Kommunstyrelsens — 5 maj 2026

2 § Utgångspunkter för planeringen Myndigheten för civilt försvar föreslår två nivåer av planering: grundläggande och utökad planering. Umeå kommun har inga invändningar mot kraven för vare sig grundläggande eller utökad planering avseende utrymning. Däremot ifrågasätter Umeå kommun formuleringen och den eventuella innebörden av kravet i den utökade planeringen för inkvartering. Paragrafen riktar sig till Länsstyrelsen avseende huruvida ett område ska omfattas av grundläggande eller utökad planering. Eftersom Länsstyrelsen är mottagare bör området motsvara Länsstyrelsens ansvarsområde, då Länsstyrelsen i sin tur anger inriktning för kommunerna inom det egna länet och inte för kommuner i andra län. Formuleringen ”Planeringen ska utgå från att det totala antalet personer som ska kunna inkvarteras är 20 % utöver länets totala befolkningsmängd” lämnar dock utrymme för tolkning. Det framgår inte tydligt om befintligt boende också ska anses som inkvarterade, och det saknas även tydlighet kring vad andelen 20 % avser. Skillnaden i tolkning innebär i Västerbottens fall att planeringen antingen avser mottagande av cirka 56 000 personer i behov av skydd, eller 280 000 + 56 000 personer. Den senare tolkningen skulle för samtliga regioner innebära ett närmast ofattbart planeringsscenario i jämförelse med den förstnämnda. Om Myndigheten för civilt försvar avser den förstnämnda tolkningen vore en tydligare formulering exempelvis: att det totala antalet personer som ska kunna inkvarteras motsvarar länets befintliga befolkning samt personer i behov av skydd från andra områden, uppgående till 20 % av länets totala befolkningsmängd. Om däremot den andra tolkningen avses, invänder Umeå kommun mot den planerade mängden personer som ska kunna inkvarteras. Inget län kan rimligen förväntas kunna inkvartera mer än det dubbla av sin befolkning, särskilt inte Västerbotten där befolkningen i huvudsak är koncentrerad till två av länets femton kommuner.

3 § Länsstyrelsens inriktning Vissa av de förhållanden som nämns i denna paragraf riskerar att leda till olyckliga bedömningar, då Länsstyrelsen sällan är den aktör som har den mest aktuella lägesbilden av exempelvis behov och tillgång till kollektivtrafik, försörjning av energi, sjukvård och livsmedel samt möjligheten att upprätthålla ordning och säkerhet. Om dessa förhållanden – hos kommun, region eller annan aktör – bedöms som faktorer som genom planering kan förändras, bör Länsstyrelsen inte utgå från dem vid framtagande av inriktningsbeslut utan att först ha inhämtat berörda aktörers yttranden. I annat fall finns en risk att Länsstyrelsen begränsar planeringen utifrån antaganden som den aktör som faktiskt genomför planeringen har bättre kunskap och förståelse för. Samverkan Det allmänna rådet om samverkan anger att Länsstyrelsen vid framtagande av inriktning ska samverka med andra statliga myndigheter. Mot bakgrund av Umeå kommuns synpunkter under 3 § skulle det allmänna rådet kunna delas upp i två separata allmänna råd, där Länsstyrelsens inriktning och kommunernas planering behandlas var för sig. Länsstyrelsens allmänna råd bör därmed omfatta samverkan även med regioner och kommuner vid framtagande av inriktningen, och inte enbart med statliga myndigheter. Det bör också beaktas att ett allmänt råd av detta slag kan innebära att statliga myndigheter behöver ha förmåga att samverka med ett stort antal kommuner som i sin planering förväntas samarbeta med myndigheten. Det bör därför övervägas om Länsstyrelsen bör ges ansvar för att samordna denna samverkan i syfte att minska belastningen för både kommuner och statliga myndigheter.

8 § Kommuners planering Umeå kommun vill uppmärksamma att transportmedel för utrymning saknas inom både befintlig kommunal verksamhet och, även med Länstrafiken inräknad, kollektivtrafiken i stort. Samtidigt bör rimligtvis både lokaltrafik och länstrafik i någon utsträckning fortsätta att bedrivas, vilket minskar antalet fordon som kan frigöras för utrymning. Detta beror visserligen på vilket område som ska inkvarteras till, samt på att det finns fler transportmedel än buss. Om de krav som ställs på utökad utrymning enligt 2 § ska uppfyllas, kan dock dessa förutsättningar utgöra en begränsning för möjligheten att genomföra utrymningen i enlighet med kraven. Vidare bör det klargöras vilket ansvar kommunerna har avseende transporter samt vilken aktör som har mandat att styra dessa transporter. Beslutsunderlag  Remissmissiv - Myndigheten för civilt försvars föreskrifter (MCFFS 2026:?) och allmänna råd om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap  Remiss– Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap  Konsekvensutredning – Myndigheten för civilt försvars föreskrifter (MCFFS 2026:?) och allmänna råd om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap Beredningsansvariga Johan Svensson, beredskapssamordnare Jonas Andersson Wikström, säkerhetschef Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till registrator@mcf.se. Svaret ska märkas med diarienummer MCF 2026- 05506. Senast 14 maj 2026.

§ 170 Diarienr: KS-2025/00938 Upphandling: Konsulentstödda familjehem – Godkännande av leverantör kategori C Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att godkänna leverantörer kategori C avseende upphandling av konsulentstödda familjehem. Ärendebeskrivning Avtalets värde är ca 85 MSEK per år. Period 2026-05-01–2028-04-30 med möjlighet till förlängning 2 år. (Försenad avtalsstart). Anbud antas till bästa förhållande mellan pris och kvalitet enligt principen ekonomiskt mest fördelaktiga. Upphandlingsbyrån har tagit hänsyn till sysselsättningskrav i upphandlingen. Miljökraven är framtagna i samverkan med verksamheten. Individ- och familjenämnden (IFN) och dess arbetsutskott (IFNAU) har fått information om förfrågningsunderlaget. Beslutsunderlag Beslutsprotokoll Utvärderingsprotokoll Beredningsansvariga Lina Henriksson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Lina Henriksson

