 mnkr per år till ett idéburet offentligt partnerskap med fritidsnämnden i uppdrag att teckna nytt avtal med Fritidsbanken under avtalstiden 2026–2029 från kommunstyrelsens Fritidsbanken och att det i överenskommelsen ska ingå tillväxtanslag, med förbehåll: ytterligare en fritidsbank. - att kommunstyrelsens medfinansiering inkluderar en ny fritidsbank på Ersboda och ska reduceras i omfattning till dess att ett hyresavtal för Fritidsbanken på Ersboda har tecknats och avtalet justerats till att inkludera verksamheten på Ersboda. - att fritidsnämnden får i uppdrag att tillse att kommunens finansiering av partnerskapet anpassas till verksamhetens omfattning i enlighet med ovanstående. Tilläggsuppdrag 2025:11 Delvis genomfört Påbörjats tillsammans genom gemensam arbetsgrupp där plan för samverkan Delvis genomfört Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden och med studieförbunden planeras under tertial 3. kulturnämnden i uppdrag att initiera samarbete med och aktivera föreningslivet och studieförbunden utifrån civil beredskap. Tilläggsuppdrag: 2023:1 Delvis genomfört En fördjupad analys av framtida tillgång till och efterfrågan av kompetens är Delvis genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och genomförd och hanterad i berörda nämnder under 2025. För att bredda nämnderna i uppdrag att öka omställningen av ansatsen och ta med fler parametrar som är väsentliga för formulering av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget framtida inriktning för respektive nämnd är tilläggsuppdrag 2025:1 och den i takt med att personalbristen ökar. analys av demografiska förändringar som ingår en viktig komplettering och förutsättning för att komma vidare med uppdrag 2023:1. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 128 (133) 153/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 4. Rapport av tilläggsuppdrag Uppdrag Status Motivering/kommentar Prognos januari−augusti januari−december Nämndernas ska rapportera på tilläggsuppdrag 2025:1 senast 30 oktober. Därefter kommer tilläggsuppdrag 2023:1 återigen att aktualiseras med avseende på formulering av framtida inriktning för respektive nämnd. Tilläggsuppdrag: 2023:2 Delvis genomfört Under året har uppdraget/syftet och agendan för stadsdirektörens Delvis genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och ledningsgrupp omformats för att nyttja den gemensamma kompetensen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och mandatet för att utveckla kommunen i den riktning som pekats ut av ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. kommunfullmäktige. Tilläggsuppdrag 2021:8 Delvis genomfört Kompetenshöjande insatser avseende välfärdsbrottslighet har genomförts. Delvis genomfört Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att Arbete med lokal lägesbild är utvecklad för att fånga upp risker för välfärdsbrott. tillsammans med kommunens nämnder och bolag En grundstruktur är framtagen för att motverka möjliggörare. Stöd till undersöka risken för att skattemedel, som bekostar myndighetsutövning inom stöd- och omsorg har tagits fram för att upptäcka verksamheter inom välfärdssektorn, även med annan välfärdsbrott, tillsammans med nationell samverkansgrupp “CURA”. utförare än kommunen, används på ett felaktigt sätt Inom Säkerhetsenheten pågår arbetet med att ta fram en nulägesanalys samt och/eller i kriminellt syfte, till exempel för att finansiera förslag till fortsatt arbete för att motverka välfärdsbrottslighet och organiserad brottslighet, samt att ta fram förslag på korruption/otillbörlig påverkan inom kommunens organisation. Denna analys åtgärder för att förebygga och förhindra detta. och förslag kommer sedan att ligga till grund för kommunövergripande strukturer och styrning för att motverka välfärdskriminalitet. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 129 (133) 154/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 6. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder januari−augusti 2026, drift respektive investeringar Diarienummer KS-2024/00433 KS-2025/00607 KS-2025/00965 KS-2025/01084 KS-2025/01094 Aktuell (mnkr) Driftbudget 2026 FGN och GVN Teknisk Teknisk Teknisk driftbudget 2026 tvåförvaltnings- ramjustering, ramjustering, ramjustering, efter beslutade lösning städning Navet skolskjutsar omföringar 11 Överförmyndarnämnden −16,75 −16,75 12 Kommunstyrelsen −1 348,39 −3,82 −1 352,21 13 Kommunfullmäktige −4,05 −4,05 14 Personalnämnden −1,34 −1,34 15 Valnämnden −19,94 −19,94 20 Tekniska nämnden −1 633,70 −1,70 −33,74 −1 669,14 21 Byggnadsnämnden −65,54 −65,54 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −22,65 −22,65 25 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −104,50 −104,50 31 Äldrenämnden −1 511,64 −1 511,64 32 Individ- och familjenämnden −1 872,19 −1 872,19 40 Fritidsnämnden −166,27 37,56 −128,71 45 Kulturnämnden −177,71 −177,71 50 För- och grundskolenämnden −2 384,94 5,80 −2 373,94 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −680,84 −5,21 1,70 −5,80 −690,15 70 Gemensam IT-nämnd, Umeå/Skellefteå −1,91 −1,91 71 Gemensam PA-nämnd, Umeåregionen −5,20 −5,20 Summa −10 017,54 0,00 0,00 0,00 0,00 −10 017,54 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 130 (133) 155/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 6. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder januari−augusti 2026, drift respektive investeringar Diarienummer KS-2024/00433 KS-2024/00433 KS-2024/00588 KS-2025/00278 Aktuell (mnkr) Investeringsbudget MEX, budget 2026 Ombudgetering från Ombudgetering från investeringsbudget 2026 2024 2025 2026 efter beslutade omföringar 12 Kommunstyrelsen −72,39 −250,30 −322,69 15 Valnämnden −0,50 −0,50 20 Tekniska nämnden −1 170,08 −226,54 −117,22 −1 513,84 21 Byggnadsnämnd −0,47 −0,47 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −0,28 −0,28 25 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −47,58 −10,51 −58,09 31 Äldrenämnden −24,44 −7,50 −31,94 32 Individ- och familjenämnden −15,25 −4,23 −19,49 40 Fritidsnämnden −16,45 −0,25 −2,26 −18,96 45 Kulturnämnden −7,85 −7,85 50 För- och grundskolenämnden −19,32 −1,96 −21,28 55 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −10,50 0,77 −9,74 Summa −1 385,12 −250,30 −226,79 −142,91 −2 005,12 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 131 (133) 156/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 7. Avstämning av utfall mot kommunfullmäktiges budget för styrelse och nämnder (mnkr) 2026 2025 2026 Budget Utfall Budget- Utfall Budget Prognos jan−aug jan−aug avvikelse jan−aug jan−dec budget- jan−aug avvikelse jan−dec Kommunfullmäktige (revision) −3 −3 0 −1 −4 0 Kommunstyrelsen −897 −773 124 −837 −1 352 144 Valnämnden −1 0 1 −2 −20 −1 För- och grundskolenämnden −1 503 −1 456 47 −1 445 −2 374 50 Äldrenämnden −1 006 −961 46 −871 −1 512 60 Tekniska nämnden −1 091 −1 042 49 −1 002 −1 669 7 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden −428 −413 15 −389 −690 14 Individ- och familjenämnden −1 237 −1 238 −1 −1 182 −1 872 −6 Fritidsnämnden −86 −88 −1 −103 −129 −1 Kulturnämnden −113 −114 −1 −109 −178 0 Byggnadsnämnden −41 −37 4 −27 −66 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden −13 −13 0 −13 −23 0 Personalnämnden −1 −1 0 −1 −1 0 Överförmyndarnämnden −11 −12 −1 −8 −17 0 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd −69 −64 5 −54 −104 6 Gemensam IT-kapacitetsnämnd, Umeå/Skellefteå −1 −3 −2 0 −2 −3 Gemensam PA-nämnd, Umeåregionen −3 −3 0 0 −5 0 Summa styrelse och nämnder −6 504 −6 220 285 −6 044 −10 018 276 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 132 (133) 157/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 8. Nyckeltal inrapporterade från kommunens bolag per 2026-08-31 Tabellen redovisar en sammanställning av värden som kommunens bolag har rapporterat per sista augusti och bygger på varje bolags egen redovisning. Det ska inte förväxlas med värden i koncernredovisning för Umeå kommunkoncern, där elimineringar och klyvning görs utifrån ägd andel. Resultat efter finansiella poster (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) Självfinansieringsgrad (%) Utfall Utfall Prognos Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Utfall Utfall jan−aug jan−aug 2026 2025 jan−aug jan−aug jan−aug 2026 2025 jan−aug 2026 2026 2025 2026 2025 2026 Umeå Kommunföretag AB 8 6 0 −3 53 55 3 4 12 − Umeå Energi AB 177 38 231 97 43 42 305 540 508 101 Infrastruktur i Umeå AB −8 1 −13 −4 21 21 3 24 8 − Umeå Hamn AB −21 −17 −36 −20 8 7 150 287 122 − Umeå Parkerings AB 10 11 18 17 25 30 1 4 2 − AB Bostaden i Umeå 195 192 222 206 44 43 322 580 342 109 Umeå Deponi och Avfallscenter AB 18 13 13 31 63 62 4 16 19 − Umeå Vatten och Avfall AB −2 −3 −8 −4 2 2 145 305 246 38 Västerbottens Museum AB 2 2 2 2 47 47 2 3 4 154 Visit Umeå AB 1 1 0 0 28 25 0 0 0 − Nolia AB 6 2 3 1 55 48 1 3 0 − Norrlandsoperan AB 13 12 0 0 36 40 0 0 0 − Kvarken Link OY 71 3 68 110 49 37 13 17 48 100 Uminova Innovation AB 0 0 −2 1 40 21 0 0 0 − Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 133 (133) 158/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Det sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport 2026 - Signed Det sakkunniga biträdets granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den Det sakkunniga biträdets yttrande om översiktliga beskrivningen av kommunens delårsrapport drift- och investeringsverksamhet samt sammanställda räkenskaper Till revisorerna i Umeå Kommun (org.nr 212000-2627) Vår granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och Vi har utfört en översiktlig granskning av utfall och ställning i den översiktliga beskrivningen av drifts- och delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter investeringsverksamheten har skett enligt ”Instruktion för för Umeå Kommun för perioden 2026-01-01–2026-08-31 granskning av förvaltningsberättelse” och ”Instruktion för avgiven av kommunstyrelsen den 2026-10-19. Det är granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard styrelsen som har ansvaret för att upprätta och presentera för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår denna delårsrapport i enlighet med Lagen om kommunal granskning av den förenklade förvaltningsberättelsen och den bokföring och redovisning (LKBR). Vårt ansvar är att uttala en översiktliga beskrivningen av kommunens drift- och slutsats grundad på vår översiktliga granskning. investeringsverksamhet har en annan inriktning och betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning Den översiktliga granskningens inriktning och som en revision enligt Standard för kommunal omfattning räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med tillräcklig grund för vårt uttalande. Standard för kommunal räkenskapsrevision, Översiktlig Eftersom koncernföretagens delårsrapportering, vilka legat granskning av delårsrapport. En översiktlig granskning består till grund för de sammanställda räkenskaperna, inte har varit av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är föremål för översiktlig granskning uttalar vi oss inte ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att beträffande dessa. utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan Slutsats inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard fram några omständigheter som ger oss anledning att anse för kommunal räkenskapsrevision har. att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig balansräkning samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättade i granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan enlighet med LKBR. säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter Förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision med LKBR. utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig Översiktlig beskrivning av kommunens drift- och granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad investeringsverksamhet har upprättats. slutsats grundad på en revision har. Undertecknande Annan information Umeå den dag som framgår av digital signatur Delårsrapporten innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Ernst & Young AB och denna andra information återfinns på sidorna 39–133. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra Johan Pettersson information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Auktoriserad revisor Vårt uttalande avseende delårsrapporten omfattar inte denna Ansvarigt sakkunnigt biträde andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. 5MY7B-XLBD8-XPDU9-WIGZ7-YC0VJ-R5AXQ :yek tnemucod oenneP 159/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Det sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport 2026 - Signed Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Johan Anders Pettersson Auktoriserad revisor Serienummer: c79d71517ed03fa[…]64c2a6ddef2168 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-10-20 09:51:08 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 5MY7B-XLBD8-XPDU9-WIGZ7-YC0VJ-R5AXQ :lekcyntnemukod oenneP 160/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Delårsrapport per 2026-08-31 Umeå kommun 161/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 1. God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Varje kommun ska enligt kommunallagen ha riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i delårsrapport och årsredovisning. Fullmäktiges, kommunstyrelsens och revisorernas roll illustreras i figuren nedan. 1 2 3 Riktlinjer/mål Delårsrapport Årsredovisning Fullmäktige beslutar om Kommunstyrelsen utvärderar Kommunstyrelsen utvärderar mål för god ekonomisk målen i delårsbokslutet och målen i årsredovisningen och hushållning. gör en prognosöver gör en bedömningav måluppfyllelsen för helåret. måluppfyllelsen för helåret. Revisorerna bedömer om resultaten delårsrapport och årsredovisning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat samt om kommunen klarar kravet på en ekonomi i balans. Sida 2 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 162/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 2. Kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning • Kommunfullmäktige har fastställt en riktlinje för god ekonomisk hushållning i januari 2026 (2026-01- 26 §23). När kommunfullmäktige beslutade om planeringsdirektiv och budget för år 2026 (juni 2025) gällde kommunfullmäktiges tidigare riktlinje för god ekonomisk hushållning (2024-12-16 §220). Det är mot denna riktlinje som granskningen av såväl delårsrapporten som årsredovisningen avseende år 2026 genomförs. • God ekonomisk hushållning definieras i riktlinjen för god ekonomisk hushållning (2024) som att: • respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) är tillgodosett • inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett • och kommunens finansiella ställning är god(definierat som att kommunens tillgångar i hög grad ska vara självfinansierade) • Inriktningsmål, personalpolitiska mål och tilläggsuppdrag ingår inte i kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning Sida 3 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 163/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 2. Kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning • Av 11 kap.6§Kommunallagen angesatt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges i kommunfullmäktiges budget. • I kommunfullmäktiges budget återges samma definition av god ekonomisk hushållning som framgår av riktlinjen för god ekonomisk hushållning. Därutöver framgår ett finansiellt mål av betydelse för god ekonomisk hushållning: • Resultatet ska vara minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. • Vinoterarattdefinitionen av god finansiell ställning (hög självfinansieringsgrad) enligt riktlinjen för god ekonomisk hushållning (2024) inte återges i budgeten. Sida 4 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 164/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 KOMMENTARER TILL MALL 3. Kommunstyrelsens uppföljning av god ekonomisk hushållning och balanskrav Följer KS upp alla mål • Av kommunstyrelsens uppföljning framgår att: för GEH? • 15 av 16 nämnder prognostiserar att grunduppdraget i hög grad kommer vara uppfyllt. En nämnd (den gemensamma överförmyndarnämnden) prognostiserar att grunduppdraget till viss grad kommer vara uppfyllt. Gör de en bedömning av • 12 av 14 bolag prognostiserar att grunduppdraget ihög grad kommer vara uppfyllt och två i viss grad (Umeå om målen förväntas Hamn AB och Västerbottens Museum AB) uppnås eller ej? • Resultatmålet prognostiseras uppnås. Resultatet prognostiseras till 383 mnkr, cirka 4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Är det tydligt hur bedömningarna gjorts – • Kommunstyrelsen bedömer att god ekonomisk hushållning delviskommer att nås för helåret 2026. kan vi förstå varför de bedömer att ett mål väntas uppnås eller ej? • Balanskravsutredningen i delårsrapporten: • I balanskravsutredningen har årets prognostiserade resultat rensats från poster som inte härrör från den egentliga Det behöver föras en verksamheten (realisationsvinster) i enlighet med den föreskrivna uppställningen. Upplysningar om resultat efter diskussion inom teamet balanskravsjusteringar och årets balanskravsresultatet redovisas. hur långt ni behöver/kan • Årets prognostiserade resultat är positivt och uppgår till 383 mnkr. Efter avräkning av realisationsvinster uppgår gå för att verifiera årets prognostiserade resultat efter balanskravsjusteringar till 359 mnkr. måluppfyllelsen / prognostiserade • Det finns inga underskott från tidigare år att täcka och sedan tidigare finns en resultatutjämningsreserv (RUR) måluppfyllelsen. uppgående till 903 mnkr. Någon avsättning till resultatreserv (RER) förslås inte i delårsrapporten. Vi noterar att kommunfullmäktige inte har beslutat om några regler för RER. Kommunstyrelsen ska bedöma om GEH Sida 5 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet förvänta uppnås eller inte. Kolla efter bedömning + ev. motivering till den. 165/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 KOMMENTARER TILL MALL 4. Vår bedömning I delårsrapport/ Utifrån vår översiktliga granskning är våra bedömningarföljande: årsredovisning ska • Kommunen förväntas delvis uppnå god ekonomisk hushållning år 2026 utifrån att; balanskravsresultatet redovisas. • Det prognostiserade utfallet bedöms uppfylla det finansiella kriteriet för god ekonomisk hushållning, eftersom resultatmålet prognostiseras uppnås. Vi ska bedöma om • Det prognostiserade utfallet bedöms delvis uppfylla det verksamhetsmässiga kriteriet för god ekonomisk uträkningen är korrekt hushållning, eftersom inte samtliga grunduppdrag bedöms uppfyllas i hög grad. och om utfallet är i • Kommunen bedöms efterleva kraven på redovisning och beräkning av balanskravsresultatet och förväntas uppfylla enlighet med lagkrav kravet på en ekonomi i balans år 2026 då årets balanskravsresultat prognostiseras bli positivt och uppgå till 359 (intäkter överstiger mnkr. kostnader). Om balanskravet inte • Utifrån vår översiktliga granskning vill vi också särskilt notera följande: uppnås –ta upp med • God ekonomisk hushållning förutsätter att grunduppdragen tillgodoses inom beslutade ekonomiska ramar och att projektledaren. Det kan kommunens finansiella ställning är god. I budget 2026 konkretiseras det finansiella perspektivet huvudsakligen påverka vår bedömning genom resultatmålet om 2 procent. Vi ser därför positivt på att de finansiella målen har utvecklats ytterligare i av GEH i stort. budget 2027. • Vi vill uppmärksamma kommunfullmäktige på en möjlig styrningsrisk kopplad till riktlinjens höga ambitionsnivå. När OBS uppfyllnad av god ekonomisk hushållning kräver uppfyllnad av samtliga nämnder och bolags grunduppdrag finns en Be räkenskapsrevisorn risk att mindre avvikelser får ett oproportionerligt genomslag i den samlade bedömningen av god ekonomisk stämma av att 1) hushållning. beräkningen av balanskravsresultatet är Sida 6 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet korrekt samt att 2) beräkningen av utfallet i de finansiella målen är korrekt. 166/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Revisorernas bedömning av delårsrapport 2026 Revisorerna i Umeå kommun 2026-10-20 Till Fullmäktige i Umeå kommun Organisationsnummer 212000–2627 Revisorernas bedömning av delårsrapport Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport per 2026-08-31 är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Granskningen har utförts av sakkunniga från EY som biträder revisorerna. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. I vår granskning har vi gjort följande iakttagelser: • Vi delar den auktoriserade revisorns bedömning att det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. • Resultatet enligt delårsrapporten bedöms vara förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda finansiella målet, såväl per augusti som prognosen för helåret. • Resultatet enligt delårsrapporten bedöms vara delvis förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsmålet. o Merparten av nämndernas och bolagens grunduppdrag bedöms vara i hög grad uppfyllda. En nämnd samt två bolag bedömer dock att grunduppdraget endast i viss grad är uppfyllt. För ett av bolagen saknas bedömning. o Kommunstyrelsen bedömer att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen, såväl per delår som för helåret 2026. Baserat på delårsrapportens återrapportering delar vi kommunstyrelsens bedömning • Vi noterar att kommunen beräknas uppnå balanskravsresultatet enligt den prognos som redovisas i delårsrapporten. Granskningens resultat presenteras mer detaljerat i bifogad rapport. JBQLA-BBAZS-7MPCR-5OPG2-OS85V-PSTDX :yek tnemucod oenneP 167/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Revisorernas bedömning av delårsrapport 2026 Revisorernas samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten är förenligt med det finansiella mål fullmäktige beslutat om. Revisorernas samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten delvis är förenligt med det verksamhetsmål fullmäktige beslutat om. Umeå kommun, 2026-10-20 Ewa Miller Per-Erik Evaldsson Ordförande Vice ordförande Eva Arvidsson Ulla-Britt Lindholm Hans-Christer Jonsson Marie Sandström-Öhberg Anders Rålin Bilagor: - Översiktlig granskning av delårsrapport per 31 augusti 2026 - Det sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport 2026 - Granskning av och god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat i delårsrapport 2026 JBQLA-BBAZS-7MPCR-5OPG2-OS85V-PSTDX :yek tnemucod oenneP 168/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Revisorernas bedömning av delårsrapport 2026 Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Kally Marie Sandström-Öhberg Per-Erik Evaldsson Undertecknare Undertecknare Serienummer: 286adb55104877a[…]a98076b436e451 Serienummer: c3046fdaa36c292[…]87be6d1d01d2fa IP: 212.17.xxx.xxx IP: 5.150.xxx.xxx 2026-10-20 12:00:05 UTC 2026-10-20 13:12:25 UTC EVA ARVIDSSON EWA MILLER Undertecknare Undertecknare Serienummer: 693ae3f618f07df[…]1f3aeccac9271d Serienummer: 2910f283c7a96ee[…]40873732b9e1b2 IP: 94.254.xxx.xxx IP: 78.77.xxx.xxx 2026-10-21 07:07:30 UTC 2026-10-21 13:02:53 UTC HANS CHRISTER JONSSON ANDERS RÅLIN Undertecknare Undertecknare Serienummer: 48a26ee84d6aa3f[…]94c8be4ef57dda Serienummer: bbffec9af70b34f[…]f635e91d84a26e IP: 212.17.xxx.xxx IP: 213.204.xxx.xxx 2026-10-21 13:27:46 UTC 2026-10-21 20:41:24 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. JBQLA-BBAZS-7MPCR-5OPG2-OS85V-PSTDX :lekcyntnemukod oenneP 169/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Revisorernas bedömning av delårsrapport 2026 Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ULLA-BRITT LINDHOLM Undertecknare Serienummer: 4a6709f4b7c9748[…]204e7f0a14e6b3 IP: 217.211.xxx.xxx 2026-10-22 06:16:22 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. JBQLA-BBAZS-7MPCR-5OPG2-OS85V-PSTDX :lekcyntnemukod oenneP 170/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Översiktlig granskning av delårsrapport per 31 augusti 2026 15 Oktober 2026 Umeå Kommun 171/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Om rapporten Vi har i denna rapport sammanfattat de mer väsentliga iakttagelserna från vår översiktliga granskning av kommunens delårsrapportper 31 augusti 2026. Vår översiktliga granskning är anpassad till kommunens verksamhet och är primärt utformad för att vi ska kunna avge en granskningsrapport där vi uttalar en slutsats om delårsrapporten. Vår översiktliga granskning har genomförts i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevisions instruktion för tillämpning av “Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation”. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision (KISA) och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision hade utförts. Ernst & Young AB Johan Pettersson Vilma Jonsson Lisa Hellsten Auktoriserad revisor Revisor Revisor Sakkunnigt biträde 2 172/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Revisionens omfattning Bakgrund: Kommuner ska enligt Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) upprätta minst en delårsrapport. Den ska omfatta minst sex och högst åtta månader samt avse tiden från årets början. Revisorerna ska enligt kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligtmed de mål som fullmäktige i budgeten beslutat om god ekonomisk hushållning. Revisorernas skriftliga bedömning ska bifogas delårsrapporten. Enligt LKBR ska delårsrapporten innehålla en resultaträkning, en balansräkning och en förenklad förvaltningsberättelse. Dessutomska, enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) en samlad beskrivning av kommunens drift-och investeringsverksamhet ingå i delårsrapporten. LKBR och RKR ställer minimikrav på delårsrapportens innehåll, t.ex. finns det inga formella krav på kassaflödesanalys eller sammanställda räkenskaper. Eftersom delårsrapporten utgör ett viktigt styrdokument som används av fullmäktige för uppföljning av ekonomi och verksamhet kankommunen själv välja att ha ytterligare information eller publicera fullständiga finansiella rapporter i sin delårsrapport. I det fallet utgör normeringen inte någon begränsning. Revisionens omfattning: Anvisning för tillämpning av ISRE 2410 i Standard för kommunal räkenskapsrevision behandlar revisorns ansvar vid uppdrag att utföra en översiktlig granskning av finansiell delårsinformation. Målet för uppdraget är att göra det möjligt för revisorn att uttala en slutsats grundad på den översiktliga granskningen om huruvida det har kommit fram några omständigheter som ger henne eller honom anledning att anse att den finansiella delårsinformationen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med en tillämplig föreställningsram för finansiell rapportering. Revisorn gör förfrågningar, utför analytisk granskning och vidtar andra översiktliga granskningsåtgärder för att minska risken för att uttrycka en felaktig slutsats till en begränsad nivå när den finansiella delårsinformationen är väsentligt felaktig. Målet för en översiktlig granskning av finansiell delårsinformation skiljer sig betydligt från målet för en revision. En översiktlig granskning av finansiell delårsinformation ger inte en grund att lämna ett uttalande om huruvida den finansiella informationen, i allt väsentligt, gerenrättvisande bild i enlighet med den tillämpliga föreställningsramen för finansiell rapportering. Revisorn ska lämna en skriftlig rapport som innehåller en uttalad slutsats om huruvida det har kommit fram några omständigheter som ger revisorn anledning att anse att den finansiella delårsinformationen inte, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild. 3 173/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Sammanfattning 174/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 01. Sammanfattning Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2026 ▪ EY har genomfört en översiktlig granskning av Umeå Kommuns delårsrapport per 31 augusti 2026. Rapporten är den delårsrapport somupprättas enligt lagens krav. ▪ Den översiktliga granskningen har genomförts i enlighet med kommunal standard (KISA) för granskning av delårsrapporter. ▪ Vi har avlämnat ett yttrande över delårsrapporten till revisorerna i enlighet med KISA. Uttalande: ▪ Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättade i enlighet med LKBR. ▪ En förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Tidplan Dokumentation Justeringar Delårsrapport Sammanfattande bedömning ⚫ ⚫ ⚫ ⚫ av delårsbokslutet ⚫ Omedelbara åtgärder behöver vidtas för att förbättra processen ⚫ Processen kan förbättras ⚫ Bedöms tillfredsställande 5 175/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Resultaträkning 176/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 02. Resultaträkning Tabell finns för uppdatering och infogande i bifogad Excel! 7 177/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Iakttagelser från granskning av delårsrapport 178/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 03. Redovisnings- och revisionsfrågor inom granskningen av delårsbokslutet Område Iakttagelse och kommentar Tidplan Delårsrapporten innehåller i allt väsentligt de delar som LKBR och RKR 17 föreskriver ▪ Resultaträkning ▪ Balansräkning ▪ Sammanställd redovisning (ej föremål för granskning) ▪ Förenklad förvaltningsberättelse ▪ Erforderliga upplysningar i not ▪ Drift-och investeringsredovisning Innehållet och strukturen i förvaltningsberättelsen överträffar kraven på en förenklad förvaltningsberättelse i RKR R17. Formell behandling Styrelsen avlämnar delårsrapporten till fullmäktige inom 2 månader från bokslutsdagen i enlighet med kommunallagens krav Tidplan Kommunen har hållit tidplan helt i enlighet med bestämt gällande leverans av material samt resultaträkning och balansräkningen. Vi noterar däremot att revisionsmötet för delårsrapporten kommer att hållas innan det datumet då kommunstyrelsen beslutar om delårsrapporten 7 179/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 03. Redovisnings- och revisionsfrågor inom granskningen av delårsbokslutet Område Iakttagelse och kommentar Elförsäljning Vi kan se att intäkterna för elförsäljningen har ökat med 86,6 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, per 2025-08-31. Intäkterna överstiger även budgeten för delårsperiod med 99,2 MSEK och är per delårsbokslutet 46,2 MSEK högre än den totala budgeten för helåret. Vi har tagit del av förståelse för dessa intäkter samt stämt av mot prognos samt mot fakturaunderlag och inte noterat några felaktigheter. Riktade bidrag Utifrån genomförd granskning noterar vi att de riktade bidragen för delårsperioden överstiger budget med 108,7 mnkr. Avvikelsen förklaras av att flera nämnder har erhållit högre riktade bidrag än budgeterat. Äldrenämnden står för en särskilt betydande avvikelse i detta avseende. Som en del av granskningen har vi genom stickprov verifierat erhållna riktade bidrag mot underliggande beslut. Genomförda granskningsåtgärder har inte föranlett några väsentliga iakttagelser 7 180/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 03. Redovisnings- och revisionsfrågor inom granskningen av delårsbokslutet Område Iakttagelse och kommentar Resultaträkningen Vi har i samband med granskningen noterat att den budget som redovisas i kommunens resultaträkning i delårsrapporten delvis avviker från den budget som kommunfullmäktige har beslutat om. De identifierade avvikelserna förklaras dels av att finansiell leasing inte har beaktats i planeringsdirektivet, dels av att respektive verksamhet upprättar sin detaljbudget utifrån beslutad nettokostnadsram. Detta innebär att budgeterade belopp kan avvika på enskilda resultatposter, även om den totala nettokostnadsramen överensstämmer med kommunfullmäktiges beslut. Vi rekommenderar att kommunen säkerställer att effekterna av finansiell leasing beaktas vid upprättandet av den budget som presenteras i planeringsdirektivet, i syfte att förbättra jämförbarheten och överensstämmelsen mellan den av kommunfullmäktige beslutade budgeten och den budget som redovisas i delårsrapporten. Utfall investeringar jämfört Investeringstakten är fortsatt låg i förhållande till budget. Per sista augusti har man brukat 835 msekav budgeten som uppgår med budget till 1 281 MSEK till och med 2026-08-31. Utfallet per delåret uppgår till 65%. Utfallet för räkenskapsår 2025 hamnade på 75%. 7 181/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Det sakkunniga biträdets yttrande om delårsrapport 12 182/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Nyheter 183/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 04. Nyheter från Rådet för kommunal redovisning (RKR) RKR R1 Bokföring och arkivering RKR R5 Leasing RKR R7 Finansiella tillgångar ▪ Uppdateringen förtydligar att elektronisk ▪ Rekommendationen förtydligar vad som Stiftelsekapital och tillskott räkenskapsinformation ska säkerhetskopieras definieras som en serviceavgift (ska ej ingå i ▪ Stiftelser får inte redovisas som tillgång i regelbundet. leasingavgiften). kommuners/regioners balansräkning. ▪ Rekommendationen klargör att ▪ Vid koncernintern leasing av lokaler är ▪ Om kommuner har lämnat stiftelsekapital samt systemdokumentationen ska innehålla en huvudregeln att hyresavtal betraktas som tillskott till stiftelser så ska detta alltid redovisas kodplan, med en beskrivning av hur koder finansiell leasing, om det inte finns konkreta som kostnad. används. planer på att i närtid lämna lokalerna. ▪ I de fall redovisning av ursprungligt ▪ Systemdokumentationen ska innehålla en plan ▪ Ändras villkoren avseende ett aktuellt grundfondskapital innebär byte av över den arkiverade räkenskapsinformationen. hyresobjekt betraktas detta som ändringar i redovisningsprincip, ska RKR R12 Byte av uppskattningar och bedömningar. ▪ Rekommendationen har förtydligat att redovisningsprincip m.m. tillämpas systemdokumentationen ska innehålla en Valutahantering beskrivning av hur elektronisk räkenskapsinformation kan tas fram i en ▪ För poster i årsredovisningen som avser pappershandling. tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta ska det anges enligt vilka principer ▪ Förändringarna innebär att kommunerna får beloppen har räknats om till svenska kronor. högre krav på spårbarhet och IT-kontroller. 14 2026-10-09 184/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 04. Nyheter från Rådet för kommunal redovisning (RKR) forts. RKR R7 Finansiella tillgångar fortsättning RKR R15 Förvaltningsberättelse RKR R15 Förvaltningsberättelse Tidpunkt för redovisning ▪ Rekommendationen innehåller skärpta God ekonomisk hushållning upplysningskrav i förvaltningsberättelsen. ▪ Rekommendationen förtydligar att ekonomiska ▪ Förvaltningsberättelsen ska innehålla händelser avseende finansiella tillgångar och ▪ Definitionen av privata utförare har förtydligats. upplysningar inklusive utvärdering av skulder ska redovisas per affärsdagen. ekonomisk ställning samt avstämning av ▪ ”En juridisk person eller en enskild individ som ekonomi och verksamhet utifrån mål och har hand om vården av en kommunal riktlinjer med betydelse för god ekonomisk angelägenhet. Med en privat utförare avses inte Derivat och säkringsredovisning hushållning. hel-eller delägda kommunala bolag och inte ▪ Redovisning av derivat samt heller kommunala stiftelser eller föreningar. säkringsredovisning lyfts bort från RKR R7 och Med en privat utförare avses inte heller en Budget för kommunkoncernen behandlas istället i RKR R8 Derivat och enskild som driver en fristående skola (se prop. säkringsredovisning. 2013/14:118 ).” ▪ Om budget för den kommunala koncernen upprättas så ska budgetavvikelsen lämnas för ▪ Förvaltningsberättelsen ska innehålla en den kommunala koncernen och för kommunen. översiktlig uppföljning av hur fullmäktiges riktlinjer för medelsförvaltningen tillämpats. ▪ I de fall budget för den kommunala koncernen inte upprättas, ska istället en redogörelse för ▪ Det ska finnas en beskrivning av hur reglering ekonomin i de kommunala koncernföretagen av pensionsförpliktelserna ska finansieras. lämnas. ▪ Förtydligar att händelser av väsentlig betydelse efter balansdagen avser händelser fram till och med den dag då årsredovisningen beslutas i styrelsen och lämnas över till fullmäktige och revisorer. 15 2026-10-09 185/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 04. Nyheter från Rådet för kommunal redovisning (RKR) forts. RKR R16 Sammanställda räkenskaper Vägledning Rivnings-och saneringskostnader Lagerhållning av sjukvårdsprodukter ▪ Rekommendationen innehåller förtydligande ▪ RKR har publicerat ny vägledning avseende ▪ RKR informerade i mars 2026 att när sammanställda räkenskaper inte behöver rivnings-och saneringskostnader. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av Regeringen upprättas. att betalat ut 72 miljoner kronor statsbidrag för ▪ Vägledningen klargör när kostnaderna för ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter. ▪ Rekommendationen förtydligar krav att rivning och sanering ska aktiveras i dotterföretagens siffror ska omräknas enligt balansräkning och när utgifterna ska ▪ RKR bedömer att statsbidraget saknar villkor i kommunens redovisningsprinciper innan man kostnadsföras direkt. Förtydligandet avser enlighet med RKR R2 Intäkter, vilket innebär att bedömer om enheten omfattas av exempelvis markexploateringsprojekt och bidraget ska klassificeras som ett generellt konsolideringsskyldighet. investeringsprojekt. statsbidragi externredovisningen. ▪ Effekterna av förändringarna är att det ges ▪ Det är möjligt att aktivera om kostnaderna ▪ Regeringen fattade beslut i januari 2026. RKRs mindre utrymme för subjektiva tolkningar och motsvarar en rabatt i förvärv. Aktiveringen får bedömer att statsbidraget ska redovisas med det blir ökat fokus på att enheterna tillämpar dock inte överstiga marknadsvärdet. jämn fördelning mellan januari-december 2026. enhetliga principer för konsolidering. ▪ Äger kommunen/regionen redan marken så ▪ Länk till förteckning av statsbidrag fördelat per krävs det en bedömning enligt RKR R9, vilket kommun: ofta leder till kostnadsföring. https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/kommuner/la Effekten av vägledningen blir att risken för gerhallning-av-sjukvardsprodukter/ övervärdering av tillgångarminskar 16 2026-10-09 186/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 04. Nyheter från Rådet för kommunal redovisning (RKR) forts. Kommunöverenskommelsen (2024-2026) Investeringsstöd för decentraliserad Kommuner av särskild betydelse för totalförsvaret försörjningsberedskap ▪ Myndigheten för civilt försvar (MCF) och ▪ Bidraget riktar sig till de kommuner som har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ▪ Syftet med bidraget är att stärka kommunernas identifierats ha särskild betydelse för tecknat en överenskommelse om ersättning på arbete med civilt försvar och öka förmågan att totalförsvaret. Bidraget riktas i huvudsak till 1,5 miljarder kronor kopplade till kommunernas utföra sina uppgifter under höjd beredskap. investeringar i ledningsplatser och särskilda arbete med civilt försvar. samlingsplatser. ▪ Bidraget baseras på ett grundbelopp per ▪ Syftet är att kommunerna ska genomföra kommuninvånare och ska finansiera ▪ Informationen som riktar sig till identifierade åtgärder kopplade till särskilda händelser och investeringar i försörjningsberedskap eller har kommuner är sekretessbelagd. höjd beredskap samt arbete med att stärka civilt en nära koppling till försörjningsberedskap. ▪ RKR kan inte uttala sig om detta bidrag försvar. Ersättningen kan användas till investeringar i eftersom informationen endast går till berörda fysisk infrastruktur eller inköp av lager ▪ Ersättningen betalas ut dels i form av ett kommuner. Berörda kommuner behöver bedöma avseende drivmedel, livsmedel eller grundbelopp per kommuninvånare. redovisningen utifrån villkoren för bidraget från sjukvårdsprodukter. Ersättningen ska täcka personalkostnader men MCF och normeringen i RKR R2. även till viss drift och underhåll samt ▪ RKR bedömer att det finns villkor i enlighet med ▪ I den mån bidragsgivaren ger bidrag till en ny abonnemang. RKR R2 Intäkter i form av återbetalningskrav. specifik investering ska bidraget redovisas som Bidrag ska klassificeras som ettriktat ▪ RKR bedömer att det finns villkor i enlighet med ett offentligt investeringsbidrag. statsbidragoch intäktsredovisas i takt med att RKR R2 Intäkter i form av återbetalningskrav. villkoren bedöms vara uppfyllda och det bedöms Bidrag ska klassificeras som ett riktat vara säkert att bidraget kommer att erhållas. statsbidragoch intäktsredovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och det bedöms vara säkert att bidraget kommer att erhållas. 17 2026-10-09 187/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 04. Nyheter från Rådet för kommunal redovisning (RKR) forts. Vindkraftsstöd ▪ Energimyndigheten har fått ett regleringsbrev med uppdrag att betala ut ersättning för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft. ▪ Bidrag avser 2025 och 2026. ▪ I beslutet finns inga villkor i enlighet med RKR R2 Intäkter. Bidrag ska klassificeras som ett generellt statsbidrag i externredovisningen. ▪ Intäktskriterierna bedöms vara uppfyllda i februari 2026. Ersättning avseende år 2025 intäktsredovisas i sin helhet i februari 2026, medan bidraget för år 2026 intäktsredovisas successivt med lika stora belopp under perioden februari till december 2026. 18 2026-10-09 188/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Översiktlig granskning av delårsrapport per 21 augusti 2026 Johan Pettersson med team 189/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-7 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-19

30 § Tömning av fettavskiljare vid affär, restaurang och liknande verksamhet ska ske så ofta att fett inte tillåts följa med avloppsvattnet ut i spillvattennätet. Utformning och skötsel av fettavskiljare ska uppfylla krav enligt svensk standard SS-EN 1825–1 och SS-EN 1825–2 samt medge provtagning. Kompletterande regler framgår av ABVA, Allmänna bestämmelser för brukande av Umeå kommuns vatten- och avloppsanläggning. Annat avfall än avfall under kommunalt ansvar från verksamheter Uppgiftsskyldighet

31 § Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än avfall under kommunalt ansvar ska lämna de uppgifter om arten, 16 463/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Enligt 3 kap. 41 § avfallsförordningen ska den som är innehavare av en hamn lämna uppgift om behovet av avfallshantering enligt 4 kap. 8 § Avfallsförordningen till renhållaren. UNDANTAG Handläggning av ärenden

32 § 32 § Ärenden enligt 35, 36, 37, 38 andra stycket, 39, 41, 42, 43, 44 och 45 §§ handläggs av miljö- och hälsoskyddsnämnden. En avgift för handläggningen av ansökan ska betalas. En ansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas, uppgifter om beräknade avfallsmängder samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagande ska ske utan att det innebär en risk för olägenhet för människors hälsa och miljön om det behövs för att kunna hantera ärendet samt den tidsperiod som ansökan avser. Meddelade undantag är endast giltiga för den som sökt undantaget. Undantag ska omprövas om förutsättningarna ändras. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren har skyldighet att meddela sådana förändringar. En ansökan enligt 39, 41 och 42 §§ ska göras senast en (1) månad före den avsedda uppehållsperiodens start. 17 434/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse En ansökan enligt 37 §§ ska göras senast den 31 mars det år det utsträckta intervallet ska börja gälla. 32 a § Ärenden enligt 38 § första stycket och 40 § verkställs av renhållaren. En begäran enligt 40 § ska göras senast den 30 april för att renhållaren ska kunna verkställa uppehållet. […] Uppehåll i hämtning

33 § Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i 34–37 §§ i dessa föreskrifter och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Anmälan eller tillstånd för yrkesmässig kompostering och annan behandling kan eventuellt krävas enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

34 § Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Trädgårdsavfall som innehåller invasiva främmande arter ska hanteras enligt bestämmelserna i bilaga 1.

35 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och liknande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden.

36 § Kompostering av latrin på fastigheten får, efter ansökan, medges i särskild därför avsedd, anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller liknande anläggning för omhändertagande av latrin för användning av näringsämnen. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden. 17 464/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Förlängt hämtningsintervall

37 § För enskilda avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, beviljas förlängt hämtningsintervall om anläggningen är tillståndsgiven enligt miljöbalken och att vid en bedömning av anläggningens belastning och beskaffenhet står klart att tömning inte behöver ske enligt ordinarie intervall samt att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Beviljat förlängt hämtningsintervall gäller i högst tio (10) år. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtningen anpassas till anläggningens behov. Medgivande om förlängt hämtningsintervall kan återkallas om det kan konstateras att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. 37 a § För fettavskiljare kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, beviljas förlängt hämtningsintervall om det vid en bedömning av anläggningens belastning och beskaffenhet står klart att tömning inte behöver ske enligt ordinarie intervall samt att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Beviljat förlängt hämtningsintervall gäller i högst tio (10) år. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtningen anpassas till anläggningens behov. Medgivande om förlängt hämtningsintervall kan återkallas om det kan konstateras att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. Gemensamma avfallsbehållare

38 § Två eller tre fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som är gränsgrannar eller grannar med mellanliggande väg och har samma hämtningsintervall kan efter meddelande till renhållaren använda gemensam avfallsbehållare, kommunalt avfall under kommunalt ansvar, det vill säga restavfall, matavfall och förpackningar. Det är möjligt att dela kärl för ett eller flera avfallsslag. Detta under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas. En av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats och avfallsbehållare. Det krävs tillstånd för att använda gemensam avfallsbehållare i andra fall än det som anges i första stycket. Tillstånd ska endast meddelas om: 1. avståndet mellan de som ska använda gemensam avfallsbehållare och avståndet till uppställningsplatsen för behållaren inte är längre än vad som får anses motiverat för att uppnå en god avfallshantering, 2. delningen kan ske utan att olägenheter för människors hälsa och miljön uppstår, 3. att bestämmelserna i dessa föreskrifter följs, 4. de som vill dela har samma hämtningsintervall. 18 465/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. Uppehåll i hämtning

39 § Uppehåll i hämtning av avfall Uppehåll i hämtning av kärlavfall under kommunalt ansvar kan vid permanentbostad kan tillåtas tillåtas fastighetsinnehavare eller fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid under en sammanhängande tid om om minst åtta (8) månader. minst 12 månader. Uppehållet gäller som längst i ett (1) år om det inte bestämts något annat. 40 § Bestämmelsen föreslås utgå Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid fritidsbostad kan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen (15 maj – 15 oktober). Uppehåller gäller högst en hämtningssäsong. […] ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 november 2026 då föreskrifter för Umeå kommun 1 juli 2025 upphör att gälla. Tidigare meddelade dispenser och andra beslut meddelade med stöd av de upphävda föreskrifterna ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i denna föreskrift. 18 435/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse Undantag som meddelats enligt tidigare föreskrifter i renhållningsförordningen gäller även fortsättningsvis eller tills förändrade förhållanden anges, om inte dessa föreskrifter i sig upphäver tidigare undantag. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som på fastigheten komposterar matavfall och som innan den 1 juli 2025 anmält komposteringen till miljö- och hälsoskyddsnämnden ska anses vara befriad från att lämna matavfallet till kommunen i enlighet med 45 §. I fråga om kravet på maximal vikt enligt 15 och 20 §§ gäller att kravet om maximal vikt på 25 kilogram endast ska tillämpas på lock som installeras efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter i det fall locket till brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan. Svar • Föreskrifterna har uppdaterats enligt nya kapitel 15 i miljöbalken, likaså lagrumshänvisningar till övriga aktuella förordningar. • Förtydligande har gjorts av 39 § så att det framgår att föreskrifterna handlar om kommunalt avfall under kommunalt ansvar. • Definition av permanentbostad respektive fritidsbostad har kompletteras och har förtydligats i 2 § i föreskrifterna. • 10 § a) en av grundprinciperna i miljöbalken är att förorenaren ska betala och att ta med sig avfallet från fritidsbostaden till permanentboendet kan fungera för de som bor i hus eller villa. Men om innehavaren av fritidshuset bor i lägenhet eller någon typ av samfällighetsförening innebär förfarandet att övriga boende får vara med och betala för hanteringen av fritidshusinnehavarens avfall. Utgångspunkten i föreskrifterna är att behandla alla lika. Av den anledningen avstyrks detta förfarande. • Förslaget att lägga till: b) under normala förhållanden skulle användas för stadigvarande bostad har gjorts under 2 §, punkt fem. • Med de fyllnadsgrader som finns idag i tunnorna hos småhusen, Vakins tester, volymberäkningar och de erfarenheter andra kommuner som infört förpackningsinsamling gjort är att restavfallstunnan räcker för de allra flesta (92–98 %). Det har legat till grund av valet av storlek på tunnorna. De olägenhetsproblem som omnämns finns framför allt för mat- och restavfall och torde vara detsamma som idag. Med god skötsel och rengöring av tunnorna och emballering av illaluktande avfall samt att säkerställa att avfallstunnorna går att stänga minimeras olägenheterna. • Om tätare hämtning/extra hämtning behövs kan de hushåll som är i behov av det erbjuds tömning av restavfall varannan vecka. Kontakta Vakins kundservice om behov finns. 19 436/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse • Vid säsongshämtning görs en sluttömning efter vecka 42. Den här situationen förändras inte av ändrade hämtintervall, utan det torde vara på samma sätt som idag. • Anledningen till att Vakin börjar med fastighetsnära insamling av pappers- och plastförpackning är på grund av att dessa fraktioner är de som genererar största volymerna förpackningar och det som uppkommer i alla hushåll. När det gäller färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar och metallförpackningar finns det flera anledningar till att Vakin avstår att ta med det i första etappen för småhus och fritidsbostäder. Merparten av kommunens invånare bor i flerbostadshus och boende i flerbostadshus ska ha tillgång till sortering av dessa fraktioner. Många leverantörer av livsmedel som idag använder glas- och metallförpackningar förändrar sina förpackningar. Många går över till pantsystemet och andra byter till plast- eller pappersförpackningar. Det gör att det är svårt att beräkna hur mycket avfall som uppkommer och ska hämtas. Idag är det 1–3 liter avfall per vecka vilket innebär ungefär att en soptunna fylls på ett år. Parallellt utvecklas både behållare och fordon. Materialen är dessutom är svåra att hämta ur buller-, kvalitet- och arbetsmiljösynpunkt. Ytterligare utredning behövs för att säkerställa hur insamling av dessa fraktioner kan ske på bästa sätt. • Möjligheten att införa ett verkställighetsförfarande för hanteringen av ansökningar om uppehåll av hämtning har diskuterats med en av kommunens jurister. Men eftersom det handlar om myndighetsutövning gentemot enskild är svaret nej, det är inte möjligt att genomföra. • Möjligheten att få uppehåll från åtta månader till tolv månader är ändrat. • Orsaken till att vikten på brunnslocken för enskilda avloppsanläggningar ändrats från 35 kilo till 25 har gjorts utifrån arbetsmiljölagstiftning. Av den anledningen är det inte möjligt att införa detta som en övergångsbestämmelse. • När det blir enklare att källsortera fastighetsnära är det rimligt att anta mängden avfall som kastas i tunnan för restavfall minskar, vilket innebär att det tar längre tid att fylla den och att det planerade intervallet om sex veckor fungerar. • Emballering av förpackningar som kastas i tunnorna för plast och papper är generellt inte nödvändigt. Förpackningar som kan vara bra att emballera är exempelvis små och lätta plastförpackningar som plasthöljen runt godis. För den som vill emballera sitt förpackningsavfall är det viktigt att tänka på att emballaget måste vara av samma material som tunnans övriga innehåll. Det vill säga, pappersförpackningar ska omslutas av emballage i papper. 20 437/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse Byggnämnden Byggnadsnämnden tillstyrker förslaget till reviderade Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun i sin helhet. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har inte granskat underlaget i detalj, men undrar om hänsyn har tagits till regeringens reformering av avfallslagstiftningen och de beslutade ändringarna i miljöbalken, avfallsförordningen och miljötillsynsförordningen och som ska träda ikraft den 1 juli 2026? En stor del av laghänvisningarna blir inaktuella och det finns även förändringar som innebär förändring i sak, exempelvis tillsynsansvaret över avfallshanteringen (jfr 4 § och Miljötillsynsförordningen 2 kap 28 § 2.). Svar • Tillägg i kursiv stil: 4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och hälsoskyddsnämnden, med undantag enligt 26 kap 3 § punkt 2 i miljöbalken. Vakin En viktig förändring i föreskrifterna är att fastighetsnära insamling av förpackningar läggs till i föreskrifterna. Vakin tycker också att det är viktigt att hämtningsintervallet för restavfall ändras till hämtning var sjätte vecka för småhus, eftersom det är en förutsättning för att det ska fungera med det insamlingssystem som har valts för fastighetsnära insamling av förpackningar. I föreskrifterna lämnas också en öppning för att ha kvar hämtning varannan vecka för de som har behov av det. Vakin tycker att det är bra att maxvikten för lock ändras från 35 kg till 25 kg eftersom det följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om högsta tillåtna vikt vid tunga lyft. Ny karta i Bilaga 2 som visar att veckohämtning nu är möjligt i alla Umeås centrala delar samt även i Hörnefors. Ny karta i Bilaga 3 som visar att det nu är möjligt med bottentömmande behållare i alla Umeås centrala delar samt även Hörnefors. Vakin vill att en ändring görs i Bilaga 1 under rubriken förpackningar där det står att plastförpackningar ska vara väl emballerat i plastpåse för det stämmer inte och det kan strykas. Alla plastförpackningar behöver inte emballeras, det gäller bara plastförpackningar som lätt kan spridas. Vi föreslår att det i stället ska stå: Förpackningar lämnas emballerat i de behållare som tillhandahålls så att det inte sprids eller så att skada, arbetsmiljöproblem eller andra olägenheter inte uppkommer. 21 438/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Samrådsredogörelse Svar • Skrivningen har ändrats enligt förslag. Bostaden Våra synpunkter i denna samrådsremiss behandlar generellt förtydliganden som vi tycker saknas eller behov av undantag för fastighetsägare med stora bestånd. Anskaffande och äganden, sid 10

40 § Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid fritidsbostad kan tillåtas fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under hela hämtningssäsongen (15 maj – 15 oktober). Begäran om uppehåll måste göras senast den 30 april för att renhållaren ska kunna verkställa uppehållet. Uppehållet gäller högst en hämtningssäsong. upphävs enligt beslut, KF x §.

41 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare kan beviljas uppehåll i hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst ett (1) år. Innan uppehåll medges ska avloppsanläggning vara tömd. Efter tömningen får anläggningen inte användas. Uppehållet gäller som längst i fem (5) år för fritidsbostad och två (2) år för permanentbostad om det inte bestämts något annat.

42 § Uppehåll i hämtning av fettavskiljarslam kan beviljas om anläggningen inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst ett (1) år. Uppehållet gäller som längst i ett (1) år om det inte bestämts något annat. Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna avfall under kommunalt ansvar

43 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan beviljas dispens från kommunal avfallshantering om det finns särskilda skäl och den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Dispensen gäller som längst i fem (5) år om det inte bestämts något annat. 17 398/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun.

44 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om avfallet från sin avloppsanläggning på ett sätt som gör att avfallets näringsinnehåll kommer till nytta för odling samt har särskilda skäl kan beviljas dispens från att lämna detta avfall till kommunen. Dispensen gäller som längst i fem (5) år om det inte bestämts något annat. Eget omhändertagande av matavfall

45 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan beviljas befrielse från att lämna matavfall och liknande avfall till kommunen under förutsättning att: 1. allt avfall kan hanteras under hela året på fastigheten, 2. hanteringen sker på ett sådant sätt att djur inte har åtkomst till avfallet, 19 466/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Samrådsversion 2026-04-27. 3. det finns utrymme på fastigheten för att använda den erhållna kompostjorden på ett sätt som gör att avfallets näringsinnehåll komma till nytta vid odling, och 4. hanteringen i övrigt inte innebär att en olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår. Särskilda bestämmelser för försöksområden

46 § Begränsade områden kan av kommunstyrelsen eller den som den utser, utses som försöksområde för ändrade tömningsrutiner under en begränsad tidsperiod. För dessa områden kan särskilda bestämmelser och föreskrifter som avviker från dessa föreskrifter utfärdas. Återkallande av medgivet undantag och dispens