§ 171 Diarienr: KS-2026/00371 Upphandling: Parkmaskiner och gräsklippare 2019-3 (26129) – Godkännande av avrop från avtalet Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att godkänna avrop av Åkgräsklippare El från Addas avtal Parkmaskiner och gräsklippare 2019-3. Ärendebeskrivning Vi avropar från Addas avtal Parkmaskiner och gräsklippare 2019-3 och ska göra SFN för att köpa in en Åkgräsklippare El. Värdet av inköpet är 2 450 000 kr. Beslutsunderlag Se bilaga Beredningsansvariga Igne Aukstuolyte Anders Blom Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Igne Aukstuolyte

§ 172 Diarienr: KS-2026/00356 Remiss informationssäkerhetspolicy och informationssäkerhetsriktlinjer Beslut Kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott beslutar att överlämna remiss av reviderad informationssäkerhetspolicy och reviderad riktlinje för informationssäkerhet till kommunens nämnder för yttrande senast 5 oktober 2026. Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens beslut avseende aktualitets- och relevansprövning av styrande dokument i april 2024 ska informationssäkerhetspolicy samt riktlinje för informationssäkerhet revideras. Den reviderade informationssäkerhetspolicyn har uppdaterats utifrån ny lagstiftning på informationssäkerhetsområdet (cybersäkerhetslagen) och det förändrade omvärldsläget. Policyn syftar till att beskriva informationssäkerhetsarbetets övergripande inriktning. Den nuvarande informationssäkerhetsriktlinjen är mycket omfattande och kommer i samband med revideringen att delas upp och omhändertas utifrån olika områden, för en tydligare och mer ändamålsenlig styrning av informationssäkerhetsarbetet. Den reviderade riktlinjen ”systematiskt informationssäkerhetsarbete” har uppdaterats utifrån ny lagstiftning inom informationssäkerhetsområdet (cybersäkerhetslagen) och det förändrade omvärldsläget. Riktlinjen syftar till att stödja nämndernas arbete genom att beskriva och konkretisera de fokusområden som Umeå kommuns verksamheter ska arbeta med för att uppnå ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete i enlighet med lagstiftning och relevanta standarder. Beslutsunderlag Remissversion: Informationssäkerhetspolicy Remissversion: Riktlinjer systematiskt informationssäkerhetsarbete Beredningsansvariga Jonas Andersson Wikström, säkerhetschef Hanna Öberg, informationssäkerhetssamordnare Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslut och beslutsunderlag ska skickas till Protokoll och remisshandlingar ska skickas till samtliga nämnder. Svar på remiss skickas till ksdiarium@umea.se senast den 5 oktober 2026. Ange ärendenummer KS-2026/00356 i ämnesraden.

§ 173 Diarienr: KS-2025/01072 European Youth Capital (Europas ungdomshuvudstad) Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att bevilja kommunstyrelsen sammanlagt 11 900 tkr under perioden 2027-2030, enligt bilaga, för förberedelse och genomförande av European Youth Capital 2029. Medlen tas från anslaget för oförutsedda behov och civil beredskap. att ovanstående beslut gäller under förutsättning att Umeå kommun tilldelas titeln. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade under 2025 att Umeå kommun ska ansöka om att bli European Youth Capital (EYC) 2029 . Ansökan är ett strategiskt initiativ för att stärka ungdomars delaktighet, inflytande och egenmakt i Umeå. Umeå har nu gått vidare som en av fem utvalda städer i Europa i ansökningsprocessens nästa steg. Det innebär att Umeå bedöms ha en stark ansökan och att arbetet nu går in i en mer fördjupad fas, där krav ställs på konkretisering av organisation, innehåll och finansiering. Slutligt beslut om vilken stad som tilldelas titeln fattas i november 2026. EYC som satsning på ungdomsdemokrati Världen står inför ett demokratiunderskott där endast en liten andel av världens befolkning lever i fullvärdiga demokratier. Även lokalt finns utmaningar. I Umeå är unga en underrepresenterad grupp när det gäller inflytande i samhällsutvecklingen. Satsningen på EYC ska ses som en långsiktig investering i ungdomsdemokrati. Det handlar inte enbart om ett enskilt programår, utan om att:  stärka ungdomars egenmakt och delaktighet,  skapa nya och mer inkluderande strukturer för inflytande,  utveckla samverkan mellan unga, civilsamhälle och kommun,  bidra till ett mer motståndskraftigt och inkluderande samhälle. EYC fungerar som en katalysator för att skapa ett perspektivskifte där unga är en självklar part i utvecklingen av Umeå, snarare än mottagare av insatser . Inriktning och genomförande Arbetet med EYC bygger på att unga själva är medskapare och medledare i processen. Arbetet organiseras i nära samverkan mellan unga, kommunen och civilsamhälle, och syftar till att skapa både konkreta aktiviteter och långsiktiga strukturella förändringar. En viktig del i det fortsatta arbetet är att säkerställa att fler grupper av unga nås, särskilt underrepresenterade grupper, samt att delaktigheten får verkligt inflytande. Organisation och resurser För att genomföra EYC krävs en särskild organisation. I nuläget planeras bland annat:  ett EYC-kansli med successiv uppbyggnad  tematiska arbetsgrupper med både tjänstepersoner och unga,  en tydlig styr- och ledningsstruktur där unga ges inflytande. Erfarenheter från andra städer visar att en tydlig organisation och tillgång till rätt kompetens är avgörande för genomförandet. Finansiering EYC innebär behov av finansiering både för förberedelse och genomförande. Finansiering planeras ske genom:  kommunala medel,  EU-program (t.ex. Erasmus+),  nationella och regionala medel,  samverkan med näringsliv och civilsamhälle. För att säkerställa genomförandet krävs att kommunen visar på en långsiktig kommunal finansiering samt hur finansiering för genomförandet av ECY 20298 ska säkerställas. I sin ansökan har Umeå lyft fram att det redan görs betydande satsningar på unga inom ramen för Umeå kommuns grunduppdrag, se bilaga. Där visades en summering av Umeå kommuns budget för ungdomar (15-35 år) under perioden 2021-2025 samt en framskrivning av budgeten fram till 2030. Utöver det finns även ett förslag på budget för genomförandet av EYC 2029, se bilaga. Bedömning Bedömningen är att Umeås avancemang till nästa steg i ansökningsprocessen är ett kvitto på en stark kandidatur och ett relevant utvecklingsarbete. Att avsätta budgetmedel under förutsättning att Umeå tilldelas titeln EYC 2029 är nödvändigt för att:  säkerställa ett professionellt genomförande,  skapa långsiktiga effekter för ungdomsdemokratin,  tillvarata den internationella position som EYC innebär. Satsningen bedöms bidra till att stärka Umeås tillväxt i termer av attraktivitet, innovationsförmåga och sociala hållbarhet. Sammanfattning Umeås kandidatur till European Youth Capital 2029 är en strategisk satsning på att stärka ungdomsdemokratin och ungas delaktighet i samhällsutvecklingen. Genom att avsätta medel för genomförandet skapas förutsättningar för att, om Umeå tilldelas titeln, genomföra en satsning som ger långsiktiga effekter för både unga och kommunen som helhet. Beredningsansvariga Mikael Brändström, Utvecklingsdirektör Beslutsunderlag Bilaga - Förslag på budget för genomförandet av EYC 2029. Bilaga – Beskrivning Umeå kommuns budget i grunduppdrag 2021-2025 Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Anders Ågren (M) – Avslag till tjänsteskrivelsens förslag. Tomas Wennström (S) och Bore Sköld (V) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Propositionsordning som godkänns Bifall mot avslag till tjänsteskrivelsens förslag. Ordföranden finner att utskottet bifaller tjänsteskrivelsens förslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Beslutet ska skickas till -

§ 174 Diarienr: KS-2023/00433 Slutrapport IOP akuthärbärge EU-migranter Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Umeå kommun har sedan 2017 i olika former bidragit till finansieringen av ett akuthärbärge och sociala insatser riktade mot utsatta EU-medborgare. Samverkan formaliserades under 2018 genom ett IOP mellan Umeå pastorat, Pingstkyrkan och Umeå kommun, ett partnerskap som sedan dess förnyats. Det senaste IOP:t med denna inriktning avslutades i april 2026 och då behovet samverkan svarade mot har förändrats och minskat kommer IOP:t med fokus på härbärge inte att förnyas. Bifogat finns slutrapport från samverkanspartner inom IOP:t, Umeå pastorat och Pingstkyrkan i Umeå. De samlade erfarenheter dessa organisationer lyfter från tiden med insatser sammanfattas i rapporten så här av organisationerna själva:  Verksamheten mötte initialt ett akut behov och bidrog till minskad social oro  Insatsen har varit kostnadseffektiv genom kombinationen av kommunalt stöd och ideellt engagemang  IOP-formen har skapat struktur, långsiktighet och tydlig ansvarsfördelning  Samverkan har möjliggjort bredare insatser än vad enskilda aktörer kunnat åstadkomma  Målgruppens behov varierar, och individuellt bemötande är avgörande Beslutsunderlag Slutrapport IOP akuthärbärget EU-migranter Beredningsansvariga Mikael Brändström, utvecklingsdirektör Annika Dalén, utvecklingsstrateg Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Ledningskoordinator

§ 175 Diarienr: KS-2025/00802 Motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion; Bore Sköld (V) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anse motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion besvarad. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Ärendebeskrivning Bore Sköld (V) har i en motion föreslagit att det ska inrättas en kommunövergripande kvalitetsfunktion. Bakomliggande argument enligt motionären är att kommunen under senare år fått återkommande kritik för brister i kvalitet och rättssäkerhet. Motionären anser att dessa kvalitetsbrister bland annat orsakats med anledning av att ansvaret för att upptäcka, analysera och åtgärda brister i dag till stor del ligger på respektive nämnd och förvaltning. För att stärka kommunens arbete med kvalitet och förebyggande åtgärder föreslår motionären därför att Umeå kommun inrättar en kommunövergripande funktion för systematiskt kvalitetsarbete. Funktionen föreslås enligt motionärerna komplettera och stärka nämndernas och förvaltningarnas egna systematiska kvalitetsarbete och inte inskränka på de skyldigheter som följer av lagstiftning, som skollagen eller socialtjänstlagen. Funktionen skulle vidare kunna ta emot och analysera rapporter om avvikelser, klagomål, Lex Sarah, Lex Maria, arbetsmiljöanmälningar samt förelägganden från tillsynsmyndigheter. Informationen skulle behandlas på aggregerad nivå för att identifiera återkommande mönster och vid behov kan fördjupade översyner initieras. En samlad kvalitetsrapport skulle exempelvis ske kvartalsvis till kommunstyrelsen och en gång per år till kommunfullmäktige. Funktionen skulle också kunna vara ett stöd och en resurs för förvaltningarna i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, och en samlad kompetens i kvalitetsfrågor. Stadsledningskontorets bedömning Kommunfullmäktige har idag ålagt respektive nämnd ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de grunduppdrag, mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelserna i av kommunfullmäktige fastställt reglemente. Kommunstyrelsen har enligt kommunallag och kommunfullmäktiges fastställda reglemente ansvar för att ha uppsikt över kommunens nämnder, bolag och övriga verksamhetsformer. Att i enlighet med motionärens förslag införa en kommunövergripande kvalitetsfunktion som både ska ha en stödjande och kontrollerande funktion, ha förmåga att upptäcka, analysera och åtgärda kvalitetsbrister, samt fånga, analysera och rapportera kvalitetsdata och avvikelser riskerar att undergräva respektive nämnds explicita ansvar för kvaliteten i nämndens verksamhet och förflytta detta ansvar till kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret gör vidare bedömningen att en sådan kommunövergripande kvalitetsfunktion ej kan inrättas utan ett väsentligt resurstillskott (motsvarande 10-12 åa) till kommunstyrelsens förvaltning, resurser som Stadsledningskontoret bedömer skulle nyttjas väsentligt mer effektivt om de tillfördes de nämnder som enligt motionären har återkommande kvalitetsbrister. Stadsledningskontoret anser dock att motionären i delar har en poäng i att kommunstyrelsen idag saknar överblick över hur nämnderna sköter sitt systematiska kvalitetsarbete och att stora delar av den verksamhets- och kvalitetsstatistik som upparbetas av kommunens nämnder ej aggregeras och återförs till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Det saknas idag även fastställd styrning för när och hur nämnd ska informera kommunstyrelsen om väsentliga avvikelser inom kvalitetsområdet. Dessa brister kan dock hanteras utan att en kommunövergripande kvalitetsfunktion inrättas. Kommunstyrelsen utfärdar årligen anvisning till kommunens nämnder om vilken inrapportering och uppföljning som nämnd ska lämna till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Att komplettera denna anvisning med krav på att nämnd vid respektive rapporteringstillfälle ska inkomma med kvalitetsberättelse (inkl aggregerad statistik över avvikelser etc) bedöms väsentligt öka kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges möjlighet till insyn och kunskap om status i nämndernas kvalitetsarbete. För att ytterligare öka kommunstyrelsens insyn i och möjlighet att bedöma i vilken omfattning respektive nämnd bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete kan information om respektive nämnds systematiska kvalitetsarbete med fördel infogas som en specificerad delmängd i kommunstyrelsens uppsiktsplikt, detta skulle exempelvis kunna ske genom att respektive nämnd årligen ska lämna en beskrivning av nämndens ledningssystem för kvalitet och de förändringar nämnden vidtagit och planerar vidta för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet i nämndens verksamhet. Detta kan med fördel infogas i Stadsledningskontorets pågående arbete med att upparbeta förslag till specificering och reglering av innehållet i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. För att ytterligare stärka kommunstyrelsens möjlighet att utöva uppsikt över kommunens nämnder i kvalitetshänseende anser Stadsledningskontoret vidare att respektive nämnd bör åläggas att skyndsamt informera kommunstyrelsen om nämnden får kännedom om att väsentlig avvikelse inträffat i nämndens verksamhet. Detta kan ske genom att nämnd åläggs att lämna information till kommunstyrelsen eller ngt av kommunstyrelsens utskott om att väsentlig avvikelse uppstått, orsak till avvikelsen och information om de åtgärder nämnden vidtagit med anledning av avvikelsen. Sådan information ska utformas på sådant sätt att författningsenliga krav på sekretess upprätthålls. En sådan skrivning kan med fördel infogas i kommunens riktlinje för god ekonomisk hushållning och fastställas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Motion 34/2025: Inrätta en kommunövergripande kvalitetsfunktion; Bore Sköld (V) Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Mattias Larsson (C), Anders Ågren (M) och Janet Ågren (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Bore Sköld (V) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (besvarad) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag att anse motionen besvarad. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Beslutet ska skickas till Motionären