47 § Beviljade undantag och dispenser kan efter omprövning återkallas om fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för medgivandet, om hanteringen inte sker efter medgivna villkor eller om hanteringen visar sig orsaka olägenhet för människors hälsa och miljön. Beviljat undantag är alltid kopplat till sökande och upphör att gälla vid ändrade förhållanden. Sökande är skyldig att anmäla förändrade förhållanden till miljö-och hälsoskyddsnämnden. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2025 då föreskrifter för Umeå kommun 1 mars 2020 20 oktober 2026 då föreskrifter för Umeå kommun 1 juli 2025 upphör att gälla. Tidigare meddelade dispenser och andra beslut meddelade med stöd av de upphävda föreskrifterna ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i denna föreskrift. Undantag som meddelats enligt tidigare föreskrifter i renhållningsförordningen gäller även fortsättningsvis eller tills förändrade förhållanden anges, om inte dessa föreskrifter i sig upphäver tidigare undantag. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som på fastigheten komposterar matavfall och som innan den 1 juli 2025 anmält komposteringen till miljö- och hälsoskyddsnämnden ska anses vara befriad från att lämna matavfallet till kommunen i enlighet med 45 §. 20 467/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Bilaga 1. Sortering och lämning av avfall Denna bilaga ger vägledning till hushåll och verksamheter om de olika avfallsslagen och hur dessa ska utsorteras, hanteras och borttransporteras. Mer om avfall under kommunalt ansvar finns att läsa i tabell 1. Tabell 2 redovisar avfall under producentansvar och tabell 3 redovisar exempel på avfall från verksamheter. Blandat avfall och restavfall ska läggas i säck eller paket och lämnas i Blandat avfall och restavfall ska läggas i säck eller paket och lämnas i behållare. Avfallet ska vara väl emballerat så att det inte sprids eller att skada, behållare. Avfallet ska vara väl emballerat så att det inte sprids eller att arbetsmiljöproblem och andra olägenheter uppkommer. Kärl- och säckavfall får skada, arbetsmiljöproblem och andra olägenheter uppkommer. Restavfall inte lämnas på kommunens återvinningscentraler. Glödande avfall får inte får inte lämnas på kommunens återvinningscentraler. Glödande avfall får lämnas till kommunens avfallshantering. Mer information om sortering av avfall inte lämnas till kommunens avfallshantering. Mer information om sortering finns på Vakins hemsida. av avfall finns på Vakins hemsida. Tabell 1. Avfall under kommunalt ansvar Avfallsslag Krav på utsortering och möjlighet Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning till eget omhändertagande emballering, förvaring, anordningar Bygg- och rivningsavfall Avfallet ska sorteras i åtminstone Fraktionerna ska förvaras och Bygg- och rivningsavfall som inte Exempelvis kakel, fönster, följande fraktioner: trä, mineral transporteras skilt från varandra och produceras i en yrkesmässig gipsskivor, oimpregnerat (betong, tegel, klinker, keramik och annat avfall. verksamhet lämnas till kommunens trä, tegel och sten), metall, glas, plast och gips. återvinningscentraler. Hämtning kan armeringsjärn. beställas av renhållaren. NY Bygg- och rivningsavfall Avfallet ska sorteras i åtminstone Fraktionerna ska förvaras och Bygg- och rivningsavfall som inte Exempelvis kakel, fönster, följande fraktioner: trä, mineral transporteras skilt från varandra och produceras i en yrkesmässig gipsskivor, oimpregnerat (betong, tegel, klinker, keramik och annat avfall. verksamhet lämnas till kommunens trä, tegel och sten), metall, glas, plast och gips. återvinningscentraler. Hämtning utförs armeringsjärn. av renhållaren efter beställning. Bygg- och rivningsavfall får blandas med skrymmande avfall av motsvarande material i de insamlingssystem som kommunen tillhandahåller för sådant avfall. 21 468/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Avfallsslag Krav på utsortering och möjlighet Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning till eget omhändertagande emballering, förvaring, anordningar Farligt avfall (exklusive Sorteras ut och hålls skilt från annat Emballaget ska vara tydligt märkt Farligt avfall ska lämnas till kommunens konsumentelavfall) avfall. med uppgift om innehåll, om möjligt återvinningscentral. Exempelvis rester av olja, använd originalförpackningen. Olika Storleken på förpackningen bör inte färg, starka typer av farligt avfall får inte vara större än att den lätt kan hanteras rengöringsmedel, blandas. Förvaras så att risk för av en person. produkter innehållande spridning till omgivningen inte sker. kvicksilver eller andra Asbest ska vara tätt förslutet så att kemikalier. Asbest. det inte dammar och ska dessutom kunna lyftas och läggas i container av en person. Grovavfall Hanteras separat från annat avfall Grovavfall från hushåll för separat Enskilda hushåll ska lämna avfallet till Exempelvis trasiga möbler, under kommunalt ansvar. borttransport av renhållaren ska i kommunens återvinningscentraler, eller cyklar, barnvagnar, stora Sorteringskrav utifrån hur avfallet den mån det är möjligt, buntas eller beställa hämtning enligt instruktion av leksaker, julgranar eller lämnas. förpackas i lämpligt emballage. renhållaren. Boende i flerbostadshus större emballage. Grovavfallet ska förses med kan även lämna grovavfall i utrymmen märkning som klargör att det är eller behållare som fråga om grovavfall. fastighetsinnehavaren tillhandahåller. Hämtning utförs av renhållaren efter beställning. NY Skrymmande avfall Hanteras separat från annat avfall Grovavfall från hushåll för separat Enskilda hushåll ska lämna avfallet till Exempelvis trasiga möbler, under kommunalt ansvar. borttransport av renhållaren ska i kommunens återvinningscentraler, eller cyklar, barnvagnar, stora Sorteringskrav utifrån hur avfallet den mån det är möjligt, buntas eller beställa hämtning enligt instruktion av leksaker, julgranar eller lämnas. förpackas i lämpligt emballage. renhållaren. Boende i flerbostadshus större emballage. Skrymmande avfall ska förses med kan även lämna skrymmande avfall i märkning som klargör att det är utrymmen eller behållare som fråga om skrymmande avfall. fastighetsinnehavaren tillhandahåller. Hämtning utförs av renhållaren efter beställning. 22 469/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Avfallsslag Krav på utsortering och möjlighet Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning till eget omhändertagande emballering, förvaring, anordningar Trädgårdsavfall Sorteras ut och hålls skilt från annat Emballeras ej. Lämnas till kommunens Exempelvis fallfrukt, löv, avfall. Får komposteras på fastigheten återvinningscentraler. Hämtning kan gräs, kvistar och grenar utan anmälan. beställas av renhållaren. som är mindre än 3 cm i Undantag: växtmaterial från diameter. Undantag: växtmaterial från invasiva invasiva arter förpackas i helt Förpackat växtmaterial från invasiva Undantag: det krävs arter sorteras ut separat och får ej tätslutande sopsäckar/storsäckar. arter lämnas som brännbart avfall eller speciell hantering av växt- komposteras. lämnas på återvinningscentral. material från invasiva arter. NY Trädgårdsavfall Sorteras ut och hålls skilt från annat Emballeras ej. Lämnas till kommunens Exempelvis fallfrukt, löv, avfall. Får komposteras på fastigheten återvinningscentraler. Hämtning kan gräs, kvistar och grenar utan anmälan. beställas av renhållaren. som är mindre än 3 centimeter i diameter. Undantag: Det krävs Undantag: växtmaterial från invasiva Undantag: växtmaterial från speciell hantering av växt- arter sorteras ut separat och får ej invasiva arter förpackas i helt material från invasiva arter. komposteras. tätslutande sopsäckar/storsäckar. NY Trädgårdsavfall med Växtmaterial från invasiva arter ska Växtmaterial från invasiva arter Förpackat växtmaterial från invasiva invasiva arter sorteras ut separat och får ej förpackas i helt tät sop- eller arter lämnas som brännbart avfall eller komposteras eller blandas med annat storsäck som ska förslutas. lämnas på återvinningscentral. trädgårdsavfall. Hämtning kan beställas av renhållaren. NY Jord innehållande invasiva Jord innehållande invasiva arter får Ska emballeras i genomskinliga Jord innehållande rötter eller frön från arter inte blandas med växtdelar då jorden sopsäckar och förslutas väl. invasiva arter får inte lämnas på deponeras och inte får innehålla för återvinningscentralen. Hämtning ska stor mängd organiskt material. beställas av renhållaren. Latrin Latrinkärl ska endast användas till latrin i Kärl för uppsamling av latrin ska köpas Latrinkärl från hushåll kan lämnas vid form av urin, avföring och toapapper. hos Vakin och lämnas till återvinningscentral eller kan efter Kärlet eller dess innehåll får inte återvinningscentral. beställning hos renhållaren, mot avgift, inneslutas i annat emballage, Kärlet får hämtas vid fastigheten. Vid hämtning får inte tillföras ämne eller produkt som kärlet väga max 15 kg. 23 470/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. försvårar den fortsatta hanteringen, ex. produkter innehållande formalin, fenol eller liknande som desinfektionsmedel (saneringsvätska eller karbolkalk). Avfallsslag Krav på utsortering och möjlighet Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning till eget omhändertagande emballering, förvaring, anordningar Slam och fosforfiltermaterial Materialet ska vara åtkomligt för tömning i Filtermaterial från fosforfällor och Hämtning kan beställas av renhållaren. från enskilda den anläggning där det genereras. andra jämförbara filter ska vara avloppsanläggningar förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran om så krävs. Restavfall Ska sorteras ut och hållas skilt från annat Läggs i säck eller emballeras och Restavfall borttransporteras från fastigheten Exempel på restavfall är avfall. lämnas i behållare. Avfallet ska vara väl i enlighet med hämtningsintervall som blöjor, hygienartiklar, tops, emballerat så att det inte sprids eller så kommunen tillhandahåller. diskborstar, kuvert, städsopor, att skada, arbetsmiljöproblem eller Extra hämtning kan beställas enligt snus, tuggummi, kattsand och andra olägenheter inte uppkommer. fastställd taxa. dammsugarpåsar. Kärl- och säckavfall får inte lämnas på återvinningscentral eller återvinningsstation. Ny Restavfall Ska sorteras ut och hållas skilt från annat Läggs i säck eller emballeras och Restavfall borttransporteras från fastigheten Exempel på restavfall är avfall. lämnas i behållare. Avfallet ska vara väl i enlighet med hämtningsintervall som blöjor, hygienartiklar, tops, emballerat så att det inte sprids eller så kommunen tillhandahåller. diskborstar, kuvert, städsopor, att skada, arbetsmiljöproblem eller Extra hämtning kan beställas enligt snus, tuggummi, kattsand och andra olägenheter inte uppkommer. fastställd taxa. dammsugarpåsar. Restavfall får inte lämnas på återvinningscentral eller återvinningsstation. Matavfall från hushåll Matavfall ska sorteras ut och hållas skilt Utsorterat matavfall förpackas i, av Matavfall borttransporteras från fastigheten Matavfall utgörs av biologiskt från annat avfall. Vakin anvisade, påsar och lämnas i i enlighet med hämtningsintervall som nedbrytbart avfall som avsett kärl eller behållare. Vakin tillhandahåller. uppkommer i och med Alternativt kan matavfallet 24 471/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. livsmedelshanteringen i komposteras i kompost på den egna Extra hämtning kan beställas enligt hushåll till exempel skal och fastigheten. Egen fastställd taxa. matrester. matavfallskompostering ska anmälas till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Matfetter och frityroljor Ska sorteras ut och hållas väl avskilt. Matfett och frityrolja ska förvaras i Maximalt 1,5 liter flytande emballerat avfall behållare med tätslutande lock. får läggas i behållare för restavfall, om det Större mängd matfetter eller frityroljor kan ske utan att emballaget går sönder. lämnas på anvisade platser. Avfallet kan även lämnas på återvinningscentraler eller återvinningsstation där fettinsamling finns. Hämtning kan beställas av renhållaren. Förpackningar I enlighet med definitionen av Lämnas lösa i de behållare/kärl som Förpackningar lämnas till någon av förpackningar i FPF tillhandahålls/anvisas. kommunens återvinningsstationer eller återvinningscentraler alternativt fastighetsnära insamling. NY Förpackningar I enlighet med definitionen av Lämnas emballerat i de behållare Förpackningar sorteras och lämnas i det förpackningar i Förordning (2022:1274) som tillhandahålls. fastighetsnära insamlingssystemet som om producentansvar för packningar Plastförpackningar ska vara väl renhållaren tillhandahåller. emballerade i plastpåse så att det inte sprids eller skada, Förpackningar får också sorteras och arbetsmiljöproblem eller andra lämnas på någon av kommunens olägenheter inte uppkommer. återvinningsstationer eller återvinningscentraler. Förpackningar som ska emballeras är små eller lätta plastförpackningar Skrymmande förpackningar lämnas till som exempelvis plasthöljen runt någon av kommunens återvinningsstationer godis och plastkorkar. eller återvinningscentraler. 25 472/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. För den som vill emballera sitt förpackningsavfall är det viktigt att tänka på att emballaget måste vara av samma material som tunnans övriga innehåll. Det vill säga, pappersförpackningar ska omslutas av emballage i papper. Returpapper I enlighet med definitionen av returpapper Lämnas löst i de behållare/kärl som Lämnas till kommunens insamlingssystem i avfallsförordningen. tillhandahålls/anvisas. för returpapper. Avfallsslag Krav på utsortering och möjlighet Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning till eget omhändertagande emballering, förvaring, anordningar Glödande avfall Exempelvis varm aska, frätande ämnen Får inte lämnas som kärl- och säckavfall. eller ämnen som kan förorsaka självantändning. Ny Glödande avfall Exempelvis varm aska, frätande ämnen Får inte lämnas som restavfall. eller ämnen som kan förorsaka självantändning. Döda sällskapsdjur samt Mindre sällskapsdjur (maxstorlek Ska förpackas väl innan det läggs i mindre mängder avfall från hund) kan även grävas ner på den behållare för restavfall. husbehovsjakt, högst 15 egna fastigheten, förutsatt att graven kilogram per är så djup att djur hindras från att hämtningstillfälle. gräva upp kroppen, att ingen Exempel hundar, katter, misstanke om smitta föreligger samt marsvin och minigris och att det kan ske utan risk för olägenhet kaniner. för människors hälsa eller miljö. Exempel på mindre mängder avfall från 26 473/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. husbehovsjakt är skinn, ben och inälvor. Större djur eller större Det vill säga andra djur än döda Kontakta veterinär. Gällande mängd sådant avfall. sällskapsdjur samt avfall från föreskrifter från Jordbruksverket ska husbehovsjakt överstigande 15 beaktas. kilogram. Stickande och skärande Ska förpackas i skyddande hölje Väl emballerat avfall läggs i behållare avfall Bland annat kanyler innan det läggs i behållare för för restavfall. och sprutor restavfall, så att inte skärskador eller annan olägenhet uppstår. Avfallsslag Krav på utsortering och möjlighet Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning till eget omhändertagande emballering, förvaring, anordningar Textilavfall Textilier ska sorteras ut, till exempel i Läggs i säck som försluts väl. Textilier (hela och rena) kan lämnas till Avfall som består av kläder två fraktioner, helt och rent resp. återförsäljare av second-hand-produkter av textil, hemtextil, trasigt. Fraktionerna hålls skilt från eller övriga mottagare. Textilavfall som inredningstextil, väskor av annat avfall. är trasig lämnas i behållare på textil och accessoarer av återvinningscentral eller andra anvisade textil. behållare. NY Textilavfall Textilavfall ska sorteras ut och hållas Textilavfallet ska läggas i säck som Textilavfall som utgör kommunalt avfall Textilavfall består av kläder skilt från annat avfall. försluts väl. från hushåll, detaljhandel eller annan av textil, hemtextil, verksamhet ska lämnas till de inredningstextil, väskor av Textilavfall som är mögligt, blött, insamlingssystem som renhållaren textil och accessoarer av angripet av skadedjur eller så fläckigt, tillhandahåller på återvinningscentraler. textil. nedsmutsat, slitet eller trasigt att det försvårar förberedelse för Textilier (hela och rena) kan lämnas till återanvändning eller återförsäljare av second-hand-produkter materialåtervinning omfattas dock ej eller övriga mottagare. av kravet på utsortering. Det ska i stället, när det utgörs av mindre 27 474/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. textilföremål i liten mängd tex strumpor och underkläder, sorteras som restavfall och om det är skrymmande textilföremål eller större mängder hanteras som skrymmande avfall. Textilavfall som är förorenat med farliga ämnen ska sorteras som farligt avfall. Användbara saker Frivillig utsortering. Exempelvis hela Kan lämnas för återbruk vid och rena användbara saker. återvinningscentral. Det kan även lämnas till återförsäljare av second- hand-produkter eller övriga mottagare. 28 475/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Tabell 2. Avfall under producentansvar Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar Kasserade bilbatterier I enlighet med definitionen av Ställs upp på ett sätt som förhindrar Ska lämnas i de insamlingssystem som batteri i batteriförordningen att batterisyra/innehåll rinner ut. tillhandahålls av producent. Sådana platser (2008:834) finns även på återvinningscentralerna. NY Kasserade bilbatterier I enlighet med definitionen av batteri i Ställs upp på ett sätt som förhindrar Ska lämnas i de insamlingssystem som förordning (2008:834) om producentansvar att batterisyra/innehåll rinner ut. tillhandahålls av producent. Sådana platser för batterier finns även på återvinningscentralerna. Kasserade bärbara batterier. I enlighet med definitionen av bärbart Förvaras så att risk för spridning Ska lämnas i de insamlingssystem som Om kasserade produkter batteri i Förordning (2008:834) om till omgivningen inte sker. tillhandahålls av producent. innehåller lösa bärbara producentansvar för batterier Sådana platser finns även på batterier ska dessa plockas ur. återvinningscentralerna. Är de bärbara batterierna inbyggda i produkten hanteras den som avfall från elutrustning. Konsumentelavfall I enlighet med definition i förordning Förvaras så att risk för spridning till Ska lämnas i de insamlingssystem som Exempelvis trasig dator, (2014:1075) om producentansvar för omgivningen inte sker. tillhandahålls av producent. Sådana platser mobiltelefonladdare och elutrustning, kasserade elektriska och På återvinningscentralen ska finns även på återvinningscentralerna. kaffebryggare. elektroniska produkter ex. kyl- och avfallet lämnas enligt instruktioner frysskåp, spisar, TV-apparater och på plats. batteridrivna leksaker samt lysrör, lågenergilampor och glödlampor. Skrymmande konsumentelavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat grovavfall. Smått elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från kärl- och säckavfall. 29 476/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar NY Konsumentelavfall I enlighet med definition i förordning Förvaras så att risk för spridning till Ska lämnas i de insamlingssystem som Exempelvis trasig dator, (2022:1276) om producentansvar för omgivningen inte sker. tillhandahålls av producent. Sådana platser mobiltelefonladdare och elutrustning, kasserade elektriska och På återvinningscentralen ska finns även på återvinningscentralerna. kaffebryggare. elektroniska produkter ex. kyl- och avfallet lämnas enligt instruktioner frysskåp, spisar, TV-apparater och på plats. batteridrivna leksaker samt lysrör, lågenergilampor och glödlampor. Skrymmande konsumentelavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat skrymmande avfall. Smått elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från restavfall. Läkemedel I enlighet med definitionen av läkemedel i Ska lämnas i behållare/påse som Lämnas till apotek. förordningen (2009:1031) om tillhandahålls av apoteket. producentansvar för läkemedel. NY Fiskeredskap Om en elutrustning är inbyggd eller på Om elutrustningen inte kan Avfallet ska lämnas på återvinningscentral. Avfall som utgörs av annat sätt ingår i ett fiskeredskap som har avlägsnas på ett enkelt sätt ska fiskeredskap av plast från blivit avfall ska elutrustningen avlägsnas fiskeredskapet som har blivit avfall . hushåll, eller som till sin art innan fiskeredskapet lämnas, om den kan lämnas som elavfall. och sammansättning liknar avlägsnas på ett enkelt sätt. avfall från hushåll, ska sorteras ut separat. 30 477/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Tabell 3. Exempel på avfall från verksamheter Verksamhetsavfall, till exempel bygg- och rivningsavfall som produceras i en yrkesmässig verksamhet, faller inte under kommunens insamlingsansvar och ska hanteras separat från avfall under kommunalt ansvar. Avfallsinnehavaren ansvarar för att anlita en godkänd transportör med tillstånd för borttransport från fastigheten. Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar Restavfall Ska sorteras ut och hållas skilt från Läggs i säck eller emballeras Restavfall borttransporteras från Exempel på restavfall är annat avfall. och lämnas i behållare. Avfallet fastigheten i enlighet med hygienartiklar, diskborstar, ska vara väl emballerat så att det hämtningsintervall som kommunen kuvert, städsopor, snus, inte sprids eller så att skada, tillhandahåller. tuggummi och arbetsmiljöproblem eller andra dammsugarpåsar. olägenheter inte uppkommer. Kärl- och säckavfall får inte lämnas på återvinningscentral eller återvinningsstation. Ny Restavfall Ska sorteras ut och hållas skilt från Läggs i säck eller emballeras Restavfall borttransporteras från Exempel på restavfall är annat avfall. och lämnas i behållare. Avfallet fastigheten i enlighet med hygienartiklar, diskborstar, ska vara väl emballerat så att det hämtningsintervall som kommunen kuvert, städsopor, snus, inte sprids eller så att skada, tillhandahåller. tuggummi och arbetsmiljöproblem eller andra dammsugarpåsar. olägenheter inte uppkommer. Restavfall får inte lämnas på återvinningscentral eller återvinningsstation. Brännbart avfall som inte är Sorteras ut och hålls skilt från annat Lämnas till en godkänd avfallsmottagare avfall under kommunalt avfall. som har tillstånd från länsstyrelsen. ansvar Exempelvis trasiga trämöbler eller kasserade böcker med hårda pärmar. 31 478/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar Icke brännbart avfall Sorteras ut och hålls skilt från annat Lämnas till en godkänd avfallsmottagare Exempelvis trasiga koppar avfall. som har tillstånd från länsstyrelsen. av porslin och keramik eller trasig köksutrustning av metall. Bygg- och rivningsavfall Avfallet ska sorteras i åtminstone Fraktionerna ska förvaras skilt Lämnas till en godkänd avfallsmottagare Exempelvis kakel, fönster, följande fraktioner: trä, mineral (be- från varandra och annat avfall som har tillstånd från länsstyrelsen. gipsskivor, oimpregnerat tong, tegel, klinker, keramik och sten), och även transporteras skilt trä, tegel och metall, glas, plast och gips. (transporten kan ske i samma armeringsjärn. fordon). Farligt avfall (exklusive Sorteras ut och hålls skilt från annat Förvaras så att risk för spridning Lämnas till en godkänd avfallsmottagare elavfall) avfall enligt 4 kap 10 § till omgivningen inte sker. för farligt avfall. Observera att farligt avfall Exempelvis rester av olja avfallsförordningen (2020:614). inte får lämnas på kommunens eller färg, starka återvinningscentraler. rengöringsmedel, produkter som innehåller kvicksilver, andra kemikalier och smittförande avfall. Avfall från oljeavskiljare Sorteras ut och hålls skilt från annat Hämtning utförs av en godkänd avfall enligt 4 kap 10 § avfallsmottagare som har tillstånd från avfallsförordningen (2020:614). länsstyrelsen. Skärande och stickande Omsluts av förpackning eller Lämnas till en godkänd avfallsmottagare avfall påse för att skydda mot skär- som har tillstånd från länsstyrelsen. Exempelvis trasiga skador. Läggs i säck för dricksglas och knivar, nålar restavfall eller blandat avfall. från sytillbehör, vassa träd- gårdsredskap, rakhyvlar och skärblad. Stickande och skärande med kontakt med 32 479/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. smittförande avfall som uppstår i verksamheter är i regel inte kommunalt avfall. Avfall från hemsjukvård ansvarar vårdgivaren för. Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar Smittförande avfall Sorteras ut och hålls skilt från annat Samlas upp i typgodkända be- Lämnas till en godkänd avfallsmottagare Exempelvis föremål med avfall enligt 4 kap 10 § hållare som skyddar mot skär- för farligt avfall. Observera att farligt avfall skärande/stickande avfallsförordningen (2020:614). och stickskador. Rum där inte får lämnas på kommunens egenskaper som varit i smittförande avfall förvaras ska återvinningscentraler. kontakt med kroppsvätskor vara synligt märkta med från människor, eller från varningsskylt med internationella djur inom djurens hälso- symbolen för biologisk fara. och sjukvård (kasserade Avfallet får inte vara åt-komligt kanyler, skalpeller, piercing- för obehöriga, och måste och tatueringsverktyg eller förvaras i typgodkända behållare insulinpennor mm) (SOSFS som är korrekt upp-märkta (detta 2005:26; AFS 2018:4). gäller inte om avfallet Även biologiskt avfall som konverterats till icke-smittförande vävnader, organ och avfall genom autoklavering eller identifierbara kroppsdelar annan god-känd metod). räknas hit (SOSFS 2001:8). Se gällande föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Matavfall från verksamheter Matavfall utgörs av biologiskt nedbrytbart Utsorterat matavfall förpackas i, av Matavfall borttransporteras från fastigheten i avfall som uppkommer i och med renhållaren anvisade, påsar och enlighet med hämtningsintervall som livsmedelshanteringen i verksamheten till lämnas i avsett kärl eller behållare. renhållaren tillhandahåller. exempel skal och matrester. För storkök, restauranger och 33 480/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Matavfall ska sorteras ut och hållas skilt butiker som har större mängder Extra hämtning kan beställas enligt fastställd från annat avfall. matavfall accepteras även taxa. matavfallskvarn och tank. Andra lösningar kan accepteras efter Detaljhandeln har ett eget ansvar för ansökan hos miljö- och insamling och behandling av sitt matavfall. hälsoskyddsnämnden. Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar Matfetter och frityroljor Ska sorteras ut och hållas väl avskilt. Matfett och frityrolja ska förvaras i Matfett och frityrolja hämtas av renhållaren. Materialet ska vara åtkomligt för tömning i behållare med tätslutande lock. den anläggning där det genereras. Fett från fettavskiljare Materialet ska vara åtkomligt för tömning i Fett från fettavskiljare hämtas av den anläggning där det genereras. renhållaren. Slam och fosforfiltermaterial Materialet ska vara åtkomligt för tömning i Filtermaterial från fosforfällor och Lämnas till en godkänd avfallsmottagare från enskilda den anläggning där det genereras. andra jämförbara filter ska vara som har tillstånd från länsstyrelsen. avloppsanläggningar förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran om så krävs. Andra animaliska biprodukter Före detta livsmedel från butik ska Lämnas till en godkänd avfallsmottagare (ABP) än döda sällskapsdjur av avfallslämnaren förpackas i som har tillstånd från länsstyrelsen. och matavfall. Blandas före särskild påse, säck, behållare eller detta livsmedel med annat lämnas i tank av typ som godkänts avfall utgör den blandade av renhållaren. fraktionen före detta livsmedel och är ABP enligt Verksamhetsavfall utanför definitionen. kommunens ansvarsområde ska hanteras enligt ABP-förordningen. NY Andra animaliska biprodukter Före detta livsmedel från butik ABP ska lämnas till en godkänd (ABP) än döda sällskapsdjur torghandel och detaljhandel där avfallsmottagare samt att dokument för och matavfall från kommunen har spårbarhet ska medfölja. 34 481/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. verksamheter. Animaliska andrahandsansvar ska av Avfallsmottagaren ska ha tillstånd från biprodukter är produkter från avfallslämnaren förpackas i särskild Jordbruksverket. djurriket som inte är avsedda påse, säck, behållare eller lämnas i som livsmedel t.ex före detta tank av typ som godkänts av livsmedel (varor med passerat renhållaren. Behållaren ska vara bäst före datum, trasiga varor märkt med information att det som inte går att sälja) eller innehåller ABP kategori 3. spill och återkallade Verksamhetsavfall utanför produkter. kommunens ansvarsområde ska Blandas material enligt ovan hanteras enligt ABP-förordningen. med annat avfall utgör den blandade fraktionen före detta livsmedel och är ABP enligt definitionen. Avfallsslag Krav på utsortering Krav på hantering t.ex. Instruktion för hämtning/lämning emballering, förvaring, anordningar Elavfall Enligt förordningen (2014:1075) om Lämnas till producenternas Exempelvis kasserad kyl- producentansvar för elutrustning. insamlingssystem och frysdisk, skrivare och industritvättmaskin. Förpackningar Enligt förordning (2022:1274) om Lämnas till någon av kommunens producentansvar för förpackningar. återvinningsstationer eller återvinningscentraler alternativt fastighetsnära insamling. Kasserade bilbatterier Enligt förordning (2008:834) om Ställs upp på ett sätt som för- Lämnas till producenternas producentansvar för batterier. hindrar att batterisyra eller insamlingssystem. innehåll rinner ut. 35 482/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Samrådsversion 2026-04-27. Kasserade bärbara Enligt förordning (2008:834) om Förvaras så att risk för spridning Lämnas till producenternas batterier producentansvar för batterier. till omgivningen inte sker. insamlingssystem. 36 483/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Bilaga 2. Tömningsområde bottentömmande behållare 37 484/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Bilaga 3. Tömningsområde hämtning varje vecka 38 485/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Bilaga 4. Tömningsområde öar Figur 1: Slamtömning Holmön 39 486/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Förslag med synliga ändringar Figur 2: Slamtömning Norrbyskär 40 487/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval PM 1(7) Åsa Möller DATUM Elisabeth Johansson 2023-11-21 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Bakgrund Umeåregionen genomförde under våren 2023 en utredning gällande lämpligt insamlingssystem för förpackningar från villor och fritidshus. Miljö och Avfallsbyrån fick uppdraget och rekommendationen var att införa fyrfackssystem med tillägg om tömning av kärl inte kan ske på ett säkert sätt, om utrymmesbrist på fastigheten föreligger eller om framkomligheten är begränsad förslås komplementsystem i form av separata kärl på gemensamma insamlingsplatser. Samt att innan kommunerna fattar beslut om insamlingssystem föreslås ett fördjupat utredningsarbete genomförs innefattande: - Behov av komplementsystem för vissa specifika fastigheter, exempelvis fritidshus, eller för vissa turer utifrån omfattningen av hämtställen vid större vägar och förslag på åtgärder. - Behov av och förutsättningar för samordning av insamling från villor, fritidshus och små flerbostadshus i mindre orter (serviceorter) med insamlingen från större flerbostadshus. Styrgruppen för Umeåregionen beslutade efter utredningen presenterats om två gemensamma kompletterande uppdrag: • Omvärldsbevakning andra kommuners systemval • Omvärldsbevakning framtida förpackningsmängder och material Styrgruppen för Umeåregionen beslutade även att varje kommun själva utreder: • Frekvens tömningar längs större vägar • Samordning av insamling av förpackningsmaterial i mindre orter Metod Uppdraget ”omvärldsbevakning andra kommuners systemval” har genomförts genom Teamsmöten med ett antal kommuner som valt eller utvärderat olika system. MIVA – MILJÖ OCH VATTEN I ÖRNSKÖLDSVIK AB POSTADRESS: BOX 385, 891 28 ÖRNSKÖLDSVIK | BESÖKSADRESS: SJÖGATAN 4A | ORGANISATIONSNR: 556767-2695 | INFO@MIVA.SE | WWW.MIVA.SE 488/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Inhämtad information Anteckningar från respektive möte finns som bilagor. Nedan ses en kortfattad sammanställning för de olika kommunerna: • Gästrike Återvinnare: Behålla nuvarande kärl för mat- och restavfall och komplettera med två kärl för pappers- och plastförpackningar (hämtning var 4:e vecka) samt mindre behållare för förpackningar av färgat glas, ofärgat glas och metall samt tidningar föreslås. • Sundsvalls kommun: Utredning av fastighetsnära insamling i Sundsvalls kommun genomförd av Thyréns. Fyrfackskärl är beslutat och kommer att införas när ny upphandling börjar att gälla. • Skellefteå kommun: Fyrfackskärl är beslutat. Tidsplanen för införandet kommer att ske etappvis i två områden med början hösten 2024 inom egenregiområde och 2025 för område som insamlas med entreprenör. • Göteborg kretslopp och vatten: Tre tvåfackskärl för papper, plast, glas färgat och ofärgat, restavfall, matavfall med insatsbehållare för metall är beslutat. Fyrfackssystem har också utvärderats innan beslut. • Z-renhållare (Jämtland): Har också anlitat Miljö och avfallsbyrån för att utreda lämpligt insamlingssystem för villor och fritidshus. Där blev rekommendationen tvåfackssystem, och där så är möjligt gemensamma insamlingsplatser. • Ljusdal: Behålla nuvarande kärl för mat- och restavfall och komplettera med två kärl för pappers- och plastförpackningar. Matavfall hämtas varannan vecka och övriga fraktioner var 6:e vecka. Alla kommuner har goda argument för de system de valt utifrån sina förutsättningar. Sundsvall och Skellefteå har beslutat att införa ett väl beprövat insamlingssystem för villa i form av fyrfackssystem som finns sedan länge i många kommuner företrädesvis i södra Sverige. Idag är Härnösand den kommunen längst norrut med detta system som infört det sedan ett antal år. Göteborg har beslutat tre tvådelade kärl med hänvisning till geografiska stadsplanemässiga förutsättningar. Samt erfarenheter från tester mellan 2017–2020 och summering av parametrar i form av kundupplevelse, servicenivå, produktion, flexibilitet, kostnad, miljö-och klimat, miljöstyrning, arbetsmiljö och marknad/konkurrens. Ljusdal har valt att fortsätta med befintliga sidlastande fordon av arbetsmiljöskäl och behåller även befintliga kärl för mat-och restavfall. Viktiga aspekter för dem var ett kostnadseffektivt system samt arbetsmiljö. Att kunden får fyra kärl på tomten har inte visat sig vara ett problem i de, hittills begränsade test, som utförs. De avvaktar med insamling av glas och metall. Det finns ett förslag att göra en gemensam skrivelse med Hälsingland, Gästrikland samt Dalarna till regeringen angående möjligheten till undantag från fastighetsnära insamling av metall och glas. Utredningen för Z-renhållarna dvs 8 kommuner i Jämtland föreslår tvåfackssystem med fyra kärl och där så är möjligt insamling från villor och fritidshus ske i separata behållare vid gemensamma insamlingsplatser. Viktiga aspekter är logistiken på långa turer med en blandning av villor, fritidshus och lägenheter med separat kärl samt trafiksäkerhet vid höghastighetsvägar och bättre arbetsmiljö vid sidlastande tömningsfordon. En annan viktig 489/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval förutsättning är regionens vinterförhållande samt att plats på fastigheterna för fler och större kärl bedöms generellt vara god. Insamlingssystemet för förpackningar i Jämtlands län föreslås införas stegvis. Inga beslut är fattade i nuläget. Utredningarbete pågår inom Gästrike Återvinnare där tester genomförs hos 28 kunder med kärl för papper, plast och mindre behållare för metall, färgat glas, ofärgat glas och tidningar. Det visar sig vara mycket stora skillnader gällande volymen av olika förpackningar hos hushållen. Systemet för att samla in metall- och glasförpackningar samt tidningar i små behållare behöver testas mer och dialog med fordons- och kärltillverkare måste fortgå då detta insamlingssystem är under utveckling och ej beprövat i sin form. Viktiga parametrar är miljö, resurshushållning, arbetsmiljö, ekonomi, kundperspektivet, robusthet och flexibilitet. Utvecklingsarbetet sker tillsammans med Hälsingland, Dalarna och Vafab. Diskussion En viktig fråga att ta ställning till inför beslut av system är om systemet ska samla in åtta fraktioner eller om det i ett första skede ska samla in fyra fraktioner; mat- och restavfall samt pappers- och plastförpackningar. Ett antal kommuner avvaktar med glas- och metallförpackningar, och det finns även initiativ från kommuner i fem län att försöka påverka Naturvårdsverket för att kravet på fastighetsnära insamling av dessa fraktioner ska undantas eller förändras. Returpapper behöver inte samlas in fastighetsnära. Det är också viktigt att avväga vilka aspekter som väger tyngst. Det är svårt att hitta ett insamlingssystem som är bäst utifrån alla aspekter. I Umeåregionens utredning analyserades systemen utifrån följande aspekter: insamlingsresultat, miljö, service, arbetsmiljö, tekniska begränsningar och ekonomi. Göteborg kretslopp och vatten hade sorterat ut följande aspekter som de viktigaste för dem: Snyggt och lätt att använda, Tömning bakom fordonet, Fordon för både villa och flerbostadshus samt Flexibelt system. Att fyrfackssystemet inte uppfyller aspekten ”Fordon för både villa och flerbostadshus” blev avgörande för dem. Vilka aspekter är de viktigaste för kommunerna i Umeåregionen? Fyrfacksystemet är beprövat och effektivt eftersom bilen får med sig fyra fraktioner i samma rutt. Kunden behöver också bara ha två kärl på tomten om alla åtta fraktioner ska samlas in. Nackdelar är arbetsmiljörisker vid tömning på höghastighetsväg samt att det är ett kostsamt system. En annan nackdel är att systemet inte är så flexibelt inför förändringar av mängden av olika förpackningsmaterial. Ur miljösynpunkt är det positivt att det blir färre insamlingsturer, men negativt att befintliga kärl kasseras och ersätts med nya. Att nyttja befintliga kärl och fordon är resurseffektivt och med sidlastare bedöms arbetsmiljöriskerna vara mindre vid tömning på höghastighetsväg och det är en effektiv tömning. Nackdelar är att kunden får många kärl på tomten och kärlen är av olika storlek vilket troligen upplevs mindre estetiskt tilltalande. Enligt Ljusdalsmodellen, då matavfall töms varannan vecka och restavfall, pappers- och plastförpackningar töms var 6:e vecka i andra facket i bilen, enligt ett rullande schema, innebär att antalet turer inte behöver utökas jämfört med idag. De blir också lätt att kommunicera till kund då matavfallskärlet alltid töms och det andra kärlet som töms rullar på tvåveckorsschema för hela kommunen (rest, papperförp, plastförp). I Umeåregionens utredning fanns alternativet med fyra tvåfackskärl som alternativ. Kostnadsmässigt hamnade då fyrfacksystemet och tvåfacksystemet i samma storleksordning. 490/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Om man ska jämföra tvåfackssystemet med Ljusdalsmodellen är det dock bara två tvåfackskärl som behövs för att samla in fyra fraktioner. Investeringen i kärl borde bli jämförbar (2 st nya kärl), och båda systemen töms med sidlastare. I vår utredning konstaterades att varje villa får besök 56 ggr om fyra tvåfackskärl ska tömmas enligt föreslagna hämtningsfrekvenser vilket kan jämföras med fyrfackssystemets 39 ggr/år. Om man jämför två tvåfackskärl med Ljusdalsmodellen kommer varje villa att få besök 39 ggr/år med tvåfack och 26 ggr/år enligt Ljusdalsmodellen. Insamlingsvolymen av fraktionerna pappers- och plastförpackningar samt mat- och restavfall för Ljusdalsmodellen, två fackindelningar i fyrfackskärl samt tvåfackskärl kan ses i bilaga ”Jämförelse volymer”. Som jämförelse har volymen för ”normalt” flerbostadshus från Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen lagts in. Det är inte så stora skillnader mellan systemen och det är endast för restavfall som alla alternativ utom ”fyrfack max” som insamlingsvolymen blir liten i jämförelse handboken. En slutsats som Gästrike Återvinnare drog under sitt test var att volymen av förpackningar varierar väldigt mycket mellan olika hushåll. Oavsett vilket system som väljs kommer flexibilitet att behövas med andra insamlingsplatser/extrahämtning/extra eller större kärl. Kommentarer utifrån aspekterna i Umeåregionens utredning: • Insamlingsresultat: Fyrfackssystemet har fördelen att felsortering kan upptäckas innan tömning sker och kan därmed lämnas otömt (för kunden att sortera) om det är väldigt dåligt sorterat. Ur kundens perspektiv bör det vara likvärdigt om fraktionerna ska läggas i enskilda kärl eller i fack i ett delat kärl. • Miljö: Ljusdalsmodellen är fördelaktig utifrån att befintliga kärl kan användas och antalet tömningsrutter är färre än om fyra fraktioner samlas in i tvåfack. • Service: Om åtta fraktioner ska samlas in är fyrfackssystemet det system som kräver minst utrymme hos kunden och det är lättare för kunden att veta när tömning ska ske jämfört med fyra tvåfackskärl. Om fyra fraktioner ska samlas in kräver tvåfackskärl mindre utrymme på tomten, men med Ljusdalsmodellen är det troligen lättare för kunden att veta när respektive kärl ska ställas ut. Separata kärl för varje fraktion ger större möjlighet att anpassa kärlvolym efter kundens behov. • Arbetsmiljö: Fyrfackssystemet kräver baklastande bilar vilket är en risk vid tömning på höghastighetsvägar. Manuell tömning tungt, speciellt vintertid. Kräver många i och ur- stigningar. Sidlastande fordon ger ett mer monotont arbete, vilket kan vara en nackdel. • Tekniska begränsningar: Enfackskärl vid t.ex. gemensamma insamlingsplatser eller små flerbostadshus kan inte tömmas med fyrfacksfordon för alla fraktioner, vilket kan inverka på logistiken. Ett fyrfacksfordon är mer tekniskt komplicerat än ett sidlastande tvåfacksfordon, vilket kräver mer underhåll. • Ekonomi: Att samla in fyra fraktioner fastighetsnära har en lägre kostnad än att samla in åtta fraktioner. Om fyra fraktioner ska samlas in kräver Ljusdalsmodellen mindre transporter än om tvåfackskärl används. Vikttaxa har inte beaktats i detta PM. Det är inte möjligt att väga om man väljer fyrfackssystem, men med enskilda eller tvådelade kärl finns möjlighet att väga en eller flera fraktioner. 491/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Att utveckla ett nytt insamlingssystem med både nya behållare och tömningsfordon kommer att ta tid och då vi har ett behov att besluta om ett insamlingssystem under 2024 för att kunna påbörja en upphandling så är detta alternativ inte möjligt för oss. Ett alternativ är att införa insamling av papper och plast och att avvakta med beslutet för metall- och glasförpackningar. Slutsats Det finns flera sätt att tänka då beslutet ska tas gällande insamlingssystem och för de kommuner som varit med i omvärldsbevakningen har beslutsprocessen sett ut på olika sätt. Umeåregionens kommuner behöver i första hand ta ställning till om beslutet 2024 gällande insamlingssystem fastighetsnära ska avse: • Fyra fraktioner (mat- och restavfall samt pappers- och plastförpackningar). Då uppfylls inte nuvarande lagstiftning för 2027. eller: • Sju eller åtta fraktioner (ovanstående + ofärgade och färgade glasförpackningar, metallförpackningar samt eventuellt returpapper). Nuvarande lagstiftning uppfylls. Om returpapper tas med blir det en extra service som belastar taxekollektivet ekonomiskt. Dessutom behöver ställning tas till följande: • Eftersom inget system är bäst ur alla aspekter behöver en viktning av aspekter göras. Om det finns någon aspekt som inte kan göras avkall på kan det vara så att möjliga system begränsas. • Umeåregionens enskilda kommuners utredningar kring frekvens av tömningar längs större vägar och samordningen av insamlingen av förpackningsmaterial i mindre orter. 492/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Bilaga: Jämförelse volymer Ljusdal, fyrfack och tvåfack Fyrfack Skiljeväggen kan placeras i två olika positioner för att fördela volymerna i kärlet: 50/50 eller 40/60. Insatserna finns i tre olika storlekar: 30, 45 och 60 liter. I jämförelsen nedan har "max" beräknats som 60% av volymen minus en insats på 30 liter och "min" beräknats som 40% av volymen minus en insats på 45 liter. Max: 60%-30 Kärl l Min: 40%-45 l Insats Insats Liter 370 192 103 30 45 Från utredning: Ett exempel på indelning av fraktioner skulle kunna vara att matavfall, pappersförpackningar, returpapper och färgade glasförpackningar samlas in i kärl 1 som töms varannan vecka och restavfall, plastförpackningar, metallförpackningar och ofärgade glasförpackningar samlas in i kärl 2 som töms var fjärde vecka. Tvåfack I jämförelsen nedan är kärlet 240 liter som är delat 50/50. Från utredningen: Ett exempel på vilka fraktioner som skulle kunna samlas in med olika hämtningsintervall är att matavfall och pappersförpackningar hämtas varannan vecka, restavfall, plastförpackningar, returpapper och metallförpackningar hämtas var fjärde vecka och färgade och ofärgade glasförpackningar hämtas en gång i kvartalet. Handbok Volym för hushåll i flerbostadshus, "normal", enligt Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen. Volym Volym, Plastförp kärl Antal veckor l/vecka Ljusdal 240 6 40 Fyrfack min 103 4 25,75 Fyrfack max 192 4 48 Tvåfack 120 4 30 Handbok 20-30 Volym Volym, Pappersförp kärl Antal veckor l/vecka Ljusdal 370 6 62 Fyrfack min 103 2 51,5 Fyrfack max 192 2 96 Tvåfack 120 2 60 Handbok 40-50 Volym Volym, Restavfall kärl Antal veckor l/vecka Ljusdal 190 6 32 Fyrfack min 103 4 25,75 Fyrfack max 192 4 48 Tvåfack 120 4 30 Handbok 45-55 493/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Volym Volym, Matavfall kärl Antal veckor l/vecka Ljusdal 140 2 70 Fyrfack min 103 2 51,5 Fyrfack max 192 2 96 Tvåfack 120 2 60 Handbok 10 494/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 2024-02-29 Dnr 202405194 Umevas styrelse 4:7 Systemval för fastighetsnära insamling av papper- och plastförpackningar i villa inom Umeå kommun Förslag till beslut: - att ett systemval för fastighetsnära insamling av papper- och plastförpackningar införs där insamling sker i separata kärl för respektive fraktion. - att beslut om systemval för fastighetsnära insamling beträffande förpackningar av metall och glas utreds vidare med hänsyn till utveckling av fordon och behållare samt eventuell förändring av lagstiftning. Styrelsen hålls uppdaterad löpande på utvecklingen som sker inom området. Syfte Uppfylla lagstiftning om ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Insamlingen av de stora mängderna förpackningar både i vikt och volym är papper och plast samordnas med insamlingen av mat- och restavfall som en första etapp. Minska mängden restavfall och skapa bättre förutsättningar för ökad materialåtervinning enligt avfallsplan i kommunen. Ekonomiskt begränsa kostnaderna för införandet av fastighetsnära insamling av papper och plastförpackningar i etapp ett för att kunna följa utvecklingen och hitta ett effektivt insamlingssystem för metall- och glasförpackningar i ett senare skede. Ärende beskrivning Från 2024 har kommunerna enligt den nya producentansvarslagstiftningen ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Umevas styrelse behöver besluta om vilken systemlösning som ska införas i Umeå kommun. Finansieringen ska ske genom att producenterna ersätter kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Naturvårdsverket beslutar om föreskrifter om ersättningen och om dispenser. Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2023:14 om ersättning till kommuner för insamling av förpackningsavfall som omfattas av producentansvar gäller från 1 januari 2024. Om ersättningen inte täcker kostnaderna får renhållningstaxan användas för att finansiera det kommunala insamlingsansvaret för förpackningar. 495/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 Extern utredning Kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik fortsättningsvis kallat Umeåregionen samverkar på olika sätt inom avfallshantering och har valt att förbereda övertagandet av insamlingsansvaret för förpackningar i en gemensam utredning som genomfördes under 2023. Utredningen omfattade fastighetsnära insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper hos villor och fritidshus men berörde även konsekvenser för små flerbostadshus och villor/fritidshus med gemensamma insamlingsplatser samt omlastning. Övriga flerbostadshus och verksamheter omfattades inte av utredningen. Samma typ av insamlingssystem förutsätts komma att tillämpas i alla kommunerna i Umeåregionen efter 2027, men i praktiken krävs ett politiskt beslut i varje kommun. Utredningen omfattade inte insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser (LIP) och återvinningscentraler av skrymmande förpackningar, träförpackningar eller övriga förpackningar (av t.ex. textil och keramik). Utredningen fokuserade på system som kan utgöra huvudsystem (det insamlingssystem som används i merparten av fastigheterna och är det huvudsakliga systemet, t.ex. insamling i kärl) för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i kommunerna. Huvudsystemet kan vid behov kombineras med komplementsystem (t.ex. gemensamma insamlingsplatser med separata kärl eller underjordsbehållare) i viss typ av bebyggelse eller delar av kommunerna. I utredningen ges exempel på sådana system men dessa analyseras inte närmare. I utredningen analyserades följande huvudsystem: • två fyrfackskärl • fyra tvåfackskärl • lösningar med budning av vissa fraktioner, och • optisk sortering De aspekter som beaktades i utredningen var t.ex.: Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet. Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov 496/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 Slutsats extern utredning Utredningen föreslog att kommunerna i Umeåregionen inför insamling av avfall i fyrfackskärl som huvudsystem för villor och fritidshus med enskild hämtning. Systemet bedöms även kunna tillämpas för små flerbostadshus. Vid utformningen av systemet är kärlindelningen särskilt viktig och bör väljas utifrån bl.a. insamlingsresultat, logistik och service. Om tömning av kärl inte kan ske på ett säkert sätt, om utrymmesbrist på fastigheten föreligger eller om framkomligheten är begränsad föreslås komplementsystem i form av separata kärl på gemensamma insamlingsplatser. Innan kommunerna fattar beslut om insamlingssystem föreslogs ett fördjupat utredningsarbete innefattande: • Behov av komplementsystem för vissa specifika fastigheter, exempelvis fritidshus, eller för vissa turer utifrån omfattningen av hämtställen vid större vägar och förslag på åtgärder. • Behov av och förutsättningar för samordning av insamlingen från villor, fritidshus och små flerbostadshus i mindre orter (serviceorter) med insamlingen från större flerbostadshus. Utredningen som helhet finns i bilaga nr 1 Tilläggsutredningar Ytterligare fyra fördjupade utredningar har genomförts avseende omvärldsbevakning, omvärldsanalys framtida förpackningsmaterial, hämtning vid höghastighetsvägar samt förekomsten av flerbostadshus och verksamheter på mindre orter för att göra beslutsunderlaget mer fullständigt. Sammanfattning av tilläggsutredningar: 1. Omvärldsbevakning andra kommuners systemval Information har inhämtats från Gästrike Återvinnare, Sundsvalls Kommun, Skellefteå kommun, Göteborg kretslopp och vatten, Z-renhållare och Ljusdal. Sundsvall och Skellefteå kommun har beslutat om fyrfacks kärl. Göteborg har beslutat tvådelat kärl och Z-renhållarna har en utredning som föreslår tvådelat kärl med en första etapp med papper och plast. Ljusdal kommun har beslutat om att behålla kärl för mat- och restavfall som kompletteras med två kärl för papper och plast. Gästrike Återvinnare utreder alternativet att behålla kärl för mat- och restavfall som kompletteras med två kärl för papper och plast samt mindre behållare för metall och glas. Alla kommuner har goda argument för de system de valt utifrån sina förutsättningar. Umeåregionens kommuner behöver i första hand ta ställning till om beslutet 2024 gällande insamlingssystem fastighetsnära ska avse - Fyra fraktioner (mat- och restavfall samt pappers- och plastförpackningar). Då uppfylls inte nuvarande lagstiftning för 2027 fullt ut. Alternativ - Sju eller åtta fraktioner (ovanstående + ofärgade och färgade glasförpackningar, metallförpackningar samt eventuellt returpapper). Nuvarande lagstiftning uppfylls fullt ut. Om returpapper tas med blir det en extra service som belastar taxekollektivet ekonomiskt. Tilläggsutredning Omvärldsbevakning bilaga 2. 497/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 2. Omvärldsanalys om framtida avfallsmängder Det är svårt att hitta några prognoser för framtida mängder av olika förpackningsslag, men det finns information som kan ge indikationer om utvecklingen: Lagstiftningen driver på en ökad utsortering, vilket bidrar till att mängden förpackningar som ska samlas in totalt ökar. Pappersförpackningar kommer att ersätta plast-, metall och glasförpackningar till viss del. Förslag finns på att återanvändningen av förpackningar ska öka, vilket troligen innebär att dessa förpackningar samlas in på ett annat sätt än med förpackningsavfallet. Lösningar med påfyllningsbara förpackningar utvecklas, vilket kommer att minska mängden förpackningar som ska samlas in på sikt Tilläggsutredning Omvärldsanalys Framtida avfallsmängder återfinns i sin helhet i bilaga 3 3. Hämtning vid höghastighetsvägar Av de undersökta körturerna vid större vägar med en hastighet ofta 70 km eller högre framkom det ett snitt på ca 15% av tömningarna utfördes efter större vägar med hög hastighet. Då detta är en säkerhetsrisk ur ett arbetsmiljöperspektiv kommer detta att kräva ett omfattande tids och resurs krävande arbete med att minska andelen hämtplatser under dessa förhållanden oberoende av systemval. Men ett insamlingssystem med sidotömmande tömmande fordon underlättas av att inget arbete behöver ske bakom fordonet ej eller att kärl behöver dras fram till tömningsbilen. 4. Förekomsten av flerbostadshus och verksamheter på mindre orter Eftersom sopbilarna utgår från Umeå så blir de mest kritiska ställena de orter som ligger långt bort från Umeå. Det innebär då framför allt Bullmark, Botsmark, Bodbyn i Umeå kommun. Valet av insamlingssystem kommer också påverka kapaciteten för antal tömningar. I dagsläget ligger rutterna på ca 1100 – 1600 tömningar med ett sidlastande fordon. Med ett baklastande fordon är bedömningen att det kan göras ca 600 – 800 tömningar på en tömningsrutt. Vid val av ett insamlingssystem med fyrfackskärl är en risk att alla flerbostadshus inte enbart kommer att kunna ha fyrfackskärl som täcker upp för allt avfall. En del av flerbostadshusen kommer att behöva ha kvar kärlen de har i dagsläget, de kärlen kommer då att tömmas i fyrfackssopbilen, vilket kan leda till att en fraktion blir full i sopbilen och kommer att behöva åka och tömma för att sen köra tillbaka och fortsätta rutten. Samma risker finns vid hämtning av avfall hos en del verksamheter, exempelvis skolor och förskolor ute på landsbygden. Slutsats av tilläggsutredningar Det är lämpligt att börja med insamling av pappersförpackningar och plastförpackningar i en första etapp då glas och metallförpackningar tros komma att minska till förmän för pappersförpackningar. Insamlingssystemet behöver vara flexibelt utifrån dels svårigheter att förutspå framtida avfallsmängder, dels kundernas olika behov av volym för de olika materialslagen. Fyrfackskärl riskerar att låsa fast oss i förutbestämda volymer med mycket liten flexibilitet och valmöjlighet för kunderna. Andelen hämtningar uppgår till ca 15 % vid höghastighetsvägar som föranleder ett omfattande arbete med översyn av hämtställen oberoende av systemval men är ytterst kritiskt om man väljer ett system som kräver baklastande fordon. Antalet flerbostadshus större än 4 lägenheter uppgår till 34 flerbostadshus i mindre orter inom Umeå kommun. Eftersom sopbilarna utgår från Umeå så blir de mest kritiska orterna som ligger långt från Umeå. 498/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 Sammantaget analysresultat efter utredningens slutsats samt de fyra tilläggsutredningarna slutsatser Efter att analyserat utredningen och de fyra tilläggsutredningarna är det tydligt att det bästa alternativet är att dela upp beslutet i två etapper. Införa ett systemval för papper och plast i en första etapp och fortsätta utredning kring metall- och glasförpackningar fastighetsnära som etapp två. Införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar bör ske i samband med upphandling av mat- och restavfall för att kunna bli effektivt både ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv. Kostnadsjämförelse av de olika systemalternativen Här nedan presenteras beräknad investeringskostnad med inköp av kärl och tömningskostnaden för att jämföra dessa systemval. Priset per hämtning utgår ifrån det vi har kunskap om idag. I N A k A A F T H S R M P P S E m d n v e s t e r in g a r U m e å y a k ä r l f ö r p a p p e r / p la s t lt 1 . E t t k ä r l ( 2 4 0 / 3 7 0 ) + ä r l ( 1 9 0 ) lt 2 . T v å n y a k ä r l ( 1 9 0 ) lt . 3 T v å n y a k ä r l ( 2 4 0 / 3 y r f a c k v å f a c k s k ä r l f ö r p a p p e r / p ä m t n i n g s k o s t n a d U m e å e p a r a t a k ä r l e s t a v f a ll a t a v f a ll a p p e r s f ö r p a c k n in g a r la s t f ö r p a c k n in g a r u m m a r s ä t t n in g p r o d u c e n t e r n a a t e r ia l e n lig t N F S 2 0 2 3 : 1 e c 2 0 2 3 E t t 7 0 ) la s t , t v å 4 , A A n 1 n t a 7 t a l k ä r 3 0 9 3 4 6 3 4 6 3 4 6 1 7 3 l h ä m l * 1 1 1 0 2 2 8 8 8 9 t 9 6 9 8 P r 1 P r is / 3 9 i s / k 5 h ä r l ( 1 ä m 0 t 0 0 + 1 2 1 3 9 3 0 1 4 5 9 0 0 0 1 1 1 1 ) 5 0 0 0 7 7 7 7 I S n u v m e s m t e a r in , t k g r k ä r 2 1 3 7 2 1 l, t k 4 1 3 7 4 6 2 7 4 2 2 6 7 6 2 6 2 3 5 3 9 9 r 0 0 0 0 0 5 5 5 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Hämtningskostnad Umeå, Fyrfack Antal hämt Pris/hämt Summa, tkr Fyrfack 39 35 23 600 Ersättning producenterna fyra material enligt NFS 2023:14, dec 2023 12 900 499/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 Motiv till beslut är: 1. Genom att behålla de befintliga kärlen för rest- och matavfall som finns hos villakunder idag så behöver vi inte kassera fungerade kärl vilket är bra för miljön och köpa in helt nya fyrfackskärl till samtliga villakunder i kommunen 2. Genom att införa separata kärl för papper- och plastförpackningar finns förutsättningar att erbjuda kunderna olika storlekar på kärl för papper och plast efter deras olika behov. 3. Vi möjliggör en effektiv logistik för insamling och insamlingen kan ske i sidolastande fordon men även baklastande fordon om det skulle behövas. 4. Med en tömningsfrekvens på plast, papper och restavfall var 6-vecka och matavfall hämtas var annan vecka innebär detta samma antal besök hos kund som i dagens insamling av två fraktioner. 5. Vi kan fortsatt använda ett standardutförande på både kärl och fordon som ger oss fler leverantörer att välja mellan och en konkurrens vid upphandling. Fyrfackskärl kräver istället baklastande fordon med inköp av både nya kärl och nya fordon. 6. Med sidolastande fordon undviker vi arbete bakom fordon, vilket är en risk vid hämtning längs högtrafikerade vägar och vägar med hög hastighet. 7. Under vinterhalvåret vinter med kyla och mycket snö som sammanfaller med tiden då det också är mörkt hela eller större delen av dygnet. Dessa vinterförhållanden påverkar arbetsmiljön för både personal och kunder, och ställer till det om man ska dra kärlen till baklastande fordon. 8. Då det gäller de ekonomiska förutsättningarna för systemval i separat kärl för papper och plast i etapp ett är beräknad investering 24 mkr (13,7 till 34,6mkr) och tömningskostnad 15,3 mkr att jämföras med ersättningsnivå på 9,9 mkr. De ekonomiska förutsättningarna för systemval fyrfack är beräknad investering på dryga 72 mkr och tömningskostnad på 23,6 mkr/år att jämföras med ersättningsnivå motsvarande 12,9 mkr. De ekonomiska förutsättningarna för systemval med tvåfackskärl är beräknad investering på 24,2 mkr och tömningskostnad på 20,5 mkr/år att jämföras med ersättningsnivå motsvarande 9,9 mkr. Förslaget till beslut har förankrats i samtliga kommuner i Umeåregionen. H b R M P S E m d ä m t n in g e f in t lig a e s t a v f a ll a t a v f a ll a p p e r s / p u m m a r s ä t t n in g a t e r ia l e e c 2 0 2 3 s k o s t n a d U k ä r l + t v å f a la s t f ö r p a c k p r o d u c e n t n lig t N F S 2 m c n e 0 e å k s k in g r n a 2 3 : , ä a t 1 r r v 4 l å , A n t a l h ä m 2 2 1 t 6 6 3 P r is / h ä m t 1 1 2 7 7 3 S u m m a , t k r 2 7 7 5 0 9 6 6 2 5 9 5 5 0 0 0 0 0 0 0 0 500/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 Konsekvensanalys Kundernas olika behov av storlek på behållare för materialåtervinning av plast- och pappersförpackningar kan erbjudas. Effekten av hämtning av fyrfack och tvådelade kärl innebär fler hämtningar och därmed en högre kostnad och en större miljöpåverkan än hämtning i separat kärl. Möjliggör avvaktan på teknikutveckling och påverkan på nationella beslutsfattare i frågan om fastighetsnära insamling av metall och glas. Föreslaget beslut innebär att insamling av papper och plast kan ske med sidlastande och baktömmande fordon. Vilket innebär en effektiv hämtning med en stor flexibilitet och mindre sårbarhet vid insamling. Med sidolastande fordon undviks arbete bakom fordonet, vilket är en risk vid hämtning längs högtrafikerade och vägar med hög hastighet. Det samma gäller under vinterförhållande med snö och mörker som är många månader under året. Hämtning av olika behållare vid olika tidpunkter på fastigheten kommer att kräva ett informationsstöd till kund för att underlätta utställningen av rätt kärl vid tömningstillfället. Ett något större utrymme på fastigheten kommer att behövas för fyra kärl men vid hämtning av avfallet står det som idag endast två kärl vid hämtstället. Vid en sammanvägning av de olika alternativens fördelar då det gäller service, miljö, ekonomi och arbetsmiljö finner vi att systemval med insamling av papper- och plastförpackningar i separata kärl är det bästa alternativet. Införandet av förpackningsinsamlingen sker etappvis med papper och plast till en början och att systemval för metall och glas utreds vidare. Per Sundström Helena Johansson Renhållningschef Sektionschef Hushållsavfall 501/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : hemställan förändring avfallsföreskrifter umeå.docx 2025-09-22 202524770 Umeå kommun ksdiarium@umea.se Begäran om förändringar och omarbetning av Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun Umeå kommuns avfallsföreskrifter behöver revideras angående lägsta tömningsintervall för restavfall. I samband med detta bör även översyn av framförallt definitioner/laghänvisningar och Bilaga 1 göras utifrån den lagstiftning som förändrats den senaste tiden främst gällande textilavfall och fastighetsnära insamling av förpackningar. De nu gällande avfallsföreskrifterna har nyligen uppdaterats men behov finns att revidera dem. Vakin önskar att Umeå kommun så snart som möjligt kan påbörja översynen. Önskemål att de träder ikraft så fort som möjligt, dock senast 1 oktober 2026. Vakin deltar gärna i arbetet med att ta fram förslag till förändrade Avfallsföreskrifter. Med vänlig hälsning Helena Johansson AVFALL & ÅTERVINNING Hushållsavfall Vakins uppdrag är att leverera dricksvatten, rena Vakin (Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB) avloppsvatten, ta hand om hushållens avfallsresurser POSTADRESS Box 4038, 904 02 UMEÅ | BESÖKSADRESS Övägen 37 UMEÅ och samverka för en hållbar utveckling i regionen. KUNDSERVICE 090-16 19 00 | kundservice@vakin.se | vakin.se 502/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Vakin Fastighetsnära insamling GENOMFÖRD AV ORIGO GROUP DECEMBER 2024 503/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Om undersökningen METOD Kvalitativ undersökning – djupintervjuer och digital Kvantitativ undersökning - webbenkät dagbok Efter testperioden fick samtliga testhushåll svara på en Åtta hushåll, 4 på Filgränd och 4 på Blåbärsvägen, har följts webbenkät. under hela testperioden. De har fått fylla i en digital Av 116 deltagande hushåll har 95 svarat på enkäten, veckodagbok och skicka in bilder och filmer som beskriver vilket ger en total svarsfrekvens på 82%. deras upplevelser av insamlingen. • Filgränd: 38 av 44 har svarat= svarsfrekvens 86% I slutet av testperioden genomfördes djupintervjuer på plats hemma hos de utvalda hushållen tillsammans med Vakin. • Blåbärsvägen: 57 av 72 har svarat =svarsfrekvens 79% Urval för undersökningen i form av kundlistor tillhandahölls Deltagarna i den kvantitativa delen fick 500 kronors av Vakin. I urvalet av hushållen strävade vi efter att få med avdrag på fakturan från Vakin. hushåll med blöjbarn, större hushåll med fler än 4 personer och mindre hushåll utan hemmavarande barn. Deltagarna i den kvalitativa delen fick en ersättning på 300 kr i form av ett Visit Umeå presentkort. 1 504/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Resultat djupintervjuer och digital dagbok 505/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Många deltagare var skeptiska inledningsvis • Många deltagare i studien uttryckte initial skepsis eller negativa känslor Suck, är det vi som är testgata? Spontant kändes det jobbigt. Det var när de först fick information om införandet av fastighetsnära insamling. inget vi hade bett om. Det är nog en ganska vanlig första reaktion. Vi var fundersamma om plats för tunnorna och • Flera deltagare var fundersamma över hur de skulle få plats med de hur det ska bli när det kommer snö. (Blåbärsvägen) extra soptunnorna på sina tomter, särskilt med tanke på snöröjning och Det var jobbigt när vi fick information om begränsat utrymme. testet. Det räcker med två tunnor på tomten. (Blåbärsvägen) • Vissa ifrågasatte behovet av förändringen och menade att det fungerade bra med det befintliga systemet. Jag tänkte att det kommer ta för mycket plats och att 6 veckor är för långt mellan hämtningarna. Det kommer börja lukta. • Deltagarna var tveksamma till om 6 veckors hämtningsintervall skulle (Filgränd) fungera, särskilt för restavfall och blöjor. • Det framkom även en generell motvilja mot förändringen i sig. 3 506/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Utmaningar med platsbrist och oro för problem vintertid Det är inte så trevligt att ha alla tunnorna precis vid altanen men ställer man bak dem får man rulla dem så långt. Det kommer inte att funka i vinter när det blir snö. Tomterna och alla trottoarer är fulla • Det visade sig vara en utmaning för flera deltagare att hitta plats för de med snö. Det ser helt annorlunda ut. (Blåbärsvägen) extra soptunnorna. I synnerhet boende på Filgränd med relativt små tomter Tunnorna får plats men vi har ett stort och begränsat utrymme. skjul. Dock måste vi ha några tunnor utanför eller offra andra saker i skjulet. Cyklar, snöslunga. Tråkigt när • Vissa offrade utrymme i förråd, carport eller vedförråd för att få plats med man planerat för ett skjul med en viss storlek men nu är det för litet. tunnorna. (Filgränd) • En deltagare nämnde att tunnorna var fula och svåra att dölja, vilket påverkade tomtens utseende negativt. • Deltagarna uttryckte även oro för hur de skulle kunna hantera snöröjning och framkomlighet med de extra tunnorna på vintern • Större tunnor sågs som problematiskt då de skulle bli för tunga att dra, särskilt på vintern. 4 507/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Bekvämt att ha insamling av pappers- och plastförpackningar hemma • Generellt sett upplevde deltagarna att det var bekvämt att ha insamling av Det positiva äratt inte behöva åka så ofta och man blir av med grejerna. pappers- och plastförpackningar hemma. (Filgränd) Vi sorterar mer nu när vi kan slänga • Sorteringen blev enklare när de kunde slänga förpackningarna direkt i allt direkt. Allt som kan lukta tar vi ut direkt. Tidigare hamnade smutsiga tunnorna vid huset. De slapp samla förpackningar inomhus i lika stor plast och pappersförpackningar i restavfall men de sorterar vi nu. omfattning och fick därmed mer utrymme. (Blåbärsvägen) • Vissa menade att de återvann mer, särskilt smutsiga eller kladdiga förpackningar som annars hamnade i restavfall, eftersom det var så enkelt att slänga dem i den fastighetsnära tunnan. • Deltagarna uppskattade också att de slapp åka till återvinningsstationen lika ofta. 5 508/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Tunnorna blev i många fall fulla innan tömning • Många upplevde dock att tunnorna, särskilt för papper, blev Tidigare hade vi mellanstation i tvättstugan och tog med fulla innan tömning. Det ledde till att de ändå fick åka till förpackningarna till återvinningsstationen på väg till jobbet. återvinningsstationen eller att de slängde förpackningar i (Filgränd) restavfallet. Vi sorterade inomhus, men inte all papper och plast. Åkte till återvinningsstationen med det som • Vissa klagade på lukt från plasttunnan, särskilt under inte sorterades hemma. (Blåbärsgränd) varmare perioder. • Innan testet med fastighetsnära insamling sorterade de flesta deltagare redan papper och plast, men de fick åka till återvinningsstationen för att lämna det. 6 509/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Många upplevde att hämtningsintervallet för pappersförpackningar var för långt • Deltagarna har blandade erfarenheter kring om pappers-, plast- och Restavfall och plast ryms men papper blir full. restavfall fick plats i tunnorna med ett hämtningsintervall på 6 veckor. (Blåbärsvägen) Kärlen för restavfall, plast och kartong • Många deltagare, oavsett gatuadress, upplevde att tunnan för pappers- blir alla fulla innan hämtning. Restavfallet har vi fått slänga i förpackningar blev full innan det var dags för tömning. brännbart på återvinningscentralen. (Filgränd) • Flera deltagare upplevde även att restavfallstunnan blev full innan tömning, Det blir fullt i tunnan med papper. Plasten och restavfallet fungerar särskilt barnfamiljer, och vissa oroade sig för luktproblem under sommaren. bättre, fast plasttunnan luktar. Det kommer inte bli bra på sommaren. Det luktar även om man sköljer. • Erfarenheterna kring plasttunnan är mer varierade. Vissa upplevde att även (Filgränd) plasttunnan blev full i förtid, medan andra tyckte att det fungerade bra med 6 veckors intervall. 7 510/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Vissa tyckte det var svårt att veta vilka tunnor som skulle ställas ut • Vissa deltagare tyckte att det var svårt att veta vilka tunnor som skulle ställas ut vid varje tömningstillfälle men majoriteten upplevde inte att det var ett problem. • En deltagare föreslår att tunnorna märks upp tydligare med veckonummer. • En annan deltagare tyckte att det var förvirrande och störande att behöva titta i hämtschemat för att veta vilka tunnor som skulle tömmas. • En föreslog att det även borde finnas en tydlig märkning på locket, eftersom deras tunnor stod placerade så att märkningen på framsidan inte syntes. 8 511/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Många upplevde att testet fungerade bättre än förväntat och hade velat fortsätta • Flera upplever att det fungerade bättre än förväntat och att det Vi har ändrat vårt beteende i att vi åker mer sällan till blev enklare att sortera. återvinningsstationen, annars är det ingen skillnad. Vi sorterade lika mycket innan. • De flesta ville behålla systemet efter testperioden. (Blåbärsvägen) Vi har blivit bättre på att sortera • Många hade vant sig vid det nya systemet och upplevde det som plastavfall från trädgården som t.ex. jordpåsar och grillpåsar. mer bekvämt. (Filgränd) Det känns inte bra att bli av med det. • Vissa menade att de sorterade bättre med det nya systemet. Vi vill ha det kvar nu när man har vant sig. (Blåbärsvägen) Vi sorterar mer nu när vi kan slänga allt direkt. Allt som kan lukta tar vi ut direkt. Tidigare hamnade smutsiga plast och pappersförpackningar i restavfall men de sorterar vi nu. (Blåbärsvägen) 9 512/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 SMS-påminnelser i kombination med utskrivet hämtningsschema fungerar bra • Många av deltagarna hade skrivit ut hämtningsschemat och satt upp det i köket. • SMS-påminnelser uppskattades av deltagarna. Flera beskriver sms som den smidigaste och enklaste lösningen för att informera. Många tyckte att kombinationen med ett utskrivet hämtningsschema fungerade bra. • En av de intervjuade fick dock inte SMS-tjänsten att fungera. • Flera betonade även vikten av tydlig information om sorteringsregler. 10 513/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Positiva och negativa erfarenheter Positivt Negativt • Bekvämlighet Att kunna sortera och slänga • Fulla tunnor. Tunnorna, särskilt för papper och förpackningar direkt vid huset. Deltagare restavfall, blev ofta fulla innan tömning. Det ledde uppskattade att slippa åka till till extra resor till återvinningsstationen eller återvinningsstationen lika ofta. återvinningscentralen. • Ökad återvinning Vissa upplevde att de • Platsbrist. Många deltagare upplevde att de fyra sorterade mer tack vare närheten till tunnorna. tunnorna tog för mycket plats på tomten, särskilt Det blev enklare att sortera direkt, vilket ledde till de med begränsat utrymme. att mindre avfall hamnade i restavfallet. • Svårt att veta vilka tunnor som ska ställas ut. • Mindre lukt inomhus Att slippa förvara Bristande tydlighet kring tömningsschemat och illaluktande förpackningar inomhus upplevdes svårigheter att identifiera vilka tunnor som skulle som positivt. ställas ut upplevdes negativt av några. • Mer plats inomhus Mellanstationen för plast och • Oro för ökade kostnader. Vissa deltagare papper inne behövdes inte i samma utsträckning. uttryckte oro för att den fastighetsnära insamlingen skulle leda till ökade avgifter. 11 514/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 515/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Resultat webbenkät 516/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 INFÖR TESTET En av fem var negativa till testet, fler negativa på Filgränd än på Blåbärsvägen Hur kände du inför att delta i testet med fastighetsnära insamling? Medel Vet ej Totalt (n=95) 61 18 21 3.7 1% Blåbärsvägen (n=57) 66 18 16 3.9 2% Filgränd (n=38) 53 18 29 3.4 0% 0% 25% 50% 75% 100% Positiv (4-5) Varken eller (3) Negativ (1-2) Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 14 517/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 INFÖR TESTET Totalt sett uppnår samtliga informationskanaler ett högt betyg Vad tyckte du om informationen… Medel Vet ej ...via brev (n=87) 90 7 3 4.3 0% ...på Vakin.se (n=12) 90 10 4.4 17% ...via SMS (n=32) 97 3 4.4 0% ...vid evenemang på gatan (n=16) 71 21 7 4.2 13% 0% 25% 50% 75% 100% Bra (4-5) Varken bra eller dålig (3) Dålig (1-2) Bas: De som tagit del av information via respektive kanal, n=antal svar. 16 518/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 UNDER TESTET Det var tydligt vilka typer av avfall som kunde sorteras i de olika tunnorna Var det tydligt vad du kan sortera i de olika tunnorna, eller saknades det någon information? Totalt (n=95) 91 4 5 Blåbärsvägen (n=57) 89 5 5 Filgränd (n=38) 92 3 5 0% 25% 50% 75% 100% Ja Nej, mer information behövs Vet ej Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 17 519/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 UNDER TESTET Majoriteten hade plats för två extra tunnor på tomten/gården, nära hälften av de boende på Filgränd fick göra anpassningar Hade du tillräckligt med plats för två extra tunnor på din tomt/gård? Totalt (n=95) 74 24 2 Ja Blåbärsvägen (n=57) 72 25 4 Nej Filgränd (n=38) 76 24 Vet ej 0% 25% 50% 75% 100% Behövde du göra några anpassningar hemma för att få plats med tunnorna? Totalt (n=95) 36 62 2 Ja Blåbärsvägen (n=57) 28 70 2 Nej Filgränd (n=38) 47 50 3 Vet ej 0% 25% 50% 75% 100% Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 18 520/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 UNDER TESTET En tredjedel behövde aldrig besöka en återvinningsstation under testet Hur många gånger under testet på 12 veckor behövde du besöka en återvinningsstation för att lämna pappers- respektive plastförpackningar? 35 Aldrig 37 32 40 1-2 gånger 47 29 14 3-5 gånger 7 24 9 Fler än 5 gånger 5 16 2 Vet ej 4 0 0% 25% 50% 75% 100% Totalt (n=95) Blåbärsvägen (n=57) Filgränd (n=38) Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 19 521/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 UNDER TESTET Sju av tio tyckte det var lätt att komma ihåg vilken tunna som skulle ställas ut Hur lätt eller svårt var det att komma ihåg vilken tunna som skulle ställas ut? Medel Vet ej Totalt (n=95) 72 13 15 4.0 2% Blåbärsvägen (n=57) 75 11 15 4.1 4% Filgränd (n=38) 68 16 16 3.9 0% 0% 25% 50% 75% 100% Lätt (4-5) Varken eller (3) Svårt (1-2) Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 20 522/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 UNDER TESTET Nästan alla som provat sms-tjänsten anser att den fungerat bra Hur tycker du att sms-tjänsten fungerar? Medel Vet ej Totalt (n=52) 96 22 4.8 2% Blåbärsvägen (n=27) 96 4 4.8 4% Filgränd (n=25) 96 4 4.8 0% 0% 25% 50% 75% 100% Bra (4-5) Varken eller (3) Dåligt (1-2) Bas: De som provat Vakins sms-tjänst för påminnelse inför sophämtning, n=antal svar. 21 523/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 UNDER TESTET Nästan alla tyckte att tunnorna var tydligt uppmärkta Var tunnorna tydligt uppmärkta (klistermärke med symbol för pappers- och plastförpackning)? Totalt (n=95) 95 41 Blåbärsvägen (n=57) 96 22 Filgränd (n=38) 92 8 0% 25% 50% 75% 100% Ja Nej Vet ej Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 22 524/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 EFTER TESTET Omkring tre av fem hade velat behålla tunnorna för fortsatt hemsortering Skulle du ha velat behålla tunnorna för fortsatt hemsortering? Totalt (n=95) 63 29 7 Blåbärsvägen (n=57) 63 28 9 Filgränd (n=38) 63 32 5 0% 25% 50% 75% 100% Ja Nej Vet ej Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 23 525/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 EFTER TESTET En tredjedel anser att de återvunnit mer pappers- och plastförpackningar under testet Har du återvunnit mer eller mindre pappers- och plastförpackningar under testet? Medel Vet ej Totalt (n=95) 34 63 2 3.5 2% Blåbärsvägen (n=57) 34 63 4 3.4 2% Filgränd (n=38) 35 65 3.6 3% 0% 25% 50% 75% 100% Mer (4-5) Samma som tidigare (3) Mindre (1-2) Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. 24 526/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 EFTER TESTET Vad som fungerade bra under testet: Bra information från många kanaler. Vi är ett hushåll på två vuxna. För Väldigt skönt att slippa Att slippa åka iväg med oss var tunnornas storlek och lagra sopor och åka plast- och hämtintervallet lagom. Dock iväg med bilen full. pappersförpackningar producerar vi förmodligen mindre Bra information om som utgör en sådan stor avfall än standardhushållet. testet. del av vardagen. Smidigt med hemsortering. Färre Sms påminnelserna. Att inte besök på station. behöva samla återvinning Eftersom man fick SMS vid varje hemma gjorde att vi sorterade hämtning var det inga problem att förpackningar som vi innan veta vilka tunnor som skulle tömmas. slängt i restavfall. Skönt att inte behöva samla pappers- och plastavfall inomhus inför transport till återvinningsstationen. Mycket bra och tydlig Bra med påminnelser via sms. Skönt att information, fina nya tunnor slippa åka till återvinningsstationen. Vi för papper och plast, bra sorterade nu även mindre pappers- och intervall på tömningar. plastbitar i återvinningskärlen. Öppen fråga, fullständiga lista med svar redovisas i bilaga. 25 527/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 EFTER TESTET Vad som fungerade mindre bra under testet: Kartonger är svårare att få plats med Ingen plats för extra i en tunna. Det är lättare att tunnor, särskilt vintertid då Hämtning av grön komprimera ihop plasten. de måste dras genom snö tunna var för sällan. en lång bit. Kartong och plast blev fullt Fick kontakta er för att innan tömning. Brännbart få en till tunna. började lukta mycket innan Tar mycket plats hemma, tömning (blöjor). tömningsintervallet var fel på få restavfallet. Den kanske borde Glas och bytas med matavfallet. metallåtervinning hade också varit bra. Restavfall tömdes för sällan. Blev överfull mellan tömningar. Det blir bökigare på vintern att rymma två tunnor till Fylla tunnan med stora men det löser sig. kartonger. Missade att dagen för hämtning hade ändrats. Större kärl för Tömningsintervall pappersförpackningar hade behövts. restavfall. Öppen fråga, fullständiga lista med svar redovisas i bilaga. 26 528/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 EFTER TESTET Över en tredjedel har blivit mer positiva till hemsortering av förpackningar efter testet Totalt (n=95) Filgränd (n=38) Blåbärsgränd (n=57) 5 4 5 5 5 4 33 35 37 53 56 58 Blivit mer positiv Samma inställning som tidigare Blivit mer negativ Vet ej Bas: Samtliga respondenter, n=antal svar. Fråga: ”Har din inställning till hemsortering av förpackningar ändrats under testets gång?” 27 529/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Slutsatser • Övervägande positivt och fler positiva under testet. Testet av fastighetsnära insamling har varit övervägande positivt mottaget av deltagarna. Majoriteten var positivt inställda till testet redan innan det startade och ännu fler blev positiva under testets gång. • Bekvämt med hemsortering och ökad återvinning. Bekvämligheten med att slippa åka till återvinningsstationen lika ofta har varit en betydande faktor till den positiva upplevelsen. Dessutom upplevde vissa deltagare att de återvann mer tack vare närheten till tunnorna. • Fulla tunnor och platsbrist. Många upplevde att tunnorna, speciellt för papper, blev fulla innan tömning. Platsbrist för de extra tunnorna var ett problem för en del, speciellt på Filgränd där tomterna är mindre. Vissa deltagare tyckte även att det var svårt att veta vilka tunnor som skulle ställas ut vid varje tömningstillfälle. • Tydlig och lättillgänglig information. Information om testet har varit tydlig och lättillgänglig, med SMS-påminnelser som en uppskattad funktion. Kombinationen av SMS-påminnelser och ett utskrivet hämtningsschema fungerade bra. 28 530/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 Rekommendationer • Kortare hämtningsintervall skulle kunna övervägas, speciellt för papper och eventuellt även för restavfall, för att undvika att tunnorna blir överfulla. Möjligheten att anpassa hämtningsintervallet efter hushållets behov, t.ex. tätare tömning för barnfamiljer, kan också utredas. • Alternativa lösningar för placering av tunnorna för de hushåll som har begränsat utrymme på tomten. Gemensamma uppsamlingsplatser eller hjälp med att bygga utrymmen för tunnorna kan vara möjliga lösningar. • Tydligare märkning av tunnorna med veckonummer eller annan information som underlättar identifiering av vilka tunnor som ska ställas ut skulle kunna införas. • Fortsätt tillhandahålla tydlig information om sorteringsregler och tips om hur man kan underlätta sorteringen inomhus. 29 531/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Ärende [202524770] - Avfallsföreskrifter Umeå 2026.msg Från: VAKIN Kundservice Skickat: den 22 september 2025 15:40 Till: KS Diarium Ämne: Ärende [202524770] -Avfallsföreskrifter Umeå 2026 Bifogade filer: hemställan förändring avfallsföreskrifter umeå.docx Kategorier: Osäker Hejsan! Vakin ser behov av uppdatering av föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun för anpassning till den senaste tidens nya lagstiftning samt anpassning den kommande fastighetsnära insamlingen av förpackningar hos hushållen. Eftersom de nyligen är antagna så är det begränsade delar som behöver uppdateras. Helena Johansson Sektionschef Hushållsavfall Vakin Besöksadress: Övägen 37, Umeå Postadress: Box 4038, 904 02 Umeå Kundservice: 090-16 19 00 www.vakin.se Vänligen referera till följande ärendenummer: 202524770 Namn/Företagsnamn Umeå Kommun Rubrik Avfallsföreskrifter Umeå 2026 Beskrivning Avfallsföreskrifter som nyss har antagits och började gälla 1 juli 2025 behöver revideras för att anpassas gällande lägsta tömningsintervall för restavfall samt uppdateringar av ny lagstiftning 532/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf INSAMLING AV AVFALL I UMEÅREGIONEN Alternativ och förslag till lösning för villor och fritidshus Umeåregionen 29 maj 2023, rev. 7 juni 2023 Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB • Kopparbergsvägen 8 • 722 13 Västerås Telefon: 076-767 16 04 • E-post: info@milav.se Org.nr: 556864-6870 • Bankgiro: 803-3128 www.milav.se 533/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Omslagsfoto: FTI AB, fotograf Ulf Huett 534/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Förord I januari 2023 fick Miljö & Avfallsbyrån i uppdrag av Vakin AB att genomföra en utredning om insamling av avfall i kommunerna Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik). Utredningen är en del i kommunernas förberedelser för kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och ska utgöra underlag för beslut om insamlingssystem för villor och fritidshus. Utredningen har genomförts i dialog med en projektgrupp bestående av följande personer: Elisabeth Johansson, Vakin AB Helena Johansson, Vakin AB Inger Olofsson, Bjurholms och Vännäs kommuner Eva Glaas, Robertsfors kommun Åsa Möller, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB (Miva) Konsultinsatsen i projektet har genomförts av Jörgen Leander och Eleonor Zeidlitz med stöd av Marie Rytterstedt. Västerås 2023-05-29 Jörgen Leander Uppdragsledare Miljö & Avfallsbyrån 535/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Sammanfattning Från 2024 har kommunerna enligt den nya producentansvarslagstiftningen ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära och de olika avfallsslagen får inte blandas. För returpapper/tidningar bestämmer kommunen själv om det ska samlas in fastighetsnära eller inte. Finansieringen ska ske genom att producenterna ersätter kommunerna för sina kostnader utifrån en särskild ersättningsmodell. Denna rapport belyser olika alternativ för fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och returpapper från villor och fritidshus i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik. I rapporten analyseras olika huvudsystem med två stycken fyrfackskärl, fyra stycken tvåfackskärl, lösningar med budning av vissa fraktioner samt optisk sortering. Analysen har gjorts med utgångspunkt från lokala förutsättningar i kommunerna, för- och nackdelar med systemen med hänsyn till insamlingsresultat, miljö, service, arbetsmiljö, tekniska begränsningar och ekonomi samt erfarenheter från andra kommuner. I utredningen ingår även kostnadsberäkningar. Förutsättningarna för FNI av förpackningar och returpapper från villor och fritidshus i kommunerna bedöms vara förhållandevis goda. Umeåregionen är i ett nationellt perspektiv stor till ytan men ändå väl sammanhållen geografiskt med två större orter (Umeå och Örnsköldsvik) som är centrala i nuvarande logistik vid insamling av avfall. Generellt är tillgången på ytor för uppställning av fler eller större kärl god men det förekommer hämtställen och turer där särskilda anpassningar kan behöva göras. Långa avstånd gör samordning med insamlingen från flerbostadshus viktig. Förutsättningar bedöms finnas för en omlastningslösning som bidrar till kostnadseffektiv hantering. Förslag till systemlösning Kommunerna i Umeåregionen föreslås införa insamling av avfall i fyrfackskärl som huvudsystem för villor och fritidshus med enskild hämtning. Systemet bedöms även kunna tillämpas för små flerbostadshus. Vid utformningen av systemet är kärlindelningen särskilt viktig och bör väljas utifrån bl.a. insamlingsresultat, logistik och service. Om tömning av kärl inte kan ske på ett säkert sätt, om utrymmesbrist på fastigheten föreligger eller om framkomligheten är begränsad föreslås komplementsystem i form av separata kärl på gemensamma insamlingsplatser. Skälen till förslaget att införa fyrfackskärl som huvudsystem är främst de dokumenterat goda erfarenheterna från andra kommuner avseende de utsorterade insamlade fraktionernas mängd och kvalitet, mindre transportarbete än i ett tvåfackssystem samt den höga servicenivån där antalet kärl på fastigheten begränsas till två och det därför blir enklare för 536/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 kunderna att hålla reda på när kärl ska ställas ut för tömning. System som bygger på budning av vissa fraktioner rekommenderas inte, främst p.g.a. lägre service, otillfredsställande arbetsmiljö och höga kostnader. Insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering rekommenderas inte, främst p.g.a. risker för förluster i hanteringen, kvalitetsrisker, förbrukning av plastpåsar och behov av uppförande av sorteringsanläggning. Insamling med grön rutt föreslås tillämpas där det ger logistiska fördelar och kan ske med tillfredsställande säkerhet för både chaufför och avfallslämnare. Om krav skulle införas på FNI av fler fraktioner kan kommunerna lösa detta, utan att komplettera med fler kärl, genom att exempelvis avveckla FNI av returpapper eller samla in vissa fraktioner blandat i samma fack och på så sätt frigöra fack för andra fraktioner. Andra möjligheter kan vara att komplettera insamlingssystemet med påhängsboxar. Vid val av lösning behöver mängd och egenskaper samt kvalitetskrav på de olika fraktionerna beaktas särskilt. Insamlade fraktioner föreslås omlastas i Umeå respektive Örnsköldsvik och så långt möjligt ska varje omlastningsstation kunna ta emot alla insamlade fraktioner. Där så är möjligt och kostnadseffektivt kan vissa fraktioner transporteras direkt till producenternas mottagningsanläggning eller restavfall direkt till förbränningsanläggning utan omlastning. Fyrfackssystemet är ett av de minst kostsamma alternativen för FNI av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus med en beräknad årskostnad på ca 100 Mkr/år. Den del av årskostnaden som avser förpackningar ska täckas av ersättning från producenterna enligt Naturvårdsverkets ersättningsmodell. Kommunernas investeringsbehov avseende nya kärl samt projektledning, administration etc i samband med införande har beräknats till ca 275 Mkr. Fortsatta utredningar inför beslut och införande Innan kommunerna fattar beslut om insamlingssystem föreslås ett fördjupat utredningsarbete genomföras innefattande: • Behov av komplementsystem för vissa specifika fastigheter, exempelvis fritidshus, eller för vissa turer utifrån omfattningen av hämtställen vid större vägar och förslag på åtgärder. • Behov av och förutsättningar för samordning av insamlingen från villor, fritidshus och små flerbostadshus i mindre orter (serviceorter) med insamlingen från större flerbostadshus. Inför beslut om lösning för omlastning föreslås även att en fördjupad utredning genomförs om skiftkörning vid insamling. Inför införande av nytt insamlingssystem föreslås sedan ett fortsatt utredningsarbete genomföras och en plan för införande av det nya insamlingssystemet tas fram. Utredningens förslag till insamlingssystem bygger på att samma systemlösning införs i alla kommunerna och att samverkan mellan kommunerna vidareutvecklas. 537/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Innehåll 1 INLEDNING .................................................................................................. 8 1.1 Bakgrund och syfte ............................................................................ 8 1.2 Förutsättningar och avgränsningar ................................................... 8 1.3 Metod ................................................................................................. 9 2 NULÄGE OCH UTGÅNGSPUNKTER ................................................................ 10 2.1 Allmänt om regionen ....................................................................... 10 2.2 Befolkning och bebyggelse ............................................................... 11 2.3 Insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i kommunerna ................................................................................. 12 2.3.1 Mål och strategier .................................................................. 12 2.3.2 Organisation .......................................................................... 13 2.3.3 Nuvarande insamlingstjänster .............................................. 13 2.3.4 Utrymmen och vägar ............................................................. 15 2.3.5 Behållare och fordon ............................................................. 17 2.3.6 Anläggningar ......................................................................... 18 2.4 Nuvarande och framtida avfallsmängder ........................................ 19 2.5 Kundnöjdhet .................................................................................... 22 2.6 Ekonomi och taxor .......................................................................... 22 3 TÄNKBARA PRINCIPLÖSNINGAR FÖR INSAMLING AV AVFALL I UMEÅREGIONEN ........................................................................................ 24 3.1 Kriterier för val av insamlingssystem .............................................. 24 3.2 Huvudsystem för insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper ....................................................... 26 3.2.1 Alternativ 1: Fyrfackskärl (2 st) ............................................. 26 3.2.2 Alternativ 2: Tvåfackskärl (4 st) ............................................ 29 3.2.3 Alternativ 3a: Tvåfackskärl (2 st) och budningstjänster ....... 32 3.2.4 Alternativ 3b: Separata kärl för mat- och restavfall, tvåfackskärl (1 st) och budningstjänster ............................... 35 3.2.5 Alternativ 4: Olikfärgade påsar med separat kärl för matavfall och tvåfackskärl för glasförpackningar ................. 38 3.3 Komplementsystem ......................................................................... 41 4 OMLASTNING VID FNI AV FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER .................. 43 4.1 Antal och placering av omlastningsstationer .................................. 44 4.2 FNI-systemets betydelse för omlastningslösningen ....................... 44 5 KOSTNADSBERÄKNINGAR ........................................................................... 46 5.1 Generella beräkningsförutsättningar .............................................. 46 5.2 Systemspecifika beräkningsförutsättningar .................................... 47 5.3 Årskostnader.................................................................................... 49 5.4 Investeringar och införandekostnader ............................................ 51 6 SAMLAD BEDÖMNING ................................................................................. 53 6.1 Förutsättningar för FNI i kommunerna .......................................... 53 6.2 Nytta med FNI ................................................................................. 54 6.3 Ekonomi och övriga aspekter .......................................................... 55 7 FÖRSLAG TILL SYSTEMLÖSNING .................................................................. 57 7.1 Typ av insamlingssystem ................................................................. 57 7.1.1 Huvudsystem och komplementsystem ................................. 57 7.1.2 Kärlindelning ........................................................................ 59 7.1.3 Samordning med insamling från små flerbostadshus .......... 59 7.1.4 Insamling med grön rutt ....................................................... 60 7.1.5 FNI av andra fraktioner ........................................................ 61 538/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 7.2 Omlastning ...................................................................................... 62 7.3 Beslutsprocess ................................................................................. 63 7.4 Fortsatta förberedelser för införande .............................................. 64 8 REFERENSER ............................................................................................. 66 Bilaga 1 Orientering om insamlingssystem Bilaga 2 Beräknade årskostnader per kommun Bilaga 3 Beräknade investeringar per kommun 539/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Från 2024 har kommunerna enligt den nya producentansvarslagstiftningen ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Finansieringen ska ske genom att producenterna ersätter kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Naturvårdsverket beslutar om föreskrifter om ersättningen och om dispenser. En första version av föreskrifterna gäller från januari 2023. Kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik (i denna rapport kallat Umeåregionen) samverkar på olika sätt inom avfallshantering och har valt att gemensamt förbereda övertagandet av insamlingsansvaret för förpackningar. Kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har tidigare även gemensamt handlat upp insamlingsentreprenör och omhändertagande av mat- och restavfall. Syftet med denna utredning är att ta fram ett underlag till kommunerna inför beslut om fastighetsnära insamlingssystem av förpackningar och returpapper för villor, fritidshus och små flerbostadshus. I rapporten ska belysas olika aspekter på fastighetsnära insamling av förpackningar i kommunerna med några olika alternativa lösningar för villor och fritidshus. Utredningen innefattar vad valet av lösning för villor och fritidshus betyder för förutsättningarna för fastighetsnära insamling även från små flerbostadshus samt villor och fritidshus med gemensamma insamlingsplatser och möjligheterna till insamling med s.k. grön rutt1 samt en logistiskt väl fungerande omlastning. 1.2 Förutsättningar och avgränsningar Utredningen omfattar fastighetsnära insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper hos villor och fritidshus men berör även konsekvenser för små flerbostadshus och villor/fritidshus med gemensamma insamlingsplatser samt omlastning. Övriga flerbostadshus och verksamheter omfattas inte av utredningen. Samma typ av insamlingssystem förutsätts tillämpas i alla kommunerna i Umeåregionen men i praktiken krävs ett politiskt beslut i varje kommun. 1 Grön rutt innebär att behållarna ställs på ena sidan av vägen, vilket innebär att insamlingsfordonet inte behöver köra åt båda håll på vägen för att tömma samtliga kärl. 540/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Utredningen omfattar inte insamling vid lättillgängliga insamlingsplatser (LIP) och återvinningscentraler av skrymmande förpackningar, träförpackningar eller övriga förpackningar (av t.ex. textil och keramik). Utredningen fokuserar på system som kan utgöra huvudsystem (det insamlingssystem som används i merparten av fastigheterna och är det huvudsakliga systemet, t.ex. insamling i kärl) för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i kommunerna. Huvudsystemet kan vid behov kombineras med komplementsystem (t.ex. gemensamma insamlingsplatser med separata kärl eller underjordsbehållare) i viss typ av bebyggelse eller delar av kommunerna. I utredningen ges exempel på sådana system men dessa analyseras inte närmare. Följande förkortningar och begrepp används i denna rapport: • FNI: Fastighetsnära insamling, insamling på eller i nära anslutning till fastigheten där avfallet uppstår. • LIP: Lättillgänglig insamlingsplats för skrymmande förpackningar. Platsen är publik. • ÅVC: Bemannad återvinningscentral för bl.a. grovavfall och farligt avfall. • ÅVS: Obemannad återvinningsstation med containrar för förpackningar och returpapper. • Gemensam insamlingsplats: Plats där separata behållare för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper delas mellan flera hushåll. Platsen är ett alternativ till insamling på fastigheten och definieras som FNI. • Små flerbostadshus: Flerbostadshus med fyra eller färre lägenheter. • Grön rutt: Insamlingstur där behållarna ställs upp på ena sidan av vägen, vilket innebär att insamlingsfordonet inte behöver köra åt båda håll på vägen för att tömma samtliga kärl. 1.3 Metod Utredningen har genomförts utifrån granskning av befintliga underlag såsom renhållningsordningar, tidigare utredningar, interna underlag inklusive statistik och uppgifter från kundsystem och ekonomisystem samt muntliga uppgifter från nyckelpersoner i kommunerna. Tidigare genomförd förstudie om insamlingssystem i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs från 2017 har i tillämpliga delar använts som utgångspunkt. Utredarnas egna kunskaper och erfarenheter samt kontakter med andra kommuner och leverantörer av utrustning har bidragit till underlaget till utredningen. Förhållanden som beskrivs och aspekter som belyses har valts ut i samråd med kommunernas projektgrupp. 541/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 2 Nuläge och utgångspunkter I föreliggande kapitel beskrivs översiktligt sådana lokala förutsättningar som kan vara av betydelse för utformningen av ett fastighetsnära insamlingssystem för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i Umeåregionen som helhet med kommentarer avseende enskilda kommuner där så bedömts nödvändigt. Förväntad befolkningsutveckling och hur avfallsmängderna kan komma att utvecklas beskrivs också. 2.1 Allmänt om regionen Umeåregionen utgörs av följande kommuner i Västerbottens län; Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs, och i Västernorrlands län av Örnsköldsviks kommun. Regionen har en total landareal på ca 17 800 km2, varav Örnsköldsvik är den till ytan största kommunen. Markanvändningen i Umeåregionen domineras av skogsmark. Av regionens sju kommuner har fyra stycken havskust; Robertsfors, Umeå, Nordmaling och Örnsköldsvik. orrbottens län Västerbottens län Vindeln Bjurholm oberts fors Vännäs ämtlands län Umeå rn s öldsvi ordmaling Väster norrlands län Figur 1 Umeåregionen. Källa: Wikipedia (skapare Nisann) Umeåregionens transportinfrastruktur utgörs främst av vägarna E4 och E12, riksvägarna 92 och 363, järnväg som exempelvis Botniabanan samt Umeå flygplats. I Umeå och Örnsköldsviks kommuner finns hamnverksamhet och sjöfart. Kommunerna har ett varierat näringsliv där två stora verksamhetsgrenar är offentlig sektor och tillverkningsindustri. 542/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 2.2 Befolkning och bebyggelse I Tabell 1 presenteras antal invånare och bebyggelsestruktur i Umeåregionen. Tabell 1 Antal invånare (31 december 2022) och bebyggelsestruktur (våren 2023) i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik. Källa: SCB (antal invånare och andel villor på landsbygd) och kommunernas kunddatasystem. Antal Antal varav Antal Antal invånare, hushåll i i villor hushåll i fritidshus, st villa, st på lands- flerbostads- st bygd, st hus, st Bjurholm 2 372 932 634 208 644 Nordmaling 7 066 2 641 1 305 888 1 436 Robertsfors 6 759 2 557 1 574 558 1 821 Umeå 132 235 20 203 4 470 46 217 4 217 Vindeln 5 504 2 058 1 085 607 1 053 Vännäs 8 963 2 526 1 109 1 554 406 Örnsköldsvik 55 557 16 539 5 528 10 600 4 520 Summa 218 456 47 456 15 705 60 632 14 097 Umeå utgör den största staden i regionen avseende antal invånare. Staden är expansiv och kommunen har en positiv befolkningsökning med i genomsnitt ca 1 600 personer per år. Prognosen framåt är att befolkningen i Umeå kommun kommer fortsätta öka. Näst största staden i regionen är Örnsköldsvik. I Örnsköldsvik minskade befolkningen med 266 personer under 2022 och enligt SCB är prognosen framåt en fortsatt minskad befolkning. I Vännäs kommun har det skett en svag befolkningsökning senaste åren men mellan 2021 och 2022 minskade befolkningen med ca 90 personer. Befolkningsförändringen för Nordmaling, Robertsfors och Vindelns kommuner har varit i det närmaste oförändrad senaste åren. I Bjurholms kommun är trenden de senaste åren en minskande befolkning. Bebyggelsen är framförallt koncentrerad till tätorterna i regionen. På landsbygden är bebyggelsen spridd. Antalet fritidshus är störst i de kommuner som ligger kustnära. När det gäller de små flerbostadshusen varierar det stort mellan kommunerna var de är belägna, i centralorten eller i andra tätorter eller på landsbygden. Andelen små flerbostadshus med upp till 4 lägenheter är under 14 % av det totala antalet flerbostadshus och majoriteten är belägna i kommunernas centralorter. Undantaget är Örnsköldsviks kommun där andelen små flerbostadshus med upp till 4 lägenheter utgör 28 % av flerbostadshusen. Majoriteten, ca 60 % av de små flerbostadshusen i Örnsköldsvik ligger inte i centralorten utan i mindre tätorter. 543/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 2.3 Insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper i kommunerna 2.3.1 Mål och strategier Mål för avfallshanteringen återfinns framförallt i avfallsplanerna. Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun har tagit fram en gemensam avfallsplan som gäller från 2021 medan Örnsköldsvik har en egen avfallsplan som gäller från 2023. I båda planerna finns mål som berör insamling av avfall: Avfallsplan för Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun • Mängden mat- och restavfall ska minska • Andel hushållsavfall för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka • Inget farligt avfall i restavfallet • Fossilfria drivmedel för kommunernas insamling av avfall Örnsköldsviks avfallsplan • Mängden mat- och restavfall ska minska • Obligatorisk separat utsortering av matavfall • Mängden farligt avfall (inklusive elavfall) ska vara max 10g/hushåll och vecka • Klimatneutrala transporter för avfallshanteringen (som del i att Miva ska vara klimatneutralt) Umeå kommun har också lokala miljömål som berör insamling av avfall och som handlar om att det ska vara fossilfria drivmedel och att transporternas klimatpåverkan ska minska. 544/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 2.3.2 Organisation Umeå, Nordmaling och Vindelns kommuner ingår i ett gemensamt bolag (VAKIN) som sköter planering, kundtjänst, kommunikation, administration, utveckling och upphandling. I Örnsköldsviks kommun sköter det kommunala bolaget Miva (Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB) om att samla in, behandla och transportera bort avfall inom kommunen. Övriga kommuner i regionen sköter detta i förvaltningsform. Samtliga kommuner i Umeåregionen har upphandlat insamlingstjänsterna som därmed utförs av entreprenör. Insamlingen i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner utgör en entreprenad som är uppdelad i två insamlingsområden, dels de centrala delarna av Umeå och dels övriga kommuner tillsammans med Umeå landsbygd och ytterområden. Insamlingen i Örnsköldsvik utförs som ett insamlingsområde. 2.3.3 Nuvarande insamlingstjänster Mat och restavfall I samtliga kommuner samlas matavfallet in i papperspåsar avsedda för matavfallsinsamling i separata kärl. Matavfallutsorteringen är obligatorisk för samtliga kommuner utom Örnsköldsviks där insamling av matavfallet är frivillig för hushållen. I Örnsköldsvik är anslutningsgraden till matavfallsinsamling 59 % för villor och 5 % för fritidshus under 2022. Figur 2 Papperspåse för matavfall i påshållare. Foto: Vakin För villor är den vanligaste behållarvolymen för restavfall 190 liter och för matavfall 140 liter. Alla kommuner har hämtning varannan vecka av båda kärlen förutom Örnsköldsvik som har behovshämtning. I Örnsköldsvik töms kärlen för restavfall i snitt 13 ggr/år och kärlet för matavfall i snitt 16 ggr/år. För fritidshus kan hämtningen antingen ske fastighetsnära med egna kärl eller genom anslutning till en gemensam insamlingsplats. I Örnsköldsvik, Robertsfors och Bjurholm förekommer även att villor är anslutna till de gemensamma insamlingsplatserna för fritidshus. I Tabell 2 redovisas antal villor och fritidshus som är anslutna till gemensamma insamlingsplatser i respektive kommun. 545/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Tabell 2 Antal villor och fritidshus anslutna till gemensamma insamlingsplatser i respektive kommun år 2023. För fritidshusen anges det totala antalet fritidshus i kommunen inom parentes. Källa: Kommunernas kundsystem Antal villor anslutna till Antal fritidshus gemensamma anslutna till insamlingsplatser gemensamma insamlingsplatser, (totalt antal fritidshus) Bjurholm 27 129 (644) Nordmaling1 4 847 (1 436) Robertsfors 184 983 (1 821) Umeå2 2 555 4 108 (4 217) Vindeln 38 846 (1 053) Vännäs 0 263 (406) Örnsköldsvik 79 543 (4 520) Summa 2 887 3 611 (14 097) 1.) I Nordmaling är insamlingen från fritidshus under uppbyggnad, med en inriktning i att de flesta ansluts till gemensamma insamlingsplatser. 2.) Av villor anslutna till gemensamma insamlingsplatser så ingår de flesta i samfälligheter Hämtningssäsongen för fritidshus infaller under 22 veckor per år för samtliga kommuner utom Örnsköldsvik där hämtningssäsongen är 18 veckor per år. Kärlstorleken för insamling av restavfall vid de gemensamma insamlingsplatserna varierar mellan kommunerna. I Robertsfors och Umeå är den vanligaste behållarvolymen för insamling av restavfall 660 liter medan den vanligaste behållarvolymen i Vindeln, Nordmaling, Bjurholm och Vännäs är 370 liter. I Örnsköldsvik förekommer 660 liter och 370 liter i ungefär lika stor omfattning. Dessutom förekommer krantömmande behållare för insamling av restavfall vid ca 9 gemensamma insamlingsplatser i Örnsköldsvik. Förpac ningar och returpapper Insamling av förpackningar och returpapper för villor och fritidshus i Umeåregionen sker idag via ÅVS:er. Ingen fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper sker från villor och fritidshus. I Tabell 3 redovisas antalet ÅVS:er i kommunerna och antalet ÅVS:er i förhållande till invånarantalet. 546/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Tabell 3 Antal ÅVS:er i Umeåregionen i förhållande till invånarantalet, 2022 Antal ÅVS Antal ÅVS/ 1000 invånare Bjurholm 4 1,7 Nordmaling 8 1,1 Robertsfors 6 0,9 Umeå 63 0,5 Vindeln 5 0,9 Vännäs 7 0,8 Örnsköldsvik 33 0,6 Summa 126 0,6 Figur 3 Återvinningsstation. Exempel från Vännäs. Foto: Vännäs kommun 2.3.4 Utrymmen och vägar I Umeåregionen är bebyggelsen på landsbygd spridd och förutom i tätorterna är det ganska långa körsträckor. Kommunerna i Umeåregionen har en centralort som är dominerande och i övrigt små tätorter och landsbygd. I Örnsköldsviks kommun sker avfallsinsamling också från öar. All insamling från villor sker med sidlastare. Undantaget är i Nordmaling, Robertsfors och Umeå, där insamlingen kompletteras med insamling med baklastare från fritidshus under hämtningssäsongen och i Örnsköldsvik där krantömmande behållare förekommer. Entreprenören har valt att utföra insamlingen genom skiftkörning för de flesta sidlastare med undantag för centrala delarna av Umeå. Hämtningsförhållandena i kommunerna är grundläggande för hur många kärl som kan tömmas per dag och påverkar därmed kostnader för såväl nuvarande som framtida insamling av avfall. Ett mått på antalet tömda kärl per dag är det s.k. prestationstalet. I Tabell 4 presenteras bedömd 547/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 genomsnittlig prestation vid nuvarande insamling av mat- och restavfall från villor och fritidshus i kommunerna i Umeåregionen i olika typer av bebyggelse. Tabell 4 Genomsnittlig prestation (antal tömda kärl/dag) vid nuvarande insamling av mat- och restavfall i olika typer av bebyggelse med aktuella typer av insamlingsfordon. Prestationstalen är framtagna utifrån en normal arbetsdag där tömning av kärl bedöms utföras under 6 timmar och där 2 timmar utgör övrig tid såsom transport till och från hämtningsområdet, lossning, vård av fordon m.m. Bebyggelsetyp Prestation Bak-/sid- Antal Beman- (antal lastare fack, st. ning, st. tömda kärl), st/dag Bjurholm Villa tätort 800 sidlastare 2 1 Villa 400 sidlastare 2 1 landsbygd Nordmaling Villa tätort 700 sidlastare 2 1 Villa 500 sidlastare 2 1 landsbygd Villa 400 sidlastare 2 1 landsbygd (vintertid) Robertsfors Villa tätort 650 Sidlastare 2 1 Villa + fritid 570 Sidlastare 2 1 landsbygd (sommartid) Villa 400 Sidlastare 2 1 landsbygd (vintertid) Umeå Villa tätort 700 sidlastare 2 1 Villa 500 sidlastare 2 1 landsbygd Vindeln Villa tätort 700 sidlastare 2 1 Villa 500 sidlastare 2 1 landsbygd Villa 400 sidlastare 2 1 landsbygd (vintertid) Vännäs Villa tätort 800 sidlastare 2 1 Villa 570 sidlastare 2 1 landsbygd Örnsköldsvik Villa tätort 750 sidlastare 2 1 Villa 200 sidlastare 2 1 landsbygd Hämtningen i Umeåregionen fungerar i stort bra, mycket tack vare det aktiva och kontinuerliga arbetsmiljöarbete som skett i kommunerna. Tillsammans med 548/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 entreprenören har åtgärder vidtagits avseende besvärliga hämtställen. I Umeå uppkommer dock ibland en intressekonflikt mellan att ha en hög exploateringsgrad och behovet av avfallshantering. Vintertid är det periodvis problem p.g.a. halka i flera kommuner, vilket kan medföra försenad eller utebliven hämtning. Insamlingen under våren i samband med tjällossning kan också påverka insamlingen för vissa abonnenter. Kommunerna löser det på lite olika sätt, bland annat genom att kärlen får ställas ut vid en annan plats eller att hämtning får utföras vid nästa ordinarie tillfälle. Mat- och restavfallet från Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner transporteras utan omlastning direkt till Umeå Energis anläggning på Dåvamyran. Restavfallet avlämnas till Umeå Energis anläggning för förbränning och matavfallet mellanlagras inför vidare transport till behandlingsanläggning. Transportsträckan från respektive kommuns centralort till Dåvamyran varierar från ca 1 mil upp till ca 7 mil enkel väg. I Örnsköldsviks kommun mellanlagras och omlastas mat- och restavfallet vid Må avfallsanläggning. I samtliga kommuner i Umeåregionen är avfallsverksamheten delaktiga i planprocesserna och remissinstans för bygglov och detaljplaner. 2.3.5 Behållare och fordon Kärl för insamling av mat- och restavfall ägs av kommunerna eller de kommunala bolagen. Majoriteten av restavfallskärlen i Umeåregionen är gamla och avskrivna (men ofta i bra skick) och utbyte av kärl görs kontinuerligt vid behov. Matavfallskärlen i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs kommuner är nya och köptes in 2019 i samband med införandet av matavfallsinsamling. I Umeå har de flesta matavfallskärl köpts in mellan 2007 och 2013, men många kärl köptes också in 2019 i samband med att obligatorisk matavfallsutsortering infördes. I Örnsköldsvik är matavfallskärlen till abonnenter som valt matavfallsutsortering framförallt inköpta mellan 2014 och 2016 när matavfallsinsamling infördes i kommunen. Alla kommuner i Umeåregionen har taggade kärl för tömningsregistrering och vägning. Förutom kärl finns för villor och fritidshus 9 krantömda behållare på platser för gemensamhetslösningar i Örnsköldsviks kommun. Insamling från villor sker i huvudsak med sidlastande tvåfacksbilar i Umeåregionen. De fordon som entreprenören använder är uteslutande treaxliga. 549/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Figur 4 Sidlastartömning. Foto: Allmiljö AB 2.3.6 Anläggningar Samtliga kommuner har ÅVC:er inom kommunen för insamling av grovavfall och farligt avfall. Förutom Umeå som har 7 st. ÅVC:er och Örnsköldsvik som har 5 st. ÅVC:er så har övriga kommuner en ÅVC i respektive kommun. Förbränning av restavfall sker för närvarande på Umeå Energis anläggning Dåvamyran för samtliga kommuner. Matavfallet från Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner mellanlagras på Dåvamyran innan vidare transport till behandling i Skellefteå. Matavfallet från Örnsköldsvik mellanlagras och omlastas på Må avfallsanläggning innan vidare transport till behandling i Härnösand. Förpackningar och returpapper från Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner som samlas in från ÅVS och fastighetsnära mellanlagras och sorteras på Stenas sorteringsanläggning utanför Holmsund. Utöver förpackningar från hushåll hanterar Ragn-Sells avfall från verksamheter inklusive förpackningar på Dåvamyran. Nyligen har även PreZero etablerat sig på Dåvamyran, men det är vid skrivandet av denna rapport oklart om de kommer hantera alla förpackningsfraktioner. För förpackningar och returpapper från Örnsköldsviks kommun som samlas in är omlastningen utspridd till flera orter; returpapper omlastas på Må avfallsanläggning i Örnsköldsvik, pappers-, plast- och metallförpackningar omlastas i Husum och glasförpackningar omlastas i Kramfors. 550/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 2.4 Nuvarande och framtida avfallsmängder uvarande avfallsmängder I Tabell 5 redovisas insamlade mängder i Umeåregionen per kommun under 2021. Tabell 5 Totalt insamlade mängder mat- och restavfall samt förpackningar och returpapper 2021. Källa: Respektive kommun. Restavfall Matavfall Förpack- Returpapper (ton) (ton) ningar (ton) (ton) Bjurholm 278 80 161 32 Nordmaling 705 214 386 89 Robertsfors 871 266 257 86 Umeå 17 890 4 991 8 027 2 646 Vindeln 778 229 263 73 Vännäs 953 349 494 111 Örnsköldsvik 6 760 1 956 3 538 1 120 Summa 28 235 8 085 13 126 4 157 Sammansättning i restavfallet och mängd utsorterat matavfall Mängden förpackningar och returpapper i villornas restavfall i Umeåregionen ligger enligt de senast utförda plockanalyserna i intervallet 0,9-2,3 kg per hushåll och vecka, vilket är i nivå med andra kommuner i Sverige utan fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Mängden matavfall i villornas restavfall i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner ligger inom intervallet 0,3 - 0,8 kg per hushåll och vecka, vilket är något under rikssnittet. I Örnsköldsvik är mängden 1,0 kg per hushåll och vecka vilket är i nivå med andra kommuner i Sverige. Att det är mer matavfall i restavfallet i Örnsköldsvik antas bero på att matavfallsinsamlingen är frivillig, där 41 % av villahushållen inte är anslutna till matavfallsinsamling. Mängden utsorterat matavfall från villor i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner uppvisar stor variation i ett intervall mellan 3,0-6,0 kg per hushåll och vecka, men är i huvudsak över mängden i andra kommuner i riket. 551/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Framtida avfallsmängder Hur de framtida mängderna mat- och restavfall, förpackningar och returpapper kan förväntas utvecklas är svårbedömt och beror på flera olika faktorer. Några av de viktigaste är: • Befolkningsutveckling, där befolkningen i Umeåregionen enligt SCB:s prognoser väntas öka med 0,3 % per år under perioden 2020-2040. • Konjunktur och köpkraft, där exempelvis det senaste årets kostnadsutveckling kan visa sig få betydelse för avfallsmängderna i det korta perspektivet. • Konsumtionsmönster, där exempelvis internethandel ger upphov till framförallt plast- och pappersförpackningar utöver de livsmedelsförpackningar som normalt uppstår i ett hushåll. Konsumtionen av papperstidningar minskar till förmån för digitala media. • Förpackningsdesign, där exempelvis byte av förpackningsmaterial kan påverka insamlade mängder och återvinningsbarhet. Förändringar sker exempelvis där plastförpackningar ersätts av pappersförpackningar och där glas- och metallförpackningar ersätts av lättare förpackningar men effekten på avfallsmängderna är långsam. • Insamlingssystemets utformning, där högre service genom fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper ger ökad utsortering av förpackningar och returpapper och minskade mängder restavfall. • Informationsinsatser, såväl i samband med förändringar av insamlingssystemet som löpande kan bidra till ökad utsortering av olika fraktioner. • Lagkrav avseende exempelvis FNI av förpackningar från 2027 och krav på separat insamling av fler fraktioner såsom textil. Det är i dagsläget osäkert vad kravet på separat insamling av textil kommer att innebära. Kontakter med bl.a. Naturvårdsverket, Avfall Sverige och producentorganisationerna FTI och TMR visar att det troligtvis inte finns något underlag för att beräkna hur de framtida avfallsmängderna kan komma att påverkas av faktorer såsom konjunktur, köpkraft, konsumtionsmönster och förpackningsdesign. Om man däremot ser trenden när det gäller insamlade mängder av respektive förpackningsfraktion och returpapper de senaste åren som ett mått på utvecklingen så kan en grov beräkning göras med hänsyn till kommande lagkrav på FNI, som kan antas ge motsvarande effekt på mängderna som vid införande av befintlig FNI med fyrfackskärl i villa och separata kärl i lägenhet. FTI:s bedömning är att insamlingssystemets 552/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 utformning och servicenivå åtminstone på kort sikt är av större betydelse för de insamlade mängderna förpackningar och returpapper än exempelvis förpackningsdesign och materialval för förpackningar för olika typer av produkter. Avfall Sverige beräknade 2019 insamlingspotentialen för förpackningar och returpapper, inför ett eventuellt kommunalt insamlingsansvar och krav på fastighetsnära insamling. Erfarenheter visade då att införande av FNI av förpackningar och returpapper från villor och fritidshus kan förväntas halvera mängden förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket har bekräftats vid uppföljning av insamlingsresultat vid FNI på senare år2. Tillgänglig insamlingsstatistik från FTI visade tidigare på ökande mängder per invånare av de flesta förpackningsslag men utvecklingen på senare år pekar på att de insamlade mängderna förpackningar per invånare har planat ut till en stabil årlig nivå. Mängden insamlat returpapper per invånare visar på en trend motsvarande en minskning med ca 12 % per år. I Figur 5 presenteras en prognos för totalt insamlade mängder mat- och restavfall samt förpackningar och returpapper, baserat på nyckeltal från kommuner som har infört FNI av förpackningar och returpapper, aktuella befolkningsprognoser för kommunerna i Umeåregionen enligt SCB och trender avseende insamlade mängder förpackningar och returpapper enligt FTI. Prognosen har ett tioårigt perspektiv och bygger på statistik avseende insamlade mängder 2021 från villor, fritidshus och lägenheter och från återvinningsstationer. I mängderna ingår även mindre mängder från verksamheter. Figur 5 Prognos för totalt insamlade mängder mat- och restavfall samt förpackningar och returpapper 2021-2030 i Umeåregionen, ton/år Prognosen baseras på nyckeltal från kommuner som har infört FNI, aktuella befolkningsprognoser enligt SCB och trender avseende insamlade mängder förpackningar och returpapper enligt FTI. 2 PM Uppnådda resultat med fastighetsnära insamling av förpackningar, Avfall Sverige 2023. 553/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Under perioden kan mängden insamlade förpackningar väntas öka till följd av befolkningsutvecklingen och den ökade utsorteringen till följd av utbyggnad av FNI för förpackningar som förutsätts ske fram till 2027 och som mest intensivt 2024-2026. Den samlade effekten av införande av FNI motverkas av den relativt stora andelen lägenheter, där erfarenheter visar på en mindre effekt av FNI än hos villor. I Umeå är dessutom redan idag en stor del av lägenheterna anslutna till FNI, vilket ytterligare begränsar effekten av utbyggnaden. När inte bara FNI av mat- och restavfall utan även av förpackningar (och returpapper) blir en del av grundservicen och kommunerna får ansvaret för insamlingen av förpackningar inkl. information och utveckling av systemet så bedöms effekten kunna bli större för både villor och lägenheter. Mängden insamlat returpapper antas fortsätta att minska till följd av minskad konsumtion av papperstidningar. Minskningen av den insamlade mängden returpapper motverkas av utbyggnaden av FNI av returpapper som antas ske samordnat med utbyggnaden av FNI av förpackningar 2024-2026. Mängden restavfall ökar till följd av befolkningsutvecklingen men utbyggnaden av FNI för förpackningar och returpapper resulterar ändå i en nettominskning av mängden restavfall. Även mängden matavfall ökar till följd av befolkningsutvecklingen. Utöver de effekter av införande av FNI som presenteras ovan så visar erfarenheter från andra kommuner som har infört FNI att detta, åtminstone initialt, även kan leda till minskade mängder av andra typer avfall i restavfallet och att utsorteringen av matavfall kan öka samtidigt som mängden matsvinn minskar. Det är osäkert om dessa effekter är bestående över tid, varför sådana antaganden inte har inkluderats i denna prognos. 2.5 Kundnöjdhet I kundnöjdhetsundersökningar som genomförs i Nordmaling, Umeå, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik svarar 84-90 % av de tillfrågade hushållen att de är nöjda med kommunens avfallshantering i stort och 82-90 % att de är nöjda med hämtningen av avfall. I Robertsfors är 95 % av hushållen nöjda med hämtning av hushållsavfall. I Bjurholm genomfördes 2021 en egen kundnöjdhetsundersökning där den sammantagna uppfattningen om tillgänglighet, renhållning och återvinningscentralerna fick uppskattas på en skala mellan 1-100 och där medelvärdet blev en nöjdhet på 79. 2.6 Ekonomi och taxor Kostnaderna för kommunernas hantering av avfall från villor, fritidshus, lägenheter och verksamheter i Umeåregionen (exkl. slam) har beräknats till ca 188 Mkr/år, baserat på gällande entreprenörs- och behandlingspriser, se Tabell 6. Kostnaderna inkluderar administration, behållare, matavfallspåsar, insamling, transport, behandling, ÅVC och farligt avfall. 554/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Tabell 6 Kostnader för avfallsverksamheten i kommunerna 2021. Fält i Avfall Web inom parentes. Kostnaderna avser hantering av avfall från både villor, fritidshus, lägenheter och verksamheter. Totala Insamlings- Behandlings- kostnader, exkl kostnad mat- kostnad mat- och slam1, Mkr och restavfall2, restavfall inkl. (EK21) Mkr fjärrtransport3, (EK12) Mkr (EK13+EK15) Bjurholm 3,33 0,85 0,29 Nordmaling 6,97 1,88 0,76 Robertsfors 6,18 1,66 0,93 Umeå 102,26 24,87 18,81 Vindeln 5,56 1,71 0,82 Vännäs 8,26 1,60 1,00 Örnsköldsvik 55,57 12,09 7,52 Summa 188,13 44,67 30,12 1) Inkl administration, ÅVC, farligt avfall och omlastning. 2) Inkl matavfallspåsar, behållare och insamling med samtliga insamlingssystem. 3) Inkl omlastning. Kommunernas avfallstaxor har likartade taxekonstruktioner bestående av en fast grundavgift som är beroende av kundkategori, en hämtningsavgift som är beroende av behållarvolym samt en viktavgift. I hämtningsavgiften ingår hämtning ett bestämt antal gånger per år, utom i Örnsköldsvik som tillämpar behovshämtning. Den totala avgiftsnivån är relativt låg, jämfört med riksgenomsnitt, vilket särskilt gäller Bjurholm, Umeå, Vännäs och Örnsköldsvik. Riksgenomsnittet för avfallsavgift för villa ligger på ca 2 400 kr/år för och för fritidshus på ca 1 500 kr/år. I Tabell 7 presenteras den totala avgiften (grundavgift, hämtningsavgift och, i förekommande fall, viktavgift) för vanligaste abonnemang i villa och fritidshus i respektive kommun. Tabell 7 Avgift för vanligaste abonnemang i villa och fritidshus år 2021 (kr/år inkl moms). Villa Fritidshus Bjurholm 1 929 950 Nordmaling1 2 368 1 250 Robertsfors1 2 294 1 326 Umeå1 1 951 995 Vindeln1 2 362 1 220 Vännäs 1 672 945 Örnsköldsvik 1 989 694 1) För fritidshus i Nordmaling, Robertsfors, Umeå och Vindeln är insamling vid gemensamma insamlingsplatser den vanligaste lösningen för fritidshus. För dessa lösningar utgår ingen viktavgift. 555/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 3 Tänkbara principlösningar för insamling av avfall i Umeåregionen I föreliggande kapitel beskrivs olika alternativ för utveckling av kommunernas insamling av avfall från hushåll i Umeåregionen samt för- och nackdelar med respektive alternativ i relation till övriga alternativ analyseras översiktligt med utgångspunkt från följande aspekter: • Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner • Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen • Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens • Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft • Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet • Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov Insamlingsresultat, miljö och service är aspekter som är avgörande för nyttan med insamlingssystemet och därför bör värderas högt vid slutligt val av systemlösning. Arbetsmiljö är en aspekt som kan innebära avgörande begränsningar för valet av ett visst system. Utöver dessa aspekter så ska i utredningen även belysas möjligheten att tillämpa grön rutt vid insamlingen. Dessa möjligheter finns oavsett insamlingssystem men behöver beaktas på olika sätt beroende på valet av system. Grön rutt är av betydelse ur många aspekter och kan exempelvis minska körsträcka, bränsleförbrukning och tidsåtgång samtidigt som service och trafiksäkerhet påverkas. Rekommendationer avseende grön rutt lämnas i kap Fel! Hittar inte referenskälla. i anslutning till förslaget till systemlösning. 3.1 Kriterier för val av insamlingssystem Grundläggande förutsättningar för de alternativ som analyseras är att de ska ligga i linje med kommande krav på kommunernas insamling av förpackningar, de nationella miljökvalitetsmålen och kommunernas mål och strategier om bl.a. bättre sortering, god resurshushållning och strävan uppåt i avfallstrappan enligt kommunernas avfallsplaner. De alternativ som studeras har valts av projektgruppen i samråd med Miljö & Avfallsbyrån och ska uppfylla följande: • Samtliga fraktioner av matavfall, förpackningar av glas, metall, plast och papper samt returpapper ska sorteras ut ur restavfallet vid källan (källsortering) och samlas in separat enligt gällande lagstiftning. 556/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Källsortering är väl etablerat inom svensk avfallshantering och är den sorteringsprincip som generellt visat sig ge bäst kvalitet på insamlade fraktioner. • Insamlingen av förpackningar ska ske genom ett huvudsystem med FNI enligt kommande lagkrav på att insamlingen ska ske på eller i nära anslutning till fastigheten och med ett mindre antal ÅVS:er som backup. ÅVS:erna analyseras och kostnadsberäknas inte. • Behållare, fordon och andra tekniska lösningar som tillämpas ska vara beprövade utifrån erfarenheter i full skala. • Bland de alternativ som analyseras ska exempel finnas på alternativ där befintliga kärl behålls samt alternativ där antal kärl begränsas. • Insamlingssystemen ska kunna användas i alla kommunerna i regionen för att underlätta samordning och kostnadseffektiv insamling. Lokala förutsättningar i Umeåregionen som bedöms vara av betydelse vid val av system och utformning av alternativ för analys i denna utredning är: • Insamling av matavfall i papperspåse med separat behållare är fullt utbyggd i alla kommuner3 med bra insamlingsresultat. • Det förekommer insamling efter större vägar med höga hastigheter på landsbygden • Gemensamma insamlingsplatser är vanligt för framförallt fritidshus förutom i Örnsköldsvik där det förekommer men i liten omfattning. • FNI av förpackningar och returpapper från lägenheter sker i huvudsak i separata kärl i Umeåregionen. • Insamlingen av avfall påverkas av att det är vinterförhållanden under halva året med snö och halka och på våren tjällossning. • Umeå och Örnsköldsvik är idag av strategisk betydelse i infrastrukturen för avfallshantering i Umeåregionen eftersom det i dessa kommuner finns avfallsanläggningar med möjlighet till omlastning. I Umeå finns också en förbränningsanläggning för avfall. Entreprenörerna har idag fordon och chaufförer stationerade i Umeå och Örnsköldsvik. Olika typer av insamlingssystem beskrivs i Bilaga 1. 3 För Örnsköldsvik är systemet fullt utbyggt men anslutningsgraden till matavfallsinsamlingen är 59% då det är ett frivilligt system för hushållen. 557/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 3.2 Huvudsystem för insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper Baserat på kriterier och lokala förutsättningar enligt kapitel 3.1 har projektgruppen i samråd med Miljö & Avfallsbyrån valt följande huvudsystem för analys: • Alternativ 1: Fyrfackskärl (2 st.) för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper. • Alternativ 2: Tvåfackskärl (4 st.) för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper. • Alternativ 3a: Tvåfackskärl (2 st.) för matavfall, restavfall och plast- och pappersförpackningar samt budningstjänster för övriga förpackningar och returpapper. • Alternativ 3b: Separata kärl (2 st.) för matavfall och pappersförpackningar, tvåfackskärl (1 st.) för restavfall och plastförpackningar samt budningstjänster för övriga förpackningar och returpapper. • Alternativ 4: Separat kärl för olikfärgade påsar för pappers-, plast- och metallförpackningar, returpapper och restavfall för optisk sortering, separat kärl för matavfall och tvåfackskärl för glasförpackningar. Alternativen har valts för att spegla principiellt olika lösningar, vilka jämförs med varandra. Fysiska förutsättningar i bebyggelsen kan i praktiken begränsa möjligheterna att införa FNI i vissa fastigheter, där det i vissa fall, om förutsättningar finns, kan bli aktuellt att använda komplementsystem (se kapitel 3.3). I samtliga alternativ förutsätts att nuvarande system med vägning avvecklas, för att de olika alternativens funktion ska bli jämförbar. Matavfall förutsätts samlas in i papperspåsar avsedda för matavfallsinsamling. ÅVS:erna förutsätts finnas kvar i viss utsträckning och fungera som backup i situationer då kärlvolymen inte är tillräcklig för framförallt plast- och pappersförpackningar. På platserna för ÅVS:er förutsätts också insamling av skrymmande förpackningar ske, d.v.s. de fungerar också som en LIP. Kostnaderna för ÅVS/LIP beräknas inte. 3.2.1 Alternativ 1: Fyrfackskärl (2 st) Alternativ 1 innebär att nuvarande insamlingssystem för villor och fritidshus ersätts med två fyrfackskärl (370 liter) där matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper samlas in fastighetsnära. Tömning av det ena kärlet sker varannan vecka och av det andra var fjärde vecka, totala antalet tömningar per fastighet är 39 ggr/år4 och den tömda volymen vid fastigheten är 278 liter per vecka. 4 Ena kärlet töms varannan vecka vilket innebär 26 ggr/år och det andra kärlet töms var 4:e vecka vilket innebär tömning 13 ggr/år 558/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Ett exempel på indelning av fraktioner skulle kunna vara att matavfall, pappersförpackningar, returpapper och färgade glasförpackningar samlas in i kärl 1 som töms varannan vecka och restavfall, plastförpackningar, metallförpackningar och ofärgade glasförpackningar samlas in i kärl 2 som töms var fjärde vecka. Figur 6 Fyrfackskärl med fack för åtta fraktioner, här med påhängsbehållare för lampor och småbatterier. Foto: PWS AB I Tabell 8 presenteras för- och nackdelar med hantering av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i ett system med två stycken fyrfackskärl för villor och fritidshus. Aspekterna insamlingsresultat, miljö och service är avgörande för nyttan med insamlingssystemet och har därför markerats med grönt. Tabell 8 För- och nackdelar med insamling i fyrfackskärl i villa och fritidshus Fördelar Nackdelar Insamlingsresultat Hög valitet på insamlat avfall Hög ällsorteringsgrad Miljö Lätt att göra valitets ontroller av oemballerade förpac ningar och returpapper och ge åter oppling till ens ilda hushåll för förbättrad sortering då systemet innebär manuell tömning ationell insamlingslogisti där flera fra tioner hämtas samtidigt innebär begränsade utsläpp från transporterna, varje fastighet besö s 39 ggr/år Förpac ningar och returpapper an lämnas löst vil et gör att behovet av plastpåsar blir lågt jämfört med oli färgade påsar Service Alla fra tioner hämtas i samma system, utan Kärlen an upplevas som stora att innebära fler ärl på/vid fastigheten Med två ärl blir det lätt för unden att veta när tömningen s a s e jämfört med fler ärl Hushåll behöver inte lagra utsorterade förpac ningar och returpapper i bostaden 559/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Oemballerat avfall i separata fac är tydligt och pedagogis t Kunden slipper arbetet med att ”buda” för hämtning av vissa fra tioner Arbetsmiljö Fyrfac sbilar finns endast som ba lastande fordon, vil et innebär att ärlen behöver hanteras manuellt vid tömning. Manuell tömning an bli tungt speciellt vintertid. Ba lastartömning innebär stora ris er för personal vid arbete ba om fordonet vid större vägar med höga hastigheter Tekniska begränsningar Omlastning och mellanlagring behöver s e på samma plats för samtliga fra tioner för effe tiv insamlingslogisti De särs ilt utformade fyrfac s ärlen begränsar möjligheterna till att utö a antalet fra tioner i framtiden Fyrfac s ärl måste tömmas med särs ilda fyrfac ade fordon Fyrfac sfordon har mer rörliga delar och mer hydrauli som räver underhåll och utbyte Enfac s ärl vid t.ex. gemensamma insamlingsplatser eller små flerbostadshus an inte tömmas med fyrfac sfordon för alla fra tioner, vil et an inver a på logisti en Insamlingen i oli a fac innebär att fordonet inte an fyllas li a effe tivt. Ekonomi Begränsat antal besö med sopbilen vid varje Investeringar rävs i särs ilda ärl fastighet och hämtning av flera fra tioner samtidigt Ingen investering rävs i anläggning för Entreprenören måste investera i dyrare sortering av oli färgade påsar fyrfac sfordon Lägre prestation vid insamling med ba lastare Kommuner som infört fyrfackssystemet uppvisar ett bra insamlingsresultat med hög källsorteringsgrad och hög kvalitet5. Systemet innebär endast två kärl som kan ta samtliga fraktioner, vilket gör det relativt lätt att få plats med kärlen på fastigheten. Eftersom förpackningarna och returpappret lämnas löst får användaren visuell återkoppling vid sorteringen, vilket gör systemet tydligt. 5 PM Uppnådda resultat med fastighetsnära insamling av förpackningar, Avfall Sverige 2023 560/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Systemet kräver heller ingen arbetsinsats för kunden i form av att buda för att få hämtat eller hålla rätt på många olika hämtningsdagar för olika kärl. Fyrfacksystemet kräver investering i mer avancerade kärl och fordon för villor och fritidshus. Samtidigt kan kostnader hållas nere eftersom antalet hämtningstillfällen per fastighet kan begränsas till 39 gånger/år. Fyrfacksbilar finns endast i baklastande utförande, vilket vid större vägar med höga hastigheter innebär stora risker för personalen. Möjligheten att tömma andra typer av behållare med fyrfackfordonen är begränsad. Vilka fack som används till vilka fraktioner i fyrfackskärlen blir styrande för möjligheten att tömma traditionella enfackskärl. Detta är av betydelse för logistiken i insamlingen, där exempelvis separata behållare för förpackningar och returpapper vid gemensamhetslösningar kan behöva tömmas med samma bil som samlar in avfall från lägenheter. 3.2.2 Alternativ 2: Tvåfackskärl (4 st) Alternativ 2 innebär att nuvarande insamlingssystem för villor och fritidshus ersätts med fyra tvåfackskärl där matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper samlas in fastighetsnära. Totalt besöks varje villa 56 ggr/år6 av sopbilen och den tömda volymen vid fastigheten blir 258 liter per vecka vid insamling i 240 liters kärl. Ett exempel på vilka fraktioner som skulle kunna samlas in med olika hämtningsintervall är att matavfall och pappersförpackningar hämtas varannan vecka, restavfall, plastförpackningar, returpapper och metallförpackningar hämtas var fjärde vecka och färgade och ofärgade glasförpackningar hämtas en gång i kvartalet. Figur 7 Fyra stycken tvåfackskärl med fack för sammanlagt åtta fraktioner. Exempel från Västervik. Foto: Amalina Natur & Miljökonsult 6 Kärl 1 töms varannan vecka och kärl 2 var fjärde vecka, kärl 3 var fjärde vecka och kärl 4 en gång i kvartalet vilket betyder att varje villafastighet besöks totalt 56 ggr/år. 561/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 I Tabell 9 presenteras för- och nackdelar med hantering av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i ett system med fyra stycken tvåfackskärl för villor och fritidshus. Aspekterna insamlingsresultat, miljö och service är avgörande för nyttan med insamlingssystemet och har därför markerats med grönt. Tabell 9 För- och nackdelar med insamling i fyra stycken tvåfackskärl i villa och fritidshus Fördelar Nackdelar Insamlingsresultat Sannoli t7 hög ällsorteringsgrad av förpac ningar och returpapper Sannoli t8 hög valitet på utsorterade förpac ningar Miljö Förpac ningar och returpapper an lämnas löst Sidlastartömning innebär att felsortering inte vil et gör att behovet av plastpåsar blir lågt upptäc s innan tömning av ärlet s er i bilen, jämfört med oli färgade påsar vil et an påver a lassens valitet Felsortering vid sidlastartömning an Många transporter med sopbil för att upptäc as genom att använda amera för att ombesörja insamlingen av samtliga fra tioner överva a tömningen av ärlet in i bilen, vil et från villor och fritidshus, varje fastighet besö s gör att åter oppling an s e till ens ilda hushåll 56 ggr/år vil et är det högsta antal gånger en för förbättrad valitet fastighet besö s av jämförda alternativ Service Hushåll behöver inte lagra utsorterade Det an upplevas som många ärl att ha på förpac ningar och returpapper i bostaden fastigheten Oemballerat avfall i separata fac / ärl är tydligt Fyra ärl an uppfattas som negativt ur och pedagogis t användarperspe tiv vid sortering av avfallet jämfört med färre ärl som ger en större överblic barhet Kunden slipper arbetet med att ”buda” för Fyra ärl räver större utrymme på fastigheten9 hämtning av vissa fra tioner Fler tömningstillfällen med tömningsschema att hålla rätt på för hushållen, vil et an uppfattas som negativt ur ett användarperspe tiv Arbetsmiljö Ingen manuell hantering av ärl vid tömning Sidlastartömning gör det lättare att undvi a ris er för personalen, då arbete utanför fordonet är begränsat Tekniska begränsningar Te ni för tömning av tvåfac s ärl med Erfarenheter av insamling av förpac ningar i sidlastare10 har utvec lats och finns i drift på tvåfac s ärl med tvåfac ad sidlastare sa nas mar naden vil et gör att det går att fortsätta med insamling med sidlastare i regionen 7 Begränsade erfarenheter från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner. 8 Begränsade erfarenheter från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner. 9 Fyra tvåfackskärl kräver en längd av 2,4 meter vid kärlen uppställda bredvid varandra och ett mellanrum mellan kärlen på 10 cm. Jämförelse kan göras med två fyrfackskärl som kräver en längd av 1,6 m. 10 En lösning som möjliggör tömning av tvåfackskärl med sidlastare används i t.ex. Lycksele. 562/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Standard ärl med mellanvägg an användas. Detta alternativ medför fler tömningstillfällen än Loc en behöver doc vara av ”butterfly” modell övriga alternativ, vil et betyder större ris för olyc or när sidlastaren stannar vid trafi erad väg för att tömma ärl Enfac s ärl vid t.ex. gemensamma insamlingsplatser eller små flerbostadshus an delvis betjänas på samma turer som hämtning från ens ilda fastigheter där samma fordonstyp används Tömning av ärlen an s e med både sidlastande och ba lastande fordon Insamling med tvåfac sbilar gör att fordonet an fyllas mer effe tivt jämfört med fyrfac sbilarna Ekonomi Tvåfac ade sidlastare an användas, vil et Investeringar rävs i fyra ärl per fastighet begränsar investeringarna (för entreprenören) jämfört med ett fyrfac ssystem Högre prestation vid insamling med sidlastare Fler hämtningar per år än i övriga alternativ än med ba lastare med tömning av ärl Ingen investering rävs i anläggning för sortering av oli färgade påsar Insamlingsresultatet kan sannolikt, baserat på erfarenheter från andra kommuner, bli bra med hög källsorteringsgrad och hög kvalitet på insamlade fraktioner. Erfarenheterna från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner är dock begränsade till försök, insamling av vissa fraktioner och i någon kommun sker insamling av samtliga fraktioner med hög anslutningsgrad. Erfarenheter av insamling av förpackningar i tvåfackskärl med tvåfackad sidlastare saknas. Tvåfackssystemet innebär ur ett användarperspektiv fler kärl på tomten, fler tömningstillfällen att hålla rätt på och vid sortering kan fyra kärl för insamling ge en sämre överblickbarhet än fyrfackssystemet. Systemet innebär att hushållen inte behöver lagra utsorterade fraktioner i bostaden. Kostnaderna för insamlingen från villor och fritidshus ökar jämfört med fyrfackssystemet till följd av ökade transporter eftersom varje fastighet har fyra kärl som inte kan tömmas av samma fordon, vilket medför att varje fastighet måste besökas 56 ggr/år. Kostnaderna begränsas genom att konventionella kärl med mellanvägg samt standardfordon kan användas. En lösning som möjliggör tömning av tvåfackskärl med sidlastare har tagits fram och används idag för insamling av mat- och restavfall i Lycksele. Erfarenheterna från tömning av tvåfackskärl med sidlastare är ännu begränsade. I standardutförande töms tvåfackskärl med baklastande insamlingsfordon. 563/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 3.2.3 Alternativ 3a: Tvåfackskärl (2 st) och budningstjänster Alternativ 3a innebär att nuvarande insamlingssystem för villor och fritidshus ersätts med två stycken tvåfackskärl kombinerat med budning av tre förpackningsfraktioner och returpapper. Totalt besöks varje villa ca 52 ggr/år11 av sopbilen/budningsbilen och den tömda volymen vid fastigheten blir 210 liter per vecka, vid insamling i 240 liters kärl. Ett exempel på vilka fraktioner som skulle kunna samlas in med de olika tömningsintervallen i tvåfackskärlen är att matavfall och pappersförpackningar hämtas varannan vecka medan restavfall och plastförpackningar hämtas var fjärde vecka. Budningen sker genom att de tre förpackningsfraktionerna och returpappret läggs i separata mindre behållare med en volym av ca 30 liter med lock. Behållarna ställs ut vid hämtstället för kärlen, töms manuellt och sedan ställs behållarna tillbaka på tömningsplatsen. Hämtningen sker efter avrop men är styrd till bestämda dagar. Tömningen sker genom att boxens innehåll manuellt töms över till kärl för respektive fraktion som finns uppställda i en mindre lastbil. I Tabell 10 presenteras för- och nackdelar med hantering av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i tvåfackskärl kombinerat med budning av tre förpackningsfraktioner och returpapper för villor och fritidshus. Aspekterna insamlingsresultat, miljö och service är avgörande för nyttan med insamlingssystemet och har därför markerats med grönt. Tabell 10 För- och nackdelar med insamling i två stycken tvåfackskärl tillsammans med budningstjänster för villa och fritidshus Fördelar Nackdelar Insamlingsresultat Sannoli t12 hög ällsorteringsgrad av mat och Osä er ällsorteringsgrad för fra tioner som restavfall, plast och pappersförpac ningar. behöver budas Sannoli t13 hög valitet på utsorterade förpac ningar Miljö Felsortering vid sidlastartömning an Sidlastartömning innebär att felsortering inte upptäc as genom att använda amera för att upptäc s innan tömning av ärlet s er i bilen, överva a tömningen av ärlet in i bilen, vil et vil et an påver a lassens valitet gör att åter oppling an s e till ens ilda hushåll för förbättrad valitet Lätt att göra valitets ontroller av de Fler transporter med sopbil och lastbil för att oemballerade förpac ningarna och ombesörja insamlingen av samtliga fra tioner returpappret som samlas in i behållarna som jämfört med fyrfac ssystemet och det optis a budas systemet, varje fastighet besö s 52 ggr/år Förpac ningar och returpapper an lämnas löst Transporterna för fra tionerna med budning vil et gör att behovet av plastpåsar blir lågt ris erar innebära ett li nande örmönster som jämfört med oli färgade påsar för sopbilen vil et gör att ingen besparing i transportarbetet s er 11 Kärl 1 töms varannan vecka, kärl 2 var fjärde vecka och budningsbilen besöker fastigheten var fjärde vecka vilket totalt ger att fastigheten besöks 52 ggr/år. 12 Begränsade erfarenheter från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner. 13 Begränsade erfarenheter från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner. 564/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Transporterna för fra tionerna som budas s er Budningstjänsterna ris erar innebära fler med mindre lastbil, vil et ger mindre utsläpp transporter till och från avlämningsplatsen för per örd ilometer jämfört med en sopbil avfallet p.g.a. att färre hushåll an betjänas på en dag jämfört med system med ärl men även att ärlen i lastbilen ris erar bli fulla efter relativt få hushåll Personbilstransporter till ÅVS ris erar fortsätta för fra tionerna som s a budas samtidigt som systemet innebär att lastbilen å er runt för insamling vid hushållen Service Innebär endast två ärl på fastigheten jämfört Hushåll behöver lagra fra tionerna som med dagens system hämtas genom budning i bostaden Med två ärl blir det lättare för unden att veta Kunden måste själv ombesörja att ”buda” för när tömningen s a s e jämfört med fyra hämtning av vissa fra tioner styc en tvåfac s ärl Oemballerat avfall i separata fac eller Kan vara tungt för unden att bära ut behållarna är tydligt och pedagogis t behållarna som budas inför tömning. Det an vara begränsande för en del under att unna använda systemet Alternativet innebär den lägsta tömda volymen av samtliga alternativ Arbetsmiljö Ingen manuell hantering av tvåfac s ärlen vid Tungt manuellt arbete med att lyfta, bära och tömning tömma behållarna14 som budas, vil et medför ris för s ador på personalen Sidlastartömning gör det lättare att undvi a is för stora mängder avfall15 i behållarna ris er för personalen vid tömning av som budas och som måste bäras och tömmas tvåfac s ärlen, då arbete utanför fordonet är manuellt begränsat Tömning av de budade fra tionerna innebär arbete ba om bilen och an innebära ris er vid star t trafi erade vägar och vägar med höga hastigheter Behållarna som budas ris erar vintertid att stå i vägen för plogning eller bli översnöade/övers ottade Tekniska begränsningar Te ni för tömning av tvåfac s ärl med Erfarenheter av insamling av förpac ningar i sidlastare har utvec lats och finns i drift på tvåfac s ärl med tvåfac ad sidlastare sa nas mar naden vil et gör att det går att fortsätta med insamling med sidlastare i regionen Standard ärl med mellanvägg an användas. Volymen vid varje tömningstillfälle för tunga Loc en behöver doc vara av ”butterfly” modell fra tioner som samlas in genom budning måste begränsas för att inte innebära för tunga lyft 14 Framförallt behållarna innehållande glasförpac ningar och returpapper som ris erar bli tunga 15 De stora mängderna beror på att systemet ommer att nyttjas av samtliga villor och fritidshus och att fra tionerna uppstår ontinuerligt 565/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Enfac s ärl vid t.ex. gemensamhetslösningar Utvec lingsbehov föreligger av behållare och eller små flerbostadshus an delvis betjänas på fordon för budning av a tuella fra tioner. samma turer som hämtning från ens ilda Samtliga steg behöver i detalj tän as igenom fastigheter för mat och restavfall, plast och och provas ut för att fungera så optimalt som pappersförpac ningar möjligt Tömning av ärlen an s e med både Erfarenheter sa nas av budningstjänster för sidlastande och ba lastande fordon tyngre förpac ningsfra tioner och returpapper i stor s ala Insamling med tvåfac sbilar gör att fordonet Enfac s ärl för glas och metallförpac ningar an fyllas mer effe tivt jämfört med samt returpapper vid t.ex. fyrfac sbilarna gemensamhetslösningar eller små flerbostadshus an inte betjänas på samma turer som hämtning från ens ilda fastigheter Ekonomi Tvåfac ade fordon an användas för tömning Kostnaderna för insamling av de budade av tvåfac s ärlen, vil et begränsar fra tioner blir höga p.g.a. att det är svårt att investeringarna (för entreprenören) jämfört s apa en effe tiv logisti med ett fyrfac ssystem Investering rävs bara för två tvåfac s ärl Hantering och tömning av de budade fra tionerna blir ostsam eftersom de sammantagna arbetsmomenten är tids rävande och ineffe tiva Kostnaden för investeringen i behållare för de budade fra tionerna är låg Insamlingen av de budade fra tionerna an s e med en lastbil som är billigare vid in öp jämfört med en sopbil Högre prestation vid insamling med sidlastare än med ba lastare Ingen investering rävs i anläggning för sortering av oli färgade påsar Insamlingsresultatet kan sannolikt, baserat på erfarenheter från andra kommuner, bli bra med hög källsorteringsgrad och hög kvalitet på de insamlade fraktioner i tvåfackskärlen. Sannolikt blir kvaliteten för de budade fraktionerna också hög. För de budade fraktionerna är källsorteringsgraden dock mer osäker då systemet kan riskera upplevas för omständligt. Erfarenheter av insamling av förpackningar i tvåfackskärl med tvåfackad sidlastare saknas. Upplägget med budning kan ur servicesynpunkt upplevas mindre användarvänligt med tunga lyft för kunden, att kunden behöver ”buda” för hämtning och att fraktionerna behöver lagras i bostaden i större utsträckning än för övriga analyserade system. Erfarenheter saknas gällande budning av tyngre fraktioner i stor skala. Det tunga manuella arbetet innebär en dålig arbetsmiljö med risk för skador på personalen. Samtidigt är hanteringen kostsam p.g.a. sämre möjligheter till 566/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 god logistik och att de sammantagna arbetsmomenten bedöms vara tidskrävande och ineffektiva. Budningstjänsten riskerar innebära många transporter, vilket är negativt ur miljösynpunkt. 3.2.4 Alternativ 3b: Separata kärl för mat- och restavfall, tvåfackskärl (1 st) och budningstjänster Alternativ 3b innebär att befintliga kärl för mat- och restavfall behålls initialt16, ett tvåfackskärl (240 liter) tillkommer och kombineras med budning av tre förpackningsfraktioner och returpapper. Skillnaden jämfört med alternativ 3a är att matavfall och pappersförpackningar samlas in i de separata kärl som villor och fritidshus redan har idag (140 resp. 190 liter). Totalt besöks varje villa ca 52 ggr/år17 av sopbilen och den tömda volymen vid fastigheten blir 255 liter per vecka. I Tabell 11 presenteras för- och nackdelar med insamling av matavfall och pappersförpackningar i separata kärl; restavfall och plastförpackningar i ett tvåfackskärl och budning av glas- och metallförpackningar och returpapper som samlas in i mindre behållare (ca 30 liter). Aspekterna insamlingsresultat, miljö och service är avgörande för nyttan med insamlingssystemet och har därför markerats med grönt. Tabell 11 För- och nackdelar med insamling i separata kärl för mat och restavfall, tvåfackskärl (1 st) tillsammans med budningstjänster för villa och fritidshus Fördelar Nackdelar Insamlingsresultat Sannoli t18 hög ällsorteringsgrad av mat och Osä er ällsorteringsgrad för fra tioner som restavfall, plast och pappersförpac ningar. behöver budas Sannoli t19 hög valitet på utsorterade förpac ningar Miljö Felsortering vid sidlastartömning an Sidlastartömning innebär att felsortering inte upptäc as genom att använda amera för att upptäc s innan tömning av ärlet s er i bilen, överva a tömningen av ärlet in i bilen, vil et vil et an påver a lassens valitet gör att åter oppling an s e till ens ilda hushåll för förbättrad valitet Lätt att göra valitets ontroller av de Fler transporter med sopbil och lastbil för att oemballerade förpac ningarna och ombesörja insamlingen av samtliga fra tioner returpappret som samlas in i behållarna som jämfört med fyrfac ssystemet och det optis a budas systemet, varje fastighet besö s 52 ggr/år Förpac ningar och returpapper an lämnas löst Transporterna för fra tionerna med budning vil et gör att behovet av plastpåsar blir lågt ris erar innebära ett li nande örmönster som jämfört med oli färgade påsar för sopbilen vil et gör att ingen besparing i transportarbetet s er 16 För abonnenter i Örnsköldsviks kommun som saknar matavfallskärl så tillkommer inköp av dessa 17 De två separata kärlen töms varannan vecka, tvåfackskärlet var fjärde vecka och budningsbilen besöker fastigheten var fjärde vecka vilket totalt ger att fastigheten besöks 52 ggr/år. 18 Begränsade erfarenheter från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner. 19 Begränsade erfarenheter från insamling av förpackningar med tvåfackssystem i andra kommuner. 567/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Transporterna för fra tionerna som budas s er Budningstjänsterna ris erar innebära fler med mindre lastbil, vil et ger mindre utsläpp transporter till och från avlämningsplatsen för per örd ilometer jämfört med en sopbil avfallet p.g.a. att färre hushåll an betjänas på en dag jämfört med system med ärl men även att ärlen i lastbilen ris erar bli fulla efter relativt få hushåll Personbilstransporter till ÅVS ris erar fortsätta för fra tionerna som s a budas samtidigt som systemet innebär att lastbilen å er runt för insamling vid hushållen Service Två tömningstillfällen gör det lättare för unden Innebär tre ärl på fastigheten (istället för två att veta när tömningen s a s e jämfört med tvåfac s ärl som i alt 3a) fyra styc en tvåfac s ärl Oemballerat avfall i separata fac eller Hushåll behöver lagra fra tionerna som behållarna är tydligt och pedagogis t hämtas genom budning i bostaden Kunden måste själv ombesörja att ”buda” för hämtning av vissa fra tioner Kan vara tungt för unden att bära ut behållarna som budas inför tömning. Det an vara begränsande för en del under att unna använda systemet Arbetsmiljö Ingen manuell hantering av tvåfac s ärlen vid Tungt manuellt arbete med att bära och tömma tömning behållarna20 som budas, vil et medför ris för s ador på personalen Sidlastartömning gör det lättare att undvi a is för stora mängder avfall21 i behållarna ris er för personalen vid tömning av som budas och som måste bäras och tömmas tvåfac s ärlen, då arbete utanför fordonet är manuellt begränsat Tömning av de budade fra tionerna an innebära ris er vid star t trafi erade vägar och vägar med höga hastigheter Behållarna som budas ris erar vintertid att stå i vägen för plogning eller bli översnöade/övers ottade Tömning av ett extra ärl jämfört med alternativet med två tvåfac s ärl (alt 3a) Tekniska begränsningar Te ni för tömning av tvåfac s ärl med Erfarenheter av insamling av förpac ningar i sidlastare22 har utvec lats och finns i drift på tvåfac s ärl med tvåfac ad sidlastare sa nas mar naden vil et gör att det går att fortsätta med insamling med sidlastare i regionen 20 Gäller framförallt behållarna innehållande glasförpac ningar och returpapper, 21 De stora mängderna beror på att systemet ommer att nyttjas av samtliga villor och fritidshus och att fra tionerna uppstår ontinuerligt 22 En lösning som möjliggör tömning av tvåfac s ärl med sidlastare används i t.ex. Lyc sele. 568/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Enfac s ärl och tvåfac s ärl an tömmas med Volymen vid varje tömningstillfälle för tunga samma sidlastande tvåfac sbil fra tioner som samlas in genom budning måste begränsas för att inte innebära för tunga lyft Standard ärl med mellanvägg an användas Utvec lingsbehov föreligger av behållare och för tvåfac s ärlen. Loc en behöver doc vara fordon för budning av a tuella fra tioner. av ”butterfly” modell Samtliga steg behöver i detalj tän as igenom och provas ut för att fungera så optimalt som möjligt Enfac s ärl vid t.ex. gemensamhetslösningar Erfarenheter sa nas av budningstjänster för eller små flerbostadshus an delvis betjänas på tyngre förpac ningsfra tioner och returpapper i samma turer som hämtning från ens ilda stor s ala fastigheter för mat och restavfall, plast och pappersförpac ningar Tömning av ärlen an s e med både Enfac s ärl för glas och metallförpac ningar sidlastande och ba lastande fordon samt returpapper vid t.ex. gemensamhetslösningar eller små flerbostadshus an inte betjänas på samma turer som hämtning från ens ilda fastigheterna Insamling med tvåfac sbilar gör att fordonet an fyllas mer effe tivt jämfört med fyrfac sbilarna Ekonomi Befintliga ärl för insamling av mat och Kostnaderna för insamling av de budade restavfall an användas initialt, vil et gör att fra tioner blir höga p.g.a. att det är svårt att investeringar av ärl för de fra tionerna an s apa en effe tiv logisti begränsas vid införandet Tvåfac ade fordon an användas för tömning Hantering och tömning av de budade av tvåfac s ärlen, vil et begränsar fra tionerna blir ostsam eftersom de investeringarna (för entreprenören) jämfört sammantagna arbetsmomenten är med ett fyrfac ssystem tids rävande och ineffe tiva Den initiala investeringen i ärl begränsas till ett Lägre prestation vid tömning av två separata tvåfac s ärl och ompletterande matavfalls ärl ärl jämfört med ett tvåfac s ärl i rns öldsvi Kostnaden för investeringen i behållare för de budade fra tionerna är låg Insamlingen av de budade fra tionerna an s e med en lastbil som är billigare vid in öp än en sopbil Högre prestation vid insamling med sidlastare än med ba lastare Ingen investering rävs i anläggning för sortering av oli färgade påsar I likhet med alternativ 3a så innebär alternativet sannolikt ett bra insamlingsresultat för insamlade fraktioner i de separata kärlen och i tvåfackskärlet medan källsorteringsgraden är mer osäker för fraktionerna som behöver budas. Upplägget kan vidare i likhet med alternativ 3a upplevas mindre användarvänligt för hushållen, innebära en dålig arbetsmiljö för 569/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 hämtningspersonalen samt att budningen innebär en kostsam hantering. Jämfört med alternativ 3a är skillnaden i huvudsak att befintliga mat- och restavfallskärl kan behållas vilket initialt innebär en lägre investeringskostnad, men som är av mindre betydelse över tid. 3.2.5 Alternativ 4: Olikfärgade påsar med separat kärl för matavfall och tvåfackskärl för glasförpackningar Alternativ 4 innebär insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering av restavfall, plast-, metall- och pappersförpackningar samt returpapper. Det separata kärlet för matavfall (140 liter) behålls och för abonnenter i Örnsköldsviks kommun som saknar matavfallskärl så tillkommer det. Färgade och ofärgade glasförpackningar samlas in i ett separat tvåfackskärl (240 liter) eftersom dessa fraktioner inte idag kan hanteras genom optisk sortering23. Befintliga restavfallskärl byts för majoriteten av hushållen mot större (370 liter), för att förpackningar och returpapper ska få plats. Tömning av kärlet för de olikfärgade påsarna och kärlet för matavfallet sker vid samma insamlingstur i en sidlastande tvåfacksbil. Totalt besöks varje villa 30 ggr/år24 av sopbilen och den tömda volymen är 273 liter per vecka. Den optiska sorteringen förutsätts ske i en anläggning som ägs av kommunerna. Figur 8 Köksskåp med källsorteringsutrustning för förpackningar och returpapper i olikfärgade påsar. Foto: Optibag AB I Tabell 12 presenteras för- och nackdelar med insamling i separat kärl för olikfärgade påsar av restavfall, plast-, metall- och pappersförpackningar samt returpapper; ett separat kärl för matavfall och ett tvåfackskärl för glasförpackningar. Aspekterna insamlingsresultat, miljö och service är avgörande för nyttan med insamlingssystemet och har därför markerats med grönt. 23 Idag finns ingen färdig lösning för insamling av glas i det optiska systemet, utvecklingsarbete av påse för att samla in glas pågår 24 Matavfallskärlet och kärlet för de olikfärgade påsarna töms varannan vecka och tvåfackskärlet för glasförpackningar töms ven gång i kvartalet, vilket betyder att varje villafastighet måste besökas totalt 30 ggr/år. 570/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Tabell 12 För- och nackdelar med insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering av restavfall, plast-, metall- och pappersförpackningar samt returpapper, separat behållare för matavfall och separat tvåfackskärl för glasförpackningar Fördelar Nackdelar Insamlingsresultat Hög ällsorteringsgrad på matavfall och Lägre valitet på utsorterade förpac ningar och sannoli t hög ällsorteringsgrad på returpapper i oli färgade påsar än vid glasförpac ningar som samlas in i separata insamling i separata behållare/fac ärl/fac Hög valitet på matavfall och sannoli t hög is för lägre ällsorteringsgrad av valitet på glasförpac ningar som samlas in i förpac ningar och returpapper i oli färgade separata ärl/fac påsar än vid insamling i separata behållare/fac Miljö Transportbehovet är begränsas till att varje Användning av plastpåsar i systemet innebär fastighet besö s 30 ggr/år, vil et är det lägsta en miljöbelastning antal gånger en fastighet besö s av jämförda alternativ Felsortering och lämnande av löst avfall i ärlet Sidlastartömning innebär att felsortering inte för oli färgade påsar vid sidlastartömning an upptäc s innan tömning av ärlet s er i bilen, delvis upptäc as genom att använda amera vil et an påver a lassens valitet. Insamling i för att överva a tömningen av ärlet in i bilen, oli färgade påsar25 försvårar oc så möjligheten vil et gör att åter oppling delvis an s e till till valitets ontroll ens ilda hushåll för förbättrad valitet is för att påsar går sönder vid insamling och eventuell omlastning vil et försvårar sortering och medför ris för förluster av material i sorteringsanläggningen Begränsad omprimering an ge ett ö at transportbehov. Komprimeringen i fordonen måste begränsas för att mins a ris en för att påsar går sönder eller blir svåra att separera Sorteringsanläggningen räver energi för driften, anläggningen behövs inte i övriga alternativ Service Hushåll behöver inte lagra utsorterade Allt avfall som läggs i ärlet för optis sortering förpac ningar och returpapper i bostaden i måste vara förpac at i plastpåse större utsträc ning Flexibelt volymutnyttjande i ärlet för Systemet an upplevas otydligt då påsfärgerna fra tionerna som samlas in i de oli färgade behöver läras in och då utsorterat avfall är påsarna förpac at och inte synligt i behållarna Vid behov an antalet fra tioner utö as i Tillgång till de oli färgade påsarna är framtiden, genom att omplettera med avgörande för att systemet s a fungera ytterligare påsfärger Alternativet med optis sortering innebär den Glasförpac ningar an inte hanteras i det största tömda volymen av jämförda alternativ optis a systemet utan insamling behöver s e i ett separat tvåfac s ärl 25 Möjlighet finns att ha mer genomskinliga påsar med mönster, där den optiska sorteringen istället för färg läser av ett mönster vilket kan underlätta kvalitetskontroller något 571/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Två tömningstillfällen gör det lättare för unden Matavfall lämnas i ett separat ärl för att att veta när tömningen s a s e jämfört med sä erställa valiteten, vil et innebär ett extra fyra styc en tvåfac s ärl ärl på fasigheten för denna fra tion Kunden slipper arbetet med att ”buda” för hämtning av vissa fra tioner Arbetsmiljö Ingen manuell hantering av ärl vid tömning Distribution av påsar för flera fra tioner blir mer omfattande än för enbart en fra tion (matavfall) Sidlastartömning gör det lättare att undvi a ris er för personalen, då arbete utanför fordonet är begränsat Tekniska begränsningar Vid insamling i oli färgade påsar i samma ärl Komprimeringen i fordonen måste begränsas nyttjas ärlvolymen mer effe tivt än om alla för att mins a ris en för att påsar går sönder fra tioner samlas in i separata ärl/fac eller blir svåra att separera för fra tionen optis sortering Standard ärl och sidlastande standardfordon Erfarenheter av insamling av förpac ningar i an användas för tömning av separata ärl tvåfac s ärl med tvåfac ad sidlastare sa nas Loc en behöver doc vara av ”butterfly” modell för tvåfac s ärlet Te ni för tömning av tvåfac s ärl med sidlastare26 har utvec lats och finns i drift på mar naden vil et gör att det går att fortsätta med insamling med sidlastare i regionen Enfac s ärl vid t.ex. gemensamma insamlingsplatser eller små flerbostadshus an betjänas på samma turer som hämtning från ens ilda fastigheter Tömning av ärlen an s e med både sidlastande och ba lastande fordon Ekonomi Begränsat behov av investering i ärl27 då fem Höga ostnader för plastpåsar av fra tionerna samlas in i samma ärl 26 En lösning som möjliggör tömning av tvåfackskärl med sidlastare används i t.ex. Lycksele. 27 Initialt begränsas investeringskostnaden eftersom nuvarande matavfallskärl27 kan behållas. För en del villor kan befintliga restavfallskärl användas även för förpackningar och returpapper. Investering i större kärl för de olikfärgade påsarna och som ersätter restavfallskärlet behövs dock för flertalet villor och fritidshus 572/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Fördelar Nackdelar Begränsade investeringar för Idag finns ingen optis sorteringsanläggning insamlingsentreprenören, som an använda inom rimligt avstånd, utan ommunerna måste tvåfac ade sidlastande fordon. troligen själva investera i anläggningen Högre prestation vid insamling med sidlastare Ingen investering rävs i fyrfac s ärl och än med ba lastare fyrfac sbilar Begränsade insamlings ostnader då fastigheterna besö s mer sällan än för övriga alternativ Insamlingsresultatet från fraktioner som samlas in i olikfärgade påsar uppvisar en lägre kvalitet än vid insamling i separata behållare/fack. Det finns också risk för en lägre källsorteringsgrad. Erfarenheterna i Sverige från insamling av förpackningar i olikfärgade påsar och optisk sortering är begränsade till anläggningen i Eskilstuna. Erfarenheter av insamling av förpackningar i tvåfackskärl med tvåfackad sidlastare saknas. För villahushållen innebär insamling i olikfärgade påsar att avfall inte får läggas löst i kärlet utan allt avfall måste förpackas i särskilda påsar, vilket kan upplevas som opraktiskt. Vid optisk sortering i flera fraktioner behövs en relativt stor tömd kärlvolym för merparten av abonnenterna när insamlingen av förpackningar ska ske fastighetsnära. En del hushåll kommer att kunna behålla den kärlstorlek som de har idag p.g.a. att hushållet är litet eller redan idag har valt ett relativt stort kärl. Sammantaget bedöms dock merparten av restavfallskärlen behöva bytas till större storlekar. Matavfallskärlen kommer kunna behållas, med komplettering för hushåll som saknar matavfallsinsamling i Örnsköldsvik. Glasförpackningar som idag inte kan samlas in i det optiska systemet kräver ett separat tvådelat kärl. Kärlvolymen kan nyttjas mer effektivt vid insamling i olikfärgade påsar än om alla fraktioner samlas in i separata kärl/fack. Denna fördel kan vara viktig i riktigt trång bebyggelse med brist på ytor men är av mindre betydelse vid insamling från villor och fritidshus i Umeåregionen. Vid optisk sortering är det viktigt att avfallet inte komprimeras för hårt då det kan göra att påsarna går sönder eller blir svåra att separera i den optiska sorteringen. Ett införande av insamling i olikfärgade påsar för restavfall och metall-, pappers- och plastförpackningar samt returpapper från villor förutsätter att en sorteringsanläggning byggs i Umeåregionen. Med en central placering i regionen kan en gynnsam logistik skapas. 3.3 Komplementsystem Insamling av förpackningar i olika typer av gemensamhetslösningar innefattas enligt gällande lagstiftning i begreppet fastighetsnära insamling och uppfyller 573/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 därmed kravet på fastighetsnära insamling. Med utgångspunkt från detta och kriterier enligt kapitel 3.1 har projektgruppen i samråd med Miljö & Avfallsbyrån bedömt att insamling i separata kärl vid gemensamma insamlingsplatser för flera fastigheter är ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar och returpapper, där insamling med huvudsystemet inte bedöms kunna ske eller där fördelarna med komplementsystemet bedöms vara stora. Insamling av fraktioner i separata kärl vid gemensamma insamlingsplatser för flera fastigheter kan ske genom ett samarbete mellan fastighetsägare som har ordnat en gemensam avfallslösning eller vara ett upplägg som kommunen förordat. Idag har kommunerna i Umeåregionen haft olika syn på gemensamma insamlingsplatser där Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner verkat för att styra insamling av avfall från fritidshus till gemensamma insamlingsplatser med separata kärl där det ansetts lämpligt, medan Örnsköldsviks kommun har infört gemensamma insamlingsplatser med separata kärl28 där enskild hämtning inte kunnat införas. Inför val av inriktning för fritidshusens insamlingssystem bör erfarenheter utbytas mellan kommunerna. En bedömning behöver göras gällande varje enskild fastighet om insamlingen av avfall ska ske genom huvudsystemet eller genom ett komplementsystem. Det går inte att säga generellt hur många hushåll det bör vara för att en gemensam insamlingsplats med separata kärl ska ordnas istället för att fastigheterna ska ha egna kärl, utan en bedömning behöver göras för varje enskild plats med hänsyn till platsens placering, fysiska möjligheter på platsen och logistik för insamlingsfordonen. Där komplementsystemet bedöms vara aktuellt, bör hänsyn tas till logistiska förutsättningar och om tömning av komplementsystemet och huvudsystemet kan ske med samma fordon. Detta är av särskild betydelse för gemensamma insamlingsplatser på landsbygd och där tömningen innebär långa körsträckor. För att möjliggöra tömning med samma insamlingsfordon i komplementsystemet som i huvudsystemet kan kärlstorleken i komplementsystemet behöva begränsas. Komplementsystem analyseras inte närmare i denna utredning. 28 Eller krantömda behållare i Örnsköldsviks kommun 574/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 4 Omlastning vid FNI av förpackningar och returpapper Avfall som samlas in från kommunerna i ett framtida FNI-system behöver, liksom idag, i allmänhet omlastas inför vidare transport till behandling eller återvinning. Ju fler fraktioner som ska samlas in desto större blir behovet av omlastning. Om omlastning behöver ske och i så fall var beror av flera olika faktorer där de viktigaste är: • Logistik vid insamlingen, inklusive var insamlingsfordonen är stationerade, hur snabbt fordonen fylls under insamlingsturerna och var behandling/återvinning sker. • Typ av insamlingssystem och insamlingsfordon. • Antal fraktioner som samlas in. • Vilket underlag som finns för omlastningsstationerna. Kommunernas insamling av avfall i ett framtida FNI-system antas vara organiserad på samma sätt som nuvarande insamling av mat- och restavfall med gemensam entreprenad för Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner och med en separat entreprenad för Örnsköldsviks kommun. Insamlingen av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper förutsätts ske samordnat, till skillnad från nuvarande hantering enligt kapitel 2.3.6 där insamlade fraktioner samlas in och transporteras till flera olika anläggningar för omlastning eller behandling. Kommunernas insamling antas i nedanstående resonemang liksom i dagsläget delvis vara organiserad i tvåskift med chaufförsbyte under turerna, vilket är särskilt viktigt för att skapa effektiva insamlingsturer på landsbygd och mindre tätorter. I praktiken finns det ett flertal aspekter som behöver beaktas vid beslut om insamlingen ska ske genom skiftkörning eller inte. Skiftkörning enligt nuvarande modell bedöms vara fördelaktigt för logistiken både nu och i ett framtida FNI-system med samordnad insamling av flera fraktioner, utifrån regionens geografiska struktur och befolknings-/avfallsunderlag. Om kommunerna väljer att upphöra med skiftkörning så kan det eventuellt komma att påverka behovet av omlastningsstationer där risk finns att det kan behövas fler stationer än i dagsläget. Kostnadsberäkningar på omlastningsstationer för samtliga fraktioner i andra kommuner visar att det en anläggning kan kräva investeringar på i storleksordningen 10 Mkr beroende på förutsättningarna på platsen. Även driften blir svårare att utföra på ett rationellt sätt vid ett mindre underlag. Det finns även en risk att det begränsade underlag som det skulle kunna handla om gör att avfallet behöver lagras relativt länge för att transporten av avfallet till behandling/återvinning ska bli kostnadseffektiv, vilket kan innebära risk för lokal miljöpåverkan kring anläggningen och att avfallets kvalitet påverkas. Producentorganisationerna antas ha en mottagningsanläggning för förpackningar i Umeå. 575/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 4.1 Antal och placering av omlastningsstationer Vid samordnad insamling av flera fraktioner vid samma insamlingsturer bör samtliga fraktioner transporteras till samma anläggning, vilket är grundläggande för logistiken. Generellt bedöms insamlingsturerna i ett framtida FNI-system ta lika lång tid som i dagsläget eller längre, främst beroende på typ av insamlingsfordon. På turer där flera fraktioner samlas in samtidigt kommer insamlingsfordonet sannolikt fyllas snabbare. På vissa turer i tätbebyggda områden i Umeå och Örnsköldsvik bedöms detta kunna leda till att entreprenören efter lossning av insamlat avfall hinner med ytterligare en tur på samma dag. Även på turer på landsbygd och mindre tätorter kommer insamlingsfordonet att fyllas snabbare men med hänsyn till de längre körsträckorna bedöms detta inte skapa tidsmässigt utrymme för ytterligare en tur. För att omlastning ska kunna ske av samtliga insamlade fraktioner på samma anläggning med utformning enligt krav på exempelvis väderskyddad mottagning av förpackningar kommer betydande investeringar att behöva göras, varför det är fördelaktigt att omlasta på så få anläggningar som möjligt. Det bedöms inte finnas tillräckligt underlag för en kostnadseffektiv lokal omlastning i någon av de mindre kommunerna. Mot denna bakgrund bedöms omlastning av samtliga insamlade fraktioner från Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner behöva ske på en anläggning i Umeå och av avfall från Örnsköldsvik på en anläggning i Örnsköldsvik. Det bedöms inte vara meningsfullt att omlasta på fler platser. 4.2 FNI-systemets betydelse för omlastningslösningen Oavsett om den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och returpapper sker i fyrfackskärl eller tvåfackskärl eller om vissa fraktioner samlas in i olikfärgade påsar för optisk sortering är det eftersträvansvärt att de fraktioner som samlas in samtidigt kan omlastas på samma anläggning i Umeå respektive Örnsköldsvik. Enligt uppgift från Vakin kommer det tidigast 2030 att kunna finnas omlastningsstation på Dåva i anslutning till förbränningsanläggningen. Till dess kommer mat- och restavfall omlastas på Dåva och övriga fraktioner avlämnas hos mottagare i Umeå. Det kan även vara intressant att transportera vissa fraktioner direkt till producenternas mottagningsanläggning eller att transportera restavfall direkt till förbränningsanläggning utan omlastning. I så fall kan anpassningar behöva göras på den mottagande anläggningen så att samtliga fraktioner som samlas in med samma bil kan lämnas på anläggningen. I alternativet med optisk sortering kommer de fraktioner som ska genomgå optisk sortering alltid att behöva transporteras till sorteringsanläggningen i Umeå där de olika fraktionerna måste omlastas innan vidaretransport till behandling, återvinning eller producenternas mottagningsanläggning. Det betyder exempelvis att insamlade fraktioner från Örnsköldsvik efter 576/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 omlastning måste transporteras till Umeå innan de kan transporteras vidare och att insamlat restavfall från Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs inte kan transporteras direkt till förbränning. Vid hantering på omlastningsstationen behöver dessutom särskilt följande beaktas: • Vid insamling med fyrfacksfordon bör fraktionerna om möjligt kunna lämnas i direkt anslutning till varandra på omlastningsstationen. • Vid insamling i alternativ med budningstjänster behöver plats för uppställning och tömning av kärl med insamlade fraktioner från budningen ställas av och kunna tömmas med sopbil på omlastningsstationen. • Vid insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering behöver omlastningen ske på ett skonsamt sätt så att påsarna inte skadas eller blir smutsiga. 577/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 5 Kostnadsberäkningar Översiktliga kostnadsberäkningar har genomförts för alternativ med FNI av förpackningar och returpapper. Beräkningarna inkluderar kostnader för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper. Beräkningarna förutsätter kommunalt ansvar för insamling av förpackningar och avser fullt utbyggd FNI med 2023 års kostnadsläge. Enligt gällande lagstiftning får kommunerna ansvaret för insamling av förpackningar från 2024 och ersättning för kostnaderna för detta. Resultaten av beräkningarna redovisas för Umeåregionen som helhet nedan. I Bilaga 2 och Bilaga 3 redovisas beräknade årskostnader respektive investeringar per kommun. Samtliga kostnader presenteras utan moms. 5.1 Generella beräkningsförutsättningar Till grund för beräkningarna av kostnaderna ligger följande generella förutsättningar: • Beräkningarna bygger på basfakta om kommunerna, såsom antal invånare, antal hushåll och prestation (antal tömda kärl per dag) vid nuvarande insamling. • Administrativa kostnader för införande av FNI, såsom tillkommande kostnader för projektledning, planering och information har beräknats som en uppskattad engångskostnad på 100 kr/hushåll, baserat på erfarenheter från kommuner som har infört FNI, och har hanterats som en investering med avskrivningstid 10 år och internränta på 3 %29. • Anslutningsgraden till matavfallsinsamling och FNI är 100 %. Omfattningen av hemkompostering har inte beaktats i beräkningarna, eftersom det generellt inte påverkar insamlingskostnaderna i ett system med samordnad insamling av flera fraktioner. • I samtliga alternativ antas insamling ske vid gemensamma insamlingsplatser med nuvarande omfattning. Detta avser främst fritidshus. Insamlingen från dessa gemensamma insamlingsplatser sker i separata kärl för respektive fraktion och samordnat med insamling från övriga villor och fritidshus, utom i alternativet med fyrfacksfordon där insamlingen från gemensamma insamlingsplatser förutsätts ske samordnat med insamlingen från flerbostadshus. • Insamlade mängder vid FNI antas för respektive fraktion vara oberoende av typ av insamlingssystem. För insamling från villor och fritidshus antas mängderna ligga i nivå med mängderna vid insamling med fyrfackssystem i andra kommuner. 29 Vald ränta i kalkylen bygger på SKR:s rekommenderade internränta (2,5 % för 2024), något uppräknad. 578/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 • Förbrukningen av papperspåsar för matavfall är 3 påsar/hushåll och vecka. Matavfallspåsarna kostar 0,50 kr/st30. • Insamlingskostnaden vid FNI beräknas baserat på erforderligt antal insamlingsfordon och chaufförer utifrån bedömda prestationstal (antal tömda kärl per dag). Prestationstalen har bedömts med utgångspunkt från prestation vid nuvarande insamling och nyckeltal från andra kommuner som samlar in avfall med olika typer av insamlingssystem utan vägning. Beräkningarna bygger på insamling i tvåskift men har förenklats genom att räkna med antal tömda kärl under en kortare med normallång arbetsdag (8 timmar), vilket har kompenserats med en längre avskrivningstid för fordonen (se nedan). • Investeringar skrivs av enligt följande principer: Fordon skrivs av på 8 år, kärl på 10 år och komponenter i optisk sorteringsanläggning på 10-20 år. Avskrivningstiderna är valda utifrån vad som bedömts vara vedertaget. Internränta 3 %. • Insamlingskostnaderna bygger på grundläggande nyckeltal för fordonskostnader (däck, verkstad/reservdelar, bränsle, skatt, försäkring och avskrivningar) och personalkostnader från kommuner med FNI i egen regi, inklusive arbetsledning. Arbetsledare motsvarande 10 % av antalet chaufförer har inkluderats i beräkningarna. • Kärlkostnaderna har beräknats baserat på ungefärliga marknadspriser för kärl och montering, utkörning och taggning av nya kärl, återtagning av befintliga kärl och annan praktisk hantering i samband med systembytet. • I beräkningarna har bortsetts från möjligheten att efter avskrivningstiden nyttja insamlingsfordon som reservfordon, samtidigt som kostnaden för reservfordon heller inte har beräknats särskilt. Kostnaderna för omlastning av förpackningar och returpapper inför transport till återvinning, ÅVS:er som backup för FNI och för skrymmande förpackningar, behandling av mat- och restavfall samt löpande information har ej beräknats. 5.2 Systemspecifika beräkningsförutsättningar Till grund för beräkningarna av kostnaderna för hanteringen av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper ligger följande förutsättningar som är specifika för vissa av de analyserade alternativa systemen: • I samtliga alternativ förutsätts enmansbemanning vid insamling på landsbygd. I alternativ med fyrfacksbilar förutsätts tvåmansbemanning vid insamling i tätort. • I alternativ där befintliga behållare används initialt efter införande av nytt insamlingssystem inkluderar beräkningarna även 30 Exempel från aktuella upphandlingar. 579/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 reinvesteringskostnad för dessa behållare, i syfte att underlätta jämförelsen mellan analyserade alternativ. • I alternativ där vissa fraktioner (förpackningar av metall, färgat och ofärgat glas samt returpapper) samlas in genom budning förutsätts följande nyckeltal: o Varje hushåll nyttjar budningstjänsten 13 gånger/år. o Insamlingsfordonen betjänar 50 hämtställen/dag. • I alternativet med optisk sortering förutsätts följande: o Påsförbrukningen beräknas uppgå till 5,5 påsar/hushåll och vecka för förpackningar av papper, plast och metall samt returpapper. Påsarna kostar 0,49 kr/st31. o 20 % av villor och fritidshus kan behålla befintlig kärlvolym för restavfall (190 liter) medan 80 % av villor och fritidshus måste byta till större kärlvolym (370 liter) för att volymen ska räcka även för utsorterade förpackningar av papper, plast och metall samt returpapper. o I syfte att minska risken för att påsar går sönder vid insamlingen begränsas komprimeringen vid insamling. Detta antas vid insamling i tätort ge 20 % lägre prestation vid insamling. Begränsningen av komprimeringen antas inte inverka på prestationen vid insamling på landsbygd. o Optisk sortering sker i egen anläggning som är dimensionerad för 20 000 årston, vilket tillgodoser Umeåregionens behov. Vid sortering av beräknad mängd förpackningar och restavfall på 14 000 ton/år har sorteringskostnaden beräknats till 980 kr/ton baserat på en investering enligt prisindikation från leverantör i april 2023. o Avfall från Örnsköldsvik omlastas lokalt och transporteras till optisk sortering i Umeå till en kostnad av 175 kr/ton för omlastning och 230 kr/ton för transport. 31 Exempel från aktuell upphandling. 580/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 5.3 Årskostnader I Tabell 13 presenteras beräknade ungefärliga årskostnader avseende insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i Umeåregionen. Kostnader för insamling från ett mindre antal hushåll som är anslutna till gemensamma insamlingsplatser ingår i samtliga alternativ. Kostnader för löpande administration, information, omlastning och återvinningsstationer som backup för FNI tillkommer. Tabell 13 Ungefärliga årskostnader för kommunerna avseende insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus i Umeåregionen, Mkr/år. Alternativ 1: Alternativ 2: Alternativ 3a: Alternativ 3b: Alternativ 4: FNI med fyr- FNI med två- FNI med FNI med separata FNI med fackskärl (2 st) fackskärl (4 st) tvåfackskärl (2 st) kärl (2 st) för olikfärgade påsar för matavfall, matavfall och för pappers-, plast- restavfall och pappersförpack- och metall- plast- och ningar, tvåfackskärl förpackningar; pappersförpack- för restavfall och returpapper och ningar. plastförpackningar. restavfall för optisk Budningstjänster Budningstjänster sortering. Separat för övriga för övriga kärl för matavfall förpackningar och förpackningar och och tvåfackskärl för returpapper returpapper glasförpackningar Administration vid 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 införande av FNI Kärl 30,6 32,3 16,2 22,8 25,0 Kärl för budning - - 4,6 4,6 - Påsar, inkl. 4,5 4,5 4,5 4,5 16,0 distribution Insamling i kärl 68,6 61,4 42,9 44,5 37,2 Insamling vid - - 45,5 45,5 - budning Omlastning inför transport till optisk - - - - 0,8 sortering1 Transport till optisk - - - - 1,1 sortering1 Optisk sortering - - - - 13,9 Summa 104,5 99,0 114,5 122,7 94,8 1) Avser endast Örnsköldsvik. Av Tabell 13 framgår att Alternativ 2 med fyra tvåfackskärl och Alternativ 4 med optisk sortering hamnar på ungefär samma kostnadsnivå. Alternativ 1 med två fyrfackskärl blir något dyrare än Alternativ 2 och 4. För Alternativ 1 och 2 blir kostnaderna för kärl och insamling högre medan Alternativ 4 medför kostnader 581/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 för färgade påsar och optisk sortering. I kostnaderna för Alternativ 4 ingår även kostnader för omlastning/transport inför optisk sortering avseende Örnsköldsvik. I Alternativ 2 med fyra tvåfackskärl blir kärlkostnaden högre än i Alternativ 1 och 4. Insamlingskostnaden i Alternativ 2 blir, trots det stora antalet kärl, lägre än i Alternativ 1 vilket förklaras av automatisk tömning med sidlastare i Alternativ 2. Alternativ 3a och 3b, som båda bygger på att vissa fraktioner hämtas genom budning på fasta turer, blir de mest kostsamma alternativen. Kärlkostnaderna blir visserligen relativt låga i båda alternativen men kostnaden för budning blir hög till följd av den orationella insamlingen med manuell hantering av behållarna. Om budningstjänsterna inte nyttjas fullt ut minskar budningskostnaden men den totala kostnaden för hanteringen riskerar ändå att överstiga kostnaderna för övriga alternativ. Dessa båda alternativ riskerar även att ge en mindre utsortering av förpackningar och returpapper, vilket riskerar att ge mer restavfall än övriga alternativ och därmed högre förbränningskostnader. Om hushållen istället väljer att lämna förpackningar och returpapper på ÅVS:er i högre utsträckning ökar kostnaderna för insamling via ÅVS. Sammanlagt beräknas kostnaden för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus uppgå till ca 100 Mkr/år vid insamling i fyrfackskärl, fyra tvåfackskärl eller olikfärgade påsar för optisk sortering. Kostnaden för insamling i alternativen med budning av vissa fraktioner beräknas uppgå till ca 120 Mkr/år. I de alternativ där befintliga kärl delvis används initialt (Alternativ 3b och 4) beräknas årskostnaden initialt bli ca 13 Mkr/år lägre än beräknad årskostnad när samtliga kärl bytts ut. En betydande del av beräknade kostnader avser förpackningar och kommer att ersättas av producenterna. För Alternativ 1, 2 och 4 avser ca 47 % av kostnaderna förpackningar, baserat på fördelningsnycklar enligt de kostnadsberäkningar som ligger till grund för Naturvårdsverkets ersättningsmodell. För Alternativ 3a och 3b avser drygt 50 % av kostnaderna förpackningar. I Bilaga 2 presenteras beräknade årskostnader för respektive kommun. Sett till antalet villor och fritidshus ligger kostnaderna generellt på ungefär samma nivå i alla kommunerna, utom i Örnsköldsviks där kostnaderna är högre. Detta beror framförallt på kommunens stora yta och de långa körsträckorna vid insamling, vilket gör insamlingen kostsam. De skillnader som i övrigt finns mellan kommunernas kostnader är små och förklaras av exempelvis variationer i andelen hushåll på landsbygd och förekomst av gemensamma insamlingsplatser. 582/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 5.4 Investeringar och införandekostnader I Tabell 14 presenteras beräknade investeringar i kärl och eventuell optisk sorteringsanläggning samt införandekostnader avseende projektledning, planering, information och övrig administration. Beräknade investeringar ligger till grund för årskostnaderna i kapitel 5.3. Tabell 14 Ungefärliga investeringar i kärl vid införande av nytt insamlingssystem för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus, Mkr.1 Alternativ 1: Alternativ 2: Alternativ 3a: Alternativ 3b: Alternativ 4: FNI med fyr- FNI med två- FNI med två- FNI med separata FNI med fackskärl (2 st) fackskärl (4 st) fackskärl (2 st) kärl (2 st), två- olikfärgade påsar, och budnings- fackskärl (1 st) separat kärl för tjänster och budnings- matavfall och tjänster tvåfackskärl för glasförpackningar Införande 13 13 13 13 13 Kärl 261 275 138 195 213 Kärl för budning - - 39 39 - Optisk sorterings- - - - - 84 anläggning Summa 274 288 191 247 310 1) Insamlingen utförs av entreprenörer, som även investerar i fordon. Ett nytt insamlingssystem med fyrfackskärl för villor och fritidshus (Alternativ 1) innebär ett behov av investeringar i kärl på ca 260 Mkr, där hela investeringen sker initialt. Ett nytt insamlingssystem med fyra tvåfackskärl (Alternativ 2) innebär ett behov av investeringar i kärl på ca 275 Mkr initialt. Alternativ 3a med två tvåfackskärl är det alternativ som kräver minst investeringar i kärl på sammanlagt ca 180 Mkr. Alternativ 3b med separata kärl för matavfall och pappersförpackningar innebär en investering i kärl på ca 235 Mkr, varav ca 120 Mkr måste tas initialt och resten i takt med att befintliga kärl för matavfall och restavfall byts ut. Alternativ 4 med optisk sortering innebär en investering i kärl och optisk sorteringsanläggning på ca 310 Mkr, varav ca 190 Mkr måste tas initialt och resten i takt med att befintliga kärl för matavfall och 20 % av restavfallskärlen byts ut. Införandekostnader avseende projektledning, planering, information och övrig administration vid införande av nytt insamlingssystem har uppskattats till i ca 100 kr/villa eller fritidshus. Detta innebär en investering vid införande av nytt insamlingssystem på ca 13 Mkr. I Bilaga 3 presenteras beräknade investeringar för respektive kommun. 583/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Härutöver tillkommer investeringar i omlastningsstationer. Hur stora dessa investeringar blir beror på lokala förutsättningar i respektive kommun, i vilken utsträckning omlastningen kan samordnas mellan kommuner och med andra avfallsflöden och om omlastningen kommer att utföras i egen regi eller av entreprenör. Investeringar i fordon har inte beräknats eftersom dessa investeringar görs av insamlingsentreprenören. Oavsett vilket insamlingssystem som väljs kommer ÅVS:er att behövas som backup. Investeringar i detta system har inte beräknats. 584/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 6 Samlad bedömning Vid utformning av ett insamlingssystem för avfall från hushåll är kommande lagkrav på kommunernas insamling av förpackningar grundläggande. Insamlingssystemet ska även ligga i linje med avfallsplanernas mål om bl.a. bättre sortering, god resurshushållning och strävan uppåt i avfallstrappan samt nationella etappmål om ökad återvinning och FN:s hållbarhetsmål enligt Agenda 2030. Flera förutsättningar och aspekter måste vägas in och de viktigaste av dessa är lokala förhållanden, den förväntade nyttan med insamlingssystemet (insamlingsresultat, miljö och service) samt systemets ekonomi. Övriga aspekter som analyserats i denna utredning är arbetsmiljö och tekniska begränsningar (inklusive flexibilitet och driftsäkerhet). 6.1 Förutsättningar för FNI i kommunerna Förutsättningarna för FNI med de studerade insamlingsalternativen i Umeåregionen bedöms generellt vara goda. Baserat på de förutsättningar som beskrivs i utredningen bedöms det vara möjligt att införa en högre service vid insamling av förpackningar och returpapper för villor och fritidshus genom FNI i enlighet med kommande lagkrav istället för nuvarande insamlingssystem där hushållen är hänvisade till återvinningsstationer. I alla kommunerna finns ett väl utbyggt insamlingssystem för matavfall för villor och fritidshus. Umeåregionen är i ett nationellt perspektiv stor till ytan men ändå väl sammanhållen geografiskt med två större orter (Umeå och Örnsköldsvik) som är centrala i nuvarande logistik vid insamling av avfall. Regionens stora yta gör att körsträckorna vid insamling av avfall på en del turer blir långa. Örnsköldsviks kommun är störst till ytan. För att öka förutsättningarna för en kostnadseffektiv insamling har kommunerna organiserat delar av insamlingen i tvåskift. Kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs gör dessutom gemensamma upphandlingar av insamlingsentreprenör för att ytterligare bidra till en effektiv logistik. Framkomligheten för insamlingsfordon och möjligheten att få plats med fler eller större kärl bedöms generellt vara god. Placeringen av kärl vid vägar med högre hastigheter kan dock på vissa turer innebär utmaningar. De långa körsträckorna innebär också att behovet av samordning mellan insamling från villor och fritidshus med insamling från lägenheter blir viktig för logistiken på vissa insamlingsturer, vilket särskilt gäller Örnsköldsviks kommun där lägenhetsbebyggelse är vanligt i vissa s.k. serviceorter. Det kan därför behöva göras anpassningar på vissa hämtställen eller insamlingsturer, såsom omlokalisering av hämtställen, anslutning till gemensam insamlingsplats, byte av behållartyp eller val av alternativt insamlingssystem. För att skapa en effektiv logistik krävs omlastning av samtliga fraktioner på liknande sätt som för mat- och restavfall idag, vilket blir särskilt viktigt när insamling ska ske av flera fraktioner. 585/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 6.2 Nytta med FNI FNI av förpackningar och returpapper från villor och fritidshus ger en högre servicenivå i enlighet med kommande lagkrav och kan därmed förväntas ge ett bättre insamlingsresultat än nuvarande hantering där merparten av hushållen förutsätts transportera förpackningar och returpapper till återvinningsstationer. FNI ligger därmed i linje med såväl avfallsplanernas mål som nationella etappmål om ökad återvinning. Erfarenheter från många kommuner som har infört fyrfackssystemet visar på ett bra insamlingsresultat med hög källsorteringsgrad och rena fraktioner. Ett lika bra insamlingsresultat bedöms även kunna uppnås med insamling i tvåfackskärl, även om erfarenheterna av insamling av förpackningar med detta system i dagsläget är begränsade. Vid insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering bedöms det vara svårare att uppnå ett lika bra insamlingsresultat beroende på bl.a. förekomst av felsorterat avfall i påsarna, risk för att den optiska sorteringen försvåras av påsar som gått sönder eller blivit smutsiga i samband med omlastning eller komprimering i insamlingsfordonet och till följd av förekomst av oemballerat avfall. Beträffande service bedöms dock fyrfackssystemet vara att föredra framför tvåfackssystemet, som innebär fyra kärl på varje fastighet med sammanlagt fler tömningar än fyrfackssystemet och det blir därför svårare för kunderna att hålla reda på när kärl ska ställas ut för tömning. Även alternativet med optisk sortering, där glasförpackningar samlas in i ett separat tvåfackskärl, bedöms ge hög servicenivå men innebär fler kärl på fastigheten än i ett fyrfackssystem och kräver att alla fraktioner emballeras i påsar. Med hänsyn till aspekten miljö medför FNI visserligen ökade transporter av avfall med sopbil men samtidigt minskar hushållens transporter av förpackningar och returpapper med personbil till återvinningsstationer. Minst transportarbete krävs normalt vid insamling av få fraktioner men då försvåras eller omöjliggörs en god resurshushållning av delar av avfallet. Samtidigt visar studier (t.ex. Avfall Sverige rapport 2017:09) av sortering och avfallshantering att avfall som samlas in för återvinning i normalfallet kan bära ett ganska stort transportarbete utan att miljönyttan av sorteringen går förlorad. Insamling i två fyrfackskärl där fyra fraktioner hämtas samtidigt innebär ett mindre transportarbete än insamling i fyra tvåfackskärl där två fraktioner hämtas samtidigt. Insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering innebär färre tömningstillfällen än insamling i fyrfackskärl men kräver samtidigt reducerad komprimering och att avfallet först transporteras till optisk sortering innan det kan transporteras vidare till behandling eller återvinning. Miljönyttan med insamlingssystem som bygger på optisk sortering begränsas av förbrukningen av plastpåsar. 586/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 6.3 Ekonomi och övriga aspekter Genomförd analys av insamlingssystemens ekonomi visar att kostnaden för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus kan förväntas uppgå till ca 100 Mkr/år vid insamling i fyrfackskärl, fyra tvåfackskärl eller olikfärgade påsar för optisk sortering. Alternativet med fyrfacks- respektive tvåfackskärl har de högsta kostnaderna för kärl och insamling. I alternativet med insamling i olikfärgade påsar är kostnaderna för kärl och insamling lägre men i detta alternativ finns istället kostnader för påsar och optisk sortering. De alternativ som bygger på insamling av vissa fraktioner genom budning blir mest kostsamma med en årskostnad ca 120 Mkr/år för insamlingen av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus. I de alternativ där befintliga kärl delvis används initialt (ett av alternativen med budning och alternativet med optisk sortering) beräknas årskostnaden initialt bli lägre för att sedan öka när samtliga kärl bytts ut. De investeringar som kommer att krävas av kommunerna till följd av införande av nytt insamlingssystem avser administration i samband med införande (projektledning, planering, information m.m.), kärl och eventuell optisk sorteringsanläggning. I samtliga alternativ tillkommer entreprenörernas investeringar i fordon. De alternativ som bygger på insamling av vissa fraktioner genom budning innebär lägst investeringar på sammanlagt ca 200-250 Mkr, beroende på i vilken utsträckning befintliga kärl behålls. Av övriga alternativ innebär ett insamlingssystem med fyrfackskärl lägst investeringar på ca 275 Mkr. Alternativet med fyra tvåfackskärl innebär något högre investeringsbehov på ca 290 Mkr. Högst investeringsbehov har beräknats för alternativet med optisk sortering (310 Mkr), beroende på att kommunerna förutsätts uppföra en optisk sorteringsanläggning. Beträffande arbetsmiljö kan konstateras att all avfallshantering innebär risker från arbetsmiljösynpunkt, exempelvis avseende manuell hantering av kärl och exponering för lukt och sporer. I detta avseende bedöms det finnas möjligheter till en sund och säker arbetsmiljö vid FNI med fyrfackskärl utrustade med s.k. fronthjul för att underlätta förflyttning, med tvåfackskärl som töms med sidlastare och med olikfärgade påsar för optisk sortering, även om fler och större kärl ska hanteras. Insamling av fler fraktioner vid fastigheten ökar dessutom riskerna vid tömning av kärl längs större trafikerade vägar med hög hastighet oavsett system. Insamling med fyrfackssystem innebär hämtning med baklastare där chauffören måste hantera kärl manuellt bakom bilen där särskilda anpassningar av insamlingsfordonet vid insamling på vissa turer kan bli nödvändigt. Exempel på anpassning av bilen kan vara högerstyrning med i- /urstigning mot vägrenen, varningslampa på taket, förbättrad arbetsbelysning bakom bilen och användning av fjärrkontroll. Det kan även krävas anpassning på vissa hämtställen eller insamlingsturer, såsom omlokalisering av hämtställen, anslutning till gemensam insamlingsplats, 587/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 byte av behållartyp eller val av alternativt insamlingssystem. Insamling med tvåfackad sidlastare innebär visserligen mindre risker för chauffören vid tömning men från trafiksäkerhetssynpunkt kvarstår risken för olyckor med andra trafikanter när insamlingsfordonet stannar längs en trafikerad väg och ett mer stillasittande arbete för chauffören. Insamling av förpackningar och returpapper genom budning innebär manuell hantering av boxar med fraktioner i stor skala, vilket betyder risk för förslitningsskador. Vid insamling i olikfärgade påsar är manuell påsborttagning efter optisk sortering en särskild utmaning från arbetsmiljösynpunkt. De studerade systemen har olika typer av tekniska begränsningar, såsom möjlighet till utökat antal fraktioner, möjlighet att nyttja andra typer av behållare och fordon samt driftsäkerhet hos de tekniska lösningar som används. Insamling i tvåfackskärl innebär användning av kärl och fordon av standardtyp och större möjlighet att erbjuda olika typer av kärlstorlekar och hämtningsfrekvenser än i fyrfackssystemet, samtidigt som tvåfackssystemet kräver ett större antal kärl än fyrfackssystemet för att samtliga åtta fraktioner ska kunna samlas in på fastigheten. Vid insamling i fyrfackskärl är möjligheten att använda andra typer av fordon begränsad. Systemet ger dock möjlighet att tömma traditionella enfackskärl för fraktioner som samlas in i de nedre facken i insamlingsfordonet, vilket kan vara värdefullt på turer där det finns behov av att hämta avfall från både villor och lägenheter. Om mängderna förpackningar och returpapper förändras över tid kan hämtningsfrekvens eller kärlindelning behöva anpassas eller kompletterande behållare behövas. Vid insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering finns tekniska begränsningar såsom att allt avfall måste förpackas i plastpåsar, att glasförpackningar måste hanteras separat, att komprimeringen i insamlingsfordonen måste begränsas och att påsborttagning till stor del måste ske manuellt. 588/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 7 Förslag till systemlösning Nedan lämnas ett förslag till utformning av systemlösning för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus i Umeåregionen samt rekommendationer kring processen innefattande: • Typ av insamlingssystem • Omlastning • Beslutsprocess • Fortsatta förberedelser för införande De olika delarna av förslaget till systemlösning (typ av insamlingssystem och omlastning) presenteras samlade i textrutor. 7.1 Typ av insamlingssystem 7.1.1 Huvudsystem och komplementsystem I utredningen har fem olika alternativ utvärderats. Två av alternativen bygger på att ett flertal fraktioner samlas in genom budning, som enligt analysen riskerar att bli mycket kostsamt och även innebär nackdelar med hänsyn till såväl användarperspektiv som arbetsmiljö. Övriga alternativ är ekonomiskt ganska likvärdiga men är olika med hänsyn till insamlingsresultat, miljö och användarperspektiv vilka är aspekter som tillsammans utgör nyttan med insamlingssystemet och därför bedöms vara avgörande vid valet av huvudsystem. Det alternativ som bygger på optisk sortering rekommenderas inte, främst på grund av riskerna för låg kvalitet på insamlat avfall och förluster av avfall i hanteringen men även på grund av förbrukningen av plastpåsar och behovet av att uppföra en sorteringsanläggning för Umeåregionens räkning. Vid valet mellan fyrfackssystem och tvåfackssystem med fyra kärl och sidlastare är aspekter som insamlingsresultat, logistik och användarperspektiv avgörande men även arbetsmiljö behöver beaktas särskilt. Fyrfackssystemet kan, baserat på uppföljning i många kommuner, förväntas ge ett mycket bra insamlingsresultat. Detta gäller troligtvis även tvåfackssystem men erfarenheterna är ännu begränsade. Tvåfackssystem innebär dock att varje fastighet måste förses med fyra kärl (jämfört med två kärl i fyrfackssystem), vilket kan uppfattas som negativt från användarperspektiv eftersom fler kärl kräver större utrymme på fastigheten och medför fler tömningstillfällen att hålla reda på. Logistiskt betyder detta betydligt fler tömningar än i fyrfackssystem och att det krävs fler hämtställen för att fylla bilen. En fördel med tvåfackssystem är systemets flexibilitet när det gäller vilka fordonstyper som kan användas (både sid- och baklastare), att både kärlstorlek och hämtningsfrekvens lättare kan varieras och att även enfackskärl för samtliga fraktioner vid 589/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 exempelvis gemensamma insamlingsplatser eller flerbostadshus kan tömmas på samma turer som tvåfackskärl hos villor och fritidshus med enskild hämtning. Flexibiliteten begränsas dock av att kärlstorlek och hämtningsfrekvens måste vara lämpliga för båda fraktionerna i respektive kärl. Möjligheten att använda sidlastare innebär att chauffören normalt inte behöver gå ur bilen vid tömning, vilket innebär högre säkerhet för chauffören. I Umeåregionen bedöms placering av kärl längs vägar med hög hastighet vara relativt vanligt på vissa turer, där tvåfackssystem med hämtning med sidlastare kan vara fördelaktigt. Det stora antalet tömningar innebär dock samtidigt fler stopp på vägen, vilket medför risker ur trafiksäkerhetssynpunkt. Oavsett insamlingssystem bedöms åtgärder för ökad säkerhet för chauffören vid tömning och ökad trafiksäkerhet krävas på vissa fastigheter. Mot denna bakgrund bedöms fyrfackssystemet sammantaget vara att föredra framför tvåfackssystemet. Vid behov kan huvudsystemet ersättas av komplementsystem för vissa fastigheter eller på vissa turer i syfte att skapa en säkrare tömning eller bättre logistik. Kommunerna föreslås införa insamling av avfall i fyrfackskärl som huvudsystem för villor och fritidshus med ens ild hämtning. Systemet bedöms även unna tillämpas för små flerbostadshus. Om tömning av ärl inte an s e på ett sä ert sätt, utrymmesbrist på fastigheten föreligger eller fram omligheten för fyrfac sfordon är begränsad föreslås komplementsystem i form av separata kärl på gemensamma insamlingsplatser. 590/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 7.1.2 Kärlindelning I utredningen har konstaterats att valet av kärlindelning i fyrfackskärlen är av betydelse för insamlingsresultatet men även för logistik och service. Med kärlindelning menas vilket av de större facken i själva kärlen respektive insatsbehållarna som ska användas för respektive fraktion, där Kärl 1 förutsätts tömmas 26 gånger/år och Kärl 2 13 gånger/år. Vid val av kärlindelning behöver flera olika aspekter beaktas, exempelvis logistik, hushållens behov av kärlvolym, önskade styreffekter, avfallets egenskaper och hur fordonet är dimensionerat. I utredningen har inte ingått att belysa och föreslå kärlindelning men som ett tillägg till rekommendationen om val av huvudsystem lämnas ändå översiktliga principiella rekommendationer. Kärlindelning i fyrfac s ärlen föreslås väljas enligt följande principer: • Restavfall i ett stort fac i Kärl 2 med tömning 13 gånger/år. Det an övervägas om mellanväggen s a placeras så att detta fac får 40 % av volymen i ärlet. • Plastförpackningar i ett stort fac i Kärl 2 med tömning 13 gånger/år. • Pappersförpackningar i ett stort fac i Kärl 1 med tömning 26 gånger/år. Det an övervägas om mellanväggen s a placeras så att detta fac får 60 % av volymen i ärlet. • Matavfall i ett stort fac i Kärl 1 med tömning 26 gånger/år. Matavfall an även samlas in i en insatsbehållare med volym 60 liter men detta bedöms ö a ris en för fastfrysning och för ens ilda hushåll an volymen ris era att bli för liten. • Färgade och ofärgade glasförpackningar, metallförpackningar och returpapper i insatsbehållare. Glasfra tionerna bör samlas in i oli a ärl med hänsyn till fac volymen i insamlingsfordonen. • För hushåll med särs ilda behov bör extrakärl och/eller extratömning erbjudas. 7.1.3 Samordning med insamling från små flerbostadshus I syfte att bidra till en effektiv logistik bör insamlingen av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från små flerbostadshus samordnas med insamlingen från villor och fritidshus med fyrfackskärl. Detta gäller särskilt på turer med längre körsträckor där det kan förekomma mindre tätorter, s.k. serviceorter, där det finns små flerbostadshus. Grundläggande för denna samordning är att de kärl som används för de små flerbostadshusen kan tömmas med fyrfacksbilarna, vilket kan innebära att befintliga kärl behöver bytas ut och att turer behöver anpassas. 591/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Samordning med insamling från små flerbostadshus föreslås s e enligt följande: • Befintliga kärl för små flerbostadshus byts ut och ersätts med fyrfac s ärl, på motsvarande sätt som för villor och fritidshus. • Planering av turer s er så att de fra tioner som an tömmas med fyrfac sbilen, d.v.s. de som töms i de nedre fac en i bilen (t.ex. mat och restavfall eller plast och pappersförpac ningar) och som eventuellt hanteras i separat enfac s ärl, hämtas på samma turer som avfall från villor och fritidshus. 7.1.4 Insamling med grön rutt Inledningsvis bör konstateras att för en stor del av bebyggelsen kommer införandet av s.k. grön rutt inte ge några fördelar p.g.a. att fordonet ändå behöver ta samma väg tillbaka och att en rundslinga inte är möjligt. Det betyder vidare att grön rutt endast är intressant för den del av bebyggelsen där det genom grön rutt går att åstadkomma en förbättrad logistik. Exempel på sådan typ av bebyggelse kan vara: • Villahämtning i tätort där det går att köra en rundslinga och där fordonet inte behöver ta samma väg tillbaka. • Landsbygd där det går att köra en rundslinga och där fordonet inte behöver ta samma väg tillbaka. Insamling med grön rutt är tillämpbart för samtliga alternativ som har analyserats i denna utredning, både för alternativ med sidlastartömning och baklastartömning. Vid högre hämtningsfrekvens ökar den potentiella nyttan med insamling med grön rutt. Behovet av grön rutt är större för alternativ med sidlastartömning för att slippa köra tillbaka för automatisk tömning av kärl på andra sidan vägen. I alternativ som innebär baklastartömning är det, till skillnad från vid sidlastartömning, möjligt för chauffören att hämta kärl från båda sidor av vägen för tömning i den utsträckning trafiksituationen medger det. Det gör att antalet hämtställen och turer där grön rutt får effekt på logistiken kan bli mindre vid bakastartömning. För de vägsträckor där grön rutt kan bidra till förbättrad logistik bör ställningstaganden göras angående säkerhet för både chaufförer och avfallslämnare. Om anledningen till att införa grön rutt är att chauffören inte ska behöva hämta kärl från båda sidor av vägen vid tömning, bör en bedömning göras om det i det enskilda fallet är lämpligt att avfallslämnaren drar kärlen över vägen inför tömning. Det är därför viktigt att vara medveten om att grön rutt alltid innebär att någon - avfallslämnare eller chaufför - förväntas korsa vägen. 592/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 En annan aspekt som bör beaktas inför eventuellt införande av grön rutt är risk för skymd sikt när många kärl ställs upp på samma sida av en väg. I ett villakvarter kan det innebära en försämrad överblick över gatumiljön, med ökad risk för olyckor. Kärl som placeras på andra sidan vägen utanför fastigheten riskerar också att utgöra ett hinder vid snöröjning. Det bedöms vidare olämpligt att införa grön rutt för behållare som ska tömmas genom budning. Utplacering av sådana behållare riskerar vintertid att försvåras med hänsyn till snöröjning eller bli översnöade/överskottade. Behållarna kan också öka risken för olyckor eftersom behållarnas storlek kan göra dem svåra att upptäcka i tid. Vid grön rutt ökar riskerna eftersom ungefär hälften av behållarna behöver placeras på andra sidan vägen utanför fastigheten. Insamling med fyrfackskärl, vilket är det huvudsystem som förordas i denna utredning, sker alltid med baklastare. Baklastartömning gör att chauffören teoretiskt har möjlighet att hämta kärl för tömning från båda sidor av vägen. Chauffören bör dock generellt undvika att korsa vägar för att hämta kärl, i synnerhet längs vägar med höga hastigheter eller mycket trafik. Ur arbetsmiljösynpunkt kan grön rutt minska riskerna för chauffören men eftersom det innebär att avfallslämnaren tvingas korsa vägen med sina kärl kan grön rutt ändå vara olämpligt. På mindre kvarters-/villagator kan det i vissa fall bedömas vara säkert för chauffören att hämta kärl för tömning från båda sidor om vägen och där blir det av den anledningen inte relevant med grön rutt för fyrfackssystemet. Sammantaget bedöms generellt betydelsen av grön rutt för att minska transportarbetet vid insamling vara begränsad. Insamling med grön rutt kan bidra till en effektiv logistik vid tömning av fyrfackskärl efter vissa vägar och i viss typ av bebyggelse. Grön rutt föreslås tillämpas där det ger logistis a fördelar och an s e med tillfredsställande sä erhet för både chaufför och avfallslämnare. 7.1.5 FNI av andra fraktioner Fyrfackssystemet är i grunden utformat för insamling av åtta olika fraktioner. Om krav skulle införas på FNI av flera fraktioner kan detta lösas med hjälp av fyrfackssystemet utan att komplettera med fler kärl. Beroende på mängd och typ av fraktioner kan tänkbara lösningar vara att använda s.k. påhängsboxar eller att frigöra något av facken i fyrfackskärlen för insamling av tillkommande fraktioner genom att exempelvis samla in returpapper vid ÅVS:er eller att samla in vissa förpackningsfraktioner blandat i ett och samma fack, vilket i så fall kräver att dispens söks och beviljas. 593/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 En fraktion som skulle kunna bli aktuellt att samla in i fyrfackssystemet är textil. Utifrån krav i EU:s avfallsdirektiv ska textilavfall samlas in separat från den 1 januari 2025. Regeringen har nu (maj 2023) föreslagit att textil samlas in separat i särskilda insamlingssystem och att kommunerna får ansvaret för insamlingen. Andra exempel på fraktioner som det kan finnas skäl att samla in genom FNI är olika typer av elavfall. Om rav s ulle införas på F I av fler fra tioner och ommunerna öns ar samla in dessa i fyrfac ssystemet föreslås ommunerna välja lösningar enligt följande: • Frigör fac i fyrfac s ärlen genom att avveckla FNI av returpapper. • Frigör fac i fyrfac s ärlen genom att samla in vissa fraktioner blandat i samma fac , t.ex. färgade och ofärgade glasförpac ningar, för eftersortering. Kräver i så fall dispens. • Komplettera insamlingssystemet med påhängsboxar med två eller tre fac . • Beakta noga mängd och egenskaper samt kvalitetskrav på de oli a fra tionerna vid ställningstagande om vil en lösning som s a väljas för insamlingen. 7.2 Omlastning Förutsättningarna för en effektiv omlastningslösning i ett framtida FNI-system har analyserats översiktligt i utredningen. Genom att antalet fraktioner som ska hämtas ökar så behöver omlastningslösningen anpassas för att kunna hantera de fraktioner som samlas in med hänsyn till gällande lagstiftning, logistik och ekonomi. En grundläggande logistisk förutsättning för ett framtida fyrfackssystem enligt förslaget i denna utredning bedöms vara att insamlingen utförs av en gemensamt upphandlad insamlingsentreprenad för Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner och med en separat entreprenad för Örnsköldsviks kommun. Beroende på hur turerna 594/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 läggs upp kan insamling med tvåskift bidra till att bilarna fylls även på turer med långa körsträckor, vilket är av betydelse för omlastningslösningen. Med utgångspun t från hur nuvarande insamling av mat och restavfall är organiserad föreslås ommunerna i ett framtida F I system med fyrfac s ärl omlasta avfall enligt följande: • Samtliga fra tioner som samlas in med samma bil bör unna omlastas på samma anläggning och om möjligt unna lämnas i dire t anslutning till varandra på omlastningsstationen. • Omlastning av avfall föreslås s e på två anläggningar. Avfall från Bjurholm, ordmaling, obertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs ommuner bör omlastas i Umeå och av avfall från rns öldsvi i rns öldsvi . Omlastning på fler platser re ommenderas inte. • Där så är möjligt och ostnadseffe tivt an vissa fraktioner transporteras direkt till producenternas mottagnings- anläggning eller restavfall direkt till förbränningsanläggning utan omlastning. I så fall an anpassningar behöva göras på den mottagande anläggningen så att samtliga fra tioner som samlas in med samma bil an lämnas på anläggningen. 7.3 Beslutsprocess Innan kommunerna fattar beslut om systemlösning för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus föreslås ett fördjupat utredningsarbete genomföras innefattande följande punkter, utöver vad som omfattades av denna utredning: • Komplementsystem för vissa specifika fastigheter eller vissa turer med hänsyn till exempelvis utrymme för kärl och framkomlighet för fordon samt arbetsmiljö och trafiksäkerhet vid insamling. Det har i utredningen framkommit att det på vissa turer på landsbygd förekommer hämtställen där kärl är placerade vid trafikerade vägar med hög hastighet. Utredningen bör klarlägga omfattningen av denna typ av hämtställen och föreslå tänkbara åtgärder såsom omlokalisering, hänvisning till gemensamma insamlingsplatser för flera fastigheter eller tvåfackssystem med sidlastarhämtning på berörda turer. • Behov av och förutsättningar för samordning av insamlingen från villor, fritidshus och små flerbostadshus i mindre orter (serviceorter) med insamlingen från större flerbostadshus i syfte att skapa en effektiv logistik. Utredningen bör klarlägga omfattningen av förekomsten av större flerbostadshus i serviceorter och föreslå tänkbara åtgärder såsom byte till mindre kärl eller fyrfackskärl eller planering av turer där vissa fraktioner från flerbostadshus hämtas med fyrfacksbil. I kommuner med stor geografisk yta, omfattande förekomst av större 595/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 flerbostadshus i serviceorter och långa körsträckor kan resultatet av utredningen påverka valet av huvudsystem. Indikationer finns om att det särskilt i Örnsköldsviks kommun är vanligt att större flerbostadshus förekommer i serviceorter. Inför beslut om lösning för omlastning föreslås även en fördjupad utredning genomföras innefattande skiftkörning vid insamling: • Skiftkörning är av betydelse för möjligheten att skapa en effektiv logistik vid insamling genom att fylla bilarna även på turer med långa körsträckor och är även av betydelse för behovet av omlastningsstationer. Det finns dock även andra aspekter på skiftkörning som behöver beaktas. Kommunerna föreslås därefter fatta beslut om systemlösning så att nytt insamlingssystem kan vara på plats i kommunerna senast 1/1 2027, i enlighet med kommande krav på fastighetsnära insamling av förpackningar tillsammans med en lösning för omlastning. 7.4 Fortsatta förberedelser för införande I det fortsatta arbetet är det viktigt att kommunerna bevakar Naturvårdsverkets pågående arbete med revidering av beslutade föreskrifter om ersättning till kommuner som samlar in förpackningar (NFS 2023:1) samt den vägledning som Naturvårdsverket och Avfall Sverige ger angående det kommunala insamlingsansvaret för förpackningar. Härutöver kommer kommunerna att behöva genomföra ett fortsatt utredningsarbete inför införande av det nya insamlingssystemet innefattande bl.a. följande punkter: • Lokalisering och utformning av omlastningsstationer för att uppfylla förväntade kvalitetskrav på insamlade fraktioner. Flera aspekter behöver beaktas, exempelvis lokala fysiska förutsättningar och trafiksituation samt risk för miljöpåverkan. • Organisation för det nya insamlingssystemet i respektive kommun, inkl. resurser för införande. • Detaljerade ekonomiska beräkningar som underlag för budget och planering för införande av systemet. • Alternativ användning av överblivna kärl. Kärl som blir över vid bytet av insamlingssystem för villor och fritidshus kan delvis nyttjas för annan insamling, t.ex. gemensamma insamlingsplatser för villor och fritidshus eller FNI för lägenheter och verksamheter. Detta är särskilt viktigt att beakta för kommuner som relativt nyligen infört matavfallsinsamling. Matavfallskärlen bedöms komma att vara avskrivna under de närmaste åren. • Taxekonstruktion, inklusive abonnemangsalternativ, nivåer och styreffekter. 596/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Kommunerna kommer även att behöva ta fram en plan för införande av systemet innefattande exempelvis följande viktiga moment: • Tidplan • Organisation • Fysisk planering avseende t.ex. gemensamma insamlingsplatser • Genomförande av åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och trafiksäkerhet vid insamling • Genomförande av åtgärder för ökad samordning mellan insamling från villor och flerbostadshus • Upphandling av kärl och utsättning/hemtagning av kärl • Upphandling av insamling. Krav bör ställas på att entreprenören visar hur fordon och insamlingsrutiner är anpassade för en sund och säker arbetsmiljö och god trafiksäkerhet även där kärl är placerade vid trafikerade vägar med hög hastighet. • Information • Anpassning av kundsystem för nya tjänster etc • Revidering av taxor, föreskrifter (inkl. tjänster och dispenser), avfallsplaner, handböcker för avfallsutrymmen och transportvägar m.m. Kommunerna föreslås vidareutveckla samverkan i regionen i syfte att skapa förutsättningar för att införa och driva det nya insamlingssystemet på ett kostnadseffektivt sätt, vilket också har varit utgångspunkten vid genomförda kostnadsberäkningar i denna utredning. I annat fall riskerar kostnaderna för exempelvis projektledning och informationsinsatser att bli högre än nödvändigt och stordriftsfördelar och samordningsmöjligheter för entreprenörer/leverantörer begränsas, med följden att kostnader för insamling och kärl riskerar att bli högre än beräknat. 597/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 8 Referenser Rapporten bygger till stor del på konsulternas erfarenheter från arbete med utredningar och andra projekt om insamling i många kommuner. Härutöver har följande källor nyttjats i denna rapport: S riftliga ällor Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Guide nr 6, Avfall Sverige 2016 Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall. Avfall Sverige rapport 2016:28 Handbok för avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall. Avfall Sverige 2018 PM Förslag till ersättningsmodell för kommuner som samlar in förpackningar, Avfall Sverige och Svenskt Producentansvar 2022 PM Uppnådda resultat med fastighetsnära insamling av förpackningar, Avfall Sverige 2023 Naturvårdsverkets föreskrifter om ersättning till kommuner för insamling av förpackningar som omfattas av producentansvar, NFS 2023:1 Avfallsplan för Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs). Resurshushållning för ett cirkulärt samhälle Avfallsplan för Örnsköldsvik Avfallsföreskrifter och avfallstaxor för kommunerna Övriga lokala uppgifter om ekonomi, abonnemang, avfallsmängder, information, plockanalyser, kundnöjdhet m.m. Insamlingsstatistik för förpackningar och returpapper, FTI AB 2021. Muntliga ällor Elisabeth Johansson, Vakin AB Helena Johansson, Vakin AB Inger Olofsson, Bjurholms och Vännäs kommuner Eva Glaas, Robertsfors kommun Åsa Möller, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB (Miva) 598/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Bilaga 1 Orientering om insamlingssystem I denna bilaga görs en översiktlig presentation av de vanligaste systemen för fastighetsnära insamling (FNI) av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från hushåll i villor och fritidshus. System för FNI från villor och fritidshus med enskild hämtning Nedan beskrivs de vanligaste tekniska lösningarna för fastighetsnära insamling som används som huvudsystem för i första hand villor och fritidshus. Fyrfackskärl Insamling av matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper i fyrfackskärl sker i ett 70-tal kommuner och har blivit allt vanligare på senare år. Lösningen är vanligast i villor och fritidshus och bygger oftast på två kärl med fyra fack vardera. Kärlen töms av ett insamlingsfordon med fyra fack. De flesta kommuner och organisationer som har erfarenhet av denna form av insamling finns i södra Sverige men systemet används numera även i andra delar av landet. Den nordligaste kommunen som använder fyrfackssystemet är Härnösand och beslut har fattats att införa systemet i Skellefteå. Figur 1 Tömning av fyrfackskärl. Foto: Renhållningen Kristianstad Fyrfackskärlen utgörs vanligen av 370 liters kärl utrustade med mellanvägg och insatsbehållare med två mindre fack. Det finns även alternativ som bygger på 660 liters kärl som främst är avsedda för mindre lägenhetsfastigheter. Varje fastighet förses med två stycken fyrfackskärl, som ersätter befintliga kärl. Insatsbehållare finns med olika volymer och mellanväggens placering i sidled kan anpassas beroende på hur kommunen väljer att utforma systemet. Tömning sker vanligen enligt ett schema där det 599/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 ena kärlet töms varannan vecka och det andra kärlet var fjärde vecka. Hur kommunen väljer att disponera facken i kärlen varierar. För bättre arbetsmiljö används vanligen kärl med tre hjul för att minska risken för att tunga kärl behöver balanseras på två hjul. Fyrfackskärl kan kompletteras med särskilda påhängsbehållare för fler fraktioner, t.ex. lampor; batterier eller småelektronik, som hängs på kärlet inför tömning. Figur 2 Exempel på placering av fyrfackskärl vid fastighet. Foto: PWS AB Erfarenheter visar att insamlingssystem för förpackningar och returpapper med fyrfackskärl ger både rena fraktioner och ett högt utbyte32. Hög anslutningsgrad till och acceptans för FNI minskar mängden restavfall till förbränning. Undersökningar visar att valet av kärlindelning är av betydelse för insamlingsresultatet, där exempelvis allt fler kommuner samlar in restavfall i kärlet med lägre hämtningsfrekvens och mindre volym för restavfall för att styra mot ökad utsortering av förpackningar. Kommuner som har valt detta system brukar lyfta fram systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i separata fack i kärlen som bidragande orsaker till insamlingsresultaten. Kundnöjdheten är hög, men särskilt inledningsvis, innan kärlen är utställda, förekommer synpunkter på att kärlen är utrymmeskrävande. Fordonen är ungefär lika långa som traditionella treaxlade insamlingsfordon, men styr även på bakhjulen, vilket underlättar framkomlighet. Fyrfacksfordon kan kräva något större fri höjd vid tömning än traditionella insamlingsfordon. Till följd av fordonens högre vikt föreligger risk för högre axeltryck än vid insamling med traditionella insamlingsfordon. 32 PM Uppnådda resultat med fastighetsnära insamling av förpackningar, Avfall Sverige 2023. 600/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Tvåfackskärl Insamling av avfall i tvåfackskärl förekommer i några kommuner för enbart mat- och restavfall samt som ett alternativt abonnemang i vissa kommuner som har infört fyrfackskärl. Kärlen töms vanligen med ett tvåfackat baklastande insamlingsfordon som är anpassat för tömning av tvåfackskärl. Teknik har även utvecklats för automatisk tömning av tvåfackskärl med sidlastare men erfarenheterna av denna lösning är ännu begränsade. I ett system med insamling av flera fraktioner förses varje fastighet med upp till fyra stycken tvåfackskärl, som ersätter befintliga kärl. Kärlen kan ha volymen 240 eller 370 liter och är utrustade med mellanvägg. För voluminösa fraktioner som plast- och pappersförpackningar kan 370 liters kärl i vissa fall vara att föredra. Mellanväggens placering i sidled kan anpassas beroende på hur kommunen väljer att utforma systemet. För att ett tvåfackssystem ska uppfylla kommande lagkrav på separat insamling av samtliga fraktioner fastighetsnära krävs fyra stycken tvåfackskärl. Insamling av förpackningar och returpapper i tvåfackssystem för samtliga fraktioner inklusive matavfall och restavfall tillämpas i dagsläget i fullskala i en kommun (Västervik), där fastighetsägarna erbjuds upp till fyra stycken 240 liters tvåfackskärl. Insamlingen i Västervik sker enligt ett särskilt tömningsschema där Kärl 1 för mat- och restavfall töms 26 gånger/år, Kärl 2 för pappersförpackningar och returpapper töms 13 gånger/år, Kärl 3 för plast- och metallförpackningar töms 10 gånger/år och Kärl 4 för glasförpackningar töms 3 gånger/år. Figur 3 Fyra stycken tvåfackskärl med fack för sammanlagt åtta fraktioner. Exempel från Västervik. Foto: Amalina Natur & Miljökonsult Lidköping är ett exempel på en kommun som har infört system med insamling av matavfall och restavfall respektive plastförpackningar och pappersförpackningar i tvåfackskärl. Insamling av matavfall och restavfall samt ett urval fraktioner av förpackningar i system med tvåfackskärl har även testats på försök i flera kommuner, däribland Karlstad samt några 601/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 kommuner i Göteborgstrakten (Lerum, Partille och Göteborg). I försöken har vanligen förutom mat- och restavfall, även plastförpackningar och pappersförpackningar samlats in. Exempel finns även på att returpapper på försök samlas in i ett tvåfackskärl i samma fraktion som pappersförpackningar för central eftersortering. Det finns även exempel på att metallförpackningar har samlats in i samma fraktion som plastförpackningar för central eftersortering men en sådan lösning uppfyller inte lagkravet på separat insamling utan kräver i så fall dispens. Figur 4 Tvåfackade 240 liters kärl med fack för olika fraktioner. Foto: Lidköpings kommun Eftersom erfarenheterna av insamling av flera fraktioner i tvåfackskärl i fullskala är mycket begränsade saknas underlag för att med säkerhet bedöma insamlingsresultatet men en bedömning är att insamlingsresultatet för de fraktioner som samlas in fastighetsnära bör bli jämförbart med insamling i fyrfackskärl. Vid utvärdering av försöket i Lidköping framkom att mängden restavfall till förbränning minskade kraftigt och att mängden i restavfallet av de fraktioner som samlas in fastighetsnära minskade med ungefär 50 %, vilket ligger i nivå med resultat från fyrfackssystem. Kundundersökningar som genomförts i försöksområden visar på hög kundnöjdhet. I exempelvis Lidköping genomfördes ett försök innan insamlingssystemet infördes. Utvärderingen av försöket visade att hushållen som ingått i försöket var positiva och villiga att fortsätta samla in avfall på det sätt som testats under försöket. En stor andel av hushållen efterfrågade också möjlighet att få glas- och metallförpackningar hämtat fastighetsnära. Även vid försöket i Lerum, Partille och Göteborg efterfrågades möjlighet att få glasförpackningar hämtat fastighetsnära. Bakgrunden till att kommuner inför insamling i tvåfackskärl är att detta är ett system som kan innebära begränsade investeringar och insamlingskostnader och erbjuder en relativt hög flexibilitet avseende hämtningsfrekvenser och behållarvolymer för olika fraktioner. Det stora antalet kärl som krävs om samtliga fraktioner ska samlas in vid fastigheten kan upplevas som en nackdel för kunden och innebär fler tömningar än exempelvis insamling med fyrfackskärl. 602/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Olikfärgade påsar med optisk sortering Vid insamling i olikfärgade påsar med optisk sortering sorterar hushållen avfallet i plastpåsar med en specifik färg för respektive fraktion. Påsarna läggs i samma kärl, som töms av en traditionell enfackad sopbil och transporteras till en sorteringsanläggning där avfallet sorteras maskinellt. Befintligt kärl kan i många fall behöva bytas till större volym för att samtliga fraktioner ska få plats. Avfallet matas in i anläggningen på transportband. Optisk avläsningsutrustning identifierar påsarnas färg och påsarna slås sedan av bandet och samlas i containrar för respektive fraktion. Påsarna öppnas därefter och plastpåsarna avskiljs. Figur 5 Transportband med olikfärgade påsar som sorteras efter färg med hjälp av optisk avläsning. Exempel från Eskilstuna. Foto: Optibag AB Tekniken med optisk sortering används som en del i insamlingssystemet för matavfall i ett 20-tal svenska kommuner. Några kommuner som tidigare har samlat in avfall i system med optisk sortering har valt att frångå systemet till följd av bl.a. bristande kvalitet på insamlat avfall eller lågt utbyte. Sammanställningar som Avfall Sverige har genomfört och erfarenheter från kommuner som har infört insamlingssystem av matavfall med optisk sortering visar på en lägre kvalitet på matavfallet än i papperspåsebaserade system med separat kärl för matavfall. En annan erfarenhet är att systemet kan vara mycket informationskrävande. Till systemets mest utmärkande drag hör kravet på emballering av allt avfall i plastpåsar. Att lägga allt avfall i plastpåsar och dessutom i samma kärl försvårar även kvalitetssäkring av avfallet. En del kommuner menar att påsar av plast ger mindre tydliga signaler om vad som ska läggas i påsen. Vid rötning av matavfall i plastpåsar är det viktigt att påsarna avlägsnas inför behandlingen för att inte orsaka problem vid behandlingen. Plastpåsar medför även ökad risk för synliga föroreningar, såsom plastfragment, i 603/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 biogödseln vilket är negativt vid användning på åkermark. Papperspåsar för matavfall vid optisk sortering är under utveckling men har hittills inte använts i full skala annat än på försök. Kommuner som har valt att samla in avfall i system med optisk sortering brukar motivera valet med att systemet är enkelt att införa, inklusive att särskilda utrymmen och kärl inte krävs och att befintliga fordon och i många fall även körturer kan nyttjas. På senare år har beslut om stängning av flera optiska sorteringsanläggningar fattats, mot bakgrund av bl.a. ekonomiska aspekter, användning och förbrukning av plastpåsar samt förluster av utsorterat avfall i hanteringen. Insamling av fler än två fraktioner i olikfärgade påsar för optisk sortering infördes för första gången i Sverige år 2011 i Eskilstuna kommun. Systemet har även införts i Strängnäs och Örebro kommuner, där Örebro har valt att hantera matavfallet i ett separat kärl. Sorteringen sker vid den enda svenska optiska sorteringsanläggningen för upp till sju fraktioner, vilken finns i Eskilstuna. Beslut har även införts om att samla in och sortera upp till åtta fraktioner i den optiska sorteringsanläggningen i Ljungby kommun. Optisk sortering av flera fraktioner förekommer även i Norge men då för färre och delvis andra fraktioner än i Sverige. Att så få kommuner använder sig av detta system begränsar tillgången på drifterfarenheter och data, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om systemet. I Eskilstuna, som är den svenska kommun som har längst erfarenhet av systemet, sker optisk sortering i sju fraktioner: restavfall, matavfall, förpackningar av papper, plast och metall, returpapper och textil. Delar av avfallet eftersorteras också manuellt för att avskilja plastpåsar och eventuellt felsorterat avfall från vissa fraktioner. Glasförpackningar hanteras inte i systemet utan kräver ett separat insamlingssystem, t.ex. ÅVS:er. I Eskilstuna tillämpas systemet endast i villabebyggelse. I lägenhetsbebyggelse sker insamling i separata behållare sedan många år. Erfarenheter från Eskilstuna visar att kvaliteten på utsorterade fraktioner i de olikfärgade påsarna från villahushållen är god, men att betydande mängder33 förpackningar fortfarande lämnas vid ÅVS:erna eller läggs i påsen för restavfall. I Eskilstuna sker sorteringen i anläggningen genom en kombination av maskinell och manuell sortering. Kundnöjdheten bland villahushållen i Eskilstuna är hög. För hushåll där befintlig behållarvolym (190 liter) inte räcker för samtliga fraktioner kan behov av byte till större kärl föreligga. I annat fall kan dessa hushåll fortsätta att lämna avfall vid ÅVS:erna när kärlvolymen inte är tillräcklig. Oavsett om kärlvolymen är tillräcklig har glasförpackningar hittills samlats in via ÅVS:er eller annat separat insamlingssystem. I den optiska sorteringsanläggningen i Ljungby 33 Mängden insamlade förpackningar och returpapper i påsen för restavfall från villahushåll i Eskilstuna enligt en plockanalys som gjordes 2011 efter att det nya insamlingssystemet infördes låg på ca 1,5 kg/hushåll och vecka, vilket kan jämföras med motsvarande mängd i kommuner med insamling vid återvinningsstationer på 1,7 kg/hushåll och vecka enligt Avfall Sverige Rapport 2016:28. Mer aktuella uppgifter saknas. 604/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 har försök även gjorts med insamling av glasförpackningar i särskilt anpassade påsar. Vilken kvalitet och utsorteringsgrad som kan uppnås i lägenhetsbebyggelse vid insamling med optisk sortering av flera fraktioner är osäkert eftersom referenser från svenska kommuner i fullskala saknas men försök som gjorts i Eskilstuna indikerar att risken för bristande kvalitet på förpackningar och returpapper i olikfärgade påsar är högre från lägenheter än villor. Beträffande de utsorterade fraktionernas kvalitet kan även konstateras att avfall som är emballerat i påsar är svårare att kvalitetskontrollera än oemballerat avfall som läggs direkt i kärlet. Insamling av flera fraktioner i olikfärgade plastpåsar innebär ökad användning plast för tillverkning av påsar för samtliga utsorterade fraktioner. I Norge förekommer optisk sortering i flera fraktioner i några kommuner. Tromsø är det enda exemplet där både matavfall och samtliga förpackningsfraktioner utom glas- och metallförpackningar samlas in genom optisk sortering. Totalt sorteras avfallet från Tromsø och Karlsøy kommuner i påsar med fem olika färger. Förpackningar av glas och metall samsorteras i en gemensam fraktion som samlas in vid ÅVS:er och separeras maskinellt. Vid jämförelse med Eskilstuna är Tromsø intressant därför att det liksom Eskilstuna är en större kommun med både villor och lägenheter. Tromsø kommun har dock, i motsats till Eskilstuna, valt att införa systemet i både villor och lägenheter. En annan viktig skillnad jämfört med Eskilstuna är den betydligt större behållarvolymen. För villahushåll är kärlvolymen 240 liter och tömning sker 1 gång i veckan (jämfört med 190 liters kärlvolym i Eskilstuna med tömning varannan vecka). Enligt det kommunala bolaget Remiks, som ansvarar för avfallshanteringen och driver den optiska sorteringsanläggningen, är denna kärlvolym nödvändig för att alla fraktioner ska få plats i kärlen. Kvaliteten på avfallet är tillräckligt hög för att bolaget ska få avsättning för utsorterade fraktioner. Enligt bolaget är hushållens kunskapsnivå och informationen om avfallshanteringen avgörande för resultatet och det är svårast att uppnå en hög kvalitet på avfall från hushåll i lägenheter, särskilt i områden med en stor andel studenter eller invandrare. System för FNI från gemensamhetslösningar och flerbostadshus Nedan beskrivs de vanligaste tekniska lösningarna för fastighetsnära insamling som används i vissa områden eller typer av bebyggelse och kan fungera som huvudsystem för flerbostadshus eller komplementsystem till huvudsystemet för villor och fritidshus. Separata kärl Insamling i separata kärl för respektive fraktion är den lösning som är vanligast för fastighets- eller kvartersnära insamling av förpackningar och returpapper. Insamling i separata kärl används främst i lägenhetsområden men förekommer även som komplementsystem i villa- och 605/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 fritidshusområden, vanligen genom ett samarbete mellan fastighetsägare som har ordnat en gemensam insamlingsplats. Kärlen töms vanligen med traditionella en- eller tvåfackade insamlingsfordon. Figur 6 Separata kärl i avfallsutrymme för mat- och restavfall och utsorterade förpackningar och returpapper. Exempel från Umeå. Foto: AB Bostaden i Umeå Vid insamling i separata kärl för lägenheter placeras kärlen för förpackningar och returpapper ofta i miljöhus tillsammans med kärl för restavfall och matavfall. Ett miljöhus i ett lägenhetsområde betjänar normalt 50-75 hushåll och placeras i anslutning till t.ex. ett gångstråk eller en parkeringsplats i området. Andra vanliga lösningar i lägenhetsområden är att placera kärl för förpackningar och returpapper i ett befintligt avfallsutrymme eller i någon form av sopskåp. Miljöhus i villaområden betjänar normalt ca 25 hushåll. I villaområden placeras miljöhuset ofta på en central plats i kvarteret eller vid exempelvis infarten till kvarteret. Figur 7 Miljöhus för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper. Exempel på placering i lägenhetsområde i Västerås. Foto: Miljö & Avfallsbyrån Kommuner som har valt detta system för FNI brukar lyfta fram systemets pedagogik och tydlighet med förvaring av avfallet oemballerat i separata kärl som bidragande orsaker till insamlingsresultaten. Kundnöjdheten är vanligtvis hög. En allmän erfarenhet från detta system är att det är 606/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 utrymmeskrävande. Det kan konstateras att insamling av förpackningar och returpapper med separata kärl av bl.a. logistik- och utrymmesskäl inte lämpar sig för villabebyggelse med egen hämtning men erfarenheter visar att systemet fungerar bra i lägenhetsbebyggelse eller i villabebyggelse med gemensam hämtning som komplement till såväl traditionell insamling av restavfall och matavfall som till andra system för FNI av förpackningar och returpapper. Systemet kräver normalt inga särskilt anpassade kärl eller fordon. Hög anslutningsgrad till och acceptans för FNI minskar också behovet av ÅVS:er. Erfarenheter från olika kommuner visar att FNI av förpackningar och returpapper med separata kärl ger både rena fraktioner och en hög källsorteringsgrad. I Avfall Sveriges rapport 2017:19 presenteras erfarenheter från goda exempel på FNI av förpackningar och returpapper med separata kärl i Skåne. Nationella nyckeltal för renhet och utbyte saknas men data från några exempel presenteras i Avfall Sveriges PM från 2023 om uppnådda resultat med fastighetsnära insamling av förpackningar. Underjordsbehållare Underjordsbehållare används för såväl restavfall och matavfall som förpackningar och returpapper. Underjordsbehållare installeras ofta i tätbebyggda områden i syfte att skapa estetiskt tilltalande lösningar, bättre arbetsmiljö och en rationell insamling med effektivt utnyttjande av markyta. Insamling med underjordsbehållare är enligt leverantörer, entreprenörer och kommuner, ett av de snabbast växande insamlingssystemen i Sverige. Behållarna finns i volym från några hundra liter upp till ca 5 m3. Tömning av behållarna sker med komprimerande sopbil utrustad med kran. Moderna underjordsbehållare innebär ofta att hela behållarvolymen är under mark och att endast inkastet är synligt ovan mark. Figur 8 Inkast till underjordsbehållare (t.v.). Tömning av underjordsbehållare (t.h.). Foto: PWS AB (t.v.). San-Sac AB (t.h.) 607/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Flera leverantörer erbjuder delade underjordsbehållare för två fraktioner och speciella, täta, behållare för matavfall. Det utvecklas även lösningar där befintliga underjordsbehållare kan uppgraderas till delade. Tillval för underjordsbehållare kan vara t.ex. färganpassning av inkast och den del som i övrigt är ovan mark samt ljuddämpning för behållare för glas. Flera leverantörer erbjuder även underjordsbehållare med komprimering men denna lösning är än så länge vanligare i andra europeiska länder än Sverige. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att uppnå lika bra kvalitet på det sorterade avfallet, som vid insamling med separata kärl. En bidragande orsak till detta kan vara att insamling med underjordsbehållare innebär en högre grad av anonymitet och att avfallet i behållaren inte är synligt för avfallslämnaren. Tekniken har dock utvecklats för bättre sortering och möjligheter till kvalitetskontroll. Idag finns exempelvis inkast som förhindrar att större föremål läggs i behållaren och det har även utvecklats tekniska lösningar som underlättar okulärbesiktning av avfallet genom t.ex. inspektionsluckor. Tekniska lösningar för underjordsbehållare har tagits fram som möjliggör registrering av avfallslämning via kod eller nyckelbricka, vilket också utestänger obehöriga avfallslämnare. 608/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Bilaga 2 Beräknade årskostnader per kommun Redovisade årskostnader avser kommunernas beräknade kostnader för hantering av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus exklusive kostnader för löpande administration, löpande information, ÅVS:er som backup för FNI och för skrymmande förpackningar, omlastning av insamlade fraktioner samt transport och behandling av mat- och restavfall. F I med fyrfac s ärl (2 st), M r/år Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Administration vid 0,02 0,05 0,05 0,3 0,04 0,04 0,25 införande av FNI Kärl 0,6 1,9 1,6 12,4 1,4 1,3 9,9 Påsar, inkl. distribution 0,1 0,2 0,3 2,0 0,2 0,2 1,5 Insamling i kärl 1,6 4,1 4,7 26,0 3,1 3,3 24,8 Summa 2,4 6,3 6,7 40,7 4,8 4,8 36,4 F I med tvåfac s ärl (4 st), M r/år Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Administration vid 0,02 0,05 0,05 0,3 0,04 0,04 0,3 införande av FNI Kärl 0,7 2,0 1,7 13,0 1,5 1,3 10,4 Påsar, inkl. distribution 0,1 0,2 0,3 2,0 0,2 0,2 1,5 Insamling i kärl 1,7 4,2 4,6 20,8 3,2 2,8 23,4 Summa 2,4 6,5 6,6 36,1 4,9 4,4 35,5 F I med tvåfac s ärl (2 st) och budningstjänster, M r/år Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Administration vid 0,02 0,05 0,05 0,3 0,04 0,04 0,3 införande av FNI Kärl 0,3 1,0 0,9 6,5 0,7 0,7 5,2 Kärl för budning 0,1 0,3 0,3 1,8 0,2 0,2 1,5 Påsar, inkl. distribution 0,1 0,2 0,3 2,0 0,2 0,2 1,5 Insamling i kärl 1,2 2,9 3,3 14,5 2,2 2,0 16,3 Insamling vid budning 0,9 2,5 2,5 19,9 1,9 2,3 15,1 Summa 2,6 7,0 7,3 45,0 5,3 5,4 39,8 609/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 F I med separata ärl (2 st), tvåfac s ärl (1 st) och budningstjänster, M r/år Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Administration vid 0,02 0,05 0,05 0,3 0,04 0,04 0,3 införande av FNI Kärl 0,5 1,4 1,2 9,2 1,1 0,9 7,3 Kärl för budning 0,1 0,3 0,3 1,8 0,2 0,2 1,5 Påsar, inkl. distribution 0,1 0,2 0,3 2,0 0,2 0,2 1,5 Insamling i kärl 1,2 3,0 3,3 15,3 2,3 2,0 16,8 Insamling vid budning 0,9 2,5 2,5 19,9 1,9 2,3 15,1 Summa 2,8 7,5 7,7 48,5 5,7 5,8 42,5 F I med oli färgade påsar, separat ärl för matavfall och tvåfac s ärl för glas förpac ningar, M r/år Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Administration vid 0,02 0,05 0,05 0,31 0,04 0,04 0,25 införande av FNI Kärl 0,51 1,59 1,30 10,11 1,16 1,01 8,04 Påsar, inkl. distribution 0,3 0,9 0,9 7,1 0,7 0,8 5,4 Insamling i kärl 1,0 2,4 2,9 13,0 1,8 1,8 13,9 Omlastning inför - - - - - - 0,8 transport till optisk sortering Transport till optisk - - - - - - 1,1 sortering Optisk sortering 0,3 0,7 0,8 5,9 0,6 0,7 4,5 Summa 2,1 5,6 5,9 36,4 4,3 4,3 33,9 Kommentarer: • Administration, kundtjänst: Kostnad för projektledning, information och övrig administration i samband med införande av nytt insamlingssystem. • Kärl: Kapitalkostnad för investering i kärl för villor och fritidshus, inkl. montering, utsättning etc. Inkluderar även kapitalkostnad för investering i kärl för gemensamma insamlingsplatser med nuvarande omfattning samt reinvestering i befintliga kärl i alternativ där befintliga kärl delvis används. • Kärl för budning: Kapitalkostnad för investering i boxar för budning av förpackningar av glas och metall samt returpapper. • Påsar, inkl distribution: Avser papperspåsar för matavfall samt i alternativet med optisk sortering även plastpåsar för förpackningar av plast, papper och metall samt returpapper. • Insamling: Fordons- och personalkostnader för insamling av mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus. • Insamling vid budning: Fordons- och personalkostnader för insamling av förpackningar av glas och metall samt returpapper från villor och fritidshus vid budning. 610/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 • Omlastning inför transport till optisk sortering: Omlastning inför transport av restavfall, förpackningar av plast, papper och metall samt returpapper från Örnsköldsvik till optisk sortering i Umeå. • Transport till optisk sortering: Transport av restavfall, förpackningar av plast, papper och metall samt returpapper från Örnsköldsvik till optisk sortering i Umeå. • Optisk sortering: Optisk sortering av restavfall, förpackningar av plast, papper och metall samt returpapper. 611/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 Bilaga 3 Beräknade investeringar per kommun Redovisade investeringar avser kommunernas beräknade investeringar för kärl för mat- och restavfall, förpackningar och returpapper från villor och fritidshus samt kostnader för införande av nytt insamlingssystem. Investeringar avseende insamlingsfordon, omlastningsstationer och återvinningsstationer har ej beräknats. F I med fyrfac s ärl (2 st), M r Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Införande 0,2 0,5 0,5 7,5 0,4 0,5 3,4 Kärl 5,7 17,4 14,6 111,0 12,8 11,3 88,5 Summa 5,9 18,0 15,1 118,5 13,1 11,8 91,9 F I med tvåfac s ärl (4 st), M r Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Införande 0,2 0,5 0,5 7,5 0,4 0,5 3,4 Kärl 6,0 18,4 15,4 117,0 13,4 11,8 93,2 Summa 6,2 18,9 15,9 124,5 13,8 12,3 96,6 F I med tvåfac s ärl (2 st) och budningstjänster, M r Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Införande 0,2 0,5 0,5 7,5 0,4 0,5 3,4 Kärl 3,0 9,2 8,0 58,5 6,7 6,1 46,8 Kärl för budning 0,9 2,6 2,6 16,2 1,9 1,9 13,2 Summa 4,1 12,3 11,1 82,2 9,0 8,4 63,4 F I med separata ärl (2 st), tvåfac s ärl (1 st) och budningstjänster, M r Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Införande 0,2 0,5 0,5 7,5 0,4 0,5 3,4 Kärl 4,2 13,0 10,9 82,7 9,5 8,4 65,9 Kärl för budning 0,9 2,6 2,6 16,2 1,9 1,9 13,2 Summa 5,3 16,1 14,0 106,5 11,8 10,7 82,6 612/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev pdf Insamling av avfall i Umeåregionen 29 maj 2023 F I med oli färgade påsar, separat ärl för matavfall och tvåfac s ärl för glas förpac ningar, M r Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik Införande 0,2 0,5 0,5 7,5 0,4 0,5 3,4 Kärl 4,6 14,3 11,6 90,9 10,4 9,1 72,2 Sorteringsanläggning - - - 84,3 - - - Summa 4,8 14,8 12,2 182,6 10,8 9,5 75,7 Kommentarer: • Införande: Investeringar i form av kostnader för projektledning, planering, information och övrig administration i samband med införande av nytt insamlingssystem. • Kärl: Investering i kärl för villor och fritidshus, inkl. montering, utsättning etc. Inkluderar även investering i kärl för gemensamma insamlingsplatser med nuvarande omfattning samt reinvestering i befintliga kärl i alternativ där befintliga kärl delvis används. • Kärl för budning: Investering i boxar för budning av förpackningar av glas och metall samt returpapper. • Sorteringsanläggning: Investering i en optisk sorteringsanläggning i Umeå, inklusive mark- och anläggningsarbeten, byggnad, mottagningsficka, optisk sorteringsutrustning, maskiner och containrar samt manuellt eftersorteringssteg. Hur investeringen belastar kommunerna är beroende av organisationen bakom ägande och drift av anläggningen. 613/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-35 Protokollsutdrag - Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13