§ 176 Diarienr: KS-2025/01006 Motion 38/2025: Synliggör kostnaden för möten inom kommunen; Elmer Eriksson (M) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion 38/2025: Synliggör kostnaden för möten inom kommunen i enlighet med tekniska nämndens yttrande. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Ärendebeskrivning Elmer Eriksson (M) har lämnat in en motion där han vill att kommunfullmäktige beslutar  att Umeå kommun inför ett system för att beräkna kostnaden för mötesbokningar i Outlook.  att den totala kostnaden för kommunens möten ska redovisas årligen. Tekniska nämnden har yttrat sig och föreslår att motionen ska avslås. Nämnden hänvisar till att det idag finns tekniska lösningar inom både Microsoft och egenutvecklade tillägg. Dessa lösningar är dock förenade med betydande begränsningar, kostnader och osäkerheter. Tydliga arbetssätt, ansvar i chefsled och kontinuerlig uppföljning inom respektive verksamhet bedöms ge större effekt än tekniska kostnadsberäkningar baserade på osäkra kalenderdata. Beslutsunderlag Motion 38/2025 Tekniska nämndens yttrande Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (avslå motionen). Anders Ågren (M) – Bifall till motionen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag (avslå motionen) mot bifall till motionen. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag att avslå motionen. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till motionen. Beslutet ska skickas till Motionären Tekniska nämnden

§ 177 Diarienr: KS-2025/00822 Umeå kommuns friluftsprogram 2026-2030 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa friluftsprogram 2026-2030 enligt bilaga 1. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa ett friluftsprogram för 2026-2030. Nämnden har på uppdrag av kommunfullmäktige arbetat fram ett friluftsprogram som komplement till övriga kommunala plan- och programförklaringar. Se förslag till program i bilaga 1. Friluftsprogrammet tydliggör Umeå kommuns ambitioner inom friluftspolitiken. Programmet redovisar även ansvarsfördelningen inom kommunen för de fokusområden som berör friluftsliv. Fokusområden beskriver inriktning för kommunens arbete och vilken utveckling som programmet förväntas bidra till. Respektive nämnd ansvarar för att konkretisera och implementera programmet i sin verksamhet. Fritidsnämnden har ett huvudansvar för programmet och för samordning av berörda aktörer. Programmet har varit på remiss till berörda nämnder och synpunkter redovisas i bilaga 3. Beslutsunderlag Bilaga 1. Friluftsprogram 2026-2030 Bilaga 2. Protokoll fritidsnämnden 2026-03-18 Bilaga 3. Synpunktsredovisning remissvar Bilaga 4. Kartläggning friluftsområden Beredningsansvariga Sara Nordström Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Anders Ågren (M) med instämmande av Mattias Larsson (C) – Ändringarna: Att på sidan 15 stryka orden "samt överväga bildande av naturreservat", samt att på sidan 19 stryka meningen ”Även en kommun kan skapa och förvalta naturreservat inom kommunens gränser.” Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag mot Anders Ågrens (M) m.fl. förslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag. Reservation Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutet ska skickas till Fritidsnämnden, Tomas Savilahti