BN § 60 PBL 2024-03-19 2024-03-19 2010:900 BFS 2020:8 623/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Detaljplaneprocessen Om detaljplaner En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas och hur bebyggelse och byggnadsverk får se ut. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter. Plankartan är bindande vid prövning av exempelvis bygglov. Planbeskrivningen beskriver detaljplanens syfte och hur plankartan ska tolkas. Under arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till hur marken får användas, utifrån en avvägning av allmänna och enskilda intressen. En detaljplan kan handläggas med standardförfarande, begränsat standardförfarande, utökat förfarande eller samordnat förfarande. Denna detaljplan handläggs med ett utökat förfarande, processen beskrivs nedan, Figur 1. Figur 1. Detaljplaneprocessen, utökat förfarande. Utökat förfarande Kungörelse Vid utökat förfarande ska kommunen inför samrådet kungöra förslaget till detaljplan. Kungörelsen ska göras i en ortstidning och anslås på kommunens digitala anslagstavla. Samråd Samråd av planförslaget sker med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och andra berörda. Syftet med samrådet är att samla in information och synpunkter, förankra förslaget och få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. De skriftliga synpunkter som inkommit under samrådstiden redovisas och bemöts i en samrådsredogörelse. Därefter justeras förslaget utifrån inkomna synpunkter. Samrådstiden är minst tre veckor. Granskning Planförslaget ska därefter tillgängliggöras för granskning i minst tre veckor. Om detaljplanen antas medföra betydande miljöpåverkan gäller minst 30 dagar granskningstid tillsammans med miljökonsekvensbeskrivning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget. Antagande Detaljplanen antas genom ett politiskt beslut av Kommunfullmäktige. 624/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Laga kraft Om detaljplanen inte överklagas får beslutet att anta detaljplanen laga kraft, vilket innebär att detaljplanen får rättsverkan. Därefter kan genomförandet av detaljplanen påbörjas. Innehållsförteckning Beskrivning av detaljplanen ........................................................................................... 1 Planens syfte ............................................................................................................... 1 Planens huvuddrag ..................................................................................................... 2 Planförfarande ............................................................................................................ 3 Planhandlingar ............................................................................................................ 3 Planeringsunderlag ..................................................................................................... 4 Upplysningar ............................................................................................................... 4 Samrådskrets .............................................................................................................. 5 Förhållningssätt till tidigare ställningstaganden ............................................................ 6 Kommunala ställningstaganden ................................................................................. 6 Miljökvalitetsnormer ................................................................................................ 10 Strandskydd .............................................................................................................. 13 Undersökning av miljöpåverkan ............................................................................... 15 Planförslaget ................................................................................................................ 18 Mark- och vattenanvändning ................................................................................... 19 Stads- och landskapsbild .......................................................................................... 20 Kulturmiljö ................................................................................................................ 27 Naturmiljö ................................................................................................................. 29 Geotekniska förhållanden ........................................................................................ 40 Social miljö ................................................................................................................ 42 Kommunikationer ..................................................................................................... 43 Teknisk försörjning ................................................................................................... 46 Hälsa och säkerhet ................................................................................................... 47 Genomförandefrågor ................................................................................................... 53 Organisatoriska frågor .............................................................................................. 53 Fastighetsrättsliga frågor .......................................................................................... 55 Tekniska frågor ......................................................................................................... 60 Ekonomiska frågor .................................................................................................... 60 625/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Medverkande ............................................................................................................... 61 Källor ............................................................................................................................ 61 Bilaga ............................................................................................................................ 62 Planbestämmelser med lagstöd ............................................................................... 62 626/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Beskrivning av detaljplanen Under detta avsnitt beskrivs detaljplanen mer översiktligt. Här redovisas detaljplanens huvuddrag såsom användning, lägesbestämning, huvudmannaskap och genomförandetid. Mer ingående information finns under rubriken “Planförslaget - förutsättningar, förändringar och konsekvenser” under berörd rubrik. Planens syfte Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Plandata Stadsdel: Ön, Öbacka och Teg. Planområdets area: 13 000 m2. Se Figur 2. Avstånd till Rådhustorget: 1 km. Markägoförhållanden: Privat och kommunal ägo. Vattenområden: Umeälven. Figur 2 Avgränsning av planområde. 627/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Planens huvuddrag Detaljplanen ger förutsättningar för två nya gång- och cykelbroar över Umeälven, som förbinder Ön med omgivande stadsdelar, samt en gång- och cykelväg mellan dessa broar över Ön. De nya broarna ansluter till befintliga gång- och cykelstråk på Teg, vid Norra Obbolavägen, respektive Öbackaparken, se Figur 3. Figur 3 Utdrag ur plankarta för detaljplan Ön 1:96 med flera (broetapp). Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför genomförts. Detaljplanens effekter och konsekvenser för miljön och människors hälsa sammanfattas i planbeskrivningen beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande planen. Genomförandet av detaljplanen kräver även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken, vilket hanteras i en separat process. Detaljplanen överensstämmer med intentionerna för nya gång- och cykelbroar i översiktsplan, fördjupning för Ön. Placeringen av bron över Lillån har justerats efter detaljplanens samråd och överensstämmer med placeringen i översiktsplanens markanvändningskarta. Placeringen anpassas till kulturmiljön kring byggnadsminnet 628/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Tegsgården samt natur- och parkmiljön på platsen. Även bron över Storån följer föreslagen placering i översiktsplanen. Broarna och gång- och cykelkopplingen däremellan planläggs som en första etapp av planerad utveckling på Norra Ön. Umeälven, både Lillån och Storån, omfattas av miljöbalkens strandskydds- bestämmelser. Strandskyddet gäller 100 m på varje sida om Lillån och Storån. Vid byggnation av broarna samt gång- och cykelväg kommer anläggningsarbeten ske inom strandskyddsområden. Strandskyddet upphävs inom planområdesgräns för detaljplanen [a , (a ), (a )]. 1 2 3 Allmän platsmark Planförslaget reglerar allmän platsmark, på Tegssidan, Öbacka samt över Ön och över älven, i form av gång- och cykelväg [GCVÄG och (GCVÄG)] och en mindre del som gata [GATA]. På Teg respektive Öbacka ansluter planområdet till befintlig allmän platsmark. För att broarna ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till naturvärden på platsen regleras att belysning ska anpassas för att skydda nattaktiva djur [belysning och (belysning)]. För att broarna ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till de geotekniska förhållandena på platsen och säkerhetsaspekter regleras genom utformningsbestämmelse för allmän plats för landfästen på Norra Ön att landfäste ska pålas [geo]. Vattenområde Då mellanstöden kommer stå i älven berör planen vattenområde. Detaljplanen reglerar området där broar får anläggas som vattenområde som får överbyggas med gång- och cykelbro [(W ] för bron över Lillån och [(W )] för bron över Storån. 1) 2 Planförfarande Aktuell detaljplan handläggs med utökat planförfarande, enligt 5 kap. plan- och bygglagen, då ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Planhandlingar • Plankarta, maj 2026 • Planbeskrivning, maj 2026 629/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Planeringsunderlag • Inventering och bedömning av naturvärde Norra Ön, oktober 2017 • Översiktlig broutredning Norra Ön-Öbacka, november 2019. • Gestaltningsprogram två bropar, december 2021 • PM bro över Lillån, juni 2025 • PM bro över Storån, juni 2025 • Erosions- och åtgärdsutredning Norra Ön, april 2022 • Inventering av naturvärdesträd och eftersök av fladdermusspår i hålträd, januari 2025 • Naturvärdesinventering av bottenmiljön vid Norra Ön, januari 2025 • Undersökning av betydande miljöpåverkan, januari 2025 • Miljökonsekvensbeskrivning broetapp, juni 2026 • Artskyddsutredning för nya bro- och vägförbindelser till norra Ön, januari 2026 • PM Geoteknisk utredning inför detaljplan nya GC-broar Ön, maj 2026 • Grundkarta, februari 2026 • Fastighetsförteckning, februari 2026 Upplysningar Plankartan utgör själva detaljplanen, dess bestämmelser är juridiskt bindande enligt plan- och bygglagen (2010:900) och fungerar som ett skriftligt och visuellt avtal över hur marken får användas eller bebyggas. Detaljplanen utreder ansvarsfrågan för olika byggnationer och gemensamma anläggningar som avlopp och gator. Detaljplanen utreder också flera frågor som behöver lösas i ett sammanhang för att göra den nya mark- eller vattenanvändningen lämplig och hållbar över tid. Detaljplanen är därför styrande vid bygglovsprövning. Plankartan har tagits fram i Fokus Total 2023 och ”BFS_2022_11_01_Bestammelsekatalog.xml” Planbeskrivningen är ett vägledande och förtydligande dokument till hur detaljplanen ska förstås genomföras och beskriver hur olika frågor eller förutsättningar har hanterats. Bilaga till planbeskrivningen redovisar sammanställning av planbestämmelser med motivering och lagstöd i tabellform. Grundkartan är ett underlag för detaljplanearbetet som redovisar topografi och fastighetsförhållanden inom planområdet och dess närmaste omgivning. Fastighetsförteckningen utgör kommunens bedömning av vilka som ingår i samrådskretsen. Därför anger fastighetsförteckningen vilka fastigheter, fastighetsägare och andra rättighetsinnehavare som berörs av planförslaget. Fastighetsförteckningen måste samordnas med grundkartan för att båda dokumenten ska redovisa samma uppdaterade fastighetsinformation. Under 630/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande detaljplaneprocessen används fastighetsförteckningen som en adresslista för att skicka ut underrättelse om när planförslaget är på samråd eller granskning. Genomförandet av detaljplanen kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Parallellt med planprocessen pågår därför även en tillståndsprocess. Planprocessen och tillståndsprocessen har samma sakägarkrets och använder sig av samma fastighetsförteckning. Samrådskrets Detaljplanens samrådskrets består av närliggande fastighetsägare, rättighetsinnehavare, närboende och lokalhyresgäster som bedöms beröras direkt av ett genomförande av detaljplanen. I Figur 4 redovisas detaljplanens samrådskrets. Under planprocessens gång blir fastighetsägare och andra rättighetsägare som bedöms ingå i samrådskretsen underrättade inför samråd och granskning. Endast de som lämnat synpunkter under samråd och granskning vars synpunkter inte blivit tillgodosedda blir underrättade om antagande. Figur 4. Sakägarkrets i rött, planområdet i vit streckad linje. 631/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Förhållningssätt till tidigare ställningstaganden Kommunala ställningstaganden Översiktsplan, fördjupningar och tematiska tillägg Planförslaget omfattas av den fördjupade översiktsplanen för Ön1. Inriktningen i FÖP:en är bland annat ”bilsnål planering”, vilket innebär att två nya gång- och cykelbroar föreslås med anslutning mot Öbacka och mot Teg. Broarnas läge avser att ge gång- och cykeltrafikanter en konkurrensfördel framför bilen. I planförslaget har placeringen av bron mellan Teg och Ön justerats något i förhållande till översiktsplanens markanvändningskarta. Se Figur 5. I nuvarande planförslag placeras bron något längre söderut inom parkområdet på grund av anpassning till kulturmiljö, naturmiljö samt geotekniska förutsättningar. Figur 5. Markanvändningskarta i FÖP Ön. 1 Fördjupad översiktsplan för Ön (FÖP Ön), antagen av kommunfullmäktige 2008, aktualiserad 2024. 632/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Planförslaget bedöms ligga i linje med den i FÖP Ön beslutade planeringsinriktningen för Norra Ön, samt länsstyrelsens granskningsyttrande. Detaljplaner Planområdet berör planlagda områden på Öbacka och Teg. På Öbacka berör planområdet den befintliga detaljplanen, Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Öbackaområdet (2480K-P67/1984). Se Figur 6. Området som omfattas är planlagt som allmän plats, park eller plantering samt vattenområde. Berörd del ersätts av nu aktuell detaljplan. Figur 6. Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Öbackaområdet (2480K-P67/1984). På Öbacka omfattas också detaljplanen av Detaljplanen för fastigheten Laxen 31 m.fl. (Konstnärligt campus) (2480K-P09/37). Se Figur 7. Området som omfattas är planlagt som allmän plats, park samt öppet vattenområde där bryggor samt gång- och cykelbro kan bli aktuell. Berörd del ersätts av nu aktuell detaljplan. Figur 7. Detaljplanen för fastigheten Laxen 31 m.fl. (Konstnärligt campus) (2480K-P09/37). 633/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande På Teg omfattas detaljplanen av Förslag till ändring av stadsplan för kvarteret Orion m.m. jämte kvarteren Spettet och Åldermannen m.m. (A2/13) samt Upphävande för delar av Stadsplan för kvarteret Orion jämte kvarteren Spettet och Åldermannen & Stadsplan för Tegs municipalsamhälle (2480K-P09/44). Se Figur 8 och Figur 9. Området som omfattas är planlagt som allmän plats, park eller plantering. Berörd del ersätts av nu aktuell detaljplan. Figur 8. Förslag till ändring av stadsplan för kvarteret Orion m.m. jämte kvarteren Spettet och Åldermannen m.m. (A2/13). Figur 9. Upphävande för delar av Stadsplan för kvarteret Orion jämte kvarteren Spettet och Åldermannen & Stadsplan för Tegs municipalsamhälle (2480K-P09/44). 634/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Pågående planprocesser På Ön pågår detaljplanen för Norra Ön (BN-2013/00345). Delar av nuvarande planområde ingick i samrådet för detaljplanen för Norra Ön. Detaljplanens övergripande syfte är att skapa planmässiga förutsättningar för att utveckla en ny stadsdel inom centrala Umeå. Den nya stadsdelen ges förutsättningar att utvecklas till en långsiktigt hållbar del av staden, med ett genomtänkt transportnät och bebyggelsestruktur som kan möta stadens växande efterfrågan på bostäder och service. Planbesked Byggnadsnämnden beslutade 2024-03-19 §60 att inleda planläggning för fastigheten Ön 1:96 m.fl. – broetapp. Planbesked är ett kommunalt beslut som lämnas för att formellt meddela om att kommunen tänker inleda eller inte inleda planläggning. Planbeskedet är inte bindande och kan inte överklagas. Kommunen kan också inleda planläggning utan att planbesked lämnats. Kommunala beslut i övrigt Cykeltrafikprogram (2018). Programmets mål är att öka andelen resor som görs med cykel samt att trafiksäkerheten för cyklister ska förbättras. Riksintressen Planområdet berörs av område som är av riksintresse för yrkesfisket. Skälet till riksintresset är att Ume-/Vindelälven är ett viktigt lek- och uppväxtområde för fisk, samt att laxen vandrar i älven på väg till sina lekområden. Enligt 3 kap. 5 § miljöbalken ska planeringen för användning av mark- och vattenområden säkerställa fiskesektorns tillgång till fångstområden och viktiga lek- och uppväxtområden för betydande arter. Planförslaget bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön i vatten. Ett genomförande av planen leder till ingrepp i strandzoner med höga naturvärden vid landfästen och mellanstöd samt tillfälligt förhöjd grumling i och närmast nedströms arbetsområdet under byggskedet. Konsekvenserna bedöms dock vara lokala, kortvariga och övergående och på några års sikt bedöms planförslagets konsekvenser för naturmiljön, och därmed även riksintresset för yrkesfisket, i Umeälven bli obetydliga. Planområdet ligger inom riksintresset Umeå Airports påverkansområde för flyghinder. Inom planområdet ska inga objekt överstiga en totalhöjd (markläge + objekt) om 59,4 m ö.h. 635/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel, vars syfte är att komma till rätta med miljöpåverkan från mer diffusa utsläppskällor såsom trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. Normen ska avspegla den lägst godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. Ett genomförande av en detaljplan får inte medföra att en norm överträds. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341), olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Eftersom planen syftar till att möjliggöra för en ny gång- och cykelkoppling bedöms tillkommande trafik i och med detaljplanens genomförande inte innebära betydande luftutsläpp som leder till att MKN riskerar att överskridas. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) genomförs i Sverige. Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har delats in i vattenförekomster för vilka bedömning har skett vilken ekologisk, kemisk eller kvantitativ status som vattnet har och vilka krav som ställs för att kunna upprätthålla och förbättra denna status. Beslutande MKN innebär kortfattat att alla ytvattenförekomster ska uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus samt att alla grundvattenförekomster ska uppnå eller behålla god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus (om inte undantag har meddelats). Yt- och grundvattenstatusen får generellt inte försämras. Ett genomförande av en detaljplan får inte medföra att statusen försämras för någon av kvalitetsfaktorerna (ekologisk och kemisk). Norra Ön är belägen inom vattenförekomsten (SE 708510–760630) som omfattar nedersta delen av älven, från Baggböle till mynningen i havet. Älven delar upp sig tillfälligt i Lillån respektive Storån när den passerar Ön. I förvaltningscykel 3 omfattar förekomsten både Storån och Lillån men i kommande förvaltningscykel 4 ska Lillån, som historiskt varit starkt påverkad av timmerflottning, urskiljas som en egen vattenförekomst. Klassningarna för cykel 4 är dock ännu inte tillgängliga vid 636/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande upprättandet av MKB (juni 2026), för detaljplanen, varför beskrivningar och bedömningar utgår från uppgifterna i förvaltningscykel 3. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten är satt till god ekologisk status med tidsfrist till 2033 samt till god kemisk ytvattenstatus med undantag i form av mindre stränga krav för de i landet överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar. En sammanställning av vattenförekomstens MKN och statusklassning ges i Tabell 1. Tabell 1. VISS statusklassificering av recipienten Umeälven enligt förvaltningscykel 3. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Status MKN Status MKN (dagsläge) (framtida mål) (dagsläge) (framtida mål) Umeälven Måttlig God ekologisk Uppnår ej god God kemisk SE 708510-760630 ekologisk status 2033 kemisk ytvattenstatus status ytvattenstatus med undantag Idag uppnås inte miljökvalitetsnormen för ekologisk status som är klassad som måttlig för vattenförekomsten. Utslagsgivande är de hydromorfologiska parametrarna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Dessa har idag måttlig status på grund av påverkan från vattenkraft, rätning och rensning av fåran för flottning samt ianspråktagande av mark i vattendragets svämplan och närområde för odling, bebyggelse eller annan verksamhet vilket har försämrat konnektiviteten mellan vattendragsfåra och strand. Denna påverkan gör i sin tur att även kvalitetsfaktorn fisk bedömts ha måttlig status då den negativa påverkan på vattendraget bedöms vara så stor att förutsättningar saknas för ett varierat och långsiktigt hållbart fiskbestånd. Kemisk status är klassad som uppnår ej god då gränsvärdena överskrids för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE). Halter av Hg och PBDE överskrids i Sveriges samtliga vattenförekomster till följd av långväga atmosfärisk deposition. Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten Umeälven omfattas även av förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I Naturvårdsverkets förteckning över sådana vatten är nedre Umeälven upptaget som ett så kallat laxfiskvatten. Därmed omfattas älven av MKN som bland annat anger att halten uppslammade fasta substanser i vattnet inte får överstiga 25 mg/l. 637/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Konsekvenser av planförslaget Planförslaget påverkar vattenförekomsten genom anläggande av nya mellanstöd och landfästen samt erosionsskydd vilket påverkar bottensubstratet och innebär ytterligare ianspråktagande av mark i älvens närområde och svämplan. Arbeten kopplade till grundläggning av broarna kommer vidare att orsaka grumling vid spontning, pålning, schaktning och påförande av erosionsskydd. Även nederbörd på blottlagda ytor inom arbetsområdet samt eventuell bortledning av länsvatten från schakter kan temporärt under planens genomförandeskede bidra till förhöjd grumling. Utförda spridningsberäkningar (SMHI, 2026) visar dock att haltökningen av suspenderat sediment i samband med anläggandet av broarna är begränsad och snabbt klingar av nedströms. Då grumlingen endast är kortvarig och övergående bedöms den inte påverka vattenkvaliteten på något sätt som försvårar uppnåendet av vattenförekomstens miljökvalitetsnormer. Den bedöms heller inte vara av sådan omfattning att den riskerar att påverka växt- och djurliv eller bottenmiljöerna nedströms märkbart. Broarna bedöms inte heller riskera att försämra vattendragets hydromorfologiska status. Utförda nivå-, flödes- och strömningsberäkningar (SMHI, 2026) visar att broarnas dämningseffekt uppströms är marginell; cirka 1,5 cm i Lillån och 2,5 cm i Storån närmast uppströms broarna vid ett 100-årsflöde. Även broarnas påverkan på strömningshastigheten är marginell och lokal. Förutsatt att god hänsyn tas i byggskedet och att arbeten i vatten förläggs under lämplig årstid bedöms störningarna kunna begränsas tillräckligt för att undvika någon mer betydande påverkan på fiskvandring. Planförslaget bedöms därmed kunna genomföras utan statusförsämring av vattendragets konnektivitet i upp- och nedströms riktning. Planförslaget innebär tillkommande ingrepp i vattendragets närområde genom anläggande av landfästen med tillhörande erosionsskydd. Ingreppen är dock arealmässigt små och begränsas ytterligare av att svämplanets strukturer delvis kan bevaras under broarna. Enligt uppgift i VISS uppgår andelen anlagda ytor och/eller aktivt brukad mark i nuläget till cirka 17 procent av älvens närområde. Intervallet för måttlig status, som råder idag, är 15–35 procent. De tillkommande ingreppen är därmed så arealmässigt små att de kumulativa effekterna av befintliga och tillkommande anläggningar inte riskerar leda till att den totala andelen påverkad mark inom älvens svämplan eller närområde blir så hög att statusklassningen försämras. Mot bakgrund av ovanstående bedöms sammantaget att planförslaget medför obetydliga effekter på ytvattenkvaliteten i älven gentemot såväl nuläget som nollalternativet. Ett genomförande av planen bedöms också kunna ske utan att 638/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande möjligheterna att nå uppsatta MKN för vatten äventyras. Med planerade skyddsåtgärder och god tidsmässig anpassning av arbetena bedöms det även vara möjligt att begränsa halterna av suspenderat material till under 25 mg/l som är en MKN enligt fisk- och musselvattendirektivet. Strandskydd Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet gäller generellt vid alla kuster, sjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I stort sett hela planområdet omfattas av strandskydd förutom en del av gång- och cykelvägen över Ön. För att möjliggöra ett genomförande av detaljplanen krävs ett upphävande av strandskyddet inom den del av planområdet som berörs. Om det föreligger särskilda skäl enligt 7 kap. 18 e § miljöbalken och intresset att ianspråkta området väger tyngre än strandskyddets syften, kan strandskyddet upphävas i samband med att detaljplanen får laga kraft. Motiv till upphävande av strandskydd Intresset att ta planområdet i anspråk bedöms väga tyngre än strandskyddets intressen. Planområdet ligger centralt i staden och det är angeläget för stadens utveckling att stärka kopplingen mellan de två sidorna av älven och Ön. De nya broarna leder till fler passager över älven, för gång- och cykeltrafik, vilket ökar tillgängligheten och rörligheten i staden och ger bättre förutsättningar att nyttja hållbara färdsätt. Det i sin tur kan leda till minskad påverkan av trafikbuller och förbättrad luftmiljö i centrala Umeå. Särskilt skäl för upphävande av strandskydd De särskilda skälen till att det aktuella området behöver tas i anspråk är att ny gång- och cykelförbindelse över älven utgör ett angeläget allmänt intresse (7 kap 18 e § punkt 5 MB) och att det är en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18 e § punkt 3 MB). Alternativa placeringar av gång- och cykelkopplingar över älven har utretts. Den i detaljplanen föreslagna placeringen av broarna har bedömts som den mest lämpade både ur ett genomförandeperspektiv och att den gör mest nytta för gång- och cykeltrafiken i staden. Fri passage längs älven Planområdet är begränsat till det område som behövs för broarna och gång- och cykelväg dem emellan över Ön. Områdena närmast älven planläggs som allmän plats GCVÄG och blir en del av befintliga rekreativa gångstråk längs älven. På Tegssidan 639/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande kommer befintligt gångstråk utmed älven, nr 1 i Figur 10 nedan, fortsatt fungera som idag. Stränderna på Ön är i dag rätt så otillgängliga, eftersom de utgörs av branta slänter. Broarnas landfästen kommer att anläggas i befintlig marknivå, ovanför slänterna, vilket möjliggör passage under bron, nr 2 och 3 i kartbilden nedan. Landfästet i Öbackaparken, nr 4 i kartbilden, ansluter också till befintlig marknivå som ligger närmare älvens nivå men med ett öppet utrymme mellan landfästet och älven. Passage under bron i det här läget kommer inte att vara möjlig mer än för drift och underhåll av bron. Möjligheten att ta sig både över och under de nya broarna möjliggör fri passage längs älven och god tillgång till strandområdena. Figur 10. Strandskyddets avgränsning, 100 m från strandlinjen, markerad med grön streckad linje. Strandskyddet upphävs för berörda delar inom planområdet. Vita markeringar och siffror symboliserar fria passager utmed stränderna. Förenlighet med strandskyddets syfte Föreslagen detaljplan bedöms vara förenlig med strandskyddets syften att stranden ska vara tillgänglig för allmänheten då marken närmast älven får markanvändningen allmän plats, gång- och cykelväg, och att det finns möjlighet till fria passager längs med strandområdena. Planen bedöms förenlig med strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv genom att befintliga förhållanden endast i liten omfattning påverkas permanent och under byggskedet lokalt och kortvarigt. Utifrån ovanstående avses strandskyddet upphävas inom område markerat med [a , 1 (a ) och (a )] i plankartan i samband med att detaljplanen får laga kraft. 2 3 640/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Undersökning av miljöpåverkan När en detaljplan upprättas eller ändras ska kommunen ta ställning till om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planförslaget ska genomgå en undersökning enligt 6 kap. miljöbalken och miljöbedömnings- förordningen (SFS 2017:966), där omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan ska identifieras. Om undersökningen resulterar i att en betydande miljöpåverkan kan antas ska planförslaget utredas i en miljökonsekvens- beskrivning (MKB). En MKB ska redovisa kommunens bedömning av den påverkan på miljön som planens genomförande kan få. Det som framkommer i en MKB ska integreras i planarbetet och handlingen ska samrådas i samband med planprocessen. Undersökningen visar på att risk för betydande miljöpåverkan finns avseende intrång i värdefulla naturmiljöer, påverkan av fridlysta arter, påverkan på vattenförekomst och stabilitet. Beslut om betydande miljöpåverkan togs 24 januari 2025. Enligt kommunens bedömning kan detaljplanens genomförande antas innebära en betydande miljöpåverkan varför en MKB har upprättats. De delar som i undersökningen visar på viss påverkan har belysts och arbetats in i planbeskrivningen. Länsstyrelsen har tagit del av beslutet och delar kommunens bedömning att planen kan innebära betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken, har därför genomförts. Genomförandet av detaljplanen kräver tillstånd för vattenverksamhet och en tillstånds-MKB kommer därför även att uppföras. Detaljplanens MKB och tillstånds- MKB för vattenverksamheten samordnades i detaljplanens samrådsskede. Under samrådet för detaljplanen hänvisades därför till tillståndsprocessens samrådsunderlag, Underlag för avgränsningssamråd Norra Ön, Bjerking 2025-02-05, för beskrivning av även detaljplanens konsekvenser. Tillståndsprocessen är inne i ett kompletterande avgränsningssamråd för att kunna färdigställa en mer detaljerad tillstånds-MKB. Detaljplanens konsekvenser beskrivs i en miljökonsekvensbeskrivning tillhörande planen, Miljökonsekvensbeskrivning, Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp). Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver planförslaget och bedömer dess effekter och konsekvenser för miljön och människors hälsa. 641/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Sammanfattning av miljökonsekvenser Planförslaget berör förhållandevis små ytor och har som specifikt syfte att möjliggöra anläggandet av en ny gång- och cykelförbindelse över Umeälven mellan Teg och Öbacka, via Ön. Ett genomförande av planförslaget innebär därmed anläggande av två nya broar, en över Lillån och en över Storån, samt av en ny GC-väg över Norra Ön. De huvudsakliga miljökonsekvenserna av planen är kopplade till ingrepp i Öns värdefulla strandskogar, som utgör livsmiljö för ett flertal skyddade arter, direkta ingrepp och grumlingspåverkan av vattenmiljön i älven, förändrad landskapsbild, bättre förutsättningar för friluftsliv och rekreation samt buller under byggtiden. Landskapsbilden påverkas genom att de nya broarna blir visuella landmärken längs älven vilket främst vid Lillån, där det lokala årummet är präglat av oexploaterade naturmiljöer, innebär negativ påverkan. Ökad tillgänglighet och tillgång till nya utblickar längs älven, mot Ön och över staden från de planerade broarna kan samtidigt bidra positivt till landskapsbilden. För naturmiljön på land uppstår påtagliga negativa konsekvenser främst till följd av ingrepp i värdefulla strandskogar på Norra Ön. Både permanenta och temporära ingrepp påverkar vegetation och jordmån och leder till förlust av naturmiljöer, fragmentering, ändrat mikroklimat och ökad störning från ljud, ljus och mänsklig aktivitet. Ett flertal naturvärdesträd kommer att behöva fällas, men antalet kan eventuellt begränsas genom anpassningar under byggskedet. Då ingreppen endast berör en liten andel av Norra Öns lövskogsmiljöer bedöms dock att planen kan genomföras utan någon betydande försämring av Öns funktion som länk i den regionala ekologiska lövskogskorridoren längs Umeälven. Negativa konsekvenser för växt- och djurliv i vatten uppkommer lokalt och temporärt till följd av muddring och fyllning i värdefulla strandzoner samt grumlingseffekter. Utförda spridningsberäkningar tyder dock på att grumlingen blir begränsad och snabbt klingar av nedströms. Dess effekter bedöms bli kortvariga och övergående. Planförslaget bedöms inte riskera att försämra vattenförekomstens statusklassning eller äventyra möjligheterna att nå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. För rekreation och friluftsliv innebär planförslaget påtagliga positiva konsekvenser genom att tillgängligheten till Ön, som utgör ett attraktivt område för närrekreation, förbättras avsevärt för många boende i centrala staden. Planen bidrar även till att nya attraktiva kopplingar tillskapas och binder samman älvens bägge sidor vilket ökar tillgängligheten i staden och skapar bättre förutsättningar för bland annat arbetspendlare och vardagsresor med hållbara färdsätt. Planen innebär också ingrepp i livsmiljöer för flera skyddade arter bland annat mindre hackspett, vitryggig hackspett och ett flertal arter av fladdermöss. Flera av arterna bedöms i viss mån påverkas av planförslaget men med stöd av utförda artskyddsutredningar bedöms att det, förutsatt att god hänsyn tas i 642/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande genomförandeskedet, bör vara möjligt att genomföra planen utan att arterna påverkas i sådan omfattning eller på sådant sätt att artskyddsförbud utlöses. För att ytterligare minimera denna risk rekommenderas en rad skydds- och kompensationsåtgärder för mindre hackspett, vitryggig hackspett och fladdermöss. Skyddsåtgärderna handlar främst om att så långt möjligt spara och skydda skog och värdeträd inom temporärt nyttjade ytor i arbetsområdet. Kompensationsåtgärderna utgörs främst av kvalitetshöjande åtgärder i kvarvarande skogsområden på Ön samt åtgärder för att begränsa ljusföroreningar nattetid. Under byggskedet kommer de närmast omgivande områdena att påverkas av förhöjda bullernivåer. Konsekvenserna begränsas dock betydligt genom att kommunen avser att etablera pålar för broarnas grundläggning genom borrning, i stället för traditionell slagning med pålkran. Även beträffande vibrationer förutsätts att konsekvenserna begränsas genom kravställning på entreprenadarbetena. De geotekniska förhållandena i området innebär generellt en risk för ras och skred i älvbrinkarna i samband med uppförande av nya anläggningar. Förhållandet är dock väl känt och med erforderliga stabilitetshöjande åtgärder bedöms planförslaget kunna genomföras utan tillkommande risker för människors hälsa till följd av ras och skred. Inte heller risker kopplat till översvämning bedöms öka i någon beaktansvärd grad. Nedan ges en sammanställning av planförslagets konsekvenser, se Tabell 2. Tabell 2. Planförslagets konsekvenser. Miljöaspekt Kommentar Landskapsbild Måttliga negativa konsekvenser genom ingrepp i det orörda, naturpräglade årummet i Lillån vid Teg och genom öppnandet av det skyddade landskapsrummet på Norra Ön. Naturmiljö på Stora negativa konsekvenser främst knutet till ingrepp i strandskogar av högt naturvärde på land Ön som utgör livsmiljö för skyddade och rödlistade arter. Med ambitiösa skyddsåtgärder i byggskedet för att minimera skador på värdefull skog och värdeträd finns eventuellt förutsättningar att minska de negativa konsekvenserna till måttliga. Naturmiljö i Lokalt och kortsiktigt uppkommer tydliga negativa konsekvenser för vattenlevande flora och vatten fauna genom muddring och påförande av stödfyllnad och erosionsskydd i strandzoner md höga naturvärden samt genom grumling. Effekterna är dock övergående och med planerade naturanpassningar bedöms likvärdiga naturvärden återkomma relativt snabbt. Sammantaget bedöms planen därmed innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö i vatten. Ytvatten Kortsiktigt uppstår små negativa effekter genom förhöjd grumling men dessa är övergående och på sikt bedöms påverkan på vattenkvaliteten bli obetydlig. Ingen statusförsämring bedöms uppkomma och möjligheterna att nå uppsatta MKN för vatten bedöms inte äventyras. Markmiljö Obetydliga konsekvenser. I byggskedet berörs mark med förhöjda föroreningshalter och sediment föroreningsspridning bedöms kunna undvikas genom god masshantering. Arsenikhaltiga älvsediment kommer i viss mån spridas nedströms men halterna bedöms vara naturliga för platsen och inte orsaka försämrade förhållanden vid återsedimentering. Rekreation Stora positiva konsekvenser genom tillgängliggörande av attraktiva närrekreationsområden och friluftsliv för många boende i centrala Umeå och förbättrade möjligheter att färdas tvärs älven till fots och med cykel. Boendemiljö Under byggskedet uppkommer buller och vibrationer främst vid pålning och spontning. avseende Beräkningar visar dock att Naturvårdsverkets riktvärden för buller kan klaras med anpassade buller och byggmetoder i kombination med skyddsåtgärder. Vibrationer kan orsaka viss störning men vibrationer det förutsätts att kravställning i byggskedet begränsar effekterna. Sammantaget bedöms därmed de negativa konsekvenserna för boendemiljön till följd av buller och vibrationer bli små. 643/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Risk och Viss risk för ras, skred, erosion och översvämning föreligger utmed älven. Förhållandena är säkerhet dock väl kända och bedöms tekniskt hanterbara varför planen bedöms kunna genomföras utan negativa konsekvenser för risk och säkerhet. Konsekvensskala för miljöbedömning med färgkodning Stora Måttligt Små Inga/ Små Måttligt Stora positiva positiva positiva obetydliga negativa negativa negativa Planförslaget - förutsättningar, förändringar och konsekvenser Under respektive rubrik i detta avsnitt beskrivs och motiveras planens utformning mot bakgrund av rådande planeringsförutsättningar. Först beskrivs förutsättningarna och därefter förändringar och konsekvenser till följd av detaljplanens genomförande. Figur 11. Illustration av ny gång- och cykelförbindelse mellan Teg - Ön - Öbacka Detaljplanen möjliggör för två nya gång- och cykelbroar över älven samt en gång- och cykelförbindelse dem emellan över Norra Ön, se Figur 11. Broarna förstärker den fysiska kopplingen mellan Umeås centrala stadsdelar, skapar gena stråk genom staden och ökar närheten till älven. De medverkar även till ökad rörelserikedom, att rörelse och aktivitet kan bli en naturlig del av vardagen och fritiden samt bidrar till att stärka en hållbar mobilitet där fotgängare och cyklister prioriteras. 644/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Mark- och vattenanvändning Större delar av planområdet berör det som nu är natur- och parkmark. Mitt på Ön finns halvöppna naturmiljöer och strandlövskogar längs strandbrinkarna. Mitt på Ön korsar även planområdet en befintlig väg, Nabbvägen. På både Tegssidan och Öbackasidan ansluter planområdet till befintliga gång- och cykelbanor. På Tegssidan sluttar terrängen ner mot älven medan den på Öbackasidan är relativt flack. Strandbrinkarna på Ön sluttar brant ner mot älven. Planområdet omfattar även vattenområden i älven. Förändringar och konsekvenser Syftet med detaljplanen,Fel! Hittar inte referenskälla. är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för allmän plats gång- och cykelväg [GCVÄG] och en mindre del som gata [GATA]. Gång- och cykelvägen binder samman Teg med Öbacka via Ön. Gata planläggs enbart över befintlig gata (Nabbvägen) mitt på Ön för att möjliggöra fortsatt biltrafik på Nabbvägen. Utsnitt ur plankartan visar planområdets avgränsning, Figur 12. Figur 12. Avgränsning av planområdet. Där gång- och cykelvägen går på bro över Storån regleras det i detaljplanen som allmän plats gång- och cykelväg som är avgränsad vertikalt nedåt till +0,6 meter över 645/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande angivet nollplan [(GCVÄG)]. Inom samma område är det reglerat som vattenområde som får överbyggas med bro. Inom området får även konstruktioner för brons funktion samt erosionsskydd anläggas. En farledsbredd på minst 80 meter ska finnas. Denna användning är avgränsad vertikalt uppåt till +0,6 meter över angivet nollplan [(W )]. Den vertikala avgränsningen innebär att användningen 2 vattenområde gäller mellan nollplanet till +0,6 meter, vilket motsvarar medelvattennivån i älven, och användningen gång- och cykelväg är tillåten över +0,6 meter, se principskiss Figur 13. Där gång- och cykelvägen går på bro över Lillån regleras det i detaljplanen allmän plats gång- och cykelväg som är avgränsad vertikalt nedåt till +0,6 meter över angivet nollplan [(GCVÄG)]. Inom samma område är det reglerat som vattenområde som får överbyggas med bro inklusive konstruktioner för brons funktion samt att erosionsskydd får anläggas. Denna användning är avgränsad vertikalt uppåt till +0,6 meter över angivet nollplan [(W )]. Den vertikala avgränsningen innebär att 1 användningen vattenområde är tillåtet mellan nollplanet till +0,6 meter och användningen gång- och cykelväg är tillåtet över +0,6 meter. Figur 13. Principskiss på reglering av broarna i detaljplanen. Regleringen av broarna i detaljplanen, med vertikal avgränsning, syftar till att möjliggöra för gång- och cykelbroar över Lillån respektive Storån samtidigt som älvens karaktär och funktion av öppet vatten ska bibehållas under broarna. För att minimera påverkan från belysning, på gång- och cykelvägar och broar, på nattaktiva djur regleras utformning av allmän plats med egenskapsbestämmelse [belysning och (belysning)]. Stads- och landskapsbild Området som berörs av planen är inte bebyggt idag. Sydvästra delen av planområdet omfattar en del av parkområde vid Tegs vård- och omsorgsboende. Planområdet ansluter i nordost till strandpromenaden vid Konstnärligt campus och Öbackaparken. Delen där planområdet går över Norra Ön består av skogbeklädda strandbrinkar samt halvöppna till öppna områden se Figur 14. De planerade brolägena ligger i Lillån respektive Storån. Karaktärerna i årummet skiljer sig åt mellan Storån på Öns norra sida och Lillån på den västra. Kring Storån är landskapet öppet med en mer urban karaktär, anlagda stränder och bebyggelse som i delar som Konstnärligt campus och Öbacka närmar sig den norra älvstranden på 646/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande stadssidan. Lillån är mer intim och lummig med ett naturnära landskap med skogbeklädda älvbrinkar. Ösidan av Storån består även av en skogbeklädd älvbrink. Viktiga vypunkter som kommer att påverkas av de nya broarna är framför allt längs norra älvstranden mellan Kyrkbron och Blå vägen en bit öster om Öbacka, från Kyrkbron i väster, från delar av södra älvstranden öster om Kyrkbron samt från strandnära delar av Norra Ön. Figur 14. Planområdets läge vid Lillån respektive Storån. Förändringar och konsekvenser Parallellt med detaljplanen har en process kring utformningen av de nya gång- och cykelbroarna genomförts i form av broutredningar, gestaltningsprogram och utformnings-PM. Detaljplanen reglerar inte gestaltning eller utformning av broarna men processen har gett underlag för vad detaljplanen behöver ge utrymme och förutsättningar för. De två tillkommande broarna utgör nya landmärken i älvlandskapet och blir ytterligare tillskott till tidigare generationer av broförbindelser med arkitektoniska uttryck från sina respektive tider med sina tekniska och funktionella villkor. Utgångspunkten för gestaltningen av de nya broarna är att hålla dem låga, med vilket menas att brobanorna ligger på en höjd som sömlöst ansluter till befintliga marknivåer för att ge god framkomlighet för gång och cykel. En annan utgångspunkt har varit att gestaltningen av broarna också ska vara underordnad de olika årummen och dess landskapsbild. Nedan beskrivs kortfattat den planerade utformningen för respektive bro. 647/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Storån Bron över Storån, se Figur 15–18 som ska utgöra förbindelse mellan Öbacka och nordöstra delen av Ön planeras bli en bågbro med dubbla bågar i svag lutning mot varandra. Den övergripande gestaltningsidén är en slank och kontinuerligt formad brobalk i stål med en flack lutning som landar på var sida så sömlöst som möjligt i övergången till anslutande mark och gc-vägar. Mitt i älven reser sig det höga bågspannet och markerar ett språng som kan ses på stora avstånd och markerar den viktiga nya stadskopplingen samtidigt som vattenspegeln visuellt frigörs. Bron föreslås bestå av en bågbrodel i stål och anslutande stålbalkbroar från båda sidor om bågbron. Det bedöms behövas ca sex mellanstöd i betong som kommer att placeras i älven. Bron ansluter till land via landfästen som förstärks med erosionsskydd och eventuellt spont. Brobanan planeras bli genomgående 8 meter bred och ha en fri höjd på 3,5 meter, under bågarna på bron, för att drift och underhåll ska kunna utföras på ett rationellt sätt. Detaljplanen reglerar en farledsbredd på minst 80 meter under bågbron. Den seglingsfria höjden planeras bli minst 3,8 meter. För att säkerställa brokonstruktionen kommer landfästen och mellanstöd att pålas till fast mark. Stabilitetshöjande åtgärder kommer att utföras i anslutning till landfästen där behov finns. Erosionsskydd anläggs i slänterna vid landfästena på Ön. Princip för anläggande av erosionsskydd kan ske enligt erosions- och åtgärdsutredning Tyréns (2022). 648/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 15. Illustration över möjlig utformning av bro över Storån. Källa: Rundquist och Bjerking. Figur 16. Illustration över möjlig utformning av bro över Storån. Vy från Öbackaparken. Källa: Rundquist och Bjerking. 649/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 17. Illustration över möjlig utformning av bro över Storån. Vy från Ön mot Öbacka. Källa: Rundquist och Bjerking. Figur 18. Illustration över möjlig utformning av bro över Storån. Vy mot Ön. Källa: Rundquist och Bjerking. Bron över Storån planeras få en gestaltning som syftar till att skapa dynamik i det större älvrummet och samtidigt göra bron till ett tydligt landmärke i den lokala stadsbilden kring Öbackaparken och Norra Ön. Brons ingrepp i de längre utblickarna längs Storån och Umeälven bedöms bli begränsad då den berörda sträckan redan idag har en urban prägel där de längre utblickarna över älven delvis redan är påverkade av större broar för vägtrafik. Lillån Bron över Lillån, se Figur 14 och Figur 19–21, skapar förbindelse mellan Teg och västra delen av Ön. Gestaltningen av bron ska stärka den intima, lummiga känslan längs Lillån. Materialet, skalan och detaljerna anknyter till platsens historia genom referenser till timmerflottningen. Räcken, mellanstöd och brons undersida utformas för att upplevas på nära håll. Lillåbrons utformning är nyskapande, men stärker också 650/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande identiteten som älvsstad och värdesätter historien och igenkänningen. Lillåbron inspireras av kontrasterna mellan nytt och gammalt. Känslan av trä är betydelsefull och en mörk färgsättning stärker brons identitet. Strandpromenaden är en viktig del av centrala Umeå, den ska vara upplevelserik, sammanhängande och tillgänglig. Bron får en rak linjeföring med ett högt läge över Lillån och dess branta stränder. Anslutningen till strandområdena på Ön och gång- och cykelvägen på Teg blir sömlös men det kommer också att vara möjligt att röra sig under bron på Tegssidan. Det höga läget möjliggör upplevelse av höjdskillnaden och den lummiga strandskogen. Det bedöms bli tre mellanstöd i Lillån. Bron ansluter till landfäste på Teg i höjd med gc-bana i befintligt parkområde, ca 50 meter norr om Tegs vård- och omsorgsboende, via en ca 50 meter lång landbro. På Ö-sidan ansluter bron till landfäste i befintlig slänt ovan vattenlinjen. Brobanan planeras bli genomgående 8 meter bred och ha en segelfri höjd på 3,6 meter. Höjden under landbron blir minst 3,5 meter i höjd med stigen utmed stranden. Parkområdet kring landfästet utformas för att bl.a. stärka och utveckla området kring den befintliga pulkabacken. För att säkerställa brokonstruktionen utförs stabilitetshöjande åtgärder i de landfästen där behov finns. Strandnära slänter, där träd behöver fällas på grund av att arbeten för brobygget behöver utföras, stabilitetssäkras genom att erosionsskydd av kross- och naturstensmaterial anläggs. Princip för anläggande av erosionsskydd kan ske enligt erosions- och åtgärdsutredning Tyréns (2022). Figur 19. Illustration över möjlig utformning av bro över Lillån. Teg till vänster i bild och Ön till höger. Källa: Rundquist och Bjerking. 651/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 20. Illustration över möjlig utformning av bro över Lillån. Vy från strandpromenaden på Teg, Ön till höger i bild. Källa: Rundquist och Bjerking. Figur 21. Illustration över möjlig utformning av bro över Lillån. Vy mot Ön. Källa: Rundquist och Bjerking. Över Lillån anläggs den nya bron på en relativt ostörd åsträcka, även om vissa befintliga anläggningar är väl synliga i landskapet. Här bedöms en ny åtta meter bred bro, huvudsakligen i stål och betong, tydligt påverka det lokala årummets rofyllda naturprägel. Bron får också en relativt lång sträckning över land i strandområdet på Tegsidan, inklusive ett landstående mellanstöd, som lokalt påverkar vyerna och upplevelsen av älvrummet påtagligt, främst från befintliga strandpromenader vid Teg. Sammantaget kan detta göra att det lokala årummet skiftar karaktär och i högre grad upplevs som en urban miljö. Räcken och belysningsstolpar i trä, som skisserats i det preliminära gestaltningsförslaget, och knyter an till Lillåns historik med 652/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande timmerflottning, bidrar dock i viss mån till att bron smälter bättre in i det omgivande landskapet och mildrar delvis dess inverkan på landskapsupplevelsen. Gång- och cykelväg över Ön På Norra Ön är den planerade GC-vägen mellan broarna förlagd i kanten av den öppna gräsmarken som en anpassning till den befintliga miljöns strukturer och naturvärden. Den färdiga vägen i sig bedöms därmed endast orsaka små ingrepp i den befintliga landskapsbilden på Norra Ön. Planens sammantagna påverkan på landskapsbilden innebär dock, trots de anpassningar som gjorts, en tydlig påverkan på de idag orörda lokala landskapsrummen inom Norra Ön. Detta bland annat genom att nya öppningar mot vattnet uppkommer där landfästena skapar luckor i den idag sammanhängande strandskogen. De nya broarna med cykelväg kommer att öka tillgängligheten till Ön påtagligt. Därmed kommer också antalet gång- och cykelrörelser i området att öka vilket i sig kan påverka upplevelsen av det lokala landskapet. Belysningen på broarna kommer också att påverka landskapsbilden under dygnets mörka timmar, då delar av Ön blir synliga även kvällstid och ljusen kommer att synas väl över vattnet. Ön kommer att göra sig påmind från närliggande områden, och upplevas som en mer integrerad del i staden. Planen innebär också att området kan upplevas av fler människor och att nya utblickar över älven och dess stränder skapas från Ön och de nya broarna, vilket kan upplevas som positivt av många. Sammantaget bedöms att de föreslagna broarna medför måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden jämfört med nuläget, främst till följd av att bron över Lillån påverkar det lokala årummets lugna naturkaraktär. Kulturmiljö Planområdet ligger i anslutning till kulturmiljö av riksintresse, Centrala Umeå, i den del där gång- och cykelbron över Storån ansluter till Öbackaparken, se Figur 22. Ny gång- och cykelbro över Lillån ansluter till befintlig gång- och cykelväg utmed stranden på Teg som ansluter till gång- och cykelstråk utmed Norra Obbolavägen på Tegssidan. I anslutning till den befintliga gång- och cykelvägen vid Norra Obbolavägen ligger Tegsgården, se Figur 22 och Figur 23. 653/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 22. Tegsgårdens läge, grön ringmarkering, samt gräns för kulturmiljö av riksintresse, streckad linje, i förhållande till planerade gång- och cykelbroar. Tegsgården är en mindre herrgård uppförd 1825 för kommissionslantmätare Jonas Gustaf Stenberg. Herrgården har ett brutet valmat tak med tvåkupigt lertegel och skorstenar med vackert profilerade krön. Fasaden består av profilerad locklistpanel och synliga knutlådor. Fönstren är mittpostfönster med sex rutor. Byggnaden har också en rikt dekorerad förstukvist från 1894. Figur 23. Tegsgården. Inom parkområdet i anslutning till Tegsgården finns en jordkällare som har tillhört gården men den ligger inte längre inom samma fastighet och ingår inte i byggnadsminnet. 654/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Förändringar och konsekvenser Detaljplanen bedöms inte ha negativ påverkan på kulturmiljö av riksintresse, Centrala Umeå. Planförslaget bedöms i driftskedet heller inte påverka den befintliga kulturmiljön, byggnadsminnet Tegsgården. I byggskedet bedöms närliggande kulturlämningar kunna skyddas, så även jordkällaren. Inga betydande negativa konsekvenser för kulturmiljön bedöms därmed uppkomma. Naturmiljö Planen berör ett flertal naturmiljöer; strandlövskogar vid älvbrinkarna, halvöppna marker på centrala Ön och anlagd parkmark vid Öbacka. De berörda lövskogarna har bedömts med vissa naturvärden på Tegssidan och strandlövskogar med påtagliga till höga naturvärden längs stränderna på Norra Ön. Strandlövskogarna domineras av asp, rönn, sälg, björk, gråal och hägg med stor variation i ålder, grovstammiga träd och död ved i olika former. Strukturer som gynnar en stor artrikedom av framför allt insekter och fåglar. Vid Öbacka berör planen anlagd parkmark utan nämnvärda naturvärden. Figur 24. Kartan visar identifierade naturvärdesobjekt från en naturinventering (Enetjärn, 2017) och en fördjupad inventering av värdeträd (Tyréns, 2025). Även läget för jordkällare på Teg visas som ev. kan fungera som boplats för fladdermöss. Källa: MKB för detaljplan, Bjerking 2026. I naturvärdesinventering, Inventering och bedömning av naturvärden Norra Ön (Enetjärn 2017), har naturvärden identifierats och klassats, se Figur 24. De högsta 655/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande värdena är knutna till strandskogarna i älvbrinkarna, där de nedre delarna tidvis översvämmas vid högvatten. Dessa skogar har lång skoglig kontinuitet och en hög grad av naturlighet, rikt inslag av grova träd och rik tillgång på död ved. En längre sammanhängande bård av strandskog utmed Öns nordvästsida, som sträcker sig förbi platsen för den planerade nya bron, har tagits upp som ett värdeobjekt av klass 2 (högt naturvärde). Även ett större aspdominerat skogsområde med inslag av grova lövträd beläget centralt på Norra Ön strax söder om planerad ny GC-väg har förts till värdeklass 2. Strandzonen på östsidan, mot Storån, har också värdefulla skogsmiljöer och har tagits upp som ett objekt av påtagligt naturvärde (klass 3). En fördjupad inventering, från 2024, av värdeträd och deras potential som boplats för fladdermöss har också utförts inom de ytor som berörs av planförslaget (Tyréns, 2025, bifogad som bilaga 2). Vid denna inventering noterades ett stort antal naturvärdesträd av flera olika arter (se Figur 24), varav ett flertal utgjordes av hålträd. Några av håligheterna kan eventuellt nyttjas av enskilda fladdermusindivider som viloplats men bedömdes vara för små och grunda för att hysa några kolonier. På fastlandssidan vid Teg finns också några mindre områden med lövdominerad skog, bland annat en liten bäckravin, som tagits upp som värdeobjekt av klass 4 (visst naturvärde). Vid den möjliga tillfarten till arbetsområdet, i förlängningen av Fiskegränd, finns en dubbelsidig björkallé som omfattas av biotopskydd. Inom Öbackaparken på älvens östra fastlandssida har ingen naturvärdesinventering utförts. Parken består här av klippta gräsmattor ner mot älven med inslag av solitärträd av främst björk men även andra, huvudsakligen yngre, planterade lövträd. Dessa ytor bedöms ha begränsade naturvärden. Naturmiljöerna på Norra Ön har en hög artrikedom och de älvnära lövskogarna tillhör till de biologiskt rikaste biotoperna inom Umeå kommun med en mångfald av svampar, tickor och insekter som i sin tur ger födoresurser åt fåglar och andra djur. Ett flertal skyddade eller rödlistade arter, liksom andra så kallade värdearter, som indikerar att miljön har höga naturvärden, förekommer knutet till de olika naturmiljöerna. Bland annat häckar flera rödlistade fågelarter i området, såsom grönsångare, rosenfink och mindre hackspett som alla är rödlistade i kategorin nära hotad (NT). Även den akut hotade vitryggiga hackspetten, som förekommer utmed nedre Umeälvens lövskogsmiljöer, har vid flera tillfällen observerats födosökande på Ön, dock utan att några häckningar noterats (Pelagia, 2026). Flera fladdermusarter förekommer också i området och en inventering från 2023 ger tydliga indikationer på att en koloni av nordfladdermus sannolikt finns i ett hus på Norra Ön (Umeå kommun, 2023, bifogad som bilaga 4). Eventuellt har även brunlångöra eller någon av Myotisarterna vattenfladdermus, mustaschfladdermus och/eller tajgafladdermus fasta boplatser på Ön, men här saknas säkra dataunderlag. Även andra arter kan tillfälligt nyttja miljöerna på och kring Norra Ön. Vidare har utter noterats på Ön men tycks endast förekomma tillfälligt (Pelagia, 2026). Bland kärlväxter förekommer de fridlysta arterna blåsippa och revlummer på Ön. Blåsippa har noterats i det större aspskogsbeståndet inom Norra Ön och revlummer, 656/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande som är mycket vanlig i frisk-fuktig skogsmark i norra Sverige, förekommer spridd på flera platser. Eventuellt finns även ett bestånd av finnros, som också är fridlyst, men det är inte bekräftat att det faktiskt rör sig om ett naturligt bestånd av denna art. I ett vidare perspektiv utgör nedre Umeälvens strandnära lövskogsmiljöer en viktig regional ekologisk korridor och spridningsväg i landskapet. Korridorens ekologiska funktion är beroende av att likartade lövskogsmiljöer förekommer i tillräcklig omfattning och kvalitet utan för stora luckor samtidigt som tidigare exploateringar redan har försvagat kopplingen mellan älvdalens lövskogsmiljöer upp- och nedströms Umeå (se Figur 25Fel! Hittar inte referenskälla.). Kvarvarande lövskogar på Norra Ön utgör därmed en viktig länk i upprätthållandet av förbindelsen mellan större sammanhängande lövskogsmiljöer nordväst och sydost om staden. Figur 25. Karta över lövskogsområden (grönt) längs Umeälvens dalgång och med inventeringsområdet från 2017 års naturvärdesinventering av Norra Ön markerat i rött. Bild från Inventering och bedömning av naturvärde Norra Ön, Enetjärn 2017. Förändringar och konsekvenser Ett genomförande av detaljplanen med anläggande av broar samt GC-väg innebär ingrepp i strandskog av naturvärdesklass 2 (högt värde) och 3 (påtagligt värde) på västra respektive östra sidan av Ön. Därutöver sker även små ingrepp i skogsmiljöer av värdeklass 4 (visst värde) på Ön samt på älvens västsida vid Teg. 657/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Ingreppen gäller dels ytor som tas i anspråk permanent för anläggningarna, dels omkringliggande ytor som behöver nyttjas under byggskedet inom det arbetsområde som preliminärt har avgränsats och som även sträcker sig utanför planområdes- gränsen. Inom arbetsområdet kommer befintlig vegetation till största delen att påverkas kraftigt genom avverkning, röjning, utjämning av mark och anläggande av byggvägar. Delvis kan även den ytliga jordmånen komma att avlägsnas. En uppskattning av de arealer naturmark med högre värden som berörs av planens genomförande redovisas i tabell 3, fördelat på naturvärdesobjekt av olika värdeklasser och uppdelat på permanenta och temporära ingrepp. I skogsmarker där befintliga naturvärden behöver mycket lång tid för att utvecklas bedöms de temporära ingreppen i praktiken orsaka lika stor negativ påverkan på naturmiljön som de permanenta. Detsamma gäller för avverkning av värdeträd som generellt har hög ålder. Tabell 3. Uppskattad areal inom identifierade naturvärdesobjekt som berörs vid ett genomförande av planen uppdelat per värdeklass och i permanenta respektive tillfälliga ingrepp. Bortfall av naturvärden Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 3 Naturvärdesklass 4 Permanent ingrepp (m2) 450 600 700 Temporärt ingrepp (m2) 5450 3100 3850 Total berörd areal (m2) 5900 3700 4550 Även om de ytor som berörs arealmässigt är små sett till den totala arealen värdefulla naturmiljöer i området innebär de lokalt en betydande påverkan på Norra Öns värdefulla strandskogar genom att de skapar luckor i, och fragmenterar längre sammanhängande stråk av strandskog. Detta leder i sin tur till ändrat mikroklimat och ökad störning i kvarvarande, angränsande skogspartier. Det tillkommer även en permanent ökad störning inom närliggande skogsområden i form av ljud, ljus och mänsklig närvaro. De på detta sätt påverkade ytornas kvalitet och ekologiska funktion som livsmiljöer kommer därmed i viss mån att försämras för många arter. Beroende på hur väl arbetsområdet kan anpassas och hänsyn kan tas till enskilda träd bedöms vidare att mellan 30 och 40 identifierade naturvärdesträd behöver fällas inom arbetsområdet. Flertalet av dessa står inom strandskogsområdena på Öns västra och östra sida men även ett tiotal träd vid Teg kan beröras liksom enskilda solitärträd på Ön. Inom det preliminära arbetsområdet på Ön finns även två träddungar, en vid Nabbvägen och en mer centralt belägen) som tillsammans hyser ytterligare ett 15-tal värdeträd. Preliminärt bedöms det troligt att flertalet av dessa träd kan skyddas genom instängsling under byggtiden men det kan inte uteslutas att även dessa behöver fällas. 658/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Värdeträden har en nyckelroll som kärnelement i de skogliga naturmiljöerna i området och har stor betydelse för upprätthållandet av biologisk mångfald. Träd med håligheter kan bland annat ha betydelse som viloplats för fladdermöss, även om hålen är för små för att hysa hela kolonier. Fällning av ett större antal värdeträd medför därmed lokalt stor negativ påverkan på naturmiljön. Flera av träden i björkallén i förlängningen av Fiskegränd kommer sannolikt också att behöva beskäras kraftigt, eller fällas helt, för att skapa en tillfartsväg av tillräcklig bredd i byggskedet. Alléträden bedöms inte ha sådana värden att de utgör naturvärdesträd men ingrepp i allén kräver dispens från biotopskyddet. Beträffande Norra Öns funktion som länk i den ekologiska lövskogskorridoren utmed Umeälven utgör passagen förbi Umeå tätort redan idag en svag länk i denna korridor till följd av tidigare exploateringar av strandskog i älvdalen, inklusive på Ön. Kvarvarande äldre strandskogar på Ön med hög grad av naturlighet har därmed kommit att utgöra en lokal värdekärna som fyller en mycket viktig funktion i upprätthållandet av en ekologisk förbindelselänk mellan större sammanhängande skogsarealer nordväst och sydost om staden. Alla tillkommande ingrepp i Öns strandskogar som bidrar till att ytterligare försvaga denna länk kan tillsammans med tidigare exploateringar innebära att de kumulativa effekterna överskrider kritiska tröskelnivåer som kraftigt försvagar länken. I detta perspektiv är varje sådant ingrepp påtagligt negativt för naturmiljön och kan leda till isolering, successiv försvagning och i förlängningen till utdöenden av lokala artpopulationer. I det aktuella fallet är ingreppen i Öns naturmiljöer arealmässigt begränsade och de planerade anläggningarna, broar och GC-väg för gående och cyklister, är till sin karaktär sådana att den ökade störning de orsakar i driftskedet är förhållandevis liten. Anläggande av broar och GC-väg enligt planförslaget bedöms därmed kunna genomföras utan att Öns nuvarande funktion som länk i den regionala ekologiska korridoren utmed Umeälven påverkas i någon mer betydande grad. Samtidigt innebär planförslaget att kvarvarande lövskogsmiljöer på Norra Ön blir än mer känsliga för fler framtida ingrepp som ytterligare spär på de kumulativa effekterna i detta avseende. Sett till de samlade ingreppen i värdefulla naturmiljöer, vilka utgör del av livsmiljön för ett flertal skyddade eller rödlistade arter, och avverkningen av ett stort antal naturvärdesträd, bedöms planförslaget sammantaget innebära stora negativa konsekvenser för naturmiljön på land jämfört med såväl nuläget som nollalternativet. Om god och ambitiös hänsyn genomgående tas i byggskedet, i form av anpassningar för att så långt möjligt bevara naturvärdesträd och minimera ingrepp i naturvärdesbiotoper, kan konsekvenserna eventuellt begränsas till måttligt negativa. 659/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Fridlysta arter Fridlysningsbestämmelserna i 4–15 §§ artskyddsförordningen innebär förbud mot att genomföra vissa åtgärder som kan leda till att skyddade arter dödas, skadas eller försvinner från den plats där de förekommer. För de strikt skyddade arter som är upptagna i artskyddsförordningens bilaga 1 omfattar skyddet även arternas livsmiljöer och bevarandet av en kontinuerligt ekologisk funktion. Skyddet gäller även inom detaljplanelagt område och kan inte upphävas inom ramen för planprocessen. För att genomföra åtgärder i strid mot förbudet krävs istället dispens från artskyddet. Dispens innebär ett undantag från förbudet och kan enbart medges om kriterierna i artskyddsförordningen är uppfyllda. Enligt gällande praxis ska förbuden bedömas strikt och det saknas utrymme att utöka undantagsmöjligheterna. Därmed är det angeläget att påverkan på skyddade arter så långt möjligt undviks så att dispenskrav inte utlöses. En plan som medger åtgärder som strider mot artskyddet för någon art kan därmed inte genomföras såvida inte dispens erhålls. Om det inte bedöms föreligga möjligheter att erhålla dispens ska sådana planer inte antas och de kan komma att överprövas av Länsstyrelsen eller upphävas av Mark- och miljödomstolen. En MKB för en detaljplan ska därmed bedöma om planen är förenlig med artskyddsförordningen eller om den bedöms utlösa något av förbuden i artskyddsförordningens 4, 6, 7, 8 eller 9 §§. Ett genomförande av det aktuella planförslaget för broetappen innebär att flera områden, särskilt lövskogsområden på Norra Ön, tas i anspråk permanent eller påverkas kraftigt i byggskedet. Dessa miljöer utgör livsmiljö för ett antal skyddade arter. Det gäller flera arter av fladdermöss, utter, vissa kärlväxtarter samt alla förekommande vilda fåglar. Med anledning av detta har kommunen under en följd av år låtit utföra ett antal inventeringar för att få god kunskap om förekommande skyddade arter på Ön. Som ett underlag till det nu aktuella planförslaget för broetappen har även en artskyddsutredning (Pelagia, 2026) utförts i vilken detaljerade bedömningar görs av planens påverkan på i området förekommande skyddade arter. I utredningen förutsätts ett värsta scenario där i princip all naturmark inom det preliminärt skisserade arbetsområdet för byggskedet bedöms försvinna. I praktiken bedöms det dock troligt att dessa ingrepp i viss mån kan minskas genom god anpassning och hänsyn i byggskedet. Artskyddsutredningen bifogas MKB:n som bilaga 3. Nedan återges ett sammandrag av slutsatserna från artskyddsutredningen med vissa kompletterande bedömningar. För mer uttömmande beskrivningar hänvisas till bilagan. Det ska även nämnas att kommunen inom ramen för detaljplanen för Ön 1:96 med flera – Norra Ön, BN-2013/00345 under 2025 har initierat ett 12:6-samråd med 660/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande länsstyrelsen. Det underlag som överlämnats inför detta samråd omfattar bl.a. en tidigare artskyddsutredning som belyser påverkan på skyddade arter vid utbyggnad av hela Norra Ön i enlighet med den detaljplanen. Förändringar och konsekvenser Planen innebär ingrepp i livsmiljöer för flera skyddade arter bland annat mindre hackspett, vitryggig hackspett och ett flertal arter av fladdermöss. Flera arter bedöms i viss mån påverkas av planförslaget men med stöd av utförd artskyddsutredning bedöms att planförslaget bör kunna genomföras utan att artskyddsförbud utlöses om planerade skyddsåtgärder genomförs och god hänsyn tas i byggskedet. För att ytterligare minimera denna risk rekommenderas en rad skyddsåtgärder för mindre hackspett, vitryggig hackspett och fladdermöss. Skyddsåtgärderna handlar främst om att så långt möjligt spara och skydda skog och värdeträd inom temporärt nyttjade ytor i arbetsområdet. Kompensationsåtgärderna utgörs främst av kvalitetshöjande åtgärder i kvarvarande skogsområden på Ön samt åtgärder för att begränsa ljusföroreningar nattetid. Det finns flera anpassningar som är tänkbara för att minska ljusföroreningarnas effekt på fladdermöss. Ej upplysta passager vid strandkanten under brobanan kan minska risken för spridningsbarriärer. Ljusspridningen kan också begränsas genom att lyktorna riktas ned mot marken, rörelseutlöst gatubelysning samt lyktor med rött sken, då denna del av ljusspektrumet är mindre synligt för fladdermöss. Generellt bör frågan om ljusförorening ses ur ett större perspektiv vid planering då det är verkningsslöst om åtgärder för att minska på ljusspridning görs på en punkt som omges av annan gatubelysning och privata upplysta fastigheter. För att minimera påverkan från belysning, på gång- och cykelvägar och broar, på nattaktiva djur regleras utformning av allmän plats med egenskapsbestämmelse: belysning ska anpassas för att skydda nattaktiva djur [belysning och (belysning)]. Flera av de föreslagna skyddsåtgärderna kommer att utföras i genomförande- och driftskedet och preciseras i tillstånds-MKB och hanteras i tillstånd för vattenverksamhet. Skyddsåtgärderna kommer att beskrivas i den skötselplan, för bl.a. återplantering, som kommunen avser att upprätta. Fåglar Planförslaget påverkar fåglar främst till följd av den avverkning av lövskogsbestånd som kommer att ske vid landfästena, inom arbetsområdena på Ön och på älvens västsida vid Teg. Förutsatt att avverkning och röjning görs utanför fåglarnas häckningstid bedöms det för många vanliga fågelarter, som enligt gällande rödlista har livskraftiga bestånd i landet, som uppenbart att ingreppen inte påverkar upprätthållandet av en tillfredsställande populationsnivå och därmed inte aktualiserar behovet av artskyddsdispens. Mot bakgrund av ovanstående har artskyddsutredningen avgränsats till att belysa planförslagets påverkan på de så kallade prioriterade fågelarter som noterats häcka 661/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande eller tillfälligt uppträda på Ön. För nio av dessa arter, som endast uppträder tillfälligt på Ön, bedöms planförslaget inte medföra någon påverkan på arternas livsmiljöer. För ytterligare nio arter bedöms att planförslaget visserligen påverkar häckningsrevir men att påverkansbilden är så begränsad och arterna så pass allmänna i området att risken för påverkan av betydelse på populationsnivå kan uteslutas. För åtta naturvårsintressanta arter, som i första hand anses kunna bli påverkade av planen, kommenteras påverkan på varje enskild art mer ingående i miljökonsekvens- beskrivningen. Sammanfattningsvis bedöms planföslaget kunna genomföras utan att artskyddsförbud utlöses om planerade skyddsåtgärder genomförs och god hänsyn tas i byggskedet. I miljökonsekvensbeskrivningen (Bjerking, 2026) återges ett sammandrag av slutsatserna från artskyddsutredningen med vissa kompletterande bedömningar. Fladdermöss Under senare år har ett flertal inventeringar och andra undersökningar av fladdermöss utförts på Ön och inom Umeå kommun i stort. Totalt är tio arter av fladdermöss kända från kommunen. Sedan år 2000 har också sju fladdermusarter noterats från Ön. Beträffande påverkan på fladdermössens boplatser bedöms planen sannolikt inte vara av sådan karaktär att det riskerar att utlösa förbud enligt artskydds- förordningen. I övre delen av bäckravinen vid Teg finns en äldre jordkällare nära planerat landfäste som utgör en potentiell boplats för fladdermöss. Denna ligger just utanför det preliminärt avgränsade arbetsområdet och kommer att utsättas för störningar under byggskedet men kommer att bevaras och skyddas genom avspärrning. Beträffande födosöksmiljöer bedöms planen för broetappen medföra viss negativ påverkan men värdeförlusterna bedöms vara begränsade sett till både areal och funktion och det bedöms finnas kvar gott om miljöer med god kvalitet i närområdet som bidrar till upprätthållandet av KEF (kontinuerlig ekologisk funktion) för berörda arter av fladdermöss. Mot bakgrund av ovanstående bedöms sammantaget att planförslaget bör kunna genomföras utan att krav på artskyddsdispens för fladdermöss aktualiseras. Bedömningen förutsätter att planerade skyddsåtgärder efterlevs både i byggskedet och i utformningen av de permanenta anläggningarna. Bland annat är det viktigt att minimera arealen strandskogar och andra skogsmiljöer, samt antalet värdeträd, som avverkas i arbetsområdet vilket ska säkerställas genom den rutin för trädfällning som ska upprättas inför byggskedet. Även att belysningen på broar och längs GC-vägen anpassas för att bli så skonsam som möjligt för i första hand fladdermöss är angeläget, vilket planförslaget har en bestämmelse om [belysning]. 662/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Grönstruktur och rekreation Planområdet berör ett befintligt parkområde vid Lillån på Teg samt del av Öbackaparken på stadssidan, se Figur 26. Norra delen av Ön är inte planlagd men ingår i pågående planering för utvecklingen på Norra Ön. På Norra Ön kan man röra sig längs strandremsorna på upptrampade stigar. Alla områden utmed älven är viktiga ur rekreationssynpunkt. Parkområdet på Teg är kuperat och består av öppna områden, kolonilotter och lövskogsdungar. Utmed stranden finns ett gångstråk med bänkar, bryggor och på den övre nivån går ett gång- och cykelstråk. En av slänterna är belyst och nyttjas flitigt som pulkabacke under vintern. Öbackaparken sträcker sig utmed älvstranden på stadssidan från Konstnärligt campus ner till Djupbäcken. Öbackaparken är en samlande park för stadsdelen, de öppna gräsytorna med utsikt över älven är populära vistelseytor och den är en viktig del av de gröna parkerna som löper längs med älven. Genom Öbackaparken sträcker sig strandpromenaden, ett välfrekventerat gång- och cykelstråk. Figur 26. Planområdets läge markerat på ortofoto. Norra Ön består av varierande öppen mark, skogspartier och dungar, ledningsgata samt strandskogar. Förändringar och konsekvenser Planområdet är begränsat till det område som behövs för planerade gång- och cykelbroar samt gång- och cykelväg mellan broarna över Ön. Landfästen placeras och planeras genomföras med så litet intrång i befintlig miljö som möjligt. Landfästets placering på Tegssidan anpassas så att det går att passera under bron genom 663/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande parkområdet. Landfästet placeras också på avstånd så att nyttjandet av pulkabacken kommer att kunna fortgå när broarna färdigställts. Anslutningar till befintliga gång- och cykelstråk görs i befintliga nivåer för att minimera behovet av markmodellering genom att göra övergången till befintlig mark sömlös. Gång- och cykelvägen över Ön placeras för att minimera intrång i befintliga skogspartier och dungar. Ett genomförande av detaljplanen kommer påverka rekreation och friluftsliv under byggskedet med byggarbetsplatser och tillfälliga körvägar som hindrar tillgången till vattenområdena i anslutning till den planerade placeringen av broar. När gång- och cykelbroarna är färdigställda bedöms de sammantaget innebära stora positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv, genom ett högattraktivt rekreationsstråk i tilltalande naturmiljöer vid älven i direkt anslutning till många människor som leder till att öka tillgängligheten till grönområdena i staden och ger fler möjlighet att nyttja dem. Naturmiljö i vatten Vattenmiljöerna i Lillån och Storån har höga naturvärden. Under 2024 utfördes en inventering av strand- och vattenmiljön på platserna för de då aktuella brolägena med det huvudsakliga syftet att identifiera eventuell förekomst av bottenlevande arter med särskild betydelse för biologisk mångfald. För Storån är samma broläge fortsatt aktuellt medan broläget för Lillån har förskjutits något mot norr, främst på Tegsidan. Bottenstrukturen bedöms dock vara likartad vid det nya och det gamla läget för bro över Lillån och inventeringsresultaten bedöms därmed vara representativa även för det nya läget. Enligt utförd naturvärdesinventering (NVI) av bottenmiljön (Pelagia 2025) består botten i älven av en mosaik av nedbrutet organiskt material, grus, sand och lera. Bottnen är över stora delar mjuk med tydliga tecken på erosion från stark strömning som förändrar botten kontinuerligt. Även stora mängder med stockar har identifierats på botten och kan tänkas härröra från flottningstiden. Vid inventeringen bedömdes att de strandnära zonerna på båda sidor av Lillån och på Öns norrsida mot Storån har höga naturvärden medan de centrala delarna av åfårorna bedömdes ha påtagliga värden (se Figur 27). 664/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 27. Samtliga naturvärdesbiotoper med högre eller visst naturvärde (Klass 1–4). Bland annat noterades flodkräfta, som är akut hotad, i de strandnära zonerna både på fastlandssidan och vid Ön i både Lillån och Storån. I övrigt växer flotagräs (sårbar) partivis inom alla delsträckor av bottnarna. Även lake finns på den berörda sträckan av älven och utmed Öns strandnära områden noterades också en obestämd art av nejonöga. Förändringar och konsekvenser Planförslaget innebär lokala ingrepp i strandzoner av naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) där de nya landfästena med tillhörande erosionsskydd planeras. Ingreppen består dels i direkt ianspråktagande av bottenytor, dels påverkan genom muddringsarbeten på intilliggande ytor för att möjliggöra angöring med pråmar i byggskedet. Inom de berörda ytorna kommer vattenvegetation och bottenlevande fauna att försvinna. Mindre bottenytor av värdeklass 3 (påtagligt värde) tas också i anspråk där fundament till mellanstöd och omgivande erosionsskydd ska anläggas. De berörda ytorna har höga värden men är små till ytan. De ytor som endast påverkas tillfälligt, liksom ytor där erosionsskydd läggs ut, bedöms också relativt snabbt kunna återfå liknande förhållanden och värden som idag. Många bottenlevande arter är till exempel snabba att återkolonisera ytor genom individer som driftar med strömmen från områden längre uppströms. Mellanstöd, landfästen och erosionsskydd kan lokalt även bidra till en mer variabel vattenmiljö genom 665/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande tillkomst av strukturer som bidrar till ökad variation av bottenmiljöer och strömförhållanden. I byggskedet kommer även grumling att uppstå lokalt och temporärt, genom uppvirvling av sediment. Grumlande moment bedöms i första hand vara schaktarbeten på älvbottnen inför anläggande av brofundament samt lokala muddringsarbeten i strandzonerna vid planerade landfästen. Det förutsätts att grumlande arbeten utförs innanför tätspont eller i kombination med andra grumlingsminimerande åtgärder, såsom siltgardiner. Vidare förutsätts att grumlande arbeten anpassas i tid för att minimera störning på vandrande fisk. Sammantaget bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön i vatten. Detta främst genom direkta ingrepp i strandzoner med höga naturvärden vid landfästen och mellanstöd samt genom tillfälligt förhöjd grumling i och närmast nedströms arbetsområdet. Konsekvenserna bedöms dock vara lokala, kortvariga och övergående och på några års sikt bedöms planförslagets konsekvenser för naturmiljön i Umeälven bli obetydliga. Geotekniska förhållanden De ytliga jordarterna inom undersökt område utgörs av älvsediment i form av sand, med undantag för kajen vid Öbacka som utgörs av fyllning, se Figur 28. Figur 28. Översiktlig karta med jordarter enligt SGU. De planerade broarnas läge samt mellanliggande väg visas i kartan. 666/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Topografin varierar inom området. Enligt sonderingar utförda av Tyréns (2022) och LejonGEO (2024) är den generella topografin att markhöjder på fastlandet och på norra delen av ön ligger på ca +7 - +8 och ansluter till älven vid -3, en höjdskillnad på ca 10 m. Slänternas lutning varierar mellan 7˚ - 38˚. Samtliga områden aktuellt för landfästena karakteriseras av ytliga friktionsjordar (sand/sandig silt) som överlagrar mäktiga lager av sulfidsilt, vilken lokalt övergår till lerig sulfidsilt. Morän återfinns på större djup (mellan 9–25 m). Sulfidjorden uppvisar låg hållfasthet och varierande dräneringsförhållanden. Grundvattennivån är generellt ytlig och återfinns i eller strax ovan sulfidsiltens övre nivå. På Öbacka förekommer två akvifärer med något högre trycknivå på djupet, nära bergytan. Förändringar och konsekvenser Planförslaget innebär att landfästen för broarna föreslås anläggas i befintlig marknivå inom parkområde på Östteg, på Norra Ön vid Lillån och Storån samt i parkområde vid Öbacka. Landfästen kommer att pålas ner till fast mark. För brofäste på Östteg uppfylls kraven på stabilitet gott och väl eftersom området endast sluttar svagt mot älven. För landfästena på Ön behövs erosionsskydd och på östra sidan även viss avschaktning av släntkrön för att marginalerna ska vara tillräckliga. För landfästet på Öbacka uppfylls kraven på stabilitet. För mer detaljerad beskrivning se avsnitt Hälsa och säkerhet, Risk för ras, skred och erosion. Grundvatten Grundvattenmagasin finns i de geologiska enheter som har en vattenförande förmåga. Grundvattenmagasin kan klassificeras som undre, övre, öppet och slutet beroende på vilka förhållanden som gäller i ett område, och förhållanden är i sin tur beroende av geologin. Ett övre grundvattenmagasin har identifierats i fyllningen och det översta sandlagret (Bjerking, 2024a). Grundvattenmagasinet har kontakt med det öppna atmosfärstrycket och förhållandena är därmed öppna. Baserat på resultat från utförda funktionstest konstateras att det övre grundvattenmagasinet på Ön samt Tegsidan och Öbackasidan är torrt. Det vatten som infiltrerar genom fyllningen avrinner direkt till älven vid strandkanterna. Magasinet bedöms till stora delar av året vara torrt. Vid stora nederbördsmängder kan magasinet fyllas upp temporärt innan det avrinner till älven. Det finns ett undre grundvattenmagasin i friktionsjorden som överlagras av ett tätande lager lera. Det undre magasinet har slutna förhållanden med övertryck vilket innebär att grundvattentrycket är högre än grundvattennivån. Det undre magasinet 667/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande bedöms inte ha någon hydraulisk kontakt med det övre magasinet, eftersom det finns ett tjockt täckande lerlager som skiljer dem åt. Förändringar och konsekvenser Planerad byggnation bedöms inte påverka det övre grundvattenmagasinet negativt. Grundläggning av broarna som utförs genom att pålar slås eller borras ner i fast mark innebär att det tätande lerlagret, som avskiljer det undre grundvattenmagasinet från det övre, kommer penetreras. Eftersom det tätande lera-siltlagret har så pass stor mäktighet, upp emot 27 meter, bedöms lera-siltlagret sluta tätt runt pålarna och återställa egenskapen av ett tätande lager. Det bedöms således inte finnas någon risk att pålningsarbetet skulle orsaka en permanent påverkan på grundvattennivåerna. Det bedöms heller inte finnas någon risk för hydraulisk bottenupptryckning vid schaktarbeten kopplat till landfästena i och med de mäktiga lera-siltlagren. Social miljö Barnperspektiv Barn och unga under 18 år utgör en femtedel av Sveriges befolkning. De har inte rösträtt, inte körkort och är beroende av vuxnas engagemang och arbete för att deras livsvillkor ska bli så bra som möjligt. Hur vi planerar, utformar och förvaltar den byggda miljön har stor betydelse för barns och ungas livsmiljöer. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ökar behovet av fokus på arbetet med barns rättigheter i fysisk planering och stadsutveckling. Enligt barnkonventionen är barn självständiga individer och de ska ges möjlighet att medverka och få sina behov tillgodosedda i den fysiska planeringen. Barns möjlighet till aktiviteter som främjar lek och rörelse och närhet till naturmiljöer har också stor betydelse. Att miljöer och lämpliga ytor är tillgängliga, upplevs trygga och är av god kvalitet främjar barns utveckling och är viktiga komponenter för barns uppväxt. Förändringar och konsekvenser Planförslaget innebär att det skapas en ny gång- och cykelkoppling över Ön. Detta innebär att barn och unga har större möjlighet att röra sig självständigt och trafiksäkert mellan Teg, Ön och Öbacka. I genomförandeskedet är det viktigt att säkerställa att gång- och cykelvägen över Ön blir utförd och belyst på ett sådant sätt så att vägen upplevs som en trygg plats. Tillgänglighet, trygghet och jämställdhet Att känna sig trygg och kunna röra sig fritt är en demokratisk rättighet för alla människor. Alla ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av 668/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande människor så långt det är möjligt, inom rimliga kostnader. Hinder för tillgänglighet kan, beroende på vem du är, finnas i allt från den fysiska miljön till platsens upplevda trygghet. Det är viktigt att identifiera aspekter som kan skada tillgängligheten för vissa för att skapa rum för så många som möjligt. Höjdskillnaden inom planområdet är stor. Lillån kännetecknas av branta slänter ner mot älven. Även på östra sidan av Ön, mot Storån, är slänten brant, medan höjdskillnaden mellan marknivå och vattennivån inte är lika stor på Öbackasidan. På Ön, mellan de planerade landfästena, är marken dock relativt plan. Förändringar och konsekvenser De två nya gång- och cykelbroarna kommer utföras tillgängliga och följa de riktlinjer som finns för lutningar på broar och gång- och cykelvägar. På bron över Storån kommer att ha en flack lutning för att ta upp den höjdskillnad som finns mellan Ön och Öbacka. Bron över Lillån kommer utföras mer plan då höjdskillnaderna är liten mellan de båda landfästena. Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Nedan visas ett utsnitt över gång- och cykelvägnätet i planområdets närhet, se Figur 29. Det finns idag ingen gång- och cykelkoppling över norra delen av Ön. Närmaste gång- och cykelkoppling över älven är Kyrkbron, norr om planområdet, och i söder över Kolbäcksbron. 669/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 29. Gång- och cykelvägnätet i närområdet idag. Tjockt rött streck: huvudvägnät. Smalt rött streck: lokalnät Förändringar och konsekvenser Planförslaget innebär att två nya gång- och cykelbroar anläggs mellan Ön och Teg respektive Konstnärligt campus och Öbacka. Mellan broarna anläggs en ny gång- och cykelväg på Ön, se Figur 30. Detaljplanen möjliggör även för att ansluta till befintliga gång- och cykelvägar på Teg och på Öbacka. På Teg ansluter bron över Lillån, genom en ny anslutning, till huvudvägnät för gång- och cykel längs med Norra Obbolavägen. På Öbacka ansluter bron över Storån till huvudvägnät för cykel som finns längs strandpromenaden. 670/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 30. Illustration av de nya gång- och cykelbroarna samt gång- och cykelväg över Ön. Planförslaget innebär att det skapas en genare koppling där Umeås södra delar (Teg och Söderslätt) kopplas samman med de nordöstra delarna (Öst på stan/universitetsområdet/sjukhusområdet). Kollektivtrafik Det finns ingen kollektivtrafik inom eller i anslutning till planområdet. Förändringar och konsekvenser Ingen förändring eller konsekvens. Fordonstrafik Planområdet omfattar enbart del av Nabbvägen på Ön, vilken är en lågtrafikerad väg för fordonstrafik. I övrigt berörs inga vägar för fordonstrafik. Förändringar och konsekvenser Den nya gång- och cykelvägen på Ön kommer korsa Nabbvägen. Övergången ses över i genomförandeskedet. I övrigt ingen förändring eller konsekvens. 671/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Teknisk försörjning Dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt avrinner på markytan från vägar och andra hårdgjorda ytor. Under naturliga förhållanden infiltreras större delen av vattnet i marken, innan det når vattendrag. Dagvatten kan föra med sig föroreningar som olja, tungmetaller och näringsämnen till vattendrag och sjöar, vilket kan påverka vattenkvaliteten negativt. Dagvatten från planområdet avvattnas till Umeälven. Det har inte identifierats något markavvattningsföretag inom detaljplaneområdet. Förändringar och konsekvenser Under byggskedet kan nederbörd på blottlagda ytor inom arbetsområdet samt eventuell bortledning av länsvatten från schakter temporärt bidra till förhöjd grumling. Utförda spridningsberäkningar (SMHI, 2026) visar dock att haltökningen av suspenderat sediment i samband med anläggandet av broarna är begränsad och snabbt klingar av nedströms. Då grumlingen dessutom endast är kortvarig och övergående bedöms den inte påverka vattenkvaliteten på något sätt som försvårar uppnåendet av vattenförekomstens miljökvalitetsnormer. Den bedöms heller inte vara av sådan omfattning att den riskerar att påverka växt- och djurliv eller bottenmiljöerna nedströms märkbart. Snöhantering Befintliga gång- och cykelvägar som angränsar till planområdet snöröjs av kommunen. Förändringar och konsekvenser Nya gång- och cykelbroar samt gång- och cykelvägar inom planområdet kommer att snöröjas av kommunen. El, värme, fiber och tele Det finns ett antal ledningar i planområdets närhet. Umeå energi har en ledningsrätt i planområdets norra del, se mer nedan under Genomförandefrågor. Förändringar och konsekvenser En fjärrvärmeledning planeras förläggas i broarna samt i gång- och cykelväg på Ön. Ledningssamordning behöver ske för all ledningsinfrastruktur och bör göras under projekteringen och beakta planerad utveckling av Norra Ön så att tillräckligt utrymme för allmänna ledningar säkerställs. 672/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Hälsa och säkerhet Detaljplanen får inte leda till störningar som kan innebära olägenheter för människors hälsa (vilket definieras i 9 kap. 3§ miljöbalken). Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan ha en menlig inverkan på hälsan och inte är tillfällig. Även de störningar som i första hand påverkar välbefinnandet kan vara olägenheter för människors hälsa, exempelvis buller. Bedömningen av om en störning inverkar menligt på hälsan beror på hur människor i allmänhet uppfattar situationen. För att störningen ska omfattas av miljöbalkens bestämmelse krävs att den har en viss varaktighet, antingen genom att den pågår under en sammanhängande tid eller att den återkommer, regelbundet eller oregelbundet. Den negativa påverkan som kan uppstå på grund av detaljplanen bedöms vara acceptabel utifrån ett allmänt och kommunalt samhällsbyggnadsperspektiv. Kommunen gör bedömningen att planens genomförande inte leder till sådan skada som beskrivs i 14 kap. plan- och bygglagen. Buller och vibrationer Planområdet omges av urbana miljöer främst i form av bostadskvarter och grönytor och ett stort antal boende kan potentiellt påverkas av bullrande arbeten vid genomförandet av planförslaget. Detta gäller de mest strandnära kvarteren inom Teg på älvens västsida, i Centrum och Öbacka samt bostäder på de norra och mellersta delarna av Ön. Enligt Umeå kommuns bullerkartläggning är dessa områden i viss mån redan idag bullerutsatta, främst genom vägbuller närmast mer trafikerade leder och huvudgator. På Norra Ön är däremot bullernivåerna generellt låga. Även inom älvens strandzoner vid Teg och Öbacka är bullernivåerna generellt låga. Det gäller även strandsidan av Tegs vård- och omsorgsboende medan bullernivåerna intill fasaden mot Norra Obbolavägen är högre. Förändringar och konsekvenser I samband med byggandet av broarna kommer närboende att påverkas av buller. I Sverige regleras bullerhantering av flera lagar och förordningar för att skydda människors hälsa och miljön. Naturvårdsverket har satt upp riktvärden för buller från byggplatser. Dessa riktvärden varierar beroende på tid på dygnet och typ av område. Under byggtiden kommer omgivande områden att påverkas av förhöjda bullernivåer från maskiner, transporter, packning, pålning och spontning. Även markvibrationer kan tidvis förekomma. Till de mest bullrande arbetena hör pålning och installation av spont som ger upphov till de mest omfattande störningarna. Med tanke på arbetenas centrala läge i staden har kommunen i detta fall bedömt att slagning av pålar innebär 673/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande orimligt stora bullerstörningar och istället är avsikten att installera pålarna genom borrning, vilket innebär väsentligt minskade bullerstörningar. En beräkning av bullernivåer vid anläggning av pålar genom borrning har utförts som ett underlag till planarbetet (Bjerking, 2026). Den totala tiden för anläggandet av broarna bedöms uppgå till mellan två och tre år. Pålningsarbeten bedöms ske återkommande vid ett antal tillfällen under denna tid, men endast under kortare perioder. Beträffande vibrationer kan dessa i viss mån variera beroende på slutligt val av teknik vid utförandet av olika arbetsmoment under byggskedet. Genomförda undersökningar och utredningar visar att det finns rimliga och tillgängliga metoder och skyddsåtgärder som kan säkerställa att ett genomförande av planen är möjligt. Mot bakgrund av ovanstående bedöms sammantaget att genomförandet av planen innebär små negativa konsekvenser för människors boendemiljö med avseende på buller och vibrationer. Det buller som kan förväntas i driftskede, dvs när broar och gc-väg är färdigbyggda, är enbart kopplade till driftfordon så som väghållningsfordon, vilka uppehåller sig och utför arbete under en tidsbegränsad period och bedöms därför inte utgöra en störning som kräver åtgärder. Förorenad mark och vatten De ytliga jordarterna inom undersökt område består av älvsediment i form av sand, med undantag för kajen på fastlandet på Öbacka som utgörs av fyllning. Jorddjupet varierar mellan 8 och 50 meter (SGU, 2025). I älvsedimenten finns naturligt förekommande sulfidhaltiga sand- och siltlager med försurningsrisk (Tyréns, 2021; LejonGeo, 2024; Bjerking, 2025; Tyréns, 2025), Figur 31. Sulfidjord har även påträffats på flera platser på Norra Ön, Öbacka samt på Teg. 674/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 31. Kartillustration av resultat från utförda undersökningar av föroreningar i jord och bottensediment samt identifierade förekomster av sulfidjord. Förändringar och konsekvenser Planens genomförande innebär att jordmassor kommer att grävas upp på land, i strandkant och på älvbottnen för att möjliggöra grundläggning av landfästen och mellanstöd. Därmed kommer sannolikt massor med förhöjda föroreningshalter att behöva hanteras vilket kan innebära risk för spridning av föroreningar. För att undvika detta avser kommunen att i byggskedet ställa krav att alla uppschaktade massor ska provtas och att massor med föroreningshalter över gällande riktvärden för den aktuella markanvändningen ska hanteras enligt gällande regelverk. Massor där halter av förorenade ämnen ligger under riktvärdena för den aktuella markanvändningen kommer så långt möjligt att återanvändas inom planområdet medan övriga massor ska köras till deponi eller användas på andra platser med erforderliga restriktioner. Mot bakgrund av detta bedöms att schaktarbetena kan genomföras utan att någon mer betydande spridning av föroreningar uppkommer. Lokalt kan planförslaget i någon mån även medföra positiva effekter på jordens föroreningshalt genom att befintliga föroreningar avlägsnas. Förändringarna av jordens föroreningsstatus bedöms dock bli marginella. I samband med schaktarbeten i älven inför anläggandet av mellanstöd uppkommer viss spridning av sediment som enligt utförda prover har förhöjda arsenikhalter. 675/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Eftersom halterna sannolikt utgör naturliga bakgrundshalter bedöms dock arsenikhalten i älvens bottensediment vara likartad även inom de nedströms belägna bottnar där återsedimentering sker. Därmed bedöms att ett genomförande av planförslaget endast orsakar obetydliga förändringar jämfört med nuläget vad avser föroreningssituationen i sediment. Sammantaget bedöms planförslaget medföra obetydliga effekter avseende föroreningsgrad i jord och sediment förutsatt att massor med förhöjda föroreningshalter hanteras korrekt enligt ovan och att massor som tillförs området utgörs av rena massor. Risk för ras, skred och erosion Erosion i älvar är i grunden en naturlig process där vatten strömmar och nöter bort material från älvbotten och älvkanterna. Umeälven har ett varierande vattenflöde beroende på årstid och nederbörd, vilket påverkar erosionen. Under vårfloden ökar vattenflödet kraftigt, vilket kan leda till ökad erosion längs älvkanterna. Erosion bidrar till transport av sediment nedströms, vilket kan påverka vattenkvaliteten och ekosystemen i älven. Totalstabiliteten i slänterna bibehålls förutsatt att ingen erosion sker i strandlinjen. Erosion i släntfot innebär en ökad risk för släntskred/ras varför det är viktigt att älven vid planerade anläggningar blir eller förblir erosionsskyddad. På övriga delar i närområdet är det också viktigt att den växtlighet som finns i slänten bibehålls alternativt att framschaktade slänter erosionsskyddas eller att återplanering utförs. Skulle tecken på erosion uppkomma i närområdet eller under byggtiden ska åtgärder vidtas, så som erosionsskydd samt återställande av eroderade massor och växtlighet. Förändringar och konsekvenser Utförda stabilitets- och erosionsutredningar av markförutsättningarna visar att Öns branta strandkanter står i sin naturliga rasvinkel vilket innebär att en ökad belastning på dessa kan orsaka ras och skred. Anläggande av landfästen innebär en tillkommande last i älvbrinkarna på Ön, som står i sin naturliga rasvinkel, vilket kan medföra risk för ras och skred. Frågan är dock väl utredd och från ett geotekniskt perspektiv bedöms det tekniskt möjligt att vidta erforderliga stabilitetshöjande åtgärder vid grundläggning av broarna och genom etablering av erosionsskydd. För landfästet på Ön vid Lillån rekommenderas att strandlinjen vid landfästet ska erosionsskyddas. Lämplig utbredning är 7-10 meter åt varje håll kring området för brofästet och kan förslagsvis utformas enligt Figur 32. Dimensionering av erosionsskyddets utformning i detalj med exempelvis krävd stenstorlek är beroende av vattenhastigheten i älven samt islaster och görs i detaljprojekteringen. Vegetationen mellan erosionsskydd och närmaste brostöd eller avschaktad yta ska så 676/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande långt det är möjligt bibehållas, i annat fall behöver dessa ytor erosionsskyddas på annat sätt. Figur 32. Förslagsskiss på erosionsskydd För landfästena på Ön vid Storån behövs erosionsskydd och på östra sidan samt även viss avschaktning av släntkrön för att marginalerna ska vara tillräckliga. Avlastningen och erosionsskyddet bör utföras längs hela sträckan som arbetsområdet är planerat för och som minst 10 m ut från var sida om brofästet. Vegetationen mellan erosionsskydd och närmaste brostöd eller avschaktad yta ska så långt det är möjligt bibehållas, i annat fall behöver dessa ytor erosionsskyddas på annat sätt. Det rekommenderas även att portryckssituationen följs upp under byggtiden så att inte själva pålningsarbetet riskerar att påverka stabiliteten i slänten. Vid den aktuella platsen för landfästet för bron över Storån på Öbackasidan är slänten flack. Här har stabilitetshöjande åtgärder också redan vidtagits och erosionsskydd är etablerat. För landfästet på Öbacka uppfylls kraven på stabilitet men även här bör uppföljning av portryck utföras under byggtiden för att inte riskera att påverka stabiliteten i samband med pålningsarbetet. För brofäste på Östteg uppfylls kraven på stabilitet gott och väl eftersom området endast sluttar svagt mot älven. Marginalerna är så stora att inte heller en portryckshöjning av pålningsarbetet kan påverka stabiliteten i detta område. Enligt utredningen finns heller inga befintliga byggnader eller anläggningar i sådan närhet att de kan påverkas av grundläggningsarbetet. En vägbank genom området kan uppföras upp till nivå +7,0 utan att stabiliteten mot älven riskeras. Även byggvägar kan utföras i detta område utan att stabiliteten riskeras. Eventuella upplag bör placeras norr om det planerade broläget och minst 20 meter från strandlinjen. Sammanfattningsvis är rekommendationerna för att säkerställa stabiliteten vid ett genomförande av planen att erosionsskydd ska anläggas vid landfästena på Norra 677/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Ön, avlastning i form av avschaktning av krönet ska utföras vid landfästet på östra sidan av Ön, vegetation i slänter bör bevaras eller återställas för att motverka erosion, portryck och grundvattenförhållanden bör kontrolleras under byggskedet, särskilt vid pålningsarbeten samt att fyllningar och bankkonstruktioner ska dimensioneras med hänsyn till sättningar i de mjuka jordlagren. I de beräkningar, och rekommendationer till följd av dessa, som är gjorda i stabilitets- och erosionsutredningar förutsätts landfästena grundläggas på pålar. Då det blir en förutsättning för ett genomförande av planen regleras i planbestämmelse [geo] att landfäste ska pålas. Under förutsättning att nämnda stabilitetshöjande åtgärder vidtas bedöms planförslaget kunna genomföras utan ökad risk för människors hälsa och säkerhet med avseende på olyckor till följd av ras eller skred. Översvämning Marken ovanför strandbrinkarna på Ön är så pass högt belägen att ingen risk för översvämning föreligger. På Tegssidan löper en stig nära strandkanten, i den låglänta parkmarken, som enligt utförda flödesberäkningar HQ100 (SMHI, 2026) ligger under nivån för högsta högvatten vid ett 100-årsflöde i älven. Denna kan därmed komma att översvämmas i nuläget. Förändringar och konsekvenser Beräkningar visar att den dämning som de nya broarna ger upphov till är mycket marginell. Vattennivåerna strax uppströms de nya broarna förväntas öka marginellt – med cirka 1,5 cm i Lillån och 2,5 cm i Storån vid ett 100-årsflöde. Denna höjning bedöms inte medföra någon betydande förändring jämfört med dagens förhållanden (SMHI, 2026). Vid modellering av framtida högvattenföringar enligt klimatscenarier för år 2100, indikerar resultaten minskade flöden och lägre vattennivåer. Detta till följd av att klimatförändringarna i norra Sverige bedöms leda till en mindre markant vårflod i samband med snösmältning och då havsvattenståndet, som påverkar älvens vattennivå vid Ön, förväntas stiga mindre än landhöjningen i Umeåtrakten. Mot bakgrund av detta bedöms planförslaget endast medföra obetydliga konsekvenser vad avser risker för människors hälsa och säkerhet kopplat till översvämning. Räddningstjänst Idag har räddningstjänsten åtkomst till Ön via Öbron samt anslutning vid Kolbäcksleden. 678/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Förändringar och konsekvenser De nya gång- och cykelbroarna samt dess anslutningar planeras utformas så att service- och snöröjningsfordon kan trafikera broarna. Det innebär att även räddningstjänst (ej brandbilar) och ambulans kan ta sig fram vid en eventuell insats på broarna. Genomförandefrågor Under detta avsnitt redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt. Även konsekvenserna av dessa åtgärder redovisas. Organisatoriska frågor Tidplan Målsättningen är att detaljplanen ska antas hösten 2026. Den preliminära tidplanen baseras på att inga större förändringar sker under planprocessen. Genomförandet kan påbörjas tidigast 2027. Tidpunkten för detta baseras på förutsättningen att beslutet att anta detaljplanen inte överklagas. Vid ett överklagande kan tidpunkten för detaljplanens laga kraft förskjutas. Exploateringen kommer inledas med projektering och framtagande av nödvändiga förarbeten, tillstånd m.m. Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen får laga kraft. En detaljplan får enligt 4 kap. 39 § plan- och bygglagen (2010:900) inte ersättas, ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det. Undantag kan göras om det behövs en ny detaljplan på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid den ursprungliga planläggningen. Undantag kan även ges för införande av bestämmelser om fastighetsindelning eller vissa rättigheter (exempelvis servitut). Om planen ersätts, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan berörda fastighetsägare ha rätt till ersättning av kommunen. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång kan kommunen ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägare får någon ersättning för byggrätt som inte kan 679/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande utnyttjas. I övrigt ligger detaljplanen fast och fortsätter gälla till dess att den ersätts, ändras eller upphävs. Avtal Planavtal Planavtal har tecknats mellan sökande och Umeå kommun, Detaljplanering, 2024-09- 17. Avtalet syftar till att reglera kostnader för arbetet med att upprätta denna detaljplan. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal beskriver bl.a. hur kostnaderna som uppstår när en detaljplan genomförs ska fördelas mellan kommunen och övriga exploatörer inom området. Den planerade stadsutvecklingen på Ön innebär omfattande ut- och ombyggnad av allmänna anläggningar och därmed stora investeringskostnader. Utvecklingen av Ön beskrivs i den fördjupade översiktsplanen, Fördjupning för Ön. Projektet Norra Ön består av två detaljplaner som handläggs parallellt. Två gång- och cykelbroar samt en gång- och cykelkoppling över Ön planläggs i denna detaljplan (BN-2024/00060, Ön 1:96, broetapp) medan övrig planerad bebyggelse planläggs i detaljplan för Norra Ön (BN-2013/00345, Ön 1:96 m.fl Norra Ön). Umeå kommun avser inte att teckna exploateringsavtal för denna plan som avser broetappen. Investeringarna i allmänna anläggningar inom Norra Ön (både BN-2024/00060, Ön 1:96, broetapp och BN-2013/00345, Ön 1:96 m.fl. Norra Ön) möjliggör även för andra fastighetsägare inom planområdet Norra Ön samt fastighetsägare i byarna på Ön att utveckla sina fastigheter. De fastighetsägare som nyttjar denna utvecklingsmöjlighet bör därför också bära en skälig del av kostnaderna för utbyggnad av de allmänna anläggningarna genom att medfinansiera investeringarna. Medfinansiering görs genom att en exploateringsersättning erläggs. Exploateringen på Ön kommer att ske succesivt genom en etappvis utbyggnad under en längre tidsperiod. Det innebär att medfinansiering genom exploateringsersättning kan utgöra betalning för redan utförda åtgärder såväl som förskottering av åtgärder som ska utföras längre fram i tid. Finansiering av de broar som planläggs i denna detaljplan kan komma att ingå i exploateringsersättning. Ett särskilt dokument för exploateringsersättning, dels inom planområdet Norra Ön (BN-2013/00345, Ön 1:96 m.fl Norra Ön) dels för övriga Ön, ska upprättas. 680/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Huvudmannaskap Huvudmannaskap för allmän plats Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Detaljplanen medför att delar av befintliga privatägda fastigheter kan överföras till en kommunägd fastighet. För mark utlagd som allmän platsmark gäller att kommunen har en ovillkorlig rätt och en ovillkorlig skyldighet att lösa in marken på fastighetsägarens begäran. Det innebär att kommunen har rätt att lösa in mark för allmänna platser som kommunen ska vara huvudman för enligt detaljplanen. Markåtkomst och inlösen av mark kommer att ske enligt Fastighetsbildningslagen genom lantmäteriförrättning. Ersättning för den mark som överförs till kommunen bestäms enligt Expropriationslagen. Fastighetsbildning sker efter ansökan om lantmäteriförrättning. Ansökan inlämnas till Umeå kommun, Lantmäterimyndigheten. Umeå kommun, Mark och exploatering, ansvarar för att ansöka om samt bekosta förrättningen. Fastighet Förändringar och konsekvenser Ön 2:29 Markområde A planläggs som allmän platsmark [GCVÄG] och markområde B planläggs som allmän platsmark [GATA]. Markområdena överförs till kommunägd fastighet. Se Figur 33. Ön 2:19 Markområde C som avser landfäste planläggs som allmän platsmark [GCVÄG]. Se Figur 34. Rättighet för landfäste samt gång- och cykelbro över Storån kommer att belasta fastigheten Ön 2:19. Se Figur 35. Umeå 2:1 Del av fastighet planläggs som allmän platsmark (kommunägd) [GCVÄG] och vattenområde [W ]. 2 Umeå 8:11 Del av fastighet planläggs som allmän platsmark (kommunägd) [GCVÄG] och vattenområde [W ]. 2 Ön 5:36 Del av fastighet planläggs som allmän platsmark (kommunägd) [GCVÄG] och [GATA]. Ön 1:96 Del av fastighet planläggs som allmän platsmark (kommunägd) [GCVÄG]. 681/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Ön 1:44 Del av fastighet planläggs som allmän platsmark (kommunägd) [GCVÄG] och vattenområde [W ]. 1 Ön 1:39 Del av fastigheten planläggs som allmän platsmark [GCVÄG] och vattenområde [W ]. 1 Rättighet för gång- och cykelbro över Lillån kommer att säkerställas med servitut och belasta fastigheten Ön 1:39. Se Figur 35. Teg s:25 Del av Teg s:25 kommer att planläggas som allmän platsmark [GCVÄG] och vattenområde [W ]. Rättighet för gång- och cykelbro över Lillån 1 kommer att säkerställas med servitut och belasta Teg s:25. Se Figur 35. Figur 33. Marköverföringar Ön 2:29. 682/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 34. Marköverföringar Ön 2:19. 683/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Figur 35. Rättighet för gång- och cykelbro på Ön 1:39, Teg s:25, Ön 1:44 (sydväst) och Ön 2:19 (nordöst). Se röda markeringar. Gemensamhetsanläggningar En gemensamhetsanläggning bildas genom prövning och beslut i en så kallad anläggningsförrättning av lantmäterimyndigheten. Det kan bli aktuellt när det finns gemensamma behov hos flera fastigheter som behöver lösas i ett gemensamt sammanhang, exempelvis tillfartsvägar, avloppsledningar etcetera. Inom planområdet finns gemensamhetsanläggning GA:3 (Nabbvägen). Detaljplanen reglerar att del av Nabbvägen planläggs med allmän plats GATA med kommunalt huvudmannaskap, detta för att Nabbvägen fortsättningsvis ska kunna nyttjas för biltrafik. Konsekvenserna för förvaltande vägförening är att kommunen har väghållaransvar för den bit av vägen där gång- och cykelväg korsar Nabbvägen. Vid en eventuell framtida omprövning av gemensamhetsanläggningen prövas bland annat frågor om gemensamhetsanläggningens utformning och placering. Initiativrätt till att ansöka om sådan lantmäteriförrättning har exempelvis kommunen och berörda fastighetsägare. 684/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Servitut Servitut är en rätt för ägaren av en fastighet att på ett visst bestämt sätt använda en annan fastighet (rättigheten är kopplat till fastigheten och inte person). Det kan till exempel röra sig om rätten att ta väg eller nyttja en brunn på annans fastighet. Det finns två typer av servitut, officialservitut och avtalsservitut. Ett officialservitut bildas eller upphävs genom lantmäteriförrättning, efter ansökan och prövning. Servitutet redovisas i fastighetsregistret och är knutet till fastigheten och gäller oavsett vem som äger den. Bildandet av officialservitut bekostas i huvudregel av sökanden. Officialservitut gäller för all framtid till det upphävs av Lantmäterimyndigheten efter ansökan och prövning. Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan berörda fastighetsägare. Avtalet måste innehålla vissa moment som framgår av jordabalken. Servitutet gäller tills vidare om inte annat har överenskommits. Ett avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret. Inskrivning sker genom en skriftlig ansökan till Fastighetsinskrivningen. Planområdet berör befintligt servitut, officialservitut. Umeå kommun har tecknat nya servitut för rättighet att anlägga och ha de nya gång- och cykelbroarna. Ledningsrätter Ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet att använda någon annans mark för ledningsändamål. Ledningsrätt kan upplåtas för ledningar för allmänna ändamål såsom vatten och avlopp, data och telekommunikationsledningar. Ledningsrätt kan endast inrättas av lantmäterimyndigheten. Ledningsrätt gäller för all framtid eller tills den upphävs av Lantmäterimyndigheten efter ansökan och prövning. Vid bildande och upphävande kan det bli aktuellt med ersättning som bestäms i lantmäteriförrättningen. De fastigheter som berörs är Umeå 2:1 och Umeå 8:11 ledningsrätten omfattar en starkströmsledning som ägs av Umeå energi. Ledningsrätt Konsekvenser och åtgärder 2480K-2018/88.1 Ledningsrätten kan vara kvar. I detta fall, där den befintliga ledningen ska vara kvar i befintligt läge inom detaljplanen, säkras det i detaljplanen genom att området planläggs som allmän platsmark [GC-VÄG]. Ledningen och behov av ev flytt/justering av läge ska hanteras i projekteringen av broarna i dialog med Umeå Energi. 685/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Tekniska frågor Tekniska åtgärder Detaljplanens syfte är att möjliggöra anläggandet av två gång- och cykelbroar samt en gång- och cykelväg mellan dem. Behov av ytterligare utredningar eller tillstånd Den planerade bron utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och ska därför prövas genom en tillståndsansökan i mark- och miljödomstolen. Anläggande av bro inklusive tekniska konstruktioner förutsätter miljödom. Tillståndsansökan planeras att lämnas in till mark- och miljödomstolen under 2026. Umeå kommun ansvarar för att lämna in tillståndsansökan. Inför exploatering kommer särskilda utredningar och tillstånd att krävas, exempelvis detaljerad projektering av broarna och gång- och cykelvägen. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för privata fastighetsägare inom planområdet Detaljplanen medför att mark behöver överföras från privatägd fastighet till en kommunägd fastighet, se Fastighetsrättsliga frågor. Ersättning för markinlösen utgörs av ekonomisk ersättning. Ersättning sker genom värdering i lantmäteriförrättning. Detaljplanen medför också att kommunen behöver rättighet att använda annan fastighet, i detta fall tre privatägda fastigheter i älven, se Fastighetsrättsliga frågor. Servitutsavtal har tecknats. Ersättningsfrågan hanteras i tillstånd för vattenverksamhet. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Genomförandet av detaljplanen medför kostnader för Umeå kommun. Kommunens exploateringsbudget får kostnader för: • Framtagande av detaljplan med tillhörande utredningar • Inlösen av mark samt ersättning för rättigheter • Projektering och utbyggnad av allmän plats, d.v.s. gång- och cykelbroar samt gång- och cykelväg inom och i anslutning till planområdet • Lantmäteriförrättningar 686/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Kommunens investeringsbudget får kostnader för: • Projektering och utbyggnad av allmän plats, d.v.s. gång- och cykelbroar samt gång- och cykelväg inom och i anslutning till planområdet Kommunens driftsbudget får kostnader för: • Drift och underhåll av allmän plats såsom snöröjning, löpande underhåll, reparationer m.m. Ekonomiska konsekvenser för övriga berörda Om befintliga ledningar behöver flyttas eller om ledningsnätet behöver kompletteras kan kostnader uppstå för berörda ledningsbolag. Umeå energi får kostnader för utbyggnad av ledningsnät för el och fjärrvärme. Planavgift Planavgift regleras i ett särskilt planavtal. Medverkande Deltagande kommunala verksamheter: Detaljplanering Gator och parker Lantmäteri Mark och exploatering Miljö- och hälsoskydd Deltagande kommunala bolag: Umeå Energi AB Vatten och avfalls kompetens i norr AB (VAKIN) Källor Fotografier: Umeå kommun, om inte annat anges Ortofoton: Lantmäteriet, om inte annat anges Kartor och illustrationer: Umeå kommun, om inte annat anges 687/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Bilaga Planbestämmelser med lagstöd Eftersom varje reglering ska ha stöd i detaljplanens syfte ställs krav på att stödet ska motiveras i planbeskrivningen. Motiv till planbestämmelser redovisas nedan i Tabell 4. Detaljplanens syfte Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Tabell 4. Redovisning av planbestämmelser med motivering och lagstöd. Planbestämmelse Motivering Lagstöd Allmän plats GATA En liten del av befintlig väg, Nabbvägen, 2 kap. 3 § 1 planläggs som gata för att möjliggöra fortsatt PBL, 2 kap. 6 § biltrafik på Nabbvägen. 6 PBL GCVÄG Ny gång- och cykelväg med syfte att binda 2 kap. 3 § 1 samman Teg med Öbacka via Ön. PBL Bestämmelsen reglerar både anslutningar mellan de nya broarna och befintliga gång- och cykelvägar samt en ny gång- och cykelkoppling över Norra Ön mellan broarna. (GCVÄG) Ny gång- och cykelväg över Storån och Lillån. 2 kap. 3 § 1 Regleringen möjliggör för ny allmän gång- och PBL cykelbro. Bron är tänkt att byggas över och med mellanstöd i älven och bestämmelsen hänger ihop med regleringen av vattenområdet W och W . Användningen är 1 2 vertikalt avgränsad nedåt till +0,6 meter över angivet nollplan. Regleringen i detaljplanen med vertikal avgränsning syftar till att möjliggöra för nya broar samtidigt som användningen av öppet vatten för älven kvarstår. Vattenområde (W ) Där gång- och cykelvägen går på bro över Lillån 2 kap 3 § 3 1 regleras vattenområde som får överbyggas PBL 688/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande med gång- och cykelbro. Inom vattenområdet får även konstruktioner för brons funktion samt erosionsskydd anläggas. Användningen avgränsas vertikalt uppåt till +0,6 meter över angivet nollplan. Regleringen i detaljplanen med vertikal avgränsning syftar till att möjliggöra för nya broar samtidigt som användningen av öppet vatten för älven kvarstår. (W ) Där gång- och cykelvägen går på bro över 2 kap 3 § 3 2 Storån regleras vattenområde som får PBL överbyggas med gång- och cykelbro. Inom vattenområdet får även konstruktioner för brons funktion samt erosionsskydd anläggas med en minsta farledsbredd på minst 80 meter. Användningen avgränsas vertikalt uppåt till +0,6 meter över angivet nollplan. Regleringen i detaljplanen med vertikal avgränsning syftar till att möjliggöra för nya broar samtidigt som användningen av öppet vatten för älven kvarstår. Egenskapsbestämmel se för allmän plats a Strandskyddet är upphävt 2 kap. 3 § 1 1 Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra för PBL att markområden inom 100 meter från Lillån respektive Storån kan ianspråktas för gång- och cykelvägar. (a ) Strandskyddet är upphävt. Avgränsad vertikalt 2 kap. 3 § 1 2 nedåt till +0,6 meter över angivet nollplan. PBL Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra för att allmän plats i form av gång- och cykelbroar ska kunna åstadkommas, inom 100 meter från strandlinjen, över Lillån. (belysning) Belysning ska anpassas för att skydda 2 kap. 6 § 1 nattaktiva djur. PBL Kring Lillån förekommer fladdermöss som är fridlysta. Fladdermössen är nattaktiva och känsliga för ljusstörningar. För att minska påverkan från belysning på och kring gång- och cykelbron över Lillån behöver belysningen anpassas för att skydda fladdermössen. Regleras med utformningsbestämmelse av 689/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande allmän plats som gäller gång- och cykelbro över Lillån. Bestämmelsen avgränsad vertikalt nedåt till +0,6 meter över angivet nollplan. belysning Belysning ska anpassas för att skydda 2 kap. 6 § 1 nattaktiva djur. PBL Kring Lillån förekommer fladdermöss som är fridlysta. Fladdermössen är nattaktiva och känsliga för ljusstörningar. För att minska påverkan från belysning på och kring gång- och cykelbron över Lillån behöver belysningen anpassas för att skydda fladdermössen. Regleras med utformningsbestämmelse av allmän plats som gäller gång- och cykelväg på var sida av Lillån. geo Landfäste ska pålas. För att landfästen ska 2 kap. 5 § 5 utformas på ett sätt som är lämpligt med PBL hänsyn till de geotekniska förhållandena på platsen och säkerhetsaspekter regleras genom utformningsbestämmelse för allmän plats för landfästen på Norra Ön att de ska pålas. Egenskapsbestämmel se för vattenområde (a ) Strandskyddet är upphävt. Avgränsad vertikalt 2 kap. 3 § 1 3 uppåt till +0,6 meter över angivet nollplan. PBL Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra för att konstruktioner för gång- och cykelbrons funktion samt erosionsskydd ska kunna utföras inom 100 meter från Lillåns strandlinje. 690/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Plankarta Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande 2:3 3 5 5 S 6 : : 1 > 2 1 9 3 4 9 > > 3 1 2 8 2 N 0 2 2 : Ö 3 3 6 2 5 T 2 V 2 S 1 Ä 2 K S S 0 1 1 R : 3 T 4 1 I E K 36R A 1 :T N 2 19 18 E 71 2 V G a 1 r 7 4 vsgatan 1 Tim 2 merma 6 ns 5 g F at A a 4 n R 8 TYG 3 2 E : T 35 >2 VÄS 5 T 1 E :2 R > T 1 E 0 G Kyrkbron S:1 5 5 1: 4 2 : 4 > 1 > T 0 1 EG 5:47 2:1 >1 Serv 46 Lr S 2 e 4 r 8 v L 0 r K-2018/88.1 2 2.5 3 3.5 LAXEN 37 LrServ 10 GA:1 6 UMEÅ 4 5 VÄST 6 E :3 R 7 TEG 8:11 >2 S:14 >7 SJÖOR3REN 2 1 6:38 6:42 4:4 T L e 2 r gsvä Å g k e e n rväge 1 n 2 28 LO3MMEN 2 4 930 5 Fågelstigen GU 1 DIN 3 G 2 EN6:4 S 6 1 : : 4 1 0 0 6:39 5:47 Serv 24-UMJ-3749.1 8.5 87.57563412 2:19 >2 4 G 27 RIPEN 23 S:14 > 5 4 GA:3 3 L 2 3 2 G å 1 K 3 L 2 5 n 0 3 g i A 4 : n N g 1 1 3 1 a : å 5 : 3 5 t 2 2 k a 2 O : n e 1 0 1 G r 1 S 1 2 s 9 B > v 5 A 1 T ä > : 1 1 I g 5 2 N R 3 : e G 2 5 2 2 n L D A 9 E r > : S 2 4 T A G S 9 1 7 P Ge A R r 7 1 vA : I 3 N 1 G E 2 8 o 3 : r 4 r 9 1 a 0 3 1 N G G O 2 3 1 2 b 1 A b E 2 2 3 1 3 K o 9 : la 1 4 3 F N 7 v R M i ä s 1 g 2 4 e k e 2 A G 5 t e n a 8 g r : A 4 T g r 2 2 r ä 9 T : ä 1 R S B n T 3 3 8 n e 3 d 3 d Er A A A vS 8 G 8 C e L N rv L K V S 6 1 S E e S 1 I 7 r 2 5 v N : 1 N 5 S 8 4 G 1 4 V 5 e 9 K r A 9 2 v A > .5 : E 0 3 6 1 L Kl V äp L 5 1 p A väg Ä 4 N en 5 N S S 1 1 2 T : P 5 2 G1 E E A > 9 R : T 1 1 Fågelstigen 3 T T E E 8.5 S 2 8 G T K 1 A 7 S .5 R L 1 1 V A 5 8 E G 7 : 1 8 6 3 3 4 5N 2 H 0 1 A 9 CK2A0N O 2G7 R A 2 : G I 2 O 1A 2G 1 : 8 N 1 2 A 9 : G 2 A:2 9876 3 5432 S 1.5 8. K 5 O 1 1 8 LAN VÄ 5 S 1 T :2 E S T > : R E 2 1 T 5 G 2 EG S:26 1:39 > 5 2 1:2 >16 1:44 12 6.5 34 77. 5 58 5.566. 8 5 6 8 . 8 5 .95 678 5:36 ÖN 1:96 >1 Serv Nabbv 5 äg : L e 2 n ill 6 åväge 5 n :1 1 2 7 : : 7 1 2 7 : 9 8 > 3 > 2 2 S 1 er : v 7 1 7 : 9 > 6 GA 1 :3 >3 S 2 e Nabbvägen r : v 2 2 9 :2 > 9 3 2:29 L i > llå 5 1 vä : g 3 e 2 9 n : S 4 > : 3 1 1 2 3 :2 2 9 :1 > 9 S 4 L > e ill S åv r äg v e 1 en 3 rv :45 Ser 2 v :2 3 9 : 3 4 3 > : 2 1 : 6 1 3 7 2 :G6 3 2A : 3 4 : 3 6 : 6 : 1 4 1 8 T 1 E :2 L C L Gr G r/ 01/ AA S K S .0 e 0 e ::XX rr E vv NFÖ IL KLF M BD MH F KF K B b GG b r S S S OO ÖS T t J ÄÄ V d a e ö u o e y o a a R a r v o o r t l t k i ö ng ä ee r ff v u a k s ä k a i u a g ff v f r l o r s as g ä b m s j go g r y mm ii r r t k p e d n n d k n k K cc t gi t t l t k r t r es ss k g r e a i i e t a k e t l k t p t ii m n g g ee n h äs ä aa e l g n ml a d n L ä k u s d a t l b h h nn a p ö d m e ll / rr i n t n t t k l rr r s ng P a a s A ä y e el ss i d l j , m ää v t a v a d åi h n gs t r gk n n aa l t t b att r e a r k n p s s R t u g i e s tt g a g s mm ea n a ii h , n b g , s sr gg nt n k ,k g r I ä ua l k e r hh e t hh t rö g a N k ä h t o b n s t k c ee l r ee v r r ad s n u l a l yk s k ä ä p tt i G s tt t n ss v s s g p a n o h n d e k ((aa t l g p n i pl l i ru s o n i p v nn e n n a t u s g g e ll s j a r .. n l e , i e , pv d (( k/ g s pl e y t i r p h rn ) ut ke ä a e u j t ne s n i ) k s v k p /s t l y e t i e i p ) v v t a kt u e at )n ikv k ke t ant E 150600 E 150700 E 150800 E 150900 E 151000 E 151100 E 151200 E 151300 E 151400 E 151500 PLANBESTÄMMELSER 9 Fanövljaänndden inggä lloecrh in uotmfo rommnrinågd eänr mtilleådte nne.danstående beteckningar. Endast angiven N 7079800 Jägarvägen 3.23.1 G 3. C 1 V 3.0 Ä 3 G .03.03.03.13.1a1 3.23.23.33.43.53.73.83.9 4 78 G AN R V Ä Ä N N S D B N ET IN E G C K A P E A N l g n V a e v n n ä I o N s n M m k d a r n G å A p in d s g A e R g s s rä g g R K n r r ä ä s n n O s s CH VATTEN Allmän plats GATA Gata GCVÄG Gång- och cykelväg N 7079700 (GCVÄG) Ganågnigve- to ncohl lcpylaknelväg. Avgränsad vertikalt nedåt till +0.6 meter över N 7079600 Tjärhovsgatan (W)2 (GCVÄG)(a)2 (a)3 V E U a p G t p te E h n ä N o v ( ( W W m a S 2 1 n ) ) r K d å e d A e a P v S s B tra E n k k ue V A V o o S pn d a v a n n p g t t m s t t s s T å r e e k t t ä ti r r n n n Ä nu u y t o o si sk k l d l m m t a M t ta+ i i d o o d r r 0f å å n n a v M . d d e e 6r e e e l r r e r m t E f fd s s iö ö k e o o s r r a b L t m m e b b l r t r e r r S f f uo o å å dö pn n r r dv E p s s e ö ö p å r f f R v v å u u t e e a n n t r r mn i lk k b b l g F t ti y y + n i i i o o v g g 0 s Ö e n n g g t . t 6 a a 8 s s R n s s a a0 m o m m m m ml e lp A t t t e e e e l e e d d at r L r re n o o b b ö r s s r r L . v o o i i e A o o . . M r v n n I I a n n g s s n o o r s s Ä ä gk k m m n y y i N v s d d o o e a d d m m t d P na a r r v å å on ne L d d ll l lä är p e e t g g A i l t t k a g g f f a n å å a a T l r r s st . S med GCVÄG ge a o1 (a a 2 1) S Söv t t r re a ar n n a d dn s sg k ki y yv d de d dt e en t to ä äll r rp u ula p pn p p h h ä ä v v t t . . Avgränsad vertikalt nedåt till +0.6 meter a1 Utformning av allmän plats geo Landfäste ska pålas N 7079500 a 1 a1 GATA ( b b e e l l y y s s n n i i n n g g) B Bve e er l lt y yik s sa n nl i it n n n g ge s sd k kå a at a ati n nll p p+ a a0 s s. s s6 a a m s s e f f ö öte r r r a a ö t t t tv s se k kr y ya d dn d dg a aiv n ne a at t tn t t a ao k kll t tp i i v vla a an d d j j u u r r. Avgränsad GA:3 E V G AT E T N E S N K O A M PS R B Å E D S E TÄMMELSER FÖR Upphävande av strandskydd (a3) Sövtrearn adnsgkiyvdedt ento ällrp ulapnphävt. Avgränsad vertikalt uppåt till +0.6 meter GENOMFÖRANDETID N 7079400 987 6 5 4 32 12345678 Gfr.eon.mom. lfaögraan kdreatfitden är 5 år över hela planområdet och börjar gälla 6.2 76.56 5.554321 6.4 7.5 N N 7 7 0 0 7 7 9 9 2 3 0 0 0 0 6.4 6.6 7.6 8.28.68 G .9 C 8.9 V 8 Ä .9 G 8.99.0 a 8.9 1 8.88 b .7 e 8.7 ly 8.7 s 8 n .6 ing Gångstig (W1)(GCVÄG)(a2)(a3)(b b e e ly gly s e as n 1 on in in g g ) a1 GCVÄG 8.5 8.5 8.5 8 Öst på stan 8 GRUNDKARTA TILL DETALJPLAN URpepvirdäettraadd22002254--0016--0182, 2026-02-05 BN-2024/00235 N 7079100 01 Slåttervägen 01 9.59 5.8 0.9 5.9 987654321 K - UGPU - U - K . KM H K L .a IL A a o l a a p nrö o ä n a s .n ä r o r r p d k j d t n n d t p t tn .t g t r ah e s k k m e g u ir d i . n e t o noä ru n h r a a i j . f s ä n ä n o vn n g o å l n ä n . i t a s n s r d g t r l e d r d : e lo . r t mt s s r r ä s a u a i: t g . e u i s s s ya t r r n g . rk t t k d s s t a p D s r . a t i : o t t o i an a e e a e o . U c i l n n g d n k n s m e n . h m : n i a r s d l d . t i e : a p g h a r a i e n . d t l l t e d p e r L å ia . : n d p H t AA l s a n . f a g k r : ö s : M s b KK . i n o a m y r e e . RR m r K n o s r s . ä MO kVt s o p , k c e m t . & r o k äc u i a M b h i k rs . n n a u hm r n l j a J s a e . e d h U t n n k r r t Ö am k . s r ön o t t e p a t v & t . ja l e ef e d l r t ö . e b d a e n l r J 1 sr : . r e e l c i Ö a es : än s . t i 2 s st y r h r p m . 0 e e d o ö rr s . 0 e ä r i r S e c j k d v d a 0 d t h l w a n n s i k t to pe u i i ue ak n n v af t r a r k ig g u ve s d r tr l u e o a t f le(i e i d r n s 9 i n n g l o n f9 l n e f r t e v e o å e j 2 v n i h r n s r p 0 i mosåd a å 2 mtl 1 a s a lp 0 g 5 t in å e i 1 n s r o ) u j r t 9 o k ne e pn - ma r s2 åd he r p 0 k t a p o g a 2 a r R l b r na 0 ru ue H t n a a n ta s o e n n d a2 r m lb g ä k m0 e a i m r 0 v t å t r 0 e nn t e d a n ia v e n n t . t g t s i p äd e u rp l n l u e k n r t k h t öjder Öst-Teg Norra L ill Ö ån n Storån Skala: 1:2000 (A1)0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 m Översiktsbild Antagandehandling Beslut Detaljplan för fastigheten T- iPll lapnlabneesnk rhivönr:ing LA Van idgt i aam g ke err naa :fst:: i Ö no n m 1 Ön :9 i 6 Um m eå . f k l o . m B m r u o n, e V t ä a s p te p rbottens län Umeå kommun, Detaljplanering, maj 2026 BN-2024/00060 691/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Samrådsredogörelse Diarienummer: BN-2024/00060 Detaljplan för fastigheten Ön 1:96 m.fl - broetapp inom Ön i Umeå kommun, Västerbottens län Ett förslag till detaljplan för fastigheterna Ön 1:96 m.fl. har upprättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2025-02-17 t.o.m. 2025-03-14. Samrådskrets, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Nedan görs en sammanfattning av inkomna synpunkter, vilka kan begäras ut i sin helhet. LÄNSSTYRELSEN Yttrandet redovisas i sin helhet. Beskrivning av ärendet Detaljplanen har överlämnats till Länsstyrelsen för samråd i enlighet med 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande. Syftet med detaljplanen Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen överensstämmer med översiktspla- nen. Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen inte kom- mer att prövas. Bedömningen förutsätter att de synpunkter som framgår nedan inarbetas i detaljplanen. Umeå kommun Detaljplanering Postadress: 901 84 Umeå Telefon: 090-16 64 90 Besöksadress: Skolgatan 31A Mejladress: detaljplanering@umea.se Telefon: 090-16 10 00 (växel) Webbplats: www.umea.se/detaljplanering Webbplats: www.umea.se/kommun 692/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Riksintressen Riksintresset för yrkesfiske, Umeälven, bedöms inte påverkas negativt av planens genomförande. Riksintresseutpekandet omfattar Umeälven på grund av att denna används av olika fiskarter för att vandra till och från lek och uppväxtområden. Uppförande av broar kommer inte att långsiktigt på- verka vandringsmöjligheterna, även om störningar kan antas uppstå under byggskedet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Hydrologin i vattenförekomsten påverkas främst av vattenkraften, men morfologi och sidledes konnektivitet är påverkad av stadens hårdgjorda ytor inom älvens närområde och de utfyllnader som utgör stora delar av äl- vens stränder. För att nå miljökvalitetsnormen behöver detta förbättras, inte stadigt för- sämras vilket är trenden idag. Det behövs en helhetssyn på hur älven ge- nom Umeå påverkas av exploateringar då det är den kumulativa påverkan på vattenförekomsten som ska bedömas. Strandmiljöerna (både strand och älvens grunda områden) och skuggande trädbårder har försvunnit i flera av vattenförekomstens delar genom staden. Exempel på detta är stranden mellan Konstnärligt campus och Väven samt området vid VAKIN på Ön. I planbeskrivningen konstateras att förekomsten av sulfid/sulfatjord samt ytavrinning vid anläggningsarbeten kan belasta älven med föroreningar och sedimenttransport och riskera möjligheten att följa MKN vatten. Det kon- stateras också att påverkan på MKN kommer att hanteras i kommande MKB. Även frågan om risk för påverkan på bottenmiljön och risk för erosion och sedimenttransport ska utredas i kommande MKB. Länsstyrelsen bedö- mer att kommunen har identifierat viktiga vattenfrågor och att dessa ska utredas vidare inför beslut om genomförande. Länsstyrelsen kan inte lämna ytterligare synpunkter i nuläget utan väntar in kommande MKB för att kunna göra mer detaljerade bedömningar. Strandskydd Strandskyddet gäller även i vattenområdet. Broarna måste därför utformas så att det är möjligt att även fortsättningsvis nyttja vattnet för friluftsliv, med exempelvis kanot och båt. Eventuella konsekvenser för detta bör be- skrivas i planbeskrivningen, likaså hur broarna ska utformas och vilken se- gelfri höjd som planeras. Länsstyrelsen delar kommunens motivering till upphävande av strandskyddet. Geotekniska frågor – risk för ras, skred och erosion Länsstyrelsen har mottagit yttrande från Statens Geotekniska Institut. Detta bifogas i sin helhet. Länsstyrelsen delar de synpunkter som där fram- går. 693/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Övriga frågor Naturvärden På platsen för detaljplanen finns områden med höga och påtagliga natur- värden och lövskogen i området som helhet fyller en viktig ekologisk funkt- ion för konnektivitet och biologisk mångfald längs Umeälven. Detaljplanen innebär att delar av dessa områden påverkas/försvinner och konsekven- serna av det ska beskrivas tydligt i MKB:n. Kommunen behöver därefter motivera lokaliseringen och varför en sådan påverkan kan accepteras samt motivera lämpligheten för det intrång i dessa miljöer som detaljplanen kommer att innebära. Kommunen behöver beskriva hur mycket (arealen) lövskogsmiljö/ strand- skogsmiljö samt vilka identifierade värden (död ved, naturvärdesträd, äldre träd) som förväntas försvinna resp. påverkas av detaljplanen. I beskriv- ningen ska det också framgå hur stor andel av Norra Öns lövskogs- miljö/strandskogsmiljö som detta motsvarar. En specifik artskyddsutredning tas fram för planen. Påverkan på fridlysta arter såsom fladdermöss och fågelarter ska där beskrivas och bedömas. Vitryggig hackspett har diskuterats i omgångar vid detaljplaner vid Ön. Om- rådet ligger inom ett potentiellt revir samt inom värdetrakt för vitryggig hackspett så det är viktigt att denna art utreds och bedöms utifrån art- skyddsförordningen. Hur nyttjar arten området? Vad innebär ianspråkta- gandet av marken för arten? Kumulativa effekter? Vilka utredningar har ut- förts hittills? Även kumulativa effekter behöver utredas i MKB:n. Det pågår ett flertal andra planarbeten som innebär påverkan på strandskogar/lövskogar på ön och det har tidigare också utförts arbeten på Ön (erosionsskydd vid av- loppsreningsverket tex) som behöver vägas in i den kumulativa utred- ningen. Erosionsskydd Erosionsskydd i strandkant och vid brostöd bör utformas så att de så långt som möjligt fungerar som livsmiljöer för växter och djur. Exponerad spräng- sten eller annat likartat grovt substrat i strandkant och älvbotten bör undvi- kas eftersom det inte fungerar som habitat för växter, insekter, musslor mm. Naturvärdesinventeringen som Pelagia gjort stödjer det resone- manget. Räddningstjänst Planbeskrivningen bör uppdateras med ett avsnitt om åtkomst för rädd- ningstjänst och ambulans vid en eventuell insats på broarna. Det bör framgå hur/om dessa kommer kunna köra på och/eller parkera nära bro- fästen på en/båda sidor älven. Arkeologi 694/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande I den arkeologiska utredning som utförts i området har det inte påträffats några fornlämningar. Anläggandet av GC-vägen kommer därför inte att in- nebära några ytterligare arkeologiska undersökningar. Buller Enligt den översiktliga bullerutredningen är det 18 fastigheter som är bul- lerpåverkade under projekttiden. De mest bullerpåverkande aktiviteterna torde vara pålning och eventuell spontning, så det vore bra med en över- siktlig skattning av omfattningen av dessa aktiviteter och vilka förebyg- gande åtgärder som kan vidtas. Enligt planhandlingarna är projekttiden fem år för de två broarna. Om möjligt bör det i MKB framgå hur broarna plane- ras att byggas, avseende tidsaspekten. Kommer kommunen att färdigställa den ena bron först och sedan påbörja det andra broprojektet eller sker detta parallellt? Kommentar Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar en beskrivning hur älven, genom Umeå, kumulativt påverkas av exploatering. Redovisningen kommer sär- skilt att fokusera på kumulativa effekter på strandlövskogar, älvens morfo- logi och sidledes konnektivitet. Påverkan på MKN vatten i form av förore- ningar och sedimenttransport redovisas i MKB liksom frågan om risk för på- verkan på bottenmiljön. Planbeskrivningen kompletteras med att det även fortsättningsvis kommer vara möjligt att nyttja vattnet för friluftsliv, med exempelvis kanot och båt. Detaljplanen reglerar inte hur broarna ska utformas eller den segelfria höj- den. Konsekvenserna av ett genomförande av detaljplanen för de områden med höga och påtagliga naturvärden och lövskogen i området, som fyller en vik- tig ekologisk funktion för konnektivitet och biologisk mångfald längs Umeälven, kommer tydligt att beskrivas i MKB:n. I den beskrivningen kom- mer det att framgå hur mycket (arealen) lövskogsmiljö/ strandskogsmiljö samt vilka identifierade värden (död ved, naturvärdesträd, äldre träd) som förväntas försvinna resp. påverkas av detaljplanen. I beskrivningen ska det också framgå hur stor andel av Norra Öns lövskogsmiljö/strandskogsmiljö som detta motsvarar. En specifik artskyddsutredning tas fram för planen i vilken påverkan på frid- lysta arter såsom fladdermöss och fågelarter beskrivs och bedöms. Kumula- tiva effekter på naturvärden av andra pågående planer och projekt på Ön kommer också att beskrivas. Detaljplanen reglerar inte hur erosionsskydd kommer att utformas men planbeskrivningen kommer att kompletteras med en redogörelse för hur ett sådant erosionsskydd skulle kunna se ut. Planbeskrivningen uppdateras 695/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande också med ett avsnitt om åtkomst för räddningstjänst och ambulans vid en eventuell insats på broarna. MKB kompletteras, med hänvisning till buller under byggskedet, hur bro- arna planeras att byggas, avseende tidsaspekten samt en översiktlig skatt- ning av omfattningen av dessa aktiviteter och vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas. Miljöeffekter som uppstår under anläggningsarbeten för bron regleras i huvudsak inom den parallella processen för tillstånd vatten- verksamhet. Generellt regleras just byggbuller av Naturvårdsverkets all- männa råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15. Geotekniska frågor – risk för ras, skred och erosion kommenteras nedan under yttrande från Statens geotekniska institut. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT (bilaga till länsstyrelsens yttrande) Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig över ru- bricerad detaljplan. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår inte i vår granskning. Underlag: 1. Plankarta, februari 2025. 2. Planbeskrivning, februari 2025. 3. PM Geoteknik, Tyréns, 2016-12-19, rev. 2021-10-22. 4. Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR/Geo), Tyréns, 2016-12-19, rev. 2021-10- 22. 5. Erosions- och åtgärdsutredning, Tyréns, 2022-04-20. 6. Översiktlig broutredning, ÅF, november 2019. SGI:s synpunkter Enligt 2 kap 5 § PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. SGI har tidigare lämnat synpunkter på ett detaljplaneförslag (samrådshand- ling) daterat januari 2021. SGI:s yttrande är daterat 2021-02-08 med dnr 5.1-2101-0004. Aktuellt planförslag ingick då som en del i det tidigare plan- förslaget. I det tidigare yttrandet framförde SGI att stabiliteten för brofästena behö- ver utredas och redovisas. I reviderad version av [3] har kompletterande stabilitetsberäkningar utförts för brofästena till de två gc-broarna som in- går i aktuellt planförslag. Det saknas dock redovisning av fält- och laborato- rieundersökningar på landsidorna (sektion M-M och O-O), så stabilitetsbe- räkningarna för dessa brofästen kan betraktas som översiktliga. SGI anser 696/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande att det geotekniska underlaget och utredningen av stabiliteten för samtliga brofästen behöver uppfylla som lägst detaljerad utredningsnivå enligt SGI Vägledning 8. Läget för den västra bron över Lillån har ändrats sedan det tidigare planför- slaget, vilket innebär att beräkningen i sektion M-M är inaktuell. SGI anser att en revidering behöver göras. I beräkningssektionerna L-L, N-N och O-O har beräkningar gjorts för enbart befintliga förhållanden och i sektion M-M endast för planerade förhållan- den. SGI anser att stabiliteten behöver redovisas för befintliga och plane- rade förhållanden. I [3] kapitel 6.4.4 anges att stabilitetshöjande åtgärder behövs för brostöden, exempel ges på förstärkningsåtgärder såsom avlast- ning med lättfyllning eller stödkonstruktioner som t.ex. bankpålning. Vidare anges att lämpliga åtgärder är något som måste säkerställas vid detaljpro- jekteringen av vägarna/broarna. SGI anser att en genomförbar lösning be- höver redovisas i planskedet och att det behöver införas bestämmelser i plankartan som säkerställer att åtgärder utförs. SGI kan dock inte utläsa att det finns bestämmelser i plankartan. I [5] bedöms att bottenytan vid landfästena och brostöden behöver eros- ionsskyddas. I bestämmelserna W 1 o c h W 2 a n g e s att ”...erosionsskydd får anläggas…”. SGI rekommenderar länsstyrelsen att bedöma om detta är en tillräckligt tydlig bestämmelse som säkerställer att erosionsskydd utförs. I [3] och [5] framgår att stabilitetshöjande och erosionssäkrande åtgärder behöver utföras på vardera sidan om brostöden på Ön. Det har ännu inte klarlagts om sådana åtgärder även krävs på landsidorna av de båda bro- arna, men SGI anser att det behöver utredas. Om ett initialt ras eller skred inträffar vid sidan av ett brofäste kan det medföra risk för sidogripande se- kundärskred som når in i planområdet (påverkar gc-vägen). SGI anser att förstärkningsåtgärder därför behöver utföras vid sidorna av brofästena i samband med planens genomförande. Planområdets nuvarande gränser och bestämmelser säkerställer dock inte att sådana åtgärder utförs. SGI re- kommenderar kommunen och länsstyrelsen att bedöma om planområdet behöver utökas och/eller bestämmelser införas för att säkerställa åtgärder som gör att sidostabiliteten blir tillfredsställande. I [3] kapitel 5 anges att bestämning av valda värden har viktats mot resulta- ten från direkta skjuvförsök och att utvärdering av CPT-sondering med hän- syn till sulfidjord ger erfarenhetsmässigt för låga värden inom utrednings- området. I [4] förefaller dock korrigerade värden från CPT-utvärdering med hänsyn till sulfid överensstämma relativt väl med resultaten från direkta skjuvförsök. SGI anser att denna bedömning bör ses över och att ett förtyd- ligande bör införas i [3] som underbygger den gjorda bedömningen. De geotekniska handlingarna bör kompletteras med grafiska sammanställ- ningar av härledda värden för skjuvhållfasthet kring brostöden. Redovis- ningen bör förtydligas så att det framgår om de lokala förhållandena kring 697/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande brostöden avviker från (eller överensstämmer med) det generella medel- värdet för skjuvhållfasthet inom utredningsområdet som helhet. Kommentar De geotekniska utredningarna kompletteras så att stabiliteten kan redovi- sas både för befintliga och planerade förhållanden i samtliga aktuella sekt- ioner. Det geotekniska underlaget och utredningen av stabiliteten för samtliga brofästen kompletteras till att uppfylla som lägst detaljerad utredningsnivå enligt SGI Vägledning 8. Bedömningen i kap 5 förtydligas och de geotekniska handlingarna komplet- teras med grafiska sammanställningar. Kommunen anser att regleringen enligt W1 och W2 är tillräckliga bestäm- melser för att säkerställa att erosionsskydd utförs. Planområdet anpassas till att omfatta de markområden som krävs för förstärkning kring brofäs- tena. SKANOVA Skanova har inget att erinra mot detaljplanen. Skanovas teleanlägg- ningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten lämnar inget yttrande i ärendet. LANTMÄTERI Lantmäterimyndigheten har inga synpunkter gällande samrådshandling- arna i ovan rubricerat ärende. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Planbeskrivningen Anläggandet av bron medför negativa konsekvenser för värdefulla naturmiljöer och skyddade arter som ska utredas vidare i MKB:n. Planbeskrivningen behöver då kompletteras med skyddsåtgärder både inom och utanför planområdet för att minska de negativa konsekvenserna för naturmiljöer och säkerställa en gynnsam lokal populationsutveckling för berörda skyddade arter. Vid cykelvägen på Tegssidan ligger en jordkällare som både har ett kultu- rellt och värde som ett potentiell vinterkvarter för fladdermöss. För att säkerställa brokonstruktionen kan det behöva utföras stabilitetshö- jande åtgärder vid broarnas landfästen. Förtydliga om åtgärder för att höja stabiliteten av strandbrinken kommer ske inom detaljplaneområdet, 698/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande alternativt utöka detaljplaneområdet eftersom stabilitetsåtgärderna inne- bär varaktig ändring av nuvarande markförhållandena. Under arbetet med detaljplanen för att skapa förutsättningar för bostäder och verksamheter på norra Ön föreslogs det i dagvattenutredningen att avleda dagvattnet via ledningar vid brofästena. Detta för att minska påver- kan på strandmiljöerna. Om detta fortfarande är aktuellt bör broplanen kompletteras angående detta. Samrådsunderlaget I MKB bör det redovisas påverkan av brobygget och anläggning av GC-stråk på en jordkällare på Teg. Källaren har mycket höga värden som potentiell övervintringsplats för fladdermöss eftersom den är ostörd och troligtvis håller en temperatur över noll grad under vintern. Det finns inget skräp i källaren och massor med springor av olika bredd och djup som passar som gömslen för fladdermöss. Enligt tidigare yttranden från Länsstyrelsen gällande ärenden i Umeälvslandskapet bör det den kumulativa påverkan som broarna har på sidledes konnektivitet och svämplaner utredas som ingår i bedömningen om broarnas påverkan på den ekologiska statusen vattenförekomsten. Umeälven och dess stränder med strandlövskogar är en viktig spridnings- korridor för artspridningen längs älven. I MKB:n behöver broarnas kumula- tiva påverkan på artspridningen längs älvdalen beaktas. Observera att be- lysta broar kan vara stora barriärer för nattaktiva djur. Belysningen behö- ver anpassas för att minska barriäreffekten. Utreda i MKB:n hur störda naturmiljöerna efter anläggningen av broarna kan återställas. Frågan gäller förutom återställningen av arbetsområdet främst naturmiljön vid och i anslutning till brofästena där en återställning av naturmiljön vid strandbrinkarna förväntas begränsa fragmenteringen av naturmiljöerna längs ån, gestaltas för att skapa trygghet för gående och cy- klister på bron samt minska erosionsrisk vid brofästen. Kommentar Konsekvenser för värdefulla naturmiljöer och skyddade arter kommer att utredas vidare i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Jordkällaren på Tegssidan påverkas inte av planförslaget men eventuell påverkan under byggskedet utreds i MKB. För övriga kompletteringar av MKB se kommen- tar till Länsstyrelsens yttrande. Planhandlingarna kommer att kompletteras med förtydliganden kring de stabilitetsåtgärder som krävs för ett genomförande av planen och planom- rådet ska omfatta de markområden som berörs av erosions- och stabilitets- åtgärder. 699/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Den dagvattenlösning som föreslås i detaljplanen för Norra Ön bedöms kunna genomföras men aktualiseras först när projektet ska genomföras. TEKNISKA NÄMNDEN/GATOR OCH PARKER Trafik och gata Viktigt att säkerställa att frihöjden under broarna där gång- och cykelstråk ska passera inte understiger 3,50 meter så att vinterväghållning kan utfö- ras. Drift och underhåll Inga synpunkter Park och natur Det är viktigt att man i fortsatt arbete i planprocessen och parallella arbe- tet med broarna tydliggör vikten av att brobygget med avseende på monte- ring, upplagsytor, byggtrafik etc tar hänsyn till och skyddar befintlig natur, vegetation och parkytor. Gator och parkers samlade yttrande Viktigt att säkerställa frihöjden under broarna och att hänsyn tas till befint- lig miljö vid byggandet av broarna. Kommentar Detaljplanen reglerar inte hur broarna ska utformas eller den fria höjden över land och vatten. Dessa detaljer fastställs i kommande projektering som tas fram av gator och parker och beslutas av tekniska nämnden. MKB:n kompletteras med ett avgränsat arbetsområde för montering, upp- lagsytor, byggtrafik etc. Arbetsområdet påverkas endast under anlägg- ningsskedet för planerad cykelväg och broar. Tillfällig och permanent påverkan av miljöeffekter som kan uppstå under anläggning och drift av broarna regleras även av mark- och miljödomstolen, inom parallell process för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN/BRANDFÖRSVAR Brandförsvaret har inga synpunkter på planförslaget. UMEÅ ENERGI AB Fjärrvärmeledningar: Inget att erinra Elledningar: 700/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Umeå Energi Elnät har behov och planerar att förlägga Elledningar i bro- arna och gång- och cykelväg på Ön. Bredbandsledningar: Broar bör vara konstruerade för att kunna hantera ett 110 rör för Fiberled- ningar. Kommentar Detaljplanen reglerar inte broarnas konstruktion. Den fastställs i kom- mande projektering och prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. VAKIN, UMEÅ VATTEN OCH AVFALL AB Avfall och återvinning Som det ser ut i dagsläget så är det ingenting som påverkar sophämtningen och därför har Vakin Hushållsavfall inga synpunkter. Vatten och avlopp Inom planområdet förekommer VA-ledningar både på Ön och vid strand- kanten vid brofästena. Bifogar en karta som visar vart dessa ligger. Om VA- ledningar behöver flyttas bekostas detta av exploateringsprojektet. Led- ningssamordning behöver ske för alla medium och bör göras under plan- processen och synkas med de andra etapper för utbyggnad av norra Ön så att tillräckligt utrymme för allmänna ledningar säkerställs. I övrigt inget att erinra. Kommentar Planbeskrivningen kompletteras med beskrivning av behov av ledningssam- ordning. VÄSTERBOTTENS MUSEUM AB Historik och beskrivning Ön präglas av ett flackt landskap och är i huvudsak uppbyggd av finkornigt älvssediment i form av sand. Merparten av norra delen av Ön består av åkermark, igenväxande åkermark liksom skog som aldrig odlats upp. Öns ursprung som jordbruksby har medfört en bebyggelsestruktur som ur kul- turhistorisk synpunkt är värdefull. Landskapet på Norra ön har hållits öppet fram till 1950-talet. Under andra hälften av 1900-talet har landskapet suc- cessivt växt igen på det som tidigare var ängs- och åkermark. Nuvarande kulturvärden och skydd Föreslagen bro vid Lillån ansluter till Tegsgården, Backsvalan 5. Ett bygg- nadsminne i en parkliknande miljö. Beskrivning av Tegsgården ges i Umeå kommuns Byggnadsordningen för Teg, antagen av byggnadsnämnden 2006-11-20: ”Tegsgården, mindre herrgård uppförs 1825 för kommissions- lantmätare Jonas Gustaf Stenberg. Brutet valmat tak med tvåkupigt 701/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande lertegel och skorsstenar med vackert profilerade krön. Profilerad locklistpa- nel med synliga knutlådor. Sexrutors mittpostfönster. Rikt dekorerad för- stukvist från 1894. Tidigare flankerad av två långa flygelbyggnader” Föreslagen bro över Storån ansluter till Konstnärligt campus som är uppta- gen i Byggnadsordning Öst på stan med byggnaderna Arkitekthögskolan, Bildmuseet och Konsthögskolan. I förhållningssätt för området beskrivs det att Promenadstråket utmed älven utvecklas och ges ett attraktivt innehåll. Nämnda bebyggelse ligger inom ett riksintresse för kulturmiljön: Umeå centrum. Planförslagets placering av bro över Storån följer föreslagen placering i översiktsplanen. Broar liksom gång- och cykelväg förhåller sig till Översikts- planens beskrivning av utvecklingen på norra Ön liksom ställningstaganden i Fördjupning av Ön från 2008. Ett pågående detaljplanearbete genomförs för Norra Ön 1:96. Här har museet tidigare yttrat sig 2021. Kulturhistoriska värden i bebyggelsen på Ön-Teg finns beskrivna i en inven- tering med bevarandeförslag som Västerbottens museum utfört på upp- drag av Umeå kommun 1997. I rapporten framhålls främst den gamla jord- bruksbebyggelsen, vilken är lokaliserad till två områden – Radbyn och Klungbyn - samt resterande bebyggelse efter flottningen. Planområdet gränsar till Klungbyn och Radbyn, som är viktiga kulturmiljöer enligt Kultur- historisk bebyggelseinventering Del 1 – Umeå tätort (1997) och Fördjupad översiktsplan för Ön (2008). En arkeologisk utredning på fastigheterna Ön 1:44, 1:96 m fl har genom- förts av Västerbottens museum 2020 på uppdrag av Umeå kommun. Inom fastigheten 2:29 finns en Övrig kulturhistorisk lämning, rester av en Hus- grund. Se: Sandén, E. 2020. Arkeologisk utredning på fastigheterna Ön 1:44, 1:96 m fl, Umeå kommun och socken, Västerbottens län, 2019. Rap- port Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten dnr 468/19. Museets synpunkter Västerbottens museum anser att det är positivt att tillgången till älv- landskapets vackra vyer tillgängliggörs för fler än bara de boende på Ön. Vi ser med fördel på att gestaltning av grönstrukturer för den norra spetsen utvecklas vidare. Att den norra spetsen, på grund av sitt visuella läge i stadsbilden planläggs för att komma alla Umeås invånare till godo. Det är positivt att grönstrukturen efter strandkanten stärks genom planförslaget. Gestaltningsförslagen för broarna bedöms inte påverka landskapsbilden negativt i påtaglig grad. Bron över Lillån avseende skala och utformning smälter in i den befintliga miljön. Däremot kan broarna över Storån på- verka landskapsbilden från kyrkbron mer påtagligt. Placeringen av bron över Lillån är anpassad till byggnadsminnet Tegsgården, vilket är positivt. Det är viktigt att utreda eventuella påverkan på byggnadsminnet under byggskedet. 702/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Västerbottens museum har tidigare yttrat oss angående ÖN 1.96, 2021 och 2007. I båda yttrandena har Västerbottens museum uttryckt en oro för hur nya planförslag för Norra ön skulle påverka områdets kulturhistoriska och landskapsmässiga värden. Se följande citat: ”Utifrån beaktande av Öns centrala läge och synlighet i staden menar vi att planens genomförande innebär en sådan stor påverkan på hela Umeås stadsbild och siluett att konsekvensen av förändringarna bör genomlysas”. Yttrande angående Ön 1:96 mfl, detaljplaneförslag 2021-02-26 ”Exempel på viktiga verktyg som i högre utsträckning kunnat nyttjas i plan- arbetet för att på ett varsammare vis anpassa mötet mellan det agrara och det urbana är grönstråk med både öppen mark och skogsridåer samt den mötande nya bebyggelsens placering, höjd, skala och karaktär. Positivt är att historiska stråk och rörelsescheman delvis har tillvaratagits i förslaget” Yttrande angående Ön 1:96 mfl, detaljplaneförslag 2021-02-26 ”Den höga stadsmässiga bebyggelsen liksom utformningen av ett ”boule- vard-stråk” känns främmande på Ön och får svårt att möta den lantliga mil- jön strax intill. Förslaget förutsätter även rivning av flera av de gamla går- darna vilket är olyckligt. Den nya bebyggelsen bör begränsas och anpassas mer hänsynsfullt mot den gamla.” Samrådsyttrande inför Fördjupad över- siktsplan för ÖN, 2007-12-13 Förslag på åtgärder Eventuell påverkan på byggnadsminnet under byggskedet behöver utredas. I samband med fortsatt detaljplanläggning för området vore det positivt att se över grönstrukturer och hur dessa tillgängliggörs. Kommentar Detaljplanen bedöms inte ha negativ påverkan på kulturmiljö av riksin- tresse, Centrala Umeå. Planförslaget bedöms i driftskedet heller inte på- verka den befintliga kulturmiljön, byggnadsminnet Tegsgården. I byggske- det bedöms närliggande kulturlämningar kunna skyddas. Inga betydande negativa konsekvenser för kulturmiljön bedöms därmed uppkomma. Ett genomförande av detaljplanen kommer att innebära att fler får tillgång till de gröna miljöerna utmed älven. POSTNORD Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genom- föras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fas- tighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon. 703/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybygg- nation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Kommentar Planförslaget innehåller inga nya bostäder som behöver utdelning av post. Däremot kan de nya gång- och cykelbroarna bidra till att post kan delas ut på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. ÖHNS VÄGSAMFÄLLIGHET Som ombud för Öhns Vägsamfällighet får jag lämna yttrande som avser både avgränsningssamrådet för gång- och cykelbroarna vid Norra Ön samt detaljplanen Ön 1:96 m.fl. - broetapp. Öhns Vägsamfällighet förvaltar väg- nätet på Ön, gemensamhetsanläggningen Umeå Ön ga:3 Allmänt om broarna I det som kallas driftsskedet, tiden efter att broarna färdigställts, har bro- arna en marginell påverkan på vägarna på Ön genom en viss tillkommande gång- och cykeltrafik på vägnätet. Broarna kan också innebära att de som idag reser till och från Ön med bil istället tar cykel, vilket har en positiv in- verkan på trafikmiljön. Samfälligheten är därför positivt inställd till de nya broarna. Bilden är dock inte odelat positiv på grund av den stora påverkan som uppkommer under byggskedet. Påverkan under byggskedet Till Ön är transportmöjligheterna av naturen begränsade och transporter måste antingen ske via Ö-bron eller Kolbäcksbron. I rapporten beskrivs kommande arbeten och konsekvenser under byggskedet inom ett alltför begränsat geografiskt område. Av underlaget kan inte utläsas vilken om- fattning av transporter av massor, material och arbetsfordon som kommer att bli aktuell trots att detta är en högst betydande del av projektet. Transporter via Kolbäcksbron ser samfälligheten som helt uteslutet, ef- tersom detta skulle medföra tunga transporter genom villaområden på små vägar (Övägen och/eller Skiljevägen) som inte alls är dimensionerade eller lämpliga för detta. Det har också i planarbetet för Norra Ön konstate- rats att även byggtrafik till Norra Ön förutsätter en ny bilbro som ansluter till Norra Obbolavägen. Vägsamfälligheten kan inte gå med på några bygg- transporter från Kolbäcksbron via dessa vägar. Det enda alternativet är därför transporter över Ö-bron där en kortare del- sträcka av Övägen samt hela Nabbvägen nyttjas. För dessa delsträckor kan nämnas följande. 704/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Ö-bron är smal och betjänar både fordonstrafik och gång- och cykeltrafik. Säkerheten för oskyddade trafikanter behöver vara väl tillgodosedd när bron används för byggtrafik. I övrigt har bron enligt en rapport från Trafik- verket och ÅF, Åtgärdsplan och driftanmärkningar för konstruktion: 40-355- 1 2016-09-14, fått ett antal anmärkningar som kan ha betydelse för möjlig- heten till tunga transporter. Den allvarligaste och dyraste anmärkningen är vittring på betongpelare i skvalpzon som enligt rapporten behövde åtgär- das innan år 2019 till en (då) beräknad kostnad på 600 000 kr. Detta har ännu inte skett. Det har också konstaterats spjälkning i betongen på flera platser, dragsprickor och urlakning. Rapporten, liksom bron, har nu ytterli- gare nästan nio år på nacken och förnyade undersökningar av Ö-brons för- utsättningar att klara tunga transporter behöver utföras för att säkerställa att den går att använda för ändamålet. Då Ö-bron är avgörande för åt- komst till vägnätet på Ön får bron inte skadas av transporterna och bron måste alltid vara tillgänglig för all trafik. En förnyad besiktning av bron samt åtgärder för att säkerställa att den inte skadas av transporterna är nödvän- dig. Väl över på Ön kan Övägen i den sträcka som är aktuell förväntas ha rätt god bärighet, men detta måste ändå bekräftas genom undersökningar av vägen, både under planeringen fram till detaljplan och tillståndsprövning men också genom en besiktning innan några transporter faktiskt påbörjas. Vidare norrut har Nabbvägen idag en väsentligt sämre standard. Mer ingå- ende underhålls- eller renoveringsarbeten har inte utförts eftersom den se- dan länge ”när som helst” ska rivas för exploateringen av Norra Ön. Tidi- gare verksamhet på Brukshundsklubben har nu också flyttat. Transporterna till och från arbetsområdet för broarna och gång- och cykelvägen kommer att vara både många och tunga. Nabbvägen kommer inte att hålla för det. Även om transporterna till nöds skulle kunna ta sig fram skulle vägen däref- ter vara helt förstörd. Fastighetsrättsliga konsekvenser idag och framöver Efter kommunens stegvisa inköp av mark samt flytten av Brukshundsklub- bens verksamhet betjänar vägen främst skogsmark och igenväxande åker- mark som tillhör antingen kommunen eller kommunägda AB Bostaden i Umeå. Om en lantmäteriförrättning skulle utföras utifrån dagens förhållanden skulle vägen förmodligen inte vara en väg av betydelse för så många att den skulle ingå i det vägnät som utgör Ön ga:3. För en sådan omprövning krävs ingen detaljplan, utan var och en som är berörd skulle i princip kunna ansöka om omprövning direkt. En omprövning är för övrigt redan påkallad genom kommunens antagande av detaljplanen för Södra Ön, där delar av ga:3 planlagts som kommunal gata. I det fallet har en interimslösning ge- nom avtal kommit på plats i väntan på en formell omprövning. Även Kol- bäcksbrons tillkomst har förändrat trafikmönstren väsentligt. 705/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Vägsamfälligheten har övervägt att begära en omprövning av gemensam- hetsanläggningen med anledning av de redan inträffade förändringarna på Norra Ön i kombination med den sedan tidigare antagna detaljplanen för Södra Ön och bygget av Kolbäcksbron, men har hittills avvaktat med anled- ning av de ytterligare förändringar som aviserats. Nu tillkommer ytterligare en förändring att beakta. Gemensamhetsanläggningen har aldrig utformats eller prövats för att ut- göra anslutning för gång- och cykeltrafik till Norra Ön. Användning av Nabbvägen för byggtransporterna på kort sikt och gång- och cykeltrafik för allmänt nyttjande på lång sikt borde därför förutsätta att kommunen över- tar Nabbvägen och därefter på eget ansvar utför transporter och efterföl- jande reparationer av vägen för att broarna efter uppförandet ska kunna vara åtkomliga åtminstone för gång- och cykeltrafik året om. Samfälligheten anser att det är anmärkningsvärt att Nabbvägens skick och konsekvenserna av tung trafik på denna inte har uppmärksammats i plane- ringen. Det beror förmodligen på att inga kontakter med samfällighetens styrelse har förekommit för att diskutera förutsättningarna för att använda Öns vägar för projektet. Styrelsen har vid åtskilliga tillfällen kontaktat kom- munen för att en dialog ska kunna föras kring alla planer som berör vägnä- tet och beklagar nu att det är först i samband med det breda allmänna samrådet som samfälligheten får del av planerna och ges tillfälle att lämna synpunkter. Detaljplanefrågor Vad som anförts ovan har främst betydelse för avgränsningssamrådet inför miljöprövningen, men behöver förstås också i relevanta delar beaktas även i detaljplanearbetet. Mera PBL-kopplade synpunkter lämnas härefter. I planbeskrivningen anges att detaljplanen inte medför behov av ompröv- ning av gemensamhetsanläggningen Ön ga:3. Hade denna detaljplan varit det enda som påverkar gemensamhetsanläggningen hade detta kanske va- rit rimligt. Som framförts ovan bedömer dock samfälligheten att det redan idag har skett sådana förändringar som innebär att Nabbvägen inte längre bör ingå i Ön ga:3, utan bör vara en väg som ägs och förvaltas av ägarna till fastigheterna på Norra Ön, d.v.s. kommunen och AB Bostaden i Umeå. Det bör förtydligas varför en farledsbredd har angetts för bron över Storån men inte för Lillån. En hel del båttrafik går idag på Lillån. Att detaljplanen anger markanvändningen med vertikala begränsningar uppåt och nedåt gör den mera svårläst. Det borde i såväl detaljplan som miljöprövning tydliggö- ras vilken segelfri höjd som broarna ska åstadkomma. Detta finns i detalj- planen för Kolbäcksbron och bör finnas även i denna plan. Masshantering inom projektet Om det i samband med anläggningsarbetena för broarna och gång- och cy- kelvägen skulle uppkomma ett överskott av massor förordar samfälligheten 706/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande att någon uttransport av dessa inte sker förrän det är säkerställt att de inte behövs för några andra ändamål på Ön. Sådana transporter är inte miljö- mässigt motiverade. Massorna bör på ett enkelt sätt kunna anordnas så att det på en lämplig plats byggs upp en mountainbikebana likt den som finns på Nydala. Det borde också vara enkelt att åstadkomma en kulle som är lämplig för vinter- lek för barn och ungdomar och som kanske också kan utgöra en attraktiv älvsnära utsiktspunkt mot staden. Om den stora exploateringen av Norra Ön blir verklighet är en senare fråga och fram till dess måste man med enkla medel kunna göra det mesta av marken på Norra Ön för de som är barn och ungdomar idag. Kommentar Inom kommunen regleras användningen av mark- och vattenområden ge- nom detaljplanering. Detaljplanen sätter ramarna för efterkommande prövning av tillstånd (för tex bro) samt bygglov. Detaljplanen ska inte vara mer detaljerad än vad som krävs för att uppnå syftet med planen och för nu aktuell detaljplan finns ingen ambition att reglera broarnas utformning eller höjd. Broarna utgör vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken och anläggning- arnas utformning och miljöpåverkan prövas därför av mark- och miljödom- stolen, parallellt med nu pågående planprocess. Domstolen kan inte lämna tillstånd i strid mot en detaljplan och det är därför viktigt att planen inte fö- regår prövningen eller blir så detaljerad att den utgöra ett hinder för val av bästa möjliga teknik vid tidpunkten för tillståndsprövning. För detaljplanen krävs ingen omprövning av Ga:3, men under anläggandet av broarna behöver transporter till och från arbetsområdet ordnas. Arbets- området på Ön kommer att nås via del av Övägen och Nabbvägen. Dessa vägar har enskilt huvudmannaskap och ingår i dagsläget delvis i gemensam- hetsanläggningen ga:3 som förvaltas av Öhns vägsamfällighet, i vilken kom- munen redan ingår som delägare. Då kommunen troligtvis behöver nyttja dessa vägar mer än sitt andelstal under byggskedet kan det bli aktuellt att teckna en särskild överenskommelse om detta. Inför genomförandet behö- ver fördjupad dialog mellan kommunen och vägsamfälligheten föras. Regleringen av broarna i detaljplanen syftar till att möjliggöra för gång- och cykelbroar över Lillån respektive Storån samtidigt som älvens karaktär och funktion av öppet vatten ska kunna bibehållas under broarna. 707/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Planhandlingarna kompletteras med en generell beskrivning av planens ge- nomförande och konsekvenser för befintliga vägar som kan beröras. Frågan kring huvudmannaskap för Nabbvägen förtydligas. BALTICGRUPPEN Balticgruppen AB är positiva till detaljplanen som möjliggör brokoppling mellan staden och kommande utveckling på ön. Detta bidrar till en förbätt- rad tillgänglighet och naturligt flöde till och från ön, samt mellan östra de- len av centrala stan och Tegs östra delar. Planförslaget stärker också möj- ligheterna för invånare att välja hållbara färdsätt. Planförslaget medger lågt liggande broar vilket grundar sig på de gestalt- ningsprinciper som är framtagna inom ramen för detaljplan. Detta för att mildra den visuella, negativa påverkan som högre broar kan ha på siktlinjer och stads- och landskapsbilden. Den flacka lutningen av broformen såväl som broars anslutning till befintliga marknivåer nära strandkanten bidrar till att upplevelsen av älven som barriär minskar och känslan i stället blir att människor upplever att de kan röra sig fritt i älvrummet. Detta gestalt- ningskoncept önskar Balticgruppen också präglar utformningen på gång- och cykelstråk längsmed norra älvsstranden, som sträcker sig från Konst- närligt campus till Centrumfyrkanten. En konsekvens av detaljplanens genomförande är att stora flöden kommer att förekomma på den bro över Storån som ansluter till Konstnärligt cam- pus. I egenskap av fastighetsägare för Laxen 48 vill Balticgruppen lyfta fram vikten av höga gestaltningsgrepp på de verksamheter som finns längsmed den norra älvsstranden, såväl vid strandkanten som på älven (inom den kommunala fastigheten Umeå 2:1:s enskilda vattenområde). En annan konsekvens av detaljplanens genomförande är en eventuell be- gränsning av nuvarande båttrafik på älven. I detaljplanen är det stort fokus på flöden på land. Hur avser kommunen att framtidssäkra trafik till och från småbåtshamnar intill centrala stan? Hur arbetar kommunen för att inte be- gränsa tillgänglighet till och från staden via älven? Balticgruppen anser att det allmänna stråket längst med den norra älvs- stranden ska hålla samma höga gestaltningsnivå som finns beskrivet i rubri- cerad detaljplan. Det höga gestaltningsgreppet bör beaktas för verksam- heter som finns såväl vid sidan om, som på älven. Därtill anser Balticgrup- pen att tillgänglighet för småbåtstrafik ska beaktas för att inte begränsa till- gänglighet till centrala stan via älven. Kommentar Tanken är inte att detaljplanen ska reglera broarnas utformning eller höjd. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. 708/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Detaljplanen för de nya gång- och cykelbroarna är avgränsad till broarna, inklusive brofästen, samt en gång- och cykelväg över Ön. På den norra si- dan ansluter planområdet till befintligt parkområde och strandpromena- den vid Konstnärligt campus. Gestaltning av broar samt anslutande park- områden tas fram i kommande projekteringsskede. CAMPUS X Vi är mycket positiva till den planerade broförbindelsen från Teg via Ön till Umeälvens norra strand. De två broarna kommer att sammanbinda stads- delarna på norra och södra sidan älven via den planerade bebyggelsen på norra Ön med ett stråk för gående och cyklister. Stråket är en viktig del i den infrastruktur som behövs för Umeås fortsatta utveckling genom hållbar tillväxt. Planillustration Det saknas planillustration i de egentliga planhandlingarna. För förståelsen av planförslaget bör en enkel illustration av broarna, deras höjder och an- göringar mot befintligt GC-nät läggas till i planhandlingarna. Vertikala avgränsningar i planbestämmelserna Vi tycker att planbestämmelserna om vertikala avgränsningar av GC-vägar och broar är svåra att förstå. Kanske de kan förtydligas i en enkel planillust- ration. Mindre utvidgning av planområdet vid Konstnärligt Campus Arkitekthögskolan nyttjar ytan närmast söder om Arkitekthögskolan bl a för att ställa ut elevarbeten. Dessutom finns där en cykelparkering med tak. Vi föreslår att området tas med i aktuellt detaljplaneärende och planläggs som kvartersmark att ingå i Laxen 46. Det skulle överensstämma väl med hur marken faktiskt nyttjas idag. Såvitt vi förstår kommer GC-banan öster om Konstnärligt Campus att flyttas något österut på ett avsnitt, blå markering i bilden nedan. Där bör stråket med bestämmelsen "x1" i gällande detaljplan kunna smalnas av något. 709/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Kommentar Planbeskrivningen kompletteras med en planillustration samt en tydligare förklaring kring de vertikala avgränsningarna i plankartan. Befintligt parkområde kring det norra brofästet är allmän plats, park, idag och kommunen bedömer att ytan kan behövas för genomförandet av de planerade broarna. Kommunen avser därför inte inkludera ytan i den här detaljplan med syfte att planläggas som kvartersmark. SXK (SVENSKA KRYSSARKLUBBEN) BOTTENVIKSKRETSENS HAMN- & FAR- LEDSKOMMITTE SXK (Svenska Kryssarklubben) har tagit del av detaljplanen och har följande synpunkter rörande broarnas påverkan på framkomligheten längs Umeäl- ven. I planen har vi svårt att finna de planerade broarnas segelfria höjder vilket gör bedömningen av älvens tillgänglighet svårbedömd. Älvens segelfria höjd är sedan tidigare kraftigt begränsad av Obbolabron (10 m), järnvägsbroarna (10 resp. 9 m), Kolbäcksbroarna (Lillån 3,6 m, Storån 9 m), Övägens bro över Lillån (? m) och av Kyrkbron (3,8 m). Det medför att idag är Storåns segelfria höjd fram till Kyrkbron 9 m och att Lillåns segelfria höjd fram till Kyrkbron torde vara 3,6 m. Hur säkrar man att man inte ytterligare begränsar höjderna och avskär staden från havet, dvs att de nya broarnas höjder inte ytterligare begränsar fria höjden upp till Kyrkbron? Hur säkrar man att brobyggena inte minskar leddjupet för båttrafik längs älven? SXK är kritisk till att ytterligare begränsa den fria höjden upp till Kyrkbron och motsätter sig därför nya brobyggnationer som försämrar framkomligheten på Umeälven. I planen (sid 46 och 47) står: "Ny gång- och cykelväg över Lillån. Avgränsad vertikal nedåt till + 5 meter över angivet nollplan. 4 kap. 5 § PBL 710/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande (GCVÄG2).” Lillån har idag en bro som begränsar till 3,6 m segelfri höjd! ”Ny gång- och cykelväg över Storån. Avgränsad vertikal nedåt till + 2 meter över angivet nollplan. 4 kap. 5 § PBL." Storån har idag en bro som begrän- sar till 9 m segelfri höjd! Är möjligen å-namnen förväxlade? Obs att angivna segelfria höjder är med marginal för t ex högt vattenstånd. Verkliga höj- derna är högre (minst 0,5 m) mätt från normalvattenstånd. www.trans- portstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202019_12k.pdf Svenska Kryssarklubben är en rikstäckande organisation från 1924, med syftet att på ett hållbart sätt främja fritids- och långfärder till sjöss, frilufts- liv, samt värna och sprida kunskap om natur- och kulturmiljön längs våra kuster, i våra skärgårdar och sjöar. Med cirka 40.000 medlemmar är vi en av landets och världens största båtorganisationer. Vi uppfyller därmed kri- terierna i 16 kap. 13 § miljöbalken på sådan ideell förening som får över- klaga beslut enligt 13 kap. 12 § 1 pkt plan- och bygglagen. Kommentar Syftet med detaljplanen är att reglera och fastställa en lämplig användning av mark- och vattenområden, dvs att ange var en bro kan vara lämplig att anlägga. Brons mer detaljerade utformning kommer att regleras av Mark- och miljödomstolen inom den parallellt pågående ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Mark- och miljödomstolen har då till uppgift att avgöra hur bron ska utformas i förhållande till övriga all- männa och enskilda intressen. Planbeskrivningen kompletteras med en planillustration, över ett möjligt utförande av broarna, samt en tydligare förklaring kring de vertikala av- gränsningarna i plankartan. VÄSTERBOTTENS ORNITOLOGISKA FÖRENING, VOF Yttrande från VOF rörande planer på gång och cykelbroar till norra delen av Ön över Lillån och Storån, Ume älv. Av nedanstående artlista framgår att under de tre senaste åren har åtta sparsamt – sällsynt förekommande samt fyra mer talrikt förekommande, rödlistade, fågelarter i Västerbotten noterats med häckningskriterium på norra Ön inom det område som i Artportalen benämns ”Brukshundsklub- ben, Ön, Umeå” (se karta nedan). Sommargyllingen är en av Sveriges mest sällsynta häckfåglar, med en stam i vårt land som beräknas omfatta 120 par (alla i Sydsverige, främst i Skåne). Arten är känd för sina höga och specifika miljökrav avseende de lövskogs- områden som den bebor. Av de uppräknade arterna är den mindre hackspetten den som mest påtag- ligt skulle drabbas av byggnationer av gång- och cykelvägar till och från 711/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande norra Ön. Arten lever främst i den gråalsdominerade strandskogen på norra Ön. Där har arten en känd förekomst sedan cirka 50 år. Västerbottens Ornitologiska Förening avråder således till byggnationer av de planerade gång- och cykelbroarna på norra Ön på grund av i denna in- laga angivna uppgifter. Nedan karta och artlista och detaljerade uppgifter hämtade från Artporta- len, sökning ”Rödlistade arter, Brukshundsklubben, Ön, Umeå 2022 – 2025 Fynd i Artportalen, sökning ”Rödlistade arter, Brukshundsklubben, Ön, Umeå 2022 – 2025” utförd 14.3 2025. Endast arter med häckningskriterier är med på listan i denna inlaga. Den stora cirkeln, med en grön och röd, fylld, cirkel i mitten avser sökområ- det ”Ön, Brukshundsklubben, Umeå” på Artportalen. Artlista: Drillsnäppa: Ett ex 21.6 2024. Mindre hackspett: En hanne besöker bebott 23.6 2023. En hanne perma- nent revir 11.4 - 16.5 2024. Ärtsångare: En sjungande hanne 21.6 2024. Grönsångare: Max 3 sjungande hannar 14 - 30.6 2022. En sjungande hanne 25.5 - 6.6 2023. Talltita: En sjungande hanne 20.3 2023. Sommargylling: En sjungande, adult hanne på Ön, öster och nordost om Brukshundklubben i östra strandskogen 14 – 15.6 2022. Arten är en stor ra- ritet i Västerbotten. Rosenfink: En sjungande hanne 20.5 2023. Två sjungande hannar 30.5 2023. Ett par i lämplig häckningsbiotop 31.5 2024. Gulsparv: 2 sjungande hannar 16.4 2023. En sjungande hanne 31.5 2024. 712/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Dessutom finns åtskilliga fynd under häckningstid inom området av mer tal- rikt förekommande, rödlistade arter, såsom björktrast, rödvingetrast, svart- vit flugsnappare och grönfink. Kommentar En specifik artskyddsutredning tas fram för planen i vilken påverkan på frid- lysta arter såsom fladdermöss och fågelarter beskrivs och bedöms. Art- skyddsfrågan kommer också att hanteras inom ramen för den miljökonse- kvensbeskrivning som görs för både detaljplanen och tillståndsprövningen för vattenverksamhet. YTTRANDE 1 Har man tagit hänsyn till "segelhöjd" under broarna så att båtar kan komma till och ifrån Umeå centrum? Om man vill att Umeå ska vara en "sjöstad" bör detta tas i beaktande gällande utformningen av broarna. Kommentar Gång- och cykelbroarnas höjd över vattenytan regleras inte i detaljplanen. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. I det arbete kring broarnas gestaltning och utformning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. Detaljutformningen av broarna kommer slutligt att regleras inom pa- rallell process för ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. YTTRANDE 2 För det första så måste jag säga att broarna är väldigt fina, särskilt den som går över Lillån och ska påminna om flottningsepoken. Däremot så har jag synpunkter på broarnas ”räcken” där jag tycker det verkar som att dom ska vara glasförsedda, likadant som t.ex. Kolbäcksbron. För det första så är såd- ana glas under stora delar av året väldigt smutsiga och förfulande, om man inte ska tvätta dom med jämna mellanrum vilket kommer att öka under- hållskostnaderna. För det andra så hindrar det snöröjningen när det inte går att bli av med snön för snöröjarna, vilket bör betyda att det blir en för- dyring. Så mitt förslag är att använda typ ett vanligt metallräcke med öpp- ningar istället. Ytterligare ett problem skulle kunna vara risk för skadegö- relse och att glasen slås sönder och dom lär ju kosta en del att reparera? Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera vilka material broarna ska byggas av. Samtidigt med detaljplanen pågår en designprocess kring broarnas utform- ning. I det designförslag som hittills tagits fram har man inte föreslagit räcken i glas. 713/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande YTTRANDE 3 Trevligt att broarna äntligen byggs! Ser rätt bra ut – men nog kan väl även bron över Storån byggas i trä, som matchar Konstnärligt campus? Och lite, lite högre bör den nog vara för att möjliggöra båtrafik – varje meter har be- tydelse. Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera vilka material broarna ska byggas av eller broarnas höjd över vattenytan. I det arbete kring broarnas gestaltning och utformning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. YTTRANDE 4 Tydlig separering mellan cykel och gångväg, ej bara ett streck eller dyligt. Kommentar Detaljplanen reglerar inte broarnas utformning i detalj. Hur de olika tra- fikslagen ska skiljas åt på bron hanteras i detaljprojekteringen. YTTRANDE 5 Jag tycker man har tänkt dåligt på höjden på broarna med tanke på fritids- båtstrafiken på älven, speciellt på Storån där man nu begränsar höjden på fritidsbåtar som kan passera. Jag vet att höjden är begränsad på grund av kyrkbron men tycker inte det är anledning till att hindra trafik ända upp till den. Jag tycker även att bron över Lillån verkar vara lite väl låg. På den si- dan begränsas höjden av de befintliga broarna men på illustrationen så verkar den vara lägre än de broarna. Ser även problem med hur nära bro- stöden är mellan varandra på bron över Lillån. Enligt illustrationen så är det otydligt om en fritidsbåt tar sig mellan brostöden. Sammanfattningsvis så menar jag att Umeå kommun inte har lagt tillräcklig tanke på fritidsbåtstra- fiken utefter älven, ett ämne som är väldigt dåligt uppmärksammat av Umeå kommun. Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera broarnas höjd över vattenytan. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. De nya gång- och cykelbroarna kommer att ha en viktig funktion för de håll- bara färdsätten och rekreation centralt i Umeå och därför är tillgänglig- heten över broarna en viktig förutsättning för utformningen. Det innebär bl.a. att man jobbar med flacka lutningar och anslutningar i befintliga mark- nivåer. I det arbete kring broarnas gestaltning och utformning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. 714/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Planhandlingarna kommer att kompletteras med tydligare illustrationer som bättre beskriver broarnas skala. YTTRANDE 6 Jag lämnade synpunkter när den fördjupade översiktsplanen för Ön skulle tas fram och dessa gäller fortfarande. När det gäller brobygge: Se till att brofästet på Tegssidan lirar med "Västbergsbacken" bakom sjukhemmet och inte förstör förutsättningar för barn och vuxna att åka pulka och skrana. Allmänt: Se till att bevara så mycket som möjligt av naturmiljön längs strandbrinkarna på Teg och Ön. Tillgänglighet är en av flera aspekter. Natur- och rekreationsvärdet blir aldrig större än det är nu, innan utbygg- nad. Kommentar Placeringen av brofästet på Tegssidan ska utformas så att det inte inkräktar på pulkabacken. Däremot kan det komma att finnas avspärrningar i närom- rådet under byggtiden. Utgångspunkten i brofästenas placering och ut- formning är att de ska göra så litet intrång som möjligt i de befintliga natur- miljöerna. Detsamma gäller för placering och utformning av gång- och cy- kelvägen över Ön. YTTRANDE 7 Vi tycker att den segelfria höjden på alla framtida broar bör vara minst 6 meter vid medelvattenstånd. Vi har tidigare planer på att ev kunna lägga till med vårt fartyg r/v Botnica utanför Curiosum / Konstnärligt campus men det kommer inte att gå om broarna blir för låga. Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera broarnas höjd över vattenytan. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. I det arbete kring broarnas gestaltning och utformning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. YTTRANDE 8 Umeå kommun ska uppenbarligen inte bygga broar, lex Lundabron. Sluta slösa med massa pengar! Kommentar De två broarna är en viktig del i den infrastruktur som behövs för att Umeås fortsatta utveckling ska kunna ske hållbart. Broarna kommer att 715/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande sammanbinda stadsdelarna på norra och södra sidan älven via den plane- rade bebyggelsen på norra Ön. Broarna är viktiga för utvecklingen av den nya stadsdelen på Ön, men också värdefulla för hela Umeå. Nya broar skapar nya genvägar/förbindelser i sta- den, vilket innebär att avstånden mellan målpunkter krymper och gör det enklare för många Umeåbor att ta del av stadens utbud. Broarna gör att tillgängligheten ökar och nya stråk skapas. Det blir både enklare och mer attraktivt att gå och cykla än att använda bilen. YTTRANDE 9 Jag har synpunkter på bron mellan konstnärligt campus och ön. Här har Umeå stad en möjlighet att få ett nytt kännetecken genom en bro som sticker ut konstnärligt samt får en belysning som förstärker brons uttryck under den mörka årstiden. Den bro som ska byggas längre fram mellan ön och Öbacka strand bör få samma utformning som vid konstnärligt campus. Sticker broarna ut kommer många att tycka att broarna är vackra/häftiga dvs de som bor i Umeå tycker broarna berör dem. Broar som sticker ut d v s inte ser ut som alla andra gör att de blir fotograferade och bilderna kom- mer spridas runt om i Sverige och världen. Det gäller att förstärka Umeå stads varumärke. Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera utformning eller belysning av bro- arna. Parallellt med detaljplanen pågår ett arbete kring broarnas gestalt- ning och utformning som sedan kommer att ligga till grund för kommande tillståndsansökan och projektering. YTTRANDE 10 Förslaget bör i dess nuvarande form stå i uppenbar kontrast till Umeå kom- muns, EUs och FNs miljömål om klimatneutralitet till 2045? Förslaget bör i allmänhetens intresse förtydliga dess koldioxidavtryck i form av CO2e och hur det kan genomföras och samtidigt möta miljömålet. Om detta inte kan uppnås bör planen rivas upp. Kommentar De två broarna är en viktig del i den infrastruktur som behövs för att Umeås fortsatta utveckling ska kunna ske hållbart. Broarna kommer att sammanbinda stadsdelarna på norra och södra sidan älven via den plane- rade bebyggelsen på norra Ön. Nya broar skapar nya genvägar/förbindelser i staden, vilket innebär att avstånden mellan målpunkter krymper och gör det enklare för många Umeåbor att ta del av stadens utbud. Broarna gör att tillgängligheten ökar och nya stråk skapas. Det blir både enklare och mer attraktivt att gå och cykla än att använda bilen. 716/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande YTTRANDE 11 Idag är Fågelstigen hårt belastad av gång och cykeltrafik. Trafiken från gång och cykeltrafikanter är inte anordnat på ett samlat sätt utan sker som varje trafikant önskar på Fågelstigen. Det utgör i hög grad en risk för att olyckor kan inträffa för dessa trafikanter då de är mycket svåra att upptäcka för fastighetsägare (fordonsägare) på Fågelstigen. Under vintertid ökar risken ytterligare för att olyckor kan in- träffa genom att man periodvis inte kan mötas två bilar på vägen pga av snömassorna som bildas på Fågelstigen. Idag tar inte gång och cykeltrafi- kanter hänsyn till att bilar inte kan mötas på vägen utan genar/korsar som de önskar mellan de mötande bilarna. Genom den nya bron är det högst sannolikt att gång och cykeltrafiken yt- terligare ökas på Fågelstigen. Därav vore det önskvärt anvisa hur gång och cykeltrafikanter ska färdas säkert på Fågelstigen på ett samlat och struktu- rerat sätt för att förhindra att olyckor inträffar mellan de olika trafikan- terna. Kommentar Den planerade gång- och cykelbron över Lillån planeras ansluta till befintlig gång- och cykelbana vid Tegs äldrecenter med koppling till befintlig gång- och cykelväg utmed Norra Obbolavägen. Utifrån var de större målpunk- terna finns lokaliserade så bedöms ökningen på Fågelstigen bli relativt li- ten. Idag samsas cyklister på samma yta som bilar på Fågelstigen. Låga for- donsflöden gör att det bedöms vara en lämplig lösning. Gatuutrymmet längs Fågelstigen är bara 10 meter brett vilket är för smalt för att anlägga en separat gång- och cykelväg. YTTRANDE 12 Jag tänker att det begränsar användningen av Umeälven som en möjlig transportväg för framtida tunga och skrymmande transporter om bron över Storån byggs med lägre seglingsfri höjd än kyrkbron. Det finns exem- pelvis 3 båtar som används som populära restauranger längs umeälvens norra strand. Med en låg bro mellan ön och norrsidan hindras alla möjlig- heter till liknande nya eller kompletterande inslag. Älven har i alla tider tjä- nat som en transportled för Umeåborna. Stäng inte den möjligheten för framtida invånare. Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera broarnas höjd över vattenytan. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. I det arbete kring broarnas gestaltning och ut- formning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. 717/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande YTTRANDE 13 I samrådshandlingarna hittar jag inget om broarnas segelfria höjd. Eftersom en bro begränsar framkomligheten på vatten så bör väl även broarnas höjd finnas med i samråd och tillståndsansökan? Kanske broarnas höjder finns nämnda i de underliggande dokument som refereras till i detaljplanen? Älven är sedan tidigare kraftigt begränsad av Obbolabron (10 m), båda järn- vägsbroarna/Kolbäcksbroarna (3,6 m resp 9 m) och av Kyrkbron (3,8 m). Hur säkrar man att man inte ytterligare begränsar höjderna och avskär sta- den från havet? Dvs att de nya broarnas höjder inte ytterligare begränsar fria höjden upp till Kyrkbron. Obs att dom angivna segelfria höjderna är med marginal för t ex högt vat- tenstånd. Verkliga höjderna är högre (minst 0,5 m) mätt från normalvatten- stånd. www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202019_12k.pdf Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera broarnas höjd över vattenytan. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. I det arbete kring broarnas gestaltning och ut- formning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. YTTRANDE 14 Hur höga blir broarna? Tycker de ser låga ut på bilderna men hoppas jag har fel. Jag tycker att det är viktigt att båtar också kan trafikera älven. Kommentar Detaljplanen kommer inte att reglera broarnas höjd över vattenytan. Detta för att inte planen ska utgöra ett hinder vid kommande projektering eller i det långsiktiga perspektivet om andra behov kring broarnas funktion eller utformning skulle uppstå. I det arbete kring broarnas gestaltning och ut- formning, som sker parallellt med detaljplanen, har man utgått från samma segelfria höjd som Kyrkbron har. YTTRANDE 15 Önskar separata tydligt markerade gångväg respektive cykelväg och med generös bredd. GC-väg vid nya Carlslundskolan bra exempel. Kommentar Detaljplanen reglerar inte bredden på gång- och cykelbroarna. De nya gång- och cykelbroarna planeras med en minsta bredd av 8 meter vilket ger gott om utrymme för både gående och cyklister. Broarna kommer att få en 718/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande separering mellan fotgängare och cyklister likt gång- och cykelvägen vid Carlslundsskolan men med ännu mer utrymme för respektive trafikslag. YTTRANDE 16 Vi är positivt inställda till byggnationerna & broarna men vi är lite funder- samma angående byggnationernas påverkan på erosion längs med vår fas- tighet. Varför har man inte kontrollerat båda sidorna av ön? Hur kommer strandskoningen & brobyggnationen som ska göras uppströms påverka vår fastighet? Vi ska egentligen göra en strandskoning på vår fastighet, men ef- ter att ha läst Tyrens utredning, känner vi oss tveksamma då vi uppenbart kom få ett förändrat flöde i älven? Frågan vi ställer oss är om kommunen kommer ta några kostnader för strandskoning på vår fastighet? Varför har vi inte fått dokumentation utskickat pappersvägen som berörd fastighet? Varför anses vi inte vara berörd fastighet då byggnationerna kommer på- verka älvens cirkulations flöde? Är det en miss ifrån kommunens sida att man inte kontrollerat båda sidorna på ön? Kommentar I den erosions- och stabilitetsutredning som är gjord, i vilken man har före- slagit stabilitetsåtgärder längs stränderna, har båda sidorna av Ön utretts, men omfattar endast det områden som berörs av detaljplanen för norra Ön. Den detaljplan som nu varit på samråd omfattar bara de två norra gång- och cykelbroarna samt en sammanbindande gång- och cykelväg dem emellan över norra delen av Ön. De nya broarna bedöms inte påverka för- utsättningarna för er fastighet och därför har ni inte heller fått utskicket. YTTRANDE 17 The idea of a bridge is appealing—it would provide pedestrians with a way to cross and access the island. However, is a steel-and-concrete structure, with its particular aesthetic, truly in harmony with the buildings along the river? Could we instead envision a bridge that offers more than just pas- sage? From an aesthetic and environmental perspective, shouldn’t the de- sign be as refined and sensitive as possible? Rather than large, intrusive pillars in the water, could it be lighter, more delicate, and integrated into the landscape with greater care? This may well be the last bridge built across the river—shouldn’t it be one that fosters harmony, respects nature, and even contributes to the ecological health of the river? Could it be de- signed to enhance water quality and promote wildlife, recognizing that we must design for more than just humans? These are crucial questions that the current generic bridge design fails to address. Yes, new bridges can be valuable, but the continuation of so-called “sustainable” real estate pro- jects must be critically examined. This island might be the last remaining green space in Umeå’s center. In major cities worldwide, the importance of preserving such spaces is widely recognized—shouldn’t we cherish this one rather than risk scarring it for- ever with irreversible development? Instead 719/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande of more real estate, could we rewild the island, enhancing it for both Umeå’s residents and the surrounding ecosystem? This is a question that must be asked. If you’d like to discuss this further, you can reach me by email. Many students and teachers from the Umeå School of Architecture share these concerns and question the continued reliance on outdated ur- ban planning strategies. P.S. There is an architecture school right here in Umeå—why not collabo- rate with them? Kommentar The two bridges are an important part of the infrastructure needed for Umeå's continued sustainable development. The bridges will connect the districts on the northern and southern sides of the river via the planned de- velopment on northern Ön. The detailed plan will not regulate the design or lighting of the bridges. Parallel to the detailed plan, work is ongoing re- garding the design and appearance of the bridges, which will then form the basis for future project planning. YTTRANDE 18 Jag bor precis där bron över Storån (kanske) ska byggas. Vill bara uttrycka min oro att min uteplats och balkong kommer att vara obrukbara under ett par år pga. tunga maskiner och byggdamm. Hade önskat att bron byggdes närmare stan, kanske i höjd med bildmuseet/arkitekthögskolan. Kommentar Gång- och cykelbrons placering över Storån följer placeringen i översikts- planen och har valts både ur perspektivet att den ska vara till nytta för många men också utifrån praktisk genomförbarhet och möjligheten att an- sluta till befintlig trafikstruktur. Ett genomförande av detaljplanen och kon- sekvenser också under byggskedet kommer att tydligare beskrivas i miljö- konsekvensbeskrivningen som biläggs detaljplanen i granskningsskedet och den parallella ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. YTTRANDE 19 Först och främst: Kul med detta broprojekt, det kommer att bli riktigt bra då det är klart. Positivt att pulkabacken Västerbergsbacken skyddas och blir mer lättåt- komlig för fler barn kommande generationer på båda sidor av älven. För- hoppningsvis kan området runt backen ner mot älven på sikt förädlas med grillplats, vindskydd och kanske även en badbrygga på sommaren. Som när- boende kommer vi såklart att bli störda under byggtiden av buller från pål- ning och materialtransporter, men här litar jag på att detta kommer att pla- neras på bästa sätt för att minimera påverkan. Ett förslag är här att så långt det är möjligt nyttja ytorna på Ön för materiallagring samt övriga be- hov byggprojektet har (bodar etc.) då detta skapar minst påverkan för bo- ende i området. De största farhågorna jag har är det relativt stora 720/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande arbetsområde som markerats ut på kartan i parken mellan Tegs äldrebo- ende och Tegsgårdens herrgård. Vårt önskemål är här att en långsiktig plan för parkmiljön och eventuella nya gång/cykelvägar kring byggnadsminnet tas fram samt att en inventering och bevarandeplan för matkällaren som tidigare hörde till fastigheten inkluderas. Kommentar Detaljplanen är avgränsad till att omfatta bara det område som krävs för gång- och cykelbroarna, deras brofästen, anslutningar till befintliga gång- och cykelstråk på Teg respektive Öbackasidan samt gång- och cykelväg över norra Ön – d.v.s. den långsiktiga markanvändningen. Detaljplanen reglerar inte tillfällig markanvändning under byggskedet. Detaljplanens konsekven- ser beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande planen. Parallellt med detaljplanen söks tillstånd för vattenverksamheten, enligt 11 kap miljöbalken. Det tillståndet är avgränsat att omfatta hela det område som påverkas av broarna på kort, medellång och lång sikt. Med kort sikt av- ses normalt miljöeffekter som uppstår under anläggningsskedet. Med me- dellång sikt tittar man på miljöeffekter som kan uppstå under brons drifttid och på lång sikt de miljöeffekter som riskerar att kvarstå även efter av- veckling. Detta innebär att arbetsområdet som påverkas av miljöeffekter under anläggningsskedet av bron kommer att ingå i den kommande miljö- konsekvensbeskrivningen för vattenverksamhet. YTTRANDE 20 Svårt att som vanlig medborgare förstå hur stort detta projekt är. Förstå vad det får för konsekvenser för älven, miljön, och naturen i stort. Svårt att ha nån uppfattning redan nu. Men vis från tidigare brobyggen (här och i Skellefteå tex.) måste det ju vara fullkomligt, fullkomligt säkert att klara bygget i tid för att få EU-pengarna, för att man över huvudtaget ska starta. Kommentar Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för nya gång- och cy- kelbroar då planen reglerar hur kommunens mark och vatten får användas. Konsekvenser för älven, miljön, och naturen i stort kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande detaljplanen. Ett genomförande av planen kräver också att tillstånd om vattenverksam- het erhållits. Detaljplanen ger förutsättningar för möjligheten att ta del av beviljat Stadsmiljöavtal, för medfinansiering av genomförandet. Definitivt beslut om byggstart har inte fattats av kommunen i dagsläget. YTTRANDE 21 Det är nu tredje gången jag lämnar in synpunkter gällande detaljplaner för Ön i Umeå. Vid de två andra detaljplanerna har ingen från berörd avdelning 721/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande på Kommunen bemödat sig att svara på frågor eller synpunkter som läm- nats. Har inga större förhoppningar att det sker denna gång heller. Sam- rådsförfarandet är bara ett spel för galleriet som man brukar säga när allt egentligen är bestämt på förhand. Denna detaljplan gällande två GC-broar saknar helt grund in något aktuellt behov för oss som bor på Ön. Det finns behovsmässigt ingen anledning av dessa broar så länge exploateringen av norra Ön är ett reellt beslutat och godkänt projekt. Det är lång ifrån säkert att norra Ön överhuvudtaget blir av. Lägg resurser och pengar där det finns ett faktiskt behov. Om alla miljo- ner som utredningar kostat i stället satsats på nuvarande bron över Lillån hade den både varit ny, bred och trafiksäker. Vi är i mycket större behov av en trafiksäker GC-bro över Lillån för alla de oskyddade trafikanter som be- höver samsas med dubbelriktad trafik på den smala befintliga bron. Det finns ingen bro eller plats i Umeå Kommun som så osäker för oskyddade gång och cykelåkare som just bron över Lillån. Här åker lastbilar med gods, hjullastare med fulla grusskopor, bilar, cyklister, motionärer och små skol- barn huller om buller med stora risker för personskador utan att Ni med planeringsmonopol gör något. Ni ansvariga säger att Lillåbron är godkänd gällande dåtidens regler men faktum är att den snarast är livsfarlig! Jag för- utsätter att ansvarige om det nu finns någon ställer sig upp när ett skolbarn blir skadat och tar på sig ansvaret. Jag och många på Ön vill och tycker det är mycket viktigare att nuvarande bro över Lillån åtgärdas snarast än att orimligt mycket resurser och skattepengar läggs på två helt omotiverade skrytbroar till projekt. Bron från Ön (mitten av planerat bostadsområde) till norra sidan förkortar avståndet till centrum från 2000 m till 1200 m. Endast 800 m kortare väg än idag, till vilken kostnad och nytta? Broar är inte bil- liga! Lundabron, Västra länken bron och Karlsgårdsbron i Skellefteå är tre skrämmande exempel. Bron från Ön till Tegssidan, vem är den till för? Om nya bil bron byggs och nuvarande bron över Lillån omvandlas till GC-bro vad behövs ytterligare en GCbro till? Två GC-broar på ett avstånd om 400 m, det måste vara feltänkt! Bron hamnar nära äldreboendet på Teg. Visst ingår det i planerna och budgeten att åldringarna får mer personal som kan ta dem ut på bron till Ön? Kanske det är därför det ska byggas en bro!? Det kanske är förklaringen. Läget för bron kommer väldigt nära Vestbergs pulk- backe. Den får inte förstöras av broplanerna utan att i så fall ersättas med annan motsvarande backe. Sluta slänga skattepengar på broar, utredningar och annat innan ni vet att projektet norra Ön är genomförbart. Kommentar Synpunkter som lämnas i samråd sammanställs och bemöts i en samrådsre- dogörelse. Samrådsredogörelsen offentliggörs till detaljplanens gransk- ningsskede, som är nästa tillfälle att lämna synpunkter, på det justerade planförslaget. Projektet Norra Ön är ett stort projekt som av olika anled- ningar innehållit flera delprocesser som resulterat i att parallella planären- den slagits ihop respektive brutits ur det stora detaljplaneärendet. Det är olyckligt om det skapat förvirring. 722/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Samrådsredogörelse Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande De två nya broarna är en viktig del i den infrastruktur som behövs för Umeås fortsatta utveckling ska kunna ske hållbart. Broarna kommer att sammanbinda stadsdelarna på norra och södra sidan älven via den plane- rade bebyggelsen på norra Ön och bli en värdefull genväg för fotgängare och cyklister till stora målpunkter i staden. Pulkabacken kommer att vara kvar även i framtiden. Ändringar efter samråd Planhandlingarna ändras på följande punkter: Plankartan • Planområdet justeras efter justerat läge för gång- och cykelbro över Lillån. • Regleringen av vertikal avgränsning av gång- och cykelbroar samt vattenområde justeras och förtydligas Planbeskrivningen • Resultatet från miljökonsekvensbeskrivningen arbetas in i planbe- skrivningen. • Beskrivningar revideras och förtydligas utifrån inkomna synpunkter och nya underlag. Detaljplanering, Umeå kommun februari 2026 723/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Utlåtande Diarienummer: BN-2024/00060 Detaljplan för fastigheten Ön 1:96 m.fl. - broetapp inom Ön i Umeå kommun, Västerbottens län Ett förslag till detaljplan för fastigheten Ön 1:96 m.fl. - broetapp har upp- rättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Samråd och granskning Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2025-02-17 t.o.m. 2025-03-14 samt granskning under tiden 2026-02-20 till 2026-03-22. Samrådskrets, statliga och kommunala in- stanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på försla- get. Följande skriftliga synpunkter har inkommit under granskningen: LÄNSSTYRELSEN Har inkommit med ett yttrande, 2026-03-20, som redovisas i sin helhet ne- dan. Därefter inkom ett kompletterande granskningsyttrande, 2026-04-28, som också det redovisas i sin helhet nedan. Granskningsyttrande 2026-03-20; Beskrivning av ärendet Detaljplanen har överlämnats till Länsstyrelsen för granskning i enlighet med 5 kap. 20 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Detaljplanen hand- läggs med utökat förfarande. Enligt 5 kap. 22 § PBL ska Länsstyrelsen under granskningstiden yttra sig över planförslaget, om planförslaget enligt Länsstyrelsens bedömning inne- bär att någon av överprövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL inte följs eller tillgodoses. Syftet med detaljplanen Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen Umeå kommun Detaljplanering Postadress: 901 84 Umeå Telefon: 090-16 64 90 Besöksadress: Skolgatan 31A Mejladress: detaljplanering@umea.se Telefon: 090-16 10 00 (växel) Webbplats: www.umea.se/detaljplanering Webbplats: www.umea.se/kommun 724/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Länsstyrelsen bedömer att detaljplaneförslaget överensstämmer med över- siktsplanen enligt 4 kap. 33 § p.5 PBL. Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen bedömer, med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Geotekniska förutsättningar är dock inte ännu be- dömda, se avsnitt Geoteknik nedan. Miljökvalitetsnormer Närområdet kring vattenförekomsten är påverkat av bebyggelse och vägar till ca 40 %. Detta ger en preliminär klassificering av vattenförekomstens hydromorfologi som motsvarar otillfredsställande status. Bedömningen ba- seras på en nationell GIS-analys av digitaliserade satellitdata över markan- vändning i kombination med en fördjupad analys av flygfoton av området. Dessutom är Lillåns fåra och stränder kraftigt påverkad av flottningsverk- samhet eftersom i stort sett hela sträckan utnyttjades som skiljeställe för timmer. Rester av denna verksamhet finns kvar i form av strandskoningar, brofästen och andra strukturer. Denna påverkan är i nuläget inte inräknad i bedömningen, vilket gör att graden av hydromorfologisk påverkan sanno- likt är underskattad. En försämring i hydromorfologin riskerar även att för- sämra biologiska kvalitetsfaktorer genom att livsmiljöer för djur och växter ytterligare begränsas eller försämras. Det gör därmed att övergripande ekologisk status riskerar att försämras i vattenförekomsten. Dessa uppgifter är ännu inte kvalitetssäkrade och kan komma att korrigeras fram till samrådet om åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitets- normer för vatten för perioden 2028-2033 som inleds 1 november 2026. Ytterligare påverkan kan innebära en försämring av status för de morfolo- giska kvalitetsfaktorerna för Lillån. Geoteknik För de geotekniska förutsättningarna kan länsstyrelsen i nuläget inte lämna något yttrande. Länsstyrelsen har begärt in yttrande från Statens Geotek- niska Institut (SGI) avseende de geotekniska förutsättningarna i området. SGI har meddelat att de ej har möjlighet att lämna yttrande inom önskad tid, men att ett yttrande kommer att upprättas. När detta mottagits av länsstyrelsen kommer slutsatserna i yttrandet att kommuniceras med kom- munen. Övriga frågor Kulturmiljö Planbeskrivningen har uppmärksammat att byggnadsminnet Tegsgården från 1825 (som är skyddat enligt kulturmiljölagen) är beläget strax intill planområdet. 725/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Beskrivningen har dock inte uppmärksammat att det finns en jordkällare i anslutning till landfästet på brons södra del. Jordkällaren har hört till bygg- nadsminnet Tegsgården, men ligger inte längre inom den fastigheten. På laga skifteskartan från 1876-77 finns två byggnader utritade nära denna yta (se markering av platsen nedan), möjligen kan en av dessa vara jordkälla- ren. Status och det kulturhistoriska värdet på jordkällaren är dock oklart i dagsläget. Vad gäller Öns nordvästra del så berör planen inte några lagskyddade kul- turhistoriska värden eller andra kulturvärden av större betydelse. Jordkällaren till vänster i tät vegetation. Ungefärlig gul inprickning av jordkällaren på kartan. Tegsgården till vänster om den gula pricken. 726/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Tegsgården under Oe, den gula pilen markerar ungefärlig placering av jord- källaren. Naturmiljö Naturmiljö allmänt Planförslaget har bedömts innebära stora negativa konsekvenser på natur- miljön. På grund av områdets värden kommer flera anpassningar vara nöd- vändiga vid byggnationen tex. anpassad belysning, tidsreglering för när av- verkningar kan genomföras, minskad yta för arbetsområde, faunadepåer, grumlingsförebyggande åtgärder, anpassad utformning av erosions- skydd/brofästen etc. Flera av dessa kan hanteras i tillståndsprövningen för vattenverksamheten som löper parallellt med planprocessen. I MKB:n uppges: ”samtidigt innebär planförslaget att kvarvarande lövskogsmiljöer på norra Ön blir än mer känsliga för fler framtida ingrepp som ytterligare spär på de kumulativa effekterna i detta avseende”. Fler ex- ploateringar planeras på Ön, varpå det är viktigt att kommunen är med- veten om att planförslaget i sin nuvarande form minskar marginalerna för annan exploatering i närområdet. Att anpassa utformningen och arbeten för denna åtgärd så att påverkan minimeras på naturmiljö och arter bör så- ledes vara av stort intresse för kommunen. Generellt biotopskydd: Biotopskyddsdispens har i MKB:n bedömts behövas för en allé vid Fiske- gränd, om en arbetsväg behövs där. Detta omnämns inte i planbeskriv- ningen men behöver fångas upp av kommunen så att en dispens söks i god tid innan eventuellt utförande. Artskyddsförordningen • Det kan krävas en artskyddsdispens för fladdermöss. Motivering: Precis som kommunen själva har bedömt för den andra planen på Ön (Norra ön bebyggelse) så ska påverkan på viloträd för fladdermöss ses som en förbjuden åtgärd och därmed hanteras med artskyddsdispens. Om det träd där spår från fladdermöss har dokumenterats behöver tas ned 727/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande eller att trädets funktion som viloplats påverkas negativt, krävs således en artskyddsdispens. Skyddsåtgärder som måste utföras för att minimera påverkan på fladder- möss är för övrigt: jordkällaren på Teg ska skyddas under arbetets gång, be- lysning ska anpassas och regleras på broar och GC-väg. Det bör övervägas att införa reglering av belysning redan i planbestämmelserna. • Ett minskat arbetsområde är nödvändigt för att minimera påverkan på vitryggig hackspett. Motivering: 2 ha av det 20 ha värdefulla lövskogshabitatet på Norra Ön uppges i underlagen vara föremål för avverkning. Vad en sådan förlust av habitat kan innebära för vitryggig hackspett är inte helt lätt att avgöra. Gränsdragningen mellan en tillåten åtgärd till en otillåten åtgärd är inte skarp, varpå målet måste vara att hålla ned påverkan till ett minimum. Länsstyrelsen anser att det planerade markanspråket ligger i gränslandet och att det därmed inte är uppenbart att påverkan blir så liten att förbuden i artskyddsförordningen inte utlöses. Däremot ser Länsstyrelsen att det finns möjligheter att minska ned arbetsområdet och därmed spara betyd- ligt mer av värdefulla lövskogshabitat än vad som nu är planerat. Genom att anpassa arbetsområdet till det absolut nödvändigaste finns det enligt Länsstyrelsens mening möjlighet att begränsa habitatförlusten så att förut- sättningarna att kunna utföra planförslaget utan föregående artskyddsdis- pens ökar avsevärt. • För övriga fågelarter, djur och växter ser länsstyrelsen ingen över- hängande risk att förbuden i artskyddsförordningen utlöses. Dock krävs försiktighetsåtgärder och hänsyn vid utförandet. Vidare bör kommunen vara medveten om att flera av slutsatserna från art- skyddsutredningen (tex. för mindre hackspett) baserar sig på att arealen livsmiljö inte minskar lokalt på norra Ön i övrigt. Huruvida förbuden i art- skyddsförordningen utlöses kan därmed förändras beroende på hur andra planer och exploateringar hanteras i närområdet. Kompletterande granskningsyttrande 2026-04-28; Länsstyrelsen har 2026-03-20 lämnat granskningsyttrande för rubricerad detaljplan. Vid detta datum saknades yttrande från Statens Geotekniska In- stitut. Yttrandet har sedermera inkommit och med anledning av vad som där framförs lämnas detta kompletterande granskningsyttrande. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Yttrandet från SGI lyfter ett antal brister i detaljplanen gällande de geotek- niska förutsättningarna för detaljplanens genomförande. Ett antagande av detaljplanen i dess nuvarande utformning kommer att prövas. Geoteknik 728/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande SGI´s yttrande bifogas detta. Länsstyrelsen har tillsammans med kommu- nen haft digitalt möte med SGI. Länsstyrelsens slutsats är att kommunen behöver utreda och redogöra för följande: Redovisning av befintliga samt planerade förhållanden behövs för samtliga brofästen. Markens lämplighet ska vara prövad och det ska framgå med vilket underlag som prövningen har gjorts. När detta underlag finns tillgängligt behöver ett extra samråd ske med Länsstyrelsen gällande de geotekniska frågorna. STATENS GEOLOGISKA INSTITUT, SGI (yttrandet utgör bilaga till Länsstyrelsens kompletterande granskningsytt- rande) Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig över ru- bricerad detaljplan. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår inte i vår granskning. Underlag: 1. Plankarta. Umeå kommun, daterad februari 2026. 2. Planbeskrivning. Umeå kommun, daterad februari 2026. 3. Erosions- och åtgärdsutredning. Upprättad av Tyréns, daterad 2022-04- 20. 4. Översiktlig broutredning Norra Ön-Åbackas. Upprättad av ÅF, daterad no- vember 2019. 5. PM – Bro över Lillån. Upprättad av Bjerking & Rundquist, daterad 2025- 06-13. 6. PM – Bro över Storån. Upprättad av Bjerking & Rundquist, daterad 2025- 06-13. 7. Samrådsredogörelse. Umeå kommun, daterad februari 2026. 8. PM/Geoteknik – Stabilitet vid västra landfästet för ny GC-bro Östteg- Norra Ön. Upprättad av Tyréns, daterad 2025-12-15. 9. Geoteknisk stabilitetsutredning, Norra Ön, Umeå. Upprättad av Tyréns, daterad 2021-10-22. 10. MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/Geoteknik, stabilitetsutredning Norra ön. Upprät-tad av Tyréns AB, daterad 2021-10-22. 11. MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/Geoteknik, GC-bro Östteg. Upprättad av Tyréns, daterad 2026-01-23. 12. Markteknisk Undersöksöknings Rapport (MUR), Broetapp Norra Ön. Upp- rättad av LejonGEO, daterad 2024-08-15. SGI:s synpunkter SGI har under samrådsskedet yttrat sig, (2025-03-12 och dnr 4.3.1-2502- 0294) och då framfört att: A. Det saknas redovisning av fält- och laboratorieundersökningar på landsi- dorna, så stabilitetsberäkningarna för dessa brofästen kan betraktas som 729/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande översiktliga. Utredningen av stabiliteten för samtliga brofästen behöver uppfylla som lägst detaljerad utredningsnivå. B. Läget för västra bron över Lillån har ändrats och beräkningen för denna behöver revideras. C. Stabiliteten behöver redovisas för befintliga och planerade förhållanden. D. Stabilitetshöjande åtgärder behövs för brostöden. En genomförbar lös- ning behöver redovisas i planskedet och det behöver införas bestämmel- ser i plankarta som säkerställer att åtgärder utförs. E. Bottenytan vid landfästen och brostöd behöver erosionssäkras. I bestäm- melserna i plankartan anges att ”…erosionsskydd får anläggas…”. SGI överlät till länsstyrelsen att avgöra om bestämmelsen är tillräckligt tydlig och säkerställer att erosionsskyddet utförs. F. Det behöver utredas om stabilitetshöjande och erosionssäkrande åtgärder behöver utföras på landsidorna av de båda broarna. G. Kommunen och länsstyrelsen rekommenderades att bedöma om planom- rådet behöver utökas och/eller bestämmelser införas som säkerställer att sidostabiliteten blir tillfredsställande. H. Bedömning av odränerad skjuvhållfasthet bör ses över och motiveringen förtydligas. I. De geotekniska handlingarna bör kompletteras med grafiska sammanställ- ningar av härledda värden för skjuvhållfasthet kring brostöden. Det bör även förtydligas hur de lokala förhållandena vid brostöden förhåller sig i relation till det generella medelvärdet för skjuvhållfasthet inom utred- ningsområdet som helhet. I samrådsredogörelsen [7] framgår att de geotekniska utredningarna ska ha kompletterats. I planhandlingarna ingår inga geotekniska utredningar eller marktekniska utredningsrapporter men [8], [9], [10], [11] och [12] har skickats till SGI efter förfrågan. SGI anser inte att kommunen visat i plan- handlingarna att marken är lämplig för planerad markanvändning. I de geotekniska handlingarna som SGI fått efter förfrågan kan vi inte se att tidigare synpunkter hanterats bortsett från det västra landfästet där kom- munen kompletterat med [11] och [8], där undersökningar och beräkningar utförts i planerat broläge. Här har beräkningar utförts för befintliga och pla- nerade förhållanden och det finns en grafisk sammanställning av den odrä- nerade skjuvhållfastheten. För övriga brofästen kan vi inte se att de geotek- niska handlingarna har reviderats och därmed kvarstår synpunkt A, C, D, H och I för dessa. Även synpunkt F kvarstår vad gäller norra broläget för bron över Storån. Vad gäller synpunkt H har valet av odränerad skjuvhållfasthet motiverats i [8] men kvarstår i [9]. Vad gäller synpunkt G så noterar vi att planområdet vid västra brofästet vid Lillån är ca 16 m brett. Vägbanken i stabilitetsberäkningen i [8] är ca 20 m. 730/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Vi överlåter till kommunen och länsstyrelsen att avgöra om planområdet behöver utökas. Vi noterar att [5] inte visar samma broläge som i plankartan [1] och att [8] och [11] inte listas i de geotekniska underlagen. För att underlätta för kommunen i det fortsatta planarbetet anser SGI att kommunen bör upprätta en markteknisk undersökningsrapport och en PM Geoteknik för aktuell detaljplan. Detta skulle öka tydligheten och under- lätta vid kommande lovgivning. Sammanfattning Tidigare framförda synpunkter kvarstår delvis och planen bör därför juste- ras inför antagande. Extra samråd gällande geotekniska frågor Ett extra samråd, angående geotekniska frågor, hölls mellan Länsstyrelsen, Statens geologiska institut och kommunen den 29 maj 2026. Vid det extra samrådet framkom att de kompletterande utredningar kring geoteknik och stabilitetsåtgärder som kommunen låtit göra svarar upp mot de kompletteringar och förtydliganden som SGI efterfrågat. Därmed såg Länsstyrelsen heller inte några behov av ytterligare kompletteringar eller tillägg till sitt yttrande. Kommentar Prövningsgrunder Kommunen noterar att det ska inledas ett arbete kring åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten för perioden 2028–2033 som kan komma att påverka framtida klassificering av vattenfö- rekomsten. Det föranleder dock ingen förändring i de bedömningar gäl- lande MKN för vatten som nu är gjorda inom ramen för planprocessen. Kortsiktigt uppstår små negativa effekter genom förhöjd grumling men dessa är övergående och på sikt bedöms påverkan på vattenkvaliteten bli obetydlig. Ingen statusförsämring bedöms uppkomma och möjligheterna att nå uppsatta MKN för vatten bedöms inte äventyras. Planförslagets på- verkan beskrivs i planbeskrivning och till planen tillhörande miljökonse- kvensbeskrivning. För att öka tydligheten när det gäller de geotekniska förhållandena och un- derlätta för kommande processer har kommunen låtit upprätta en mark- teknisk undersökningsrapport och en PM Geoteknik för detaljplanen i en- lighet med SGI:s rekommendation. Planbeskrivningen kompletteras och förtydligas med slutsatser och rekommendationer från PM Geoteknik. För att säkerställa att byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för än- damålet med hänsyn till risken för erosion införs i detaljplanen 731/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande utformningsbestämmelse för allmän plats för landfästen på norra Ön att landfäste ska pålas. Övrigt Kommunen känner väl till den jordkällare som tidigare tillhört Tegsgården och som nu ligger inom parkområdet på Tegssidan. Jordkällaren berörs dock inte av planområdet och bedömningen är att jordkällaren inte kom- mer att påverkas av ett genomförande av planen och att den fortsatt kom- mer att finnas kvar. Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av jordkällaren och den bedömda påverkan. Jordkällaren kommer att skyddas under byggtiden. I plankartan införs en egenskapsbestämmelse för allmän plats med bety- delsen att belysning ska anpassas för att skydda nattaktiva djur. Ev. art- skyddsdispens kommer att hanteras inom ramen för genomförandeproces- sen. Arbetsområdets utbredning regleras inte i detaljplanen utan avgränsningen av arbetsområden utreds i tillståndsansökan för vattenverksamhet. Här är kommunens ambition att arbetsområdets utbredning ska vara så litet som möjligt för att så få befintliga träd ska påverkas. Artskyddsfrågan för flad- dermöss kommer att hanteras samlat i tillståndsansökan för både planom- rådet för bron och GC-stråk samt arbetsområdet. Här ingår försiktighetsåt- gärder och hänsyn som planeras under genomförandet av planen som på en översiktlig nivå beskrivs i planbeskrivning och plan-MKB och mer detal- jerat i tillståndsansökan och tillstånds-MKB för att hanteras i tillståndspröv- ning för vattenverksamhet som löper parallellt med planprocessen. Planbeskrivningen uppdateras med en beskrivning om att biotopskyddsdis- pens kan behövas för en allé vid Fiskegränd, om den påverkas av arbetsväg, så att dispens söks i god tid innan eventuellt utförande. TRAFIKVERKET Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. SWEDAVIA Nuvarande planförslag bedöms inte innebära någon negativ påverkan på Umeå Airport. Swedavia önskar dock att framföra följande: Planområdet är inom riksintresset Umeå Airports påverkansområde för flyghinder och detta bör framgå av planbeskrivningen. På platsen ska inga objekt överstiga en totalhöjd (markläge + objekt) om 59,4 m ö.h. 732/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Utöver ovan har Swedavia inga övriga synpunkter i denna granskning. Kommentar Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning om att planen ligger inom påverkansområde för flyghinder. FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten lämnar inget svar i ärendet. VATTENFALL Vattenfall Vattenkraft AB, nedan Vattenfall, hänvisar till tidigare ingivet samrådsyttrande daterat den 30 maj 2025 och ingivet samrådsyttrande till det kompletterande avgränsningssamrådet för vattenverksamhet KS- 2024/00842 och av Vattenfall däri framförda aspekter rörande broarnas ut- formning daterat den 18 mars 2026. Då Vattenfall inte fick samrådsremissen för detaljplanen i tid gavs bolaget möjlighet att yttra sig i efterhand och noterar att yttrandet inte finns upp- taget i samrådsredogörelsen till detaljplanen. Bolaget anser att yttrandet borde ha tagits med i samrådsredogörelsen med bemötande från kommu- nen. Till granskningsredogörelsen bör tidigare yttrande och aktuellt ytt- rande bemötas. Vattenfall ser positivt på att Umeå kommun delvis justerat broarnas ut- formning med avseende på antal brostöd, även om detaljplanen inte regle- rar broarnas utformning i detalj. Vattenfall anser att de av bolaget fram- förda aspekterna rörande broarnas utformning bör beaktas i det fortsatta arbetet med planeringen och genomförandet av broarna. Bolaget saknar uppgift om vilka riskbedömningar som har gjorts kopplat till risk för ökad iskravning och proppbildning samt hur detta inverkar på erosionsrisken i aktuell del av älven. Vattenfall anser att denna risk bör beaktas vid slutlig utformning av broarna. Vattenfalls samrådsyttrande daterat 30 maj 2025 Inledningsvis får Vattenfall framhålla att bolaget inte har något att erinra mot tillåtligheten av uppförandet av broarna. Kommunen behöver i sitt fortsatta arbete utreda om brokonstruktionerna kommer att ha en dämmande funktion som påverkar nivån på nedströms- vattenytan vid Stornorrfors kraftverk. Det kommer i så fall att föranleda produktionsbortfall i Vattenfalls verksamhet vid kraftverket. Omfattningen av ett eventuellt produktionsbortfall och storleken på ett framtida intäkts- bortfall behöver således utredas och redovisas i ansökan. Vattenfall 733/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande förutsätter att kommunen kompenserar Vattenfall vid eventuellt produkt- ionsbortfall. Vattenfall noterar härutöver att det är relativt många brostöd i den före- slagna bron över Lillån, vilket i sig skulle kunna medföra en större risk för dämning än vid en konstruktion med färre brostöd. Vattenfall utgår ifrån att de överväganden som gjorts ifråga om de valda konstruktionerna kom- mer att redovisas inom ramen för den kommande MKB:n. Om de valda konstruktionerna, utöver den dämning som brostöden medför, innebär en förhöjd risk för iskravning eller igensättning förutsätts att detta beaktas vid beräkning av anläggningens dämmande effekt. När det gäller åtgärdernas utförande under byggskedet vill Vattenfall för god ordnings skull erinra om att planeringen bör ske med beaktande av ris- ken för högflödessituationer. Vattenfall emotser en fortsatt underhandskontakt med projektet och bistår gärna vid en bedömning av eventuell påverkan på Vattenfalls verksamhet i Stornorrfors. Kommentar Vattenfall yttrade sig under samrådet och skickade sitt yttrande till Kom- munstyrelsen, KS-2024/00842, och därmed registrerades inte yttrandet i byggnadsnämndens detaljplaneärende, BN-2024/00060. Yttrandet har i ef- terhand registrerats även i planärendet och tas nu med i utlåtandet för de- taljplanen, se rubriken Vattenfalls samrådsyttrande daterat 30 maj 2025 ovan. Detaljplanen reglerar ingen detaljutformning av broarna såsom antalet bro- stöd eller konstruktion. Alla de frågorna, liksom risk för iskravning och proppbildning, hanteras i kommande tillståndsprövning och detaljprojekte- ring. Kommunen kommer ha en fortsatt dialog med Vattenfall i de kom- mande processerna. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker planförslaget med reservation för följande synpunkter: Anläggandet av broarna medför stora negativa konsekvenser för värdefulla naturmiljöer som riskerar att förbuden i artskyddskyddsförordningen utlö- ses och att det krävs dispens för fridlysta arter som berörs. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och planbeskrivningen behöver där- för tydligare visa vilka konkreta skyddsåtgärder som behöver vidtas för att förbuden i artskyddsförordningen inte ska aktualiseras för fladdermöss och vitryggig hackspett. 734/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Artskyddsutredningen bör fokusera på konsekvenserna av broetableringen för arter och deras livsmiljöer ur ett artskyddsperspektiv samt vad konse- kvenserna bedöms bli om en viss skyddsåtgärd vidtas eller inte. I artskydds- utredningen bör fokus ligga på förslag på åtgärder, medan det i MKB:n och i planbeskrivningen bör förtydligas vilka konkreta skyddsåtgärder som fak- tiskt ska vidtas. Argumentationen behöver vara tydligt underbyggd med fakta och vad konsekvensen kan bli om rätt typ av skyddsåtgärder vidtas, alternativt uteblir. Om MKB:n och planbeskrivningen inte blir tillräckligt tydliga i det här ske- det kan krav på kompletteringar komma från prövande myndighet i senare skede med risk för ännu mer förseningar. Om underlaget är bristfälligt in- nebär det att planbeskrivning och MKB inte tillräckligt tydligt visar varför artskyddsdispens inte behövs och risken ökar för att förbuden i artskydds- förordningen aktualiseras. I bilagd Miljökonsekvensbeskrivning för Detaljplanen Ön 1:96 med flera (broetapp) Granskningsversion finns specifika kommentarer om var i doku- mentet förtydliganden är nödvändiga. Bakgrund Planens syfte är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Genomförandet av detaljplanen kräver tillstånd för vat- tenverksamhet enlig 11 kap miljöbalken. På norra Ön pågår ett detaljplanearbete (BN-2013/00345) för att skapa för- utsättningar att utveckla en ny stadsdel. För att delfinansiera broprojekten med bidrag från statliga stadsmiljöavtal har broplanen lösts ut från detalj- planen för norra Ön för att skynda på tillståndsprocessen för broprojektet. I samrådsskedet framförde miljö- och hälsoskyddsnämnden följande syn- punkter: • Planbeskrivningen behöver kompletteras med skyddsåtgärder både inom och utanför planområdet för att minska negativa konsekvenser för natur- miljöer och säkerställa en gynnsam lokal populationsutveckling för be- rörda skyddade arter. • Vid cykelvägen på Tegssidan ligger en jordkällare som både har ett kultu- rellt och värde som ett potentiell vinterkvarter för fladdermöss. • För att säkerställa brokonstruktionen kan det behöva utföras stabilitets- höjande åtgärder vid broarnas landfästen. Förtydliga om åtgärder för att höja stabiliteten av strandbrinken kommer ske inom detaljplaneområdet, alternativt utöka detaljplaneområdet eftersom stabilitetsåtgärderna inne- bär varaktig ändring av nuvarande markförhållandena. • Under arbetet med detaljplanen för att skapa förutsättningar för bostäder och verksamheter på norra Ön föreslogs det i dagvattenutredningen att avleda dagvattnet via ledningar vid brofästena. Detta för att minska 735/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande påverkan på strandmiljöerna. Om detta fortfarande är aktuellt bör bropla- nen kompletteras angående detta. Samtliga synpunkter från nämnden i samrådsskedet har beaktats i gransk- ningshandlingarna förutom den första punkten. Kommentar MKB och planbeskrivning kompletteras kring vilka konkreta skyddsåtgärder som planeras vidtas för att inte förbuden i artskyddsförordningen inte ska aktualiseras. LANTMÄTERI Planfrågor som berör Lantmäterimyndighetens kommande arbete Lant- mäteriets arbetsuppgifter, efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen avstycka föreslagna tomtplatser och in- rätta/omforma/utöka gemensamhetsanläggningar för vägar och hamnar. Vid genomgång granskningshandlingar (daterade februari 2026) har föl- jande noterats: För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Planbeskrivning Det står att planområdet berör befintliga servitut, i Genomförandebeskriv- ningen. Men det är inte angivet vilka och hur de påverkas, detta måste re- dogöras. Plankartan Kan inte hitta vad fastigheten heter på Tegsidan där bron ska ansluta, måste anges. För plangenomförandet viktiga frågor där planen bör förbättras Planbeskrivning Det är väldigt svårt att förstå i de gamla befintliga planerna var broarna kommer ansluta till land, det bör ritas ut i de gamla planerna. Det står angivet på många platser om Storån och Lillån men namnen är inte utsatta i någon karta. Dessa namn behöver även placeras ut i detaljplane- kartan. Det står inget hur snöhanteringen skall lösas för den del som är planlagd som gata. Röda markeringar syns inte på figur 33. Det är väldigt oklart hur stora kostnaderna kommer bli för fastighetsägarna på Ön genom den så kallade exploateringsersättningen. Sedan behöver det 736/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande även preciseras vilka dessa ”fastighetsägare på Ön” är och vilka ”fastighets- ägarna i byarna på Ön” är. Det bör framgå att gemensamhetsanläggningen bör omprövas så att det inte längre ska vara gemensamhetsanläggning i den del som planläggs som gata. Kommentar Planbeskrivningen kompletteras i genomförandebeskrivningen med vilka servitut som berörs av planen och hur de påverkas. Fastighetsnamnet, för fastigheten där bron ansluter på Tegssidan, finns an- givet på plankartan i den del av fastigheten som ligger i älven. Vilka delar av gällande planer som berörs av planförslaget beskrivs i text. Markeringar på figur 33 justeras. Den fördjupade översiktsplanen, Fördjupning för Ön, beskriver utveckl- ingen av ny bebyggelse på Ön. De två gång- och cykelbroarna samt gång- och cykelkopplingen över Ön som planläggs i denna detaljplan (BN- 2024/00060, Ön 1:96, broetapp) är ett steg i en etappvis utbyggnad av Ön i enlighet med Fördjupning för Ön. Även pågående detaljplan för Norra Ön (BN-2013/00345) är ett steg i utbyggnaden. Övriga fastighetsägare/exploatörer som genom planläggning kan komma att utveckla Ön har nytta av allmänna anläggningar som planläggs i ovanstående detaljplaner. Finansiering av de broar som planläggs i denna detaljplan (BN-2024/00060) kan således komma att ingå i exploateringser- sättning vilket regleras i exploateringsavtal med berörd exploatör. Ett särskilt dokument för exploateringsersättning på Ön, med fastställda principer och nivåer för ersättning kommer att upprättas i samband med detaljplanen för Norra Ön (BN-2013/00345). Grundprincipen när det gäller allmän plats, gata, med kommunalt huvud- mannaskap är att fastighetsägare/ga eller kommun kan ta initiativ till inlö- sen. Syftet med planläggningen innebär att det är kommunen som ska sköta den korsningen vid Nabbvägen. Kommunen uppfattar det inte som praktiskt att ompröva ga:3 idag ef- tersom omprövning ändå kommer ske i samband med planläggningen av norra Ön. Där planeras vägnätet och huvudmannaskapet också på ett an- nat sätt. BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN/BRANDFÖRSVAR Brandförsvaret inget att erinra. 737/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande UMEÅ ENERGI AB För fjärrvärmeledningar och bredbandsledningar inget att erinra. För elledningar (Elnät AB): Inom planområdet förekommer regionnätsluftledning samt regionnätska- bel. Luftledning finns på Ön och passerar tilltänkt yta för väg mellan bro- arna. Regionnätskabel återfinns vid brofästet på stadssidan. Se nedan för karta som visar vart dessa ligger. Om luftledning eller kablar behöver flyttas eller justeras bekostas detta av exploateringsprojektet. Detta kräver en led- ningssamordning. Kommentar Luftledning bedöms inte beröras av exploateringen utöver anpassningar vid arbete under och i närheten av den. Påverkan på och hantering av region- nätskabel studeras vidare i detaljprojektering, i samråd med Umeå Energi. Eventuella åtgärder förorsakade av exploateringsprojektet bekostas av det- samma. VÄSTERBOTTENS MUSEUM AB Västerbottens museum konstaterar att det reviderade förslaget innebär en ändrad placering av bron över Lillån samt av gång- och cykelvägen på Tegs- sidan. Den föreslagna sträckningen ligger i direkt anslutning till byggnads- minnet Tegsgården. Tegsgården, uppförd 1825 och byggnadsminnesförklarad 1969, har höga kulturhistoriska värden som omfattar såväl huvudbyggnaden som dess 738/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande parkliknande miljö. Den nya sträckningen riskerar att medföra en påtaglig påverkan på byggnadsminnet och dess närmiljö, både genom intrång i parkmiljön och genom anläggningsarbeten av väg och bro. Föreslagen pla- cering av väg och bro riskerar även att försvåra förståelsen av platsens hi- storiska karaktär och sambandet mellan byggnaden och dess omgivning (t ex jordkällaren) och övriga spår. Museet anser därför att lokaliseringen bör omprövas och att placeringen bör återgå till det förslag som redovisades i plankartan inför samrådet. Broförbindelsen och dess anslutningar bör i stället utredas med utgångs- punkt i att undvika intrång i byggnadsminnets direkta närmiljö. Förslag på åtgärder Västerbottens museum bedömer att planförslaget, i den del som avser bro- sträckningen vid Tegsgården, innebär en negativ påverkan på byggnads- minnet och dess omgivning. Museet förordar därför att sträckningen ses över och att alternativa lösningar prövas. En konsekvensanalys av det nya förslagets påverkan på byggnadsminnets kulturvärden bör genomföras inom ramen för planarbetet. Kommentar Broförbindelsen över Lillån föreslås få en placering som, på Tegssidan lan- dar i befintligt parkområde, främst på grund av de svåra geotekniska för- hållandena i det alternativ som föreslogs i samrådet. En annan viktig fördel med den placering som nu föreslås är att den bättre kopplar till befintliga gång- och cykelstråk i parkområdet och längs Norra Obbolavägen. Kommunen bedömer att planförslaget inte kommer att påverka byggnads- minnet Tegsgården negativt. Parkområdet, som är allmän plats, intill Tegs- gården kommer att bestå och så även jordkällaren så det sambandet för- ändras inte. Under byggtiden kommer åtgärder att vidtas för att inte bygg- nadsminnet ska påverkas. NATURSKYDDSFÖRENINGEN UMEÅ MED OMNEJD, NATURSKYDDSFÖR- ENINGEN VÄSTERBOTTEN Föreningens övergripande inställning till exploatering av Ön Föreningen är i grunden positivt inställd till utveckling av gång- och cykelvä- gar i Umeå stad samt tillgängliggöranden av rekreationsområden i och i närheten av staden. Vi menar dock när det kommer till Ön, mitt i Umeälven i centrala Umeå, att det är en för Sverige nästan unik stadsnära naturmiljö som rätt förvaltad skulle kunna bli en stor attraktionskraft för staden och dess invånare. Med en försiktig förvaltning skulle Ön kunna tillgängliggöras för umebornas rekreation samtidigt som naturvärdena bibehålls och till och med ökas, något som omöjliggörs med de planer kommunen har för att exploatera Ön. 739/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Vidare menar vi att det är ett bakvänt förfarande att först anlägga en GC- väg på Norra Ön, innan den större detaljplanen för bebyggelse av Norra ön är granskad och antagen. I broutredningen hänvisar man till tillgängliggö- rande av rekreationsvärden och förbindelser till den tänkta bebyggelsen. Den planerade exploateringen genom bebyggelse kommer till stor del för- störa just de rekreationsvärden som motiverar brobygget. Som vi ser det kommer den större detaljplanen för bebyggelse på Norra Ön att hamna i strid med artskyddsförordningen och därför potentiellt aldrig kunna genomföras. Motiven för att påbörja brobyggen till Ön innan den de- taljplanen är antagen anser vi därför är svårmotiverat, inte minst utifrån de konstaterade naturvärden som finns där. Sist men inte minst, det finns redan tre broar till ön. Om man på allvar vill tillgängliggöra Öns rekreationsvärden utan att samtidigt förstöra naturvär- dena skulle dessa broar kunna uppdateras och knytas samman tydligare för gång och cykeltrafikanter, eventuellt ihop med anläggandet av en bro en- bart från centrum-sidan med minimala markanspråk i jämförelse med de broar som i den aktuella remissen planeras. Nedan följer vårt yttrande om de mer specifika frågor som broutredningen väcker. Vårt yttrande i sammanfattning Nedan följer vårt yttrande över broutredningen i granskningsfasen. Vi lyfter där fram och kommenterar frågor som rör artskydd och markförhållanden. Det för oss in i resonemang om frågor som rör fragmentering och isolering av arters livsmiljöer, konnektivitet, kumulativa effekter kompensation åt- gärder samt tillägg till vad som redan framkommit om hur detta förhåller sig rättspraxis i artskyddsfrågor. Vi lyfter specifikt några arter med särskilt högt skyddsvärde och visar hur även små ingrepp kan vara av stor bety- delse i redan fragmenterade områden. Sammantaget är vår bedömning att det aktuella brobygget kan komma att hamna i strid med artskyddsfrågor och därför är svårgenomförd i sin nuva- rande form. Åtgärden kan också behöva belysas gentemot naturrestuare- ringsförordningens krav som i sig betonar behovet av att bevara och öka andelen gröna områden i stadsmiljöer och nå god miljöstatus samt gynn- sam bevarandestatus för livsmiljötyper som omfattas av habitatdirektivet. För att undvika det bör broarna byggas på så vis att naturvärdena inte äventyras. Vår förståelse är att det innebär att broarna måsta anläggas så att i princip ingen skog behöver avverkas och erosionsskydd inte heller an- läggas. Att ett fåtal naturvärdesträd skulle avverkas vid anläggningen torde vara försumbart i sammanhanget så länge detta kompenseras. Detta skulle naturligtvis innebära ett stort avsteg från nuvarande tekniska detaljer i planbeskrivningen. Om brobygget rent tekniskt kan omformas och utföras på det viset är inte vår sak att uttala oss om. 740/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Det är också av vikt att vattnets kvalitet och risk för försämring beaktas, nå- got som regleras i vattendirektivet. Kommentar Kommunen har beviljats stadsmiljöavtal för medfinansiering av gång- och cykelbroarna till Ön som har en begränsning i tid. De aktuella broarna plan- läggs därför i en egen detaljplan, för att kommunen ska hinna ta del av stadsmiljöavtalet, då detaljplanen för norra Ön innehåller en rad osäker- heter. De nya gång- och cykelbroarna kommer att bli viktiga för Umeå både ur ett rekreativt och socialt perspektiv samt kunna bidra till ökad framkom- lighet för de hållbara färdsätten. Kommunens bedömning är att broarna kan genomföras utan att naturvär- den på platsen långsiktigt äventyras. MKB och planbeskrivning har kom- pletterats med förslag till skyddsåtgärder, bl.a. med att trädfällningar och avverkningar utförs utanför fåglarnas häckningstid och tider för migration och yngelkolonier av fladdermöss. Påverkade strandskogar ska återplante- ras. I tillståndsansökan för vattenverksamhet ingår ytterligare skyddsåtgär- der under genomförandet av planen/byggfasen för att klara artskyddet. VÄSTERBOTTENS ORNITOLOGISKA FÖRENING (VOF) Härmed avges remissyttrande från Västerbottens ornitologiska förening (VOF) gällande förslaget till ny detaljplan för broförbindelser till Ön (Ön 1:96 m.fl.). VOF har tagit del av utsänt underlag och fokuserar i detta ytt- rande på de aspekter rörande fågelskydd och biologisk mångfald som inte i tillräcklig grad belyses eller preciseras i de befintliga utredningarna. 1. Artskyddsutredningen avseende vitryggig hackspett (vitryggen) Underlaget tar särskilt upp frågan om befintliga lövskogar på ön är tillräck- ligt stora för att utgöra ett eget revir för vitryggen. Å ena sidan kommer man fram till att Ön tycks ”utgöra ett gränsfall till att vara del av ett fullgott revir för vitryggen”. Men man påpekar också att ” Dock ska det kanske inte dras för stora växlar på resultaten; häckningsförsök har under senare år be- visligen gjorts även i områden som inte hamnar i kategorin med högsta ha- bitatvärde.” VOF vill i sammanhanget hänvisa till två nyare studier (Ettwein et al., 2025; Ettwein et. al, 2026) om storleken på vitryggens behov av lämpliga bioto- per, både för häckning och resten av året. Dessa båda studier pekar på att revirstorlek under häckningstid kan antas vara så lite som ca 20–50 ha men under övrig tid på året mycket större. Utifrån dessa källor och utredningens egna slutsatser så finns det därmed anledning att inte utesluta att vitryg- gen finner Ön lämplig som habitat för häckning. Mot bakgrund av att vit- ryggen är i behov av betydligt större områden med lämplig biotop i form av lövskog utanför häckningstid under större delen av året så finns det givetvis 741/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande också anledning att totalt sett värna dessa miljöer i det aktuella området, även om vitryggen skulle häcka i närheten i stället. 2. Förtydligat skydd under häckningstid (EU-dom C-784/23) Underlaget nämner att avverkning bör ske utanför häckningstid. VOF vill dock understryka betydelsen av det nya förhandsavgörandet från EU-dom- stolen (mål C-784/23) från augusti 2025. • Kvalifikationsgräns: Enligt den senaste tolkningen från Naturvårdsver- ket och Skogsstyrelsen omfattas avverkning av förbudet mot störning om skogen innehåller cirka tio häckande fågelpar per hektar. Med tanke på de höga naturvärdena i strandskogarna på Ön är det högst sannolikt att denna täthet uppnås. • VOF kräver: Att kommunen genomför en specifik inventering för att fastställa par-tätheten per hektar i de berörda lövskogspartierna för att säkerställa att förbudet i artskyddsförordningen inte överträds genom "avsiktlig störning". 3. Standardiserad uppföljning och metodik Underlaget föreslår uppföljning men preciserar inte metodvalet. • Metodkrav: BirdLife Sverige betonar att inventeringar måste utfö- ras under lämpliga tider på året för att relevanta arter ska upp- täckas med stor sannolikhet. • VOF kräver: Att all uppföljning av skyddsvärda fåglar sker enligt Na- turvårdsverkets "Manual för uppföljning i skyddade områden – Skyddsvärda fåglar". För de arter som identifierats på Ön, såsom hackspettar och rovfåglar, bör specifika metoder som "Förenklad revirkartering" (metod 3.6) användas för att mäta huruvida beva- randemålen uppnås. 4. Ekologisk kompensation enligt BirdLife Sveriges riktlinjer Även om underlaget nämner att konsekvenserna kan minskas genom kom- pensation, saknas en tydlig tillämpning av BirdLife Sveriges principer. • Trestegshierarkin: BirdLife Sverige anser att ekologisk kompensat- ion ska följa tre steg: undvika, minimera och sist kompensera. Kom- pensation får aldrig vara en förevändning för exploatering av områ- den som annars inte hade tillåtits. • VOF kräver: Om skada på strandskogens ekologiska funktion be- döms som oundviklig, ska kompensation ske genom restaurering el- ler skydd av likvärdig livsmiljö i närområdet. Detta bör inkludera 742/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande skapande av nya boplatser såsom holkar för hålbyggare i urbana miljöer där naturliga hålträd går förlorade. 5. Störningsskydd vid drönaranvändning, belysning, kanalisering av be- sökare Underlaget berör ljusstörningar, men saknar riktlinjer för drönare som ofta används vid inspektion och byggnation av broar. Det behöver planeras med hänsyn till fågelskydd genom kanalisering av besökare. • Drönarpolicy: Fåglar störs uppenbart av drönare, särskilt under häckningstid. BirdLife Sveriges inställning är att drönare ska undvi- kas i känsliga fågelmiljöer såsom strandängar och skogsområden med skyddsvärda arter. • VOF kräver: Ett uttryckligt förbud mot drönaranvändning inom ar- betsområdet under perioden mars–augusti för att skydda häckande fåglar. Vidare bör belysningen på broarna utformas så att den inte bara minimerar spilljus utan även undviker att fungera som en bar- riär för fågelsträck nattetid, i linje med BirdLife Sveriges riktlinjer för urban miljö. 6. Datatransparens och rapportering För att säkerställa att beslutsunderlaget är korrekt och tillgängligt krävs noggrann rapportering. • Artportalen: BirdLife Sverige förväntar sig att alla naturvårdsintres- santa observationer rapporteras till Artportalen. • VOF kräver: Som ett villkor för projektet ska samtliga inventerings- data från konsultutredningar laddas upp i Artportalen. Information om särskilt känsliga arter (t.ex. vitryggig hackspett eller sommargyl- ling) ska hanteras med vederbörlig sekretess genom dolda obser- vationer för att undvika otillbörlig störning från besökare. Sammanfattningsvis anser Västerbottens ornitologiska förening att föresla- gen exploatering innebär så stora ingrepp i unika strandmiljöer att kraven på försiktighetsmått, metodval och kompensation måste skärpas avsevärt för att projektet ska kunna anses förenligt med modern artskyddspraxis. Kommentar Miljökonsekvensbeskrivningen har kompletterats med förslag till skyddsåt- gärder, bl.a. med att trädfällningar och avverkningar utförs utanför fåglar- nas häckningstid och tider för migration och yngelkolonier av fladder- möss. Detta innebär att avverkning ska ske främst under vintertiden mel- lan den 15 okt - 1 mars. Skyddsåtgärder för att minska påverkan under ge- nomförandet/byggfasen hanteras i tillståndsansökan för 743/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande vattenverksamhet. Nödvändiga avverkningar av enstaka träd inom arbets- området som av tvingande skäl måste ske utanför den tiden krävs en speci- fik utredning huruvida trädet används av för häckande fåglar eller som vi- loplats för fladdermöss. Kommunen ställer alltid krav på att intressanta arter som observeras vid natur- och riktade artinventeringar ska inrapporteras till artportalen av inventeringsansvarig. Skyddsåtgärderna i MKB har kompletterats med att under perioden mellan mars - augusti inte får användas drönare för inspektion av broar eller ar- betsområdet. Akut nödvändiga drönarinsatser genomföras helst mitt på dagen mellan 11 - 16. BIRDLIFE SVERIGE BirdLife Sverige lämnar här nedan synpunkter med anledning av planförsla- get med preliminärt syfte att inom området skapa planmässiga förutsätt- ningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Föreningen ser aktuell detaljplan som en del i en framtida exploatering av Ön som sannolikt kommer att aktualisera art- skyddsförordningens förbudsregler med anledning av förekomst av mindre hackspett och vitryggig hackspett m.fl. För mer detaljerade synpunkter i detta hänseende hänvisas till yttranden från Västerbottens Ornitologiska Förening (VOF) och Naturskyddsföreningen i Umeå. Bakgrund Umeå kommun planerar att utveckla en stadsdel på norra delen av Ön. Ut- vecklingen innebär att delar av naturmiljöerna som finns på Ön idag ersätts av bebyggelse, vilket påverkar många arters livsmiljö. Stora delar av befintlig strandlövskog kommer behöva tas ner för att möjliggöra stabili- tets- och erosionsåtgärder. Utgångspunkten är att majoriteten av strand- skogarna ska återställas för att på sikt återskapa naturvärden, medan vissa delar iordningsställs som parkmark. Umeå kommun föreslår att av- sätta områden på Ön till naturområden i syfte att säkerställa en gynnsam populationsutveckling för de fridlysta arter som riskerar att påverkas nega- tivt av bebyggelseutvecklingen. Kommunen gör bedömningen att den pla- nerade bebyggelseutvecklingen, tillsammans med de områden som före- slås att bevaras, har anpassats i tillräcklig omfattning för att artskyddsför- ordningens förbud inte ska aktualiseras för majoriteten av förekommande arter. BirdLife Sveriges bedömning och ståndpunkter För att avgöra om exploateringen riskerar att utlösa förbuden i artskydds- förordningen behöver en bedömning göras avseende hur såväl mindre som vitryggig hackspett nyttjar norra Ön, hur arterna påverkas av borttagandet av livsmiljöer och om det finns skyddsåtgärder som kan vidtas för att påver- kan inte ska uppstå. I bedömningen behöver även ställning tas till om 744/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande störningen saknar betydelse för att återupprätta arterna på en tillfredsstäl- lande nivå. Norra Ön ligger inom en utpekad värdetrakt för vitryggig hack- spett, vilket medför att lövskogar med betydande livsmiljövärden bör gyn- nas för att främja artens bevarande. Av hittills redovisade planer framgår att ungefär 20 hektar lövskogsmiljöer på norra Ön försvinner i och med den planerade exploateringen. Enligt Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål P 10706-21 måste utredningen för en detaljplan utesluta risken för otillåten störning av skyd- dade arter. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) upphävde den för målet aktuella detaljplanen med hänvisning till att Stockholms stad inte i tillräck- lig omfattning hade utrett den mindre hackspettens status och överlev- nadsmöjligheter. På mycket liknande sätt upphävdes en detaljplan i Här- ryda kommun i mål P 1715-23. Dessa domar påvisar att förväntad störning som kommer av föreliggande detaljplan kräver dispens från artskyddsför- ordningen. P 1715-23: ”Domstolen noterar därtill att planen, utöver den naturmark som sparats i planområdets nordvästra del, inte säkerställer några andra av de i artskyddsutredningen föreslagna åtgärderna för att minimera påverkan på arterna. Vidare är det genom utredningen inte klarlagt i vilken omfatt- ning det behövs och finns förutsättningar att meddela eventuella dispenser från förbuden i artskyddsförordningen (jfr 14 § artskyddsförordningen)… Mark- och miljööverdomstolen bedömer, med utgångspunkt i den enligt detaljplanen medgivna markanvändningen samt vad som genom utred- ningen framkommit om naturvärdena och skyddade arter inom eller i an- slutning till området, att förhållandena är sådana att ett genomförande av planen kan antas medföra betydande miljökonsekvenser i form av påver- kan på skyddade arter.” P 10706-21: ”Det finns i och för sig inte något formellt krav på att eventu- ellt behövliga dispenser ska ha inhämtats innan beslut om detaljplan fattas. Om frågan om skyddade arter tas upp först sedan övriga prövningar slut- förts finns det dock en risk att någon verklig prövning av förutsättningarna för undantag från skyddet inte kommer till stånd (se rättsfallet RÅ 2005 ref. 44). Regelsystemet måste anses förutsätta att den information som krävs i dessa avseenden ska finnas tillgänglig i ett ärende om detaljplan, genom en miljökonsekvensbeskrivning eller, om det är tillräckligt, genom utredning i enklare form. Ett bristfälligt beslutsunderlag kan vara skäl för att ett beslut att anta en detaljplan inte kan godtas (se bl.a. rättsfallet MÖD 2014:4).” BirdLife Sverige menar att negativ påverkan på Öns ekologiska funktion för mindre respektive vitryggig hackspett står i strid med artskyddsförord- ningen och det lagstiftade skydd som EU-domstolen fastställt i de förenade målen C-473/19 och C-474/19 Skydda skogen. Artskyddsförordningen in- förlivar fågeldirektivet i svensk miljölagstiftning och tolkningen ska således ytterst ske utifrån EU-domstolens praxis. I Skydda skogen poängterades att stor vikt ska läggas på vilken skada som den planerade verksamheten utgör 745/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande för den aktuella livsmiljön och för kontinuerlig ekologisk funktion (KEF) för berörda arter. KEF ska upprätthållas inom ett enskilt område, även om risk för försämrad bevarandestatus saknas ur ett större (regionalt/nationellt) perspektiv. Detta är också fastslaget bland annat genom Mark- och miljöö- verdomstolens dom i mål M 3276-20. Landets mark- och miljödomstolar konstaterar i allt större utsträckning att hänsyn måste tas till kumulativa effekter, eftersom EU-domstolen i de Skydda skogen fastslog kravet att myndighets- och domstolsbeslut måste inbegripa landskapsperspektivet. Detta blir särskilt tydligt då exploate- ringar sammantaget berör stora landskapsavsnitt och därmed väsentligt förändrar mängden befintligt habitat av särskilda slag/kvaliteter. Enligt gäl- lande rättspraxis måste alla fågelarter vars populationsnivå bedöms vara otillfredsställande föreskrivas sådan hänsyn som krävs för att populationen, liksom dess KEF, kan återupprättas. Bedömningen av hur en fågelarts population kan återupprättas till en tillfredsställande nivå be- höver kunna styrkas och motiveras utifrån aktuella underlag och bästa möjliga vetenskapliga kunskap från fall till fall. Det saknas vetenskapligt stöd för att planerad habitatförlust och störning kan kompenseras med de åtgärder som kommunen har föreslagit. Härvid bör påtalas att Mark- och miljööverdomstolen tydligt slagit fast att skyddsåtgärder måste vara konstaterat effektiva och verksamma senast vid tidpunkten för exploateringens genomförande. BirdLife Sverige anser inte att de föreslagna åtgärderna kan anses utgöra en sådan försiktighetsåtgärd som säkerställer att kvaliteten på de för mindre och vitryggig hackspett till- gängliga livsmiljöerna kan bibehållas. BirdLife Sverige menar, utifrån ovanstående konstateranden, att Umeå kommun måste söka vederbörlig artskyddsdispens för de verksamheter som påverkar aktuellt revir för mindre hackspett samt vidtar nödvändiga kompensationsåtgärder för att bibehålla KEF för såväl mindre som vitryggig hackspett i området. Avverkning under häckningstid BirdLife Sverige vill avslutningsvis uppmärksamma om EU-domstolens för- handsavgörande i mål C‑784/23 Voore Mets, av vilket framgår att såväl gallring som avverkning av skog med rikt fågelliv ska vara förbjuden under fåglarnas häckningstid. Domen fastställer vidare kravet på medlemssta- terna att bevara och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer för att bibehålla och återställa fågelpopulationer på/till tillfredsställande ni- våer (se punkt 51). Voore Mets har nu börjat implementeras i Sverige, t.ex. av Mark- och miljö- domstolen i Umeå i mål M 383-25: ”När det kan konstateras att det finns cirka tio häckande fågelpar per hektar i en skog som ska avverkas, innebär kalhuggning och gallring under fåglarnas häcknings- och uppfödningspe- riod att risken godtas för att fåglar dödas eller att deras bon eller ägg 746/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande förstörs eller skadas vilket inte är tillåtet enligt fågeldirektivet. I den mån den störning som avverkningen medför har en betydande inverkan på må- let att bibehålla populationen av de berörda fågelarterna på en tillfredsstäl- lande nivå, eller att återställa populationen till en sådan nivå är åtgärden även otillåten på den grunden (p. 60). Domstolen slog även fast att det, i enlighet med försiktighetsprincipen, kan vara motiverat att utgå från att ett visst antal häckande fågelpar förekommer utifrån skogens typ och ålder samt på det förhållandet att ett antal exemplar identifierats vid en kontroll på de berörda skiftena (p. 61). Mark- och miljödomstolen konstaterar att det utifrån vad som framkommit om skogens värden som livsmiljö för fåglar och de fågelförekomster som kunnat konstateras vid inventering framstår som att ett relativt stort antal fågelpar kommer att häcka inom de områden som SFV avser att kalhugga. Domstolen bedömer att en avverkning inom häckningsperioden därmed in- nebär ett medvetet risktagande för att ej ännu flygfärdiga fågelungar dö- das eller att fåglars bon och ägg förstörs eller skadas vid en avverkning. Därutöver kan en avverkning anses innebära en avsiktlig störning av häck- ande individer av tretåig hackspett, även långt utanför det anmälda områ- det. En sådan störning saknar inte betydelse för att återupprätta populat- ionen till en tillfredställande nivå. Avverkning inom häckningsperioden i de båda anmälda skogsområdena är därmed förbjudet enligt 4 § artskyddsför- ordningen. Det krävs därmed en artskyddsdispens för att utföra den an- mälda avverkningen inom fåglars häckningsperiod, som generellt kan sägas vara från 1 april till 31 juli.” Även Mark- och miljööverdomstolen har uttalat sig med anledning av Vo- ore Mets, t.ex. i mål M 4743-23: ”Bristen på utredning innebär att det inte heller är möjligt att bedöma huruvida avverkningen riskerar att förstöra el- ler skada fåglars bon eller ägg (4 § första stycket 2 artskyddsförord- ningen).” I mål M 4039-24 konstaterade MÖD att den anmälda avverk- ningen stred mot samma förbud, eftersom bolaget inte hade redovisat un- derlag avseende boträd eller häckningsmiljöer, och att det därmed inte var möjligt för domstolen att föreskriva om försiktighetsåtgärder. Kommentar Det här samrådet omfattar planområdet som tas i anspråk för anläggandet av broarna och GS-stråket, inte detaljplanen för bebyggelse som Birdlife Sverigen hänvisar till i sin bakgrundsbeskrivning. Som ett underlag till det nu aktuella planförslaget för broetappen har även en artskyddsutredning (Pelagia, 2026) utförts i vilken detaljerade bedöm- ningar görs av planens påverkan på i området förekommande skyddade ar- ter. I utredningen förutsätts ett värsta scenario där i princip all naturmark inom det preliminärt skisserade arbetsområdet för byggskedet bedöms för- svinna. I praktiken bedöms det dock troligt att dessa ingrepp i viss mån kan minskas genom god anpassning och hänsyn i byggskedet. Anläggandet av broarna och GC-stråket max 0.79 ha skog istället för 20 ha skog. För att 747/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande säkerställa en kontinuerligt ekologisk funktion har det genomförts en habi- tatanalys för vitryggig hackspett. I både detaljplanen och tillståndsansökan har det redovisats skyddsåtgär- der för att minska påverkan av skyddade arter så att artskyddet inte utlö- sas, bland annat att trädfällningar och avverkningar utförs utanför fåglar- nas häckningstid och tider för migration och yngelkolonier av fladdermöss. För nödvändiga avverkningar av enstaka träd inom arbetsområdet som av tvingande skäl måste ske utanför den tiden krävs en specifik utredning huruvida trädet används av för häckande fåglar eller som viloplats för flad- dermöss. Sammantaget bedöms, med stöd av utförd artskyddsutredning, att planför- slaget bör kunna genomföras utan att artskyddsförbud utlöses om plane- rade skyddsåtgärder genomförs och god hänsyn tas i byggskedet. POSTNORD PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande post- tjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll re- presenterar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det ak- tuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genom- föras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fas- tighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon, samt ges möjlighet att vända. Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybygg- nation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Kommentar Planförslaget medför inte nya bostäder. Däremot kan de nya gång- och cy- kelbroarna komma att underlätta för posttjänsten då det skapas fler passa- ger över älven och fler kopplingar till Ön. 748/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande SXK (SVENSKA KRYSSARKLUBBEN) BOTTENVIKSKRETSENS HAMN- & FARLEDSKOMMITTE Angående Detaljplan för fastigheterna Ön 1:96 m.fl. (broetapp) inom Ön i Umeå kommun, Västerbottens län SXK (Svenska Kryssarklubben) har tidi- gare avgett synpunkter rörande broarnas påverkan på den segelfria höjden, längs Umeälven. Då Lillåns segelfria höjd redan är begränsad till ca 3,6 m så lämnar vi den därhän. Älvens segelfria höjd i farleden från havet via Storån och till Kyrkbron är se- dan tidigare begränsad till 9 m av Obbolabron, järnvägsbron över Stor- Sandskär och Kolbäcksbron/E4. Från Kyrkbron reduceras höjden till endast 3,8 m. Bland inkomna yttranden så framförs, förutom i vårt, i yt- terligare åtta yttranden oro för ytterligare begränsningar av framkomlig- heten. Oron för ytterligare höjdbegränsningar i älven är alltså utbredd. Trots att de flesta aspekter avhandlats så nämns väldigt lite om framkom- ligheten på älven. Till exempel nämns i ”Planbeskrivning Ön 1:96…”, under Fri passage längs älven (s 15) endast passage på land, inget om framkomligheten på älven. I ”Planbeskrivning Ön 1:96…” nämns på sid. 22 en vertikal begränsning upp till +0,6 m över angivet nollplan (över RH2000). Både i text och i illustrat- ioner har man utgått från 3,8 m segelfri höjd! Brobanornas lut- ningar/backar och landanslutningar utgår från denna höjd. Hur en brohöjd som INTE ytterligare begränsar framkomligheten på älven skulle påverka brolutningar, landanslutningar, omgivningar och nödvändiga landområden, framför allt på Öbackaområdet, ser vi inte vara belyst. I kommentarer till yttrandena påminns om att ”detaljplanen kommer inte att reglera broarnas höjd över vattenytan”. Trots detta påstående gör vi bedömningen att bestämmelserna i detaljplanen endast villkorar att bro- konstruktionen inte ska finnas under vattenytan. Och att man genom att endast nämna 3,8 m höjd, och konsekvenser av den, redan i detaljplanen begränsat den fria höjden. Vi finner det utmärkt att ni på detta sätt uttryck- ligen förbjudit en vägbank. Men vi yrkar att ni förutom de föreslagna bestämmelsetexterna även ska införa: ”Därtill får fri höjd under brospannet inte begränsas till mindre än vad Kolbäcksbron idag begränsar den höjden till”. Obs att segelfria höjder ska ha marginal för t ex högt vattenstånd. Verkliga höjderna är högre (minst 0,5 m) mätt från normalvattenstånd. www.transportstyrelsen.se TSFS 2019:12. Svenska Kryssarklubben är en rikstäckande organisation från 1924, med syftet att på ett hållbart sätt främja fritids- och långfärder till sjöss, frilufts- liv, samt värna och sprida kunskap om natur- och kulturmiljön längs våra kuster, i våra skärgårdar och sjöar. 749/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Kommentar Broarnas segelfria höjd regleras inte i detaljplanen, varken för bron över Lil- lån eller Storån. I Storån regleras dock en minsta flarledsbredd till minst 80 meter. I utformningen av broarna, en process som pågår parallellt med planen, har man utgått från förutsättningarna att broarna ska ha en flack lutning för att de ska vara tillgängliga och bekväma för gång- och cykeltrafik. En annan förutsättning är också att broarna ska landa i befintliga marknivåer både på Ön och på fastlandet. Detta för att undvika omfattande markmodellering samt påverkan på befintliga miljöer och rekreationsstråk. Man har dock ut- gått från en minsta segelfri höjd på 3,8 meter på Storån men för utform- ningen i stort så har funktionen för gång- och cykeltrafiken varit prioriterad och vägledande. YTTRANDE 1 Fantastisk utveckling av staden! YTTRANDE 2 Vad jag kan se framgår det inte någonstans av planutredningen hur försla- get ska kunna genomföras inom kommunens klimatmål? Det känns aningen osannolikt att mängden armerad betong och stålrör som kan antas behövas för brokonstruktionen kan falla inom kommunens ramar för beslutade klimatmål. Förslaget bör för rimlighetens och transpa- rensens skull kompletteras av en livscykelanalys för klimatpåverkan för att visa på hur det ska klara klimatmålen. Ett vanligt argument som tycks återkommande i kommunens planeringsre- torik är att det bygger bort bilberoende. Detta skulle i så fall behöva bevi- sas i utredningen att det faktiskt är gynnsamt ut ett utsläppsperspektiv med en rimlig beräkning. I nuläget står invånare i de centrala delarna av Umeå för betydligt större utsläpp än boende på landsbygden enligt kom- munens egna klimatrapport vilket ju säger emot denna logik. Det tycks inte heller finnas några tankar kring hur centralisering och förtät- ning ska väga upp för minskade möjligheter och intresse för att bedriva jordbruk i kommunen (när normen blir att alla ska bo i centrum och alla bo- städer byggs centralt). Kommentar Livscykelanalys ingår som del i projekterings - och byggskedet. Vidare ställs skall-krav för armeringsstål och betong som ej får överskridas. Efterlevnad av dessa ska styrkas genom EPD:er för verifiering. Även för konstruktions- stål ska EPD/Mijlövarudeklaration redovisas, men där finns än så länge inga aktuella värden från Trafikverket. 750/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande YTTRANDE 3 Det ser på plankartan ut som att brofästet/gång- och cykelvägen på Tegssi- dan passerar nedre delen av "Västbergsbacken", den enda rejäla och mycket uppskattade bob- och pulkabacken i området. Se till att bron/gång- och cykelvägen inte saboterar möjligheterna att fullfölja åk med pulka längst ner i backen. Kommentar Anslutningen av bron över Lillån på Tegssidan är tänkt att utformas som en landbro just för att inte påverka pulkabackens funktion. Landbron kommer att gå högt över den nedre marknivån, minst 3,5 meter, så att det fortfa- rande kommer att vara möjligt att åka pulka och gå under bron utan pro- blem. Bilden nedan är en illustration av hur bron kan tänkas utformas. Illustration från toppen av pulkabacken. YTTRANDE 4 Brons placering mot Teg har på kort tid ändrats från att ansluta till toppen av pulkabacken Västbergsbacken till att nu gå 50 m norrut - och de anslu- tande cykelvägarna mot Norra Obbolavägen har i underlaget ritats in att gå i direkt anslutning till tomtgräns mot fastigheten Backsvalan 5. Detta är en placering av cykelväg vi kraftigt motsätter oss - oavsett brons placering. Fastigheten skulle i så fall då ha vägar/cykelvägar i direkt anslutning i alla riktningar och den nya gång/cykelvägen skulle passera bara några meter från husets sociala ytor i söder såsom uteplats och lusthus. I broutred- ningen som presenterats (med anslutning ovanför Vestbergsbacken) före- slås att cykelvägen genom parken skall dras ungefär i mitten av denna. Vårt önskemål är att så mycket av träden som möjligt kan få stå kvar i denna lummiga parkmiljö (rikt fågelliv med bla. hackspett) och att cykelvägen mot Norra Obbolavägen planeras in med hänsyn till boende i fastigheten och därmed dras så långt söderut som det är möjligt. Det finns idag en upp- trampad stig genom parken och rimligen placerar man cykelvägen i när- heten av denna. Som riktlinje är att eventuella nya cykelvägar ej dras 751/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande närmare huset än 35 meter. Skulle en cykelväg dras i allt för nära anslut- ning mot tomtgräns kommer vi behöva bygga ett tätt buller-/insynsskydd likt andra fastigheter i området gjort. Alternativ till detta är en hög och tät vintergrön häck av tuja eller gran. Kommentar Den exakta utformningen av gång- och cykelvägens placering i det befint- liga parkområdet är inte fastlagd och regleras inte heller i planen. Ambit- ionen är att kunna spara så många som möjligt av de befintliga träden inom parkområdet. YTTRANDE 5 En detaljplan bör väl ha ett motiv, syfte och allmänt intresse. ÖN 1:96 som detaljplan saknar allt detta som en enskild detaljplan. Sett som ett enskilt projekt, hur motiverar kommunen att så mycket skattepengar läggs på nya cykelbroar när det redan finns en cykelbro 400 meter norr om föreslaget läge? Är det för trångt på befintlig cykelbro? Vem kommer att använda bro- arna? Var är motivet att anlägga ytterligare en cykelbroar? Svaret är att det inte finns ett motiv, syfte eller allmänt intresse med fler broar när det re- dan finns en. Om det inte finns ett formellt motiv, syfte eller allmänt in- tresse då följer man inte PBL och då ska ingen detaljplan genomföras. Mot- sätter mig att dessa broar planläggs då det inte finns ett motiv, syfte eller allmänt intresse. Kommentar Syftet med planen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Eftersom älven är en barriär mellan stadens olika delar är det av stort allmänt intresse att skapa fler passager över den och blir allt mer angeläget i en växande stad. Planförslaget har också stöd i översikts- planen. YTTRANDE 6 Jag motsätter mig starkt att bron över Lillån byggs i den nya föreslagna po- sitionen. Underlaget är bristfälligt och bifogar många andra placeringar och utredningar än den som nu egentligen föreslås. Illustrationer är heller inte uppdaterade. Den nya positionen plöjer, åtta meter bred, rakt in i en fågel- rik skogsdunge, och av vissa bilder att döma har man planerat fortsätta sträckningen rakt fram genom ytterligare ett mindre skogsområde i parken mellan Tegsgården och Tegs äldre center - istället för att ansluta till befint- lig cykelväg. Nämnda park är i nuläget ängsmark. Som boende skulle jag dessutom påverkas rejält av att få cykelväg på en tredje (!) tomtsida, och jag tror jag talar för även möjliga framtida ägare av byggnadsminnet, när jag menar att det är den enda privata sidan av huset som därmed (för-) störs. Istället för att kunna ge passerande en vy över huset på lämpligt av- stånd, kommer sannolikt konsekvensen bli att en tråkig - både för husägare och passerande - tät häck behöver planteras som insynsskydd. Synpunkt 752/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande angående Gestaltningsprogram två bropar Sida 7 Analys av rörelser och målpunkter. Man förefaller underskattat vilket flöde som torde riktas mot Avion-området, och där en rak och smidig väg riktas mot köpcentrets baksida, och lämpligast nås via gamla bron (Ögatan-Övägen) eller den kom- mande kombinerade bil och cykelbron över Lillån i sydligare läge (mellan Flottargatan och Lamellgatan). Kommentar Den exakta utformningen av gång- och cykelvägens placering i det befint- liga parkområdet är inte fastlagd och regleras inte heller i planen. Ambit- ionen är att kunna spara så många som möjligt av de befintliga träden inom parkområdet. Ett av syftena med broarna är att utöka gång- och cykelvägnätet och över- brygga barriären, som älven utgör, centralt i Umeå och att främja de håll- bara färdsätten. YTTRANDE 71 Synpunkter på kompletterande avgränsningssamråd samt detaljplan från fastighetsägarna Skarven 6 Först vill vi påtala att den ”nya” placeringen av bron över Lillån med anslut- ning på Tegssidan cirka 50 meter längre norrut inte alls blir bra. Alla tidi- gare tydliga argument för den ursprungliga placeringen, faller platt med den ”nya” placeringen. • Den flacka älvbrinken vid den ”nya” placeringen av brofästet över Lillån på Tegssidan, innebär att antingen bron ska gå på brostöd långt in över land eller att man ska fylla ut med extremt stora mängder massor. Oavsett byggnadssätt kommer synintrycket att bli visuellt störande och ett stort fysiskt ingrepp på parkområdet och den befintliga kälkbacken, samt bäck- ravinen. • Om nu bron skulle placeras strax uppströms kälkbacken, hur ska det då vara möjligt att kunna fortsätta använda backen till just kälkåkning. En kälke fortsätter en lång bit på snön, trots att backen har planat ut. Det snöar som bekant dåligt under broar. • Bäckravinen som i så fall till stor del måste fyllas igen, innebär en förlust av mångfalden av växt- och djurliv. Där vi bor ser vi bland annat ofta flad- dermöss över ängen som med säkerhet har delar av sitt tillhåll i anslutning till bäckravinen. Dessutom hörs ofta den Mindre Hackspetten trumma från bäckravinen, lock/revir-läten från Rosensångare, Busksångare samt Stenknäck. Vi kan inte se att det är någon inventering gjord vid bäckravi- nen vid Östteg beträffande fladdermöss. Inventering av fåglar i området är gjord i begränsad omfattning. En inventering speciellt med sikte på fladdermöss, känns absolut angeläget med hänsyn till artens skyddsvärde. 1 Yttrande som inkom i Avgränsningssamråd tillhörande tillståndsärende för Vattenverk- samhet (KS-2024/00842) men som även bedöms höra till planärendet. Infördes i utlåtan- det inför antagande av planen. 753/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande • ”Översiktsplan Umeå Kommun” sidan 42 talar om: ”…Därtill utgör älvs- landskapet den allra viktigaste naturmiljön med riktig vildmark nära sta- den. Dessa ”gröna motorvägar” kopplas till stadens parker och följande utpekade viktiga stråk; älvstråket…” I figuren på samma sida talas även om vikten av gångavstånd mindre än 250 meter till bland annat pulka- backe. • I dokumentet ”Fördjupning för Ön” beskrivs på sidan 23: ” Älvnära lövsko- gar har stort värde för den biologiska mångfalden i älvslandskapet och ut- gör viktiga spridningskorridorer för många arter. Skogarna är viktiga för att bevara artrikedom av fåglar som t ex den rödlistade mindre hackspet- ten som bl a häckar inom planområdet” Detta förstärker argumentet att spara bäckravinen med dess lövskog och biologiska mångfald. • Under 7.3 skriver ni: ”…det sydligare läget bedömdes vara byggnadstek- nisk mycket svårt att genomföra då älvbrinken på platsen är mycket hög och brant.” Under 11.3.2 skriver ni: ”Anläggning av brofästet innebär en extra last på älvbrinken på Ön, som står i sin naturliga rasvinkel”…”erfor- derliga stabiliseringsåtgärder kan genomföras, genom anläggning av erosionsskydd, avlastning av släntkrön och/eller stödfyllning…” Mig veter- ligen är älvbrinkarna väldigt lika både i höjd och vinkel. Därför borde åt- gärderna på Ö-sidan av älven vara möjliga även på Tegs-sidan. Med detta sagt finner jag argumentet för byggnadsteknik som försumbart. • Att flytta brofästet 50 meter mot norr, innebär ett ännu större intrång och förfulning i anslutning till den drygt hundraåriga kulturbyggnaden Tegs- gården. Dessutom riskerar den flerhundraåriga jordkällaren att komma i sämre läge eller kanske helt måsta rivas. • Argumentet för buller på Tegs Vård- och Omsorgsboende borde inte få styra placeringen av bron som ska finnas kvar i minst 100 år. Dessutom bör den närmast berörda huskroppen kunna ”sättas på paus” under bygg- tiden. • Vi upplever att ingenjörsfirman Bjerking AB saknar lokal förankring och inte fullt ut förstått värdet av tidigare framförda synpunkter vid föregå- ende avgränsningssamråd. • Ett förslag till en alternativ placering skulle kunna vara att låta bron landa vid cykelbanan mellan Östtegsskolan och Tegs Vård- och Omsorgsboende. Med denna placering av bron får skolbarnen en nära och säker färdväg till skolskogen på Ön. Dessutom är spännvidden mellan fastland och Ön nå- got mindre på detta ställe. Vi vill att ni till detta även uppmärksammar våra tidigare inskickade kom- mentarer vid samrådet i mars 2025. Nej – Gör om hela processen och återgå till den tidigare placeringen av brofästet vid nocken av kälkbacken. • Vi vill att ni återkopplar till oss vad beslutet blir efter att detta avgräns- ningssamråd är slutfört och beslut är taget av myndigheten. • Vi vill också att ni anger på vilket sätt som vi närboende och kommunmed- borgare kan överklaga eventuellt beslut av brofästets placering på Tegssi- dan. 754/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Granskningsutlåtande Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Kommentar Syftet med detaljplanen är att inom området skapa planmässiga förutsätt- ningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Eftersom älven är en barriär mellan stadens olika delar är det av stort allmänt intresse att skapa fler passager över den och blir allt mer angeläget i en växande stad. Planförslaget har också stöd i översiktsplanen. Anslutningen av bron över Lillån på Tegssidan är tänkt att utformas som en landbro just för att inte påverka pulkabackens funktion. Landbron kommer att gå högt över den nedre marknivån, minst 3,5 meter, så att det fortfarande kommer att vara möjligt att åka pulka och gå under bron utan problem. Den exakta utformningen av gång- och cykelvägens placering i det befintliga parkområdet är inte fastlagd och regleras inte hel- ler i planen. Ambitionen är att kunna spara så många som möjligt av de be- fintliga träden inom parkområdet. Bedömningen är också att brofästets placering på Tegssidan inte påverkar Tegsgården eller jordkällaren. Ändringar efter granskning Planhandlingarna ändras på följande punkter: Plankartan • en utformningsbestämmelse för allmän plats införs för att belysning ska anpassas för att skydda nattaktiva djur • en utformningsbestämmelse för allmän plats för landfästen på norra Ön att landfäste ska pålas Planbeskrivningen • kompletteras med en beskrivning påverkansområde för flyghinder • kompletteras med en beskrivning av jordkällaren och den bedömda på- verkan • MKB och planbeskrivning kompletteras kring vilka konkreta skyddsåtgär- der som planeras vidtas • kompletteras med slutsatser och rekommendationer från PM Geoteknik Övrigt • Utlåtandet kompletteras med Vattenfalls samrådsyttrande. • Utlåtandet kompletteras inför antagande med ett yttrande som inkom i Avgränsningssamråd tillhörande tillståndsärende för Vattenverksamhet (KS-2024/00842) men som även bedöms höra till planärendet. SAMMANFATTNING Byggnadsnämnden föreslås godkänna detaljplanen och lämnar över den till kommunfullmäktige för antagande. Detaljplanering, Umeå kommun, maj 2026 755/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) Antagandesversion Umeå kommun Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 240797-Umeå-Generalkonsult broar NorraO Örgn.n |r 250562367-50-564-7182 F-skattebevis Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 756/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Miljökonsekvensbeskrivning Uppdragsnamn Uppdragsgivare 240797-Umeå-Generalkonsult broar Norra Ön Umeå Kommun Stockholm Anna Löfqvist Konsult: Bjerking Datum Senast rev. datum Uppdragsledare och MKB-redaktör: David Reuterskiöld 2025-09-15 2026-06-12 Medverkande: Emelie Stengård, MKB-handläggare, hydrogeolog Ludvig Almqvist, MKB-handläggare, hydrogeolog Susanna Gunnarsdotter, Specialiststöd förorenad mark Jan Pons Dreifeldt, Specialiststöd buller & vibrationer Joakim Wallgren, Specialiststöd geoteknik Kristoffer Osnes, Specialiststöd brokonstruktion Maria Hedman, Specialiststöd, landskapsbild Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 757/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Sammanfattning Umeå kommun utarbetar en detaljplan benämnd Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) som ska skapa planmässiga förutsättningar för en ny gång- och cykelförbindelse över Umeäl- ven mellan Teg och Öbacka, via norra Ön. Planen möjliggör anläggande av broar över Lillån och Storån samt av en ny GC-väg över norra Ön. Denna rapport utgör en miljökonsekvensbe- skrivning (MKB) av planförslaget och bedömer dess effekter och konsekvenser för miljön och människors hälsa. På Ön förekommer ett antal fridlysta arter och MKB:n belyser även om plan- förslaget riskerar att utlösa förbud enligt artskyddsförordningen. Broarnas tekniska och gestaltningsmässiga utformning är inte fullt klarlagda men preliminära förslag på huvudsaklig utformning har tagits fram. Landfästen och mellanstöd kommer att utfö- ras i betong och att grundläggas med stålrörspålar som borras ner till fast underlag. Erosions- skydd av stenmaterial läggs kring mellanstöd och landfästen. Bron över Lillån anläggs strax norr om Tegs vård- och omsorgsboende medan bron över Storån anläggs i höjd med Arkitekthögs- kolan vid Öbacka. I genomförandeskedet kommer ett arbetsområde, som är betydligt större än planområdet, att behöva nyttjas tillfälligt. Markerna inom och närmast intill planområdet utgörs på norra Ön främst av naturmark och vid Teg och Öbacka i huvudsak av parkmiljöer. Naturvärdena är höga, främst i strandskogarna på Ön. Merparten av planområdet omfattas av strandskydd och den berörda sträckan av Umeälven utgör ett riksintresse för yrkesfisket. Umeälvens mynning, cirka 5 km nedströms Ön, utgör ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. I kommunens översiktsplanering är norra Ön utpekad som ett större område för stadsutveckling. Inför och under arbetet med detaljplanen har alternativstudier utförts i form av alternativa lokali- seringar för, och utformningar av, broarna. För bron över Lillån har ett sydligare läge för landfäs- tet vid Teg studerats men valts bort på grund av geotekniskt svåra förutsättningar och platsbrist i byggskedet. För bron över Storån har tre olika lägen studerats med alternativa varianter avse- ende anslutningar mot land och teknisk standard. Planförslagets miljökonsekvenser jämförs både mot nuläget och ett nollalternativ som motsvarar förmodad utveckling i området om planen inte antas. I detta fall har nollalternativet bedömts in- nebära att nuvarande förhållanden i huvudsak består, åtminstone på kort och medellång sikt. Landskapsbilden påverkas genom tillkomsten av nya gång- och cykelbroar som påverkar vy- erna över älven med störst konsekvenser för det lokala, relativt orörda årummet vid Lillån. För naturmiljön på land uppstår påtagliga negativa konsekvenser främst till följd av ingrepp i värde- fulla strandskogar på norra Ön och förlust av ett större antal värdeträd. Kvarvarande naturmark förlorar också i kvalitet genom fragmentering, ändrat mikroklimat och ökad störning. Då ingrep- pen endast berör en liten del av norra Öns lövskogar bedöms dock planen kunna genomföras utan betydande försämring av Öns funktion som länk i den regionala ekologiska lövskogskorri- doren längs Umeälven. Även växt- och djurlivet i vatten påverkas negativt till följd av ingrepp i värdefulla strandzoner, muddring i strandzoner och grumlingseffekter. Grumlingen blir dock be- gränsad och klingar snabbt av nedströms. Dess effekter bedöms också bli kortvariga och över- gående. Planförslaget bedöms därmed inte riskera att försämra vattenförekomstens status- klassning eller äventyra möjligheterna att nå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Planen innebär också ingrepp i livsmiljöer för flera skyddade arter bland annat mindre hack- spett, vitryggig hackspett och ett flertal arter av fladdermöss. Flera arter bedöms i viss mån på- verkas av planförslaget men med stöd av utförd artskyddsutredning bedöms att planförslaget bör kunna genomföras utan att artskyddsförbud utlöses om planerade skyddsåtgärder genom- förs och god hänsyn tas i byggskedet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 758/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 För rekreation och friluftsliv innebär planförslaget påtagliga positiva konsekvenser genom att till- gängligheten till Ön, som utgör ett attraktivt område för närrekreation, förbättras avsevärt för många boende i centrala staden. Planen bidrar även till att nya attraktiva kopplingar tillskapas och binder samman älvens bägge sidor vilket ökar tillgängligheten i staden och skapar bättre förutsättningar för bland annat arbetspendlare och vardagsresor med hållbara färdsätt. Under byggskedet påverkas närliggande boendemiljöer av byggbuller. Då kommunen avser att etablera pålar till broarnas grundläggning genom borrning blir dock bullerstörningarna förhållan- devis små. Även markvibrationer kan uppstå i byggskedet men de förutsätts bli begränsade ge- nom kravställning på byggarbetenas utförande. Risker kopplade till ras och skred förekommer men är väl kända. De bedöms kunna hanteras genom lämpliga stabiliserande åtgärder så att planförslaget kan genomföras utan ökade risker för människors hälsa och säkerhet. Inte heller risker kopplat till översvämning bedöms öka i någon beaktansvärd grad till följd av planförslaget. Nedan ges en sammanfattning av planförslagets miljökonsekvenser i tabellform. Miljöaspekt Kommentar Landskapsbild Måttliga negativa konsekvenser genom ingrepp i det orörda, naturpräglade årummet i Lillån vid Teg och genom öppnandet av det skyddade landskapsrummet på norra Ön. Naturmiljö på Stora negativa konsekvenser främst knutet till ingrepp i strandskogar av högt naturvärde på Ön land som utgör livsmiljö för skyddade och rödlistade arter. Med ambitiösa skyddsåtgärder i byggske- det för att minimera skador på värdefull skog och värdeträd finns eventuellt förutsättningar att minska de negativa konsekvenserna till måttliga. Naturmiljö i Lokalt och kortsiktigt uppkommer tydliga negativa konsekvenser för vattenlevande flora och vatten fauna genom muddring och påförande av stödfyllnad och erosionsskydd i strandzoner md höga naturvärden samt genom grumling. Effekterna är dock övergående och med planerade natur- anpassningar bedöms likvärdiga naturvärden återkomma relativt snabbt. Sammantaget be- döms planen därmed innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö i vatten. Ytvatten Kortsiktigt uppstår små negativa effekter genom förhöjd grumling men dessa är övergående och på sikt bedöms påverkan på vattenkvaliteten bli obetydlig. Ingen statusförsämring bedöms uppkomma och möjligheterna att nå uppsatta MKN för vatten bedöms inte äventyras. Markmiljö Obetydliga konsekvenser. I byggskedet berörs mark med förhöjda föroreningshalter förore- och sediment ningsspridning bedöms kunna undvikas genom god masshantering. Arsenikhaltiga älvsediment kommer i viss mån spridas nedströms men halterna bedöms vara naturliga för platsen och inte orsaka försämrade förhållanden vid återsedimentering. Rekreation Stora positiva konsekvenser genom tillgängliggörande av attraktiva närrekreationsområden för och friluftsliv många boende i centrala Umeå och förbättrade möjligheter att färdas tvärs älven till fots och med cykel. Boendemiljö Under byggskedet uppkommer buller och vibrationer främst vid pålning och spontning. Beräk- avseende bul- ningar visar dock att Naturvårdsverkets riktvärden för buller kan klaras med anpassade bygg- ler och vibrat- metoder i kombination med skyddsåtgärder. Vibrationer kan orsaka viss störning men det för- ioner utsätts att kravställning i byggskedet begränsar effekterna. Sammantaget bedöms därmed de negativa konsekvenserna för boendemiljön till följd av buller och vibrationer bli små. Risk och sä- Viss risk för ras, skred, erosion och översvämning föreligger utmed älven. Förhållandena är dock kerhet väl kända och bedöms tekniskt hanterbara varför planen bedöms kunna genomföras utan nega- tiva konsekvenser för risk och säkerhet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 759/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Innehåll Sammanfattning ............................................................................................. 3 1 Inledning ................................................................................................. 7 1.1 Bakgrund ................................................................................................................... 7 1.2 Miljöbedömning och MKB .......................................................................................... 8 2 Avgränsningar och metodik .................................................................. 8 2.1 Detaljeringsgrad ........................................................................................................ 8 2.2 Geografisk avgränsning ............................................................................................ 9 2.3 Tidsmässig avgränsning ............................................................................................ 9 2.4 Avgränsning av miljöaspekter ................................................................................... 9 2.5 Bedömningsmetod .................................................................................................. 11 3 Planförslaget i korthet ......................................................................... 13 3.1 Planens syfte ........................................................................................................... 13 3.2 Nya broar ................................................................................................................. 14 3.3 Gång-och cykelväg .................................................................................................. 16 3.4 Arbetsområde under byggtiden ............................................................................... 16 3.5 Skyddsåtgärder och miljöanpassning ..................................................................... 17 4 Nuvarande förhållanden ...................................................................... 18 4.1 Markanvändning ...................................................................................................... 18 4.2 Fysisk planering....................................................................................................... 18 4.3 Strandskydd ............................................................................................................. 21 4.4 Riksintressen ........................................................................................................... 21 5 Nollalternativet ..................................................................................... 23 5.1 Framtida markanvändning ....................................................................................... 23 5.2 Klimatförändring ...................................................................................................... 23 5.3 Effekter och konsekvenser av nollalternativet ......................................................... 24 6 Studerade alternativ ............................................................................ 25 6.1 Bro över Lillån.......................................................................................................... 25 6.2 Bro över Storån ....................................................................................................... 26 7 Planens miljökonsekvenser ................................................................ 29 Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 760/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.1 Landskapsbild.......................................................................................................... 29 7.2 Naturmiljö på land ................................................................................................... 31 7.3 Naturmiljö i vatten .................................................................................................... 35 7.4 Skyddade arter ........................................................................................................ 38 7.5 Ytvatten ................................................................................................................... 51 7.6 Markmiljö och sediment ........................................................................................... 53 7.7 Rekreation och friluftsliv .......................................................................................... 55 7.8 Boendemiljö avseende buller och vibrationer ......................................................... 56 7.9 Risk och säkerhet .................................................................................................... 60 8 Samlad bedömning .............................................................................. 62 8.1 Miljömål ................................................................................................................... 64 9 Förslag till uppföljning ........................................................................ 65 10 Referenser ............................................................................................ 66 Bilagor Bilaga 1: Inventering och bedömning av naturvärde – Norra Ön (Enetjärn, 2017) Bilaga 2: Norra ön broetapp inventering av naturvärdesträd och eftersök av fladdermusspår i Hålträd (Tyréns, 2025) Bilaga 3: Artskyddsutredning för nya bro- och vägförbindelser till norra Ön (Pelagia, 2026) Bilaga 4: Inventering av fladdermöss på norra Ön (Umeå kommun, 2023) Bilaga 5: Naturvärdesinventering av bottenmiljön vid norra Ön (Pelagia, 2025) Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 761/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 1 Inledning 1.1 Bakgrund Umeå kommun utarbetar en detaljplan benämnd Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) som möjliggör en ny förbindelse över Umeälven mellan Teg och Öbacka, via norra Ön. Förbin- delsen omfattar två nya gång- och cykelbroar, en över Lillån mellan Teg och norra Ön samt en över Storån mellan Ön och Öbacka. Vidare ingår en ny gång- och cykelväg (GC-väg) över norra delen av Ön mellan de båda broarna (se figur 1). Den östra bron, över Storån, ansluter till fast- landet i Öbackaparken nära Arkitekthögskolan medan den västra bron, över Lillån, ansluter till fastlandet strax norr om Tegs Vård- och omsorgsboende. Figur 1. Karta över planområdets läge i centrala Umeå mellan Teg och Öbackaparken samt över norra Ön. Anläggandet av nya gång- och cykelbroar till och från Ön innebär arbete i älvens vattenområde i sådan omfattning att det kräver tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Detta kan inte erhållas inom ramen för detaljplaneprocessen utan kommunen kommer att an- söka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen i en separat process som sker delvis parallellt med planprocessen. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 762/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 1.2 Miljöbedömning och MKB Umeå kommun har bedömt att ett genomförande av detaljplanen (Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Umeå kommun, 2024). Därmed ska en miljöbedömning av planen göras vars övergripande syfte är att integrera miljöaspekter i planarbetet så att en hållbar utveckling främjas. Ytterligare ett viktigt syfte med miljöbedöm- ningen är att ge allmänhet, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att på- verka planens utformning. Miljöbedömningen omfattar dels en process, miljöbedömningsprocessen, dels framtagandet av en produkt, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av planförslaget. Miljöbedömningsprocessen innebär att miljöbedömaren följer planarbetet på nära håll, flaggar för troliga effekter och konse- kvenser av olika vägval och utformningar och bidrar med förslag till åtgärder för att undvika eller minimera negativ påverkan och skapa mervärden för miljö, hälsa och hållbar utveckling. MKB:n är det dokument som beskriver det slutliga planförslagets effekter och konsekvenser för miljön och människors hälsa. Detta dokument utgör en MKB till Detaljplan för Ön 1:96 med flera (bro- etapp). 2 Avgränsningar och metodik 2.1 Detaljeringsgrad Omfattningen och detaljeringsgraden på bedömningarna och analyserna i en MKB ska anpas- sas till vad som är rimligt med hänsyn till den aktuella planens innehåll och detaljeringsgrad. Då denna MKB gäller en detaljplan för ett mindre område belyser MKB:n planens konsekvenser på en förhållandevis detaljerad och lokal nivå. Den övergripande kommunala planeringens mer generella konsekvenser för miljön i ett vidare perspektiv, som bäst belyses i miljöbedömningen av kommunens översiktsplan och dess för- djupningar, behandlas därmed inte i denna MKB. Ett undantag görs avseende den regionala ekologiska lövskogskorridoren längs nedre Umeälven. Eftersom de ytor som berörs av den ak- tuella detaljplanen ingår i en viktig länk för denna korridor belyser MKB:n detaljplanens konse- kvenser för lövskogskorridorens ekologiska funktion i ett mer övergripande sammanhang. Vid avgränsning av innehållet i en MKB ska det, enligt Miljöbalken, även beaktas att vissa frågor bättre kan bedömas i samband med prövningen av andra planer och program, eller i tillstånds- prövningen av verksamheter och åtgärder. Beträffande konsekvenser kopplat till annan pågående detaljplanering av norra Ön, som sker inom ramen för detaljplanen Ön 1:96 med flera – Norra Ön BN-2013/00345, hänvisas till den MKB som upprättats till samrådsversionen av den detaljplanen. Gällande tillståndsprövning kommer de arbeten i vatten som behövs för anläggandet av broarna att kräva tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11:e kapitel, vilket kommunen avser att söka hos Mark- och miljödomstolen. Vissa av de effekter och konsekvenser som specifikt kan kopplas till den aktuella vattenverksamheten kommer därför att belysas mer detaljerat i den MKB som ska ingå i ansökningshandlingarna om tillstånd till vattenverksamhet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 763/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 2.2 Geografisk avgränsning Det geografiska område som beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen omfattar såväl själva planområdet som de angränsande områden där påverkan av betydelse bedöms kunna uppstå till följd av planens genomförande, det så kallade influensområdet. Eftersom influensområdets gränser varierar för olika miljöaspekter har inget exakt geografiskt influensområde definierats på karta. Istället framgår av konsekvensbeskrivningarna inom vilka områden konsekvenser be- döms uppstå för respektive miljöaspekt. 2.3 Tidsmässig avgränsning En MKB ska beakta effekter som uppstår på såväl kort som medellång och lång sikt. Hur långt in i framtiden bedömningar bör sträcka sig och kan ske med rimligt god förutsägbarhet varierar beroende på bland annat planens genomförandetid, annan pågående planering, exploaterings- tryck, återhämtningstider för tillfälligt påverkade naturmiljöer samt andra förändringsprocesser. Genomförandetiden för den aktuella detaljplanen är satt till fem år efter att planen vunnit laga kraft, vilket bedöms kunna ske under 2026. Planen kan därmed antas vara fullt genomförd i bör- jan av 2030-talet. Då planens genomförande i detta fall är tydligt kopplad till en större anläggningsentreprenad som kan förväntas börja inom några år och sedan pågå under 2–3 års tid kan många effekter naturligt knytas antingen till byggskedet, då konsekvenserna ofta är som störst men i många fall endast kortvariga och övergående, eller till driftskedet som kännetecknas av mer begränsade, men ofta långvariga eller permanenta, konsekvenser. Något specifikt horisontår för hur långt in i framtiden som konsekvensbeskrivningarna i MKB:n sträcker sig har inte identifierats. Tyngdpunkten i analyserna ligger dock på de närmaste 10–15 åren, som kan sägas motsvara tidsintervallet för effekter på kort och medellång sikt, då det be- döms vara möjligt att göra bedömningar med förhållandevis god säkerhet. Därutöver görs mer övergripande bedömningar på lång sikt, bland annat kopplat till klimatförändringar, där tidshori- sonten kan variera mellan olika miljöaspekter. 2.4 Avgränsning av miljöaspekter En MKB ska avgränsas så att den endast belyser de miljöaspekter som bedöms kunna påver- kas i betydande grad till följd av planens genomförande eller som bedöms motiverade att belysa med hänsyn till allmänhetens intresse. I tabell 1 presenteras de miljöaspekter som belyses i MKB:n tillsammans med en kort motivering. Urvalet baseras på kommunens undersökning av om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och de synpunkter som inkommit i samband med avgränsningssamrådet. I tabellen listas även en rad miljöaspekter som nämns i miljöbalken men som inte bedömts rele- vanta att behandla i denna MKB tillsammans med en kort motivering om varför. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 764/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Tabell 1. Miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöaspekt Behandlas Motivering i MKB:n Landskapsbild Ja Broarna kommer att utgöra nya landmärken som påverkar landskapsbilden längs Umeälven och karaktären på de lokala årummen i Lillån och Storån vilka delvis är känsliga för den aktuella typen av påverkan. Naturmiljö Ja Planförslaget påverkar ett flertal områden inom och i direkt anslutning till planom- och biologisk rådet som har höga naturvärden. Öns lövskogar utgör även en viktig länk i den reg- mångfald ionala ekologiska korridoren av lövskog utmed nedre Umeälven. Skyddade ar- Ja I området finns flera fridlysta arter varför MKB:n belyser planens påverkan på ter dessa samt huruvida risk föreligger att konflikter med artskyddsbestämmelserna kan påverka möjligheterna att genomföra planen. Ytvatten och Ja Anläggandet av broar enligt planförslaget leder temporärt till grumling av älvens MKN för vat- vatten vilket kan påverka vattenkvaliteten. Broar och landfästen påverkar även äl- ten vens hydromorfologi vilket i sin tur kan påverka älvens statusklassning och möjlig- heterna att nå gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Markmiljö Ja Planförslaget innebär markarbeten i jord och sediment där föroreningar samt sul- och sediment fidhaltigjord påträffats. Rekreation Ja Planförslaget förbättrar tillgängligheten till norra Ön som utgör ett attraktivt när- och friluftsliv rekreationsområde för många boende i centrala Umeå. Buller i boen- Ja Ett stort antal bostäder i närområdet, inklusive vård- och omsorgsboendeäldrebo- demiljö ende och skola, kommer att påverkas av buller i samband med anläggningsar- betena. Risk och sä- Ja Delar av planområdet, främst i älvbrinkarna, präglas av geotekniska förhållanden kerhet som medför risk för ras, skred och erosion. Kulturmiljö Nej De åtgärder som planförslaget möjliggör bedöms inte ha sådan karaktär att de på- verkar riksintresset för kulturmiljö knutet till Umeå centrum eller kulturmiljön vid Tegsgården som utgör ett byggnadsminne. I byggskedet bedöms närliggande kul- turlämningar kunna skyddas. Inga betydande negativa konsekvenser för kulturmil- jön bedöms därmed uppkomma. Grundvatten Nej Inom planområdet finns ett mäktigt ler- och siltlager vilket underlagras av grövre jord som rymmer ett undre stängt grundvattenmagasin. Aktuella schaktarbeten bedöms dock inte medföra risk för hydraulisk upptryckning. Pålning för landfästen och mellanstöd kommer att genomtränga ler- och siltlagret men detta är så mäk- tigt att pålningen inte bedöms orsaka kontakt mellan akvifererna. Därmed bedöms inga betydande effekter uppkomma med avseende på grundvatten. Luft Nej Planförslaget bedöms inte påverka luftkvalitén i någon omfattning av betydelse. MKN för luft riskerar inte att överskridas. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 765/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 2.5 Bedömningsmetod I MKB:n beskrivs planförslagets huvudsakliga påverkan på varje miljöaspekt och vilka effekter och konsekvenser denna påverkan förväntas medföra. I enlighet med miljöbalken beaktar be- dömningarna både direkta, indirekta och kumulativa konsekvenser (se faktaruta) som uppstår på kort, medellång eller lång sikt. Både tillfälliga och bestående samt positiva och negativa kon- sekvenser bedöms och redovisas. Varje aspekt kan påverkas på flera olika sätt och i vissa fall kan både positiva och negativa effekter och konsekvenser uppkomma för samma aspekt. För varje aspekt avslutas beskrivningarna med en sammanvägd konsekvensbedömning i en sjugra- dig skala, från stora positiva till stora negativa, enligt tabell 2 nedan. Tabell 2. Konsekvensskala för miljöbedömning med färgkodning. Stora Måttligt Små Inga/ Små Måttligt Stora positiva positiva positiva obetydliga negativa negativa negativa Planförslagets konsekvenser bedöms både gentemot nuläget och nollalternativet. Konsekvens- bedömningarna görs med stöd av Bjerkings bedömningsmodell. Denna består av diagram där de berörda miljöaspekternas värden/upplevda betydelse, sällsynthet och känslighet graderas på x-axeln och omfattningen och karaktären av den påverkan som följer av planens genomförande, och som kan vara såväl negativ som positiv, graderas på y-axeln (se figur 2). Figur 2. Illustration av Bjerkings modell för bedömning av positiva (vänster) och negativa (höger) effekter och konsekvenser där de berörda miljöaspekternas värden/upplevda betydelse, sällsynthet och känslighet viktas mot förmodad omfattning och karaktär på den påverkan som följer av planens genomförande. Bedömningarna av karaktär och omfattning av den påverkan som uppkommer görs i sin tur ge- nom en sammanvägning av effekternas och konsekvensernas omfattning, karaktär och bestän- dighet med stöd av de parametrar som redovisas i figur 3. Figur 3. Stödparametrar vid bedömningar av karaktär och omfattning av den påverkan som följer av pla- nens genomförande i Bjerkings modell för bedömning av effekter och konsekvenser i miljökonsekvensbe- skrivningar. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis :nakrevåp vitageN hco gninttafmO rätkarak S to S m ra å k F ö rsä m rin g a v v a lite t/ fu n k tio T o ta l P å ta g lig B e g rä n sa d M a rg in e ll n K v a n tita tiv o m fa ttn in g S to r M e d e lsto r M å ttlig Lite n E ffe k te n s v a ra k tig h e t P e rm a n e n t Lå n g sik tig M e d e llå n g K o rtsik tig :n h Stora Förbättring av Kvantitativ Effektens a k c o kvalitet/funktion omfattning varaktighet re v å p v itiso g n in tta fm O rä tk a ra k P M å S t å t a t o g t r l l i i g g M M e S d å t e t o t l r s li t g or P M L e å e r n m d g e a s l i n l k å e t n i n g g t P Små Marginell Liten Kortsiktig 766/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Generellt leder kvantitativt stora och varaktiga effekter som i hög grad påverkar miljöaspektens funktion och kvalitet till stora konsekvenser medan kvantitativt små eller endast kortvariga för- ändringar som får begränsad påverkan på aspektens funktion och kvalitet till små konsekven- ser. Värderingen är oundvikligen i viss mån subjektiv men görs av sakkunnig personal med god kunskap om den aktuella miljöaspekten och stäms av inom konsultgruppen för att säkerställa väl avvägda bedömningar. Direkta, indirekta och kumulativa effekter I miljöbalken sägs att en miljökonsekvensbeskrivning ska belysa konsekvenser som uppstår till följd av såväl direkta, som indirekta och kumulativa effekter. Direkta effekter är, som namnet antyder, effekter som sker som en direkt följd av att en plan genomförs, till exempel förlust av naturmiljöer som tas i anspråk för bebyggelse. Indirekta effekter är effekter som sannolikt kan förväntas ske som en följd av att en plan genomförs men som annars inte hade skett. Till exempel om anläggande av en ny väg till- gängliggör ett obebyggt område som därför på sikt kan förväntas bli exploaterat med verk- samheter eller bostäder. Med kumulativa effekter menas effekter från flera olika påverkanskällor. Det kan gälla så- väl befintlig påverkan från existerande verksamheter som tillkommande effekter till följd av beslutade men ännu ej genomförda planer eller verksamheter. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 767/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 3 Planförslaget i korthet 3.1 Planens syfte Syftet med Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på norra Ön. Planområdet omfattar de ytor i älven och dess strandzoner där broarna ska anläg- gas samt det stråk över norra Ön där ny GC-väg planeras. Broarna planläggs som vattenom- råde som får överbyggas med bro. Anslutningar med landfästen samt stråket över Ön planläggs som allmän plats GC-VÄG (Umeå kommun, 2026-06-02), se figur 4. Figur 4. Utsnitt av planförslagets plankarta, antagandeversion (Umeå kommun, 2026-06-02). Det nu aktuella planförslaget var tidigare en ingående del i den större detaljplanen för Ön 1:96 – Norra Ön, BN-2013/00345 (se även avsnitt 4.2.2.2) men kommunen har under processens gång valt att bryta ut anläggandet av broarna i en egen detaljplan. Orsaken är att tidsplanen för den större detaljplanen har förskjutits i väntan på kompletterande underlagsutredningar. Samti- digt har kommunen beviljats stadsmiljöavtal om statlig delfinansiering för tillskapandet av gång- och cykelkopplingar till norra Ön. Det statliga stödet är dock villkorat med att åtgärden genom- förs senast 2029 vilket kräver att åtgärden har stöd i en detaljplan som vunnit laga kraft. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 768/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 3.2 Nya broar 3.2.1 Utformning Broarnas tekniska och gestaltningsmässiga utformning är ännu inte fullt klarlagda. Preliminära förslag till utformning och gestaltning har dock tagits fram för att möjliggöra bedömning av prak- tisk genomförbarhet. Fundamenten till mellanstöden, och troligen även till landfästena, utförs i betong och grundläggs med stålrörspålar som borras ner till fast underlag. Pålarna, särskilt på- lar till stöd närmast farleden i Storån, behöver sannolikt dragförankras för att stå emot islaster. Vidare kommer erosionsskydd att anläggs kring mellanstöd och landfästen. Vid behov utförs även andra stabilitetshöjande åtgärder kring landfästena för att motverka risk för jordskred i älv- brinkarna. 3.2.2 Bro över Lillån Landfästet på Tegsidan förläggs cirka 50 meter norr om Tegs vård- och omsorgsboende, där älvbrinken är relativt flack, och ansluts till befintligt gång- och cykelvägnät (se figur 4). På Ön anläggs landfästet i befintlig strandbrink. Bron kommer att utföras med som mest fem brospann och fyra mellanstöd varav tre i vattnet i Lillån, och det fjärde på land i ådalen på Tegsidan (se figur 5). Brobanan planeras bli cirka 8 meter bred och brons totala bredd blir cirka 10 meter. Se- gelfri höjd, det vill säga det fria avståndet mellan vattenytan vid medelvattenstånd och brons lägsta punkt, under brons centrala del i Lillån planeras till 3,6 meter. Figur 5.Illustration av preliminärt förslag till utformning av bro över Lillån. Överst: Vy från Lillån mot ny bro i norr. Nederst: Vy över brodäck med räcken och stolpar i trä. Källa: (Bjerking & Rundquist, 2025-12-18). Observera att slutlig utformning av bron inte är bestämd och kan komma att skilja sig från illustrationerna. Fri passage under bron ska säkerställas utmed stranden på Tegsidan där befintligt strandstråk och parkområde fortsatt blir tillgängligt efter att bron anlagts. Överbyggnaden utförs med ett brodäck av betongplattor som vilar på stålbalkar. Broräcken och eventuellt belysningsstolpar är Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 769/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 tänkta att helt eller delvis utföras i trä som en gestaltningsmässig anpassning till platsens histo- rik med timmerflottning. 3.2.3 Bro över Storån Bron över Storån anläggs mellan norra Ön och Öbackaparken där landfästet ansluts till Strand- promenaden i höjd med Arkitekthögskolan (se figur 4). Bron är planerad att utföras med en cen- tral bågbrodel som ansluter till balkbroar i stål eller betong. Bron kommer att utföras med upp till sju spann där bågbrodelen har en spännvidd på knappt 90 meter och spann för anslutande balkbroar varierar mellan cirka 20 – 30 meter. Inklusive landfästena får bron som mest åtta stöd, varav maximalt sex mellanstöd i vattnet i Storån (se figur 6). Brobanan planeras bli cirka 8 meter bred och brons totala bredd blir cirka 10 meter. Segelfri höjd planeras till 3,8 meter under brons centrala del. Figur 6. Illustration av preliminärt förslag till utformning av bro över Storån. Överst: Vy från Ön mot Öbacka . Nederst: Vy från Öbacka strandpromenad. Källa: (Bjerking & Rundquist, 2025-02-28). Observera att slut- lig utformning av bron inte är bestämd och kan komma att skilja sig från illustrationerna. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 770/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 3.3 Gång-och cykelväg En GC-väg anläggs mellan Teg och Öbacka, via de två broarna och över norra delen av Ön. GC-vägens bredd blir cirka 5 meter på Ön och 8 meter över broarna. Vägen förses på hela sträckan med belysning för att skapa god sikt och säkerhet samt för att främja den upplevda tryggheten. 3.4 Arbetsområde under byggtiden Detaljplaneområdet omfattar endast de ytor som upptas av de färdiga anläggningarna, det vill säga broarna med tillhörande landfästen samt den nya GC-vägen över norra Ön. Under anlägg- ningsskedet behöver därutöver även delar av de närliggande ytorna nyttjas tillfälligt som arbets- område, vilket är en förutsättning för att planen ska kunna genomföras. En karta över de ytor som preliminärt bedöms behöva ingå i arbetsområdet framgår av figur 7. De landområden som berörs av tillfälliga arbeten kommer till största delen att påverkas under byggskedet genom röjning av befintlig vegetation, markberedning, byggvägar, upplagsytor med mera. Vid och nedom landfästena på Ön kommer även permanenta stabilitetshöjande åtgärder i form av stödfyllnad och erosionsskydd att behöva anläggas inom arbetsområdet såväl inom som utanför detaljplaneområdet. Efter byggskedet kommer de ytor som endast nyttjas tillfälligt att återställas till ett likartat utseende som idag. Figur 7. Preliminärt uppskattat arbetsområde under byggtiden i förhållande till planområdesgränsen. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 771/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 3.5 Skyddsåtgärder och miljöanpassning För att miljöanpassa planförslaget, främja en hållbar utveckling och minimera negativa konse- kvenser avser Umeå kommun att utföra en rad skyddsåtgärder varav de viktigaste listas nedan. • Grumlingsminimerande åtgärder ska vidtas vid arbeten i vatten. Anläggande av mellan- stöd i vatten görs innanför tätspont. • Arbeten närmast vattendragens strandkanter utförs innanför länsar för att fånga upp eventuellt spill eller läckage av olja och andra flytande föroreningar. • Grumlande arbeten anpassas i tid för att minimera störning på vandrande fisk. • Ett kontrollprogram för byggskedet ska upprättas som säkerställer regelbunden kontroll av renat länsvatten innan detta släpps till recipient. • Uppschaktade jordmassor ska provtas och massor med föroreningshalter över gällande riktvärden för den aktuella markanvändningen ska transporteras bort och hanteras en- ligt gällande regelverk. • Avverkning av värdeträd och värdefull skog inom arbetsområdet ska endast ske i nöd- vändig omfattning och en rutin för att säkerställa detta ska upprättas inför byggskedet. Lämpliga skyddsåtgärder tas fram för träd som avses sparas inom och i anslutning till arbetsområdet. • För att undvika störning på fåglars häckning samt på fladdermöss under koloni- och mi- grationsperioder ska skogsavverkning och vegetationsröjningar i arbetsområdet utföras mellan 1:a oktober och 1:a april • För att minimera störning på fladdermöss och andra nattaktiva djur ska ingen belysning kopplat till entreprenadarbetena förekomma i arbetsområdet utanför arbetstid under pe- rioden 1 april till 1 oktober. • Befintlig äldre jordkällare omedelbart intill arbetsområdet vid Teg ska skyddas genom avspärrning i byggskedet • Erosionsskydd ska naturanpassas för att främja deras funktion som livsmiljö för växter och djur. • Efter byggskedet ska ny strandlövskog återetableras inom tillfälligt nyttjade ytor där skog avverkats. En skötselplan för återplantering ska tas fram. • De mest bullrande arbetsmomenten i byggskedet förläggs till dagtid (mellan 07 och 19) på vardagar. Vissa undantag kan dock förekomma inom ramen för Naturvårdsverkets allmänna råd. • I driftskedet kommer belysningen till GC-vägen att anpassas, i enlighet med bestäm- melse i detaljplan, i syfte att minimera ljusstörningar för nattaktiva djur. Utöver de ovan nämnda åtgärderna ges i kapitlet om planens miljökonsekvenser i vissa fall re- kommendationer om ytterligare åtgärder för att undvika, minimera eller kompensera för negativ påverkan på specifika miljöaspekter eller arter. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 772/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Markanvändning Markerna inom och närmast intill planområdet upptas idag huvudsakligen av naturmark. På norra Ön finns en bård av lövskog i de strandnära delarna medan den centrala delen utgörs av före detta odlingsmark som nu är obrukad och under pågående igenväxning. Här korsar plan- området också en mindre lokalväg (Nabbvägen). På Tegsidan utgörs marken i och i anslutning till planområdet av en blandning av lövskogspar- tier och öppen parkmark med funktion för rekreation, bad, båtbryggor, odlingslotter med mera. Här finns även en mindre bäckravin. På älvens östsida, vid Öbacka, utgörs berörda ytor främst av parkmark med inslag av träd samt av befintlig gång- och cykelväg. Naturvärdena är på flera platser höga, särskilt i strandskogarna utmed älvbrinkarna på Ön. Idag finns förbindelser mellan Ön och fastlandet dels via E4, som passerar över älven via Öns södra spets med en trafikplats för av- och påfarter till Ön. Därutöver finns en äldre bro (Öbron) för blandtrafik till Ön över Lillån i förlängningen av Ögatan. 4.2 Fysisk planering 4.2.1 Översiktsplanering Ön är i kommunens översiktspla- nering utpekad som ett större om- råde för stadsutveckling. Enligt den fördjupade översiktsplan för området, som antogs 2008, och förklarades aktuell 2016, är målet att etappvis under en 15–20-års- period skapa en ny hållbar stads- del på Ön (se figur 8). Den fördjupade översiktsplanen uttrycker höga ambitioner avse- ende miljöanpassning och hållbar utveckling. Samtidigt förespråkas omfattande exploatering av norra Ön med tät stadsbebyggelse av kvartersstruktur och upp till fem våningar höga hus. Totalt plane- ras här för 2500–3000 lägenheter och 5000–6000 boende. Stora delar av Öns strandområ- den ska enligt planen också till- Figur 8. Plankarta från gällande fördjupad översiktsplan för Ön som antogs 2008 och som anges som aktuell på kommunens hemsida. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 773/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 gängliggöras genom anläggande av promenadstråk, cykelvägar och strandpromenader. Den fördjupade översiktsplanen inrymmer även flera nya broförbindelser med Ön. Bland annat omnämns två broar för gång- och cykeltrafik i ungefär samma lägen som i nuvarande förslag till detaljplan. Därutöver förespråkar den fördjupade översiktsplanen anläggande av ytterligare en gång- och cykelbro över Storån i höjd med Ankargränd och en ny bro för biltrafik över Lillån sö- der om den befintliga Öbron (se figur 8). 4.2.2 Detaljplanering 4.2.2.1 Gällande planer Det aktuella planförslaget för broetappen ligger i centrala Umeå och de närliggande områdena väster och öster om Umeälven utgörs av urbana områden som till största delen omfattas av gäl- lande detaljplaner vilka i allt väsentligt är utbyggda (se figur 9). Figur 9. Utdrag (2025-12-31) över kommunens karta över gällande detaljplaner. Planer antagna före år 2000 markeras med ljusgrön och nyare planer med mörkgrön ton. Inom norra delen av Ön finns ännu inga gällande detaljplaner, undantaget mindre ytor kring Lillåvägen och Storåvägen för vilka detaljplaner antogs under 2012/2013. Även dessa planer är idag i huvudsak utbyggda. Däremot pågår detaljplaneläggning av norra Ön (se nedan). 4.2.2.2 Pågående planer I enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Ön pågår för närvarande omfattande detalj- planering av stora delar av Ön (se figur 10). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 774/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Figur 10. Utsnitt (2026-04-21) från kommunens karta över pågående detaljplaner. Färgkodning anger aktu- ellt planskede enligt följande: Grönt: Planbesked, lila: samråd, gult: granskning, blått: vilande. Den nu aktu- ella planen för broetappen är markerad med svart ytterlinje. Övriga lilatonade ytor inom Ön ingår i detalj- planen Ön 1:96 med flera – Norra Ön, BN-2013/00345. För norra delen av Ön sker arbetet inom ramen för detaljplanen Ön 1:96 med flera – Norra Ön, BN-2013/00345. Syftet med denna plan, som var föremål för samråd under 2021, är bland an- nat att skapa planmässiga förutsättningar för en ny stadsdel med plats för cirka 2 800 nya bo- städer med inslag av verksamheter (se figur 11). Figur 11. Plankarta (t.v.) samt illustrationskarta (t.h.) från samrådsversionen av detaljplan för Ön 1:96 m.fl. – Norra Ön, BN-2013/00345. I likhet med vad som anges i den fördjupade översiktsplanen är förslaget att stadsdelen ska ut- formas med blandad bebyggelse i kvartersstruktur. Bostäder tillkommer främst som lägenheter i flerfamiljshus (se figur 12). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 775/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Figur 12. Visualisering av bebyggelseutveckling från samrådsversionen av detaljplan Ön 1:96 m.fl. – Norra Ön, BN-2013/00345. Bron centralt i bild är den befintliga Öbron. Den större bron i bildens nederkant illustrerar en i planförslaget föreslagen ny bilbro och den mindre bron längre norrut anger ungefärligt läge för ny gång- och cykelbro vid Teg. De båda broar som planläggs i den nu aktuella detaljplanen för Ön 1:96 med flera (broetapp) var tidigare en ingående del i den större detaljplanen för Norra Ön och då planerade lägen för dem framgår också av figurerna. 4.3 Strandskydd Med undantag för de delar av GC-vägen på Ön som ligger mer än 100 meter från vattenbrynet omfattas hela planområdet i nuläget av strandskydd enligt miljöbalken. För att möjliggöra detalj- planens genomförande innehåller planförslaget bestämmelser om att strandskyddet ska upphä- vas inom berörda delar av planområdet. Som särskilda skäl för upphävandet anges i planförsla- get att området behöver tas i anspråk för en ny gång- och cykelförbindelse över älven vilket be- döms utgöra ett angeläget allmänt intresse samt att de aktuella anläggningarna för sin funktion måste ligga vid vattnet och att behovet inte kan tillgodoses utanför området. Vidare anges att planområdet ligger centralt och är viktigt för att stärka kopplingen mellan sta- dens sidor och Ön. De nya gång- och cykelbroarna förbättrar tillgängligheten, främjar hållbara färdsätt och bidrar till bättre miljö i centrala Umeå. 4.4 Riksintressen 4.4.1 Yrkesfiske Ume- och Vindelälven är ett av fyra vattendrag med högst produktion av laxsmolt i landet och älvarna är upptagna som ett riksintresse för yrkesfisket i form av lek- och rekryteringsområde samt vandringsväg för lax. Utpekandet innebär att de berörda vattnen skall skyddas mot åtgär- der som påtagligt kan försvåra yrkesfiskets bedrivande. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 776/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Beträffande Umeälvens nedre del är det funktionen som vandringsväg som är det viktiga att be- akta då lekområdena i huvudsak är koncentrerade till snabbt strömmande vattendragssträckor med sten- och grusbottnar längre uppströms i vattensystemet. 4.4.2 Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom Europeiska unionen (EU) som har eta- blerats för att bevara och skydda hotade arter och naturtyper av europeiskt intresse. Syftet med Natura 2000 är att säkerställa biologisk mångfald genom att skydda de mest värdefulla och ho- tade arterna och deras livsmiljöer i EU. Nätverket omfattar både terrestra och marina områden och är det största nätverket av skyddade områden i världen. Natura 2000-områden är skyddade enligt fågeldirektivet (SPA, special protection area) och/eller enligt art- och habitatdirektivet (SCI – site of community interest). Dessa direktiv beskrivs nedan. Direktivens skydd har implementerats i svensk lag genom miljöbalkens 7:e kapitel. Enligt Miljö- balken 7 kap. 28 a § krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett bety- dande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Kravet gäller även åtgärder som vidtas utanför själva Natura 2000-området och tillstånd får endast medges om de livsmiljöer som om- rådet avser att skydda inte kan skadas och de arter som ska skyddas inte utsätts för störningar som kan försvåra deras bevarande. Deltaområdet kring Umeälvens mynning, cirka 5 km nedströms Ön, utgör ett Natura 2000-om- råde enligt art- och habitatdirektivet benämnt Umeälvens delta. Samma område ingår även i ett Natura 2000-område enligt fågeldirektivet, som utöver själva deltat även omfattar en större yta med lövskogsdominerade låglänta slättområden på älvens västsida. Detta område benämns Umeälvens delta och slättområden (se figur 13). Omkring 25 km uppströms Ön mynnar Vindel- älven i Umeälven. Vindelälven är en av Sveriges fyra oreglerade nationalälvar och utgör också ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Figur 13. Natura 2000-områdena ”Umeälvens delta” (skyddat enligt art- och habitatdirektivet) respektive ”Umeälvens delta och slätter” (skyddat enligt fågeldirektivet). Platsen för det aktuella planområdet är unge- färligt markerat med gul cirkel. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 777/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 5 Nollalternativet Nollalternativet är en beskrivning av den förmodade utvecklingen i och intill planområdet om den aktuella planen inte antas. Nollalternativet innebär också att andra förändringar i området som kan förutses kopplat till genomförandet av gällande planer, tillståndsgivna verksamheter och andra beslutade åtgärder genomförs, liksom att klimatet successivt förändras enligt gäl- lande prognoser (Naturvårdsverket, 2024). Även Umeås vision om 200 000 invånare samt de utvecklingsriktlinjer som ges i den gällande översiktsplanen med tillhörande fördjupningar för de centrala stadsdelarna och Ön beaktas. I detta fall beskriver nollalternativet förmodat utseende i området cirka 10–15 år fram i tiden (det vill säga till omkring 2035 – 2040). 5.1 Framtida markanvändning Med avseende på framtida markanvändning innebär nollalternativet att förslaget till detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) inte genomförs. Därmed anläggs inga gång- och cykelbroar över Storån och Lillån på de aktuella platserna. GC-vägen över Ön anläggs inte heller. De äldre detaljplaner som finns antagna för området (se figur 9) är i allt väsentligt redan utbyggda och bedöms inte innebära några större nyexploateringar inom ytorna närmast planerade landfästen vid Teg eller Öbacka. På norra Ön förespråkar den fördjupade översiktsplanen för Ön anläggande av en ny stadsdel med tät flervåningsbebyggelse i kvartersstruktur. Denna inriktning preciseras också i det på- gående detaljplaneärendet Ön 1:96 med flera – Norra Ön, BN-2013/00345 som var på samråd 2021. Denna detaljplan är dock inte antagen varför det inte är säkert att den kommer att genom- föras och den utgör därmed inte heller en del av nollalternativet till den nu aktuella planen för broetappen. Vid nollalternativet uteblir således större fysiska ingrepp i skogar och andra naturmiljöer på norra Ön och vid Teg och de idag rådande förhållandena inom dessa områden bedöms i huvud- sak bestå på kort och medellång sikt (10–15 år). Inga stabilitetshöjande åtgärder eller erosions- skydd kommer heller att anläggas i slänterna ner mot älven vid de platser som pekas ut i plan- förslagen och landskapsbilden utmed Storån och Lillån förblir i huvudsak lik dagens. 5.2 Klimatförändring Klimatet bedöms fortsätta att bli varmare i ungefärlig enlighet med SMHI:s scenarier för RCP 4,5 (medelhögt utsläppsscenario). Jämfört med referensperioden 1971–2000 innebär detta en ökning av årsmedeltemperaturen i Umeåtrakten på 2,5 – 3,5 grader för perioden 2041–2070 och 3,5 – 4,5 grader för perioden 2071–2100 (SMHI, 2025). Klimatförändringen påverkar även vattenföringen i Umeälven. Vid naturliga förhållanden skulle förändringarna generellt inneburit ökad medelvattenföring men minskade flödestoppar till följd av mindre markant snösmältning på våren. När effekterna av regleringen i vattensystemets be- fintliga kraftverksdammar viktas in ändras dock bilden så att även toppflödena förmodas öka (SMHI, 2025). En sammanställning av hur flödena bedöms förändras procentuellt jämfört med referensperioden 1971 till 2000 framgår av tabell 3. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 778/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Tabell 3. Av SMHI prognosticerade framtida flödesförändringar vid olika flödessituationer i nedre Umeäl- ven till följd av klimatförändringen vid en fortsatt global uppvärmning enligt ett medelhögt scenario (RCP4,5). Förändringen anges i procent och redovisas uppdelat på oreglerade förhållanden och vid beak- tande av befintliga regleringar. Oreglerat scenario Nuvarande regleringar Tidsperiod 2041–2070 2070–2100 2041–2070 2070–2100 Medelvattenföring 8 % 10,4 % 7,9 % 10,3 % 2-årsflöde -9,4 % -12,3 % 2,3 % 3,1 % 50-årsflöde -5,2 % -6,8 % 4,2 % 5,8 % 5.3 Effekter och konsekvenser av nollalternativet Då inga broar och ingen GC-väg anläggs uppkommer det vid nollalternativet ingen lokal föränd- ring av landskapsbilden. Inga ingrepp sker heller i de berörda områdenas naturmiljöer och ingen grumling eller annan påverkan på bottnar och vattenmiljöer i älven tillkommer. Störningar på norra Öns naturmiljöer i form av ljud, ljus och mänsklig närvaro förblir låg även om viss mindre ökning från dagens nivåer kan förmodas ske på sikt till följd av den allmänna utvecklingen. Inga konflikter med artskydd bedöms uppkomma. Vattenkvaliteten i älven påverkas fortsatt av befintliga utsläpp från punktkällor och diffusa ut- släpp men ingen tillkommande grumling eller annan påverkan på vattenkvaliteten sker kopplat till anläggandet av broarna. För markmiljö och sediment på älvbottnen fortsätter de nuvarande förhållandena att råda i oförändrat skick. Eftersom inga nya gång- och cykelkopplingar skapas över älven eller mellan fastlandet och Ön uteblir vid nollalternativet också de fördelar som broarna skulle medfört för gång- och cykeltrafi- kanter och för hållbart resande. Tillgängligheten till norra Öns attraktiva rekreationsområden för- blir begränsad för boende i centrala Umeå och det höga bilberoendet för resor till och från Ön består. Även broarnas bidrag till förbättrade förutsättningar för hållbara färdsätt tvärs älven och mellan olika målpunkter i staden uteblir och förutsättningarna att tillgodose stadens växande ef- terfrågan på bostäder med lågt bilberoende försämras. Boendemiljöerna intill planområdet kommer likt idag fortsatt att vara utsatta för buller från trafik och andra befintliga bullerkällor samt tillfälliga störningar i samband med olika byggprojekt, dock inte från byggnation av cykelbroar i nu aktuella lägen. I takt med uppvärmningen av klimatet kommer högvattenföringen i älven att öka i ungefärlig en- lighet med SMHI:s prognoser vid bibehållna regleringar av vattensystemet. De ökade flö- destopparna innebär en ökad risk för översvämning av låglänta områden nära älven och kan påverka riskbilden för ras och skred i älvbrinkarna. Lokalt vid de nu aktuella landfästena, där nu- varande park- och naturmark behålls, bedöms dock förhållandet inte få några betydande konse- kvenser från ett säkerhetsperspektiv. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 779/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 6 Studerade alternativ 6.1 Bro över Lillån 6.1.1 Alternativ lokalisering av landfäste vid Teg Den nu valda lokaliseringen av bron över Lillån, så som den presenteras i avsnitt 3.2, samman- faller i stort med det läge som pekas ut i den fördjupade översiktsplanen för Ön och med det läge som presenterades i samrådsversionen av detaljplanen för Ön 1:96 m.fl. – Norra Ön, BN- 2013/00345. Inför samrådsversionen av den nu aktuella detaljplanen, Ön 1:96 med flera (broetapp), studera- des och presenterades ett alternativt läge där landfästet på Teg var placerat ett 50-tal meter längre söderut, i höjd med Tegs vård- och omsorgsboende (se figur 14). Fördelar med detta al- ternativ ansågs vara att konflikt med pulkabacken kunde undvikas och att det gav mindre påver- kan på landskapsbilden i ådalen liksom på natur- och kulturmiljön genom att ingrepp i befintlig bäckravin i högre grad kunde undvikas. Alternativet valdes dock bort främst då det bedömdes vara byggtekniskt mycket svårt att ge- nomföra. Utöver att älvbrinken på platsen är hög och brant, visade geotekniska förutsättningar att området är olämpligt för byggnation med avseende på risk för ras och skred. Detta i kombi- nation med praktiska begränsningar av arbetsutrymmet, gjorde utförandet betydligt mer kompli- cerat. Till nackdel för alternativet talade även att det bedömdes innebära risk för skada på Tegs vård- och omsorgsboende, som inte är pålgrundlagt ner till fast underlag, och att det skulle medföra större bullerstörningar för boende på vård- och omsorgsboendet jämfört med det nu valda, mer nordligt placerade läget. Figur 14. Utdrag från plankarta till samrådsversionen av detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) som visar en alternativ lokalisering av bron över Lillån, med sydligare placering av landfästet vid Teg, som var aktuell vid plansamrådet. 6.1.2 Andra alternativa lokaliseringar Andra alternativa placeringar av en gång- och cykelbro över Lillån såväl norr som söder om det nu aktuella läget har tidigare studerats och avfärdats då de bedömts hamna för nära befintliga Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 780/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 kopplingar över älven (Kyrkbron respektive Öbron) och därmed inte skulle få samma gynn- samma effekt för gång- och cykeltrafiken. 6.2 Bro över Storån Under 2019 gjordes en studie om alternativa lokaliseringar av en ny bro över Storån vilka pre- senteras nedan. Som framgår av figur 15 omfattade studien tre geografiskt olika lägen (1–3) där det för varje läge även studerades två till tre alternativa varianter (ABC) med avseende på an- slutningar mot land och befintliga vägnät och med olika teknisk standard. Vissa alternativ var anpassade enbart för gång- och cykeltrafik medan andra, i läge 2 och 3, även skulle möjliggöra fordonstrafik i form av räddningsfordon och kollektivtrafik (ÅF, 2019). Alternativen utvärderades översiktligt med avseende på utformning och teknisk genomförbarhet, kostnad samt omgiv- ningspåverkan på landskapsbild, boende och behovet av utfyllnad i älven. Påverkan på naturmiljöer bedömdes i detta skede inte men har i det fortsatta arbetet bedömts vara förhållandevis likvärdig mellan alternativen vad avser påverkan på värdefull strandskog på Ön och på vattenmiljön i Storån. Därmed har valet av läge i huvudsak baserats på andra frågor kopplat till funktion, genomförbarhet, nytta och kostnader. Nedan beskrivs respektive alternativ med motiveringar till gjorda val. Figur 15. Alternativa brolägen i Storån. Utdrag ur Översiktlig broutredning Norra Ön-Öbacka, (ÅF, 2019). 6.2.1 Läge 1 alternativ A och B Läge 1 för bro över Storån var beläget mellan Öns nordligaste del och området öster om konst- närligt campus (se figur 16) och motsvarar i huvudsak det valda läget i förslaget till detaljplan för broetappen. Motiv till beslutet var att läge 1 innebar kortast brolängd och lägst anläggningskost- nad. Läge 1 innebar även färre mellanstöd, mindre ingrepp i älven och mindre omfattande pål- Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 781/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 ningsarbeten vilket begränsar negativ påverkan i form av bland annat buller och grumling. I stu- dien ingick två varianter (A och B) av läge 1 med olika lokalisering och utformning på Öbackasi- dan. I alternativ 1A hade bron en högre höjd närmast Öbacka och passerade över strandpromena- den, som på en delsträcka flyttades till en lägre nivå närmare älvstranden. Landfästet för bron låg i detta alternativ cirka 70 meter in på fastlandet. På grund av nivåskillnaden krävdes även anläggande av en 150 meter lång anslutningsramp mellan strandpromenaden och bron (se figur 16), vilket bidrog till att alternativet valdes bort. Rampen begränsade också sikten ut över vatt- net från Öbackasidan och bedömdes som något mer kostsam. I alternativ 1B, som motsvarar det valda alternativet, låg bron på en lägre nivå närmast Öbacka med landfästet i direkt anslutning till strandpromenaden. Genom att höja strandpromenaden närmast intill bron på en upp till 2 meter hög bank kunde denna anslutas direkt till bron. Därmed bibehölls god och gen framkomlighet för gång- och cykeltrafik, vilket stärkte tillgängligheten och funktionaliteten i det lokala trafiknätet samtidigt som intrången i Öbackaparken begränsades. Figur 16. Studerade alternativ bro över Storån läge 1A och 1B. Utdrag ur Översiktlig broutredning Norra Ön-Öbacka (ÅF, 2019). 6.2.2 Läge 2 alternativ A, B och C För läge 2 mellan Ön och Öbacka i höjd med Båtgränd fanns tre förslag på broalternativ (se fi- gur 17). 2A. Gång- och cykelbro, 8 m bred, dimensionerad för servicefordon (max 12 ton), 2B. Gång- och cykelbro 8 m bred, dimensionerad för utryckningsfordon (max 32 ton) 2C. Bro för gång-, cykel- och kollektivtrafik, 18 m bred, dimensionerad för full trafiklast. Alternativ 2 valdes bort med anledning av att det förutom i ingrepp i parken även bedömdes in- nebära oacceptabelt stora intrång i småbåtshamn och boendemiljöer. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 782/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Figur 17. Studerade alternativ bro över Storån läge 2A, 2B och 2C. Utdrag ur Översiktlig broutredning Norra Ön-Öbacka (ÅF, 2019). 6.2.3 Läge 3 alternativ A, B och C För broläge 3 i höjd med Ankargränd studerades tre varianter (se figur 18) 3A. Gång- och cykelbro, 8 m bred, dimensionerad för servicefordon (max 12 ton), 3B. Gång- och cykelbro 8 m bred, dimensionerad för utryckningsfordon (max 32 ton) 3C. Bro för gång-, cykel- och kollektivtrafik, 18 m bred, dimensionerad för full trafiklast. Figur 18. Studerade alternativ bro över Storån läge 3A, 3B och 3C. Utdrag ur Översiktlig broutredning Norra Ön-Öbacka (ÅF, 2019). En bro i läge 3 prioriterades bort i den nu aktuella detaljplanen för broetappen eftersom den be- dömdes ge mindre nytta för genomfartstrafik tvärs älven än det valda läget. Mot alternativet ta- lade även att det innebar den längsta brolängden (upp till 360 m) samt att det krävde anläg- gande av en bank i älvens vattenområde vid landfästet på Öbackasidan. Variant 3C gav därutö- ver även stora intrång i boendemiljöer. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 783/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7 Planens miljökonsekvenser I följande avsnitt beskrivs de effekter och konsekvenser som ett genomförande av planförslaget bedöms leda till för de miljöaspekter som belyses i MKB:n. För varje aspekt ges först en inle- dande beskrivning av rådande förhållanden och värden följt av konsekvensanalyserna. I några fall ges även förslag på skyddsåtgärder eller anpassningar av planförslaget för att minimera ne- gativa effekter och främja en hållbar utveckling. Konsekvenserna beskrivs i huvudsak gentemot nuläget vilket i detta fall i allt väsentligt även bedöms motsvara konsekvenserna gentemot nol- lalternativet. Avslutningsvis ges för varje miljöaspekt en sammanvägd bedömning av konse- kvenserna i den bedömningsskala som redovisas i avsnitt 1.2. 7.1 Landskapsbild 7.1.1 Rådande förhållanden I ett mer översiktligt landskapsperspektiv präglas landskapsbilden utmed det aktuella avsnittet av älvdalen av den breda lugnflytande älven med huvudsakligen bebyggda strandzoner men även med ett rikt inslag av grönska och träd. Siktlinjerna längs älven bryts redan idag av ett fler- tal broar; såväl gång- och cykelbroar som broar för fordonstrafik. Från både västra och östra älvstranden utgör Ön ett distinkt inslag i utblickarna över älven där främst norra delen av Ön lokalt vid Konstnärligt campus och Öbackaparken, samt från Teg, bi- drar med vyer av orörd natur med lövskogsklädda stränder. Från Tegsidan domineras upplevelsen av det lokala årummet vid planerat broläge av naturvyer och lugn atmosfär om än med inslag av mänsklig närvaro bland annat i form av befintliga båt- bryggor, GC-väg samt av silhuetterna av Kyrkbron och Öbron längre upp- respektive nedströms (se figur 19). Här bedöms den lokala landskapsbilden vara förhållandevis känslig för förändring som ökar platsens urbana karaktär. Figur 19. Landskapsupplevelsen av det lokala årummet kring Lillån vid Teg domineras idag av rofylldhet och orörd natur med endast små ingrepp i form av båtbryggor, GC-väg och stenskoningar. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 784/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Landskapet utmed Storån kännetecknas i högre grad av stadsmässiga vyer där storskaliga byggnadskomplex, hårdgjorda ytor och öppen parkmiljö är en mer närvarande del av land- skapsupplevelsen. Här bedöms årummet i mindre grad vara känsligt för förändring i form av till- kommande broförbindelser över älven. På norra delen av Ön domineras landskapet av skog, med inslag av igenväxande före detta odlingsytor som bildar lokala landskapsrum. Det är ett mer eller mindre sammanhängande na- turområde och kan ses som ett naturligt landskapsobjekt. En luftburen kraftledning går längs västra sidan av Öns norra del. I övrigt är strandzonerna på norra Ön i allt väsentligt oexploate- rade och upptas av en sammanhängande bård av varierande bredd med lövdominerad strand- skog. 7.1.2 Konsekvenser av planförslaget Planens genomförande innebär att två nya broar tillkommer över älven. Broarna utgörs av rela- tivt smäckra gång- och cykelbroar men är i bredd snarlika medelstora bilbroar och kommer att utgöra markanta nya landmärken som påverkar landskapsbilden lokalt från älvens stränder och delar av Ön. Över Lillån anläggs den nya bron på en relativt ostörd åsträcka, även om vissa befintliga an- läggningar är väl synliga i landskapsvyn. Här bedöms att en ny åtta meter bred bro, huvudsakli- gen i stål och betong, inverkar tydligt negativt på det lokala årummets rofyllda naturprägel. Bron får också en relativt lång sträckning över land i älvdalen på Tegsidan, inklusive ett landstående brofundament, som lokalt påverkar vyerna och upplevelsen av älvdalen påtagligt, främst från befintliga strandpromenader vid Teg. Sammantaget kan detta göra att det lokala årummet skif- tar karaktär och i högre grad upplevs som en urban miljö. Räcken och belysningsstolpar i trä, som skisserats i det preliminära gestaltningsförslaget, och knyter an till Lillåns historik med tim- merflottning, bidrar dock i viss mån till att bron smälter bättre in i det omgivande landskapet och mildrar delvis dess inverkan på landskapsupplevelsen. Bron över Storån planeras få en gestaltning som syftar till att skapa dynamik i det större älvrum- met och samtidigt göra bron till ett tydligt landmärke i den lokala stadsbilden kring Öbackapar- ken och norra Ön. Brons ingrepp i de längre utblickarna längs Storån och Umeälven bedöms bli begränsat då den berörda sträckan redan idag har en urban prägel där de längre utblickarna över älven delvis redan är påverkade av större broar för vägtrafik. På norra Ön är den planerade GC-vägen mellan broarna förlagd i kanten av den öppna gräs- marken som en anpassning till den befintliga miljöns strukturer och naturvärden. Den färdiga vägen i sig bedöms därmed endast orsaka små ingrepp i den befintliga landskapsbilden på norra Ön. Planens sammantagna påverkan på landskapsbilden innebär dock, trots de anpass- ningar som gjorts, en tydlig påverkan på de idag orörda lokala landskapsrummen inom norra Ön. Detta bland annat genom att nya öppningar mot vattnet uppkommer där landfästena skapar luckor i den idag sammanhängande bården av strandskog. Vidare kommer de nya broarna med mellanliggande cykelväg att öka tillgängligheten till Ön på- tagligt. Därmed kommer också antalet gång- och cykelrörelser i området att öka markant vilket i sig kan påverka upplevelsen av det lokala landskapet. Belysningen på broarna kommer också att påverka landskapsbilden väsentligt under dygnets mörka timmar, då delar av Ön blir synliga Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 785/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 även kvällstid och ljusen kommer att synas väl över vattnet. Ön kommer att göra sig påmind från närliggande områden, och upplevas som en mer integrerad del i staden. Samtidigt innebär planen att området kan upplevas av betydligt fler människor och att nya ut- blickar över älven och dess stränder skapas från Ön och de nya broarna, vilket kan upplevas som positivt av många. Sammantaget bedöms att de föreslagna broarna medför måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden jämfört med nuläget, främst till följd av att bron över Lillån oundvikligen får en negativ påverkan på det lokala årummets lugna naturkaraktär. Även jämfört med nollalternati- vet, som åtminstone på kort och medellång sikt innebär att nuläget i huvudsak består, bedöms planförslaget medföra måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden. 7.2 Naturmiljö på land I detta avsnitt beskrivs rådande förhållanden och konsekvenser för naturmiljö och biologisk mångfald på land i ett generellt perspektiv. Specifika beskrivningar avseende skyddade eller rödlistade arter finns i avsnitt 7.4. 7.2.1 Rådande förhållanden Norra delen av Ön är glest bebyggd och domineras av skog med inslag av tidigare odlingsmar- ker som slutat brukas under senare tid och nu befinner sig i varierande stadier av igenväxning. Stora delar av området hyser höga naturvärden. Vid en naturvärdesinventering från 2017 (Enetjärn, 2017, även bifogad som bilaga 1) bedömdes att stora delar av norra Öns naturmiljöer utgör naturvärdesobjekt av högt, påtagligt eller visst naturvärde (se figur 20). Figur 20. Stora delar av norra Ön har värdefulla naturmiljöer. Kartan visar identifierade naturvärdesobjekt från en naturvärdesinventering (Enetjärn, 2017) och en fördjupad inventering av värdeträd (Tyréns, 2025). Även läget för en jordkällare vid Teg visas som ev. kan fungera som boplats för fladdermöss. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 786/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 De högsta värdena är knutna till strandskogarna i älvbrinkarna, där de nedre delarna tidvis över- svämmas vid högvatten. Dessa skogar har lång skoglig kontinuitet och en hög grad av naturlig- het, rikt inslag av grova träd och rik tillgång på död ved. En längre sammanhängande bård av strandskog utmed Öns nordvästsida, som sträcker sig förbi platsen för den planerade nya bron, har tagits upp som ett värdeobjekt av klass 2 (högt naturvärde). Även ett större aspdominerat skogsområde med inslag av grova lövträd beläget centralt på norra Ön strax söder om planerad ny GC-väg har förts till värdeklass 2. Strandzonen på östsidan, mot Storån, har också värdefulla skogsmiljöer och har tagits upp som ett objekt av påtagligt naturvärde (klass 3). En fördjupad inventering, från 2024, av värdeträd och deras potential som boplats för fladder- möss har också utförts inom de ytor som berörs av planförslaget (Tyréns, 2025, bifogad som bilaga 2). Vid denna inventering noterades ett stort antal värdeträd av flera olika arter (se figur 20), varav ett flertal utgjordes av hålträd. Några av håligheterna kan eventuellt nyttjas av en- skilda fladdermusindivider som viloplats men bedömdes vara för små och grunda för att hysa några kolonier. På fastlandssidan vid Teg finns också några mindre områden med lövdominerad skog, bland annat en liten bäckravin, som tagits upp som värdeobjekt av klass 4 (visst naturvärde). Vid den möjliga tillfarten till arbetsområdet, i förlängningen av Fiskegränd, finns en dubbelsidig björkallé som omfattas av biotopskydd. Inom Öbackaparken på älvens östra fastlandssida har ingen na- turvärdesinventering utförts. Parken består här av klippta gräsmattor ner mot älven med inslag av solitärträd av främst björk men även andra, huvudsakligen yngre, planterade lövträd. Dessa ytor bedöms ha begränsade naturvärden. Naturmiljöerna på norra Ön har en hög artrikedom och de älvnära lövskogarna tillhör till de bio- logiskt rikaste biotoperna inom Umeå kommun med en mångfald av svampar, tickor och insek- ter som i sin tur ger födoresurser åt fåglar och andra djur. Ett flertal skyddade eller rödlistade ar- ter, liksom andra så kallade värdearter, som indikerar att miljön har höga naturvärden, förekom- mer knutet till de olika naturmiljöerna. Bland annat häckar flera rödlistade fågelarter i området, såsom grönsångare, rosenfink och mindre hackspett som alla är rödlistade i kategorin nära ho- tad (NT). Även den akut hotade vitryggiga hackspetten, som förekommer utmed nedre Umeäl- vens lövskogsmiljöer, har vid flera tillfällen observerats födosökande på Ön, dock utan att några häckningar noterats (Pelagia, 2026). Flera fladdermusarter förekommer också i området och en inventering från 2023 ger tydliga in- dikationer på att en koloni av nordfladdermus sannolikt finns i ett hus på norra Ön (Umeå kommun, 2023, bifogad som bilaga 4). Eventuellt har även brunlångöra eller någon av Myotisar- terna vattenfladdermus, mustaschfladdermus och/eller tajgafladdermus fasta boplatser på Ön, men här saknas säkra dataunderlag. Även andra arter kan tillfälligt nyttja miljöerna på och kring norra Ön. Vidare har utter noterats på Ön men tycks endast förekomma tillfälligt (Pelagia, 2026). Bland kärlväxter förekommer de fridlysta arterna blåsippa och revlummer på Ön. Blåsippa har noterats i det större aspskogsbeståndet inom norra Ön och revlummer, som är mycket vanlig i frisk-fuktig skogsmark i norra Sverige, förekommer spridd på flera platser. Eventuellt finns även ett bestånd av finnros, som också är fridlyst, men det är inte bekräftat att det faktiskt rör sig om ett naturligt bestånd av denna art. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 787/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 I ett vidare perspektiv utgör nedre Umeälvens strandnära lövskogsmiljöer en viktig regional eko- logisk korridor och spridningsväg i landskapet. Korridorens ekologiska funktion är beroende av att likartade lövskogsmiljöer förekommer i tillräcklig omfattning och kvalitet utan för stora luckor samtidigt som tidigare exploateringar redan har försvagat kopplingen mellan älvdalens lövskogsmiljöer upp- och nedströms Umeå (se figur 21). Kvarvarande lövskogar på norra Ön utgör därmed en viktig länk i upprätthållandet av förbindelsen mellan större sammanhängande lövskogsmiljöer nordväst och sydost om staden. Figur 21. Karta över lövskogsområden (grönt) längs Umeälvens dalgång och med inventeringsområdet från 2017 års naturvärdesinventering av norra Ön markerat i rött. Bild från (Enetjärn, 2017). 7.2.1 Konsekvenser av planförslaget Ett genomförande av detaljplanen med anläggande av broar samt GC-väg innebär ingrepp i strandskog av naturvärdesklass 2 (högt värde) och 3 (påtagligt värde) på västra respektive östra sidan av Ön. Därutöver sker även små ingrepp i skogsmiljöer av värdeklass 4 (visst värde) på Ön samt på älvens västsida vid Teg. Ingreppen gäller dels ytor som tas i anspråk permanent för anläggningarna, dels omkringlig- gande ytor som behöver nyttjas under byggskedet inom det arbetsområde som preliminärt har avgränsats och som även sträcker sig utanför planområdesgränsen. Inom arbetsområdet kom- Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 788/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 mer befintlig vegetation till största delen att påverkas kraftigt genom avverkning, röjning, utjäm- ning av mark och anläggande av byggvägar. Delvis kan även den ytliga jordmånen komma att avlägsnas. En uppskattning av de arealer naturmark med högre värden som berörs av planens genomfö- rande redovisas i tabell 4, fördelat på naturvärdesobjekt av olika värdeklasser och uppdelat på permanenta och temporära ingrepp. I skogsmarker där befintliga naturvärden behöver mycket lång tid för att utvecklas bedöms de temporära ingreppen i praktiken orsaka lika stor negativ på- verkan på naturmiljön som de permanenta. Detsamma gäller för avverkning av värdeträd som generellt har hög ålder. Tabell 4. Uppskattad areal inom identifierade naturvärdesobjekt som berörs vid ett genomförande av pla- nen uppdelat per värdeklass och i permanenta respektive tillfälliga ingrepp. Bortfall av naturvärden Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 3 Naturvärdesklass 4 Permanent ingrepp (m2) 450 600 1000 Temporärt ingrepp (m2) 2600 2200 1050 Total berörd areal (m2) 3050 2800 2050 Även om de ytor som berörs arealmässigt är små sett till den totala arealen värdefulla naturmil- jöer i området innebär de lokalt en betydande påverkan på norra Öns värdefulla strandskogar genom att de skapar luckor i, och fragmenterar längre sammanhängande stråk av strandskog. Detta leder i sin tur till ändrat mikroklimat och ökad störning i kvarvarande, angränsande skogs- partier. Det tillkommer även en permanent ökad störning inom närliggande skogsområden i form av ljud, ljus och mänsklig närvaro. De på detta sätt påverkade ytornas kvalitet och ekolo- giska funktion som livsmiljöer kommer därmed i viss mån att försämras för många arter. Beroende på hur väl arbetsområdet kan anpassas och hänsyn kan tas till enskilda träd bedöms vidare att mellan 30 och 40 identifierade naturvärdesträd behöver fällas inom arbetsområdet. Flertalet av dessa står inom strandskogsområdena på Öns västra och östra sida men även ett tiotal träd vid Teg kan beröras liksom enskilda solitärträd på Ön. Inom det preliminära arbetsom- rådet på Ön finns även två träddungar, en vid Nabbvägen och en mer centralt belägen) som till- sammans hyser ytterligare ett 15-tal värdeträd. Preliminärt bedöms det troligt att flertalet av dessa träd kan skyddas genom instängsling under byggtiden men det kan inte uteslutas att även dessa behöver fällas. Värdeträden har en nyckelroll som kärnelement i de skogliga naturmiljöerna i området och har stor betydelse för upprätthållandet av biologisk mångfald. Träd med håligheter kan bland annat ha betydelse som viloplats för fladdermöss, även om hålen är för små för att hysa hela kolonier. Fällning av ett större antal värdeträd medför därmed lokalt stor negativ påverkan på naturmiljön. Flera av träden i björkallén i förlängningen av Fiskegränd kommer sannolikt också att behöva beskäras kraftigt, eller fällas helt, för att skapa en tillfartsväg av tillräcklig bredd i byggskedet. Alléträden bedöms inte ha sådana värden att de utgör naturvärdesträd men ingrepp i allén krä- ver dispens från biotopskyddet. Beträffande norra Öns funktion som länk i den ekologiska lövskogskorridoren utmed Umeälven utgör passagen förbi Umeå tätort redan idag en svag länk i denna korridor till följd av tidigare exploateringar av strandskog i älvdalen, inklusive på Ön. Kvarvarande äldre strandskogar på Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 789/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Ön med hög grad av naturlighet har därmed kommit att utgöra en lokal värdekärna som fyller en mycket viktig funktion i upprätthållandet av en ekologisk förbindelselänk mellan större samman- hängande skogsarealer nordväst och sydost om staden. Alla tillkommande ingrepp i Öns strandskogar som bidrar till att ytterligare försvaga denna länk kan tillsammans med tidigare exploateringar innebära att de kumulativa effekterna överskrider kritiska tröskelnivåer som kraftigt försvagar länken. I detta perspektiv är varje sådant ingrepp påtagligt negativt för naturmiljön och kan leda till isolering, successiv försvagning och i förläng- ningen till utdöenden av lokala artpopulationer. I det aktuella fallet är ingreppen i Öns naturmiljöer arealmässigt begränsade och de planerade anläggningarna, broar och GC-väg för gående och cyklister, är till sin karaktär sådana att den ökade störning de orsakar i driftskedet är förhållandevis liten. Anläggande av broar och GC-väg enligt planförslaget bedöms därmed kunna genomföras utan att Öns nuvarande funktion som länk i den regionala ekologiska korridoren utmed Umeälven påverkas i någon mer betydande grad. Samtidigt innebär planförslaget att kvarvarande lövskogsmiljöer på norra Ön blir än mer känsliga för fler framtida ingrepp som ytterligare spär på de kumulativa effekterna i detta avse- ende. Sett till de samlade ingreppen i värdefulla naturmiljöer, vilka utgör del av livsmiljön för ett flertal skyddade eller rödlistade arter, och avverkningen av ett stort antal naturvärdesträd, bedöms planförslaget sammantaget innebära stora negativa konsekvenser för naturmiljön på land jäm- fört med såväl nuläget som nollalternativet. Om god och ambitiös hänsyn genomgående tas i byggskedet, i form av anpassningar för att så långt möjligt bevara naturvärdesträd och minimera ingrepp i naturvärdesbiotoper, kan konsekvenserna eventuellt begränsas till måttligt negativa. 7.3 Naturmiljö i vatten I detta avsnitt beskrivs rådande förhållanden och konsekvenser för naturmiljö och biologisk mångfald i vatten i ett generellt perspektiv. Specifika beskrivningar avseende skyddade eller rödlistade arter finns i avsnitt 7.4. 7.3.1 Rådande förhållanden Vattenmiljöerna i Lillån och Storån har höga naturvärden. Under 2024 utfördes en inventering av strand- och vattenmiljön på platserna för de då aktuella brolägena med det huvudsakliga syf- tet att identifiera eventuell förekomst av bottenlevande arter med särskild betydelse för biologisk mångfald (Pelagia, 2025). För Storån är samma broläge fortsatt aktuellt medan broläget för Lil- lån har förskjutits något mot norr, främst på Tegsidan. Bottenstrukturen bedöms dock vara lik- artad vid det nya och det gamla läget för bro över Lillån och inventeringsresultaten bedöms där- med vara representativa även för det nya läget (Pelagia, 2025). Vid inventeringen bedömdes att de strandnära zonerna på båda sidor av Lillån och på Öns norr- sida mot Storån har höga naturvärden medan de centrala delarna av åfårorna bedömdes ha på- tagliga värden (se figur 22). Bland annat noterades flodkräfta, som är akut hotad (CR), i de strandnära zonerna både på fastlandssidan och vid Ön i både Lillån och Storån. I övrigt växer flotagräs (sårbar, VU) partivis inom alla delsträckor av bottnarna. Även lake (NT) finns på den berörda sträckan av älven och utmed Öns strandnära områden noterades också en obestämd art av nejonöga. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 790/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Figur 22. En inventering av undervattensmiljön 2024 visar att de berörda ytorna i älven har höga eller på- tagliga naturvärden. Bild från (Pelagia, 2025). 7.3.2 Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär lokala ingrepp i strandzoner av naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) där de nya landfästena med tillhörande erosionsskydd planeras. Ingreppen består dels i direkt ian- språktagande av bottenytor, dels påverkan genom muddringsarbeten på intilliggande ytor för att möjliggöra angöring med pråmar i byggskedet. Inom de berörda ytorna kommer vattenvegetat- ion och bottenlevande fauna att försvinna. Mindre bottenytor av värdeklass 3 (påtagligt värde) tas också i anspråk där fundament till mellanstöd och omgivande erosionsskydd ska anläggas. De berörda ytorna har höga värden men är små till ytan. De ytor som endast påverkas tillfälligt, liksom ytor där erosionsskydd läggs ut, bedöms också relativt snabbt kunna återfå liknande för- hållanden och värden som idag. Många bottenlevande arter är till exempel snabba att återkolo- nisera ytor genom individer som driftar med strömmen från områden längre uppströms. Mellan- stöd, landfästen och erosionsskydd kan lokalt även bidra till en mer variabel vattenmiljö genom tillkomst av strukturer som bidrar till ökad variation av bottenmiljöer och strömförhållanden. I byggskedet kommer även grumling att uppstå lokalt och temporärt, genom uppvirvling av sedi- ment. Grumlande moment bedöms i första hand vara schaktarbeten på älvbottnen inför anläg- gande av brofundament samt lokala muddringsarbeten i strandzonerna vid planerade landfäs- ten. Det förutsätts att grumlande arbeten utförs innanför tätspont eller i kombination med andra grumlingsminimerande åtgärder, såsom siltgardiner. Vidare förutsätts att grumlande arbeten an- passas i tid för att minimera störning på vandrande fisk. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 791/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 De grumlande partiklarna kommer att transporteras nedströms i älven. SMHI har i en underlags- utredning utfört modellberäkningar av hur koncentrationen av suspenderat material i vattnet kan påverkas vid schaktarbeten för anläggande av mellanstöd och hur långt nedströms sedimentet kan transporteras (SMHI, 2026). Beräkningarna har antagit att arbetena utförs inom tätspont men med ett spill till vattnet motsvarande 4 % av det uppgrävda materialet. Beräkningen base- ras vidare på att bottenmaterialet överst huvudsakligen utgörs av grus och sten och därunder av sand och silt. Bedömningen grundas på resultat från en tidigare studie cirka 7 km uppströms och på att finare sediment från högre upp i avrinningsområdet till stor del sedimenterar i upp- ströms belägna kraftverksdammar. Resultaten visar att den tillkommande grumlingen av sand- och siltpartiklar närmast nedströms arbetena genomgående ligger under 10 mg/l suspenderat sediment (SMHI, 2026). Närmast platserna för de grumlande arbetena bedöms detta ändå innebära en märkbar förhöjning av äl- vens naturliga halter som generellt är låga på den aktuella sträckan. Grumlingen klingar sedan successivt av nedströms. Enligt SMHI:s beräkningar återsedimenterar sand inom någon km från Ön medan silt beroende på flödessituationen kan transporteras drygt en mil nedströms och där- med i någon mån nå älvens mynningsområde. Halterna av suspenderat material från anlägg- ningsarbetena minskar dock till obetydliga nivåer inom några kilometer från brolägena. Vid återsedimentering kan grumlande partiklar orsaka negativ påverkan på älvens växt- och djurliv genom att de lägger sig på vattenväxters bladytor och försämrar dessas förmåga till foto- syntes med nedsatt vitalitet som följd. Djurlivet kan påverkas negativt bland annat genom att se- diment täcker fiskrom, vars syretillförsel då hämmas, och förändrar mikrohabitatet för bottenle- vande fauna. Då grumlingen blir förhållandevis begränsad bedöms den endast medföra små och lokala konsekvenser för älvens växt- och djurliv. Effekterna bedöms också bli kortvariga. Inom Natura 2000-området Umeälvens delta och slätter, som delvis även är skyddat som natur- reservat, bedöms påverkan från grumling bli försumbar och inte riskera att orsaka någon bety- dande påverkan på de värden som Natura 2000-utpekandet avser att bevara. Mot bakgrund av ovanstående bedöms planförslaget sammantaget medföra små negativa kon- sekvenser för naturmiljön i vatten. Detta främst genom direkta ingrepp i strandzoner med höga naturvärden vid landfästen och mellanstöd samt genom tillfälligt förhöjd grumling i och närmast nedströms arbetsområdet. Konsekvenserna bedöms dock vara lokala, kortvariga och övergå- ende och på några års sikt bedöms planförslagets konsekvenser för naturmiljön i Umeälven bli obetydliga. Bedömningarna gäller både jämfört med nuläget och nollalternativet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 792/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.4 Skyddade arter Artskyddet i fridlysningsbestämmelserna i 4–15 §§ artskyddsförordningen innebär förbud mot att genomföra vissa åtgärder som kan leda till att skyddade arter dödas, skadas eller försvinner från den plats där de förekommer. För de strikt skyddade arter som är upptagna i artskyddsför- ordningens bilaga 1 omfattar skyddet även arternas livsmiljöer. Skyddet gäller även inom detaljplanelagt område och kan inte upphävas inom ramen för plan- processen. För att genomföra åtgärder i strid mot förbudet krävs istället dispens från artskyddet. Dispens innebär ett undantag från förbudet och kan enbart medges om kriterierna i artskydds- förordningen är uppfyllda. Enligt gällande praxis ska förbuden bedömas strikt och det saknas utrymme att utöka undantagsmöjligheterna. Därmed är det angeläget att påverkan på skyddade arter så långt möjligt undviks så att dispenskrav inte utlöses. En plan som medger åtgärder som strider mot artskyddet för någon art kan därmed inte genom- föras såvida inte dispens erhålls. Om det inte bedöms föreligga möjligheter att erhålla dispens ska sådana planer inte antas och de kan komma att överprövas av Länsstyrelsen eller upphä- vas av Mark- och miljödomstolen. En MKB för en detaljplan ska därmed bedöma om planen är förenlig med artskyddsförordningen eller om den bedöms utlösa något av förbuden i artskydds- förordningens 4, 6, 7, 8 eller 9 §§. Ett genomförande av det aktuella planförslaget för broetappen innebär att flera områden, sär- skilt lövskogsområden på norra Ön, tas i anspråk permanent eller påverkas kraftigt i byggske- det. Dessa miljöer utgör livsmiljö för ett antal skyddade arter. Det gäller flera arter av fladder- möss, utter, vissa kärlväxtarter samt alla förekommande vilda fåglar. Med anledning av detta har kommunen under en följd av år låtit utföra ett antal inventeringar för att få god kunskap om förekommande skyddade arter på Ön. Som ett underlag till det nu aktuella planförslaget för broetappen har även en artskyddsutred- ning (Pelagia, 2026) utförts i vilken detaljerade bedömningar görs av planens påverkan på i om- rådet förekommande skyddade arter. I utredningen förutsätts ett värsta scenario där i princip all naturmark inom det preliminärt skisserade arbetsområdet för byggskedet bedöms försvinna. I praktiken bedöms det dock troligt att dessa ingrepp i viss mån kan minskas genom god anpass- ning och hänsyn i byggskedet. Artskyddsutredningen bifogas MKB:n som bilaga 3. Nedan åter- ges ett sammandrag av slutsatserna från artskyddsutredningen med vissa kompletterande be- dömningar. För mer uttömmande beskrivningar hänvisas till bilagan. Det ska även nämnas att kommunen inom ramen för detaljplanen för Ön 1:96 med flera – Norra Ön, BN-2013/00345 under 2025 har initierat ett 12:6-samråd med länsstyrelsen. Det underlag som överlämnats inför detta samråd omfattar bl.a. en tidigare artskyddsutredning som belyser påverkan på skyddade arter vid utbyggnad av hela norra Ön i enlighet med den detaljplanen. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 793/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.4.1 Fåglar Alla vilda fåglar i Sverige omfattas av fridlysning enligt artskyddsförordningen 4 §. Enligt denna är det förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon, 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om stör- ningen har väsentlig betydelse med hänsyn till fågeldirektivets syfte att a) bibehålla populationerna av fågelarterna på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekolo- giska, vetenskapliga och kulturella behov, med beaktande även av ekonomiska krav eller rekre- ationsbehov, eller b) anpassa populationerna av arterna till den nivå som anges i a). Avsiktlighet omfattar i sammanhanget även åtgärder som egentligen har ett annat syfte men där verksamhetsutövaren förstår att en förutsägbar konsekvens av deras genomförande blir att vilda fåglar påverkas i strid med artskyddet, till exempel att en skyddad art sannolikt störs i strid med punkt 4 ovan. Enligt Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör en tillfredsställande populationsnivå för en få- gelart tolkas som en nivå som innebär att arten långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga ut- bredningsområde där även bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver be- aktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå (Skogsstyrelsen & Naturvårdsverket, 2024). 7.4.1.1 Allmän påverkan på fåglar Planförslaget påverkar fåglar främst till följd av den avverkning av lövskogsbestånd som kom- mer att ske vid landfästena, inom arbetsområdet på Ön och på älvens västsida vid Teg. Förut- satt att avverkning och röjning görs utanför fåglarnas häckningstid bedöms det för många van- liga fågelarter, som enligt gällande rödlista har livskraftiga bestånd i landet, som uppenbart att ingreppen inte påverkar upprätthållandet av en tillfredsställande populationsnivå och därmed inte aktualiserar behovet av artskyddsdispens. 7.4.1.2 Prioriterade fågelarter Mot bakgrund av ovanstående har artskyddsutredningen avgränsats till att belysa planförslagets påverkan på de så kallade prioriterade fågelarter som noterats häcka eller tillfälligt uppträda på Ön. Med prioriterade fågelarter avses arter som är rödlistade, listade i bilaga 1 till fågeldirektivet eller har minskat med 50 procent eller mer sedan 1980. Totalt beskrivs i artskyddsutredningen påverkan på 28 sådana fågelarter. Sedan artskyddsutredningen skrevs har en ny rödlista antagits där vissa av dessa arter avförts från rödlistan och nu betraktas som livskraftiga. En uppdaterad lista över kvarvarande rödlistade arter framgår av tabell 5. För nio av arterna, som endast uppträder tillfälligt på Ön, bedöms ingen påverkan av betydelse uppkomma. Samma bedömning görs för tornseglare, som häckar på Ön, men inte i de miljöer som berörs av de ansökta åtgärderna. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 794/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 För ytterligare fem rödlistade arter bedöms att anläggande av broar och GC-väg på norra Ön visserligen påverkar häckningsrevir men att påverkansbilden är så begränsad och arterna så allmänna i området att risken för påverkan av betydelse på populationsnivå kan uteslutas. Detta gäller björktrast, drillsnäppa, grönfink, gulsparv och rödvingetrast. Även för kattuggla, som häckar på Ön, bedöms påverkan bli obetydlig och begränsad till eventuella födosöksområden. För resterande sju naturvårsintressanta arter, som i första hand anses kunna bli påverkade av de planerade åtgärderna, kommenteras påverkan på varje enskild art nedan. Tabell 5. Prioriterade fågelarter som häckar eller uppträder tillfälligt på Ön och som belyses i utförd art- skyddsutredning. Kategori (kat.) anger vilken kategori av prioriterade fågelarter respektive art tillhör. För rödlistade arter anges rödlistekategori (NT: Nära hotad, VU: Sårbar, EN: starkt hotad eller CR: akut hotad). B1: arter upptagna i bilaga 1 till Fågeldirektivet. Ö: Övriga naturvårdsintressanta arter. Svenskt Vetenskapligt Kat. Status Påverkan på livsmiljö namn namn 2025 Björktrast Turdus pilaris NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön Busksång- Acrocephalus du- NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på Östteg are metorum (1 år) Drillsnäppa Actitis hypoleucos NT Häckande Markanspråk och störningseffekter vid häck- ningsrevir på norra Ön Gråspett Picus canus B1 Tillfällig Nej Grönfink Chloris chloris VU Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön Grönsång- Phylloscopus sibi- NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön are latrix Gulsparv Emberiza citrinella NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir Kattuggla Strix aluco Ö Häckande Sannolikt obetydlig påverkan på eventuella fö- dosöksområden. Lundsång- Phylloscopus VU Tillfällig Nej are trochiloides Mindre flug- Ficedula parva B1 Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön snappare Mindre Dryobates minor NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra hackspett Ön/Östteg Rosenfink Carpodacus erythri- NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön nus och Östteg Röd- Turdus iliacus NT Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön vingetrast och Östteg Sommargyl- Oriolus oriolus EN Tillfällig Nej ling Stare Sturnus vulgaris VU Tillfällig Nej Stenknäck Coccothraustes Ö Häckande Markanspråk inom häckningsrevir på norra Ön coccothraustes och Östteg Storspov Numenius arquata EN Häckande Nej Sävsparv Emberiza schoe- LC Tillfällig Nej niclus Tornseglare Apus apus VU Häckande Nej Tretåig Picoides tridactyles NT Tillfällig Nej hackspett Törnskata Lanius collurio B1 Tillfällig Nej Vitryggig Dendrocopos leuco- Tillfällig Små förluster av lämpliga livsmiljöer inom po- hackspett tos tentiella revir (sommar och/eller vinter). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 795/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.4.1.3 Busksångare Sen invandrare från Finland vars svenska utbredning är koncentrerad till landets östra delar, från Norrbotten till Västmanland-Södermanland-Gotland. Den svenska populationen bedöms endast uppgå till cirka 100–200 par men tycks stabil på denna nivå. Arten är etablerad i Umeå kommun där den främst förekommer på kustlokaler och öar längs Umeälvens dalgång. 2024 häckade ett par av arten i en lövdunge vid Teg som kan komma att beröras vid anläggandet av broar enligt planförslaget. Under 2025 har ingen häckning av arten noterats på platsen. Ef- tersom busksångare är ovanlig regionalt och nationellt skulle förlusten av ett revir kunna anses vara betydande i förhållande till den totala populationen i landet. Det bedöms dock i nuläget inte råda brist på häckningsbiotoper för arten som ofta endast häckar enstaka år på en och samma plats. Sammantaget bedöms den störning planförslaget medför för busksångaren sakna bety- delse för artens populationsutveckling. Planförslaget bedöms därmed inte riskera att utlösa be- hov av artskyddsdispens med avseende på denna art. 7.4.1.4 Mindre flugsnappare Mindre flugsnappare trivs i äldre, tät, ogallrad blandskog och de strandskogar där ingrepp plan- eras utgör lämpliga habitat för arten. 2017 fanns ett revir som omfattade stora delar av Ön och arten har häckat återkommande på Ön, dock inte se senaste åren. Arten är så pass ovanlig i Västerbotten att negativ påverkan på enskilda revir kan anses påverka populationen lokalt och regionalt. I detta fall är dock påverkan så pass begränsad att förutsättningarna för framtida häckningar på Ön inte bedöms påverkas på något betydande sätt. Planförslaget bedöms där- med inte riskera att utlösa behov av artskyddsdispens med avseende på mindre flugsnappare. 7.4.1.5 Rosenfink Rosenfink har hävdat revir på Ön vissa år i sen tid och 2024 rapporterades sjungande rosenfink nordväst om brukshundsklubbens tidigare område. Sjungande rosenfink har även noterats 2018 och 2023 i samma skogsbestånd på Teg där även busksångare noterats och som kan komma att påverkas av planförslaget. Både på Ön och vid Teg finns lämpliga habitat för rosenfink som är knuten till halvöppna, buskrika betes- och odlingsmarker omgivna av buskage och lövträd. Häckningsmiljöer för enstaka par kan försvinna vid ett genomförande av planen men det torde fortsatt finnas relativt gott om lämpliga biotoper på Ön och vid Teg för arten. Rosenfinkens po- pulationsutveckling förefaller heller inte vara negativ lokalt och den tycks relativt frikopplad från tillgång på häckningsbiotoper. Därmed bedöms att planförslaget bör kunna genomföras utan någon påverkan av betydelse för möjligheterna att återupprätta en tillfredsställande populations- nivå för Rosenfink. Det finns även goda möjligheter att på relativt kort tid kunna återetablera för arten lämpliga buskmarker inom eller i närheten av arbetsområdet på Ön och vid Teg vilket kommunen också har för avsikt att göra och beskriva i den skötselplan för återplantering som ska upprättas. Mot bakgrund av detta bedöms planförslaget inte riskera att utlösa behov av art- skyddsdispens med avseende på rosenfink. 7.4.1.6 Stenknäck Stenknäck är inte rödlistad i Sverige och har nationellt en ökande trend. Populationen i Väster- botten, som utgör nordgräns för arten, är dock liten och de flesta häckningarna av arten är knutna till Umeälvens nedre lopp. Arten har också haft ett revir på Ön vissa år under senare tid och förekomsten av arten här får i ett lokalt perspektiv ses som mycket skyddsvärd. Stenknäck Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 796/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 har även observerats några gånger vid Östteg. Planförslaget kan medföra små intrång i lämp- liga livsmiljöer för arten. På Ön kan bland annat brynzoner med hägg, som är ett viktigt trädslag för arten, påverkas. Ingreppen är dock så begränsade att enskilda revir inte bedöms påverkas på ett avgörande sätt och därmed inte heller artens lokala population. Sammantaget bedöms planförslaget därmed inte riskera att utlösa behov av artskyddsdispens med avseende på sten- knäck. Även för denna art finns möjligheter att på relativt kort tid återskapa gynnsamma livsmiljöer på norra Ön och inom parkområdet vid Teg genom anläggande av brynzoner med bärande träd och buskar. Kommunen avser också att göra detta och kommer att beskriva åtgärderna i den skötselplan för återplantering som ska upprättas. 7.4.1.7 Grönsångare Grönsångare lever i högstammig löv- och blandskog och ibland även i granskog och häckar årli- gen med något eller några par på norra Ön. Planens markanspråk påverkar endast grönsånga- rens häckningsbiotoper i begränsad utsträckning och arten bedöms fortsatt kunna häcka på Ön även om planförslaget genomförs. Det bedöms inte föreligga någon risk för påverkan av bety- delse för upprätthållande av artens lokala, regionala eller nationella population. Mot bakgrund av detta bedöms planförslaget inte riskera att utlösa behov av artskyddsdispens med avseende på grönsångare. 7.4.1.8 Mindre hackspett Mindre hackspett lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd. Den svenska stam- men uppskattades till cirka 4 200 par 2018. Arten har en starkt minskande trend i landet som helhet och minskningstakten mellan 2012–2021 uppgick till 56 procent. Den västerbottniska po- pulationen uppskattades 2012 till cirka 220 par. Länets tätaste stam hittas längs Umeälvens nedre dalgång som utgör ett kärnområde för arten i länet. Vid återkommande inventeringar un- der 2000-talet har 22–25 revir identifierats mellan Holmsund och Norrfors. Ett fast revir finns på norra Ön med årliga häckningsförsök sedan 2004. Senast under 2023 noterades en lyckad häckning i strandskogen just öster om Öns norra spets. Under 2025, och även under vårvintern 2026, har trummande mindre hackspett rapporterats från norra Ön. Arten är lokaltrogen och en individ som häckat i ett område lever vanligen kvar i detta resten av sitt liv. I nuläget finns ungefär 20 ha goda livsmiljöer för mindre hackspett på norra Ön. Sett strikt till ar- tens habitatkrav borde detta inte räcka till ett funktionellt häckningsrevir och eventuellt omfattar reviret även ett större hemområde längs älven. Observationer av mindre hackspett har även gjorts på Tegsidan vilket kan vara fåglar från reviret på norra Ön. I ett värsta scenario där all skogsmark inom arbetsområdet avverkas frångår cirka 0,6 hektar goda livsmiljöer för arten på norra Ön, samt 0,2 hektar potentiella födosöksområden på Tegsidan. Detta motsvarar cirka 2 % av ett sommarrevir och betydligt mindre av ett vinterrevir. Därtill kan arten bli störd under byggskedet och i viss mån även driftskedet genom ökad mänsk- lig närvaro. Effekterna av störningar i driftskedet är svåra att kvantifiera och beror delvis på hur intensivt bron och den nya GC-vägen kommer att nyttjas. I artskyddsutredningen konstateras dock att den liknande exploatering som skett vid anläggandet av Lundabron inte givit upphov till någon stark reaktion för det häckande paret kring Bölesholmarna, som rapporterats därifrån även under innevarande häckningssäsong. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 797/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Då endast en mindre areal livsmiljöer tas i anspråk bedöms det mest sannolika vara att revirets funktionalitet inte påverkas i sådan grad att den mindre hackspetten överger området. Sannolikt kommer inte heller gång- och cykeltrafiken över Ön i driftskedet bli så omfattande att det får nå- gon mer betydande påverkan på arten. Reviret bedöms dock vara känsligt för kumulativa effek- ter från andra exploateringar och eventuella ytterligare markanspråk på Ön. Med tanke på att mindre hackspett är knuten till en bristmiljö i form av lövskog med inslag av äldre lövträd och har tämligen stora revir kan varje revir i de lämpliga miljöer som återfinns i älv- landskapet vara betydelsefulla för artens population. Samtidigt finns ett mycket gott underlag som visar att det återstår ett flertal revir av mindre hackspett i nedre älvlandskapet och i motsats till den nationella trenden har den lokala trenden för arten varit stabil under en längre period. Sammantaget bedöms risken som liten för att planförslaget, som innebär förhållandevis begrän- sade ingrepp i ett revir som sannolikt kommer att finnas kvar, ska orsaka påverkan av betydelse för upprätthållandet av en tillfredsställande populationsnivå för mindre hackspett. 7.4.1.9 Vitryggig hackspett Vitryggig hackspett är en av de mest sällsynta häckfågelarterna i Sverige. 2023 bestod den kända svenska stammen av cirka 20 par varav många var knutna till nedre delen av större älv- dalar i norra Sverige. Arten har i nuläget fasta revir utmed Umeälven inom några kilometer såväl upp- som nedströms Ön. Inga häckningar är emellertid kända från Ön som inte heller ingått i något känt revir. Under våren 2017 återfanns en ensam hanne på Ön vid tre tillfällen, varav ett då arten genomförde revirhävdande trumningar och två tillfällen då arten noterades födosöka. Därefter har riktade inventeringar av arten utförts på Ön med 4–6 besök årligen under häck- ningstid mellan 2018 – 2023 utan att den påträffats. Sedan 2017 har dock individer av vitryggig hackspett observerats på Ön vid enskilda andra tillfällen och det bedöms möjligt att individer från närliggande revir ibland födosöker på Ön. Det finns också flera för arten lämpliga födosöks- träd (naturvärdesträd) inom arbetsområdet. Umeå kommun har under 2023 utfört en habitatsanalys för att identifiera de ytor som har bäst potential för vitryggen kring Umeå och nedre Umeälven. Analysen har pekat ut två skilda värde- kärnor; ett kring Umeälvsdeltat med förlängning upp till södra Ön och ett inom lövskogarna längs Umeälven mellan Baggböle och Sörfors. De befintliga lövskogarna på norra Ön föll i ana- lysen ut inom den högsta resp. nästa högsta värdeklassen. Ett fullgott revir för vitryggen beskrivs grovt som minst 150 ha lämplig livsmiljö inom ett 500 hek- tar stort område (Naturvårdsverket, 2017). Arealen lämplig lövskog på Ön (cirka 20 hektar) är således för liten för att utgöra ett eget revir men i habitatanalysen anges Ön ligga på gränsen till att kunna utgöra en ingående del i ett sådant revir. Vitryggig hackspett är så pass hotad och fåtalig att påverkan även på enskilda par och på ar- tens födosöksområden inom kända revir bör betraktas som hot mot populationen på nationell nivå. Efter de anpassningar som gjorts för att minimera arbetsområdet innebär planförslaget att som mest 0,8 hektar lämpliga livsmiljöer för vitryggig hackspett försvinner. Denna siffra inklude- rar ingrepp utanför vattenområdet i form av markanspråk vid landfästen och för ny GC-väg samt nödvändig avverkning och röjning inom arbetsområdet. Även ingreppen i bäckravinen vid Teg är medräknade. Sammanlagt utgör dessa skogspartier cirka en procent av arealen lövskog som krävs i ett typiskt häckningsrevir och en betydligt mindre andel av ett övervintringsrevir. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 798/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Exploateringen kan ses som ett exempel på en småskalig reduktion av artens livsmiljöer som vid övergripande markplanering och markanvändning bör undvikas så att det kan ske en fortsatt positiv utveckling och ökning av lämpliga livsmiljöer för den lokala populationen av vitryggig hackspett kring Umeå. Detta betyder dock inte att varje ingrepp i lämplig lövskog på ett väsentligt sätt försvårar möjlig- heterna att återupprätta arten till en tillfredsställande populationsnivå. Då exploateringen i före- liggande fall planeras i ett område där arten inte häckar eller har uppehållit sig varaktigt och endast omfattar en mycket liten andel av de livsmiljöer som krävs för ett funktionellt revir be- döms ett genomförande av planförslaget inte utgöra en avsiktlig störning enligt artskyddsförord- ningen 4 § p. 4. 7.4.2 Fladdermöss Samtliga arter av fladdermöss i Sverige är fridlysta enligt Artskyddsförordningen 4a §. Enligt denna är det förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller enligt vägledande praxis från EU-domstolen på individnivå oavsett om arten har gynnsam bevarandestatus eller inte (Skydda skogen, 2021). Förbudets koppling till avsiktlighet är enligt Naturvårdsverket uppfyllt även för åtgärder som inte har som syfte att skada en art men där den som utför åtgärden förstår den förutsebara konsekvensen av sitt handlande och ändå genomför den. Därmed omfattas även exploateringsföretag som kan förväntas stå i strid med förbuden (Skogsstyrelsen & Naturvårdsverket, 2024). Bestämmelsen i punkt 4 syftar till att skydda den ekologiska funktionen hos fortplantningsområ- den och viloplatser. De fridlysta djurens fortplantningsområden och viloplatser har därmed inte ett självständigt skydd, utan det är deras funktion som fortplantningsområde respektive viloplat- ser, det vill säga deras kontinuerliga ekologiska funktion (KEF), som skyddas (Skogsstyrelsen & Naturvårdsverket, 2024). Förbudet mot att orsaka skada på miljöns KEF gäller även åtgärder som orsakar gradvisa försämringar över tid, till exempel genom försämrat skydd, kvalitetsförlust, ökade störningar med mera. En avgörande fråga vid bedömning av om en plan riskerar att stå i konflikt med skyddet enligt artskyddsförordningen 4a § är därmed huruvida dess genomförande påverkar upprätthållandet av KEF för de skyddade arterna på platsen. 7.4.2.1 Förekomst, status och ekologi Under senare år har ett flertal inventeringar och andra undersökningar av fladdermöss utförts på Ön och inom Umeå kommun i stort (Ecocom, 2016) (Umeå kommun, 2023). Totalt är tio ar- ter av fladdermöss kända från kommunen. Sedan år 2000 har också sju fladdermusarter note- rats från Ön (se tabell 6). Två av dessa arter, gråskimlig fladdermus och större brunfladdermus, förefaller endast nyttja miljöerna på Ön mer tillfälligt. Antalet observationer av dessa arter är fåtaliga och de har troligen Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 799/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 inte fasta boplatser på Ön. Ön tycks inte heller ha någon mer central betydelse för dem i sam- band med migrationsperioder. Planförslaget bedöms därmed inte orsaka sådan påverkan på dessa arter att förbuden i artskyddsförordningen riskerar att aktualiseras. För övriga arter sam- manfattas artskyddsutredningens bedömningar av planförslagets påverkan nedan. Den i särklass vanligaste fladdermusarten på Ön är nordfladdermus och 2023 gjordes observat- ioner som tyder på att en koloni av arten finns i ett hus på norra Ön. Nordfladdermus är den överlägset vanligaste fladdermusarten i norra Sverige och den art med störst utbredning i lan- det. Under sommaren bildar arten yngelkolonier i olika byggnader. För övervintring nyttjas bygg- nader, grottor, klippskrevor och blockfält. Nordfladdermusen är sedan 2020 rödlistad som Nära hotad (NT) då en populationsminskning skett i södra Sverige. Det är ovisst om arten även mins- kat i norr och artens bevarandestatus i boreal biogeografisk region bedömdes vara gynnsam under perioden 2013–2018 (ArtDatabanken, 2019). Tabell 6. Fladdermusarter som noterats på Ön vid utförda inventeringar och som belyses i utförd art- skyddsutredning. Kolumn RL anger rödlistekategori enligt rödlista 2025 (NT: Nära hotad, VU: Sårbar, EN: starkt hotad eller CR: akut hotad). Svenskt namn Vetenskapligt RL Status Påverkan på livsmiljö namn Brunlångöra Plecotus auri- NT Potentiell koloni i Mindre förlust av födosöksmiljöer i bryn tus planområdets närhet och skog. Potentiellt ökad ljusförorening Gråskimlig flad- Vespertilio Tillfällig under migrat- Obetydlig påverkan dermus murinus ionsperioden Mustasch-/ tajga- Myotis Potentiell koloni i Mindre förlust av födosöksmiljöer i bryn fladdermus mystacinus/ planområdets närhet och skog. Potentiellt ökad ljusförorening brandtii Nordfladdermus Eptesicus nils- NT Sannolik koloni i Obetydlig påverkan sonii byggnad på norra Ön nära planområdet. Större brunflad- Nyctalus Tillfällig under migrat- Obetydlig påverkan dermus noctula ionsperioden Trollpipistrell Pipistrellus Tillfällig under migrat- Obetydlig påverkan nathusii ionsperioden Vattenfladdermus Myotis Potentiell koloni i Mindre förlust av födosöksmiljöer i bryn daubentonii planområdets närhet och skog. Potentiellt ökad ljusförorening Möjligen har också trollpipistrell, brunlångöra och/eller någon av Myotisarterna vattenfladder- mus, mustaschfladdermus och tajgafladdermus fasta boplatser på Ön. Detta är dock mer osä- kert. Brunlångöra är rödlistad som Nära hotad (NT) men är relativt vanlig i södra Sverige. I Väs- terbottens län, som utgör nordgräns för arten, är den dock sällsynt. Arten har noterats vid några tidigare tillfällen på Ön och under 2023 noterades den på norra Ön under reproduktionsperioden vilket tyder på att arten har en fast boplats på Ön (Grellmann, 2025) Vattenfladdermus har regelbundet noterats från Ön vid utförda inventeringar, liksom antingen tajga- eller mustaschfladdermus vilka är svåra att skilja åt på ljudinspelningar. Vatten- och taiga- fladdermus är de vanligaste Myotisarterna i Västerbotten men även mustaschfladdermus före- kommer. Arternas regionala och lokala populationstrender är i princip okända men alla arterna bedömdes ha gynnsam bevarandestatus i boreal biogeografisk region under perioden 2013– 2018 enligt Sveriges rapportering till EU (ArtDatabanken, 2019). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 800/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Även trollpipistrell har under 2025 noterats på Ön under kolonitid vilket antyder en fast boplats i närområdet och troligen på Ön (Grellmann, 2025). Trollpipistrell är relativt vanlig upp till Daläl- ven och förekommer även spritt längs Norrlandskusten upp till södra Norrbotten. Den svenska populationen är ökande och arten är klassad som livskraftig. Den förekommer i alla typer av gle- sare skogar, trädbärande beteshagar, kantzoner och bryn ofta i närheten av vatten. Före 2025 har endast ett fåtal observationer gjorts. 7.4.2.2 Konsekvenser och förenlighet med artskyddet Beträffande påverkan på fladdermössens boplatser bedöms planen sannolikt inte medföra nå- gon påverkan av betydelse. Den byggnad där nordfladdermus sannolikt har en koloni påverkas inte. Resultaten från den värdeträdsinventering som utförts under 2025 visar också att det san- nolikt inte förekommer några hålträd med potential hysa en fladdermuskoloni inom det område där planen kan medföra direkt påverkan. Möjligen kan enskilda träd med mindre håligheter, som potentiellt kan nyttjas tillfälligt av enstaka individer för dagvila, komma att tas bort. I övre delen av bäckravinen vid Teg finns en äldre jordkällare nära planerat landfäste som utgör en potentiell boplats för fladdermöss. Denna ligger just utanför det preliminärt avgränsade arbetsområdet och kommer att utsättas för störningar under byggskedet men kommer att bevaras och skyddas genom avspärrning. I övrigt medför planen allmänna ingrepp i fladdermössens livsmiljöer på norra Ön genom av- verkningar av strandskog och andra skogsytor. Avverkningarna innebär lokalt att gynnsamma födosöksmiljöer försvinner eller tappar i kvalitet. Det leder också till ökad fragmentering av skogsmiljön vilket kan skapa barriäreffekter särskilt för mer ljuskänsliga fladdermusarter och be- gränsa dessas nyttjande av kvarvarande skogsområden. Inte minst de mest ljusskygga fladder- musarterna, som i högre grad födosöker i mörka skogspartier, kan missgynnas av att skogen öppnas upp. Beroende på hur gatubelysningen av broarna och GC-vägen utformas kan denna också i varie- rande grad fungera som en störande ljusbarriär för fladdermössens rörelser längs älven, främst för de mer ljuskänsliga arterna brunlångöra och tajgafladdermus. Tillsammans med redan be- fintliga barriäreffekter från belysning på befintliga broar och strandzoner kan de planerade bro- arna eventuellt även leda till kumulativa effekter som sammantaget kan få en större barriäreffekt för fladdermössens rörelser längs älven och minska tillgången till lämpliga födosöksplatser. Artskyddsförordningen skyddar i första hand fladdermössens fortplantningsområden och vi- loplatser men även påverkan på arternas födosöksmiljöer kan behöva viktas in i bedömningen av om områdets kontinuerliga ekologiska funktion för fladdermöss upprätthålls. I detta fall be- döms planens påverkan på boplatser sannolikt inte vara av sådan karaktär att det riskerar att utlösa förbud enligt artskyddsförordningen. Beträffande födosöksmiljöer bedöms planen för broetappen medföra viss negativ påverkan men värdeförlusterna bedöms vara begränsade sett till både areal och funktion och det bedöms fin- nas kvar gott om miljöer med god kvalitet i närområdet som bidrar till upprätthållandet av KEF för berörda arter av fladdermöss. Mot bakgrund av hittillsvarande resultat från utförda invente- ringar bedöms det också tveksamt om norra Ön kan anses vara ett sådant viktigt eller kritiskt födosöksområde som avses i EUROBATS-avtalet. Mot bakgrund av ovanstående bedöms sammantaget att planförslaget bör kunna genomföras utan att krav på artskyddsdispens för fladdermöss aktualiseras. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 801/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Bedömningen förutsätter att planerade skyddsåtgärder efterlevs både i byggskedet och i utform- ningen av de permanenta anläggningarna. Bland annat är det viktigt att minimera arealen strandskogar och andra skogsmiljöer, samt antalet värdeträd, som avverkas i arbetsområdet vil- ket ska säkerställas genom den rutin för trädfällning som ska upprättas inför byggskedet. Även att belysningen på broar och längs GC-vägen anpassas för att bli så skonsam som möjligt för fladdermöss är angeläget, vilket planförslaget har en bestämmelse om. Detta kan till exempel ske genom val av armaturer som ger god avskärmning av ljuset, lägre ljusintensitet, varmare färgtemperatur och genom att säsongsvis dämpa, eller helt stänga av, belysningen under delar av dygnet. Mörka passager under broarna vid älvbrinkarna bör också eftersträvas för att minska barriäreffekten och underlätta fladdermössens rörelser längs brynzonerna utmed älven. Främst i strandbrinkarna på Ön bedöms detta vara möjligt utan större konflikt med trygghetsaspekter. 7.4.3 Utter 7.4.3.1 Förekomst, status och ekologi Utter är, liksom fladdermöss, skyddad enligt artskyddsförordningen 4a §. Utterpopulationen i Sverige har sedan några decennier börjat återhämta sig efter en kraftig nedgång under senare delen av 1900-talet och arten är klassad som livskraftig på 2025 års rödlista. Uttern har i nulä- get troligtvis också en livskraftig situation med gynnsam bevarandestatus i Västerbottens län. Det finns flera sentida observationer av utter kring Umeälven i närheten av Ön, främst kring Bro- parken, där det också vistas mycket människor. Ett fåtal observationer från Ön visar också att uttrar emellanåt rör sig längs dess stränder. Strandkanter och brinkar av det slag som finns längs delar av Ön bedöms även generellt kunna utgöra lämpliga platser för uttergryt. 7.4.3.2 Konsekvenser och förenlighet med artskyddet Planförslaget innebär viss påverkan på för uttern potentiella livsmiljöer genom att mindre delar av älvens strandzoner på norra Ön samt vid Teg och Öbackaparken tas i anspråk för brofunda- ment och att skogen här röjs bort. Merparten av strandbrinkarna lämnas dock orörda och uttrar kommer fortsatt att kunna röra sig obehindrat längs älven på de landremsor som bildas under de nya broarna. Då det endast är fråga om gång- och cykelbroar tillkommer heller ingen risk att uttrar trafikdödas. Kortvarigt under byggskedet kan störningarna vara sådana att uttrar undviker de berörda ar- betsområdena. Mot bakgrund av att uttrar i nuläget endast nyttjar de aktuella platserna i liten grad bedöms detta inte få någon märkbar betydelse för området ekologiska funktion för utter. I driftskedet bedöms den störning som gång- och cykeltrafiken medför inte vara så omfattande att den påverkar uttrarnas rörelser utmed älvens strandzoner. Det är också troligt att de nya bro- fundamenten kan komma att nyttjas som revirmarkeringsplatser av uttrar, särskilt om strandpas- sagerna under bron förses med strategiskt placerade större stenar eller block vilket är att re- kommendera. Sammantaget bedöms planförslaget inte påverka utter eller dess livsmiljöer i så- dan grad att förbud enligt artskyddsförordningen aktualiseras. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 802/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.4.4 Blåsippa 7.4.4.1 Förekomst, status och ekologi Blåsippa är i Västerbottens län fridlyst enligt artskyddsförordningen 8 § vilket innebär förbud mot att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och att ta bort eller skada frön eller andra delar. Blåsippa växer i skuggig eller halvskuggig skogsmark med näringsrik och väldränerad jordmån såsom ädellövskog, ängsgranskogar och liknande. Fröna sprids med myror och skotten växer ut från en flerårig jordstam. Enskilda individer kan bli mycket gamla under gynnsamma omstän- digheter. Blåsippans utbredning omfattar södra halvan av Sverige med spridda fynd längs Norrlandskus- ten. Flera fynd är gjorda i strandnära lövskogar längs Umeälven. Det finns äldre inrapporterade fynd av blåsippa från Ön utan exakt fyndplats. Under 2023 noterades arten i södra delen av det större aspskogsbestånd som finns centralt på norra Ön. 7.4.4.2 Konsekvenser och förenlighet med artskyddet Förekomsterna i aspskogsbeståndet på norra Ön berörs inte av planförslaget och arten bedöms inte heller påverkas i byggskedet. Ingen konflikt med artskyddet bedöms därmed råda. 7.4.5 Finnros 7.4.5.1 Förekomst, status och ekologi Finnos är fridlyst enligt artskyddsförordningen 8 § och är en art av vildros som endast är känd från ett fåtal lokaler i norra Sverige och är rödlistad som sårbar (VU). Därutöver har förvildade exemplar från trädgårdsodling hittats på några platser i landets norra delar. Enligt Artfakta ut- görs artens optimala miljö av glesa skogar med ytligt och rörligt grundvatten. I Västerbotten var finnros tills nyligen endast känd från Skelleftetrakten. Under 2023 påträffades dock tolv plantor, som potentiellt kan vara finnros, i den större aspskog som finns på norra Ön (Artportalen). Sä- ker bestämning av fyndet har dock ännu inte gjorts och det kan eventuellt röra sig om träd- gårdsrymlingar. 7.4.5.2 Konsekvenser och förenlighet med artskyddet Växtplatsen inom aspskogen är inte närmare preciserad. Den aktuella aspskogen ligger utanför själva plangränsen och ligger ej inom ytor som tas i anspråk permanent. Det bedöms även fin- nas goda möjligheter att inför byggskedet detaljanpassa arbetsområdet så att ingreppen i asp- skogen ytterligare minimeras eller undviks helt. Mer exakt läge för det eventuella beståndet av finnros kommer att mätas in i kommande skeden och det bedöms vara möjligt att bevara dess växtplats i samband med åtgärdernas genomförande. Arten bedöms också klara, och sannolikt gynnas av, ett visst ökat ljusinsläpp som kan uppkomma från eventuell röjning i närliggande om- råden. Mot bakgrund av detta bedöms planförslaget kunna genomföras utan konflikt med art- skyddet. Skulle arten vid uppföljande inventeringar påträffas på platser som kräver att enskilda plantor behöver avlägsnas finns också goda möjligheter till kompensationsåtgärder genom att flytta dessa, alternativt etablera nya plantor via sticklingar eller frön från samma bestånd på lämpliga närliggande platser. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 803/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.4.6 Revlummer 7.4.6.1 Förekomst, status och ekologi Revlummer är fridlyst enligt artskyddsförordningen 9 § vilket innebär förbud mot att gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna. Lummerarter som grupp har otillfredsställande beva- randestatus i boreal biogeografisk region (ArtDatabanken, 2019). Arten revlummer är dock mycket vanlig i frisk-fuktig skogsmark i norra Sverige och är en livskraftig art utan utpekade hot. Revlummer har rapporterats från fem olika platser på Ön, bland annat från strandskogen längs Öns nordöstra del. 7.4.6.2 Konsekvenser och förenlighet med artskyddet Fyndplatsen i strandskogen på nordöstra Ön ligger inom det arbetsområde som preliminärt be- dömts kan behövas i samband med anläggandet av broar samt GC-väg enligt planförslaget. I viss mån bör det finnas möjlighet att detaljanpassa arbetsområdet och utförandet så att ingrepp i bestånd av revlummer undviks eller minimeras. Eventuellt kommer dock något mindre be- stånd, eller delar av ett bestånd, av revlummer att försvinna vid ett genomförande av planförsla- get. Antalet plantor eller kloner som berörs är dock begränsat samtidigt som arten även före- kommer på flera andra närliggande platser på Ön som inte påverkas. Planförslaget bedöms därmed inte påverka artens bevarandestatus i området och därmed inte vara i konflikt med art- skyddet. 7.4.7 Lax 7.4.7.1 Förekomst, status och ekologi Lax, som är upptagen som nära hotad på 2025 års rödlista, vandrar upp genom Umeälven, via laxtrappan i Norrfors, och vidare till Vindelälven som utgör en av Sveriges fyra oreglerade nat- ionalälvar. Laxen är inte strikt skyddad varhelst den förekommer men är upptagen i art- och ha- bitatdirektivets bilaga 2 som en art av sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden (na- tura 2000-områden) behöver utses för den. Vindelälven är upptagen som ett Natura 2000-om- råde där lax är en av de utpekade bevarandearterna (Länsstyrelsen Västerbotten, 2019). Åtgär- der som på ett betydande sätt kan påverka bevarandearter i ett Natura 2000-område kräver till- stånd även om de utförs utanför Natura 2000-området och tillstånd får endast medges om åt- gärderna inte orsakar störning som försvårar bevarandet av arten i fråga. 7.4.7.2 Konsekvenser och förenlighet med gällande skydd Vindelälvens laxstam är av mycket stort värde i ett europeiskt perspektiv och vid genomförande av åtgärder i älven är det mycket viktigt att laxens redan idag begränsade möjligheter att vandra i älven inte försämras. Anläggandet av två broar enligt planförslaget innebär att det tillkommer ett flertal nya mellanstöd både i Storån och i Lillån. Under byggskedet kommer grumling att uppstå temporärt och lokalt vilket teoretiskt kan störa fiskars vandring. Genom att fundamenten anläggs innanför tätspont kommer grumlingen generellt att bli begränsad. Vidare etableras inte alla mellanstöd samtidigt varför grumlingen inte vid någon enskild tid bedöms bli så omfattande och spridd i älven att lax eller andra vandrande fiskarter undviker att passera brolägena. I driftskedet bedöms ingen på- verkan ske på lax eller andra fiskarter i älven. Sammantaget bedöms att planförslaget inte orsa- kar sådan betydande påverkan på lax att åtgärderna kan antas komma i konflikt med skyddet Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 804/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 av lax knutet till Vindelälvens Natura 2000-område. Anläggandet av mellanstöd samt landfästen med tillhörande stödfyllnad och erosionsskydd bedöms inte heller påverka några lekområden för lax då utförda inventeringar inte påvisat några sådana på berörda bottenytor. 7.4.8 Flodkräfta 7.4.8.1 Förekomst, status och ekologi Vid den inventering av bottenmiljöer som gjordes under 2024 noterades flodkräfta på de strand- nära delarna på båda sidor av Lillån och Storån. Flodkräftan är liksom lax, upptagen i art- skyddsförordningens bilaga 5 som reglerar fångst, handel och förvaltningsåtgärder. Dessa be- stämmelser är dock inte av relevans i sammanhanget och flodkräfta omfattas i övrigt inte av nå- got formellt skydd. Däremot är arten rödlistad i kategorin akut hotad (CR) till följd av kräftpest som sprids via signalkräftor. Norrlandsälvarna har länge varit en frizon för flodkräftan men under senare år har utbrott av kräftpest förekommit på flera håll till följd av olagliga utsättningar av sig- nalkräfta. Även nedre Umeälven har drabbats av kräftpest 2011 respektive 2013. 7.4.8.2 Konsekvenser och hänsynsåtgärder De planerade åtgärderna kommer lokalt att innebära direkta fysiska ingrepp på bottnar där flod- kräfta förekommer vilket kan leda till att ett antal enskilda individer dödas. Skadan i detta avse- ende bedöms generellt bli liten. Honor med rom är normalt stationära men kräftorna bedöms ha god möjlighet att drifta undan från de direkt påverkade ytorna när störningar till följd av arbeten i vatten påbörjas. Flodkräfta vill ha ett fast bottensubstratet och trivs inte på mjuka dybottnar varför igenslamning av bottnar till följd av grumling generellt kan anses negativt för arten. Mer omfattande sediment- ackumulation, som kan orsaka låga syrekoncentrationer, kan också tvinga kräftor upp på land där de är mer utsatta för predation. Enligt en studie (Karlsson, 2020) är det tänkbart att negativ påverkan på större kräftdjur till följd av grumling är knuten just till deras reproduktionsfas och ti- diga livsstadier samt till ökad predationsrisk i samband med skalömsningen. I detta fall bedöms dock grumlingen vid anläggande av de planerade broarna inte bli så omfattande att igenslam- ning av bottnar kan förmodas medföra någon betydande negativ påverkan på de lokala bestån- den av flodkräfta i älven. I ett längre perspektiv bedöms också negativ påverkan till följd av från- gående ytor av lämpliga bottnar som marginell och obetydlig. Det bedöms dock som viktigt att arbeten i vatten inom planområdet föregås av samråd med Länsstyrelsen och Umeå kommun avseende behovet av åtgärder för att undvika risk för sprid- ning av kräftpest. Eventuellt kan det till exempel vara motiverat att rengöra arbetsmaskiner och annan utrustning. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 805/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.5 Ytvatten 7.5.1 Rådande förhållanden 7.5.1.1 MKN för vatten Norra Ön är belägen inom vattenförekomsten (SE 708510–760630) som omfattar nedersta de- len av älven, från Baggböle till mynningen i havet. Älven delar upp sig tillfälligt i Lillån respektive Storån när den passerar Ön. I förvaltningscykel 3 omfattar förekomsten både Storån och Lillån men i kommande förvaltningscykel 4 ska Lillån, som historiskt varit starkt påverkad av timmer- flottning, urskiljas som en egen vattenförekomst. Klassningarna för cykel 4 är dock ännu inte till- gänglig vid upprättandet av denna MKB varför beskrivningar och bedömningar utgår från uppgif- terna i förvaltningscykel 3 . Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten är satt till god ekologisk status med tidsfrist till 2033 samt till god kemisk ytvattenstatus med undantag i form av mindre stränga krav för de i landet överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (Länsstyrelsen, 2026). En sammanställning av vattenförekomstens MKN och statusklassning ges i tabell 7. Tabell 7. VISS statusklassificering av recipienten Umeälven enligt förvaltningscykel 3. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Status MKN Status MKN (dagsläge) (framtida mål) (dagsläge) (framtida mål) Umeälven Måttlig eko- God ekologisk Uppnår ej god God kemisk yt- SE 708510–760630 logisk sta- status 2033 kemisk ytvat- vattenstatus med tus tenstatus undantag Idag uppnås inte miljökvalitetsnormen för ekologisk status som är klassad som måttlig för vat- tenförekomsten. Utslagsgivande är de hydromorfologiska parametrarna konnektivitet, hydrolo- gisk regim och morfologiskt tillstånd. Dessa har idag måttlig status på grund av påverkan från vattenkraft, rätning och rensning av fåran för flottning samt ianspråktagande av mark i vatten- dragets svämplan och närområde för odling, bebyggelse eller annan verksamhet vilket har för- sämrat förbindelsen mellan vattendragsfåra och strand. Denna påverkan gör i sin tur att även kvalitetsfaktorn fisk bedömts ha måttlig status då den negativa påverkan på vattendraget be- döms vara så stor att förutsättningar saknas för ett varierat och långsiktigt hållbart fisksamhälle. Kemisk status är klassad som uppnår ej god då gränsvärdena överskrids för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE). Halter av Hg och PBDE överskrids i Sveriges samtliga vattenförekomster till följd av långväga atmosfärisk deposition. 7.5.1.2 MKN för fisk- och musselvatten Umeälven omfattas även av förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och mussel- vatten. I Naturvårdsverkets förteckning över sådana vatten är nedre Umeälven upptaget som ett så kallat laxfiskvatten. Därmed omfattas älven av MKN som bland annat anger att halten upp- slammade fasta substanser i vattnet inte får överstiga 25 mg/l (Sveriges Riksdag, 2025). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 806/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.5.2 Konsekvenser av planförslaget Planförslaget påverkar vattenförekomsten genom anläggande av nya landfästen och mellanstöd samt erosionsskydd vilket påverkar bottensubstratet och innebär ytterligare ianspråktagande av mark i älvens närområde och svämplan. Arbeten kopplat till grundläggning av broarna kommer vidare att orsaka grumling vid spontning, pålning, schaktning och påförande av erosionsskydd. Även nederbörd på blottlagda ytor inom arbetsområdet samt eventuell bortledning av länsvatten från schakter kan temporärt under planens genomförandeskede bidra till förhöjd grumling. Utförda spridningsberäkningar (SMHI, 2026) visar dock att haltökningen av suspenderat sedi- ment i samband med anläggandet av broarna är begränsad och snabbt klingar av nedströms. Då grumlingen dessutom endast är kortvarig och övergående bedöms den inte påverka vatten- kvaliteten på något sätt som försvårar uppnåendet av vattenförekomstens miljökvalitetsnormer. Den bedöms heller inte vara av sådan omfattning att den riskerar att påverka växt- och djurliv eller bottenmiljöerna nedströms märkbart. Broarna bedöms inte heller riskera att försämra vattendragets hydromorfologiska status. Utförda nivå-, flödes- och strömningsberäkningar (SMHI, 2026) visar att broarnas dämningseffekt upp- ströms är marginell; cirka 1,5 cm i Lillån och 2,5 cm i Storån närmast uppströms broarna vid ett 100-årsflöde. Även broarnas påverkan på strömningshastigheten är marginell och lokal. Förutsatt att god hänsyn tas i byggskedet och att arbeten i vatten förläggs under lämplig årstid bedöms störningarna kunna begränsas tillräckligt för att undvika någon mer betydande påver- kan på fiskvandring. Planförslaget bedöms därmed kunna genomföras utan statusförsämring av vattendragets konnektivitet i upp– och nedströms riktning. Planförslaget innebär tillkommande ingrepp i vattendragets närområde genom anläggande av landfästen med tillhörande erosionsskydd. Ingreppen är dock arealmässigt små och begränsas ytterligare av att svämplanets strukturer delvis kan bevaras under broarna. Enligt uppgift i VISS uppgår andelen anlagda ytor och/eller aktivt brukad mark i nuläget till cirka 17 procent av älvens närområde. Intervallet för måttlig status, som råder idag, är 15–35 procent. De tillkommande ingreppen är därmed så arealmässigt små att de kumulativa effekterna av be- fintliga och tillkommande anläggningar inte riskerar leda till att den totala andelen påverkad mark inom älvens svämplan eller närområde blir så hög att statusklassningen försämras. Mot bakgrund av ovanstående bedöms sammantaget att planförslaget medför obetydliga effek- ter på ytvattenkvaliteten i älven gentemot såväl nuläget som nollalternativet. Ett genomförande av planen bedöms också kunna ske utan att möjligheterna att nå uppsatta MKN för vatten även- tyras. Med planerade skyddsåtgärder och god tidsmässig anpassning av arbetena bedöms det även vara möjligt att begränsa halterna av suspenderat material till under 25 mg/l som är en MKN enligt fisk- och musselvattendirektivet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 807/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.6 Markmiljö och sediment 7.6.1 Rådande förhållanden De ytliga jordarterna inom undersökt område utgörs av älvsediment i form av sand, med undan- tag för kajen på fastlandet på Öbackasidan (öster om Ön) som utgörs av fyllning. Jorddjupet va- rierar mellan 8 och 50 meter (SGU, 2025). I älvsedimenten finns naturligt förekommande sul- fidhaltiga sand- och siltlager med försurningsrisk (Tyréns, 2021; LejonGeo, 2024; Bjerking, 2025; Tyréns, 2025), figur 23. Sulfidjord har även påträffats på flera platser på norra Ön, Öback- asidan samt Tegsidan. Figur 23. Kartillustration av resultat från utförda undersökningar av föroreningar i jord och bottensediment samt identifierade förekomster av sulfidjord. När sulfidjord utsätts för syre till följd av schaktning oxideras sulfiden till sulfat vilket leder till att pH sänks. I de sura förhållandena som skapas frigörs metaller och svavel från jordens minera- ler. Detta kan leda till förhöjda metallhalter som vid hantering av schaktmassor och via neder- börd kan spridas och orsaka förorening. Ämnena som urlakas ur den sura jorden kan få negativ inverkan på vattenkvaliteten i vattendrag och påverka vattenlevande organismer negativt. Vid planerat landfäste på Tegsidan har förhöjda halter av aromater och polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) noterats i de ytliga jordlagren. PAH-H (PAH:er med hög molekylvikt) har upp- mätts i halter överskridande riktvärdet för farligt avfall (FA) och PAH-M (PAH:er med medelhög molekylvikt) i halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). Vidare har aro- mater i halter överskridande riktvärdet för känslig markanvändning (KM) påträffats i en prov- punkt (Bjerking, 2025). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 808/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Aromater är organiska ämnen som innehåller minst en bensenring och de har flera dokumente- rade negativa hälsoeffekter. PAH:er utgör en undergrupp av aromater som har minst två sam- manfogade bensenringar. PAH:er finns i bland annat oljor, stenkol och kreosot. De kan även bil- das vid ofullständig förbränning av organiskt material. Vid planerat landfäste på Öbackasidan har provtagning visat på halter av zink, över Naturvårds- verkets riktvärde för MKM. Tungmetallerna kadmium och bly har noterats i halter över riktvärdet för mindre än ringa risk (MRR) (Bjerking, 2025). Vidare har halter av PAH-H uppmätts över rikt- värdet för KM. De sedimentprovtagningar som gjorts i älven visar på förhöjda halter av arsenik som ligger över riktvärdet för ”Interim Sediment Quality Guidelines (ISQG)” men underskridande halten för ”Pro- bable effect level” (PEL)) (Bjerking, 2025). ISQG innebär att halter över denna koncentrationsgräns medför 25 procents sannolikhet att vat- tenlevande organismer påverkas medan PEL innebär 50 procents sannolikhet för påverkan. Förhöjda arsenikhalter är vanligt förekommande i Sverige, framför allt i leror, varför dessa halter kan anses utgöra naturliga bakgrundshalter. Som jämförelse kan nämnas att de uppmätta hal- terna motsvarar riktvärden för jord mellan KM och MKM. 7.6.2 Konsekvenser av planförslaget Planens genomförande innebär att jordmassor kommer att grävas upp på land, i strandkant och på älvbottnen för att möjliggöra grundläggning av landfästen och mellanstöd. Därmed kommer sannolikt massor med förhöjda föroreningshalter att behöva hanteras vilket kan innebära risk för spridning av föroreningar. För att undvika detta avser kommunen att i byggskedet ställa krav att alla uppschaktade massor ska provtas och att massor med föroreningshalter över gällande riktvärden för den aktuella mar- kanvändningen ska hanteras enligt gällande regelverk. Massor där halter av förorenade ämnen ligger under riktvärdena för den aktuella markanvändningen kommer så långt möjligt att återan- vändas inom planområdet medan övriga massor ska köras till deponi eller användas på andra platser med erforderliga restriktioner. Mot bakgrund av detta bedöms att schaktarbetena kan genomföras utan att någon mer bety- dande spridning av föroreningar uppkommer. Lokalt kan planförslaget i någon mån även med- föra positiva effekter på jordens föroreningshalt genom att befintliga föroreningar avlägsnas. Förändringarna av jordens föroreningsstatus bedöms dock bli marginella. I samband med schaktarbeten i älven inför anläggandet av mellanstöd uppkommer viss sprid- ning av sediment som enligt utförda prover har förhöjda arsenikhalter. Eftersom halterna sanno- likt utgör naturliga bakgrundshalter bedöms dock arsenikhalten i älvens bottensediment vara lik- artad även inom de nedströms belägna bottnar där återsedimentering sker. Därmed bedöms att ett genomförande av planförslaget endast orsakar obetydliga förändringar jämfört med nuläget vad avser föroreningssituationen i sediment. Sammantaget bedöms planförslaget medföra obetydliga effekter avseende föroreningsgrad i jord och sediment förutsatt att massor med förhöjda föroreningshalter hanteras korrekt enligt ovan och att massor som tillförs området utgörs av rena massor. Bedömningen gäller både gentemot nuläget och nollalternativet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 809/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.7 Rekreation och friluftsliv 7.7.1 Rådande förhållanden De befintliga grönområdena inom och i anslutning till planområdet er- bjuder idag goda möjligheter till re- kreation, särskilt för närboende och för verksamheten vid skolan på Östteg. I de älvnära grönområdena vid Teg finns odlingslotter, parkom- råden med upptrampade stigar och ytor för spontana aktiviteter, båt- bryggor samt strandstråk längs vatt- net. Även vid planerat landfäste vid Öbacka finns öppna parkmiljöer, ytor för lek och aktiviteter samt ett strandstråk utmed älven. Öns naturmiljöer utgör en viktig lo- kal resurs för upplevelser av ro, av- skildhet och naturupplevelser i nära anslutning till stadsmiljön. I nuläget är dock tillgängligheten till norra Ön begränsad för många boende i sta- den eftersom den enda befintliga förbindelsen över Storån är Kol- bäcksbron i södra delen av Ön. Figur 24. Inom Norra Öns grönområden finns flera gångstigar Även för boende i stadens centrala som erbjuder goda möjligheter till närrekreation delar på älvens västsida kräver en promenad på norra Ön en tydlig omväg via Öbron som ligger cirka 500 meter söder om plane- rad ny bro över Lillån. Flera mindre, upptrampade gångstigar återfinns inom de befintliga grönområdena på Ön och dessa används frekvent av närboende (se figur 24). Den etablerade promenadslingan ”Hälsans stig” passerar östra delen av Teg, över den befintliga Öbron och fortsätter söderut längs Öns västra strand. Fritidsfiske med handredskap är tillåtet kring Ön och utgör ett uppskattat inslag i det lokala fri- luftslivet. Idag kan fritidsbåtar med en maxhöjd upp till cirka 10 meter passera från älvens myn- ning, under Kolbäcksbron och via Storån upp till Kyrkbron som har en segelfri höjd på cirka 3,8 meter. I Lillån kan båtar med en höjd på upp till cirka 3,6 meter passera under Öbron. 7.7.2 Konsekvenser av planförslaget Planens genomförande bedöms medföra betydande positiva effekter för friluftsliv och rekreation genom att tillgängligheten till Ön som närrekreationsområde och plats för friluftsliv förbättras på- tagligt för ett stort antal boende i centrala Umeå. De nya broarna ökar även möjligheterna att Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 810/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 promenera och motionera i flera alternativa rundor. Samtidigt kan de nya broarna i viss mån in- verka negativt på befintliga rekreativa värden i parkmiljöerna vid Teg och Öbacka genom påver- kan på vyer och tillkomst av landfästen och mellanstöd. Under byggskedet kan även befintliga odlingslotter och andra grönytor komma att påverkas. Dessa effekter bedöms dock överlag bli relativt begränsade och områden som påverkats tillfälligt i byggskedet bedöms efter återställ- ning kunna återfå likartad funktion och kvalitet som idag. Under anläggningsarbetena kommer tillgängligheten temporärt att begränsas i anslutning till broarnas landfästen och där gångvägen anläggs på Ön. Framkomligheten på befintliga vägar och mer trafikerade gångbanor kommer så långt möjligt att upprätthållas även under byggske- det men tillfällig avstängning och/eller omledning kan i vissa fall bli aktuellt. Olägenheter till följd av detta bedöms dock bli små och relativt kortvariga. Jämfört med såväl nuläget som nollalternativet bedöms planförslaget sammantaget innebära stora positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv, genom tillkomst av ett högattraktivt re- kreationsstråk i tilltalande naturmiljöer vid älven i direkt anslutning till många människor. 7.8 Boendemiljö avseende buller och vibrationer 7.8.1 Rådande förhållanden Buller brukar beskrivas som oönskat ljud och mäts i decibel (dB) eller decibel-A (dBA) som är en form av filtrerat mätvärde anpassat för att passa det mänskliga örats känslighet. För att besk- riva ljudet under en viss tidsperiod används vanligen ekvivalent eller maximal ljudnivå där ekvi- valent ljudnivå utgör en typ av anpassat medelvärde (Boverket, 2025). En ungefärlig uppfattning av hur olika bullernivåer (mätt i dBA) i omgivningen upplevs, presenteras i figur 25. Figur 25. Illustration av hur olika bullernivåer (mätt i dBA) i omgivningen upplevs. Bild från Boverkets hemsida. Illustration: Kiran Maini Gerhardsson. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 811/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Planområdet omges av urbana miljöer främst i form av bostadskvarter och grönytor och ett stort antal boende kan potentiellt påverkas av bullrande arbeten vid genomförandet av planförslaget. Detta gäller de mest strandnära kvarteren inom Teg/Östteg på älvens västsida, i Centrum och Öst på stan på älvens östra sida samt bostäder på de norra och mellersta delarna av Ön. Enligt Umeå kommuns bullerkartläggning (Umeå Kommun , 2016) är dessa områden i viss mån redan idag bullerutsatta, främst genom vägbuller närmast mer trafikerade leder och huvudgator (se figur 26). På norra Ön är däremot bullernivåerna generellt låga. Ekvivalent bullernivå ligger här till stor del under 45 dBA, dock med något högre nivåer (45–50 dBA) närmast norra spetsen dit buller från Kyrkbron i viss mån fortplantar sig över vattnet. Även inom älvens strandzoner vid Teg och Öbacka är bullernivåerna generellt låga och ligger till stor del under 45 dBA. Det gäller även strandsidan av Tegs vård- och omsorgsboende medan bullernivåerna intill fasaden mot Norra Obbolavägen är högre. Figur 26. Bullerkartläggning av vägbuller (dygnsmedelvärden) enligt Umeå kommuns bullerkarta. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser (Naturvårdsverket, 2004) som syftar till att ge vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vad gäller bullerstörningar från byggverksamhet. Råden innehåller riktvärden för bullernivåer, angivna som ekvivalent eller maximal ljudnivå, som inte bör överskridas utomhus respektive in- omhus för bostäder samt vård- och undervisningslokaler vid olika tider på dygnet (se tabell 8). Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 812/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Tabell 8. Riktvärden för buller från byggplatser angivna som ekvivalent ljudnivå i dBA. Område Helgfri Lördag, söndag Samtliga dagar måndag‒fredag och helgdag Dag 07‒19 Kväll 19‒22 Dag 07‒19 Kväll 19‒22 Natt 22‒07 Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus 60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA Inomhus 45 dBA 35 dBA 35 dBA 30 dBA 30 dBA Vårdlokaler Utomhus 60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA Inomhus 45 dBA 35 dBA 35 dBA 30 dBA 30 dBA Undervisningslokaler Utomhus 60 dBA - - - - Inomhus 40 dBA - - - - Arbetslokaler för tyst verksamhet1 Utomhus 70 dBA - - - - Inomhus 45 dBA - - - - 7.8.2 Konsekvenser av planförslaget Under byggtiden kommer omgivande områden att påverkas av förhöjda bullernivåer från maski- ner, transporter, packning, pålning och spontning. Även markvibrationer kan tidvis förekomma. Till de mest bullrande arbetena hör neddrivning av pålar för broarnas grundläggning samt in- stallation av tillfällig spont runt schakter. Dessa arbetsmoment sker återkommande vid ett antal tillfällen under den två till tre år långa byggtiden, men endast under kortare perioder. I MKB:n till detaljplanens samråds- och granskningsversioner bedömdes att Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller vid bostäder delvis kunde komma att överskridas i samband med de mest bullrande arbetena. Under våren 2026 har kommunen genomfört fortsatta utredningar av möjligheterna att genom anpassade byggmetoder och skyddsåtgärder begränsa bullerstörning- arna ytterligare. Dessa studier har visat att det finns tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga lös- ningar för att överallt klara riktvärdet på 60 dBA som ekvivalentvärde för buller vid bostäder, skolor och vårdinrättningar (se figur 27). Kommunen avser därmed att kravställa detta i upp- handlingen av en totalentreprenör som ska detaljprojektera och anlägga broarna. Exempel på anpassningar för att klara riktvärdena är att pålar för broarnas grundläggning bor- ras ner istället för att pålas på traditionellt sätt. Borrningen kan också utföras med olika teknik där vissa alternativ bullrar mindre än andra. Beträffande tillfällig spont kan denna vibreras ner i mark istället för att pålas vilket också innebär betydligt lägre bullernivåer. Tillfälliga avskärm- ningar runt bullerkällorna kan dämpa bullret ytterligare. 1 Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 813/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Figur 27. Bullerutbredning vid de mest bullrande arbetsmomenten (neddrivning av pålar för brons grund- läggning) i ett scenario med anpassade byggmetoder i kombination med skyddsavskärmning. Redovisade bullernivåer avser ekvivalentvärde och visar att naturvårdsverkets riktvärden klaras vid bostäder, skolor och vårdinrättningar. Förutom arbeten med sättning av pålar kan byggskedet innebära allmänt förhöjda bullernivåer jämfört med normala förhållanden i området. Dock bedöms även dessa kunna begränsas så att riktvärdena i de allmänna råden inte överskrids. För boende närmast större befintliga trafikleder kan dock i viss mån det kombinerade bullret från trafik och byggnadsarbeten skapa kumulativa effekter som sammantaget medför en ökning av det upplevda bullret i boendemiljön. Beträffande vibrationer kan dessa i viss mån variera beroende på slutligt val av teknik vid utfö- randet av olika arbetsmoment under byggskedet. Kommunen kommer att ställa krav på be- gränsning av vibrationer så att störningarna hålls på en rimlig nivå och att ingen risk för skador på byggnader eller anläggningar uppkommer. Mot bakgrund av ovanstående bedöms sammantaget att genomförandet av planen under en begränsad tid innebär små negativa konsekvenser för människors boendemiljö med avseende på buller och vibrationer. Bedömningen gäller såväl jämfört med nuläget som nollalternativet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 814/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 7.9 Risk och säkerhet 7.9.1 Rådande förhållanden Risk är ett brett begrepp som kan tolkas olika beroende på sammanhang och perspektiv. I var- dagliga sammanhang associeras risk ofta med sannolikheten för att allvarliga eller livshotande händelser ska inträffa. Inom ramen för riskanalyser definieras risk vanligtvis som en kombinat- ion av två komponenter: sannolikhet, det vill säga hur troligt det är att en viss händelse inträffar, och konsekvens, alltså hur allvarliga följder händelsen kan få. Ras och skred Utförda stabilitets- och erosionsutredningar av markförutsättningarna (Tyréns, 2021) (Tyréns, 2022) visar att Öns branta strandkanter står i sin naturliga rasvinkel vilket innebär att en ökad belastning på dessa kan orsaka ras och skred. För området vid landfästet för bron över Lillån vid Teg, där slänten mot älven är relativt flack, visar en kompletterande stabilitetsutredning från december 2025 (Tyréns, 2025; Tyréns, 2025) på stabila jordlager med goda marginaler mot ras och skred även vid uppförande av vägbank och med hänsyn till byggtrafik. Vid den aktuella plat- sen för landfästet för bron över Storån på Öbackasidan är slänten flack. Här har stabilitetshö- jande åtgärder också redan vidtagits och erosionsskydd är etablerat (Tyréns, 2022). Översvämning Marken ovan strandbrinkarna på Ön är så pass högt belägen att ingen risk för översvämning fö- religger. På Tegsidan löper en stig nära strandkanten vid brinkens fot som enligt utförda flödes- beräkningar HQ100 (SMHI, 2026) ligger under nivån för högsta högvatten vid ett 100-årsflöde i älven. Denna kan därmed komma att översvämmas i nuläget. 7.9.2 Konsekvenser av planförslaget Ras och skred Anläggande av landfästen innebär en tillkommande last i älvbrinkarna på Ön, som står i sin na- turliga rasvinkel, vilket kan medföra risk för ras och skred. Frågan är dock väl utredd från geo- tekniskt perspektiv och det bedöms tekniskt möjligt att vidta erforderliga stabilitetshöjande åtgär- der vid grundläggning av broarna och genom etablering av erosionsskydd. Vid det aktuella läget på Tegsidan, cirka 50 meter norr om Tegs vård- och omsorgsboende, vi- sar en kompletterande stabilitetsutredning från december 2025 (Tyréns, 2025) att erforderliga stabilitetskrav är väl uppfyllda vilket förklaras av att älven på denna plats har en relativt flack slänt mot ån. De grundläggningsarbeten som krävs bedöms i utredningen inte medföra någon risk för stabiliteten. Enligt utredningen finns heller inga befintliga byggnader eller anläggningar i sådan närhet att de kan påverkas av grundläggningsarbetet. Preliminärt planeras bron över Lillån att utföras med ett mellanstöd på land på Tegsidan för att begränsa behovet av en större vägbank i ådalen. Utredningen visar dock att betryggande stabi- litet föreligger även om detta stöd skulle ersättas med uppbyggnad av en vägbank i slänten, från landfästet ner mot älven, där överytan på banken ligger på nivån +7,0 och banken avslutas minst 4 meter från strandkanten. Eventuellt anläggande av en vägbank bedöms däremot med- föra sättningar i marken till följd av lastökningen. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 815/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Utredningen (Tyréns, 2025) visar även på tillfredsställande stabilitet för byggvägar, inklusive last från byggtrafik, längs älvstranden vid Teg och att upplag under byggarbetet kan ske norr om planerat landfäste förutsatt att de placeras minst 20 meter från strandlinjen. Även vid planerat landfäste på Öbackasidan bedöms stabiliteten vara tillfredsställande (Tyréns, 2022). Mot bakgrund av ovanstående bedöms planförslaget kunna genomföras utan ökad risk för män- niskors hälsa och säkerhet med avseende på olyckor till följd av ras eller skred. Därmed be- döms planförslaget inte medföra några negativa konsekvenser i detta sammanhang jämfört med nuläget eller nollalternativet. Översvämning Beräkningar visar att den dämning som de nya broarna ger upphov till är mycket marginell. Vat- tennivåerna strax uppströms de nya broarna förväntas öka marginellt – med cirka 0,86 cm i Lil- lån och 2,5 cm i Storån vid ett 100-årsflöde. Denna höjning bedöms inte medföra någon bety- dande förändring i översvämningsutbredningen jämfört med dagens förhållanden (SMHI, 2026). Vid modellering av framtida högvattenföringar enligt klimatscenarierna RCP4.5 (median) och RCP8.5 (hög) för år 2100, indikerar resultaten minskade flöden och lägre vattennivåer. Detta till följd av att klimatförändringarna i norra Sverige bedöms leda till en mindre markant vårflod i samband med snösmältning och då havsvattenståndet, som påverkar älvens vattennivå vid Ön, förväntas stiga mindre än landhöjningen i Umeåtrakten. Mot bakgrund av detta bedöms planförslaget endast medföra obetydliga konsekvenser jämfört med såväl nuläget som nollalternativet vad avser risker för människors hälsa och säkerhet kopplat till översvämning. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 816/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 8 Samlad bedömning Planförslaget berör förhållandevis små ytor och har som specifikt syfte att möjliggöra anläggan- det av en ny gång- och cykelförbindelse över Umeälven mellan Teg och Öbacka, via Ön. Ett ge- nomförande av planförslaget innebär därmed anläggande av två nya broar, en över Lillån och en över Storån, samt av en ny GC-väg över norra Ön. De huvudsakliga miljökonsekvenserna av planen är kopplade till ingrepp i Öns värdefulla strandskogar, som utgör livsmiljö för ett flertal skyddade arter, direkta ingrepp och grumlingspåverkan av vattenmiljön i älven, förändrad land- skapsbild, bättre förutsättningar för friluftsliv och rekreation samt buller under byggtiden. Landskapsbilden påverkas genom att de nya broarna blir visuella landmärken längs älven vilket främst vid Lillån, där det lokala årummet är präglat av oexploaterade naturmiljöer, innebär nega- tiv påverkan. Ökad tillgänglighet och tillgång till nya utblickar längs älven, mot Ön och över sta- den från de planerade broarna kan samtidigt bidra positivt till landskapsbilden. För naturmiljön på land uppstår påtagliga negativa konsekvenser främst till följd av ingrepp i värdefulla strandskogar på norra Ön. Både permanenta och temporära ingrepp påverkar vege- tation och jordmån och leder till förlust av naturmiljöer, fragmentering, ändrat mikroklimat och ökad störning från ljud, ljus och mänsklig aktivitet. Ett flertal värdeträd kommer att behöva fällas, men antalet kan eventuellt begränsas genom anpassningar under byggskedet. Då ingreppen endast berör en liten andel av norra Öns lövskogsmiljöer bedöms dock att planen kan genomfö- ras utan någon betydande försämring av Öns funktion som länk i den regionala ekologiska lövskogskorridoren längs Umeälven. Negativa konsekvenser för växt- och djurliv i vatten uppkommer lokalt och temporärt till följd av muddring och fyllning i värdefulla strandzoner samt grumlingseffekter. Utförda spridningsberäk- ningar tyder dock på att grumlingen blir begränsad och snabbt klingar av nedströms. Dess ef- fekter bedöms bli kortvariga och övergående. Planförslaget bedöms inte riskera att försämra vattenförekomstens statusklassning eller äventyra möjligheterna att nå gällande miljökvalitets- normer för vatten. För rekreation och friluftsliv innebär planförslaget påtagliga positiva konsekvenser genom att till- gängligheten till Ön, som utgör ett attraktivt område för närrekreation, förbättras avsevärt för många boende i centrala staden. Planen bidrar även till att nya attraktiva kopplingar tillskapas och binder samman älvens bägge sidor vilket ökar tillgängligheten i staden och skapar bättre förutsättningar för bland annat arbetspendlare och vardagsresor med hållbara färdsätt. Planen innebär också ingrepp i livsmiljöer för flera skyddade arter bland annat mindre hack- spett, vitryggig hackspett och ett flertal arter av fladdermöss. Flera av arterna bedöms i viss mån påverkas av planförslaget men med stöd av utförda artskyddsutredningar bedöms att det, förutsatt att god hänsyn tas i genomförandeskedet, bör vara möjligt att genomföra planen utan att arterna påverkas i sådan omfattning eller på sådant sätt att artskyddsförbud utlöses. För att ytterligare minimera denna risk rekommenderas en rad skydds- och kompensationsåtgärder för mindre hackspett, vitryggig hackspett och fladdermöss. Skyddsåtgärderna handlar främst om att så långt möjligt spara och skydda skog och värdeträd inom temporärt nyttjade ytor i arbetsområ- det. Kompensationsåtgärderna utgörs främst av kvalitetshöjande åtgärder i kvarvarande skogs- områden på Ön samt åtgärder för att begränsa ljusföroreningar nattetid. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 817/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Under byggskedet kommer de närmast omgivande områdena att påverkas av förhöjda bullerni- våer. Konsekvenserna begränsas dock betydligt genom att kommunen avser att etablera pålar för broarnas grundläggning genom borrning, istället för traditionell slagning med pålkran. Även beträffande vibrationer förutsätts att konsekvenserna begränsas genom kravställning på entre- prenadarbetena. De geotekniska förhållandena i området innebär generellt en risk för ras och skred i älvbrin- karna i samband med uppförande av nya anläggningar. Förhållandet är dock väl känt och med erforderliga stabilitetshöjande åtgärder bedöms planförslaget kunna genomföras utan tillkom- mande risker för människors hälsa till följd av ras och skred. Inte heller risker kopplat till över- svämning bedöms öka i någon beaktansvärd grad. I tabell 9 ges en sammanställning av plan- förslagets konsekvenser. Tabell 9. Sammanställning av planförslagets konsekvenser för behandlade miljöaspekter. Miljöaspekt Kommentar Landskapsbild Måttliga negativa konsekvenser genom ingrepp i det orörda, naturpräglade årummet i Lillån vid Teg och genom öppnandet av det skyddade landskapsrummet på norra Ön. Naturmiljö på Stora negativa konsekvenser främst knutet till ingrepp i strandskogar av högt naturvärde på Ön land som utgör livsmiljö för skyddade och rödlistade arter. Med ambitiösa skyddsåtgärder i byggske- det för att minimera skador på värdefull skog och värdeträd finns eventuellt förutsättningar att minska de negativa konsekvenserna till måttliga. Naturmiljö i Lokalt och kortsiktigt uppkommer tydliga negativa konsekvenser för vattenlevande flora och vatten fauna genom muddring och påförande av stödfyllnad och erosionsskydd i strandzoner md höga naturvärden samt genom grumling. Effekterna är dock övergående och med planerade natur- anpassningar bedöms likvärdiga naturvärden återkomma relativt snabbt. Sammantaget be- döms planen därmed innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö i vatten. Ytvatten Kortsiktigt uppstår små negativa effekter genom förhöjd grumling men dessa är övergående och på sikt bedöms påverkan på vattenkvaliteten bli obetydlig. Ingen statusförsämring bedöms uppkomma och möjligheterna att nå uppsatta MKN för vatten bedöms inte äventyras. Markmiljö Obetydliga konsekvenser. I byggskedet berörs mark med förhöjda föroreningshalter förore- och sediment ningsspridning bedöms kunna undvikas genom god masshantering. Arsenikhaltiga älvsediment kommer i viss mån spridas nedströms men halterna bedöms vara naturliga för platsen och inte orsaka försämrade förhållanden vid återsedimentering. Rekreation Stora positiva konsekvenser genom tillgängliggörande av attraktiva närrekreationsområden för och friluftsliv många boende i centrala Umeå och förbättrade möjligheter att färdas tvärs älven till fots och med cykel. Boendemiljö Under byggskedet uppkommer buller och vibrationer främst vid pålning och spontning. Beräk- avseende bul- ningar visar dock att Naturvårdsverkets riktvärden för buller kan klaras med anpassade bygg- ler och vibrat- metoder i kombination med skyddsåtgärder. Vibrationer kan orsaka viss störning men det för- ioner utsätts att kravställning i byggskedet begränsar effekterna. Sammantaget bedöms därmed de negativa konsekvenserna för boendemiljön till följd av buller och vibrationer bli små. Risk och sä- Viss risk för ras, skred, erosion och översvämning föreligger utmed älven. Förhållandena är dock kerhet väl kända och bedöms tekniskt hanterbara varför planen bedöms kunna genomföras utan nega- tiva konsekvenser för risk och säkerhet. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 818/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 8.1 Miljömål Riksdagen har beslutat om ett miljömålssystem som innehåller ett övergripande generationsmål och 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljömålen är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet i Sverige och ska beak- tas vid all samhällsplanering. I tabell 10 bedöms hur det aktuella planförslaget förhåller sig till de sex miljömål som bedöms vara relevanta i sammanhanget, det vill säga målen giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, levande skogar, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Tabell 10. Planförslagets påverkan på möjligheterna att nå relevanta nationella miljökvalitetsmål. Miljömål Planförslagets bidrag till måluppfyllelse Giftfri miljö Planförslaget bedöms inte motverka miljömålet. Förhöjda halter av föroreningar förekommer i området men dessa bedöms kunna hanteras utan att ökad sprid- ning till miljön sker i någon betydande grad. Levande sjöar Planförslaget medför endast lokala, kortvariga och övergående effekter på vat- och vattendrag tenkvalitet samt växt och djurliv i älven och äventyrar inte möjligheterna att nå gällande MKN för vatten. Det bedöms därmed inte motverka uppfyllandet av miljömålet. Grundvatten av Schaktarbeten och pålning för grundläggning av brofundament bedöms kunna god kvalitet ske utan att den undre akvifer som finns i djupare jordlager under älven påver- kas negativt. Planförslaget bedöms därmed inte motverka målet. Levande skogar Planförslaget motverkar i viss mån målet genom att skog av högt värde behöver avverkas och intilliggande skogsytor påverkas negativt genom fragmentering och störning. Ett flertal värdeträd avverkas också. God bebyggd Planen möjliggör en ny förbindelse över älven som är till nytta för alla umeåbor miljö och gynnar hållbara färdsätt i centrala Umeå. Detta ger förutsättningar för minskad biltrafik och minskade utsläpp. Planförslaget främjar därmed miljömå- let. Ett rikt växt- Målet motverkas i viss mån genom ingrepp i livsmiljöer för flera skyddade eller och djurliv rödlistade arter. Konsekvenserna är dock begränsade och åtgärderna bedöms kunna ske utan att aktualisera förbud enligt artskyddsförordningen. De kan också delvis minskas genom god hänsyn eller lämpliga kompensationsåtgärder. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 819/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 9 Förslag till uppföljning För att följa upp och övervaka den betydande miljöpåverkan som detaljplanen bedöms kunna medföra rekommenderas nedan angivna åtgärder. Eftersom det kan vara svårt att i förväg före- slå exakt hur uppföljning och övervakning bäst utförs kan anpassningar behöva göras i senare skeden. • Uppföljande inventeringar bör utföras inom två år efter att planen genomförts av: o antal naturvärdesträd och areal strandskog som avverkas respektive bevaras inom arbetsområdet o ett urval av de skyddade eller rödlistade arter som förekommer i området, i första hand mindre hackspett, vitryggig hackspett och fladdermöss. • Undersökning vid ett antal tillfällen av nyttjandegraden av den nya cykelförbindelsen. Mer detaljerade kontroll- och uppföljningsåtgärder kopplade till arbeten i vatten under byggske- det kommer också att tas fram i det kontrollprogram för verksamhetsutövarens egenkontroll som upprättas och fastställs i samband med den tillståndsprövning av vattenverksamhet som måste föregå dessa arbeten. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 820/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 10 Referenser ArtDatabanken. (2019). Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Bjerking & Rundquist. (2025-02-28). PM - BRO ÖVER STORÅN. Bjerking & Rundquist. (2025-12-18). BRO NORRA ÖN - UMEÅ Skisser Lillån. Bjerking. (2025). PM Miljöteknisk markundersökning - Broetapp Norra Ön, Umeå. Boverket. (den 30 09 2025). Beskrivning av ljud och buller. Hämtat från Boverket: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras- sverige/planeringsfragor/information-om-buller-och-goda-ljudmiljoer/beskrivning-av-ljud- och-buller/ Ecocom. (2016). Inventering av fladdermöss på Ön, Umeå. Enetjärn. (2017). Inventering och bedömning av naturvärde - Norra Ön. Ettwein, e. a. (2025). Seasonal variation in home-range size of the White-backed woodpecker. Journal of Ornithology 166, 435-445. Grellmann, D. (den 26 09 2025). Ekolog. (Bjerking, Intervjuare) Karlsson, M. K. (2020). Kunskapssammanställning om effekter på fisk och skaldjur av mudddring och dumpning i akvatiska miljöer. En syntes av grumlingens dos och varaktighet. Aqua reports 2020:1. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Drottningholm L. SLU. LejonGeo. (2024). Markteknisk Undersöknings Rapport (MUR)- Broetapp Norra Ön, Umeå kommun. Länsstyrelsen. (den 07 04 2026). VISS. Hämtat från Umeälven: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA47861386 Länsstyrelsen Västerbotten. (2019). Bevarandeplan för Natura 2000-området Vindelälven. Naturvårdsverket. (2004). Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser . Naturvårdsverket. (2017). Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett 2017 - 2021. Rapport 6770. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (den 03 09 2024). Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken. Hämtat från Nuläge och framskrivet nuläge inom strategisk miljöbedömning: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk-miljobedomning/nulage-och-framskrivet- nulage/ Pelagia. (2025). Naturvärdesinventering av bottenmiljön vid norra Ön, Umeå kommun 2024. Pelagia. (2026). Artskyddsutredning för nya bro- och vägförbindelser till norra Ön, Umeå kommun. SGU. (den 08 09 2025). Kartvisare jorddjup. Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jorddjup.html Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 821/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Miljökonsekvensbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Uppdrag.nr: 24U0797 Skogsstyrelsen & Naturvårdsverket. (2024). Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. Version 2.1. Skydda skogen, Förenade mål C-473/19 och C-474/19 ECLI:EU:C:2021:166 (EU-domstolen den 21 03 2021). SMHI. (den 02 10 2025). Klimatscenariotjänsten. Hämtat från SMHI: https://www.smhi.se/klimat/framtidens- klimat/klimatscenariotjansten/klimatscenariotjansten/met/vasterbottens_lan/medeltempe ratur/rcp45/2071-2100/year/anom SMHI. (2026). Underlag till broutredning i Umeälven vid Ön. Sveriges Riksdag. (den 11 09 2025). Hämtat från Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2001554-om- miljokvalitetsnormer-for_sfs-2001-554/ Tyréns. (2021). Geoteknisk stabilitetsutredning norra Ön, Umeå. Tyréns. (2021). MUR - Stabilitetsutredning norra Ön. Tyréns. (2022). Erosions- och åtgärdsutredning, norra Ön, Umeå. Tyréns. (2025). MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/ Geoteknik, GC-BRO ÖSTTEG. Tyréns. (2025). Norra ön broetapp inventering av naturvärdesträd och eftersök av fladdermusspår i hålträd. Tyréns. (2025). PM Geoteknik - STABILITET VID VÄSTRA LANDFÄSTET FÖR NY GC-BRO ÖSTTEG-NORRA ÖN. Umeå Kommun . (2016). Hämtat från Bullerkartläggning 2016: https://kartor1.umea.se/karta/Miljo/Buller/Bullerkarta2016 Umeå kommun. (2023). Inventering av fladdermöss på norra Ön, Umeå kommun 2023. Umeå kommun. (2024). Undersökning av betydande miljöpåverkan, broplan - Detaljplan, Ön 1:96 m.fl (broetapp). Umeå kommun. (2026-06-02). Plankarta Ön 1.96 broetapp antagandeversion. ÅF. (2019). Översiktlig broutrdning Norra Ön-Öbacka. Bjerking AB · Box 1351, 751 43 Uppsala · Box 9251, 102 73 Stockholm · Växel: 010-211 80 00 · bjerking.se 2026-06-12 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis 822/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 - godkänd plan Umeå kommun Protokollsutdrag Byggnadsnämnden 2026-09-23