§ 178 Diarienr: KS-2026/00414 Dispens från regler gällande dygnsvila Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja dispens inom personlig assistans för verksamhet 0685720. att bevilja dispens inom personlig assistans för verksamhet 0001854. Ärendebeskrivning Bakgrund: I november 2022 tecknade parterna en överenskommelse om att göra ändringar i bestämmelserna om dygnsvila. I bestämmelserna anges att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar samt under vilka förutsättningar det är möjligt att göra undantag från reglerna om dygnsvila. Centrala parter konstaterar att dispens ska tillämpas restriktivt och att det alltid ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens rätt till minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov av att säkra bemanningen. Parterna har utifrån verksamhetens karaktär fört särskild dialog kring arbetstidsförläggning inom funktionshinderomsorgen. Detta innebär att det inom funktionshinderomsorgen är möjligt att, under vissa förutsättningar överstiga förläggning av 20 timmars arbetspass om det är nödvändigt för att säkerställa omsorgstagarens rättigheter och friheter enligt lag. I de fall det efter analys konstateras att det krävs ett undantag från huvudregeln kan en ansökan om dispens upprättas. Beslut om dispens är tidsbegränsat, max 12 månader. Analys utifrån aktuella ärenden: Verksamhet 0685720 under tidigare schemaperioder har arbetsgivaren testat med schemaförändringar som innebär fler personalbyten per dygn. Införandet med kortare pass skapar dock stor påverkan på brukaren och således också personalgruppen. Därav är bedömningen att det är nödvändigt att förlägga arbete i kombination jour längre än 20 timmar för att kunna upprätthålla verksamheten. Arbetsgivaren kommer att fortsätta att pröva två personalbyten per dygn vd tre tillfällen per fyraveckorsperiod. Det planeras även för utbildning av personalen i ESL. Vilket är en pedagogisk metod i arbetet. Verksamheten söker dispens för 10 månader denna gång. Anledningen är att arbetsgivaren ser ett värde i att samtliga dispenser hanteras samtidigt. Det innebär att nästa ansökan för detta ärende skulle kunna gå upp i kommunstyrelsen i januari 2027, tillsammans med övriga dispenser inom personlig assistans. Analys utifrån aktuella ärenden: Verksamhet 0001854 har tidigare försökt med ett schema som innebär personalbyten två gånger/ dag. Detta påverkade brukaren negativt i form av stress och oro. Bedömningen är fortsatt att införandet av kortare pass i schemat får för stor negativ påverkan på brukaren och således också personalgruppen för att det ska vara möjligt. Därav är bedömningen att det är nödvändigt att förlägga arbete i kombination jour längre än 20 timmar för att kunna upprätthålla verksamheten. Arbetsgivaren arbetet tillsammans med personalen och god man kring förbättringar av rutiner och metoder. Ett par medarbetare i gruppen kommer också att utbildas i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Verksamheten söker dispens för 10 månader denna gång. Anledningen är att arbetsgivaren ser ett värde i att samtliga dispenser hanteras samtidigt. Det innebär att nästa ansökan för detta ärende skulle kunna gå upp i kommunstyrelsen i januari 2027, tillsammans med övriga dispenser inom personlig assistans. Facklig dialog: Berörda fackliga organisationer har tagit del av arbetsgivarens analys och har i samband med MBL-förhandling haft möjlighet att komma med inspel och förslag till åtgärder för att undvika dispens. Beslutsunderlag Verksamhetsanalys, underlag för ansökan om dispens Förhandlingsprotokoll Beredningsansvariga Linda Thelberg, Biträdande förhandlingschef Klas Hjelm, HR-strateg Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Linda Thelberg, Biträdande förhandlingschef Klas Hjelm, HR-strateg

§ 179 Diarienr: KS-2026/00245 Yttrande över revisionsgranskning av Umeå kommuns digitaliseringsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att yttra sig över revisionsgranskning av Umeå kommuns digitaliseringsarbete i enlighet med stadsledningskontorets förslag. Ärendebeskrivning Kommunrevisionen har under hösten 2025 genomfört revisionsgranskning av Umeå kommuns digitaliseringsarbete. Granskningen har fokuserat på om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställt att digitaliseringsarbetet i kommunen utförs på ett ändamålsenligt sätt. Kommunrevisionens sammanfattade bedömning är att tekniska nämnden och kommunstyrelsen delvis har säkerställt att digitaliseringsarbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt. Kommunrevisionen konstaterar även att betydande delar av styrningen av digitaliseringsområdet är nyligen beslutad eller under utveckling. Kommunrevisionen bedömer att organisation och ansvarsfördelning i digitaliseringsfrågor är delvis ändamålsenlig. Detta då kommunfullmäktige har beslutat om styrdokument som definierar ansvarsfördelning på övergripande nivå. Kommunrevisionen bedömer att det finns en ändamålsenlig samverkansmodell för digitaliseringsarbetet. Implementering av samverkansmodellen påbörjades år 2024 och implementeringsarbetet är pågående. Kommunrevisionen påtalar dock att det finns behov av ytterligare insatser för att främja implementering. Kommunrevisionen ser positivt på att tekniska förvaltningen planerar sådana ytterligare insatser. Kommunrevisionen bedömer även att det vid tidpunkten för granskningen inte fanns relevanta styrdokument, handlingsplaner och riktlinjer. Detta då den övergripande styrningen är under utveckling, styrdokument är inte anpassade till samverkansmodellen, och det finns begränsat med vägledning för uppföljning och riskhantering. Kommunrevisionen bedömer även att det generellt finns tydliga mål och syften i enskilda digitaliseringsinitiativ. Teknik- och fastighetsförvaltningen har upprättat stöd för att identifiera mål och uppskatta effekter. Det upprättas delvis tillräckliga risk- och konsekvensanalyser i digitaliseringsprojekt. Stickprov visar att risk beaktas i digitaliserings- initiativ och samverkansmodellen ger goda förutsättningar för att hantera risk. Dock finns det ej någon riktlinje för riskhantering vilket kan leda till ojämlik hantering och bristande kontroll. Den information som återrapporteras till styrelsen är inte tillräcklig för att ge styrelsen en helhetsbild av digitaliseringsarbetet. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar Kommunrevisionen kommunstyrelsen och tekniska nämnden att:  Stärka översynen och samordningen över förvaltningarnas implementeringar av digitala projekt för att säkerställa att alla IT- och digitaliseringsinitiativ är i linje med kommunens övergripande mål och strategier.  Säkerställ att det finns tillräckliga och ändamålsenliga styrdokument, handlingsplaner och riktlinjer för hur digitaliseringsarbetet ska implementeras i kommunens verksamheter. Utifrån granskningens iakttagelser rekommenderar kommunrevisionen kommunstyrelsen att:  Säkerställ att uppföljning och återrapportering sker enligt plan för digital omställning. Informationen som återrapporteras ska vara tillräcklig för att dels säkerställa intern kontroll dels uppfylla kommunstyrelsens uppsiktsplikt.  Säkerställ att uppföljning och återrapportering som behandlar målområdet datadriven kommun i tertialrapport 2 är tillräcklig omfattande för att arbetet ska kunna utvärderas. Stadsledningskontorets förslag till yttrande Kommunstyrelsen har i sak ej något att erinra mot de rekommendationer kommunrevisionen lämnat. De områden som kommunrevisionen lämnat rekommendationer inom har med en delvis bredare ansats identifierats i det organisations- översynsarbete som Stadsdirektör fick i uppdrag att genomföra vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 mars 2026 (då kommunstyrelsen beslutade att ge Stadsdirektör i uppdrag att genomföra en utredning av och återkomma med förslag på justering av organisation för stadsledningskontorets förvaltning). Då de rekommendationer kommunrevisionen riktat till kommunstyrelsen och tekniska nämnden avseende strategisk styrning förutsätter vissa förtydliganden av rådande ansvars- och rollfördelning mellan Kommunstyrelsen och tekniska nämnden föreslås att dessa rekommendationer hanteras inom det uppdrag om organisationsöversyn som Stadsdirektör har. När det gäller kommunrevisionens rekommendationer avseende uppföljning och återrapportering hanteras dessa genom att befintlig uppföljning fördjupas och förstärks. Beslutsunderlag Revisionsrapport - Granskning av digitaliseringsarbetet, 2025 Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Kommunrevisionen

§ 180 Diarienr: KS-2026/00282 Svar på remiss: SOU 2026:20 Belägg för broms? Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Umeå kommun svarar på remiss SOU 2026:20 Belägg för broms? i enlighet med reviderat yttrande 2026-05-05. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Särskilt uttalande Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) – Deltar inte i beslutet. Återkommer i kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Regeringen beslutade den 28 augusti 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur statliga åtgärder som motverkar ökande skattesatser och statliga åtgärder som stimulerar skattesänkningar i kommuner och regioner kan utformas, samt lämna förslag på sådana åtgärder. Till särskild utredare förordnades den 28 augusti 2025 f.d. chefs- ekonomen vid SKR Annika Wallenskog. Utredningen har i mars 2026 överlämnat sitt slutbetänkande Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20) till regeringen. Finansdepartementet har därefter lämnat utredningen på remiss till 110 remissinstanser varav Umeå kommun är en. Nedan redovisas utredningens förslag och förvaltningens förslag till yttrande: 1. Ett system med skattebroms och skattesänkningsbidrag bör införas Utredningen föreslår att ett system med skattebroms och skattesänkningsbidrag ska införas. Förslaget lyder enligt följande:  En kommun eller region som sänker skattesatsen jämfört med föregående budgetår ska få ett årligt bidrag i tre år, motsvarande 25 procent av skattesänkningen år 1, 15 procent år 2 och 10 procent år 3.  En kommun eller region som höjer skattesatsen ska betala motsvarande skattebromsavgift under tre år.  Om kommunen eller regionen gör flera ändringar av skattesatsen under en treårsperiod ska varje ändring beräknas för sig och årligen summeras till ett samlat belopp som antingen blir ett bidrag eller en avgift.  Om skattesatsförändringen sker till följd av en skatteväxling ska ingen skattebromsavgift eller skattesänkningsbidrag utgå. Det finns argument både för och emot att införa ett skattebromssystem och detta diskuteras i utredningen. Enligt proportionalitetsprincipen i regeringsformen ska behovet av åtgärder, vägas mot den inskränkning i beskattningsrätten och den kommunala självstyrelsen som det innebär. Utredaren påtalar att proportionalitetsbedömningen är en politisk bedömning och att utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag om en skattebroms och en skattesänkningspremie, utredaren gör således ingen bedömning i sak om de åtgärder som föreslås ligger i linje med proportionalitetsprincipen. Utredaren påtalar att Sverige har höga skatter på arbete i jämförelse med andra länder inom OECD, varav inkomstskatter är en viktig del. Utredaren redovisar även resonemang om att höga inkomstskatter kan skapa negativa samhällsekonomiska effekter bl.a. i form av minskat arbetsutbud och investeringar i utbildning och näringsverksamhet, vilket kan tala för att det finns ett behov av att sänka inkomstskatterna. Kommande års demografiska förändringar innebär även risk för skattehöjningar i kommuner och regioner, samtidigt som incitamenten att sänka skattesatser bedöms vara svaga. Statistiken visar att det är få kommuner och regioner som väljer att sänka skattesatserna, sett över längre tid. Utredaren påtalar även att såväl erfarenhet som statistik visar på att de flesta kommuner och regioner så långt som möjligt undviker att höja skattesatsen. Det finns alltså inte en entydig problembild när det gäller skattesatsnivåerna i kommunsektorn. Utredaren påtalar även att det är svårt att dra några säkra slutsatser om vilka effekter ett skattebromssystem skulle få, särskilt på lång sikt. Den kraftiga skattebroms som tillämpades under 90-talskrisen kombinerades med ökade statsbidrag vilket minskade frekvensen av skattehöjningar. Erfarenheter från den kraftiga, men även långsiktiga skattebroms som under lång tid tillämpats i Danmark visar dock att effekten av ett skattebromssystem avtar över tid. Utredaren påtalar också att det finns också en risk med ett skattebromssystem som bör tas i beaktande, nämligen att de kommuner och regioner som av någon anledning måste höja skattesatsen behöver höja den ännu mer för att finansiera en avgift för en skattebroms. 2. Statliga skattereduktioner gör att staten finansierar delar av kommunalskattehöjningar Utredaren har även haft i uppdrag att analysera hur åtgärder som stimulerar till sänkta skattesatser och åtgärder som motverkar höjda skattesatser kan utformas. Jobbskatteavdraget (skattereduktionen för inkomst av arbete för personer under 66 år) och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning innebär att höjningar av kommunala skattesatser subventioneras av staten och vid sänkningar av skattesatsen minskas subventionen genom att storleken på skattereduktionerna är proportionella mot den kommunala inkomstskatten. De höjningar och sänkningar av skattesatserna som genomförs blir alltså mindre kännbara för skattskyldiga kommuninvånare. Utredaren föreslår därför att:  Storleken på statliga skattereduktioner ska inte påverkas av förändringar av kommunernas och regionernas skattesatser. Skattereduktionerna föreslås beräknas med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för 2026 i aktuell hemortskommun som bas, i stället för den faktiska skattesatsen för kommunal inkomstskatt.  