§ 72 Diarienr: KS-2025/00906 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till nya avfallsföreskrifter för Umeå kommun. att föreskrifterna gäller från och med 2026-10-20 Ärendebeskrivning I och med att producentansvarslagstiftningen ändrades 2024 förändrades också kommunernas ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Med utgångspunkt i ovanstående har Vakin påbörjat arbetet med att ställa om sin avfallshantering till fastighetsnära insamling. Systemet finansieras av producenterna som ska ersätta kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Vakin har gjort en utredning baserad på: • Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner • Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen Justerares sign: Utdraget bestyrks: 617/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-29 Protokollsutdrag - Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. • Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft • Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet. • Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov. Ett pilottest har genomförts på Blåbärsvägen och Filgränd samt omvärldsbevakning av hur andra kommuner som redan infört fastighetsnära insamling och vilka lärdomar och erfarenheter de gjort. I och med detta har en revidering av avfallsföreskrifterna varit nödvändig. Förslaget har varit ute på samråd 5/5 till 30/6 och ungefär 150 synpunkter har kommit in. Vilka nämnder som yttrat sig samt vilka synpunkter som inkommit från allmänheten redovisas i samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag • Förslaget till nya avfallsföreskrifter • Samrådsredogörelse • Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 • Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 • Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev • Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval. Beredningsansvarig Maria Eriksson, strategisk utveckling Beslutet ska skickas till Maria Eriksson Helena Johansson, Vakin Justerares sign: Utdraget bestyrks: 618/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-29 Protokollsutdrag - Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 619/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) 1 av 3 Tjänsteskrivelse 2026-09-28 Kommunstyrelsens planeringsutskott ÖN 1:96 Diarienr: KS-2026/00915 Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar detaljplanen för Ön 1:96 m.fl., broetapp, enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). Syfte Syftet med detaljplanen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Ärendebeskrivning Arbetet med att upprätta detaljplanen påbörjades av Umeå kommun, Detaljplanering 2024-03-19. Detaljplanen ger förutsättningar för två nya gång- och cykelbroar över Umeälven, som förbinder Ön med omgivande stadsdelar, samt en gång- och cykelväg mellan dessa broar över Ön. De nya broarna ansluter till befintliga gång- och cykelstråk på Teg, vid Norra Obbolavägen, respektive Öbackaparken. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför genomförts. Genomförandet av detaljplanen kräver även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken, vilket hanteras i en separat process. Detaljplanen överensstämmer med intentionerna för nya gång- och cykelbroar i översiktsplan, Fördjupning för Ön, antagen 2008. Broarna och gång- och cykelkopplingen däremellan planläggs som en första etapp av planerad utveckling på Norra Ön. 620/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) 2 av 3 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2026/00915 Illustration av ny gång- och cykelförbindelse mellan Teg – Ön – Öbacka. Samråd/Granskning Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda sakägare, kommunala och statliga instanser har haft möjlighet att framföra synpunkter på förslaget. Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2025-02-17 t.o.m. 2025-03-14 samt granskning under tiden 2026-02-20 till 2026-03-22. Samrådskrets, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådsmöte hölls den 25/2 2025. Av de synpunkter som har inkommit under granskningstiden har ett granskningsutlåtande upprättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Av utlåtandet framgår bl.a. att planhandlingarna har kompletterats med reglering och beskrivningar avseende skyddsåtgärder kring artskydd samt geoteknik och erosion. Umeå kommun, Detaljplanering gör bedömningen utifrån omfattningen av genomförda revideringar efter granskningsskedet att förnyad granskning inte behöver ske. Antagande av detaljplanen föreslås överlämnas till kommunfullmäktige med anledning av att broarna är ett viktigt projekt för kommunen och av stort allmänt intresse. 621/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) 3 av 3 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2026/00915 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-28 Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 – godkänd plan Antagandehandlingar • Plankarta daterad maj 2026 • Planbeskrivning daterad maj 2026 Övriga handlingar • Granskningsutlåtande daterat maj 2026 • Samrådsredogörelse daterad februari 2026 • Miljökonsekvensbeskrivning daterad juni 2026 Beredningsansvariga Magdalena Blomquist, planarkitekt Johanna Söderholm, planchef Föredragande Magdalena Blomquist, planarkitekt Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till detaljplanering@umea.se Detaljplanering expedierar därefter beslutet till • Sökande • Sakägare som yttrat sig • Länsstyrelsen 622/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Planbeskrivning Ön 1.96 m.fl. broetapp Antagande Detaljplan för fastigheten Ön 1:96 m.fl., broetapp inom Ön i Umeå kommun, Västerbottens län PLANBESKRIVNING Aktnummer: Diarienummer: maj 2026 BN-2024/00060 Gällande Planbesked: Detaljplan Antagen: Laga kraft: lagstiftning: påbörjad:

§ 81 Diarienr: KS-2025/00705 Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen i enlighet med tekniska nämndens yttrande. Reservation: Maja Westling Palmberg (C), Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) Ärendebeskrivning I en motion till kommunfullmäktige föreslås att kommunstyrelsen ska ordna fler centrala ställplatser för husvagnar och husbilar, antingen på kommunens egen mark eller genom avtal med privata fastighetsägare. Syftet är att öka Umeås attraktivitet för husbils- och husvagnsturister, vilket i sin tur kan gynna lokala företag och besöksnäringen. Då kommunens prioritering är förtätning av staden och bostadsbebyggelse minskar detta möjligheten med tillgänglig mark för den här typen av anläggningar. Bedömningen är därmed att det i praktiken inte är möjligt att skapa ställplatser i centrala Umeå. Ställplats eller husbilsparkeringsplats: - Definitionen av en ställplats är att det ska vara en särskilt iordningställd yta i huvudsak avsedd för övernattning med husbil under en begränsad tid, men den kan även i vissa fall även gälla för husvagn. Den är planerad och anpassad för ändamålet och erbjuder vanligtvis viss service, såsom möjlighet till tömning av latrin och gråvatten, tillgång till färskvatten, avfallshantering och ibland el. Ställplatser är ofta tydligt skyltade, kan vara Justerares sign: Utdraget bestyrks: 19/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-6 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens planeringsutskott 2026-10-06 avgiftsbelagda, bör vara tillgänglig året om och gärna bokningsbara. - Definitionen av en husbilsparkeringsplats är i grunden en vanlig parkeringsplats där husbilar tillåts parkera, ibland även under en längre tid beroende på lokala bestämmelser. Dessa platser saknar normalt särskild service och är inte specifikt utformade för övernattning men kan i vissa fall ändå vara tillåtet. Intresset för husbilar och husvagnar är stort i Sverige. Vi ligger bland de länder i Europa med flest fordon per capita. Att det finns tillgång till ställplatser i centralorten kan därmed anses vara en viktig faktor för att attrahera denna målgrupp samt att också kunna hämta hem effekter från den typen av resande. I Umeå är dock utbudet av centrala ställplatser ytterst begränsat, den tillgång till service som behövs för ändamålet är svårt att uppfylla. Däremot finns idag ett antal husbilsparkeringar på några platser i staden. Dessutom har staden en stor och väl utrustad camping som inkluderar ställplatser för husbilar, samt ett stort antal andra campingar i hela Umeåregionen. Förutom de husbilsparkeringsplatser som finns på kommunal mark idag så förekommer även privata initiativ i staden och i kommunen där man erbjuder olika typer av ställplatser/husbilsplatser. Frågan om att tillskapa centrala ställplatser i Umeå har utretts vid flera tillfällen, men utan att hittills leda till genomförbara lösningar. Vi vet att det hade varit bra för Umeå som besöksdestination men möjligheten begränsas främst på grund av det trånga allmänna utrymmet som vi har i staden samt det konkurrerande behovet av markanvändning. Bedömningen har varit att det i praktiken inte är möjligt att skapa ställplatser i centrala Umeå. Centrala husbilsparkeringar är dock ett alternativ till ställplatser och kan vara nyckeln för Umeå för att uppnå önskad effekt. Då vi har bra cykelavstånd inom staden så finns det goda förutsättningar och möjligheter med plats att investera i genomtänkta, kvalitativa och genomförbara lösningar som stärker besöksupplevelsen och stadens attraktivitet över tid. Beslutsunderlag Tekniska nämndens yttrande 2025-12-18 Justerares sign: Utdraget bestyrks: 20/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-6 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens planeringsutskott 2026-10-06 Beredningsansvariga Helen Nilsson. Jenny Vindegard Planeringsutskottets beslutsordning Yrkanden Maja Westling Palmberg (C) med instämmande av Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) – bifall till motionen. Janet Ågren (S) – avslag till motionen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag Propositionsordning som godkänns Ordföranden ställer avslag till motionen (tjänsteskrivelsens förslag) mot bifall till motionen. Planeringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Mot Planeringsutskottets beslut i ärendet anmäls reservation av Maja Westling Palmberg (C), Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) till förmån för eget bifallsyrkande. Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Mark och exploatering Justerares sign: Utdraget bestyrks: 21/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 1 av 4 Tjänsteskrivelse 2026-10-14 Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott Diarienr: KS-2026/00542 Delårsrapport januari-augusti 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: att fastställa Umeå kommunkoncerns resultat till 1 000 mnkr att fastställa Umeå kommuns resultat till 534 mnkr att fastställa styrelse och nämnders budgetavvikelse till 285 mnkr att fastställa Umeå kommuns delårsrapport för perioden januari – augusti 2026 att ärendet hanteras med omedelbar justering Ärendebeskrivning Resultat - utfall, budgetavvikelse och prognos I kommunstyrelsens delårsrapport för perioden januari till augusti redovisas ett positivt resultat för kommunkoncernen som uppgår till 1 000 mnkr (miljoner kronor), vilket är en ökning med 253 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Förändringen beror främst på värmeverksamheten i energibolaget, där ökade volymer och högre elpriser har bidragit till resultatförbättringen. Även kommunens kraftverksamhet har påverkat resultatet positivt. Försäljningen av färjetrafikens driftbolag i början av året har gett en positiv engångseffekt på resultatet i kommunkoncernen. Kommunens resultat uppgår till 534 mnkr, vilket är en ökning med 77 mnkr jämfört med samma period föregående år. Förändringen består främst i ökade intäkter från kraftverksamheten. Kommunens resultat innebär en positiv budgetavvikelse på 220 mnkr för perioden. Från år 2025 har resultatkravet höjts till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket speglar sig i budgeten. Budgetavvikelsen beror främst på högre intäkter från kraftverksamheten, högre statliga bidrag samt lägre verksamhetskostnader än förväntat, bland annat på grund av personalrekryteringar inom omsorgs- 22/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 2 av 4 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2026/00542 och utbildningsverksamheterna, som tagit längre tid än beräknat men som planeras att genomföras under hösten. Samtidigt är kommunens skatteintäkter lägre än budgeterat, vilket förklaras av att konjunkturåterhämtningen gått långsammare än förväntat. Styrelse och nämnder redovisar en positiv budgetavvikelse efter årets åtta första månader på 285 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Helårsprognosen för kommunkoncernens resultat beräknas till 918 mnkr (708 mnkr) och påverkas främst av att utvecklingen kring värmeverksamheten och kraftverksamheten fortsätter i samma takt. Kommunens prognosticerade resultat uppgår till 387 mnkr, vilket är 43 mnkr lägre än resultatet föregående år. Det prognosticerade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 182 mnkr och förklaras främst av: • högre intäkter från kraftverksamheten • lägre verksamhetskostnader än förväntat • bättre finansnetto än förväntat på grund av lägre upplåning • lägre kostnader kopplat till vinterväghållning Den prognosticerade budgetavvikelsen för kommunen motsvarar knappt två procent i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Styrelse och nämnder prognosticerar sammantaget en positiv budgetavvikelse för helåret på 276 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Per sista augusti är det en nämnd som prognosticerar ett underskott på mer än en procent och mer än 1 mnkr för 2026. Det är IT-kapacitetsnämnden som har en prognos på underskott om 3 mnkr för helåret. Investeringar - utfall, budgetavvikelse och prognos Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår per 31 augusti 2026 till 1 771 mnkr (1 446 mnkr). Kommunkoncernens investeringar är på en högre nivå jämfört med föregående år. Både kommunkoncernen och kommunen har högre investeringsnivå jämfört med samma period föregående år. Kommunens nettoinvesteringar för årets åtta första månader uppgår per 31 augusti 2026 till 835 mnkr (692 mnkr), vilket är 447 mnkr lägre än beslutad investeringsram. Avvikelsen beror framför allt på att fastighetsinvesteringar, investeringar i gator och vägar samt investeringar i kommunens exploateringsverksamhet har blivit försenade eller framflyttade. Budgetavvikelsen är främst bland investeringsprojekt inom 23/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 3 av 4 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2026/00542 gator och vägar, fastigheter inom utbildningsverksamheten, förvärv av fastigheter och bostadsrätter samt inom mark och exploatering. Prognosen för kommunkoncernens investeringar för innevarande år beräknas till 3 318 mnkr (2 790 mnkr). Prognosen för kommunens investeringar beräknas till 1 555 mnkr (1 524 mnkr). Prognosen motsvarar 78 procent av årets ramanslag, vilket är 3 procentenheter högre jämfört med föregående år. Prognosen baseras på en högre investeringstakt de sista fyra månaderna under året. Balanskravsresultat Kommunens balanskravsresultat för årets åtta första månader, dvs periodens resultat justerat för realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar, uppgår till 510 mnkr. Kommunstyrelsen prognostiserar i delårsrapporten att kommunen kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat om 359 mnkr för helåret 2026 och bedömningen är utifrån det att kommunallagens balanskrav uppnås. God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse I riktlinjen anges att ”för att uppnå god ekonomisk hushållning ska respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) vara tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett samt att kommunens finansiella ställning ska vara god” I delårsrapporten görs en uppföljning av nämndernas och bolagens grunduppdrag samt uppfyllelsen för ett finansiellt mål, fyra inriktningsmål, tre personalpolitiska mål och 14 tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i ”Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2025”. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas och styrelsens rapportering per 2026-08-31. Uppföljningen visar att: • Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås per sista augusti. • 15 nämnder gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad för perioden. En nämnd bedömer att det uppfylls i viss grad. • 12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad. Två bedömer att det uppfylls i viss grad och för ett saknas bedömning. Prognosen för helåret är att: • Det finansiella målet uppnås vid årets slut. 24/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 4 av 4 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2026/00542 • 15 nämnder bedömer att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad vid årets slut. En nämnd bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad. • 12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad. Två bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad och för ett saknas bedömning. Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommunstyrelsen att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för perioden januari till augusti 2026. Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående prognos att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2026. Beslutsunderlag Delårsrapport januari-augusti 2026 Beredningsansvariga Malin Blom, redovisningschef Maria Edlund, controller Johan Holmberg Eriksson, controller Lina Renfors, koordinator Urban Blomdahl, budgetchef Beslutet ska skickas till Beredningsansvariga Elin Pietroni Lena Höök Gustafsson Stadsdirektör Ekonomidirektör 25/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Delårsrapport januari–augusti 2026 26/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Innehåll Innehåll 2 Förenklad förvaltningsberättelse......................................................................................................5 Händelser av väsentlig betydelse under delårsperioden och efter dess slut......................................5 Väsentliga personalförhållanden........................................................................................................6 Den kommunala koncernen..............................................................................................................10 Förväntad utveckling av ekonomi och verksamhet utifrån mål om god ekonomisk hushållning.....12 Ekonomisk uppföljning......................................................................................................................17 Helårsprognos i förhållande till budget............................................................................................24 Balanskravsresultat...........................................................................................................................26 Resultaträkning...............................................................................................................................27 Balansräkning..................................................................................................................................28 Översiktlig beskrivning av kommunens driftverksamhet................................................................29 Översiktlig beskrivning av kommunens investeringsverksamhet...................................................31 Noter 34 Not 1. Tillämpade redovisningsprinciper..........................................................................................34 Not 2. Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten.........................36 Not 3. Jämförelsestörande poster....................................................................................................37 Not 4. Effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar.........................................................37 Not 5. Erhållna men ännu inte intäktsredovisade generella statsbidrag..........................................37 Not 6. Förändringar i väsentliga ansvarsförbindelser.......................................................................38 Bilaga 1. Sammanställd rapportering av nämndernas grunduppdrag............................................39 Kommunstyrelsen.............................................................................................................................39 Byggnadsnämnden............................................................................................................................41 Fritidsnämnden.................................................................................................................................42 För- och grundskolenämnden...........................................................................................................43 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.......................................................................................45 Individ- och familjenämnden............................................................................................................49 Kulturnämnden.................................................................................................................................53 Miljö- och hälsoskyddsnämnden......................................................................................................57 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 2 (133) 27/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Personalnämnden.............................................................................................................................57 Tekniska nämnden............................................................................................................................62 Valnämnden......................................................................................................................................67 Äldrenämnden..................................................................................................................................70 Brand- och räddningsnämnden (gemensam nämnd).......................................................................72 IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd).....................................................................................74 PA-nämnden (gemensam nämnd)....................................................................................................75 Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd).................................................................................76 Bilaga 2. Sammanställd rapportering av bolagens grunduppdrag..................................................79 Umeå Kommunföretag AB................................................................................................................79 Umeå Energi AB................................................................................................................................80 AB Bostaden i Umeå.........................................................................................................................81 Umeå Vatten och Avfall AB (Umeva)................................................................................................81 Umeå Parkerings AB (Upab)..............................................................................................................82 Umeå Deponi och Avfallscenter AB..................................................................................................83 Infrastruktur i Umeå AB (Inab)..........................................................................................................84 Umeå Hamn AB.................................................................................................................................85 Visit Umeå AB...................................................................................................................................85 Västerbottens Museum AB...............................................................................................................86 Kvarken Link OY................................................................................................................................87 Väven i Umeå AB...............................................................................................................................87 Norrlandsoperan AB.........................................................................................................................87 Nolia AB............................................................................................................................................89 Uminova Innovation AB....................................................................................................................89 Bilaga 3. Sammanställd rapportering av inriktningsmål.................................................................91 Bedömning av inriktningsmål...........................................................................................................91 Sammanfattning...............................................................................................................................92 Övergripande analys.........................................................................................................................93 Inriktningsmål...................................................................................................................................95 Bilaga 4. Sammanställd rapportering av personalpolitiska mål....................................................104 Kommunstyrelsen...........................................................................................................................104 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 3 (133) 28/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Byggnadsnämnden..........................................................................................................................105 Fritidsnämnden...............................................................................................................................106 För- och grundskolenämnden.........................................................................................................108 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.....................................................................................110 Individ- och familjenämnden..........................................................................................................112 Kulturnämnden...............................................................................................................................113 Miljö- och hälsoskyddsnämnden....................................................................................................115 Personalnämnden...........................................................................................................................116 Tekniska nämnden..........................................................................................................................118 Valnämnden....................................................................................................................................120 Äldrenämnden................................................................................................................................121 Brand- och räddningsnämnden......................................................................................................123 IT-kapacitetsnämnden....................................................................................................................124 PA-nämnden...................................................................................................................................124 Överförmyndarnämnden................................................................................................................124 Bilaga 5. Sammanställd rapport av tilläggsuppdrag......................................................................126 Bilaga 6. Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder januari−augusti 2026, drift respektive investeringar.................................................................................................130 Bilaga 7. Avstämning av utfall mot kommunfullmäktiges budget för styrelse och nämnder.......132 Bilaga 8. Nyckeltal inrapporterade från kommunens bolag per 2026-08-31................................133 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 4 (133) 29/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Den förenklade förvaltningsberättelsen omfattar information om förvaltning av den kommunala koncernen och kommunen. Den förenklade förvaltningsberättelsen är en av delårsrapportens delar. Övriga delar i delårsrapporten är resultat- och balansräkningar, översiktlig beskrivning av kommunens drift- och investeringsverksamhet samt noter. LKBR och god redovisningssed som det tolkas av Rådet för kommunal redovisning i rekommendationen RKR R17 reglerar vilka rubriker och vilket innehåll som ska finnas med i den förenklade förvaltningsberättelsen. Delårsrapporten ska läsas som en helhet och tillsammans med fjolårets årsredovisning. Den ska ge en överskådlig och rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning för perioden och jämförelseperioden för både den kommunala koncernen och kommunen. Händelser av väsentlig betydelse under delårsperioden och efter dess slut Avsnittet beskriver händelser av väsentlig betydelse för kommunkoncernen och kommunen som har inträffat under delårsperioden januari—augusti 2026 eller efter periodens slut men innan delårsrapporten upprättas1. Händelser av väsentlig betydelse under perioden • 1 januari 2026 delades utbildningsförvaltningen i två förvaltningar; för- och grundskoleförvaltningen respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, efter beslut i kommunfullmäktige i april 2025 (Dnr: KS-2024-00468). • 5 februari 2026 såldes samtliga aktier i driftbolaget NLC Ferry AB OY, som ansvarar för färjetrafiken mellan Umeå och Vasa, till Stena Line Scandinavia AB. Kommunkoncernen och kommunen har inga pågående betydande rättstvister. Händelser av väsentlig betydelse efter periodens slut Några händelser av väsentlig betydelse efter periodens slut har inte identifierats. Om delårsrapporten Delårsrapporten är en del av kommunens ekonomiska redovisning och avser perioden januari−augusti. Rapporten innehåller en översikt över ekonomi och verksamhet under perioden, förutom kommunens egen verksamhet också verksamhet som bedrivs i bolag. Rapporten beskriver händelser som har haft väsentlig ekonomisk påverkan. 1 Delårsrapporten är upprättad när den har beslutats av kommunstyrelsen och lämnats över till kommunfullmäktige. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 5 (133) 30/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden I avsnittet redovisas väsentliga personalförhållanden med utgångspunkt i uppföljning av kommunfullmäktiges personalpolitiska mål samt personalstatistik. Personalpolitiska mål Kommunfullmäktige har fastställt tre kommunövergripande personalpolitiska mål för 2026. Bedömningen av de personalpolitiska målen baseras på om arbetet går enligt plan eller om mer arbete krävs. Tabell 1. Bedömning av arbete för att uppnå personalpolitiska mål Personalpolitiska mål Bedömning för Prognos för januari−augusti januari−december Mål 5: Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara enligt plan enligt plan en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Mål 6: Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar enligt plan enligt plan för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Mål 7: Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på enligt plan enligt plan friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. De personalpolitiska målen följs också upp via nyckeltal som anges både för kommunen som helhet och per nämnd (se mer utförligt i bilaga 4). Tabell 2. Nyckeltal, kommunen som helhet Nyckeltal Utfall Utfall januari−augusti 2026 januari−augusti 2025 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Heltidsanställda, procent 93 94 93 92 94 93 Långtidsfriska, procent 60 70 63 56 66 59 Sjukdagar per årsarbetare, antal 17,2 10,1 15,1 18,3 11,4 16,2 Sjukfrånvaro, procent 2 7,3 4,3 6,4 7,7 4,8 6,8 Sysselsättningsgrad, genomsnittlig 98 98 98 97 98 98 Tillsvidareanställda, procent 86 81 84 86 81 84 Utomnordisk bakgrund, procent 18 24 20 17 24 19 Övergripande bedömning och motivering I kommunen som helhet håller trenden med minskande sjuktal i sig. Av nyckeltalen framgår minskade sjukdagar, fler långtidsfriska och lägre sjukfrånvaro för både män och kvinnor med bibehållen hög sysselsättningsgrad och hög andel heltidsanställda. Samtliga är viktiga faktorer för att stärka verksamhetens förutsättningar för kompetensförsörjning. Det kan även noteras att andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund är fortsatt hög, i linje med målsättningen om att spegla mångfalden i samhället. 2 Totalt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 6 (133) 31/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse För merparten av nämnderna har arbetet med de personalpolitiska målen fortlöpt enligt plan och nämnderna gör samma bedömning för helåret. Fyra nämnder bedömer att mer arbete krävs inom olika mål. Kulturnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att mer arbete krävs inom målet om sjukfrånvaro och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att mer långsiktigt arbete krävs inom målet om kompetensförsörjning. I äldrenämndens verksamhet krävs mer arbete när det gäller samtliga personalpolitiska mål, främst på grund av ett utmanande rekryteringsläge. Kompetensförsörjning Alla nämnder utom två bedömer att arbetet med kompetensförsörjning går enligt plan. Inom äldrenämnden har arbetet med att stärka äldreomsorgens långsiktiga kompetensförsörjning fortsatt. Beslut har tagits om förstärkningar i bemanning både inom vård- och omsorgsboende och hälso- och sjukvårdsverksamheten. Det utmanande rekryteringsläget medför dock att förstärkningar inte kommer på plats i den tid som nämnden önskar. För gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden handlar det om att möta långsiktiga utmaningar gällande brist på främst examinerade yrkeslärare och lärare inom naturvetenskapliga områden. För- och grundskolenämnden rapporterar att arbetet går enligt plan men att omställningsarbetet som genomförs på grund av den demografiska förändringen med minskande barnantal ställer stora krav på flexibilitet i organisationen. Anpassningar har genomförts under perioden och 125 medarbetare var övertaliga. Samtliga medarbetare som var i behov av ny placering har fått det inom förvaltningen. Ledarskap De flesta nämnder beskriver att arbetet med ledarskap löper enligt plan. Äldrenämnden bedömer att mer arbete krävs. Under våren har 34 kvalitetsundersköterskor anställts inom vård- och omsorgsboenden samt två inom hemtjänsten. De fungerar som stöd till enhetschefer i det arbetsplatsnära lärandet och bidrar till att stärka kvaliteten i det dagliga arbetet. Friskfaktorer Nämnderna rapporterar att det systematiska arbetsmiljöarbetet i stort genomförs enligt plan och i de flesta nämnder minskar sjukfrånvaron i jämförelse med samma period föregående år. Kulturnämnden, äldrenämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att mer arbete krävs då sjukfrånvaron har varit högre än beräknat eller högre än motsvarande period 2025. För kulturnämnden beror det främst på mer korttidsfrånvaro under våren orsakat av virussjukdomar. Inom äldrenämndens verksamheter har andelen långtidsfriska ökat från 50 till 55 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Samtidigt är sjukfrånvaron fortsatt hög (8,4 procent), vilket Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 7 (133) 32/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse innebär att fortsatta insatser krävs för att nå målet om minskad sjukfrånvaro. I miljö- och hälsoskyddsnämnden minskar sjukfrånvaron men mer arbete krävs för att nå uppsatta mål. Personalstatistik Medelantalet anställda3 i kommunen har ökat med 1,4 procent (minskat med 0,9 procent) jämfört med samma period föregående år. Variationen är stor mellan nämnderna och störst ökningar i procent förekommer i valnämnden och brand- och räddningsnämnden. För valnämnden är det en konsekvens av förstärkningar under valåret och för brand- och räddningsnämnden ligger det i linje med planering inför driftsättning av en ny brandstation i Umeå. För- och grundskolenämnden tillhör de nämnder som minskar, vilket är en konsekvens av anpassningar till minskade volymer/minskat antal barn i förskolan. Tabell 3. Medelantal anställda och arbetad tid 2026 2025 Förändring Förändring (%) januari−augusti januari−augusti Medelantal anställda4 9 839 9 704 135 1,4 varav kvinnor 6 676 6 638 38 0,6 varav män 3 163 3 066 97 3,1 Arbetad tid (timmar)5 11 151 310 10 998 167 153 143 1,4 Tabell 4. Medelantal anställda och arbetad tid per nämnd Nämnd 2026 2025 Förändring januari−augusti januari−augusti Medel- Arbetad tid Medel- Arbetad tid Medel- Arbetad tid Arbetad antal (timmar) antal (timmar) antal (timmar) tid (%) Överförmyndarnämnden 21 23 429 22 24 619 −1 −1 190 −5 Kommunstyrelsen 266 301 136 261 295 801 5 5 335 2 Valnämnden 6 7 260 4 4 217 3 3 043 42 Tekniska nämnden 1 002 1 135 690 970 1 099 396 32 36 294 3 Byggnadsnämnden 91 103 018 92 103 703 −1 −685 −1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 69 78 562 64 72 621 5 5 941 8 Brand- och räddningsnämnden 97 109 953 87 98 884 10 11 069 10 Äldrenämnden 1 997 2 263 566 1 902 2 155 352 95 108 214 5 Individ- och familjenämnden 1 795 2 034 072 1 715 1 943 417 80 90 654 4 Fritidsnämnden 173 195 904 162 183 588 11 12 315 6 Kulturnämnden 189 214 147 193 218 381 −4 −4 235 −2 För- och grundskolenämnden 3 227 3 656 931 3 332 3 776 462 −105 −119 531 −3 Gymnasie- och 907 1 027 644 902 1 021 725 5 5 919 1 vuxenutbildningsnämnden Umeå kommun totalt 9 839 11 151 310 9 704 10 998 167 135 153 143 1 3 Medeltal anställda årsarbetare och arbetad tid definieras i nedanstående noter. Förväxla inte medelantal anställda med fysiskt antal anställda personer. 4 I Umeå kommun mäts medeltal anställda utifrån begreppet årsarbetare som beräknas: arbetad tid dividerat med 1 700 timmar, multiplicerat med 12 dividerat med antal månader i perioden. 5 Arbetad tid: arbetstid enligt sysselsättningsgrad inklusive mer- och övertid, reducerat med all frånvaro. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 8 (133) 33/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Tabell 5. Sjukfrånvaro i kommunen6 Sjukfrånvaro (procent) 2026 2025 2025 jan−aug jan−aug jan−dec Total sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid 6,4 6,8 6,9 varav frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 56 59 63 Kvinnor 7,3 7,7 7,8 Män 4,3 4,8 4,8 29 år eller yngre 6,9 6,3 6,9 30–49 år 6,1 6,6 6,7 50 år eller äldre 6,9 7,3 7,3 6 Sjukfrånvaron för varje grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgiften lämnas inte när antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild individ. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 9 (133) 34/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Avsnittet är en översiktlig beskrivning av den kommunala koncernen och de enheter som ingår. Den kommunala koncernen i Umeå omfattar kommunstyrelsen, nämnder och kommunens hel- och delägda företag, se bild 1. Vilka principer för ägande som gäller när kommunala företag konsolideras i den sammanställda redovisningen framgår av not 1, redovisningsprinciper. Under 2026 har följande förändringar skett i den kommunala koncernen: • Bolagen Science Park i Umeå AB, Umeå Biotech Incubator AB och Uminova Expression AB har fusionerats med Uminova Innovation AB per 2026-02-01. I samband med fusionen har också ägarandelen i Uminova Innovation AB justerats till 26,92 procent (tidigare 25,15 procent). • Driftbolaget NLC Ferry AB OY, som ansvarar för färjetrafiken mellan Umeå och Vasa, har sålts till Stena Line Scandinavia AB per 2026-02-05. • Bolaget Visit Umeå AB ägs från och med 2026-01-01 till 100 procent (tidigare 28 procent). Även privata utförare7 som inte är kommunala koncernföretag får uppdrag av kommunen, det är utifrån kommunallagens regler att lämna över kommunala angelägenheter. I kommunfullmäktiges riktlinje för styrning och uppföljning av privata utförare framgår nämndernas ansvar för styrning och uppföljning av privata utförare. 7 En privat utförare är en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet (kommunallagen 10:7). Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 10 (133) 35/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Bild 1. Den kommunala koncernen, organisation och ägande Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 11 (133) 36/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Förväntad utveckling av ekonomi och verksamhet utifrån mål om god ekonomisk hushållning Avsnittet ger en uppföljning av utfall för perioden och förväntad utveckling för helåret när det gäller ekonomi och verksamhet utifrån kommunfullmäktiges mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. I kommunfullmäktiges riktlinje för god ekonomisk hushållning (KF 2024-12-16, § 220) definieras god ekonomisk hushållning som att respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) är tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett och att kommunens finansiella ställning är god. I delårsrapporten görs en uppföljning av det finansiella målet för kommunen samt nämndernas och bolagens grunduppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i reglemente respektive bolagsordning och specifika ägardirektiv. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas, bolagens och kommunstyrelsens rapportering per 31 augusti 2026. I avsnittet ingår även uppföljning av fyra inriktningsmål och 14 tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i ”Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2026”. De tre personalpolitiska målen följs upp i avsnittet Väsentliga personalförhållanden. Inriktningsmål, tilläggsuppdrag och personalpolitiska mål ingår inte i bedömningen av god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges definition. Utöver grunduppdrag, inriktningsmål, personalpolitiska mål och tilläggsuppdrag har kommunfullmäktige också fastställt ett stort antal mål, uppdrag och aktiviteter i anslutning till fristående planer, program och strategier. Kontinuerligt arbete pågår för att se över och minska antalet mål. Grunduppdrag Grunduppdraget förtydligar det kommunala ändamålet för respektive nämnd/bolag och nämndens/bolagets roll och ansvar. Uppföljning sker genom att respektive nämnd/bolag lämnar rapport med bedömning av hur väl de uppfyller sitt grunduppdrag. För perioden har 15 av 16 nämnder gjort bedömningen att uppdraget uppfylls i hög grad. En nämnd bedömer att det uppfylls i viss grad. Överförmyndarnämnden bedömer att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en rättssäker handläggning samt minska väntetiderna för personer i behov av god man eller förvaltare. Se mer utförlig redovisning i bilaga 1. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 12 (133) 37/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Tabell 6. Nämndernas bedömning av grunduppdraget januari−augusti 2026 Nämnd Bedömning för Prognos för januari−augusti januari−december Kommunstyrelsen i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Byggnadsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Fritidsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt För- och grundskolenämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Individ- och familjenämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Kulturnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Personalnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Tekniska nämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Valnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Äldrenämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Brand- och räddningsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt PA-nämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt För perioden har 12 av 15 bolag gjort bedömningen att uppdraget uppfylls i hög grad. Två bolag bedömer att det uppfylls i viss grad och för ett bolag saknas bedömning. Se mer utförlig redovisning i bilaga 2. Tabell 7. Bolagens bedömning av grunduppdraget januari−augusti 2026 Bolag (kommunens ägarandel i procent) Bedömning för Prognos för januari−augusti januari−december Umeå Kommunföretag AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Energi AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt AB Bostaden i Umeå (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Vatten och Avfall AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Parkerings AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Deponi och Avfallscenter AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Infrastruktur i Umeå AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå Hamn AB (100) i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Visit Umeå AB (100) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Västerbottens museum AB (60) i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Kvarken Link OY (50) saknas saknas Väven i Umeå AB (50) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Norrlandsoperan AB (40) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Nolia AB (50) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Uminova Innovation AB (26,92) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Finansiellt mål Kommunfullmäktige har satt upp ett finansiellt mål för 2026. Måluppfyllelse för det finansiella målet efter årets åtta första månader och prognosen för helåret beskrivs nedan. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 13 (133) 38/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Tabell 8. Uppföljning av finansiellt mål Nr Mål Måluppfyllelse Motivering/ Måluppfyllelse Motivering/ januari−augusti kommentar prognos kommentar 2026 helår 2026 8 Resultatet i helt uppfyllt Resultatet per 31 helt uppfyllt Resultatet per 31 förhållande till augusti uppgår till 534 december skatteintäkter, mnkr och prognostiseras till 383 generella skatteintäkter, mnkr och skatteintäkter, statsbidrag och generella statsbidrag generella statsbidrag och utjämning ska och utjämning uppgår utjämning till 10 136 uppgå till 2 procent till 6 761 mnkr. Detta mnkr. Det ger en 2026–2029. ger ett utfall per 31 prognos för helåret om augusti om 8 procent. cirka 4 procent, vilket Målet är uppnått per gör att målet sista augusti. prognostiseras uppnås. Målet uppnås Målet uppnås inte Målet uppnås delvis Inriktningsmål Kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring inom ett område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. Styrningen för att nå inriktningsmålen samlas i tre program. Inriktningsmålen följs upp genom rapportering av utveckling i programmen. Bedömningen avser om insatserna bedöms vara tillräckliga, om mer arbete krävs eller om mycket mer arbete behövs. Programrapporteringen visar att för två av kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål bedöms att det görs tillräckligt, för ett är bedömningen att mer arbete krävs och för ett att mycket mer behöver göras. Se mer utförlig redovisning i bilaga 3. Tabell 9. Bedömning av arbete för att uppnå inriktningsmål från kommunfullmäktige Inriktningsmål Bedömning för januari−augusti Mål 1: Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk mer arbete krävs hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050. Mål 2: Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden. det görs tillräckligt Mål 3: Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha det görs tillräckligt samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Mål 4: Umeå ska vara klimatneutralt till 2040. det behöver göras mycket mer8 8 Bedömning avser avståndet mellan den faktiska utsläppsutvecklingen och den minskningstakt som krävs för att nå målet. En omfattande omställning pågår men behöver accelereras. Effekterna av åtgärderna tar tid och utsläppsutvecklingen påverkas samtidigt av faktorer utanför kommunens direkta rådighet. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 14 (133) 39/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Tilläggsuppdrag Tre av 14 tilläggsuppdrag från kommunfullmäktige till kommunens nämnder och bolag är genomförda och elva delvis genomförda. Prognosen för årets slut är att åtta uppdrag kommer att vara genomförda och sex uppdrag delvis genomförda. Se mer utförlig redovisning i bilaga 5. Tabell 10. Utfall och prognos för kommunfullmäktiges tilläggsuppdrag till nämnder och bolag Tilläggsuppdrag Bedömning för Prognos för januari−augusti januari−december Tilläggsuppdrag 2025:1 Analys av konsekvenser utifrån delvis genomfört genomfört förändrade demografiska förutsättningar. Tilläggsuppdrag 2025:2 Effektivt lokalnyttjande delvis genomfört genomfört Tilläggsuppdrag 2025:3 Analysera behovet och utreda delvis genomfört delvis genomfört förutsättningarna för annan boendeform. Tilläggsuppdrag 2025:4 Samverkan kring anläggningar för delvis genomfört genomfört djurhållning. Tilläggsuppdrag 2025:5 Utreda förutsättningarna för idrottshall delvis genomfört delvis genomfört samt se över framtida programstruktur på gymnasieskolor. Tilläggsuppdrag 2025:6 Utveckla idrottsanläggningarna Gammlia genomfört genomfört Arena, Visionite Arena och Nolia Arena. Tilläggsuppdrag 2025:7 Översyn kommunens arbete med delvis genomfört genomfört antidiskriminering Tilläggsuppdrag 2025:8 Utreda förutsättningarna för att införa genomfört genomfört ett sommarlovskort i kollektivtrafiken för barn och unga 7–19 år Tilläggsuppdrag 2025:9 Utreda förutsättningarna för ett delvis genomfört genomfört införande av arbetsskor. Tilläggsuppdrag 2025:10 Nytt avtal med Fritidsbanken och genomfört genomfört ytterligare en fritidsbank. Tilläggsuppdrag: 2025:11 Samarbete med föreningslivet och delvis genomfört delvis genomfört studieförbunden utifrån civil beredskap. Tilläggsuppdrag: 2023:1 Omställning delvis genomfört delvis genomfört Tilläggsuppdrag 2023:2 Samarbete över nämndsgränser delvis genomfört delvis genomfört Tilläggsuppdrag 2021:8 Välfärdskriminalitet delvis genomfört delvis genomfört Bedömning av god ekonomisk hushållning Uppföljning av nämndernas grunduppdrag för perioden januari−augusti visar att 15 av 16 nämnder bedömer att grunduppdraget uppfylls i hög grad och en nämnd att det uppfylls till viss grad. I uppföljning av bolagens grunduppdrag för perioden bedömer 12 av 15 bolag att grunduppdraget uppfylls i hög grad, två bolag att det uppfylls till viss grad och för ett bolag saknas bedömning. Prognosen för helåret är densamma. Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås per sista augusti. Prognosen för utfallet vid årets slut är att kommunens finansiella mål uppnås. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges fastställda definition ska nämndernas/bolagens grunduppdrag tillgodoses inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har angett och kommunens finansiella ställning ska vara god. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 15 (133) 40/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för perioden januari till augusti 2026. Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående prognos att god ekonomisk hushållning delvis kommer att nås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2026. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 16 (133) 41/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Ekonomisk uppföljning Avsnittet innehåller en utvärdering av ekonomiskt resultat och ställning. Utvärdering av Umeå kommuns resultat och ställning utgår från koncernperspektivet och bryts ner till Umeå kommun. Diagram 1. Kommunkoncernens och kommunens resultat jämfört med föregående år mnkr 1 200 1 114 1 000 1 000 829 747 800 534 600 494 465 457 400 304 190 200 0 augusti 2022 augusti 2023 augusti 2024 augusti 2025 augusti 2026 Kommunkoncern Kommun Kommunkoncernens resultat jämfört med föregående år Kommunkoncernens resultat per 31 augusti 2026 blev 1 000 mnkr (747 mnkr), vilket är 253 mnkr högre än samma period föregående år. Förändringen beror främst på värmeverksamheten i energibolaget, där ökade volymer och högre elpriser har bidragit till resultatförbättringen. Ökade intäkter från kommunens kraftverksamhet har också påverkat resultatet positivt. Även försäljningen av färjetrafikens driftbolag som skedde i början av året har bidragit till det förbättrade resultatet i kommunkoncernen. Kommunens resultat jämfört med föregående år Kommunens redovisade resultat för årets åtta första månader uppgår till 534 mnkr (457 mnkr) och har därmed ökat med 77 mnkr jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter är 65 mnkr högre jämfört med samma period föregående år och uppgår till 1 346 mnkr (1 281 mnkr). Ökningen beror främst på ökade intäkter från kraftverksamheten. Verksamhetens kostnader har ökat med 274 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 7 039 mnkr (6 765 mnkr). Ökningen beror främst på ökade lönekostnader på grund av fler anställda och ordinarie löneökningar. Kostnader för avskrivningar är 27 mnkr högre än samma period föregående år och uppgår till 491 mnkr och ökningen avser främst avskrivningar på fastigheter. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 17 (133) 42/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Kommunens skatteintäkter uppgår till 5 723 mnkr och har efter årets åtta första månader ökat med 191 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Inför 2026 var förväntad ökning av skatteintäkter 318 mnkr för perioden. Avvikelsen förklaras av att konjunkturåterhämtningen gått långsammare än förväntat. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1 039 mnkr, vilket är 73 mnkr högre än motsvarande period föregående år. I utfallet per 31 augusti 2026 ingår generella statsbidrag som har klassificerats om från riktade statsbidrag med cirka 4 mnkr. Umeå kommuns finansnetto har förbättrats med cirka 48 mnkr jämfört med samma period föregående år. Det beror på högre ränteintäkter för utlåning till kommunens bolag och lägre räntekostnader på pensionsavsättning. Kommunens resultat jämfört med budget9 Kommunens resultat efter årets åtta första månader om 534 mnkr innebär en positiv budgetavvikelse på 220 mnkr. Verksamhetens intäkter är 235 mnkr högre än budget för perioden. Det beror främst på ökade intäkter från kraftverksamheten samt bidrag från Socialstyrelsen, Skolverket och Arbetsförmedlingen. Verksamhetens kostnader är 35 mnkr lägre än budget för årets första åtta månader. Det förklaras av personalrekryteringar inom omsorgs- och utbildningsverksamheterna, som tagit längre tid än beräknat men som planeras att genomföras under hösten. Redovisade kostnader för avskrivningar är i paritet med budget. Kommunens skatteintäkter är efter årets åtta första månader 127 mnkr lägre än budget och förklaras av att konjunkturåterhämtningen gått långsammare än förväntat. För årets åtta första månader redovisas generella statsbidrag och utjämning med ett belopp som är 51 mnkr högre än budget. Det förklaras främst av högre regleringsbidrag än förväntat. Umeå kommuns finansnetto är sammantaget cirka 30 mnkr bättre än budget. Det beror främst på lägre upplåning i kommunen, lägre ränta samt lägre ränteintäkter på grund av lägre utlåning till kommunens bolag. Kommunkoncernens och kommunens ekonomiska ställning Den ekonomiska ställningen i kommunkoncernen och kommunen kommenteras nedan utifrån olika parametrar och nyckeltal. 9 Någon budget har inte upprättats för den kommunala koncernen som helhet. Därför redovisas budgetavvikelse enbart för Umeå kommun. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 18 (133) 43/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Nyckeltalet soliditet visar den procentuella andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital (egna medel) och nyckeltalet mäter den finansiella styrkan. Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och en hög soliditet medför en lägre finansiell risk. Diagram 2. Soliditet i kommunkoncern och kommun över fem år10 % 45 40 38 40 36 34 35 34 35 34 36 33 35 30 23 22 25 21 21 20 20 15 10 5 0 augusti 2022 augusti 2023 augusti 2024 augusti 2025 augusti 2026 Soliditet kommunkoncern inkl pensionsförpliktelser Soliditet kommun exkl internbanken inkl pensionsförpliktelser Soliditet kommun inkl pensionsförpliktelser Kommunkoncernens soliditet beräknad med kommunens pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen uppgår till 36 procent per 31 augusti 2026 (35 procent). Vid årsskiftet var den 34 procent. Under den senaste femårsperioden var soliditeten i koncernen på årsbasis i snitt cirka 32 procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommunkoncerner i Umeås storlek11 var i snitt de senaste fem åren 33 procent. Kommunens soliditet beräknad med pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen uppgick 31 augusti till 22 procent (21 procent). Vid årsskiftet var den 20 procent. I genomsnitt för den senaste femårsperioden var soliditeten i kommunen vid årsskiftet cirka 18 procent. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser i kommuner i Umeås storlek12 var i snitt de senaste fem åren 31 procent. Kommunens soliditet13 beräknad med pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen, men utan koncernbolagens upplåning via kommunens internbank, uppgick 31 augusti till 38 procent (34 procent). Vid årsskiftet var den 33 procent. Under den senaste femårsperioden (helår) har soliditeten enligt denna beräkning varit cirka 31 procent i genomsnitt. 10 För Umeå kommuns siffror har internbanken eliminerats. I Kolada-statistiken görs ingen sådan eliminering. 11 Kommuner med 100 000–199 000 invånare. Källa: Kolada. 12 Kommuner med 100 000–199 000 invånare. Källa: Kolada. 13 Soliditet exklusive internbanken, inklusive pensionsförpliktelser. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 19 (133) 44/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Under perioden har pensionsförpliktelser inklusive löneskatt minskat med 57 mnkr till 2 019 mnkr sedan årsskiftet (2 076 mnkr). Kommunens skulder och avsättningar har under samma period minskat med 253 mnkr. Skulderna har minskat samtidigt som resultatet har ökat jämfört med årsskiftet, detta bidrar till en stärkt soliditet för perioden. Investeringar och självfinansieringsgrad Diagram 3. Kommunkoncernens och kommunens nettoinvesteringar14 mnkr 2500 2 167 2000 1 102 1 771 1 442 1 446 936 1500 1 243 861 754 893 57 1000 1008 0 0 835 0 500 692 0 581 350 0 2208 2308 2408 2508 2608 Koncernbolagens nettoinvesteringar Nytecknad finansiell leasing (konsoliderad andel) Umeå kommun nettoinvesteringar exkl finansiell leasing Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår per 31 augusti 2026 till 1 771 mnkr (1 446 mnkr). Kommunkoncernens investeringar är på en högre nivå jämfört med föregående år, både kommunens och koncernbolagens investeringsnivå har ökat jämfört med samma period föregående år. Under perioden har det investerats i ny-, till- och ombyggnader av bostäder. På kvarteret Professorn (Ålidhem) pågår sista etappen med ombyggnation av 96 enkelrum till lägenheter. På kvarteret Preceptorn 2 (Ålidhem) pågår ombyggnationen av 436 enkelrum och ett antal gemensamhetsutrymmen till totalt 470 lägenheter. På kvarteret Sandåkern (Hemgården) pågår en ombyggnation av tidigare vårdlokaler till vanliga lägenheter och seniorboende med tillhörande gemensamhetslokaler. Inom energiområdet pågår investeringar i ledningsnät samt region- och fördelningsstationer och även investeringar i värme- och kyladistribution, fjärrvärmecentraler och produktionsanläggningar. 14 Från och med 2022 har kommunen ändrat redovisningsprincip för mark- och exploateringsprojekt för att efterfölja god redovisningssed för redovisning av kommunal markexploatering. Förändringen innebär att pågående exploateringsprojekt har klassificerats om från att redovisas från omsättningstillgång till anläggningstillgång. Det gör att bland årets investeringar redovisas utfall för exploateringsprojekt med cirka 62 mnkr. Någon motsvarande investering finns inte för åren före 2022. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 20 (133) 45/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Ett nytt reningsverk kommer att byggas i Djäkneböle för att möta det behov som etablering av fler bostäder kräver och förbättra reningseffektiviteten. I hamnen pågår renovering av färjepiren, som går in i sitt slutskede och förväntas klart senhöst 2026. Kommunens nettoinvesteringar15 för årets åtta första månader uppgår till 835 mnkr (692 mnkr). Periodens utfall är 143 mnkr högre än samma period föregående år vilket är i linje med en högre investeringsbudget för innevarande period. Periodens utfall utgör 65 procent av budget vilket beror på att investeringar i kommunens fastigheter, gator och vägar samt i exploateringsprojekt har blivit försenade eller framflyttade. Nyckeltalet självfinansieringsgrad16 mäter hur mycket av årets investeringar som är finansierade med medel tillförda internt från verksamheten. Ju större internfinansiering desto lägre är behovet att låna externt. Diagram 4 visar självfinansieringsgraden för kommunkoncernen och kommunen per den sista augusti de senaste fem åren. Diagram 4. Självfinansieringsgrad för kommunkoncern och kommun % 324 350 300 250 200 145 119 112 133 123 150 89 100 59 43 54 50 0 augusti 2022 augusti 2023 augusti 2024 augusti 2025 augusti 2026 Kommunkoncern Kommun Kommunkoncernens självfinansieringsgrad uppgick per 31 augusti 2026 till 54 procent (112 procent). Vid årsskiftet uppgick självfinansieringsgraden till 75 procent. För den senaste femårsperioden var självfinansieringsgraden i genomsnitt 80 procent, mätt vid årsskiftet. Kommunens självfinansieringsgrad uppgick per 31 augusti 2026 till 123 procent, jämfört med 133 procent samma period året innan. Vid årsskiftet uppgick självfinansieringsgraden till 75 procent. Kommuner i Umeås storlek17 hade den sista december i genomsnitt de senaste fem åren en 15 Nettoinvesteringar = investeringar efter avdrag för erhållna investeringsbidrag. 16 Nyckeltalet självfinansieringsgrad visar i vilken utsträckning kommunen har kunnat finansiera årets investeringar med medel som har uppstått internt i verksamheten. Självfinansieringsgraden beräknas enligt följande: (resultat + avskrivningar och nedskrivningar)/nettoinvesteringar. 17Kommuner med 100 000−199 000 invånare. Källa: Kolada. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 21 (133) 46/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse självfinansieringsgrad på 99 procent. Umeå kommuns självfinansieringsgrad var i genomsnitt under samma femårsperiod 110 procent. Internbankens skuldförvaltning Kommunkoncernens finansverksamhet hanteras inom Umeå kommuns internbank. I enlighet med kommunens finanspolicy samlas i huvudsak de majoritetsägda bolagens och kommunens betalflöden i en gemensam koncernkontostruktur. Kommunkoncernens strategi är att reducera lånebehovet med inkommande och tillgänglig likviditet så att eventuell överskottslikviditet hos någon part används till att minska koncernens totala skuld. Internbanken försörjer den koncerngemensamma skuldportföljen med externa krediter på kapitalmarknaden. Tabell 11. Förändring av internbankens låneskuld mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 Internbankens låneskuld −10 602 −10 937 −10 408 −9 756 −8 918 Nettoutlåning till kommunkoncernen 8 608 8 731 8 534 8 310 7 594 Nettoskuld Umeå kommun −1 995 −2 206 −1 874 −1 446 −1 323 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter från lån 160 228 239 200 144 Borgensintäkter 3 4 4 4 4 Räntekostnader för lån −165 −222 −233 −92 −129 Internbankens räntenetto −3 10 9 112 19 Övriga finansiella intäkter 24 6 6 3 12 Övriga finansiella kostnader −64 −114 −174 −252 −92 Finansnetto −43 −98 −158 −249 −61 Internbankens upplåning uppgår till 10 602 mnkr (10 937 mnkr), en nettominskning med 335 mnkr jämfört med vid årsskiftet. Utöver lån via internbanken lånar kommunkoncernen 1 040 mnkr (1 101 mnkr vid årsskiftet) direkt från externa kreditgivare. I det ingår ett lån på 35 miljoner euro18 upptaget hos Europeiska investeringsbanken (EIB) för finansiering av färja (Aurora Botnia) som trafikerar sträckan Umeå−Vasa. Kommunkoncernens totala låneskuld minskade under årets åtta första månader med 396 mnkr till 11 642 mnkr (12 038 mnkr). Umeå kommun minskade sin upplåning med 211 mnkr medan bolagen tillsammans minskade upplåningen med 124 mnkr. Kommunens skuld uppgick vid utgången av augusti månad till 1 995 mnkr (2 206 mnkr) och utgör 17 procent (18 procent) av den totala låneskulden för kommunkoncernen. 18 Omräknat till balansdagens valutakurs. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 22 (133) 47/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Tabell 12. Kommunkoncernens låneskuld19 mnkr 2026-08-31 2025-12-31 +/− Kommunkoncernens låneskuld 11 642 12 038 −396 varav internbanken Umeå kommun 1 995 2 206 −212 AB Bostaden i Umeå 4 026 3 974 52 Umeå Energi AB 1 578 1 600 −22 Umeå Vatten och Avfall AB 1 838 1 791 47 Umeå Kommunföretag AB −257 −79 −177 Infrastruktur i Umeå AB 667 688 −21 Umeå Hamn AB 811 791 20 Umeå Folkets Husförening 75 81 −5 Västerbottens Museum AB 12 18 −5 Övriga bolag plussaldo −143 −131 −13 Internbankens låneskuld 10 602 10 937 −335 varav upplåning utanför internbanken Umeå Kommunföretag AB 300 360 −60 Umeå Energi AB 351 363 −12 Kvarken Link OY, 35 miljoner EUR 389 379 10 Total låneskuld 11 642 12 038 −396 Internbankens genomsnittliga upplåningsränta under årets åtta första månader var 2,25 procent jämfört med 2,08 procent för samma period föregående år. Enligt beslut i kommunfullmäktige lägger internbanken på ett marknadsmässigt påslag om 0,45 procentenheter vid utlåning till de kommunala bolagen. Diagram 5. Utveckling av kommunens låneskuld mnkr 500 0 2008200920102011201220132014201520162017201820192020202120222023202420252026 -500 -1000 -1500 -2000 - 1 995 -2500 -3000 19 I uppgifterna ingår inte lån i Väven i Umeå AB. Se även not 1, redovisningsprinciper, om hur den sammanställda redovisningen upprättas. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 23 (133) 48/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Helårsprognos i förhållande till budget Avsnittet innehåller en redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till kommunfullmäktiges budget. För kommunfullmäktiges budget, se bilaga 6 Tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder januari−augusti 2026, avsnitt för driftbudget. Helårsprognosen för kommunkoncernens resultat beräknas till 918 mnkr (708 mnkr), vilket är 210 mnkr högre än resultatet föregående år. Det prognosticerade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 352 mnkr. Förändringen i resultatprognosen för koncernbolagen förklaras främst av värmeverksamheten i energibolaget där ökade volymer och högre elpriser ger högre intäkter än budgeterat samt försäljningen av färjetrafikens driftbolag som inte fanns med i budget. Kommunens prognosticerade resultat uppgår till 387 mnkr (430 mnkr), vilket är 43 mnkr lägre än resultatet föregående år. Det prognosticerade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 182 mnkr och förklaras främst av: • högre intäkter från kraftverksamheten • lägre verksamhetskostnader än förväntat • bättre finansnetto än förväntat på grund av lägre upplåning • lägre kostnader kopplat till vinterväghållning Diagram 6. Kommunkoncernens och kommunens resultat och prognos helår mnkr 1 177 1 200 1 000 899 918 708 800 600 424 430 387 400 283 304 133 200 0 2022 2023 2024 2025 prognos 2026 Kommunkoncern Kommun Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 24 (133) 49/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Prognosen för kommunkoncernens investeringar för innevarande år beräknas till 3 318 mnkr (2 790 mnkr). Prognosen för kommunens investeringar beräknas för helåret till 1 555 mnkr (1 524 mnkr). Prognosen motsvarar 78 procent av årets ramanslag på 2 005 mnkr, vilket är 3 procentenheter högre jämfört med utfallet föregående år. Avvikelsen beror på förseningar och framflyttade investeringsprojekt. Prognosen baseras på en högre investeringstakt de sista fyra månaderna under året. Diagram 7. Nettoinvesteringar för helår och prognos för innevarande år mnkr 3 318 3 500 3 066 2 790 3 000 2 527 2 312 2 500 1 938 2 000 1 524 1 555 1 500 1 103 1 000 749 500 0 2022 2023 2024 2025 prognos 2026 Investeringar kommunkoncernen Investeringar kommunen Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 25 (133) 50/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Balanskravsresultat I detta avsnitt redovisas resultat efter balanskravsjusteringar, balanskravsresultat samt resultatutjämningsreserv (RUR) och resultatreserv (RER) för perioden. Bedömning av balanskravet görs utifrån lämnad prognos för helåret 2026 och utifrån krav som LKBR ställer på redovisningen20. Även fjolårets utfall redovisas. Balanskravsresultatet är periodens/årets resultat efter avdrag för realisationsvinster som har uppstått vid försäljning av anläggningstillgångar, justering för orealiserade vinster och förluster i värdepapper21, nyttjande av resultatutjämningsreserv och reservering till resultatreserv. Kommunallagen föreskriver att om ett negativt balanskravsresultat uppstår för ett räkenskapsår ska underskottet återställas de kommande tre åren. Umeå kommun redovisar ett positivt balanskravsresultat efter årets åtta första månader. Kommunstyrelsen prognostiserar att Umeå kommun kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat för 2026. Tabell 13. Balanskravsutredning mnkr Utfall Prognos Utfall 2026-08-31 2026-12-31 2025-12-31 Periodens/årets resultat enligt resultaträkningen 534 383 430 − Samtliga realisationsvinster − − −7 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet − − − + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet − − − −/+ orealiserade vinster och förluster i värdepapper −24 −24 −4 +/− Återföring av orealiserade vinster och förluster i − − − värdepapper = Periodens/årets resultat efter balanskravsjusteringar 510 359 419 − Reservering av medel till resultatreserv22 − − − + Användning av medel från resultatreserv − − − + Användning av medel från resultatutjämningsreserv23 − − − = Periodens/årets balanskravsresultat 510 359 419 20 Sedan 2024 är reservering till RUR inte längre möjlig utifrån nya regler i kommunallagen. Medel som är reserverade i RUR till och med 2023 kommer att kunna nyttjas till och med 2033, utifrån de förutsättningar som finns i kommunfullmäktiges regelverk för RUR. Från 2024 finns möjlighet att reservera medel till resultatreserv (RER), förutsatt att kommunfullmäktige, innan reservering görs, har beslutat om ett regelverk för det. Vid denna rapports upprättande har kommunfullmäktige inte fattat beslut om ett regelverk för RER. 21 Avser värdeförändring placeringar Umeå kommuns pensionsstiftelse. 22 Från 2024 finns möjlighet att reservera medel till resultatreserv (RER), förutsatt att kommunfullmäktige, innan avsättning görs, har beslutat om ett regelverk för det. Vid denna rapports upprättande har kommunfullmäktige inte fattat beslut om ett regelverk för RER. 23 Sedan 2024 är reservering till RUR inte längre möjlig utifrån nya regler i kommunallagen. Kommunfullmäktige har tidigare år beslutat att reservera medel till RUR år 2017 (163 mnkr), 2019 (116 mnkr) 2020 (283 mnkr) 2021 (251 mnkr), 2022 (47 mnkr) och 2023 (43 mnkr); sammantaget 903 mnkr. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 26 (133) 51/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Förenklad förvaltningsberättelse Resultaträkning mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun Umeå kommun 2026-01-01− 2025-01-01− 2026-01-01− 2025-01-01− Budget Budget- Budget Prognos Prognos 2026-08-31 2025-08-31 2026-08-31 2025-08-31 jan−aug avvikelse 2026 2026 budget- 2026 jan−aug avvikelse 2026 2026 Verksamhetens 2,3 3 882 3 532 1 346 1 281 1 110 236 1 706 2 023 317 intäkter Verksamhetens 2,3 −8 529 −8 187 −7 039 −6 765 −7 075 36 −10 909 −10 963 −54 kostnader Avskrivningar −915 −876 −491 −465 −487 −4 −735 −741 −6 Verksamhetens −5 561 −5 530 −6 184 −5 949 −6 452 267 −9 938 −9 681 257 nettokostnader Skatteintäkter 3 5 723 5 531 5 723 5 531 5 850 −127 8 775 8 584 −190 Generella 3, 6 1 039 965 1 039 965 987 51 1 479 1 555 77 statsbidrag och utjämning Verksamhetens 1 200 966 577 547 385 191 316 459 144 resultat Finansiella 33 14 187 157 197 −10 307 271 −36 intäkter Finansiella −233 −233 −229 −247 −268 39 −417 −343 75 kostnader Resultat efter 1 000 747 534 457 314 220 205 387 182 finansiella poster Extraordinära 0 0 0 0 0 0 0 0 0 poster Periodens 1 000 747 534 457 314 220 205 387 182 /årets resultat Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 27 (133) 52/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Balansräkning mnkr Not Umeå kommunkoncern Umeå kommun 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Programvaror och licenser 34 36 0 1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 19 658 19 585 10 109 9 991 Pågående anläggningar 4 112 3 221 1 978 1 717 Maskiner och inventarier 5 644 5 757 589 613 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, bostadsrätter 362 353 401 401 Långfristiga fordringar 144 202 8 613 8 737 Summa anläggningstillgångar 29 953 29 153 21 691 21 459 Omsättningstillgångar Förråd och lager 227 234 54 54 Kortfristiga fordringar 5 1 380 1 560 942 916 Kortfristiga placeringar 212 194 162 138 Likvida medel 208 180 1 1 Summa omsättningstillgångar 2 026 2 168 1 159 1 109 SUMMA TILLGÅNGAR 31 979 31 322 22 850 22 568 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 12 585 11 892 6 611 6 188 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 Årets resultat 1 000 708 534 430 Eget kapital vid periodens slut 13 585 12 573 7 146 6 611 varav resultatreserv 0 0 0 0 varav resultatutjämningsreserv 903 903 903 903 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 1 224 1 215 1 224 1 215 Andra avsättningar 1 030 1 037 122 126 Summa avsättningar 2 254 2 251 1 345 1 340 Skulder Långfristiga skulder 13 037 13 465 12 144 12 553 Skuld investeringsbidrag 141 126 141 126 Kortfristiga skulder 2 963 2 907 2 074 1 938 Summa skulder 16 141 16 498 14 359 14 617 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 31 979 31 322 22 850 22 568 Panter och ansvarsförbindelser 6 Panter och därmed jämförliga säkerheter 103 103 1 269 1 269 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 2 019 2 076 2 019 2 076 b) Övriga ansvarsförbindelser 12 73 12 73 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 28 (133) 53/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Översiktlig beskrivning av kommunens driftverksamhet I avsnittet redovisas en översiktlig beskrivning av kommunens driftverksamhet. I driftredovisningen redovisas budgetavvikelse på nivån för verksamhetens nettokostnad. Där redovisas inte skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning eller finansiella intäkter och kostnader. En avstämning av utfall mot kommunfullmäktiges budget för verksamhet som bedrivs i styrelser och nämnder finns i bilaga 6. Tabell 14. Driftredovisning per nämnd Driftredovisning per 2026 2025 2026 2025 nämnd, mnkr 24 Budget Utfall Budget- Utfall Budget Prognos Prognos Utfall Budget- jan−aug jan−aug avvikelse jan−aug jan−dec årsresultat budget- jan−dec avvikelse jan−aug avvikelse jan-dec jan−dec Kommunfullmäktige −3 −3 0 −1 −4 −4 0 −3 1 (revision) Kommunstyrelsen25 −840 −734 107 −737 −1 269 −1 144 124 −1 103 93 Valnämnden26 −5 −4 1 −2 −24 −24 −1 −3 0 För- och −1 503 −1 456 47 −1 445 −2 374 −2 324 50 −2 286 52 grundskolenämnden Äldrenämnden −1 006 −960 46 −875 −1 512 −1 452 60 −1 329 68 Tekniska nämnden −1 091 −1 042 49 −1 002 −1 669 −1 662 7 −1 564 −9 Gymnasie- och −428 −413 15 −389 −690 −676 14 −632 20 vuxenutbildningsnämnden Individ- och −1 237 −1 238 −1 −1 182 −1 872 −1 878 −6 −1 791 −17 familjenämnden Fritidsnämnden −86 −88 −1 −103 −129 −129 −1 −158 1 Kulturnämnden −113 −114 −1 −109 −178 −177 0 −169 0 Byggnadsnämnden −41 −37 4 −27 −66 −61 5 −50 13 Miljö- och −13 −13 0 −13 −23 −23 0 −21 1 hälsoskyddsnämnden Personalnämnden −1 −1 0 −1 −1 −1 0 −1 0 Överförmyndarnämnden −11 −12 −1 −8 −17 −17 0 −15 1 Umeåregionens brand- −69 −64 5 −54 −104 −98 6 −83 3 och räddningsnämnd Gemensam IT- −1 −3 −2 0 −2 −5 −3 0 0 kapacitetsnämnd, Umeå/Skellefteå Gemensam PA-nämnd, −3 −3 0 0 −5 −5 0 0 0 Umeåregionen Summa verksamhetens −6 451 −6 184 267 −5 949 −9 938 −9 681 257 −9 208 228 nettokostnader 24 Beloppen i tabellen är avrundade till närmaste miljontal kronor. 25 I kommunfullmäktiges budgetbeslut för kommunstyrelsen ingår finansiell kostnad (ränta) för pensioner i anslaget. De redovisas inte i ovan nämnda sammanställning, då de redovisas bland finansiella intäkter och kostnader och inte ingår i verksamhetens nettokostnader. 26 2025-12-31 redovisades Utökad bemanning sjuksköterskor, Inställda digitala nationella prov och För skolor mot brott som generella statsbidrag. Per 2025-08-31 redovisades Utökad bemanning sjuksköterskor som generellt statsbidrag i likhet med tidigare år. Under 2025 tillkom statsbidraget Digiexam. I driftredovisningen per 2026-08-31 ingår därmed inte generella statsbidrag med följande belopp: valnämnden: (4 mnkr). I prognosen för helåret 2026 ingår inte generella statsbidrag med följande belopp: valnämnden (4 mnkr). Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 29 (133) 54/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Översiktlig beskrivning av kommunens driftverksamhet Styrelsens och nämndernas sammantagna utfall som framkommer i verksamhetens nettokostnader är 6 184 mnkr (5 949 mnkr) per 31 augusti 2026, vilket är i paritet med samma period föregående år. Styrelsen och nämndernas sammantagna utfall per 31 augusti 2026 är 267 mnkr lägre än budget. Det förklaras främst av att verksamhetens intäkter är betydligt högre än budget för perioden samt att kostnaderna för vinterväghållning varit lägre. Att intäkterna är betydligt högre än budget beror på • högre intäkter från kraftverksamheten • ökade bidrag från Socialstyrelsen, Skolverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Redovisade kostnader för avskrivningar är i paritet med budget. De största budgetavvikelserna inom verksamhetens nettokostnader för årets åtta första månader har kommunstyrelsen (107 mnkr), tekniska nämnden (49 mnkr), för- och grundskolenämnden (47 mnkr), äldrenämnden (46 mnkr) samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (15 mnkr). Prognosen för helåret är att verksamhetens nettokostnader beräknas uppgå till 9 681 mnkr. Det medför en prognostiserad budgetavvikelse på 257 mnkr i lägre utfall än budget. Prognosen för styrelse och nämnder bygger på att pågående positiva trender stannar av, en högre kostnadsnivå i och med nytt avtal för färdtjänst då tidigare leverantör gått i konkurs samt att kostnader för vinterväghållning prognostiseras falla ut i linje med budget. Nämnder som prognostiserar störst budgetavvikelse är kommunstyrelsen (124 mnkr), äldrenämnden (60 mnkr), för- och grundskolenämnden (50 mnkr) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (14 mnkr). I prognosen ingår inte generella statsbidrag enligt tabell 14. Kommunstyrelsens budgetavvikelse förklaras främst av högre intäkter från kraftverksamheten. Prognosen för helåret är 124 mnkr i budgetavvikelse. Tekniska nämndens budgetavvikelse förklaras främst av lägre kostnader för vinterväghållning på grund av snöfattig vinter. Prognosen för helåret är 7 mnkr i budgetavvikelse. Äldrenämndens budgetavvikelse förklaras främst av lägre kostnader på grund av lägre volymer än budgeterat inom vård- och omsorgsboenden och hemtjänst samt ej utnyttjade medel då rekryteringar tagit längre tid än beräknat. Den prognostiserade budgetavvikelsen uppgår till 60 mnkr. För- och grundskolenämndens budgetavvikelse förklaras främst av lägre verksamhetskostnader då rekryteringar tar längre tid än beräknat, högre statsbidrag från Skolverket än budgeterat samt ökade avgiftsintäkter inom förskola och fritidshem efter genomförd inkomstjämförelse. Prognosen för helåret är 50 mnkr i budgetavvikelse. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetavvikelse förklaras främst av erhållna bidrag från Skolverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Prognosen för helåret är 14 mnkr i budgetavvikelse. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 30 (133) 55/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Översiktlig beskrivning av kommunens investeringsverksamhet I avsnittet redovisas en översikt av kommunens investeringsverksamhet. Utfall och prognos för investeringar som redovisas i denna rapport utgår ifrån beslutad investeringsbudget, se bilaga 6. Kommunens nettoinvesteringar27 i materiella och immateriella anläggningstillgångar under årets åtta första månader uppgår till 835 mnkr (692 mnkr). Periodens utfall är 143 mnkr högre än samma period föregående år vilket är i linje med en högre investeringsbudget för innevarande period. Utfallet är 65 procent av periodens budget på 1 281 mnkr vilket är 447 mnkr lägre än beslutad investeringsram. Det beror på att investeringar i fastigheter, gator och vägar samt i exploateringsprojekt har blivit försenade eller framflyttade. På verksamhetsnivå finns största avvikelserna mot budget inom Infrastruktur, skydd med mera 174 mnkr, Pedagogisk verksamhet 94 mnkr och Kommunövergripande verksamheter 93 mnkr. Avvikelsen för verksamheter inom Infrastruktur, skydd med mera beror främst på investeringar i verksamheten Gator och parker som redovisar en avvikelse mot budget på 95 mnkr för perioden. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av förskjutningar i genomförandet av större investeringsprojekt. Ombyggnation av Renmarkstorget har senarelagts i avvaktan på åtgärder för dagvattenanläggningen. Större åtgärder inom projektet Stadsutveckling innanför ringen samt klimatanpassningsprojekten Tvärån och Djupbäcken genomförs under nästa år. Projekten prognostiserar därför betydande budgetöverskott även för helåret. Verksamheten Mark och exploatering redovisar en budgetavvikelse på 40 mnkr. Det beror på att många projekt är förskjutna i tiden. Det beror främst på förseningar i planeringsprocessen, en process som har blivit svårare i och med att staden har blivit tätare, ökade lagkrav och påverkan från klimatförändringar. Störst påverkan har förseningarna i projektet Klockarbäcken (35 mnkr). För Pedagogisk verksamhet är budgetavvikelsen 94 mnkr och består främst av projekt i för- och grundskoleverksamheten som har blivit förskjutna i tid. Om- och tillbyggnaden av Vasaskolan, framtida Vasagymnasiet, utgör en stor del av periodens avvikelse och är kommunens största pågående investeringsprojekt. Projektets bedömda slutkostnad är 266 mnkr vilket motsvarar ett överskott mot budget på 90 mnkr. Den väntade positiva budgetavvikelsen beror främst på att den tidigare planerade idrottshallen har utgått ur projektet. Tidplanen har förskjutits till följd av omfattande asbestsanering och hantering av sulfidjord. Slutbesiktning planeras till mars 2027 för Vasaskolan och flyglarna samt början av juni 2027 för Rosa huset. Inom Kommunövergripande verksamheter är avvikelsen 93 mnkr mot budget och beror huvudsakligen på ej nyttjade medel för förvärv av fastigheter och bostadsrätter samt investeringsreserver. 27 Nettoinvesteringar = investeringar efter avdrag för erhållna investeringsbidrag Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 31 (133) 56/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Översiktlig beskrivning av kommunens investeringsverksamhet Prognosen för kommunens investeringar för helåret är en nettoutgift på 1 555 mnkr, vilket motsvarar 78 procent av årets ramanslag (2 005 mnkr). Prognosen baseras på en högre investeringstakt de sista fyra månaderna under året. Tabell 15. Investeringsredovisning per verksamhet28 Investeringar per verksamhet (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse januari−augusti 2026 januari−augusti 2026 januari−augusti 2026 Affärsverksamhet 18 13 4 Infrastruktur, skydd med mera 480 307 174 Kommunövergripande verksamheter 156 63 93 Kultur och fritid 89 62 27 Pedagogisk verksamhet 387 293 94 Vård och omsorg 151 97 54 Totalsumma 1 281 835 447 Här redovisas årets investeringar per nämnd. Uppföljningen görs mot den budget som har beslutats av kommunfullmäktige. Tekniska nämnden ansvarar och har budget för försörjningsprocesserna och där ingår bland annat lokaler för samtliga nämnder. Umeå kommun har sedan 2016 ingen internfakturering. Tabell 16. Investeringsredovisning per nämnd Investeringar per nämnd (mnkr) Budget Utfall Budgetavvikelse januari−augusti 2026 januari−augusti 2026 januari−augusti 2026 Kommunstyrelsen 215 141 74 Valnämnden 0 0 0 Tekniska nämnden 955 653 302 Byggnadsnämnden 0 0 0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0 0 0 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd 39 9 30 Äldrenämnden 20 4 17 Individ- och familjenämnden 13 6 7 Fritidsnämnden 13 1 12 Kulturnämnden 5 3 2 För- och grundskolenämnden 14 11 3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 6 6 0 Totalsumma 1 281 835 447 Här redovisas de största investeringsprojekt som är färdigställda/aktiverade under perioden januari– augusti 2026, respektive de största pågående projekten per sista augusti 2026. 28 Verksamhetsbegreppet utgår från SCB:s verksamhetsindelning utifrån räkenskapssammandraget (RS). Från och med 2022 har kommunen ändrat redovisningsprincip för mark- och exploateringsprojekt för att efterfölja god redovisningssed som den uttrycks i RKR:s idéskrift Redovisning av kommunal markexploatering. Till följd av denna förändring ingår nu budget och utfall för mark- och exploateringsprojekt i investeringsredovisningen under rubriken Infrastruktur, skydd med mera. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 32 (133) 57/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Översiktlig beskrivning av kommunens investeringsverksamhet Tabell 17. Största färdigställda/aktiverade och pågående investeringsprojekt29 Största färdigställda/aktiverade Ackumulerade utgifter Utgifter 2026 investeringsprojekt, augusti 2026 (mnkr) Budget Utfall t.o.m. Budget- Budget Utfall Budget- t.o.m. 2026-08-31 avvikelse augusti augusti avvikelse, 2026-12-31 t.o.m. 2026 2026 augusti 2026-08-31 2026 Grisbackaskolan, utbyggnad 97 79 18 35 32 3 Hedlundaskolan, utbyggnad 55 55 0 0 0 0 Västra stallet, ombyggnation 42 44 −2 0 0 0 Umeå Västra brandstation, återuppbyggnad 30 38 −8 0 2 −2 av vagnhall Holmsund brandstation, återuppbyggnad 30 35 −5 0 5 −5 Nygatan, ombyggnation 20 27 −7 −5 0 −5 Matrisen, anpassning för hemsjukvård 20 21 −1 0 0 0 Matrisen, anpassning för boendestöd 9 14 −6 0 0 0 Kulturskola, anpassning 15 13 2 7 7 0 Umeå Västra brandstation, anpassning av 10 10 0 0 0 0 vagnhall Största pågående investeringsprojekt, augusti 2026 (mnkr) Vasaskolan, utbyggnad 243 181 62 119 90 29 Brandstation Umeå Östra, nybyggnation 113 54 59 42 38 3 Kungsvägen, reinvestering 42 52 −10 −7 −4 −3 Hedlundaskolan, reinvestering 55 48 7 43 45 −2 Norrbyskär, reinvestering 38 47 −9 21 41 −20 Gruppboende Prydnadsbusken, 42 38 4 24 27 −3 nybyggnation Mariehemsskolan, utbyggnad 17 28 −12 11 12 0 Visionite arena, gavelförstärkning 26 26 0 18 18 0 Gruppboende Cirkelgatan, nybyggnation 24 23 1 3 4 0 Daglig verksamhet, nybyggnation 43 21 23 17 17 0 Innertavle skola, nybyggnation 38 20 18 17 8 9 Renmarkstorget, reinvestering 56 17 39 29 5 24 Maja Beskowskola aula, ombyggnation 15 14 1 1 0 0 29 Tabellen inkluderar samtliga större investeringsprojekt som har haft investeringsbudget beslutad av kommunfullmäktige. Från och med 2023 redovisar kommunen enligt RKR R5 Leasing. När finansiell leasing inkluderas i investeringsbudgeten och beslutas av kommunfullmäktige kommer dessa större avtal följas upp i tabellen. Från och med 2022 har kommunen ändrat redovisningsprincip för mark- och exploateringsprojekt för att efterfölja god redovisningssed som den uttrycks i RKR:s idéskrift Redovisning av kommunal markexploatering. Före 2022 har kommunfullmäktige inte beslutat om investeringsbudget för dessa projekt, varför projekten inte följs upp i denna tabell. Större mark- och exploateringsprojekt som startar från 2022 och framåt följs upp i tabellen från och med årsskiftet 2022. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 33 (133) 58/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Noter Not 1. Tillämpade redovisningsprinciper Lagstiftning och normgivning Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och Rådet för kommunal redovisnings (RKR:s) rekommendationer. Kommunens bolag redovisar i enlighet med årsredovisningslagen och K3 (Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2012:1). Bolaget Väven i Umeå AB redovisar enligt internationell redovisningsstandard, IFRS. Där avvikelser mellan regelverken för kommunkoncernen kontra bolagen finns görs omräkning till LKBR i den sammanställda redovisningen, förutom vad gäller pensioner. Det delägda bolaget Väven i Umeå AB redovisas i den sammanställda redovisningen utifrån principer som beskrivs under rubriken Sammanställd redovisning nedan. Tillämpade redovisningsprinciper i delårsrapporten överensstämmer med de principer som tillämpades vid upprättande av årsredovisning för 2025. Sammanställd redovisning Den kommunala koncernen i Umeå omfattar kommunen tillsammans med de kommunala koncernföretagen30. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av den kommunala verksamhet som bedrivs, oavsett vilken juridisk person som utför den. I Umeå kommunkoncern omfattar den sammanställda redovisningen Umeå kommun och bolag som kommunen äger minst 20 procent i röstandel av eller har ett varaktigt betydande inflytande över. I den sammanställda redovisningen ingår Umeå Kommunföretag AB (100 procent) med dotter- och dotterdotterföretag och Umeå kommuns pensionsstiftelse. Den kommunala koncernen beskrivs i bild 1. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån proportionell konsolidering (klyvningsmetoden) från och med årsskiftet 2018/2019, förutom det undantag som beskrivs nedan för Väven i Umeå AB. Klyvningsmetoden innebär att endast ägd andel av de kommunala koncernföretagens räkenskapsposter medtas i de sammanställda räkenskaperna. 30 Med kommunalt koncernföretag avses enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) en juridisk person över vars verksamhet kommunen har ett varaktigt betydande inflytande. Betydande inflytande definieras som mer än 20 procents ägande, eller om företaget har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Företag som samägs med annan kommun och vars verksamhet är en kommunal angelägenhet anses ha särskild betydelse för kommunens verksamhet och utgör därmed ett kommunalt koncernföretag. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 34 (133) 59/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Noter Den sammanställda redovisningen utgår från underkoncernernas bokslut. Koncernredovisning i de civilrättsliga koncernerna upprättas utifrån upprättade förvärvsanalyser med full konsolidering när moderbolaget har en röstandel överstigande 50 procent i ett dotterbolag. Koncerninterna mellanhavanden har eliminerats i de sammanställda räkenskaperna. All kommunkoncernintern fakturering görs utan vinstpåslag. Undantagen utgörs av försäljning av el och bostadsföretagets uthyrning av bostäder och lokaler som sker på affärsmässiga grunder. Intressebolaget Väven i Umeå AB konsolideras i den sammanställda redovisningen genom kapitalandelsmetoden. Bolaget tillämpar IFRS-regelverket i sina räkenskaper, vilket innebär att en annan värderingsprincip för tillgångar tillämpas i bolaget jämfört med i kommunen. Bolaget konsolideras i Umeå kommunkoncern enligt kapitalandelsmetoden med åberopande av särskilda skäl (LKBR 12:5), då en justering till kommunens tillämpade redovisningsregler hade medfört en alltför komplicerad omvärdering och omräkning. Dotterföretagens obeskattade reserver har i balansräkningen betraktats dels som eget kapital (79,4 procent) dels som uppskjuten skatt (20,6 procent). I resultaträkningen har dotterföretagens bokslutsdispositioner exklusive uppskjuten skatt återförts och ingår i posten Förändring av eget kapital. I den sammanställda redovisningen avviker redovisning av offentliga investeringsbidrag från RKR R2 Intäkter, de redovisas i kommunens bolag som en minskning av tillgångens värde. Umeå kommuns VA-verksamhet bedrivs genom kommunkoncernbolaget Umeå Vatten och Avfall AB. Anslutningsavgifter till VA-nätet periodiseras över 30 år. Behovet av nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar bedöms årligen. Vid varje balansdag analyserar kommunkoncernen redovisade värden för materiella och immateriella anläggningstillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknar kommunkoncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Vid varje balansdag görs även en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen helt eller delvis. Principer för drift- och investeringsredovisning Kommunens drifts- och investeringsbudget bygger på en budget från kommunfullmäktige med nettoanslag till var och en av kommunens styrelser och nämnder. Under 2026 har tilläggsanslag eller resultatöverföringar mellan nämnder för drift respektive investeringar beslutats av kommunfullmäktige, se bilaga 6. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 35 (133) 60/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Noter Kommunfullmäktige beslutade under 2015 att utreda och därefter avveckla den interna köp- och säljmodellen i Umeå kommun från 2016. Det innebär att kapitalkostnader inte fördelas internt utan redovisas gemensamt för hela kommunen. På lönekostnader läggs ett kalkylmässigt personalomkostnadspålägg som redovisas i internredovisningen för styrelse och nämnders verksamheter. Skillnaden mellan faktiskt och kalkylmässigt personalomkostnadspålägg redovisas centralt inom kommunstyrelsen. Kommunens drift- och investeringsbudget bygger på ett personalomkostnadspålägg på 40,02 procent (40,84 procent) och kapitalkostnader för avskrivning och ränta som baseras som föregående år på en internränta om 2,5 procent (2,5 procent). Avskrivningar redovisas i driftredovisningen under kommunstyrelsen, som en kommungemensam kostnad. Not 2. Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten Kommunens verksamheter varierar över året i omfattning och inriktning. Det gör att kostnader och intäkter varierar under ett år, men på liknande sätt år från år. På samma sätt påverkar klimatet i norra Sverige kommunens verksamheter över de olika årstiderna. Kommunstyrelsen och nämnderna tar i arbetet med budget och prognoser hänsyn till sådana variationer. I kommunen finns verksamheter som har sin mest intensiva period under sommarmånaderna. Det är fritidsverksamhet i utomhusbad och utomhusanläggningar, underhåll av fastigheter, gator och vägar och parkverksamhet. Verksamheter som har lägre verksamhet under sommarmånaderna är utbildningsverksamheten, måltidsverksamhet inom utbildningsområdet, fritidsverksamhet i hallar och skidspår, dagligverksamhet och träffpunkter i individ- och familjeomsorgen. Under vinterhalvåret ökar främst intäkter i krafthandeln och kostnader för uppvärmning av fastigheter och vinterväghållning. Utfallet utifrån ovan beskrivna säsongsvariationer gör att en större intäkts- och kostnadsmassa byggs upp under en del av året. Nivåer för intäkter och kostnader med säsongsvariationer kan påverkas av väderleken. Om det blir en extremt snörik/snöfattig/isig/kall vinter kan det påverka intäkts- och kostnadsmassan både uppåt och nedåt. Säsongsvariationer av karaktären mer eller mindre aktivitet under sommarhalvåret är stabil sett över tid, medan nivåer på säsongsvariationer som kan påverkas av väderleken varierar i storlek beroende på hur vintern utvecklar sig. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 36 (133) 61/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Noter Not 3. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster kommer av händelser eller transaktioner som förekommer sällan och är viktiga att informera om vid jämförelse med andra redovisningsperioder. Upplysning om resultateffekten av händelser eller transaktioner som är jämförelsestörande lämnas i denna not. I denna delårsrapport redovisas jämförelsestörande poster som för perioden eller för jämförelseåret uppgår till ett belopp om 20 mnkr31 eller mer. I årsredovisningen för 2025 redovisades poster på nivån över 30 mnkr som jämförelsestörande enligt samma princip. De kraftintäkter som överstiger genomsnittet av utfallet för årets åtta första månader de senaste fem åren redovisas som en jämförelsestörande post. Några jämförelsestörande poster har inte identifierats för föregående år. Tabell 18. Jämförelsestörande poster (poster under 20 mnkr redovisas inte) Jämförelsestörande poster (mnkr) Beskrivning Kommunkoncernen Kommunen 2026 2025 2026 2025 (8 månader) (8 månader) (8 månader) (8 månader) Verksamhetens intäkter Högre intäkter från 38 0 38 0 ökar/minskar (+/−) kraftverksamheten då elpriser har ökat Summa jämförelsestörande poster 38 0 38 0 Några extraordinära poster har inte identifierats. Not 4. Effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar Under perioden har inga ändrade uppskattningar och bedömningar gjorts. Några väsentliga effekter av ändrade uppskattningar och bedömningar har därför inte inträffat. Not 5. Erhållna men ännu inte intäktsredovisade generella statsbidrag Generella statsbidrag (mnkr) Nämnd 2026 Beviljat Intäktsfört Ännu inte jan−aug intäktsfört 2026 års val till riksdagen, region- och Valnämnden 4 4 0 kommunfullmäktige Summa generella statsbidrag 4 4 0 31 8/12 av 30 mnkr, gränsen för vad som redovisas som jämförelsestörande i kommunens årsredovisning. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 37 (133) 62/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Noter Not 6. Förändringar i väsentliga ansvarsförbindelser Den förändring i väsentliga ansvarsförbindelser som har inträffat sedan årsskiftet är en minskning med 57 mnkr av pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar. I beloppet ingår pensionsförpliktelse tryggad i kommunens pensionsstiftelse i likhet med tidigare år. Kommunfullmäktige beslutade 2025-03-31 att ingå en avsiktsförklaring med Trafikverket gällande trafikplats vid Dåva. Överenskommelsen rörde framtida medfinansiering av trafiklösningar kopplade till Dåva/Umeå Eco Industrial Park och var villkorad med att investeringen skulle finnas med i den Nationella planen för transportinfrastrukturen. Kommunens preliminära åtagande för en ny trafikplats var vid tidpunkten för beslutet 71 mnkr. På grund av att denna investering inte finns med i den Nationella planen för transportinfrastrukturen, faller avsiktsförklaringen och kommunens åtagande. Därför ingår inte längre åtagandet på 71 mnkr i övriga ansvarsförbindelser. Övriga ansvarsförbindelser redovisas till samma värde som vid årsskiftet, då några uppgifter per 2026-08-31 inte kan fås fram. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 38 (133) 63/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1. Sammanställd rapportering av nämndernas grunduppdrag Nämndernas grunduppdrag följs upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Det görs genom att nämnderna lämnar rapport med bedömning av hur väl de har lyckats med sitt grunduppdrag. Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas bedömning av grunduppdragets genomförande för perioden januari - augusti samt prognos för helåret. Respektive nämnd redovisas på följande sidor. Nämnd Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Kommunstyrelsen i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Byggnadsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Fritidsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt För- och grundskolenämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Individ- och familjenämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Kulturnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Personalnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Tekniska nämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Valnämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Äldrenämnden i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Brand- och räddningsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt IT-kapacitetsnämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt PA-nämnden (gemensam nämnd) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Överförmyndarnämnden (gemensam nämnd) i viss grad uppfyllt i viss grad uppfyllt Kommunstyrelsen Nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar kommunens verksamheter och ekonomi samt följer upp och rapporterar utvecklingen i kommunens verksamheter till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs i en förvaltning, stadsledningskontoret som leds av stadsdirektör. Kommunstyrelsen Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Utifrån direktiv från fullmäktige har styrelsen konkretiserat sin planering i en verksamhetsplan för 2026. Bedömningen av grunduppdraget vilar på i vilken grad verksamhetsplanen har verkställts. Då verksamhetsplanens olika delar och uppdrag i de flesta fall är genomförda eller i hög grad uppfyllda bedöms grunduppdraget vara i hög grad uppfyllt. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 39 (133) 64/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av väsentliga delprocesser inom kommunstyrelsens grunduppdrag och resultatet av genomförande. Delprocess Resultat Bedömning Styrning ledning och samordning Genomförande av styrelsens Kommunstyrelsen har under rapporteringsperioden verkställt sin i hög grad uppfyllt uppsiktsplikt uppsiktsplikt över bolag, nämnder och övrig verksamhet. Arbete pågår med uppdrag att utveckla kommunstyrelsens uppsikt och kontrollverktyg. Genomförande av Kommunstyrelsen har under rapporteringsperioden genomfört i hög grad uppfyllt övergripande planerings- och planerings- och uppföljningsprocessen i enlighet med kommun- uppföljningsprocess fullmäktiges riktlinje. Efterlevnad god ekonomisk God ekonomisk hushållning innebär att både kommunens i hög grad uppfyllt hushållning finansiella mål och verksamhetsmässiga grunduppdrag uppnås. Kommunstyrelsen följer upp ekonomin månadsvis och nämndernas grunduppdrag i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Ansvar som anställande Kollektivavtal implementeras lokalt, löneprocess efterlevs, i hög grad uppfyllt myndighet samverkansavtalet efterlevs, anställningar och förhandlingar utförs i enlighet med lag och avtal. Beredning inför och uppföljning av kommunfullmäktiges beslut Efterlevnad av riktlinje för Riktlinjen är känd och efterlevs i stort. Arbete pågår med att i hög grad uppfyllt styrdokument utveckla uppföljningen samt hantera äldre styrdokument. Uppföljning av Sammanställning av motioner som är under beredning har i hög grad uppfyllt motionshantering redovisats till KF i april 2026. Motionshanteringen håller sig inom den stipulerade tiden ett år. Uppföljning av verkställande Systematik för uppföljning kan förbättras. delvis uppfyllt av motioner (KF) och åtaganden vid revisionsgranskning (KS) Utveckling av strategiskt viktiga områden Uppföljning av inriktningsmål Uppföljning i särskild bilaga tillställd fullmäktige. Delvis delvis uppfyllt i delårs- och årsrapport måluppfyllelse. Utveckling av modell för Samordningen och ledning av programmen har stärkts i i hög grad uppfyllt programhantering kommunkoncernen. Genomförande av Uppföljning av kommunstyrelsens verksamhetsplan visar att den i hög grad uppfyllt avdelningarnas uppdrag efterlevs i hög grad. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Kommunstyrelsen har ett ansvar för kommunens styrning och ledning. I flera år har fokus varit på utveckling av den formella styrningens struktur till exempel genom översyn av planerings- och budgetprocess, ägarstyrning, aktiverande styrning, nämndernas grunduppdrag, styrdokument, upphandlingsområdet med mera. Under perioden har steg tagits för att stärka arbetet med kommunens ledning för att öka genomförandekraften och stärka förmågan att agera som en sammanhållen organisation. Det har pågått ett arbete med att stärka ledningsfunktioner och deras förmåga att tillsammans prioritera och fatta verkställande beslut. Det har tagits initiativ för att växla upp arbetet med tillväxtuppdraget och stärka Umeå som tillväxtnod genom att konkretisera arbetsinsatser i en tiopunktslista. Arbetet koordineras och drivs av stadsledningskontoret men i samverkan med övriga förvaltningar, kommunala bolag och externa aktörer såsom universitet, region och Umeås näringsliv. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 40 (133) 65/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Ett ökat fokus och på förvaltnings- och koncernövergripande samordning i arbetet med inriktningsmål och program har fortsatt under året, inte minst genom stadsdirektörens ledningsgrupp och kommunkoncernövergripande träffar mellan kommun och kommunala bolag. Förslag på en ny utvecklad struktur för sammanhållande programrapport och uppföljning av inriktningsmål har tagits fram med syfte att tydliggöra utvärderande analys närmare till mål och program och på så vis ge ett bättre underlag för kommunstyrelsen styrning och uppföljning. Förflyttningar har också skett inom säkerhetsområdet där arbete pågår för att stödja och samordna nämnder och förvaltningar inom flera områden. Det handlar till exempel om att stärka förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid störningar, stärka krisledningsförmåga och civil beredskap, upprätta en krigsorganisation, förhindra välfärdsbrottslighet, stärka informationssäkerhetsarbete och utveckla säkerhetsskyddet vid hot mot Sveriges säkerhet. En ändamålsenlig och rättssäker visselblåsarfunktion finns på plats som arbetar och hanterar ärenden enligt fastställd riktlinje. Byggnadsnämnden Nämndens grunduppdrag Byggnadsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämnden gör utifrån nyckeltal i perspektiven kund, personal, ekonomi och verksamhet bedömningen att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt. Uppföljning av nyckeltal och nämndspecifika mål sker i nämndens verksamhetsuppföljning. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser God planberedskap för bostäder, verksamheter, infrastruktur och samhällsservice är en nyckelfaktor för en stabil tillväxt över tid. Nämnden har under de senaste åren förstärkt och utvecklat detaljplaneringen vilket har lett till en bättre planberedskap. Den uppgår idag till drygt 7 000 bostäder. Nämnden arbetar för närvarande aktivt med 37 detaljplaner innehållande 6 655 bostäder och 309 ha verksamhetsyta. Utöver detta finns en plankö med 73 detaljplaner innehållande byggrätt för bland annat 4 300 bostäder. Nämnden har en uttalad ambition att minska ärendebalansen (aktiva ärenden plus plankö tillsammans). Ärendebalansen har minskat från 194 (2023) till 110 (T2, 2026). Mer arbete återstår framåt men en trend i rätt riktning. Nämndens lantmäteriverksamhet har under perioden levererat följande: Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 41 (133) 66/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag • 79 avslutade fastighetsbildningsärenden • 90 nybyggnadskartor • 41 grundkartor/fastighetsförteckningar • 2 789 timmar GIS-uppdrag • 38 finutstakningar. Nämndens samtliga verksamheter har under perioden analyserat samt tagit fram en plan med aktiviteter för nämndens fortsatta brottsförebyggande arbete. Arbetet genomförs under 2026 till största del inom samma ram och nätverk som verksamheternas LOS-tillsyn. Fritidsnämnden Nämndens grunduppdrag Fritidsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Fritidsnämnden har under perioden genomfört sitt grunduppdrag i hög grad och i enlighet med planeringsdirektiv, verksamhetsplan och givna förutsättningar. Prognosen för helåret är att nämnden kommer att fullfölja sitt uppdrag helt eller i hög grad inom samtliga verksamhetsområden. För en mer utförlig redovisning hänvisas till fritidsnämndens rapport för perioden januari–augusti. Avdelning Bad har i huvudsak bedrivits enligt plan men flera anläggningar har under perioden haft avvikelser från fastställda servicenivåer till följd av underhålls- och renoveringsåtgärder. Hemgårdens bad och gym har varit stängt under hela året för renovering. Navet hade en sommarstängning på fyra veckor jämfört med ordinarie en vecka på grund av försenade underhållsarbeten. Sävar simhall stängdes i mitten av maj och det är fortsatt osäkert när verksamheten kan återupptas. Vallabadets inomhusdel stängdes i juni och kommer att vara stängd åtminstone under september. De längre stängningarna vid Sävar simhall och Vallabadet bedöms få störst påverkan under tertial tre men har även påverkat verksamheten under tertial två. Trots dessa avvikelser har verksamheten så långt som möjligt säkerställt tillgång till badverksamhet, simundervisning och föreningsverksamhet. Badverksamheten har haft färre besök än motsvarande period 2025 vilket främst bedöms bero på en kallare sommar. Avdelning Drift har genomfört sitt uppdrag enligt plan och säkerställt tillgången till kommunens anläggningar, idrotts- och rekreationsmiljöer. Under perioden har fokus legat på drift, underhåll och utveckling av friluftsområden och anläggningar. Bland genomförda åtgärder finns färdigställandet av en ny sträckning av Tavelsjöleden, fortsatt utveckling av Nydalaområdet, förbättringsåtgärder vid Nolia arena samt insatser för att stärka tillgänglighet, funktion och säkerhet vid flera anläggningar och rekreationsområden. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 42 (133) 67/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Föreningsbyrån har fortsatt att fördela och administrera kommunens föreningsstöd samt stärka samverkan med föreningsliv och andra aktörer. Under perioden har huvuddelen av bidragen till ideella föreningar beslutats vilket bidrar till ett brett och varierat aktivitetsutbud i hela kommunen. Verksamheten har även genomfört flera samverkans- och utvecklingsinsatser tillsammans med föreningsliv, myndigheter, universitet och lokala aktörer, bland annat inom områdena trygghet, landsbygdsutveckling och social hållbarhet. Avdelning Unga har erbjudit en tillgänglig och kostnadsfri verksamhet genom fritidsgårdar, ungdomens hus och uppsökande aktiviteter. Mötesplatserna finns geografiskt spridda över kommunen och kompletteras med verksamhet i anslutning till skolor genom bland annat After school. Verksamheten präglas av ungas delaktighet i planering och genomförande av aktiviteter. Antalet besök har minskat jämfört med föregående år vilket främst förklaras av ett lägre antal genomförda mötestillfällen. Samtidigt fortsätter andelen tjejer och ickebinära besökare att öka vilket är i linje med verksamhetens arbete för jämställda och inkluderande mötesplatser. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Arbetet med att utveckla och anpassa kommunens anläggningar har fortsatt. Ombyggnationer av Umeå arena (Visionite arena) för spel i SHL har pågått samtidigt som byte av konstgräs på Nordahlsvallen och i fotbollshallen har inletts. Vid Bettnessands havsbad har tillgänglighetsanpassningar, förbättringar av parkeringsytor samt kompletterande skyltning genomförts. För verksamhetsområdet Unga har Hamnmagasinet ungdomens hus lämnat sina ordinarie lokaler inför kommande ombyggnation och verksamheten bedrivs sedan maj i tillfälliga lokaler. Flytten har påverkat besöksantalet men verksamheten har fortsatt att utveckla riktade aktiviteter för att nå fler unga. En behovsanalys om långsiktiga lokallösningar för verksamheten Fritid för alla har också genomförts. Förvaltningen har fortsatt utvecklingen av aktivitetsområdet Umeå Summer Zone i samverkan med interna och externa aktörer för att stärka utbudet av trygga och tillgängliga sommarlovsaktiviteter för barn och unga. För- och grundskolenämnden Nämndens grunduppdrag För- och grundskolenämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Förskola i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Grundskola i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 43 (133) 68/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Bedömning och motivering För- och grundskolenämnden bedömer att grunduppdraget i hög grad är verkställt utifrån nämndens verksamhet, åligganden och övriga uppgifter enligt fastställt reglemente och skollagstiftning. Detsamma gäller bedömning av nämndens grunduppdrag per verksamhetsform avseende förskola och grundskola. Motivering, för- och grundskolenämnden har uppfyllt sitt grunduppdrag att se till att alla barn folkbokförda i kommunen har tillgång till förskola och pedagogisk omsorg samt skolgång och fritidshem i kommunens egna eller i fristående verksamheter. Nämnden har fördelat resurser till egen verksamhet och till fristående verksamheter enligt bidrag på lika villkor. Skolpliktsbevakning och samverkan med fristående verksamheter i egenskap av hemkommun har genomförts samt tillsyn av fristående förskoleverksamheter. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Umeå kommuns senaste befolkningsprognos, P26, visar på fortsatt svag tillväxttakt främst på grund av färre antal födda barn. Omställningsarbetet har därför fortlöpt inom förskolans område under våren. Detta omställningsarbete kommer att prägla nämndens arbete under flera år framåt. Läsårets studieresultat för elever i årskurs 9 visar att behörighet till gymnasieskolans nationella yrkesprogram ökade från 90 till 91 procent jämfört med föregående läsår. Även elevnärvaron har förbättrats bland elever i grundskola och anpassad grundskola jämfört med föregående läsår. Förskola Förskolan präglas för närvarande i hög grad av den omställning som sker beroende på den demografiska utvecklingen. Årligen anpassas personalstyrkan efter barnantalet och lokalytorna. Sommaren 2026 avvecklades ytterligare två förskolor, det uppstod dock ingen övertalighet i och med detta. Närvaron är fortsatt hög inom förskolan och cirka 96 procent av alla folkbokförda barn i åldrarna 1−5 år är inskrivna i förskolan. Nöjdheten och upplevelsen hos barn och vårdnadshavare av förskolan enligt den årliga återkommande förskoleenkäten är fortsatt hög, 9,1 på en tiogradig skala. Grundskola Studieresultaten för elever i årskurs 9 läsåret 2025/26 visar en fortsatt positiv utveckling. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella yrkesprogram ökade från 90 procent läsåret 2024–2025 till 91 procent läsåret 2025–2026. Samtidigt har elevnärvaron förbättrats bland elever inom grundskola och anpassad grundskola, vilket är en positiv utveckling då närvaro är en viktig förutsättning för lärande, delaktighet och måluppfyllelse. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 44 (133) 69/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Sammantaget visar resultaten på en fortsatt hög behörighet till gymnasieskolan och en utveckling som stärker förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling och framtida utbildningsmöjligheter. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens grunduppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Gymnasieskola i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Vuxenutbildning i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Arbetsmarknad och integration i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att grunduppdraget under perioden i hög grad har genomförts enligt reglemente, verksamhetsansvar och övriga åtaganden. Bedömningen omfattar gymnasieskola, vuxenutbildning samt arbetsmarknad och integration. Den nya förvaltningsorganisation som infördes 1 januari 2026 har stärkt genomförandet genom bättre förutsättningar för styrning, uppföljning och utveckling. Detta har bidragit till ökad träffsäkerhet i prognoser, effektivare resursanvändning och ett tydligare fokus på kärnuppdragen. Sammantaget bedömer nämnden att verksamheterna har mött medborgarnas behov, fullgjort sitt lagstadgade ansvar och skapat goda förutsättningar för fortsatt kvalitetsutveckling. Systematiskt kvalitetsarbete, styrning och uppföljning av grunduppdraget Uppföljningen av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens grunduppdrag, nationella uppdrag, nämndmål och övriga uppdrag har genomförts systematiskt genom analys av verksamhetsresultat, aktiviteter och ekonomi. Uppföljning har skett via tertialrapporter, internkontrollplan, styrkort och huvudmannarapporter. Verksamheternas utveckling har följts genom nyckeltal kopplade till kvalitet, trygghet och likvärdighet samt, där det varit möjligt, jämförts med nationella data. Arbetet har även följts upp genom aktivitetsplaner inom det systematiska kvalitetsarbetet. Nämnden har dessutom använt statistik från bland annat elevregister, enkäter, SCB, Skolverket och Kolada som underlag för att bedöma verksamheternas kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 45 (133) 70/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Verksamhetsspecifik redovisning av grunduppdragets verkställande Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Resursfördelning Nämnden har säkerställt att ungdomar och unga vuxna folkbokförda i Umeå kommun haft tillgång till gymnasieutbildning av god kvalitet inom kommunala och fristående skolor. Resurser har fördelats enligt resursfördelningsmodellen och principen om bidrag på lika villkor, kompletterat med socioekonomiska strukturtillägg för att stärka skolornas kompensatoriska uppdrag. Studieresultat och måluppfyllelse Resultaten för läsåret 2025/2026 visar en positiv utveckling. Andelen avgångselever med gymnasieexamen ökade från 90,4 till 92,3 procent och det genomsnittliga meritvärdet steg från 14,4 till 14,5 betygspoäng. Gymnasieval och utbildningsutbud Gymnasievalet avslutades i början av maj. Dragonskolan är fortsatt kommunens största och mest efterfrågade gymnasieskola. Cirka 75 procent av eleverna valde en kommunal gymnasieskola. Yrkesprogram Intresset för yrkesprogram fortsätter att öka. Inför höstterminen 2026 valde 38,4 procent av årets elever ett yrkesprogram (en ökning med 2,1 procentenheter) jämfört med föregående år, i linje med arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad kompetens. Samverkan och hemkommunansvar Genom samverkan inom Umeåregionen (exkl. Örnsköldsvik), i kombination med de fristående huvudmännens utbud, har nämnden säkerställt ett brett utbildningsutbud och tillgång till utbildningsplatser för regionens elever. Vuxenutbildning Kompetensförsörjning och utbildningsutbud Vuxenutbildningen har bedrivits för att stärka studerandes möjligheter till arbete, vidare studier och samhällsintegration. Samlad struktur och länsövergripande samverkan Under perioden har vuxenutbildningen haft stor nytta av samlokaliseringen i Vuxenutbildningens hus. I enlighet med kravet på arbetsmarknadsdimensionering har Umeå kommun fortsatt utvecklat det länsövergripande arbetet i samverkansavtalet med 17 kommuner samt i nära dialog med näringsliv och Arbetsförmedlingen. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 46 (133) 71/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Arbetsmarknad och integration (AMI) Arbetsrehabilitering och egen försörjning Arbetsmarknadsenheten har tillhandahållit individanpassade och rättssäkra arbetsrehabiliterande insatser för att hjälpa personer som står långt från arbetsmarknaden mot egen försörjning. Under 2026 har fortsatta satsningar genomförts för att bryta långtidsarbetslöshet samt erbjudande av feriejobb för sjuttonåringar. Cirkulär ekonomi och träningsplatser Byggåterbruket har tillsammans med övriga återbruksinitiativ vidareutvecklats och tillhandahållit tränings- och arbetsplatser som kombinerar klimatnytta med social hållbarhet. Integration och mottagande Nämnden har fullgjort sitt lagstadgade uppdrag gällande mottagande, bosättning och etableringsinsatser för nyanlända samt skyddsökande (bland annat från Ukraina). Arbetet har bedrivits i nära samverkan med övriga förvaltningar och aktörer för att främja god integration och motverka utanförskap. Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret för unga i åldrarna 16–19 år som varken arbetar eller studerar har uppsökande och stärkande insatser genomförts i syfte att underlätta återgång till studier eller etablering på arbetsmarknaden. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har under 2026 fortsatt att säkerställa en utbildning av god kvalitet samt genomfört insatser för att stärka kompetensförsörjning, integration och etablering på arbetsmarknaden. Året kännetecknas av positiva studieresultat i form av hög genomströmning och höga meritvärden inom gymnasieskolan, ett ökat intresse för yrkesutbildningar och fortsatt utveckling av utbildningsutbudet. Genom samverkan med utbildningsanordnare, näringsliv och regionala aktörer har nämnden bidragit till att möta både individers och arbetsmarknadens behov. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Lokalförsörjning Byggande och planeringen för utökningen av gymnasieplatser vid nya Vasagymnasiet har fortsatt enligt tidplan för att möta det ökande behovet av utbildningsplatser och säkerställa ett attraktivt utbildningsutbud. Trygghet, säkerhet och beredskap Säkerhetsarbetet har prioriterats under året. Åtgärder som låsta entréer, säkerhetsvandringar och utvecklade beredskapsplaner har genomförts för att stärka en trygg och säker studiemiljö i enlighet med skollagens krav. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 47 (133) 72/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Främjande av STEM-utbildningar Insatser har genomförts för att öka intresset för STEM-utbildningar (science, technology, engineering and mathematics). Elever från teknikprogrammet har besökt grundskolor och informerat om AI samt tekniska utbildningsvägar för att stärka intresset för naturvetenskap och teknik. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Tillgången på APL-platser har varit en fortsatt utmaning. Under hösten 2026 kommer arbetet att intensifieras i samverkan med näringsliv och arbetsgivare för att öka tillgången till praktikplatser. Kunskapshöjande insatser om hedersrelaterat våld och förtryck Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för all pedagogisk personal för att stärka förmågan att upptäcka, förebygga och hantera hedersrelaterat våld och förtryck. Övningsskoleverksamhet Under vårterminen 2026 genomförde 36 lärarstudenter och sex studie- och yrkesvägledare sin verksamhetsförlagda utbildning vid kommunens övningsskolor. Samarbetet med universitetet bidrar till kvalitet i lärarutbildningen och stärker den långsiktiga kompetensförsörjningen. Vuxenutbildning Tidsbegränsad Sfi Införandet av tidsbegränsad Sfi vid årsskiftet har krävt en genomlysning av både verksamhetens hantering och kommunikation. En ny handlingsplan har beslutats för att effektivt nå ut till och motivera eleverna i sina studier. Yrkeshögskolan (YH) – ny lag och förordning En ny YH-lag och förordning har införts med skärpta krav på Lärande i arbete (LIA) och striktare uppföljning av statsbidrag. Umeå kommun anpassar sin verksamhet efter den nya lagstiftningen för att säkerställa hög kvalitet på LIA-platserna och en rättssäker bidragshantering. Förändrade förutsättningar för Yrkesvux Det förändrade regelverket för regionalt yrkesvux ger högre ersättningsnivåer, utökade statsbidrag för orienteringskurser och anpassningar. Dessutom kan statsbidrag beviljas för upp till två år i taget, vilket ger bättre planeringsförutsättningar. Förändringarna stärker utbildningarnas kvalitet och tillgänglighet samt ger bättre möjligheter att dimensionera utbudet efter arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknad och integration Aktivitetskrav och samverkan inom försörjningsstöd Arbetsmarknads- och integrationsavdelningen har stärkt samverkan med Stöd- och omsorgsförvaltningen inför införandet av aktivitetskrav inom försörjningsstödet. Kravet beräknas ge ett initialt inflöde på cirka 330 personer följt av ett löpande månatligt inflöde. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 48 (133) 73/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Samarbete vid övergång av lägenhetshantering I samband med Fastighetsavdelningens övertagande av lägenhetshanteringen vid årsskiftet har nya arbetssätt etablerats, vilket krävt en nära och fördjupad samverkan mellan förvaltningarna för att säkerställa en trygg och effektiv övergång. Ferieverksamhet och sommarskola Söktrycket inom ferieverksamheten var fortsatt högt med 927 ansökningar. Samtliga sökande (födda 2009) som ansökte i tid erbjöds plats och 792 (377 pojkar och 415 flickor) tackade ja. Av dessa gick 76 ungdomar sommarskola och 116 arbetade inom äldreomsorgen. Studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) Förberedelser pågår för att införa SAO-jobb på Norra Ålidhemsskolan i nära samarbete med för- och grundskoleförvaltningen. Insatsen syftar till att stärka ungas koppling till arbetslivet och motivera till fullföljda studier. Massflyktsdirektivet Förlängningen av EU:s massflyktsdirektiv till mars 2028 innebär att kommunen har ett fortsatt uppdrag att ordna boende för skyddsbehövande från Ukraina. Personer med tillfälligt uppehållstillstånd beviljade efter september 2025 ges dessutom möjlighet att folkbokföra sig. Individ- och familjenämnden Nämndens grunduppdrag Individ- och familjenämnden Bedömning Prognos januari-augusti januari-december Tillgodose behov av stöd och omsorg inom i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt socialtjänstens lagstadgade ansvarsområde för att stärka och trygga den enskilde att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten arbetar förebyggande för att främja jämlika levnadsvillkor Aktiviteter i grunduppdraget: Systematiskt kvalitetsarbete Bedöms vid årsredovisning i hög grad uppfyllt Förebyggande arbete i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Myndighetsutövning i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Verkställande av insatser i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Planerade åtgärder/områden 2026 i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Kvalitet och utveckling i delprocesserna i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämnden har under perioden verkställt sitt grunduppdrag i hög grad. Samtliga aktiviteter i grunduppdraget har i hög grad uppfyllts. Det systematiska kvalitetsarbetet bedöms vid årsredovisning och beskrivs mer ingående i Kvalitets- samt Patientsäkerhetsberättelsen. Det pågår dock många aktiviteter för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet och det bedöms därför kunna vara uppfyllt i hög grad vid årets slut. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 49 (133) 74/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Liksom föregående år har det förebyggande arbetet, tidiga insatser och tillgänglig socialtjänst varit ett fokusområde för nämndens verksamheter. Verksamheterna har olika inriktningar och målgruppernas behov skiljer sig åt men samtliga verksamheter har ett aktivt arbete för att identifiera behov, förebygga och/eller ge tidigt stöd. Uppgifter visar att öppna gruppaktiviteter sammantaget kunnat genomföras i hög grad. I vissa verksamheter är andelen lägre, och beror på personalbrist/sjukdom. Mått gällande myndighetsutövning visar på goda resultat. Det har skett ett aktivt förbättringsarbete gällande anmälningar, förhandsbedömningar och utredningar inom barn och unga. Måtten visar även att verksamheten i hög grad kunnat verkställa beslutade insatser, och att vidtagna åtgärder har gett effekt på verkställandegraden. Utmaningar kvarstår dock att rekrytera uppdragstagare vilket verksamheten fortsätter jobba aktivt med. Nämnden hade inför året ett antal planerade övergripande åtgärder. Arbetet med att stärka det förebyggande arbetet, tillgängligheten, barnrättsperspektivet, kunskapsbaserad socialtjänst, samverkan, samordning och att uppmärksamma och ge stöd till våldsutsatta utvecklas enligt plan. Även arbetet för jämställda och jämlika levnadsvillkor fortskrider, även om vissa delinsatser har försenats. Endast åtgärden att stärka anhörigperspektivet bedöms i nuläget inte kunna genomföras fullt ut enligt plan under året. Nämndens grunduppdrag är uppdelat i åtta delprocesser, där kvalitet och utveckling följs. Samtliga delprocesser bedöms utvecklas i positiv utveckling i förhållande till processmålen. Detta beskrivs utförligare nedan, under Verksamhetens utveckling. Verksamhetens utveckling – kvalitet och utveckling i delprocesserna Ge stöd och service enligt LSS Inom LSS har fler beslut verkställts jämfört med föregående år, särskilt inom ledsagning och kontaktperson efter att ledsagningsteamet etablerats. Samtidigt kvarstår utmaningar med att rekrytera uppdragstagare och köer till bostad med särskild service. Arbetet med barns rättigheter, jämställdhet, uppföljning och digital utveckling inom daglig verksamhet fortsätter enligt plan. Samverkan med intresseorganisationer för att etablera ett LSS-samverkansråd pågår, men uppstarten kan komma att försenas på grund av begränsat deltagande. Ge stöd, skydd och omsorg till barn, unga och familj Verksamheterna har fortsatt utveckla en mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst för barn, unga och familjer. Arbetet med barnrättsperspektiv, samverkan och tidiga insatser har stärkts genom bland annat SIP Barnets plan, utvecklade samverkansformer med skola, polis och hälso- och sjukvård samt en pågående genomlysning av stödet till unga med psykisk ohälsa. Arbetet med att förebygga placeringar och att motverka kriminalitet bland barn och unga följer i Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 50 (133) 75/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag huvudsak plan, medan utvecklingen av arbetssätt för att avsluta pågående placeringar inte har kunnat prioriteras och ligger efter plan. Ge råd och stöd i samt handlägga familjerättsliga ärenden Planerade aktiviteter genomförs enligt plan. Verksamheten arbetar intensivt med att se över och utveckla lokaler och besöksytor så att de ska vara anpassade till samarbets- och barnsamtal. Utveckling och uppföljning av gruppverksamheterna Ballongen och BiFF pågår, med målsättning att utöka stödet till fler barn genom fler grupper. Arbetet inom området jämlikhet och jämställdhet har genomförts enligt plan. Tillgodose behov av stöd i boende under skolgång till vissa elever vid Rh-gymnasium Verksamheten arbetar enligt plan med att stärka kvaliteten i enlighet med SPSM:s anvisningar. Samtliga elever som anvisats plats har erbjudits boende, och ett andra elevhem har öppnats för att möta ökad efterfrågan. Den nära samverkan mellan skola, habilitering, elevhem och anhöriga bidrar till att ungdomarna ges goda förutsättningar att fullfölja sina studier och utveckla sin självständighet. Det pågår fortsatt arbete för att införa digitala lösningar som underlättar kvalitetsarbetet, vilket försvåras av att det saknas lagstöd för dokumentation. Ge stöd, skydd och omsorg till vuxna Arbetet att utveckla insatser på hemmaplan för att stärka individers möjligheter till ett självständigt liv och eget boende har fortsatt. Trots flera utmaningar har kvaliteten kunnat bibehållas inom flera områden, bland annat genom utökat boendestöd och uppsökande stödinsatser. Flera planerade utvecklingsinsatser har dock försenats, däribland SoL-boende för personer med samsjuklighet och införandet av Bostad först. En översyn av arbetet med våld i nära relation har genomförts och det fortsatta utvecklingsbehovet har identifierats, särskilt kopplat till stöd för personer med funktionsnedsättning. Ge stöd till självförsörjning och ge ekonomiskt bistånd Det stora fokuset för försörjningsstödet är införandet av aktivitetskrav. Den samverkan som förvaltningen under lång tid arbetat upp tillsammans med andra berörda aktörer ger nu stora fördelar i införandet. Arbetet går som planerat. Trots det omfattande arbetet med aktivitetskravet har försörjningsstödet också utvecklat arbetssätten gällande felaktiga utbetalningar, barnrättsperspektivet och det förebyggande arbetet. Viktigt att särskilt bevaka ökningen av barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd och hushåll med barn som uppbär försörjningsstöd utifrån kommande lag för bidragstak. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 51 (133) 76/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Erbjuda familjerådgivning De planerade aktiviteterna för året har delvis behövt pausas till följd av ett nödvändigt omtag av verksamheten samt rekrytering av nya familjerådgivare. Detta arbete slutfördes strax före sommaren. Trots omställningen har familjerådgivningen fortsatt att arbeta aktivt med att följa upp väntetider och se över befintliga arbetssätt i syfte att stärka verksamhetens tillgänglighet och kvalitet. Ett resultat av detta arbete är att en ny samtalsmetod har testats, vilken förväntas bidra till ökad tillgänglighet för medborgarna. Erbjuda hälso- och sjukvård Utveckling av teamarbete inom HSL pågår med syfte att öka samordning runt den enskilde och att arbeta mer förebyggande med enskildas behov. Samverkan sker även löpande med representanter från HSL, boende och daglig verksamhet. Ett annat pågående arbete som sker i samverkan är planering för uppstart av SoL-boende inom IFO. I övrigt pågår även aktiviteter inom engagerad styrning och ledning, en god säkerhetskultur, adekvat kunskap och kompetens samt patienten som medskapare. Väsentliga händelser Lokalförsörjning Nämndens möjlighet att fullgöra sitt grunduppdrag har under perioden påverkats av kvarstående strukturella utmaningar inom lokalförsörjningen. Brister i den kommunövergripande styrningen, långa ledtider och begränsad genomförandekapacitet medför att lokalbehov riskerar att försenas eller inte tillgodoses i tid. Detta påverkar verksamhetens förutsättningar att erbjuda ändamålsenliga lokaler för både verksamhet och brukare. Upphandling processtöd Uppstarten av ny upphandling av processtöd har visat på sårbarheter i nuvarande resursberedskap för större digitaliserings- och utvecklingsinsatser. Arbetet har varit beroende av resurser utanför den egna förvaltningen, och svårigheter att säkra tillgänglig kompetens har periodvis påverkat framdriften och inneburit risker för tidsplanen. Detta tydliggör behovet av långsiktig planering och prioritering av gemensamma utvecklingsresurser. Effektiviseringar Nämnden har under året fortsatt arbetet med effektiviseringar. Inom barn/unga-verksamheterna har fokus varit på att minska placeringar och samtliga planerade aktiviteter pågår. De höga dygnskostnaderna fortsätter att påverka ekonomin negativt i kombination med att placeringsdygnen under T2 ökat med cirka 10 procent jämfört med samma period 2025. Inom Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 52 (133) 77/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag funktionshinderomsorgen har arbetet med samplanering fortsatt följt av personalplanering för att öka kostnadseffektiviteten inom den interna verkställigheten. De externa insatser verksamheten köper ses löpande över för att utvärdera kostnaden och kvaliteten jämfört med att utföra insatsen själv. Kulturnämnden Nämndens grunduppdrag Kulturnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Kulturnämndens bedömning är att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt. Som framgår av verksamhetsbeskrivningen har verksamheterna levererat väl i enlighet med både kommunfullmäktiges och nämndens planer och uppdrag. Verksamheten har till detta bedrivits med god ekonomisk hushållning inom tilldelade ekonomiska ramar. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Under perioden har förvaltningen arbetat med samtliga uppdrag från nämnden samt de av kommunfullmäktige givna inriktningsmål, program och tilläggsuppdrag. Nämndens verksamheter har också under perioden arbetat särskilt aktivt med aktiviteter som vänder sig till barn och unga som ansökan till European Youth Capital 2029, sommarlovsaktiviteter som Umeå Summer Zone, läsfrämjande aktiviteter och scenkonst riktat till målgruppen. Lokalfrågor har varit i fokus med nytt uppdrag för Sveriges depåbibliotek och lånecentral samt Kulturskolans flytt till nya lokaler. Under tertialen har ett förberedande arbete inletts inför verksamhetsåret 2027 för att bättre möta den politiska riktningen med nya uppdrag och förändrad budgetram. En del i detta arbete är omorganisation av förvaltningens stab och ledning samt ett förändringsarbete gällande processer och arbetssätt. Under perioden januari - augusti har olika typer av förändringsarbete genomförts i verksamheterna med syfte att utveckla och förbättra. Verksamheterna har levererat på grunduppdragen och på nämndens och fullmäktiges uppdrag men har också arbetat med utveckling och specifika insatser, som till exempel olika aktiviteter kopplat till demokratiuppdraget. Verksamheterna har arbetat lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och bidragit till att positionera Umeå inom olika delar av kulturområdet. Fler besökare och målgrupper nås av förvaltningens kulturutbud och utbudet har både bredd och spets. Dialog och delaktighet med kulturutövare, föreningslivet, barn och unga har initierats och pågår på olika sätt. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 53 (133) 78/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Kulturförvaltningen har stärkt det internationella deltagandet och engagemanget under perioden. Bland annat samarbetet med Vasa har intensifierats, dels genom en gemensam ansökan till EIT Culture and Creativity som förväntas färdigställas innan årsskiftet, dels genom det fortsatta utbytet med Konstens natt/Spelrum. Umeå kommun, med kulturförvaltningens som huvudansvarig, har stått som värd för Arctic Arts Summit. Arctic Arts Summit är en internationell mötesplats, världens enda arktiska kulturpolitiska toppmöte och en katalysator för konstnärlig utveckling för kulturskapare, akademiker och politiska beslutsfattare. Totalt deltog 698 deltagare från 20 olika länder (flest deltagare från de arktiska länderna). Det är den största Arctic Arts Summit som genomförts sett till antalet deltagande, programpunkter och konstnärliga program. Kulturdirektören har under perioden valts in i styrelsen för Sveriges Fritids-och kulturchefsförening – en intresseorganisation för chefer och tjänstepersoner inom den kommunala fritids- och kultursektorn. Organisationen för en aktiv dialog med viktiga aktörer inom kommuner, regioner och nationella organisationer, bidrar till professionell utveckling och till ett samhälle där kultur och fritid har en självklar och stark roll. Kulturdirektör har där också specifikt uppdrag som kontaktperson och part gentemot Kulturrådet. Bibliotekens demokratifrämjande uppdrag har varit i fokus under valåret 2026, framför allt under den andra tertialen. Samtidigt har annan verksamhet fortlöpt, till viss del präglat av fortsatta utmaningar med bibliotekssystemet och Umeåregionens gemensamma bibliotekswebb. Folkbiblioteken har likväl fortsatt att vara öppna, tillgängliga och uppskattade. Det bekräftas av en fortsatt ökning av de fysiska besöken. Under valåret har Umeås folkbibliotek uppmärksammat demokratifrågor genom till exempel barnens torg, föreläsningar om AI och aktiviteter gällande fri åsiktsbildning. Insatserna för det utvidgade uppdraget för Sveriges depåbibliotek och lånecentral har fortlöpt med fokus på att säkerställa lämpliga lokaler för att husera den utökade mediesamlingen. Samtidigt pågår förberedelser för nya och förändrade arbetsmoment. Under 2026 har Kulturskolan genomfört flera betydande utvecklingsinsatser. Under årets inledning fattades beslut om att samtliga pedagoger från och med 2027 ska omfattas av samma arbetstidsavtal, vilket har krävt omfattande facklig dialog, informationsinsatser samt riskanalys och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet. Kulturskolan har flyttat in i de nya lokalerna på Vasagatan, medan inflyttningen till Kulturskolan Hamnmagasinet försenas till våren 2027. Kulturskolan har även haft en central roll i den förvaltningsövergripande satsningen Summer Zone på Nydala och bidragit med ett brett utbud av kulturaktiviteter för barn och unga under sommaren. Ytterligare viktiga aktiviteter som involverat Kulturskolan är Umeås ansökan om att bli European Youth Capital 2029. Umeå är vidare till omgång två i kampen om utmärkelsen och i november avgörs vem som får titeln 2029. Ett tydligt uppdrag under året har varit, att i samverkan med flertalet andra förvaltningar, utveckla aktiviteter på Nydala med satsningen Umeå Summer Zone. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 54 (133) 79/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Under perioden har verksamheten vid programavdelningen i hög grad präglats av planering och genomförande av Arctic Arts Summit. Vid toppmötet genomfördes seminarier, workshops och föreställningar på många platser men framför allt på Väven, i Umeå Folkets Hus samt en mötesplats på Rådhustorget (Sjadduo). Nästan all personal inom programavdelningen samt även personal från andra verksamheter engagerades i olika roller under veckan. Genomförda utvärderingar visar på ett väl genomfört arrangemang. I början av året introducerades en ny förvaltningsövergripande tjänst tillsammans med Stöd- och omsorgsförvaltningen. Kultursamordnare för unga i Väven. Detta har möjliggjort nya samarbeten inom verksamheterna med fokus att engagera barn och unga i det publika kulturutbudet. Flera samarbeten har startat där syftet är att utveckla metoder och innehåll som utgår från ungas behov och perspektiv. I början av året samverkades en ny organisation för kulturförvaltningen, vars förändringar rör bland annat programavdelningen. Förändringarna träder i kraft vid årsskiftet 2026/2027 och under tertial 2 påbörjades rekrytering av scentekniker till enheten för Arrangemang och scener. Bibliotek Besök och lån vid folkbiblioteken i Umeå Antal Antal Förändring Notering januari-augusti 32 T2, 2026 T2, 2025 mellan 2025 och 2026 (%) Besök på minabibliotek.se 1 003 061 1 176 130 −14,7 Ny webbplats Antal fysiska besök på folkbiblioteken 782 626 753 615 3,8 Fortsatt ökning Totalt antal lån 978 985 1 002 152 −2,3 Inklusive SBS varav barnmedia 622 258 634 232 −1,9 Inklusive SBS Aktiviteter redovisas i verksamhetsbeskrivningen. Årsstatistik: Umeås folkbibliotek 2025 i jämförelse med två kommuner i kommungruppen större stad, genomsnitt större stad och riksgenomsnittet 2025 Årsstatistik 202533 Umeå Lund Jönköping Genomsnitt Riket större stad Befolkning 135 273 132 333 148 152 − − Antal lån av böcker/invånare 9,9 7,0 4,4 5,0 4,7 Antal barnbokslån/barn 0−17 år 34,4 23,8 13,7 15,4 13,9 Antal fysiska besök/invånare 9,0 8,6 4,3 4,5 4,6 Antal aktivitetstillfällen för barn och 55,9 47,2 23,1 31,3 43,8 unga/1 000 invånare 0−18 år Medborgarundersökningen, 93,5 94,5 90,3 91,2 88,2 bra utbud av böcker och tidskrifter (%) Medborgarundersökningen, 93,1 89,7 90,9 86,0 84,4 bra utbud av bibliotekets aktiviteter (%) 32Kolada och Sveriges officiella biblioteksstatistik 33Kolada och Sveriges officiella biblioteksstatistik Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 55 (133) 80/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Kulturskolan Kulturskolans verksamheter 2026 2025 januari−augusti januari−augusti Öppen verksamhet, totalt 1 980 2 180 varav Skapande lördagar och andra familjeaktiviteter samt 483* 1 300 verksamhet på fritidshem och på skolbibliotek (framför allt barn upp till 12 år) varav besök på scenkonstföreställningar (framför allt på biblioteken) 547 459 varav lovaktiviteter, inklusive Umeå Summerzone 950 600 Riktad verksamhet, totalt 989 560 varav riktade verksamheter (After School, anpassad Kulturskola, 765 280 kultur för hälsa) varav El Sistema, musikundervisning i obligatoriet på Östra Ersboda 950 600 och Ersdungen Kulturlöftet, totalt 11 383 6 309 varav kulturpedagogiska program, genomförda av Kulturskolans 2 047 3 069 pedagoger varav scenkonstupplevelser, inköp kommunal budget 1 638 2 960 varav Skapande skola** 7 698 Aktiviteter i förskolan***, totalt 1 774 Kulturpedagogiska program genomförda av Kulturskolans pedagoger 1 129 Scenkonstupplevelser, inköp kommunal budget 645 Kursverksamheten totalt 2 073 1 700 Totalt, hela verksamheten 18 199 barn och unga Totalt, exklusive Skapande skola-aktiviteter 10 501 11 189 barn och unga barn och unga * På grund av flytt till nya lokaler kunde inte lika många tillfällen av Skapande lördag genomföras våren 2026. ** Här redovisas, från och med 2026, även de aktiviteter som bekostas genom Skapande skola-medel, för att ge den totala statistiken av Kulturlöftet. Skapande skola är ett statligt bidrag som fördelas årligen av Kulturrådet. Kulturnämnd och för- och grundskolenämnd bekostar tillsammans administrativa tjänster för att söka bidraget, fördela aktiviteter över grundskolans alla skolor, samt redovisa bidraget. *** Redovisas separat från och med 2026, då Kulturlöftet omfattar enbart grundskola och inte förskola. Programavdelning Januari−augusti T2, 2026 T2, 2025 Antal besök, Kvinnohistoriskt museum (KHM) 30 715 26 624 Antal pedagogiska program/visning/workshops (KHM) 59 82 Antal deltagare vid programaktiviteter 1680 1294 (+551 genomförda spionmysterier) Antal digitala program (KHM) 0 0 Antal digitala tittare (KHM) 0 0 Antal besök, Umeå konsthall (UK) 17 529 14 651 Antal pedagogiska program/visningar/workshops (UK) 55 70 Antal deltagare/publik (UK) 1410 1634 Antal publik Kultur för seniorer (KFS) 6399 4202 Antal arrangemang (KFS) 52 56 Antal digitala program (KFS) 4 6 Antal digitala tittare (KFS) 332 825 Antal bokningar av samtliga uthyrningsbara lokaler i Väven 775 468 Antal bokningar med kulturellt innehåll i Väven 628 351 Antal bokningar Kajscenen 78 77 Antal bokningar Vävenscenen 88 69 Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 56 (133) 81/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens grunduppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Bedömning och motivering Nämnden gör utifrån nyckeltal i perspektiven kund, personal, ekonomi och verksamhet bedömningen att grunduppdraget i hög grad är uppfyllt. Uppföljning av nyckeltal och nämndspecifika mål sker i nämndens verksamhetsuppföljning. Väsentliga händelser I Umeå finns cirka 130 verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd. Under perioden har hälften av den planerade tillsynen under året genomförts. Krogar mot knark har genomfört första utbildningstillfället och första certifiering. Lättnader i alkohollagen har trätt i kraft dvs att kravet på servering av mat vid försäljning av alkohol har tagits bort. Under perioden har 776 livsmedelskontroller genomförts och 77 procent av kontrollplanen är genomförd. Kontroller har bland annat skett på ett antal matfestivaler under sommaren. Budget- och skuldrådgivningen (BUS) har haft 895 frågor/ärenden under perioden och konsumentrådgivningen (KVL) 942 frågor/ärenden. Det förebyggande arbetet betonas i nya socialtjänstlagen. BUS och KVL har skickat 18-årsbrevet, startat upp arbetet tillsammans med kommunikatör för att färdigställa ett informationsmaterial om ekonomiskt våld, genomfört viss samverkan, flera föreläsningar och planerat för årets välkomstmässa på Umeå universitet. Inom miljöbalkens område har 805 tillsynsbesök genomförts vilket motsvarar 73 procent av tillsynsplanen. Industriområdesprojekt Ersboda har påbörjats och kommer att slutföras under hösten. Nytt samarbetsavtal har skrivit med kranskommunerna gällande Energi- och klimatrådgivning. Från och med 1 augusti 2026 bedriver Umeå kommun denna verksamhet åt kranskommunerna. Personalnämnden Nämndens grunduppdrag Personalnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämnden är kommunens samordnande nämnd för i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt personalstrategiska frågor. Nämnden samordnar och verkar för att Umeå kommun har en enhetlig och sammanhållen personalpolitik samt följer upp Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 57 (133) 82/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Personalnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december och rapporterar utveckling och ställning i personalpolitiska frågor till kommunfullmäktige och nämnderna. Bedömning och motivering Personalnämnden bedömer att den i hög grad uppfyller grunduppdraget. Detta eftersom nämnden kontinuerligt följer och stödjer övriga nämnders arbete med de personalpolitiska målen och de riktlinjer som fastställs inom det personalpolitiska området. Inte minst gör nämnden det genom ett aktivt arbete med internkontrollplanen inom det personalpolitiska området. Genom löpande dialog med nämndsföreträdare och partsföreträdare i frågor som nämnder bedömer vara av särskild vikt och betydelse för att uppnå en enhetlig och sammanhållen personalpolitik, kan personalnämnden fånga upp områden som behöver förtydliganden eller stöd för att enhetlighet och sammanhållning ska kunna säkerställas hos arbetsgivaren, inom och mellan nämnders verksamheter. I nämnden återrapporteras även om omvärldsfaktorer som kan komma att påverka kommunen som arbetsgivare, för att på så sätt bereda och säkerställa att nämnderna ges goda förutsättningar. Det kan gälla utvecklingen av kollektivavtal, lagstiftning och tillhörande normförflyttning. Personalnämnden delgavs under våren 2026 en fördjupad återrapport av samtliga verk- samhetsnämnders redovisning av arbetet med de personalpolitiska målen för 2025. Detta gjordes för att ge en samlad bild och visa på bredden i kommunens arbete med de personalpolitiska målen. Nämnden uttalade sig även om de personalpolitiska målen i sitt yttrande på förslaget till planeringsdirektiv 2027. En viktig förutsättning inom det personalpolitiska området och för nämnden är att bidra till kommunens organisatoriska omställningskapacitet. I takt med att nämnderna omprövar prioriteringar och fokus på grunduppdrag krävs förändrade arbetsformer och innovativa förhållningssätt. Verksamheterna kommer möta inslag av prioriteringar, fördjupade förväntningar på samarbete, samverkan och omprövning av nyttjande av resurser. Ny teknik, automation, AI-stödd digitalisering kommer även skapa nya förutsättningar och förväntningar i och på de kommunala verksamheterna. Nämnden följer även noga utvecklingen om hur HR-objektets förvaltning utvecklas med riktning mot en förvaltning av de kommungemensamma systemstöden som gemensamt kan skapa förutsättning för en enhetlig och sammanhållen personalpolitik. Under året har därför bland annat upphandlingen av ett nytt rekryteringssystem följts av nämnden samt arbetet med en uppdaterad och mer omfattande introduktionsutbildning för skyddsombud. Förändringskompetens är organisationens förmåga att använda och utveckla kompetens för att genomföra förändring. Det gäller medarbetares kompetens, gruppers kompetens eller organisationens kompetens som helhet. Ett förändringsarbete kräver en organisationskultur, Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 58 (133) 83/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag ledarskap och medarbetarskap som ger organisatoriska förutsättning med bibehållen trygghet, hälsa och engagemang. Inte minst krävs en kultur för en lärande organisation där kapacitet byggs för att ta tillvara den tillgängliga kraften hos befintliga medarbetare och även ge förutsättningar för att vid behov ställa om kompetens och verksamhet. En stark kultur krävs även för att leda och organisera förändring som också skapar förut-sättning för delaktighet och medinflytande från medarbetarna. Ett genomgripande arbete med friskfaktorerna, vilka ingår i ett av de tre personalpolitiska målen, är för detta en avgörande nyckel. Detta avser inte minst de faktorer som rör delaktighet, inflytande, kompetensutveckling och kommunikation. Perspektiven är även viktiga utgångspunkter för det arbete som inletts med en utvecklad medarbetarenkät och process för årlig uppföljning, som ytterligare stärker arbetet med friskfaktorer på arbetsplatsen. Under 2026 berör personalnämnden området omställningskapacitet på flera sätt, bland annat genom beredning av en uppdaterad medarbetar- och ledarskapspolicy med tillhörande värdegrund, vilket är nära sammankopplat med det fortsatta arbetet med friskfaktorer. Fortsatta ansträngningar med chefers förutsättningar och insatser för att stärka och utveckla ledarskapets kapacitet att möta och leda i förändring är av största vikt. Arbetet med utvecklade arbetsformer när det gäller tidiga insatser och omställning för grupper och enskilda medarbetare har uppmärksammats av nämnden. Genom det treåriga projektet SAMBA kommer kommunerna i Umeåregionen samt Region Västerbotten tillsammans med Omställningsfonden och Försäkringskassan att utveckla arbetsformer med ett starkt ”behålla- perspektiv” på arbetsmarknaden. Arbetet leder nu till översyn av Umeå kommuns rehabiliteringsprocess för att säkerställa förutsättningar för ökad intern rörlighet och ett behålla- perspektiv med tidiga insatser och vägledning i fokus, i linje med kollektivavtalet KOM-KR. Dialog med den centrala samverkansgruppen Nämnden har återkommande dialog med den centrala samverkansgruppen, CSG, som en del i att upprätthålla partsgemensam dialog i enlighet med samverkansavtalet. Under 2026 har personalnämnden bjudit in CSG för fördjupade samtal vid två tillfällen. Enhetlig och sammanhållen lönepolitik Nämnden verkar för en enhetlig och sammanhållen lönepolitik. Nämnden antog i slutet av 2024 riktlinje för lönestrategiska frågor och beredde en revidering av lönepolicy för beslut i kommunfullmäktige, vilket togs i januari 2025. Årets löneöversyn har följt riktlinjen med tillhörande arbetsformer mellan nämndernas förvaltningar, med gott resultat för en sammanhållen och transparent lönepolitik. Under 2026 har nämnden delgetts lönekartläggning för 2025, vilket resulterade i huvudsakliga slutsatsen att det inte finns några osakliga löneskillnader i Umeå kommun Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 59 (133) 84/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag och att den befintliga handlingsplanen inte ska kompletteras med ytterligare insatser. Däremot identifierades ett antal områden som särskilt ska bevakas. Under 2026 är avtalsrörelsen som berör kommunal sektor mycket liten och fokus har i stället legat på avtalsefterlevnad och implementering av avtal tecknade 2025. Personalnämnden har fått löpande återkoppling från förhandlingschef med flera om utfall och lokala konsekvenser och åtaganden i nya avtal. Förberedelse sker även under slutet av 2026 inför den mycket omfattade avtalsrörelse som infaller våren 2027 på svensk arbetsmarknad. Under 2026 har bevaknings implementeringsarbete skett för det stundande lönetransparensdirektivet på svensk arbetsmarknad. Stora förseningar och omtag sker dock nationellt på området, vilket lett till endast mindre anpassningar lokalt så här långt. Samordning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppdraget att samordna det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs bland annat genom återrapportering till nämnden från årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Under 2026 fortgår den gemensamma processen där medarbetarenkäten utgör grund till både uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet och analys avseende aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. Bägge delprocesser är Umeå kommuns arbetsprocesser för att säkerställa den systematik som krävs av en organisation i arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen. Som komplement till den gemensamma processen adderades 2025 frågeställningar som bidrar till nationell forskning, MORFAR-projektet, om organisatorisk hälsa. Därmed skapas ytterligare underlag från medarbetarenkäten till nämndernas arbete med friskfaktorer som också ligger till grund för de förändringar som förbereds inför 2027. Området hot och våld och otillåten påverkan har kommit in tydligare inom arbetsmiljöområdet. Förstärkningar sker av kommunens säkerhets- och rutinarbete och personalnämnden har även följt upp frågan inom ramen för sitt internkontrollarbete. Områdets arbetsformer har förstärkts, inte minst till följ av ett antal förändrade lagstiftningar och uppdrag till de statliga myndigheterna. Bland annat Polismyndighetens möjlighet och skyldighet att delge andra myndigheter och aktörer information. Samordning av det övergripande kompetensförsörjningsarbetet Nämndens uppdrag när det gäller att samordna kommunens övergripande kompetensförsörjningsarbete och verka för mångfald och inkludering genomförs i första hand genom avrapportering till nämnden om pågående arbete samt uppföljning vid delår och årsrapport av de personalpolitiska målen. Personalnämnden har noterat att ingen av nämnderna vid årsrapporten, återrapporterade hela det personalpolitiska mål som rör att nämnderna i kompetensförsörjningsarbetet ska sträva efter en mångfald som speglar samhället. Här förväntar sig Personalnämnden att nämnderna under 2026 är tydligare i sitt arbete. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 60 (133) 85/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Kommunens gemensamma kompetensförsörjningsplan har uppdaterats under året och från 2026 utgör den bilaga till personalnämndens verksamhetsplan. På så sätt fångas pågående utveckling på området upp på ett bättre sätt, inte minst nationellt inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, samt initiativ inom området attraktiv arbetsgivare. Planen har även tagit starkt intryck av de planeringsförutsättningar som beslutats om för perioden 2026–2029, till följd av nämndernas svar på Tilläggsuppdrag 2023:1. Personalnämnden hade för avsikt att under 2026 ta del av nämndernas arbete med sina kompetensförsörjningsplaner, i första hand genom en skriftlig återrapport från nämnderna som på likvärdigt sätt beslutar om dem som del av verksamhetsplan för 2026. Detta har dock inte skett under året, men ligger kvar som en föreslagen aktivitet för 2027. För att ge förutsättning för de kommunala verksamheternas kompetensförsörjning krävs ett välfungerande arbete med befolkningsfrågorna. I nämndens samordningsuppdrag ingår även ansvaret att koordinera samarbetsytor såsom Umeåregionen och länet när det gäller insatser som kan främja kommunernas kompetensförsörjning. Under året har Umeå kommun bidragit på flera sätt i det regiongemensamma kompetensförsörjningsarbetet, bland annat genom dragningar för regionens Beredning för kompetensförsörjning samt Strategiråd för kompetensförsörjning. Det tvåpartsavtal som finns mellan Umeå kommun och Umeå universitet har även kompetensförsörjning som ett av sina fokusområden, vilket på många sätt innehållit aktiviteter som syftar till att stärka kvarstanningsgraden hos studenterna. Nämnden har även i sin internkontrollplan identifierat risk att kompetensförsörjningen av kommunal verksamhet försvåras på grund av att länet och arbetsmarknadsregionen inte samordnar sina insatser. Nämnden har också identifierat risken att nämnder inte nyttjar möjligheterna som finns till utveckling och anpassning av gymnasie- och vuxenutbildningsutbud. En rad viktiga steg för att minska den risken har skett under året. Bland annat fortsätter det nära samarbetet och samplaneringen av insatser mellan kommunerna i Umeåregionen som arbetsgivare genom Personalchefsgruppen. Bland annat är projektet SAMBA en del av effekterna av det arbetet, men även gemensamma upphandlingar av till exempel företagshälsovård och andra insatser för att behålla medarbetare och stärka kompetensförsörjningsarbetet. Noteras bör även att Region Västerbotten som arbetsgivare är med i SAMBA-projektet. Nämnden har även ställt sig positiv till de initiativ som tas för Karriärcentrum och andra projekt med syfte att stärka den lokala och regionala infrastrukturen för att bättre matcha och behålla studenter, bland annat genom projektet Umeå talent lab, som fått projektmedel att jobba tillsammans med Region Västerbotten för området. Region Västerbotten är även medfinansiärer tillsammans med Region Västernorrland, Region Norrbotten och Tillväxtverket för det gemensamma projektet Datadriven befolknings- och kompetensförsörjning. Projektet är en del av den regionala planen Thriving Northern Cities, TNC, med Umeå kommun som projektägare och Luleå och Örnsköldsviks kommuner som deltagare. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 61 (133) 86/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Projektet är tvåårigt och syftar till att genom metod- och datautveckling stärka platserna och organisationernas kapacitet för analys som leder till träffsäkra insatser för befolknings- och kompetensförsörjning. I ett länsperspektiv har Umeå kommun och Skellefteå kommun genom sina HR-direktörer, tagit initiativ till ett personalchefsnätverk för länets femton kommuner. Ett nätverk som nu har rullande möten och även deltagande från regional utveckling vid Region Västerbotten. Grupperingen bereder även de aktiviteter som SKR har på området genom det HR-direktörsnätverk som finns nationellt. Samordning och utveckling i personalpolitiska frågor Personalnämnden har uppdraget att verka för samordning och utveckling i personalpolitiska frågor, samt däri ge råd och bistånd till övriga nämnder. Ett viktigt utvecklingsområde under 2026 handlar om att utveckla arbetsformer i linje med möjligt förändrad lagstiftning om vilka kontroller en kommunal arbetsgivare kan, bör och får göra. Syftet är att förhindra så kallade möjliggörare och organiserad brottslighet att etablera sig i verksamheterna. Ny lagstiftning har delvis kommit på plats efter det att kommunen själva tagit ett antal vägledande beslut och personalnämnden efterfrågar fortsatt lagstiftarens vägledning när det gäller kontroller under anställning, något som finns med i nu pågående statlig utredning. Till personalnämnden har rapporterats förslag till förändrade arbetsformer och justering av vägledande och styrande dokument vid rekrytering. Personalnämnden har även i linje med remissvar lämnat ett svar på motion 21/2024: Kräv utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering av omsorgspersonal. Kommunstyrelsen som anställande myndighet beslutade i slutet av 2025 om kontroller inför anställning. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Under året så här långt har det inte varit någon väsentlig enskild händelse som påverkat områdets utveckling. Tekniska nämnden Nämndens grunduppdrag Tekniska nämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Digital omställning och IT (DoIT) i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Fastighet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Gator och parker i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Måltidsservice i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Städ och verksamhetsservice i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 62 (133) 87/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Bedömning och motivering Nämndens verksamheter har under perioden levererat de tjänster som ligger inom dess uppdrag. Planeringsarbetet inför kommande mandatperiod har fortsatt under perioden. Planeringsdirektiven tydliggör behovet av att möta framtida utmaningar kopplade till befolkningstillväxt, investeringsbehov, lokalförsörjning, klimatanpassning och ett förändrat omvärldsläge. Förvaltningen arbetar vidare med att skapa långsiktiga förutsättningar för en hållbar utveckling av kommunens verksamheter och infrastruktur. För att stärka organisationens förmåga att möta framtidens krav har beslut fattats om att inrätta en stabsfunktion. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för förvaltningens chefer, möjliggöra ett mer närvarande ledarskap samt minska sårbarheten genom en mer robust organisation. Förändringen förväntas även stärka utvecklingskapaciteten och bidra till en organisation som i högre grad harmoniserar med kommunens övriga förvaltningar. Digital omställning och IT (DoIT) Under året har DoIT hittills levererat de tjänster som ligger inom uppdraget. I mätningar så väl som i dialoger i styrgrupper, verksamhetsdialoger och liknande får DoIT övervägande positiv återkoppling och i det fall negativa synpunkter sker det ofta på ett konstruktivt sätt. Befintliga och nya e-tjänster och automationsrobotar sparar tid i kommunens verksamheter. Arbetet med att utveckla kommunens förmågor inom data och AI har god progress och är uppskattat. Utifrån de förutsättningar som finns för att utföra uppdraget är den samlade bedömningen att DoIT uppfyller det i hög grad. Fastighet Verksamhetens uppdrag är att säkerställa att kommunens lokalbehov tillgodoses, att fastighetsbeståndet förvaltas, driftas och underhålls på ett kostnadseffektivt sätt samt att investerings- och underhållsprojekt genomförs med hög kvalitet. Under perioden har uppdraget genomförts med hög måluppfyllelse, och verksamheten bedöms ha levererat enligt plan. De gynnsamma väderförhållandena under våren har medfört ett lågt behov av snöröjning och sandning, vilket har skapat goda förutsättningar för att uppdragen har kunnat genomföras i hög grad enligt plan. Gator och parker Nivåerna på de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömningen är i Årsrapporten för 2025 fortsatt höga i jämförelse med tidigare år eller rikssnitt. Detta kombinerat med att genomförande kraften av investeringsprojekten ökade kraftigt 2025 samt att andel under året uppstartade projekt Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 63 (133) 88/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag ligger på 64 procent, gör att bedömningen är att Gator och parker uppfyller grunduppdraget i hög grad. Måltidsservice Under året har måltidsservice levererat goda och hälsosamma måltider. Måltidsservice har med stabil ekonomi och bra strukturförutsättningar att fokusera på grunduppdraget att laga goda, hälsosamma och klimatsmarta måltider vilket bidrar till god folkhälsa. Städ och verksamhetsservice Under det första halvåret har Städ- och verksamhetsservice levererat en stabil och väl fungerande lokalvård i kommunens verksamheter. Arbetet med att möta Miljö- och hälsoskydds kravbild har fortsatt enligt framtagen handlingsplan och bidrar till en successivt förbättrad städkvalitet. Detta avspeglas i förbättrade resultat vid interna kvalitetstillsyner samt i ett väl fungerande och konstruktivt samarbete med Miljö- och hälsoskydd. På alla kommunens förskolor har det nu genomförts en intern kvalitetskontroll. Under hösten kommer fokus bli att få alla förskolor godkända samt besöka alla grund- och gymnasieskolor. Vid uppföljningsmöten har Miljö- och hälsoskydd uttryckt att de ser positiva effekter av de förändringar som genomförts utifrån den tidigare framtagna handlingsplanen för kvalitetsförbättring. De interna kvalitetskontrollerna visar en positiv utveckling, där en allt större andel objekt uppnår godkänt resultat. Det visar att verksamhetens långsiktiga kvalitetsarbete ger önskad effekt och skapar förutsättningar för en mer likvärdig och hållbar lokalvård. Sammantaget bedöms verksamheten utvecklas i en positiv riktning och lever upp till sitt grunduppdrag – att med omtanke och kvalitet utföra lokalvård och service i kommunens lokaler för att skapa rena, trivsamma och hållbara miljöer, med ett gott bemötande för Umeå kommuns medborgare. Verksamhetens utveckling och väsentliga händelser Digital omställning och IT Under årets två första tertial har stort fokus legat på den fortsatta organisationsutvecklingen inom DoIT. Arbetet med att forma och stabilisera team samt produktdomäner har intensifierats. I dag finns cirka 15 team med olika uppdrag och förutsättningar. För att skapa tydligare riktning, bättre samordning och stärkt verksamhetsnytta införs nu ett nytt arbetssätt där teamen samlas i produktdomäner. För att ge teamen bättre stöd och riktning har DoIT påbörjat ett gediget arbete med en verksamhetsmålbild och färdplan att nå önskade lägen. DoIT har också initierat en utökning av enhetschefer så att de ska kunna stötta medarbetarnas omställning verksamhetsutvecklingen. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 64 (133) 89/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag DoIT har också under inledningen av året mottagit erbjudande från SKR och initiativet Handslag för digitalisering om att ansluta till GSIM (grundläggande förutsättningar för ett samlat invånarmöte). En analys pågår av hur kommunen kan och bör engagera sig i detta arbete. GSIM bedöms vara ett viktigt förutsättningsskapande initiativ som ligger i linje med regeringens nationella digitaliseringsstrategi och kan stärka kommunens förmåga till samverkan och effektiv digital utveckling. Vidare pågår uppstart av Umeås deltagande i det regionala initiativet AI Västerbotten. Arbetet innebär samverkan med bland annat Skellefteå och övriga kommuner i regionen för gemensam AI- plattform, juridiska frågor, kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Initiativet bedöms skapa goda förutsättningar för ett mer strukturerat och ansvarsfullt införande av AI i kommunal verksamhet. DoIT har bidragit med kompetens i samband med hanteringen av visselblåsarfunktionen och har levererat en krypterad inbox för att säkerställa att en trygg kanal finns även efter att avtalet med den tidigare leverantören hävts. För att stötta omsorgsverksamheterna har en stor mängd arbetstid lagts med egen personal och med konsultstöd för att bidra till ett så bra upphandlingsunderlag som möjligt utifrån angivna tidsramar. Fastighet Året har präglats av en lägre nederbördsmängd än normalt, vilket har minskat behovet av snöhantering och takskottning och därmed medfört lägre kostnader. Arbetet med att analysera fastigheternas takkonstruktioners bärighet har slutförts och en handlingsplan har tagits fram för det fortsatta arbetet. Under perioden har stort fokus lagts på lokalförsörjnings- och investeringsplanering som underlag för budgetarbetet. Planeringen har anpassats utifrån förändrade demografiska förutsättningar och en lägre befolkningsutveckling än tidigare prognosticerat. Flera större bygg- och investeringsprojekt pågår under året. Utbyggnaden av Vasaskolan fortsätter med två nya flyglar samtidigt som Rosa huset byggs om till skolkök. Byggnationen av Östra brandstationen har påbörjats och arbetet med en ny skola i Stöcke inleds under året. Den nya skolbyggnaden vid Hedlundaskolan har färdigställts. Parallellt fortsätter satsningarna på utbyggnad av skolkök och skolrestaurang samt renovering och modernisering av den befintliga skolmiljön. Införandet av det nya fastighetssystemet fortskrider enligt plan, men har krävt betydande personella resurser under perioden. I nära samverkan med DoIT och Datadriven kommun har arbetet med en automatiserad verksamhetsuppföljning i huvudsak färdigställts. Uppföljningen bygger på data från bland annat fastighets- och ekonomisystemen och visualiseras i Power BI, vilket ger verksamheten förbättrade möjligheter till analys, uppföljning och styrning. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 65 (133) 90/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Arbetet med att uppdatera och återställa kommunens skyddsrum fortsätter. Inventeringar och analyser visar att flera anläggningar är i behov av omfattande åtgärder för att återställa funktion och uppfylla gällande krav, vilket innebär betydande investeringsbehov under kommande år. Gator och parker Den ovanligt milda vintern har medfört lägre driftkostnader för vinterväghållningen än budgeterat. Samtidigt har verksamheten belastats av ökade kostnader inom färdtjänsten efter att den tidigare entreprenören försattes i konkurs och ett tillfälligt avtal behövde tecknas. Det tillfälliga avtalet innebär en betydande kostnadsökning jämfört med tidigare avtal. Ett arbete har genomförts med upphandlingsunderlag för ett nytt långsiktigt färdtjänstavtal som nu är ute för anbudsförfrågan. Under halvåret har två projektledare tillträtt för projekten Smart och robust dagvattenhantering i subarktiskt klimat och E-NORM, vilket möjliggör fortsatt genomförande av projekten enligt plan. Projekten syftar till att utveckla kommunens förmåga att möta framtida klimat- och hållbarhetsutmaningar genom innovativa lösningar för dagvattenhantering respektive utsläppsfria bygg- och anläggningsentreprenader. Båda projekten är viktiga för Umeås långsiktiga arbete med att hantera komplexa samhällsutmaningar och stärka kommunens hållbara utveckling. Inom stadsmiljöområdet har planteringsurnor som konstruerats av elever vid Dragonskolan placerats ut längs väg 503. Satsningen bidrar både till en attraktivare stadsmiljö och till att synliggöra samverkan mellan kommunen och skolan. Årets sommarblomsplanteringar har temat Sagoväsen, vilket har bidragit till att skapa färgstarka och uppskattade miljöer för invånare och besökare. Måltidsservice Under perioden har måltidsservice tillsammans med Säkerhet vidareutvecklat och arbetat igenom verksamhetens kontinuitetsplan. Måltidsservice har nu övergripande riskbedömt tillagningskök, mottagningskök och enportionsmatkök. Dessa kommer framöver att användas som grund för att riskbedöma alla 121 kök. Arbetet med beredskap har även fortsatt med bland annat utbildningar och utredning av användning av ved eller gasol för alternativ tillagning. Mot inriktningsmålet klimat pågår arbetet ständigt mot mer klimatsmarta måltider. Nya svenska vegetariska proteinkällor testas och delar eller hela måltider byts ut succesivt. Måltidskonceptet är uppdaterat enligt nya riktlinjer från Livsmedelsverket. En film har tagits fram där måltidsservice visar upp vad och varför de serverar den mat de gör med målet är att få vårdnadshavare att kostnadsfritt äta i våra restauranger en gång per termin. Den digitaliserade verksamhetsuppföljningen används och underlättar uppföljningen på alla nivåer i verksamheten. Måltidsservice kan i rapporten övergripande följa resultat för alla nyckeltal, produktionsmått, mål och uppdrag. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 66 (133) 91/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Städ och verksamhetsservice Verksamheten har under året utvecklats enligt plan med tydligt fokus på verksamhetsmålen. Särskild prioritet har lagts på bemanningsfrågor, upphandling av ett digitalt städledningssystem samt genomförandet av handlingsplanen för förbättrad kvalitet. Därutöver har Städservice moderniserat sitt intranät och fortsatt arbetet med att utveckla och tydliggöra rutiner. Arbetet med kvalitetskontroller inom förskola och skola har intensifierats och antalet genomförda kontroller ökar successivt. Målsättningen är att samtliga enheter ska ha granskats före årets slut. Samtidigt syns en positiv utveckling där allt fler verksamheter uppnår godkända resultat enligt den nordiska branschstandarden Insta 800. Dialogen med miljö- och hälsoskyddsverksamheten har stärkts, vilket har bidragit till en ökad samsyn på krav och arbetssätt. Detta har skapat bättre förutsättningar för städverksamheten att vidareutveckla rutiner och processer samtidigt som tillsynsverksamheten kan genomföras i en anpassad takt. Det löpande utbildningsarbetet i samverkan med fastighetsverksamheten har också gett resultat och bidragit till att flera äldre tillsynsärenden kunnat avslutas. Framåt är fortsatt samverkan med miljö- och hälsoskyddsverksamheten viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. Regelbundna avstämningar planeras därför att genomföras under året. Parallellt fortsätter arbetet tillsammans med utbildningsverksamheten för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom identifierade gråzoner. Arbetet kan leda till behov av justeringar av nuvarande servicenivåer, vilket i så fall kommer att lyftas till tekniska nämnden för vidare hantering. Valnämnden Nämndens grunduppdrag Valnämnden ska fullgöra uppgifter som åligger valnämnd och ansvara för att genomföra val eller folkomröstning enligt vallag (2005:837), folkomröstningslag (1979:369) och lag om kommunala folkomröstningar (1994:692). Nämnden ansvarar för att det finns lämpliga vallokaler, för översyn av kommunens indelning i valdistrikt och för att bereda ärenden om kommunfullmäktiges förslag till ändringar i valdistriktsindelningen. Valnämnden Bedömning Prognos januari−augusti januari−december Nämndens grunduppdrag i sin helhet i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt Valnämnden ansvarar för att det finns lämpliga i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt vallokaler. Valnämnden ansvarar även för översyn av i hög grad uppfyllt i hög grad uppfyllt kommunens indelning i valdistrikt och bereder ärenden om kommunfullmäktiges förslag till ändringar i valdistriktsindelningen. Umeå kommun, delårsrapport, januari–augusti 2026 67 (133) 92/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-5 Delårsrapport januari-augusti 2026 : Delårsrapport januari-augusti 2026 Bilaga 1: Rapport av nämndernas grunduppdrag Bedömning och motivering Valnämnden fattade beslut om lämpliga val- och röstningslokaler i november 2025, VN 2025-11-18

§ 82 ÖN 1:96 Diarienr: KS-2026/00915 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för Ön 1:96 m.fl., broetapp, enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). Syfte Syftet med detaljplanen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Ärendebeskrivning Arbetet med att upprätta detaljplanen påbörjades av Umeå kommun, Detaljplanering 2024-03-19. Detaljplanen ger förutsättningar för två nya gång- och cykelbroar över Umeälven, som förbinder Ön med omgivande stadsdelar, samt en gång- och cykelväg mellan dessa broar över Ön. De nya broarna ansluter till befintliga gång- och cykelstråk på Teg, vid Norra Obbolavägen, respektive Öbackaparken. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför genomförts. Genomförandet av detaljplanen kräver även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken, vilket hanteras i en separat process. Detaljplanen överensstämmer med intentionerna för nya gång- och cykelbroar i översiktsplan, Fördjupning för Ön, antagen 2008. Broarna och gång- och cykelkopplingen däremellan planläggs som en första etapp av planerad utveckling på Norra Ön. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 831/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-2 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens planeringsutskott 2026-10-06 Illustration av ny gång- och cykelförbindelse mellan Teg – Ön – Öbacka. Samråd/Granskning Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda sakägare, kommunala och statliga instanser har haft möjlighet att framföra synpunkter på förslaget. Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2025-02-17 t.o.m. 2025-03-14 samt granskning under tiden 2026-02-20 till 2026-03-22. Samrådskrets, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådsmöte hölls den 25/2 2025. Av de synpunkter som har inkommit under granskningstiden har ett granskningsutlåtande upprättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Av utlåtandet framgår bl.a. att planhandlingarna har kompletterats med reglering och beskrivningar avseende skyddsåtgärder kring artskydd samt geoteknik och erosion. Umeå kommun, Detaljplanering gör bedömningen utifrån omfattningen av genomförda revideringar efter granskningsskedet att förnyad granskning inte behöver ske. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 832/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-2 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens planeringsutskott 2026-10-06 Antagande av detaljplanen föreslås överlämnas till kommunfullmäktige med anledning av att broarna är ett viktigt projekt för kommunen och av stort allmänt intresse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-28 Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 – godkänd plan Antagandehandlingar • Plankarta daterad maj 2026 • Planbeskrivning daterad maj 2026 Övriga handlingar • Granskningsutlåtande daterat maj 2026 • Samrådsredogörelse daterad februari 2026 • Miljökonsekvensbeskrivning daterad juni 2026 Beredningsansvariga Magdalena Blomquist, planarkitekt Johanna Söderholm, planchef Föredragande Magdalena Blomquist, planarkitekt Planeringsutskottets beslutsordning Planeringsutskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till detaljplanering@umea.se Detaljplanering expedierar därefter beslutet till • Sökande • Sakägare som yttrat sig • Länsstyrelsen Justerares sign: Utdraget bestyrks: 833/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” 1 av 2 Tjänsteskrivelse 2026-10-08 Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott Diarienr: KS-2025/01035 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” Förslag till beslut Arvodeskommittén föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige besluta: att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fastställde i juni 2026 en riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda (KF 2026-06-15 §142) som ska gälla för mandatperioden 2026–2030. Tillägg i riktlinjen föreslås enligt nedan med anledning av inrättandet av ett kommunalråd 4. Sida Rubrik på avsnitt Tillägg understrukna s. 5 1.5 Begrepp och definitioner Ordförande, 1:e och 2:e vice Kommunalråd ordförande i kommunstyrelsen samt kommunalråd 4. s. 16 Bilaga 1. Uppdrag med helt Ordförande, 1:e och 2:e vice årsarvode och begränsat ordförande i kommunstyrelsen samt årsarvode på 0,4 eller mer av kommunalråd 4 benämns referensbeloppet kommunalråd. s. 16 Bilaga 1. Tabell Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Uppdrag Kommunalråd 4 Omfattning av referensbelopp 1,10 s. 20 Bilaga 2. Helt årsarvode, Tabell Uppdrag Kommunalråd 4 Omfattning av referensbelopp 1,10 Belopp 1,1 x 1 092 012 = 1 201 213 kr 834/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” 2 av 2 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2025/01035 Beslutsunderlag Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Beredningsansvariga Lina Renfors Beslutet ska skickas till Anna Sandgren, SLK HR, Lön och pension Carina Nilsson, SLK HR, Lön och pension Linda Thelberg, SLK HR Stefan Larsson, SLK HR Elin Pietroni Lina Renfors Stadsdirektör Koordinator, styrning och samordning 835/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda Beslutad av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunfullmäktige KS-2025/01035 2026-06-15, § 142 Förtroendevalda i Umeå kommun Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Riktlinje 2027–2030 Arvodeskommittén 836/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................................................... 4 1.1 Syfte .............................................................................................................................................................. 4 1.2 Lagar och andra krav ..................................................................................................................................... 4 1.3 Omfattning och avgränsning ........................................................................................................................ 4 1.4 Giltighetstid .................................................................................................................................................. 4 1.5 Begrepp och definitioner .............................................................................................................................. 5 2. Allmänna bestämmelser/regler .................................................................................................... 6 2.1 Förtroendevalda i kommunen ...................................................................................................................... 6 2.2 Förtroendevalda i kommunens bolag ........................................................................................................... 6 2.3 Övriga som är utsedda av Umeå kommun ................................................................................................... 6 2.4 Belopp ........................................................................................................................................................... 6 3. Arvoden ......................................................................................................................................... 7 3.1 Årsarvode ...................................................................................................................................................... 7 3.2 Arvode för sammanträde och förrättning .................................................................................................... 8 4. Ersättningar ................................................................................................................................... 9 4.1 Ersättning för resekostnader ...................................................................................................................... 10 4.2 Ersättning för förlorad arbetsinkomst ........................................................................................................ 10 4.3 Ersättning för förlorad föräldrapenning ..................................................................................................... 11 4.4 Ersättning för förlorad semesterförmån .................................................................................................... 11 4.5 Ersättning för förlorad pensionsförmån ..................................................................................................... 11 4.6 Särskilda arbetsförhållanden ...................................................................................................................... 11 4.7 Ersättning för beredskap ............................................................................................................................ 12 5. Avgång och frånvaro årsarvoderade ........................................................................................... 12 5.1 Avgång under mandatperioden .................................................................................................................. 12 5.2 Ledighet och frånvaro ................................................................................................................................. 13 6. Pension och försäkringar............................................................................................................. 13 6.1 Pensionsbestämmelser ............................................................................................................................... 13 6.2 Försäkringar ................................................................................................................................................ 14 7. Rapportering och utbetalning ..................................................................................................... 14 7.1 Utbetalning ................................................................................................................................................. 14 7.2 Felaktigt utbetalda arvoden/ersättningar .................................................................................................. 15 8. Ansvar och roller ......................................................................................................................... 15 8.1 Kommunfullmäktige .................................................................................................................................. 15 8.2 Arvodeskommittén .................................................................................................................................... 15 8.3 Kommunstyrelsen ...................................................................................................................................... 15 2 837/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Bilaga 1. Förteckning över uppdrag där den förtroendevalde får årsarvode ....................................... 16 Bilaga 2. Uppräkning av arvoden och ersättningar för förtroendevalda år 2027 ................................. 20 3 838/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med riktlinjen är att fastställa vilka arvoden och ersättningar som ska utgå till förtroendevalda i kommunen och hantering därav. Riktlinjen utgör en rekommendation till kommunens bolag om vilka arvoden och ersättningar som ska utgå till förtroendevalda i bolagen. 1.2 Lagar och andra krav Lagar I Kommunallag (2017:725) 4 kap. 12–18 §§ regleras de ekonomiska förmånerna för förtroendevalda. Aktiebolagslag (2005:551) 8 kap § 23 a fastställer att bolagsstämman ska besluta om arvoden och annan ersättning för styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Relaterade styrdokument i Umeå kommun • Bestämmelser om omställningsstöd, pension och efterlevandeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 261 • Policy för omställning, pension och familjeskydd för styrelseledamöter i Kommunala aktiebolag • Bilersättningsavtal (BIA) 1.3 Omfattning och avgränsning Styrdokumentet riktar sig till förtroendevalda i kommunen samt i tillämpliga delar även ledamöter, lekmannarevisorer och suppleanter i kommunens hel- och delägda bolag (efter beslut av bolagsstämma). 1.4 Giltighetstid Riktlinjen gäller för mandatperioden 2027–2030. 1 Gäller för förtroendevalda invalda efter valet 2014 4 839/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Bilaga 2; Uppräkning av arvoden och ersättningar för förtroendevalda år 20XX uppdateras varje kalenderår i enligt med bestämmelser i riktlinjen. En ny version av riktlinjen med uppdaterad bilaga publiceras på kommunens webbplats. 1.5 Begrepp och definitioner Nedan begrepp används i riktlinjen med följande betydelse. Arvode Arvode är ekonomisk kompensation till en förtroendevald för arbete och ansvar som följer av det politiska uppdraget. Arvodets storlek är ett uttryck för uppdragets bedömda omfattning och ska inte uppfattas som arbetstid. Det kan inte likställas med lön som utgår vid en anställning. Referensbelopp Fast belopp från vilken uträkning av arvoden utgår. Anges i bilaga 2, räknas upp årligen. Årsarvode Arvode för ett uppdrag med ett fast årsbelopp. Utgår från ett grundarvode och uppdragets storlek avgör hur stor del av grundarvodet den förtroendevalde är berättigad till. Årsarvodet utbetalas månadsvis. Timarvode Arvode för sammanträde och förrättning som utgår per timme som uppdraget utförs. Grundarvode Arvode som utgår till alla timarvoderade för första timmen för påbörjat sammanträde/förrättning. Ersättning Ekonomisk ersättning för kostnader som den förtroendevalda har haft med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Sammanträde Sammanträde i fullmäktige, fullmäktigeberedning, styrelse, nämnd eller utskott där protokollföringsskyldighet föreligger enligt kommunallagen eller där protokoll förs i huvudsaklig överensstämmelse med kommunallagens bestämmelse. Förrättning Ett uppdrag eller en aktivitet utanför vanliga sammanträden som en förtroendevald politiker behöver utföra som en del av sitt politiska uppdrag. Kommunalråd Ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Kommun- Förtroendevalda med ansvar för oberoende granskning av kommunens revisionen verksamhet och ekonomi för att säkerställa att den sköts korrekt, effektivt och enligt kommunfullmäktiges beslut. Utses av kommunfullmäktige. Lekmanna- Förtroendevald som granskar om ett kommunalt bolag sköts revisor ändamålsenligt, drivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt har tillräcklig intern kontroll. Kommunkoncern Kommunens styrelser och nämnder samt hel- och delägda bolag 5 840/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 2. Allmänna bestämmelser/regler 2.1 Förtroendevalda i kommunen Riktlinjen gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap § 1 kommunallagen. Det vill säga ledamöter och ersättare i; kommunfullmäktige, fullmäktigeberedningar, kommunstyrelsen, nämnder samt revisionen. Rätten till arvode respektive ersättning upphör när förtroendeuppdraget upphör. 2.2 Förtroendevalda i kommunens bolag Kommunfullmäktige rekommenderar respektive bolagsstämma att besluta om att följa denna riktlinje för mandatperioden 2027–2030. Riktlinjen gäller då i tillämpliga delar för ledamöter och ersättare i bolagsstyrelser samt lekmannarevisorer. Arvodet för ordförande och vice ordförande i bolagsstyrelser samt lekmannarevisorer i bolagen beräknas utifrån uppdragets omfattning. Varje bolag har max två lekmannarevisorer som reviderar, se bilaga 2. Arvodet betalas ut av bolaget. 2.3 Övriga som är utsedda av Umeå kommun Arvoden för personer som utses av kommunen till föreningar, stiftelser och andra sammanslutningar omfattas av föreningens/stiftelsens/sammanslutningens eventuella regler för arvoden och ersättningar. Arvodet betalas ut av föreningen/stiftelsen/sammanslutningen. Personer som uppbär förtroendeuppdrag inom kommunkoncernen som utförs inom ramen för den egna anställningen i kommunen eller bolaget har inte rätt till arvode. 2.4 Belopp Belopp för arvoden anges i Bilaga 2; Uppräkning av arvoden och ersättningar för förtroendevalda år 20XX. Beloppen räknas upp årligen med samma procentsats som den genomsnittliga löneökningen i kommunen föregående år. Utgångspunkten för uppräkningen är de belopp som anges i föregående års bilaga 2. Uppräkningen sker från och med den 1 januari. 6 841/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 3. Arvoden Arvode kan utgå i form av: 1. Årsarvode som är ett fast arvode som betalas ut månatligen. Uppdraget kan variera i omfattning, vilket styr årsarvodets storlek. 2. Arvode för sammanträde och förrättning som utgår för enskilda tillfällen. 3.1 Årsarvode Uppgifter som ingår i ett årsarvode: - Rutinmässigt följa förvaltningens arbete - Genomgång av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd med anledning av sammanträdet, besiktning, förrättning eller dyl - Möten och överläggningar med lokala råd, samrådsorgan, andra nämnds/utskottspresidier - Planeringsmöten - Studiebesök eller annan likvärdig förrättning som sker inom uppdraget Årsarvodet är funktionsrelaterat och ändras om den förtroendevalde får annan funktion. Helt årsarvode Uppdrag som ger rätt till helt årsarvode framgår av bilaga 1. Det rör sig om kommunalråd samt vissa nämndsordföranden. I helt årsarvode ingår all tjänstgöring som är förenad med uppdraget samt eventuella tilläggsuppdrag inom ramen för kommunkoncernen. Uppdrag som utförs för annan huvudman medför inga avdrag på arvodet. Det gäller också uppdrag där den helarvoderade utsetts av kommunen. Begränsat årsarvode Uppdrag som ger rätt till ett begränsat årsarvode framgår av bilaga 1. Här anges också omfattning av uppdraget. I det begränsade årsarvodet ingår sammanträde i egen nämnd/utskott, justering av protokoll samt allt arbete som hänger samman med uppdraget. Den som har ett begränsat årsarvode kan inneha andra uppdrag som ger rätt till arvoden och ersättningar. Det kan vara deltagande i andra sammanträden än det 7 842/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 egna huvuduppdraget (nämnd, utskott etcetera). Om uppdraget kombineras med andra uppdrag inom kommunkoncernen kan omfattningen inte överstiga 1,0 av referensbeloppet.2 Årsarvode för gruppledare Gruppledare för parti som har ledamot i kommunfullmäktige har rätt till ett begränsat årsarvode enligt bilaga 1. Gruppledararvodet ska täcka allt arbete som har anknytning till gruppledarens verksamhet, exempelvis deltagande i beredning av budget, möten med kommunfullmäktiges presidium med mera. Årsarvode för kommunfullmäktiges presidium Ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige har rätt till ett begränsat årsarvode enligt bilaga 1. Årsarvodet inkluderar all tjänstgöring som är förenad med uppdraget förutom sammanträden med kommunfullmäktige, här utgår sammanträdesarvode. Kommunrevisionen Kommunrevisionens ledamöter har rätt till ett begränsat årsarvode enligt bilaga 1 samt arvode för sammanträde/förrättning. 3.2 Arvode för sammanträde och förrättning Ledamöter och ersättare får arvode och ersättning för sammanträden och förrättningar. Vilka sammanträden och förrättningar som är arvodesberättigade framgår nedan. Presidier i styrelse, nämnder och utskott får inget sammanträdesarvode för sitt huvuduppdrag då det ingår i deras årsarvode. Arvodes- och ersättningsberättigade sammanträden och förrättningar Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och övriga förtroendevalda som getts närvarorätt får arvode och ersättning för sammanträden och förrättningar som framgår av nedan. 2 Undantag är ordförande, vice ordförande eller annan utsedd ledamot i individ- och familjenämnden när de får beredskapsersättning i enlighet med avsnitt 4.7 nedan, vilket kan medföra att det totala arvodet överstiger 1,0 av referensbeloppet. 8 843/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 a) Sammanträden med kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning och fullmäktiges utskott, kommunstyrelsen, övriga nämnder, nämndutskott och revisorernas sammanträden b) sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper c) protokollsjustering d) konferens, informationsmöten, studiebesök, uppdrag som kontaktperson studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget, e) förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart f) överläggningar med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör g) sammankomst med kommunalt samrådsorgan/ intressentsammansatt organ h) överläggning med verksamhetsområdeschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalde själv tillhör i) presidiemöte i fullmäktige, nämnd eller utskott. j) besiktning eller inspektion k) överläggning med utomstående myndighet eller organisation l) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. Några andra sammanträden eller förrättningar än de som anges ovan berättigar inte till ersättning. Arvodets utformning Arvodet räknas per timme, där första timmen utges i form av ett grundarvode och därefter som timarvode. Grundarvodet är tredubbelt timarvodet. Arvode för del av timme, förutom första timmen, utges för varje påbörjad halvtimme med hälften av timarvodet. Sammanträdes- och förrättningsarvode ges för max 8 timmar per dag. I sammanträdesarvodet är partigruppsmöten invägt. Grundarvode och timarvode framgår av Bilaga 2; Uppräkning av arvoden och ersättningar för förtroendevalda för år 20XX. 4. Ersättningar Ersättningar utgår för vissa kostnader som den förtroendevalda haft med anledning av uppdraget. 9 844/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 4.1 Ersättning för resekostnader Förtroendevalda har rätt till ersättning för resekostnad. Det gäller när avståndet från den förtroendevaldes fasta bostad eller arbetsplats till sammanträdesplatsen/förrättningsplatsen överstiger 10 km (enkel väg). Vid nyttjande av färdtjänst gäller samma regler och avstånd som ovan. Vid resa med bil utges bilersättning med belopp som följer det kommunala reseavtalets bestämmelser. Det förutsätts att samåkning sker i görligaste mån. Om den förtroendevalde har rätt till bilersättning, utgår även ersättning för parkeringskostnader. Den förtroendevalde ansvarar för att rapportera sina verkliga resekostnader till varje sammanträde. Ersättning för resekostnader, parkeringskostnader och traktamente vid sammanträde eller förrättning utanför kommunen utges enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet; Bilersättningsavtal (BIA). 4.2 Ersättning för förlorad arbetsinkomst Förtroendevalda som får arvode för sammanträde eller förrättning (enligt avsnitt 2.2) har rätt till ersättning för styrkt inkomstbortfall. För förtroendevalda med begränsade årsarvoden upp till 0,4 av referensbeloppet utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst med ett högsta antal timmar per år, se bilaga 1. Den förtroendevalde måste själv begära ersättning för den förlorade arbetsinkomsten. Begäran om ersättning ska göras senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande. Begäran om inkomstbortfall ska göras på den blankett som kommunen tillhandahåller via kommunens hemsida och intranät. Den som är sjukskriven, föräldraledig eller arbetslös lämnar i stället en kopia av uppgift på det belopp som skulle ha utbetalats av Försäkringskassan eller arbetslöshetskassan. Ersättningen för förlorad arbetsinkomst grundar sig på inlämnat intyg från den förtroendevaldes arbetsgivare om hur stort löneavdrag som görs för frånvaro på grund av förtroendeuppdrag hos kommunen. Avdraget beräknas per timme och för en månadsavlönad anges timavdraget beräknat utifrån en 30-dagarsmånad. Förtroendevald som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp till exempel jordbrukare eller egen företagare har rätt till en schablonersättning beräknad på 10 845/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 kalenderdagsberäknade sjukpenning som Försäkringskassan skulle ha utbetalt på 80- procentsnivån, multiplicerad med 1,25. Ersättning för restid inom kommunen utges för max 3 timmar per sammanträde. Förtroendevald kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst för heldag även om sammanträdet eller förrättningen varar kortare tid. Det gäller förtroendevalda som på grund av arbetets art inte har möjlighet att återgå till arbetet under pågående arbetsdag. Förtroendevalda som är helt årsarvoderade eller har ett begränsat årsarvode på 0,4 eller mer av referensbeloppet Ersättning för förlorad arbetsinkomst kan utges till förtroendevald som har ett begränsat årsarvode på totalt 0,4 eller mer av referensbeloppet, under förutsättning att det uppdrag den förtroendevalde ansöker om förlorad arbetsersättning för har en arvodering som understiger 0,4. 4.3 Ersättning för förlorad föräldrapenning Förtroendevald som överlåter föräldrapenning till medförälder för att delta i ett arvoderat politiskt uppdrag har rätt till ersättning motsvarande den föräldrapenning som annars skulle ha utgått om den förtroendevalde inte fullgjort det politiska uppdraget. 4.4 Ersättning för förlorad semesterförmån Förtroendevald som tar tjänstledigt från sin ordinarie sysselsättning har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån, maximalt 12 procent på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. Anmälan/ansökan ska göras senast inom två år från datum för sammanträdet eller förrättningen. 4.5 Ersättning för förlorad pensionsförmån För förtroendevald med begränsat årsarvode upp till 0,4 av referensbeloppet regleras detta i Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR). 4.6 Särskilda arbetsförhållanden Förtroendevald som arbetar obekväm arbetstid och som har schemalagt arbetspass natt före/efter sammanträde eller förrättning kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst inklusive semesterersättning och pensionsförmåner motsvarande två arbetspass med max 8 timmar per pass för att medge vila. Deltagande i sammankomster som inte direkt har med kommunalt 11 846/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 sammanträde att göra, till exempel allmänna partimöten och inläsning av handlingar berättigar inte till ledighet. Förtroendevalda som är helt årsarvoderade eller har ett begränsat årsarvode på 0,4 eller mer av referensbeloppet Särskilda arbetsförhållanden tillämpas inte för förtroendevalda som är helt årsarvoderade eller har ett begränsat årsarvode på 0,4 eller mer av referensbeloppet. 4.7 Ersättning för beredskap En beredskapsersättning utgår till ordförande och vice ordförande i individ- och familjenämnden för den tid de är i beredskap3 för akuta beslutsärenden. Ersättningen utgår utöver ordinarie årsarvode. Beredskapen kan delegeras till annan särskilt förordnad ordinarie ledamot i Individ- och familjenämnden. Den ledamot som nämnden delegerar till har förutom beredskapsersättning också rätt till förrättningsarvode och förlorad arbetsinkomst för överläggningar och beslutsfattande som sker under beredskapsperioden.4 Belopp anges i Bilaga 2; Uppräkning av arvoden och ersättningar för förtroendevalda för år 20XX. 5. Avgång och frånvaro årsarvoderade 5.1 Avgång under mandatperioden Avgår förtroendevald med årsarvode under mandatperioden fördelas arvodet mellan denne och den som inträder i dennes ställe i förhållande till den tid var och en av dem innehaft uppdraget. Tidpunkt för avslut är datum då kommunfullmäktige beslutade om den förtroendevaldas avsägelse, om inte annat datum anges i kommunfullmäktiges beslut. Tidpunkt för ersättarens tillträde är datum då kommunfullmäktige beslutade om fyllnadsval, om inte annat datum anges i kommunfullmäktiges beslut. Förtroendevald som avslutar sitt uppdrag under mandatperioden kan därmed bli återbetalningsskyldig beroende på när i månaden avsägelsen gäller. 3 Vilka arbetsuppgifter som ingår i beredskapen beslutas av individ- och familjenämnden. 4 Vilka regler som gäller för förrättningar/överläggningar under beredskapen beslutas av individ- och familjenämnden. 12 847/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 5.2 Ledighet och frånvaro För förtroendevalda som har årsarvode gäller nedan bestämmelser avseende, föräldraledighet, sjukdom och ledigheter för studier. Föräldraledighet Förtroendevalda med årsarvode har rätt att vara föräldralediga på heltid från sitt förtroendeuppdrag. Under föräldraledigheten görs avdrag på arvodet för motsvarande tid. Deltidsledighet beviljas ej. Den förtroendevalda ansvarar för att anmäla sin föräldraledighet minst tre månader i förväg. Nämnden utser enligt reglementet, ersättare för ordförande och vice ordförande. Sjukfrånvaro Om en förtroendevald med årsarvode på grund av en längre tids sjukdom förhindras att fullgöra sitt uppdrag ska frånvaro av enskild förtroendevald anmälas. Avdrag på arvodet ska göras för motsvarande tid. Den förtroendevalda ansvarar för att rapportera om reducerat arvode. Den förtroendevalde ska även göra en anmälan till Försäkringskassan. Partiell sjukfrånvaro påverkar inte arvodet. Vid längre sjukfrånvaro utser kommunstyrelsen ersättare för ordförande och vice ordförande i styrelser och nämnder. Ledighet vid studier Förtroendevald med årsarvode har rätt att vara ledig från sitt förtroendeuppdrag för studier högst sex månader under en mandatperiod. Vid ledighet för studier upphör rätten till arvode under motsvarande period. Vid ledighet för studier utser kommunstyrelsen ersättare för ordförande och vice ordförande i styrelser och nämnder. 6. Pension och försäkringar Förtroendevalda omfattas av särskilda pensions- och försäkringsbestämmelser. 6.1 Pensionsbestämmelser Villkoren för Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF) för kommuner och regioner (KL) beslutas av respektive kommun och region och är inte kollektivavtal tecknade av Sveriges kommuner och regioner (SKR). 13 848/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Förtroendevalda i Umeå kommun invalda efter 2014 omfattas av ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och efterlevandeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26”. Se kommunens särskilt fastställda pensionsbestämmelser ”Bestämmelser om omställningsstöd, pension och efterlevandeskydd för förtroendevalda, OPF-KR 26”. Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i kommunens bolag Förtroendevalda i kommunens bolag omfattas av samma bestämmelser som förtroendevalda i kommunen. Bolagen rapporterar in till kommunen intjänad pension för de förtroendevalda och kommunen samordnar och betalar ut pension enligt gällande bestämmelser. För att tydliggöra hur gällande bestämmelser ska tillämpas för bolagen finns en särskild utarbetad policy ”Policy för omställning, pension och familjeskydd för styrelseledamöter i Kommunala aktiebolag”. 6.2 Försäkringar Förtroendevalda med årsarvode omfattas av tjänstegrupplivförsäkringen GL-F och arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL). Grupplivförsäkringar GL-F GL-F är en särskild grupplivförsäkring för förtroendevalda som avser att skapa trygghet för efterlevande vid eventuellt dödsfall. Försäkringen omfattar den förtroendevalda som har ett årsarvode som motsvarar minst 0,2 procent av referensbeloppet. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL För förtroendevalda i kommunen finns särskilda försäkringsvillkor vid arbetsskada, TFA-KL. Försäkringen gäller om en förtroendevald skadas eller blir sjuk på grund av sitt politiska uppdrag. Försäkringen gäller oavsett arvodesnivå. 7. Rapportering och utbetalning 7.1 Utbetalning Årsarvodet utbetalas med en tolftedel per månad innevarande månad. Sammanträdes- /förrättningsarvoden utbetalas påföljande månad. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda i kommunens bolag betalas av respektive bolag. 14 849/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 7.2 Felaktigt utbetalda arvoden/ersättningar Förtroendevald har en skyldighet att kontrollera sina arvodes- och ersättningsutbetalningar. Om fel uppmärksammas, ska detta, av den förtroendevalde omgående rapporteras. Eventuella felaktigheter korrigeras så snart som möjligt enligt rutin. 8. Ansvar och roller 8.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om riktlinjer för arvoden och ersättningar inför varje mandatperiod. 8.2 Arvodeskommittén Arvodeskommittén utgörs av kommunfullmäktiges presidium och kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott. Ordförande är kommunfullmäktiges ordförande och vice ordförande är kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande. Arvodeskommittén har rollen som lokal pensionsmyndighet. Kommittén ansvarar för att: - lägga fram förslag till kommunfullmäktige gällande riktlinjer för arvoden och ersättningar samt pensionsbestämmelser - säkerställa en enhetlig, rättssäker och transparent hantering av frågor som rör de förtroendevaldas pensionsrätt, familjeskydd och eventuella omställning - besluta om tolkningar av antagna regler och riktlinjer Arvodeskommittén sammanträder minst två gånger årligen. Ordförandeberedning ska genomföras innan arvodeskommittén sammanträder. 8.3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar om mindre justeringar av arvodesreglerna, som inte är av principiell art. Justeringar anmäls till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för tillämpning och process för tolkning av riktlinjen. 15 850/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Bilaga 1. Förteckning över uppdrag där den förtroendevalde får årsarvode I bilagan fastställs omfattning av respektive uppdrag i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och kommunens nämnder/utskott där innehavaren får årsarvode. Beskrivningen är uppdelad i två tabeller: - En för förtroendevalda med helt årsarvode och de med begränsat årsarvode på 0,4 eller mer av referensbeloppet - En för förtroendevalda med begränsat årsarvode upp till 0,4 av referensbeloppet Uppdelningen görs eftersom andra bestämmelser för ersättningar och frånvaro gäller för de som har ett begränsat årsarvode på upp till 0,4 av referensbeloppet. Uppdrag med helt årsarvode och begränsat årsarvode på 0,4 eller mer av referensbeloppet Ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen benämns kommunalråd. De är de enda förtroendevalda i kommunkoncernen vars uppdrag kan överstiga 1,0 av referensbeloppet. Övriga förtroendevalda benämns utifrån nedan tabell. Om uppdraget kombineras med annat uppdrag inom kommunkoncernen kan omfattningen aldrig överstiga 1,0 av referensbeloppet.5 Nämnd/styrelse Uppdrag Omfattning av referensbelopp Kommunstyrelsen Kommunalråd 1 1,25 Kommunalråd 2 1,10 Kommunalråd 3 1,10 Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott ledamot 0,7 Kommunstyrelsens planeringsutskott ordförande 0,4 vice ordförande 0,4 ledamot 0,4 Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott ordförande 0,6 Byggnadsnämnden ordförande 0,8 5 Undantag är ordförande, vice ordförande eller annan utsedd ledamot i individ- och familjenämnden när de får beredskapsersättning i enlighet med avsnitt 4.7 ovan, vilket kan medföra att det totala arvodet överstiger 1,0 av referensbeloppet. 16 851/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 vice ordförande 0,5 För- och grundskolenämnden ordförande 1,0 vice ordförande 0,5 Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden ordförande 1,0 vice ordförande 0,5 Individ- och familjenämnden ordförande 1,0 vice ordförande 0,5 Personalnämnden ordförande 0,4 Tekniska nämnden ordförande 1,0 vice ordförande 0,5 Äldrenämnden ordförande 1,0 vice ordförande 0,5 Uppdrag med begränsat årsarvode upp till 0,4 av referensbeloppet För ordförande och vice ordförande med uppdrag som berättigar upp till 0,4 av referensbeloppet utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ett högsta antal timmar per år för respektive uppdrag specificeras i tabellen nedan. Nämnd Uppdrag Omfattning Förlorad av referens- arbetsinkomst belopp (max timmar/år) Kommunfullmäktige ordförande 0,3 510 1:e vice ordförande 0,2 340 2:e vice ordförande 0,15 255 Kommunfullmäktige gruppledare* 0,15 255 Kommunfullmäktiges ordförande 0,2 340 Jämställdhetsutskott vice ordförande 0,1 170 Kommunstyrelsens vice ordförande 0,3 510 hållbarhetsutskott ledamot 0,1 170 Fritidsnämnden ordförande 0,3 510 vice ordförande 0,2 340 Kulturnämnden ordförande 0,3 510 vice ordförande 0,2 340 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ordförande 0,3 510 vice ordförande 0,2 340 17 852/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Personalnämnden vice ordförande 0,25 425 Valnämnden ordförande 0,15 255 vice ordförande 0,1 170 Gemensam nämnd ordförande 0,1 170 Brand- och räddningsnämnden vice ordförande 0,05 85 Gemensam nämnd ordförande 0,1 170 IT-kapacitetsnämnden vice ordförande 0,05 85 Gemensam nämnd ordförande 0,1 170 PA-nämnden vice ordförande 0,05 85 Gemensam nämnd ordförande 0,3 510 Överförmyndarnämnden vice ordförande 0,15 255 *Gäller för parti som har ledamot i kommunfullmäktige, dock inte om partiet har en annan ledamot som får 0,7 eller mer av referensbeloppet som fast arvodering. Kommunrevisionen För uppdrag i kommunrevisionen utgår sammanträdes-/förrättningsarvode samt ett fast årsarvode. Kommunrevisionen Uppdrag Omfattning av referensbelopp ordförande 0,04 vice ordförande 0,025 Kommunrevisionen ledamot 0,015 Uppdrag i kommunens bolag Styrelse Uppdrag Omfattning Förlorad av referens- arbetsinkomst belopp (max timmar/år) Umeå Kommunföretag AB (UKF) ledamot 0,1 170 AB Bostaden ordförande 0,5 - (med dotterbolag) vice ordförande 0,25 425 Umeå Energi AB (med ordförande 0,5 - dotterbolag) vice ordförande 0,25 425 Umeå Vatten- och ordförande 0,5 - Avfallskompetens i Norr AB (Vakin) inkl. Umeva * Umeå vatten och avfall AB vice ordförande 0,25 425 (Umeva) 18 853/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Umeå Parkerings AB (Upab) ordförande 0,25 425 vice ordförande 0,15 255 Umeå Deponi och avfallscenter AB ordförande 0,25 425 vice ordförande 0,15 255 Infrastruktur i Umeå AB (Inab) ordförande 0,25 425 vice ordförande 0,15 255 Umeå Hamn AB ordförande 0,25 425 vice ordförande 0,15 255 Visit Umeå AB ordförande 0,15 255 vice ordförande 0,1 170 *Vice ordförande i Vakin utses av Vindeln alt. Nordmaling. 19 854/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Belopp 2027 Bilaga 2. Uppräkning av arvoden och ersättningar för förtroendevalda år 2027 Inledning I bilagan fastställs belopp för arvoden och ersättningar för det aktuella året. Samtliga belopp räknas upp årligen varpå bilagan byts ut. Metod för uppräkning Beloppen räknas upp den 1 januari varje år med samma procentsats som den genomsnittliga löneökningen i kommunen föregående år (2027). Referensbelopp Referensbeloppet är: 1 092 012 kr Helt årsarvode Helt årsarvode uträknas utifrån den omfattning av uppdraget som anges i bilaga 1. Nedan är exempel på beräkning för förtroendevalda som har helt årsarvode. Uppdrag Omfattning av Belopp referensbelopp Kommunalråd 1 1,25 1,25 x 1 092 012 =1 365 015 kr Kommunalråd 2 1,1 1,1 x 1 092 012 = 1 201 213 kr Kommunalråd 3 1,1 1,1 x 1 092 012 = 1 201 213 kr Övriga förtroendevalda med helt årsarvode 1,0 1,0 x 1 092 012 = 1 092 012 kr Begränsat årsarvode Begränsat årsarvode räknas utifrån den omfattning av uppdraget som anges i bilaga 1. Nedan är exempel på beräkning för förtroendevalda som har begränsat årsarvode. Uppdrag, exempel Omfattning av Belopp referensbelopp Vice ordförande, Tekniska nämnden 0,5 0,5 x 1 092 012 = 546 006 kr Ledamot, Planeringsutskottet KS 0,4 0,4 x 1 092 012 = 436 805 kr Ordförande, Kulturnämnden 0,3 0,3 x 1 092 012 = 327 604 kr 20 855/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Belopp 2027 Arvode till kommunrevisionen För uppdrag i kommunrevisionen utgår sammanträdes-/förrättningsarvode samt ett fast årsarvode enligt nedan. (2027) Uppdrag Omfattning av Belopp, exempel referensbelopp Ordförande 0,04 0,04 x 1 092 012 = 43 680 kr Vice ordförande 0,025 0,025 x 1 092 012 = 27 300 kr Ledamot 0,015 0,015 x 1 092 012 = 16 380 kr Arvode för sammanträde och förrättning Timarvode: 276 kronor (2027) Grundarvode: utgör tredubbelt timarvode Samman- Grund- Timarvode Totalt trädestid arvode (kr) (timmar) 1 3 x 276 828 2 3 x 276 1 x 276 1 104 3 3 x 276 2 x 276 1 380 4 3 x 276 3 x 276 1 656 5 3 x 276 4 x 276 1 932 6 3 x 276 5 x 276 2 208 7 3 x 276 6 x 276 2 484 8 3 x 276 7 x 276 2 760 Ersättning för beredskap Ersättning i form av ett arvode per vecka/dag utgår till ordförande eller vice ordförande i Individ- och familjenämnden när dessa har beredskap6 för beslut i akuta ärenden. Nämnden kan delegera ansvaret till annan ledamot i nämnden. Den ledamot som nämnden delegerar till har förutom arvode per vecka/dag också rätt till förrättningsarvode och förlorad arbetsinkomst för överläggningar och beslutsfattande som sker under beredskapsperioden.7 6 Vilka arbetsuppgifter som ingår i beredskapen beslutas av individ- och familjenämnden. 7 Vilka regler som gäller för förrättningar/överläggningar under beredskapen beslutas av individ och familjenämnden. 21 856/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-14 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Belopp 2027 Exempel på beräkning anges nedan. Beredskap IFN Omfattning av Belopp, exempel referensbelopp Ordförande, vice ordförande 0,0014/vecka 0,0014 x 1 092 012 kr = 1 529 kr/vecka Ledamot (när nämnden eller delegerar) 0,0002/dag 0,0002 x 1 092 012 kr = 218 kr/dag Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ersättningen för förlorad arbetsinkomst uppgår till högst 2 732 kronor per dag. Nedan finns exempel på beräkning av årsarvode och maximal ersättning för förlorad arbetsinkomst. Uppdrag, Omfattning Max antal timmar Max ersättning exempel begränsat årsarvode Ordförande 0,3 0,3 x 1 700 = 510 510 x 341,50* kr = 174 165 kr Vice ordförande 0,2 0,2 x 1 700 = 340 340 x 341,50* kr = 116 110 kr * 2 732 kr/8 timmar =341,50 kr/timme Ersättning till lekmannarevisorer Arvodet är beräknat utifrån revisionsuppdragets storlek och att varje bolag har max två revisorer som reviderar koncernen. Bolag Ersättning per revisor (kr) Umeå Energi AB * 19 000 AB Bostaden* 19 000 Umeå Kommunföretag AB 19 000 Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB 10 000 (Vakin, inklusive Umeva)* Umeå Hamn AB* 10 000 Infrastruktur i Umeå AB (Inab)* 10 000 Umeå Parkerings AB (Upab) 5 000 Umeå Deponi och avfallscenter AB 5 000 Västerbottens museum AB 5 000 Nolia AB 5 000 Väven AB 5 000 Visit Umeå AB 5 000 *inklusive dotterbolag 22 857/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-16 Protokollsutdrag - Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13

§ 123 Diarienr: TN-2025/00894 Yttrande Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå Beslut Tekniska nämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen med nedan motivering. Reservation Stefan Nordström (M) reserverar sig till förmån för eget förslag. Maria Edblom Tauson (KD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Det har inkommit en motion som föreslår att Umeå kommun ska ordna fler centrala ställplatser för husvagnar och husbilar, antingen på kommunens egen mark eller genom avtal med privata fastighetsägare. Syftet är att öka Umeås attraktivitet för husbils- och husvagnsturister, vilket i sin tur kan gynna lokala företag och besöksnäringen. Yttrande I dagsläget finns ett mycket begränsat antal centrala ställplatser i Umeå. UPAB har iordningsställt ett fåtal platser vid Godsbangården, men dessa erbjuder endast uppställningsyta och saknar servicefunktioner såsom el, vatten och avfallshantering. UPAB tillhandahåller även ett mindre antal platser vid Tegelbruksvägen, cirka 5 km från centrum. Det finns dessutom pågående privata initiativ för att tillskapa fler ställplatser inom kommunen. För den som önskar full service finns möjlighet att parkera husbil eller husvagn vid First Camp vid Nydalasjön, där det erbjuds elström, dusch, latrintömning och annan nödvändig service. Frågan om att tillskapa centrala ställplatser har utretts vid flera tillfällen, men utan att leda till genomförbara lösningar. Möjligheten att anlägga ställplatser i centrumnära lägen är mycket begränsad, främst på grund av Justerares sign: Utdraget bestyrks: 10/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-5 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : ~ TN-2025_00894-2 Protokollsutdrag 2448765_1_0.pdf Umeå kommun Protokollsutdrag Tekniska nämnden 2025-12-18 det begränsade allmänna utrymmet och konkurrerande behov av markanvändning. Kommunens prioritering är förtätning av staden och bostadsbebyggelse, vilket ytterligare minskar tillgänglig mark för denna typ av anläggningar. Bedömningen är att det i praktiken inte är möjligt att skapa fler ställplatser i centrala Umeå. Förslag på nämnden Stefan Nordström (M) yrkar på bifall till motionen. Fredrik Rönns (C) ställer sig bakom Stefan Nordström (M) yrkande. Maria Edblom Tauson (KD) ställer sig bakom Stefan Nordström (M) yrkande. Thomas Liljedahl (L) ställer sig bakom Stefan Nordström (M) yrkande. Johan Stål (V) yrkar på avslag till Stefan Nordström (M) yrkande och bifall till tjänsteskrivelsen. Christina Bernhardsson (S) yrkar på avslag till Stefan Nordström (M) yrkande och bifall till tjänsteskrivelsen. Rebecka Dejby (MP) ställer sig bakom tjänsteskrivelsen. Tekniska nämndens beslutsordning Ordföranden frågar om nämnden kan besluta i enlighet med tjänsteskrivelsen och konstaterar att så är fallet. Votering begärd Ja-röst för beslut i enlighet med tjänsteskrivelsen Nej-röst för beslut i enlighet med Stefan Nordströms (M) yrkande Namn och parti Ja Nej Avstår Christina Bernhardsson (S) x Stefan Nordström (M) x Håkan Johansson (S) x Lina Farhat (S) x Tommy Stark (S) x Lina Vänglund (S) x Johan Stål (V) x Fredrik Rönn (C) x Rebecka Dejby (MP) x Thomas Liljedahl (L) x Maria Edblom Tauson (KD) x Summa: 7 4 Justerares sign: Utdraget bestyrks: 11/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-5 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : ~ TN-2025_00894-2 Protokollsutdrag 2448765_1_0.pdf Umeå kommun Protokollsutdrag Tekniska nämnden 2025-12-18 Omröstningsresultat Med 7 ja-röster mot 4 nej-röster beslutar nämnden i enlighet med tjänsteskrivelsen. Reservation Stefan Nordström (M) reserverar sig till förmån för eget förslag. Maria Edblom Tauson (KD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Beslutsunderlag Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå. Bifogas. Checklista för handläggning av ärenden inför politiska beslut bedöms inte tillämpbar. Beredningsansvariga Fredrik Öhrner, trafikingenjör Beslutet ska skickas till Ksdiarium, märk ämnesraden med diarienummer: KS-2025/00705. VISIT Umeå UPAB Näringsliv, Fredrik Lönneborg Justerares sign: Utdraget bestyrks: 12/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-5 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Motion_Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå.docx Motion till Umeå kommunfullmäktige Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå Att resa med husvagn och husbil är populärt i Sverige. Sverige är det land i Europa där antalet husvagnar och husbilar är störst per capita. Det har skett en ökning av antalet registrerade husbilar och husvagnar under de senaste åren. I december 2024 fanns det totalt cirka 300 000 registrerade husvagnar och cirka 120 000 registrerade husbilar. Friheten och flexibiliteten är det som lockar många till att köpa husbil och husvagn. Att semestra i ett mobilt boende ger möjligheten att resa mer spontant och uppleva naturen, samtidigt som man har allt med sig. Det är inte bara svenskar som gillar att åka på semester med husbil eller husvagn. Turister som kommer till Sverige väljer också ofta ett mobilt boende. Antalet gästnätter på svenska campingplatser uppgick till 16,7 miljoner under 2024 och många europeiska turister väljer att bo på camping. Något som är viktigt för att få turister att stanna i en kommun är tillgången till ställplatser. En ställplats är en iordningställd plats, där husbilar och husvagnar kan övernatta en kortare period. I Umeå finns det få centrala ställplatser, något som är en konkurrensnackdel för Umeå som turiststad. Många turister väljer bort Umeå på grund av bristen på ställplatser. I ett inslag i P4 Västerbotten menar Umeå kommun att det är det begränsade allmänna utrymmet som anledningen till att det bara finns två ställplatser i centrala Umeå. Husvagns- och husbilsturister är en stor och viktig turistgrupp. Med fler ställplatser skulle Umeå vara mer attraktivt för dessa att stanna i. Fler ställplatser och övernattningar skulle gynna lokala företag när fler turister äter på restauranger eller handlar i butiker i staden. Umeå har mycket att erbjuda besökare. Låt oss göra det möjligt för fler turister att uppleva Umeå. Med anledning av ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att ordna fler centrala ställplatser på kommunens egen mark, eller göra avtal med privata fastighetsägare Umeå 2025-08-15 Anders Ågren, kommunalråd (M) Mattias Larsson, gruppledare (C) Hanna Lundin Jernberg, gruppledare (L) Veronica Kerr, gruppledare (KD) 13/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-5 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Motion_Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå.docx 14/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-7 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13

§ 139 Diarienr: KS-2025/00756 Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028-2030 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen år 2027 till 22,80 att fastställa Socialdemokraternas och Miljöpartiets Planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030 inklusive: - inriktningsmål och program, finansiellt mål, personalpolitiska mål samt tilläggsuppdrag till kommunens nämnder och bolag - nettokostnadsbudget 2027 och plan 2028–2030 för respektive styrelse eller nämnd - ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång - bruttoutgifter i investeringsbudget för 2027 samt investeringsplan för 2028–2030 enligt bilaga 1 - bruttoutgifter i mark- och exploateringsbudget 2027 och plan 2028– 2030 enligt bilaga 2. att godkänna att kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget att kommunstyrelsen inom fastställd investeringsbudget och plan får göra tidsmässiga förskjutningar av investeringar för att anpassa till förändrade förutsättningar att fastställa kommunrevisionens budget för 2027 enligt bilaga 3. att fastställa budget för lekmannarevisionen 2027 enligt bilaga 4. att fastställa kommunfullmäktiges årshjul enligt bilaga 5. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 204/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 att fastställa viktiga datum för kommunens nämnder och bolag 2027 enligt bilaga 6. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Alliansens budgetförslag. Veronica Kerr, för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas budgetförslag. Davis Kaza, för Arbetarpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för Arbetarpartiets budgetförslag. Ärendebeskrivning Ärendegång Vid näringslivs- och arbetsutskottets sammanträde 19 maj 2026 lägger Socialdemokraterna fram det med Miljöpartiet gemensamma budgetförslaget samt bilaga 1 – Investeringsbudget 2027 samt plan 2028 2030 och bilaga 2 - Mark- och exploateringsbudget 2027 och plan 2028 2030. Vid näringslivs- och arbetsutskottets sammanträde 26 maj 2026 lägger övriga partier i utskottet sina budgetförslag. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2 juni 2026 lägger övriga partier i kommunstyrelsen sina budgetförslag. Samtliga partier i kommunfullmäktige har möjlighet att skriftligt anmäla in sitt budgetförslag till kommunstyrelsens möte 2 juni. Kommunfullmäktige 15 juni 2026 (debatt och beslut) Ärendet kompletteras efter kommunstyrelsens sammanträde 2 juni 2026 med kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut och handlingar: att fastställa kommunrevisionens budget för 2027 att fastställa budget för lekmannarevisionen 2027 att fastställa kommunfullmäktiges årshjul. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 205/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 Beslutsunderlag - Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028-2030. - Bilaga 1 – Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 - Bilaga 2 – Mark- och exploateringsplan 2027-2030. - Bilaga 3 – Kommunrevisionens budget för 2027. - Bilaga 4 – Budget för lekmannarevisionen 2027. - Bilaga 5 – Kommunfullmäktiges årshjul. - Bilaga 6 – Viktiga datum för kommunens nämnder och bolag 2027. - Alliansens (M, C, L och KD) budgetförslag 2027. - Vänsterpartiets budgetförslag 2027. - Sverigedemokraternas budgetförslag 2027, rev. 2026-06-15. - Arbetarpartiets budgetförslag 2027. - KF-presidium Protokoll 2026-06-02. - Debattregler. Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning 2026-05-19 Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att presenterat planeringsdirektiv från Socialdemokraterna och Miljöpartiet inklusive bilagor är inlämnat för fortsatt ärendegång enligt beskrivning. Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning 2026-05-26 Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till Socialdemokraternas och Miljöpartiets Planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030 med skattesatsen år 2027 till 22,80 inklusive: - inriktningsmål och program, finansiellt mål, personalpolitiska mål samt tilläggsuppdrag till kommunens nämnder och bolag - nettokostnadsbudget 2027 och plan 2028–2030 för respektive styrelse eller nämnd - ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång - bruttoutgifter i investeringsbudget för 2027 samt investeringsplan för 2028–2030 enligt bilaga 1 - bruttoutgifter i mark- och exploateringsbudget 2027 och plan 2028– 2030 enligt bilaga 2. att godkänna att kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget Justerares sign: Utdraget bestyrks: 206/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 att kommunstyrelsen inom fastställd investeringsbudget och plan får göra tidsmässiga förskjutningar av investeringar för att anpassa till förändrade förutsättningar att fastställa viktiga datum för kommunens nämnder och bolag 2027 enligt bilaga 6. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till Hans Lindbergs (S) yrkande, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets Planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030 med skattesatsen år 2027 till 22,80 inklusive: - inriktningsmål och program, finansiellt mål, personalpolitiska mål samt tilläggsuppdrag till kommunens nämnder och bolag - nettokostnadsbudget 2027 och plan 2028–2030 för respektive styrelse eller nämnd - ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång - bruttoutgifter i investeringsbudget för 2027 samt investeringsplan för 2028–2030 enligt bilaga 1 - bruttoutgifter i mark- och exploateringsbudget 2027 och plan 2028– 2030 enligt bilaga 2. att godkänna att kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget att kommunstyrelsen inom fastställd investeringsbudget och plan får göra tidsmässiga förskjutningar av investeringar för att anpassa till förändrade förutsättningar att fastställa viktiga datum för kommunens nämnder och bolag 2027 enligt bilaga 6. Ordföranden finner att näringslivs- och arbetsutskottet bifaller förslaget. Särskilt uttalande Anders Ågren (M), Lena Andersson (M), Mattias Larsson (C) och Bore Sköld (V) deltar inte i beslutet, då de avser lägga egna förslag till planeringsdirektiv och budget på kommunstyrelsens sammanträde 2 juni 2026. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Justerares sign: Utdraget bestyrks: 207/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 Hans Lindberg (S) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag (Socialdemokraternas och Miljöpartiets) Planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030 med skattesatsen år 2027 till 22,80 inklusive: - inriktningsmål och program, finansiellt mål, personalpolitiska mål samt tilläggsuppdrag till kommunens nämnder och bolag - nettokostnadsbudget 2027 och plan 2028–2030 för respektive styrelse eller nämnd - ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång - bruttoutgifter i investeringsbudget för 2027 samt investeringsplan för 2028–2030 enligt bilaga 1 - bruttoutgifter i mark- och exploateringsbudget 2027 och plan 2028– 2030 enligt bilaga 2. Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C) och Veronica Kerr (KD) – Bifall till Alliansens budgetförslag 2027 inklusive skattesats 22,60. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag 2027 inklusive skattesats 22,80. Lars Forsgren (SD) – Bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag 2027 inklusive skattesats 22,80. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets (Socialdemokraternas och Miljöpartiets) förslag mot Alliansens förslag mot Vänsterpartiets förslag mot Sverigedemokraternas förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets (Socialdemokraternas och Miljöpartiets) förslag. Reservation Anders Ågren (M), Lena Andersson (M) och Veronica Kerr (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) och Ellen Ström (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas budgetförslag. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 208/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Hans Lindberg, Anders Ågren, Bore Sköld, Mattias Larsson, Lars Forsgren, Mariam Salem, Hanna Lundin Jernberg, Davis Kaza, Veronica Kerr, Andreas Lundgren, Petter Nilsson, Joline Göttfert, Anders Sellström, Elin Nejne, Patrik Brännberg, Christina Bernhardsson, Maria Lindvall, Ulrik Berg, Lars Brännström, Janet Ågren, Arvid Lundberg, Moa Brydsten, Helena Smith, Lennart Arvidsson, Tomas Wennström, Maja Westling Palmberg, Lars Nilsson, Ellen Ström, Igor Hell, Lena Andersson, Sven-Olov Edvinsson, Lena Karlsson Engman, Marianne Löfstedt, Johan Asplund, Mikael Berglund, Elmer Eriksson, Åsa Bäckström, Hanna Lundin Jernberg, Ari Leinonen, Fredrik Rönn, Emma Vigren, Daniell Andersson, Linda Lotare, Mehrana Bassami, Peter Vigren, Anders Norqvist, Jan-Olov Carlsson, Mikael Tjäder och Mikael Thyni. Yrkanden Hans Lindberg (S), Mariam Salem (MP), Andreas Lundgren (S), Elin Nejne (S), Christina Bernhardsson (S), Lars Brännström (MP), Janet Ågren (S), Arvid Lundberg (MP), Moa Brydsten (S), Helena Smith (S), Tomas Wennström (S), Lena Karlsson Engman (S), Johan Asplund (MP), Mikael Berglund (S), Åsa Bäckström (-)(V), Ari Leinonen (S), Emma Vigren (S), Mehrana Bassami (S) och Peter Vigren (S) – Bifall till kommunstyrelsens förslag: Socialdemokraternas och Miljöpartiets Planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030 med skattesatsen år 2027 till 22,80 inklusive: - inriktningsmål och program, finansiellt mål, personalpolitiska mål samt tilläggsuppdrag till kommunens nämnder och bolag - nettokostnadsbudget 2027 och plan 2028–2030 för respektive styrelse eller nämnd - ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång - bruttoutgifter i investeringsbudget för 2027 samt investeringsplan för 2028–2030 enligt bilaga 1 - bruttoutgifter i mark- och exploateringsbudget 2027 och plan 2028– 2030 enligt bilaga 2. Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Hanna Lundin Jernberg (L), Veronica Kerr (KD), Joline Göttfert (M), Anders Sellström (KD), Ulrik Berg (M), Maja Westling Palmberg (C), Igor Hell (M), Lena Andersson (M), Sven-Olov Edvinsson (C), Marianne Löfstedt (M), Elmer Eriksson (M), Fredrik Rönn (C), Anders Norqvist (L) och Mikael Thyni (M) – Bifall till Justerares sign: Utdraget bestyrks: 209/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 Alliansens budgetförslag 2027 (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna) inklusive mål och uppdrag samt skattesats 22,60. Bore Sköld (V), Lennart Arvidsson (V), Ellen Ström (V), Daniell Andersson (V), Linda Lotare (V) och Jan-Olov Carlsson (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag 2027 inklusive mål och uppdrag samt skattesats 22,80. Lars Forsgren (SD), Petter Nilsson (SD), Lars Nilsson (SD) och Mikael Tjäder (SD) – Bifall till Sverigedemokraternas reviderade förslag till budget 2027 inklusive mål och uppdrag samt skattesats 22,80. Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP) – Bifall till Arbetarpartiets förslag till budget 2027 inklusive mål och uppdrag samt skattesats 22,80. Maria Lindvall (-)(L) – Bifall till eget förslag till budget där jag kopplar ett tillägg till Alliansens budget där avgiftsfria resor för barn och elever som reser till och från anpassad skola och LSS-fritids samt hemmet eller särskilt boende, införs. Propositionsordning som godkänns Ordförande informerar om att hon avser att ställa skattesatser mot varandra, därefter budgetförslag i sin helhet mot varandra och slutligen bifall mot avslag till resterande att-satser. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Skattesats Bifall till skattesats 22,80 mot bifall till skattesats 22,60. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla att skattesatsen ska vara 22,80. Budget i helhet Bifall till kommunstyrelsens förslag (Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030) mot Alliansens budgetförslag 2027 mot Vänsterpartiets budgetförslag 2027 mot Sverigedemokraternas budgetförslag 2027 mot Arbetarpartiets budgetförslag 2027 mot Maria Lindvalls (-)(L) budgetförslag 2027. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag (Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag). Votering begärs. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 210/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 Huvudförslag: Kommunstyrelsens förslag (Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag 2027). Motförslag: Alliansens budgetförslag 2027 mot Vänsterpartiets budgetförslag 2027 mot Sverigedemokraternas budgetförslag 2027 mot Arbetarpartiets budgetförslag 2027 mot Maria Lindvalls (-)(L) budgetförslag 2027. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att som motförslag till huvudförslaget utse Alliansens budgetförslag 2027. Voteringsproposition Ja-röst för kommunstyrelsens förslag (S+MP) budgetförslag 2027. Nej-röst för Alliansens budgetförslag 2027. Omröstningsresultat Med 31 ja-röster mot 22 nej-röster och 12 som avstår från att rösta beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag (Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till planeringsdirektiv, budget och investeringar för 2027 och plan 2027–2030. Voteringslista. Bifall mot avslag till att godkänna att kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Bifall mot avslag till att kommunstyrelsen inom fastställd investeringsbudget och plan får göra tidsmässiga förskjutningar av investeringar för att anpassa till förändrade förutsättningar. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Bifall mot avslag till att fastställa kommunrevisionens budget för 2027 enligt bilaga 3. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Bifall mot avslag till att fastställa budget för lekmannarevisionen 2027 enligt bilaga 4. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 211/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15 Bifall mot avslag till att fastställa kommunfullmäktiges årshjul enligt bilaga 5. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Bifall mot avslag till att fastställa viktiga datum för kommunens nämnder och bolag 2027 enligt bilaga 6. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Reservation Anders Ågren, för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Alliansens budgetförslag. Veronica Kerr, för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren, för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas budgetförslag. Davis Kaza, för Arbetarpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för Arbetarpartiets budgetförslag. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktiges beslut inklusive det beslutade planeringsdirektivet med bilagorna 1,2, 5 och 6 skickas till nämnder och bolag. Kommunfullmäktiges beslut inklusive det beslutade planeringsdirektivet med bilagorna 3 och 4 skickas till kommunrevisionen. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 212/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Planeringsdirektiv, budget och investeringar 2027 ➢ Ekonomiska ramar för budget 2027 och plan 2028–2030 ➢ Grunduppdrag, driftbudget till nämnder ➢ Inriktningsmål och program ➢ Tilläggsuppdrag till nämnder och bolag Fastställd av: Diarienummer: Datum, paragraf för beslut: Dokumentet styr: Kommunfullmäktige KS-2025/00756 [20XX-XX-XX, § XX] - Dokumenttyp: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Plan ej aktuellt Stadsledningskontoret Ekonomi och styrning 213/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Innehåll Planeringsdirektiv, budget och investeringar 2027 ................................................................... 1 Innehåll ....................................................................................................................................... 2 Inledning ..................................................................................................................................... 4 Förutsättningar för Planperioden 2027-2030 ............................................................................ 5 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................................ 5 Demografisk utveckling ..................................................................................................................... 10 Näringslivskonjunktur........................................................................................................................ 11 Bostadsmarknad och bostadsförsörjning .......................................................................................... 12 Arbetsmarknadskonjunktur, kompetensförsörjning och löneutveckling ......................................... 12 Sammanfattning ................................................................................................................................ 13 Grunduppdrag och resurstilldelning till kommunens nämnder .............................................. 14 Kommunstyrelsen ............................................................................................................................. 16 Byggnadsnämnden ............................................................................................................................ 20 Fritidsnämnden ................................................................................................................................. 22 För- och grundskolenämnden ........................................................................................................... 25 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ....................................................................................... 28 Individ- och familjenämnden ............................................................................................................ 31 Kulturnämnden ................................................................................................................................. 33 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ....................................................................................................... 35 Personalnämnden ............................................................................................................................. 37 Tekniska nämnden ............................................................................................................................ 39 Valnämnden ...................................................................................................................................... 43 Äldrenämnden ................................................................................................................................... 44 Kommungemensamma nämnder ...................................................................................................... 46 Umeå kommunföretag och de kommunala bolagen ........................................................................ 46 Inriktningsmål och program ..................................................................................................... 47 Inriktningsmål .................................................................................................................................... 48 Program för tillväxt ............................................................................................................................ 49 Program för social hållbarhet ............................................................................................................ 51 Program för Klimatneutrala Umeå 2040 ........................................................................................... 56 Personalpolitiska mål och uppdrag .......................................................................................... 60 God ekonomisk hushållning - Ekonomiska riktlinjer och finansiella mål ................................. 61 214/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Finansiella mål ................................................................................................................................... 61 Uppföljning, analys och utvärdering ........................................................................................ 63 Budget 2027 och plan 2028–2030 för nämnder och styrelse .................................................. 65 Tabell 1. Budgetramar nämnder och styrelse 2027 .......................................................................... 65 Tabell 2. Specifikation av kommunstyrelsens budgetram ................................................................ 66 Tabell 3. Resultaträkning 2026–2030 ................................................................................................ 67 Tabell 4. Finansieringsbudget 2026–2030 ......................................................................................... 67 Tabell 5. Nyckeltal ............................................................................................................................. 68 Investeringsramar 2026–2030 .......................................................................................................... 68 Tabell 6. Investeringsramar per nämnd ............................................................................................ 68 Tabell 7. Nya investeringsprojekt över 50 mnkr ............................................................................... 69 Tabell 8. Investeringsram mark- och exploatering ............................................................................ 69 Tabell 9. Investeringsram finansiell leasing ....................................................................................... 69 Tabell 10. Ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång ............................................................. 69 Redogörelse för ekonomin i de kommunala bolagen .............................................................. 70 Tabell 11. Prognos investeringsramar bolagskoncern ...................................................................... 71 215/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Inledning I planeringsdirektiv 2027 med plan för 2028–2030 presenteras Socialdemokraterna och Miljöpartiets förslag till budget för 2027. Umeå kommun går in i budgetåret 2027 med både utmaningar och möjligheter. Det osäkra omvärldsläget ställer krav på politiskt ledarskap och handlingskraft. Svensk ekonomi har inte utvecklats såsom förväntats, vilket påverkar kommunens budgetförutsättningar för 2027 på ett negativt sätt. Skatteunderlagstillväxten utifrån regeringens senaste vårproposition är sämre än tidigare prognoser. Det medför att Umeå kommuns förväntade skatteunderlagstillväxt skrivs ner med 69 miljoner kronor jämfört med planeringsdirektiv 2. Med anledning av detta sänks resultatkravet kortsiktigt från 2 procent till 1 procent men planeras återställas under planeringsperioden då kommunen fortfarande står inför stora investeringsbehov. Då kommunen haft goda resultatnivåer under innevarande mandatperiod och ordning och reda i ekonomin finns goda förutsättningar att använda dessa medel för 2027 för att kompensera för regeringens tillkortakommanden med svensk tillväxt. Budgeten för 2027 tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges långsiktiga mål om ett socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbart Umeå med visionen om 200 000 invånare år 2050, samt hur Umeå ska fortsätta vara en attraktiv, trygg, jämlik och hållbar kommun. Budgeten syftar också till att skapa ekonomiska förutsättningar som möjliggör både kvalitet i verksamheterna och fortsatt utveckling av Umeå. För 2027 presenteras ett större antal tilläggsuppdrag än tidigare år då ett antal uppdrag ej har hunnits slutföras under perioden, samtidigt som 2027 års budget är den första budgeten på kommande mandatperiod. Ett antal tilläggsuppdrag har varit av längre karaktär men målet är att slutföra dessa under innevarande år. Beroende på vad Umeåborna bestämmer i samband med valet i september och vilka de vill ska styra Umeå framåt under nästa mandatperiod bör antalet tilläggsuppdrag i därefter kommande budget minskas i linje med den av kommunfullmäktige beslutade riktlinje. Socialdemokraterna och Miljöpartiets förslag till budget för 2027 för Umeå kommun är en budget för unga och äldre, trygghet och hållbarhet. Trots försämrade ekonomiska förutsättningar nationellt, låg svensk tillväxt och en regering som lånar till skattesänkningar är 2027 års kommunala budget en budget med reformer tack vare en kommunal och framtidssäkrad kommunal ekonomi. 216/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Förutsättningar för Planperioden 2027-2030 Ekonomiska förutsättningar1 Osäkerhet präglar en vacklande omvärldskonjunktur Osäkerhet tynger den globala ekonomin med konsekvensen att konsumtionen dämpas, investeringar uteblir och anställningsbeslut skjuts upp eller arbetsstyrkor minskas. Geopolitiska spänningar men främst USA:s handelskrig skapar osäkerhet kring den globala konjunkturen. Konsekvenserna för världsekonomin är svåra att förutse. Särskilt hög osäkerhet är förknippad till USA som är navet för världsekonomin och finansmarknaden. Tullsatserna på USA:s import har höjts markant, från omkring 3 procent till cirka 17 procent i genomsnitt. Trots det syns ännu ingen tydlig nedgång i den amerikanska utrikeshandeln. Det syns inte heller några stora negativa effekter för global tillverkningsindustri ännu: såväl global varuhandel som industriproduktion har fortsatt att stiga, till och med i snabbare takt än i fjol. Motåtgärder från omvärlden har varit begränsade och en eskalerande global handelskonflikt har därmed kunnat undvikas, åtminstone hittills. En stor osäkerhet kvarstår dock i hur utvecklingen kommer att se ut framåt. USA:s och Israels anfall mot Iran och de kort- och långsiktiga konsekvenser detta får för energiförsörjning och energipriser medför en väsentligt ökad osäkerhet. Hög sysselsättning förmår inte lyfta europeisk tillväxt Trots en tämligen stark arbetsmarknadsutveckling i Europa, där sysselsättningsgraden är den högsta på 20 år, är tillväxten svag. Med undantag för Spanien är BNP-tillväxten låg i de största ekonomierna i eurozonen och det syns inga tydliga tecken på någon snar vändning. Tyskland, det största och mest handelsinriktade av länderna, brottas med försvagad konkurrenskraft för sin fordonsindustri, vilket utgör ett stort sänke för Europa. En utmaning för länderna blir att ställa om mot inte minst den expanderande försvarsindustrin, såväl i Tyskland som i övriga EU. Prognosen är att satsningarna på försvarsindustrin antas lyfta BNP flera procent i eurozonen kommande år. 1 Avsnitt om global och nationell ekonomi baseras på SKR:s Ekonomirapport oktober 2025. 217/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Globala styrräntor Jämfört med åren före 2022, när styrräntorna började höjas, ligger flertalet centralbanksräntor på höga nivåer trots att de sänkts sedan 2023–2024. Detta är delvis en följd av att det har dragit ut på tiden att få ned inflationen efter pris- och kostnadschocken 2021–2022. Det tidigare så låga ränteläget hängde samtidigt ihop med en ihållande mycket låg global inflation. Högre inflation framöver kommer leda till ett högre ränteläge. Inte heller reala styrräntor – det vill säga nominella styrräntor justerade för inflationen – antas bli så låga som under det förra decenniet. Detta pekar också mot högre nominella styrräntor åren framöver jämfört med före 2022. Bedömning av hur USA:s och Israels anfall mot Iran påverkar ränteutvecklingen på sikt är behäftad med stor osäkerhet. Svensk ekonomi präglas av konjunkturåterhämtning Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur efter flera negativa störningar de senaste åren. Svagare omvärldskonjunktur och mindre gynnsamma handelsförhållanden, och hög osäkerhet därtill, fortsätter att dämpa efterfrågan på svensk export. Samtidigt ger investeringar i infrastruktur, energiomställning och en omfattande upprustning av försvarsförmågan inom EU visst stöd till tillväxten de kommande åren. Utsikterna för svensk ekonomi vilar därmed i hög grad på den inhemska efterfrågan, där hushållens konsumtion väntas bli den främsta drivkraften. Det är en bedömning som kvarstår sedan förra året men som blivit förskjuten med anledning av att hushållen hållit tillbaka sin konsumtion på grund av den osäkra omvärlden. Stigande reallöner, lägre bolåneräntor och en finanspolitik som stärker hushållens köpkraft talar för ökad optimism och konsumtion under 2026 och 2027. Bedömning av hur USA:s och Israels anfall mot Iran påverkar den svenska konjunkturåterhämtningen är behäftad med stor osäkerhet. 218/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Nya ekonomiska förutsättningar framöver - det nya normala Utöver den konjunkturella återhämtningen pågår samtidigt en mer varaktig anpassning. Priser, löneökningar samt räntor väntas stabilisera sig på högre nivåer jämfört med åren före 2020. Samtliga aktörer i ekonomin behöver anpassa sig till dessa nya ekonomiska förutsättningar, vilket påverkar konsumtion, sparande och investeringar. På kort sikt bidrar dessa skiften till en långsammare konjunkturåterhämtning då konsumtion och investeringar har blivit dyrare än tidigare. På längre sikt riskerar detta även att dämpa potentialen i ekonomin. Högt tryck i staten men kommunsektorn återhållsam Den offentliga konsumtionen ökar relativt mycket nästa år och kommer fortsätta göra det kommande år, med anledning av både utbyggnaden av rättsväsendet och upprustningen av militärt och civilt försvar. Det är framförallt den statliga konsumtionen som ökar starkt medan kommunal konsumtion utvecklas svagt kommande år, främst till följd av en allt långsammare befolkningstillväxt. Förutom svag befolkningstillväxt innebär senaste årens lägre födslotal och en åldrande befolkning behov av anpassning av verksamhet. Långsiktighet och anpassning- och omställningsförmåga blir därför centrala ledord för kommunsektorn framöver. Låga prisökningar och sänkt livsmedelsmoms dämpar inflationen KPIF-inflationen bedöms sjunka under 2026. Prishöjningar på livsmedel (exklusive moms) blir då mindre än 2025 men även hyreshöjningar samt inflationen för en lång rad varor och tjänster förutsätts 2026 bli lägre än 2025, som följd av ett gradvis avtagande kostnadstryck och en återgång till genomsnittliga prisökningar som gällde åren före inflationschocken. Vid sidan om förändringar av marknadspriser på varor och tjänster kommer förslagen i Budgetpropositionen för 2026 att sätta stor prägel på inflationen kommande år. Särskilt den halverade livsmedelsmomsen, som införs i april 2026, får stor betydelse för inflationen då livsmedelspriserna utgör en stor del av KPI (nästan 14 procent). Momssänkningen bedöms ge en betydande prisnedgång, och inflationen helåret 2026 bedöms bli blir en halv procentenhet lägre enbart av detta skäl. Motsatta effekten sker när den tillfälligt halverade livsmedelsmomsen höjs, vilket antas ske i januari 2028. Sammanfattningsvis bedöms förändringarna av livsmedelsmomsen ge lägre inflation 2026–2027 men högre inflation 2028, se diagram nedan. 219/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Konsekvenserna av pågående konflikt i mellanöstern och de konsekvenser detta får för energiförsörjning och energipriser och därmed för den svenska inflationsutvecklingen är svåra att överblicka och innebär därmed en väsentligt ökad osäkerhet. Stabil skatteunderlagstillväxt, men svagare köpkraft i sektorn Det kommunala skatteunderlaget bedöms under åren 2026–2027 öka mer än genomsnittet för de senaste 10 åren, med den starkaste utvecklingen 2027. Ökningstakten bedöms därefter minska och hamna under genomsnittet åren 2028–2029. Bedömningarna från regeringen respektive SKR om skatteunderlagets utveckling följer samma bana, dock är tillväxten något högre åren 2026-2027 och något lägre 2028-2029 enligt regeringen. Kommunsektorns ekonomiska utrymme har emellertid försvagats varaktigt, då den höga inflationen 2023-2024 inneburit en högre prisnivå som minskat den verksamhetsvolym som skatteintäkterna kan finansiera. Detta ses i nedanstående diagram över den reala skatteunderlagsutvecklingen. I detta är dock ingen hänsyn tagen till den förändrade befolkningsstrukturen/försörjningskvoten. 220/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Förutsättningar för Umeå kommun Den prognos över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning som ligger till grund för planeringen baseras på regeringens skatteunderlagsprognos. Skatteunderlaget bedöms öka med i genomsnitt 4,3 procent per år 2026–2029, med en starkare utveckling 2027 än övriga år. De första två åren överstiger skatteunderlagets tillväxt det historiska genomsnittet. Under dessa år ökar även det reala skatteunderlaget med ca 2 % per år, vilket innebär en ökad köpkraft. Under åren 2028-2029 bedöms skatteunderlagets tillväxt bli svagare än det historiska genomsnittet samtidigt som inflationen förväntas öka, vilket sammantaget leder till att tillväxten av skatteunderlaget blir mycket låg i reala termer. Pensionskostnaderna stabiliseras under planeringsperioden. Prognos över inflationens utveckling, som påverkas av förändringar i Budgetpropositionen för 2026, medför att pensionskostnaderna förväntas sjunka 2027 till följd av låg inflation för att sedan öka betydligt till 2028. Med ett oförändrat resultatkrav på 2% i kombination med föreslagen investeringsplan ökar låneskulden kraftigt de första åren då investeringsnivån är hög pga förskjutningar från tidigare år. I senare delen av planeringsperioden ökar självfinansieringsgraden och låneskulden utvecklas i långsammare takt. Soliditeten beräknas är i slutet av perioden vara högre än i senaste årsbokslut. 221/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Umeå kommun baserar sin prognos över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning på regeringens prognos över skatteunderlagets utveckling och förändringar av generella statsbidrag och regleringar i Vårpropositionen för 2026 samt kommunens egen befolkningsprognos och skattesats enligt senaste beslutet. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2025 skattesatsen för år 2026 till 22,80 kr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med 443 miljoner kr mellan budget 2026 och budget 2027 och med 1 774 mnkr fram till 2030. Demografisk utveckling Umeå kommuns befolkningstillväxt under 2025 påverkades främst av två faktorer: ett fortsatt lågt barnafödande och en svagare befolkningstillväxt i riket, vilket minskade flyttströmmarna till kommunen. Antalet födda har minskat stadigt sedan 2020 och legat på låga nivåer sedan 2023. Denna utveckling fortsatte under 2025. Hushållens ekonomiska förutsättningar bedöms förbättras kommande år och kan på sikt bidra till en viss återhämtning i barnafödandet. Rikets demografiska utveckling har också förändrats. Sveriges befolkning ökade med drygt 737 000 personer de senaste tio åren, motsvarande 7,5 procent eller i snitt 0,83 procent per år. SCB:s senaste prognos visar dock att tillväxten framöver blir betydligt lägre än tidigare beräknat. Till år 2036 väntas befolkningen öka med cirka 254 000 personer (2,4 procent), motsvarande en årlig tillväxttakt på 0,20 procent. Antalet födda steg tillfälligt under U m e å k o m m u n (m n k r ) S k a t te in t ä k t e r , g e n e r e lla s t a u t jä m n in g i b u d g e t 2 0 2 6 o c h S p e c ifik a t io n p r o g n o s : S k a t te in t ä k t e r In k o m s t u t jä m n in g K o s t n a d s u t jä m n in g R e g le r in g s b id r a g L S S -u t jä m n in g S t ru k t u r b id r a g In fö r a n d e b id r a g S lu t a v r ä k n in g F a s t ig h e t s a v g ift S u m m a t s b id p r o g r n a o g o s 2 c 0 h 2 7 -2 0 3 0 B u 1 1 d g 2 0 0 2 8 7 1 5 -8 3 2 2 0 2 e 2 5 7 4 8 0 1 9 5 t 6 0 5 1 8 7 6 0 0 0 9 0 P r o 1 1 g n 2 0 0 6 9 0 1 6 -9 3 2 3 0 6 o 2 9 8 4 4 4 4 1 9 s 7 2 0 3 4 7 7 0 0 0 9 2 P r o 1 1 g n 2 0 1 1 9 5 1 7 -9 3 2 3 1 1 o 2 6 0 5 9 2 4 1 6 s 8 0 7 1 1 5 9 0 0 0 9 0 P r o g n 2 0 1 1 5 9 9 1 8 -1 0 2 2 3 1 1 5 o 2 5 4 2 5 7 5 1 5 s 9 6 0 7 6 6 0 0 0 0 9 6 P r o g n 2 0 1 2 0 1 0 4 1 8 -1 1 2 2 3 1 2 0 o 3 2 6 7 0 1 5 1 2 s 0 4 3 7 6 9 2 0 0 0 9 4 222/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 pandemin men återgick därefter till den nedåtgående trend som präglat det senaste decenniet. Umeå kommun följer denna nationella utveckling. Befolkningstillväxten 2025 ligger på samma nivå som 2024 men lägre än tidigare år. Den dämpade tillväxten förklaras av färre födda, högre utvandring och ett svagare inrikes flyttnetto till följd av rikets lägre befolkningstillväxt. Studenterna utgör fortsatt en central del av Umeås demografi och kompetensförsörjning. Under höstterminen 2025 antogs rekordmånga studenter vid Umeå universitet, totalt 38 000, varav drygt 5 700 nybörjare. Umeås befolkningstillväxt är till stor del beroende av både den årliga tillströmningen av nya studenter och en kvarstanningsgrad bland examinerade som över tid legat runt 35 procent. Den aktuella befolkningsprognosen för 2025–2036 baseras på den faktiska folkmängden 2024 och sträcker sig fram till och med år 2036. Prognosen pekar på en fortsatt stabil men något lägre tillväxttakt jämfört med föregående årsprognos. Umeås befolkning bedöms öka med cirka 11 300 personer, från 134 249 invånare år 2024 till omkring 145 500 invånare år 2036. Den genomsnittliga årliga ökningen är cirka 940 personer, med en något högre tillväxt i början och lägre mot slutet av perioden. Umeå väntas passera 140 000 invånare under år 2030. Näringslivskonjunktur Konjunkturinstitutet och Norrlandsfonden gör bedömningen att den långvariga lågkonjunkturen är i sitt slutskede och flertalet branscher ger uttryck för ett positivare konjunkturläge med högre förväntningar under 2026. Den positiva utvecklingen av nya arbetstillfällen inom försvar och myndigheter fortsätter och påverkar övrig näring. Tillverkande industri signalerar ökad ordertillgång. Handeln ser en ökning av privatkonsumtion och tjänstesektorn fortsätter utvecklas och är numera största enskilda bransch. Byggsektorn har fortsatta utmaningar men trots en lägre bostadsproduktion så signaleras en vändning. Fortfarande kvarstår osäkerhetsfaktorer kring det volatila världsläget som gör läget något svårbedömt. I vanlig ordning är Umeås styrka den stora branschbredden och kombinationen av privata och offentliga jobb. Även om den oerhört starka tillväxten i arbetstillfällen som varit de senaste fem åren till vissa delar avmattas så finns nya branscher som tar plats och har en tillväxt. 223/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Bostadsmarknad och bostadsförsörjning Förutsättningarna på bostadsmarknaden har förbättrats under det senaste halvåret. Inflationen har fortsatt nedåt enligt prognos och Riksbanken bedömer att styrräntan kan ligga kvar på 1,75 procent under en tid framöver. God inkomstutveckling, gynnsamma räntenivåer och befolkningstillväxt är avgörande faktorer för bostadsmarknadens utveckling, men årets demografiska prognos visar en något lägre befolkningsökning än tidigare, vilket dämpar efterfrågan något. Den ekonomiska återhämtningen är försiktig och riskbilden fortsatt osäker. Hushållens konsumtionsmönster, finanspolitikens utformning och geopolitiska faktorer kan påverka både ränteutvecklingen och bostadsefterfrågan framåt. Under 2025 har villapriserna och bostadsrättspriserna i Umeå sjunkit med 5,5 procent jämfört med året innan. Stigande bostadspriser stärker investeringsviljan medan fallande priser verkar i motsatt riktning och försvagar förutsättningarna för bostadsbyggande. Bostadsbyggandet i Umeå kommun bedöms landa något lägre än 2024, omkring 800–900 färdigställda bostäder. De lägre nivåerna av påbörjade projekt under 2022–2025 innebär att färdigställandet minskar framför allt under 2026 och 2027, oavsett om konjunkturen förbättras. Även om planberedskapen har stärkts är det först efter 2028 som bostadsbyggandet bedöms kunna återhämta sig, vilket innebär att bostadsbristen väntas öka under 2026–2027 för att därefter gradvis minska. Arbetsmarknadskonjunktur, kompetensförsörjning och löneutveckling Arbetsförmedlingen visar i Arbetsmarknadsläget kvartal 3 2025 att det senaste årets pågående lågkonjunkturen fortsatt att sätta spår på svensk arbetsmarknad. Antalet inskrivna arbetslösa i riket ökade i genomsnitt kvartal tre 2025. Den relativa arbetslöshetsnivån har också ökat under perioden, till 7,0 procent. Västerbottens läns omfattande varsel och uppsägningar det gångna året har haft påverkan på länet, samtidigt som arbetslöshetsnivån fortsatt ligger på en nivå som är lägre än riksgenomsnittet. Den relativa arbetslöshetsnivån har ökat i länet som helhet men påverkan utanför Skellefteå kommun har varit relativt liten. Umeå kommun och flera av kranskommunerna (som också utgör gemensam arbetsmarknadsregion), ligger fortsatt på 3,2 – 4,3% arbetslöshet. Det gör att det arbetsmarknadsläge som beskrivits i tidigare års budgetförutsättningar, till stor del kvarstår. Det vill säga fortsatta signaler om arbetskraftsbrist och relativt begränsade möjligheter att få ut tillräckligt från befintlig lokal och regional arbetskraft. Det utgör en utmaning när 224/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 konjunkturen förväntas vända uppåt med förväntat ytterligare arbetskraftsbehov i Umeåregionen. SKR:s prognos för timlönekostnader 2027 beräknas till 3,5 % i genomsnitt för kommunal sektor. Sammanfattning Trots lågkonjunktur och osäkert världsläge så är det ekonomiska läget förhållandevis stabilt för kommunen under planperioden. Skatteintäkterna utvecklas enligt prognos väl under planeringsperioden, samtidigt som pensionskostnaderna stabiliseras. Umeås befolkning fortsätter att öka om än i något lägre takt än tidigare år trots avstannande befolkningstillväxt nationellt. Fortsatt fallande trend avseende fertilitetstalen i riket bedöms på sikt få väsentlig påverkan på kommunernas demografiska sammansättning. Umeå kommun har trots nationell lågkonjunktur relativt låg arbetslöshet, något som kan påverka såväl kommun som övriga aktörer om konjunkturen vänder upp under kommande år. Brist på arbetskraft är något Umeå delar med övriga Umeregionen. Lågkonjunkturens inverkan på bostadsproduktionen kan innebära ett hinder för ökad inflyttning. Även om planberedskapen har stärkts är det först efter 2028 som bostadsbyggandet bedöms kunna återhämta sig. 225/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Grunduppdrag och resurstilldelning till kommunens nämnder I mars 2021 fastställde kommunfullmäktige att alla nämnder och helägda bolag ska ha ett skriftligt grunduppdrag som förtydligar det kommunala ändamålet med nämnden/bolaget och dess roll och ansvar. Grunduppdraget är specifikt för en nämnd eller ett bolag. Grunduppdragen ska vara långsiktiga och gälla för minst en mandatperiod. Kommunfullmäktige fastställer grunduppdrag till nämnd och bolag och följer årligen upp hur nämnd/bolag hanterat sitt grunduppdrag. För bolag framgår grunduppdraget i bolagsordning och konkretiseras genom bolagets ägardirektiv. För nämnd fastställs grunduppdrag för styrelse och nämnder i kommunens Reglemente för kommunens nämnder och styrelse. Det infogas därefter i planeringsdirektivet. Om det finns behov av revidering av grunduppdraget så sker det genom att reglementet revideras. Grunduppdraget är utgångspunkt för verksamhets- och bolagsstyrning Inom ramen för grunduppdraget har nämnd/bolag möjlighet att utifrån sina specifika förutsättningar och behov fastställa hur verksamhetsstyrning och uppföljning ska utformas. Vid utformning av nämnds- eller bolagsspecifik verksamhetsstyrning och uppföljning har dock nämnd och bolag att följa eventuella krav från lagstiftning och författning samt beslut och direktiv från kommunfullmäktige samt anvisning från kommunstyrelsen om hur styrning och uppföljning ska utformas. Uppföljning av grunduppdraget Uppföljning av grunduppdraget sker årligen genom att nämnd och bolag bedömer i vilken omfattning nämnden eller bolaget verkställt grunduppdraget och rapporterar sagda bedömning till kommunstyrelsen som sammanställer inför hantering i kommunfullmäktige. Respektive bolag rapporterar i anslutning till delårsrapport, årsredovisning och bolagsstyrningsrapport. Kommunstyrelsen har ansvar och mandat att utforma anvisning för när och hur rapportering från nämnder och bolag ska ske. Grunduppdrag och resurstilldelning (budget) För att möjliggöra att nämnd/bolag har förutsättningar att fullgöra sitt grunduppdrag kan nämnd/bolag tilldelas resurser från kommunfullmäktige. Utöver medel som tilldelas från kommunfullmäktige kan nämnd och bolag ha andra intäkter som nyttjas för att finansiera nämndens eller bolagets grunduppdrag. Om kommunfullmäktige inte har fastställt annat gäller prioriteringsordningen: 226/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • Medel före grunduppdrag: Tillgängliga medel styr grunduppdragets omfattning (bredd/djup) • Grunduppdrag före inriktningsmål: Om tillgängliga medel ej räcker ska grunduppdrag fastställt av kommunfullmäktige prioriteras före inriktningsmål fastställda av kommunfullmäktige. • Grunduppdrag och inriktningsmål före tilläggsuppdrag: Om tillgängliga medel ej räcker ska grunduppdrag och inriktningsmål fastställt av kommunfullmäktige prioriteras före eventuella tilläggsuppdrag fastställda av kommunfullmäktige. Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder Budgetramar för nämnderna utgår liksom tidigare från samma procentuella andel som i kommunfullmäktiges senaste beslut. Inför 2027 är det dock justerat så att varje nämnd fått tilldelning i enlighet med PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) i förhållande till relevant åldersintervall enligt befolkningsprognos 2025 (P25). Nämnderna har inför sina yttranden fått samma uppräkning per invånare i relevant åldersintervall, vilket innebär ett mer likvärdigt utgångsläge. Alla nämnder har hela befolkningen som relevant åldersintervall utom äldrenämnden (65 år och äldre), individ- och familjenämnden (1-65 år), för- och grundskolenämnden (1-15 år) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (16-19 år). En stor del av pensionskostnaderna, den del som avser kollektivavtalad pension ingår i personalomkostnadspålägget (PO- pålägget). Pensionskostnaderna sjunker något till 2027 till följd av antagandet om sänkt inflation och PO-pålägget anpassas till detta och sänks därmed. Även den del av PO-pålägget som avser lagstadgade arbetsgivaravgifter beräknas sjunka med anledning av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga under del av åren 2026 och 2027 som beslutades i samband med Budgetpropositionen för 2026. Sammantaget sänks PO-pålägget från 40,02% 2026 till 38,91% 2027. Ett lägre PO-pålägg innebär att kostnaderna minskar för nämnderna. 227/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar kommunens verksamheter och ekonomi samt följer upp och rapporterar utvecklingen i kommunens verksamheter till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ska samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över kommunens nämnder, bolag och av kommunen förvaltade stiftelser. Kommunstyrelsen ska utöva en samordnad styrning, bereda ärenden inför kommunfullmäktige och ansvara för uppföljning av att fullmäktiges beslut genomförs. Kommunstyrelsen har ansvar att leda och samordna utveckling av för kommunen strategiskt viktiga områden som ej fördelats till annan nämnd, exempelvis kommunövergripande arbete med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, näringslivs- och tillväxtpolitiskt arbete samt bostads- respektive markförsörjning. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för • kommunkansli, arkiv och juridik • näringslivsutveckling • arbetsgivarfrågor och • säkerhet och trygghet lönehantering • strategisk utveckling och • ekonomi, styrning och upphandling innovation • kommunikation • översiktsplanering • markförsörjning och exploatering Kommunstyrelsen är även anställningsmyndighet för kommunens samlade förvaltningsorganisation och ansvarar för arbetsgivarpolitiken. Ekonomisk ram för kommunstyrelsen 2027 (mnkr) Kommunstyrelsens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -1 348,39 Kommunstyrelsens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -63,72 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 1,41 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 1,95 Justering nettokostnader pensioner 14,18 Ökade avskrivningskostnader -6,00 Bidrag till kulturbolag justeras enligt samråd 0,96 228/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Västerbottens museum, ökat bidrag -1,80 Norrlandsoperan, ökat bidrag -1,19 Huvudskyddsombud -2,00 Anslaget för oförutsedda behov och civil beredskap -3,00 Kollektivtrafik -2,00 Civil beredskap -5,00 Förstärkning arbete mot segregation och utanförskap -0,70 Kommungemensamma avgifter -1,30 Småhuslyft -0,30 Ekonomisk tilldelning för 2027 -1 416,91 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -68,53 Minskad kostnad för styrelsen pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 1,95 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Justering avseende pensioner och avskrivningar Avskrivningar och utrangeringar har beräknats utifrån pågående investeringar och investeringsplan för perioden. Avseende pensionskostnader baseras budgeten på pensionsförvaltares kostnadsprognos för Umeå kommun. • Kollektivtrafik Anslaget för kollektivtrafiken förstärks med 2 mnkr, där 1 mnkr avser ökad turtäthet och 1 mnkr avser införandet av enhetlig studenttaxa. • Kulturbolagen Anslaget för uppdragsersättning till Västerbottens museum och Norrlandsoperan justeras i enlighet med ägarsamråd med sammantaget 0,96 mnkr. Utöver indexjustering tillskjuts 1,8 mnkr till anslaget för Västerbottens museum och 1,19 mnkr till anslaget för Norrlandsoperan för att kunna öka kommunens bidrag från och med 2027. • Huvudskyddsombud Anslaget ”fackliga förtroendemän” förstärks med 2 mnkr för att stärka skyddsorganisationen genom ökat satsning på huvudskyddsombud. 229/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • Utvecklingsanslag Anslaget för oförutsedda behov och civil beredskap förstärks med 3 mnkr. • Civil beredskap mm Kommunstyrelsens budget förstärks med 5 mnkr avseende arbetet med civil beredskap, 0,7 mnkr för att stärka arbetet mot segregation och utanförskap, 1,3 mnkr för att säkerställa finansiering av kommungemensamma avgifter samt 0,3 mnkr för ett sk småhuslyft. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Kommunstyrelsen Tilläggsuppdrag 2027:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att revidera ägardirektiven för Västerbottensmuseum där Umeå kommuns respektive Region Västerbottens ägarandelar ses över, samt där tillgängligheten till museets publika verksamheter säkerställs. Tilläggsuppdrag 2027:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att revidera ägardirektiven för Norrlandsoperan där Umeå kommuns respektive Region Västerbottens ägarandelar ses över, samt där tillgängligheten till operans publika verksamheter säkerställs. Tilläggsuppdrag 2027:3 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att ta fram ett nytt förvaltningsöverskridande arbetssätt för arbetet med 1 procentsregeln där ungas deltagande och jämställdhet säkerställs och där ungas delaktighet blir en naturlig del i arbetet med att utveckla Umeå och det offentliga rummet. Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2027:5 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i dialog med interreligiösa rådet, Umeås trossamfund och andra relevanta aktörer utveckla arbetet och formerna för långsiktig samverkan mellan organisationerna och kommunens arbete med Umeå växer tryggt och säkert. Tilläggsuppdrag 2027:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen tillsammans med fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med att motverka segregation genom att utveckla Medborgardialogen om segregation. Tilläggsuppdrag 2027:7 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och fritidsnämnden i uppdrag att tillsammans med föreningslivet arbeta trygghetsskapande och främjande avseende motorburen ungdom. Tilläggsuppdrag: 2027: 8 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra en omvärldsbevakning av andra jämförbara kommuners elitsponsring och ta fram en hållbar struktur för sponsring över tid som stärker idrottsstaden Umeå. 230/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tilläggsuppdrag: 2027:9 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och tekniska nämnden i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för badanläggningarna. Tilläggsuppdrag 2027:14 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och tekniska nämnden i uppdrag att lämna förslag på hur långsiktig planering av lokal- och markförsörjning ska utformas. Förslaget ska ge förutsättningar för att lokalförsörjning till kommunala verksamheter är i balans, är hållbar över tid och utmynna i underlag som utgör grund för kommunens investeringsprocess. Tilläggsuppdrag 2027:15 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och kulturnämnden i uppdrag att utreda hur en stödstruktur för de kulturella och kreativa branscherna och dess utövare bör utformas. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2025:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att i dialog med berörda verksamheter och föreningslivet utreda förutsättningarna för att utveckla idrottsanläggningarna Gammlia Arena, Visionite Arena och Nolia Arena ur ett tillväxtperspektiv. Tilläggsuppdrag 2025:7 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens arbete med antidiskriminering i syfte att göra en nulägesanalys av befintliga insatser, styrning och behov av aktiva åtgärder på området. Översynen ska också innehålla en omvärldsanalys av andra kommuner. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. Tilläggsuppdrag 2021:8 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunens nämnder och bolag undersöka risken för att skattemedel, som bekostar verksamheter inom välfärdssektorn, även med annan utförare än kommunen, används på ett felaktigt sätt och/eller i kriminellt syfte, till exempel för att finansiera organiserad brottslighet, samt att ta fram förslag på åtgärder för att förebygga och förhindra detta. 231/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Byggnadsnämnden I byggnadsnämndens uppdrag ingår att verkställa kommunens fysiska planering i form av nya detaljplaner, områdesbestämmelser samt stadsdels- och kvartersöversyner. Nämnden ansvar även för lovprövning, tillsyn och prövning av strandskyddsdispens. Nämnden tar beslut om bidrag för bostadsanpassningar. Inom nämndens område finns mätnings- och kartverksamhet, förvaltning av kommunens landskaps- och fastighetsinformation samt förädling av geografiska data. Nämnden ansvarar för den kommunala lantmäterimyndigheten samt för namnsättning av stadsdelar, gator med mera. Inom sina områden arbetar byggnadsnämnden för en hållbar utveckling i Umeå. Ekonomisk ram för byggnadsnämnden 2027 (mnkr) Byggnadsnämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -65,54 Byggnadsnämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -2,93 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 0,32 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 0,64 Minska handläggningstider detaljplan -0,70 Teknisk utveckling geodata -1,40 Lokal operativ samverkan -0,30 Ekonomisk tilldelning för 2027 -69,91 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -4,37 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 0,64 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Kortare handläggningstider För att minska handläggningstiderna inom detaljplan erhåller nämnden tillskott på 0,7 mnkr samt 1,4 mnkr för bättre systemstöd genom teknisk utveckling av geodata. • Lokal operativ samverkan (LOS) Nämnden erhåller ett tillskott på 0,3 mnkr för arbete med Lokal operativ samverkan. 232/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Byggnadsnämnden Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 233/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Fritidsnämnden Fritidsnämnden ansvarar för att erbjuda Umeås invånare ett rikt, jämlikt, jämställt och hållbart fritidsutbud, där barn och ungas delaktighet och möjlighet till utveckling har en särställning. Nämnden erbjuder fritidsaktiviteter och inkluderande mötesplatser, för unga liksom för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Nämnden har det samlade ansvaret för handläggning av kommunens föreningsbidrag, samt ett särskilt uppdrag att stödja föreningslivet och främja det ideella engagemanget. Nämnden ansvarar för skötsel och uthyrning av idrotts- och fritidsanläggningar, både för elit- och breddidrott. I uppdraget ingår även skötsel av friluftsområden samt fiskefrämjande åtgärder. Nämnden har i uppdrag att erbjuda Umeås invånare badupplevelser, friskvård samt ansvara för simundervisning för samtliga grundskoleelever. Ekonomisk ram fritidsnämnden 2027 (mnkr) Fritidsnämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -166,27 Fritidsnämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -7,43 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 0,80 Teknisk ramjustering efter planeringsdirektiv 1 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2026-01-07 39,56 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 0,91 Aktivitets- och verksamhetsstöd föreningsliv -3,00 Summer zone -0,50 Motorburen ungdom -0,50 Norrbyskär som besöksmål -0,50 Friluftsliv -0,50 Navet -2,00 Ekonomisk tilldelning för 2027 -139,43 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 26,84 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 0,91 Motiv för ökad/minskad tilldelning 234/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Aktivitets- och verksamhetsstöd mm Nämndens erhåller tillskott avseende stöd till föreningslivet samt för arbete med sommaraktiviteter för barn och ungdomar inom ramen för Summer zone. En budgetförstärkning ges också kopplat till det tilläggsuppdrag som nämnden erhåller avseende motorburen ungdom. • Ökade budget för besöksmål, friluftsliv, bad För att utveckla Norrbyskär som besöksmål erhåller nämnden 0,5 mnkr. Nämnden för också en budgetförstärkning på 0,5 mnkr för insatser kopplat till friluftslivet i kommunen, samt 2 mnkr för att stärka ekonomi kring badanläggningarna, i synnerhet Navet. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Fritidsnämnden Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2027:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen tillsammans med fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med att motverka segregation genom att utveckla Medborgardialogen om segregation. Tilläggsuppdrag 2027:7 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och fritidsnämnden i uppdrag att tillsammans med föreningslivet arbeta trygghetsskapande och främjande avseende motorburen ungdom. Tilläggsuppdrag: 2027: 8 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra en omvärldsbevakning av andra jämförbara kommuners elitsponsring och ta fram en hållbar struktur för sponsring över tid som stärker idrottsstaden Umeå. Tilläggsuppdrag 2027:10 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att inventera och tillgängliggöra mötes- och samlingsplatser för föreningslivet och allmänheten i stads- och kommundelar, samt synliggöra eventuella vita fläckar och områden där förutsättningar för närvarande är begränsad. Tilläggsuppdrag 2027:11 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att analysera och ta fram en långsiktig hållbar lösning för gästbryggan i Umeå centrum. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd 235/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2025:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att i dialog med berörda verksamheter och föreningslivet utreda förutsättningarna för att utveckla idrottsanläggningarna Gammlia Arena, Visionite Arena och Nolia Arena ur ett tillväxtperspektiv. Tilläggsuppdrag: 2025:11 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden och kulturnämnden i uppdrag att initiera samarbete med och aktivera föreningslivet och studieförbunden utifrån civil beredskap. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 236/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 För- och grundskolenämnden Nämnden har ett övergripande ansvar för att alla barn folkbokförda i kommunen har tillgång till förskola och pedagogisk omsorg samt skolgång i kommunens egna eller i fristående verksamheter. Nämnden ansvarar för kommunal förskola inklusive förskolor på minoritetsspråk, pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare och nattisverksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. Nämnden ansvarar för att fördela resurser till egen verksamhet och till fristående verksamheter enligt bidrag på lika villkor. Vidare har nämnden ansvar för skolpliktsbevakning och samverkan med fristående verksamheter i egenskap av hemkommun, samt att bevilja tillstånd och genomföra tillsyn av fristående förskoleverksamheter eller pedagogisk omsorg. Nämnden ska säkerställa att den kommunala utbildningen utgår från grundläggande demokratiska värderingar och alla barn och elevers lika värde. Ekonomisk ram för- och grundskolenämnden 2027 (mnkr) För- och grundskolenämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -2 384,94 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2025-09-09 5,21 För- och grundskolenämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -106,34 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 61,07 Teknisk ramjustering efter planeringsdirektiv 1 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2026-01-20 5,80 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 17,39 Fler vuxna i grundskolan -17,00 Ökad kvalitet i förskolan -11,00 Lågstadiesatsning – steg 1 införande av skolfrukost F-3 -6,00 Ekonomisk tilldelning för 2027 -2 435,82 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -56,08 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 17,39 Motiv för ökad/minskad tilldelning 237/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Fler vuxna i grundskolan Nämnden erhåller en budgetförstärkning på 17 mnkr riktat till grundskolan för att möjliggöra fler vuxna i verksamheten för att stärka grundskolans verksamhet genom bättre förutsättningar för lärare och fritidspersonal. • Ökad kvalitet i förskolan En budgetförstärkning på 11 mnkr riktas till förskolan för att finansiera en ökad andel förskollärare. • Införande av skolfrukost F-3 Som ett första steg i en satsning på tidiga åldrar i grundskolan tillförs 6 mnkr för införande av lågstadiesatsning via skolfrukost för årskurs F-3. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag För- och grundskolenämnden Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2027:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen tillsammans med fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med att motverka segregation genom att utveckla Medborgardialogen om segregation. Tilläggsuppdrag 2027:10 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att inventera och tillgängliggöra mötes- och samlingsplatser för föreningslivet och allmänheten i stads- och kommundelar, samt synliggöra eventuella vita fläckar och områden där förutsättningar för närvarande är begränsad. Tilläggsuppdrag: 2027:12 Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden och tekniska nämnden i uppdrag att föra dialog med de fackliga organisationerna, samt att påbörja införandet av skolfrukost i lågstadiet F-3. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen 238/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 239/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar övergripande för ledning, samordning och utveckling av nämndens ansvarsområden; gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildning som kommunen anordnar samt arbetsmarknadsinsatser och integration. Nämnden ska säkerställa att dess verksamheter ger elever, studerande och deltagare grund för fortsatta studier, yrkesverksamhet, samt ett resursmässigt oberoende aktivt deltagande i samhället i övrigt. Nämnden har ett övergripande ansvar för att alla ungdomar boende i kommunen har tillgång till gymnasieskola i kommunens egna verksamheter eller i fristående verksamheter. Nämnden ansvarar för kommunens gymnasieskolor, anpassad gymnasieskola, Elitidrottsgymnasium (NIU- och RIG) och Riksgymnasium för rörelsehindrade (RH- gymnasium). Nämnden ansvarar för att fördela resurser till egen verksamhet och fristående verksamheter enligt bidrag på lika villkor, samt svara för insyn och samråd gällande fristående gymnasieskolor. Nämnden har ett samlat ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, på gymnasienivå, som anpassad utbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning (Yrkesvux), lärlingsutbildning inom komvux (Lärlingsvux) och svenska för invandrare (sfi) samt yrkeshögskoleutbildningar som kommunen anordnar. Vidare svarar nämnden för att tillhandahålla arbetsrehabiliterande åtgärder samt mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Ekonomisk ram gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2027 (mnkr) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -680,84 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2025-09-09 -5,21 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens tilldelning enligt planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -30,66 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall -11,82 Teknisk ramjustering efter planeringsdirektiv 1 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2025-12-09 1,70 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2026-01-20 -5,80 240/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 5,05 Fler vuxna i skolan -3,00 Elevvärdar -1,40 Aktivitetskravet -13.00 Utökning ferierarbete 17-åringar -1,20 Sommarjobbslöfte 18-åringar -7,70 Sommarjobb och studiemotiverande arbetslivsorientering för 15-16 åringar -3,00 Ekonomisk tilldelning för 2027 -756,87 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -70,82 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 5,05 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Fler vuxna i skolan samt elevvärdar Nämnden erhåller en budgetförstärkning på 3 mnkr riktat till gymnasieskolan för möjliggöra fler vuxna i skolan och därigenom stärka verksamheten genom ökad trygghet och bättre förutsättningar för lärare och elever. Nämnden erhåller också en budgetförstärkning avseende elevvärdar på 1,4 mnkr. • Aktivitetskravet I juni förväntas riksdagen besluta om införande av ett skärpt aktivitetskrav för försörjningsstöd från och med oktober 2026. Nämnden erhåller en budgetförstärkning på 13 mnkr för detta 2027. • Feriearbete, sommarjobb och studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO) Nämnden tilldelas också medel för att utöka feriearbete för 17-åringar, säkra sommarjobb för 18-åringar samt starta upp arbete med sommarjobb och studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) för ungdomar 15-16 år. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, 241/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2027:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen tillsammans med fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med att motverka segregation genom att utveckla Medborgardialogen om segregation. Tilläggsuppdrag 2027:10 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att inventera och tillgängliggöra mötes- och samlingsplatser för föreningslivet och allmänheten i stads- och kommundelar, samt synliggöra eventuella vita fläckar och områden där förutsättningar för närvarande är begränsad. Tilläggsuppdrag 2027:13 Kommunfullmäktige ger gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att ta nästa steg i att skapa en cirkulär hub för människor och miljö inom ramen för arbetsmarknadsenhetens verksamhet där restströmmar som möbelåterbruk och textil hanteras. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2025:5 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att analysera behovet och utreda förutsättningarna för idrottshall för Vasaskolan, samt att gymnasie- och vuxenutbildningen ges i uppdrag att se över framtida programstrukturen på kommunens gymnasieskolor. Tilläggsuppdrag 2025:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att i dialog med berörda verksamheter och föreningslivet utreda förutsättningarna för att utveckla idrottsanläggningarna Gammlia Arena, Visionite Arena och Nolia Arena ur ett tillväxtperspektiv. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 242/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Individ- och familjenämnden Individ- och familjenämndens grunduppdrag är att tillgodose behov av stöd och omsorg inom socialtjänstens lagstadgade ansvarsområde för att stärka och trygga den enskilde att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten arbetar förebyggande för att främja jämlika levnadsvillkor. Grunduppdraget omfattar att: • ge stöd, omsorg och skydd till barn, unga och vuxna • ge stöd och service till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning • ge stöd till självförsörjning och tillgodose behov av försörjningsstöd • tillgodose behov av råd, stöd samt handläggning av familjerättsliga frågor • tillhandahålla familjerådgivning • erbjuda hälso- och sjukvård till personer i bostad med särskild service och under vistelsetid på daglig verksamhet Ekonomisk ram för individ- och familjenämnden 2027 (mnkr) Individ- och familjenämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -1 872,19 Individ- och familjenämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -83,66 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 12,43 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 10,06 Förebyggande verksamhet -3,00 Viten -5,00 Övrigt ramtillskott -35,00 Ekonomisk tilldelning för 2027 -1 976.35 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -104,16 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 10,06 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. 243/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • Förebyggande verksamhet Nämnden erhåller tillskott på 3 mnkr för att stärka det förebyggande arbetet (Team ungdom, samt uppstart av Bostad först) inom individ- och familjeomsorgen. • Viten Nämndens ram förstärks med 5 mnkr i syfte att eventuella vitesförelägganden för ej verkställda beslut inte ska belasta ordinarie verksamhetsbudget. • Övrigt tillskott Utöver ovanstående tillskjuts nämnden 35 mnkr i budgeten för 2027. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Individ och familjenämnden Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2025:3 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och individ- och familjenämnden i uppdrag att analysera behovet och utreda förutsättningarna för annan boendeform. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 244/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Kulturnämnden Kulturnämnden svarar för folkbibliotek, Skolbiblioteksservice, konstverksamhet, kulturskola, kvinnohistoriskt museum, kultur i skolan, kultur för seniorer, arrangemang i Väven och kommungemensamma arrangemang samt den kommungemensamma konstsamlingen. Utöver detta svarar Kulturnämnden för Sveriges Depåbibliotek och lånecentral samt stöd till kulturföreningar, kulturfestivaler och studieförbund. Kulturnämnden fördelar stipendier och annat stöd till kulturutövare samt till samlingslokaler. Kulturnämnden ska medverka i kommunens arbete med stadsmiljö- och bevarandefrågor och i kommunövergripande kulturfrågor som handläggs av andra nämnder och styrelser. Kulturnämnden ska inom sitt ansvarsområde stödja och främja yttrandefriheten, möjliggöra konstnärliga upplevelser, stödja skapande verksamhet, samarbeta och samråda med samhällsorgan, föreningar, intresseorganisationer, övriga tillskyndare inom verksamhetsområdet samt stödja och främja internationellt kulturutbyte. Ekonomisk ram för kulturnämnden 2027 (mnkr) Kulturnämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -177,71 Kulturnämndens tilldelning enligt förslag planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -7,94 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 0,86 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 1,08 Samordnare kulturell infrastruktur (KKB) -0,70 KulturCrew -0,50 Samordnare gestaltad livsmiljö -0,70 Kultursamordnare ungas deltagande -0,50 Implementering kulturlöftet (transporter) -0,50 Folkbildning -0,50 Ekonomisk tilldelning för 2026 -187,11 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -9,40 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 1,08 Motiv för ökad/minskad tilldelning 245/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Tillskott Nämnden erhåller tillskott i budget 2027 för samordnande av kulturell infrastruktur (KKB), gestaltad livsmiljö samt ungas deltagande. Nämnden erhåller också medel för KulturCrew som är en verksamhet för främjande av ungas delaktighet. För implementering av kulturlöftet och arbetet med folkbildning erhåller också nämnden ett tillskott enligt tabellen ovan. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Kulturnämnden Tilläggsuppdrag 2027:3 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att ta fram ett nytt förvaltningsöverskridande arbetssätt för arbetet med 1 procentsregeln där ungas deltagande och jämställdhet säkerställs och där ungas delaktighet blir en naturlig del i arbetet med att utveckla Umeå och det offentliga rummet. Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2027:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen tillsammans med fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med att motverka segregation genom att utveckla Medborgardialogen om segregation. Tilläggsuppdrag 2027:10 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att inventera och tillgängliggöra mötes- och samlingsplatser för föreningslivet och allmänheten i stads- och kommundelar, samt synliggöra eventuella vita fläckar och områden där förutsättningar för närvarande är begränsad. Tilläggsuppdrag 2027:15 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och kulturnämnden i uppdrag att utreda hur en stödstruktur för de kulturella och kreativa branscherna och dess utövare bör utformas. Tilläggsuppdrag 2027:16 Kommunfullmäktige ger kulturnämnden i uppdrag att redovisa och säkerställa ungas delaktighet och tillgänglighet till kulturens verksamhet i kommunens olika stads- och kommundelar. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. 246/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tilläggsuppdrag: 2025:11 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden och kulturnämnden i uppdrag att initiera samarbete med och aktivera föreningslivet och studieförbunden utifrån civil beredskap. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. Miljö- och hälsoskyddsnämnden I miljö-och hälsoskyddsnämndens uppdrag ingår att möjliggöra god hälsa och en hållbar utveckling i Umeå. Nämnden ansvarar för prövning och tillsyn beträffande miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelssäkerhet, alkohollagens område, tobak och liknande produkter, tobaksfria nikotinprodukter samt receptfria läkemedel. Nämnden bidrar med underlag för en god samhällsplanering och utveckling inom miljöövervakning, energieffektivisering, klimatpåverkan och naturvård samt utgör ett kompetensstöd i miljöfrågor vid översikts och detaljplanering. Nämnden medverkar till en ökning av allmänhetens medvetenhet om miljö-, natur-, och hälsoskyddsfrågor samt energi, klimat, och hållbar konsumtion. Nämnden ansvarar även för budget- och skuldrådgivning, konsumentrådgivning och för kommunens förvaltare i enlighet med föräldrabalken. Ekonomisk ram för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2027 (mnkr) Miljö- och hälsoskyddsnämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -22,65 Miljö- och hälsoskyddsnämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -1,01 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 0,11 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 0,41 Lokal operativ samverkan -0,70 Motverka socioekonomisk utsatthet -0,70 Hållbar mat -0,35 Grönstruktur -0,70 Ekonomisk tilldelning för 2027 -25,59 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -2,94 247/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 0,41 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Tillskott Nämnden erhåller tillskott avseende arbete med lokal operativ samverkan (LOS) samt arbete med att motverka socioekonomisk utsatthet. Utöver detta erhåller också nämnden tillskott avseende hållbar mat och arbete med grönstruktur. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 248/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Personalnämnden Nämnden är kommunens samordnande nämnd för personalstrategiska frågor. Nämnden samordnar och verkar för att Umeå kommun har en enhetlig och sammanhållen personalpolitik samt följer upp och rapporterar utveckling och ställning i personalpolitiska frågor till kommunfullmäktige och nämnderna. Ekonomisk ram för personalnämnden 2027 (mnkr) Personalnämndens fastställda budget för 2025 (beslut i juni 2024) -1,34 Personalnämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -0,06 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 0,01 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg Ledarskapsutveckling -0,70 Ekonomisk tilldelning för 2027 -2,08 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -0,75 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Ledarskapsutveckling Nämnden erhåller tillskott för att förstärka ledarskapsutbildningen i enlighet med tilläggsuppdraget nedan. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Personalnämnden Tilläggsuppdrag 2027:19 Kommunfullmäktige ger personalnämnden i uppdrag att förstärka ledarutbildningen och utveckla arbetet med ett mer närvarande ledarskap i kommunens verksamheter, samt att utbildningen för de lokala skyddsombuden stärks. Tilläggsuppdrag 2027:20 Kommunfullmäktige ger personalnämnden i uppdrag att genomföra en omvärldsanalys hur andra kommuner har jobbat med flexibla helgdagar. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen 249/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 250/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tekniska nämnden Tekniska nämnden har ansvar för kommunens anläggningar, infrastruktur och allmänna platser såsom fastigheter, gator, vägar, parker och närskogar. Uppdraget innefattar att planera, bygga, förvalta och utveckla kommunens infrastruktur och offentliga utomhusmiljöer, kommunens IT- och kommunikationssystem och ID-nyckelorganisation samt Umeå kommuns fastigheter- både avseende verksamhetslokaler och boenden för sociala behov. Nämnden ska tillhandahålla färdtjänst, uppfylla kommunens uppgifter avseende trafikfrågor samt tillhandahålla intern service inom måltider och lokalvård. Nämnden har också ansvar för att samordna Umeå kommuns fordonsanskaffning samt att leda, samordna och utveckla kommungemensamt arbete med digitalisering och digital transformation. Tekniska nämnden ansvarar för uppbyggnad, drift och förvaltning av fast installerade och mobila reservkraftlösningar. Nämnden ansvarar vidare för lagerhållning, tillagning och distribution av reservlivsmedel, lagerhållning och distribution av reservdrivmedel samt lagerhållning och distribution av förbrukningsmaterial och reservdelar för att säkerställa försörjningen till prioriterad samhällsviktig verksamhet vid samhällsstörning, kris eller krig. Nämnden ansvarar för kommunens dagvattenhantering. Uppdraget innefattar även att svara för klimatomställningsarbetet inom nämndens ansvarsområden. Nämndens ansvarsområde omfattar alla verksamheter inom teknik- och fastighetsförvaltningen vilka är Digital omställning och IT, Fastighet, Gator och parker, Måltidsservice samt Städ- och verksamhetsservice. Ekonomisk ram för tekniska nämnden 2027 (mnkr) Tekniska nämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -1 633,70 Tekniska nämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -73,00 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall 7,87 Teknisk ramjustering efter planeringsdirektiv 1 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2025-12-09 -1,70 Teknisk ramjustering 2026 KS nau 2026-01-07 -33,75 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 5,09 Införande skolfrukost F-3 -6,00 251/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Lokal för Centrum mot våld -2,50 Klimatomställning -1,00 Arboretum Norr -1,00 Övrigt ramtillskott -25,00 Ekonomisk tilldelning för 2027 -1 764,68 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -130,98 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 5,09 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Införande av skolfrukost Som ett första steg i en satsning på tidiga åldrar i grundskolan tillförs 6 mnkr för införande av skolfrukost för årskurs F-3. • Lokal Centrum mot våld Ett tillskott på 2,5 mnkr tilldelas nämnden avseende extern förhyrning av en lokal för Centrum mot våld (CMV). • Klimatomställning samt Arboretum norr Nämndens budgetram förstärks med 1 mnkr för att stärka arbetet med klimatomställning samt ytterligare 1 mnkr riktat till Arboretum norr. Övrigt tillskott Utöver ovanstående tillskjuts nämnden 25 mnkr i budgeten för 2027. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Tekniska nämnden Tilläggsuppdrag 2027:3 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att ta fram ett nytt förvaltningsöverskridande arbetssätt för arbetet med 1 procentsregeln där ungas deltagande och jämställdhet säkerställs och där ungas delaktighet blir en naturlig del i arbetet med att utveckla Umeå och det offentliga rummet. Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag: 2027:9 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och tekniska nämnden i uppdrag att 252/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 ta fram en långsiktig plan för badanläggningarna. Tilläggsuppdrag 2027:10 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden, kulturnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att inventera och tillgängliggöra mötes- och samlingsplatser för föreningslivet och allmänheten i stads- och kommundelar, samt synliggöra eventuella vita fläckar och områden där förutsättningar för närvarande är begränsad. Tilläggsuppdrag 2027:11 Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att analysera och ta fram en långsiktig hållbar lösning för gästbryggan i Umeå centrum. Tilläggsuppdrag 2027:14 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och tekniska nämnden i uppdrag att lämna förslag på hur långsiktig planering av lokal- och markförsörjning ska utformas. Förslaget ska ge förutsättningar för att lokalförsörjning till kommunala verksamheter är i balans, är hållbar över tid och utmynna i underlag som utgör grund för kommunens investeringsprocess. Tilläggsuppdrag 2027:17 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att utifrån arbetet med civil beredskap öka takten i omställningen till fossilfri fordonsflotta. Tilläggsuppdrag 2027:18 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att utreda möjligheterna till lokal energidelning och energigemenskaper som ett sätt att stärka kommunens civila beredskap och robusthet. Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2025:2 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att som en konsekvens av förändrade demografiska förutsättningar säkerställa ett fortsatt effektivt lokalnyttjande, inklusive att tillse att frigjorda lokaler så långt det är möjligt nyttjas till verksamheter med ökade behov av lokaler, i syfte att hålla nere kommunens lokalkostnader och minska investeringsbehovet i nya lokaler. Förändrade investeringsbehov ska lyftas inom ramen för ordinarie planeringsprocess. Tilläggsuppdrag 2025:3 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och individ- och familjenämnden i uppdrag att analysera behovet och utreda förutsättningarna för annan boendeform. Tilläggsuppdrag 2025:5 Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att analysera behovet och utreda förutsättningarna för idrottshall för Vasaskolan, samt att gymnasie- och vuxenutbildningen ges i uppdrag att se över framtida programstrukturen på kommunens gymnasieskolor. Tilläggsuppdrag 2025:6 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att i dialog med berörda verksamheter och föreningslivet utreda förutsättningarna för att utveckla idrottsanläggningarna Gammlia Arena, Visionite Arena och Nolia Arena ur ett tillväxtperspektiv. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. 253/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 254/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Valnämnden Valnämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på valnämnd samt ansvara för genomförande av val eller folkomröstning enligt vallagen, folkomröstningslagen samt lagen om kommunala folkomröstningar. Ekonomisk ram för valnämnden 2027 (mnkr) Valnämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -19,94 Valnämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt beslutad flerårsbudget 16,34 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 0,02 Ekonomisk tilldelning för 2027 -3,58 Minskad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 16,36 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 0,02 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Valnämnden Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 255/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Äldrenämnden Grunduppdrag Äldrenämnden ansvarar för kommunens insatser inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i den enskildes hem. Äldreomsorgens insatser är frivilliga och ges efter en ansökan från den enskilde och utifrån en individuell bedömning. Äldrenämndens övergripande uppdrag är att främja självständighet och kvarboende. Detta sker genom förebyggande verksamhet, information kring seniorlivet och aktiviteter som främjar hälsa och välmående hos den enskilde. Äldrenämndens ger service, vård och omsorg i form av hemtjänst och hemsjukvård samt stöd i form av dagverksamhet, korttidsboende samt stöd och avlastning för anhöriga. Är den enskilde i behov av heldygnsomsorg och omfattande hälso- och sjukvård bedöms behov av plats på ett vård- och omsorgsboende. Ekonomisk ram för äldrenämnden 2027 (mnkr) Äldrenämndens fastställda budget för 2026 (beslut i juni 2025) -1 511,64 Äldrenämndens tilldelning enligt förslag i planeringsdirektiv 1 Tillskott enligt modell -67,55 Justering till PKV per invånare för relevant åldersintervall -1,01 Av kommunfullmäktige beslutade justeringar i juni 2026 Justering av PO-pålägg 10,50 Ökad grundbemanning -20, 00 Utökning servicetjänster -15,00 Fler sjuksköterskor -3,00 Rehabilitering -4,00 Utökning lokalt äldreomsorgslyft -2,50 Närvarande ledarskap och ökat medarbetarinflytande -1,00 Lokala skyddsombud -1,00 Implementering och samordning ÄVTS via seniortorget -0,50 Ekonomisk tilldelning för 2027 -1 616,70 Ökad ekonomisk tilldelning 2027 jämfört med 2026 -105,06 256/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Minskad kostnad för nämnden pga sänkt PO-pålägg 2027 jmf 2026 10,50 Motiv för ökad/minskad tilldelning • För motivering av generella justeringar se avsnitt Förändring i generella förutsättningar för styrelse och nämnder s15. • Medel för ökad bemanning Nämnden erhåller ett tillskott på 20 mnkr för att öka grundbemanningen inom verksamheterna, 15 mnkr för utökning av antalet servicetjänster samt 3 mnkr för att öka antalet sjuksköterskor. • Rehabilitering och ökat lokalt äldreomsorgslyft För att ytterligare stärka bemanningen inom nämndens verksamhetsområden tilldelas även ramtillskott för ökade rehabiliteringsinsatser 4 mnkr och ett ökat lokalt äldreomsorgslyft 2,5 mnkr. • Ledarskap och skyddsorganisation För att öka det närvarande ledarskapet och möjliggöra ökat medarbetarinflytande tillskjuts 1 mnkr. För att stärka skyddsorganisationen tillskjuts 1 mnkr avseende lokala skyddsombud. • Nämnden får också 0,5 mnkr i tillskott för implementering och samordning av kraftsamligen Äldres välfärd, trygghet och säkerhet (ÄVTS) via seniortorget. Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdrag Äldrenämnden Tilläggsuppdrag 2025:1 Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenser utifrån förändrade demografiska förutsättningar. Arbetet ska säkerställa att kommunen inte åtar sig kostnader som inte kan bäras över tid, samt ske i enlighet med av fullmäktige fastställd riktlinje för god ekonomisk hushållning. Förslag på förändring av principiell karaktär ska tillställas fullmäktige. Tilläggsuppdrag 2023:1 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka omställningen av nämndernas verksamheter för att klara grunduppdraget i takt med att personalbristen ökar. Tilläggsuppdrag 2023:2 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att öka samarbetet och ansvarstagandet över förvaltnings- och nämndgränser. 257/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Kommungemensamma nämnder Umeå kommun har fyra gemensamma nämnder med andra kommuner. Budget för dessa hanteras i samråd med övriga deltagande kommuner och fastställs av Umeå kommunfullmäktige. Umeås andel av de kommungemensamma nämndernas tilldelning ingår i det totala budgetbeslutet och framgår i tabell 1. Tre av de kommungemensamma nämnderna får en ökad budgetram utöver modellberäknad uppräkning. Det är Umeå brand- och räddningsnämnd, Överförmyndarnämnden och IT- kapacitetsnämnden. Umeå brand och räddningsnämnden erhåller ett tillskott på 14,5 mnkr avseende utökning av verksamheten kopplat till bla ytterligare en brandstation. Överförmyndarnämnden erhåller ett tillskott på 3,5 mnkr varav 2,1 mnkr avser ökat behov av förvaltare. It-kapacitetsnämnden erhåller ett tillskott på 8,6 mnkr för bl a kostnadsökningar på licenser. Ovanstående beskriver budgettillskott avseende Umeå kommuns del av de kommungemensamma nämnderna. Umeå kommunföretag och de kommunala bolagen För bolag framgår grunduppdraget i bolagsordning och konkretiseras genom bolagets ägardirektiv. Inriktningsmål destinerade till enskilda bolag framgår i avsnittet Inriktningsmål och program. Tilläggsuppdrag riktade till ett eller flera av de kommunala bolagen framgår i nedanstående tabell. Tilläggsuppdrag UKF/kommunala bolag Tilläggsuppdrag 2027:4 Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, samt AB Bostaden i uppdrag att arbeta med ungas delaktighet inför Ungdomshuvudstadsarbetet 2029. Tilläggsuppdrag 2027:21 Kommunfullmäktige ger Umeå kommunföretag i uppdrag att genomföra en justering av kollektivtrafiktaxan så att alla studenter har samma subventionsgrad oavsett ålder. 258/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Inriktningsmål och program Kommunfullmäktige styr med inriktningsmål och program Kommunfullmäktige fastställde i mars 2021 riktlinjer för aktiverande styrning i Umeå kommun, där framgår att kommunfullmäktige använder inriktningsmål för att skapa riktning och förändring i en avgränsad fråga eller inom ett avgränsat område som är gemensamt för flera kommunala aktörer. • Inriktningsmålen kan syfta till att skapa såväl utvecklings- som driftskapacitet • Inriktningsmålen berör alltid flera kommunala aktörer. • Inriktningsmålen bör vara långsiktiga och gälla för minst en mandatperiod. • Inriktningsmålen ska vara minst 3 och maximalt 9 Ett givet inriktningsmål ska enbart destineras till de namngivna nämnder och bolag som: • särskilt ska prioritera arbete med just detta inriktningsmål • bedöms ha de reella förutsättningar som krävs för att inriktningsmålet ska uppnås På följande sidor presenteras kommunens inriktningsmål med tillhörande program. Även om inte alla nämnder är direkt involverade i arbetet med ett givet inriktningsmål och program så förväntas alla nämnder verka för att inriktningsmålen ska uppfyllas och att program med fokusområden och åtgärder kan verkställas. Eventuella inriktningsmål som destineras till bolag ska infogas i bolagets ägardirektiv varpå förändrat ägardirektiv fastställs vid bolagstämma och därefter anmäls till kommunfullmäktige. Ett program fungerar som en konkretisering och inramning av respektive inriktningsmål som kommunfullmäktige antar. Ett program omfattar nya eller befintliga planer, strategier, projekt, tilläggsuppdrag, samverkansavtal och överenskommelser som bedöms vara relevanta och väsentliga för kommunens möjligheter att nå det inriktningsmål som programmet ska stödja. Ett program berör oftast flera nämnder och bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen har ansvar och mandat att upparbeta, upprätthålla och vid behov utveckla kommungemensam modell för programhantering. Varje program inleds med beskrivning av vad som ska prioriteras och utgöra fokusområden under kommande planeringsperiod. För att följa och analysera kommunkoncernens utveckling mot målbilden kan kommunövergripande indikatorer kopplas till varje inriktningsmål. I varje program finns även förteckning över de styrande dokument som inryms i programmet. 259/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Inriktningsmål Mål 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050. Samordningsansvar: kommunstyrelsen. Mål 1 destineras särskilt till: kommunstyrelsen, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kulturnämnden, äldrenämnden, Umeå energi, AB Bostaden, Vakin, UPAB, samt Infrastruktur i Norr AB. Mål 2. Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden Samordningsansvar: kommunstyrelsen Mål 2 destineras särskilt till: individ- och familjenämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden, tekniska nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, äldrenämnden, samt Umeå kommunföretag, AB Bostaden och UPAB. Mål 3. Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv Samordningsansvar: kommunstyrelsen. Mål 3 destineras särskilt till: för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, äldrenämnden, samt Umeå kommunföretag. Mål 4. Umeå ska vara klimatneutralt till 2040 Samordningsansvar: kommunstyrelsen. Mål 4 destineras särskilt till: kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, tekniska nämnden, Umeå kommunföretag, AB Bostaden, Umeå energi, samt Vakin. 260/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Program för tillväxt Programmet är en konkretisering av inriktningsmål 1 - Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050. Programmets syfte är att prioritera och lyfta viktiga fokusområden, faktorer och förmågor som Umeå behöver utveckla för att kunna bibehålla och stärka tillväxten. Umeå är på god väg men samtidigt behöver vi stärka arbetet inom angivna områden. Följande fokusområden prioriteras för perioden 2026-2029: 1. Bostadsbyggande och attraktiva livsmiljöer Med en växande befolkning måste fler bostäder tillkomma och vi måste fortsätta växa med människorna i fokus. Nya bostäder ska komplettera befintliga stadsdelar och tätorter, samt tillkomma inom kollektivtrafikstråk. Nya bostadsområden ska ha hög täthet. Ett svagt bostadsbyggande är en tydlig hämmare av tillväxt och motsatt, en hög takt i bostadsbyggandet driver tillväxt och stärker även för Umeå viktiga branscher såsom bygg och fastighet. Planberedskapen måste öka i kommunen och målet är ge förutsättningar för minst 2000 bostäder per år. Huvudansvar: KS, BN 2. Universiteten som tillväxtmotorer Universiteten har varit den enskilt viktigaste faktorn bakom Umeås starka tillväxt. Platsen Umeå och Umeå kommun har på många olika sätt växt ihop med universiteten och samverkan sker både på övergripande nivå men även brett inom områden som tex gemensamma innovationsmiljöer, kompetensförsörjning och talangattraktion. Huvudansvar: KS, PN, GVN 3. Etableringar och företagens tillväxt Fokus på arbetstillfällen och hur vi kan nyttja och stärka Umeås diversifiering och förmåga att växa inom alla sektorer. Men även ett starkt fokus på att stärka Umeås förmåga att attrahera, omhänderta och utveckla etableringar utifrån omvärldens efterfrågan på ren energi och att Umeås specifika styrkor tillvaratas. Huvudansvar: KS, Umeå Energi Uppföljning Berörda nämner och bolagsstyrelser ska två gånger årligen rapportera resultatet av sitt arbete med inriktningsmålen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen sammanställer resultat och övergripande arbete med inriktningsmål och tillhörande program och redovisar i delårsrapport för perioden januari – augusti samt i årsredovisningen. 261/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Riktade utvecklingsanslag för tillväxtområdet Plan Budget 2026 Budget 2027 Anslag (tkr) 2028 2029 2030 Utvecklingsanslag tillväxt -34 904 -34 904 -34 904 -34 904 -34 904 Relaterade dokument Övriga relaterade dokument Övergripande styrdokument • Strategisk plan 2016–2028 • Umeås stadsdelar – så står det till • Umeå kommuns Översiktsplan • CEMR-deklarationen (jämställdhet) • Umeå kommuns • Globala målen – Agenda 2030 Bostadsförsörjningsprogram • Social progress declaration 262/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Program för social hållbarhet Programmets syfte är att bidra till att uppnå kommunens ambitioner att motverka ökade skillnader mellan medborgarna, genom att bygga kommunen och verksamheterna så jämställt och jämlikt som möjligt, och aktivt arbeta för att skapa goda livsvillkor för alla. En socialt hållbar kommun är inkluderande, trygg och skapar förutsättningar för välbefinnande för alla invånare. Det är viktigt att även ha ett intersektionellt perspektiv, där fler maktordningar synliggörs och beaktas. Programmet är en konkretisering av inriktningsmål två och tre: Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden, samt Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Dessa mål tillhör de prioriterade inriktningsmål som kommunfullmäktige har valt att särskilt fokusera på. Det bör dock noteras att målen endast omfattar en del av det samlade området social hållbarhet. Det finns en stark koppling mellan målen då social hållbarhet är komplext och kräver bred samverkan mellan aktörer på alla nivåer för att möta de gemensamma samhällsutmaningarna. I arbetet med social hållbarhet är ett helhetsperspektiv av stor betydelse, så att insatser inte enbart sker punktvis för särskilda platser eller särskilda grupper. Dessa inriktningsmål är sammanhängande dimensioner av det som gemensamt utgör social hållbarhet och bör inte hanteras separat från varandra. Programmets fokus är på de övergripande utvecklingsområden där samverkan mellan olika förvaltningar, och med de kommunala bolagen, är avgörande för att uppnå inriktningsmålen. Arbetet för social hållbarhet ska även fortsätta främja sociala innovationer och medskapande mellan offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv, forskarsamhälle och alla andra som bor och verkar i Umeå. Det nämndöverskridande uppdraget äldres välfärd, trygghet och säkerhet (ÄVTS) behöver fortsätta konkretiseras och implementeras. Fokusområde 1 - Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden Umeå ska växa till en hållbar storstad utan storstadens problem. Tillväxtmålet ska klaras utan att äventyra kommunens höga värden när det gäller tillit, trygghet och social sammanhållning, och utan att utveckla utsatta områden enligt polisens definition2 .För att 2 Se polisens förklaring av hur de arbetar med sin klassificering: Utsatta områden | Polismyndigheten 263/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 uppnå det målet är det avgörande att arbeta långsiktigt och i samverkan med två huvudsakliga prioriteringar: 1.1 Stärka inkludering och jämlikhet När människor med olika etnisk bakgrund och/eller ekonomiska förutsättningar inte bor på samma områden, träffas på samma arbetsplatser eller möts i föreningslivet så minskar den sociala sammanhållningen. Därför är det viktigt att: • Främja goda och jämlika levnadsvillkor samt jämlika möjligheter för alla, genomförebyggande folkhälsoarbete, tillgång till utbildning, särskilt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, och ett fördjupat arbete med att förhindra diskriminering och säkerställa jämlika möjligheter, inklusive inom den kommunala organisationen. Det är viktigt att särskilt främja goda uppväxtvillkor för barn och unga, oavsett föräldrarnas bakgrund, inkomst eller livsval, bland annat genom att motverka barnfattigdom. • Skapa förutsättningar för social blandning, genom att öka flöden mellan stadsdelar, stärka mötesplatser, utveckla trygga och tillgängliga boendemiljöer och ett blandat bostadsbestånd där människor med olika ekonomiska förutsättningar har möjlighet att bo nära varandra. • Stärka möjligheterna för dialog och delaktighet för att alla ska känna att de är en del av samhället och har möjlighet att göra sina röster hörda. Barn och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande i kommunens utveckling ska säkerställas, i enlighet med Barnkonventionens grundläggande principer. 1.2 Förebygga brottslighet och våld I Umeå ska brottsligheten fortsatt vara låg och tryggheten hög3. Därför är det viktigt att i samverkan mellan kommun, polis och andra aktörer: • Förebygga och motverka organiserad brottslighet, eftersom den utgör ett systemhot mot ett tryggt, öppet och demokratiskt samhälle4. Fokus bör ligga på att förebygga rekrytering av barn och unga till kriminella gäng (det arbete som pågår inom Umeå växer tryggt och säkert), samt att minska den organiserade brottslighetens påverkan och inkomstkällor genom att motverka narkotikahandel, välfärdsbrott, arbetslivskriminalitet, människohandel, infiltration och otillåten påverkan. 3 För mer data om brottslighet och trygghet i Umeå kommun, se Brottsligheten i Umeå - Lägesbild 2023 4 Se Regeringens skrivelse 2023/24:67 Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet 264/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • Förebygga våld genom att öka medvetenheten om våld hos medborgarna och kompetenshöja kommunens medarbetare, i synnerhet de som arbetar med barn och unga. Två särskilt prioriterade områden utifrån kommunens lägesbild av brottsligheten är mäns våld mot kvinnor samt våld mot och mellan barn. Fokus bör ligga på förebyggande arbete, samt på att erbjuda snabbt och samordnat stöd till särskilt utsatta brottsoffer, och att utveckla riktade insatser för våldsutövare. I arbetet ingår att utveckla hur kommunen mellan olika förvaltningar kan arbeta mer tillsammans, samt med andra aktörer och civilsamhället, detta i syfte att förbättra och utveckla arbetsmetoderna för att skapa ännu bättre förutsättningar för tidiga insatser och långsiktiga verksamheter. Fokusområde 2 - Umeå kommun ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Jämställdhet är en övergripande strategisk fråga för kommunen och ska även fortsatt genomsyra samtliga program och verksamheter genom ett aktivt jämställdhetsarbete inom ramen för sina grunduppdrag. Det är viktigt att även ha ett intersektionellt perspektiv, där fler maktordningar synliggörs och beaktas. För att främja den sociala hållbarheten är det särskilt viktigt att: 2.1 Fortsätta arbetet med jämställd stadsplanering Arbete med jämställdhet i samhällsutvecklingen har varit en central del av utformningen av staden i över fyra decennier. Umeå är en ledande stad i Europa inom jämställd och hållbar stadsutveckling. För att skapa en stad som är inkluderande och rättvis för alla invånare är både bredd och spets nödvändiga i arbetet: • Systematiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingen av det offentliga rummet för att bygga en hållbar stad med och för de som ska leva i den. Detta innebär att säkerställa att alla, oavsett kön, kan vistas och röra sig i staden på lika villkor. Detta inkluderar även att ta hänsyn till olika behov och livsvillkor i planeringen och utformningen av offentliga platser. • Genomföra särskilda pilotsatsningar för att flytta fram positionerna inom jämställd stadsplanering och aktivt utmana rådande maktstrukturer. Dessa satsningar kan inkludera innovativa projekt och initiativ som syftar till att främja jämställdhet på nya och kreativa sätt. 265/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Exempel på sådana satsningar kan vara att utveckla nya metoder för medborgardialog, testa nya teknologier och att främja sociala innovationer och medskapande mellan offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv, forskarsamhälle och alla andra som bor och verkar i Umeå. 2.2 Systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling Enligt Parisavtalet ska klimatomställningen och arbete för klimatanpassning främja jämställdhet. Parisavtalet säger också att utsläppsminskningar ska och kan utföras inom ramen för hållbar utveckling, där jämställdhet utgör ett av målen enligt Agenda 2030. I takt med klimatomställningen är det viktigt att säkerställa en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället som innebär att vinsterna kommer flertalet till del samtidigt som kostnaderna och ansvaret fördelas efter bärkraft. Rättvisa är också centralt för att skapa acceptans för den hållbara utvecklingen. Grunden i jämställdhetsarbetet handlar om att synliggöra livsvillkor och erfarenheter för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun, och vilka konsekvenser dessa får, för att utifrån denna analys genomföra åtgärder för en jämnare fördelning av makt och resurser samt för att skapa förutsättningar för alla att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. Uppföljning Berörda nämner och bolagsstyrelser ska två gånger årligen rapportera resultatet av sitt arbete med inriktningsmålen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen sammanställer resultat och övergripande arbete med inriktningsmål och tillhörande program och redovisar i delårsrapport för perioden januari – augusti samt i årsredovisningen. Relaterade dokument • Strategisk plan för Umeå kommun • Kulturpolitiskt program för Umeå 2016–2028 kommun • Umeå kommuns översiktsplan • Program för tillgänglighet i Umeå kommun • Umeå kommuns bostadsförsörjningsprogram • Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten • Umeå kommuns program för hållbar landsbygdsutveckling • Umeå kommuns handlingsplan mot barnfattigdom 266/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • Kommungemensam handlingsplan kommun och Polismyndigheten för det suicidförebyggande arbetet 2025–2027 • Överenskommelse om samverkan • Medborgarlöften Umeå 2025-2027 för att förbättra • Brottsligheten i Umeå - lägesbild kompetensförsörjningen och 2023 påskynda individers etablering i • Strategi för jämställdhetsarbete i arbetslivet mellan Umeå kommun Arbetsförmedlingen, Umeåregionens kommuner och • Den europeiska deklarationen för Samordningsförbundet jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR deklarationen) • Överenskommelse om samverkan och prioriteringar mellan Umeå • Länsstrategi Ett jämställt Västerbotten 2023–2030 267/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Program för Klimatneutrala Umeå 2040 Programmet är en konkretisering av inriktningsmål 4 - Umeå ska vara klimatneutral till 2040 Programmets syfte är att minska utsläppen av växthusgaser för att bidra till att minska den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som medföljer, i enlighet med Parisavtalet. Kommunfullmäktige har i februari 2020 antagit lokala miljömål och beslutat att Umeå ska vara klimatneutralt 20405, dvs ha nettonollutsläpp av växthusgaser. Umeå kommunkoncern genomförde en nulägesanalys6 av de utsläpp av växthusgaser som uppstår från den egna verksamheten. Analysen grundade sig på 2019 års tillgängliga data och visade att koncernen ger upphov till ungefär 20 % av de territoriella växthusgasutsläppen inom Umeå kommun. Mot denna bakgrund ska följande fokusområden prioriteras för perioden: Fokusområde 1 – Mobilitet och Transporter Transporter har stor betydelse för klimatpåverkan – de står för ungefär hälften av all klimatpåverkan i Umeå. Därför kommer det behövas stora förändringar på det området för att klara klimatmålen. Samtidigt är mobilitet och transporter väldigt viktiga för att samhället ska fungera. Stadens alla aktörer och invånare behöver därför vara delaktiga i arbetet med att minska transporternas och resornas klimatpåverkan. Umeå kommuns arbete med att bli ett mer transporteffektivt samhälle och minska klimatpåverkan från resor och transporter utgår från översiktsplanen och de strategier som finns där. Det finns flera redan beslutade program och styrdokument (se nedan), där strategierna konkretiseras – det är av största vikt att de åtgärderna effektbedöms och genomförs. Fokusområde 2 - Bygg och anläggning Bygget av nya hus, vägar och annan infrastruktur genererar stora klimatutsläpp. Samtidigt måste de byggnader och den infrastruktur som redan finns underhållas, vilket också medför utsläpp. En växande kommun behöver fler bostäder, utbyggnad av den kommunala servicen, 5 Klimatneutralt Umeå 2040 - Klimatneutralt Umeå innebär att senast år 2040 ska Umeå inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från Umeå ska vara minst 85 procent lägre år 2040 än utsläppen år 1990. (Definitioner har samma betydelse som Sveriges klimatmål.) 6 4 Nulägesanalysen presenteras i Umeå kommunkoncerns åtgärdsprogram för miljömålen. 268/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 och förbättrade förutsättningar för industri och företag att etablera sig och växa. Därför kommer det att krävas stora förändringar i materialval och byggteknik för att minska byggsektorns klimatpåverkan. Fokusområde 3 - Energi, el och fjärrvärme För att minska klimatutsläppen behövs en samhällsomställning och livsstilsförändringar med ett ökat fokus på bland annat energieffektivisering i byggnader, energirådgivning till privatpersoner och företag samt fortsatt utveckling av produktion av el och fjärrvärme och metoder för koldioxidinfångning. Produktion och användning av el och fjärrvärme står för omkring en femtedel av Umeås totala växthusgasutsläpp. I och med Umeås tillväxt med fler bostäder och utveckling av industrier tillsammans med en elektrifiering av hela samhället inklusive transportsektorn kommer dessutom användningen av el att öka i Umeå liksom uttaget av effekt. Fokusområde 4 - Cirkulär ekonomi För att skapa hållbara affärsmodeller och samtidigt klara klimatmålen är det viktigt att ställa om från en linjär ekonomi till en så kallad cirkulär ekonomi. En linjär ekonomi bygger på att naturresurser utvinns, produceras, konsumeras och sedan blir till avfall. En cirkulär ekonomi bygger i stället på kretsloppstänkande, alltså att material och produkter återanvänds eller återvinns för att fortsätta skapa värde så länge som möjligt. Det handlar bland annat om att verka för ökad återvinning, matavfallsutsortering och användning av fjärrvärme liksom om olika satsningar på återbruk och reparationer. Fokusområde 5 - Övergripande insatser För att klara klimatmålen måste konkreta insatser inom områden med stor klimatpåverkan kompletteras med mer övergripande insatser för att utveckla kommunkoncernens förmåga att bidra till Umeås klimatomställning. Det handlar om exempelvis metodutveckling inom uppföljning, upphandling och klimatinvesteringsplaner samt kunskapshöjning och samarbete lokalt till internationellt. Även ledning, styrning och organisation likt etablering av gemensamma styr- och arbetsgrupper utifrån prioriterade områden är viktigt. Uppföljning Berörda nämner och bolagsstyrelser ska två gånger årligen rapportera resultatet av sitt arbete med inriktningsmålen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen sammanställer 269/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 resultat och övergripande arbete med inriktningsmål och tillhörande program och redovisar i delårsrapport för perioden januari – augusti samt i årsredovisningen. Flera kommunala bolag, ex. Umeå Energi, Bostaden och VAKIN upprättar årligen hållbarhetsredovisningar. Där redovisas bland annat utsläpp från egna transporter, energianvändning och energiproduktion och relevanta mätetal ingår som en del i uppföljningen av programmet. För varje fokusområde finns indikatorer som följs upp i programrapporteringen. Några av de viktigaste indikatorerna är förändring av territoriella samt kommunorganisatoriska CO2e- utsläpp, andel hållbart resande liksom användning av fossila bränslen. Det finns fortsatt behov av att utveckla uppföljningen inkl. indikatorer för vissa fokusområden och konsumtionsbaserade utsläpp. För att bistå i utveckling och utvärdering av klimatarbetet inrättas ett klimatråd som arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen. Rådet ska konstruktivt bidra till Umeås inriktningsmål och program för klimat, och kan bestå av forskare från Umeå universitet och SLU. Relaterade dokument till program för klimatneutralitet Styrdokument antagna av KF/KS • Åtgärdsprogrammet för renare luft • Avfallsplan för Umeåregionen (KF (KF 2015) 2020) • Resepolicy (KF 2023) • Cykeltrafikprogram (KF 2018) Kommande styrdokument • Energiplan (KF 2025) • Arkitekturpolicy/träbyggnadsstrate • Fotgängarprogram för Umeå (KF gi 2019) • Handlingsplan för cirkulär ekonomi • Godstrafikprogram (KF 2018) Undertecknade åtaganden • Inköps- och upphandlingspolicy (KF • Klimatkontrakt 2030 2025) • Circular Cities Declaration • Kollektivtrafikprogram (KF 2021) • Covenant of Mayors • Strategiska planen (KF 2016) • Cities Race to Zero • Umeå kommuns Översiktsplan (KF 2018) • Umeå klimatfärdplan • Umeås lokala miljömål (KF 2020) • Climate City Contract – NetZero Cities 270/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 • Fossilfritt Sveriges avsiktsförklaring • Hållbarhetsstrategi -Bostaden om utsläppsfria • Kollektivtrafikplan 2025-2028 (KF anläggningsentreprenader 2025) Umeå kommunkoncerns bolag • Ägardirektiv för de kommunala • Affärsplan Bostaden bolagen • Affärsplan Vakin • Miljöledningssystem (ISO 14 001) Umeå Energi, Vakin, delar av Umeå • Affärsplan UPAB kommun • Affärsplan Umeå Energi • Hållbarhetspolicy -Umeå Energi 271/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Personalpolitiska mål och uppdrag Välfärden står inför stora utmaningar gällande finansiering och personalbrist. Det behövs därför nya arbetssätt för att klara utmaningarna och här ger digitaliseringen avgörande möjligheter. Kommunen behöver också förbättra samverkan över förvaltningsgränserna och med andra organisationer. Mål 5. Umeå kommun ska klara kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare och spegla mångfalden i samhället. Samordningsansvar: personalnämnden. Mål 6. Umeå kommun ska ha ledarskap som ges och ger förutsättningar för goda resultat, där riktvärdet för antalet medarbetare per chef inte är fler än 30. Samordningsansvar: personalnämnden. Mål 7. Umeå kommuns sjukfrånvaro ska minska genom fokus på friskfaktorer och jämställda arbetsförhållanden. Samordningsansvar: personalnämnden. 272/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 God ekonomisk hushållning - Ekonomiska riktlinjer och finansiella mål Finansiella mål Ekonomiskt resultat (kort sikt) För att skapa stabilitet, minimera behov av ny upplåning och ha förmåga att hantera tillfälliga förändringar ska resultatet vara på en nivå som innebär att kommunen självfinansierar reinvesteringar och ger hög självfinansiering av nyinvesteringar. För 2027 sänks resultatmålet tillfälligt från 2 till 1 procent, för att möjliggöra nödvändiga satsningar inför 2027. I planen för 2028-2030 är resultat 2 procent. Mål 8. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2027. Soliditet (lång sikt) Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga genom att visa hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. I måttet ingår även finansiell leasing samt den pensionsförpliktelse som ligger utanför kommunens balansräkning, syftet att ta med finansiell leasing och pensionsförpliktelsen är att visa kommunens handlingsutrymme på lång sikt. Mål 9. Soliditeten ska uppgå till minst 31% och bibehållas eller stärkas över kommande 10 års period. Utöver den styrning som utgår genom ovanstående finansiella mål sker även styrning genom två riskindikatorer som visar risk för undanträngningseffekter samt risk för att generationsprincipen ej efterlevs på lång sikt. Risk för undanträngningseffekter För att undvika en väsentlig risk för undanträngningseffekter där verksamheten ej kan upprätthållas på nuvarande nivå behöver kommunen säkra att andelen av skatter och bidrag som används för att finansiera räntekostnader och avskrivningar ej blir för hög. Riskindikator 1. Andelen av skatter och bidrag som används för att finansiera räntekostnader och avskrivningar ska ej överskrida 9 % Risk för att generationsprincipen ej tillgodoses För att tillgodose generationsprincipen ska varje generation bära sina kostnader utan att överföra kostnader till nästa generation. Därför ska kommunens anskaffning av varaktiga tillgångar självfinansieras i hög utsträckning. I detta mått ingår finansiell leasing. 273/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Riskindikator 2. Andelen låneskuld genom tillgångar ska ej överstiga 40% Regler för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställde i december 2024 nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att under given tidsperiod är respektive nämnds och bolags ändamål/grunduppdrag tillgodosett, inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett och kommunens finansiella ställning är god. I enlighet med fastställd riktlinje ska principerna för god ekonomisk hushållning omsättas i praktik genom att kommunen ska: • Beakta principerna för god ekonomisk hushållning i årlig planerings- och budgetprocess • Bedriva den kommunala verksamheten på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. • Upprätthålla en effektiv och ändamålsenlig organisation. • Ha en god finansiell ställning i både kort (1 årigt) och långt (10 årigt) perspektiv. • Vårda och underhålla fastigheter och andra tillgångar väl • Ha ett proaktivt förhållningsätt och förmåga att i tid identifiera och genomföra nödvändiga åtgärder. • Ha förmåga att identifiera och bedöma risker och konsekvenser som blir en följd av prioritering och vägval. • Ha förmåga att genomföra prioriteringar och vägval som är nödvändiga för att bedriva ändamålsenlig verksamhet inom de ekonomiska och finansiella ramar som kommunfullmäktige angett. • Ha god kostnadskontroll och förmåga att hantera kostnadsmässiga avvikelser. Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än 1 mnkr, snarast redovisa orsaker samt en pris- och tidsatt åtgärdsplan till kommunstyrelsen och vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en budget i balans. Finansiering av arbete med destinerade inriktningsmål Nämnd ska årligen avdela medel för att möjliggöra satsningar/utveckling i enlighet med inriktningsmål destinerade till nämnd. 274/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Uppföljning, analys och utvärdering Återrapportering till kommunfullmäktige från kommunstyrelse, nämnder och bolag sker via årsredovisning över föregående kalenderår. Årsredovisning sammanställs av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer inför kommunfullmäktiges sammanträde i april. Förutom årsredovisningen ska kommunstyrelsen sammanställa och överlämna ett delårsbokslut över årets åtta första månader, delårsbokslutet inkluderar kommunstyrelse, nämnder och bolag. Delårsbokslutet överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer senast 15 oktober. För att förbättra kommunfullmäktiges insyn och möjlighet att hantera avvikelser sker även återapportering från nämnder, bolag och kommunstyrelse till kommunfullmäktige via en förenklad rapport för perioden januari – april. Den förenklade rapporten innehåller information relaterad till bolagens ekonomi samt nämndernas ekonomi och personalförhållanden. Övrig uppföljning De kommunala verksamheterna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering sker med syfte att följa nämnders och bolags grunduppdrag samt uppfyllelse av inriktningsmål och tilläggsuppdrag, men även att uppnå kvalitet och utveckling av kommunens strukturella förutsättningar/resurser. Uppföljning och utvärdering ger även signaler om behov av och underlag för att kunna korrigera grunduppdrag, inriktningsmål, planering eller resursfördelning. Uppföljning sker till exempel genom: • uppföljning av grunduppdrag • uppföljning av inriktningsmål & program • uppföljning av tilläggsuppdrag • resultatutvärderingar • process- och kvalitetsuppföljning • medborgar- och brukarundersökningar • synpunkter och klagomål från medborgare och brukare • uppföljning Intern kontroll • förslag- och avvikelsehantering 275/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Intern styrning och kontroll Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för kommunens arbete med intern styrning och kontroll. Den interna kontrollen skall baseras på riskanalyser och innehålla lämpliga åtgärder mot prioriterade risker. För mer information se Riktlinjer för Intern styrning och kontroll. Lagstadgade planer Umeå kommun är enligt lag ålagd att utarbeta vissa kommunala planer. Dessa lagstadgade planer bereds på kommunfullmäktiges uppdrag av aktuell nämnd och beslutas av kommunfullmäktige (om så krävs i lagstiftningen) alternativt ansvarig nämnd. 276/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Budget 2027 och plan 2028–2030 för nämnder och styrelse Budgetram för nämnd omfattar medelstilldelning för samtliga kostnader för nämndens verksamhet och innefattar att PO-pålägget förändras från 40,02 procent i budget 2026 till 38,91 procent i budget 2027. Budgetramarna är nettokostnadsramar för styrelse och nämnder. Ramarna har beräknats utifrån nuvarande organisation. Eventuella organisationsöversyner och/eller överföring av verksamheter regleras genom beslut om tekniska förändringar av budgetramarna. Tabell 1. Budgetramar nämnder och styrelse 2027 Belopp i tkr *Avser total ram för kommunstyrelsen vilken även innefattar av kommunfullmäktige beslutade åtaganden och finansiella kostnader för pensioner och finansiell leasing. **Inklusive finansiell leasing fr o m 2027. N ä m n d / s t y r e ls e K o m m u n s ty r e ls e * T e k n is k n ä m n d F ö r - o c h g r u n d s k o le n ä m n d G y m n a s ie - o c h v u x e n u tb ild n in g s n ä m n d In d iv id - o c h fa m ilje n ä m n d Ä ld r e n ä m n d B y g g n a d s n ä m n d M iljö - o c h h ä ls o s k y d d s n ä m n d K u ltu r n ä m n d F r itid s n ä m n d K o m m u n fu llm ä k tig e V a ln ä m n d P e r s o n a ln ä m n d U m e å r e g io n e n s b r a n d - o c h r ä d d n in g s n ä m n d Ö v e r fö r m y n d a r n ä m n d i U m e å r e g io n e n IT k a p a c ite ts n ä m n d U m e å r e g io n e n s n ä m n d fö r P A -s y s te m S u m m a n ä m n d s r a m a r V a r a v fin a n s ie lla k o s tn a d e r p e n s io n e r e x lö n e s k a tt s a m t fin a n s ie ll le a s in g * * S u m m a v e r k s a m h e t e n s n e t t o k o s t n a d e r (e x k l fin a n s ie lla k o s t n a d e r ) k l B u d -1 -1 -2 -1 -1 -1 0 -1 0 g e t 2 0 3 4 8 3 6 3 3 7 3 8 4 9 -6 8 0 8 8 7 2 1 5 1 1 6 -6 5 5 -2 2 6 -1 7 7 7 -1 6 6 2 -4 0 -1 9 9 -1 3 -1 0 4 4 -1 6 7 -1 9 -5 1 0 1 7 5 -1 4 2 0 0 3 2 2 8 0 4 3 9 3 3 5 0 6 4 3 3 9 5 0 9 4 6 7 6 8 0 4 9 0 7 7 4 6 8 8 8 6 7 3 8 7 0 6 4 B u d -1 -1 -2 -1 -1 -1 0 -1 0 g e t 2 0 4 1 6 9 7 6 4 6 4 3 5 8 -7 5 6 8 9 7 6 3 6 1 6 6 -6 9 9 -2 5 5 -1 8 7 1 -1 3 9 4 -4 1 -3 5 -2 0 -1 2 2 4 -2 0 8 -1 0 6 -5 4 5 5 8 4 -8 1 2 4 7 7 2 2 1 7 1 6 5 9 1 9 1 3 2 7 8 8 1 1 0 7 6 1 7 4 5 9 9 4 8 0 4 1 2 0 6 2 8 4 9 4 9 7 2 -1 -1 -2 -2 -1 -1 0 -1 0 2 0 2 5 0 0 8 0 1 4 8 5 -7 7 2 0 1 7 6 4 9 -7 1 -2 6 -1 9 0 -1 4 2 -4 -3 -2 -1 2 5 -2 1 -1 0 -5 8 3 0 -9 7 7 3 2 8 1 0 9 4 0 9 3 1 9 3 1 7 1 0 2 8 5 0 7 2 9 1 8 5 5 9 5 2 6 0 8 0 2 1 4 3 1 5 9 6 5 7 3 6 5 2 0 1 4 3 8 0 5 0 3 8 5 5 6 0 -1 -1 -2 -2 -1 -1 1 -1 1 P la n 2 0 2 9 5 6 3 3 8 5 7 7 5 6 4 3 -7 9 6 7 0 8 0 6 7 0 1 9 -7 3 5 -2 6 9 -1 9 6 9 -1 4 6 7 -4 2 -2 0 0 -2 1 -1 2 8 9 -2 1 9 -1 1 1 -5 6 2 0 3 2 -1 0 1 2 1 0 2 0 0 6 0 9 0 7 9 4 8 8 5 0 9 4 1 7 8 3 2 1 3 1 8 3 6 8 8 4 1 7 7 0 2 9 2 9 9 8 5 2 -1 -1 -2 -2 -1 -1 1 -1 1 2 0 3 5 9 1 9 3 9 6 7 7 -8 3 1 1 7 2 7 7 7 -7 6 -2 8 -2 0 5 -1 5 3 -4 -2 0 -2 -1 3 4 -2 2 -1 1 -5 6 5 5 -8 3 5 7 2 0 4 7 4 9 4 0 8 1 6 2 3 0 2 6 8 6 9 7 1 6 7 3 6 5 1 8 4 3 7 6 2 0 8 3 7 7 4 9 0 8 6 9 3 3 7 2 5 3 3 4 8 0 9 9 9 2 0 3 6 7 277/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tabell 2. Specifikation av kommunstyrelsens budgetram Belopp i tkr *Utbetalning ska ske i enlighet med ägarsamråd och under förutsättning att Region Västerbotten fattar motsvarande beslut samt utifrån resultat av översyn av ägardirektiv. **Bidraget avser driftbidrag till Norrlandsoperan AB. Bolaget ska utföra uppdrag som är nedtecknat i ägardirektiv och syftet med bidraget är att täcka underskott i verksamheten. I bidraget år 2027 ingår lokalbidrag med 8 864 tkr, driftbidrag med 28 545 tkr. Utbetalning ska ske i enlighet med ägarsamråd och under förutsättning att Region Västerbotten fattar motsvarande beslut samt utifrån resultat av översyn av ägardirektiv. K o m m u n s t y r e ls e K r a ftv e r k s a m h e t K o lle k tiv tr a fik U m e å F o lk e ts H u s V ä s te r b o tte n s M u s e u m * N o r r la n d s o p e r a n * * F r is k v å r d s b id r a g F a c k lig a fö r tr o e n d e m ä n U td e ln in g fr å n U K F T illv ä x ta n s la g A n s la g fö r o fö r u ts e d d a b e h o v o c h c iv il b e r e d s k a p A v s k r iv n in g a r F in a n s ie ll le a s in g : - a v s k r iv n in g a r - fin a n s ie lla k o s tn a d e r - ju s te r in g h y r e s k o s tn a d e r U tr a n g e r in g a r P e n s io n e r n e tto k o s tn a d K o m m u n s ty r e ls e n a d m in is tr a tio n , b id r a o c h p o litis k v e r k s a m h e t ö v r ig t S u m m a k o m m u n s t y r e ls e (in k l fin a n s ie lla k o s t n a d e r p e n s io n e r o c h fin a n s ie ll le a s in g g ) B u d -1 g e t 2 0 1 0 7 0 -1 7 9 5 -2 6 8 -1 9 0 -3 5 6 -7 7 -1 4 2 -3 4 9 -3 1 3 -6 2 0 7 -1 2 0 -1 8 0 3 -2 9 2 9 3 4 8 3 2 0 6 2 9 4 4 3 0 3 5 0 8 0 8 6 0 6 1 3 5 7 5 0 4 7 7 0 1 2 8 B u d -1 g e t 2 0 1 0 7 0 -1 8 7 5 -2 7 0 -2 1 3 -3 7 4 -7 8 -1 6 6 -3 4 9 -3 4 3 -6 5 6 2 -1 1 1 7 -6 6 6 1 7 8 3 -1 2 0 -1 7 8 4 -3 1 0 0 4 1 6 9 2 0 6 8 2 0 2 7 0 3 2 6 0 6 0 8 7 1 7 0 6 9 6 9 5 6 0 4 7 1 8 0 8 0 4 7 4 -1 2 0 2 1 0 7 -1 9 3 -2 7 -2 1 -3 8 -7 -1 7 -3 4 -3 4 -6 9 3 -1 1 6 -6 1 1 7 8 -1 2 -2 0 9 -3 1 6 5 0 0 8 0 5 3 8 2 9 2 9 3 3 7 7 4 0 8 4 1 0 6 6 9 9 0 6 0 3 8 1 1 3 0 1 6 9 0 6 0 3 8 3 5 0 4 7 7 9 8 7 0 9 3 5 -1 P la n 2 0 2 9 1 0 7 0 -1 9 9 5 -2 7 6 -2 2 4 -3 9 2 -7 9 -1 7 6 -3 4 9 -3 4 3 -7 2 6 3 -1 1 6 3 -5 6 6 1 7 2 9 -1 2 0 -2 2 1 6 -3 2 6 4 5 6 3 3 0 6 3 7 0 8 9 0 3 8 2 2 4 0 7 3 0 0 6 4 5 8 2 9 0 4 7 8 2 3 4 0 6 4 3 -1 2 0 3 1 0 7 -2 0 5 -2 7 -2 3 -4 0 -8 -1 8 -3 4 -3 4 -7 5 4 -1 1 3 -5 1 1 6 4 -1 2 -1 9 8 -3 4 0 5 9 1 0 0 5 9 0 1 0 0 9 3 6 2 5 8 0 8 8 4 0 6 1 7 4 6 9 0 3 5 1 8 0 0 9 3 7 0 6 0 3 0 2 5 0 4 7 3 6 8 5 0 8 8 6 278/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tabell 3. Resultaträkning 2026–2030 Belopp i mnkr Plan Budget 2026 Budget 2027 2028 2029 2030 Verksamhetens intäkter 2 345,6 2 427,3 2 480,5 2 564,8 2 676,2 Verksamhetens kostnader -11 728,1 -12 136,5 -12 402,7 -12 824,1 -13 381,0 Avskrivningar* -620,8 -768,0 -810,1 -842,7 -867,9 Verksamhetens nettokostnader -10 003,3 -10 477,2 -10 732,3 -11 102,0 -11 572,7 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 10 249,8 10 692,4 11 159,9 11 556,2 12 023,8 Finansiella intäkter 307,0 318,4 404,6 512,0 551,5 Finansiella kostnader* -348,1 -425,8 -542,1 -665,8 -690,1 Fördelningsreserv för politiska prioriteringar -67,0 -69,3 -72,1 Resultat 205,3 107,7 223,2 231,1 240,5 *Inklusive finansiell leasing fr o m 2027. Tabell 4. Finansieringsbudget 2026–2030 Belopp i mnkr * Inklusive beslutade ombudgeteringar från 2024 och 2025 samt prognosticerade investeringsbidrag. **Exklusive finansiell leasing T R A P S A N N S F illfö r d a m e d e l e s u lta t v s k r iv n in g a r * * e n s io n s a v s ä ttn in g u m m a t illfö r d a m e d e l n v ä n d a m e d e l e tto in v e s te r in g a r * e tto u tg ifte r m a r k - o c h e u m m a a n v ä n d a m e d e l ö r ä n d r in g a v r ö r e ls e k a p x p it a lo l a te r in g B u d g e t 2 0 2 2 0 6 2 -2 7 9 -1 7 5 -1 6 -1 9 1 -1 1 1 6 5 0 8 7 4 1 6 8 * ,3 ,8 ,2 ,9 ,8 ,7 ,6 ,7 B u d g e t 2 0 2 7 1 0 7 ,7 6 5 6 ,2 -2 9 ,7 7 3 4 ,2 -1 5 5 1 ,5 2 2 ,4 -1 5 2 9 ,1 -7 9 4 ,9 2 0 2 -1 -1 8 2 2 6 9 -2 8 9 5 6 -7 6 4 -7 4 3 3 2 4 7 3 0 6 ,2 ,4 ,0 ,5 ,1 ,5 ,6 ,0 P la n 2 0 2 9 2 3 7 2 -1 9 4 -1 2 1 -1 6 -1 3 8 -4 3 1 6 0 7 8 1 0 3 ,1 ,4 ,4 ,1 ,7 ,9 ,6 ,5 2 0 3 -1 -1 0 2 4 7 5 -2 9 7 0 7 -1 6 2 3 -2 6 0 4 0 5 3 4 7 2 ,5 ,7 ,2 ,0 ,3 ,1 ,4 ,4 279/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tabell 5. Nyckeltal Finansiell leasing ingår. *Justerat för bokslut 2025 inklusive ombudgeteringar av investeringar från 2025. Investeringsramar 2026–2030 Tabell 6. Investeringsramar per nämnd Belopp i tkr *Inklusive beslutade ombudgeteringar från 2024 och 2025. **Avser investeringsbidrag för Renmarkstorget - dagvatten, budget 2027 Renmarkstorget E-NORM, plan 2028 S A Rs o n äk lid ite t d e l lå n n te k o s a tte r , b e s k u ld g tn a d e r o id r a g o c e ch n o m tillg å n g a r h a v s k r iv n in g a r u tjä m n in g a n d e l a v B u d g e t 2 0 2 3 2 ,9 3 1 ,8 8 ,4 6 % % % * B u d g e t 2 3 3 3 3 8 0 2 7 ,9 % ,8 % ,5 % 2 0 2 3 3 8 4 5 8 ,8 ,4 ,7 % % % P la 2 0 2 3 3 n 9 6 5 8 ,0 ,7 ,8 % % % 2 0 3 3 3 0 7 5 8 ,5 ,5 ,7 % % % Plan Nämnd/styrelse Budget 2026* Budget 2027 2028 2029 2030 Kommunstyrelsen -72 392 -136 345 -224 042 -72 307 -68 959 Teknisk nämnd -1 513 840 -1 317 478 -1 237 519 -1 033 925 -850 701 För- och grundskolenämnd -21 279 -18 820 -21 488 -17 462 -15 441 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd -9 735 -23 000 -8 000 -18 120 -33 253 Individ- och familjenämnd -19 487 -19 926 -9 251 -9 339 -10 360 Äldrenämnd -31 937 -22 937 -28 626 -20 222 -50 214 Byggnadsnämnd -470 -470 -479 -489 -498 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -282 -932 -287 -293 -299 Kulturnämnd -7 850 -29 350 -15 947 -19 708 -11 167 Fritidsnämnd -18 958 -23 200 -16 326 -16 643 -16 976 Valnämnd -500 -500 -510 -520 -531 Umeåregionens brand- och -58 092 -13 550 -9 344 -9 631 -14 924 räddningsnämnd Summa styrelse/nämnd -1 754 821 -1 606 507 -1 571 820 -1 218 660 -1 073 323 Investeringsbidrag** 55 000 4 700 Summa inkl ombudgeteringar -1 754 821 -1 551 507 -1 567 120 -1 218 660 -1 073 323 280/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tabell 7. Nya investeringsprojekt över 50 mnkr Belopp i tkr Tabell 8. Investeringsram mark- och exploatering Belopp i tkr Specifikation av projekt redovisas i bilaga. Tabell 9. Investeringsram finansiell leasing Belopp i tkr. Tabell 10. Ram för förvärv av finansiell anläggningstillgång Belopp i tkr *Avser förvärv av bostadsrätter. O lo fs d a l v å r d - o c h o m s o r N ä m n d / s t y r e ls e K o m m u n s ty r e ls e In v e s te r in g s b id r a g S u m m a n e t t o in v e s t e r in g a r N ä m n d / s t y r e ls e In g a n y a e lle r fö r lä n g d a le a s in N ä m n d / s ty re ls e T e k n is k n ä m n d * g g P r o je s b o e n a v ta l k d t e B B B u u u d g e t 2 0 2 6 -2 5 0 3 0 0 -2 5 0 3 0 0 d g e t 2 0 2 6 d g e t 2 0 2 6 B B B u u u d g e t 2 0 2 7 -2 5 5 7 5 0 2 5 0 0 0 -2 3 0 7 5 0 d g e t 2 0 2 7 d g e t 2 0 2 7 -2 5 0 0 0 2 0 T o t a lt 2 7 -2 0 3 0 4 0 3 0 0 0 2 0 2 8 -3 0 9 0 5 0 5 0 0 0 0 -2 5 9 0 5 0 2 0 2 8 2 0 2 8 -2 5 0 0 0 T o t a l b 4 0 P la n 2 0 -4 2 3 1 5 1 0 -3 7 2 1 P la n 2 0 P la n 2 0 -2 5 0 u d 3 0 2 9 0 0 0 0 0 0 2 9 2 9 0 0 g 0 e 0 t -3 -3 6 6 2 0 7 8 7 8 2 0 2 0 3 0 0 3 3 0 0 0 0 0 0 0 281/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Redogörelse för ekonomin i de kommunala bolagen Utifrån nya lagkrav ska kommunens budget innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala bolagen. Då bolagen står inför väsentliga investeringsbehov är det investeringsprognoserna och dess inverkan på de ekonomiska förutsättningarna som lyfts fram för Umeå kommun. Det bör dock observeras att kommunfullmäktige inte beslutar om investeringarna, utan det är endast en information. Vilka investeringar som ska genomföras beslutar respektive bolag själva. Fullmäktige ska dock ta ställning innan principiellt viktiga beslut fattas i de kommunala bolagen, exempelvis beslut om stora investeringar. Under planeringsperioden planeras dock inte för några sådana investeringar, utan kommunfullmäktige styr bolagen genom ägardirektiv och genom de kreditlimiter som fastställs inför varje budgetår. Under perioden 2026–2030 uppgår den samlade investeringsprognosen för bolagskoncernen till ca 12 miljarder kronor, vilket innebär i snitt 2,4 miljarder per år. De största investeringarna planeras inom Umeva, AB Bostaden, Hamnen samt Umeå energi AB. Dessa bolag är de största bolagen i koncernen och de står för ca 85 procent av bolagskoncernens samlade investeringsvolym dessa år. Inom Umeva, kommunens VA-bolag, handlar den ökade investeringsnivån under perioden om investeringar för vattenförsörjning. Inom Umeå energi investeras det i värme, elnät samt grön omställning och inom AB Bostaden beräknas nyproduktion av bostäder komma gång under 2026 men framför allt under 2027–2029. Även ett nytt vård- och omsorgsboende ligger i planen. Bolagens investeringar är kassaflödesgenererande, dvs självbärande inom respektive bolag. Inom bolagskoncernen finns dock infrastrukturinvesteringar som inte är självbärande i det korta perspektivet, men som finansieras inom UKF-koncernen som helhet. Den största är renovering och utbyggnad av Umeå hamn. Detta åtagande innebär att det inte planeras för någon utdelning från UKF till kommunen under planeringsperioden. Nedanstående tabell visar de prognosticerade investeringsvolymerna för bolagskoncernen för 2026–2030 där de helägda bolagen framgår enskilt. 282/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan för 2028-2030 Tabell 11. Prognos investeringsramar bolagskoncern Belopp i mnkr 2026 2027 2028 2029 2030 Umeå Energi 546 658 996 300 300 Bostaden 618 638 767 725 530 Umeva 364 532 367 565 477 INAB 24 74 130 400 300 Hamnen 280 335 899 323 205 Övriga UKF 78 113 410 170 10 Totalt UKF 1 910 2 350 3 568 2 482 1 821 283/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Teknisk nämnd 1 317 478 1 237 519 1 033 925 850 701 4 439 623 Fastigheter 878 695 776 318 684 824 524 771 2 864 608 Brand- och räddningsnämnd 94 675 5 000 0 0 99 675 Brandstation Signalvägen, funktioner maa höjd beredskap Påbörjad 14 000 0 0 0 14 000 Brandstation Umeå Östra Påbörjad 80 675 5 000 0 0 85 675 Fritidsnämnd 10 000 8 224 229 233 18 687 Athena fritidsgård Påbörjad 3 000 0 0 0 3 000 Ombyggnad föreningslokaler Holmsund Nytt 7 000 8 000 0 0 15 000 Ram lokalanpassningar Fritid Årligt ramanslag (reinvestering) 0 224 229 233 687 För- och grundskolenämnd 268 409 226 087 98 750 48 953 642 199 Brännlands skola (paviljong, tillgänglighet) Påbörjad 10 000 0 0 0 10 000 Carlslundsskolan åk 7-9 nybyggnad sex paralleller Påbörjad 500 0 0 0 500 FGN tillgänglighetsanpassningar mm Nytt 5 000 5 000 5 000 5 000 20 000 För- och grundskolegårdar solskydd, belysning, lek Årligt ramanslag (reinvestering) 7 000 7 066 7 133 7 202 28 401 Förskola Hissjö 2 avd Ej påbörjad 8 000 14 000 0 0 22 000 Förskola Innertavle 4 avd Ej påbörjad 0 1 000 25 400 15 000 41 400 Förskola Mariedal 6 avd Påbörjad 200 0 0 0 200 Förskola Rödåsel 2 avd Påbörjad 9 059 0 0 0 9 059 Förskola Stöcke 6 avd Påbörjad 20 000 41 100 0 0 61 100 Förskola Sörmjöle 4 avd Ej påbörjad 0 0 1 000 20 000 21 000 Förskola Tavelsjö 6 avd Ej påbörjad 0 20 000 42 000 0 62 000 Förskola Yttersjö 4 avd Ej påbörjad 42 000 1 000 0 0 43 000 Grisbackaskolan kök matsal 4 klassrum Påbörjad 3 000 0 0 0 3 000 Grubbeskolan 2 klassrum, matsal Påbörjad 12 500 12 500 0 0 25 000 284/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Hedlundaskolan F-6 utbyggnad till två paralleller Påbörjad 7 000 0 0 0 7 000 Innertavle ersätt en byggnad för åk 4-5 Påbörjad 16 000 0 0 0 16 000 Obbola skola F-9 utbyggnad två klassrum Påbörjad 12 000 0 0 0 12 000 Ram anpassningar förskola Årligt ramanslag (reinvestering) 550 561 572 584 2 267 Ram anpassningar grundskola Årligt ramanslag (reinvestering) 1 100 1 122 1 144 1 167 4 534 Rödåsel skola, anpassning Nytt 2 000 8 000 0 0 10 000 Rödängsskolan nybyggnad en parallell F-3 Ej påbörjad 8 500 54 738 16 500 0 79 738 Sandvik förskola, ombyggnation Nytt 4 000 0 0 0 4 000 Stöcke skola nybyggnad två paralleller F-3 Ej påbörjad 100 000 60 000 0 0 160 000 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 42 631 1 122 0 0 43 753 Champinjonen vux elevökn Påbörjad 75 0 0 0 75 Ram anpassningar Gym-Vux Påbörjad 7 556 1 122 0 0 8 678 Vasaskolan gymn elevökn Påbörjad 35 000 0 0 0 35 000 Individ- och familjenämnd 143 290 80 302 117 503 88 383 429 479 Anp ny lokal för daglig verksamhet etapp 1 Ej påbörjad 10 000 0 0 0 10 000 Daglig verksamhet Magistervägen Påbörjad 63 714 20 000 0 0 83 714 Förstärkt serviceboende Malmen 27 2 plan Påbörjad 13 000 0 0 0 13 000 Gruppboende Gimoplan Påbörjad 0 8 864 0 0 8 864 Gruppboende Holmsund 2 plan Ej påbörjad 20 000 1 000 0 0 21 000 Gruppboende Stenmorgärdet Ej påbörjad 500 0 13 496 7 000 20 996 Gruppboenden 2 per år Ej påbörjad 0 0 49 200 50 200 99 400 Gruppboenden Prydnadsbusken 2 plan Påbörjad 4 000 0 0 0 4 000 IFN brandsäkerhet och arbetsmiljö, boenden Nytt 12 000 12 000 12 000 12 000 48 000 Korttidsboende 1 Nytt 1 000 10 000 12 000 0 23 000 Korttidsboende 2 Nytt 1 000 10 000 12 000 0 23 000 Ram anp DV, anp LSS-boende mm Årligt ramanslag (reinvestering) 18 077 18 438 18 807 19 183 74 505 Kulturnämnd 10 990 21 010 1 030 15 426 48 455 Bibliotek Ej påbörjad 0 0 0 14 375 14 375 Kulturverksamhet fd Lövö skola Nytt 10 000 20 000 0 0 30 000 Ram anpassning/renovering bibliotek Årligt ramanslag (reinvestering) 990 1 010 1 030 1 051 4 080 285/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Teknisk nämnd 243 200 258 663 257 590 217 439 976 892 Anpassningar arena Nytt 5 000 0 0 0 5 000 Driftkontor TN kv Schablonen 8, 11 Ej påbörjad 0 15 000 0 0 15 000 Hippologum Påbörjad 11 000 0 0 0 11 000 Kontor Magistervägen Påbörjad 23 000 0 0 0 23 000 Kök ramanslag Årligt ramanslag (reinvestering) 11 000 11 220 11 444 11 673 45 338 Lokalanpassning ej spec. Årligt ramanslag (reinvestering) 25 000 30 600 31 212 31 837 118 648 Lokaloptimeringar TN Årligt ramanslag (reinvestering) 2 200 2 244 2 289 2 335 9 068 Reinvesteringar, pågående och generella Årligt ramanslag (reinvestering) 117 000 123 540 125 111 127 413 493 064 Stadshuset Östra Stallarna Påbörjad 0 29 075 37 956 0 67 031 Säkerhet lokaler, skolor mm Nytt 5 000 5 000 5 000 5 000 20 000 Åtgärdsprogram Bygg och anläggning Fastighetsinvesteringar klimat Påbörjad 6 500 6 500 6 500 6 500 26 000 Åtgärdsprogram Energi Fastighetsinvesteringar (lönsamma) Årligt ramanslag (reinvestering) 20 000 19 278 19 663 20 057 78 999 Åtgärdsprogram Transporter Laddinfrastruktur tjänstefordon Påbörjad 5 500 5 800 5 900 0 17 200 Ökad civilberedskap Påbörjad 12 000 10 406 12 514 12 624 47 544 Äldrenämnd 65 500 175 910 209 722 154 337 605 469 Olofsdal vård- och omsorgsboende Nytt 40 000 150 000 180 000 33 000 403 000 Ram anpassning kommunala lokaler och boenden Årligt ramanslag (reinvestering) 5 500 5 610 5 722 5 837 22 669 Solgården VOB, anpassningar Ej påbörjad 8 000 0 0 0 8 000 Sävar hemtjänstlokal/dagverksamhet dementa, del av VOB Ej påbörjad 0 1 600 2 000 19 600 23 200 Sävar Vård- och omsorgsboende 60 pl Ej påbörjad 0 6 700 10 000 83 900 100 600 ÄN brandsäkerhet och arbetsmiljö, boenden Nytt 12 000 12 000 12 000 12 000 48 000 Gator och vägar 311 812 313 009 190 604 160 467 975 893 Teknisk nämnd 311 812 313 009 190 604 160 467 975 893 Djupbäcken Klimatanpassning Ej påbörjad 20 000 20 000 0 0 40 000 Fordon 7 år Årligt ramanslag (reinvestering) 10 000 10 154 10 311 10 471 40 936 GC/serviceväg resecentrum Drottningv Ej påbörjad 2 185 0 0 0 2 185 GC-bro Sävarån Ej påbörjad 13 030 15 600 0 0 28 630 GC-väg förläng Tomternavägen Ej påbörjad 0 0 700 1 800 2 500 GC-väg förlängning parkering & resecentrum Ej påbörjad 2 150 0 0 0 2 150 286/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Humleparken inkl. GC Ej påbörjad 3 000 3 500 0 0 6 500 Hållplats Skolgatan, Renmarkstorget Nytt 4 000 0 0 0 4 000 Järnvägspassage Holmsund Ej påbörjad 5 000 30 000 15 000 0 50 000 Kollektivtrafiknod Trandansen Ej påbörjad 0 15 000 0 0 15 000 Kommun-& stadsdelssatsningar Årligt ramanslag (reinvestering) 2 200 2 244 2 289 2 335 9 068 Kontaktvägen Ej påbörjad 2 000 10 000 7 500 0 19 500 Kungsvägen et 2 Påbörjad 1 000 7 000 0 0 8 000 Kungsvägen etapp 1 Påbörjad 11 250 6 750 0 0 18 000 Norra Obbolavägen Ej påbörjad 1 405 3 595 0 0 5 000 Planskild Passage Tomterna Ej påbörjad 11 258 11 258 0 0 22 516 Renmarkstorget Påbörjad 0 0 15 000 0 15 000 Renmarkstorget - dagvatten* Nytt 71 000 0 0 0 71 000 Renmarkstorget E-NORM* Nytt 0 4 700 0 0 4 700 Rödängsvägen Nytt 0 3 000 15 000 0 18 000 Skolgatan öst på stan, kollektivtrafik Nytt 3 000 17 000 0 0 20 000 Skravelsjövägen i Röbäck Ej påbörjad 500 2 000 12 500 6 000 21 000 Snödeponi Brännland Årligt ramanslag (reinvestering) 6 000 0 0 0 6 000 Snötipp Ej påbörjad 1 000 8 000 0 0 9 000 Sopkärl Ej påbörjad 2 500 2 500 0 0 5 000 Stadsutveckling innanför ringen (tidigare väg 503) Påbörjad 10 000 10 000 9 500 39 500 69 000 Storgatan Påbörjad 2 000 4 588 4 587 0 11 175 Säkra anläggningarnas standard Årligt ramanslag (reinvestering) 61 559 62 930 64 328 66 015 254 832 Tegsbron Ej påbörjad 0 0 5 000 5 000 10 000 Tvärån Klimatanpassning Ej påbörjad 20 000 20 000 0 0 40 000 Utredningar inför investeringar Årligt ramanslag (reinvestering) 2 100 2 122 2 144 2 167 8 534 Ålidhem stadsmiljö Gata Ej påbörjad 935 3 000 0 0 3 935 Åtgärdsprogram Framkomlighetshöjande Kollektivtrafik Ej påbörjad 3 750 3 750 0 0 7 500 Åtgärdsprogram Transporter Klimatanpassning Årligt ramanslag (reinvestering) 12 100 11 220 11 444 11 673 46 438 Åtgärdsprogram Transporter Trafiksäkerhet och Hållbara färdsätt Årligt ramanslag (reinvestering) 15 890 15 098 15 300 15 506 61 794 Älgvägen Nytt 0 8 000 0 0 8 000 287/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Älvsvatten Nytt 11 000 0 0 0 11 000 IT 68 841 85 664 99 563 109 929 363 997 Teknisk nämnd 68 841 85 664 99 563 109 929 363 997 Bildskärman och tillbehör Årligt ramanslag (reinvestering) 2 824 2 498 2 548 2 599 10 470 Datorer Umeå Kommun Årligt ramanslag (reinvestering) 21 181 35 796 39 375 43 313 139 664 Ram It FG Årligt ramanslag (reinvestering) 15 531 15 792 16 108 16 558 63 988 Ram It GY Årligt ramanslag (reinvestering) 13 399 14 236 14 521 14 811 56 967 Ram It infrastruktur Årligt ramanslag (reinvestering) 14 807 13 749 17 774 22 946 69 275 Skrivare som tjänst Årligt ramanslag (reinvestering) 1 100 3 593 9 238 9 702 23 632 Parker 24 300 28 586 24 878 21 295 99 059 Teknisk nämnd 24 300 28 586 24 878 21 295 99 059 Döbelns park Ej påbörjad 4 000 0 0 0 4 000 Gatuträd Årligt ramanslag (reinvestering) 660 673 687 700 2 720 Lekparker Årligt ramanslag (reinvestering) 6 400 6 488 6 578 6 709 26 175 Olofsdals park Ej påbörjad 0 4 000 0 0 4 000 Parker Årligt ramanslag (reinvestering) 8 400 8 488 8 578 8 749 34 215 Skog Årligt ramanslag (reinvestering) 2 200 2 244 2 289 2 335 9 068 Strandprom Alla broar runt Årligt ramanslag (reinvestering) 2 200 2 244 2 289 2 335 9 068 Utredningar allmänt Årligt ramanslag (reinvestering) 440 449 458 467 1 814 Utveckling döbelns- och vänortsparken Nytt 0 4 000 4 000 0 8 000 Övriga 33 830 33 942 34 057 34 238 136 068 Teknisk nämnd 33 830 33 942 34 057 34 238 136 068 Belysning tätort Nytt 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 Belysning utanför tätort Nytt 5 000 5 000 5 000 5 000 20 000 Fastighet Inredning/ utrustning Årligt ramanslag (reinvestering) 330 337 343 350 1 360 Maskiner (elektronik/digitalisering) MS Årligt ramanslag (reinvestering) 2 500 2 520 2 540 2 591 10 152 Ram Städ Årligt ramanslag (reinvestering) 5 500 5 576 5 653 5 766 22 495 Volym och arbetssätt MS Årligt ramanslag (reinvestering) 500 510 520 531 2 061 Kommunstyrelsen 136 345 224 042 72 307 68 959 501 654 Fastigheter 53 000 53 000 53 000 43 000 202 000 288/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Kommunstyrelsen 53 000 53 000 53 000 43 000 202 000 Köp av fastigheter Ej påbörjad 30 000 30 000 30 000 30 000 120 000 Medel till KS förfogande, civilberedskap Ej påbörjad 20 000 20 000 20 000 10 000 70 000 Mexfastigheter, reinvesteringar Nytt 3 000 3 000 3 000 3 000 12 000 IT 4 400 4 488 4 578 4 669 18 135 Kommunstyrelsen 4 400 4 488 4 578 4 669 18 135 Digitaliseringsreserv Årligt ramanslag (reinvestering) 4 400 4 488 4 578 4 669 18 135 Kraft 23 707 39 292 13 442 19 977 96 418 Kommunstyrelsen 23 707 39 292 13 442 19 977 96 418 Förnyelse Kraftverk Årligt ramanslag (reinvestering) 5 312 0 0 3 495 8 807 Investeringsprogram bygg Årligt ramanslag (reinvestering) 776 0 0 55 831 Investeringsprogram damm Årligt ramanslag (reinvestering) 5 558 10 857 6 204 10 260 32 878 Vidmakthållande Kraftverk Årligt ramanslag (reinvestering) 2 327 1 293 1 293 2 207 7 118 Övriga invest. Stornorrfors Årligt ramanslag (reinvestering) 9 735 27 143 5 946 3 960 46 783 Övriga 55 238 127 262 1 287 1 313 185 100 Kommunstyrelsen 55 238 127 262 1 287 1 313 185 100 Investeringsreserv Årligt ramanslag (reinvestering) 1 238 1 262 1 287 1 313 5 100 Muddring av farleden Ej påbörjad 54 000 126 000 0 0 180 000 Äldrenämnd 22 937 28 626 20 222 50 214 121 999 Övriga 22 937 28 626 20 222 50 214 121 999 Äldrenämnd 22 937 28 626 20 222 50 214 121 999 Digitalisering, ny Ej påbörjad 1 100 6 800 600 700 9 200 Inv/utrustning Sävar hemtjänstlokal/dagverksamhet dementa Ej påbörjad 0 0 0 4 500 4 500 Inv/utrustning Sävar vård- och omsorgsboende 60 pl Ej påbörjad 0 0 0 15 000 15 000 Inventarier/digitalisering extern förhyrning, ny Ej påbörjad 4 237 3 800 767 782 9 586 Inventarier/Digitalisering/Hjälpmedel re Årligt ramanslag (reinvestering) 17 600 18 026 18 855 29 232 83 713 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 23 000 8 000 18 120 33 253 82 373 Fastigheter 0 0 10 000 25 000 35 000 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 0 0 10 000 25 000 35 000 Forslunda Ej påbörjad 0 0 10 000 25 000 35 000 289/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Övriga 23 000 8 000 8 120 8 253 47 373 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 23 000 8 000 8 120 8 253 47 373 Inv Vasaskolan gymn elevökn Ej påbörjad 15 000 0 0 0 15 000 Reinvesteringsmedel Årligt ramanslag (reinvestering) 8 000 8 000 8 120 8 253 32 373 Kulturnämnd 29 350 15 947 19 708 11 167 76 172 Övriga 29 350 15 947 19 708 11 167 76 172 Kulturnämnd 29 350 15 947 19 708 11 167 76 172 Gestaltad livsmiljö Årligt ramanslag (reinvestering) 6 000 6 000 6 000 6 020 24 020 Inv, flytt Västangårds Nytt 2 500 0 0 0 2 500 Inventarier Bibliotek Ej påbörjad 0 0 8 663 0 8 663 Kompaktarkiv Nytt 11 000 0 0 0 11 000 Konst Årligt ramanslag (reinvestering) 2 200 2 244 2 289 2 335 9 068 Kultur reinvestering/ kostnadsbesparande Årligt ramanslag (reinvestering) 7 650 7 703 2 757 2 812 20 922 För- och grundskolenämnd 18 820 21 488 17 462 15 441 73 212 Övriga 18 820 21 488 17 462 15 441 73 212 För- och grundskolenämnd 18 820 21 488 17 462 15 441 73 212 Inv Brännlands skola Ej påbörjad 500 0 0 0 500 Inv Fsk Innertavle 4 avd Ej påbörjad 0 0 1 400 1 200 2 600 Inv Fsk Stöcke ny 6 avd Ej påbörjad 0 2 100 0 0 2 100 Inv Fsk Yttersjö 4 avd Ej påbörjad 1 400 0 0 0 1 400 Inv Förskola Hissjö 2 avd Ej påbörjad 0 700 0 0 700 Inv Förskola Tavelsjö 6 avd Ej påbörjad 0 0 2 100 0 2 100 Inv Grubbeskolan Ej påbörjad 0 500 0 0 500 Inv Obbola skola F-9 utbyggnad till två paralleller Ej påbörjad 500 0 0 0 500 Inv Rödängsskolan nybyggnad en parallell F-3 Ej påbörjad 0 2 000 0 0 2 000 Inv Stöcke skola nybyggnad två paralleller F-3 Ej påbörjad 0 2 500 0 0 2 500 Inventarier kopplat till behov norra Ej påbörjad 1 500 0 0 0 1 500 Inventarier kopplat till behov södra Ej påbörjad 1 500 0 0 0 1 500 IT-åtgärder Årligt ramanslag (reinvestering) 2 420 2 468 2 518 2 568 9 974 Reinvesteringsmedel inventarier förskola Årligt ramanslag (reinvestering) 4 400 4 488 4 578 4 669 18 135 290/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Reinvesteringsmedel inventarier grundskola Årligt ramanslag (reinvestering) 6 600 6 732 6 867 7 004 27 203 Fritidsnämnd 23 200 16 326 16 643 16 976 73 145 Övriga 23 200 16 326 16 643 16 976 73 145 Fritidsnämnd 23 200 16 326 16 643 16 976 73 145 Inventarier nya projekt Ej påbörjad 250 0 0 0 250 Norrbyskär som besöksmål Nytt 3 250 0 0 0 3 250 Reinvesteringar enl utbytesplan Årligt ramanslag (reinvestering) 9 900 9 900 10 088 10 290 40 179 Snötillverkning och belysning elljuspår Nytt 1 000 0 0 0 1 000 Täckgolv och filtmatta Ej påbörjad 2 500 0 0 0 2 500 Utbyte konstgräsplaner Årligt ramanslag (reinvestering) 6 300 6 426 6 555 6 686 25 966 Individ- och familjenämnd 19 926 9 251 9 339 10 360 48 876 Övriga 19 926 9 251 9 339 10 360 48 876 Individ- och familjenämnd 19 926 9 251 9 339 10 360 48 876 Inventarier Daglig verksamhet Magistervägen Ej påbörjad 7 000 0 0 0 7 000 Inventarier Gruppboende Holmsund 2 pl Ej påbörjad 840 0 0 0 840 Inventarier Gruppboenden 2 per år Ej påbörjad 0 350 260 1 100 1 710 Inventarier kontor socialtjänstpersonal Magistervägen Ej påbörjad 2 000 0 0 0 2 000 Inventarier Servicelägenheter, förhyrda Ej påbörjad 360 0 0 0 360 Inventarier Socialtjänstens Hus Ej påbörjad 1 000 0 0 0 1 000 Investering inventarier ny Årligt ramanslag (reinvestering) 4 656 4 749 4 844 4 941 19 191 Investering inventarier re Årligt ramanslag (reinvestering) 3 300 3 366 3 433 3 502 13 601 Investering teknik Årligt ramanslag (reinvestering) 770 785 801 817 3 174 Brand- och räddningsnämnd 13 550 9 344 9 631 14 924 47 449 Övriga 13 550 9 344 9 631 14 924 47 449 Brand- och räddningsnämnd 13 550 9 344 9 631 14 924 47 449 Anläggning av nya brandposter Årligt ramanslag (reinvestering) 550 561 572 584 2 267 Ram Årligt ramanslag (reinvestering) 10 000 8 783 9 059 14 340 42 182 Utrustning och inv ny brandstation Ej påbörjad 3 000 0 0 0 3 000 Valnämnd 500 510 520 531 2 061 Övriga 500 510 520 531 2 061 291/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 1 - Investeringsbudget 2027 och plan 2028-2030 Budget Plan Plan Plan Summa Nämnd Status/Kategori 2027 2028 2029 2030 2027-2030 Valnämnd 500 510 520 531 2 061 Utrustning Årligt ramanslag (reinvestering) 500 510 520 531 2 061 Byggnadsnämnd 470 479 489 498 1 936 Övriga 470 479 489 498 1 936 Byggnadsnämnd 470 479 489 498 1 936 Utrustning Årligt ramanslag (reinvestering) 470 479 489 498 1 936 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 932 287 293 299 1 811 Övriga 932 287 293 299 1 811 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 932 287 293 299 1 811 Inventarier Årligt ramanslag (reinvestering) 932 287 293 299 1 811 Totalsumma brutto 1 606 507 1 571 820 1 218 660 1 073 323 5 470 310 Investeringsbidrag* -55 000 -4 700 -59 700 Totalsumma netto 1 551 507 1 567 120 1 218 660 1 073 323 5 410 610 *Investeringsbidrag Renmarkstorget - dagvatten, Budget 2027 Renmarkstorget E-NORM, Plan 2028 292/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Bilaga 2 - Mark- och exploateringsplan 2027-2030 Exploateringsplan 2027-2030 Investeringsbudget exploatering verksamhetsmark Belopp i tkr. Objekt 2027 2028 2029 2030 Totalt Västerslätt/Rödäng 2 000 10 000 0 0 12 000 I20 1 000 1 000 0 2 150 4 150 Ersboda/Ersmark 7 000 6 000 20 000 10 000 43 000 Centrala stan 0 0 800 1 000 1 800 Mariehem 0 0 0 500 500 Röbäck 1 000 1 000 1 000 0 3 000 Ön 0 0 1 300 0 1 300 Klockarbäcken 5 000 73 500 68 500 98 500 245 500 Sävar 0 1 650 17 650 14 500 33 800 Umeå östra landsbygd 0 22 000 40 000 40 000 102 000 Holmsund/Obbola 3 000 1 000 10 000 5 000 19 000 Projektledning 2 800 2 800 2 800 2 800 11 200 Summa utgifter 21 800 118 950 162 050 174 450 477 250 Investeringsbudget exploatering bostadsmark Belopp i tkr. Objekt 2027 2028 2029 2030 Totalt Backen 3 000 1 000 9 000 9 800 22 800 Ersboda/Ersmark 500 4 500 3 500 18 200 26 700 Centrala stan 50 450 2 850 33 050 36 400 Haga/Sandbacka 5 000 2 000 0 800 7 800 Universitetområdet 17 000 0 10 000 36 000 63 000 Röbäck 1 500 0 0 1 000 2 500 Teg 13 600 2 100 16 100 43 400 75 200 Ön 69 000 102 000 163 000 5 000 339 000 Ålidhemsområdet 0 20 000 0 0 20 000 Tomtebo 81 000 32 500 25 000 10 000 148 500 Sävar 0 0 0 500 500 Umeå östra landsbygd 0 0 0 500 500 Holmsund/Obbola 20 500 2 000 2 500 1 000 26 000 Umeå södra landsbygd 0 500 1 500 5 300 7 300 Hörnefors 0 250 4 800 6 000 11 050 Projektledning 2 800 2 800 2 800 2 800 11 200 Summa utgifter 213 950 170 100 241 050 173 350 798 450 Investeringsbudget exploatering markförvärv Belopp i tkr. Objekt 2027 2028 2029 2030 Totalt Ospecificerade objekt 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 Investeringar 255 750 309 050 423 100 367 800 1 355 700 - Investeringsbidrag -25 000 -50 000 -51 000 0 -126 000 293/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 0 294/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Innehåll Inledning .............................................................................................................................. 2 Äldreomsorgen ................................................................................................................... 5 Funktionshinderomsorgen ................................................................................................. 8 En trygg uppväxt ................................................................................................................. 9 Skolan ................................................................................................................................ 11 Robust beredskap och försörjningsförmåga .................................................................. 15 Miljö och klimat ................................................................................................................. 17 Alla ska ha tillgång till kultur och en aktiv fritid ............................................................. 17 Öka bostadsbyggandet i Umeå ........................................................................................ 22 Förbättra företagsklimatet i Umeå ................................................................................... 24 Kommunen som arbetsgivare .......................................................................................... 26 Investeringsramarna ......................................................................................................... 27 Nettokostnadsavvikelser .................................................................................................. 27 Kommunfullmäktiges mål och uppdrag 2027–2030 ........................................................ 29 Alliansens uppdrag för 2027 ............................................................................................ 32 Budgetramar nämnder och styrelser 2027 ...................................................................... 40 1 295/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Mattias Larsson (C), Veronica Kerr (KD), Hanna Lundin Jernberg (L) & Anders Ågren (M) Inledning Alliansen arbetar för hela Umeå, både stad och landsbygd. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna går gemensamt fram för att forma ett Umeå där människor vill leva hela livet. Från en trygg uppväxt, genom ett arbetsliv där livspusslet går ihop, till ett värdigt åldrande med livskvalitet och en äldreomsorg att lita på. Vi vill med vår gemensamma budget visa på ett alternativ till det Socialdemokratiska styret i Umeå som sviker välfärden. Den gångna mandatperioden har präglats av skandaler inom äldreomsorgen, med fall av vanvård och våld, samt återkommande exempel på bristande ledarskap bland annat genom en visselblåsarfunktion som inte fungerar och med tendenser till tystnadskultur. Det här visar att Socialdemokraterna är regeringströtta efter över tre årtionden vid makten och att de saknar både idéer och energi för att lösa Umeås samhällsproblem. Umeåborna förtjänar bättre. Med Alliansen får Umeå ett lag som är redo att bygga upp medborgarnas tillit till välfärden igen och ta sig an samhällsutmaningarna med en ambitiös reformagenda. Den viktigaste frågan de kommande fyra åren är att bygga upp förtroende för äldreomsorgen igen. Umeåborna kan lita på att Alliansen kommer tillföra de resurser 2 296/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 som krävs och genomdriva nödvändiga reformer för att Umeå ska få en omsorg värd namnet. Vi håller frihet för enskilda individer högt, även inom välfärden. Äldreomsorgen ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet och självbestämmande. Samtidigt som äldreomsorgen står inför stora utmaningar, från anställdas arbetsvillkor till bristande kvalitet i vården och en växande oro bland brukarna, väljer styret att avskaffa Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten. Det begränsar människors möjlighet att påverka sin egen omsorg. I vår budget satsar vi på en kommun där äldreomsorgen håller hög kvalitet och där valfrihet är en självklarhet. Genom viktiga reformer bygger vi en modern äldreomsorg som sätter individens behov främst. Det leder till en omsorg som medborgarna kan lita på. Idag brottas äldreomsorgen med att personal har bristande kunskaper i svenska, vilket riskerar patientsäkerheten och försvårar det dagliga arbetet. Det handlar i grunden om respekt för äldre och att de får en god vård och omsorg såväl som rehabilitering. Vi vill att personalen ges förutsättningar att tillhandahålla en värdig äldreomsorg så att de kan känna trygghet och stolthet över sitt arbete. Det ska vara en självklarhet att arbetsgivare säkerställer att personalen både förstår och kan göra sig förstådd på svenska. Därför är det en självklarhet med språktester i svenska vid anställning inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorg. Umeås medborgare ska känna sig trygga i en välmående arbetsmarknad och ett företagsklimat som driver tillväxt. För att möjliggöra nya jobb och investeringar krävs ordning och reda i den kommunala ekonomin. En stark ekonomi tryggar välfärden, framtida pensioner och stabilitet i osäkra tider. Genom bättre villkor för företag skapar vi arbetstillfällen och minskar bidragsberoende. Företagen är en nyckel för Umeås utveckling, de genererar jobb och skatteintäkter som bygger välfärden. Vi vill sänka skatten för att göra arbete mer lönsamt, stärka tillväxten och ge människor med små marginaler större ekonomisk frihet. Umeå ska vara en kommun där människor vill leva och arbeta, med en långsiktig ekonomisk politik som främjar ansvar och utveckling. I Umeå råder bostadsbrist sedan många år. En växande kommun kräver fler och bättre bostäder, såväl i staden som på landsbygden. Det behövs därför fler insatser för att möjliggöra ökad produktion av bostäder. Detta omfattar lägenheter, radhus och villor, anpassade efter människors behov och drömmar. Alla förtjänar en trygg uppväxt och en bra start i livet oavsett bakgrund, bostadsområde eller funktionsvariation. Vi i Alliansen prioriterar skolan genom ökade resurser till för- och grundskolan. Med reformer för lärarnas arbetsvillkor och för utbildning med kunskap i fokus ska resultaten bli bättre. Vi vill även se en satsning på elevers psykiska hälsa samt anpassning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljön. Inte minst är det dags att äntligen nå 3 297/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 målet om mindre barngrupper i förskolan. Det är en fråga om arbetsmiljö, men också om barnets bästa. En trygg uppväxt kräver även förebyggande insatser mot organiserad brottslighet såväl som insatser för trygga miljöer för barn och vuxna. Ingen ska behöva känna sig otrygg på kvällen, därför vill vi se bättre belysning och stärkt samverkan mellan kommunen, polisen och civilsamhället. Umeå ska erbjuda en aktiv och varierad fritid för alla åldrar. Barn ska ha trygga lekplatser och tillgång till idrott och kultur. Vuxna ska kunna njuta av friluftsliv, båtliv och ett rikt kulturutbud. För hundägare behövs fler rastgårdar. Äldre ska ha mötesplatser och aktiviteter som främjar hälsa och gemenskap. En kommun att leva i hela livet kräver möjligheter till rekreation, aktivitet och social samvaro. Våra fyra partier förenas i det kontinuerliga arbetet med att värna den gemensamma välfärden, oavsett om det gäller förskola, skola eller äldre- och funktionshinderomsorg. Det är omfattande och viktiga verksamheter, som ska präglas av hög kvalitet och valfrihet för den enskilde. Du ska kunna lita på Umeå genom hela livet! 4 298/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Äldreomsorgen Hur vi behandlar våra äldre säger något om vilka vi är som samhälle och som människor. Allianspartierna vill bygga en äldreomsorg där varje individ får åldras med trygghet, respekt och delaktighet. Det kräver både investeringar och värderingar, men framför allt en syn på omsorg som ett gemensamt ansvar, inte en uppgift som bara ska lösas så billigt som möjligt. Alliansen föreslår en förstärkning av äldrenämndens ram i Umeå med drygt 125 miljoner kronor för år 2027, vilket är 20 miljoner kronor mer än vad de styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterade. Umeå ska vara en kommun där äldre får det stöd de behöver för att leva ett tryggt, aktivt och värdigt liv, oavsett var i kommunen man bor och oavsett vem som är utförare. I takt med att vår befolkning åldras ökar behoven, men också möjligheterna att tänka nytt, förbättra det som brister och bygga vidare på det som fungerar. Därför vill vi i Alliansen utveckla äldreomsorgen med fokus på kvalitet, respekt och valfrihet, alltid med den enskilde människan i centrum. I vårt Umeå ska varje äldre person ha rätt att påverka sin vardag. Det handlar om att bli sedd som individ, inte bara som vårdtagare. Valfrihet som grund för trygg omsorg Vi vill att äldre i Umeå ska ha friheten att välja vem som kommer hem till dem. Den rätten är inte ett privilegium, det är en fråga om värdighet, trygghet och respekt. Därför vill vi utveckla hemtjänsten inom ramen för Lagen om valfrihetssystem (LOV) och återinföra valfriheten inom hemtjänsten samtidigt som vi vill öppna för LOV inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet. Valfrihet handlar inte bara om utförare. Det handlar också om inflytande i vardagen. Därför vill vi införa en modell där den enskilde i större utsträckning kan påverka vilka medarbetare som utför insatser i hemmet, inklusive möjlighet att framföra önskemål eller välja bort specifik personal. För många äldre är det en avgörande trygghetsfråga. Äldre ska få möjligheten att välja om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa dem vid intima insatser, som dusch och påklädnad. Om man inte känner sig trygg med den personal som duschar, klär av eller rör vid ens kropp, ska man inte tvingas till det. Vi vill också säkerställa rättvisa villkor mellan kommunala och privata utförare. Ersättningsnivåerna ska vara likvärdiga så att kvalitet och innehåll avgör, inte olika ekonomiska förutsättningar. Samtidigt ska kontrollen mot välfärdsbedrägerier stärkas, oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi. Personcentrerad omsorg på riktigt I en värdig äldreomsorg står människan i centrum, inte schemat. För oss i Alliansen är det självklart att omsorgen ska utgå från varje individs behov, önskemål och 5 299/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 livssituation. Därför vill vi ta ett helhetsgrepp för att stärka det personcentrerade arbetssättet i Umeå kommun. Vi föreslår att äldrenämnden och individ- och familjenämnden uppdaterar sina kvalitetsdeklarationer så att det tydligt framgår att omsorgen utgår från en personcentrerad grundsyn. För att det inte bara ska bli fina ord på papper vill vi också säkerställa att all omsorgspersonal får utbildning i personcentrerad vård och omsorg och hur det kan tillämpas i vardagen, inom både hemtjänst och särskilda boenden. Omsorgen ska utgå från den enskildes faktiska behov och inte pressas in i minutjakt och snäva schabloner. Minutjakt präglar alltjämt dagens system och urholkar både kvalitet och arbetsvillkor. Det är helt oacceptabelt att ett ersättningssystem bygger in att personal och utförare förväntas arbeta utan ersättning. Den tid som krävs för att genomföra beviljade insatser med god kvalitet ska ersättas fullt ut, inte delvis eller i teorin. Socialdemokraternas förslag om flexibel hemtjänst med ramtid framställs som ett steg bort från minutstyrning, men riskerar i praktiken att cementera samma problem i ny form. När ersättningen fortfarande inte följer den verkliga tidsåtgången fortsätter minutjakten och utförare lämnas att bära kostnaden genom obetalt arbete. Vi vill dessutom införa förenklad biståndsbedömning för vissa hemtjänstinsatser för att göra det lättare att få stöd i tid, minska administrationen och skapa en mer tillgänglig äldreomsorg. Trygghet och kvalitet i vardagen Trygghet handlar om mer än låsta dörrar och larm. Det handlar också om att veta vem som kommer hem till dig, vilken hjälp som ska utföras och att känna tillit till omsorgen. Därför vill vi genomföra ett pilotprojekt med en informationslösning som tydliggör planerade besök, vem som kommer och vilken hjälp som ska utföras. Det kan minska oro, stärka tryggheten och samtidigt frigöra mer tid till omsorg genom minskad administration. Vi vill även stärka rutinerna kring lex Sarah-anmälningar och avvikelserapportering. Missförhållanden ska upptäckas tidigare, hanteras snabbare och följas upp bättre. Tydligare ansvar, kortare handläggningstider och bättre uppföljning är avgörande för att skapa en omsorg där kvalitet och trygghet står i centrum. När tryggheten sviker – att motverka våld mot äldre Ingen ska behöva känna sig otrygg i mötet med omsorgen. Därför vill vi att våld mot äldre inkluderas i kommunens brottsförebyggande arbete och i den lokala lägesbilden över brottsligheten. Äldrenämnden bör också ta fram en särskild handlingsplan för att förebygga, upptäcka och hantera våld mot äldre inom omsorgen. 6 300/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Alla som arbetar nära äldre ska ha rätt utbildning och rätt stöd för att kunna agera vid misstanke om missförhållanden eller våld. Det gäller både omsorgspersonal och chefer. Självklart ska misstänkta brott inom äldreomsorgen polisanmälas. Maten och guldkanten i vardagen Livskvalitet handlar också om de små sakerna i vardagen. Om doften av mat som lagas, möjligheten att sitta ner tillsammans vid en trevlig måltid och känslan av att fortfarande få njuta av livet även när man blivit äldre. Vi vill därför ta fram ett nytt mat- och måltidskoncept för äldreomsorgen med fokus på hemlagad, näringsrik och individanpassad mat. Måltiderna ska inte bara ge näring utan också bidra till gemenskap, trivsel och livsglädje. Vi vill skapa mer guldkant i vardagen genom större valfrihet, trevligare måltidsmiljöer och särskilda satsningar vid helger och högtider. I Umeå ser vi vad som händer när sådana värden prioriteras ned. När riktlinjer förändras och tidsramar pressas blir konsekvenserna konkreta i människors vardag. Tänk att spendera 10, 20 eller 30 år i äldreomsorgen utan att få känna doften av mat som puttrar på spisen eller uppleva måltiden som en stund att se fram emot. Umeås äldre förtjänar bättre än så. Vi vill också införa en garanti för daglig utevistelse för personer med hemtjänst eller som bor på vård- och omsorgsboende. Att få komma ut, känna frisk luft och möta andra människor är inte en lyx. Det är en viktig del av ett värdigt liv. Ofrivillig ensamhet I vårt Umeå ska ensamhet inte vara en del av åldrandet. Ofrivillig ensamhet är en allvarlig folkhälsofråga som ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Därför vill vi stärka det sociala innehållet i äldreomsorgen och utveckla samarbetet med civilsamhället. Som ett led i detta vill vi utveckla ett koncept med sociala värdar inom särskilda boenden i samverkan med frivilligorganisationer. Det handlar om att skapa fler mänskliga möten i vardagen. Någon som har tid att sitta ner, lyssna, spela kort eller bara finnas där. Ingen ska behöva känna sig bortglömd när åren läggs till livet. Trygghet genom språk och kompetens Trygghet, delaktighet och kvalitet i omsorgen förutsätter att personal och brukare kan förstå varandra. Därför vill vi införa språktest vid anställning inom hemtjänst, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Den som arbetar nära människor i utsatta situationer måste kunna kommunicera på ett sätt som skapar förtroende och där varje människa garanteras den vård den behöver. Därför behövs satsningar på språkutveckling för vårdpersonal och resurser som säkerställer att även Umeåbor med behov av exempelvis teckenspråkskompetens får fullgod vård. Vi vill också stärka kompetensen inom äldreomsorgen genom att införa vårdnära serviceteam på alla vård- och omsorgsboenden. Genom att avlasta 7 301/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 omsorgspersonalen med praktiska arbetsuppgifter kan mer tid frigöras för omsorg, närvaro och mänskliga möten. Samtidigt vill vi verka för en mer sammanhållen vård och omsorg på äldreboenden genom att utreda möjligheterna att knyta läkarkompetens och logopeder närmare verksamheten. Det kan bidra till bättre kontinuitet, ökad trygghet och högre kvalitet i vården av äldre. Innovation och utveckling För att möta framtidens behov krävs en äldreomsorg som är både trygg och nytänkande. Därför vill vi satsa på innovation, utveckling och kvalitetssäkring. Genom digital teknik, välfärdsteknik och smartare arbetssätt kan vi både höja kvaliteten och förbättra arbetsmiljön. Vi vill exempelvis införa mobila trygghetslarm som fungerar även utanför hemmet för att stärka äldres trygghet, självständighet och möjlighet till ett aktivt liv. Att arbeta i äldreomsorgen En äldreomsorg av hög kvalitet bygger på kompetenta och engagerade medarbetare. För oss är det en självklarhet att visa respekt för den yrkesroll som vård- och omsorgspersonal har. Samtidigt förväntar vi oss ansvarstagande och professionalism i varje möte med brukare, anhöriga och kollegor. Kvalitet skapas inte genom överkontroll utan genom medarbetare som har rätt kompetens, tillräcklig bemanning, en fungerande arbetsmiljö och ett ledarskap som bygger på tillit snarare än detaljstyrning. Därför vill vi också uppmuntra fler enheter inom äldreomsorgen att ombildas till intraprenader för att skapa större engagemang, flexibilitet och lokal utvecklingskraft. Vi vet att personalen arbetar under hårt tryck och sjukfrånvaron är hög. För att förbättra arbetsmiljön behöver grundbemanningen öka. Äldreomsorgen är inget genomgångsyrke. Det är en samhällsbärande framtidsbransch där människor varje dag gör avgörande insatser för andra. Det förtjänar både respekt, rätt förutsättningar och stolthet. Funktionshinderomsorgen Umeå kommun ska erbjuda en funktionshinderomsorg som genomsyras av respekt för individens frihet, självbestämmande och rätt till ett gott liv. Alla människor, oavsett funktionsvariation, ska ges möjlighet att leva ett liv som andra, med arbete, meningsfull sysselsättning, social gemenskap och inflytande över sin vardag. Det är ett samhällsansvar att undanröja hinder som står i vägen för detta. 8 302/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Bostad först Umeå har i dag för få boenden med särskild service eller andra anpassade bostäder för personer med funktionsvariation. Samtidigt växer staden, och med den också behoven. Kommunens bristande förmåga att verkställa beslut om bostad i tid leder till domstolsbeslut, viten och mänskligt lidande. Det är oacceptabelt. Vi anser att kommunen aktivt ska möjliggöra fler boenden i samarbete med privata och idéburna aktörer. Väntetiden från beslut till inflyttning måste kortas rejält. Det handlar om respekt för människors livsval och livsvillkor. Valfrihet och mångfald även inom funktionshinderomsorgen Vi vill att lagen om valfrihetssystem (LOV) införs inom funktionshinderomsorgen. Rätten att kunna välja utförare är lika viktig oavsett ålder, diagnos eller stödbehov. En mångfald av aktörer främjar utveckling, innovation och lyhördhet för individens behov. Det är inte ett hot mot kommunens verksamheter, utan en möjlighet att komplettera och utveckla dem. Att ställa höga kvalitetskrav på alla utförare kommunala såväl som privata är självklart. Individuellt stöd och tillgängligt samhälle Alla insatser till personer med funktionsvariation ska utgå från individuella behov. Men ett gott liv kräver mer än vård. Det handlar om delaktighet i samhället, i kultur och fritid, om att kunna ta sig till jobbet eller skolan. Du ska ha möjlighet att forma din framtid. Därför är tillgänglighet och universell utformning viktiga perspektiv i all kommunal planering. Vi vill också förbättra möjligheten till sysselsättning för personer med funktionsvariation. Umeå kommun bör i högre grad erbjuda anpassade praktik- och arbetsmöjligheter, samt utveckla samverkan med arbetsgivare och civilsamhället. Alla vinner på ett mer inkluderande arbetsliv. Personal och kompetens – nyckeln till trygghet och kvalitet Personalens kompetens är avgörande för trygg och kvalitativ funktionshinderomsorg. Vi vill se språktest vid anställning, kontinuerlig kompetensutveckling och ökade möjligheter till karriärvägar inom omsorgen. Fler vårdnära serviceteam bör också införas för att frigöra tid för kärnuppdraget. Att vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö och inflytande för medarbetare måste vara en självklarhet. En trygg uppväxt Alla barn och unga i Umeå ska ha rätt till en trygg uppväxt som är fri från våld, rädsla och kriminalitet. För att lyckas med det krävs långsiktigt arbete som går bortom symbolpolitik. 9 303/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Umeå måste växa tryggt och säkert Trygghetsarbetet i Umeå behöver bli mer fokuserat, samordnat och resultatinriktat. Det räcker inte med att samla insatser under gemensamma rubriker, utan vi måste veta vad som gör verklig skillnad. Därför vill vi i Alliansen se en tydlig uppföljning av hur kommunens trygghetsresurser används: vilka konkreta åtgärder som genomförts, vilka resultat de gett, och om de når rätt målgrupper. För att bygga ett tryggt Umeå krävs att varje skattekrona används klokt och strategiskt, med fokus på beprövade och förebyggande insatser. Gängens närvaro i Umeå kräver riktade insatser Det förebyggande arbetet mot kriminalitet måste börja tidigt. En nyligen publicerad nulägesanalys från Umeå kommun visar att kriminella nätverk är etablerade i kommunen och aktivt rekryterar barn och unga, allt för ofta till narkotikahandel. De utnyttjar unga som billig och lättåtkomlig arbetskraft. Rekryteringen sker både fysiskt och digitalt, och möjliggörs av flera riskfaktorer: ekonomisk utsatthet, våld i hemmet, skolmisslyckanden, psykisk ohälsa, funktionsvariationer, brist på positiva förebilder och avsaknad av trygga sammanhang. Samtidigt lockar gängens löften om pengar, status, gemenskap och identitet, förstärkta av glorifiering i sociala medier och populärkultur. För att kunna förebygga rekryteringen behöver kommunen rikta insatser mot just dessa bakomliggande faktorer och det kräver samverkan mellan skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och civilsamhälle. Dessutom anser vi att SIG (social insatsgrupp) behöver förstärkas med resurser då det enligt nulägesanalysen är kö till denna viktiga insats som syftar till att motverka att unga med hög risk att begå brott att lämna en kriminell livsstil. De kriminella gängen har också försökt rekrytera barn och unga vid idrottsplatser i Umeå. Det är en oroande utveckling som kräver insatser från hela samhället. Vi vill att kommunen ska utreda åtgärder för att säkerställa tryggheten i anslutning till idrotts- och fritidsanläggningar. Trygghet i vardagen Otryggheten bland unga i Umeå är fortsatt hög. Enligt Unga24 uppger 39 procent av tjejerna i åldern 13–18 år att de känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen. Bland killar är siffran 6 procent. Det är inte acceptabelt. Mer än var tredje kvinna i Umeå uppger också att de ibland eller ofta undviker att gå ut ensam av rädsla för att bli utsatta för våld eller ofredande, enligt folkhälsoenkäten ”Jämlika liv”. Alliansen vill se fler konkreta trygghetsskapande åtgärder, till exempel bättre belysning, säkra gång- och cykelvägar samt ökad samverkan med polis, civilsamhälle och ideella jourer. Stoppa hedersförtrycket Hedersrelaterat våld och förtryck är ytterligare ett allvarligt hot mot barns och ungas 10 304/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 trygghet. Kartläggningen från 2021 visade på allvarliga brister i kunskap och arbetssätt inom kommunen. Vi vill därför se riktade utbildningsinsatser, uppdaterade handlingsplaner och förbättrade rutiner i de nämnder och verksamheter som möter barn och unga. Det gäller både skolor och socialtjänst. Att tidigt upptäcka och agera mot hedersförtryck är avgörande för att skydda barn och unga. Alliansen vill bygga ett Umeå där varje barn får växa upp i trygghet, oavsett bostadsområde, kön eller bakgrund. Det kräver att vi fokuserar på det som faktiskt fungerar och vågar ompröva det som inte gör det. Skolan Skolan är en av kommunens absolut viktigaste uppgifter. Grunden till ett liv i frihet, trygghet och möjligheter börjar i förskolan och fortsätter genom hela utbildningskedjan. För oss i Alliansen är det avgörande att varje barn och elev får det stöd den behöver för att lyckas i skolan, oavsett bakgrund, bostadsområde eller funktionsvariation. En skola för framtiden, med kunskap, trygghet och valfrihet i fokus Alliansen fortsätter att prioritera skolan i Umeå kommun. Vi har särskilt ökat resurserna till för- och grundskolenämnden. Vi ökar resurserna till för- och grundskolenämnden med 76 miljoner kronor för nästa år, vilket är ca 25 miljoner kronor mer än vad de styrande i S/MP lägger i sin budget. Det möjliggör ett förverkligande av mindre barngrupper i förskolan och ökad kvalitet. Vi står fast vid vår övertygelse att valfrihet, höga förväntningar och tidiga insatser är avgörande för att varje barn ska nå sin fulla potential. Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. Val av skola ska bli obligatoriskt. För att öka både transparensen och likvärdigheten har vi därför gett för- och grundskolenämnden i uppdrag att införa ett aktivt och obligatoriskt skolval samt ta fram ett skolpengssystem som beslutas av kommunfullmäktige. Vår ambition är att skapa en struktur där alla elever, oavsett bakgrund, har verklig möjlighet att göra ett informerat val och där resurserna fördelas rättvist mellan kommunala och fristående skolor. Vi tror också på kraften i entreprenörskap. Därför vill vi införa entreprenörskap i grundskolan enligt Nordmalingsmodellen, för att stärka elevernas självkänsla, kreativitet och entreprenöriella förmågor redan från tidig ålder. I gymnasieskolan vill vi öka andelen elever som driver UF-företag, särskilt på yrkesprogrammen, som en del i att rusta unga för ett föränderligt arbetsliv. 11 305/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Enligt Kolada har andelen elever som har nått betygskriterierna i alla ämnen i årskurs 9 har minskat från 77,8% 2023 till 76,3% 2025. I årskurs 6 är det också färre som har nått betygskriterierna 2025 än 2023. Denna nedgång understryker behovet av fortsatta satsningar för att förbättra skolans kvalitet och förtroende bland invånarna. Med våra prioriteringar stärker vi skolans framtid genom kunskap, trygghet och valfrihet. Mindre barngrupper för en tryggare förskola Med minskande barnkullar ser vi nu möjligheten att realisera målet om högst 15 barn per barngrupp i förskolan. Det är ett mål som kommunfullmäktige har ställt sig bakom i beslut efter beslut under snart 20 års tid. Trots detta har de styrande rödgröna inte genomfört det i praktiken. Vi i Alliansen är fast beslutna att omsätta dessa beslut i verklig förändring. Enligt rapporten Tryggare kan alla vara från Sveriges Lärare lyfts flera risker med stora barngrupper: bland annat försämrade förutsättningar för barn att knyta trygga relationer, ökad risk för att barnens behov inte blir sedda, och en högre arbetsbelastning för personalen med ökad sjukfrånvaro som följd. Detta understryker vikten av att minska barngruppernas storlek för att säkerställa barnens trygghet och utveckling. Att genomföra de här förändringarna är också ett sätt att äntligen infria löften och beslut som fattats år efter år i kommunfullmäktige. Enligt Kolada låg Umeås genomsnittliga gruppstorlek i förskolan på 16,0 barn per avdelning år 2025, en ökning med 0,1 från 2024. Det är fortsatt högt i jämförelse med flera liknande kommuner: Helsingborg 14,5, Lund 14,4 och Västerås 15,0. Även om vissa kommuner fortfarande har större barngrupper visar jämförelsen att Umeå har mer att göra för att nå målet om mindre barngrupper. Det kräver tydliga politiska prioriteringar och långsiktiga satsningar på förskolan. Bryter man ned siffrorna ser man dessutom tydliga skillnader mellan kommunal och enskild regi i Umeå. I kommunala förskolor går i snitt 13 barn i småbarnsgrupper (1– 3 år) och hela 19,5 barn i grupper för äldre barn (4–5 år). Det kan jämföras med förskolor i enskild regi, där motsvarande siffror är 11 respektive 16,7. Det visar att verksamheter i enskild regi i betydligt högre grad klarar att leva upp till Skolverkets riktmärken om 12 barn i småbarnsgrupper och 15 barn i storbarnsgrupper. Vi ger även för- och grundskolenämnden i uppdrag att förbättra tillgängligheten till förskolan genom att låta vårdnadshavare ansöka om plats upp till ett år innan behovet uppstår, i stället för nuvarande sex månader. Det ger familjer bättre framförhållning och tryggare planering. Utökad satsning på pedagogisk omsorg Vi ser ett ökat behov av flexibla omsorgslösningar för barnfamiljer. Därför genomför vi en kommunövergripande satsning på pedagogisk omsorg, i syfte att öka tillgången 12 306/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 på dagbarnvårdare i hela kommunen. Detta ger familjer fler valmöjligheter och främjar en trygg och nära omsorgsmiljö för barnen. Stärkta kunskapsresultat och tidiga insatser Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram har minskat från 91,9 % år 2020 till 87,8 % år 2025. Särskilt oroande är att flickors behörighet har sjunkit mer än pojkars under samma period. Trots detta har flickor fortfarande högre genomsnittligt meritvärde än pojkar. För att vända denna trend behöver vi fokusera på tidiga, träffsäkra och långsiktiga insatser för elever i behov av särskilt stöd, samt stärka samverkan med vårdnadshavare och elevhälsa. Därför ger vi för- och grundskolenämnden i uppdrag att införa en elevhälsogaranti, en garanti om att elever som söker hjälp ska få kontakt med elevhälsan inom 24 timmar. Avlastning för lärarna och fokus på undervisning För att lärare ska kunna fokusera på sin kärnuppgift – undervisning – behöver vi minska deras administrativa börda. Vi måste investera i skolan och satsa på lärarna. Inget är viktigare för att höja kunskapsresultaten än att ge lärarna kraft och tid att få vara just lärare. Våra elever behöver mer tid med sina lärare. Internationella undersökningar visar att svenska lärare använder en mindre andel av sin arbetstid till undervisning jämfört med kollegor i andra länder. Skolverket pekar på att svenska lärare i snitt lägger över två timmar per dag på administration och uppgifter relaterade till ordning och omsorg. Det handlar till exempel om att iordningställa lokaler, behandla ledighetsansökningar, agera rastvakt, övervaka omklädningsrum, skriva veckobrev, plocka fram nödvändigt material, kontrollera närvaro och lägga ut information på skolans hemsida. Detta är tid som istället borde kunna användas till att planera undervisning, följa upp elevers lärande och ge mer stöd åt dem som behöver det mest. Därför har vi i Alliansen gett för- och grundskolenämnden i uppdrag att successivt införa lärarassistenter i skolan. Vi omfördelar resurser inom nämndens ram och ökar den något för att möjliggöra denna satsning. Lärarassistenternas uppdrag ska vara att assistera lärarna med uppgifter av administrativ karaktär och på så sätt förbättra arbetsmiljön. Satsningen riktas i första hand till de tidigare årskurserna på skolor med särskilt stora utmaningar, så att det extra stödet kan komma in så tidigt som möjligt i elevernas skolgång. Genom att införa lärarassistenter frigör vi tid för lärarna att vara just lärare och skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande. Stärkt gymnasieskola för framtidens arbetsmarknad En gymnasieexamen är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att klara sig senare i vuxenlivet. I Umeå har andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år legat stabilt över 77 % de senaste åren. Det är ett resultat som behöver förbättras. Gymnasieskolorna i Umeå ska ge alla elever goda kunskaper och färdigheter för att förbereda dem för högre studier eller för ett yrkesliv direkt efter examen. 13 307/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Kunskapsförmedlingen ska stå i främsta rummet, och skolans kontakt med arbetslivet ska uppmuntras och underlättas, både för att skapa motivation och ge eleverna realistiska förväntningar på vad som väntar efter skolan. För att stärka gymnasieskolans koppling till arbetsmarknaden har vi infört nya mål i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens styrkort. Dessa följer upp antalet kvalitetssäkrade APL-platser, antalet arbetsgivare som tar emot APL-elever samt närvaron vid programråd. Vi arbetar också för att öka andelen elever på yrkesprogram som driver UF-företag, något som både utvecklar entreprenöriella förmågor och stärker elevernas anställningsbarhet. Alliansen vill göra satsningar på STEM‑ämnena: naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik. Vi vill utarbeta en lokal STEM-strategi för Umeå kommun, med syfte att stärka elevers kunskaper, öka intresset för STEM-ämnen och säkerställa långsiktig kompetensförsörjning. Som en del av detta vill vi även införa spetsklasser i matematik redan i grundskolan, med möjlighet till nationellt intag. Vi driver även på för att stärka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck genom kvalitetssäkrade utbildningsinsatser. Skolan ska vara en trygg plats där alla elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Fokus på elevers psykiska hälsa och framtidstro Enligt enkäten Unga 24 upplever 61 % av flickorna och 25 % av pojkarna stress varje dag eller flera gånger i veckan. En av de största stressfaktorerna är känslan av att inte hinna med skolarbetet. Dålig sömn, höga förväntningar och bristande framtidstro bidrar till en negativ spiral för många ungdomar. Vi ser ett tydligt behov av att stärka elevernas psykiska hälsa och skolan spelar en central roll i det arbetet. Därför har vi gett för- och grundskolenämnden i uppdrag att utvärdera hur skolans organisation bättre kan möta elevernas behov och stärka det förebyggande elevhälsoarbetet. Alliansen vill komplettera fler elevhälsoteam med speciallärare. Vi har också drivit igenom att elevhälsan i större utsträckning ska arbeta mer främjande och långsiktigt med fokus på hela elevgruppen, inte bara akut och individinriktat. Samtidigt ser vi ett behov av att öka kunskapen om och anpassningen till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljön. Alla barn har rätt till en fungerande skolgång, och det kräver tillgång till NPF-säkrade miljöer, tydliga strukturer och kompetent personal. Vi vill att det ska finnas samlad information till föräldrar om vilka rättigheter och möjligheter som finns för barn i behov av särskilt stöd och att föräldrar till barn med NPF ska ha större inflytande över sitt barns skolgång. Vi ser också ett stort behov av att stärka kommunens resursskolor. För många elever med omfattande stödbehov och NPF-problematik fungerar inte den ordinarie 14 308/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 skolmiljön tillräckligt väl, trots stora insatser från skolpersonal och elevhälsa. I dag finns omkring 38 platser inom Umeås resursskolor, samtidigt som behovet bedöms vara betydligt större. Därför vill vi påskynda utbyggnaden av resursskolorna och ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att utöka antalet platser för att bättre möta elevernas behov. Fler elever måste få tillgång till en skolmiljö med rätt kompetens, anpassningar och trygghet för att kunna lyckas i sin skolgång. Att skapa trygghet, arbetsro och tydliga ramar i undervisningen är avgörande för att eleverna ska må bra och känna framtidstro. Genom tydligare ansvarsfördelning, förstärkt elevhälsa och bättre samverkan mellan professioner i skolan vill vi minska den negativa stressen och skapa utrymme för fler elever att lyckas i sin skolgång. Studiero och trygghet i skolan En självklar del för lärandet är studiero i klassrummet, därför vill alliansen ha en lokal satsning på studiero på Umeås skolor. Vi vill utveckla en “kommunal studiero- garanti”, med tydliga ordningsregler och konsekvenstrappa. Det kommer tillsammans med insatser för elever med särskilda behov spela stor roll i elevers chanser att klara skolan. Ingen elev ska behöva gå till skolan med en klump i magen. Mer måste göras för att minska mobbning och diskriminering bland elever. En miljö som ofta lyfts som särskilt utsatt är omklädningsrummen vid idrottslektionerna. Därför vill Alliansen prioritera att bygga duschbås i kommunens idrottshallar, så att elever kan duscha i fred och känna sig trygga. Dessutom är det avgörande att alltid kontrollera belastningsregistret vid anställning av personal i skolan, för att säkerställa att de vuxna som möter eleverna är lämpliga. Robust beredskap och försörjningsförmåga De senaste åren har tydligt visat på samhällets sårbarhet. Kriget i Ukraina, pandemin och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde har understrukit behovet av att samhällsviktiga funktioner fungerar även under påfrestning. Även långsiktiga utmaningar som klimatförändringar bidrar till att öka trycket på vår beredskap. För att möta dessa utmaningar krävs att kommunen har en fungerande och aktiv civil beredskap, med förmåga att både hantera akuta kriser och bygga långsiktig motståndskraft i samhället. Kommunens ansvar och strategiska planering Kommunens ansvar inom det civila försvaret omfattar bland annat försörjningsberedskap, informationssäkerhet, skydd av samhällsviktig verksamhet 15 309/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 och förmågan att snabbt kunna ställa om vid allvarliga händelser. För att uppnå detta krävs strategisk planering, prioritering och praktisk förankring i hela den kommunala organisationen. Livsmedelsförsörjning och lokal produktion En särskilt viktig del av beredskapen är livsmedelsförsörjningen. I dagsläget är självförsörjningsgraden i Umeå låg, och det finns ett tydligt behov av att stärka den lokala livsmedelsproduktionen. Genom att utveckla kommunens inköpsrutiner och öka andelen lokalproducerad och hållbart framställd mat i måltidsverksamheterna kan kommunen bidra till en starkare och mer resilient försörjningskedja. Innovativa upphandlingsmodeller, såsom “ko på ROT” och skafferiavtal, kan spela en viktig roll för att koppla samman lokala producenter med kommunala verksamheter – och samtidigt stärka landsbygdernas näringsliv. För att ta konkreta steg i denna riktning ger vi tekniska nämnden i uppdrag att öka andelen lokalproducerade och hållbart framställda livsmedel, samt att redovisa hur kommunens inköpsrutiner kan anpassas för att ytterligare stärka den lokala livsmedelsproduktionen. I uppdraget ingår också att utreda hur innovativa upphandlingsmodeller, såsom “ko på ROT” och andra lösningar som lyfts i landsbygdsprogrammet, kan användas för att gynna lokal livsmedelsförsörjning och hållbar landsbygdsutveckling. En stärkt livsmedelsberedskap handlar dock inte bara om kommunens egen verksamhet. Det handlar också om att skapa förutsättningar för invånare att bidra till en ökad självförsörjning. Vi vill därför se fler möjligheter till lokal odling i olika stadsdelar, samt underlätta för privatpersoner att lagra livsmedel genom att möjliggöra tillgång till förvaringslösningar som jordkällare i samverkan med exempelvis AB Bostaden. Genom att kombinera offentlig och privat beredskap kan vi bygga ett mer robust Umeå. Utbildningens roll för framtidens livsmedelsproduktion Utbildning är en annan nyckelfråga. Forslundagymnasiet är en strategisk resurs för hela norra Sverige när det gäller kompetensförsörjning inom de gröna och areella näringarna. Det är här vi hittar morgondagens lantbrukare. Genom att stärka såväl utbildningarna som att säkra lokalernas långsiktighet och verksamhetens koppling till beredskapsfrågor kan skolan bidra till att trygga framtidens livsmedelsproduktion i såväl Umeå som hela norra Sverige. Övning, samordning och kommunikation för en robust kommun Att bygga en robust kommun handlar också om att öva, samordna och kommunicera. För att uppnå en hög och praktiskt fungerande beredskap krävs engagemang från hela den kommunala organisationen – från planering och upphandling till skolmåltider och lokal näringslivsutveckling. 16 310/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Förmågan att hantera kriser byggs i praktiken. Därför ger vi samtliga nämnder i uppdrag att genomföra regelbundna och verksamhetsnära beredskapsövningar. Genom att öva skarpt, identifiera brister och stärka samverkan mellan verksamheter kan kommunen säkerställa att beredskapen fungerar när den verkligen behövs. Miljö och klimat Umeå ska vara en ledande miljö- och klimatkommun där innovation, hållbar stadsutveckling och grön tillväxt går hand i hand. Klimatomställningen ska skapa möjligheter för människor och företag i hela kommunen, inte innebära nya hinder i vardagen. Umeå rankas bland de renaste städerna i Europa när det kommer till luftkvalitet. Det är en styrka som ska värnas genom att slå vakt om grönområden, minska utsläppen och fortsätta arbetet för en mer hållbar stadsmiljö. Alliansen vill skynda på elektrifieringen genom att kommunen, i nära samverkan med näringsliv och lokala aktörer, medverkar till en utbyggd laddinfrastruktur för både personbilar och tunga fordon i hela kommunen. Det ska fortsatt vara möjligt att ta bilen till arbete, fritidsaktiviteter och service för de som behöver det. Klimatomställningen måste bygga på realism och fungerande alternativ utan på bekostnad av människors vardag. För att stärka Umeås gröna identitet vill vi också säkra framtiden för Arboretum Norr och fortsätta utveckla parker, grönområden och stadsnära natur. Umeå ska fortsätta vara Björkarnas stad. Fler träd ska planteras både i nya stadsdelar och i befintliga miljöer för att skapa trivsammare stadsmiljöer, bättre luftkvalitet och ett bättre lokalklimat under varma sommardagar. Alliansen vill kombinera höga klimatambitioner med ett starkt företagsklimat och en hållbar tillväxt. Genom beprövade åtgärder, teknikutveckling och långsiktiga prioriteringar bygger vi en grönare kommun i framkant där människor kan leva hållbart utan att välja bort trygghet, tillgänglighet, jobb eller framtidstro. Alla ska ha tillgång till kultur och en aktiv fritid Umeå ska vara en kommun där alla kan ta del av kultur och ha en meningsfull fritid, oavsett ålder, bakgrund eller livssituation. Ett rikt kulturliv och möjligheter till fritidsaktiviteter gör Umeå både roligare att bo i och mer attraktiv för besökare. Vi vill fortsätta utveckla möjligheterna att ta del av kultur och fritidsaktiviteter i Umeå på ett sätt som är tillgängligt, hållbart och inkluderande för alla. 17 311/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Kulturinstitutioner och kulturarv I Umeå̊ finns kulturinstitutioner av högsta klass. Norrlandsoperan med symfoniorkestern och dansverksamheten är här viktiga inslag, liksom våra välkända festivaler. Vi vill att Umeå̊ ska fortsätta synas på̊ kulturkartan, både nationellt och internationellt. Älven har blivit en levande del av staden, särskilt genom satsningar som Väven, där också vårt fina stadsbibliotek fått en central plats. Vi värnar också kulturarvet. Västerbottens museum och hela Gammliaområdet är en viktig länk mellan vår tids samhälle samt tidigare och kommande generationer. Kulturbudget och museifrågor Vi vill att kulturen i Umeå ska fortsätta blomstra. Men Umeå är idag den kommun i landet som satsar mest per invånare på kultur, vilket vi anser inte är långsiktigt ekonomiskt hållbart. Därför vill vi se en mer balanserad kulturbudget. Eftersom kommunens kulturbudget redan är stor anser vi att det inte finns något ekonomiskt utrymme att behålla Kvinnohistoriska museet i kommunal regi. Deras befintliga lokaler bör hyras ut till en extern aktör som kan passa in och som har ett intresse av det perfekta läget i Väven. Detta sparar ungefär 13 miljoner kronor för kommande år. Alliansen anser att verksamheten ska överföras till Västerbottens museum, på samma sätt som vi hanterat Regementsmuseet på I20-området. Bibliotekens roll Att kunna läsa är en grundförutsättning för lärande. Läsförståelse är grunden i de flesta skolämnen och läsning har stor betydelse för bland annat språkutvecklingen. Vi vill stimulera att fler barn och unga från tidig ålder får ett intresse för läsning och böcker. På vissa förskolor i kommunen finns idag ett samarbete mellan förskolorna och bibliotek, där biblioteken kan lämna “bokpåsar” med utvalda böcker som vårdnadshavare kan låna hem direkt från förskolan och ta med hem. Det gör det enklare att låna böcker och det är något vi vill utveckla på alla förskolor i kommunen. Biblioteksbussen kör till platser där det är långt till ett vanligt bibliotek. Den stannar till vid 136 hållplatser i kommunen, från Inneråträsk i norr till Norrbyn i söder. Biblioteksbussen har ett stort tryck från skolor, förskolor som saknar folkbibliotek, men även från äldreomsorgen. Det gör att verksamheten inte hinner stanna hos alla som vill och många besök blir idag mycket korta. Vi ser att det finns behov av en till biblioteksbuss i framtiden, för att stärka tillgången till litteratur och läsfrämjande insatser i hela kommunen. Idrott och föreningsliv Umeå har utsetts till ”Sveriges bästa idrottsstad” tre gånger – 2018, 2020 och 2021. Det är ett kvitto på att satsningarna på både bredd- och elitidrott har varit rätt. År 2024/2025 fick Umeå även utmärkelsen ”Årets breddidrottskommun” av 18 312/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 branschtidningen Sport och Affärer. Bakom framgångarna ligger ett brett politiskt samförstånd om idrottens betydelse. Alliansen i Umeå värnar det starka föreningslivet, som skapar gemenskap och stärker demokratin. Med en ung befolkning är det särskilt viktigt att Umeå fortsätter utveckla ett brett och inkluderande utbud av idrott och fritid. Vi vill stärka föreningslivet från grunden, i stället för att satsa på enskilda evenemang. Det lokala föreningslivet har tydligt signalerat att ökade kostnader för bland annat lokaler, material, resor och logi riskerar att slå mot deras verksamhet. Vi vill stärka stödet som går till föreningar som äger och driver egna anläggningar. Föreningsstöd ska vara tydliga och baseras på en objektiv grund. Vi vill därför införa fördelningsnycklar för föreningsstöd som idag inte baseras på schabloner eller liknande. Vissa stöd från kommunen till föreningslivet har inte höjts på många år, vilket påverkar föreningslivet negativt när kostnaderna ökar. Vi ser därför positivt på att indexreglera fler stöd till föreningslivet, så att stöden följer kostnadsutvecklingen i samhället. Vi ska också aktivt verka för att fler nationella tävlingar kan genomföras i Umeå. SM- arrangemang inom olika områden är av hög prioritet, och bidrar till att marknadsföra Umeå på ett positivt sätt. Vintern 2029 kommer Umeå återigen att arrangera SM- veckan. Det är ett av Sveriges största återkommande idrottsevenemang och genomförs varje år på olika orter i landet, både på sommaren och på vintern och samlar svenska mästerskap för Riksidrottsförbundets medlemsförbund. Svenska Rallyt är Sveriges största årligen återkommande sportevenemang och landets främsta rallytävling. Sedan 2022 är Umeå värdstad för denna VM-deltävling. Med miljontals tittare världen över stärker rallyt regionens attraktionskraft och skapar stora möjligheter för idrott, näringsliv och turism. Umeå är en vinterstad och många Umeåbor och besökare ägnar sig gärna åt vinteridrotter, som att åka slalom, längdskidor eller skridskor. Även om det brukar vara gott om snö de flesta vintrarna, så är det ibland brist på snö. Det är därför viktigt att det finns ishallar, konstfrusen is och konstsnöanläggningar, så att förutsättningarna är goda för vinteridrotterna, även om det är snöbrist. Många föreningar och privatpersoner efterfrågar att ishallarna ska ha öppet längre än de är idag. I andra kommuner går det ofta att åka skridskor i ishallar i maj. Vi menar att det är något som kommunen behöver utreda och därför vill vi uppdra till fritidsnämnden och tekniska nämnden att se över vinteridrotternas säsongslängder. Det ska också vara enkelt att ta sig till idrotts- och friluftsanläggningar. Vi vill därför se över parkeringsavgifterna i anslutning till dessa, i syfte att göra det enklare att motionera. 19 313/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Ny evenemangsarena För att utveckla Umeå som destination och evenemangsstad behöver Umeå en ny evenemangsarena som kan arrangera större arrangemang för konserter, idrott och konferenser. Alliansen vill att kommunen i samverkan med föreningslivet och privata aktörer tar fram en konkret plan för etableringen av en ny evenemangsarena i Umeå. Kontroll och trygghet inom idrott och kultur För att stödet från kommunen ska komma rätt och göra största möjliga nytta är det viktigt med god kontroll och uppföljning. Genom tydliga krav och regelbundna granskningar minskar risken för fusk, felaktigheter och missbruk av skattemedel. Det skyddar också de seriösa föreningarna, som sköter sin verksamhet och följer reglerna. Föreningsbyrån har uppdraget att ha kontakten med föreningar och ideella verksamheter från kommunens sida. Trots detta har det vid upprepade tillfällen varit så att andra förvaltningar har handlagt stöd till föreningslivet, utan att Föreningsbyrån varit inblandad. Det är Föreningsbyrån som ska ha kontakt med föreningslivet och som därmed har bäst kännedom om föreningar. Om Föreningsbyrån inte är med i beredningen riskerar kommunen att ge stöd till föreningar som av olika anledningar inte bör få kommunala medel. Polisen i Umeå har varnat för att idrottsplatser blivit en plats där kriminella gäng rekryterar barn och unga. Det är en oroande utveckling som kräver insatser från hela samhället, även kommunen. De borgerliga partierna i fritidsnämnden har flera gånger föreslagit att nämnden ska uppdra till förvaltningen att utreda åtgärder för att säkerställa tryggheten i anslutning till idrotts- och fritidsanläggningar, men har tyvärr röstats ner. Det är dock uppenbart att det skulle behövas en omfattande utredning för att förbättra tryggheten. Bad och simhallar En hög simkunnighet bland invånarna är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv och Umeås simhallar fyller därmed en viktig funktion. Badverksamheten i Umeå kommun har under lång tid haft problem med att hålla en budget i balans. Tidigare skötte företaget Medley driften av Umeå simhall, men när Navet byggdes beslutade fritidsnämnden att driften skulle skötas i kommunal regi. De borgerliga partierna föreslår en konkurrensutsättning av den samlade kommunala badverksamheten inom fritidsnämnden, däribland Navet och Umelagun. Det skulle både kunna stärka kvaliteten för verksamheten och samtidigt sänka kostnaden. Som det ser ut idag driver Umeå kommun även restauranger vid badanläggningarna, som vid Navet. Kommunen driver också gym, bland annat i Holmsund och Sävar. Driften av dessa borde också läggas ut på en extern entreprenör, inte minst för att undvika osund konkurrens från kommunen gentemot privata företag. 20 314/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Alla Umeåbor ska ha möjlighet att bada på sommaren. I flera år har Umeå kommun saknat badplatser för rullstolsburna personer, men förra sommaren anlades en badramp på Nydala. Det behövs ytterligare fokus på att göra badplatser i kommunen mer tillgängliga. Båtliv och turism Båtlivet är en viktig del av både fritid, rekreation och turism längs Umeås kust. Med närheten till älven och havet har Umeå stora möjligheter att utvecklas som en attraktiv destination för båtburna besökare. Vi vill möjliggöra en centralt placerad gästhamn, driven och finansierad av privata aktörer. Vi ska även se till att vårda det båtliv som redan idag finns. Dessutom vill vi säkra upp en riktig gästbrygga på Norrbyskär, för att förbättra tillgängligheten för båtburna besökare. Handeln i Umeå går miste om många ”turistkronor”, när många med båt under sommaren väljer bort Umeå och åker vidare norrut eller söderut. Allt för få stannar till i Umeå p.g.a. bristen på gästbryggor och centralt belägen gästhamn. Med bättre möjligheter att lägga till i stan skulle fler båtturister stanna längre och gynna både handeln, restaurangerna och besöksnäringen. Det är en chans Umeå bör ta vara på. Turism och husbilsplatser Något som saknas i Umeå är attraktiva ställplatser för husbilar och husvagnar. Det är en viktig målgrupp inom turismen och tillgång till centrumnära, trygga och välutrustade platser kan göra stor skillnad för om resenärer väljer att stanna i Umeå eller resa vidare. Fler ställplatser skulle stärka besöksnäringen och göra Umeå mer tillgängligt. Hundrastplatser I Umeå finns det inga inhägnade hundrastplatser där hundar kan leka fritt utan koppel. Många hundägare har efterfrågat hundrastplatser i flera år och sådana finns i andra jämförbara kommuner runtom i Sverige. Hundrastplatser är även en naturlig plats för människor att träffas och bidrar till en bra och social miljö för alla. Behovet av hundrastplatser i kommunen växer, i och med att allt fler Umeåbor skaffar hund. Vi vill därför att kommunen ska upprätta hundrastgårdar i Umeå. Ungdomsverksamhet Det är viktigt att ungdomsverksamhet bedrivs i trygga och väl anpassade miljöer. I Umeå finns i dag elva fritidsgårdar och två mötesplatser för unga. Fritidsgårdarna riktar sig till ungdomar mellan 13 och 17 år, medan Ungdomens hus i centrum och på Ersboda vänder sig till unga mellan 16 och 23 år. Vi anser att kommunens mötesplatser främst bör rikta sig till de yngre ungdomarna. När äldre ungdomar vistas på samma platser kan det hända att yngre känner sig otrygga eller avstår från att gå dit. Därför föreslår vi en övre åldersgräns på 19 år i 21 315/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 den öppna ungdomsverksamheten, för att fritidsgårdarna fortsatt ska vara trygga platser för högstadie- och gymnasieungdomar. Öka bostadsbyggandet i Umeå Det är bostadsbrist i Umeå sedan ett antal år tillbaka. Ett tydligt uttalat mål för kommunen är att bostadsbyggandet ska öka till 2000 nya bostäder per år. Detta för att ”bygga bort” det underskott som har skapats genom att det under en lång rad av år bara har byggts hälften så många bostäder som behovet har varit. Enligt statistik från SCB färdigställdes 759 bostäder under 2025, vilket är långt under målet. Källa: SCB Behov av högre produktion och fler småhus För att Umeå ska kunna nå sina bostadsmål krävs en betydligt högre takt i nyproduktionen av bostäder. Det behövs fler småhus, fler bostadsrätter och fler hyreslägenheter i hela kommunen. Under de senaste åren har det byggts alldeles för få småhus. Förra året utgjorde äganderätterna endast 4,5% procent av all nyproduktion, enligt statistik från SCB. Att bygga fler villor och radhus i Umeå är avgörande för kommunens långsiktiga utveckling. Småhus utgör en viktig men ofta underskattad del av bostadsförsörjningen. Flera undersökningar visar att en stor del av befolkningen föredrar att bo i just småhus. En Sifo-undersökning från 2019 visade till exempel att hela 75 procent av svenskarna helst vill bo i villa, radhus eller kedjehus. Trots den höga efterfrågan är produktionen av småhus fortsatt låg, vilket gör det än viktigare att prioritera denna boendeform i den framtida planeringen. 22 316/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Samarbete mellan privata aktörer och AB Bostaden De privata aktörerna och det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden måste hjälpas åt för att öka takten på bostadsbyggandet. Kommunen har sedan tidigare börjat inrikta processen på kortare tid för markreservation. Flexiblare och mer generella detaljplaner med optimal volym och användning är också en viktig förutsättning. Fler områden måste öppnas upp för nybyggnation, samtidigt som takten på kompletteringsbyggande ökar. Effektivare planprocess och ökad förutsägbarhet En effektivare planprocess gynnar hela Umeås tillväxt. Genom att öka förutsägbarheten för både kommunen och byggaktörer kan vi främja ett snabbare och mer effektivt bostadsbyggande. För långa och oförutsägbara processer riskerar att bromsa utvecklingen och fördröja viktiga investeringar. Vi vill att kommunen i högre grad möjliggör för privata aktörer att själva sköta och finansiera planarbetet. Det är ett sätt att öka tempot i detaljplaneprocessen och avlasta kommunens resurser. Sådana samarbeten är redan möjliga enligt plan- och bygglagen, och bör användas mer systematiskt. Med rätt ramar och kvalitetssäkring kan fler projekt komma i gång snabbare, vilket är till nytta för både kommunen och invånarna. Vi vill också införa möjligheten till senare betalning av mark vid ett markförvärv, för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Det kan exempelvis handla om att dela upp betalningen och att inte betala hela köpeskillingen vid markförvärvet, utan betala merparten vid slutbeskedet. Genomförbarheten för projekt kan därmed öka, eftersom byggandet blir mindre känsligt för räntor. Tjänstegarantier och ökad transparens Invånare och företag ska kunna lita på att kommunen levererar i tid. Kommunen bör införa tjänstegarantier i sin myndighetsutövning. När en komplett ansökan lämnas in ska handläggning ske inom en fastställd tidsram. Överskrids tiden ska den sökande kompenseras med reducerad avgift. Detta ökar både transparens, rättssäkerhet och incitament för kommunen att hålla utlovade handläggningstider. Digitalisering och automatiserade beslut Alliansen vill effektivisera kommunens myndighetsutövning genom att införa automatiserade beslut i enklare lov-, anmälnings- och tillståndsärenden inom byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter kan handläggningstider kortas, administrationen minskas och resurser frigöras till mer komplexa ärenden. Bostadsbyggande i hela kommunen Umeå ska vara norra Sveriges storstadsalternativ, men också erbjuda goda livsmiljöer för dem som vill bo utanför centrum. Därför måste bostadsbyggandet 23 317/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 möjliggöras i hela kommunen. I dag fokuserar Umeås planering främst på förtätning och den så kallade femkilometersstaden. Vi vill se en mer balanserad utveckling där även yttre stadsdelar och landsbygder ges utrymme att växa. Landsbygderna utgör 93 procent av kommunens yta och 16 procent av invånarna bor här. Närheten till naturen och större boendeytor lockar människor att flytta till landsbygden. Statistiken visar att fler flyttar från tätort till landsbygd än tvärtom. Utmaningar och möjligheter för AB Bostaden AB Bostaden står inför stora utmaningar, inte minst behovet av att rusta upp det åldrande beståndet, särskilt miljonprogramsområdena. Renoveringstakten måste öka, men Bostaden har begränsat låneutrymme. Därför vill Alliansen möjliggöra nyproduktion och upprustning genom att avyttra delar av fastighetsbeståndet. Det frigör kapital, minskar Bostadens dominerande roll och öppnar för fler aktörer att bidra till ett ökat bostadsbyggande. En mer affärsmässig förvaltning är avgörande för att klara framtidens bostadsbehov i hela kommunen. Förbättra företagsklimatet i Umeå Ett bra företagsklimat är avgörande för Umeås tillväxt och framtid. Det skapar fler jobb, stärker välfärden och gör kommunen mer attraktiv att bo och investera i. Vi vill göra det lättare att starta, driva och utveckla företag i Umeå. Alliansens mål är att Umeå ska bli en av Sveriges tio bästa företagskommuner. Idag placerar sig Umeå långt ner i olika rankningar. 2026 hamnade Umeå på plats 175 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet. Förra året hamnade Umeå på plats 114 av 199 deltagande kommuner i SKR:s mätning av företagsklimatet. I det småföretagarindex som presenterades av Småföretagarnas riksförbund förra året hamnade Umeå på plats 69 av 290. Det visar att förändring krävs. När lokala företagare år 2026 fick frågan om hur företagsklimatet kan förbättras är de främsta svaren bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare (42%), bättre dialog mellan kommunen och företagen (40%) och fler bostäder (37%). Enklare att starta och driva företag Politiker kan inte skapa jobb i den privata sektorn, men kommunen kan göra det enklare att driva företag. Det handlar om kortare handläggningstider, bättre dialog, fler upphandlingar, rättvisa villkor utan osund konkurrens, möjlighet till utmaningsrätt och lägre kommunalskatt. Då vågar fler satsa och Umeå blir en starkare företagskommun. Ett smart sätt att göra det lättare att starta och driva företag i Umeå är att införa Rättviksmodellen. Den bygger på att företag bara behöver en kontaktväg in till kommunen, att regler förenklas och att byråkratin minskar – och att kommunens 24 318/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 tjänstepersoner har ett serviceinriktat och lösningsfokuserat bemötande i alla kontakter med både företag och privatpersoner. I stället för att kräva förskottsbetalning för tillsyn ska kommunen erbjuda rådgivande samtal och ta betalt i efterhand. Det sänker trösklarna och gör det mer attraktivt att vara företagare i Umeå. Kommunalskatten måste ner Umeå kommun har en av Sveriges högsta kommunalskatter med cirka två kronor högre än flertalet jämförbara kommuner. En familj i Umeå, där den ena jobbar som polis och den andra som sjuksköterska, betalar drygt 19 000 kronor mer i skatt per år än i jämförbara kommuner. Umeåborna betalar alltså betydligt mer, utan att få motsvarande högre kvalitet i välfärd och service. Av Sveriges 20 största kommuner har Umeå den högsta kommunalskatten. Trots detta kan vi inte se att kommunen erbjuder bättre verksamheter än kommuner med lägre skatt. Vi sticker även ut i norra Sverige – t.o.m. kommuner som Örnsköldsvik, Skellefteå, Luleå, Sundsvall och Östersund har lägre kommunalskatt. Skatten påverkar alla med inkomst och slår särskilt hårt mot dem med låga marginaler, särskilt nu när levnadskostnaderna är höga. I vårt budgetförslag för 2027 föreslår Alliansen en skattesänkning med 20 öre. Ambitionen är att fortsätta sänka skatten årligen. Förslaget finansieras bland annat genom minskade ramar för kommunstyrelsen, kulturnämnden och tekniska nämnden. 25 319/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Ett attraktivt krogliv Det måste bli enklare att bedriva restaurang- och krogverksamhet i Umeå. Ett levande centrum vilar på ett brett och uppskattat utbud med restauranger. Ibland fastnar entreprenörer i byråkrati och onödiga regleringar, det behöver ändras. Alliansen vill göra det möjligt med serveringstillstånd för restauranger och nattklubbar till kl. 03.00. Dessutom vill vi ta bort tidsperioderna för uteserveringar för att underlätta för uteserveringar året om. Kommunen som arbetsgivare En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Haveriet med Umeå kommuns visselblåsarfunktion är en av mandatperiodens största skandaler. Att Umeå har en oberoende visselblåsarfunktion är avgörande för att kunna upptäcka och stoppa allvarliga missförhållanden. Umeå kommuns ca 13 000 anställda måste kunna lita på att det går att anmäla missförhållanden, att ärenden hanteras rättssäkert och att den som visselblåser inte riskerar repressalier. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov och kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna framöver. Umeå har visserligen bättre förutsättningar än många andra kommuner med en bred arbetsmarknad, ett stort utbildningsutbud, en positiv befolkningsutveckling och goda pendlingsmöjligheter. Men utmaningarna kvarstår. För att kunna rekrytera mer personal och behålla befintlig personal så krävs det att kommunen uppfattas som en attraktiv och trygg arbetsgivare. Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet. Likaså obalans mellan ansträngning och belöning samt rollkonflikter. Ledarskapets betydelse och ansvar, på olika nivåer i kommunen, kan därför inte tillräckligt understrykas. Vi vill se större självbestämmande för personalen i verksamheterna, så att medarbetare i högre grad kan påverka sin arbetsvardag och sina arbetsmetoder. Vi vill också ha ett närvarande ledarskap där chefer finns nära verksamheten, är tillgängliga och ger stöd i det dagliga arbetet. Umeå kommun är den största arbetsgivaren i Umeå och krafttag måste tas för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Tydligt ledarskap, rimliga chefsansvar och organisationer med fungerande styrning är viktiga förutsättningar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. 26 320/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Investeringsramarna Budgetförslaget innehåller en för hög nivå på investeringssidan sett till det finansiella sparandet, avskrivningar och vad man i praktiken klarar av att genomföra. Umeå kommun bör som princip inte låna till sina egna investeringar (exklusive bolagen) över tid. En långsiktig sund kommunal ekonomi bygger på självfinansiering av de investeringar kommunen gör i sin förvaltningsverksamhet. För 2027 föreslår vi en lägre genomförandegrad på 80 % av föreslagen investeringsvolym. Det planeras i S och MP:s budget (exklusive bolagen) för investeringar på drygt 1 552 miljoner kronor. Vårt förslag innebär en genomförandegrad av planerade investeringar till ca 1241,6 miljoner kronor. Därmed frigör vi budgetutrymme på 4,2 miljoner kronor i minskade avskrivningar och kapitalkostnader. Förvaltningen ska därför under hösten se över de olika investeringsobjekten, så att fullmäktige får möjlighet att ta ställning till ett nytt förslag med lägre genomförandegrad. Nettokostnadsavvikelser En stark och hållbar kommunal ekonomi bygger på att så många som möjligt arbetar och betalar skatt. För varje person som lämnar försörjningsstöd för eget arbete stärks kommunens ekonomi med cirka 300 000 kronor. En tydlig arbetslinje, som ställer krav på att den som mottar försörjningsstöd ska öka sin anställningsbarhet, är grundläggande för en hållbar kommunal ekonomi. En avgörande förutsättning för en varaktigt hög sysselsättning är ett gott företagsklimat, så att fler jobb kan skapas i kommunen. Kommunen ska underlätta för företag att bedriva sin verksamhet. För att den kommunala välfärdens kärna ska ha tillräckliga resurser räcker det dock inte med högre intäkter, det kräver också att kostnaderna för andra verksamheter hålls nere. Att kommunen prioriterar kärnverksamhet över annan verksamhet, och att detta sköts effektivt, är viktigt för att invånarna inte ska behöva betala för höga skatter. Det är också viktigt för att kunna höja kvaliteten i välfärden i ett läge där det går allt fler äldre på varje person som arbetar. 27 321/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Umeås kostnadsläge jämfört med andra kommuner Nettokostnadsavvikelsen är ett av de mest relevanta måtten vid jämförelser mellan kommuner på en övergripande nivå. Umeå har historiskt haft hög nettokostnadsavvikelse inom flera verksamheter. I nettokostnadsavvikelsen ingår även kostnader som ligger utanför nämndens ansvarsområde, exempelvis lokaler och måltider, vilket är viktigt att notera. Genom att ta ut två kronor mer i skatt än jämförbara kommuner, så lägger Umeå ca 804 miljoner kronor varje år i kommunens verksamhet. Lägg till detta nettointäkterna från vattenkraften på omkring 100–200 miljoner kr/år. Om vi betraktar budgetförslaget från de styrande partierna S/MP inför år 2027, så bedöms två kronor i skatt motsvara 804 mnkr, och intäkterna för vattenkraften budgeteras till 107 mnkr. Umeå kommun kommer därmed ha 911 miljoner kronor mer per år till sitt förfogande för att använda i verksamheterna, än vad jämförbara kommuner har. Hur skiljer sig då kostnadsläget jämfört med övriga kommuner? Det har bl.a. gjorts medvetna satsningar inom kultur- och fritidssektorn, vilket resulterat i mycket höga kostnadsnivåer i Umeå. Allt detta bekräftas i det underlag som presenterats för budgetberedningen, med undantag för ex grundskola som har lägre kostnader. Kostnadsbilden ser ut på följande vis. Nettokostnadsavvikelse i procent för några av verksamheterna inom Umeå kommun (2024). Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Antalet miljoner kronor som detta motsvarar varje år inom parentes: Kulturverksamhet 76 % (166 mnkr) Fritid 7% (59 mnkr) Äldreomsorg 15,6% (220 mnkr) Gymnasie 12.1% (72 mnkr) Individ- och familjeomsorg -3,5 % (-23 mnkr) Grundskola - 4 % (-65,9 mnkr) Förskola 6% (61,7 mnkr) Fritidshem 32,9 % (83,1 mnkr) 28 322/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Kommunfullmäktiges mål och uppdrag 2027–2030 Inriktningsmål för Umeås utveckling 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050. 2. Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden: öka tryggheten, minska brottsligheten och motverka tendenser till social oro. 3. Umeå kommun ska placera sig bland de tio bästa kommunerna beträffande vårt företagsklimat, som mäts dels via Svenskt näringslivs kommunranking, dels via Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) Öppna jämförelser – Företagsklimat. 4. Umeå ska vara klimatneutralt till 2040. 5. Umeå kommun ska möjliggöra ett ökat bostadsbyggande till 2000 bostäder per år under de kommande åren. Personalpolitiska mål 6. Sjukfrånvaron ska vara lägre än genomsnittet för jämförbara kommuner för motsvarande personalkategorier samt minska i relation till föregående år. 7. Umeå kommun ska ha heltid och tillsvidareanställning som norm. Finansiella mål 8. Resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ska uppgå till 0,5 procent 2027. Regler för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställde i december 2024 nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att under given tidsperiod är respektive nämnds och bolags ändamål/grunduppdrag tillgodosett, inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett och kommunens finansiella ställning är god. I enlighet med fastställd riktlinje ska principerna för god ekonomisk hushållning omsättas i praktik genom att kommunen ska: • Beakta principerna för god ekonomisk hushållning i årlig planerings- och 29 323/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 budgetprocess • Bedriva den kommunala verksamheten på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. • Upprätthålla en effektiv och ändamålsenlig organisation. • Ha en god finansiell ställning i både kort (1 årigt) och långt (10 årigt) perspektiv. • Vårda och underhålla fastigheter och andra tillgångar väl • Ha ett proaktivt förhållningssätt och förmåga att i tid identifiera och genomföra nödvändiga åtgärder. • Ha förmåga att identifiera och bedöma risker och konsekvenser som blir en följd av prioritering och vägval. • Ha förmåga att genomföra prioriteringar och vägval som är nödvändiga för att bedriva ändamålsenlig verksamhet inom de ekonomiska och finansiella ramar som kommunfullmäktige angett. • Ha god kostnadskontroll och förmåga att hantera kostnadsmässiga avvikelser. Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än 1 mnkr, snarast redovisa orsaker samt en pris- och tidsatt åtgärdsplan till kommunstyrelsen och vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en budget i balans. Uppföljning, analys och utvärdering Återrapportering till kommunfullmäktige från kommunstyrelse, nämnder och bolag sker via årsredovisning över föregående kalenderår. Årsredovisning sammanställs av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer inför kommunfullmäktiges sammanträde i april. Förutom årsredovisningen ska kommunstyrelsen sammanställa och överlämna ett delårsbokslut över årets åtta första månader, delårsbokslutet inkluderar kommunstyrelse, nämnder och bolag. Delårsbokslutet överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer senast 15 oktober. För att förbättra kommunfullmäktiges insyn och möjlighet att hantera avvikelser sker även återapportering från nämnder, bolag och kommunstyrelse till kommunfullmäktige via en förenklad rapport för perioden januari – april. Den förenklade rapporten innehåller information relaterad till bolagens ekonomi samt nämndernas ekonomi och personalförhållanden. Övrig uppföljning De kommunala verksamheterna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering sker med syfte att följa nämnders och bolags grunduppdrag samt uppfyllelse av inriktningsmål och tilläggsuppdrag, men även att uppnå kvalitet och utveckling av kommunens strukturella förutsättningar/resurser. Uppföljning och utvärdering ger även 30 324/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 signaler om behov av och underlag för att kunna korrigera grunduppdrag, inriktningsmål, planering eller resursfördelning. Uppföljning sker till exempel genom: • uppföljning av grunduppdrag • uppföljning av inriktningsmål & program • uppföljning av tilläggsuppdrag • resultatutvärderingar • process- och kvalitetsuppföljning • medborgar- och brukarundersökningar • synpunkter och klagomål från medborgare och brukare • uppföljning Intern kontroll • förslag- och avvikelsehantering Intern styrning och kontroll Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för kommunens arbete med intern styrning och kontroll. Den interna kontrollen skall baseras på riskanalyser och innehålla lämpliga åtgärder mot prioriterade risker. För mer information se Riktlinjer för Intern styrning och kontroll. Lagstadgade planer Umeå kommun är enligt lag ålagd att utarbeta vissa kommunala planer. Dessa lagstadgade planer bereds på kommunfullmäktiges uppdrag av aktuell nämnd och beslutas av kommunfullmäktige (om så krävs i lagstiftningen) alternativt ansvarig nämnd. Budget 2027 Budgetram för nämnd omfattar medelstilldelning för samtliga kostnader för nämndens verksamhet och innefattar att PO-pålägget förändras från 40,02 procent i budget 2026 till 38,91 procent i budget 2027. Budgetramarna är nettokostnadsramar för styrelse och nämnder. Ramarna har beräknats utifrån nuvarande organisation. Eventuella organisationsöversyner och/eller överföring av verksamheter regleras genom beslut om tekniska förändringar av budgetramarna. 31 325/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Alliansens uppdrag för 2027 Äldreomsorg och individ- och familjeomsorgen 1. Uppdra till kommunstyrelsen att säkerställa att våld mot äldre, inklusive det som kan förekomma inom ramen för den kommunala omsorgen, inkluderas i Umeå kommuns lokala lägesbild över brottsligheten samt i kommande brottsförebyggande program. 2. Uppdra till individ- och familjenämnden att stärka socialtjänstens kompetens och insatser för att tidigt upptäcka och hjälpa unga i riskzonen för kriminalitet och gängrekrytering. 3. Uppdra till individ- och familjenämnden att utöka sin närvaro i kommunens grundskolor för att fånga upp barn och ungdomar som är i behov av eventuella insatser av socialtjänsten. 4. Uppdra till äldrenämnden att ta fram en handlingsplan för att förebygga, upptäcka och hantera våld mot äldre inom den kommunala omsorgen, med särskilt fokus på kompetenshöjande insatser och stöd till personal. 5. Uppdra till äldrenämnden att i samverkan med frivilligorganisationer utveckla ett koncept för sociala värdar inom särskilda boenden, för att minska ensamhet bland äldre. 6. Uppdra till äldrenämnden samt individ- och familjenämnden att genomföra ett pilotprojekt avseende en informationslösning som tydliggör planerade besök, vem som kommer och vilken hjälp som ska utföras. Syftet är att öka tryggheten, minska oro och frigöra mer tid för omsorg genom minskad administration. 7. Uppdra till individ- och familjenämnden att verkställa beslut snabbare med hjälp av privata utförare för att förkorta väntetiden för särskilt boende enligt LSS. 8. Uppdra till äldrenämnden och individ- och familjenämnden att stärka rutinerna för hantering av lex Sarah-anmälningar och avvikelserapportering, med fokus på enhetlig efterlevnad, tydligare ansvarsfördelning, kortare handläggningstider och bättre uppföljning av identifierade brister. 9. Uppdra till äldrenämnden samt individ- och familjenämnden att uppdatera sina kvalitetsdeklarationer, så att det tydligt framgår att omsorgen utgår från ett personcentrerat arbetssätt. Revideringen ska säkerställa att den enskildes behov, önskemål och delaktighet står i centrum för den vård och omsorg som ges. 10. Uppdra till äldrenämnden att ta fram förslag på en mer flexibel och behovsanpassad tidsmodell för hemtjänsten, där beviljade insatser ersätts utifrån 32 326/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 faktisk tidsåtgång och kvalitet, snarare än utifrån snäva och standardiserade minutschabloner. 11. Uppdra till äldrenämnden och individ- och familjenämnden att säkerställa att all omsorgspersonal får utbildning i personcentrerad vård och omsorg, inklusive hur man praktiskt kan tillämpa detta arbetssätt inom ramen för hemtjänst och särskilt boende. 12. Uppdra till äldrenämnden samt individ- och familjenämnden att införa språktest vid anställning inom hemtjänst, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Syftet är att säkerställa att all personal har tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna kommunicera med brukare, anhöriga och kollegor samt dokumentera på ett korrekt och rättssäkert sätt. 13. Uppdra till äldrenämnden och individ- och familjenämnden att skapa större fokus på kvalitet och öka valfriheten för brukarna genom att återinföra Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, samt införa LOV inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet. 14. Uppdra till äldrenämnden och individ- och familjenämnden att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor. 15. Uppdra till äldrenämnden och individ- och familjenämnden att stärka rutinerna för att undvika och motverka välfärdsbedrägerier inom såväl kommunal som privat regi. 16. Uppdra till äldrenämnden att uppmuntra fler enheter inom den kommunala äldreomsorgen att ombildas till intraprenader. 17. Uppdra till äldrenämnden att införa vårdnära serviceteam brett på kommunens alla vård- och omsorgsboenden för att frigöra arbetsuppgifter från ordinarie personal samtidigt som det ger mer tid till brukarna vilka personalen i första hand är till för. 18. Uppdra till kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och individ- och familjenämnden att stimulera etablering av särskilda boenden via externa aktörer för att tillgodose behovet av boende med stöd och service hos personer med funktionsnedsättning. 19. Uppdra till berörda nämnder att, i samverkan med kommunala och privata aktörer, möjliggöra etablering av fler trygghetsboenden i Umeå kommun. 20. Uppdra till äldrenämnden att verka för en mer sammanhållen vård och omsorg på äldreboenden, genom att utreda möjligheterna att knyta läkarkompetens, såsom geriatriker och allmänläkare, närmare verksamheten. 21. Uppdra till äldrenämnden att anlita logopeder i äldreomsorgen för att tillgodose att vård- och omsorgspersonal har rätt kunskaper både i teori och praktik när det gäller dysfagi och afasi. 33 327/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 22. Uppdra till äldrenämnden att införa förenklad biståndsbedömning för vissa hemtjänstinsatser, i syfte att öka tillgängligheten, minska administrationen och möjliggöra tidigare stödinsatser för äldre. 23. Uppdra till äldrenämnden att införa mobila trygghetslarm som fungerar även utanför hemmet, i syfte att stärka äldres trygghet, självständighet och möjlighet till ett aktivt liv. 24. Uppdra till äldrenämnden att införa en garanti för daglig utevistelse för personer med hemtjänst eller som bor på vård- och omsorgsboende. Kan göras i samverkan med civilsamhället. 25. Uppdra till äldrenämnden att ta fram ett mat- och måltidskoncept för äldreomsorgen med fokus på hemlagad, näringsrik och individanpassad mat. Uppdraget ska även syfta till att skapa mer guldkant i vardagen genom ökad valfrihet och trevliga måltidsupplevelser vid exempelvis helger och högtider, där möjlighet till servering av öl och vin ska ingå i omsorgsavgiften. 26. Uppdra till äldrenämnden att öka grundbemanningen inom äldreomsorgen 27. Att uppdra till äldrenämnden samt individ- och familjenämnden att införa en modell inom hemtjänsten som stärker den enskildes inflytande över vilka medarbetare som utför insatser i hemmet, inklusive möjlighet att framföra önskemål om samt välja bort specifik personal, i syfte att öka trygghet, kontinuitet och självbestämmande. 28. Uppdra till äldrenämnden att göra det möjligt för äldre att välja om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid intima insatser, som vid intimhygien, dusch eller liknande. 29. Uppdra till kommunstyrelsen att inrätta mobilitetsstöd för personer med funktionsnedsättning 30. Uppdra till individ-och familjenämnden att upphandla familjerådgivning från en extern aktör för att minska kötiderna Skola 31. Uppdra till för- och grundskolenämnden att säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får tidiga, träffsäkra och långsiktiga insatser, samt att rutinerna för samverkan med vårdnadshavare och elevhälsa stärks. 32. Att för- och grundskolenämnden ges i uppdrag att införa entreprenörskap i grundskolan enligt Nordmalingsmodellen, för att stärka elevernas självkänsla och entreprenöriella förmågor redan från tidig ålder. 34 328/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 33. Uppdra till för- och grundskolenämnden att införa ett obligatoriskt och aktivt val av skola samt ett skolpengssystem i Umeå som beslutas av kommunfullmäktige. 34. Uppdra till för- och grundskolenämnden att införa en elevhälsogaranti i skolan – garanterad kontakt med elevhälsan inom 24 timmar. 35. Uppdra till för- och grundskolenämnden att stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten. 36. Uppdra till för- och grundskolenämnden att genomföra en kommunövergripande satsning på pedagogisk omsorg, i syfte att öka tillgången på dagbarnvårdare i kommunens verksamhet. 37. Uppdra till för- och grundskolenämnden att avlasta lärarna från administrativt arbete, genom ett successivt införande av lärarassistenter. 38. Uppdra till för- och grundskolenämnden att uppmuntra kommunala skolor att ombildas till intraprenader. 39. Uppdra till för- och grundskolenämnden att föräldrar, i stället för dagens 6 månader, ska kunna ansöka om plats i förskola upp till ett år innan den ska tas i anspråk. 40. Uppdra till för- och grundskolenämnden att under mandatperioden 2026–2030 minska barngruppernas storlek och uppnå Skolverkets riktmärken för förskolan, samt årligen återrapportera utvecklingen till kommunfullmäktige. 41. Uppdra till för- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att införa en modell där en betydande andel av ersättningen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) går direkt till de lärare som handleder lärarstudenter. 42. Uppdra till för- och grundskolenämnden att utöka antalet platser inom Umeås resursskolor för att möta behovet. 43. Uppdra till för- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att komplettera fler elevhälsoteam med speciallärare. 44. Uppdra till för- och grundskolenämnden att utveckla lov-skolan med målet om att fler elever ska avsluta grundskolan med behörighet till något gymnasialt program. 45. Uppdra till för- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att utveckla en “kommunal studiero-garanti”, med tydliga ordningsregler och konsekvenstrappa. 46. Uppdra till För- och grundskolenämnden att genomföra obligatorisk screening i läsning och matematik i tidiga år samt att på sikt utveckla en “Läsa-skriva-räkna”- garanti med hjälp av uppföljning och individuella åtgärder. 47. Uppdra till för- och grundskolenämnden att utreda förutsättningarna för att införa 35 329/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 en spetsutbildning i matematik, i syfte att erbjuda högpresterande och särskilt motiverade elever en mer utmanande och stimulerande utbildning. 48. Uppdra till tekniska nämnden att prioritera och påskynda installationen av duschbås i omklädningsrum i Umeås skolor som ännu saknar detta, för att säkerställa god hygien och trygga miljöer för eleverna. 49. Uppdra till för- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att utarbeta en lokal STEM-strategi för Umeå kommun, med syfte att stärka elevers kunskaper, öka intresset för STEM-ämnen och säkerställa långsiktig kompetensförsörjning. Miljö och beredskap 50. Uppdra till tekniska nämnden att öka andelen lokalproducerade och hållbart framställda livsmedel i kommunens måltidsverksamhet, och redovisa hur kommunens inköpsrutiner kan anpassas för att stärka den lokala livsmedelsproduktionen ytterligare. I uppdraget ska också ingå att utreda hur innovativa upphandlingsmodeller, såsom “ko på ROT” och andra lösningar som lyfts i landsbygdsprogrammet, kan användas för att gynna lokal livsmedelsförsörjning och hållbar landsbygdsutveckling. 51. Att uppdra till samtliga nämnder att genomföra praktiska beredskapsövningar inom kommunens verksamheter. 52. Säkra framtiden för Arboretum Norr och utveckla området som en levande grön lunga för Umeå. 53. Medverka i nära samverkan med näringsliv och lokala aktörer till att bygga ut laddinfrastruktur för både tunga fordon och personbilar i Umeå. 54. Uppdra till tekniska nämnden att plantera fler träd i både nya stadsdelar och i befintliga miljöer för att skapa trivsammare stadsmiljöer, bättre luftkvalitet och ett bättre lokalklimat under varma sommardagar. Kultur och fritid 55. Uppdra till tekniska nämnden och fritidsnämnden att anordna en hundrastplats på en lämplig plats. 56. Uppdra till kommunstyrelsen och fritidsnämnden att skapa förutsättningar för en privatbyggd och privatdriven gästhamn i centrala Umeå, samt för ställplatser för husbilar och husvagnar på lämplig plats. 57. Uppdra till fritidsnämnden att konkurrensutsätta driften av nämndens badverksamhet. 36 330/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 58. Uppdra till fritidsnämnden att tillgänglighetsanpassa badplatser i kommunen för att säkerställa att rörelsehindrade kan bada. 59. Uppdra till fritidsnämnden att införa en generell övre åldersgräns på 19 år för fritidsgårdar och mötesplatser för unga. 60. Uppdra till fritidsnämnden och kulturnämnden att öka granskningen av föreningar som erhåller kommunala bidrag i syfte att motverka fusk och felaktigheter. 61. Uppdra till fritidsnämnden att utreda åtgärder för att säkerställa tryggheten i anslutning till idrotts- och fritidsanläggningar. 62. Att uppdra till fritidsnämnden, kulturnämnden och för-och grundskolenämnden att utreda behovet av aktiviteter för barn i mellanstadieålder som inte vistas i fritidshem 63. Uppdra till för- och grundskolenämnden och kulturnämnden att utveckla samarbetet mellan bibliotek och förskolor med “bokpåsar” som kan lånas hem direkt från förskolan. 64. Uppdra till fritidsnämnden, kulturnämnden och individ- och familjenämnden att införa fördelningsnycklar för föreningsstöd som idag inte baseras på schabloner eller liknande, i syfte att tydliggöra nivån på föreningsstöd och säkerställa objektivitet. 65. Uppdra till kommunstyrelsen att införa som rutin att Föreningsbyrån ska vara med i beredningen vid alla ärenden där kommunala medel betalas ut till föreningslivet, för ökad transparens och sammanhållen handläggning. 66. Uppdra till fritidsnämnden att se över parkeringsavgifterna i anslutning till idrotts- och friluftsanläggningar i syfte att öka tillgängligheten till att motionera 67. Uppdra till fritidsnämnden och tekniska nämnden att se över säsongslängderna för vinteridrotterna. Bostadsbyggande 68. Uppdra till byggnadsnämnden att identifiera åtgärder för att förkorta ledtider i plan- och byggprocessen, med målet att öka förutsägbarheten för både kommunen och byggaktörer. 69. Uppdra till kommunstyrelsen att införa tjänstegarantier i kommunens myndighetsutövning, där kommunen åtar sig att handlägga ärenden inom utsatt tid när kompletta handlingar finns. Vid överskriden handläggningstid ska sökande kompenseras genom reducerad avgift. 70. Uppdra till byggnadsnämnden att i större utsträckning möjliggöra för privata aktörer att själva ansvara för och finansiera planarbetet, i syfte att effektivisera processen och öka takten i framtagandet av nya detaljplaner. 37 331/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 71. Uppdra till byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden att införa automatiserade beslut vid enklare lov-, anmälnings- samt tillståndsärenden, i syfte att effektivisera handläggningen. 72. Uppdra till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att öppna upp fler områden för byggnation av bostäder. 73. Uppdra till AB Bostaden att avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd, för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd. 74. Uppdra till kommunstyrelsen att möjliggöra för företag och privatpersoner att dela upp betalningen av mark. Till exempel genom att merparten av köpeskillingen av markförvärv betalas först vid slutbesked. 75. Uppdra till byggnadsnämnden att se över och minska kommunala särkrav (dvs krav som går utöver Boverkets byggregler) som driver kostnader Fler jobb och bättre företagsklimat 76. Uppdra till byggnadsnämnden, individ- och familjenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och äldrenämnden att införa efterhandsdebitering av all myndighetsutövning för att säkerställa förutsägbarhet gentemot privatpersoner och enskilda företag. 77. Uppdra till kommunstyrelsen att införa utmaningsrätt inom kommunal verksamhet, vilket innebär att enskilt drivna företag kan utmana kommunal verksamhet för upphandling. 78. Uppdra till kommunstyrelsen att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Kommunen ska skyndsamt ge förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens. 79. Uppdra till kommunstyrelsen att utarbeta riktlinjer för att skapa bättre planberedskap för handels- och företagsetableringar i attraktiva lägen. Företag ska kunna välja mellan flera olika markområden planlagda för handel när de vill etablera sig i Umeå. 80. Uppdra till miljö-och hälsoskyddsnämnden att förlänga möjligheten till serveringstillstånd för restauranger och nattklubbar till kl. 03.00. 81. Uppdra till tekniska nämnden att ta bort tidsperioderna för uteserveringar för att underlätta för uteserveringar året om Övrigt 82. Uppdra till berörda nämnder att återrapportera och redovisa hur medlen för Umeå växer tryggt och säkert har använts, samt vilken effekt som insatserna har gett eller beräknas ge. 38 332/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 83. Uppdra till tekniska nämnden att införa möjligheten för vägföreningar att söka ett särskilt driftsbidrag av samma modell som det statliga för att matcha upp investeringsandelen om 30 % som det statliga stödet inte finansierar. 84. Uppdra till kommunstyrelsen och tekniska nämnden att återinföra en form av den tidigare köp/sälj-modellen för att bland annat reducera kommunens lokalkostnader. 85. Uppdra till tekniska nämnden att möjliggöra konkurrensutsättning av delar av kommunens städfunktioner. 86. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att säkerställa att viten till följd av förseningar fördelas till den nämnd eller verksamhet som orsakat förseningen, samt att ansvar i oklara fall ska bäras av kommunstyrelsen. 87. Uppdra till tekniska nämnden att under mandatperioden 2026–2030 genomföra ett omtag i belysningsfrågan på landsbygderna genom att revidera riktlinjerna för vägbelysning för undvikande av att befintlig belysning släcks. Uppdraget innebär att stärka dialogen med berörda byar och säkerställa att kriterier som trygghet, trivsel, livskvalitet och attraktionskraft vägs in vid kommande prioriteringar och upprustning. 88. Uppdra till samtliga nämnder att se över sina rutiner kring utköp av personal med målet om att minska kostnader 89. Uppdra till tekniska nämnden att göra en årlig översyn av IT-system och vilket behov som finns, i syfte att minska kostnader för outnyttjade abonnemang. 90. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med föreningsliv och privata aktörer ta fram en konkret plan för etableringen av en ny evenemangsarena i Umeå. 39 333/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Budgetramar nämnder och styrelser 2027 Belopp i tkr om annat inte anges Nämnd/styrelse (belopp i Ram 2026 Ram Ram 2026 Alliansen jmf tkr) (S/MP) 2027 Alliansen S/MP (S/MP) Överförmyndarnämnden -16 753 -20 814 -20 814 - Kommunstyrelsen (ink. fin. - 1 348 388 -1 416 -1 362 414 54 500 kostnader pensioner) 914 Specifikation: Kraftverksamhet 107 000 107 000 107 000 - Kollektivtrafik -179 566 -187 566 -187 566 - Umeå Folkets Hus -26 821 -27 089 -21 089 6 000 Västerbottens Museum -19 093 -21 326 -21 326 - Norrlandsoperan -35 645 -37 409 -37 409 - Friskvårdsbidrag -7 747 -7 825 -7 825 - Fackliga förtroendemän -14 235 -16 676 -16 676 - Tillväxtanslag -34 904 -34 904 -24 904 10 000 Anslag för övriga oförutsedda -31 337 -34 337 -6 837 27 500 behov Avskrivningar -620 757 -656 221 -656 221 - Finansiell leasing: avskrivningar -111 768 -111 768 - finansiella kostnader -66 600 -66 600 - justering hyreskostnader 178 368 178 368 - Utrangeringar -12 000 -12 000 -12 000 - Pensioner nettokostnad -180 381 -178 484 -18 484 - Administration, bidrag, pol -292 902 -310 077 -299 077 11 000 verksamhet, övrigt 40 334/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Alliansens budgetförslag 2027 Kommunfullmäktige -4 048 -4 120 -4 120 - Personalnämnd -1 336 -2 082 -2 082 - Valnämnd -19 938 -3 576 -3 576 - Tekniska nämnden -1 633 700 -1 764 -1 759 975 4 700 675 Byggnadsnämnden -65 537 -69 910 -69 910 - Miljö- och hälsoskyddsnämnden -22 654 -25 594 - 25 594 - Umeåregionens brand- och -104 497 -122 488 -122 488 - räddningsnämnd Äldrenämnd -1 511 637 -1 616 -1 636 698 - 20 000 698 Individ- och familjenämnden -1 872 190 -1 976 -1 976 354 - 354 Fritidsnämnden -166 268 -139 432 -139 432 - Kulturnämnden -177 706 -187 111 -179 111 8 000 För- och grundskolenämnd -2 384 944 -2 435 -2 460 669 -24 850 819 Gymnasie- och -680 839 -756 869 -756 869 - vuxenutbildningsnämnd Gemensam IT-nämnd (Umeå, Ske--1 908 -10 619 -10 619 - å, Vän) Gemensam nämnd -5 197 -5 404 - 5 404 - Umeåregionen, adm Skattesänkning, 20 öre år 2027 -80 400 - 80 400 Finansiella kostnader, förändring 348,1 425,8 421,6 4,2 p.g.a. lägre genomförandegrad av investeringar i plan (80 procent genomförande) (mnkr) Resultat S/MP-budgeten (mnkr) -205,3 -107,7 Resultat Allians-budgeten (mnkr) -53,85 41 335/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 1 336/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 BUDGETYRKANDEN 202 7 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen år 2027 till 22,80 kr att fastställa mål och uppdrag för år 2027–2030 i enlighet med Vänsterpartiets förslag att fastställa Vänsterpartiets förslag till nettokostnadsbudget 2027 för respektive styrelse och nämnd att fastställa uppdrag, regler och styrning för god ekonomisk hushållning 2 337/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Vänsterpartiet Umeås budgetförslag 2027 Vänsterpartiets budget för 2027 är en budget som prioriterar det som betyder mest i människors vardag. Vi väljer att investera i ungas hälsa och mående, i en äldreomsorg som sätter människan före ständiga nedskärningar och i en kollektivtrafik som gör det enklare och billigare att leva och resa i hela kommunen. Ungas hälsa, trygghet och framtid Allt fler barn och unga vittnar om stress, psykisk ohälsa och en känsla av otrygghet inför framtiden. Därför behöver kommunen skapa bättre förutsättningar för att unga ska må bra. Vänsterpartiet vill stärka skolan genom fler vuxna i klassrummen, bättre tillgång till speciallärare och mindre barngrupper i förskolan. Vi vill utveckla konceptet skolfrukost i grundskolan och satsar på fritidsgårdar, lovaktiviteter och fler möjligheter för unga att delta i kultur- och fritidsverksamhet oavsett familjens ekonomi. Vi vill också göra Kulturskolan avgiftsfri så att fler barn och unga får möjlighet att utveckla sina intressen. För äldre ungdomar stärker vi gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom ökad personaltäthet och satsningar på Komvux. En äldreomsorg med tid, trygghet och värdighet Äldreomsorgen är ett av kommunens viktigaste uppdrag, men verksamheterna har tyvärr utarmats av en lång rad nedskärningar och åtstramningar. Vänsterpartiet vill därför stärka äldreomsorgen genom ökad grundbemanning, bättre kontinuitet i hemtjänsten och minskade avgifter för äldre. Vi vill ge personalen bättre arbetsvillkor genom att avskaffa delade turer och hitta sätt att införa arbetstidsförkortning för omsorgens personal. Vi vill även stärka möjligheterna till utbildning och kompetensutveckling på arbetstid. Det är ovärdigt att äldre tvingas beställa frysta, översaltade och näringsfattiga måltider från livsmedelsbutikerna. Vi vill därför återinföra näringsriktiga matlådor från kommunens måltidsservice. En kollektivtrafik för alla Kollektivtrafiken är avgörande för både jämlikheten och klimatomställningen. Möjligheten att ta sig till skola, arbete, fritidsaktiviteter och vård ska inte avgöras av storleken på plånboken eller var i kommunen man bor. Vänsterpartiet vill därför införa gratis kollektivtrafik för alla barn och unga upp till 18 år. Vi vill långsiktigt även sänka kostnaderna för äldre resenärer och göra det enklare att resa i hela kommunen genom att harmonisera taxorna mellan stad och landsbygd. Vi vill också förbättra kollektivtrafikens tillgänglighet på landsbygden och fortsätta utveckla framtidens hållbara transporter. När fler kan välja bussen framför bilen vinner både klimatet och människorna. Finansiering av satsningarna Vänsterpartiet finansierar en betydande del av dessa välfärdssatsningar genom att kommunens överskottsmål sätts till 0,5%. Vi föreslår dessutom en sänkning av politikernas orimligt höga arvoden, och en minskad post för oförutsedda utgifter. Vi vill även sänka tillväxtanslaget till förmån för verksamheterna och kommunens invånare. Vänsterpartiets budget är en tydlig prioritering av resurser till den offentliga välfärden, där viktiga steg tas för att stärka de anställdas såväl som umebornas medinflytande över kommunal omsorg, skola och service. 3 338/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 MÅL OCH VERKSAMHETSDIREKTIV FÖR UMEÅ KOMMUN 202 7 1. Umeå ska vara en kommun där social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är överordnad i all planering. 2. Alla verksamheter ska minimera sin klimatpåverkan och anpassas till pågående och kommande klimatförändringar, samt underlätta för medborgare och företag i kommunen att göra detsamma. 3. I Umeå ska alla beslut som berör barn föregås av en konsekvensanalys som utgår från att främja barns uppväxtvillkor och minska sociala orättvisor. 4. Tillgänglighet ska prioriteras i all kommunal planering och genomsyra alla verksamheters arbete. 5. Umeå kommun ska säkerställa kommuninvånarnas behov av bostäder genom att bygga bort segregation med klimatsmarta bostäder för rimliga priser. 6. Jämställdhet mellan könen ska genomsyra alla beslut på alla nivåer. 7. Ökat medarbetarinflytande är den vägledande principen för all verksamhetsutveckling. 4 339/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 UPPDRAG Kommunstyrelsen Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att under 2027 minska heltidsarvodet för politiker till 65 000 kronor. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att öka andelen byggklar mark. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att införa en kommunal hyresgaranti i Umeå kommun. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att justera kommunens upphandlingspolicy till att ställa krav på heltid vid upphandling av privata utförare av vård- och omsorg. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med facklig part samordna arbetet med att införa reellt inflytande frågor som arbetstid, bemannings- och anställningsfrågor och arbetets organisering till de anställda inom Umeå kommun. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag för - och utreda potentiella konsekvenser av - ett införande av 30 timmars arbetsvecka eller motsvarande arbetstidsförkortning med bibehållen lön inom kommunens omsorgsyrken med avseende på hälsa, kompetensförsörjning, attraktivitet, och ekonomisk hållbarhet. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att stärka kraven på hållbart resande i kommunens resepolicy. 5 340/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Fritidsnämnden Att ge fritidsnämnden i uppdrag att utreda metoder för att förbättra vattenkvalitet och underhåll vid kommunens badplatser för att bland annat minska problemen med cerkarieangrepp. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att möjliggöra en flytt av fritidsgården från Sjöfruskolan till Carlslundsskolan och att en till/ombyggnad på Carlslundsskolan projekteras. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att tillsammans med fastighet ge fritid för alla en permanent och anpassad lokallösning för sina behov. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att hitta sätt för unga med motorintresse att utöva sitt intresse. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att hitta nya former för fria lovaktiviteter för barn och unga. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att förlänga konstsnöspåret på Nydala till 5km framförallt för att tillgodose behoven av skidåkning för barn och unga. För - och grundskolenämnden Att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att införa feministiskt självförsvar för tjejer i högstadiet samt utbildningsinsatser för unga män om machokultur och problematiska könsstereotyper. Att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att starta ett resurscentrum för genus och jämställdhet. Att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att nå 15-barnsmålet i förskolan. Att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att skapa förutsättningar för ett införande av skolfrukost i samtliga årskurser i grundskolan. Att ge för- och grundskolenämnden i uppdrag att förstärka tillgängligheten till speciallärare i grundskolan. Gymnasie - och vuxenutbildningsnämnden Att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att införa feministiskt självförsvar samt utbildningsinsatser för unga män om machokultur och problematiska könsstereotyper. Att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att se över möjligheten att tillskapa fler arbetstillfällen i kommunala verksamheter och ge stöd till de som står långt från arbetsmarknaden. Att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att utveckla Returbutiken. Individ - och familjenämnden Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att verkställa ett heltidsinförande för den kommunala personliga assistansen. Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att minska brukares väntetider för stöd och omsorg genom att öka andelen verkställda beslut för beviljade insatser inom LSS och SoL. Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att intensifiera arbetet med att införa modellen Bostad först. Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att implementera utvärderade mentors- och introduktionsprogram för socialsekreterare. 6 341/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att utreda hur Umeå kommun kan öka arbetet med hemmaplanslösningar och hemma-hos-insatser. Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att hitta sätt att freda det förebyggande arbetet i nämnden från besparingsåtgärder. Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att hitta långsiktigt hållbara och lämpliga lokaler för Kvinno- och tjejjouren. Att ge individ- och familjenämnden i uppdrag att göra den öppna förskolan mer tillgänglig. Kulturnämnden Att ge kulturnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att utöka bokbussverksamheten genom införskaffande av ytterligare en buss. Att ge kulturnämnden i uppdrag att göra Kulturskolan avgiftsfri. Miljö - och hälsoskyddsnämnden Att ge miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att formulera en policy för hyggesfritt skogsbruk i kommunala skogar. Personalnämnden Att ge personalnämnden i uppdrag att kartlägga och formulera en handlingsplan för motverkandet av värdediskriminering. Att ge personalnämnden i uppdrag att tillsammans med facklig part välja ut ett antal arbetsgrupper i kommunala verksamheter till ett pilotprojekt för ökat medarbetarinflytande genom ökad autonomi över schemaläggning, utformningen av arbetsplatsen och arbetets organisering. Att ge personalnämnden i uppdrag att utreda ett införande av 80-90-100-modellen för Umeå kommuns medarbetare. Att ge personalnämnden i uppdrag att teckna ett nytt avtal med facklig part för att säkra rätten till partiell tjänstledighet. Att ge personalnämnden i uppdrag att framställa en enhetlig policy för rätten till arbetskläder och arbetsskor för anställda i yrken där det finns risk för ökat slitage och nedsmutsning i utförandet av arbetsuppgifterna. Tekniska nämnden Att ge tekniska nämnden i uppdrag att öka andelen lokalproducerade och ekologiska livsmedel som upphandlas. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram förslag för en ny supercykelväg i öst-västlig riktning genom centrala Umeå. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på spårbunden trafik i Umeå, inkl. kostnader och lämplig dragning. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram förslag för införande av miljözon 3 i centrala Umeå. 7 342/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Att ge tekniska nämnden i uppdrag att formulera en strategi för förvärv av centralt belägna samhällsfastigheter. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att återuppta arbetet med att förlägga strandnära gång- och cykelväg mellan broarna på Teg. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att halvera andelen animalieprodukter i måltidsservice. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att möjliggöra och uppmuntra förekomsten av stadsodlingar och kolonilotter i Umeå kommun. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att tillskapa en fotbollshall för ungdomsidrotten i Umeå. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genomföra en gång- och cykelväg längs Sandbäcken i enlighet med tidigare lagt förslag. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att utreda tillskapande av ett folkbibliotek i Tavelsjö. Att ge tekniska nämnden i uppdrag att göra Storgatan i centrum bilfri. Umeå kommunföretag (UKF) Att ge UKF i uppdrag att införa gratis kollektivtrafikkort för barn upp till 19 års ålder, och sänka kollektivtrafiksavgifterna för personer över 65. Att ge UKF i uppdrag att öka tillgängligheten till kollektivtrafik i landsbygderna. Att ge UKF i uppdrag att utreda möjligheten till effektivare kollektivtrafik, som Bus Rapid Transit. Att ge UKF i uppdrag att harmonisera taxor för kollektivtrafiken i hela Umeå kommun, så att alla resor inom kommunen kostar lika mycket. Äldrenämnden Att ge äldrenämnden i uppdrag att avskaffa den schabloniserade ersättningsmodellen i den kommunala hemtjänsten. Att ge äldrenämnden i uppdrag att ta fram ett förslag för minskade avgifter för äldreomsorgen. Att ge äldrenämnden i uppdrag att hitta sätt för att öka kontinuiteten vid hemtjänstbesök. Att ge äldrenämnden i uppdrag att öka den enskildes inflytande över omsorg och serviceinsatser. Att ge äldrenämnden i uppdrag att stärka rätten och tillgången till fortbildning och språkstärkande insatser för personal på betald arbetstid i äldreomsorgen. Att ge äldrenämnden i uppdrag att återinföra näringsriktiga matlådor från måltidsservice till brukare i hemtjänsten. 8 343/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Nämnder Budget 2026 S MP budget V budget 2027 Skillnad budget 2027 Äldrenämnden 1 511 637 1 616 698 1 643 198 26 500 Arbetstidsförkortning 10 000 10 000 Avskaffade delade turer 20 000 20 000 Sänkta avgifter 1 000 1 000 Ökad grundbemanning 20 000 20 000 0 Serviceresurser 15 000 15 000 0 Rehab 4 000 4 000 0 Lokalt äldreomsorgslyft 2 500 2 500 0 Lokala skyddsombud 1 000 1 000 0 ÄVTS seniortorg 500 -500 Fler sjuksköterskor 3 000 -3 000 Medarbetarinflytande närv. Ledarskap 1 000 -1 000 Individ- och familjenämnden 1 872 190 1 976 354 1 985 354 9 000 Arbetstidsförkortning 10 000 10 000 Utbildning på arbetstid 2 000 2 000 Arbete för våldsutsatta kvinnor 2 000 2 000 Ökad grundbemanning 35 000 35 000 Förebyggande verk 3 000 3 000 0 Viten 5 000 -5 000 Övrigt ramtillskott 35 000 -35 000 För- och grundskolenämnden 2 379 738 2 435 819 2 464 819 29 000 Minska barngrupperna 25 000 25 000 Ökad personaltäthet 32 000 32 000 Skolfrukost i lågstadiet steg 1 6 000 6 000 0 Ökad kval. Förskola 11 000 -11 000 Fler vuxna grundskola 17 000 -17 000 9 344/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Nämnder Budget 2026 S MP budget V budget 2027 Skillnad budget 2027 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 686 045 756 869 766 369 9 500 Satsning på Komvux 2 500 2 500 Ökad personaltäthet 10 000 10 000 Aktivitetskravet 13 000 13 000 0 Elevvärdar 1 400 1 400 0 Sommarjobb 10 700 10 700 0 Feriejobb 1 200 1 200 0 Fler vuxna 3 000 -3 000 Fritidsnämnden 166 268 139 432 142 432 3 500 Ökat föreningsbidrag 500 500 Fritidsgårdar 2 000 2 000 Biljettpriser Navet 1 000 1 000 Aktivitetsstödet 3 000 3000 0 Hyra Navet 2 000 2000 0 Friluftsliv 500 500 0 Norrbyskär 500 500 0 Motorburen ungdom 500 500 0 Summer Zone 500 500 0 Tekniska nämnden 1 633 700 1 764 675 1 758 675 -6 000 Klimatsatsningar miljömål 1 000 20 000 19 000 Skolfrukost F1-3 6 000 6 000 0 Lokal Centrum mot våld 2 500 2 500 0 Arboretum norr 1 000 1 000 0 Övrigt tillskott 25 000 -25 000 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 22 654 25 594 25 594 0 Budget- skuldrådgivning 1 050 1 050 Konsumentrådgivning 700 700 Bekämpning främmande arter 350 350 Hållbar mat 350 350 0 Grönstruktur 700 -700 LOS 700 -700 Motverka socioekonomisk utsatthet 700 -700 10 345/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Nämnder Budget 2026 S MP budget V budget Skillnad budget 2027 2027 Kulturnämnden 177 706 187 111 190 611 3 000 Ökat föreningsbidrag 500 500 Avgiftsfri kulturskola 2 500 2 500 Folkbildning 500 500 0 Samordnare KKB 700 700 0 Samord. Unga delta 500 500 0 Kulturlöftet 500 500 0 Gestaltad livsmiljö 700 700 0 Culture Crew 500 500 0 Byggnadsnämnden 65 537 69 910 69 910 0 Handläggning detaljplaner 700 700 0 Geodata 1 400 1400 0 LOS 300 300 0 Kommunstyrelsen 1 348 388 1 416 914 1 390 713 -26 600 Norrlandsoperan 1 190 1 190 0 Västerbottens museum 1 800 1 800 0 Näringslivsenheten 0 -12 700 -12 700 Huvudskyddsombud 2 000 2 000 0 Sänkta arvoden för politiker 0 -10 500 -10 500 Civil beredskap 5 000 -5 000 Segreg. Utanförskap 700 -700 Kommung. Avgifter 1 300 1 300 0 Småhuslyft 700 -700 Kollektivtrafik 2 000 24 000 22 000 Tekniska ramjustering (avskrivningar/utrangeringar) 6 000 6 000 0 Utvecklingsanslag: Tillväxt 0 -10 000 -10 000 Anslag: oförutsedda behov 3 000 -6 000 -9 000 11 346/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Vänsterpartiets budgetförslag 2027 Nämnder Budget 2026 S MP budget V budget 2027 Skillnad budget 2027 Kommunfullmäktige 4 048 4 120 4 120 0 Valnämnd 19 938 3 576 3 576 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd 104 497 122 488 122 488 0 Anställa brandmän 14 500 14 500 0 Överförmyndarnämnd 16 753 20 814 20 814 0 3 500 3 500 0 ITKN 1 908 10 619 10 619 0 8 600 8 600 0 Personalnämnden 1 336 2 082 1 382 -700 Ledarskapsutveckling 700 -700 Summa nämndsramar 10 017 540 10 558 590 10 612 890 54 300 Varav finansiella kostnader pensioner -81 267 -81 267 0 Summa verksamhetens nettokostnader exkl finansiella poster 10 003 274 -10 477 212 -10 531 512 54 300 Skatter och bidrag 10 249 773 10 692 412 10 692 412 0 Finansnetto -41 165 -107 461 -107 461 0 Resultatkrav 205 334 107 739 53 462 54 277 Reslutat 107 739 53 462 -54 277 12 347/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Sverigedemokraternas budget 2027 BUDGET & Plan 2027 - 2030 SVERIGEDEMOKRATERNA Umeå Kommun 348/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Sverigedemokraternas budget 2027 Förord Mål Umeå kommun har haft en av landets bästa Men det är inte bara Äldrenämndens verksam- Mål 1. Umeå kommun skall säkerställa kvaliteten i Mål 4. Umeå kommun arbetar för att stärka kom- förutsättningar. Kommunen har haft ett positivt heter som är nedprioriterade. Förskolan och skolan kärnverksamheterna. munens konkurrenskraft och näringsliv. Umeå resultat under lång tid. Detta medan vi har haft en behöver också mer resurser om än av lite olika skäl. Umeå kommun skall se till att levnadsstandarden för kommun skall ha ett sunt förhållningssätt till globala väldigt bred offentlig sektor. Ett stabilt näringsliv, Först behöver vi nå målet kommunen haft sedan kommunens medborgare stärks. Kommunen skall utsläpp. Det finns både incitament ekonomiskt och relativt gynnsam åldersfördelning, relativt låga kon- hedenhös tid om 15 barn per barngrupp. Att i det inte arbeta för en villkorslös befolkningsökning. Det- genom påtvingande lag att arbeta med utsläpps- sekvenser från segregation och universitetsområdet här läget lova mer timmar och skjuta ännu mer ta gäller både inrikes inflyttning och migration från minskningar. Kommunen skall däremot inte ha gör att det finns goda skäl att anta att kommunen ansvar på det offentliga är inte realistiskt om ens andra länder. större ambitionsnivå än vad lagen kräver eller vad borde ha råd att lyfta livskvaliteten för sina medbor- eftersträvansvärt. Ska Umeå kommun växa är det av vikt att invester- som i praktiken innebär en kostnadsneutralitet. gare ytterligare. ingar och behov av kommunala tjänster finansieras I grundskolan är prioriteten att stärka tryggheten till stor grad av de nya kommunmedborgarna. Man Umeå kommun är lokaliserat i Västerbotten och Lägg där till att de kommunalägda bolagen också och studieron i våra skolor. Använd resurspersonal måste också ta hänsyn till kulturell segregation som har utanför stadskärnan stora områden med långa gjort vinst och det är inget som pekar på att till och resursklasser om det behövs. Sen ska såklart konsekvens av ökad befolkning. avstånd till service, arbete, kultur och fritid. Det är exempel Umeå Energi inte kommer fortsätta den inte lärare sköta sysslor kringpersonal kan lösa. Lära- Umeå kommuns uppdrag att se till att alla trans- trenden. re är inte föräldrar, städare, ordningsvakt eller polis. Umeå kommun skall därför inte ha visioner om ökad portsätt prioriteras likvärdigt, där vägnätet varit befolkning utan i stället en målsättning att förvalta kraftigt nedvärderat med hänsyn till klimatet. Men även om ekonomiska läget är bra, måste också Sammanfattningsvis prioriterar vi våra egna med- och utveckla standarden för nuvarande kommun- kommunen prioritera rätt. Tyvärr har vi sett den borgare, löser problemen som vi ansvarar över. Vi medborgare. Att öka kommunens kostnader innebär också antin- här mandatperioden att man valt att inte prioritera har inga vidlyftiga klimatmål, vi prioriterar samtliga gen försämrad service eller ökad skatt vilket i sin tur kärnverksamheterna. Det är nog ingen som undgått kommunmedborgare likvärdigt och vi inser att vi inte Mål 2. Umeå kommun skall växa tryggt och påverkar kommunens konkurrenskraft nationellt och de olika skandaler som drabbat äldreomsorgen den ansvarar för världens befolkning. Vi vill se ett fritt säkert utan utsatta områden globalt. Det är därför av största vikt vi arbetar emot här mandatperioden. Men ändå vägrar man att se civilsamhälle och näringsliv där människor prioriter- Umeå kommun skall aktivt arbeta emot mångkultur- att sätta bromsklossar på oss själva genom vidlyftiga till att höja standarden och ställa krav. Det absolut ar utan att kommunen ska gå in med rättesnöre. alism och sträva efter att få bort destruktiva subkul- klimatmål. viktigaste för Umeå kommun är att skjuta till resurs- turer. er för att behålla och locka personal som duger till Vi prioriterar kärnverksamheten, utan att behöva Det skall vara tydligt att Umeå kommun inte priorit- Att räkna koldioxidutsläpp, ha klimatstrateger eller jobbet. ta ut skatt eller sätta oss i skuld. För att vi förstår erar vissa grupper över andra. Genom att tydliggöra kommunikation i syfte att påverka medborgarnas vad som bör vara kommunal verksamhet och vad att vi behandlar alla lika utan särskilda insatser ce- livsstil är inte en kommunal prioritering, inkl de kom- Att integrationsprojektet i äldreomsorgen misslyck- som bör prioriteras bort. Tyvärr betyder det att menterar kommunen inte en beroendeställning hos munala bolagen. ats är en underskattning, det har totalt havererat. Vi genusvetare, klimatstrateger, kommunalfinansierade vissa grupper. Det kan också leda till en avskräcka- måste höja löner och arbetsvillkor så vi inte behöver kulturarbetare och pappersvändare kommer behöva nde effekt till nya kommunmedborgare som riskerar Mål 5. Ekonomisk hushållning använda oss av utlänningar och lönebidragstagare. hitta ett nytt jobb. Men om vi i stället kan anställa att flytta till Umeå kommun och hamna i en offentlig Kommunen skall prioritera kärnuppdragen. Umeå Då först kan vi börja reparera det sjunkande skeppet undersköterskor och lärare så är det en uppoffring vi beroendeställning. kommun har under åren expanderat i vad som som idag är äldreomsorgen. är redo att genomföra. bedöms vara kommunal angelägenhet. Det kommer De problem vi redan har i kommunen skall inte hell- krävas ett ordentligt omtag och omvärdering i den er spridas medvetet till andra delar av kommunen kommunala organisationen om vad som är och inte för att i längden minska tryggheten och samman- är kommunal verksamhet. hållningen i andra delar av kommunen. Umeå kommun skall arbeta med assimilation och Kommunens investeringstakt skall beslutas efter inte integration. prognoser och inte politiska visioner. Det är många områden exploaterade och fler på väg. Men det är Mål 3. Umeå kommun lägger ingen vikt vid ovidkom- av vikt att detta sker med försiktighet utifrån den mande identitetspolitiska attribut. långsiktiga belåningsbelastningen som riskerar Lars Forsgren I Umeå kommun behandlar vi varandra lika. An- hamna på befintlig befolkning om kommunen över ställning och befordran skall inte ske för att fylla etablerar och överskattar den faktiska prognosen. Gruppledare (SD) kvoter. I stället skall kompetens och erfarenhet vara vägledande. På sikt skall kommunen sträva efter en sänkt kom- Inga bidrag, projekt eller annan verksamhet skall munalskatt även om införandet behövs göras stegvis vara könsegregerande eller i annat fall baserade på och med stor försiktighet. etnicitet, sexuell läggning eller ursprung. Det är inte relevant för Umeå kommun att kom- municera eller föra statistik utifrån dessa faktorer, förutom om lagen kräver. 349/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Sverigedemokraternas budget 2027 Uppdrag Skolan Att För och grundskolenämnden utreder och inför utbildningsformer för elever med särskilda behov eller inte kan delta i ordinarie undervisning. Kommunstyrelse/övergripande Att För och grundskolenämnden genomför ett pilotprojekt för att testa det så kallade ”klassmorfar” systemet. Att skattesatsen skall vara 22.80 Att För och grundskolenämnden inventerar behovet av och anställer kringpersonal för att underlätta för lärarna. Att Kulturnämnden och Fritidsnämnden slås ihop till en nämnd. Att Hållbarhetsutskotten och Jämställdhetsutskottet Att För och grundskolenämnden skjuter till medel till löner för behöriga lärare. läggs ner. Att För och grundskolenämnden har målsättningen att ha minst 15 barn i barngrupperna. Att ett tak på politiska arvoden införs vid 60 procent av nuvarande nivå för 100 procent. Att För och grundskolenämnden vidhåller dagens nivå om beviljade timmar i förskolan. Att samtliga stöd till partierna slås ihop till att vara partistöd samt minskas med 30 procent. Att För och grundskolenämnden inte erbjuder skolfrukost Att kommunen inför insynsplatser för alla partier representerade i fullmäktige utan mandat i styrelser och nämnder. Att kommunen inför medborgarförslag. Att Kommunstyrelsen avslutar finansieringen till Bildmuseet. Att Kommunstyrelsen avslutar finansieringen till Folkets Tekniska hus. Att Tekniska nämnden höjer ambitionen för närodlat samt bortprioriterar kravet på ekologisk odling samt produkt- Att kommunen övergripande slutar finansiera privat näringsverksamhet. märkningar. Att Kommunstyrelsen ser över och minskar ”Näringslivskontoret”. Att Tekniska nämnden inventerar trafikplatser som skulle kunna öppnas upp för all trafik. Att Tekniska nämnden pri- Att kommunen minskar anslagen för Tillväxt och oförutsedda medel kraftigt. oriterar bidrag till enskilda vägar. Att kollektivtrafiken ej subventionerar biljettpriser barn under lov. Att Tekniska nämnden i sin planering uppvärderar bilväg över cykel, gång och kollektivtrafikleder. Att Tekniska nämnd- Att kommunkoncernen skall investera i kostnadseffektiva fordon och drivmedel. en genomför en behovsprövning på kommunala lokaler i samband med övriga uppdrag att minska kommunal organi- Att Upphandlingsenheten stärks för att kunna skräddarsy upphandlingar för att passa lokala mindre aktörer. sation. Att Upphandlingsenheten stärks för att kunna göra uppföljning på ingångna avtal. Att Tekniska nämnden får i uppdrag att investera i övervakningskameror och ordningsvakter. Att kommunen avslutar samtliga vänortssamarbeten som inte direkt gynnar Umeå kommun. Att Tekniska nämnden antingen införskaffar fler fordon för vinterväghållning alternativt upphandlar fler fordon från Att Umeå kommun river upp antagandet av CEMR-deklarationen samt internationella samarbeten kopplade till den. privata sektor. Att inventera och iordningställa skyddsrum i Umeå kommun. Att kommunen tar bort elsaneringsbidraget. Att medel skjuts till Överförmyndarnämnden och att nämnden utreder möjligheten att ingå i IOPs med civila aktörer som till exempel Svenska kyrkan för att lösa brister på bemanning. Migration Att Umeå kommun utökar serveringstiden till 03:00. Att kommunen aktivt arbetar för att minska migrationen till Umeå och i förlängningen Sverige. Att kommunen ser över möjligheten att utmana Bosättningslagen. Att kommunen avslutar samtliga projekt inom ramen för integration. Äldreomsorg Att kommunen sätter krav i samarbeten inom till exempel IOP att verksamheten som kommunalt finansieras skall Att äldrenämnden inför möjlighet att för brukare att kunna välja kön på hemtjänstpersonal vid intimhygien. fokusera på kommunala medborgare. Att Äldrenämnden inför LOV. Att kommunen avslutar samarbetet med Vän i Umeå. Att Äldrenämnden inför svenska krav för samtliga som arbetar med människor i äldreomsorgen. Att Äldrenämnden behåller tidigare års taxor med endast justering i enlighet med inflation. Kommunala bolag Att Äldrenämnden skjuter till medel för att säkerställa dräglig bemanning och löner. Att Äldrenämnden inför frivilliga Att UKF får i uppdrag att inventera samtliga bolags sponsringsverksamhet i syfte att säkerställa att all sponsring delade turer med ersättning. bedöms självfinansierande genom ökad marknadsandel. Att Äldrenämnden skjuter till medel för att säkerställa att kunderna får väl tillagad mat. Att Umeå kommuns del i Norrlandsoperan sägs upp. Att Umeå kommuns del i Uminova eXpression sägs upp. Kultur och fritid Att UKF följer principerna om kostnadseffektivitet före koldioxidminskning. Att Kultur- och Fritidsnämnden avslutar bidragen till studieförbunden. Att Kultur- och Fritidsnämnden avvecklar kvin- Att UKF följer principerna om rätt person på rätt plats före inkvotering och en viss könsfördelning. Att Upab strävar nohistoriska museet. efter att samtliga utbyggnationer av laddstationer självfinansieras av kunder som nyttjar laddstationerna. Att Kultur- och Fritidsnämnden omstrukturerar kulturskolan genom att 1. Öppna upp för föreningar att driva verksam- Att UKF minskar arbetet med ”socialt företagande”. het. 2. Höja självkostnaden 3. Införa digitala lösningar Att Kultur- och Fritidsnämnden avslutar bidragen till elitidrott. Att Kultur- och Fritidsnämnden prioriterar bidrag till föreningar och verksamheter som stärker folk-hälsan genom fysisk aktivitet samt riktar sig till 1. Barn, 2. Äldre och 3. Paraidrott. Att Kultur- och Fritidsnämnden prioriterar litteratur och skolbibliotek. Att Kultur- och Fritidsnämnden prioriterar hem- bygds- och byaföreningar. Att Kommunstyrelsen avslutar finansieringen till Bildmuseet. Byggnad och markexploatering Att Byggnadsnämnden lyfter vikten av nybyggnation som passar in i befintlig kulturmiljö Att Byggnadsnämnden värdesätter befintliga byggnader och platser med kulturellt värde högt Att kommunen inför ett tiggeriförbud i centrumfyrkanten. Att produktiv åkermark bevaras i framtida exploateringsområden. 350/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Sverigedemokraternas budget 2027 351/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Alternativbudget för Umeå kommun 2027 AP Arbetarpartiet 352/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 2 353/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Innehållsförteckning Förord. Arbetarpartiet utgör en tredje politisk riktning i Umeå – med kommunens 13 000 anställda som utgångspunkt sid 4 Transparens eller ogenomtränglighet: Några ord om metoder sid 6 Skillnaden mellan S+MP och verkligheten sid 8 Alternativbudgetens målsättningar sid 9 Så finansierar vi vår budget sid 10 Arbetarpartiets satsningar: Vi prioriterar kommunens basverksamheter sid 11 Tabell: Arbetarpartiets satsningar sid 14 Tabell: Besparingar, omfördelningar och inkomstökningar sid 16 Tabell: Summering av Alternativbudgeten sid 17 Finansieringsbudget och låneskuld: En jämförelse mellan AP och S+MP sid 18 Avslutning. Två avgörande strukturförändringar i ett tioårigt Handlingsprogram för Umeå sid 19 kommun Bilaga 1. Arbetarpartiets Alternativbudget jämförd med budgeten från S+MP sid 21 Bilaga 2. Utredningsuppdrag sid 22 3 354/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Förord Arbetarpartiet utgör en tredje politisk riktning i Umeå – med kommunens 13 000 anställda som utgångspunkt Umeå kommun har goda inkomster på grund av hög sysselsättning, hög kommunalskatt och låg arbetslöshet. De styrande är Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Dessa utgör en av de tre politiska riktningarna i kommunen. Det borgerliga blocket med Moderaterna i spetsen utgör den andra riktningen. Den tredje politiska riktningen utgörs av Arbetarpartiet – vi utgör alternativet till de två trötta gamla politiska blocken. S och MP har misslyckats De styrande borde ha kunnat erbjuda alla umebor ett bra, eller åtminstone anständigt, liv. Det gäller bland annat alla som behöver äldreomsorg eller socialtjänst, barnen i förskolan och kommunens 13 000 anställda. Men trots goda förutsättningar har det blivit tvärtom. Det kommunen blivit känd för under senare år är misskötsel. Det handlar om vanvård inom äldreboenden som lett till dödsfall – som chefer försökt dölja; om våldtäkt och andra sexuella övergrepp inom kommunal hemtjänst. Det handlar om missförhållanden inom socialtjänsten som tillåtits pågå under åratal. Vad beror misskötseln på? Till förklaringarna hör 30 år av nedskärningar inom äldreomsorgen. En annan avgörande faktor är den tystnadskultur som vuxit fram inom bl a äldreomsorg och socialtjänst. Denna beror på rädslan för höga chefer – en rädsla som ökat i samband med den brutala jakten på visselblåsare. Tystnadskulturen har ett högt pris - både mänskligt och ekonomiskt. Den skapar vantrivsel och håller tillbaka personalens initiativkraft. Resultatet blir lägre effektivitet vilket drabbar hela kommunen. Vi vill betona: Detta är inte personalens fel. Ansvaret ligger på de styrande partierna (S och MP) samt på de höga chefer som tystar personalen. Borgerliga skattesänkningar inte lösningen Arbetarpartiet hyser respekt för de som röstar på S i rädsla för borgerliga skattesänkningar. Men vi vill samtidigt betona att S och MP i Umeå inte förtjänar någon ytterligare chans. Utgör då Moderaterna och det borgerliga blocket ett alternativ? Under de sju åren 2019-2025 har felbudgeteringarna i Umeå kommun uppgått till sammanlagt två miljarder kr! Se tabell nedan. Tabell. Umeå kommuns överskott, miljoner kronor År Budgeterat Verkligt överskott Skillnad överskott 2019 73,1 188,5 + 115,4 2020 77,1 361,5 + 284,4 2021 78,6 483,6 + 405,0 2022 82,7 898,7 + 816,0 2023 87,4 282,6 + 195,2 2024 93,0 133,1 + 40,0 2025 195,8 430,0 + 234,2 Totalt 687,7 2 778,0 + 2 090,3 Detta är helt oacceptabelt. De budgetar som S-ledningen och höga chefer utarbetat syftade till ett överskott (en buffert) på ca 700 miljoner kr för de sju åren. Men systematiska felbudgeteringar har inneburit att överskottet landat på hela 2 700 miljoner! Innebörden är att kommunens verksamheter - däribland äldreomsorg, skola och socialtjänst - har berövats hela 2 000 miljoner kr. Detta har bidragit till den vanvård och de sexuella övergrepp som uppdagats. För detta borde S och MP ha bett om ursäkt. Men så har inte skett. 4 355/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Moderaterna och KD har på senare tid riktat berättigad kritik mot rådande missförhållanden. Och M har kritiserat hur visselblåsarfunktionen har vanskötts. Detta har ökat tyngden i vårt budskap. Arbetarpartiet har nämligen påtalat att äldreboenden och hemtjänst fått för lite pengar och haft för låg bemanning under årtionden. Här visar sig svagheten hos de borgerliga partierna. De har dragit helt fel slutsatser av de nämnda felbudgeteringarna på två miljarder. Istället för att se möjligheten att satsa mer på äldreomsorg och andra verksamheter använder de felbudgeteringarna som argument för att sänka kommunalskatten. Detta visar på en farlig underskattning av behoven inom äldreomsorgen. Därför utgör Moderaterna och det borgerliga blocket inget alternativ till S och MP. Personalen är vår utgångspunkt Som vi nämnt finns det tre olika politiska riktningar i Umeå kommun, där Arbetarpartiet utgör den tredje riktningen. Vår utgångspunkt är kommunens 13 000 anställda. Vi vill avskaffa rädslans tystnadskultur och släppa lös ”styrkan från golvet” genom att ge personalen makt över arbetets organisering och därmed skapa trivsel istället för vantrivsel och initiativkraft istället för passivitet. Vi vill även skapa närvarande chefer – med vårdutbildning eller bakgrund inom verksamheten. Detta innebär en maktförskjutning till personalens fördel – på höga chefers bekostnad. Resultatet kommer inte endast att skapa bättre stämning. Det kommer även att öka effektiviteten i hela verksamheten. Varje satsad skattekrona kommer att ge mer omsorg. Samarbete nödvändigt De styrande måste ställas till svars för den vanvård och de övergrepp som ägt rum. De borgerligas planer på skattesänkningar måste kritiseras. Arbetarpartiet strävar efter att fler ska ansluta sig till vår betoning på de anställda och på ”styrkan från golvet”. Det är nödvändigt att dra upp skiljelinjerna mellan fullmäktiges tre olika politiska riktningar. Men årtionden av nedskärningar inom äldreomsorgen har inneburit både omedelbara behov av ökad personaltäthet och behov av en högre andel undersköterskor. Samtidigt krävs en mycket långsiktig strävan i syfte att göra det mer attraktivt att arbeta inom själva ”sektorn” äldreomsorg - prägeln av genomgångsjobb måste bort. Detta kräver bättre löner och arbetstider (behov som även finns i andra verksamheter). För att vända trenden inom äldreomsorgen krävs därför en mycket kraftfull satsning under minst en tioårsperiod. Arbetarpartiet är därför öppna för samarbete även med partier som vi riktat hård kritik emot - om detta krävs för att få tillstånd den långsiktiga satsning på äldreomsorgen som är en absolut nödvändighet i Umeå kommun. Umeå 4 juni 2026 5 356/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Transparens eller ogenomtränglighet Några ord om metoder För att kunna göra en seriös budget för Umeå kommun måste partierna i fullmäktige ha tillgång till två övergripande uppgifter: * Vilka intäkter som kommunen förväntas få in under nästa år * Vilka behov som finns i kommunens olika verksamheter under nästa år – och hur mycket dessa förväntas kosta Kommunens intäkter När det gäller intäkterna handlar det främst om skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem. Uppgifterna om hur stora intäkterna förväntas bli baseras på prognoser från regeringen. Det har aldrig varit svårt att få reda på hur stora intäkter Umeå kommun förväntas ha under kommande år. Verksamheternas behov Dessa uttrycks i främst två mått: * Index (pris- och löneökningar) * Volym (ökningar eller minskningar av exempelvis antalet äldre eller antalet barn) Tillsammans visar dessa två mått hur stora behoven är inom en viss verksamhet. Ett exempel: Under 2025 behövde Äldrenämnden ett ekonomiskt tillskott på 62,8 miljoner för att täcka kostnaderna för index och volym – och därmed kunna bibehålla verksamheten på samma nivå som under 2024. Nämnden fick dock endast ett tillskott på 62,5 miljoner – vilket innebar en nedskärning på 0,3 miljoner. Matematisk modell ersatte verkligheten... Umeå kommuns politiska ledning har gradvis, sedan 2019, gjort det allt svårare att ta reda på hur stora behov som finns i kommunens olika verksamheter. Sedan ett par år tillbaka har de styrande beslutat att helt plocka bort uppgifterna rörande index och volym! De partier som velat ta reda på de faktiska förhållandena i verksamheterna, som Arbetarpartiet, har tvingats söka uppgifterna om index och volym hos förvaltningarnas ekonomichefer. De olika verksamheternas budgetar har istället räknats fram genom en matematisk modell. Ekonomiavdelningen har räknat ut hur mycket intäkterna i form av skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem förväntas öka. Sedan har de fördelat de ökade inkomsterna till de olika verksamheterna utifrån hur stor andel av kommunens totala budget som dessa står för. Exempel: Under 2025 användes 24,5 procent av kommunens totala intäkter till att finansiera För- och grundskolenämndens verksamhet. Inför 2026 års budget skulle alltså För- och grundskolenämnden, enligt den matematiska modellen, få 24,5 procent av kommunens ökade intäkter. Men verkligheten tar inte hänsyn till kommunens modeller. Under många år ökade barnafödandet och kommunen hade svårt att hinna med att bygga alla nya förskolor som behövdes. Nu har barnafödandet istället minskat kraftigt under flera års tid. Istället för att bygga nya förskolor har kommunen beslutat att lägga ned fyra förskolor. Men genom att avskaffa uppgifterna rörande index och volym, och ersätta dessa med en matematisk modell, har de styrande gjort det väsentligt mycket svårare att klara av denna omställning från ökat till minskat barnafödande. Denna medvetna strävan efter att ersätta verkligheten med matematiska modeller ligger i linje med S+MP-styrets allmänna strävan mot att sopa problem under mattan och att tysta kritiska röster. Utan att ta reda på de verkliga behoven i verksamheterna behöver ingen någonsin ta ansvar för några nedskärningar – ingen vet ju om och var sådana genomförs! I praktiken införde de styrande ett system för ”dolda automatiska nedskärningar”. ...men verkligheten hann ikapp Arbetarpartiet har riktat hård kritik mot metoden att ta fram budgetar som döljer verksamheternas verkliga behov. Och nu verkar verkligheten ha hunnit ikapp de styrande i Umeå kommun. Ett bidragande skäl är sannolikt det kraftigt minskade barnafödandet. Inför arbetet med 2027 års budget har ekonomiavdelningen tvingats förändra sin matematiska modell. Den nya modellen baserar sig på de förväntade pris- och löneökningarna samt på kommunens befolkningsprognoser. Utifrån dessa uppgifter har ekonomiavdelningen beräknat de ungefärliga 6 357/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 behoven i kommunens olika verksamheter. Och att räkna ut de ungefärliga behoven är långt bättre än ett system med ”dolda automatiska nedskärningar”. Men även det nya systemet har brister. Tekniska nämnden utgör sannolikt det tydligaste exemplet på detta. Ekonomiavdelningens nya matematiska modell har tilldelat Tekniska nämnden 65,1 miljoner i ökade resurser för 2027. Men de verkliga kostnadsökningarna för Tekniska nämnden ligger på hela 121,5 miljoner! Skillnaden är 56,4 miljoner. De ökade kostnaderna beror inte främst på en ökad befolkning – utan på dramatiska kostnadsökningar för bland annat färdtjänst, olika IT-licenser samt nya lagkrav vad gäller cybersäkerhet. Så har vi räknat Arbetarpartiets strävan har varit att, så korrekt som möjligt, visa hur de ekonomiska förutsättningarna inom kommunens verksamheter förändras från år till år. Ekonomiavdelningens nya och bättre modell innebär att detta blivit lättare. Vi har dock fortfarande behövt skriva till alla förvaltningar i Umeå kommun för att höra om dessa har några egna uppgifter när det gäller index och volym. En matematisk modell kan vara bra eller dålig – men den är fortfarande bara en matematisk modell. I tabellen nedan har vi presenterat utgångsläget för Umeå kommuns olika verksamheter inför 2027. För att räkna ut detta har vi utgått ifrån kommunens budget för 2026 inklusive de justeringar som skett i efterhand. Vi har sedan lagt på varje nämnd dess beräknade kostnadsökningar till följd av index och volym under 2027. Slutligen har vi justerat siffrorna utifrån minskade pensionskostnader och vissa förflyttningar av verksamheter mellan nämnderna. Källor till siffror för index och volym * För Äldrenämnden och Individ- och familjenämnden har vi fått siffror rörande index och volym direkt från respektive förvaltning. * När det gäller Tekniska nämnden samt För- och grundskolenämnden har vi utgått både från siffrorna från ekonomiavdelningens matematiska modell och siffror vi fått från respektive förvaltning. * Brand- och räddningsnämnden, Överförmyndarnämnden och IT-kapacitetsnämnden har alla redovisat sina ökade behov i de handlingar som alla partier fått av ekonomiavdelningen. * För övriga nämnder har vi använt oss av de siffror som ekonomiavdelningen tagit fram med hjälp av sin nya matematiska modell. Tabell: Uträkning av utgångsläget för 2027 Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Kolumn 4 Budget Index och Övrigt (bl a Utgångsläge 2026 volym pensioner) 2027 Kommunstyrelsen -1 348,4 -62,3 17,1 -1 393,6 Tekniska nämnden -1 633,7 -121,5 -30,3 -1 785,5 För- och grundskolenämnden -2 379,7 -69,1 23,2 -2 425,6 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -686,0 -42,5 1,0 -727,6 Individ- och familjenämnden -1 872,2 -105,1 5,0 -1 972,3 Äldrenämnden -1 511,6 -80,0 8,5 -1 583,1 Byggnadsnämnden -65,5 -2,6 0,6 -67,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -22,7 -0,9 0,4 -23,1 Kulturnämnden -177,7 -7,1 1,1 -183,7 Fritidsnämnden -166,3 -6,6 40,5 -132,4 Kommunfullmäktige -4,0 -0,1 0,0 -4,1 Valnämnden -19,9 16,3 0,0 -3,6 Personalnämnden -1,3 -0,1 0,0 -1,4 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd -104,5 -18,7 0,7 -122,5 Överförmyndarnämnden -16,8 -4,8 0,1 -21,4 Gemensam IT-nämnd Umeå-Skellefteå-Vännäs -1,9 -8,7 0,0 -10,6 Gemensam PA-nämnd Umeregionen -5,2 -0,2 0,0 -5,4 Summa nämnder -10 017,5 -513,8 67,8 -10 463,6 7 358/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Kommentarer till tabellen: * Kolumn 1. Denna kolumn visar den budget som kommunfullmäktige antog för verksamhetsåret 2026 inklusive justeringar som skett i efterhand. * Kolumn 2. I denna kolumn presenterar vi de fördyringar som respektive nämnd drabbas av utifrån de förändringar av index och volym som vi har redogjort för i resonemanget ovan. * Kolumn 3. Denna kolumn visar främst de minskade pensionskostnader som nämnderna får under 2027. * Kolumn 4. I denna kolumn har vi sammanfattat det som utgör utgångsläget inför 2027. Det vill säga den summa som varje nämnd behöver för att upprätthålla samma kvalitet i verksamheten under 2027 som under 2026. För att klara detta krävs 446 miljoner extra. Skillnaden mellan S+MP och verkligheten Kommunens styrande försöker inte bara att dölja de verkliga kostnadsökningarna i verksamheterna genom att ersätta verkliga siffror på index och volym med matematiska modeller. Även den metod som S+MP använder då de presenterar sina budgetar bygger på att inte ta hänsyn till kostnadsökningarna på grund av index och volym. Dessa kostnadsökningar uppgår till hela 513,8 miljoner nästa år. Men S+MP utgår endast ifrån kommunens ökade intäkter i form av skatter, generella statsbidrag, utjämningssystem och minskade pensionskostnader. Dessa uppgår till 510,4 miljoner. En ärlig beskrivning av situationen i nämndernas verksamhet måste naturligtvis innehålla både ökade intäkter och ökade kostnader. Och tar vi hänsyn till de ökade kostnaderna betyder detta att kommunens förväntade kostnader överstiger intäkterna (510,4 miljoner – 513,2 miljoner = -3,4 miljoner). I verkligheten måste S+MP alltså hantera ett underskott på 3,4 miljoner! Men då S+MP helt enkelt struntar i kostnadsökningarna kan de låtsas göra satsningar för hela 510,4 miljoner. S+MP bluffar alltså. Dessutom har S+MP beslutat att sänka kommunens överskottsmål från 2 procent till 1 procent för att kunna ge ännu mer resurser till olika verksamheter. Detta riskerar att öka kommunens redan stora låneskuld. Men det är ju ändå valår... Låt oss titta på vad S+MP:s bluff betyder för kommunens fem största nämnder. Se tabellen nedan. Nämnd Vad S+MP säger Nämndens ökade S+MP:s verkliga att de satsar behov 2027 satsning Tekniska nämnden 100,6 milj 121,5 milj -20,9 milj För- och grundskolenämnden 79,3 milj 69,1 milj 10,2 milj Gymnasienämnden 71,8 milj 42,5 milj 29,3 milj Individ- och familjenämnden 114,2 milj 105,1 milj 9,1 milj Äldrenämnden 115,6 milj 80,0 milj 35,6 milj Summa 481,5 milj -418,1 milj 63,3 milj Kommentarer: * När det gäller Tekniska nämnden påstår sig S+MP satsa hela 100,6 miljoner. Men då nämndens behov av ökade resurser uppgår till hela 121,5 miljoner skär S+MP i verkligheten ned på Tekniska nämndens budget med 20,9 miljoner! * Ser vi till Individ- och familjenämnden påstår sig S+MP satsa 114,2 miljoner. Men då nämndens behov ökar med 105,1 miljoner ligger satsningen från S+MP på enbart 9,1 miljoner. S+MP är inte ensamma när det gäller denna bluff. Även partierna i Alliansen har under många år använt sig av samma metod. 8 359/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Alternativbudgetens målsättningar 1. Kompensera kostnadsökningar på grund av index och volym samt nya lagar Vår helt övergripande målsättning är att kompensera kommunens nämnder och förvaltningar för verksamheternas ökade nettokostnader under 2027. Dessa kostnadsökningar kallas för index och volym och beror främst på pris- och löneökningar samt ett ökat behov av verksamhet på grund av exempelvis fler äldre som behöver äldreomsorg och fler elever i gymnasieskolan. Om kostnadsökningarna på grund av index och volym inte finansieras fullt ut innebär detta en nedskärning på verksamheten. Till detta kommer en rad kostnadsökningar som beror på nya lagar som ställer krav på verksamheterna. Vi finansierar dessa kostnadsökningar på grund av nya lagkrav under respektive nämnd. Om kraven i de nya lagarna inte finansieras fullt ur måste de ökade kostnaderna tas någon annanstans – vilket riskerar att leda till nedskärningar inom den befintliga verksamheten. ■ Nettokostnaderna för index och volym samt nya lagar ökar med 513,8 miljoner under 2027. Vi finansierar dessa fullt ut i vår Alternativbudget. 2. Satsningar på höjd kvalitet i kommunens basverksamheter Först då vi har klarat av att täcka kostnadsökningarna på grund av index och volym samt nya lagar kan vi göra reella och kvalitetshöjande satsningar. Dessa satsningar sker främst inom kommunens basverksamheter och fördelar sig på följande vis: ■ Äldreomsorgen 70 miljoner Individ- och familjeomsorgen 35 miljoner ■ Förskola, grundskola och gymnasier 35 miljoner ■ Underhåll av gator och fastigheter 15 miljoner ■ Miljö och klimat 7 miljoner ■ Fritid och föreningsliv 5 miljoner ■ Kulturliv 1,8 miljoner ■ Ledarskapskultur och personalpolitik 3 miljoner ■ Kommunal AI-strategi 1 miljon ■ Totalsumma: 172,8 miljoner 9 360/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Så finansierar vi vår budget 1. Skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem ■ Under 2027 förväntas Umeå kommuns intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem att öka med 442,6 miljoner. 2. Minskade pensionskostnader m.m Den höga inflationen innebar att kommunens pensionskostnader skenade iväg från ca 400 miljoner per år till drygt 800 miljoner under åren 2022-2024. När inflationen nu har sjunkit ger det kommunens nämnder mer pengar att röra sig med. ■ För 2027 innebär det ett netto på 67,8 miljoner. I denna summa ingår även vissa mindre inkomstökningar till följd av tekniska justeringar nämnderna emellan. 3. Inkomstökningar, besparingar och omfördelningar Den ekonomiska situationen i världen präglas av osäkerhet och låg tillväxt. Den svenska ekonomin har befunnit sig i en lågkonjunktur under tre års tid. Även om Umeå klarat sig relativt väl måste kommunen ha en beredskap för svårare tider. Detta kräver en hårdare prioritering till förmån för den lagstadgade basverksamheten. Det är mot denna bakgrund som Arbetarpartiet genomför ett antal besparingar och omfördelningar av kommunens resurser. Se punkterna A-D nedan. ■ Totalt handlar det om 184,0 miljoner under 2027. A. Besparingar inom KS ■ Minskade politiska overheadkostnader ■ Minskade sjukskrivningar: högre personaltäthet + processorienterat arbetssätt Totalt 32,0 miljoner ■ Minskade anslag: Norrlandsoperan, Bildmuseet, Folkets hus och Curiosum Totalt 11,5 miljoner ■ Minskade anslag: oförutsedda behov, näringslivsservice, kommunikationsenheten Totalt 27,8 miljoner ■ Halverat tillväxtanslag Totalt 18,0 miljoner B. Besparingar under Kulturnämnden ■ Kvinnohistoriska museet samordnas med länsmuseet, vilket ger 6,0 miljoner Kulturskolan återförs till För- och grundskolenämnden, vilket ger 7,0 miljoner ■ (Differensen förklaras av samordningsvinster då kulturskolan åter hamnar under FGN) C. Investeringar (KS) ■ Minskad investeringsbudget: lägre avskrivningar och räntekostnader ger 25,7 miljoner D. Kraftverksamheten (KS) Vi anser att budgeten för kraftverksamheten vid Stornorrfors vattenkraftverk ska motsvara det genomsnittliga ekonomiska utfallet från verksamheten under de senaste fem åren. Då år 2022 var ett exceptionellt år har vi utgått ifrån sexårsperioden 2020-2025 och räknat bort 2022. ■ Detta ger oss totalt 56,0 miljoner. 10 361/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Arbetarpartiets satsningar Vi prioriterar kommunens basverksamheter A. Äldreomsorgen måste sättas i första rummet under minst 10 år De styrande i Umeå har sparat och skurit ned på äldreomsorgen under 30 års tid. Dessa nedskärningar utgör bakgrunden till den negativa spiral som resulterat i skandalerna med vanvård till döds och sexuella övergrepp inklusive våldtäkt. Nedskärningarna har även inneburit en stor personalgenomströmning. Nedskärningarna utgör också bakgrunden till den tystnadskultur som vuxit fram på grund av rädsla för repressalier. Ledningen i form av politiker och höga chefer har inte klarat av situationen. Bristerna har varit så allvarliga att kommunens revisorer riktade en anmärkning mot äldrenämnden. Arbetarpartiet ansåg att kritiken var så pass allvarlig att äldrenämnden inte borde ha beviljats ansvarsfrihet. Vi citerar revisorerna: "Vår sammantagna bedömning är därmed att äldrenämnden uppvisat stora brister i förhållande till fullmäktiges uppdrag och mål samt vad som anges i lag och föreskrifter för verksamheten. Vi anser även att äldrenämnden brustit i sitt ansvar att aktivt vidta åtgärder i förhållande till de brister som framkommit. Därtill bedömer vi att äldrenämnden inte säkerställt att verksamheten arbetat utifrån beslut, föreskrifter, riktlinjer, rutiner med mera. Vår bedömning är att bristerna medfört/riskerar att medföra skada för enskilda äldre och utöver det allvarligt påverkat allmänhetens förtroende för kommunen och i synnerhet verksamheten för äldre." Revisorernas kritik understryker att dagens ledning är oförmögen att lösa problemen. Det gäller både för den politiska ledningen och för vissa höga chefer. Den negativa spiralen kan inte brytas utan att hela eller delar av ledningen byts ut. Någon måste ställas till svars. Problemen präglar inte alla delar av äldreomsorgen. För att vända trenden krävs en satsning på att det engagemang och yrkeskunnande som länge funnits hos personalen överförs till nya generationer. Det handlar om er rad långsiktiga satsningar: Ökad personaltäthet. Personaltätheten på särskilda boenden för äldre har halverats sedan 1990-talet. På ■ Dragonens äldrecenter arbetar idag 2 eller 2,5 personal med åtta äldre dagtid och kvällstid. Nattetid har en personal ansvar för hela 16 äldre. Ska kommunen kunna rekrytera ny personal måste lönenivåer och andra arbetsvillkor, arbetsmiljön samt ledarskapskulturen förbättras. Personalutbildning. Andelen utbildad personal har minskat kraftigt. År 2016 var uppåt 70 % av ■ äldreomsorgspersonalen utbildade undersköterskor. Idag är denna andel nere på 54 %. Samtidigt har andelen med bristande språkkunskaper ökat. Personalinflytande. Dagens osunda ledarskapskultur måste brytas genom ökat personalinflytande över ■ schemaläggning, arbetsmiljö och resursfördelning. Det finns ett väldigt kunnande och kreativitet bland personalen. Vi vill släppa lös denna ”styrka från golvet”. Arbetarpartiets handlingsprogram för äldreomsorgen Det är mot denna bakgrund som Arbetarpartiet vill sätta äldreomsorgen i första rummet under en period på tio år. Vårt handlingsprogram är utarbetat under många år av dialog och kontakter med personal på äldreboenden och inom hemtjänsten. Några viktiga inslag i handlingsprogrammet: q Ökad personaltäthet - en grundläggande förutsättning för trendbrott q Större andel undersköterskor - för en höjd kunskapsnivå q Alla ska ha minst utbildning till vårdbiträde q Vidareutbildning i svenska språket för de som behöver q Utbildnings- och karriärstege: vårdbiträden uppmuntras att bli undersköterskor; undersköterskor ges möjlighet att specialisera sig inom demens, psykiatri, handikapp eller palliativ vård. Detta måste subventioneras av kommunen. q Ökat personalinflytande över schemaläggning, tillsättning av chefer och arbetsmiljö. q Närvarande chefer med vårdutbildning eller bakgrund inom verksamheten. 11 362/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 För att ta det första steget i det tioåriga handlingsprogrammet föreslår vi följande satsningar i vår Alternativbudget för 2027: Vi lägger 30,0 miljoner på ett första steg i en satsning för att öka personaltätheten. ■ Vi lägger 20,0 miljoner på att införa en utbildnings- och karriärstege inom äldreomsorgen. ■ Vi avsätter 5,0 miljoner till en sänkning av egenavgifterna inom hemtjänsten. ■ Vi avsätter 15,0 miljoner till att utöka antalet servicetjänster inom äldreomsorgen (som S+MP). ■ B. Övriga nämnder 1. Individ- och familjenämnden Inom Individ- och familjenämnden ingår bland annat funktionshinderomsorgen med olika boenden. Även här finns det behov av att öka personaltätheten samt erbjuda personalen vidareutbildning i syfte att både behålla erfaren personal och för att underlätta rekryteringen av ny personal. Individ- och familjenämnden har även, under många år, tvingats betala viten då nämnden bland annat inte lyckats få fram platser på LSS-boenden i tid. Detta är inte acceptabelt i längden – men på kort sikt behöver nämnden ökade resurser för att betala vitena. Vi lägger 20,0 miljoner på ett första steg i en satsning för att öka personaltätheten. ■ Vi lägger 10,0 miljoner på ett första steg i en utbildnings- och karriärstege inom funktionshinderomsorgen. ■ Vi anslår 5,0 miljoner för att täcka kostnaderna för viten för bl a LSS-boenden (samma som S+MP). ■ 2. För- och grundskolenämnden Under en lång rad år har antalet förskolebarn och skolelever i Umeå ökat. Trots att kommunen byggt många nya förskolor och rekryterat ny personal har det varit svårt att nå målet på 15 barn per barngrupp. De senaste åren har barnafödandet minskat kraftigt. Mellan åren 2020-2025 har det blivit drygt 900 färre barn i förskoleåldern i Umeå. I detta läge finns en möjlighet för kommunen minska barngrupperna inom förskolan. Detta skulle förbättra arbetsmiljön för förskolepersonalen och lärandet för barnen. Under 2024 och 2025 upptäcktes brister i städningen på kommunens förskolor. Detta har lett till att förskolepersonalen fått större krav att genomföra "egenkontroller" av städningen - vilket gör att personalen riskerar att få mindre tid med barnen. Vi satsar 12,0 miljoner på att behålla personal och minska barngrupperna inom förskolan i ett första steg i ■ riktning mot max 15 barn per grupp på tre personal. Vi satsar 5,0 miljoner på ett första steg i att anställa fler lokalvårdare så att förskolepersonalen kan tillbringa tid ■ med barnen istället för att städa. Vi anslår 3,0 miljoner på att tillskapa fler platser i resursskola och särskilda undervisningsgrupper. Detta skulle ■ gynna elever med behov av särskilt stöd som exempelvis barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Kulturskolan återförs till För- och grundskolenämnden från Kulturnämnden. Detta ökar budgeten för FGN med ■ 35,1 miljoner samtidigt som Kulturnämndens budget minskar med 42,1 miljoner. Skillnaden beror på de samordningsvinster som uppstår. Beredskap behövs för ny budget i november Riksdagen har beslutat att reglera lärarnas arbetstider i syfte att öka undervisningstiden och minska den ■ administrativa bördan. Finansieringen av denna välkomna reform är dock oklar. Kommunen behöver därför en beredskap att revidera budgeten i november. Om inte staten skjuter till extra resurser kommer För- och grundskolenämnden behöva ytterligare 32,7 miljoner i sin budget för 2027. 3. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden När det gäller gymnasie- och vuxenutbildningen har nya lagkrav tillkommit som måste finansieras. Regeringen har beslutat att införa ett aktivitetskrav för personer som uppbär försörjningsstöd (socialbidrag). Dessa ska delta i aktiviteter 40 timmar i veckan om inga andra insatser finns. Statliga bidrag utgår för detta, men nämnden måste ändå ha beredskap att finansiera verksamheten. 12 363/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Vi avsätter 13,0 miljoner för att kompensera för de nya aktivitetskraven (som S+MP). ■ Vi avsätter även 2,0 miljoner för sommarjobb. ■ 4. Tekniska nämnden I över ett decennium har de styrande i Umeå kommun gjort neddragningar inom Tekniska nämnden. Detta har bland annat drabbat kommunens gator och de fastigheter i vilka kommunens verksamheter (som utbildning och omsorg) bedrivs. Arbetarpartiet vill bryta denna trend. Som enda parti täcker vi Tekniska nämndens väntade kostnadsökningar under 2027. Vi anslår 5,0 miljoner för att utöka budgeten rörande fastighetsunderhåll. ■ Klimatförändringarna innebär nya problem när det gäller vinterväghållningen. I norra Sverige väntas ■ nederbörden öka vilket leder till kraftigare snöfall. Även problemen med snö som faller, smälter och sedan fryser till is riskerar att bli vanligare. Därför ökar vi budgeten för vinterväghållningen med 10,0 miljoner. 5. Miljö- och hälsoskyddsnämnden För att slå vakt om miljö och klimat vill vi inleda en försöksverksamhet med samordnad varudistribution. En rad kommuner i Sverige har satsat på denna typ av verksamhet. Liknande satsningar i bland annat Linköping har gett minskade utsläpp från tung trafik med uppåt 50 procent. Vi avsätter 5,0 miljoner till satsningen på samordnad varudistribution. ■ 6. Fritidsnämnden Det finns få verksamheter där varje satsad krona från kommunen ger så stor utdelning som genom det frivilligarbete som utförs inom ramen för föreningslivet. Många föreningar spelar även en viktig roll när det gäller att motverka segregering och rekrytering av ungdomar till kriminalitet. Detta vill vi slå vakt om. Vi anslår 5,0 extra miljoner till föreningslivet – inklusive Summer Zone, friluftsliv, Norrbyskär som besöksmål ■ samt 0,5 miljoner till motorburna ungdomar. 7. Kommunstyrelsen Den ännu pågående skandalen kring kommunens visselblåsarfunktion har blottlagt en djupt osund ledarskapskultur inom delar av Umeå kommun, som bland annat innebär att chefer tillåts utreda sig själva. Så länge samma skikt av politiker och höga chefer som upprätthåller denna ledarskapskultur sitter kvar kommer problemen att fortsätta – och sannolikt förvärras. Vi vill genomföra ett antal reformer i syfte att förändra ledarskapskulturen. Detta innebär att vissa chefer och direktörer kan behöva omplaceras. Som ett annat led i detta vill vi även fastanställa 500 tillfälligt anställda som ett led i att förbättra anställningstryggheten och uppmuntra personal att stanna hos kommunen. Vi avsätter 3,0 miljoner till en omskolningsfond för bättre ledarskapskultur bland kommunens chefer. ■ Vi satsar 1,0 miljoner på att ta fram en kommunal AI-strategi med tydliga riktlinjer och avgränsningar för hur AI ■ ska användas och inte användas i den kommunala verksamheten. Vi avsätter 2,0 miljoner till en satsning på kollektivtrafiken (samma som S+MP). ■ Vi lägger 1,8 extra miljoner på Västerbottens museum (samma som S+MP). ■ 8. Ekonomiskt ansvarstagande: Prioriteringar tillåter AP att behålla överskott på 2 % Det märks att det är valår. För att kunna ge pengar till ”allt och alla” har S+MP beslutat att sänka kommunens resultatmål från 2 procent till 1 procent av de totala intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem under 2027. Detta trots att rekommendationen för kommuner av Umeås storlek, och Umeå kommuns egna finansieringsmål, anger att överskottet bör ligga på minst 2 procent. Resultatet av detta blir att kommunen kommer att tvingas låna mer till sina investeringar under 2027. Arbetarpartiet klarar av att göra nödvändiga satsningar på basverksamheterna och att behålla överskottsmålet ■ på 2 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem. Detta genom medvetna prioriteringar. 13 364/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Tabell: Arbetarpartiets satsningar Äldrenämnden Vi finansierar index och volymökningar fullt ut Ökad personaltäthet – steg ett 30,0 milj Utbildnings- och karriärstege inom äldreomsorgen 20,0 milj Sänk egenavgifterna inom hemtjänsten 5,0 milj Utökning av servicetjänster (samma som S+MP) 15,0 milj SUMMA 70,0 milj Individ- och familjenämnden Vi finansierar index och volymökningar fullt ut Ökad personaltäthet – steg ett 20,0 milj Utbildnings- och karriärstege inom funktionshinderomsorgen – steg ett 10,0 milj Extra resurser för att betala viten inom LSS (samma som S+MP) 5,0 milj SUMMA 35,0 milj För- och grundskolenämnden Vi finansierar index och volymökningar fullt ut Behåll personal och ta första steg i riktning mot max 15 barn/grupp på tre personal 12,0 milj Minska kraven på egenkontroller – anställ fler lokalvårdare 5,0 milj Satsning på resursskola och särskilda undervisningsgrupper för bl a NPF-elever 3,0 milj SUMMA 20,0 milj Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Vi finansierar index och volymökningar fullt ut Sommarjobb 2,0 milj Effekter av skärpt aktivitetskrav för de som uppbär försörjningsstöd 13,0 milj SUMMA 15,0 milj Tekniska nämnden Vi finansierar index och volymökningar fullt ut Utökad budget för vinterväghållningen 10,0 milj Ökat fastighetsunderhåll 5,0 milj SUMMA 15,0 milj Fritidsnämnden Utökat stöd till föreningslivet - inklusive Summer Zone, Norrbyskär, motorburen ungdom m.m 5,0 milj SUMMA 5,0 milj Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vi finansierar index och volymökningar fullt ut Försöksverksamhet samordnad varudistribution 5,0 milj SUMMA 5,0 milj Kommunstyrelsen Omskolningsfond för bättre ledarskapskultur 3,0 milj Ökad satsning på kollektivtrafiken (samma som S+MP) 2,0 milj Ökade anslag till Västerbottens museum (samma som S+MP) 1,8 milj Kommunal AI-strategi 1,0 milj SUMMA 7,8 milj 14 365/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Kommungemensamma nämnder Vi finansierar index och volymökningar fullt ut TOTALSUMMA satsningar på olika verksamheter 172,8 milj 15 366/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Tabell: Besparingar, omfördelningar och inkomstökningar Kommunstyrelsen Politiska overheadkostnader 16,0 milj * Ersättningar till kommunalråd samt ordförande, vice ordf och andre vice ordf i nämnderna sänks * Mötesarvodena sänks – ersättning för förlorad arbetsinkomst bibehålls * Omställningsstöden för tidigare arvoderade politiker förändras för att motverka missbruk Minskade sjukskrivningskostnader 16,0 milj * Ökad personaltäthet inom äldre- och funktionshinderomsorg * Processorienterat arbetssätt med ökat personalinflytande ger ökad arbetsglädje Minskat anslag Norrlandsoperan 5,0 milj Minskat anslag Folkets Hus 3,5 milj Minskat anslag Bildmuseet 2,0 milj Minskat anslag Curiosum 1,0 milj Minskat anslag för oförutsedda behov 12,5 milj Minskat anslag Näringslivsservice (3 milj från drift, 7 milj från ”utveckling”, 1 milj övrigt) 11,0 milj Minskat anslag Kommunikationsenheten 4,3 milj Tillväxtanslaget halveras 18,0 milj Ökat uttag ur kraftverksamheten 56,0 milj (vi utgår ifrån det genomsnittliga utfallet åren 2020-2025, undantaget 2022) Minskad investeringsbudget: Lägre avskrivningar 15,0 milj Minskad investeringsbudget: Lägre räntekostnader 10,7 milj SUMMA 171,0 milj Kulturnämnden Kvinnohistoriska museet samordnas med Länsmuseet 6,0 milj Kulturskolan återförs till För- och grundskolenämnden Ramminskning Kulturnämnden 42,1 milj Ramökning För- och grundskolenämnden -35,1 milj SUMMA 7,0 milj Differensen förklaras av samordningsvinster då kulturskolan åter hamnar under FGN TOTALSUMMA besparingar, inkomstökningar och omfördelningar 184,0 milj 16 367/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Tabell: Summering av Alternativbudgeten Arbetarpartiets utgångsläge består av budgeten för år 2026 uppräknad med index- och volymökningar (ökade kostnader för personal, hyror och övrigt samt ökat antal barn, elever, äldre, m m). Siffrorna anges i miljoner kronor. Nämnder Utgångsläge Besparingar o. Satsningar o. Summa AP Budget 2026 effektiviseringar ökade utgifter budget 2027 uppräknad med index o. volym Kommunstyrelsen -1 393,6 169,0 -7,8 -1 236,5 Tekniska nämnden -1 785,5 -15,0 -1 800,5 För- och grundskolenämnden -2 425,6 * -55,1 -2 482,7 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -727,6 -15,0 -742,6 Individ- och familjenämnden -1 972,3 -35,0 -2 007,3 Äldrenämnden -1 583,1 -70,0 -1 653,1 Byggnadsnämnden -67,5 -67,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -23,1 -5,0 -28,1 Kulturnämnden -183,7 * 48,1 -135,6 Fritidsnämnden -132,4 -5,0 -137,4 Kommunfullmäktige -4,1 -4,1 Valnämnden -3,6 -3,6 Personalnämnden -1,4 -1,4 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd -122,5 -122,5 Överförmyndarnämnden -21,4 -21,4 Gemensam IT-nämnd Umeå-Skellefteå-Vännäs -10,6 -10,6 Gemensam PA-nämnd Umeregionen -5,4 -5,4 Summa nämnder -10 463,6 -10 460,5 Finansiella kostnader -81,3 -81,3 Summa verksamheternas nettokostnader -10 382,3 -10 379,2 Skatter och bidrag 10 692,4 10 692,4 Finansnetto -107,5 10,7 -96,8 Resultatkrav -213,8 -213,8 Specifikationer inom Kommunstyrelsen Utgångsläge Besparingar, Satsningar o. Summa AP Budget 2026 inkomstökningar, ökade utgifter budget 2027 uppräknad med effektiviseringar index o. volym Kraftverksamhet 107,0 56,0 163,0 Kollektivtrafik -185,6 -2,0 -187,6 Umeå Folkets Hus -27,1 3,5 -23,6 Västerbottens museum -19,5 -1,8 -17,7 Norrlandsoperan -36,2 5,0 -31,2 Friskvårdsbidrag -7,8 -7,8 Fackliga förtroendemän -14,7 -14,7 Utdelning från UKF 0,0 0,0 Tillväxtanslag -34,9 18,0 -16,9 Anslag för oförutsedda behov och civil beredskap -31,3 12,5 -18,8 Avskrivningar -650,2 15,0 -634,2 Finansiell leasing: - avskrivningar -111,8 -111,8 - räntekostnad -66,6 -66,6 - justerad hyreskostnad 178,4 178,4 Utrangeringar -12,0 -12,0 Pensioner nettokostnad -178,5 -178,5 Stadsledningskontor, pol. verksamhet mm -302,8 50,3 -4,0 -256,5 Summa Kommunstyrelsen -1 393,6 -1 236,5 * Vi flyttar Kulturskolan från Kulturnämnden till För- och grundskolenämnden. Detta minskar budgeten för Kulturnämnden med 42,1 miljoner och ökar budgeten för För- och grundskolenämnden med 35,1 miljoner. 17 368/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Finansieringsbudget och låneskuld En jämförelse mellan AP och S+MP De styrande i Umeå kommun har under en lång rad år agerat som om kommunen inte behöver en långsiktig planering när det gäller investeringarna och låneskulden. År 2009 var kommunens låneskuld 0 kronor. Sedan kom en tioårsperiod då kommunen gjorde stora investeringar – bland annat i kostsamma skrytbyggen som kulturhuset Väven och äventyrsbadet Navet. Under denna period ökade låneskulden dramatiskt. År 2019 låg Umeå kommuns låneskuld på hela 2 500 miljoner kronor (2,5 miljarder). Därefter följde pandemiåren 2020-2022 då kommunens låneskuld minskade. Men sedan 2023 har låneskulden återigen ökat. Vid utgången av år 2025 låg låneskulden på 2 206 miljoner (2,2 miljarder). Finansieringsbudget Arbetarpartiet Miljoner kronor 2027 2028 2029 2030 Total 2027-30 Investeringar -800,0 -800,0 -800,0 -800,0 -3 200,0 Nettoutgifter mark- och exploatering 22,4 -73,5 -161,9 -164,1 -377,1 Finansieras genom: Resultat 213,8 223,2 231,1 240,5 908,6 Avskrivningar 641,2 662,7 709,7 743,8 2 750,3 Pensionsavsättning -29,7 -22,0 -10,4 -20,2 -82,3 Minskad låneskuld 40,7 -9,6 -31,5 0,0 6,5 Finansieringsbudget Socialdemokraterna + Miljöpartiet Miljoner kronor 2027 2028 2029 2030 Total 2027-30 Investeringar -1 551,5 -1 567,1 -1 218,7 -1 073,3 -5 410,6 Nettoutgifter mark- och exploatering 22,4 -73,5 -161,9 -164,1 -377,1 Finansieras genom: Resultat 107,7 223,2 231,1 240,5 802,5 Avskrivningar 656,2 693,4 726,4 754,7 2 830,7 Pensionsavsättning -29,7 -22,0 -10,4 -20,2 -82,3 Utökad låneskuld -794,9 -746,0 -433,5 -262,4 -2 236,8 Kommentarer: * Under de fyra åren 2027-2030 minskar Arbetarpartiet låneskulden med 6,5 miljoner. Budgetförslaget från S+MP ökar istället låneskulden med hela 2 236,8 miljoner. Detta är mer än vad låneskulden låg på vid utgången av 2025. * Skillnaden mellan AP och S+MP blir därmed 2 243,3 miljoner (2 236,8 + 6,5) under fyraårsperioden – d v s drygt 2,2 miljarder! * Arbetarpartiets lägre låneskuld skulle innebära att Umeå kommun är mindre sårbar för de kostnadsökningar som riskerar att uppstå på grund av de senaste årens räntehöjningar och det i allmänhet osäkra ekonomiska läget i världen. 18 369/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Avslutning Två avgörande strukturförändringar i ett tioårigt Handlingsprogram för Umeå kommun Strukturförändring ett Gemensamma förvaltningar Till våra långsiktiga åtgärder hör att återinföra och vidareutveckla den kommungemensamma förvaltningen i kombination med ett processorienterat arbetssätt. När detta koncept avvecklades på initiativ av Alliansen och Vänsterpartiet förlorade kommunen mellan 300-500 miljoner kronor om året! (Socialdemokraterna och MP orkade endast stå emot Alliansen och V under sju dagar – ynkligt, ömkligt och ansvarslöst). Den väldiga fördelen med den kommungemensamma förvaltningen var att denna organisationsmodell kunde ta hand om nya stora arbetsuppgifter – utan extra kostnader. Vinsten bestod i uteblivna kostnadsökningar trots ny och ökad arbetsbelastning. Och för varje år som den kommungemensamma förvaltningen trimmades in blev den mer och mer effektiv. Hade modellen fått fortsätta – det tog nästan tio år från idé till verkställighet – hade den kommungemensamma förvaltningen bara blivit mer och mer effektiv. Det politiska ränkspelet från V och Alliansen å ena sidan, och principlösheten från S och MP å andra sidan, innebar att Umeås skattebetalare förlorade en metod som skulle ha förbättrat kommunens ekonomi med mellan 400-600 miljoner – varje år! Det som gick förlorat var en uttalad strävan efter ett gemensamt ansvarstagande för helheten och som tog sig uttryck i samarbete över de kommunala verksamheternas gränser. Arbetarpartiet föreslår inte en enda ny kommungemensam förvaltning. Idag föreslår vi fyra förvaltningar. Se nedan: 1. Utbildnings- och kulturförvaltningen I denna skulle dagens förvaltningar för Utbildning samt Kultur ingå. Denna förvaltning skulle arbeta för de två skolnämnderna samt kulturnämnden. 2. Socialförvaltningen I denna skulle dagens förvaltningar för Stöd och omsorg samt Äldreomsorg ingå. Denna förvaltning skulle arbeta för Äldrenämnden och Individ- och familjenämnden. 3. Samhällsbyggnads- och miljöförvaltningen Här samlar vi dagens förvaltningar för Samhällsbyggnad, Teknik och fastighet samt Fritid. Denna förvaltning skulle främst arbeta för Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Fritidsnämnden samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 4. Stadsledningskontoret Denna förvaltning tar hand om övrig verksamhet. Strukturförändring två Ett processorienterat arbetssätt – och ökat personalinflytande En miljard är inte alltid en miljard. I Arbetarpartiet är vi övertygade om att det finns en väldig positiv kraft i form av ”styrkan från golvet”. Vi talar om kunnandet hos personalen inom äldreomsorg, socialtjänst, skola och förskola; inom städ, gator och parker; inom övriga kommunala verksamheter. Umeå kommun har hela 13 000 anställda. Denna styrka måste bara släppas loss. I detta ingår bland annat metoden att överlåta problemlösningar till de närmast berörda. Om styrkan från golvet används på rätt sätt kommer varje arbetad timme att innebära mer – mer produktion, mer trivsel, större trygghet samt mindre sjukfrånvaro. Dessa positiva effekter gäller i första hand för de anställda, oavsett om arbetsgivaren är offentlig eller privat, men de positiva effekterna kommer även att gynna elever och äldre samt övriga umebor. Alltför ofta handlar debatten, i och utanför kommunfullmäktige, om huruvida verksamheterna ska toppstyras av politiker eller om verksamheterna ska styras av marknadskrafternas jakt på vinst. 19 370/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Tredje ståndpunkten – ökat personalinflytande Arbetarpartiet vill föra fram en tredje ståndpunkt, och det är att öka personalinflytandet! I detta sammanhang vill vi föra fram det tänkande som kan sammanfattas i begreppet ”processorienterat arbetssätt”. Detta gäller på golvet. Men principerna kan även tillämpas längre upp i organisationerna – och på olika arbetsplatser. Låt oss uttrycka det hela på följande sätt: En miljard är inte alltid en miljard. Låt oss ta dagens Äldrenämnd (ÄN) som ett exempel (även andra nämnder skulle kunna användas). Denna nämnd tilldelas idag drygt 1,5 miljarder kronor om året för att utföra sina uppgifter. Med rätt arbetssätt och genom att personalen ges ökat inflytande – exempelvis över schemaläggning, tillsättning av chefer och arbetsmiljö – kommer trivseln och motivationen att öka, sjuktalen och personalomsättningen att minska. Detta kommer i sin tur även att leda till ökad produktivitet. Det blir en win-win-situation! En miljard är inte alltid är en miljard Med en bra arbetsledning och personalpolitik – präglad av trivsel och kreativitet – kan en budget på en miljard innebära en ”produktion” av vård och omsorg som motsvarar 1,25 miljarder! Alltså 25 procent mer. Men detsamma kan även gälla i motsatt riktning. En dålig arbetsledning och personalpolitik – präglad av toppstyrning, tystnadskultur och repressalier mot visselblåsare – riskerar att öka sjukfrånvaron och personalomsättningen samtidigt som trivseln och initiativkraften minskar. Med ett sådant arbetssätt finns risken att den satsade miljarden endast ”producerar” omsorg för 750 miljoner! Alltså 25 procent mindre. Insikten om att ”styrkan från golvet” måste tas tillvara genom ett processorienterat arbetssätt med ökat personalinflytande, där både problem och nya idéer, löses respektive verkställs, av de närmast berörda kommer att både öka trivsel och produktivitet. 1 + 1 = 3 Lägger vi sedan samma vårt förslag på en ny och krympt förvaltningsorganisation (strukturförändring ett) med vårt förslag på ett processorienterat arbetssätt (strukturförändring två) kommer dessa två strukturförändringar, tillsammans, att öka trivseln, förbättra arbetsmetoderna, minska byråkratin och ge umeborna mer resultat per skattekrona än idag. Dessa två strukturförändringar kommer att samverka på ett sådant sätt att de ger mer än varje reform var och en för sig själv. Ibland kan 1 + 1 bli mer än 2. Dessa två strukturförändringar utgör helt avgörande inslag i Arbetarpartiets tioåriga handlingsprogram för Umeå kommun. 20 371/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Bilaga 1 Arbetarpartiets Alternativbudget jämförd med budgeten från S+MP Nämnder AP 2027 S+MP 2027 Skillnad Kommunstyrelsen -1 241,1 -1 416,9 -175,8 Tekniska nämnden -1 800,5 -1 764,7 35,8 För- och grundskolenämnden -2 480,7 -2 435,8 44,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -742,6 -756,9 -14,3 Individ- och familjenämnden -2 007,3 -1 976,4 30,9 Äldrenämnden -1 653,1 -1 616,7 36,4 Byggnadsnämnden -67,5 -69,9 -2,4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -28,1 -25,6 2,5 Kulturnämnden -135,6 -187,1 -51,5 Fritidsnämnden -137,4 -139,4 -2 Kommunfullmäktige -4,1 -4,1 0 Valnämnden -3,6 -3,6 0 Personalnämnden -1,4 -2,1 -0,7 Umeåregionens brand- och räddningsnämnd -122,5 -122,5 0 Överförmyndarnämnden -21,4 -20,8 0,6 Gemensam IT-nämnd Umeå-Skellefteå-Vännäs -10,6 -10,6 0 Gemensam PA-nämnd Umeregionen -5,4 -5,4 0 Kommentarer: * Arbetarpartiet satsar 98,6 miljoner mer än S+MP på de fem stora nämnderna i Umeå kommun: Äldrenämnden, Individ- och familjenämnden, För- och grundskolenämnden, Gymnasienämnden samt Tekniska nämnden. Dessa nämnder omfattar ca 80 procent av Umeå kommuns totala driftsbudget. * Skillnaden mellan AP och S+MP när det gäller Kulturnämnden och För- och grundskolenämnden beror till största delen på att vi flyttar ansvaret för Kulturskolan. Detta minskar budgeten för Kulturnämnden med 42,1 miljoner och ökar budgeten för För- och grundskolenämnden med 35,1 miljoner. Vi har räknat bort denna förflyttning i uträkningen då vi konstaterar att AP satsar mer än S+MP på de fem stora nämnderna. 21 372/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Bilaga 2 Utredningsuppdrag Kommunens ekonomi och budget 1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att framställa tioåriga prognoser för kommunens intäkter och kostnader, samt investeringsbehov och låneskuld, för att i ett tidigt skede kunna ta fram och diskutera vilka åtgärder som är nödvändiga för att kommunen ska undvika förödande underskott i framtiden. 2. KS ger nämnderna i uppdrag att, i samband med budgetarbetet, ta fram underlag när det gäller nämndernas kostnadsökningar/-minskningar från ett år till nästa till följd av index och volym. 3. KS ges i uppdrag att utreda dels hur museiverksamheten ska kunna samordnas bättre både vad gäller fysisk placering, dels i syfte att sänka kostnaderna. Det finns numera bland annat ett länsmuseum, ett bildmuseum, ett kvinnohistoriskt museum, Guitars, m.fl. 4. KS ges i uppdrag att inrätta ett system för att i mån av behov revidera budgeten, förslagsvis i samband med fullmäktige i oktober eller november, i syfte att minska det stora glappet mellan budget och utfall år efter år. Kommunens organisation 5. KS får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av nuvarande förvaltningar till följande fyra övergripande förvaltningar: * Utbildnings- och kulturförvaltningen. Ansvariga nämnder: FGN, GVN, KN * Socialförvaltningen. Ansvariga nämnder: IFN, ÄN * Samhällsbyggnads- och miljöförvaltningen: Ansvariga nämnder: TN, BN, MHN, FN * Stadsledningskontoret. Ledarskapskultur och arbetsplatsdemokrati 6. KS får i uppdrag att granska den rådande ledarskapskulturen bland kommunens högsta chefer. Det kan finnas behov av att omplacera eller avskeda individer som inte lever upp till grundläggande krav på öppenhet, demokratiskt sinnelag och respekt för personalens yrkeskunnande. 7. KS får i uppdrag att undersöka fördelar och eventuella nackdelar med en visselblåsarfunktion som helt eller delvis består av behöriga personer som inte är anställda vid Umeå kommun. Detta mot bakgrund av de orimligheter som framkommit sedan den 13 mars 2025. 8. KS får i uppdrag att utarbeta en modell för processorienterat arbetssätt med målsättningen att personalinflytandet ska öka över exempelvis schemaläggning, tillsättning av chefer och arbetsmiljö. Syftet med ett processorienterat är att släppa lös ”styrkan från golvet” med målsättningen att öka trivseln, förbättra arbetsmetoderna, minska byråkratin och ge umeborna mer resultat per skattekrona än idag. Satsa på vård och omsorg samt skola 9. Äldrenämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en utbildnings- och karriärstege inom äldreomsorgen. 10. Individ- och familjenämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en utbildnings- och karriärstege inom funktionshinderomsorgen. 11. För- och grundskolenämnden ges i uppdrag att utreda hur barngrupperna inom förskolan ska kunna minskas, i rådande läge med minskat barnafödande, genom att exempelvis behålla personal som annars skulle anses övertalig. 12. KS ges i uppdrag att följa upp revisorernas allvarliga kritik mot Äldrenämnden och redovisa resultatet för kommunfullmäktige. 22 373/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Arbetarpartiets budgetförslag 2027 Bekämpa hedersförtryck och religiös extremism 13. AB Bostaden och övriga delar av Umeå kommunkoncern ska inte hyra ut lokaler till föreningar eller församlingar som bidrar till att sprida uppfattningar som står i strid mot den svenska grundlagen. Umeå kommun måste införa uthyrningsregler som försvårar för extremistiska och våldsbejakande organisationer att sprida sitt budskap. 14. Skärp uppföljningen och kontrollen av de föreningar som erhåller offentligt stöd av fritidsnämnden och kulturnämnden. Inte en enda skattekrona ska riskera att betalas ut till extremistiska och våldsbejakande organisationer. 15. KS ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av hedersförtryckets utbredning bland alla elever på Umeås grundskolor och gymnasier. Kartläggningen ska vara byggd på de metoder som använts i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Samhällsplanering 16. KS ges i uppdrag att utarbeta en utvecklingsplan för att öka tillgängligheten för umeborna att ta del av det fantastiska, obebyggda och sammanhängande grönområdet nedströms Backens kyrka och fram till Tvärån. Detta skulle kunna ske med relativt små insatser som exempelvis sittplatser och grillplatser av samma karaktär som finns runt Nydalasjön. 17. KS får i uppdrag att kartlägga vad som krävs för att snarast möjligt påbörja exploateringen av hela I20-området innanför Norra länken. Detta med målsättningen att området ska användas till den största delen av kommunens framtida expansion i syfte att skapa en sammanhållen stad. Miljö och klimat 18. KS utreder vad som skulle vara mest effektivt i Umeå när det gäller att få fler bilister att börja åka kollektivt med betoning på prissättning och turtäthet. 19. KS utreder vilka vinster som kan göras när det gäller att minska utsläpp av kvävedioxid, speciellt inom centrumfyrkanten, vid införandet av samordnade varutransporter. 20. KS ges i uppdrag att ansvara för att kommunens översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt detaljplaner inte får försämra kommunens förmåga att klara miljökvalitetsnormerna för bl a kvävedioxid och partiklar i centrala Umeå. Alternativt uttryckt: Att lagens bokstav och anda inarbetas i Umeå kommuns samhällsplanering. Artificiell intelligens och IT-system 21. Tekniska nämnden ges i uppdrag att ta fram en kommunal AI-strategi med tydliga riktlinjer och avgränsningar för hur AI ska användas och inte användas i den kommunala verksamheten. 22. TN ges i uppdrag att ta fram rutiner för hur nya IT-system ska införas. Målsättningen måste vara att personalen inom exempelvis äldreomsorgen eller förskolan ges möjlighet att delta i utformning och implementering av IT- systemen – med möjlighet till veto. 23 374/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-65 Protokollsutdrag - Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13

§ 170 Diarienr: KS-2025/00705 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen i enlighet med tekniska nämndens yttrande. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Anders Sellström (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Ärendebeskrivning I en motion till kommunfullmäktige föreslås att kommunstyrelsen ska ordna fler centrala ställplatser för husvagnar och husbilar, antingen på kommunens egen mark eller genom avtal med privata fastighetsägare. Syftet är att öka Umeås attraktivitet för husbils- och husvagnsturister, vilket i sin tur kan gynna lokala företag och besöksnäringen. Då kommunens prioritering är förtätning av staden och bostadsbebyggelse minskar detta möjligheten med tillgänglig mark för den här typen av anläggningar. Bedömningen är därmed att det i praktiken inte är möjligt att skapa ställplatser i centrala Umeå. Ställplats eller husbilsparkeringsplats: Justerares sign: Utdraget bestyrks: 15/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-7 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 - Definitionen av en ställplats är att det ska vara en särskilt iordningställd yta i huvudsak avsedd för övernattning med husbil under en begränsad tid, men den kan även i vissa fall även gälla för husvagn. Den är planerad och anpassad för ändamålet och erbjuder vanligtvis viss service, såsom möjlighet till tömning av latrin och gråvatten, tillgång till färskvatten, avfallshantering och ibland el. Ställplatser är ofta tydligt skyltade, kan vara avgiftsbelagda, bör vara tillgänglig året om och gärna bokningsbara. - Definitionen av en husbilsparkeringsplats är i grunden en vanlig parkeringsplats där husbilar tillåts parkera, ibland även under en längre tid beroende på lokala bestämmelser. Dessa platser saknar normalt särskild service och är inte specifikt utformade för övernattning men kan i vissa fall ändå vara tillåtet. Intresset för husbilar och husvagnar är stort i Sverige. Vi ligger bland de länder i Europa med flest fordon per capita. Att det finns tillgång till ställplatser i centralorten kan därmed anses vara en viktig faktor för att attrahera denna målgrupp samt att också kunna hämta hem effekter från den typen av resande. I Umeå är dock utbudet av centrala ställplatser ytterst begränsat, den tillgång till service som behövs för ändamålet är svårt att uppfylla. Däremot finns idag ett antal husbilsparkeringar på några platser i staden. Dessutom har staden en stor och väl utrustad camping som inkluderar ställplatser för husbilar, samt ett stort antal andra campingar i hela Umeåregionen. Förutom de husbilsparkeringsplatser som finns på kommunal mark idag så förekommer även privata initiativ i staden och i kommunen där man erbjuder olika typer av ställplatser/husbilsplatser. Frågan om att tillskapa centrala ställplatser i Umeå har utretts vid flera tillfällen, men utan att hittills leda till genomförbara lösningar. Vi vet att det hade varit bra för Umeå som besöksdestination men möjligheten begränsas främst på grund av det trånga allmänna utrymmet som vi har i staden samt det konkurrerande behovet av markanvändning. Bedömningen har varit att det i praktiken inte är möjligt att skapa ställplatser i centrala Umeå. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 16/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-7 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Centrala husbilsparkeringar är dock ett alternativ till ställplatser och kan vara nyckeln för Umeå för att uppnå önskad effekt. Då vi har bra cykelavstånd inom staden så finns det goda förutsättningar och möjligheter med plats att investera i genomtänkta, kvalitativa och genomförbara lösningar som stärker besöksupplevelsen och stadens attraktivitet över tid. Beslutsunderlag Tekniska nämndens yttrande 2025-12-18 Beredningsansvariga Helen Nilsson. Jenny Vindegard Planeringsutskottets beslutsordning Yrkanden Maja Westling Palmberg (C) med instämmande av Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) – bifall till motionen. Janet Ågren (S) – avslag till motionen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Ordföranden ställer avslag till motionen (tjänsteskrivelsens förslag) mot bifall till motionen. Planeringsutskottet föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Mot Planeringsutskottets beslut i ärendet anmäls reservation av Maja Westling Palmberg (C), Ulrik Berg (M) och Igor Hell (M) till förmån för eget bifallsyrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till planeringsutskottets förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Lars Forsgren (SD), Anders Sellström (KD) och Maria Lindvall (-)(L) – Bifall till motionen. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 17/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-7 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Propositionsordning som godkänns Bifall till planeringsutskottets förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla planeringsutskottets förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Anders Sellström (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Mark och exploatering Justerares sign: Utdraget bestyrks: 18/929 5/26 Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå - KS-2025/00705-6 Protokollsutdrag - Svar på Motion 21/2025: Det behövs fler ställplatser för husvagnar och husbilar i Umeå : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens planeringsutskott 2026-10-06

§ 171 Diarienr: KS-2025/00906 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till nya avfallsföreskrifter för Umeå kommun. att föreskrifterna gäller från och med 2026-10-20. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremiss och i andra hand avslag. Ärendebeskrivning I och med att producentansvarslagstiftningen ändrades 2024 förändrades också kommunernas ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Med utgångspunkt i ovanstående har Vakin påbörjat arbetet med att ställa om sin avfallshantering till fastighetsnära insamling. Systemet finansieras av producenterna som ska ersätta kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Vakin har gjort en utredning baserad på: • Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner Justerares sign: Utdraget bestyrks: 614/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-35 Protokollsutdrag - Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 • Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen • Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft • Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet. • Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov. Ett pilottest har genomförts på Blåbärsvägen och Filgränd samt omvärldsbevakning av hur andra kommuner som redan infört fastighetsnära insamling och vilka lärdomar och erfarenheter de gjort. I och med detta har en revidering av avfallsföreskrifterna varit nödvändig. Förslaget har varit ute på samråd 5/5 till 30/6 och ungefär 150 synpunkter har kommit in. Vilka nämnder som yttrat sig samt vilka synpunkter som inkommit från allmänheten redovisas i samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag • Förslaget till nya avfallsföreskrifter • Samrådsredogörelse • Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 • Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 • Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev • Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval. Beredningsansvarig Maria Eriksson, strategisk utveckling Planeringsutskottets beslutsordning Planeringsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 615/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-35 Protokollsutdrag - Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till planeringsutskottets förslag. Lars Forsgren (SD) – Återremiss, och i andra hand avslag. Motivering: Att utreda möjligheten att samordna insamlingsstationer i kommunen för att erbjuda kringliggande fastighetsägare servicen att använda insamlingsstationer på kommunkoncernens marker. Detta med syfte att undvika nyinvesteringar och tömningsavgifter från enskilda fastighetsägare men ändå klara de nya lagkraven. Eftersom detta blir en service endast för vissa i kommunmedborgare skall också en avgiftsmodell tas fram för att inte otillbörligt gynna vissa medborgare. Propositionsordning som godkänns Avslag mot bifall till att återremittera ärendet. Ordföranden finner att kommunstyrelsen avslår återremissyrkandet. Bifall mot avslag till planeringsutskottets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla planeringsutskottets förslag. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremiss och i andra hand avslag. Beslutet ska skickas till Maria Eriksson Helena Johansson, Vakin Justerares sign: Utdraget bestyrks: 616/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-29 Protokollsutdrag - Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text.

§ 172 ÖN 1:96 Diarienr: KS-2026/00915 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen för Ön 1:96 m.fl., broetapp, enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Syfte Syftet med detaljplanen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Ärendebeskrivning Arbetet med att upprätta detaljplanen påbörjades av Umeå kommun, Detaljplanering 2024-03-19. Detaljplanen ger förutsättningar för två nya gång- och cykelbroar över Umeälven, som förbinder Ön med omgivande stadsdelar, samt en gång- och cykelväg mellan dessa broar över Ön. De nya broarna ansluter till befintliga gång- och cykelstråk på Teg, vid Norra Obbolavägen, respektive Öbackaparken. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför genomförts. Genomförandet av detaljplanen kräver även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken, vilket hanteras i en separat process. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 827/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-3 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Detaljplanen överensstämmer med intentionerna för nya gång- och cykelbroar i översiktsplan, Fördjupning för Ön, antagen 2008. Broarna och gång- och cykelkopplingen däremellan planläggs som en första etapp av planerad utveckling på Norra Ön. Illustration av ny gång- och cykelförbindelse mellan Teg – Ön – Öbacka. Samråd/Granskning Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda sakägare, kommunala och statliga instanser har haft möjlighet att framföra synpunkter på förslaget. Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2025-02-17 t.o.m. 2025-03-14 samt granskning under tiden 2026-02-20 till 2026-03-22. Samrådskrets, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådsmöte hölls den 25/2 2025. Av de synpunkter som har inkommit under granskningstiden har ett granskningsutlåtande upprättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Av utlåtandet framgår bl.a. att planhandlingarna har kompletterats med reglering och beskrivningar avseende skyddsåtgärder kring artskydd samt geoteknik och erosion. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 828/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-3 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Umeå kommun, Detaljplanering gör bedömningen utifrån omfattningen av genomförda revideringar efter granskningsskedet att förnyad granskning inte behöver ske. Antagande av detaljplanen föreslås överlämnas till kommunfullmäktige med anledning av att broarna är ett viktigt projekt för kommunen och av stort allmänt intresse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-28 Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 – godkänd plan Antagandehandlingar • Plankarta daterad maj 2026 • Planbeskrivning daterad maj 2026 Övriga handlingar • Granskningsutlåtande daterat maj 2026 • Samrådsredogörelse daterad februari 2026 • Miljökonsekvensbeskrivning daterad juni 2026 Beredningsansvariga Magdalena Blomquist, planarkitekt Johanna Söderholm, planchef Föredragande Magdalena Blomquist, planarkitekt Planeringsutskottets beslutsordning Planeringsutskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till planeringsutskottets förslag. Lars Forsgren (SD) – Avslag till planeringsutskottets förslag. Propositionsordning som godkänns Justerares sign: Utdraget bestyrks: 829/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-3 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Bifall mot avslag till planeringsutskottets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla planeringsutskottets förslag. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till detaljplanering@umea.se Detaljplanering expedierar därefter beslutet till • Sökande • Sakägare som yttrat sig • Länsstyrelsen Justerares sign: Utdraget bestyrks: 830/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-2 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens planeringsutskott 2026-10-06

§ 173 Diarienr: KS-2025/00756 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15 §139. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Anders Sellström (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Sverigedemokraternas budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Ärendebeskrivning Umeå kommunfullmäktige fattade, 2026-06-15, beslut om planeringsdirektiv och budget för 2027 samt plan 2028–2030 (§139). De år det är valår skall beslut om budget för kommande år fastställas av det nyvalda fullmäktige. (Kommunallagen 11 kap. 10§) Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll 2026-06-15, § 139. Planeringsdirektiv och budget för 2027 samt plan för 2028–2030. Investeringsbudget 2027 och plan 2028–2030. Mark- och exploateringsplan 2027–2030. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 375/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-65 Protokollsutdrag - Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Alliansens budgetförslag. Vänsterpartiets budgetförslag. Sverigedemokraternas budgetförslag. Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06- 15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Anders Ågren (M) och Mattias Larsson (C) – Bifall till Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Propositionsordning som godkänns Bifall till att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag mot Alliansens budgetförslag mot Vänsterpartiets budgetförslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06- 15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028– 2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 376/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-65 Protokollsutdrag - Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Anders Ågren (M), Anders Sellström (KD) och Mattias Larsson (C) – Bifall till Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren (SD) – Bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Propositionsordning som godkänns Bifall till näringslivs- och arbetsutskottets förslag att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag mot Alliansens budgetförslag mot Sverigedemokraternas budgetförslag mot Vänsterpartiets budgetförslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Anders Sellström (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Sverigedemokraternas budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Beslutet ska skickas till Ekonomi Justerares sign: Utdraget bestyrks: 377/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-64 Protokollsutdrag - Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-10-13

§ 174 Diarienr: KS-2025/01035 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fastställde i juni 2026 en riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda (KF 2026-06-15 §142) som ska gälla för mandatperioden 2026–2030. Tillägg i riktlinjen föreslås enligt nedan med anledning av inrättandet av ett kommunalråd 4. Sida Rubrik på avsnitt Tillägg understrukna s. 5 1.5 Begrepp och definitioner Ordförande, 1:e och 2:e vice Kommunalråd ordförande i kommunstyrelsen samt kommunalråd 4. s. 16 Bilaga 1. Uppdrag med helt Ordförande, 1:e och 2:e vice årsarvode och begränsat ordförande i kommunstyrelsen samt årsarvode på 0,4 eller mer av kommunalråd 4 benämns referensbeloppet kommunalråd. s. 16 Bilaga 1. Tabell Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Justerares sign: Utdraget bestyrks: 858/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-16 Protokollsutdrag - Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Uppdrag Kommunalråd 4 Omfattning av referensbelopp 1,10 s. 20 Bilaga 2. Helt årsarvode, Tabell Kommunalråd 4 Uppdrag 1,10 Omfattning av referensbelopp 1,1 x 1 092 012 = 1 201 213 kr Belopp Beslutsunderlag Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Beredningsansvariga Lina Renfors Arvodeskommitténs beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (C) – Avslag till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Ordföranden finner att arvodeskommittén bifaller förslaget. Reservation Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till arvodeskommitténs förslag. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 859/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-16 Protokollsutdrag - Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Lars Forsgren (SD) och Bore Sköld (V) – Avslag till arvodeskommitténs förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till arvodeskommitténs förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arvodeskommitténs förslag. Reservation Lars Forsgren (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Beslutet ska skickas till Anna Sandgren, SLK HR, Lön och pension Carina Nilsson, SLK HR, Lön och pension Linda Thelberg, SLK HR Stefan Larsson, SLK HR Justerares sign: Utdraget bestyrks: 860/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-15 Protokollsutdrag - Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Arvodeskommittén 2026-10-13

§ 175 Diarienr: KS-2026/00173 Redovisning av motioner under beredning 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning I enlighet med kommunfullmäktiges arbetsordning ska en sammanställning av motioner under beredning redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid sammanträdet i april och oktober. En sammanställning har gjorts som visar att det finns 28 anmälda motioner som inte har slutbehandlats av kommunfullmäktige, 1 har anmälts under 2024, 9 har anmälts under 2025 och 18 under 2026. Beslutsunderlag Delrapport 2 - 2026 Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Beslutet ska skickas till - Justerares sign: Utdraget bestyrks: 868/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-7 Protokollsutdrag - Redovisning av motioner under beredning 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13 Justerares sign: Utdraget bestyrks: 869/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-6 Protokollsutdrag - Redovisning av motioner under beredning 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-10-06

§ 177 Diarienr: KS-2026/00542 Delårsrapport januari-augusti 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Umeå kommunkoncerns resultat till 1 000 mnkr att fastställa Umeå kommuns resultat till 534 mnkr att fastställa styrelse och nämnders budgetavvikelse till 285 mnkr att fastställa Umeå kommuns delårsrapport för perioden januari – augusti 2026 att ärendet hanteras med omedelbar justering. Ärendebeskrivning Resultat - utfall, budgetavvikelse och prognos I kommunstyrelsens delårsrapport för perioden januari till augusti redovisas ett positivt resultat för kommunkoncernen som uppgår till 1 000 mnkr (miljoner kronor), vilket är en ökning med 253 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Förändringen beror främst på värmeverksamheten i energibolaget, där ökade volymer och högre elpriser har bidragit till resultatförbättringen. Även kommunens kraftverksamhet har påverkat resultatet positivt. Försäljningen av färjetrafikens driftbolag i början av året har gett en positiv engångseffekt på resultatet i kommunkoncernen. Kommunens resultat uppgår till 534 mnkr, vilket är en ökning med 77 mnkr jämfört med samma period föregående år. Förändringen består främst i ökade intäkter från kraftverksamheten. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 190/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-7 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-19 Kommunens resultat innebär en positiv budgetavvikelse på 220 mnkr för perioden. Från år 2025 har resultatkravet höjts till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket speglar sig i budgeten. Budgetavvikelsen beror främst på högre intäkter från kraftverksamheten, högre statliga bidrag samt lägre verksamhetskostnader än förväntat, bland annat på grund av personalrekryteringar inom omsorgs- och utbildningsverksamheterna, som tagit längre tid än beräknat men som planeras att genomföras under hösten. Samtidigt är kommunens skatteintäkter lägre än budgeterat, vilket förklaras av att konjunkturåterhämtningen gått långsammare än förväntat. Styrelse och nämnder redovisar en positiv budgetavvikelse efter årets åtta första månader på 285 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Helårsprognosen för kommunkoncernens resultat beräknas till 918 mnkr (708 mnkr) och påverkas främst av att utvecklingen kring värmeverksamheten och kraftverksamheten fortsätter i samma takt. Kommunens prognosticerade resultat uppgår till 387 mnkr, vilket är 43 mnkr lägre än resultatet föregående år. Det prognosticerade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 182 mnkr och förklaras främst av: • högre intäkter från kraftverksamheten • lägre verksamhetskostnader än förväntat • bättre finansnetto än förväntat på grund av lägre upplåning • lägre kostnader kopplat till vinterväghållning Den prognosticerade budgetavvikelsen för kommunen motsvarar knappt två procent i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Styrelse och nämnder prognosticerar sammantaget en positiv budgetavvikelse för helåret på 276 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Per sista augusti är det en nämnd som prognosticerar ett underskott på mer än en procent och mer än 1 mnkr för 2026. Det är IT-kapacitetsnämnden som har en prognos på underskott om 3 mnkr för helåret. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 191/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-7 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-19 Investeringar - utfall, budgetavvikelse och prognos Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår per 31 augusti 2026 till 1 771 mnkr (1 446 mnkr). Kommunkoncernens investeringar är på en högre nivå jämfört med föregående år. Både kommunkoncernen och kommunen har högre investeringsnivå jämfört med samma period föregående år. Kommunens nettoinvesteringar för årets åtta första månader uppgår per 31 augusti 2026 till 835 mnkr (692 mnkr), vilket är 447 mnkr lägre än beslutad investeringsram. Avvikelsen beror framför allt på att fastighetsinvesteringar, investeringar i gator och vägar samt investeringar i kommunens exploateringsverksamhet har blivit försenade eller framflyttade. Budgetavvikelsen är främst bland investeringsprojekt inom gator och vägar, fastigheter inom utbildningsverksamheten, förvärv av fastigheter och bostadsrätter samt inom mark och exploatering. Prognosen för kommunkoncernens investeringar för innevarande år beräknas till 3 318 mnkr (2 790 mnkr). Prognosen för kommunens investeringar beräknas till 1 555 mnkr (1 524 mnkr). Prognosen motsvarar 78 procent av årets ramanslag, vilket är 3 procentenheter högre jämfört med föregående år. Prognosen baseras på en högre investeringstakt de sista fyra månaderna under året. Balanskravsresultat Kommunens balanskravsresultat för årets åtta första månader, dvs periodens resultat justerat för realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar, uppgår till 510 mnkr. Kommunstyrelsen prognostiserar i delårsrapporten att kommunen kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat om 359 mnkr för helåret 2026 och bedömningen är utifrån det att kommunallagens balanskrav uppnås. God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse I riktlinjen anges att ”för att uppnå god ekonomisk hushållning ska respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) vara tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett samt att kommunens finansiella ställning ska vara god” Justerares sign: Utdraget bestyrks: 192/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-7 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-19 I delårsrapporten görs en uppföljning av nämndernas och bolagens grunduppdrag samt uppfyllelsen för ett finansiellt mål, fyra inriktningsmål, tre personalpolitiska mål och 14 tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i ”Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2025”. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas och styrelsens rapportering per 2026-08- 31. Uppföljningen visar att: • Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås per sista augusti. • 15 nämnder gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad för perioden. En nämnd bedömer att det uppfylls i viss grad. • 12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad. Två bedömer att det uppfylls i viss grad och för ett saknas bedömning. Prognosen för helåret är att: • Det finansiella målet uppnås vid årets slut. • 15 nämnder bedömer att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad vid årets slut. En nämnd bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad. • 12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad. Två bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad och för ett saknas bedömning. Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommunstyrelsen att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för perioden januari till augusti 2026. Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående prognos att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2026. Beslutsunderlag Delårsrapport januari-augusti 2026 Beredningsansvariga Malin Blom, redovisningschef Maria Edlund, controller Johan Holmberg Eriksson, controller Justerares sign: Utdraget bestyrks: 193/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-7 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-19 Lina Renfors, koordinator Urban Blomdahl, budgetchef Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Kommunstyrelsens beslutsordning Kommunstyrelsen beslutar enligt näringslivs- och arbetsutskottets förslag. Beslutet ska skickas till Beredningsansvariga Justerares sign: Utdraget bestyrks: 194/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott Tid: Måndagen den 19 oktober 2026 kl. 14:30-14:55 Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Beslutande: Hans Lindberg (S), ordförande Anders Ågren (M), vice ordförande Janet Ågren (S) Tomas Wennström (S) Lena Andersson (M) Bore Sköld (V) Mattias Larsson (C) Övriga deltagare: Se sidan två Utses att justera: Anders Ågren Sekreterare: Digital signatur §§ 330 Tomas Jakobsson Ordförande: Digital signatur Hans Lindberg Justerare: Digital signatur Anders Ågren BEVIS Justerat protokoll har offentliggjorts genom anslag Organ: Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2026-10-19 Anslaget har satts upp: 2026-10-22 Anslaget tas ner: 2026-11-13 Förvaringsplats: Digitalt i kommunstyrelsens diarium Underskrift: Digital signatur Justerares sign: Utdraget bestyrks: 195/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Therese Stellén Justerares sign: Utdraget bestyrks: 196/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Övriga deltagare Tjänstemän Elin Pietroni, stadsdirektör Lena Höök Gustafsson, ekonomidirektör Mattias Mitz, presskommunikatör Malin Blom, redovisningschef Lina Renfors, koordinator Justerares sign: Utdraget bestyrks: 197/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Diarienr: KS-2026/00542 Delårsrapport januari-augusti 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Umeå kommunkoncerns resultat till 1 000 mnkr att fastställa Umeå kommuns resultat till 534 mnkr att fastställa styrelse och nämnders budgetavvikelse till 285 mnkr att fastställa Umeå kommuns delårsrapport för perioden januari – augusti 2026 att ärendet hanteras med omedelbar justering. Ärendebeskrivning Resultat - utfall, budgetavvikelse och prognos I kommunstyrelsens delårsrapport för perioden januari till augusti redovisas ett positivt resultat för kommunkoncernen som uppgår till 1 000 mnkr (miljoner kronor), vilket är en ökning med 253 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Förändringen beror främst på värmeverksamheten i energibolaget, där ökade volymer och högre elpriser har bidragit till resultatförbättringen. Även kommunens kraftverksamhet har påverkat resultatet positivt. Försäljningen av färjetrafikens driftbolag i början av året har gett en positiv engångseffekt på resultatet i kommunkoncernen. Kommunens resultat uppgår till 534 mnkr, vilket är en ökning med 77 mnkr jämfört med samma period föregående år. Förändringen består främst i ökade intäkter från kraftverksamheten. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 198/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Kommunens resultat innebär en positiv budgetavvikelse på 220 mnkr för perioden. Från år 2025 har resultatkravet höjts till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket speglar sig i budgeten. Budgetavvikelsen beror främst på högre intäkter från kraftverksamheten, högre statliga bidrag samt lägre verksamhetskostnader än förväntat, bland annat på grund av personalrekryteringar inom omsorgs- och utbildningsverksamheterna, som tagit längre tid än beräknat men som planeras att genomföras under hösten. Samtidigt är kommunens skatteintäkter lägre än budgeterat, vilket förklaras av att konjunkturåterhämtningen gått långsammare än förväntat. Styrelse och nämnder redovisar en positiv budgetavvikelse efter årets åtta första månader på 285 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Helårsprognosen för kommunkoncernens resultat beräknas till 918 mnkr (708 mnkr) och påverkas främst av att utvecklingen kring värmeverksamheten och kraftverksamheten fortsätter i samma takt. Kommunens prognosticerade resultat uppgår till 387 mnkr, vilket är 43 mnkr lägre än resultatet föregående år. Det prognosticerade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 182 mnkr och förklaras främst av: • högre intäkter från kraftverksamheten • lägre verksamhetskostnader än förväntat • bättre finansnetto än förväntat på grund av lägre upplåning • lägre kostnader kopplat till vinterväghållning Den prognosticerade budgetavvikelsen för kommunen motsvarar knappt två procent i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Styrelse och nämnder prognosticerar sammantaget en positiv budgetavvikelse för helåret på 276 mnkr i förhållande till de budgetramar som fullmäktige fastställt. Per sista augusti är det en nämnd som prognosticerar ett underskott på mer än en procent och mer än 1 mnkr för 2026. Det är IT-kapacitetsnämnden som har en prognos på underskott om 3 mnkr för helåret. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 199/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Investeringar - utfall, budgetavvikelse och prognos Kommunkoncernens nettoinvesteringar uppgår per 31 augusti 2026 till 1 771 mnkr (1 446 mnkr). Kommunkoncernens investeringar är på en högre nivå jämfört med föregående år. Både kommunkoncernen och kommunen har högre investeringsnivå jämfört med samma period föregående år. Kommunens nettoinvesteringar för årets åtta första månader uppgår per 31 augusti 2026 till 835 mnkr (692 mnkr), vilket är 447 mnkr lägre än beslutad investeringsram. Avvikelsen beror framför allt på att fastighetsinvesteringar, investeringar i gator och vägar samt investeringar i kommunens exploateringsverksamhet har blivit försenade eller framflyttade. Budgetavvikelsen är främst bland investeringsprojekt inom gator och vägar, fastigheter inom utbildningsverksamheten, förvärv av fastigheter och bostadsrätter samt inom mark och exploatering. Prognosen för kommunkoncernens investeringar för innevarande år beräknas till 3 318 mnkr (2 790 mnkr). Prognosen för kommunens investeringar beräknas till 1 555 mnkr (1 524 mnkr). Prognosen motsvarar 78 procent av årets ramanslag, vilket är 3 procentenheter högre jämfört med föregående år. Prognosen baseras på en högre investeringstakt de sista fyra månaderna under året. Balanskravsresultat Kommunens balanskravsresultat för årets åtta första månader, dvs periodens resultat justerat för realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar, uppgår till 510 mnkr. Kommunstyrelsen prognostiserar i delårsrapporten att kommunen kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat om 359 mnkr för helåret 2026 och bedömningen är utifrån det att kommunallagens balanskrav uppnås. God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse I riktlinjen anges att ”för att uppnå god ekonomisk hushållning ska respektive nämnds och bolags ändamål (grunduppdrag) vara tillgodosett inom de finansiella och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angett samt att kommunens finansiella ställning ska vara god” Justerares sign: Utdraget bestyrks: 200/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. I delårsrapporten görs en uppföljning av nämndernas och bolagens grunduppdrag samt uppfyllelsen för ett finansiellt mål, fyra inriktningsmål, tre personalpolitiska mål och 14 tilläggsuppdrag som kommunfullmäktige har fastställt i ”Planeringsförutsättningar, budget och investeringar för 2025”. Uppföljningen görs genom en sammanvägd bedömning utifrån nämndernas och styrelsens rapportering per 2026-08- 31. Uppföljningen visar att: • Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås per sista augusti. • 15 nämnder gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad för perioden. En nämnd bedömer att det uppfylls i viss grad. • 12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget uppfylls i hög grad. Två bedömer att det uppfylls i viss grad och för ett saknas bedömning. Prognosen för helåret är att: • Det finansiella målet uppnås vid årets slut. • 15 nämnder bedömer att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad vid årets slut. En nämnd bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad. • 12 av 15 bolag gör bedömningen att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad. Två bedömer att det kommer att uppfyllas i viss grad och för ett saknas bedömning. Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommunstyrelsen att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för perioden januari till augusti 2026. Kommunstyrelsen bedömer mot bakgrund av ovanstående prognos att god ekonomisk hushållning delvis nås för kommunen och kommunkoncernen för helåret 2026. Beslutsunderlag Delårsrapport januari-augusti 2026 Beredningsansvariga Malin Blom, redovisningschef Maria Edlund, controller Johan Holmberg Eriksson, controller Justerares sign: Utdraget bestyrks: 201/929 6/26 Delårsrapport januari-augusti 2026 - KS-2026/00542-6 Protokollsutdrag - Delårsrapport januari-augusti 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Click here to enter text. Click here to enter text. Lina Renfors, koordinator Urban Blomdahl, budgetchef Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Beredningsansvariga Justerares sign: Utdraget bestyrks: 202/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-08-25 Kommunfullmäktige Diarienr: KS-2025/00756 Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028- 2030 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: - fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15 §139. Ärendebeskrivning Umeå kommunfullmäktige fattade, 2026-06-15, beslut om planeringsdirektiv och budget för 2027 samt plan 2028–2030 (§139). De år det är valår skall beslut om budget för kommande år fastställas av det nyvalda fullmäktige. (Kommunallagen 11 kap. 10§) Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll 2026-06-15, § 139. Planeringsdirektiv och budget för 2027 samt plan för 2028–2030. Investeringsbudget 2027 och plan 2028–2030. Mark- och exploateringsplan 2027–2030. Elin Pietroni Lena Höök Gustafsson Stadsdirektör Ekonomidirektör 203/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-61 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-15

§ 211 Ön 1:96 Diarienr: BN-2024/00060 Detaljplan för Ön 1:96 med flera (broetapp) Beslut 1. Byggnadsnämnden godkänner detaljplanen för Ön 1:96 med flera, broetapp. 2. Byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Ön 1:96 med flera, broetapp, enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). Syfte Syftet med detaljplanen är att inom området skapa planmässiga förutsättningar för infrastruktur i form av två gång- och cykelbroar samt förbindelse mellan dem på Norra Ön. Ärendebeskrivning Arbetet med att upprätta detaljplanen påbörjades av Umeå kommun, Detaljplanering den 19 mars 2024. Detaljplanen ger förutsättningar för två nya gång- och cykelbroar över Umeälven, som förbinder Ön med omgivande stadsdelar, samt en gång- och cykelväg mellan dessa broar över Ön. De nya broarna ansluter till befintliga gång- och cykelstråk på Teg, vid Norra Obbolavägen, respektive Öbackaparken. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför genomförts. Genomförandet av detaljplanen kräver även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken, vilket hanteras i en separat process. Justerares sign: Utdraget bestyrks: 823/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 - godkänd plan Umeå kommun Protokollsutdrag Byggnadsnämnden 2026-09-23 Detaljplanen överensstämmer med intentionerna för nya gång- och cykelbroar i översiktsplan, Fördjupning för Ön, antagen 2008. Broarna och gång- och cykelkopplingen däremellan planläggs som en första etapp av planerad utveckling på Norra Ön. Illustration av ny gång- och cykelförbindelse mellan Teg – Ön – Öbacka. Samråd/Granskning Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda sakägare, kommunala och statliga instanser har haft möjlighet att framföra synpunkter på förslaget. Planen handläggs med utökat planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 17 februari – 14 mars 2025 samt granskning under tiden 20 februari – 22 mars 2026. Samrådskrets, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådsmöte hölls den 25 februari 2025. Av de synpunkter som har inkommit under granskningstiden har ett granskningsutlåtande upprättats av Umeå kommun, Detaljplanering. Av utlåtandet framgår bl.a. att planhandlingarna har kompletterats med Justerares sign: Utdraget bestyrks: 824/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 - godkänd plan Umeå kommun Protokollsutdrag Byggnadsnämnden 2026-09-23 reglering och beskrivningar avseende skyddsåtgärder kring artskydd samt geoteknik och erosion. Umeå kommun, Detaljplanering gör bedömningen utifrån omfattningen av genomförda revideringar efter granskningsskedet att förnyad granskning inte behöver ske. Antagande av detaljplanen föreslås överlämnas till kommunfullmäktige med anledning av att broarna är ett viktigt projekt för kommunen och av stort allmänt intresse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2026-06-24 Antagandehandlingar • Plankarta, daterad maj 2026 • Planbeskrivning, daterad maj 2026 Övriga handlingar • Granskningsutlåtande, daterat maj 2026 • Samrådsredogörelse, daterad februari 2026 • Miljökonsekvensbeskrivning, daterad juni 2026 Beredningsansvariga Magdalena Blomquist, planarkitekt Johanna Söderholm, planchef Föredragande Magdalena Blomquist, planarkitekt Beslutsordning Ordföranden finner att byggnadsnämnden beslutar i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutet med handlingar ska skickas till Kommunfullmäktige, Umeå kommun Kommunfullmäktiges beslut ska skickas till detaljplanering@umea.se Justerares sign: Utdraget bestyrks: 825/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-1 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag BN 2026-09-23, BN § 211 - godkänd plan Umeå kommun Protokollsutdrag Byggnadsnämnden 2026-09-23 Detaljplanering expedierar därefter beslutet till • Sökande • Sakägare som yttrat sig • Länsstyrelsen Justerares sign: Utdraget bestyrks: 826/929 9/26 Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) - KS-2026/00915-3 Protokollsutdrag - Antagande: Detaljplan för Ön 1:96 m.fl. (broetapp) : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13

§ 325 Diarienr: KS-2026/00173 Redovisning av motioner under beredning 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning I enlighet med kommunfullmäktiges arbetsordning ska en sammanställning av motioner under beredning redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid sammanträdet i april och oktober. En sammanställning har gjorts som visar att det finns 28 anmälda motioner som inte har slutbehandlats av kommunfullmäktige, 1 har anmälts under 2024, 9 har anmälts under 2025 och 18 under 2026. Beslutsunderlag Delrapport 2 - 2026 Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till - Justerares sign: Utdraget bestyrks: 870/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : Anmälningsärenden 2026-10-26 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-10-20 Kommunfullmäktige Diarienr: KS-2026/00021 Anmälningsärenden 2026-10-26 Motioner Motion 24/2026: Ta fram lokala riktlinjer i enlighet med LSS intentioner; Liv Zetterberg (V). Dnr KS-2026/01002 Motion 23/2026: Återinför LOV inom hemtjänsten; Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Hanna Lundin Jernberg (L) och Anders Sellström (KD). Dnr KS-2026/01000 Motion 22/2026: Umeå behöver renare luft i centrum: Lasse Brännström (MP) och Lennart Frostesjö (MP). Dnr KS-2026/00998 Redovisning av partistödets nyttjande 2025 inklusive granskningsrapport Samtliga partier i kommunfullmäktige Dnr KS-2026/00587 Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Dnr KS-2026/00944 Ärenden från Jämställdhetsutskottet (JUSK) Uppföljning av aktivitetsplan och budget T2-2026 Dnr KS-2026/00147 Uppföljning av ärenden i KF med jämställdhetsperspektiv T2 Dnr KS-2026/00480 871/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : 2026-10-15 - Motion (V) - Ta fram lokala riktlinjer i enlighet med LSS intentioner Motion till Umeå kommunfullmäktige, 2026-10-15 Ta fram lokala riktlinjer i enlighet med LSS intentioner Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes 1994 som en rättighetslagstiftning för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar med intentionen att den enskildes behov, önskemål och möjlighet att påverka sitt eget liv skulle vara vara styrande. Genom insatser som personlig assistans, ledsagarservice och bostad med särskild service skulle lagen främja jämlikhet i levnadsvillkor, självbestämmande och full delaktighet i samhällslivet. I praktiken har det dock skett en förskjutning där den faktiska tillämpningen av LSS inneburit att lagens intentioner har urholkats. Försämringar i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning sker idag inte främst genom lagändringar, utan genom en förskjutning av praxis och genom omtolkningar av grundläggande principer. Funktionsrättsorganisationer har bland annat belyst att många kommuner har satt i system att ge avslag på ansökningar eller begränsa insatser, och att konsekvensen blir att enskilda medborgare tvingas processa i domstolar för att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett resultat av detta är bland annat att barn till högutbildade föräldrar beviljas nästan 30 procent mer personlig assistans, än barn till lågutbildade föräldrar1. LSS har utvecklats till ett administrativt nålsöga, snarare än den frihetsreform den var tänkt att vara. Det finns ett mycket stort behov av höjda politiska ambitioner och tydligare styrning inom funktionshinderomsorgen. Därför är det glädjande att det också finns exempel på kommuner som arbetar för att stärka rättighetsperspektivet i sin tillämpning. Uppsala antog 2026 nya riktlinjer för behovsbedömning enligt LSS där man betonar att man ska lägga ett större fokus på lagens intentioner, att det inte ska finnas någon nedre gräns för rätten till stöd, och att beslut inte ska tidsbegränsas rutinmässigt. I Falkenberg har man bland annat ändrat delegationsordningen för att öka det politiska ansvaret, och beslut om tidsbegränsningar av vissa LSS-insatser, till exempel bostad med särskild service och assistans, får inte delegeras. Även beslut om att överklaga vissa LSS-ärenden till kammarrätten har lyfts till politisk nivå. Syftet är att tydliggöra att avgörande vägval i en rättighetslag inte enbart ska avgöras genom administrativa rutiner. Politiken ska inte styra varje enskilt beslut, men politiken ska ta ansvar för de principer som styr verksamheten. En riktlinje ersätter aldrig en individuell behovsprövning, men kan bidra till att Umeå kommun stärker, och inte begränsar, möjligheten för enskilda att få LSS-insatser av god kvalitet, och att säkerställa att LSS fortsätter vara en individuell rättighetslag där den enskildes behov ska stå i centrum. Vänsterpartiet yrkar: att Umeå kommun utreder möjligheten att införa lokala riktlinjerna för handläggning och behovsbedömning enligt LSS, med utgångspunkt i lagens intentioner om självbestämmande, delaktighet och goda levnadsvillkor. Liv Zetterberg Vänsterpartiet 1 Lichtenberg, B. N., Alriksson-Schmidt, A. I., & Jarl, J. (2026). Access to Personal Assistance by Parental Education Among Children with Cerebral Palsy in Sweden: A Register Study 2006–2020. Scandinavian Journal of Disability Research, 28(1). 872/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : Motion Återinför LOV inom hemtjänsten Motion till Umeå kommunfullmäktige Återinför LOV inom hemtjänsten Den 29 september 2025 beslutade kommunfullmäktige, där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans hade majoritet med ett mandats övervikt, att ta bort lagen om valfrihetssystem (LOV) i Umeå för hemtjänst och ersätta den med lagen om offentlig upphandling (LOU). Övriga sju partier ville behålla LOV. Valfriheten inom hemtjänsten (LOV) har funnits i Umeå sedan 2010 och har uppskattats av både brukare och personal. Faktum är att Umeå kommun hade gått före övriga delar av landet och redan år 2005 – efter en motion från KD - på försök infört valfrihet inom hemtjänsten i ett system som kallades ”Eget val”. Detta försök var framgångsrikt och permanentades år 2007. Kundnöjdheten för både den kommunala hemtjänsten och de externa utförarna har varit hög och låg totalt på 87 procent år 2024. De privata utförarna hade då fått förtroende från mer än hälften av brukarna att bedriva hemtjänst. Att kommunen bytt upphandlingsmodell gör att Umeåborna framöver inte får samma möjlighet att bestämma vem som ger dem omsorg i hemmet. Kommunen tillförsäkras omkring 55 procent av hemtjänstvolymen, medan tre privata företag får 15 procent vardera. Detta uppdelat på tre geografiska ytor. Det innebär också att många uppskattade lokala hemtjänstutförare inte längre kan bedriva verksamhet i Umeå. Att inte längre kunna ha den hemtjänstutförare som man har trivts med skapar en osäkerhet och otrygghet hos både hemtjänsttagare och anhöriga. Ett argument för att ersätta LOV med LOU har varit att kunna ställa högre krav på utförarna, men det fanns inget som hindrade kommunen från att ställa sådana krav inom ramen för LOV- systemet. I stället för att förbättra ett system som fungerade och var uppskattat av Umeåborna, så valde man att rasera det helt och hållet. Konkurrens och valfrihet inom hemtjänsten kan bidra till högre kvalitet, bättre service och effektivare användning av varje skattekrona. LOU-upphandlingen genomfördes under våren 2026 och i juni fattade kommunens nämnder det första tilldelningsbeslutet. Tre ansökningar om överprövning av tilldelningsbeslutet avseende Umeå kommuns upphandling av hemtjänst enligt LOU lämnades därefter in till förvaltningsrätten, vilket har förskjutit tidplanen. Förvaltningsrätten meddelade dom i ärendena i oktober. Två av ansökningarna om överprövning avslogs, medan förvaltningsrätten i det tredje målet beslutade att upphandlingen inte får avslutas innan rättelse har gjorts genom en ny utvärdering i enlighet med upphandlingsdokumenten. Två domar har även överklagats till kammarrätten. Övergången från LOV till LOU i Umeås hemtjänst är därmed fortsatt försenad i avvaktan på att den rättsliga processen avslutas och en ny utvärdering genomförs i enlighet med gällande beslut. Valfrihet handlar om mer än bara praktiska val - det handlar om trygghet, självbestämmande och värdighet i vardagen. Det är inte politiker som ska bestämma över människors liv. Det ska du själv få göra. Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar 873/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : Motion Återinför LOV inom hemtjänsten att snarast återinföra LOV inom hemtjänsten i Umeå kommun Umeå 2026-10-15 Anders Ågren (M) Mattias Larsson (C) Hanna Lundin Jernberg (L) Anders Sellström (KD) 874/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : Umeå behöver renare luft i centrum Umeå 2026-10-14 Motion till Umeå Kommunfullmäktige Umeå behöver renare luft i centrum Dålig luft är starkt bidragande till sjukdom, frånvaro från yrkeslivet, samt långvarig ohälsa. Vi presentation av luftkvalitetmätningarna 2022 för Umeå på Västerbottens Nytt, konstaterade ansvarig tjänsteperson, ”att personer som lider av astma ej bör vistas i centrala Umeå under högtrafik.” Kort sagt att det är ohälsosamt, att det kan vara mycket allvarligt. Vi kan ej ha en sådan luft, där medborgare löper risk för sin hälsa, och att framtida generationer kan stämma Umeå kommun i framtiden för att åsamkat dem både livshotande skada som kan leda till avsevärt förkortat liv. Vi kan ej ha en luftkvalitet i Umeå som medför att medborgare löper risk att drabbas av hjärt- och lungsjukdomar, demens och psykisk ohälsa såsom depression. En konsekvens av detta kan bli att medborgare i framtiden stämmer kommunen för den skada som de blivit åsamkade, den risken vill vi inte se. Bara tanken är förskräckande! Med luftkvalitet avser vi den sammanlagda effekten av partiklar och utsläpp från personbilar och lastbilar. I en nyligen publicerad studie (2026-10-01) från Asker et al, visar man på att problemen med luftkvalitet kommer kvarstå långt fram i tiden, och förorsaka lidande för medborgarna men också bidra till ökade till ökade kostnader för samhället. Den senaste luftkvalitetmätningen för Umeå kommun (februari 2025) visar på ett antal överträdelser för främst partiklar (PM5 och PM10, men i ökad grad även PM2.5) och i relation till de riktlinjer som är framtagna av WHO. Dessutom menar WHO att det ej finns någon lägsta nivå för partiklar, där man ej ser någon hälsofara. Vi inom Miljöpartiet i Umeå ser att man tar dessa hälsorisker på allvar, att man gör något ordentligt som minskar förekomsten av dessa livshotande miljöer. Vi har ej råd med denna dåliga luft i centrala Umeå. Flertalet studier har visat på låg luftkvalitet bidrar till att individer får en ökad risk för demens och psykisk ohälsa. Vi vet att både dessa sjukdomsbeskrivningar ökar här i Umeå. På en samhällelig nivå är detta en stor belastning, då man ser att personer får ökad sjukfrånvaro, de får förkortade liv samt bidrar till ökade kostnader för sjukvården. Samhällskostnaden för luftföroreningarnas hälsoeffekter i Sverige uppskattas till cirka 215 miljarder kronor år 2023, dvs ca 20 000 kr per person. Vi vill därför att Umeå kommun skall genomföra ett antal åtgärder för att säkerställa medborgarnas hälsa, samt undvika onödiga utgifter i framtiden. 875/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : Umeå behöver renare luft i centrum - Att Umeå kommun skall utreda och införa miljözon 2 för centrala Umeå, dvs endast tillåta bilar med Euro 5 och Euro 6. Men framtiden bör peka mot att införa miljözon 3, endast utsläppsfria bilar. Vi ser att Centrumfyrkanten är ett bra ställe att börja. - Att Umeå kommun skall utreda och införa miljözon 3 i centrala Umeå för tunga fordon. Idag finns teknik främst eldrift för att klara kravet. Umeå behöver som miljöstad, följa både Stockholm och Göteborg i detta förslag. - Att Umeå skall utreda hur enkelriktade gator skall kunna införas, för att så begränsa trafiken. - Att omvandla gator för fordonstrafik till endast för gång- och cykel. - Att införa begränsningar under dygnet för när fordonstrafik får framföras på vissa gator. Umeå den 14 Oktober 2026 Lasse Brännström, kommunfullmäktigen, MP Lennart Frostesjö , kommunfullmäktige, MP Umeå, Ersättare Referenser: - Asker C, Windmark F, Jakobsson M, Arvelius J, Siegel K, Forsberg B, Sommar J (2026). Quantification of population exposure to NO₂, PM₂.₅, PM₁₀ and O₃ and estimated health impacts for 2023 and 2030 (Rapport RMK 123). SMHI. - Fakta om partiklar I luft (pm2.5 och pm10). Naturvårdsverket - https://forskning.se/2021/11/11/luftfororeningar-bakom-demens-och-psykisk-ohalsa/ - https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och- pressmeddelanden/2026/oktober/fyra-av-tio-svenskar-utsatts-for-ohalsosamma-nivaer- av-luftfororeningar/ 876/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : MP - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 877/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : MP - Granskningsrapport 878/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : S - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och granskningsrapport 879/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : S - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och granskningsrapport 880/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : S - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och granskningsrapport 881/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : S - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och granskningsrapport 882/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : KD - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 883/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : SD - Granskningsrapport Datum: 29 Maj Till kommunfullmäktige i Umeå kommun GRANSKNINGSINTYG GÄLLANDE PARTISTÖDETS ANVÄNDNING Gäller verksamhetsår: 2025 Mottagande parti: Sverigedemokraterna Undertecknad har i enlighet med rådande lagar och lokala regler och rutiner granskat partiets årliga redovisning och finner att partistödet använts ändamålsenligt. Mattias Gadd ________________________________ Mattias Gadd (May 29, 2026 19:41:37 GMT+2) Mattias Gadd revisor 884/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : SD - Granskningsrapport Mall granskningsintyg Umeå kommun Final Audit Report 2026-05-29 Created: 2026-05-29 By: lars forsgren (lars.forsgren@sd.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAA25Ym6WNhQ7jqK9NDOivxvl22gNaI6d5v "Mall granskningsintyg Umeå kommun" History Document created by lars forsgren (lars.forsgren@sd.se) 2026-05-29 - 4:36:26 PM GMT- IP address: 81.235.175.177 Document emailed to mattias.gadd@sd.se for signature 2026-05-29 - 4:36:30 PM GMT Email viewed by mattias.gadd@sd.se 2026-05-29 - 5:38:08 PM GMT- IP address: 95.203.60.186 Signer mattias.gadd@sd.se entered name at signing as Mattias Gadd 2026-05-29 - 5:41:35 PM GMT- IP address: 95.203.60.186 Document e-signed by Mattias Gadd (mattias.gadd@sd.se) Signature Date: 2026-05-29 - 5:41:37 PM GMT - Time Source: server- IP address: 95.203.60.186 - Signature Appearance Selected: MOBILE_TYPE Agreement completed. 2026-05-29 - 5:41:37 PM GMT 885/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : SD - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 [Skriv text] Redovisning av partistödets nyttjande för Umeå kommun Sverigedemokraterna Parti 2025 År 414313kr Erhållet partistöd Vid överföring av Summa: partistöd till andra delar av 103578kr partiorganisationen, ange summa samt Motprestation: Kommunikation, administration, bemanning motprestation Redogörelse för Personalkostnader 105000kr partistödets nyttjande Konferenser 104500kr Annonsering 38000kr Material 25980kr Förtäring 6580,49kr Resor 21549kr Evenemang 46718kr Medel från tidigare år används för underskott. 29/5 Digitalt Lars Forsgren Ordförande SD Umeåregionen x Underskrift från behörig företrädare för partiet 886/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : AP - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och Granskningsrapport 887/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : AP - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och Granskningsrapport 888/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : L - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och Granskningsrapport 889/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : L - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och Granskningsrapport 890/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : L - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 och Granskningsrapport 891/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : C - Granskningsrapport 892/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : C - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 893/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : M - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 Rutin för redovisning av partistödet Redovisningen av partistödet från Umeå kommun ska vara utformad enligt följande; • Partistödets omfattning för det aktuella året. • Redogörelse för hur partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. • Om överföring av partistödet har skett till andra delar av partiorganisationen ska eventuell motprestation anges. • Redovisningen ska vara undertecknad av behörig företrädare för partiet. • Granskningsrapporten från granskare, som partiet utsett, ska tydligt intyga att partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts och att de uppgifter som partiet redovisar är korrekta. Granskarens namn och kontaktuppgifter ska tydligt framgå. • Redovisning och tillhörande granskningsrapport ska ha inkommit till Umeå kommun senast den 30 juni året efter det år som redovisningen avser. Dokument-ID 09222115557578449226 Signerat AN 894/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : M - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 [Skriv text] Mall för redovisning av partistödets nyttjande Moderata kretsen i Umeå Parti 2025 År 901 122kr Erhållet partistöd Vid överföring av Summa: partistöd till andra delar av 64 880kr partiorganisationen, ange summa samt Motprestation: Utöver medlemssystemet tillhandahåller motprestation riksorganisationen gemensamma IT-system samt verktyg för kampanj och utbildning. Under 2024 utgörs detta framför allt av vårt Intranät, mailsystem, webbpubliceringsverktyg, kampanjverktyg och strategiverktyg. Redogörelse för partistödets nyttjande Partistödet har används till bland annat följande: Kampanjer, utbildningar, möten, stämmor mm Umeå 2026-05-05 Datum och ort Anna-Karin Nilsson x Underskrift från behörig föDreotkräumdaernet -fIöDr 0p9a2r2t2ie1t1 5557578449226 Signerat AN 895/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : M - Redovisning av partistödets nyttjande 2025 Verifikat Dokument-ID 09222115557578449226 Dokument 2025 Partistödets nyttjande redovisning kretsen Huvuddokument 2 sidor Startades 2026-05-19 11:20:57 CEST (+0200) av Anton Bergström Nord (ABN) Färdigställt 2026-05-20 11:58:05 CEST (+0200) Initierare Anton Bergström Nord (ABN) MODERATA SAMLINGSPARTIET I AC-LÄN Personnummer 9510285639 anton.bergstrom@moderaterna.se +46722260777 Signerare Anna-Karin Nilsson (AN) anna-karin.nilsson@moderaterna.se Signerade 2026-05-20 11:58:05 CEST (+0200) Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 1/1 896/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : M - Granskningsrapport Granskningsrapport Till kommunfullmäktige, Umeå kommun Som vald revisor i Moderata kretsen i Umeå har jag granskat hur Moderata kretsen i Umeå har nyttjat erhållet partistöd under året 2025. Min granskning har utgått från Moderata kretsen i Umeå redovisning för nyttjande av partistöd samt partiets ekonomiska redovisning som underlag för detta. Enligt min bedömning har Moderata kretsen i Umeå nyttjat erhållet partistöd från Umeå kommun i enlighet med vad som anges 2 kap, 9 § kommunallagen.* Umeå 2026-05-20 Ort och datum Christer Fessé Revisor Moderata kretsen i Umeå Kommunalt partistöd 2 kap.9 § Kommunallagen, Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Dokument-ID 09222115557578614341 Signerat CF 897/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : M - Granskningsrapport Verifikat Dokument-ID 09222115557578614341 Dokument 2025 Partistödets nyttjande granskningsrapport Umeå kommun Huvuddokument 1 sida Startades 2026-05-20 14:31:48 CEST (+0200) av Anton Bergström Nord (ABN) Färdigställt 2026-05-20 16:14:15 CEST (+0200) Initierare Anton Bergström Nord (ABN) MODERATA SAMLINGSPARTIET I AC-LÄN Personnummer 9510285639 anton.bergstrom@moderaterna.se +46722260777 Signerare Christer Fessé (CF) christer_fesse@hotmail.com Signerade 2026-05-20 16:14:15 CEST (+0200) Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 1/1 898/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : 20261002_KortPM_Granskning av budgetprocessen Kommunrevisorerna informerar Granskning av budgetprocessen Granskningens inriktning Kommunallagen ställer krav på att kommuner fortsatta budgetberedningen och de slutliga årligen ska upprätta en budget och bedriva politiska prioriteringarna. Dessa beslut bygger i verksamheten med god ekonomisk hushållning. grunden på politiska prioriteringar och denna del Budgetprocessen är en central del av kommunens av processen kan inte fullt ut formaliseras eller styrning och resursfördelning och behöver ge beskrivas genom en modell. Det bedöms dock förutsättningar för en tydlig styrning av både kunna finnas en tydligare återkoppling avseende verksamhet och ekonomi. Granskningen har därför hur det som framförts av nämnder och bolag har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen beaktats i den slutliga resursfördelningen som säkerställt att det på en koncernövergripande nivå fastställs av fullmäktige. finns en ändamålsenlig budgetprocess som ger Vår samlade bedömning utifrån granskningens förutsättningar för en tydlig styrning av syfte är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har verksamhet och ekonomi. säkerställt att det på en koncernövergripande nivå Resultat finns en ändamålsenlig budgetprocess som ger förutsättningar för en tydlig styrning av Granskningen visar att Umeå kommun har en verksamhet och ekonomi. strukturerad budgetprocess som omfattar hela Rekommendationer kommunkoncernen. Processen tar hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv genom bland Utifrån våra bedömningar rekommenderar vi annat demografiska prognoser, kompetens- kommunstyrelsen att: försörjningsanalyser, investeringsplaner och analyser av verksamheternas framtida utmaningar — Säkerställa att riktlinjerna för och möjligheter. Nämnder och bolag ges möjlighet planeringsprocessen beskriver samtliga att bidra i processen genom såväl skriftliga moment som ingår i budgetprocessen. yttranden som i planeringsdialoger. — Överväga hur förutsättningarna för dialog om verksamheternas behov, utmaningar och Granskningen visar samtidigt att flera viktiga prioriteringar kan stärkas i samband med moment i budgetprocessen, såsom budgetberedningen. planeringsdialoger, verksamhetsdagar i kommunfullmäktige, presentationen av ”Nuläge — I riktlinjer för planeringsprocessen tydliggöra och framtid” samt den årliga utvärderingen av hur budgetramar beräknas och vilka underlag processen, inte fullt ut beskrivs i kommunens som beaktas vid det inledande arbetet med riktlinjer för planeringsprocessen. Riktlinjerna planeringsdirektiv i syfte att öka förståelse och bedöms därför kunna utvecklas, för att bättre transparens för förslagen på nämndernas spegla processens samtliga delmoment och budgetramar. därigenom bidra till ökad tydlighet. — Överväga att till nämnder och bolag tydligare Det finns en beräkningsmodell som används i återkoppla hur det som framförs i yttranden framtagandet av förslagen av budgetramarna inför och planeringsdialoger beaktats i den fortsatta det första planeringsdirektivet. Denna bedöms budgetberedningen inför fullmäktiges dock kunna beskrivas tydligare i kommunens budgetbeslut. övergripande riktlinjer då det skulle kunna bidra till ökad transparens, förutsebarhet och förståelse för hur förslagen på budgetramarna tas fram. Azets rapport ”Granskning av budgetprocessen”. För ytterligare information, kontakta revisionens ordförande Vidare framkommer att det finns en upplevd Ewa Miller, tel 070-622 03 44 otydlighet kring hur de behov och konsekvenser som nämnderna och bolagen lyfter fram i yttranden och planeringsdialoger beaktas i den 899/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : JUSK aktivitetsplan och budget uppföljning T2 JUSK aktivitetsplan 2026 - uppföljning tertial 2 Jämställdhet i ordinarie styr- och ledningsstruktur 1. Säkerställa och följa upp att övergripande frågor har en genusanalys som underlag inför kommunfullmäktige • Under tertial 2 har JUSK haft två sammanträden och yttrat sig på två motioner, tre remisser, samt haft fem externa föredragare av information 2. Följa upp nämndernas arbete med det övergripande inriktningsmålet att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället och sina egna liv • Se föregående tertialrapportering 3. Ge inspel och expertstöd för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i strategiska processer • Deltagande i projekt “Med ön som katalysator: lokala modeller för hälsa och social välfärd i arktiska landsbygder” (finansiär Vinnova) • Deltagande i arbete med IOP samverkansplattform social inkludering • Deltagande i arbetet med Lokal platsutveckling Ålidhem • Deltagande i arbete med Renmarkstorget • Deltagande i arbete med Social konsekvens-analys Västerteg 5:40, leds av DP • Deltagande i projekt “Den okända arbetskraften” (finansiär ESF) • Deltagande i arbete med European Youth Capital-ansökan • Expertstöd arbetet med FÖP Hörnefors • Expertstöd till MHS i EUI-ansökan • Expertstöd till Kvinnohistoriskt Museum inför kommande utställning om feministisk stadsplanering 4. Förankra och stötta implementering av antagen Policy för jämställdhetsarbete i nämnder och förvaltningar • Dialog policy för jämställdhetsarbetet ÖFN presidium 4/5 • Dragning policy för jämställdhetsarbetet För- och grundskolenämnden 19/5 • Dragning policy för jämställdhetsarbetet Brand- och räddningsnämnden 20/5 • Dragning policy för jämställdhetsarbetet Byggnadsnämnden 20/5 • Dragning policy för jämställdhetsarbetet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 17/6 • Dragning policy för jämställdhetsarbete på Individ- och familjenämnden 26/8 • Dragning policy för jämställdhetsarbete på Fritidsnämnden 26/8 5. Årlig återrapport till kommunfullmäktige kring utskottets arbete • Kommer senare under året Ökad kunskap innebär medvetna beslut 6. Stötta verksamheter för ett hållbart och långsiktigt jämställdhetsarbete med förståelse för könsmaktsordningen och hur den samspelar med andra maktstrukturer • Samverkan med gator och parker, fastighet och utbildning kring jämställdhet och skolgårdar. 7. Verka för att minst en ny verksamhet per år initierar alternativt fördjupar jämställdhetsarbete • Samverkan Holmsund, storsjöskolan om jämställdhet och brottsförebyggande frågor (drivs av skolan, finansiering från BRÅ nationellt, Linda G och Robert K (Umebrå) som stöd i projektet 900/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : JUSK aktivitetsplan och budget uppföljning T2 8. Följa och uppmärksamma frågor om arbetets organisering och andra centrala personalfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv • Deltagande i arbete med tilläggsuppdrag 2025:7 9. Genomföra eller samverka i genomförandet av minst två större utåtriktade arrangemang med fokus på aktuella jämställdhetsfrågor • Se föregående tertialrapportering Innovation och partnerskap gör skillnad 10. Ansöka om minst ett externt finansierat projekt där jämställdhet är en bärande del • Horizon-utlysning, ansökan med fokus på jämställdhet och stadsplanering • Forte-utlysning, ansökan med fokus på skolgårdar och jämställdhet • CareFabric beviljat, uppstart september 2026. Fokus på att bygga en stad där vi tar hand om varandra (omtanke) • Ansökan till Länsstyrelsen om fortsatt arbete Storsjöskolan Holmsund 11. Utveckla och/eller bibehålla samverkan med relevanta aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att stärka arbetet med jämställdhet inom samtliga politikområden • Pågående partnerskap med Bogotá, Colombia med fokus på jämställdhet i stadsplanering (finansiering ICLD) • Pågående arktis-nätverk (Arctic Urban and Regional Cooperation) • Samverkan med Human Computer Interaction-utbildning Umeå universitet • Samverkan med TAIGA (Centre for Transdisciplinary AI), Umeå universitet • Stöd till Ö-viks kommun i internationellt jämställdhetsnätverk 12. Positionera och synliggöra Umeå kommuns jämställdhetsarbete internt och externt • Föreläsning om Umeås jämställdhetsarbete på Skogsnolia 8/5 • Könade landskapet med Gator och Parker 13/5 • Besök av jämställdhetsministern 1/6 • Föreläsning för Kópavogur kommun, Island 3/6 • Föreläsning Viable cities 3/6 om internationellt jämställdhetsarbete Systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling 13. Stötta arbetet för klimatneutralitet samt hållbar mobilitet och en jämställd och rättvis omställning • Driver projektet Jämställda och hållbara arbetsresor, s.k. Västerslättsprojektet. • Beviljad ansökan Energimyndigheten med UMU samt Umeå energi, fokus på modeller för energianvändning kopplad till livsvillkor. • Arbetat med klimatneutrala Umeå, fokus på att genomföra klimattoppmöte på Västerslätt med fokus på mobilitet 14. Fortsätta arbete med jämställd stadsplanering och metoden Det könade landskapet • Dialog med Gator och Parker kring utformning av Renmarkstorget 15. I samverkan genomföra Umeå kommun Handlingsplan mot våld med utgångspunkt i det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra • Bry Dig-kampanj har visats på bio i Umeå under sommaren 901/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : JUSK aktivitetsplan och budget uppföljning T2 JUSK aktivitetsbudget 2026 - uppföljning tertial 2 Jämställdhet i ordinarie styr- och ledningsstruktur T1-2026 T2-2026 1. Säkerställa och följa upp att övergripande frågor har en genusanalys som underlag inför kommunfullmäktige 0 kr 2. Följa upp nämndernas arbete med det övergripande inriktningsmålet att skapa förutsättningar för kvinnor och män 0 kr att ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 3. Ge inspel och expertstöd för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i strategiska processer 20 000 kr 4. Förankra och stötta implementering av antagen Policy för jämställdhetsarbete i nämnder och förvaltningar 90 000 kr 5. Årlig återrapport till kommunfullmäktige kring utskottets arbete 0 kr Ökad kunskap innebär medvetna beslut 6. Stötta verksamheter för ett hållbart och långsiktigt jämställdhetsarbete med förståelse för könsmaktsordningen och 250 000 kr hur den samspelar med andra maktstrukturer 7. Verka för att minst en ny verksamhet per år initierar alternativt fördjupar jämställdhetsarbete 50 000 kr 8. Följa och uppmärksamma frågor om arbetets organisering och andra centrala personalfrågor ur ett 0 kr jämställdhetsperspektiv 9. Genomföra eller samverka i genomförandet av minst två större utåtriktade arrangemang med fokus på aktuella 100 000 kr jämställdhetsfrågor Innovation och partnerskap gör skillnad 10. Ansöka om minst ett externt finansierat projekt där jämställdhet är en bärande del 150 000 kr 11. Utveckla och/eller bibehålla samverkan med relevanta aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå 40 000 kr 2 005 kr 3250 kr för att stärka arbetet med jämställdhet inom samtliga politikområden 12. Positionera och synliggöra Umeå kommuns jämställdhetsarbete internt och externt 40 000 kr 23 000 kr Systematiskt utmana och ifrågasätta könade maktrelationer i arbetet med hållbar utveckling 13. Stötta arbetet för klimatneutralitet samt hållbar mobilitet och en jämställd och rättvis omställning 0 kr 14. Fortsätta arbete med jämställd stadsplanering och metoden Det könade landskapet 20 000 kr 3 469 kr 15. I samverkan genomföra Umeå kommun Handlingsplan mot våld med utgångspunkt i det sjätte 90 000 kr 7 542 kr jämställdhetspolitiska delmålet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 850 000 kr 9 547 kr 29 719 kr 902/929 12/26 Anmälningsärenden 2026-10-26 - KS-2026/00021-16 Anmälningsärenden 2026-10-26 : Ärenden i KF med jämställdhetsperspektiv T2 Ärenden i KF 2026 med jämställdhetsperspektiv inför beslut JÄMSTÄLLDHETSANALYS synlig JUSK VILL YTTRA SIG? i mötesboken Andel ärenden som Andel önskade (Dvs, har JUSK önskat Har JUSK yttrat ÄRENDE BESLUT (Dvs, finns har analys synlig i ärenden som yttra sig på detta sig på ärendet? jämställdhetsrelaterade frågor underlag passerat JUSK ärende) omnämnda i beslutsunderlaget) Motion 17/2025: Införande av mobilitetsstöd i Umeå kommun; Veronica Kerr (KD) Avslag Nej Nej Nej JAN Motion 18/2025: Låt VFU-ersättningen gå till lärarna som handleder; Veronica Kerr (KD) och Anders Sellström (KD) Avslag Nej Nej Nej 0% - Motion 20/2025: Utred flygets betydelse för Umeås och Umeåregionens tillväxt; Anders Sellström (KD) Besvarad Nej Nej Nej Motion 27/2025: Akutboenden för studenter; Hanna Lundin Jernberg (L) Avslag Nej Nej Nej Motion 7/2025: Friskvård för alla - en flexibel modell för hälsa och välmående; Anna-Karin Sjölander (C) Avslag Nej Nej Nej FEB Motion 13/2025: Inför tillitsbaserad hemtjänst i Umeå kommun; Liv Zetterberg (V) och Rebecca Sellstedt (V) Avslag Ja Ja Ja 33% 100% Motion 14/2025: Inför SAO - Studiemotiverande arbetslivsorientering - i Umeå kommun; Hanna Lundin Jernberg (L) och Besvarad Nej Nej Nej Anders Norqvist (L) Motion 24/2024: Revidering av Kommunfullmäktiges arbetsordning; Maja Westling Palmberg (C) Bifall/avslag Nej Nej Nej Motion 10/2025: Lätta på lärares administrativa börda; Anders Norqvist (L), Hanna Lundin Jernberg (L) Avslag Nej Nej Nej MAR Motion 22/2025: Åtgärder mot antisemitismen i Umeås skolor; Hanna Lundin Jernberg (L) och Anders Norqvist (L) Besvarad Ja Ja Ja 40% 100% Motion 23/2025: Inrätta en Mini-Maria mottagning i Umeå; Hanna Lundin Jernberg (L) Besvarad Ja Nej Nej Motion 25/2025: Inför avgiftsfri frukost i skolan; Tobias Holmbom (V) Avslag Nej Nej Nej Motion 19/2025: Pausa den storskaliga tillsynen av enskilda avlopp i Umeå; Elmer Eriksson (M) Besvarad Nej Nej Nej Motion 26/2025: Utred förutsättningarna att skapa ett karriärcenter; Hanna Lundin Jernberg (L) Besvarad Nej Nej Nej Besvarad att-sats 1 & 2 APR Motion 28/2025: Trygghet och brottsförebyggande i äldreomsorgen, Veronica Kerr (KD) Avslag att-sats 3 Ja Ja Ja 40% 100% Avslag att-sats 1 Motion 29/2025: Språk och kommunikation i äldreomsorgen, Veronica Kerr (KD) Ja Ja Ja Besvarad att-sats 2 Motion 31/2025: Attraktiv arbetsplats genom avlastning, Veronica Kerr (KD) Besvarad Nej Nej Nej Motion 32/2025: Inrätta ett Äldrekompetenscenter, Veronica Kerr (KD) Besvarad Ja Ja Ja Motion 33/2025: Trygg och tillgänglig skola; Veronica Kerr (KD), Anders Sellström (KD), Lucas Nilsson (KD) och Birgitta Besvarad Nej Nej Nej Nordvall (KD) MAJ Motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion; Bore Sköld (V) Besvarad Nej Nej Nej 33% 100% Motion 36/2025: Inrätta äldreombud i Umeå kommun; Hanna Lundin Jernberg (L) Avslag Nej Nej Nej Motion 38/2025: Synliggör kostnaden för möten inom kommunen; Elmer Eriksson (M) Avslag Nej Nej Umeå kommuns friluftsprogram 2026-2030 Fastställt Ja Ja Ja JUN Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028-2030 Fastställt Ja Ja Ja 100% 100% 903/929 13/26 Fyllnadsval; Nämndeman vid Umeå Tingsrätt; Sam Wenngren - KS-2026/00788-1 Fyllnadsval; Nämndeman vid Umeå Tingsrätt; Sam Wenngren : Fyllnadsval 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-08-03 Kommunfullmäktiges valberedning Diarienr: KS-2026/00788 Fyllnadsval; Nämndeman vid Umeå tingsrätt; Sam Wenngren Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt förslag från valberedningen Att utse Anton Lindroth till nämndeman vid Umeå tingsrätt. Ärendebeskrivning Nämndemannen Sam Wenngren har avlidit. Umeå tingsrätt hemställer om att fyllnadsval av nämndeman under pågående mandatperiod 2024-2027 ska förrättas. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Umeå tingsrätt Anton Lindroth Troman Förnamn, Efternamn Sofia Gustafsson Befattning Nämndsekreterare 904/929 14/26 Fyllnadsval; ledamot i kulturnämnden och ersättare i kommunstyrelsen; Helena Smith (S) - KS-2026/00826-5 Fyllnadsval; ledamot i kulturnämnden och ersättare i kommunstyrelsen; Helena Smith (S) : Fyllnadsval 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-10-16 Kommunfullmäktiges valberedning Diarienr: KS-2026/00826 Fyllnadsval; ledamot i kulturnämnden och ersättare i kommunstyrelsen; Helena Smith (S) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt förslag från valberedningen Att utse Mathilda Elfgren Schwarz (S) till ledamot i kulturnämnden Att utse Andreas Sjögren (S) till ersättare i kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beviljade 28 september 2026 Helena Smiths (S) begäran om entledigande från uppdragen som ledamot i kulturnämnden och ersättare i kommunstyrelsen. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Mathilda Elfgren Schwarz Andreas Sjögren Kulturnämnden Kommunstyrelsen Lönesupport, Troman Förnamn, Efternamn Sofia Gustafsson Befattning Nämndsekreterare 905/929 15/26 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige; Mohammed Zare (MP) - KS-2026/00906-2 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige; Mohammed Zare (MP) : Avsägelse 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-10-21 Kommunfullmäktige Diarienr: KS-2026/00906 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige; Mohammed Zare (MP) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Mohammed Zare (MP) begärt entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Mohammed Zare (MP) avsäger sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Mohammed Zare Länsstyrelsen Förnamn, Efternamn Sofia Gustafsson Befattning Nämndsekreterare 906/929 16/26 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden; Annelie Andersson (S) - KS-2026/00916-2 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden; Annelie Andersson (S) : Avsägelse 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-10-21 Kommunfullmäktige Diarienr: KS-2026/00916 Avsägelse; ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden; Annelie Andersson (S) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Annelie Anderssons (S) begärt entledigande från uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden. Ärendebeskrivning Annelie Andersson (S) avsäger sig uppdragen som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i äldrenämnden. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Annelie Andersson Länsstyrelsen Äldrenämnden Troman Lönesupport Förnamn, Efternamn Sofia Gustafsson Befattning Nämndsekreterare 907/929 17/26 Avsägelse; ledamot i kommunfullmäktige; Wilma Hvirfvel (L) - KS-2026/00937-2 Avsägelse; ledamot i kommunfullmäktige; Wilma Hvirfvel (L) : Avsägelse 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-10-06 Kommunfullmäktige Diarienr: KS-2026/00937 Avsägelse; ledamot i kommunfullmäktige; Wilma Hvirfvel (L) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Wilma Hvirfvel (L) begärt entledigande från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Wilma Hvirfvel (L) avsäger sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till Wilma Hvirfvel Länsstyrelsen Troman Förnamn, Efternamn Sofia Gustafsson Befattning Nämndsekreterare 908/929

§ 328 Diarienr: KS-2025/01035 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” Förslag till beslut Arvodeskommittén föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige besluta: att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Reservation Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fastställde i juni 2026 en riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda (KF 2026-06-15 §142) som ska gälla för mandatperioden 2026–2030. Tillägg i riktlinjen föreslås enligt nedan med anledning av inrättandet av ett kommunalråd 4. Sida Rubrik på avsnitt Tillägg understrukna s. 5 1.5 Begrepp och definitioner Ordförande, 1:e och 2:e vice Kommunalråd ordförande i kommunstyrelsen samt kommunalråd 4. s. 16 Bilaga 1. Uppdrag med helt Ordförande, 1:e och 2:e vice årsarvode och begränsat ordförande i kommunstyrelsen samt årsarvode på 0,4 eller mer av kommunalråd 4 benämns referensbeloppet kommunalråd. s. 16 Bilaga 1. Tabell Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Uppdrag Kommunalråd 4 Omfattning av referensbelopp 1,10 Justerares sign: Utdraget bestyrks: 861/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-15 Protokollsutdrag - Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Arvodeskommittén 2026-10-13 s. 20 Bilaga 2. Helt årsarvode, Tabell Kommunalråd 4 Uppdrag 1,10 Omfattning av referensbelopp 1,1 x 1 092 012 = 1 201 213 kr Belopp Beslutsunderlag Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda_Fastställd i KF 2026-06-15 Beredningsansvariga Lina Renfors Arvodeskommitténs beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (C) – Avslag till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till att lägga till kommunalråd 4 till Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Ordföranden finner att arvodeskommittén bifaller förslaget. Reservation Bore Sköld (V) och Jan-Olov Carlsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Beslutet ska skickas till Anna Sandgren, SLK HR, Lön och pension Carina Nilsson, SLK HR, Lön och pension Linda Thelberg, SLK HR Stefan Larsson, SLK HR Justerares sign: Utdraget bestyrks: 862/929 10/26 Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” - KS-2025/01035-15 Protokollsutdrag - Tillägg: Kommunalråd 4 i ”Riktlinje för arvoden och ersättningar för förtroendevalda” : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Arvodeskommittén 2026-10-13 Justerares sign: Utdraget bestyrks: 863/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-5 Redovisning av motioner under beredning 2026 : Redovisning av motioner under beredning 2026 1 av 1 Tjänsteskrivelse 2026-10-01 Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott Diarienr: KS-2026/00173 Redovisning av motioner under beredning, delrapport 2 - 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga rapporten till handlingarna Ärendebeskrivning I enlighet med kommunfullmäktiges arbetsordning ska en sammanställning av motioner under beredning redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid sammanträdet i april och oktober. En sammanställning har gjorts som visar att det finns 28 anmälda motioner som inte har slutbehandlats av kommunfullmäktige, 1 har anmälts under 2024, 9 har anmälts under 2025 och 18 under 2026. Beslutsunderlag Delrapport 2 - 2026 Beredningsansvariga Sofia Gustafsson Beslutet ska skickas till - Elin Pietroni Sofia Gustafsson Stadsdirektör Nämndsekreterare 864/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-5 Redovisning av motioner under beredning 2026 : Motioner under beredning, delrapport 2 - 2026 2026-09-28 Sammanställning av motioner som är under beredning. Delrapport 2 – 2026 Ärendenr Anmäldes i Motion angående Beredningsläge KF KS- 2024-10-28 Motion 15/2024: Gör ett omtag i Återremitterad i KF. TN belysningsfrågan; Mattias Larsson (C) har yttrat sig. 2024/00893 KS- 2025-03-31 Motion 12/2025: Förtjänstgåvor och IFN har yttrat sig. uppvaktningar även för personer i 2025/00343 daglig verksamhet; Liv Zetterberg (V) och Linda Lotare (V). KS- 2025-08-25 Motion 21/2025: Det behövs fler TN har yttrat sig. KS ska ställplatser för husvagnar och yttra sig. 2025/00705 husbilar i Umeå; Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Hanna Lundin Jernberg (L), Veronica Kerr (KD) KS- 2025-08-25 Motion 24/2025: Testa innan du IFN, ÄN och KN har yttrat köper – välfärdsteknik för en sig. KS ska yttra sig. 2025/00729 tryggare vardag; Veronica Kerr (KD) KS- 2025-09-25 Motion 30/2025: Transparens och ÄN har yttrat sig. KS ska kvalitetssäkring i äldreomsorgen, yttra sig. 2025/00798 Veronica Kerr (KD) KS- 2025-09-25 Motion 35/2025: Testpilot för TN har yttrat sig. KS ska självkörande taxitjänster i Umeå; yttra sig 2025/00855 Anders Norqvist (L) KS- 2025-11-24 Motion 37/2025: Inför avgiftsfria IFN har yttrat sig. KS ska resor till och från LSS-fritids; Liv yttra sig. 2025/00999 Zetterberg (V) och Linda Lotare (V) KS- 2025-12-15 Motion 43/2025: Stärk KS ska yttra sig spelbranschen och den kreativa 2025/01083 infrastrukturen i Umeå – för tillväxt, innovation och nya jobb; Veronica Kerr (KD) och Anders Sellström (KD) KS- 2025-12-15 Motion 44/2025: Inför KS ska yttra sig tjänstegarantier för 2025/01148 myndighetsutövning inom Umeå kommun; Anders Ågren (M), Mattias Larsson (C), Hanna Lundin Jernberg (L) och Veronica Kerr (KD) 865/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-5 Redovisning av motioner under beredning 2026 : Motioner under beredning, delrapport 2 - 2026 2 av 3 KS- 2025-12-15 Motion 47/2025: Rätt till TN och BN har yttrat sig. servicetoalett; Maria Lindvall (-)(L) 2025/01155 KS- 2026-01-26 Motion 2/2026: Stärk tryggheten ÄN, IFN och JUSK har inom äldreomsorgen – låt äldre välja yttrat sig. 2026/00186 vem som ska hjälpa dem; Anders Ågren (M) KS- 2026-02-23 Motion 3/2026: Förbättra arbetet FN, KN, TN och JUSK har med att Umeå ska växa tryggt och yttrat sig, KS ska yttra sig. 2026/00187 säkert; Joline Göttfert (M) KS- 2026-02-23 Motion 4/2026: Utred hållbara TN och FGN har yttra sig. former för samhällsbetalda resor; KS ska yttra sig. 2026/00204 Ellen Ström (V) och Tobias Holmbom(V) KS- 2026-03-30 Motion 6/2026: Åtgärder mot rasism FGN, GVN och JUSK ska i Umeås skolor; Tobias Holmbom (V) yttra sig 2026/00266 och Ellen Ström (V) KS- 2026-03-30 Motion 7/2026: Hög tid för Umeå MHN har yttrat sig. kommun att lämna Fairtrade City; 2026/00267 Lena Andersson (M) KS- 2026-03-30 Motion 8/2026: Dags att förkorta PN ska yttra sig arbetstiden! Bore Sköld (V) och 2026/00268 Lennart Arvidsson (V) KS- 2026-03-30 Motion 10/2026: Anställ läkare inom ÄN har yttra sig. den kommunala hälso- och 2026/00330 sjukvården; Elmer Eriksson (M) KS- 2026-04-27 Motion 11/2026: Umeå kommun TN har yttrat sig. behöver styra sin AI innan 2026/00378 implementering; Patrik Brännberg (AP), Marika Atlegrim (AP), Katarina Norlund (AP) KS- 2026-04-27 Motion 12/2026: Samordnat stöd för GVN har yttrat sig, FGN elever med NPF i Umeå kommun; och IFN ska yttra sig. 2026/00413 Anna-Karin Sjölander (C) KS- 2026-04-27 Motion 13/2026: Dags att bygga en FN och JUSK har yttrat evenemangsarena i Umeå värd sig. 2026/00448 namnet; Hanna Lundin Jernberg (L) KS-2026/0052 2026-05-25 Motion 14/2026: Inrätta IFN och FGN ska yttra sig förskolesocionomer i Umeå kommun; Hanna Lundin Jernberg (L) 866/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-5 Redovisning av motioner under beredning 2026 : Motioner under beredning, delrapport 2 - 2026 3 av 3 KS- 2026-06-15 Motion 15/2026: Tydliggörande av KS ska yttra sig rätten att lämna 2026/00593 protokollsanteckning; Davis Kaza (AP), Maja Westling Palmberg (C) KS- 2026-09-28 Motion 16/2026: Inkludera svenskt KS ska yttra sig teckenspråk i kommunens 2026/00693 minoritetsarbete; Hanna Lundin Jernberg (L) KS- 2026-09-28 Motion 17/2026: Inför KS ska yttra sig. vänskapsbänkar i Umeå kommun; 2026/00737 Hanna Lundin Jernberg (L) KS- 2026-09-28 Motion 18/2026: Stoppa den tunga KS ska yttra sig genomfartstrafiken genom Röbäck; 2026/00842 Mattias Larsson (C) KS- 2026-09-28 Motion 19/2026: Umeå behöver fler KS ska yttra sig frilufts och naturreservat; Lasse 2026/00863 Brännström (MP) och Lennart Frostensjö KS- 2026-09-28 Motion 20/2026: Förbättra VN ska yttra sig röstningen i Umeå kommun under 2026/00884 val; Joline Göttfert (M) KS- 2026-09-28 Motion 21/2026: Mobil VN och KN ska yttra sig förtidsröstning – rösta på Bokbussen; 2026/00885 Maria Lindvall (-) (L) 867/929 11/26 Redovisning av motioner under beredning 2026 - KS-2026/00173-7 Protokollsutdrag - Redovisning av motioner under beredning 2026 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-10-13

§ 329 Diarienr: KS-2025/00756 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15 §139. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Ärendebeskrivning Umeå kommunfullmäktige fattade, 2026-06-15, beslut om planeringsdirektiv och budget för 2027 samt plan 2028–2030 (§139). De år det är valår skall beslut om budget för kommande år fastställas av det nyvalda fullmäktige. (Kommunallagen 11 kap. 10§) Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll 2026-06-15, § 139. Planeringsdirektiv och budget för 2027 samt plan för 2028–2030. Investeringsbudget 2027 och plan 2028–2030. Mark- och exploateringsplan 2027–2030. Alliansens budgetförslag. Vänsterpartiets budgetförslag. Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Justerares sign: Utdraget bestyrks: 378/929 7/26 Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 - KS-2025/00756-64 Protokollsutdrag - Fastställande av Planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030 : Protokollsutdrag Umeå kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott 2026-10-13 Hans Lindberg (S) – Bifall till att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06- 15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Anders Ågren (M) och Mattias Larsson (C) – Bifall till Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) – Bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Propositionsordning som godkänns Bifall till att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06-15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag mot Alliansens budgetförslag mot Vänsterpartiets budgetförslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla att fastställa beslutet om planeringsdirektiv och budget 2027 samt plan 2028–2030, enligt fullmäktiges beslut 2026-06- 15, §139, d.v.s. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Alliansens budgetförslag. Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att bifalla Vänsterpartiets budgetförslag. Beslutet ska skickas till Ekonomi Justerares sign: Utdraget bestyrks: 379/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Revidering av avfallsföreskrifter för Umeå kommun 1 av 2 Tjänsteskrivelse 2026-07-07 Kommunstyrelsens planeringsutskott Diarienr: KS-2025/00906 Revidering av avfallsföreskrifter för Umeå kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till nya avfallsföreskrifter för Umeå kommun. att föreskrifterna gäller från och med 2026-10-20. Ärendebeskrivning I och med att producentansvarslagstiftningen ändrades 2024 förändrades också kommunernas ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter som väljer kommunal insamling. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar av papper, plast, metall och glas ske fastighetsnära. Med utgångspunkt i ovanstående har Vakin påbörjat arbetet med att ställa om sin avfallshantering till fastighetsnära insamling. Systemet finansieras av producenterna som ska ersätta kommunerna för kostnaderna utifrån en särskild ersättningsmodell, i huvudsak baserat på insamlad mängd, antal hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling och antal lättillgängliga insamlingsplatser (LIP). Även kvaliteten på insamlade förpackningar kan komma att påverka ersättningen. Vakin har gjort en utredning baserad på: • Insamlingsresultat, t.ex. insamlad mängd och kvalitet på utsorterade fraktioner • Miljö, t.ex. möjlighet till kvalitetskontroll av insamlat avfall, transportbehov, behov av påsar för insamling, risk för förluster i hanteringen • Service, t.ex. antal och storlek på kärl, tömningsfrekvens Arbetsmiljö, t.ex. behov av manuell tömning av kärl och behållare, säkerhet vid tömning, behov av lyft • Tekniska begränsningar, t.ex. behov av särskilda fordon och behållare, flexibilitet avseende hämtningsfrekvens, behållartyper 380/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Revidering av avfallsföreskrifter för Umeå kommun 2 av 2 Tjänsteskrivelse Dnr: KS-2025/00906 och antal fraktioner, framkomlighet för fordon, möjlighet att samla in avfall även från gemensamma insamlingsplatser och små flerbostadshus, erfarenheter av systemet i full skala, etablerbarhet. • Ekonomi, t.ex. kostnadseffektivitet, investeringsbehov. Ett pilottest har genomförts på Blåbärsvägen och Filgränd samt omvärldsbevakning av hur andra kommuner som redan infört fastighetsnära insamling och vilka lärdomar och erfarenheter de gjort. I och med detta har en revidering av avfallsföreskrifterna varit nödvändig. Förslaget har varit ute på samråd 5/5 till 30/6 och ungefär 150 synpunkter har kommit in. Vilka nämnder som yttrat sig samt vilka synpunkter som inkommit från allmänheten redovisas i samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag • Förslaget till nya avfallsföreskrifter • Samrådsredogörelse • Tjänsteskrivelse inför styrelsebeslut Umeva 2403 • Rapport Vakin pilottest fastighetsnära insamling 2024 • Utredning insamling Umeå-regionen_2023-05-29 rev • Bilaga 2 Omvärldsbevakning andra kommuners systemval. Beredningsansvarig Maria Eriksson, strategisk utveckling Beslutet ska skickas till Maria Eriksson Helena Johansson, Vakin Förnamn, Efternamn Maria Eriksson Befattning Vik. miljöstrateg 381/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun 382/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Innehåll Föreskrifter för avfallshantering i Umeå kommun.....................................................................1 Innehåll..................................................................................................................................2 Inledande bestämmelser.......................................................................................................4 Bemyndigande...................................................................................................................4 Definitioner........................................................................................................................4 Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information..........................................5 Betalning och information......................................................................................................6 Sortering och överlämning av avfall under kommunalt ansvar.............................................6 Sortering av avfall..............................................................................................................6 Skyldighet att överlämna avfall under kommunalt ansvar.................................................7 Emballering av avfall under kommunalt ansvar samt placering av behållare....................8 Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning................................8 Anskaffande och ägande...................................................................................................8 Anläggande.......................................................................................................................8 Rengöring och tillsyn.........................................................................................................9 Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i behållare eller säck...............................10 Åtgärder inför hämtning av övrigt avfall under kommunalt ansvar från anläggningar.....10 Hämtningsplats och transportvägar.................................................................................11 Hämtningsområde...........................................................................................................12 Hämtningsintervall...........................................................................................................12 Enskilda avloppsanläggningar.........................................................................................13 Åtgärder om föreskrift inte följs........................................................................................14 Särskilt om avfall under kommunalt ansvar från verksamheter..........................................14 Annat avfall än avfall under kommunalt ansvar från verksamheter....................................15 Uppgiftsskyldighet...........................................................................................................15 Undantag.............................................................................................................................15 Handläggning av ärenden...............................................................................................15 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst avfall under kommunalt ansvar..............................................................................................................................16 Förlängt hämtningsintervall.............................................................................................16 Gemensamma avfallsbehållare.......................................................................................16 Uppehåll i hämtning.........................................................................................................17 Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna avfall under kommunalt ansvar...........................................................................................................17 Eget omhändertagande av matavfall...............................................................................18 2 383/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Särskilda bestämmelser för försöksområden..................................................................18 Återkallande av medgivet undantag och dispens............................................................18 Övergångsbestämmelser....................................................................................................18 Bilaga 1. Sortering och lämning av avfall............................................................................19 Tabell 1. Avfall under kommunalt ansvar.........................................................................19 Tabell 2. Avfall under producentansvar............................................................................26 Tabell 3. Exempel på avfall från verksamheter................................................................28 Bilaga 2. Tömningsområde bottentömmande behållare.....................................................33 Bilaga 3. Tömningsområde hämtning varje vecka..............................................................34 Bilaga 4. Tömningsområde öar...........................................................................................35 3 384/929 8/26 Hemställan från Vakin om revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun - KS-2025/00906-24 Revidering av föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun : Avfallsföreskrifter för Umeå kommun för beslut Föreskrifter om avfallshantering för Umeå kommun. Inledande bestämmelser Bemyndigande