Förändringar av skattesatser kommer därför att få större genomslag då de till fullo kommer slå igenom för de egna kommuninvånarna.  Statistiska Centralbyrån (SCB) får i uppdrag att informera kommuner och regioner om konsekvenserna av åtgärden på incitament för lägre skattesatser. 3. Åtgärder för att främja förutsättningarna för lägre skattesatsnivåer och ökad medvetenhet om skattesatsbesluten Utredaren föreslår även åtgärder som ska främja effektivitet i kommunal verksamhet och åtgärder som ställer krav på framförhållning/planering för kommunens framtida skattenivå. Utredaren föreslår också att skälen för att höja skattesatsen ska anges i budgeten, syftet är att skapa öppenhet och insyn gällande de överväganden som görs i kommunen när förslag om skattehöjning framförs. Utredaren föreslår därför att:  I kommunallagen införs ett krav på att eftersträva hög effektivitet i kommunal verksamhet. Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska omfatta även det målet.  I riktlinjerna ska det också finnas en plan för kommunens eller regionens skattesatsnivå.  Uppföljning och utvärdering i förvaltningsberättelsen ska omfatta de nya målen och riktlinjerna, och revisorerna ska i sin granskning även pröva om verksamheterna sköts på ett effektivt sätt.  Det införs en skyldighet för kommuner och regioner att redovisa en motivering till en höjd skattesats i budgeten.  Regeringen ger i uppdrag till Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) att utveckla och administrera nyckeltal för justerad skattesats för kommuner och för regioner. 4. Allmänna förutsättningar för så låga skattesatser som möjligt I kombination med förslaget om att införa ett krav på att kommuner och regioner ska eftersträva effektivitet i verksamheten beskriver utredaren ett antal andra åtgärder (ej förslag) som skulle bidra till att underlätta planering och effektiv resurshushållning i kommuner och regioner och på det sättet ge ökade förutsättningar för att hålla nere skattesatsnivåerna:  Fördelningen av generella statsbidrag: Tillskott till generella statsbidrag bör fördelas mellan kommuner och regioner på ett sätt som bättre svarar mot ökning av behov snarare än dagens kostnader.  Förutsägbarhet i fråga om intäkter genom statsbidrag: En effektiv ekonomisk planering i kommuner och regioner förutsätter information om förväntade intäkter, framför allt från generella statsbidragen men även de riktade.  Tydlighet i fråga om statliga krav och styrning: Otydliga krav och oklarheter i fråga om styrningen från staten riskerar att leda till onödiga kostnader för kommunsektorn. 5. Ett system med konjunkturstabiliserande statsbidrag vid tillfälliga nedgångar i skatteunderlaget bör utredas Utredaren påtalar även att det behöver utredas hur ett system med automatisk konjunktur-stabilisering av skatteunderlaget kan utformas. Ett sådant system kan leda till mer effektiv konjunkturpolitik, lägre statliga kostnader i händelse av en ekonomisk kris samt mindre risk att skattesatser höjs till en tillfällig nivå som sedan riskerar bli permanent. Ett sådant system kan i sin tur kombineras med ett tillfälligt skattestopp om risken bedöms vara stor att många kommuner eller regioner höjer skattesatserna. Beslutsunderlag SOU 2026:20 - Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser. Förslag till remissvar reviderad 2026-05-05. Beredningsansvariga Dan Gideonsson Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Yrkanden Hans Lindberg (S) – Bifall till tjänsteskrivelsens förslag med följande ändring. Stryka text i yttrandet. Umeå kommun tillstyrker införande av ett skattesänkningsbidrag, detta då förslaget ger incitament att justera ner skattesatsen efter att en kommun tvingats genomföra en höjning. Som utredaren förtjänstfullt påtalar finns det få kommuner som vill höja skatten, de tvingas till det. När skatten väl höjts finns det dock få incitament att genomföra skattesänkningar. Ett skattesänkningsbidrag skulle utgöra ett sådant incitament. Bore Sköld (V) – Att i remissvaret stryka de stycken som tillstyrker delar av propositionen. Särskilt uttalande Anders Ågren (M) och Lena Andersson (M) – Deltar inte i beslutet. Återkommer i kommunstyrelsen. Propositionsordning som godkänns Bifall till tjänsteskrivelsens förslag inklusive Hans Lindbergs ändring mot Bore Skölds förslag. Ordföranden finner att utskottet beslutar att bifalla tjänsteskrivelsens förslag med Hans Lindbergs ändring. Reservation Bore Sköld (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutet ska skickas till Remissvaret expedieras till Finansdepartementet senast den 4 juni 2026. fi.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Fi2026/00577 och remissinstansens namn.

§ 181 Diarienr: KS-2026/00365 Svar på remiss: Förslag till Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att yttra sig över remissen enligt nedan. Ärendebeskrivning Myndigheten för civilt försvar (MCF) har remitterat förslag på ny föreskrift och allmänna råd om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Föreskriften ska reglera länsstyrelsens inriktning och kommuners planering i förhållanden som rör utrymning och inkvartering i höjd beredskap. Syftet med föreskriften är ytterst att skapa likvärdighet nationellt i planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Föreskriften ges ut med anledning av revidering av befintlig lag och förordning om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap. Föreskriften avses träda i kraft den 1 juni 2026. Föreskriften ersätter tidigare föreskrift 2025:1. Umeå kommuns yttrande

§ 182 Diarienr: KS-2026/00429 Svenska Kommun Försäkrings AB (SKFAB): Täckning av solvenskapitalkrav 2025-12-31 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna inbetalning av ett ovillkorat aktieägartillskott om 13 207 837 kronor för täckande av solvenskapitalkrav i Svenska Kommun Försäkrings AB. Ärendebeskrivning Svenska Kommuns Försäkrings AB:s gällande aktieägaravtal stipulerar att varje delägarkommun ska bidra till att bolaget upprätthåller sitt solvenskapitalkrav. En avstämning av detta ska göras årligen på fastställt/reviderat årsbokslut. Motivet till ett sådant förfaringssätt är dels att det finns ett aktuarieberäknat solvenskapitalkrav per balansdagen, dels att det finns en granskad och av bolagsstämman fastställd årsredovisning att utgå från vid beräkning av respektive delägares solvenskapital. Solvenskvoten (kapitalbas/kapitalkrav) ska som lägst uppgå till 1,5 och därmed överstiga Finansinspektionens krav utefter regelverket Solvens II om absolut lägsta solvenskvot som är 1,0. Utgångspunkten för beräkningen är dels det solvenskapitalkrav som bolaget har enligt årsbokslutet, dels det solvenskapital som respektive delägarkommun har att försvara avseende sin andel av bolagets solvenskapital. Denna andel ska beräknas utifrån delägarens egen andel av bolagets totala aktiekapital. I det fall en enskild delägarkommun inte försvarar sin andel ska denne fylla på sitt eget kapital genom ett ovillkorat aktieägartillskott. Tillskottet ska vara så stort att solvenskapitalet täcks. Aktieägartillskottet påverkar inte bolagets aktiekapital utifrån vad som är angivet i bolagsordningen. En beräkning har gjorts utgående från bokslut 2025 där det av styrelsen fastställda solvenskapitalkravet uppgår till 355,6mnkr. Solvenskvoten för bolaget som helhet per 2025-12-31 uppgår till 2,10 vilket uppfyller styrelsens och Finansinspektionens krav. Beräkningen för respektive delägare samt vilka delägarkommuner som behöver göra ovillkorade aktieägartillskott, där inbetalningen ska göras senast 2026-07-09, framgår av bilaga 1. Umeå kommun behöver lämna ett aktieägartillskott om 13 207 837 kronor. Då kommunfullmäktige (2020-05-25 §96) godkänt aktieägaravtalet som innefattar skyldighet för delägarna att upprätthålla sitt solvenskapital bedöms kommunstyrelsen kunna besluta om inbetalning av aktieägartillskott. Undertecknat aktieägaravtal framgår av bilaga 2. Inbetalningen påverkar inte årets resultat utan minskar rörelsekapitalet, vilket sannolikt innebär att kommunens låneskuld ökar med motsvarande belopp. Beslutsunderlag 2026-04-16 Täckning av solvenskapitalkrav utskick till kommuner. Bilaga 1. Avstämning solvenskapitalkrav per delägare 2025-12-31. Bilaga 2. 2021-03-01 Undertecknat aktieägaravtal. 2026-04-09 Ovillkorat aktieägartillskott Umeå 13 207 837 SEK. Beredningsansvariga Anette Sjödin, controller Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutet ska skickas till Malin Blom Anette Sjödin

§ 183 Diarienr: KS-2026/00427 Kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: att fastställa Kommunstyrelsens delegationsordning enligt bilaga. Särskilt uttalande Bore Sköld (V) deltar inte i beslutet. Återkommer i kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Delegationsordningen föreslås revideras enligt följande. Delegationsordningen har reviderats och förtydligats i de delar som avser Upphandling med anledning av ny policy och riktlinje för upphandling och inköp. Enligt policyn är alla nämnder egna upphandlande myndigheter och behöver se över sin delegationsordning. Vilket också innebär att inga delar under avsnitt 4 Ekonomi och inköp är gemensamt för alla nämnder. Upphandlingsbyrån ska ha en expert- och konsultativ roll både inom KS och för övriga nämnder. Beslut om upphandling ska ligga i linjen därför har delegation flyttats från Upphandlingschef etc till Stadsdirektör med rätt att vidaredelegera. Stadsdirektör har getts delegation att föra kommunstyrelsens talan och avge yttrande i ärende eller mål vid domstol eller annan myndighet. Delegation har getts till behöriga personer inom visselblåsarfunktionen med anledning av ny riktlinje för Visselblåsare. Under avsnitt 5 Mark och exploatering har delegation givits direkt till Avdelningschef för Mark och exploatering för att harmonisera med delegation direkt till ansvariga chefer inom andra områden. Det har också gjorts ett tillägg kopplat till bidrag för förorenade områden. Under avsnitt 6 Personalärenden har det gjorts några tillägg kopplat till registerkontroller samt några förtydliganden av befintliga punkter. Det har även gjort vissa mindre justeringar i delegationsordningen i övrigt. För att få en fullständig bild, se delegationsordning med ändringar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens delegationsordning Kommunstyrelsens delegationsordning med ändringar Beredningsansvariga Malin Ärlebrandt Maria Törnblom Linda Thelberg Näringslivs- och arbetsutskottets beslutsordning Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar enligt tjänsteskrivelsens förslag. Särskilt uttalande Bore Sköld (V) deltar inte i beslutet. Återkommer i kommunstyrelsen. Beslutet ska skickas till Nämnderna Stadsledningskontorets ledningsgrupp

§ 184 Diarienr: KS-2026/00423 Information: Civil beredskap 2026 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet 2026-05-05 informerar beredskapsdirektör Eva-Lena Fjällström om aktuella frågor gällande civil beredskap. Beslutet ska skickas till -

§ 185 Diarienr: KS-2025/00672 Nämndinitiativ: Förstärkta insatser mot antisemitism och hatbrott i Umeå kommun; Hans Lindberg (S) Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet 2026-05-05 informerar Aino Dahl och Magnus Burvall om ärendet. Beslutet ska skickas till -

§ 186 Diarienr: KS-2025/00756 Information: Planeringsprocessen Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet informerar ekonomidirektör Lena Höök Gustafsson om planeringsprocessen – information om ekonomiska förutsättningar; ny skatteprognos och pensionskostnadsprognos. Beslutet ska skickas till -

§ 187 Diarienr: KS-2026/00013 Information: Finans Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet ger finanschef Olof Jansson en fördjupad information kring finansrapporten kopplat till kommunens finanspolicy och riktlinjer inom finansområdet. Beslutet ska skickas till -

§ 188 Diarienr: KS-2025/00794 Stadsdirektören informerar 2026-05-05 Beslut Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar att till protokollet notera att utskottet tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet 2026-05-05 informerar stadsdirektör Elin Pietroni om visselblåsarfunktionen: - Förvaltningsrättens dom 2026-04-17 om att upphäva kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskotts beslut 2025-12-09 gällande tillfälligt förstärkt styrgrupp. - Organisering: Funktionsansvarig och behöriga personer. - Ny extern leverantör i funktion 2026-05-08. - Kvarstående utredningar utifrån PwC-rapport. Beslutet ska skickas till - Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF